08.07.2014 Views

PDF-fil, öppnas i nytt fönster - Skolinspektionen

PDF-fil, öppnas i nytt fönster - Skolinspektionen

PDF-fil, öppnas i nytt fönster - Skolinspektionen

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Regelbunden tillsyn i<br />

Falkenbergs kommun<br />

Beslut och rapporter<br />

Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-SV2008:535


Innehåll<br />

Kommunbeslut<br />

Verksamhetsrapporter<br />

Förskoleverksamhet<br />

Skolbarnsomsorg<br />

Vuxenutbildning<br />

Skolrapporter<br />

Apelskolan<br />

Fajansskolan<br />

Falkenbergs Montessoriskola<br />

Hertingsskolan<br />

Hjortsbergsskolan<br />

Ljungbyskolan<br />

Långavekaskolan<br />

Långåsskolan<br />

Okome skola<br />

Schubergstorpsskolan<br />

Skogstorpsskolan<br />

Slöingeskolan<br />

Söderskolan<br />

Tullbroskolan<br />

Tångaskolan<br />

Vessigebroskolan<br />

Vinbergsskolan<br />

Årstadskolan<br />

Älvseredsskolan och Fageredsskolan<br />

Ätranskolan<br />

Falkenbergs gymnasieskola


Beslut<br />

Falkenbergs kommun<br />

311 80 FALKENBERG<br />

2009-03-13<br />

1 (28)<br />

Dnr: 43-SV2008:535<br />

Genomförd regelbunden tillsyn i Falkenbergs kommun<br />

Inledning<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har genomfört regelbunden tillsyn i Falkenbergs kommun av förskoleverksamheten<br />

och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas<br />

lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden 15<br />

september 2008 till den 21 januari 2009.<br />

Vid den regelbundna tillsynen tar <strong>Skolinspektionen</strong> ställning till i vad mån verksamheten<br />

ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de<br />

nationella målen. Inspektionen bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna<br />

ställer på verksamheten.<br />

Den regelbundna tillsynen behandlar tre områden: Kunskaper, utveckling och lärande,<br />

Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Tillsynen syftar inte till att<br />

ge en heltäckande bild av all verksamhet vid den aktuella tidpunkten. Övergripande<br />

information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats<br />

(http://www.skolinspektionen.se/Regelbunden tillsyn/).<br />

Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som granskats och hur<br />

tillsynen genomförts, samt de bedömningar som gjorts.<br />

Dessa skriftliga rapporter kompletteras med muntlig återrapportering av inspektörerna<br />

till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömningar av kommunens ansvarstagande är dels<br />

dokument från kommunen och verksamheterna, dels den information som inspektörerna<br />

samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Beslutet grundas<br />

även på annan information om kommunen och verksamheterna från exempelvis<br />

Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Falkenbergs kommun genomfördes intervjuer<br />

med representanter för politiker och tjänstemän. Samtliga grundskolor och gymnasieskolor<br />

samt vissa delar av särskolan och vuxenutbildningen har besökts, men<br />

däremot inte förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. På skolorna har intervjuer<br />

genomförts med skolledningen samt med representanter för elever, personal och i vissa<br />

fall föräldrar. Vidare har intervjuer genomförts med representanter för föräldrar, personal<br />

och chefer för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen.<br />

Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter<br />

på sakuppgifter i beslutet.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong>, Kungsgatan 20, 411 19 GÖTEBORG<br />

Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04<br />

www.skolinspektionen.se


Verksamhetens omfattning och<br />

organisation vid den regelbundna tillsynen<br />

Beslut<br />

2009-03-13<br />

2 (28)<br />

Dnr: 43-SV2008:535<br />

Verksamhetsform<br />

Antal barn/elever/studerande<br />

Förskoleverksamhet i kommunal regi 1 381<br />

Skolbarnsomsorg i kommunal regi 1 375<br />

Förskoleklass 413<br />

Grundskola 4 335<br />

Obligatorisk särskola 47<br />

Gymnasieskola 1 464<br />

Gymnasiesärskola 12<br />

Kommunal vuxenutbildning 295<br />

Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 19<br />

Svenskundervisning för invandrare 146<br />

Källa: Falkenbergs kommun<br />

Falkenbergs kommun är belägen mitt i Hallands län och är till ytan den största kommunen<br />

i länet. Kommunen klassificeras av Sveriges kommuner och landsting som en<br />

övrig kommun, över 25 000 invånare. Den sträcker sig cirka tre mil längs kusten och<br />

omkring fem mil in i landet. I kommunen bor drygt 40 000 personer, varav cirka hälften<br />

i och kring centralorten Falkenberg vid ån Ätrans mynning i Kattegatt.<br />

Andra tätorter i kommunen är Fegen, Glommen, Heberg, Köinge, Långås, Skogstorp,<br />

Slöinge, Ullared, Vessigebro, Vinberg, Älvsered och Ätran. Kommunens verksamheter<br />

är placerade dels i tätorten Falkenberg, dels i kommunens övriga tätorter.<br />

Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) statistik för år 2007 har 23 procent av befolkningen<br />

en eftergymnasial utbildning. Detta kan jämföras med Hallands län, 32 procent och<br />

riket 35 procent.<br />

Barn- och utbildningsnämnden är kommunens styrelse för barnomsorg och utbildning.<br />

Nämnden leder verksamheten genom en förvaltning vilken leds av en förvaltningschef.<br />

Kommunens förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och grundskolor är organiserade i<br />

områden.


Beslut<br />

2009-03-13<br />

3 (28)<br />

Dnr: 43-SV2008:535<br />

Tabell 1: Förskoleverksamhetens, Skolbarnsomsorgens och grundskolans organisation<br />

Skogstorp Söder Tullbro Tånga Ullared<br />

Långavekaskolan<br />

Slöingeskola<br />

Hertingsskolan<br />

Vinbergsskolan<br />

Ätranskolan<br />

Förskoleklass och<br />

årskurserna 1–5<br />

Förskoleklass och<br />

årskurserna 1–5<br />

Förskoleklass och<br />

årskurserna 1–5<br />

Förskoleklass och<br />

årskurserna 1–5<br />

Förskoleklass och<br />

årskurserna 1–5<br />

Långåsskolan<br />

Förskoleklass och<br />

årskurserna 1–5<br />

Vessigebroskolan<br />

Förskoleklass och<br />

årskurserna 1–5<br />

Schubergstorpsskolan<br />

Förskoleklass och<br />

årskurserna 1–5<br />

Ljungbyskolan<br />

Förskoleklass och<br />

årskurserna 1–5<br />

Okomeskolan<br />

Förskoleklass och<br />

årskurserna 1–5<br />

Skogstorpsskolan<br />

Förskoleklass och<br />

årskurserna 1–9<br />

Årstadskolan<br />

Förskoleklass och<br />

årskurserna 1–5<br />

Fajansskolan<br />

Förskoleklass och<br />

årskurserna 1–5<br />

Falkenbergs<br />

Montessori<br />

Förskoleklass och<br />

årskurserna 1–9<br />

Fageredsskolan<br />

Förskoleklass och<br />

årskurserna 1–5<br />

Söderskolan<br />

Förskoleklass och<br />

årskurserna 1–9<br />

Hjortsbergsskolan<br />

Förskoleklass och<br />

årskurserna 1–5<br />

Tångaskolan<br />

Förskoleklass och<br />

årskurserna 1–9<br />

Älvseredsskolan<br />

Förskoleklass och<br />

årskurserna 1–5<br />

Tullbroskolan<br />

Apelskolan<br />

Årskurserna 6–9<br />

Förskoleklass och<br />

årskurserna 1–9<br />

Obligatoriska<br />

särskolan<br />

Inom respektive område finns dessutom familjedaghem, förskolor och fritidshem. Förskoleverksamheten<br />

i Falkenbergs kommun bedrivs i form av förskola och familjedaghem.<br />

Av kommunens samtliga barn i åldrarna 1-5 år är drygt 78 procent inskrivna i<br />

förskoleverksamhet att jämföra med drygt 80 procent i riket. Sammanlagt finns det 33<br />

kommunala förskolor varav en tillhandahåller barnomsorg kvällstid, nätter och helger<br />

för barn upp till och med 12 år. Dessutom finns 31 familjedaghem. I kommunen finns<br />

också 18 enskilda förskolor som kommunen har tillsynsansvar för och som därför inte<br />

omfattas av <strong>Skolinspektionen</strong>s regelbundna tillsyn. I Falkenberg bedrivs skolbarnsomsorgen<br />

endast i form av fritidshem. I kommunen finns även ett fritidshem som bedrivs i<br />

enskild regi, men även denna verksamhet har kommunen tillsynsansvar för.<br />

Den obligatoriska särskolan är organiserad så att eleverna i grundsärskolans årskurser<br />

1–6 går på Hjortbergsskolan och eleverna i årskurserna 7–9 går på Tullbroskolan. Därutöver<br />

finns även Björkskolan som framför allt tar emot elever med autism eller autismliknande<br />

tillstånd. Träningsskolans elever går på Hjortsbergsskolan.<br />

Sedan år 2002 är rektorerna för både förskola, fritidshem och skola organiserade i en<br />

teamorganisation. Detta innebär att rektorerna inom ett skolområde har ett nära samarbete.<br />

Detta underlättas av att de i de flesta fall har sin huvudsakliga fysiska arbetsplats<br />

på samma ställe. Syftet med organisationen är att skapa kontinuitet i barnens lärande<br />

genom ett 1-16 års perspektiv. Syftet är också att få ett mer effektivt resursut<strong>nytt</strong>jande<br />

och att teamet ska ta ett gemensamt ansvar för områdets utveckling.


Beslut<br />

2009-03-13<br />

4 (28)<br />

Dnr: 43-SV2008:535<br />

Falkenbergs gymnasieskola har 13 nationella program, individuellt program och två<br />

specialutformade program samt gymnasiesärskola med specialutformade program.<br />

Skolan är centralt belägen i Falkenberg. Ledningen av skolan består av en chef benämnd<br />

gymnasieledare, fem programansvariga rektorer samt en controller. Under år<br />

2008 har det skett förändringar inom ledningsgruppen bland annat med en ny chef<br />

(gymnasieledare) och två rektorer som slutat och ersatts av nya. Gymnasiechefen arbetar<br />

vid tiden för inspektionen tillfälligtvis även deltid som förvaltningschef med ansvar<br />

för gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor.<br />

Vuxenutbildningen är centralt belägen i Falkenberg. Undervisningen bedrivs i olika<br />

byggnader. I gymnasieskolans huvudbyggnad finns skolledningen och en del av verksamheten.<br />

Ledningen av vuxenutbildningen består av en chef benämnd gymnasieledare,<br />

en rektor som ansvarar för all vuxenutbildning utom särvux. En annan rektor har<br />

förutom ansvar för några gymnasieprogram även ansvar för gymnasiesärskolan samt<br />

särvux. De båda rektorerna är nyanställda hösten 2008. Under en relativt kort tidsperiod<br />

har det varit flera byten av rektorer inom vuxenutbildningen i kommunen.<br />

Verksamheten är organiserad i svenskundervisning för invandrare (sfi), grundläggande-<br />

och gymnasial vuxenutbildning. Dessutom finns ”Flexverket” som är namnet på en<br />

lokalt utformad verksamhet som ger möjlighet att studera utanför schemalagda studiegångar.<br />

Vidare finns ”Vårdvux” med omvårdnadsutbildningar samt särvuxutbildning.<br />

Vid vuxenutbildningen bland annat inom ”Lärcentrum Falkenberg” förekommer också<br />

olika typer av uppdrags- och högskoleutbildningar eller enstaka kurser som dock inte<br />

omfattas av den regelbundna tillsynen.<br />

Inom Barn- och utbildningsförvaltningens ansvarsområde finns även en stöd- och utredningsenhet<br />

vid namn Rodret. Uppdraget är att ge ett kvalificerat stöd som kommer<br />

barn och ungdomar inom kommunens verksamheter tillgodo. Rodret vänder sig till<br />

förskola, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Inom Rodret<br />

finns en ansvarig rektor, verksamhetschef för skolhälsovården, skolläkare, skolpsykologer,<br />

specialpedagog, grupphandledare och en administratör. Kommunens<br />

tal/språk och hörselteam, som innefattar logoped, hörselpedagog samt tal- och språkpedagoger,<br />

är också en del av Rodret. Tidigare tillhörde även två av kommunens resursskolor,<br />

Kompassen och Lotsen, Rodret. Numer tillhör dessa Skolområde Söder.<br />

Rodret arbetar tillsammans med de olika elevhälsoteamen som finns inom respektive<br />

skolområde i kommunen.<br />

I Falkenberg finns dessutom en fristående grundskola (Morups friskola) och en fristående<br />

gymnasieskola (Drottning Blankas gymnasieskola, tidigare Rosensparregymnasiet).<br />

Huvudmännen för dessa skolor erhåller egna rapporter och behandlas inte i föreliggande<br />

kommunövergripande rapport.


Beslut<br />

2009-03-13<br />

5 (28)<br />

Dnr: 43-SV2008:535<br />

Helhetsbedömning<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att de inspekterade verksamheterna i Falkenbergs kommun<br />

präglas av ett påtagligt engagemang i barnens och elevernas utveckling från såväl politiker<br />

som personal. Verksamheterna utgör oftast en god miljö för lärande och växande.<br />

Förvaltningsledningen och politikerna inom nämnden är väl förtrogna med verksamheterna.<br />

Kommunens verksamheter präglas generellt av goda förutsättningar för den<br />

pedagogiska verksamheten i form av ändamålsenliga lokaler, god tillgång på läromedel<br />

samt välutbildade lärare. <strong>Skolinspektionen</strong> påpekar dock att Falkenbergs kommun<br />

bör följa upp och utvärdera barngruppernas storlek och sammansättning inom både<br />

förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen för att försäkra sig om att förutsättningarna<br />

är lämpliga i förhållande till uppdraget och barnens behov. Dessutom visar inspektionen<br />

att skolbarnsomsorgen till stora delar uppfyller sina uppgifter, men att<br />

verksamhetens innehåll kan utvecklas. Falkenbergs kommun bör utveckla verksamhetens<br />

innehåll och säkerställa att den skolfria delen av dagen erbjuder barnen en meningsfull<br />

fritid med varierat innehåll.<br />

Därutöver visar inspektionen att det finns brister när det gäller elevernas kunskapsresultat,<br />

elevernas rätt till utbildning och kvalitetsarbetet.<br />

I Falkenbergs kommun finns det stora skillnader mellan skolors resultat varvid kommunen<br />

måste ta ett helhetsgrepp kring kunskapsresultaten. Resultaten har förbättrats<br />

under år 2008, men mot bakgrund av hur kunskapsresultaten sett ut över en femårsperiod<br />

vill <strong>Skolinspektionen</strong> peka på vikten av att Falkenbergs kommun analyserar, om<br />

samtliga elever får förutsättningar att nå målen i årskurs 9. En av anledningarna till att<br />

skolornas resultat överlag ligger under snittet för riket kan vara att kommunen och<br />

skolorna måste bli bättre på att kartlägga förutsättningarna för att få en insikt om hur<br />

kommunen och skolorna bäst ska arbeta för att möta barns och elevers olika förutsättningar,<br />

behov och tänkande. Statistik visar att endast 23 procent av befolkningen har en<br />

eftergymnasial utbildning vilket ligger betydligt under snittet för riket. <strong>Skolinspektionen</strong><br />

har vid ett flertal tillfällen mött lärare och rektorer som försvarar kunskapsresultaten<br />

med att hänvisa till elevernas bakgrund. Det finns forskning som menar att barn<br />

försöker leva upp till sin lärares förväntan. Om denna är för låg eller är orealistisk kan<br />

hela kvalitén på interaktionen mellan barnet och pedagogen bli negativ, det vill säga gå<br />

ut över barnet och hans eller hennes förmåga till lärande. Alla elever har en ovillkorlig<br />

rätt till utbildning vilket innebär en rätt till en anpassad verksamhet som bland annat<br />

tar sin utgångspunkt i att väcka intresse och engagemang. Detta är något som flertalet<br />

skolor i Falkenbergs kommun behöver arbeta med inom ramen för kvalitetsarbetet.<br />

Kommunen och skolorna måste således i högre utsträckning kartlägga förutsättningarna<br />

och anpassa arbetet utifrån förutsättningarna.<br />

Falkenbergs kommun och skolor behöver även bli bättre på att analysera måluppfyllelsen.<br />

I samtliga skolor behöver ett utvecklingsarbete ske avseende uppföljning och ut-


Beslut<br />

2009-03-13<br />

6 (28)<br />

Dnr: 43-SV2008:535<br />

värdering av elevernas kunskapsutveckling på både individnivå och skolnivå. Därutöver<br />

behöver även kommunen bedriva ett arbete på kommunnivå. Resultaten måste<br />

analyseras på alla nivåer för att komma fram till en slutsats, det vill säga en förståelse<br />

för varför resultaten ser ut som de gör (resultatförståelse). Utan denna förståelse är det<br />

svårt att bedriva ett funktionellt kvalitetsarbete. Med resultatförståelsen som grund kan<br />

kommunen och dess verksamheter bättre vidta åtgärder avseende både förutsättningarna<br />

och arbetet i verksamheten. Som ett stöd för detta arbete ska varje skola upprätta<br />

en arbetsplan. Arbetsplanen ska fungera som en plan för hur arbetet ska genomföras<br />

för att tillmötesgå förutsättningarna. Flertalet skolor i Falkenberg saknar sådana planer.<br />

Vinbergsskolan, Långåsskolan, Fageredsskolan, Älvseredsskolan och Ätranskolan har<br />

lärare och skolledningen kommit en bit på väg när det gäller uppföljnings- och utvärderingsarbete<br />

på både individ- och i något fall på skolnivå angående måluppfyllelsen i<br />

alla ämnen i årskurs 5.<br />

Rektorerna har en viktigt och betydelsefull roll i kvalitetsarbetet. Kommunens rektorsorganisation<br />

präglas av rektorer som genom både utbildning och erfarenhet förvärvat<br />

pedagogisk insikt och alla är engagerade i sitt uppdrag. Rektorerna är organiserade i<br />

skolområdesteam och varje team har sin huvudsakliga arbetsplats i en gemensam lokal<br />

i områdets största skola. <strong>Skolinspektionen</strong> noterar dock att en konsekvens av rektorsorganisationen<br />

är att vissa av skolorna inom respektive skolområde saknar dagligt<br />

närvarande pedagogiskt ledarskap. I några av skolorna har det kommit till <strong>Skolinspektionen</strong>s<br />

kännedom att detta är ett problem. <strong>Skolinspektionen</strong> vill påpeka att det är rektorn<br />

som är pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan. Rektorn<br />

har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de<br />

nationella målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att<br />

skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till<br />

målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat.<br />

Mot bakgrund av detta vill <strong>Skolinspektionen</strong> peka på betydelsen av att rektorerna<br />

ges förutsättningar att fullfölja det ansvar som åligger rektorerna.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> vill även lyfta fram lärarna som betydelsefulla i arbetet med de nationella<br />

målen. I några skolor har rektorerna valt att behålla klasslärarsystemet vilket innebär<br />

att vissa lärare i hög grad undervisar i ämnen där de saknar föreskriven ämneskompetens.<br />

Exempel på detta är att lärare med inriktning enbart mot svenska och samhällsorienterande<br />

ämnen undervisar i matematik och naturorienterade ämnen. <strong>Skolinspektionen</strong><br />

vill i detta sammanhang tydligt markera att som lärare räcker det inte enbart<br />

att ha en pedagogisk utbildning. Ämnesdidaktik och ämneskunskap är också viktigt<br />

för barns och elevers kunskapsutveckling.<br />

I flertalet av skolrapporterna samt i verksamhetsrapporten för skolbarnsomsorgen har<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömt att insatser måste vidtas avseende elever i behov av särskilt<br />

stöd. Enligt skollagen har barn och elever rätt att få utbildning inom det offentliga<br />

skolväsendet för barn och ungdom och särskilt stöd ska ges till elever som har svårigheter<br />

i skolarbetet. Rätten till utbildningen och stöd är således ovillkorlig. I flera av<br />

skolorna uttrycker lärarna en oro över att deras engagemang inte räcker till och flera


Beslut<br />

2009-03-13<br />

7 (28)<br />

Dnr: 43-SV2008:535<br />

lärare och rektorer säger att det på skolorna finns elever som är i behov av särskilt stöd<br />

men som inte får detta stödbehov tillgodosett.<br />

Härutöver konstaterar <strong>Skolinspektionen</strong> att kommunen måste säkerställa att nyanlända<br />

elever får sin rätt till utbildning tillgodosedd. I flera skolrapporter beskrivs områden<br />

där skolorna trots stora arbetsinsatser och hög ambitionsnivå inte förmått uppfylla<br />

författningarnas krav. Det finns elever som inte får studiehandledning på modersmålet<br />

eller modersmålsundervisning. De har heller inte fått undervisning i svenska som andraspråk<br />

eller endast får detta i form av stöd i ämnet svenska vilket inte överensstämmer<br />

med bestämmelserna.<br />

På ett flertal skolor i kommunen kan <strong>Skolinspektionen</strong> konstatera att hem- och konsumentkunskap<br />

för eleverna i årskurserna 1–5 inte anordnas eller inte anordnas i tillräcklig<br />

utsträckning för att eleverna ska kunna nå målen för årskurs 5 i ämnet före utgången<br />

av årskurs 5.<br />

Inspektionen visar att kommunens skolor, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i<br />

huvudsak präglas av en lugn och trygg miljö. Dock förekommer kränkningar, motsättningar<br />

och trakasserier vid några skolor. Kommunen måste säkerställa att alla verksamheter<br />

bedriver ett målinriktat arbete för att förebygga och förhindra trakasserier och<br />

annan kränkande behandling samt se till att kränkningarna omedelbart upphör. Att<br />

upprätta likabehandlingsplaner i enlighet med de krav som ställs är ett viktigt led i<br />

detta arbete.<br />

Mot bakgrund av ovanstående behöver Falkenbergs kommun fortsätta sitt utvecklingsarbete<br />

med syfte att säkerställa elevernas rätt till utbildning. <strong>Skolinspektionen</strong> menar<br />

att genom ett funktionellt kvalitetsarbete kommer Falkenbergs kommun med stor sannolikhet<br />

skapa bättre förutsättningar för elevernas lärande.<br />

I bedömningarna nedan redovisas inom vilka områden kommunen behöver vidta<br />

åtgärder. Av bilagda rapporter framgår inom vilka områden rektorer och verksamheter<br />

behöver vidta åtgärder. Det är kommunen som har det yttersta ansvaret även för<br />

dessa. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 12 juni 2009<br />

ska Falkenbergs kommun redovisa till <strong>Skolinspektionen</strong>, avdelningen i Göteborg<br />

vilka åtgärder som vidtagits.<br />

Bedömningar<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Kunskaper, utveckling och lärande<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolornas kunskapsresultat och<br />

resultatet av arbetet med omsorg, utveckling och lärande i förskoleverksamheten och


Beslut<br />

2009-03-13<br />

8 (28)<br />

Dnr: 43-SV2008:535<br />

skolbarnsomsorgen. Vidare granskas hur kommunen följer upp och utvärderar resultaten.<br />

1.1 Resultat som har uppnåtts i kommunens verksamheter<br />

Kommentar och bedömning:<br />

I Falkenbergs kommun utgår arbetet med omsorg och lärande i förskoleverksamheten<br />

från målen för verksamheten, som återfinns i läroplanen för förskolan. Verksamheten<br />

är målinriktad och planerad men utgår samtidigt från varje barns individuella behov<br />

och intressen. Miljön i förskolorna stimulerar till en allsidig utveckling hos barnen och<br />

personalrepresentanterna betonar vikten av lek och olika former av skapande verksamhet,<br />

i syfte att stimulera varje enskilt barn till ett lustfyllt lärande. Kommunen saknar<br />

dock en samlad bild av måluppfyllelsen i förskoleverksamheten.<br />

Falkenbergs kommun saknar också en samlad bild av i vilken grad skolbarnsomsorgen<br />

når de nationella målen. En del åtgärder har vidtagits för att stärka fritidshemmens roll,<br />

bland annat har kvalitetsarbetet förändrats. Inspektörerna erfar dock att i nuläget ligger<br />

fokus på att ge god omsorg, på bekostnad av planerad pedagogisk verksamhet. Kommunen<br />

gör ingen uppföljning och utvärdering av hur fritidshemmen arbetar i relation<br />

till de nationella målen i skollag och läroplan.<br />

En samlad bild av elevernas resultat i samtliga ämnen i förhållande till kursplanernas<br />

mål att uppnå i årskurs 5 saknas. Eftersom flertalet skolor inte gör någon uppföljning<br />

av i vilken mån eleverna når mål att uppnå i årskurs 5 kan <strong>Skolinspektionen</strong> inte bedöma<br />

måluppfyllelsen avseende kunskapsresultaten.<br />

Tabell 2 visar att kunskapsresultaten för år 2008 i form av betyg för kommunens<br />

grundskoleelever ligger under riksgenomsnittet avseende genomsnittligt meritvärde.<br />

Kunskapsresultaten ligger vid samtliga skolor, utom Falkenbergs Montessoriskola,<br />

under snittet för riket. När det gäller andel elever som ej nått målen i alla ämnen och<br />

andelen behöriga till gymnasieskolans nationella program ligger resultaten i linje med<br />

eller något över riksgenomsnittet för år 2008. Statistiken för den senaste femårsperioden<br />

visar att grundskoleelevernas kunskapsresultat avseende genomsnittligt meritvärde<br />

har legat under snittet för riket. Kommunens resultat har förbättrats under 2008.<br />

En närmare analys av de enskilda skolornas resultat visar att det finns en betydande<br />

variation i resultatnivåerna mellan kommunens sex betygssättande skolor. Denna variation<br />

har inte minskat under den senaste femårsperioden. Såväl betygsresultaten som<br />

variationen mellan skolorna är väl kända av nämnd och förvaltning och åtgärder för att<br />

öka måluppfyllelsen vidtas kontinuerligt. Några skolor ligger betydligt under snittet<br />

för kommunen och för riket både vad gäller genomsnittligt meritvärde och andel elever<br />

som ej nått målen i samtliga ämnen. Detta gäller framförallt de skolor som gynnas lite<br />

extra av kommunens resursfördelningssystem (social viktning). Skillnaderna i resultaten<br />

mellan Tångaskolan och Falkenbergs Montessoriskola är stora (se tabell 3).


Beslut<br />

2009-03-13<br />

9 (28)<br />

Dnr: 43-SV2008:535<br />

I kommunens kvalitetsredovisning för 2007 konstateras att skillnader finns och att<br />

kommunen i högre utsträckning behöver analysera resultaten. Enligt <strong>Skolinspektionen</strong>s<br />

mening är det viktigt för både kommunen och verksamheterna att skapa en förståelse<br />

för förutsättningarnas betydelse så att arbetet i verksamheterna inriktas mot de krav<br />

och behov som finns. Därför är det viktigt att Falkenbergs kommun exempelvis ställer<br />

krav på att Tångaskolan analyserar om skolan har anpassat sina verktyg och arbetssätt<br />

efter de förutsättningar som råder. En skola når ingen framgång genom att lägga ansvaret<br />

på eleverna. Istället måste man utvärdera skolans och lärarnas insats.<br />

En resultatjämförelse baserad på Skolverkets modellberäknade värden i SALSA, där<br />

bland annat hänsyn tas till andel pojkar, andel elever med utländsk bakgrund och föräldrarnas<br />

utbildningsnivå visar att kommunens grundskoleelever presterar i nivå med<br />

de modellberäknade värdena.<br />

Tabell 4 visar att resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 9 ligger i linje med<br />

eller något över riksgenomsnittet i samtliga tre ämnen. Tabell 5 visar att elevernas<br />

sammantagna resultat på de nationella proven 2008 visar en överensstämmelse med de<br />

betyg som sattes i engelska och svenska samma år. I ämnet matematik finns däremot en<br />

relativt stor skillnad. Nationella prov utgör ett av flera underlag för betygsättningen,<br />

därför ska betyg inte enbart vara baserade på resultaten vid de nationella proven, men<br />

det är ändå värt att uppmärksamma inom kvalitetsarbetet för att få en förståelse för<br />

varför denna skillnad finns.<br />

Tabell 6 i denna rapport samt tabell 2 i skolrapporten för Falkenbergs gymnasieskola<br />

visar att gymnasieskolans kunskapsresultat i de angivna variablerna med vissa undantag<br />

ligger i nivå med riksgenomsnittets. Samtidigt visar sammanställningen att resultaten<br />

varierar mellan olika år både vad gäller genomsnittlig betygspoäng och andel elever<br />

med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier. Andelen<br />

elever med grundläggande behörighet har ökat på flertalet program år 2008 i jämförelse<br />

med 2007. Även den genomsnittliga betygspoängen har ökat och ligger oftast över eller<br />

i nivå med riksgenomsnittet. Tillgänglig statistik visar samtidigt att andelen elever som<br />

fullföljer utbildningen inom fyra år är lägre eller betydligt lägre på skolan (70 procent<br />

läsåret 2007/08, 66 procent läsåret 2006/07 och 63 procent läsåret 2005/06) än i riket (76<br />

procent 2007/08 och 2006/07). <strong>Skolinspektionen</strong> vill därför uppmärksamma kommunen<br />

på den anmärkningsvärt höga andel elever som inte fullföljer sin utbildning inom fyra<br />

år.<br />

Vuxenutbildningens kunskapsresultat i de ovan angivna variablerna avviker i flera<br />

avseenden i jämförelse med såväl riket som kommungruppen. Exempelvis varierar<br />

betygssättningen mellan kurserna svenska A, engelska A och matematik A inom den<br />

gymnasiala vuxenutbildningen på ett svårförklarligt sätt. Att inga studerande under en<br />

femårsperiod fått betyget IG i svenska A eller att ett mycket begränsat antal studerande<br />

erhållit betyget MVG i matematik A (undantaget år 2004) är exempel på att vuxenutbildningen<br />

i Falkenberg redovisar resultat som väsentligt avviker från andra jämförbara<br />

kommuner och riksgenomsnittet. I kursen svenska A är det en mycket stor andel<br />

studerande som fått VG eller MVG i betyg.


Beslut<br />

2009-03-13<br />

10 (28)<br />

Dnr: 43-SV2008:535<br />

Tillgänglig statistik visar att andelen studerande som slutför kurser på grundläggande<br />

och gymnasial nivå konsekvent är lägre i Falkenbergs kommun än i andra jämförbara<br />

kommuner och i riket. (Gymnasial vuxenutbildning år 2006 är enda positiva avvikelse).<br />

Resultaten för kommunens sfi-studerande visar att andelen studerande som slutfört<br />

utbildningen med godkänt i kurs D två år efter påbörjad utbildning alltjämt ligger över<br />

snittet för riket under den senaste femårsperioden.<br />

Enligt intervjuer med personal och skolledare i särskolan når eleverna goda kunskapsresultat<br />

utifrån sina individuella förutsättningar. Verksamheten lyckas förena god omsorg<br />

med utmaningar för att eleverna ska utvecklas så långt det är möjligt.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att kommunen behöver vidta ytterligare åtgärder för att öka<br />

måluppfyllelsen. Se mer om detta i avsnittet Kvalitetsarbete. Kommunen bör genomföra<br />

en utvärdering för att få en förståelse för varför resultaten förbättrats under 2008<br />

(resultatförståelse) så att resultatförbättringen inte blir av slumpmässig karaktär.<br />

Kommunen bör dessutom klargöra vad som orsakar att många elever inte fullföljer sin<br />

gymnasieutbildning och vidta nödvändiga åtgärder.<br />

Tabell 2: Resultat för elever i årskurs 9<br />

Falkenbergs kommun 1<br />

Samtliga<br />

skolor i<br />

kommunen 2<br />

Kommungrupp<br />

3 Riket 4<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008<br />

Genomsnittligt<br />

meritvärde<br />

Andel (%) som ej nått<br />

målen i samtliga ämnen<br />

Andel (%) behöriga till<br />

nationellt program<br />

205,6 205,6 201,5 202,7 205,0 205,0 204,3 209,3<br />

22 23 23 27 24 24 24 23<br />

88 89 90 87 89 89 89 89<br />

Källa: Skolverkets statistik<br />

1 Uppgifter baserade på samtliga kommunala grundskolor i kommunen<br />

2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen<br />

3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen.<br />

4 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


Beslut<br />

2009-03-13<br />

11 (28)<br />

Dnr: 43-SV2008:535<br />

Tabell 3: Andel (%) som ej nått målen i samtliga ämnen vid Tångaskolan och Falkenbergs<br />

Montessoriskola<br />

Andel (%) som ej nått målen i samtliga ämnen<br />

2004 2005 2006 2007 2008<br />

Tångaskolan 38 25 40 42 27<br />

Falkenbergs<br />

Montessoriskola<br />

6 0 10 10 6<br />

Riket 5 24 24 24 24 23<br />

Källa: Skolverkets kommunsammanställning, 2008-02-20<br />

Tabell 4: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 9<br />

Falkenbergs kommun 6<br />

Samtliga<br />

skolor i<br />

kommunen<br />

7<br />

Kommungrupp<br />

8 Riket 9<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008<br />

Andel (%) elever<br />

som uppnått minst<br />

Godkänt i:<br />

Engelska . 97 97 95 97 97 96 96<br />

Matematik 87 82 91 85 84 84 81 84<br />

Svenska . 95 97 95 97 97 96 97<br />

Svenska som andraspråk<br />

. . . . . . 85 84<br />

Källa: Skolverkets statistik<br />

. = Uppgift saknas<br />

5 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket<br />

6 Uppgifter baserade på samtliga kommunala grundskolor i kommunen<br />

7 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen<br />

8 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen<br />

9 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


Beslut<br />

2009-03-13<br />

12 (28)<br />

Dnr: 43-SV2008:535<br />

Tabell 5: Grundskolan – Relationen mellan nationella prov och slutbetyg i årskurs 9 år 2008<br />

Falkenbergs kommun<br />

Riket<br />

Ämne<br />

Antal<br />

Antal<br />

Andel (%) elever med lägre,<br />

Andel (%) elever med lägre,<br />

elever<br />

elever med<br />

lika eller högre slutbetyg<br />

lika eller högre slutbetyg<br />

provbetyg<br />

jämfört med provbetyget<br />

jämfört med provbetyget<br />

och slutbetyg<br />

Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre<br />

Svenska 571 554 8,5 79,1 12,5 6,0 78,9 15,2<br />

Matematik 594 557 1,8 71,5 26,8 1,6 74,0 24,4<br />

Engelska 578 556 5,4 91,0 3,6 7,2 84,1 8,7<br />

Källa: Skolverkets statistik<br />

Tabell 6: Resultat för elever i gymnasieskolans årskurs tre<br />

Falkenbergs kommun 10<br />

Samtliga<br />

skolor i<br />

kommunen 11<br />

Kommungrupp<br />

12 Riket 13<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008<br />

Genomsnittlig<br />

betygspoäng<br />

13,9 14,2 14,1 13,8 14,1 14,1 13,8 14,0<br />

Andel (%) med grundläggande<br />

behörighet<br />

till universitets- och<br />

högskolestudier<br />

91 92 89 91 91 92 90 89<br />

Andel (%) som fullföljde<br />

utbildningen inom<br />

76 70 63 66 70 71 76 76<br />

fyra år 14<br />

Källa: Skolverkets statistik<br />

10 Uppgifter baserade på samtliga kommunala gymnasieskolor i kommunen<br />

11 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen<br />

12 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen<br />

13 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket<br />

14 Från och med 2006 års officiella statistik inkluderas elever på Individuella programmets introduktionskurs<br />

för invandrare (IVIK) i den här variabeln. Detta gör att tidsserien bryts och kan resultera i oväntade trendbrott.


Beslut<br />

2009-03-13<br />

13 (28)<br />

Dnr: 43-SV2008:535<br />

1.2 Uppföljning av kunskapsresultat<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Kommunen följer upp och utvärderar kunskapsresultaten i samtliga skolformer.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt skollagen ska den som är huvudman för en del av det offentliga skolväsendet<br />

ansvara för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i<br />

denna lag och de bestämmelser som kan finnas i annan lag eller förordning.<br />

Utöver vad som föreskrivs i denna lag kan i annan författning finnas föreskrifter<br />

särskilt om mål och riktlinjer för utbildningen, utbildningens innehåll och utbildningens<br />

omfattning i tiden. Enligt läroplanen måste skolans verksamhet<br />

utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet<br />

ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas<br />

professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta<br />

kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas<br />

och att nya metoder prövas och utvecklas.<br />

Barn- och utbildningsnämnden efterfrågar årligen, genom kvalitetsredovisningarna,<br />

resultat avseende engelska, matematik och svenska (baskunskaper för<br />

alla). Någon övrig utvärdering avseende kunskapsresultat görs inte på kommunnivå.<br />

Rektorerna, som enligt läroplanen har ett ansvar för att respektive<br />

skolas resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen, tar<br />

inte detta ansvar. Detta gäller även lärarna i årskurserna 1–7 som generellt inte<br />

utvärderar elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än engelska, matematik,<br />

svenska och svenska som andraspråk på ett systematiskt sätt.<br />

Därmed saknas det på såväl individ-, skol- och kommunnivå sammanställningar<br />

av de yngre elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen.<br />

Kommunen måste kräva att rektorerna tar sin del av detta ansvar. Rektorerna<br />

kommer inte att kunna genomföra nödvändiga sammanställningar på skolnivå<br />

så länge lärarna inte följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling på<br />

individnivå. Därför måste rektorerna kräva att lärarna genomför uppföljningar<br />

och utvärderingar av elevernas kunskapsutveckling på individnivå.<br />

Barn- och utbildningsförvaltningen har med hjälp av Skogstorpsskolan tagit<br />

fram ett instrument (Unikum) för uppföljning och utvärdering av både de yngre<br />

och äldre elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Systemet används på<br />

Skogstorpsskolan och prövas i liten skala på de övriga skolorna i Falkenberg.


Beslut<br />

2009-03-13<br />

14 (28)<br />

Dnr: 43-SV2008:535<br />

Även vissa av gymnasieskolans och vuxenutbildningens resultat följs upp, men<br />

det saknas en samlad bild av resultaten för både gymnasieskolan och vuxenutbildningens<br />

olika utbildningar, ämnesgrupper och kurser. Av <strong>Skolinspektionen</strong>s<br />

skolrapport avseende gymnasieskolan framgår att det inte görs systematiska<br />

utvärderingar och analyser av kunskapsresultaten.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är att kommunen systematiskt måste följa upp<br />

och utvärdera elevernas kunskapsresultat i årskurs 5 och 9 i samtliga ämnen.<br />

Dessutom måste kommunen förbättra uppföljningen, utvärderingen av kunskapsresultaten<br />

avseende gymnasieskolan och vuxenutbildningen.<br />

2 Normer och värden<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område kommunens arbete för att ge<br />

eleverna en trygg miljö.<br />

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Kommunens samtliga verksamheter utgör trygga miljöer.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av<br />

barn och elever ska huvudmannen för verksamheten se till att det bedrivs ett<br />

målinriktat arbete. Huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen<br />

bestämmer ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever<br />

utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling. Det finns en skyldighet<br />

att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling.<br />

Enligt läroplanen (Lpo 94) ska eleverna i skolan möta respekt för sin person och<br />

sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger<br />

trygghet och vilja och lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med många<br />

kunskapskällor. Strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för<br />

elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och<br />

självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll därvidlag.<br />

Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara<br />

den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.


