PDF Ladda ner

magasinet 

LOGISTIK 

Globala och lokala transport- och logistiklösningar 

Nummer 1 mars 2008 

Fullsatt när Al Gore 

tog emot klimatpriset 

Sidan 10-13 

Sidan 14-15 

Sidan 18-19 

Sidan 22-24 

”Lyft över fler transporter till båt” 

Debatt: Kör kvinnligt och spara liv 

Hårda krav gläder transportörer 

Metod från industrin kortar vårdköer

VD har ordet 

Vi går mot en grön vår 

Global uppvärmning och koldioxidutsläpp har blivit 

modeord. Idag vet alla att det är bättre att åka 

tåg än att flyga, att man ska återvinna glas och papper 

och att batterier ska lämnas i ”holken”. Som privatperson 

är det lätt att hela tiden bli lite bättre inom 

miljöområdet, men hur är det inom näringslivet? 

För att nå ett hållbart samhälle måste alla i hela 

transportkedjan hjälpas åt med effektivisering och 

transportköparen har en nyckelroll i detta förändringsarbete. 

Det är våra kunders krav som avgör 

hur transporten utförs – inte bara genom val av 

transportslag och fordon utan också genom sammansättningen 

av hela logistikkedjan. 

Några enkla knep för att få ner utsläppen är: tidigare 

och bättre planering innebär större valmöjlighet 

av transportslag och hastigheten kan sänkas. Glesare 

och större leveranser ger mer last i varje fordon. Logistikvänliga 

godsavlämningsplatser med närhet till 

hamnar och järnväg underlättar intermodalitet. 

På Schenker har vi beslutat att gå från ord till handling 

och tillsammans med flera andra parter inom 

näringslivet, myndigheter samt forskning och utveckling 

har vi gjort ett upprop som vi kallar klimatneutrala 

godstransporter. Vårt mål är att halvera koldioxidutsläppen 

fram till år 2020. Vill ditt företag 

också ansluta sig? Besök oss på Logistikmässan i Göteborg 

den 20–22 maj, så får du veta mer. Eller gå in 

på www.schenker.se/Miljö & Kvalitet 

Vi går mot en ny vår med en ny kostym. Sedan årsskiftet 

har vi förflyttat vårt varumärke ännu närmare 

ihop med vår ägare Deutsche Bahn (DB), och numera 

har vi en gemensam del i våra logotyper. Detta för att 

bli tydligare på marknaden och visa vårt nära samarbete. 

Vi har fortfarande kvar samma organisation, 

samma produkter, samma kontaktpersoner och vi står 

för samma värderingar och har samma mål: att fortsatt 

vara den bästa logistikleverantören både lokalt 

och globalt. 

Trevlig vår! 

INGVAR NILSSON 

CEO SCHENKER REGION NORTH 

2 Logistikmagasinet 1-2008

Innehåll 

5 Avstamp för en bättre miljö. Klimatgalan 

i Göteborg blev början på svenska 

storföretags gemensamma krafttag för 

en bättre miljö. Al Gore var där och 

belönades med Göteborgspriset. 

18 Kravställare. Stora Enso ställer krav på 

sina leverantörer. För att få Stora Enso 

som kund måste leverantören leva upp 

till en rad villkor rörande miljö, trafiksäkerhet 

och arbetsmiljö. 

10 ”Frakta mer på sjön och på räls.” 

Miljöpartisten Karin Smith Svensson vill 

se en framtid där majoriteten av alla 

fjärrtransporter sker till sjöss eller på 

järnvägen. – Vi har helt enkelt ingen 

annan väg att gå, säger hon. 

22 Sneglar mot industrin. Universitetssjukhuset 

i Lund har i sitt arbete med att 

höja effektiviteten tagit efter lösningar 

som används inom industrin. Med hjälp 

av Lean Production har de kortat köerna 

och ökat kapaciteten med 50 procent. 

16 Blomstrande affärer. En av Schenkers 

60 000 småkunder är Ilona Nagy som 

driver Bloominghome – en inredningsbutik 

på nätet. 

26 Sagor i väntan på doktorn. Tillsammans 

med BRIS har Schenker skänkt 

tusen sagoböcker till Drottning Silvias 

barn- och ungdomssjukhus i Göteborg. 

Logistikmagasinet är en tidning för kunder, 

Redaktör: Pierre Olsson, Schenker AB 

Redaktionens adress: Logistikmagasinet 

Adressändringar: Har du ny adress eller 

leverantörer och samarbetspartners till 

pierre.olsson@schenker.com 

Schenker AB, 412 97 Göteborg. 

om någon av dina kollegor vill ha tidningen 

Schenker och distribueras även till anställda 

Övriga i redaktionen: 

Tel: 031-703 80 00. Fax: 031-40 75 22. 

kostnadsfritt, meddela redaktionen via 

i företaget. ISSN 1401-8667. Årgång 14. 

monica.holm@schenker.com 

www.schenker.se 

e-post till pierre.olsson@schenker.com, fax 

Citera oss gärna, men ange källan. 

beatrice.jerkrot@schenker.com 

Omslag: Jorma Valkonen 

031-40 75 22, eller fyll i kupongen på sid 31. 

Ansv utgivare: Bo Hallams, Schenker AB 

asa.larsson@schenker.com 

Tryck och repro: Eskils Tryckeri AB, Borås 

Produktion: LTS Kommunikation AB. 

bo.hallams@schenker.com 

eva.ralph@schenker.com 

Upplaga: 30 000 ex. 

Drottninggatan 22, 411 14 Göteborg. 

karin.andreen@ltskommunikation.se 

www.ltskommunikation.se 

Logistikmagasinet 1-2008 3

Nytt och noterat 

BILD: DEUTSCHE BAHN 

Deutsche Bahn äger Schenker. Koncernens mål mål är att gå från att vara branschledande till att bli marknadsledande 

globalt inom transport och logistik. Därför skapas ett varumärke som är globalt gångbart. 

Ny kostym för hela 

Schenkerkoncernen 

Vi lever i en värld som förändras allt snabbare 

och globalisering, klimatförändring 

och avregleringar av transportmarknader 

tillhör vardagen. 

En vardag som Schenker måste anpassa 

sig till. Därför har styrelsen i Deutsche 

Bahn AG (DB), Schenkers ägare, beslutat 

att introducera en ny varumärkesplattform. 

– Med vårt nya varumärke, hoppas koncernen 

värva nya kunder och växa över hela världen, 

säger Bo Hallams, marknadsdirektör för 

Schenker AB. 

DB:s mål är att gå från att vara en av ledarna i 

branschen till att bli marknadsledande globalt 

inom transport och logistik. 

Ett viktigt steg är att skapa ett varumärke som 

är gångbart i hela världen och som våra kunder 

kan känna sig trygga med även i framtiden. 

– En utökning av vårt nätverk har även våra 

befintliga kunder nytta av, säger Bo Hallams, 

marknadsdirektör för Schenker AB. Med den 

nya grafiska profilen kan koncernen visa hela 

produktutbudet och bli tydligare på den globala 

arenan. DB Schenker anknyter till Schenker-varumärket, 

som sedan länge är ett tongivande 

globalt transport- och logistikföretag, och varumärket 

DB som är Europas mest kända järnvägsföretag. 

Under DB-namnet erbjuds transporttjänster 

oberoende av transportslag. 

– Organisatoriskt behåller alla divisioner sin 

självständighet även i fortsättningen och förändringen 

av designen påverkar inte våra dagliga 

kontakter med kunder och leverantörer och 

implementerigen sker gradvis. Övergången till 

den nya profilen kommer att ske så smidigt och 

kostnadseffektivt som möjligt. Det betyder att 

båda logotyperna kommer att finnas under en 

övergångsperiod, säger Bo Hallams. 

EVA RALPH 

Nytt och gammalt. Schenkers nya logotyp (till vänster) är en del av koncernens nya grafiska profil och 

ska göra samarbetet med Deutsche Bahn tydligare. DB är Europas mest kända järnvägsföretag. 

Freytag ny CFO 

på Schenker AG 

1 april blir Lutz Freytag ny 

CFO (Chief Financial Officer) 

på Schenker AG i Essen. Han 

efterträder Marco Schröter 

och ansvarar för finans och 

räkenskap, risk management 

och inköp. 

– Jag är särskilt nöjd med 

att vi med Lutz Freytag kan 

fylla denna viktiga position 

med en av våra egna, säger 

Norbert Bensel, styrelsemedlem 

i Deutsche Bahn AG. 

Lutz Freytag, 49 år, har 

studerat och doktorerat i 

fysik. Sedan 2005 har han 

varit styrelsemedlem i 

Finance and Controlling på 

Railion Deutschland AG i 

Mainz. Innan dess hade han 

ledande positioner i olika 

företag, bland annat Stinnes 

AG och Siemens AG. 

…men Hager går 

med ålderns rätt 

Hans-Jörg Hager, styrelseordförande 

i Schenker 

Deutschland AG och ansvarig 

för landtransporter i 

Europa inom Schenker AG, 

lämnar sin tjänst under året. 

Hager fyller 60 år i år och 

har beslutat sig för att gå 

vidare och anta nya utmaningar. 

–Vi på DB Schenker beklagar, 

men accepterar Hans- 

Jörg Hagers beslut. Nu ska vi 

sätta oss och diskutera hur 

vi på bästa sätt fasar in hans 

ersättare. Fram till dess 

kommer Hans-Jörg Hager att 

fortsätta som tidigare, säger 

Norbert Bensel, medlem i 

DB AG:s styrelse för logistik 

och transport. 


BILD: JORMA VALKONEN 

Göteborgspriset 

■ Göteborgspriset går sedan åtta år 

till skarpa hjärnor och varma hjärtan 

som gör världen till en bättre plats att 

leva på – nu för första gången till en 

Nobelpristagare. 

■ Bakom står Göteborgs stad tillsammans 

med 2:a AP-fonden, Carl Bennet 

AB, Elanders AB, Eldan Recycling, 

Folksam, Götaverken Miljö, Handelsbanken, 

Nordea, Peab, Schenker, SKF 

och Stena Metall. 

■ Med i juryn sitter bland andra Carl 

Bennet, ordförande i Göteborgs Universitet, 

Stefan Edman, miljöforskare 

och Johan Trouvé, distriktschef för 

Schenker i Göteborg. 

Visst går det! Nobelpristagaren Al Gore höll ett inspirerande tal i Scandinavium om möjligheterna att komma tillrätta med hotet om klimatförstöring. 

Gore prisades på klimatgalan 

Al Gore kom till Göteborg den 22 

januari och mottog Göteborgspriset för 

hållbar utveckling 2007 i ett fullsatt 

Scandinavium där han fick stående 

ovationer. 

Efter att Al Gore tagit emot priset ur kronprinsessan 

Victorias hand höll han en halvtimmes 

engagerat anförande om mänsklighetens 

största utmaning någonsin – ödesfrågan 

om klimatet: 

– Det går att göra något åt. Efter världskrigen 

i Europa samlades man och skapade institutioner 

som FN, och i dag är det otänkbart 

att Tyskland och Frankrike startar krig 

mot varandra. På liknande sätt kan vi samlas 

för att hejda uppvärmningen av klimatet. 

Dagen började med ett flertal seminarier 

som anordnades av några av Göteborgsprisets 

sponsorföretag. Schenker hade, tillsammans 

med Preem och Volvo Lastvagnar, bjudit 

in närmare 400 personer till seminariet 

Klimatneturala godstransporter på väg. På 

plats fanns förutom alla gäster även TV-team 

och många journalister. 

Bland talarna på seminariet fanns bland 

andra infrastrukturminister Åsa Torstensson, 

Katarina Gårdfelt, forskare på GMV Chalmers, 

Ingvar Nilsson, VD på Schenker, Michael 

G:son Löw, VD och koncernchef för 

Preem samt Lennart Pilskog från Volvo Lastvagnar. 

Bo Hallams från Schenker var moderator 

och ledde även den avslutande debatten. 

Därefter var det dags för kvällens höjdpunkt; 

den stora klimatgalan ”Leve Klotet” 

som hölls i Scandinavium. 

Talarna var många, bland andra Jan Eliasson, 

före detta ordförande i FN:s generalförsamling 

och artisterna avlöste varandra: 

Tomas Di Leva, Andreas Jonsson, Åsa Fång, 

Göteborgs Symfoniker, Göteborgsbaletten, 

The Real Group, 250 barn från Göteborgs 

musikklasser och många fler. 

Värdpar var Alice Bah Kuhnke och Marc 

Levengood. Kvällen avslutades med prisutdelning 

och ett inspirerande tal av Al Gore. 

EVA RALPH 


”Leve klotet” 

”Vi har börjat en gemensam 

– Vår gemensamma och högt uppsatta 

målsättning är att halvera klimatpåverkan 

från godstransporter redan 2020, sa 

Ingvar Nilsson VD för Schenker AB, 

under seminariet om klimatneutrala 

transporter som hölls i samband med 

den stora klimatgalan ”Leve klotet”. 

Seminariet arrangerades av Schenker tillsammans 

med Preem och Volvo Lastvagnar. 

