Underlag till utvärdering av producentansvaret för förpackningar

Några reflektioner på rapporten ”Underlag till
utvärdering av producentansvaret för
förpackningar”
Göran Finnveden
Miljöstrategisk analys – fms
Samhällsplanering och miljö
Drottning Kristinas väg 30
100 44 Stockholm
www.infra.kth.se/fms

Titel:
Några reflektioner på rapporten Underlag till utvärdering av producentansvaret för förpackningar.
Författare:
Göran Finnveden
ISSN 1652-5442
TRITA-INFRA-FMS 2007:3
Tryckt av:
US AB, Stockholm, 2007

Förord
Denna lilla rapport har tillkommit på ett ovanligt sätt. Jag har i många år arbetat med
avfallsfrågor och miljöbedömningar av olika avfallshanteringssystem. För närvarande är jag
bland annat en av projektledarna i ett avfallsforskningsprogram som finansieras av
Naturvårdsverket och är också medlem i Naturvårdsverkets avfallsråd. Bland annat i samband
med dessa aktiviteter har jag fått frågan vad jag anser om rapporten ”Underlag till utvärdering
av producentansvaret för förpackningar. Miljömässiga och samhällsekonomiska för- och
nackdelar med materialåtervinning av plast- och pappersförpackningar samt fastighetsnära
insamling. Litteraturgenomgång. För Naturvårdsverket.” utförd av IVL (Ekvall et al, 2006).
Eftersom jag har läst rapporten och har några reflektioner skrev jag ner dessa. Jag har också
valt att trycka den som rapport för att den ska vara tillgänglig för fler personer och för
diskussion.
Under arbetet med denna skrift har jag kommunicerat med Tomas Ekvall, IVL, och jag har
tacksam för den hjälp han har gett mig. Tomas och jag har arbetat tillsammans sedan början
på 90-talet och vi kommer att fortsätta att göra det bland annat inom ramen för det
avfallsforskningsprogram som nämndes ovan som Tomas är programledare för.
Göran Finnveden

Inledning
Avfallsfrågor engagerar. Det är någonting som berör människor i deras vardag och i alla
kulturer och det är kanske ett skäl till att vi får många debatter om för- och nackdelar med
olika avfallshanteringssystem (Finnveden et al, 2005).
En mängd olika studier har genomförts där man jämför olika avfallsbehandlingsmetoder med
varandra ur miljösynpunkt och/eller samhällsekonomisk synpunkt. Det har också publicerats
en flertal olika översikter där man försöker syntetisera resultaten från dessa studier. Somliga
av dessa har publicerats i den vetenskapliga litteraturen, andra i mer populärvetenskapliga
sammanhang. Exempel på sådana synteser är Björklund and Finnveden (2005), Ekvall and
Finnveden (2000), Ekvall et al (2004), Finnveden and Ekvall (1998a och b), Profu (2004),
Sundqvist et al (2002), Villanueva and Wenzel (2004), WRAP (2006).
I rapporten ”Underlag till utvärdering av producentansvaret för förpackningar. Miljömässiga
och samhällsekonomiska för- och nackdelar med materialåtervinning av plast- och
pappersförpackningar samt fastighetsnära insamling. Litteraturgenomgång. För
Naturvårdsverket.” utförd av IVL (Ekvall et al, 2006) (nedan kallad ESLSR) diskuteras några
av dessa studier. Syftet med föreliggande rapport är att ge några reflektioner på ESLSR och
deras slutsatser, framför allt vad gäller delen om för- och nackdelar med återvinning. I arbetet
med föreliggande rapport har jag inte gjort några extra litteratursökningar eller beräkningar,
utan mina reflektioner bygger på redan tillgängligt material.
Något om slutsatserna i ESLSR
I rapporten analyseras de miljömässiga för- och nackdelarna i tre olika tidsperspektiv: ett kort,
ett långt och i en uthållig framtid. Detta är i linje med tidigare studier (t.ex. Ekvall and
Finnveden, 2000). Man skriver att
”De kortsiktiga effekterna av återvinning av papper och kartong är … positiva för miljön”.
Vidare att
”Återvinning av dessa förpackningar är … ett steg mot ett mer hållbart samhälle”.
Båda dessa slutsatser tycker jag är rimliga och i linje med tidigare översikter.
Sedan skriver man att energianvändningen är mindre i de fall man återvinner dessa material
än om pappret produceras från vedråvara. Även detta är rimligt. Sedan skriver man dock att
”Ett möjligt undantag är vätskekartong”.
Det är klart att det är möjligt. Det finns dock några studier som har tittat specifikt på
vätskekartong. På rak arm känner jag till tre stycken (Finnveden et al 1994a och b, samt
Granath och Strömdahl, 1994). Dessa ger alla resultatet att energianvändningen blir mindre
vid återvinning än vid produktion från vedråvara, (se även sammanställningen i Finnveden
and Ekvall (1998)). Det är klart att systemen kan ha ändrats sedan dessa studier gjordes, men i
ESLSR ges dock inga skäl till varför det skulle vara fallet. Det är därför oklart varför man
lyfter fram just detta som ett möjligt undantag.

