Transport och logistik - Svenskt Näringsliv

svensktnaringsliv.se

Transport och logistik - Svenskt Näringsliv

Transport och logistik

– en spjutspets för konkurrenskraft mars 2005

Transport- och logistik

– en spjutspets för konkurenskraft

– samsyn

– effektivitet

– tillväxt


Ett konkurrenskraftigt näringsliv kräver en effektiv transportförsörjning.

Mycket av förutsättningarna för att transporter ska kunna bedrivas skapas

genom politiska beslut. Det behövs därför en samsyn mellan

transportmarknadens och politikens aktörer för att upprätthålla

effektiva transporter över hela landet och till andra länder,

nu och i framtiden.

Innehåll

3 Transporter och logistik – en spjutspets för konkurrenskraft

5 Varför behövs en strategi för transport och logistik?

7 Öppna och fungerande marknader

– nyckelfråga för en god utveckling

9 Infrastrukturen är fundamentet

11 Skatter och avgifter för rättvis konkurrens

12 Säkerhetsskydd för en öppen handel

13 Effektivare och flexiblare arbetsmarknad

14 EU:s politik ger ramarna och företagen gör affärerna

Svenskt Näringsliv vill med denna broschyr ange vissa strategiska mål för en

framgångsrik transportpolitik.

Ytterligare information finns på vår hemsida: www.svensktnaringsliv.se

Kontaktpersoner: Lars Hallsten och Kenneth Ramberg

Bilder i denna broschyr har kostnadsfritt ställts till förfogade för publicering av följande företag och organisationer:

Copenhagen Malmö Port AB, sid 9, nedre bild · Green Cargo, sid 3 och 7 (foto: Peter Lydén) · Göteborgs Hamn AB, sid 5

Norrköpings Hamn och Stuveri AB, omslag och sid 13 (foto: Mikael Martinz) · Sandvik AB, sid 4 · Scania, sid 9 övre bild t h och sid 15

Sjöfartsverket, sid 11 · Stora Enso, sid 9 överst t v · Volvo Truck Corporation, sid 14

Vägverket, sid 10, (foto: Kerstin Ericsson), sid 12 (foto: Ulrika Lindström)

Produktion: InfoCom AB · Layout: Teknikredaktörerna AB · Tryckning: Modintryckoffset 2005


Transport och logistik

– en spjutspets för konkurrenskraft

Ekonomisk tillväxt skapas genom produktion av tjänster

och varor som kan säljas och levereras till rätt pris och

i rätt tid. Transporterna måste kugga in i och driva

varuflödets kedja.

Ett effektivt transport- och logistiksystem är ett

nödvändigt inslag i ett konkurrenskraftigt näringsliv.

Det grundlägger i sin tur den ekonomiska tillväxten

i landet. Sambandet mellan transporter och tillväxt i

form av ökad BNP är väl belagt. En tumregel säger att

en procents ökning av BNP motsvarar drygt en procents

ökning av godstransportarbetet uttryckt i tonkilometer.

Den marknad som ska leverera transporterna kräver

en väl utbyggd infrastruktur. Detta är särskilt viktigt

för ett land som Sverige där transportavstånden – och

därmed också transportkostnaderna – är betydligt större

än i de övriga EU-länderna. I jämförelse med de flesta

andra länder har Sveriges exportindustri ett avståndshandikapp

när varorna ska levereras till de viktigaste

exportmarknaderna. Det är exempelvis lika långt från

Kiruna till Helsingborg som det är från Helsingborg till

Rom.

Ett växande EU ger en allt större hemmamarknad

men också längre transportavstånd.

Svenska företags transport- och logistiksystem har

successivt förbättrats, men framtiden kräver ytterligare

åtgärder. Internationella studier visar att svenska logistikkostnader

utgör ca 18 procent av bruttonationalprodukten

medan motsvarande siffra för EU:s genomsnitt

är 12 procent.

Transportmarknadens aktörer måste arbeta med

ständiga förbättringar och staten ska svara för en genomtänkt,

långsiktig transportpolitik. Den ska utgöra

ett underlag för de beslut som dagligen måste fattas i

företagen och i den offentliga sektorn.

Det svenska klimatet försvårar

och fördyrar transporterna.

3


4

Svensk ekonomi är starkt beroende av utrikeshandeln.

Exportens andel av bruttonationalprodukten, BNP är ca

44 procent. För att kunna klättra i

välståndsligan bedöms den årliga BNP-tillväxten under

de närmaste åren behöva vara minst 4 procent.


Varför behövs en strategi

för transport och logistik?

