Entreprenör nr 5 2008 - Svenskt Näringsliv

svensktnaringsliv.se

Entreprenör nr 5 2008 - Svenskt Näringsliv

FÖRETAGARE PÅ GRÄNSEN TILL SAMMANBROTT? Skilda världar vid Torne älv

#5 2008 19 JUNI - 24 AUGUSTI / 59 kr inkl moms

T I D N I N G E N F Ö R F Ö R E TAG S A MT F O L K

Näsor för vad

Bröderna Ek på OBH Nordica:

SOM FUNKAR

Anita Pineus

Hon satsar

på sin tredje

butikskedja

Alexander Oudalov

Ryssen som bygger

svenska hotell i öst

Afrika allt hetare

FÖR SVENSKA

FÖRETAGARE

Redan fixat:

SVENSKA GULD

I SOMMAR-OS!

8 bästa tipsen:

HYRA IN ELLER ANSTÄLLA

– DET ÄR FRÅGAN


www.eurosecure.com


Forma dig en behaglig tillvaro…

I Carpe Diems nya kontinentalsäng Skaftö förenas ny teknik med design och komfort i total harmoni.

Med en enkel knapptryckning kan du nu ändra sängens egenskaper helt och hållet efter eget tycke

och smak. Skaftö finns under en begränsad tid tillgänglig i utförande Regatta. Med inspiration från

hav och segling skapas en unik sovrumsmiljö där du vaknar utvilad till både kropp och själ.

BODEN Mio, BORÅS Sängjätten, BREDARYD Bredaryds Möbelaffär, FALKENBERG Sängcomfort, GÖTEBORG Sova (Mölndal, Vasagatan) Sängjätten (Backaplan, Kållered), HALMSTAD Sova, HELSINGBORG

Night & Day Miljö, Sova Väla, HUDIKSVALL Mio, JÖNKÖPING Sova, Sängjätten, KATRINEHOLM Sänghuset, KRISTIANSTAD Sova, KUNGSHAMN Wedels Möbler, LEKSAND Z bo, LINKÖPING Sova, LULEÅ

Casa Wikström, LUND Sova, LYSEKIL Vackra Hem, MALMÖ Sova, MARIESTAD Mio, NORRKÖPING Sova, PITEÅ Mio Öjebyn, RÅNEÅ Wikström Inredningshus, STOCKHOLM Atlantis Sängspecialisten

(Arninge, Birger Jarlsgatan, Heron City, Länna, Nacka, Sveavägen, Täby), Sova (Arninge, Barkarby, Kungens Kurva, Sveavägen), SÖDERTÄLJE Drömbutiken, TIDAHOLM Möbelköp, UDDEVALLA Mio, UPP-

SALA God Natt Sängkompaniet, Våla Magasinet, Sova, VARBERG Sova, VISBY Sängjätten VÄSTERÅS Sova, VÄXJÖ Sova, ÄNGELHOLM Hanssons Möbler, ÖREBRO Sova, ÖSTERSUND Sovrumsgalleriet

i Tandsbyn [AUSTRALIEN] MELBOURNE Sleep Design International [BELGIEN] DEINZE De Slaapstede, HASSELT Reyskens Slaapcomfort, KORTRIJK De Nachtwacht, LANAKEN Reyskens Slaapcomfort,

SCHILDE Sleepwise Atlantico, VEURNE Cornille Slaapcomfort Bvba [CYPERN] LIMASSOL Good Night – Scandinavian Beds [DANMARK] CHARLOTTENLUND Schwarz Boligudstyr, HILLERØD Den 7.

Himmel, HØRSHOLM Schwarz Sengeudstyr, KOLDING Home Design, KØBENHAVN Schwarz Sengeudstyr, Den 7. Himmel, NYKØBING FALSTER Home Design, ODENSE Home Design, RY Bolig & Livsstilgalleri,


V i s i o n P l u s

www.carpediembeds.com | info@carpediembeds.com

ÅRHUS Home Design, RØDOVRE Den 7. Himmel [FINLAND] JAKOBSTAD Wilma Interiör, LEMPÄÄLÄ Kruunukaluste, OULU Kruunukaluste, PALOKKA Kruunukaluste [UNGERN] BUDAPEST Jensen Lifestyle

& Interior [HOLLAND] AKLMAAR Damen Beddinghouse, ALMERE Beds & More, AMSTERDAM Bröring, BEERS Slaapsfeer, BUITENPOST Woonexpo Kapenga, CASTRICUM Huitenga Slaapwoonwinkel, DEN

BOSCH Q-Bed quality in sleeping, DEN HAAG Carpe Diem Store Den haag, DORDRECT Hendriksen Slaapadviseurs, DRUTEN De Bruin Exclusief slapen, EINDHOVEN WB Ligcomfort, HARDENBERG Hoorn,

HARDERWIJK Slaaphof Slaapcomfort, HAREN Homan Exclusief en comfortbel slapen, HEERLEN Ruwette Beddenspeciaalzaak, HEINENOORD Slaapboulevard Kwakernaat, HUISSEN Jansen Totaal Wonen,

LEEUWARDEN Slaapkenner Metz, MAASTRICHT Opening medio, OLDENZAAL Van Gils Slapen, SCHOONDIJKE-ZEELAND Leenhouts Slaapspeciaalzaak, VEENENDAAL Veenslaper, WOERDEN Lammerts van

Bueren, WOLVEGA Home Center Wolvega, ZWOLLE Slaaphof Zwolle [NORGE] BERGEN Hilmers Hus, Inside Design A/S, HAUGESUND Innside Interiør, KRISTIANSAND Hilmers Hus, MJØNDALEN Walther

Kristiansen A/S, MOSS Hilmers Hus, Møbelgalleriet A/S, OSLO Krosby Møbler, SANDEFJORD Mikkelmøbler, SANDVIKA Hilmers Hus, STAVANGER Hilmers Hus, TRONDHEIM Hilmers Hus, ÅLESUND Papillon

[SAUDI ARABIEN] RIYADH Bed Quarter Est [SPANIEN] BARCELONA Mar De Coco, CALAHONDA Carma Beds, MARBELLA/MALAGA Imf [USA] NORWALK Svenska Beds, STAMFORD Svenska Beds


INNEHÅLL #5 2008

48

I dag är det väldigt populärt att

vara entreprenör. Plötsligt har

man medvind och småföretagen

ses med goda ögon.

Anita Pineus, Stockhome.

LEDAREN

9 Grattis, euron! Tio år i år

9 Protektionism i USA inte bra för Sverige

DEBATT/INSÄNT

10 Fredrik Reinfeldts tal på framtidsmötet

tryckte ned företagare i skorna

NYKLÄCKT

12 Världsmarknad väntar Halmstadsföretag

14 De vill vårda vården

14 Sufar på en e-handelsvåg

NYHETER

16 Afrika växande marknad för svenska

företag

Länderna i Afrika blir allt hetare för svenska företag.

Det senaste året har den svenska exporten ökat

med 22 procent och Exportrådet har öppnat fem

nya kontor i olika afrikanska länder.

16 Västerbottenost gör succé i Sydafrika

17 Han säljer påverkan

18 Världens bästa entreprenör är schweizare

18 Finlands gröna it-kung lanserar skattereform

19 En tävling med grön prägel

20 Uselt bemötande får butiksägare att flytta

från Hedemora

20 Entreprenörskollon sprider sig över landet

22 Han gör musik för utomjordingar

24 Kondombestyckade kalsonger hetast på

årets UF-mässa

24 Ny utbildning för samhällsentreprenörer

NYTT FRÅN SVENSKT NÄRINGSLIV

57 Vd har ordet

Regeringens företagarpolitik vacklar och därmed

haltar även jobbpolitiken, skriver Urban Bäckström,

vd för Svenskt Näringsliv.

MÅNADEN SOM GICK

58 Näringslivet antar utmaningen

Rekordmånga företagare hade samlats till

Svenskt Näringslivs Framtidsmöte i slutet av maj.

De drygt 900 i publiken fick höra Urban Bäckström

efterlysa fler modiga reformer men

statsminister Fredrik Reinfeldt höll sig kallsinnig.

58 Unga företagare tänker globalt från

början

59 Årets Nicolin-pris till Magnus Henrekson

60 Lavaldomen i centrum på Europadagen

60 Lönen för arbetare ökar snabbare än

för tjänstemän

61 Omvänd byggmoms för byråkratisk anser

betongföretagare

62 Ståtlig uppvisning på Nordiska museet

HÅLL KOLL PÅ

66 Kommundagarna i höst

66 Heta debatter i Almedalen

67 Kalendarium

I PRAKTIKEN

70 Hyra in eller anställa?

Företagen väljer olika lösningar för att lösa

rekryteringen.

72 Jämställdhet är inte krångligt

Malin Bolin och Pernilla Lovén hjälper företagen

att få fart på jämställdhetsarbetet. Det tjänar

alla på.

SMARTA TIPS

80 Bygg en större friggebod

32

Företagare på gränsen

De svenska företagarna i Haparanda vet vad ett liv

på gränsen innebär. De kämpar vidare men kastar

lystna blickar mot konkurrenterna på andra sidan

gränsen mot Finland. All tycks gå lättare där.

6

Entreprenör nr 5 2008


26

2,2 miljoner

brödrostar senare

Ta upp kampen med jättar som Bosch, Braun och Siemens.... Korkat, eller? Nja, bröderna Ek

har med sitt OBH Nordica byggt en nordisk 700-miljonerskoncern inom det hårt konkurrensutsatta

området hushållsel. Knepet är att ha näsa för vad som funkar i Sverige.

40

Guld till Sverige!

Jajamen, det är redan klart. Det blir OS-guld till Sverige,

det vågar vi lova. Hur är det möjligt? Läs vår artikel!

42

Företagande förändrar

tredje världen

Det är inte genom att ge och ge och ge som vi hjälper människor i fattigare

länder. Projektet Hand in Hand i Indien visar att hjälp till självhjälp

är en smartare väg att gå.

Entreprenör nr 5 2008

7


Låt oss ta hand

om det roliga

Statistik över resor och kostnader,

fakturering, inköpsrutiner och miljökalkyler

Med SJ Företagsavtal får ni ordning och reda

på era resor. Företaget får en egen internetoch

telefonbokning som gör det ännu enklare

att planera och boka resorna. Internetbokningen

har öppet dygnet runt. Varje

kvartal får ni dessutom en sammanställning

över era resor, vilka de mest

frekventa sträckorna är och hur

mycket utsläpp ni besparat miljön genom att

välja tåget. Alla resor faktureras på en samlad

faktura en gång i veckan vilket gör att de

anställda slipper redovisa sina egna resor.

Vi älskar statistik som gör livet lättare för er.

Läs mer och ansök på www.sj.se/

affarsresor eller 0771-75 75 55,

tonval 5. Välkommen!

SJS ELTÅG LEVER UPP TILL VÄRLDENS TUFFASTE MILJÖMÄRKNING.


LEDAREN

Framgånsrik euro

GRATTIS, euron, vad stor du blivit på bara tio år!

I M A J F Y L L D E EURON, den gemensamma valutan, tio år. I en ledare skrev

Financial Times att euron blev en oväntad framgång med ”slående

bedrifter”. Till exempel har Europa varit ett under av stabilitet i den senaste

tidens globala finansiella oro.

Idag vet vi mer än för tio år sedan. Inflationen är stabilt låg och

budgetunderskotten historiskt små i euroområdet. Eurons effekter på

handeln blev större än förväntat, vilket bidrar till högre produktivitet och

inkomster.

Idag använder 15 länder euro. Slovakien vill införa euro 2009 och Polen

2011. Danmark kan vara på gång inom kort. Analyser pekar på att euron

snart tar över från dollarn som ledande världsvaluta.

Euron är etablerad i vardagen för över 400 miljoner människor. För

småföretag, kanske främst i tjänstesektorn, erbjuder den stabilitet i

utrikeshandeln. De som vill lämna euron är politiker som vägrar reformera

och hellre devalverar.

Inte illa av en tioåring. Särskilt om man jämför med mångas förväntningar.

!"#$%&'&$(%)* ,'( -./ .0$1*%

JOHNNY MUNKHAMMAR

Den förhärskande åsikten bland människorättsaktivister

och politiker är att det var ett misstag att förlägga de

olympiska spelen till Kina. Men det är svårt att tänka sig ett

bättre tillfälle att argumentera för demokrati och mänskliga

rättigheter än under OS, när världens ögon är riktade mot

Kina, som då inte har så många andra val än att lyssna.

Man bör inte handla med diktaturer, sägs det också.

Men när varor och tjänster korsar gränserna gör idéer

detsamma. En sådan idé är exempelvis att anställda inte

kan reduceras till kuggar i ett större maskineri, som är helt

central i de västerländska företagens verksamhet. Den kan

få fäste om våra företagare fortsätter att etablera sig i Kina,

och för med sig en bättre arbetsmiljö och högre löner än vad

de lokala arbetsgivarna kan erbjuda.

De som önskar avklippta förbindelser med Kina är ute och

cyklar.

Johan Wennström

FOTO: COLOURBOX.COM

Farlig protektionism

i USA-valet

De senaste tio åren har antalet fattiga minskat, den genomsnittliga

tillväxttakten i världsekonomin ökat och människor från olika

delar av världen har kommit varandra närmare. Anledningen kan

skrivas – globalisering.

I USA, där kredit- och husmarknaderna har kollapsat och där

ekonomin till följd av det har bromsat in väsentligt är det faktiskt

globaliseringen som gör att landet verkar klara sig undan recession.

Dollarns försvagning gör nämligen den amerikanska exporten

mer attraktiv för omvärlden.

Trots att amerikanerna just nu vinner mycket på globaliseringen

finns tydliga protektionistiska strömningar. Väljarna är rädda

att globaliseringen flyttar amerikanska jobb utomlands – trots att

forskningen visar att de jobb som flyttas på grund av globalisering

ersätts snabbt och att landet som helhet går plus.

Både Hillary Clinton och Barack Obama talade sig varma för att

globalisering måste ske helt på amerikanska villkor och att frihandelsavtal

med exempelvis Mexiko ska förändras eller helt upplösas.

Det vore extremt olyckligt.

Sverige är ett av de länder som skulle förlora mest på om världen

gick in i en mindre globaliserad fas. I en mer protektionistisk

värld skulle framgångssagor som Ericsson, IKEA och H&M knappast

kunna hända igen. Svenska företagare bör hålla tummarna för att

snacket i den amerikanska valdebatten förblir just snack.

Johanna Möllerström

Vi måste lämna parasitsamhället

Politiker lovar gärna gratis förmåner, från tandvård till a-kassa.

Men någon måste alltid skapa de resurser som politikerna lovar

bort. Då tas omfattande skatter in från dem som skapar resurserna

för att betala ”gratis” förmåner åt andra. Detta får långtgående

inverkan på vad som är lönsamt i samhället, vilka metoder som

gör att man kan förbättra sin situation.

Det blir helt enkelt olönsamt att arbeta eller driva företag för att

förbättra situationen. Istället premieras de som har en stark röst

som kan få förmåner via staten av politiker. I ekonomisk forskning

brukar detta kallas ”the rent-seeking society” – ett lämpligt uttryck

på svenska vore ”parasitsamhälle”.

Där det finns subventioner till jordbruk kommer jordbrukarna

att sträva efter det istället för att konkurrera om konsumenterna.

Likadant med andra företag. Eller löntagare. Antalet

förtidspensionärer ökade länge starkt i Sverige, tills de blev fler än

antalet företagare. Många av dem skulle, om de fick chansen, utan

tvivel kunna utföra något arbete istället.

I parasitsamhället premieras ett improduktivt beteende.

Därför förlorar vi alla. Dessutom påverkas hur vi agerar politiskt.

Ju fler som har tillåtits leva av andras arbete, desto fler som röstar

för att behålla det så. Och det är inte fel på människorna, det är ett

rationellt beteende.

Under välfärdsstatens framväxt fanns ofta goda tankar bakom.

Idag vet vi att den i hög grad istället skapade ett parasitsamhälle

som är svårt att avskaffa. Alla som är beroende av den rådande

ordningen blir motståndare till den förändring som vore bra för

alla. Att reformera bort alltmer från den situationen tillhör de

viktigaste politiska uppgifterna.

Johnny Munkhammar

LEDARREDAKTIONEN: ledare@entreprenor.se

Entreprenör nr 5 2008

9


FÖRETAGARE PÅ GRÄNSEN TILL SAMMANBROTT? Skilda världar vid Torne älv

T I D N I N G E N F Ö R F Ö R E TAG S A MT F O L K

Afrika allt hetare

FÖR SVENSKA

FÖRETAGARE

Redan fixat:

SVENSKA GULD

I SOMMAR-OS!

#5 2008 19 JUNI - 24 AUGUSTI / 59 kr inkl moms

8 bästa tipsen:

HYRA IN ELLER ANSTÄLLA

– DET ÄR FRÅGAN

Omslagnr_FINAL.indd 1 6/11/08 11:51:56 AM

TIDNINGEN FÖR

FÖRETAGSAMT FOLK

entreprenör

www.entreprenor.se

Chefredaktör & ansvarig utgivare

NM Nicklas Mattsson, 08-553 430 90

nicklas.mattsson@entreprenor.se

Adress

Tidningen Entreprenör, 114 82 Stockholm

Nyhetsredaktörer

HS Henrik Svidén, 08-762 61 91

henrik.sviden@entreprenor.se

AD Anna Dalqvist, 08-762 61 90

anna.dalqvist@entreprenor.se

Reportageredaktör

MS Mats Samuelsson, 08-762 61 44

mats.samuelsson@entreprenor.se

Reportrar

AC Anders Carlsson, 08-553 431 38

anders.carlsson@entreprenor.se

PC Peter Ceder, 08-762 61 39

peter.ceder@entreprenor.se

Sara Johansson, 08-553 432 46

sara.johansson@entreprenor.se

Suzanna Nilson, 08-553 432 45

suzanna.nilson@entreprenor.se

Pernilla Nordström,(f-ledig)

Administration

AnnaKarin Franzén, 08-762 61 33

annakarin.franzen@entreprenor.se

Traffic

Mei-Hsia Wang

mw@newmarketmedia.se

Annonser

New Market Media AB,

Nicklas Jakobsson, 08 562 01 604

nicklas.jakobsson@newmarketmedia.se

Prenumeration

www.prenservice.se

08-762 61 40

ISSN 1104-8891

Grafisk form

Convolver AB

www.convolver.se

Tryckeri

Sörmlands Grafiska Quebecor AB,

Katrineholm, 2007.

Omslagsbild: Petter Magnusson

DEBATT: INSÄNT

Rivjärnet Reinfeldt

D E T VAR DAGS FÖ R Svenskt Näringslivs

Framtidsmöte 2008. Jag

hade bland annat sett fram emot

att få lyssna till statsminister

Fredrik Reinfeldt. Men, vilken

kalldusch det blev. Jag åkte längre

och längre ner i skorna. Det hela

gick ut på att våra medarbetare

ska få mer skattesänkningar. Det

vi företagare önskar kostar för

mycket pengar, anser statsministern.

Det kändes som att jag borde

sluta driva företag.

Visst är det bra att arbetstagare

får betala mindre i skatt och det

har säkert satt fart på vissa att

verkligen söka arbete, men, jag

förstår inte hur det ska skapa

de nya arbetstillfällena? Efter

valet har jag fått en höjd arbetsgivaravgift

på fem procent. Är det

meningen att arbetsgivaravgiften

ska bli en avgörande faktor när

jag ska välja personal? Jag köper

inte dessa kortsiktiga lösningar.

Visst är det bra att svarta tjänster

blir vita i och med skatteavdraget

för hushållsnära tjänster. Men

skulle andra tjänster också få ett

skatteavdrag skapas det ännu fler

arbetstillfällen, vilket också ger

ökade skatteintäkter för staten.

Jag hoppas också att regeringen

uträttar det den lovat, mycket har

gjorts och mer är på gång, men

STRAM HÅLLNING. Enligt insändaren, som lyssnade på statsminister

Reinfeldt på Svenskt Näringslivs stora framtidsmöte med 900

företagare från hela landet, kostar företagarnas önskningar för

mycket pengar.

jag väntar fortfarande på mer

långsiktiga, mer genomgripande

åtgärder.

Totalt sett är jag nöjd med

Framtidsmötet. Det är väldigt

trevligt att överhuvudtaget få närvara

och skapa kontakter med nya

människor och företagare och jag

ska INTE ge upp mitt företag!

Helén Karlsson, Heléns Glutenfria

i Örebro AB, Ambassadör

för kvinnors företagande

FOTO: XSÖREN ANDERSSON

Bröderna Ek på OBH Nordica:

Alexander Oudalov

Ryssen som bygger

svenska hotell i öst

Näsor för vad

SOM FUNKAR

Anita Pineus

Hon satsar

på sin tredje

butikskedja

Entreprenör utges av Svenskt Näringsliv, som

företräder 54 000 små och stora medlemsföretag,

organiserade i 50 bransch- och arbetsgivarförbund.

Vad krävs det för att

kvinnor ska starta

företag?

Sannolikheten att en man startar

eget företag är tre gånger större än

att en kvinna gör det. Under 2007

startades knappt 38 procent av 57

000 företag av en kvinna, resterande

stod männen för. Trenden

har trots detta varit positiv under

hela 2000-talet sett både till antal

och andel företag som startats

av kvinnor. Men den behöver bli

ännu bättre.

Första kvartalet 2008 var

knappt 113 000 kvinnor företagare,

vilket kan jämföras med

drygt 314 000 män. Även i ett

internationellt perspektiv visar

en färsk undersökning att när det

gäller kvinnors företagande hamnar

Sverige på 23:e plats av totalt

25 europeiska länder.

Detta är ett problem. Historiskt

sett är det företagandet som

lett till mycket av det välstånd vi

ser idag i Sverige. Företagandet

har också lett till skapandet av

stora familjeföretag, internationell

framgång och bildande av

maktcentra. På så sätt blir konsekvensen

av ett lägre företagande

bland kvinnor ett lägre välstånd

för samhället i stort, men framförallt

en förskjutning av kapital

och makt, från kvinnor till män.

I förlängningen drabbar det jämställdheten.

Om vi i framtiden ska bli mer

jämställda och klara välfärden

krävs det att vi på allvar börjar

uppmuntra fler kvinnor att bli

entreprenörer och ger dem förutsättningar

att förverkliga sina

drömmar om eget företagande.


P

Har du också en åsikt?

Dela med dig av dina tankar. Mejla direkt till:

nicklas.mattsson@entreprenor.se

Detta vill vi göra genom att

göra det mer lönsamt att driva företag.

Vi måste skapa en grogrund

för fler och växande företag och

underlätta näringslivets innovationskraft

och se över möjligheten

att kraftigt sänka skatterna för företag.

Samtidigt måste trygghetssystemen

och konkursreglerna

utvecklas för att minska riskerna

med att driva företag. Detta eftersom

det framförallt är kvinnor

som fortfarande tar ut större del

av föräldraförsäkringen och har

högre sjukfrånvaro.

Vi tar frågorna på allvar, det är

en mycket viktig fråga för Sverige

oavsett kön!

MAGDALENA ANDERSSON,

(m) ordförande för Moderatkvinnorna

Äganderätt ger

välstånd

När vågar människor anstränga

sig extra, investera eller planera

för framtiden? Den frågan sökte

den peruanske utvecklingsekonomen

Hernando de Soto svar på i

boken Kapitalets mysterium. Där

pekade han ut äganderätten som

grundläggande för att ge människor

kontroll över sina liv. När det

finns en väletablerad äganderätt

som skyddas av lagen så kan och

vågar människor göra bruk av sitt

arbete och vidareutveckla det.

Äganderätten är viktig, ändå

är det sällan som dess betydelse

diskuteras. För att kunna sporra

samhällsdebatten har ett internationellt

samarbete tagit fram

ett index. The International Property

Rights Index (IPRI) är ett

av de första försöken att göra en

internationell jämförelse, som i

de Sotos anda, rangordnar länder

efter styrkan och effektiviteten i

deras skydd av äganderätten.

FOTO: COLOURBOX

De Soto vände upp och ned

på debatten kring utvecklingen i

världens fattiga länder, men ställer

nu svåra frågor till oss i de rika

länderna. Då kan jämföra oss med

andra, kan vi se hur andra länder

agerar. IPRI finner att länderna

i mätningens högsta kvantil har

ett medel BNP per capita som är

mer än nio gånger högre än de i

den lägsta kvartilen. Bäst skydd

har Finland, sämst skydd finns i

Bangladesh.

Sverige hamnar, som välutvecklat

industriland, relativt högt på

en delad sjätteplats. IPRI är dock

meningen att vara startpunkten

för en debatt om äganderätten.

I vårt land skyddas privat

egendom, men skyddet är inte

klart uttryckt i grundlagen och

kan därför ändras eller naggas

i kanten. Delar av vår ekonomi

saknar etablerad privat äganderätt,

som över sjukvården, vilket

inte ger samma krav på effektiv

användning och ansvarsfullhet.

Dessutom borde vi debattera hur

formellt skydd inte räcker för att

skydda äganderätten. Ett aktuellt

exempel är hur markägare protesterar

mot att de inte får disponera

den skog de äger, då Skogsverket

inskränker den med sitt regelverk.

Äganderätt utan rätt att

kontrollera sin egendom är inte

lika mycket värd.

Debatten för utvecklingsländerna

är given, istället för att

betala av bistånd som ett slags

socialbidrag borde det riktas om

till att bygga upp institutioner för

skydd av äganderätten, bekämpa

korruption och främja effektivitet.

För Sverige borde vi diskutera

hur skyddet i rättsstaten kan förbättras

genom lagprövningar, att

undvika otydligt ägande genom

blandformer mellan offentligt

och privat, och naturligtvis vilken

roll skatterna spelar att människor

skall våga ta hand om och

utveckla sin egendom.

WALDEMAR INGDAHL,

vd tankesmedjan Eudoxa, svensk

samarbetspartner för IPRI

HÖRT & LÄST

”Kommunen kan

göra en stor skillnad.

Kanske just för att

den har möjlighet

att kommunicera

med det lokala

näringslivet och

reagera på konkreta

önskemål. Det är

kommunikationen,

dumskalle.”

Peter J Olsson i

Kvällsposten, om hur viktig

kommunen är för ett bra

företagsklimat.

GLÖM INTE...

...att hjälpa Entreprenör att

uppdatera det stora uppslagsverket

på Internet,

www.wikipedia.se med

näringslivsinformation.

AUTOMATISK KÖRJOURNAL

Tillförlitlig!"!#$%&&'!$&())*'$!+,-!#./!'&'+,#,01!2%&!2%&'$/)3/1#$455- Ekonomisk!"!678!&'-9:'&/-!;&41#5'2%&;&9.1,1)

Ekonomisk!"!


NYKLÄCKT

I varje nummer berättar vi om entreprenörer som just börjat sin företagarbana. Har du tips på spännande färskingar, mejla till redaktionen@entreprenor.se

Otålig livräddare intar

ny världsmarknad

Patrik Byhmer hittade sitt drömprojekt i en skrivbordslåda när han satt i styrelsen för företaget

Innovation team. Efter att han i flera år etablerat verksamheter åt företag i både Sverige, USA och

Asien var det till slut ett dialyslarm som fick honom att ta steget och starta eget.

– D E T VA R E N K L O C K R E N P R O D U K T

eftersom den inte skapats utifrån

ett påhittat problem. Dessutom

räddar den liv och efterfrågas ute

på sjukhusen, säger Patrik Byhmer,

vd Redsense Medical.

Dialyslarmet Redsense är specialutvecklat

för ett enda syfte,

nämligen att larma om vennålen

åker ut ur patientens arm under

pågående dialys. Om vennålen

åker ut fortsätter dialysmaskinen

att pumpa ut patientens blod med

2-4 deciliter per minut, vilket

enligt Patrik Byhmer orsakar runt

400 till 2 000 dödsfall världen

över varje år. Hittills har ett ständigt

vakande öga varit det säkraste

sättet att undvika incidenter.

Patrik Byhmer dammade helt

enkelt av idén till larmet som

hade hamnat mellan stolarna i

konkurrens med andra projekt.

I januari 2006 kontaktade han

ingenjören Daniel Engvall som

utvecklat larmet på uppdrag av

organisationen Hälsoalliansen i

Halmstad. De hade i sin tur fått

Redsense Medical

Vd: Patrik Byhmer.

Kontor: Halmstad och Seattle, USA.

Fabrik: Johor Bahru, Malaysia.

Anställda: 24 personer, varav 4 i Sverige och 20 i Malaysia.

uppdraget från den medicinska

avdelningen på sjukhuset i

Halmstad. Tillsammans köpte de

loss larmet och startade bolaget

Redsense Medical.

Varje år utförs över 200 miljoner

dialyser i världen. Bara i

Skandinavien, Storbritannien och

USA görs det årligen 70 miljoner

dialyser.

– Potentialen är enorm och

vi konstaterade ganska snabbt

att Sverige är en liten marknad.

Eftersom jag har arbetat mycket

utomlands föll det sig naturligt

att satsa i Storbritannien och USA

från start, säger Patrik Byhmer.

I N L E D N I N G S V I S L ÅG B U D G E T E N på

omkring två miljoner kronor.

En skral kassa för att vara ett

högteknologiskt företag inom

medicinteknisk industri. Istället

för att anställa har de köpt in

kompetens när den behövts. Ett

team på tre personer med Patrik

Byhmer i spetsen har stått för

nästan all försäljning. De senaste

Ägare: Hallandia Ventures 52 procent, Venture Team Partners 35 procent och

Redsense Intressenter 13 procent.

Beräknad omsättning 2008: 35-45 miljoner kronor.

Mål: Vi vill göra larmet till en naturlig del av dialysbehandlingen, ungefär som

att installera brandvarnare hemma.

Därför kommer vi att lyckas:

• Vår produkt räddar liv och efterfrågas ute på sjukhusen.

• Genom medicintekniska direktiv är sjukvården i Sverige, Storbritannien och USA

skyldiga att tillgodose säkrast möjliga sjukvård. Det gör vårt larm till en måsteprodukt.

• Vi har en överlägsen produkt där vi använder infrarött ljus som leds genom

en sensorenhet via optisk fiber till en larmenhet. Idag står vi utan konkurrenter.

åren har han mer eller mindre

konstant varit på resande fot för

att marknadsföra larmet.

– Vi fick en ingång till Storbritannien

när ett sjukhus i Glasgow

hörde av sig efter att de haft ett

dödsfall och ville testa larmet. I

USA har vi letat upp fem nyckelkliniker

som vi riktat in oss mot.

I februari förra året fick de

till slut godkänt att börja sälja

larmet i EU. I oktober kom sedan

klartecken att börja sälja larmet

i USA. Just nu utförs tester och

man räknar med att få besked om

de första affärerna i USA under

sommaren. I december förra året

började de första larmen tillverkas

i fabriken i Malaysia där 20 av

bolagets 24 anställda arbetar.

– Dialysprocessen är extremt

prispressad. Sjukvården får en

påse pengar och den ökar inte

för att det finns ett nytt larm på

marknaden. Vi måste ha en billig

produkt. Malaysia erbjuder attraktiva

skattelättnader i form av

ACTIONENTREPRENÖR. Patrik Byhmer

har hållit ett högt tempo de senaste två

åren med att etablera ett nytt dialyslarm i

både Sverige, Storbritannien och USA.

reducerad företagskatt, importoch

exportskatt, vilket sänker

produktionskostnaderna, säger

Patrik Byhmer.

Han räknar med att sälja omkring

500 000 sensorer i år, vilket

med kringutrustning motsvarar

en omsättning på cirka 35-45 miljoner

kronor.

Den första intensiva säljfasen

är över, något en actioninriktad

entreprenör som Patrik Byhmer

sörjer lite.

– Jag är en person som agerar

utifrån de förutsättningar som

finns. Att sitta i timtal och diskutera

hur en sak ska göras är inte

min grej.

– Skulle vi ha 100 procents

täckning av alla dialyser i världen,

skulle vårt larm har ett marknadsvärde

på 4 miljarder kronor.

Ett rimligt mål är att omsätta 1

miljard kronor inom en femårsperiod,

säger Patrik Byhmer.

PERNILLA NORDSTRÖM

FOTO: ANDERS ANDERSSON / SCANPIX

12

Entreprenör nr 5 2008


Årets Småföretagarprodukt 2007 av Privata Affärer.

Nu kan du som har enskild firma prova Enkla firman kostnadsfritt under

2008 (ord pris 600 kr per år). I Enkla firman ingår vårt internetkontor

som gör det lätt att sköta firmans och dina privata bankärenden, dygnet

runt från vilken dator som helst. Du får konto med bankgiro, Bankkort

företag och ett sparkonto med fn 3,65% i ränta och med fria uttag.

Dessutom får du kvalificerad hjälp på närmaste kontor på vardagar eller

via telefon alla dagar (även kvällar och helger). Teckna Enkla firman på

ditt SEB-kontor, ring 0771-62 53 53 eller besök seb.se/enklafirman

*Ränta per 080220.


