Företagens syn på högre utbildning - Svenskt Näringsliv

svensktnaringsliv.se

Företagens syn på högre utbildning - Svenskt Näringsliv

April 2013

Patrick Krassén

Företagens syn

högre utbildning


Företagens syn högre utbildninG

Förord

Den högre utbildningen kostar årligen omkring 40 miljarder kronor; det är lika

mycket som försvaret. Men medan debatten om försvaret stundtals är mycket

intensiv ventileras kvaliteten och effektiviteten i den högre utbildningen i synnerligen

begränsad omfattning i det offentliga rummet. Det är bekymmersamt.

Den högre utbildningen har stor betydelse för studenterna, för företagen och för samhället

i stort. För studenterna handlar det om en viktig investering för framtida jobb,

för företagen om att kunna rekrytera medarbetare med rätt kompetens och för samhället

i stort om att Sverige i en allt intensivare global konkurrens ska fortsätta vara

en stark kunskapsnation.

Det finns tyvärr en hel del tecken som tyder att den högre utbildningen i Sverige

tappar mark. Högskoleverkets utvärderingar har visat att alltför många utbildningar

har bristande kvalitet. En alltför stor andel av studenterna får inte ett kvalificerat

jobb efter examen. Och företagen misslyckas med sina rekryteringsförsök eftersom

det inte finns personer med rätt kompetens att tillgå. Det hämmar expansion, tillväxt

och nya jobb.

Just företagens attityder till den högre utbildningen är temat för föreliggande rapport,

som har tagits fram av Patrick Krassén. Vilka krav bör ställas den högre utbildningen?

Och hur klarar högskolan att leva upp till företagens förväntningar?

Patrick Krassén är policyanalytiker vid avdelningen för utbildning, forskning och

innovation Svenskt Näringsliv.

Stockholm, april 2013

Tobias Krantz

Chef för utbildning, forskning och innovation, Svenskt Näringsliv

1


Företagens syn högre utbildninG

Sammanfattning

Bakgrund

Hur företag ser den högre utbildningens roll i samhället är en viktig kunskap. Dels

är det viktigt för rekrytering och matchning, men också eftersom företag i egenskap

av skattebetalare, arbetsgivare och avnämare har ett intresse av att den högre utbildningen

lever upp till dess samhälleliga uppdrag – och att det sker ett effektivt och

transparent sätt.

Svenskt Näringsliv har därför låtit Demoskop AB genomföra föreliggande undersökning,

om företagens syn den högre utbildningen, bland ett urval ur Svenskt

Näringslivs medlemsregister.

Resultat

Av undersökningen kan konstateras att företag ser som högskolans viktigaste syfte

att förbereda studenter inför arbetsmarknaden. Samtidigt anser en övervägande andel

att syften som att stärka grunden för demokratin och att underlätta social rörlighet

är av vikt.

Dock anser inte företagen att högskolan som institution lever upp till dessa syften –

inte i något av fallen. Om man jämför den vikt företagen fäster vid högskolans uppdrag

att förbereda studenter för arbetsmarknaden (65 procent anger att det är av stor

betydelse) med hur låg andel som anger att högskolan faktiskt lever upp till det uppdraget

(endast 28 procent), ser man tydligt en illustration av den felmatchning mellan

utbildning och efterfrågad kompetens som blir alltmer taglig arbetsmarknaden.

Undersökningen har också granskat vilken typ av meriter som efterfrågas vid rekrytering,

och i vilken mån olika meriter anses ha värde som signalfaktorer respektive

bidra till relevant kompetens. Den faktor som anses viktigast är att den sökande har

gjort praktik, eller haft annan relevant arbetslivsanknytning, under utbildningen. Det

är också den merit som anses indikera faktisk kompetens i högst grad. Vilket ämne

studenten har läst anses också viktigare än vid vilket lärosäte studierna skedde.

Vid frågan om företagens kontakter med högskolor och universitet framgår att en

dryg fjärdedel av företagen har haft någon typ av kontakt med lärosäten. Av dessa

är det en stor majoritet som anser att kontakten har varit givande. Den vanligaste

formen av samverkanskontakt handlar om att företaget tog emot praktikanter eller

projektarbetsstudenter.

Slutsatser

Utifrån tidigare undersökningar som både Svenskt Näringsliv och andra har gjort är

det tydligt att samverkan mellan akademi och arbetsliv är av central vikt för att förbättra

matchningen arbetsmarknaden. I denna undersökning bekräftas att även

företagen anser att det är av betydande värde. Därför behövs tydligare ekonomiska

drivkrafter för lärosäten att satsa praktik och annan typ av relevant samverkan

med arbetslivet, bl.a. genom reformering av resurstilldelningssystemet.