Beslut<br />

2009-03-13<br />

15 (28)<br />

Dnr: 43-SV2008:535<br />

Vid inspektion av några av kommunens grundskolor framkom att det finns elever<br />

som känner sig otrygga när de vistas i skolan. Dessa förhållanden är kända<br />

av både lärare och rektorer, men problemen kvarstår alltjämt. I något fall är situationen<br />

så pass allvarlig att elev inte vågar komma till skolan. Enligt kommunen<br />

finns mycket att arbeta med eftersom det ser väldigt olika ut på skolor och förskolor<br />

när det gäller kunskap och förståelse för värdegrundsarbetet. Kommunen<br />

bedriver dock ett systematiskt arbete för att motverka diskriminering genom<br />

utbildning, stödverksamhet via genuspedagogerna och genom implementering<br />

av likabehandlingsplanen.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att kommunen måste stödja de skolor där problemen<br />

finns och vidta åtgärder så att kränkningarna omedelbart upphör.<br />

Sedan inspektionsbesöken gjordes i Falkenbergs kommun har lagen om förbud<br />

mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphört<br />

att gälla. Lagen upphörde att gälla den 1 januari 2009. Därefter gäller i stället<br />

14 a kap. skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen<br />

(2008:567).<br />

Detta innebär att kommunen från och med den 1 januari 2009 ska beakta bestämmelserna<br />

i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot<br />

diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.<br />

2.1.2 Kommunen ser till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och<br />

elevers lika rättigheter samt motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet,<br />

religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder<br />

eller annan kränkande behandling i alla verksamheter.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

2.1.3 Kommunen ser till att det finns en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna<br />

i varje verksamhet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av<br />

barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen<br />

bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet.<br />

I planen ska planerade åtgärder redovisas. Enligt förordningen om barns<br />

och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan ska planen årligen


Beslut<br />

2009-03-13<br />

16 (28)<br />

Dnr: 43-SV2008:535<br />

upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid<br />

den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av<br />

barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad.<br />

I Falkenbergs kommun är ansvaret för upprättande av likabehandlingsplaner<br />

delegerat till rektorerna på skolorna och i verksamheterna, vilket gör att ansvaret<br />

för upprättandet ligger på rektorerna. Flertalet verksamheter och skolor i<br />

Falkenbergs kommun har upprättat likabehandlingsplaner. Inom vissa skolområden<br />

har dock skolorna upprättat en gemensam plan för hela området. Eftersom<br />

varje verksamhet och skola är unik måste varje enskild skola och verksamhet<br />

ha en egen plan. Planerna är i huvudsak kända bland personal och elever<br />

och upplevs som en hjälp i arbetet för att skapa en god miljö för barn och elever.<br />

Tonvikten i planerna ligger på generella åtgärder för ett förebyggande arbete<br />

mot kränkningar över längre tid. Planerna bygger däremot inte på en kartläggning<br />

av de enskilda verksamheternas behov. Beskrivna åtgärder är dessutom<br />

inte preciserade i tid vilket försvårar uppföljningen av huruvida de vidtagna<br />

åtgärderna har gett önskad effekt. Vid upprättandet och revideringen av likabehandlingsplanerna<br />

har inte barnen och eleverna i verksamheterna medverkat<br />

mer än undantagsvis.<br />

Sammanfattningsvis bedömer <strong>Skolinspektionen</strong> att Falkenbergs kommun måste<br />

vidta åtgärder så att verksamheterna upprättar likabehandlingsplaner i enlighet<br />

med de krav som ställs på sådana planer.<br />

Från och med den 1 januari 2009 måste kommunen/verksamheterna iaktta såväl<br />

14 a kap. skollagen som diskrimineringslagen. Enligt lagarna ska skolorna ha<br />

såväl en plan mot kränkande behandling som en likabehandlingsplan. Det finns<br />

inget som hindrar att skolan/verksamheten för samman de planer som ska upprättas<br />

till ett dokument. Barns och elevers medverkan vid upprättandet m.m. av<br />

nämnda planer regleras i förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande<br />

i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling.<br />

2.1.4 Kommunen ser till att likabehandlingsplanerna följs upp och utvärderas och ser till<br />

att skolor och verksamheter följer upp och utvärderar att miljön är trygg.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

I enlighet med lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling<br />

av barn och elever ska likabehandlingsplanen årligen följas upp och ses<br />

över. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska en uppföljning och utvärdering<br />

av likabehandlingsplanerna redovisas i kvalitetsredovisningarna.


Beslut<br />

2009-03-13<br />

17 (28)<br />

Dnr: 43-SV2008:535<br />

Rutiner för att följa upp och utvärdera likabehandlingsplanerna sker med olika<br />

intensitet i kommunens skolor och verksamheter. Det är inte vanligt att uppföljningen<br />

och utvärderingen av likabehandlingsplanerna redovisas i kvalitetsredovisningarna.<br />

Detta kan till viss del förklaras med att kommunen har tagit fram<br />

en mall för hur kvalitetsredovisningarna ska disponeras och i denna mall omfattas<br />

inte arbetet med att följa upp och utvärdera likabehandlingsplanerna. Mot<br />

bakgrund av att det i kommunens skolor finns elever som inte upplever sin<br />

skolmiljö som trygg blir detta arbete än mer viktigt.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att kommunen måste vidta åtgärder så att likabehandlingsplanerna<br />

följs upp och utvärderas.<br />

Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.<br />

ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande<br />

behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft<br />

den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar<br />

som avser 2009.<br />

3 Kommunens ledning och kvalitetsarbete<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område kommunens ansvarstagande<br />

för skolans och övriga verksamheters arbete för att nå de nationella målen. Vidare<br />

granskas hur kvalitetsarbetet fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.<br />

Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal<br />

liksom hur kommunen följer bestämmelserna.<br />

3.1 Tillgång till plats och tillgång till likvärdig utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.1.1 Kommunen erbjuder den omsorg, den undervisning och de valmöjligheter barn,<br />

elever och studerande har rätt till.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Inskrivning i särskolan<br />

Barn i allmänhet ska enligt skollagen tas emot i grundskolan. Barn som bedöms<br />

inte kunna nå upp till grundskolans mål därför att de är utvecklingsstörda ska<br />

enligt lagen om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda<br />

barns skolgång tas emot i särskolan. Om vårdnadshavaren inte lämnar<br />

sitt medgivande till att barnet tas emot i särskola, ska barnet fullgöra sin


Beslut<br />

2009-03-13<br />

18 (28)<br />

Dnr: 43-SV2008:535<br />

skolplikt enligt vad som gäller för barn i allmänhet. Det är styrelsen för utbildningen<br />

som prövar om en elev ska tas emot i särskolan. Styrelsen för särskolan<br />

avgör enligt skollagen om en elev som tas emot i särskola ska gå i grundsärskolan<br />

eller träningsskolan. Skolverket har i allmänna råd ”Rutiner för utredning<br />

och mottagande i den obligatoriska särskolan (SKOLFS 2001:23)”, givit rekommendationer<br />

om hur en bedömning bör göras och vilka utredningar som bör<br />

ligga till grund för bedömning och beslut. En pedagogisk utredning ska ge svar<br />

på om barnet har förutsättningar att nå kunskapsmålen i grundskolan baserad<br />

på observationer över tid. En psykologutredning ska syfta till att beskriva barnets<br />

kognitiva förmåga och en medicinsk utredning ska klargöra medicinska<br />

orsaker till barnets svårigheter. Vidare kan underlaget kompletteras med en<br />

social utredning.<br />

I Falkenbergs kommun är beslutsfattandet delegerat till rektorn för Rodret. De<br />

inskrivningshandlingar som upprättas idag håller enligt inspektörernas bedömning<br />

god kvalitet. När det gäller tidigare inskrivningshandlingar har <strong>Skolinspektionen</strong><br />

funnit brister i utredningar och beslut. Bland annat konstaterades att utredningar<br />

saknades och att det i något fall stod att kommunen ämnar utvärdera<br />

placering utan att så har skett.<br />

Kommunen har uppdagat detta och håller nu på att utvärdera tidigare inskrivningar<br />

vilket inspektörerna förutsätter sker.<br />

Beslut om mottagande i särskolan får många och långtgående konsekvenser för<br />

det enskilda barnet. Det är därför av största vikt att ett sådant beslut föregås av<br />

en korrekt handläggning och ett ordentligt beslutsunderlag. Lagstiftaren har i<br />

flera utredningar betonat vikten av att ett mottagande av barn i särskolan ska<br />

föregås av en noggrann utredning.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> ser positivt på att kommunen har förändrat sina inskrivningsrutiner,<br />

men vill markera vikten av att kommunen fortsätter med sitt utvärderingsarbete<br />

avseende redan inskrivna barn och elever.<br />

Hem- och konsumentkunskap<br />

Enligt skollagen omfattar det garanterade antalet undervisningstimmar 6 665<br />

timmar i grundskolan. Av timplanen framgår utbildningens omfattning i timmar<br />

för ämnen, ämnesgrupper, språkval och elevens val.<br />

Som tidigare nämnts deltar samtliga skolor i Falkenbergs kommun i försöksverksamhet<br />

med utbildning utan timplan. Detta innebär att kommunen inom<br />

ramen för det totala antalet timmar får bedriva verksamhet utan att tillämpa<br />

föreskrifter om antalet timmar för ämnen och ämnesgrupper.<br />

På ett flertal skolor i kommunen kan <strong>Skolinspektionen</strong> konstatera att hem- och<br />

konsumentkunskap för eleverna i årskurserna 1–5 inte anordnas eller inte anordnas<br />

i tillräcklig utsträckning för att eleverna ska kunna nå målen i årskurs 5 i<br />

ämnet före utgången av årskurs 5.


Beslut<br />

2009-03-13<br />

19 (28)<br />

Dnr: 43-SV2008:535<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att kommunen måste kartlägga huruvida skolorna<br />

har förutsättningar att bedriva undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap<br />

samt säkerställa att elevernas rätt till utbildning garanteras.<br />

Elevens val<br />

Enligt grundskoleförordningen ska styrelsen erbjuda ett allsidigt urval av ämnen<br />

som elevens val. I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val.<br />

Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller<br />

flera ämnen. Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenligt<br />

med målen i den kursplan eller de kursplaner som fastställts för det ämne<br />

eller ämnen som utgör elevens val.<br />

I Falkenbergs kommun är det respektive skola som beslutar om utformningen<br />

av elevens val trots att detta inte är delegerat till rektor/skolnivå. Inspektionen<br />

har visat att flertalet av skolorna i kommunen inte erbjuder elevens val över<br />

huvudtaget eller att det förekommer, men inte enligt intentionerna. Endast på<br />

några skolor finns ett brett urval av ämnen som eleverna kan välja mellan.<br />

I och med att kommunens skolor ingår i försöket att arbeta utan timplan behöver<br />

inte kommunens skolor erbjuda elevens val i den omfattning som timplanen<br />

anger, men eleverna måste inom ramen för elevens val ges möjlighet att bredda<br />

och fördjupa sina kunskaper i ett eller flera ämnen.<br />

Eftersom kommunen inte har delegerat utformningen av elevens val till rektorerna<br />

bedömer <strong>Skolinspektionen</strong> att kommunen måste åtgärda de brister som<br />

finns och se till att eleverna erbjuds elevens val och därmed ges möjlighet att<br />

bredda och fördjupa sina kunskaper i ett eller flera ämnen.<br />

Nyanlända elever<br />

Enligt grundskoleförordningen ska undervisning i svenska som andraspråk om<br />

det behövs anordnas för elever som är berättigade till det enligt förordningen.<br />

Undervisningen i svenska som andraspråk ska anordnas i stället för undervisning<br />

i svenska.<br />

Om en eller båda av elevens vårdnadshavare har ett annat språk än svenska som<br />

modersmål och språket utgör dagligt umgängesspråk för eleven, ska eleven<br />

enligt grundskoleförordningen få undervisning i detta språk som ett ämne (modersmålsundervisning),<br />

om eleven har grundläggande kunskaper i språket, och<br />

eleven önskar få sådan undervisning. Modersmålsundervisning i samiska, finska,<br />

meänkieli, romani chib eller jiddisch ska erbjudas även om språket inte är<br />

elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Detsamma gäller en elev som är adoptivbarn<br />

och som har ett annat modersmål än svenska. En kommun är skyldig<br />

att anordna modersmålsundervisning i ett språk, endast om det finns en lämplig<br />

lärare. Kommunen är skyldig att anordna sådan undervisning om minst fem<br />

elever önskar undervisning i språket. När det gäller samiska, tornedalsfinska


Beslut<br />

2009-03-13<br />

20 (28)<br />

Dnr: 43-SV2008:535<br />

eller romska elever är kommunen skyldig att anordna modersmålsundervisning<br />

även om antalet är mindre än fem.<br />

Vidare ska en elev enligt grundskoleförordningen få studiehandledning på sitt<br />

modersmål, om eleven behöver det och om en eller båda av elevens vårdnadshavare<br />

har ett annat språk än svenska som modersmål och språket utgör ett<br />

dagligt umgängesspråk för eleven, ska eleven få undervisning i detta språk som<br />

ett ämne.<br />

Inspektionen har visat att förutsättningarna för kommunens nyanlända elever är<br />

beroende av vilken skola de placeras i. Exempel på detta är att det finns elever i<br />

kommunen som önskar modersmålsundervisning, men som inte erhåller det.<br />

Enligt rektorer saknar kommunen rutiner för att undersöka om det finns fler än<br />

fem elever i kommunen som önskar undervisning i ett språk. Ett annat exempel<br />

är att en nyanländ elev vid Vessigebroskolan som åldersmässigt borde vara placerad<br />

i årskurs 3 placerades i årskurs 1. Ytterligare exempel är att ett flertal<br />

grundskolor inte uppfyller kraven avseende studiehandledning på modersmålet.<br />

Dessutom påtalar flera lärare i kommunen att rutinerna för hur man hanterar<br />

studiehandledning på modersmålet och svenska som andra språk varierar mellan<br />

skolorna.<br />

I kommunen ges inte alltid undervisning i svenska som andraspråk i enlighet<br />

med ämnets kursplan. Ofta ges undervisningen i svenska som andraspråk som<br />

stöd inom ämnet svenska. På flera skolor saknas dessutom kompetens för att<br />

undervisa i ämnet och kursplanen för svenska som andraspråk är inte styrande<br />

för undervisningen.<br />

Falkenbergs kommun har under de senaste åren tagit emot nyanlända elever.<br />

Det krävs stora insatser inom utbildningssektorn för att ta emot nyanlända elever<br />

i en kommun. Kunskaper om bestämmelser och om olika länders kultur,<br />

utbildningssystem och språk utgör grunden för att planera och sätta in relevanta<br />

insatser och stöd. Dessutom krävs en kartläggning av individens förutsättningar<br />

så att individanpassning kan ske på ett professionellt sätt.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att kommunen inte har rutiner för att erbjuda nyanlända<br />

elever den undervisning de har rätt till, vilket måste åtgärdas. I detta arbete<br />

bör kommunen stödja skolorna så att de kan genomföra undervisningen för<br />

de nyanlända eleverna på ett kvalitativt bra sätt. Se vidare Skolverkets allmänna<br />

råd för utbildning av nyanlända elever.<br />

Särskilda undervisningsgrupper<br />

Enligt grundskoleförordningen ska särskilt stöd ges till elever med behov av<br />

specialpedagogiska insatser. Sådant stöd ska i första hand ges inom den klass<br />

eller grupp som eleven tillhör. Om det finns särskilda skäl, får sådant stöd i stället<br />

ges i en särskild undervisningsgrupp. Styrelsen ska efter samråd med eleven<br />

och elevens vårdnadshavare besluta i fråga om elevens placering i en särskild


Beslut<br />

2009-03-13<br />

21 (28)<br />

Dnr: 43-SV2008:535<br />

undervisningsgrupp. Styrelsens beslut att en elev ska undervisas i särskild undervisningsgrupp<br />

får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd.<br />

Om en elev inte kan få utbildning som i rimlig grad är anpassad efter elevens<br />

situation och förutsättningar, får styrelsen efter att ha hört elevvårdskonferensen<br />

besluta om anpassad studiegång för eleven. Därvid får avvikelser göras från<br />

timplanen. Styrelsen ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en<br />

utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning inom<br />

skolan.<br />

I Falkenbergs kommun finns särskilda undervisningsgrupper, Lotsen, Kompassen,<br />

Rönnen och Zeta. Rektorerna med ansvar för Söderskolan ansvarar också<br />

för verksamheterna vid Rönnen och Zeta och sedan januari 2009 även för verksamheterna<br />

vid Lotsen och kompassen. Vid inspektionsbesöket tillhörde Lotsen<br />

och Kompassen Stöd och utredningsenheten, Rodret. Inspektionen har visat att<br />

verksamheten vid Lotsen och Kompassen framför allt inriktas mot sociala insatser<br />

där kunskapsuppdraget är nedtonat. Eleverna vid Lotsen och Kompassen får<br />

inte undervisning i alla ämnen trots att det inte finns beslut fattade om anpassad<br />

studiegång för dem.<br />

Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp liksom beslut om anpassad<br />

studiegång är i kommunen delegerat till rektorerna. Beslut om placering i särskild<br />

undervisningsgrupp fattas, men i flera fall åtföljs inte fattade beslut av<br />

överklagandehänvisning. Uppgifter som ankommer på rektorn utförs därmed<br />

otillräckligt. En bidragande orsak till detta är att flera av rektorerna saknar kännedom<br />

om hur dessa beslut ska utformas.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att kommunen måste försäkra sig om att innehållet i<br />

verksamheterna Lotsen och Kompassen inriktas mot kunskapsuppdraget så att<br />

elevernas rätt till utbildning garanteras. Kommunens måste därvid se till att<br />

beslut om anpassad studiegång fattas vid behov samt tydliggöra för de som<br />

fattar beslut hur dessa ska vara utformade.<br />

Mottagande till grundskolan<br />

Enligt skollagen ska plats i förskoleklassen anvisas så nära barnets eget hem som<br />

möjligt med beaktande av vad som krävs för att effektivt ut<strong>nytt</strong>ja lokaler och<br />

andra resurser. Skälig hänsyn ska också tas till vårdnadshavarens önskemål.<br />

Enligt skollagen ska kommunen vid fördelningen av elever på olika skolor beakta<br />

vårdnadshavares önskemål om att deras barn ska tas emot vid en viss skola så<br />

långt det är möjligt utan att andra elevers berättigade krav på placering i en<br />

skola nära hemmet åsidosätts eller att betydande organisatoriska eller ekonomiska<br />

svårigheter uppstår för kommunen.<br />

I Falkenbergs kommun har beslut fattats om att Falkenbergs Montessoriskola,<br />

som är en kommunal skola med förskoleklass och årskurserna 1–9, ska ha hela<br />

kommunen som upptagningsområde. Vid intagning har elever från en enskild


Beslut<br />

2009-03-13<br />

22 (28)<br />

Dnr: 43-SV2008:535<br />

montessoriförskola förtur till plats vid skolan. Dessutom tillämpas syskonförtur.<br />

Barnen i förskoleklassen går vidare till grundskolans årskurs 1. Fler barn tas inte<br />

in i årskurs 1.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att de principer som ställts upp i samband med mottagande<br />

av elever i förskoleklassen, och därmed indirekt i grundskolan, står i<br />

strid med skollagens bestämmelser om att närhetsprincipen och vårdnadshavares<br />

önskemål ska vara styrande vid mottagandet av elever till skolan.<br />

3.1.2 Lokala utformningar av utbildningen i gymnasieskolan och vuxenutbildningen<br />

överensstämmer med författningarnas krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

3.2 Resurser<br />

Bedömningspunkter<br />

3.2.1 Rektor, lärare och övrig personal i kommunen har utbildning för den verksamhet,<br />

respektive undervisning, de i huvudsak bedriver.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt skollagen är kommuner och landsting skyldiga att för undervisningen<br />

använda lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd<br />

för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Undantag får göras endast<br />

om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något<br />

annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna.<br />

År 2007 var lärartätheten i kommunens grundskoleverksamhet enligt Skolverkets<br />

statistik 8,2 lärare per 100 elever att jämföra med 8,4 lärare per 100 elever i<br />

riket. Kommunen har en hög andel lärare med pedagogisk högskoleexamen, 91<br />

procent jämfört med 85 procent i riket. Inspektionen visar att i huvudsak används<br />

lärare på ett korrekt sätt. <strong>Skolinspektionen</strong> noterar dock att i några grundskolor<br />

ut<strong>nytt</strong>jas inte lärarnas ämneskompetens när man fördelar dem på klasser<br />

och undervisningsgrupper. Rektorerna har i vissa fall valt att behålla klasslärarsystemet<br />

vilket innebär att lärare undervisar i ämnen där de saknar föreskriven<br />

ämneskompetens. Exempel härpå är att lärare med inriktning enbart mot svenska<br />

och samhällsorienterande ämnen undervisar i matematik och naturorientera-


Beslut<br />

2009-03-13<br />

23 (28)<br />

Dnr: 43-SV2008:535<br />

de ämnen. Detta trots att lärare med rätt ämneskompetens finns att tillgå vid<br />

skolorna. Skälen till detta är enligt rektorerna dels traditionen dels att det är bra<br />

att eleverna/klassen har så få lärare som möjligt.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att Falkenbergs kommun bör arbeta för att organisera<br />

lärarna så att de har en utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver.<br />

3.2.2 Lärare och övrig personal får och genomgår kompetensutveckling utifrån respektive<br />

verksamhets behov.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

3.2.3 Utbildningen är avgiftsfri.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

3.3 Styrning och ledning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.3.1 Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan nämnd, förvaltning och verksamheterna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

3.3.2 Kommunen ser till att lärare, förskollärare och fritidspedagoger som undervisar har<br />

nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för det offentliga skolväsendet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X


Beslut<br />

2009-03-13<br />

24 (28)<br />

Dnr: 43-SV2008:535<br />

3.3.3 Kommunen har en aktuell skolplan som redovisar vilka åtgärder kommunen avser<br />

att vidta för att uppnå de nationella målen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

3.3.4 Kommunen följer upp att skolplikten fullgörs och informerar sig om hur ungdomar<br />

som fullgjort sin skolplikt men inte fyllt 20 år, är sysselsatta.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

3.3.5 Kommunen ansvarar för att lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet,<br />

skola och skolbarnsomsorg iakttas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

3.3.6 Kommunen utövar tillsyn över enskilda förskolor och fritidshem i kommunen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

3.4 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningspunkter<br />

3.4.1 Kommunen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer<br />

upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i<br />

åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Den som är huvudman för det offentliga skolväsendet ansvarar enligt skollagen<br />

för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna. Enligt läroplanen<br />

för det obligatoriska skolväsendet måste skolans verksamhet utvecklas så


Beslut<br />

2009-03-13<br />

25 (28)<br />

Dnr: 43-SV2008:535<br />

att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så<br />

sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella<br />

ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att<br />

undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att<br />

nya metoder prövas och utvecklas. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning<br />

ska arbetet med kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. främja kommunernas,<br />

skolornas, förskolornas och fritidshemmens kvalitetsarbete och därigenom<br />

bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål.<br />

Inspektionen visar, avseende förskoleverksamheten, att kommunens underlag<br />

för att avgöra om förskolans verksamhet utvecklas så att de svarar mot uppställda<br />

mål är bristfälligt. Likaså är uppföljningar och utvärderingar av skolbarnsomsorgen<br />

bristfälliga. Skolbarnsomsorgen är också tämligen osynlig i såväl<br />

kommunövergripande som lokala uppföljningar och planeringar. Det är svårt<br />

att utläsa kommunens ambitioner med skolbarnsomsorgen, vilken kvalitet man<br />

kan förvänta sig samt hur kommunen tänkt uppfylla de krav författningarna<br />

ställer på verksamheten.<br />

Inspektionen har visat att kommunens grundskolor arbetar under olika förutsättningar.<br />

Huvudmannen har ett ansvar för att värna att eleverna i kommunen<br />

får tillgång till likvärdig utbildning oavsett i vilken skola eleverna går. Därför<br />

har kommunen en skyldighet att ge respektive skola de verktyg som behövs för<br />

att möta förutsättningarna. I Falkenbergs kommun sker detta i viss utsträckning<br />

genom en så kallad social viktning inom ramen för resursfördelningen. Denna<br />

resursfördelningsprincip tillämpas sedan 1 juli 2007. Tånga- respektive Skogstorpområdet<br />

är de områden som enligt principen har ett större resursbehov.<br />

Företrädare för kommunen anser dock att den sociala viktningen är alltför marginell<br />

för att skillnader ska märkas. I princip genererar resursfördelningssystemet<br />

en tredjedels lärartjänst ytterligare vid exempelvis Tångaskolan. Eftersom<br />

resursfördelningssystemet inte varit i drift så länge har ännu inte någon utvärdering<br />

kunnat ske av effekterna.<br />

Vid intervjuer och via granskning av kommunens och verksamheternas kvalitetsredovisningar<br />

konstaterar <strong>Skolinspektionen</strong> att vissa verksamheter i praktiken<br />

inte genomför någon utvärdering överhuvudtaget. Politiker och förvaltningsledningen<br />

går igenom exempelvis betygsresultat men någon systematisk<br />

uppföljning och utvärdering genomförs inte och återkoppling till verksamheterna<br />

sker sällan.<br />

Mot bakgrund av det som nämndes i avsnitt 1.1 om kunskapsresultaten i grundskolorna<br />

är det viktigt att kommunen inom ramen för kvalitetsarbetet jämför<br />

resultat över tid, pojkars respektive flickors resultat och de enskilda skolornas<br />

resultat med varandra med mera. Därefter är det viktigt att resultat analyseras<br />

för att skapa en förståelse för varför resultaten ser ut som de gör. <strong>Skolinspektionen</strong><br />

konstaterar att kommunen saknar tillräckligt underlag om vilka resultat<br />

som nås för att kunna bedöma hur det nationella uppdraget som helhet genom-


Beslut<br />

2009-03-13<br />

26 (28)<br />

Dnr: 43-SV2008:535<br />

förs. Inspektionen visar att motsvarande brister i uppföljning finns på de olika<br />

skolorna. Eftersom skolorna i Falkenbergs kommun generellt behöver bli bättre<br />

på att följa upp resultaten på både individnivå och skolnivå finns inget underlag<br />

för kommunen att gå vidare med. <strong>Skolinspektionen</strong> vill peka på vikten av att<br />

rektorerna tar ansvar för att lärarna följer upp och utvärderar elevernas kunskapsresultat<br />

i alla ämnen på individnivå, att rektorerna sammanställer dessa<br />

resultat på skolnivå och att respektive förvaltning efterfrågar dessa resultat för<br />

att kunna sammanställa resultaten på kommunnivå.<br />

Falkenbergs kommun deltar sedan år 2000 i försöksverksamheten med utbildning<br />

utan timplan. För att få delta i försöksverksamheten ska kommuner och<br />

deltagande skolor uppfylla vissa nationellt fastställda krav. I stort handlar det<br />

om ett tydliggörande av de krav som redan ställs på kommuner och skolor inom<br />

ramen för mål- och resultatstyrningen av skolan. De skolor som deltar i försöket<br />

ska bland annat ha tillfredsställande kvalitetssäkringssystem där problem upptäcks<br />

och kan åtgärdas i tid. Det är därför anmärkningsvärt att kommunens skolor<br />

inte systematiskt följer upp och utvärderar elevernas resultat.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer vidare att kommunen även måste följa upp och utvärdera<br />

värdegrundsarbetet och arbetet med särskilt stöd i verksamheterna.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> vill poängtera att arbetet med övergripande sammanställningar<br />

och analyser av resultat är en viktig förutsättning för att bedömningar ska<br />

kunna göras om verksamheten är utformad på ett sätt som ger eleverna förutsättningar<br />

att nå de nationella målen. Kommunen bör utreda huruvida resurserna<br />

är tillräckliga för att eleverna vid de olika skolorna ges möjlighet att nå målen.<br />

Dessutom bör kommunen utreda hur och om resurserna använts samt om<br />

förhållningssätt i det pedagogiska arbetet kan utvecklas för att bättre gynna<br />

måluppfyllelsen.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att kommunen måste utveckla sitt kvalitetsarbete.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> vill peka på vikten av att resursfördelning blir en del av kommunens<br />

kvalitetsarbete.<br />

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens<br />

krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska varje<br />

kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt<br />

bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en


Beslut<br />

2009-03-13<br />

27 (28)<br />

Dnr: 43-SV2008:535<br />

skriftlig kvalitetsredovisning. Enligt förordning om kvalitetsredovisning ska en<br />

skriftlig kvalitetsredovisning innehålla en beskrivning av förutsättningarna,<br />

arbetet i verksamheten, en bedömning av i vilken utsträckning de nationella<br />

målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder<br />

kommunen respektive skolorna, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen<br />

avser att vidta för ökad måluppfyllelse.<br />

Inspektionen visar att flertalet verksamheter upprättar årliga kvalitetsredovisningar.<br />

Varje rektor upprättar en kvalitetsredovisning för hela sitt ansvarsområde.<br />

I något fall har det upprättats en kvalitetsredovisning för området i stället för<br />

skolorna och i dessa fall har det varit svårt att utläsa vilken kvalitet respektive<br />

skola håller.<br />

Kommunens kvalitetsredovisning innehar till viss del ett kommunperspektiv.<br />

Kvalitetsredovisningen redovisar dock inte samtliga verksamhetsformer som<br />

nämnden ansvarar för. De verksamheter som inte framgår tydligt är förskoleklass,<br />

skolbarnsomsorgen, obligatorisk särskola, gymnasiesärskolan, vuxenutbildningen,<br />

särvux och sfi .<br />

Barn- och utbildningsnämnden har tagit fram en mall för upprättande av kvalitetsredovisningar.<br />

Genom mallen får respektive verksamhetsform stöd att kunna<br />

upprätta jämförbara och likvärdiga kvalitetsredovisningar. Mallen medför<br />

begränsningar då den inte omfattar uppföljningen och utvärderingen av likabehandlingsplanen.<br />

Både kommunens och verksamheternas redovisningar innehåller<br />

i viss utsträckning de delar som förordningen ställer krav på, det vill säga<br />

en beskrivning av förutsättningarna, arbetet i verksamheten, bedömning av<br />

måluppfyllelsen och åtgärder för fortsatt utveckling, även om det kan ske tydligare.<br />

Som tidigare nämnts vore det intressant om kvalitetsredovisningen fortsättningsvis<br />

utvärderar kommunens resursfördelningssystem. Trots detta lever inte<br />

kvalitetsredovisningarna upp till de krav som ställs. Framför allt brister redovisningarna<br />

genom att de inte redovisar måluppfyllelsen på ett tillfredsställande<br />

sätt. Kommunen såväl som verksamheterna redovisar endast i viss utsträckning<br />

kunskapsresultat på skolnivå. Därför är det svårt att få en samlad bild av kommunens<br />

och verksamheternas kvalitet. De innehåller inte heller någon slutsats<br />

kring de skillnader som finns avseende resultat.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> vill peka på vikten av att kvalitetsredovisning på huvudmannanivå<br />

innehåller ett huvudmannaperspektiv, det vill säga en beskrivning av<br />

kommunens förutsättningar, arbetet som kommunen som huvudman har genomfört<br />

samt en samlad bild av kommunens måluppfyllelse. Ett huvudmannaperspektiv<br />

är viktigt eftersom kommunen har ett ansvar att värna utbildningens<br />

likvärdighet i kommunen. Kommunens kvalitetsredovisning ska innehålla sådana<br />

åtgärder som kommunen avser att vidta för ökad måluppfyllelse.


Beslut<br />

2009-03-13<br />

28 (28)<br />

Dnr: 43-SV2008:535<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att kommunen saknar en kvalitetsredovisning som<br />

redovisar samtliga pedagogiska verksamheter och skolformer i kommunen.<br />

Verksamheternas måluppfyllelse redovisas heller inte i tillräcklig utsträckning.<br />

Därmed uppfyller kommunen inte förordningens krav. Kommunen genomför,<br />

som tidigare berörts, inte någon uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten<br />

i samtliga ämnen i årskurs 5 och 9.<br />

På <strong>Skolinspektionen</strong>s vägnar<br />

Carina Abréu<br />

Avdelningschef<br />

Erik Bergeå<br />

Undervisningsråd<br />

I ärendets slutliga handläggning har också enhetschef Lena Dahlquist, avdelningsjurist<br />

Malin Rothlin, undervisningsråden Elisabeth Fogelberg och Karin Widlund deltagit.<br />

Bilagor<br />

Skol- och verksamhetsrapporter


Regelbunden tillsyn i Falkenbergs kommun<br />

Förskoleverksamheten<br />

Dnr 43-SV2008:535<br />

Regelbunden tillsyn av förskoleverksamheten<br />

Inledning<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har granskat förskoleverksamheten i Falkenbergs kommun under<br />

perioden 23 september till och med 5 december 2008. I slutet av denna rapport framgår<br />

vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden, Utveckling och lärande, Normer och värden<br />

samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller<br />

statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen samt övriga, för verksamheten gällande,<br />

författningar. Information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s<br />

webbplats (www.skolinspektionen.se/Regelbunden tillsyn).<br />

Inom de områden där <strong>Skolinspektionen</strong> bedömt att åtgärder behövs har kommunen,<br />

tillsammans med verksamheterna, ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas<br />

till <strong>Skolinspektionen</strong> inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionen</strong>s beslut,<br />

dvs. senast den 13 juni 2009.<br />

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för inspektörernas bedömning är intervjuer och dokument. Dokumenten<br />

samlas in från kommunen och förskoleverksamheten. Även annan information om<br />

kommunens förskoleverksamhet från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller<br />

som finns publicerad på annat sätt, har använts.<br />

I Falkenbergs kommun intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal, förskolechef<br />

och ansvarig ledningspersonal från ett urval av kommunens förskoleenheter.<br />

Dessutom genomfördes intervjuer med representanter från kommunens förskolor,<br />

dagbarnvårdare och föräldrar med barn i verksamheten.<br />

Huvudmannen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter<br />

i rapporten.<br />

Tabell 1: Antal barn i förskoleverksamhet<br />

Förskoleverksamheten<br />

Beskrivning av verksamheten<br />

Antal barn<br />

Förskola i kommunal regi 1 258<br />

Förskola i enskild regi 416<br />

Familjedaghem 123<br />

Källa: Falkenbergs kommun


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

2 (13)<br />

Förskoleverksamheten i Falkenbergs kommun ingår i barn- och utbildningsnämndens<br />

ansvarsområde. Det finns en gemensam förvaltningschef för nämndens hela ansvarsområde,<br />

dvs. all omsorgs- och utbildningsverksamhet för barn, ungdomar och vuxna.<br />

Verksamheten är organiserad i fem rektorsområden där alla svarar för såväl förskoleverksamhet<br />

som skolbarnsomsorg och den obligatoriska skolan inom ett geografiskt<br />

område. Det operativa ansvaret för förskoleverksamheten innehas av rektorerna.<br />

Enligt uppgifter från kommunen finns det totalt 33 kommunala förskolor, 31 familjedaghem<br />

och 2 öppna förskolor. Det finns 18 enskilda förskolor i kommunen. Enskilda<br />

förskolor omfattas dock inte av inspektionen.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3 (13)<br />

Bedömningar<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Utveckling och lärande<br />

Inom detta område bedöms om kommunen tar sitt ansvar för förskoleverksamheten<br />

genom att se till att varje barn erbjuds en verksamhet som är i enlighet med de nationella<br />

målen i läroplanen. Här bedöms om verksamheten erbjuder barnen såväl omsorg,<br />

fostran som lärande och om verksamheten har ett innehåll som stimulerar till ett lustfyllt<br />

lärande och en allsidig utveckling. Inspektörerna granskar också om barnen har<br />

inflytande och om verksamheten tar sin utgångspunkt i barnens intressen, behov och<br />

åsikter. Vidare granskas om barn i behov av särskilt stöd ges den omsorg de är i behov<br />

av. Slutligen granskas vilka förutsättningar kommunen ger verksamheten för att kunna<br />

arbeta mot de mål som anges i läroplanen.<br />

1.1 Omsorg och lärande<br />

Bedömningspunkter<br />

1.1.1 Verksamheten i kommunens förskolor främjar leken, kreativiteten och stimulerar till<br />

ett lustfyllt lärande och en allsidig utveckling i enlighet med läroplanen.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.1.2 Verksamheten i kommunens förskolor är målinriktad och planerad.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.1.3 Läroplanens mål att sträva mot anger inriktningen för verksamheten i förskolan.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.1.4 Verksamheten i kommunens förskolor utgår ifrån barnens behov, intressen och<br />

åsikter.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

4 (13)<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.1.5 Kommunens förskolor arbetar för att barnen ska utveckla förmåga och vilja att<br />

påverka och ta ansvar.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.1.6 I kommunens förskoleverksamhet är uppsikten över barnen god och det finns<br />

goda rutiner för säkerheten.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.1.7 Det finns ett förtroendefullt samarbete mellan kommunens förskolor,<br />

förskoleklasser, skolor och fritidshem.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.1.8 Arbetet i kommunens förskolor sker i ett nära och förtroendefullt samarbete med<br />

hemmen och föräldrarna ges möjlighet att påverka verksamheten.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.1.9 Kommunens förskolor arbetar så att de medverkar till att barn med annat<br />

modersmål än svenska får möjlighet att utveckla såväl sitt modersmål som<br />

det svenska språket.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

5 (13)<br />

1.2 Individanpassning och särskilt stöd<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Barn i kommunens förskoleverksamhet som av olika skäl är i behov av särskilt stöd<br />

i sin utveckling får den omsorg som deras speciella behov kräver.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.2.2 Kommunen strävar efter att barns behov av särskilt stöd tillgodoses i den ordinarie<br />

verksamheten.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

2 Normer och värden<br />

Inom detta område bedöms om kommunen tar sitt ansvar för förskoleverksamheten<br />

genom att se till att det pågår ett arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar<br />

och för att ta tillvara och utveckla barnens förmåga till empati och omtanke<br />

om andra, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och<br />

levnadssätt.<br />

2.1 Normer och värden i samvaron<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Kommunens förskoleverksamhet erbjuder barnen en trygg miljö i barngrupperna.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