NYKLÄCKT

Deras hjärtan bankar för vården

D E T Ä R I N T E A L L A P R I VATA VÅ R D F Ö R E TAG som får stående ovationer

när de tar över en kommunal verksamhet. Men det var precis vad Ewa

Johansson, Jennie Fogelqvist och Marita Eerola fick när de meddelade

boende och anhöriga på äldreboendet Allégården i Täby att de skulle

driva verksamheten vidare i privat regi under namnet Vårdstyrkan.

– Jag stod där och fick gåshud över hela kroppen. Det är något jag inte

glömmer i första taget, säger Ewa Johansson.

Startskottet gick i november 2007. I ett slag hade de ett bolag med 76

anställda och 58 kunder. Första halvåret som företagare beskriver Ewa

Johansson som höga berg och djupa dalar.

– Vi jobbade alla som enhetschefer tidigare, men nu har vi fått tampas

med helt nya frågor. Krångliga blanketter, upphandlingar och avtal med

firmor. När man löst ett problem och fått medvind så börjar det blåsa

motvind igen.

Hon konstaterar att alla tre delägare är över 50 år. Skulle de starta

något så skulle de göra det nu. De fick möjlighet att knoppa av Allégården

där de arbetade och beslöt sig för att ta över.

De sökte auktorisering hos socialnämnden och lämnade in en ansökan

om att driva företag till länsstyrelsen. Sen inväntade de riksdagsvalet

2006.

Efter valet har branschen präglats av avreglering och privatisering

och vården är den sektor där kvinnor startar flest företag just nu.

– Det är jätteroligt att kunna påverka sitt arbete. Bara en sådan sak

som att beslutsvägarna är kortare. Sedan är känslan av att vi har skapat

detta helt själva oslagbar!

Strategin är att skynda långsamt. Hittills har de sett till att all mat

VÅRDENTREPRENÖRER. Både Ewa

Johansson och Jennie Fogelquist

har lång erfarenhet som sjuksköterskor

och enhetschefer. Idag driver

de företaget Vårdstyrkan i Täby.

lagas på Allégårdens restaurang och de håller på att utöka och knyta

korttidsboendet närmare verksamheten.

– Vi har alla våra hjärtan i vården, men vi har olika kompetenser. Det

gör oss till ett bra team, säger Ewa Johansson.

Därför kommer vi att lyckas:

PERNILLA NORDSTRÖM

• Vi delägare har ett i grunden gemensamt synsätt där vi alla vill vidareutveckla

Allégården med kompetens och kvalitet i fokus.

• Vi arbetar i medvind på så vis att vi startade i rätt tid och arbetar i en kommun

där tjänstemännen ser positivt på oss vårdentreprenörer.

• Tanken är att skapa en väl sammanhållen och fungerande vårdkedja som inbegriper

allt från social dagverksamhet till hemtjänst, korttidsboende och slutligen

inflyttning på äldreboendet.

FOTO: LINA ALRIKSSON

VAD HÄNDE SEN?

Lyckosamt surfande på en e-handelsvåg

T VÅ Å R S O M F Ö R E TAG A R E går fort, speciellt om bolaget dras med ständig

växtvärk. Det konstaterar Sebastian Siemiatkowski, vd för Kreditor.

När Entreprenör intervjuade honom, Victor Jacobsson och Niklas

Adalberth för lite mer än två år sedan hade de precis flyttat in i sitt

första kontor efter att de huserat på Handelshögskolans förinkubator

SSE Business Lab.

– Faktum är att vi precis i dagarna flyttat till ett nytt kontor på 1 300

kvadratmeter med heltäckningsmattor och glasväggar. Här har vi

plats att växa ytterligare, säger Sebastian Siemiatkowski.

Då hade Kreditor 14 anställda. Idag är de 55 personer och förra

året var omsättningen

omkring 30 miljoner

kronor. Affärsidén

att köpa e-handelsföretagens

konsumentfakturor,

samtidigt

som de stod för

deras administration,

kreditförluster och

bedrägerihantering

visade sig vara ett riktigt

genidrag.

– Det känns som

om vi suttit längst

fram på en våg som

bärs upp av e-handelsboomen, konstaterar Sebastian Siemiatkovski.

Idag har de omkring 2 000 kunder. De flesta är små e-handlare, men

även allt fler stora jättar som ICA, Dustin och Webbhallen. Hittills har

över 700 000 svenskar valt att betala med Kreditors ”Fakturera mig”.

– De som dömde ut fakturan som gammalmodig och krånglig

glömde bort att få människor är villiga att betala med kort i förskott för

att sedan sitta och hoppas på att varorna kommer. De vill se grejerna

först och betala i efterhand, säger Sebastian Siemiatkovski.

I och med att de förra året lanserade en delbetalningstjänst fick de

helt nya konkurrenter.

– Plötsligt står vi här och ska mäta oss mot stora finansjättar. Fast

bankerna är ju inte direkt kända för att vara så entreprenöriella. Här

finns det fantastiska chanser för oss att vara nytänkare.

För att kunna låna ut pengar till sina kunder stärktes kapitalet i

och med att investmentbolaget Öresund hösten 2007 gick in som näst

störste ägare efter grundartrion.

2006 etablerade de sig i Norge och siktet är inställt på att bli

störst i Skandinavien. Grundtanken att göra en exit ur företaget är

inte längre aktuellt.

– Vi har haft så fruktansvärt roligt och verkligen växt samman. Nu

är det full fart framåt för att bygga bolag, säger Sebastian.

PERNILLA NORDSTRÖM

BOLAGSBYGGARE. Sebastian Siemiatkowski har blåst nytt liv i fakturan

genom sitt företag Kreditor. Under förra året ökade omsättningen med

137 procent.

14

Entreprenör nr 5 2008


Lätt...

Lättare...

”Ett bra sätt att

själv få stora idéer

är att inspireras

av andras stora

idéer. Därför läser

jag Entreprenör.”

Lättast...

SVERIGES

ABSOLUT LÄTTASTE

BOKFÖRINGSPROGRAM

Lättare program nns inte!!

- Du behöver inte ens känna till det där

med Debet & Kredit!

Fredrik Härén, interesting.org,

författare till Idébok

Windows

& Macintosh

FREDRIK HÄRÈN

Prenumerera nu!

Du håller just nu ett nummer av tidningen

Entreprenör i din hand. Se till att du inte

missar nästa. Gör som Fredrik Härén och

prenumerera på Sveriges största tidning för

entreprenörer. Du får 10 nummer för bara

551 kronor inkl. moms direkt i brevlådan.

5 års succé med UNI_BAS bara fortsätter!

1.000-tals nya kunder varje år

Bokföring • Fakturering

Artiklar • Kunder

Leverantörer • Inventarier

- Allt i samma program -

Pris 1.250:-

ex moms (OBS! - INTE per år - engångspris!)

Utbyggbart med offerthantering, orderhantering,

valutahantering, lagerredovisning, strukturlager,

avtalsfakturering, strökundshantering etc. etc. etc..

Specialversion för Dig med ENSKILD FIRMA:

från 650:-

Hämta gratis demo från vår hemsida

http://www.unicell.se

INTERNET www.prenservice.se

MEJLA prenumeration@entreprenor.se RING 08-762 61 40

Tennisvägen 37

269 33 Båstad

Mail: uni@unicell.se

Tel 0431 - 730 30


NYHETER

FULL FART PÅ

NYFÖRETAGANDET

N Y F Ö R E TAG A N D E Antalet nya företag

fortsätter att öka. Under de två första månaderna

i år bildades det 12 000 nya företag. Det

är en ökning med 2,6 procent, jämfört med

samma period föregående år, visar Jobs and

Societys Nyföretagarbarometer.

Störst är ökningen i Gotlands län, där nyföretagandet

gått upp med 23 procent jämfört

med ifjol.

Enskild firma är den vanligaste bolagsformen

för de företag som startas men aktiebolag är

den bolagsform som ökar mest.

STORA EXPORTPRISET TILL

SVENSKT ELEKTRONIKFÖRETAG

U T M Ä R K E L S E Den 13 maj tilldelades HMS

Industrial Networks det Stora Exportpriset

2008 av Exportrådet.

Anledningen är företagets framgång på den

internationella marknaden, där företaget

tidigt beslöt sig för att satsa internationellt

och skapade ett affärskoncept baserat på

inbyggda skräddarsydda lösningar. Företaget

visar även en god lönsamhet och positiv

utveckling för den svenska verksamheten.

– HMS har haft en exceptionell exportframgång

med svenskproducerad elektronik.

Förutom den starka lönsamheten har man

också uppnått en bred geografisk spridning,

säger Ulf Berg, Exportrådets vd och medlem

av juryn för Stora Exportpriset.

HMS Industrial Networks har sina tre största

marknader i USA, Japan och Tyskland.

16 KINESISKA PATENT-

ANSÖKNINGAR PÅ 72 TIMMAR

I N N O VAT I O N 16 inlämnade patentansökningar

i Kina under 72 timmar. Det blev

resultatet när det svenska konceptet ”72 hour

Race to Innovation” testades i Shanghai i Kina.

Konceptet är utvecklat av entreprenören och

tillika professor emeritus vid Mälardalens

Kaj Mickos

högskola Kaj Mickos.

De 16 innovationerna inkluderade

ett sopsorteringssystem

med tillhörande utbildande

dataspel för barn,

en självresande vägkon, ett

multifunktionellt hundbad,

kombinerad passare och

linjal och resehårtork med ångstrykjärn.

Tre team med vardera fem kinesiska universitetsstudenter

arbetade intensivt under tre

dygn för att få fram innovationer, från idé till

patent på 72 timmar. Enligt Shanghai Intellectual

Property Administration är projektet

unikt i Kina, ingen har tidigare fått fram innovationer

och registrerat patentansökningar

på så kort tid.

Afrika växande marknad

E X P O R T Den afrikanska kontinenten

börjar bli en het

marknad för svenska företag.

Länderna ses inte längre som

biståndstagare utan som handelspartners.

Det senaste året

har den svenska exporten till

Afrika ökat med 22 procent

och Exportrådet öppnar nya

kontor på löpande band.

PÅ PLATS. Carl Hermelin, handelssekreterare

på Exportrådet i Sydafrika.

A F R I K A Ä R S T O R T M E D S I N A 53 länder.

Fortfarande finns det många

länder som det definitivt inte är läge

att investera i, men flera länder

börjar mogna för att ta emot utländska

företag. Framförallt gäller

det Sydafrika, Angola, Kenya, Nigeria,

Egypten och Marocko, som

är intressanta marknader. Det

säger Carl Hermelin, som arbetar

som regionchef för länderna söder

om Sahara på Exportrådet.

– Intresset för Afrika som exportmarknad

är enormt och det

blir allt lättare för svenska företag

att etablera sig, säger han.

Och statistiken bekräftar bilden.

Det senaste året har den

svenska exporten till kontinenten

ökat med 22 procent. De senaste

tio åren är ökningen 234 procent.

Det stora intresset har även

fått Exportrådet att öka antalet

anställda, från sju personer i januari

2007 till att vara 40 personer

i sommar. Fem nya kontor har

också öppnats i Angola, Nigeria,

Kenya, Botswana och Namibia.

Många länder i Afrika har gått

från att vara beroende av bistånd

till att ha en egen ekonomisk tillväxt

och demokratin ökar på flera

håll. Redan 2006 började den

afrikanska marknaden bli intressant

för utländska investerare,

men det var först under 2007 som

utvecklingen på allvar tog fart.

– Idag är investeringarna mer

seriösa och realistiska, i början

kom det ena överdrivet optimistiska

förslaget efter det andra.

Investerarna har sansat sig lite nu

vilket är bra och visar på en mognad,

säger Carl Hermelin.

I D AG H A R 100 S V E N S K A F Ö R E TAG

dotterbolag i Sydafrika och ungefär

40 företag om året startar

verksamhet i hela Afrika.

Carl Hermelin framhåller

att företagen måste ha tålamod

och långsiktighet för att verka i

Afrika. Allting tar längre tid och

byråkratin är inte lika utvecklad

som i Sverige.

Och det finns fortfarande risker

med att ge sig in på de afrikanska

marknaderna. Ett sätt att gardera

sig mot oseriösa företag är att alltid

ta ut förskottsbetalning.

– Det går inte att driva företaget

från Sverige, man måste vara

på plats och skapa personliga relationer,

säger Carl Hermelin.

LISA ENCKELL

Svensk Västerbottenost gör succé i Sydafrika

E X P O R T Cuisine of Sweden är

ett nystartat företag som exporterar

svenska delikatesser

till Sydafrika. Deras första expoertsuccé

är den välkända

Västerbottenosten. Thomas

Lindgren är entreprenören

bakom företaget och han

brinner för att föra ut svenska

produkter i Afrika.

I D AG H A R 100 S V E N S K A F Ö R E TAG

verksamhet i Sydafrika och av dem

är 80 små och medelstora företag.

Nystartade Cuisine of Sweden

är ett av dem och entreprenören

Thomas Lindgren älskar Sydafrika.

Han har varken gjort riskanalyser

eller affärsplaner. Magkänslan

som han har lärt sig lita

på säger att det kommer fungera.

Han drömmer om att bygga en

paraplyorganisation som ska exportera

delikatesser från mindre

svenska företag som inte själva har

musklerna att ge sig ut på världsmarknaden.

Cuisine of Sweden

är ett registrerat varumärke i åtta

afrikanska länder och i Europa.

Kenya är det land som står på tur

efter Sydafrika.

Drivkraften för Thomas Lindgren

att ha roligt och att möta nya

intressanta människor. Han är 64

år och skulle lika gärna kunna luta

sig tillbaka med en pension som

han tryggat efter 30 år på ledande

positioner inom livsmedelsbranschen.

Men myror i brallorna och

ett brinnande engagemang för att

gå först på otrampad mark gör att

han ännu inte har några planer på

att trappa ner arbetet.

– Min drivkraft är inte pengarna.

Jag vill ha upplevelser och

kunna titta tillbaka på ett händelserikt

liv, säger Thomas Lindgren.

En orsak till att Thomas Lindgren

helhjärtat ger sig hän åt sitt

Cuisine of Sweden är att han för

åtta år sedan fick en cancerdiagnos.

Han blev medveten om att det

gäller att passa på att leva medan

man kan. Idag sprudlar han av energi

och vill se sitt företag växa till

nya marknader.

– Vi har precis nått fram till Sydafrika

med vår första leverans och

hittills har vi fått jättepositiv respons,

alla älskar osten, säger han.

T H O M A S L I N D G R E N FA S T N A D E för

Sydafrika då han 2004 för första

16

Entreprenör nr 5 2008


för svenska företag

FOTO: SCANPIX

HAN SÄLJER PÅVERKAN

Henrik Diamant,

pr-konsulten som

förra året skrev

boken ”Pinocchioeffekten”.

Den handlar om hur

människor fungerar

och hur företag kan dra nytta av det.

Nu har du gjort en kortlek med 50

”påverkansnycklar” .

Vad är det som lockar med just påverkan?

– Allt handlar om påverkan. Försäljning, marknadsföring,

kommunikation, kärlek och alla relationer

handlar i grunden om just påverkan. Ändå

finns det ingenstans där du snabbt kan lära dig allt

du behöver veta. Jag är övertygad om att du kan

lära dig de viktigaste grunderna ur psykologin och

management på mindre än en vecka.

Vad får man lära sig om man lyssnar till ditt

föredrag?

HALLÅ DÄR...

HETT. Intresset växer för Afrika som exportmarknad hos svenska företag.

De senaste tio åren är exportökningen 234 procent.

FYRA TIPS FÖR EN ETABLERING I AFRIKA:

• Lokal närvaro

• Ha tålamod

• Kontakta Exportrådet

• Gör besök

TÄNK PÅ RISKERNA:

• Ta alltid ut förskottsbetalning, redan innan varorna skickas från

Sverige. Om du inte kan få förskott på hela beloppet, se till att du

åtminstone täcker dina kostnader.

• Tänk på säkerheten. Håll koll på UD:s hemsida om du ska åka till ett

land och var noga med att ha personer som hämtar och lämnar vid

flygplatsen.

OSTÄLSKARE. Thomas Lindgren

och Cuisine of Sweden deltog

i april i år på ostfestivalen The

South African Cheese Festival i

Franschhoek. 30 000 besökare fick

under fyra dagar prova svensk

Västerbottenost och intresset var

stort. Med på bilden är även Craig

Cormack från Overture Restaurant,

som är ”ambassadör” för Västerbottenost

och för Cuisine of Sweden

som företag.

– Barn, politiker och affärsmän använder inte

sällan samma metoder för att få sin vilja igenom,

men de är inte medvetna om hur de gör. När du får

tillgång till nycklarna ser du själv hur logiska och

enkla de är – men med nycklarnas hjälp öppnas

dörrar till en ny värld av påverkan. Du får 50 enkla

och roliga modeller att se på världen genom helt

nya glasögon. Det är intressant att kunna läsa

situationer, att skaffa sig kontroll över vad som

händer i mötet med en annan människa. Det har

du nytta av både i ditt yrke och privat. Jag har

vänner som träffat kärleken tack vare tips ur de 50

Påverkansnycklarna.

Vem är du, baserat på dina nycklar?

– Jag är en genomsnittsmänniska som övervärderar

min egen kunskap. När jag gör något bra säger

jag att det beror på min intelligens och när jag

presterar dåligt skyller jag på omständigheterna.

Jag består till 98 procent av samma DNA som en

schimpans och av 60 procent samma DNA som

ett päron. Jag önsketänker när jag tror att jag kan

genomskåda alla som manipulerar mig. Jag har

långt fler fördomar än jag själv misstänker. Jag

blir dubbelt så rädd för risker som jag blir glad för

möjligheter.

NM

gången besökte landet. Och han

tror på landet, där han just nu

inte har någon konkurrens.

– Det finns en rik medel- och

överklass som vi riktar oss till.

Det finns såklart mycket problem

och fattigdom som man inte kan

blunda för, men jag ser mest möjligheter,

säger Thomas Lindgren.

2010 hålls fotbolls-VM i Sydafrika

och redan under hösten

när kvalserien drar igång hoppas

Thomas Lindgren kunna få

lite draghjälp av att världens uppmärksamhet

riktas mot landet.

Nästa stora exportsuccé, som

han hoppas lansera i Sydafrika,

är Annas pepparkakor.

LISA ENCKELL

Entreprenör nr 5 2008

17


FOTO: KEN LENNOX

NYHETER

HAN ÄR SVERIGES

BÄSTA ENTREPRENÖR

Laurent Leksell, vd

på medicinteknikföretaget

Elekta, som

representerade Sverige

i Entrepreneur

of the year-finalen.

Vad är ditt bestående intryck av

tävlingen?

– Mest spännande att se är alla olika näringar

och att företagen, oavsett om de sysslar med råvaror

eller high tech, klarar av att bygga upp bolag

som är hållbara.

Vilka företag är du mest imponerad av?

– Koreanska företagsgruppen Kumho Asiana.

Vd:n Sam Koo Park har på kort tid lyckats bygga

ett storskaligt och diversifierat bolag. I Sverige

har vi sagt att vi ska fokusera på en verksamhet.

Men i dessa länder är diversifieringsgraden stor,

och de lyckas ändå hålla ihop det!

– Jag är också imponerad av franska båttillverkaren

Bénéteau som byggts upp av Annette

Roux. Det handlar om ett kvinnligt entreprenörskap

i en bransch full med mansprylar. Hon

har lyckats bygga upp Europas största småbåtsföretag

sedan hon var dryga 20 år.

Hur märker du av globaliseringstrenden?

– Den är inte så tydlig här eftersom det fi nns så

många emerging markets representerade. Vi i

Sverige har en liten och mogen marknad och

lär oss att komma ut i världen relativt tidigt. Vi

har ett högre förädlingsvärde i vårt land, och ju

högre förädlingsvärde desto mer globaliserat

är ett land.

Har du gjort någon affär här?

– Nä…

HALLÅ DÄR...

Men har du knutit några kontakter?

– Ja, jag fick fin kontakt med den japanska vinnaren.

Elekta befinner sig i en stark expansionsfas

i Japan, och han kan säkert bidra till vår utveckling

där. Jag träffade också den malaysiska

vinnaren, som utbildar vårdpersonal. Vi pratade

om att starta en utbildning i medicinsk teknik i

Malaysia, det behövs för att bygga ut cancervården

i landet.

Vad kan Sverige lära av alla dessa entreprenörer

som var på plats i Monaco?

– Jag tycker att det är dags att bejaka ett nytt

synsätt kring entreprenörskap. Hittills har det

mesta handlat om ekonomi, men entreprenörskapet

finns inom alla områden. Jag tycker att

viljan till förändring och utveckling måste bejakas

i Sverige. Klarar vi av det kommer vår konkurrenskraft

att stärkas.

HS

FOTO: KEN LENNOX

Världens bästa entreprenör

är schweizare

M O N A CO Även Europa kan. Det

visar segraren i årets internationella

final av tävlingen

Entrepreneur of the year,

schweizaren Jean-Paul Clozel.

Hans bioteknikföretag Actelion

sprutar ut nya mediciner

med stor lönsamhet.

B I O T E K N I K H A R L Ä N G E S E T T S som

en framtidsbransch, men Europa

har haft svårt att skapa företag

som kan mäta sig med de amerikanska

jättarna. Enligt Jean-

Paul Clozel är 19 av de 20 största

bioteknikföretagen i världen

från USA.

– Vi försöker föra in lite av

den amerikanska entreprenörsandan

i Europa och Schweiz. Vi

säger till oss själva att vi kan bli

ett av de riktigt stora företagen,

säger han.

1997 var året då han, hans fru

och två kollegor riskerade allt. De

slutade sina jobb och tog bank-

lån för att starta Actelion. Sedan

dess har det gått blixtsnabbt.

Och ändå verkar de i en bransch

där forskningen tar mycket lång

tid och inte alltid leder fram till

färdiga produkter. Cirka 30 procent

av bolagets omsättning går

till forskning.

Idag anställer Actelion 1 500

personer och har en omsättning

på 802 miljoner euro.

Enligt tävlingsjuryn var det

mycket svårt att utse en vinnare

i år, men de lyckades

till sist enas kring

just Jean-Paul Clozel

och hans Actelion.

– Han har byggt

upp ett företag på

nio år som omsätter

nästan en miljard

euro, och det med

mycket god lönsamhet.

Dessutom

kommer Actelion

med många nya

mediciner varje år,

tre–fyra stycken,

säger Christer Er-

Finlands gröna it-kung lanserar skattereform

M O N A CO Den finska vinnaren

i Entrepreneur of the year,

Jarkko Veijalainen, var med

redan under de galna it-åren

på 90-talet. Idag tjänar han

pengar på att ta hand om

gammalt it-skrot.

M I T T B L A N D A L L A G R Å N A D E herrar i

Monaco finns ett fåtal ”yngre” entreprenörer.

En av dem är 42-åriga

Jarkko Veijalainen vars företag 3

Step IT Group överfört ett grönt

tänkande till it-världen.

Hans kunder är andra

företag och organisationer.

När de skaffar nya

datorer leasar de dem från

3 Step IT Group istället

för att köpa dem. Därmed

kan 3 Step IT Group

FOTO: KEN LENNOX

erbjuda ett paket av tjänster som

bland annat förlänger datorernas

livslängd och säkerställer att de

återanvänds eller skrotas på ett

miljövänligt sätt.

Jarkko Veijalainen kommer

från en företagarfamilj och startade

eget redan när han var 18 år

gammal. Något hans far, också

entreprenör, inte var överförtjust

i. Han ville att Jarkko Veijalainen

skulle slutföra sin utbildning

först. Sagt och gjort: Han skaffade

sin utbildning

och hamnade på

90-talet på it-jätten

Digital. Men där

fick han inget gehör

för sin leasingsidé.

Därför slutade

han och

startade eget med sin kollega

Marko Sjöman. Idag äger han

ett företag som växer snabbt,

med 36 procent förra året, och

omsätter 174 miljoner euro.

Jarkko Veijalainens tycker

att det borde vara lite lätttare

att driva företag i Finland

och har en idé till en skattereform

som även borde tilltala en

och annan minister i Sverige:

– Om du startar ett företag ska

du inte tvingas betala skatt, under

förutsättning att du inte tar ut

någon vinst, och att du det kommande

året kan visa att du har

anställt personer till en kostnad

som motsvarar skattelättnaden.

Därmed anställs fler personer

som i sin tur ger staten mer

skattepengar, säger han.

HS

18

Entreprenör nr 5 2008


VINNAREN. Schweizaren Jean-Paul

Clozel är världens bästa entreprenör

2008.

iksson, en av domarna under

tävlingen och ägare till svenska

JCE Group.

A C T E L I O N U T V E C K L A R läkemedel

för mycket små patientgrupper

med sällsynta sjukdomar.

De mediciner som

Actelion är mest känt för

används vid lungsjukdomar.

Jean-Paul Clozel är nöjd med

det schweiziska företagsklimatet.

Faktum är att han aldrig

skulle ha nått samma resultat i

ett annat land, anser han. För det

första är byråkratin obefi ntlig,

för det andra är det ett globaliserat

land, för det tredje gillar folk

att arbeta och för det fjärde är

Basel, där bolaget har sin bas, ett

centrum för medicinföretag och

bioteknik.

Ett av de första riskkapitalbolagen

som vågade satsa i bolaget

var svenskt. Men Jean-Paul Clozel

är ändå inte särskilt imponerad

av den svenska prestationen

inom bioteknik.

– Ni lider av att ni måste nå

konsensus hela tiden. Ni behöver

fler handlingskraftiga entreprenörer,

säger han.

HS

Totalt ställde 48 entreprenörer

från 43 länder upp i den internationella

finalen

De har...

…skapat över 45 000 jobb

…en medelomsättning på 810 miljoner

euro

…i medel 5 423 anställda

En tävling med grön prägel

M O N A CO Det var stor bredd

bland finalisterna i årets Entrepreneur

of the year. Flera

miljöföretag var med och

tävlade, liksom livsmedelsföretag

av olika slag.

K L I M AT F R ÅG A N S

G E N O M S L AG

FOTO: KEN LENNOX

märktes i Monaco. Fler företag

med miljöinrikning var med i

den internationella finalen: 3 Step

IT, israeliska Ormat Industries,

japanska NPC och nederländska

Econcern. Det sistnämnda företaget,

som bland annat bygger

vindkraftverk, är en miljöjätte

som förra året omsatte 443 miljoner

euro.

Flera av de andra företagen i

startfältet har också en uttalad

miljöstrategi, till exempel Bénéteau,

en fransk båttillverkare som

använder miljövänliga material

eller det turkiska isoleringsföretaget

ODE Insulation.

I övrigt var bredden stor på

finalfältet med bland annat flera

företag som producerar eller säljer

livsmedel och jordbruksprodukter,

exempelvis det kinesiska

jordbrukskonglomeratet New

Hope Group och kazakiska livsmedelsjätten

RG Brands.

Bland de 43 företagarna finns

fyra kvinnor: Anette Roux från

Bénéteau, Winnie Enevoldsen

från danska juvelföretaget Pandora,

Daisy Poon Wai från kinesiska

restaurangkedjan Ajisen,

och Karina von Baer från chilenska

jordbruksförtaget Oleotop.

HS

AKTUELL FORSKNING

Varje månad sammanfattar ESBRI (Institutet för entreprenörskaps-

och småföretagsforskning) nya rön

om entreprenörskap, innovation och småföretagande

åt Entreprenör. Längre versioner av texterna nedan

finns i ESBRIs Kunskapsbank på nätet:

www.esbri.se/kunskapsbank

OMSORGSFULL STYRNING ÖKAR INNOVATIONEN

Zia Mansouri

Styrelsen bör lägga sig i. Det menar Zia Mansouri som har studerat

relationen mellan innovation och styrning.

– Min studie tittar på spänningen mellan att innovera och effektivisera.

Det handlar egentligen om konflikten mellan ett långsiktigt

och ett kortsiktigt perspektiv.

En aktiv styrelse är viktig i detta arbete.

Och spänningen mellan de två strategierna är tydlig, menar Mansouri.

Det är en målkonflikt som företaget är tvunget att balansera.

– Att styrelsen visar engagemang i innovationsprocessen kan vara avgörande. Jag kallar

det för omsorgsfull, eller varsam, styrning av innovationsverksamheten.

Men att styrelsen lägger sig i är inte helt okontroversiellt. De anglosaxiska idealen säger

att styrelsen ska vara helt oberoende från både ägarna och företagsledningen.

– I Sverige har vi en lite annan syn. Här är det okej att styrelsen lägger sig i, eller åtminstone

att det finns en dialog mellan styrelsen och ledningen, säger Mansouri som har lagt

fram sin avhandling vid Göteborgs universitet.

GLOBAL KUNSKAP – LOKAL NYTTA

Marcela Ramirez-

Pasillas

Gå på en mässa. Det är bra för ditt – och din grannes – företag. Marcela

Ramírez-Pasillas sjunger branschmässans lov i en avhandling

om korsbefruktning av kunskap och social interaktion. I avhandlingen

har hon undersökt hur möbelklustret Lammhult utvecklas

när lokala entreprenörer deltar i internationella branschmässor.

I kluster finns mängder av informella kontakter mellan företagare.

Där sprids ny kunskap till andra i en slags korsbefruktning. Och när

företagarna kommer hemifrån ökar denna korsbefruktning.

– Kluster utvidgar sina nätverk genom att företagarna i dem interagerar med andra företagare,

organisationer och aktörer, säger Marcela Ramírez-Pasillas, Växjö universitet.

När företagarna jämför sig med andra får de inspiration och idéer. De upplever också att

de blir bättre på att välja lokala partnerföretag när de har sett det större geografiska sammanhanget.

– De får tid att tänka över vad som är viktigt. Social interaktion är ett verktyg för korsbefruktning

av kunskap, säger Ramírez-Pasillas.

OREALISTISK BILD STOPPAR MILJÖINNOVATIONER

Fawzi Halila

Miljöinnovatörer är mer uppfinningsrika, och tror mer på sina idéer än

andra innovatörer. Samtidigt är de mer orealistiska. Dessutom saknar

de kapital och nätverk, och det gör att miljöinnovationer är mindre

framgångsrika än andra. Det visar Fawzi Halila i en avhandling från Luleå

tekniska universitet.

– Miljöinnovatören är mindre realistisk när det gäller bedömningen

av den egna innovationen. Hon eller han tror att innovationen ska revolutionera

världen. På den punkten tror jag att det behövs hjälp och kompetens, både

kring bedömningen av miljöbelastningen och affärsaspekten, säger Fawzi Halila.

Ett problem är att miljöinnovatörerna inte är så framgångsrika när det handlar om att

bygga nätverk för att utveckla innovationen vidare, nå marknaden, marknadsföra och

dra in kapital. De har betydligt sämre tillgång till venture capital och affärsängelpengar

än andra innovatörer. Men Halila anar att en förändring är på gång, bland annat då miljömedvetenheten

har ökat.

– Jag tror att det håller på att bli bättre. Det har blivit intressant för riskkapitalister att satsa

på cleantech, de ser att det går att tjäna pengar på det.

Entreprenör nr 5 2008

19


NYHETER

HALLÅ DÄR...

BÅTKUNGEN I LAXÅ

Varför fick just du priset?

…Johnny Leinonen,

vd och ägare till Marin

& Fritid i Laxå

och Entrepreneur of

the Year i Närke och

Värmland.

– Vi har lyckats med det omöjliga, att göra Laxå

till ett marint centrum. Det ska ju inte gå, men i

dag har vi Sveriges största båtutställning här.

Vi är båtbranschens svar på Ullared.

Hur har ni gått till väga?

– Vi startade från noll 1988. Jag hade pryat på

en båtfirma i Göteborg och kommit in i branschen

den vägen. Det blev Laxå helt enkelt för

att jag hittade en bra och billig lokal här. Första

året omsatte vi två miljoner och hade en

yta på 35 kvadratmeter. Nu har vi 50 000 kvadratmeter

och omsätter 100 miljoner kronor.

Vi har växt i lugn takt genom att se till att tjäna

pengarna först och investera sedan.

Hur förklarar du framgången?

– Läget precis vid E20 är riktigt bra. Vi ligger

mitt emellan Stockholm, Göteborg och Oslo,

men ännu viktigare är att vi ligger mitt emellan

Sveriges två största sjöar Vänern och Vättern.

Och utbudet: Vi har allt! Folk blir alldeles

förstummade när de kommer hit. Även när

det gäller servicen klarar vi allt. Vi sjösätter

och vinterförvarar om man vill det.

Hur ser framtidsplanerna ut?

– Häromdagen fick vi klart med detaljplanen

för mitt nya projekt. Vi har köpt till 70 000 kvadratmeter

för att bygga ett ”Marinland”, med

fikaställe och lekland för barnen. Vi ska i ännu

i högre grad göra Laxå till ett utflyktsmål

för båtfolk.