2


Företagens syn högre utbildninG

Innehåll

Förord ................................................................................ 1

Sammanfattning ...................................................................... 2

Bakgrund ........................................................................ 2

Resultat ......................................................................... 2

Slutsatser. ....................................................................... 2

Bakgrund ............................................................................. 4

Tidigare rapporter och studier .......................................................... 5

Proffice, oktober 2012. ........................................................... 5

Teknikföretagen, september 2012 ................................................. 5

Företagarna, mars 2011 .......................................................... 5

EU/Eurobarometer, november 2010. ............................................... 6

TCO m.fl., augusti 2007 ........................................................... 6

Del 1 - Högskolans uppdrag ............................................................ 7

Del 2 – Betydelsen av examen och andra meriter. ....................................... 10

Del 3 – Signalvärde eller faktisk kompetens. ............................................ 13

Del 4 – Företagens kontakter med högskolan ........................................... 17

Avslutande diskussion ................................................................ 20

Referenser........................................................................... 22

3


Företagens syn högre utbildninG

Bakgrund

Universitet och högskolor spelar en central roll i samhällsekonomin. Den högre

utbildningen ska fördjupa studenters kunskaper och ge kompetenser, stärka humankapitalet

och bildningen, lägga grunden till forskning såväl grundnivå som tilllämpad

nivå, samverka med det omgivande samhället. Utöver dessa uppgifter finns en

annan central funktion: att förbereda studenter för arbetslivet, och bidra till företags

och andra arbetsgivares kompetensförsörjning.

95 procent av studenter som tar examen vid universitet och högskolor går vidare

till verksamhet utanför akademin. Att förbättra sina möjligheter arbetsmarknaden

är ett viktigt skäl till att välja att gå vidare till högre studier, uppger mellan 80 och

90 procent av studenterna i undersökningar. Det är därför en viktig uppgift för högre

lärosätens utbildningar att ge de kompetenser som behövs i arbetslivet.

Studenter efterfrågar också att utbildningar ska leda till kvalificerade jobb. I många fall

fungerar dock inte denna matchning. I Svenskt Näringslivs undersökning Högskolekvalitet,

som har genomförts årligen mellan 2007 och 2012, har det framgått varje år

att mellan 30 och 40 procent av examinerade studenter saknar kvalificerat jobb ett år

efter examen. Samtidigt ser många företag betydande problem med matchningen. I rapporten

Mismatch från mars 2011 visade Svenskt Näringsliv en trend där matchningen

arbetsmarknaden försämrats de senaste åren. I Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät

våren 2012 uppgav 54 procent av företag som har haft problem med att rekrytera

att det berodde avsaknad av personer med rätt utbildning, vilket innebar att

det var den näst vanligaste anledningen till att företag inte kunde anställa och expandera.

Matchningsproblemen har således tagliga effekter för Sveriges tillväxt och ekonomiska

utveckling, vilket är negativt både för företag och nyexaminerade studenter.

Dessa effekter har beskrivits i rapporter det senaste året från bland annat Riksbanken,

Konjunkturinstitutet och Framtidskommissionen.

En förbättrad matchning kräver ett förbättrat utbyte mellan akademi och näringsliv.

Det är något som Svenskt Näringsliv har lyft fram i flera rapporter de senaste åren,

men det har även framhållits av regeringen, oppositionspartierna, Högskoleverket,

Jusek, Riksrevisionen, med flera. I 2012 års upplaga av Högskolekvalitet konstaterades

också att hälften av studenterna anser att samverkan med arbetslivet var bristande

under deras utbildning. 1

Hur företag ser den högre utbildningens roll i samhället är en viktig kunskap, för

rekrytering och matchning, men också eftersom företag i egenskap av skattebetalare,

arbetsgivare och avnämare har ett intresse av att den högre utbildningen lever upp till

dess samhälleliga uppdrag - och att det sker ett effektivt och transparent sätt.

Svenskt Näringsliv har därför låtit Demoskop AB genomföra föreliggande undersökning,

bland ett urval ur Svenskt Näringslivs medlemsregister. Underlaget är 1 146

intervjuer, genomförda genom webenkäter under juni 2012. Enkäten har skickats till

VD respektive företag och den företaget som primärt ansvarar för rekrytering

av ny personal har ombetts besvarar frågorna. Olika personer olika företag har

svarat enkäten; många företag har personalchef/-ansvarig, vice vd eller i vissa

fall CFO svarat. Bland de större företagen är det dock nästan alltid personalchefen

som svarat, bland mindre företag är det ofta VD:n själv.

