Sverige har blivit en fet katt - Svenskt Näringsliv

svensktnaringsliv.se

Sverige har blivit en fet katt - Svenskt Näringsliv

Sverige har blivit

en fet katt

Ekonomiska konsekvenser

av reformtröttheten

Stefan Fölster


sverige har blivit en fet katt

2


sverige har blivit en fet katt

Innehållsförteckning

Sammanfattning ................................................................................................................................................... 5

1. Varför växer Sverige inte ännu bättre efter alla tillväxtreformer? ........ 11

2. Företagsklimatet lyfter stort i världen .............................................................................. 15

Så snabbt förbättras företagsklimatet .................................................................................... 17

Hypermoderna skattesystem i fattiga länder ................................................................... 20

Så mycket lyfts världens tillväxt av bättre företagsklimat .................................. 24

Tillväxt ja, men skapas det jobb också? ................................................................................. 27

3. Förbättringen av svenskt företagsklimat går i stå ................................................ 31

Lägre skatter, men andra länder sänker också ................................................................. 40

Det lokala företagsklimatet stagnerar ..................................................................................... 44

Inget lyft för antal företagare eller gaseller ...................................................................... 46

4. Reformtrötthetens konsekvenser .......................................................................................... 51

Några scenarier för Sverige .............................................................................................................. 54

5. Flaskhalsar för lönsamma investeringar .......................................................................... 59

Många lönsamma offentliga investeringar genomförs inte .................................. 62

Är investeringar i näringslivet tillräckligt lönsamma? ................................................ 64

Innovationer är inte lönsamma nog ........................................................................................... 67

Varför tar det lång tid för unga företag att bli lönsamma? ................................... 70

Nålsögat för nya företag ..................................................................................................................... 71

6. Så kan reformvågen se ut ............................................................................................................... 76

Referenser .............................................................................................................................................................. 81

innehållsförteckning

3


sverige har blivit en fet katt

Sammanfattning

I engelskan brukar en person som tack vare tidigare framgångar fått

höga inkomster, men som en följd av detta också blivit trögrörlig, kallas

en ”fat cat”. Sverige har under 2000-talet vuxit mer än många andra

länder. Den långa raden av tillväxtreformer som Sverige genomfört

sedan 1990-talskrisen har gett utdelning. Framgången tycks dock ha

lett till uppfattningen att tillräckligt mycket redan har uppnåtts.

Reformtakten var ambitiös före finanskrisen, men har avtagit kraftigt

de senaste åren och riskerar att avstanna helt.

I denna bok beskrivs hur reformtakten har gått i stå och vilka konsekvenserna

är. En ny genomgång av de reformer som genomförts i Sverige

på senare år ger en tydlig bild av reformambitioner som fastnat, och den

effekt detta får på företagsklimatet. År 2007 genomfördes 12 reformer

med stor positiv betydelse för företagsklimatet, och 14 med viss

betydelse. År 2011 genomfördes inga reformer alls med stor betydelse

och 5 med viss betydelse. I stället genomfördes 2011 4 reformer som

ökade kostnader för företagen (men kanske uppnådde andra syften),

medan inga sådana tillkom år 2007.

Kartläggningen bekräftas av Världsbankens mätning av företagsklimatet

i vilken Sverige fallit fem platser i rankningen under det

senaste året. Under 2011 noterade Världsbanken inte en enda reform

som förenklar företagandet, och samtliga OECD-länder utom tre

förbättrade under perioden 2006–2011 sitt företagsklimat snabbare än

Sverige. ”No action taken” lyder domen från Världsbanken. Även det

lokala företagsklimatet inom Sveriges kommuner försämras något.

En orsak till reformtröttheten är att Sverige under 2000-talet har vuxit

mer än många andra länder, eftersom den långa raden av tillväxtreformer

som Sverige genomfört sedan 1990-talskrisen har gett utdelning. Sedan

slutet av 80-talet har flera förändringar skett – till exempel att företag

kunnat konkurrera där det tidigare var offentliga monopol, ett bättre

4 sammanfattning


sverige har blivit en fet katt

skattesystem, och friare handel. Framgången som följde dessa rejäla

insatser tycks ha lett till uppfattningen att tillräckligt mycket redan har

uppnåtts, och att man nu kan unna sig en paus. Reformtakten var

ambitiös fram till finanskrisen 2008, men har avtagit kraftigt de senaste

åren och verkar nu helt ha stannat av.

Den svenska ekonomins nuvarande framgångar beror på reformer som

genomfördes efter 1990-talskrisen och under åren 2007/2008. En

period av reformtrötthet nu ger ett synligt utslag först om fem till tio år.

Det tidsmönstret går lätt förlorat i den ekonomiskpolitiska debatten.

Det har inte heller uppmärksammats särskilt mycket att många andra

länder i världen tvärtom trappar upp takten i tillväxtreformerna.

Skillnaden mellan att handla eller inte kan bli stor. De tre stora internationella

organisationerna på det ekonomiska området, Världsbanken,

IMF och OECD, har var för sig och med olika metoder skapat mått på

länders företagsklimat. Med egna analyser och med stöd från en snabbt

växande forskningslitteratur har de även beräknat hur förbättringar av

länders företagsklimat påverkar länders ekonomiska utveckling.

Baserat på dessa skattningar visas i den här boken vad tidigare reformer

har betytt för Sverige, men också framåtblickande hur välståndet utvecklas

i två olika scenarier: ett där det nuvarande mönster av reformstagnation

fortsätter, och ett där en ny våg av tillväxtreformer genomförs.

Skillnaderna mellan dessa vägval är små till en början, men sedan

accelererar de snabbt och får större genomslag för människors privatekonomi.

Enligt de mer försiktiga beräkningarna har den energiska

vägen år 2020 gett upphov till ungefär 7 procent högre real BNP än

den trötta vägen. Reformvågen lyfter då tillväxten i reallöner med 50

procent, från ungefär 2 till ungefär 3 procent per år. I kronor och ören

betyder det att år 2020 skulle en familj med två barn ha ungefär

sammanfattning

5


sverige har blivit en fet katt

100 000 kronor mer per år. Den offentliga sektorns inkomster ökar

också kraftigt. En stor del går då till att matcha den högre löneökningstakten

i privat sektor med motsvarande högre offentliga löner och

bidrag. Därutöver skapar inkomstlyftan i sig ett reformutrymme på

ungefär 30 mdr kronor per år utöver vad som sker i det reformtrötta

alternativet. Om BNP-lyftet inte bara sker i form av ökade inkomster

utan att sysselsättningsgraden ökar och kostnader för socialförsäkringar

och bidrag minskar, så kan reformutrymmet växa betydligt mer.

I figur 1 illustreras de olika vägarnas konsekvenser i termer av Sveriges

placering i OECD:s rangordning efter BNP per capita. Där visas även

den skattade effekten om Sverige inte hade valt reformvägen i kölvattnet

av 1990-talskrisen.

Figur 1. Konsekvenser av reformtröttheten för Sveriges rankning i OECD:s

välståndsliga mätt i BNP per invånare justerad för prisskillnader (köpkraftsparitet).

0

2

4

Officiell

6

8

Prognos

Reformvåg

10

12

14

Reformvåg

Reformtrötthet

16

Reformtrötthet

18

2010

2008

2006

2004

2002

2000

1998

1996

1994

1992

1990

1988

1986

1984

1982

1980

1978

1976

1974

1972

1970

6 sammanfattning


sverige har blivit en fet katt

Det har uppenbarligen gått bra för Sverige sedan slutet av 1990-talskrisen

jämfört med många andra länder. Även under åren från 2006,

under brinnande finanskris, har Sverige i jämförelse haft bättre tillväxt

än de flesta länder.

Ändå har Sverige, trots alla reformer, ännu inte hämtat in förlorad

mark sedan 1970-talet. Sverige har inte förbättrat sitt BNP jämfört

med de länder som har de högsta inkomsterna. Åtskilliga av dessa har

nämligen genomfört tillväxtreformer ännu mer energiskt än Sverige.

Nederländerna har till exempel klättrat till en femte plats bland OECDländerna

till den rikare plats där Sverige en gång befann sig med en

BNP högre än Sveriges motsvarande ungefär 20 000 kronor mer per

invånare och år. Schweiz, som ligger på tredje plats, har rent av dragit

ifrån Sverige sedan 2006. Där är BNP ungefär 45 000 kronor högre per

invånare och år. Om Sverige slutar reformera betyder det inte att vi bevarar

status quo, utan att andra gradvis då kommer i kapp och går om.

I många länder sker nu en avsevärd förbättring av de lagar och regler

som styr företagsamheten. I flera europeiska länder är detta framtvingat

av krisen som slagit hårt och fått politikerna där att förstå allvaret.

Storbritannien har till exempel förbättrat villkoren för forskningsbolag

väsentligt, vilket ledde till att de genast lockade till sig en stor forskningsetablering

av GlaxoSmithKline – ungefär samtidigt som Astra Zeneca

lade ner sin anläggning i Södertälje. Inte så konstigt, för företagen vill

naturligtvis vara där de ser att de kan växa, så när villkoren blir bättre

drar det till sig investeringar.

Än mer slående är den formidabla förbättring av lagar och regler som

ägt rum i många fattiga och medelinkomstländer. Mest påfallande är

förbättringen i de östeuropeiska/centralasiatiska länder som inte är

med i EU eller Efta. Men även i Afrika är förbättringen omvälvande,

liksom i Asien. Dessa förbättringar av företagsklimatet kan faktiskt

förklara en stor del av det tillväxtlyft och halveringen av fattigdomen

som skett efter 1990, där Afrika till exempel har kommit ikapp Asien

vad gäller tillväxt. Sex av de tio snabbast växande ekonomierna

i världen under det senaste decenniet har varit afrikanska.

sammanfattning

7


sverige har blivit en fet katt

Även bland OECD-länderna sker snabba förbättringar. Bara tre har

under perioden 2006–2011 förbättrat sitt företagsklimat långsammare

än Sverige, enligt en analys i denna bok av Världsbankens data. Ett

OECD-land som tar stormsteg är Sydkorea, vars motsvarighet till

Globaliseringsrådet har avskaffat 600 lagar och 3 500 regler på ett

bräde. Nu inför Sydkorea exempelvis en ”one-stop shop” för samtliga

tillstånd som företag behöver, och ambitionen är att företag som söker

tillstånd ska få besked inom 20 dagar.

Ett annat exempel är Tyskland, som flyttat fram sina positioner under

krisen. Föga uppmärksammat har tyskarna sedan 1990-talet sänkt

skatter för mindre företag till en nivå långt under den svenska, reformerat

arbetsmarknaden, och öppnat för konkurrens på många områden

– utöver den mer välkända återhållsamma lönebildningen.

Att många andra länder förbättrar sitt företagsklimat snabbare ökar

världens tillväxt, vilket också har positiva effekter för Sverige.

11 studier, som beskrivs i denna bok, tyder emellertid på att en snabbare

förbättring av företagsklimatet på andra håll i världen kan försämra

det relativa värdet för svenska högteknologiska exportprodukter, och

därmed rent av utgöra en tillväxtbroms för Sverige.

En analys av lönsamheten i det svenska näringslivet visar att företag

som funnits i mindre än 20 år inte tjänar mer än en femtedel av

näringslivets rena vinster. Även om det inte är särskilt svårt att starta

ett företag i Sverige, är det av olika skäl svårt att få verksamheten att

bli lönsam. De yngre företagen belastas bland annat med onödigt stora

pålagor och kostnader. Till dessa hör kostnader för att etablera verksamhet

såsom bygglov, miljötillstånd, stämpelskatter. Därtill kommer

en rad konkurrenshinder som fördyrar onödigt för dem som ger sig in

i nya verksamheter. Sverige har minskat på hårda konkurrenshinder

genom olika avregleringar på många områden, men mycket återstår att

göra. Kostnader för att anställa och säga upp är höga. Därtill sker en

skattediskriminering mot nya verksamheter. Det är skattemässigt betydligt

mer gynnsamt för etablerade verksamheter att pröva nytt än för nyetablerade

verksamheter som inte har intäkter från en löpande verksamhet.

8 sammanfattning


sverige har blivit en fet katt

En ny reformvåg kan byggas upp på många olika sätt. Inte minst spelar

forskningspolitiken, utbildningssystemen och infrastruktur stor roll för

företagens möjligheter att utvecklas. För att kunna använda oss av

befintliga beräkningar bygger vårt reformscenario dock på fyra dimensioner

som inkluderats i OECD:s, IMF:s och Världsbankens skattningar:

1. Ett effektivare och enklare regelverk för företag, samt snabbare och

mer rättssäker implementering som lyfter Sverige till femte plats i

Världsbankens rankning av företagsklimat. En mängd avgifter på företag

har höjts på senare år. Handläggningstider för miljötillstånd som behövs

till många investeringar är i snitt fyra år. Sverige skulle kunna matcha

Sydkoreas arbete med en ingång för alla tillståndsärenden och en

huvudprincip om besked inom 20 dagar.

2. Fortsättning på konkurrensfrämjande åtgärder. Många verksamheter

har i viss mån utsatts för konkurrens, men ofta inkonsekvent och

partiellt. Nästa reformvåg kan få lika stor effekt genom att förbättra

spelregler för konkurrens. På många skattefinansierade områden som

öppnats för konkurrens är till exempel andelen av ersättningen som

betalas för kvalitetsförbättringar liten. Utväxlingen av konkurrensen

kan förbättras genom att öka andelen.

3. Skattetryck sänks med ungefär 5 procent av BNP, eller marginaleffekter

sänks på ett sätt som ger motsvarande effekt. Sedan 2000 har

Sverige sänkt skattetrycket med 6 procentenheter. Många framgångsrika

länder har lägre skattebelastning på de flesta företag, och skatteregler

som låter nya verksamheter konkurrera på mer likställda villkor med

befintliga. En ytterligare sänkning med 5 procentenheter skulle fortfarande

lämna Sveriges skattetryck över OECD-snittet. Ett betydande

bidrag till finansiering av en sådan skattesänkning finns, dels

i form av nuvarande strukturella budgetöverskott, dels i form av det

reformutrymme som en reformvåg i sig ger upphov till.

4. Anställningsskyddet för fast anställda anpassas till OECD-snittet.

Enligt OECD:s mått är anställningsskyddet för fast anställda mycket

striktare i Sverige än snittet för länder, vilket har enligt OECD har en

särskilt allvarlig negativ effekt på produktivitetsutvecklingen.

sammanfattning

9


sverige har blivit en fet katt

Tidigare framgångar skapar lätt en självuppfattning som inte hänger

med utvecklingen i omvärlden. Enligt en omfattande internationell

undersökning bland chefer i näringslivet med ansvar för innovation

ansåg de flesta svenska chefer att Sverige hör till de tre länder i världen

som har störst anseende som innovativ nation. 1 Den åsikten delades

bara av 5 procent av de svarande cheferna från samtliga länder. Det är

kanske därför som sju av de tio största läkemedelsföretagen har etablerat

forskningsanläggningar i Singapore de senaste åren, medan inget av

dessa bolag har investerat i Sverige på 20 år.

Det finns således all anledning att granska det svenska näringslivets

utveckling med en hälsosam kombination av stolthet och självdistans.

1

GEs Innovationsbarometer 2012 bygger på svar från 2 800 högre chefer i företag som i snitt har

1500 anställda. Glappet mellan vad inhemska och internationella chefer ansåg var mycket större

för Sverige än i andra länder.

10 sammanfattning


sverige har blivit en fet katt

1. Varför växer Sverige inte ännu

bättre efter alla tillväxtreformer?

Under 1970- och 1980-talen beskrevs Sverige ofta som en humla som

flyger trots att den inte borde kunna, eftersom den är för tung i förhållande

till vingarnas storlek. Trots extrema skattehöjningar, regleringar

och statliga monopol hade många svenskar jobb och välståndet var

gott jämfört med många andra länder.

Förklaringen till gåtan var banal. Såväl försämringar som förbättringar av

ett lands företagsklimat ger ofta fullt utslag först efter ett decennium eller

ännu längre tid. Pålagorna som stympade företagen under 70- och 80-

talen syntes ännu inte entydigt i statistiken.

Under 1980-talet och 1990-talskrisen slog dock det tuffa klimatet från

ett decennium tidigare igenom, och det blev mer än uppenbart att

Sverige halkade efter – en insikt som blev startenen våg av reformer.

Nu uppenbarar sig en ny gåta. Det har gått två decennier sedan den

stora reformvågen inleddes. Även därefter har Sverige fyllt på med

ytterligare förbättringar av företagsklimatet, i synnerhet efter valet

2006. Sverige borde flyga som en geting.

I stället har Sverige med viss möda återhämtat en del av tidigare förlorad

mark. Tillväxten har visserligen varit god sedan 90-talskrisen.

Svenska hushåll har sett ett lyft av sina disponibla inkomster med 45

procent på 15 år. Även på senare år har det gått bättre ekonomiskt för

Sverige än för de flesta rika länder. Under 2000-talet hade Sverige en

tillväxt på 2 procent, jämfört med 1,64 procent för OECD i genomsnitt.

Ändå har Sverige inte på något sätt blivit en tigerekonomi. Figur 1

i sammanfattningen ovan visar att Sverige fortfarande ligger på ungefär

tionde plats sett till BNP per capita bland OECD-länderna. År 1970

stod Sverige nära toppen bland världens ekonomier, med en fjärdeplats

på den internationella välståndsligan. Därefter försvagades den svenska

varför växer Sverige inte ännu bättre efter alla tillväxtreformer?

11


sverige har blivit en fet katt

positionen, år efter år blev Sverige omsprunget av andra länder och år

2005 återfanns Sverige först på trettonde plats på välståndsligan.

Därefter har Sverige återigen klättrat några placeringar, dock genom att

gå om länder i en klunga vars BNP-nivåer ligger mycket nära varandra.