Närmare 400 personer plus journalister och 

TV-team lyssnade till en mängd talare, bland 

andra infrastrukturminister Åsa Torstensson. 

Hon tyckte att tillfället 

var ett historiskt avstamp, 

samtidigt som 

hon ansåg att transportsektorn 

inte gör tillräckligt. 

Logistiken måste bli 

mer intelligent: 

– Genom smart logistik 

Åsa Torstensson, 

infrastrukturminister. 

kan miljöbelastningen 

minskas och den transport 

som visar sig inte 

behövas är ju den bästa. 

Samtidigt måste vi inse att Sverige är beroende 

av alla typer av transporter och det får 

inte bli ett ställningskrig mellan olika transportslag. 

– Först nu börjar vi förstå att vi alla är 

delaktiga och vi måste samarbeta trots 

konkurrens, vi har påbörjat en gemensam 

miljöresa, sa Åsa Torstensson. 

Bland övriga talare på seminariet fanns 

Katarina Gårdfelt, forskare på GMV Chalmers, 

Michael G:son Löw, VD och koncernchef för 

Preem, Per Kågesson, trafikforskare på 

Chalmers, samt Lennart Pilskog från Volvo 

Lastvagnar. Bo Hallams från Schenker var 

moderator och ledde även den avslutande 

debatten. 

Schenker har också tillsammans med 

Göteborgs miljövetenskapliga centrum vid 

Chalmers och Göteborgs universitet, Preem, 

Volvo Lastvagnar och Vägverket påbörjat 

projekt ”Klimatneutrala godstransporter på 

väg”. 

Syftet med projektet är att visa hur klimatpåverkan 

från de vägburna godstransporterna 

i Sverige kan reduceras. Tanken är att 

fler företag och myndigheter ska ansluta sig 

till gruppen och alla är välkomna. 

Under den årliga Logistikmässan i Göteborg, 

20–22 maj, finns gruppen representerad 

med egen monter och då kommer också 

nya samarbetspartners att tillkännages. Är 

du en av dem? Läs mer på www.vv.se/klimatneutral 

EVA RALPH 

– Sverige är beroende av alla typer av transporter, det får inte bli ett ställningskrig mellan olika transportslag. 


miljöresa” 

BILD: JORMA VALKONEN 

BILD: ROLF HALLIN/031-FOTO 

Johan Trouvé var en av de specialinbjudna gäster som mötte Al Gore på 

Universeum i Göteborg. 

”Våra kunder måste ställa 

högre krav på transporterna” 

Det sa infrastrukturminister Åsa Torstensson på seminariet under Klimatgalan. 

Johan Trouvé, distriktschef 

för Schenker i Göteborg, 

deltog då Al Gore tillbringade 

en eftermiddag med 20 

särskilt inbjudna gäster i 

samband med Klimatgalan. 

– Vi måste sluta att bara skriva 

rapporter och gå från ord till 

handling. Och det är den 

högsta ledningen i alla företag 

som måste driva på. I vårt fall 

har vi visat vad vi och andra 

kan göra. Nu är det viktigt att 

våra kunder beaktar klimatpåverkan 

vid upphandling av 

transporter, menar Johan 

Trouvé. 

Al Gore kom till Universeum i 

Göteborg för att träffa ett tjugotal 

specialinbjudna gäster som 

alla arbetar enligt Triple Helixmodellen. 

Det är ett arbetssätt 

som bygger på ett aktivt deltagande 

och samspel mellan regionala 

aktörer inom forskning, 

politik och näringsliv. 

Genom att utveckla en 

gemensam vision och samordna 

utvecklingsresurser får man 

ökad innovationsförmåga och 

större avkastning på insatserna. 

Inom ett regionalt innovationssystemen 

sker ett samspel 

mellan olika aktörer. 

Klimatneutral godstransport 

Vid den kravmärkta och närproducerade 

buffén, som stod 

uppdukad intill hajakvariet, 

presenterade representanter 

från den tre enheterna i Triple 

Helix vad de gör inom ramen 

för hållbar framtid. 

Chalmers berättade om sin 

stora satsning på forskning 

inom miljö och hållbarhet. Kia 

Andreasson, miljöchef i Göteborgs 

kommun, var talesman 

för den politiska sektorn och 

slutligen beskrev bland andra 

Johan Trouvé hur näringslivet 

engagerar sig. 

Johan Trouvé tog upp projektet 

om klimatneutrala godstransporter 

och det samarbete 

som pågår mellan Vägverket, 

Chalmers, Schenker, Volvo och 

Preem och hur de tillsammans 

ska halvera utsläppen av koldioxid 

fram till 2020. 

Al Gore blev mycket intresserad 

och lovade att följa projektet 

och kontrollera att gruppen 

nu verkligen börjar arbeta enligt 

planerna och att den 

utökas med fler företag och 

instanser. Han fick också en 

översättning av hela rapporten. 

Lättsam och innerlig 

Johan Trouvé uppmanade Al 

Gore att återkomma inom en 

snar framtid och att han gärna 

får framhålla Göteborg som ett 

gott exempel, och att staden 

ställer sig mycket positiv till 

samarbete med andra städer 

och kommuner runt om i världen. 

– Al Gore är en lättsam och 

innerlig person. En fantastisk 

retoriker som verkligen fångar 

ögonblicket och stunden. Jag är 

övertygad om att vi får se mer 

av honom och klimatfrågan 

kommer att fokuseras än mer. 

– Om kanske tio år blickar vi 

tillbaka på denna dag och kan 

konstatera att detta var nog 

startskottet för Sverige. Vi kan 

berätta för våra barn och barnbarn 

att vi var med när klimatarbetet 

verkligen tog fart i Sverige, 

säger Johan Trouvé. 

EVA RALPH 


”Leve klotet” 

Tusen gäster minglade 

och åt kravmärkt buffé 

I samband med seminariet Klimatneturala 

godstransporter på väg, som arrangerades 

av bland andra Schenker, minglades det i 

kongressfoajén. 

Närmare tusen personer, varav 300 var 

Schenkers gäster, åt kravmärkt buffé och 

lyssnade till Harald Treutigers intervjuer 

med bland andra Al Gore och Schenkers VD 

Ingvar Nilsson. 

Stig Wiklund, Stora Enso, och Magnus 

Swahn, Conlogic AB, diskuterade 

miljösmarta logistiklösningar. 

– Klimatfrågan är allas ansvar, men 

någon måste gå före och visa vägen, 

sa Stig Wiklund. 

Eva Ralph, Schenker, och Jan-Erik Sundgren, 

Volvo. 

– Detta har varit en fantastisk dag. Vi har visat 

att tillsammans blir vi verkligen starkare och Al 

Gores tacktal var den bästa start vi kunde få, 

sa Jan-Erik Sundgren. 

Hans Johansson, Scorett Footwear AB, och Ulf Scröder, Orcla, i glatt 

samspåk med P-O Holmberg och Tobias Martinsson från Schenker. 

Fredrik Börjesson, Schenker Consulting, och Martina Bolin, 

WSP Analys & Strategi. 

Carl Bennet, ledamot av miljöprisets 

styrelse och styrelseordförande 

Göteborgs Universitet: 

– Jag tror att vi äntligen placerat miljöfrågorna 

i styrelserummet. Att vi lyckats 

samla alla dessa företagare och politiker 

under en hel dag med miljön i fokus är ett 

bevis på detta. 

Katarina Gårdfelt och Kajsa Winnes, båda från Chalmers. 

– Alla dessa människor bevisar att det går att svetsa ihop 

högskola och industri med gemensamma mål och att det 

verkligen tas på allvar, sa Kajsa om dagens seminarium. 

Jan Nilsson, Svenska 

Mässan. 

– Jag är mycket imponerad 

över att alla är med 

på samma tåg, från 

forskarvärlden, via 

näringslivet ända till 

politikerna. 

Ulf Dafgård, Gunnar Dafgård AB, Jimmy 

Samuelsson, Guldfågel AB, trivdes med 

Tomas Nilsson, Schenker. 

Göran Hallström, Tarkett, tillsammans med Mats Lammer, 

Schenker. 

TEXT: EVA RALPH 

BILD: BEATRICE JERKROT 


BILD: PIERRE OLSSON 

Schenker Åkeri i Stockholm satsar stort på utbildning. Förutom Heavy Ecodriving utbildas även chaufförer i halkkörning på Gillingebanan i Vallentuna. 

Utbildning gynnar både 

miljö och trafiksäkerhet 

100 ton mindre i koldioxidutsläpp om 

året. 

Så mycket har Schenker Åkeri i Stockholm 

minskat sin miljöpåverkan på årsbasis. 

En avgörande faktor har varit att 

samtliga chaufförer utbildats i Heavy 

Ecodriving. 

Utbildningarna startade i mars 2007 och nu 

har samtliga 185 chaufförer gått igenom utbildningen. 

– Resultatet är otroligt bra, vi ser redan 

att bränsleförbrukningen minskat med drygt 

tre procent, säger Bengt Appelquist, chef på 

Schenker Åkeri i Stockholm. 

Med en årlig förbrukning på cirka 1,3 

miljoner liter blir det en minskning med 

40 000 liter diesel om året, vilket motsvarar 

cirka 100 ton mindre koldioxid. 

Och chaufförerna tycker att det är roligt 

när de ser resultat, även om många var tveksamma 

till om de skulle hinna med jobbet 

om de slog av på takten. 

– Under utbildningen har de själva fått se 

det går att köra bränslesnålt utan att det tar 

längre tid att utföra uppdragen. Nu gäller 

det bara att hålla detta levande och följa 

upp chaufförerna individuellt, säger Bo 

Bo Holmqvist, utbildningsansvarig på Schenker 

Åkeri i Stockholm, menar att Heavy Ecodriving 

ger effekt även på andra saker som exempelvis 

mindre stress och färre sjukskrivningar. 

Holmqvist, utbildningsansvarig på Schenker 

Åkeri i Stockholm. 

Han menar att det även ger effekt på andra 

saker som att mindre stress kommer att 

ge färre sjukskrivningar framöver och dessutom 

mindre skador på bilar och portar på 

terminalen. 

På Schenkers bilar i Stockholm sitter en 

skylt – ”Hur kör jag?” och ett telefonnummer 

som trafikanter kan ringa och det är inte bara 

ris utan också en hel del ros som delas ut. 

– Det handlar mycket om att våra chaufförer 

ska ha rätt attityd till sitt yrke och andra 

trafikanter, säger Bo Holmqvist. 

Schenker Åkeri Stockholm satsar stort på 

utbildning. Förutom Heavy Ecodriving utbildas 

även chaufförer i halkkörning på 

Gillingebanan i Vallentuna. 

– Halkkörning är inte obligatoriskt när 

man tar körkort för lastbil. Men det är bra 

för chaufförerna att känna hur bilen uppträder 

vid en häftig inbromsning i halt väglag, 

säger Bo Holmqvist. 

Samtliga chaufförer har också under 2007 

gått en kurs i lastsäkring, vilket märks på 

antalet spännband och stöttor som plockas 

ut, och till våren planeras en utbildning i 

attityder och beteenden i trafiken i samarbete 

med Sveriges trafikskolors riksförbund 

(STR). 

– Vi tror att det är viktigt att alla förstår 

vikten av att vi till exempel håller hastigheter 

och avstånd, samtidigt som vi har rena 

bilar och enhetliga uniformer. Då kan vi 

sprida en mer positiv bild av vår verksamhet 

bland allmänheten, säger Bo Holmqvist. 

PIERRE OLSSON 


Karin Svensson Smith menar att 

mer gods måste transporteras till 

sjöss. I till exempel Tyskland utnyttjas 

vattenvägarna betydligt 

mer än i Sverige – som här på 

Rhenfloden i Düsseldorf. 

Karin Svensson Smith (mp) 

hoppas på en framtid där 

huvudparten av alla fjärrtransporter 

sköts till sjöss 

eller järnväg och där lastbilar 

enbart används till distribution 

på korta sträckor. 

Men är det verkligen ett 

rimligt och trovärdigt scenario? 

– Vi har helt enkelt ingen 

annan väg att gå om vi ska 

minska klimatpåverkan från 

transporterna, säger hon. 

”Mer gods måste föras över 

Karin Svensson Smith: ”Vi har helt enkelt ingen annan väg att gå” 

– Klimatet är den stora begränsningen för 

transportnäringen. Enligt flera forskare har 

vi bara åtta år på oss att vända trenden från 

att fortsätta öka våra utsläpp av koldioxid 

till att börja minska dem, säger Karin Svensson 

Smith. 

De transportslag som ökar mest är flyg och 

lastbil. Det är samtidigt de som har sämst 

möjligheter att utnyttja förnyelsebara bränslen. 

– Flyget är allra värst. Där måste statsmakten 

ta sig en funderare på vad som kan 

göras för att stödja de andra transportslagen 

och öka deras andel, säger Karin Svensson 

Smith. 

Samtidigt menar hon att lastbilstillverkarna 

måste få stöd och hjälp att välja 

bränsle för att ha en chans att utveckla en 

hållbar teknik för framtiden. 

