Entreprenör nr 1 2007 - Svenskt Näringsliv

svensktnaringsliv.se

Entreprenör nr 1 2007 - Svenskt Näringsliv

#1 2007, 2 FEBRUARI - 1 MARS

+

SUPERENTREPRENÖREN

SOM SLÅSS MOT MICROSOFT

JOHAN OCH CARL ÄR

ÖSTEUROPAS

GURKKUNGAR

REGELKRÅNGLET:

VÄRSTALISTAN

BOOM

STOR SPECIAL OM LIVSMEDELSBRANSCHENS NYA TREND

FÖR DELIKATESSER

E S E ULF WICKBOM OM DEN NYA TEKNIKENS FÖLJDER

”ÄR DU BESATT AV ATT ALLTID VARA TILLGÄNGLIG?”


INNEHÅLL #1 2007

Vi har världens roligaste jobb //

Kafferostaren Johan Damgaard

trivs med företagandet 22

DEBATT/INSÄNT

8 “Trygghet genom risktagande”

NYKLÄCKT

8 Erfaren mix lanserar godiskedja

Libanesiska nötter får helsingborgare på fötter.

NYHETER

10 Dessa regler måste bort, Olofsson

Entreprenör presenterar företagens mest hatade

regler. Nu är det bara upp till näringslivsminister

Maud Olofsson att ta bort dem. Hon lovar att

återkomma senare i vår.

12 Ojämn kamp om svartjobben

12 Plugg på kvällstid ger jobb på heltid

13 Småföretagare utan kollektivavtal i skottgluggen

14 Maud Olofsson näpsar kommunerna

14 Mästare på patent

15 Skatteverket drev process om 95 kronor

15 Allt för få kioskägare i pressen

15 Fyrkantiga tankar får företag på fall

NYTT FRÅN SVENSKT NÄRINGSLIV

43 Vd har ordet

Urban Bäckström tittar i backspegeln och blickar

framåt.

44 Duker kräver moderniserad strejkrätt

Facken har för långtgående befogenheter att ta

till stridsåtgärder. Det vill Svenskt Näringslivs vice

vd Jan-Peter Duker ändra på.

44 Resa med klimathot på agendan

45 Låg nivå på kommunernas hemsidor

45 Skolmaterial med global prägel

46 Elupproret går in i andra fasen

46 Mindre motigt för Motalaföretagare

47 Osunda lönekrav får fjällhotell på fall

47 Total mobilisering när lärare mötte

företagare

47 Asylsökande med jobb missgynnas

48 Opinion

Regeringens spariver hotar sysselsättningen

Hur tänker egentligen Littorin?

Lars Calmfors missar poängen

När ska Nora kommun ge sig?

50 Håll koll på

Årets nyheter i lagboken

Här synar du oktobers löneökningar

52 Kalendarium

54 Utsikt från Blekinge

Carina Centrén undrar om du förväntar dig

något mer av 2007.

I PRAKTIKEN

56 Skillnader viktiga för lyckad lönesättning

Att sätta löner individuellt kan bli ett sätt att

styra företaget mot bättre resultat. Experten

ger tio tips på hur du lyckas.

FRANKELIUS

58 Fallet med den stulna mumiemasken

X en verklig faktor att räkna med

ENTREPRENEUR OF THE YEAR

60 Pars gör nytt pers

Ali Karimi har på tjugo år byggt ett plåtrike i en

gammal bransch – verkstadsindustrin.

EXPERTERNA

62 Har du en fråga, fixar vi ett svar

SMARTA TIPS

64 Månadens nya vintips

DYRT. Regelkrånglet kostar

Kemibolaget i Stockholm

sex miljoner kronor

om året.

32

Utmanaren

Marc Benioff blev företagare när han var 14.

Nu slår han mot Microsoft med sitt nytänkande

bolag Salesforce.

4

Entreprenör nr 1 2007


Gurkans kungar

36

Varenda gurkskiva på McDonald´s i Ryssland

och Ukraina kommer från deras företag.

Svenskarna Carl Sturén och Johan Bodén

driver livsmedelsjätten Chumak med 1 500

anställda i Ukraina.

DELIKATESSBOOMEN

Nya entreprenörsföretag dyker upp, och jättarna jobbar om

22

sina strategier. Delikatesser för alltmer kräsna gommar är

vägen till ökad tillväxt för livsmedelsbranschen. Läs allt om

boomen och de nya företagen i vår stora special.

60

Han tror på industrin

Ali Karimi köpte sitt första företag för en krona,

lämnade sitt fasta jobb och satte tänderna

i ett bolag ingen annan trodde på. I dag driver

han ett välmående verkstadsimperium med

310 anställda. – Jag tror på en stark industriell

utveckling i Sverige, säger han.

‚‚

VÄRSTA

sortens ekonom

Att flera stora företag i förra

veckan bötfälldes med miljonbelopp

för att ha skapat karteller

är bra. Kartellbildning är paria i ett öppet,

marknadstillvänt samhälle och bildar man

karteller ska man straffas. Ordentligt.

Samma vecka skriver ITPS:s (Institutet

för Tillväxtpolitiska Studier) chefekonom

Sandro Scocco på DN Debatt. Han säger att

regeringen och andra inte ska stirra sig blinda

på att Sverige behöver fler företag, eftersom

”nya företag är dessutom nästan alltid

små - endast 1,6 anställd i genomsnitt. Att eftersträva

fler nya företag är sålunda samma

sak som att eftersträva fler små företag”.

Enligt Scocco innebär fler små företag att

ekonomin och tillväxten blir lidande. Scocco

är med andra ord den sämsta tänkbara ekonom

– den som inte ser den praktiska verkligheten.

Den som handlar om de värden företagande

kan ge både individer och samhälle

(och därmed samhällsekonomin).

Fler företagare, skapar fler företagsamma

människor, skapar större ansvarstagande i

samhället, större frihet och större känsla av

framåtanda. Dessutom skapar det större anledningar

att samarbeta.

Oavsett om Scocco haft rätt i övrigt är vinsten

av att svenskarna blir mer företagsamma,

ansvarstagande och dessutom – självförsörjande

– av godo. Samtidigt kan man fråga

sig om Scocco använder samma invändning

mot att skaffa barn – de är ju så små och improduktiva,

rentav korkade, i början?

Nej, hellre ensamföretagare än arbetslös,

hellre småföretag med chans att bli större än

risken att tro att storföretagen ska vara stora

för alltid.

Att företagarorganisationer på båda sidor

Atlanten samma vecka höjer rösten för att få

världen att sätta ny fart på WTO-förhandlingarnas

Doha-runda är positivt. Företagare

som bryr sig om världen behöver vi fler.

Ekonomer som försöker skapa uppmärksamhet

med illa genomtänkta, spektakulära

utspel behöver vi däremot färre.

NICKLAS MATTSSON, chefredaktör

och ansvarig utgivare

nicklas.mattsson@entreprenor.se

Entreprenör nr 1 2007

5


#1 2007, 2 FEBRUARI - 1 MARS

SOM SLÅSS MOT MICROSOFT

omslag.indd 1 2007-01-24 11:29:16

FÖR FÖRETAGSAMT FOLK

entreprenör

www.entreprenor.se

Chefredaktör & ansvarig utgivare

NM Nicklas Mattsson, 08-553 430 90

nicklas.mattsson@entreprenor.se

Adress

Tidningen Entreprenör,

114 82 Stockholm

Besöksadress: Storgatan 19, 7 tr

Reportageredaktör

MS Mats Samuelsson, 08-762 61 44

mats.samuelsson@entreprenor.se

Nyhetsredaktör

HS Henrik Svidén, 08-762 61 90

henrik.sviden@entreprenor.se

Reportrar

PB Patrick Baltatzis, 08-553 430 86

patrick.baltatzis@entreprenor.se

PC Peter Ceder, 08-762 61 39

peter.ceder@entreprenor.se

MA Maja Svenonius, 08-762 61 42

maja.svenonius@entreprenor.se

Administration

AnnaKarin Franzén, 08-762 61 33

annakarin.franzen@entreprenor.se

Annonser

Provisa Information AB,

Gustav Thuman, 08-555 400 22

gustav.thuman@provisa.se

Prenumeration

08-762 61 33

Pris helår, 10 nummer, 520 kr + moms

(551 kr inkl moms), ISSN 1104-8891

Grafisk form

Peter Jidesten, peter@3-b.nu

Tryckeri

Sörmlands Grafiska Quebecor AB,

Katrineholm, 2006

Omslagsfoto

Foto: Daniel Roos

FÖR DELIKATESSER

BOOM

STOR SPECIAL OM LIVSMEDELSBRANSCHENS NYA TREND

ULF WICKBOM OM DEN NYA TEKNIKENS FÖLJDER

”ÄR DU BESATT AV ATT ALLTID VARA TILLGÄNGLIG?”

Tidningen Entreprenör ägs och utges

av Svenskt Näringsliv. Tidningen ges

ut som månadsmagasin. Svenskt

Näringsliv företräder cirka 55 000

små och stora medlemsföretag som

är organiserade i 50 bransch- och

arbetsgivarförbund.

+

SUPERENTREPRENÖREN

JOHAN OCH CARL ÄR

ÖSTEUROPAS

GURKKUNGAR

REGELKRÅNGLET:

VÄRSTALISTAN

DEBATT: INSÄNT

För vem är ”bekväm” bekvämt?

VARFÖR DET SKA det vara mer värt

att jobba mellan klockan 20.00-

21.00 en torsdag än mellan klockan

08.00-09.00 en måndag? Jo,

traditionen säger att det är mer

obekvämt att jobba på kvällen.

”Bekväm” arbetstid är dagtid vardagar.

Men frågan är – för vem?

Inom exempelvis handeln och

callcenterbranschen är det framförallt

yngre människor som jobbar

kvällar och helger. Det handlar

ofta om studenter som vill

undvika att få alltför stora studielån

som ett ok på sina axlar då studierna

är färdiga.

För studenterna skulle ett arbete

dagtid inte vara möjligt, det

skulle alldeles säkert också uppfattas

som mer obekväm arbetstid,

vad avtalen än säger. Dessutom

har studenten oftast lägre

kostnader för boende och ingen

familj, men framförallt jobbar

de bara något år och går sedan vidare.

De som jobbar dagtid är däremot

oftast äldre och har arbetet

som sin huvudförsörjning för sig

själva och sin familj. De har högre

boendekostnader samt mer

begränsade ekonomiska och tidsmässiga

möjligheter att studera

vidare. Hur gärna de än skulle

önska kan de inte jobba kvällar

för att få in extra pengar.

Systemet är djupt orättvist och

ologiskt. De som jobbar ”obekväm

tid” har mellan 30-100 procent

mer i timersättning gentemot

den som jobbar ”bekväm

tid”. Det bygger på en föråldrad

syn på arbete som härstammar

från det gamla industrisamhället.

Idag arbetar inte personer inom

vår bransch i skift på det sätt

man gjorde förr. Istället arbetar

man, oftare, antingen kvällar eller

dagtid.

Det rimliga vore att OB-tillläggen

helt försvann. Callcenterbranschen

har vuxit snabbt och

sysselsätter totalt 100 000 människor,

många är unga. Idag saknas

ekonomiskt utrymme att betala

lite mer till dem som verkligen

behöver, det vill säga de som

är äldre och jobbar dagtid. Vi behöver

skapa det utrymmet.

Det rimliga vore att arbetstagaren

själv skulle få välja vad som är

bekvämt för henne eller honom.

De flesta tonårsföräldrar håller

säkert med mig om att deras barn

TIO-i-TOPP 6/12-26/1

MEST LÄSTA NYHETER PÅ WWW.SVENSKTNARINGSLIV.SE

1 Facket hotar småföretagare med blockad

2 Rena nippran om nyföretagande

3 Höga kostnader på arbetskraft hotar jobben

4 Riktlinjer rätt medicin mot oklara sjukskrivningar

5 Det nya Europa

6 Höga arbetskraftskostnader bromsar sysselsättningen

7 Får kommunernas invånare veta vad de vill veta 2006?

8 LO:s krav hotar jobben

9 Nytt skolmaterial synar globaliseringen

10 ”Statlig skatt kan avskaffas!”

tycker att morgnarna är mer obekväma

än vad kvällarna är. Frågan

är när våra fackförbund inser

det.

JOHAN TALENTI,

Sveriges Callcenterförening

Vågar den

nya regeringen?

I en rapport som presenterades

av professorerna Pontus Braunerhjelm

(KTH) och Johan Wiklund

(Internationella Handelshögskolan

i Jönköping) i juni 2006 framkom

att över 65 procent av företagen

i USA inte skulle klara av

att leva med svenska skatter. Enligt

författarna krävs en omläggning

av Sveriges skattepolitik för

att stimulera företagande, risktagande

och innovation.

Det finns gott om liknande

studier som pekar på strukturella

problem inom den svenska ekonomin

som behöver reformeras.

Den nya borgerliga regeringen är

väl medveten om denna verklighet.

Men samtidigt tycks alliansens

mantra vara ”trygghet inom

förändring” – en försiktig politik

där man försöker hitta ett brett

folkligt stöd för de reformer som

genomdrivs.

Denna politik är på många sätt

sund, men likväl finns en fara att

regeringen agerar alltför opinionskänsligt

och därmed inte tar

itu med nödvändiga förändringar.

För att Sverige ska fungera väl

måste tre viktiga områden reformeras.

Den stora näringsofriheten

inom skola och sjukvård måste

åtgärdas, arbetsmarknaden

måste liberaliseras och de höga

skatterna måste sänkas.

Den nya regeringen försöker

driva igenom vissa reformer som

ska leda till en friare ekonomi,

men takten är på många sätt alltför

långsam. Att företagarvänliga

partier är vid makten är tyvärr

ingen garanti för att nödvändiga

reformer genomförs.


Har du också en åsikt?

Dela med dig av dina tankar. Mejla direkt till

chefredaktören: nicklas.mattsson@entreprenor.se

INGEN GARANTI. Företagarvänliga

partier i riksdagen innebär inte

med automatik att nödvändiga

reformer genomförs, anser Nima

Sanandaji.

PAPPA UPP I DAN. Lille Barron

Trump blir entreprenör, om

pappa själv får välja. Vad mamma

Melania säger, vet bara Donald.

HÖRT & LÄST

”Han är stark, han är

smart, han är tuff, han är

elak, han är våldsam – alla

ingredienser du behöver

för att bli en entreprenör.”

ETTÅRIGE BARRONS FAR BERÄTTAR OM

SONEN FÖR TIDNINGEN HELLO!

JA, PAPPA HETER DONALD TRUMP.

FOTO: PAWEL FLATO

Det finns idag all anledning att

påminna den sittande regeringen

om den agenda som den vann folkets

förtroende med. Samtidigt

måste regeringen satsa på opinionsbildning.

Endast då kan en

omläggning av svensk politik bli

möjlig.

NIMA SANANDAJI,

vd för tankesmedjan Captus

Vi behöver

fler nybörjare!

Undersökningar har under den

senaste tiden visat att fler ungdomar

vill starta eget företag. Bilden

stärks också av att allt fler ungdomar

väljer entreprenörskap som

tillval på gymnasiet. I dag driver

13 procent av alla gymnasieungdomar

ett UF-företag.

Entreprenörskap på schemat

bör egentligen vara lika naturligt

som samhällskunskap eller matematik.

Skolan idag är allt för tydligt

inriktad på att utbilda anställda

snarare än att uppmuntra

till eget företagande. Sverige behöver

fler kreativa entreprenörer

som vågar satsa på sina affärsidéer.

Tyvärr möter jag ibland motstånd

mot entreprenörer, förvånande

nog även från företagare

själva som gör skillnad på företagare

och entreprenörer. Entreprenörer

är galna, säger de. Men,

vi ansvartagande företagare, oss

måste ni politiker satsa på.

Jag föredrar hellre galna, kreativa

entreprenörer än likformighet.

För vi får inte glömma att alla

stora företag en gång i tiden också

var nybörjare. Därför är det så

viktigt att vi förutom att minska

regelbördan och underlätta

för riskkapital också satsar på att

uppmuntra entreprenörskap i tidig

ålder. Min förhoppning är att

vi inom kort, inte bara ser entreprenörskap

som ett tillval i skolan,

utan som ett schemalagt ordinarie

ämne. Sverige behöver

fler nybörjare och för mig kommer

entreprenörer alltid att vara

hjältar.

ANNA KÖNIG

JERLMYR,

riksdagsledamot

(m), ledamot

i arbetsmarknadsutskottet

Globalisering

i praktiken

Svenskt Näringslivs kunskapsdag

om globalisering och påföljande

resa till tio europeiska länder i

höstas var ett välkommet tillfälle

för oss och 190 andra lärare från

övriga Sverige att se vad EU-medlemskap

och globalisering kan

innebära i praktiken.

Vi mötte lärare, elever och företagare

i Öst- och Centraleuropa.

Vi samtalade med dem om EU,

globaliseringen och vår föränderliga

värld. Vi fick ta del av hur de

tänker, drömmer och lever.

En sak som slog flera av oss är

hur mycket som har hänt i dessa

”Fackföreningar ska kämpa för arbetarklassens

befrielse – inte för dess omyndigförklarande.”

BORIS BENULIC kommenterar fackets

blockad av salladsbaren i Göteborg. I Metro.

”Det blir än svårare och osäkrare att anställa om

man ska förvänta sig ett olidligt kattrakande en

gång per år.”

STEFAN LAHTI, vd för Misa AB i Järfälla, om att facken

i avtalsrörelsen flaggat för ettåriga avtal. Från www.svensktnaringsliv.se

”Egen företagare – det nya trendyrket för

ungdomar.”

RUBRIK I STOCKHOLM CITY. För bra för att vara sant?

”Huvudargumentet mot det kollektiva systemet

är i dag att företagen inte tycker sig ha något att

sätta emot när facket går till strid. Det problemet

måste tas på allvar. Om den ena parten tror sig

besegrad i förväg är systemet ur balans.”

SVANTE NYCANDER, forskare och f d chefredaktör för Dagens Nyheter. I

länder bara på ett drygt decennium.

Skillnaderna i levnadsstandard

mellan Sverige och några

av länderna är klart mindre än

man kan tro. Till mans tror nog

även ganska många att dessa länder

ligger långt efter Sverige i fråga

om företagande, vilket vi upptäckte

inte alls överensstämmer

med verkligheten.

Det blev en tankeväckande resa

som vi kommer att ha glädje av

i undervisningen. Och förhoppningsvis

får fler än vi nytta av resan.

Vi har omvandlat våra erfarenheter

till ett nytt och aktuellt

arbetsmaterial om det nya Europa

och globaliseringen, som kan användas

i gymnasieskolan.

Kommunalarbetaren.

Det kan förhoppningsvis bidra

till att fler får upp ögonen för hur

världen håller på att förändras.

MIKAEL LENNEMAN,

ABB Industrigymnasium, Västerås

CHRISTINA HAHRE,

Ullvigymnasiet, Köping

OVE ÖHLUND,

Kantzowska gymnasiet, Hallstahammar

BÖRJE ANDERSSON,

Kungsängsskolan, Sala

HENRIK PETTERSSON,

Kopparlundsgymnasiet, Västerås

BÖRGE PERSSON,

Ullvigymnasiet, Köping

JESSICA AMBJÖRN,

John Bauergymnasiet, Västerås

CHRISTINA BOUVIN,

Kungsängsskolan, Sala

Entreprenör nr 1 2007

7


NYKLÄCKT

I varje nummer berättar vi om entreprenörer som just börjat

sin företagarbana. Har du tips på spännande färskingar,

mejla till redaktionen@entreprenor.se

NÖTKNÄCKARE. Tasty

House har skapats av

två svenska och två libanesiska

företagare. Hassan

Sarris är en av dem.

Erfaren mix knäcker nöten med ny godiskedja

Behövs det en ny godiskedja i Sverige? Ja, om den säljer nötter.

Tasty House första butik i Helsingborg drar 2 000 betalande gäster

varje dag.

– NÄR JAG KOM till Sverige från Libanon för 18 år sedan,

förundrades jag över att det fanns hur många

godisbutiker som helst, men inga med nötter, säger

Hassan Sarris. Idag har han en butik och kafé på

300 kvadratmeter med godis i alla varianter: nötter,

såklart, marsipankonfekt, choklad, baklava, tårtor,

nougat… ja, det finns faktiskt en liten avdelning för

vanligt svenskt gelatin-godis också.

– Trenden är tydlig. Det arabiska godiset ökar

konstant, och det svenska minskar, säger Hassan

Sarris nöjt.

EN VANLIG MÅNDAG förmiddag strömmar folk in i butiken

och det verkar vara mixen som är grejen.

Förutom mixen av godis, ligger butiken i en

gränszon där chica citykvarter övergår till mer

folkliga med fruktstånd och enkla butiker. Arabiska

män dricker kaffe och röker medan fina damer

plockar ihop sina nötfavoriter.

Två företagare från Libanon och två från Sverige

är också en mix som går hem. Roger Sandell har varit

inköpschef på Ö&B i många år. I det arbetet träffade

han Hassan Sarris, som i sin tur startade företag

redan efter ett år som flykting i Sverige. Mix

Master är ett import- och packningsföretag som

omsätter 150 miljoner kronor om året. Det företaget

driver Hassan Sarris med Magnus Hallin, tidigare

vd för Karamellkungen och idag också en i Tasty

House. Den fjärde personen i Tasty House-satsningen

är Mohammed Al Rifaj, som driver flera nötros-

8

Entreprenör nr 1 2007


terier i Libanon. Och om alla planer går i lås kommer

han snart också att driva ett i Helsingborg. Det

beräknas ge 100 jobb till regionen.

Kriget i Libanon ställer till det och oroar. Hassan

Sarris var på semester i Beirut och fick uppleva

bombningarna på nära håll. Transporterna från

leverantörerna i Libanon måste omdirigeras och ta

nya vägar. Och Mohammed Al Rifaj sitter fast i det

hårt drabbade landet.

MEN FÖRETAGARKVARTETTEN ligger i för att ändå kunna

expandera och öppna nya butiker i landet. Malmö

och Stockholm är på gång.

– När vi kontaktar fastighetsägare, är de lite skeptiska

när vi berättar om affärsidén. Men när de får

se Tasty House på riktigt, blir de eld och lågor, säger

Roger Sandell, som sitter i olika stadsdelar och räknar

hur många som går förbi.

Optimismen är påtaglig både bland ledarna och

de 20 anställda i butiken och i bageriet. Det har tagit

tre fyra år från idé till färdig butik.

– Om det inte hade varit för kriget, skulle jag nog

sova mycket gott om nätterna, säger Hassan Sarris.

Därför kommer

vi att lyckas:

– KONCEPTET ÄR nytt och spännande,

med häftig miljö. Det här är inte lågpris

och pallar.

– TASTY HOUSE är läckert utan att

vara svindyrt. Alla som kommer in för

första gången utbrister ”Wow!”.

– TEAMET ÄR VIKTIGT och att vi

kommer från Sverige och från Libanon.

Utan invandrarkunskap går det inte, utan

botten i Sverige är det också svårt.

UNIKUM

HALVSIDA

Entreprenör nr 5 2006 11


NYHETER SVERIGE

DET NYA DRÖMYRKET

FÖRETAGANDE En av tre ungdomar

vill hellre bli företagare än anställd,

visar Nuteks senaste entreprenörsbarometer.

Sedan 2003 då mätningarna

gjordes för första gången har företagandet

aldrig varit så populärt. I

mellersta Norrland kan 80 procent av

ungdomarna tänka sig att bli företagare

och i Stockholm 81 procent.

Totalt sett kan 73 procent av ungdomarna

tänka sig att bli företagare.

De branscher som är hetast är kultur,

medier, design, hotell, resor, service,

försäljning och marknadsföring.

Nuteks barometer mäter attityder

till företagande bland ungdomar i

åldern 18-30 år.

E-HANDELN TUFFAR PÅ

INTERNET Mellan maj och augusti

ökade försäljningen av varor på

internet med 30 procent jämfört med

motsvarande period för ett år sedan.

Det visar siffror från Handelns utredningsinstitut,

Hui. Dessutom bedömer

tre av fyra e-handelsföretag att

internetförsäljningen fortsätter att

öka i början av nästa år.

79 procent av konsumenterna tänker

handla på internet under det kommande

halvåret. 89 procent anser att

internethandeln är säker.

NUTEK GILLAR

STORSTÄDER

STÖD Nutek pytsar in 60 miljoner

kronor i ett program som ska stärka

tillväxten och sysselsättningen i landets

storstadsregioner. Programmet

kommer att genomföras tillsammans

med de större städerna under de

närmaste tre åren. Pengarna kommer

att gå till ett analysarbete, näringspolitiska

projekt och satsningar på

företagande i storstadsmiljöer.

SÖRMLÄNDSK HJÄLTE

INSPIRERAR UNGA

PRIS Södermanlands Sparbank och

Katrineholms-kuriren instiftar ett nytt

pris. Det kallas för August Kullbergpriset

och ska delas ut till innovativa

entreprenörer som är verksamma i

Katrineholmstrakten.

August Kullberg var själv en entreprenör

och räknas som en av Katrineholms

grundare. I slutet av 1800-talet

och i början av 1900-talet startade

han flera företag. Bland annat ägnade

han sig åt att sälja jordbruksredskap,

tändstickor och räfsor.

DESSA REGLER MÅST

Redovisningen av moms

och fastighetsskatten

toppar företagens lista

över hatade regler. Det

är budskapet till näringsminister

Maud Olofsson

nu när hon lovar att

minska regelkrånglet

med 25 procent.

Det är inom skatteområdet och

miljö- och arbetsmarknadslagstiftningen

som muren av regler

verkligen tornar upp sig. Det

är landets företagare överens om.

Men också landets övriga myndigheter

ligger på och kräver att

företagen upprättar, lagrar och

skickar in allt mer information.

LEIF LÖF PÅ Kemibolaget är helt

inne på regeringens linje om att

minska regelbördan och därmed

kostnaderna med 25 procent. Idag

har det 20 personer starka företaget

regelkostnader, inklusive skatter

och arbetsgivaravgifter, på cirka

6 miljoner kronor årligen.

– Vi är ISO 14000-certifierade

men trots det måste vi lämna in

mängder av helt menigslösa kontrolluppgifter

till Kemikalieinspektionen,

länsstyrelsen och andra

myndigheter, säger han.

– Jag tror att cirka 1,5 miljoner

av våra sammanlagda regelkostnader

är helt bortkastade. Tänk

om vi kunde använda de pengarna

till att konsolidera oss ekonomiskt

och därmed delta i några

intressanta utvecklingsprojekt.

BYRÅKRATI Näringsminister

Maud Olofsson är medveten

om att det är en grannlaga

uppgift att minska regelbördan

med 25 procent till 2010.

DYRA REGLER. Fredrik

och Leif Löf på Kemibolaget

har räknat ut att

byråkratiskt krångel

kostar företaget 6 miljoner

kronor per år.

Gunilla Almgren driver företaget

Regab i Göteborg och räknar

raskt upp 3:12-reglerna, skatteredovisningskraven

och arbetsrätten

som tunga regelverk. Hon

tycker att många av reglerna bygger

på en förlegad inställning om

att företagare inte är helt ärliga.

– Det finns för många ”uti-fallatt-regler”.

Man förutsätter det

värsta och styr efter det. Det gör

att till slut vet ingen, inte ens experterna,

vad som verkligen gäller.

Men vi som företagare måste

känna till det ändå och det är naturligtvis

omöjligt.

– Ett konkret förslag är att alla

regler som inte använts på fem år

kan tas bort.

Arne Backman på Backman

Information i Gävle kan inte peka

på något enskilt jobbigt område.

I vår ger näringsministern ett preliminärt besked

Redan den 19 mars ska departementen

och myndigheterna redovisa

vad de kan göra och senare

under våren fattar

regeringen beslut om

en handlingsplan.

Varför ska du lyckas

när andra misslyckats

minska regelbördan?

– Det ena är att jag själv har

varit företagare. Jag tror det är

en ganska bra grund eftersom

jag har provat på det här krånglet.

Den andra delen är att vi ideologiskt

i den här regeringen anser

att det ska vara enklare att vara

företagare. Det tyckte inte den

förra. Utan det var mycket mer

läpparnas bekännelse.