2.1.2 Kommunens förskoleverksamhet präglas av en värdegrund som främjar barnens<br />

förmåga att känna empati, respektera varandra och hantera konflikter.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

2.1.3 I kommunens förskoleverksamhet pågår ett målinriktat arbete mot diskriminering<br />

och kränkningar och för att förankra värden som alla människors lika värde, jämställdhet,<br />

solidaritet med svaga och utsatta.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

6 (13)<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

2.1.4 Arbetet i kommunens förskolor är medvetet inriktat på att motverka traditionella<br />

könsmönster.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

2.1.5 Det finns likabehandlingsplaner för varje enskild verksamhet i enlighet med författningarnas<br />

krav.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av<br />

barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen<br />

bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet.<br />

Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön,<br />

etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller<br />

funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande<br />

behandling. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen<br />

följas upp och ses över. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i<br />

arbetet med en likabehandlingsplan ska likabehandlingsplanen upprättas, följas<br />

upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet<br />

för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas<br />

deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad.<br />

Det finns likabehandlingsplaner för förskolor och familjedaghem i Falkenbergs<br />

kommun, dessa planer kan dock inte till fullo anses motsvara de krav som ställs<br />

på sådana planer. Alla förskolor har påbörjat arbete med att ta fram en likabehandlingsplan<br />

och inspektörerna har tagit del av ett urval av dessa. Ingen av de<br />

granskade planerna uppfyller dock alla de krav som ställs på en sådan. Inspektörerna<br />

vill särskilt framhålla att det i ovan nämnda lag föreskrivs att varje verksamhet<br />

ska ha en likabehandlingsplan samt att planerna ska innehålla en specifik<br />

redovisning av verksamhetens behov, utifrån en aktuell kartläggning, som<br />

utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det<br />

kommande året.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att förskoleverksamhetens likabehandlingsplaner<br />

inte uppfyller de krav som ställs på sådana.<br />

Sedan inspektionsbesöken gjordes i Falkenbergs kommun har lagen om förbud<br />

mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upp-


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

7 (13)<br />

hört att gälla. Lagen upphörde att gälla den 1 januari 2009. Därefter gäller i stället<br />

14 a kap. skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen<br />

(2008:567).<br />

Detta innebär att förskoleverksamheten från och med den 1 januari 2009 ska<br />

beakta bestämmelserna i två regelverk för att garantera samma materiella skydd<br />

mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det finns inget som<br />

hindrar att skolan/verksamheten för samman de planer som ska upprättas till ett<br />

dokument. Barns och elevers medverkan vid upprättandet m.m. av nämnda<br />

planer regleras i förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i<br />

arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling.<br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

Inom detta område bedöms om kommunen tar sitt ansvar för förskoleverksamheten<br />

när det gäller tillgången till plats samt för verksamhetens ledning och personal, barngruppernas<br />

storlek och sammansättning samt lokalernas ändamålsenlighet. Inspektionen<br />

granskar också ledningens ansvarstagande för kvalitet och utveckling och vilka<br />

effekter kommunens kvalitetsarbete får för att förbättra kvaliteten i förskoleverksamheten.<br />

3.1 Personalens utbildning och erfarenhet<br />

Bedömningspunkter<br />

3.1.1 Personalen i kommunens förskolor har relevant utbildning eller erfarenhet.<br />

Tabell 2: Personalens utbildningsnivå<br />

Andel (%) årsarbetare<br />

med pedagogisk<br />

högskolexamen<br />

Källa: Skolverkets statistik<br />

Falkenberg 1<br />

Övriga kommuner,<br />

Riket 3<br />

över 25 000<br />

innevånare 2<br />

2003 2004 2005 2006 2007 2007 2007<br />

56 58 55 56 56 51<br />

1 Uppgifter baserade på all förskoleverksamhet i kommunen<br />

2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen<br />

3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

8 (13)<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.2 Ledningens och huvudmannens ansvar<br />

Bedömningspunkter<br />

3.2.1 Kommunen ser till att förskolans ledning är förtrogen med det dagliga<br />

arbetet i förskolan.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.2.2 Kommunen har god kunskap om förskoleverksamhetens måluppfyllelse<br />

utifrån de nationella målen.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.2.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och<br />

skolbarnomsorg följs.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.3 Tillgång till plats<br />

Bedömningspunkter<br />

3.3.1 Kommunen erbjuder plats utan oskäligt dröjsmål (inom 3-4 månader efter anmälan).<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.3.2 Barn till arbetslösa och föräldralediga erbjuds en vistelse som omfattar minst<br />

3 timmar per dag eller 15 timmar per vecka.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.3.3 Kommunen ger lättåtkomlig och tydlig information till föräldrarna om rätten till<br />

allmän förskola för 4- och 5-åringar samt erbjuder sådan plats.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

9 (13)<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.4 Grupper<br />

Bedömningspunkter<br />

3.4.1 Barngrupperna i förskoleverksamheten har en lämplig sammansättning och storlek.<br />

Tabell 3: Antal barn per avdelning<br />

Falkenberg 4<br />

Övriga kommuner,<br />

Riket 6<br />

över 25 000<br />

innevånare 5<br />

2003 2004 2005 2006 2007 2007 2007<br />

Antal barn per avdelning 22 22 20 21 17 17<br />

Källa: Skolverkets statistik<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt skollagen ska barngrupperna i förskoleverksamheten ha en lämplig storlek<br />

och sammansättning. I läroplanen anges att verksamheten inte kan utformas<br />

på samma sätt överallt eftersom hänsyn ska tas till barnens olika förutsättningar<br />

och behov, vilket uppges innebära att förskolans resurser inte ska fördelas lika. I<br />

de allmänna råden för kvalitet i förskolan anges dessutom att kommunen bör<br />

redovisa hur personaltäthet, gruppstorlek och gruppsammansättning har anpassats<br />

till behoven i olika förskolor. Det anges också att kommunen bör följa upp<br />

och utvärdera vilken betydelse personaltätheten samt barngrupperna storlek<br />

och sammansättning har i förhållande till möjligheten att bedriva en god pedagogisk<br />

verksamhet i enlighet med läroplanen.<br />

Förskolegrupperna i Falkenbergs kommun är större än riksgenomsnittet. Resursfördelningssystemet<br />

tar viss hänsyn till barnens behov och förutsättningar<br />

t.ex. barnens åldrar och närvarotid. Rektorerna uppger att de i viss mån kan<br />

4 Uppgifter baserade på all förskoleverksamhet i kommunen<br />

5 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen<br />

6 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

10 (13)<br />

omfördela resurserna inom sin enhet. Inspektörerna tar del av enstaka exempel<br />

på att gruppstorleken anpassas efter andra förutsättningar såsom barn i behov<br />

av särskilt stöd. Förvaltningsledningen menar att grupperna i Falkenberg kan<br />

vara större än i andra kommuner utan att kvaliteten påverkas med hänvisning<br />

till att de flesta grupper är åldersblandade (1-5 år) samt att lokaler och utemiljön<br />

är väl anpassad till verksamheten. Inspektörerna har efterfrågat men inte funnit<br />

någon redovisning av underlag till att barngrupperna anses ha lämplig storlek<br />

och sammansättning.<br />

I kommunen genomförs inga konsekvensutredningar innan beslut fattas som<br />

påverkar förskolors personaltäthet, gruppstorlek och gruppsammansättning.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att Falkenbergs kommun bör följa upp och utvärdera<br />

barngruppernas storlek och sammansättning för att försäkra sig om att förutsättningarna<br />

är lämpliga i förhållande till uppdraget och barnens behov.<br />

3.4.2 Kommunen gör konsekvensutredningar inför beslut som påverkar<br />

förskolegruppernas storlek/sammansättning.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Se punkt 3.4.1 Barngrupperna i förskoleverksamheten har en lämplig sammansättning<br />

och storlek.<br />

3.4.3 Effekter av förskolegruppernas sammansättning utvärderas.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Se punkt 3.4.1 Barngrupperna i förskoleverksamheten har en lämplig sammansättning<br />

och storlek.<br />

3.5 Lokaler<br />

Bedömningspunkter<br />

3.5.1 Förskoleverksamheten bedrivs i ändamålsenliga lokaler.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

11 (13)<br />

3.6 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningspunkter<br />

3.6.1 Såväl kommunen som kommunens förskolor bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete,<br />

det vill säga planerar, följer upp och utvärderar verksamheten samt tar tillvara<br />

resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt skollagen är det förskoleverksamhetens uppgift att genom pedagogisk<br />

verksamhet erbjuda barn fostran och omvårdnad. I läroplanen och i de allmänna<br />

råden för kvalitet i förskolan kan utläsas att kommunen förväntas följa upp att<br />

kraven på verksamheten uppfylls. Enligt läroplanen måste förskolans verksamhet<br />

utvecklas så att de svarar mot uppställda mål. I de allmänna råden anges att<br />

kommunen bör ha system och rutiner för kontinuerlig planering, uppföljning<br />

och utvärdering av förskolans verksamhet och för hur resultaten tas till vara så<br />

att de leder till förbättring av kvaliteten.<br />

Vid intervjuerna med personal och rektorer framkommer dels att de flesta arbetslag<br />

har egna system för fortlöpande utvärderingar av den egna verksamheten,<br />

dels att arbetslagen och rektorerna årligen utvärderar arbete inom de målområden<br />

som barn- och utbildningsnämnden prioriterat. Dessa två processer<br />

pågår dock parallellt och korsar sällan varandra. Personalen uppger att de fortlöpande<br />

utvärderingarna bidrar till utveckling av verksamheten men inspektörerna<br />

erfar att resultaten i allmänhet inte dokumenteras eller förs vidare till ledningen.<br />

De årliga utvärderingarna ligger till grund för respektive förskolas kvalitetsredovisning<br />

vilket innebär att resultaten är tillgängliga för ledningen, föräldrar<br />

och andra intresserade. Inspektörerna har även efterfrågat men inte funnit<br />

andra uppföljningar och utvärderingar t.ex. angående barngruppernas sammansättning<br />

och insatser för barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling. Sammantaget<br />

visar inspektionen att kommunens underlag för att avgöra om förskolans<br />

verksamhet utvecklas så att de svarar mot uppställda mål är bristfälligt.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att kommunen bör utveckla kvalitetsarbetet för att få<br />

ett bredare underlag till planering och utveckling av verksamheten.<br />

3.6.2 Såväl kommunen som varje förskola upprättar en kvalitetsredovisning i enlighet<br />

med förordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

12 (13)<br />

Motivering<br />

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska kvalitetsredovisningarna innehålla<br />

en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen<br />

har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive<br />

skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I<br />

kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten<br />

och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Arbetet med kvalitetsredovisning<br />

ska främja förskolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga<br />

utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till<br />

att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Förordningen<br />

ställer krav på att elever, lärare och övrig personal ska medverka i utarbetandet<br />

och att elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta. I kvalitetsredovisningen<br />

ska dessutom uppföljningen och utvärderingen av likabehandlingsplanen redovisas.<br />

Inspektörerna har tagit del av ett tiotal förskolors kvalitetsredovisningar från<br />

olika delar av kommunen. I dessa redovisas förutsättningar för arbetet, arbetet i<br />

verksamheten samt måluppfyllelse och planerade åtgärder för vidare utveckling<br />

av verksamheten. Redovisningen utgår nästan uteslutande från kommunens<br />

prioriterade mål ”Baskunskaper för alla, Jämställdhet och likabehandling, Inflytande<br />

och delaktighet, Barn i behov av särskilt stöd samt Hälsa och livsstil”. Lokala prioriteringar<br />

eller utvecklingsområden framgår i allmänhet inte av kvalitetsredovisningarna.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att förskolorna bör förbättra innehållet i kvalitetsredovisningarna<br />

och ge utförligare information om verksamhetens förutsättningar,<br />

arbetet i verksamheten och dess måluppfyllelse. <strong>Skolinspektionen</strong> bedömer<br />

också att barnen och deras vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbete<br />

med kvalitetsredovisning. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18)<br />

om kvalitetsredovisning.<br />

Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.<br />

ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande<br />

behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft<br />

den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar<br />

som avser 2009.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

13 (13)<br />

3.6.3 Kommunen utövar tillsyn av de enskilda förskolorna.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

2009-03-13 Göteborg<br />

Helén Svelid<br />

Anna Wide<br />

Karin Widlund


Regelbunden tillsyn i Falkenbergs kommun<br />

Skolbarnsomsorgen<br />

Dnr 43-SV2008:535<br />

Regelbunden tillsyn av skolbarnsomsorgen<br />

Inledning<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har granskat skolbarnsomsorgen i Falkenbergs kommun under perioden<br />

14 oktober till och med den 5 december 2008. I slutet av denna rapport framgår<br />

vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden, Utveckling och lärande, Normer och värden<br />

samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller<br />

statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen samt övriga, för verksamheten gällande,<br />

författningar. Information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s<br />

webbplats (www.skolinspektionen.se/Regelbunden tillsyn).<br />

Inom de områden där <strong>Skolinspektionen</strong> bedömt att åtgärder behövs har kommunen,<br />

tillsammans med verksamheterna, ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas<br />

till <strong>Skolinspektionen</strong> inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionen</strong>s beslut,<br />

dvs. senast den 13 juni 2009.<br />

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för inspektörernas bedömning är intervjuer och dokument. Dokumenten<br />

samlas in från kommunen och skolbarnsomsorgen. Även annan information om kommunens<br />

skolbarnsomsorg från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som<br />

finns publicerat på annat sätt, har använts.<br />

I Falkenbergs kommun intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal, ansvarig<br />

ledningspersonal från kommunens skolbarnsomsorgsenheter. Dessutom genomfördes<br />

intervjuer med representanter från samtliga kommunens fritidshem.<br />

Huvudmannen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter<br />

i rapporten.<br />

Tabell 1: Antal barn i skolbarnsomsorg<br />

Skolbarnsomsorgen<br />

Beskrivning av verksamheten<br />

Antal barn<br />

Fritidshem i kommunal regi 1 375<br />

Fritidshem i enskild regi 23<br />

Barn 6-12 år i familjedaghem 0<br />

Källa: Falkenbergs kommun


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

2 (13)<br />

Skolbarnsomsorgen i Falkenbergs kommun ingår i barn- och utbildningsnämndens<br />

ansvarsområde. Det finns en gemensam förvaltningschef för nämndens hela ansvarsområde,<br />

dvs. all omsorgs- och utbildningsverksamhet för barn, ungdomar och vuxna.<br />

Verksamheten är organiserad i fem områden där vart och ett svarar för såväl förskoleverksamhet<br />

som skolbarnsomsorg och den obligatoriska skolan inom ett geografiskt<br />

område. Det operativa ansvaret för skolbarnsomsorgen innehas av berörd rektor.<br />

Enligt skollagen kan skolbarnsomsorg bedrivas som fritidshem, familjedaghem och<br />

som öppen fritidsverksamhet. Fritidshem är den dominerande formen av skolbarnsomsorg<br />

i Falkenbergs kommun och därför berör även denna rapport företrädesvis fritidshem.<br />

Det finns också ett enskilt fritidshem i kommunen, detta omfattas dock inte av<br />

inspektionen.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3 (13)<br />

Bedömningar<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Utveckling och lärande<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område om kommunen tar sitt ansvar<br />

för skolbarnsomsorgen genom att se till att verksamheten kompletterar skolan och erbjuder<br />

varje barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Här granskas om skolbarnsomsorgen<br />

är säker, om samverkan med förskolan och skolan liksom med hemmen<br />

fungerar för att ge barnen kontinuitet i tillvaron samt om barn som behöver särskilt<br />

stöd i sin utveckling ges den omsorg som de har rätt till.<br />

1.1 Omsorg och lärande<br />

Bedömningspunkter<br />

1.1.1 Skolbarnsomsorgen erbjuder barnen en meningsfull fritid som utgår från barnens<br />

behov och intressen och som stödjer deras fysiska, intellektuella, sociala och emotionella<br />

utveckling.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt skollagen har skolbarnsomsorgen till uppgift att komplettera skolan samt<br />

erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Av förarbetena till<br />

läroplanen som ska tillämpas i fritidshemmen, framkommer att fritidshemmen<br />

förväntas bidra till barnens kunskapsutveckling genom sina erfarenheter av en<br />

utforskande och laborativ praktisk metodik.<br />

Intervjuer med personal och rektorer visar att många tolkar uppdraget som så<br />

att verksamheten på eftermiddagen företrädesvis ska bestå av fri lek och ge utrymme<br />

för barnens egna val. Det uppges att barnen har rätt att ”bara vara”. I<br />

intervjuerna ges få exempel på hur personalen deltar i eller på annat sätt stimulerar<br />

leken. Däremot berättar den intervjuade personalen och rektorerna om hur<br />

de vägleder barnen att hitta egna intressen inom föreningslivet eller andra fritidsaktiviteter.<br />

Den utvecklade samverkan mellan skolan och fritidshemmen har<br />

delvis skett på fritidshemmens bekostnad, uppger såväl rektorer som personal.<br />

De intervjuade menar att fritidshemmen kommit i skymundan av skolan. En del<br />

åtgärder har vidtagits för att stärka fritidshemmens roll bland annat har kvalitetsarbetet<br />

förändrats. Inspektörerna erfar dock att i nuläget ligger fokus på att


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

4 (13)<br />

ge god omsorg, på bekostnad av planerad pedagogisk verksamhet.<br />

Inspektionen visar att skolbarnsomsorgen till stora delar uppfyller sina uppgifter,<br />

men att verksamhetens innehåll kan utvecklas. <strong>Skolinspektionen</strong> bedömer<br />

att kommunen bör utveckla verksamhetens innehåll och säkerställa att den skolfria<br />

delen av dagen erbjuder barnen en meningsfull fritid med varierat innehåll.<br />

1.1.2 Skolbarnsomsorgen kompletterar skolan både tids- och innehållsmässigt.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.1.3 Inom kommunens skolbarnsomsorg finns det stort utrymme för barnen att påverka<br />

och ta ansvar.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.1.4 Personalen i den kommunala skolbarnsomsorgen har god uppsikt över barnen och<br />

det finns goda rutiner för säkerheten.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.1.5 Det finns samarbetsformer mellan förskolor, förskoleklasser, skolor och fritidshem i<br />

kommunen vilket bidrar till att ge barnen kontinuitet och underlättar övergångar.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.1.6 Kommunens skolbarnsomsorg samverkar med hemmen så att föräldrarna har möjlighet<br />

att påverka och anser sig få information om både det egna barnet och verksamheten<br />

i stort.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

5 (13)<br />

1.2 Särskilt stöd<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Kommunens skolbarnsomsorg erbjuder varje barn den omsorg som deras speciella<br />

behov kräver.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt skollagen ska barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt<br />

stöd i sin utveckling ges den omsorg deras speciella behov kräver. De allmänna<br />

råden för fritidshem anger också att både kommunen och personalen bör<br />

följa upp och utvärdera om stödinsatserna fungerar tillfredställande.<br />

Inspektionen visar att arbete med att ge särskilt stöd till barn som behöver detta<br />

framförallt är inriktat till verksamheten under förmiddagarna då det är skolverksamhet.<br />

Samarbetet mellan fritidshems- och skolpersonal gör att fritidshemspersonalen<br />

är väl insatt i barnens behov och hur de utvecklas. Vid personalintervjuerna<br />

framhålls att verksamheterna ställer olika krav på barnen, vilket<br />

ibland innebär att barn som är i behov av särskilt stöd i skolan inte behöver detta<br />

i fritidshemmet eller omvänt. En del sorters svårigheter kräver dock särskilda<br />

stödinsatser i båda verksamheterna. Den intervjuade personalen och rektorerna<br />

uppger att det förekommer att stödinsatsernas utformning under eftermiddagarna<br />

diskuteras eller prioriteras men att detta inte är vanligt. Inspektörerna har<br />

efterfrågat, men inte funnit några uppföljningar eller utvärderingar av arbetet<br />

med särskilt stöd i skolbarnsomsorgen.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att kommunen fortlöpande bör följa upp och utvärdera<br />

om resurserna till barn i behov av särskilt stöd är tillräckliga och om insatserna<br />

fungerar.<br />

2 Normer och värden<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område om kommunen tar sitt ansvar<br />

för skolbarnsomsorgen genom att se till att det pågår ett arbete för att främja vårt samhälles<br />

demokratiska värderingar och för att ta tillvara och utveckla barnens förmåga till<br />

empati och omtanke om andra, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors<br />

uppfattningar och levnadssätt. Tillsynen granskar också kommunens arbete för<br />

att ge barnen en trygg miljö.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

6 (13)<br />

2.1 Normer och värden i samvaron<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Kommunens skolbarnsomsorg har trygga miljöer som utvecklar barnens förmåga<br />

att känna empati, respektera varandra och hantera konflikter.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

2.1.2 I kommunens skolbarnsomsorg pågår ett medvetet arbete mot diskriminering<br />

och kränkningar och för att förankra värden som alla människors lika värde,<br />

jämställdhet, solidaritet med svaga och utsatta.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

2.1.3 Arbetet inom kommunens skolbarnsomsorg är medvetet inriktat på att motverka<br />

traditionella könsmönster.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

2.1.4 Inom kommunens skolbarnsomsorg finns det en likabehandlingsplan för varje<br />

separat verksamhet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av<br />

barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen<br />

bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet.<br />

Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön,<br />

etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller<br />

funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande<br />

behandling. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen<br />

följas upp och ses över. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i<br />

arbetet med en likabehandlingsplan ska likabehandlingsplanen upprättas, följas<br />

upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet<br />

för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas<br />

deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

7 (13)<br />

Inspektionen visar att arbetet med likabehandlingsplaner i skolbarnsomsorgen<br />

är undermåligt. Likabehandlingsplanerna för fritidshemmen är framtagna tillsammans<br />

med skolan, samma plan gäller alltså både för det aktuella fritidshemmet<br />

och för den skolan där verksamheten bedrivs. Dessa planer är i allmänhet<br />

helt inriktade på situationer som kan uppstå under skoltid. Åtgärder som<br />

riktar sig till eftermiddagstid är ovanliga. Såväl rektorer som personal uppger<br />

vid intervjuerna att det är tänkt att planerna ska omfatta barnens hela dag. Inspektörerna<br />

vill i detta sammanhang framhålla att varje verksamhet ska ha en<br />

likabehandlingsplan samt att planerna ska innehålla en specifik redovisning av<br />

verksamhetens behov, utifrån en aktuell kartläggning, som utgångspunkt för<br />

vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att likabehandlingsplanen inte till alla delar uppfyller<br />

de krav som ställs på en sådan plan.<br />

Sedan inspektionsbesöken gjordes i Falkenbergs kommun har lagen om förbud<br />

mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphört<br />

att gälla. Lagen upphörde att gälla den 1 januari 2009. Därefter gäller i stället<br />

14 a kap. skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen<br />

(2008:567).<br />

Detta innebär att fritidshemmen från och med den 1 januari 2009 ska beakta<br />

bestämmelserna i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot<br />

diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det finns inget som<br />

hindrar att skolan/verksamheten för samman de planer som ska upprättas till ett<br />

dokument. Barns och elevers medverkan vid upprättandet m.m. av nämnda<br />

planer regleras i förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i<br />

arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling.<br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område om kommunen tar sitt ansvar<br />

för skolbarnsomsorgen när det gäller tillgången till plats samt för verksamhetens ledning<br />

och personal, barngruppernas storlek och sammansättning samt lokalernas ändamålsenlighet.<br />

Tillsynen granskar också ledningens ansvarstagande för kvalitet och utveckling<br />

och vilka effekter kommunens kvalitetsarbete får för att förbättra kvaliteten i<br />

skolbarnsomsorgen.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

8 (13)<br />

3.1 Personalens utbildning och erfarenhet<br />

Bedömningspunkter<br />

3.1.1 Personalen inom kommunens skolbarnsomsorg har relevant utbildning eller<br />

erfarenhet.<br />

Tabell 2: Personalens utbildningsnivå<br />

Andel (%) årsarbetare<br />

med pedagogisk högskolexamen<br />

Källa: Skolverkets statistik<br />

Falkenbergs kommun 1 Övriga kommuner, Riket 3<br />

över 25 000<br />

innevånare 2<br />

2004 2005 2006 2007 2007 2007<br />

88 88 83 85 63 58<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.2 Ledningens och huvudmannens ansvar<br />

3.2.1 Kommunen ser till att ledningen är förtrogen med det dagliga arbetet i fritidshemmen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.2.2 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg<br />

iakttas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1 Uppgifter baserade på fritidshem i kommunen<br />

2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen<br />

3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

9 (13)<br />

3.3 Tillgång till plats<br />

Bedömningspunkter<br />

3.3.1 Kommunen erbjuder plats utan oskäligt dröjsmål (inom 3-4 månader efter anmälan)<br />

till barn vars föräldrar har behov utifrån arbete eller studier eller p.g.a. barnets eget<br />

behov.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.3.2 Skolbarnsomsorg erbjuds till och med barnet är tolv år.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.4 Grupper<br />

Bedömningspunkter<br />

3.4.1 Barngrupperna inom skolbarnsomsorgen har en lämplig sammansättning och storlek.<br />

Tabell 3: Antal barn per avdelning<br />

Antal inskrivna barn per<br />

avdelning<br />

Källa: Skolverkets statistik<br />

Riket 6<br />

Falkenbergs kommun 4 Övriga kommuner,<br />

innevånare 5<br />

över<br />

25 000<br />

2004 2005 2006 2007 2007 2007<br />

33 30 32 32 33 34<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

4<br />

Uppgifter baserade på fritidshem i kommunen<br />

5<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen<br />

6<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

10 (13)<br />

Motivering<br />

Enligt skollagen ska barngrupperna i fritidshem ha lämplig storlek och sammansättning.<br />

I de allmänna råden för kvalitet i fritidshem anges att kommunen<br />

bör anpassa gruppstorlek, personaltäthet och gruppsammansättning till barnens<br />

behov och säkerhet samt ta hänsyn till faktorer som barnens ålder, andel barn i<br />

behov av särskilt stöd, andel barn med annat modersmål än svenska, upptagningsområdets<br />

sociala karaktär osv.<br />

Gruppstorlekarna i svenska fritidshem har mer än fördubblats och personaltätheten<br />

mer än halverats sedan början av 1990-talet. Av tabellen ovan framgår att<br />

fritidshemsgruppernas utveckling i Falkenberg följer samma mönster som i de<br />

flesta andra kommuner. Gruppstorlekarna är i nivå med riksgenomsnittet. Vid<br />

intervjuerna tar både personalen och rektorer upp att barngrupperna är stora.<br />

Personaltätheten leder till att verksamheten inte kan bli så innehållsrik som<br />

styrdokumenten anger, säger den intervjuade personalen. Personalen tar dessutom<br />

upp att det i allmänhet saknas tid för gemensam planering. Rektorerna<br />

ansvarar för att organisera fritidshemsgrupperna inom sin enhet och personalen<br />

har viss möjlighet att påverka dessa beslut. Handlingsutrymmet är dock begränsat.<br />

Efterfrågan styr i hög grad gruppstorlekarna. När ett <strong>nytt</strong> barn ansöker om<br />

plats fylls befintliga grupper på. Även om de intervjuade är medvetna om att<br />

grupperna är stora så erfar inspektörerna att utvärderingar av gruppstorleks<br />

betydelse för kvaliteten inte görs.<br />

I kommunen finns inga dokumenterade konsekvensutredningar innan beslut<br />

har fattats som påverkar fritidshemmens personaltäthet, gruppstorlek och<br />

gruppsammansättning.<br />

Inspektionen visar att Falkenbergs kommun behöver ytterligare underlag för att<br />

kunna avgöra om de enskilda grupperna är lämpligt stora. <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömer att kommunen bör försäkra sig om att gruppstorlek och personaltäthet<br />

är anpassade bland annat till barnens behov och säkerhet.<br />

3.4.2 Kommunen gör konsekvensutredning inför beslut som påverkar fritidshemmets<br />

storlek och/sammansättning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

11 (13)<br />

3.5 Lokaler<br />

Bedömningspunkter<br />

3.5.1 Skolbarnsomsorgen i kommunen bedrivs i ändamålsenliga lokaler.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.6 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningspunkter<br />

3.6.1 I kommunen bedrivs, på såväl lokal som kommunal nivå, ett systematiskt kvalitetsarbete,<br />

det vill säga man planerar, följer upp och utvärderar fritidshemmen samt tar<br />

tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt skollagen är det skolbarnsomsorgens uppgift att komplettera skolan samt<br />

erbjuda barnen en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. I de allmänna råden<br />

för fritidshem anges också att det är viktigt att kommunen har system och<br />

rutiner för kontinuerlig planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten<br />

och att resultaten används för att förbättra kvaliteten. Det anges dessutom<br />

att det är viktigt att ledningen för fritidshemmen följer upp och utvärderar hur<br />

fritidshemmen arbetar i relation till skollagen och läroplanen.<br />

I Falkenbergs kommun är uppföljningar och utvärderingar av skolbarnsomsorgen<br />

bristfällig. Skolbarnsomsorgen är också tämligen osynlig i såväl kommunövergripande<br />

som lokala uppföljningar och planeringar. Inspektörerna har efterfrågat,<br />

men inte funnit utvärderingar av till exempel kompetensutvecklingsbehov,<br />

gruppstorlekarnas och personaltäthetens betydelse för kvaliteten samt insatser<br />

för barn som behöver särskilt stöd. De intervjuade personalrepresentanterna<br />

och rektorerna berättar dock att personalen får i uppdrag att en gång per<br />

år lämna in en utvärdering av sin verksamhet utifrån de mål som barn och utbildningsnämnden<br />

prioriterat. Rektorerna uppger att dessa utvärderingar används<br />

i arbetet med kvalitetsredovisning. Detta arbete föranleder dock initiativ<br />

till diskussioner om fritidshemmens måluppfyllelse eller utvecklingsinsatser.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att kommunen bör införa system och rutiner för kontinuerliga<br />

uppföljningar och utvärderingar av skolbarnsomsorgen.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

12 (13)<br />

3.6.2 Såväl kommunen som varje fritidshem upprättar en kvalitetsredovisning i enlighet<br />

med förordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska kvalitetsredovisningarna innehålla<br />

en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen<br />

har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive<br />

skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I<br />

kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten<br />

och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Arbetet med kvalitetsredovisning<br />

ska främja fritidshemmens kvalitetsarbete och därigenom bidra till att<br />

förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även<br />

till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Förordningen<br />

ställer krav på att elever, lärare och övrig personal ska medverka i utarbetandet<br />

och att elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta. I kvalitetsredovisningen<br />

ska dessutom uppföljningen och utvärderingen av likabehandlingsplanen redovisas.<br />

Från och med 2008 har varje fritidhem i Falkenbergs kommun i uppdrag att<br />

utarbeta en egen kvalitetsredovisning. Tidigare år har fritidshemmen kvalitetsredovisats<br />

gemensamt med den skola där fritidshemmet är beläget. Inspektörerna<br />

har tagit del av ett urval såväl egna som gemensamma kvalitetsredovisningar<br />

från olika delar av kommunen. I dessa redovisas förutsättningar för arbetet,<br />

arbetet i verksamheten samt måluppfyllelse och planerade åtgärder för vidare<br />

utveckling av verksamheten. Redovisningen utgår nästan uteslutande från<br />

kommunens prioriterade mål ”Baskunskaper för alla, Jämställdhet och likabehandling,<br />

Inflytande och delaktighet, Barn i behov av särskilt stöd samt Hälsa och livsstil”.<br />

Lokala prioriteringar eller utvecklingsområden framgår i allmänhet inte av kvalitetsredovisningarna.<br />

I de kvalitetsredovisningar som innehåller uppgifter om<br />

både fritidshem och skola har dessutom fritidshemmen en undanskymd roll.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att kvalitetsredovisningarna bör förbättras för att<br />

utförligare ge information om verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten<br />

och dess måluppfyllelse. <strong>Skolinspektionen</strong> bedömer också att barnen<br />

och deras vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbete med kvalitetsredovisning.<br />

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning.<br />

Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.<br />

ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande<br />

behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft<br />

den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

13 (13)<br />

som avser 2009.<br />

3.6.3 Kommunen utövar tillsyn av de enskilda fritidshemmen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

2009-03-13 Göteborg<br />

Helén Svelid<br />

Anna Wide<br />

Karin Widlund


Regelbunden tillsyn i Falkenbergs kommun<br />

Vuxenutbildningen<br />

Dnr 43-SV2008:535<br />

Regelbunden tillsyn i vuxenutbildningen<br />

Kommunal vuxenutbildning<br />

Vuxenutbildning för utvecklingsstörda<br />

Svenskundervisning för invandrare<br />

Inledning<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har granskat verksamheten i och besökt vuxenutbildningen den 21<br />

november 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den<br />

regelbundna tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning<br />

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens<br />

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.<br />

Information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats<br />

(www.skolinspektionen.se/Regelbunden tillsyn).<br />

Inom de områden där <strong>Skolinspektionen</strong> bedömt att åtgärder behövs har kommunen<br />

och rektor för verksamheten ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas<br />

till <strong>Skolinspektionen</strong> inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionen</strong>s beslut, dvs.<br />

senast den 13 juni 2009.<br />

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och vuxenutbildningen,<br />

dels den information som samlats in under besöket. I vuxenutbildningen<br />

intervjuades gymnasieledaren (som är chef för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan<br />

och den kommunala vuxenutbildningen), rektorn, lärare, annan personal och<br />

studerande. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella<br />

uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.<br />

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i<br />

rapporten.<br />

Tabell 1: Antal studerande i vuxenutbildning<br />

Beskrivning av verksamheten<br />

Vuxenutbildningen<br />

Antal studerande<br />

Komvux, grundläggande vuxenutbildning 61<br />

Komvux, gymnasial vuxenutbildning<br />

(individer och utbildningsplatser heltid)<br />

Särvux 19<br />

Svenskundervisning för invandrare 146<br />

Källa: Falkenbergs kommun<br />

234


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

2 (13)<br />

Vuxenutbildningen är centralt belägen i Falkenberg. Undervisningen bedrivs i olika<br />

byggnader. I gymnasieskolans huvudbyggnad finns skolledningen och en del av verksamheten.<br />

Ledningen av vuxenutbildningen består av en chef benämnd gymnasieledare, en rektor<br />

som ansvarar för all vuxenutbildning utom särvux. En annan rektor har förutom ansvar<br />

för några gymnasieprogram även ansvar för gymnasiesärskolan samt särvux. De båda<br />

rektorerna är nyanställda under hösten 2008. Under en relativt kort tidsperiod har det<br />

varit flera byten av rektorer inom vuxenutbildningen i kommunen.<br />

Verksamheten är organiserad i svenskundervisning för invandrare (sfi), grundläggande-<br />

och gymnasial vuxenutbildning. Dessutom finns ”Flexverket” som är namnet på en<br />

lokalt utformad verksamhet som ger möjlighet att studera utanför schemalagda studiegångar.<br />

Vidare finns ”Vårdvux” med omvårdnadsutbildningar samt särvuxutbildning.<br />

Vid vuxenutbildningen bland annat inom ”Lärcentrum Falkenberg” förekommer också<br />

olika typer av uppdrags- och högskoleutbildningar eller enstaka kurser som dock inte<br />

omfattas av utbildningsinspektionen.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3 (13)<br />

Bedömningar<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Kunskaper<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område verksamhetens kunskapsresultat<br />

och arbetet för att ge de studerande möjlighet att nå de nationella målen för lärandet<br />

uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar verksamheten<br />

ger de studerande att nå målen.<br />

1.1 Kunskapsresultat<br />

Tabell 2: Andel (%) kursdeltagare i komvux med respektive betyg för A-kurserna i engelska,<br />

matematik och svenska.<br />

Falkenbergs kommun Kommungrupp 1 Riket 2<br />

2003 2004 2005 2006 2007 2007 2007<br />

Icke godkänt<br />

9 5 6 8 17 13 16<br />

Engelska A<br />

Godkänt 27 62 41 38 33 31 31<br />

Väl godkänt 38 10 47 54 33 30 30<br />

Mycket väl<br />

godkänt<br />

27 24 6 0 17 27 22<br />

Icke godkänt<br />

12 5 9 14 15 15 19<br />

Matematik Godkänt 49 35 41 54 33 36 35<br />

A<br />

Väl godkänt 32 43 47 32 52 29 28<br />

Mycket väl<br />

godkänt<br />

7 17 3 0 0 20 18<br />

Icke godkänt<br />

0 0 0 0 0 17 17<br />

Svenska A<br />

Godkänt 17 14 29 20 7 24 24<br />

Väl godkänt 49 59 43 60 73 29 32<br />

Mycket väl<br />

godkänt<br />

34 27 29 20 20 29 27<br />

Källa: Skolverkets statistik<br />

1<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen<br />

2<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

4 (13)<br />

Tabell 3: Andel (%) kursdeltagare i grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning<br />

som slutfört eller avbrutit kurs.<br />

Grundläggande vuxenutbildning<br />

Falkenbergs kommun<br />

Kommungrupp<br />

3<br />

Riket 4<br />

2003 2004 2005 2006 2007 2007 2007<br />

Slutfört kurs 52 41 61 60 56 68 66<br />

Avbrutit kurs 28 40 39 40 44 28 27<br />

Fanns i pågående utbildning<br />

Gymnasial vuxenutbildning<br />

20 19 0 0 0 4 7<br />

Slutfört kurs 72 55 64 77 68 74 75<br />

Avbrutit kurs 21 26 21 22 30 22 20<br />

7 19 14 1 2 4 5<br />

Tabell 4: Studieresultat för elever i sfi som två år tidigare påbörjat sin utbildning.<br />

Andel (%) Sfi 3 (kurs<br />

elever som D)<br />

börjat i sfi Sfi 2 (kurs<br />

och godkänts<br />

senast Sfi 1 (kurs<br />

C)<br />

efter 2 läsår B)<br />

enligt studieväg…<br />

utbildningen<br />

Avbrutit<br />

Källa: Skolverkets statistik<br />

Fanns i pågående utbildning<br />

Källa: Skolverkets statistik<br />

Falkenbergs kommun Kommungrupp<br />

Riket 6<br />

5<br />

2003 2004 2005 2006 2007 2007 2007<br />

51 52 39 13 37 38 33<br />

0 5 10 23 11 6 7<br />

0 2 2 6 6 2 2<br />

41 38 31 21 28 28 35<br />

3<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen<br />

4<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket<br />

5<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen<br />

6<br />

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

5 (13)<br />

Kommentar och bedömning:<br />

Vuxenutbildningens kunskapsresultat i de ovan angivna variablerna avviker i flera<br />

avseenden i jämförelse med såväl riket som kommungruppen. Exempelvis varierar<br />

betygssättningen mellan kurserna svenska A, engelska A och matematik A inom den<br />

gymnasiala vuxenutbildningen på ett svårförklarligt sätt. Att inga studerande under<br />

en femårsperiod fått betyget IG i svenska A eller att ett mycket begränsat antal studerande<br />

erhållit betyget MVG i matematik A (undantaget år 2004) är exempel på att vuxenutbildningen<br />

i Falkenberg redovisar resultat som väsentligt avviker från andra jämförbara<br />

kommuner och riksgenomsnittet. I kursen svenska A är det en mycket stor<br />

andel studerande som fått VG eller MVG i betyg.<br />

Tillgänglig statisktik visar att andelen studerande som slutför kurser på grundläggande<br />

och gymnasial nivå konsekvent är lägre i Falkenbergs kommun än i andra jämförbara<br />

kommuner och i riket. (Gymnasial vuxenutbildning år 2006 är enda positiva avvikelse).<br />