Sätta upp ett framtidsscenario 

– Politiker och industri måste tillsammans 

sätta upp ett framtidsscenario kring hur vi 

tror att det ser ut om 10–20 år, så att vi 

leder utvecklingen åt samma håll. Det är 

även intressant ur ett arbetsmarknadsperspektiv. 

Kan vi i Sverige, som har två av 

världens ledande lastbilstillverkare, ligga i 

framkant här betyder det tryggad sysselsättning, 

säger Karin Svensson Smith. 

I början av sin politikerkarriär trodde hon 

att det var tillverkarnas fel att det finns så 

få fordon som drivs av alternativa bränslen i 

trafik. 

– Men jag förstår nu att det inte går att 

serietillverka fordon som det inte går att 

tanka överallt. Det är något som vi politiker 

måste lösa för att tillverkarna och åkarna 

ska våga satsa på fordon som drivs av alternativa 

bränslen. Marknaden klarar inte att 

lösa de problemen utan hjälp från politiker 

och myndigheter, säger Karin Svensson 

Smith. 

Hon tror inte på etanol som ett framtida 

bränsle. Hon menar att det måste vara fel 


BILD: JOHANNES NORPOTH/iSTOCKPHOTO 

till sjöfart och järnväg” 

att producera bränsle av mat, när så många 

människor svälter i världen. 

Främja lokal produktion 

Däremot tror hon att skogsråvara har en 

framtid för bränsleproduktion. 

– Det är klart att man inte kan nå samma 

volymer via skogen som oljeindustrin kan 

leverera. Jag tror inte att ett enda bränsle 

kan ersätta oljan framöver. Men det är 

viktigt att vi agerar så fort som möjligt, och 

sätter upp långsiktiga spelregler utifrån ett 

brett politiskt samförstånd så att samma 

förutsättningar gäller oavsett vilken regering 

som sitter vid makten. 

– Det är framför allt viktigt för små åkare 

som kanske bara äger en bil. För dem är det 

en stor investering 

när bilen ska bytas. 

Då måste de veta 

vilken teknik de ska 

satsa på för att inte 

stå där med en bil 

som inte går att tanka 

i närområdet om 

fem år. 

– Men oavsett vilka 

varianter vi tar Karin Svensson Smith, 

fram kanske vi miljöpartiet. 

måste vända på resonemanget. 

Istället för att anpassa bränsleproduktionen 

till transporterna, kanske vi 

måste anpassa transporterna efter hur 

mycket bränsle vi kan producera? Vi kanske 

inte ska skicka bröd kors och tvärs över hela 

Europa, i framtiden ska vi kanske skicka recept 

istället så att bröden kan produceras 

lokalt utan påverkan från transporter, säger 

Karin Svensson Smith. 

Men är det verkligen det ett rimligt och 

ekonomiskt försvarbart scenario? 

– Vänd på det. Är det möjligt att låta bli? 

Världen måste vara beboelig även i framtiden 

och för att nå dit måste vi börja med 

att bli bättre på att utnyttja sjöfart och buss 

eftersom de i huvudsak kan utnyttja befintlig 

infrastruktur. Järnvägen ska också byggas 

ut, men tar tid att göra även om det finns 

politisk vilja och anslag till det. I det korta 

tidsperspektivet ser jag en stor potential för 


Karin Svensson Smith (mp) 

Bor: I Lund 

Valkrets: Malmö 

Yrke: Lärare 

Uppdrag: Ledamot i Trafikutskottet, suppleant 

i Miljö- och jordbruksutskottet 

samt suppleant i Skatteutskottet 

Övrigt: Karin Svensson Smith kom in i 

riksdagen 1998 för vänsterpartiet. 2005 

väckte hon en hel del uppmärksamhet i 

samband med att hon lämnade vänsterpartiet 

för miljöpartiet. 


Forts: ”Mer gods måste föras över till sjöfart och järnväg” 

en utökning av godstrafik på våra vattenvägar. 

Sen är det klart att även sjöfarten 

måste göra sin hemläxa. Det håller inte att 

köra motorerna på den billigaste tänkbara, 

och därmed skitigaste oljan. Lokalt kan idag 

sjöfarten vara en stor källa till miljöförstöring 

– trots att det finns effektiva lösningar 

på plats. 

Tror du att det är möjligt för industrin att 

ställa om sin produktion så att de klarar 

betydligt långsammare transporter i 

framtiden? 

– Återigen, är det möjligt att låta bli? Det 

finns en utbredd missuppfattning kring begreppet 

”Just In Time”. Begreppet syftar på 

tidsprecision, alltså att godset ska vara på 

plats en viss tid. Det betyder inte ”i morgon 

förmiddag”, det kan betyda onsdag klockan 

10.30 om två veckor. Det har inget med hastighet 

att göra, det betyder bara att godset 

ska vara framme den tid man avtalat. 

Möta marknadens krav 

– I Tyskland har man infört höga kilometerskatter, 

men det har inte inneburit 

den överflyttningen av last från bil till järnväg 

och sjöfart jag hade trott. Däremot har 

det haft en positiv effekt i att antalet tomlaster 

minskat betydligt. Det är svårt för 

järnvägen och sjöfarten att attrahera fler 

kunder om man både är dyrare och långsammare 

än lastbilarna. Det är till exempel 

fullt möjligt att lasta om sjöfrakt som kommer 

in i Helsingborgs hamn på en pendel till 

Karlshamn. På så vis skulle man slippa 

mycket av den lastbilstrafik som idag bedrivs 

genom Skåne. Men det faller på att bara 

själva omlastningen i hamnen i Helsingborg 

kostar mer än det gör att transportera 

godset hela vägen med lastbil. Järnvägs- och 

sjöfartsoperatörerna måste bli bättre på att 

möta marknadens krav och bli betydligt mer 

flexibla än de är idag. Att utveckla järnvägen 

i Europa så att den blir ett lika attraktivt 

alternativ för godstrafik som den är i 

USA tar tid. 

”Begreppet ’Just In Time’ har inget med hastighet 

att göra, det betyder bara att godset ska vara 

framme den tid man har avtalat.” 

Vad tror du om att tillåta längre lastbilar, 

upp till 32 meter för att på så sätt minska 

miljöpåverkan per tonkilometer? 

– Om lastbilarna blir längre, och kan lasta 

mer, blir transporterna på landsväg ännu billigare 

i förhållande till järnvägen. Det säger 

sig självt att en lastbil på 25,25 meter som 

kan ta 60 ton som är tillåtet i Sverige idag, 

istället för 18 meter och 38 ton, som är tilllåtet 

inom EU, inte behöver ta ut ett lika 

högt kilopris på flaket för att få det att gå 

runt. Därför är jag emot längre fordon. Jag 

ser hellre att vi i Norden anpassar oss till EU 

och inför en maxlängd på 18 meter. Då tror 

jag att mer gods förs över från lastbil till 

järnväg, och från järnväg till sjöfart. En 

annan nackdel med tunga fordon är att de 

sliter så mycket på vägarna. En fullastad 60- 

tonnare sliter lika mycket som 75 000 personbilar 

på vägbanan. Ett sätt att delvis 

komma tillrätta med det är att införa en kilometerskatt 

som baserar sig på axeltryck och 

vikt. 

– Titta på USA, där begränsar man maxlasten 

på lastbilar till 34 ton. Det är ju inte 

ett land som ses som direkt bilfientligt, eller 

klimatvänligt – möjligen med undantag för 

Kalifornien. Däremot är man mycket skattefientlig 

och eftersom vägunderhåll är skattefinansierat 

och lastbilar sliter mer på vägarna 

ju tyngre de är, har man valt att begränsa 

tyngden och därmed vägslitaget. 

Lastbilar som distributionstrafik 

– Om inte sjöfart och järnväg fanns som ett 

alternativ till långa transporter på väg hade 

det varit ett väldigt bra förslag att förlänga 

lastbilarna ytterligare till 32 meter. Men om 

vi ska prata miljö och klimatpåverkan är en 

ökad förskjutning mot sjöfart och järnväg 

det enda alternativet. Jag vill betona att jag 

på inget sätt är emot lastbilar som sådana. 


Att utveckla järnvägen i Europa så att den blir ett attraktivt alternativ för godstrafik tar tid. Men att lyfta över mer gods på järnväg är den väg vi måste 

gå, och järnvägs- och sjöfartsoperatörerna måste bli betydligt mer flexibla än de är idag, menar Karin Svensson Smith. 

De fyller en mycket viktig funktion. Men 

som jag ser det vore det optimalt om alla 

fjärrtransporter sköttes till sjöss och på 

spåren och att lastbilar enbart användes till 

distributionstrafik. Jag vet att det är en utopi 

som det ser ut idag, men jag menar att 

det är åt det hållet vi måste gå, och att allt 

vi gör från politiskt håll måste gynna en omställning 

i den riktningen, säger Karin Svensson 

Smith. 

Tar personligt miljöansvar 

En sak som talar emot en minskning av det 

totala transportarbetet är att det kostar för 

lite att skicka saker kors och tvärs över världen. 

– Det räcker att titta på vad det är som är 

den största importen från Spanien idag. Det 

är inte apelsiner, som man skulle kunna tro, 

och som också är helt naturligt att vi importerar 

eftersom de inte växer här. Istället är 

det kattsand, något som vi lika gärna kan 

producera här. Eller ta allt vatten som skickas 

runt i Europa. Varför importerar vi vatten 

till Sverige? Och varför koncentreras allt mer 

tillverkning till en plats istället för flera? Det 

är ju fel någonstans. Är det vettigt att en enda 

anläggning producerar keso för hela Norden, 

eller att en enda anläggning i Italien 

producerar Magnumglassar för hela Europa? 

Det senaste jag hörde i den vägen är att Ica 

ska paketera allt kött centralt för att det ska 

synas att det inte är paketerat, eller ommärkt 

i butiken. Där jag handlar köttfärs går 

jag in och pekar på vilken köttbit jag vill att 

handlaren ska mala ner till färs. Jag vill veta 

var korna jag äter har varit och betat någonstans, 

och jag tycker att det känns mycket 

bättre om jag vet att färsen inte varit någonstans 

i Mellansverige och vänt innan det blir 

till köttbullar hemma hos mig, säger Karin 

Svensson Smith som tar ansvar för sitt eget 

agerande när det gäller miljöpåverkan. 

– Jag hoppade till exempel av en resa till 

Kalifornien med Trafikutskottet eftersom jag 

inte kände att jag kunde försvara den klimatpåverkan 

resan skulle bidra till. Sverige har 

kunniga attachéer i USA som kan redogöra 

för vad som händer där utan att jag behöver 

flyga över för att se med egna ögon, säger 

Karin Svensson Smith. 

PIERRE OLSSON 


Gästtyckaren 

Den senaste tidens utveckling på trafiksäkerhetsområdet är allt 

annat än bra. Idag är dödstalen nästa lika höga på de svenska 

vägarna som när det beslutades om Nollvisionen 1997. 

Men att satsa på trafiksäkerhet inom yrkestrafiken borde vara 

en självklarhet eftersom de åkerier som gör det även tjänar mer 

pengar. 

Det menar det här numrets gästtyckare Jan Sandberg, VD på NTF, 

som också tycker att fler män borde ta efter kvinnors sätt att köra. 


Trafiksäkra 

transporter 

lönar sig 

Kör kvinnligt och spara liv, pengar och miljö 

” 

Hej! Jag heter Jan Sandberg och 

är ny VD på trafiksäkerhetsföreningen 

NTF. Du kanske känner 

igen mitt namn och mig sedan tidigare 

eftersom jag för några år sedan arbetade på 

åkeriernas branschorganisation Sveriges 

Åkeriföretag. 

Eller också känner du igen mig från media. 

Jag har haft förmånen att få framträda mycket 

där den senaste tiden. Det har varit i alla 

de centrala nyhetskanalerna i TV och radio. 

Mitt och NTF:s budskap har handlat om att 

den senaste tidens utveckling på trafiksäkerhetsområdet 

varit allt annat än bra. Såväl 

allmänt som exempelvis när det gäller olyckor 

med oskyddade trafikanter vid övergångsställen. 

Vi har i dag nästan lika höga dödstal 

på de svenska vägarna som vi hade när den 

så kallade Nollvisionen beslutades år 1997. 

Nollvisionen handlar om att kontinuerligt 

minska antalet dödade och svårt skadade i 

vägtrafiken. 

Ett tema i mina mediaframträdanden har 

också varit att kvinnor kör bättre och trafiksäkrare 

än män. Just det temat har väckt 

många känslor att döma av telefonsamtal, 

brev och mail till mig. Det finns många män 

som har haft svårt att smälta detta enkla 

faktum! Jag påstår inte att det gäller i varje 

enskilt, individuellt fall. Det jag påstår – och 

det siffrorna visar – är att det gäller på ett 

generellt, övergripande plan. 

Manliga förare överrepresenterade i olyckor 

En övervägande del av dem som dör i 

trafiken är män. NTF:s analys av 2007 års 

dödsolyckor visar samma tendens som 

tidigare år – dålig trafiksäkerhet är i hög 

grad ett manligt problem. I den mån 

kvinnor förolyckas är det ofta män som kör 

ihjäl dem. 