Inte nog med att Sverige befinner sig på en lägre nivå än på 1970-talet

i välståndsligan, gapet till länderna i täten vidgas. Figur 2 visar gapet

till såväl den absoluta toppen på välståndsligan som till det land som

ligger på plats fem. Gapet mellan Sverige och toppen motsvarar 21 000

kronor per person och år. Just nu ligger Nederländerna på plats fem,

men det kan självfallet ändras över tiden. Schweiz, som ligger på tredje

plats, har ökat sitt försprång till Sverige sedan 2006. Australien har

vuxit snabbare. Tyskland har också gått aningens bättre än Sverige

sedan 2006. Tyskland ligger visserligen aningens under Sveriges BNP,

men då räknas Östtyskland in. I praktiken har det gamla Västtyskland

gått om Sverige.

Figur 2. Avståndet mellan Sverige och landet på plats fem har inte

krympt ännu, BNP per capita justerad för prisskillnader (köpkraftsparitet).

BNP per capita

100000

Källa: OECD

80000

Toppen

60000

Topp 5

40000

Sverige

20000

0

1970 1980 1990 2000 2005 2010

12 varför växer Sverige inte ännu bättre efter alla tillväxtreformer?


sverige har blivit en fet katt

Varför flyger getingen då – trots alla reformer – bara som en snabbare

humla än som en geting?

En tes skulle kunna vara att reformerna som Sverige genomfört sedan

1990-talskrisen inte gav utlovad effekt. Denna tes motsägs dock av en

omfattande forskningslitteratur. I senare kapitel visar vi att Sverige utan

dessa reformer skulle ha fortsatt att halka efter andra länder. Reformerna

tycks snarare ha gett större effekt än vad många försiktigt hållna

prognoser tordes räkna hem när de genomfördes.

En annan tes utvecklades av Christian Ketels, då verksam vid Harvard

Business School, som står bakom World Economic Forums jämförelser

av länders konkurrenskraft, i vilka Sverige brukar placera sig i topp.

Frågan som Ketels ställde sig var varför det inte gick bättre för Sveriges

ekonomi – enligt Ketels låg Sveriges BNP 20 procent under den nivå

som landets höga rankning borde resultera i. 2 Hans slutsats var att det

höga skattetrycket och brister i företagsklimatet för små och medelstora

företag var de viktigaste orsakerna till Sveriges svaga prestationer. Deras

bromsande inverkan speglades då uppenbarligen inte riktigt i World

Economic Forums rankning. 3 När 2007–2008 års studie presenterades

efterlyste Ketels en aktiv och tydlig näringspolitik, så att svenska

företag även i framtiden skulle kunna konkurrera framgångsrikt på

världsmarknaden. 4

2

Intressant nog hänvisar Fredrik Reinfeldt med flera i en moderat partimotion till Christian Ketels

slutsatser och krävde betydande förbättringar av företagsklimatet varav dock åtskilliga förslag

inte har blivit genomförda. Motion 2005/06:m010 av Fredrik Reinfeldt m.fl., Politik för arbete

och välfärd.

3

Sambandet mellan rankningen i World Economic Forums konkurrenskraftsindex och tillväxt

tycks faktiskt vara ganska svag, i varje fall enligt en analys av Danielsson & Rosén (2009).

4

Se http://www.cisionwire.se/invest-in-sweden-agency/r/sverige-starker-sin-stallning---styrkor-ochsvagheter-i-ny-global-rapport,c309968.

varför växer Sverige inte ännu bättre efter alla tillväxtreformer?

13


sverige har blivit en fet katt

Ketels tes är således att många reformindikatorer, även World Economic

Forums konkurrenskraftsindikator, underskattar betydelsen av förbättringar

som är direkt riktade till att förbättra företagsklimatet. Dessa

kan, visar det sig, ha en större effekt än många mer generella ekonomiska

tillväxtreformer, vilka till exempel förbättrar statsfinanserna eller

minskar sjukfrånvaron även om dessa naturligtvis också är indirekt

viktiga för investeringar och anställningsbeslut.

Därför fokuserar denna bok på just det som Världsbanken, IMF och

OECD identifierar som kärnan i företagsklimatet. Det innehåller hur

väl och effektivt regelverket och regeltillämpning fungerar för ”ease of

doing business” som Världsbanken kallar sina jämförelser samt skatter

riktade till företagen. IMF och OECD lägger dessutom till vilka förutsättningar

det finns för konkurrens inklusive handelshinder, samt

hinder genom missriktade regleringar på arbetsmarknaden.

Med detta fokus på företagsklimatet framträder en tredje – och

avgörande – tes som förklarar gåtan om varför Sverige inte lätt tar sig

tillbaka till toppen: att många andra länder reformerar företagsklimatet

ännu snabbare. Det visas i nästa kapitel.

14 varför växer Sverige inte ännu bättre efter alla tillväxtreformer?


sverige har blivit en fet katt

2. Företagsklimatet

lyfter stort i världen

Ju-Yung Chung tvingades överge skolan i 14-årsåldern för att arbeta på

gården i en utfattig landsbygd. Så småningom flydde han hemifrån, och

försökte tjäna sitt uppehälle genom att driva diverse företag. Hans risbutik

gick dock i konkurs, liksom en bilverkstad. Först vid 31 års ålder

lyckades han starta en bilverkstad som fungerade och växte. Företaget

heter i dag Hyundai och säljer 4 miljoner bilar över hela världen.

Det har snabbt tagit marknadsandelar även från Volvo (och Saab).

Hemligheten bakom Hyundais, Samsungs och liknande företags framgångar

är att Sydkorea resolut infört marknadsekonomi och förbättrat

företagsklimatet, och på det sättet på kort tid blivit ett välmående

OECD-land. Mindre känt är emellertid att Sydkorea är ett av många

länder som i rask takt fortsätter att vässa företagsklimatet.

Eftersom landet i så stor utsträckning förlitar sig på internationell handel

var det också påtagligt känsligt för den globala ekonomiska kris som

slog till mellan år 2008 och 2009 och fick Sydkoreas nytillträdda

president Lee Myung-bak att inse vikten att satsa på företagsreformer

för att skapa ett lyft. 5

Ungefär tio år före finanskrisen hade Sydkorea drabbats av Asienkrisen.

Lee insåg att orsaken till att landet sedan dess i stor utsträckning hade

utvecklats i positiv riktning var att man haft ett inflöde av nya och

växande företag, något som blivit en verklighet tack vare förmånliga

skatter, färre regleringar och en förenklad offentlig byråkrati. År 2003

hade exempelvis Sydkorea antagit målsättningen att bli världens bästa

land när det kom till e-demokrati, vilket innebar att hanteringen av

regleringar förenklades tack vare digitalisering. 6

5

Detta exempel från Sydkorea bygger på ett inlägg på Reformbanken, skriven av Nima Sanandaji.

6

Asian Development Bank (2009). ”Asian Development Outlook 2009: Broadening Openness

for a Resilient Asia”. Doing Business (2012). ”Korea: Better business regulation and improved

competitiveness”. http://www.doingbusiness.org/reports/case-studies/2011/business-regulationand-competitiveness-in-korea

Företagsklimatet lyfter stort i världen

15


sverige har blivit en fet katt

Satsningarna fick starkt genomslag; enbart mellan 1994 och 2007 växte

antalet jobb i de mindre och medelstora företagen från knappt 7,7 till

drygt 11,3 miljoner, och dessa företag ökade under perioden sin andel av

sysselsättningen i den privata sektorn från cirka 75 till nära 90 procent.

I syfte att hantera den nya krisen skapade Lee kort efter sitt tillträde ett

nationellt råd som sedan 2008 arbetat med målsättningen att öka

Sydkoreas konkurrenskraft och skapa grunden för en hög tillväxttakt.

Rådet noterade snabbt att cirka 800 av de totalt 5 189 olika lagar som

landets företag var tvungna att följa inte hade förändrats de senaste tio

åren. Därför valde presidentens nyligen etablerade råd att sluta tilllämpa

över 600 lagar och cirka 3 500 administrativa regler. Nästa steg

är ett one-stop-shop som skall handlägga samtliga typer av tillstånd

som företag kan behöva inom 20 dagar.

Under de senaste tre åren har rådet träffats varannan månad för att

lyfta fram ytterligare åtgärder som kan lyfta landets konkurrenskraft.

Mötena omfattar inte bara politiker och tjänstemän, utan även representanter

från företag, akademin, handelskammare, fackföreningar och

arbetsgivarorganisationer bjuds in. Regeringen bildade dessutom år

2008, i samarbete med Sydkoreas ledande handelskammare, en

kallad ”Regulatory Reform Task Group”, vars arbete går ut på att

bevaka de problem som företag möter i lagstiftningen. Gruppen hjälper

företagen och samlar dessutom in statistik kring upplevda problem för

att hjälpa regeringens Reformråd i arbetet med att skapa bättre företagsklimat.

Även en rad skattereformer har genomförts, vilka bland

annat har inneburit att den högsta bolagsskatten har sänkts från 25 till

22 procent. År 2012 planeras nivån att sänkas ytterligare, till 20 procent.

Redan 2010, när världsekonomin överlag långsamt höll på att återhämta

sig, vände Sydkorea krisen till att växa med hela 6 procent – den

snabbaste takten inom hela OECD. Sydkoreas framfart illustrerar att

Sveriges reformarbete måste ses i relation till andra länders förbättringar

av sin konkurrenskraft.

16 Företagsklimatet lyfter stort i världen


sverige har blivit en fet katt

Så snabbt förbättras företagsklimatet

Världsbanken har sedan år 2004 gett ut en omfattande undersökning,

”Ease of Doing Business”, där regelverken och deras tillämpning på

olika områden som har direkt betydelse för det nationella företagsklimatet

granskas. Från och med år 2006 publiceras även en rangordning

av de ingående länderna.

Företagsklimatet kan mätas och beskrivas på olika sätt. För Svenskt

Näringsliv handlar det om åtgärder som underlättar och ökar lönsamheten

i att starta, driva, och investera i företag och som minskar

företagens kostnader att administrera och efterleva regelverken – ofta

enkla åtgärder som att korta handläggningstider för olika ärenden.

Därtill hör även få etableringshinder och konkurrensutsättning, anpassning

av utbildning till vad som efterfrågas av arbetsgivare, samt

utformning av skatter och avgifter.

Världsbankens definition av företagsklimat är ”smalare” i den bemärkelse

att den fokuserar mest på regler och skatter som påverkar företag

i de flesta branscher. IMF och OECD lägger mycket större tonvikt vid

regler som i olika branscher skapar inträdeshinder, försämrar konkurrensen

samt ger upphov till byråkrati eller godtycke. Även arbetsmarknadsregleringar

ingår i IMF:s och OECD:s mätningar, medan Världsbanken

som tidigare hade med en sådan indikator tillfälligt har lyft ut

den ur sitt mått. 7

7

Detta skedde efter kritik från framförallt olika fackföreningsrepresentanter. Ambitionen är dock

att lyfta in arbetsmarknadsregleringar igen efter en översyn.

Företagsklimatet lyfter stort i världen

17


sverige har blivit en fet katt

Komponenter som alltid funnits med i Världsbankens

”Ease of Doing Business”

Start av företag

Denna punkt är uppbyggd av fyra delvariabler. Här ingår hur

lång tid det tar för en person att starta ett företag och hur många

moment som måste utföras. Dessutom uppmäts kostnaden för att

starta företag och hur stor minimiinsatsen måste vara i det nystartade

bolaget. Kostnaden sätts i relation till inkomsten per capita.

Byggnadstillstånd

Denna punkt är uppbyggd av tre undervariabler. Även här mäts

hur lång tid det tar och hur många moment som måste genomföras

för att få byggnadstillstånd. Utöver detta studeras kostnaden

för att få byggnadstillståndet. Även här sätts kostnaden i relation

till den genomsnittliga inkomsten i landet.

Registrering av fast egendom

Denna punkt är uppbyggd av samma delvariabler som gäller för

byggnadstillstånd: tidsåtgång, antal moment samt kostnad.

Kostnaden mäts i detta fall som andel av värdet på egendomen.

Kreditgivning

Variabeln är uppbyggd av två indexkomponenter. Det ena

indexet (Depth of Credit Information Index) mäter tillgång och

kvalitet på kreditupplysningar från offentliga och privata register.

Det andra indexet (Strength of Legal Rights Index) mäter hur

starkt det juridiska skyddet är för långivare och låntagare vid

exempelvis konkurser.

Investerarskydd

Denna punkt mäter graden av skydd för investerare när det

föreligger en intressekonflikt hos till exempel en styrelsemedlem

vid köp och/eller försäljning. Punkten består av tre index som

18 Företagsklimatet lyfter stort i världen


sverige har blivit en fet katt

mäter skyddet för investerare ur tre olika synvinklar. Öppenheten

vid intressekonflikten, grad av personligt ansvar för ledningen

vid situationer där det finns en intressekonflikt, samt hur lätt

det är för aktieägare att gå till domstol då intressekonflikten lett

till skada för företaget.

Skatter

Denna punkt är uppbyggd av tre undervariabler. Dessa är hur

många skatteinbetalningar som måste göras per år, hur lång tid

företagen har ägnat åt skatter samt landets totala skattetryck på

företaget. Skattetrycket beräknas som andel av vinsten före skatt.

Utrikeshandel

Denna punkt är uppbyggd av sex delvariabler. Antal dokument

som krävs av tullen och andra myndigheter för att få tillstånd att

importera varor samt hur många dagar det tar för att dessa ska

godkännas. Dessutom mäts kostnaden för de krävda procedurerna.

Samtliga dessa variabler mäts sedan även utifrån ett

exportperspektiv.

För att beskriva hur snabb reformtakten är i de olika länderna har

Världsbanken tagit fram ”avstånd till bästa land” (Distance to frontier)

som mäter hur långt länderna ligger från toppen under de senaste åren.

Indexet bygger på ett fiktivt land som har nått de poäng som det land

som varit bäst i varje underkategori uppnådde. Därefter har reformtakten

räknats ut för samtliga länder. Reformtakten beskrivs med hur

många procentenheter varje nation närmat sig det fiktiva landet.

Baserat på grunddata som rekvirerats av Världsbanken kan denna

utveckling beskrivas för olika ländergrupper. Den genomsnittliga

förbättringen i indexet ligger på 5,7 procentenheter under perioden

2006–2011. Men det finns stora variationer mellan världsregionerna.

I Sverige har förbättringen under perioden 2006-2011 varit 2,9 procent,

att jämföra med EU/EFTA:s 3,4 procent. Förbättringen, mätt på

det sättet, har alltså varit hälften av genomsnittet i världen.

Företagsklimatet lyfter stort i världen

19


sverige har blivit en fet katt

Figur 3. Genomsnittlig förbättring av företagsklimatet i termer av minskad

”avstånd till bästa” och genomsnittlig BNP tillväxt under perioden 2006–2011.

BNP tillväxt per år

6

5

4

3

2

1

Nordamerika

Asien

Latinamerika

EU/Efta

Sverige

Mellanöstern

och norra Afrika

Afrika söder om Sahara

Europa utanför

EU/Efta och Centralasien

Källa: Sammanställning av Svenskt Näringsliv baserad på Världsbanksdata 2012.

0

0,00 0,02 0,04 0,06 0,08 0,10 0,12

Förbättring av företagsklimatet

Förbättringar i konkurrenskraften i en del östeuropeiska länder som

sedan gått med i EU har lämnat sina spår även i Sverige. Åtskilliga

företag – bland annat framgångssagan Skype – har valt att lämna

hemlandet och förlägga sin verksamhet till Estland. Den största förbättringen

av företagsklimatet under de senaste åren finns i de öst-europeiska

och centralasiatiska länder som inte ingår i EU/Efta. Det är också där

tillväxten är snabbast.

Hypermoderna skattesystem i fattiga länder

Många relativt fattiga länder förbättrar sitt företagsklimat ännu mer

dramatiskt än OECD-länderna och går inte sällan om dessa. Ett hypermodernt

skattesystem är till exempel en viktig anledning till att Azerbajdzjan,

trots att det i praktiken fortfarande är en diktatur, rankas

20 Företagsklimatet lyfter stort i världen


sverige har blivit en fet katt

som ett av världens mest snabbrörliga länder. 8 I dagsläget uppfattas

Azerbajdzjan inte som ett konkurrentland över huvud taget, men landet

befinner sig i startblocket på samma sätt som Kina, Sydkorea eller som

de baltiska länderna gjorde för 20 år sedan. Vi lär snart få se mer.

Sedan självständigheten som följde på Sovjetunionens fall 1991 har

Azerbajdzjan präglats av en rad problem och landet har fortfarande en

auktoritär regim och omfattande korruption.

Men Azerbajdzjan har på senare år också varit en av världens snabbast

växande ekonomier – 2006 var tillväxten över 30 procent. Utvecklingen

har varit möjlig tack vare tillgångar på olja och gas, men landets

marknadsreformer har också varit viktiga. En av dessa reformer var att

införa ett välfungerande skattesystem. Azerbajdzjan levde länge med ett

ineffektivt system som var ett arv från Sovjetunionen och regelbördan

var tung för företagen, samtidigt som bristande tillit gjorde att många

inte betalade in sina skatter. Landets skatteminister Fazil Mammadov

fick den svåra utmaningen att modernisera systemet.

Mammadov visste att många i landet var kritiska till reformer, men

insåg samtidigt behovet av nytänkande. Därför valde skatteministern

att utveckla ett snabbt, flexibelt och effektivt skattesystem som vilade

på modern informationsteknik. I det arbetet fick han stöd av Natig

Amirov, chef för avdelningen för ekonomisk analys vid Skatteverket.