Hon vill inte gå in på exakt vilka

regler som ska bort, men till

10

Entreprenör nr 1 2007


E BORT, OLOFSSON

HS

– Det är när jag lägger samman

alla olika krav och regler som det

blir outhärdligt, säger han.

Det har aldrig tidigare inträffat

att antalet lagar och regler

som styr det svenska näringslivet

minskat i antal.

– Regeringen måste ta hjälp av

aktiva företagare i arbetet. Det är

ju vi som möter reglerna i vardagen,

säger Gunilla Almgren. AC

exempel kan företagens informationskrav

i vissa fall slopas, en del

lagar begränsas så att de inte omfattar

småföretag och flera blanketter

avskaffas. Myndigheterna

ska också bli bättre på att samordna

sin verksamhet.

Hon betonar också att det

handlar om den administrativa

bördan, inte antalet regler. Men

BLANKETTREGNET

Varje år kräver de svenska myndigheterna in 94 miljoner blanketter från

företagen. Här är fem-i-topp-listan bland blankettglada myndigheter:

100

80

60

40

20

0

Skatteverket,

85 miljoner

blanketter

Tullverket,

5 miljoner

blanketter

VÄRSTALISTAN

1. Momsdeklarationer

2. Redovisning av fastighetsskatt

3. Sammanställa och lämna årsredovisningar

4. Redovisning av energiskatt

5. Utredningar av miljöfarlig verksamhet

6. Rapporter om arbetsmiljölagstiftningen

7. Hantering av trygghetslagstiftningen

RFV, 730.000

blanketter

PRV, 720.000

blanketter

SCB, 530.000

blanketter

HS

FOTO: SÖREN ANDERSSON

frågan är hur man mäter något så

vagt som en börda.

– Vi har utveckla metoder för

det. Både för mätning som utgår

från basår och metoder för hur

man analyser förslag innan man

drar i gång.

Hon vill ha ett visst mått av

sunt förnuft i regelverket.

– Har du regelverk där företagare

och myndighetspersoner

står som frågetecken finns

det ingen uppbackning för att

upprätthålla de här regelverken.

Och då måste vi bygga fler kontrollfunktioner

och då blir det

ännu krångligare, säger hon.

Fotnot: Läs också intervjun med

Maud Olofsson på sidan 14

Pensionsförslag het

potatis i avtalsrörelsen

AVTAL 2007 Pensionsförhandlingarna

mellan LO och Svenskt

Näringsliv har seglat upp som en

av huvudfrågorna under årets avtalsrörelse.

Häromveckan presenterade

Svenskt Näringsliv en rad förändringar

i Avtalspension SAF-

LO som innebär att arbetare och

tjänstemän får samma pensionsvillkor

om fem år.

Förslaget har överlämnats till

LO och nu i veckan har ytterligare

förhandlingar hållits.

– En förutsättning för avtalet

är att kostnaderna för det vägs

in i de förhandlingar om nya löner

och anställningsvillkor som

kommer att föras inom de olika

avtalsområdena, sade Jan-

Peter Duker när Svenskt Näringsliv

presenterade sitt förslag.

SVERIGE I SIFFROR

55

MILJARDER

Så mycket investerade de största internationella

koncernerna i Sverige i forskning

och utveckling, FoU, 2005, enligt Institutet

för tillväxtpolitiska studier, ITPS. Det utgör

70 procent av näringslivets totala FoU-utgifter

och är en ökning jämfört med 2003.

Samtidigt minskade de utlandsägda koncernernas

satsning på forskning i Sverige

med 1,1 miljarder kronor till 23 miljarder

kronor under perioden.

100

80

60

40

20

0

1995:

36

1997:

46

Mycket hänger på de riktigt stora

FoU-utgifter i stora svenska internationella

koncerner 1995-

2005, miljarder kronor.

1999:

44

2001:

60

2003:

47

HS

2005:

55

Entreprenör nr 1 2007

11


NYHETER SVERIGE

STARKT KVARTAL

FÖR KUNSKAPSFÖRETAG

SMÅFÖRETAG Industrifondens och

Connects Entreprenörsindex har

ökat till 47 i november mot 45 i

augusti. Det är fjortonde kvartalet

i följd som indexet ökar. Indexet

visar 400 svenska kunskapsintensiva

tillväxtföretags bedömning av konjunkturläget.

Den främsta orsaken

till utvecklingen är att företagens

genomsnittliga omsättning och resultat

har ökat. Företagen bedömer

också att ökningen fortsätter under

vintern.

BANKER HÅLLER

ANDAN UPPE

KONJUNKTUREN 51 procent av

företagen som är med i Skanskas

Kontorsindex tror att de kommer

att ha fler anställda nästa år mot

43 procent i vårens mätning. Mest

positiva är banker och konsultföretag.

Däremot tror fler, 30 procent, att

konjunkturen vänder nedåt jämfört

med i våras då 20 procent förutspådde

dystrare tider.

DÅLIG ORDNING

PÅ SKRIVAREN

DOKUMENT 39 procent

av de anställda säger

sig ha läst företagshemliga

dokument

och att de dessutom

diskuterar det öppet

utanför jobbet. Det visar en undersökning

gjord av analysföretaget

ICM på uppdrag av Canon. 65 procent

av företagen har en policy för

att förhindra att anställda diskuterar

företagshemligheter utanför jobbet,

men medger att den inte efterlevs.

41 procent av företagen har inte en

säkerhetspolicy för hur konfidentiella

utskrifter får hanteras.

INTEGRATION Många företag har

prydliga mångfaldsplaner utan

verklighetsförankring. Så är det

inte i Göteborg där ett matematikprojekt

på Chalmers omfattar

hundratals personer och flera stora

företag. En stor del av projektet

går ut på att hjälpa gymnasieelever

med utländsk bakgrund att få

kontakt med olika företag. Saab

Rosemount är med som sponsor.

Ojämn kamp mot svartjobben

BYGGBRANSCHEN Byggföretagaren

Jens Hoffmann kämpar

för att konkurrera ärligt

i en bransch full av mygel

och svartjobb. Det händer

knappt ett skit, säger han

om kampen mot svartjobben.

Men ett par lagändringar

skulle stoppa fusket.

Det har gått två år sedan han slog

larm via en debattartikel i Svenska

Dagbladet. ”Lönedumpning

och skattefusk har visat sig vara

ett effektivt sätt att pressa priserna

och därmed vinna upphandlingar”,

skrev han och efterlyste

en ”svartjobbskommission” som

skulle göra oannonserade tillslag

på byggena.

Men hittills har i stort sett inget

hänt, menar Jens Hoffmann, vd

och delägare i Dipart, ett medelstort

byggföretag med uppdrag i

Stockholmsområdet. Han anser

att de branschinitiativ som tagits

inte hjälper då responsen från politikerna

varit för dålig.

BYGGFUSK. Nästan hela

konsumentmarknaden

är förlorad till svartjobbarna,

anser Jens Hoffmann

på byggföretaget

Dipart.

Plugg på kvällstid ger jobb på heltid

– Vi strävar efter breddad rekrytering

och att ha så motiverade

ingenjörer som möjligt. Dessutom

har vi många affärskontakter

i Mellanöstern så det är självklart

att vi söker människor med

den bakgrunden, säger Niklas

Ramsberg, informatör på Saab

Rosemount.

Mannen som födde idén till

Chalmers matematikprojekt heter

Farid Nolen. För ett år sedan

erbjöd han gymnasieungdomar i

Angered gratis mattelektioner på

kvällstid. Tolv elever anmälde sig.

I dag omfattar projektet 230 personer.

Han vill inte att företagen har

en välgörenhetsattityd utan verkligen

vill bredda sin rekrytering.

– Integration måste ske på alla

samhällsplan och företagen har

FÖRSLAGET ATT INFÖRA en närvaroredovisning

på byggena löser

långt ifrån alla problem, menar

Hoffmann.

– Det fungerar hos Skanska,

Peab, och NCC, på de stora byggena.

Men när vi är ute och jobbar

på mindre projekt går det ju inte

att skärma av huset och installera

en kortläsare. Det fungerar inte

alls på mindre byggarbetsplatser,

och det är där de största problemen

finns.

Kruxet är att arbetsgivaravgifterna

inte redovisas per individ.

Allt kan därför se okej ut på varje

arbetsplats: tio man jobbar på

bygget, och företaget har betalt in

arbetsgivaravgifter för tio man.

Men vad som inte kan kontrolleras

är om samma företag har flera

projekt på gång.

– Detta sätts i system, säger

Jens Hoffmann:

– Lösningen finns, och den är

enkel: ändra lagen så att arbetsgivaravgifterna

måste redovisas

per individ. Då går det snabbt att

kolla upp om ett bygge är svart eller

vitt.

– Och tillsätt en grupp med

några poliser och skattehandläggare,

ett par från Migrationsverket

samt någon från branschföreningen

respektive facket. Låt

dem göra flera kontroller i veckan

och se till att tidningarna skriver.

Jädrar, vilken effekt det skulle få!

På några månader skulle vi märkbart

få ner svartarbetet.

Jens Hoffmann anser att LOU,

lagen om offentlig upphandling,

bara förvärrar problemen med sitt

ensidiga fokus på pris. Dessutom

tar alltför få av de stora byggherrarna,

de kommunala bostadsbolagen

inkluderade, sitt ansvar för

att få stopp på myglet.

– Mängden svartjobb är

enorm. Jag vågar säga att stora

delar av konsumentsidan är förlorad

till den svarta marknaden.

Även i ROT-sektorn är det vanligt

att firmor har delar av personalen

som jobbar svart. MS

Språngbräda

för utsatta grupper

Gymnasieelever får extralektioner i matematik

under kvällstid på Chalmers Högskola

i Göteborg. Fokus ligger på gymnasieelever

med stor etnisk mångfald och

lägre sociala klasser.

Läs mer på www.headstart.se

chans att få ut så mycket mer från

det här projektet än bara goodwill,

säger han.

EMIL SERGEL

FOTO: SCANPIX

12

Entreprenör nr 1 2007


Facket hotar skånsk företagare

ARBETSMARKNAD Handels försätter

hennes kosmetikbutik

i blockad och tvingar den enda

anställda att strejka.

– Nu måste facket sluta med

sina militanta och hotfulla

metoder, menar företagaren

Victoria Frankenius.

Victoria Frankenius driver sin

Make Up Store i Gallerian i Kristianstad

sedan april förra året

och har en anställd i butiken. I

det avtal hon skrivit med sin anställda

ingår avtalsenlig lön och

dessutom bonus om försäljningen

går bra.

Mitt i julruschen ville Handels

ha förhandling för att få Victoria

Frankenius att skriva på kollektivavtalet.

Hon bad då om betänketid.

Häromdagen kom ett brev där

Handels hotar med blockad från

och med 12 februari – om hon inte

skriver på.

– För mig är det en principsak

att inte ge efter för rena hot

och trakasserier, för det är det de

håller på med. Jag trodde inte det

Små entreprenörer utan kollektivavtal i skottgluggen

ARBETSMARKNAD Flera småföretag

vars anställda inte haft

kollektivavtal har drabbats

av fackliga blockader under

de senaste månaderna. Mest

känt är göteborgska Wild´n

Fresh och i Småland har

stridsåtgärderna mot Ji-Ma

Produkter och Skandro Trade

hållit på i över tre månader.

Turerna kring salladsbaren

Wild’n Fresh blev under några

veckor vid årsskiftet förstasidesstoff

när ägaren Sofia Appelgren

vägrade teckna kollektivavtal och

därför försattes i blockad.

Men bolaget är inte ensamt om

att utsättas för fackens stridsåtgärder.

Redan förra våren sattes

FÖREBILD. Victoria Frankenius vill vara en förebild för andra kvinnor och tycker att småföretagare ska uppmuntras

att anställa folk.

gick till så i det här landet, säger

Victoria Frankenius.

Hon är inte kritisk mot själva

kollektivavtalet utan mot metoderna

som facket använder för

att få sin vilja igenom.

– Jag försöker vara en förebild

för andra kvinnor, och tycker att

vi småföretagare ska uppmuntras

att vara kreativa, expandera och

anställa folk.

Sedan hon röt till mot de

fackliga metoderna har hon fått

byggföretaget Industri & Bygg i

Karlskoga i blockad av Byggnads

och i januari förstärktes blockaden

med sympatiåtgärder från

bland andra Transport.

FÖRETAGAREN MATS Göransson

har anlitat polska egenföretagare

för en fastighetsrenovering.

Byggnads hävdar att de polska arbetarna

var anställda och krävde

därför kollektivavtal.

Mats Göransson ställer sig frågande

till blockaden. Hans företag

är ett enmansföretag och de

polska arbetarna som utförde renoveringsuppdraget

åt honom

var egenföretagare, menar han.

I Smålandsstenar ligger palltillverkarna

Ji-Ma Produkter och

mycket stöd från småföretagarkolleger

i Kristianstad.

– De känner igen sig. Många

berättar att de också blivit illa behandlade.

Många kommer fram

till mig på stan och ger sitt stöd,

även fackets egna medlemmar.

PER SANDQVIST, ombudsman på

Handels i Kristianstad, menar att

han har ett kongressbeslut i ryggen.

Kollektivavtalet är en prioriterad

uppgift, påpekar han, och

Skandro Trade. Företagen har

kämpat i närmare tre månader

för sin överlevnad mot Skogs- och

träfacket. Orsaken är att ägarna

av religiösa övertygelser vägrar

teckna kollektivavtal.

Strax före jul drogs även underleverantören

Lida Timber in

i konflikten. Familjeföretaget är

huvudleverantör av trävaror.

– Vi förlorar 70 000-100 000

kronor per dag på grund av blockaden.

I dagsläget har vi andra köpare,

så något tal om att varsla

medarbetare är det inte. Men

konflikten påverkar oss i förlängningen

då upparbetade slutkunder

försvinner, säger Anders Josefsson,

vd för Lida Timber.

PETER CEDER/MAJA SVENONIUS

hävdar att det inte spelar någon

roll om det är en stor eller liten

arbetsplats. Alla anställda ska garanteras

samma rättigheter.

Men varför går han ut så hårt

mot ett företag som redan ger sina

anställda bra villkor?

– Vi har ett antal företag vi

jobbar med, men kan inte ta alla

på en gång. Det är mer en tillfällighet

att det är hennes företag

nu, säger han till Kristianstadsbladet.

MS

Regeringens

två flirtar med facket

FOTO: WILLY ALM, KRISTIANSTADSBLADET

1. REGERINGENS inställning till kollektivavtal

kom fram när skolbygget i Vaxholm

kom upp i EG-domstolen i januari.

Även om regeringens ombud inte uttryckligen

stödde någon part försvarades den

svenska modellen och lagstiftningen. Det

är också Byggnads linje.

2. ARBETSMARKNADSMINISTER

Sven-Otto Littorin ser inget fel i att Hotell

och Restauranganställdas förbund, HRF,

satt Wild’n Fresh i blockad.

– Det här är en legitim konflikt och man har

rätt att göra så här. Jag kan inte se att

alternativet hade varit bättre. Då måste

nämligen någon avgöra om det är rimligt

och proportionerligt och vem denne

någon är, är det ingen som har förklarat

för mig, sade Sven-Otto Littorin i en intervju

i Ekot.

Entreprenör nr 1 2007

13


NYHETER SVERIGE

Mästare på patent

RÄTTIGHETER Utan patentskydd

hade uppländska Biacore inte

nått dit där företaget är i dag.

Det är värt varenda krona, säger

dess chefsjurist Lars Swenningson.

Biacore är en avknoppning från

Pharmacia och har omkring 300

anställda. Företagets SPR-teknik

underlättar kartläggningen

av molekylära bindningsmönster

som gör det lättare att utveckla

nya läkemedel.

Tekniken lanserades 1990 men

det tog fyra år innan satsningen

betalade sig. SPR-tekniken har

idag en stark position på marknaden

och används av olika läkemedels-

och bioteknikföretag.

UNDER DE FÖRSTA olönsamma åren

fungerade patentet som ett skydd

mot konkurrenter. Och så har det

fortsatt. Medan kritiker ofta påpekar

att patenskydd är både dyrt

och olönsamt hävdar Lars Swenningson

att patentskyddet hjälpt

Biacore att hålla borta många

konkurrenter från marknaden.

2000 avslutade företaget en

stor patenttvist i USA där de gick

som segrare ur processen.

– Det har med all säkerhet

hjälpt oss att hålla vår starka

marknadsposition när det gäller

system för analys av proteinreaktioner,

säger Lars Swenningson.

Förra året nominerades Biacore

till European inventor of the

year awards.

PN

ANNONS - 94 X 60 AGDA

Maud Olofsson näpsar kommunerna

POLITIK Maud Olofsson anser

att det är fel av kommunerna

att ställa krav på att företag

har kollektivavtal vid offentliga

upphandlingar. Kollektivavtal

är en fråga för parterna,

säger näringsministern i

en intervju med Entreprenör.

Under det senaste året har flera

kommuner infört krav på att företag

som handlar med dem ska

ha kollektivavtal. Det drabbar i

synnerhet småföretag eftersom

de ofta inte har behov av kollektivavtal.

Förra regeringen stödde kommunerna,

bland annat genom att

den ville att Sverige skulle ratificera

ILO-konvention nummer

94.

Den säger att företag som anlitas

vid upphandlingar tillämpar

löne- och anställningsvillkor

som är normala på orten.

Maud Olofsson har en annan

inställning.

– Kollektivavtal är en fråga

som ska lösas av parterna. Politikerna

ska bara ägna sig åt att sköta

upphandlingen av varor och

tjänster. Sedan är det förstås en

annan sak att företagen också ska

ha ordning och reda på sina företag,

säger hon.

BESTÄMD. Företagen synas hårt

vid offentliga upphandlingar, kanske

lite väl hårt, anser Maud Olofsson.

NÄRMAST PÅ hennes våragenda

är att se till att företagarna omfattas

av samma trygghetssystem

som löntagare och att ändra

i förmånsrätten. Det nuvarande

regelverket som syftade till att

göra bankerna mer aktiva för att

göra en prövning av kreditvärdigheten

hos företagen har gjort

det dyrare och svårare för småföretagen

att låna pengar.

ETT AV ALLIANSENS paradnummer

var den sänkta förmögenhetsskatten.

Löftet var att den

skulle slopas under mandatperioden.

I ett första steg skulle den

halveras.

Men i och med att fastigheter

fortfarande måste förmögenhetsskattas

blir det i praktiken inte en

halvering för många företag.

– Det har med att göra att vi

måste finansiera varje åtgärd

vi gör krona för krona. Budgetlagen

är sådan att vi inte kan ta

bort förmögenhetsskatten utan

att finansiera vad den inbringar

till statskassan. Jag hade gärna

FOTO: SCANPIX

Största hindren för

företagen, enligt Olofsson

1. MÖJLIGHETEN att anställa. Både arbetsgivaravgiften,

sjuklöneansvar, men

också regler kring anställning är ett problem.

2. KOSTNADEN FÖR regelkrångel. Man

måste lägga mycket tid på att hålla reda på

regler och fylla i SCB-undersökningar och

annat som inte direkt bidrar till ökad produktion.

Kollektivavtal vid

offentliga upphandlingar

Många kommuner funderar eller har redan

beslutat om att kräva kollektivavtal vid offentliga

upphandlingar. Några exempel är

Osby, Värmdö och Örebro. Även Halmstad

kommun försökte sig på samma sak men

fick nej i länsrätten. Motiveringen var att

kravet på kollektivavtal stred mot lagen

om offentlig upphandling, Lou.

Det ökade kommunala intresset hänger

ihop med LO:s vilja att ratificera ILO-konventionen

nummer 94. Den innebär att

kommunerna blir skyldiga att se till att företagen

som anlitas vid upphandlingar tilllämpar

löne- och anställningsvillkor som

är normala på orten.

sett att vi tagit bort den med en

gång, säger Maud Olofsson.

En förutsättning för att förmögenhetsskatten

helt försvinner

är att regeringens politik resulterar

i fler jobb.

– Lyckas vi med det får vi mer

intäkter till Sverige. Då kan vi

gå vidare med andra åtgärder,

som att sänka arbetsgivaravgiften,

förmögenhetskatten, införa

riskkapitalavdrag och ändra

i förmånsrätten. Vi har mycket

som är ogjort på vår lista.

I JULAS KOM OCKSÅ beskedet som

många tjänsteföretagare väntat

på; det tycks som om den utlovade

sänkningen av arbetsgivaravgiften

för vissa tjänstebranscher

blir av om ett år.

– Det ser ut som om EU-kommissionen

ställer sig positiv till

förslaget. Vi försöker beskriva att

det inte påverkar konkurrensen

på EU-nivå, säger Olofsson. HS

16

Entreprenör nr 9 2006


NYHETER SVERIGE

ALLT FÖR FÅ

KORVKIOSKÄGARE

I PRESSEN

Hallå där…

Frederic Bill, forskare

på Växjö universitet,

som doktorerat

på hur entreprenörer

beskrivs

i bland annat

pressen!

Hur kom du in på det här ämnet?

– Väldigt många tycker väldigt mycket om

entreprenörer. Och ju mer man läser desto

fler tolkningar, föreställningar och definitioner

dyker upp. Jag fick idén att närmare

titta på hur entreprenörer beskrivs

i pressen.

Vad har du upptäckt?

Entreprenörer beskrivs ofta som handlingskraftiga

och kreativa, och de lyfts

fram som stora förebilder. Men den handlingskraften

ska användas till att få företaget

att leva vidare och växa, helt enkelt

till reproduktion. På så sätt är berättelsen

om entreprenörer paradoxalt nog ofta en

konservativ berättelse.

Vilka blir konsekvenserna av detta?

– I och med att entreprenörerna ofta beskrivs

som en annan sort, som något unikt

och exotiskt som man gärna sätter på piedestal,

kan det hindra andra människor.

Bilden av entreprenören kan faktiskt vara

avskräckande.

– Människor som inte är som Ingvar

Kamprad kan i värsta fall dra slutsatsen att

de är icke-entreprenörer.

Vad kan man göra åt detta?

– Jag tror att det är viktigt att berätta även

om vanliga företagare och inte bara om

superstjärnor som Kamprad. Vi måste få

berättelser även om korvkioskägaren runt

hörnet.

ANNONS - 94 X 60 STIB

Skatteverket drev process om 95 kronor

BYRÅKRATI Djamel Zeghachov

tvingades betala trängselskatt

trots att hans bil hade

taxitillstånd från länsstyrelsen.

Han överklagade beslutet

och fick rätt i länsrätten.

Men skatteverket överklagade

och drev vidare processen

om de ynka 95 kronorna.

Taxiåkaren Djamel Zeghachov

hade taxitillstånd sedan länge,

men bytte nyligen ut en av sina

tre bilar. Det anmälde han hos

länsstyrelsens taxienhet som gav

honom ett tillfälligt trafikbevis

som skulle gälla innan det nya var

klart. Taxibilar behövde inte betala

trängselskatt under försöksperioden

i Stockholm.

Men eftersom länsstyrelsen inte

hunnit registrera de nya uppgifterna

om Zeghachovs bil blev

han skyldig 95 kronor i trängselskatt.

Djamel Zeghachov överklagade

beslutet till länsrätten.

– JAG HAR MASSOR av kolleger som

råkat ut för samma sak, men då

har skatteverket rättat till felet

och de har sluppit betala skatten.

Jag blev förbannad eftersom skatteverket

helt uppenbart har fel,

därför valde jag att överklaga.

Länsrätten gav Djamel Zeghachov

rätt. Men skatteverket nöjde

sig inte med beslutet, utan överklagade

domen till kammarrätten.

31 augusti, en månad efter att

försöket med trängselskatt upphört,

avslog kammarrätten skatteverkets

överklagande.

Fyrkantiga tankar får företag på fall

DYR HUNDRALAPP. Djamel Zeghachov tycker synd om skattebetalarna

som tvingats finansiera skatteverkets process mot honom.

FORSKNING Komplexitetsteori är

något företagsledare borde ägna

uppmärksamhet åt, anser beteendevetaren

Sören Augustinsson,

som den 28 november lade fram

sin avhandling ”Om organiserad

komplexitet – Integration av organisering,

lärande och kunnande”,

vid Luleå tekniska universitet.

– Alla organisationer bör betraktas

som organiserad komplexitet.

Det kontrollerbara och

kända existerar jämsides med det

okända. Det gäller för företag lika

väl som för vädret. På kort sikt

kan saker förutsägas och kontrolleras,

medan detta på längre sikt

inte är möjligt, konstaterar han.

Inom naturvetenskapen vinner

komplexitetsteorin och liknande

synsätt insteg alltmer. Man har

funnit, att ett gammalt linjärt betraktelsesätt

inte räcker till för att

förstå eller tolka verkligheten.

Sören Augustinsson vill använda

detta synsätt för ett nytt

sätt att se på ledarskap och innovationer.

Han berättar att han på flyget

Företagarombudsmannen

Mårten Hyltner fick nys om fallet

i ett tidigt skede och gjorde en utredning.

Han tycker att skatteverkets

agerande är skandalöst.

– Det enda skatteverket lyckats

med är att ställa till problem för

företagaren. I de flesta andra liknande

fall har man fattat ett annat

beslut, och det här tyder på

att riktlinjerna varit oklara. Det

handlar troligtvis om en övernitisk

tjänsteman, säger han. MA

nyligen fick en broschyr om företagsledarutbildning.

– Den tog upp fem punkter –

samtliga handlade om kontroll!

Det är självklart inte så att han

förnekar behovet av kontroll i en

organisation, men han vill påminna

om att kontroll inte räcker.

Det kan rentav stå i motsättning

till utveckling och flexibilitet.

– Ta fenomenet arbetsrutiner.

Att säkra produktionens resultat

innebär rutiner, som upprepas

gång på gång. Samtidigt är rutiner

en direkt motsats till förnyelse,

som är lika nödvändig den.

Det kända och kontrollerade har

vid sin sida det okända. Båda sidorna

av denna verklighet är viktiga,

men att den senare inte uppmärksammas

som den borde.

RUNO AHNLAND

FOTO: CHRISTER WALLINDER

16

Entreprenör nr 9 2006


NYHETER EUROPA

DRYGA BÖTER

FÖR TYSKA AMS

TYSKLAND Sedan 2004 måste Bundesanstalt

für Arbeit, BA, Tysklands

motsvarighet till Ams, böta 10 000

euro till staten för varje person som

går arbetslös i mer än ett år. Förra

året blev böterna hela 3,3 miljarder

euro. I år väntas myndigheten få

punga ut med 4 miljarder.

Finansministern Peer Steinbruck har

försökt höja bötesbeloppet till 14

000 euro, men stött på patrull.

Både arbetsgivarna och facket i BA:

s styrelse är kritiska till bötesförfarandet.

BOOM FÖR

TYSK BEMANNING

TYSKLAND Bemanningsbranschen

i Tyskland sysselsätter i dag en halv

miljon människor. Sex av tio var tidigare

arbetslösa. Lyftet beror delvis

på att branschen stärkt sin image.

Sedan ett par år tillbaka ska de som

skickas ut av bemanningsföretag

lyda under samma arbetsförhållanden

och få samma lön som de fast

anställda på arbetsplatsen. Den goda

konjunkturen har också bidragit till

uppgången, som bedöms fortsätta.

JA TILL NY KEMIKALIELAG

EU Den nya kemikalielagstiftning

Reach är i hamn. Efter segdragna

förhandlingar röstade EU-parlamentet

ja till kompromissförslaget från

parlamentet och medlemsländerna

i december. Den nya lagen reglerar

hanteringen av kemiska ämnen som

används inom unionen. Grundtanken

är att företag ska sluta använda de

farligaste kemikalierna och ersätta

dem med mindre farliga. Cirka 30 000

ämnen ska registreras, kontrolleras

och utvärderas. Den nya lagen träder

i kraft den 1 juli 2007.

I Italien är Kina första prioritet

ITALIEN Den italienska regeringen

har under hösten hårdlanserat

sitt eget land i Kina.

450 små och medelstora företag

for dit och fick med sig

värdefulla kontakter hem.

Det var ingen dålig satsning Italien

gjorde i samband med premiärminister

Romano Prodis statsbesök

i höstas. Tillsammans med

regeringsmedlemmarna åkte representanter

för 12 regioner, 20

banker, ett stort antal företag och

de största italienska universiteten

till landet.