Män tror sig ofta vara bättre förare än 

kvinnor och det kan möjligen stämma när 

det gäller att manövrera och parkera i trånga 

utrymmen. Men det har inte så mycket med 

trafiksäkerhet att göra. Och skulle det visa 

sig att männen är skickligare förare också i 

största allmänhet är det i gengäld sämre 

ställt med riskmedvetenheten. 

Män inbillar sig att deras skicklighet bakom 

ratten innebär att de kan köra fortare, 

hålla kortare avstånd – ta större risker helt 

enkelt. Ur trafiksäkerhetssynpunkt är det 

bättre att vara lite rädd och osäker än högmodig 

och självsäker. 

Lite mer kvinnlighet bakom ratten 

Skillnaden mellan könen återspeglas också i 

statistiken från Brottsförebyggande rådet 

när det gäller exempelvis rattfylleriförseelser. 

Där står männen för drygt 90 

procent av fallen. När det gäller hastighetsöverträdelser 

står männen för 40 procent 

fler än kvinnorna, enligt statistik från polisen. 

Kvinnor är också bättre än män på att 

använda bälte. NTF:s senaste bältesmätningar 

från september 2007 visar att 

kvinnor är sju procentenheter bättre bältesanvändare 

som förare och tio procentenheter 

bättre som passagerare i framsätet 

I sin rapport över trafikskadorna 2006 

konstaterade SIKA, Statens institut för 

kommunikationsanalys, att endast en del av 

skillnaden i antal dödade mellan män och 

kvinnor kan förklaras med att män reser 

längre sträckor än kvinnor. Om män hade 

färdats lika säkert som kvinnor skulle antalet 

dödade i vägtrafikolyckor kunnat minska 

med 40 procent. 

Lite mera kvinnlighet bakom ratten skulle 


NTF:s analys av 2007 års dödsolyckor visar att dålig trafiksäkerhet i hög grad är ett manligt problem. En övervägande del av dem som dör i trafiken är 

män. I den mån kvinnor förolyckas är det ofta män som kör ihjäl dem. 

således göra vägarna i landet betydligt 

säkrare. 

Och inom åkerinäringen? 

Det vore intressant att se om det gjorts 

någon analys av hur det förhåller sig inom 

åkerinäringen och den tunga trafiken. Det är 

ju i dag dessvärre alldeles för sned fördelning 

mellan könen. Om någon vet något om 

detta, kontakta eller maila mig gärna! 

Oberoende av frågan om män och kvinnor 

i trafiken är dock min erfarenhet att det 

följer med många positiva delar om man 

arbetar aktivt och målmedvetet med trafiksäkerhetsfrågorna 

inom åkerinäringen. Det 

handlar om att spara bränsle – och därmed 

få mindre utsläpp. Det handlar om att 

minska slitaget på fordonet. Och det handlar 

inte minst om att få en bättre arbetsmiljö. 

Min erfarenhet är också att de åkerier och 

åkeriföretagare som arbetar aktivt med 

trafiksäkerhet tjänar mer pengar. Det blir 

således en ordentlig win-win-win-situation. 

Sedan får vi inte glömma att de som kör 

trafiksäkert också påverkar den övriga 

trafiken, trafikrytmen och hastigheten. Och 

de som kör trafiksäkert med stora, tunga 

ekipage förmedlar samtidigt en positiv bild 

av den för Sverige livsviktiga åkerinäringen. 

Proffs i trafiken borde visa att de är just 

proffs. Vi kan alltså stapla ännu flera winwin-situationer 

på varandra. 

Fortsatt trafiksäkerhetsarbete 

Jag vet inte hur du som är man reagerar på 

att jag hyllar kvinnor framför män som bilförare. 

Troligen med minst höjda ögonbryn. 

Det är nämligen så att cirka 90 procent av 

männen anser att de kör säkrare än genomsnittsbilisten. 

Kvinnor ligger märkbart lägre. 

Hur som helst hoppas jag att jag och NTF 

lyckats skapa intresse och viss debatt genom 

att bland annat presentera analyser och föra 

fram faktabaserade argument. Och det tänker 

jag fortsätta med. Om vi ska få en mer 

positiv utveckling av trafiksäkerheten krävs 

nämligen att trafiksäkerhetsfrågorna kommer 

högre upp på den allmänna 

dagordningen. Hjälp mig 

” 

gärna med det! 

Trafiksäkerhetshälsningar 

JAN SANDBERG 

jan.sandberg@ntf.se 


Hunden Wilma och dottern Estelle samsas med Ilona Nagy i hennes nyöppnade nätbutik. Verksamheten bedrivs i hemmet. Varannan dag kommer Schenker och h 

Blomstrande butik hittar hem 

Ilona Nagy öppnade sin nätbutik Bloominghome 

i oktober förra året. 

Kontoret har hon i vardagsrummet och 

lagret i källaren. 

– Det går bra, vi letar redan efter ett 

större hus, säger hon med ett leende. 

Bloominghome säljer produkter inom 

heminredning i en lite lantlig, fransk stil. 

Det är allt från tidningsställ och hängare 

till tvättmedel och gammaldags sockertoppar. 

Idén till att starta en nätbutik fick hon 

av sin svägerska som driver en liknande 

verksamhet i Norge. 

– Hittills har det gått över förväntan, 

jag är ju inte direkt först i Sverige att 

öppna en inredningsbutik på nätet, säger 

Ilona Nagy. 

Sortimentet grundar sig främst på saker 

hon själv tycker om, och på önskemål och 

tips från kunder 

– Det gäller att hitta produkter som 

inte finns i alla andra butiker, säger Ilona 

Nagy. 

Hon är egentligen mammaledig från ett 

jobb på en bank och delar dagarna med 

att sköta sin verksamhet och att ta hand 

om Estelle, 1,5 år, och hunden Wilma. 

Tackar för servicen 

En vanlig dag börjar med att hon kollar 

inkommande mail vid åttatiden, när hon 

är klar med det ägnar hon sig åt Estelle 

tills det är dags för den lilla att sova middag. 

– Då skriver jag ut följesedlar och gör 

beställningar tills Estelle vaknar. På 

kvällarna packar jag varor som ska 

skickas iväg, säger Ilona Nagy. 

Varannan dag kommer Schenker förbi 

och plockar upp paketen för vidare befordran 

till kunder över hela Sverige. När 

chauffören hämtat, ringer Ilona Nagy 

mottagaren och berättar att paketet är 

på väg. 

– Jag får ofta mail från kunder som 

tackar för servicen, säger Ilona Nagy. 

Nytt hus på gång 

I början på sommaren är det meningen 

att Estelle ska börja på dagis. 

– Jag vill inte släppa nätbutiken, förhoppningsvis 

kan jag jobba deltid i någon 

utsträckning och sköta butiken resten av 

tiden, säger Ilona Nagy. 

I det nya huset hoppas hon kunna ha 


BILD: DEUTSCHE BAHN 

Den nionde januari i år avgick premiärtåget från Beijing med slutdestination Hamburg. 

Deutsche Bahn siktar på Kina 

ämtar paket för vidare leverans. 

via nätet 

en butik där kunder kan komma och känna på 

produkterna. 

– Det är många som bett om det. Min verksamhet 

växer, men många är skeptiska till att 

köpa saker de inte sett i verkligheten, säger 

Ilona Nagy. 

PIERRE OLSSON 

Fakta: Schenkers kunder 

■ www.bloominghome.se är ingen ovanlig 

kund för Schenker. Även om de stora företagen 

står för de största volymerna är det de 

små som är överlägset flest i antal. 

■ Om man gör en grov uppdelning av 

Schenkers cirka 70 000 kunder efter storlek 

är cirka 2 500 stora företag, 7 300 medelstora 

och drygt 60 000 småkunder. 

Tyska Deutsche Bahn har startat 

en ny godståglinje mellan Hamburg 

och Beijing, med hälften så 

lång transporttid som sjötransporter. 

Sträckan är 1 000 mil och rutten 

går via Mongoliet, Vitryssland 

och Polen till Tyskland. 

”Hur miljösmart är er logistik?” 

undrade Schenker Consulting i en 

annonskampanj och erbjöd företag 

workshops för att ta fram en miljöplan. 

Responsen överträffade förväntningarna. 

Hittills har 70 större företag 

inom flera olika branscher visat 

intresse av kostnadsfri workshop. 

– Vi trodde verkligen inte att det 

skulle bli ett sådant genomslag. Det 

Deutsche Bahn samarbetar med fem 

andra järnvägsbolag om godståglinjen 

med namnet Euroasian Land 

Bridge. 

Den 9 januari i år avgick det första 

godståget från Beijing direkt till Hamburg. 

Och det första tåget i motsatt rikting 

nådde den kinesiska huvudstaden 

den 29 januari. 

Deutsche Bahns nya godstågslinje 

går från Hamburg via Polen, Vitryssland, 

Ryssland och Mongoliet till 

Kina. Sex olika järnvägsbolag är inblandade 

liksom två spårvidder som 

dock saknar betydelse eftersom det 

är containrar som fraktas – de växlas 

helt enkelt över till den ryska spårvidden 

vid gränsen mellan Polen och 

Vitryssland. Vid den kinesiska gränsen 

sker nästa byte då containrarna 

lastas över på kinesiska järnvägsvagnar. 

Linjen mellan Hamburg och Peking 

kallas ”Eurasian Land Bridge” och förhoppningen 

är att transporttiden ska 

kunna minskas ner till 15 dygn. Då 

blir järnvägstransporten dubbelt så 

snabb som sjötransport mellan Asien 

och Europa. 

Samarbetet mellan de sex järnvägsbolagen 

har motiverats av det enorma 

transportbehovet mellan framför allt 

Kina och Europa. Nu återstår att se 

om fler följer efter – Haparandas 

kommunalråd har tidigare puffat för 

en svensk godstågslinje till Kina: I 

Haparanda kan vagnarna lastas på 

spår med rysk spårvidd för transport 

ända till den kinesiska gränsen. Dessutom 

är Haparanda mycket närmare 

Peking än Hamburg räknat i järnvägskilometer. 

Stor efterfrågan på miljösmarta workshops 

är stort fokus på klimat i år, miljö 

ligger verkligen i tiden. Hade vi gjort 

samma kampanj för några år sedan 

hade vi inte fått samma genomslagskraft, 

säger Per Russberg, konsult på 

Schenker Consulting. 

Tanken med kampanjen är att få 

logistikchefer och miljöchefer på företag 

att slå sina kloka huvuden ihop 

och göra logistiken både effektivare 

och miljösmartare. 


För att vara en av Stora Ensos leverantörer måste företagen leva upp till vissa arbetsmiljö-, trafiksäkerhets- och miljökrav. Schenker är en av dem som 

välkomnar och lever upp till deras fordringar. 

En hård kravlista som gör 

transportörerna glada 

Stora Enso kräver policy för arbetsmiljö, trafiksäkerhet och miljö 

Allt fler transportköpare ställer hårdare krav på bland 

annat trafiksäkerhet, arbetsmiljö och yttre miljö i 

samband med upphandlingar. 

– De flesta transportörer blir glada när de ser vår 

kravlista. Många tycker att de nu äntligen får lite 

beröm för saker de redan har gjort, säger Karin 

Nordell, miljöchef på Stora Enso. 

Stora Ensos inköpschef för landtransporter i Norden, Anders 

Clason, tillsammans med miljöchefen Karin Nordell. 


– Det ska göra skillnad att vara en 

bra leverantör till oss, vi vill ha en 

hög standard i alla led. Men vi ger 

inte mer betalt för att våra leverantörer 

har ett kvalitetsarbete. Däremot 

kan vi till exempel belöna en 

bra leverantör genom att lägga över 

större volymer och skriva avtal som 

löper över en längre tid, säger Karin 

Nordell. 

Men Stora Enso ställer inte bara 

krav på transportören. 

– En sak som vi skrivit in är till 

exempel att en chaufför ska avböja 

att ta ett uppdrag om han ser att 

det inte går att genomföra utan att 

bryta mot lagen, säger Anders 

Clason, inköpschef för landtransporter 

i Norden på Stora Enso. 

Hålla sig på rätt sida lagen 

Typexemplet kan vara att ett tryckeri 

behöver papper levererat inom 

tre timmar, men att chauffören ser 

att det kommer att ta minst fyra 

timmar att ta sig dit lagligt. 

– Då vill vi att chauffören ska avböja 

att ta uppdraget, alternativt ta 

det och genomföra det efter bästa 

förmåga utan att bryta mot lagen. Vi 

vill inte att något ska hända för att 

chauffören stressar fram på grund av 

att vi eller vår kund ställt orimliga 

krav på transporten. Hellre att han 

ringer och aviserar att han kommer 

sent än kör i diket, säger Karin Nordell. 

Schenker välkomnar krav 

Om det är ett återkommande 

problem får transportören tillsammans 

med Stora Enso försöka att 

utforma uppdraget på ett sådant 

sätt att det i fortsättningen går att 

genomföra på ett godtagbart sätt. 