Transport och logistik styr näringslivets försörjningskedja

av varor och information liksom distributionen

av färdiga produkter. Denna kedja av aktiviteter och

åtgärder ska tillgodose kundens efterfrågan och förväntningar.

Logistiken är därmed en del i industrins och handelns

verksamheter. Utvecklingen går från kapacitetsstyrda

till orderstyrda leveranser. Produkterna kundanpassas.

Höga krav ställs på korta ledtider och kort

framförhållning samt precision och flexibilitet. Handeln

globaliseras. Många underleverantörer engageras i

försörjningskedjan. Varuvärdena ökar samtidigt som företagen

begränsar sina egna lager för att minska kapitalbindningen.

Det kräver snabba och punktliga leveranser

både under tillverkningsprocessen och vid distributionen

ut till slutkunderna samt returflöden. Kraven på

en effektiv logistik skärps. Kunskap och förmåga att

optimalt utnyttja och sammanfoga transportkedjorna är

Index

400

350

300

250

Transportarbete

BNP

nyckelfrågor för framgång vid styrning och hantering av

material- och produktflödet.

Alla transportslag behövs och samspelet mellan dem

bör främjas. Sådana intermodala transporter kräver

delvis ett nytt tänkande för att knyta samman de olika

transportslagen. Etablering av terminaler, nätverk, hantering

av elektronisk information samt ett bra inbördes

förtroende skapar nya möjligheter för samarbeten mellan

transportmarknadens aktörer.

200

150

100

1950 1960 1970 1980 1990 2000

Strategiskt mål:

Att etablera en bred samsyn och förståelse mellan

näringsliv och politik för transporternas betydelse för

tillväxt och välstånd. Transportpolitiken måste vara

förankrad, stabil och långsiktig.

År 2000 bidrog transportsektorn med 97 miljarder till Sveriges

BNP. Det var drygt 4,4 procent av totala BNP. Inom hela

transportsektorn (inklusive persontrafiken) arbetar ca 200 000

personer, vilket utgör 7 procent av alla som arbetar inom

näringslivet. Källa: Transportindustriförbundet.

5


En avreglerad europeisk järnvägmarknad ger förutsättningar för förnyelse och effektiviseringar.

6


Öppna och fungerande marknader

–nyckelfråga för en god utveckling

Transportmarknaden har efter hand avreglerats, i Sverige

och i ett europeiskt perspektiv. Varje transportslag har

sin egen historia, men förändringarna i liberaliserande

riktning har drivits på utifrån tekniska, ekonomiska

och handelsmässiga förutsättningar. Numera verkar

företagen inom transport- och logistikbranschen på en

internationell och öppen marknad. Strukturförändringar

inom transportbranschen har skett i snabb takt.

Avreglering och fri konkurrens är nyckelfrågor för en

fortsatt god utveckling av logistiktjänster, den viktigaste

drivkraften för förnyelse och effektiviseringar.

Regelsystemen behöver vara långsiktigt stabila och

förutsebara och utgå från krav som följer av att företagen

verkar i internationell konkurrens. Även om

det finns formella förutsättningar för mångfald inom

alla transportgrenar, ser inte situationen i verkligheten

riktigt så ut. Konkurrensen är den viktigaste drivkraften

för förnyelse och effektiviseringar. Den måste hållas

efter och vårdas, bl a krävs harmoniserade regler och en

kontroll av att reglerna efterlevs.

Inte bara transporterna utsätts för konkurrens, utan i

allt större utsträckning konkurrerar hela transportkedjor

med varandra. Vidare konkurrerar terminal - och andra

kringtjänster inom hamnar och flygplatser, särskilt i anknytning

till olika transportupplägg. Öppna och affärsmässiga

etableringsvillkor inom terminalområden måste

eftersträvas. Det ger grunden för en effektiv utveckling.

Transportmarknaden är global och de viktigaste politiska

besluten som reglerar konkurrensen fattas inom

EU. Den europeiska järnvägsmarknaden måste avregleras

fullt ut och öppnas för mångfald, längre fordon och

fordonskombinationer tillåtas inom EU, konkurrensen

inom sjöfart och luftfart främjas samt tillträdet till

hamntjänster i EU, inklusive lotsningstjänsten, öppnas

på ett transparent och konkurrensneutralt sätt.

Den statliga administrationen och lagstiftningen på

transport och infrastrukturområdet behöver ständigt effektiviseras

och utvecklas. Det är angeläget att minska den

administrativa bördan för företagen och förenkla regler.

