PDF-fil, öppnas i nytt fönster

Regelbunden tillsyn i 

Falkenbergs kommun 

Beslut och rapporter 

Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-SV2008:535

Innehåll 

Kommunbeslut 

Verksamhetsrapporter 

Förskoleverksamhet 

Skolbarnsomsorg 

Vuxenutbildning 

Skolrapporter 

Apelskolan 

Fajansskolan 

Falkenbergs Montessoriskola 

Hertingsskolan 

Hjortsbergsskolan 

Ljungbyskolan 

Långavekaskolan 

Långåsskolan 

Okome skola 

Schubergstorpsskolan 

Skogstorpsskolan 

Slöingeskolan 

Söderskolan 

Tullbroskolan 

Tångaskolan 

Vessigebroskolan 

Vinbergsskolan 

Årstadskolan 

Älvseredsskolan och Fageredsskolan 

Ätranskolan 

Falkenbergs gymnasieskola

Beslut 


311 80 FALKENBERG 

2009-03-13 

1 (28) 

Dnr: 43-SV2008:535 

Genomförd regelbunden tillsyn i Falkenbergs kommun 

Inledning 

Skolinspektionen har genomfört regelbunden tillsyn i Falkenbergs kommun av förskoleverksamheten 

och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas 

lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden 15 

september 2008 till den 21 januari 2009. 

Vid den regelbundna tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten 

ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de 

nationella målen. Inspektionen bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna 

ställer på verksamheten. 

Den regelbundna tillsynen behandlar tre områden: Kunskaper, utveckling och lärande, 

Normer och värden samt Ledning och kvalitetsarbete. Tillsynen syftar inte till att 

ge en heltäckande bild av all verksamhet vid den aktuella tidpunkten. Övergripande 

information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats 

(http://www.skolinspektionen.se/Regelbunden tillsyn/). 

Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som granskats och hur 

tillsynen genomförts, samt de bedömningar som gjorts. 

Dessa skriftliga rapporter kompletteras med muntlig återrapportering av inspektörerna 

till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna. 

Underlag 

Underlaget för Skolinspektionens bedömningar av kommunens ansvarstagande är dels 

dokument från kommunen och verksamheterna, dels den information som inspektörerna 

samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Beslutet grundas 

även på annan information om kommunen och verksamheterna från exempelvis 

Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Falkenbergs kommun genomfördes intervjuer 

med representanter för politiker och tjänstemän. Samtliga grundskolor och gymnasieskolor 

samt vissa delar av särskolan och vuxenutbildningen har besökts, men 

däremot inte förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. På skolorna har intervjuer 

genomförts med skolledningen samt med representanter för elever, personal och i vissa 

fall föräldrar. Vidare har intervjuer genomförts med representanter för föräldrar, personal 

och chefer för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. 

Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter 

på sakuppgifter i beslutet. 

Skolinspektionen, Kungsgatan 20, 411 19 GÖTEBORG 

Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04 

www.skolinspektionen.se

Verksamhetens omfattning och 

organisation vid den regelbundna tillsynen 

Beslut 

2009-03-13 

2 (28) 

Dnr: 43-SV2008:535 

Verksamhetsform 

Antal barn/elever/studerande 

Förskoleverksamhet i kommunal regi 1 381 

Skolbarnsomsorg i kommunal regi 1 375 

Förskoleklass 413 

Grundskola 4 335 

Obligatorisk särskola 47 

Gymnasieskola 1 464 

Gymnasiesärskola 12 

Kommunal vuxenutbildning 295 

Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 19 

Svenskundervisning för invandrare 146 

Källa: Falkenbergs kommun 

Falkenbergs kommun är belägen mitt i Hallands län och är till ytan den största kommunen 

i länet. Kommunen klassificeras av Sveriges kommuner och landsting som en 

övrig kommun, över 25 000 invånare. Den sträcker sig cirka tre mil längs kusten och 

omkring fem mil in i landet. I kommunen bor drygt 40 000 personer, varav cirka hälften 

i och kring centralorten Falkenberg vid ån Ätrans mynning i Kattegatt. 

Andra tätorter i kommunen är Fegen, Glommen, Heberg, Köinge, Långås, Skogstorp, 

Slöinge, Ullared, Vessigebro, Vinberg, Älvsered och Ätran. Kommunens verksamheter 

är placerade dels i tätorten Falkenberg, dels i kommunens övriga tätorter. 

Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) statistik för år 2007 har 23 procent av befolkningen 

en eftergymnasial utbildning. Detta kan jämföras med Hallands län, 32 procent och 

riket 35 procent. 

Barn- och utbildningsnämnden är kommunens styrelse för barnomsorg och utbildning. 

Nämnden leder verksamheten genom en förvaltning vilken leds av en förvaltningschef. 

Kommunens förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och grundskolor är organiserade i 

områden.

Beslut 

2009-03-13 

3 (28) 

Dnr: 43-SV2008:535 

Tabell 1: Förskoleverksamhetens, Skolbarnsomsorgens och grundskolans organisation 

Skogstorp Söder Tullbro Tånga Ullared 


Slöingeskola 



Ätranskolan 

Förskoleklass och 

årskurserna 1–5 


















Ljungbyskolan 



Okomeskolan 






Årstadskolan 



Fajansskolan 



Falkenbergs 

Montessori 



Fageredsskolan 



Söderskolan 






Tångaskolan 



Älvseredsskolan 



Tullbroskolan 

Apelskolan 

Årskurserna 6–9 



Obligatoriska 

särskolan 

Inom respektive område finns dessutom familjedaghem, förskolor och fritidshem. Förskoleverksamheten 

i Falkenbergs kommun bedrivs i form av förskola och familjedaghem. 

Av kommunens samtliga barn i åldrarna 1-5 år är drygt 78 procent inskrivna i 

förskoleverksamhet att jämföra med drygt 80 procent i riket. Sammanlagt finns det 33 

kommunala förskolor varav en tillhandahåller barnomsorg kvällstid, nätter och helger 

för barn upp till och med 12 år. Dessutom finns 31 familjedaghem. I kommunen finns 

också 18 enskilda förskolor som kommunen har tillsynsansvar för och som därför inte 

omfattas av Skolinspektionens regelbundna tillsyn. I Falkenberg bedrivs skolbarnsomsorgen 

endast i form av fritidshem. I kommunen finns även ett fritidshem som bedrivs i 

enskild regi, men även denna verksamhet har kommunen tillsynsansvar för. 

Den obligatoriska särskolan är organiserad så att eleverna i grundsärskolans årskurser 

1–6 går på Hjortbergsskolan och eleverna i årskurserna 7–9 går på Tullbroskolan. Därutöver 

finns även Björkskolan som framför allt tar emot elever med autism eller autismliknande 

tillstånd. Träningsskolans elever går på Hjortsbergsskolan. 

Sedan år 2002 är rektorerna för både förskola, fritidshem och skola organiserade i en 

teamorganisation. Detta innebär att rektorerna inom ett skolområde har ett nära samarbete. 

Detta underlättas av att de i de flesta fall har sin huvudsakliga fysiska arbetsplats 

på samma ställe. Syftet med organisationen är att skapa kontinuitet i barnens lärande 

genom ett 1-16 års perspektiv. Syftet är också att få ett mer effektivt resursutnyttjande 

och att teamet ska ta ett gemensamt ansvar för områdets utveckling.

Beslut 

2009-03-13 

4 (28) 

Dnr: 43-SV2008:535 

Falkenbergs gymnasieskola har 13 nationella program, individuellt program och två 

specialutformade program samt gymnasiesärskola med specialutformade program. 

Skolan är centralt belägen i Falkenberg. Ledningen av skolan består av en chef benämnd 

gymnasieledare, fem programansvariga rektorer samt en controller. Under år 

2008 har det skett förändringar inom ledningsgruppen bland annat med en ny chef 

(gymnasieledare) och två rektorer som slutat och ersatts av nya. Gymnasiechefen arbetar 

vid tiden för inspektionen tillfälligtvis även deltid som förvaltningschef med ansvar 

för gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor. 

Vuxenutbildningen är centralt belägen i Falkenberg. Undervisningen bedrivs i olika 

byggnader. I gymnasieskolans huvudbyggnad finns skolledningen och en del av verksamheten. 

Ledningen av vuxenutbildningen består av en chef benämnd gymnasieledare, 

en rektor som ansvarar för all vuxenutbildning utom särvux. En annan rektor har 

förutom ansvar för några gymnasieprogram även ansvar för gymnasiesärskolan samt 

särvux. De båda rektorerna är nyanställda hösten 2008. Under en relativt kort tidsperiod 

har det varit flera byten av rektorer inom vuxenutbildningen i kommunen. 

Verksamheten är organiserad i svenskundervisning för invandrare (sfi), grundläggande- 

och gymnasial vuxenutbildning. Dessutom finns ”Flexverket” som är namnet på en 

lokalt utformad verksamhet som ger möjlighet att studera utanför schemalagda studiegångar. 

Vidare finns ”Vårdvux” med omvårdnadsutbildningar samt särvuxutbildning. 

Vid vuxenutbildningen bland annat inom ”Lärcentrum Falkenberg” förekommer också 

olika typer av uppdrags- och högskoleutbildningar eller enstaka kurser som dock inte 

omfattas av den regelbundna tillsynen. 

Inom Barn- och utbildningsförvaltningens ansvarsområde finns även en stöd- och utredningsenhet 

vid namn Rodret. Uppdraget är att ge ett kvalificerat stöd som kommer 

barn och ungdomar inom kommunens verksamheter tillgodo. Rodret vänder sig till 

förskola, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Inom Rodret 

finns en ansvarig rektor, verksamhetschef för skolhälsovården, skolläkare, skolpsykologer, 

specialpedagog, grupphandledare och en administratör. Kommunens 

tal/språk och hörselteam, som innefattar logoped, hörselpedagog samt tal- och språkpedagoger, 

är också en del av Rodret. Tidigare tillhörde även två av kommunens resursskolor, 

Kompassen och Lotsen, Rodret. Numer tillhör dessa Skolområde Söder. 

Rodret arbetar tillsammans med de olika elevhälsoteamen som finns inom respektive 

skolområde i kommunen. 

I Falkenberg finns dessutom en fristående grundskola (Morups friskola) och en fristående 

gymnasieskola (Drottning Blankas gymnasieskola, tidigare Rosensparregymnasiet). 

Huvudmännen för dessa skolor erhåller egna rapporter och behandlas inte i föreliggande 

kommunövergripande rapport.

Beslut 

2009-03-13 

5 (28) 

Dnr: 43-SV2008:535 

Helhetsbedömning 

Skolinspektionen bedömer att de inspekterade verksamheterna i Falkenbergs kommun 

präglas av ett påtagligt engagemang i barnens och elevernas utveckling från såväl politiker 

som personal. Verksamheterna utgör oftast en god miljö för lärande och växande. 

Förvaltningsledningen och politikerna inom nämnden är väl förtrogna med verksamheterna. 

Kommunens verksamheter präglas generellt av goda förutsättningar för den 

pedagogiska verksamheten i form av ändamålsenliga lokaler, god tillgång på läromedel 

samt välutbildade lärare. Skolinspektionen påpekar dock att Falkenbergs kommun 

bör följa upp och utvärdera barngruppernas storlek och sammansättning inom både 

förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen för att försäkra sig om att förutsättningarna 

är lämpliga i förhållande till uppdraget och barnens behov. Dessutom visar inspektionen 

att skolbarnsomsorgen till stora delar uppfyller sina uppgifter, men att 

verksamhetens innehåll kan utvecklas. Falkenbergs kommun bör utveckla verksamhetens 

innehåll och säkerställa att den skolfria delen av dagen erbjuder barnen en meningsfull 

fritid med varierat innehåll. 

Därutöver visar inspektionen att det finns brister när det gäller elevernas kunskapsresultat, 

elevernas rätt till utbildning och kvalitetsarbetet. 

I Falkenbergs kommun finns det stora skillnader mellan skolors resultat varvid kommunen 

måste ta ett helhetsgrepp kring kunskapsresultaten. Resultaten har förbättrats 

under år 2008, men mot bakgrund av hur kunskapsresultaten sett ut över en femårsperiod 

vill Skolinspektionen peka på vikten av att Falkenbergs kommun analyserar, om 

samtliga elever får förutsättningar att nå målen i årskurs 9. En av anledningarna till att 

skolornas resultat överlag ligger under snittet för riket kan vara att kommunen och 

skolorna måste bli bättre på att kartlägga förutsättningarna för att få en insikt om hur 

kommunen och skolorna bäst ska arbeta för att möta barns och elevers olika förutsättningar, 

behov och tänkande. Statistik visar att endast 23 procent av befolkningen har en 

eftergymnasial utbildning vilket ligger betydligt under snittet för riket. Skolinspektionen 

har vid ett flertal tillfällen mött lärare och rektorer som försvarar kunskapsresultaten 

med att hänvisa till elevernas bakgrund. Det finns forskning som menar att barn 

försöker leva upp till sin lärares förväntan. Om denna är för låg eller är orealistisk kan 

hela kvalitén på interaktionen mellan barnet och pedagogen bli negativ, det vill säga gå 

ut över barnet och hans eller hennes förmåga till lärande. Alla elever har en ovillkorlig 

rätt till utbildning vilket innebär en rätt till en anpassad verksamhet som bland annat 

tar sin utgångspunkt i att väcka intresse och engagemang. Detta är något som flertalet 

skolor i Falkenbergs kommun behöver arbeta med inom ramen för kvalitetsarbetet. 

Kommunen och skolorna måste således i högre utsträckning kartlägga förutsättningarna 

och anpassa arbetet utifrån förutsättningarna. 

Falkenbergs kommun och skolor behöver även bli bättre på att analysera måluppfyllelsen. 

I samtliga skolor behöver ett utvecklingsarbete ske avseende uppföljning och ut-

Beslut 

2009-03-13 

6 (28) 

Dnr: 43-SV2008:535 

värdering av elevernas kunskapsutveckling på både individnivå och skolnivå. Därutöver 

behöver även kommunen bedriva ett arbete på kommunnivå. Resultaten måste 

analyseras på alla nivåer för att komma fram till en slutsats, det vill säga en förståelse 

för varför resultaten ser ut som de gör (resultatförståelse). Utan denna förståelse är det 

svårt att bedriva ett funktionellt kvalitetsarbete. Med resultatförståelsen som grund kan 

kommunen och dess verksamheter bättre vidta åtgärder avseende både förutsättningarna 

och arbetet i verksamheten. Som ett stöd för detta arbete ska varje skola upprätta 

en arbetsplan. Arbetsplanen ska fungera som en plan för hur arbetet ska genomföras 

för att tillmötesgå förutsättningarna. Flertalet skolor i Falkenberg saknar sådana planer. 

Vinbergsskolan, Långåsskolan, Fageredsskolan, Älvseredsskolan och Ätranskolan har 

lärare och skolledningen kommit en bit på väg när det gäller uppföljnings- och utvärderingsarbete 

på både individ- och i något fall på skolnivå angående måluppfyllelsen i 

alla ämnen i årskurs 5. 

Rektorerna har en viktigt och betydelsefull roll i kvalitetsarbetet. Kommunens rektorsorganisation 

präglas av rektorer som genom både utbildning och erfarenhet förvärvat 

pedagogisk insikt och alla är engagerade i sitt uppdrag. Rektorerna är organiserade i 

skolområdesteam och varje team har sin huvudsakliga arbetsplats i en gemensam lokal 

i områdets största skola. Skolinspektionen noterar dock att en konsekvens av rektorsorganisationen 

är att vissa av skolorna inom respektive skolområde saknar dagligt 

närvarande pedagogiskt ledarskap. I några av skolorna har det kommit till Skolinspektionens 

kännedom att detta är ett problem. Skolinspektionen vill påpeka att det är rektorn 

som är pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan. Rektorn 

har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de 

nationella målen. Rektorn ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att 

skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till 

målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans resultat. 

Mot bakgrund av detta vill Skolinspektionen peka på betydelsen av att rektorerna 

ges förutsättningar att fullfölja det ansvar som åligger rektorerna. 

Skolinspektionen vill även lyfta fram lärarna som betydelsefulla i arbetet med de nationella 

målen. I några skolor har rektorerna valt att behålla klasslärarsystemet vilket innebär 

att vissa lärare i hög grad undervisar i ämnen där de saknar föreskriven ämneskompetens. 

Exempel på detta är att lärare med inriktning enbart mot svenska och samhällsorienterande 

ämnen undervisar i matematik och naturorienterade ämnen. Skolinspektionen 

vill i detta sammanhang tydligt markera att som lärare räcker det inte enbart 

att ha en pedagogisk utbildning. Ämnesdidaktik och ämneskunskap är också viktigt 

för barns och elevers kunskapsutveckling. 

I flertalet av skolrapporterna samt i verksamhetsrapporten för skolbarnsomsorgen har 

Skolinspektionen bedömt att insatser måste vidtas avseende elever i behov av särskilt 

stöd. Enligt skollagen har barn och elever rätt att få utbildning inom det offentliga 

skolväsendet för barn och ungdom och särskilt stöd ska ges till elever som har svårigheter 

i skolarbetet. Rätten till utbildningen och stöd är således ovillkorlig. I flera av 

skolorna uttrycker lärarna en oro över att deras engagemang inte räcker till och flera

Beslut 

2009-03-13 

7 (28) 

Dnr: 43-SV2008:535 

lärare och rektorer säger att det på skolorna finns elever som är i behov av särskilt stöd 

men som inte får detta stödbehov tillgodosett. 

Härutöver konstaterar Skolinspektionen att kommunen måste säkerställa att nyanlända 

elever får sin rätt till utbildning tillgodosedd. I flera skolrapporter beskrivs områden 

där skolorna trots stora arbetsinsatser och hög ambitionsnivå inte förmått uppfylla 

författningarnas krav. Det finns elever som inte får studiehandledning på modersmålet 

eller modersmålsundervisning. De har heller inte fått undervisning i svenska som andraspråk 

eller endast får detta i form av stöd i ämnet svenska vilket inte överensstämmer 

med bestämmelserna. 

På ett flertal skolor i kommunen kan Skolinspektionen konstatera att hemoch konsumentkunskap 

för eleverna i årskurserna 1–5 inte anordnas eller inte anordnas i tillräcklig 

utsträckning för att eleverna ska kunna nå målen för årskurs 5 i ämnet före utgången 

av årskurs 5. 

Inspektionen visar att kommunens skolor, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i 

huvudsak präglas av en lugn och trygg miljö. Dock förekommer kränkningar, motsättningar 

och trakasserier vid några skolor. Kommunen måste säkerställa att alla verksamheter 

bedriver ett målinriktat arbete för att förebygga och förhindra trakasserier och 

annan kränkande behandling samt se till att kränkningarna omedelbart upphör. Att 

upprätta likabehandlingsplaner i enlighet med de krav som ställs är ett viktigt led i 

detta arbete. 

Mot bakgrund av ovanstående behöver Falkenbergs kommun fortsätta sitt utvecklingsarbete 

med syfte att säkerställa elevernas rätt till utbildning. Skolinspektionen menar 

att genom ett funktionellt kvalitetsarbete kommer Falkenbergs kommun med stor sannolikhet 

skapa bättre förutsättningar för elevernas lärande. 

I bedömningarna nedan redovisas inom vilka områden kommunen behöver vidta 

åtgärder. Av bilagda rapporter framgår inom vilka områden rektorer och verksamheter 

behöver vidta åtgärder. Det är kommunen som har det yttersta ansvaret även för 

dessa. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 12 juni 2009 

ska Falkenbergs kommun redovisa till Skolinspektionen, avdelningen i Göteborg 

vilka åtgärder som vidtagits. 

Bedömningar 

Motiveringsrutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen 

bedömt att åtgärder behövs. I detta material används begreppet styrdokument som en 

samlande beteckning för relevanta författningar och allmänna råd. 

1 Kunskaper, utveckling och lärande 

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolornas kunskapsresultat och 

resultatet av arbetet med omsorg, utveckling och lärande i förskoleverksamheten och

Beslut 

2009-03-13 

8 (28) 

Dnr: 43-SV2008:535 

skolbarnsomsorgen. Vidare granskas hur kommunen följer upp och utvärderar resultaten. 

1.1 Resultat som har uppnåtts i kommunens verksamheter 

Kommentar och bedömning: 

I Falkenbergs kommun utgår arbetet med omsorg och lärande i förskoleverksamheten 

från målen för verksamheten, som återfinns i läroplanen för förskolan. Verksamheten 

är målinriktad och planerad men utgår samtidigt från varje barns individuella behov 

och intressen. Miljön i förskolorna stimulerar till en allsidig utveckling hos barnen och 

personalrepresentanterna betonar vikten av lek och olika former av skapande verksamhet, 

i syfte att stimulera varje enskilt barn till ett lustfyllt lärande. Kommunen saknar 

dock en samlad bild av måluppfyllelsen i förskoleverksamheten. 

Falkenbergs kommun saknar också en samlad bild av i vilken grad skolbarnsomsorgen 

når de nationella målen. En del åtgärder har vidtagits för att stärka fritidshemmens roll, 

bland annat har kvalitetsarbetet förändrats. Inspektörerna erfar dock att i nuläget ligger 

fokus på att ge god omsorg, på bekostnad av planerad pedagogisk verksamhet. Kommunen 

gör ingen uppföljning och utvärdering av hur fritidshemmen arbetar i relation 

till de nationella målen i skollag och läroplan. 

En samlad bild av elevernas resultat i samtliga ämnen i förhållande till kursplanernas 

mål att uppnå i årskurs 5 saknas. Eftersom flertalet skolor inte gör någon uppföljning 

av i vilken mån eleverna når mål att uppnå i årskurs 5 kan Skolinspektionen inte bedöma 

måluppfyllelsen avseende kunskapsresultaten. 

Tabell 2 visar att kunskapsresultaten för år 2008 i form av betyg för kommunens 

grundskoleelever ligger under riksgenomsnittet avseende genomsnittligt meritvärde. 

Kunskapsresultaten ligger vid samtliga skolor, utom Falkenbergs Montessoriskola, 

under snittet för riket. När det gäller andel elever som ej nått målen i alla ämnen och 

andelen behöriga till gymnasieskolans nationella program ligger resultaten i linje med 

eller något över riksgenomsnittet för år 2008. Statistiken för den senaste femårsperioden 

visar att grundskoleelevernas kunskapsresultat avseende genomsnittligt meritvärde 

har legat under snittet för riket. Kommunens resultat har förbättrats under 2008. 

En närmare analys av de enskilda skolornas resultat visar att det finns en betydande 

variation i resultatnivåerna mellan kommunens sex betygssättande skolor. Denna variation 

har inte minskat under den senaste femårsperioden. Såväl betygsresultaten som 

variationen mellan skolorna är väl kända av nämnd och förvaltning och åtgärder för att 

öka måluppfyllelsen vidtas kontinuerligt. Några skolor ligger betydligt under snittet 

för kommunen och för riket både vad gäller genomsnittligt meritvärde och andel elever 

som ej nått målen i samtliga ämnen. Detta gäller framförallt de skolor som gynnas lite 

extra av kommunens resursfördelningssystem (social viktning). Skillnaderna i resultaten 

mellan Tångaskolan och Falkenbergs Montessoriskola är stora (se tabell 3).

Beslut 

2009-03-13 

9 (28) 

Dnr: 43-SV2008:535 

I kommunens kvalitetsredovisning för 2007 konstateras att skillnader finns och att 

kommunen i högre utsträckning behöver analysera resultaten. Enligt Skolinspektionens 

mening är det viktigt för både kommunen och verksamheterna att skapa en förståelse 

för förutsättningarnas betydelse så att arbetet i verksamheterna inriktas mot de krav 

och behov som finns. Därför är det viktigt att Falkenbergs kommun exempelvis ställer 

krav på att Tångaskolan analyserar om skolan har anpassat sina verktyg och arbetssätt 

efter de förutsättningar som råder. En skola når ingen framgång genom att lägga ansvaret 

på eleverna. Istället måste man utvärdera skolans och lärarnas insats. 

En resultatjämförelse baserad på Skolverkets modellberäknade värden i SALSA, där 

bland annat hänsyn tas till andel pojkar, andel elever med utländsk bakgrund och föräldrarnas 

utbildningsnivå visar att kommunens grundskoleelever presterar i nivå med 

de modellberäknade värdena. 

Tabell 4 visar att resultaten på de nationella ämnesproven i årskurs 9 ligger i linje med 

eller något över riksgenomsnittet i samtliga tre ämnen. Tabell 5 visar att elevernas 

sammantagna resultat på de nationella proven 2008 visar en överensstämmelse med de 

betyg som sattes i engelska och svenska samma år. I ämnet matematik finns däremot en 

relativt stor skillnad. Nationella prov utgör ett av flera underlag för betygsättningen, 

därför ska betyg inte enbart vara baserade på resultaten vid de nationella proven, men 

det är ändå värt att uppmärksamma inom kvalitetsarbetet för att få en förståelse för 

varför denna skillnad finns. 

Tabell 6 i denna rapport samt tabell 2 i skolrapporten för Falkenbergs gymnasieskola 

visar att gymnasieskolans kunskapsresultat i de angivna variablerna med vissa undantag 

ligger i nivå med riksgenomsnittets. Samtidigt visar sammanställningen att resultaten 

varierar mellan olika år både vad gäller genomsnittlig betygspoäng och andel elever 

med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier. Andelen 

elever med grundläggande behörighet har ökat på flertalet program år 2008 i jämförelse 

med 2007. Även den genomsnittliga betygspoängen har ökat och ligger oftast över eller 

i nivå med riksgenomsnittet. Tillgänglig statistik visar samtidigt att andelen elever som 

fullföljer utbildningen inom fyra år är lägre eller betydligt lägre på skolan (70 procent 

läsåret 2007/08, 66 procent läsåret 2006/07 och 63 procent läsåret 2005/06) än i riket (76 

procent 2007/08 och 2006/07). Skolinspektionen vill därför uppmärksamma kommunen 

på den anmärkningsvärt höga andel elever som inte fullföljer sin utbildning inom fyra 

år. 

Vuxenutbildningens kunskapsresultat i de ovan angivna variablerna avviker i flera 

avseenden i jämförelse med såväl riket som kommungruppen. Exempelvis varierar 

betygssättningen mellan kurserna svenska A, engelska A och matematik A inom den 

gymnasiala vuxenutbildningen på ett svårförklarligt sätt. Att inga studerande under en 

femårsperiod fått betyget IG i svenska A eller att ett mycket begränsat antal studerande 

erhållit betyget MVG i matematik A (undantaget år 2004) är exempel på att vuxenutbildningen 

i Falkenberg redovisar resultat som väsentligt avviker från andra jämförbara 

kommuner och riksgenomsnittet. I kursen svenska A är det en mycket stor andel 

studerande som fått VG eller MVG i betyg.

Beslut 

2009-03-13 

10 (28) 

Dnr: 43-SV2008:535 

Tillgänglig statistik visar att andelen studerande som slutför kurser på grundläggande 

och gymnasial nivå konsekvent är lägre i Falkenbergs kommun än i andra jämförbara 

kommuner och i riket. (Gymnasial vuxenutbildning år 2006 är enda positiva avvikelse). 

Resultaten för kommunens sfi-studerande visar att andelen studerande som slutfört 

utbildningen med godkänt i kurs D två år efter påbörjad utbildning alltjämt ligger över 

snittet för riket under den senaste femårsperioden. 

Enligt intervjuer med personal och skolledare i särskolan når eleverna goda kunskapsresultat 

utifrån sina individuella förutsättningar. Verksamheten lyckas förena god omsorg 

med utmaningar för att eleverna ska utvecklas så långt det är möjligt. 

Skolinspektionen bedömer att kommunen behöver vidta ytterligare åtgärder för att öka 

måluppfyllelsen. Se mer om detta i avsnittet Kvalitetsarbete. Kommunen bör genomföra 

en utvärdering för att få en förståelse för varför resultaten förbättrats under 2008 

(resultatförståelse) så att resultatförbättringen inte blir av slumpmässig karaktär. 

Kommunen bör dessutom klargöra vad som orsakar att många elever inte fullföljer sin 

gymnasieutbildning och vidta nödvändiga åtgärder. 

Tabell 2: Resultat för elever i årskurs 9 

Falkenbergs kommun 1 

Samtliga 

skolor i 

kommunen 2 

Kommungrupp 

3 Riket 4 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 

Genomsnittligt 

meritvärde 

Andel (%) som ej nått 

målen i samtliga ämnen 

Andel (%) behöriga till 

nationellt program 

205,6 205,6 201,5 202,7 205,0 205,0 204,3 209,3 

22 23 23 27 24 24 24 23 

88 89 90 87 89 89 89 89 

Källa: Skolverkets statistik 

1 Uppgifter baserade på samtliga kommunala grundskolor i kommunen 

2 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommunen 

3 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen. 

4 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket

Beslut 

2009-03-13 

11 (28) 

Dnr: 43-SV2008:535 

Tabell 3: Andel (%) som ej nått målen i samtliga ämnen vid Tångaskolan och Falkenbergs 

Montessoriskola 

Andel (%) som ej nått målen i samtliga ämnen 

2004 2005 2006 2007 2008 

Tångaskolan 38 25 40 42 27 

Falkenbergs 

Montessoriskola 

6 0 10 10 6 

Riket 5 24 24 24 24 23 

Källa: Skolverkets kommunsammanställning, 2008-02-20 

Tabell 4: Resultat på nationella ämnesprov i årskurs 9 


Samtliga 

skolor i 

kommunen 

7 

Kommungrupp 

8 Riket 9 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 

Andel (%) elever 

som uppnått minst 

Godkänt i: 

Engelska . 97 97 95 97 97 96 96 

Matematik 87 82 91 85 84 84 81 84 

Svenska . 95 97 95 97 97 96 97 

Svenska som andraspråk 

. . . . . . 85 84 


. = Uppgift saknas 

5 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket 

6 Uppgifter baserade på samtliga kommunala grundskolor i kommunen 


8 Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 


Beslut 

2009-03-13 

12 (28) 

Dnr: 43-SV2008:535 

Tabell 5: Grundskolan – Relationen mellan nationella prov och slutbetyg i årskurs 9 år 2008 


Riket 

Ämne 

Antal 

Antal 

Andel (%) elever med lägre, 

Andel (%) elever med lägre, 

elever 

elever med 

lika eller högre slutbetyg 

lika eller högre slutbetyg 

provbetyg 

jämfört med provbetyget 

jämfört med provbetyget 

och slutbetyg 

Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre 

Svenska 571 554 8,5 79,1 12,5 6,0 78,9 15,2 

Matematik 594 557 1,8 71,5 26,8 1,6 74,0 24,4 

Engelska 578 556 5,4 91,0 3,6 7,2 84,1 8,7 


Tabell 6: Resultat för elever i gymnasieskolans årskurs tre 


Samtliga 

skolor i 

kommunen 11 

Kommungrupp 

12 Riket 13 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 

Genomsnittlig 

betygspoäng 

13,9 14,2 14,1 13,8 14,1 14,1 13,8 14,0 

Andel (%) med grundläggande 

behörighet 

till universitets- och 

högskolestudier 

91 92 89 91 91 92 90 89 

Andel (%) som fullföljde 

utbildningen inom 

76 70 63 66 70 71 76 76 

fyra år 14 


10 Uppgifter baserade på samtliga kommunala gymnasieskolor i kommunen 




14 Från och med 2006 års officiella statistik inkluderas elever på Individuella programmets introduktionskurs 

för invandrare (IVIK) i den här variabeln. Detta gör att tidsserien bryts och kan resultera i oväntade trendbrott.

Beslut 

2009-03-13 

13 (28) 

Dnr: 43-SV2008:535 

1.2 Uppföljning av kunskapsresultat 

Bedömningspunkter 

1.2.1 Kommunen följer upp och utvärderar kunskapsresultaten i samtliga skolformer. 

Styrdokumentens mål och 

krav uppfylls huvudsakligen 

Åtgärder behövs 

X 

Motivering 

Enligt skollagen ska den som är huvudman för en del av det offentliga skolväsendet 

ansvara för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i 

denna lag och de bestämmelser som kan finnas i annan lag eller förordning. 

Utöver vad som föreskrivs i denna lag kan i annan författning finnas föreskrifter 

särskilt om mål och riktlinjer för utbildningen, utbildningens innehåll och utbildningens 

omfattning i tiden. Enligt läroplanen måste skolans verksamhet 

utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet 

ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas 

professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta 

kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas 

och att nya metoder prövas och utvecklas. 

Barn- och utbildningsnämnden efterfrågar årligen, genom kvalitetsredovisningarna, 

resultat avseende engelska, matematik och svenska (baskunskaper för 

alla). Någon övrig utvärdering avseende kunskapsresultat görs inte på kommunnivå. 

Rektorerna, som enligt läroplanen har ett ansvar för att respektive 

skolas resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen, tar 

inte detta ansvar. Detta gäller även lärarna i årskurserna 1–7 som generellt inte 

utvärderar elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än engelska, matematik, 

svenska och svenska som andraspråk på ett systematiskt sätt. 

Därmed saknas det på såväl individ-, skol- och kommunnivå sammanställningar 

av de yngre elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen. 

Kommunen måste kräva att rektorerna tar sin del av detta ansvar. Rektorerna 

kommer inte att kunna genomföra nödvändiga sammanställningar på skolnivå 

så länge lärarna inte följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling på 

individnivå. Därför måste rektorerna kräva att lärarna genomför uppföljningar 

och utvärderingar av elevernas kunskapsutveckling på individnivå. 

Barn- och utbildningsförvaltningen har med hjälp av Skogstorpsskolan tagit 

fram ett instrument (Unikum) för uppföljning och utvärdering av både de yngre 

och äldre elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Systemet används på 

Skogstorpsskolan och prövas i liten skala på de övriga skolorna i Falkenberg.

Beslut 

2009-03-13 

14 (28) 

Dnr: 43-SV2008:535 

Även vissa av gymnasieskolans och vuxenutbildningens resultat följs upp, men 

det saknas en samlad bild av resultaten för både gymnasieskolan och vuxenutbildningens 

olika utbildningar, ämnesgrupper och kurser. Av Skolinspektionens 

skolrapport avseende gymnasieskolan framgår att det inte görs systematiska 

utvärderingar och analyser av kunskapsresultaten. 

Skolinspektionens bedömning är att kommunen systematiskt måste följa upp 

och utvärdera elevernas kunskapsresultat i årskurs 5 och 9 i samtliga ämnen. 

Dessutom måste kommunen förbättra uppföljningen, utvärderingen av kunskapsresultaten 

avseende gymnasieskolan och vuxenutbildningen. 

2 Normer och värden 

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område kommunens arbete för att ge 

eleverna en trygg miljö. 

2.1 Normer och värden i studiemiljö och samvaro 


2.1.1 Kommunens samtliga verksamheter utgör trygga miljöer. 




X 

Motivering 

Enligt lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av 

barn och elever ska huvudmannen för verksamheten se till att det bedrivs ett 

målinriktat arbete. Huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen 

bestämmer ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever 

utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling. Det finns en skyldighet 

att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling. 

Enligt läroplanen (Lpo 94) ska eleverna i skolan möta respekt för sin person och 

sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger 

trygghet och vilja och lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med många 

kunskapskällor. Strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för 

elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och 

självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll därvidlag. 

Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara 

den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.

Beslut 

2009-03-13 

15 (28) 

Dnr: 43-SV2008:535 

Vid inspektion av några av kommunens grundskolor framkom att det finns elever 

som känner sig otrygga när de vistas i skolan. Dessa förhållanden är kända 

av både lärare och rektorer, men problemen kvarstår alltjämt. I något fall är situationen 

så pass allvarlig att elev inte vågar komma till skolan. Enligt kommunen 

finns mycket att arbeta med eftersom det ser väldigt olika ut på skolor och förskolor 

när det gäller kunskap och förståelse för värdegrundsarbetet. Kommunen 

bedriver dock ett systematiskt arbete för att motverka diskriminering genom 

utbildning, stödverksamhet via genuspedagogerna och genom implementering 

av likabehandlingsplanen. 

Skolinspektionen bedömer att kommunen måste stödja de skolor där problemen 

finns och vidta åtgärder så att kränkningarna omedelbart upphör. 

Sedan inspektionsbesöken gjordes i Falkenbergs kommun har lagen om förbud 

mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphört 

att gälla. Lagen upphörde att gälla den 1 januari 2009. Därefter gäller i stället 

14 a kap. skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen 

(2008:567). 

Detta innebär att kommunen från och med den 1 januari 2009 ska beakta bestämmelserna 

i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot 

diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 

2.1.2 Kommunen ser till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och 

elevers lika rättigheter samt motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, 

religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder 

eller annan kränkande behandling i alla verksamheter. 




X 

2.1.3 Kommunen ser till att det finns en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna 

i varje verksamhet. 




X 

Motivering 

Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av 

barn och elever ska huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen 

bestämmer se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. 

I planen ska planerade åtgärder redovisas. Enligt förordningen om barns 

och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan ska planen årligen

Beslut 

2009-03-13 

16 (28) 

Dnr: 43-SV2008:535 

upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid 

den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av 

barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. 

I Falkenbergs kommun är ansvaret för upprättande av likabehandlingsplaner 

delegerat till rektorerna på skolorna och i verksamheterna, vilket gör att ansvaret 

för upprättandet ligger på rektorerna. Flertalet verksamheter och skolor i 

Falkenbergs kommun har upprättat likabehandlingsplaner. Inom vissa skolområden 

har dock skolorna upprättat en gemensam plan för hela området. Eftersom 

varje verksamhet och skola är unik måste varje enskild skola och verksamhet 

ha en egen plan. Planerna är i huvudsak kända bland personal och elever 

och upplevs som en hjälp i arbetet för att skapa en god miljö för barn och elever. 

Tonvikten i planerna ligger på generella åtgärder för ett förebyggande arbete 

mot kränkningar över längre tid. Planerna bygger däremot inte på en kartläggning 

av de enskilda verksamheternas behov. Beskrivna åtgärder är dessutom 

inte preciserade i tid vilket försvårar uppföljningen av huruvida de vidtagna 

åtgärderna har gett önskad effekt. Vid upprättandet och revideringen av likabehandlingsplanerna 

har inte barnen och eleverna i verksamheterna medverkat 

mer än undantagsvis. 

Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att Falkenbergs kommun måste 

vidta åtgärder så att verksamheterna upprättar likabehandlingsplaner i enlighet 

med de krav som ställs på sådana planer. 

Från och med den 1 januari 2009 måste kommunen/verksamheterna iaktta såväl 

14 a kap. skollagen som diskrimineringslagen. Enligt lagarna ska skolorna ha 

såväl en plan mot kränkande behandling som en likabehandlingsplan. Det finns 

inget som hindrar att skolan/verksamheten för samman de planer som ska upprättas 

till ett dokument. Barns och elevers medverkan vid upprättandet m.m. av 

nämnda planer regleras i förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande 

i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. 

2.1.4 Kommunen ser till att likabehandlingsplanerna följs upp och utvärderas och ser till 

att skolor och verksamheter följer upp och utvärderar att miljön är trygg. 




X 

Motivering 

I enlighet med lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling 

av barn och elever ska likabehandlingsplanen årligen följas upp och ses 

över. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska en uppföljning och utvärdering 

av likabehandlingsplanerna redovisas i kvalitetsredovisningarna.

Beslut 

2009-03-13 

17 (28) 

Dnr: 43-SV2008:535 

Rutiner för att följa upp och utvärdera likabehandlingsplanerna sker med olika 

intensitet i kommunens skolor och verksamheter. Det är inte vanligt att uppföljningen 

och utvärderingen av likabehandlingsplanerna redovisas i kvalitetsredovisningarna. 

Detta kan till viss del förklaras med att kommunen har tagit fram 

en mall för hur kvalitetsredovisningarna ska disponeras och i denna mall omfattas 

inte arbetet med att följa upp och utvärdera likabehandlingsplanerna. Mot 

bakgrund av att det i kommunens skolor finns elever som inte upplever sin 

skolmiljö som trygg blir detta arbete än mer viktigt. 

Skolinspektionen bedömer att kommunen måste vidta åtgärder så att likabehandlingsplanerna 

följs upp och utvärderas. 

Enligt ändring i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. 

ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot kränkande 

behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft 

den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar 

som avser 2009. 

3 Kommunens ledning och kvalitetsarbete 

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område kommunens ansvarstagande 

för skolans och övriga verksamheters arbete för att nå de nationella målen. Vidare 

granskas hur kvalitetsarbetet fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 

Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt resurser i form av personal 

liksom hur kommunen följer bestämmelserna. 

3.1 Tillgång till plats och tillgång till likvärdig utbildning 


3.1.1 Kommunen erbjuder den omsorg, den undervisning och de valmöjligheter barn, 

elever och studerande har rätt till. 




X 

Motivering 

Inskrivning i särskolan 

Barn i allmänhet ska enligt skollagen tas emot i grundskolan. Barn som bedöms 

inte kunna nå upp till grundskolans mål därför att de är utvecklingsstörda ska 

enligt lagen om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda 

barns skolgång tas emot i särskolan. Om vårdnadshavaren inte lämnar 

sitt medgivande till att barnet tas emot i särskola, ska barnet fullgöra sin

Beslut 

2009-03-13 

18 (28) 

Dnr: 43-SV2008:535 

skolplikt enligt vad som gäller för barn i allmänhet. Det är styrelsen för utbildningen 

som prövar om en elev ska tas emot i särskolan. Styrelsen för särskolan 

avgör enligt skollagen om en elev som tas emot i särskola ska gå i grundsärskolan 

eller träningsskolan. Skolverket har i allmänna råd ”Rutiner för utredning 

och mottagande i den obligatoriska särskolan (SKOLFS 2001:23)”, givit rekommendationer 

om hur en bedömning bör göras och vilka utredningar som bör 

ligga till grund för bedömning och beslut. En pedagogisk utredning ska ge svar 

på om barnet har förutsättningar att nå kunskapsmålen i grundskolan baserad 

på observationer över tid. En psykologutredning ska syfta till att beskriva barnets 

kognitiva förmåga och en medicinsk utredning ska klargöra medicinska 

orsaker till barnets svårigheter. Vidare kan underlaget kompletteras med en 

social utredning. 

I Falkenbergs kommun är beslutsfattandet delegerat till rektorn för Rodret. De 

inskrivningshandlingar som upprättas idag håller enligt inspektörernas bedömning 

god kvalitet. När det gäller tidigare inskrivningshandlingar har Skolinspektionen 

funnit brister i utredningar och beslut. Bland annat konstaterades att utredningar 

saknades och att det i något fall stod att kommunen ämnar utvärdera 

placering utan att så har skett. 

Kommunen har uppdagat detta och håller nu på att utvärdera tidigare inskrivningar 

vilket inspektörerna förutsätter sker. 

Beslut om mottagande i särskolan får många och långtgående konsekvenser för 

det enskilda barnet. Det är därför av största vikt att ett sådant beslut föregås av 

en korrekt handläggning och ett ordentligt beslutsunderlag. Lagstiftaren har i 

flera utredningar betonat vikten av att ett mottagande av barn i särskolan ska 

föregås av en noggrann utredning. 

Skolinspektionen ser positivt på att kommunen har förändrat sina inskrivningsrutiner, 

men vill markera vikten av att kommunen fortsätter med sitt utvärderingsarbete 

avseende redan inskrivna barn och elever. 

Hem- och konsumentkunskap 

Enligt skollagen omfattar det garanterade antalet undervisningstimmar 6 665 

timmar i grundskolan. Av timplanen framgår utbildningens omfattning i timmar 

för ämnen, ämnesgrupper, språkval och elevens val. 

Som tidigare nämnts deltar samtliga skolor i Falkenbergs kommun i försöksverksamhet 

med utbildning utan timplan. Detta innebär att kommunen inom 

ramen för det totala antalet timmar får bedriva verksamhet utan att tillämpa 

föreskrifter om antalet timmar för ämnen och ämnesgrupper. 

På ett flertal skolor i kommunen kan Skolinspektionen konstatera att hemoch 

konsumentkunskap för eleverna i årskurserna 1–5 inte anordnas eller inte anordnas 

i tillräcklig utsträckning för att eleverna ska kunna nå målen i årskurs 5 i 

ämnet före utgången av årskurs 5.

Beslut 

2009-03-13 

19 (28) 

Dnr: 43-SV2008:535 

Skolinspektionen bedömer att kommunen måste kartlägga huruvida skolorna 

har förutsättningar att bedriva undervisning i ämnet hemoch konsumentkunskap 

samt säkerställa att elevernas rätt till utbildning garanteras. 

Elevens val 

Enligt grundskoleförordningen ska styrelsen erbjuda ett allsidigt urval av ämnen 

som elevens val. I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val. 

Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller 

flera ämnen. Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenligt 

med målen i den kursplan eller de kursplaner som fastställts för det ämne 

eller ämnen som utgör elevens val. 

I Falkenbergs kommun är det respektive skola som beslutar om utformningen 

av elevens val trots att detta inte är delegerat till rektor/skolnivå. Inspektionen 

har visat att flertalet av skolorna i kommunen inte erbjuder elevens val över 

huvudtaget eller att det förekommer, men inte enligt intentionerna. Endast på 

några skolor finns ett brett urval av ämnen som eleverna kan välja mellan. 

I och med att kommunens skolor ingår i försöket att arbeta utan timplan behöver 

inte kommunens skolor erbjuda elevens val i den omfattning som timplanen 

anger, men eleverna måste inom ramen för elevens val ges möjlighet att bredda 

och fördjupa sina kunskaper i ett eller flera ämnen. 

Eftersom kommunen inte har delegerat utformningen av elevens val till rektorerna 

bedömer Skolinspektionen att kommunen måste åtgärda de brister som 

finns och se till att eleverna erbjuds elevens val och därmed ges möjlighet att 

bredda och fördjupa sina kunskaper i ett eller flera ämnen. 

Nyanlända elever 

Enligt grundskoleförordningen ska undervisning i svenska som andraspråk om 

det behövs anordnas för elever som är berättigade till det enligt förordningen. 

Undervisningen i svenska som andraspråk ska anordnas i stället för undervisning 

i svenska. 

Om en eller båda av elevens vårdnadshavare har ett annat språk än svenska som 

modersmål och språket utgör dagligt umgängesspråk för eleven, ska eleven 

enligt grundskoleförordningen få undervisning i detta språk som ett ämne (modersmålsundervisning), 

om eleven har grundläggande kunskaper i språket, och 

eleven önskar få sådan undervisning. Modersmålsundervisning i samiska, finska, 

meänkieli, romani chib eller jiddisch ska erbjudas även om språket inte är 

elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Detsamma gäller en elev som är adoptivbarn 

och som har ett annat modersmål än svenska. En kommun är skyldig 

att anordna modersmålsundervisning i ett språk, endast om det finns en lämplig 

lärare. Kommunen är skyldig att anordna sådan undervisning om minst fem 

elever önskar undervisning i språket. När det gäller samiska, tornedalsfinska

Beslut 

2009-03-13 

20 (28) 

Dnr: 43-SV2008:535 

eller romska elever är kommunen skyldig att anordna modersmålsundervisning 

även om antalet är mindre än fem. 

Vidare ska en elev enligt grundskoleförordningen få studiehandledning på sitt 

modersmål, om eleven behöver det och om en eller båda av elevens vårdnadshavare 

har ett annat språk än svenska som modersmål och språket utgör ett 

dagligt umgängesspråk för eleven, ska eleven få undervisning i detta språk som 

ett ämne. 

Inspektionen har visat att förutsättningarna för kommunens nyanlända elever är 

beroende av vilken skola de placeras i. Exempel på detta är att det finns elever i 

kommunen som önskar modersmålsundervisning, men som inte erhåller det. 

Enligt rektorer saknar kommunen rutiner för att undersöka om det finns fler än 

fem elever i kommunen som önskar undervisning i ett språk. Ett annat exempel 

är att en nyanländ elev vid Vessigebroskolan som åldersmässigt borde vara placerad 

i årskurs 3 placerades i årskurs 1. Ytterligare exempel är att ett flertal 

grundskolor inte uppfyller kraven avseende studiehandledning på modersmålet. 

Dessutom påtalar flera lärare i kommunen att rutinerna för hur man hanterar 

studiehandledning på modersmålet och svenska som andra språk varierar mellan 

skolorna. 

I kommunen ges inte alltid undervisning i svenska som andraspråk i enlighet 

med ämnets kursplan. Ofta ges undervisningen i svenska som andraspråk som 

stöd inom ämnet svenska. På flera skolor saknas dessutom kompetens för att 

undervisa i ämnet och kursplanen för svenska som andraspråk är inte styrande 

för undervisningen. 