Vuxenutbildningen bör använda den tillgängliga statistiken som en av utgångspunkterna<br />

i det systematiska kvalitetsarbetet och ur denna statistik identifiera de faktorer<br />

som är i behov av åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen för de studerande.<br />

1.2 Uppföljning och kommunikation av resultat<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp de studerandes kunskapsutveckling och resultat i<br />

alla kurser och kunskapsområden i förhållande till styrdokumentens krav.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.2.2 Lärarna ger fortlöpande varje studerande information om utvecklingsbehov och<br />

resultat i studierna.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.2.3 De studerande har en individuell studieplan.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

6 (13)<br />

Motivering<br />

Individuella studieplaner ska upprättas för samtliga deltagare inom grundläggande<br />

och gymnasial vuxenutbildning. Av planen ska den enskildes utbildningsmål<br />

och verksamhetspoäng framgå. Den individuella studieplanen ska<br />

utarbetas i samverkan med den enskilde. Planen ska upprättas i nära anslutning<br />

till intagningen och ska vid behov revideras.<br />

Vid intervjuerna ges olika bilder av hur det fungerar med individuella studieplaner.<br />

Några utbildningar exempelvis omvårdnadsutbildningarna har individuella<br />

studieplaner men i intervjuer med studerande och personal framkommer<br />

att flera studerande vid grundläggande och gymnasial utbildning saknar en<br />

individuell studieplan.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att individuella studieplaner måste upprättas för<br />

samtliga studerande inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning.<br />

1.3 Bedömning och betygssättning<br />

Bedömningspunkter<br />

1.3.1 Lärarna utgår vid bedömning och betygssättning från de nationella målen i kursplanerna<br />

och från betygskriterierna.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.3.2 Betyg sätts och utfärdas, intyg utfärdas och betygskatalog förs enligt författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.4 Genomförande av utbildningen<br />

Bedömningspunkter<br />

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för utbildningen.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

7 (13)<br />

1.4.2 De studerande har möjlighet till inflytande över hur deras utbildning utformas.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.4.3 Den studerandes tidigare utbildning och erfarenhet kartläggs/valideras.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.4.4 Särvux bedriver en verksamhet som syftar till att ge vuxna som är utvecklingsstörda<br />

kunskaper och färdigheter som motsvarar den obligatoriska särskolan eller<br />

gymnasiesärskolan.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.5 Anpassning av verksamheten till de studerandes behov<br />

Bedömningspunkter<br />

1.5.1 Utbildningarna är flexibla och anpassade till de studerandes behov, förutsättningar,<br />

erfarenheter och livssituation.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.5.2 Särskilt stöd ges till elever som har svårigheter med utbildningen.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

2 Normer och värden<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område verksamhetens arbete för att<br />

påverka och stimulera de studerande att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar<br />

och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt verksamhetens arbete<br />

för att ge de studerande en trygg miljö.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

8 (13)<br />

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

2.1.2 Verksamheterna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

2.1.3 Det finns likabehandlingsplaner i enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av<br />

barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen<br />

bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet.<br />

Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön,<br />

etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller<br />

funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande<br />

behandling. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen<br />

följas upp och ses över. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i<br />

arbetet med en likabehandlingsplan ska likabehandlingsplanen upprättas, följas<br />

upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet<br />

för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas<br />

deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad.<br />

Den likabehandlingsplan som skolan har är gemensam med ungdomsgymnasiets.<br />

Den redovisar ett antal åtgärder för läsåret 2007/08 samtidigt som kartläggningen<br />

av verksamheternas behov inte bygger på det vidare begrepp som lagen<br />

innebär. Skolans plan utgår dels från generella skrivningar i lagen och från skolans<br />

tidigare arbete med mobbning och kränkande behandling. Specifik tänkbar<br />

problematik eller perspektiv för vuxenutbildning saknas. Enligt skolledningen<br />

pågår ett arbete med att utveckla likabehandlingsplanen.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att likabehandlingsplanen inte till alla delar uppfyller<br />

de krav som ställs på en sådan plan.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

9 (13)<br />

Sedan inspektionsbesöken gjordes i Falkenbergs kommun har lagen om förbud<br />

mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphört<br />

att gälla. Lagen upphörde att gälla den 1 januari 2009. Därefter gäller i stället<br />

14 a kap. skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen<br />

(2008:567).<br />

Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009 ska beakta bestämmelserna<br />

i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot diskriminering,<br />

trakasserier och kränkande behandling. Det finns inget som hindrar<br />

att skolan/verksamheten för samman de planer som ska upprättas till ett dokument.<br />

Barns och elevers medverkan vid upprättandet m.m. av nämnda planer<br />

regleras i förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet<br />

med planer mot diskriminering och kränkande behandling.<br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för<br />

verksamhetens målinriktning samt hur verksamhetens kvalitetsarbete fungerar för att<br />

säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till<br />

utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna<br />

för verksamheten.<br />

3.1 Likvärdig tillgång till utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.1.1 Kommunen ger vuxna tillgång till grundläggande vuxenutbildning, grundläggande<br />

särvux och sfi enligt författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Genom vuxenutbildningen ska främst de som erhållit minst utbildning få möjlighet<br />

att stärka sin ställning. Enligt skollagen ansvarar varje kommun för att de<br />

kommuninnevånare som har rätt till grundläggande vuxenutbildning, grundläggande<br />

särvux och sfi också får det. Kommunen ska aktivt verka för att nå<br />

dem i kommunen som har rätt till utbildning och för att motivera dem att delta.<br />

Enligt författningarna består utbildningen i grundläggande vuxenutbildning av<br />

kurser i olika kunskapsområden. Grundläggande vuxenutbildning ska enligt<br />

förordning om kommunal vuxenutbildning anordnas i form av tolv olika kunskapsområden.<br />

Från den 1 januari 2007 gäller att varje kommuninnevånare som<br />

är utvecklingsstörd har rätt att delta i grundläggande särvuxutbildning från och<br />

med andra kalenderhalvåret det år han/hon fyller 20 år, om han/hon saknar


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

10 (13)<br />

sådana färdigheter som utbildningen i den obligatoriska särskolan syftar till, är<br />

bosatt i landet och har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Enligt<br />

särvuxförordningen ska anordnas grundläggande särvuxutbildning motsvarande<br />

den som ges inom grundsärskolan i elva olika ämnen.<br />

Inom den grundläggande vuxenutbildningen i Falkenbergs kommun erbjuds<br />

kurser inom svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. De<br />

studerande får inte information om kurser inom grundläggande vuxenutbildning<br />

som de har rätt att läsa. Trots en ökning av undervisningstiden får de studerande<br />

i särvux endast ett fåtal undervisningstimmar per vecka. Av de som<br />

studerar grundläggande särvuxutbildning skulle flertalet behöva en studietid<br />

mellan 6 och 20 år för att fullgöra sina kurser med den nuvarande studietakten.<br />

Givetvis innebär den korta undervisningstiden per vecka att det är svårt för<br />

kursdeltagarna att nå kursplanernas mål. Informationen om särvux bland annat<br />

på vuxenutbildningens hemsida, har förbättrats under senare tid.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att kommunen inte erbjuder grundläggande vuxenutbildning<br />

inom samtliga kunskapsområden och inte verkar aktivt för att nå<br />

dem som har rätt till utbildningen och för att motivera dem att delta. <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömer vidare att de studerande i grundläggande särvuxutbildning<br />

inte ges förutsättningar att nå kursplanernas mål och att kommunen därmed<br />

brister i sitt ansvar att de som har rätt till utbildning inom särvux får det i tillräcklig<br />

omfattning.<br />

3.1.2 Kommunen verkar aktivt för att nå dem i kommunen som har rätt till grundläggande<br />

vuxenutbildning, grundläggande särvux och sfi.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Se bedömningspunkt 3.1.1<br />

3.1.3 Kommunen verkar i samarbete med arbetsförmedlingen för att sfi-studerande ges<br />

möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.1.4 Verksamheternas lokala kurser överensstämmer med<br />

författningarnas krav.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

11 (13)<br />

3.1.5 De studerande erbjuds vägledning.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.1.6 Utbildningen för alla studerande är, med de undantag som författningarna medger.<br />

avgiftsfri.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.2 Personalens utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.2.1 Lärarna inom utbildning i egen regi och upphandlad utbildning har utbildning för<br />

den undervisning de i huvudsak bedriver.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.2.2 Rektorn har, genom utbildning och erfarenhet, förvärvat pedagogisk insikt.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.3 Styrelsens ansvar<br />

Bedömningspunkter<br />

3.3.1 Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan nämnd, förvaltning och verksamheterna.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

12 (13)<br />

3.4 Rektors ansvar<br />

Bedömningspunkter<br />

3.4.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare<br />

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.4.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.5 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningsområden<br />

3.5.1 Vuxenutbildningen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar,<br />

följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter<br />

dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot<br />

uppställda mål. För att en skola ska utvecklas måste den fortlöpande ifrågasätta<br />

sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya<br />

metoder. Rektor har ansvar för att verksamhetens resultat följs upp och utvärderas<br />

i förhållande till de nationella målen.<br />

Vuxenutbildningen i Falkenberg saknar ett systematiskt kvalitetsarbete. Skolan<br />

följer inte upp resultaten och drar slutsatser för det fortsatta arbetet. Uppföljning<br />

och utvärdering är inte heller en tydlig utgångspunkt för planerade åtgärder och<br />

förändringar i organisation eller undervisning. Av intervjuer med elever, lärare<br />

och skolledning samt studier av dokumentation från skolan framgår att rektorerna<br />

inte tar ansvar för att metoder och resultat följs upp på ett systematiskt<br />

sätt. De två rektorerna som ansvarar för verksamheter inom vuxenutbildningen<br />

är båda nyanställda under hösten 2008.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan måste förbättra sitt kvalitetsarbete och<br />

göra tydligare kopplingar mellan nationella mål och resultat samt att den årliga


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

13 (13)<br />

utvärderingen måste samordnas och systematiseras. De båda nyanställda rektorerna<br />

bör i högre grad än tidigare rektorer ta ansvar för att verksamhetens resultat<br />

följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen.<br />

3.5.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens<br />

krav.<br />

Styrdokumentens mål och krav<br />

uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska arbetet med kvalitetsredovisning<br />

främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga<br />

utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge<br />

information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Vidare ska kvalitetsredovisningen<br />

innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen<br />

för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan<br />

avser att vidta för ökad måluppfyllelse.<br />

Den kvalitetsredovisning som skolan redovisat har karaktären av en verksamhetsberättelse<br />

vilket den också benämns som. Verksamhetsberättelsen som är<br />

gemensam med ungdomsgymnasiets saknar nästan helt redovisning och analys<br />

av vuxenutbildningens verksamhet. Enligt skolledningen pågår ett arbete med<br />

att utveckla kvalitetsredovisningen.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att vuxenutbildningen saknar kvalitetsredovisning<br />

vilket måste åtgärdas. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om<br />

kvalitetsredovisning.<br />

Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.<br />

ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande<br />

behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft<br />

den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar<br />

som avser 2009.<br />

2009-03-13 Göteborg<br />

Hans Enckell<br />

Lena von Platen


Regelbunden tillsyn i Falkenbergs kommun<br />

Apelskolan<br />

Dnr 43-SV2008:535<br />

Regelbunden tillsyn i Apelskolan<br />

Förskoleklass<br />

Grundskola årskurserna 1–9<br />

Inledning<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har granskat verksamheten i Falkenbergs kommun och besökt Apelskolan<br />

den 2 december 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga<br />

för den regelbundna tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning<br />

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens<br />

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.<br />

Information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats<br />

(www.skolinspektionen.se/Regelbunden tillsyn).<br />

Inom de områden där <strong>Skolinspektionen</strong> bedömt att åtgärder behövs har kommunen<br />

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till <strong>Skolinspektionen</strong><br />

inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionen</strong>s beslut, dvs. senast<br />

den 13 juni 2009.<br />

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Apelskolan,<br />

dels den information som samlats in under besöket. I Apelskolan intervjuades<br />

rektorerna, lärare, annan personal, elever och föräldrar. Även annan information om<br />

kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns<br />

publicerad på annat sätt, har använts.<br />

Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i<br />

rapporten.<br />

Tabell 1: Antal elever på Apelskolan<br />

Apelskolan<br />

Beskrivning av skolan<br />

Antal elever<br />

Förskoleklass 15<br />

Grundskola 445<br />

Källa: Falkenbergs kommun


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

2 (16)<br />

Apelskolan ligger i den kända handelsorten Ullared i norra delen av Falkenbergs<br />

kommun. Skolan ingår organisatoriskt i Ullaredsområdet som leds av rektorsteam bestående<br />

av fyra rektorer. I Apelskolans skolledning ingår tre av rektorerna.<br />

Den del av verksamheten som avser förskoleklass och årskurserna 1–5 benämns<br />

”Kärnhuset” och finns i en egen byggnad. Årskurserna 6–9 är indelad i en organisation<br />

med tre arbetslag. Dessa arbetslag benämns ”Alfa”, ”Beta” och ”Gamma” och har varsin<br />

hemavdelning med egen entré, klassrum och grupprum. Mitt i skolan ligger ”Mötesplatsen”<br />

med gemensamt elev- och personalcafé, samt bibliotek och personalrum.<br />

Mitt i skolan finns även ”Delta” som är en resursverksamhet för elever i behov av särskilt<br />

stöd.<br />

I skolan finns också skolbarnsomsorg. Denna verksamhet bedöms i en separat verksamhetsrapport.<br />

Apelskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3 (16)<br />

Bedömningar<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Kunskaper<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och<br />

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i<br />

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att<br />

nå målen.<br />

1.1 Kunskapsresultat<br />

Tabell 2: Måluppfyllelse i årskurs 5<br />

Apelskolan<br />

Riket<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008<br />

Andel (%) som ej nått målen i<br />

samtliga ämnen<br />

. . . . . .<br />

. = Uppgift saknas<br />

Tabell 3: Resultat för elever i årskurs 9<br />

Apelskolan<br />

Samtliga<br />

skolor i<br />

kommunen 1<br />

Kommungrupp<br />

2 Riket 3<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008<br />

Genomsnittligt<br />

meritvärde<br />

Andel (%) som ej<br />

nått målen i samtliga<br />

ämnen<br />

Andel (%) behöriga<br />

till nationellt program<br />

195 202 206 202 208 205 204 209<br />

18 23 27 20 19 24 24 23<br />

90 86 94 87 93 89 89 89<br />

Källa: Skolverkets statistik<br />

1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen<br />

2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen<br />

3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

4 (16)<br />

Tabell 4: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 9<br />

Apelskolan<br />

Samtliga skolor<br />

i kommunen<br />

4<br />

Kommungrupp<br />

5 Riket 6<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008<br />

Andel (%) elever<br />

som uppnått minst<br />

Godkänt i:<br />

Engelska . 95 . 96 100 97 97 96<br />

Matematik . 76 95 . 93 84 84 84<br />

Svenska . . 100 . .. 97 97 97<br />

Svenska som<br />

andraspråk<br />

.. .. .. .. .. .. 75 84<br />

Källa: Skolverkets statistik<br />

. = Uppgift saknas<br />

.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer<br />

Kommentar och bedömning:<br />

En samlad bild av elevernas resultat i samtliga ämnen i förhållande till kursplanernas<br />

mål att uppnå i årskurs 5 saknas. Eftersom skolan inte gör någon uppföljning av i vilken<br />

mån eleverna når mål att uppnå i årskurs 5 kan <strong>Skolinspektionen</strong> inte bedöma<br />

måluppfyllelsen avseende kunskapsresultaten.<br />

Tabell 3 visar att skolans kunskapsresultat i de angivna variablerna med vissa undantag<br />

är i nivå med kommunen och riket. Samtidigt visar sammanställningen att resultaten<br />

varierar mellan olika år både när det gäller andelen elever som är behöriga till nationellt<br />

program i gymnasiet, genomsnittligt meritvärde och andelen elever som når<br />

målen i samtliga ämnen.<br />

I Ullaredsområdets verksamhetsberättelse för år 2008 uppmärksammas de stora skillnaderna<br />

mellan flickors och pojkars resultat. Tillgänglig statistik visar att flickornas<br />

genomsnittliga meritvärde för år 2007 är 221,0 vilket är i nivå med riket (220,6) medan<br />

pojkarna har 177,4 vilket är betydligt lägre än i riket (196,5). <strong>Skolinspektionen</strong> noterar<br />

att skolans förslag till åtgärd är att följa upp om 2008 års siffror bekräftar bilden. <strong>Skolinspektionen</strong>s<br />

granskning av statistik för år 2008 visar på att skillnaderna minskat, men<br />

att pojkarna fortsatt har lägre meritvärden (191,1) än i jämförelse med riksgenomsnittet<br />

(198,5).<br />

4 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen<br />

5 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen<br />

6 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

5 (16)<br />

Skolan bör på ett mera strukturerat sätt använda den tillgängliga statistiken som en av<br />

utgångspunkterna i det systematiska kvalitetsarbetet och ur denna statistik identifiera<br />

de åtgärder som behövs för att förbättra måluppfyllelsen för eleverna.<br />

1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla<br />

ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Lärarna ska, enligt läroplanen, utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera<br />

varje elevs kunskapsutveckling. För varje ämne finns en kursplan. I kursplanen<br />

anges de mål som undervisningen ska sträva mot, och de mål som eleverna ska<br />

ha uppnått efter det femte och nionde skolåret. I kursplanerna för ämnena matematik,<br />

svenska och svenska som andra språk anges även de mål som eleverna<br />

ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret.<br />

Vid intervjuer med elever och lärare framkommer att lärarna ännu inte gör uppföljningar<br />

och utvärderingar av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen<br />

på individnivå.<br />

Mot bakgrund av att skolan inte följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling<br />

i alla ämnen saknas viktiga underlag för att på individnivå eller på<br />

skolnivå styra resurser till de områden där de behövs bäst eller för att genomföra<br />

förbättringar av undervisningen. Den uppföljning och utvärdering som lärarna<br />

ska göra av varje elevs kunskapsutveckling är en förutsättning för att såväl<br />

enskilda elevers, klassers samt skolans samlade resultat ska kunna utvärderas<br />

och följas upp och riktade insatser vidtagas vid behov. Se vidare avsnitt 3.4 i<br />

denna rapport under Kvalitetsarbete. <strong>Skolinspektionen</strong> vill dessutom påpeka att<br />

från och med innevarande termin har grundskoleförordningens krav på den<br />

individuella utvecklingsplanen (IUP) skärpts så att den ska innehålla omdömen<br />

om elevernas kunskapsutveckling i varje ämne.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att lärarna måste följa upp och utvärdera elevernas<br />

kunskapsutveckling i samtliga ämnen.<br />

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala<br />

utveckling bäst kan stödjas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

6 (16)<br />

Motivering<br />

Enligt grundskoleförordningen ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare<br />

minst en gång varje termin samtala om hur elevernas kunskapsutveckling och<br />

sociala utveckling bäst kan stödjas.<br />

Mot bakgrund av <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning i avsnittet 1.2.1, att lärarna inte<br />

följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, ställer<br />

sig <strong>Skolinspektionen</strong> tveksam till om utvecklingssamtalen alltid håller god<br />

kvalitet.<br />

1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.3 Bedömning och betygssättning<br />

Bedömningspunkter<br />

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers<br />

kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.3.2 Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i<br />

kursplanerna och från betygskriterierna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt grundskoleförordningen ska, när betyg sätts efter att ett ämne eller ett<br />

ämnesblock har avslutats, betyget bestämmas med hjälp av<br />

1. de mål som eleverna enligt kursplanerna ska ha uppnått i grundskolan<br />

och<br />

2. de betygskriterier som har fastställts för ämnena och ämnesblocken.<br />

Enligt allmänna råden om likvärdig bedömning och betygssättning bör de nationella<br />

kursplanerna tolkas och utvecklas på ett sådant sätt att det klargörs vilka<br />

kunskaper eleven ska ha utvecklat för att få ett visst betyg utifrån de nationella<br />

betygskriterierna. Det är viktigt att det förs diskussioner om de lokala tolkningarna<br />

av kursplaner och betygskriterier mellan lärare i olika program, årskurser<br />

och skolor, både för att inspirera och lära av varandra och för att skapa


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

7 (16)<br />

likvärdiga förutsättningar för undervisningen och bedömningen av elever i skolan<br />

och i olika skolor. Rektor ansvarar för att sådana diskussioner kommer till<br />

stånd.<br />

Vid intervjuer med lärarna framgår att det är skillnader mellan olika ämnen och<br />

arbetslag i vilken utsträckning lärarna samverkar i bedömnings- och betygsfrågor.<br />

Det finns därför en risk att betygen inte är likvärdiga. Som tidigare konstaterats<br />

i denna rapport saknas ett övergripande systematiskt synsätt vid skolan<br />

kring kunskapsuppföljningen.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan bör utveckla sitt arbete med att säkra betygens<br />

likvärdighet.<br />

1.3.3 Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs<br />

enligt grundskoleförordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.4 Genomförande av utbildningen<br />

Bedömningspunkter<br />

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans<br />

utbildning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.4.2 Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

Enligt skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas.<br />

Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras<br />

ålder och mognad. Enligt läroplanen ska skolan klargöra för elever och föräldrar<br />

vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter<br />

och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan<br />

är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers<br />

och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt<br />

som underlag för den enskildes val i skolan. Det är inte tillräckligt att i undervisningen<br />

förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar.<br />

Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda elever-


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

8 (16)<br />

na för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett<br />

personligt ansvar.<br />

De intervjuade eleverna känner i begränsad utsträckning till målen för utbildningen.<br />

Oftast är det lärarna som planerat och erbjuder eleverna ett antal val.<br />

Eleverna berättar att de sällan kan vara med och diskutera hur de vill lära sig ett<br />

arbetsområde. Verksamhetsbesök och intervjuer med elever och lärare visar<br />

också att elevernas inflytande varierar mellan olika lärare och ämnen men är<br />

generellt svagt utvecklat på skolan. I Ullaredsområdets verksamhetsberättelse<br />

för år 2008 identifieras också behov av att stärka och utveckla elevernas inflytande<br />

och ansvarstagande.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan bör arbeta för att öka elevernas medvetenhet<br />

om målen för utbildningen samt förbättra elevens inflytande och ansvarstagande<br />

över det egna lärandet.<br />

1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att<br />

arbeta i demokratiska former.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att stödja<br />

elevernas utveckling och lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt läroplanen ska läraren samverka med andra lärare i arbetet att nå utbildningsmålen.<br />

Vid intervjuer med lärarna framkommer en bild av att samverkan främst sker<br />

inom de tre arbetslagen som har hand om årskurserna 6–9. Däremot anser de att<br />

det inte sker någon samverkan med det fjärde arbetslaget som har elever i förskoleklassen<br />

och årskurserna 1–5. Det är också en bild som ges av de intervjuade<br />

eleverna.<br />

Det innebär att eleverna i årskurs 6 inte på ett naturligt sätt ges möjlighet att<br />

fortsätta att arbeta med sin kunskapsutveckling där de var när de lämnade<br />

årskurs 5. Apelskolan tar i årskurs 6 också emot elever från andra skolor i Ullaredsområdet.<br />

Samverkan mellan lärare som undervisar elever i olika åldrar bör<br />

naturligtvis även omfatta dessa skolor.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan bör utveckla samverkan mellan lärare som<br />

arbetar med elever i olika åldrar.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

9 (16)<br />

1.4.5 Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och<br />

ligger till grund till fortsatt skolgång.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov<br />

Bedömningspunkter<br />

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter<br />

och tänkande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt läroplanen ska undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar<br />

och behov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter,<br />

språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling.<br />

Läraren ska utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar erfarenheter<br />

och tänkande.<br />

Vid intervjuerna med såväl lärarna som eleverna framkommer en bild av att de<br />

duktiga eleverna inte utmanas i undervisningen.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan bör utveckla sitt arbete med att anpassa<br />

undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov.<br />

1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller<br />

författningarnas krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt grundskoleförordningen ska rektorn se till att en elevs behov av särskilda<br />

stödåtgärder utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska<br />

rektorn se till att åtgärdsprogram upprättas. Av programmet ska det framgå<br />

vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

10 (16)<br />

utvärderas.<br />

Vid skolan upprättas åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd men de<br />

åtgärdsprogram inspektörerna tar del av är av varierande kvalitet. Ofta saknas<br />

mål med anknytning till nationella mål samt att redovisning av åtgärder inte tar<br />

hänsyn till grupp eller organisationsnivån. Andra exempel är att elevens positiva<br />

sidor inte beskrivs vilket gör att de tenderar att ensidigt beskriva eleven i<br />

negativa former. Åtgärdsprogrammen får därför mer karaktären av skriftlig<br />

varning än åtgärder i förhållande till målen och hur skolan tänker arbeta för att<br />

hjälpa eleven att nå målen.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan bör utveckla innehållet i åtgärdsprogrammen.<br />

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2008:25) för arbete med åtgärdsprogram.<br />

2 Normer och värden<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka<br />

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta<br />

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en<br />

trygg miljö.<br />

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

2.1.3 Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av<br />

barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen<br />

bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet.<br />

Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön,


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

11 (16)<br />

etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller<br />

funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande<br />

behandling. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen<br />

följas upp och ses över. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i<br />

arbetet med en likabehandlingsplan ska likabehandlingsplanen upprättas, följas<br />

upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet<br />

för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas<br />

deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad.<br />

Intervjuer och dokumentstudier visar att Apelskolan bedriver ett arbete för att<br />

främja människors lika värde och att förebygga och förhindra trakasserier och<br />

annan kränkande behandling. Den likabehandlingsplan som skolan har redovisar<br />

ett antal åtgärder för läsåret 2007/08 och är i vissa inledande avsnitt gemensam<br />

för samtliga skolor i Ullaredsområdet. Det finns dock avsnitt som är mer<br />

riktade till verksamheten i årskurserna 6–9. Planen berör inte perspektivet då<br />

vuxna kränker barn/elever. Även för ”Kärnhuset” med förskoleklass - årskurs 5<br />

finns en särskild plan. Denna omfattar även perspektivet då vuxna kränker<br />

barn/elever, men anger inte vilka insatser som ska påbörjas eller genomföras<br />

under året. I intervjuer med elever och personal framkommer att eleverna inte<br />

medverkat i framtagandet av planen.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> noterar att skolan bedrivit ett aktivt utvecklingsarbete med<br />

likabehandlingsplanerna men kraven uppfylls inte till alla delar som ställs på en<br />

sådan plan.<br />

Sedan inspektionsbesöken gjordes i Falkenbergs kommun har lagen om förbud<br />

mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphört<br />

att gälla. Lagen upphörde att gälla den 1 januari 2009. Därefter gäller i stället<br />

14 a kap. skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen<br />

(2008:567).<br />

Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009 ska beakta bestämmelserna<br />

i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot diskriminering,<br />

trakasserier och kränkande behandling. Det finns inget som hindrar<br />

att skolan/verksamheten för samman de planer som ska upprättas till ett dokument.<br />

Barns och elevers medverkan vid upprättandet m.m. av nämnda planer<br />

regleras i förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet<br />

med planer mot diskriminering och kränkande behandling.<br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för<br />

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra<br />

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt<br />

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

12 (16)<br />

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt grundskoleförordningen finns en kursplan för varje ämne. I kursplanen<br />

anges bl.a. de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och det nionde<br />

skolåret.<br />

Eleverna i årskurser 1–5 vid Apelskolan erbjuds inte undervisning i ämnet hemoch<br />

konsumentkunskap och teknik på ett systematiskt och organiserat sätt förrän<br />

i årskurs 6. Det innebär att eleverna inte ges möjlighet att nå kursplanernas<br />

mål att uppnå för årskurs 5 före utgången av årskurs 5.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att eleverna vid Apelskolan inte ges förutsättningar<br />

att nå målen före utgången av årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap<br />

och teknik vilket måste åtgärdas.<br />

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i<br />

enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt grundskoleförordningen ska styrelsen erbjuda ett allsidigt urval av ämnen<br />

som elevens val. I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val.<br />

Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller<br />

flera ämnen. Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenligt<br />

med målen i den kursplan eller de kursplaner som fastställts för det ämne<br />

eller ämnen som utgör elevens val.<br />

Dokumentstudier och intervjuer med personal visar att Apelskolan inte anordnar<br />

elevens val.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att elevens val inte anordnas vid Apelskolan vilket<br />

måste åtgärdas.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

13 (16)<br />

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med<br />

författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.1.4 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.1.5 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan<br />

föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.2 Personalens utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak<br />

bedriver.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.2.2 Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.3 Rektors ansvar<br />

Bedömningspunkter<br />

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare<br />

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

14 (16)<br />

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och<br />

skolbarnsomsorg iakttas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.4 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningspunkter<br />

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp<br />

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i<br />

åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot<br />

uppställda mål. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten<br />

följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Enligt läroplanen<br />

ansvarar rektorn för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans<br />

resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till<br />

målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans<br />

resultat.<br />

Skolan liksom övriga grundskolor i kommunen saknar ett systematiskt kartläggningsarbete<br />

avseende skolans förutsättningar. Därmed saknar skolan en<br />

tydlig koppling mellan förutsättningarna och det arbete som ska genomföras i<br />

verksamheten. Som nämndes i avsnittet 1.2.1 genomför inte skolans lärare, på ett<br />

systematiskt sätt, någon uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling<br />

(individnivå) i årskurserna 1–7. Lärarna som undervisar i årskurserna<br />

8–9 genomför dock uppföljning och utvärdering av varje elevs kunskapsutveckling<br />

genom sitt arbete med bedömning och betyg. Skolan saknar därmed underlag<br />

för att utvärdera kunskapsresultaten på skolnivå avseende bland annat<br />

årskurs 5. Trots att skolan har tillgång till statistik avseende årskurs 9 genomförs<br />

ingen systematisk utvärdering av kunskapsresultaten med syfte att skapa en<br />

förståelse om varför resultaten ser ut som de gör (resultatförståelse) på skolnivå.<br />

En förutsättning för att rektorn ska kunna fullfölja sitt ansvar med att följa upp<br />

och utvärdera skolans samlade resultat i årskurs 5 och 9 är att lärarna följer upp


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

15 (16)<br />

elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen på individnivå och klassnivå. Det är<br />

alltså av vikt att rektorn efterfrågar uppföljningar och utvärderingar av kunskapsresultaten<br />

på individ och klassnivå. I likhet med övriga skolor i Falkenbergs<br />

kommun sker inte detta i tillräcklig utsträckning.<br />

Apelskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan. För att<br />

få delta i försöksverksamheten ska kommuner och deltagande skolor uppfylla<br />

vissa nationellt fastställda krav. I stort handlar det om ett tydliggörande av de<br />

krav som redan ställs på kommuner och skolor inom ramen för mål- och resultatstyrningen<br />

av skolan. De skolor som deltar i försöket ska bl.a. ha tillfredsställande<br />

kvalitetssäkringssystem där problem upptäcks och kan åtgärdas i tid. Det<br />

är därför anmärkningsvärt att kommunens skolor inte systematiskt följer upp<br />

och utvärderar elevernas resultat.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan bör utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete<br />

så att sambanden mellan förutsättningarna, arbetet i verksamheten och<br />

måluppfyllelsen i samtliga ämnen analyseras.<br />

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller<br />

förordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska kvalitetsredovisningarna innehålla<br />

en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen<br />

har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive<br />

skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I<br />

kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten<br />

och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Arbetet med kvalitetsredovisning<br />

ska främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga<br />

utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge<br />

information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Förordningen ställer<br />

krav på att elever, lärare och övrig personal ska medverka i utarbetandet och att<br />

elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta. I kvalitetsredovisningen ska<br />

dessutom uppföljningen och utvärderingen av likabehandlingsplanen redovisas.<br />

Den kvalitetsredovisning som skolan redovisat benämns som ”Verksamhetsberättelse<br />

för 2008” och är gemensam för samtliga skolor i Ullaredsområdet och<br />

utgår i stor utsträckning från kommunens prioriterade mål. Bland annat saknas<br />

en samlad bedömning av måluppfyllelsen. Skolan saknar också en tydlig koppling<br />

mellan kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning. Det blir därför svårt att<br />

knyta ihop mål – resultat – analys med konkreta åtgärder, så att en bedömning<br />

av skolans måluppfyllelse synliggörs. <strong>Skolinspektionen</strong> ser dock positivt på<br />

lärarnas engagemang och delaktighet i de kvalitetsredovisningar som de olika<br />

arbetslagen tagit fram.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

16 (16)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att Apelskolans kvalitetsredovisning inte uppfyller<br />

förordningens krav. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om<br />

kvalitetsredovisning.<br />

Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.<br />

ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande<br />

behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft<br />

den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar<br />

som avser 2009.<br />

2009-03-13 Göteborg<br />

Hans Enckell<br />

Bosse Jersenius<br />

Karin Widlund


Regelbunden tillsyn i Falkenbergs kommun<br />

Fajansskolan<br />

Dnr 43-SV2008:535<br />

Regelbunden tillsyn i Fajansskolan<br />

Förskoleklass<br />

Grundskola årskurs 1–5<br />

Inledning<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har granskat verksamheten i Falkenbergs kommun och besökt<br />

Fajansskolan den 16 september 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit<br />

ansvariga för den regelbundna tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning<br />

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens<br />

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.<br />

Information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats<br />

(www.skolinspektionen.se/Regelbunden tillsyn).<br />

Inom de områden där <strong>Skolinspektionen</strong> bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen<br />

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till <strong>Skolinspektionen</strong><br />

inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionen</strong>s beslut, dvs. senast<br />

den 13 juni 2009.<br />

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och<br />

Fajansskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Fajansskolan intervjuades<br />

rektorerna, personal och elever. Även annan information om kommunen och<br />

skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på<br />

annat sätt, har använts.<br />

Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i<br />

rapporten.<br />

Tabell 1: Antal elever på Fajansskolan<br />

Fajansskolan<br />

Beskrivning av skolan<br />

Antal elever<br />

Förskoleklass 29<br />

Grundskola 141<br />

Källa: Falkenbergs kommun


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

2 (14)<br />

Fajansskolan är belägen centralt i Falkenberg och hör till skolområdet Tullbro. Skolan<br />

byggdes 1981 och består av en enplansbyggnad. I lokalerna bedrivs också skolbarnsomsorgsverksamhet<br />

samt förskoleverksamhet. Dessa verksamheter bedöms i separata<br />

verksamhetsrapporter och inte i denna skolrapport.<br />

Verksamheten är organiserad i tre elevgrupper med förskoleklass och årskurserna 1–2,<br />

två åldershomogena elevgrupper för årskurs 3 samt två åldersblandade elevgrupper<br />

för årskurserna 4–5.<br />

Skolan leds av två rektorer som tillsammans med andra rektorer i området bildar Tullbroområdets<br />

ledningsgrupp. Rektorerna i området har sina arbetsrum lokaliserade till<br />

Tullbroskolan.<br />

Cirka 30 procent av skolans elever har annat modersmål än svenska.<br />

Fajansskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3 (14)<br />

Bedömningar<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Kunskaper<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och<br />

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i<br />

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att<br />

nå målen.<br />

1.1 Kunskapsresultat<br />

Tabell 2: Måluppfyllelse i årskurs 5<br />

Andel (%) som ej nått målen i<br />

samtliga ämnen<br />

. = Uppgift saknas<br />

Fajansskolan<br />

Riket<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008<br />

. . . . . .<br />

Kommentar och bedömning:<br />

Eleverna testas kontinuerligt i ämnena svenska och matematik samt med hjälp av nationella<br />

ämnesprov, då även i engelska, i årskurs 5. En samlad bild av elevernas resultat<br />

i förhållande till kursplanernas mål att uppnå i årskurs 5 saknas dock.<br />

Resultaten vid nationella ämnesprov i årskurs 5 år 2008 visar att samtliga elever nådde<br />

kravnivån för samtliga delprov i ämnet matematik. Däremot är resultaten i ämnet engelska<br />

något sämre – 96 procent av eleverna bedömdes nå kravnivån i samtliga delprov.<br />

I ämnet svenska var resultaten lägre – 85 procent av eleverna bedömdes ha nått kravnivån<br />

i samtliga delprov.<br />

Eftersom skolan inte gör någon uppföljning av i vilken mån eleverna når mål att uppnå<br />

i årskurs 5 i samtliga ämnen kan inspektörerna inte bedöma måluppfyllelsen avseende<br />

kunskapsresultaten.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

4 (14)<br />

1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla<br />

ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Lärarna ska, enligt läroplanen, utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera<br />

varje elevs kunskapsutveckling. För varje ämne finns en kursplan. I kursplanen<br />

anges de mål som undervisningen ska sträva mot, och de mål som eleverna ska<br />

ha uppnått efter det femte och nionde skolåret. I kursplanerna för ämnena matematik,<br />

svenska och svenska som andra språk anges även de mål som eleverna<br />

ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret.<br />

Vid Fajansskolan följs elevernas kunskapsutveckling kontinuerligt upp i matematik<br />

och svenska genom olika diagnostiska tester. I årskurserna 1–5 dokumenteras<br />

inte elevernas kunskapsresultat i andra ämnen än engelska, matematik och<br />

svenska. Vidare genomförs nationella ämnesprov i årskurs 5. Dessa prov genomförs<br />

i ämnena engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk.<br />

Vid Fajansskolan uppger lärare att resultaten vid nationella ämnesprov inte är<br />

kända hos lärare som undervisat eleverna i tidigare årskurser och därmed inte<br />

kan användas som ett redskap i skolans utvecklingsarbete. Ämnesproven fyller<br />

dock sin diagnostiska funktion för varje enskild elev och används på individnivå<br />

som ett underlag för att bedöma vilka behov av stödinsatser eleverna har. Vid<br />

samtal med lärare, skolledare och elever framkommer att lärarna inte gör uppföljningar<br />

och utvärderingar av varje elevs kunskapsutveckling i samtliga ämnen.<br />

Mot bakgrund av att skolan inte följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling<br />

i alla ämnen saknas viktiga underlag för att på individnivå eller på<br />

skolnivå styra resurser till de områden där de behövs bäst eller för att genomföra<br />

förbättringar av undervisningen. Den uppföljning och utvärdering som lärarna<br />

ska göra av varje elevs kunskapsutveckling är en förutsättning för att såväl<br />

enskilda elevers, klassers samt skolans samlade resultat ska kunna utvärderas<br />

och följas upp och riktade insatser vidtagas vid behov. Se vidare avsnitt 3.4 i<br />

denna rapport under Kvalitetsarbete. <strong>Skolinspektionen</strong> vill dessutom påpeka att<br />

från och med innevarande termin har grundskoleförordningens krav på den<br />

individuella utvecklingsplanen (IUP) skärpts så att den ska innehålla omdömen<br />

om elevernas kunskapsutveckling i varje ämne.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att lärarna måste följa upp elevernas kunskapsutveckling<br />

i samtliga ämnen.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

5 (14)<br />

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala<br />

utveckling bäst kan stödjas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt grundskoleförordningen ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare<br />

minst en gång varje termin samtala om hur elevernas kunskapsutveckling och<br />

sociala utveckling bäst kan stödjas.<br />

Mot bakgrund av <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning i avsnittet 1.2.1, att lärarna inte<br />

följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, ställer<br />

sig <strong>Skolinspektionen</strong> tveksam till om utvecklingssamtalen alltid håller god<br />

kvalitet.<br />

1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en individuell<br />

utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att<br />

eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för<br />

läroplanen och kursplanerna.<br />

Inspektionen visar att alla elever vid Fajansskolan har individuella utvecklingsplaner<br />

men att eleverna känner till dem i olika hög grad. Elevens IUP redovisar<br />

vilka mål som eleven ska arbeta med under tiden fram till nästa utvecklingssamtal.<br />