Järnväg inkl

kombi 14%

Färjesjöfart 7%

Sjöfart 13%

Järnväg inkl kombi 8%

Flygfrakt 7%

Färjesjöfart 17%

Varuflöden år 2001 räknat som avgående sändningar från

Sverige till mottagare inom och utom landet, efter transportsätt

och vikt resp. värde. Värdet på flygfrakt är stort i förhållande

till volymen.

Källa: SIKA/SCB Varuflödesundersökningen 2001

Rollerna måste renodlas så att myndighetsuppgifter

och beställarfrågor skiljs från produktion och tjänster.

De senare verksamheterna bör konkurrensutsättas.

Strategiskt mål:

Sjöfart 3%

Varutflöden, vikt

Annat/okänt 1%

Varutflöden, värde

Annat/okänt 1%

Väg 65%

Väg 64%

Att inom hela EU etablera öppna och väl fungerande

marknader på transport och logistikområdet, byggda

på fri konkurrens och transparens. Att lägga fast

stabila spelregler i form av lagar och standarder med

en internationell anpassning. Att effektivisera myndigheternas

administration och minska regelbördan.

7


8

Värdet av export och import har fördubblats sedan 1990.

Volymen har inte ökat lika snabbt. Av Sveriges 50 allmänna hamnar

svarar de tio största för 80 procent av den totala trafiken.


Infrastrukturen är fundamentet

För att varorna ska kunna flöda från producenter till

konsumenter och bidra till en ekonomisk utveckling

är en god och väl fungerande infrastruktur fundamental.

Den skapar förutsättningar för ökad produktivitet

och möjlighet att erbjuda varor och tjänster som höjer

livskvaliteten hos människor. Den ger lägre transportkostnader,

vilket leder till högre nivåer på produktion,

inkomster och sysselsättning. Samtidigt vidgas arbetsmarknaden

genom bättre pendlingsmöjligheter.

Vi kan tala om en kollektiv nyttighet där den politiska

sektorn har det yttersta ansvaret för att transportinfrastrukturen

har en tillräcklig kapacitet och att flaskhalsar

byggs bort. Sådana samhällsinvesteringar ska ge

avkastning. Därför måste de göras med eftertänksamhet

och långsiktighet. Även underhållet av infrastrukturen

och vägars och järnvägars bärighet måste upprätthållas.

Tillgängliga statliga medel måste riktas på insatser som

ger bäst avkastning i ett samhällsekonomiskt perspektiv.

De stora transportflödena i landet går i bestämda

stråk. De bör fortlöpande följas upp så att förändringar i

transportmönstren fångas in. De tunga godsstråken bör

ges förtur vid planeringen av statens infrastrukturinvesteringar,

t ex den Nordiska triangeln med hamnar och

andra noder, Arlanda och Fehmarn-Bält-förbindelsen.

Motorways of the Seas bör utvecklas konkurrensneutralt.

En koncentration av godsströmmarna resulterar

i effektivare transporter vilket i sin tur oftast leder till

mindre miljöpåverkan.

Kombinationen av olika transportmedel blir allt

viktigare. Därigenom blir det möjligt att så effektivt

som möjligt förflytta en vara från en avsändare till en

mottagare, särskilt på längre avstånd.

Stråk och noder blir viktiga begrepp. Land- och

sjötransporter möts i hamnarna. Det är väsentligt att

de strategiskt viktigaste hamnregionerna ansluts till de

stora godsstråken. Likaså bör kombiterminaler och flygplatser

pekas ut och anslutas till dessa godsstråk. Flyget

kan få en allt större betydelse. För att öka transparensen

bör infrastrukturförvaltningen skiljas från övrig operativ

Milj. kr

16000

12000

8000

4000

Investeringar i infrastruktur

Vägar/gator

Järnvägar

Lokaltrafik

Hamnar

Flygplatser

0

93 94 95 96 97 98 99 00 01 02

Investeringar i infrastruktur, miljoner kronor. Källa: SIKA.

Investeringar i vägar och järnvägar uppgick år 2003 till 0,8

procent av BNP medan motsvarande tal för EU-området är i

medeltal 1,1 procent.

verksamhet i terminalföretagens ekonomiska redovisning

i enlighet med EU:s transparensdirektiv.

Finansiering och användning av medel för att satsa

på infrastruktur behöver få större uppmärksamhet.

Investeringsprogram bör vara långsiktiga och robusta.