Du är Göteborgare och uppväxt

på båt, eller?

– Nej, inte alls. Jag är inte uppväxt i en båtfamilj

utan det var bara så att jag började prya

på ett företag i branschen. Och på den vägen

är det!

Vad är det bästa med att driva företag?

– Man har ingen chef som jagar en. Och jag gillar

att bygga och utveckla! Det är det roliga,

att hela tiden bygga på!

REGIONVINNARE ENTREP RENEUR OF THE YEAR

Region: Närke/Värmland

Entreprenör: Johnny Leinonen

Företag: Äger och driver Marin & Fritid AB i Laxå

Omsättning: 100 miljoner kronor

Antal anställda: 20

MS

Uselt bemötande får butikägare

att flytta från Hedemora

F Ö R E TAG S K L I M AT Företagsklimatet

i Hedemora är på bottennivå.

Det förvånar inte butiksägaren

Kenneth Wengelin.

I ett års tid har han försökt få

besked från det kommunala

fastighetsbolaget, utan resultat.

Nu har han tröttnat och

flyttar butiken till annan ort.

F Ö R F E M Å R S E D A N S TA R TA D E Kenneth

Wengelin butiken Lekhörnan

i Hedemora. Det var en efterlängtad

etablering, affärerna gick

bra och när Systembolagets lokaler

i närheten blev lediga öppnade

sig möjligheten att expandera.

– Jag tog kontakt med kommunala

Hedemorabostäder och

meddelade att jag ville hyra. De

gav mig ett preliminärt ok.

Men det första positiva beskedet

rann snart ut i sanden och

sedan dess, april 2007, har Wengelin

förgäves väntat på besked.

I maj samma år kom ett kryptiskt

meddelande från fastighetsbolaget

om att man hade planer

för lokalen. Kenneth Wengelin

skickade då in en skrivelse till

kommunen där han än en gång

visade sitt intresse.

När kommunen, efter en månad,

fortfarande inte svarat på

skrivelsen, ringde Kenneth Wengelin

upp. ”Svaret skickades för två

veckor sedan”, blev beskedet.

– Jag hade inte fått något brev

men sa att då kommer jag ner

och hämtar en kopia på det. När

jag väl fick papperet i min hand

var det daterat samma dag, säger

Kenneth Wengelin.

S E D A N H Ä N D E I N G E N T I N G förrän i

februari i år när det kommunala

bolaget plötsligt meddelade att

lokalen skulle hyras ut och att

det nu fanns fyra spekulanter. Ett

möte i början av mars följde, dock

utan besked.

– När jag ringde upp i mitten

av maj fick jag till slut reda på att

jag inte får hyra.

Lars Thoreus på Hedemorabostäder

kan inte svara på om ett

Entreprenörskollon sprider sig över landet

U T B I L D N I N G I år är det dags igen.

Det entreprenörskoll som för

fyra år sedan såg dagens ljus

i Trångsviken har spridit sig

över hela landet. I år arrangeras

dubbelt så många kollon

som förra året.

M A N N E N B A K O M K O L L O T heter

Richard Uski och är vd på Trångsviksbolaget.

Och det var också

just i den lilla orten Trångsviken

som det hela startade. Trångsviksbolaget

samarbetar med

den lokala skolan på orten och

entreprenörskap har funnits på

schemat i elva år.

Huvudsyftet med kollot är att

u n g d o m a r

ska få en inblick

i hur

det är att vara

Anette Ifrén entreprenör.

– Det första kollot blev succé

och vi bestämde oss för att sprida

kollot till flera platser i landet, säger

Richard Uski.

Förra året arrangerades fyra

kollon på olika platser i landet:

Trångsviken, Ytterhogdal, Rinkeby

och Luleå. I år är intresset

ännu större.

Nykomlingarna i år är Åre,

Malmö och Gotland. Varje kollo

har även sitt eget tema och ett

sponsorföretag. I till exempel

SLUTLEKT. Butiksägaren Kenneth

Wengelin tänker flytta sin leksaksbutik

till en annan ort på grund av

kommunens senfärdighet.

drygt år är kort eller lång tid för

ett beslut.

– Jag jobbar med olika intressenter

och min uppgift är att hålla

det öppet så länge som möjligt för

hur många som helst, säger han.

Att Kenneth Wengelin nu överväger

att flytta till annan ort, är

inte det lite oroande?

– Vi får väl se vad det avtal

som till slut tecknas kan tillföra

Hedemora.

Kenneth Wengelin suckar över

hur hanteringen gått.

– Att Hedemora ligger på 261:

a plats i Svenskt Näringslivs ranking

förvånar mig inte. Men nu

har jag tröttnat och kommer att

flytta butiken till antingen Säter

eller Avesta, säger Kenneth

Wengelin.

AC

Malmö är temat teknik och Epsilon

är sponsor.

Nytt för i år är ett samarbete

med Rosengård och Hussjö

Stadsdelar i Malmö. Det kommer

också att arrangeras ett skolläger

för första gången.

– Anledningen till det ökade

intresset är att det finns ett ökat

fokus på entreprenörskap. Det

leder till att intresset för att starta

eget ökar bland ungdomar. Entreprenörskollo

är ett bra sätt för

ungdomar att komma i kontakt

med hur det är att driva ett eget

företag, säger Richard Uski.

CARL STENBERG

20

Entreprenör nr 5 2008


Nordea Bank AB (publ)

Konsten att få ordning på företagets ekonomi.

En bank, ett konto – täcker dina behov.

Med Nordeas Affärspaket Bas får du som företagare det du behöver för att ekonomin ska fungera smidigt.

Du får ett PlusGirokonto dit både PlusGiro- och bankgiroinbetalningar går. Det blir enklare för dig som

företagare att sköta allt från ett konto och dina kunder får själva välja betalningssätt. Du får ett företagskort,

MasterCard, som hjälper dig hålla ordning på utgifter, resor och representation. Dessutom får du Internetbank

och personlig service på telefon via Kundcenter Företag som snabbt hjälper dig om du har frågor eller behöver

lösa något problem. Affärspaket Bas kostar 50 kr/mån, och med tanke på all tid du spar, all ordning du får,

och all nattsömn du kan njuta av, så är det helt enkelt en mycket smart affärsuppgörelse.

Kontakta oss på 0200-23 00 30.

Robin Asker, Kundcenter Företag

nordea.se

Gör det möjligt


NYHETER

Han gör musik för utomjordningar

E NTR E PR E N Ö R Håkan Lidbo är

företagaren som ruskar om

skivbranschens koncept ”en

skiva – tio låtar”. När han inte

kränger musik till rymdvarelser

gör han musik för landssorg

och reducerar buller med

buller och bång.

M E D A N D E S T O R A S K I V B O L AG E N

kämpar med vikande skivförsäljning

och piratkopiering på nätet

har det på senare tid uppstått en

bred flora mindre aktörer med

helt nya affärsmodeller. Kreativast

av dem alla är kanske musikproducenten

Håkan Lidbo som

i juni tillsammans med Esrange

i Kiruna sände sin ”musik för

främmande civilisationer” rakt

ut i rymden.

Av naturliga skäl vet han inte

hur kundgruppen kommer att

uppfatta musiken, ens om den kan

uppfatta musiken, men det är inte

fråga om annat än att han genomför

sitt projekt med stort allvar.

– Vi har haft som mål att knyta

till oss artister som gör nyskapande

grejer istället för att projektet

måste ha en säljpotential. Målet

är inte primärt att växa utan att

det är roligt att arbeta med idéerna,

säger han.

Han har ett förflutet inom skivbranschen

och jobbade på 90-talet

på ett konventionellt skivbolag.

När det gick i konkurs insåg han

att det måste till nya grepp för

att sprida musik, idéer som så

småningom lade grunden till ett

radioprogram på Sveriges Radio,

Ström, där han bland annat låtit

lyssnarna mixa om pausfågeln och

lanserat sin musik för landssorg.

– Hur knäcker man det? Då

tänkte jag: Vad är det största

uppdraget en musiker kan få?

Jo, det är att göra musik för

främmande civilisationer, säger

Håkan Lidbo.

Hur tar du betalt av utomjordingarna?

– Jag kan inte räkna med att de

betalar royalties eller något annat.

Men jag släpper också musiken

på en cd, säger han.

Med andra ord har han inte

helt gett upp den gamla tekniken,

men det nya är att han kopplar

musiken till ett annorlunda

projekt för att få spridning. Inte

minst är det gångbart på smal

musik som hans.

Och som den kreatör han är har

han nya projekt på gång: bullerreducering.

– Om man spelar in buller i jobbiga

ljudmiljöer, till exempel på ett

HÅKAN LIDBO SVARAR...

RYMDMUSIK. Entreprenören

Håkan Lidbo gör ljuv musik för

utomjordingar tillsammans med

Esrange i Kiruna.

dagis, och gör musik av den kan

man sedan spela upp den i dessa

miljöer så blir även det oljudet

musik. Det blir en slags musikalisk

brusreducering, säger han. HS

…vilket är ditt galnaste projekt?

– ”Jävla kritiker” där tio etablerade svenska musikskribenter först skrev varsin recension till

en låt som ännu inte fanns. Sedan fick tio svenska artister göra musik efter recensionerna.

Vi hade också ett tyst releaseparty för recensionerna innan musiken ens fanns.

…vilket är ditt mest konventionella projekt?

– Antagligen när jag gjorde musik till melodifestivalen 2004 och 2005. Men även där var

utmaningen för mig att göra det på mitt sätt. Artisten var den ironiska tjejtrion Pay tv, tre

bimbos som sjunger om ett liv i lyx men samtidigt avslöjar underhållningsbranschens

baksidor.

FOTO: BENGT ALM

MÅNADENS SIFFRA I SAMARBETE MED EKONOMIFAK TA.SE

DEN NYA FÖRETAGAREN

Det är en positiv bild av företagaren som vuxit fram i takt med att företagarna har

fått mer utrymme i samhällsdebatten. Detta eftersom man insett hur viktiga entreprenörerna

är för Sverige.

Men hur ser den typiske entreprenören ut? Genom att generalisera utifrån den

omfattande företagsstatistik som finns kan man få fram en bild av vad som kännetecknar

en typisk entreprenör idag.

Den som idag startar företag är en man i trettioårsåldern med högskoleutbildning.

Han bor i Stockholm och arbetar med finansiell verksamhet eller andra företagstjänster.

Det kan vara finansförmedling, försäkringsverksamhet, fastighetsverksamhet,

uthyrning av fordon och maskiner eller databehandling.

Men för att kunna arbeta självständigt och för att kunna förverkliga sina idéer

startar han ett företag. Han använder sitt eget kapital och startar företaget som

en enskild firma, utan anställda. Efter tre år har han en omsättning på ungefär

300 000 kronor vilket är ungefär samma som vid företagets start. Företagaren

upplever att han har svårt att försörja sig på företaget.

Den typiske entreprenören är alltså knappast en Joakim von Anka. Snarare är dagens

entreprenör en drivande visionär full av idéer, som samtidigt ofta lever under

ganska knappa ekonomiska villkor.

SANDRA GEGERFELT

SÅDAN ÄR DEN TYPISKE ENTREPRENÖREN

Högskoleutbildad

Enskild firma

300 000 kr i

omsättning

Man

31-40 år

Bor i Stockholm

Finansiella tjänster

och företagstjänster

Vill arbeta självständigt

och förverkliga sina idéer

Källa: ITPS, Nutek, SCB

22

Entreprenör nr 5 2008


åkestam.holst Foto: Jae Rew/Getty

Matbutiken i brevlådan.

Och försäkringsbolaget i datorn.

Som företagare kan du skicka saldon, fakturor och andra meddelanden

precis som din kund vill ha dem. Vissa gillar brevlådan bäst. Andra föredrar

datorn. Och för några funkar mobilen toppen. Allt det här skapar större

valfrihet. Och ger dig större kundnöjdhet. Vill du veta mer om våra eBrevlösningar

är du välkommen att besöka oss på www.posten.se.

En del av din dag.


NYHETER

SVENSKA SKATTER

HÄMMAR NYFÖRETAGANDE

NYFÖRETAGANDE Sverige har i ett internationellt

perspektiv få småföretag och

en liten företagstillväxt. Det visar en ny

rapport till Globaliseringsrådet som lyfter

fram sambandet mellan inkomstskatter

och viljan att starta eget. Resultatet visar

att skatterna i Sverige hämmar nyföretagandet,

en trend som oroar rapportförfattaren

Åsa Hansson.

– Med utflyttningen av större företag blir

företagstillväxten allt viktigare. Det är

därför viktigt att vi i Sverige ser över skattesystemet,

både vad gäller skattesatser

och förlustavdrag. Skattepolitiken bör

främja kapitaluppbyggnad. Dessutom

bör den förväntade avkastningen vara

tillräckligt hög för att uppväga den ökade

osäkerheten och arbetsbördan som det

följer av att vara företagare, säger hon.

ALLT FÄRRE MÄN

LÄSER PÅ HÖGSKOLAN

UTBILDNING Allt fler kvinnor och allt färre

män väljer högskolestudier. Men trots

att kvinnorna är mer välutbildade än någonsin

består de traditionella maktstrukturerna

med män på toppositioner såväl

inom som utanför akademin. Det visar en

ny rapport från Högskoleverket.

I över trettio år har kvinnorna dominerat

på högskolans grundutbildningar. De

är både flest till antalet och tar i större utsträckning

ut en examen, ändå kvarstår

de ojämlika strukturerna vad gäller karriär

och löneutveckling på arbetsmarknaden.

– Det är orimligt att högutbildade kvinnor

blir omsprungna av män som skippar utbildning

och tar en ”genväg” till toppjobben,

säger Anders Flodström, universitetskansler

och chef för Högskoleverket.

ARBETSKRAFTSBRIST

HINDRAR SVENSKA FÖRETAG

TILLVÄXT Svenska företag upplever en

allt större brist på arbetskraft. Det visar

en rapport från revisionsföretaget

Grant Thornton som undersökt 7 800

företag i 34 länder. Enligt rapporten lider

42 procent av de svenska företagen

av brist på utbildad arbetskraft. Det

överträffar det globala snittet på 37 procent.

Förra året var motsvarande siffra

29 procent för de svenska företagen.

För första gången har arbetskraftsbristen

även passerat regelbyråkratin som

det största globala tillväxthindret för privatägda

företag. Bara 13 procent av de

svenska företagen uppgav regeltrasslet

som ett tillväxthinder, att jämföra med

det globala snittet på 31 procent.

Kondombestyckade kalsonger

hetast på årets UF-mässa

N Y F Ö R E TAG A N D E Att det är

smartare att tänka efter före

gav UF-företaget S.T.A.T. förstapriset

i årets upplaga av de

svenska mästerskapen i Ung

företagsamhet. Kalsonger

med kondomficka vann

juryns gillande.

E N G AG E M A N G E T H O S D E 660 utställande

entreprenörerna gick

inte att ta miste på och uppfinningsrikedomen

var stor bland de

170 montrarna på årets UF-mässa

i Älvsjö i början av maj. Enligt organisationen

Ung företagsamhet

höll montrarna den högsta klassen

någonsin, och det gick snabbt

att konstatera att miljön står högt

på de unga företagens dagordning.

På mässan presenterades

såväl väskor och skärp gjorda av

bilbälten från skrotade bilar, som

kuddfodral sydda av återvunna

skjortor.

– Vi vill hellre att människor

utnyttjar Sveriges vattenresurser

än att de köper vatten på flaska

som ofta fraktats långa sträckor,

sade Frida Eliasson, marknadschef

på Aqua Magic UF. Hon och hennes

tre kompanjoner har kommit

på den smarta idén att importera

inverterade termosar från USA.

Flaskor som med hjälp av en kylstav

håller sommardrycken kall i

fem till sju timmar.

Förutom miljön hade många av

affärsidéerna sitt ursprung i unga

människors behov och erfarenheter.

Årets UF-företag S.T.A.T. har

tagit fram kalsonger med kondomficka.

Fem kondomer ingår i

varje förpackning.

– Förutom att könssjukdomar

ökar bland unga, så råkade en av

våra kompisar ut för ett ofrivilligt

faderskap. Med våra kalsonger ligger

man steget före. S.T.A.T. står

för Sooner Than Already There,

sade en glad Henrik Givér, som

tillsammans med Nick Larsson

och Mikael Simby driver företaget.

D E TRE KIL L A R N A FR Å N PR O C I V I TA S

privata gymnasium i Helsingborg

har själva designat kalsongerna

som tillverkas i Baltikum och saluförs

via återförsäljare och webshop.

Ny utbildning för samhällsentreprenörer

UTBILDNING En ny utbildning

på folkhögskolenivå startar

i Växjö i höst. Om ett år kommer

en helt ny grupp entreprenörer

ut på marknaden,

samhällsentreprenörerna.

U T B I L D N I N G E N Ä R E T TÅ R I G och

drivs av Nätverket SIP i samverkan

med Grimslövs Folkhögskola. Vad

skiljer då en samhällsentreprenör

från en ”vanlig” entreprenör?

S.T.A.T.

Från vänster:

Henrik Givér,

Nick Larsson

och Mikael

Simby.

– En samhällsentreprenör är

någon som är driftig och skapar

nya möjligheter för sig själv och

andra, någon som utöver entreprenörstänket

också har ett socialt

engagemang, säger Sofie Sjöstrand,

ansvarig för utbildningen.

Efter utbildningen kommer

studenterna att kunna arbeta som

projektledare och arrangörer eller

starta och driva egna verksamheter,

antingen i företags- eller för-

Aqua Magics inverterade

termosar håller drycken

kyld i 5-7 timmar.

Vinnarna från det svenska mästerskapet

försvarar Sverige i EM i ung

företagsamhet, som i år arrangeras

i Stockholm den 24–26 juli.

Under läsåret 2007/2008 driver

drygt 15 470 gymnasieelever

4 635 företag i Sverige. Och viljan

att fortsätta driva företag efter

skolan är stor.

– Ja, absolut! Nu när man har

fått driva ett företag märker man

att det verkligen är jätteroligt och

man lär sig nytt varje dag, tyckte

Nina Ngo, som tillsammans med

Vithiya Gopalaratnam har tillverkat

en frågekortlek á la Trivial

Pursuit för den som vill öva upp

sina kunskaper i körkortsteori.

De fungerar även bra som sällskapsspel.

ANDERS LINDGREN

enings-

form.

– Det

f i n n s

ingen liknande utbildning idag.

Det finns många personer med

engagemang, men det är svårt

att hämta in kunskap inom området.

Många har bra idéer men

vet kanske inte hur de ska kunna

tjäna några pengar på dem.

SJ

FOTO: JAN LINDBLAD

FOTO: MATTIAS JACOBSSON

24

Entreprenör nr 5 2008


* Trygg-Hansa – bästa försäkringsbolag för företag 4 år i rad enligt Försäkringsmäklarna.

Allt det här kan du glömma.

Med ett enkelt samtal hjälper vi dig att skaffa en riktigt bra

företagsförsäkring* och ser till att du blir rätt försäkrad.

Då kollar vi att ditt företag har precis rätt skydd. Inte för

mycket, inte för litet.

När du sedan är kund går vi regelbundet igenom dina

försäkringar. På så sätt kan du vara säker på att alltid vara

rätt skyddad.

SMSa ordet TRYGG till 72 660 så ringer vi upp dig och

ser till att ditt företag blir rätt försäkrat.

Du kan också ringa oss direkt på 0771–11 1110 eller se

pris och teckna försäkring på trygghansa.se/trygg


Entreprenör nr 5 2008

26 Entreprenör nr 5 2008

26


TEXT: Mats Samuelsson FOTO: Sören Andersson

BRÖDROSTAR SENARE

Det var kunderna och leverantörerna som tvingade Thomas och

Peter Ek att skapa framgångssagan OBH Nordica, tro det eller ej. Läs

historien om två bröder som med envishet och extrem uthållighet

byggt en nordisk 700-miljonerskoncern. För trots att OBH Nordica

är en nykomling har företagsbygget tagit drygt 30 år.

TEXT: NICKLAS MATTSSON FOTO: PETTER MAGNUSSON

E T VA R E N T U F F I N L E D N I N G på år 2001. I februari ringde Tefal och Rowenta, de två

största intäktskällorna, och berättade att de tänkte säga upp avtalen. De tänkte

starta egna kontor i Sverige och inom tio månader skulle halva bröderna Eks

omsättning försvinna. I ett nafs.

– Det kom inte som en chock, hösten 2000 hade Tefal velat att vi skulle starta deras

kontor som ett joint venture i Sverige. Men vi hade sagt nej, berättar Peter Ek, vd för

OBH Nordica.

Bröderna Ek reagerade först med en skräck inför vad de skulle förlora. Men efter en

natts sömn hade både Thomas och Peters revanschlust vaknat. De behövde knappt prata

om saken innan de var överens. De skulle inte säga upp någon personal och de skulle inte

tvingas halvera omsättningen. De skulle lösa detta. De hade inget val, egentligen.

Lösningen blev att öka tempot på egna produktlinjen Nordica. Sagt och gjort. Under

loppet av tio månader skakade de fram 60 nya produkter genom att dammsuga sina

leverantörer i Asien och åka på fler mässor än vanligt.

Entreprenör nr 5 2008

27


Peter Ek

Född: 1951

Bor: Villa i Järfälla

Familj: Fru och tre barn (25, 22 och 21 år)

Fritid: Sommarhus vid Mälaren. Resor med familjen.

Tre tips till andra företagare

1. Ta initiativ till förändringar.

2. Lyssna på marknaden.

3. Anställ bättre medarbetare än du tror att du behöver.

Ett bra tips till den som vill starta eget

”Det är lätt att bli attraherad av att bli sin egen, men man

måste känna till den bransch man ger sig in i och man

måste tycka att det är roligt. Ska man starta butik, måste

man ha jobbat i butik för att veta hur det funkar. Värdet

ligger i att man har roligt på och med jobbet. Att man

brinner för det man gör.”

Thomas om Peter:

HAN HAR EN OTROLIG FÖRMÅGA

ATT HITTA PRODUKTER OCH EN

SUVERÄN NÄSA FÖR VAD SOM

FUNKAR I SVERIGE.

28

Entreprenör nr 45 2008

28


– Det var extremt slitigt. Vi for som skottspolar över världen och samtidigt var vi

ju tvungna att upprätthålla den dagliga försäljningen så länge vi hade kvar Tefal och

Rowenta, berättar Peter Ek.

Den nya strategin innebar att Nordica som varumärke skulle bli större, mer känt och

framförallt ta sig från lågpris till premium.

– Det var då vi med extern hjälp skapade vår slogan ”Designing good life” som bara

några månader senare följde med in i sammanslagningen med danska OBH, berättar

Thomas Ek, marknadschef för OBH Nordica.

– Och sen fi xade Thomas kontraktet med TV4 om tv-reklam för Quickgrill, som blev

en försäljningssuccé, säger Peter.

– Fast det är nog med röda produktserien Chili som OBH Nordica blev riktigt känt

2003, säger Thomas.

B R Ö D E R N A E K H A R E N E R G I. Därför går det fort när man pratar med dem, speciellt om man

träffar dem båda samtidigt, vilket allt färre får möjlighet att göra. Det är inte längre som

förr om åren, när de båda var inblandade i allt. Men för att förstå dagens framgång måste

man förstå en del av OBH Nordicas och bröderna Eks historia.

Peter Ek har jobbat med hushållselektronik sedan 1974, när han hoppade av universitetet

för att bli andreman hos Bertil Joffe, en legendar i branschen. Joffe Marketing

hittade, sålde och förpackade produkter direkt åt

de stora kedjorna, exempelvis var han delaktig i att

förse Konsum/Domus med deras egna produkter

Hugin. Idén var enkel: jobba hårt med priset, sälj in

en ny produktserie varje år och se till att produkterna

aktiverades i butik. Bröderna Eks mamma

Jorunn var en av Joffes allra bästa och mest anlitade

demonstratriser.

– Jag tänkte ge det ett år. Mitt första intryck var att

den mannen var galen och inte hade några som helst

begränsningar. Han högg på alla, bråkade med alla,

men mellan oss fungerade det. Jag blev ”good cop”,

han ”bad cop”, säger Peter Ek, som stannade betydligt

längre än han tänkt. Han är kvar och numera

störste delägare i bolaget, 34 år senare.

Brorsan Thomas anställdes i slutet av 70-talet men

tog ett kort uppehåll på 90-talet.

– Under drygt ett år gjorde jag danska smörrebröd

med min fru i liten skala. Svenska Dagbladet

gjorde en helsida om våra ”fantastiska smörrebröd”

och så smällde det till och vi gick på knäna av alla

beställningar. Så jag lade ned och kom tillbaka, säger Thomas.

Bröderna Ek kan den här branschen. Från ax till limpa, så att säga. Och de båda har

gjort allt man kan föreställa sig i den processen.

– Vår framgång handlar nästan bara om att vi tvingats att förändra och anpassa oss.

De flesta gör saker på samma sätt så länge det fungerar, och det är inte förrän man tvingas

som det blir rejäl förändring. De flesta framgångsrika företagare brukar berätta om hur

visionära de var och hur de jobbade efter det målet, men vi håller oss till sanningen. Vi

har tvingats, säger Peter Ek och skrattar.

U N D E R Å R E N S L O P P H A R E T T A N TA L E X T E R N A händelser tvingat bolaget

till förändring: När Joffe såldes till nya ägare 1978, när bröderna Ek

fick möjlighet att köpa bolaget 1986, när man insåg att kunderna nog

skulle föredra en nordisk partner framför en svensk runt år 2000 och

när man tappade sina två största agenturer 2002.

JAG TÄNKTE GE DET

ETT ÅR. MITT FÖR-

STA INTRYCK VAR ATT

DEN MANNEN VAR GALEN

OCH INTE HADE NÅGRA

SOM HELST BEGRÄNS-

NINGAR. HAN HÖGG PÅ

ALLA, BRÅKADE MED

ALLA, MEN TEXT: Mats MELLAN Samuelsson FOTO: Sören OSS Andersson

FUNGERADE DET.

FULLT BLÅS på affärerna. Bröderna Ek slåss med framgång mot jättar som

Braun och Bosch.

Utan att de explicit säger det, är det kontakten

med marknaden och förmågan att höra vad den

egentligen säger som är bolagets storhet. Eftersom

de vuxit organiskt under alla år, är den kontakten

självklar även för medarbetarna.

– Vi har efterhand som bolaget vuxit blivit

allt bättre på, och tvingade, att delegera. Det har

tvingat oss att utvecklas som chefer, säger Thomas.

– Det har varit hälsosamt för alla, kanske mest för

oss. Det jag är mest stolt över är vår omorganisation

för två år sedan, då vi förde ner ansvaret i organisationen,

fyller Peter i.

Idag ägs bolaget av fem delägare, bröderna Ek,

två danska partners och ekonomichefen Tore Bur-

Entreprenör nr 5 2008

29


Thomas Ek

Född: 1955

Bor: Villa i Västerort, utanför Stockholm

Familj: Hustru och två barn (22 och 18 år)

Intressen: Familjelivet, musik, matlagning,

resor och golf.

Tre tips till andra företagare

1. Våga lita på magkänslan.

2. Gör inget halvhjärtat.

3. Se möjligheter i förändringar.

Ett bra tips till den som vill starta eget

”Tänk intäkter först, utgifter sen. Många skaffar firmabil

och Stureplansadress för att det ska hjälpa en att

skapa intäkter, vi har gjort tvärtom. Men vi har stannat i

Spånga, haha.”

Peter om Thomas:

HAN ÄR EN FENA PÅ ATT FÖRA UT

BUDSKAP – HAN ÄR RIKTIGT, RIKTIGT

BRA. OCH DESSUTOM DUKTIG PÅ ATT

ENTUSIASMERA VÅRA KUNDER, MEDIA

OCH VÅRA SÄLJARE.

30 Entreprenör nr 54 2008

30


man. Den sistnämnde har varit med i 18 år och han är en viktig del i framgången

för bolaget, säger Peter:

– Det smartaste vi gjort var att plocka in Tore som ekonomichef och delägare.

Är man inte duktig på och intresserad av ekonomi och redovisning ska man skaffa

någon som är det. Det är helt avgörande.

DET VAR EXTREMT SLITIGT. VI

FOR SOM SKOTTSPOLAR ÖVER

VÄRLDEN OCH SAMTIDIGT VAR VI JU

TVUNGNA ATT UPPRÄTTHÅLLA DEN

DAGLIGA FÖRSÄLJNINGEN.

B R Ö D E R N A E K H A R F Ö R E G E N D E L utarbetat en fingertoppskänsla om vad som fungerar

i nordiska länder.

– Våra konkurrenter är stora, globala spelare som Philips, Siemens, Bosch och

Braun. De är suveräna på att skapa globala strategier, men det är inte alltid dessa

fungerar hos våra nordiska butiker och konsumenter, säger Thomas och tar bland

många andra produktexempel upp senaste succén: Frutti Blender.

Istället för att enbart sälja mixrar (kallas även blenders) med 1,5 liters kapacitet

skapade OBH Nordica en ny produktlinje som bara rymmer 0,8 liter. Under

2007 sålde man 89 000 Frutti Blender och tog med det raskt en marknadsandel

på 66 procent.

– Hela strategin kring Frutti baserades på det faktum att vi såg siffror på att

drygt 60 procent av alla hushåll i storstäder består av singlar. Har man ett kompakt

boende med begränsat utrymme behöver man inte heller en stor blender för

att göra smoothies eller proteindrinkar, säger Thomas Ek.

Förutom samgåendet med danska OBH, som skapade en nordisk koncern, och

turboladdningen man fick av att tappa Tefal, är det strategin att växa med hjälp av

tv-reklam som varit lyckosam. Den strategin har Thomas jobbat hårt med.

– Jag insåg att skulle man hålla kostanderna nere vad gäller tv-reklam, måste

man göra så mycket av jobbet som möjligt själv. Så det gjorde vi. Jag förhandlade

dessutom direkt med TV4 och fick en möjlighet att hålla kostnaderna nere initialt,

i utbyte mot att TV4 fick mer pengar om försäljningen ökade. Det har varit mycket

effektivt, förklarar Thomas.

Samtidigt är det förmågan att hantera just förändring och förändrade krav

från marknaden som varit och är OBH Nordicas storhet. Man har varit steget

före i flera fall. Att lansera en elgrill med en tv-kock, att skapa en illröd serie

hushållsprodukter före alla andra, att hitta en helt ny nisch för hårvårdsprodukter

tillsammans med Björn Axén AB och att i höst satsa på personligt utformade

vågar och området hårborttagning är alla exempel på det. Och det lyser glatt i

brödernas ögon vare sig de pratar om en locktång, en knivslip eller en brödrost

ur sortimentet. Peter igen:

– En sak vi lärt oss av 40 år i branschen är att det kan vara smart att tvinga fram

förändring själv, istället för att gå och vänta på den. Det är ju förmågan att hantera

förändring som är vår och många andra entreprenörers framgångsfaktor. !

FOTNOT: Siffran i rubriken är en uppskattning. OBH Nordica tror sig ha, från 1974 och framåt, sålt mellan

2 och 2,2 miljoner brödrostar i Sverige. Senaste tre åren har man även sålt 250 000 popcornmaskiner och av den

populära Chiliserien har man sålt 400 000 enheter. Varje år säljer OBH Nordica ungefär 3,8 miljoner produkter i

Norden och 1,6 miljoner i Sverige.

300+. Antalet produkter, liksom antalet områden man verkar

inom, ökar stadigt i OBH Nordica.

Bästa affären?

”När vi beslöt oss för att bli nordiska och slog ihop oss med danskarna.

Att vi vågade!”

Sämsta affären?

”Crazy Duck i slutet av 80-talet. Det var en hårtork som såg ut som

Kalle Anka, med Kalle Anka-fötter som ett stativ. Vi trodde på den,

alla vi träffade trodde på den och vi sålde 16 000 till våra kunder inför

lanseringen. Vi kände oss tvingade att köpa 10 000 extra för att

kunna hantera efterfrågan, eftersom intresset var så stort. Men den

floppade totalt. Ingen ville ha den. Vi tror att det berodde på att

den blandade en vuxenprodukt med barnsliga attribut, vilket inte

föll någon i smaken i slutändan. En riktig blunder.”

Roligaste affären?

”När vi första gången blev marknadsorienterade, 1983, med hjälp

av Tefal. Tidigare hade vi ju alltid sålt via andra, men med Tefal lanserade

vi ett varumärke och ett helt sortiment på egen hand. På

ett enda år lyckades vi bli nummer ett på belagda kokkärl. Tidigare

hade svenskarna inte använt sådana. Vi slog knockout på Järniamässan

när vi lanserade och fick på ett bräde 135 butiker som återförsäljare.

Sen använde vi bland annat Mona Tumba i marknadsföringen

(”Stek och bli smal med Tefal”) och förstås, demonstrationer

i butik. Totalmarknaden fyrdubblades på tre år och vi hade 55 procent.

