Eller ladda ned som pdf - Stockholms Stadsteater - stockholm.se
Eller ladda ned som pdf - Stockholms Stadsteater - stockholm.se
Eller ladda ned som pdf - Stockholms Stadsteater - stockholm.se
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
hela denna bilaga är en annons från <strong>stockholm</strong>s stadsteater<br />
Varför ska det vara 30-talsmode<br />
i ett antikt drama, Magdalena?<br />
Foto carl-johan Paulin<br />
– Orestien är ett drama <strong>som</strong> utspelar sig i<br />
ett dekadent kungadöme men det handlar<br />
också om en kärnfamiljs upplösning. För att<br />
gestalta det har vi valt tiden mellan första och<br />
andra världskriget, en brytningstid då familjens<br />
ställning fortfarande var stark. Det var<br />
en om välvande tid, många människor hade<br />
för lorat sina ideal under första världskriget.<br />
Med 20-talet börjar nutiden. I dag kan<br />
vi fortfarande relatera till mellankrigstidens<br />
modeuttryck medan till exempel 1800-talet är<br />
för långt bort. För att inte tala om då Aischylos<br />
drama skrevs för 2500 år <strong>se</strong>dan.<br />
På 30-talet hade kor<strong>se</strong>tten försvunnit. Den<br />
ersattes av höfthållare för att hålla strumporna<br />
uppe och bysthållare för att hålla bysten nere.<br />
Uttrycket var androgynt. Kvinnorna klädde<br />
sig för första gången i långbyxor. Det var<br />
långa linjer, smala höfter, små täta huvuden.<br />
Midjan försvann, siluetten var fyrkantig eller<br />
<strong>som</strong> en triangel. Ja, lite <strong>som</strong> i dag, samma<br />
mode <strong>som</strong> hänger på H&M nu.<br />
Första världskriget hade kostat så många<br />
män livet att proportionerna mellan de två<br />
könen för första gången i modern historia<br />
var alldeles ur balans. Unga flickor får pojkut<strong>se</strong>ende<br />
och börjar förvärvsarbeta.<br />
I den bildade medelklas<strong>se</strong>n höll man<br />
salong. Borgerligheten identifierade sig med<br />
det klassiska Grekland – ett sätt att ge sig själv<br />
tyngd. Det finns en ar<strong>se</strong>nal av grekiska attribut,<br />
pelare till exempel, i Art Deco, det rådande<br />
stilidealet. Man klädde upp sig – världen<br />
skulle gå under men man höll på formerna.<br />
Kvinnornas klänningar hade draperingar <strong>som</strong><br />
var inspirerade av den grekiska kitonen.<br />
Allt var oerhört hårt hållet, kontrollerat.<br />
Både av klass och av form.<br />
Männens frånvaro under första världskriget<br />
hade förvisso lett till mer frihet och makt för<br />
kvinnorna. Men till vilket pris? Det är en situation<br />
<strong>som</strong> går att känna igen i Aischylos drama.<br />
Scenografen och kostymtecknaren Magdalena<br />
Åberg har tidigare fått stort erkännande för sitt<br />
arbete exempelvis i Emilia Galotti (2010),<br />
Sommarnattens leende (2010).<br />
Ann Petrén <strong>som</strong> Klytaimestra i Orestien<br />
GERTRUDE STEIN<br />
GERTRUDE STEIN<br />
GERTRUDE STEIN<br />
Av Marty Martin på uppdrag av Pat Carroll<br />
Det regnar. Och i morgon<br />
ska Gertrude Stein och<br />
Alice B. Toklas flytta ut från<br />
27, Rue de Fleurus. Det är<br />
mycket <strong>som</strong> måste packas<br />
men det är förstås Alice<br />
uppgift. Gertrude Stein<br />
röker och tänker på åren<br />
<strong>som</strong> gått och människor<br />
<strong>som</strong> hon mött. Hon tyckte<br />
mycket om Picasso! Och<br />
om Hemingway och Scott<br />
Fitzgerald – även om det var<br />
svårt att stå ut med deras<br />
fruar. Framför allt tänker<br />
hon på det anspråksfulla i<br />
att vara ett geni.<br />
Bodil Malmsten har gjort<br />
en nyöversättning av<br />
pjä<strong>se</strong>n om en av det tidiga<br />
1900-talets stora kulturpersonligheter.<br />
Uruppförandet producerades<br />
i New York av Sea-Ker<br />
Inc., producent Mary Ellyn<br />
Devery. Förlag: Nordiska<br />
Aps. Köpenhamn<br />
Översättning:<br />
Bodil Malmsten<br />
Regi: Carolina Frände<br />
Scenografi och kostym:<br />
Daniel Åkerström-Steen<br />
Ljus: Karl Svensson<br />
Ljud: Simon Mårtensson,<br />
Ola Stenson<br />
Mask: Patricia Svajger<br />
I rollen: Gunilla Röör<br />
Premiär 31 juli<br />
på Lilla scenen<br />
illustration stina wirsén<br />
Gertrude Stein, Gunilla Röör<br />
Vem var hon egentligen?<br />
Hört uttrycket »En förlorad generation« någon gång? Det var Gertrude Stein<br />
<strong>som</strong> myntade det, amerikanskan <strong>som</strong> blev en av Paris största kulturpersonligheter<br />
under tidigt 1900-tal. Hon var radikal, normbrytande och levde i ett lesbiskt förhållande.<br />
Hennes intres<strong>se</strong> för modern konst gjorde antagligen vännerna Pablo Picasso<br />
och Henri Matis<strong>se</strong> till några av de största konstnärerna genom tiderna. Tillsammans<br />
med sin bror Leo stöttade hon dem genom att köpa deras konst och bjuda<br />
hem dem till sin salong. Vad <strong>som</strong> många ansåg vara skräp blev <strong>se</strong>dan erkänd konst.<br />
Gertrude Stein var också författare och hennes språk liknade ingen annans.<br />
Hon skrev bland annat »Alice B. Toklas självbiografi«, om sin livskamrat <strong>som</strong><br />
hon levde med till sin död 1946. Boken blev en bästsäljare.<br />
7
Change language