Utrednings- och planeringsprocessen, inkl miljöprövningen

för underhåll och investeringar i infrastruktur

måste effektiviseras. Formerna för upphandling behöver

utvecklas. Alternativa finansierings- och organisationsformer

för byggande och drift av infrastruktur, PPPprojekt

(public privat partnership), måste få prövas.

De innebär att staten styr projektet medan det privata

näringslivet ansvarar för en väsentlig del av utförandet

och finansieringen.

Strategiskt mål:

Att tillräckligt med resurser avsätts så att näringslivets

långsiktiga krav på bra vägar, järnvägar, farleder,

luftleder och terminalpunkter kan uppfyllas. Att samverkan

mellan transportslagen förbättras, inte minst

inom terminalerna samt att transport- och logistikflödena

effektiviseras så att intermodala transporter

underlättas. Att nya upphandlingsformer utvecklas.

9


10

Sverige och Finland är de enda EU-länderna där

handelssjöfarten måste betala för att utnyttja havet som

transportväg, bl a kostnaderna för isbrytning.


Skatter och avgifter

för rättvis konkurrens

Transportpolitiskt motiverade skatter och avgifter bör

utformas så att de speglar de samhällsekonomiska marginalkostnader

som trafiken ger upphov till vid användningen

av infrastrukturen. Främst är detta kostnader

för slitage på infrastruktur, miljö, buller, olyckor och

trängsel. Värderingarna av sådana kostnader bör göras

utifrån en gemensam europeisk metod och hänsyn till

internationella beroenden måste få genomslag.

Den statliga rollen att ta ut skatter på detta område

är grannlaga, då transporterna är en avgörande faktor

för näringslivets konkurrenskraft. Ökade transportskatter

höjer kostnadsnivån inom näringslivet och slår

dessutom hårdare mot näringslivet i vårt land till följd

av långa avstånd inom landet och till den europeiska

kontinenten. Sverige har inte råd med högre kostnader

än dem i våra grannländer. Skatter och avgifter bör

präglas av konkurrensneutralitet, förutsebarhet och genomskinlighet.

Investeringar som är av regionalpolitisk

karaktär bör vara transparanta och kostnaderna för dessa

ska betalas över den statliga budgeten.

Sker omläggningen till en avståndsberoende skatt,

kilometerskatt, måste andra vägtrafikskatter sänkas fullt

ut för att skapa en konkurrensneutral beskattning av

inhemska och utländska fordon. Ett långsiktigt hållbart

skattesystem bör ta hänsyn till att de externa kostnaderna

för vägtransporter sjunker i takt med att nya miljövänligare

lastbilar tar över transportarbetet.

Sverige är, tillsammans med Finland, det enda land

där handelssjöfarten måste betala för att utnyttja havet

som transportväg, bl a kostnaderna för isbrytning. Den

svenska sjöfartsnäringen ska ha samma villkor och konkurrensmöjligheter

som övriga EU-länder och farledsavgifterna

sänkas radikalt genom ett nytt system, där t ex

isbrytningen lyfts ur näringslivets kostnadsansvar.

Strategiskt mål:

Att skatter och avgifter är konkurrenskraftiga och

anpassas till principer och värderingar som används

inom EU. Att skatter och avgifter utformas så att

de speglar principen för marginalkostnadsprissättning

och blir konkurrensneutrala med avseende på

transportslag.

Ökad användning av miljövänliga

lastbilar sänker de externa kostnaderna

för vägtransporter.

11


Säkerhetsskydd för

en öppen handel

Transportsystemet liknas ofta vid samhällets blodomlopp.

Det innebär att det är känsligt för störningar.

Även små ingrepp kan få stora konsekvenser för handeln.

Behovet av att bygga upp säkerhetsskydd är därför

stort.

En rad regelverk har införts bl a för skydd i hamnarna

och kontroll av flygfrakt. En utvidgning av dessa

diskuteras liksom förenklingar och harmoniseringar av

tullprocedurer. Det finns all anledning att genomföra ett

säkerhetstänkande i ett globalt perspektiv. Regelverk bör

vara intermodala och särregler för enskilda transportslag

bör undvikas. Dessutom måste de nationella myndigheternas

tolkningar av regelverket harmoniseras. EU

bör samordna sina initiativ inom säkerhetsskydd så att

säkerhetskraven inte riskerar att motverka utvecklingen

mot intermodala godstransportkedjor.

Strategiskt mål:

Att säkerhetsskyddet ses transportslagsövergripande

och skapar ett ökat skydd för en öppen handel och

effektiva transportkedjor. Att samordnade insatser för

säkerhetsskydd genomförs så att effektiva godstransporter

underlättas och säkerhetssystemen i hela

transportkedjan byggs ut kostnadseffektivt.