Det var kul, speciellt eftersom andra i branschen såg på oss

med nya ögon efter det. Från att vi ansågs vara bra på att hitta produkter

till att vi sågs som bra på att lansera varumärken.”

31

Entreprenör nr 5 2008

31


FOTO: ANDERS CARLSSON

32

Entreprenör nr 5 2008


Lägre skatt ger

FINSKA FÖRETAGARNA

BÄTTRE SISU

Lagarna harmoniseras. Gränsbommar och kontroller försvinner. Alla konkurrerar

på lika villkor. Så är tanken. Men så lätt är det inte att sudda ut alla gränser.

Det märks längs Torne älv där det inte bara är det forsande vattnet som skiljer

Sverige och Finland åt. Lagar, regler och skatter är olika på båda sidor älven och

det går ut över de svenska företagens möjligheter att konkurrera.

TEXT: ANDERS CARLSSON FOTO: ANDERS CARLSSON ILLUSTRATION: NICLAS ÖSTERLIN

I S L U T E T AV A P R I L blåste det upp till storm i norra Sverige.

Flygflottiljen i Luleå, F 21, hotades av nedläggning och ilskan mot centralt styrda beslut

söderifrån ventilerades i media: ännu en gång hade Sverige vänt Norrland ryggen.

Samtidigt inträffade två händelser som borde ha orsakat betydligt kraftigare reaktioner.

Det nedläggningshotade tullkontoret i Haparanda fick behålla merparten av

sina resurser, något som applåderas livligt i lokala media. Däremot det faktum att

gränshandelskammaren i Haparanda lades ner, det gav inga rubriker och uppmärksammades

bara av ett fåtal.

Symbolvärdet i de tre händelserna ska inte underskattas: Det statliga engagemanget

i form av en flygflottilj och ett tullhus förmår skapa engagemang medan

nedläggningen av en organisation med syfte att utveckla företagsamheten föregås

med tystnad.

– Vi ska komma ihåg att det här är den rödaste delen av Sverige, säger Anders

Rönnkvist som basade för gränshandelskammaren fram till nedläggningen.

Tilltron till storskaliga, statliga lösningar är stor.

Hans Mörtberg, företagare i Övertorneå håller med.

– Det är av hävd inte fint att driva företag i Norrland.

Samma uppfattning återfinns i en serie intervjuer som Glesbygdsverket

gjort med företagare i norra Sverige. I de nordligaste länen lever en

gammaldags brukssyn på företagandet kvar, främst bland tjänstemän

i de olika förvaltningarna. Kombineras den dessutom med en rädsla

att göra fel och en övertro på paragrafer och regler, mörknar bilden

än mer. Lägg därtill skattenivåer och regelverk som krånglar till

livet för dem som trots allt vill driva verksamhet i norr. Då är det

inte svårt att förstå att svenska företagare längs Tornedalen gärna

pekar tvärs över den brusande Torne Älv och konstaterar att det

är där, i Finland, som man egentligen borde driva företag.

G R Ä N S T R A K T E R N A I T O R N E D A L E N, alltså från Haparanda och

norrut förbi Övertorneå upp till Pajala, har alltid varit ett

livaktigt affärsområde. Redan 1621 anlade Gustav II Adolf

en stad vid Torneälvens mynning, kallad Torneå och som

snabbt blev ett handelscentrum i området. Men vid freden

1809 förlorades Finland till Ryssland och i förhandlingarna

om var gränsen skulle dras – svenskarna föreslog

Kemi älv medan ryssarna ville dra den längs Kalixälven

– blev kompromissen en gräns mitt i Torne älv. Därmed

försvann Torneå in i det som blivit ett storryskt

Entreprenör nr 5 2008

33


SNART FLYTTAR VI HIT. Skatter och lagstiftning gör det lättare att

driva företag i Finland än i Sverige. Det märker Leif Tollanen, Wilhelm

Lampinen, Håkan Jacobsson och Hans Mörtberg varje dag.

furstendöme och Sverige fick bygga en ny handelsstad i den lilla byn

Haparanda.

Den nya gränsen och det faktum att området snart var två skilda länder,

var dock bara delvis ett handelshinder. De månghundraåriga traditionerna

och nätverken vägde tyngre än nytillkomna lagar och regler.

Affärskontakterna levde vidare, både de som tålde dagsljus och de som

inte brydde sig så mycket om lagar och skatter. Smuggling har alltid varit

en lukrativ ”handelstradition” längs gränsen.

Men låt oss återvända till Tornedalen av idag.

På den gemensamma hemsidan för tvillingstäderna Haparanda och

Tornio finns en rubrik som talar sitt tydliga språk: ”Borderless future

starts here”.

I Haparanda är det knappast någon som protesterar mot den formuleringen.

Av gränsen syns inte mycket längre. Inga uppfodrande skyltar,

inga bommar och den imponerande byggnad där den svenska tullen en

gång höll till, rymmer numera en krog. Tvärs över den gamla gränslinjen

byggs ett köpcentrum och ”Klondyke-stämningen” är påtaglig sedan

Haparanda placerat sig i topp på Affärsvärldens årliga tillväxtliga 2006.

Med den bakgrunden är det inte svårt att förstå talet om den gränslösa

världens välsignelse.

M E N D E T F I N N S O C K S Å E N A N N A N V E R K L I G H E T som blir tydligare längre

upp längs Torne älv: Skatterna är i många fall lägre på den finska sidan,

förutsättningarna och inställningen till företagande likaså. Det är

inga stora omvälvande skillnader, mer en serie av små men irriterande

olikheter som får de svenska företagarna att sucka uppgivet när ämnet

kommer på tal.

Exakt vilka lagar, regler och skattenivåer som skiljer Sverige och

Finland åt, är svårt att peka på. Det fi nns ingen samlad statistik likt

den som visar på skillnaderna mellan Sverige/Danmark och Sverige/Norge.

Det beror dels på att SCB som upprättat mycket annan

gränsöverskridande fakta om Norden, ”inte fått något uppdrag” att

TILLTRON TILL STORSKALIGA, STATLIGA

LÖSNINGAR ÄR STOR. DET ÄR AV HÄVD INTE

FINT ATT DRIVA FÖRETAG I NORRLAND.

34

Entreprenör nr 5 2008


NU KÖPER JAG ALLT VAD UTFLYKTER OCH BÅT-

TRAFIK HETER FRÅN FINSKA LEVERANTÖRER.

DET BLIR ENKLARE SÅ. OCH BILLIGARE!

Entreprenör nr 5 2008

35


DET ÄR VÅRA BARN OCH BARNBARN SOM KAN

BYGGA NÅGOT HELT NYTT OCH TA FASTA PÅ DET

BÄSTA AV BÅDA LÄNDERNA.

se närmare på Sverige/Finland.

Men skillnaderna finns där, det kan alla företagare längs gränsen

vittna om. I vissa fall är de lätta att upptäcka: Dieselskatten

är lägre i Finland, skatten på tunga släp likaså. Marginalskatten

och momsen är lägre, särskilt inom besöksnäringen. Finska

företagare har ingen dubbelbeskattning likt kollegorna i Sverige,

men däremot lägre arbetsgivaravgifter och försäkringskostnader

och så vidare.

På en gemensam marknad som bara skiljs åt av en älv får det

här konsekvenser. De tre kommunerna på svenska sidan har till

exempel upphandlat sin snöröjning av finska åkare eftersom

lägre skatter och avgifter ger möjlighet till en prissättning som

svenska åkerier inte kan möta.

Svenska transportföretag som nu börjar kunna dra nytta av

de ökade turistströmmar som ”Haparanda-effekten” skapar,

inriktar sig på den administrativa sidan av besöksnäringen. De

gör upplägg, marknadsför, bokar och håller reda på produkten,

trots att de i grunden är åkerier.

– Vi paketerar och finnarna gör jobbet, säger Svante Wälimaa,

vd för Wälimaa Taxi och Buss i Övertorneå.

Naturligtvis är det ingen hemlighet att de svenska åkarna

längs gränsen gärna tankar på finska sidan. En affär så lönsam

att de finska bensinstationerna vintertid betalar för plogningen

av isvägarna över älven. På den svenska sidan däremot breder

mackdöden ut sig. Därmed rubbas också miljöarbetet när den

svenska lagstiftningen om att svenska åkare måste köra på miljöklassad

diesel urholkas eftersom det inte finns miljödiesel att

köpa i Finland.. Men det finns andra miljöeffekter också.

– I Sverige är det miljöskatt på naturgrus, säger Ivan Larsson

på Åkeriföreningen norr. Det är det inte i Finland så det är inte

svårt att inse varifrån gruset som används på svenska sidan kommer

ifrån.

S VA N T E S P O L A N D E R D R I V E R R E S TAU R A N G och mötesverksamhet

vid Kokkolaforsen, fem mil norr om Haparanda, och har liknande

erfarenheter avden svenska skattelagstiftningen.

En tur med båt uppför Torne älv, för att njuta av båtresan och

vyerna längs älven, är att räkna som resa/sightseeing och

belastas med 6 procent moms. Men när båten på vägen tillbaka

surfar i det strömmande vattnet och rider över vågor

och skum, då kan en nitisk lagd person hävda att det handlar

om forsränning. Därmed står upplevelse och underhållning

på programmet och momsen klättrar raskt till 25 procent. I

Finland däremot är det 8 procent moms alldeles oavsett vad

upplevelsen handlar om.

36

Entreprenör nr 5 2008


– Så nu köper jag allt vad utflykter och båttrafi k heter från fi nska leverantörer,

säger Svante Spolander. Det blir enklast så. Och billigare.

Samma sak i restaurangen där en gäst i restaurangen betalar 25 procent

moms på de norrländska specialiteter som serveras. När samma specialiteter

säljas över disk, i en förpackning, blir det bara 12 procent moms

eftersom det då kan räknas som vanligt livsmedel.

– Jag skulle antagligen tjäna mer på att avskeda alla anställda i restaurangen

och ägna mig åt att sälja rökt sik över disk. Men varför ska jag som

företagare behöva ägna mig åt att fundera på sådant. Det förtar viljan att

vara kreativ och utveckla företaget.

E T T M Ö T E M E D F Ö R E TAG A R E L Ä N G S Torne älv ger snabbt en provkarta på

tillfällen när de finska företagen kan konkurrera med bättre villkor i botten.

Trots det vill inte företagarna hemfalla åt gnällande.

– Upp med axlarna och jobba på bara, säger Håkan Jacobsson på Jaxal

i Övertorneå.

Bättre då att försöka åstadkomma förändringar, dels konkret bland

lagar och regler, dels i inställningen till företagande hos de svenska

myndigheterna. I Glesbygdsverkets undersökning visar det sig att företag

i södra Sverige har positiva erfarenheter när det gäller myndighetskontakter

medan de norrländska företagen beskriver samarbetet som

problematiskt. Misstänksamhet, okunskap om företagandets villkor,

centralisering och rädsla att göra fel, är den allmänna meningen om

vad som styr kontakterna.

Och återigen – det är bättre på finska sidan. Svante Spolander igen:

– Jag fick besök av tjänstemän från den finska motsvarigheten till

länsstyrelsen, berättar han. De bugade och sa: ”Vi är dina tjänare.” På

skoj naturligtvis men andemening var ändå: vad kan vi som byråkrater

hjälp till med?

Närheten mellan företagare och myndigheter syns bland annat i hanteringen

av EU-medel. I Finland är beslutsfattandet för bidrag upp till 1

miljon euro decentraliserat till tjänstemannanivå. Det ger en helt annan

snabbhet i hanteringen och framför allt – en närhet till den verklighet

där pengarna ska användas. Då kan man som i finska Ylitornio hjälpa

en grisfarmare att diversifiera verksamheten med direkt riktade pengar

som användes till att bygga om och köpa in utrustning för båtproduktion,

uthyrning och laxfiskeförsäljning.

– Det hade aldrig skett här, säger Svante Spolander. Räslan att ett bidrag

ska ”gynna en enskild företagare” gör att man hellre dela ut pengar till

många mottagare i något slags projekt. Och så blir allt urvattnat och leder

ingen vart.

– Varför inte ge en företagare ett förtroende, han eller hon vet ju vad

som måste göras.

lås kan det skapa närmare 1 800 nya arbetstillfällen i regionen.

– Det är som en saga, säger kommunalrådet i Pajala, Bengt Niska.

Malmfyndigheten ställer också samarbetet över gränserna i en

helt ny dager. Hälften av fyndigheten ligger på finska sidan och redan

har röster höjts för att slå samman Pajala och Kolari till en egen

region. Bort alltså med allt vad administrativa gränser heter. Det

skulle ge inte bara Pajala utan hela Tornedalen chans att ta för sig av

de möjligheter som erbjuds i Nordkalotten och Barentsregionen, ett

av de hetaste områdena i Europa.

Men då gäller det att hänga på och att Maud Olofssons utlovade

satsningar på att återställa bortvittrad svensk infrastruktur i området

blir verklighet. På finska sidan finns nämligen redan bra vägar, järnväg

och högspänningsledningar som står klara att ta sig an industriella

utmaningarna.

I en EU-rapport om det så kallade Interreg III står att läsa: ”Tornedalens

styrkefaktorer är nära kopplade till utnyttjandet av regionens

geografi och natur. Regionens viktigaste möjligheter utgörs av de

synergieffekter som blir följden av ett mångfacetterat gränsöverskridande

samarbete.” Lasse Grenevall på livsmedelsföretaget Polarica i

Haparanda håller med:

– När de administrativa petitesserna försvinner då är det här

landets kraftfullaste region. Det är våra barn och barnbarn som kan

bygga något helt nytt och ta fasta på det bästa av båda länderna. !

M E N ÅT E R I G E N – I N G E N V I L L G E U P P. Särskilt inte nu när boomen i Haparanda

visat att det går att gjuta liv också i det som ”sörlänningarna” ser

som hopplöst avlägsna landsändar där bosättning och företagande är en

”historisk parentes”.

Dessutom har framtiden ljusnat i Pajala sedan planerna på utvinning

av malmfyndigheterna där gått över i ett skarpt läge. Går allt i

Entreprenör nr 5 2008

37


SVERIGE MOT DANMARK 0-5

KAMPEN OM ARBETSKRAFTEN VÄCKER ONT BLOD I

SKÅNE. DANSKARNAS ÖVERTAG I FORM AV STÖRRE RÖR-

LIGHET, LÅGA ARBETSGIVARAVGIFTER, LÄGRE SKAT-

TER OCH HÖGRE LÖNER GÖR DET SVÅRT FÖR DE SKÅN-

SKA FÖRETAGEN ATT HÄVDA SIG I KONKURRENSEN.

– E N C H AU F F Ö R S O M J O B B A R I K Ö P E N H A M N kan tjäna lika

mycket pengar netto på en helg som på en hel veckas jobb i

Sverige. Det är inte konstigt att vi tappar chaufförer till Danmark,

säger Mikael Nilsson, delägare och styrelseordförande

i det skånska transportföretaget Shuttle Service Local, som

sysslar godstransporter via lastbil och färja.

Han är en av de sydsvenska företagare som har svårt att

konkurrera med danskarna om de bästa medarbetarna.

Enligt Mikael Nilsson råder det brist på 7 000 chaufförer i

Sverige idag.

Han anser att lönekostnaderna är på tok för höga i Sverige.

– Arbetsgivaravgifter och avtalsförsäkringar innebär ett

påslag på 45 procent på företagets lönekostnader. Tar man

med branschspecifika kostnader och kostnad för sjuklön

blir påslaget över 60 procent, säger Mikael Nilsson.

Det är framför allt den berömda danska ”flexicurityn”,

som gör de lätt för de danska företagen att både anställa och

säga upp personal, som väcker avundsjuka hos de sydsvenska

företagen.

– Danskarna har lättare att konjunkturanpassa sin verksamhet

eftersom de har lättare att få tag i folk och lättare att

bli av med dem, säger Mikael Nilsson.

Den svenska arbetsrätten, reglerad i lagen om anställningsskydd,

LAS, gör däremot den svenska arbetsmarknaden

trögrörlig, då företagen drar sig för att anställa och

medarbetarna drar sig för att byta jobb.

– Risken är inte så hög i Danmark, varken för arbetsgivarna

eller för de anställda, säger Ewa Ljung Rasmussen,

som är utbildad dansk advokat på advokatbyrån MAQS Law

Firm i Köpenhamn.

H O N Ä R S V E N S K A, M E N A R B E TA R och lever sedan många år i

Danmark, och är expert på arbetsrätt och företagsetableringar.

Ewa Ljung Rasmussen är även knuten till informationsportalen

Oresunddirekt.com som förmedlar offentlig

information från myndigheter till medborgare och företag.

Där går det exempelvis att läsa om skillnaderna mellan

svenska och danska regler för företag som vill etablera sig

i Öresundsregionen.

Ewa Ljung Rasmussen framhåller att är en helt annan

ruljans på den danska arbetsmarknaden än på den svenska.

Företagen kan i princip säga upp personal utan att ange någon

särskild anledning och de finns heller inga regler för

hur man får använda tidsbegränsade anställningar eller hur

länge. Å andra sidan är arbetslöshetsersättningen hög och

det är enkelt att få ett nytt jobb igen efter en uppsägning.

– I Sverige går man hem och gråter om man blivit av med

jobbet. Så är det inte i Danmark. En genomsnittlig dansk

arbetstagare stannar i två år på en arbetsplats. Det är ingen

AV DE 20 000 ARBETSTAGARE SOM VARJE DAG

GRÄNSPENDLAR ÖVER ÖRESUND ÄR 90 PRO-

CENT SVENSKAR SOM JOBBAR I DANMARK.

som tycker det är konstigt att man byter jobb och är ingen som tycker att de är

konstigt att man hoppar fram och tillbaka mellan arbetsgivare, säger Ewa Ljung

Rasmussen.

En annan skillnad mellan Danmark och Sverige är att de danska företagen

betalar mycket låga arbetsgivaravgifter, det rör sig om några hundralappar per

anställd och månad, medan de svenska företagen betalar 32,42 procent på lönesumman

per anställd och månad.

Å andra sidan är det danska löneläget betydlig högre och medarbetarna betalar

själva in sina sociala avgifter till staten. De danska lönerna ligger därför mellan

35–40 procent högre än de svenska. Vid årsskiftet sänkte den danska regeringen

skatten på arbete med närmare 12 miljarder svenska kronor i förhoppning om det

ska leda till 7 300 nya arbetstillfällen.

– Svenska företag kan helt enkel inte konkurrera med lönen, säger Thomas

Rydenfelt, skattekonsult på revisions- och konsultbyrån KPMG i Malmö.

Han framhåller att av de 20 000 personer som gränspendlar varje dag över

Öresund är 90 procent svenskar som jobbar i Danmark. Och det är mycket svårt

för svenska företag att vända strömmen, trots att det finns en särskild skatteregel,

den så kallade SINK-skatten (särskild inkomstskatt för utomlands bosatta), som

gör att danskar som arbetar i Sverige bara betalar 25 procent i inkomstskatt.

Ewa Ljung Rasmussen påpekar också att det är väldigt enkelt att etablera ett

företag i Danmark. En blivande företagare kan ha sitt företag registrerat och igång

på en dag, medan den administrativa processen i Sverige tar betydligt längre tid.

Läs mer: www.oresunddirekt.com

ANNA DALQVIST

FOTO: SCANPIX

FOTO: SCANPIX

38

Entreprenör nr 5 2008


T E L E N O

R Ä L S

K A R

K O M M U N I K A T I O N

Ring kollegorna där hemma för

samma minutpris som i Sverige.

Skaffa Telenor Passport utan

extra kostnad.

Välkommen till närmaste butik eller besök telenor.se

Uppkopplingsavgift 7:96 kr. Telenor Passport förutsätter Telenor abonnemang. Minsta totalkostnad för abonnemang 377 kr (59x3 mån uppsägningstid + 200 kr i anslutningsavgift). Telenor Passport gäller endast i

utvalda länder. Uppkopplingsavgift 7:96 tillkommer på varje samtal (inom Norden 4:76 kr). Telenor Passport måste aktiveras för att träda i kraft. Erbjudandet avser samtal hem till Sverige. Alla priser ex moms.


OS-GULD TILL SVENSKA

ENTREPRENÖRER

OS-GULD TILL SVENSKA

ENTREPRENÖRER

Det blir en sommar i idrottens

tecken, och allra högst smäller

OS. Den 8 augusti invigs spelen

i Beijing. Hur det än går för våra

svenska atleter vet vi en sak.

Det blir guld till Sverige hur

som haver. Svenska företagare

har under hela OS-historien

legat bakom succé efter succé.

TEXT: ANDERS JOHNSON

BILD: SCANPIX

E N AV D E S T O R A H Ö J D P U N K T E R N A i den olympiska

historien var då amerikanen Jesse

Owens tog fyra guld i Berlin-OS 1936. En av

förklaringarna till hans framgångar var de

specialtillverkade skorna. Det kom från en av den tidens

främsta tillverkare av sportskor, nämligen Löfquists

Skoreparation och Sportskofabrik i Uppsala, grundad av

Karl Fritz Löfquist 1911.

De svenska friidrottarna vid olympiaderna från 1912

till 1956 tävlade nästan uteslutande i skor från Löfquists,

liksom givetvis de klassiska medeldistansarna Arne

Andersson och Gunder Hägg. Många andra elitidrottare

över hela världen, inte bara i friidrott, kom att använda

Löfquists skor. Företaget hade dock aldrig mer

än 15 anställda. Omkring 1960 blev Löfquists sportskor

utkonkurrerade av företag som Adidas och Puma, men

företaget levde kvar som skoreparationsföretag till 1993.

Det finns många samband mellan näringsliv och

idrott. Det mest uppenbara är att många företag, framförallt

på mindre orter, har använt idrotten som ett sätt

att skapa lokal sammanhållning och en attraktiv miljö

för att rekrytera och behålla en bra arbetskraft. I Degerfors

och Åtvidaberg satsade man på fotboll. I Edsbyn

och Lesjöfors på bandyn – på den senare orten blev

brukspatronen och ”bandybaronen” Gerard De Geer

legendarisk. I Örnsköldsvik satsade Modo på ishockey.

Gunnar Ericsson på Facit, Åtvidaberg, och Matts

Carlgren i Modo var ledamöter i Internationella olympiska

kommittén. Gunnar Ericsson var, liksom fadern

Elof Ericsson (även han företagsledare i Åtvidaberg)

ordförande i fotbollsförbundet. Matts Carlgren hade

som ung varit en duktig friidrottare.

Den svensk som har nått längst i den olympiska rörelsen

var en annan legendarisk företagsledare, J. Sigfrid

Edström. Han var vd och styrelseordförande i Asea

under 46 år och ordförande i SAF när Saltsjöbadsavtalet

förhandlades fram. Edström var svensk idrotts första

stora organisatör. I sin ungdom hade han varit en god

sprinter (16,4 sekunder på 150 meter 1891). Han var

ordförande i organisationskommittén för Stockholms

olympiaden 1912, medlem av Internationella olympiska

SVENSKA GULD. Jesse Owens vann fyra guld i Berlin-OS 1936,

med svenska skor på fötterna.

SVENSKA GULD. Många av fotbollsmålen

är tillverkade av svenska Sapa i Vetlanda.

40

Entreprenör nr 5 2008


kommittén 1920–52 och dess

president från 1946.

Det är kanske inte så underligt

att duktiga idrottare

också kan bli framgångsrika

företagare. Inom både verksamheterna

kan man ha stor

nytta av att vara tävlingsinriktad,

resultatorienterad,

fokuserad och uthållig. Det

bästa exemplet i dag på en

företagsledare med idrottsbakgrund

är nog flerfaldige

OS-medaljören i simning

Bengt Baron, nu koncernchef

på V&S.

SVENSKA GULD. Sven-Åke Lundbäck segade sig

fram till guld på 15 km i Sapporo 1972, på Edsbyns

Master GT.

L ÅT O S S N U T I T TA PÅ några

framgångsrika svenska tillverkare

av idrottsutrustning.

En av dem är Sapa (Skandinaviska

Aluminiumprofiler),

grundat 1963 av Lars Bergenhem

och Nils Bouveng. Allt sedan OS i Mexico 1968 har Sapa i Vetlanda levererat

fotbollsmål i aluminium till OS-planer och andra stora arenor runt om i världen.

Och alla fyra guldmedaljer i spjutgrenarna vid VM i Osaka 2007 vanns med

spjut tillverkade av Nordic Sport i Arvidsjaur . Företaget grundades av kommunens

näringslivssekreterare Börje Österberg. År 1973 övertog han den spjuttillverkning

som Sandvik hade startat på 1930-talet. Nordic Sport är i dag en internationellt

framgångsrik tillverkare av idrottsutrustning.

Men det är inom vinteridrotterna man hittar de flesta framgångsrika svenska

idrottstillverkarna. Ett exempel är Jofa i Malung, som tillverkar ishockeyutrustning.

Företaget grundades av den 17-årige Niss Oskar Jonsson 1926. Fadern var

sadelmakare och Niss Oskar började tillverka skidstavar, bindningar och skridskoremmar

av spillmaterial från ortens skinnindustrier. År 1935 bytte Jonssons

Fabrikers AB namn till Jofa. Det internationella genombrottet kom 1963 när man

fick världspatent på sin hockeyhjälm.

Det har funnits åtminstone tre världsledande skidtillverkare i Sverige. Edsbyverken

tillverkade skidor 1910–1984. När Sven-Åke Lundbäck tog OS-guld på 15

km i Sapporo 1972 åkte han på Edsbyns Master GT.

Hudiksvall är ett ledande centrum för hydraulisk industri. Det hela började att

Erik Sundin flyttade sin nystartade skidfabrik från Arbrå till Hudiksvall 1927. För

att kunna tillverka skidor i laminatträ med rätt egenskaper konstruerade Sundin

hydrauliska pressar. För att underlätta lastningen av timmer konstruerade han

sedan hydrauliska lyftkranar för lastbilar, vilket ledde till att Hiab (Hydrauliska

Industri AB) grundades 1944. Två år senare hade Hiab tagit fram en kran som

drevs av lastbilens egen motor. Skidtillverkningen upphörde 1989 men kvar i

Hudiksvall finns Hiab som tillverkar hydrauliska kranar och Sunfab som gör

hydrauliska pumpar och motorer.

SVENSKA GULD. Alla gulden i spjut i förra VM vanns med spjut

från Nordic Sport i Arvidsjaur.

S V E R I G E S K Ö R D A D E S T O R A svenska framgångar i vinter- och sommarolympiaderna

1948. I längdåkning tog Sverige storslam, mycket tack vare två svenska företag.

Det ena var Monark i Varberg som 1938 hade köpt det nedlagda Tobo Bruk i Uppland

för att där tillverka skidor. Den limmade Limex-skidan fick sitt genombrott

på OS i S:t Moritz 1948. !

Entreprenör nr 5 2008

41


Företagande förändrar

tredje världen

Hjälp till självhjälp. Det är det nya greppet som kan

lyfta allter människor ur fattigdomen. Det visar

organisationen Hand in Hand i Indien, som satsar högt:

1,3 miljoner nya jobb inom tre år.

TEXT OCH FOTO: TOVE LIFVENDAHL

42

Entreprenör nr 5 2008


– D E T VA R M Å N G A S VÅ R I G H E T E R I B Ö R J A N, men nu är det inga problem!

Sheila skrattar så att ögonen glittrar. Vi står mitt inne i hennes bageri,

The CrispBakery i Kanchipuram, i sydöstra Indien, och hon har all

anledning att vara glad. På väggen sitter fotot från tillfället när hon fick

motta regeringens pris för att ha skapat det bästa indiska SME-företaget.

Runt om henne sitter hennes kollegor på golvet och arbetar med att grädda och

paketera ljuvligt doftande osötade vetebullar. De ska levereras till Nokias kontor

lite senare under dagen.

Hennes liv förändrades från traditionellt

hushållsarbete i hemmet till en ny tillvaro som

framgångsrik entreprenör och med markant

ökad livskvalitet för hennes familj. Utvecklingen

har möjliggjorts genom Hand in Hand, en ideell

organisation som har sin bas i Kanchipuram.

Shinu Singh Trikha, indiska vid födseln men

utvandrad till San Fransisco och sedan ett år

hemflyttad med sin man, arbetar som projektkoordinator

hos Hand in Hand i Tamil Nadu, den

sydligaste av de indiska delstaterna.

– Hand in Hand arbetar utifrån fem grundpelare.

De är eliminering av barnarbete, självhjälpsgrupper

kombinerade med mikrofinansiering,

medborgarcenter, hälso- och sjukvård samt

miljöarbete, berättar hon och vi far runt för att

se allt på plats.

Det vi ser både imponerar och inspirerar och

ger förhoppningar om att även världens mest

folkrika nation en dag ska kunna ta hela sin befolkning

ur djup fattigdom. Men det är en arbetsam

resa. Av Indiens miljardstora befolkning befinner

sig runt en fjärdedel på en levnadsstandard

som motsvarar mindre än en dollar per dag. Det

verkar som en omöjlig situation.

Entreprenör nr 5 2008

43


Å andra sidan är Hand in Hand ett exempel

på att det går att åstadkomma förändring mycket

snabbt. Sedan tre år har verksamheten varit

igång, och de resultat som hittills kan redovisas

talar för sig själva.

Under tre år har 280 000 kvinnor deltagit i

självhjälpsgrupper och startat 113 000 familjeföretag

och närapå 500 medelstora företag. Målet är

1,3 miljoner jobb år 2011.

Det är inte utan att man gör jämförelser med

den senaste tidens tragikomiska avslöjanden av

lågvattenmärken i det svenska biståndet – enorma

mängder av pengar som rent ut sagt kastats bort

utan någon effekt alls för dem det var menat att

hjälpa. Det kan jämföras med de endast treprocentiga

administrativa kostnaderna som Hand in

Hand har, och det faktum att återbetalningsfrekvensen

på mikrolånen ligger på 99,6 procent.

En viktig förklaring till Hand in Hands framgång

visavi många av de hjälpprojekt som passerat revy i

utvecklingsländerna ligger förmodligen i de personer

som varit med och stöttat organisationen. Det är

nämligen företagare, som hela tiden drivit projektet

utifrån långsiktig och uthållig affärsmässighet. Jonas af Jochnick, delgrundare av

Oriflame, och Peje Emilsson, grundare av Kreab, är två av dem som bidragit både

finansiellt och erfarenhetsmässigt. Men nyckelpersonen heter Percy Barnevik.

– Saker och ting förändrades när Percy Barnevik uppmärksammade projektet.

Han sa: ”Det är en bra idé men det går att göra mycket mer, vi kan skapa mer

energi”, berättar Shinu Singh.

Det var lite av en slump. Ett rektorspar hade bett honom att stötta projektet

med pengar, och efter att ha följt verksamheten några år reste han ner och satte

sig själv i förarsätet.

Jag träffar Percy Barnevik på hans kontor i London. Det pågår renoveringar, så

han får husera tillsammans med sina medarbetare i källarvåningen. Jag kryssar

mellan kartonger och byggmaterial för att slutligen komma till hans tämligen

oansenliga kontorsrum.

D E T Ä R I N T E D I R E K T D E N F Ö R S TA I N T E R VJ U N han ger om

projektet…

Hjälp till självhjälp. Så kan Hand in Hands grundläggande

idé uttryckas, och här kommer den till konkreta

uttryck.

– Det har varit en förbannelse, att vi i väst har trott att

det blir bra om vi ger dem saker. Givandet har nått till vägs

ände nu. Vi kan ju se hur det har gått i Afrika, som har

mottagit hundratals miljoner dollar sedan kriget. Och det

är tre–fyra länder som har kommit igång i halvfart, men 30–40 som inte ens lyft

från plattan. Och sedan har du ett antal som har gått baklänges. Medan en miljard

människor har lyfts ur fattigdom i östra Asien – Thailand, Taiwan, Korea, östra

Kina… Var det genom u-hjälp? frågar Percy retoriskt.

– Istället handlar det om att få människor att själva lyfta sig i håret Vi kräver

att föräldrarna ska betala en skolavgift och säger åt dem att deras barn inte ska

vara en födkrok åt dem. Föräldrarna försöker, säger ”om ni kunde ge oss…” men

istället för att ge föräldrarna pengar ser vi till att hjälpa dem till bättre jobb.

Det är inte svårt att förstå hur ett sådant projekt kan entusiasmera och skapa

Det har varit en

förbannelse, att

vi i väst har trott

att det blir bra

om vi ger dem

saker.

44

Entreprenör nr 5 2008


motivation. På PoongavanamResidential School finns bland annat

14-åriga Rajeswari, som bekräftar det Barnevik berättar. Hon har tack

vare Hand in Hand fått en ny chans efter att under två år ha arbetat som

vävare i sidenindustrin.