Exempel på mål som anges är att ”göra läxor” eller att ”rita”. Den typen av<br />

mål saknar enligt inspektörerna anknytning till nationella mål.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att de individuella utvecklingsplanerna bör utvecklas<br />

för att på ett mer utförligt sätt omfatta kursplanernas kunskapsmål.<br />

I sammanhanget vill <strong>Skolinspektionen</strong> erinra om att från och med den 15 juli<br />

2008 har bestämmelsen i grundskoleförordningen om individuell utvecklingsplan<br />

bland annat ändrats på så sätt att en sådan plan inte enbart ska vara framåtsyftande.<br />

Den ska innehålla omdömen om elevens kunskapsutveckling i varje<br />

ämne. Dessa omdömen får vara betygsliknande men de bör anpassas till elevernas<br />

ålder och förutsättningar. Det är rektorn som beslutar om den närmare utformningen.<br />

Planen får också innehålla annan information om elevens skolgång<br />

om rektorn beslutar detta. Se även Skolverkets allmänna råd om den individuella<br />

utvecklingsplanen.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

6 (14)<br />

1.3 Bedömning<br />

Bedömningspunkter<br />

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers<br />

kunskapsutveckling.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

1.3.2 Vid bedömning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

1.4 Genomförande av utbildningen<br />

Bedömningspunkter<br />

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans<br />

utbildning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

1.4.2 Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas.<br />

Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras<br />

ålder och mognad. Enligt läroplanen ska skolan klargöra för elever och föräldrar<br />

vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter<br />

och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan<br />

är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers<br />

och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt<br />

som underlag för den enskildes val i skolan. Det är inte tillräckligt att i undervisningen<br />

förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar.<br />

Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna<br />

för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

7 (14)<br />

personligt ansvar.<br />

Utifrån de klassrumsobservationer och intervjuer med elever, personal och rektorer<br />

som inspektörerna genomför är intrycket att eleverna endast i ringa omfattning<br />

görs medvetna om målen i läroplanen och de nationella kursplanerna.<br />

Kursplanernas mål är inte generellt kända av eleverna. Elever uppger att deras<br />

inflytande över undervisningens innehåll och upplägg är begränsat. Ett exempel<br />

på det är att eleverna sällan är med och planerar olika kunskapsområden. Vid<br />

samtal med lärarna uppger de att eleverna delvis är delaktiga i upplägget av<br />

undervisningen men att detta inflytande kanske inte synliggörs för eleverna.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan bör arbeta för att öka elevernas medvetenhet<br />

om målen för utbildningen samt för att öka elevernas inflytande över undervisningen<br />

utformning och över sitt eget lärande.<br />

1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att<br />

arbeta i demokratiska former.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att stödja<br />

elevernas utveckling och lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

1.4.5 Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och<br />

ligger till grund till fortsatt skolgång.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov<br />

Bedömningspunkter<br />

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar,<br />

erfarenheter och tänkande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

8 (14)<br />

Motivering<br />

Enligt läroplanen ska undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar<br />

och behov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter,<br />

språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling.<br />

Läraren ska utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter<br />

och tänkande.<br />

Lärare vid Fajansskolan uppger att de tycker det är svårt att hinna ge eleverna<br />

relevanta uppgifter bland annat som en följd av gruppernas storlek. Vid samtal<br />

med elever och vid klassrumsbesök bekräftas att undervisningen inte alltid är<br />

anpassad till elevers olika behov och förutsättningar. Lärare säger också att de<br />

har svårt att hinna ge elever i behov av stöd uppgifter på en nivå som är anpassad<br />

efter deras förutsättningar.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan bör utveckla sitt arbete med att anpassa<br />

undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov.<br />

1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt grundskoleförordningen ska en elev få studiehandledning på sitt modersmål,<br />

om eleven behöver det.<br />

Vid samtal med lärare samt rektorerna framkommer det att det är oklart om alla<br />

elever i behov av studiehandledning på sitt modersmål får detta i relevant omfattning.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att Fajansskolan bör utreda om elever som har rätt<br />

till studiehandledning på sitt modersmål får detta i tillräcklig omfattning.<br />

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller<br />

författningarnas krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

2 Normer och värden<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka<br />

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta<br />

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en<br />

trygg miljö.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

9 (14)<br />

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

2.1.3 Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av<br />

barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen<br />

bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet.<br />

Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön,<br />

etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller<br />

funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande<br />

behandling. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen<br />

följas upp och ses över. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i<br />

arbetet med en likabehandlingsplan ska likabehandlingsplanen upprättas, följas<br />

upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet<br />

för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas<br />

deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad.<br />

Fajansskolan har en likabehandlingsplan som till stora delar motsvarar kraven i<br />

lagen. Den bygger på en kartläggning avseende skolans behov när det gäller<br />

kränkande behandling och innehåller en allmän översikt över insatser som ska<br />

vidtas för att främja barns och elevers lika rättigheter. Rutiner för akuta åtgärder<br />

samt för uppföljande insatser beskrivs. Dock framgår inte lagens uttryckliga<br />

förbud för vuxna att diskriminera, trakassera eller utsätta barn och elever för<br />

annan kränkande behandling tydligt. Planen gäller för grundskola, fritidshem<br />

och förskoleklass men behov och rutiner för de olika verksamheterna är inte<br />

tydliggjort. Inspektörerna vill också påpeka att planen är mycket omfattande och<br />

att det kan vara svårt att använda den som ett aktivt redskap i arbetet mot<br />

diskriminering och annan kränkande behandling. Detta kan försvåra planens<br />

möjlighet att fungera på ett ändamålsenligt sätt.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

10 (14)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att likabehandlingsplanen inte till alla delar uppfyller<br />

de krav som ställs på en sådan plan.<br />

Sedan inspektionsbesöken gjordes i Falkenbergs kommun har lagen om förbud<br />

mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphört<br />

att gälla. Lagen upphörde att gälla den 1 januari 2009. Därefter gäller i stället<br />

14 a kap. skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen<br />

(2008:567).<br />

Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009 ska beakta bestämmelserna<br />

i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot diskriminering,<br />

trakasserier och kränkande behandling. Det finns inget som hindrar<br />

att skolan/verksamheten för samman de planer som ska upprättas till ett dokument.<br />

Barns och elevers medverkan vid upprättandet m.m. av nämnda planer<br />

regleras i förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet<br />

med planer mot diskriminering och kränkande behandling.<br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för<br />

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra<br />

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt<br />

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.<br />

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt grundskoleförordningen finns en kursplan för varje ämne. I kursplanen<br />

anges bl.a. de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och det nionde<br />

skolåret.<br />

Eleverna i årskurser 1–5 vid Fajansskolan erbjuds inte undervisning i ämnet<br />

hem- och konsumentkunskap på ett systematiskt och organiserat sätt förrän i<br />

årskurs 6. Det innebär att eleverna inte ges möjlighet att nå kursplanernas mål<br />

att uppnå för årskurs 5 före utgången av årskurs 5.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att eleverna vid Fajansskolan inte ges förutsättningar<br />

att nå målen före utgången av årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap<br />

vilket måste åtgärdas.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

11 (14)<br />

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i<br />

enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt grundskoleförordningen ska styrelsen erbjuda ett allsidigt urval av ämnen<br />

som elevens val. I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val.<br />

Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller<br />

flera ämnen. Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenligt<br />

med målen i den kursplan eller de kursplaner som fastställts för det ämne<br />

eller ämnen som utgör elevens val.<br />

Intervjuer med elever, personal och rektorer visar att vare sig vid Fajansskolan<br />

eller vid Tullbroskolan, som är den skola som flertalet av eleverna vid Fajansskolan<br />

fortsätter till i årskurs 6, anordnar elevens val.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att elevens val inte anordnas vid Fajansskolan vilket<br />

måste åtgärdas. Skolan bör tillsammans med Tullbroskolan diskutera formerna<br />

för elevens val så att syftet med elevens val uppnås under elevens grundskoletid.<br />

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med<br />

författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt grundskoleförordningen ska undervisning i svenska som andraspråk om<br />

det behövs anordnas för elever som är berättigade till det enligt förordningen.<br />

Undervisningen i svenska som andraspråk ska anordnas i stället för undervisning<br />

i svenska.<br />

Vid Fajansskolan anordnas undervisning i svenska som andra språk för elever i<br />

behov av detta. Dock fungerar denna undervisning som ett stöd till undervisningen<br />

i svenska och inte som ett eget ämne med en egen kursplan.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> vill framhålla att skolan påbörjat ett arbete för att öka medvetenheten<br />

om vikten av att bedriva ett språkmedvetet arbete i all undervisning.<br />

Svenska som andra språk ska anordnas istället för svenska för de elever som<br />

behöver det. <strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att svenska som andraspråk ges som<br />

stöd inom ämnet svenska och inte som ett eget ämne.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

12 (14)<br />

3.1.4 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan<br />

föranleda obetydlig kostnad för eleverna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

3.2 Personalens utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i<br />

huvudsak bedriver.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

3.2.2 Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

3.3 Rektors ansvar<br />

Bedömningspunkter<br />

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare<br />

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och<br />

skolbarnsomsorg följs.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

13 (14)<br />

3.4 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningspunkter<br />

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp<br />

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i<br />

åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot<br />

uppställda mål. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten<br />

följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Enligt läroplanen<br />

ansvarar rektorn för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans<br />

resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till<br />

målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans<br />

resultat.<br />

Enligt grundskoleförordningen ska det för genomförandet av de fastställda målen<br />

för utbildningen finnas en arbetsplan. Arbetsplanen ska utarbetas under<br />

medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras<br />

vårdnadshavare.<br />

Skolan liksom övriga grundskolor i kommunen saknar ett systematiskt kartläggningsarbete<br />

avseende skolans förutsättningar. Därmed saknar skolan en<br />

tydlig koppling mellan förutsättningarna och det arbete som ska genomföras i<br />

verksamheten. Skolan saknar dessutom en plan för arbetet (Lokal arbetsplan).<br />

Som nämndes i avsnittet 1.2.1 genomför inte skolans lärare, på ett systematiskt<br />

sätt, någon uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling (individnivå)<br />

i årskurserna 1–5. Skolan saknar därmed underlag för att utvärdera<br />

kunskapsresultaten på skolnivå avseende bland annat årskurs 5. Därigenom<br />

saknar skolan underlag för att skapa en förståelse för varför resultaten ser ut<br />

som de gör (resultatförståelse) på skolnivå.<br />

En förutsättning för att rektorn ska kunna fullfölja sitt ansvar med att följa upp<br />

och utvärdera skolans samlade resultat i årskurs 5 är att lärarna följer upp elevernas<br />

kunskapsutveckling i alla ämnen på individnivå och klassnivå. Det är<br />

alltså av vikt att rektorn efterfrågar uppföljningar och utvärderingar av kunskapsresultaten<br />

på individ och klassnivå. I likhet med övriga skolor i Falkenbergs<br />

kommun sker inte detta i tillräcklig utsträckning.<br />

Fajansskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan. För att<br />

få delta i försöksverksamheten ska kommuner och deltagande skolor uppfylla<br />

vissa nationellt fastställda krav. I stort handlar det om ett tydliggörande av de<br />

krav som redan ställs på kommuner och skolor inom ramen för mål- och resultatstyrningen<br />

av skolan. De skolor som deltar i försöket ska bl.a. ha tillfredsställande<br />

kvalitetssäkringssystem där problem upptäcks och kan åtgärdas i tid. Det


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

14 (14)<br />

är därför anmärkningsvärt att kommunens skolor inte systematiskt följer upp<br />

och utvärderar elevernas resultat.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan bör utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete<br />

så att sambanden mellan förutsättningarna, arbetet i verksamheten och<br />

måluppfyllelsen i samtliga ämnen analyseras. Dessutom måste skolan upprätta<br />

en arbetsplan.<br />

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller<br />

förordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska kvalitetsredovisningarna innehålla<br />

en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen<br />

har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive<br />

skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I<br />

kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten<br />

och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Arbetet med kvalitetsredovisning<br />

ska främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga<br />

utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge<br />

information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Förordningen ställer<br />

krav på att elever, lärare och övrig personal ska medverka i utarbetandet och att<br />

elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta. I kvalitetsredovisningen ska<br />

dessutom uppföljningen och utvärderingen av likabehandlingsplanen redovisas.<br />

Skolan upprättar en kvalitetsredovisning som till stora delar uppfyller kraven i<br />

förordningen. Dock finns brister avseende redovisning och uppföljning av kunskapsresultaten<br />

i relation till nationella mål. Utvärderingen av likabehandlingsplanen<br />

som ska ingå i en verksamhets kvalitetsredovisning saknas.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan måste utveckla innehållet i kvalitetsredovisningen<br />

så att den tydligare redovisar kunskapsresultat i årskurs 5 i fler ämnen.<br />

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning.<br />

Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.<br />

ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande<br />

behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft<br />

den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar<br />

som avser 2009.<br />

2009-03-13 Göteborg<br />

Anna Wide<br />

Helén Svelid


Regelbunden tillsyn i Falkenbergs kommun<br />

Falkenbergs Montessoriskola<br />

Dnr 43-SV2008:535<br />

Regelbunden tillsyn i Falkenbergs Montessoriskola<br />

Förskoleklass<br />

Grundskola årskurs 1–9<br />

Inledning<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har granskat verksamheten i Falkenbergs kommun och besökt Falkenbergs<br />

Montessoriskola den 18 november 2008. I slutet av denna rapport framgår<br />

vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning<br />

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens<br />

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.<br />

Information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats<br />

(www.skolinspektionen.se/Regelbunden tillsyn).<br />

Inom de områden där <strong>Skolinspektionen</strong> bedömt att åtgärder behövs har kommunen<br />

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till <strong>Skolinspektionen</strong><br />

inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionen</strong>s beslut, dvs. senast<br />

den 13 juni 2009.<br />

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Falkenbergs<br />

Montessoriskola, dels den information som samlats in under besöket. I Falkenbergs<br />

Montessoriskola intervjuades rektorn, lärare, annan personal och elever.<br />

Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem,<br />

eller som finns publicerad på annat sätt, har använts.<br />

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i<br />

rapporten.<br />

Beskrivning av skolan<br />

Tabell 1: Antal elever på Falkenbergs Montessoriskola<br />

Falkenbergs Montessoriskola<br />

Antal elever<br />

Förskoleklass 14<br />

Grundskola 159<br />

Källa: Falkenbergs kommun


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

2 (17)<br />

Falkenbergs Montessoriskola är centralt placerad i kommunen. Skolan ligger invid<br />

Tångaskolan och Falkenbergs gymnasieskola och hör till skolområdet Tånga. Skolan<br />

bedrevs tidigare som en fristående skola, men sedan 2002 drivs den i kommunal regi.<br />

Lärarna och eleverna arbetar i arbetslagen Opalen (F–2), Ametisten (3–5) och Onyxen<br />

(6–9).<br />

Falkenbergs Montessoriskola deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3 (17)<br />

Bedömningar<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Kunskaper<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och<br />

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i<br />

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att<br />

nå målen.<br />

1.1 Kunskapsresultat<br />

Tabell 2: Måluppfyllelse i årskurs 5<br />

Falkenbergs Montessoriskola<br />

Riket<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008<br />

Andel (%) som ej nått målen i<br />

samtliga ämnen<br />

. . . . . .<br />

. = Uppgift saknas<br />

Tabell 3: Resultat för elever i årskurs 9<br />

Falkenbergs Montessoriskola<br />

Samtliga<br />

skolor i<br />

kommunen 1<br />

Kommungrupp<br />

2 Riket 3<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008<br />

Genomsnittligt<br />

meritvärde<br />

Andel (%) som ej<br />

nått målen i samtliga<br />

ämnen<br />

Andel (%) behöriga<br />

till nationellt program<br />

234 250 238 233 230 205 204 209<br />

6 0 10 10 6 24 24 23<br />

100 100 100 95 94 89 89 89<br />

Källa: Skolverkets statistik<br />

1 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen<br />

2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen<br />

3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

4 (17)<br />

Tabell 4: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 9<br />

Falkenbergs Montessoriskola<br />

Samtliga skolor<br />

i kommunen<br />

4<br />

Kommungrupp<br />

5 Riket 6<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008<br />

Andel (%) elever<br />

som uppnått minst<br />

Godkänt i:<br />

Engelska . .. 100 95 .. 97 97 96<br />

Matematik . .. 100 95 .. 84 84 84<br />

Svenska . .. 100 95 .. 97 97 97<br />

Svenska som<br />

andraspråk<br />

. .. . . .. .. 75 84<br />

Källa: Skolverkets statistik<br />

. = Uppgift saknas<br />

.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer<br />

Kommentar och bedömning:<br />

Eleverna testas kontinuerligt i ämnena svenska och matematik samt med hjälp av nationella<br />

ämnesprov, då även i engelska, i årskurs 5. En samlad bild av elevernas resultat<br />

i förhållande till kursplanernas mål att uppnå i årskurs 5 saknas dock.<br />

Tabell 3 visar att resultaten mätta i betyg ligger betydligt högre än övriga skolor i<br />

kommunen och snittet för riket. Skillnaden i årskurs 9 mellan andelen elever som är<br />

behöriga till nationellt program i gymnasiet 7 och andelen elever som når målen i samtliga<br />

ämnen är mindre än skillnaden i kommunen och i riket vilket <strong>Skolinspektionen</strong> ser<br />

positivt på.<br />

Eftersom skolan inte gör någon uppföljning av i vilken mån eleverna når mål att uppnå<br />

i samtliga ämnen i årskurs 5 kan <strong>Skolinspektionen</strong> inte bedöma måluppfyllelsen avseende<br />

kunskapsresultaten.<br />

4 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen<br />

5 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen<br />

6 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket<br />

7 För att vara behörig till nationellt program på gymnasiet måste eleven ha slutfört sista årskursen i grundskolan<br />

eller motsvarande och ha godkända betyg i ämnena svenska alternativt svenska som andraspråk,<br />

matematik och engelska.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

5 (17)<br />

1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla<br />

ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Lärarna ska, enligt läroplanen, utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera<br />

varje elevs kunskapsutveckling. För varje ämne finns en kursplan. I kursplanen<br />

anges de mål som undervisningen ska sträva mot, och de mål som eleverna ska<br />

ha uppnått efter det femte och nionde skolåret. I kursplanerna för ämnena matematik,<br />

svenska och svenska som andra språk anges även de mål som eleverna<br />

ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret.<br />

Vid Falkenbergs Montessoriskola dokumenteras elevernas kunskapsresultat<br />

främst i ämnena engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk i<br />

årskurserna 1–5. I dessa ämnen genomförs dessutom nationella ämnesprov i<br />

årskurs 5. Vid Falkenbergs Montessoriskola uppger lärare att resultaten vid nationella<br />

ämnesprov i årskurs 5 analyseras och används som ett redskap i utvecklingsarbetet<br />

även i tidigare årskurser. Ämnesproven fyller också sin diagnostiska<br />

funktion för varje enskild elev och används på individnivå som ett underlag för<br />

att bedöma vilka behov av stödinsatser eleverna har. Dock är resultaten vid<br />

nationella ämnesprov i årskurs 9 och vid betygssättningen inte kända bland<br />

lärare i skolans tidigare årskurser vilket försvårar möjligheten att använda dessa<br />

resultat som ett redskap för att utveckla det pedagogiska arbetet i tidigare årskurser.<br />

Vid Falkenbergs Montessoriskola följer lärarna upp elevernas kunskapsutveckling<br />

i flertalet ämnen, dock inte alla, vid övergången mellan årskurs 5 och 6. Vid<br />

samtal med lärare, rektorn och elever framkommer att lärarna i övrigt inte gör<br />

uppföljningar och/eller utvärderingar av elevernas kunskapsutveckling i samtliga<br />

ämnen.<br />

Mot bakgrund av att skolan inte följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling<br />

i alla ämnen saknas viktiga underlag för att på individnivå eller på<br />

skolnivå styra resurser till de områden där de behövs bäst eller för att genomföra<br />

förbättringar av undervisningen. Den uppföljning och utvärdering som lärarna<br />

ska göra av varje elevs kunskapsutveckling är en förutsättning för att såväl<br />

enskilda elevers, klassers samt skolans samlade resultat ska kunna utvärderas<br />

och följas upp och riktade insatser vidtagas vid behov. Se vidare avsnitt 3.4 i<br />

denna rapport under Kvalitetsarbete. <strong>Skolinspektionen</strong> vill dessutom påpeka att<br />

från och med innevarande termin har grundskoleförordningens krav på den<br />

individuella utvecklingsplanen (IUP) skärpts så att den ska innehålla omdömen<br />

om elevernas kunskapsutveckling i varje ämne.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

6 (17)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att lärarna måste följa upp och utvärdera elevernas<br />

kunskapsutveckling i samtliga ämnen.<br />

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala<br />

utveckling bäst kan stödjas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

Enligt grundskoleförordningen ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare<br />

minst en gång varje termin samtala om hur elevernas kunskapsutveckling och<br />

sociala utveckling bäst kan stödjas.<br />

Mot bakgrund av <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning i avsnittet 1.2.1, att lärarna inte<br />

följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, ställer<br />

sig <strong>Skolinspektionen</strong> tveksam till om utvecklingssamtalen alltid håller god<br />

kvalitet.<br />

1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en individuell<br />

utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att<br />

eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för<br />

läroplanen och kursplanerna.<br />

I Falkenbergs Montessoriskola upprättas individuella utvecklingsplaner för<br />

varje elev. Eleverna upplever inte dessa dokument som ett aktivt redskap i det<br />

dagliga arbetet. De menar att planerna framför allt är synliga i och med utvecklingssamtalet.<br />

Detta instämmer inte lärarna i. Planerna varierar i kvalitet. Det<br />

finns planer som inte innehåller framåtsyftande mål kopplade till läroplanen och<br />

kursplanerna. Det finns vidare planer som inte beskriver vilka insatser som behövs<br />

för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom<br />

ramen för läroplanen och kursplanerna. De individuella utvecklingsplanerna<br />

har i hög utsträckning fokus på ämnena svenska, matematik och engelska.<br />

Det är viktigt att skolan klargör för eleverna att de har en individuell utvecklingsplan<br />

och syftet med densamma. <strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att kvaliteten på<br />

de individuella utvecklingsplanerna behöver förbättras för att på ett mer utförligt<br />

sätt omfatta kursplanernas kunskapsmål.<br />

I sammanhanget vill <strong>Skolinspektionen</strong> erinra om att från och med den 15 juli<br />

2008 har bestämmelsen i grundskoleförordningen om individuell utvecklings-


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

7 (17)<br />

plan bland annat ändrats på så sätt att en sådan plan inte enbart ska vara framåtsyftande.<br />

Den ska innehålla omdömen om elevens kunskapsutveckling i varje<br />

ämne. Dessa omdömen får vara betygsliknande men de bör anpassas till elevernas<br />

ålder och förutsättningar. Det är rektorn som beslutar om den närmare utformningen.<br />

Planen får också innehålla annan information om elevens skolgång<br />

om rektorn beslutar detta. Se även Skolverkets allmänna råd om den individuella<br />

utvecklingsplanen.<br />

1.3 Bedömning och betygssättning<br />

Bedömningspunkter<br />

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers<br />

kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

1.3.2 Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i<br />

kursplanerna och från betygskriterierna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt grundskoleförordningen ska, när betyg sätts efter att ett ämne eller ett<br />

ämnesblock har avslutats, betyget bestämmas med hjälp av<br />

1. de mål som eleverna enligt kursplanerna ska ha uppnått i grundskolan<br />

och<br />

2. de betygskriterier som har fastställts för ämnena och ämnesblocken.<br />

Enligt allmänna råden om likvärdig bedömning och betygssättning bör de nationella<br />

kursplanerna tolkas och utvecklas på ett sådant sätt att det klargörs vilka<br />

kunskaper eleven ska ha utvecklat för att få ett visst betyg utifrån de nationella<br />

betygskriterierna. Det är viktigt att det förs diskussioner om de lokala tolkningarna<br />

av kursplaner och betygskriterier mellan lärare i olika program, årskurser<br />

och skolor, både för att inspirera och lära av varandra och för att skapa<br />

likvärdiga förutsättningar för undervisningen och bedömningen av elever i skolan<br />

och i olika skolor. Rektor ansvarar för att sådana diskussioner kommer till<br />

stånd.<br />

Lärarna vid skolan uppger att de diskuterar bedömningar och betyg med varandra.<br />

Lärarna uppger dock att de saknar diskussioner med lärare vid andra<br />

skolor om betyg och bedömning och därför känner sig osäkra på om betygen är<br />

likvärdiga med betyg vid andra skolor.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

8 (17)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan bör utveckla sitt arbete med att säkra betygens<br />

likvärdighet.<br />

1.3.3 Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs<br />

enligt grundskoleförordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.4 Genomförande av utbildningen<br />

Bedömningspunkter<br />

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans<br />

utbildning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Mål att sträva mot anger enligt läroplanen inriktningen på skolans arbete. De<br />

anger därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan. Kursplanerna anger bland<br />

annat de mål som undervisningen ska sträva mot.<br />

Inspektionen visar att lärarna i Falkenbergs Montessoriskola i olika hög grad<br />

utgår från strävansmålen vid planering av undervisningen. Det varierar mellan<br />

arbetslag och mellan lärare inom samma arbetslag.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer därför att undervisningen i högre grad bör utgå från<br />

strävansmålen i läroplanen och i kursplanerna.<br />

1.4.2 Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas.<br />

Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras<br />

ålder och mognad. Enligt läroplanen ska skolan klargöra för elever och föräldrar<br />

vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter<br />

och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan<br />

är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers<br />

och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt<br />

som underlag för den enskildes val i skolan. Det är inte tillräckligt att i undervisningen<br />

förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

9 (17)<br />

Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna<br />

för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett<br />

personligt ansvar.<br />

Det framkommer att elevernas möjligheter till inflytande varierar mellan arbetslagen.<br />

Elever och lärare kan ge exempel på när elever i hög utsträckning är med<br />

och planerar hur undervisningen ska läggas upp men det finns också exempel<br />

där elever sällan är med och planerar olika arbetsområden. Lärarna uppger dock<br />

att eleverna är med och planerar men att de kanske inte är medvetna om det.<br />

Enligt lärarnas och rektorns uppfattning fungerar det bäst i årskurserna 3–5.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan bör dels utveckla elevernas möjligheter till<br />

inflytande, dels synliggöra elevernas inflytande över arbetets utformning. Falkenbergs<br />

Montessoriskola har börjat arbeta med ett digitalt instrument i arbetet<br />

med de individuella utvecklingsplanerna, Unikum. Enligt <strong>Skolinspektionen</strong>s<br />

bedömning utgör detta ett instrument för att öka elevernas inflytande över det<br />

egna lärandet.<br />

1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att<br />

arbeta i demokratiska former.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att stödja<br />

elevernas utveckling och lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.4.5 Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och<br />

ligger till grund till fortsatt skolgång.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

10 (17)<br />

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov<br />

Bedömningspunkter<br />

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter<br />

och tänkande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt skollagen ska särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.<br />

Inspektörernas intryck är att skolan arbetar med att tillse att elever i behov av<br />

särskilt stöd får det, men personalen uttrycker en stor oro över att deras arbete<br />

inte alltid räcker till. Vissa lärare menar att det finns elever på skolan som inte<br />

får sitt särskilda stödbehov tillgodosett.<br />

Eftersom det finns en oro bland skolans lärare över huruvida elever i behov av<br />

särskilt stöd erhåller detta i tillräcklig utsträckning bedömer <strong>Skolinspektionen</strong><br />

att skolan måste utreda om skolans arbete uppfyller skollagens krav. Enligt skollagen<br />

har barn och elever rätt att få utbildning inom det offentliga skolväsendet<br />

för barn och ungdom och särskilt stöd ska ges till elever som har svårigheter i<br />

skolarbetet. Rätten till utbildningen och stöd är således ovillkorlig. Falkenbergs<br />

Montessoriskola når i jämförelse med riket mycket goda resultat, men eftersom<br />

barns och elevers rätt till utbildningen och därmed också rätt till särskilt stöd är<br />

ovillkorlig måste en skola alltid fundera över varför man inte når ännu bättre<br />

resultat.<br />

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller<br />

författningarnas krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare<br />

eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder,<br />

ska rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver<br />

särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet<br />

ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna<br />

ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

11 (17)<br />

ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas.<br />

Skolan upprättar åtgärdsprogram, men samtliga de ämnen som eleverna har<br />

särskilda stödbehov i omfattas inte av programmen. Det framkom under inspektionsbesöket<br />

att det är framför allt för elever i behov av särskilt stöd i engelska,<br />

matematik och svenska som det i huvudsak upprättas åtgärdsprogram.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan måste upprätta åtgärdsprogram för alla<br />

elever i behov av särskilt stöd.<br />

2 Normer och värden<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka<br />

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta<br />

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en<br />

trygg miljö.<br />

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt läroplanen ska eleven i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete.<br />

Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet<br />

och vilja och lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor.<br />

Strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas<br />

bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och självkänsla<br />

grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll därvidlag. Varje elev<br />

har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse<br />

som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.<br />

Skolan arbetar mycket med dessa frågor och enligt vad <strong>Skolinspektionen</strong> erfar så<br />

upplever både elever och personalen att skolan utgör en trygg miljö. Det framkom<br />

dock att när eleverna ska besöka Tångaskolan som ligger i omedelbar närhet<br />

till Falkenbergs Montessoriskola att det uppstår konflikter mellan de båda<br />

skolornas elever. Detta medför att elever på skolan upplever den delen av skolmiljön<br />

som otrygg. Skolledningen vid de båda skolorna har uppmärksammat<br />

problemet, men elever vid skolan upplever alltjämt detta som ett problem.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan måste intensifiera sitt arbete tillsammans<br />

med Tångaskolan så problemen upphör.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

12 (17)<br />

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

2.1.3 Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av<br />

barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen<br />

bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet.<br />

Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön,<br />

etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller<br />

funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande<br />

behandling. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen<br />

följas upp och ses över. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i<br />

arbetet med en likabehandlingsplan ska likabehandlingsplanen upprättas, följas<br />

upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet<br />

för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas<br />

deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad.<br />

Falkenbergs Montessoriskola har en likabehandlingsplan som är äldre än ett år.<br />

Någon reviderad likabehandlingsplan för innevarande läsår finns inte. Dessutom<br />

är planen alltför allmänt formulerad och där finns inte en aktuell kartläggning<br />

av skolans behov och inga planerade åtgärder för året finns redovisade.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att likabehandlingsplanen inte till alla delar uppfyller<br />

de krav som ställs på en sådan plan.<br />

Sedan inspektionsbesöken gjordes i Falkenbergs kommun har lagen om förbud<br />

mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphört<br />

att gälla. Lagen upphörde att gälla den 1 januari 2009. Därefter gäller i stället<br />

14 a kap. skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen<br />

(2008:567).<br />

Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009 ska beakta bestämmelserna<br />

i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot diskriminering,<br />

trakasserier och kränkande behandling. Det finns inget som hindrar<br />

att skolan/verksamheten för samman de planer som ska upprättas till ett dokument.<br />

Barns och elevers medverkan vid upprättandet m.m. av nämnda planer<br />

regleras i förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet<br />

med planer mot diskriminering och kränkande behandling.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

13 (17)<br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för<br />

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra<br />

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt<br />

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.<br />

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt grundskoleförordningen finns en kursplan för varje ämne. I kursplanen<br />

anges bl.a. de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och det nionde<br />

skolåret.<br />

Eleverna i årskurser 1–5 vid Falkenbergs Montessoriskola erbjuds inte undervisning<br />

i ämnet hem- och konsumentkunskap på ett systematiskt och organiserat<br />

sätt förrän i årskurs 6. Det innebär att eleverna inte ges möjlighet att nå kursplanernas<br />

mål att uppnå för årskurs 5 före utgången av årskurs 5.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att eleverna vid Falkenbergs Montessoriskola inte<br />

ges förutsättningar att nå målen före utgången av årskurs 5 i ämnet hem- och<br />

konsumentkunskap vilket måste åtgärdas.<br />

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i<br />

enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt grundskoleförordningen ska styrelsen erbjuda ett allsidigt urval av ämnen<br />

som elevens val. I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val.<br />

Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller<br />

flera ämnen. Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenligt<br />

med målen i den kursplan eller de kursplaner som fastställts för det ämne<br />

eller ämnen som utgör elevens val.<br />

Vid intervjuer med lärare och rektor framkommer att elevens val inte genomförs<br />

på ett systematiskt sätt. Eleverna känner inte till om de har elevens val och det är<br />

inte synligt på deras schema.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

14 (17)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer därför att skolan inte lever upp till författningens<br />

krav avseende elevens val.<br />

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med<br />

författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

3.1.4 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

3.1.5 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan<br />

föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt skollagen ska utbildningen i grundskolan vara avgiftsfri för eleverna. De<br />

ska utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel<br />

som behövs för en tidsenlig utbildning. I verksamheten får dock förekomma<br />

enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.<br />

Vid Falkenbergs Montessoriskola framkom att elever vid skolan samlar in 50<br />

kronor per månad för att genomföra en klassresa i årskurs 9. Insamlingen startar<br />

i årskurs 6 och pågår till och med årskurs 9. Insamlingen äger enligt eleverna<br />

rum på skoltid och organiseras av lärare och elever. Även skolresan är tänkt att<br />

genomföras under skoltid under medverkan av lärare.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer därav att utbildningen vid skolan inte är avgiftsfri<br />

för eleverna.<br />

3.2 Personalens utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak<br />

bedriver.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

3.2.2 Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

15 (17)<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

3.3 Rektors ansvar<br />

Bedömningspunkter<br />

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare<br />

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och<br />

skolbarnsomsorg iakttas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

3.4 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningspunkter<br />

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp<br />

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i<br />

åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot<br />

uppställda mål. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten<br />

följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Enligt läroplanen<br />

ansvarar rektorn för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans<br />

resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till<br />

målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans<br />

resultat.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

16 (17)<br />

Enligt grundskoleförordningen ska det för genomförandet av de fastställda målen<br />

för utbildningen finnas en arbetsplan. Arbetsplanen ska utarbetas under<br />

medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras<br />

vårdnadshavare.<br />

Skolan liksom övriga grundskolor i kommunen saknar ett systematiskt kartläggningsarbete<br />

avseende skolans förutsättningar. Därmed saknar skolan en<br />

tydlig koppling mellan förutsättningarna och det arbete som ska genomföras i<br />

verksamheten. Skolan saknar dessutom en plan för arbetet (Lokal arbetsplan).<br />

Som nämndes i avsnittet 1.2.1 genomför inte skolans lärare, på ett systematiskt<br />

sätt, någon uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling (individnivå)<br />

i årskurserna 1–7. I övergången mellan årskurs 5 och 6 genomför dock<br />

lärarna en uppföljning av elevernas kunskapsutveckling, i fler ämnen, men inte<br />

i alla. Lärarna som undervisar i årskurserna 8–9 genomför dock uppföljning och<br />

utvärdering av varje elevs kunskapsutveckling genom sitt arbete med bedömning<br />

och betyg, men det saknas ett systematiskt arbete med att analysera kunskapsresultaten.<br />

Skolan saknar därmed underlag för att utvärdera kunskapsresultaten<br />

på skolnivå avseende bland annat årskurs 5 och genomför ingen systematisk<br />

uppföljning och utvärdering avseende årskurs 9 trots att skolan har tillgång<br />

till statistik. Därav sker inget arbete för att skapa en förståelse för varför<br />

resultaten ser ut som de gör (resultatförståelse) på skolnivå.<br />

En förutsättning för att rektorn ska kunna fullfölja sitt ansvar med att följa upp<br />

och utvärdera skolans samlade resultat i årskurs 5 och 9 är att lärarna följer upp<br />

elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen på individnivå och klassnivå. Det är<br />

alltså av vikt att rektorn efterfrågar uppföljningar och utvärderingar av kunskapsresultaten<br />

på individ och klassnivå. I likhet med övriga skolor i Falkenbergs<br />

kommun sker inte detta i tillräcklig utsträckning.<br />

Falkenbergs Montesoriskola deltar i försöksverksamheten med utbildning utan<br />

timplan. För att få delta i försöksverksamheten ska kommuner och deltagande<br />

skolor uppfylla vissa nationellt fastställda krav. I stort handlar det om ett tydliggörande<br />

av de krav som redan ställs på kommuner och skolor inom ramen för<br />

mål- och resultatstyrningen av skolan. De skolor som deltar i försöket ska bl.a.<br />

ha tillfredsställande kvalitetssäkringssystem där problem upptäcks och kan åtgärdas<br />

i tid. Det är därför anmärkningsvärt att kommunens skolor inte systematiskt<br />

följer upp och utvärderar elevernas resultat.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan bör utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete<br />

så att sambanden mellan förutsättningarna, arbetet i verksamheten och<br />

måluppfyllelsen i samtliga ämnen analyseras. Dessutom måste skolan upprätta<br />

en arbetsplan.<br />

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller<br />

förordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

17 (17)<br />

Motivering<br />

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska kvalitetsredovisningarna innehålla<br />

en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen<br />

har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive<br />

skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I<br />

kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten<br />

och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Arbetet med kvalitetsredovisning<br />

ska främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga<br />

utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge<br />

information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Förordningen ställer<br />

krav på att elever, lärare och övrig personal ska medverka i utarbetandet och att<br />

elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta. I kvalitetsredovisningen ska<br />

dessutom uppföljningen och utvärderingen av likabehandlingsplanen redovisas.<br />