I ESLSR sammanställs resultaten i några tabeller (tabell 1 för papper och kartong och tabell 3
för plastförpackningar). På kolumnerna i tabellen anges tidsperspektivet (kort sikt, lång sikt
och uthållig framtid). På raderna anges ett antal aspekter och i rutorna anges med plus och
minustecken om det är positivt eller negativt med återvinning i Sverige.
En av raderna i tabellerna är ”Energianvändning”. Här anges både minus och plustecken i
tabell 1 vilket antyder att det kan bli både ökad och minskad energianvändning med ökad
återvinning. Detta är dock ett förvånande resultat. I de sammanställningar som har gjorts över
återvinning av förpackningar av papper och kartong (Björklund and Finnveden (2005),
Finnveden and Ekvall (1998) och WRAP (2006)) så är ett konsekvent resultat att
energianvändningen är lägre med återvinning. Det är ett resultat som går igen i samtliga
studier som ingår i dessa synteser. Det måste alltså betraktas som ett tämligen robust resultat.
Det är därför oklart varför man i ESLSR anger några minustecken. Resultaten borde vara
genomgående plus.
En annan av raderna är Deponering. Här anger man minustecken eller noll i tabellen för lång
sikt. Man menar alltså att deponeringen kan öka med ökad återvinning. Anledningen är att
ökad återvinning i Sverige skulle kunna leda till en totalt sett ökat utbud av återvunna material
vilket skulle kunna leda till minskad insamling av material i andra länder vilket skulle kunna
leda till ökad deponering i dessa länder.
Resonemanget om deponering är teoretiskt. Jag förstår resonemanget och det är klart att det
kan vara så. Men vi har egentligen inga data som stöder detta utan det är ett hypotetiskt
resonemang. I ESLSR argumenteras också för varför det kanske inte alls blir någon skillnad.
Det finns också argument för varför resultatet kan bli tvärtom, dvs att ökad insamling kan leda
till minskad deponering. Man kan tex argumentera för att ökad insamling leder till ökad
återvinning som leder till teknisk utveckling, lärande och stordriftsfördelar vilket leder till
minskade kostnader för återvinning vilket leder till ytterligare ökad återvinning och detta kan
leda till minskad deponering. En annan mekanism kan likna den som vi har på kort tid. Det
vill säga att ökad insamling leder till ledig förbränningskapacitet vilket leder till ökad import
av avfall som annars hade deponerats eftersom det kan vara så att det även på lång sikt
kommer att finnas deponering av brännbart avfall i andra länder som vi kan importera avfall
från. Man kan alltså lika gärna argumentera för att ökad insamling kan leda till minskad
deponering lika gärna som ökad deponering. Om man vill ha minustecken i tabellen, kan man
alltså lika gärna sätta in plustecken, dvs att ökad återvinning leder till minskad deponering.
I tabell 1 har man också en rad för ”Energi ur avfall”. Först trodde jag att det indikerad hur
mycket energi man får ut från avfall. I kontakt med Tomas Ekvall (2007) framgår dock att
raden ska tolkas som hur energisystemets emissioner påverkas av att mindre energi utvinns ur
pappers- respektive plastförpackningar. Miljöbedömningen är inte en formell viktning av
kvantitativa resultat, utan en kvalitativ bedömning. Det är dock för mig otydligt exakt vad
man menar med detta, vilka emissioner man tänker på och hur de har viktats samman. För
mig är det därför oklart hur man har landat i de slutsatser man har.
För plastförpackningarna drar man slutsatsen att återvinning är nästan entydigt bra för miljön.
Det möjliga undantaget är kraftigt nedsmutsade förpackningar. Jag delar dessa slutsatser. Man
kan notera att resonemanget om det möjliga undantaget bygger på en dansk fallstudie som
finns refererad i WRAP (2006). Det vore intressant att analysera den närmare och se hurpass
relevant den är för svenska förhållanden.