I samband med det genomfördes

4 000 möten mellan italienska

och kinesiska företagare och

90 företag ställde ut på en ”Made

in Italy”-mässa som organiserades

i Kanton, regionen Guangdongs

huvudstad. Det är den

största satsningen av den här typen

som Italien hittills gjort.

PÅ MARSCH. Den italienske premiärministern Romano Prodi reste tillsammans

med över 400 företagare till Kina.

DET ITALIENSKA företagarförbundet

Confindustria har de senaste

åren gjort sju organiserade resor

till heta länder, bland annat Indien

och Brasilien. Dessutom var

de i Kina redan i december 2004,

en resa som gav 72 nya investeringsprojekt

på åtta månader.

Då lyckades Confindustria få

med sig ett avtal med regionen

Jiangsu hem. I stora drag går det

ut på att regionen hjälper italienska

företagare som vill investera i

Kina att överbrygga de byråkratiska

svårigheterna.

– Sex månader efter avtalet

med Jiangsu ökade handelsutbytet

med Kina med 35 procent.

Därför har vi nu gjort ett liknande

avtal med regionen Guangdong,

konstaterar Simone Piattelli,

som är Confindustrias ansvarige

för handelskontakter med utlandet.

I HÖSTAS FÖLJDE över 400 små och

medelstora företag med Confindustria

till Kina, samtidigt som

den italienske premiärministern

Romano Prodi var på officiellt

besök. Dessutom var det italienska

institutet för handel med utlandet,

ICE, närvarande.

Det italienska företagarförbundet

hade tillsammans med

regionen Guangdong anordnat

träffar med intresserade kinesiska

företag.

– Den här gången satsade vi

medvetet på små och medelstora

företag, eftersom de är basen för

den italienska ekonomin. Dessutom

är det de som behöver hjälp

för att satsa i utlandet, de stora företagen

klarar det själva så klart,

säger Simone Piattelli.

PROJEKTEN SOM kommit igång

handlar om försäljning och samarbeten

med kinesiska företag.

Till exempel finns ett samarbete

mellan bilföretagen Fiat-Iveco

och Chongqing Heavy Vehicles,

ett avtal om undervisning i

italienska på de kinesiska universiteten,

ett avtal mellan italienska

och kinesiska banker om att

hjälpa de små och medelstora företagen

och ett italienskt stöd på

70 miljoner euro för att motarbeta

luftföroreningarna och bygga

ekologiskt inför OS 2008.

KRISTINA WALLIN

Jobbpaket biter på den franska arbetslösheten

FRANKRIKE Den franska regeringen

Villepin, livligt påhejad av president

Jacques Chirac satsar på ett

omfattande åtgärdspaket för att få

bukt med arbetslösheten i Frankrike.

I juli låg arbetslösheten på 8,9

procent, vilket var första gången

sedan början av 2002 som antalet

arbetslösa i Frankrike hamnade

under 9 procent. Målsättningen

för Chirac är att sänka siffran

till 8 procent till nästa sommar.

Regeringens åtgärder är framför

allt riktade mot småföretagen.

Det är där jobben ska komma.

Ett av de tyngsta inslagen är

de så kallade CNE-avtalen.

De lanserades 2005 och har

det senaste året skapat närmare

60 000 nya jobb. CNE innebär

en fast anställning på två år i företag

med färre än 20 anställda.

Anställningen kan sägas upp när

som helst och utan skäl.

PLANEN FÖR sysselsättning innehåller

också sänkt arbetsgivaravgift.

Bland annat har Chirac aviserat

att målet är att småföretagen

helt ska befrias från denna börda.

Frankrikes satsning på hushållsnära

tjänster och nyföretagande

har också gett goda resultat.

PC

18

Entreprenör nr 1 2007


EKONOMIKOMMENTAR

Det handlar om

att våga utsätta sig

för faror, det är entreprenörskapets

inre kärna.

//Jonas Frycklund

Tryggare kan ingen vara

Vi lever i en tid när tryggheten aldrig har

varit större. Rimligtvis var det otryggare

när vi jagades av lejon, eller på medeltiden

när det var hundra gånger så stor risk att bli mördad

i Stockholm än det är nu eller 1950 när det dog

fler människor i trafiken trots att det då bara fanns

345 000 bilar i hela Sverige.

Vi lever i ett land där tryggheten är större än i de

allra flesta länder. Men trots det verkar det inte finnas

någon övre gräns på hur mycket mer trygghet

vi vill ha. Tryggheten är helt central i det politiska

samtalet i alla partier.

Det verkar vara något med tryggheten som gör

att ju mer vi har av den, desto större doser vill vi ha.

Överläkaren i psykiatri David Eberhard vid Karolinska

Institutet tycker sig till och med se ett nationellt

paniksyndrom. Han slogs av parallellen mellan

de allt vanligare patienterna

med diagnoser som

torgskräck och den förbudsiver

som sker på samhällsnivå.

David Eberhard menar i

sin bok ”I trygghetsnarkomanernas

land” att i situationer

när vi objektivt sett är väldigt trygga känner vi

oss trots det otrygga. För patienter leder det till en

starkt begränsad livssituation och på motsvarande

sätt kan en ensidig fokusering på trygghet för ett

helt land leda till att vi inte utnyttjar vår fulla potential

i arbetsliv och företagande.

DET KANSKE INTE ÄR en slump att det är i trygga Sverige

som vi har ett så lågt nyföretagande. Enligt

Global Entrepreneurship Monitor ligger Sverige på

32:a plats bland 35 jämförda länder.

När LO skulle kampanja mot de beskedliga

skärpningarna av a-kassan använde man frasen:

trygga människor kan och vågar pröva nytt. Det låter

trovärdigt och man har säkert testat frasen på

fokusgrupper, så det var nog en lyckad kampanj.

Men problemet är att människor inte känner sig

tryggare bara för att man är tryggare. När man väl

är inne på trygghetstänkandet så hittar man alltid

nya faror att vara rädd för. När man har lyckats hitta

vägar att undvika de farliga farorna, då ser man sig

om efter de små farorna. Efter de små farorna kan

man alltid oroa sig över de obetydliga eller de inbillade

farorna. Det tar aldrig slut om man inte bryter

sig loss. Enda sättet att bryta sig loss är att växla över

till ett utmaningstänkande. När lejonet springer efter

dig med hungrig blick så stannar du, vänder dig

om, stirrar lejonet i ögonen och säger gå bort. Därefter

höjer du spjutet och börjar jaga honom istället.

Det handlar om att våga utsätta sig för faror, det är

entreprenörskapet inre kärna.

Om lejonet verkar vara en för stor utmaning kan

man börja med någon mindre. Verkar det för läskigt

för att säga upp dig från jobbet och pantsätta

villan för att förverkliga din affärsidé? Då kanske

du kan börja i mindre skala med en enskild firma

i källaren.

Verkar det för läskigt att gå för expansion och anställa

tio personer? Då kanske du kan ta ett första

steg och åtminstone pröva att anställa en.

ATT GÅ FRÅN trygghetstänkande till utmaningstänkande

handlar om en lärprocess. Man måste lära sig

att våga ta och hantera risker. Enda sättet är att börja

ta sig an små faror, se att det fungerade bra och sedan

höja ribban och ta sig an allt större faror.

Rimligtvis är det detta Sverige behöver. Men då

kan vi inte fortsätta att fokusera på trygghet, då

måste vi istället fokusera på utmaningarna.

JONAS FRYCKLUND

Ekonom på Svenskt Näringsliv

SVERIGE I SIFFROR I SAMARBETE MED EKONOMIFAKTA

Nyföretagandet lågt i Sverige

Varje år gör Global Entrepreneurship Monitor, GEM, en undersökning som jämför

hur stor den entreprenöriella aktiviteten, nyföretagandet, är i olika länder.

Den entreprenöriella aktiviteten mäts i hur stor andel av den vuxna befolkningen,

personer mellan 18 och 64 år, som antingen är i färd med att starta ett nytt

företag eller som driver ett företag som är yngre än 42 månader.

Den första undersökningen från GEM gjordes 2000. Då var det 6,7 procent som

uppfyllde kriterierna. Sedan dess har den entreprenöriella aktiviteten fallit och

låg vid den senaste mätningen på 3,5 procent, en minskning med 0,5 procentenheter

från 2005 års mätning. I undersökningen ingår 16 EU-länder och bland

dem hamnar Sverige på plats 15, endast Belgien har lägre entreprenöriell aktivitet.

Bland våra nordiska grannländer har Norge en aktivitet på 9,1 procent,

Danmark 5,3 procent och Finland 5,0 procent.

9

8

7

6

5

4

3

2

1

0

Entreprenöriell aktivitet inom EU

Andel av befolkningen 18-64 år, 2006

Belgien

Sverige

Italien

Tyskland

Frankrike

Slovenien

Finland

Danmark

Nederländerna

Storbrittanien

Ungern

Lettland

Spanien

Irland

Tjeckien

Grekland

KÄLLA: GLOBAL ENTREPRENEURSHIP MONITOR, 2006 RESULTS

20

Entreprenör nr 1 2007


K

22

Entreprenör nr 1 2007


Special: Delikatessboomen

boom, boom, boom. delikatesser är den nya tidens melodi, och det

har både jättar och nykläckta entreprenörer upptäckt. läs om

förklaringarna och drivkrafterna, och möt företagarna med

de spännande affärsidéerna i entreprenörs stora special.

affenördarna

SOM SÄLJER BÖNOR OCH UPPLEVELSER

johan & nyström är det första kafferosteriet som öppnat i Sverige

sedan mitten av förra seklet. johan damgaard, en av grundarna,

vill göra sveriges bästa kaffe och jämför sin egen dryck med vin.

– delikatessboomen är helt otrolig och kommer att fortsätta. vi

lever i en upplevelseekonomi, säger han.

av: mats samuelsson foto daniel roos

NÖRDAR MED EN VISION. Johan

Ekfeldt och Johan Damgaard siktar

på att göra Sveriges godaste

kaffe.

TILL ATT BÖRJA MED: Det purfärska rosteriet

sålde kaffe för en halv miljon under sin

första månad, omsatte 8 miljoner första året

och 17 det andra. Nu går Johan & Nyström

in i sitt tredje år och siktar mot 25 miljoner

kronor i omsättning. Så det här är på riktigt.

Dyrt exklusivt specialkaffe är en tillväxtprodukt,

till skillnad mot vad bankerna

trodde när Johan Damgaard hörde av sig

och behövde ett lån inför starten i november

2004. – Om man är entreprenör och vill

starta företag i Sverige, så gör bankerna –

ingenting. Det är en katastrof. De erbjöd

oss ett kreditkort med en gräns på 25000

kr. Det var allt, berättar Johan Damgaard.

Tack och lov fanns Almi, som tidigt trodde

på idén och hjälpte det unga företaget i

gång. Det är många kaffekonnässörer tacksamma

för i dag. I Tullinge söder om Stockholm

hittar vi rosteriet, som är fyllt av rostmaskiner,

espressobryggare, te- och kaffeburkar.

Och säckar.

SÄCKAR, SÄCKAR, SÄCKAR med kaffebönor.

För även om Johan & Nyström även producerar

blandningar av olika bönor är huvudspåret

att leta upp världens bästa kaffe

i sin renaste form, direkt hos odlarna.

– Det är först i ren form man kan känna

den ursprungliga kaffesmaken, tycker Johan

Damgaard. – Det finns många bra kaffen

runt om i världen, men ingen tar hem

dem till Sverige på grund av den prispress

och stordrift som finns i branschen. Det här

ville vi ändra på! Johan Damgaard säger att

jättarnarnas malda kaffeblandningarna ofta

innehåller defekta bönor. Det spelar ju

ingen roll hur bönan ser ut om den ändå ska

malas. Det leder till otroligt billigt kaffe.

– Men det påverkar smaken! Det kaffe

som det dricks mest av i Sverige är ofta syrligt

och intetsägande, ett slags lagomkaffe

som anses passa den svenska gommen.

Johan & Nyström har en helt annan syn

på kaffe. Johan Damgaard blir nästan poetisk

när han berättar om sitt eget favoritkaffe,

gjort på en etiopisk böna. Kaffet är lättdrucket,

smakar massor, har en tydlig earl

grey-smak med toner av citrus… Och rosteriets

Kenya Iriga-böna lämnar spår av vanilj

på tungan.

– DET KAN HÄNDA nästan vad som helst i

gommen när du dricker ett bra kaffe. Vår

mission är att hitta nya smaker och introducera

dem i Sverige. I dag säljer Johan &

Nyström ett 40-tal olika kaffen. Hittills har

Damgaard och de andra fantasterna på rosteriet

besökt fem–sex av odlarna, och målet

är att resa till dem alla.

– Vi säljer inte bara kaffe utan lika mycket

upplevelser, och vi vill berätta hela historien

om bönan ända tillbaka till odlaren,

säger Johan Damgaard.

Entreprenör nr 1 2007

23


Special: Delikatessboomen

”Vi har världens bästa jobb!”

i Göteborg såg de luckan på marknaden och bestämde

sig för att starta eget. De hade redan kunskaperna

och kontaktnätet, och knöt dessutom

till sig Mats Nyström som driver två stora kaffebutiker

i Stockholm. När Mats lockade ner sin

tekniskt kunnige bror Anders från Norrland var

grunden lagd. Anders Nyström drog ner till Köpenhamn

och köpte maskiner, och Sverige hade

fått ett nytt kafferosteri.

Kafferosterierna har genomlevt samma utveckling

som bryggerinäringen. På 50-talet fanns

det 300 kafferosterier i Sverige, men under de

kommande decennierna slogs de minsta ihop eller

slogs ut så att det till slut bara var de stora kvar.

Tills Johan & Nyström bröt trenden. I dag finns

det nio kafferosterier i Sverige.

MÅNGA SKRYTER över sina ”hemliga recept”, med

kaffe som rostas och blandas som på farfars tid.

– Men det där är vi väldigt trötta på. Det är

mest ett sätt att dölja att de använder samma

gamla bönor som vanligt. Hos oss är transparens

ett ledord, det står skrivet på väggarna här, säger

Johan Damgaard.

Den som dricker en kopp kaffe från Johan &

Nyström ska kunna se exakt vilken bonde som

odlat fram bönan.

Första året hade bolaget en anställd, förutom

de fyra delägarna. Nu har de växt till tio anställda

men har ingen ambition att ohämmat växa vidare.

En omsättning på 25 miljoner kronor och 15

anställda känns som en lagom nivå, menar Johan

Damgaard.

– Det här är världens roligaste jobb. Och vi vill

behålla det så. Företaget ska inte svulla över så att

vi tappar kontrollen.

FAKTA/JOHAN & NYSTRÖM

DELIKATESSIDÉ: Rosta och sälja exklusivt

”rent” kaffe, där bönorna kan spåras tillbaka till

odlaren.

MISSION: ”Erbjuda Sveriges bästa kaffe!”

STARTÅR: 2004

ANTAL ANSTÄLLDA: 10

OMSÄTTNING:

17 miljoner kronor, siktar mot 25 i år

VAR? Rosteriet ligger i Tullinge,

söder om Stockholm

ANTAL KUNDER: 500

FÖRSÄLJNING: 150 ton kaffe

och 40 ton te per år

Han tror att vi bara sett början på det han kalllar

”upplevelseekonomin” och spår att det snart

utvecklas en kultur kring kaffe som liknar vinkulturen,

då finsmakare diskuterar vilka bönor

som är de bästa vid olika tillfällen – ungefär som

de diskuterar viner och druvor i dag. Kaffe innehåller

hela 800 olika smakämnen, vilket faktiskt

är fler än i vin.

– Det är en otrolig delikatessboom just nu. Kolla

på alla delin, all ny choklad som lanseras, alla

kaféer…

DE VAR INGA DUVUNGAR i branschen när de drog

i gång firman. Initiativtagarna Johan Damgaard

och Johan Ekfeldt är kaffenördar som jobbat i

branschen i flera år. Som kollegor på ett rosteri

DESSUTOM ÄR INTE specialkaffemarknaden så stor

än, även om den växer. Johan & Nyström kompletterade

tidigt sortimentet med exklusiva teblandningar.

Det lilla företaget har också börjat

skeppa sitt kaffe till andra marknader.

– Vi är nog det enda svenska rosteriet som levererar

till Italien! Vi säljer också till Spanien och

Finland, och nu i februari går vi in i USA.

Redan i dag säljer de sitt kaffe över hela Sverige,

de 500 kunderna är spridda från Ystad till Kiruna

och snart startar de kontor i Göteborg för att satsa

hårdare på västkusten.

I dag står bankerna på kö för att få Johan & Nyström

som kund. n

24

Entreprenör nr 1 2007


Entreprenör nr 1 2007

25


elikatessboomen

som förför sverige

lägre matpriser lockar hushållen att handla dyra delikatesser

till helgen. Svenska företag ligger bra till när marknaden går

från bulk- till nischproduktion. av: mats samuelsson

KÖTTBULLAR OCH STUVADE makaroner i all ära,

men svensk mat rymmer så mycket mer. Överallt

dyker nischade livsmedelsföretag upp. Det är

choklad, knäckebröd, vin, whisky, vilt, marmelader,

saft, kakor, kaffe, ostar… I tv är kockar som

Tina och Jamie de nya idolerna och kokböcker

toppar bokhandlarnas bestsellerlistor.

Vad är det frågan om, egentligen? Varför har

det blivit så här i ett land byggt av bruna böner

och fläsk? Håkan Björklund är omvärldsanalytiker

på branschorganet Livsmedelsföretagen, och

han om någon borde veta.

– Det beror på att maten blivit billigare.

Ursäkta?

– Ja, då finns det utrymme för att betala en extra

slant för något riktigt gott ibland, säger han.

Hans kollega Arne Gabrielsson förtydligar:

– Hushållens köpbeteende har förändrats. Vi

satsar gärna lite extra när det blir helg. Och det

gäller speciellt när papporna är ute och handlar

till fredagskvällen. Att realinkomsterna stigit förstärker

trenden ytterligare.

DEN TYNGSTA drivkraften bakom prisutvecklingen

är EU-medlemskapet. Sedan Sverige blev EUmedlem

1995 har prisökningarna för livsmedel

varit klart lägre än för andra konsumtionsvaror.

Det förklaras delvis av den sänkta matmomsen,

men även om momsen räknas bort har matpriserna

ökat långsammare än andra priser. De genomsnittliga

livsmedelspriserna ligger i dag på

samma nivå som under första hälften av 90-talet

– och under samma period har hushållens köpkraft

ökat rejält.

Fler siffror: 1980 lade de svenska hushållen nästan

20 procent av sin konsumtion på livsmedel.

Tio år senare hade andelen sjunkit till 16 procent

och i dag är den nere på 13 procent.

Bilden är alltså tydlig. Den internationella konkurrensen

håller matpriserna nere, och konsumenterna

har både råd och lust att hosta upp lite

extra pengar för det lilla extra på fredagskvällen.

Många familjers alltmer späckade tidsschema

driver dessutom upp efterfrågan på lättlagad mat

som snabbt kan stå på bordet – innan Bolibomba

börjar. Samtidigt söker företagen efter nya nischer

att växa och utvecklas i.

– Företagen har insett att utvecklingen inte ligger

i bulkproduktion utan i delikatesser och annan

förädlad mat, säger Arne Gabrielsson.

Utvecklingen passar de svenska livsmedelsföretagen

mycket bra.

– Vi är världsledande på att exportera högförädlade

livsmedel. Vi har just gått om Danmark,

säger Håkan Björklund.

Av den svenska livsmedelexporten är hela 68

procent förädlade produkter, och inget annat land

klår oss i den grenen. Just delikatessboomen är en

viktig del i lyftet för de förädlade produkterna.

Att svenska företag dessutom är världsledande

på förpackningar kommer väl till pass. Unika

och tilltalande förpackningar är en viktig framgångsfaktor.

– Sverige och svenska företag har goda förutsättningar

för att bli stora spelare i detta nya, växande

segment, menar Björklund och Gabrielsson

på Livsmedelsföretagen.

Ett exempel är familjeföretaget Jakobsdal i Göteborg,

som specialiserat sig på delikatesspålägg.

Storsäljarna är Mor Matildas kokta skinka och

Bror Jakobs rökta, som sålts så bra att företaget

prisades som ”Årets uppstickare” i livsmedelsbranschen

2005.

JAKOBSDAL UPPFANN för tre år sedan den så kalllade

plånboksförpackningen, som skulle signalera

”kvalitet” och ”delikatess” och så mycket som

möjligt likna den förpackning som kunderna fick

i den manuella delikatessdisken. Plånboksförpackningarna

lanserades i handsnickrade trälådor

och med egendesignade informationsskyltar

för att dra till sig kundernas blickar och signalera

att detta är en – just det – delikatess och inget annat.

Succén lät inte vänta på sig.

I höstas kallade den krisdrabbade jätten Sardus

till presskonferens. Miljardföretaget ska spara 60

26

Entreprenör nr 1 2007


miljoner kronor om året men tänker också satsa

sig ur krisen. Sardus är starkt förknippat med traditionell

husmanskost som leverpastej och korv,

men vd Per Strömberg gav tydliga besked om företagets

nya giv: Tillväxtmarknaderna är delikatesser

och färdigmat, och där ska Sardus växa genom

åtminstone ett företagsköp per år, både i Sverige

och övriga Norden.

Och när storföretaget Marabou plötsligt lanserar

en hel serie med mörk choklad i olika smaker

är det förstås ytterligare ett tecken på boomen,

liksom när folkhemmets kaffeleverantör Gevalia

tar fram nya, häftigare smaker.

Till råga på allt tävlade två delikatessentreprenörer

om titeln ”Entrepreneur of the Year” strax

före jul. Både olivoljekungen Fernando di Luca

och radarparet Peter Grönvall och Christer Ridderheim

på Ridderheims Delikatesser stupade

dock på mållinjen. Men ändå, att två företagare

från delikatessnischen tog sig ända till Sverigefinalen

talar sitt tydliga språk.

De senaste tio åren har bjudit på en raskt ökande

export. Sedan vi gick med i EU har exporten

ökat från knappt tio miljarder kronor till i runda

tal 40 miljarder, varav cirka två tredjedelar går

till EU.

– Det är en exportboom utan motstycke, menar

Håkan Björklund.

Förädlad spannmål, alltså vodka, toppar exportlistan,

och därefter kommer bakverk (som

frysta tårtor, kakor och fryst bröd) och choklad.

Bland senare års exportsuccéer märks Santa Marias

Tex Mex-käk, Gillebagarns småkakor och

försås Annas pepparkakor.

IKEA ÄR ANNAS viktigaste exportkund och ligger

bakom pepparkaksfirmans succé i USA. Just Ikeas

roll som spridare av svensk matkultur kan inte

nog understrykas, menar Gabrielsson och Björklund

på Livsmedelsföretagen.

– De är duktiga på att hitta det unika, det som

upplevs exotiskt från det svenska köket och föra

ut det i världen, menar Arne Gabrielsson.

– Många av våra medlemsföretag tycker faktiskt

att det är lättare att bygga lönsamhet utomlands

än att slå sig in hos ICA eller Coop här hemma,

säger Håkan Björklund.

EU har blivit den nya hemmamarknaden för

de nya och nysatsande livsmedelsföretagen. Rådet

till en exportsugen företagare är ändå att bli duktig

på den svenska marknaden först. Det är billigare

att göra fel och dra lärdomar här hemma.

Ta sedan kontakt med Exportrådet och dess satsning

Food from Sweden, ett särskilt program för

att öka den svenska livsmedelsexporten. n

foto magnus hartman

Entreprenör nr 1 2007

27


L

28

Entreprenör nr 1 2007


äckerbitar

de fixar läckerbitar åt krogarna

Special: Delikatessboomen

vit choklad smakar gott till körsbärsöl. mörk passar bra ihop med portvin.

ronny latva och christina söör håller ett öga på pralinmaskinen och ger

receptet på hur man får lönsamhet i ett eget franskt konditori.

av: torbjörn tenfält foto magnus hartman

KONDITORIET PÅ STORA gatan i Sigtuna är den mest

synliga delen i Ronny Latvas och Christina Söörs

gemensamma rörelse. Där kan förbipasserande

stanna till för att ta en kopp kaffe eller handla

chokladpraliner och andra godsaker från butikshyllorna.

– Konditoriet är vårt skyltfönster, men när vi

drog igång företaget insåg vi snart att vi behövde

fler ben att stå på, säger Ronny Latva.

I dag går många av pralinerna som Ronny

tillverkar i källaren direkt till restauranger

och kursgårdar i Sigtunatrakten. Ibland följer

Ronny Latva själv med leveransen, för att hålla

föredrag och kanske leda en provsmakning.

Tankarna på att starta eget växte fram när svenskarnas

intresse för choklad började öka för några

år sedan. Ett bidrag till utvecklingen var filmen

Chocolat med Juliette Binoche och Johnny Depp

i huvudrollerna. Filmen gav chokladentreprenörerna

på Stora gatan extra vind i seglen.

– Många av våra kunder har sett filmen. De är

inte bara intresserade av att köpa choklad, de vill

också veta mer om produkterna, säger Ronny Latva.

DET ÖKADE INTRESSET beror bland annat på insikten

att choklad inte bara är gott utan också kan

vara nyttigt. Men Ronny Latva är kritisk mot att

debatten handlat mest om kakaohalten – om den

är 60, 70 eller 80 procent.

– Det viktigaste är att fettet består av kakaofett.

Det är hälsosamt och motverkar hjärt- och

kärlsjukdomar.

– Vi är väldigt noga med att ha naturliga råvaror

– kunderna vet att det är bättre att äta smör än

transfetter. Vi märker också att fler tar sig tid att

njuta, säger Charlotta Söör.

Att delikatessboomen till stor del handlar om

hälsa och kvalitet är inte minst chokladbranschen

ett tydligt exempel på.

– Många betalar hellre en femtiolapp för en bra

chokladkaka än tjugofem kronor för två dåliga,

säger Charlotta Söör.

Nyckeln till framgång handlar om att känna

stolthet över sitt hantverk och skapa förtroende

hos kunderna, konstaterar hon.

– Vi strävar efter att ha fler ekologiska produkter

och att kunna berätta vilken typ av choklad vi

säljer och vilket plantage bönorna kommer från.

Vi vill själva ha större kunskaper för att kunna

bemöta frågor om det till exempel förekommer

barnarbete på plantagen.

KUNSKAPEN ÄR SÄLLAN svår att ta reda på, enligt

Charlotta Söör. Även leverantörerna är medvetna

om kundernas ökade kunskaper och krav.

– Folk är trötta på massproducerat och betalar

gärna för sådant som produceras i liten skala. Kan

de dessutom se hur vi arbetar här på konditoriet

är det ett extra plus, säger Charlotta Söör.

Ronny Latva och Charlotta Söör är båda 32

år. Ronny är från början kock och har arbetat på

Gourmandise i Stockholm. Efter konditorutbildning

på franska Le Cordon Bleu i London kan han

skriva ”chocolatier” på visitkortet. Charlotta är

från Sigtuna och jobbade tidigare som assistent åt

restaurangchefen på Radison Royal Park.

De båda chokladföretagarna har en hektisk tid

bakom sig. Först chokladfestivalen under andra

halvan av oktober och sedan upptrappningen inför

julen.

– Chokladfestivalen på Nordiska museet lockar

tusentals besökare varje år. Det är nästan som

att vara på rockkonsert, säger Ronny Latva.

Chokladfestivalen hölls i höstas för femte året i

rad och gav goda möjligheter för Ronny Latva och

Charlotta Söör att träffa både kollegor och kunder.

Efter den inledande helgen på museet följde

två veckor med provsmakningar och andra aktiviteter

på konditorier och restauranger runt om

i Sverige.

FÖR ATT LYCK AS i branschen måste man arbeta

med bra råvaror, konstaterar Ronny Latva. Till

konditoriet i Sigtuna kommer choklad i block

eller pelletsform. I källaren omvandlas den till

praliner och annat gott som sedan bunkras inför

försäljningen.

– Choklad är en mycket temperaturkänslig

produkt. Den mår bäst om den lagras i en jämn

temperatur mellan 12 och 16 grader, och den ska

absolut inte ställas in i kylskåpet. Om det är för

kallt eller varmt lägger sig kakaofettet på ytan och

bildar en grå trist hinna, säger Ronny Latva. n

HANTVERK. Kunderna är trötta på massproducerat.