Skolan har upprättat en skriftlig kvalitetsredovisning avseende läsåret 2007/08.<br />

Redovisningen är till sin struktur tydlig och den innehåller till viss del en beskrivning<br />

av skolans förutsättningar samt redovisning av arbetet i verksamheten.<br />

Det finns en redovisning av hur väl skolan levt upp till de av nämnden prioriterade<br />

målen. Därtill finns kopplade åtgärder för ökad måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningen<br />

innehåller ingen redovisning av kunskapsresultat i relation<br />

till mål att uppnå i årskurs 5 och 9 i alla ämnen. Dessutom synliggörs förskoleklassens<br />

kvalitet på ett mycket begränsat sätt. Utvärderingen av likabehandlingsplanen<br />

som ska ingå i en verksamhets kvalitetsredovisning saknas.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan måste utveckla innehållet i kvalitetsredovisningen<br />

så att den bland annat tydligare redovisar kunskapsresultaten. Se<br />

vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning.<br />

Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.<br />

ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande<br />

behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft<br />

den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar<br />

som avser 2009.<br />

2009-03-13 Göteborg<br />

Erik Bergeå<br />

Lena von Platen


Regelbunden tillsyn i Falkenbergs kommun<br />

Hertingsskolan<br />

Dnr 43-SV2008:535<br />

Regelbunden tillsyn i Hertingsskolan<br />

Förskoleklass<br />

Grundskola årskurserna 1–5<br />

Inledning<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har granskat verksamheten i Falkenbergs kommun och besökt<br />

Hertingsskolan den 17 september, 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som<br />

varit ansvariga för den regelbundna tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning<br />

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens<br />

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.<br />

Information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats<br />

(www.skolinspektionen.se/Regelbunden tillsyn).<br />

Inom de områden där <strong>Skolinspektionen</strong> bedömt att åtgärder behövs har kommunen<br />

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till <strong>Skolinspektionen</strong><br />

inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionen</strong>s beslut, dvs. senast<br />

den 13 juni 2009.<br />

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Hertingsskolan,<br />

dels den information som samlats in under besöket. I Hertingsskolan intervjuades<br />

elever, rektorer, lärare och annan personal. Även annan information om<br />

kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns<br />

publicerad på annat sätt, har använts.<br />

Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i<br />

rapporten.<br />

Tabell 1: Antal elever på Hertingsskolan<br />

Hertingsskolan<br />

Beskrivning av skolan<br />

Antal elever<br />

Förskoleklass 43<br />

Grundskola 268<br />

Källa: Rektorerna vid Hertingsskolan


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

2 (13)<br />

Hertingsskolan ligger i bostadsområdet Herting strax söder om Ätran med gångavstånd<br />

till såväl centrum som skogen och havet. Skolan ingår i skolområdet Tullbro.<br />

Intill skolan finns en av kommunens idrottsanläggningar med bland annat en fotbollsplan.<br />

Utbildningen vid skolan omfattar förskoleklass och årskurserna 1–5 samt fritidshem.<br />

Ansvaret för skolan innehas av två rektorer. Verksamheten är indelad i två spår, med<br />

en rektor för vardera. I rektorernas ansvarsområde ingår även tre förskolor och en<br />

grupp dagbarnvårdare. Elevhälsoteamet betstår av två specialpedagoger, kurator, skolsköterska<br />

och rektorerna.<br />

Hertingsskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3 (13)<br />

Bedömningar<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Kunskaper<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och<br />

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i<br />

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att<br />

nå målen.<br />

1.1 Kunskapsresultat<br />

Tabell 2: Måluppfyllelse i årskurs 5<br />

Hertingsskolan<br />

Riket<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008<br />

Andel (%) som ej nått målen i<br />

samtliga ämnen<br />

. . . . . .<br />

. = Uppgift saknas<br />

Kommentar och bedömning:<br />

En samlad bild av skolans resultat i förhållande till kursplanernas mål i årskurs 5 saknas,<br />

vilket framgår av tabellen ovan. Varje elev har dock en portfolio som åskådliggör<br />

progressionen i utvecklingen på individnivå. Därutöver används de nationella ämnesproven<br />

för årskurs 5. Resultaten från år 2006 och 2007 visar att det finns elever vid Hertingsskolan<br />

som inte uppnår kravnivån för de nationella proven men att andelen som<br />

gör detta är högre än riksgenomsnitten.<br />

De uppföljningar av kunskapsresultat inspektörerna tagit del av utgör ingen bedömning<br />

av måluppfyllelsen i varje ämne, därför kan <strong>Skolinspektionen</strong> inte göra en bedömning<br />

av om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernas<br />

mål.<br />

1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla<br />

ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

4 (13)<br />

Motivering<br />

Lärarna ska, enligt läroplanen, utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera<br />

varje elevs kunskapsutveckling. För varje ämne finns en kursplan. I kursplanen<br />

anges de mål som undervisningen ska sträva mot, och de mål som eleverna ska<br />

ha uppnått efter det femte och nionde skolåret. I kursplanerna för ämnena matematik,<br />

svenska och svenska som andra språk anges även de mål som eleverna<br />

ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret.<br />

Eleverna vid Hertingsskolan har en portfolio som åskådliggör delar av deras<br />

utveckling från förskolan upp genom hela skoltiden. I de portfolior som inspektörerna<br />

tagit del av samlas framförallt utvalda arbeten, individuella utvecklingsplaner<br />

samt formulär som fylls i allteftersom eleven uppnår delmål i svenska<br />

och matematik. Dessa portfolior kan dock inte anses utgöra en uppföljning<br />

och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Därutöver<br />

används de nationella ämnesproven för årskurs 5 för att få underlag till bedömningen<br />

av elevernas kunskapsutveckling.<br />

Mot bakgrund av att skolan inte följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling<br />

i alla ämnen saknas viktiga underlag för att på individnivå eller på<br />

skolnivå styra resurser till de områden där de behövs bäst eller för att genomföra<br />

förbättringar av undervisningen. Den uppföljning och utvärdering som lärarna<br />

ska göra av varje elevs kunskapsutveckling är en förutsättning för att såväl<br />

enskilda elevers, klassers samt skolans samlade resultat ska kunna utvärderas<br />

och följas upp och riktade insatser vidtagas vid behov. Se vidare avsnitt 3.4 i<br />

denna rapport under Kvalitetsarbete. <strong>Skolinspektionen</strong> vill dessutom påpeka att<br />

från och med innevarande termin har grundskoleförordningens krav på den<br />

individuella utvecklingsplanen (IUP) skärpts så att den ska innehålla omdömen<br />

om elevernas kunskapsutveckling i varje ämne.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att lärarna måste följa upp och utvärdera elevernas<br />

kunskapsutveckling i samtliga ämnen.<br />

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala<br />

utveckling bäst kan stödjas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt grundskoleförordningen ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare<br />

minst en gång varje termin samtala om hur elevernas kunskapsutveckling och<br />

sociala utveckling bäst kan stödjas.<br />

Mot bakgrund av <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning i avsnittet 1.2.1, att lärarna inte<br />

följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, ställer<br />

sig <strong>Skolinspektionen</strong> tveksam till om utvecklingssamtalen alltid håller god<br />

kvalitet.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

5 (13)<br />

1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en individuell<br />

utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att<br />

eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för<br />

läroplanen och kursplanerna.<br />

Vid intervjuer med rektorn och lärare framkommer att varje elev har en individuell<br />

utvecklingsplan och att dessa upprättas vid utvecklingssamtalet. Intervjuer<br />

och andra samtal med elever visar dock att eleverna i allmänhet inte är särskilt<br />

väl insatta i sin utvecklingsplan. Detta bekräftas av att målformuleringarna i de<br />

planer inspektörerna tar del av ofta är svåra för eleverna att förstå. Inspektörerna<br />

konstaterar också att kopplingen till mål i läroplanen och kursplanerna i allmänhet<br />

är otydlig.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att de individuella utvecklingsplanerna bör utvecklas<br />

för att på ett mer utförligt sätt omfatta kursplanernas kunskapsmål. Elevernas<br />

delaktighet i den individuella planeringen bör stärkas. De individuella utvecklingsplanerna<br />

bör syfta till att eleverna ska få ökad kunskap om och inflytande<br />

över det egna lärandet och den egna utvecklingen.<br />

I sammanhanget vill <strong>Skolinspektionen</strong> erinra om att från och med den 15 juli<br />

2008 har bestämmelsen i grundskoleförordningen om individuell utvecklingsplan<br />

bland annat ändrats på så sätt att en sådan plan inte enbart ska vara framåtsyftande.<br />

Den ska innehålla omdömen om elevens kunskapsutveckling i varje<br />

ämne. Dessa omdömen får vara betygsliknande men de bör anpassas till elevernas<br />

ålder och förutsättningar. Det är rektorn som beslutar om den närmare utformningen.<br />

Planen får också innehålla annan information om elevens skolgång<br />

om rektorn beslutar detta. Se även Skolverkets allmänna råd om den individuella<br />

utvecklingsplanen.<br />

1.3 Bedömning<br />

Bedömningspunkter<br />

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers<br />

kunskapsutveckling.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

6 (13)<br />

1.3.2 Vid bedömning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.4 Genomförande av utbildningen<br />

Bedömningspunkter<br />

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans<br />

utbildning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

1.4.2 Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas.<br />

Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras<br />

ålder och mognad. Enligt läroplanen ska skolan klargöra för elever och föräldrar<br />

vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter<br />

och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan<br />

är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers<br />

och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt<br />

som underlag för den enskildes val i skolan. Det är inte tillräckligt att i undervisningen<br />

förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar.<br />

Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna<br />

för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett<br />

personligt ansvar.<br />

Verksamhetsbesök och intervjuer ger en varierad bild av elevernas möjlighet till<br />

inflytande över sitt eget lärande. En del lärare beskriver hur de inom vissa delar<br />

av undervisningen konkretiserar målen och planerar genomförandet tillsammans<br />

med eleverna. Det kan till exempel röra sig om gemensam brainstorming<br />

inför planeringen av ett <strong>nytt</strong> arbetsområde eller tema. De vanligaste beskrivningarna<br />

av hur elevinflytande tillämpas är dock att eleverna får ett antal uppgifter<br />

att välja mellan eller att de får välja i vilken ordning uppgifterna ska utföras.<br />

Inspektörerna erfar dessutom att eleverna i allmänhet saknar kännedom om<br />

de mål att uppnå och att sträva emot i som finns i kursplaner och läroplanen,


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

7 (13)<br />

vilket försvårar elevernas möjligheter att ta ansvar för sitt eget lärande.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan bör arbeta för att öka elevernas medvetenhet<br />

om målen för utbildningen samt förbättra elevernas inflytande och ansvarstaganden<br />

för det egna lärandet.<br />

1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att<br />

arbeta i demokratiska former.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att stödja<br />

elevernas utveckling och lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

1.4.5 Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och<br />

ligger till grund till fortsatt skolgång.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov<br />

Bedömningspunkter<br />

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter<br />

och tänkande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

8 (13)<br />

Motivering<br />

Enligt skollagen ska särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.<br />

Arbetet med att ge särskilt stöd till elever som har svårigheter i skolarbetet fungerar<br />

till stora delar tillfredställande med undantag för en del elever med annat<br />

modersmål än svenska. Enligt såväl rektorn som lärare vid skolan så finns det<br />

elever vid Hertingsskolan som har behov av studiehandledning på sitt modersmål<br />

men som inte får detta.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan ska anordna studiehandledning på elevernas<br />

modersmål i den omfattning det behövs.<br />

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller<br />

författningarnas krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

2 Normer och värden<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka<br />

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta<br />

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en<br />

trygg miljö.<br />

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

2.1.3 Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

9 (13)<br />

Motivering<br />

Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av<br />

barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen<br />

bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet.<br />

Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön,<br />

etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller<br />

funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande<br />

behandling. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen<br />

följas upp och ses över. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i<br />

arbetet med en likabehandlingsplan ska likabehandlingsplanen upprättas, följas<br />

upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet<br />

för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas<br />

deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad.<br />

Hertingsskolan har tagit fram en omfattande likabehandlingsplan. Planen innehåller<br />

bland annat mål för likabehandlingsarbetet på kort och lång sikt, handlingsplaner<br />

för att motverka och stoppa mobbning eller annan kränkande behandling.<br />

Den innehåller också en kartläggning av platser som kan utgöra riskområden<br />

i den fysiska miljön. I planen betonas att eleverna ska trivas, känna sig<br />

trygga och sedda när de är i skolan. Inspektörerna saknar dock specifika strategier<br />

för att förebygga flera av de diskrimineringsgrunderna som tas upp i lagen<br />

till exempel homofobi och främlingsfientlighet.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att likabehandlingsplanen inte till alla delar uppfyller<br />

de krav som ställs på en sådan plan.<br />

Sedan inspektionsbesöken gjordes i Falkenbergs kommun har lagen om förbud<br />

mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphört<br />

att gälla. Lagen upphörde att gälla den 1 januari 2009. Därefter gäller i stället<br />

14 a kap. skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen<br />

(2008:567).<br />

Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009 ska beakta bestämmelserna<br />

i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot diskriminering,<br />

trakasserier och kränkande behandling. Det finns inget som hindrar<br />

att skolan/verksamheten för samman de planer som ska upprättas till ett dokument.<br />

Barns och elevers medverkan vid upprättandet m.m. av nämnda planer<br />

regleras i förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet<br />

med planer mot diskriminering och kränkande behandling.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

10 (13)<br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för<br />

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra<br />

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt<br />

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.<br />

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i<br />

enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt grundskoleförordningen ska styrelsen erbjuda ett allsidigt urval av ämnen<br />

som elevens val. I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val.<br />

Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller<br />

flera ämnen. Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenligt<br />

med målen i den kursplan eller de kursplaner som fastställts för det ämne<br />

eller ämnen som utgör elevens val.<br />

Intervjuer med elever, personal och rektorer visar att vare sig vid Hertingsskolan<br />

eller vid Tullbroskolan, som är den skola som flertalet av eleverna vid Hertingsskolan<br />

fortsätter till i årskurs 6, anordnar elevens val.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att elevens val inte anordnas vid Hertingsskolan<br />

vilket måste åtgärdas. Skolan bör tillsammans med Tullbroskolan<br />

diskutera formerna för elevens val så att syftet med elevens val uppnås<br />

under elevens grundskoletid.<br />

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med<br />

författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

11 (13)<br />

3.1.4 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan<br />

föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

3.2 Personalens utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak<br />

bedriver.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

3.2.2 Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

3.3 Rektors ansvar<br />

Bedömningspunkter<br />

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare<br />

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och<br />

skolbarnsomsorg iakttas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

12 (13)<br />

3.4 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningspunkter<br />

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp<br />

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i<br />

åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot<br />

uppställda mål. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten<br />

följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Enligt läroplanen<br />

ansvarar rektorn för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans<br />

resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till<br />

målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans<br />

resultat.<br />

Skolan liksom övriga grundskolor i kommunen saknar ett systematiskt kartläggningsarbete<br />

avseende skolans förutsättningar. Därmed saknar skolan en<br />

tydlig koppling mellan förutsättningarna och det arbete som ska genomföras i<br />

verksamheten. Som nämndes i avsnittet 1.2.1 genomför inte skolans lärare, på ett<br />

systematiskt sätt, någon uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling<br />

(individnivå) i årskurserna 1–5. Skolan saknar därmed underlag för att<br />

utvärdera kunskapsresultaten på skolnivå avseende bland annat årskurs 5. Därigenom<br />

saknar skolan underlag för att skapa en förståelse för varför resultaten<br />

ser ut som de gör (resultatförståelse) på skolnivå.<br />

En förutsättning för att rektorn ska kunna fullfölja sitt ansvar med att följa upp<br />

och utvärdera skolans samlade resultat i årskurs 5 är att lärarna följer upp elevernas<br />

kunskapsutveckling i alla ämnen på individnivå och klassnivå. Det är<br />

alltså av vikt att rektorn efterfrågar uppföljningar och utvärderingar av kunskapsresultaten<br />

på individ och klassnivå. I likhet med övriga skolor i Falkenbergs<br />

kommun sker inte detta i tillräcklig utsträckning.<br />

Hertingsskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan. För<br />

att få delta i försöksverksamheten ska kommuner och deltagande skolor uppfylla<br />

vissa nationellt fastställda krav. I stort handlar det om ett tydliggörande av de<br />

krav som redan ställs på kommuner och skolor inom ramen för mål- och resultatstyrningen<br />

av skolan. De skolor som deltar i försöket ska bl.a. ha tillfredsställande<br />

kvalitetssäkringssystem där problem upptäcks och kan åtgärdas i tid. Det<br />

är därför anmärkningsvärt att kommunens skolor inte systematiskt följer upp<br />

och utvärderar elevernas resultat.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan bör utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete<br />

så att sambanden mellan förutsättningarna, arbetet i verksamheten och<br />

måluppfyllelsen i samtliga ämnen analyseras.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

13 (13)<br />

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller<br />

förordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska kvalitetsredovisningarna innehålla<br />

en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen<br />

har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive<br />

skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I<br />

kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten<br />

och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Arbetet med kvalitetsredovisning<br />

ska främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga<br />

utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge<br />

information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Förordningen ställer<br />

krav på att elever, lärare och övrig personal ska medverka i utarbetandet och att<br />

elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta. I kvalitetsredovisningen ska<br />

dessutom uppföljningen och utvärderingen av likabehandlingsplanen redovisas.<br />

Inspektörerna har tagit del av Hertingsskolans kvalitetsredovisning för läsåret<br />

2006/07. I denna redovisas förutsättningar för arbetet, arbetet i verksamheten<br />

samt måluppfyllelse och planerade åtgärder för vidare utveckling av verksamheten.<br />

Redovisningen utgår huvudsakligen från kommunens prioriterade mål<br />

”Baskunskaper för alla, Jämställdhet och likabehandling, Inflytande och delaktighet, Barn<br />

i behov av särskilt stöd samt Hälsa och livsstil”. Avseende elevernas kunskapsresultat<br />

redovisas hur stor andel av eleverna som vårterminen 2008 uppnådde kravnivån<br />

i de nationella ämnesproven i engelska, matematik och svenska. Övriga<br />

ämnen redovisas inte alls. Inspektörerna konstaterar att kvalitetsredovisningen<br />

saknar redovisning av måluppfyllelsen i förhållande till mål att uppnå i årskurs<br />

5.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan måste utveckla innehållet i kvalitetsredovisningen.<br />

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning.<br />

Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.<br />

ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande<br />

behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft<br />

den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar<br />

som avser 2009.<br />

2009-03-13 Göteborg<br />

Helén Svelid<br />

Hans Enckell


Regelbunden tillsyn i Falkenbergs kommun<br />

Hjortsbergsskolan<br />

Dnr 43-SV2008:535<br />

Regelbunden tillsyn i Hjortsbergsskolan<br />

Förskoleklass<br />

Grundskola årskurserna 1–5<br />

Obligatorisk särskola<br />

Inledning<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har granskat verksamheten i Falkenbergs kommun och besökt<br />

Hjortsbergsskolan den 19 september 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som<br />

varit ansvariga för den regelbundna tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning<br />

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens<br />

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.<br />

Information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats<br />

(www.skolinspektionen.se/Regelbunden tillsyn).<br />

Inom de områden där <strong>Skolinspektionen</strong> bedömt att åtgärder behövs har kommunen<br />

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till <strong>Skolinspektionen</strong><br />

inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionen</strong>s beslut, dvs. senast<br />

den 13 juni 2009.<br />

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och skolan,<br />

dels den information som samlats in under besöket. I Hjortsbergsskolan intervjuades<br />

rektorerna, elevhälsoteam, lärare och elever. Även annan information om kommunen<br />

och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad<br />

på annat sätt, har använts.<br />

Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i<br />

rapporten.<br />

Tabell 1: Antal elever på Hjortsbergsskolan<br />

Beskrivning av skolan<br />

Hjortsbergsskolan<br />

Antal elever<br />

Förskoleklass 39<br />

Grundskola 217<br />

Grundsärskola 5<br />

Träningsskola 14<br />

Källa: Falkenbergs kommun


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

2 (18)<br />

Hjortsbergsskolan är belägen söder om Falkenbergs centrum, cirka 1 km från Skrea<br />

strand. Skolan ingår i skolområde Tullbro. Skolan har elever i åldrarna 6-12 år.<br />

På Hjortsbergsskolan finns sedan skolan byggdes även särskola för elever i åldrarna<br />

6-17 år. I förskoleklassverksamheten och grundskolan går det 256 elever fördelade på<br />

12 klasser. I särskolan (grundsärskolan och träningsskolan) går det 19 elever fördelade<br />

på 3 klasser.<br />

Hjortsbergsskolans grundskola deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3 (18)<br />

Bedömningar<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Kunskaper<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och<br />

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i<br />

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att<br />

nå målen.<br />

1.1 Kunskapsresultat<br />

Tabell 2: Måluppfyllelse i årskurs 5<br />

Hjortsbergsskolan<br />

Riket<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008<br />

Andel (%) som ej nått målen i<br />

samtliga ämnen<br />

. . . . . .<br />

. = Uppgift saknas<br />

Kommentar och bedömning:<br />

Eleverna testas kontinuerligt i ämnena engelska, matematik och svenska genom olika<br />

diagnostiska tester samt med hjälp av nationella ämnesprov i årskurs 5.<br />

Resultaten vid nationella ämnesprov i årskurs 5 år 2007 visar att en majoritet av eleverna<br />

når kravnivån för samtliga ämnen.<br />

En samlad bild av elevernas resultat i samtliga ämnen i förhållande till kursplanernas<br />

mål att uppnå i årskurs 5 saknas dock. Eftersom skolan inte gör någon uppföljning av i<br />

vilken mån eleverna når mål att uppnå i årskurs 5 kan <strong>Skolinspektionen</strong> inte bedöma<br />

måluppfyllelsen avseende kunskapsresultaten.<br />

Enligt intervjuer med särskolans personal når eleverna i den obligatoriska grundsärskolan,<br />

efter sina förutsättningar och i förhållande till kursplanerna för den obligatoriska<br />

grundsärskolan, de individuella mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte<br />

skolåret.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

4 (18)<br />

1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp resultaten i alla ämnen/ämnesområden i förhållande<br />

till styrdokumentens krav.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

För varje ämne finns en kursplan. I kursplanen anges de mål som undervisningen<br />

ska sträva mot, och de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och<br />

nionde skolåret. I kursplanerna för ämnena matematik, svenska och svenska<br />

som andra språk anges även de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det<br />

tredje skolåret. Lärarna ska, enligt läroplanen, utifrån kursplanernas krav allsidigt<br />

utvärdera varje elevs kunskapsutveckling.<br />

Vid Hjortsbergsskolan följs elevernas kunskapsutveckling, i relation till nationella<br />

mål, kontinuerligt upp i svenska, engelska och matematik. Skolan använder<br />

sig bland annat av de nationella ämnesproven i dessa ämnen som ett led i utvärderingen<br />

av elevernas kunskapsutveckling. Vid samtal med lärare och elever<br />

framkommer att lärarna saknar ett gemensamt system för att visa på elevernas<br />

kunskapsutveckling i skolans övriga ämnen. Inspektörerna ser exempel på portfolio<br />

där elevernas samlade kunskapsutveckling finns dokumenterad, i andra<br />

portfolio är det enbart utvecklingen i svenska, engelska och matematik som dokumenteras.<br />

Den uppföljning och utvärdering som lärarna ska göra av varje<br />

elevs kunskapsutveckling är en förutsättning för att skolans samlade resultat ska<br />

kunna utvärderas och följas upp.<br />

Mot bakgrund av att skolan inte följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling<br />

i alla ämnen saknas viktiga underlag för att på individnivå eller på<br />

skolnivå styra resurser till de områden där de behövs bäst eller för att genomföra<br />

förbättringar av undervisningen. Den uppföljning och utvärdering som lärarna<br />

ska göra av varje elevs kunskapsutveckling är en förutsättning för att såväl<br />

enskilda elevers, klassers samt skolans samlade resultat ska kunna utvärderas<br />

och följas upp och riktade insatser vidtagas vid behov. Se vidare avsnitt 3.4 i<br />

denna rapport under Kvalitetsarbete. <strong>Skolinspektionen</strong> vill dessutom påpeka att<br />

från och med innevarande termin har grundskoleförordningens krav på den<br />

individuella utvecklingsplanen (IUP) skärpts så att den ska innehålla omdömen<br />

om elevernas kunskapsutveckling i varje ämne.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

5 (18)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är att elevernas kunskapsresultat måste följas upp<br />

och utvärderas i samtliga ämnen och av samtliga lärare.<br />

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala<br />

utveckling bäst kan stödjas.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

Enligt grundskoleförordningen ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare<br />

minst en gång varje termin samtala om hur elevernas kunskapsutveckling och<br />

sociala utveckling bäst kan stödjas.<br />

Mot bakgrund av <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning i avsnittet 1.2.1, att lärarna inte<br />

följer upp och utvärderar grundskoleelevernas kunskapsutveckling i samtliga<br />

ämnen, ställer sig <strong>Skolinspektionen</strong> tveksam till om utvecklingssamtalen alltid<br />

håller god kvalitet.<br />

1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en individuell<br />

utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att<br />

eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för<br />

läroplanen och kursplanerna.<br />

Varje elev har en individuell utvecklingsplan och dessa upprättas vid utvecklingssamtalet.<br />

Planen är oftast fokuserad på kunskapsutvecklingen i svenska,<br />

engelska och matematik samt elevens sociala utveckling. Vid intervjuer med<br />

lärare och elever framkommer dock att skolans lärare hanterar de individuella<br />

utvecklingsplanerna olika. I vissa klasser är de mer aktuella än i andra och elevens<br />

kunskapsutveckling i samtliga ämnen utvärderas i förhållande till de nationella<br />

målen. Efter utvecklingssamtalen lyfts målen som lärare och elever satt


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

6 (18)<br />

tillsammans in i en planeringsbok och blir på detta sätt ett levande verktyg i<br />

elevernas vardag.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan bör se över sina rutiner för hur de individuella<br />

utvecklingsplanerna hanteras så att de blir ett redskap för att nå de nationella<br />

målen.<br />

I sammanhanget vill inspektörerna uppmärksamma skolan på att från och med<br />

den 15 juli 2008 har bestämmelsen i grundskoleförordningen om individuell<br />

utvecklingsplan bland annat ändrats på så sätt att en sådan plan inte enbart ska<br />

vara framåtsyftande. Den ska innehålla omdömen om elevens kunskapsutveckling<br />

i varje ämne. Dessa omdömen får vara betygsliknande men de bör anpassas<br />

till elevernas ålder och förutsättningar. Det är rektorn som beslutar om den<br />

närmare utformningen. Planen får också innehålla annan information om elevens<br />

skolgång om rektorn beslutar detta. Se även Skolverkets allmänna råd om<br />

den individuella utvecklingsplanen.<br />

1.3 Bedömning<br />

Bedömningspunkter<br />

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers<br />

kunskapsutveckling.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.3.2 Vid bedömning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

X<br />

Åtgärder behövs


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

7 (18)<br />

1.4 Genomförande av utbildningen<br />

Bedömningspunkter<br />

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans<br />

utbildning.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.4.2 Elevernas ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet<br />

och eleverna i den obligatoriska särskolan utvecklar sitt eget sätt att lära och tillit<br />

till sin egen förmåga.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas.<br />

Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras<br />

ålder och mognad. Enligt läroplanen ska skolan klargöra för elever och föräldrar<br />

vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter<br />

och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan<br />

är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers<br />

och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt<br />

som underlag för den enskildes val i skolan. Det är inte tillräckligt att i undervisningen<br />

förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar.<br />

Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna<br />

för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett<br />

personligt ansvar.<br />

Eleverna vid Hjortsbergsskolan har regelbundna klassråd och elevråd där eleverna<br />

representeras ifrån grundskolan och ifrån grundsärskolan.<br />

Intervjuer med elever, lärare och rektorer visar att elevernas möjlighet att påverka<br />

det egna lärandet varierar mellan lärare och ämne. Lärarna berättar att de är<br />

medvetna om elevernas rätt att ta ansvar för hur de vill arbeta för att nå målen i<br />

kursplanerna, men att skolan saknar rutiner för detta och att eleverna oftast bara<br />

kan vara med och välja mellan av läraren givna alternativ.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

8 (18)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är att skolan bör arbeta för att ge eleverna ett<br />

successivt allt större inflytande över det egna lärandet.<br />

1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att<br />

arbeta i demokratiska former och eleverna i den obligatoriska särskolan ges möjlighet<br />

till inflytande över hur deras utbildning utformas och till att påverka, vara<br />

delaktiga och ta ansvar.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att stödja<br />

elevernas utveckling och lärande.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.4.5 Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och<br />

ligger till grund för fortsatt skolgång.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov<br />

Bedömningspunkter<br />

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter<br />

och tänkande.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

X


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

9 (18)<br />

Motivering<br />

Läraren ska utgå ifrån varje enskild elevs behov, förutsättningar, erfarenheter<br />

och tänkande.<br />

Intervjuer med lärare och elever samt verksamhetsbesök visar att lärarna arbetar<br />

olika mycket med att individanpassa undervisningen. Lärarna berättar vid intervju<br />

att det kan vara bristen på tillgång till speciallärare som resulterar i att<br />

eleverna arbetar med samma uppgift och att de saknar möjlighet att individualisera.<br />

Elever i behov av särskilda stödåtgärder lämnar oftast lektionen för att få<br />

detta stöd då lärarna tycker att de saknar möjligheter att ge eleverna det särskilda<br />

stöd de har rätt till inom klassens ram. Inspektörerna ser också exempel på<br />

lektioner där individanpassningen fungerar bra och där lärarna tycker att de<br />

genom samarbete och gruppindelningar får ökade möjligheter att individualisera.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är att skolan bör utveckla arbetet med att individanpassa<br />

undervisningen.<br />

1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt skollagen ska särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.<br />

Enligt grundskoleförordningen ska en elev få studiehandledning på sitt modersmål,<br />

om eleven behöver det.<br />

Hjortsbergsskolan har rutiner för att upptäcka elever i behov av särskilda stödåtgärder<br />

i svenska, engelska och matematik. Elever i behov av särskilda stödåtgärder<br />

i skolans övriga ämnen för sällan detta stöd. Intervjuer med lärare visar<br />

att de anger bristen på speciallärare som ett skäl, ett annat kan vara organisationen.<br />

Vid skolan finns två specialpedagoger. En arbetar med eleverna i den obligatoriska<br />

särskolan. Den andra arbetar handledande med lärarna och enskilt<br />

eller i grupp med elever i behov av särskilda stödåtgärder i grundskolan. Intervjuer<br />

visar att skolan arbetar med särskilda stödåtgärder utifrån att öka elevens<br />

läsförmåga, men att specifikt stöd i t.ex. samhällsorienterade eller naturorienterade<br />

ämnen inte ges.<br />

Intervjuer med lärare och rektorer visar att det finns elever i behov av studiehandledning<br />

på modersmålet men som inte får detta.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är att skolan inte erbjuder studiehandledning på<br />

modersmålet till elever som behöver detta. <strong>Skolinspektionen</strong> bedömer vidare att


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

10 (18)<br />

elever i behov av särskilda stödåtgärder inte får detta stöd i samtliga ämnen.<br />

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller<br />

författningarnas krav.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt både grundskoleförordningen och särskoleförordningen ska om det genom<br />

uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på<br />

annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, rektorn<br />

se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt<br />

stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det<br />

framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas<br />

upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att<br />

delta när åtgärdsprogrammet utarbetas.<br />

Som tidigare nämnts fokuseras de särskilda stödinsatserna mot engelska, matematik<br />

och svenska trots att det finns elever som riskerar att inte nå målen även i<br />

andra ämnen. De åtgärdsprogram som upprättas är fokuserade på elevers stödbehov<br />

i ämnena matematik och svenska.<br />

Vid den obligatoriska grundsärskolan upprättas inte åtgärdsprogram för elever i<br />

behov av särskilda stödåtgärder. Vid intervjuer med lärare och rektorn anger de<br />

som skäl att eleverna har så utförlig individuell utvecklingsplan att de inte anser<br />

sig ha behov av ytterligare en dokumentation.<br />

Enligt <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning måste skolan se över sina rutiner för upprättande<br />

av åtgärdsprogram för eleverna i grundskolan och se till att åtgärdsprogram<br />

upprättas för elever i behov av särskilda stödåtgärder vid den obligatoriska<br />

grundsärskolan. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2008:25) för<br />

arbete med åtgärdsprogram.<br />

2 Normer och värden<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka<br />

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta<br />

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en<br />

trygg miljö.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

11 (18)<br />

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

2.1.3 Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av<br />

barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen<br />

bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet.<br />

Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön,<br />

etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller<br />

funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande<br />

behandling. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen<br />

följas upp och ses över. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i<br />

arbetet med en likabehandlingsplan ska likabehandlingsplanen upprättas, följas<br />

upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet<br />

för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas<br />

deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad.<br />

Vid inspektionstillfället har Hjortsbergsskolan en likabehandlingsplan för<br />

grundskolan och en för den obligatoriska grundsärskolan. Dessa planer saknar<br />

dock en redovisning av skolans behov utifrån en aktuell kartläggning. Vidare


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

12 (18)<br />

saknas vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande<br />

året.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att likabehandlingsplanen inte till alla delar uppfyller<br />

de krav som ställs på en sådan plan.<br />

Sedan inspektionsbesöken gjordes i Falkenbergs kommun har lagen om förbud<br />

mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphört<br />

att gälla. Lagen upphörde att gälla den 1 januari 2009. Därefter gäller i stället<br />

14 a kap. skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen<br />

(2008:567).<br />

Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009 ska beakta bestämmelserna<br />

i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot diskriminering,<br />

trakasserier och kränkande behandling. Det finns inget som hindrar<br />

att skolan/verksamheten för samman de planer som ska upprättas till ett dokument.<br />

Barns och elevers medverkan vid upprättandet m.m. av nämnda planer<br />

regleras i förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet<br />

med planer mot diskriminering och kränkande behandling.<br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för<br />

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra<br />

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt<br />

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.<br />

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar. Skolan tar emot<br />

elever enligt bestämmelserna.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i<br />

enlighet med författningarna.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

13 (18)<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt grundskoleförordningen ska styrelsen erbjuda ett allsidigt urval av ämnen<br />

som elevens val. I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val.<br />

Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller<br />

flera ämnen. Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenligt<br />

med målen i den kursplan eller de kursplaner som fastställts för det ämne<br />

eller ämnen som utgör elevens val.<br />

Intervjuer med elever, personal och rektorer visar att vare sig vid Hjortsbergsskolan<br />

eller vid Tullbroskolan, som är den skola som flertalet av eleverna vid<br />

Hjortsbergsskolan fortsätter till i årskurs 6, anordnar elevens val.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att elevens val inte anordnas vid Hjortsbergsskolan<br />

vilket måste åtgärdas. Skolan bör tillsammans med Tullbroskolan diskutera<br />

formerna för elevens val så att syftet med elevens val uppnås under elevens<br />

grundskoletid.<br />

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt grundskoleförordningen ska undervisning i svenska som andraspråk om<br />

det behövs anordnas för elever som är berättigade till det enligt förordningen.<br />

Undervisningen i svenska som andraspråk ska anordnas i stället för undervisning<br />

i svenska.<br />

Av intervjuerna med lärare och rektorn framkommer att undervisningen i<br />

svenska som andraspråk ges som stöd inom ämnet svenska och att det saknas<br />

kompetens bland lärarna att undervisa i ämnet. Kursplanen för svenska som<br />

andraspråk är inte styrande för undervisningen. Lektionerna anordnas inte heller<br />

på tid när resten av klassen har svenska utan eleverna lämnar lektioner i<br />

olika ämnen för att få stöd i svenska under denna tid.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

14 (18)<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att undervisningen inte uppfyller grundskoleförordningens<br />

krav att svenska som andraspråk ska anordnas för berörda elever i stället<br />

för undervisning i svenska.<br />

3.1.4 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan<br />

föranleda obetydlig kostnad för eleverna.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.1.5 Elever som i den obligatoriska särskolan har slutfört årskurs 9 kan få fortsatt utbildning<br />

i årskurs 10.<br />

Skolform<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.1.6 Elever mottagna i särskolan och som får sin undervisning i grundskolan följer<br />

särskolans kursplaner.<br />

Skolform<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.2 Personalens utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak<br />

bedriver.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.2.2 Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

15 (18)<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.3 Rektors ansvar<br />

Bedömningspunkter<br />

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare<br />

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola<br />

och skolbarnsomsorg iakttas.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.3.4 Rektorn i särskolan fattar beslut om avvikelser från särskolans timplan,<br />

som krävs med hänsyn till undervisningens uppläggning i grundskolan.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

16 (18)<br />

Skolform<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.4 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningspunkter<br />

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp<br />

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder,<br />

för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot<br />

uppställda mål. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten<br />

följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Enligt läroplanen<br />

ansvarar rektorn för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans<br />

resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till<br />

målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans<br />

resultat.<br />

Skolan liksom övriga grundskolor i kommunen saknar ett systematiskt kartläggningsarbete<br />

avseende skolans förutsättningar. Därmed saknar skolan en<br />

tydlig koppling mellan förutsättningarna och det arbete som ska genomföras i<br />

verksamheten. Som nämndes i avsnittet 1.2.1 genomför inte skolans lärare, på ett<br />

systematiskt sätt, någon uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling<br />

(individnivå) i årskurserna 1–5. Skolan saknar därmed underlag för att<br />

utvärdera kunskapsresultaten på skolnivå avseende bland annat årskurs 5. Därigenom<br />

saknar skolan underlag för att skapa en förståelse för varför resultaten<br />

ser ut som de gör (resultatförståelse) på skolnivå.<br />

En förutsättning för att rektorn ska kunna fullfölja sitt ansvar med att följa upp<br />

och utvärdera skolans samlade resultat i årskurs 5 är att lärarna följer upp elevernas<br />

kunskapsutveckling i alla ämnen på individnivå och klassnivå. Det är<br />

alltså av vikt att rektorn efterfrågar uppföljningar och utvärderingar av kunskapsresultaten<br />

på individ och klassnivå. I likhet med övriga skolor i Falkenbergs<br />

kommun sker inte detta i tillräcklig utsträckning.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