Hon och de andra barnen är nyfi kna men lite blyga, samtidigt som

de gärna visar upp vad de har lärt sig. En matematiklektion består

bland annat i att visa hur många stickor siffrorna betyder. De som gör

fel gömmer generat huvudet i händerna, men rätar snart på ryggen när

de nästa gång klarar av uppgiften.

Hon ler lite generat men säger att hon vill bli lärare. Det tycks vara

en dröm för många. Någon säger sig vilja bli doktor. Kroppsspråket

är försiktigt, men när frågan kommer om de tycker att de har

det bättre på skolan än tidigare avslöjar nickarna, leendena och

kroppsspråket ett universellt och otvetydigt ja!

– De gråter alltid när de ska lämna skolan, säger Shinu, för här

får de lov att vara barn, och det finns tid för lek när skoluppgifterna är

avklarade.

Det är övertydligt vad förändringsarbete innebär i kontakten med

barn. Dagen efter besöker vi en by där alla fem punkterna i Hand in

Hands program är igångsatta, och där hälsokoordinatorn för byn, en

kvinna vid namn Manenmani, visar byns dagis där barnen numera

får regelbundna hälsokontroller och där åtgärder sätts in om ett barn

riskerar undernärdhet. Det är

fattigt och enkelt, men ingen svälter.

I den här byn har man också kommit långt när det gäller sanitära

frågor. Inom ramen för hälsoprojektet ingår ganska omfattande informationsåtgärder

och marknadsföring för byggandet av toaletter.

Kvinnorna informeras om hur de fungerar och vilka sjukdomsrisker

som kan elimineras.

D E T Ä R F U L LT PÅ D R AG I B Y N. Vi träffar två norska tandläkare som genom

ett Rotaryinitiativ reser runt några månader och hjälper till med

enklare tandvård och undersökningar. Dessutom är vi fler svenskar på

besök – Mona Sahlin befinner sig i Indien på besök med en delegation

medarbetare. Även hon är imponerad av vad hon ser.

Mona Sahlin är inte den första svenska politiker som besökt

verksamheten. På ett av företagen, en liten textilindustri med

30-talet kvinnor, sitter foton på väggarna som vittnar om att Maud

Olofsson och Göran Johansson från Göteborg också varit där, liksom

Svenskt Näringslivs ordförande Signhild Arnegård Hansen.

Barnevik ägnar mycket tid åt att prata med olika aktörer som på

olika sätt kan hjälpa till – regeringar, journalister, företagsledare. Men

alla får inte höra det de vill. En chef på ett stort multinationellt företag

frågade Barnevik om han kunde hitta ett samarbete som byggde på att

Entreprenör nr 5 2008

45


företagets stora sortiment av produkter skulle användas av kvinnorna

i projekten. Svaret blev inte särskilt tillmötesgående.

– Vi vill inte bli agenter, utan konkurrenter, sa jag, och beskrev hur

vi själva bygger upp produktion av olika produkter och skapar nya

marknader. Då såg han lite blek ut, berättar Percy Barnevik och

skrattar.

Det är viktigt för honom att Hand in Hand jämför sig med affärsverksamheter.

– Det finns ibland en slags argumentation inom biståndsorganisationerna

som handlar om att det är svårt att mäta resultat. Men visst

kan du mäta – du kan mäta allt. Vi mäter allting, och kan därigenom

skapa ett tryck på förändring.

– Alla är ansvariga – även längst ner. 95 procent

av allt vi gör är som ett företag, och därför vill vi

jämföra oss med de bästa företagen. Vi har inte en

enda västerlänning på lönelistan, inga dyra kontor

i Europa. Då räcker dollarn långt. Om man ger

100 000 kronor i Sverige, går 100 000 kronor till

Indien. Det gillar donatorerna.

Självhjälpsgrupperna är bara för kvinnor. Skälet

är inte jämställdhetsmotiverat, utan krasst affärsmässigt;

kvinnorna har visat sig kunna hantera ansvar

och pengar till skillnad från männen. Det har

inte varit utan konsekvenser.

– Kvinnornas anseende har ökat i familjen och

byn, och de är bra på att organisera sig. I det senaste

lokalvalet valdes 27 kastlösa, mörkhyade kvinnor till

borgmästare, och runt 140 kvinnor tog plats i kommittéer.

Till alla de som vill hjälpa kvinnor kan jag säga

att det hjälper inte med seminarier, workshops och

böcker. Lyft dem genom att ge dem chans att lyfta sig

själva. Genom ekonomisk empowerment följer social

empowerment.

K. Hemavathi, som är ledare för gruppen, visar upp den gemensamma

kassaboken, där varje månad nya små tillskott skrivs in,

liksom lån. Den sociala kontroll som uppstår bland de 20 kvinnorna

i gruppen är en förklaring till varför återbetalningsfrekvensen

ligger på 99,6 procent.

– I norra Indien kallar man mikrolån för skuldfällor för

kvinnor, berättar Percy Barnevik. Kvinnorna skriver på lånet,

mannen tar pengarna och super upp den. Vi hade ett fall här där

mannen tog pengarna som kvinnan lånat till en vävstol. Men då var

det ju 19 till i gruppen som var solidariskt betalningsansvariga. De kom

efter mannen och var rasande.

J AG B E S Ö K E R E N S J Ä LV H J Ä L P S G R U P P i en by där alla på

något sätt tillhör vävindustrin. För dem innebär mikrolånen

en möjlighet att investera i barnens utbildning.

Det handlar om att få människor att

lyfta sig i håret. Vi kräver att föräldrarna

ska betala en skolavgift och säger åt dem

att deras barn inte ska vara en födkrok.

46

Entreprenör nr 5 2008


En rasande kvinna är jobbig. Tänk dig 19…

– Politikerna var fundersamma i början, inte minst mot mig som person.

Några trodde att jag ville bli indisk politiker – en sådan där som syns i tv. Men

jag är en 66-årig svensk som bor i London – hur fasen kan de tro att jag ska flytta

till Indien och bli politiker? Andra trodde att jag var köpt av kongresspartiet och

utsänd för att förmå kvinnorna att rösta.

Han ler lite trött. Han har i de intervjuer han har gjort inte talat om sin personliga

upplevelse annat än att det har ”berikat hans liv”. Bland etablerade biståndsarbetare

finns mycket skepsis.

– När jag var uppe i Afghanistan där vi jobbade

med ett antal biståndsorganisationer fick jag på ett

möte frågan: ”Vilken sida står du på egentligen,

Barnevik? Du vill starta företag och skapa nya kapitalister,

det är inte vad vi vill göra. Vi vill ge fattiga

människor hjälp – se till att de får kläder och mat.”

Hand in Hand har fått en stark start. Hur alla

planer som nu sjösätts kommer att falla ut återstår

att se. Att givandeideologin nu fått konkurrens av

marknadstänkande känns sunt.

– Vi utbildar dem, tränar dem, lär dem marknadsföring.

Sen är det bara goodbye, goodluck och så ut på marknaden.

Men hjälpen är viktig i början eftersom de inte är vana vid

hur en marknad fungerar, säger han medan händerna i snabb

takt vänder oh-bilder som visar verksamheterna som kommit

igång.

Han vet att många kritiker tycker att: ”Den där Barnevik,

han vet väl inget om u-hjälp!?”

Men det är kanske därför det går så bra.

Fakta om

HAND in HAND

! Hand in Hand har över 1 900 anställda plus

över 2 300 deltidsanställda lärare.

! Hand in Hand har engagerat över 16 000

volontärer på landsbygden i Tamil Nadu.

! Hand in Hand har sett till att över 13 000 barn

i åldrarna 5–14 år, som annars skulle ha

arbetat, har skrivits in i skolan.

! Hand in Hand driver 59 skolor för barn som

hoppat av skolan och för barn som tidigare

arbetat .

! Hand in Hand har engagerat över 295 000

indiska kvinnor i över 20 000 självhjälpsgrupper

i den sydöstra delstaten Tamil Nadu.

! Hand in Hand har hjälpt över 148 000 kvinnor

att starta eller expandera små familjeföretag

! Hand in Hand har hjälpt över 76 000 kvinnor

att lära sig att läsa och skriva.

! Hand in Hand har startat 762 medborgarcentra

där bybor kan läsa dagstidningen, lära

sig att använda en dator, låna böcker och få

information.

! Hand in Hand hjälper fattiga byar att få

tillgång till sjukvård.

! Hand in Hand driver avfallshanteringsprojekt

på landsbygden i Tamil Nadu som ser

till att soporna från över 32 000 hushåll

sorteras, återvinns och komposteras.

Entreprenör nr 5 2008

47


NESTORN

ANITA PINEUS

Hon söker

fortförande spänningen

På frågan om hon någonsin skulle kunna tänka sig att

vara anställd säger hon snabbt: Nej! Anita Pineus driver

butikskedjan Stockhome och har varit en framgångsrik

företagare i 40 år men har inga planer på att sluta.

TEXT: SARA JOHANSSON FOTO: SÖREN ANDERSSON

FOTO: OLA TORKELSSON

E T H A R A L LT I D H A N D L AT O M D E S I G N, form och färg för Anita Pineus. Efter designstudier

i Paris startade hon 24 år gammal en butik som sålde exklusiva tyger. I butiken

fanns en liten hörna med franska köksattiraljer som blev väldigt populär. Det tog

inte lång tid innan konceptet Mique var skapat. Nu, drygt 40 år senare, har hon tre

framgångsrika butikskedjor i ryggen.

– Det har flutit på bra hela tiden, säger hon med ett leende.

Efter 26 år med butikskedjan Mique sålde Anita sin skapelse och startade i stället ett annat

framgångsrikt koncept för inredningsaccessoarer – Lagerhaus. Även Lagerhaus såldes så småningom

och för fyra år sedan startade hon den lite exklusivare butikskedjan Stockhome, som hon

i dag driver tillsammans med sina båda barn. Försäljningarna av Mique och Lagerhaus berodde

mycket på att rätt tillfällen dök upp samtidigt som Anita kände en viss mättnad. Att söka spänning

och ständigt blicka framåt är några av de mest utmärkande dragen i hennes entreprenörskap.

– Det är svårt att förändra ett existerande varumärke. Dessutom är det väldigt roligt att starta

upp någonting nytt, förklarar hon sin ständiga utveckling.

F R I H E T E N D E T I N N E B Ä R AT T D R I VA E G E T har alltid varit den viktigaste drivkraften. Detta tillsammans

med ett gediget intresse och passion för de produkter hon säljer tror hon är några av förklaringarna

till framgångarna.

Hon försäkrar att det är lika roligt att driva företag nu som förr, och när hon nu är inne på sin

tredje varumärkesexpansion så tycker hon sig också märka att den allmänna synen på företagare

förändrats.

– I dag är det väldigt populärt att vara entreprenör. Plötsligt har man medvind och småföretagen

ses med goda ögon. För övrigt så är det inte så stor skillnad att driva företag då och nu. Regelverket

är ungefär detsamma och skattesystemet är fortfarande ganska hårt för nya företag.

Att som ung och nyutbildad, och dessutom kvinna, besluta sig för att bli egen företagare på 60-

talet känns inte som ett alldeles självklart val men för Anita fanns aldrig någon tvekan. Det var det

enda hon verkligen ville göra. Men så kommer hon också från en företagarfamilj. Hennes pappa

hade ett tryckeri i Göteborg och hennes morfar startade och drev företaget Kronans korsetter.

I dag är Anitas egna barn i allra högsta grad inblandade i Stockhome. Dottern Jennie är kreativ

48

Entreprenör nr 5 2008


chef och sonen Isaac är affärsutvecklare. Att

som erfaren företagare starta en verksamhet

tillsammans med sina barn skulle kunna

innebära en hel del högljudda gräl kring söndagsmiddagarna,

men inte i det här fallet.

Anita menar att risken för konfl ikter minimeras

genom att de hela tiden har en öppen

dialog och att barnen är bra på att säga ifrån.

– Det är en ynnest att driva eget företag.

Att dessutom få driva det tillsammans med

barnen känns bra, säger hon.

Genom åren har hon naturligtvis också

själv utvecklats som företagare.

– Erfarenheten jag har hjälper mig mycket.

Jag tror att jag är modigare nu. Dessutom är

jag bättre på att lyssna och lyssna in.

F Ö R E TAG E T H A R I D AG T R E butiker men ska

under nästa år starta fler. Men utanför Stockholmsområdet

kommer man inte att kunna

hitta några butiker i Sverige. Stockhome är

ett nämligen ett storstadskoncept så det är

i andra stora städer runt om i världen som

butikerna så småningom ska slå upp dörrarna.

Några planer på att helt lämna över till

barnen och dra sig tillbaka för att bara ta det

lugnt har hon ännu inte, trots att hon numera

nått statlig pensionsålder.

– Vad skulle jag göra då? Det värsta jag kan

tänka mig är att ha tråkigt. Jag behöver ha

spänningen kvar. !

ANITA PINEUS

Ålder: 65

Bor: Göteborg och Stockholm

Familj: Man, två barn och två barnbarn

Intressen: Kultur

Drömde som barn om: Att ha en egen verksamhet

inom design och form.

STOCKHOME

Startår: 2004

Ägare: Anita Pineus, Jennie Pineus, Isaac Pineus

och Lars Strannegård

Vd: Anita Pineus

Verksamhet: Inredningsaccessoarer

Antal butiker: 3 (ytterligare butiker öppnar under 2009)

Antal anställda: 12

Omsättning: Cirka 30 miljoner kronor.

Anitas råd till nya entreprenörer:

1. Ta reda på vad du vill och våga ha visioner!

2. Starta något som du har en passion för!

3. Skaffa dig kunskap om affärsområdet!

Entreprenör nr 5 2008

49


TEXT OCH FOTO: STAFFAN RINGSKOG

N Ä R J AG VÄ X T E U P P VA R M I N D R Ö M att bli egen företagare. Jag hade läst böcker om amerikanska företagare, jag beundrade dem. Tänk dig att ha

en sådan dröm i ett land där minsta dollarväxlare kallades för spekulant och riskerade fängelse. Men inom min familj har det alltid funnits

företagsamma personer. Men att jag en dag skulle bli känd i Ryssland som svensk hotellentreprenör, det skulle jag då ha kallat för rena fantasierna.

Det säger Alexander Oudalov, dynamisk entreprenör och ägare av svenska hotellkedjan Katerina i Ryssland. Vi möter honom och hans äldsta dotter

Katarina, som fått ge namn till hotellrörelsen, i lobbyn på kedjans allra första hotell, som Alexander etablerade i Moskva för snart tio år sedan.

– Allt började med Michail Gorbatjov, berättar Alexander Oudalov. När Gorbatjov inledde sin perestrojka, tänkte jag, att nu flyttar jag, antingen

till Amerika, eller till Västeuropa. Jag lyckades komma till Sverige och planerade att det var där jag skulle starta mitt nya liv i frihet.

Alexander kom till ett Sverige som 25-åring. Det var mitt under den svenska midsommaren. Han var en nyutexaminerad rysk jurist som förväntade

sig att ta vilket jobb som helst. Han minns en kurs i invandrarsvenska, han minns de ständigt vässade pennorna som välmenande lärarinnor vänligen

erbjöd elever i alla åldrar, oavsett bakgrund och utbildning. Han minns att han den första tiden promenerade långa sträckor i Stockholm och fascinerades

inte minst av stadens kulturhistoriska arv.

– Men efter några år och diverse ströjobb insåg jag att det trots allt var i mitt gamla hemland som jag hade min största chans, berättar Alexander

Oudalov. Ryssland stod inför väldiga förändringar som jag med min bakgrund kunde dra nytta av. Men jag kände för Sverige och det svenska, och

mina barn var ju definitivt svenskar, och inget annat.

50

Entreprenör nr 5 2008


När jag växte upp var min

dröm att bli egen företagare.

Jag hade läst böcker om amerikanska

företagare, jag beundrade

dem. Tänk dig att ha en sådan

dröm i ett land där minsta dollarväxlare

kallades för spekulant och

riskerade fängelse.

Entreprenör nr 5 2008

51


FAMILJEFÖRETAG. Katarina och hennes far Alexander Oudalov driver idag den

svenska hotellkedjan.

– En dag hoppas jag att vi finns över hela det stora Ryssland, säger Alexander.

Men då har nog Katarina tagit över rörelsen.

Alexander vände trots allt blicken tillbaka mot öster. Han började nu sälja svenska byggvaror på ryska

marknaden.

– Miljonärer brukar ofta säga att det var första miljonen som var svårast att tjäna ihop, säger Alexander.

För min del var tiden som försäljare av svenska byggvaror på Ryssland oerhört krävande. Jag fick i

alla fall ett fint kontaktnät och en dag fick jag ett mycket speciellt erbjudande.

A L E X A N D E R O U D A L O V E R B J Ö D S H Y R A ett hus i Moskva, fastigheten låg nära Moskvafloden och som granne

låg också en av Moskvas många högskolor. Han fick lån via tre ryska banker och efter en renovering

stod ett mindre hotell färdigt, med 30 rum. Det skulle bli det första av hittills fyra hotell i Ryssland med

namnet Katerina – ett hotell som erbjöd svensk standard centralt i den ryska huvudstaden.

– Sverige och det svenska har ett mycket gott namn i Ryssland, säger Alexander Oudalov. Svenskar

har namn om sig att vara modesta och stå för god kvalitet. Ryssarna har respekt för svenskarna, man

är imponerad av de svenska vikingar som en gång var i Ryssland och man talar gärna om vikingen

Rurik, som sägs ha grundat landet.

– Hotellet var ständigt fullbelagt under de inledande åren, berättar Katarina Oudalova. Vi erbjöd

svenskt kök med svenska kockar, på torsdagar introducerade vi ärtsoppa med pannkakor i restaurangen.

Vi erbjöd svensk service med många svenska medarbetare, succén överraskade oss alla.

Gästerna var främst affärsmän från Sverige och Finland, två länder som tidigt var på offensiven i

Ryssland och såg möjligheterna här.

– De kände sig hemma på vårt hotell i ett Moskva som annars kunde verka svårt och närmast bryskt.

Man visste som svensk affärsman att Ryssland var möjligheternas land, men man hade också läst

mycket om en illasinnad polisstat och att landet kunde vara farligt. På hotell Katerina kände man sig dock

alltid rätt bemött, detta var plötsligt ett stycke vänligt Sverige mitt i den ryska huvudstaden.

Idag har Hotell Katerina i Moskva 120 rum – alla designade av den svenska inredningsfirman Avista.

Rummen präglas av stram enkelhet, alla i ljusa skandinaviska toner.

52

Entreprenör nr 5 2008


Letar du efter ett

komplett personalsystem?

Nu behöver du inte leta längre! Vi har lång erfarenhet av

att utveckla system för tid, reseräkning och lön och har

nu integrerat dessa till ett enhetligt personalsystem.

Allt om Sveriges

ekonomi på ett ställe.

Fakta, statistik och

internationella jämförelser.

Besök vår

uppgraderade sajt!

Integrationen ger en bättre överblick med gemensamt personalregister

där alla uppgifter om medarbetarna finns samlade. Hanteringen

blir också smidigare när all överföring av data mellan delsystemen

sker direkt utan filöverföringar.

Systemets moduler kan dessutom användas var för sig. Det ger er

friheten att börja med valfri modul och därefter komplettera med

andra allt eftersom nya behov uppstår. FLEX Personalsystem blir

på så sätt ett system som kan växa med ditt företag.

I FLEX Personalsystem ingår:

!"Lön

!"Tidredovisning

!"Reseräkning

!"Schemaläggning/bemanning

I det webbaserade FLEX Portal registrerar de anställda sina tidrapporter

och reseräkningar, gör frånvaroansökningar, tar ut lönespecifikationer,

läser personliga påminnelser, får information från

chefer m.m.

www.flexdatasystem.se

Telefon 08-410 174 47

Ekonomifakta ägs av Svenskt Näringsliv


ALTERNATIV. Som svensk affärsresenär ska man känna sig hemma på

Hotell Katerina, säger Katarina Oudalova. Vi utgör det svenska alternativet

i Rysslands hotellvärld.

Rummen präglas av stram enkelhet, alla i ljusa skandinaviska toner.

– Rummen ska alla påminna om den ljusa svenska sommaren, säger

Katarina Oudalova. Men våra hotell har mycket annat svenskt, under

julen fram till trettonhelgen är vårt svenska julbord omtalat, i alla fall här

i Moskva. Svensk mat uppfattas som ganska exotiskt i Ryssland.

Hotell Katerina finns numera inte bara i Moskva utan också i tre andra

städer i Ryssland. Det senaste hotellet invigdes i Sotji, vid Svarta Havet,

där de olympiska vinterspelen kommer att äga rum 2014.

– Hotell Katerina är det svenska alternativet i den ryska hotellvärlden,

säger Katarina Oudalova. Här fi nns Hilton, Grand Hotel Mariott,

Ritz och alla de andra amerikanska kedjorna. Vi lyfter fram Sverige

och det svenska.

Hotellets konferenslokaler i Moskva har förstås namn som Nobel,

Strindberg, Lindgren och Bergman.

– Kommande hotell kan säkert ha konferenslokaler med namn som

Linné, Celsius, Swedenborg eller varför inte Borg, som Björn Borg, säger

Katarina med ett leende. Varje hotell har också bibliotek med svenska

författares böcker, både på ryska och på svenska. Hotellet är mötesplats

för olika klubbar. Här möts Moskvas äldsta Rotaryklubb och Svenska

klubben i Moskva brukar också ses på Katerina.

Vilka är då problemen med att vara verksam som entreprenör i det

nya Ryssland?

– Att en del av det man läser om i pressen i väst är helt korrekt, säger

Alexander Oudalov. Byråkratin är jobbig och lagstiftningen är svår att

förstå.

– Att få bygglov i Ryssland

kräver ungefär 300 olika stämplar

och namnteckningar, fortsätter

Alexander Oudalov. Byråkratin

kan vara otroligt tidsödande, närmast

motbjudande, den försenar

mycket av vårt arbete.

Alexander Oudalov säger att

han planerar för en kontinuerlig

expansion av Hotell Katerina i det

som en gång var Sovjetunionen.

– Ryssland är ett land som

ständigt överraskar, säger han.

Hur många av oss trodde att

kommunismen en dag skulle

försvinna? Nu tror många att

detta land snart kommer ikapp,

och faktiskt även passerar väst,

vad gäller levnadsstandard.

– Många ser Ryssland som

det nya Amerika, att ryssarna

faktiskt en dag kan bli världens

rikaste folk, säger Alexander Oudalov. Det låter otroligt idag, men

allt kan hända här numera.

Inledningsvis kommer varje stad med över en miljon människor att

ha ett Hotell Katerina. Inom fem år ska det finnas ett Hotell Katerina

både i Minsk i Vitryssland och i Kiev, Ukraina.

- Men inom en generation eller så, hoppas jag på hotell från Brest i

väster till Vladivostok i öster, säger Oudalov med ett leende. Mina två

äldsta barn, Katarina och Stefan, uppvuxna i Enskede och med svenska

skolor som bakgrund, har då säkert tagit över!

– Ryssland är idag verkligen en möjligheternas marknad, något som

jag aldrig kunnat tro när jag växte upp i detta land. Men det var Sverige

som gav mig chansen. Utan att ha emigrerat till Sverige, utan de svenska

byggvarorna och de kunskaper jag då fick, hade jag nog aldrig kunnat ta

detta steg. Men det är klart, det var väl inte direkt de vässade pennorna i

invandrarsvenskan som fällde avgörandet för framgången. !

Alexander Oudalov

ÅLDER: 51 år

FÖDD: I OS-staden Sochi 1957

BOR: I Moskva

FAMILJ: Ja!

FRITID: Golf, dykning

FÖRETAG: Hotel Katerina

OMSÄTTNING: 60 miljoner kronor

54

Entreprenör nr 5 2008


Diploma Mastering Executive




DU FÅR:









Helhetssyn och perspektiv på hur du skapar resultat för företaget.

Unika möjligheter att vidareutveckla din kompetens inom företagsledning

såsom affärsekonomi, strategi, organisation, allianser...

Kraftfullt verktyg för personlig utveckling.

Mycket bra kurslitteratur.

Arbeta med Harvard Business Cases.

Träffa experter inom sitt specifika område.

Tillgång till individuella konsultationer.

Hög avkastning för dig och ditt företag.

ExMI har gett mig mycket värdefull

kunskap och erfarenhet för mitt

fortsatta chef- och ledarskap.

Speciellt insikten i vikten av helhetsyn

och bredd tycker jag har hjälpt mig

att utveckla min verksamhet i positiv riktning

för hela företaget.

Kaj Christensen,

VD Formplast AB

Startdatum 15 sep 2008!

Anmäl dig före 15 juli, så skickar vi dig en boken

”Mastering Management” utan extra kostnad.

Kontakta oss på telefon 08-544 715 70

eller via vår hemsida www.exmi.se

Mikael Jensen, VD

Programmet sker i samverkan med

Svärdvägen 23, 182 33 Danderyd

Telefon: 08-544 715 70

office@exmi.se


Svenskt Näringslivs

aktiviteter i Almedalen 2008

Fick vi någon ny arbetsmarknad?

Medverkande: Stefan Fölster, samt kommenterande gäster

Datum och tid: Söndag 6 juli 17.00-18.00

Plats: Wisby Strand Kongresshallen

Hur mår världsekonomin?

Medverkande: Kenneth Rogoff, William White, Urban Bäckström

Moderator och värd: Urban Bäckström

Datum och tid: Måndag 7 juli 13.00-15.00

Plats: Wisby Strand Kongresshallen

Kommunalt självstyre – på patientens bekostnad?

Medverkande: Johan Calltorp, Toivo Heinsoo, Anette Henriksson,

C-O Jacobson, Carola Lemne, Karin Johansson, Anders Morin, och Håkan

Sörman. Moderator: Ann Lindgren

Datum och tid: Tisdag 8 juli 08.00-09.30

Plats: Restaurang Burmeister

Förnybart eller klimatsmart – hur ser den effektivaste vägen mot minskade

koldioxidutsläpp ut?

Medverkande: Jan-Erik Enestam, Andrew Mitchell, Niclas Damsgaard, Lotta

Gröning, och Peter Wolodarski. Moderator: Susanna Popova

Datum och tid: Tisdag 8 juli 13.00-15.00

Plats: Wisby Strand Kongresshallen

Vem levererar i näringspolitiken?

Medverkande: Signhild Arnegård Hansen, Tomas Eneroth (s), samt Karin

Pilsäter (fp). Inledning av Stefan Fölster. Moderator: Pernilla Ström

Datum och tid: Onsdag 9 juli 13.00-14.30

Plats: Wisby Strand Kongresshallen

Hearing med Svenskt Näringslivs skattekommission om framtidens skatter

Medverkande: bl.a. Urban Bäckström, Rune Andersson, Britt Danielsson,

Lars Jansson, Uno Petersson, Maud Spencer, Jens Spendrup, samt Carl Bennet

Datum och tid: Torsdagen den 10 juli 08.30-10.00

Plats: Wisby Strand Kongresshallen

Klass 9A år 2026 – världens mest efterfrågade?

Medverkande: bl.a. Signhild Arnegård-Hansen

Datum och tid: Torsdag 10 juli 11.00-13.00

Plats: Wisby Strand Kongresshallen

Mer om Svenskt Näringsliv och våra medlemsorganisationer

i Almedalen på www.svensktnaringsliv.se/almedalen


VD HAR ORDET

Jobbpolitiken börjar halta

L L I A N S R E G E R I N G E N H A R G E N O M F Ö R T många positiva reformer sedan tillträdet. Inriktningen

har varit att skapa sådana betingelser att jobben ska kunna bli fler. Jobbskatteavdrag

och ändringar i socialförsäkringssystemen har tveklöst inneburit ökade incitament för

jobb i stället för bidrag.

Men även denna regering tycks ha svårt att ta till sig insikten att politiker inte kan skapa

jobb - det är i företagen det sker. Vad det betyder är att politikers uppgift inte bara är att skapa

betingelser för jobb, de måste också skapa betingelser för företagande.

Det är i och för sig glädjande att företagsamhet nu står högt i kurs i alla läger – så har det

inte alltid varit. Men finns det då substans bakom orden? Finns det en vilja till reformer som

kan gagna företagen och därmed jobben? Det finns skäl att kritiskt granska vad som finns i den

politiska verktygslådan.

Det måste först och främst finnas en insikt om att företag startas och drivs av människor. Det

är förstås självklart, men behöver ändå påpekas eftersom vi under decennier haft politiker som

velat bortse från de drivkrafter, inte minst av ekonomisk natur, som måste finnas på plats om

företag ska bli till.

Tyvärr verkar det som om detta synsätt fortfarande lever kvar också hos alliansregeringen.

Den skadliga förmögenhetsskatten slopades visserligen, men i den fortsatta skattepolitiken svävar

både stats- och fi nansministrarna på målet. De menar att det finns en motsättning mellan

sänkt marginalskatt och välfärd och i det valet vill de välja välfärd.

Förbättrade drivkrafter att utbilda sig, göra extra insatser samt starta och driva företag skulle

med andra ord stå i någon slags motsatsställning till det vi kallar välfärd. Jag tycker att det är en

märklig slutsats.

Det måste först och

främst finnas en

insikt om att företag startas

och drivs av människor.

//Urban Bäckström

S O C I A L D E M O K R AT I N S ÄG E R S I G ha förändrat den

egna synen på små och medelstora företag. Men

inte heller de har särskilt mycket i verktygslådan

att komma med. Tvärtom uttrycker de ett tydligt

hot om att förmögenhetsskatten ska komma tillbaka

i händelse av ett regeringsskifte. Med socialdemokratiskt

nyspråk talar de om en ”modern”

förmögenhetsskatt. Och lägre marginalskatter

tycks inte ens finnas på kartan i den socialdemokratiska världen.

Och värnskatten, den som skulle vara något högst tillfälligt tycks över huvud taget inte ha

något som helst bäst före-datum vart man än tittar bland de politiska partierna.

På båda sidor om blockgränsen finns med andra ord en allvarlig ängslighet när det gäller

drivkrafter och företagande på skattepolitikens område. Ändå är det uppenbart att Sverige måste

lägga om kursen rejält på skatteområdet för att de mål ska nås som de politiska partierna säger

sig vilja nå.

Företagarpolitiken vacklar. Därmed haltar i det något längre perspektivet också jobbpolitiken.

INNEHÅLL#5 2008

Läs vad som hänt i Svenskt Näringsliv

den senaste tiden och vad som är på

gång framöver.

57 VD HAR ORDET

u

Regeringens företagarpolitik

vacklar och därmed haltar även

jobbpolitiken, skriver vd Urban

Bäckström

58-62 MÅNADEN SOM GICK

u

u

u

u

u

u

u

Näringslivet antar utmaningen

Unga företagare tänker globalt

redan från början

Årets Nicolin-pris till Magnus

Henrekson

Lavaldomen i centrum på

Europadagen

Lönen för arbetare ökar snabbare

än för tjänstemän

Omvänd byggmoms för byråkratisk

anser betongföretagare

Ståtlig uppvisning på Nordiska

museet

64-65 OPINION

u

Svenskt Näringsliv måste kunna

leverera, skriver ordföranden

Signhild Arnegård Hansen

66 HÅLL KOLL PÅ

u

u

På väg mot ett spirande

företagsklimat

Åsiktsmässan rycker närmare

68 KALENDARIUM

URBAN BÄCKSTRÖM, vd på Svenskt Näringsliv

Entreprenör nr 5 2008

57


FEM FÖRETAGRE

MÅNADEN SOM GICK

Är lagen om anställningsskydd

verkligen ett problem?

Muazzam Choudhury,

Msc Konsult, Stockholm

– LAS är ett mycket stort problem.

Mitt företag anställer

och växer, men det kostar jättemycket

att avskeda personer

som visar sig vara fel för företaget.

LAS fungerar väldigt sällan, utan vi

måste hela tiden förhandla om hur vi

kan gå runt lagen. Det kostar mycket

pengar och hindrar vår tillväxt.

Anna-Karin Norberg,

Anna Norbergs Buss, Sundsvall

– Ja, i vissa fall är LAS ett

problem. Vi har dock haft förmånen

att aldrig behöva säga

upp på grund av arbetsbrist. I

de fall vi haft så har det funnits saklig

grund för avsked. Problemet är när

man ska bedöma om det finns saklig

grund för uppsägning. Fel person på

fel plats kan rasera ett litet företag.

Richard Hanson,

AB Oscar Hanson VVS, Halmstad

– LAS är ett bekymmer för

de små företagen, inte för

de medelstora och större.

Ett av de största problemen

med LAS är inlåsningseffekten. Undersökning

efter undersökning visar

att långt ifrån alla anställda trivs på

sin arbetsplats. En större rörlighet på

arbetsmarknaden vore önskvärd.

Mats Elfsberg,

Sepson, Vansbro

– Lagen är ett problem och då

i huvudsak turordningsreglerna.

