Kommunal politisk styrning i förändring - Göteborgs universitet

spa.gu.se

Kommunal politisk styrning i förändring - Göteborgs universitet

4.1.6 KOMMUNAL POLITISK STYRNING I FÖRÄNDRING.

GOVERNANCE, POLICYFÖRÄNDRING OCH HÅLLBAR UT-

VECKLING.

ERIK HYSING OCH JAN OLSSON

Kommunal politik och förvaltning måste förstås som en del av ett komplext

landskap av samhällsstyrning där den kommunala nivån är sammanflätad med

andra beslutsnivåer (från lokal till global) men också involverar aktörer från

privata näringslivet och frivilligorganisationer i skapandet och genomförandet

av kommunala beslut och policys. Detta mer komplexa synsätt på styrning inbegriper

förändringar inom den kommunala organisationen, exempelvis att

centrala välfärdstjänster inom skola, vård och omsorg bedrivs av privata aktörer,

att kommunala organisationer tar efter företags sätt att organisera och

styra (till exempel mål- och resultatstyrning) samt att vi ser en ökad användning

av ”mjuka” styrmedel (information och rådgivning) och samarbete med

olika aktörer i samhället. Denna utveckling brukar benämnas governance (eller

interaktiv samhällsstyrning) och utgör en viktig förutsättning för att kunna

förstå och förklara politikens skapande och förverkligande i dagens samhälle.

För att fånga denna komplexa verklighet har vi studerat enskilda politikområden

(skogspolitik, transportpolitik, hållbar utveckling, strukturfondspolitik,

näringspolitik) där kommunal politik och förvaltning utgjort en viktig arena för

samhällsstyrningen och en utgångspunkt för studierna.

RESULTAT

I studier av hur miljövärden hanterats inom skogspolitik (Hysing och Olsson

2005, 2008; Hysing 2009a, 2009b, 2009c, Olsson 2011a) och transportpolitik

(Hysing 2009a) har vi visat på hur policyskapande och genomförande sker och

påverkas av både en vertikal dimension (av beslut på flera territoriella nivåer)

och en horisontell dimension (inbegriper aktörer från privata näringslivet och

civila samhället). Detta har också påvisats i flera studier av enskilda politiska

verktyg, till exempel informativa styrmedel (Hysing och Olsson 2005), nätverk

och projektorganisering (Olsson 1995), partnerskap (Bache och Olsson 2001,

Olsson 2003), och spridning av politiska idéer som hållbar utveckling (Olsson

2005, Olsson 2009b). I flera av dessa studier har vi visat på den fortsatta betydelsen

av offentliga aktörer (särskilt statliga aktörer) i samhällsstyrningen –

257


något som governance litteraturen tidigare ifrågasatt – vilket också legat till

grund för utvecklingen av begreppet governance (Hysing, 2009a, 2010).

Under de senaste decennierna har policyforskningen framförallt fokuserat på

kollektiva aktörer, som t.ex. nätverk, och/eller diskurser som förklaringar till

policyförändring. En av de mest utvecklade teorierna inom detta område är

”the Advocacy Coalition Framework” (ACF) – en teori som förklarar policyförändring

som en process där olika aktörskoalitioner byggda kring gemensamma

värderingar konkurrerar om inflytande i policyprocessen (Sabatier 2007).

Genom en studie av hur miljövärden hanterats inom svensk skogspolitik visade

vi på hur denna teori behöver kontextualiseras i relation till internationella

marknader och den globala hållbarhetsdiskursen för att kunna förklara

policyförändring. En viktig slutsats var att ACF är ett fruktbart teoretiskt ramverk,

men med begränsade möjligheter att utvecklas till en generell teori om

policyförändring (Hysing och Olsson 2008).

En viktig aspekt för att förstå policyförändring, som inte blivit tillräckligt uppmärksammad

i tidigare forskning, är individuella tjänstemäns inflytande. I

studier av flera olika kommunala policyprocesser (Olsson 2009a, Hysing

2009d, Olsson 2011a, Olsson 2011b) har vi påvisat betydelsen av kommunala

tjänstemän för att förklara policyförändring, i synnerhet så kallade ”inside activists”

(Olsson 2009a, Olsson 2011a). Detta är en tjänsteman inom offentlig

(kommunal) förvaltning med omfattande expertis och kontakter/nätverk inom

civila samhället som agerar självständigt utifrån personliga övertygelser för att

förändra offentliga (kommunala) policys. Genom en rikstäckande enkätstudie

riktad till kommunala miljötjänstemän har vi visat att 67 av Sveriges 290

kommuner har denna typ av tjänstemän i sin förvaltning. Kommuner som har

denna typ av tjänsteman inom sin organisation rankas i genomsnitt högre i tre

olika mätningar av kommunalt miljöarbete jämfört med kommuner utan

dessa tjänstemän (Hysing och Olsson, 2011). Dessa resultat ger en tydlig indikation

på att dessa tjänstemän är betydelsefulla, men att fortsatta studier

också är nödvändiga.