Falkenbergs kommun har under de senaste åren tagit emot nyanlända elever. 

Det krävs stora insatser inom utbildningssektorn för att ta emot nyanlända elever 

i en kommun. Kunskaper om bestämmelser och om olika länders kultur, 

utbildningssystem och språk utgör grunden för att planera och sätta in relevanta 

insatser och stöd. Dessutom krävs en kartläggning av individens förutsättningar 

så att individanpassning kan ske på ett professionellt sätt. 

Skolinspektionen bedömer att kommunen inte har rutiner för att erbjuda nyanlända 

elever den undervisning de har rätt till, vilket måste åtgärdas. I detta arbete 

bör kommunen stödja skolorna så att de kan genomföra undervisningen för 

de nyanlända eleverna på ett kvalitativt bra sätt. Se vidare Skolverkets allmänna 

råd för utbildning av nyanlända elever. 

Särskilda undervisningsgrupper 

Enligt grundskoleförordningen ska särskilt stöd ges till elever med behov av 

specialpedagogiska insatser. Sådant stöd ska i första hand ges inom den klass 

eller grupp som eleven tillhör. Om det finns särskilda skäl, får sådant stöd i stället 

ges i en särskild undervisningsgrupp. Styrelsen ska efter samråd med eleven 

och elevens vårdnadshavare besluta i fråga om elevens placering i en särskild

Beslut 

2009-03-13 

21 (28) 

Dnr: 43-SV2008:535 

undervisningsgrupp. Styrelsens beslut att en elev ska undervisas i särskild undervisningsgrupp 

får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. 

Om en elev inte kan få utbildning som i rimlig grad är anpassad efter elevens 

situation och förutsättningar, får styrelsen efter att ha hört elevvårdskonferensen 

besluta om anpassad studiegång för eleven. Därvid får avvikelser göras från 

timplanen. Styrelsen ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en 

utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning inom 

skolan. 

I Falkenbergs kommun finns särskilda undervisningsgrupper, Lotsen, Kompassen, 

Rönnen och Zeta. Rektorerna med ansvar för Söderskolan ansvarar också 

för verksamheterna vid Rönnen och Zeta och sedan januari 2009 även för verksamheterna 

vid Lotsen och kompassen. Vid inspektionsbesöket tillhörde Lotsen 

och Kompassen Stöd och utredningsenheten, Rodret. Inspektionen har visat att 

verksamheten vid Lotsen och Kompassen framför allt inriktas mot sociala insatser 

där kunskapsuppdraget är nedtonat. Eleverna vid Lotsen och Kompassen får 

inte undervisning i alla ämnen trots att det inte finns beslut fattade om anpassad 

studiegång för dem. 

Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp liksom beslut om anpassad 

studiegång är i kommunen delegerat till rektorerna. Beslut om placering i särskild 

undervisningsgrupp fattas, men i flera fall åtföljs inte fattade beslut av 

överklagandehänvisning. Uppgifter som ankommer på rektorn utförs därmed 

otillräckligt. En bidragande orsak till detta är att flera av rektorerna saknar kännedom 

om hur dessa beslut ska utformas. 

Skolinspektionen bedömer att kommunen måste försäkra sig om att innehållet i 

verksamheterna Lotsen och Kompassen inriktas mot kunskapsuppdraget så att 

elevernas rätt till utbildning garanteras. Kommunens måste därvid se till att 

beslut om anpassad studiegång fattas vid behov samt tydliggöra för de som 

fattar beslut hur dessa ska vara utformade. 

Mottagande till grundskolan 

Enligt skollagen ska plats i förskoleklassen anvisas så nära barnets eget hem som 

möjligt med beaktande av vad som krävs för att effektivt utnyttja lokaler och 

andra resurser. Skälig hänsyn ska också tas till vårdnadshavarens önskemål. 

Enligt skollagen ska kommunen vid fördelningen av elever på olika skolor beakta 

vårdnadshavares önskemål om att deras barn ska tas emot vid en viss skola så 

långt det är möjligt utan att andra elevers berättigade krav på placering i en 

skola nära hemmet åsidosätts eller att betydande organisatoriska eller ekonomiska 

svårigheter uppstår för kommunen. 

I Falkenbergs kommun har beslut fattats om att Falkenbergs Montessoriskola, 

som är en kommunal skola med förskoleklass och årskurserna 1–9, ska ha hela 

kommunen som upptagningsområde. Vid intagning har elever från en enskild

Beslut 

2009-03-13 

22 (28) 

Dnr: 43-SV2008:535 

montessoriförskola förtur till plats vid skolan. Dessutom tillämpas syskonförtur. 

Barnen i förskoleklassen går vidare till grundskolans årskurs 1. Fler barn tas inte 

in i årskurs 1. 

Skolinspektionen bedömer att de principer som ställts upp i samband med mottagande 

av elever i förskoleklassen, och därmed indirekt i grundskolan, står i 

strid med skollagens bestämmelser om att närhetsprincipen och vårdnadshavares 

önskemål ska vara styrande vid mottagandet av elever till skolan. 

3.1.2 Lokala utformningar av utbildningen i gymnasieskolan och vuxenutbildningen 

överensstämmer med författningarnas krav. 




X 

3.2 Resurser 


3.2.1 Rektor, lärare och övrig personal i kommunen har utbildning för den verksamhet, 

respektive undervisning, de i huvudsak bedriver. 




X 

Motivering 

Enligt skollagen är kommuner och landsting skyldiga att för undervisningen 

använda lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd 

för den undervisning de i huvudsak ska bedriva. Undantag får göras endast 

om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något 

annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna. 

År 2007 var lärartätheten i kommunens grundskoleverksamhet enligt Skolverkets 

statistik 8,2 lärare per 100 elever att jämföra med 8,4 lärare per 100 elever i 

riket. Kommunen har en hög andel lärare med pedagogisk högskoleexamen, 91 

procent jämfört med 85 procent i riket. Inspektionen visar att i huvudsak används 

lärare på ett korrekt sätt. Skolinspektionen noterar dock att i några grundskolor 

utnyttjas inte lärarnas ämneskompetens när man fördelar dem på klasser 

och undervisningsgrupper. Rektorerna har i vissa fall valt att behålla klasslärarsystemet 

vilket innebär att lärare undervisar i ämnen där de saknar föreskriven 

ämneskompetens. Exempel härpå är att lärare med inriktning enbart mot svenska 

och samhällsorienterande ämnen undervisar i matematik och naturorientera-

Beslut 

2009-03-13 

23 (28) 

Dnr: 43-SV2008:535 

de ämnen. Detta trots att lärare med rätt ämneskompetens finns att tillgå vid 

skolorna. Skälen till detta är enligt rektorerna dels traditionen dels att det är bra 

att eleverna/klassen har så få lärare som möjligt. 

Skolinspektionen bedömer att Falkenbergs kommun bör arbeta för att organisera 

lärarna så att de har en utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. 

3.2.2 Lärare och övrig personal får och genomgår kompetensutveckling utifrån respektive 

verksamhets behov. 




X 

3.2.3 Utbildningen är avgiftsfri. 




X 

3.3 Styrning och ledning 


3.3.1 Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan nämnd, förvaltning och verksamheterna. 




X 

3.3.2 Kommunen ser till att lärare, förskollärare och fritidspedagoger som undervisar har 

nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för det offentliga skolväsendet. 




X

Beslut 

2009-03-13 

24 (28) 

Dnr: 43-SV2008:535 

3.3.3 Kommunen har en aktuell skolplan som redovisar vilka åtgärder kommunen avser 

att vidta för att uppnå de nationella målen. 




X 

3.3.4 Kommunen följer upp att skolplikten fullgörs och informerar sig om hur ungdomar 

som fullgjort sin skolplikt men inte fyllt 20 år, är sysselsatta. 




X 

3.3.5 Kommunen ansvarar för att lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, 

skola och skolbarnsomsorg iakttas. 




X 

3.3.6 Kommunen utövar tillsyn över enskilda förskolor och fritidshem i kommunen. 




X 

3.4 Kvalitetsarbete 


3.4.1 Kommunen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer 

upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i 

åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. 




X 

Motivering 

Den som är huvudman för det offentliga skolväsendet ansvarar enligt skollagen 

för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna. Enligt läroplanen 

för det obligatoriska skolväsendet måste skolans verksamhet utvecklas så

Beslut 

2009-03-13 

25 (28) 

Dnr: 43-SV2008:535 

att den svarar mot uppställda mål. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så 

sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella 

ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att 

undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att 

nya metoder prövas och utvecklas. Enligt förordningen om kvalitetsredovisning 

ska arbetet med kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. främja kommunernas, 

skolornas, förskolornas och fritidshemmens kvalitetsarbete och därigenom 

bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. 

Inspektionen visar, avseende förskoleverksamheten, att kommunens underlag 

för att avgöra om förskolans verksamhet utvecklas så att de svarar mot uppställda 

mål är bristfälligt. Likaså är uppföljningar och utvärderingar av skolbarnsomsorgen 

bristfälliga. Skolbarnsomsorgen är också tämligen osynlig i såväl 

kommunövergripande som lokala uppföljningar och planeringar. Det är svårt 

att utläsa kommunens ambitioner med skolbarnsomsorgen, vilken kvalitet man 

kan förvänta sig samt hur kommunen tänkt uppfylla de krav författningarna 

ställer på verksamheten. 

Inspektionen har visat att kommunens grundskolor arbetar under olika förutsättningar. 

Huvudmannen har ett ansvar för att värna att eleverna i kommunen 

får tillgång till likvärdig utbildning oavsett i vilken skola eleverna går. Därför 

har kommunen en skyldighet att ge respektive skola de verktyg som behövs för 

att möta förutsättningarna. I Falkenbergs kommun sker detta i viss utsträckning 

genom en så kallad social viktning inom ramen för resursfördelningen. Denna 

resursfördelningsprincip tillämpas sedan 1 juli 2007. Tånga- respektive Skogstorpområdet 

är de områden som enligt principen har ett större resursbehov. 

Företrädare för kommunen anser dock att den sociala viktningen är alltför marginell 

för att skillnader ska märkas. I princip genererar resursfördelningssystemet 

en tredjedels lärartjänst ytterligare vid exempelvis Tångaskolan. Eftersom 

resursfördelningssystemet inte varit i drift så länge har ännu inte någon utvärdering 

kunnat ske av effekterna. 

Vid intervjuer och via granskning av kommunens och verksamheternas kvalitetsredovisningar 

konstaterar Skolinspektionen att vissa verksamheter i praktiken 

inte genomför någon utvärdering överhuvudtaget. Politiker och förvaltningsledningen 

går igenom exempelvis betygsresultat men någon systematisk 

uppföljning och utvärdering genomförs inte och återkoppling till verksamheterna 

sker sällan. 

Mot bakgrund av det som nämndes i avsnitt 1.1 om kunskapsresultaten i grundskolorna 

är det viktigt att kommunen inom ramen för kvalitetsarbetet jämför 

resultat över tid, pojkars respektive flickors resultat och de enskilda skolornas 

resultat med varandra med mera. Därefter är det viktigt att resultat analyseras 

för att skapa en förståelse för varför resultaten ser ut som de gör. Skolinspektionen 

konstaterar att kommunen saknar tillräckligt underlag om vilka resultat 

som nås för att kunna bedöma hur det nationella uppdraget som helhet genom-

Beslut 

2009-03-13 

26 (28) 

Dnr: 43-SV2008:535 

förs. Inspektionen visar att motsvarande brister i uppföljning finns på de olika 

skolorna. Eftersom skolorna i Falkenbergs kommun generellt behöver bli bättre 

på att följa upp resultaten på både individnivå och skolnivå finns inget underlag 

för kommunen att gå vidare med. Skolinspektionen vill peka på vikten av att 

rektorerna tar ansvar för att lärarna följer upp och utvärderar elevernas kunskapsresultat 

i alla ämnen på individnivå, att rektorerna sammanställer dessa 

resultat på skolnivå och att respektive förvaltning efterfrågar dessa resultat för 

att kunna sammanställa resultaten på kommunnivå. 

Falkenbergs kommun deltar sedan år 2000 i försöksverksamheten med utbildning 

utan timplan. För att få delta i försöksverksamheten ska kommuner och 

deltagande skolor uppfylla vissa nationellt fastställda krav. I stort handlar det 

om ett tydliggörande av de krav som redan ställs på kommuner och skolor inom 

ramen för mål- och resultatstyrningen av skolan. De skolor som deltar i försöket 

ska bland annat ha tillfredsställande kvalitetssäkringssystem där problem upptäcks 

och kan åtgärdas i tid. Det är därför anmärkningsvärt att kommunens skolor 

inte systematiskt följer upp och utvärderar elevernas resultat. 

Skolinspektionen bedömer vidare att kommunen även måste följa upp och utvärdera 

värdegrundsarbetet och arbetet med särskilt stöd i verksamheterna. 

Skolinspektionen vill poängtera att arbetet med övergripande sammanställningar 

och analyser av resultat är en viktig förutsättning för att bedömningar ska 

kunna göras om verksamheten är utformad på ett sätt som ger eleverna förutsättningar 

att nå de nationella målen. Kommunen bör utreda huruvida resurserna 

är tillräckliga för att eleverna vid de olika skolorna ges möjlighet att nå målen. 

Dessutom bör kommunen utreda hur och om resurserna använts samt om 

förhållningssätt i det pedagogiska arbetet kan utvecklas för att bättre gynna 

måluppfyllelsen. 

Skolinspektionen bedömer att kommunen måste utveckla sitt kvalitetsarbete. 

Skolinspektionen vill peka på vikten av att resursfördelning blir en del av kommunens 

kvalitetsarbete. 

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller förordningens 

krav. 




X 

Motivering 

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m. ska varje 

kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt 

bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en

Beslut 

2009-03-13 

27 (28) 

Dnr: 43-SV2008:535 

skriftlig kvalitetsredovisning. Enligt förordning om kvalitetsredovisning ska en 

skriftlig kvalitetsredovisning innehålla en beskrivning av förutsättningarna, 

arbetet i verksamheten, en bedömning av i vilken utsträckning de nationella 

målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder 

kommunen respektive skolorna, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen 

avser att vidta för ökad måluppfyllelse. 

Inspektionen visar att flertalet verksamheter upprättar årliga kvalitetsredovisningar. 

Varje rektor upprättar en kvalitetsredovisning för hela sitt ansvarsområde. 

I något fall har det upprättats en kvalitetsredovisning för området i stället för 

skolorna och i dessa fall har det varit svårt att utläsa vilken kvalitet respektive 

skola håller. 

Kommunens kvalitetsredovisning innehar till viss del ett kommunperspektiv. 

Kvalitetsredovisningen redovisar dock inte samtliga verksamhetsformer som 

nämnden ansvarar för. De verksamheter som inte framgår tydligt är förskoleklass, 

skolbarnsomsorgen, obligatorisk särskola, gymnasiesärskolan, vuxenutbildningen, 

särvux och sfi . 

Barn- och utbildningsnämnden har tagit fram en mall för upprättande av kvalitetsredovisningar. 

Genom mallen får respektive verksamhetsform stöd att kunna 

upprätta jämförbara och likvärdiga kvalitetsredovisningar. Mallen medför 

begränsningar då den inte omfattar uppföljningen och utvärderingen av likabehandlingsplanen. 

Både kommunens och verksamheternas redovisningar innehåller 

i viss utsträckning de delar som förordningen ställer krav på, det vill säga 

en beskrivning av förutsättningarna, arbetet i verksamheten, bedömning av 

måluppfyllelsen och åtgärder för fortsatt utveckling, även om det kan ske tydligare. 

Som tidigare nämnts vore det intressant om kvalitetsredovisningen fortsättningsvis 

utvärderar kommunens resursfördelningssystem. Trots detta lever inte 

kvalitetsredovisningarna upp till de krav som ställs. Framför allt brister redovisningarna 

genom att de inte redovisar måluppfyllelsen på ett tillfredsställande 

sätt. Kommunen såväl som verksamheterna redovisar endast i viss utsträckning 

kunskapsresultat på skolnivå. Därför är det svårt att få en samlad bild av kommunens 

och verksamheternas kvalitet. De innehåller inte heller någon slutsats 

kring de skillnader som finns avseende resultat. 

Skolinspektionen vill peka på vikten av att kvalitetsredovisning på huvudmannanivå 

innehåller ett huvudmannaperspektiv, det vill säga en beskrivning av 

kommunens förutsättningar, arbetet som kommunen som huvudman har genomfört 

samt en samlad bild av kommunens måluppfyllelse. Ett huvudmannaperspektiv 

är viktigt eftersom kommunen har ett ansvar att värna utbildningens 

likvärdighet i kommunen. Kommunens kvalitetsredovisning ska innehålla sådana 

åtgärder som kommunen avser att vidta för ökad måluppfyllelse.

Beslut 

2009-03-13 

28 (28) 

Dnr: 43-SV2008:535 

Skolinspektionen bedömer att kommunen saknar en kvalitetsredovisning som 

redovisar samtliga pedagogiska verksamheter och skolformer i kommunen. 

Verksamheternas måluppfyllelse redovisas heller inte i tillräcklig utsträckning. 

Därmed uppfyller kommunen inte förordningens krav. Kommunen genomför, 

som tidigare berörts, inte någon uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten 

i samtliga ämnen i årskurs 5 och 9. 

På Skolinspektionens vägnar 

Carina Abréu 

Avdelningschef 

Erik Bergeå 

Undervisningsråd 

I ärendets slutliga handläggning har också enhetschef Lena Dahlquist, avdelningsjurist 

Malin Rothlin, undervisningsråden Elisabeth Fogelberg och Karin Widlund deltagit. 

Bilagor 

Skol- och verksamhetsrapporter

Regelbunden tillsyn i Falkenbergs kommun 

Förskoleverksamheten 

Dnr 43-SV2008:535 

Regelbunden tillsyn av förskoleverksamheten 

Inledning 

Skolinspektionen har granskat förskoleverksamheten i Falkenbergs kommun under 

perioden 23 september till och med 5 december 2008. I slutet av denna rapport framgår 

vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. 

Tillsynen riktas mot tre huvudområden, Utveckling och lärande, Normer och värden 

samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller 

statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen samt övriga, för verksamheten gällande, 

författningar. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens 

webbplats (www.skolinspektionen.se/Regelbunden tillsyn). 

Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen, 

tillsammans med verksamheterna, ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas 

till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, 

dvs. senast den 13 juni 2009. 

Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga 

inspektörerna. 

Underlag 

Underlaget för inspektörernas bedömning är intervjuer och dokument. Dokumenten 

samlas in från kommunen och förskoleverksamheten. Även annan information om 

kommunens förskoleverksamhet från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller 

som finns publicerad på annat sätt, har använts. 

I Falkenbergs kommun intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal, förskolechef 

och ansvarig ledningspersonal från ett urval av kommunens förskoleenheter. 

Dessutom genomfördes intervjuer med representanter från kommunens förskolor, 

dagbarnvårdare och föräldrar med barn i verksamheten. 

Huvudmannen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter 

i rapporten. 

Tabell 1: Antal barn i förskoleverksamhet 

Förskoleverksamheten 

Beskrivning av verksamheten 

Antal barn 

Förskola i kommunal regi 1 258 

Förskola i enskild regi 416 

Familjedaghem 123 

Källa: Falkenbergs kommun

Skolinspektionen 

2 (13) 

Förskoleverksamheten i Falkenbergs kommun ingår i barn- och utbildningsnämndens 

ansvarsområde. Det finns en gemensam förvaltningschef för nämndens hela ansvarsområde, 

dvs. all omsorgs- och utbildningsverksamhet för barn, ungdomar och vuxna. 

Verksamheten är organiserad i fem rektorsområden där alla svarar för såväl förskoleverksamhet 

som skolbarnsomsorg och den obligatoriska skolan inom ett geografiskt 

område. Det operativa ansvaret för förskoleverksamheten innehas av rektorerna. 

Enligt uppgifter från kommunen finns det totalt 33 kommunala förskolor, 31 familjedaghem 

och 2 öppna förskolor. Det finns 18 enskilda förskolor i kommunen. Enskilda 

förskolor omfattas dock inte av inspektionen.


3 (13) 

Bedömningar 




1 Utveckling och lärande 

Inom detta område bedöms om kommunen tar sitt ansvar för förskoleverksamheten 

genom att se till att varje barn erbjuds en verksamhet som är i enlighet med de nationella 

målen i läroplanen. Här bedöms om verksamheten erbjuder barnen såväl omsorg, 

fostran som lärande och om verksamheten har ett innehåll som stimulerar till ett lustfyllt 

lärande och en allsidig utveckling. Inspektörerna granskar också om barnen har 

inflytande och om verksamheten tar sin utgångspunkt i barnens intressen, behov och 

åsikter. Vidare granskas om barn i behov av särskilt stöd ges den omsorg de är i behov 

av. Slutligen granskas vilka förutsättningar kommunen ger verksamheten för att kunna 

arbeta mot de mål som anges i läroplanen. 

1.1 Omsorg och lärande 


1.1.1 Verksamheten i kommunens förskolor främjar leken, kreativiteten och stimulerar till 

ett lustfyllt lärande och en allsidig utveckling i enlighet med läroplanen. 

Styrdokumentens mål och krav 

uppfylls huvudsakligen 

X 


1.1.2 Verksamheten i kommunens förskolor är målinriktad och planerad. 



X 


1.1.3 Läroplanens mål att sträva mot anger inriktningen för verksamheten i förskolan. 



X 


1.1.4 Verksamheten i kommunens förskolor utgår ifrån barnens behov, intressen och 

åsikter.


4 (13) 



X 


1.1.5 Kommunens förskolor arbetar för att barnen ska utveckla förmåga och vilja att 

påverka och ta ansvar. 



X 


1.1.6 I kommunens förskoleverksamhet är uppsikten över barnen god och det finns 

goda rutiner för säkerheten. 



X 


1.1.7 Det finns ett förtroendefullt samarbete mellan kommunens förskolor, 

förskoleklasser, skolor och fritidshem. 



X 


1.1.8 Arbetet i kommunens förskolor sker i ett nära och förtroendefullt samarbete med 

hemmen och föräldrarna ges möjlighet att påverka verksamheten. 



X 


1.1.9 Kommunens förskolor arbetar så att de medverkar till att barn med annat 

modersmål än svenska får möjlighet att utveckla såväl sitt modersmål som 

det svenska språket. 



X 

Åtgärder behövs


5 (13) 

1.2 Individanpassning och särskilt stöd 


1.2.1 Barn i kommunens förskoleverksamhet som av olika skäl är i behov av särskilt stöd 

i sin utveckling får den omsorg som deras speciella behov kräver. 



X 


1.2.2 Kommunen strävar efter att barns behov av särskilt stöd tillgodoses i den ordinarie 

verksamheten. 



X 




genom att se till att det pågår ett arbete för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar 

och för att ta tillvara och utveckla barnens förmåga till empati och omtanke 

om andra, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och 

levnadssätt. 

2.1 Normer och värden i samvaron 


2.1.1 Kommunens förskoleverksamhet erbjuder barnen en trygg miljö i barngrupperna. 



X 


2.1.2 Kommunens förskoleverksamhet präglas av en värdegrund som främjar barnens 

förmåga att känna empati, respektera varandra och hantera konflikter. 



X 


2.1.3 I kommunens förskoleverksamhet pågår ett målinriktat arbete mot diskriminering 

och kränkningar och för att förankra värden som alla människors lika värde, jämställdhet, 

solidaritet med svaga och utsatta.


6 (13) 



X 


2.1.4 Arbetet i kommunens förskolor är medvetet inriktat på att motverka traditionella 

könsmönster. 



X 


2.1.5 Det finns likabehandlingsplaner för varje enskild verksamhet i enlighet med författningarnas 

krav. 




X 

Motivering 




Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, 

etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller 

funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande 

behandling. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska årligen 

följas upp och ses över. Enligt förordningen om barns och elevers deltagande i 

arbetet med en likabehandlingsplan ska likabehandlingsplanen upprättas, följas 

upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet 

för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas 

deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. 

Det finns likabehandlingsplaner för förskolor och familjedaghem i Falkenbergs 

kommun, dessa planer kan dock inte till fullo anses motsvara de krav som ställs 

på sådana planer. Alla förskolor har påbörjat arbete med att ta fram en likabehandlingsplan 

och inspektörerna har tagit del av ett urval av dessa. Ingen av de 

granskade planerna uppfyller dock alla de krav som ställs på en sådan. Inspektörerna 

vill särskilt framhålla att det i ovan nämnda lag föreskrivs att varje verksamhet 

ska ha en likabehandlingsplan samt att planerna ska innehålla en specifik 

redovisning av verksamhetens behov, utifrån en aktuell kartläggning, som 

utgångspunkt för vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det 

kommande året. 

Skolinspektionen bedömer att förskoleverksamhetens likabehandlingsplaner 

inte uppfyller de krav som ställs på sådana. 


mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upp-


7 (13) 

hört att gälla. Lagen upphörde att gälla den 1 januari 2009. Därefter gäller i stället 


(2008:567). 

Detta innebär att förskoleverksamheten från och med den 1 januari 2009 ska 

beakta bestämmelserna i två regelverk för att garantera samma materiella skydd 

mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det finns inget som 

hindrar att skolan/verksamheten för samman de planer som ska upprättas till ett 

dokument. Barns och elevers medverkan vid upprättandet m.m. av nämnda 

planer regleras i förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i 

arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. 

3 Ledning och kvalitetsarbete 


när det gäller tillgången till plats samt för verksamhetens ledning och personal, barngruppernas 

storlek och sammansättning samt lokalernas ändamålsenlighet. Inspektionen 

granskar också ledningens ansvarstagande för kvalitet och utveckling och vilka 

effekter kommunens kvalitetsarbete får för att förbättra kvaliteten i förskoleverksamheten. 

3.1 Personalens utbildning och erfarenhet 


3.1.1 Personalen i kommunens förskolor har relevant utbildning eller erfarenhet. 

Tabell 2: Personalens utbildningsnivå 

Andel (%) årsarbetare 

med pedagogisk 

högskolexamen 


Falkenberg 1 

Övriga kommuner, 

Riket 3 

över 25 000 

innevånare 2 

2003 2004 2005 2006 2007 2007 2007 

56 58 55 56 56 51 

1 Uppgifter baserade på all förskoleverksamhet i kommunen 




8 (13) 



X 


3.2 Ledningens och huvudmannens ansvar 


3.2.1 Kommunen ser till att förskolans ledning är förtrogen med det dagliga 

arbetet i förskolan. 



X 


3.2.2 Kommunen har god kunskap om förskoleverksamhetens måluppfyllelse 

utifrån de nationella målen. 



X 


3.2.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och 

skolbarnomsorg följs. 



X 


3.3 Tillgång till plats 


3.3.1 Kommunen erbjuder plats utan oskäligt dröjsmål (inom 3-4 månader efter anmälan). 



X 


3.3.2 Barn till arbetslösa och föräldralediga erbjuds en vistelse som omfattar minst 

3 timmar per dag eller 15 timmar per vecka. 



X 


3.3.3 Kommunen ger lättåtkomlig och tydlig information till föräldrarna om rätten till 

allmän förskola för 4- och 5-åringar samt erbjuder sådan plats.


9 (13) 



X 


3.4 Grupper 


3.4.1 Barngrupperna i förskoleverksamheten har en lämplig sammansättning och storlek. 

Tabell 3: Antal barn per avdelning 

Falkenberg 4 

Övriga kommuner, 

Riket 6 

över 25 000 

innevånare 5 

2003 2004 2005 2006 2007 2007 2007 

Antal barn per avdelning 22 22 20 21 17 17 





X 

Motivering 

Enligt skollagen ska barngrupperna i förskoleverksamheten ha en lämplig storlek 

och sammansättning. I läroplanen anges att verksamheten inte kan utformas 

på samma sätt överallt eftersom hänsyn ska tas till barnens olika förutsättningar 

och behov, vilket uppges innebära att förskolans resurser inte ska fördelas lika. I 

de allmänna råden för kvalitet i förskolan anges dessutom att kommunen bör 

redovisa hur personaltäthet, gruppstorlek och gruppsammansättning har anpassats 

till behoven i olika förskolor. Det anges också att kommunen bör följa upp 

och utvärdera vilken betydelse personaltätheten samt barngrupperna storlek 

och sammansättning har i förhållande till möjligheten att bedriva en god pedagogisk 

verksamhet i enlighet med läroplanen. 

Förskolegrupperna i Falkenbergs kommun är större än riksgenomsnittet. Resursfördelningssystemet 

tar viss hänsyn till barnens behov och förutsättningar 

t.ex. barnens åldrar och närvarotid. Rektorerna uppger att de i viss mån kan 

4 Uppgifter baserade på all förskoleverksamhet i kommunen 




10 (13) 

omfördela resurserna inom sin enhet. Inspektörerna tar del av enstaka exempel 

på att gruppstorleken anpassas efter andra förutsättningar såsom barn i behov 

av särskilt stöd. Förvaltningsledningen menar att grupperna i Falkenberg kan 

vara större än i andra kommuner utan att kvaliteten påverkas med hänvisning 

till att de flesta grupper är åldersblandade (1-5 år) samt att lokaler och utemiljön 

är väl anpassad till verksamheten. Inspektörerna har efterfrågat men inte funnit 

någon redovisning av underlag till att barngrupperna anses ha lämplig storlek 

och sammansättning. 

I kommunen genomförs inga konsekvensutredningar innan beslut fattas som 

påverkar förskolors personaltäthet, gruppstorlek och gruppsammansättning. 

Skolinspektionen bedömer att Falkenbergs kommun bör följa upp och utvärdera 

barngruppernas storlek och sammansättning för att försäkra sig om att förutsättningarna 

är lämpliga i förhållande till uppdraget och barnens behov. 

3.4.2 Kommunen gör konsekvensutredningar inför beslut som påverkar 

förskolegruppernas storlek/sammansättning. 




X 

Motivering 

Se punkt 3.4.1 Barngrupperna i förskoleverksamheten har en lämplig sammansättning 

och storlek. 

3.4.3 Effekter av förskolegruppernas sammansättning utvärderas. 




X 

Motivering 

Se punkt 3.4.1 Barngrupperna i förskoleverksamheten har en lämplig sammansättning 

och storlek. 

3.5 Lokaler 


3.5.1 Förskoleverksamheten bedrivs i ändamålsenliga lokaler. 



X 

Åtgärder behövs


11 (13) 



3.6.1 Såväl kommunen som kommunens förskolor bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, 

det vill säga planerar, följer upp och utvärderar verksamheten samt tar tillvara 

resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen. 




X 

Motivering 

Enligt skollagen är det förskoleverksamhetens uppgift att genom pedagogisk 

verksamhet erbjuda barn fostran och omvårdnad. I läroplanen och i de allmänna 

råden för kvalitet i förskolan kan utläsas att kommunen förväntas följa upp att 

kraven på verksamheten uppfylls. Enligt läroplanen måste förskolans verksamhet 

utvecklas så att de svarar mot uppställda mål. I de allmänna råden anges att 

kommunen bör ha system och rutiner för kontinuerlig planering, uppföljning 

och utvärdering av förskolans verksamhet och för hur resultaten tas till vara så 

att de leder till förbättring av kvaliteten. 

Vid intervjuerna med personal och rektorer framkommer dels att de flesta arbetslag 

har egna system för fortlöpande utvärderingar av den egna verksamheten, 

dels att arbetslagen och rektorerna årligen utvärderar arbete inom de målområden 

som barn- och utbildningsnämnden prioriterat. Dessa två processer 

pågår dock parallellt och korsar sällan varandra. Personalen uppger att de fortlöpande 

utvärderingarna bidrar till utveckling av verksamheten men inspektörerna 

erfar att resultaten i allmänhet inte dokumenteras eller förs vidare till ledningen. 

De årliga utvärderingarna ligger till grund för respektive förskolas kvalitetsredovisning 

vilket innebär att resultaten är tillgängliga för ledningen, föräldrar 

och andra intresserade. Inspektörerna har även efterfrågat men inte funnit 

andra uppföljningar och utvärderingar t.ex. angående barngruppernas sammansättning 

och insatser för barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling. Sammantaget 

visar inspektionen att kommunens underlag för att avgöra om förskolans 

verksamhet utvecklas så att de svarar mot uppställda mål är bristfälligt. 

Skolinspektionen bedömer att kommunen bör utveckla kvalitetsarbetet för att få 

ett bredare underlag till planering och utveckling av verksamheten. 

3.6.2 Såväl kommunen som varje förskola upprättar en kvalitetsredovisning i enlighet 

med förordningens krav. 




X


12 (13) 

Motivering 

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska kvalitetsredovisningarna innehålla 

en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen 

har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive 

skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I 

kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten 

och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Arbetet med kvalitetsredovisning 

ska främja förskolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga 

utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till 

att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Förordningen 

ställer krav på att elever, lärare och övrig personal ska medverka i utarbetandet 

och att elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta. I kvalitetsredovisningen 

ska dessutom uppföljningen och utvärderingen av likabehandlingsplanen redovisas. 

Inspektörerna har tagit del av ett tiotal förskolors kvalitetsredovisningar från 

olika delar av kommunen. I dessa redovisas förutsättningar för arbetet, arbetet i 

verksamheten samt måluppfyllelse och planerade åtgärder för vidare utveckling 

av verksamheten. Redovisningen utgår nästan uteslutande från kommunens 

prioriterade mål ”Baskunskaper för alla, Jämställdhet och likabehandling, Inflytande 

och delaktighet, Barn i behov av särskilt stöd samt Hälsa och livsstil”. Lokala prioriteringar 

eller utvecklingsområden framgår i allmänhet inte av kvalitetsredovisningarna. 

Skolinspektionen bedömer att förskolorna bör förbättra innehållet i kvalitetsredovisningarna 

och ge utförligare information om verksamhetens förutsättningar, 

arbetet i verksamheten och dess måluppfyllelse. Skolinspektionen bedömer 

också att barnen och deras vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbete 

med kvalitetsredovisning. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) 

om kvalitetsredovisning. 





som avser 2009.


13 (13) 

3.6.3 Kommunen utövar tillsyn av de enskilda förskolorna. 



X 


2009-03-13 Göteborg 

Helén Svelid 

Anna Wide 

Karin Widlund


Skolbarnsomsorgen 

Dnr 43-SV2008:535 

Regelbunden tillsyn av skolbarnsomsorgen 

Inledning 

Skolinspektionen har granskat skolbarnsomsorgen i Falkenbergs kommun under perioden 

14 oktober till och med den 5 december 2008. I slutet av denna rapport framgår 


Tillsynen riktas mot tre huvudområden, Utveckling och lärande, Normer och värden 

samt Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller 

statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen samt övriga, för verksamheten gällande, 

författningar. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens 

webbplats (www.skolinspektionen.se/Regelbunden tillsyn). 

Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen, 

tillsammans med verksamheterna, ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas 

till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, 

dvs. senast den 13 juni 2009. 



Underlag 

Underlaget för inspektörernas bedömning är intervjuer och dokument. Dokumenten 

samlas in från kommunen och skolbarnsomsorgen. Även annan information om kommunens 

skolbarnsomsorg från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som 

finns publicerat på annat sätt, har använts. 

I Falkenbergs kommun intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal, ansvarig 

ledningspersonal från kommunens skolbarnsomsorgsenheter. Dessutom genomfördes 

intervjuer med representanter från samtliga kommunens fritidshem. 

Huvudmannen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter 

i rapporten. 

Tabell 1: Antal barn i skolbarnsomsorg 

Skolbarnsomsorgen 


Antal barn 

Fritidshem i kommunal regi 1 375 

Fritidshem i enskild regi 23 

Barn 6-12 år i familjedaghem 0 



2 (13) 

Skolbarnsomsorgen i Falkenbergs kommun ingår i barn- och utbildningsnämndens 

ansvarsområde. Det finns en gemensam förvaltningschef för nämndens hela ansvarsområde, 

dvs. all omsorgs- och utbildningsverksamhet för barn, ungdomar och vuxna. 

Verksamheten är organiserad i fem områden där vart och ett svarar för såväl förskoleverksamhet 

som skolbarnsomsorg och den obligatoriska skolan inom ett geografiskt 

område. Det operativa ansvaret för skolbarnsomsorgen innehas av berörd rektor. 

Enligt skollagen kan skolbarnsomsorg bedrivas som fritidshem, familjedaghem och 

som öppen fritidsverksamhet. Fritidshem är den dominerande formen av skolbarnsomsorg 

i Falkenbergs kommun och därför berör även denna rapport företrädesvis fritidshem. 

Det finns också ett enskilt fritidshem i kommunen, detta omfattas dock inte av 

inspektionen.


3 (13) 

Bedömningar 




1 Utveckling och lärande 

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område om kommunen tar sitt ansvar 

för skolbarnsomsorgen genom att se till att verksamheten kompletterar skolan och erbjuder 

varje barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Här granskas om skolbarnsomsorgen 

är säker, om samverkan med förskolan och skolan liksom med hemmen 

fungerar för att ge barnen kontinuitet i tillvaron samt om barn som behöver särskilt 

stöd i sin utveckling ges den omsorg som de har rätt till. 

1.1 Omsorg och lärande 


1.1.1 Skolbarnsomsorgen erbjuder barnen en meningsfull fritid som utgår från barnens 

behov och intressen och som stödjer deras fysiska, intellektuella, sociala och emotionella 

utveckling. 




X 

Motivering 

Enligt skollagen har skolbarnsomsorgen till uppgift att komplettera skolan samt 

erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Av förarbetena till 

läroplanen som ska tillämpas i fritidshemmen, framkommer att fritidshemmen 

förväntas bidra till barnens kunskapsutveckling genom sina erfarenheter av en 

utforskande och laborativ praktisk metodik. 

Intervjuer med personal och rektorer visar att många tolkar uppdraget som så 

att verksamheten på eftermiddagen företrädesvis ska bestå av fri lek och ge utrymme 

för barnens egna val. Det uppges att barnen har rätt att ”bara vara”. I 

intervjuerna ges få exempel på hur personalen deltar i eller på annat sätt stimulerar 

leken. Däremot berättar den intervjuade personalen och rektorerna om hur 

de vägleder barnen att hitta egna intressen inom föreningslivet eller andra fritidsaktiviteter. 

Den utvecklade samverkan mellan skolan och fritidshemmen har 

delvis skett på fritidshemmens bekostnad, uppger såväl rektorer som personal. 

De intervjuade menar att fritidshemmen kommit i skymundan av skolan. En del 

åtgärder har vidtagits för att stärka fritidshemmens roll bland annat har kvalitetsarbetet 

förändrats. Inspektörerna erfar dock att i nuläget ligger fokus på att


4 (13) 

ge god omsorg, på bekostnad av planerad pedagogisk verksamhet. 

Inspektionen visar att skolbarnsomsorgen till stora delar uppfyller sina uppgifter, 

men att verksamhetens innehåll kan utvecklas. Skolinspektionen bedömer 

att kommunen bör utveckla verksamhetens innehåll och säkerställa att den skolfria 

delen av dagen erbjuder barnen en meningsfull fritid med varierat innehåll. 

1.1.2 Skolbarnsomsorgen kompletterar skolan både tids- och innehållsmässigt. 



X 


1.1.3 Inom kommunens skolbarnsomsorg finns det stort utrymme för barnen att påverka 

och ta ansvar. 



X 


1.1.4 Personalen i den kommunala skolbarnsomsorgen har god uppsikt över barnen och 

det finns goda rutiner för säkerheten. 



X 


1.1.5 Det finns samarbetsformer mellan förskolor, förskoleklasser, skolor och fritidshem i 

kommunen vilket bidrar till att ge barnen kontinuitet och underlättar övergångar. 



X 


1.1.6 Kommunens skolbarnsomsorg samverkar med hemmen så att föräldrarna har möjlighet 

att påverka och anser sig få information om både det egna barnet och verksamheten 

i stort. 



X 

Åtgärder behövs


5 (13) 

1.2 Särskilt stöd 


1.2.1 Kommunens skolbarnsomsorg erbjuder varje barn den omsorg som deras speciella 

behov kräver. 




X 

Motivering 

Enligt skollagen ska barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt 

stöd i sin utveckling ges den omsorg deras speciella behov kräver. De allmänna 

råden för fritidshem anger också att både kommunen och personalen bör 

följa upp och utvärdera om stödinsatserna fungerar tillfredställande. 

Inspektionen visar att arbete med att ge särskilt stöd till barn som behöver detta 

framförallt är inriktat till verksamheten under förmiddagarna då det är skolverksamhet. 

Samarbetet mellan fritidshems- och skolpersonal gör att fritidshemspersonalen 

är väl insatt i barnens behov och hur de utvecklas. Vid personalintervjuerna 

framhålls att verksamheterna ställer olika krav på barnen, vilket 

ibland innebär att barn som är i behov av särskilt stöd i skolan inte behöver detta 

i fritidshemmet eller omvänt. En del sorters svårigheter kräver dock särskilda 

stödinsatser i båda verksamheterna. Den intervjuade personalen och rektorerna 

uppger att det förekommer att stödinsatsernas utformning under eftermiddagarna 

diskuteras eller prioriteras men att detta inte är vanligt. Inspektörerna har 

efterfrågat, men inte funnit några uppföljningar eller utvärderingar av arbetet 

med särskilt stöd i skolbarnsomsorgen. 

Skolinspektionen bedömer att kommunen fortlöpande bör följa upp och utvärdera 

om resurserna till barn i behov av särskilt stöd är tillräckliga och om insatserna 

fungerar. 



för skolbarnsomsorgen genom att se till att det pågår ett arbete för att främja vårt samhälles 

demokratiska värderingar och för att ta tillvara och utveckla barnens förmåga till 

empati och omtanke om andra, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors 

uppfattningar och levnadssätt. Tillsynen granskar också kommunens arbete för 

att ge barnen en trygg miljö.


6 (13) 

2.1 Normer och värden i samvaron 


2.1.1 Kommunens skolbarnsomsorg har trygga miljöer som utvecklar barnens förmåga 

att känna empati, respektera varandra och hantera konflikter. 



X 


2.1.2 I kommunens skolbarnsomsorg pågår ett medvetet arbete mot diskriminering 

och kränkningar och för att förankra värden som alla människors lika värde, 

jämställdhet, solidaritet med svaga och utsatta. 



X 


2.1.3 Arbetet inom kommunens skolbarnsomsorg är medvetet inriktat på att motverka 

traditionella könsmönster. 



X 


2.1.4 Inom kommunens skolbarnsomsorg finns det en likabehandlingsplan för varje 

separat verksamhet. 




X 

Motivering 












deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad.


7 (13) 

Inspektionen visar att arbetet med likabehandlingsplaner i skolbarnsomsorgen 

är undermåligt. Likabehandlingsplanerna för fritidshemmen är framtagna tillsammans 

med skolan, samma plan gäller alltså både för det aktuella fritidshemmet 

och för den skolan där verksamheten bedrivs. Dessa planer är i allmänhet 

helt inriktade på situationer som kan uppstå under skoltid. Åtgärder som 

riktar sig till eftermiddagstid är ovanliga. Såväl rektorer som personal uppger 

vid intervjuerna att det är tänkt att planerna ska omfatta barnens hela dag. Inspektörerna 

vill i detta sammanhang framhålla att varje verksamhet ska ha en 

likabehandlingsplan samt att planerna ska innehålla en specifik redovisning av 

verksamhetens behov, utifrån en aktuell kartläggning, som utgångspunkt för 

vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. 

Skolinspektionen bedömer att likabehandlingsplanen inte till alla delar uppfyller 

de krav som ställs på en sådan plan. 





(2008:567). 

Detta innebär att fritidshemmen från och med den 1 januari 2009 ska beakta 

bestämmelserna i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot 

diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det finns inget som 

hindrar att skolan/verksamheten för samman de planer som ska upprättas till ett 

dokument. Barns och elevers medverkan vid upprättandet m.m. av nämnda 

planer regleras i förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i 

arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. 



för skolbarnsomsorgen när det gäller tillgången till plats samt för verksamhetens ledning 

och personal, barngruppernas storlek och sammansättning samt lokalernas ändamålsenlighet. 

Tillsynen granskar också ledningens ansvarstagande för kvalitet och utveckling 

och vilka effekter kommunens kvalitetsarbete får för att förbättra kvaliteten i 

skolbarnsomsorgen.


8 (13) 

3.1 Personalens utbildning och erfarenhet 


3.1.1 Personalen inom kommunens skolbarnsomsorg har relevant utbildning eller 

erfarenhet. 

Tabell 2: Personalens utbildningsnivå 

Andel (%) årsarbetare 

med pedagogisk högskolexamen 


Falkenbergs kommun 1 Övriga kommuner, Riket 3 

över 25 000 

innevånare 2 

2004 2005 2006 2007 2007 2007 

88 88 83 85 63 58 



X 


3.2 Ledningens och huvudmannens ansvar 

3.2.1 Kommunen ser till att ledningen är förtrogen med det dagliga arbetet i fritidshemmen. 



X 


3.2.2 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg 

iakttas. 



X 


1 Uppgifter baserade på fritidshem i kommunen 




9 (13) 

3.3 Tillgång till plats 


3.3.1 Kommunen erbjuder plats utan oskäligt dröjsmål (inom 3-4 månader efter anmälan) 

till barn vars föräldrar har behov utifrån arbete eller studier eller p.g.a. barnets eget 

behov. 



X 


3.3.2 Skolbarnsomsorg erbjuds till och med barnet är tolv år. 



X 


3.4 Grupper 


3.4.1 Barngrupperna inom skolbarnsomsorgen har en lämplig sammansättning och storlek. 

Tabell 3: Antal barn per avdelning 

Antal inskrivna barn per 

avdelning 


Riket 6 

Falkenbergs kommun 4 Övriga kommuner, 

innevånare 5 

över 

25 000 

2004 2005 2006 2007 2007 2007 

33 30 32 32 33 34 




X 

4 

Uppgifter baserade på fritidshem i kommunen 

5 

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i kommungruppen 

6 

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket


10 (13) 

Motivering 

Enligt skollagen ska barngrupperna i fritidshem ha lämplig storlek och sammansättning. 

I de allmänna råden för kvalitet i fritidshem anges att kommunen 

bör anpassa gruppstorlek, personaltäthet och gruppsammansättning till barnens 

behov och säkerhet samt ta hänsyn till faktorer som barnens ålder, andel barn i 

behov av särskilt stöd, andel barn med annat modersmål än svenska, upptagningsområdets 

sociala karaktär osv. 

Gruppstorlekarna i svenska fritidshem har mer än fördubblats och personaltätheten 

mer än halverats sedan början av 1990-talet. Av tabellen ovan framgår att 

fritidshemsgruppernas utveckling i Falkenberg följer samma mönster som i de 

flesta andra kommuner. Gruppstorlekarna är i nivå med riksgenomsnittet. Vid 

intervjuerna tar både personalen och rektorer upp att barngrupperna är stora. 

Personaltätheten leder till att verksamheten inte kan bli så innehållsrik som 

styrdokumenten anger, säger den intervjuade personalen. Personalen tar dessutom 

upp att det i allmänhet saknas tid för gemensam planering. Rektorerna 

ansvarar för att organisera fritidshemsgrupperna inom sin enhet och personalen 

har viss möjlighet att påverka dessa beslut. Handlingsutrymmet är dock begränsat. 

Efterfrågan styr i hög grad gruppstorlekarna. När ett nytt barn ansöker om 

plats fylls befintliga grupper på. Även om de intervjuade är medvetna om att 

grupperna är stora så erfar inspektörerna att utvärderingar av gruppstorleks 

betydelse för kvaliteten inte görs. 

I kommunen finns inga dokumenterade konsekvensutredningar innan beslut 

har fattats som påverkar fritidshemmens personaltäthet, gruppstorlek och 

gruppsammansättning. 

Inspektionen visar att Falkenbergs kommun behöver ytterligare underlag för att 

kunna avgöra om de enskilda grupperna är lämpligt stora. Skolinspektionen 

bedömer att kommunen bör försäkra sig om att gruppstorlek och personaltäthet 

är anpassade bland annat till barnens behov och säkerhet. 

3.4.2 Kommunen gör konsekvensutredning inför beslut som påverkar fritidshemmets 

storlek och/sammansättning. 