17 (18)<br />

Grundskoleverksamheten inom Hjortsbergsskolan deltar i försöksverksamheten<br />

med utbildning utan timplan. För att få delta i försöksverksamheten ska kommuner<br />

och deltagande skolor uppfylla vissa nationellt fastställda krav. I stort<br />

handlar det om ett tydliggörande av de krav som redan ställs på kommuner och<br />

skolor inom ramen för mål- och resultatstyrningen av skolan. De skolor som<br />

deltar i försöket ska bl.a. ha tillfredsställande kvalitetssäkringssystem där problem<br />

upptäcks och kan åtgärdas i tid. Det är därför anmärkningsvärt att kommunens<br />

skolor inte systematiskt följer upp och utvärderar elevernas resultat.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan bör utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete<br />

så att sambanden mellan förutsättningarna, arbetet i verksamheten och<br />

måluppfyllelsen i samtliga ämnen analyseras.<br />

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens<br />

krav.<br />

Skolform<br />

Grundskola<br />

Obligatorisk särskola<br />

Styrdokumentens mål<br />

och krav uppfylls<br />

huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska kvalitetsredovisningarna innehålla<br />

en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen<br />

har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive<br />

skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse.<br />

I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten<br />

och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Arbetet med kvalitetsredovisning<br />

ska främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga<br />

utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till<br />

att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Förordningen<br />

ställer krav på att elever, lärare och övrig personal ska medverka i utarbetandet<br />

och att elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta. I kvalitetsredovisningen<br />

ska dessutom uppföljningen och utvärderingen av likabehandlingsplanen redovisas.<br />

Skolan har upprättat en skriftlig kvalitetsredovisning avseende läsåret 2006/07<br />

som gäller verksamheten vid grundskolan. För den obligatoriska särskolan finns<br />

en kvalitetsredovisning för år 2008.<br />

Skolorna inom Tullbroområdet har utarbetat en gemensam mall för kvalitetsarbetet,<br />

en så kallad ”lathund”, denna har dock inte tagits i bruk vid inspektörernas<br />

besök vid skolan.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är att skolan måste utveckla innehållet i kvalitetsredovisningen<br />

så att den tydligare redovisar skolans förutsättningar och arbetet


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

18 (18)<br />

i verksamheten samt kunskapsresultat i årskurs 5 i fler ämnen. Se vidare Skolverkets<br />

allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning.<br />

Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.<br />

ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande<br />

behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft<br />

den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar<br />

som avser 2009.<br />

2009-03-13 Göteborg<br />

Karin Widlund<br />

Erik Bergeå


Regelbunden tillsyn i Ljungbyskolan<br />

Förskoleklass<br />

Grundskola årskurserna 1–5<br />

Inledning<br />

Regelbunden tillsyn i Falkenbergs kommun<br />

Ljungbyskolan<br />

Dnr 43-SV2008:535<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har granskat verksamheten i Falkenbergs kommun och besökt Ljungbyskolan<br />

den 4 december 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga<br />

för den regelbundna tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning<br />

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens<br />

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.<br />

Information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats<br />

(www.skolinspektionen.se/Regelbunden tillsyn).<br />

Inom de områden där <strong>Skolinspektionen</strong> bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen<br />

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till <strong>Skolinspektionen</strong><br />

inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionen</strong>s beslut, dvs. senast<br />

den 13 juni 2009.<br />

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och<br />

Ljungbyskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Ljungbyskolan<br />

intervjuades rektorerna, lärare, elevvårdspersonal och elever. Även annan information<br />

om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som<br />

finns publicerad på annat sätt, har använts.<br />

Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i<br />

rapporten.<br />

Tabell 1: Antal elever på Ljungbyskolan<br />

Ljungbyskolan<br />

Beskrivning av skolan<br />

Antal elever<br />

Förskoleklass 19<br />

Grundskola 117<br />

Källa: Ljungbyskolan


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

2 (15)<br />

Ljungbyskolan ligger i utkanten av Falkenbergs kommun och är en skola för elever i<br />

åldrarna 6-11 år. Skolan ingår i skolområdet Tånga. Verksamheten är organiserad i två<br />

grupper med förskoleklass samt årskurserna 1–2 samt en elevgrupp i vardera årskursen<br />

tre, fyra och fem. Skolan har fritidshemsverksamhet för åldrarna 6-12 år. Verksamheten<br />

vid kommunens fritidshem beskrivs i en särskild verksamhetsrapport.<br />

Skolan har 18 elever med annat modersmål än svenska och så sent som i augusti 2008<br />

tog skolan emot 10 nyanlända elever.<br />

Skolan leds av två rektorer som tillsammans med andra rektorer i området bildar<br />

Tångaområdets ledningsgrupp. Rektorerna i området har sina arbetsrum lokaliserade<br />

till Tångaskolan.<br />

Ljungbyskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3 (15)<br />

Bedömningar<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Kunskaper<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och<br />

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i<br />

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att<br />

nå målen.<br />

1.1 Kunskapsresultat<br />

Tabell 2: Måluppfyllelse i årskurs 5<br />

Andel (%) som ej nått målen i<br />

samtliga ämnen<br />

Ljungbyskolan<br />

Riket<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008<br />

. . . . . .<br />

. = Uppgift saknas<br />

Kommentar och bedömning:<br />

Elevernas kunskapsutveckling följs upp kontinuerligt i ämnena engelska, matematik<br />

och svenska med hjälp av nationella ämnesprov i årskurs 5. Resultaten vid nationella<br />

ämnesprov i engelska, matematik och svenska i årskurs 5 år 2007 visar att flertalet av<br />

eleverna når kravnivån för samtliga delprov. Skolan har dock ingen redovisning avseende<br />

måluppfyllelse i samtliga ämnen.<br />

Eftersom skolan inte gör någon uppföljning av i vilken mån eleverna når mål att uppnå<br />

i årskurs 5 kan <strong>Skolinspektionen</strong> inte bedöma måluppfyllelsen avseende kunskapsresultaten.<br />

1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla<br />

ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

4 (15)<br />

Motivering<br />

Lärarna ska, enligt läroplanen, utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera<br />

varje elevs kunskapsutveckling. För varje ämne finns en kursplan. I kursplanen<br />

anges de mål som undervisningen ska sträva mot, och de mål som eleverna ska<br />

ha uppnått efter det femte och nionde skolåret. I kursplanerna för ämnena matematik,<br />

svenska och svenska som andra språk anges även de mål som eleverna<br />

ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret.<br />

Varje lärare vid Ljungbyskolan följer upp resultat för de elever de undervisar.<br />

Med hjälp av olika diagnostiska tester följs elevernas kunskapsutveckling, i relation<br />

till nationella mål, kontinuerligt upp i matematik och svenska. Vid samtal<br />

med lärare och elever framkommer att lärarna inte har system eller rutiner för<br />

att göra uppföljningar och utvärderingar av elevernas kunskapsutveckling i<br />

samtliga ämnen.<br />

Mot bakgrund av att skolan inte följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling<br />

i alla ämnen saknas viktiga underlag för att på individnivå eller på<br />

skolnivå styra resurser till de områden där de behövs bäst eller för att genomföra<br />

förbättringar av undervisningen. Den uppföljning och utvärdering som lärarna<br />

ska göra av varje elevs kunskapsutveckling är en förutsättning för att såväl<br />

enskilda elevers, klassers samt skolans samlade resultat ska kunna utvärderas<br />

och följas upp och riktade insatser vidtagas vid behov. Se vidare avsnitt 3.4 i<br />

denna rapport under Kvalitetsarbete. <strong>Skolinspektionen</strong> vill dessutom påpeka att<br />

från och med innevarande termin har grundskoleförordningens krav på den<br />

individuella utvecklingsplanen (IUP) skärpts så att den ska innehålla omdömen<br />

om elevernas kunskapsutveckling i varje ämne.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är att elevernas kunskapsutveckling måste följas<br />

upp och utvärderas i samtliga ämnen.<br />

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala<br />

utveckling bäst kan stödjas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt grundskoleförordningen ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare<br />

minst en gång varje termin samtala om hur elevernas kunskapsutveckling och<br />

sociala utveckling bäst kan stödjas.<br />

Mot bakgrund av <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning i avsnittet 1.2.1, att lärarna inte<br />

följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, ställer<br />

sig <strong>Skolinspektionen</strong> tveksam till om utvecklingssamtalen alltid håller god<br />

kvalitet.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

5 (15)<br />

1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en individuell<br />

utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att<br />

eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för<br />

läroplanen och kursplanerna.<br />

Vid lärarintervjuer framkommer att varje elev vid skolan har en individuell utvecklingsplan.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> noterar dock att eleverna överlag har en svag<br />

uppfattning om varför och hur en individuell utvecklingsplan kan stödja elevens<br />

kunskapsutveckling. Elevernas utvecklingsplaner förvaras hos läraren och är<br />

inte ett aktivt verktyg i elevernas lärande.<br />

De individuella utvecklingsplaner som <strong>Skolinspektionen</strong> tar del av är av varierande<br />

kvalitet och fokuserar främst elevens sociala utveckling, matematik samt<br />

svenska. Övriga ämnen ges inte samma utrymme. Det framgår inte alltid att<br />

elevernas mål är kopplade till läroplanens och kursplanernas mål. Som mål anges<br />

t.ex. ”skriva mer” ”allt är bra”. <strong>Skolinspektionen</strong> ser också mål som är relaterade<br />

till läroplanen och kursplanerna.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att de individuella utvecklingsplanerna bör utvecklas<br />

för att på ett mer utförligt sätt omfatta kursplanernas kunskapsmål samt så att<br />

de individuella utvecklingsplanerna blir ett aktivt verktyg i elevens lärande.<br />

I sammanhanget vill <strong>Skolinspektionen</strong> erinra om att från och med den 15 juli<br />

2008 har bestämmelsen i grundskoleförordningen om individuell utvecklingsplan<br />

bland annat ändrats på så sätt att en sådan plan inte enbart ska vara framåtsyftande.<br />

Den ska innehålla omdömen om elevens kunskapsutveckling i varje<br />

ämne. Dessa omdömen får vara betygsliknande men de bör anpassas till elevernas<br />

ålder och förutsättningar. Det är rektorn som beslutar om den närmare utformningen.<br />

Planen får också innehålla annan information om elevens skolgång<br />

om rektorn beslutar detta. Se även Skolverkets allmänna råd om den individuella<br />

utvecklingsplanen.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

6 (15)<br />

1.3 Bedömning<br />

Bedömningspunkter<br />

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers<br />

kunskapsutveckling.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

1.3.2 Vid bedömning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

1.4 Genomförande av utbildningen<br />

Bedömningspunkter<br />

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans<br />

utbildning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

1.4.2 Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas.<br />

Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras<br />

ålder och mognad. Enligt läroplanen ska skolan klargöra för elever och föräldrar<br />

vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter<br />

och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan<br />

är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers<br />

och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt<br />

som underlag för den enskildes val i skolan. Det är inte tillräckligt att i undervisningen<br />

förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar.<br />

Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna<br />

för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

7 (15)<br />

personligt ansvar.<br />

Utifrån de klassrumsbesök och intervjuer <strong>Skolinspektionen</strong> genomför vid<br />

Ljungbyskolan är intrycket att det varierar mellan lärare och ämnen i vilken<br />

grad eleverna görs medvetna om målen i läroplanen och de nationella kursplanerna.<br />

Kursplanernas mål är inte generellt kända av eleverna eller tydligt kopplade<br />

till undervisningen. Elever och lärare uppger att elevernas inflytande över<br />

undervisningens innehåll och upplägg förekommer men kan bli bättre. Ett exempel<br />

är att eleverna sällan eller aldrig är delaktiga i planering och utvärdering<br />

av olika kunskapsområden.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är att skolan bör arbeta för att öka elevernas kännedom<br />

om målen för utbildningen samt att öka elevernas inflytande över undervisningens<br />

utformning och över sitt eget lärande.<br />

1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att<br />

arbeta i demokratiska former.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att stödja<br />

elevernas utveckling och lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

1.4.5 Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och<br />

ligger till grund till fortsatt skolgång.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov<br />

Bedömningspunkter<br />

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar,<br />

erfarenheter och tänkande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

8 (15)<br />

1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt grundskoleförordning ska elever med annat modersmål än svenska ges<br />

studiehandledning på sitt modersmål om de behöver det.<br />

Enligt såväl lärare som skolledning finns elever vid skolan som har behov av<br />

studiehandledning på sitt modersmål men som inte får detta.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är att skolan måste tillse att elever med rätt till<br />

studiehandledning på sitt modersmål får detta.<br />

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller<br />

författningarnas krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

2 Normer och värden<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka<br />

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta<br />

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en<br />

trygg miljö.<br />

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

9 (15)<br />

2.1.3 Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av<br />

barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen<br />

bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet.<br />

Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön,<br />

etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller<br />

funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande<br />

behandling. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen<br />

följas upp och ses över. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i<br />

arbetet med en likabehandlingsplan ska likabehandlingsplanen upprättas, följas<br />

upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet<br />

för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas<br />

deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad.<br />

Vid inspektionstillfället finns en aktuell likabehandlingsplan vid Ljungbyskolan.<br />

Lärarna har enligt rektorn till uppgift att implementera likabehandlingsplanen<br />

bland elever och föräldrar. Vid intervjuer med lärare vid skolan framkommer att<br />

arbetet med att informera om likabehandlingsplanen främst sker vid terminsstart<br />

samt vid föräldramöten. Elevintervjuer visar att elever inte har kännedom<br />

om de diskrimineringsgrunder som lagen omfattar och ej heller varit delaktiga i<br />

framtagandet av planen.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> kan konstatera att skolans likabehandlingsplan inte tar sin<br />

utgångspunkt i de diskrimineringsgrunder som lagen föreskriver, ej heller beskriver<br />

vilka insatser skolan avser att arbeta med utifrån en aktuell kartläggning<br />

av skolans behov. Lagens uttryckliga förbud för vuxna att diskriminera, trakassera<br />

eller utsätta barn och elever för annan kränkande behandling framgår inte<br />

av planen.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att likabehandlingsplanen inte till alla delar uppfyller<br />

de krav som ställs på en sådan plan.<br />

Sedan inspektionsbesöken gjordes i Falkenbergs kommun har lagen om förbud<br />

mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphört<br />

att gälla. Lagen upphörde att gälla den 1 januari 2009. Därefter gäller i stället<br />

14 a kap. skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen<br />

(2008:567).<br />

Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009 ska beakta bestämmelserna<br />

i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot diskriminering,<br />

trakasserier och kränkande behandling. Det finns inget som hindrar<br />

att skolan/verksamheten för samman de planer som ska upprättas till ett doku-


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

10 (15)<br />

ment. Barns och elevers medverkan vid upprättandet m.m. av nämnda planer<br />

regleras i förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet<br />

med planer mot diskriminering och kränkande behandling.<br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för<br />

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra<br />

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt<br />

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.<br />

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt grundskoleförordningen finns en kursplan för varje ämne. I kursplanen<br />

anges bl.a. de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och det nionde<br />

skolåret.<br />

Eleverna i årskurser 1–5 vid Ljungbyskolan erbjuds inte undervisning i ämnet<br />

hem- och konsumentkunskap på ett systematiskt och organiserat sätt förrän i<br />

årskurs 6. Det innebär att eleverna inte ges möjlighet att nå kursplanernas mål<br />

att uppnå för årskurs 5 före utgången av årskurs 5.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att eleverna vid Ljungbyskolan inte ges förutsättningar<br />

att nå målen före utgången av årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap<br />

vilket måste åtgärdas.<br />

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i<br />

enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt grundskoleförordningen ska styrelsen erbjuda ett allsidigt urval av ämnen<br />

som elevens val. I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val.<br />

Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller<br />

flera ämnen. Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenligt<br />

med målen i den kursplan eller de kursplaner som fastställts för det ämne


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

11 (15)<br />

eller ämnen som utgör elevens val.<br />

Enligt lärarna finns elevens val på schemat för vissa klasser och organiseras<br />

inom klassens ram. Skolan erbjuder fyra ämnen som elevens val samt möjligheten<br />

att ”göra färdigt” sitt skolarbete. Intervjuade grupper av elever kan inte redogöra<br />

för hur eleverna erbjuds elevens val.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan måste organisera elevens val så att det för<br />

eleven blir tydligt vilka val som finns och att valen ger eleverna en möjlighet till<br />

breddning och fördjupning i något eller några av skolans ämnen. Inspektörerna<br />

vill uppmärksamma på behovet av att skolan tillsammans med Söderskolan<br />

diskuterar formerna för elevens val så att syftet med elevens val uppnås under<br />

elevens grundskoletid.<br />

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med<br />

författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt grundskoleförordningen ska undervisning i svenska som andraspråk om<br />

det behövs anordnas för elever som är berättigade till det enligt förordningen.<br />

Undervisningen i svenska som andraspråk ska anordnas i stället för undervisning<br />

i svenska.<br />

Av intervjuerna med lärare och rektorn framkommer att undervisningen i<br />

svenska som andraspråk ges som stöd inom ämnet svenska och att det saknas<br />

kompetens bland lärarna att undervisa i ämnet. Kursplanen för svenska som<br />

andraspråk är inte styrande för undervisningen.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att undervisningen inte uppfyller grundskoleförordningens<br />

krav att svenska som andraspråk ska anordnas för berörda elever i stället<br />

för undervisning i svenska.<br />

3.1.4 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan<br />

föranleda obetydlig kostnad för eleverna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

12 (15)<br />

3.2 Personalens utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i<br />

huvudsak bedriver.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt skollagen ska en skola för undervisningen använda lärare, förskollärare<br />

eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i<br />

huvudsak ska bedriva, dock med undantag för fall då personer med sådan utbildning<br />

inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn<br />

till eleverna.<br />

Enligt rektorn har lärarna utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver.<br />

Vid intervjuer med lärarna framkommer dock att det vid skolan finns lärare<br />

som undervisar i ämnen där de saknar ämnesbehörighet.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är att skolan måste arbeta för att organisera lärarna<br />

så att de har utbildning för den undervisning de bedriver.<br />

3.2.2 Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

3.3 Rektors ansvar<br />

Bedömningspunkter<br />

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare<br />

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt skollagen ska det för ledningen av utbildningen i skolan finnas en rektor.<br />

Rektorn ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det åligger<br />

rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas.<br />

Vid samtal med Ljungbyskolans lärare uppfattar <strong>Skolinspektionen</strong> att de två<br />

rektorerna vid skolan har personalens förtroende men att de upplever att de


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

13 (15)<br />

rektorer som tidigare funnits på skolan har allt för lite tid till att vara i verksamheten.<br />

Rektorn som <strong>Skolinspektionen</strong> träffar, liksom skolans lärare ser ett behov<br />

av att rektorn är mer närvarande i verksamheten för att kunna genomföra pedagogiska<br />

diskussioner samt säkerställa att verksamheten inriktas på att nå de<br />

nationella målen. Vid inspektionstillfället framkommer dock en tveksamhet<br />

bland personalen kring vilket elev- respektive personalansvar rektorerna har.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolledningens förtrogenhet med det dagliga<br />

arbetet bör utvecklas.<br />

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Särskilt stöd ska ge till elever med behov av specialpedagogiska insatser. Sådant<br />

stöd ska i första hand ges inom den klass eller grupp som eleven tillhör. Om det<br />

finns särskilda skäl, får sådant stöd i stället ges i en särskild undervisningsgrupp.<br />

Styrelsen ska efter samråd med eleven och elevens vårdnadshavare besluta<br />

i fråga om elevens placering i särskild undervisningsgrupp. Styrelsens<br />

beslut att en elev ska undervisas i särskild undervisningsgrupp får överklagas<br />

hos Skolväsendets överklagandenämnd.<br />

Vid inspektionen av Ljungbyskolan framkommer att rektorn inte har fattat de<br />

formella beslut med överklagandehänvisning som bestämmelserna kräver.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att rektors beslut om placering i särskild undervisningsgrupp<br />

saknar överklagandehänvisning.<br />

3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och<br />

skolbarnsomsorg iakttas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

14 (15)<br />

3.4 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningspunkter<br />

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp<br />

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i<br />

åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot<br />

uppställda mål. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten<br />

följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Enligt läroplanen<br />

ansvarar rektorn för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans<br />

resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till<br />

målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans<br />

resultat.<br />

Skolan liksom övriga grundskolor i kommunen saknar ett systematiskt kartläggningsarbete<br />

avseende skolans förutsättningar. Därmed saknar skolan en<br />

tydlig koppling mellan förutsättningarna och det arbete som ska genomföras i<br />

verksamheten. Som nämndes i avsnittet 1.2.1 genomför inte skolans lärare, på ett<br />

systematiskt sätt, någon uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling<br />

(individnivå) i årskurserna 1–5. Skolan saknar därmed underlag för att<br />

utvärdera kunskapsresultaten på skolnivå avseende bland annat årskurs 5. Därigenom<br />

saknar skolan underlag för att skapa en förståelse för varför resultaten<br />

ser ut som de gör (resultatförståelse) på skolnivå.<br />

En förutsättning för att rektorn ska kunna fullfölja sitt ansvar med att följa upp<br />

och utvärdera skolans samlade resultat i årskurs 5 är att lärarna följer upp elevernas<br />

kunskapsutveckling i alla ämnen på individnivå och klassnivå. Det är<br />

alltså av vikt att rektorn efterfrågar uppföljningar och utvärderingar av kunskapsresultaten<br />

på individ och klassnivå. I likhet med övriga skolor i Falkenbergs<br />

kommun sker inte detta i tillräcklig utsträckning.<br />

Ljungbyskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan. För<br />

att få delta i försöksverksamheten ska kommuner och deltagande skolor uppfylla<br />

vissa nationellt fastställda krav. I stort handlar det om ett tydliggörande av de<br />

krav som redan ställs på kommuner och skolor inom ramen för mål- och resultatstyrningen<br />

av skolan. De skolor som deltar i försöket ska bl.a. ha tillfredsställande<br />

kvalitetssäkringssystem där problem upptäcks och kan åtgärdas i tid. Det<br />

är därför anmärkningsvärt att kommunens skolor inte systematiskt följer upp<br />

och utvärderar elevernas resultat.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan bör utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete<br />

så att sambanden mellan förutsättningarna, arbetet i verksamheten och


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

15 (15)<br />

måluppfyllelsen i samtliga ämnen analyseras.<br />

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller<br />

förordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska kvalitetsredovisningarna innehålla<br />

en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen<br />

har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive<br />

skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse.<br />

I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten<br />

och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Arbetet med kvalitetsredovisning<br />

ska främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att<br />

förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även<br />

till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Förordningen<br />

ställer krav på att elever, lärare och övrig personal ska medverka i utarbetandet<br />

och att elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta. I kvalitetsredovisningen<br />

ska dessutom uppföljningen och utvärderingen av likabehandlingsplanen redovisas.<br />

Ljungbyskolan har upprättat en kvalitetsredovisning avseende läsåret 2007/08.<br />

I redovisningen framgår bland annat hur skolan levt upp till kommunalt prioriterade<br />

mål. Kvalitetsredovisningen innehåller endast en redovisning av kunskapsresultat<br />

i ämnena engelska, matematik och svenska i relation till mål att<br />

uppnå i årskurs 5. <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är dessutom att förskoleklassens<br />

verksamhet inte tydliggjorts i skolans kvalitetsredovisning. <strong>Skolinspektionen</strong><br />

noterar att för skolbarnsomsorgen finns en kvalitetsredovisning vilken bedöms<br />

i en särskild verksamhetsrapport. <strong>Skolinspektionen</strong> förutsätter att elever<br />

och elevernas vårdnadshavare ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan måste utveckla innehållet i kvalitetsredovisningen.<br />

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning.<br />

Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.<br />

ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande<br />

behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft<br />

den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar<br />

som avser 2009.<br />

2009-03-13 Göteborg<br />

Lena von Platen<br />

Anna Wide


Regelbunden tillsyn i Falkenbergs kommun<br />

Långavekaskolan<br />

Dnr 43-SV2008:535<br />

Regelbunden tillsyn i Långavekaskolan<br />

Förskoleklass<br />

Grundskola årskurs 1–5<br />

Inledning<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har granskat verksamheten i Falkenbergs kommun och besökt Långavekaskolan<br />

den 8 samt den 23 oktober 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka<br />

som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning<br />

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens<br />

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.<br />

Information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats<br />

(www.skolinspektionen.se/Regelbunden tillsyn).<br />

Inom de områden där <strong>Skolinspektionen</strong> bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen<br />

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till <strong>Skolinspektionen</strong><br />

inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionen</strong>s beslut, dvs. senast<br />

den 13 juni 2009.<br />

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och<br />

Långavekaskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Långavekaskolan<br />

intervjuades rektorerna, personal, elever och föräldrar. Även annan information om<br />

kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns<br />

publicerad på annat sätt, har använts.<br />

Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i<br />

rapporten.<br />

Tabell 1: Antal elever på Långavekaskolan<br />

Långavekaskolan<br />

Beskrivning av skolan<br />

Antal elever<br />

Förskoleklass 15<br />

Grundskola 47<br />

Källa: Falkenbergs kommun


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

2 (13)<br />

Utbildningen vid Långavekaskolan omfattar förskoleklass samt grundskola årskurserna<br />

1–5.<br />

Långavekaskolan är belägen på landsbygden söder om tätorten Falkenberg, i utkanten<br />

av samhället Glommen, och hör till skolområdet Skogstorp. Skolan byggdes i slutet av<br />

1950-talet och består av en enplansbyggnad. I lokalerna bedrivs också skolbarnsomsorgsverksamhet<br />

samt förskoleverksamhet. Dessa verksamheter bedöms i separata<br />

verksamhetsrapporter och berörs inte av denna skolrapport. Prognoser visar att skolans<br />

elevantal kommer öka markant vilket väckt frågan om hur lokalerna ska disponeras<br />

och/ eller byggas om inför kommande utbildningsverksamhet.<br />

Verksamheten är organiserad i tre elevgrupper med förskoleklass och årskurs 1, årskurserna<br />

2–3 samt årskurserna 4–5. För att ut<strong>nytt</strong>ja resurser och lokaler på bästa sätt<br />

varierar dock undervisningsgruppernas sammansättning mycket.<br />

Skolan leds av två rektorer som tillsammans med andra rektorer i området bildar<br />

Skogstorpsområdets ledningsgrupp. Rektorerna i området har sina arbetsrum lokaliserade<br />

till Skogstorpsskolan.<br />

Långavekaskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3 (13)<br />

Bedömningar<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Kunskaper<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och<br />

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i<br />

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att<br />

nå målen.<br />

1.1 Kunskapsresultat<br />

Tabell 2: Måluppfyllelse i årskurs 5<br />

Andel (%) som ej nått målen i<br />

samtliga ämnen<br />

Långavekaskolan<br />

Riket<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008<br />

. . . . . .<br />

. = Uppgift saknas<br />

Kommentar och bedömning:<br />

Eleverna testas kontinuerligt i ämnena svenska och matematik samt med hjälp av nationella<br />

ämnesprov, då även i engelska, i årskurs 5. En samlad bild av elevernas resultat<br />

i förhållande till kursplanernas mål att uppnå i årskurs 5 saknas dock.<br />

I skolans kvalitetsredovisning framkommer att över 90 procent av eleverna i årskurs 5<br />

når upp till kravnivån för samtliga delprov vid nationella ämnesprov i årskurs 5 på<br />

våren 2008. I ämnet svenska når alla elever kravnivån i samtliga delprov.<br />

Eftersom skolan inte gör någon uppföljning av i vilken mån eleverna når mål att uppnå<br />

i årskurs 5 kan <strong>Skolinspektionen</strong> inte bedöma måluppfyllelsen avseende kunskapsresultaten.<br />

1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla<br />

ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

4 (13)<br />

Motivering<br />

Lärarna ska, enligt läroplanen, utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera<br />

varje elevs kunskapsutveckling. För varje ämne finns en kursplan. I kursplanen<br />

anges de mål som undervisningen ska sträva mot, och de mål som eleverna ska<br />

ha uppnått efter det femte och nionde skolåret. I kursplanerna för ämnena matematik,<br />

svenska och svenska som andra språk anges även de mål som eleverna<br />

ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret.<br />

Vid Långavekaskolan följs elevernas kunskapsutveckling kontinuerligt upp i<br />

matematik och svenska genom olika diagnostiska tester. Nationella ämnesprov<br />

genomförs i årskurs 5. Dessa prov genomförs i ämnena engelska, matematik och<br />

svenska/svenska som andraspråk.<br />

Ämnesproven fyller en diagnostisk funktion för varje enskild elev och används<br />

på individnivå som ett underlag för att bedöma vilka behov av stödinsatser eleverna<br />

har vid Långavekaskolan. Vid samtal med lärare, skolledare och elever<br />

framkommer att lärarna inte följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling<br />

i samtliga ämnen.<br />

Mot bakgrund av att skolan inte följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling<br />

i alla ämnen saknas viktiga underlag för att på individnivå eller på<br />

skolnivå styra resurser till de områden där de behövs bäst eller för att genomföra<br />

förbättringar av undervisningen. Den uppföljning och utvärdering som lärarna<br />

ska göra av varje elevs kunskapsutveckling är en förutsättning för att såväl<br />

enskilda elevers, klassers samt skolans samlade resultat ska kunna utvärderas<br />

och följas upp och riktade insatser vidtagas vid behov. Se vidare avsnitt 3.4 i<br />

denna rapport under Kvalitetsarbete. <strong>Skolinspektionen</strong> vill dessutom påpeka att<br />

från och med innevarande termin har grundskoleförordningens krav på den<br />

individuella utvecklingsplanen (IUP) skärpts så att den ska innehålla omdömen<br />

om elevernas kunskapsutveckling i varje ämne.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att lärarna måste följa upp och utvärdera elevernas<br />

kunskapsutveckling i samtliga ämnen.<br />

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala<br />

utveckling bäst kan stödjas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt grundskoleförordningen ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare<br />

minst en gång varje termin samtala om hur elevernas kunskapsutveckling och<br />

sociala utveckling bäst kan stödjas.<br />

Mot bakgrund av <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning i avsnittet 1.2.1, att lärarna inte<br />

följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, ställer<br />

sig <strong>Skolinspektionen</strong> tveksam till om utvecklingssamtalen alltid håller god


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

5 (13)<br />

kvalitet.<br />

1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

1.3 Bedömning<br />

Bedömningspunkter<br />

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers<br />

kunskapsutveckling.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

1.3.2 Vid bedömning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

1.4 Genomförande av utbildningen<br />

Bedömningspunkter<br />

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans<br />

utbildning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

1.4.2 Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas.<br />

Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras<br />

ålder och mognad. Enligt läroplanen ska skolan klargöra för elever och för-


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

6 (13)<br />

äldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter<br />

och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan<br />

är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers<br />

och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt<br />

som underlag för den enskildes val i skolan. Det är inte tillräckligt att i undervisningen<br />

förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar.<br />

Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna<br />

för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett<br />

personligt ansvar.<br />

Utifrån de intervjuer med elever, personal och rektorer som inspektörerna<br />

genomför är intrycket att eleverna endast i ringa omfattning görs medvetna om<br />

målen i läroplanen och de nationella kursplanerna. Kursplanernas mål är inte<br />

generellt kända av eleverna, förutom i viss utsträckning målen i engelska, matematik<br />

och svenska. Elever uppger att deras inflytande över undervisningens<br />

innehåll och upplägg är begränsat. Ett exempel på det är att eleverna sällan är<br />

med och planerar olika kunskapsområden. Lärarna bekräftar att eleverna inte<br />

deltar i planeringen av temaarbeten mer än att de är delaktiga i vilken ordning<br />

läsårets olika temaarbeten ska genomföras. Överhuvudtaget tycks elevernas<br />

inflytande när det gäller lärandet vara begränsat till i vilken ordning olika moment<br />

ska göras.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan bör arbeta för att öka elevernas medvetenhet<br />

om målen för utbildningen samt för att öka elevernas inflytande över undervisningen<br />

utformning och över sitt eget lärande.<br />

1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att<br />

arbeta i demokratiska former.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att stödja<br />

elevernas utveckling och lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

1.4.5 Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och<br />

ligger till grund till fortsatt skolgång.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

7 (13)<br />

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov<br />

Bedömningspunkter<br />

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar,<br />

erfarenheter och tänkande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt läroplanen ska undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar<br />

och behov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter,<br />

språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling.<br />

Läraren ska utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter<br />

och tänkande.<br />

Lärare vid Långavekaskolan uppger att lokalernas beskaffenhet försvårar möjligheterna<br />

att ge eleverna den individanpassning de har rätt till. Vid samtal med<br />

elever bekräftas att undervisningen inte alltid är anpassad till elevers olika behov<br />

och förutsättningar. I den kvalitetsredovisning för Långavekaskolan inspektörerna<br />

tar del av står att det är svårt för skolan att hinna med sitt uppdrag och<br />

att hemmen därför behöver bli en naturlig del av skolarbetet.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan bör utveckla sitt arbete med att anpassa<br />

undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov. Inspektörerna vill<br />

betona att skolan har ansvar för elevernas måluppfyllelse. Ett gott samarbete<br />

med föräldrar är av stor betydelse för elevernas studieframgångar men kan inte<br />

ersätta skolans ansvar för att uppfylla de krav styrdokumenten ställer på undervisningens<br />

kvalitet och innehåll.<br />

1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller<br />

författningarnas krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

8 (13)<br />

2 Normer och värden<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka<br />

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta<br />

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en<br />

trygg miljö.<br />

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

2.1.3 Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av<br />

barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen<br />

bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet.<br />

Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön,<br />

etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller<br />

funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande<br />

behandling. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen<br />

följas upp och ses över. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i<br />

arbetet med en likabehandlingsplan ska likabehandlingsplanen upprättas, följas<br />

upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet<br />

för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas<br />

deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad.<br />

Vid inspektionstillfället har Långavekaskolan en likabehandlingsplan som är<br />

gemensam med övriga skolor inom Skogstorpsområdet. Detta innebär att de<br />

specifika behov som finns vid just Långavekaskolan inte framgår. Inte heller<br />

anges tydligt vilka åtgärder som ska genomföras på skolan kommande år. Vidare<br />

framgår det inte om en kartläggning av verksamhetens behov genomförts


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

9 (13)<br />

eller hur och om eleverna varit delaktiga i framtagande av planen. Perspektivet<br />

om vuxna kränker barn berörs inte alls i likabehandlingsplanen.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att likabehandlingsplanen inte till alla delar uppfyller<br />

de krav som ställs på en sådan plan.<br />

Sedan inspektionsbesöken gjordes i Falkenbergs kommun har lagen om förbud<br />

mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphört<br />

att gälla. Lagen upphörde att gälla den 1 januari 2009. Därefter gäller i stället<br />

14 a kap. skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen<br />

(2008:567).<br />

Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009 ska beakta bestämmelserna<br />

i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot diskriminering,<br />

trakasserier och kränkande behandling. Det finns inget som hindrar<br />

att skolan/verksamheten för samman de planer som ska upprättas till ett dokument.<br />

Barns och elevers medverkan vid upprättandet m.m. av nämnda planer<br />

regleras i förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet<br />

med planer mot diskriminering och kränkande behandling.<br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för<br />

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra<br />

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt<br />

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.<br />

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i<br />

enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med<br />

författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

10 (13)<br />

3.1.4 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan<br />

föranleda obetydlig kostnad för eleverna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

3.2 Personalens utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i<br />

huvudsak bedriver.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

3.2.2 Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

3.3 Rektors ansvar<br />

Bedömningspunkter<br />

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare<br />

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt skollagen ska det för ledningen av utbildningen i skolorna finnas rektorer.<br />

Rektorn ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det åligger<br />

rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Som pedagogisk ledare<br />

och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande<br />

ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen.<br />

Rektorerna vid Långavekaskolan har sina arbetsrum förlagda till Skogstorpsskolan.<br />

Personal, rektor och elever uppger att rektorerna sällan besöker verksamheten<br />

vid Långavekaskolan. Däremot genomförs medarbetarsamtal och konferenser<br />

regelbundet och den rektor inspektörerna samtalar med vid besöket uppger<br />

att det är genom detta hon skaffar sig förtrogenhet med verksamheten. Hon


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

11 (13)<br />

instämmer dock i att förtrogenheten med verksamheten borde utvecklas och<br />

påtalar att rektorerna har så stort ansvarsområde att det är svårt att hinna hålla<br />

sig förtrogen med verksamheten. Vid samtal med elever framkommer att de vet<br />

vilka rektorerna är men inte vem av dem som är just deras rektor.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolledningens förtrogenhet med det dagliga<br />

arbetet bör utvecklas samt att ansvarsfördelningen bör förtydligas så att varje<br />

elev vet vem som är rektor för henne eller honom.<br />

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och<br />

skolbarnsomsorg iakttas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

3.4 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningspunkter<br />

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp<br />

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i<br />

åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot<br />

uppställda mål. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten<br />

följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Enligt läroplanen<br />

ansvarar rektorn för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans<br />

resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till<br />

målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans<br />

resultat.<br />

Skolan liksom övriga grundskolor i kommunen saknar ett systematiskt kartläggningsarbete<br />

avseende skolans förutsättningar. Därmed saknar skolan en<br />

tydlig koppling mellan förutsättningarna och det arbete som ska genomföras i


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

12 (13)<br />

verksamheten. Som nämndes i avsnittet 1.2.1 genomför inte skolans lärare, på ett<br />

systematiskt sätt, någon uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling<br />

(individnivå) i årskurserna 1–5. Skolan saknar därmed underlag för att<br />

utvärdera kunskapsresultaten på skolnivå avseende bland annat årskurs 5. Därigenom<br />

saknar skolan underlag för att skapa en förståelse för varför resultaten<br />

ser ut som de gör (resultatförståelse) på skolnivå.<br />

En förutsättning för att rektorn ska kunna fullfölja sitt ansvar med att följa upp<br />

och utvärdera skolans samlade resultat i årskurs 5 är att lärarna följer upp elevernas<br />

kunskapsutveckling i alla ämnen på individnivå och klassnivå. Det är<br />

alltså av vikt att rektorn efterfrågar uppföljningar och utvärderingar av kunskapsresultaten<br />

på individ och klassnivå. I likhet med övriga skolor i Falkenbergs<br />

kommun sker inte detta i tillräcklig utsträckning.<br />

Långavekaskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan.<br />

För att få delta i försöksverksamheten ska kommuner och deltagande skolor<br />

uppfylla vissa nationellt fastställda krav. I stort handlar det om ett tydliggörande<br />

av de krav som redan ställs på kommuner och skolor inom ramen för måloch<br />

resultatstyrningen av skolan. De skolor som deltar i försöket ska bl.a. ha<br />

tillfredsställande kvalitetssäkringssystem där problem upptäcks och kan åtgärdas<br />

i tid. Det är därför anmärkningsvärt att kommunens skolor inte systematiskt<br />

följer upp och utvärderar elevernas resultat.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan bör utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete<br />

så att sambanden mellan förutsättningarna, arbetet i verksamheten och<br />

måluppfyllelsen i samtliga ämnen analyseras.<br />

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller<br />

förordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska kvalitetsredovisningarna innehålla<br />

en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen<br />

har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive<br />

skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I<br />

kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten<br />

och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Arbetet med kvalitetsredovisning<br />

ska främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga<br />

utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge<br />

information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Förordningen ställer<br />

krav på att elever, lärare och övrig personal ska medverka i utarbetandet och att<br />

elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta. I kvalitetsredovisningen ska<br />

dessutom uppföljningen och utvärderingen av likabehandlingsplanen redovisas.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

