Arninge - Stockholms läns museum
Arninge - Stockholms läns museum
Arninge - Stockholms läns museum
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Sociala identiteter i samhällets mellanskikt<br />
• Hur är gravfältet rumsligt organiserat avseende gravarnas placering och yttre<br />
morfologi?<br />
• Finns det ytterligare grupperingar inom gravfältet, t ex vad gäller det inre<br />
gravskicket?<br />
• Om grupper kan urskiljas, går det att korrelera dem med de gravlagdas kön, ålder<br />
och/eller fyndmaterial?<br />
• Kan vi se en skillnad vad gäller innehållet i gravarna över tid som kan tolkas som en<br />
statusförskjutning?<br />
• Vilka attribut, t ex gravens placering, yttre och inre gravskick, och gravgåvor har<br />
använts för att uttrycka status för den gravlagde individen?<br />
Stratigrafiska och rumsliga frågor i anslutning till stensträngen<br />
• Är stensträngen anlagd före, under eller efter gravfältets anläggningstid?<br />
• I vilken utsträckning har stensträngen påverkat gravarnas placering eller vice versa?<br />
Metod och genomförande<br />
Gravfältet RAÄ 63:1 låg på en sydsluttning i skogsmark, idag belägen strax<br />
invid <strong>Arninge</strong>leden. Undersökningsområdets yta omfattande ca 1800 m 2 . Inför<br />
fältarbetet skedde ett samråd med Täby kommun avseende fällning av träd inom<br />
exploateringsytan. Inom området ska en skola byggas och önskemål fanns att alla<br />
ekar samt enstaka större tallar skulle få vara kvar. En kompromiss kom till stånd<br />
och det beslutades att samtliga träd inom ytan skulle fällas medan enstaka större<br />
träd i ytterkanterna skulle kvarstå.<br />
Fältarbetet inleddes med att hela det berörda området schaktades med maskin ned<br />
till anläggningsnivå. Ytor/områden som täckts vid förundersökningen avtäcktes<br />
och rensades med fyllhammare. Parallellt med schaktningen påbörjades kartering<br />
och undersökning av framkomna gravar. I ett tidigt skede av undersökningen<br />
metalldetekterades valda ytor, främst i syfte att hitta omarkerade bengömmor<br />
med metallfynd.<br />
Då det tidigt stod klart att gravarnas överbyggnad var något mer omfattande än<br />
vad som framgått vid förundersökningen, d.v.s. de mantlar som påträffades på<br />
flera gravar var så pass omfattande att en manuell rensning och undersökning<br />
av dessa inte var möjlig att genomföra. Därför skedde avbaningen av gravarna<br />
med något olika ambitionsnivå. Gravar som visade sig ha en omfattande mantel<br />
banades skiktvis ned till kärnröset i syfte att spara tid medan gravar utan mantel<br />
avbanades ned till stenpackning. Arbetet skedde under noggrann övervakning<br />
och eventuella avvikelser i fynd eller konstruktion/uppbyggnad noterades och i<br />
förekommande fall karterades.<br />
Samtliga gravar lodfotograferades digitalt och fotografierna rektifierades med<br />
övrig plandokumentation i GIS-programmet ArcMap.<br />
10