X 

Åtgärder behövs


11 (13) 

3.5 Lokaler 


3.5.1 Skolbarnsomsorgen i kommunen bedrivs i ändamålsenliga lokaler. 



X 




3.6.1 I kommunen bedrivs, på såväl lokal som kommunal nivå, ett systematiskt kvalitetsarbete, 

det vill säga man planerar, följer upp och utvärderar fritidshemmen samt tar 

tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen. 




X 

Motivering 

Enligt skollagen är det skolbarnsomsorgens uppgift att komplettera skolan samt 

erbjuda barnen en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. I de allmänna råden 

för fritidshem anges också att det är viktigt att kommunen har system och 

rutiner för kontinuerlig planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten 

och att resultaten används för att förbättra kvaliteten. Det anges dessutom 

att det är viktigt att ledningen för fritidshemmen följer upp och utvärderar hur 

fritidshemmen arbetar i relation till skollagen och läroplanen. 

I Falkenbergs kommun är uppföljningar och utvärderingar av skolbarnsomsorgen 

bristfällig. Skolbarnsomsorgen är också tämligen osynlig i såväl kommunövergripande 

som lokala uppföljningar och planeringar. Inspektörerna har efterfrågat, 

men inte funnit utvärderingar av till exempel kompetensutvecklingsbehov, 

gruppstorlekarnas och personaltäthetens betydelse för kvaliteten samt insatser 

för barn som behöver särskilt stöd. De intervjuade personalrepresentanterna 

och rektorerna berättar dock att personalen får i uppdrag att en gång per 

år lämna in en utvärdering av sin verksamhet utifrån de mål som barn och utbildningsnämnden 

prioriterat. Rektorerna uppger att dessa utvärderingar används 

i arbetet med kvalitetsredovisning. Detta arbete föranleder dock initiativ 

till diskussioner om fritidshemmens måluppfyllelse eller utvecklingsinsatser. 

Skolinspektionen bedömer att kommunen bör införa system och rutiner för kontinuerliga 

uppföljningar och utvärderingar av skolbarnsomsorgen.


12 (13) 

3.6.2 Såväl kommunen som varje fritidshem upprättar en kvalitetsredovisning i enlighet 

med förordningens krav. 




X 

Motivering 







ska främja fritidshemmens kvalitetsarbete och därigenom bidra till att 

förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även 

till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Förordningen 




Från och med 2008 har varje fritidhem i Falkenbergs kommun i uppdrag att 

utarbeta en egen kvalitetsredovisning. Tidigare år har fritidshemmen kvalitetsredovisats 

gemensamt med den skola där fritidshemmet är beläget. Inspektörerna 

har tagit del av ett urval såväl egna som gemensamma kvalitetsredovisningar 

från olika delar av kommunen. I dessa redovisas förutsättningar för arbetet, 

arbetet i verksamheten samt måluppfyllelse och planerade åtgärder för vidare 

utveckling av verksamheten. Redovisningen utgår nästan uteslutande från 

kommunens prioriterade mål ”Baskunskaper för alla, Jämställdhet och likabehandling, 

Inflytande och delaktighet, Barn i behov av särskilt stöd samt Hälsa och livsstil”. 

Lokala prioriteringar eller utvecklingsområden framgår i allmänhet inte av kvalitetsredovisningarna. 

I de kvalitetsredovisningar som innehåller uppgifter om 

både fritidshem och skola har dessutom fritidshemmen en undanskymd roll. 

Skolinspektionen bedömer att kvalitetsredovisningarna bör förbättras för att 

utförligare ge information om verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten 

och dess måluppfyllelse. Skolinspektionen bedömer också att barnen 

och deras vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbete med kvalitetsredovisning. 

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning. 




den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar


13 (13) 


3.6.3 Kommunen utövar tillsyn av de enskilda fritidshemmen. 



X 



Helén Svelid 

Anna Wide 

Karin Widlund


Vuxenutbildningen 

Dnr 43-SV2008:535 

Regelbunden tillsyn i vuxenutbildningen 

Kommunal vuxenutbildning 

Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 

Svenskundervisning för invandrare 

Inledning 

Skolinspektionen har granskat verksamheten i och besökt vuxenutbildningen den 21 

november 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den 

regelbundna tillsynen. 

Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt Ledning 

och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens 

krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. 

Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats 

(www.skolinspektionen.se/Regelbunden tillsyn). 

Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har kommunen 

och rektor för verksamheten ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas 

till Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. 

senast den 13 juni 2009. 



Underlag 

Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och vuxenutbildningen, 

dels den information som samlats in under besöket. I vuxenutbildningen 

intervjuades gymnasieledaren (som är chef för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan 

och den kommunala vuxenutbildningen), rektorn, lärare, annan personal och 

studerande. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella 

uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. 

Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i 

rapporten. 

Tabell 1: Antal studerande i vuxenutbildning 


Vuxenutbildningen 

Antal studerande 

Komvux, grundläggande vuxenutbildning 61 

Komvux, gymnasial vuxenutbildning 

(individer och utbildningsplatser heltid) 

Särvux 19 

Svenskundervisning för invandrare 146 


234


2 (13) 

Vuxenutbildningen är centralt belägen i Falkenberg. Undervisningen bedrivs i olika 

byggnader. I gymnasieskolans huvudbyggnad finns skolledningen och en del av verksamheten. 

Ledningen av vuxenutbildningen består av en chef benämnd gymnasieledare, en rektor 

som ansvarar för all vuxenutbildning utom särvux. En annan rektor har förutom ansvar 

för några gymnasieprogram även ansvar för gymnasiesärskolan samt särvux. De båda 

rektorerna är nyanställda under hösten 2008. Under en relativt kort tidsperiod har det 

varit flera byten av rektorer inom vuxenutbildningen i kommunen. 

Verksamheten är organiserad i svenskundervisning för invandrare (sfi), grundläggande- 

och gymnasial vuxenutbildning. Dessutom finns ”Flexverket” som är namnet på en 

lokalt utformad verksamhet som ger möjlighet att studera utanför schemalagda studiegångar. 

Vidare finns ”Vårdvux” med omvårdnadsutbildningar samt särvuxutbildning. 

Vid vuxenutbildningen bland annat inom ”Lärcentrum Falkenberg” förekommer också 

olika typer av uppdrags- och högskoleutbildningar eller enstaka kurser som dock inte 

omfattas av utbildningsinspektionen.


3 (13) 

Bedömningar 




1 Kunskaper 

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område verksamhetens kunskapsresultat 

och arbetet för att ge de studerande möjlighet att nå de nationella målen för lärandet 

uttryckta i läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar verksamheten 

ger de studerande att nå målen. 

1.1 Kunskapsresultat 

Tabell 2: Andel (%) kursdeltagare i komvux med respektive betyg för A-kurserna i engelska, 

matematik och svenska. 

Falkenbergs kommun Kommungrupp 1 Riket 2 

2003 2004 2005 2006 2007 2007 2007 

Icke godkänt 

9 5 6 8 17 13 16 

Engelska A 

Godkänt 27 62 41 38 33 31 31 

Väl godkänt 38 10 47 54 33 30 30 

Mycket väl 

godkänt 

27 24 6 0 17 27 22 

Icke godkänt 

12 5 9 14 15 15 19 

Matematik Godkänt 49 35 41 54 33 36 35 

A 

Väl godkänt 32 43 47 32 52 29 28 

Mycket väl 

godkänt 

7 17 3 0 0 20 18 

Icke godkänt 

0 0 0 0 0 17 17 

Svenska A 

Godkänt 17 14 29 20 7 24 24 

Väl godkänt 49 59 43 60 73 29 32 

Mycket väl 

godkänt 

34 27 29 20 20 29 27 


1 


2 



4 (13) 

Tabell 3: Andel (%) kursdeltagare i grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning 

som slutfört eller avbrutit kurs. 

Grundläggande vuxenutbildning 


Kommungrupp 

3 

Riket 4 

2003 2004 2005 2006 2007 2007 2007 

Slutfört kurs 52 41 61 60 56 68 66 

Avbrutit kurs 28 40 39 40 44 28 27 

Fanns i pågående utbildning 

Gymnasial vuxenutbildning 

20 19 0 0 0 4 7 

Slutfört kurs 72 55 64 77 68 74 75 

Avbrutit kurs 21 26 21 22 30 22 20 

7 19 14 1 2 4 5 

Tabell 4: Studieresultat för elever i sfi som två år tidigare påbörjat sin utbildning. 

Andel (%) Sfi 3 (kurs 

elever som D) 

börjat i sfi Sfi 2 (kurs 

och godkänts 

senast Sfi 1 (kurs 

C) 

efter 2 läsår B) 

enligt studieväg… 

utbildningen 

Avbrutit 


Fanns i pågående utbildning 


Falkenbergs kommun Kommungrupp 

Riket 6 

5 

2003 2004 2005 2006 2007 2007 2007 

51 52 39 13 37 38 33 

0 5 10 23 11 6 7 

0 2 2 6 6 2 2 

41 38 31 21 28 28 35 

3 


4 

Uppgifter baserade på samtliga huvudmän i riket 

5 


6 



5 (13) 


Vuxenutbildningens kunskapsresultat i de ovan angivna variablerna avviker i flera 

avseenden i jämförelse med såväl riket som kommungruppen. Exempelvis varierar 

betygssättningen mellan kurserna svenska A, engelska A och matematik A inom den 

gymnasiala vuxenutbildningen på ett svårförklarligt sätt. Att inga studerande under 

en femårsperiod fått betyget IG i svenska A eller att ett mycket begränsat antal studerande 

erhållit betyget MVG i matematik A (undantaget år 2004) är exempel på att vuxenutbildningen 

i Falkenberg redovisar resultat som väsentligt avviker från andra jämförbara 

kommuner och riksgenomsnittet. I kursen svenska A är det en mycket stor 

andel studerande som fått VG eller MVG i betyg. 

Tillgänglig statisktik visar att andelen studerande som slutför kurser på grundläggande 

och gymnasial nivå konsekvent är lägre i Falkenbergs kommun än i andra jämförbara 

kommuner och i riket. (Gymnasial vuxenutbildning år 2006 är enda positiva avvikelse). 

Vuxenutbildningen bör använda den tillgängliga statistiken som en av utgångspunkterna 

i det systematiska kvalitetsarbetet och ur denna statistik identifiera de faktorer 

som är i behov av åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen för de studerande. 

1.2 Uppföljning och kommunikation av resultat 


1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp de studerandes kunskapsutveckling och resultat i 

alla kurser och kunskapsområden i förhållande till styrdokumentens krav. 



X 


1.2.2 Lärarna ger fortlöpande varje studerande information om utvecklingsbehov och 

resultat i studierna. 



X 


1.2.3 De studerande har en individuell studieplan. 




X


6 (13) 

Motivering 

Individuella studieplaner ska upprättas för samtliga deltagare inom grundläggande 

och gymnasial vuxenutbildning. Av planen ska den enskildes utbildningsmål 

och verksamhetspoäng framgå. Den individuella studieplanen ska 

utarbetas i samverkan med den enskilde. Planen ska upprättas i nära anslutning 

till intagningen och ska vid behov revideras. 

Vid intervjuerna ges olika bilder av hur det fungerar med individuella studieplaner. 

Några utbildningar exempelvis omvårdnadsutbildningarna har individuella 

studieplaner men i intervjuer med studerande och personal framkommer 

att flera studerande vid grundläggande och gymnasial utbildning saknar en 

individuell studieplan. 

Skolinspektionen bedömer att individuella studieplaner måste upprättas för 

samtliga studerande inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. 

1.3 Bedömning och betygssättning 


1.3.1 Lärarna utgår vid bedömning och betygssättning från de nationella målen i kursplanerna 

och från betygskriterierna. 



X 


1.3.2 Betyg sätts och utfärdas, intyg utfärdas och betygskatalog förs enligt författningarna. 



X 


1.4 Genomförande av utbildningen 


1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för utbildningen. 



X 

Åtgärder behövs


7 (13) 

1.4.2 De studerande har möjlighet till inflytande över hur deras utbildning utformas. 



X 


1.4.3 Den studerandes tidigare utbildning och erfarenhet kartläggs/valideras. 



X 


1.4.4 Särvux bedriver en verksamhet som syftar till att ge vuxna som är utvecklingsstörda 

kunskaper och färdigheter som motsvarar den obligatoriska särskolan eller 

gymnasiesärskolan. 



X 


1.5 Anpassning av verksamheten till de studerandes behov 


1.5.1 Utbildningarna är flexibla och anpassade till de studerandes behov, förutsättningar, 

erfarenheter och livssituation. 



X 


1.5.2 Särskilt stöd ges till elever som har svårigheter med utbildningen. 



X 



Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område verksamhetens arbete för att 

påverka och stimulera de studerande att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar 

och låta dem komma till uttryck i vardaglig handling samt verksamhetens arbete 

för att ge de studerande en trygg miljö.


8 (13) 



2.1.1 Skolan utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande. 



X 


2.1.2 Verksamheterna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete. 



X 


2.1.3 Det finns likabehandlingsplaner i enlighet med författningarna. 




X 

Motivering 













Den likabehandlingsplan som skolan har är gemensam med ungdomsgymnasiets. 

Den redovisar ett antal åtgärder för läsåret 2007/08 samtidigt som kartläggningen 

av verksamheternas behov inte bygger på det vidare begrepp som lagen 

innebär. Skolans plan utgår dels från generella skrivningar i lagen och från skolans 

tidigare arbete med mobbning och kränkande behandling. Specifik tänkbar 

problematik eller perspektiv för vuxenutbildning saknas. Enligt skolledningen 

pågår ett arbete med att utveckla likabehandlingsplanen. 


de krav som ställs på en sådan plan.


9 (13) 





(2008:567). 

Detta innebär att skolorna från och med den 1 januari 2009 ska beakta bestämmelserna 

i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot diskriminering, 

trakasserier och kränkande behandling. Det finns inget som hindrar 

att skolan/verksamheten för samman de planer som ska upprättas till ett dokument. 

Barns och elevers medverkan vid upprättandet m.m. av nämnda planer 

regleras i förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet 

med planer mot diskriminering och kränkande behandling. 


Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område rektors ansvarstagande för 

verksamhetens målinriktning samt hur verksamhetens kvalitetsarbete fungerar för att 

säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till 

utbildning samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna 

för verksamheten. 

3.1 Likvärdig tillgång till utbildning 


3.1.1 Kommunen ger vuxna tillgång till grundläggande vuxenutbildning, grundläggande 

särvux och sfi enligt författningarna. 




X 

Motivering 

Genom vuxenutbildningen ska främst de som erhållit minst utbildning få möjlighet 

att stärka sin ställning. Enligt skollagen ansvarar varje kommun för att de 

kommuninnevånare som har rätt till grundläggande vuxenutbildning, grundläggande 

särvux och sfi också får det. Kommunen ska aktivt verka för att nå 

dem i kommunen som har rätt till utbildning och för att motivera dem att delta. 

Enligt författningarna består utbildningen i grundläggande vuxenutbildning av 

kurser i olika kunskapsområden. Grundläggande vuxenutbildning ska enligt 

förordning om kommunal vuxenutbildning anordnas i form av tolv olika kunskapsområden. 

Från den 1 januari 2007 gäller att varje kommuninnevånare som 

är utvecklingsstörd har rätt att delta i grundläggande särvuxutbildning från och 

med andra kalenderhalvåret det år han/hon fyller 20 år, om han/hon saknar


10 (13) 

sådana färdigheter som utbildningen i den obligatoriska särskolan syftar till, är 

bosatt i landet och har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Enligt 

särvuxförordningen ska anordnas grundläggande särvuxutbildning motsvarande 

den som ges inom grundsärskolan i elva olika ämnen. 

Inom den grundläggande vuxenutbildningen i Falkenbergs kommun erbjuds 

kurser inom svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. De 

studerande får inte information om kurser inom grundläggande vuxenutbildning 

som de har rätt att läsa. Trots en ökning av undervisningstiden får de studerande 

i särvux endast ett fåtal undervisningstimmar per vecka. Av de som 

studerar grundläggande särvuxutbildning skulle flertalet behöva en studietid 

mellan 6 och 20 år för att fullgöra sina kurser med den nuvarande studietakten. 

Givetvis innebär den korta undervisningstiden per vecka att det är svårt för 

kursdeltagarna att nå kursplanernas mål. Informationen om särvux bland annat 

på vuxenutbildningens hemsida, har förbättrats under senare tid. 

Skolinspektionen bedömer att kommunen inte erbjuder grundläggande vuxenutbildning 

inom samtliga kunskapsområden och inte verkar aktivt för att nå 

dem som har rätt till utbildningen och för att motivera dem att delta. Skolinspektionen 

bedömer vidare att de studerande i grundläggande särvuxutbildning 

inte ges förutsättningar att nå kursplanernas mål och att kommunen därmed 

brister i sitt ansvar att de som har rätt till utbildning inom särvux får det i tillräcklig 

omfattning. 

3.1.2 Kommunen verkar aktivt för att nå dem i kommunen som har rätt till grundläggande 

vuxenutbildning, grundläggande särvux och sfi. 




X 

Motivering 

Se bedömningspunkt 3.1.1 

3.1.3 Kommunen verkar i samarbete med arbetsförmedlingen för att sfi-studerande ges 

möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet. 



X 


3.1.4 Verksamheternas lokala kurser överensstämmer med 

författningarnas krav. 



X 

Åtgärder behövs


11 (13) 

3.1.5 De studerande erbjuds vägledning. 



X 


3.1.6 Utbildningen för alla studerande är, med de undantag som författningarna medger. 

avgiftsfri. 



X 


3.2 Personalens utbildning 


3.2.1 Lärarna inom utbildning i egen regi och upphandlad utbildning har utbildning för 

den undervisning de i huvudsak bedriver. 



X 


3.2.2 Rektorn har, genom utbildning och erfarenhet, förvärvat pedagogisk insikt. 



X 


3.3 Styrelsens ansvar 


3.3.1 Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan nämnd, förvaltning och verksamheterna. 



X 

Åtgärder behövs


12 (13) 

3.4 Rektors ansvar 


3.4.1 Rektorn håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare 

det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen. 



X 


3.4.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna. 



X 



Bedömningsområden 

3.5.1 Vuxenutbildningen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, 

följer upp och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter 

dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. 




X 

Motivering 

Enligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot 

uppställda mål. För att en skola ska utvecklas måste den fortlöpande ifrågasätta 

sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya 

metoder. Rektor har ansvar för att verksamhetens resultat följs upp och utvärderas 

i förhållande till de nationella målen. 

Vuxenutbildningen i Falkenberg saknar ett systematiskt kvalitetsarbete. Skolan 

följer inte upp resultaten och drar slutsatser för det fortsatta arbetet. Uppföljning 

och utvärdering är inte heller en tydlig utgångspunkt för planerade åtgärder och 

förändringar i organisation eller undervisning. Av intervjuer med elever, lärare 

och skolledning samt studier av dokumentation från skolan framgår att rektorerna 

inte tar ansvar för att metoder och resultat följs upp på ett systematiskt 

sätt. De två rektorerna som ansvarar för verksamheter inom vuxenutbildningen 

är båda nyanställda under hösten 2008. 

Skolinspektionen bedömer att skolan måste förbättra sitt kvalitetsarbete och 

göra tydligare kopplingar mellan nationella mål och resultat samt att den årliga


13 (13) 

utvärderingen måste samordnas och systematiseras. De båda nyanställda rektorerna 

bör i högre grad än tidigare rektorer ta ansvar för att verksamhetens resultat 

följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen. 


krav. 




X 

Motivering 

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska arbetet med kvalitetsredovisning 

främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga 

utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge 

information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Vidare ska kvalitetsredovisningen 

innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen 

för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan 


Den kvalitetsredovisning som skolan redovisat har karaktären av en verksamhetsberättelse 

vilket den också benämns som. Verksamhetsberättelsen som är 

gemensam med ungdomsgymnasiets saknar nästan helt redovisning och analys 

av vuxenutbildningens verksamhet. Enligt skolledningen pågår ett arbete med 

att utveckla kvalitetsredovisningen. 

Skolinspektionen bedömer att vuxenutbildningen saknar kvalitetsredovisning 

vilket måste åtgärdas. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om 

kvalitetsredovisning. 







Hans Enckell 

Lena von Platen


Apelskolan 

Dnr 43-SV2008:535 

Regelbunden tillsyn i Apelskolan 

Förskoleklass 

Grundskola årskurserna 1–9 

Inledning 

Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falkenbergs kommun och besökt Apelskolan 

den 2 december 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga 

för den regelbundna tillsynen. 







och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till Skolinspektionen 

inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. senast 

den 13 juni 2009. 



Underlag 

Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Apelskolan, 

dels den information som samlats in under besöket. I Apelskolan intervjuades 

rektorerna, lärare, annan personal, elever och föräldrar. Även annan information om 

kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns 

publicerad på annat sätt, har använts. 

Rektorerna har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i 

rapporten. 

Tabell 1: Antal elever på Apelskolan 

Apelskolan 

Beskrivning av skolan 

Antal elever 


Grundskola 445 



2 (16) 

Apelskolan ligger i den kända handelsorten Ullared i norra delen av Falkenbergs 

kommun. Skolan ingår organisatoriskt i Ullaredsområdet som leds av rektorsteam bestående 

av fyra rektorer. I Apelskolans skolledning ingår tre av rektorerna. 

Den del av verksamheten som avser förskoleklass och årskurserna 1–5 benämns 

”Kärnhuset” och finns i en egen byggnad. Årskurserna 6–9 är indelad i en organisation 

med tre arbetslag. Dessa arbetslag benämns ”Alfa”, ”Beta” och ”Gamma” och har varsin 

hemavdelning med egen entré, klassrum och grupprum. Mitt i skolan ligger ”Mötesplatsen” 

med gemensamt elev- och personalcafé, samt bibliotek och personalrum. 

Mitt i skolan finns även ”Delta” som är en resursverksamhet för elever i behov av särskilt 

stöd. 

I skolan finns också skolbarnsomsorg. Denna verksamhet bedöms i en separat verksamhetsrapport. 

Apelskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan.


3 (16) 

Bedömningar 




1 Kunskaper 

Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans kunskapsresultat och 

arbetet för att ge eleverna möjlighet att nå de nationella målen för lärandet uttryckta i 

läroplan och kursplaner. Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger eleverna att 

nå målen. 


Tabell 2: Måluppfyllelse i årskurs 5 

Apelskolan 

Riket 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 

Andel (%) som ej nått målen i 

samtliga ämnen 

. . . . . . 



Apelskolan 

Samtliga 

skolor i 

kommunen 1 

Kommungrupp 

2 Riket 3 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 


meritvärde 

Andel (%) som ej 

nått målen i samtliga 

ämnen 

Andel (%) behöriga 

till nationellt program 

195 202 206 202 208 205 204 209 

18 23 27 20 19 24 24 23 

90 86 94 87 93 89 89 89 






4 (16) 


Apelskolan 

Samtliga skolor 

i kommunen 

4 

Kommungrupp 

5 Riket 6 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 



Godkänt i: 

Engelska . 95 . 96 100 97 97 96 

Matematik . 76 95 . 93 84 84 84 

Svenska . . 100 . .. 97 97 97 

Svenska som 

andraspråk 

.. .. .. .. .. .. 75 84 



.. = Uppgift kan ej visas, då resultatuppgiften baseras på färre än 10 individer 



mål att uppnå i årskurs 5 saknas. Eftersom skolan inte gör någon uppföljning av i vilken 

mån eleverna når mål att uppnå i årskurs 5 kan Skolinspektionen inte bedöma 


Tabell 3 visar att skolans kunskapsresultat i de angivna variablerna med vissa undantag 

är i nivå med kommunen och riket. Samtidigt visar sammanställningen att resultaten 

varierar mellan olika år både när det gäller andelen elever som är behöriga till nationellt 

program i gymnasiet, genomsnittligt meritvärde och andelen elever som når 

målen i samtliga ämnen. 

I Ullaredsområdets verksamhetsberättelse för år 2008 uppmärksammas de stora skillnaderna 

mellan flickors och pojkars resultat. Tillgänglig statistik visar att flickornas 

genomsnittliga meritvärde för år 2007 är 221,0 vilket är i nivå med riket (220,6) medan 

pojkarna har 177,4 vilket är betydligt lägre än i riket (196,5). Skolinspektionen noterar 

att skolans förslag till åtgärd är att följa upp om 2008 års siffror bekräftar bilden. Skolinspektionens 

granskning av statistik för år 2008 visar på att skillnaderna minskat, men 

att pojkarna fortsatt har lägre meritvärden (191,1) än i jämförelse med riksgenomsnittet 

(198,5). 





5 (16) 

Skolan bör på ett mera strukturerat sätt använda den tillgängliga statistiken som en av 

utgångspunkterna i det systematiska kvalitetsarbetet och ur denna statistik identifiera 

de åtgärder som behövs för att förbättra måluppfyllelsen för eleverna. 

1.2 Uppföljning och kommunikation av kunskapsresultat 


1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp elevernas kunskapsutveckling och resultat i alla 

ämnen i förhållande till styrdokumentens krav. 




X 

Motivering 

Lärarna ska, enligt läroplanen, utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera 

varje elevs kunskapsutveckling. För varje ämne finns en kursplan. I kursplanen 

anges de mål som undervisningen ska sträva mot, och de mål som eleverna ska 

ha uppnått efter det femte och nionde skolåret. I kursplanerna för ämnena matematik, 

svenska och svenska som andra språk anges även de mål som eleverna 

ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret. 

Vid intervjuer med elever och lärare framkommer att lärarna ännu inte gör uppföljningar 

och utvärderingar av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen 

på individnivå. 

Mot bakgrund av att skolan inte följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling 

i alla ämnen saknas viktiga underlag för att på individnivå eller på 

skolnivå styra resurser till de områden där de behövs bäst eller för att genomföra 

förbättringar av undervisningen. Den uppföljning och utvärdering som lärarna 

ska göra av varje elevs kunskapsutveckling är en förutsättning för att såväl 

enskilda elevers, klassers samt skolans samlade resultat ska kunna utvärderas 

och följas upp och riktade insatser vidtagas vid behov. Se vidare avsnitt 3.4 i 

denna rapport under Kvalitetsarbete. Skolinspektionen vill dessutom påpeka att 

från och med innevarande termin har grundskoleförordningens krav på den 

individuella utvecklingsplanen (IUP) skärpts så att den ska innehålla omdömen 

om elevernas kunskapsutveckling i varje ämne. 

Skolinspektionen bedömer att lärarna måste följa upp och utvärdera elevernas 

kunskapsutveckling i samtliga ämnen. 

1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala 

utveckling bäst kan stödjas. 



X 

Åtgärder behövs


6 (16) 

Motivering 

Enligt grundskoleförordningen ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare 

minst en gång varje termin samtala om hur elevernas kunskapsutveckling och 

sociala utveckling bäst kan stödjas. 

Mot bakgrund av Skolinspektionens bedömning i avsnittet 1.2.1, att lärarna inte 

följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, ställer 

sig Skolinspektionen tveksam till om utvecklingssamtalen alltid håller god 

kvalitet. 

1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med utvecklingssamtalet. 



X 




1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella ämnesproven för att bedöma elevers 

kunskapsutveckling och som stöd för betygssättning. 



X 


1.3.2 Vid bedömning och betygssättning utgår lärarna från de nationella målen i 

kursplanerna och från betygskriterierna. 




X 

Motivering 

Enligt grundskoleförordningen ska, när betyg sätts efter att ett ämne eller ett 

ämnesblock har avslutats, betyget bestämmas med hjälp av 

1. de mål som eleverna enligt kursplanerna ska ha uppnått i grundskolan 

och 

2. de betygskriterier som har fastställts för ämnena och ämnesblocken. 

Enligt allmänna råden om likvärdig bedömning och betygssättning bör de nationella 

kursplanerna tolkas och utvecklas på ett sådant sätt att det klargörs vilka 

kunskaper eleven ska ha utvecklat för att få ett visst betyg utifrån de nationella 

betygskriterierna. Det är viktigt att det förs diskussioner om de lokala tolkningarna 

av kursplaner och betygskriterier mellan lärare i olika program, årskurser 

och skolor, både för att inspirera och lära av varandra och för att skapa


7 (16) 

likvärdiga förutsättningar för undervisningen och bedömningen av elever i skolan 

och i olika skolor. Rektor ansvarar för att sådana diskussioner kommer till 

stånd. 

Vid intervjuer med lärarna framgår att det är skillnader mellan olika ämnen och 

arbetslag i vilken utsträckning lärarna samverkar i bedömnings- och betygsfrågor. 

Det finns därför en risk att betygen inte är likvärdiga. Som tidigare konstaterats 

i denna rapport saknas ett övergripande systematiskt synsätt vid skolan 

kring kunskapsuppföljningen. 

Skolinspektionen bedömer att skolan bör utveckla sitt arbete med att säkra betygens 

likvärdighet. 

1.3.3 Betyg sätts och utfärdas, skriftliga bedömningar ges och betygskatalog förs 

enligt grundskoleförordningens krav. 



X 




1.4.1 Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger inriktningen för skolans 

utbildning. 



X 


1.4.2 Eleverna ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet. 



X 


Motivering 

Enligt skollagen ska eleverna ha inflytande över hur deras utbildning utformas. 

Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter deras 

ålder och mognad. Enligt läroplanen ska skolan klargöra för elever och föräldrar 

vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter 

och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan 

är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers 

och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Det är inte minst viktigt 

som underlag för den enskildes val i skolan. Det är inte tillräckligt att i undervisningen 

förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. 

Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda elever-


8 (16) 

na för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett 

personligt ansvar. 

De intervjuade eleverna känner i begränsad utsträckning till målen för utbildningen. 

Oftast är det lärarna som planerat och erbjuder eleverna ett antal val. 

Eleverna berättar att de sällan kan vara med och diskutera hur de vill lära sig ett 

arbetsområde. Verksamhetsbesök och intervjuer med elever och lärare visar 

också att elevernas inflytande varierar mellan olika lärare och ämnen men är 

generellt svagt utvecklat på skolan. I Ullaredsområdets verksamhetsberättelse 

för år 2008 identifieras också behov av att stärka och utveckla elevernas inflytande 

och ansvarstagande. 

Skolinspektionen bedömer att skolan bör arbeta för att öka elevernas medvetenhet 

om målen för utbildningen samt förbättra elevens inflytande och ansvarstagande 

över det egna lärandet. 

1.4.3 Eleverna ges kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att 

arbeta i demokratiska former. 



X 


1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna för att stödja 

elevernas utveckling och lärande. 




X 

Motivering 

Enligt läroplanen ska läraren samverka med andra lärare i arbetet att nå utbildningsmålen. 

Vid intervjuer med lärarna framkommer en bild av att samverkan främst sker 

inom de tre arbetslagen som har hand om årskurserna 6–9. Däremot anser de att 

det inte sker någon samverkan med det fjärde arbetslaget som har elever i förskoleklassen 

och årskurserna 1–5. Det är också en bild som ges av de intervjuade 

eleverna. 

Det innebär att eleverna i årskurs 6 inte på ett naturligt sätt ges möjlighet att 

fortsätta att arbeta med sin kunskapsutveckling där de var när de lämnade 

årskurs 5. Apelskolan tar i årskurs 6 också emot elever från andra skolor i Ullaredsområdet. 

Samverkan mellan lärare som undervisar elever i olika åldrar bör 

naturligtvis även omfatta dessa skolor. 

Skolinspektionen bedömer att skolan bör utveckla samverkan mellan lärare som 

arbetar med elever i olika åldrar.


9 (16) 

1.4.5 Utbildningen i förskoleklassen stimulerar varje barns utveckling och lärande och 

ligger till grund till fortsatt skolgång. 



X 


1.5 Anpassning av verksamheten till elevernas behov 


1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter 

och tänkande. 




X 

Motivering 

Enligt läroplanen ska undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar 

och behov. Den ska med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, 

språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. 

Läraren ska utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar erfarenheter 


Vid intervjuerna med såväl lärarna som eleverna framkommer en bild av att de 

duktiga eleverna inte utmanas i undervisningen. 

Skolinspektionen bedömer att skolan bör utveckla sitt arbete med att anpassa 

undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov. 

1.5.2 Särskilt stöd ges till barn och elever som har svårigheter i skolarbetet. 



X 


1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som uppfyller 





X 

Motivering 

Enligt grundskoleförordningen ska rektorn se till att en elevs behov av särskilda 

stödåtgärder utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska 

rektorn se till att åtgärdsprogram upprättas. Av programmet ska det framgå 

vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och


10 (16) 

utvärderas. 

Vid skolan upprättas åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd men de 

åtgärdsprogram inspektörerna tar del av är av varierande kvalitet. Ofta saknas 

mål med anknytning till nationella mål samt att redovisning av åtgärder inte tar 

hänsyn till grupp eller organisationsnivån. Andra exempel är att elevens positiva 

sidor inte beskrivs vilket gör att de tenderar att ensidigt beskriva eleven i 

negativa former. Åtgärdsprogrammen får därför mer karaktären av skriftlig 

varning än åtgärder i förhållande till målen och hur skolan tänker arbeta för att 

hjälpa eleven att nå målen. 

Skolinspektionen bedömer att skolan bör utveckla innehållet i åtgärdsprogrammen. 

Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2008:25) för arbete med åtgärdsprogram. 


Den regelbundna tillsynen granskar inom detta område skolans arbete för att påverka 

och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta 

dem komma till uttryck i vardaglig handling samt skolans arbete för att ge eleverna en 

trygg miljö. 






X 


2.1.2 Skolan och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete. 



X 


2.1.3 Skolan har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna. 




X 

Motivering 




Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön,


11 (16) 









Intervjuer och dokumentstudier visar att Apelskolan bedriver ett arbete för att 

främja människors lika värde och att förebygga och förhindra trakasserier och 

annan kränkande behandling. Den likabehandlingsplan som skolan har redovisar 

ett antal åtgärder för läsåret 2007/08 och är i vissa inledande avsnitt gemensam 

för samtliga skolor i Ullaredsområdet. Det finns dock avsnitt som är mer 

riktade till verksamheten i årskurserna 6–9. Planen berör inte perspektivet då 

vuxna kränker barn/elever. Även för ”Kärnhuset” med förskoleklass - årskurs 5 

finns en särskild plan. Denna omfattar även perspektivet då vuxna kränker 

barn/elever, men anger inte vilka insatser som ska påbörjas eller genomföras 

under året. I intervjuer med elever och personal framkommer att eleverna inte 

medverkat i framtagandet av planen. 

Skolinspektionen noterar att skolan bedrivit ett aktivt utvecklingsarbete med 

likabehandlingsplanerna men kraven uppfylls inte till alla delar som ställs på en 

sådan plan. 





(2008:567). 










skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra 

kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning samt 

resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.


12 (16) 

3.1 Tillgång till likvärdig utbildning 


3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar. 




X 

Motivering 

Enligt grundskoleförordningen finns en kursplan för varje ämne. I kursplanen 

anges bl.a. de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och det nionde 

skolåret. 

Eleverna i årskurser 1–5 vid Apelskolan erbjuds inte undervisning i ämnet hemoch 

konsumentkunskap och teknik på ett systematiskt och organiserat sätt förrän 

i årskurs 6. Det innebär att eleverna inte ges möjlighet att nå kursplanernas 

mål att uppnå för årskurs 5 före utgången av årskurs 5. 

Skolinspektionen bedömer att eleverna vid Apelskolan inte ges förutsättningar 

att nå målen före utgången av årskurs 5 i ämnet hemoch konsumentkunskap 

och teknik vilket måste åtgärdas. 

3.1.2 Skolan erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i 

enlighet med författningarna. 




X 

Motivering 







Dokumentstudier och intervjuer med personal visar att Apelskolan inte anordnar 

elevens val. 

Skolinspektionen bedömer att elevens val inte anordnas vid Apelskolan vilket 

måste åtgärdas.


13 (16) 

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med 

författningarna. 



X 


3.1.4 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering. 



X 


3.1.5 Utbildningen är avgiftsfri för alla elever med undantag av enstaka inslag som kan 

föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. 



X 




3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak 

bedriver. 



X 


3.2.2 Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt. 



X 








X 

Åtgärder behövs


14 (16) 




X 



skolbarnsomsorg iakttas. 



X 




3.4.1 Skolan bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp 

och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i 

åtgärder, för att förbättra måluppfyllelsen. 




X 

Motivering 


uppställda mål. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten 

följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Enligt läroplanen 

ansvarar rektorn för att en lokal arbetsplan upprättas samt för att skolans 

resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till 

målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för skolans 

resultat. 

Skolan liksom övriga grundskolor i kommunen saknar ett systematiskt kartläggningsarbete 

avseende skolans förutsättningar. Därmed saknar skolan en 

tydlig koppling mellan förutsättningarna och det arbete som ska genomföras i 

verksamheten. Som nämndes i avsnittet 1.2.1 genomför inte skolans lärare, på ett 

systematiskt sätt, någon uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling 

(individnivå) i årskurserna 1–7. Lärarna som undervisar i årskurserna 

8–9 genomför dock uppföljning och utvärdering av varje elevs kunskapsutveckling 

genom sitt arbete med bedömning och betyg. Skolan saknar därmed underlag 

för att utvärdera kunskapsresultaten på skolnivå avseende bland annat 

årskurs 5. Trots att skolan har tillgång till statistik avseende årskurs 9 genomförs 

ingen systematisk utvärdering av kunskapsresultaten med syfte att skapa en 

förståelse om varför resultaten ser ut som de gör (resultatförståelse) på skolnivå. 

En förutsättning för att rektorn ska kunna fullfölja sitt ansvar med att följa upp 

och utvärdera skolans samlade resultat i årskurs 5 och 9 är att lärarna följer upp


15 (16) 

elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen på individnivå och klassnivå. Det är 

alltså av vikt att rektorn efterfrågar uppföljningar och utvärderingar av kunskapsresultaten 

på individ och klassnivå. I likhet med övriga skolor i Falkenbergs 

kommun sker inte detta i tillräcklig utsträckning. 

Apelskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan. För att 

få delta i försöksverksamheten ska kommuner och deltagande skolor uppfylla 

vissa nationellt fastställda krav. I stort handlar det om ett tydliggörande av de 

krav som redan ställs på kommuner och skolor inom ramen för mål- och resultatstyrningen 

av skolan. De skolor som deltar i försöket ska bl.a. ha tillfredsställande 

kvalitetssäkringssystem där problem upptäcks och kan åtgärdas i tid. Det 

är därför anmärkningsvärt att kommunens skolor inte systematiskt följer upp 

och utvärderar elevernas resultat. 

Skolinspektionen bedömer att skolan bör utveckla sitt systematiska kvalitetsarbete 

så att sambanden mellan förutsättningarna, arbetet i verksamheten och 

måluppfyllelsen i samtliga ämnen analyseras. 

3.4.2 Kvalitetsarbetet dokumenteras i en kvalitetsredovisning som uppfyller 

förordningens krav. 




X 

Motivering 







ska främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga 


information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Förordningen ställer 

krav på att elever, lärare och övrig personal ska medverka i utarbetandet och att 

elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta. I kvalitetsredovisningen ska 

dessutom uppföljningen och utvärderingen av likabehandlingsplanen redovisas. 

Den kvalitetsredovisning som skolan redovisat benämns som ”Verksamhetsberättelse 

för 2008” och är gemensam för samtliga skolor i Ullaredsområdet och 

utgår i stor utsträckning från kommunens prioriterade mål. Bland annat saknas 

en samlad bedömning av måluppfyllelsen. Skolan saknar också en tydlig koppling 

mellan kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning. Det blir därför svårt att 

knyta ihop mål – resultat – analys med konkreta åtgärder, så att en bedömning 

av skolans måluppfyllelse synliggörs. Skolinspektionen ser dock positivt på 

lärarnas engagemang och delaktighet i de kvalitetsredovisningar som de olika 

arbetslagen tagit fram.


16 (16) 

Skolinspektionen bedömer att Apelskolans kvalitetsredovisning inte uppfyller 

förordningens krav. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om 








Hans Enckell 

Bosse Jersenius 

Karin Widlund


Fajansskolan 

Dnr 43-SV2008:535 

Regelbunden tillsyn i Fajansskolan 


Grundskola årskurs 1–5 

Inledning 

Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falkenbergs kommun och besökt 

Fajansskolan den 16 september 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit 

ansvariga för den regelbundna tillsynen. 






Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs har huvudmannen 



den 13 juni 2009. 



Underlag 

Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och 

Fajansskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Fajansskolan intervjuades 

rektorerna, personal och elever. Även annan information om kommunen och 

skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på 

annat sätt, har använts. 


rapporten. 

Tabell 1: Antal elever på Fajansskolan 

Fajansskolan 


Antal elever 





2 (14) 

Fajansskolan är belägen centralt i Falkenberg och hör till skolområdet Tullbro. Skolan 

byggdes 1981 och består av en enplansbyggnad. I lokalerna bedrivs också skolbarnsomsorgsverksamhet 

samt förskoleverksamhet. Dessa verksamheter bedöms i separata 

verksamhetsrapporter och inte i denna skolrapport. 

Verksamheten är organiserad i tre elevgrupper med förskoleklass och årskurserna 1–2, 

två åldershomogena elevgrupper för årskurs 3 samt två åldersblandade elevgrupper 

för årskurserna 4–5. 

Skolan leds av två rektorer som tillsammans med andra rektorer i området bildar Tullbroområdets 

ledningsgrupp. Rektorerna i området har sina arbetsrum lokaliserade till 

Tullbroskolan. 

Cirka 30 procent av skolans elever har annat modersmål än svenska. 

Fajansskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan.


3 (14) 

Bedömningar 




1 Kunskaper 




nå målen. 






Fajansskolan 

Riket 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 

. . . . . . 


Eleverna testas kontinuerligt i ämnena svenska och matematik samt med hjälp av nationella 

ämnesprov, då även i engelska, i årskurs 5. En samlad bild av elevernas resultat 

i förhållande till kursplanernas mål att uppnå i årskurs 5 saknas dock. 

Resultaten vid nationella ämnesprov i årskurs 5 år 2008 visar att samtliga elever nådde 

kravnivån för samtliga delprov i ämnet matematik. Däremot är resultaten i ämnet engelska 

något sämre – 96 procent av eleverna bedömdes nå kravnivån i samtliga delprov. 

I ämnet svenska var resultaten lägre – 85 procent av eleverna bedömdes ha nått kravnivån 

i samtliga delprov. 

Eftersom skolan inte gör någon uppföljning av i vilken mån eleverna når mål att uppnå 

i årskurs 5 i samtliga ämnen kan inspektörerna inte bedöma måluppfyllelsen avseende 

kunskapsresultaten.


4 (14) 








X 

Motivering 







Vid Fajansskolan följs elevernas kunskapsutveckling kontinuerligt upp i matematik 

och svenska genom olika diagnostiska tester. I årskurserna 1–5 dokumenteras 

inte elevernas kunskapsresultat i andra ämnen än engelska, matematik och 

svenska. Vidare genomförs nationella ämnesprov i årskurs 5. Dessa prov genomförs 

i ämnena engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk. 

Vid Fajansskolan uppger lärare att resultaten vid nationella ämnesprov inte är 

kända hos lärare som undervisat eleverna i tidigare årskurser och därmed inte 

kan användas som ett redskap i skolans utvecklingsarbete. Ämnesproven fyller 

dock sin diagnostiska funktion för varje enskild elev och används på individnivå 

som ett underlag för att bedöma vilka behov av stödinsatser eleverna har. Vid 

samtal med lärare, skolledare och elever framkommer att lärarna inte gör uppföljningar 

och utvärderingar av varje elevs kunskapsutveckling i samtliga ämnen. 












Skolinspektionen bedömer att lärarna måste följa upp elevernas kunskapsutveckling 

i samtliga ämnen.


5 (14) 






X 

Motivering 







kvalitet. 





X 

Motivering 

Enligt grundskoleförordningen ska läraren vid utvecklingssamtalet i en individuell 

utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att 

eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för 

läroplanen och kursplanerna. 

Inspektionen visar att alla elever vid Fajansskolan har individuella utvecklingsplaner 

men att eleverna känner till dem i olika hög grad. Elevens IUP redovisar 

vilka mål som eleven ska arbeta med under tiden fram till nästa utvecklingssamtal. 

Exempel på mål som anges är att ”göra läxor” eller att ”rita”. Den typen av 

mål saknar enligt inspektörerna anknytning till nationella mål. 

Skolinspektionen bedömer att de individuella utvecklingsplanerna bör utvecklas 

för att på ett mer utförligt sätt omfatta kursplanernas kunskapsmål. 

I sammanhanget vill Skolinspektionen erinra om att från och med den 15 juli 

2008 har bestämmelsen i grundskoleförordningen om individuell utvecklingsplan 

bland annat ändrats på så sätt att en sådan plan inte enbart ska vara framåtsyftande. 

Den ska innehålla omdömen om elevens kunskapsutveckling i varje 

ämne. Dessa omdömen får vara betygsliknande men de bör anpassas till elevernas 

ålder och förutsättningar. Det är rektorn som beslutar om den närmare utformningen. 

Planen får också innehålla annan information om elevens skolgång 

om rektorn beslutar detta. Se även Skolverkets allmänna råd om den individuella 

utvecklingsplanen.


6 (14) 

1.3 Bedömning 



kunskapsutveckling. 




X 

1.3.2 Vid bedömning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna. 




X 




utbildning. 




X 





X 

Motivering 










Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna 

för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett


7 (14) 


Utifrån de klassrumsobservationer och intervjuer med elever, personal och rektorer 

som inspektörerna genomför är intrycket att eleverna endast i ringa omfattning 

görs medvetna om målen i läroplanen och de nationella kursplanerna. 

Kursplanernas mål är inte generellt kända av eleverna. Elever uppger att deras 

inflytande över undervisningens innehåll och upplägg är begränsat. Ett exempel 

på det är att eleverna sällan är med och planerar olika kunskapsområden. Vid 

samtal med lärarna uppger de att eleverna delvis är delaktiga i upplägget av 

undervisningen men att detta inflytande kanske inte synliggörs för eleverna. 


om målen för utbildningen samt för att öka elevernas inflytande över undervisningen 

utformning och över sitt eget lärande. 






X 






X 






X 



1.5.1 Skolans undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, 

erfarenheter och tänkande. 




X


8 (14) 

Motivering 




Läraren ska utgå från varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter 


Lärare vid Fajansskolan uppger att de tycker det är svårt att hinna ge eleverna 

relevanta uppgifter bland annat som en följd av gruppernas storlek. Vid samtal 

med elever och vid klassrumsbesök bekräftas att undervisningen inte alltid är 

anpassad till elevers olika behov och förutsättningar. Lärare säger också att de 

har svårt att hinna ge elever i behov av stöd uppgifter på en nivå som är anpassad 

efter deras förutsättningar. 


undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov. 





X 

Motivering 

Enligt grundskoleförordningen ska en elev få studiehandledning på sitt modersmål, 

om eleven behöver det. 

Vid samtal med lärare samt rektorerna framkommer det att det är oklart om alla 

elever i behov av studiehandledning på sitt modersmål får detta i relevant omfattning. 

Skolinspektionen bedömer att Fajansskolan bör utreda om elever som har rätt 

till studiehandledning på sitt modersmål får detta i tillräcklig omfattning. 






X 





trygg miljö.


9 (14) 






X 






X 





X 

Motivering 













Fajansskolan har en likabehandlingsplan som till stora delar motsvarar kraven i 

lagen. Den bygger på en kartläggning avseende skolans behov när det gäller 

kränkande behandling och innehåller en allmän översikt över insatser som ska 

vidtas för att främja barns och elevers lika rättigheter. Rutiner för akuta åtgärder 

samt för uppföljande insatser beskrivs. Dock framgår inte lagens uttryckliga 

förbud för vuxna att diskriminera, trakassera eller utsätta barn och elever för 

annan kränkande behandling tydligt. Planen gäller för grundskola, fritidshem 

och förskoleklass men behov och rutiner för de olika verksamheterna är inte 

tydliggjort. Inspektörerna vill också påpeka att planen är mycket omfattande och 

att det kan vara svårt att använda den som ett aktivt redskap i arbetet mot 

diskriminering och annan kränkande behandling. Detta kan försvåra planens 

möjlighet att fungera på ett ändamålsenligt sätt.


10 (14) 







(2008:567). 












resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan. 







X 

Motivering 



skolåret. 

Eleverna i årskurser 1–5 vid Fajansskolan erbjuds inte undervisning i ämnet 

hemoch konsumentkunskap på ett systematiskt och organiserat sätt förrän i 

årskurs 6. Det innebär att eleverna inte ges möjlighet att nå kursplanernas mål 

att uppnå för årskurs 5 före utgången av årskurs 5. 