Sommaren 2004 föreslog Amirov att Skatteverket inte bara skulle

datorisera sitt eget arbete, utan också förenkla kraftigt och låta skattebetalarna

deklarera och betala sina skatter via internet. Den senare

reformen kan tyckas märklig i ett land med relativt låg utvecklingsnivå,

men behovet av transparens är ovanligt stort i Azerbajdzjan. Genom att

deklarera och betala in skatterna via datorn kan allmänheten nämligen

undvika korrupta tjänstemän.

8

Detta exempel finns beskrivet på www.reformbanken.se, inklusive källor.

Företagsklimatet lyfter stort i världen

21


sverige har blivit en fet katt

Det nya systemet har fungerat mycket väl. År 2009 hade antalet timmar

som företagare i Azerbajdzjan behövde tillbringa för att hantera

skattebyråkratin minskat till en tredjedel jämfört med året dessförinnan.

På så sätt är reformen en inspiration också för länder som Sverige.

Uppenbarligen finns en rad länder i varje region som inte genomfört

förbättringar alls, som Somalia eller Zimbabwe, vilka drar ner snittet

för Afrika som region. Genom att enbart se till genomsnittet skulle man

emellertid helt missa att många afrikanska länder också tillhör dem

som gör de största förbättringarna. I figuren nedan visas detta i termer

av andelen länder i varje region som gjort större kliv att närma sig

toppen (frontier) än genomsnittet för världen.

Mönstret ändras dock inte nämnvärt. I länderna som är utanför EU/

Efta men i Europa eller Centralasien, Europa (exkl. EU och Efta)/

Centralasien har mer än 90 procent av länderna reformerat snabbare

än genomsnittet. Medan inom EU/Efta har 26 procent av länderna

reformerat snabbare. En orsak är givetvis att EU/Efta från början låg

närmare det fiktiva landet, men det går inte att bortse från att övriga

delar i världen snabbt närmar sig när det gäller företagsklimatet.

Figur 4. Andel länder per världsregion som reformerat

snabbare än genomsnittslandet i världen. År 2006-2012.

100

80

60

40

20

0

Europa

(ej EU/ Efta)

/Central-asien

Sub-Sahara

Afrika

Mellanöstern/

Nordafrika

Syd- och ostasien Latinamerika EU/Efta

Källa: Sammanställning av Svenskt Näringsliv baserad på Världsbanksdata 2012.

22 Företagsklimatet lyfter stort i världen


sverige har blivit en fet katt

För inte länge sedan ansågs Afrika vara den förlorade kontinenten där

fattigdom, aids och grymma diktatorer gav upphov till dystra prognoser.

Dessa kommer nu på skam. Enligt IMF går Afrika framöver om

alla andra kontinenters tillväxt. Under decenniet fram till 2010 fanns

sex av världens tio mest snabbväxande ekonomier i Afrika. Den ekonomiska

tillväxten var lika snabb där som i Asien.

Det är inte bara ekonomin som tar ett skutt. Den arabiska våren i

Nordafrika ger ringar på vattnet även söder om ekvatorn. Proteströrelser

har fått nytt liv mot diktaturer i Uganda, Burkina Faso och Angola.

Andra länder, som Ghana och Botswana, har redan väl fungerande

demokratier. Andelen läskunniga har ökat kraftigt till ungefär två tredjedelar

av befolkningen, vilket faktiskt är mer än i södra Asien.

Vad är det då som har fungerat? Det kan illustreras med utvecklingen

i Tanzania som numera också tillhör Afrikas snabbväxande länder.

Fram till början av 1990-talet styrde Julius Nyerere. Trots att han

lyckades skapa ett gemensamt språk och en nationell identitet och fick

ofantliga mängder biståndspengar, blev den ekonomiska utvecklingen

en katastrof. Statligt ägda företag och kollektivbyar misslyckades med

det mesta.

När Nyereres lärjunge Mkapa däremot tog över, privatiserades mycket

och det öppnades för konkurrens och företagande. Sedan dess har

människors inkomster vuxit hyggligt om än från en mycket låg nivå. I

dag lever ännu många tanzanier under skrala förhållanden, men det

finns också många företagare som det går bra för, som investerar,

skapar allt fler jobb och öppnar möjligheter för andra. Sudanfödde Mo

Ibrahim, till exempel, gick från att vara en fattig pojke till att bli

teleingenjören som startade och nu driver Afrikas största mobiltelefonioperatör,

först i Kenya men nu också i Tanzania och många andra

länder. Att fler än hälften av afrikanerna i dag har egen mobiltelefon

blev ett av de viktigaste välståndslyften.

Det land i Afrika som förbättrat sitt företagsklimat mest är Rwanda,

delvis med reformer som fortfarande väntar även i Sverige. Rwanda är

det land som stigit mest i rankningen i världen på senare år, och har nu

Företagsklimatet lyfter stort i världen

23


sverige har blivit en fet katt

klättrat till 45:e plats. Detta har skett genom ett systematiskt reformarbete

som har gjort det lätt att starta företag eller få förhandsbesked

för byggärenden och mycket annat.

En särskilt intressant reform ur ett svenskt perspektiv är att rättssystemet

för civilrättsliga mål mellan företag har ryckts upp. I ett första skede

infördes medlingskommittéer och specialdomstolar för enklare mål.

I ett andra skede inrättades efter år 2005 specialdomstolar med domare

som utbildats särskilt i frågor som är relevanta för näringslivet. Därtill

infördes elektronisk och sammanhållen registrering och arkivering av

alla dokument som företag behöver lämna till myndigheter, och även alla

handlingar i domstolsprocesserna. Komplicerade fall som tidigare tog

fem till tio år att processa genom rättsväsendet avverkas nu på tre till tre

år. Kvaliteten i målen anses av många också vara betydligt bättre.

Företag från Rwanda kommer naturligtvis inte att konkurrera med

svenska på världsmarknaden på ett bra tag. Men det är ändå en stor

omvärldsförändring att många fattiga länder är på god väg erbjuda

attraktiva villkor för företag. Det sätter även press på utvecklade

länder. Det kan till exempel noteras att Mario Montis regering i Italien,

bland många planerade reformer, också vill inrätta specialdomstolar för

kommersiella tvister vilka i dag tar i snitt 4,5 år att avgöra.

I Sverige däremot har det funnits en ovilja att inrätta fler specialdomstolar,

trots att väntetiderna är långa och många specialiserade ärenden

avgörs ganska utspridda i rättssystemet. 9

Så mycket lyfts världens tillväxt av bättre företagsklimat

Att världens företagsklimat förbättras snabbt har stora konsekvenser

för Sverige, både positiva men även en del mer problematiska.

9

Se t.ex. det särskilda yttrande av Eva Jarnvall till SOU 2010:44, Mål och medel – särskilda

åtgärder för vissa måltyper i domstol.

24 Företagsklimatet lyfter stort i världen


sverige har blivit en fet katt

Ett lands konkurrenskraft har av ekonomer traditionellt beskrivits i

termer av det relativa löneläget och landets produktivitet. Produktivitet

betraktas i huvudsak som ett resultat av ett lands investeringar i kapital,

humankapital och innovationsförmåga. Först på senare år har en

forskningslitteratur vuxit fram som belyser hur investeringar och

innovationsförmåga i sin tur är beroende av olika dimensioner av

företagsklimatet. 10 Bland annat har Världsbankens mätning av företagsklimatet

gett upphov till ett betydande antal studier som bevisat detta

samband. 11

Den förbättring i företagsklimatet som skett under de senaste två

decennierna kan ha ökat världens tillväxt med mer än en fjärdedel, eller

minst en procentenhets tillväxt. Det är i så fall mer än tillräckligt för att

framstå som den viktigaste förklaringen till att andelen fattiga i världen

(som lever på mindre än 1,25 dollar om dagen) har halverats sedan

1990.

Flera studier använder sig av Världsbankens, IMF:s eller OECD:s mått

på regleringar som har direkt betydelse för företagsklimatet. I tabellen

nedan visas ett urval av studier som använt sig av dessa institutioners

regleringsmått och skattat samband med inkomst- eller BNP-utvecklingen.

12 I samtliga dessa studier är den skattade effekten betydande

10

En stor del av denna litteratur bygger på de mått på regleringstyngden som Världsbanken,

IMF och OECD tagit fram. Men det förekommer också andra mått. Ett sådant mått är Fraser

Institutets index över ekonomisk frihet. Det baseras på 125 variabler som på olika sätt fångar upp

hur marknadsorienterade länder är. I en rad empiriska studier har detta mått länkats till ekonomisk

tillväxt. Loayza et al. (2005) konstruerar en rad indikatorer baserade på Fraser Institutets

index över ekonomisk frihet och andra liknande mått. De finner att en tung regleringsbörda

bromsar tillväxten, i synnerhet om institutioner i landet är svaga så att en dålig implementering av

regleringarna förvärrar effekten. Mer exakt finner de att om ett land har en institutionell kvalitet

som medianlandet så minskar BNP-tillväxten med 0,4 procentenheter per år om regleringsbördan

försämras med en standardavvikelse. Med ett liknande angreppssätt finner de att en tung regleringsbörda

kan minska tillväxten med 2–3 procentenheter per år jämfört en liten sådan.

11

En del av studierna använder också tekniker för att troliggöra att det faktiskt rör sig om orsakssamband

från företagsklimat till bättre tillväxt.

12

Därtill finns en rad studier som på olika sätt finner samband mellan regleringsbördan i olika

länder avseende prisnivån, innovationstakten och andra variabler som i sin tur påverkar inkomsttillväxt.

Exempelvis Brandt (2004), Cincera och Galgau (2005), Klapper m.fl. (2004), Griffith och

Harrison (2004), Griffith m.fl. (2006).

Företagsklimatet lyfter stort i världen

25


sverige har blivit en fet katt

och statistiskt signifikant; att bättre arbetsvillkor för företagen leder till

ökat välstånd för fler kan inte ifrågasättas.

IMF (2004) använder ett eget mått på regleringar i en tvärsnittsstudie av

OECD-länder under perioden 1975–2000. Studien inkluderar även mått

på reformer av skattesystemet och handelshinder. Resultaten tyder på

att en förbättring av reformindikatorn, med en standardavvikelse, ökade

real-BNP med 4,7 procent efter fyra år när det gäller handelshinder, 2,3

procent avseende skattereform, med 7 procent avseende produktmarknadsreformer

och med 1,9 procent för arbetsmarknadsreformer.

Tabell 1. Några studier om sambandet mellan

Världsbankens, IMFs eller OECDs regleringsmått och BNP-tillväxt.

Studie

Fokus

Friedman (1995)

Mer marknadsreglering ger lägre produktionstillväxt.

Koedijk & Kremers (1996)

Mer marknadsreglering ger lägre produktionstillväxt.

Fonseca m.fl. (2001) B bättre rankning i Världsbankens index ”Ease of doing business”

ger högre BNP-tillväxt.

Djankov, McLiesh, & Ramalho (2006)

bättre rankning i Världsbankens index ”Ease of doing business”

ger högre BNP-tillväxt.

Barseghyan (2008) B bättre rankning i Världsbankens index ”Ease of doing business”

ger högre BNP-tillväxt.

IMF (2004)

Nicoletti et al. (1999)

Nicoletti & Scarpetta (2003)

Alesina et al. (2005)

Mindre reglering enligt IMFs mått ger högre tillväxt.

Mindre reglering enligt OECDs mått ger högre tillväxt.

om europeiska länder reglerade i enlighet med det minst

reglerande OECD-landet, så skulle totalfaktorproduktivitetstillväxten

under en tio-årsperiod vara drygt en procentenhet

högre per år i Europa.

Mindre reglering enligt OECDs mått på regleringsbördan ökar

investeringar. Särskilt mindre restriktiva regler på arbetsmarknaden

har en tydlig positiv effekt på investeringar.

Arnold, Nicoletti och Scarpetta (2008)

Arnold, Nicoletti och Scarpetta (2011).

Javorcik and Spatareanu (2005)

Arnold m.fl. (2011)

avregleringar ökar produktivitetstillväxten.

Reglering som öppnar för konkurrens ökar produktivitetstillväxten.

Striktare regleringar på arbetsmarknaden har en tydlig negativ

effekt på utländska direktinvesteringar.

Finner stor effekt av regleringar i en bransch på sämre

produktivitetstillväxt även i andra branscher.

26 Företagsklimatet lyfter stort i världen


sverige har blivit en fet katt

Ett motsvarande stort antal studier under senare år finner att högre

offentliga utgifter eller högre skatter har en negativ inverkan på tillväxten.

Dessa har sammanfattats i en litteraturöversikt av Andreas Bergh och

Magnus Henrekson, där författarna drar slutsatsen: ”Det vanligaste

resultatet i nya, vetenskapligt publicerade studier är ett signifikant

negativt samband mellan den offentliga sektorns storlek och den ekonomiska

tillväxten per capita i rika länder. Samstämmighet råder också

om att effekten är ekonomiskt signifikant: 10 procentenheters lägre

skatte- eller utgiftskvot är förknippad med 0,5 till en procentenhet

högre tillväxttakt”. 13

En övergripande slutsats av alla dessa studier är att världens tillväxt

har ökat väsentligt till följd av förbättringar i företagsklimatet. Ett viktigt

förbehåll i studierna är att många företagsklimatförbättringar tar

åtskilliga år innan de ger fullt genomslag, vilket innebär att tillväxteffekten

av redan genomförda förbättringar kan fortsätta åtskilliga år

efter att de blivit verklighet på pappret, samt att uteblivna reformer

också ger effekt flera år senare. Dessutom är det rimligt att tro att

framgångarna inspirerar fler länder att fortsätta förbättra företagsklimatet.

Tillväxt ja, men skapas det jobb också?

I snäva makroekonomiska modeller betraktas förbättringar i företagsklimatet

som likvärdiga med allmänna efterfrågeökningar som driver

upp lönenivåer, och tvingar Riksbanken till större räntehöjningar, vilket

dämpar ekonomin och återför den till jämviktsläget på arbetsmarknaden.

I denna syn antas varken produktivitet eller den strukturella

arbetslösheten påverkas av förbättringar i företagsklimatet. En del

ekonomer, även i Sverige, som är mycket fokuserade på denna modelltradition,

tenderar därför att prioritera ned företagsklimatförbättringar.

13

(2012, s. 17).

Företagsklimatet lyfter stort i världen

27


sverige har blivit en fet katt

I föregående avsnitt visades redan att företagsklimatet har stor betydelse

för produktivitetsutvecklingen. Det finns emellertid goda skäl att

tro att det också kan pressa ned en strukturell arbetslöshet då ett bättre

företagsklimat kan väntas ha en större effekt för de grupper på arbetsmarknaden

som oftare drabbas av detta. Figur 5 visar den starka

korrelationen bland OECD-länderna mellan företagsklimatet och

sysselsättningsgraden. Ett liknande starkt samband finns även bland

svenska kommuner, vilket beskrivs närmare i nästa kapitel.

Figur 5. OECD-länder med bättre rankning i Världsbankens

företagsklimatmått har även en högre sysselsättningsgrad.

Sysselsättning

80

70

Källa: Världsbanken och OECD

60

50

40

0 20 40 60 80 100 120

Världsbankens ranking över företagsklimatet

28 Företagsklimatet lyfter stort i världen


sverige har blivit en fet katt

Det kan ske genom flera mekanismer:

1. Strukturell arbetslöshet som konsekvens av lågkonjunkturer kan

väntas bli mindre omfattande. Ett bättre företagsklimat kan korta

perioder där efterfrågebortfall leder till en keynesiansk arbetslöshet.

I Keynes termer så kan sägas att entreprenörers ”animal spirits” är

mer upplyfta. Kortare arbetslöshetsperioder innebär att humankapital

inte eroderar lika mycket, och möjligen att stigmatiserings- och

passiviseringseffekter inte blir lika påtagliga. Färre hamnar då i långvarig

strukturell arbetslöshet.

2. Ett bättre företagsklimat och fler nya och växande företag kan

skapa ett större spektrum av potentiella jobb. Det innebär att sannolikheten

ökar att jobb av olika karaktär kommer fram – även dem som

annars skulle riskera att hamna i strukturell arbetslöshet, till exempel

i sysselsättningssvaga regioner – även om det sker en undanträngning

och lönekonkurrens för arbetskraft som det är brist på. I själva verket

skulle ett bättre företagsklimat kunna leda till fler företagsetableringar

som skapar just sådana jobb inom vilka strukturellt arbetslösa kan

vara tillräckligt produktiva. 14

3. Ett dåligt företagsklimat är ofta ett större hinder för grupper

i strukturell arbetslöshet som skulle vilja och kunna driva företag.

Ungdomar och invandrare har till exempel en större utmaning att

hantera byråkratiska väderkvarnar än vad andra har. Många i dessa

grupper har också små egna resurser, vilket betyder att de begränsas

extra mycket av höga skatter som tas ut i förväg eller i ett tidigt skede.

En förbättring av företagsklimatet kan således spela en större roll för

dessa grupper än för andra.

14

Sådana effekter uppstår till exempel i teoretiska modeller som analyserar strukturell arbetslöshet i termer av

jämvikter beroende av arbetstagares och arbetsgivares val av utbildning och teknik (Acemoglu, 1998; Acemoglu

och Autor, 2010).

Företagsklimatet lyfter stort i världen

29


sverige har blivit en fet katt

4. Ett bättre företagsklimat kan leda till att fler väljer egenföretagande

som alternativ till anställning, något som i sin tur innebär att det blir

lättare för en arbetsgivare att i stället vara uppdragsgivare och expandera

genom att anlita underentreprenörer i stället för att anställa. De

risker som anställningsskyddet skapar faller därmed bort, vilket öppnar

möjligheter. Empirisk forskning kring anställningsskyddet tyder på att

detta regelverk är ett särskilt stort hinder för grupper som ofta är

överrepresenterade i den strukturella arbetslösheten, som ungdomar

och invandrare. 15

Även den cykliska arbetslösheten kan självfallet bli lägre av fler skäl än

de redan nämnda, nämligen att lågkonjunkturer som beror på bristande

efterfrågan kan bli kortare. Till exempel fungerar a-kassan för egna

företagare annorlunda. Kravet på att företagets verksamhet måste

upphöra för att a-kassan ska inträda, innebär att många företagare

hanterar cykliska perioder av lägre orderingång själva med lägre

inkomster i stället för att vara arbetslösa helt och hållet.