13 (13)<br />

Långavekaskolans kvalitetsredovisning 2008 saknar redovisning och uppföljning<br />

av kunskapsresultaten i relation till nationella mål. Vidare är målbeskrivningarna<br />

otydliga vilket gör det svårt att utvärdera måluppfyllelsen. Utvärderingen<br />

av likabehandlingsplanen som ska ingå i en verksamhets kvalitetsredovisning<br />

saknas.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan måste utveckla innehållet i kvalitetsredovisningen<br />

bland annat så att den tydligare redovisar kunskapsresultaten. Se<br />

vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning.<br />

Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.<br />

ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande<br />

behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft<br />

den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar<br />

som avser 2009.<br />

2009-03-13 Göteborg<br />

Anna Wide<br />

Erik Bergeå


Regelbunden tillsyn i Falkenbergs kommun<br />

Långåsskolan<br />

Dnr 43-SV2008:535<br />

Regelbunden tillsyn i Långåsskolan<br />

Förskoleklass<br />

Grundskola årskurserna 1–5<br />

Inledning<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har granskat verksamheten i Falkenbergs kommun och besökt Långåsskolan<br />

den 15 oktober 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga<br />

för den regelbundna tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning<br />

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens<br />

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.<br />

Information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats<br />

(www.skolinspektionen.se/Regelbunden tillsyn).<br />

Inom de områden där <strong>Skolinspektionen</strong> bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen<br />

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till <strong>Skolinspektionen</strong><br />

inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionen</strong>s beslut, dvs. senast<br />

den 13 juni 2009.<br />

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och skolan,<br />

dels den information som samlats in under besöket. I Långåsskolan intervjuades<br />

rektorn, lärare och elever. Även annan information om kommunen och skolan från<br />

Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har<br />

använts.<br />

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i<br />

rapporten.<br />

Tabell 1: Antal elever på Långåsskolan<br />

Långåsskolan<br />

Beskrivning av skolan<br />

Antal elever<br />

Förskoleklass 11<br />

Grundskola 55<br />

Källa: Falkenbergs kommun


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

2 (14)<br />

Långåsskolan är belägen i Långås, ett samhälle cirka en mil norr om Falkenberg. Skolan<br />

är liten, här går cirka 70 barn och elever i förskoleklass och grundskola årskurserna 1–5.<br />

Skolan är en av tre i Skogstorpsområdet och de flesta elever fortsätter sin skolgång i<br />

årskurserna 6–9 vid Skogstorpsskolan.<br />

Långåsskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3 (14)<br />

Bedömningar<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Kunskaper<br />

Inom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet för att<br />

varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner.<br />

Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen.<br />

1.1 Kunskapsresultat<br />

Tabell 2: Måluppfyllelse i årskurs 5<br />

Långåsskolan<br />

Riket<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008<br />

Andel (%) som ej nått målen i<br />

samtliga ämnen<br />

. . . . . .<br />

. = Uppgift saknas<br />

Kommentar och bedömning:<br />

Eleverna vid Långåsskolan testas kontinuerligt i ämnena svenska och matematik samt<br />

med hjälp av nationella ämnesprov i årskurs 5. Resultaten vid nationella ämnesprov i<br />

årskurs 5 år 2007 visar att en absolut majoritet av eleverna når kravnivån i samtliga<br />

ämnen.<br />

En samlad bild av elevernas resultat i förhållande till kursplanernas mål att uppnå i<br />

årskurs 5 saknas dock. Eftersom skolan inte gör någon uppföljning och utvärdering av i<br />

vilken mån eleverna når mål att uppnå i årskurs 5 kan inspektörerna inte bedöma måluppfyllelsen<br />

avseende kunskapsresultaten.<br />

1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla<br />

ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

4 (14)<br />

Motivering<br />

Lärarna ska, enligt läroplanen, utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera<br />

varje elevs kunskapsutveckling. För varje ämne finns en kursplan. I kursplanen<br />

anges de mål som undervisningen ska sträva mot, och de mål som eleverna ska<br />

ha uppnått efter det femte och nionde skolåret. I kursplanerna för ämnena matematik,<br />

svenska och svenska som andra språk anges även de mål som eleverna<br />

ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret.<br />

Vid Långåsskolan följs elevernas kunskapsutveckling, i relation till nationella<br />

mål, kontinuerligt upp i svenska, engelska och matematik. Skolan använder sig<br />

bland annat av de nationella ämnesproven i dessa ämnen som ett led i utvärderingen<br />

av elevernas kunskapsutveckling. Vid samtal med lärare och elever<br />

framkommer att lärarna har god kunskap om elevernas kunskapsutveckling i<br />

samtliga ämnen i årskurs 5 på individnivå. Dock framkommer vid intervjuer att<br />

skolan behöver se över sina rutiner för den fortlöpande uppföljningen och utvärderingen<br />

av elevernas kunskapsutveckling som ska ske under hela skoltiden<br />

i alla ämnen. Den uppföljning och utvärdering som lärarna ska göra av varje<br />

elevs kunskapsutveckling är en förutsättning för att skolans samlade resultat ska<br />

kunna utvärderas och följas upp. Se vidare avsnitt 3.4 i denna rapport.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är att elevernas kunskapsutveckling måste följas<br />

upp och utvärderas i alla ämnen.<br />

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala<br />

utveckling bäst kan stödjas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

Motivering<br />

Enligt grundskoleförordningen ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare<br />

minst en gång varje termin samtala om hur elevernas kunskapsutveckling och<br />

sociala utveckling bäst kan stödjas.<br />

Mot bakgrund av <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning i avsnittet 1.2.1, att lärarna inte<br />

följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, ställer<br />

sig <strong>Skolinspektionen</strong> tveksam till om utvecklingssamtalen alltid håller god<br />

kvalitet.<br />

1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

5 (14)<br />

Motivering<br />

Enligt grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en individuell<br />

utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att<br />

eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för<br />

läroplanen och kursplanerna.<br />

Varje elev har en individuell utvecklingsplan och dessa upprättas vid utvecklingssamtalet.<br />

Planen är oftast fokuserad på kunskapsutvecklingen i svenska,<br />

engelska och matematik samt elevens sociala utveckling. Vid en granskning av<br />

elevernas IUP:er finner inspektörerna att dessa i stället för att ange hur eleverna<br />

ska arbeta för att nå målen i kursplanerna ofta blir en typ av åtgärdsprogram.<br />

Exempel på vad som anges kan vara ”göra läxor” eller ”arbeta mer koncentrerat”.<br />

Den typen av mål saknar enligt inspektörerna anknytning till nationella<br />

mål.<br />

Vid tidpunkten för inspektionsbesöket har ett beslut att införa en digital IUP i<br />

kommunens samtliga skolor fattats. Långåsskolan kommer att lämna det system<br />

man hittills haft för arbetet med IUP och gå över till en digital IUP. Vid intervjuer<br />

med lärare ställer de sig positiva till detta då de ser en möjlighet att då tydligare<br />

kunna visa på elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella<br />

målen i samtliga ämnen.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att de individuella utvecklingsplanerna bör utvecklas<br />

för att på ett mer utförligt sätt omfatta kursplanernas kunskapsmål.<br />

I sammanhanget vill <strong>Skolinspektionen</strong> erinra om att från och med den 15 juli<br />

2008 har bestämmelsen i grundskoleförordningen om individuell utvecklingsplan<br />

bland annat ändrats på så sätt att en sådan plan inte enbart ska vara framåtsyftande.<br />

Den ska innehålla omdömen om elevens kunskapsutveckling i varje<br />

ämne. Dessa omdömen får vara betygsliknande men de bör anpassas till elevernas<br />

ålder och förutsättningar. Det är rektorn som beslutar om den närmare utformningen.<br />

Planen får också innehålla annan information om elevens skolgång<br />

om rektorn beslutar detta. Se även Skolverkets allmänna råd om den individuella<br />

utvecklingsplanen.<br />

1.3 Bedömning<br />

Bedömningspunkter<br />

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers<br />

kunskapsutveckling.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

6 (14)<br />

1.3.2 Vid bedömning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

1.4 Genomförande av utbildningen<br />

Bedömningspunkter<br />

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans<br />

utbildning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

1.4.2 Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas.<br />

Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras<br />

ålder och mognad. Enligt läroplanen ska skolan klargöra för elever och föräldrar<br />

vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter<br />

och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan<br />

är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers<br />

och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt<br />

som underlag för den enskildes val i skolan. Det är inte tillräckligt att i undervisningen<br />

förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar.<br />

Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna<br />

för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett<br />

personligt ansvar.<br />

Eleverna vid Långåsskolan har regelbundna klassråd och elevråd och berättar<br />

vid intervju att de tycker att de kan vara med och påverka t.ex. inköp till skolgården.<br />

Intervjuer och lektionsbesök visar att eleverna har relativt god kunskap om att<br />

det finns mål att uppnå i samtliga ämnen men deras möjlighet att påverka sitt<br />

eget lärande varierar mellan lärare och ämne.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är att skolan bör arbeta för att ge eleverna ett<br />

successivt allt större inflytande över det egna lärandet.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

7 (14)<br />

1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att<br />

arbeta i demokratiska former.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att stödja<br />

elevernas utveckling och lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.4.5 Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och<br />

ligger till grund till fortsatt skolgång.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov<br />

Bedömningspunkter<br />

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter<br />

och tänkande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller<br />

författningarnas krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

2 Normer och värden<br />

Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimulera<br />

eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till<br />

uttryck i vardaglig handling.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

8 (14)<br />

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

2.1.3 Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av<br />

barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen<br />

bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet.<br />

Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön,<br />

etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller<br />

funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande<br />

behandling. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen<br />

följas upp och ses över. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i<br />

arbetet med en likabehandlingsplan ska likabehandlingsplanen upprättas, följas<br />

upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet<br />

för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas<br />

deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad.<br />

Vid inspektionstillfället har Skogstorpsområdet, där Långåsskolan ingår, en<br />

gemensam likabehandlingsplan som gäller för läsåret 06/07, någon reviderad<br />

upplaga för år 2008 finns inte klar vid inspektionstillfället. Ett av kraven enligt<br />

lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling är att<br />

likabehandlingsplanen årligen ska följas upp och ses över under medverkan av<br />

barnen eller eleverna. Likabehandlingsplanen saknar en specifik redovisning av<br />

verksamhetens behov utifrån en aktuell kartläggning, som utgångspunkt för<br />

vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att likabehandlingsplanen inte till alla delar uppfyller<br />

de krav som ställs på en sådan plan.<br />

Sedan inspektionsbesöken gjordes i Falkenbergs kommun har lagen om förbud<br />

mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphört<br />

att gälla. Lagen upphörde att gälla den 1 januari 2009. Därefter gäller i stäl-


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

9 (14)<br />

let 14 a kap. skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen<br />

(2008:567).<br />

Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009 ska beakta bestämmelserna<br />

i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot diskriminering,<br />

trakasserier och kränkande behandling. Det finns inget som hindrar<br />

att skolan/verksamheten för samman de planer som ska upprättas till ett dokument.<br />

Barns och elevers medverkan vid upprättandet m.m. av nämnda planer<br />

regleras i förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet<br />

med planer mot diskriminering och kränkande behandling.<br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetens<br />

ledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar<br />

dessa grupper. Den regelbundna tillsynen granskar dessutom rektors och personalens<br />

ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans<br />

kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.<br />

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt grundskoleförordningen finns en kursplan för varje ämne. I kursplanen<br />

anges bl.a. de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och det nionde<br />

skolåret.<br />

Eleverna i årskurser 1–5 vid Långåsskolan erbjuds inte undervisning i ämnet<br />

hem- och konsumentkunskap på ett systematiskt och organiserat sätt förrän i<br />

årskurs 6. Det innebär att eleverna inte ges möjlighet att nå kursplanernas mål<br />

att uppnå för årskurs 5 före utgången av årskurs 5.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att eleverna vid Långåsskolan inte ges förutsättningar<br />

att nå målen före utgången av årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap<br />

vilket måste åtgärdas.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

10 (14)<br />

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i<br />

enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt grundskoleförordningen ska styrelsen erbjuda ett allsidigt urval av ämnen<br />

som elevens val. I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val.<br />

Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller<br />

flera ämnen. Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenligt<br />

med målen i den kursplan eller de kursplaner som fastställts för det ämne<br />

eller ämnen som utgör elevens val.<br />

Vid Långåsskolan erbjuds inte elevens val enligt elever, lärare och rektorerna.<br />

Flertalet av eleverna vid Långåsskolan fortsätter till årskurs 6 vid Skogstorpskolan<br />

och där anordnas elevens val. Skolan bör dock tillsammans med Skogstorpsskolan<br />

kartlägga om elevens val erbjuds till eleverna i tillräcklig utsträckning.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att elevens val inte anordnas vid Långåsskolan vilket<br />

måste åtgärdas. Skolan bör tillsammans med Skogstorpsskolan diskutera formerna<br />

för elevens val så att syftet med elevens val uppnås under elevens grundskoletid.<br />

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med<br />

författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt grundskoleförordningen ska undervisning i svenska som andraspråk om<br />

det behövs anordnas för elever som är berättigade till det enligt förordningen.<br />

Undervisningen i svenska som andraspråk ska anordnas i stället för undervisning<br />

i svenska.<br />

Intervjuer med lärare och rektorerna visar att det finns elever vid skolan som är i<br />

behov av undervisning i svenska som andraspråk. Undervisningen ges företrädesvis<br />

som stöd i svenska och kursplanen för svenska som andraspråk är inte<br />

styrande för undervisningen. Lektionerna anordnas inte heller på tid när resten<br />

av klassen har svenska utan eleverna lämnar lektioner i olika ämnen för att få<br />

stöd i svenska under denna tid.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är att undervisningen inte uppfyller grundskoleförordningens<br />

krav att svenska som andraspråk ska anordnas för berörda elever<br />

i stället för undervisning i svenska.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

11 (14)<br />

3.1.4 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan<br />

föranleda obetydlig kostnad för eleverna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.2 Personalens utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak<br />

bedriver.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.2.2 Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.3 Rektors ansvar<br />

Bedömningspunkter<br />

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare<br />

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Om en elev inte kan få utbildning som i rimlig grad är anpassad efter elevens<br />

situation och förutsättningar får styrelsen efter att ha hört elevvårdskonferensen<br />

enligt grundskoleförordningen besluta om anpassad studiegång för eleven. Därvid<br />

får avvikelser göras från timplanen. I Falkenbergs kommun är detta delegerat<br />

till rektorerna.<br />

Vid Långåsskolan finns ett antal elever som av olika anledningar behöver anpassad<br />

studiegång för att klara skolarbetet. Intervjuer och verksamhetsbesök


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

12 (14)<br />

visar att skolan på ett genomtänkt sätt försökt lösa skolsituationen på bästa sätt<br />

för eleverna, men att formella beslut saknas.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning är att beslut om anpassad studiegång måste fattas<br />

för de elever som är i behov av detta.<br />

3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och<br />

skolbarnsomsorg följs.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

X<br />

Åtgärder behövs<br />

3.4 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningspunkter<br />

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp<br />

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i<br />

åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot<br />

uppställda mål. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten<br />

följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Enligt läroplanen<br />

ansvarar rektorn för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans<br />

resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till<br />

målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans<br />

resultat.<br />

Skolan liksom övriga grundskolor i kommunen saknar ett systematiskt kartläggningsarbete<br />

avseende skolans förutsättningar. Därmed saknar skolan en<br />

tydlig koppling mellan förutsättningarna och det arbete som ska genomföras i<br />

verksamheten. Som nämndes i avsnittet 1.2.1 genomför skolans lärare, på ett<br />

systematiskt sätt, en uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling<br />

(individnivå) i årskurs 5. Dock behöver lärarna utveckla den uppföljning<br />

och utvärdering som ska ske fortlöpande. Därmed har rektorn underlag för att<br />

göra sammanställningar på skolnivå i årskurs 5, men sådana resultatsammanställningar<br />

görs inte.<br />

En förutsättning för att rektorn ska kunna fullfölja sitt ansvar med att följa upp<br />

och utvärdera skolans samlade resultat i årskurs 5 är att lärarna följer upp elevernas<br />

kunskapsutveckling i alla ämnen på individnivå och klassnivå. Det är<br />

alltså av vikt att rektorn efterfrågar uppföljningar och utvärderingar av kun-


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

13 (14)<br />

skapsresultaten på individ och klassnivå. I likhet med övriga skolor i Falkenbergs<br />

kommun sker inte detta i tillräcklig utsträckning.<br />

Skolan liksom övriga grundskolor i kommunen saknar ett systematiskt kartläggningsarbete<br />

avseende skolans förutsättningar. Därmed saknar skolan en<br />

tydlig koppling mellan förutsättningarna och det arbete som ska genomföras i<br />

verksamheten. Som nämndes i avsnittet 1.2.1 genomför inte skolans lärare, på ett<br />

systematiskt sätt, någon uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling<br />

(individnivå) i årskurserna 1–5. Skolan saknar därmed underlag för att<br />

utvärdera kunskapsresultaten på skolnivå avseende bland annat årskurs 5. Därigenom<br />

saknar skolan underlag för att skapa en förståelse för varför resultaten<br />

ser ut som de gör (resultatförståelse) på skolnivå.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan bör utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete<br />

så att sambanden mellan förutsättningarna, arbetet i verksamheten och<br />

måluppfyllelsen i samtliga ämnen analyseras.<br />

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller<br />

förordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska kvalitetsredovisningarna innehålla<br />

en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen<br />

har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive<br />

skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I<br />

kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten<br />

och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Arbetet med kvalitetsredovisning<br />

ska främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga<br />

utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge<br />

information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Förordningen ställer<br />

krav på att elever, lärare och övrig personal ska medverka i utarbetandet och att<br />

elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta. I kvalitetsredovisningen ska<br />

dessutom uppföljningen och utvärderingen av likabehandlingsplanen redovisas.<br />

Skolan har upprättat en skriftlig kvalitetsredovisning avseende läsåret 2007/08.<br />

Befintlig kvalitetsredovisning saknar redovisning och uppföljning av kunskapsresultaten<br />

i relation till nationella mål att uppnå i årskurs 5. Utvärderingen av<br />

likabehandlingsplanen som ska ingå i en verksamhets kvalitetsredovisning saknas.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan måste utveckla innehållet i kvalitetsredovisningen<br />

så att den tydligare redovisar kunskapsresultat i årskurs 5 i fler ämnen.<br />

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

14 (14)<br />

Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.<br />

ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande<br />

behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft<br />

den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar<br />

som avser 2009.<br />

2009-03-13 Göteborg<br />

Karin Widlund<br />

Helén Svelid


Regelbunden tillsyn i Falkenbergs kommun<br />

Okome skola<br />

Dnr 43-SV2008:535<br />

Regelbunden tillsyn i Okome skola<br />

Förskoleklass<br />

Grundskola årskurs 1–5<br />

Inledning<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> har granskat verksamheten i Falkenbergs kommun och besökt Okome<br />

skola den 21 oktober 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga<br />

för den regelbundna tillsynen.<br />

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning<br />

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens<br />

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet.<br />

Information om den regelbundna tillsynen finns på <strong>Skolinspektionen</strong>s webbplats<br />

(www.skolinspektionen.se/Regelbunden tillsyn).<br />

Inom de områden där <strong>Skolinspektionen</strong> bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen<br />

och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till <strong>Skolinspektionen</strong><br />

inom tre månader från dagen för <strong>Skolinspektionen</strong>s beslut, dvs. senast<br />

den 13 juni 2009.<br />

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga<br />

inspektörerna.<br />

Underlag<br />

Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och skolan,<br />

dels den information som samlats in under besöket. I Okome skola intervjuades<br />

rektorn, lärare och elever. Även annan information om kommunen och skolan från<br />

Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har<br />

använts.<br />

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i<br />

rapporten.<br />

Tabell 1: Antal elever på Okome skola<br />

Okome skola<br />

Beskrivning av skolan<br />

Antal elever<br />

Förskoleklass 9<br />

Grundskola 57<br />

Källa: Falkenbergs kommun


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

2 (14)<br />

Okome skola är belägen i ett litet samhälle ett par mil utanför kommunens centralort,<br />

Falkenberg. Skolan hör till skolområdet Ullared.<br />

Skolan är omgiven av naturområden och dessa används regelbundet i det pedagogiska<br />

arbetet. I lokalerna bedrivs också skolbarnsomsorgsverksamhet samt förskoleverksamhet.<br />

Dessa verksamheter bedöms i separata verksamhetsrapporter och inte i denna<br />

skolrapport.<br />

Verksamheten är organiserad i åldersblandade klasser en för förskoleklass och årskurs<br />

1, en för årskurserna 2–3 samt en för årskurserna 4–5.<br />

Skolan leds av en rektor som tillsammans med andra rektorer i området bildar Ullaredsområdets<br />

ledningsgrupp. Rektorerna i området har sina arbetsrum lokaliserade till<br />

Apelskolan i Ullared.<br />

Okome skola deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

3 (14)<br />

Bedömningar<br />

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när <strong>Skolinspektionen</strong><br />

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en<br />

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd.<br />

1 Kunskaper<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och<br />

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i<br />

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att<br />

nå målen.<br />

1.1 Kunskapsresultat<br />

Tabell 2: Måluppfyllelse i årskurs 5<br />

Andel (%) som ej nått målen i<br />

samtliga ämnen<br />

Okome skola<br />

Riket<br />

2004 2005 2006 2007 2008 2008<br />

. . . . . .<br />

. = Uppgift saknas<br />

Kommentar och bedömning:<br />

Eleverna testas kontinuerligt i ämnena svenska och matematik samt med hjälp av nationella<br />

ämnesprov, då även i engelska, i årskurs 5. En samlad bild av elevernas resultat<br />

i förhållande till kursplanernas mål att uppnå i samtliga ämnen i årskurs 5 saknas dock.<br />

Resultaten vid nationella ämnesprov i årskurs 5 år 2007 visar att en absolut majoritet av<br />

eleverna når kravnivån för samtliga delprov. Sammanställning av resultaten från tidigare<br />

år finns inte. Skolan har dock utarbetat rutiner för att i framtiden sammanställa<br />

dessa resultat.<br />

Eftersom skolan inte gör någon uppföljning av i vilken mån eleverna når mål att uppnå<br />

i samtliga ämnen i årskurs 5 kan <strong>Skolinspektionen</strong> inte bedöma måluppfyllelsen avseende<br />

kunskapsresultaten.<br />

1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat<br />

Bedömningspunkter<br />

1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla<br />

ämnen i förhållande till styrdokumentens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

4 (14)<br />

Motivering<br />

Lärarna ska, enligt läroplanen, utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera<br />

varje elevs kunskapsutveckling. För varje ämne finns en kursplan. I kursplanen<br />

anges de mål som undervisningen ska sträva mot, och de mål som eleverna ska<br />

ha uppnått efter det femte och nionde skolåret. I kursplanerna för ämnena matematik,<br />

svenska och svenska som andra språk anges även de mål som eleverna<br />

ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret.<br />

Vid Okome skola följs elevernas kunskapsutveckling kontinuerligt upp i matematik<br />

och svenska genom olika diagnostiska tester. I årskurserna 1–5 dokumenteras<br />

inte elevernas kunskapsresultat i andra ämnen än engelska, matematik och<br />

svenska. Vidare genomförs nationella ämnesprov i årskurs 5. Dessa prov genomförs<br />

i ämnena engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk.<br />

På Okome skola är resultaten vid nationella ämnesprov kända hos lärare som<br />

undervisat eleverna i tidigare årskurser och används som ett redskap i skolans<br />

utvecklingsarbete. Vid samtal med lärare, rektorn och elever framkommer dock<br />

att lärarna inte gör uppföljningar och utvärderingar av elevernas kunskapsutveckling<br />

i samtliga ämnen. Rektorn påpekar att ett utvecklingsarbete om bedömning<br />

pågår i skolområdet.<br />

Mot bakgrund av att skolan inte följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling<br />

i alla ämnen saknas viktiga underlag för att på individnivå eller på<br />

skolnivå styra resurser till de områden där de behövs bäst eller för att genomföra<br />

förbättringar av undervisningen. Den uppföljning och utvärdering som lärarna<br />

ska göra av varje elevs kunskapsutveckling är en förutsättning för att såväl<br />

enskilda elevers, klassers samt skolans samlade resultat ska kunna utvärderas<br />

och följas upp och riktade insatser vidtagas vid behov. Se vidare avsnitt 3.4 i<br />

denna rapport under Kvalitetsarbete. <strong>Skolinspektionen</strong> vill dessutom påpeka att<br />

från och med innevarande termin har grundskoleförordningens krav på den<br />

individuella utvecklingsplanen (IUP) skärpts så att den ska innehålla omdömen<br />

om elevernas kunskapsutveckling i varje ämne.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att lärarna måste följa upp och utvärdera elevernas<br />

kunskapsutveckling i samtliga ämnen.<br />

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala<br />

utveckling bäst kan stödjas.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt grundskoleförordningen ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare<br />

minst en gång varje termin samtala om hur elevernas kunskapsutveckling och<br />

sociala utveckling bäst kan stödjas.<br />

Mot bakgrund av <strong>Skolinspektionen</strong>s bedömning i avsnittet 1.2.1, att lärarna inte<br />

följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, stäl-


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

5 (14)<br />

ler sig <strong>Skolinspektionen</strong> tveksam till om utvecklingssamtalen alltid håller god<br />

kvalitet.<br />

1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en individuell<br />

utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att<br />

eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för<br />

läroplanen och kursplanerna.<br />

Inspektionen visar att alla elever vid Okome skola har individuella utvecklingsplaner<br />

(IUP) men att eleverna känner till dem i olika hög grad. Elevens IUP redovisar<br />

vilka mål som eleven ska arbeta med under tiden fram till nästa utvecklingssamtal.<br />

I några individuella utvecklingsplaner anges som mål att det är bra<br />

som det är. Denna typ av mål saknar enligt inspektörerna anknytning till nationella<br />

mål och kan knappast sägas vara ett framåtsyftande redskap för elevernas<br />

kunskapsutveckling.<br />

Vid tidpunkten för inspektionsbesöket har ett beslut om att införa en digital IUP<br />

i kommunens samtliga skolor fattats. Okome skola kommer alltså överge det<br />

system man hittills haft för arbetet med IUP och gå över till den digitaliserade<br />

IUP:n. Vid samtal med lärarna uttrycker de en viss oro inför detta.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att de individuella utvecklingsplanerna bör utvecklas<br />

för att på ett mer utförligt sätt omfatta kursplanernas kunskapsmål.<br />

I sammanhanget vill <strong>Skolinspektionen</strong> erinra om att från och med den 15 juli<br />

2008 har bestämmelsen i grundskoleförordningen om individuell utvecklingsplan<br />

bland annat ändrats på så sätt att en sådan plan inte enbart ska vara framåtsyftande.<br />

Den ska innehålla omdömen om elevens kunskapsutveckling i varje<br />

ämne. Dessa omdömen får vara betygsliknande men de bör anpassas till elevernas<br />

ålder och förutsättningar. Det är rektorn som beslutar om den närmare utformningen.<br />

Planen får också innehålla annan information om elevens skolgång<br />

om rektorn beslutar detta. Se även Skolverkets allmänna råd om den individuella<br />

utvecklingsplanen.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

6 (14)<br />

1.3 Bedömning<br />

Bedömningspunkter<br />

1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers<br />

kunskapsutveckling.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

1.3.2 Vid bedömning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

1.4 Genomförande av utbildningen<br />

Bedömningspunkter<br />

1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans<br />

utbildning.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

1.4.2 Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas.<br />

Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras<br />

ålder och mognad. Enligt läroplanen ska skolan klargöra för elever och föräldrar<br />

vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter<br />

och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan<br />

är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers<br />

och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt<br />

som underlag för den enskildes val i skolan. Det är inte tillräckligt att i undervisningen<br />

förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar.<br />

Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna<br />

för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett<br />

personligt ansvar.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

7 (14)<br />

Utifrån de klassrumsobservationer och intervjuer med elever, personal och rektorn<br />

som inspektörerna genomför är intrycket att eleverna endast i ringa omfattning<br />

görs medvetna om målen i läroplanen och de nationella kursplanerna. Det<br />

är främst kursplanernas mål i ämnena engelska, svenska och matematik som i<br />

viss mån synliggörs. Elever uppger att deras inflytande över undervisningens<br />

innehåll och upplägg är begränsat. Ett exempel på det är att eleverna sällan är<br />

med och planerar olika kunskapsområden. Vid samtal med lärarna uppger de<br />

att eleverna delvis är delaktiga i upplägget av undervisningen men att detta<br />

inflytande kanske inte synliggörs för eleverna.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan bör arbeta för att öka elevernas medvetenhet<br />

om målen för utbildningen samt för att öka elevernas inflytande över undervisningen<br />

utformning och över sitt eget lärande.<br />

1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att<br />

arbeta i demokratiska former.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att stödja<br />

elevernas utveckling och lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

1.4.5 Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och<br />

ligger till grund till fortsatt skolgång.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov<br />

Bedömningspunkter<br />

1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar,<br />

erfarenheter och tänkande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

8 (14)<br />

1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt skollagen ska särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.<br />

Vid samtal med lärare och rektorn framkommer att särskilt stöd enbart ges i<br />

ämnena engelska, matematik och svenska trots att det finns elever som skulle<br />

behöva stöd i andra ämnen. Rektorn påpekar dock att de relativt små undervisningsgrupperna<br />

möjliggör att särskilt stöd ges inom ramen för ordinarie undervisning.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> vill påpeka att rätten till särskilt stöd inte är begränsad till<br />

vissa ämnen. <strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att Okome skola måste utreda om alla<br />

elever i behov av särskilt stöd får sådant stöd.<br />

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller<br />

författningarnas krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

2 Normer och värden<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka<br />

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta<br />

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en<br />

trygg miljö.<br />

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro<br />

Bedömningspunkter<br />

2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

9 (14)<br />

2.1.3 Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av<br />

barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen<br />

bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet.<br />

Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön,<br />

etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller<br />

funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande<br />

behandling. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen<br />

följas upp och ses över. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i<br />

arbetet med en likabehandlingsplan ska likabehandlingsplanen upprättas, följas<br />

upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet<br />

för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas<br />

deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad.<br />

Vid inspektionstillfället har Okome skola en likabehandlingsplan som är daterad<br />

till den 17 september 2007, den är alltså mer än ett år gammal. Någon reviderad<br />

likabehandlingsplan för innevarande läsår finns inte. Inte heller följs den upp<br />

och utvärderas i kvalitetsredovisningen. I den plan inspektörerna tar del av<br />

framkommer inte om en kartläggning av verksamhetens behov genomförts eller<br />

hur eleverna varit delaktiga i framtagande av planen. Perspektivet att vuxna kan<br />

kränka barn berörs inte. Vidare anges det inte vilka insatser som ska påbörjas<br />

och genomföras under det kommande året. Planen gäller för grundskola, fritidshem<br />

och förskoleklass men behov och rutiner för de olika verksamheterna är<br />

inte tydliggjort.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att likabehandlingsplanen inte till alla delar uppfyller<br />

de krav som ställs på en sådan plan.<br />

Sedan inspektionsbesöken gjordes i Falkenbergs kommun har lagen om förbud<br />

mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphört<br />

att gälla. Lagen upphörde att gälla den 1 januari 2009. Därefter gäller i stället<br />

14 a kap. skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen<br />

(2008:567).<br />

Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009 ska beakta bestämmelserna<br />

i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot diskriminering,<br />

trakasserier och kränkande behandling. Det finns inget som hindrar<br />

att skolan/verksamheten för samman de planer som ska upprättas till ett dokument.<br />

Barns och elevers medverkan vid upprättandet m.m. av nämnda planer<br />

regleras i förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet<br />

med planer mot diskriminering och kränkande behandling.


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

10 (14)<br />

3 Ledning och kvalitetsarbete<br />

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för<br />

skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra<br />

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt<br />

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.<br />

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i<br />

enlighet med författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt grundskoleförordningen ska styrelsen erbjuda ett allsidigt urval av ämnen<br />

som elevens val. I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val.<br />

Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller<br />

flera ämnen. Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenligt<br />

med målen i den kursplan eller de kursplaner som fastställts för det ämne<br />

eller ämnen som utgör elevens val.<br />

Intervjuer med elever, personal och rektorer visar att vare sig vid Okome skola<br />

eller vid Apelskolan, som är den skola som flertalet av eleverna vid Okome skola<br />

fortsätter till i årskurs 6, anordnar elevens val.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan inte lever upp till författningens krav avseende<br />

elevens val. Skolan bör tillsammans med Apelskolan diskutera formerna<br />

för elevens val så att syftet med elevens val uppnås under elevens grundskoletid.<br />

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med<br />

författningarna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

11 (14)<br />

Motivering<br />

Enligt grundskoleförordningen ska undervisning i svenska som andraspråk om<br />

det behövs anordnas för elever som är berättigade till det enligt förordningen.<br />

Undervisningen i svenska som andraspråk ska anordnas i stället för undervisning<br />

i svenska.<br />

Av intervjuerna med lärare och rektorn framkommer att undervisningen i<br />

svenska som andraspråk ges som stöd inom ämnet svenska och att det saknas<br />

kompetens bland lärarna att undervisa i ämnet. Kursplanen för svenska som<br />

andraspråk är inte styrande för undervisningen.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att undervisningen inte uppfyller grundskoleförordningens<br />

krav att svenska som andraspråk ska anordnas för berörda elever i stället<br />

för undervisning i svenska.<br />

3.1.4 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan<br />

föranleda obetydlig kostnad för eleverna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

3.2 Personalens utbildning<br />

Bedömningspunkter<br />

3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i<br />

huvudsak bedriver.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

3.2.2 Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

12 (14)<br />

3.3 Rektors ansvar<br />

Bedömningspunkter<br />

3.3.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare<br />

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och<br />

skolbarnsomsorg följs.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

3.4 Kvalitetsarbete<br />

Bedömningspunkter<br />

3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp<br />

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i<br />

åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot<br />

uppställda mål. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten<br />

följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Enligt läroplanen<br />

ansvarar rektorn för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans<br />

resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till<br />

målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans<br />

resultat.<br />

Skolan liksom övriga grundskolor i kommunen saknar ett systematiskt kartläggningsarbete<br />

avseende skolans förutsättningar. Därmed saknar skolan en<br />

tydlig koppling mellan förutsättningarna och det arbete som ska genomföras i


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

13 (14)<br />

verksamheten. Som nämndes i avsnittet 1.2.1 genomför inte skolans lärare, på ett<br />

systematiskt sätt, någon uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling<br />

(individnivå) i årskurserna 1–5. Skolan saknar därmed underlag för att<br />

utvärdera kunskapsresultaten på skolnivå avseende bland annat årskurs 5. Därigenom<br />

saknar skolan underlag för att skapa en förståelse för varför resultaten<br />

ser ut som de gör (resultatförståelse) på skolnivå.<br />

En förutsättning för att rektorn ska kunna fullfölja sitt ansvar med att följa upp<br />

och utvärdera skolans samlade resultat i årskurs 5 är att lärarna följer upp elevernas<br />

kunskapsutveckling i alla ämnen på individnivå och klassnivå. Det är<br />

alltså av vikt att rektorn efterfrågar uppföljningar och utvärderingar av kunskapsresultaten<br />

på individ och klassnivå. I likhet med övriga skolor i Falkenbergs<br />

kommun sker inte detta i tillräcklig utsträckning.<br />

Lärarna uppger att det saknats tid för analys och reflektion kring det pedagogiska<br />

arbetet. De är fyllda av entusiasm och iver att gå vidare vilket gör att pågående<br />

arbete inte alltid blir avslutat och utvärderat innan nästa utvecklingsområde<br />

initieras. Dokumentation av genomförda arbeten i syfte att samla erfarenheter<br />

och använda som redskap i utvecklingsarbete brister. Detta bekräftas vid samtal<br />

med rektorn. Därmed blir kvalitetsarbetet inte ett redskap för utveckling av skolans<br />

arbete.<br />

Okome skola deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan. För att<br />

få delta i försöksverksamheten ska kommuner och deltagande skolor uppfylla<br />

vissa nationellt fastställda krav. I stort handlar det om ett tydliggörande av de<br />

krav som redan ställs på kommuner och skolor inom ramen för mål- och resultatstyrningen<br />

av skolan. De skolor som deltar i försöket ska bl.a. ha tillfredsställande<br />

kvalitetssäkringssystem där problem upptäcks och kan åtgärdas i tid. Det<br />

är därför anmärkningsvärt att kommunens skolor inte systematiskt följer upp<br />

och utvärderar elevernas resultat.<br />

<strong>Skolinspektionen</strong> bedömer att skolan bör utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete<br />

så att sambanden mellan förutsättningarna, arbetet i verksamheten och<br />

måluppfyllelsen i samtliga ämnen analyseras.<br />

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller<br />

förordningens krav.<br />

Styrdokumentens mål och<br />

krav uppfylls huvudsakligen<br />

Åtgärder behövs<br />

X<br />

Motivering<br />

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska kvalitetsredovisningarna innehålla<br />

en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen<br />

har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive<br />

skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I<br />

kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten<br />

och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Arbetet med kvalitetsredo-


<strong>Skolinspektionen</strong><br />

14 (14)<br />

visning ska främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga<br />

utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge<br />

information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Förordningen ställer<br />

krav på att elever, lärare och övrig personal ska medverka i utarbetandet och att<br />

elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta. I kvalitetsredovisningen ska<br />

dessutom uppföljningen och utvärderingen av likabehandlingsplanen redovisas.<br />

Okome skolas kvalitetsredovisning 2008 saknar redovisning och uppföljning av<br />

kunskapsresultaten i relation till nationella mål. Vidare är målbeskrivningarna<br />

otydliga vilket gör det svårt att utvärdera måluppfyllelsen. Utvärderingen av<br />

likabehandlingsplanen som ska ingå i en verksamhets kvalitetsredovisning saknas.<br />