De betalar gärna extra för delikatesser

som produceras i liten skala, säger Christina

Söör.

Entreprenör nr 1 2007

29


Special: Delikatessboomen

Den svenska whiskyn

DET LÅTER SOM ETT SKÄMT. Åtta civilingenjörer på fjällsemester i Sälen fick idén att börja göra

whisky. Men snudd på tio år senare är Mackmyra allt annat än ett skämt. De första tappningarna av maltwhiskyn

Preludium såldes slut på några timmar när den släpptes på Systembolaget förra året.

Både svenska och internationella whiskykännare har lovordat drycken: ”Bästa köp. Strålande väldestillerad,

fet och lång smak med vaniljspetsad fatkaraktär”, skrev exempelvis Bengt-Göran Kronstam i DN om

Preludium:02.

Till råga på allt har Mackmyra kammat hem flera utmärkelser vid olika whiskyfestivaler och utsågs nyligen

till ”European Mainland Whisky of the Year 2007” av Jim Murray´s Whisky Bible.

Från svenska lantbruk hämtas kornet, maltwhiskyns första grundsten. I det lite kärvare receptet röks

kornet med torv från området samt enris för att få fram en unikt svensk röksmak. Så fylls det på med vatten,

naturligt filtrerat genom den närbelägna Valboåsen. En tillsats av jäst och grunden till svensk whisky

är lagd. Ekfaten ger whiskyn de flesta av sina egenskaper. Mackmyra Svensk Whisky använder uteslutande

direktimporterade sherry- och bourbonfat samt nytillverkade fat av svensk ek från Visingsö.

Mackmyra har satt upp en tuff vision, att bli ledande i världen på personligt lagrad maltwhisky. Det

handlar om en maltwhisky där kunderna är med och påverkar den slutliga karaktären, efter eget tycke

och smak. Lagringstid, karaktär och lagringsplats avgörs av kunden, som på så sätt får möjlighet att ta

fram en egen unik smak. Provsmakningar under lagringstiden får avgöra när tiden är mogen för buteljering.

Mackmyras experter på området finns också till stöd. Whiskyn destilleras i det gamla brukssamhället

Mackmyra i Gästrikland, och på Fjäderholmarna i Stockholms skärgård finns ett lager.

Knäcke från Gränna

– VI TYCKTE ATT DET var tråkigt om vintrarna. Sommarens förtjänster

försvann under det inkomstsvaga vinterhalvåret, och det var dags att göra

Gränna till mer än en sommaridyll, säger Sussi Zachrisson, ägare och grundare

till Gränna Knäcke. Det klassiska svenska knäckebrödet har blivit delikatess,

och den variant som bakas bakom disken på ett 50-talsinspirerat fik vid

torget i Gränna sprids i dag av 250 återförsäljare världen över. Återförsäljare

från Japan, Norge och USA är på väg in. Degen utvecklades ur det så kallade

nävareceptet, som helt enkelt innebär att man började blanda ihop ingredienserna

”på en höft”. Varje dag klockan tre arrangerar bageriet visningar då

besökarna får baka sitt eget knäckebröd, och under högsäsong arrangeras

guidade visningar flera gånger om dagen.

30

Entreprenör nr 1 2007


Gotländsk rom

Kan man göra whisky i Gästrikland kan man väl göra rom utanför Visby? I Träkumla ligger Sveriges första

romdestilleri. Totalt har 23 svenska företag tillstånd att tillverka sprit. Åtta av dem arbetar precis som

både Mackmyra och Träkumla Rom, som kombinerar sprittillverkningen med att erbjuda och sälja upplevelser.

Hos Mackmyra kan du köpa en egen tunna whisky och sedan följa dryckens utveckling, hos Träkumla

kan du bli delägare och på så sätt få en unik inblick i tillverkningen.

Vin från Gotland

Lauri Pappinen gav ut databöcker men drömde om något annat. För tio år sedan

planterade han några vinstockar som ett experiment och år 2000 drogs en mer

storskalig odling i gång. 2002 var det första gotländska vinet färdigt.

I dag driver ägarfamiljen Pappinen både vingård och krog i den gamla prästgården

i Hablingbo. Målet är nu att driva fram större skördar för att kunna öka volymen.

Glenn byter gren

Som fotbollsspelare var Glenn Strömberg en slitvarg och given publikfavorit.

Efter den aktiva karriären har han blivit hyllad expertkommentator i tv,

men nu satsar han på ännu en karriär. Som företagare. Förre året lanserade

han Glenn Strömberg Collection, en serie italienska delikatesser som valts ut

av Glenn personligen. – Jag är ingen matexpert och givetvis ingen kock, men

efter 22 år i Italien tror jag mig förstå en hel del av den italienska matkulturen.

För några år sedan träffade jag bekanta med balsamväger som hobby. Deras

passion och glöd väckte tanken att lyfta fram genuin italiensk mat i Sverige.

Alla delikatesser är lokalt producerade i Italien, och idén är att ta det bästa

från varje region.

Svenska ostron till fransmännen

Ännu ett skämt? Nej, förra året beslutade nystartade bolaget Ostrea att satsa 70 miljoner kronor i nybyggda

ostronkläckerier på svenska västkusten. På Kosteröarna utanför Strömstad ska den exklusivaste

ostronsorten Ostrea Edulis, även kallade Beloner, odlas. Målet är att vara i gång om fem år med sikte på

att skeppa 15 miljoner ostron till den franska marknaden.

Ostrea ska omsätta 40 miljoner kronor per år och skapa 20–30 jobb på Kosteröarna.

Ett vildare Sverige

Ammarnäs vilt har tredubblat sin försäljning på två år, och i dag finns företagets

älg- och renkött i Hemköps butiker över hela landet. Vd-n och huvudägaren

Åsa Jonsson har byggt ett snabbväxande företag som kan lista både

IKEA och Finlandsbåtarna som kunder. Ammarnäs köper svensk älg och ren

direkt från jägare och uppfödare, styckar och förädlar köttet genom exempelvis

rökning och torkning, tillverkar korv och andra charkuterier, och lagar

färdigmat.

Visst är lingonsylt exotiskt

Förra året blev det halländska familjeföretaget Hafi utsett till årets uppstickare i livsmedelsbranschen.

Värmländska lingon, norrländska hjortron och skärgårdshavtorn är förstås mycket exotiskt – om du frågar

en amerikan eller en tysk. Genom sitt samarbete med IKEA sprider nu Hafi svensk matkultur runt om

i världen. Lilla Hafi (Hallands Fruktindustrier) med elva anställda är alltså ett globalt företag, men verkar

samtidigt på sin lokala marknad. I byggnadsminnesmärkta Särdals kvarn bedriver Hafi såväl kafé som

försäljning av lokala delikatesser.

Entreprenör nr 1 2007

31


32

Entreprenör nr 1 2007


FOTO: ERIC MILLETTE

SUPER

ENTREPRENÖREN På nätet

MARC BENIOFFS VISION OM BILLIGA DATORPROGRAM FÖR

FÖRETAGARE ÄR SÅ SLAGKRAFTIG ATT TILL OCH MED JÄTTEN

MICROSOFT BÖRJAT KNÄA. EFTER SJU ÅR OCH EN HALV MIL-

JON REGISTRERADE KUNDER ÄR BENIOFF MER SEGERVISS ÄN

NÅGONSIN. ENTREPRENÖR TRÄFFADE HONOM I LONDON.

HAN STARTADE SITT FÖRSTA dataföretag som

14-åring. Idag är han en av it-världens stora,

med sitt företag Salesforce. Bolaget bygger

på Benioffs vision om att kunderna inte

längre vill tampas med datorprogram i

form av licenser, programpaket, cd-skivor

och uppgraderingskostnader. Istället köper

de en prenumeration och kör programmen

direkt över Internet. Allt rullar på Salesforce

egna datorservrar. Kunden behöver bara

en dator kopplad till Internet, ingen egen

server och inga installationer.

Salesforce har blivit en succé, med över

en halv miljon användare över världen.

Man började med att sälja det egna säljverktyget,

men numera har man öppnat sin

datorplattform även för andra leverantörer

och idag finns 500 program att välja på. Alla

körs direkt över Internet.

Men det är inte tack vare it-tekniken som

sådan Entreprenör träffar Marc Benioff, utan

på grund av att denne 42-åring blivit en

av Silicon Valleys intressantaste entreprenörer.

Benioff omskrivs i USA som en outtröttlig

entreprenör, en visionär ledare och

TEXT: NICKLAS MATTSSON

en fokuserad, krävande chef.

Att Benioffs ledarstil är annorlunda vidimerar

Phil Robinson, marknadschef på

Salesforce. Robinson kom till företaget direkt

från en stor konkurrent med en nästan

ökänd vd och grundare i Tom Siebel.

– Tom är en ökänd vd, impulsiv, hetsig

och snar att både sparka och anställa folk.

Han är inte omtyckt och det var inte särskilt

högt i tak på Siebel. Därför blev det nästan

en chock när vi på första ledningsmötet jag

bjöds in till på Salesforce började med en

yoga-lektion på stranden. Men sådan är

Marc, han vill att hans medarbetare ska vara

avslappnade, fokuserade och beredda att

använda sina hjärnor på bästa sätt för kunderna

och företaget.

EVENEMANGET I LONDON lockar hälften befintliga

kunder och hälften intresserade.

Stämningen är avslappnad, välvillig och

trevlig. Marc Benioff håller en kort monolog

på scen, visar andra företags idéer som

stämmer med Salesforce, surfar på nätet

samtidigt som han pratar och bjuder upp

Entreprenör nr 1 2007

33


DEBUTJOBB. Som 14-åring drev Marc Benioff eget företag och gjord spel till Ataris datorer.

MARC BENIOFFS BÄSTA TIPS

TILL FRAMTIDA ENTREPRE-

NÖRER

1. AVSLUTA DIN UTBILDNING! Hur gärna du

än vill hoppa av och dra igång något eget eller

börja jobba och tjäna pengar, håll ut. Du måste ha

en utbildning i dagens konkurrens.

2. ÄVEN OM du vill bli entreprenör, är det guld

värt att jobba åt någon annan ett tag. Det är ett

bra test och en ”real world”-erfarenhet som du

kommer att ha god nytta av ifall du blir din egen.

Om inte annat kommer du att veta hur du inte vill

driva ditt företag.

3. GLÖM INTE att alla inte kan bli en Niklas

Zennström och skapa ett Skype över en natt. Du

måste gilla det du gör i första hand, inte drömma

om miljarder!

4. HÅLL UT. Unga människor är idag lite för

snabba på att byta jobb. Två år på varje ställe är

lite för lite och jag vill ha folk som är mer uthålliga

än så.

5. SE TILL ATT DET du säger är rätt. Jag vill vara

korrekt, ha rätt, det är viktigt för mig. Det skapar

trovärdighet att om man vågar förutspå saker

– händer de också. Det bygger alltid på stor tankemöda,

många diskussioner och stor bakgrundsresearch.

Den som inte är precis och korrekt klarar

sig sällan i längden.

6. VAR KONSEKVENT. Våga gärna sätta stora

mål, men var beredd att hålla fast vid dem! Konsekvens

skapar uthållighet.

7. ANSTÄLL BARA folk som är duktigare än du.

Preparera dem med visionen och håll dig sedan ur

vägen så gör de underverk.

kunder på scen som berättar framgångshistorier

på sitt eget sätt. Vid ett tillfälle sätter presentationsdatorns

skärmsläckare igång. Benioff skrattar,

knappar snabbt bort den och ställer om dess

inställning inför publiken.

– Haha, jag kan faktiskt datorer, trots att jag är

vd, säger han och publiken fnissar.

Plötsligt plockar Benioff upp en helt oförberedd

kund från publiken, Steve Williams från företaget

Carbon Trust som fått brittiska regeringens

uppdrag att hjälpa företag att sänka koldioxidutsläppen.

Steve har suttit sidan om mig i publiken

och precis berättat hur han under seminariet

fått upp ögonen för fler av Salesforce funktioner.

När han blir ombedd att komma upp på scen rodnar

han lätt, men kliver utan att tveka upp. Det är

lite väckelsemöte över det hela, men betydligt mer

sakligt. Och underhållande.

SÅ FUNGERAR SALESFORCE marknadsföring. Salesforce

sprids ungefär som Internet-tjänster som

Google och Amazon, som byggt sin position genom

att leverera tjänster som kunderna gillar så

mycket att de tipsar sina kompisar.

– Vi förespråkar transparens. Det ska vara lätt

för kunderna att ta reda på vad vi gör, på hur vi

tänker och vilka planer vi har för vårt verktyg.

Därför är vi måna om att låta kunderna träffa de

som funderar på att köpa vår tjänst. Och därför

är vi öppna mot medierna om vilka som är våra

kunder och partners. Det handlar om förtroende.

Och det handlar om att vi ständigt måste vara

på tå för att våra kunder inte ska välja någon annan,

säger Marc Benioff med eftertyck när vi efteråt

träffas i hotellobbyn för intervjun.

Benioff har sex intervjuer till inom kort, men

det stressar honom inte, inte märkbart i alla fall.

Jag frågar om han till och med njuter av spektaklet

och uppmärksamheten.

– Salesforce är inte på marknaden för att tramsa,

vi är stenhårt seriösa, det lovar jag. Men om vi

inte har roligt samtidigt kommer kunderna inte

att stanna hos oss, säger han och ler.

Han är en av de företagare som definitivt tror

att man kan lära sig entreprenörskap, det är ingen

medfödd förmåga. Själv har han en fil kand i

”entreprenörskap” (Bachelor of Science in Business

Administration) och håller fortfarande kontakt

med en av sina lärare, som bollplank. Första

företaget startade han som 14-årig dataintresserad

programmerare. Sedan följde flera år som anställd

på olika dataföretag, som Apple (”jag gillar

Steve Jobs”) och framförallt 13 år på databasjätten

Oracle.

– Oracle och och dess grundare Larry Ellison

lärde mig att kundens framgång är nummer ett.

Och att öppenhet och transparens både inåt och

utåt är en av nycklarna till hur man skapar ett bra

företag.

Liksom Larry Ellison är Marc Benioff en person

som amerikanska medier gillar. De pratar båda

i direkta citat, skjuter gärna fram hakan och

älskar att slänga skit på Bill Gates och Microsoft.

Enligt Marc Benioff är det en helt medveten taktik,

som han funderat mycket på.

– Positionering är vad slaget och kampen

handlar om i företagsvärlden, ja, i hela världen.

Hur positionerar du ditt företag? Hur är du annorlunda

än dina konkurrenter? När jag startade

Salesforce jobbade jag hårt med positioneringen

och jag har fortsatt att göra det. I början pratade

vi mycket om hur vi såg utvecklingen inom

området och vilka framtidsvisioner vi byggde företaget

på. Det fortsätter vi att göra, som en medveten

taktik.

I EN VÄRLD DÄR positioneringen är viktig, är mediernas

bild av företaget det som färgar allmänhetens

bild. Att ge medierna vad de vill ha är därför

en självklar del i Marc Benioffs jobb. Som han

dessutom gillar.

– Journalister älskar bra historier. Därför ska

man kunna berätta storyn, som chef måste du berätta

den. Om företagets ursprung, mål och värsta

34

Entreprenör nr 1 2007


UPPSTICKAREN. Marc Benioff

slår underifrån med sitt nytänkande

företag Salesforce.

fiender, till exempel. Vi hade en konkurrent som

alla hatade, kunder såväl som anställda. Naturligtvis

använde vi det mot dem offentligt. På samma

sätt är Microsoft vår nya fiende. Ibland blir

man drastisk i sina uttalanden, men det handlar

om att göra saker begripliga. Vi är uppstickaren,

de är Titanic.

Medier skriver gärna om Marc Benioff och

hans kamp mot Goliat. Salesforce säljer prenumerationer

på program som du köper och använder

via Internet, Microsoft säljer programpaket som

de sedan säljer dyra uppgraderingar till. Salesforces

uppdateringar kostar inget extra, utan ingår i

prenumerationen. Därför använder Benioff slagord

som ”the end of software” och petar Microsoft

i magen genom att påstå att de är gammalmodiga

och Salesforce moderna. Och medierna hänger

gärna på. Det är ju en bra historia, den unge kaxige

på nätet, mot den gamle de facto-monopolisten.

Även om det inte är hela sanningen.

Däremot är Marc Benioff väl medveten om att

medier inte går att styra. De skriver inte som man

vill, men sådant är livet.

– If you are going to live by the sword, you can

die by the sword, säger han.

Den som ger sig in i leken får leken tåla.

– Det fungerar ju så. Medierna kan skriva positivt

om dig tre gånger, men den fjärde kommer

det något negativt. Synd, får man då säga till sig

själv, och tänka att det ändå innebär att det kommer

några positiva grejer framöver.

Han lägger sällan tid på att skälla på journalister

han tycker är orättvisa eller journalister som

gör fel.

– Jag är inte Jesus, och inte journalister heller.

En gång ringde jag en journalist som utmålat mig

som en hallick och sa att det faktiskt inte var rätt.

Utan att vara arg eller otrevlig. Men då tyckte jag

faktiskt att jag blev väl illa behandlad.

Salesforce konferens lider mot sitt slut i London.

Marc Benioff ska till Paris och berätta igen

om hur säljverktyget Salesforce.com blivit en hel

arsenal av program från hundratalet andra företag.

Och franska kunder ska intyga hur nöjda de

är och hur gärna Salesforce ger dem det de vill

ha.

INNAN JAG GÅR träffar jag Sue Thexton, vd för nyhetsbolaget

ITN Source, som blev Salesforce-kund

i början på året. Hon säger att den stora nackdel

hon såg tidigare, att Salesforce endast fungerar

när man har kontakt med företagets servrar via

Internet, faktiskt är dess stora fördel.

– Mina säljare kunde tidigare sätta sig med armarna

i kors, titta på datorerna och säga: ”nätverket

är nere, vi kan inte jobba”. Numera svarar

jag när vi har teknikproblem, ”fint, gå ner på

Starbucks och koppla upp dig där”, säger hon och

skrattar.

Ytterligare en story att lägga till framgångssagan

Salesforce. För Marc Benioff kommer säkert

att plocka på sig det uttalandet också. n

BÄST HITTILLS?

Utan tvekan vårt beslut att starta stiftelsen Salesforce

Foundation. Vi kallar det en-procentmodellen,

där vi skänker en procent av vardera tid,

pengar och produkter till framförallt ungdomsorganisationer,

men även många andra sociala projekt.

Det är jag stolt över. Det berör människor på

ett positivt sätt, både våra anställda och dem de

hjälper.

SÄMST HITTILLS?

En intervju jag gjorde med New York Times i maj

2004 som blev jättestort uppslagen bara två veckor

innan vi skulle börsnoteras. Även om jag inte sa

något om framtiden eftersom vi var inne i en ”tyst

period”, valde SEC att fördröja vår notering. (SEC=

Securities Exchange Commission. Det finns egentligen

ingen svensk motsvarighet, men tänk Finansinspektionen

med polisiära befogenheter.)

ROLIGAST HITTILLS?

– Att notera bolaget. Det var en häftig känsla att

stå vid klockan vid golvet på New York Stock Exchange

och se sitt bolag handlas publikt. Jag får

fortfarande rysningar när jag tänker på det.

Entreprenör nr 1 2007

35


36

Entreprenör nr 1 2007


SVENSKARNA SOM BLEV

ÖSTEUROPAS GURKKUNGAR

För de svenska entreprenörerna Johan Bodén och Carl Sturén

har Ukrainas svarta jord blivit till guld. De började med en enkel

gurkodling för tolv år sedan – på en övergiven kolchos. Idag driver

de ett företag värt en miljard kronor med 1500 anställda och

försäljning av livsmedel över hela Östeuropa.

text och foto: staffan ringskog

Entreprenör nr 1 2007

37


PIONJÄRER. Carl Sturén och Johan Bodén

driver företag i den unga nationen

Ukraina. Deras företag Chumak med

1500 anställda i staden Kohovka producerar

matolja, ketchup och majonnäs.

Och all gurka på McDonald´s restauranger

i Ryssland och Ukraina kommer från

Chumak.

STORA I ÖST. Matolja är Chumaks största

produkt på senare år, och den säljs

över hela östeuropa.

EN OCH ANNAN I UKRAINSKA staden Kohovka trodde

länge att svenskarna var bröder, men Johan

Bodén, 35 år, är morbror till Carl Sturén, 32 år. De

är båda sprungna ur en typisk svensk företagarfamilj.

Idag driver de storföretag i Ukraina, Europas

till ytan näst största land, som ligger öster

om Polen, Slovakien och Ungern med sina 48 miljoner

invånare.

– Säger dig namnet Örnäs Produkter något?

frågar Johan Bodén. Ett företag i Mälardalen specialiserat

på att producera sylt och inlagd svensk

gurka till svenska storkök. Vi är tredje respektive

fjärde generationen entreprenörer. Det fyller oss

med stolthet.

– I den miljön växte vi upp, fortsätter Carl Sturén.

När andra ungdomar pratade fotboll och

Björn Borg vid middagsbordet var vårt stora samtalsämne

hur lingonskörden skulle utvecklas.

När vi besöker företaget Chumak i staden Kohovka

med 60 000 invånare i södra Ukraina nära

Krim, är det lätt att nypa sig i armen och fråga

sig om allt detta är verkligt. Är det verkligen

möjligt att två ungdomar, 20 och 23 år, reser till

en nyfödd nation på vinst och förlust och så småningom

skapar en ukrainsk storindustri ? Industrin

ligger i en vacker ukrainsk bygd, ett europeiskt

Södern där syrsornas sång sommartid hörs

om natten, i en natt som alltid är tilltalande ljuv

och mild.

KOHOVKA HAR VISSA drag av ett småländskt Gnosjö.

Många ukrainare talar idag gärna om miraklet

i Kohovka och syftar då på fabriken Chumak.

Företaget har idag 1500 anställda, men 20 000 invånare,

främst inom jordbruket, anses ha sin utkomst

från Chumak. Kohovka tillhör sannolikt

de städer i landet med en av de högsta genomsnittliga

inkomsterna per invånare. Människorna

i Kohovka är ett företagsamt folk, ett föredöme

för den unga nationen. Motorn för utvecklingen

är den verksamhet som startades för tolv år sedan

av Johan Bodén och Carl Sturén, när de kände att

de hittat rätt och ville satsa.

Här i Kohovka skulle de inleda storskalig produktion

av inlagd gurka. Örnäs Produktion i alla

sin ära, men med denna svarta ukrainska jord

var förutsättningarna ännu bättre för produktion

i stora volymer än de var hemma i Sverige.

38

Entreprenör nr 1 2007


HETA TIPS

FRÅN JOHAN OCH CARL

Så lyckades du som entreprenör i Ukraina:

1.Att ha en stark vision och dröm för sitt företagande

är närmast avgörande för framgång. Att ha

en hunger efter framgång är väldigt väsentligt.

2.Förutsättningarna för att lyckas i Ukraina var

från början väldigt goda – den inhemska konkurrensen

var begränsad. Det finns fortfarande sådana

orörda segment av marknaden i Ukraina.

3.Att etablera ett socialt kontaktnät är viktigt. Att

nå framgång i Ukraina är inget för ensamvargar.

4.Att förstå konsumentens behov är avgörande.

5.Att etablera sig på en liten ort hjälpte kan vara

smart. Chumak blev snabbt det dominerande företaget

i regionen.

6.Att kunna fatta snabba beslut och inte minst att

kunna genomföra besluten är av största vikt.

7.Att ha ett starkt finansiellt stöd har varit mycket

viktigt, i Chumaks fall industrimannen Hans

Rausing.

STORINDUSTRI. Chumak är Ukrainas näst största livsmedelsföretag. Bara multijätten Nestlé är större.

– Det var naturligtvis en pojkdröm som gick

i uppfyllelse, säger Johan Bodén. När man är 23

år ska ju hela världen erövras. Om jag hade varit

äldre och förståndigare, hade mitt första besök

i Ukraina blivit det sista, en turistresa och inget

annat.

– Men det var vår ohämmade smått naiva syn

på möjligheterna som fällde avgörandet. Vi var

som Tom Sawyer och Huckleberry Finn som for

upp på Mississippifloden, vi var två oförskämt

optimistiska ynglingar som hyste stor kärlek till

livet och där begreppet begränsning inte existerade.

För oss var detta södra Ukraina som en stor

ocean av möjligheter och vi tog glupskt för oss.

– Men allt låter så enkelt, allt för enkelt, invänder

Carl Sturén. Egentligen var det ju som ett gigantiskt

Mount Everest, som skulle bestigas av

två ganska oerfarna bergsbestigare. När jag kom

hit till Kohovka verkade allt så övergivet, där siste

man inte hade glömt att släcka ljuset. Det mesta

som var kvar här efter Sovjetunionens upplösning

var av sekunda vara. Vårt mål var att starta produktion

med inlagd gurka i en fabrik där det mesta

var ur funktion. En anläggning som var skalet

av en gammal sovjetisk konservfabrik.

CARL STURÉN BERÄTTAR att det var enkelt att få tag

på jord att odla – men sedan kom allt det andra…

Det handlade ju också om transporter, elektricitet,

glasburkar, lock, etiketter, försäljningsnät för

att bara nämna något på den agenda som aldrig

verkade ta slut. Inför starten var uppgifterna hisnande

och det i ett land som var trögrörligt och

hade ett bristande utbud på det mesta.

– Det förstod vi knappast då, säger Carl, men

efter en tid fanns här ingen återvändo. Vi ville inte

förlora de pengar som vi satsat på vårt projekt.

Johan Bodén och Carl Sturén inledde sin produktion

med inlagd gurka i Kohovka 1994. Under

de inledande åren fick Johan och Carl hjälp i

arbetet av Carls far Lolo Sturén. Hans styrka var

bland annat att finna god utrustning på Europas

begagnatmarknad. Den billigaste maskinen som

inköptes nyttjas ännu, en tvättmaskin av märket

Herbort för att tvätta gurka. Den inhandlades för

enbart 50 D-mark på en auktion i Tyskland.

Vad som hela tiden lockade de båda entreprenörerna

var att så småningom förvärva Kohovkas

gamla konservfabrik som snart skulle privatiseras.

Fabriken var på 1000 kvadratmeter och prislappen

1,4 miljoner dollar.

– Vi sökte en rad möjligheter till ett köp, berättar

Carl. ”Starta Öst” hette något i Sverige som

uppmuntrade svenska företagare att söka sig österut.

Massor av papper att fylla i, arbetet tidsödande

och frågorna svåra. Någon ansökan gick

aldrig iväg, det var för övrigt högst osäkert om de

som sökte skulle erhålla några pengar.

8.Viktigt är att anställa hängivna medarbetare

med god utbildning.

9.Viktigt är också att som utländska entreprenörer

hysa ett förtroende och känns stolthet över Ukraina

och landets näringsliv. Och lär er språket!

10. Att ha ett starkt stöd från samtliga i ”truppen”

är väsentligt. Att ge varandra uppmuntran är

självklart viktigt.

11. I Ukraina är människor vana vid starka hierarkier

– kaptenens ord är lag! Beslutsfattande enligt

svensk konsensus gäller inte här.

12.Att basera sina kunskaper endast på officiell

statistik och forskning ska undvikas. Dina egna intryck

som beslutsfattare väger oftast tyngre än

vad du läser dig till.

Entreprenör nr 1 2007

39


– Deras broschyrer var i alla fall fina och påkostade,

minns Johan. Men säkert blev huvuddelen

av dem som sökte djupt besvikna.

ISTÄLLET FÖR ATT SÖKA pengar via svensk byråkrati

eller svenska banker bestämde de två sig för att

försöka intressera något svenskt storföretag för

projektet, kanske för ett delägarskap. En rad alternativ

diskuterades och ett namn som uppfattades

som särskilt intressant var industrimannen

Hans Rausing.

Johan Bodén hade nämligen i början av 1996

hört ett föredrag av Hans Rausing i TetraPak, ett

företag med mångårig erfarenhet av Ryssland och

Sovjetunionen. Rausings uppmaning hade varit

att en sann svensk entreprenör borde tänka mer

på det nya Östeuropa, att ”Go east”, som Rausing

uttryckt det. Johan Bodén och Carl Sturén författade

ett brev till Rausing där företaget presenterades.

Svaret från Rausing kom överraskande nog

ganska omgående.