OECD (2005) har även presenterat en forskningsöversikt av hur

avregleringar av produktmarknader och lägre inträdesbarriärer kan

öka sysselsättningen, vilket är intressant i sammanhanget. 16

15

Se exempelvis forskningsöversikten i Skedinger (2008).

16

Berger och Danninger (2005) visar hur en kombination av avregleringar av produktmarknader och arbetsmarknader

ger största sysselsättningseffekt. Se även Krueger och Pischke (1997) och Kugler och Pica (2004).

30 Företagsklimatet lyfter stort i världen


sverige har blivit en fet katt

3. Förbättringen av svenskt

företagsklimat går i stå

För denna bok har en genomgång av svenska reformer som direkt

inverkar på företagsklimatet sedan 2007 gjorts. Fokus ligger, som i hela

boken, på reformer som direkt inverkar på företagens kostnader eller

konkurrensförhållanden. Reformer som verkar indirekt genom bättre

utbildning, forskningsmiljö, stabila statsfinanser och liknande är självfallet

också mycket viktiga och behandlas i andra analyser av Svenskt

Näringsliv. Även med denna avgränsning är det inte helt lätt att definiera

reformer. Åtskilliga reformer, som till exempel apoteksavregleringen, har

gjorts i flera steg. Myndigheters regeltillämpning spelar också stor roll,

men fångas inte av lagstiftning om reformer. Trots dessa reservationer

ger kartläggningen av svenska reformer ett så tydligt mönster, att det

knappast skulle påverkas av ändringar i tillvägagångssätt.

Reformerna har delats in i fyra sådana kategorier: stor betydelse, viss

betydelse, ringa betydelse, och sådana som ökade företagens kostnader

(för att uppnå andra syften). Denna indelning bygger på en bedömning

som kan göras på lite olika sätt. Det torde dock knappast påverka det

mycket tydliga helhetsmönstret.

Tabell 2. Reformer av företagsklimatet med stor betydelse.

2007

Jobbskatteavdrag

Avskaffad förmögenhetsskatt

Sänkt beskattning av fåmansbolag

RUT införs

Lägre arbetsgivaravgifter för ungdomar

Underlättande av tidsbegränsade anställningar

Avskaffad medfinansiering

av sjukpenningen

Sänkt skatt för personer över 65

Bättre regler för momsinbetalning

Sänkt a-kasseersättning

Minskade möjligheter till längre

a-kasseperioder

Höjd egenfinansiering av a-kassan

förbättringen av svenskt företagsklimat går i stå

31


sverige har blivit en fet katt

2008

Förstärkt jobbskatteavdrag i ett andra steg.

Apotekets monopol på receptfritt avskaffas

Förenklat system för arbetskraftsinvandring

2009

Landstingen blir skyldiga att införa

vårdvalssystem

Apoteksmarknaden öppnas för

konkurrens

Försäljning av receptfria läkemedel

tillåts utanför apotek.

Sänkt bolagsskatt

Skattereduktion för ROT-arbete införs

Sänkt bolagsskatt

Ytterligare jobbskatteavdrag införs

Sänkta arbetsgivar- och egenavgifter

Nya regler i konkurrenslagen

Nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt

höjs

Lagen om valfrihetssystem

Ytterligare nedsättning av sociala

avgifter för unga

Ytterligare reform av 3:12-regler

2010

Sänkning av kapitalkravet på aktiebolag

Ytterligare jobbskatteavdrag

Frivillig revision

Nedsättning av egenavgifter

2011

2012

Sänkt restaurangmoms

Förbättring av fåmansbolagsreglerna

32 förbättringen av svenskt företagsklimat går i stå


sverige har blivit en fet katt

Tabell 3. Reformer av företagsklimatet med viss betydelse.

2007

Stopplagen inom sjukvården avskaffas

Kraven på arbetssökande ökar

Friår och vissa andra arbetsmarknadsåtgärder

avskaffas

Kraven på rehabiliteringsutredningar avskaffas

Tidsfrister för avstämningsmöte och

rehabiliteringsplan avskaffas

Ändringar i plan- och bygglagen i syfte att

förenkla

Lägre beskattning av tidskrifter

Avskaffad åldersgräns för privatpraktiserande

läkare och sjukgymnaster

Arbetsgivare får rätt att begära sjukintyg från

första dagen

Ersättningsdagar med aktivitetsstöd räknas

samman med dagar med a-kassa

Minskade marginaleffekter vid beräkning av

bostadstillägg

Arbetsgivarnars informationsskyldighet om

tillsvidareanställningar avskaffas

Sverige tillträder två konventioner på

patenträttens område

Eleverna ges bättre möjligheter att söka

utbildningar i annan kommun

2008

Reformering av förmånsrätten vid konkurser

Ytterligare förändringar av fåmansbolagsreglerna

Enklare regler för beräkning av kväveoxidavgiften

Mindre strikta regler för alkoholreklam införs

Sänkt koldioxidskatt för bränslen som omfattas

av utsläppsrätter

Den statliga fastighetsskatten på bostäder

avskaffas

Ökade möjligheter till avdrag för

dubbel bosättning

Deltidsutfyllnad inom arbetslöshetsförsäkringen

begränsas

Ytterligare två karensdagar införs inom arbetslöshetsförsäkringen.

Skogs- och miljöredovisningen Smör avskaffas

Regeringen avser minska antalet statliga apotek

Ökade möjligheter till elektronisk redovisning

och registrering

Ny reglering för att öka konkurrensen på bredbandsmarknaden

förbättringen av svenskt företagsklimat går i stå

33


sverige har blivit en fet katt

2009

Genomförande av tjänstedirektivet

Konkurrens på järnvägsmarknaden

Förtydigande gällande kommuners bidrag till

friskolor

Bättre avdragsmöjligheter för

inventarier

Förenkling av kassaregisterlagen

Införande av barnomsorgspeng

Tidsbegränsad lag om anstånd

vid skatteinbetalning

Skydd för immateriella rättigheter

Fakturamodell införs för RUT-avdrag

Ersättningsetablering införs för vissa privata

vårdgivare

Underlättande vid ansökning om F-skatt

Lättare att överföra skogskonton vid generationsskifte

Förenkling av vissa redovisningsregler

Krav på vissa kontrolluppgifter slopas

Sjuklöneansvaret avskaffas för vissa arbetstagare

Elektronisk företagsinteckning

möjliggörs

Ändring i lagen om elcertifikat

Viss skattelättnad inom fastighets-området

2010

Aktieägares rättigheter förstärks

Förenklingar av redovisningsregler

Ny varumärkeslag och ändringar i firmalagen

Förändringar i företagares trygghetssystem

Friare hyressättning

En enklare plan- och bygglag

En ny alkohollag

Valfrihetssystem hos

Arbetsförmedlingen

Förlängning av tillfälliga skatteanstånd

Upphävande av förköpslagen

Åtgärder med anledning av

Laval-domen

Nya skatteregler vid tjänsteförsäljning till EES

Fordonsbesiktningen konkurrens-utsätts

Förenkling av semesterlagen

2011

Enklare fusion av aktiebolag

Lag om flygplatsavgifter

Effektivisering av fondverksamhet

Ny fastighetsmäklarlag

Bättre skuldsanering för näringsidkare

34 förbättringen av svenskt företagsklimat går i stå


sverige har blivit en fet katt

2012

Utökad avdragsrätt för forskning

och utveckling

Gemensam organisation för exportoch

investeringsfrämjande

Nya faktureringsregler för mervärdesskatten

Bättre möjligheter till återbetalning

av vägavgifter för fordon

Elektronisk signatur duger vid

avbetalningsplan

Förenkling av experskatten

Tabell 4. Reformer av företagsklimatet med oklar betydelse.

2007

Nystartsjobb införs

Instegsjobb införs

AMS och länsarbetsnämnderna avskaffas

Lag om kassaregister

2008

Näringsförbud för VD

Stärkt regelverk för fjärrvärmekunder

Nya regler för personlig assistans

Nya regler för tv-reklam

Ändringar i lagen om elektronisk kommunikation

2009

Vissa ändringar i ellagen

Ändringar i lagen om värdepappersmarknaden

Ändringar för att underlätta byggen

av vindkraft

Ändringar i lagen om elcertifikat

förbättringen av svenskt företagsklimat går i stå

35


sverige har blivit en fet katt

2010

Lag om etablering för nyanlända invandrare

Införande av trängselskatt i Göteborg

2011

Ökade befogenheter att kontrollera färdskrivare

2012

Förändringar i företagsbeskattningen, slopade

Lundin-regler

Tabell 5. Reformer som ökade företagens kostnader (men har andra syften).

2007

2008

Ny lag om rätt till ledighet för sjuka att prova

annan anställning

Möjlighet till ledighet med vårdnadsbidrag

2009

Vissa krav tas bort i arbetslöshetsförsäkringen

Flyget tas med i systemet för

utsläppsrätter

36 förbättringen av svenskt företagsklimat går i stå


sverige har blivit en fet katt

2010

Ny konsumentkreditlag

Höjd fastighetsskatt för vattenkraftverk

Förutsättningarna för förvaltnings-åläggande

mildras

2011

Miljökrav vid upphandling av bilar

Ändrade regler om övertid

Nya regler på fjärrvärmemarknaden

Hårdare regler kring leksakers säkerhet

Nya mervärdesskatteregler gällande import av

vissa varor

2012

Krav på energideklaration förstärks

Sammantaget visar dessa tabeller tydligt att en mer ambitiös reformtakt

under tidigare år har avtagit betänkligt under de senaste åren, och att

de negativa inslagen rentav har ökat. Kräftgången bekräftas i Världsbankens

mätning.

I Världsbankens rapport ”Ease of Doing Business”, som mäter företagsklimatet,

föll Sverige från plats 9 till plats 14 under år 2011, och

ligger numera sämre till än länder som Danmark, Norge och Finland.

Under 2011 noterade Världsbanken inte en enda reform som förenklar

företagandet i de dimensioner som mäts!

För att få ett helhetsintryck över ländernas respektive reformtakt

överlag har vi sammanställt ett genomsnitt över rankningförändringarna

i de huvudkomponenter som mäts av Världsbanken. Ur ett sådant

perspektiv går reformtakten snabbast i Ungern, Sydkorea, Slovenien

och Polen, vilket har gett utslag på den totala rankningen över företags-

förbättringen av svenskt företagsklimat går i stå

37


sverige har blivit en fet katt

klimatet då samtliga dessa fyra länder klättrar kraftigt i rangordningen

jämfört med för fem år sedan.

När det gäller Sverige är reformtakten lägre än i de flesta OECD-länder.

Endast tre länder (Norge, Estland och Japan) har en sämre utveckling

mätt i genomsnittliga rankningförändringar. Trots detta har Sverige

endast fallit med en placering i totalrankningen sedan 2007 (från plats

13 till 14). Det är troligt att Sveriges rankning gynnats av den omläggning

av ”Ease of Doing Business” som utfördes 2011, då Världsbanken

ändrade sitt sätt att mäta, och ersatte arbetsmarknadsregleringar som

en av huvudkomponenterna med tillgång på elektricitet.

Med tanke på att Sverige rankades relativt lågt (117) när det gällde

arbetsmarknadsregleringar och är ett av de länder med den säkraste

tillgången på elektricitet (8) är det troligt att den svaga reformtakten i

de övriga variablerna inte fått fullt utslag. Misstanken om att det är

så stärks ytterligare om man tittar på Norge.

Även här är den genomsnittliga rangordningsförändringen i diagrammet

nedan klart negativ. Trots detta har faktiskt Norge förbättrat sin

rankning över det totala företagsklimatet. Även Norge rankades lågt

när det gällde arbetsmarknaden och högt i tillgång på elektricitet.

Men oavsett mätmetod är bilden tydlig: Trots en rad reformer 2007

och 2008, så bleknar Sveriges reformiver jämfört med många andra

länder.

38 förbättringen av svenskt företagsklimat går i stå


sverige har blivit en fet katt

Figur 7. Genomsnittlig rangordningsförändring, samtliga variabler. 2006-2011

20

15

10

5

0

-5

-10

-15

-20

-25

-30

Ungern

Sydkorea

Slovenien

Polen

Portugal

Frankrike

Tjeckien

Nya Zeeland

USA

Italien

Grekland

Finland

Belgien

Danmark

Storbritannien

Israel

Irland

Spanien

Slovakien

Österrike

Australien

Nederländerna

Kanada

Island

Schweiz

Tyskland

Sverige

Norge

Estland

Japan

Källa: World Bank samt egna beräkningar.

Bristerna i företagsklimatet är störst på ett par av de områden som

brukar betraktas som de allra viktigaste. Medan Sverige hamnade på

fjortonde plats i det sammanfattande omdömet i Världsbankens senaste

mätning av hur lätt det är driva företag – en försämring med fem

placeringar jämfört med året innan – hamnade vi på plats 48 när det

gäller möjligheterna att skaffa lån och krediter och på plats 54 när det

gäller möjligheterna att upprätthålla kontrakt. Inte minst det sistnämnda

utgör en grundläggande förutsättning för att människor och företag

ska våga satsa och investera, så mot den bakgrunden är det inte förvånande

att investeringarna i Sverige inte är särskilt höga i jämförelse med

andra delar av världen.

Andra rapporter visar liknande resultat. IMF publicerar en liknande

rapport som Världsbanken, byggd på samma siffror. OECD presenterar

varje år ett antal rekommendationer för varje land, vilka sedan följs upp

i ett index som mäter i vilken mån landet har hörsammat rekommendationerna.

Sverige anges som ett land som förbättrat ”följsamheten

under perioden 2006/07 till 2009/2010, och som har gjort så i något

större utsträckning än median- OECD-landet. De rekommendationer

som Sverige har adresserat handlar om sjukfrånvaro, utbildnings-

förbättringen av svenskt företagsklimat går i stå

39


sverige har blivit en fet katt

systemet, bostadsmarknaden och inkomstskatten, men den rekommendationen

som direkt inverkar på företagsklimatet, nämligen anställningsskyddet,

beskriver OECD med rubrikerna: ”Still unbalanced”

och ”No action taken”. 17

Det konstateras från OECD att Sverige tog betydande steg fram till

2008, men att landet därefter i huvudsak agerat när det gäller reformer

som ökar utbudet på arbetskraft och i utbildningssystemet, men i mindre

utsträckning genomfört reformer som direkt påverkar företagsklimatet. 18

Lägre skatter, men andra länder sänker också

Sedan år 2000 har Sverige sänkt skattetrycket med 6 procentenheter,

vilket är mer än de andra länder som ligger i topp när det gäller skattetrycket

har gjort. Men de flesta länder har också sänkt en del, och

Sverige ligger fortfarande högt. Skattetrycket är till exempel hela 10

procentenheter (av BNP) lägre i Nederländerna, som inte står sig sämre

än Sverige i de flesta jämförelser av kvalitet i den offentligt finansierade

välfärden.

Även för företag har skatter sänkts en del i Sverige. Avskaffandet av

förmögenhetsskatten och arvsskatten, samt förbättringar i det så kallade

3:12-regelverket har varit mycket viktiga. Ändå ändras perspektivet

något när Sverige jämförs med vad andra länder har gjort under tiden.

Tyskland har till exempel under 15 år i många små steg sänkt de flesta

skatter för mindre och medelstora företag. Effekten är uppseendeväckande,

och visar att det finns en helt annan, och i Sverige sällan uppmärksammad,

dimension av den tyska framgången.

17

OECD, 2012, s. 124-125.

18

Sveriges position i OECD:s structural indicators som avser företagen finns i “Going for growth

2012” s. 145 (anställningsskydd) och s. 147-151. För andra faktorer, tyvärr med en lång eftersläpning,

först fram till 2008.

40 förbättringen av svenskt företagsklimat går i stå


sverige har blivit en fet katt

Svenskt Näringsliv lät genomföra en undersökning som beskriver det

skattemässiga utfallet för en företagare i Sverige respektive 20 andra

länder, givet förutsättningar i några olika typfall. Alla skatteberäkningar

i undersökningen har utförts av skattekonsultföretaget Deloittes filialkontor

i respektive land. Skatteberäkningarna är utförda för fyra olika

nivåer för vinst före skatter; 30 000 euro, 50 000 euro, 100 000 euro

och 200 000 euro. Figur 6 visar hur mycket av denna vinst som betalas

i skatt för de fyra olika typfallsföretagen.

Undersökningen visar att den svenska beskattningen mildrats under

en rad år. Sedan 2004 har nu ungefär en femtedel av skattebördan för

företagare avlägsnats. Den svenska beskattningen relativt andra länder

har också blivit mindre ofördelaktig. Sverige beskattar dock alltjämt

företagare relativt sett hårdare än de flesta andra länder. I synnerhet

kan noteras att länder som klarat vuxit väl fram de senaste åren som

Tyskland, Schweiz och Nederländerna – tar lägre skatter från mindre

företag. Italien och Frankrike däremot sticker ut som högskatteländer.

Figur 6. Total skattebelastning för företagare.

Fyra typfall med vinst på 30 000 – 200 000 Euro.

60%

50%

40%

30%

20%

10%

0%

Sverige

Finland

Norge

Danmark

Estland

Lettland

Litauen

Tyskland

Frankrike

Storbritannien

Nederländerna

USA (Kalif.)