Skolinspektionen bedömer att eleverna vid Fajansskolan inte ges förutsättningar 


vilket måste åtgärdas.


11 (14) 






X 

Motivering 







Intervjuer med elever, personal och rektorer visar att vare sig vid Fajansskolan 

eller vid Tullbroskolan, som är den skola som flertalet av eleverna vid Fajansskolan 

fortsätter till i årskurs 6, anordnar elevens val. 

Skolinspektionen bedömer att elevens val inte anordnas vid Fajansskolan vilket 

måste åtgärdas. Skolan bör tillsammans med Tullbroskolan diskutera formerna 

för elevens val så att syftet med elevens val uppnås under elevens grundskoletid. 






X 

Motivering 




i svenska. 

Vid Fajansskolan anordnas undervisning i svenska som andra språk för elever i 

behov av detta. Dock fungerar denna undervisning som ett stöd till undervisningen 

i svenska och inte som ett eget ämne med en egen kursplan. 

Skolinspektionen vill framhålla att skolan påbörjat ett arbete för att öka medvetenheten 

om vikten av att bedriva ett språkmedvetet arbete i all undervisning. 

Svenska som andra språk ska anordnas istället för svenska för de elever som 

behöver det. Skolinspektionen bedömer att svenska som andraspråk ges som 

stöd inom ämnet svenska och inte som ett eget ämne.


12 (14) 


föranleda obetydlig kostnad för eleverna. 




X 



3.2.1 Skolans pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i 

huvudsak bedriver. 




X 





X 








X 





X 


skolbarnsomsorg följs. 




X


13 (14) 









X 

Motivering 







resultat. 

Enligt grundskoleförordningen ska det för genomförandet av de fastställda målen 

för utbildningen finnas en arbetsplan. Arbetsplanen ska utarbetas under 

medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras 

vårdnadshavare. 




verksamheten. Skolan saknar dessutom en plan för arbetet (Lokal arbetsplan). 

Som nämndes i avsnittet 1.2.1 genomför inte skolans lärare, på ett systematiskt 

sätt, någon uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling (individnivå) 

i årskurserna 1–5. Skolan saknar därmed underlag för att utvärdera 

kunskapsresultaten på skolnivå avseende bland annat årskurs 5. Därigenom 

saknar skolan underlag för att skapa en förståelse för varför resultaten ser ut 

som de gör (resultatförståelse) på skolnivå. 


och utvärdera skolans samlade resultat i årskurs 5 är att lärarna följer upp elevernas 

kunskapsutveckling i alla ämnen på individnivå och klassnivå. Det är 




Fajansskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan. För att 





kvalitetssäkringssystem där problem upptäcks och kan åtgärdas i tid. Det


14 (14) 





måluppfyllelsen i samtliga ämnen analyseras. Dessutom måste skolan upprätta 

en arbetsplan. 






X 

Motivering 













Skolan upprättar en kvalitetsredovisning som till stora delar uppfyller kraven i 

förordningen. Dock finns brister avseende redovisning och uppföljning av kunskapsresultaten 

i relation till nationella mål. Utvärderingen av likabehandlingsplanen 

som ska ingå i en verksamhets kvalitetsredovisning saknas. 

Skolinspektionen bedömer att skolan måste utveckla innehållet i kvalitetsredovisningen 

så att den tydligare redovisar kunskapsresultat i årskurs 5 i fler ämnen. 








Anna Wide 

Helén Svelid



Dnr 43-SV2008:535 

Regelbunden tillsyn i Falkenbergs Montessoriskola 



Inledning 

Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falkenbergs kommun och besökt Falkenbergs 

Montessoriskola den 18 november 2008. I slutet av denna rapport framgår 










den 13 juni 2009. 



Underlag 

Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Falkenbergs 

Montessoriskola, dels den information som samlats in under besöket. I Falkenbergs 

Montessoriskola intervjuades rektorn, lärare, annan personal och elever. 

Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, 

eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. 


rapporten. 


Tabell 1: Antal elever på Falkenbergs Montessoriskola 


Antal elever 





2 (17) 

Falkenbergs Montessoriskola är centralt placerad i kommunen. Skolan ligger invid 

Tångaskolan och Falkenbergs gymnasieskola och hör till skolområdet Tånga. Skolan 

bedrevs tidigare som en fristående skola, men sedan 2002 drivs den i kommunal regi. 

Lärarna och eleverna arbetar i arbetslagen Opalen (F–2), Ametisten (3–5) och Onyxen 

(6–9). 

Falkenbergs Montessoriskola deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan.


3 (17) 

Bedömningar 




1 Kunskaper 




nå målen. 




Riket 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 



. . . . . . 




Samtliga 

skolor i 

kommunen 1 

Kommungrupp 

2 Riket 3 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 


meritvärde 



ämnen 



234 250 238 233 230 205 204 209 

6 0 10 10 6 24 24 23 

100 100 100 95 94 89 89 89 






4 (17) 




i kommunen 

4 

Kommungrupp 

5 Riket 6 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 



Godkänt i: 

Engelska . .. 100 95 .. 97 97 96 

Matematik . .. 100 95 .. 84 84 84 

Svenska . .. 100 95 .. 97 97 97 

Svenska som 

andraspråk 

. .. . . .. .. 75 84 








Tabell 3 visar att resultaten mätta i betyg ligger betydligt högre än övriga skolor i 

kommunen och snittet för riket. Skillnaden i årskurs 9 mellan andelen elever som är 

behöriga till nationellt program i gymnasiet 7 och andelen elever som når målen i samtliga 

ämnen är mindre än skillnaden i kommunen och i riket vilket Skolinspektionen ser 

positivt på. 


i samtliga ämnen i årskurs 5 kan Skolinspektionen inte bedöma måluppfyllelsen avseende 

kunskapsresultaten. 




7 För att vara behörig till nationellt program på gymnasiet måste eleven ha slutfört sista årskursen i grundskolan 

eller motsvarande och ha godkända betyg i ämnena svenska alternativt svenska som andraspråk, 

matematik och engelska.


5 (17) 








X 

Motivering 







Vid Falkenbergs Montessoriskola dokumenteras elevernas kunskapsresultat 

främst i ämnena engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk i 

årskurserna 1–5. I dessa ämnen genomförs dessutom nationella ämnesprov i 

årskurs 5. Vid Falkenbergs Montessoriskola uppger lärare att resultaten vid nationella 

ämnesprov i årskurs 5 analyseras och används som ett redskap i utvecklingsarbetet 

även i tidigare årskurser. Ämnesproven fyller också sin diagnostiska 

funktion för varje enskild elev och används på individnivå som ett underlag för 

att bedöma vilka behov av stödinsatser eleverna har. Dock är resultaten vid 

nationella ämnesprov i årskurs 9 och vid betygssättningen inte kända bland 

lärare i skolans tidigare årskurser vilket försvårar möjligheten att använda dessa 

resultat som ett redskap för att utveckla det pedagogiska arbetet i tidigare årskurser. 

Vid Falkenbergs Montessoriskola följer lärarna upp elevernas kunskapsutveckling 

i flertalet ämnen, dock inte alla, vid övergången mellan årskurs 5 och 6. Vid 

samtal med lärare, rektorn och elever framkommer att lärarna i övrigt inte gör 

uppföljningar och/eller utvärderingar av elevernas kunskapsutveckling i samtliga 

ämnen. 











om elevernas kunskapsutveckling i varje ämne.


6 (17) 







X 


Motivering 







kvalitet. 





X 

Motivering 





I Falkenbergs Montessoriskola upprättas individuella utvecklingsplaner för 

varje elev. Eleverna upplever inte dessa dokument som ett aktivt redskap i det 

dagliga arbetet. De menar att planerna framför allt är synliga i och med utvecklingssamtalet. 

Detta instämmer inte lärarna i. Planerna varierar i kvalitet. Det 

finns planer som inte innehåller framåtsyftande mål kopplade till läroplanen och 

kursplanerna. Det finns vidare planer som inte beskriver vilka insatser som behövs 

för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom 

ramen för läroplanen och kursplanerna. De individuella utvecklingsplanerna 

har i hög utsträckning fokus på ämnena svenska, matematik och engelska. 

Det är viktigt att skolan klargör för eleverna att de har en individuell utvecklingsplan 

och syftet med densamma. Skolinspektionen bedömer att kvaliteten på 

de individuella utvecklingsplanerna behöver förbättras för att på ett mer utförligt 

sätt omfatta kursplanernas kunskapsmål. 


2008 har bestämmelsen i grundskoleförordningen om individuell utvecklings-


7 (17) 

plan bland annat ändrats på så sätt att en sådan plan inte enbart ska vara framåtsyftande. 






utvecklingsplanen. 








X 






X 

Motivering 




och 







och skolor, både för att inspirera och lära av varandra och för att skapa 



stånd. 

Lärarna vid skolan uppger att de diskuterar bedömningar och betyg med varandra. 

Lärarna uppger dock att de saknar diskussioner med lärare vid andra 

skolor om betyg och bedömning och därför känner sig osäkra på om betygen är 

likvärdiga med betyg vid andra skolor.


8 (17) 







X 





utbildning. 




X 

Motivering 

Mål att sträva mot anger enligt läroplanen inriktningen på skolans arbete. De 

anger därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan. Kursplanerna anger bland 

annat de mål som undervisningen ska sträva mot. 

Inspektionen visar att lärarna i Falkenbergs Montessoriskola i olika hög grad 

utgår från strävansmålen vid planering av undervisningen. Det varierar mellan 

arbetslag och mellan lärare inom samma arbetslag. 

Skolinspektionen bedömer därför att undervisningen i högre grad bör utgå från 

strävansmålen i läroplanen och i kursplanerna. 





X 

Motivering 









förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar.


9 (17) 


för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett 


Det framkommer att elevernas möjligheter till inflytande varierar mellan arbetslagen. 

Elever och lärare kan ge exempel på när elever i hög utsträckning är med 

och planerar hur undervisningen ska läggas upp men det finns också exempel 

där elever sällan är med och planerar olika arbetsområden. Lärarna uppger dock 

att eleverna är med och planerar men att de kanske inte är medvetna om det. 

Enligt lärarnas och rektorns uppfattning fungerar det bäst i årskurserna 3–5. 

Skolinspektionen bedömer att skolan bör dels utveckla elevernas möjligheter till 

inflytande, dels synliggöra elevernas inflytande över arbetets utformning. Falkenbergs 

Montessoriskola har börjat arbeta med ett digitalt instrument i arbetet 

med de individuella utvecklingsplanerna, Unikum. Enligt Skolinspektionens 

bedömning utgör detta ett instrument för att öka elevernas inflytande över det 

egna lärandet. 






X 





X 






X 

Åtgärder behövs


10 (17) 







X 






X 

Motivering 

Enligt skollagen ska särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. 

Inspektörernas intryck är att skolan arbetar med att tillse att elever i behov av 

särskilt stöd får det, men personalen uttrycker en stor oro över att deras arbete 

inte alltid räcker till. Vissa lärare menar att det finns elever på skolan som inte 

får sitt särskilda stödbehov tillgodosett. 

Eftersom det finns en oro bland skolans lärare över huruvida elever i behov av 

särskilt stöd erhåller detta i tillräcklig utsträckning bedömer Skolinspektionen 

att skolan måste utreda om skolans arbete uppfyller skollagens krav. Enligt skollagen 

har barn och elever rätt att få utbildning inom det offentliga skolväsendet 

för barn och ungdom och särskilt stöd ska ges till elever som har svårigheter i 

skolarbetet. Rätten till utbildningen och stöd är således ovillkorlig. Falkenbergs 

Montessoriskola når i jämförelse med riket mycket goda resultat, men eftersom 

barns och elevers rätt till utbildningen och därmed också rätt till särskilt stöd är 

ovillkorlig måste en skola alltid fundera över varför man inte når ännu bättre 

resultat. 






X 

Motivering 

Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare 

eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, 

ska rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver 

särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet 

ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna 

ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska


11 (17) 

ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. 

Skolan upprättar åtgärdsprogram, men samtliga de ämnen som eleverna har 

särskilda stödbehov i omfattas inte av programmen. Det framkom under inspektionsbesöket 

att det är framför allt för elever i behov av särskilt stöd i engelska, 

matematik och svenska som det i huvudsak upprättas åtgärdsprogram. 

Skolinspektionen bedömer att skolan måste upprätta åtgärdsprogram för alla 

elever i behov av särskilt stöd. 





trygg miljö. 







X 

Motivering 

Enligt läroplanen ska eleven i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. 

Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet 

och vilja och lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. 

Strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas 

bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och självkänsla 

grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll därvidlag. Varje elev 

har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse 

som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. 

Skolan arbetar mycket med dessa frågor och enligt vad Skolinspektionen erfar så 

upplever både elever och personalen att skolan utgör en trygg miljö. Det framkom 

dock att när eleverna ska besöka Tångaskolan som ligger i omedelbar närhet 

till Falkenbergs Montessoriskola att det uppstår konflikter mellan de båda 

skolornas elever. Detta medför att elever på skolan upplever den delen av skolmiljön 

som otrygg. Skolledningen vid de båda skolorna har uppmärksammat 

problemet, men elever vid skolan upplever alltjämt detta som ett problem. 

Skolinspektionen bedömer att skolan måste intensifiera sitt arbete tillsammans 

med Tångaskolan så problemen upphör.


12 (17) 




X 






X 

Motivering 













Falkenbergs Montessoriskola har en likabehandlingsplan som är äldre än ett år. 

Någon reviderad likabehandlingsplan för innevarande läsår finns inte. Dessutom 

är planen alltför allmänt formulerad och där finns inte en aktuell kartläggning 

av skolans behov och inga planerade åtgärder för året finns redovisade. 







(2008:567). 







med planer mot diskriminering och kränkande behandling.


13 (17) 












X 

Motivering 



skolåret. 

Eleverna i årskurser 1–5 vid Falkenbergs Montessoriskola erbjuds inte undervisning 

i ämnet hemoch konsumentkunskap på ett systematiskt och organiserat 

sätt förrän i årskurs 6. Det innebär att eleverna inte ges möjlighet att nå kursplanernas 


Skolinspektionen bedömer att eleverna vid Falkenbergs Montessoriskola inte 

ges förutsättningar att nå målen före utgången av årskurs 5 i ämnet hemoch 

konsumentkunskap vilket måste åtgärdas. 






X 

Motivering 







Vid intervjuer med lärare och rektor framkommer att elevens val inte genomförs 

på ett systematiskt sätt. Eleverna känner inte till om de har elevens val och det är 

inte synligt på deras schema.


14 (17) 

Skolinspektionen bedömer därför att skolan inte lever upp till författningens 

krav avseende elevens val. 






X 





X 






X 

Motivering 

Enligt skollagen ska utbildningen i grundskolan vara avgiftsfri för eleverna. De 

ska utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel 

som behövs för en tidsenlig utbildning. I verksamheten får dock förekomma 

enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna. 

Vid Falkenbergs Montessoriskola framkom att elever vid skolan samlar in 50 

kronor per månad för att genomföra en klassresa i årskurs 9. Insamlingen startar 

i årskurs 6 och pågår till och med årskurs 9. Insamlingen äger enligt eleverna 

rum på skoltid och organiseras av lärare och elever. Även skolresan är tänkt att 

genomföras under skoltid under medverkan av lärare. 

Skolinspektionen bedömer därav att utbildningen vid skolan inte är avgiftsfri 

för eleverna. 




bedriver. 




X 

3.2.2 Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.


15 (17) 




X 








X 





X 






X 









X 

Motivering 







resultat.


16 (17) 











i årskurserna 1–7. I övergången mellan årskurs 5 och 6 genomför dock 

lärarna en uppföljning av elevernas kunskapsutveckling, i fler ämnen, men inte 

i alla. Lärarna som undervisar i årskurserna 8–9 genomför dock uppföljning och 

utvärdering av varje elevs kunskapsutveckling genom sitt arbete med bedömning 

och betyg, men det saknas ett systematiskt arbete med att analysera kunskapsresultaten. 

Skolan saknar därmed underlag för att utvärdera kunskapsresultaten 

på skolnivå avseende bland annat årskurs 5 och genomför ingen systematisk 

uppföljning och utvärdering avseende årskurs 9 trots att skolan har tillgång 

till statistik. Därav sker inget arbete för att skapa en förståelse för varför 

resultaten ser ut som de gör (resultatförståelse) på skolnivå. 


och utvärdera skolans samlade resultat i årskurs 5 och 9 är att lärarna följer upp 





Falkenbergs Montesoriskola deltar i försöksverksamheten med utbildning utan 

timplan. För att få delta i försöksverksamheten ska kommuner och deltagande 

skolor uppfylla vissa nationellt fastställda krav. I stort handlar det om ett tydliggörande 

av de krav som redan ställs på kommuner och skolor inom ramen för 

mål- och resultatstyrningen av skolan. De skolor som deltar i försöket ska bl.a. 

ha tillfredsställande kvalitetssäkringssystem där problem upptäcks och kan åtgärdas 

i tid. Det är därför anmärkningsvärt att kommunens skolor inte systematiskt 

följer upp och utvärderar elevernas resultat. 










X


17 (17) 

Motivering 













Skolan har upprättat en skriftlig kvalitetsredovisning avseende läsåret 2007/08. 

Redovisningen är till sin struktur tydlig och den innehåller till viss del en beskrivning 

av skolans förutsättningar samt redovisning av arbetet i verksamheten. 

Det finns en redovisning av hur väl skolan levt upp till de av nämnden prioriterade 

målen. Därtill finns kopplade åtgärder för ökad måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningen 

innehåller ingen redovisning av kunskapsresultat i relation 

till mål att uppnå i årskurs 5 och 9 i alla ämnen. Dessutom synliggörs förskoleklassens 

kvalitet på ett mycket begränsat sätt. Utvärderingen av likabehandlingsplanen 



så att den bland annat tydligare redovisar kunskapsresultaten. Se 

vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning. 







Erik Bergeå 

Lena von Platen



Dnr 43-SV2008:535 

Regelbunden tillsyn i Hertingsskolan 



Inledning 


Hertingsskolan den 17 september, 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som 

varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. 









den 13 juni 2009. 



Underlag 

Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Hertingsskolan, 

dels den information som samlats in under besöket. I Hertingsskolan intervjuades 

elever, rektorer, lärare och annan personal. Även annan information om 




rapporten. 

Tabell 1: Antal elever på Hertingsskolan 



Antal elever 



Källa: Rektorerna vid Hertingsskolan


2 (13) 

Hertingsskolan ligger i bostadsområdet Herting strax söder om Ätran med gångavstånd 

till såväl centrum som skogen och havet. Skolan ingår i skolområdet Tullbro. 

Intill skolan finns en av kommunens idrottsanläggningar med bland annat en fotbollsplan. 

Utbildningen vid skolan omfattar förskoleklass och årskurserna 1–5 samt fritidshem. 

Ansvaret för skolan innehas av två rektorer. Verksamheten är indelad i två spår, med 

en rektor för vardera. I rektorernas ansvarsområde ingår även tre förskolor och en 

grupp dagbarnvårdare. Elevhälsoteamet betstår av två specialpedagoger, kurator, skolsköterska 

och rektorerna. 

Hertingsskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan.


3 (13) 

Bedömningar 




1 Kunskaper 




nå målen. 




Riket 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 



. . . . . . 



En samlad bild av skolans resultat i förhållande till kursplanernas mål i årskurs 5 saknas, 

vilket framgår av tabellen ovan. Varje elev har dock en portfolio som åskådliggör 

progressionen i utvecklingen på individnivå. Därutöver används de nationella ämnesproven 

för årskurs 5. Resultaten från år 2006 och 2007 visar att det finns elever vid Hertingsskolan 

som inte uppnår kravnivån för de nationella proven men att andelen som 

gör detta är högre än riksgenomsnitten. 

De uppföljningar av kunskapsresultat inspektörerna tagit del av utgör ingen bedömning 

av måluppfyllelsen i varje ämne, därför kan Skolinspektionen inte göra en bedömning 

av om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med läroplanens och kursplanernas 

mål. 








X


4 (13) 

Motivering 







Eleverna vid Hertingsskolan har en portfolio som åskådliggör delar av deras 

utveckling från förskolan upp genom hela skoltiden. I de portfolior som inspektörerna 

tagit del av samlas framförallt utvalda arbeten, individuella utvecklingsplaner 

samt formulär som fylls i allteftersom eleven uppnår delmål i svenska 

och matematik. Dessa portfolior kan dock inte anses utgöra en uppföljning 

och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Därutöver 

används de nationella ämnesproven för årskurs 5 för att få underlag till bedömningen 

av elevernas kunskapsutveckling. 



















X 

Motivering 







kvalitet.


5 (13) 





X 

Motivering 





Vid intervjuer med rektorn och lärare framkommer att varje elev har en individuell 

utvecklingsplan och att dessa upprättas vid utvecklingssamtalet. Intervjuer 

och andra samtal med elever visar dock att eleverna i allmänhet inte är särskilt 

väl insatta i sin utvecklingsplan. Detta bekräftas av att målformuleringarna i de 

planer inspektörerna tar del av ofta är svåra för eleverna att förstå. Inspektörerna 

konstaterar också att kopplingen till mål i läroplanen och kursplanerna i allmänhet 

är otydlig. 


för att på ett mer utförligt sätt omfatta kursplanernas kunskapsmål. Elevernas 

delaktighet i den individuella planeringen bör stärkas. De individuella utvecklingsplanerna 

bör syfta till att eleverna ska få ökad kunskap om och inflytande 

över det egna lärandet och den egna utvecklingen. 

















X


6 (13) 

1.3.2 Vid bedömning utgår lärarna från de nationella målen i kursplanerna och från betygskriterierna. 



X 





utbildning. 




X 





X 

Motivering 













Verksamhetsbesök och intervjuer ger en varierad bild av elevernas möjlighet till 

inflytande över sitt eget lärande. En del lärare beskriver hur de inom vissa delar 

av undervisningen konkretiserar målen och planerar genomförandet tillsammans 

med eleverna. Det kan till exempel röra sig om gemensam brainstorming 

inför planeringen av ett nytt arbetsområde eller tema. De vanligaste beskrivningarna 

av hur elevinflytande tillämpas är dock att eleverna får ett antal uppgifter 

att välja mellan eller att de får välja i vilken ordning uppgifterna ska utföras. 

Inspektörerna erfar dessutom att eleverna i allmänhet saknar kännedom om 

de mål att uppnå och att sträva emot i som finns i kursplaner och läroplanen,


7 (13) 

vilket försvårar elevernas möjligheter att ta ansvar för sitt eget lärande. 


om målen för utbildningen samt förbättra elevernas inflytande och ansvarstaganden 

för det egna lärandet. 






X 






X 





X 









X 





X


8 (13) 

Motivering 


Arbetet med att ge särskilt stöd till elever som har svårigheter i skolarbetet fungerar 

till stora delar tillfredställande med undantag för en del elever med annat 

modersmål än svenska. Enligt såväl rektorn som lärare vid skolan så finns det 

elever vid Hertingsskolan som har behov av studiehandledning på sitt modersmål 

men som inte får detta. 

Skolinspektionen bedömer att skolan ska anordna studiehandledning på elevernas 

modersmål i den omfattning det behövs. 






X 





trygg miljö. 







X 




X 






X


9 (13) 

Motivering 













Hertingsskolan har tagit fram en omfattande likabehandlingsplan. Planen innehåller 

bland annat mål för likabehandlingsarbetet på kort och lång sikt, handlingsplaner 

för att motverka och stoppa mobbning eller annan kränkande behandling. 

Den innehåller också en kartläggning av platser som kan utgöra riskområden 

i den fysiska miljön. I planen betonas att eleverna ska trivas, känna sig 

trygga och sedda när de är i skolan. Inspektörerna saknar dock specifika strategier 

för att förebygga flera av de diskrimineringsgrunderna som tas upp i lagen 

till exempel homofobi och främlingsfientlighet. 







(2008:567). 









10 (13) 











X 







X 

Motivering 







Intervjuer med elever, personal och rektorer visar att vare sig vid Hertingsskolan 

eller vid Tullbroskolan, som är den skola som flertalet av eleverna vid Hertingsskolan 


Skolinspektionen bedömer att elevens val inte anordnas vid Hertingsskolan 

vilket måste åtgärdas. Skolan bör tillsammans med Tullbroskolan 

diskutera formerna för elevens val så att syftet med elevens val uppnås 

under elevens grundskoletid. 





X 

Åtgärder behövs


11 (13) 






X 




bedriver. 




X 





X 








X 





X 






X


12 (13) 









X 

Motivering 







resultat. 






(individnivå) i årskurserna 1–5. Skolan saknar därmed underlag för att 

utvärdera kunskapsresultaten på skolnivå avseende bland annat årskurs 5. Därigenom 

saknar skolan underlag för att skapa en förståelse för varför resultaten 

ser ut som de gör (resultatförståelse) på skolnivå. 







Hertingsskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan. För 

att få delta i försöksverksamheten ska kommuner och deltagande skolor uppfylla 









måluppfyllelsen i samtliga ämnen analyseras.


13 (13) 






X 

Motivering 













Inspektörerna har tagit del av Hertingsskolans kvalitetsredovisning för läsåret 

2006/07. I denna redovisas förutsättningar för arbetet, arbetet i verksamheten 

samt måluppfyllelse och planerade åtgärder för vidare utveckling av verksamheten. 

Redovisningen utgår huvudsakligen från kommunens prioriterade mål 

”Baskunskaper för alla, Jämställdhet och likabehandling, Inflytande och delaktighet, Barn 

i behov av särskilt stöd samt Hälsa och livsstil”. Avseende elevernas kunskapsresultat 

redovisas hur stor andel av eleverna som vårterminen 2008 uppnådde kravnivån 

i de nationella ämnesproven i engelska, matematik och svenska. Övriga 

ämnen redovisas inte alls. Inspektörerna konstaterar att kvalitetsredovisningen 

saknar redovisning av måluppfyllelsen i förhållande till mål att uppnå i årskurs 

5. 

Skolinspektionen bedömer att skolan måste utveckla innehållet i kvalitetsredovisningen. 








Helén Svelid 

Hans Enckell



Dnr 43-SV2008:535 

Regelbunden tillsyn i Hjortsbergsskolan 



Obligatorisk särskola 

Inledning 


Hjortsbergsskolan den 19 september 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som 










den 13 juni 2009. 



Underlag 

Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och skolan, 

dels den information som samlats in under besöket. I Hjortsbergsskolan intervjuades 

rektorerna, elevhälsoteam, lärare och elever. Även annan information om kommunen 

och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad 

på annat sätt, har använts. 


rapporten. 

Tabell 1: Antal elever på Hjortsbergsskolan 



Antal elever 



Grundsärskola 5 

Träningsskola 14 



2 (18) 

Hjortsbergsskolan är belägen söder om Falkenbergs centrum, cirka 1 km från Skrea 

strand. Skolan ingår i skolområde Tullbro. Skolan har elever i åldrarna 6-12 år. 

På Hjortsbergsskolan finns sedan skolan byggdes även särskola för elever i åldrarna 

6-17 år. I förskoleklassverksamheten och grundskolan går det 256 elever fördelade på 

12 klasser. I särskolan (grundsärskolan och träningsskolan) går det 19 elever fördelade 

på 3 klasser. 

Hjortsbergsskolans grundskola deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan.


3 (18) 

Bedömningar 




1 Kunskaper 




nå målen. 




Riket 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 



. . . . . . 



Eleverna testas kontinuerligt i ämnena engelska, matematik och svenska genom olika 

diagnostiska tester samt med hjälp av nationella ämnesprov i årskurs 5. 

Resultaten vid nationella ämnesprov i årskurs 5 år 2007 visar att en majoritet av eleverna 

når kravnivån för samtliga ämnen. 


mål att uppnå i årskurs 5 saknas dock. Eftersom skolan inte gör någon uppföljning av i 

vilken mån eleverna når mål att uppnå i årskurs 5 kan Skolinspektionen inte bedöma 


Enligt intervjuer med särskolans personal når eleverna i den obligatoriska grundsärskolan, 

efter sina förutsättningar och i förhållande till kursplanerna för den obligatoriska 

grundsärskolan, de individuella mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det femte 

skolåret.


4 (18) 



1.2.1 Lärarna följer fortlöpande upp resultaten i alla ämnen/ämnesområden i förhållande 

till styrdokumentens krav. 

Skolform 

Grundskola 


Styrdokumentens mål 

och krav uppfylls 

huvudsakligen 

X 


X 

Motivering 

För varje ämne finns en kursplan. I kursplanen anges de mål som undervisningen 

ska sträva mot, och de mål som eleverna ska ha uppnått efter det femte och 

nionde skolåret. I kursplanerna för ämnena matematik, svenska och svenska 

som andra språk anges även de mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det 

tredje skolåret. Lärarna ska, enligt läroplanen, utifrån kursplanernas krav allsidigt 

utvärdera varje elevs kunskapsutveckling. 

Vid Hjortsbergsskolan följs elevernas kunskapsutveckling, i relation till nationella 

mål, kontinuerligt upp i svenska, engelska och matematik. Skolan använder 

sig bland annat av de nationella ämnesproven i dessa ämnen som ett led i utvärderingen 

av elevernas kunskapsutveckling. Vid samtal med lärare och elever 

framkommer att lärarna saknar ett gemensamt system för att visa på elevernas 

kunskapsutveckling i skolans övriga ämnen. Inspektörerna ser exempel på portfolio 

där elevernas samlade kunskapsutveckling finns dokumenterad, i andra 

portfolio är det enbart utvecklingen i svenska, engelska och matematik som dokumenteras. 

Den uppföljning och utvärdering som lärarna ska göra av varje 

elevs kunskapsutveckling är en förutsättning för att skolans samlade resultat ska 

kunna utvärderas och följas upp. 











om elevernas kunskapsutveckling i varje ämne.


5 (18) 

Skolinspektionens bedömning är att elevernas kunskapsresultat måste följas upp 

och utvärderas i samtliga ämnen och av samtliga lärare. 



Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 

X 


Motivering 





följer upp och utvärderar grundskoleelevernas kunskapsutveckling i samtliga 

ämnen, ställer sig Skolinspektionen tveksam till om utvecklingssamtalen alltid 

håller god kvalitet. 


Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 


X 

Motivering 





Varje elev har en individuell utvecklingsplan och dessa upprättas vid utvecklingssamtalet. 

Planen är oftast fokuserad på kunskapsutvecklingen i svenska, 

engelska och matematik samt elevens sociala utveckling. Vid intervjuer med 

lärare och elever framkommer dock att skolans lärare hanterar de individuella 

utvecklingsplanerna olika. I vissa klasser är de mer aktuella än i andra och elevens 

kunskapsutveckling i samtliga ämnen utvärderas i förhållande till de nationella 

målen. Efter utvecklingssamtalen lyfts målen som lärare och elever satt


6 (18) 

tillsammans in i en planeringsbok och blir på detta sätt ett levande verktyg i 

elevernas vardag. 

Skolinspektionen bedömer att skolan bör se över sina rutiner för hur de individuella 

utvecklingsplanerna hanteras så att de blir ett redskap för att nå de nationella 

målen. 

I sammanhanget vill inspektörerna uppmärksamma skolan på att från och med 

den 15 juli 2008 har bestämmelsen i grundskoleförordningen om individuell 

utvecklingsplan bland annat ändrats på så sätt att en sådan plan inte enbart ska 

vara framåtsyftande. Den ska innehålla omdömen om elevens kunskapsutveckling 

i varje ämne. Dessa omdömen får vara betygsliknande men de bör anpassas 

till elevernas ålder och förutsättningar. Det är rektorn som beslutar om den 

närmare utformningen. Planen får också innehålla annan information om elevens 

skolgång om rektorn beslutar detta. Se även Skolverkets allmänna råd om 

den individuella utvecklingsplanen. 





Skolform 

Grundskola 



huvudsakligen 

X 



Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 

X 

Åtgärder behövs


7 (18) 




utbildning. 

Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 

X 


1.4.2 Elevernas ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet 

och eleverna i den obligatoriska särskolan utvecklar sitt eget sätt att lära och tillit 

till sin egen förmåga. 

Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 


X 

Motivering 













Eleverna vid Hjortsbergsskolan har regelbundna klassråd och elevråd där eleverna 

representeras ifrån grundskolan och ifrån grundsärskolan. 

Intervjuer med elever, lärare och rektorer visar att elevernas möjlighet att påverka 

det egna lärandet varierar mellan lärare och ämne. Lärarna berättar att de är 

medvetna om elevernas rätt att ta ansvar för hur de vill arbeta för att nå målen i 

kursplanerna, men att skolan saknar rutiner för detta och att eleverna oftast bara 

kan vara med och välja mellan av läraren givna alternativ.


8 (18) 

Skolinspektionens bedömning är att skolan bör arbeta för att ge eleverna ett 

successivt allt större inflytande över det egna lärandet. 


arbeta i demokratiska former och eleverna i den obligatoriska särskolan ges möjlighet 

till inflytande över hur deras utbildning utformas och till att påverka, vara 

delaktiga och ta ansvar. 

Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 

X 




Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 

X 



ligger till grund för fortsatt skolgång. 

Skolform 

Grundskola 



huvudsakligen 

X 






Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 


X


9 (18) 

Motivering 

Läraren ska utgå ifrån varje enskild elevs behov, förutsättningar, erfarenheter 


Intervjuer med lärare och elever samt verksamhetsbesök visar att lärarna arbetar 

olika mycket med att individanpassa undervisningen. Lärarna berättar vid intervju 

att det kan vara bristen på tillgång till speciallärare som resulterar i att 

eleverna arbetar med samma uppgift och att de saknar möjlighet att individualisera. 

Elever i behov av särskilda stödåtgärder lämnar oftast lektionen för att få 

detta stöd då lärarna tycker att de saknar möjligheter att ge eleverna det särskilda 

stöd de har rätt till inom klassens ram. Inspektörerna ser också exempel på 

lektioner där individanpassningen fungerar bra och där lärarna tycker att de 

genom samarbete och gruppindelningar får ökade möjligheter att individualisera. 

Skolinspektionens bedömning är att skolan bör utveckla arbetet med att individanpassa 

undervisningen. 


Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 


X 

Motivering 


Enligt grundskoleförordningen ska en elev få studiehandledning på sitt modersmål, 

om eleven behöver det. 

Hjortsbergsskolan har rutiner för att upptäcka elever i behov av särskilda stödåtgärder 

i svenska, engelska och matematik. Elever i behov av särskilda stödåtgärder 

i skolans övriga ämnen för sällan detta stöd. Intervjuer med lärare visar 

att de anger bristen på speciallärare som ett skäl, ett annat kan vara organisationen. 

Vid skolan finns två specialpedagoger. En arbetar med eleverna i den obligatoriska 

särskolan. Den andra arbetar handledande med lärarna och enskilt 

eller i grupp med elever i behov av särskilda stödåtgärder i grundskolan. Intervjuer 

visar att skolan arbetar med särskilda stödåtgärder utifrån att öka elevens 

läsförmåga, men att specifikt stöd i t.ex. samhällsorienterade eller naturorienterade 

ämnen inte ges. 

Intervjuer med lärare och rektorer visar att det finns elever i behov av studiehandledning 

på modersmålet men som inte får detta. 

Skolinspektionens bedömning är att skolan inte erbjuder studiehandledning på 

modersmålet till elever som behöver detta. Skolinspektionen bedömer vidare att


10 (18) 

elever i behov av särskilda stödåtgärder inte får detta stöd i samtliga ämnen. 



Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 


X 

X 

Motivering 

Enligt både grundskoleförordningen och särskoleförordningen ska om det genom 

uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på 

annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, rektorn 

se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt 

stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det 

framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas 

upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att 

delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. 

Som tidigare nämnts fokuseras de särskilda stödinsatserna mot engelska, matematik 

och svenska trots att det finns elever som riskerar att inte nå målen även i 

andra ämnen. De åtgärdsprogram som upprättas är fokuserade på elevers stödbehov 

i ämnena matematik och svenska. 

Vid den obligatoriska grundsärskolan upprättas inte åtgärdsprogram för elever i 

behov av särskilda stödåtgärder. Vid intervjuer med lärare och rektorn anger de 

som skäl att eleverna har så utförlig individuell utvecklingsplan att de inte anser 

sig ha behov av ytterligare en dokumentation. 

Enligt Skolinspektionens bedömning måste skolan se över sina rutiner för upprättande 

av åtgärdsprogram för eleverna i grundskolan och se till att åtgärdsprogram 

upprättas för elever i behov av särskilda stödåtgärder vid den obligatoriska 

grundsärskolan. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2008:25) för 

arbete med åtgärdsprogram. 





trygg miljö.


11 (18) 




Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 

X 



Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 

X 



Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 


X 

X 

Motivering 













Vid inspektionstillfället har Hjortsbergsskolan en likabehandlingsplan för 

grundskolan och en för den obligatoriska grundsärskolan. Dessa planer saknar 

dock en redovisning av skolans behov utifrån en aktuell kartläggning. Vidare


12 (18) 

saknas vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande 

året. 







(2008:567). 















3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar. Skolan tar emot 

elever enligt bestämmelserna. 

Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 

X 



enlighet med författningarna.


13 (18) 

Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 


X 

Motivering 







Intervjuer med elever, personal och rektorer visar att vare sig vid Hjortsbergsskolan 

eller vid Tullbroskolan, som är den skola som flertalet av eleverna vid 

Hjortsbergsskolan fortsätter till i årskurs 6, anordnar elevens val. 

Skolinspektionen bedömer att elevens val inte anordnas vid Hjortsbergsskolan 

vilket måste åtgärdas. Skolan bör tillsammans med Tullbroskolan diskutera 

formerna för elevens val så att syftet med elevens val uppnås under elevens 

grundskoletid. 

3.1.3 Skolan anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med författningarna. 

Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 


X 

Motivering 




i svenska. 

Av intervjuerna med lärare och rektorn framkommer att undervisningen i 

svenska som andraspråk ges som stöd inom ämnet svenska och att det saknas 

kompetens bland lärarna att undervisa i ämnet. Kursplanen för svenska som 

andraspråk är inte styrande för undervisningen. Lektionerna anordnas inte heller 

på tid när resten av klassen har svenska utan eleverna lämnar lektioner i 

olika ämnen för att få stöd i svenska under denna tid.


14 (18) 

Skolinspektionen bedömer att undervisningen inte uppfyller grundskoleförordningens 

krav att svenska som andraspråk ska anordnas för berörda elever i stället 

för undervisning i svenska. 



Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 

X 


3.1.5 Elever som i den obligatoriska särskolan har slutfört årskurs 9 kan få fortsatt utbildning 

i årskurs 10. 

Skolform 




huvudsakligen 

X 


3.1.6 Elever mottagna i särskolan och som får sin undervisning i grundskolan följer 

särskolans kursplaner. 

Skolform 




huvudsakligen 

X 





bedriver. 

Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 

X 


3.2.2 Rektor har genom utbildning och erfarenhet förvärvat pedagogisk insikt.


15 (18) 

Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 

X 






Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 

X 



Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 

X 


3.3.3 Lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola 

och skolbarnsomsorg iakttas. 

Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 

X 


3.3.4 Rektorn i särskolan fattar beslut om avvikelser från särskolans timplan, 

som krävs med hänsyn till undervisningens uppläggning i grundskolan.


16 (18) 

Skolform 




huvudsakligen 

X 





och utvärderar sin verksamhet samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder, 

för att förbättra måluppfyllelsen. 

Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 


X 

X 

Motivering 







resultat. 















kommun sker inte detta i tillräcklig utsträckning.


17 (18) 

Grundskoleverksamheten inom Hjortsbergsskolan deltar i försöksverksamheten 

med utbildning utan timplan. För att få delta i försöksverksamheten ska kommuner 

och deltagande skolor uppfylla vissa nationellt fastställda krav. I stort 

handlar det om ett tydliggörande av de krav som redan ställs på kommuner och 

skolor inom ramen för mål- och resultatstyrningen av skolan. De skolor som 

deltar i försöket ska bl.a. ha tillfredsställande kvalitetssäkringssystem där problem 

upptäcks och kan åtgärdas i tid. Det är därför anmärkningsvärt att kommunens 

skolor inte systematiskt följer upp och utvärderar elevernas resultat. 





krav. 

Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 


X 

X 

Motivering 




skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. 

I kvalitetsredovisningarna ska verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten 








Skolan har upprättat en skriftlig kvalitetsredovisning avseende läsåret 2006/07 

som gäller verksamheten vid grundskolan. För den obligatoriska särskolan finns 

en kvalitetsredovisning för år 2008. 

Skolorna inom Tullbroområdet har utarbetat en gemensam mall för kvalitetsarbetet, 

en så kallad ”lathund”, denna har dock inte tagits i bruk vid inspektörernas 

besök vid skolan. 

Skolinspektionens bedömning är att skolan måste utveckla innehållet i kvalitetsredovisningen 

så att den tydligare redovisar skolans förutsättningar och arbetet


18 (18) 

i verksamheten samt kunskapsresultat i årskurs 5 i fler ämnen. Se vidare Skolverkets 

allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning. 







Karin Widlund 

Erik Bergeå

Regelbunden tillsyn i Ljungbyskolan 



Inledning 


Ljungbyskolan 

Dnr 43-SV2008:535 

Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falkenbergs kommun och besökt Ljungbyskolan 











den 13 juni 2009. 



Underlag 


Ljungbyskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Ljungbyskolan 

intervjuades rektorerna, lärare, elevvårdspersonal och elever. Även annan information 

om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som 

finns publicerad på annat sätt, har använts. 


rapporten. 

Tabell 1: Antal elever på Ljungbyskolan 

Ljungbyskolan 


Antal elever 



Källa: Ljungbyskolan


2 (15) 

Ljungbyskolan ligger i utkanten av Falkenbergs kommun och är en skola för elever i 

åldrarna 6-11 år. Skolan ingår i skolområdet Tånga. Verksamheten är organiserad i två 

grupper med förskoleklass samt årskurserna 1–2 samt en elevgrupp i vardera årskursen 

tre, fyra och fem. Skolan har fritidshemsverksamhet för åldrarna 6-12 år. Verksamheten 

vid kommunens fritidshem beskrivs i en särskild verksamhetsrapport. 

Skolan har 18 elever med annat modersmål än svenska och så sent som i augusti 2008 

tog skolan emot 10 nyanlända elever. 

Skolan leds av två rektorer som tillsammans med andra rektorer i området bildar 

Tångaområdets ledningsgrupp. Rektorerna i området har sina arbetsrum lokaliserade 

till Tångaskolan. 

Ljungbyskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan.


3 (15) 

Bedömningar 




1 Kunskaper 




nå målen. 





Ljungbyskolan 

Riket 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 

. . . . . . 



Elevernas kunskapsutveckling följs upp kontinuerligt i ämnena engelska, matematik 

och svenska med hjälp av nationella ämnesprov i årskurs 5. Resultaten vid nationella 

ämnesprov i engelska, matematik och svenska i årskurs 5 år 2007 visar att flertalet av 

eleverna når kravnivån för samtliga delprov. Skolan har dock ingen redovisning avseende 

måluppfyllelse i samtliga ämnen. 


i årskurs 5 kan Skolinspektionen inte bedöma måluppfyllelsen avseende kunskapsresultaten. 








X


4 (15) 

Motivering 







Varje lärare vid Ljungbyskolan följer upp resultat för de elever de undervisar. 

Med hjälp av olika diagnostiska tester följs elevernas kunskapsutveckling, i relation 

till nationella mål, kontinuerligt upp i matematik och svenska. Vid samtal 

med lärare och elever framkommer att lärarna inte har system eller rutiner för 

att göra uppföljningar och utvärderingar av elevernas kunskapsutveckling i 

samtliga ämnen. 












Skolinspektionens bedömning är att elevernas kunskapsutveckling måste följas 

upp och utvärderas i samtliga ämnen. 






X 

Motivering 







kvalitet.


5 (15) 





X 

Motivering 





Vid lärarintervjuer framkommer att varje elev vid skolan har en individuell utvecklingsplan. 

Skolinspektionen noterar dock att eleverna överlag har en svag 

uppfattning om varför och hur en individuell utvecklingsplan kan stödja elevens 

kunskapsutveckling. Elevernas utvecklingsplaner förvaras hos läraren och är 

inte ett aktivt verktyg i elevernas lärande. 

De individuella utvecklingsplaner som Skolinspektionen tar del av är av varierande 

kvalitet och fokuserar främst elevens sociala utveckling, matematik samt 

svenska. Övriga ämnen ges inte samma utrymme. Det framgår inte alltid att 

elevernas mål är kopplade till läroplanens och kursplanernas mål. Som mål anges 

t.ex. ”skriva mer” ”allt är bra”. Skolinspektionen ser också mål som är relaterade 

till läroplanen och kursplanerna. 


för att på ett mer utförligt sätt omfatta kursplanernas kunskapsmål samt så att 

de individuella utvecklingsplanerna blir ett aktivt verktyg i elevens lärande. 









utvecklingsplanen.


6 (15) 








X 





X 




utbildning. 




X 





X 

Motivering 











för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett


7 (15) 


Utifrån de klassrumsbesök och intervjuer Skolinspektionen genomför vid 

Ljungbyskolan är intrycket att det varierar mellan lärare och ämnen i vilken 

grad eleverna görs medvetna om målen i läroplanen och de nationella kursplanerna. 

Kursplanernas mål är inte generellt kända av eleverna eller tydligt kopplade 

till undervisningen. Elever och lärare uppger att elevernas inflytande över 

undervisningens innehåll och upplägg förekommer men kan bli bättre. Ett exempel 

är att eleverna sällan eller aldrig är delaktiga i planering och utvärdering 

av olika kunskapsområden. 

Skolinspektionens bedömning är att skolan bör arbeta för att öka elevernas kännedom 

om målen för utbildningen samt att öka elevernas inflytande över undervisningens 







X 






X 






X 








X


8 (15) 





X 

Motivering 

Enligt grundskoleförordning ska elever med annat modersmål än svenska ges 

studiehandledning på sitt modersmål om de behöver det. 

Enligt såväl lärare som skolledning finns elever vid skolan som har behov av 

studiehandledning på sitt modersmål men som inte får detta. 

Skolinspektionens bedömning är att skolan måste tillse att elever med rätt till 

studiehandledning på sitt modersmål får detta. 






X 





trygg miljö. 







X 





X


9 (15) 





X 

Motivering 













Vid inspektionstillfället finns en aktuell likabehandlingsplan vid Ljungbyskolan. 

Lärarna har enligt rektorn till uppgift att implementera likabehandlingsplanen 

bland elever och föräldrar. Vid intervjuer med lärare vid skolan framkommer att 

arbetet med att informera om likabehandlingsplanen främst sker vid terminsstart 

samt vid föräldramöten. Elevintervjuer visar att elever inte har kännedom 

om de diskrimineringsgrunder som lagen omfattar och ej heller varit delaktiga i 

framtagandet av planen. 

Skolinspektionen kan konstatera att skolans likabehandlingsplan inte tar sin 

utgångspunkt i de diskrimineringsgrunder som lagen föreskriver, ej heller beskriver 

vilka insatser skolan avser att arbeta med utifrån en aktuell kartläggning 

av skolans behov. Lagens uttryckliga förbud för vuxna att diskriminera, trakassera 

eller utsätta barn och elever för annan kränkande behandling framgår inte 

av planen. 







(2008:567). 




att skolan/verksamheten för samman de planer som ska upprättas till ett doku-


10 (15) 

ment. Barns och elevers medverkan vid upprättandet m.m. av nämnda planer 














X 

Motivering 



skolåret. 

Eleverna i årskurser 1–5 vid Ljungbyskolan erbjuds inte undervisning i ämnet 




Skolinspektionen bedömer att eleverna vid Ljungbyskolan inte ges förutsättningar 


vilket måste åtgärdas. 






X 

Motivering 





med målen i den kursplan eller de kursplaner som fastställts för det ämne


11 (15) 


Enligt lärarna finns elevens val på schemat för vissa klasser och organiseras 

inom klassens ram. Skolan erbjuder fyra ämnen som elevens val samt möjligheten 

att ”göra färdigt” sitt skolarbete. Intervjuade grupper av elever kan inte redogöra 

för hur eleverna erbjuds elevens val. 

Skolinspektionen bedömer att skolan måste organisera elevens val så att det för 

eleven blir tydligt vilka val som finns och att valen ger eleverna en möjlighet till 

breddning och fördjupning i något eller några av skolans ämnen. Inspektörerna 

vill uppmärksamma på behovet av att skolan tillsammans med Söderskolan 

diskuterar formerna för elevens val så att syftet med elevens val uppnås under 

elevens grundskoletid. 