Johan Bodén och Carl Sturén bjöds till England,

träffade Rausing på hans gods utanför London

och fick klart för sig att Chumaks finanser nu

skulle stärkas. Rausing gick in med 40 miljoner

kronor och blev därmed också företagets huvudägare.

Fabriken för 1,4 miljoner dollar kunde nu

förvärvas. Hans Rausing såg även till att produktionen

breddades. Chumak skulle i fortsättningen

producera tomatjuice, ketchup, majonnäser och

matolja – förutom den inlagda gurkan.

Ett beslut Rausing aldrig lär ha ångrat. När

styrelsen senast träffades på Chumaks stämma i

Mölle i nordvästra Skåne – ja, företaget har för övrigt

alltid sina årsstämmor på Grand Hotell Mölle

– kunde Hans Rausing konstatera att företaget

haft en formidabel utveckling de senaste tio åren.

Varje år hade Chumak ökat sin tillväxt i snitt med

70 procent och med en god vinstutveckling.

– VI BEHÖVDE EN FINANSIELL förstärkning, förklarar

Johan Bodén. Vi lyckades få en av Sveriges

främsta industrialister med oss. Det kändes

självklart mycket löftesrikt. Hans Rausings med-

40

Entreprenör nr 1 2007


verkan i vårt företag har haft en avgörande roll för

vår framgång. Det handlar inte bara om en finansiell

muskel utan också om hans industriella kunskaper.

Hans förmåga att förutse skeenden för företaget

är minst sagt imponerande.

– Under 2006 var vår försäljning drygt 600 miljoner

kronor, berättar Johan Bodén. Ett rekord

som vi förmodligen passerar under 2007. Varje år

innebär ständigt nya all time high för oss.

– Vår stora produkt under senare år har varit

matolja, våra kunder finns i hela Östeuropa. Våra

marknader finns förutom i Ukraina i länder som

Ryssland, Vitryssland, Kazakstan och Uzbekistan.

En av våra stora kunder är McDonald’s. All

gurka som serveras på McDonald’s restauranger i

Ukraina och Ryssland kommer från Chumak.

Chumak är idag näst största livsmedelsproducent

i Ukraina, bara schweiziska Nestlé är större.

Statistiken från företagets produktion är en spännande

studie. Vid Chumak tillverkas idag 12 ton

tomatketchup och 12 ton majonnäs per timme.

Fabriken levererar fyra miljoner liter matolja under

en månad. Under 2006 lämnade fyra miljoner

burkar med gurka fabriken. Under 2006 köpte företaget

in 120 000 ton tomater.

– Vår huvudmarknad just nu är östra Europa,

säger Johan Bodén. Vi får ibland förslag om leveranser

till andra delar av världen. När kriget i Irak

bröt ut fick vi exempelvis en mängd förslag om att

leverera matolja till Bagdad och Basra i Irak.

– VI FICK OCKSÅ ETT direkt erbjudande från Pentagon

att som konsulter hjälpa till att utveckla Iraks

odling av grönsaker, berättar Carl Sturén. Vi avböjde

dock, vi uppfattade inte direkt att kriget

upphört, något som förslagsställarna ansåg. Erbjudandet

sammanföll med deklarationen från

president Bush om att kriget hade upphört.

Johan Bodén och Carl Sturén har hunnit stadga

sig. Företaget är i ordning, de säger att de båda

känner sig ibland mer som ukrainare än svenskar.

De talar flytande ryska, deras fruar är från Ukraina,

deras hem är vackert belägna intill från mäktiga

floden Dnepr som flyter intill staden Kohovka.

– Vi känner att vi deltar i en fantastisk process,

fortsätter Johan Bodén. Vi är med om detta

i ett land som inte existerade för tjugo år sedan.

Det är en ung nation som söker sig fram, ambitionen

är att här skapa ett gott samhälle, ett välstånd

som i Västeuropa. Att få vara företagsbyggare

i ett sådant sammanhang känns ju självklart

mycket spännande, ja, faktiskt som ett privilegium,

en ynnest som vi får vara med om.

– Ukraina är vårt hem numera, säger Carl. Men

TONVIS. Varje år köper Chumak in 120 000 ton tomater till sin ketchupproduktion. Fyra miljoner

burkar gurka lämnade fabriken förra året. När de två entreprenörerna skulle köpa anläggningen

gick industrimannen Hans Rausing in som finansiär och delägare.

vi firar faktiskt svensk midsommar här, svensk

jul och andra traditioner, det är inte minst viktigt

för våra barn att känna till det svenska. Chumak

kommer fortsätta att expandera, vi vill självklart

att företaget ökar sin export, en dag kanske våra

produkter finns i svenska livsmedelsbutikerna.

– Örnäs eller Chumak, blir förstås då frågan

för många i affärerna i Ängelholm, Östersund

och Ånge, säger Johan. Vad tar du?

– Jag tar Örnäs och Chumak, svarar Carl. Det

är ju inte antingen eller, utan både och.

Ett svar tidigare generationer inom Örnäs

skulle gillat. n

Entreprenör nr 1 2007

41


VD HAR ORDET

I backspegeln – och vägen framåt

VI SOM JOBBAR I FÖRETAG eller för företagsamheten har nog alltid lite av otålighet i oss. Att

stå kvar på samma fläck eller att acceptera sakernas tillstånd känns som att gå tillbaka. Ändå

tror jag att tillbakablick vid ett årsskifte kan vara nyttigt. Och när jag summerar, så tycker

jag att det finns mycket att både vara nöjd med och att lära av.

Jag minns stämman i Svenskt Näringsliv i maj, då folkpartiledaren Lars Leijonborg med

Vår opinionsbildning

kommer att

vara mycket aktiv också

under det år som kommer

//Urban Bäckström

entusiasm talade om och visade film från en

resa i Kina och Sydostasien. Den erfarenheten

för han nu med sig i arbetet med att leda

det viktiga Globaliseringsrådet.

För egen del minns jag en resa till Kina under

våren. Jag träffade kinesiska entreprenörer

som nyss lämnat en ganska eländig tillvaro

för att nu sälja till hela världen. De inspirerar

hundratals miljoner andra kineser, indier och forna östeuropéer att skapa en bättre

framtid för sig och sina barn. Tillsammans förändrar de världen. Det är inte ett hot, det

är en möjlighet.

Jag har också mer färska minnen av en resa till Australien. Detta mera mogna och mera

västerländska samhälle satt länge fast i en stel och stökig arbetsmarknad och i en låg tillväxt.

Men de vågade genomföra reformer som nu gett detta land en oavbruten hög ekonomisk tillväxt

under 15 år och skapat en miljon nya jobb.

Att valrörelsen handlade om jobben tror jag till en del var Svenskt Näringslivs förtjänst.

Arbetet som vår Kris- och Framtidskommission utförde – en lång rad rapporter och vårt eviga

mantra: ”Få fart på investeringarna, gör det enklare att anställa, gör det mera självklart att

ta ett jobb och gör det enklare att starta och utveckla företag” – tog fäste i debatten. De som

tog detta på allvar och som utvecklade pedagogiken vann också valet.

Vi tycker förvisso att förändringarna borde vara mer omfattande – det ligger i otåligheten.

Jag är också helt övertygad om att vi snart måste få stora reformer, särskilt vad gäller arbetsrätt

och skatter.

Jag kan lova att vår opinionsbildning kommer att vara mycket aktiv också under det år

som kommer. Vi vill visa hur Sverige och svenska företag genom de rätta betingelserna ska

kunna ta vara på alla de möjligheter som globaliseringen skapar. Vi vill att alla ska få del av

det välstånd vi kan åstadkomma.

Jag tror att den avtalsrörelse som vi nu är inne i mår bra både av en blick i backspegeln och

av en noggrann blick på vägen framför oss. I backspegeln kan vi se att återhållsamma lönehöjningar

under senare år gett avsevärt mer i plånboken än tvåsiffriga procentuella höjningar

under höginflationsperioden på 70-talet. Och detta därför att lönehöjningarna under ett

antal år varit i samklang med produktivitetsutvecklingen.

På vägen framåt kan vi se att vår konkurrenskraft mot omvärlden är helt avgörande för

den svenska tillväxten. Jag säger inte att ökad konkurrenskraft är en fråga om bara löner,

men vad jag säger är att ökad lön inte kan komma före ökad konkurrenskraft.

Min förhoppning är att alla de medlemsorganisationer inom Svenskt Näringsliv som nu

har en arbetsam avtalsvår framför sig ska kunna skapa insikt hos sina motparter om dessa

förhållanden.

INNEHÅLL#1 2007

Hänt i Svenskt Näringsliv senaste tiden

och vad som är på gång framöver

– allt samlat i ett block.

43 VD HAR ORDET


I backspegeln – och vägen framåt

44 MÅNADEN SOM GICK

Duker kräver

moderniserad strejkrätt

Resa med klimathot på agendan

Låg nivå på kommunernas

hemsidor

Skolmaterial med global prägel

Elupproret går in i andra fasen

Mindre motigt för Motalaföretagare

Osunda lönekrav får

fjällhotell på fall

Total mobilisering när

lärare mötte företagare

Asylsökande med jobb missgynnas

48 OPINION





Regeringens spariver

hotar sysselsättningen

Hur tänker egentligen Littorin?

Lars Calmfors missar poängen

När ska Nora kommun ge sig?

50 HÅLL KOLL PÅ



Årets nyheter i lagboken

Här synar du

oktobers löneökningar

52 KALENDARIUM

54 UTSIKT


Carina Centrén undrar om

du förväntar dig något mer av 2007.

URBAN BÄCKSTRÖM, vd på Svenskt Näringsliv

Entreprenör nr 1 2007

43


MÅNADEN SOM GICK

NYHETSBREV TAR

TEMPEN PÅ KLIMATET

SVERIGE I mitten av januari lanserade

Svenskt Näringsliv nyhetsbrevet

Aktuellt om lokalt företagsklimat.

Nyhetsbrevet ska skickas ut en gång

i månaden, och innehåller diverse

nyheter om lokalt företagsklimat.

– Vi ser över nyhetsflödet och sammanfattar

vad som är på gång ute i

kommunerna. Att läsa nyhetsbrevet

är ett bra sätt att hålla koll på aktuella

projekt och händelser kring företagsklimat,

säger Carolina Brånby, projektledare

för lokalt företagsklimat på

Svenskt Näringsliv. Det går att anmäla

sig som prenumerant på Aktuellt om

lokalt företagsklimat på www.

svensktnaringsliv.se/nyhetsbrev

SMÅFÖRETAG

FLYTTAR PRODUKTION

ÖSTERGÖTLAND De främsta skälen

till att företag söker sig till Kina

är att de vill pressa priserna och

komma nära kunderna. Det visar en

undersökning bland teknikföretag

i Östergötland som Gerda Nilsson

och Magnus Jonsson vid Linköpings

Tekniska Högskola gjort på uppdrag

av Teknikföretagen.

Stora företag försöker sänka sina

totalkostnader genom att pressa

produktionskostnaderna hos leverantörer

och underleverantörer. Detta

sker i många fall genom automation,

men särskilt för små företag med

begränsade resurser kan outsourcing

till Kina vara ett alternativ. Studien

omfattar 235 företag.

HALVBRA FÖRSLAG

FRÅN REGERINGEN

SVERIGE Sveriges Byggindustrier, BI,

vill att regeringen reducerar skatten

på så kallade ROT-tjänster, det vill

säga reparationer av fastigheter

och om- och tillbyggnader. Nyligen

skickade regeringen sitt förslag om

reducerad skatt på hushållstjänster

ut på remiss. Förslaget väntas göra

det lättare för den vita marknaden att

konkurrera med den svarta.

– Erfarenheter från ROT-avdraget

har varit förebild för förslaget om

skatteavdrag för hushållsnära

tjänster. Då dessa erfarenheter varit

goda är det besynnerligt att ROTtjänsterna

inte är med, säger Björn

Wellhagen på Byggindustrier.

Duker kräver moderniserad strejkrätt

SVERIGE Svenskt Näringslivs

vice vd Jan-Peter Duker anser

att det måste till nya regler

som styr när facken får ta

till stridsåtgärder. I ett brev

till arbetsmarknadsminister

Sven-Otto Littorin lyfter

han fram fördelarna med en

så kallad proportionalitetsregel.

Jan-Peter Duker anser att tiden

är mogen att införa ett krav på att

en stridsåtgärd måste vara proportionell

i förhållande till syfte

och skador.

– Jag är övertygad om att en

regel om proportionalitet skulle

uppfattas som rimlig av alla

dem som har upprörts av de uppmärksammade

blockaderna mot

en salladsbar i Göteborg och en

lastpallstillverkare i Småland, säger

Jan-Peter Duker.

BRYSSEL Svenska företagare och

riksdagsmän i styrelsen för Sällskapet

politik och näringsliv,

SPN, besökte nyligen Bryssel för

att diskutera klimathotet och industrins

konkurrenskraft. Syftet

med besöket var att träffa tjänstemän

och politiker från EU-parlamentet

och medverka i ett seminarium

som Svenskt Näringslivs

Brysselkontor anordnade.

Samtidigt presenterade även

PRATA POLITIK

Resa med klimathot på agendan

Sällskapet politik och Näringsliv främjar

kontakter mellan näringslivet och

riksdagen. I styrelsen ingår en person

från varje riksdagsparti samt representanter

från näringslivet. Läs mer på

www.svensktnaringsliv.se/spn

SVART PÅ VITT. Jan-Peter Dukers brev till arbetsmarknadsminister

Sven-Otto Littorin.

BREVSKRIVARE. Många

har upprörts över fackets

blockad mot en salladsbar

i Göteborg,

intygar Svenskt Näringslivs

vice vd Jan-Peter

Duker.

JAN- PETER DUKER ANSER att en sådan

regel skulle bidra till ett återupprättande

av den svenska modellen

med frivilliga avtal mellan

självständiga parter.

– Det skulle vara bra för tilltron

till både arbetsgivarna och

de fackliga organisationerna, säger

han.

Bakgrunden till brevet är att

facken idag har stora möjligheter

att vidta stridsåtgärder. Det

ger dem en stark position vid förhandlingar

med arbetsgivaren.

Rimlighetsregler

finns i de flesta länderna

inom EU. En statlig

utredning, den så kalllade

Öbergska utredningen,

har redan lagt

fram ett förslag till proportionalitetsregel

i betänkandet

Medling och lönebildning.

Svensk Näringsliv har tillsammans

med brevet överlämnat ett

konket förslag på hur en proportionalitetsregel

i svensk rätt skulle

se

NM

ut.

I PARLAMENTET. De svenska riksdagsledamöterna Berit Högman (s), Jan

Andersson (c), Liselott Hagberg (fp), Mikael Oscarsson (kd) och Kent Persson

(v) i SPN:s styrelse besöker Bryssel.

EU-kommissionen sitt nya klimat-

och energiprogram.

Föreläsare på seminariet var

bland andra Nick Cambell, ansvarig

för klimatfrågor inom

Unice, arbetsgivarnas samarbetsorganisation

i Europa, och Ulrika

Raab, expert på klimatfrågor på

den svenska energimyndigheten.

Sven-Olof Pettersson, ambassadör

på Sveriges ständiga representation

i EU, talade om vilka

frågor som kan bli viktiga inför

Sveriges ordförandeskap 2009.

SPN:s styrelse besökte även

Volvos lastbilsfabrik i Gent med

anledning av att den snart blir

den första utsläppsfria fabriken i

världen när det gäller koldioxid.

GUNILLA ÖHLIN

FOTO: GUNILLA ÖHLIN

44 Entreprenör nr 1 2007


LÄS FLER NYHETER! www.svensktnaringsliv.se

Låg nivå på kommunernas hemsidor

SVERIGE Kommunernas hemsidor

håller fortfarande inte

måttet. Information om valmöjligheter

och kvalitet inom

skolan, hemtjänsten och äldreomsorgen

är för dålig. 60

procent av kommunerna ger

knappt någon information

alls, visar Svenskt Näringslivs

granskning av samtliga 290

kommuners hemsidor.

Högsta poäng som gick att uppnå

var 21 poäng, men dit nådde inte

någon kommun.

Bäst var Nacka kommun på 17

poäng följt av förra årets vinnare,

Göteborg, på 15 poäng. På delad

tredje plats kom Piteå, Södertälje

och Tidaholm, alla på 13 poäng.

I genomsnitt fick landets kommuner

bara 3,27 poäng och endast

nio kommuner lyckas komma

upp i hälften av maxpoängen.

Detta är en svag förbättring

sedan ifjol då 75 procent av kommunerna

fick mellan 0-3 poäng.

Stefan Fölster, chefekonom

och rapportförfattare, ser flera

problem med att hemsidorna är

så dåliga.

FOTO: SCANPIX

TACKSAM. ”Det är

bra att Svenskt Näringsliv

gör detta

pionjärarbete”, anser

kommunminister

Mats Odell.

– Dels är det en rättvisefråga.

Om informationen om valmöjligheter

och kvalitet inte är lättillänglig

får ofta de med hög utbildning

och goda kontakter bättre

underhandsinformation än personer

med lägre utbildning, dels

är det en fråga om demokrati. För

att kunna rösta på ett bra sätt är

det viktigt att veta vad kommunen

använder skattepengarna till,

säger han.

TIO-I-TOPP

Listan över landets 10 bästa kommuner.

Plats

1

2

3

3

3

6

7

7

7

10

Kommun

Nacka

Göteborg

Piteå

Södertälje

Tidaholm

Ale

Danderyd

Järfälla

Skurup

Sigtuna

Poäng

17

15

13

13

13

12

11

11

11

10

I GRANSKNINGEN HAR Svenskt Näringsliv,

förutom valmöjligheterna,

även tittat på om kvalitetsredovisningar

och kundunderökningar

finns tillgängliga på nätet

och om det går att göra jämförelser

mellan olika utförare.

– Det är bra att Svenskt Näringsliv

gör detta pionjärarbete”,

säger kommunminister Mats

Odell.

Han väljer dock att framhålla

det positiva i granskningen.

– Man kan ju utan underdrift

konstatera att den finns en

enorm utvecklingspotential i

kommunernas kvalitetsredovisning.

Samtidigt är det roligt att se

att det skett en förbättring, om än

från en låg nivå.

AD

Skolmaterial med global prägel

Materialet består av ett magasin med

artiklar från elva länder i Östeuropa

samt lärarhandledning och övningsfrågor.

Materialet kan beställas i tryckt

form kostnadsfritt av skolor. Det finns

även att ladda ned på www.svenskt

naringsliv.se.

SVERIGE 200 lärare har, efter resor

i de tio nya EU-länderna, arbetat

fram ett inspirationsmaterial

om globalisering för gymnasieelever.

Torsdagen den 16 januari presenterade

Svenskt Näringslivs

ordförande Michael Treschow

tillsammans med Signhild Arnegård

Hansen, vice ordförande i

Svenskt Näringsliv, skolmateria-

VÄST LÄR AV ÖST

let Det Nya Europa på Folkungaskolan

i Linköping.

– I stället för att skildra det

som händer i Kina och Indien har

vi i det här materialet valt att sätta

fokus på ”det nya Europa”, det vill

säga de länder i Central- och Mellaneuropa

som nu i snabb takt integreras

i EU-samarbetet och

samtidigt finns geografiskt nära

vårt land. Länderna konkurrerar

med oss men är samtidigt växande

marknader, säger Michael Treschow.

Materialet är tänkt att vara ett

underlag i skolornas arbete med

att förklara och beskriva både det

nya Europa och globaliseringen.

– I våra många kontakter med

lärare har vi fått signaler om att

många lider brist på ett strukturerat

och aktuellt material. Vi

bestämde oss därför att försöka

ändra på det, säger Signhild Arnegård

Hansen.

SKOLMATERIALET HAR tillkommit

i ett landsomfattande samarbete

med 200 gymnasielärare. Som

en del av det arbetet besökte de

under hösten de nya EU-länderna

i Central- och Mellaneuropa.

De samlade material genom skoloch

arbetsplatsbesök och lärde

sig också hur vardagslivet ter sig

i respektive land.

Ekonomiläraren Ulla Jeneskog

jobbar på Folkungaskolan och var

INSPIRATION.

Magasinet

Det Nya Europa

innehåller

artiklar

från de nya

EU-länderna

och riktar sig

till gymnasieungdomar.

med på resan som gick till Ungerns

huvudstad Budapest. Aktuellt

material är alltid en bristvara

i skolan, tycker hon. Svenskt

Näringslivs material är därför ett

välkommet tillskott.

– De flesta kan väldigt lite om

de nya EU-länderna. Det här materialet

är roligt och läckert utformat

och kan bli en bra utgångspunkt

för diskussioner.

MA

Entreprenör nr 1 2007

45


MÅNADEN SOM GICK

BÄCKSTRÖM

GÖR TUMMEN UPP

Urban Bäckström

välkomnar

Rumänien

och

Bulgarien.

EU Rumäniens och

Bulgariens inträde

i den europeiska

unionen gynnar alla,

menar Urban Bäckström,

vd för Svenskt

Näringsliv.

– Jag är övertygad

om att utvidgningen

med dessa båda

länder kommer att

leda till ökade affärsmöjligheter,

ökad handel och mer

investeringar, säger han.

Han uppmanar den svenska regeringen,

som inte införde restriktioner

för de tio länder som blev medlemmar

2004 och andra EU-regeringar

att hålla dörren öppen för arbetskraft

från Rumänien och Bulgarien.

ALNA FÅR

UTBILDNINGSUPPDRAG

SVERIGE Arbetsmarknadens parter;

Svenskt Näringsliv, LO, TCO, SACO,

Sveriges Kommuner och Landsting

och Arbetsgivarverket beviljas 10,5

miljoner kronor från Socialdepartementet

för att förebygga alkohol- och

drogproblem i arbetslivet. 7,5 miljoner

av dessa miljoner går till Alnautbildningar.

Uppdraget innebär att

Alna genomför 200 utbildningsdagar

och utbildar 5 000 chefer och skyddsombud

i hela Sverige. Inbjudan kommer

att skickas till mer än 100 000

skyddsombud och chefer.

RÄKNA UT DIN SKATT 2007

TIPS På Ekonomifaktas webbplats

kan alla som vill räkna ut sin skatt för

2007. Det gör man genom att fylla i

sin inkomst av arbete, annan inkomst

och hemkommun. Därefter räknas

den totala skatten per månad ut. Läs

mer på www.ekonomifakta .se

Elupproret går in i andra fasen

VÄSTERNORRLAND Det finns

ingen långsiktig lösning på

problemet med de höga energikostnaderna

för basindustrin,

anser flera av Västernorrlands

företagare.

Vem ser allvaret för basindustrin?

Det var en av de frågor som ställdes

när Västernorrlands riksdagspolitiker

för andra gången

träffade representanter från länets

största basindustriföretag.

Samma tio företag som tidigare

i höst tillsammans undertecknat

debattinlägget Utansjö Bruk på

väg bort – blir Ortviken nästa?

Det första mötet i höstas hölls

på företagens initiativ och värd

var Utansjöbruk.

Svenskt Näringsliv har fått

uppdraget av medlemsföretagen

att anordna dessa möten. Denna

gång stod SCA värd i Sundsvall.

– Att spotpriset på el för tillfället

är lågt är bra. Men det ger

effekter endast på kort sikt. Det

finns idag ingen långsiktig lösning

för Utansjös framtid sade

Åsa Hansson, ingenjör på Utansjö

Bruk som också deltog i Elupproret

i november då anställda på

bruket tågade till riksdagen.

– Det behövs en långsiktig energipolitik

för att Eka ska våga

investera. I fabriken i Norge har

företaget bättre avtal och villkor

än i Sverige, sade Marii Engberg,

platschef på Eka Chemicals.

BJÖRN LYNGFELT, informationsdirektör

på SCA, punktade upp lösningarna

på problemen: Kortsiktigt

måste avtalen med Vattenfall

förbättras, på medellång sikt

måste industrin som använder el

i produktionen separeras från annan

industri och på lång sikt måste

produktionen av el öka.

SCAs styrelse har stoppat en

ELPRISPROTEST. Anställda vid Utansjö Bruk marscherade i protest mot de

höga elpriserna i november förra året.

FOTO: SCANPIX

De höga energipriserna

slår mot Västernorrland

I augusti aviserade massatillverkaren Rottneros

en nedläggning av Utansjöbruk och

i oktober kom chockbeskedet att finska M-

real stänger sin finpappersfabrik i Timrå.

Dessutom är framtiden för SCA Ortviken i

Sundsvall osäker så länge beskedet om utbyggnad

ligger på is. Rottneros och SCA

har meddelat att deras beslut beror på de

kraftigt ökande elpriserna; de kräver åtgärder

för att hindra fler nedläggningar och

öka investeringsförmågan.

investering av en sedan länge planerad

pappersmaskin på Ortviken

beroende på elpriserna. Även

Eka håller hårt i pengarna.

– Eka är oerhört beroende av

ett bra elpris. Företaget investerar

idag i Sydamerika och det

finns nya marknader till exempel

i Ryssland men energipriset och

energipolitiken gör att företaget

inte vågar investera mer, berättade

Marii Engberg.

OLA HILDINGSSON, vd på Domsjö

Fabriker, satte siffror på diskussionen.

– Ett elpris på 18 öre per kWh

är en önskedröm. 30 öre är kanske

en realistisk dröm. Vad kan vi

och politikerna göra för att få till

ett pris på 30 öre?

Bertil Kjellberg, moderat riksdagspolitiker,

menade att Sverige

aldrig kommer att komma tillbaka

till 18 öre per kWh.

– Det kostar 30 öre per kWh

att producera el med kärnkraft.

En framkomlig väg är att basindustrin

själva investerar i elproduktion.

PC

Mindre motigt för Motalaföretagare

ÖSTERGÖTLAND En bättre placering

i Svenskt Näringslivs ranking

av det lokala företagsklimatet

är en viktig morot för Motala

kommuns förändringsarbete. Det

berättade utvecklingschefen Jan

Holmberg och näringslivschefen

Lars-Göran Holmberg då de träffade

Svenskt Näringsliv i början

av januari.

Motala kommun inledde under

2006 ett arbete med att förbättra

företagsklimatet under

namnet ”Företagsdialogen”.

I projektet har en intern grupp

bestående av chefer för olika delar

av Motala kommun träffats regelbundet.

Syftet är att skapa en

bättre samordning i företagarärenden.

Ett hundratal tjänstemän

har också genomgått en ambassadörsutbildning.

Därutöver har stora delar av

kommunstyrelsen gjort företagsbesök

i syfte att bättre förstå deras

vardag. I projektet ingår också ett

hundratal djupintervjuer med företagare.

Målet är att Motala ska hamna

på den övre halvan i LFK-rankingen

2009.

ULLA LÖNN

46 Entreprenör nr 1 2007


LÄS FLER NYHETER! www.svensktnaringsliv.se

Osunda lönekrav får fjällhotell på fall

KRITISK. Facken tror ofta att vinsten

går ned i direktörernas fickor.

Det är fel, anser Thommy Backner,

vd på Högfjällshotellet i Sälen.

Vinsten används till investeringar.

SALA Företagsklimatet i Sala är

inte det bästa. Därför anordnades

en studiedag i januari där alla

lärare i alla årskurser besökte

över 60 företag.

Sala ligger på plats 273 av 290

i förra årets ranking över vilka

kommuner som har det bästa företagsklimatet

i Sverige.

– Sala ligger särskilt illa till när

SÄLEN Lönekraven är för höga

i årets lönerörelse, menar

Thommy Backner, vd på Högfjällshotellet

i Sälen.

– Investeringar får inte hämmas

av skadliga förhandlingar.

Det drabbar både samhället

och näringslivet, säger

han.

Den fackliga sidans krav under

årets lönerörelse kan leda till

kostnadsökningar på upp till sex

procent för företagen.

Hur påverkar det ditt företag?

– Det är inget konstigt med löneökningar

på två-tre procent per

år. Men skulle påslaget bli onormalt

högt i kombination med

höjda energikostnader och andra

utgifter blir läget ett annat.

Lönekostnaderna är en stor andel

av vår kostnadsmassa som

styr mycket av den övriga budgeten.

Effekten kan bli lägre vinster

vilket hämmar investeringar och

att vi tvingas backa i den globala

konkurrensen om turisterna.

Total mobilisering när lärare mötte företagare

Asylsökande med jobb missgynnas

SVERIGE Arbetskraftsinvandringen

måste bli mer generös.