1

Svenskt Näringsliv, Högskolekvalitet 2012: Får studenter jobb efter examen?, april 2012

4


Företagens syn högre utbildninG

Tidigare rapporter och studier

Olika aktörer har gjort undersökningar bland arbetsgivare om deras syn studenter

och kompetens, och relaterade frågor. Här redogörs för några av dessa undersökningar.

Proffice, oktober 2012

Bemanningsföretaget Proffice genomförde genom TNS SIFO under hösten 2012 en

undersökning om rekrytering bland 327 offentliga och privata arbetsgivare. 2 28 procent

uppgav att de inte kan få tag rätt kompetens. Det som saknas främst är personer

med rätt utbildning och relevant arbetslivserfarenhet. Hälften av arbetsgivarna

i undersökningen uppgav att de inte skulle rekrytera utanför Sverige. 3

Teknikföretagen, september 2012

I Teknikföretagens undersökning av storföretags syn svenska ingenjörsutbildningar

framgick att det finns ett uppfattat glapp mellan utbildningar och arbetsliv,

samverkan mellan akademin och näringslivet behöver intensifieras och utökas, och

att företagens kompetensbehov behöver få större genomslag i planeringen av utbildningar.

De företrädare för lärosäten som intervjuats för undersökningen uppger att

företagskontakter värderas högt, och de intervjuade företagen är alla nöjda med

rekryterade ingenjörers kunskaper och tekniska kompetens. 4

Företagarna, mars 2011

Våren 2011 genomförde Företagarna en undersökning bland 4150 företag om vilka

kontakter småföretag (1–49 anställda) har med högskolor och universitet. Åtta procent

av företagen hade regelbunden kontakt, 13 procent vid enstaka tillfällen, men 78

procent hade inte haft någon kontakt alls det senaste året. Större företag hade generellt

haft mer kontakt än mindre företag. 22 procent av företagen uppger sig vilja öka

kontakten. Den vanligaste anledningen till kontakt med lärosäten är praktik och examensarbeten

för studenter. Betydande regionala skillnader i graden av kontakt visas . 5

2

Proffice, ”Utbildning – arbetsgivarnas eget recept för fler ungdomsjobb”, pressmeddelande, 23 oktober 2012

3

TNS SIFO, Frågor till chefer – hösten 2012, rapport, oktober 2012

4

Teknikföretagen, Vilka ingenjörer behövs?, rapport, september 2012

5

Företagarna, Småföretagen + högskolan = en outnyttjad potential?, rapport, mars 2011

5


Företagens syn högre utbildninG

EU/Eurobarometer, november 2010

Eurobarometer, en undersökning som genomförs av EU-kommissionen, utgav en

rapport 2010 om arbetsgivares uppfattningar om examinerades anställningsbarhet

i EU. Drygt 7 000 företag från 31 länder intervjuades. Omkring två tredjedelar av

respondenterna hade anställt högskoleutbildade personer de senaste åren. 89 procent

av dessa angav att de anställda hade de kompetenser som krävdes. Av de svenska

respondenterna var andelen allra högst, hela 98 procent. 87 procent av företagen

ansåg att arbetserfarenhet var en central merit, medan utlandserfarenhet bedömdes

som av mindre vikt generellt – i Sverige ansåg färre än vart tionde företag att det var

av större betydelse vid rekrytering. Likaså fäste svenska företag i låg utsträckning vikt

vid lärosätets internationella rykte.

De tre faktorer som företagen i undersökningen ansåg behövde förbättras mest var

integrerandet av sektorsrelevanta arbetslivsinslag i utbildningarna (36 procent),

praktik eller liknande i utbildningsprogram (30 procent) och att utbildningarnas

innehåll anpassas mer efter arbetsgivarnas kompetensbehov. Vad gäller samverkan

angav drygt tio procent av företagen att de hade kontakt med lärosäten för att delta i

utformandet av utbildningar, medan andelen som ansåg att sådan samverkan är viktig

låg mellan 30 och 67 procent. Hälften av företagen uppgav att den mest givande samverkansformen

var deltagande i praktik-/internshipprogram. 6

TCO m.fl., augusti 2007

TCO, SFS och Lärarförbundet gav 2007 ut en rapport om arbetsgivares syn studenter

och lärosäten. Rapporten bygger enkätintervjuer med 1004 privata och

offentliga arbetsgivare, och enkätsvar från 6642 studenter. Bland de intervjuade

arbetsgivarna uppges samarbetsförmåga, referenser och initiativförmåga vara de tre

viktigaste faktorerna (av 18 undersökta) vid rekrytering av högskoleutbildade personer.