Island

Irland

Spanien

Portugal

Italien

Schweiz

Österrike

Polen

Ryssland

30 000 Euro 50 000 Euro 100 000 Euro 200 000 Euro

Källa: Svenskt Näringsliv (2010) Skatt på företagande - Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder.

förbättringen av svenskt företagsklimat går i stå 41


sverige har blivit en fet katt

Ett av skälen till att Sverige fortfarande har en hög skattebelastning för

företag jämfört med andra, är att andra länder har sänkt bolagsskatten

mer än Sverige.

Figur 7. Bolagsskattesats i Sverige, EU och OECD-snitt.

40%

OECD-snitt

35%

30%

Sverige

25%

20%

1995 2000 2005 2010

EU-snitt

Sverige har sänkt marginaleffekter för låginkomsttagare en hel del,

främst genom jobbskatteavdraget. Men många länder har sänkt marginalskatter

för mellan och högre inkomstskikt mer, vilket ger incitament

för löntagare att försöka få upp sina löner.

42 förbättringen av svenskt företagsklimat går i stå


sverige har blivit en fet katt

Figur 8. Högsta marginalskatten i ett urval länder.

1991

70%

60%

50%

40%

30%

20%

10%

0%

Island

Storbritannien

Norge

Irland

Italien

Tyskland

Frankrike

Finland

Österrike

Nederländerna

Danmark

Sverige

Storbritannien

Island

Italien

Norge

Österrike

Sverige

Irland

Tyskland

Frankrike

Finland

Nederländerna

Danmark

2010

70%

60%

50%

40%

30%

20%

10%

0%

Källa: OECD.

Marginalskatten inkluderar effekten av att arbetsgivaravgiften över vissa tak (7,5 basbelopp i Sverige) inte ger ökade anspråk på förmåner.

förbättringen av svenskt företagsklimat går i stå

43


sverige har blivit en fet katt

Det lokala företagsklimatet stagnerar

Svenskt Näringslivs återkommande mätningar av det lokala företagsklimatet

bekräftar bilden av en tilltagande reformtrötthet. I figuren

nedan visas hur tidigare förbättringar har kommit av sig. Detta har

skett trots att enstaka dimensioner har fortsatt förbättrats. Företagare

anser till exempel att allmänhetens attityd till företagande gradvis har

förbättrats, vilket naturligtvis är bra. Andra dimensioner, som kommuners

arbete med företagsklimatet, har däremot försämrats.

Figur 9. Företagarnas omdöme av det lokala företagsklimatet.

3,6

3,5

I riket

3,4

3,3

I kommunen

3,2

3,1

3,0

2,9

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Källa: Svenskt Näringsliv

Denna försämring är bekymmersam eftersom det lokala företagsklimatet

förefaller ha lika stort genomslag lokalt, som statligt påverkade

företagsklimatet har för skillnader i tillväxt mellan länder. Det lokala

företagsklimatet är nära korrelerat med sysselsättningsgraden och

inkomsttillväxten i kommunerna. Om det finns friska företag ute

i landet gynnar det alla.

Betydelsen förefaller emellertid vara särskilt stor för de grupper som

har svårare än andra att få fotfäste på arbetsmarknaden. Figuren nedan

visar ett starkt samband mellan kommuners rankning i det lokala

44 förbättringen av svenskt företagsklimat går i stå


sverige har blivit en fet katt

företagsklimatet och förvärvsgraden bland utomeuropeiska invandrare.

19 Även andra grupper som funktionsnedsatta, socialbidragstagare

och förtidspensionärer lyckas komma i arbete i mycket högre utsträckning

i kommuner med ett gott företagsklimat. 20

Figur 10. Lokalt företagsklimat och förvärvsarbete bland utomeuropeiskt födda.

Förvärvsarbetande utomeuropeiskt födda

80

70

60

50

40

y = -0,0452x + 59,773.

R 2 = 0,18703.

Källa: SCB och Svenskt Näringsliv

30

20

10

0 50 100 150 200 250 300

Ranking lokalt företagsklimat 1 till 290.

Med tanke på att Sverige har ungefär 800 000 personer i utanförskap

så är det mycket olyckligt att förbättringen av det lokala företagsklimatet

har kommit av sig. Figur 11 visar att antal personer i utanförskap är

fortsatt stor, men också att antalet har minskat samtidigt som det skett

en ökning i antal arbetade timmar per person i arbetsför ålder. Detta

bekräftar att reformerna för att öka arbetsutbudet har haft en god, men

inte tillräcklig, effekt.

19

Och även när instrumentvariabelskattningar används för att testa orsakssambandets riktning.

Se Fölster och Jansson (2011). Det starka sambandet står sig när hänsyn tagits till strukturella

skillnader mellan kommuner

20

Detta visas i Jansson (2012).

förbättringen av svenskt företagsklimat går i stå

45


sverige har blivit en fet katt

Figur 11. Utanförskap – personer som får

ersättning från vissa trygghetssystem.

Tusental

1200

1000

Ekonomiskt bistånd

800

600

Arbetslöshetsersättning

Etableringsersättning

Arbetsmarknadspolitiska program

400

Sjuk- och aktivitetsersättning

200

Sjuk- och rehabiliteringspenning

0

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Källa: Budgetpropositionen 2012.

Inget lyft för antal företagare eller gaseller

En nyckelfråga för tesen om ett stagnerande arbete med företagsklimatet

är självfallet om detta också påverkar människors vilja att

starta och driva företag?

I det korta perspektivet tycks en del av uppgångarna i antal företagare

enligt AKU under föregående mandatperiod nu vara utraderade. Sedan

september 2010 har dessvärre hela den periodens uppgång på 14 procent

raderats ut. Bland män har företagandet sjunkit med 7 procent sedan

september 2006, medan det bland befolkningen som helhet har minskat

med drygt 5 procent.

46 förbättringen av svenskt företagsklimat går i stå


sverige har blivit en fet katt

Figur 12. Andelen företagare i befolkningen, januari 1987–januari 2012,

ålder 16–64 år, glidande medeltal

110

105

100

Kvinnor

95

90

Totalt

Män

85

80

2006M01 2007M01 2008M01 2009M01 2010M01 2011M01 2012M01

Källa: SCB (AKU) och Svenskt Näringslivs beräkningar.

Antal företagare kan mätas på olika sätt. I figur 11 visas AKU:s mått

på företagare samt ett liknande mått från en annan databas som SCB

producerar (Rams). Enligt den har antal företagare inte direkt minskat,

men släpar efter något, och heller inte ökat.

Figur 13. Andelen företagare i befolkningen enligt Rams och AKU.

8%

Andel enligt AKU 16-64

7%

6%

Andel enligt AKU 15-74

Heltidsföretagare RAMS

5%

Deltidsföretagare RAMS

4%

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

förbättringen av svenskt företagsklimat går i stå

47


sverige har blivit en fet katt

Antal registrerade företag har visserligen gått upp, liksom antal nyregistrerade

bolag – även om det sistnämnda dock är svårare att värdera eftersom

det har funnits en trend att dela upp verksamheter i flera olika registrerade

bolag, samt att antalet ”kombinatörer” – som i huvudsak är anställda,

men registrerar ett företag för deltidsföretagande – också har ökat.

En viktigare invändning är att antal företagare inte är ett entydigt mått

på framgång för ett land och dess politiska åtgärder. I en vulgärtappning

av argumentet hänvisas till exempel till Grekland som har många företagare,

kanske just på grund av att många har svårt att hitta ett arbete.

I forskningslitteraturen skiljer man mellan en ”flyktingeffekt”, som

innebär att fler startar företag när arbetslösheten ökar, och det ”möjlighetsdrivna”

företagande som kan öka när villkoren för företagandet

förbättras. I naiva jämförelser kan ”flyktingeffekten” naturligtvis ge

intryck av att det finns ett samband mellan antal företagare och högre

arbetslöshet. Det faktum att nya företagare anställer och förbättrar arbetslöshetsstatistiken

kan komma bort. I många studier har man dock

lyckats skilja i vilken mån fler företagare är en följd av högre arbetslöshet

från effekten att fler företagare sänker arbetslösheten. De flesta av

dessa studier visar att ett ökat företagande, allt annat lika, genuint ökar

sysselsättning eller minskar arbetslösheten. 21

När man ska tolka den svaga utvecklingen i antal företagare i Sverige

måste naturligtvis båda effekter beaktas. Arbetsmarknadsläget förbättrades

markant 2007, vilket möjligtvis minskade antalet företagare

som hellre ville ha en anställning och därmed lade ner sitt företag. Men

sedan kom finanskrisen och arbetslösheten ökade till ungefär samma

nivå som 2006 utan att företagandet tog fart nämnvärt. Sammantaget

kan företagandet knappast förklaras med utvecklingen på arbetsmarknaden.

I stället bekräftar det snarare att företagsklimatet för många

som funderar på att starta och driva mindre företag inte har förbättrats

så mycket.

21

En forskningsöversikt av Carree och Thurik (2005) visar detta tydligt.

48 förbättringen av svenskt företagsklimat går i stå


sverige har blivit en fet katt

Vissa hävdar att det bara är snabbväxande företag, så kallade gaseller,

som är viktiga för sysselsättningen, men argumentet håller knappast för

närmare granskning. Det bygger på påståendet att gaseller står för hela,

eller nästan hela, nettotillskottet av jobb, eftersom man kommer fram

till det resultatet genom att kvitta alla jobb som har skapats på andra

håll, exempelvis i SME-företag, mot de jobb som har försvunnit i andra

företag. Genom att välja gränsen ”rätt”, det vill säga sätta gränsen för

vad som är ett snabbväxande företag tillräckligt lågt, fås resultatet att

snabbväxarna svarar för hela nettotillskottet av jobb. Men om inte de

mindre snabbt växande SME-företagen kunde väga upp förlusten av

jobb i andra företag skulle det inte bli något nettotillskott alls. I korthet,

både snabbväxande och traditionella företag skapar riktiga jobb.

Det finns också andra invändningar mot att gasellföretag skulle vara

ensamt avgörande för sysselsättningen. Ofta handlar det om bemanningsföretag,

call centers och andra företag där sysselsättningen kan

Figur 14. Antal nettoskapade jobb av snabbväxande företag med minst tio anställda.

200

150

100

50

0

2005 2006 2007 2008 2009

Källa: Oreland 2012

förbättringen av svenskt företagsklimat går i stå

49


sverige har blivit en fet katt

öka snabbt under några år, men därefter också minska lika snabbt, ofta

i takt med branschkonjunkturer. I stället för att dessa företag svarar för

en stor del av den långsiktiga tillväxten av jobb, är en stor del av dessa

snarare ett konjunkturdragspel.

Under alla omständigheter har andelen jobb som skapas av snabbväxande

företag inte heller ökat särskilt under den period sedan 2006 som

vi valt att studera närmare.

I en ny studie av Svenskt Näringsliv visas att inte mer än 6–8 procent

av gasellföretagen är uthålliga gaseller, det vill säga förblir gaseller i

mer än tre år. Om man tittar på de gaseller som hållit sin höga takt i

hela sex år är det bara en liten del nettoskapade jobb kvar. Det understryker

att gaseller är viktiga, men inte till den grad att vi kan ignorera

hur viktiga småföretagen är för att det finns jobb till fler i Sverige. 22

22

Oreland (2012).

50 förbättringen av svenskt företagsklimat går i stå


sverige har blivit en fet katt

4. Reformtrötthetens

konsekvenser

Att andra länder reformerar företagsklimatet snabbt torde höja ribban

för svensk del. Men en viktig fråga är om snabbare reformer av företagsklimat

i andra länder rent av kan skada Sverige? Det finns förstås

inget skäl att vara missunnsam. En snabbare tillväxt i världen ger även

större exportmarknader för svenska produkter samt en uppsjö av billigare

produkter och tjänster på världsmarknaden som kommer svenska

konsumenter till godo.

Snabbare reformer i andra länder kan emellertid också ha en skuggsida.

Nestorn bland nationalekonomer Paul Samuelsson skrev en uppmärksammad

artikel 2004 där han visade att handel i princip alltid gynnar

länder, men att teknologiska framsteg i ett land kan sänka tillväxten i

ett annat. 23

Mer specifikt analyserar han en situation där fri handel råder mellan

Kina och USA. När Kina lyckas förbättra sin produktivitet för den vara

eller tjänst som USA exporterar och Kina importerar skiftar vinsterna

som handeln ger upphov till från USA till Kina. Fri handel är fortfarande

förmånlig för båda länder, men fördelningen av handelsvinsterna

har ändrats till Kinas fördel.

Ett antal studier tycks bekräfta att teknologiska framsteg i fattigare

länder i viss mån urholkat rika länders samhällsvinster av export.

När de utvecklas mister vi vårt försprång. I en noggrann studie som

publicerats ganska nyligen visas till exempel hur teknologiöverföring

i samband med export i snitt slår tillbaka på det mervärde som rika

länders exportindustrier producerar i sina ursprungsländer. 24 Det blir

helt enkelt svårare att ta betalt för avancerade produkter och tjänster

23

Ett liknande resonemang har utvecklats även tidigare av Harry Johnson (1954;1955).

24

Bitzer m.fl. (2010).

reformtrötthetens konsekvenser

51


sverige har blivit en fet katt

när fler kan producera dem. Regleringar och företagsklimat kan i detta

sammanhang också ses som ett slags ”teknologi” där fler av världens

länder kommer i kapp genom förbättringar. När deras system blir mer

avancerade, blir skillnaderna mindre, och vårt övertag försvinner.

Det är i dagsläget inte möjligt att kvantifiera effekten för Sverige, men

det måste noteras att Sveriges bytesförhållanden har urholkats under en

längre tid. Bytesförhållanden svänger mycket på kort sikt till följd av

svängningar i oljepriser och andra förändringar, men Sverige har dock

upplevt en ganska ovanligt långvarig erodering av bytesförhållanden

sedan 1970-talet. Sedan början på 1990-talet har det i snitt skett en

försämring med 0,6 procent per år, enligt OECD.

Som figuren nedan visar, har bytesförhållanden i till exempel Sverige och

Tyskland även försämrats under 2006–2011, medan Kina har utvecklats

bättre. Tyskland har dock, till skillnad från Sverige, mer än kompenserat

sitt fall genom att ta större marknadsandelar på världsmarknaden, och

ligger därför bättre till än vi.

Figur 15. Bytesförhållanden eller ”terms of trade”.

125

120

115

110

105

100

95

90

85

80

Kina

Sverige

Tyskland

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Källa: SCB, Macrobond

52 reformtrötthetens konsekvenser


sverige har blivit en fet katt

Figur 16. Export från Sverige och Tyskland,

samt världshandel. Volym, index 2000=100.

200

150

Tyskland

Världshandel

Sverige

100

50

0

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012

Källa: Macrobond

När andra länder förbättrar sitt klimat för företagande ger det effekter

på vår konkurrenskraft gentemot dem. Länder som vi klassiskt sett har

exporterat mindre kvalificerade produkter till kommer i kapp och vårt

försprång minskar. Tesen att bättre företagsklimat i världen ger upphov

till större konkurrens även bland högteknologiska produkter och tjänster,

får också stöd av olika mått på kunskapsinnehållet i svensk export.

Figur 18 visar till exempel att högteknologisk export har ökat relativt

lite från Sverige under 2000-talet.

reformtrötthetens konsekvenser

53


sverige har blivit en fet katt

Figur 17. Export från hög- och medelteknologisk industri, tillväxt 2000-2008.

35

30

25

20

15

10

5

0

Slovakien

Island

Tjeckien

Kina

Bric

Polen

Ungern

Grekland

Turkiet

Indien

Belgien

Brasilien

Slovenien

Chile

Nya Zeeland

Österrike

Schweiz

Korea

Portugal

Tyskland

Nederländerna

Spanien

Sydafrika

Mexico

EU-19

Norge

Irland

Ryssland

Finland

Estland

Danmark

OECD

Italien

Australien

Frankrike

Indonesien

Accesion Countries

Kanada

Luxemburg

USA

Sverige

Israel

Storbritannien

Japan

Några scenarier för Sverige

Tidigare avsnitt har beskrivit en ganska omfattande och robust forskningslitteratur

som visar sambanden mellan tillväxtreformer och utfall.

För att illustrera vad olika attityder till reformer kan betyda för Sverige

utgår vi från de estimat som görs i IMF (2004) för OECD-länder och

OECD:s simuleringar av reformeffekter för enskilda länder, även Sverige.

Enligt IMF:s skattningar har reformer på olika områden eftersläpande

effekter. I ett perspektiv fram till 2020, kan man utgå ifrån IMF:s skattningar

av reformers effekter över en nioårsperiod. En reformambition

som lyfter Sverige med ”en standardavvikelse” i IMF:s strukturmått skulle

då år 2020 ha lyft real BNP med sammanlagt 12 procentenheter utöver

vad som hade skett ändå. Tillväxteffekterna fördelar sig enligt följande:

54 reformtrötthetens konsekvenser


sverige har blivit en fet katt

Skattereformer 2,5

Avreglering av marknader 5,5

Öppning av internationell handel 3,5

Arbetsmarknadsreformer 1

Finansmarknadsreformer 0,5

Dessa siffror kringgärdas naturligtvis av en mängd reservationer. Dels

hänger de ihop med den skattningsmetod som IMF använder, som är

gedigen, men som begränsas till antalet OECD-länder och åren sedan

1975. 25 Dels kommer den långa raden av studier som refererats ovan

fram till ungefär samma storleksordningar med något andra metoder,

länderurval och mått på strukturella reformer. I många av dessa studier,

även den från IMF, finns om något en benägenhet att underskatta effekter

av reformer till följd av att studierna samtidigt inkluderar investeringar

i kapital och humankapital som bakgrundsvariabler. De skattade

effekterna av reformerna fångar då inte hur dessa påverkar tillväxt just

genom att stimulera större investeringar och bättre utbildning, vilket

rimligtvis är en viktig kanal för många reformer.