Stora Enso har länge haft med 

krav på miljö, trafiksäkerhet och 

arbetsmiljö i sina avtal. När den 

oberoende organisationen QIII 

granskade deras transportavtal i 

höstas belönades det med fyra av 

fem möjliga stjärnor i QIII:s värderingssystem. 

– Vi vill vara en del av utvecklingen 

och alltid ligga i framkant, vi 

märker också att många av de transportörer 

vi jobbar med uppskattar 

att vi ligger långt fram som kravställare, 

säger Karin Nordell. 

– Vi välkomnar den typ av krav 


BILDER: STORA ENSO 

Stora Enso har länge haft med krav på miljö, trafiksäkerhet och arbetsmiljö i sina avtal. När den oberoende organisationen QIII 

granskade deras transportavtal i höstas belönades det med fyra av fem möjliga stjärnor i QIII:s värderingssystem. 

från våra kunder som Stora Enso ställer. 

Det ligger helt i linje med våra egna 

strävanden i de frågorna, säger 

Ingvar Nilsson, VD på Schenker. 

Stora Enso följer upp att leverantören 

följer avtalen genom att begära 

in uppgifter från dem. 

– Vi följer upp bruttovikter och 

lastsäkring av godset, men vi vill inte 

bli något slags kontrollmyndighet 

som lägger oss i en massa. Transportören 

måste själv välja metoder för 

hur deras uppföljning ska ske, säger 

Anders Clason. 

Svårt att utnyttja kombitrafik 

Utöver arbetsmiljö och trafiksäkerhet 

ställer Stora Enso även krav på miljö. 

80 procent av Stora Ensos produkter 

som tillverkas i Sverige går på 

export och transporteras till största 

delen på järnväg eller till sjöss. När 

det gäller inrikestrafiken blir det 

mycket bil, det beror på relativt korta 

avstånd och att det endast är ett fåtal 

kunder som är spåranslutna. 

– Vi använder alla transportslag 

där de fungerar bäst. Vi uppmuntrar 

alla initiativ till lösningar som innebär 

en mindre miljöpåverkan som till 

exempel att lyfta över mer till kombitrafik. 

Sjöfart ser vi inte som ett 

alternativ när det gäller inrikes transporter. 

De flesta av våra produktionsorter 

ligger en bit in i landet vilket 

gör det svårt att få lönsamhet i sådan 

trafik, säger Anders Clason. 

Det kan vara svårt att utnyttja 

kombitrafik på kortare sträckor eftersom 

man alltid behöver en bil i båda 

ändarna oavsett hur godset fraktas i 

mitten av upplägget. På Stora Enso ser 

man för tillfället små möjligheter att 

ytterligare öka andelen järnvägstransporter, 

om inte järnvägen blir 

mer flexibel och anpassad till näringslivets 

krav. 

– Stenåldern tog ju inte slut för att 

det blev brist på sten. Den tog slut 

för att människan hittade bättre lösningar 

på många problem, och så 

måste det vara när det gäller transporter 

också. Det går inte att tvinga 

över mer gods till järnvägen om det 

är ett sämre alternativ. Vi är redan 

Green Cargos största kund, men järnvägen 

måste vässa sig ytterligare om 

de vill växa mer, säger Karin Nordell. 

PIERRE OLSSON 

Några av Stora 

Ensos krav 

Exempel på krav 

som Stora Enso 

ställer på en 

transportör: 

Transportören 

ska ha policy, 

och åtgärder för: 

• Nyktra och 

drogfria chaufförer. 

• Att skyltad 

hastighet inte 

överskrids. 

• Bältesanvändning. 

• Alkolås i alla 

nya fordon. 

• Efterlevnad av 

kör- och vilotider. 

När det gäller 

yttre miljö finns 

bland annat 

följande krav på 

transportören: 

• Motorer av 

minst Euro 

3-klass. 

• Förare ska vara 

utbildade i sparsam 

körning. 

• Transportören 

ska verka för att 

öka användandet 

av alternativa 

drivmedel. 

• Parterna ska 

verka för att 

öka andelen 

transportlösningar 

med 

lägre miljöbelastning, 

till 

exempel kombitrafik. 

Fotnot: 

QIII är en ideell 

förening vars syfte 

är att öka kvaliteten 

vid köp av tunga 

vägtransporter. 


– Järnväg kan bli ett alternativ 

Det finns utrymme att lägga över fler 

transporter på järnväg. Visst är det fullt 

på spåren runt Stockholm mellan klockan 

06 och 09 på vardagarna, men på andra 

tider går det att hitta lösningar. 

– Järnväg kan även bli ett alternativ 

på kortare sträckor om det byggs fler 

kombiterminaler. Det räcker långt med 

en hårdgjord yta och en rejäl truck 

istället för jätteanläggningar med stora 

lyftkranar, säger Erica Kronhöffer, miljöchef 

på Green Cargo. 

Det pågår en debatt i EU om huruvida man 

ska gå från tillåtna 18 meter långa fordon 

till de 25,25 meter som vi redan har i Sverige 

idag. 

– Det möter ett enormt motstånd från 

järnvägsnäringen i Europa som kallar dem 

för ”Monstertrucks” och ser dem som ett hot 

mot den egna verksamheten. Men jag tycker 

att järnvägsoperatörerna måste effektivisera 

den egna verksamheten istället för att begränsa 

för andra. Titta på hur det ser ut i 

Sverige och Finland som redan har 25,25- 

fordon. Vi har ju procentuellt sett mer trafik 

på järnvägen än övriga EU, säger Erica Kronhöffer. 

Inget krig mellan transportslagen 

Däremot tycker hon att miljöargumentet för 

ännu längre, 32 meter, långa fordon i Sverige 

är lite tunnare. 

– Självklart ska alla transportslag göra sitt 

bästa för att effektivisera den egna verksamheten. 

Men om man snabbt vill minska 

utsläppen av koldioxid från de långväga 

transporterna över 30 mil är det bättre att 

köra mer på järnväg, säger Erica Kronhöffer. 

Hon är lite trött på missuppfattningen att 

det skulle råda krig mellan transportslagen i 

Sverige. 

– Alla behövs. Om man tar Green Cargo 

och Schenker som exempel, har vi en komplicerad 

relation där vi ibland är konkurrenter, 

ibland partners, ibland leverantörer och 

ibland kunder till varandra. Schenker köper 

mycket tågtransporter, och vi köper lastbilstransporter 

när våra egna fordon inte räcker 

till, säger Erica Kronhöffer. 

Alla måste bidra med sin lösning 

Transportindustrin har, fram till nu, varit 

dålig på att minska sitt oljeberoende och 

därmed utsläppen av koldioxid. Men näringen 

kan bidra genom att effektivisera uppläggen 

oavsett vilket transportslag det 

handlar om, men även andra måste bidra 

med sin del av lösningen. 

– Transportköpare måste bli bättre i valet 

av transportör och när det gäller vilka krav 

Exempel på satsningar på Green Cargos 

önskelista: 

• Dubbelspår på sträckan Hallsberg- 

Mjölby 

Det är den verkliga flaskhalsen för järnvägen 

idag. Nu passerar cirka 70 godståg 

per dygn och om trafiken fortsätter 

att öka är det bland annat där det kommer 

att bli stora förseningar. 

• Fyrspår på sträckan Lund-Malmö- 

Hässleholm 

Här är det stort tryck på såväl passagerar- 

som godstrafiken. 

som är relevanta när man köper en 

transport. Måste godset verkligen vara framme 

klockan 08 på morgonen, eller går det 

lika bra vid 10-tiden? Och om alla andra 

Dubbelspår och fler kombiterminaler står på önskelistan 

• Fler förbigångsspår 

Gods skulle komma fram mycket 

snabbare om det fanns fler möjligheter 

att möta passagerartåg på spåren. 

• Ny, snabbare påfart vid Sävenäs 

utanför Göteborg 

Nuvarande lösning är ineffektiv. 

• Fler kombiterminaler 

Det behövs en kombiterminal norr om 

Stockholm och en ny stor terminal i 

Göteborg. Men även flera små, enklare 

terminaler skulle göra trafiken snabbare 

och smidigare med järnväg. 


på kortare sträckor 

BILD: PETER LYDÉN/GREEN CARGO 

Logistikforum ser 

intermodalitet 

som största 

utmaningen 

Erica Kronhöffer representerar 

Green Cargo i regeringens 

Logistikforum där 

branschen kan utbyta erfarenheter 

med politiker. 

– Vi har bara haft tre möten, 

så samarbetet är fortfarande 

till stor del i sin 

linda, men det märks att 

alla inblandade vill att det 

ska bli så bra som möjligt, 

säger hon. 

– Alla transportslag behövs, säger Erica Kronhöffer, 

miljöchef på Green Cargo. 

företag på samma gata får gods tre gånger i veckan, 

måste transportören verkligen leverera fyra 

gånger till mig? Det är sådana frågor man måste 

ställa sig som transportköpare, säger Erica Kronhöffer. 

Konsumenterna påverkar transporterna 

Hon berättar att en rapport från SIKA (Statens 

institut för kommunikationsanalys) visar att 70 

Det finns utrymme 

att lägga över 

mer trafik på 

järnväg, bara 

man är flexibel. 

Det menar Erica 

Kronhöffer, miljöchef 

på Green 

Cargo. 

procent av all lastbilstrafik, räknat i tonnage i 

Sverige idag, enbart rör sig inom det egna länets 

gränser. I Stockholm var siffran ännu högre – 79 

procent. 

– Varför pratas det så lite om effektivare citylogistik? 

Korta transporter är ju verkligen ett område 

där det finns stor möjlighet att effektivisera 

fyllnadsgrader och körsträckor. Vi måste också i 

större utsträckning tydliggöra för konsumenterna 

vad transporter egentligen är. Det är lätt att ha 

åsikter om att transporterna ökar, men det är 

faktiskt mitt beteende som konsument som påverkar 

hur olika varor transporteras över hela 

världen, säger Erica Kronhöffer. 

Men det finns en ljusning, hon märker att hållbara 

transporter i allt större utsträckning blir en 

fråga som hamnar på strategisk ledningsnivå. 

– Vi märker att fler kunder efterfrågar 

miljösmarta lösningar där även krav på trafiksäkerhet 

och arbetsmiljö ingår utöver kraven på 

leveransprecision och kostnadseffektivitet, säger 

Erica Kronhöffer. 

PIERRE OLSSON 

Deltagarna är överens om att 

intermodalitet framstår som 

den största utmaningen framöver 

tillsammans med kapacitets-, 

och personalbristen. 

– Det råder en stor brist på 

personal på chaufförsidan, och 

vi ser att runt 50 procent av 

våra lokförare gått i pension 

inom sju år. Hur ska vi lösa de 

problemen? Vad kan regeringen 

göra för att stimulera unga 

människor att välja de yrkena 

i framtiden? 

Logistikforum har valt att utgå 

från redan befintliga studier 

i sitt arbete. 

– Det finns ingen anledning 

att utreda saker som redan blivit 

utredda ett varv till, säger 

Erica Kronhöffer. 

Forumet har också diskuterat 

lagstiftningar och regelverk 

som är ineffektiva ur ett miljöperspektiv. 

– Ta samdistribution i glesbygd 

som ett exempel. Enligt 

konkurrenslagstiftningen är 

rättsläget något oklart. Men ur 

miljöhänseende borde det 

räcka att en butik som ligger 

ensligt till, får alla leveranser 

från ett enda flak. Varför ska 

brödet åka i en bil, äpplena i 

en annan, mjölken i en tredje 

och konserverna i fjärde? Det 

är klart att en intelligent samdistribution 

är bra för miljön, 

säger Erica Kronhöffer. 

Läs mer om regeringens 

Logistikforum på: 

www.regeringen.se 

Sök på ”Logistikforum” 


Vården lär av industrin 

Går det att höja effektiviteten inom sjukvården samtidigt som patienterna 

får bättre vård och personalen upplever en minskad stress? 

På Universitetssjukhuset i Lund har man nått framgång genom att ta efter 

lösningar som används inom industrin. 

”Toyota-modellen” 

kortar vårdköerna 

– Det är inget nytt. Redan på sextiotalet 

kopierade vi arbetssätt från industrin. 

Tyvärr arbetade vi då med massproduktion 

som ideal, vilket gjorde att 

vi införde idéer om stordrift. 

– Det har aldrig passat i sjukvården, 

säger strategichefen Magnus Lord – utbildad 

civilingenjör, civilekonom och 

läkare. 

Det är ovanligt med människor inom 

vården med ett modernt industritänk. 

Men massproduktionens stordriftsideal 

är egentligen den sämsta sidan 

av industrin. 

I Lund har man istället tittat närmare 

på Lean Production, eller Toyotamodellen 

som den också kallas. 

Modellen bygger på att produktionen 

sker i team som tar ansvar för hela 

ledet, istället för att en mängd olika 

grupper har ansvar för var sin lilla del. 

I systemet ingår att identifiera allt 

slöseri med tid – det är inte okej att 

en läkare skriver så slarvigt att nästa 

person i kedjan inte kan läsa. 

(Se mer om Lean Production i artikeln 

på nästa uppslag.) 

Väntade i 29 dagar 

På de avdelningar på Universitetssjukhuset 

i Lund som infört metoderna 

har resultaten redan visat sig. 