Studenterna uppger å sin sida att de uppfattar att samarbetsförmåga, förmåga

att uttrycka sig i tal och skrift samt arbetslivserfarenhet är de tre viktigaste faktorerna

som arbetsgivare värdesätter vid rekrytering. Faktorer där det råder diskrepans

mellan arbetsgivarnas och studenternas respektive uppfattning om deras vikt är bl.a.

arbetslivserfarenhet, analytisk förmåga och engagemang vid sidan av studierna, ålder

och svensk bakgrund (studenterna tror att de två sistnämnda spelar större roll än

arbetsgivarna gör).

39 procent av arbetsgivarna anser att de nyanställdas praktiska kunskaper är otillräckliga.

37 procent anser att de nyanställda inte har tillräcklig branschkännedom.

Examinerade utan arbetslivserfarenhet behöver i betydligt högre utsträckning vidareutbildning

hos arbetsgivaren. Överlag anser arbetsgivarna att breda kunskaper är viktigare

än spetskunskaper. Bredd efterfrågas tagligt mer i offentlig sektor än i privat. 7

6

Eurobarometer, Employers’ perception of graduate employability, Flash EB Series #304, november 2010

7

TCO, SFS och Lärarförbundet, Jakten anställningsbarhet, rapport, 2007-08-28

6


Företagens syn högre utbildninG

Del 1 - Högskolans uppdrag

Den högre utbildningen fyller som sagt flera funktioner i samhället. Vissa av dem är

instrumentella, som t.ex. att förmedla kunskaper och kompetenser, medan vissa andra

funktioner anses ha egenvärden och är ofta svårare att mäta - exempelvis att bidra

till studenters bildning och stärka grunderna för demokratin. Det går förstås att formulera

ett antal olika uppgifter - i högskolelagen nämns också t.ex. att lärosätena ska

arbeta för jämställdhet mellan kvinnor och män, främja hållbar utveckling och öka

förståelsen för andra länder - och det är svårt att förhand säga vilka uppgifter som

är de viktigaste. Att bedriva utbildning, forskning och samverkan med det omgivande

samhället är kärnverksamheter, men inom ramen för detta kan olika målsättningar

prioriteras olika sätt.

I undersökningen har frågan ställts om i vilken utsträckning respondenten instämmer

i att högre utbildning bör:

• bidra till företags kompetensförsörjning

• förbereda studenter för arbetsmarknaden

• ge studenterna bildning, alltså insikter som inte är direkt kopplade till arbetslivet

• sprida kunskap till det omgivande samhället

• stärka grunden för demokratin

• underlätta social rörlighet

• öka Sveriges och svenskarnas kontakter med omvärlden

Resultatet visar att företag värderar de faktorer som har koppling till arbetslivet

högst.

7


Företagens syn högre utbildninG

Tabell 1

I vilken utsträckning instämmer du i följande ståenden om vilka syften

högre utbildning borde fylla i samhället? Högre utbildning bör…

förbereda studenter för arbetsmarknaden

35

30

19

7

4

5

bidra till företags kompetensförsörjning

37

27

20

8

4

4

öka Sveriges och svenskarnas kontakter

med omvärlden

24

30

27

9

4

6

sprida kunskap till det omgivande samhället

22

27

31

11

4

6

ge studenterna bildning, alltså insikter som

inte är direkt kopplade till arbetslivet

20

28

26

14

7

6

underlätta social rörlighet

16

29

31

12

5

6

stärka grunden för demokratin

18

25

31

13

7

6

0% 20% 40% 60% 80% 100%

5 Instämmer helt och hållet 4 3 2 1 Instämmer inte alls Vet ej/ej svar

Bas: Samtliga, 1146 intervjuer

Större företag (50 eller fler anställda) har en tendens att fästa större vikt vid uppdraget

att bidra till företagens kompetensförsörjning än genomsnittet – men de fäster

även större vikt vid att utbildning ska ge studenten bildning. Branschmässigt skiljer

sig resultaten inte åt nämnvärt, utöver att företag inom uppdragsverksamhet fäster

högre vikt vid bildningsuppdraget än snittet.

I nästa fråga fick respondenterna uppge i vilken utsträckning de ansåg att högskolan

faktiskt uppfyller de ovan nämnda uppdragen.

Tabell 2

I vilken utsträckning instämmer du i följande ståenden om vilka syften

högre utbildning lyckas uppfylla i samhället i dag? Högre utbildning

bidrar till företags kompetensförsörjning

17

30

30

11

3

9

ökar Sveriges och svenskarnas kontakter med

omvärlden

11

27

36

12

3

11

ger studenterna bildning, alltså insikter som inte är

direkt kopplade till arbetslivet

9

25

35

17

4

10

underlättar social rörlighet

7

22

39

16

4

11

förbereder studenter för arbetsmarknaden

9

19

35

22

6

9

sprider kunskap till det omgivande samhället

7

17

41

20

4

11

stärker grunden för demokratin

7

16

41

19

6

11

0% 20% 40% 60% 80% 100%

5 I mycket stor utsträckning 4 3 2 1 Inte alls Vet ej/ej svar

Bas: Samtliga, 1146 intervjuer

8


Företagens syn högre utbildninG

Som synes anser företagen inte i någon av faktorerna att högskolan faktiskt lever upp

till uppdraget sett till förväntningarna. Mest uppseendeväckande är diskrepansen vad

gäller att förbereda studenterna för arbetsmarknaden – där 65 procent anser i stor

eller mycket stor utsträckning att det är högskolans uppgift anser bara 28 procent att

högskolan lyckas med det i stor eller mycket stor utsträckning.