FRAMTIDA FORSKNING

Åtminstone tre områden i behov av fortsatt forskning kan identifieras. För det

första behövs forskning om hur olika typer av tjänstemän (inklusive ”inside

activists”) har betydelse i policyprocessen (Hysing och Olsson, kommande,

Olsson och Hysing, kommande). För det andra behövs djupstudier av hur ”inside

activists” faktiskt arbetar för att påverka politiken och för det tredje vilka

eventuella demokratiska problem som uppstår när enskilda tjänstemän har

stort inflytande över den faktiskt förda politiken.

258


PUBLIKATIONER I URVAL

Bache, Ian och Jan Olsson, 2001, ”Legitimacy through partnership? EU policy

diffusion in Britain and Sweden.” Scandinavian Political Studies,

24(3): 215–237.

Hysing, Erik, 2009a, ”From Government to Governance? A Comparison of Environmental

Governing in Swedish Forestry and Transport.” Governance: An

International Journal of Policy, Administration, and Institutions,

22(4): 647-672.

Hysing, Erik, 2009b, “Governing without Government? The Private Governance

of Forest Certification in Sweden.” Public Administration, 87(2): 312-326.

Hysing, Erik, 2009c, ”Statslös samhällsstyrning? – Governance i svensk skogspolitik.”

I Hedlund, Gun och Stig Montin (red) Governance på Svenska.

Stockholm: Santerus Academic Press.

Hysing, Erik, 2009d, “Greening Transport – Explaining Urban Transport Policy

Change.” Journal of Environmental Policy & Planning, 11(3): 243–261.

Hysing, Erik, 2010, Governing towards Sustainability – Environmental Governance

and Policy Change in Swedish Forestry and Transport. Doktorsavhandling.

Örebro Studies in Political Science 27. Örebro: Örebro Universitet.

Hysing, Erik och Jan Olsson, 2005, ”Sustainability through good advice? Assessing

the governance of Swedish forest biodiversity.” Environmental Politics,

14(4): 510–526.

Hysing, Erik och Jan Olsson, 2008, “Contextualising the Advocacy Coalition

Framework: Theorizing Change in Swedish Forest Policy.” Environmental

Politics, 17(5): 730-748.

Hysing, Erik och Jan Olsson, 2011, ”Who greens the northern light? Green inside

activists in local environmental governing in Sweden.” Environment and

Planning C: Government and Policy, 29(4): 693-708.

Hysing, Erik och Jan Olsson, kommande, Tjänstemän i politiken. Lund: Studentlitteratur.

Olsson, Jan, 1995, Den lokala näringspolitikens politiska ekonomi. En jämförande

kommuntypsstudie. Örebro Studies 12. (Akademisk avhandling i statsvetenskap,

Göteborgs universitet).

Olsson, Jan, 2003, ”Democracy paradoxes in multi-level governance. Theorizing

on structural fund policy research.” Journal of European Public Policy,

10(2): 283–300.

259


Olsson, Jan (red), 2005, Hållbar utveckling underifrån. Nora: Nya Doxa.

Olsson, Jan, 2009a, “The Power of the Inside Activist: Understanding Policy

Change by Empowering the Advocacy Coalition Framework (ACF).” Planning

Theory & Practice, 10(2): 167–187.

Olsson, Jan, 2009b, “Sustainable development from below: institutionalising a

global idea-complex” Local Environment, 14(2): 127–138.

Olsson, Jan, 2011a, “Värdekomplexitet och värdekonflikter”, i Almstedt Jansson,

Malin; Ebenhard, Torbjörn och De Jong, Johnny (red) Naturvårdskedjan –

för en effektivare naturvård. CBM:s skriftserie 48, Centrum för biologisk

mångfald, Uppsala 2011.

Olsson, Jan, 2011b, ”Kommunens hantering av värdekonflikter”, i Almstedt

Jansson, Malin; Ebenhard, Torbjörn och De Jong, Johnny (red) Naturvårdskedjan

– för en effektivare naturvård. CBM:s skriftserie 48, Centrum för biologisk

mångfald, Uppsala 2011.

Olsson, Jan, 2011c, ”Hur når vi målen i skogslandskapet – mer eller mindre

styrning?”, i Almstedt Jansson, Malin; Ebenhard, Torbjörn och De Jong, Johnny

(red) Naturvårdskedjan – för en effektivare naturvård. CBM:s skriftserie 48,

Centrum för biologisk mångfald, Uppsala 2011.

Olsson, Jan och Erik Hysing, kommande, ”Theorizing the Inside Activist – A

New Concept for Understanding Policy Change.” Inskickad till Planning Theory

& Practice, April 2011.

260

More magazines by this user
Similar magazines