– Ett stort problem i sjukvården har 

varit att vi skickar patienterna fram 

och tillbaka mellan olika enheter, till 

exempel mellan mottagning, röntgen, 

lab och operation. Det uppstår nya 

köer inför varje funktion, vilket gör att 

patientens ”resa” genom sjukvården 

blir långsam, säger Magnus Lord. 

Ett exempel från ett annat universitetssjukhus 

visar att tiden från diagnos 

till behandling av cancer i öron-näsahals 

var 30 dagar. 

– Det är synnerligen olyckligt, då 

denna sorts cancer kan vara så snabbväxande 

att den fördubblas i storlek 

var fjortonde dag. 

– Köerna inom vården ökar inte, alltså 

arbetar vi rätt. Det beror på att vi varit 

framgångsrika med att tillämpa Lean 

Production hos oss i Lund, säger Magnus 

Lord. 

På 30 dagar hinner den alltså bli fyra 

gånger så stor. Detta vet patienten om 

och känner stor oro när hon väntar på 

behandling. 

Samtidigt upptäckte man att ärendet 

sammanlagt behandlades under 

mindre än åtta timmar. Om man hårdrar 

det innebär det att ärendet låg 

och väntade i 29 av 30 dagar. 

– Det är massproduktionens baksida. 

Ledtiderna blir orimligt långa, trots att 

alla arbetar hårt. Överallt bildas det en 

ny kö eftersom ingen tar det övergripande 

ansvaret för ett enskilt ärende, 

säger Magnus Lord. 

Ökade kapaciteten med 50 procent 

Patienterna blir oroliga om de inte får 

besked och börjar själva kontakta 

sjukhuset. Det i sin tur gör att personalen 

måste svara i telefon, leta efter 

journaler och preliminärsvar, försöka 

få tag på ansvarig läkare och göra en 

massa saker som tar tid, men egentligen 

inte genererar något värde. 

– Det innebär alltså att ju snabbare 

BILD: SUN NILSSON 

och smidigare man gör en utredning, 

desto mindre arbete går åt. 

På enheten som arbetar med ADHDpatienter 

ser man denna utveckling 

tydligt. Tidigare tog en utredning cirka 

fyra månader, nu tar den efter medarbetarnas 

Lean-utveckling bara fyra 

veckor. 

– Förr utreddes mellan 30 och 40 

patienter samtidigt, vilket var för 

många att hålla reda på. Inför varje 

konferens och varje patientbesök 

tvingades tamet ägna tid åt att läsa på 

utredningarna, säger Magnus Lord. 

Nu har man bara har fem patienter 

samtidigt och det är lätt att ha informationen 

om varje individ aktuell. 

– Teamet har ökat sin kapacitet med 

50 procent och har ändå tid över till 

vidareutbildningar och kan avsätta 

mer resurser till behandling, säger 

Magnus Lord. 

– Köerna inom vården ökar inte, alltså 

har vi rätt kapacitet. Det gäller bara 

att hitta var vi lägger tid på fel saker. 

Mycket lugnare på avdelningen 

Svenska och internationella studier 

visar att en sjuksköterska på en vårdavdelning 

kan tvingas lägga 3,5 

timmar om dagen på att leta efter 

saker eller vänta. 

– Där vi testat Lean har medarbetarna 

tjänat in mängder av tid genom 

att hitta på smartare sätt att arbeta 

och optimera lokalerna för sin verksamhet. 

Personalen har fått mer tid att 

ägna sig åt patienterna och ge dem 

den kvalitativa vård vi strävar efter, 

säger Magnus Lord. 

När man studerade behandlingen av 

lungtumörer framträdde en liknande 

bild. Det tog cirka 30 dagar från det 

att remissen från en distriktsläkare 

kom in till Lund, till det att patienten 

behandlades. 

– Det första vi såg var att remissen i 

snitt blev liggande i tre dagar hos oss 


BILD: ISTOCKPHOTO 

Genom att arbeta effektivare med en helhetssyn har utredningstiderna kortats rejält på Universitetssjukhuset i Lund. Personalen får 

tid att ägna sig åt patienterna och trivs bättre på arbetet. 

innan någon tog i den. Det andra var 

att det gick fyra dagar medan vi 

väntade på röntgenbilder från 

distriktsläkaren – trots att vi alltid tar 

nya, egna bilder och egentligen inte 

behöver bilderna från distriktet, säger 

Magnus Lord. 

Istället för att patienten kom vid tre 

olika tillfällen för att träffa tre olika 

experter såg man nu till att de var tillgängliga 

vid samma tillfälle. 

På så vis har man fått ner tiden från 

första besöket till behandling till tio 

dagar. 

– Idag behandlas lika många patienter 

som tidigare, men det har blivit 

mycket lugnare på avdelningen, säger 

Magnus Lord. 

På det stora hela har genomförandet 

av förändringarna gått smärtfritt. Men 

det finns naturligtvis undantag. 

Dröjde nästan 40 år 

Men Magnus Lord är noga med att 

poängtera att alla som arbetar inom 

vården alltid sätter patienten i första 

rummet och att det som är bra för den 

enskilde vårdtagaren också är bra för 

personalen. 

Men många som varit med ett tag är 

också luttrade. 

De har varit med om ett otal försök 

att förbättra vården – som inte lyckats 

på bred front. 

– Nu upplever vissa att vi kommer 

dragande med ytterligare en metod. 

Många vill gärna försöka men saknar 

den uthållighet som krävs. Det handlar 

om att hela tiden göra små, små förbättringar 

för att nå en bit på vägen. 

– Vi ska inte glömma att Toyota började 

direkt efter kriget 1945, men det 

dröjde nästan 40 år innan de var bäst i 

världen, säger Magnus Lord. 

PIERRE OLSSON 


Vården lär av industrin 

Ständigt sökande efter förbättringar 

BILD: SUN NILSSON BILD: LARS STRANDBERG 

I Lean-spelet får medarbetare 

testa leanprinciperna 

”för 

hand”. Man bygger 

produkter i Lego. 

Fotnot: 

Det engelska ordet 

”Lean” betyder 

mager i betydelsen 

fettsnål. 

– Lean är en kultur som måste 

omfattas av alla från ledningen 

och ut till alla medarbetare på 

alla nivåer. Det är viktigt att de 

som har en möjlighet att utveckla 

verksamheten också får verktyg 

att bygga med, säger Magnus 

Lord. 

– Det var först på 80-talet när 

Toyota utklassade alla andra biltillverkare 

med billiga bilar som var 

helt överlägsna i kvalitet som västvärlden 

började få upp ögonen för 

deras produktionsmetoder, säger 

Magnus Lord. 

Japanerna hade varit över i USA 

efter andra världskriget för att se 

hur man tillverkade bilar där. 

Byggde samma bil två gånger 

Den stora lärdomen man tog med 

sig tillbaka till Japan var inte hur 

man tillverkar bilar, utan hur man 

INTE gör. 

– De såg hur man jobbade på 

löpande bandet på Ford, alla arbetade 

hårt för att få ihop bilarna, det 

var ingen tvekan om det. Men väldigt 

ofta fattades en del vid en monteringsstation. 

Och eftersom det var 

heligt att inte stanna bandet gick 

bilarna vidare längs bandet trots att 

delar saknades. 

– Det betydde att i stort sett varenda 

bil som lämnade bandet fick 

monteras ner igen för att rätta till 

allt som blivit fel längs bandet. Till 

slut blev den fabriksyta där man 

rättade fel större än den där bilarna 

byggdes. I själva verket byggde man 

ju samma bil två gånger, säger 

Magnus Lord. 

Tappade i effektivitet 

När besökarna från Toyota såg detta 

bestämde man att vem som helst i 

produktionen ska kunna sätta stopp 

om han eller hon ser något fel. Då 

hjälper alla i närheten till att lösa 

problemet och förhoppningsvis ser 

man till att det inte uppstår igen. 

Att stoppa bandet och snabbt rätta 

ett fel och se till att felet inte 

upprepas är i det långa loppet billigare 

än att rätta felen i efterhand. 

Till slut fick alltså tillverkare i väst 

upp ögonen för det japanska undret 

och började undersöka vad det 

egentligen var som gjorde deras produktionsmetoder 

så överlägsna. 

Något av det första man såg var 

att japanerna hade varit duktiga på 

att eliminera all tid som inte skapade 

värde i processerna. En order 

ska inte ligga i en brevlåda och vänta 

på att effektueras, en reservdel ska 

inte vänta i ett lager på att någon 

ska behöva den och samma moment 

ska inte behöva utföras två gånger 

för att det blev fel första gången. 

Många fabriker i väst hade ett 

enormt tapp i effektivitet i de här 

momenten. 

Begreppet Lean myntades i början 

av 90-talet. Det bygger på ett ständigt 

sökande efter förbättringar och 

effektiviseringar. 

Rätt till tid för utbildning 

Lean fick ganska snart till viss del 

ett dåligt rykte i Sverige eftersom 

en del företag genomförde nedskärningar 

sedan effektiviseringar gjort 

att samma arbete kunde utföras 

med färre anställda. 

– Men den typen av resonemang 

har inget gemensamt med den 

modell som Toyota arbetat fram. Det 

är avgörande att de anställda får rätt 

till den tid de sparat in och kan 

använda den till andra saker som 

utbildningar och förbättringar av 

arbetsmiljön till exempel, säger 

Magnus Lord. 

PIERRE OLSSON 

BILD: LARS STRANDBERG 

Käkkirurgen planerar en ”one-stop-clinic” tillsammans med sitt team. Patienten görs klar direkt istället 

för att som tidigare återkomma för olika behandlingar under tio dagar. 

På Lean-tavlan följer medarbetarna 

sina egna förbättringsprojekt. 


BILD: CHRISTIAN LAGEREEK 

”Schenker Protect” står det stämplat på godset som övervakas extra noga med hjälp av larmade och plomberade dörrar, GPS-sändare och plombering. 

På säkra sidan med Protect 

Med larmade och plomberade dörrar, 

GPS-sändare med panikknapp, chaufförer 

som legitimerar sig och övervakade 

säkerhetsrum ska det vara omöjligt att 

stjäla gods från Schenker. 

Sedan sommaren 2007 har Schenker 

i Stockholm tillsammans med Schenker 

i Hamburg deltagit i projektet Schenker 

Protect för att öka säkerheten kring 

gods och transporter. 

Uppdraget kommer från Tyskland. Lunda i 

Stockholm valdes ut eftersom man där är 

säkerhetscertifierad enligt Tapa (Transported 

Asset Protection Association) och redan 

infört de flesta rutiner. 

Kunden i det här fallet är Fujitsu Siemens 

som kräver mycket hög säkerhet. 

– Projektet kostar mycket arbetstid eftersom 

det innehåller många moment. Men 

hälften av rutinerna har vi redan och vår 

personal är sedan tidigare mycket säkerhetsmedveten, 

säger Per Markström, säkerhetsansvarig 

på Lunda i Stockholm. 

Bilarna som åker från Hamburg är utrustade 

med säkerhetstrailer med helskåp – 

inga sidor är öppna. Dörrarna är plomberade 

och larmade. Chaufförerna har en GPSsändare 

utrustad med överfallslarm. 

– Allt är kopplat till Eurowatch, ett företag 

som övervakar transporten. De kan se exakt 

var bilen befinner sig, berättar Per Markström. 

Rätt nummer på plomberingen 

Om bilen skulle avvika från sin körtid eller 

körrutt för mycket går ett larm direkt till 

Eurowatch, likadant om dörrarna öppnas. 

På plats i Stockholm ringer chauffören sitt 

åkeri som i sin tur kontaktar Eurowatch som 

öppnar dörrarna. Därefter tar Schenker vid. 

– Det första vi gör är att kolla att plomberingen 

har rätt nummer och inte bytts ut, säger 

Per Markström. 

Efter lossning körs allt gods ner i ett säkerhetsrum 

som är utrustat med kameror och 

larm. Endast ett fåtal personer har tillgång 

till rummet. 

Fraktsedlarna som hör till godset ska 

stämplas med ”Schenker Protect”. 

– Det är för att alla 

ska veta vad som gäller. 

Det här är inget 

gods som man ställer 

var som helst, säger 


Betalar för extra skydd 


När chauffören från 

Schenker Åkeri kommer för att hämta godset 

måste han eller hon legitimera sig. Godset 

ska levereras vid första stopp. 

Bilarna i Sverige har också helskåp och 

inga kapell. De är larmade och bakgavelliften 

kan bara öppnas efter att först ha aktiverats 

med fjärrkontroll. Om överfallslarmet skulle 

aktiveras, går signalen till vaktbolagets larmcentral 

som direkt kontaktar polisen. 

Tanken är att Schenker Protect ska kunna 

erbjudas flera av Schenkers kunder. 

– Det finns kunder som vill ha extra skydd 

och är beredda att betala för det. Det måste 

vi kunna leva upp till, säger Per Markström. 

BEATRICE JERKROT 


Knutpunkt och mötesplats 

■ Örebros ställning som mötesplats 

och logistikcentrum har stärkts 

de senaste åren. Mitt i Mellansverige, 

där E18 och E20 möts, har staden ett 

idealiskt läge för lagerhållning och omlastning. 