Större företag anser mer än snittet att högskolan bidrar till företags kompetensförsörjning

och till studenternas bildning. Företag inom tillverkningsindustri är överlag

mer positiva till högskolans uppfyllelse än genomsnittet. Ändå är det färre än hälften

– 47 procent – av företagen som anser att högskolan lever upp till uppdraget att bidra

till kompetensförsörjning. Det är ytterligare ett tecken matchningsproblemen.

I figur 1 illustreras företagens förväntningar högskolan respektive uppfattning av

om målet nås. Att högskolan i inget fall anses leva upp till förväntningarna framgår

av att alla prickar ligger till höger om strecket i mitten. Särskilt värt att notera är

alltså hur uppdraget att förbereda studenter inför arbetsmarknaden placerar sig.

Figur 1

Andel Mycket/

Ganska stor

utsträckning

%

70

Högre utbildning

60

Bidrar till

50

40

30

ge studenterna bildning, alltså

insikter som inte är direkt

kopplade till arbetslivet

underlätta social rörlighet

öka Sveriges och svenskarnas

kontakter med omvärlden

bidra till företags

kompetensförsörjning

förbereda studenter för

arbetsmarknaden

stärka grunden för sprida kunskap till det

demokratin omgivande samhället

20

Andel som

20 30 40 50 60 70 % instämmer (4-5)

Bas: Samtliga, 1146 intervjuer

Borde bidra till

9


Företagens syn högre utbildninG

Del 2 – Betydelsen av examen och

andra meriter

Ett mått genomströmning och effektivitet i den högre utbildningen som brukar

användas är examensfrekvens, vilket mäts som andelen studenter som har utexaminerats

från en utbildning ett antal år efter att utbildningen börjats. Överlag har

program som leder till yrkesexamina inriktade legitimationsyrken högre examensfrekvens

än andra program. 8 Ett annat mått är prestationsgrad – den andel av poäng

som studenterna registrerat sig som de avklarar. Prestationsgraden är högst

yrkesexamensprogram och konstnärliga program, lägre generella program och

lägst fristående kurser. 9

Att en student färdigställer sin utbildning kan bedömas olika sätt. En student som

har läst fristående kurser och ”plockat” ihop t.ex. en kandidat- eller magisterexamen

har studerat ett annat sätt än en student som har läst ett program med fastställd

kursordning, även om den leder till samma typ av examen. Ytterligare en aspekt

är huruvida studenten, efter att ha avklarat alla kurser och poäng som krävs för

examen i fråga, faktiskt också hämtar ut det faktiska examensbeviset. Om arbetsgivare

vid rekrytering i låg utsträckning efterfrågar att se jobbsökandes examensbevis,

utan nöjer sig med uppgifter som anges t.ex. i ansökandes CV, så kommer sannolikt

allt färre studenter med tiden se värdet av att beställa det fysiska examensbeviset. En

bidragande faktor kan vara om processen att få ut examensbeviset är krånglig och

tidsödande, vilket det finns uppfattningar många lärosäten att den är.

Högskoleverket visade i en rapport 2010 att tio procent av de undersökta studenterna

som inte hade avlagt examen hade fullföljt utbildningen men inte tagit ut examensbeviset.

Detta kan ha olika förklaringar. På exv. tekniska utbildningar respektive

arkitektutbildningar hade en fjärdedel respektive en tredjedel avbrutit studierna

grund av att de fått jobb som i flertalet eller nästan alla fall matchade utbildningen

(i hela gruppen var andelen 15 procent). Bland specialistsjuksköterskor hade nästan

70 procent av dem som inte avlagt examen fullföljt utbildningen. 10

Det faktum att det är först när examensbevis tagits ut som uppgiften om examen

registreras i universitets- och högskoleregistret, gör att statistiken om examina och

genomströmning – kanske särskilt i förhållande till statistik om arbetsmarknadsetablering

– inte är helt rättvisande. Detta är ett problem, för såväl utvärdering av

resursanvändning som för möjligheten till jämförelser mellan olika lärosäten och

informationen till blivande studenter.