X 

Motivering 




i svenska. 




andraspråk är inte styrande för undervisningen. 









X


12 (15) 








X 

Motivering 

Enligt skollagen ska en skola för undervisningen använda lärare, förskollärare 

eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i 

huvudsak ska bedriva, dock med undantag för fall då personer med sådan utbildning 

inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn 

till eleverna. 

Enligt rektorn har lärarna utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. 

Vid intervjuer med lärarna framkommer dock att det vid skolan finns lärare 

som undervisar i ämnen där de saknar ämnesbehörighet. 

Skolinspektionens bedömning är att skolan måste arbeta för att organisera lärarna 

så att de har utbildning för den undervisning de bedriver. 





X 








X 

Motivering 

Enligt skollagen ska det för ledningen av utbildningen i skolan finnas en rektor. 

Rektorn ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det åligger 

rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. 

Vid samtal med Ljungbyskolans lärare uppfattar Skolinspektionen att de två 

rektorerna vid skolan har personalens förtroende men att de upplever att de


13 (15) 

rektorer som tidigare funnits på skolan har allt för lite tid till att vara i verksamheten. 

Rektorn som Skolinspektionen träffar, liksom skolans lärare ser ett behov 

av att rektorn är mer närvarande i verksamheten för att kunna genomföra pedagogiska 

diskussioner samt säkerställa att verksamheten inriktas på att nå de 

nationella målen. Vid inspektionstillfället framkommer dock en tveksamhet 

bland personalen kring vilket elev- respektive personalansvar rektorerna har. 

Skolinspektionen bedömer att skolledningens förtrogenhet med det dagliga 

arbetet bör utvecklas. 





X 

Motivering 

Särskilt stöd ska ge till elever med behov av specialpedagogiska insatser. Sådant 

stöd ska i första hand ges inom den klass eller grupp som eleven tillhör. Om det 

finns särskilda skäl, får sådant stöd i stället ges i en särskild undervisningsgrupp. 

Styrelsen ska efter samråd med eleven och elevens vårdnadshavare besluta 

i fråga om elevens placering i särskild undervisningsgrupp. Styrelsens 

beslut att en elev ska undervisas i särskild undervisningsgrupp får överklagas 

hos Skolväsendets överklagandenämnd. 

Vid inspektionen av Ljungbyskolan framkommer att rektorn inte har fattat de 

formella beslut med överklagandehänvisning som bestämmelserna kräver. 

Skolinspektionen bedömer att rektors beslut om placering i särskild undervisningsgrupp 

saknar överklagandehänvisning. 






X


14 (15) 









X 

Motivering 







resultat. 
















Ljungbyskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan. För 









så att sambanden mellan förutsättningarna, arbetet i verksamheten och


15 (15) 







X 

Motivering 







ska främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att 

förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även 

till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Förordningen 




Ljungbyskolan har upprättat en kvalitetsredovisning avseende läsåret 2007/08. 

I redovisningen framgår bland annat hur skolan levt upp till kommunalt prioriterade 

mål. Kvalitetsredovisningen innehåller endast en redovisning av kunskapsresultat 

i ämnena engelska, matematik och svenska i relation till mål att 

uppnå i årskurs 5. Skolinspektionens bedömning är dessutom att förskoleklassens 

verksamhet inte tydliggjorts i skolans kvalitetsredovisning. Skolinspektionen 

noterar att för skolbarnsomsorgen finns en kvalitetsredovisning vilken bedöms 

i en särskild verksamhetsrapport. Skolinspektionen förutsätter att elever 

och elevernas vårdnadshavare ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning. 

Skolinspektionen bedömer att skolan måste utveckla innehållet i kvalitetsredovisningen. 








Lena von Platen 

Anna Wide



Dnr 43-SV2008:535 

Regelbunden tillsyn i Långavekaskolan 



Inledning 

Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falkenbergs kommun och besökt Långavekaskolan 

den 8 samt den 23 oktober 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka 

som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. 









den 13 juni 2009. 



Underlag 


Långavekaskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Långavekaskolan 

intervjuades rektorerna, personal, elever och föräldrar. Även annan information om 




rapporten. 

Tabell 1: Antal elever på Långavekaskolan 



Antal elever 


Grundskola 47 



2 (13) 

Utbildningen vid Långavekaskolan omfattar förskoleklass samt grundskola årskurserna 

1–5. 

Långavekaskolan är belägen på landsbygden söder om tätorten Falkenberg, i utkanten 

av samhället Glommen, och hör till skolområdet Skogstorp. Skolan byggdes i slutet av 

1950-talet och består av en enplansbyggnad. I lokalerna bedrivs också skolbarnsomsorgsverksamhet 

samt förskoleverksamhet. Dessa verksamheter bedöms i separata 

verksamhetsrapporter och berörs inte av denna skolrapport. Prognoser visar att skolans 

elevantal kommer öka markant vilket väckt frågan om hur lokalerna ska disponeras 

och/ eller byggas om inför kommande utbildningsverksamhet. 

Verksamheten är organiserad i tre elevgrupper med förskoleklass och årskurs 1, årskurserna 

2–3 samt årskurserna 4–5. För att utnyttja resurser och lokaler på bästa sätt 

varierar dock undervisningsgruppernas sammansättning mycket. 

Skolan leds av två rektorer som tillsammans med andra rektorer i området bildar 

Skogstorpsområdets ledningsgrupp. Rektorerna i området har sina arbetsrum lokaliserade 

till Skogstorpsskolan. 

Långavekaskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan.


3 (13) 

Bedömningar 




1 Kunskaper 




nå målen. 






Riket 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 

. . . . . . 






I skolans kvalitetsredovisning framkommer att över 90 procent av eleverna i årskurs 5 

når upp till kravnivån för samtliga delprov vid nationella ämnesprov i årskurs 5 på 

våren 2008. I ämnet svenska når alla elever kravnivån i samtliga delprov. 


i årskurs 5 kan Skolinspektionen inte bedöma måluppfyllelsen avseende kunskapsresultaten. 








X


4 (13) 

Motivering 







Vid Långavekaskolan följs elevernas kunskapsutveckling kontinuerligt upp i 

matematik och svenska genom olika diagnostiska tester. Nationella ämnesprov 

genomförs i årskurs 5. Dessa prov genomförs i ämnena engelska, matematik och 

svenska/svenska som andraspråk. 

Ämnesproven fyller en diagnostisk funktion för varje enskild elev och används 

på individnivå som ett underlag för att bedöma vilka behov av stödinsatser eleverna 

har vid Långavekaskolan. Vid samtal med lärare, skolledare och elever 

framkommer att lärarna inte följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling 

i samtliga ämnen. 



















X 

Motivering 






sig Skolinspektionen tveksam till om utvecklingssamtalen alltid håller god


5 (13) 

kvalitet. 





X 








X 





X 




utbildning. 




X 





X 

Motivering 



ålder och mognad. Enligt läroplanen ska skolan klargöra för elever och för-


6 (13) 

äldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter 









Utifrån de intervjuer med elever, personal och rektorer som inspektörerna 

genomför är intrycket att eleverna endast i ringa omfattning görs medvetna om 

målen i läroplanen och de nationella kursplanerna. Kursplanernas mål är inte 

generellt kända av eleverna, förutom i viss utsträckning målen i engelska, matematik 

och svenska. Elever uppger att deras inflytande över undervisningens 

innehåll och upplägg är begränsat. Ett exempel på det är att eleverna sällan är 

med och planerar olika kunskapsområden. Lärarna bekräftar att eleverna inte 

deltar i planeringen av temaarbeten mer än att de är delaktiga i vilken ordning 

läsårets olika temaarbeten ska genomföras. Överhuvudtaget tycks elevernas 

inflytande när det gäller lärandet vara begränsat till i vilken ordning olika moment 

ska göras. 









X 






X 






X


7 (13) 








X 

Motivering 






Lärare vid Långavekaskolan uppger att lokalernas beskaffenhet försvårar möjligheterna 

att ge eleverna den individanpassning de har rätt till. Vid samtal med 

elever bekräftas att undervisningen inte alltid är anpassad till elevers olika behov 

och förutsättningar. I den kvalitetsredovisning för Långavekaskolan inspektörerna 

tar del av står att det är svårt för skolan att hinna med sitt uppdrag och 

att hemmen därför behöver bli en naturlig del av skolarbetet. 


undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov. Inspektörerna vill 

betona att skolan har ansvar för elevernas måluppfyllelse. Ett gott samarbete 

med föräldrar är av stor betydelse för elevernas studieframgångar men kan inte 

ersätta skolans ansvar för att uppfylla de krav styrdokumenten ställer på undervisningens 

kvalitet och innehåll. 





X 






X


8 (13) 





trygg miljö. 






X 





X 






X 

Motivering 













Vid inspektionstillfället har Långavekaskolan en likabehandlingsplan som är 

gemensam med övriga skolor inom Skogstorpsområdet. Detta innebär att de 

specifika behov som finns vid just Långavekaskolan inte framgår. Inte heller 

anges tydligt vilka åtgärder som ska genomföras på skolan kommande år. Vidare 

framgår det inte om en kartläggning av verksamhetens behov genomförts


9 (13) 

eller hur och om eleverna varit delaktiga i framtagande av planen. Perspektivet 

om vuxna kränker barn berörs inte alls i likabehandlingsplanen. 







(2008:567). 



















X 






X 






X


10 (13) 






X 








X 





X 








X 

Motivering 

Enligt skollagen ska det för ledningen av utbildningen i skolorna finnas rektorer. 

Rektorn ska hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det åligger 

rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Som pedagogisk ledare 

och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande 

ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. 

Rektorerna vid Långavekaskolan har sina arbetsrum förlagda till Skogstorpsskolan. 

Personal, rektor och elever uppger att rektorerna sällan besöker verksamheten 

vid Långavekaskolan. Däremot genomförs medarbetarsamtal och konferenser 

regelbundet och den rektor inspektörerna samtalar med vid besöket uppger 

att det är genom detta hon skaffar sig förtrogenhet med verksamheten. Hon


11 (13) 

instämmer dock i att förtrogenheten med verksamheten borde utvecklas och 

påtalar att rektorerna har så stort ansvarsområde att det är svårt att hinna hålla 

sig förtrogen med verksamheten. Vid samtal med elever framkommer att de vet 

vilka rektorerna är men inte vem av dem som är just deras rektor. 

Skolinspektionen bedömer att skolledningens förtrogenhet med det dagliga 

arbetet bör utvecklas samt att ansvarsfördelningen bör förtydligas så att varje 

elev vet vem som är rektor för henne eller honom. 





X 






X 









X 

Motivering 







resultat. 



tydlig koppling mellan förutsättningarna och det arbete som ska genomföras i


12 (13) 













Långavekaskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan. 

För att få delta i försöksverksamheten ska kommuner och deltagande skolor 

uppfylla vissa nationellt fastställda krav. I stort handlar det om ett tydliggörande 

av de krav som redan ställs på kommuner och skolor inom ramen för måloch 

resultatstyrningen av skolan. De skolor som deltar i försöket ska bl.a. ha 

tillfredsställande kvalitetssäkringssystem där problem upptäcks och kan åtgärdas 











X 

Motivering 












dessutom uppföljningen och utvärderingen av likabehandlingsplanen redovisas.


13 (13) 

Långavekaskolans kvalitetsredovisning 2008 saknar redovisning och uppföljning 

av kunskapsresultaten i relation till nationella mål. Vidare är målbeskrivningarna 

otydliga vilket gör det svårt att utvärdera måluppfyllelsen. Utvärderingen 

av likabehandlingsplanen som ska ingå i en verksamhets kvalitetsredovisning 

saknas. 


bland annat så att den tydligare redovisar kunskapsresultaten. Se 

vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning. 







Anna Wide 

Erik Bergeå



Dnr 43-SV2008:535 

Regelbunden tillsyn i Långåsskolan 



Inledning 

Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falkenbergs kommun och besökt Långåsskolan 

den 15 oktober 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga 










den 13 juni 2009. 



Underlag 


dels den information som samlats in under besöket. I Långåsskolan intervjuades 

rektorn, lärare och elever. Även annan information om kommunen och skolan från 

Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har 

använts. 


rapporten. 

Tabell 1: Antal elever på Långåsskolan 



Antal elever 


Grundskola 55 



2 (14) 

Långåsskolan är belägen i Långås, ett samhälle cirka en mil norr om Falkenberg. Skolan 

är liten, här går cirka 70 barn och elever i förskoleklass och grundskola årskurserna 1–5. 

Skolan är en av tre i Skogstorpsområdet och de flesta elever fortsätter sin skolgång i 

årskurserna 6–9 vid Skogstorpsskolan. 

Långåsskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan.


3 (14) 

Bedömningar 




1 Kunskaper 

Inom detta granskningsområde behandlas skolans kunskapsresultat och arbetet för att 

varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. 

Vidare granskas vilka förutsättningar skolan ger för att eleverna ska nå målen. 




Riket 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 



. . . . . . 



Eleverna vid Långåsskolan testas kontinuerligt i ämnena svenska och matematik samt 

med hjälp av nationella ämnesprov i årskurs 5. Resultaten vid nationella ämnesprov i 

årskurs 5 år 2007 visar att en absolut majoritet av eleverna når kravnivån i samtliga 

ämnen. 

En samlad bild av elevernas resultat i förhållande till kursplanernas mål att uppnå i 

årskurs 5 saknas dock. Eftersom skolan inte gör någon uppföljning och utvärdering av i 

vilken mån eleverna når mål att uppnå i årskurs 5 kan inspektörerna inte bedöma måluppfyllelsen 

avseende kunskapsresultaten. 








X


4 (14) 

Motivering 







Vid Långåsskolan följs elevernas kunskapsutveckling, i relation till nationella 

mål, kontinuerligt upp i svenska, engelska och matematik. Skolan använder sig 

bland annat av de nationella ämnesproven i dessa ämnen som ett led i utvärderingen 


framkommer att lärarna har god kunskap om elevernas kunskapsutveckling i 

samtliga ämnen i årskurs 5 på individnivå. Dock framkommer vid intervjuer att 

skolan behöver se över sina rutiner för den fortlöpande uppföljningen och utvärderingen 

av elevernas kunskapsutveckling som ska ske under hela skoltiden 

i alla ämnen. Den uppföljning och utvärdering som lärarna ska göra av varje 

elevs kunskapsutveckling är en förutsättning för att skolans samlade resultat ska 

kunna utvärderas och följas upp. Se vidare avsnitt 3.4 i denna rapport. 

Skolinspektionens bedömning är att elevernas kunskapsutveckling måste följas 

upp och utvärderas i alla ämnen. 





X 


Motivering 







kvalitet. 





X


5 (14) 

Motivering 






Planen är oftast fokuserad på kunskapsutvecklingen i svenska, 

engelska och matematik samt elevens sociala utveckling. Vid en granskning av 

elevernas IUP:er finner inspektörerna att dessa i stället för att ange hur eleverna 

ska arbeta för att nå målen i kursplanerna ofta blir en typ av åtgärdsprogram. 

Exempel på vad som anges kan vara ”göra läxor” eller ”arbeta mer koncentrerat”. 

Den typen av mål saknar enligt inspektörerna anknytning till nationella 

mål. 

Vid tidpunkten för inspektionsbesöket har ett beslut att införa en digital IUP i 

kommunens samtliga skolor fattats. Långåsskolan kommer att lämna det system 

man hittills haft för arbetet med IUP och gå över till en digital IUP. Vid intervjuer 

med lärare ställer de sig positiva till detta då de ser en möjlighet att då tydligare 

kunna visa på elevernas kunskapsresultat i förhållande till de nationella 

målen i samtliga ämnen. 



















X


6 (14) 





X 




utbildning. 




X 





X 

Motivering 













Eleverna vid Långåsskolan har regelbundna klassråd och elevråd och berättar 

vid intervju att de tycker att de kan vara med och påverka t.ex. inköp till skolgården. 

Intervjuer och lektionsbesök visar att eleverna har relativt god kunskap om att 

det finns mål att uppnå i samtliga ämnen men deras möjlighet att påverka sitt 

eget lärande varierar mellan lärare och ämne. 


successivt allt större inflytande över det egna lärandet.


7 (14) 





X 






X 






X 








X 





X 







X 


Inom detta granskningsområde behandlas skolans arbete för att påverka och stimulera 

eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till 

uttryck i vardaglig handling.


8 (14) 







X 





X 





X 

Motivering 













Vid inspektionstillfället har Skogstorpsområdet, där Långåsskolan ingår, en 

gemensam likabehandlingsplan som gäller för läsåret 06/07, någon reviderad 

upplaga för år 2008 finns inte klar vid inspektionstillfället. Ett av kraven enligt 

lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling är att 

likabehandlingsplanen årligen ska följas upp och ses över under medverkan av 

barnen eller eleverna. Likabehandlingsplanen saknar en specifik redovisning av 

verksamhetens behov utifrån en aktuell kartläggning, som utgångspunkt för 

vilka insatser som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. 





att gälla. Lagen upphörde att gälla den 1 januari 2009. Därefter gäller i stäl-


9 (14) 

let 14 a kap. skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya diskrimineringslagen 

(2008:567). 









Inom detta granskningsområde behandlas tillgång till utbildning samt verksamhetens 

ledning och personal och hur skolan följer de nationella bestämmelserna som omfattar 

dessa grupper. Den regelbundna tillsynen granskar dessutom rektors och personalens 

ansvarstagande för skolans målinriktning och myndighetsutövning samt hur skolans 

kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 







X 

Motivering 



skolåret. 

Eleverna i årskurser 1–5 vid Långåsskolan erbjuds inte undervisning i ämnet 




Skolinspektionen bedömer att eleverna vid Långåsskolan inte ges förutsättningar 


vilket måste åtgärdas.


10 (14) 






X 

Motivering 







Vid Långåsskolan erbjuds inte elevens val enligt elever, lärare och rektorerna. 

Flertalet av eleverna vid Långåsskolan fortsätter till årskurs 6 vid Skogstorpskolan 

och där anordnas elevens val. Skolan bör dock tillsammans med Skogstorpsskolan 

kartlägga om elevens val erbjuds till eleverna i tillräcklig utsträckning. 

Skolinspektionen bedömer att elevens val inte anordnas vid Långåsskolan vilket 

måste åtgärdas. Skolan bör tillsammans med Skogstorpsskolan diskutera formerna 







X 

Motivering 




i svenska. 

Intervjuer med lärare och rektorerna visar att det finns elever vid skolan som är i 

behov av undervisning i svenska som andraspråk. Undervisningen ges företrädesvis 

som stöd i svenska och kursplanen för svenska som andraspråk är inte 

styrande för undervisningen. Lektionerna anordnas inte heller på tid när resten 

av klassen har svenska utan eleverna lämnar lektioner i olika ämnen för att få 

stöd i svenska under denna tid. 

Skolinspektionens bedömning är att undervisningen inte uppfyller grundskoleförordningens 

krav att svenska som andraspråk ska anordnas för berörda elever 

i stället för undervisning i svenska.


11 (14) 





X 





bedriver. 



X 





X 









X 





X 

Motivering 

Om en elev inte kan få utbildning som i rimlig grad är anpassad efter elevens 

situation och förutsättningar får styrelsen efter att ha hört elevvårdskonferensen 

enligt grundskoleförordningen besluta om anpassad studiegång för eleven. Därvid 

får avvikelser göras från timplanen. I Falkenbergs kommun är detta delegerat 

till rektorerna. 

Vid Långåsskolan finns ett antal elever som av olika anledningar behöver anpassad 

studiegång för att klara skolarbetet. Intervjuer och verksamhetsbesök


12 (14) 

visar att skolan på ett genomtänkt sätt försökt lösa skolsituationen på bästa sätt 

för eleverna, men att formella beslut saknas. 

Skolinspektionens bedömning är att beslut om anpassad studiegång måste fattas 

för de elever som är i behov av detta. 





X 










X 

Motivering 







resultat. 




verksamheten. Som nämndes i avsnittet 1.2.1 genomför skolans lärare, på ett 

systematiskt sätt, en uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling 

(individnivå) i årskurs 5. Dock behöver lärarna utveckla den uppföljning 

och utvärdering som ska ske fortlöpande. Därmed har rektorn underlag för att 

göra sammanställningar på skolnivå i årskurs 5, men sådana resultatsammanställningar 

görs inte. 




alltså av vikt att rektorn efterfrågar uppföljningar och utvärderingar av kun-


13 (14) 

skapsresultaten på individ och klassnivå. I likhet med övriga skolor i Falkenbergs 



















X 

Motivering 














Befintlig kvalitetsredovisning saknar redovisning och uppföljning av kunskapsresultaten 

i relation till nationella mål att uppnå i årskurs 5. Utvärderingen av 

likabehandlingsplanen som ska ingå i en verksamhets kvalitetsredovisning saknas. 



Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning.


14 (14) 







Karin Widlund 

Helén Svelid


Okome skola 

Dnr 43-SV2008:535 

Regelbunden tillsyn i Okome skola 



Inledning 

Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falkenbergs kommun och besökt Okome 

skola den 21 oktober 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga 










den 13 juni 2009. 



Underlag 


dels den information som samlats in under besöket. I Okome skola intervjuades 

rektorn, lärare och elever. Även annan information om kommunen och skolan från 

Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har 

använts. 


rapporten. 

Tabell 1: Antal elever på Okome skola 

Okome skola 


Antal elever 


Grundskola 57 



2 (14) 

Okome skola är belägen i ett litet samhälle ett par mil utanför kommunens centralort, 

Falkenberg. Skolan hör till skolområdet Ullared. 

Skolan är omgiven av naturområden och dessa används regelbundet i det pedagogiska 

arbetet. I lokalerna bedrivs också skolbarnsomsorgsverksamhet samt förskoleverksamhet. 

Dessa verksamheter bedöms i separata verksamhetsrapporter och inte i denna 

skolrapport. 

Verksamheten är organiserad i åldersblandade klasser en för förskoleklass och årskurs 

1, en för årskurserna 2–3 samt en för årskurserna 4–5. 

Skolan leds av en rektor som tillsammans med andra rektorer i området bildar Ullaredsområdets 


Apelskolan i Ullared. 

Okome skola deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan.


3 (14) 

Bedömningar 




1 Kunskaper 




nå målen. 





Okome skola 

Riket 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 

. . . . . . 





i förhållande till kursplanernas mål att uppnå i samtliga ämnen i årskurs 5 saknas dock. 

Resultaten vid nationella ämnesprov i årskurs 5 år 2007 visar att en absolut majoritet av 

eleverna når kravnivån för samtliga delprov. Sammanställning av resultaten från tidigare 

år finns inte. Skolan har dock utarbetat rutiner för att i framtiden sammanställa 

dessa resultat. 











X


4 (14) 

Motivering 







Vid Okome skola följs elevernas kunskapsutveckling kontinuerligt upp i matematik 

och svenska genom olika diagnostiska tester. I årskurserna 1–5 dokumenteras 

inte elevernas kunskapsresultat i andra ämnen än engelska, matematik och 

svenska. Vidare genomförs nationella ämnesprov i årskurs 5. Dessa prov genomförs 

i ämnena engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk. 

På Okome skola är resultaten vid nationella ämnesprov kända hos lärare som 

undervisat eleverna i tidigare årskurser och används som ett redskap i skolans 

utvecklingsarbete. Vid samtal med lärare, rektorn och elever framkommer dock 

att lärarna inte gör uppföljningar och utvärderingar av elevernas kunskapsutveckling 

i samtliga ämnen. Rektorn påpekar att ett utvecklingsarbete om bedömning 

pågår i skolområdet. 



















X 

Motivering 





följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, stäl-


5 (14) 

ler sig Skolinspektionen tveksam till om utvecklingssamtalen alltid håller god 

kvalitet. 





X 

Motivering 





Inspektionen visar att alla elever vid Okome skola har individuella utvecklingsplaner 

(IUP) men att eleverna känner till dem i olika hög grad. Elevens IUP redovisar 

vilka mål som eleven ska arbeta med under tiden fram till nästa utvecklingssamtal. 

I några individuella utvecklingsplaner anges som mål att det är bra 

som det är. Denna typ av mål saknar enligt inspektörerna anknytning till nationella 

mål och kan knappast sägas vara ett framåtsyftande redskap för elevernas 


Vid tidpunkten för inspektionsbesöket har ett beslut om att införa en digital IUP 

i kommunens samtliga skolor fattats. Okome skola kommer alltså överge det 

system man hittills haft för arbetet med IUP och gå över till den digitaliserade 

IUP:n. Vid samtal med lärarna uttrycker de en viss oro inför detta. 











utvecklingsplanen.


6 (14) 








X 





X 




utbildning. 




X 





X 

Motivering 












personligt ansvar.


7 (14) 

Utifrån de klassrumsobservationer och intervjuer med elever, personal och rektorn 

som inspektörerna genomför är intrycket att eleverna endast i ringa omfattning 

görs medvetna om målen i läroplanen och de nationella kursplanerna. Det 

är främst kursplanernas mål i ämnena engelska, svenska och matematik som i 

viss mån synliggörs. Elever uppger att deras inflytande över undervisningens 

innehåll och upplägg är begränsat. Ett exempel på det är att eleverna sällan är 

med och planerar olika kunskapsområden. Vid samtal med lärarna uppger de 

att eleverna delvis är delaktiga i upplägget av undervisningen men att detta 

inflytande kanske inte synliggörs för eleverna. 









X 






X 






X 








X


8 (14) 





X 

Motivering 


Vid samtal med lärare och rektorn framkommer att särskilt stöd enbart ges i 

ämnena engelska, matematik och svenska trots att det finns elever som skulle 

behöva stöd i andra ämnen. Rektorn påpekar dock att de relativt små undervisningsgrupperna 

möjliggör att särskilt stöd ges inom ramen för ordinarie undervisning. 

Skolinspektionen vill påpeka att rätten till särskilt stöd inte är begränsad till 

vissa ämnen. Skolinspektionen bedömer att Okome skola måste utreda om alla 

elever i behov av särskilt stöd får sådant stöd. 






X 





trygg miljö. 







X 





X


9 (14) 





X 

Motivering 













Vid inspektionstillfället har Okome skola en likabehandlingsplan som är daterad 

till den 17 september 2007, den är alltså mer än ett år gammal. Någon reviderad 

likabehandlingsplan för innevarande läsår finns inte. Inte heller följs den upp 

och utvärderas i kvalitetsredovisningen. I den plan inspektörerna tar del av 

framkommer inte om en kartläggning av verksamhetens behov genomförts eller 

hur eleverna varit delaktiga i framtagande av planen. Perspektivet att vuxna kan 

kränka barn berörs inte. Vidare anges det inte vilka insatser som ska påbörjas 

och genomföras under det kommande året. Planen gäller för grundskola, fritidshem 

och förskoleklass men behov och rutiner för de olika verksamheterna är 

inte tydliggjort. 







(2008:567). 









10 (14) 












X 






X 

Motivering 







Intervjuer med elever, personal och rektorer visar att vare sig vid Okome skola 

eller vid Apelskolan, som är den skola som flertalet av eleverna vid Okome skola 


Skolinspektionen bedömer att skolan inte lever upp till författningens krav avseende 

elevens val. Skolan bör tillsammans med Apelskolan diskutera formerna 







X


11 (14) 

Motivering 




i svenska. 




andraspråk är inte styrande för undervisningen. 









X 








X 





X


12 (14) 








X 





X 






X 









X 

Motivering 







resultat. 





13 (14) 













Lärarna uppger att det saknats tid för analys och reflektion kring det pedagogiska 

arbetet. De är fyllda av entusiasm och iver att gå vidare vilket gör att pågående 

arbete inte alltid blir avslutat och utvärderat innan nästa utvecklingsområde 

initieras. Dokumentation av genomförda arbeten i syfte att samla erfarenheter 

och använda som redskap i utvecklingsarbete brister. Detta bekräftas vid samtal 

med rektorn. Därmed blir kvalitetsarbetet inte ett redskap för utveckling av skolans 

arbete. 

Okome skola deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan. För att 
















X 

Motivering 






och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Arbetet med kvalitetsredo-


14 (14) 

visning ska främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga 






Okome skolas kvalitetsredovisning 2008 saknar redovisning och uppföljning av 

kunskapsresultaten i relation till nationella mål. Vidare är målbeskrivningarna 

otydliga vilket gör det svårt att utvärdera måluppfyllelsen. Utvärderingen av 











Anna Wide 

Karin Widlund



Dnr 43-SV2008:535 

Regelbunden tillsyn i Schubergstorpsskolan 



Inledning 

Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falkenbergs kommun och besökt Schubergstorpsskolan 

den 18 september 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som 










den 13 juni 2009. 



Underlag 


Schubergstorpsskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Schubergstorpsskolan 

intervjuades rektorerna, lärare, annan personal och elever. Även annan 

information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, 

eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. 


rapporten. 

Tabell 1: Antal elever på Schubergstorpsskolan 



Antal elever 





2 (14) 

Schubergstorpsskolan hör till skolområdet Tullbro och ligger centralt i Falkenbergs 

kommun och har både nära till stranden och skogen. Skolan är uppbyggd i fyra våningar 

varav en är källare. 

I källaren finns kök, matsal, personalrum, bibliotek, skolhälsovården och specialpedagogernas 

arbetsrum. Våning 1-3 består av klassrum för förskoleklass, årskurserna 1–5 

och lokaler för fritids. 

Schubergstorpsskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan.


3 (14) 

Bedömningar 




1 Kunskaper 




nå målen. 






Riket 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 

. . . . . . 



Eleverna testas kontinuerligt i ämnena engelska, matematik och svenska genom olika 

diagnostiska tester samt med hjälp av nationella ämnesprov i årskurs 5. 

I skolans kvalitetsredovisning framkommer att omkring 90 procent av eleverna i årskurs 

5 når upp till kravnivån för samtliga delprov vid nationella ämnesprov i årskurs 5 

på våren 2008 vilket är en förbättring jämfört med år 2007 då 80 procent av eleverna 

nådde kravnivån i matematik och svenska och 73 procent i engelska. 












X


4 (14) 

Motivering 







Vid Schubergstorpsskolan följs elevernas kunskapsutveckling, i relation till nationella 

mål, kontinuerligt upp i engelska, matematik och svenska genom till 

exempel olika diagnostiska tester. Vid samtal med lärare och elever framkommer 

att lärarna inte har ett fungerande gemensamt system eller rutiner för att 

göra uppföljningar och utvärderingar av elevernas kunskapsresultat i samtliga 

ämnen. Skolan arbetar med att synliggöra elevernas lärande i portfolio men de 

portfolios inspektörerna tar del av varierar såväl avseende kvalitet som kvantitet 

och kan inte generellt anses vara en uppföljning och utvärdering av elevernas 













Skolinspektionen bedömer att elevernas kunskapsutveckling måste följas upp 

och utvärderas på ett bättre sätt i samtliga ämnen. 






X 

Motivering 






sig Skolinspektionen tveksam till om utvecklingssamtalen alltid håller god


5 (14) 

kvalitet. 





X 

Motivering 






Både elever och lärare säger att dessa dokument inte har en aktiv 

roll i undervisningen utan ofta glöms de helt bort av eleverna. Några elever och 

lärare uttryckte att den är synlig endast vid utvecklingssamtalen. Ofta fokuseras 

den sociala utvecklingen och engelska, matematik och svenska. Övriga ämnen 

ges inte samma utrymme vilket kan bero på att lärarna inte är tillräckligt aktiva i 

sitt arbete med att följa upp och utvärdera elevernas kunskapsresultat i dessa 

ämnen. Vid intervjun med lärarna framkommer att skolans lärare hanterar de 

individuella utvecklingsplanerna väldigt olika. I vissa klasser är de mer aktuella 

än i andra. 



målen. 

I sammanhanget vill inspektörerna uppmärksamma skolan på att från och med 

den 15 juli 2008 har bestämmelsen i grundskoleförordningen om individuell 

utvecklingsplan bland annat ändrats på så sätt att en sådan plan inte enbart ska 

vara framåtsyftande. Den ska innehålla omdömen om elevens kunskapsutveckling 


till elevernas ålder och förutsättningar. Det är rektorn som beslutar om den 

närmare utformningen. Planen får också innehålla annan information om elevens 

skolgång om rektorn beslutar detta. Se även Skolverkets allmänna råd om 

den individuella utvecklingsplanen.


6 (14) 








X 





X 




utbildning. 




X 





X 






X 






X


7 (14) 






X 








X 





X 

Motivering 


All den personal som inspektörerna samtalar med anser att de inte i tillräcklig 

utsträckning har möjlighet att hjälpa barn och elever i behov av särskilt stöd. De 

menar att det på skolan finns elever som därmed begränsas i sin kunskapsutveckling. 

Skolans lärare menar att de är duktiga på att identifiera eleverna med 

särskilda behov, men att de inte räcker till för att tillgodose behovet av särskilda 

stödåtgärder. Dels beror detta enligt lärarna på att adekvata resurser saknas, 

dels på organisationen. Det stöd som ges fokuseras mot matematik och svenska 

trots att det finns elever som riskerar att inte nå målen även i andra ämnen. 

Rektorerna anser att skolan inte ger eleverna det stöd de behöver i samtliga ämnen. 

Dock anser de att eleverna får det stöd de behöver i matematik, engelska 

och svenska. 

Enligt Skolinspektionens bedömning måste skolan kartlägga huruvida elever i 

behov av särskilda stödåtgärder får sitt stödbehov tillgodosett eller inte samt se 

till att alla elever i behov av särskilt stöd erhåller detta. 






X


8 (14) 

Motivering 






ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska 

ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. 

Som tidigare nämnts fokuseras de särskilda stödinsatserna mot matematik och 

svenska trots att det finns elever som riskerar att inte nå målen även i andra 

ämnen. De åtgärdsprogram som upprättas är fokuserade på elevers stödbehov i 

ämnena matematik och svenska. 


av åtgärdsprogram. 





trygg miljö. 






X 






X 





X


9 (14) 

Motivering 













Skolans likabehandlingsplan är daterad 17 september 2007 vilket innebär att 

skolan måste utvärdera planen och eventuellt revidera den. Skolans likabehandlingsplan 

innehåller inte en specifik redovisning av verksamhetens behov, utifrån 

en aktuell kartläggning, som utgångspunkt för vilka insatser som avses 

påbörjas och genomföras under det kommande året. 







(2008:567). 












resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.


10 (14) 







X 

Motivering 



skolåret. 

Eleverna i årskurser 1–5 vid Schubergstorpsskolan erbjuds inte undervisning i 

ämnet hemoch konsumentkunskap på ett systematiskt och organiserat sätt 

förrän i årskurs 6. Det innebär att eleverna inte ges möjlighet att nå kursplanernas 


Skolinspektionen bedömer att eleverna vid Schubergstorpsskolan inte ges förutsättningar 








X 

Motivering 







Intervjuer med elever, personal och rektorer visar att vare sig vid Schubergstorpsskolan 

eller vid Tullbroskolan, som är den skola som flertalet av eleverna 

vid Schubergstorpsskolan fortsätter till i årskurs 6, anordnar elevens val. 

Skolinspektionen bedömer att elevens val inte anordnas vid Schubergstorpsskolan 

vilket måste åtgärdas. Skolan bör tillsammans med Tullbroskolan diskutera 


grundskoletid.


11 (14) 






X 

Motivering 




i svenska. 

Av intervjuerna med lärare och rektorerna framkommer att undervisningen i 

svenska som andraspråk ges som stöd, trots att det hos undervisande lärare 

finns utbildning och kunskap om svenska som andraspråk. Kursplanen för 

svenska som andraspråk är inte styrande för undervisningen och nationella ämnesprov 

i ämnet används inte heller. 









X 








X 





X 


Bedömningspunkter


12 (14) 






X 





X 






X 









X 

Motivering 







resultat. 









13 (14) 














Schubergstorpsskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan. 

















X 

Motivering 











och att elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta. I kvalitetsredovisningen


14 (14) 



Redovisningen är till sin struktur väldigt tydlig och den innehåller till viss del en 

beskrivning av skolans förutsättningar samt redovisning av arbetet i verksamheten. 

Det finns en redovisning av hur väl skolan levt upp till de av nämnden prioriterade 

målen, Tullbroområdets mål samt de olika arbetslagens mål. Därtill 

finns kopplade åtgärder för ökad måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningen innehåller 

ingen redovisning av kunskapsresultat i relation till mål att uppnå i årskurs 

5 i alla ämnen. Utvärderingen av likabehandlingsplanen som ska ingå i en 

verksamhets kvalitetsredovisning saknas. 


så att den bland annat tydligare redovisar kunskapsresultat i fler ämnen. 








Erik Bergeå 

Karin Widlund



Dnr 43-SV2008:535 

Regelbunden tillsyn i Skogstorpsskolan 



Inledning 

Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falkenbergs kommun och besökt Skogstorpsskolan 

den 15-16 oktober 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit 










den 13 juni 2009. 



Underlag 

Underlaget för skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och 

Skogstorpsskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Skogstorpsskolan 

intervjuades rektorerna, personal och elever. Även annan information om kommunen 




rapporten. 

Tabell 1: Antal elever på Skogstorpsskolan 



Antal elever 





2 (17) 

Skogstorpsskolan är belägen utanför kommunens centralort i samhället Skogstorp och 

hör också till skolområdet Skogstorp. Elevantalet i skolan har ökat de senaste åren så 

att lokalerna har fått kompletteras med tillfälliga lokaler på skolgården. 

Skolan är organiserad i tre spår med elever från förskoleklass till och med årskurs 9 i 

varje spår. Alla spår är delade i två arbetslag, ett för förskoleklass till och med årskurs 5 

samt ett för årskurserna 6–9. Förskoleklassverksamheten och årskurserna 1–5 är organiserad 

i åldersblandade klasser, F–2 och 3–5. Från och med årskurs 6 är undervisningen 

organiserad i åldersbundna klasser. I årskurs 6 kommer också elever från områdets två 

övriga skolor, Långåsskolan samt Långavekaskolan samt flertalet elever från den fristående 

skolan Morups friskola till Skogstorpsskolan. Skolans upptagningsområde har 

förändrats under de senaste åren. Detta har medfört att det mångkulturella inslaget på 

skolan har ökat och det finns ett antal elever som har annat modersmål än svenska. 

I lokalerna bedrivs också skolbarnsomsorgsverksamhet. Denna verksamhet bedöms i 

separat verksamhetsrapport och inte i denna skolrapport. 

Skolans ledning består av tre rektorer som tillsammans med rektorerna för Långåsskolan 

samt Långavekaskolan utgör Skogstorpsområdets ledningsteam. 

Skogstorpsskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan.


3 (17) 

Bedömningar 




1 Kunskaper 




nå målen. 




Riket 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 



. . . . . . 




Samtliga 

skolor i 

kommunen 1 

Kommungrupp 

2 Riket 3 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 


meritvärde 


målen i samtliga 

ämnen 



201 201 203 203 201 205 204 209 

.. 23 .. 22 28 24 24 23 

87 89 95 86 85 89 89 89 







4 (17) 




i kommunen 

4 

Kommungrupp 

5 Riket 6 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 



Godkänt i: 

Engelska . 97 .. .. .. 97 97 96 

Matematik .. 77 .. 74 77 84 84 84 

Svenska . .. .. .. .. 97 97 97 

Svenska som 

andraspråk 

. .. .. .. .. .. 75 84 





Eleverna testas kontinuerligt i ämnena svenska och matematik till och med årskurs 5 

samt med hjälp av nationella ämnesprov i årskurs 5, då även i engelska. En samlad bild 

av elevernas resultat i förhållande till kursplanernas mål att uppnå i årskurs 5 saknas 

dock. Eftersom skolan inte gör någon uppföljning av i vilken mån eleverna når mål att 

uppnå i årskurs 5 kan Skolinspektionen inte bedöma måluppfyllelsen avseende kunskapsresultaten. 

Tabell 3 visar att resultaten mätta i betyg ligger under de genomsnittliga resultaten i 

kommunen. Skillnaden i årskurs 9 mellan andelen elever som är behöriga till nationellt 

program i gymnasiet 7 och andelen elever som når målen i samtliga ämnen är år 2008 

högre än skillnaden i kommunen och i riket. Som berörs i avsnittet 1.5.2 i denna rapport 

ger skolan i första hand stöd i de ämnen som ger behörighet till nationellt program vid 

gymnasiet. Inspektörerna menar därför att skolan i sitt kvalitetsarbete bör beakta risken 

att vara en så kallad treämnesskola det vill säga främst satsa på ämnena engelska, matematik 

och svenska alternativt svenska som andraspråk på bekostnad på övriga ämnen. 

Skillnaden mellan flickors och pojkars resultat år 2007 och 2008 är betydligt mind- 




7 För att vara behörig till nationellt program på gymnasiet måste eleven ha slutfört sista årskursen i grundskolan 

eller motsvarande och ha godkända betyg i ämnena svenska alternativt svenska som andraspråk, 

matematik och engelska.


5 (17) 

re än i riket. Tidigare år har dock skillnaden varit större än 2007 och 2008. Enligt personalen 

genomförs ingen analys av betygsresultaten utifrån ett genusperspektiv och de 

kan inte förklara varför resultaten år 2007 och 2008 avviker från tidigare år. Som påpekas 

i avsnitt 3.4 i denna rapport är det viktigt att skolan genomför en analys av uppnådda 

resultat så att positiva trender inte riskerar att bli slumpmässiga utan kan bidra 

till att utveckla och befästa framgångsrika förhållningssätt i det pedagogiska arbetet. 








X 

Motivering 







Vid Skogstorpsskolan dokumenteras elevernas kunskapsresultat främst i ämnena 

engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 1–5. 

I dessa ämnen genomförs dessutom nationella ämnesprov i årskurs 5. 

Vid Skogstorpsskolan uppger lärare att resultaten vid nationella ämnesprov i 

årskurs 5 analyseras och används som ett redskap i utvecklingsarbetet även i 

tidigare årskurser. Ämnesproven fyller också sin diagnostiska funktion för varje 

enskild elev och används på individnivå som ett underlag för att bedöma vilka 

behov av stödinsatser eleverna har. Dock är resultaten vid nationella ämnesprov 

i årskurs 9 och vid betygssättningen inte kända bland lärare i skolans tidigare 

årskurser vilket försvårar möjligheten att använda dessa resultat som ett 

redskap för att utveckla det pedagogiska arbetet i tidigare årskurser. Se vidare 

avsnitt 1.4.4 i denna rapport. 

Vid samtal med lärare, skolledare och elever framkommer att lärarna inte gör 

uppföljningar och/eller utvärderingar av elevernas kunskapsutveckling i samtliga 

ämnen. 





ska göra av varje elevs kunskapsutveckling är en förutsättning för att såväl


6 (17) 







Skolinspektionen bedömer att lärarna måste följa upp elevernas kunskapsutveckling 

i samtliga ämnen. 





X 


Motivering 







kvalitet. 





X 







X 







X


7 (17) 

Motivering 




och 


Enligt allmänna råden bör de nationella kursplanerna tolkas och utvecklas på ett 

sådant sätt att det klargörs vilka kunskaper eleven ska ha utvecklat för att få ett 

visst betyg utifrån de nationella betygskriterierna. 

Lärarna vid Skogstorpsskolan uppger att de diskuterar bedömningar och betyg 

med varandra. Vid samtal med elever framkommer att de upplever betygen som 

rättvisa och att de kan prata med lärarna om varför de får ett visst betyg och hur 

de skulle kunna höja sina betyg om de vill. Inspektörerna ser exempel på hur 

lärarna tydligt presenterar betygskriterier inför nya arbetsområden. Nationella 

ämnesprov i årskurs 9 används som ett stöd för betygssättningen. Dessa prov 

sambedöms av flera lärare. Dock uppger lärarna att de saknar diskussioner med 

lärare vid andra skolor om betyg och bedömning och därför känner sig osäkra 

på om betygen är likvärdiga med betyg vid andra skolor. 







X 





utbildning. 




X 





X


8 (17) 

Motivering 













Skogstorpsskolan har börjat arbeta med ett digitalt instrument i arbetet med de 

individuella utvecklingsplanerna, Unikum. Enligt Skolinspektionens bedömning 

utgör detta ett utmärkt instrument för att öka elevernas inflytande över det egna 

lärandet. Dock uppger både elever och lärare att elevernas inflytande på klassens 

arbete varierar mellan olika ämnen och lärare. Elever och lärare kan ge 

exempel på när elever i hög utsträckning är med och planerar hur undervisningen 

ska läggas upp men det finns också exempel där elever sällan är med och 

planerar olika arbetsområden. Lärarna uppger dock att eleverna är med och 

planerar men att de kanske inte är medvetna om det. 

Skolinspektionen bedömer att skolan bör utveckla och synliggöra elevernas inflytande 

över arbetets utformning. 






X 






X 

Motivering 

Enligt läroplanen ska läraren samverka med andra lärare i arbetet för att nå utbildningsmålen. 

Undervisningen vid Skogstorpsskolan är organiserad i tre spår med elever från 

förskoleklass till och med årskurs nio. Dessa spår är i sin tur indelade i två arbetslag, 

förskoleklass och årskurserna 1–5 och årskurserna 6–9. Lärarna uppger


9 (17) 

att inom respektive arbetslag sker en god samverkan. Exempel på detta är hur 

resultaten vid nationella ämnesprov i årskurs 5 används som ett instrument för 

att utveckla undervisningen redan i årskurs 1. Däremot uppger lärarna att samverkan 

mellan de olika arbetslagen i respektive spår inte är väl utvecklat. Det 

innebär att eleverna i årskurs 6 inte på ett naturligt sätt ges möjlighet att fortsätta 

arbeta med sin kunskapsutveckling där de var när de lämnade årskurs 5. Denna 

bild bekräftas vid samtal med elever. I kvalitetsredovisningen uppges att eleverna 

i de äldre årskurserna tycks ha bristande förkunskaper i några moment i 

ämnet matematik, till exempel procenträkning och multiplikation. Detta har 

dock inte varit föremål för gemensam diskussion enligt lärarna. 

Skolinspektionen vill i sammanhanget peka på att en diskussion om uppnådda 

resultat mellan lärare som undervisar i olika åldrar skulle kunna vara ett instrument 

för utveckling av undervisningen. Skolinspektionen bedömer att skolan 

bör utveckla samverkan mellan lärare som arbetar med elever i olika åldrar. 






X 








X 

Motivering 




Vid samtal med lärare vid Skogstorpsskolan framkommer det att de inte alltid 

klarar av uppdraget att individanpassa undervisningen på grund av klassernas 

storlek. Vid samtal med elever bekräftas att undervisningen inte alltid är anpassad 

till elevers olika behov och förutsättningar. 

Skolinspektionen bedömer att skolan bör utveckla arbetet med att individanpassa 

undervisningen.


10 (17) 





X 

Motivering 


Vidare ska en elev få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver 

det. 

Vid samtal med lärare samt rektorerna framkommer det att alla elever i behov 

av särskilt stöd inte får detta och att särskilt stöd i första hand ges i ämnena engelska, 

matematik och svenska. Studiehandledning på modersmålet ges i viss 

utsträckning men såväl lärare som rektorer uppger att det inte är i tillräcklig 

omfattning och att det finns elever som har rätt att få studiehandledning på sitt 

modersmål men inte får det. 

Skolinspektionen bedömer att Skogstorpsskolan måste tillse att elevernas rättigheter 

avseende särskilt stöd tillgodoses samt att elever med rätt att få studiehandledning 

på sitt modersmål får detta i tillräcklig omfattning. Skolinspektionen 

vill påpeka att rätten till särskilt stöd inte är begränsad till vissa ämnen. 






X 

Motivering 



rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av programmet ska det framgå 

vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och 

utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när 

åtgärdsprogrammet utarbetas. Programmet ska omfatta elevens hela skolsituation. 

Som påpekats i föregående avsnitt ges inte särskilt stöd i samtliga ämnen. Enligt 

rektorerna är detta en konsekvens av att åtgärdsprogram inte upprättas för 

samtliga elever i behov av särskilt stöd och att stödbehov därmed inte synliggörs 

i relevant utsträckning. De åtgärdsprogram inspektörerna tar del av håller 

dock god kvalitet. 

Skolinspektionen bedömer att skolan måste upprätta åtgärdsprogram för samtliga 

elever i behov av särskilt stöd.


11 (17) 





trygg miljö. 