Kommunen och näringslivet fortsätter 

ständigt att utveckla området kring logistik och transport. 

Kongresshallen Conventum är ett exempel på Örebros roll som 

mötesplats även för handel, konferenser, upplevelser och nya 

idéer. I dagarna invigs Conventum Arena med ytterligare plats 

för mässor, konserter, fester med mera. 

Örebro rankas numera som sjätte bästa stad av studenterna i 

Sverige, vilket kan ha stor betydelse för rekryteringen av 

kompetent personal i framtiden. 

Logistik är ett av Örebroregionens viktigaste 

tillväxtområden. 

Därför satsar regionen hårt på att föra utvecklingen 

vidare genom utbildningar, noggrant 

anpassade efter näringslivets behov. 

Här finns nu både gymnasieprogram och 

KY-utbildning inom logistik. Initiativtagare är 

Wadköpings utbildningscenter tillsammans med 

ett antal logistikföretag, däribland Schenker. 

Örebro sätter logistik 

– Vi kommer alltid att behöva utbildad 

och kompetent personal. Då är det bra 

att vi är med och styr vad eleverna bör 

lära sig, säger Helene André, ordförande 

i ledningsgruppen för utbildningen 

och administrativ chef på 

Schenker i Örebro. 

KY-utbildningen i Örebro startades 1996 

under det långa namnet Produktion & Lager 

och Transport & Marknad. Ett års studier ger 

en grundläggande logistikutbildning med 

fokus på produktion och lager. Den som vill 

bli mer specialiserad kan läsa ytterligare ett 

år och får då dessutom en yrkesexamen i 

transport och marknad. 

– Branschens krav på kunskap och utbildning 

har blivit högre på senare år. Den som 

väljer KY-utbildningen i Örebro får en bred 

kompetens om branschen i stort, men har 

även möjlighet att nischa in sig på något 

specialområde, säger Helene André. 

För den som är kreativ och vill ha ett 

rörligt jobb så är KY-utbildningen något hon 

varmt rekommenderar. 

– Transport och 

logistik är en av de 

mest rörliga och 

expansiva marknaderna 

idag. 

Helene André 

blev 1995 tillfrågad 

av Wadköpings utbildningscenter 

om 

att ingå i ledningsgruppen 

för utbildningen, 

och är utbildningen får en 

– Den som väljer KY- 

sedan flera år bred kompetens om 

gruppens ordförande. 

har möjlighet att 

branschen i stort, men 

–Transportbranschen 

är i Helene André på 

nischa sig, säger 

ständig förändring. Schenker i Örebro. 

Det gäller att de 

ämnen som står på schemat verkligen är 

aktuella och inriktade på vår bransch, 

annars är det lönlöst. 

Utbildningen bedrivs på heltid och startar 

på hösten. Varje år tar man in 30 elever från 

hela Sverige, dock främst från Örebro. 

En tredjedel av utbildningen består av 

lärande i arbete. Eleverna får själva söka sin 

plats och är skyldiga att skissa på ett 

projektarbete att utföra under praktiken. 

– Allt blir inte användbart, men mycket 

blir ett bra grundarbete som vi kan jobba 

vidare med, säger Helene André. 


Vad är en KY-utbildning? 

■ Kvalificerad yrkesutbildning är en 

eftergymnasial utbildningsform som 

bygger på ett nära samarbete mellan 

arbetsgivare och utbildningsanordnare. 

En KY-utbildning ska svara mot ett 

verkligt behov på arbetsmarknaden. 

Därför är arbetsgivare aktiva både i utformningen 

av utbildningen och 

genom att ta emot studerande för 

lärande i arbete, LIA. 

Cirka en tredjedel av utbildningstiden 

utgörs av praktik på arbetsplatser. 


I maj tar Rebecca Westholm och Louise Johansson, som båda läser logistikadministration, 

studenten och är sugna på att ge sig ut i arbetslivet. 

på schemat 

”Det kändes bra med mycket praktik” 

När Maria Johansson bytte yrkesinriktning 

gjorde hon ett riktigt 

tvärkast. 

Från att ha arbetat inom laboratoriebranschen 

i flera år blev det 

logistik. 

Maria Johansson är före detta KY-student 

och arbetar idag på Schenker. 

– Efter tio år i arbetslivet var jag tveksam 

till att plugga. Jag fastnade för KYutbildningen 

eftersom det är en annorlunda 

utbildningsform. Det kändes bra 

med så mycket praktik, säger Maria. 

Maria gjorde sin sista praktik på 

Schenker. På sommaren, direkt efter 

examen, fick hon jobb som transportledare 

på Schenker Coldsped i Örebro. 

Strax därefter blev det Schenker igen 

på Indataavdelningen där hon 

stannade i sex månader. Därefter har 

befattningarna avlöst varandra. 

– Jag har verkligen fått testa flera 

olika befattningar, bland annat logistikchef 

och terminalchef. På Schenker 

har man möjlighet att jobba med flera 

olika områden, säger Maria Johansson, 

som idag arbetar som importspeditör. 


BILDER: BEATRICE JERKROT 

Till våren tar första 

kullen studenten 

För den som redan i klass nio är nyfiken på 

logistik finns det numera en gymnasial utbildning. 

I maj går den första kullen elever ut från 

logistikoch handelsprogrammet. 

– Vi har upptäckt att det finns ett behov av 

ämnet redan på gymnasienivå, säger Helene 

André, administrativ chef på Schenker. 

Programmet är, precis som KY-utbildningen som beskrivs 

här intill, ett samarbete mellan Wadköpings utvecklingscentrum 

och näringslivet. Schenker jobbar 

mycket nära skolan – föreläser, tar emot praktikanter 

och utbildar lärare. 

– Vi vill lyfta in transport och logistik i gymnasiet 

och göra det häftigt, om ämnet är roligt får vi kompetent 

personal till branschen, säger Helene André, som 

är ordförande i KY-utbildningens ledningsgrupp. 

– I dagsläget är det exempelvis brist på chaufförer. 

Vi vill därför försöka få med våra åkerier så att de kan 

påverka vad ungdomarna bör lära sig. 

Kjell-Arne Sjönneby är lärare på Wadköpings utbildningscenter. 

– Mycket är fortfarande nytt med utbildningen och 

vi arbetar hela tiden med att utveckla den, säger han. 

Vad efterfrågar företagen? 

Fyra gånger om året hålls ett branschråd då man försöker 

att hitta samarbete med företag och kollar upp 

vad de efterfrågar. 

– Vi måste komma ut med rätt kompetens och då är 

det bra om vi vet vad näringslivet vill ha, säger Kjell- 

Arne Sjönneby. 

Eleverna börjar med att lära sig mer om de olika 

yrken som programmet kan leda till. Termin två väljer 

man en av tre inriktningar: fysisk hantering, management 

och handel eller turism och resor. 

Andra studieåret innehåller ytterligare fördjupning 

och efter tre år är eleven klar att ta ett jobb, eller 

behörig att söka vidare för högskole- eller universitetsstudier. 

I maj tar Rebecca Westholm och Louise Johansson, 

som båda läser logistikadministration, studenten. 

Redo för arbetslivet 

– Utbildningen har varit jättebra för mig. Nu kan jag 

ge mig ut i arbetslivet på en gång, samtidigt vet jag 

att jag i framtiden kan läsa vidare, säger Louise. 

Rebecca Westholm praktiserar på Schenker två 

dagar i veckan under hela terminen. 

– Risken finns att man som praktikant bara blir 

sittande, men jag har fått vettiga arbetsuppgifter och 

prova många saker på Schenker, säger Rebecca. 

Vad som händer efter studenten får hon se. Det blir 

inget mer plugg i alla fall. 

– Nej, jag vill ut och jobba, säger Rebecca Westholm. 



Varje år 

tillverkas 

mer än 1,5 miljarder 

träpallar i världen. 

Europa står för cirka 450 miljoner och 

USA för cirka 600. 

Inom Europa har transportbranschen 

under många år arbetat med gemensamma 

regler för hantering av pallar. 

Sverige har ett bytessystem för godkända 

pallar kallat Pallöverföringssystemet 

– PÖS. 

Men vad är då en godkänd pall och 

hur fungerar PÖS? 

Lastpallar förflyttar världen 

Transportföretagen Schenker, DHL och 

Green Cargo administrerar egna pallöverföringssystem 

(PÖS). Med PÖS har man 

kontroll över pallflöden mellan avsändare 

och mottagare och pallar kan återanvändas 

under flera år. Schenkers pallöverföringssystem 

är endast ett inrikessystem. 

Anmälan till pallöverföringssystemet 

■ Anmälan görs via ditt Schenkerkontor 

(se sidan 30) eller på www.schenker.se. 

Både avsändare och mottagare av pallarna 

måste vara anslutna för att systemet ska fungera 

och gäller endast godkända EUR-pallar. 

Pallöverföringssystemet gälller endast godkända 

EUR-pallar. 

Varför pallöverföringssystem? 

■ Schenkers kunder slipper vidarefakturera 

sina kunder för pallen vid varje 

transport och inbyte sker automatiskt. 

Kunderna slipper hanteringen av tompallar 

eftersom systemet hela tiden rullar. 

■ Företaget, och de som hanterar pallen 

under transporten, är också garanterade 

en säkerhet och kvalitet eftersom endast 

godkända och hela pallar finns i systemet. 

Med pallöverföringssystem får man kontroll över pallflödena mellan avsändare och mottagare och 

pallarna kan återanvändas under flera år. 

■ Från början ska varje pallanvändare ha 

egna pallar motsvarande två veckors behov. 

Fraktbetalaren debiteras en fastställd avgift, 

som är en procentsats på den sammanlagda 

nettofrakten eller kronor per pall. Debitering 

sker vid varje faktureringstillfälle. 

■ På transportdokumentet anges avsändarens 

och mottagarens pallregistreringsnummer 

samt antalet pallar. Pallsaldobesked 

hämtas/läses på Schenkers webbplats och 

portalen mySchenker. 

Godkänd eller ej 

■ En EUR-pall ska vara tillverkad enligt 

standarden UIC Code 435-2 utg 8. Standarden 

innehåller krav på pallarnas dimensioner, 

material, bärighet och märkning. 

■ En godkänd pall är märkt på långsidornas 

tre klossar. På vänster kloss står respektive 

lands järnvägsförvaltningsmärke, till exempel 

DB på pallar från Tyskland, och Green 

Cargo på svenska pallar. 

■ Enligt standarden ska även följande kunna 

utläsas: tillverkarens id-nummer, tillverkningsår- 

och -månad för nytillverkad pall. På 

reparationspall ska certifieringsorganets 

logo finnas uppe i vänstra hörnet och reparatörens 

id-nummer i det nedersta hörnet. 

Godsavsändarens ansvar 

■ Avsändaren ansvarar för kontroll och 

sortering före lastning av gods, vid överlämning 

av pallar för transport samt vid 

återlämning av tompallar till transportföretaget. 

Avsändaren fyller i korrekt antal 

pallar i rutan på transportdokumentet. 

Godsmottagarens ansvar 

■ Skadade eller saknade pallar noteras på 

transportdokumentet. Upptäcks skador 

efter det att godsmottagaren lossat godset 

(till exempel bräckt mittbräda) ska skadan 

reklameras till avsändaren. 

När transportföretaget överlämnar godset 

till mottagaren ska lastpallarna ses över. 

Pallen ska tas ur systemet om: 

✓ En bräda eller kloss saknas eller är 

bruten. 

✓ En bräda eller kloss är urflisad så spikeller 

skruvskaft är synligt. 

✓ Spik eller skruv har lossnat eller sticker 

upp ovanför däcks- eller bottenbrädor. 

✓ Om hörnklossarna eller någon mittkloss 

saknar läsbar märkning. 

✓ Pallen har skador eller avvikelser från 

föreskrivna krav på mått, virkeskvalitet 

eller hållfasthet. 

✓ Märkning på kloss/klossar är sprayad med 

färg eller övermålad. 

✓ Pallen inte är rensad från påhäftad plast, 

papper eller liknande. 

✓ Pallen saknar godkänd märkning. 

Övrigt 

■ Pallar som importeras från tredje land till 

länder inom EU ska vara behandlat mot 

skadedjur med värmebehandling enligt 

standard av förpackningsvirke ISPM 15. Läs 

mer på www.sjv.se (Jordbruksverkets hemsida). 

■ På Schenkers webbplats finns mer 

utförlig information: 

www.schenker.se/produkter/pallinformation 


Sagor som 

gör väntan 

kortare 


Alla som varit på sjukhus vet att väntan 

kan bli lång. 

För att göra tiden lite roligare, åtminstone 

på Drottning Silvias barn- och 

ungdomssjukhus i Göteborg har BRIS i 

samarbete med Schenker skänkt och 

transporterat tusen sagoböcker till 

barnen där. 

– Det kommer att bli sjukvårdens mest lästa 

bok. Den kommer att finnas på alla avdelningar 

så att alla kan komma åt att läsa. 