8

Se t.ex. SCB/HSV, Genomströmning och resultat grundnivå och avancerad nivå till och med 2009/10, december 2011.

9

Sonnerby, Per, Lärda för livet?, rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) 2012:7, s. 58-62

10

HSV, Orsaker till studieavbrott, rapport 2010:23 R

10


Företagens syn högre utbildninG

I rapportens slutsatser konstateras att nästan 30 procent av dem som avbrutit studierna

gjorde det för att de övergått till arbete med en termin eller mindre kvar av utbildningen.

Detta anses indikera att ”varken ett examensbevis eller en helt avslutad utbildning

tycks vara särskilt betydelsefull för arbetsgivarna”. 11 Detta är dock endast en spekulation.

Överlag har få faktiska undersökningar bland arbetsgivare genomförts, eller

ens citerats, i studier av examensfrekvens och etablering.

Av detta skäl ställdes i vår undersökning ett antal frågor till företagen om hur de ser

betydelsen av examen, liksom av andra meriter, hos sökande vid en rekryteringssituation.

Tabell 3

Hur viktigt är det att dina blivande medarbetare har gjort följande?

Gjort praktik/annat arbetslivsanknutet moment

under utbildningen

26

26

20

8

16

4

Arbetat extra under studietiden

5

15

24

18

31

6

Slutfört högre studier

12

9

14

15

45

5

Tagit ut examensbevis

12

9

14

15

44

6

Har höga betyg

2

13

35

19

26

6

Åtminstone börjat högre studier

7

7

14

16

48

8

Haft aktiviteter vid sidan av studierna, t.ex.

föreningsuppdrag

2

8

17

22

46

6

Studerat eller praktiserat utomlands

13

10

18

63

6

0% 20% 40% 60% 80% 100%

5 Mycket viktigt 4 3 2 1 Inte alls viktigt Vet ej/ej svar

Bas: Samtliga, 1146 intervjuer

Som tabellen visar är den med råge högst värderade meriten att ha gjort praktik, eller

haft något motsvarande arbetslivsanknutet moment under utbildningen. Att praktik

hamnar högre än t.ex. extraarbete illustrerar att det viktiga inte är att man bara har

arbetslivserfarenhet från studietiden, utan att erfarenheten var relevant för arbetsgivaren

och/eller jobbet i fråga.

Att ha slutfört studierna och att ha tagit ut examensbevis anses vara av lika relativ

vikt, men som undersökningen visar anser omkring hälften av arbetsgivarna att dessa

faktorer inte spelar särskilt stor roll vid rekrytering. Detta behöver förstås inte betyda

att det är negativt att ha tagit ut examensbeviset – men det tycks alltså inte vara en så

betydelsefull faktor vid jobbsökande och rekrytering som ibland framhålls.

11

Ibid., s. 29

11


Företagens syn högre utbildninG

Tittar man olika typer av företag framträder dock vissa skillnader. Större företag

(200 eller fler anställda) anser i högre utsträckning än andra företag att slutförda

högre studier och att ha tagit ut examensbevis är av vikt – omkring hälften av de

större företagen anser det vara ganska eller mycket viktigt. Bryts resultaten ned

bransch framgår att examensbevis och slutförda studier är viktigare inom branscherna

tillverkning respektive uppdragsverksamhet än i övriga. Geografiskt sett är

examensbevis och slutförda studier viktigare för företag i Stockholm, och till viss del i

Västra Götaland, än i resten av landet.

12


Företagens syn högre utbildninG

Del 3 – Signalvärde eller faktisk

kompetens

Utbildning har traditionellt setts som en investering i en individs humankapital, och att

det höjer dennes produktivitet. Det ger ett direkt värde för samhällsekonomin när individers

produktivitet höjs. Men utöver dess direkta värde kan man också se utbildning

utifrån dess signalvärde. Detta är ett vanligt perspektiv inom nationalekonomin.

Grundtanken om utbildning som signalmekanism arbetsmarknaden lades fram av

den amerikanske ekonomen och Nobelpristagaren Michael Spence i början av 1970-

talet. 12 Modellen som Spence använde visade hur den osäkerhet som föreligger vid en

anställningssituation kan avhjälpas. Utgångspunkten är att arbetsgivare inte förhand

vet en sökandes produktivitet – det går att observera först efter att den anställde

arbetat ett tag arbetsplatsen. Arbetsgivaren har ett intresse av att om möjligt få

indikationer om produktivitet innan anställning sker, för att minska sin risk. (Ju svårare

och mer kostsamt det är att säga upp en anställd, desto viktigare blir sannolikt

de indikatorer som arbetsgivaren kan se innan personen har anställts.) För en högproduktiv