X 





X 





X 

Motivering 













Vid inspektionstillfället har Skogstorpsskolan en likabehandlingsplan som är 

gemensam för hela Skogstorpsområdet. Därför framkommer inte de specifika 

behov som finns på Skogstorpsskolan. Det framkommer inte heller om en kartläggning 

av verksamhetens behov genomförts eller hur eleverna varit delaktiga i


12 (17) 

framtagande av planen. Vidare anges det inte vilka insatser som ska påbörjas 

och genomföras under det kommande året. Planen gäller för grundskola, fritidshem 

och förskoleklass men behov och rutiner för de olika verksamheterna är 

inte tydliggjort. 







(2008:567). 

Detta innebär att skolorna från och med 1 januari 2009 ska beakta bestämmelserna 


trakasserier och kränkande behandling. Det finns inget som hindrar att 

skolan/verksamheten för samman de planer som ska upprättas till ett dokument. 

Barns och elevers medverkan vid upprättandet m.m. av nämnda planer regleras 

i förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer 

mot diskriminering och kränkande behandling. 











X 






X 

Åtgärder behövs


13 (17) 






X 

Motivering 




i svenska. 

Vid Skogstorpsskolan anordnas undervisning i svenska som andra språk för 

elever i behov av detta. Dock fungerar denna undervisning enligt lärare och 

skolledning ofta som ett stöd till undervisningen i ämnet svenska. 

Inspektörerna vill i sammanhanget framhålla att svenska som andra språk är ett 

eget ämne med en egen kursplan och ska anordnas istället för svenska för de 

elever som behöver det. Detta innebär att undervisningen för elever som läser 

svenska som andraspråk ska planeras och utvärderas i relation till kursplanen 

för ämnet svenska som andraspråk oavsett om undervisningen bedrivs integrerad 

med undervisning i svenska eller sker utanför ordinarie klassundervisning. 

Skolinspektionen bedömer att svenska som andraspråk ges som stöd inom ämnet 

svenska och inte som ett eget ämne. 




X 






X 

Åtgärder behövs


14 (17) 




bedriver. 



X 






X 








X 





X 





X 

Åtgärder behövs


15 (17) 









X 

Motivering 







resultat. 











i årskurserna 1–7. Lärarna som undervisar i årskurserna 8–9 genomför 

dock uppföljning och utvärdering av varje elevs kunskapsutveckling genom sitt 

arbete med bedömning och betyg. Skolan saknar därmed underlag för att utvärdera 


saknar skolan underlag för att skapa en förståelse för varför resultaten ser 

ut som de gör (resultatförståelse) på skolnivå. 







Skogstorpsskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan. 


uppfylla vissa nationellt fastställda krav. I stort handlar det om ett tydliggöran-


16 (17) 

de av de krav som redan ställs på kommuner och skolor inom ramen för måloch 














X 

Motivering 













Skolan upprättar en kvalitetsredovisning för förskoleklass till och med årskurs 5 

och för årskurserna 6–9. Den kvalitetsredovisning som behandlar de äldre årskurserna 

är uppdelad spårvis. Någon gemensam bedömning och analys av skolans 

samlade resultat finns således inte. Det innebär att kvalitetsredovisningen 

inte blir ett redskap för att analysera olikheter och eventuellt vidta riktade åtgärder 

över skolan som helhet. Vidare finns brister avseende redovisning och 

uppföljning av kunskapsresultaten i relation till nationella mål. 


så att den tydligare redovisar skolans förutsättningar och arbetet i 

verksamheten samt kunskapsresultat i fler ämnen än engelska, matematik och 

svenska. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning. 



behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde ikraft


17 (17) 




Anna Wide 

Erik Bergeå



Dnr 43-SV2008:535 

Regelbunden tillsyn i Slöingeskolan 


Grundskola årskurserna 1-5 

Inledning 

Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falkenbergs kommun och besökt Slöingeskolan 

den 3 december, 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit 


Tillsynen riktas mot tre huvudområden: Kunskaper, Normer och värden samt 

Ledning och kvalitetsarbete. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller 

statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar för det 

offentliga skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på 

Skolinspektionens webbplats (www.skolinspektionen.se/Regelbunden tillsyn). 


och rektorn för skolan ansvar för att åtgärder vidtas. Åtgärderna ska redovisas till 

Skolinspektionen inom tre månader från dagen för Skolinspektionens beslut, dvs. 

senast 13 juni 2009. 



Underlag 


Slöingeskolan, dels den information som samlats in under besöket. I Slöingeskolan 

intervjuades elever, rektorn, lärare och annan personal. Även annan information om 




rapporten. 

Tabell 1: Antal elever på Slöingeskolan 



Antal elever 



Källa: Slöingeskolan


2 (14) 

Slöingeskolan ligger i samhället Slöinge söder om centralorten Falkenberg. Skolan ingår 

i skolområdet Söder. 

Utbildningen vid skolan omfattar förskoleklass och årskurserna 1–5 samt fritidshem. 

Ansvaret för skolan innehas av en rektor. Verksamheten är indelad i två spår, Lupinen 

och Syrenen. Ett spår utgör ett arbetslag och eleverna inom respektive spår är indelade 

i tre åldersintegrerade klasser. En klass för elever i förskoleklass och årskurs 1, en för 

årskurs 2 och 3 samt en för årskurserna 4 och 5. 

I rektorns ansvarsområde ingår även fyra förskolor. Elevhälsoteamet består av 

specialpedagog, kurator, skolsköterska och rektor. 

Slöingeskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan.


3 (14) 

Bedömningar 




1 Kunskaper 




nå målen. 



Slöingesskolan 

Riket 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 



. . . . . . 



En samlad bild av skolans resultat i förhållande till kursplanernas mål i årskurs 5 

saknas, vilket framgår av tabellen ovan. De uppföljningar av kunskapsresultat 

inspektörerna tagit del av utgör ingen bedömning av måluppfyllelsen i varje ämne, 

därför kan ingen bedömning av om eleverna tillägnar sig kunskaper i enlighet med 

läroplanens och kursplanernas mål göras. 








X


4 (14) 

Motivering 

För varje ämne i skolan finns en kursplan. I kursplanen anges de mål som 

undervisningen ska sträva mot och de mål som eleverna ska ha uppnått efter det 

femte och det nionde skolåret. I kursplanerna för ämnena matematik, svenska 

och svenska som andraspråk anges även de mål som eleverna ska ha uppnått i 

slutet av det tredje skolåret. I läroplanen anges att lärarna ska genomföra en 

allsidig utvärdering av elevernas kunskapsutveckling utifrån kursplanernas 

krav. 

Varje elev vid Slöingeskolan har en pärm med dokumentation som åskådliggör 

delar av kunskapsutvecklingen genom skoltiden. Dokumentationen berör 

företrädesvis ämnena engelska, matematik och svenska. I pärmarna sparas 

bland annat formulär som fylls i allteftersom eleven uppnår delmål i engelska, 

matematik och svenska. Därutöver används de nationella ämnesproven för 

årskurs 5 för att få underlag till bedömningen av elevernas kunskapsutveckling. 

Den uppföljning och utvärdering som inspektörerna tar del av kan inte anses 

utgöra en uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i samtliga 

ämnen. En samlad bild av skolans resultat i förhållande till kursplanernas 

mål i samliga ämnen saknas också. Den uppföljning och utvärdering som 

lärarna ska göra av varje elevs kunskapsutveckling är en förutsättning för att 

skolans samlade resultat ska kunna utvärderas och följas upp. 




förbättringar av undervisningen. Den uppföljning och utvärdering som 


såväl enskilda elevers, klassers samt skolans samlade resultat ska kunna utvärderas 

och följas upp och riktade insatser vidtagas vid behov. Se vidare avsnitt 3.4 

i denna rapport under Kvalitetsarbete. Skolinspektionen vill dessutom påpeka 

att från och med innevarande termin har grundskoleförordningens krav på den 





1.2.2 Lärarna genomför utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och 





X 

Motivering 



sociala utveckling bäst kan stödjas.


5 (14) 


följer upp och utvärderar elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, 

ställer sig Skolinspektionen tveksam till om utvecklingssamtalen alltid håller 

god kvalitet. 

1.2.3 Lärarna upprättar en individuell utvecklingsplan i samband med 

utvecklingssamtalet. 




X 

Motivering 





Vid intervjuer med rektorn och lärare framkommer att varje elev har en individuell 

utvecklingsplan och att dessa upprättas vid utvecklingssamtalet. De planer 

inspektörerna tar del av är avgränsade till kunskapsutvecklingen i engelska, 

matematik och svenska samt elevens sociala utveckling. Intervjuer och andra 

samtal med elever visar att eleverna i allmänhet inte är särskilt väl insatta i sin 

utvecklingsplan. 


för att på ett mer utförligt sätt omfatta kursplanernas kunskapsmål. Elevernas 

delaktighet i den individuella planeringen bör stärkas. De individuella utvecklingsplanerna 

bör syfta till att eleverna ska få ökad kunskap om och inflytande 

över det egna lärandet och den egna utvecklingen. 






ålder och förutsättningar. Det är rektorn som beslutar om den närmare 

utformningen. Planen får också innehålla annan information om elevens skolgång 


utvecklingsplanen.


6 (14) 








X 





X 




utbildning. 




X 





X 

Motivering 


Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande ska anpassas efter 

deras ålder och mognad. Enligt läroplanen ska skolan klargöra för elever och 

föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka 

rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den 

enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en 

förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. 

Det är inte minst viktigt som underlag för den enskildes val i skolan. Det är inte 

tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande 

demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska 

arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den 

ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar.


7 (14) 

Verksamhetsbesök och intervjuer ger en varierad bild av elevernas möjlighet till 

inflytande över sitt eget lärande. En del lärare beskriver hur de inom vissa delar 

av undervisningen konkretiserar målen och planerar genomförandet 

tillsammans med eleverna. Eleverna är till viss del delaktiga i och har ansvar för 

planeringen av sitt eget arbete. De flesta elever har t.ex. någon typ av 

planeringsbok eller planeringsschema där de skriver ner vad de ska göra den 

närmaste tiden. Inspektörerna erfar dock att det saknas progression i elevernas 

möjligheter till inflytande. Intervjuer och andra samtal med elever och lärare i 

årskurserna 4 och 5 ger intrycket att målen med arbetet inom t.ex. temaområden 

inte presenteras för eleverna. Eleverna saknar därmed i allmänhet kännedom 

om målen, vilket försvårar elevernas möjligheter att ta ansvar för sitt eget 

lärande. 

Skolinspektionen bedömer att skolan bör arbeta för att elevernas inflytande och 

ansvarstaganden för det egna lärandet ska öka samt att detta inflytande ska öka 

med stigande ålder och mognad. 






X 






X 






X 








X


8 (14) 





X 

Motivering 

I grundskoleförordningen anges att en elev ska få studiehandledning på sitt 

modersmål, om eleven behöver det. 

Enligt såväl rektorn som lärare vid skolan så finns det elever vid Slöingeskolan 

som har behov av studiehandledning på sitt modersmål men som inte får detta. 

Skolinspektionen bedömer att skolan ska anordna studiehandledning på 

elevernas modersmål i den omfattning det behövs. 






X 





trygg miljö. 






X 






X 





X


9 (14) 

Motivering 






funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan 

kränkande behandling. I planen ska planerade åtgärder redovisas. Planen ska 

årligen följas upp och ses över. Enligt förordningen om barns och elevers 

deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan ska likabehandlingsplanen 

upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid 

den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av 

barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. 

Vid inspektionstillfället har Slöingeskolan en likabehandlingsplan. Denna plan 

saknar dock bland annat en redovisning av skolans behov utifrån en aktuell 

kartläggning och eleverna känner inte till planen. Vidare saknas vilka insatser 

som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. 




mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever 

upphört att gälla. Lagen upphörde att gälla den 1 januari 2009. Därefter gäller i 

stället 14 a kap. skollagen (1985:1100, ändrad genom 2008:571) och den nya 

diskrimineringslagen (2008:567). 










skolans målinriktning samt hur skolans kvalitetsarbete fungerar för att säkra och 

förbättra kvaliteten i utbildningen. Tillsynen behandlar också tillgång till utbildning 

samt resurser i form av personal liksom hur rektorn följer bestämmelserna för skolan.


10 (14) 







X 

Motivering 



skolåret. 

Eleverna i årskurser 1–5 vid Slöingeskolan erbjuds inte undervisning i ämnet 




Skolinspektionen bedömer att eleverna vid Slöingeskolan inte ges förutsättningar 








X 

Motivering 

Enligt grundskoleförordningen ska styrelsen erbjuda ett allsidigt urval av 

ämnen som elevens val. I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val. 





Intervjuer med elever, personal och rektorer visar att Slöingeskolan inte anordnar 

elevens val. Söderskolan, som är den skola som flertalet av eleverna 

vid Slöingeskolan fortsätter till i årskurs 6, anordnar inte elevens val enligt författningarna. 

Skolinspektionen bedömer att elevens val inte anordnas vid Slöingeskolan vilket 

måste åtgärdas. Skolan bör tillsammans med Söderskolan diskutera formerna 

för elevens val så att syftet med elevens val uppnås under elevens grundskoletid.


11 (14) 






X 

Motivering 




i svenska. 

Vid Slöingeskolan anordnas undervisning i svenska som andra språk för elever 

i behov av detta. Dock fungerar denna undervisning som särskilt stöd till undervisningen 

i svenska. 

Skolinspektionen bedömer att svenska som andraspråk inte anordnas som ett 

eget ämne vilket måste åtgärdas. Skolinspektionen vill i sammanhanget framhålla 

att svenska som andra språk är ett eget ämne med en egen kursplan och 

ska anordnas istället för svenska för de elever som behöver det. 






X 




bedriver. 




X 





X


12 (14) 




det övergripande ansvaret för att verksamheten inriktas på att nå de nationella 

målen. 




X 





X 






X 









X 

Motivering 






målen i skolplanen och den lokala arbetsplanen. Rektorn har ansvaret för 

skolans resultat. 


avseende skolans förutsättningar. Därmed saknar skolan en tydlig 

koppling mellan förutsättningarna och det arbete som ska genomföras i verk-


13 (14) 

samheten. Som nämndes i avsnittet 1.2.1 genomför inte skolans lärare, på ett 


(individnivå) i årskurserna 1–5. Skolan saknar därmed underlag för 

att utvärdera kunskapsresultaten på skolnivå avseende bland annat årskurs 5. 

Därigenom saknar skolan underlag för att skapa en förståelse för varför resultaten 



och utvärdera skolans samlade resultat i årskurs 5 är att lärarna följer upp 

elevernas kunskapsutveckling i alla ämnen på individnivå och klassnivå. Det 

är alltså av vikt att rektorn efterfrågar uppföljningar och utvärderingar av kunskapsresultaten 



Slöingeskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan. För 


vissa nationellt fastställda krav. I stort handlar det om ett tydliggörande av 

de krav som redan ställs på kommuner och skolor inom ramen för mål- och 

resultatstyrningen av skolan. De skolor som deltar i försöket ska bl.a. ha tillfredsställande 

kvalitetssäkringssystem där problem upptäcks och kan åtgärdas 











X 

Motivering 














14 (14) 

Inspektörerna har tagit del av Slöingeskolans kvalitetsredovisning för läsåret 

2007/08. I denna redovisas förutsättningar för arbetet, arbetet i verksamheten 

samt måluppfyllelse och planerade åtgärder för vidare utveckling av verksamheten. 

Redovisningen utgår huvudsakligen från kommunens prioriterade mål 

”Baskunskaper för alla, Jämställdhet och likabehandling, Inflytande och delaktighet, 

Barn i behov av särskilt stöd samt Hälsa och livsstil”. Avseende elevernas kunskapsresultat 

redovisas hur stor andel av eleverna som vårterminen 2008 uppnådde 

kravnivån i de nationella ämnesproven i engelska, matematik och svenska. 

Övriga ämnen redovisas inte alls. Inspektörerna konstaterar att kvalitetsredovisningen 

saknar redovisning av måluppfyllelsen i förhållande till mål att uppnå i 

årskurs 5. 


så att den tydligare redovisar kunskapsresultat i årskurs 5 i fler 

ämnen. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning. 


ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner och planer mot 

kränkande behandling redovisas i kvalitetsredovisningen. Ändringen trädde 

ikraft den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar 



Helén Svelid 

Anna Wide


Söderskolan 

Dnr 43-SV2008:535 

Regelbunden tillsyn i Söderskolan 



Inledning 

Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falkenbergs kommun och besökt Söderskolan 

den 1 december 2008 och den 21 januari 2009. I slutet av denna rapport framgår 










den 13 juni 2009. 



Underlag 

Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Söderskolan, 

dels den information som samlats in under besöket. I Söderskolan intervjuades 

rektorerna, personal och elever. Även annan information om kommunen och skolan 

från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat 

sätt, har använts. 


rapporten. 

Tabell 1: Antal elever på Söderskolan 

Söderskolan 


Antal elever 





2 (18) 

Söderskolan är belägen utanför kommunens centralort i samhället Heberg och hör också 

till skolområdet Söder. 

Skolan invigdes på våren 1997. Verksamheten är organiserad i arbetslag med elever i 

olika åldrar som är placerade i så kallade hus. Varje hus består av ett allrum med köksdel, 

fyra klassrum av skiftande storlek och tre grupprum. Dessutom finns ett arbetsrum 

för lärarlaget. Vid skolan finns tre hus för elever i årskurserna 6–9, två hus för elever i 

årskurserna 3–9 samt ett hus för elever i förskoleklass – årskurs 2. Vidare finns ett hus 

för en regional hörselskola samt ett hus för en kommunövergripande särskild undervisningsgrupp, 

Zeta. 

I skolans lokaler bedrivs också skolbarnsomsorg samt förskoleverksamhet. Dessa verksamheter 

bedöms i separat verksamhetsrapport och berörs inte av denna skolrapport. 

I årskurs 6 kommer elever från områdets tre övriga skolor Slöinge, Vessigebro samt 

Årstadskolan till Söderskolan. 

Skolans ledning består av två rektorer som tillsammans med rektorerna för områdets 

tre övriga skolor utgör Söderområdets ledningsteam. 

Söderskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan.


3 (18) 

Bedömningar 




1 Kunskaper 




nå målen. 



Söderskolan 

Riket 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 



. . . . . . 



Söderskolan 

Samtliga 

skolor i 

kommunen 1 

Kommungrupp 

2 Riket 3 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 


meritvärde 



ämnen 



219 212 201 205 201 205 204 209 

23 18 20 25 26 24 24 23 

85 94 90 89 92 89 89 89 






4 (18) 


Söderskolan 


i kommunen 

4 

Kommungrupp 

5 Riket 6 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 



Godkänt i: 

Engelska . 95 96 96 99 97 97 96 

Matematik 100 .. 90 91 .. 84 84 84 

Svenska . .. .. 96 99 97 97 97 

Svenska som 

andraspråk 

. . .. .. .. .. 75 84 





Eleverna till och med årskurs 5 testas kontinuerligt i ämnena engelska, matematik och 

svenska samt med hjälp av nationella ämnesprov i årskurs 5. En samlad bild av elevernas 

resultat i förhållande till kursplanernas mål att uppnå i årskurs 5 saknas dock. Eftersom 

skolan inte gör någon uppföljning av i vilken mån eleverna når mål att uppnå i 

årskurs 5 kan inspektörerna inte bedöma måluppfyllelsen avseende kunskapsresultaten. 

Resultaten vid nationella ämnesproven visar dock på god måluppfyllelse. 

Tabell 3 visar att resultaten mätta i betyg avseende genomsnittligt meritvärde ligger 

under snittet för både kommunen och riket. Skillnaden mellan flickors och pojkars meritvärde 

år 2007 och 2008 är vid Söderskolan 22 meritpoäng vilket ligger i nivå med 

riket. Åren innan var skillnaden mellan flickors och pojkars meritvärde ännu större vid 

Söderskolan. När det gäller andelen som ej nått målen i samtliga ämnen ligger skolan 

något över både snittet för kommunen och riket. Skillnaden mellan andelen elever som 

är behöriga till nationellt program i gymnasiet (92 procent) och andelen elever som når 

målen i samtliga ämnen (74 procent) är betydande. I skolans kvalitetsredovisning är det 

en uttalad målsättning att samtliga elever i årskurs 9 ska uppnå nivån för godkänt i 

engelska, matematik och svenska det vill säga de ämnen som ger behörighet till nationellt 

program vid gymnasieskolan. Inspektörerna vill betona att en grundtanke i svensk 





5 (18) 

skola är att eleverna ska ges möjlighet att nå målen i samtliga kursplaneämnen. Skolan 

bör i sitt kvalitetsarbete beakta risken att vara en så kallad treämnesskola det vill säga 

främst satsa på engelska, matematik och svenska alternativt svenska som andraspråk 

på bekostnad av övriga ämnen. 

När det gäller andelen behöriga till nationellt program vid gymnasieskolan är skillnaden 

mellan flickor och pojkar vid Söderskolan större än skillnaden i kommunen och i 

riket. Genusskillnader i resultat berörs inte i kvalitetsredovisningen och personalen 

uppger att de inte genomför någon analys av betygsresultaten utifrån ett genusperspektiv. 

Som påpekas i avsnitt 3.4 i denna rapport är det viktigt att skolan genomför en analys 

av uppnådda resultat för att med utgångspunkt från dem kunna utveckla det pedagogiska 

arbetet och eventuellt vidta riktade åtgärder. 








X 

Motivering 







Enligt lärarna för årskurserna 1–5 finns en ambition att följa upp och utvärdera 

elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Lärarna menar dock att detta 

endast sker med god kvalitet i ämnena engelska, matematik och svenska. Anledningen 

till detta är att i övriga ämnen saknas verktyg varvid lärarna upplever 

att det är svårt att genomföra en professionell bedömning utifrån de nationella 

kursplanemålen. I engelska, matematik och svenska genomförs dessutom nationella 

ämnesprov i årskurs 5. 

Vid Söderskolan uppger lärare att resultaten vid nationella ämnesprov i årskurs 

5 inte analyseras eller används som ett redskap i utvecklingsarbetet även i tidigare 

årskurser. Ämnesproven fyller dock sin diagnostiska funktion för varje 

enskild elev och används på individnivå som ett underlag för att bedöma vilka 

behov av stödinsatser eleverna har. Resultaten vid nationella ämnesprov i årskurs 

9 och vid betygssättningen är inte heller kända bland lärare i skolans tidi-


6 (18) 

gare årskurser vilket försvårar möjligheten att använda dessa resultat som ett 

redskap för att utveckla det pedagogiska arbetet i tidigare årskurser. Se vidare 

avsnitt 1.4.4 i denna rapport. 












Skolinspektionen bedömer att lärarna i framför allt de yngre åldrarna måste följa 

upp elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. 





X 


Motivering 







kvalitet. 





X 

Motivering 





Varje elev har enligt rektorerna och lärarna en individuell utvecklingsplan (IUP).


7 (18) 

Dessa upprättas vid utvecklingssamtalet, men vid intervju med både yngre och 

äldre elever framkommer att dessa dokument är okända. Några elever säger att 

dessa dokument endast är synliga vid utvecklingssamtalet eftersom de sätts in i 

en pärm som oftast förvaras av läraren. Därmed har planerna inte en aktiv del 

av kommande undervisning utan de glöms ofta helt bort av eleverna. 

Inspektörerna bedömer att skolan bör se över sina rutiner och användandet av 

de individuella utvecklingsplanerna. Inspektörerna är medvetna om att skolan 

är på gång att introducera ett webbaserat verktyg (Unikum) för upprättande och 

användande av de individuella utvecklingsplanerna. 

















X 






X 

Motivering 




och 




kunskaper eleven ska ha utvecklat för att få ett visst betyg utifrån de nationel-


8 (18) 

la betygskriterierna. Det är viktigt att det förs diskussioner om de lokala tolkningarna 





stånd. 

Lärarna vid Söderskolan uppger att de diskuterar bedömningar och betyg med 

varandra. Vid samtal med elever framkommer att de upplever betygen som 

rättvisa och att de kan prata med lärarna om varför de får ett visst betyg och hur 

de skulle kunna höja sina betyg om de vill. Inspektörerna ser exempel på hur 

lärarna tydligt presenterar betygskriterier inför nya arbetsområden. Nationella 

ämnesprov i årskurs 9 används som ett stöd för betygssättningen. Dessa prov 

sambedöms av flera lärare. Dock uppger lärarna att de saknar diskussioner med 

lärare vid andra skolor om betyg och bedömning och därför känner sig osäkra 

på om betygen är likvärdiga med betyg vid andra skolor. 








X 




utbildning. 



X 






X 

Motivering 




vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter


9 (18) 









Elever och lärare uppger att elevernas inflytande på klassens arbete varierar 

mellan olika ämnen och lärare. Elever och lärare kan ge exempel på när elever i 

hög utsträckning är med och planerar hur undervisningen ska läggas upp men 

det finns också exempel där elever sällan är med och planerar olika arbetsområden. 

Lärarna uppger dock att eleverna är med och planerar men att de kanske 

inte är medvetna om det. Intervjuerna visar att det är relativt vanligt att eleverna 

ges ett inflytande över att bestämma när de ska arbeta med de olika uppgifterna 

som finns i elevens planering. Däremot är det inte lika vanligt att eleverna kan 

påverka hur de nationella målen ska nås. 

Som tidigare nämnts har Söderskolan tillsammans med andra skolor i Falkenbergs 

kommun börjat arbeta med ett webbaserat verktyg i arbetet med de individuella 

utvecklingsplanerna, Unikum. Enligt inspektörernas bedömning är 

detta också ett instrument för att öka elevernas inflytande över det egna lärandet. 

Skolinspektionen bedömer att skolan bör utveckla och synliggöra elevernas inflytande 

över arbetets utformning. 





X 







X 

Motivering 


Undervisningen vid Söderskolan är organiserad i arbetslag med elever i varierande 

ålder. Lärarna uppger att inom respektive arbetslag sker oftast en god 

samverkan. Däremot uppger lärarna att samverkan mellan årskurserna 2 och 3


10 (18) 

ej fungerar samt att samverkan mellan de olika husen inte är väl utvecklat. Det 

innebär till exempel att lärarna inte på ett systematiskt sätt använder sig av de 

avstämningspunkter nationella ämnesprov kan sägas utgöra i syfte att utveckla 

det pedagogiska arbetssättet i samtliga årskurser. Denna bild bekräftas vid samtal 

med elever. 

Skolinspektionen bedömer att skolan bör utveckla samverkan både mellan lärare 

som arbetar med elever i samma årskurs, men också i olika åldrar. 






X 








X 

Motivering 




Lärare vid Söderskolan uttrycker en viss oro över att de inte alltid klarar av 

uppdraget att individanpassa undervisningen. Denna bild bekräftas även av 

eleverna. Dock varierar detta mellan olika ämnen och lärare. Exempelvis anser 

sig lärarna inom resursskolan Zeta ha goda förutsättningar för individanpassning. 

Som tidigare nämnts behöver skolan även utveckla formerna för elevernas inflytande 

över hur de nationella kursplanemålen ska nås och detta påverkar i viss 

mån även individanpassningen. 

Skolinspektionen bedömer att skolan bör utveckla arbetet med att individanpassa 

undervisningen.


11 (18) 





X 






X 

Motivering 






åtgärdsprogrammet utarbetas. 

Vid samtal med lärare framkommer att åtgärdsprogram är viktiga instrument 

för att hjälpa elever i behov av särskilda stödåtgärder. Dock framkommer att det 

finns några elever på skolan i behov av särskilt stöd som saknar åtgärdsprogram. 

Dessutom framkommer vid intervju med elever att elever som i sitt terminsbetyg 

ej nått målen i ett eller flera ämnen ej har haft åtgärdsprogram förrän 

efter det att betyget bestämts. De åtgärdsprogram inspektörerna tar del av håller 

dock god kvalitet. 

Skolinspektionen vill peka på vikten av att åtgärdsprogram upprättas direkt då 

behov konstaterats för att hjälpa eleverna att nå de nationella kursplanemålen. 

Skolinspektionen bedömer att skolan måste se över sina rutiner för upprättande 

av åtgärdsprogram. 





trygg miljö. 







X


12 (18) 




X 






X 

Motivering 













I den likabehandlingsplan Söderskolan presenterar vid inspektionstillfället saknas 

en översikt av de insatser som ska vidtas för att främja barns och elevers lika 

rättigheter samt för att förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande 

behandling. Dessa insatser berörs i den plan för elevhälsoarbetet skolan 

tagit fram men de ska också vara ett självklart inslag i likabehandlingsplanen. 

Det framkommer inte heller om en kartläggning av verksamhetens behov i detta 

avseende genomförts eller hur eleverna varit delaktiga i framtagande av planen. 

Perspektivet då vuxna kränker elever berörs inte. Vidare anges det inte vilka 

insatser som ska påbörjas och genomföras under det kommande året. Planen 

gäller för grundskola, fritidshem och förskoleklass men behov och rutiner för de 

olika verksamheterna är inte tydliggjort. 







(2008:567). 


i två regelverk för att garantera samma materiella skydd mot diskri-


13 (18) 

minering, trakasserier och kränkande behandling. Det finns inget som hindrar 
















X 

Motivering 

Enligt skollagen ska kommunen se till att skolpliktiga elever i dess grundskola 

och särskola fullgör sin skolgång. Enligt grundskoleförordningen ska läsåret 

börja i augusti och sluta i juni samt ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. 

Därutöver får inom läsåret läggas ut högst fem studiedagar för planering av 

skolarbetet eller för fortbildning av lärare. 

Enligt ett dokument från Barn- och utbildningsförvaltningen, daterat 20 november 

2007 avseende läsårstider för 2008/09, erbjuder skolorna i Falkenbergs kommun 

178 skoldagar per läsår, vilket motsvarar minikravet i grundskoleförordningen. 

Vid Söderskolan arrangeras så kallade hemstudiedagar då eleverna får bedriva 

studierna i hemmet i stället för i skolan. Enligt kvalitetsredovisningen kan det 

vara upp till fem dagar per termin. Enligt rektorn är detta ett sätt att träna eleverna 

på att själva ta ansvar för sina studier. För att en elev ska få studera hemma 

krävs en plan för dagens arbete samt arbetsuppgifter som är lämpade för 

hemstudier. Därutöver krävs att elevens föräldrar accepterar att eleven studerar 

hemma. Om eleven behöver stöd finns lärare tillgängliga via både telefon och e- 

mail. Därutöver finns för eleverna i årskurserna 8 och 9 något som skolan kallar 

för hemarbetsdag en dag per termin. Syftet med dessa dagar är att skapa tid för 

arbetslagen att diskutera pedagogiska spörsmål eller dylikt. Under dessa dagar 

erbjuds eleverna att vara på prao. De elever som hellre väljer att vara i skolan får


14 (18) 

under denna dag sin undervisning i ”webben”. 

Sammanlagt kan det för enskilda elever handla om tio skoldagar per läsår som 

förläggs till elevens hem (hemstudiedag). 

Skolinspektionen bedömer att hemstudiedagar inte kan likställas med skoldag 

vilket innebär att Söderskolan inte uppfyller kravet att garantera samtliga elever 

det antalet skoldagar som förordningen anger. 

Skolinspektionen vill dessutom påpeka att en sådan hemarbetsdag som nämns 

ovan måste föregås av en noggrann planering och den ska genomföras som ett 

led i att nå ett eller flera nationella mål. Det vill säga det måste finnas ett syfte 

som är kopplat till elevens undervisning. 






X 

Motivering 

Enligt grundskoleförordningen ska styrelsen erbjuda eleverna ett allsidigt urval 

av ämnen som elevens val. I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens 

val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett 

eller flera ämnen. Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktning vara 

förenligt med målen i den kursplan eller de kursplaner som fastställts för det 

ämne eller ämnen som utgör elevens val. 

Intervjuer med elever, personal och rektorer visar att skolan erbjuder elevens val 

i form av ”skol if”, EU-körkort, musikverkstad samt Comenius. Därutöver finns 

något skolan kallar för projekt. Projekt innebär att eleverna kan välja att arbeta 

med vilket ämne eller ämnesområde de själva önskar arbeta med. Inom ramen 

för Projekt ges möjlighet till både fördjupning och breddning i flera olika ämnen. 

EU-körkort har ingen koppling till ett ämne. Dessutom framkom vid samtal med 

både lärare och elever att de elever som väljer projekt inte kan räkna med att 

ämnesbehörig lärare kan finnas tillgänglig för handledning och stöd. 

Skolinspektionen bedömer därmed att skolan måste se över formerna för elevens 

val så att det anordnas i enlighet med förordningens krav. 





X 

Åtgärder behövs


15 (18) 





X 






X 




bedriver. 




X 





X 








X 





X


16 (18) 





X 










X 

Motivering 







resultat. 








verksamheten. Skolan saknar dessutom en aktuell plan för arbetet (Lokal arbetsplan). 

Som nämndes i avsnittet 1.2.1 genomför inte skolans lärare, på ett 


(individnivå) i årskurserna 1–5. Lärarna som undervisar i årskurserna 

8–9 genomför dock uppföljning och utvärdering av varje elevs kunskapsutveckling 

genom sitt arbete med bedömning och betyg. Även lärarna i årskurs 6 och 7 

anser sig ha adekvata verktyg för detta arbete. Skolan saknar därmed underlag 

för att utvärdera kunskapsresultaten på skolnivå avseende bland annat årskurs 

5. Därigenom saknar skolan underlag för att skapa en förståelse för varför resultaten 



och utvärdera skolans samlade resultat i årskurs 5 att lärarna följer upp elever-


17 (18) 

nas kunskapsutveckling i alla ämnen på individnivå och klassnivå. Det är alltså 

av vikt att rektorn efterfrågar uppföljningar och utvärderingar av kunskapsresultaten 



Söderskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan. För att 

















X 

Motivering 










krav på att elever, lärare och övriga personal ska medverka i utarbetandet och 

att elevernas föräldrar ska ges möjlighet att delta. I kvalitetsredovisningen ska 


Den kvalitetsredovisning inspektörerna tar del av är gemensam för hela området. 

De specifika förutsättningarna för Söderskolan samt beskrivning av just den 

skolans arbete och resultat är inte tydligt urskiljbara. Vidare saknas redovisning 

och uppföljning av kunskapsresultaten i samtliga ämnen i relation till nationella 

mål. Inspektörerna vill framhålla skolans jämförelse av resultat vid nationella 

prov och betyg för samma elever över tid. Denna jämförelse gäller dock bara 

ämnena svenska, engelska och matematik då det är de ämnen nationella ämnesprov 

anordnas i. Vidare tar jämförelsen inte sin utgångspunkt i om eleverna når


18 (18) 

mål att uppnå i dessa ämnen i årskurs 5 utan i om de får godkänt vid samtliga 

delprov vilket kan vara en annan sak. Utvärderingen av likabehandlingsplanen 



så att den tydligare redovisar kunskapsresultat i årskurs 5 och 9 i fler 

ämnen. Skolan måste också ha en egen kvalitetsredovisning. Se vidare Skolverkets 








Erik Bergeå 

Anna Wide


Tullbroskolan 

Dnr 43-SV2008:535 

Regelbunden tillsyn i Tullbroskolan 


Obligatorisk särskola årskurserna 7–10 

Inledning 

Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falkenbergs kommun och besökt Tullbroskolan 

den 16-17 september. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga 










den 13 juni 2009. 



Underlag 

Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Tullbroskolan, 

dels den information som samlats in under besöket. I Tullbroskolan intervjuades 

rektorerna, lärare, och elever. Även annan information om kommunen och 




rapporten. 

Tabell 1: Antal elever på Tullbroskolan 


Tullbroskolan 

Antal elever 


Obligatorisk särskola 15 



2 (23) 

Tullbroskolan är belägen i kommunens centralort och tillhör området Tullbro. Till området 

hör också F–5 skolorna Hertingsskolan, Schubergstorpsskolan, Fajansskolan, 

Hjortsbergsskolan samt ett antal förskolor. Flertalet elever ifrån dessa skolor väljer att 

fortsätta årskurserna 6–9 vid Tullbroskolan. Eleverna ifrån de olika skolorna sätts 

samman i nya klasser i årskurs 6. Vid skolan finns även grundsärskola för elever i årskurserna 

7–10, samt individintegrerade elever som följer särskolans kursplaner i den 

grundskoleklass de tillhör. 

Tullbroskolans verksamhet är indelad i sex så kallade hemvister. Personalen är organiserad 

i åtta arbetslag där lag 1-6 tillhör grundskolan, lag 7 grundsärskolan och lag 8 är 

elevvårdande och övrig personal. Arbetslagen leds av en lagledare som fungerar som 

ett språkrör mellan skolledningen och arbetslaget. Vid skolan finns två rektorer som 

har ansvar för fyra arbetslag var. 

Tullbroskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan.


3 (23) 

Bedömningar 




1 Kunskaper 




nå målen. 



Tullbroskolan 

Samtliga 

skolor i 

kommunen 1 

Kommungrupp 

2 Riket 3 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 


meritvärde 


målen i samtliga 

ämnen 

Andel (%) behöriga till 

nationellt program 

209 207 201 201 202 205 204 209 

13 28 13 20 22 24 24 23 

91 72 93 91 90 89 89 89 






4 (23) 


Tullbroskolan 

Samtliga 

skolor i 

kommunen 

4 

Kommungrupp 

5 Riket 6 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 



Godkänt i: 

Engelska . 100 100 81 98 97 97 96 

Matematik 87 86 93 96 88 84 84 84 

Svenska . 100 100 94 95 97 97 97 

Svenska som 

andraspråk 

.. .. .. .. .. .. 75 84 

Källa: Skolverkets och kommunens statistik 




En genomgång av skolans resultat avseende meritvärdet för elevernas slutbetyg i 

årskurs 9 visar att resultaten sjunkit sedan år 2004. Statistiken visar vidare att 22 procent 

av skolans elever år 2008 lämnar årskurs 9 utan att ha nått de nationella målen i 

samtliga ämnen. Av skolans elever är dock 90 procent behöriga till nationellt program 

vid gymnasieskolan. Inspektörerna menar därför att skolan i sitt kvalitetsarbete bör 

beakta risken att vara en så kallad treämnesskola det vill säga främst satsa på ämnena 

engelska, matematik och svenska alternativt svenska som andraspråk på bekostnad av 

övriga ämnen. 

En analys av slutbetygen i årskurs 9 för både år 2006, 2007 och 2008 visar att flickor 

presterar betydligt bättre resultat än pojkar. Flickornas meritvärde år 2008 var 221 att 

jämföra med pojkarnas som var 182. Skillnaden mellan flickors och pojkars meritvärde 

år 2008 är således 39 meritpoäng vilket ligger betydligt högre än rikets 22 meritpoäng. 





5 (23) 

Elever med utländsk barkgrund hade år 2008 151 i meritvärde. Meritvärdet för riket 

var år 2008 209, att jämföra med meritvärdet för Tullbroskolan som var 202. 

Vid intervju med lärare och rektorer framkom att skillnaden i meritvärde mellan pojkar, 

flickor och elever med utländsk bakgrund inte är kända av vare sig lärare eller 

rektorer. Skolan bedriver inte heller ett medvetet analysarbete av elevernas resultat, 

varken generellt eller ur ett genusperspektiv. 

Inspektörerna vill betona vikten av att skolan analyserar resultaten och sätter dem i 

relation till elevernas möjligheter att få de särskilda stödåtgärder de enligt skollagen 

har rätt till i skolans samtliga ämnen. Se vidare i avsnitt 1.5.2. Inspektörernas bedömning 

är att skolan bör analysera flickors och pojkars resultat i förhållande till målen i 

läroplanen och kursplanerna. Inspektörerna bedömer vidare att skolan även bör analysera 

orsakerna till att pojkar med invandrarbakgrund lämnar årskurs 9 med markant 

lägre meritvärde än övriga elever vid skolan. 





Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 


X 

Motivering 







Vid Tullbroskolan följer lärarna upp elevernas kunskapsutveckling genom 

bland annat prov, tester, redovisningar m.m. och inför betygsättning. Vid intervjuer 

med lärare och elever framkommer dock att lärarna inte tydliggör elevernas 

kunskapsutveckling i samtliga ämnen utifrån de nationella målen i läroplanen 

och kursplanerna. Dokumentation av kunskapsutvecklingen sker i huvudsak 

i ämnena svenska, engelska och matematik. Om denna dokumentation saknas 

blir det inte heller tydligt vilket stöd eleven behöver för att kunna nå de 

nationella målen i årskurs 9. Inspektörerna vill peka på vikten av denna doku-


6 (23) 

mentation med tanke på att 20 procent av skolans elever år 2007 saknade slutbetyg 

i samtliga ämnen och att eleverna i årskurs 6 och 7 inte får betyg. Den portfolio 

som eleverna har arbetat med vid sina respektive F–5 skolor används i ringa 

omfattning av lärarna vid Tullbroskolan och tjänar därmed inte sitt syfte att vara 

ett sätt att följa upp elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. 

Den uppföljning och utvärdering som lärarna ska göra av varje elevs kunskapsutveckling 

är en förutsättning för att skolans samlade resultat ska kunna utvärderas 

och följas upp. 







och följas upp och riktade insatser vidtagas vid behov. Skolinspektionen vill 

dessutom påpeka att från och med innevarande termin har grundskoleförordningens 

krav på den individuella utvecklingsplanen (IUP) skärpts så att den ska 

innehålla omdömen om elevernas kunskapsutveckling i varje ämne. 

Inspektörernas bedömning är att skolan måste arbeta för att utvärdera elevernas 

kunskapsresultat i samtliga ämnen i förhållande till de nationella målen i läroplanen 

och kursplanerna i årskurs 9. Se vidare avsnitt 3.4 i denna rapport under 

Kvalitetsarbete. 



Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 

X 


Motivering 







kvalitet.


7 (23) 


Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 


X 

Motivering 





Vid skolan upprättas en individuell utvecklingsplan för samtliga elever och 

detta sker i samband med utvecklingssamtalen. Intervjuer med elever visar dock 

att utvecklingsplanen inte är något levande dokument, många minns inte vad 

det står i dem eller var de förvaras mellan utvecklingssamtalen. Dokumentstudier 

och intervjuer visar vidare att fokus ligger på ämnena svenska, engelska och 

matematik samt elevens sociala utveckling. Övriga ämnen ges inte samma utrymme 

vilket kan bero på att lärarna inte är tillräckligt aktiva i sitt arbete med 

att följa upp och utvärdera elevernas kunskapsutveckling i dessa ämnen. 











utvecklingsplanen.


8 (23) 





Skolform 

Grundskola 



huvudsakligen 

X 




Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 


X 

Motivering 

Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks 

i kursplanen för respektive ämne eller ämnesblock. Som stöd för betygssättningen 

finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg. Dessa betygskriterier 

anges i anslutning till respektive kursplan. 

De olika ämnesgrupperna vid Tullbroskolan har utarbetat lokala kursplaner och 

betygskriterier. I t.ex. ämnet idrott och hälsa finns lokala kriterier som att vara 

ombytt och komma i tid, detta för att eleven ska kunna nå målen för betyget 

Godkänd. 

Inspektörerna bedömer att de lokala betygskriterierna i ämnet idrott och hälsa 

inte överensstämmer med de mål eleverna enligt den nationella kursplanen ska 

ha uppnått i slutet av det nionde skolåret och inte heller med de nationella betygskriterierna. 

Enligt grundskoleförordningen ska ämnesprov i svenska, engelska och matematik 

användas i slutet av årskurs 9 för att bedöma elevernas kunskapsutveckling 

och som stöd för betygssättning. 

Tabell 3, under avsnitt 1.1 Kunskapsresultat, visar att 19 procent av eleverna i 

årskurs 9 inte nådde målen för det nationella ämnesprovet i engelska år 2007. 

Detta att jämföra med att 7 procent av eleverna lämnade årskurs 9 utan slutbetyg 

i ämnet engelska. År 2008 nådde hela 98 procent kravnivån i ämnet engelska.


9 (23) 

Skolinspektionens bedömning är att slutbetygen i engelska avviker från resultaten 

vid det nationella ämnesprovet i engelska på ett sådant sätt att detta resultat 

inte indikerar något stöd för betygssättningen. 

Under hösten 2008 har Tullbroområdets samtliga skolor påbörjat en fortbildning 

i bedömning och betygssättning. Intervjuade lärare och rektorer ser denna fortbildning 

som början på ett ökat samarbete mellan såväl arbetslagen vid skolan 

som mellan Tullbroskolan och avlämnande skolor. Lärarna uppger vid intervju 

att samarbetet inom ämnesgrupperna har ökat och att detta också är ett led i 

arbetet med bedömning och betyg. 

Skolan bör vidare arbeta för att säkerställa en rättvis och likvärdig betygssättning. 

1.3.3 Betyg sätts, intyg och studieomdömen utfärdas samt betygskatalog förs enligt förordningarnas 

krav. 

Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 

X 





utbildning. 

Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 

X 


1.4.2 Elevernas ges möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet 

och eleverna i den obligatoriska särskolan utvecklar sitt eget sätt att lära och tillit 

till sin egen förmåga.


10 (23) 

Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 


X 

Motivering 













Eleverna vid Tullbroskolan har regelbundna klassråd och elevråd där eleverna 

representeras ifrån grundskolan och ifrån grundsärskolan. 

Intervjuer med elever, lärare och rektorer visar att elevernas möjlighet att påverka 

det egna lärandet är begränsat. Lärarna berättar att de är medvetna om elevernas 

rätt att ta ansvar för hur de vill arbeta för att nå målen i kursplanerna, 

men att skolan saknar rutiner för detta och att eleverna oftast bara kan vara med 

och välja mellan av läraren givna alternativ. Intervjuer med elever visar att det 

varierar mellan ämne och lärare i vilken grad eleverna görs medvetna om målen 

i läroplanen och de nationella kursplanerna. 

Skolinspektionens bedömning är att skolan bör arbeta för att öka elevernas 

medvetenhet om målen för utbildningen samt för att ge eleverna ett successivt 

allt större inflytande över det egna lärandet. 


arbeta i demokratiska former och eleverna i den obligatoriska särskolan ges möjlighet 

till inflytande över hur deras utbildning utformas och till att påverka, vara 

delaktiga och ta ansvar.


11 (23) 

Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 

X 




Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 


X 

X 

Motivering 


Vid Tullbroskolan är lärarna indelade i arbetslag och ämnesgrupper. Intervjuer 

med lärare och rektorer visar att samarbete finns inom arbetslagen men att rutiner 

saknas för att säkerställa en rättvis och likvärdig bedömning mellan lagen. 

Det finns en arbetslagsledare i varje lag och dessa träffar rektorerna regelbundet. 

Enligt intervjuade lärare och arbetslagsledare fungerar de som informationsbärare 

mellan rektorer och lärare och det är sällan de tar upp läroplanens och 

kursplanernas mål i denna grupp. 

Intervjuer med rektorer och lärare visar vidare att samarbetet mellan grundskolan 

och grundsärskolan saknar rutiner i vardagen och att det är mest vid gemensamma 

samlingar och idrottsdagar som eleverna möts. Lärare vid grundsärskolan 

berättar att samarbete mellan dem och de lärare som undervisar de individintegrerade 

elever som finns i grundskolans klasser, men som är inskrivna i 

särskolan, endast sker i undantagsfall. 

Skolinspektionen bedömer att skolan bör utveckla samverkan både mellan lärare 

som arbetar med elever i samma årskurs, men också i olika åldrar.


12 (23) 





Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 


X 

Motivering 




Intervjuer med lärare visar att de inte tycker sig ha förutsättningar att klara 

uppdraget med individanpassad undervisning och anger att stora klasser och 

för få speciallärare är en del av skälet till detta. Vid intervju med elever bekräftar 

de det lärarna berättar, det vanligaste är att eleverna arbetar med samma saker 

under lektionerna, de som behöver stöd lämnar klassrummet för att få detta. 


undervisningen. 


Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 


X 

Motivering 


Vidare ska en elev få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver 

det. 

Tullbroskolan har rutiner för att upptäcka elever i behov av särskilda stödåtgärder 

i svenska, engelska och matematik. Däremot upprättas inte åtgärdsprogram 

för samtliga elever i behov av särskilda stödåtgärder. Se vidare punkten 1.5.3.


13 (23) 

Elever i behov av särskilda stödåtgärder i andra ämnen än svenska, engelska och 

matematik får sällan det stöd de har rätt till, lärare anger bristande resurser som 

en förklaring. Särskilda stödåtgärder ges nästan uteslutande i Klippan vilket får 

till följd att stödet ges utanför elevens klass. 