Som företagare har jag

vid ett antal tillfällen tvingats

att reducera arbetsstyrkan. Varje gång

har vi förhandlat fram en så kallad

avtalsturordning. Men det tar tid att

komma fram till en turordning som

alla kan acceptera och detta sker i en

situation när verksamheten går med

förlust. Det borde vara en självklarhet

att de anställda som bidrar mest till

verksamheten är de som blir kvar.

Uno Petersson,

Pewes Skor, Anderstorp

– Ja. Anställningsskyddet har

påverkat mitt företag i samband

med att en anställd sökt

”tjänstledigt för studier”. Det

skapade problem för oss eftersom denna

tjänstledighet kan krävas i flera år.

Näringslivet antar utmaningen

S T O C K H O L M Rekordmånga

företagare hade samlats till

Svenskt Näringslivs Framtidsmöte

på Älvsjömässan i slutet

av maj. De drygt 900 i publiken

fick höra vd Urban Bäckström

efterlysa fler modiga reformer.

Men statsminister Fredrik

Reinfeldt gav kalla handen.

U R B A N B Ä C K S T R Ö M T O G med publiken

på en resa runt världen där

många av globaliseringens löften

och utmaningar illustrerades.

– Det är klart att vi ska ta oss

an den utmaningen, vi kan inte

stå vid sidan om som åskådare.

Och vi vill bidra till en diskussion

om de reformer och alla de lokala

initiativ som krävs för att vi ska

lyckas, sade Urban Bäckström.

I höst inleder Svenskt Näringsliv

därför en ny satsning som

döpts just till ”Utmaningen”.

– Vi ska se till att företagens

vardag blir utgångspunkten för

den svenska diskussionen om

globaliseringen. Det ska handla

om vad de stora

skiftena betyder

för oss, hur

Fredrik Reinfeldt vi i Sverige kan

dra nytta av dem. Vi kommer att

föra samtal i stad efter stad, landet

runt, sade Urban Bäckström.

Arbetet ska ske i en bred dialog

runt om i Sverige, och fokus

ligger på möjligheterna – inte på

ängsligheten.

Urban Bäckström betonade flera

gånger att reformer är vad som

krävs. För visst går det, titta bara

på länder som Australien, Irland,

Danmark och Storbritannien

som med hjälp av offensiva reformer

fått fart på ekonomin och

entreprenörskapet. Detta kräver

djärvhet, menade Bäckström och

illustrerade sina teser med bilder

på första mannen på månen, Walt

Disney och Bill Gates, personer

som gjort det som många andra

stämplat om omöjligt.

– Ängslighet leder oss aldrig

framåt. De ängsliga har alltid haft

fel, sa han och fortsatte:

– Tyvärr är det ängsligheten

som skymtar fram hos regeringen.

De har gjort en del bra men

skulle kunna göra så mycket mer,

sade Urban Bäckström och syftade

bland annat på arbetsrätten.

Men när eftermiddagens gästtalare,

statsminister Fredrik Reinfeldt,

tog till orda blev

det svar på tal.

– Jag har valt bort

arbetsrätten. En reformering

av arbetsrätten

skapar mycket

konflikter och leder

inte till särskilt många

nya jobb, sade Fredrik

Reinfeldt.

M E N VÄ R N S K AT T E N, D Å?

När försvinner den?

undrade Urban Bäckström.

– Jag kan tänka mig

att ta bort den senare,

om utrymme fi nns.

Men inte i höst. Jag

tror mer på att fortsätta

på vår inslagna

linje, att sänka inkomstskatterna

ännu

mer, sade statsministern.

Han betonade att alliansen gick

till val på att få fler i jobb, att det

är den politiken de har mandat

för att driva och att de också gör

detta på bästa sätt. Kampen förs

framför allt genom sänkningar av

inkomstskatten, så att det lönar

sig bättre att jobba.

Unga företagare tänker globalt från början

S T O C K H O L M Unga entreprenörer

tänker internationellt

redan från start och de ser

globaliseringen mer som en

möjlighet än som ett hot. Det

framkom vid ett samtal mellan

13 unga företagare från hela

Sverige och Svenskt Näringslivs

vd Urban Bäckström.

D E T H A R B L I V I T E N K L A R E för

svenska företag att ge sig ut på

världsmarknaden. Tekniska

framsteg har gjort den internationella

marknaden mer tillgänglig.

Det var de 13 unga företagarna

överens om i sitt möte med

Urban Bäckström i samband med

Svenskt Näringslivs Framtidsmöte

nyligen.

UNG DIALOG. Lisa Renander och

Urban Bäckström pratar globalisering.

Däremot tyckte flera av företagarna

att svenska företag underskattar

de kulturella skillnaderna

mellan olika länder. De efterlyste

mer utbildning och hjälp kring

detta för att undvika misstag.

Dessutom hördes röster som ville

väcka liv i debatten om euron.

– Vi har tur eftersom det mesta

av vår export går till USA. Men

för att kunna sälja mer i Europa

så behöver vi verkligen euron,

annars måste vi kanske flytta till

Finland där de redan är med i valutaunionen.

Kursförändringar

slår stenhårt mot oss, sade Adam

Brånby, vd för Woolpower i

Östersund, som tillverkar varma

underställ i ullfrotté.

Och han fick medhåll av Magnus

Lorenz, som driver Brando

designbyrå i Malmö.

– Administrationen med olika

valutor är jobbigast. Om vi hade

euron skulle jag spara jättemycket

tid, sade han.

Urban Bäckström hade dock

inte glädjande besked om euron

att komma med.

58 Entreprenör nr 5 2008


TOPPMÖTE. Statsminister Fredrik Reinfeldt ville inte lova

Urban Bäckström eller företagarna på Svenskt Näringslivs Framtidsmöte

någon reformering av arbetsrätten.

FOTO: SÖREN ANDERSSON

Svenskt Näringslivs nya styrelse utsedd

Vid Svenskt Näringslivs stämma i samband med Framtidsmötet valdes en rad

nya ledamöter och suppleanter in i styrelsen.

Ledamöter:

Carola Lemne, Praktikertjänst AB, Stockholm (utsedd av stämman), Johan Skoglund,

MEAG VA-System AB, Huddinge (Byggnadsämnesförbundet), Göran Gustafsson,

Strokirk-Landströms AB, Lidköping (Grafiska Företagens Förbund), Mats Rosén, Mattes

Bröd i Ockelbo AB, Ockelbo (Livsmedelsföretagen), Sten Brandt, Bröderna Brandt Bil

AB, Uddevalla (Motorbranschens Arbetsgivareförbund), Jan Svärd, Eka Chemicals

AB, Bohus (Plast & Kemiföretagen), Leif Brodén, Södra Skogsägarna Ek För, Växjö

(Skogsindustrierna), Ulf Adolfsson, Dux Industrier AB, Trelleborg (Trä- och Möbelindustriförbundet).

Suppleanter:

Svante Horndahl, Owes Trafik AB, Norrköping (Bussarbetsgivarna), Per Andersson,

Ström & Andersson Plåtslageri i Skövde AB, Skövde (Plåtslageriernas Riksförbund), Per

Croner, Wallenius Marine AB, Stockholm (Sjöfartens Arbetsgivarförbund), Sven Gatenheim,

SCA Hygiene Products AB, Göteborg (TEKO, Sveriges Textil och modeföretag),

Nyvalda ledamöter i arbetsutskottet:

Jan Bosaeus Swebus AB, Solna (Biltrafikens Arbetsgivareförbund /Bussarbetsgivarna),

Leif Stridh, Skanska Sverige AB, Kalmar (Sveriges

Byggindustrier).

Nyvalda ledamöter i SME-kommittén:

Merja Almqvist, Sätila of Sweden AB, Göteborg, Birgitta Arosenius, Fridaskolorna AB,

Göteborg, Anna-Lena Bohm, UniGuide AB, Nacka, Louise Molin, e-Quality Personalkraft

AB, Stockholm, Lena Holst, STARKA Betongindustrier KB, Kristianstad, Bertil Magnusson,

Norrlandskranar AB, Sundsvall, Per-Ola Johansson, Horreds Möbel AB, Horred.

Åhörarna blev inte direkt överförtjusta,

och på ett av de efterföljande

arbetsmötena diskuterades

just skattefrågorna närmare.

Bryggaren Jens Spendrup, även

medlem i Svenskt Näringslivs

skattekommission, tyckte att

Reinfeldt lät som en kamrer och

saknade ”dynamik” i sitt tal.

På skattemötet höjdes röster för

– Tyvärr är frågan stendöd

från politiskt håll, sade han.

E T T A N N AT P R O B L E M för de unga

entreprenörerna är svårigheterna

att hitta rätt medarbetare. Dels

handlar det om att våga och ha råd

med strategiska rekryteringar,

dels om tillgången på kvalificerad

arbetskraft. Flera unga företagare

vände sig mot trögrörligheten i

den svenska arbetsrätten.

– Trygghet skapas inte på papper,

det är en villfarelse, sade

Andreas Krona, vd för Callo i

Nässjö, som producerar reservdelar

till industrin, bland annat

Husqvarna.

Han framhöll att kollektivavtal

och turordningsregler invaggar

folk i falsk trygghet och gör att

långgående reformer, exempelvis

att ta bort arbetsgivaravgifterna

och i stället skapa privata försäkringslösningar.

Då skulle det gå

upp för skattebetalarna hur höga

avgifterna är, vilket kan pressa

dem nedåt. Den tanken lockade

fram spontana applåder.

MS

medarbetare undviker att byta

jobb även om de egentligen vill

det. Dessutom tvekar företagarna

att anställda.

Lisa Renander och Julia

Hamrin, som tillsammans driver

Sundsvallsföretaget Xcited,

ville lyfta fram attityderna till

entreprenörskap och förmedla

en positiv bild av företagande till

ungdomar.

– Det måste bli mer fokus på

attityderna till företagande. Om

vi hela tiden pekar på alla krångliga

regler och höga skatter kan

unga entreprenörer få för sig

att det är svårt att driva företag.

Vi måste förmedla en positiv

bild av att allt är möjligt, sade

Lisa Renander.

AD

Årets Nicolin-pris till Magnus Henrekson

S T O C K H O L M Professor Magnus

Henrekson, vd för Institutet för

Näringslivsforskning, är årets

Nicolin-pristagare. I motiveringen

nämns hans forskning

kring spelreglernas betydelse

för företagsklimatet.

P R I S E T, E T T D I P L O M O C H E N penningsumma

på 50 000 kronor,

delades ut av Svenskt Näringslivs

ordförande, Signhild Arnegård

Hansen, under Svenskt Näringslivs

Framtidsmöte.

I motiveringen heter det:

”Professor Magnus Henrekson,

vd för Institutet för Näringslivsforskning,

har som forskare

TIO-i-TOPP 8 MAJ – 10 JUNI 2008

MEST LÄSTA nyheter på www.svensktnaringsliv.se

1. Solna har Sveriges bästa företagsklimat

2. Sveriges bästa företagsklimat finns i Solna

3. Ranking med fokus på svenskt företagsklimat

4. Prao viktigare än någonsin!

5. Lättlästa siffror om löner

6. Ettan som stormtrivs på toppen

7. Årets kommunranking kommer på måndag

8. Maud Olofsson om vänner och bekanta

9. Svenskt Näringslivs nya styrelse utsedd

10. Framtidsmötet större än någonsin

men också som engagerad

samhällsdebattör

redovisat

inte bara betydelsen

av entreprenörskap i

dagens och morgondagens

ekonomiska Henrekson

Magnus

liv utan även belyst politikens

betydelse för ett gott företagsklimat.

Hans forskning har i hög

grad varit inriktad mot att förklara

företagsklimatets institutionella

bestämningsfaktorer…”.

Nicolin-priset instiftades hösten

2006 och utdelas årligen till

den eller de som i samhällsdebatten

gjort framstående insatser i

Curt Nicolins anda.

Entreprenör nr 5 2008

59


FYRA FÖRETAGRE

Är lagen om

anställningsskydd

verkligen ett problemt?

Magnus Larsson,

Expander Wireless Nordic, Kista

– Medarbetarna är företagets

viktigaste resurs. Därför är de

allra flesta arbetsgivare utomordentligt

noggranna när

de anställer. Men ibland sker misstag

och det gagnar varken den anställde

eller företaget om detta inte rättas till

så fort som möjligt. Forskning pekar

på att LAS har en inlåsande effekt som

hindrar missnöjda medarbetare att

söka sig till andra arbetsgivare.

Ulrik Wehtje,

Bokbinderibolaget, Malmö

– LAS är ett verkligt problem

för många företag och hjälper

till att skapa en negativ

bild av att vara arbetsgivare.

Föreställningen att anställningstrygghetens

viktigaste faktor grundas på

lång anställningstid istället för att den

nytta som anställningen ger verksamheten,

är mycket skadlig. Det hindrar

rörligheten på arbetsmarknaden.

Camille Forslund,

Keyline Städ och konsult, Sunne

– Ja, LAS är verkligen ett problem

så som den tillämpas

idag. LAS hindrar flexibiliteten

och genomströmning av

arbetskraft som är så viktigt i dessa

tider. Folk blir kvar i jobb de inte tycker

om och där de inte är en tillgång för

företaget. I ett mindre företag som

vårt kan en enda anställd som inte

fungerar förstöra väldigt mycket för

sina arbetskamrater utan att vi i ledningen

kan sätta stopp för det.

Sture Barnmark,

Herrljunga Cider, Herrljunga

MÅNADEN SOM GICK

– LAS är ett jätteproblem. I

mitt företag har vi bara sagt

upp en enda person för att

den inte klarade sitt jobb och

när vi fick en nedgång i försäljningen

blev det arbetsbrist. Men ett problem

är återanställningsrätten på nio månader.

När försäljningen gick upp igen

efter ett halvår kunde vi inte anställa

någon ny person, utan familjen fick

rycka in. Så är det ofta i familjeföretag,

att familjemedlemmar får rycka in.

Lavaldomen i centrum på Europadagen

S T O C K H O L M Åsikterna gick isär

när Lavaldomens effekter på

den svenska arbetsmarknaden

debatterades på Europadagen.

Svenskt Näringsliv

anser att domen skapat balans

mellan den fria rörligheten

och fackens rätt att vidta

stridsåtgärder, medan facken

tycker tvärtom.

E U R O PA D AG E N F I R A D E S den 9 maj

på Kulturhuset i Stockholm. Ett

av de mest välbesökta seminarierna

handlade om den så kalllade

Lavaldomens effekter på den

svenska arbetsmarknaden. DN:s

förre chefredaktör Svante Nycander

ledde en paneldiskussion

där Lars Gellner från Svenskt

Näringsliv deltog tillsammans

med Ingemar Hamskär från

TCO, Claes-Mikael

Jonsson från LO

och Lena Maier

Söderberg från

Saco.

Lars Gellner De fackliga

representanterna menade att

Lavaldomen skapat en obalans

mellan den fria rörligheten och

rätten att vidta stridsåtgärder.

Den svenska modellen skulle

således vara hotad.

Lars Gellner tycker tvärtom;

– Vi har ingen svensk modell

för utländsk arbetskraft. Det här

är en ny situation. Jag tycker att

man hamnat på en hyfsad nivå

med domen, sade han.

Lönen för arbetare ökar snabbare

än för tjänstemän

S V E R I G E Lönerna för arbetare

ökade med 3,7 procent under

förra året. Motsvarande

siffra för tjänstemän är 3,3

procent. Det framgår av

studien ”Fakta om löner och

arbetstider 2008”.

KONFLIKT OM KONFLIKT. Domen efter Byggnads

blockad av ett skolbygge i Vaxholm fortsätter att

väcka starka känslor hos fack och arbetsgivare.

Debatten kom annars främst

att handla om frågan om lagstadgade

minimilöner och risken för

lönedumpning. Svante Nycander

presenterade tre olika möjliga

vägar att gå för att skapa ett fungerande

regelverk kring tillfällig

utländsk arbetskraft i Sverige: en

allmängiltigförklaring av kollektivavtalen,

lagstadgade minimilöner

eller att skräddarsy kollektivavtal

för utstationerade företag.

– F Ö R T R E D J E Å R E T I R A D ökar arbetarlönerna

snabbare än tjänstemannalönerna.

Det har inte skett

sedan 1980-talet, säger Björn

Lindgren, ekonom på Svenskt

Näringsliv.

Han anser att sista ordet inte

behöver vara sagt om löneökningarnas

storlek.

– Konjunkturlönestatistiken

visade en ökande trend i slutet på

året. Alla avtal för 2007 blev dessutom

inte klara under året.

Årets upplaga innehåller en

övergripande analys av löneavtalen

i 2007 års avtalsförhandlingar.

De generella löneökningarna,

individgarantier och höjda lägsta

löner tar allt större del av det avsatta

löneutrymmet i anspråk.

– Det är olyckligt att utrymmet

för lokal lönebildning

snarare tycks minska än öka i

många branscher. Speciellt mot

bakgrund av att nyare forskning

visar att en större lönespridning

och individuella löner höjer de

anställdas löner såväl som företagets

vinst, säger Björn Lindgren.

Av datamaterialet framgår att

de som har de lägsta lönerna får

den högsta löneökningen. Lönerörligheten

för de som tjänar

minst fortsätter att vara hög så

att de lägst avlönade redan efter

något eller några år har vandrat

uppåt i lönetrappan.

I Fakta om löner och arbetstider

2008 ges

en översiktlig

bild av

exempelvis

löner, arbetskraftskostnader,

arbetstider

och person

a l s t r u k-

Björn Lindgren

tur i ett åttiotal diagram och

tabeller tillsammans med korta

kommentarer. Områdena är av

central betydelse för näringslivet

och därigenom för möjligheterna

att öka den långsiktiga tillväxten

i Sverige.

– Därför är det viktigt att samhällsdebatten

baseras på korrekta

fakta. Med Fakta om löner och

arbetstider vill vi bidra till detta,

säger Björn Lindgren.

60 Entreprenör nr 5 2008


Från Saco:s sida tror man

inte på modellen med lagstadgade

minimilöner. TCO vill inte

heller ha minimilöner och tror

inte på några skräddarsydda kollektivavtal.

LO menar å sin sida

att just specialsydda varianter av

kollektivavtalen kan vara en bra

lösning.

Svenskt Näringsliv har ännu

inte bestämt vilken modell organisationen

kommer att stå bakom

men Lars Gellner sade att det

är rimligt att tro att regeringen

kommer att vilja ha en kollektivavtalsreglerad

minimilön på

något sätt. En statlig utredning

kring detta och Lex Britannias

vara eller icke vara ska presenteras

senast den 15 december.

Europadagen arrangerades i år

av EU-kommissionen i Sverige, Europaparlamentets

informationskontor

i Sverige, Företagarna, LO,

Regeringskansliet, Saco, Svenskt

Näringsliv, Sveriges kommuner

och Landsting och TCO. SJ

Omvänd byggmoms för byråkratisk

anser betongföretagare

S K Å N E Finja Betongs huvudägare

Gull-Britt Jonasson går

till angrepp mot den omvända

byggmomsen som infördes för

ett år sedan. Reglerna är för

krångliga, sa hon när Svenskt

Näringslivs skattekommission

anordnade ett företagarmöte

i Malmö.

G U L L- B R I T T J O N A S S O N Ä R huvudägare

och vd i familjeföretaget Finja

Betong AB. Företaget grundades

1957 och har idag en omsättning på

1,2 miljarder kronor. Finja Betong,

som ligger utanför Hässleholm

i Skåne, utvecklar och tillverkar

betong och växer snabbt.

En av de skatteregler som

hårt drabbar Finja Betongs dotterbolag

Finja Prefab är den

omvända byggmomsen. Sedan

ett år tillbaka gäller omvänd

skattskyldighet för moms för

företag i byggbranschen. Syftet

med den nya skatteregeln är att

motverka ett fusk som uppskattas

till 600 miljoner kronor per år.

Gull-Britt Jonasson påpekar

att den omvända byggmomsen

inte bara är byråkratisk och

svårhanterlig, utan den misstänkliggör

också alla företag

i byggbranschen. Det är trots

allt bara ett fåtal som fuskar.

– Den omvända skattskyldigheten

är oerhört byråkratisk. Det

är närmast en bedrift

att konstruera ett så

krångligt system för

att ta in 600 miljoner

i skatt. Kanske är det

på skattetilläggen som

staten hade tänkt få in

pengarna, säger Gull-

Britt Jonasson.

Gull-Britt Jonasson

var en av paneldeltagarna

Svenskt Näringslivs

skattekommissions hearing i

Malmö.

– Det är seriöst och bra att

Svenskt Näringsliv anordnar

hearingar om företagsskatter och

det är ambitiöst att så många är

engagerade i frågan. Vi företagare

som lever med företagsskatter

och byråkrati dagligen kan ge exempel

på skatteproblematik som

hindrar både expansion och tillväxt,

säger Gull-Britt Jonasson.

Estradföreläsningarna

anordnas av ESBRI,

Institutet för entreprenörskaps-

och småföretagsforskning

Huvudfinansiärer:


Finansiär:


Mediepartner:


Nyfiken på

entreprenörskap?

Välkommen till Estrad, öppna och kostnadsfria föreläsningar om

entreprenörskap, innovation och småföretagande. Estrad genomförs

i Stockholm men kan distans- och eftersändas till andra platser.

Tack för det här läsåret!

Estrad har tagit sommarlov, men vi återkommer i höst med nya,

spännande föreläsningar. Till dess går det bra att läsa referat

från genomförda föreläsningar på vår webbplats.

Läs mer på: www.esbri.se


MÅNADEN SOM GICK

Ståtlig uppvisning på Nordiska museet

STOCKHOLM Efter en hektisk dag på Stockholmsmässan klädde de 900 företagarna som deltog i Framtidsmötet upp sig inför

middagen på Nordiska museet. Före middagen fick de chansen att läppja på drinkar och titta på museets attraktioner. Stämningen

var på topp. TEXT: HENRIK SVIDÉN FOTO: SÖREN ANDERSSON

NESTORTRÄFF. Rune Andersson,

Mellby Gård, i samtal med Jan Carlzon,

ordförande för Företagarna.

KEMIN STÄMMER. Anders Engström,

revisor på Svenskt Näringsliv, och

Benny Fahrman på kemiföretaget

Syrgis, hade mycket gemensamt.

MINGLARE. Sture Öster,

Elos i Lidköping.

FESTFIN. Ulla Sundgren från

Stocka Publishing.

HEJA SKELLEFTEÅ. På plats fanns dessa

Skellefteåföretagare: Anders Hellgren,

Hellgrens Bil, Ida Johansson, Skellefteåföretagarna,

Urban Lundmark, Data Ductus

och Sonia Sjögren, Create4sales.

NYA IKEALAND. Håkan Göthager,

Haparanda Stadshotell, pratade om

Ikeas etablering i Haparanda med

Robert Ljungberg, Textilservice i Boden.

INTE BARA ÖL. Jens Hedström, Näringslivets

Regelnämnd och ölkungen Jens Spendrup

dricker välkomstdrink.

KOLLEGOR. Dan Delleborn,

Begelås i Stockholm, och Anders

Berntorp, Seaflex i Umeå.

FÖRETAGARTRIO. Stefan Bååth, PP7 Sweden,

Iréne Thunberg, Aspdampforum och Mats

Liljestam, Danisco Sugar.

UPPSALATEJER. Marlene

Eriksson, Fejax och Camilla

Helmersson, Camillas

Blommor och Ting.

VD. Anna Nedeby Bar-Am,

Nyföretagarcentrum

GLADA MILJÖVÄNNER. Cafer Demirci och

Helen Fallesen driver företaget Miljörenen

i Stockholm.

SAMTALSPART. Arvid Callans,

Callans Trä passade på att fråga

Jan-Peter Duker, vice vd på

Svenskt Näringsliv, om planerna

på ett nytt huvudavtal.

UTBYTE. Rolf Zenker, lantbrukare i samspråk

med Solweig Lundin och Jan-Olof Lundin,

Evident Clean.

TRANSPORTDUO. Thord

Sandhal, Sandahlsbolagen,

och Katarina Lagergren von

Schéele, Taxi Stockholm.

UPPKLÄDDA. Uno Johansson

och Dan Frödén, båda

från Tenders in Europe.

SLIPSDUO. Göran

Åsemyr och Nils

Gustavsson.

NÄRKONTAKT. Malin Bodén, Centric,

och Ida Almevik, Almeviks Motor, två

Linköpingsföretagare i trängseln vid

drinkbordet.

SKÅL. Maria Alexandersson, Blommenhof

Hotell i Nyköping och Jeanette

Lanemo, RIL-Baren i Linköping,

med glasen i högsta hugg.

TOPPMÖTE. Urban Bäckström,

vd för Svenskt Näringsliv, och Henrik

Simonsson, Klädd i Konst.

KOLLEGOR. Stefan Hörberg och Maria

Brodén, HP Tronic i Ljungby.

62 Entreprenör nr 5 2008


8126

Sveriges mest köpta

ekonomi- och löneprogram!

Att driva eget ska vara ett lönsamt företag! Du vet väl att

Visma Spcs har en ny generation löneprogram som underlättar

ditt arbete och ger korrekta uträkningar. Tillsammans

med de nya internettjänsterna Visma Reseräkning och

Visma Stämpla kan dina medarbetare själva mata in sina

uppgifter och på så sätt effektiviseras lönearbetet ytterligare.

Mer ordning och reda på kontoret får du med Visma

Administration 500, som är Sveriges mest köpta ekonomiprogram

för bokföring och fakturering. Driver du enskild

firma är det i stället Visma Enskild Firma du ska välja.

När en eller flera viktiga medarbetare

blir långvarigt sjukskrivna innebär

det alltid att såväl firmans lönsamhet,

övriga anställda, som den drabbade

själv blir lidande.

Ett företag med anställda bör ha en

privat sjukvårdsförsäkring. Vår Privatsjukvårdsförsäkring

är enkel att teckna

och garanterar snabb och kostnadsfri

vård utan köer, så att den som blivit

sjuk snabbt blir bra igen. Den täcker

dessutom allt från specialistvård och

operationer till läkemedel, sjukgymnastik

och rehabilitering.

Ring oss så berättar vi mer.

Det ska inte bara vara lönsamt att driva

företag – det ska vara enkelt också!

Det blir det med program från

Visma Spcs.

Pris från cirka 690:–

Pris exkl frakt och moms.

Intresserad? Ring oss på 0470-70 61 00 eller

besök oss på www.vismaspcs.se där du också

hittar närmaste butik och återförsäljare.

Lugn, vi hjälper dig.

Visma Spcs AB, 351 94 Växjö.


OPINION

Ordföranden:

Svenskt Näringsliv måste

kunna leverera

Signhild Arnegård Hansen

firade ett år på posten som ordförande

för Svenskt Näringsliv

i slutet av maj. På föreningens

Framtidsmöte på Älvsjömässan

gav hon en ljus och optimistisk

bild av framtiden och

de frågor Svenskt Näringsliv

jobbar med i sitt tal, som här

återges i starkt förkortad

form. Hela talet går att läsa på

Svenskt Näringslivs hemsida,

kallat ”Reflektioner”: www.

svensktnaringsliv.se/material/

rapporter/article52108.ece

J AG H A R, S O M A L L A A N D R A, trott

att det finns en stabilitet, en

ekologisk jämvikt även i naturen

– men jag läste bara häromdagen

hur kunskapen om naturens ekologiska

jämvikt är en vetenskaplig

saga. Naturen, även den som inte

i vidare grad påverkas av människor,

är en evig berg- och dalbana.

med vår egen organisation,

Svenskt Näringsliv? Är vi förändringsbenägna

och anpassningsbara,

eller kan vi förvänta oss en

utveckling där även vi kommer få

andnöd och slutligen förpassas

till irrelevansens värld?

Vårt uppdrag är att öka förståelsen

för företagens verklighet

och att verka för att alla företag i

Sverige ska ha bästa möjliga villkor

för att verka och växa. Vi vill att

Sverige ska bli bättre och rikare; vi

vill att Sverige åter ska ligga i toppen

av välståndsligan.

Hur sköter vi vårt uppdrag? Här

finns det säkert lika många åsikter

som medlemmar. Fast vi vill gärna

höra vad ni tycker, förstå vart ni

vill att vi ska gå, för att korrigera

vår egen kurs oftare och snabbare.

Arbetar vi effektivt? Som

styrelsens ordförande har jag

det yttersta ansvar för att vår

organisation sköts på det sett som

Arbetar vi effektivt? Som styrelsens

ordförande har jag det yttersta ansvar för

att vår organisation sköts på det sett som

medlemsföretagen förväntar sig.

av uppdragsgivarna. Ingen röst

är för liten för att vi måste lyssna.

Är vi för passiva? Tar vi upp rätt

frågor?

Svenskt Näringsliv är inte ett

expertkansli i Stockholm, utan

55 370 medlemsföretag runt om i

landet. För att vidareutveckla vår

organisation och vässa vår förmåga

behöver vi era synpunkter och

ert engagemang. Vi är alla talespersoner

för Svenskt Näringsliv,

vi berättar om vår vardag och pekar

på vad som måste ändras för

att Sverige ska bli ett toppland för

företagandet. I vårt opinionsbildande

arbete kan vi aldrig få för

mycket av era konkreta exempel

från er verklighet. Ju fler röster,

desto större tyngd.

Ställ krav på oss i styrelsen

och på tjänstemännen inom

organisationen. Men ställ också

frågan till dig själv ”Vad kan jag

göra för att påverka?” Då – när

styrelsen, experterna

och medlemmarna

agerar – tar vi vara på

vår fulla kraft!

SIGNHILD ARNEGÅRD HANSEN

signhild.a.hansen@svensktnaringsliv.se

FOTO: COLOURBOX.COM

Precis som i människornas värld,

pågår en ständig migration inom

djurlivet. Fasta bestånd decimeras

och ersätts av nya bestånd

som man kanske inte tycker hör

”naturligt” hemma där.

Att då aktiekurser går upp och

ned, mäktiga banker kommer i

andnöd och tas över av uppstickare,

är en helt naturlig del av de

lagar som vi lever under. Stabilitet

är tydligen skenbar, får man veta.

Allt är utsatt för förändring.

Hur står det exempelvis till

medlemsföretagen förväntar sig.

Eller som vi säger i våra företag:

Vi måste kunna leverera!

S V E N S K T N Ä R I N G S L I V J O B B A R konsekvent

och målmedvetet med en

rad viktiga frågor. Vi jobbar för

sänkta skatter, mindre krångel

och bättre konkurrenskraft. På

samma sätt som sker i våra egna

företag, ska vi i styrelsen avkrävas

svar om vårt förvaltarskap. Det är

viktigt att förstå att vi tar intryck

av de kommentarer och råd vi får

64

Entreprenör nr 5 2008


LÄS MER! www.svensktnaringsliv.se

Politiker på företagsbesök spelar roll

AT T E R B J U D A P O L I T I K E R att besöka

företag och föra en diskussion

om företagandets vardag är en

vanlig metod för att försöka

minska avståndet mellan företagande

och politiker. Men ger det

någon effekt i praktiken?

I vår kvartalsvisa Företagarpanel

ställde vi denna gång frågor

till panelen om just betydelsen

av politiker på besök i företag.

Resultatet är intressant och ger

mersmak. Den övergripande

slutsatsen är att av de företagare

som haft politiker på besök anser

en majoritet att det bidragit till

att öka förståelsen för företagandets

vardag och nästan 75% att

den relation som skapats också i

mer konkret mening har påverkat

den kommunala politiken.

Politikers besök i företagarens

verklighet framstår helt klart

som viktiga. Här fi nns också utrymme

för förbättring.

I snitt har företagen haft ett

politikerbesök under tv och

ett halvt år. Bara ett företag av

tio får besök. Utrymme fi nns

helt klart för att öka på total

kvantitet och frekvens. I företagandets

verklighet förändras

förutsättningarna löpande och

delaktigheten i denna föränderliga

värld är angelägen att

kommunicera också till politiska

företrädare. Inte minst

gäller detta villkoren på den

alltmer globaliserade marknad

som möter företagen.

Det är också så att ju större

företag desto fler politiker på

besök. Företag med över 200

anställda har i genomsnitt haft 7

politiker på besök sedan år 2006.

Det kan vara naturligt att större

företag tillmäts större intresse

från politikers sida då dessa i en

kommun också representerar

många arbetstillfällen. Men ska

man som politiker verkligen

förstå företagarens vardag så

är det även angeläget att skapa

relationer med de många små

företagen.

P O L I T I K E R PÅ F Ö R E TAG S B E S Ö K har

alltså betydelse. Svenskt Näringslivs

regionkontor runt om i landet

bistår ofta och initierar besök

och samtal om frågor som fi nns

på företagarens agenda. Det goda

företagsklimatet är ett allmänintresse

och speciellt de informella

och löpande kontaktytorna mellan

företagare och politiker gör

skillnaden i längden.