Om man ska använda dessa skattningar framåtblickande är naturligtvis

frågan om effekten av ytterligare reformer blir lika stor? De lågt hängande

frukterna kanske redan är plockade. I så fall skulle ytterligare

reformer inte ha lika stor betydelse. Å andra sidan gjordes många av

reformerna under 1980- och 1990-talen under stor osäkerhet eftersom

det fanns relativt lite dokumenterade erfarenhet av vad som fungerar

och hur reformerna bäst bör utformas. Nu finns en betydligt rikare

kunskapsbas och möjlighet att utforma reformer bättre från början

samt att utvärdera och vårda dem mer längs vägen. Samtidigt öppnar

också ny teknik och globalisering möjlighet till reformer som inte var

påtänkta eller möjliga tidigare.

25

IMF skattar dock effekterna med GMM och användning av instrumentvariabler vilket anses

följa god standard i forskningslitteraturen.

reformtrötthetens konsekvenser

55


sverige har blivit en fet katt

En förbättring motsvarande 12 procent av BNP är väldigt stor. Det är

därför viktigt att stämma av i vilken mån den bekräftas av andra skattningar.

Det mest omfattande arbetet att simulera effekterna av strukturreformer

baserat på skattningar av deras tidigare effekter, har gjorts av

OECD i två ganska färska analyser: 26

– I den ena simuleras effekterna av en bred reformagenda som lyfter

länder mot de tre länder som anses tillämpa ”best practice” inom OECD,

baserat på organisationens tidigare empiriska undersökningar. Den innehåller

inte förbättringar av den sortens regelkrångel som Världsbankens

mått fokuserar på; däremot ingår förbättringar av produktmarknadsregleringar,

arbetsmarknadsregleringar, marginalskatter och socialförsäkringar.

Sverige beräknas kunna lyfta sitt BNP med 7 procent jämfört med att inte

reformera, vilket alltså är en något lägre siffra än vad som blir resultatet

av IMF:s skattning.

– I den andra OECD-analysen, (Barnes m.fl. 2011) skattas och simuleras

effekter på BNP per capita i OECD-länderna och analysen slår fast

att de undersökta 25 reformområden har mycket starka synergieffekter

om reformerna genomförs samtidigt. Det typiska OECD-landet kan

öka sin BNP med hela 25 procent genom att förbättra sin politik på de

25 områdena till OECD-genomsnittet. För Sveriges del lyfts tre områden

fram som de som skulle ge störst effekt på BNP och därmed den

svenska ekonomin.

Lägre marginalskatter

Stramare ersättningar i socialförsäkringssystemen

Reformerat anställningsskydd

5,3 procent BNP-ökning

4,3 procent BNP-ökning

2,3 procent BNP-ökning

Så hur skulle de två olika handlingsalternativen få för konsekvenser?

Vad är skillnaden mellan att vara trött och att vara pigg när det kommer

till reformer? Som tidigare visats, är genomslaget för svenskarnas

köpkraft stor. Endera får vi mer, eller så får vi betydligt mindre.

26

Bouis och Duval. (2011) och Barnes m.fl. (2011).

56 reformtrötthetens konsekvenser


sverige har blivit en fet katt

Figur 18. Konsekvenser av reformtröttheten för Sveriges rankning i OECD:s

välståndsliga mätt i BNP per invånare justerad för prisskillnader (köpkraftsparitet).

0

2

4

Officiell

Reformvåg baserad på IMF

6

8

Reformvåg baserad på OECD

10

12

Reformtrötthet

14

16

18

2010

2008

2006

2004

2002

2000

1998

1996

1994

1992

1990

1988

1986

1984

1982

1980

1978

1976

1974

1972

1970

För att förtydliga vad ”en standardavvikelse” betyder, kan man säga

att i rent statistisk bemärkelse gå från medianplatsen till plats 33 i en

rankning av 100 länder, eller att gå från plats 15 till första plats. 27 När

detta appliceras på Sverige fram till år 2020 måste hänsyn tas till att

en reformtrötthet innebär att Sverige i nuvarande takt skulle tappa ett

antal placeringar fram till år 2020, då andra skulle vara mer energiska.

Med hänsyn till detta och omräknat till Världsbankens rankning, skulle

reformtrötthet leda till att Sverige halkar ner från plats 14 till plats 25.

Om vi i stället får en piggare inställning med nya reformer skulle vi

i stället klättra till plats 5. Skillnaden mellan plats 25 och 5 motsvarar

då ungefär en standardavvikelse. 28

27

Där fördelningen av det underliggande måttet är normal.

28

Dessutom krävs då liknande förbättringar när det gäller marknadsregleringar och arbetsmarknadsregleringar

som inte är med i Världsbankens index, men väl i IMF:s och OECD:s strukturmått.

reformtrötthetens konsekvenser

57


sverige har blivit en fet katt

En ny reformvåg kan naturligtvis komponeras på många olika sätt.

Inte minst spelar forskningspolitiken, utbildningssystemen och infrastruktur

stor roll för företagens möjligheter att utvecklas. För att kunna

använda oss av befintliga beräkningar bygger vårt reformscenario dock

på fyra dimensioner som enligt OECD:s, IMF:s och Världsbankens

skattningar ger stora effekter. I slutsatskapitlet ges även en mer utförlig

illustration av konkreta förändringar som detta skulle kunna innebära.

1. Ett effektivare och enklare regelverk för företag, samt snabbare

och mer rättssäker implementering som lyfter Sverige till femte plats

i Världsbankens rankning av företagsklimat.

2. Fortsättning på konkurrensfrämjande åtgärder. Många verksamheter

har i viss mån utsatts för konkurrens, men ofta inkonsekvent

och partiellt. Nästa reformvåg kan få lika stor effekt genom att förbättra

spelregler för konkurrens.

3. Skattetryck sänks med ungefär 5 procent av BNP, eller marginaleffekter

sänks på ett sätt som ger motsvarande effekt.

4. Arbetsmarknadsreglering för fast anställda anpassas till genomsnittet

för OECD.

58 reformtrötthetens konsekvenser


sverige har blivit en fet katt

5. Flaskhalsar för

lönsamma investeringar

De flesta studier från internationella organisationer fokuserar av

naturliga skäl på reformer av företagsklimatet i länder med särskilt

stora brister. För svensk del är den relevanta ambitionen att ta sig från

”good” to ”great”, att inte nöja sig med att vara i mellanskiktet. Det är

också en svårare uppgift eftersom det är viktigare att identifiera exakt

vilka de kvarvarande hindren för företagande är.

I forskningen om faktorer som avgör tillväxt sticker en faktor ut som

tämligen okontroversiell och robust, nämligen investeringar. En illustration

av effekterna som framkommer i forskningslitteraturen beskrivs i rutan

nedan i form av ett tankeexperiment om en industrietablering i varje län

(utöver de investeringar som ändå sker) som tillsammans skulle kunna

lyfta investeringar till en andel av BNP som är mer normal inom EU.

En ny fabrik i varje län

Framgångssagan med Boston Power startade år 2005 i Boston, då

en svensk uppfinnare grundade sitt företag runt den forskning kring

effektivare batteriteknik hon ägnat sig åt under många år. Något år

senare drog hon till sig utomstående investerare som såg möjligheterna

i företagets innovativa idéer. Med nödvändiga kapitalinjektioner från

riskkapitalbranschen växte företaget snabbt och utvecklingen – och

sedermera produktion av effektiva lithiumion batterier – blev verklighet

i Boston och framöver också i Kina. En etablering i Sverige övervägdes,

men förverkligades inte.

I Sverige är etableringar av helt nya industrianläggningar numera

sällsynta. Några nya gruvor i norr, en enstaka pappersfabrik eller

vindkraftspark kommer till. Vanligare är nedläggningar, inte bara av

produktionsanläggningar utan också av industriföretags forskningsanläggningar,

som de uppmärksammade stängningar av läkemedels-

flaskhalsar för lönsamma investeringar

59


sverige har blivit en fet katt

företagens forskningsenheter i Lund och Södertälje. Denna trend är ändå

ingen naturlag. En mängd helt nya produkter behöver produceras någonstans

i världen, allt från vindkraftverk till vårdrobotar. Tysk industri

lyckas öka sina andelar på världsmarknaden, medan de svenska krymper.

Vad en industrietablering faktiskt betyder analyseras i en färsk rapport

från Svenskt Näringsliv där vi beräknat hur en hypotetisk investering påverkar

en orts ekonomi och arbetsmarknad. I analysen ingår inte enbart

de direkta effekterna, utan även positiva och negativa indirekta effekter.

Vi antar att en investering för 2 mdr kronor görs i Kalmar, i en produktionsanläggning

för företaget ”Framtidsbatteri. Anläggningen antas

sysselsätta 600 medarbetare. Olika studier visar att varje sysselsatt

person inom industrin sysselsätter minst en person till i kringliggande

näringar. Företagets etablering ger således upphov till sammanlagt 1 200

nya arbetstillfällen. Detta är vad som kan kallas för bruttoeffekten.

I viss mån konkurrerar dessa jobb ut andra som har lägre produktivitet

och betingar lägre löner. Nettoeffekten blir således en blandning av nya

jobb och högre löner. Sannolikt blir nettoeffekten högre i ett län där

arbetslösheten är hög. I Kalmar län är arbetslösheten i dag högre än

i riket i genomsnitt, så i vårt exempel leder företagets etablering i Kalmar

till en nettoeffekt på 900 nya arbetstillfällen.

För Sverige som helhet är det inte troligt att antalet sysselsatta i ett längre

perspektiv ökar särskilt mycket även om etableringar av Framtidsbatteris

storlek skulle göras i alla rikets län. Det beror på att undanträngningen

av befintliga industrier med lägre produktivitet sannolikt blir stor efter

en tid. Däremot ökar inkomsterna och produktiviteten påtagligt.

Investeringarna i landet skulle också öka rejält och lyfta investeringskvoten

i landet till omvärldens nivå. Förutsättningarna för snabbare BNPtillväxt

stiger därmed. Det finns en omfattande forskningslitteratur som

knyter investeringar till tillväxt, i empiriska studier av OECD-länder.

Ett representativt resultat är att ökning av investeringar med 1 procent

leder till att BNP-tillväxttakten stiger med 0,2–0,3 procent per år.

60 flaskhalsar för lönsamma investeringar


sverige har blivit en fet katt

Om en investering motsvarande Framtidsbatteri gjordes i varje län skulle

investeringar i Sverige klättra från 18 till drygt 19 procent av BNP.

Om man antar att detta består i fem år, utan att tränga undan andra

investeringar, så skulle Sveriges BNP efter dessa fem år vara 6 procent

högre än vad som hade varit fallet utan investeringarna.

Källa: Fölster, Eckerdal och Grahn (2012).

Sveriges investeringar som andel av BNP är inte särskilt höga, som

framgår av figuren nedan.

Figur 19. Investeringar som andel av BNP i Sverige,

EU-15 och några tigerekonomier. 1993=100.

30

20

Australien

Euro-området

Canada

Sverige

10

0

1995 2000 2005 2010

Källa: SCB, Eurostat, Statistics Canada, Australian Bureau of Statistics

Att Sverige halkat efter när det gäller bostadsinvesteringar och infrastrukturinvesteringar

förklarar en stor del av låga svenska investeringar.

Men även investeringar i näringslivet är i bästa fall medelmåttiga. Även

Konjunkturinstitutet lyfter fram svaga investeringar som en viktig för-

flaskhalsar för lönsamma investeringar

61


sverige har blivit en fet katt

klaring till att arbetsproduktiviteten utvecklats svagt. 29 I själva verket

har produktivitetsutvecklingen varit svagare än i många andra länder de

senaste åren. Sverige har vuxit genom att arbeta fler timmar, inte genom

höjd produktivitet.

Figur 20. Produktivitetstillväxt i näringslivet

i Sverige jämfört med några OECD-länder.

125

120

Sydkorea

115

110

105

100

95

90

Canada

2007 2008 2009 2010 2011

Österrike

Nederländerna Euroområdet Sverige

Finland

Många lönsamma offentliga investeringar genomförs inte

En del av investeringsgapet mot andra länder kan hänföras till att

Sverige investerat relativt lite i offentlig infrastruktur. Regeringen har

visserligen gjort satsningar under de senaste två åren, men det räcker

inte, enligt en analys av Konjunkturinstitutet. Om investeringarna bara

följer regeringens planer skulle det innebära att investeringsandelen

i vägar och järnvägar minskade till cirka 0,5 procent av BNP år 2020.

29

Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget mars 2012.

62 flaskhalsar för lönsamma investeringar


sverige har blivit en fet katt

Figur 21. Statens investeringar i vägar och järnvägar,

i procent av BNP i löpande priser.

1,5

1,2

0,9

Framskrivning med BNP

0,6

Framskrivning med regeringens planer

0,3

93

97 01 05 09 13 17

Källa: Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget mars 2012.

Alla infrastrukturinvesteringar är inte med nödvändighet lönsamma.

En genomgång av de samhällsekonomiska effekterna av genomförda

infrastrukturprojekt tyder på att många lönsamma projekt inte genomförs,

samtidigt som ganska många olönsamma projekt blir verklighet. 30

Figuren nedan visar resultaten av en kartläggning av den samhällsekonomiska

avkastningen i projekt som exkluderats från investeringsplanerna.

De projekt som har en så kallad nettonuvärdeskvot över

noll beräknas vara lönsamma, men genomförs ändå inte. Som framgår

av figuren nedan har många projekt med förväntat positiv avkastning

exkluderats. Av studien framgår dessvärre också att åtskilliga projekt

investeras i trots att de har en negativ samhällsekonomisk avkastning.

30

Eliasson och Lundberg (2011).

flaskhalsar för lönsamma investeringar

63


sverige har blivit en fet katt

Figur 22. Det samhällsekonomiska värdet i förhållande till investeringen (NNK)

av infrastrukturinvesteringar som inte blivit av (excluded).

Rangordning av projekten

5

4

3

2

1

0

-1

-2

-3

Källa: Eliasson och Sundberg (2011).

Är investeringar i näringslivet tillräckligt lönsamma?

Insikten att investeringar är en nyckelfaktor för tillväxt har ofta inte

ansetts så hjälpfull eftersom den lämnat obesvarat hur investerarnas

benägenhet att investera kan ökas. Därtill ska just lönsamma investeringar

öka, inte till exempel överinvesteringar i samband med en

bubbla. Det är de goda, välgörande investeringarna som leder till ett

bättre företagsklimat, och frågan är varför de inte blir av.

Många svenskar, både enskilda och riskkapitalbolag, har minskat sina

investeringar i nya företag. Två hundra biljoner dollar hålls världen över

i finansiella tillgångar. 31

31

Siffrorna i detta stycke redovisas i McKinsey Global Institute, The emerging equity gap:

Growth and stability in the new investor landscape, december 2011.

64 flaskhalsar för lönsamma investeringar


sverige har blivit en fet katt

Av det står hushåll för 85 biljoner, exklusive försäkringsprodukter. Det

skiljer dock stort mellan länder hur mycket som investeras i aktier och

i nya företag. I USA har hushållen 42 procent av sina finansiella tillgångar

i aktier, medan det i utvecklingsländer bara är 15 procent som

valt att investera så. Här i Europa har andelen under 2000-talet minskat

kraftigt, till ungefär 29 procent i dag, och även i Sverige har det direkta

aktieägandet som andel av tillgångarna backat rejält. Det finns indikationer

på att investeringar i nya företag från så kallade affärsänglar har

ökat en del, men enligt GEM:s undersökningar står de bara för en mycket

liten andel av Sveriges investeringar. 32

Figur 23. Svenska hushålls direkta aktieägandet som andel

av deras tillgångar. Exkluderar ägandet via pensionssystemet.

35

30

25

20

15

10

5

1980

1982

1984

1986

1988

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

32

GEM 2012.

flaskhalsar för lönsamma investeringar

65


sverige har blivit en fet katt

Aktieinvesteringar i nya företag går också trögt. En indikator på det är

utvecklingen inom venture capital-investeringar i nya företag som fick

ett uppsving runt millennieskiftet, men som sedan dess saktat ner i en

stor del av västvärlden, 33 och närmast kollapsat i Sverige, efter att en

våg av venture-investeringar kom hit runt millennieskiftet. Lönsamheten

var dock i snitt låg redan före finanskrisen, 34 och i dag finns bara en

bråkdel av aktörerna kvar. Enligt Svenska Riskkapitalföreningen

kommer 2011 att uppvisa rekordlåg aktivitet inom venture-segmentet;

främst är det de låga summor som investerats i portföljbolag som är

oroväckande. Trenden har varit fallande under hela 2000-talet, men

årets aktivitetsnivå är mindre än en tiondel av tidigare normalnivåer.

Utländska venturefonder stod för 40 procent av alla venture-investeringar

i svenska bolag under kvartalet, jämfört med ett historiskt medel runt

20 procent. Utländska fonder ökar således sin andel på den annars

tynande svenska venture-marknaden.

Det kan dock hända att utsikterna gradvis vänds. Kompetensen

i branschen har ökat och möjligen finns det också ett bättre inflöde av

investeringsobjekt. Det är i varje fall en tes som drivs i en analys av

företaget Early Bird. 35

De flesta nya företag startas visserligen inte av riskkapitalbolag, utan av

enskilda och av andra företag. Även där är utvecklingen emellertid svag.

I den så kallade GEM-undersökningen visas att en mindre andel svenskar

är i färd med att starta företag än i de flesta länder. 36

33

Se till exempel en rapport från Earlybird Venture Capital, Turning Venture Capital into Wisdom:

Why returns in Europe are now outpacing the US. http://altassets.info/knowledge-bank/europeanventure-capital-funds-outperforming-us-report.html

34

Söderblom, Anna (2011) Private equity fund investing: Investment strategies, entry order and

performance. Doktorsavhandling, Handelshögskolan Stockholm.