Bättre IT-stöd ökar möjligheterna till effektivare kontakter

med myndigheter.

12


Effektivare och

flexiblare arbetsmarknad

Transporternas sårbarhet är ett problem. Strejker och

transportkonflikter kan påverka hela samhället och

orsaka oproportionell skada. Dagens konfliktregler ger

inte den nödvändiga balansen då även mindre fackliga

stridsåtgärder snabbt får stora konsekvenser för företag

och samhälle.

Rationella transportlösningar och effektiviseringar

kan också hindras av s k gränsdragningskonflikter. När

olika fackliga parter inom LO-familjen inte kan enas

om var gränsen mellan deras kollektivavtal ska dras,

drabbas verksamheten och arbetsgivaren står maktlös.

Arbetsmarknadens parter har en viktig uppgift för

att nå fram till avtal som inte äventyrar Sveriges välfärd.

Genom kollektivavtal kan stabilitet skapas och stöd för

såväl utveckling av som omställning i verksamheter. Bra

och trovärdiga kollektivavtal förutsätter dock förhandlingar

mellan parter i balanserade former. Reglerna

behöver därför reformeras så att förtroendefullt samarbete

kan utvecklas mellan arbetsmarknadens parter och

arbetsmarknaden kan fungera bättre.

Vidare måste de fackliga organisationerna ta ansvaret

och inte förhindra effektiva transportlösningar på grund

av gränsdagningskonflikter.

Strategiskt mål:

Att utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden

anpassas väl. Att konfliktreglerna på transport- och

logistikmarknaden förnyas så att krav på proportionalitet

mellan omfattningen av en stridsåtgärd och

dess syfte i förhållande till konsekvenserna balanseras.

Att minoritetsorganisationer förhindras vidta

stridsåtgärder inom områden som är kollektivavtalsreglerade

och utrymmet för politiska stridsåtgärder

minimeras.

Sårbarheten i transporterna kan

minskas genom bättre arbetsmarknadsavtal.

13


EU:s politik ger ramarna och

företagen gör affärerna

I det Europa som växer fram genom EU-utvidgningen

ges nya affärsmöjligheter för företagen, samtidigt som

en större konkurrens skapas. Transportmarknaden är

global och förutsättningarna för transportpolitiken

skapas i hög grad utanför våra gränser. De viktigaste

politiska besluten fattas inom EU. Det är väsentligt att

Sverige gör sin röst hörd.

De nya affärsmöjligheterna måste tas till vara.

Samtidigt gäller det att visa på Sveriges speciella förutsättningar

till följd av det geografiska läget med våra

klimat- och avståndsförhållanden.

Östersjön är ett innanhav inom EU. Det behövs

ett Östersjöprogram, där sjöfartens säkerhet utvecklas,

liksom ett samordnat utnyttjande av isbrytarresurser.

Norge

Oslo

Sverige

Stockholm

Östersjösamarbetet

Kvarkensamarbetet

Barentssamarbetet

Finland

Helsingfors

Estland

Ryssland

Staten har ett ansvar för att underlag och förankring

av svenska ståndpunkter i internationella fora förbättras.

Det handlar om att regeringen visar engagemang

och avsätter tillräckliga resurser för det internationella

agerandet samt bättre tar tillvara internationella

erfarenheter. En ökad delaktighet och bättre dialog vid

framtagandet av de svenska ståndpunkterna ger svenska

representanter ett ökat självförtroende och en bredare

plattform för att agera internationellt. Särskilt bör frågor

av stor betydelse för svensk konkurrenskraft drivas målinriktat

och med skärpa.

Strategiskt mål:

Att säkerställa det nationella intresset i utformandet

av EU:s transport och infrastrukturpolitik. Att klargöra

Sveriges position inom EU:s institutioner i en

fortlöpande dialog.

Danmark

Köpenhamn

Lettland

Litauen

Tyskland

Polen

Den Nordiska Triangeln ingår i EU:s projekt Trans European

Networks.

14


Sverige måste se till att EU tar hänsyn till

vårt geografiska läge, klimat och avståndsförutsättningar.

15


www.svensktnaringsliv.se

föreningen svenskt näringsliv

storgatan 19 • 114 82 stockholm • telefon: 08-553 430 00

www.svensktnaringsliv.se

Transport- och logistikstrategi

annan information

februari 2005

Transport- och logistik

– en spjutspets för konkurenskraft

Transport- och logistik

– en spjutspets för konkurenskraft

More magazines by this user
Similar magazines