TOMMY HELLSTRÖM,

marknadschef Svenskt Näringsliv

KOMMENTARER I KORTHET

Varje vecka publiceras aktuella åsikter i lika aktuella

frågor på Svenskt Näringslivs hemsida. Här är de de

senaste i korthet. Läs hela texterna på

www.svensktnaringsliv.se/kommentaren/

Pär Andersson

Sverker

Rudeberg

Lagstadgad lön en märklig

ståndpunkt

Regeringen hakar på ett EUdirektiv

som vill lagstifta om

lönerna i bemanningsbranschen.

Direktivet skulle bli

ett historiskt ingrepp i den

svenska modellen, förklarar

Sverker Rudeberg.

Tummen ner för a-kasseförslag

En obligatorisk arbetslöshetsförsäkring kommer att

tvinga in 1 miljon människor i försäkringen. Det finns

många anledningar till varför detta är en dålig idé,

skriver Pär Andersson.

LO bedriver missvisande

kampanj

Med regeringens nya sjukskrivningsreglerna

får vi en sjukförsäkring

som syftar till delaktighet

i arbetslivet och som äntligen gör

upp med utsorteringen från arbetsmarknaden.

LO:s kampanj mot

Sofia Bergström

förslaget är därför både anstötlig

och missvisande, skriver Sofia Bergström.

Maud Olofsson

om vänner och

bekanta

Maud Olofsson vill

gärna vara företagens

bästa vän. Det

vill socialdemokraterna

också, men

Janerik Larsson

somliga anstränger

sig mer än andra för att visa sin vänskap,

skriver Janerik Larsson.

Entreprenör nr 4 2008

65


HÅLL KOLL PÅ

LÄS FLER NYHETER! www.svensktnaringsliv.se

På väg mot ett spirande företagsklimat

SVERIGE I höst är det dags

igen för Svenskt Näringslivs

kommundagar. I Stockholm

och Jönköping träffas kommunalråd,

kommunchefer och

näringslivsansvariga för att

diskutera vägar till ett bättre

företagsklimat. På plats finns

också kommunerna som

lyckats och företagare.

F Ö R T R E D J E Å R E T I R A D arrangerar

Svenskt Näringsliv Kommundagarna.

En mötesplats för

kommunledningar som vill lyfta

företagsklimatet i sina kommuner

till nya höjder. Under våren

har möten hållits i Malmö och

Göteborg. I höst står Stockholm

och Jönköping på tur.

Intresset för dagarna

har växt sedan starten.

– Våra utvärderingar har visat

att dagarna är en uppskattad

mötesplats där kommunrepresentanter

kan mötas och få nya

idéer. Vi vill visa på möjligheter

och sprida goda exempel för att

inspirera kommunerna i deras

arbete med att förbättra det lokala

företagsklimatet, säger Johan Olsson,

projektledare för dagarna.

Årets event går av stapeln den

23 september på Arlanda och

den 7 oktober på Elmiamässan

i Jönköping. Deltagarlistan fylls

på i snabb takt och man räknar

med att omkring 100 personer

deltar vid varje tillfälle.

Å R E T S T E M A Ä R S E R V I C E och konkurrens.

Svenskt Näringslivs årliga

ranking av företagsklimatet

i landets kommuner har visat att

god service och konkurrens på

lika villkor är starkt kopplat till

hur företagsklimatet värderas av

företagen.

– Mycket handlar om att det

fi nns en vilja och en tydlighet i

den service man erbjuder. Det

ska till exempel vara lätt att få

reda på vilka handläggningstiderna

är i olika ärenden så att

företagare slipper gå och vänta i

ovisshet, säger Johan Olsson.

Dagarna bjuder på företagare

som berättar om vad de uppskattar

hos kommuner som lyckats

skapa levande företagsklimat,

och kommuner som redogör för

hur de lyckats. Där emellan blir

det tid för möten och erfarenhetsutbyten.

I S T O C K H O L M D E N 23 september deltar

bland annat Jens Spendrup, vd

för Spendrups bryggerier, Anders

Knape, ordförande för

Sveriges kommuner

och landsting, Arne

Wåhlstedt, marknadschef

i Enköpings

kommun och Kajsa

Hjelte-Terve, vd för

Gästhemmet Edsby

Slott. I Jönköping den

7 oktober deltar Urban

Bäckström, vd för

Svenskt Näringsliv,

Magnus Helgesson,

vd för Harrys Pubar,

Veronica Eriksson, vd

på Rimforsa Strand

och Acko Ankarberg

Johansson, kommunstyrelsens

ordförande

i Jönköping

PN

Magnus Helgesson

Veronica Eriksson

FOTO: SCANPIX

TALARE. Jens Spendrup, vd för Spendrups

bryggerier, är en av talarna som diskuterar

levande företagsklimat på höstens kommundagar.

KOMMUNDAGAR HÖSTEN 2008:

Arlanda, 23 september

Jönköping, 7 oktober

FOTO: SCANPIX

Åsiktsmässan rycker närmare

Ä N N U E N A L M E D A L S V E C K A närmar

sig. Mellan den 6–12 juli sammanstrålar

politiker, journalister, prproffs

och tunga opinionsbildare

till den 40:e årliga åsiktsmässan

på Gotland.

Det gör även Svenskt Näringsliv

som tar temperaturen på

arbetsmarknad, världsekonomi,

framtidens näringspolitik och

skatter. Dessutom tittar man

närmare på hur skolan måste

förändras för att möta morgondagens

efterfrågan, i ett nationellt

och internationellt perspektiv.

I ett seminarium med Stefan

Fölster, som inleder veckan, presenteras

en rapport med analyser

om arbetsmarknadens utveckling.

Har regeringens reformer

verkligen förändrat företags och

arbetslösas beteenden? Och i

vilken utsträckning har nya jobb

egentligen skapats?

ALMEDALEN. Stefan Fölster

följer på ett av seminarierna upp

om regeringen skapat fler jobb.

FOTO: NICLAS MATTSSON

Urban Bäckström tar den 7 juli

i ett samtal med Kenneth Rogoff,

Harvard-professor, och William

White, ekonomisk rådgivare på

Bank of International Settlements,

BIS, ett brett grepp om

den finansiella krisen. Vad händer

egentligen i världsekonomin?

Dessutom diskuterar de hur den

finansiella krisen bör hanteras

av politiker, centralbanker och

finansinspektioner för att det

som hänt inte ska hända igen.

10 juli berättar Skattekommissionen

om några av sina resultat

vid ett frukostseminarium.

På plats finns Kjell-Olof Feldt

liksom Anna Ekström, Saco:s

ordförande, och Göran Johnsson,

ordförande i Arbetarrörelsens

tankesmedja.

För att ge företagarna en röst

i skattedebatten tillsatte Svenskt

Näringsliv i våras en påverkansgrupp

bestående av en rad företagsledare.

Denna kommission

har till uppgift att belysa centrala

skatteproblem och bidra till konstruktiva

skatteförslag som ska

göra svenska företag mer konkurrenskraftiga

internationellt.

66 Entreprenör nr 5 2008


Venture Cups Sverigefinal är avgjord!

1:a OculusAI

Foto: Per-Johan Thörn

Juryns motivering: ”Teamet är överlägset och har en realistisk bild av vad som krävs samt

en härlig entreprenörskapsanda. En stark innovation med höjd och enorm tillväxtpotential,

parad med ett smart val av kundsegment på en globalt växande marknad”.

2:a Nema Labs 3:a Airglass

Juryns motivering: ”Bidraget tillfredställer ett stort

kommersiellt och kunddrivet behov. De erbjuder en

kärnfull lösning på ett växande problem där gammalt

blir nytt”.

Juryns motivering: ”En mycket spännande innovation

med stor potential och ett stort samhällsekonomiskt

intresse. Denna idé har goda möjligheter att växa så

att det knakar”.

Läs mer om pristagarna och Sverigefinalen på www.venturecup.se

Venture Cup är en organisation som kostnadsfritt hjälper människor att utveckla

och förverkliga sina affärsidéer.

Genom att delta i Venture Cups affärsplanstävling får du omfattande feedback

på din idé, professionellt handledarstöd, en anpassad utbildningsserie och

möjlighet att vinna pengar. Dessutom får du tillgång till ett brett nätverk som

inkluderar finansiärer, erfarna entreprenörer och affärsutvecklare.

Venture Cup stöds av Sveriges samtliga stora högskolor och universitet och drivs

i samarbete med näringsliv och offentlig sektor.

Nationella samarbetspartners:


PÅ GÅNG

ALMEDALEN2008

6 JULI

FICK VI EN NY ARBETSMARKNAD?

Regeringen gick till val på att bryta utanförskapet på arbetsmarknaden.

Under 2007 ökade sysselsättningen och

arbetslösheten minskade. Samtidigt hävdar många att

utvecklingen bara var en naturlig följd av konjunkturen.

På seminariet presenteras en ny rapport med analyser av

arbetsmarknadsutvecklingen. I den redovisas bland annat

om regeringens reformer verkligen har lett till ett förändrat

beteende bland företag och arbetslösa? Och i vilken utsträckning

det i så fall har resulterat i nya jobb.

Visby, Wisby Strand Kongresshallen, kl. 17.00-18.00.

kirsten.akerman@svensktnaringsliv.se

7 JULI

HUR MÅR VÄRLDSEKONOMIN?

Svenskt Näringlivs ekonomiska seminarium

Det gångna årets globala turbulens och finansiella kris satte

avtryck på världens finansmarknader. Det har också skapat

en rad frågetecken kring temperaturen i världsekonomin.

Vad händer egentligen? Hur bör den finansiella krisen

hanteras och hur bör politiker, centralbanker och finansinspektioner

agera för att det som hänt inte händer igen?

Det är frågor som Svenskt Näringslivs vd Urban Bäckström

diskuterar med Kenneth Rogoff, professor vid Harvard University,

och William White, ekonomisk rådgivare och chef

för den penningpolitiska och ekonomiska avdelningen

inom Bank of International Settlements, BIS.

Visby, Wisby Strand Kongresshallen, kl. 13.00-15.00.

kirsten.akerman@svensktnaringsliv.se

8 JULI

BÄTTRE INFRASTRUKTUR – BÄTTRE KLIMAT?

Transportnäringen har fått ta en oförtjänt stor del av skulden

för klimatproblemen. Seminariet vill visa infrastrukturens

möjligheter att minska transportnäringens negativa

miljöpåverkan. Vad kan staten göra för att ge rätt förutsättningar?

Hur har andra länder löst infrastrukturproblemen?

Medverkar gör Leif Zetterberg, näringsdepartementet,

Ibrahim Baylan, (s), ordförande i trafikutskottet, Peter

Jeppsson, vd för Transportgruppen, Anna Wersäll, chef för

regional näringspolitik, Stockholms Handelskammare m fl.

Visby, Clarion Wisby Hotel, Spegelsalen, kl. 09.00-10.15

maria.nygren@transportgruppen.se

8 JULI

FÖRNYBART ELLER KLIMATSMART

– Vad är effektivaste vägen mot mindre CO2- utsläpp?

Världen, EU och Sverige står inför en gigantisk utmaning,

att snabbt minska utsläppen av koldioxid ner till hållbara

nivåer som inte hotar klimatet. Hur ska det ske? Har

kärnkraften en roll att spela, eller ligger svaret i förnybara

energislag?

Medverkar gör Jan-Erik Enestam, tidigare miljöminister i

Finland, Niclas Damsgaard, ekonomie dr från Econ Pöyry,

Lotta Gröning, debattredaktör Aftonbladet och Peter Wolodarski,

ledarskribent DN. Moderator är Susanna Popova,

journalist och författare.

Visby, Wisby Strand Kongresshallen, kl. 13.00-15.00

Inger.abrahamson@svenskenergi.se

8 JULI

KORPORATIVA KARTELLER I SVENSKA MODELLEN

Ny forskning om den svenska arbetsmarknadsmodellens

funktionssätt, med fokus på byggsektorn. Medverkande:

Bo Antoni, Sveriges byggindustrier, Hans Tilly, Byggnads

och Henrik Lindberg, Ratio.

Visby, Restaurang Burmeister, Strandg. 9, kl. 10.00-11.00.

gisela.hogberg@bygg.org

9 JULI

LAVALDOMEN KRÄVER MINIMILÖNER

En genomgång och diskussion om rättsläget efter Lavaldomen.

Lag eller avtal, eller både och? Medverkar gör Erland

Olausson, LO, Nils Karlson, vd Ratio, Stefan Löfven,

IF Metall, Anders Weihe, Tewknikföretagen och Karl Olof

Stenqvist, Teknikföretagen.

Visby, Hamngatan 3, inne på gården, kl. 09.00-12.00.

jonas.cohen@teknikforetagen.se

9 JULI

BYGGBRANSCHEN TAR KRAFTTAG MOT SVARTARBETE

Seminarium med Fredrik Schulte (m), Lars Johansson (s),

Lennart Sacrededeus (kd), Mats Williamsson, Skanska, och

Peter Löfgren, Sveriges Byggindustrier m fl.

Visby, Wisby Strand Kongresshallen, kl.13.00-15.00.

gisela.hogberg@bygg.org

9 JULI

VEM LEVERERAR I NÄRINGSPOLITIKEN?

Svenskt Näringsliv har granskat effekterna av de omläggningar

som skett i den svenska näringspolitiken. Genomlysningen

visar att det trots en del framgångar behövs fortsatta

reformer. Vilka ambitioner har regeringen inom näringspolitiken?

Hur ser förändringsagendan ut? Och hur ser

oppositionens alternativ ut?

Välkommen till en debatt om den svenska näringspolitikens

nästa steg. Medverkar gör Karin Pilsäter (fp),

ordförande Näringsutskottet, Signhild Arnegård Hansen,

ordförande Svenskt Näringsliv m fl. Inleder gör Svenskt

Näringslivs Stefan Fölster.

Visby, Wisby Strand Kongresshallen, kl.13.00-15.30.

peter.isling@svensktnaringsliv.se

10 JULI

FRAMTIDENS SKATTER

– en fråga om stärkt konkurrenskraft

På tre år har tre skadliga skatter avskaffats i Sverige - arvsskatten,

gåvoskatten och förmögenhetsskatten. Därutöver

har jobbskatteavdraget och avdraget för hushållsnära

tjänster införts. Trots detta är det totala skattetrycket

fortfarande det högsta i världen. Därför har

Svenskt Näringsliv tillsatt en skattekommission som

ska sätta fokus på skattefrågorna inför nästa val. Kommissionen

ska genom samtal med företagare och

experter bidra till konstruktiva skatteförslag som ska

stärka svenska företags konkurrenskraft. Förutom Svenskt

Näringslivs vd Urban Bäckström, tillika ordförande,

består gruppen av företagsledare från olika branscher.

Läs mer på www.svensknaringsliv.se/skattekommissionen

Visby, Wisby Strand Kongresshallen, kl.08.30-10.30.

Frukost serveras.

patrik.karlsson@svensktnaringsliv.se

10 JULI

KLASS 9A 2026

– världenns mest efterfrågade skola?

Vad är visionen för framtidens skola? Ett lunchseminarium

om hur utbildningssystemet möter morgondagens

kompetensbehov. Några programpunkter är Andreas

Schleicher, hjärnan bakom OECD:s PISA-undersökning,

som pratar om framtidens efterfrågade kompetenser i ett

internationellt perspektiv. Svensk Näringslivs Signhild Arnegård-Hansen

talar om utbildningssystemets nödvändiga

systemskiften. Dessutom får vi inblick i framgångsskolan

Hyper Island som är en skolan utan böcker, lärare och

lektioner. Men där arbetsgivarna står på kö för att anställa

studenterna.

Visby, Wisby Strand Kongresshallen, kl.11.00-13.00.

Delar av seminariet är på engelska.

kirsten.akerman@svensktnaringsliv.se

68

Entreprenör nr 5 2008


Hur får vi alla i företaget att brinna för tillväxten?

Välkommen till

Tillväxtdagarna!

Malmö • Göteborg • Örebro

På Tillväxtdagarna delar essen i svenskt

näringsliv – snabbväxarna – med sig av sina

erfarenheter kring årets tema: ”Hur får vi alla i

företaget att brinna för tillväxten?”. I workshops

ledda av tillväxtkonsulter får du tillsammans

med andra deltagare jobba med frågeställningar

som är kopplade till huvudtemat.

Låt dig inspireras av inbjudna talare som

berättar om hur de har lyckats att växa snabbt,

lönsamt och uthålligt.

Välkommen till en dag som skapar, stärker

och utvecklar ditt företags tillväxtkraft!

Som talare och inspiratörer medverkar Thomas Ahrens, grundare av Ahrens Rapid Growth (Malmö 25/8, Göteborg 26/8 och Örebro 28/8),

Dick Seger, vd Securitas Direct (Malmö 25/8), Nicolas Hassbjer, vd HMS Industrial Networks (Malmö 25/8) Boris Lennerhov, vd GeKås i

Ullared (Göteborg 26/8) J Christer Ericsson, styrelseordförande JCE Group AB (Göteborg 26/8), Gerald Engström, vd Systemair (Örebro

28/8) och Anders Halvarsson, vd NetOnNet (Örebro 28/8)

Mer information och anmälan på www.snabbvaxarna.se.


I PRAKTIKEN

Anställa eller hyra in

– det är frågan

Snabbväxande Roxtec löser sina ordertoppar genom att hyra in personal. Industriföretaget

New Cabletech gör tvärtom. De förlitar sig på traditionell rekrytering med stöd från Arbetsförmedlingen.

HYR GÄRNA PERSONAL. ”Bemanningsföretagen

fyller en viktig funktion i vår resursplanering”,

säger Patrik Andersson på Roxtec. Till vänster

syns Morgan Andersson från Manpower.

ÖVNING I JÄMSTÄLLDHET. En jämställd arbetsgivare är en attraktiv arbetsgivare. Det konstaterar Annelie

Klingholm, personalansvarig på Söderenergi. Med hjälp av jämställdhetskonsulterna Malin Bonin och Pernilla

Lovén ska de få bukt med den sneda könsfördelningen på arbetsplatsen.

REKRYTERAR TRADITIONELLT. ”Vi föredrar

att rekrytera på det traditionella sättet”,

säger Gerhard Nentwig på New Cabletech.

Till höger syns Marianne Petersson.

I N H Y R N I N G AV P E R S O N A L L Ö S E R

inte bara tillfälliga flaskhalsar.

Det kan underlätta rekryteringsarbetet

även på längre sikt,

menar arbetsledningen på det

snabbväxande företaget Roxtec

med 350 anställda. De har valt

att aktivt jobba med olika typer

av bemanningslösningar.

Det råder en lugn och avslappnad

atmosfär på huvudkontoret

i Karlskrona. Men under den

lugna ytan pågår en ständig

kamp om kunder över hela

världen. När företaget lanserade

sin typ av kabeltätning för 18 år

sedan togs uppfi nningen emot

med öppna armar. I dag fi nns

företagets lösningar på i stort

sett alla kontinenter.

För Roxtecs del har de senaste

åren inneburit en snabb ökning i

orderingången.

– Med jämna mellanrum

infi nner sig arbetstoppar. Men

även vid sjukdomar kan vissa

funktioner bli underbemannade

och då löser vi det genom

att hyra in personal från bland

annat Manpower, säger Patrik

Andersson, vice vd på Roxtec

Global Services.

Han menar att den främsta

fördelen med att hyra in personal

är att det i bästa fall kan gå

att bemanna en tjänst med bara

en veckas framförhållning. Det

gör att de ordinarie anställda

kan arbeta på ett mer effektivt

sätt. Den inhyrda personalen

får i många fall stanna kvar

efter kontraktets slut, berättar

Patrik Andersson.

– Det blir ungefär som en provanställning

där både vi och personalen

får tillfälle att lära känna

varandra. Om det visar sig att vi

har arbetsuppgifter på längre sikt,

ja då erbjuder vi dem helt enkelt en

tillsvidareanställning.

Gerhard Nentwig på New Cabletech

avböjer bemanningsföretagens

erbjudanden vänligt med

bestämt. För honom är det traditionell

rekrytering med stöd av

bland annat arbetsförmedlingen

som gäller. Tack vare förmedlarnas

stöd och kompetens hittar

företaget snabbt rätt personer

när de behöver expandera.

– En gång testade vi att annonsera

på egen hand. Då fick

vi 300 svar, men inte en enda av

FOTO: PETER FREDRIKSSON FOTO: PETER FREDRIKSSON

70

Entreprenör nr 5 2008


de sökande passade in på våra

önskemål, säger han.

S E D A N S TA R T E N 2003 H A R företaget

visat på en snabb utveckling,

vilket gjort att man periodvis

fått söka med ljus och lykta efter

anställda. Idag har företaget 23

anställda, varav sju anställdes

nyligen.

– Vi ställer inga formella krav

på vare sig arbetslivserfarenhet

eller utbildning. Däremot måste

den som ska jobba hos oss ha ett

väl utvecklat färgseende, vara

mycket fi ngerfärdig och flexibel.

Det är på de personliga egenskaperna

som de flesta går bort,

säger Gerhard Nentwig.

New Cabletechs affärsidé är att

producera komplexa kablage åt

större kunder inom bland annat

läkemedels- och fordonsindustrin.

Eftersom företaget är underleverantör

måste de vara lyhörda för

kundernas önskemål.

Ibland droppar det in en

större order utan förvarning och

då är det bara att producera det

som kunden vill ha. För Gerhard

Nentwig innebär detta att han i

sin tur är beroende av att de anställda

är flexibla och klarar av

att få fram produkterna i tid.

– Kvalitetskraven är höga

samtidigt som konkurrensen i

branschen är tuff. Därför räcker

det inte bara att leverera de

beställda kvantiteterna i tid. Vi

måste se till att vi uppfyller kvalitetskraven

med råge.

Normalt tar det ett halvår

innan en nyanställd är så pass

kunnig att han eller hon kan

arbeta på egen hand.

– De första sex månaderna

krävs det styrning i produktionen,

vilket innebär en kostnad

för oss, eftersom någon annan

anställd måste ägna sig åt att lära

upp den nyanställde.

D E O L I K A A N S TÄ L L N I N G S S T Ö DEN

som samhället erbjuder via Arbetsförmedlingen

har bidragit

till att New Cabletech vågat

expandera så snabbt, menar

Gerhard Nentwig.

– Eftersom vi är ett

litet företag måste de nyanställda

snabbt komma

in i produktionen och

generera intäkter. Vi har

inte råd med omfattande

STÖD DU SOM FÖRETAGARE KAN

FÅ VID NYANSTÄLLNING:

ARBETSPLATSINTRODUKTION

Arbetsplatsintroduktion är ett stöd till arbetsgivare och arbetssökande

med liten eller ingen erfarenhet av svenskt arbetsliv under inledningsskedet

av en anställning.

ARBETSPRAKTIK

Arbetspraktik riktar sig till arbetslösa som fyllt 25 år. Under arbetspraktiken

får den anställde aktivitetsstöd från Arbetsförmedlingen.

INSTEGSJOBB

Särskilt anställningsstöd kan ges i form av instegsjobb. Syftet med instegsjobb

är att ge nyanlända invandrare möjlighet att snabbt komma in

på arbetsmarknaden, samtidigt som de studerar det svenska språket. En

privat arbetsgivare får ett bidrag på 75 procent av lönekostnaden.

NYSTARTSJOBB

Nystartsjobb är ett stöd som ges till arbetsgivare som anställer personer

som varit utanför arbetslivet länge. Arbetsgivaren får en ekonomisk

ersättning som är lika stor som arbetsgivaravgiften. Stödet ges normalt

under lika lång tid som den anställde varit utanför arbetslivet. Arbetsgivaren

som anställer en person som varit sjukskriven ett år eller längre,

kan få ersättning upp till den dubbla arbetsgivaravgiften.

NYSTARTSJOBB FÖR DELTIDSARBETSLÖSA

För den som varit deltidsarbetslös i minst två år kan arbetsgivaren få

stöd motsvarande halva arbetsgivaravgiften i högst ett år.

SÄRSKILT ANSTÄLLNINGSSTÖD

Särskilt anställningsstöd lämnas med 85 procent av lönekostnaden, dock

högst 750 kronor per arbetsdag. Stödet ges under 12 månader och gäller

för personer som deltar i jobb- och utvecklingsgarantin.

LÖNEBIDRAG

Arbetsgivare som anställer en person med nedsatt arbetsförmåga kan

kompenseras ekonomiskt genom lönebidrag.

PROVA-PÅ-PLATSER

Arbetslösa med ingen eller begränsad erfarenhet av svenskt arbetsliv

kan få möjlighet att under upp till tre månader jobba på ett företag. Deltagarna

får under tiden aktivitetsstöd.

Källa: Greta Svensson, informationschef på Arbetsförmedlingen.

internutbildningsprogram.

Därför är det en fördel om

vi får möjlighet att lära

känna en nyanställd under

en introduktionsfas där

samhället går in med någon

form av ekonomiskt stöd.

PETER FREDRIKSSON

EXPERTENS 8 RÅD!

SARAH PHILIPSON,

universitetslektor i marknadsföring

vid Växjö universitet,

med drygt 25 års erfarenhet

som managementkonsult och

chef i näringslivet.

BYGG UPP FÖRETAGETS

KÄRNKOMPETENS GENOM

ATT ANSTÄLLA!

1

2

3

4

5

6

7

8

När det gäller företagets kärnkompetens – den

som bygger företagets konkurrensfördelar – kan

man inte hyra in personal. Då finns det risk att

kärnkompetensen överförs till marknaden i stort

och därmed också till konkurrenterna.

En fördel med anställda är att de “kan” företaget,

vilket gör att även lagerpersonalen eller vaktmästaren

kan hjälpa kunder att komma rätt.

Även om anställd personal är billigare än inhyrd

personal, visar studier att det ofta tar två år innan

en nyexaminerad student blir produktiv.

Nackdelar med att anställa är till exempel att det

blir svårt att anpassa personalstyrkan till svängningar

i efterfråga och konjunktur. Att attrahera

specialkompetens blir även svårare.

Genom att hyra in folk kan man snabbare anpassa

organisationen till förändringar i efterfrågan. För

aktiviteter som inte utförs hela tiden blir det dyrt

att ha egen toppkompetens.

Vill du hyra in personal se till att jobba långsiktigt

mot olika bemanningsföretag. Med ett etablerat

samarbete går det i framtiden att lösa tillfälliga

behov snabbare.

Genom att inhyrd personal ser saker ”utifrån” får

man ibland ut större kreativitet från dessa

människor.

Nackdelar med att hyra in personal är att det kan

bli dyrt om företaget inte har tillräckligt hög egen

sakkompetens. Dessutom är engagemanget,

speciellt för enklare uppgifter, ofta mindre.

Entreprenör nr 5 2008

71


I PRAKTIKEN

Energisk jämställdhetssatsning för

attraktivare arbetsplats

Jämställdhet behöver inte vara krångligt. Det kan energibolaget Söderenergi intyga.

För att jämställdhetsarbetet inte skulle bli ett sidospår anlitade de konsulthjälp.

– För oss handlar det om att vara en attraktiv arbetsgivare för både män och kvinnor, säger

Anneli Klingholm, personalansvarig på Söderenergi.

A L L A F Ö R E TAG M E D Ö V E R nio

anställda måste ha en jämställdhetsplan.

Men vi är ju redan jämställda,

anser en del företag och

struntar i att upprätta dokumentet.

Suck och stön, muttrar andra

och skriver pliktskyldigt ihop ett

standarddokument som stoppas

i byrålådan. Energiföretaget Söderenergi

gör tvärtom. De anser

att jämställdhet är en prioriterad

fråga och har anlitat konsulter i

sitt jämställdhetsarbete.

Tillsammans med konsultföretaget

Jämställdhetsbolaget genomförde

Söderenergi i november

2007 en enkätundersökning bland

företagets anställda för att kartlägga

arbetsförhållandena. Utifrån

svaren konkretiserades några

områden som företaget behöver

jobba med. Bland annat gäller det

personalens kompetensutveckling,

att könsfördelningen måste

bli jämnare och att man behöver

ta itu med den ibland sexistiska

jargongen.

– För oss handlar det om att

vara en attraktiv arbetsgivare,

både för män och kvinnor, och

då är det viktigt hur vi förhåller

oss till varandra, säger Anneli

Klingholm, personalansvarig på

Söderenergi.

Söderenergi producerar fjärrvärme

till mer än 70 000 hushåll,

industrier, kontor och offentliga

lokaler i Stockholmsområdet. Arbetsplatsen

är mansdominerad,

ÖVNING I JÄMSTÄLLDHET. En jämställd arbetsgivare är en attraktiv arbetsgivare. Det konstaterar Anneli

Klingholm, personalansvarig på Söderenergi. Med hjälp av jämställdhetskonsulterna Malin Bonin och

Pernilla Lovén ska de få bukt med den sneda könsfördelningen på arbetsplatsen.

av de 118 anställda är 16 kvinnor.

För att komma till rätta med den

sneda könsfördelningen står idag

metodisk rekrytering av det ”underrepresenterade

könet”, kvinnor

i det här fallet, högst på företagets

jämställdhetsagenda.

Enligt Anneli Klingholm

handlar det som arbetsgivare om

att sätta upp konkreta mål om

hur många kvinnor man vill ha

anställda, samt att se över hur

man utformar platsannonserna

så att de även tilltalar kvinnor.

T I L L S I N H J Ä L P H A R Söderenergi företaget

Jämställdhetsbolaget som

drivs av Malin Bonin och Pernilla

Lovén. De hjälper företag, offentlig

verksamhet och organisationer

med att arbeta med jämställdhet,

aktivt och strategiskt. Verksamheten

består av att utforma

jämställdhetsplaner, samt att ge

utbildning och rådgivning.

– När vi föreläser kallar vi ofta

in Lars Einar Engström, författare

till boken ”En sexists bekännelser”

för att få med oss männen.

Och så blandar vi föreläsningar

med praktik. Vi beskriver verkliga

situationer och ger påståenden

som gruppen får ta ställning till.

72

Entreprenör nr 5 2008


EXPERTENS 7 RÅD!

Är företag X ett jämställt företag?

Deltagarna får placera sig själva

på en skala graderad efter hur

jämbördigt de anser att företaget

är. Ju högre position man har, ju

bättre på jämställdhet anser man

ofta att företaget är, berättar Pernilla

Lovén.

Hon berättar att jämställdhet

på en arbetsplats handlar om kön.

Män och kvinnor ska ha samma

möjligheter i yrkeslivet och målet

är att könsfördelningen ska vara

minst 60 procent män och 40 procent

kvinnor.

Enligt Anneli Klingholm är

rekrytering den enklaste jämställdhetsåtgärden.

– På en enkönad arbetsplats är

det ett konkret sätt att jobba på,

säger hon.

I D AG S E R S Ö D E R E N E R G I till att välja

en kvinna om alla andra kvaliteter

är lika när de rekryterar. Men man

undviker att använda termen positiv

särbehandling eftersom jämställdhetsarbetet

väcker känslor.

– Många män ser rött och blandar

ihop positiv särbehandlig med

kvotering, förklarar hon.

Söderenergi arbetar hårt för att

jämställdhetsarbetet inte ska bli

ett sidospår, utan en integrerad

del av företagets verksamhet. För

att få med alla på satsningen hålls

en hel del utbildningar med de anställda,

men också med personer i

ledningsgruppen. Ett av de främsta

målen är att komma till rätta

med den sneda könsfördelningen

så snabbt som möjligt.

– Vårt kortsiktiga mål är att vi

ska anställa en kvinna under 2008.

Det långsiktiga målet är att vi ska

ha en jämnare balans mellan könen,

säger Anneli Klingholm.

KINA ZEIDLER

LIKA VILLKOR. Malin Bonin och Pernilla Lovén

hjälper företag att skapa jämställdhet.

SÖDERENERGIS BÄSTA JÄMSTÄLLDHETSTIPS:

1. Ta hjälp utifrån.

2. Skapa en engagerad jämställdhetsgrupp med jämn könsfördelning.

3. Jobba konkret med cheferna och var noga med att återkoppla resultat

hos ledningsgruppen.

4. Jämställdhetsarbete ska inte göras till en kvinnofråga. Se det som en

kunskapsfråga.

5. Sträva efter att se på varandra utifrån kompetens och inte kön.

6 Jämställdhetsarbete får inte bli ett sidospår, det måste vara en

integrerad del av all verksamhet.

VAD SÄGER LAGEN?

Du som är arbetsgivare måste arbeta

aktivt och målinriktat för att förhindra

könsdiskriminering och för

att främja jämställdhet mellan könen

på arbetsplatsen. Du ska göra

det i samverkan med de anställda,

till exempel via facket. Arbetsgivare

med nio eller fler anställda ska varje

år göra en jämställdhetsplan. Jämställdhetsplanen

ska alltid utgå från

den egna arbetsplatsens verkliga,

lokala behov.

FOTO: JESSICA SUNMO

GÖR EN UTVÄRDERING AV

KÖNSFÖRDELNING OCH

LÖNER!

1

Jämställdhet handlar om att utöka rekryteringsurvalet.

Väljer du bort en person på grund av kön går du

kanske miste om den bästa personen. Ställ dig

frågan, vad kostar ojämställdheten?