sökande som skulle ha möjlighet att få en högre lön är det samtidigt av

intresse att utmärka sig gentemot andra sökande till anställningen – att förmedla en

signal om att man är mer produktiv än andra. Denna signal åstadkoms bl.a. genom

att man utbildar sig, och därmed kan signalera till en presumtiv arbetsgivare att man

har fört sig själv en kostnad (tid, ansträngning och pengar som utbildningen tar

i anspråk) för att öka sitt värde arbetsmarknaden, vilket tyder att man är en

högproduktiv och därför för arbetsgivaren attraktiv person att anställa. Signalen

skickas genom att man anger utbildningsnivå i sin CV/ansökan, och ens utbildning

får sitt signalvärde givet dels ens övriga visbara egenskaper, dels övriga sökandes

utbildningar och egenskaper.

Det finns inga tillgängliga undersökningar om svenska företags syn signalvärde

jämfört med faktisk kompetens. Över huvud taget finns det väldigt få empiriska studier

i Sverige om signalteorin. Vi har därför i denna undersökning frågat de medverkande

företagen hur de ser signalvärdesfaktorn för olika meriter. Frågan som ställdes

var formulerad: ”Utbildning kan vara viktig för att den ger relevanta kunskaper och

kompetens som behövs i yrkeslivet. Men den kan även vara viktig genom att utgöra

ett signalvärde till blivande arbetsgivare om personen ifråga. Är följande faktorer

främst viktiga som ett signalvärde eller en faktisk kompetens när man rekryterar?”

12

Spence, A. M., ”Job Market Signaling”, Quarterly Journal of Economics (The MIT Press), 1973, 87 (3):355–374. Se

även Spence, A.M., Market Signaling: Informational Transfer in Hiring and Related Screening Processes, Harvard University

Press, 1974 och Arrow, K.J., “Higher education as a filter”, Journal of Public Economics, 1973, 2:193-216.

13


Företagens syn högre utbildninG

Tabell 4

Utbildning kan vara viktig för att den ger relevanta kunskaper och kompetens som

behövs i yrkeslivet. Men den kan även vara viktig genom att utgöra ett signalvärde

till blivande arbetsgivare om personen ifråga. Är följande faktorer främst viktiga

som ett signalvärde eller en faktisk kompetens när man rekryterar?

1=Framför allt signalvärde och 5=Framför allt faktisk kompetens.

Gjort praktik/annat arbetslivsanknutet

moment under utbildningen

29

24

25

10

7

5

Slutfört högre studier

25

18

26

16

9

6

Tagit ut examensbevis

21

14

25

18

15

6

Arbetat extra under studierna

10

23

29

19

15

4

Åtminstone börjat högre studier

16

13

27

25

14

6

Har höga betyg

7

17

39

22

11

5

Haft aktiviteter vid sidan av studierna, t.ex.

föreningsuppdrag

6

16

31

26

16

5

Studerat eller praktiserat utomlands

7

12

31

28

15

7

Bas: Fäster åtminstone någon vikt vid respektive faktor

0% 20% 40% 60% 80% 100%

5 Framför allt faktisk kompetens 4 3 2 1 Framför allt signalvärde Vet ej/ej svar

Som tabell 4 visar ses praktik och liknande arbetslivsanknuten erfarenhet under

utbildningen som en kompetensrelaterad merit. Examensbevis och slutförda studier

ses också till övervägande del som kompetensmeriter. Vad som kan framstå som förvånande

är att utlandserfarenhet i så stor grad ses som en signalmerit. Detta finns det

dock vissa belägg för sedan tidigare. 13

Liksom vad gäller betydelsen av de olika meriterna finns det skillnader mellan olika

företag. Större företag (200+ anställda) anser alla meriterna – utöver extraarbete – vara

mer kompetensrelaterade än vad mindre företag anser. Påbörjande och avslutande av

högre studier anses ha kompetensvärde mer av företag inom uppdragsverksamhet än

i andra branscher, och i företag i Stockholm än i övriga landet.

13

I en undersökning som Svenskt Näringsliv och Internationella Programkontoret genomförde 2010 (Almerud &

Jonsson, 2010) framgick att arbetsgivare, både privata och offentliga, anser att de tre viktigaste faktorerna (av sex alternativ)

hos en sökande vid rekrytering är bra referenser, passande studier och arbetslivserfarenhet med relevans för tjänsten.

Undersökningen tittade också vilka personliga egenskaper hos sökande som arbetsgivare efterfrågade. Det fanns en

viss överlappning mellan efterfrågade egenskaper och sådana egenskaper som arbetsgivarna ansåg att utlandserfarenhet

bidrog till att utveckla, men dessa egenskaper ansågs inte vara sådana som var ämnesrelevanta, utan snarare generiska.

