Kalvshälla boplats Kalvshälla boplats - Stockholms läns museum
Kalvshälla boplats Kalvshälla boplats - Stockholms läns museum
Kalvshälla boplats Kalvshälla boplats - Stockholms läns museum
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
1. Sammanfattning<br />
Under åren 1995-1998 utförde <strong>Stockholms</strong> <strong>läns</strong> <strong>museum</strong> arkeologiska<br />
undersökningar vid Barkarby norr om Stockholm. Föreliggande volym behandlar<br />
<strong>boplats</strong>undersökningarna vilka utfördes 1997-1998. Den undersökta ytan är 9 200<br />
m 2 och innehöll cirka 2500 anläggningar vilka mestadels utgjordes av stolphål och<br />
härdar. Sexton huskonstruktioner tolkades. Vidare tolkades en konstruktion (Hus<br />
12) som tillhörig någon form av kult i samband med en med <strong>boplats</strong>en samtida<br />
grav (A5). Graven tycks etablerad samtidigt eller i nära anslutning för <strong>boplats</strong>ens<br />
etablerande och tycks ha fungerat som en plats för sekundärbegravningar under<br />
hela <strong>boplats</strong>ens användningstid. Hus/konstruktion 12, som är sammanbyggd med<br />
graven A5, har utseendet av ett hus men med så pass kraftiga avvikelser från den<br />
övriga <strong>boplats</strong>ens struktur att den tolkas utgöra någon form av kultanläggning<br />
tillhörig grav A5.<br />
Boplatsen etablerades vid mitten av bronsåldern i en kustanknuten miljö<br />
och existerade under perioden yngre bronsålder till vendeltid utan synbara<br />
kontinuitetsbrott.<br />
Den äldsta daterade lämningen utgörs av en ensamliggande grav (brandgrop) utan<br />
överbyggnad. Denna avviker dock kronologiskt från övriga lämningar då den är<br />
daterad till äldre bronsålder.<br />
Boplatsens nyttjandetid går att dela in i fem faser från yngre bronsålder till<br />
vendeltid. I stort sett har hela <strong>boplats</strong>området nyttjats under dessa tider. Någon<br />
närmare funktionsindelning låter sig dock inte göras. Däremot går det att se en<br />
expansion av <strong>boplats</strong>en från en till två gårdar under folkvandringstid. Strukturer<br />
finns också i fördelningen av några anläggnings- och fyndkategorier. Till exempel<br />
så tycks skärvstensansamlingarna ha en stark anknytning till husen. En gränszon<br />
mellan <strong>boplats</strong> och strandområde tycks också ha använts för att placera de större<br />
skärvstensflaken samt för deponering av vissa föremål som kan tolkas ingå i<br />
rituella sammanhang.<br />
Den sista fasen i <strong>boplats</strong>en utgörs av ett hus som är daterat till vendeltid. Därefter<br />
flyttas <strong>boplats</strong>en till ett läge vid <strong>Kalvshälla</strong> bytomt och <strong>boplats</strong>området övergår<br />
till att bli ett gravfält.
Change language