Vid skolan finns sedan höstterminen 2008 en verksamhet som kallas Klippan. 

Här arbetar en kurator, två speciallärare, två lärare, en ungdomsassistent samt 

en specialpedagog. Klippan ska vara öppen för alla som behöver stöd, men elever 

i behov av särskilt stöd och som har åtgärdsprogram ska prioriteras. Till 

Klippan går även elever som för att klara sin skolgång är i behov av annan typ 

av stöd t.ex. socialt. I varje arbetslag finns också en lärartjänst för att kunna dela 

grupper och stödja elever i behov av särskilt stöd inom klassens ram. 

Intervjuer med lärare och rektorerna visar att det finns elever i behov av studiehandledning 

på modersmålet men som inte får detta. 

Skolinspektionens bedömning är att skolan inte erbjuder studiehandledning på 

modersmål till elever som behöver det samt att skolan inte tillgodoser elevernas 

behov av särskilt stöd i andra ämnen än engelska, matematik och svenska vilket 

måste åtgärdas. 



Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 


X 

Motivering 







Enligt intervjuer med lärare, elevhälsoteam samt rektorerna upprättas inte åtgärdsprogram 

för samtliga elever i behov av särskilda stödåtgärder. Rektorerna 

är medvetna om att skolan har brister i detta och nya rutiner håller på att arbetas 

fram. När åtgärdsprogram upprättas sker detta i första hand för elever i behov 

av särskilda stödåtgärder i svenska, engelska och matematik. Vid en genomgång 

av de omdömen skolan upprättat för elever som år 2007 lämnade årskurs 9 utan


14 (23) 

att ha nått målen i samtliga ämnen fann inspektörerna att det saknades åtgärdsprogram 

för en del av dessa elever. 

Skolinspektionens bedömning är att skolan måste upprätta åtgärdsprogram för 

samtliga elever i behov av särskilt stöd. Se vidare Skolverkets allmänna råd 

(SKOLFS 2008:25) för arbete med åtgärdsprogram. 





trygg miljö. 




Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 

X 



Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 


X 

Motivering 

Enligt lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av 

barn och elever ska huvudmannen för verksamheten se till att det bedrivs ett 

målinriktat arbete. Huvudmannen för verksamheten eller den huvudmannen 

bestämmer ska vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever 

utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling. Det finns en skyldighet 

att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling. 

Enligt intervjuer med elever, lärare och rektorer har det varit oroligt vid Tullbroskolans 

grundskola under en period. Elever utifrån har ställt till med bråk


15 (23) 

och så kallad ”bötning” och kränkningar har förekommit och är ännu inte helt 

utagerade. Eleverna berättar att på Tullbroskolan berättar man inte för de vuxna 

om något händer, risken att bli kallad för tjallare och därmed få stryk finns. 

Tullbroskolan arbetar förebyggande med RAK (respekt, ansvar och kommunikation) 

som en metod att få lugn och arbetsro, därutöver görs riktade insatser, men 

gemensamma rutiner för arbetet med normer och värden saknas. Skolorna i 

Falkenberg har arbetat med RAK sedan hösten 2005. 

Skolinspektionens bedömning är att skolan omgående måste vidta åtgärder så 

att kränkningarna vid Tullbroskolan upphör. 





(2008:567). 



trakasserier och kränkande behandling. 


Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 


X 

X 

Motivering 














16 (23) 

Vid inspektionstillfället har Tullbroskolan en likabehandlingsplan för grundskolan 

och en för den obligatoriska särskolan. Dessa planer saknar dock en redovisning 

av skolans behov utifrån en aktuell kartläggning. Vidare saknas vilka insatser 

som avses påbörjas och genomföras under det kommande året. Skolans elever 

har inte heller varit delaktiga i utformandet av likabehandlingsplanen. 

Skolinspektionen bedömer att likabehandlingsplanerna inte till alla delar uppfyller 


Från och med den 1 januari 2009 måste skolorna iaktta såväl 14a kap. skollagen 

som diskrimineringslagen. Enligt lagarna ska skolorna ha såväl en plan mot 

kränkande behandling som en likabehandlingsplan. Det finns inget som hindrar 














Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 

X 



enlighet med författningarna.


17 (23) 

Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 


X 

Motivering 







Vid Tullbroskolan har eleverna VA-tid, valfritt arbete. Vid dessa tillfällen kan 

eleverna läsa läxor eller läsa på prov, intervjuer med elever visar att de flesta 

använder tiden till detta. Utöver denna tid finns inte elevens val. 


elevens val. Skolan bör tillsammans med 1–5 skolorna inom Tullbroområdet 

diskutera formerna för elevens val så att syftet med elevens val uppnås under 

elevens grundskoletid. 


Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 


X 

Motivering 




i svenska. 


svenska som andraspråk upp till och med årskurs 7 ges som stöd i svenska, trots 

att det hos undervisande lärare finns utbildning och kunskap om ämnet. Kursplanen 

för svenska som andraspråk är inte styrande för undervisningen och


18 (23) 

nationella ämnesprov i ämnet används inte heller. Vid inspektörernas besök 

informerade rektorerna om att de står i beredskap att anordna svenska som andraspråk 

enligt kraven i grundskoleförordningen för elever i årskurserna 8 och 9. 


krav att svenska som andraspråk ska anordnas för samtliga berörda 

elever i stället för undervisning i svenska. 


Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 

X 




Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 

X 


3.1.6 Elever som i den obligatoriska särskolan har slutfört årskurs 9 kan få fortsatt utbildning 

i årskurs 10. 

Skolform 




huvudsakligen 

X 


3.1.7 Elever mottagna i särskolan och som får sin undervisning i grundskolan följer 

särskolans kursplaner. 

Skolform 




huvudsakligen 

X 

Åtgärder behövs


19 (23) 




bedriver. 

Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 

X 



Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 

X 






Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 

X 


3.3.2 Rektorn fattar beslut enligt bestämmelserna.


20 (23) 

Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 

X 




Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 

X 


3.3.4 Rektorn i särskolan fattar beslut om avvikelser från särskolans timplan, 

som krävs med hänsyn till undervisningens uppläggning i grundskolan. 

Skolform 




huvudsakligen 

X 







Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 


X 

X 

Motivering 


uppställda mål. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten


21 (23) 





resultat. 













arbete med bedömning och betyg. Skolan saknar därmed underlag för att utvärdera 

kunskapsresultaten på skolnivå avseende bland annat årskurs 6 och 7. Därigenom 




och utvärdera skolans samlade resultat är att lärarna följer upp elevernas kunskapsutveckling 

i alla ämnen på individnivå och klassnivå. Det är alltså av vikt 

att rektorn efterfrågar uppföljningar och utvärderingar av kunskapsresultaten 

på individ och klassnivå. I likhet med övriga skolor i Falkenbergs kommun sker 

inte detta i tillräcklig utsträckning. 

Tullbroskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan. För 











en arbetsplan.


22 (23) 


krav. 

Skolform 

Grundskola 




huvudsakligen 

X 


X 

Motivering 













Skolan har upprättat en skriftlig kvalitetsredovisning för år 2008. Redovisningen 

innehåller en beskrivning och analys av resultat och åtgärder för de av nämnden 

prioriterade målen. Skolan visar med betygsstatistik ifrån slutbetygen i årskurs 9 

hur väl målen har nåtts i respektive ämne. Statisktik ifrån resultaten vid de nationella 

proven i svenska, engelska och matematik finns också med i kvalitetsredovisningen. 

Resultaten i dessa tre ämnen analyseras och åtgärder att vidta för 

att nå en ökad måluppfyllelse redovisas. Kvalitetsredovisningen innehåller dock 

ingen redovisning av skolans förutsättningar och endast en marginell redovisning 

av arbetet i verksamheten. 

I jämförelse med tidigare års redovisningar ser Skolinspektionen att skolan utvecklat 

sin kvalitetsredovisning på ett positivt sätt. Skolinspektionen bedömer 

dock att skolan måste utveckla innehållet i kvalitetsredovisningen så att den 

tydligare redovisar skolans förutsättningar och arbetet i verksamheten. Se vidare 

Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning. 





som avser 2009.


23 (23) 


Karin Widlund 

Erik Bergeå


Tångaskolan 

Dnr 43-SV2008:535 

Regelbunden tillsyn i Tångaskolan 



Inledning 

Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falkenbergs kommun och besökt Tångaskolan 

19-20 november 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga 










den 13 juni 2009. 



Underlag 


Tångaskolan dels den information som samlats in under besöket. I Tångaskolan intervjuades 

rektorerna, personal och elever. Även annan information om kommunen och 




rapporten. 

Tabell 1: Antal elever på Tångaskolan 

Tångaskolan 


Antal elever 





2 (19) 

Tångaskolan är belägen i centralorten Falkenberg och är sedan höstterminen år 2007 en 

F–9 skola. Då slogs Möllevägsskolan och Tångaskolan ihop och blev en skola i Tångasklans 

lokaler. Tångaskolan ingår i skolområdet Tånga. 

Skolan är organiserad i fem arbetslag, F–2, 3–5, 6–9 A, 6–9 B samt 6–9 C. I årskurs sex 

tar skolan även emot elever ifrån Tångaområdets två övriga skolor, Vinbergsskolan och 

Ljungbyskolan. Till Tångaområdet hör även Falkenbergs Montessoriskola som är en 

F–9 skola. 

Vid Tångaskolan finns elever med annat modersmål än svenska. 

I lokalerna bedrivs även skolbarnsomsorgsverksamhet. Denna verksamhet bedöms i 

separat verksamhetsrapport och berörs inte av denna skolrapport. 

Vid Tångaskolan finns två rektorer, tillsammans med rektorerna vid de andra skolorna 

i området bildar de ett ledningsteam. Samtliga rektorer har sina arbetsplatser förlagda 

till Tångaskolan. 

Tångaskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan.


3 (19) 

Bedömningar 




1 Kunskaper 




nå målen. 



Tångaskolan 

Riket 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 



. . . . . . 



Tångaskolan 

Samtliga 

skolor i 

kommunen 1 

Kommungrupp 

2 Riket 3 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 


meritvärde 



ämnen 



197 201 195 199 209 205 204 209 

38 25 40 42 27 24 24 23 

83 87 80 82 87 89 89 89 






4 (19) 


Tångaskolan 


i kommunen 

4 

Kommungrupp 

5 Riket 6 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 



Godkänt i: 

Engelska 100 100 100 100 100 97 97 96 

Matematik 78 78 83 76 70 84 84 84 

Svenska 78 100 100 100 100 97 97 97 

Svenska som 

andraspråk 

.. .. .. .. .. .. 75 84 




Eleverna till och med årskurs 5 testas kontinuerligt i ämnena svenska och matematik 

samt med hjälp av nationella ämnesprov i ämnena svenska, engelska och matematik i 

årskurs 5. En samlad bild av elevernas resultat i förhållande till kursplanernas mål att 

uppnå i årskurs 5 saknas dock. Eftersom skolan inte gör någon uppföljning av i vilken 

mån eleverna når mål att uppnå i årskurs 5 kan inspektörerna inte bedöma måluppfyllelsen 

avseende kunskapsresultaten. 

Enligt offentlig statistik visar Tångaskolan ett bättre meritvärde år 2008 än år 2007 och 

2006. Meritvärdet är beräknat på slutbetyget för elever i årskurs 9. En genomgång av 

betygsstatistiken visar dock att det höjda meritvärdet år 2008 mer är ett resultat av att 

fler elever uppnått betyget Mycket Väl Godkänd än att flertalet elever klarar målen för 

betyget Godkänd i samtliga ämnen. Vid intervjuer med lärarna och rektorerna menar 

de att resultatet för år 2008 hänger samman med att eleverna i årskurs 9 detta år var 

”de bästa vi någonsin haft”. Alla elever har en ovillkorlig rätt till utbildning vilket innebär 

en rätt till en anpassad verksamhet som bland annat tar sin utgångspunkt från att 

väcka intresse och engagemang. Det är därför viktigt att lärarna reflekterar över sin 

egen insats i verksamheten. 

Vid en jämförelse mellan resultatet vid det nationella ämnesprovet i matematik år 2008 

och slutbetyget i årskurs 9 samma år, visar officiell statistik att 30 procent av eleverna 

inte var godkända vid det nationella ämnesprovet, men att endast 6,5 procent av ele- 





5 (19) 

verna lämnade årskurs 9 utan slutbetyg i matematik. Inspektörerna kan konstatera att 

förhållandet mellan nationellt prov och slutbetyg i matematik var detsamma år 2007 

vilket inspektörerna ställer sig undrande till. 

Officiell statistik avseende elevernas slutbetyg i årskurs 9 för år 2007 och 2008 visar 

vidare att flickor, i bland annat ämnena bild, hemoch konsumentkunskap samt samhällsorienterande 

ämnen, har betydligt högre betyg än pojkar. Intervjuer med lärare 

och rektorer visar att de har dålig kunskap om detta och att diskussioner utifrån ett 

genusperspektiv inte är vanliga. 

Värt att uppmärksamma är vidare att meritvärdet för pojkar med invandrarbakgrund 

år 2008 var 175,6. Detta att jämföra med meritvärdet för flickor med invandrarbakgrund 

som var 202,6. Meritvärdet för samtliga elever vid skolan var år 2008 209,1. 

Skolinspektionens bedömning är att skolan måste fortsätta arbeta för att samtliga elever 

ska nå kursplanernas mål. En tillbakablick på Tångaskolans statistik över de senaste 

fem åren visar att eleverna vid skolan generellt sett gör sämre resultat än kommunens 

skolor i övrigt. Skolans uppdrag är att samtliga elever ska nå målen i läroplanen och 

kursplanerna och detta kräver kontinuerlig reflektion och utvärdering av skolans verksamhet 

av lärare och rektorer. Skolinspektionen bedömer vidare att arbetet med en 

rättvis och likvärdig bedömning och betygssättning bör prioriteras vid skolan. Se vidare 

under punkten 1.3.2 Bedömning och betygssättning. 








X 

Motivering 







Vid Tångaskolan följer lärarna upp elevernas kunskapsutveckling genom bland 

annat prov, tester, redovisningar m.m. och inför betygsättning. Vid intervjuer 

med lärare och elever framkommer dock att lärarna inte tydliggör elevernas 

kunskapsutveckling i samtliga ämnen utifrån de nationella målen i läroplanen 

och kursplanerna. Dokumentation av kunskapsutvecklingen sker i huvudsak i 

ämnena svenska, engelska och matematik. Om denna dokumentation saknas blir 

det inte heller tydligt vilket stöd eleven behöver för att kunna nå de nationella


6 (19) 

målen i samtliga ämnen i årskurs 9. Inspektörerna vill peka på vikten av denna 

dokumentation med tanke på att 27 procent av skolans elever år 2008 saknade 

slutbetyg i samtliga ämnen och att eleverna i årskurs 6 och 7 inte får betyg. Den 

uppföljning och utvärdering som lärarna ska göra av varje elevs kunskapsutveckling 

är en förutsättning för att skolans samlade resultat ska kunna utvärderas 

och följas upp. 












Inspektörernas bedömning är att lärarna måste arbeta för att utvärdera elevernas 

kunskapsresultat i samtliga ämnen i förhållande till de nationella målen i 

läroplanen och kursplanerna på individnivå. Se vidare under punkten 1.3.1. 






X 

Motivering 







kvalitet. 





X


7 (19) 

Motivering 






Intervjuer med lärare och elever visar att dessa kan se olika ut och 

att en gemensam mall saknas. Som en följd av detta kan planerna innehålla olika 

mycket information om elevernas kunskapsutveckling vad gäller både antalet 

ämnen och var eleven befinner sig i förhållande till kursplanernas mål att uppnå. 



målen. 

















X 






X


8 (19) 

Motivering 




och 










stånd. 

Intervjuer med rektorer och lärare visar att samarbetet mellan lärarna i frågor 

som rör betyg och bedömning skiljer sig mellan olika ämnesgrupper. Rutiner 

saknas för att säkerställa att samtliga lärare har ett forum för dessa diskussioner. 

Som nämndes i avsnitt 1.1 ställer sig Skolinspektionen undrande till förhållandet 

mellan resultatet vid nationella ämnesprovet i matematik och slutbetyget samma 

år. 

Skolinspektionens bedömning är att skolan bör arbeta för att säkerställa en rättvis 

och likvärdig betygssättning. 





X 





utbildning. 



X 

Åtgärder behövs


9 (19) 





X 

Motivering 













Eleverna vid Tångaskolan har regelbundna klassråds- och elevrådsmöten. Intervjuer 

med elever visar att de tycker att de blir lyssnade på och har möjlighet att 

påverka t.ex. sin utomhusmiljö. Däremot uppger de att frågor som har med undervisningen 

att göra aldrig diskuteras när elevrådet har möten. Intervjuer med 

elever, lärare och rektorer visar att elevernas möjlighet att påverka det egna lärandet 

skiljer sig mellan lärare och ämne, men att det oftast handlar om att kunna 

välja mellan av lärarna givna alternativ. Lärarna uppger vid intervju att de är 

medvetna om elevernas rätt att vara med och påverka det egna lärandet och 

deras rätt att ta ansvar för hur de vill nå målen i kursplanerna men att skolan 

saknar rutiner för att detta ska kunna ske fullt ut. 







X 







X


10 (19) 

Motivering 


Vid Tångaskolan är lärarna indelade i arbetslag och ämnesgrupper. Till för ett år 

sedan hade skolan enbart elever i årskurserna 6–9, då slogs Tångaskolan och f.d. 

Mölleskolan F–5 ihop och bildar i dag Tångaskolan F–9. Intervjuer med rektorer 

och lärare visar att de två enheterna fortfarande är två skolor i skolan men att 

alla har som mål att bli en skola med gemensamma rutiner. Lärarna för de yngre 

eleverna berättar att de inte vet hur det går för deras elever när de lämnar 

årskurs 9 och att de i sin tur oftast redovisar hur det går för deras elever i svenska, 

engelska och matematik när de börjar i årskurs 6. 

Skolinspektionens bedömning är att Tångaskolan bör fortsätta arbetet med att 

hitta gemensamma rutiner som främjar samarbetet mellan lärare i de olika verksamheterna, 

detta för att nå utbildningsmålen. 





X 









X 

Motivering 

Läraren ska utgå ifrån varje enskild elevs behov, förutsättningar, erfarenheter 


Vid intervjuer med lärare och elever vid Tångaskolan framkommer det att lärarna 

inte alltid klarar av uppdraget att individanpassa undervisningen. Enligt 

lärarna finns viljan men klassernas storlek och resursbrist gör att det inte fungerar 

så som de skulle vilja. Eleverna berättar att de upplever att det skiftar mellan 

lärare och ämne och att undervisningen inte alltid är anpassad till elevers olika 

behov och förutsättningar. 


undervisningen.


11 (19) 





X 

Motivering 


Vid samtal med lärare, rektorer samt elevhälsoteam framkommer att alla elever i 

behov av särskilt stöd inte får detta och att särskilt stöd i första hand ges i ämnena 

svenska, engelska och matematik. 

Skolinspektionens bedömning är att Tångaskolan måste se till att alla elever i 

behov av särskilt stöd får detta. Skolinspektionen vill påpeka att rätten till särskilt 

stöd inte är begränsad till engelska, matematik och svenska. 






X 

Motivering 







En genomgång av upprättade åtgärdsprogram samt intervjuer med elevhälsoteamet 

och rektorer visar att åtgärdsprogram inte upprättas för samtliga elever i 

behov av ett sådant. I första hand skrivs åtgärdsprogram för elever i behov av 

särskilt stöd i svenska, engelska och matematik. En genomgång av upprättade 

åtgärdsprogram visar vidare att skolan i många av dessa beslutar om uppgifter 

som föräldrarna har att ta ansvar för, det vanligaste är läxläsning eller lyssna på 

när eleven läser högt eller liknande. 

Skolinspektionens bedömning är att skolan måste upprätta åtgärdsprogram för 

samtliga elever som har rätt till det. Vidare bör skolan förbättra innehållet i de 

åtgärdsprogrammen. Skolinspektionen vill påpeka att skolan äger uppdraget att 

utifrån läroplan och kursplaner se till att eleverna når målen i dessa, detta kan 

aldrig åläggas föräldrarna. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 

2008:25).


12 (19) 





trygg miljö. 







X 

Motivering 

Enligt läroplanen ska eleven i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. 

Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet 

och vilja och lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. 

Strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelser för elevernas 

bidning, tänkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och självkänsla 

grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll därvidlag. Varje elev 

har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredställelse 

som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. 

Enligt intervjuer med elever, lärare och rektorer förekommer det en del oroligheter 

vid skolan. Det är ett fåtal elever som skapar oro, men det finns elever vid 

skolan som upplever detta som ett problem. Det förekommer också oroligheter 

mellan Tångaskolans elever och elever vid den närliggande Falkenbergs Montessoriskola. 

Eleverna härifrån kommer till Tångaskolan för att äta lunch och det 

är vid dessa tillfällen bråk kan uppstå. Tångaskolan arbetar förebyggande med 

RAK (respekt, ansvar och kommunikation) som en metod att få lugn och arbetsro, 

därutöver görs riktade insatser, men gemensamma rutiner för arbetet med 

normer och värden saknas. Skolorna i Falkenberg har arbetat med RAK sedan 

hösten 2005. Skolledningen vid de båda skolorna har uppmärksammat problemet 

och arbetar tillsammans för att lösa problemen. 

Skolinspektionens bedömning är att Tångaskolan måste arbeta för att hitta gemensamma 

rutiner så att oroligheterna vid skolan upphör. 





X


13 (19) 





X 

Motivering 













Vid inspektionstillfället har Tångaskolan en likabehandlingsplan för grundskolan 

som är inaktuell. Planen saknar bland annat en redovisning av skolans behov 

utifrån en aktuell kartläggning. Vidare saknas vilka insatser som avses påbörjas 

och genomföras under det kommande året. Skolans elever har inte heller 

varit delaktiga i utformandet av likabehandlingsplanen. 







(2008:567). 









14 (19) 












X 

Motivering 



skolåret. 

Eleverna i årskurser 1–5 vid Tångaskolan erbjuds inte undervisning i ämnet 




Skolinspektionen bedömer att eleverna vid Tångaskolan inte ges förutsättningar 








X 

Motivering 







Vid Tångaskolan känner eleverna inte till elevens val och intervjuer med rektorerna 

visar att timmarna för elevens val är utlagda på ”lagtiden”.


15 (19) 

Skolinspektionen bedömer att elevens val inte anordnas vid Tångaskolan vilket 

måste åtgärdas. 






X 

Motivering 




i svenska. 

Vid Tångaskolan anordnas undervisning i svenska som andraspråk för elever i 

behov av detta. Dock fungerar denna undervisning enligt lärare och skolledning 

ofta som ett stöd till undervisningen i ämnet svenska. 

Skolinspektionen vill i sammanhanget framhålla att svenska som andra språk är 

ett eget ämne med en egen kursplan och ska anordnas istället för svenska för de 

elever som behöver det. Detta innebär att undervisningen för elever som läser 

svenska som andraspråk ska planeras och utvärderas i relation till kursplanen 

för ämnet svenska som andraspråk oavsett om undervisningen bedrivs integrerad 

med undervisning i svenska eller sker utanför ordinarie klassundervisning. 

Skolinspektionen bedömer att svenska som andraspråk ges som stöd inom ämnet 

svenska och inte som ett eget ämne. 





X 






X


16 (19) 




bedriver. 




X 





X 








X 





X 






X


17 (19) 









X 

Motivering 







resultat. 













arbete med bedömning och betyg. Skolan saknar underlag för att utvärdera kunskapsresultaten 

på skolnivå avseende bland annat årskurs 5. Därigenom saknar 

skolan underlag för att skapa en förståelse för varför resultaten ser ut som de gör 

(resultatförståelse) på skolnivå. 







Tångaskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan. För att 


vissa nationellt fastställda krav. I stort handlar det om ett tydliggörande av de


18 (19) 








måluppfyllelsen i samtliga ämnen analyseras på skolnivå. Därvid ska skolan 

följa upp och utvärdera elevernas kunskapsresultat i årskurs 5 och 9. Dessutom 

måste skolan upprätta en arbetsplan. 






X 

Motivering 













Vid Tångaskolan upprättar varje arbetslag sin kvalitetsredovisning, detta innebär 

att förordningens krav på en kvalitetsredovisning per skola inte uppfylls. 

Någon gemensam bedömning och analys av skolans samlade resultat finns således 

inte. Det innebär att kvalitetsredovisningen inte blir ett redskap för att analysera 

olikheter och eventuellt vidta riktade åtgärder över skolan som helhet. 

Vidare finns brister avseende redovisning och uppföljning av kunskapsresultat i 

relation till nationella mål. 

Skolinspektionens bedömning är att skolan saknar kvalitetsredovisning vilket 

måste åtgärdas. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning. 




den 1 januari 2009 och ska tillämpas första gången för kvalitetsredovisningar


19 (19) 



Karin Widlund 

Helén Svelid



Dnr 43-SV2008:535 

Regelbunden tillsyn i Vessigebroskolan 



Inledning 

Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falkenbergs kommun och besökt Vessigebroskolan 

den 3 december 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit 










den 13 juni 2009. 



Underlag 

Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Vessigebroskolan, 

dels den information som samlats in under besöket. I Vessigebroskolan 

intervjuades rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan information om 




rapporten. 

Tabell 1: Antal elever på Vessigebroskolan 



Antal elever 


Grundskola 81 



2 (13) 

Vessigebroskolan har sammanlagt 99 barn från förskoleklass till och med årskurs 5. 

Skolan ligger i Vessigebro samhälle cirka 15 km öster om Falkenberg och den tillhör 

skolområde Söder. Efter årskurs 5 börjar flertalet elever på Söderskolan. Skolan är organiserad 

i åldersblandade grupper. Här finns också ett fritidshem med morgon- och 

eftermiddagsomsorg. Skolans lärare arbetar i arbetslag som består av lärare, förskollärare 

och fritidspedagog. En stor del av undervisningstiden är upplagd som tematiska 

studier. I matematik nivågrupperas eleverna utifrån lärarnas bedömning av elevernas 

kunskapsnivå. Enligt skolans rektor har eleverna möjlighet att när som helst byta matematikgrupp. 

Vessigebroskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan.


3 (13) 

Bedömningar 




1 Kunskaper 




nå målen. 






Riket 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 

. . . . . . 



Vessigebroskolan sammanställer resultaten på de nationella proven i årskurs 5 och gör 

därutöver diagnoser och tester i några ämnen. Den redovisning som lämnats i samband 

med inspektionen visar att det finns elever i årskurs 5 vid skolan som inte nått målen i 

engelska, matematik och svenska läsåret 2007/08. Någon motsvarande redovisning när 

det gäller övriga ämnen görs inte vid skolan. 

I samtal med lärarna framkommer att de tar utgångspunkt i läroplanens och kursplanernas 

strävansmål när verksamheten planeras. Lärarna bedömer i samtalet att skolan 

som helhet når goda resultat när det gäller elevernas kunskapsutveckling. Lärarna menar 

också att det ”går bra” för eleverna när de fortsätter sin utbildning i årskurserna 

6–9. 


i årskurs 5 kan Skolinspektionen inte bedöma måluppfyllelsen avseende kunskapsresultaten.


4 (13) 








X 

Motivering 







I Vessigebroskolan följer lärarna upp resultaten i framförallt matematik och 

svenska genom olika tester och diagnoser i alla årskurser. I årskurs 5 gör eleverna 

de nationella ämnesproven i engelska, matematik och svenska. Enligt lärarna 

sker det dock ingen systematisk uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i 

övriga ämnen på individnivå. 

Skolinspektionen anser att skolan saknar viktig kunskap för att garantera elevernas 

rätt till utbildning och för att på skolnivå kunna utvärdera och följa upp 

enskilda elevers, klassers samt skolans samlade resultat. 












Skolinspektionen bedömer att lärarna måste utveckla arbetet avseende uppföljning 

och utvärdering så att elevernas kunskapsresultat följs och utvärderas i alla 

ämnen så att lärarna i högre utsträckning kan pröva och utveckla undervisningsmål 

och metoder.


5 (13) 






X 

Motivering 







kvalitet. 





X 








X 





X


6 (13) 




utbildning. 




X 





X 

Motivering 













Enligt både elever och lärare varierar elevernas möjlighet till inflytande över det 

egna lärandet. I någon mån är eleverna med och diskuterar innehållet i undervisningen, 

men i första hand bjuds eleverna in till diskussion om hur processen 

ska se ut, t.ex. när och hur saker ska göras. 

Skolinspektionen bedömer att skolan bör verka för att elevernas inflytande över 

innehållet i det egna lärandet ökar. 






X


7 (13) 






X 






X 








X 





X 

Motivering 


Inspektörernas intryck är att personalen vid skolan har kännedom om vilka 

elever som är i behov av särskilt stöd och att lärarna arbetar aktivt med att tillse 

att elever i behov av särskilt stöd får detta. Både rektorn och personalen uttrycker 

dock en oro över att skolans arbete inte alltid räcker till. 

Eftersom det finns en oro över huruvida elever i behov av särskilt stöd erhåller 

detta i tillräcklig utsträckning vid skolan bedömer Skolinspektionen att skolan 

bör utreda om skolans arbete för elever i behov av särskilt stöd uppfyller skollagen 

krav.


8 (13) 






X 





trygg miljö. 







X 





X 





X 

Motivering 














9 (13) 

I inspektörernas granskning av Vessigebroskolans likabehandlingsplan framkommer 

att planen saknar en redovisning av hur skolan avser att förebygga och 

åtgärda situationer som innebär att vuxna utsätter barn eller elever för kränkande 

behandling. 







(2008:567). 



















X 






X 

Motivering 

Enligt grundskoleförordningen ska styrelsen erbjuda ett allsidigt urval av äm-


10 (13) 

nen som elevens val. I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens val. 





Enligt lärarna har eleverna valmöjligheter som motsvarar bestämmelserna om 

elevens val inom ramen för skolans temaarbeten. Eleverna känner dock inte till 

att de har elevens val och det är inte heller synligt på deras schema. 

Skolinspektionen bedömer därför att skolan bör utreda om skolans sätt att organisera 

undervisningen motsvarar författningens krav när det gäller elevens val. 

Inspektörerna vill uppmärksamma på behovet av att skolan tillsammans med 

Söderskolan diskuterar formerna för elevens val så att syftet med elevens val 

uppnås under elevens grundskoletid. 






X 






X 








X 





X


11 (13) 








X 





X 






X 









X 

Motivering 







resultat. 





12 (13) 













Vessigebroskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan. 
















X 

Motivering 














13 (13) 

Vessigebroskolan har upprättat tre kvalitetsredovisningar för år 2007. En för 

grundskolan, en för fritidshemmen och en för den särskilda undervisningsgruppen 

Rönnen. Kvalitetsredovisningarna utgår från de kommunalt prioriterade 

målen. Dessa ligger i linje med de nationella målen. Det saknas dock i kvalitetsredovisningarna 

redovisningar av elevernas kunskapsresultat i de olika ämnena. 

Eleverna har inte enligt lärarna medverkat vid upprättandet av kvalitetsredovisningen 

och vårdnadshavare har inte getts möjlighet att delta. 

Skolinspektionen bedömer att skolans kvalitetsredovisning inte uppfyller förordningens 

krav. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om 








Bosse Jersenius 

Erik Bergeå



Dnr 43-SV2008:535 

Regelbunden tillsyn i Vinbergsskolan 



Inledning 

Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falkenbergs kommun och besök Vinbergsskolan 

den 19 november 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit 




krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. 






den 13 juni 2009. 



Underlag 

Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Vinbergsskolan, 

dels den information som samlats in under besöket. Vid skolan intervjuades 

rektorn, lärare, elever samt elevvårdsteamet vid skolan. Även annan information 

om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som 

finns publicerad på annat sätt, har använts. 


rapporten. 

Tabell 1: Antal elever på Vinbergsskolan 



Antal elever 



Källa: Vinbergsskolan


2 (18) 

Vinbergsskolan ligger i utkanten av Falkenbergs kommun och är en skola för elever i 

åldrarna 6-11 år. Skolan tillhör skolområdet Tånga. Verksamheten är organiserad i två 

skolspår med förskoleklass och årskurserna 1–5. Skolan har elva elever med annat modersmål 

än svenska. Skolan har fritidshemsverksamhet för åldrarna 6-12 år. Verksamheten 

vid kommunens fritidshem beskrivs i en särskild verksamhetsrapport. 

Skolan leds av en rektor som tillsammans med andra rektorer i området bildar Tångaområdets 


Tångaskolan. 

Vinbergsskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan.


3 (18) 

Bedömningar 




1 Kunskaper 




nå målen. 




Riket 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 



. . . . 5 . 

Källa: Vinbergsskolan 



I Vinbergsskolans kvalitetsredovisning för läsåret 2006/07 redovisas utbildningsresultat 

utifrån resultat vid nationella prov i årskurs 5 i ämnena engelska, matematik och 

svenska. Av resultaten framgår att 12 procent av eleverna inte nått kravnivån i samtliga 

delprov. För läsåret 2007/08 har skolan en redovisning avseende måluppfyllelse i 

årskurs 5 i alla ämnen bortsett från hemoch konsumentkunskap. Se vidare avsnitt 

3.1.1. 

Skolinspektionen konstaterar att flertalet av eleverna vid Vinbergsskolan når målen för 

årskurs 5 i samtliga ämnen (bortsett hemoch konsumentkunskap) år 2008.


4 (18) 








X 

Motivering 







Vid Vinbergsskolan följs elevernas kunskapsutveckling, i relation till nationella 

mål, kontinuerligt upp i engelska, matematik och svenska genom till exempel 

olika diagnostiska tester. Vid samtal med lärare och elever framkommer att lärarna 

även har ett fungerande gemensamt system och rutiner för att göra uppföljningar 

och utvärderingar av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen 

i årskurs 5. Dock framkommer vid intervjuer med rektorn och lärarna att skolan 

behöver se över sina rutiner för den fortlöpande uppföljningen och utvärderingen 

av elevernas kunskapsutveckling som ska ske under hela skoltiden i alla ämnen. 

Skolan har kommit en bit på väg även när det gäller detta, men enligt rektorn 

finns fortfarande ett fokus på engelska, matematik och svenska. Dessutom 

menar lärarna att de sällan har tid och möjlighet att analysera elevernas kunskapsutveckling 

för att få en förståelse för varför resultaten ser ut som de gör på 

individnivå och inom klassen. Den uppföljning och utvärdering som lärarna ska 

göra av varje elevs kunskapsutveckling är en förutsättning för att skolans samlade 

resultat ska kunna utvärderas och följas upp. Se vidare avsnitt 3.4 i denna 

rapport. 

Skolinspektionen vill påpeka att från och med innevarande termin har grundskoleförordningens 

krav på den individuella utvecklingsplanen (IUP) skärpts så 

att den ska innehålla omdömen om elevernas kunskapsutveckling i varje ämne. 

Skolinspektionen ser positivt på att skolan följer upp och utvärderar elevernas 

kunskapsutveckling i samtliga ämnen i årskurs 5, men bedömer att lärarna måste 

fortsätta att utveckla sina rutiner så att uppföljningen och utvärderingen kan 

ske fortlöpande under elevens skolgång. Se vidare i avsnitt 3.4.1.


5 (18) 






X 

Motivering 




Mot bakgrund av Skolinspektionens bedömning i avsnittet 1.2.1, att lärarna behöver 

fortsätta utvecklingen av sitt uppföljnings- och utvärderingsarbete avseende 

elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, ställer sig Skolinspektionen 

tveksam till om utvecklingssamtalen alltid håller god kvalitet. 





X 

Motivering 





Vid lärarintervjuer vid Vinbergsskolan framkommer att varje elev vid skolan har 

en individuell utvecklingsplan. Inspektörerna noterar dock att eleverna överlag 

har en svag uppfattning om varför och hur en individuell utvecklingsplan kan 

stödja elevens kunskapsutveckling. 

De individuella utvecklingsplaner som inspektörerna tar del av är av varierande 

kvalitet och fokuserar främst på elevens sociala utveckling, matematik och 

svenska. Övriga ämnen ges inte samma utrymme. 

Det framgår inte alltid att elevernas mål är kopplade till läroplanens och kursplanernas 

mål. Som mål anges t.ex. ”räkna mera” ”jobba vidare”. Inspektörerna 

ser också mål som är relaterade till läroplanen och kursplanerna. 

Skolinspektionen bedömer att de individuella utvecklingsplanerna bör utvecklas


6 (18) 

för att på ett mer utförligt sätt omfatta kursplanernas kunskapsmål samt göra de 

individuella utvecklingsplanerna till ett aktivt verktyg i elevens lärande. 

















X 





X 




utbildning. 




X


7 (18) 

Motivering 

Läroplanen innehåller de övergripande målen och riktlinjerna för utbildningen. 

Läroplanens mål att sträva mot anger inriktningen på skolans arbete. De anger 

därmed en önskad kvalitetsutveckling i skolan. Skolan ska bland annat enligt 

läroplanen hos eleven utveckla nyfikenhet och lust att lära, utveckla elevens eget 

sätt att lära och tillit till sin egen förmåga. 

Vid lärarintervjuer och lektionsbesök på Vinbergsskolan framkommer att skolans 

arbete med läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot inte fått det 

utrymme som personalen själva önskat. Intervjuer med lärare och elever visar 

att läromedel alltför ofta styr undervisningen. Både lärare och rektorn har ambitionen 

att aktualisera läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot i det 

dagliga pedagogiska arbetet. 

Skolinspektionens bedömning är att läroplanens och kursplanernas mål att sträva 

mot i högre grad bör ange inriktningen för Vinbergsskolans utbildning. 





X 

Motivering 













Utifrån de klassrumsbesök och intervjuer inspektörerna genomför vid Vinbergsskolan 

är intrycket att det varierar mellan lärare och ämnen i vilken grad eleverna 

görs medvetna om målen i läroplanen och de nationella kursplanerna. Kursplanernas 

mål är inte generellt kända av eleverna eller tydligt kopplade till undervisningen. 

Elever och lärare uppger att elevernas inflytande över undervisningens 

innehåll och upplägg oftast är begränsat och kan bli bättre. Ett exempel


8 (18) 

är att eleverna, sällan eller aldrig, är delaktiga i planering och utvärderinga av 

olika kunskapsområden. 

Skolinspektionens bedömning är att skolan bör arbeta för att öka elevernas kännedom 

om målen för utbildningen samt att öka elevernas inflytande över undervisningens 







X 






X 

Motivering 

Enligt läroplanen ska alla som arbetar i skolan samverka för att göra skolan till 

en god miljö för utveckling och lärande. Läraren ska samverka med andra lärare 

i arbetet med att nå utbildningsmålen. 

Enligt lärare och rektorn finns inget system för att följa upp och analysera skolans 

samlade resultat i årskurs 5. Resultaten tenderar att bli en angelägenhet för 

de lärare som undervisar i de aktuella årskurserna och inte för samtliga lärare 

som undervisat eleverna. Lärarna vet i liten utsträckning hur eleverna klarar sin 

fortsatta skolgång. Den information som ändå når lärarna bygger på informella 

kontakter. Intervjuer visar att lärarna inte följer upp hur eleverna lyckas med 

måluppfyllelsen i årskurs 9 och ställer det i relation till sin egen verksamhet. 

Systematiskt samarbete kring verksamhetens utformning eller progression i 

elevernas lärande är inte utvecklat. 

Förskoleklassens verksamhet vid Vinbergsskolan består av två grupper. Vid 

verksamhetsbesök och intervjuer framkommer att det varierar i vilken utsträckning 

samarbetsformer mellan förskoleklassen och skola förekommer. Personalen 

samverkar endast i viss utsträckning kring elevernas progression eller kring 

arbetssätt och fortsatt skolgång. 

Skolinspektionens bedömning är att skolan bör utveckla samverkan mellan lärare 

som arbetar med olika åldrar.


9 (18) 


ligger till grund för fortsatt skolgång. 




X 








X 

Motivering 






Av de lektionsbesök, elev- och lärarintervjuer inspektörerna genomfört vid Vinbergsskolan 

framkommer att skolan i viss omfattning anpassar undervisningen 

för att möta elevernas intresse och behov. Eleverna uppger dock att det är sällan 

som deras erfarenheter ligger till grund för exempelvis planering av undervisning, 

”vi följer frökens schema”. Endast ett fåtal klasser arbetar exempelvis med 

utvärdering av vad eleverna lärt sig. 

Några elever uppger vid intervjuer att de inte får tillräckliga utmaningar medan 

andra ger exempel på att de fått utmaningar i sitt lärande. För elever som riskerar 

att inte nå målen individanpassas undervisningen till elevernas behov, men i 

övrigt bygger undervisningen i stort på att alla arbetar med samma stoff. 

Skolinspektionens bedömning är att Vinbergsskolan bör utveckla sitt arbete med 

att anpassa undervisningen till elevernas förutsättningar och behov.


10 (18) 





X 

Motivering 


Enligt grundskoleförordningen ska elever med annat modersmål än svenska ges 


Vinbergsskolan har rutiner för att identifiera elever med svårigheter i skolarbetet. 

Lärarna gör vid behov en ansökan om stöd till skolans elevvårdsteam. Den 

personal inklusive rektorn, som inspektörerna samtalar med anser att de i stort 

har möjlighet att hjälpa barn och elever i behov av särskilt stöd. 

Vid intervjuer med skolans lärare framkommer att de är duktiga på att identifiera 

eleverna med särskilda behov, men att de inte räcker till för att tillgodose 

behovet av särskilt stöd i samtliga ämnen. Det stöd som ges fokuseras främst 

mot matematik och svenska. 

Enligt såväl lärare som skolledning finns elever vid skolan som har behov av 

studiehandledning på sitt modersmål men som inte får detta. 

Skolinspektionens bedömning är att skolan måste utreda om alla elever i behov 

av särskilt stöd får detta samt att skolan måste tillse att elever med rätt till studiehandledning 

på sitt modersmål får detta. 






X 

Motivering 






ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska 

ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas.


11 (18) 

Vid skolorna upprättas åtgärdsprogram för elever som behöver särskilda stödåtgärder. 

Enligt lärarintervjuer är det klasslärarens uppgift att upprätta åtgärdsprogrammen 

och elever och deras vårdnadshavare ges möjlighet att delta. 

Av de åtgärdsprogram som inspektörerna tar del av framgår att särskilda stödåtgärder 

ges främst i matematik och svenska samt att föreslagna åtgärder företrädesvis 

är på individnivå. Få eller inga föreslagna åtgärder beskrivs på organisations- 

eller gruppnivå. 

Skolinspektionen vill uppmärksamma skolan på att enligt allmänna råd för arbete 

med åtgärdsprogram, bör orsaker till elevers svårigheter i första hand sökas i 

deras möte med undervisningens innehåll och lärandemiljö. Enligt Skolinspektionens 

bedömning måste skolan se över sina rutiner för upprättande av åtgärdsprogram. 

Se vidare i Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2008:25) för arbete 

med åtgärdsprogram. 





trygg miljö. 







X 





X 





X


12 (18) 

Motivering 













Vid inspektionstillfället finns en likabehandlingsplan vid Vinbergsskolan. Lärarna 

har enligt rektorn till uppgift att implementera likabehandlingsplanen 

bland elever och föräldrar. Vid intervjuer med lärare framkommer att information 

främst sker vid terminsstart samt vid föräldramöten. 

Elevintervjuer visar att elever inte har kännedom om de diskrimineringsgrunderna 

som lagen omfattar, ej heller varit delaktiga i framtagandet av planen. 

Inspektörerna kan konstatera att skolans likabehandlingsplan inte tar sin utgångspunkt 

i de diskrimineringsgrunder som lagen föreskriver, ej heller beskriver 

vilka insatser skolan avser att arbeta med utifrån en aktuell kartläggning av 

skolans behov. Förskoleklassens verksamhet samt skolbarnsomsorgens verksamhet 

har inte tydliggjorts i skolans likabehandlingsplan trots att dessa verksamheter 

omfattas av planen. Lagens uttryckliga förbud för vuxna att diskriminera, 

trakassera eller utsätta barn och elever för annan kränkande behandling 

framgår inte av planen. 







(2008:567). 









13 (18) 













X 

Motivering 



skolåret. 

Eleverna i årskurser 1–5 vid Vinbergsskolan erbjuds inte undervisning i ämnet 




Skolinspektionen bedömer att eleverna vid Vinbergsskolan inte ges förutsättningar 








X 

Motivering 

Enligt grundskoleförordningen ska styrelsen erbjuda eleverna ett allsidigt urval 

av ämnen som elevens val. I timplanen anges ett visst antal timmar för elevens 

val. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett 

eller flera ämnen. Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktning vara


14 (18) 

förenligt med målen i den kursplan eller de kursplaner som fastställts för det 

ämne eller ämnen som utgör elevens val. 

Enligt lärarna finns elevens val på schemat för vissa klasser och organiseras 

inom klassens ram. Skolan erbjuder fyra ämnen som elevens val samt möjligheten 

att ”göra färdigt” sitt skolarbete. Intervjuade grupper av elever kan inte redogöra 

för hur eleverna erbjuds elevens val. 

Skolinspektionen bedömer att skolan måste se över formerna för anordnandet 

av elevens val så att det för eleven blir tydligt vilka val som finns och att valen 

ger eleverna en möjlighet till breddning och fördjupning i något eller några av 

skolans ämnen. ”Göra färdigt” kan inte anses utgöra breddning eller fördjupning 

i något av skolans ämnen. Skolan bör tillsammans med Tångaskolan diskutera 


grundskoletid. 





X 

Motivering 




i svenska. 

Vid Vinbergsskolan anordnas undervisning i svenska som andra språk för elever 

i behov av detta. Dock fungerar denna undervisning som ett stöd till undervisningen 

i svenska. Inspektörerna noterar att skolan påbörjat ett arbete för att 

öka medvetenheten om vikten av att bedriva ett språkmedvetet arbete i all undervisning. 



för undervisning i svenska. Skolinspektionen vill i sammanhanget framhålla 

att svenska som andra språk är ett eget ämne med en egen kursplan och ska 

anordnas istället för svenska för de elever som behöver det.


15 (18) 






X 




bedriver. 




X 





X 








X 





X


16 (18) 






X 









X 

Motivering 







resultat. 






(individnivå) i årskurserna 1–5. Dessutom har lärarna även kommit en bit 

på väg när det gäller den fortlöpande uppföljningen och utvärderingen i samtliga 

ämnen som ska ske under hela skoltiden. Därmed har rektorn underlag för 

att göra sammanställningar på skolnivå, vilket också görs från och med läsåret 

2007/08. 




därför positivt att rektorn efterfrågar uppföljningar och utvärderingar av kun-


17 (18) 

skapsresultaten på individ och klassnivå. 

Vinbergsskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan. För 






är därför bra att Vinbergsskolan systematiskt följer upp och utvärderar elevernas 

resultat. 


så att sambanden mellan förutsättningarna och arbetet i verksamheten analyseras. 


krav. 




X 

Motivering 













Vinbergsskolan har upprättat en skriftlig kvalitetsredovisning avseende läsåret 

2007/08. I redovisningen framgår bland annat hur skolan levt upp till utbildningens 

mål i ämnena matematik och svenska. Kvalitetsredovisningen innehåller 

ingen redovisning av kunskapsresultat i relation till mål att uppnå i årskurs 5 

i fler ämnen. Förskoleklassens och fritidshemmens verksamhet har inte tydliggjorts 

i skolans kvalitetsredovisning. 

Inspektörerna förutsätter att elever och elevernas vårdnadshavare ges möjlighet 

att delta i arbetet med kvalitetsredovisning. Skolinspektionen bedömer att sko-


18 (18) 

lan måste utveckla innehållet i kvalitetsredovisningen. Se vidare Skolverkets 








Lena von Platen 

Anna Wide


Årstadskolan 

Dnr 43-SV2008:535 

Regelbunden tillsyn i Årstadskolan 



Inledning 

Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falkenbergs kommun och besökt Årstadskolan 











den 13 juni 2009. 



Underlag 

Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Årstadskolan, 

dels den information som samlats in under besöket. I Årstadskolan intervjuades 

rektorn, lärare, annan personal och elever. Även annan information om kommunen 




rapporten. 

Tabell 1: Antal elever på Årstadskolan 

Årstadskolan 


Antal elever 


Grundskola 44 



2 (15) 

Årstadskolan är en liten skola med sammanlagt 54 barn från förskoleklass till och med 

årskurs 5. Skolan ligger cirka tio km nordost om Falkenberg i en lantlig miljö och ingår i 

skolområde Söder. Efter årskurs 5 fortsätter flertalet elever på Söderskolan. Skolan är 

organiserad i åldersblandade grupper. Här finns också ett fritidshem med morgon- och 

eftermiddagsomsorg. Skolans lärare arbetar i arbetslag som består av lärare, förskollärare 

och fritidspedagog. 

Årstadskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan.


3 (15) 

Bedömningar 




1 Kunskaper 




nå målen. 





Årstadskolan 

Riket 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 

. . . . . . 



I engelska, matematik och svenska testas eleverna kontinuerligt genom olika diagnostiska 

tester samt med hjälp av nationella ämnesprov i årskurs 5. 

I skolans kvalitetsredovisning för år 2008 framkommer att samtliga elever i årskurs 2 

kan läsa. Resultaten från de nationella proven i svenska visar att de flesta eleverna uppfyller 

målen för läsförståelse med gott resultat. Av de få elever som genomförde de 

nationella proven i årskurs 5 år 2008 klarade samtliga delprov i svenska, 74 procent i 

matematik och 87 procent i engelska. 




måluppfyllelsen avseende kunskapsresultaten.


4 (15) 








X 

Motivering 







I Årstadskolan följer lärarna upp resultaten i engelska, matematik och svenska 

genom bland annat de nationella ämnesproven, diagnoser, olika tester och arbetsprover. 

I övriga ämnen finns exempel på att lärare följer upp vad eleverna 

arbetat med inom vissa ämnesområden, men det sker dock inte någon rutinmässig 

dokumentation av elevernas kunskapsutveckling. Enligt lärarna lägger skolan 

mycket fokus på engelska, matematik och svenska och detta förstärks i och 

med att kommunens politiker också lägger fokus på dessa tre ämnen. 












Rektorn menar att skolan nu håller på att ta fram rutiner för lärarna så att ett 

systematiskt uppföljnings- och utvärderingsarbete avseende elevernas kunskapsutveckling 

ska kunna ske. Som stöd för detta ska ett webbaserat verktyg 

(Unikum) för individuell utvecklingsplan användas. 

Skolinspektionen bedömer att elevernas kunskapsutveckling måste följas upp 

och utvärderas på ett bättre sätt i samtliga ämnen.


5 (15) 






X 

Motivering 




Lärarna på Årstadskolan har utvecklingssamtal minst en gång per termin. Inför 

utvecklingssamtalen ges eleverna möjlighet att själva genomföra en utvärdering 

av deras kunskapsutveckling i alla ämnen. Det framkommer dock från både 

elever och lärare att den informationen som ges i samband med utvecklingssamtalet 

främst är inriktad mot ämnena engelska, matematik och svenska samt den 

sociala utvecklingen. I övriga ämnen är, enligt intervjuer och dokumentanalyser, 

informationen inte lika tydlig och mot bakgrund av Skolinspektionens bedömning 

i avsnittet 1.2.1 ställer sig Skolinspektionen dessutom tveksam till om utvecklingssamtalen 

alltid håller god kvalitet. 

Skolinspektionen bedömer att information om elevernas kunskapsutveckling 

måste ske i flera ämnen utifrån styrdokumentens krav. 





X 

Motivering 





I Årstadskolan upprättas individuella utvecklingsplaner för varje elev. Eleverna 

upplever inte dessa dokument som ett aktivt redskap i det dagliga arbetet. De 

menar att planerna framför allt är synliga i och med utvecklingssamtalet. Detta 

instämmer inte lärarna i. Planerna varierar i kvalitet. Det finns planer som inte 

innehåller framåtsyftande mål kopplade till läroplanen och kursplanerna. Det 

finns vidare planer som inte beskriver vilka insatser som behövs för att eleven 

ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen 

och kursplanerna. 



målen. Det är också viktigt att skolan klargör för eleverna att de har en


6 (15) 

individuell utvecklingsplan och syftet med densamma. 

I sammanhanget vill Skolinspektionen uppmärksamma skolan på att från och 

med den 15 juli 2008 har bestämmelsen i grundskoleförordningen om individuell 

utvecklingsplan bland annat ändrats på så sätt att en sådan plan inte enbart 

ska vara framåtsyftande. Den ska innehålla omdömen om elevens kunskapsutveckling 


till elevernas ålder och förutsättningar. Det är rektorn som beslutar om 

den närmare utformningen. Planen får också innehålla annan information om 

elevens skolgång om rektorn beslutar detta. Se även Skolverkets allmänna råd 

om den individuella utvecklingsplanen. 








X 





X 




utbildning. 




X 





X


7 (15) 

Motivering 













Elevernas möjlighet till inflytande över det egna lärandet varierar beroende av 

vilken lärare och ämne de har. Enligt eleverna är det enbart lärarna som planerar 

verksamheten. Eleverna uppger att det under lektionerna är sällsynt att de har 

inflytande över vad som ska göras och hur det ska göras. Deras inflytande begränsas 

till när arbetet ska genomföras. Vissa av eleverna anser dock att de får 

vara med och planera hur vissa av målen från de individuella utvecklingsplanerna 

ska genomföras. Någon lärare uttryckte att eleverna vid något tillfälle fått 

vara med och påverka hur de ska arbeta. Andra lärare uttryckte en viss förståelse 

för elevernas upplevelser. 

Skolinspektionen bedömer att skolan bör utveckla formerna för elevernas inflytande 

över det egna lärandet. 






X 






X 






X


8 (15) 








X 

Motivering 




Vid intervjuer med elever och vid iakttagelser framkom att det i många klassrum 

förekommer arbetsformer och arbetssätt som är desamma för alla eleverna i 

gruppen. Alla elever utgår från den planering som lärare gjort, som oftast antecknats 

på tavlan. Inom vissa ämnen sker en viss anpassning av innehållet utifrån 

elevernas förutsättningar genom att eleverna använder sig av skilda arbetsböcker. 

Skolinspektionen bedömer att Årstadskolan i högre utsträckning bör arbeta för 

att anpassa undervisningen till och finna former för att utmana elevernas lärande 

mot kursplanernas mål att sträva mot. 





X 

Motivering 


Inspektörernas intryck är att skolans lärare aktivt arbetar med att tillse att elever 

i behov av särskilt stöd får det. Personalen uttrycker dock en stor oro över att 

deras arbete inte alltid räcker till och vissa menar att det finns elever på skolan 

som inte får sitt särskilda stödbehov tillgodosett. 

Eftersom barns och elevers rätt till utbildningen och därmed också rätt till särskilt 

stöd är ovillkorlig måste en skola alltid fundera över man kan nå bättre 

resultat. Eftersom det finns en oro bland skolans lärare över huruvida elever i 

behov av särskilt stöd erhåller detta i tillräcklig utsträckning bedömer Skolinspektionen 

att skolan måste utreda om skolans arbete för elever i behov av särskilt 

stöd uppfyller skollagens krav.


9 (15) 






X 





trygg miljö. 







X 





X 





X 

Motivering 














10 (15) 

Årstadskolan har en likabehandlingsplan som är inaktuell, det vill säga den är 

äldre än ett år. Dessutom är planen alltför allmänt formulerad och där finns inte 

en aktuell kartläggning av skolans behov och inga planerade åtgärder för året 

finns redovisade. 







(2008:567). 



















X 

Motivering 



skolåret. 

Eleverna i årskurser 1–5 vid Årstadskolan erbjuds inte undervisning i ämnet 



att uppnå för årskurs 5 före utgången av årskurs 5.


11 (15) 

Skolinspektionen bedömer att eleverna vid Årstadskolan inte ges förutsättningar 








X 

Motivering 







Enligt lärarna genomförs inte elevens val på ett systematiskt sätt. Eleverna känner 

inte till om de har elevens val och det är inte synligt på deras schema. 


elevens val. Skolan bör tillsammans med Söderskolan diskutera formerna 







X 






X


12 (15) 








X 





X 








X 





X 






X


13 (15) 









X 

Motivering 







resultat. 





















Årstadskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan. För att 




av skolan. De skolor som deltar i försöket ska bl.a. ha tillfredsstäl-


14 (15) 

lande kvalitetssäkringssystem där problem upptäcks och kan åtgärdas i tid. Det 












X 

Motivering 













Tidigare har skolorna som ingår i Söderområdet upprättat en gemensam kvalitetsredovisning. 

Det var då svårt att urskilja de olika skolornas förutsättningar, 

arbetet i verksamheten, måluppfyllelse och åtgärder. Skolan har nu upprättat en 

egen kvalitetsredovisning för år 2008. I redovisningen framträder skolan på ett 

mycket tydligare sätt än tidigare, men fortfarande är redovisningen begränsad 

när det gäller skolans förutsättningar, arbetet i verksamheten och måluppfyllelse 

i fler ämnen än engelska, matematik och svenska. 

Skolinspektionen bedömer trots detta att skolan inför kommande kvalitetsredovisningar 

tydligare kan redovisa skolans förutsättningar, arbetet i verksamheten 

och måluppfyllelse i fler ämnen än engelska, matematik och svenska. Se vidare 

Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning. 





som avser 2009.


15 (15) 


Erik Bergeå 

Lena von Platen


Älvsereds och Fagereds skolor 

Dnr 43-SV2008:535 

Regelbunden tillsyn i Älvsereds och Fagereds skolor 



Inledning 

Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falkenbergs kommun och besökt Älvsereds 

och Fagereds skolor den 22 oktober 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka 










den 13 juni 2009. 



Underlag 

Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och skolorna, 

dels den information som samlats in under besöket. I Älvsereds och Fagereds 

skolor intervjuades rektorn, lärare och elever. Även annan information om kommunen 

och skolorna från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad 



rapporten. 

Tabell 1: Antal elever på Älvseredsskolan 


Beskrivning av skolorna 

Antal elever 


Grundskola 31 



2 (14) 

Tabell 2: Antal elever på Fageredsskolan 


Antal elever 


Grundskola 47 


Älvseredsskolan och Fageredsskolan tillhör Ullaredsområdet i Falkenbergs kommun. 

Detta område är det geografiskt största i kommunen och omfattar förutom skolorna 

ovan även Ätranskolan, Okome skola samt Apelskolan. Samtliga skolor har nära till 

sjöar och skog och naturen används flitigt i skolornas verksamhet. 

Båda skolorna deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan.


3 (14) 

Bedömningar 




1 Kunskaper 

Inom detta granskningsområde behandlas skolornas kunskapsresultat och arbetet för 

att varje elev ska nå de nationella målen för lärandet uttryckta i läroplan och kursplaner. 

Vidare granskas vilka förutsättningar skolorna ger för att eleverna ska nå målen. 




Riket 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 



. . . . . . 




Riket 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 



. . . . . . 





i förhållande till kursplanernas mål att uppnå i årskurs 5 saknas dock. Resultaten vid 

nationella ämnesprov i årskurs 5 år 2007 visar att en majoritet av eleverna når kravnivån 

för samtliga resultat. 


mål att uppnå i årskurs 5 saknas dock. Eftersom skolorna inte gör någon uppföljning av 

i vilken mån eleverna når mål att uppnå i årskurs 5 kan Skolinspektionen inte bedöma 

måluppfyllelsen avseende kunskapsresultaten.


4 (14) 








X 

Motivering 







Vid Älvsereds och Fagereds skolor följs elevernas kunskapsutveckling, i relation 

till nationella mål, kontinuerligt upp i svenska, engelska och matematik. Skolorna 

använder sig bland annat av de nationella ämnesproven i dessa ämnen som 

ett led i utvärderingen av elevernas kunskapsutveckling. Vid samtal med lärare 

och elever framkommer att lärarna även har ett fungerande system och rutiner 

för att göra uppföljningar och utvärderingar av elevernas kunskapsutveckling i 

samtliga ämnen i årskurs 5. Vid intervjuer med rektorn och lärarna framkommer 

att skolorna behöver se över sina rutiner för den fortlöpande uppföljningen och 

utvärderingen av elevernas kunskapsutveckling som ska ske under hela 

skoltiden i samtliga ämnen. Den uppföljning och utvärdering som lärarna ska 

göra av varje elevs kunskapsutveckling är en förutsättning för att skolornas samlade 

resultat ska kunna utvärderas och följas upp. Se vidare i avsnitt 3.4 i denna 

rapport. 

Skolinspektionen ser positivt på att skolorna följer upp och utvärderar elevernas 


fortsätta utveckla sina rutiner så att uppföljningen och utvärderingen kan ske 

fortlöpande över hela skoltiden. 





X 


Motivering 



sociala utveckling bäst kan stödjas.


5 (14) 




kvalitet. 





X 

Motivering 





Varje elev vid Älvsereds och Fagereds skolor har en individuell utvecklingsplan 

och dessa upprättas vid utvecklingssamtalet. Planen innehåller flertalet av 

grundskolans ämnen men är oftast fokuserad på kunskapsutvecklingen i svenska, 

engelska och matematik samt elevens sociala utveckling. Vid besök i verksamheterna 

ser inspektörerna att underlaget i elevernas IUP pärmar skiljer mellan 

olika lärare. 


kommunens samtliga skolor fattats. Vid intervjuer med lärare ställer de sig positiva 

till detta då de ser en möjlighet att då tydligare kunna visa på elevernas 

kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen. 

Skolinspektionen bedömer att skolorna bör se över sina rutiner för hur de individuella 

utvecklingsplanerna hanteras så att de blir ett redskap för att nå de 

nationella målen. 

I sammanhanget vill Skolinspektionen uppmärksamma skolorna på att från och 

med den 15 juli 2008 har bestämmelsen i grundskoleförordningen om individuell 

utvecklingsplan bland annat ändrats på så sätt att en sådan plan inte enbart 

ska vara framåtsyftande. Den ska innehålla omdömen om elevens kunskapsutveckling 


till elevernas ålder och förutsättningar. Det är rektorn som beslutar om 

den närmare utformningen. Planen får också innehålla annan information om 

elevens skolgång om rektorn beslutar detta. Se även Skolverkets allmänna råd 

om den individuella utvecklingsplanen.


6 (14) 







X 





utbildning. 



X 






X 

Motivering 













Eleverna vid Älvsereds och Fagereds skolor har regelbundna klassråd och elevråd 

och berättar vid intervju att de tycker att de kan vara med och påverka t.ex. 

inköp till skolgården. 

Intervjuer och lektionsbesök visar att eleverna har relativt god kunskap om att 

det finns mål att uppnå i samtliga ämnen men deras möjlighet att påverka sitt


7 (14) 

eget lärande varierar mellan lärare och ämne. 

Skolinspektionens bedömning är att skolorna bör arbeta för att successivt ge 

eleverna ett allt större inflytande över det egna lärandet. 





X 


1.4.4 De som arbetar i skolorna samverkar inom och mellan verksamheterna för att stödja 




X 







X 



1.5.1 Skolornas undervisning anpassas till varje elevs behov, förutsättningar, erfarenheter 




X 






X 

Motivering 


Vidare ska eleven ha studiehandledning på sitt modersmål om eleven behöver 

det.


8 (14) 

Älvsereds och Fagereds skolor har rutiner för att upptäcka elever i behov av 

särskilda stödåtgärder i svenska, engelska och matematik. Elever i behov av 

särskilda stödåtgärder i skolornas övriga ämnen får enligt intervjuer med lärarna 

sällan detta stöd. Intervjuer med lärare visar vidare att de inte tycker att tiden 

räcker till för att ge alla elever i behov av särskilt stöd det stöd de har rätt till. 

Vid varje skola finns en specialpedagog som arbetar handledande med lärarna 

och i vissa fall direkt med eleverna enskilt eller i grupp. 

Intervjuer med lärare och rektor visar också att det vid Fageredsskolan finns 

elever i behov av studiehandledning på modersmålet men som inte får detta. 

Skolinspektionens bedömning är att skolorna inte erbjuder eleverna det särskilda 

stöd i samtliga ämnen som de har rätt samt att Fageredsskolan inte erbjuder 

studiehandledning på modersmålet till elever som behöver detta. 





X 



Inom detta granskningsområde behandlas skolornas arbete för att påverka och stimulera 

eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma 

till uttryck i vardaglig handling. 



2.1.1 Skolorna utgör en trygg miljö som är inriktad på lärande. 




X 

2.1.2 Skolorna och lärarna bedriver ett aktivt värdegrundsarbete. 



X 


2.1.3 Skolorna har upprättat en likabehandlingsplan i enlighet med författningarna. 




X


9 (14) 

Motivering 













Vid inspektionstillfället har Ullaredsområdet, där Älvsereds och Fagereds skolor 

ingår, en gemensam likabehandlingsplan som gäller för läsåret 2006/07, någon 

reviderad upplaga för år 2008 finns inte klar vid inspektionstillfället. Ett av kraven 

enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling 

är att varje verksamhet årligen ska följas upp och ses över under medverkan 

av barnen eller eleverna. Varje verksamhet ska dessutom göra en aktuell kartläggning 

där de olika verksamheternas behov och rutiner tydliggörs, även i detta 

arbete ska barnen eller eleverna vara delaktiga. 







(2008:567). 









10 (14) 



ledning och personal och hur skolorna följer de nationella bestämmelserna som omfattar 


ansvarstagande för skolornas målinriktning och myndighetsutövning samt hur 

skolornas kvalitetsarbete fungerar för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen. 







X 

Motivering 



skolåret. 

Eleverna i årskurser 1–5 vid Fageredsskolan erbjuds inte undervisning i ämnet 




Skolinspektionen bedömer att eleverna vid Fageredsskolan inte ges förutsättningar 



3.1.2 Skolorna erbjuder eleverna språkval, elevens val samt modersmålsundervisning i 





X 

Motivering 







Intervjuer med elever, personal och rektorer visar att vare sig vid Älvseredsskolan 

eller vid Apelskolan, som är den skola som flertalet av eleverna vid Älvse-


11 (14) 

redsskolan fortsätter till i årskurs 6, anordnar elevens val. 

Skolinspektionen bedömer att elevens val inte anordnas vid Älvseredsskolan 

vilket måste åtgärdas. Skolan bör tillsammans med Apelskolan diskutera formerna 


3.1.3 Skolorna anordnar undervisning i svenska som andraspråk i enlighet med 




X 






X 




3.2.1 Skolornas pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i huvudsak 

bedriver. 



X 





X 








X 

Åtgärder behövs


12 (14) 





X 





X 




3.4.1 Skolorna bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete, det vill säga planerar, följer upp 






X 

Motivering 







resultat. 

Skolorna liksom övriga grundskolor i kommunen saknar ett systematiskt kartläggningsarbete 

avseende skolornas förutsättningar. Därmed saknar skolorna en 




(individnivå) i årskurs 5. Skolan har därmed underlag för att utvärdera 

kunskapsresultaten på skolnivå avseende årskurs 5. Skolan gör dock inte detta. 

Därav bedriver skolorna inte ett arbete för att skapa en förståelse för varför resultaten 


Skolorna deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan. För att få 

delta i försöksverksamheten ska kommuner och deltagande skolor uppfylla 


krav som redan ställs på kommuner och skolor inom ramen för mål- och resul-


13 (14) 

tatstyrningen av skolan. De skolor som deltar i försöket ska bl.a. ha tillfredsställande 


är därför anmärkningsvärt att skolorna inte systematiskt följer upp och utvärderar 

skolans resultat (skolnivå). 



måluppfyllelsen i samtliga ämnen analyseras på skolnivå. 






X 

Motivering 













Skolorna har upprättat en skriftlig kvalitetsredovisning avseende läsåret 

2007/08. Befintlig kvalitetsredovisning saknar redovisning och uppföljning av 

kunskapsresultaten i relation till nationella mål att uppnå i årskurs 5. Utvärderingen 

av likabehandlingsplanen som ska ingå i en verksamhets kvalitetsredovisning 

saknas. 

Skolinspektionen bedömer att skolorna måste utveckla innehållet i kvalitetsredovisningen 

så att den tydligare redovisar kunskapsresultat i årskurs 5 i fler 

ämnen. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning. 





som avser 2009.


14 (14) 


Karin Widlund 

Anna Wide


Ätranskolan 

Dnr 43-SV2008:535 

Regelbunden tillsyn i Ätranskolan 



Inledning 

Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falkenbergs kommun och besökt Ätranskolan 











den 13 juni 2009. 



Underlag 

Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Ätranskolan, 

dels den information som samlats in under besöket. I Ätranskolan intervjuades 

rektorn, lärare och elever. Även annan information om kommunen och skolan 

från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat 

sätt, har använts. 


rapporten. 

Tabell 1: Antal elever på Ätranskolan 

Ätranskolan 


Antal elever 


Grundskola 76 



2 (14) 

Ätranskolan tillhör Ullaredsområdet i Falkenbergs kommun. Detta område ligger geografiskt 

längst bort ifrån centralorten Falkenberg och har ett vikande elevunderlag. De 

flesta eleverna vid skolan åker skolskjuts till och från skolan. 

Inom Ullaredsområdet finns skolor även i Okome, Älvsered, Fagered samt Ullared. 

Samtliga skolor har nära till sjöar och skog och naturen används flitigt i skolornas verksamhet. 

Ätranskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan.


3 (14) 

Bedömningar 




1 Kunskaper 






Ätranskolan 

Riket 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 



. . . . . . 





i förhållande till kursplanernas mål att uppnå i samtliga ämnen i årskurs 5 saknas dock. 

Resultaten vid nationella ämnesprov i årskurs 5 år 2007 visar att en majoritet av eleverna 

når kravnivån för samtliga ämnen. Sammanställning av resultaten från tidigare år 

finns inte. Skolan har dock utarbetat rutiner för att i framtiden sammanställa dessa 

resultat. 











X


4 (14) 

Motivering 







Vid Ätranskolan följs elevernas kunskapsutveckling, i relation till nationella 

mål, kontinuerligt upp i svenska, engelska och matematik. Skolan använder sig 

bland annat av de nationella ämnesproven i dessa ämnen som ett led i utvärderingen 


framkommer att lärarna har god kunskap om elevernas kunskapsutveckling i 

samtliga ämnen i årskurs 5 på individnivå. Dock framkommer vid intervjuer att 

skolan behöver se över sina rutiner för den fortlöpande uppföljningen och utvärderingen 

av elevernas kunskapsutveckling som ska ske under hela skoltiden 

i alla ämnen. I årskurserna 1–4 finns fortfarande ett fokus på engelska, matematik 

och svenska. Lärarna genomför ett visst analysarbete av elevernas kunskapsutveckling 

för att få en förståelse för varför resultaten ser ut som de gör på individnivå, 

men dock inte inom klassen. Den uppföljning och utvärdering som 


skolans samlade resultat ska kunna utvärderas och följas upp. Se vidare avsnitt 

3.4 i denna rapport. 

Skolinspektionen ser positivt på att skolan följer upp och utvärderar elevernas 


fortsätta att utveckla sina rutiner så att uppföljningen och utvärderingen kan 

ske fortlöpande under elevens skolgång. Se vidare i avsnitt 3.4.1. Skolinspektionen 

vill påpeka att från och med innevarande termin har grundskoleförordningens 

krav på den individuella utvecklingsplanen (IUP) skärpts så att den ska 

innehålla omdömen om elevernas kunskapsutveckling i varje ämne. 






X 

Motivering 







kvalitet.


5 (14) 





X 

Motivering 





Varje elev vid Ätranskolan har en individuell utvecklingsplan och dessa upprättas 

vid utvecklingssamtalet. Intervjuer med lärare och genomgång av IUP pärmar 

visar att innehållet i dessa kan se olika ut och skiljer mellan olika lärare. 

Planen är oftast fokuserad på kunskapsutvecklingen i svenska, engelska och 

matematik samt elevens sociala utveckling. 


kommunens samtliga skolor fattats. Vid intervjuer med lärare ställer de sig positiva 

till detta då de ser en möjlighet att då tydligare kunna visa på elevernas 

kunskapsresultat i förhållande till de nationella målen i samtliga ämnen. 


















X 

Åtgärder behövs


6 (14) 




utbildning. 



X 






X 

Motivering 













Eleverna vid Ätranskolan har regelbundna klassråd och elevråd och berättar vid 

intervju att de tycker att de kan vara med och påverka t.ex. inköp till skolgården. 

Intervjuer och lektionsbesök visar att eleverna har vag kunskap om att det finns 

nationella mål att uppnå i samtliga ämnen. Inspektörerna ser vid lektionsbesök 

att eleverna har möjlighet att vara med och påverka t.ex. redovisningssätt och i 

vilken ordning de ska utföra sina uppgifter. De är däremot inte med och diskuterar 

hur de bäst lär sig olika kunskapsavsnitt. Inspektörerna konstaterar vidare 

att elevernas möjlighet att påverka sitt eget lärande varierar mellan lärare och 

ämne. 







X 

Åtgärder behövs


7 (14) 





X 






X 








X 






X 

Motivering 


Enligt grundskoleförordning ska elever med annat modersmål än svenska ges 


Ätranskolan har rutiner för att upptäcka elever i behov av särskilda stödåtgärder 

i svenska, engelska och matematik. Elever i behov av särskilda stödåtgärder i 

skolans övriga ämnen får sällan detta stöd enligt lärarna. Intervjuer med lärare 

visar att de inte tycker att tiden räcker till för att ge alla elever i behov av särskilt 

stöd det stöd de har rätt till, de uppger att elevernas sociala behov tar mycket av 

deras tid. Intervjuer med lärare och rektor visar också att det vid Ätranskolan 

finns elever i behov av studiehandledning på modersmålet men som inte får 

detta. 

Skolinspektionens bedömning är att skolan inte erbjuder eleverna det särskilda 

stöd i samtliga ämnen som de har rätt till samt att skolan inte erbjuder studiehandledning 

på modersmålet till elever som behöver detta.


8 (14) 






X 

Motivering 


stödåtgärder utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilda stödåtgärder 

ska rektorn se till att åtgärdsprogram upprättas. Av programmet ska det 

framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas 

upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att 

delta när åtgärdsprogrammen upprättas. 

De åtgärdsprogram som upprättas är fokuserade på elevers stödbehov i ämnena 

matematik och svenska. En genomgång av åtgärdsprogrammen visar att det är 

vanligt att lärare och föräldrar kommer överens om vad som åligger föräldrarna 

att ta ansvar för i arbetet med att eleven ska nå de nationella målen. Inspektörerna 

vill påpeka att det är skolans uppdrag att ge eleverna möjlighet att nå de 

nationella målen i samtliga ämnen samt att ge föräldrarna information om detta 

arbete. 


av åtgärdsprogram. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 

2008:25) för arbete med åtgärdsprogram. 




uttryck i vardaglig handling. 






X 





X 

Åtgärder behövs


9 (14) 





X 

Motivering 













Vid inspektionstillfället har Ullaredsområdet, där Ätranskolan ingår, en gemensam 

likabehandlingsplan som gäller för läsåret 2006/07, någon reviderad upplaga 

för år 2008/09 finns inte klar vid inspektionstillfället. Ett av kraven enligt lagen 

om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling är att varje 

verksamhet årligen ska följas upp och ses över under medverkan av barnen eller 

eleverna. Varje verksamhet ska dessutom göra en aktuell kartläggning där de 

olika verksamheternas behov och rutiner tydliggörs, även i detta arbete ska barnen 

eller eleverna vara delaktiga. 







(2008:567). 









10 (14) 













X 

Motivering 



skolåret. 

Eleverna i årskurser 1–5 vid Ätranskolan erbjuds inte undervisning i ämnena 

hemoch konsumentkunskap och teknik på ett systematiskt och organiserat sätt 

förrän i årskurs 6. Det innebär att eleverna inte ges möjlighet att nå kursplanernas 


Skolinspektionen bedömer att eleverna vid Ätranskolan inte ges förutsättningar 

att nå målen före utgången av årskurs 5 i ämnena hemoch konsumentkunskap 

och teknik vilket måste åtgärdas. 






X 

Motivering 







Intervjuer med elever, personal och rektorer visar att vare sig vid Ätranskolan 

eller vid Apelskolan, som är den skola som flertalet av eleverna vid Ätranskolan 

fortsätter till i årskurs 6, anordnar elevens val.


11 (14) 

Skolinspektionen bedömer att elevens val inte anordnas vid Ätranskolan vilket 

måste åtgärdas. Skolan bör tillsammans med Apelskolan diskutera formerna för 

elevens val så att syftet med elevens val uppnås under elevens grundskoletid. 






X 

Motivering 




i svenska. 

Intervjuer med lärare och rektorn visar att det finns elever vid skolan som är i 

behov av undervisning i svenska som andraspråk. Undervisningen ges företrädesvis 

som stöd i svenska och kursplanen för svenska som andraspråk är inte 

styrande för undervisningen. Lektionerna anordnas inte heller på tid när resten 

av klassen har svenska utan eleverna lämnar lektioner i olika ämnen för att få 

stöd i svenska under denna tid. 


krav att svenska som andraspråk ska anordnas för berörda elever 

i stället för undervisning i svenska. 





X 





bedriver. 



X 

Åtgärder behövs


12 (14) 




X 









X 




X 






X 










X 

Motivering 





resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och till


13 (14) 


resultat. 






(individnivå) i årskurs 5. Dessutom har lärarna även kommit en bit på väg 

när det gäller den fortlöpande uppföljningen och utvärderingen i samtliga ämnen 

som ska ske under hela skoltiden. Därmed har rektorn underlag för att göra 

sammanställningar på skolnivå i årskurs 5, men sådana resultatsammanställningar 

görs inte. 







Ätranskolan deltar i försöksverksamheten med utbildning utan timplan. För att 






är därför bra att Ätranskolan systematiskt följer upp och utvärderar elevernas 

resultat i årskurs 5, men det är också viktigt att så sker i årskurserna 1–4. 


så att sambanden mellan förutsättningarna och arbetet i verksamheten analyseras 

samt att kunskapsresultaten analyseras på skolnivå i årskurs 5. 






X 

Motivering 






och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Arbetet med kvalitetsre-


14 (14) 

dovisning ska främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga 







Befintlig kvalitetsredovisning saknar redovisning och uppföljning av kunskapsresultaten 

i relation till nationella mål att uppnå i årskurs 5. Utvärderingen av 











Karin Widlund 

Hans Enckell


Falkenbergs gymnasieskola 

Dnr 43-SV2008:535 

Regelbunden tillsyn i Falkenbergs gymnasieskola 

Gymnasieskola 

Gymnasiesärskola 

Inledning 

Skolinspektionen har granskat verksamheten i Falkenbergs kommun och besökt Falkenbergs 

gymnasieskola den 7-9 oktober 2008. I slutet av denna rapport framgår vilka 





Information om den regelbundna tillsynen finns i separata material och på 

Skolinspektionens webbplats (www.skolinspektionen.se/Regelbunden tillsyn). 




den 13 juni 2009. 



Underlag 

Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från kommunen och Falkenbergs 

gymnasieskola, dels den information som samlats in under besöket. I Falkenbergs 

gymnasieskola intervjuades gymnasieledaren (som är chef för gymnasieskolan, 

gymnasiesärskolan och den kommunala vuxenutbildningen) rektorer, lärare, annan 

personal och föräldrar. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets 

nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har 

använts. 

Skolledningen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter 

i rapporten. 


Tabell 1: Antal elever på Falkenbergs gymnasieskola 

Falkenbergs gymnasieskola 

Antal elever 

Gymnasieskola 1 464 

Gymnasiesärskola 12 



2 (17) 

Falkenbergs gymnasieskola har 13 nationella program, individuella program och två 

specialutformade program samt gymnasiesärskola med specialutformade program. 

Skolan är centralt belägen i Falkenberg. Undervisningslokalerna består av flera olika 

byggnader. I huvudbyggnaden finns skolledningen och en stor del av verksamheten. 

Där finns bland annat skolans två resurscentra, ”English Resource Center” och ”Matematik-Resurs-Centret”, 

som ger stöd och extra hjälp för eleverna. 

Utöver ungdomsgymnasiet omfattar verksamheten även vuxenutbildning. Denna 

verksamhet bedöms i separat verksamhetsrapport och inte i denna skolrapport. Personalen 

är organiserad så att varje program bildar ett arbetslag bestående av såväl karaktärs- 

som kärnämneslärare. Kärnämneslärare har oftast sin undervisning på två eller 

flera program. 

Ledningen av skolan består av en chef benämnd gymnasieledare, fem programansvariga 

rektorer samt en controller. En av rektorerna har förutom ansvar för några gymnasieprogram 

även ansvar för gymnasiesärskolan samt särvux som ingår i kommunens 

vuxenutbildning. Under år 2008 har det skett förändringar inom ledningsgruppen 

bland annat med en ny chef (gymnasieledare) och två rektorer som slutat och ersatts av 

nya. Gymnasiechefen arbetar vid tiden för inspektionen tillfälligtvis även deltid som 

förvaltningschef med ansvar för gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor.


3 (17) 

1 Kunskaper 

Bedömningar 





Tabell 2: Resultat för elever i gymnasieskolans årskurs tre 

Barn- och fritidsprogrammet 

(BF) 

Genomsnittlig betygspoäng 


behörighet till 

universitets- och högskolestudier 

Byggprogrammet (BP) 





Elprogrammet (EC) 





Falkenbergs gymnasieskola Kommungrupp 

Riket 

Fristående 

skolor 

Kommunala 

skolor 

2004 2005 2006 2007 2008 2008 2008 2008 

11,7 11,5 12,8 11,7 13,1 12,5 14,4 12,7 

69 68 81 87 71 82 93 84 

12 13,1 11,7 12,3 13,1 12,5 11,7 12,3 

94 91 .. 94 94 95 85 92 

12,5 12,2 12,2 11,6 12,8 12,1 12,0 12,2 

.. 96 95 100 95 90 78 89 

1 

Uppgifter baserade på samtliga kommunala skolor i kommungruppen


4 (17) 

Estetiska programmet 

(ES) 





Fordonsprogrammet 

(FP) 





Handels- och administrationsprogrammet 

(HP) 





Hotell- och restaurangprogrammet 

(HR) 





Industriprogrammet 

(IP) 





Livsmedelsprogrammet 

(LP) 

14,3 15,2 16,2 13,8 16,2 14,8 15,1 14,9 

83 88 100 77 100 93 91 91 

11,0 12,0 11,4 11,7 11,6 11,9 11,7 11,6 

.. .. .. 86 91 86 85 83 

13,2 14,2 13,2 11,9 11,3 13,1 12,9 12,8 

.. 100 .. .. .. 85 84 82 

13,4 13,8 13,9 13,8 12,9 12,8 12,9 12,8 

100 100 86 96 83 91 88 84 

12,3 .. .. .. 12,0 11,8 14,7 11,7 

.. .. .. .. .. 81 93 78


5 (17) 





Medieprogrammet 

(MP) 





Naturvetenskapsprogrammet 

(NV) 





Omvårdnadsprogrammet 

(OP) 





Samhällsvetenskapsprogrammet 

(SP) 





Teknikprogrammet 

(TE) 


14,5 13,7 12,3 12,3 13,2 12,5 .. 12,9 

.. 100 91 .. 93 90 .. 87 

13,1 12,5 13,2 13,6 12,6 13,7 13,2 13,5 

85 82 94 81 94 89 84 87 

16,5 16,6 15,8 15,8 16,2 16,0 16,6 16,2 

97 96 93 93 100 97 95 96 

14,0 .. .. 13,6 13,6 13,4 13,5 13,1 

.. .. .. .. .. 88 89 86 

15,0 15,2 14,4 14,9 15,1 14,4 15,1 14,7 

97 97 89 94 98 91 91 92 

12,3 15,0 12,4 13,7 13,6 13,8 13,7 14,0


6 (17) 




100 95 67 92 88 90 89 90 

Specialutformade 

program 


. . 15,2 15,0 13,3 .. . 14,4 




. . 100 .. .. 95 . 91 

Totalt 


13,9 14,2 14,1 13,8 14,1 13,8 14,2 14,0 




91 92 89 91 91 90 88 90 





Skolans kunskapsresultat i de ovan angivna variablerna ligger med vissa undantag i 

nivå med riksgenomsnittets. Samtidigt visar sammanställningen att resultaten varierar 

mellan olika år både när det gäller genomsnittlig betygspoäng och andel elever med 

grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier. Andelen elever med 

grundläggande behörighet har ökat på flertalet program år 2008 i jämförelse med 2007. 

Även den genomsnittliga betygspoängen har ökat och ligger oftast över eller i nivå med 

riksgenomsnittet. 

Tillgänglig statistik visar samtidigt att andelen elever som fullföljer utbildningen inom 

fyra år är lägre eller betydligt lägre på skolan (70,2 procent läsåret 2007/08 och 65,8 procent 

läsåret 2006/07) än i riket (76,4 procent 2007/08 och 76,2 procent 2006/07). Här är 

det också avvikelser i jämförelse med riksgenomsnittet med lägre resultat för män och 

elever med utländsk bakgrund. 

Skolinspektionen bedömer att skolan på ett mera strukturerat sätt bör använda den 

tillgängliga statistiken som en av utgångspunkterna i det systematiska kvalitetsarbetet 

och ur denna statistik identifiera de faktorer som är i behov av åtgärder i syfte att förbättra 

måluppfyllelsen för eleverna.


7 (17) 




kurser/ämnesområden i förhållande till styrdokumentens krav. 

Skolform 

Gymnasieskola 




X 


X 

Motivering 

Läraren ska fortlöpande ge varje elev information om elevens utvecklingsbehov 

och framgångar i studierna. Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar 

mot uppställda mål. För att en skola ska utvecklas måste den fortlöpande 

ifrågasätta sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och 

pröva nya metoder. 

Av intervjuer med elever, lärare och skolledning samt studier av dokumentation 

från skolan framgår att gymnasieskolan inte följer upp metoder och resultat på 

ett systematiskt sätt. 

Skolinspektionen bedömer att gymnasieskolan bättre bör följa upp elevernas 

resultat i samtliga kurser för att undervisningsmål och metoder prövas mot resultaten. 

Se vidare avsnitt 3.4 Kvalitetsarbete. 

1.2.2 Varje elev ges minst en gång per termin ett utvecklingssamtal där man med den 

individuella studieplanen som grund ger en samlad information om elevens kunskapsutveckling 

och studiesituation/skolsituation. 

Skolform 

Gymnasieskola 




X 

X 

Åtgärder behövs


8 (17) 



1.3.1 Lärarna använder resultaten från de nationella kursproven för att bedöma elevers 


Skolform 

Gymnasieskola 




(Ej relevant) 


X 

Motivering 

Enligt gymnasieförordningen ska lärarna inför betygssättningen i kärnämnena 

svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik använda sig av nationellt 

fastställda prov. Nationellt fastställda prov ska också användas i den 

avslutande gemensamma karaktärsämneskursen i engelska och matematik. 

Även i övrigt bör lärarna använda nationellt fastställda prov som ett hjälpmedel 

för att bedömningsgrunderna ska bli så enhetliga som möjligt över landet. 

Lärarna vid gymnasieskolan använder på ett systematiskt sätt nationellt fastställda 

prov som ett hjälpmedel för att betygssättningen ska bli likvärdig. Intervjuer 

och dokumentstudier visar dock att skolan inte gör övergripande analyser 

av nationella prov jämfört med betygsresultat. 

Skolinspektionen bedömer att skolan inte sammanställer och tar till vara på de 

möjligheter till en rättsäker bedömning och betygssättning som de nationella 

proven ger. 

1.3.2 Lärarna utgår vid bedömning och betygssättning från de nationella målen i 


Skolform 

Gymnasieskola 




X 


X 

Motivering 

Enligt Skolverkets allmänna råd om det lokala arbetet med tillämpningen av 

nationella mål och betygskriterier (SKOLFS 2004:23) är det viktigt att det förs 

diskussioner om de lokala tolkningarna av kursplaner och betygskriterier mellan 

lärare i olika program, årskurser och skolor, både för att inspirera och lära av 

varandra och för att skapa likvärdiga förutsättningar för undervisningen och 

bedömningen av elever i skolan. Rektor ansvarar för att sådana diskussioner 

kommer till stånd.


9 (17) 

Enligt intervjuerna med lärare och skolledning förekommer sådana diskussioner 

i begränsad omfattning vid skolan. Skolledningen tar inte sådana initiativ och 

gör endast i begränsad utsträckning betygssammanställningar som är gemensamma 

för skolan. 

Skolinspektionen bedömer att skolan bör förbättra sina rutiner för att säkerställa 

en rättvis och likvärdig betygssättning. 

1.3.3 Betyg sätts och utfärdas, intyg och studieomdömen utfärdas samt betygskatalog 

förs enligt författningarnas krav. 

Skolform 

Gymnasieskola 




X 

X 




1.4.1 Läroplanens strävansmål, programmålen och kursplanernas mål anger inriktningen 

för skolans utbildning. 

Skolform 

Gymnasieskola 




X 

X 


1.4.2 Eleverna har inflytande över hur deras utbildning utformas och ges möjlighet att 

kunna påverka, vara delaktiga och ta ansvar. 

Skolform 

Gymnasieskola 




X 

X 

Åtgärder behövs


10 (17) 

1.4.3 Skolan strävar mot att varje elev utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och en 

förmåga att utvärdera sitt eget lärande. Eleverna i gymnasiesärskolan utvecklar sin 

självkännedom och sin förmåga till individuell studieplanering. 

Skolform 

Gymnasieskola 




X 

X 


1.4.4 De som arbetar i skolan samverkar inom och mellan verksamheterna och med det 

omgivande samhället för att göra skolan till en god miljö för elevernas utveckling 

och lärande. 

Skolform 

Gymnasieskola 




X 

X 




1.5.1 Skolans undervisning anpassas till den enskilde elevens behov, förutsättningar, 


Skolform 

Gymnasieskola 




X 

X 


1.5.2 Särskilt stöd ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. 

Skolform 

Gymnasieskola 




X 

X 

Åtgärder behövs


11 (17) 

1.5.3 Vid behov av särskilda stödåtgärder utarbetas alltid åtgärdsprogram som 

uppfyller författningarnas krav. 

Skolform 

Gymnasieskola 




X 

X 


1.5.4 Skolans individuella program förbereder först och främst eleven för studier på ett 

nationellt eller specialutformat program och följer en fastställd plan. 

Skolform 

Gymnasieskola 



X 





uttryck i vardaglig handling. 




Skolform 

Gymnasieskola 




X 

X 



Skolform 

Gymnasieskola 




X 

X 

Åtgärder behövs


12 (17) 


Skolform 

Gymnasieskola 





X 

X 

Motivering 













Intervjuer och dokumentstudier visar att Falkenbergs gymnasieskola bedriver 

ett arbete för att främja människors lika värde och att förebygga och förhindra 

trakasserier och annan kränkande behandling. Den likabehandlingsplan som 

skolan har redovisar ett antal åtgärder för läsåret 2007/08 samtidigt som kartläggningen 

av verksamheternas behov inte bygger på det vidare begrepp som 

lagen innebär. Skolans plan utgår dels från generella skrivningar i lagen och från 

skolans tidigare arbete med mobbning och kränkande behandling. Enligt skolledningen 

pågår ett arbete med att utveckla likabehandlingsplanen. 







(2008:567). 






regleras i förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet


13 (17) 










3.1.1 Varje elev erbjuds det garanterade antalet undervisningstimmar och den erbjudna 

undervisningstiden kan redovisas. 

Skolform 

Gymnasieskola 




X 

X 


3.1.2 Skolan erbjuder eleverna valmöjligheter i enlighet med författningarna. 

Skolform 

Gymnasieskola 




X 

X 


3.1.3 Skolans specialutformade program uppfyller författningarnas krav. 

Skolform 

Gymnasieskola 




X 

X 


3.1.4 Skolans lokala kurser uppfyller författningarnas krav. 

Skolform 

Gymnasieskola 




X 

X 

Åtgärder behövs


14 (17) 

3.1.5 Skolans lokala inriktningar uppfyller författningarnas krav. 

Skolform 

Gymnasieskola 



X 


3.1.6 Skolan erbjuder eleverna studie- och yrkesorientering och förberedelse för arbete, 

boende och fritid i vuxenlivet. 

Skolform 

Gymnasieskola 




X 

X 


3.1.7 Utbildningen är avgiftsfri för eleverna med undantag för vissa hjälpmedel eller 

enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. 

Skolform 

Gymnasieskola 




X 

X 


3.1.8 Ungdomar tas emot i enlighet med författningarna. 

Skolform 




X 


3.1.9 Kommunen erbjuder elever inom gymnasiesärskolan ett urval av olika program och 

antalet platser på programmen anpassas med hänsyn till elevernas önskemål. 

Skolform 




X 

Åtgärder behövs


15 (17) 



3.2.1 Skolans lärare/pedagogiska personal har utbildning för den undervisning de i 


Skolform 

Gymnasieskola 




X 

X 



Skolform 

Gymnasieskola 




X 

X 




3.3.1 Rektor håller sig förtrogen med det dagliga arbetet och tar som pedagogisk ledare 

det övergripande ansvaret för att utbildningen/verksamheten inriktas på att nå de 

nationella målen. 

Skolform 

Gymnasieskola 




X 

X 


3.3.2 Rektor fattar beslut enligt bestämmelserna. 

Skolform 

Gymnasieskola 




X 

X 

Åtgärder behövs


16 (17) 





åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. 

Skolform 

Gymnasieskola 





X 

X 

Motivering 


uppställda mål. För att en skola ska utvecklas måste den fortlöpande ifrågasätta 

sina undervisningsmål och arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya 

metoder. Rektor har ansvar för att verksamhetens resultat följs upp och utvärderas 

i förhållande till de nationella målen. 

Falkenbergs gymnasieskola saknar ett systematiskt kvalitetsarbete. Viss utvärdering 

görs av enskilda lärare och ibland görs det även på programnivå. Enligt 

redovisad dokumentation tar också arbetslag fram verksamhetsberättelser för 

det gångna läsåret, men uppföljning och utvärdering är inte en tydlig utgångspunkt 

för planerade åtgärder och förändringar i organisation eller undervisning. 

Av intervjuer med elever, lärare och skolledning samt studier av dokumentation 

från skolan framgår att rektorerna inte tar ansvar för att metoder och resultat 

följs upp på ett systematiskt sätt. 

Skolinspektionen bedömer att skolan måste förbättra sitt kvalitetsarbete och 

göra tydligare kopplingar mellan nationella mål och resultat samt att den årliga 

utvärderingen måste samordnas och systematiseras. Rektorerna bör i högre grad 

ta ansvar för att verksamhetens resultat följs upp och utvärderas i förhållande 

till de nationella målen. 


krav. 

Skolform 

Gymnasieskola 





X 

X 

Motivering 

Enligt förordningen om kvalitetsredovisning ska arbetet med kvalitetsredovisning 

främja skolornas kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga 

utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningen syftar även till att ge


17 (17) 

information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Vidare ska kvalitetsredovisningen 

innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen 

för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan 


Den kvalitetsredovisning som skolan redovisat har karaktären av en verksamhetsberättelse 

vilket den också benämns som. Verksamhetsberättelsen för Falkenbergs 

gymnasieskola 2007 utgår i stor utsträckning från kommunens prioriterade 

mål. Bland annat saknas en samlad bedömning av måluppfyllelsen. Skolan 

saknar också en tydlig koppling mellan kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning. 

Det blir därför svårt att knyta ihop mål – resultat – analys med konkreta 

åtgärder, så att en bedömning av skolans måluppfyllelse synliggörs. Redovisning 

och analys av gymnasiesärskolans verksamhet saknas i verksamhetsberättelsen. 

Enligt skolledningen pågår ett arbete med att utveckla skolans kvalitetsredovisning. 

Skolinspektionen bedömer att kvalitetsredovisningen inte uppfyller förordningens 

krav. Se vidare Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:18) om kvalitetsredovisning. 







Hans Enckell 

Karin Widlund

Skollagen (1985:1100) 

Läroplan för förskola, Lpfö 98 

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94 

Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94 

Grundskoleförordningen (1994:1194) 

Särskoleförordningen (1995:206) 

Förordning (1996:1206) om fristående skolor 

Gymnasieförordningen (1992:394) 

Förordning (1994:741) om gymnasiesärskolan 

Förordning (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning 

Förordning (1992:736) om vuxenutbildning för utvecklingsstörda 

Förordning (1994:895) om svenskundervisning för invandrare 

Förordning (2001:976) om utbildning, förskoleverksamhet och 

skolbarnsomsorg för asylsökande barn m.fl. 

Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet 

Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och 

annan kränkande behandling av barn och elever 

Förordning (2006:1083) om barn och elevers deltagande 

i arbetet med en likabehandlingsplan

PDF-fil, öppnas i nytt fönster - Skolinspektionen

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

PDF-fil, öppnas i nytt fönster - Skolinspektionen

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?