35

Se fotnot 2 ovan.

36

Global Entrepreneurship Monitor, 2010 Global Report (2011).

66 flaskhalsar för lönsamma investeringar


sverige har blivit en fet katt

I GEM-undersökningen för 2008 visades också att andelen svenskar

som förväntade sig att de skulle kunna få fram ett företag som sysselsätter

minst 20 personer inom fem år var lägre än i flertalet andra länder,

och bara en tredjedel så hög som i länder som Kanada och USA. 37

En dynamik i näringslivet, där nya företag ständigt utmanar gamla, har

i många studier kopplats till produktivitetsutveckling; i konkurrens

väcks företagarnas tävlingsanda och glöd så att alla kämpar lite extra.

Sverige har ändå öppnat många marknader för nyinträde. Kapitaltillgång

kan fortfarande vara en flaskhals, men är i vårt fall bättre än under

tidigare decennier. En berättigad fråga är därför hur lönsamma nya

verksamheter egentligen är?

Innovationer är inte lönsamma nog

I vilken utsträckning vinsten uppstår i unga företag styr självfallet

benägenheten att investera i dem, så i den bemärkelsen styrs också

takten i den schumpeterianska ”kreativa förstörelsen” av lönsamheten

i unga, respektive äldre, företag.

I forskningslitteraturen har så kallade ”schumpeterianska vinster”

definierats och mätts på olika sätt. William Nordhaus mäter till

exempel dessa vinster som andel av näringslivets samlade vinster som

företag lyckas tillgodogöra sig när de genom innovationer lyckas öka

produktiviteten. 38 Innovatörerna lyckades enbart tjäna 2,2 procent av

de samhällsvinster som deras innovationer genererade, enligt denna

analys av det amerikanska näringslivet.

Joseph Schumpeters beskrivning av kreativ förstörelse avsåg emellertid

inte enbart effekterna av ny teknik, utan hur nya företag utmanar existerande

med andra metoder och upplägg. Man kan därför se jämförel-

37

Global Entrepreneurship Monitor, 2008 Executive Report (2009).

38

Med produktivitet avses här multifaktorproduktivitet. William D. Nordhaus, Schumpeterian

Profits in the American Economy: Theory and Measurement. NBER Working Paper No. 10433.

flaskhalsar för lönsamma investeringar

67


sverige har blivit en fet katt

ser av vinster som uppstår hos yngre företag jämfört med äldre som ett

alternativt mått på schumpeterianska vinster.

Dessa ska dock inte blandas ihop med den relaterade frågan om hur

lönsamt det är att investera i nya företag. En investerare i nya företag

vinner eller förlorar inte enbart beroende på vinsten som genereras

i dessa företag, utan även hur företagets marknadsvärde förändras.

En del företag blir värdelösa och läggs ner; de försvinner då ur vår

statistik. Andra säljs till ett högt pris baserat på vinstförväntningar,

trots att de inte ännu genererar vinst. Trots detta skulle man, allt annat

lika, förvänta sig att det finns en god korrelation mellan hur stora

vinster yngre företag genererar och hur stort intresset är för att investera

i dem.

Ett företags lönsamhet är ofta ihopflätad med andra företags lönsamhet

genom investeringar i varandras aktier, koncernbidrag, lån till olika

räntor, internprissättning och andra mellanhavanden som påverkar

var vinster i slutändan bokförs. Det finns därför en poäng med att se

på nettot av vinster för näringslivet i sin helhet, eller åtminstone så

stora aggregat som möjligt. Undersökningen som presenteras nedan är

baserad på samtliga svenska aktiebolag, som skärs i relativt få dimensioner

enligt ålder, uppdelning i några olika branscher och län. 39 För

att studien inte ska förvridas av finanskrisen, utgår denna studie från

boksluten för år 2007.

I företagens bokföring är normalt rörelseresultatet det mest framträdande

vinstmåttet. För frågeställningen som är aktuell här är det mest

intressanta emellertid hur stor den ”rena vinsten” är. Den är definierad

som rörelseresultatet minus kapitalkostnader. Kapitalkostnader i denna

studie utgår inte från vad enskilda bolag bokför, utan från vad en

marknadsmässig alternativavkastning hade varit.

39

Några mindre grupper av bolag har exkluderats, där det kan misstänkas att det rör sig om

finansiella konstruktioner i multinationella koncerner. Det beskrivs närmare i bilagan, och visar

sig inte påverka resultaten.

68 flaskhalsar för lönsamma investeringar


sverige har blivit en fet katt

För näringslivet som helhet är dessa vinster som följer, i svenska kronor:

Tabell 6. Förädlingsvärde och vinster för samtliga aktiebolag i Sverige 2007 i mdr

kronor, exkl. en del finansiella konstruktioner.

Förädlingsvärde (FV) 2 189

Personalkostnad (PK) 1 035

Antal anställda 2 217

Rörelseresultat 1 043

Kapitalkostnad (KK) 876

Ren Vinst 277

Man ska då komma ihåg att 2007 var ett gott år. En jämförelse med

andra år tyder på att den rena vinsten är 13 procent lägre i snitt.

De samlande vinsterna för alla bolag som yngre än tio år är då följande,

exklusive vissa finansiella konstruktioner.

Tabell 7. Rena vinster i det svenska näringslivet för aktiebolag.

Yngre än 10 år Mrd kronor Procent av alla aktiebolag

Förädlingsvärde 531 24

Ren vinst -0,7 0

Yngre än 20 år

Förädlingsvärde 1 022 46

Ren vinst 61 22

En del nystartade bolag är så kallade ”brownfield”, det vill säga en befintlig

verksamhet knoppas av i ett nytt bolag, till skillnad från så kallade

”greenfield”, som omfattar investeringar i ett nytt företag. Brownfield-

flaskhalsar för lönsamma investeringar

69


sverige har blivit en fet katt

investeringar kan självfallet redan från början ta med sig en stor och

lönsam verksamhet. Att klumpa ihop dessa med helt nystartade verksamheter

kan därför ge en felaktig bild av hur lönsamt det är att starta företag

från grunden. Det finns emellertid inget enkelt val här. Om ett existerande

bolag knoppar av en verksamhet finns det ju ett skäl till detta, och ofta

kan skälet vara att en ny teknik eller möjlighet till omstart för den delen

av verksamheten som gör att man kan betrakta den som ett försök till

”schumpeteriansk kreativ förstörelse”. Även företagsstarter av greenfieldkaraktär

bygger ju kompetens och arbetskraft som tidigare varit verksam

någonstans. Skillnaden mellan greenfield och brownfield är därför inte

knivskarp, och svår att bedöma perfekt. Olika uppdelningar med syfte att

identifiera de mer genuina greenfield-investeringarna tyder på att dessa

snarare är än mindre lönsamma. 40

Varför tar det lång tid för unga företag att bli lönsamma?

Hur ska man tolka att yngre företag står för så liten del av den samlade

vinsten i Sverige? En liten lönsamhet skulle kunna tolkas som att finansiering

totalt sett är tillräcklig. På marginalen finansieras allt fler nya

företag med svaga utsikter. En lika naturlig tolkning är emellertid att

för få affärsidéer med goda lönsamhetsutsikter mejslas fram av potentiella

nyföretagare. Ett sådant begränsat utbud kan bero på intresse och

attityder, brister i utbildning och forskningsmiljöerna, regelkrångel,

och brist på resurser som potentiella företagare normalt måste satsa

innan de kan attrahera såddkapital. I sin helhet tyder dock resultaten

på att utsikterna för nya företag förmodligen behöver bli bättre om

Sverige ska vara en dynamisk tigerekonomi.

Utbudet av lönsamma nya affärsidéer styrs i grunden av faktorer som

inte är lätta att påverka genom ekonomisk politik, åtminstone på kort

sikt. Befolkningens intresse för entreprenörskap, kompetens och närhet

till frontlinjen i utvecklingen spelar roll.

40

Resultaten visas i mer detalj i Fölster (2012).

70 flaskhalsar för lönsamma investeringar


sverige har blivit en fet katt

Nålsögat för nya företag

Forskningslitteraturen är emellertid mycket tydlig på att höga inträdeskostnader

för ny verksamhet är en avgörande tillväxtbroms 41 och

identifierar också en hel rad faktorer som direkt påverkas av politiken,

och som avgör hur lönsam utveckling av nya produkter, tjänster och

affärsidéer är. De viktigaste beskrivs här och är också en vägledning till

var förbättringar av det svenska företagsklimatet kan ta fart.

Det tar tid att sätta i gång: Det är lätt att registrera ett företag i Sverige.

Men etablering av en ny verksamhet, vare sig det sker i ett yngre företag

eller inom ramen för ett äldre, kräver ofta en mängd tillstånd som

bygglov, miljötillstånd eller stämpelskatter. På dessa områden lastar

Sverige en hög kostnad på ny verksamhet. Enbart miljötillstånden tar

normalt tre till fyra år att processa. 42

De nya har inte samma chans: Hårda och mjuka konkurrenshinder

bromsar etablering av ny verksamhet. Sverige har minskat hårda konkurrenshinder

genom olika avregleringar på många områden. Ändå är

mycket kvar. Åtskilliga avregleringar gör det möjligt för kommuner och

landsting att öppna för konkurrens, men många gör inte det i praktiken.

Även på områden där det skett en teoretisk öppning för konkurrens, så

möjliggör spelreglerna att befintliga aktörer försvårar så gott de kan för

nya verksamheter. Ett exempel är det obligatoriska vårdvalet inom primärvården,

som åtskilliga landsting har utformat på ett sätt som kraftigt

försvårar att driva nya vårdcentraler. Ett annat exempel är att banker

kontrollerar betalningssystemets infrastruktur på ett sätt som försvårar

för innovativa verksamheter. En viktig angreppspunkt för Sverige är

således inte bara att avreglera på fler områden, utan också att vårda de

avregleringar och regelverk som påverkar möjlighet till konkurrens

i många branscher.

41

Exempelvis två studier som länkar höga inträdeskostnader till långsam produktivitetsutveckling

är Barseghyan (2008) och Barseghyan och DiCecio (2010).

42

Se t.ex. rapporten ”Miljöinvesteringar – var god dröj” (2012), Svenskt Näringsliv och Ramböll.

flaskhalsar för lönsamma investeringar

71


sverige har blivit en fet katt

Det är svårt att få personal: OECD har i flera rapporter identifierat en

stel arbetsmarknad som avgörande hinder för nya och växande företag.

43 När fast anställda har ett långtgående anställningsskydd så är det

svårare för nya verksamheter att locka till sig personal även när de har

högre produktivitet och betalar högre löner. I Sverige tillkommer också

att de höga inkomstskatterna jämfört med andra länder gör det svårare

att växa genom att anställa från andra länder.

Skattesystemet krånglar till: En hög beskattning gör det helt generellt

svårare för många att bygga upp sparande och därmed startkapital

till nya verksamheter. En hög beskattning i kombination med otydliga

skatteregler, godtyckliga bedömningar och långa handläggningstider i

rättssystemet skapar också större problem för nya verksamheter som

ofta har mindre uppbyggd kompetens, mindre möjlighet att ha anställda

skatteexpertis, och mindre resurser att vänta ut en skatteprocess.

Därtill finns en stor inbyggd skattediskriminering mot nya verksamheter,

som gör det extra riskfyllt. Befintliga verksamheter med löpande intäkter

kan ofta pröva nya koncept och bokföra kostnaderna som löpande

kostnader, som därmed betalas med obeskattade medel. En ny verksamhet

som startas som nytt företag utan löpande intäkter från en befintlig

verksamhet måste däremot investera kapital som ägarna har skjutit

till av beskattade medel. Om det nya konceptet går med vinst finns det

skattemässig symmetri, men om det misslyckas är skillnaden mycket

stor mellan att ha kunnat investera obeskattade mot beskattade medel.

Eftersom många nya koncept misslyckas, har äldre företag i praktiken ett

väldigt stort skattemässigt övertag mot nya företag.

Det är ingen slump att dessa faktorer till stor del överlappar med de

områden som Världsbanken, IMF och OECD fokuserar på i sina mått

på regleringar som påverkar företagsklimatet.

43

Se Skedinger (2008) för en översikt av hela forskningsfältet.

72 flaskhalsar för lönsamma investeringar


sverige har blivit en fet katt

Det är inte heller så att reformerna skulle ha andra nackdelar. Även

jämlikheten skulle påverkas positivt av förbättringar. I rapporten ”Going

for Growth 2012” konstaterar OECD att en uppluckring av anställningstryggheten

för fast anställda, så att gapet mellan fast och tillfälligt

anställda minskar, skulle minska inkomstojämlikheten väsentligt.

I texten nedan sammanfattas OECD:s rekommendationer:

OECD:s rekommendationer till Sverige hösten 2011

OECD föreslår ett antal reformer för Sverige som de ser som nödvändiga

för att undvika en långvarig ökning av arbetslösheten och för att

arbetskraftsdeltagandet ska öka ytterligare. Dessa reformer är bland

andra:

1. Minska skillnaden i anställningsskydd mellan fasta

och tillfälliga anställningar

Ett starkt anställningsskydd för fasta anställningar skyddar de jobb som

redan finns. Det strikta anställningsskyddet hindrar omfördelning av

arbetskraften vid strukturomvandlingar och lågkonjunkturer. Människor

som riskerar att bli arbetslösa i en lågkonjunktur stannar kvar på sitt

arbete, eftersom det är relativt skyddat, i stället för att söka sig till ett

nytt arbete där utsikterna ser bättre ut. Detta kan vara en av orsakerna

till att Sverige, liksom andra länder med strikt anställningsskydd, ofta

upplever en högre strukturarbetslöshet efter en kris. De med tillfälliga

kontrakt är ofta ungdomar och personer med lägre utbildning. Denna

grupp skulle ha stor nytta av praktisk utbildning och kompetensutveckling

på jobbet. Men arbetsgivare är mindre benägna att erbjuda sådan

utbildning till personer med tillfälliga kontrakt. Detta hindrar dessa

personer från att höja sin produktivitet och därmed produktiviteten

i hela ekonomin.

OECD:s rekommendationer:

Minska skyddet för de fasta anställningarna genom att förenkla reglerna

för individuell och kollektiv uppsägning.

– Den strikta definitionen av vad som utgör en korrekt uppsägning bör

flaskhalsar för lönsamma investeringar

73


sverige har blivit en fet katt

vidgas. OECD nämner som problematiska bland annat sist-in först-ut

och kraven på rehabilitering och omplacering före uppsägning.

– Den längsta uppsägningstiden bör sänkas samtidigt som man överväger

möjligheten att införa avgångsvederlag.

– Om en större reform av anställningsskyddet inte går att genomföra

är den näst bästa lösningen att underlätta övergången mellan tillfäl

liga och fasta anställningar genom att förlänga provanställningen.

2. Stärk incitamenten att söka arbete och att arbeta fler timmar

Jobbskatteavdraget och reformen av arbetslöshetsförsäkringen har

sänkt arbetslösheten och minskat risken för att hamna i en inaktivitetsfälla.

Men, det sätt som systemet för försörjningsstöd är utformat på,

där deltidsarbete inte lönar sig, är ett incitament att inte arbeta samtidigt

som man har försörjningsstöd.

En viktig utmaning är att se till att de reformer som lett till att fler

personer som tidigare hade sjukersättning nu ingår i arbetskraften,

också leder till fler i arbete. Om de reformer som genomförts visar sig

leda till en otillräcklig nedgång i antal sjukskrivna så kan ytterligare

åtgärder behövas.

OECD:s rekommendationer:

– Sänk marginalskatten och den statliga inkomstskatten.

– Kompensera skattebortfallet med en höjning av exempelvis

fastighetsskatten.

– Fortsätt att öka incitamenten för att söka arbete bland annat genom

att sänka skattekilen och förändra transfereringssystem.

– Höj täckningsgraden genom att göra arbetslöshetsförsäkringen

obligatorisk.

– Stärk möjligheterna att införa sanktioner om uppsatta mål för jobb

sökande inte uppfylls. Sanktionerna ska också kunna utökas över tid.

Det är viktigare att sanktioner genomförs än att sanktionerna i sig är

kraftfulla.

3. Öka löneflexibiliteten

Den höga minimikostnaden för arbetskraft i Sverige kan visa sig vara

ett stort hinder för återkomsten, bland annat för de dem som tidigare

74 flaskhalsar för lönsamma investeringar


sverige har blivit en fet katt

hade sjukersättning, till arbetsmarknaden. Den höga miniminivån

orsakas i första hand av att lägstalönerna bestäms i kollektivavtal men

höga arbetsgivaravgifter bidrar också till att höja minimikostnaden

för arbetskraft. När minimikostnaden stiger så stiger också kraven

produktivitet hos den anställde eller potentiellt anställde. Att anställa

personer med låg produktivitet påverkas avsevärt med höga minimikostnader.

OECD:s rekommendationer:

– Uppmuntra lokalt anpassade kontrakt där lönen ligger under den

avtalade miniminivån eller överväg ett system där en oberoende

kommission har en rådgivande roll och kan komma med rekommendationer

kring en föreslagen minimilöns påverkan på sysselsättningen.