Några barn som vårdas en längre tid kommer 

också att få ett personligt exemplar 

som de kan behålla, säger Henrik Almgren, 

verksamhetschef för akutsjukvård och barnkirurgi. 

Brisboken innehåller 352 sidor sagor, 

specialskrivna för BRIS av författare som 

Astrid Lindgren, Barbro Lindgren, Hans 

Arnold, Sven Nordqvist, Viveka Lärn med flera. 

Förordet är skrivet av prinsessan Victoria. 

Böckerna levererades av Johan Trouvé, 

distriktschef i Göteborg, tillsammans med 

Kerstin Sjöbratt, regionchef för BRIS 

(Barnens rätt i samhället). 

En pall kommer lastad. Tillsammans levererade Johan Trouvé, Kerstin Sjöbratt och Henrik Almgren 

Brisboken på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg. Isac Björklund, fem år, fick i 

väntan på doktorn höra en saga och Ebba Kalling, tre år, fick en alldeles egen bok med sig hem. 

Klimatberedningens förslag får kritik 

Kilometerskatt bör införas på den tunga 

lastbilstrafiken. Det är en av de åtgärder 

den parlamentariska klimatberedningen 

vill införa som ett steg i kampen mot klimatutsläppen. 

Beredningen har enats om att utsläppen 

fram till år 2050 ska vara reducerade med 

75–90 procent jämfört med år 1990. 

För att nå målen föreslår beredningen 

bland annat att järnvägskapaciteten bör 

höjas med 50 procent. Vidare föreslås 

kilometerskatt på tunga vägtransporter. 

Statsminister Fredrik Reinfeldt ifrågasätter 

både mål och medel i klimatberedningens 

förslag och tycker att höjd 

koldioxidskatt är effektivare än en satsning 

på järnväg. 

TransportGruppen, TG, sågar klimatberedningen 

och menar att de missar 

sambandet. 

– Klimatberedningen har goda intentioner 

men missar det viktiga sambandet; 

det är skadeverkningarna från transporter 

Fredrik Reinfeldt och Maria Nygren är tveksamma 

till Klimatberedningens förslag i kampen 

mot klimatutsläppen. 

som behöver minska, inte transporterna i 

sig, säger Maria Nygren, vice VD för 

TransportGruppen till Transportnet.se. 

Hon säger vidare att det ofta glöms bort 

att hela 65 procent av godset fraktas på 

sträckor under 10 mil, och då finns inga 

reella alternativ till lastbilen. 

Betänkandet ska ut på remiss och först i 

höst väntas regeringen komma med en 

proposition. 

Deutsche Bahn satsar på Indien 

I januari träffades en överenskommelse 

mellan Deutsche Bahn AG (DB AG) och 

Indian Railways i syfte att ingå ett närmare 

samarbete för att förbättra förbindelsen 

mellan tåg, land, sjö och flyg. 

– Vi blir bättre på att möta krav från såväl 

etablerade kunder, som från dem som är på 

väg att bli etablerade på den växande 

indiska marknaden, säger Hartmut 

Mehdorn, koncernchef på DB AG. 

Att kunna hantera gods på ett effektivt 

sätt i de mest tätbefolkade områdena är en 

nödvändighet för en effektiv logistik i 

Indien. 

För att klara det utvecklar DB transportcentraler 

för bättre förbindelser mellan tåg, 

land, sjö och flyg och kan dessutom erbjuda 

lagerhantering för kunderna i området. 

I mitten av november förra året besökte 

Caesar Ahlbom från Schenker i Sverige ett 

30-tal olika företag i Indien. 

– Initialt gäller det att väcka intresse för 

Sverige och att visa den stora potential 

trafiken mellan länderna har, säger Caesar 

Ahlbom. 


Här når du Schenker 

Schenker bygger nytt 

logistikcentrum i Dallas 

Vill du ha kontakt med Schenker? Här är telefonnummer 

till Kundservice på våra olika kontor i Sverige. 

Det första spadtaget är taget vid Schenkers 

nya logistikcentrum vid flyghamnen 

i Dallas, Fort-Worth (DFW). 

Redan i höst ska den cirka 19 000 

kvadratmeter stora logistikanläggningen 

för internationell flygfrakt och inrikes 

distribution vara klar. 

Bygget kommer nästan att fördubbla 

kapaciteten för tidigare BAX Global 

numera Schenker vid Dallas Fort-Worth 

internationella flygplats, DFW. Drygt 160 

medarbetare kommer att arbeta vid denna 

nya terminal. 

För Schenker är Dallas Fort-Worth 

internationella flygplats en strategisk 

vändplats. Dallas ligger i hjärtat av USA 

och härifrån distribueras flyggods som 

kommer från Asien och Europa. Sändningar 

från Texas och sydvästra USA går 

via Dallas ut till hela världen eller blir 

slussade till det nationella nordamerikanska 

distributionsnätet. 

Kontor Tel nr 

● Borlänge 0243-25 76 20 

● Borås 033-17 84 40 (inrikes) 

033-17 83 30 (utrikes) 

● Gävle 026-15 87 10 (avgående) 

026-15 87 20 (ankommande) 

026-15 87 25 (reklamation) 

026-15 87 70 (utrikes) 

● Göteborg 031-703 97 00 (avgående) 

031-703 97 80 (ank paket) 

031-703 96 00 (ank gods) 

● Halmstad 035-15 46 80 (avgående) 

035-15 46 65 (ankommande) 

● Helsingborg 042-38 70 90 (avgående) 

042-38 70 70 (ankommande) 

● Hudiksvall 0650-357 70 

● Hultsfred 0495-158 20 

● Jönköping 036-18 32 10 

● Karlshamn 0454-335 50 

● Karlstad 054-85 26 40 (kundservice) 

054-85 26 60 (bokning) 

● Kristianstad 044-760 20 

Kontor 

Tel nr 

● Linköping 013-37 09 00 

013-37 09 30 (kundservice) 

013-37 09 20 (bokning) 

● Luleå 0920-23 57 30 

● Malmö 040-671 31 50 (avg/export) 

040-671 31 70 (ank/import) 

● Norrköping 011-23 38 40 (inrikes) 

011-23 38 50 (ank/inrikes) 

011-23 38 10 (bokn, ank/exp) 

● Nybro 0481-717 20 

● Nässjö 0380-776 50 

● Skara 0511-261 13 

● Skellefteå 0910-517 20 

● Smålandsstenar 0371-349 00 

● Stockholm 08-585 102 00 (bokningen) 

08-585 103 00 (kundinfo) 

● Sundsvall/Timrå 060-59 54 30 

● Tranås 0140-190 70 

● Umeå 090-71 66 20 

● Vetlanda 0383-125 20 

● Visby 0498-24 80 50 

● Värnamo 0370-69 91 20 

● Vänersborg 0521-26 05 30 

● Västerås 021-15 11 05 (priser, fakt) 

021-15 11 70 (ank) 

● Växjö 0470-77 36 15 

● Örebro 019-21 92 20 (kundservice) 

019-21 92 10 (bokningen) 

● Örnsköldsvik 0660-572 20 

● Östersund 063-16 18 20 

Telefonnummer till övriga kontor och bolag inom Schenker hittar du på vår webbplats: www.schenker.se 

Krysslösning och vinnare 

Schenker – en 

komplett logistikbutik 

Schenkers logistiknät gör det möjligt att 

ta vara på kunskap, erfarenhet och idéer 

från världens alla hörn. Det i sin tur tillgodoser 

krav från kunder och samhälle. 

Nätet ger också möjlighet att kombinera 

olika transportsätt – bil, båt, flyg och tåg 

– och skapa logistiklösningar med bästa 

möjliga avvägning mellan ekonomiska 

och ekologiska krav. 

Ofta visar det sig att den logistiklösning 

som bäst svarar mot kraven på en hållbar 

utveckling, samtidigt är den mest kostnadseffektiva. 

Det är utgångspunkten för 

allt vårt arbete – lokalt och globalt. 

Du läser mer om företaget och våra 

tjänster på: www.schenker.se 

Grattis till vinnarna 

av vinterkrysset! 

1–3:e pris: Datorryggsäck 

Magnus Johannesson, 

Autotube Hord Gruppen 

AB, HORDA 

Nina Scherzberg, Georg 

Fischer AB, Älvsjö 

Patrik Fornander, Cloetta 

Fazer Sverige AB, Ljungsbro 

4–10:e pris: Termosmugg 

Barbro Sjöström, Fjällräven, 

Örnsköldsvik, Eva Nordgren, 

Röde Orm, Björna, 

Åke Swhan, Teknimex AB, 

Borås, Bertil Winér, Bostik 

AB, Helsingborg, 

Ann-Charlotte Jansson, 

Ericsson Enterprice AB, 

Karlskrona, Thomas Johansson, 

Finesse Hygiene AB, 

Östervåla, Karin Orell, 

Frimärkshuset AB, Leksand 


Information & Prenumeration 

Ring ditt lokala Schenkerkontor för mer information om våra produkter och tjänster. 

Telefonnummer hittar du på sidan till vänster. 

ALLMÄNT 

IT-STÖD 

KONSULTTJÄNSTER 

■ 

■ 

■ 

■ 

Schenker 

– en presentation 

Så fyller du i fraktsedeln 

Försäkringar 

Tullbestämmelser 

■ 

■ 

■ 

mySchenker 

Bokning, Tracking, Turlista 

och Price-on-line, Fraktsedelsvisning. 

EDI 

Electronic Data Interchange. 

TA-system 

– din guide till rätt verktyg 

Transportadministration med 

godkända TA-system. 

■ 

■ 

Logistikanalys 

Översyn och utveckling av företagets 

nuvarande logistikupplägg, informationsflöde 

och materialhantering. 

EDI- och IT-lösningar 

Analys och stöd för att på bästa 

sätt införa logistiska EDI- och ITlösningar. 

LOGISTIKTJÄNSTER 

■ 

■ 

Grön logistik 

Utredningar för miljöoptimerad 

logistik. 

Utbildning 

Skräddarsydda utbildningar i verklighetsbaserad 

logistik. 

■ 

■ 

■ 

■ 

KVALITET, RISK OCH MILJÖ 

Farligt gods 

Tulltjänster 

Kvalitetsarbete 

Miljöarbete 

■ 

■ 

■ 

Skadeförebyggande arbete 

Reklamationer 

Hållbarhetsredovisning 

■ 

■ 

■ 

Partner för lönsam logistik 

– Schenker Logistics 

En väl utvecklad och kundanpassad 

logistiklösning kan på många sätt öka 

konkurrenskraften. 

Butikslogistik 

Lönsamma logistiklösningar för 

snabbrörliga konsumentprodukter. 

Distributionslogistik 

Lönsamma lösningar för nordisk 

distributionslogistik. 

■ 

■ 

Projektlogistik 

Lönsamma, situationsanpassade och 

flexibla logistiklösningar för projekt. 

Helhetsåtagande med hantering av 

hela varuflödet från leverantör till 

slutkund. 

Servicelogistik 


serviceföretag. Styrning, utförande, 

transport, lagring, hantering och 

reparation av reserv- och servicedelar. 

■ 

Försörjningslogistik 


komponentförsörjning till svensk 

tillverkningsindustri. 

TRANSPORTPRODUKTER 

■ 

■ 

SCHENKERsystem 

Landtransporter av styckegods. 

SCHENKERdirect 

Landtransport av partigods. 

■ 

■ 

SCHENKERparcel 

Landtransport av paket. 

SCHENKERcoldsped 

Landtransport och logistiktjänster 

av tempererat gods. 

■ 

■ 

SCHENKERconcepts 

Skräddarsydda logistikoch 

transportupplägg. 

SCHENKERocean 

Sjötransporter. 

■ 

■ 

SCHENKER JETcargo 

Flygtransporter. 

SCHENKERprivpak 

Distanshandelspaket till privatpersoner 

och småföretag 

Alla produktblad kan du hämta på vår webbplats: www.schenker.se 

Ja tack! Jag vill ha Logistikmagasinet fyra gånger om året utan kostnad! 

Maila eller posta informationen till pierre.olsson@schenker.com eller Schenker AB, Pierre Olsson, 412 97 Göteborg. 

Avsändare: 

Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Företag: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Postnr/ort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Tel: . . . . . . . . . . . . . . . . . Fax: . . . . . . . . . . . . . . . . E-post: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Skicka även tidningen till: 

Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Företag: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Postnr/ort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Tel: . . . . . . . . . . . . . . . . . Fax: . . . . . . . . . . . . . . . . E-post: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 


Avsändare: 

SCHENKER AB 

412 97 Göteborg 

B 

SVERIGE 

PORTO BETALT 

Kryssa och vinn! 

Lös vårkrysset och skicka in till redaktionen senast den 1 maj 

1–3:e pris: Flytväst 70 kg 

4–10:e pris: Stötsäker keps, perfekt för golfbanan 

Avsändare: 

Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Företag: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Postnr/ort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Posta eller faxa till: SCHENKER AB, ”KRYSSET”, 412 97 Göteborg. Fax : 031-40 75 22 

magasinet 

LOGISTIK

PDF Ladda ner - Schenker

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

PDF Ladda ner - Schenker

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?