Idag avgör migrationsverket

vilka asylsökande som

ska erbjudas praktik och arbete,

visar en färsk fallstudie.

Oleg Naumenko och Denis Vishinskiy

från Uzbekistan, Reshat

Sinani från Kosovo, Valentina

Radosevic från Serbien och Viviana

Parva från Ecuador.

Alla är asylsökande som fått

anställning i privata företag, jobb

de senare förlorat efter att ha fått

avslag på sina asylansökningar.

Ändå har de inte tagit

jobb från någon annan eller

bidragit till lönedumpning.

I flera fall har arbetsgivare och

fack till och med kämpat för att

få behålla medarbetaren. Skäl

som uppenbarligen inte påverkat

myndigheternas slutbedömning.

det gäller skolans attityd till företagare;

på 285:e plats. Nu tar kommunen

tag i detta problemområde

när man anordnar en studiedag,

säger Inga-Kari Fryklund,

regionchef, Svenskt Näringsliv

Uppsala.

Totalt var det cirka 300 lärare

som lämnade skolmiljön för

en dag. Även hundra kommunala

tjänstemän var med under aktiviteten.

– Det är ett otroligt bra initiativ

eftersom vi märker av att kontakten

mellan skola och näringsliv

är bristfällig i kommunen, säger

Inga-Kari Fryklund.

Hon anser att skolans koppling

till det lokala näringslivet

är viktigt i och med att skolan

I EN NY RAPPORT berättar Svenskt

Näringsliv historien om fem företag

som förlorat arbetskraft,

hur fem familjer fått framtiden

förmörkad och fem skäl för att

utöka arbetskraftsinvandringen.

Enligt Karin Ekenger, ansvarig

för arbetskraftsinvandring

Svenskt Näringsliv, verkar det

som är självklart för företagen

vara en omöjlighet för myndigheten;

att den som fått ett arbete ska

få stanna. Att så tidigt som möjligt

komma i kontakt med arbetsmarknaden

är ett bra sätt att integreras

i samhället, anser hon.

Eller som personalchefen Hans

Neumayer på ett av de aktuella

företagen uttrycker det: ”Det

finns bara vinnare om man låter

folk jobba.”

Idag saknar Sverige en aktiv

arbetslinje som tidigt introducerar

utländsk arbetskraft på arbetsmarknaden.

Enbart fem procent får uppehållstillstånd

för arbete, enligt

rapporten ”Internationel Migration

Outlook 2006.

MA

Hur påverkar det arbetsstyrkan?

– Skulle vi tvingas till uppsägningar

på grund av ett osunt löneklimat

är det något fel. Branschen

bygger på mänskligt bemötande

där varenda människa

behövs. Hela vår filosofi skulle

rasera om vi mister folk. Servicen

är vårt varumärke och bygger

på mänsklig kontakt. Försvinner

den är branschen hotad.

Hur påverkar det din region?

– Vi befinner oss i ett läge där vi

inte kan höja priserna i förhållande

till oväntat höga kostnadsökningar.

Det hämmar lönsamheten

på sikt och drar tyvärr med

sig andra i fallet. Det förstår inte

alltid motparten, som tror att

vinsterna går ner i någons fickor

när pengarna istället plöjs in i företaget

och framtiden. Fram till

2010 investerar vi 300 miljoner i

80 lägenheter. Det skapar jobb på

många fronter.

MATS LINDSTRÖM

ska utbilda för arbetsmarknaden.

Dessutom kan Salaelevernas

ögon öppnas för möjligheten

att bli företagare.

– Alla har något att vinna på

en sådan här dag. Det blir lättare

för företagen att rekrytera och

skolan vinner på att ha en koppling

till verkligheten, säger Inga-

Kari Fryklund.

HS

ARBETE GER HOPP. Karin Ekenger

anser att en lyckad integration av

invandrare går via arbete.

Entreprenör nr 1 2007

47


OPINION

Regeringens spariver hotar sysselsättningen

Det är obegripligt att finansminister

Anders Borg gör

överbeskattning och offentlig

förmögenhetsuppbyggnad

till finanspolitikens hörnpelare.

Det undergräver den långsiktiga

sysselsättningen. I

stället bör Sverige ligga kvar

på nuvarande skuldandel av

BNP och genomföra strategiska

skattesänkningar på cirka

60 miljarder kronor.

Efter budgetsaneringen som följde

på den ekonomiska krisen vid

1990-talets första hälft, introducerades

ett nytt ramverk för den

svenska stabiliseringspolitiken.

Viktiga delar av detta blev en

stramare beslutsprocess i riksdagen

när det gäller budgetfrågor,

ett medelfristigt bestämt tak för

de statliga utgifterna och ett överskottsmål

för den offentliga sektorn.

Dessa förändringar i regelverken

i kombination med införandet

av ett inflationsmål och en

självständig riksbank, har på ett

mycket påtagligt sätt bidragit till

att skapa stabilitet i den svenska

ekonomin.

UTVECKLINGEN under det senaste

dryga decenniet visar tydligt

på betydelsen av att det finns ett

väl fungerande ramverk kring

den makroekonomiska politiken,

som allmänhet och marknad

har förtroende för. Några av

komponenterna i ramverket har

en mycket stark teoretisk och empirisk

förankring. Det gäller särskilt

skapandet av en självständig

Riksbank. Det gäller där emot inte

överskottsmålet för budgeten som

när det infördes bestämdes på ad

hoc-mässiga grunder.

Detta var rimligt när det infördes.

Då kunde fortfarande den

höga offentliga skuldsättningen

ses som ett hot mot den ekonomiska

stabiliteten och ytterst mot

låginflationsregimen. I dag är situationen

annorlunda.

MED EN OFFENTLIG bruttoskuld

motsvarande cirka 40 procent av

bruttonationalprodukten (BNP)

har Sverige en skuld som relativt

sett tillhör de mind re i EU

och även är bland de lägsta i hela

OECD-området. Räknat netto,

det vill säga inklusive den offentliga

sektorns finansiella tillgångar,

har den offentliga sektorn i

dag till och med en finansiell nettoförmögenhet

på cirka 15 procent

av BNP.

Överskottsmålet innebär att

den offentliga förmögenhetsuppbyggnaden

kommer att fortsätta.

Budgetpolitiken resulterar härigenom

i en förskjutning av förmögenhetsbildningen

från privat

till offentlig sektor. En effekt av

detta är att den privata riskkapitalbildningen

påverkas negativt,

med lägre nyföretagande, mindre

investeringar och färre jobb i

den privata sektorn i Sverige som

följd.

JAG MENAR ATT vi nu kommit till

en punkt då den makroekonomiska

stabiliteten kan uppnås

utan en fortsatt förmögenhetsuppbyggnad

i offentlig sektor.

Labourregeringen i Storbritannien

har under lång tid fört en

balanserad budgetpolitik med två

regler för den långsiktiga budgetpolitiken:

1) Sett över en konjunkturcykel

ska underskott bara tillåtas för att

låna till investeringar (den gyllene

regeln),

2) Över konjunkturcykeln ska

skulden som andel av BNP vara

stabil och helst understiga 40

procent.

Efter den budgetsanering som

Sverige genomfört befinner vi oss

i en mycket god position och skulle

kunna använda likartade regler

också för vår budgetpolitik. Det

skulle ge ett långsiktigt skattesänkningsutrymme

motsvarande

cirka två procent av BNP.

En skattesänkning av den storlek

som vi här talar om (cirka 60

miljarder kronor) skulle exempelvis

skapa utrymme för ett helt avskaffande

av den statliga inkomstskatten,

inklusive värnskatten,

sänkt kapitalskatt och ett borttagande

av förmögenhetsskatten.

Detta skulle i sin tur innebära

att 3:12-reglerna kunde slopas

helt. Utrymme skulle även finnas

för att påbörja angelägna generella

sänkningar av arbetsgivaravgiften.

MITT FÖRSLAG till regeringen är sålunda

att den nu inleder utformningen

av ett nytt mål för budgetpolitiken

som gör det möjligt att

ligga kvar på vår nuvarande skuldandel.

Men låt mig understryka

att det bör ske genom en ordentlig

utredning, belysning och diskussion.

Detta skulle göra det möjligt

att genomföra en serie strategiska

skattesänkningar på bortåt 60

miljarder kronor som naturligtvis

bör avvägas mot det rådande

konjunkturläget. Mer privat riskkapital

skulle kanaliseras till investeringar

i näringslivet och därmed

till nya jobb

i den svenska

ekonomin.

URBAN

BÄCKSTRÖM

(Läs hela inlägget

på DN Debatt

22/1-07)

Hur tänker egentligen Littorin?

Jag följer fallet med Sofia Appelgrens

salladsbar i Göteborg med

stigande upprördhet. Inte av något

formellt skäl, som till exempel

att jag vill stötta en attackerad

medlem. Själva poängen är ju att

Sofia inte har för avsikt att gå med

i någon arbetsgivarorganisation.

Och hennes medarbetare har inte

heller för avsikt att gå med i facket.

Det härliga med företagande är att

från egna idéer skapa eller producera

sådant som efterfrågas. Måttstocken

för framgång handlar om

fler och fler kunder och förbättrad

lönsamhet, som gör det möjligt

att växa eller att förverkliga

ytterligare drömmar.

Det som nu visas upp i Göteborg

med en skrämmande okänslighet

är hur en kämpande entreprenör

i ett ungt företag mot sin

vilja ska snärjas i ett kollektivavtal

och relationer med parter som

hon inte är intresserad av.

Det som får mig att reagera nu

är ett uttalande av arbetsmarknadsminister

Sven-Otto Littorin.

Han tycker att blockaden mot

Wild´n Fresh är legitim. Ser han

inte maktfullkomligheten och

bristen på proportioner? Och vart

har förnuft och omtanke om det

spirande företagandet, som vi så

väl behöver, tagit vägen? Han säger

också att om det är ”oproportionerligt”

kan inte någon ”utomstående”

avgöra, utan det måste

parterna ta ansvar för själva.

Som även andra påpekat kan man

undra vilka parter? Vad hela konflikten

ytterst handlar om är ju att

FOTO: SCANPIX

SALLADSKAMP. När facket försatte

Sofia Appelgrens salladsbar i blockad

försvarade hon sin inställning

på ett handskrivet ark. Till höger är

varslet om blockad uppklistrat.

Sofia och hennes medarbetare vill

stå utanför partsorganisationer.

Hur tänker egentligen Littorin?

URBAN BÄCKSTRÖM,

vd för Svenskt Näringsliv

48

Entreprenör nr 1 2007


LÄS FLER NYHETER! www.svensktnaringsliv.se

Lars Calmfors missar poängen

Professor Lars Calmfors anklagar

i Dagens Nyheter

Svenskt Näringsliv för att ha

missbrukat forskning i samband

med euroomröstningen

2003. Det är helt fel. Svenskt

Näringsliv bidrog i stället till

att lyfta fram studier i ett läge

då forskningen om eurons effekter

var i sin linda.

KRITISK. I DN 2/1-07 anklagade

Lars Calmfors Svenskt Näringsliv

för att ägna sig åt ”ensidig spridning

av forskningsresultat”.

Ja, det stämmer att Svenskt Näringsliv

förespråkade ett införande

av euron i Sverige. Det gör vi

fortfarande, även om frågan just

nu inte är aktuell. På den punkten

erkänner vi oss skyldiga till att ha

haft och drivit en åsikt.

I sin EMU-utredning 1996

skrev Lars Calmfors ”Vår slutsats

är att det inte går att underbygga

att ett deltagande i EU:s valutaunion

kommer att leda till några

betydande samhällsekonomiska

vinster till följd av ökad handel

och ökade investeringar”.

Vid den tidpunkten hade

Calmfors rätt. Då, 1996, kunde

det inte vetenskapligt bevisas att

en gemensam valuta skulle leda

till ökad handel. I remissomgången

kritiserade Näringslivets organisationer

utredningen på den

punkten och menade att de positiva

effekterna troligen underskattades.

Men utredarna kunde

luta sig mot Calmfors maxim:

”det finns inga undersökningar

som …”. Så det blev Calmfors

vänta-och-se linje som gick vinnande

ur den debatten.

Efter några år dök det upp internationell

forskning som visade

det näringslivet trodde, men

dittills inte hade kunnat bevisa.

Den första studien om valutaunioners

effekter på handeln publicerades

år 2000 av professor Andrew

K Rose vid Berekeley-universitetet

och visade på en starkt

positiv effekt. Svenskt Näringsliv

tog då initiativ till en specialstudie

där Rose beräknade vilka effekter

euron skulle få på Sveriges

utrikeshandel. Studien översattes

till svenska.

DETTA ÄR EXEMPEL på vad Calmfors

kallar en ”ensidig spridning

av forskningsresultat”. Svenskt

Näringsliv utger sig inte för att

vara ett forskningsinstitut, men

vi menar att vi genom att introducera

professor Rose i den svenska

debatten bidrog till att hyfsa eurodebatten

inom just detta område.

Till slut medgav även vissa

nejförespråkare att just ökad utrikeshandel

talade för euron och

uppenbarligen har Calmfors själv

någon gång under resans gång

ändrat sig och medger nu att det

finns stöd för att en gemensam

valuta ökar handeln.

Just detta exempel visar varför

Calmfors hamnar fel i sin kritik

av Svenskt Näringsliv. Vid en given

tidpunkt har forskningen en

viss åsikt. Samtidigt finns många

frågor som beslutsfattare behöver

svar på och som forskarna

ännu inte har lyckats undersöka.

År 1996 gick det inte att vetenskapligt

bevisa att euron skulle

ge ökad handel, fler investeringar

och fler jobb. Men näringslivet

menade ändå att det fanns skäl att

tro att så skulle bli fallet.

2003 GICK DET att vetenskapligt

bevisa att euron skulle ge ökad

handel och fler investeringar, men

det fanns fortfarande inga vetenskapliga

bevis för att den gemensamma

valutan skulle ge fler jobb.

Svenskt Näringsliv menade ändå

att det fanns skäl att tro att den

ökade handeln och investeringarna

också borde ge fler jobb.

Vi hävdade inte att detta var

vetenskapligt bevisat och har därför

inte missbrukat någon forskning.

JONAS FRYCKLUND,

nationalekonom,

Svenskt Näringsliv

När ska Nora kommun ge sig?

På hemsidan skriver Nora kommun,

stolt, att man är en utpräglad

företagarkommun som uppmuntrar

invånarna att starta eget.

Men om invånarna blir uppmuntrade

och törs ta steget att starta

eget är osäkert efter den senaste

tidens skriverier i Nerikes Allehanda.

Där har vi kunnat läsa om

hur Nora kommun strider i rättten

med några av företagen i kommunen.

I det ena fallet är det den lilla

friskolan i Born som Nora kommun

strider med. Kommunen betalar

lägre ersättning per elev till

Borns Friskola än till de kommunala

skolorna. Det missgynnar

friskolan som inte kan bedriva sin

verksamhet på lika villkor. Trots

tre domar i Länsrätten och kritik

från justitieombudsmannen ger

sig inte kommunen.

Att Borns friskola ska få högre

ersättning per elev borde vara uppenbart

för kommunens politiker

och tjänstemän. Men istället

för att acceptera de tre domarna

som varit till friskolans favör och

betala den rättmätiga ersättningen

har kommunen överklagat till

Kammarrätten.

DET ANDRA FALLET gäller Stadshotellet

och ett indraget serveringstillstånd.

Även här gick Länsrätten

emot kommunen. Trots att

alkoholhandläggaren verkar ha

ansträngt sig till det yttersta för

att komma åt Stadshotellet och

dra in serveringstillståndet friade

Länsrätten. Här upprepar sig

dock historien. Kommunen accepterar

inte domslutet utan driver

frågan vidare till Kammarrätten

i sin iver att få rätt.

Socialnämndens ordförande

Monica Andersson vill inte ställa

sig över alkohollagen och det är

väl i sig en sund inställning. Men

det kan väl knappast hon och

kommunen anklagas för när frågan

avgjorts i domstol.

Det är inget konstigt i sig att en

kommun och ett företag har olika

uppfattningar i vissa frågor.

Det konstiga är att Nora kommun

inte accepterar domsluten

utan driver frågan till sin spets.

Jag får känslan att det gått prestige

i dessa två fall.

De berörda politikerna och

tjänstemännen har en uppfattning

och de vill inte ge sig trots

flera domslut. Att Nora rasade till

en bottenplacering i Svenskt Näringslivs

senaste undersökning

av företagsklimatet får sig en delförklaring

när man ser hur dessa

fall hanterats.

KARL

HULTERSTRÖM,

Svenskt Näringsliv,

Örebro

Entreprenör nr 1 2007

49


HÅLL KOLL PÅ

Årets nyheter i lagboken

UPPDATERAT I varje nummer presenteras

vilka nya temablad som

lanserats. Temabladen är en samling

dokument som visar vad Svenskt

Näringsliv tycker i ett stort antal viktiga

frågor. Du hittar dem på: www.

svensktnaringsliv.se/fordelsverige

14 DECEMBER

MINSKA SJUKFRÅNVARON!

Sjukförsäkringen ska erbjuda ekonomisk

kompensation för inkomstbortfall

i samband med arbetsoförmåga på

grund av sjukdom. Idag används sjukförsäkringen

i många andra syften.

– Hur ska försäkringen utformas för att

skydda de som behöver skyddas och

förhindra att den används på fel sätt?

9 NOVEMBER

MER VÄRDE FÖR PENGARNA

I OFFENTLIG SEKTOR

Offentliga medel som avsätts till vård,

skola och omsorg ska användas på ett

betydligt mer effektivt sätt.

– Hur kan vi öka kvalitén på välfärdstjänster

och hålla nere skattetrycket?

26 SEPTEMBER

EN ARBETSMARKNAD

FÖR ALLA ÅLDRAR

Idag avstår arbetsgivare från att anställa

äldre personer.

– Hur kan vi få ett attraktivt arbetsliv

för alla åldrar och en arbetsmarknad

som rekryterar efter kompetens och

inte efter ålder.

22 SEPTEMBER

KLIMATEFFEKTIV

ENERGIFÖRSÖRJNING

Svensk klimatpolitik riskerar att hämma

industriutvecklingen.

– Hur klarar vi en reell utsläppsminskning

med bibehållen tillväxt?

22 SEPTEMBER

SÄKER OCH TILLFÖRLITLIG

ENERGIFÖRSÖRJNING

Utvecklingen inom energiområdet har

under många år styrts av en rad oförenliga

politiska krav.

– Hur klarar vi en energiförsörjning

som ökar konkurrenskraften och samtidigt

uppfyller högt ställda miljökrav?

ARBETSSÖKANDE. Arbetsgivarna får sänkta avgifter när de anställer personer som varit borta från arbetsmarknaden

i mer än ett år.

REGLER Vid årsskiftet började

ett antal nya lagar och förordningar

att gälla. Entreprenör

listar de viktigaste för dig

som företagare.

l OBEROENDE REVISION.

Skärpta regler för jäv införs för

revisorer i stora aktiebolag och

de flesta finansiella företag.

Enklare redovisning. Reglerna

om löpande bokföring, årsbokslut,

årsredovisning och arkivering

blir enklare för mindre företag.

l KUNGÖRELSER.

Kungörelser om konkurser med

mera i Post- och Inrikes Tidningar

offentliggörs på Bolagsverkets

webbplats. Samtidigt införs

en ny annonsavgift i tidningen.

l UPPHÄVD SJUKAVGIFT.

Arbetsgivarnas skyldighet från

2005 att stå för 15 procent av

sjukpenningkostnaderna för anställda

som är heltidssjukskrivna

tas bort.

l JOBBSKATTEAVDRAG.

Arbetsgivarna får skattelättnader

för anställdas inkomster upp

till cirka 11 000 kronor per år

och anställd. För dem som fyllt

Här synar du höstens löneökningar

LÖNER Svenskt Näringslivs statistikavdelning

samlar kontinuerligt

in och bearbetar statistik

kring löner och arbetstid. Stora

delar av det materialet hittar du

på vår sajt.

Rapporten Löner för privat

65 år blir bidraget högre, upp till

18 000 kronor.

l NYSTARTSJOBB.

Arbetsgivarna får behålla ett belopp

motsvarande arbetsgivaravgiften

när de anställer personer

som varit borta från arbetsmarknaden

i mer än ett år, så kallade

nystartsjobb.

l SOCIALAVGIFTER.

Den särskilda löneskatten om 16

procent avskaffas för anställda

som omfattas av det nya ålderspensionssystemet,

födda 1938 eller

senare, för att locka äldre att

arbeta längre.

sektor uppdateras varje månad

och baseras på SCB:s konjunkturstatistik.

Under oktober månad ökade

lönerna med i genomsitt 2,5 procent

för arbetare jämfört med

motsvarande period för ett år sedan.

För tjänstemännen är ökningen

2,9 procent.

Här finns alla rapporterna:

www.svensktnaringsliv.se/fragor/

lonestatistik/loner_privat_sektor/

HS

50 Entreprenör nr 1 2007


LÄS FLER NYHETER! www.svensktnaringsliv.se

l FACKAVGIFT.

Möjligheten att få skattereduktion

för fackföreningsavgift och

avgift till a-kassan avskaffas.

l SKATTEKONTROLL.

Företag inom restaurang- och

frisörbranschen ska föra personalliggare.

Skatteverket får göra

oanmälda kontroller.

l ENERGISKATTER.

Skatterna för el, bensin, diesel

och eldningsolja räknas upp med

cirka 1,5 procent i förhållande till

prisutvecklingen med utgångspunkt

från konsumentprisindex.

l FÖRMÖGENHETSSKATT.

En dämpningsregel införs så att

höjda taxeringsvärden vid 2006

års fastighetstaxering inte ska

få fullt genomslag på förmögenhetsskatten

vid 2007 års taxering.

l LÅNEDATOR.

Alla som har lånedator via sin

arbetsgivare får betala skatt för

ett förmånsvärde på

2 400 kronor per år.

l JOBBRESOR.

Gränsen för att kunna göra avdrag

för resor till och från arbetet

i deklarationen höjs från 7

000 kronor till 8 000 kronor. För

övriga utgifter höjs gränsen från

1 000 kronor till 5 000 kronor.

l FUSION.

Det blir lättare att omstrukturera

företag inom EU utan att

omedelbart betala skatt i Sverige.

3:12-regler. Skattereglerna för

ägare av fåmansföretag förenklas

när de kan ta ut mer pengar som

kapitalvinst i stället för lön.

l KAPITALTÄCKNING.

Företagen kan välja mellan flera

metoder när de beräknar kapitalkraven

och riskkänsligheten

i sin verksamhet. Detta påverkar

till exempel hur bankerna

bestämmer räntorna enligt olika

riskkalkyler för olika kunder. De

nya reglerna gäller från den 1 februari

2007.

l A- KASSAN.

Avgiften höjs med högst 300 kronor

per månad, men inte för den

som är arbetslös. Villkoren för

att få ersättningen från a-kassan

skärps. Taket för ersättningen

de första 100 dagarna sänks från

730 till 680 kronor om dagen.

Beräkningen av arbetstiden som

ligger till grund för ersättningen

ändras. Möjligheten att kvalificera

sig genom studier tas bort.

Från den 5 mars blir nivåerna 80

procent av den tidigare inkomsten

under 200 dagar, därefter 70

procent i 100 dagar och sedan 65

procent av inkomsten.

l FRIÅR.

Friåret avskaffas.

Källa: Riksdag & Departement

AD

Unicell

halvstå

Entreprenör nr 3 2006

47


PÅ GÅNG

KALENDARIUM

2 FEBRUARI

AKTUELLA ARBETSGIVARFRÅGOR

Jan-Peter Duker pratar om avtalsrörelsen.

12:00-13:30, Skolgatan 4, Jönköping

Eva.Odeen@svensktnaringsliv.se, 036-

30 32 26

500 000 NYA JOBB ÄR MÖJLIGA

11:30-13:00, Högskolevägen 6 B, Skövde

Marianne.Bouvin@svensktnaringsliv.se,

031-62 94 77

5 FEBRUARI

ÄGARSKIFTE I FÖRETAG

14:30-19:00, Gyllene Uttern, Gränna

Eva.Odeen@svensktnaringsliv.se, 036-

30 32 26

6 FEBRUARI

500 000 NYA JOBB ÄR MÖJLIGA

11:30-13:00, Riverside Inn, Museigatan 2

Marianne.Bouvin@svensktnaringsliv.se,

031-62 94 77

7 FEBRUARI

INFORMATION OM AVTALSFÖRSÄKRINGAR

9:00-16:00, Welcome Hotel, Barkarby

Marie.Rohrl@svensktnaringsliv.se

NÄTVERKSLUNCH I KARLSHAMN

Karlmans Restaurang, First Hotel Carlshamn,

Karlshamn

12:00-13:00

Annica.Hammar@svensktnaringsliv.se,

0454 - 811 60

SENASTE NYTT OM ARBETSRÄTT

11:30-13:00, Royal Star Hotel, Älvsjö

Gina.Harlin@svensktnaringsliv.se

BLI INSPI RERAD!

En dag med Yngve Bergqvist Icehotel och

Boo Gunnarsson från Visma Spcs.

13:00-21:00, Futurum konferens i Växjö och

Haganässkolan i Älmhult

kronoberg@ungforetagsamhet.se.

8 FEBRUARI

500 000 NYA JOBB ÄR MÖJLIGA

11:30-13:00, Drottninggatan 21, Karlstad

Urban.Svanberg@svensktnaringsliv.se

FÖRETAGARMÖTE

Företagarens försäkringsskydd

18:30-21:00, Västerås

Ann-Sofie Granzell, 021-13 55 50

FÖRSÄKRINGSKASSAN OCH ARBETSFÖR-

MEDLINGEN

Sänkt inkomsttak, ny beräkning av sjukpenning,

medfinansieringen tas bort, insatser

mot bidragsfuskare, arbetsmarknadsåtgärder

försvinner, nystartjobb med

mera.

07:45-10:00, Träcentrum, Nässjö

Eva.Odeen@svensktnaringsliv.se, 036-

30 32 26.

9 FEBRUARI

FÖRETAGARENS FÖRSÄKRINGSSKYDD

10:00-14:00, Gimo Herrgård, Gimo

Marie.Rohrl@svensktnaringsliv.se

12 FEBRUARI

FÖRETAGARMÖTE

Konjunkturrådsrapporten 2007 presenteras.

12:00-14:00, Restaurang Baravara, Wasahuset,

N Stapeltorgsgatan 11, Gävle

susanne.metz@gavle.se, 026-17 29 44.

VAD ÄR DEN ENSKILT VIKTIGASTE FAKTORN

FÖR ETT BRA FÖRETAGSKLIMAT?

13.30, Karlskrona

Carina.Centren@svensktnaringsliv.se

13 FEBRUARI

FÖRETAGSBESÖK

18:00-20:30, Kronobergs Bilaffär, Hejaregatan

6, Växjö

SENASTE NYTT OM ARBETSRÄTT

11:30-13:00, Storgatan 19, Stockholm

Gina.Harlin@svensktnaringsliv.se

INTRODUKTION TILL AVTALSFÖRSÄK-

RINGAR

9:00-12:30, Eslöv

Madeleine.Andersson@svensktnaringsliv.se

14 FEBRUARI

SEMINARIUM OM LOKALT FÖRETAGSKLI-

MAT

10:00-13:00, Örebro

Annelie.Sirsjo@svensktnaringsliv.se

15 FEBRUARI

SEMINARIUM OM LOKALT FÖRETAGSKLI-

MAT

12:00-13:30, Stadshotellet, St. Torget, Eksjö

Eva.Odeen@svensktnaringsliv.se, 036-

30 32 26

PRESENTATION AV LOKALT FÖRETAGSKLI-

MAT I YSTAD

9:00, Tobaksgatan 13. Ystad

Kristina.Bjorkander@svensktnaringsliv.se

16 FEBRUARI

INTRODUKTION TILL AVTALSFÖRSÄK-

RINGAR

9:00-12:30, Malmö

Madeleine.Andersson@svensktnaringsliv.se

19 FEBRUARI

FÖRETAGARMÖTE PÅ SYSTEMAIR AB

18:00, Skinnskatteberg

Helen.Selenmark@svensktnaringsliv.se

20 FEBRUARI

SEMINARIUM OM LOKALT FÖRETAGSKLI-

MAT

10:00-12:00, Ekotopia, Aneby

Elizabeth.Nilsson@svensktnaringsliv.se

FÖRETAGSKÖPARSKOLA

Jönköping

Madeleine.Andersson@svensktnaringsliv.se

SENASTE NYTT OM ARBETSRÄTT

11:30-13:00, Sollentuna Star Hotel, Sollentuna

Gina.Harlin@svensktnaringsliv.se

PRESENATION AV LOKALT FÖRETAGSKLI-

MAT I TOMELILLA

8:00, Kommunhuset, Tomelilla

Kristina.Bjorkander@svensktnaringsliv.se

21 FEBRUARI

FÖRETAGARLUNCH

Urban Bäckström kommenterar avtalsrörelsen

och regeringens

arbete inom näringslivsområdet.