Källa: OECD Economic surveys: Sweden 2011 Länk till sammanfattning av Sverigerapporten: http://www.oecd.org/document/34/0,3746,

en_2649_34569_46897250_1_1_1_1,00.html

flaskhalsar för lönsamma investeringar

75


sverige har blivit en fet katt

6. Så kan reformvägen se ut

Det finns förståelse från regeringens sida för vad som är på gång att

hända. Från toppmötet i EU den 1–2 mars 2012 rapporterar Regeringskansliet

på sin hemsida följande:

”Tillsammans med David Cameron och Angela Merkel gavs Fredrik

Reinfeldt vid mötet särskilt tillfälle att presentera olika svenska erfarenheter

och utgångspunkter för sina kollegor. Här lyfte han fram åtgärder

ur 20 år av reformverksamhet i Sverige för att skapa tillväxt, bland

annat arbetet med det finanspolitiska ramverket, öppnandet av marknader

genom avregleringar samt arbetslinjen och vikten av att skapa

drivkrafter för arbete.” 44

En inte orimlig slutsats vore att Sverige då borde satsa på ytterligare

20 år av reformer, och ständigt göra sitt bästa för att underlätta för företagen.

I regeringens finansplaner är dock språket annorlunda. Figur 24

nedan visar hur användning av orden ”företag” och ”tillväxt” avtagit på

senare år, medan ”stabilitet” och ”fördelning” förekommer oftare.

Figur 24. Förekomsten av orden ”tillväxt” och ”företag”, respektive

”stabilitet” och ”fördelning” i regeringens finansplaner.

100%

80%

60%

40%

20%

0%

Finansplan

2007

Finansplan

2008

Finansplan

2009

Finansplan

2010

Finansplan

2011

Finansplan

2012

Tillväxt + företag

Stabil + fördelning

44

http://www.regeringen.se/sb/d/6784/a/187250

76 så kan reformvägen se ut


sverige har blivit en fet katt

Denna ändrade betoning bekräftas med råge i sammanställningen av

reformer och de internationella organisationernas mätningar i denna

bok. Reformtakten har kommit av sig. Konsekvenserna märks först om

fem till tio år.

Baserad på de studier om samband mellan reformer och tillväxt som

OECD och IMF publicerar beräknas ett scenario med trötthet och

reformovilja och ett med en energisk våg av reformer.

Om reformtröttheten består halkar Sverige ner i Världsbankens rankning

av företagsklimat från nuvarande plats 14, medan en ny reformvåg

skulle lyfta Sverige nära till toppen med hjälp av fler förbättringar

när det gäller skatter, konkurrenshinder och arbetsmarknadsregleringar

som direkt påverkar företagsklimatet.

En ny reformvåg kan naturligtvis komponeras på många olika sätt.

Denna bok gör inte anspråk på att täcka alla viktiga frågor för Sverige

och näringslivet, men inte minst spelar forskningspolitiken, utbildningssystemen

och infrastruktur stor roll för företagens möjligheter att utvecklas.

Forskningspropositionen 2008 innehöll till exempel ett rekordstort

resurstillskott och nytänkande i form av strategiska satsningar. Fler steg

i denna riktning, samt att vända den nedåtgående kurva för utbildningsresultaten

är självfallet oerhört viktiga för Sveriges tillväxt framöver.

För att kunna använda oss av befintliga beräkningar bygger vårt

reformscenario i stället på de fyra dimensioner vars effekter enligt

OECD, IMF och Världsbanken kunnat beräkna. Därtill ges illustrationer

av vad det skulle kunna innebära i Sverige.

1. Ett effektivare och enklare regelverk för företag, samt snabbare

och mer rättssäker implementering som lyfter Sverige till femte plats i

Världsbankens rankning av företagsklimat. Några exempel:

• En mängd avgifter som företag betalar för påstådda myndighetsinsatser

har höjts kraftigt, till exempel stämpelskatt som höjdes förra

året. En stor sanering på det området kan genomföras. Avgifter ska tas

ut enbart när en väl motiverad myndighetsinsats verkligen genomförs.

så kan reformvägen se ut

77


sverige har blivit en fet katt

• Möjligheter att upprätthålla kontrakt är ett område där Sverige

ligger relativt dåligt till, på plats 54 i Världsbankens lista. Ett skäl är

att rättsväsendet fungerar långsamt. Ett exempel är att teleoperatörer

väntat i åratal på att få veta vad de tvingas betala för att nyttja Telias

koppar och fibernät.

• Rättsosäkerheten för företag är stor inte minst i skatteärenden, och

skulle kunna förbättras rejält utan att göra avkall på regeltillämpning.

• Handläggningstiderna för miljötillstånd kan kortas rejält. Miljötillstånd

(från förstudie till avslutat genomförande) tar i genomsnitt

mellan två och sex år beroende på vilken typ av ärende eller mål det är

frågan om samt om ärendet/målet överklagas eller inte, enligt en omfattande

genomgång av miljötillståndsärenden som nyligen genomförts. 45

Enligt studien kommer regelförändringar som är på väg att införas att

leda till ytterligare försämringar i hanteringen.

• Handläggningstider för tillstånd på alla områden kan minskas.

Ta avstamp i Sydkoreas arbete med en ingång för alla tillståndsärenden

och en huvudprincip om besked inom 20 dagar.

• Ett annat exempel är risken för kostnadsexplosion för transporter.

Svavelregler ska införas i Östersjön och Nordsjön som är 35 gånger så

hårda som i resten av Europa. En rejäl konkurrensnackdel för industrin

och knappast bra för miljön heller när fartygstransporter flyttar över

till lastbilstrafik. Ingen säger nej till successivt hårdare svavelregler,

men den skärpning som är planerad till 2015 är för mycket för snabbt.

Sedan 1990 har svavelnedfallet minskat med hela 73 procent i EU-27,

och mest av allt i de länder runt Östersjön som nu ska få ytterligare

hårda regler. Kostnaden för industrin beräknas enligt Sjöfartsverket bli

14–28 mdr kronor.

45

Ramböll Consulting, Undersökning av genomförandetider och framtida resursbehov för projekt

med miljöpåverkan, 2012

78 så kan reformvägen se ut


sverige har blivit en fet katt

2. Fortsättning på konkurrensfrämjande åtgärder. Många verksamheter

har i viss mån utsatts för konkurrens, men ofta inkonsekvent och

partiellt. Nästa reformvåg kan få lika stor effekt genom att förbättra

spelregler för konkurrens. Några exempel:

• I många skattefinansierade områden som öppnats för konkurrens

är andelen av ersättningen som betalas för kvalitetsförbättringar liten.

Utväxlingen av konkurrensen kan förbättras genom att öka andelen.

• Konkurrens har bara delvis öppnats inom många områden, till exempel

arbetsförmedling eller vuxenutbildning. Många kommuner och

landsting har i praktiken inte skapat möjligheter för konkurrens inom

äldreomsorg och sjukvård.

• Inom järnvägssektorn, telekom och andra sektorer med gemensamt

nät regleras konkurrensen av myndigheter som i många fall varit långsamma

och ineffektiva.

• Kommunala bolag drivs ofta på ett konkurrenshämmande sätt.

De flesta kommuner och landsting kan också genomföra upphandlingar

enklare, mer konkurrensdrivande och mer innovationsinriktade.

• Staten äger och styr många bolag, vilket fördröjer strukturåtgärder i

bolagen, och bidrar till att staten inte hinner med sina övriga åtaganden.

• Konkurrenslagstiftningens efterlevnad i många branscher hämmas av

kapacitetsbrist på Konkurrensverket och långa ledtider i domstolar.

så kan reformvägen se ut

79


sverige har blivit en fet katt

3. Skattetryck sänks med ungefär 5 procent av BNP, eller marginaleffekter

sänks på ett sätt som ger motsvarande effekt. Några exempel:

• Sedan år 2000 har Sverige sänkt skattetrycket med 6 procentenheter.

En ytterligare sänkning med 5 procentenheter skulle fortfarande lämna

skattetrycket över OECD-snittet.

• En bidragande finansiering av ytterligare skattesänkning finns redan

i form av de strukturella budgetöverskotten. De leder till att statens

bruttoskuld, och därmed räntekostnader, minskar i rask takt. Därtill

skapar reformerna i sig, via bättre tillväxt och eventuellt högre sysselsättningsgrad,

ett betydande utrymme att sänka skatter. Det finns således

finansiering för åtminstone en stor del av skattesänkningen.

Sverige har en kapitalvinstskatt som är dubbelt så hög som den

normala nivån inom EU.

• Därtill har många länder skatteregler som låter nya verksamheter

konkurrera på mer likställda villkor med befintliga, till exempel genom

riskkapitalavdrag. En mer genomgående princip kan vara att pengar

som återinvesteras inte blir föremål för inkomstbeskattning.

• En rad extraskatter har smugits in på olika områden, allt från en

extra elskatt på företag som inte är inom industrin till stämpelskatt,

reklamskatt och fastighetsskatt på näringsfastigheter.

4. Arbetsmarknadreglering för fast anställda anpassas till genomsnittet

för OECD.

• Effekter av anställningsskydd diskuteras ofta i samband med antal

jobb. De större negativa effekterna uppstår enligt OECD dock i form

av lägre produktivitetsutveckling.

• Arbetsmarknadsreglering kan ändras på många sätt, både genom att

staten backar från det intrång på kollektivavtalsområdet som skedde

genom Las, eller genom nya former av kollektivavtal.

80 så kan reformvägen se ut


sverige har blivit en fet katt

Referenser

Acemoglu, D., (1997), Technology, Unemployment and Efficiency,

European Economic Review, 41, 525-533.

Acemoglu, D. & Autor, D., (2010), Skills, tasks and technologies: Implications

for employment and earnings, NBER Working Paper No. 16082.

Alesina, A., Ardagna, S., Nicoletti, G. & Schiantarelli, F., (2005), Regulation

and Investment, Journal of the European Economic Association,

Vol. 3(4), pp. 791-825.

Arnold, J., Nicoletti, G. & Scarpetta, S., (2011), Does Anti-Competitive

Regulation Matter for Productivity? Evidence from European Firms,

IZA Discussion Papers 5511, Institute for the Study of Labor (IZA).

Arnold, J., Nicoletti, G. & Scarpetta, S., (2008), Regulation, Allocative

Efficiency and Productivity in OECD Countries: Industry and Firm-

Level Evidence, OECD Economics, Working papers No. 616.

Barnes, S., Bouis, R., Briard, P., Doughert, S., & Eris, M., (2011), The

GDP Impact of Reform: A Simple Simulation Framework, OECD

Economics Department Working Papers, No. 834.

Barseghyan, L., (2008), Entry costs and cross-country differences in

productivity and output, Journal of Economic Growth, vol 13, nr. 2,

pp. 145-167.

Barseghyan, L. & DiCecio, R., (2010), Entry Costs, Industry Structure,

and Cross-Country Income and TFP Differences, Cornell University,

Federal Reserve Bank of St. Louis.

Berger, H. & Danninger, S., (2005), Labor and Product Market Deregulation:

Partial, Sequential, or Simultaneous Reform? IMF Working Paper.

Bergh, A. & Henrekson, M., (2011), Government size and growth:

A survey and interpretation of the evidence, Journal of Economic

Surveys 25(5):872-897.

referenser

81


sverige har blivit en fet katt

Bergh, A. & Henrekson, M., (2012), Varför går det bra för Sverige?

Om sambanden mellan offentlig sektor, ekonomisk frihet och ekonomisk

utveckling, Fores+Ivrig, Stockholm.

Bitzer, J., Görg, H. & Schröder, P.J.H., (2010), Can Trade Really Hurt?

An Empirical Follow-up on Samuelson’s Controversial Paper,

Economic Inquiry.

Bouis, R. & Duval, R., (2011), Raising the Potential Growth After the

Crisis: A Quantitative Assessment of the Potential Gains from Various

Structural Reforms in the OECD Area and Beyond, OECD Economics

Department Working Papers, No. 835.

Brandt, N., (2004), Business Dynamics, Regulation and Performance,

OECD Science, Technology and Industry Working Paper No. 2004/3.

Cincera, M., & Galgau, O., (2005), Impact of Market Entry and Exit

on EU productivity and Growth Performance, European Commission

Directorate General for Economic and Monetary Affairs Economic

Papers No. 222.

Danielsson, M. & Rosén, E., (2009), Konkurrens och tillväxt – Hur bra

förutspår konkurrenskraftindex framtida tillväxt? HUI.

Djankov, S., McLiesh, C. & Ramalho, R. M., (2006), Regulation

and Growth, Available at SSRN: http://papers.ssrn.com/sol3/papers.

cfm?abstract_id=893321.

Eliasson, J. & Lundberg, M., (2011), Do Cost-Benefit Analyses influence

transport investment decisions? Transport Reviews: 1-20.

Fonseca, R. & Lopez-Garcia, P. & Pissarides, C. A., (2001), Entrepreneurship,

start-up costs and employment, European Economic Review,

Elsevier, vol. 45(4-6), pages 692-705, May.

Fölster, S. & Jansson, L., (2011), Hur påverkar företagsklimatet

integration och förvärvsarbetande? Ekonomisk Debatt, nr 2, 2011, årgång

39, s. 6-19.

82 referenser


sverige har blivit en fet katt

Fölster, S., (2012), Var finns drivkraften för nya investeringar i det

svenska näringslivet? Svenskt Näringsliv.

Fölster, S., Eckerdal, C. & Grahn, G., (2012), Behöver Sverige fler fabriker?

– Effekter av en ny industrietablering i Kalmar, Svenskt Näringsliv.

Jansson, L., (2012), Välståndssamhälle för alla – den företagssamma

vägen ur fattigdom, Ekerlids, Stockholm.

Koedijk, K. & Kremers J., (1996), Market Opening, Regulation and

Growth in Europe, Economic Policy: A European Forum, Vol. 23, pp.

445-67.

Konjunkturinstitutet (2012), Konjunkturläget mars 2012.

Friedman, M., (1995), Getting Back to Real Growth, Wall Street

Journal, A14, August 1.

Gorgens, T., Paldam, M., and Wurtz, A., (2003), How does Public Regulation

Affect Growth?, University of Aarhus, Department of Economics,

Working Paper No. 2003- 14.

Griffith, R. & Harrison, R., (2004), The Link between Product Market

Reform and Macroeconomic Performance, European Commission

Directorate General for Economic and Financial Affairs Economic

Papers No. 209.

Griffith, R., Harrison, R. & Simpson, H., (2006), Product Market

Reform, Innovation and EU Productivity Growth, mimeo, Institute for

Fiscal Studies, IFS Working Papers nr W06/17.

International Monetary Fund, (2004), World Economic Outlook,

The World Bank.

International Monetary Fund, (2012), Doing Business in a more

transparent World, The World Bank.

Jarnvall, E., (2010), Särskilt yttrande till SOU 2010:44, Mål och medel

– särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol.

referenser

83


sverige har blivit en fet katt

Javorcik B. S. & Spatareanu M., (2005), Do Foreign Investors Care

about Labour Market Regulations? Policy Research Working Paper

Series 3275, The World Bank.

Johnson, H., (1954), Increasing Productivity, Income-price Trends

and Trade Balance, Economic Journal 64: 462-85.

Johnson, H., (1955). Economic Expansion and International Trade,

Manchester School of Economic and Social Studies 23: 95-112.

Klapper, L., Laeven, L., & Rajan, R., (2004), Business Environment

and Firm Entry: Evidence from International Data, NBER Working

Paper No. 10380.

Krueger, A. & Pischke, J., (1997), Observations and Conjectures on

the U.S. Employment Miracle, NBER Working Paper No. 6146.

Kugler, A., Giovanni P., (2004), Effects of Employment Protection

and Product Market Regulations on the Italian Labor Market, CEPR

Discussion Papers 4216.

Loayza, N. V., Oviedo, A. M. & Serven L., (2005), The Impact of

Regulation on Growth and Informality: Cross-Country Evidence,

Policy Research Paper WPS3623, The World Bank.

Nicoletti, G., Scarpetta S. & Boyland O., (1999), Summary Indicators

of Product Market Regulation with an extension to Employment

Protection Legislation, OECD Economics Department Working Paper

No. 226.

Nicoletti, G. & Scarpetta, S., (2003), Regulation, Productivity and

Growth, Policy Research Working Paper 2944, The World Bank.

OECD, (2005), Going for Growth, Economic Policy Reforms (Paris).

OECD Economic surveys: Sweden 2011.

OECD, (2012), Going for growth, Economic Policy Reforms.

Oreland, C., (2012), Snabbväxande företag i Sverige – utveckling

och betydelse, Svenskt Näringsliv.

84 referenser


sverige har blivit en fet katt

Samuelson, P. A., (2004), Where Ricardo and Mill Rebut and Confirm

Arguments of Mainstream Economists Supporting Globalization,

Journal of Economic Perspectives, Vol 18 (3), pp. 135-146.

Skedinger, P., (2008): Vad säger forskningen? SNS.

Stel, A., Carree, M. & Thurik, R., (2005), The Effect of Entrepreneurial

Activity on National Economic Growth, Small Business Economics,

Springer, vol. 24(3), pages 311-321.

Svenskt Näringsliv, (2010), Skatt på företagande – Skattejämförelse för

företagare i Sverige och 20 andra länder.

Svenskt Näringsliv & Ramböll, (2012), Miljöinvesteringar – var god dröj.

referenser

85


Det går ganska bra för Sverige nu. Trots en svag global

ekonomi ökar svenskarnas inkomster och antal arbetade

timmar. Andra länder tittar avundsjukt på oss.

Men under ytan växer problemen. Företagens produktivitet

faller och exportindustrin tappar marknadsandelar. Efter att

inledningsvis hållit ett högt tempo i sitt reformarbete har

regeringen successivt tappat farten och under 2011

genomfördes inte en enda reform som förbättrade företagsklimatet.

Och medan Sverige står stilla stärker många andra

länder i hög takt sin konkurrenskraft genom djärva reformer

för företagande och tillväxt.

Har Sverige blivit en fet katt, nöjd med sina framgångar?

Eller är vi redo att förbättra företagsklimatet, så att ett

högre välstånd är möjligt även i framtiden?

www.svensktnaringsliv.se

Storgatan 19, 114 82 Stockholm

Telefon 08-553 430 00

More magazines by this user
Similar magazines