Även för plastförpackningar för man ett resonemang om att återvinning på lång sikt kan leda
till ökad deponering. Precis som för pappersförpackningar anser jag att man precis lika gärna
kan argumentera tvärtom, alltså att ökad återvinning leder till minskad deponering.
Slutsatser
Jag delar många av de slutsatserna som finns i rapporten av Ekvall med flera (2006). På några
punkter anser jag dock att man drar felaktiga slutsatser. Jag ser inga skäl att framhäva att ökad
deponering skulle leda till ökad deponering. Jag anser att man lika gärna kan hävda att ökad
återvinning leder till minskad deponering. Vidare tycker jag att man borde framhålla att ökad
återvinning leder till minskad energianvändning. Det är ett resultat som är konsistent i en lång
rad studier.

Referenser
Björklund, A. and Finnveden, G. (2005): Recycling revisited – life cycle comparisons of
waste management strategies. Resources, Conservation and Recycling, 44, 309-317
Ekvall, T. and Finnveden, G. (2000): The Application of Life Cycle Assessment to Integrated
Solid Waste Management, Part II – Perspectives on energy and material recovery from paper.
Trans IchemE, 78, part B, 288-294.
Ekvall, T., Finnveden, G. and Sundqvist, J.-O. (2004): Vilken sophantering är bäst för
miljön?. I ”Sopor hit och dit – på vinst och förlust”, 81-94. Formas, Stockholm.
Ekvall, T., Stenmark, Å., Ljunggren Söderman, M. och Rydberg, T. (2006):Underlag till
utvärdering av producentansvaret för förpackningar. Miljömässiga och samhällsekonomiska
för- och nackdelar med materialåtervinning av plast- och pappersförpackningar samt
fastighetsnära insamling. Litteraturgenomg. För Naturvårdsverket. U1962. IVL Stockholm
och Göteborg.
Finnveden, G., Björklund, A., Carlsson Reich, M., Eriksson, O., Sörbom, A. (2005): Robusta
och flexibla strategier för utnyttjande av energi ur avfall. TRITA-INFRA-FMS 2005:2. fms,
KTH, Stockholm.
Finnveden, G. and Ekvall, T. (1998a): Life Cycle Assessment as a Decision-Support Tool -
The Case of Recycling vs. Incineration of Paper. Resources, Conservation and Recycling, 24,
235-256.
Finnveden, G. and Ekvall, T. (1998b): Energi- eller materialåtervinning av
pappersförpackningar? Svensk Kartongåtervinning, Stockholm, Sweden.
Finnveden, G., Person, L. och Steen, B. (1994): Förpackningar i kretsloppet. Bilaga 2.
Återvinning av mjölkkartong. En LCA-studie av skillander i miljöbelastning. SNV Rapport
4301. Naturvårdsverket, Solna.
Finnveden, G., Steen, B. och Sundqvist, J.-O. (1994): Kretslopp av pappersförpackningar:
materialåtervinning eller energutvinning? En miljöstudie baserad på fem verkliga fall. IVL
Rapport B1128.
Granath, G. och Strömdahl, I. (1994): Beräkningar av miljökonsekvenser av
kretsloppspropositionen. Livscykelanalys av förpackningar. Bilaga 1 till Förpackningar i
kretsloppet. Rapport 4300. Naturvårdsverket, Solna.
Profu (2004): Evaluating waste incineration as treatment and energy recovery method from an
environmental point of view. Profu, Mölndal.
Sundqvist, J.-O., Finnveden, G. och Sundberg, J. (Eds.) (2002): Syntes av systemanalyser av
avfallshantering. IVL Rapport B1491.
Villanueva, A. and Wenzel, H. (2004): Review of existing LCA studies on the recycling and
disposal of paper and cardboard. European Topic Centre on Waste and Material Flows,
Copenhagen, Denmark.

WRAP (2006): Environmental benefits of recycling – an international review of life cycle
comparisons for key materials in the UK recycling sector. Waste and Reseource Action
Program, Oxon, UK.