11:45-15:00, Elite Hotel Strandbaden, Halmstad

Mikael.Kulanko@svensktnaringsliv.se

22 FEBRUARI

SEMINARIUM OM FÖRETAGSKLIMAT

7:30-09:00, Badhotellet, Tranås

Elizabeth.Nilsson@svensktnaringsliv.se

STORA STYRELSEDAGEN

13:00 – 19:30, Södra Berget, Sundsvall

b.lindstrom@styrelseakademien.com.

NÄRINGSLIVSDAG I KRISTINEHAMN

Folkets Hus Kristinehamn, Västerlångg. 21

Urban.Svanberg@svensktnaringsliv.se

HUR KAN VI SKAPA 500 000 NYA JOBB?

Kjell-Olof Feldt ger sin syn på vad som

krävs för att fler jobb skapas i den svenska

ekonomin. 7:00-19.:00, Storgatan 19

Patrik.Karlsson@svensktnaringsliv.se

27 FEBRUARI

SEMINARIUM OM FÖRETAGSKLIMAT

12:00-13:30, Träcentrum, Nässjö

Elizabeth.Nilsson@svensktnaringsliv.se

PRESENTATION AV LOKALT FÖRETAGSKLI-

MAT I HÖÖR

9.30, Kommunhuset, Höör

ulrika.gunnars@svensktnaringsliv.se,

0705-56 25 65

”BRA REKLAM FÖR LITEN BÖRS!”

Föreläsning med Gunilla Berh.

18:30-21:00, Östra Piren - Rio Grande, Karlshamn

Carina.Centren@svensktnaringsliv.se

28 FEBRUARI

FÖRETAGARLUNCH I HALMSTAD

Ansvarskommittén lämnar sitt slutbetänkande

senast denna dag.

11.45-13.00, Elite Hotel Strandbaden, Halmstad

Mikael.Kulanko@svensktnaringsliv.se

”BRA REKLAM FÖR LITEN BÖRS!”

Föreläsning med Gunilla Berh.

7:30-9:00, Företagarföreningen

KFH,Bredgatan 12, Karlskrona

Carina.Centren@svensktnaringsliv.se

”BRA REKLAM FÖR LITEN BÖRS!”

Föreläsning med Gunilla Berh.

11:45-13:30, Soft Center – Ekmans, Ronneby

Carina.Centren@svensktnaringsliv.se

52

Entreprenör nr 10 2006


UTSIKT

Förväntar du dig mer av 2007?

Många av oss tar mycket för givet. Sällan tar vi oss

tid till att analysera information eller tänka på

varför något finns där eller vad vi kan lära av det.

Allt för ofta konstaterar vi skillnader och problem och nöjer

oss med det. Vi förväntar oss inget mer. Istället skulle vi

kunna se och angripa situationer på ett nytt sätt.

Visst bör vi förvänta oss att få ut mer av 2007? Jag gör det

i vart fall. Min förväntan är att Blekinges företagsamhet ska

öka, genom ett nytt sätt att se på:

FÖRETAGANDE Hur många gånger har vi inte hört att attityden

är avgörande för om man ska bli frisk eller nå bättre fysiska

träningsresultat? Har jag rätt attityd blir jag frisk eller

så kommer jag att få bättre tid på 100 meter häck. Detta

är kanske lätt att förstå – det kan enkelt kopplas till en individ.

Men hur är det med bättre företagsklimat? Jag vill påstå

att även här spelar individens attityd en viktig roll. Om fler

har inställningen att ett bättre företagsklimat är en väg till

bättre välfärd och förmedlar en positiv attityd till företagande

så kommer

Ge alla anställda ett

eget visitkort och se

dem som säljare. //Carina

Centrén

vi att få se

förändringar

och förbättringar

även

i Blekinge.

Men det finns

en hel del att

önska här i länet. Vill du vara en åskådare till matchen eller

deltagare i den? Väljer du att se på från läktaren och acceptera

det resultat du får? Eller väljer du att vara med på planen

så att du kan vara med och påverka resultatet?

Jag förväntar mig att fler vill vara med på planen 2007.

MÖJLIGHETERNA Notera skillnaden mellan att säga att någonting

är ett problem eller säga att det är en utmaning. Väljer

Snabba fakta om region Blekinge

BLEKINGE LÄN är till ytan ett av de minsta länen i landet. Landarealen

på 2 941 kvadratkilometer, är knappt 1 procent av hela Sveriges landareal.

Det bor cirka 150 700 personer i länet.

1 300 FÖRETAG/ ARBETSPLATSER i länet är medlemmar i Svenskt Näringsliv.

75 procent av dessa företag har färre än tio anställda.

NÄSTAN 300 exporterande företag är verksamma i Blekinge och cirka

25 procent av länets produktion går på export. Exempel på kända

exportvaror från länet är: Tätningar för kabelgenomföringar från

Roxtec i Karlskrona, Vattenskärningsmaskiner från Waterjet i Ronneby,

Backventiler från Wapro i Karlshamn och Blåbär från Olle Svenssons

i Olofström.

du att tänka på möjligheterna eller begränsningarna? Det

gör skillnad för hur du reagerar och hanterar situationen.

Välj att se globaliseringen som en möjlighet. Om du är

framgångsrik i Blekinge och Sverige är chanserna stora att

du kommer lyckas även på andra marknader.

”If you can make it here, you can make it anywhere, it’s

up to you…”

FÖRETAGARROLLEN En företagare sa en gång till mig ungefär

så här: ”Jag äger företaget, jag driver företaget, jag är företaget

och företaget fungerar inte utan mig.” Ett unikt uttalande?

Nja, det är nog så att några känner igen sig.

Prova att se på dig och företaget lite från ovan. Vad av det

du gör kan du delegera?

Om du inte har någon person som du diskuterar utvecklingen

av din verksamhet med, så kan kanske en extern styrelseledamot

vara lösningen? Var en verkställande direktör

i stället för att göra allt själv.

SYNEN PÅ DE ANSTÄLLDA Har ni anställt personer bara för att

få ett visst ”jobb” utfört? Många medarbetare vill göra mer

än så och känna att deras insats är viktig för företaget. Men

hur kan man få deras roll att vara mer än det som står i arbetsbeskrivningen

och få dem engagerade?

Ge alla anställda ett eget visitkort och se dem som ”säljare”

för ert företag. Försäkra er om att det vet det grundläggande

om era produkter och tjänster. Det gör att de känner

sig involverade och värdesätter företaget högre. Dessutom

har de fått ett verktyg – visitkortet – så att de kan marknadsföra

ert företag i sina egna nätverk!

Så nu är det upp till oss alla i Blekinge att välja rätt attityder,

tankar, fokus och handlingar. Då kommer företagsamheten

i länet att öka!

CARINA CENTRÉN,

regionchef, Svenskt Näringsliv ,

Karlshamn

BLEKINGE HAR en unik position i Europa. Av alla områden i Sverige

har Blekinge det klart bästa Östersjöläget. Något som talar för ökade

exportmöjligheter. Dessutom finns i Karlshamn en hamn som

rankades som Sveriges 5:e största räknat i godsomsättning 2005 och

som har kapacitet för mer.

ANNAT SOM SÄTTER BLEKINGE PÅ VÄRLDSKARTAN:

1. Laxfisket i Mörrumsån och kanske utförs det med en fiskerulle

från ABU i Svängsta.

2. Författaren och Nobelpristagaren Harry Martinsson från Jämshög.

3. Örlogsstaden Karlskrona som sedan 1998 finns med på Unescos

lista över omistliga världsarv.

54

Entreprenör nr 1 2007


I PRAKTIKEN

SKILLNADER VIKTIGA FÖR

LYCKAD LÖNESÄTTNING

Finslipa, utveckla och förankra. Så jobbar SOS Alarm för att

göra lönesättningen till en del av företagets framgång.

TEXT: GUNILLA MILD NYGREN BILD: SÖREN ANDERSSON

SOS ALARM – ett namn som framkallar

bilder av blåljus, hetsigt

tempo och folk som springer med

telefoner vid örat och ger högljudda

instruktioner.

– Inget kunde vara mer fel,

skrattar Agneta Weman personalchef

på SOS Alarm.

– På SOS-centralen är det oerhört

lugnt, tyst och effektivt. Jag

skulle beskriva stämningen som

extremt koncentrerad.

Varje dygn tar SOS-operatörerna

emot cirka 50 000 samtal.

Ett tufft jobb där alla måste

ha sjukvårdsutbildning, förmågan

att fatta snabba beslut under

stress och ha rätt attityd.

– Vi ställer höga krav på våra

operatörer. Det finns inte så

många karriärvägar, men arbetet

är spännande och utvecklande i

sig, säger Agneta Weman.

SEDAN 1995 har SOS Alarm både

förändrat sin verksamhet och gått

över från att finansieras via statliga

anslag till att vara ett bolag

med vinstkrav. Nu finns förutom

tjänsten att ta emot alla samtal

till nödnumret 112, även olika

säkerhetslösningar, brandlarm

och krisjour i erbjudandet. En

förändring som kräver att även

de interna rutinerna hänger med

i det nya. Individuella löner är en

del av det och började diskuteras

på SOS Alarm under 1998.

Att 80 procent av arbetsstyrkan

är operatörer och alltså har

samma tjänst, var till en början

en invändning medarbetarna hade

mot att gå från tarifflöner till

individuella löner.

– Men det är inte ett hållbart

argument - samma arbetsuppgifter

kan göras på många olika sätt,

med olika kvalitet och olika resultat,

anser Agneta Weman.

Hon är övertygad om att människor

mår bättre med tydliga

mål och att veta vad som förväntas

av dem.

– Tar varje individ ansvar för

sin egen prestation och lön så blir

det en drivkraft i verksamheten.

Det har vi märkt under de år vi

har jobbat med lönepolicyn. Kvaliteten

på de tjänster vi utför blir

bättre och bättre och vi har lätttare

att rekrytera och behålla bra

personal.

Åke Nordin har arbetat på SOS

Alarm sedan 1982 .

– Mycket hänger på hur duktiga

cheferna är på att arbeta med

lönesättningen, använda de verktyg

vi har och kommunicera målen.

– I början var processen lite

kantig, men vi har sett över den

och justerat till exempel bedöm-

Kort om SOS Alarms lönepolicy:

* Medarbetarna påverkar sin lön genom att

uppfylla de krav som affärsidén ställer.

* Grunden läggs i utvecklingssamtalet. Där

talas dåtid, nutid och framtid på ett djupare

plan.

* Lönesamtalet – inför det har medarbetare

och chef gjort varsin bedömning av

medarbetarens prestation. Båda enas om

ett slutgiltigt resultat som ligger till grund

för lönen.

* Cheferna har lönebudgeten, koll på eventuella

fackliga avtal och fördelar sin pott

till sina medarbetare med utgångspunkt i

resultatet av lönesamtalen.

* Chefen meddelar den nya lönen. Den ska

vara förankrad och inga diskussioner ska

behöva uppstå här om utvecklings- och

lönesamtalet har genomförts på ett bra

sätt. Får någon noll kronor ska det åtföljas

av en handlingsplan för att styra upp situationen.

* Lönepolicyn är en pågående process

som hela tiden ses över, diskuteras och revideras

för att stämma med verksamhetens

förutsättningar och mål.

INDIVIDUELLT. Samma arbetsuppgifter

kan göras på

många olika sätt, med olika

kvalitet och olika resultat.

Därför kan medarbetarna

också belönas individuellt.

56

Entreprenör nr 1 2007


EXPERTENS 10 RÅD!

CHEFERNA VIKTIGA. Efter

första lönerevisionen fick

Agneta Weman, personalchef

på SOS Alarm. höja

kraven på cheferna.

Kerstin Björk Östlund, är expert på

individuella löner på Almega.

10 TIPS FÖR EN LYCKAD

LÖNESÄTTNING PÅ

DINA MEDARETARE

Lönerna som styrmedel

• Det är inte alla företag som kan sätta löner

individuellt. Vissa avtal kräver så kallade tarifflöner.

Ta reda på om ditt kollektivavtal tilllåter

individuell lönesättning.

ningskriterierna och nu tycker

jag att den fungerar väldigt bra.

När SOS Alarm började arbetet

med att ta fram en process för

lönesättning baserad på individuella

löner kontaktade Agneta Weman

Almega för att få stöd.

– Jag ville ha en opartisk projektledare

och deras lönebildningskonsult

Kerstin Björk Östlund

tog den rollen. Det fungerade

väldigt bra.

En lönepolicy växte fram som

grundar sig på ett bedömningsverktyg

där olika områden av yrkeskompetens,

social kompetens

och strategisk företagskompetens

bedöms efter en fyrgradig skala -

förbättringar krävs, normal kompetens,

högre kompetens och

spetskompetens.

– Efter första lönerevisionen

såg vi att vi behövde lägga till ett

bedömningsområde för chefer,

ledarkompetens. Vi höjde kraven

på chefsnivå, justerade en del

i terminologin och stramade till

verktyget, säger Agneta Weman.

SAMTALEN MELLAN medarbetare

och chef har hela tiden varit en

central del. Lönesättning handlar

mycket om chefskap och att våga

differentiera.

Lyssna – det ger bättre samtal

PRATA ÄR EN SAK samtala en annan.

Det viktiga samtalet mellan

chef och medarbetare är i många

fall avgörande för hur själva arbetet

fungerar.

Tommy Sjölander är driftchef

på SOS Larm i Sundsvall med

dryga 20 medarbetare. Han ser

på sin roll som chef med stort engagemang

och ansvarskänsla.

– Ledarskap är förtroende.

Mina medarbetare ska kunna ha

fullt förtroende för mig, annars

fungerar inte mitt chefskap.

Förtroendet är särskilt viktigt i

en samtalssituation, menar Tommy

Sjölander, annars blir dialogen

inte öppen. På SOS Alarm är

samtalen en viktig del i löneprocessen

som består av utvecklingssamtalet,

lönesamtalet och lönebeskedet.

– I utvecklingssamtalet berättar

medarbetarna om hur de känner,

vad de tycker och vill. Både

om sin egen arbetsinsats och när

det gäller min roll som chef. I det

samtalet har jag en lyssnande roll

- jag ställer frågor och lyssnar på

svaren.

Han vill att samtalet blir ett

personligt samtal.

– Annars blir vilken lönepolicy

som helst tandlös, säger Agneta

Weman.

Att bedöma någon annans prestation

och dessutom kommunicera

den är svårt. Cheferna på

SOS Alarm har till exempel lärt

sig samtala med hjälp av rollspel.

– Det är en tung bit för cheferna,

men en viktig del i processen.

När cheferna har gjort ett bra

grundjobb med väl underbyggda

bedömningar som de har kunnat

kommunicera till medarbetaren,

då har det sällan uppstått några

diskussioner om lönenivåer.

– Det personliga krävs så att alla

får en chans att vädra ut vad det

än må vara. Och för att göra det

krävs förtroende, menar Tommy

Sjölander.

– I lönesamtalet, då vi går igenom

våra bedömningar, är jag

noga med att vara nära. Vi sitter

på samma sida om bordet, jag kan

visa mina bedömningar och visa

att jag finns där för vederbörande.

Det blir tydligt och ärligt. När

jag sedan meddelar lönen så ska

vi vara överens om varför det blev

som det blev.

• Vänd på perspektivet när det gäller löner.

Se det inte som en kostnad för företaget ut se

det som ett sätt att stimulera till bättre intäkter

för företaget.

Lönepolicy och bedömningsverktyg

• Bestäm vilket mål ni vill styra emot. Vad är

det lönen ska premiera? I tjänsteföretag är

exempelvis sättet på vilket en tjänst utförs

minst lika viktig om inte viktigare än själva

tjänsten.

• Var inte rädd att ta med saker som inte går

att mäta i lönepolicyn. Hitta istället på sätt

på vilka man kan mäta på.

Löneprocessen

• Kom överens med medarbetarna vad som

ska åstadkommas i utvecklingssamtalen. Bedöm

sedan hur det har gått.

• Vilken typ av lönesamtal man ska ha med

medarbetarna framgår av det kollektivavtal

man har. Ta reda på vad som gäller för

ditt företag.

• Låt medarbetaren komma till tals. Då blir

medarbetara blir sedda. Det är det viktigaste

i hela processen och som gör den värdefull

för dig som lönesättande chef och för dina

medarbetare.

• Samtalen tar tid, men det är värt mödan för

medarbetare, dig och styrningen företaget.

Du behöver inte ägna flera timmar åt det,

men det är bättre att ha korta samtal än inga

samtal alls.

Kännedom om löneprocessen

• Informera regelbundet alla på företaget om

vad som styr lönesättningen på företaget

och om hur löner sätts och hur enskilda medarbetare

kan påverka den.

• Se till så att cheferna känner sig trygga med

att sätta löner på sina medarbetare. Utbilda

dem i lönesättning och låt cheferna samverka.

Entreprenör nr 1 2007

57


FRANKELIUS LÄRDOMAR

VAD VORE VÄRLDEN

UTAN NYA IDÉER?

Samhällets stora framsteg drivs av

människor som ifrågasätter sanningar

och tänker i nya banor – och

som förmår omsätta tankar till

handling. Här presenteras sådana

människor av Per Frankelius.

FRAMGÅNG

Per Frankelius,

ekonomie doktor och

verksam vid Örebro

universitet.

per.frankelius@esi.oru.se

Fallet med den stulna museimasken

– X en verklig faktor att räkna med

I EN ARTIKEL i Brottsförebyggande

rådets tidning Apropå, tas museers

slarv med kontrollen av antika

föremåls ursprung upp. Det leder

till ett resonemang om faktorer

som sällan fångas upp i ekonomiska

teorier men som har

betydande inverkan på en verksamhet.

Vi hälsar faktor X välkommen.

Saint Louis Art Museum köpte

vid ett tillfälle en egyptisk mumiemask

av ett företag vid namn

Phoenix Ancient. Museet använde

sedemera en bild av masken

på omslaget till en utställningskatalog

på temat antik egyptisk

konst. Detta foto fångade professor

Hany Hanna intresse. Hanna

är forskare vid institutet för koptiska

studier i Kairo och innehar

en ledande position inom den internationella

museiorganisationen

ICOM. Hanna forskade vi-

3 lärdomar

OMVÄRLDSFAKTORER DU INTE FINNER I EKONOMISKA TEORIER

I FALLET SAINT LOUIS Art Museum

och den stulna egyptiska mumiemasken

går det att identifiera ett antal omvärldsfaktorer

som inverkar: brottsliga handlingar

från företag, forskare inom ett visst

område, internationella branschorganisationer,

internationella konventioner,

nyhetsbyråer, offentligt finansierade utgrävningar,

officiella representanter för

länder och…ja, det går att härleda ännu

fler exempel bara från denna korta redogörelse.

Alla dessa faktorer kan jämföras med de

faktorer som är centrala i traditionell ekonomisk

teori eller inom företagsekonomisk

teori eller i ansedda konsultböcker

om företagande. De faktorer, som är relevanta

för en viss specifik verksamhet, som

till exempel Saint Louis Art Museum, men

som samtidigt inte är centrala i traditionell

ekonomisk teori kan kallas X-faktorer.

I exemplet ovan framgår direkt att i princip

alla faktorerna faller utanför traditionella

modeller och därmed är X-faktorer.

Detta får den första lärdomen.

DEN ANDRA LÄRDOMEN är att X-

faktorer inte är så ovanliga som vi kanske

tror. Ett aktuellt exempel – om vi håller

oss kvar i kultursektorn – är den tyska

operan i Berlin som den 25 september

2006 meddelade att de ställer in Mozartoperan

Idomeneo. Bakgrunden var att

den tyska säkerhetspolisen hade varnat

för att slutscenen kunde reta vissa grupper

i samhället och därmed orsaka attentat.

Slutscenen hade skapats av regissören

och innebar att Idomeneo, kung av

Kreta, äntrade scenen med fyra blodiga

huvuden i sin hand från personer representerade

fyra olika religioner. Händelsen

skapade stor debatt och hög aktivitet

från ministrar, journalister, opinionsledande

grupper och många andra. Att

detta exempel innehåller en rad ”faktor

X” torde vara uppenbart.

DEN TREDJE LÄRDOMEN är att X-faktorer

både kan ha negativ och positiv verkan

på organisationer. Låt oss visa en positiv

verkan genom fallet Moderna museet.

De hade tavlor av Salvador Dalí, Pablo

Picasso och Henri Matisse. Eftersom

det främst var män gick museichefen Lars

Nittve våren 2006 ut med ett öppet brev

via en debattartikel i Dagens Nyheter där

han tiggde 50 miljoner kronor för att få

bättre könsbalans. Resultatet blev bl.a. en

donation i nivån en miljon dollar från Sveriges

generalkonsul i Los Angeles, Barbro

Osher. Senare skänkte konstsamlarna Lena

och Per Josefsson tre miljoner kronor

till museet. Eftersom a) donatorer och b)

dagstidningar var viktiga omvärldsfaktorer

för museet men inte är centrala i traditionell

teori handlar det om X-faktorer

och i detta fall hade de positiv verkan,

dels direkt, dels eftersom de satte tryck

på offentliga aktörer att matcha donationerna

(vilket var en grundidé i det öppna

brevet).

Fotnot: Faktor X är en del av en teori som lades

fram i en doktorsavhandling från 1999

vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping.

58

Entreprenör nr 1 2007


AKTUELL FORSKNING

Kunskapsbank med

generösa öppettider

Längre versioner av texterna nedan har publicerats i ESBRIs tidning Entré.

Du hittar dem i Kunskapsbanken på nätet: www.esbri.se/kunskapsbank.asp.

Kunskapsbanken är kostnadsfri och öppen dygnet runt. Den rymmer bland

annat 430 artiklar, 160 boktips och 50 föreläsningsreferat om entreprenörskap,

innovation och småföretagande.

FÖRTROENDET OCH

RISKKAPITALET BÖR SITTA I SAMMA BÅT

Anders Isaksson, Handelshögskolan vid Umeå universitet, visar

i sin doktorsavhandling ”Studies on the venture capital”

process hur venture capital-marknaden fungerar. Bland annat

konstaterar han att många entreprenörer inte är beredda på

Anders Isaksson att riskkapitalbolagen kommer att gå in som delägare i deras

företag. Han visar också att förtroende är en viktig del i relationen

mellan entreprenör och riskkapitalist.

– I stället för att möten ägnas åt att bocka av kontrollistor och kritisera vad som har

gjorts, bör entreprenören och riskkapitalisten skapa ett ömsesidigt förtroende. Då

kan de jobba mer framåtriktat, och det brukar leda till att resultatet blir bättre, säger

Anders Isaksson.

dare om dess ursprung och hans

forskning kom fram till att föremålet

var en värdefull mumiemask

från Kai Nefer Nefer, stulen

från Saqqara museum i Egypten

i slutet av 1980-talet.

I TIDNINGSARTIKELN bekräftar

Maarten J Raven, som deltog vid

utgrävningarna av faraopyramiden

i Saqqara, att masken grävdes

ut på femtiotalet i området.

Föremålen från utgrävningen

förvarades i ett magasin som i

slutet av 1980-talet fick besök av

tjuvar.

Raven säger att han inte känner

till att de egyptiska myndigheterna

ska ha rapporterat dessa

stölder vid tiden när de begicks.

Men 2005 dömdes ägarna

till företaget Phoenix Ancient

Art, som sålde masken till museet

dömdes, för olaglig konsthandel.

Det stod då klart att Saint

Luis Art Museum hade köpt in

stöldgods.

EN RAD MUSEIPERSONER, journalister

och nyhetsbyråer har försökt

ställa museet till svars om

hur inköpen kunnat ske och vilka

kontroller som föregick inköpet,

men museichefen Brent Benjamin

har inte velat kommentera

det inträffade. Han har däremot

låtit meddela att inköpet föregicks

av noggranna analyser.

Många håller det för troligt att

denna ”noggranna analys” baserade

sig på uppgifter från enbart

säljaren. Till saken hör att inköpet

av masken gjordes efter att

USA hade skrivit på en Unesco-konvention,

som stadgar att

de länder som skriver på inte ska

ta emot föremål med förmodad

brottslig bakgrund.

KÄLLOR:

APROPÅ. BROTTSFÖREBYGGANDE

RÅDETS TIDSKRIFT 2006-03-06.

DAGENS NYHETER, 15 SEPTEMBER, 2006

INVANDRADE FÖRETAGARE

TJÄNAR SÄMRE ÄN INFÖDDA

Pernilla Andersson, Stockholms universitet, undersöker i sin

doktorsavhandling ”Four Essays on Self-Employment” olika

aspekter av egenföretagande. I en av delstudierna jämförs

inkomstskillnader mellan olika grupper av egenföretagare.

– Invandrarföretagare tjänar betydligt sämre än sina infödda

kollegor. Resultatet är mycket tydligt, även om man konstanthåller

för till exempel bransch. Skillnaderna i inkomst

Pernilla Andersson

mellan företagsgrupper är till och med större än motsvarande skillnader bland anställda.

– Störst är skillnaderna för icke-västliga invandrare. Det är också större skillnader

mellan invandrare och infödda i de lägre inkomstskikten än i de högre, konstaterar

Pernilla Andersson. En förklaring kan vara att invandrare är beredda att acceptera

en lägre inkomst. Det har att göra med att alternativet för en invandrare ofta är arbetslöshet,

medan det för en infödd svensk är anställning. En annan möjlig förklaring

är diskriminering.

GRÖNA INNOVATIONER

KRÄVER RADIKALT NYTÄNKANDE

Det låter som en omöjlighet att producera en bil som är

snäll mot miljön, konkurrenskraftig på marknaden, och

som samtidigt genererar vinster till företaget. Det är det inte,

menar Mats Williander. Det går bara inte att göra med

befintlig kompetens. För att lösa problemen krävs radikalt

nytänkande – små förändringar av den gamla teknologin

Mats Williander duger inte. Enligt Williander ligger nyckeln till framgång i

att skapa dynamiska innovationssystem.

– För att kunna vara innovativa måste företagen ingå i nätverk där olika typer av

kompetenser och expertis kan kombineras ihop. Det gäller alltså att ha pejl på var

någonstans i världen kompetensen finns.

Tyvärr dras många företag med en organisatorisk tröghet: de fortsätter hellre i gamla

hjulspår än tänker nytt. Störst är hindren i etablerade företag.

– Storföretag lyckas sällan förändra sig – det är inte en fråga om resurser, utan om

inställning. Småföretagen inte bara vågar tänka annorlunda – de är tvungna att göra

det. De kan inte konkurrera med stordriftsfördelar.

Mats Williander har lagt fram avhandlingen ”On Green Innovation Inertia: An insider

research perspective on the automotive industry” vid Chalmers tekniska högskola.

Entreprenör nr 1 2007

59


ENTREPRENEUR OF THE YEAR

Tävlingen Entrepreneur of the year arrangeras av Ernst &

Young med stöd av Entreprenör. Av elva finalister koras en

vinnare i november varje år. Du möter dem alla här.

PARS GÖR NYTT PERS

Det är få svenska entreprenörer som vågar satsa hela sitt liv på att bygga upp ett verkstadsimperium.

Ännu färre ser möjligheterna i konkursfärdiga verkstäder. Men det var precis vad Ali Karimi

gjorde. I dag anställer hans företag Pars 310 personer.

PARSGRUPPEN

Ali Karimi tog hem segern när Östergötlands

och Södermanlands främsta

entreprenör korades i tävlingen Entrepreneur

of the Year.

Juryns motivering:

”Ali Karimi är en invandrad entreprenör

som vågat, satsat och lyckats. Med stora

investeringar i modern teknik och

utbildning har han byggt ett eget plåtrike

med mycket god lönsamhet.”