2

Kartlägg nuläget. Hur ser könsfördelningen och

lönerna i företaget ut?

3

Förankra processen i företaget. Se till att få med

personalrepresentanter i arbetsgruppen.

4

5

Chefer är nyckelpersoner. Utbilda cheferna.

Var konkret och noggrann. Om en åtgärd är att

omformulera rekryteringsannonser för att locka till

sig ett underrepresenterat kön och det inte lyckas,

gör om rekryteringsförfarandet.

6

MALIN BONIN OCH

PERNILLA LOVÉN

driver konsultföretaget

Jämställdhetsbolaget

Jämställdhet kan också handla om enkla åtgärder

som att till exempel inte lägga obligatoriska möten

för tidigt eller sent på dagarna för att alla ska kunna

vara med. Eller att fråga män som ska få barn när och

inte om de ska vara föräldralediga.

7

Sätt upp kortsiktiga och långsiktiga mål, som till

exempel lönenivåer och antal kvinnliga chefer. Var

realistisk. Om målen inte uppnåddes, ta reda på varför.

MÄRKSYSTEM FÖR LAGER

Vi har ett brett urval av standardlösningar för lagermärkning

Kortsystem AB, Box 277, 332 25 GISLAVED

Tel 0371-806 30, Fax 0371-804 22, www.kortsystem.se, info@kortsystem.se

Entreprenör nr 5 2008

73


ANNONS Detta är en annons från CONNECT ANNONS

C O N N E C T V I S A R VÄ G E N T I L L K O M P E T E N S , K A P I TA L O C H N YA M A R K N A D E R

EN RÖST FRÅN NÄTVERKET

HANS PIHL är ny ordförande i CONNECT

Sveriges styrelse.

Varför har du valt att engagera

dig i CONNECT?

– Det finns fortfarande behov av självständiga

organisationer som verkar utifrån

näringslivets intressen och är ett komplement

till offentliga initiativ. Det finns även

ett behov av att uppmuntra och stödja

entreprenörer när dessa går från idé till

företag och CONNECT har visat sig kunna

vara det stödet. Har man varit engagerad i

näringslivet så många år som jag, finns en

skyldighet att ge något tillbaka till framtidens

företag. Bildas inte nya livskraftiga

företag, kan inte det svenska näringslivet

utvecklas på ett bra sätt och bibehålla sin

konkurrenskraft. Genom att engagera mig i

CONNECT ger jag något tillbaka till samhället.

Vilka utmaningar ser du för

CONNECT framöver?

– En utmaning är att fortsätta vara en

vital, utvecklande organisation och att

inte fastna i fällan att bli en förvaltande

organisation. För att kunna möta och

hjälpa nya entreprenörer och nya typer

av tillväxtföretag är det viktigt att vara

förändringsbenägen och inse att det

krävs nya tankesätt och en ny typ av

kommunikation. Det är en nödvändighet

att CONNECT ständigt utvecklas och att vi

tar in unga människor med nya idéer och

att vi är villiga att testa dessa idéer.

”CONNECT gav oss kontakter,

nätverk och finansiering”

ROTUNDUS UTVECKLAR en av

världens tåligaste mobila

robotar, GroundBot, som

med sin patentskyddade

teknik utgör ett alternativ

till väktare och dyr traditionell

teknik. GroundBots

unika runda form ger den egenskaper

som är lämpade för tuffa

och farliga miljöer. Den tål snö,

lera, sand och vatten och har en

hållbar konstruktion eftersom

det klotformade höljet innesluter

och skyddar hela systemet. Med

kameror och trådlös teknologi kan

GroundBot patrullera stora områden

och användandet av den

är därför ett mycket kostnadseffektivt

sätt att höja säkerheten

vid stora utomhusanläggningar,

som kan vara svåra och dyra att

övervaka med vanlig personal.

ROTUNDUS bildades hösten 2004

som en spin-off från Ångström

rymdtekniskt centrum vid Uppsala

universitet och har haft regelbunden

kontakt med CONNECT sedan

dess. ”CONNECT hjälpte oss att

hitta rätt bland alla de svårigheter

som man som nyföretagare stöter

på och språngbrädan gav vårt fortsatta

arbete en meningsfull riktning

och deadlines”, berättar Rotundus

VD, Johan Bäcke. ”CONNECT

gav oss också en ovärderlig hjälp

med att hitta de rätta kontakterna

genom att ge oss tillgång till ett

stort kvalificerat nätverk, vilket

resulterat i att vi fått en del av vår

finansiering genom CONNECT”,

fortsätter Johan.

JUST NU ARBETAR Rotundus med att

färdigställa sina första robotar som

ska levereras till SAAB. I dagsläget

riktar sig Rotundus främst till företag

i säkerhetsbranschen då GroundBot

lämpar sig väl för att höja säkerheten

på kärnkraftverk, flygplatser,

hamnar och militära anläggningar

men i framtiden kommer Rotundus

även att satsa på säkerhet i hemmet.

”Robotindustrin är ingenting nu mot

vad den kommer att vara i framtiden”,

säger Johan. ”Företag och allmänheten

börjar bli mer medvetna om

robotar och vad de kan göra och

så småningom kommer det att

finnas en robot i varje hem – då

ska Rotundus runda robot vara

ett naturligt alternativ”, avslutar

Johan.

LÄS MER på www.rotundus.se

samt www.connectsverige.se och

www.connectsverige.se/uppsala

CONNECT Sverige har fått ny ordförande

DEN 14 MAJ tackades avgående ordförande

i CONNECT Sveriges styrelse, Lars Öjefors, för sitt engagemang i CONNECT

med CONNECT Sveriges guldmedalj.

Lars råd för framtiden är att

CONNECT ska fortsätta värna

om hög kvalitet, bibehålla

regional struktur och volym,

skapa ett bättre erfarenhetsutbyte

mellan olika regioner, vara

opolitisk med delta i debatten

samt utveckla den nationella

finansieringen.

Den 15 maj valdes Hans Pihl till

ny ordförande för CONNECT

Sverige. Läs om Hans skäl till

att engagera sig i CONNECT

och hans tankar kring framtida

utmaningar under ”En röst från

nätverket”.

CONNECT är Sveriges största nätverk för dig som vill utveckla och ta ditt företag ett steg vidare. Med nära 10 års rikstäckande erfarenhet och ett unikt kompetensnätverk har vi hjälpt

hundratals entreprenörer att nå framgång. Hos oss får du träffa experter från näringslivet som genom kostnadsfria insatser hjälper dig att hitta rätt fokus och paketera dina idéer.

Målet är att du på ett snabbt och genomtänkt sätt ska öka din tillväxt och hitta nya marknader, en utmaning du inte ska behöva anta ensam.


Möt framtidens Europa i Kungsträdgården

I slutet av juli samlas företagsamma talanger från hela

Europa i Stockholm för ett Europamästerskap i ung företagsamhet.

Som arrangör står Ung Företagsamhet i Sverige,

tillsammans med den internationella organisationen

JA-YE Europe ( Junior Achievement-Young Enterprise

Europe). För första gången i EM:s historia blir det också

möjligt för allmänheten att träffa de unga företagarna.

Välkommen till Kungsträdgården 25 juli!

Åsa Berg, du är projektledare för EM på Ung Företagsamhet,

kan du berätta hur det kommer sig att mästerskapet utspelar

sig i Sverige i år?

– Vi fick en förfrågan av JA-YE Europe arrangera EM

tillsammans med dem, eftersom Sverige är känt för att

kunna sätta ihop bra evenemang. Självklart tackade vi ja!

Senaste gången EM utspelade sig i Sverige var på 90-talet,

så vi kände att det var dags nu.

Hur många länder är det som deltar?

– Ungefär 30. Vi räknar med att få hit omkring 500

personer, varav hälften elever. Resten är medarbetare och

styrelseledamöter från våra systerorganisationer i Europa,

partners och lärare som stödjer sina elever.

Vad kommer att hända under EM-dagarna?

– Deltagarna kommer till Stockholm torsdagen 24 juli

och första uppgiften för eleverna blir att bygga upp sina

montrar i Kungsträdgården. På fredagen öppnar den

internationella mässan som vi välkomnar allmänheten

till mellan klockan 10 och 18. Här kommer det gå att

köpa de produkter och tjänster som företagen tävlar med.

Parallellt med mässan träffar eleverna jurygrupperna som

bedömer dem genom att göra intervjuer, läsa deras rapporter,

höra presentationer och se montrarna. Kulmen för

EM blir på lördagskvällen, då alla deltagare möts upp för

en festlig gala med prisutdelning i Stockholms Stadshus.

Berätta om det UF-företag som representerar Sverige?

– Det heter S.T.A.T UF och består av tre killar från

Procivitas privata gymnasium i Helsingborg. De har

under sitt UF-år haft som affärsidé att designa och sälja

kalsonger med en kondomficka. Killarna är otroligt

framåt och driftiga, så jag tror att Sverige har mycket

goda chanser i EM.

Vad betyder det för Sverige och Ung Företagsamhet att anordna

EM?

– För Sverige betyder det att en massa deltagare kommer

hit och upplever Sverige och Stockholm och allt vi kan

erbjuda här. För Ung Företagsamhet är det ett otroligt

lyft att få berätta om vår verksamhet och skapa nya kontakter

med de andra organisationerna i Europa, liksom

med utländska företag och möjliga partners. Det är också

en väldigt stor ära att få arrangera ett EM. Ung Företagsamhet

arbetar med att lyfta fram företagsamhet som en

viktig fråga i alla sammanhang och EM ger oss chansen

till extra fokus på ämnet.

Sist men inte minst, varför tycker du att man ska besöka mässan

i Kungsträdgården 25 juli?

– Det är faktiskt första gången som ett EM blir så

publikt som det kommer att vara här i Stockholm. Vi

är väldigt stolta över att ha skapat ett sätt för allmänheten

att komma och handla och träffa alla dessa duktiga

elever. Den som kommer till Kungsträdgården får träffa

framtidens Europa. De här ungdomarna är bäst i vår

världsdel på ung företagsamhet. Jag kan lova att det blir

en härlig upplevelse, eftersom de är så sprudlande och

energigivande unga människor!

Läs mer om Ung Företagsamhet och EM på www.ungforetagsamhet.se


EXPERTERNA

Halvt skattetillägg?

?

Jag har hört att det gjorts

ändringar i reglerna för

skattetillägg. Det ska nu finnas en

möjlighet att slippa betala halva

tillägget. Hur funkar det?

!

Det är riktigt att det har

skett ändringar och att

det nu finns möjlighet att jämka

skattetillägget till hälften. I vissa

fall finns det även möjlighet att få

skattetillägget nedsatt till en fjärdedel.

Ändringarna trädde i kraft

2004 och har nyligen prövats av

Regeringsrätten.

I målet hade ett bolag fått ett

skattetillägg på grund av att en

momsdeklaration innehållit

oriktiga uppgifter. Bolaget skulle

enligt deklarationen få tillbaka

ett större belopp, något som inte

hörde till det normala. Anledningen

till den oriktiga uppgiften

var ett det hade blivit ett fel i räkenskaperna.

Eftersom kammarrätten ansåg

att det fanns omständigheter som

talade emot full befrielse valde

den att ge jämkning till hälften

istället för att ge full befrielse.

Regeringsrätten ändrade

Kammarrättens dom och gav

full befrielse. Anledningen var

att Regeringsrätten konstaterade

att de nya reglerna skulle innebära

en mer generös tillämpning

FOTO: COLOURBOX.COM

så fanns den ingen anledning att

befrielse skulle ske i en mindre

omfattning än tidigare. I den

äldre lagstiftningen ledde det

av bolaget gjorda felet till att det

gavs hel befrielse från skattetillägg,

varför Regeringsrätten ansåg

att detsamma skulle ske även

efter ändringarna 2004.

CECILIA KARLSSON

Gammal eller ny

ITP?

?

Vi har för avsikt att anställa

en säljare i vid vårt företag,

vars årslön är 500 000 kronor.

Säljaren har arbetat i USA under

10-talet år. Säljaren är i 40-årsåldern.

Företaget medlem i Teknikföretagen

sedan 1986.

Vad jag känner till så måste

vi anmäla honom till den gamla

ITP:n? Säljaren önskar en premiebaserad

lösning? Finns det

några alternativa lösningar för

oss? Gamla ITP:n kan ju bli ganska

dyr!

!

Inledningsvis kan jag konstatera

att företaget är bundet

av kollektivavtal.

Säljaren skall därför ha följande

försäkringsskydd: TrygghetsFörsäkring

vid Arbetsskada,

TjänsteGruppLivförsäkring, ITP

och omställningsförsäkringen

TRR.

Eftersom säljaren årslön överstiger

tio inkomstbasbelopp kan

ni överenskomma med säljaren

att man tillämpar den nya ITP:

n, som kallas för ITP 1.

Pensionslösningen är i det

alternativet premiebaserad, vilket

både tillmötesgår företagets

och den anställdes önskemål.

Läs mer på www.svensktnaringsliv.se/forsakring

BENGT JOHANSSON

Restvärderäddning?

?

Jag läste nyligen om ”restvärderäddning”

efter en

brand i ett reportage, men begreppet

förklarades aldrig. Ni

har säkert någon expert som kan

sprida ljus?

!

Jodå, det har vi. Man brukar

påstå att hela två tredjedelar

av förlusterna vid en

brand representerar värden som

hade gått att rädda. Det handlar

nämligen ofta om att förlusterna

beror på om följdskador som orsakats

av vatten, fukt, korrosion,

röklukt, smuts, sot och så vidare.

När räddningsledaren har gjort

sitt och branden är släckt kan han

lämna över till en restvärdeledare

som ser till att rädda allt som

kan räddas genom avfuktning,

torkning, infettning, rostskydd,

med mera. Detta kan spara stora

värden för både försäkringsbolag

och försäkringstagare.

Ett exempel på företag som jobbar

med detta är Brandskyddsföreningen,

som äger bolaget

Restvärderäddning i Sverige AB.

Idag är 62 försäkringsbolag, captivebolag,

företag och myndigheter

(exempelvis staten och försvaret)

utan försäkringar, anslutna

till verksamheten. Tjänsten har

avtal med alla räddningstjänster

och 80 restvärdesledare finns

tillgängliga över hela landet. De

kallas framförallt ut vid stora

skador, för att rädda egendom

76

Entreprenör nr 5 2008


Den sanna sagan

om att förändra världen

www.friforetagsamhet.se

Det var en gång en bransch som var i stort

sett okänd, ganska liten och sedd över axeln.

Det var inte många som trodde att frågan om

hushållsnära tjänster någonsin skulle få plats i

samhällsdebatten.

Idag talar alla om den. Helt plötsligt vet nästan

varje människa vad företagen i vår bransch

sysslar med. Många har dessutom synpunkter.

Oavsett vem jag möter och oavsett i vilket

sammanhang, skapar hushållsnära tjänster ett

engagemang och en diskussion på ett sätt jag

aldrig tidigare mött.

När jag började som vd för fem år sedan hade

jag ingen aning om att mitt uppdrag på kort tid

skulle erbjuda så mycket utveckling inom ett så

brett fält, såväl inom kapitalmarknad och media

som inom lobbying och statskunskap. Inte

kunde jag ana vilket intressant arbete det blev

att samtala med politiker om hur framtida politiska

beslut skulle kunna påverka branschen.

Intresset för vårt arbete har varit så stort att jag

ibland till och med fått tacka nej till exponering i

media, något som annars är varje företagsledares

dröm.

Men att förändra samhällsdebatten handlar i

grunden om timing och en stor portion envishet.

Den som inte engagerar sig upplever heller

inte möjligheten att förändra. Man sätter

många gränser själv, när egentligen

ingenting är omöjligt.

Samma sak gäller

företagandet.

För min del handlar företagsamhet om att våga

prova, vidga vyerna och låta sig inspireras av

medarbetare och andra - precis som jag vill

inspirera andra att se möjligheterna och inte

alltid skylla på att det finns regler eller gamla

fördomar som ”aldrig” går att ändra. Det går,

med små medel, att både påverka och förändra.

Hade vi fortfarande rört oss i sagans värld hade

jag sagt att det bara är fantasin som sätter

gränserna. Men eftersom vi faktiskt är i verkligheten

består begränsningarna i mångt och

mycket bara av den egna energin

och inställningen.

Åsa Keller

VD, HomeMaid Hemservice AB

Förebilder: Nils Erik Åhmansson

Drivkrafter: Bolagets,

medarbetares, egen utveckling

Inspireras av: Min son Emil

– njut av livet


EXPERTERNA

undan onödig förstörelse. De

utför mer än 1000 uppdrag per

år. Uppdragen gäller brand-, vatten-,

miljö- och transportskador.

Försäkringsgivarnas fullmakter

ger restvärdesledarna behörighet

och möjlighet att rekvirera olika

resurser, till exempel entreprenörer,

som behövs för att fullgöra

uppgiften och spara pengar åt alla

intressenter.

FOTO: COLOURBOX.COM

FRÅGA EXPERTERNA

Skicka in din fråga till:

fragor@entreprenor.se.

Fråga om allt mellan himmel och jord. Vi skakar

fram en expert i ämnet och ser till att du får

smarta svar. Vi låter alltid frågeställarna vara

anonyma

TILLVÄXT

THOMAS AHRENS

Tillväxtkonskonsult

Ahrens & Partner

FOTO: COLOURBOX.COM

TOMMY SVENSSON

?

Försäkrad?

Behöver jag någon speciell

försäkring eller räcker det med

min hemförsäkring när jag startat

eget?

SK AT TER

CECILIA KARLSSON

Svenskt Näringslivs

skattevdelning

!

Generellt kan man säga att

din hemförsäkringen gäller

STARTA FÖRETAG

aldrig i näringsverksamheter.

Därför bör du se över ditt försäkringsbehov

och vilket försäkringsskydd

din affärsidé behöver

innan du startar företaget. Faktorer

som påverkar är till exempel

i vilken bransch du startar. Det

är alltid bra att ta kontakt med

branschorganisationen för den

ciella branschförsäkringar som

dessutom är intressanta ur kostnadssynpunkt.

De större försäkringsbolagen

har färdiga paket med företagsförsäkringar

som omfattar de

vanligaste typerna av skydd. De

viktigaste är oftast egendomsförsäkring,

avbrottsförsäkring,

som ger inkomster för egenföretagaren.

Dessutom kanske under

lång tid vilket ger effekter på

det sociala skyddet. Tänk på till

exempel på din pensionsförsäkring,

grupp- och olycksfallsförsäkring

och ett kompletterande

sjukförsäkringsskydd.

Valet av bolagsform har viss

FÖRSÄKRINGAR

bransch där du ska vara aktiv. ansvarsförsäkring, rättsskydd inverkan också. Därför rekommenderar

Förutom nätverk, kunskap och

nödvändig branschinformation

kan vara en bra idé att rådfråga

ett branschförbund även om försäkringar.

Det kan finnas spe-

och olycksfallsförsäkring.

Och när du i alla fall tittar på

försäkringar tänk även på dina

egna personliga försäkringar.

Nya företag har ofta låga intäkter

jag att ta kontakt med

ditt försäkringsbolag för individuell

rådgivning.

JAN JANSSON

FOTO: COLOURBOX.COM

JAN JANSSON

Allmän rådgivare

Stockholms

NyföretagarCentrum

BENGT JOHANSSON

Försäkringsexpert,

Svenskt Näringsliv

Försäkringsinformation













78

Entreprenör nr 5 2008


STARTA FÖRETAG

Hos oss hittar du information

och service på vägen till eget företag.

Starta företag – broschyren

Information och vägledning från sex myndigheter.

Finns hos myndigheterna

Starta företag – checklistan

Gör din egen checklista på Nuteks webbplats.

www.nutek.se/checklistan

Starta företag-dagen

Föreläsare från sex myndigheter informerar om

start av företag.

www.skatteverket.se/infotraffar

HÄR FINNS MER HJÄLP ATT FÅ:

Hitta rätt med Företagarguiden

Använd myndigheternas kostnadsfria

information och tjänster för att starta

och driva företag.

www.nutek.se/foretagarguiden

Ring Startlinjen

Kostnadsfri vägledning.

020-35 10 10

Registrera via Internet

Gör företagsregistrering, momsregistrering,

f-skatteansökan och

ändringar enkelt och snabbt.

www.foretagsregistrering.se

Vi samarbetar för att förenkla för dig som är eller vill bli företagare:


SMARTA TIPS

BAKOM FÖRETAGSNAMNET

Krister Bengtsson är Entreprenörs vinkrönikör. I varje nummer tipsar han om härliga smaksensationer för alla vinälskare.

FOTO: SCANPIX

GEVALIA

Gevalia är det latinska

namnet för Gävle.

Det blev 1920

namn på Sveriges

första kaffe som såldes

rostat och paketerat

som märkesvara.

Det lanserades

av Victor Engwalls handelshus som hade

grundats i Gävle 1853 och som bland annat

blev en viktig importör av kaffe och andra

kolonialvaror.

Efter 120 år som familjeföretag såldes

företaget 1971 till det amerikanska företaget

General Foods, numera Kraft Foods.

Kaffe tillverkningen ligger dock fortfarande

kvar i Gävle.

Många välkända svenska företagsnamn

rymmer en intressant historia. Skriftställaren

Anders Johnson kommer i Entreprenör

att berätta om några sådana företagsnamn

– från Abba till Önos. Han arbetar för närvarande

på en näringslivshistorisk guidebok

över Sverige.

FÖRSTAKLASS. Chateau Haut-Brion ligger

nära centrum i Bordeaux och tar emot besökare

efter föranmälan mån-fre, se hemsidan

www.haut-brion.com.

Chateau Haut-Brion – ett vin för alla tider

Industridesignern Claes Grönwall

har designat boden Enkelrum15.

Kontoret flyttar ut

i trädgården

Från årsskiftet kan man utan bygglov uppföra

friggebodar som är upp till 15 kvadratmeter

på tomten. Förr fick stugan bara vara

10 kvadratmeter. Den extra ytan öppnar

för en rad kreativa lösningar för både privatpersoner

och företagare. Nu kan du

både flytta ut kontoret, butiken eller tonåringen

på tomten.

FOTO: ENKEL RUM

Flaskan är en Chateau Haut-Brion från

1947. Plopp. Korken ser fräsch ut. En snabb

sniff mot flasköppningen för att kolla

defekter – inga fel. Häller sakta upp ett

första glas. Mörk, djup, röd färg. Och doften

- herregud - doften är stor och bekant.

Chateau Haut-Brion är kanske det minst

kända av Premier Grand Cru–slotten från

1855 års klassificering i Bordeaux. Latour,

Margaux och Lafite har tagit mer plats i

rampljuset, tillsammans med utmanare

som Mouton, Petrus och Le Pin. Men för

många av oss som en gång drabbats av en

Haut-Brion finns det inget bättre i Bordeaux.

För egen del var det vid en blindprovning

av alla de stora 1985:orna för ett antal år

sedan. Jag dricker gärna Margaux 1985

varje vecka, tro mig, men Haut-Brion stod

i en klass för sig och har fortsatt att göra

det. Och jag är inte ensam – ta till exempel

den svenske mästaren i sommellerie, Sören

Polonius som fick frågan av DN om sin bästa

vinupplevelse:

”Det finns viner som liksom bara smyger

sig på. De gånger jag har druckit Chateau

Haut-Brion har jag upplevt något stort. En

liksom dimmig njutning, som inte handlar

om berusning, nej.”

Chateau Haut-Brion är inte precis något

nykommet garagevin. Slottet är ca 500

år gammalt och har tillsammans med

grannen La Mission Haut-Brion blivit

helt omringat av den växande staden

Bordeauxs förorter. Haut-Brion är också det

enskilt första Bordeauxvin som omnämns

i Samuel Pepys dagboksanteckning efter

ett krogbesök i London 1663:

”...där drack jag ett sorts franskt vin som

heter Ho-Bryan som hade en god och

mycket speciell smak som jag aldrig

påträffat tidigare”.

Bland mer sentida fans fanns bland annat

Thomas Jefferson, ambassadör och

sedermera president i USA, som köpte ett

antal lådor efter ett besök i maj 1787, varpå

han skrev till en konsul:

”Haut-Brion är ett första klassens vin och

verkar passa den amerikanska smaken

bättre än alla andra jag provat i Frankrike”.

Och om du vill göra som Jefferson? På

Systembolaget finns endast 1994 och 2002

av årgångarna att välja på, för 1900-2500

kr. Ingen av dem tillhör väl slottets höjdare

genom tiderna. Internet eller utlandsresor

är som vanligt räddningen för oss som

vill köpa äldre årgångar av intressanta

viner, där Systembolaget går bet. Leta till

exempel efter 2001, 2000, 2004 och förstås

den enorma 2005, men där drar priset iväg.

För den som inte vill lägga tusenlappar på

förstavinet rekommenderar jag andravinet

Bahans Haut-Brion som är mycket

prisvärt för omkring 500 kronor flaskan.

Systembolaget har 1999 och 2001 – båda

bra årgångar om än inte fantastiska.

Åter till 1947:an, skördad två år efter

andra världskriget. Nu 61 år senare, en

marskväll över en middag – hur mycket

liv finns det kvar? Färgen är förvånansvärt

mörkt röd, inte uttunnad. Doften är stor

och husets speciella stil med en intensiv

ton av mocka – mörkt kaffe – är rejält

närvarande. Det är alltså inget nytt

påfund. Smaken är fyllig, med en intensiv

ton av kaffe, en bakgrund av jordighet

och mörka bär, samt med en förbluffande

längd. Slottets egna noteringar berättar

att 1947 var den varmaste sommaren på

50 år och att vattnet ransonerades i hela

regionen. Slottet konstaterade också

”vinet kräver lagring”. De skojade inte.

Flaskan hade kunnat lagras i många år till,

helt galet. Men smakar det så kostar det –

1947 ligger kring 6000 kronor på auktion.

Vad är det som är så speciellt med smaken

och Haut–Brion då? En skillnad mot de

andra Premier Grand Cruerna är den höga

andelen av druvan Merlot (omkring 45%)

men det har ju andra viner med. Avgör

själv – gå ihop några vänner och dela

på en fl aska och se om ni blir lika sålda

som jag. Skål.

80

Entreprenör nr 5 2008


Gamla serierutor

guld värda

R O TAT I L Å D O R N A I K Ä L L A R E N på sistone? Det kan

nämligen löna sig, särskilt om det ligger gamla serietidningar

där. En av Sveriges bästa samlingar av serietidningar

går just nu under klubban och priserna är

svindlande – hundratusenstals kronor för välbehållna

rariteter från 1940- och 50-talet.

Det är dödsboet efter Nore Norold, välkänd

serietidningssamlare i Laholm, som bjuder ut de allra

första exemplaren av svenska Kalle Anka, Fantomen,

Läderlappen med flera. Mattias Olsson på auktionssajten

Bjudo räknar med höga priser.

– Nore Norold sålde 1989 ett ex av den första Kalle

Anka som gavs ut i Sverige, i september 1948. Den kostade

då 89 000 kronor och kom att kallas ”Laholmsexemplaret”.

I mitten av 1990-talet såldes den vidare för

120 000 kronor, och enligt uppgift såldes den nyligen

igen, denna gång för cirka 170 000 kronor.

Den stora samlingen av förstautgåvor säljs successivt

och i mindre portioner under maj månad. Det

håller intresset vid liv och ger fler samlare möjlighet

att vara med.

– Seriesamlandet ökar för varje år. Priserna på

rariteterna stiger ständigt och det är inte svårt att göra

en god affär.

MED SILKESVANTAR. Mattias Olsson visar upp ett ex

av den första Kalle Anka som gavs ut i Sverige, numera

förvarad i bankfack.

FOTO: BJUDO

NÄSTA NUMMER

EN HÄLSOSAM VINST

Att tjäna pengar på vård är ett lika brännhett som laddat ämne. Medan motståndarna ser

pengar försvinna ner i läkarfickor är det business as usual för vårdföretagarna. För dem är vinsten

ett kvitto på väl utfört arbete. Entreprenör bjuder på en stor special om vinster i vården.

ENTREPRENÖREN SOM BYTTE BANA

Björn Lindevall drev ett framgångsrikt Canon Center i Linköping och hade sitt på det

torra. Men barndomsdrömmen släppte inte greppet. Han skulle bli veterinär. Nu har han bara

en termin kvar på veterinärutbildningen och driver redan Valla Djurklinik, Linköpings största

veterinärmottagning.

SMAKEN SOM DRÖJER KVAR PÅ TUNGAN

Den är en exportsuccé som till och med säljs i Afrika. Men den kan bara tillverkas på en enda

plats i världen: i Burträsk. Läs den fascinerande historien om hur den lokala delikatessen Västebottensost

blev ett av Sveriges starkaste kulinariska varumärken.

UTE DEN

29 AUGUSTI


FÖREGÅNGARNA

Vad kan dagens företagare lära av gårdagens? Journalisterna och författarna Anders Johnson och

Ronald Fagerfjäll turas om att skriva om sina favoritentreprenörer ur den svenska historien.

SNILLE. Många av

Christopher Polhems

konstruktioner blev

framgångsrika. Men

han upplevde också

stora svårigheter därför

att han verkade i

ett ekonomiskt system

som inte gav tillräckligt

utrymme för entreprenörskap.

FOTO UR ”FRÄLST FÖRMÖGEN FÖRSKINGRAD”, ALBERT BONNIERS FÖRLAG

Sveriges största tekniska snille

H R I S T O P H E R P O L H E M (1661-1751) har

kallats ”den svenska mekanikens fader”

och ”Nordens Arkimedes”. Hans

första stora framgång var att reparera det astronomiska

uret i Uppsala domkyrka 1687 som

då hade stått stilla i över hundra år.

Polhem kom framförallt att göra flera viktiga

uppfinningar inom gruvindustrin. Han

drömde också om att utveckla en avancerad

industriproduktion i Sverige av olika vardagsprodukter.

Tillverkningen skulle bedrivas

så effektivt att produkterna kunde säljas till

priser som var överkomliga för vanliga människor.

Tillsammans med finansiären Gabriel

Stierncrona grundade han år 1700 Stjernsunds

manufakturverk i Dalarna.

Stjernsund var troligen världens första

försök med affärsmässig massproduktion av

produkter som tallrikar, knivar, lås, urverk

etc. I tallriks- och bägarfabriken fanns 21 vattendrivna

maskiner som kunde arbeta helt

utan mänsklig insats. Det skulle dröja hundra

år innan något liknande utvecklades på andra

håll i världen.

P O L H E M K O N S T R U E R A D E också en torrdocka

för varvet i Karlskrona 1724 (som fortfarande

används) och en sluss mellan Mälaren och Östersjön

i Stockholm som stod klar 1755.

Polhem hade trots, eller kanske på grund

av, sin genialitet som uppfinnare ofta svårt att

få sina idéer förverkligade och affärsprojekten

framgångsrika. Många gruvägare tyckte hans

innovationer var för radikala och riskabla.

Arbetare var rädda för att mista jobbet genom

de automatiska maskinerna. Till Polhems

svårigheter hörde också att han, i likhet med

många andra geniala uppfinnare, splittrade

sig på för många projekt.

Ytterligare ett problem för Polhem var att

hela det ekonomiska livet var starkt reglerat,

vilket utgjorde hinder för den som försökte

skapa helt nya affärsprojekt. En anställning

på manufakturverket var ingen merit för dem

som sedan ville göra karriär inom skråväsendet.

Hantverkarna var inte intresserade av att

köpa fabrikstillverkade komponenter, som

exempelvis de kugghjul och andra delar till

urverk som Polhem tillverkade.

P O L H E M VA R E N AV D E F Ö R S TA svenskar som gav

uttryck för en önskan om mindre regleringar

av det ekonomiska livet. Genom ökad ekonomisk

frihet skulle nya idéer lättare kunna

etableras och få spridning, bland annat därför

att etablerade producenter skulle vara tvungna

att anpassa sig till nya innovationer, även om

detta innebar besvärliga omställningar. Men

också i detta avseende var Polhem hundra år

före sin tid.

ANDERS JOHNSON

82

Entreprenör nr 5 2008


www.eurosecure.com


– I tisdags gjorde jag en galen grej och köpte en option.


Experterna har länge insett fördelarna med statsskuld växlar. Nu

borde det vara din tur. Var med i nästa auktion och lägg märke

till hur avslappnande det är att på förhand veta exakt vilken

avkastning man får. Att på kort tid få bättre ränta än på ett vanligt

bankkonto. Att slippa mellanhänder, avgifter och courtage.

Att väcka företags- och privatkontot till liv, eller bostadsrättsföreningens.

Att säkra portföljen. Så om du har mellan 25.000 till

10 miljoner att placera är du välkommen till www.riksgalden.se

för att anmäla dig som kund. Avslutningsvis en knivig tungvrickare:

Sextiosex statsskuldväxlar i din aktieportfölj.

More magazines by this user
Similar magazines