OMSÄTTNING:

Cirka 450 miljoner kronor

ANTALET ANSTÄLLDA: 310

TIPS TILL EN

BLIVANDE VERK-

STADSFÖRETAGARE

1. KOLLA först om det finns en marknad

för de verkstadsprodukter som ska

tillverkas.

2. TA PULSEN på din egen kunskap

som ledare och produktionsmänniska.

3. SEDAN gäller det också att ha klart

för sig varför man startar företaget.

Vad är målet med verksamheten?

MITT I ETT industrilandskap i Östergötland

– närmare bestämt i

Linköping – har Ali Karimi med

rötterna i Iran sitt huvudkontor.

Men det var i Emmaboda allt tog

sin början. Det var där han fann

och köpte sitt första verkstadsföretag,

BTT Plåt, 1985.

– Jag satte in en annons i Dagens

industri där jag skrev att

jag var ute efter att köpa ett verkstadsföretag.

Jag fick många brev,

bland annat från BTT Plåt.

Bolaget, som aldrig gått med

vinst, hade en omsättning på cirka

1 miljon kronor, en orderbok

värd 5 000 kronor och 300 000

kronor i skulder på banken.

– Många av mina vänner avrådde

mig. Det är helt galet, sade

de. Du har ju ett fast jobb, berättar

han.

Ändå tvekade han aldrig att slå

till. För en krona fick han sitt första

företag och inledde strax den

rationalisering och modernisering

av verksamheten som sedan

dess kännetecknar hans företagargärning.

Bland annat leasade

han en hypermodern maskin

som kostade mer än vad företaget

sålde på ett år.

Han säger att det finns två typer

av företagare; dels de som

har en bra idé och börjar med två

tomma händer, dels de som redan

från början har ett kapital att göra

av med.

Det tog inte heller lång tid innan

han hade fick företaget på fötter.

ANNONS. Ali Karimi blev företagare genom att sätta in en annons i DI.

– JAG KUNDE inte ta ut lön på ett

halvår. Men efter att jag gjorde

det första gången började det

rulla. Fast räknar man på timpengen

var det förstås inte mycket,

säger han.

Som verkstadsföretagare har

Ali Karimi också många åsikter

om svensk industri och dess potential

i den knivskarpa internationella

konkurrensen. Konkurrensen

från låglöneländerna är

hård, men inte omöjlig att bemästra.

För entreprenören som vill

producera i Sverige gäller det att

jobba på ett smartare sätt och alltid

hänga med i den tekniska utvecklingen.

Mycket handlar förstås

också om att satsa på kvalitet

i produkterna.

– För att våra konkurrenter i

låglöneländerna ska få högre kvalitet

krävs det att de har samma

maskinutrustning som vi. Och

den utrustningen har samma

pris i hela världen. Sedan måste

vi också utveckla våra egna medarbetare

och få dem att intressera

sig för ny teknik, säger han.

Och även om Ali Karimi menar

att Pars också har konkurrenskraftiga

priser återkommer

han ständigt till hur viktigt det

är att satsa på kvalitet och kompetensutveckling

för att behålla

produktionen i landet.

– JAG TROR PÅ EN stark industriell

utveckling i Sverige. Genom

att satsa på att utveckla vårt kunnande

och förbättra möjligheten

för företagen har vi stora möjligheter

framöver, menar Karimi.

Själv har Ali Karimi en gedigen

akademisk examen. Några

år innan han köpte BTT Plåt läste

han till ingenjör på Linköpings

tekniska högskola och passade

under tiden på att testa sina färdigheter

som entreprenör. Tillsammans

med några studiekamrater

for han runt på den östgötska

landsbygden och inhandlade

höns som han sedan slaktade, beredde

och sålde till studenterna.

Allt för att dryga ut inkomsterna

under studieåren.

– DET FANNS DE som klagade på

att hönsen var sega. Men det är

ju höns! säger han med eftertryck

och berättar också om sitt möte

med de svenska verkstäderna under

sommarjobben. Det var under

dessa arbetspass han såg möjligheterna

att förbättra. Det var

då han slutligen bestämde sig för

att bli entreprenör.

Även hans far var entreprenör

– han drev ett verkstadsföretag i

60

Entreprenör nr 1 2007


LÄS MER! www.eoy.nu

STANNAR I SVERIGE. Företagsbyggaren

Ali Karimi tror att svensk verkstadsindustri

har en framtid i Sverige.

Persien – men Ali Karimi vill ändå

inte beteckna sig som en person

som har företagandet i blodet.

Något sådant går nämligen

inte att bevisa, förklarar han. Lika

lite vill han påstå att det är något

speciellt att vara invandrarföretagare.

– Jag vill ta bort allt snack om

invandrare. Det har ingen betydelse

om den som skapar arbete

för andra är invandrare eller

svensk, säger han.

ÄNDÅ ÄR HAN förstås medveten

om att det finns ett attitydproblem

att bemästra. Själv drabbades

han i början av karriären av

bankernas ovilja att investera i

ett invandrarföretag som till råga

på allt var på ruinens brant. I

bankernas ögon var det två osäkra

variabler i en kalkyl som de inte

fick ihop.

– För 20 år sedan fanns det inte

så många invandrade entreprenörer

som skapade en verkstadsindustri.

I dag finns det helt andra

möjligheter för duktiga entreprenörer

som kommer från ett

annat land, säger han.

Och kalkylen gick ihop med

råge. I dag omsätter hela Parsgruppen

närmare 450 miljoner

kronor och har cirka 310 anställda.

Bland kunderna märks företag

som Volvo, BT Trucks, Caterpillar,

Atlas Copco, Dynapac och

ABB. De fem företagen som ingår

i Parsgruppen – ABL, Acab,

Ahan, BTT och Preform – tillverkar

allt från timmerredskap och

plåtdetaljer till gafflar och skopor

till grävmaskiner.

DESSUTOM FINNS inget som talar

för att Ali Karimi har nått slutet

på sin företagargärning. Finner

han ännu ett lämpligt uppköpsobjekt

slår han till.

– Om vi hittar ett företag som

passar inom vår nisch är det

självklart att vi tittar på det, säger

han.

Hans son Bo Karimi jobbar redan

på företaget.

– I dag är han på BTT. Han

sköter sig bra.

Men om det blir han som tar

över verkstadsimperiet får framtiden

utvisa.

– Mina barn har möjligheten.

Men de måste först bevisa att de

kan konkurrera med andra ledare.

Det är inte självklart att det

blir de som tar över.

TEXT

HENRIK SVIDÉN

FOTO

STEFAN JERREVÅNG/ SCANPIX

Entreprenör nr 1 2007

61


EXPERTERNA

Avdragsrätt för sponsring

Jag har ett aktiebolag och funderar på att sponsra or-

? MOTPRESTATION. Reglerna

tens hockeylag i utbyte mot att jag får mitt företagsnamn

tryckt på lagtröjorna. Får jag göra avdrag för denna kostnad?

!

Det är inte en alldeles enkel fråga att svara på då bedömningen

görs utifrån varje enskild situation. Det finns

dock ett par kriterier som ska vara uppfyllda för att inte sponsringsbeloppet

ska anses som gåva. Det första kriteriet för att

avdrag ska kunna medges för sponsring är att beloppet kan

ses som en kostnad för att bibehålla eller förvärva inkomster.

Marknadsföring och reklam kan vara exempel på sådana kostnader

som är avdragsgilla under vissa förutsättningar.

Det andra kriteriet innebär att det krävs någon form av motprestation

från mottagaren sida. Exempel på motprestation

kan vara, som du nämner, att få företagsnamnet tryckt på lagtröjorna,

att erhålla biljetter till matcher eller att få tillgång till

ishallen för eget bruk. Värdet på motprestationen måste dock

stå i proportion till sponsorbeloppet. Dessutom krävs det att

exponeringen av företagets namn har betydelse för bolagets

marknadsföring vilket kan vara svårbedömt.

Om dessa kriterier inte är uppfyllda ses sponsorbeloppet

som gåva och avdrag medges inte. Rent generellt kan det sägas

att Skatteverket och domstolarna har varit restriktiva i sin bedömning

av avdragsrätten för sponsring. Detta har inneburit

att avdrag inte har medgetts över huvud taget eller bara till en

del av sponsringsbeloppet. Rättsläget är för närvarande relativt

oklart och det råder en osäkerhet hos företagarna om vad

det är som gäller. Regeringen har dock för avsikt att utreda frågan

om avdragsgilla donationer till forskning och ideell verksamhet

under mandatperioden, vilket förhoppningsvis leder

till att regelsystemet blir mer lättöverskådligt framöver.

THERESE ERIXON

för avdragsrätt vid sponsring

bekymrade inte Arsenals

Mathieu Flamini när han

utmanade Manchester Uniteds

Nemanja Vidic och Rio

Ferdinand när Arsenal vann

med 2-1.

FOTO: SCANPIX

Utbränd eller inbränd?

Jag var tidigare försäljningschef

i Stockholm och

?

fick goda vitsord när jag av familjeskäl

tog ett liknande jobb i Skåne.

Företaget jag kommit till har

ett helt annat tempo, med tillväxtmål

på 30–40 % om året och

kulturen är att man jobbar jämt

och alltid är tillgänglig. Jag är helt

slut på helgerna. Jag har en god

vän som blev utbränd och vill inte

drabbas av samma sak. Är det

så här i snabbväxande företag?

!

Att växa snabbt är att ständigt

spänna bågen. De som

sitter i ledningen måste hitta ett

personligt arbetssätt och en attityd

till jobbet som matchar kraven.

Det handlar om att prioritera

hårt och att vara en katt.

Om du varit på cirkus vet du att

verkligheten bakom kulisserna

inte är lika välordnad som föreställningen

– allt fokus är på

kundleveransen och om det är

stökigt på baksidan så få man leva

med det. Likadant i en snabbväxare

– fokusera på det som skapar

kundnytta och acceptera att

ni inte har det lika välordnat internt

som på andra företag.

Katter har egenskapen att vara

100 % närvarande när de jagar

och att kunna koppla av till

100 % stunden efteråt. Det är ett

högt tempo i snabbväxande företag

och som chef kan man inte

låsa in sig i interna möten eller

stänga dörren. Du måste vara där

för dina kunder och din personal.

Då måste man, som katten, hitta

stunder av total avslappning.

Sov på planet, ta en tio minuters

promenad för dig själv efter

lunch, ta med dig frukosten till

jobbet och få en timme helt för

dig själv, reservera helgerna till

100 % för din familj, ta aldrig med

jobb hem. Meditera. Det är också

viktigt att ibland gå hem tidigt för

att inte skapa en macho-kultur av

att alltid jobba.

Min erfarenhet är att det inte är

mängden jobb som skapar utbrändhet,

det är känslan av att

vara ett offer för omständigheter.

De jag pratat med som har

varit ”utbrända” har upplevt att

de fastnat i en miljö där de får ta

konsekvenserna av verklighetsfrämmande

beslut i ledningen.

Det låter mer som inbrändhet i

mina öron, och det skall du se upp

med. Som försäljningschef har du

rimligtvis möjlighet att sätta höga

mål och då också klargöra vilka

frihetsgrader och resurser du

behöver för att nå dem.

Snabbväxande företag är ett levnadssätt

som man älskar eller hatar.

Det ger massor av chanser för

dig att växa: Att lära genom att

testa sina gränser och ständigt

möta nya människor. Men det

kräver full uppmärksamhet. Söker

du ett nio-till-fem jobb så ska

du nog tänka om.

THOMAS AHRENS

62

Entreprenör nr 1 2007


Hur funkar

direktpension?

Jag är personalchef på ett

? större företag. Vi har en

medarbetare som under våren

2007 fyller 62 år. Vi har under en

tid fört diskussioner om att han

skall lämna företaget någon månad

efter det. Vi har pratat om avgångspension,

men att köpa försäkring

är både dyrt och krångligt.

Vi har funderat på direktpension,

men hur fungerar den?

!

Avgångspension innebär

att företaget kommer överens

om att medarbetaren avslutar

sin anställning mot att denne

får en månatlig pension. Den månatliga

pensionen kommer oftast

från en försäkring som företaget

köpt som engångsinbetald försäkring.

Om det gäller en tjänsteman

som är äldre än 62 år och

en månad blir tjänstepensionen

slutbetald. Företagets kostnad

blir därigenom lägre.

Direktpension används ofta då

medarbetaren bara har några få

år kvar till sin ålderpension. Pensionen

utbetalas av företaget månatligen.

För att utbetalt belopp

inte skall anses som utbetald lön

krävs ett avtal mellan företaget

och medarbetaren där det framgår

att det är ett pensionsavtal.

Det är inte minst viktigt ur skatterättslig

synpunkt. För att trygga

pensionen kan företaget till exempel

teckna en kreditförsäkring

hos FPG.

BENGT JOHANSSON

Call-center

i Baltikum?

Vårt företag är nischat mot

? nätverks- och PC-support

och vi funderar på möjligheterna

att expandera genom att förlägga

delar av vårt call-center till Baltikum

och Östeuropa om vi kan

hitta personal som kan svenska.

Vet ni något om kostnadsläget?

!

Enligt en färsk rapport från

UBS är löneläget betydligt

lägre än i exempelvis Dublin som

lockat till sig liknande funktioner.

Månadslönerna i huvudstäder

som Moskva, Warszawa och

Tallinn ligger uppskattningsvis

på 5000-10000 kronor och i Riga

och Vilnius på 3000-5000 kronor.

I Svenskt Näringslivs senaste

Internationell Utblick kan du

se några exempel på skillnader i

arbetskraftskostnader och om du

vill läsa mer om hur andra företag

resonerar kan du söka rätt på

rapportserien ”Svenska företagare

i en globaliserad värld”. Rapporterna

hittar du på vår hemsida,

www.svensktnaringsliv .se –

använd sökfunktionen så hittar

du dem direkt.

KRISTER B ANDERSSON

Gasa eller

bromsa i toppen?

Vårt företag och många andra

företagare jag har kon-

?

takt med upplever att allting är

”hett” nu. Tillväxt och lönsamhet

har dragit till sig alltfler konkurrenter.

Vi börjar få svårt att hinna

leverera och det har plötsligt börjat

bli svårt att få tag i folk! Som

underleverantör kommer vi i ett

speciellt läge: Kunderna vill köpa

alltmer av oss när de inte själva

hinner med, samtidigt som de

plockar de bästa på arbetsmarknaden.

Samtidigt börjar jag bekymra

mig för den lågkonjunktur

som ju kommer förr eller senare.

Ska vi gasa eller bromsa?

När kommer lågkonjunkturen?

!

Utan vare sig kristallkula,

kaffesump eller tarotkort

kan jag inte sia om när lågkonjunkturen

kommer. Det jag

vet är de olika strategier som uthålliga

snabbväxare har tillämpat

för att klara tillväxten i högkonjunktur:

Släpp inte fram surfarna

och låt dem inte växa sig stora

under ditt försiktiga paraply. Det

gäller att i stället ha en resursstrategi

så att man kan fortsätta sin

aggressiva försäljning utan att behöva

investera på konjunkturtoppen.

Som underleverantör är det

lättare sagt än gjort, men vissa

komponenter kan man ju i sin tur

lägga ut på resursstarka underleverantörer.

”Vanliga” tillväxtföretag

har annars som strategi att

undvika egen produktion där så

är möjligt.

En annan nyckelfråga är att

inse att man som företag har två

marknader. Den ofta bortglömda

arbetsmarknaden kräver att man

marknadsför sig som en intressant

arbetsgivare. För att kunna

välja de bästa måste man själv vara

attraktiv. Arbetsmarknaden är

oftast lokal, Smålandsposten kan

vara viktigare än DI eller DN.

De största problemen för

snabbväxare är uppkomsten av

”fat cat” och ”hybris”. Motmedelsarsenalen

är omfattande:

Kommunicera ständigt ”aldrig

nöjda”! Acceptera inte självbelåtenhet,

arrogans mot kunder eller

att folk kör på autopilot.

Håll fokus! När det går bra är

det lätt att tro att ”allt vi rör vid

blir guld”.

Var smålänning: Hata staber,

byråkrati och fasta kostnader,

älska enkelhet, var generös med

kostnader som skapar intäkter

men var som en kobra mot ”braatt-ha-kostnader”!

Måla upp hotbilder om duktiga

konkurrenter och andra teknologier

så att ingen somnar till. Uppstickare

som kommer ”från sidan”

är ofta de man missar. Det är

ofta så de flesta snabbväxare börjar,

i skuggan av självbelåtna ”monopolister”.

Slutsatsen är väl – gasa

på, men kolla bromsarna och

varningslamporna.

THOMAS AHRENS

FRÅGA EXPERTERNA

Skicka in din fråga till: fragor@

entreprenor.se

Fråga om allt mellan himmel och

jord. Vi skakar fram en expert

i ämnet och ser till att du får smarta

svar.

FÖRSÄKRINGAR

Bengt Johansson,

Försäkringsexpert,

Finfo

SKATTER

TILLVÄXT

Therese Erixon,

Skatteavdelningen

Svenskt Näringsliv

Thomas Ahrens,

Tillväxtkonsult,

Ahrens & Partners

ARBETSMARKNAD

Krister B. Andersson

Statistiker, Arbetsmarknad,

Svenskt

Näringsliv

Nyfiken på

entreprenörskap?

Vill du veta mer om nyföretagande, generationsskiften

eller finansiering? I ESBRIs kunskapsbank på webben hittar

du artiklar, boktips, referat och andra texter med koppling

till entreprenörskap. Genom att söka i Kunskapsbanken

får du kostnadsfritt tillgång till aktuell, forskningsbaserad

kunskap om de områden som intresserar dig.

Besök: www.esbri.se/kunskapsbank.asp

Entreprenör nr 1 2007

63


SMARTA TIPS

Krister Bengtsson är Entreprenörs vinkrönikör. I varje

nummer tipsar han om härliga smaksensationer för alla

vinälskare.

Penfolds hårdsatsning bär frukt

AUSTRALISKA JÄTTEPRODUCENTEN Penfolds har lyckats

få in en mängd av sina viner på Systembolaget.

Hela 16 viner är listade, somliga i flera årgångar.

Och det är välförtjänt – de flesta av vinerna är säkra

kort i sina prisklasser.

Penfolds saga började i mitten på 1800-talet när

den engelske immigranten och doktorn Christopher

Rawson Penfolds började göra vin i utkanten av

Adelaide i södra Australien. Produktionen var som

det mesta annat i Australien på den tiden fokuserat

på starkvin. Efter Penfolds död 1870 var det hans

änka Mary som fortsatte att utveckla vin-businessen

och vid sekelskiftet hade familjen hela 50 hektar

under rankor.

Historien tog nästa stora steg på 1950-talet när

vinmakaren Max Schubert började göra ett rödvin

som skulle kunna tävla med de bästa franska vinerna.

Först kallat Grange Hermitage men på senare

år bara Grange har vinet fortfarande en särställning

bland australiska viner – Grange är det

australiska riktmärket på den internationella auktionsmarknaden.

Penfoldstips på bolaget.

Betyg på vinerna från 1-5, 1 är uselt och 5 är världsklass, utan hänsyn till priset.

UTMANARE. Penfolds tog upp

kampen med de franska vinerna

och lyckades.

Personligen tycker jag det finns flera toppviner

i Australien som ger lika mycket kvalitet som

Grange men till ett lägre pris (Grange kostar cirka 1

500 kronor på bolaget), till exempel Elderton Command

Shiraz. Av Penfolds toppviner har jag blivit

mer imponerad av Cabernet Sauvignon Bin 707 –

en mycket bra cabernet för ca 500-600 kronor när

det finns inne på hyllorna.

MEN DET ÄR I DE lägre prisklasserna Penfolds visar

sin styrka, både på vita och röda sidan – ett tecken

på det är att amerikanska vingurun Robert Parker

genomgående ger höga poäng till många Penfoldsviner

samtidigt som de flesta andra volymproducenterna

skulle bli glada för att omnämnas överhuvudtaget.

Det bästa exemplet är kanske rödvinet Koonunga

Hill Shiraz/Cabernet. För 87 kronor är det

helt enkelt ett kap. Gott att dricka ungt och samtidigt

byggt för lagring. Och vilket annat 87-kronorsvin

kan drömma om att få hela 91 poäng av

Robert Parker.

2004 Koonunga Hill Shiraz / Cabernet, nr 6253, 87 kronor, eeee

Fyllig, balanserad och fylld med varm frukt. Fatkaraktär. Mycket lång eftersmak. I en vinprovning med flera andra röda Penfoldsviner

tyckte de flesta att Koonunga Hill var bäst.

2003 Kalimna Bin 28 Shiraz, nr 16320, 155 kronor, eeee

Packat med frukt och garvsyra och med en rejäl dos eukalyptus i aromen. Byggt för att läggas undan i källaren i några år. Kommer att

rundas av till ett mycket fint paket om några år.

Vi fixar

allting, ingenting

är

omöjligt, det tar

bara lite längre tid

//Hillerstorp Maskin

i Gnosjö har ett

kraftfullt motto.

Visdomar från

Carl-Henric Svanberg

NY BOK I den nyutkomna boken,

Leva Leda, diskuterar

författaren

Louise Linder

existentiella

frågor med tre

företrädare för

svenskt näringsliv:

Hans-Erik Andersson, med

förflutet på Skandia, Marie Ehrling,

före detta vd på Teliasonera

Sverige, och Carl-Henric Svanberg,

koncernchef på Ericsson.

Bland annat berättar de om sin

syn på livet, döden, makten och

livets mening. Förlag: Prästbyrån.

Bok för vassa företag

NY BOK Spetsföretag. Så heter en

ny bok skriven av manegementkonsulten

Hans Thornell. Den

handlar om att göra goda affärsmän

av företagare. Enligt Hans

Thornell måste man förstå kunderna

och vad de värderar; bästa

pris, bästa värde eller bästa lösning.

De framgångsrika företagen,

spetsföretagen, strävar efter

att bli bäst i någon av de dimensionerna

och tillräckligt bra

i de andra två. Förlag: Konsultförlaget.

Livet är en fest

NY BOK Event har med åren blivit

en viktig del av marknadsföringen.

Samtidigt är många av

dagens events i själva verket bara

en kul fest utan koppling till

vare sig varumärke och försäljning.

Det anser Patrik Lanner &

Christer Söderberg, författare till

boken ”För 50 000 skojar vi till

det lite”. Förlag: Sellin.

64

Entreprenör nr 1 2007


NÄSTA NUMMER

Made in Sweden

Vad hände egentligen med 70-talets populära säljslogan?

I en stor special borrar Entreprenör i begreppet Made in Sweden.

Är det gångbart än i dag? Möt bland andra Svenska Institutets

chef Olle Wästberg och varumärkesbyggaren Ingela

D´Angelo på Volvo Personvagnar.

Hobbyn blev ett företag

Multisportarna Mats Andersson och Michael Lemmel vet hur

man förvandlar en pojkdröm till ett företag. Du möter dem i

nästa nummer av magasinet.

Hon ser möjligheter överallt

Susanné Wallner lämnade storstaden för Jämtlands glesbygd.

Men snart upptäckte hon att hon inte trivdes på jobbet och sa

upp sig. Susanné köpte ett företag på Blocket.

- Det här är min grej i livet, säger hon om livet som företagare.

UTE DEN

2 MARS

NAMN: Bo Beckeström

YRKE: Konsult, egenföretagare

BOR: Stockholm

FAMILJ: Sambo med två plus två vuxna barn

KARRIÄR: Civilingenjör som även läst ekonomi på

universitetet. Jobbat länge inom industrin. Bland

annat som teknisk chef på en enhet inom Modo

samt Affärsutvecklingschef och AU chef för LIC-koncernen.

Arbetat mycket utomlands. Arbetade även

som projektledare på regeringens IT-kommission

under sex år.

SENASTE NYTT!

HÅLL KOLL PÅ DE VIKTIGASTE FR ÅGORNA FÖR SVERIGES FÖRETAGARE.

GÅ IN PÅ WWW.SVENSKTNARINGSLIV.SE REDAN NU.

DÄR HITTAR DU ALLTID DE SENASTE NYHETERNA OCH KOMMENTARERNA.

Entreprenör nr 8 2005

73


GÄSTEN

Är du närvarande eller bara tillgänglig?

Företagarna var skakade. De hade sett och hört hur Esa-Pekka Salonen repeterade med Radiosymfonikerna. Det var ett arrangemang

av organisationen Kultur & Näringsliv. Ett hundratal deltagare från näringslivet fick stå runt orkestern och höra

hur mästerdirigenten trollade fram samspel, harmoni och energi.

Han pratade mer än dirigerade. Han

skämtade, skärpte tonen och nynnade

det resultat han ville uppnå.

Företagarna var skakade, när de jämförde

Salonen med - dirigenterna- i den egna verksamheten.

Deras chefer brukade ofta rusa in i

rummet, ge order, diskutera utan att lyssna ordentligt

och rusa ut i tron att alla har förstått

och kände sig motiverade. Så går det ofta till i

ett näringsliv, som talar vackert om empatiska

chefer med talang för coaching, teambuilding

och mjuk ledarstil.

Åskådarna runt Radiosymfonikerna hade

sett skillnaden mellan närvaro och tillgänglighet.

Esa-Pekka Salonen var totalt närvarande.

Det existerade under repetitionen inget

annat än Radiosymfonikerna. Inte undra på

att de svarade och gjorde sitt bästa.

MÅNGA CHEFER är aldrig närvarande, utan bara

tillgängliga. Hur många gånger avbryts inte

ett möte av att chefen måste springa ut göra

något ännu viktigare. Känner de kvarlämnade

i rummet sig högprioriterade? Hur många

ledare är inte otåliga eller stressade, eftersom

de redan är på väg eller rentav någon annan

stans i tankarna.

Jag har träffat en och annan Esa-Pekka i näringslivet.

Percy Barnevik hade under sin tid

som ABB-chef samma förmåga till total koncentration

i ögonblicket och samma förmåga

att få alla inblandade att prestera på topp.

Andra chefer praktiserade management by

walking around. De som idag går runt på

verkstadsgolvet har för det mesta en mobiltelefon

i örat. De är alltid någon annanstans. Till

slut är de ingenstans.

Göran Greider berättar i ett reportage om

stålkoncernen Fundias nedskärningar. Eftersom

cheferna inte hade tid att åka runt till de

tre anläggningarna, fick alla tre order att skä-

ra ner lika mycket. Det betydde troligen att en

enhet drog ner för lite, en lagom och en för

mycket. Den tillgängliga kunskapen, koncernbokslutet,

sade att resultatet var det önskade.

Hade ledningen varit närvarande i verksamheten

hade de förstått att resultat till två

tredjedelar var fel.

DET HÄR ÄR EN ANLEDNING till att näringslivet

består av två helt olika halvor. De stora företagens

chefer styr med resultat- och balansräkning.

Småföretagarna, entreprenörerna och

innovatörerna är närvarande intill besatthet.

Styrelseproffsen i de börsnoterade företagen

pratar ofta småföretagsamhet som delar

av en makroekonomi eller aktörer i näringspolitiken.

Fabrikörerna och underleverantörerna

lyssnar som om det handlade om några

andra.

Jag har skrivit en liten bok om skillnaden

mellan närvaro och tillgänglighet (God morgon,

Digistan!). Den börjar med tsunamin.

UD-cheferna under tsunamimorgonen var

tillgängliga i sina fritidshus, men inte närvarande

i katastrofens omfattningen eller förvirringen

inne på UD. Utrikesministern gick på

teatern, med motiveringen att hon hade telefonen

på under föreställningen.

KATASTROFKOMMISSIONEN konstaterade efteråt,

att UD-cheferna inte hade en gemensam

bild av vad som hade hänt. Därför visste de

inte heller att de var bråttom att starta hjälpinsatserna.

När livet skaver, verkligheten blir dubbelexponerad

och medarbetarna trilskas, ställ två

enkla frågor. Bestämmer jag över tekniken, eller

bestämmer tekniken över mig? Är jag närvarande

i det jag håller på med, eller är jag besatt

av tanken att alltid vara tillgänglig?

”Småföretagarna, entreprenörerna

och innovatörerna är

närvarande intill besatthet”

ULF WICKBOM, journalist, moderator och författare.

66

Entreprenör nr 1 2007

More magazines by this user
Similar magazines