Det antyder att utlandserfarenhet värderas primärt som en signalfaktor, inte en kompetensfaktor. I SOU 2011:26, Studiemedel

för gränslös kunskap, konstateras (s. 50-62) utifrån en enkät bland studenter som läst utomlands, SCB-data och den

nyss nämnda undersökningen bland arbetsgivare, att det finns mycket som talar för att utlandserfarenhet fungerar som en

– i utredningens ord – ”sorteringsmekanism” för att skilja ut olika sökande vid en rekryteringssituation.

14


Företagens syn högre utbildninG

Figur 2 nedan illustrerar förhållandet mellan hur viktiga företag anser olika meriter

vara å ena sidan, och hur mycket de anser att meriterna har signalvärde respektive

faktiskt kompetensinnehåll.

Figur 2

Hur viktigt är det att dina blivande medarbetare har gjort följande?

Är följande faktorer främst viktiga som ett signalvärde eller en

faktisk kompetens när man rekryterar?

5,0

4,0

Viktigt

3,0

2,0

Arbetat extra under

studietiden

Har höga betyg Tagit ut examensbevis

Haft aktiviteter vid

sidan av studierna,

t.ex. föreningsuppdrag

Studerat eller

praktiserat utomlands

Åtminstone börjat

högre studier

Gjort praktik/annan

arbetslivsanknutet

moment under

utbildningen

Slutfört högre studier

(tagit examen)

1,0

1 2 3 4 5

Signalvärde

Faktisk kompetens

Bas: Samtliga, Fäster åtminstone någon vikt vid respektive faktor

Som framgår anses praktik och andra relevanta arbetslivsanknutna inslag i utbildningen

vara viktigt och ge faktisk kompetens. I andra änden av skalan återfinns

utlandserfarenhet och fritidsaktiviteter, vilka ses som mindre viktiga vid rekrytering

och i högre grad utgör signaler.

I undersökningen ställdes också frågan om betydelsen av vilket lärosäte den sökande

studerat vid, och om lärosätet är viktigare än ämnet för studierna.

Tabell 5 och 6 visar att sex av tio företag fäster någon vikt vid lärosätet för studierna

hos en sökande, men bara drygt 20 procent fäster större betydelse vid det. Lärosätet

har större betydelse i större företag, i Stockholm jämfört med övriga landet, och i

branscher som tillverkning och uppdragsverksamhet. En tydlig majoritet av företagen

fäster större vikt vid vad den sökande har studerat/tagit examen i, än vid vilket lärosäte

studierna skedde.

15


Företagens syn högre utbildninG

Tabell 5

Hur stor betydelse fäster du vid vilket lärosäte den sökande har studerat vid?

Samtliga

0-9 anställda

10-49 anställda

2

2

1

20

19

20

40

39

43

35

37

35

2

2

1

50-199 anställda 3 28

42

26 1

200- anställda

Anställt personal med högskoleutbildning

1

3

31

33

48

41

19

22

0

1

Endast anställt personal utan högskoleutbildning 2 13

40

43

2

Byggnad/Fastigheter 2 18

40

38

3

Skog/Papper 2 20

45

27 5

Tillverkning 5 24

40

29 0

Kommunikation/Transport 2 21

35

40

2

Uppdragsverksamhet 3 30

41

27 0

Andra tjänster 2 21

43

34 0

Övrigt 1 16

41

40

2

Stockholm 6 25

40

27 2

Västra Götaland 0 21

46

31 2

Skåne

Norrland

Övriga landet

2

1

2

20

18

18

38

40

39

36

39

39

4

1

2

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Mycket stor betydelse Ganska stor betydelse Inte särskilt stor betydelse I princip ingen betydelse Vet ej/ej svar

Bas: Samtliga, 1146 intervjuer

Tabell 6

Vilken betydelse har lärosätet jämfört med vilket ämne den sökande har studerat?

Samtliga

0-9 anställda

10-49 anställda

50-199 anställda

200- anställda

Anställt personal med högskoleutbildning

Endast anställt personal utan högskoleutbildning

Byggnad/Fastigheter

Skog/Papper

Tillverkning

Kommunikation/Transport

Uppdragsverksamhet

Andra tjänster

Övrigt

Stockholm

Västra Götaland

Skåne

Norrland

Övriga landet

Bas: Samtliga, 1146 intervjuer

5

5

5

8

3

7

4

6

11

6

7

3

5

4

7

2

6

4

5

20

19

19

21

27

18

18

22

20

19

20

20

17

23

21

20

20

15

28

72

72

73

69

69

72

74

68

56

71

69

78

73

75

67

74

67

75

76

4

4

2

2

1

3

4

4

5

3

5

0

2

4

3

3

6

1

4

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Större betydelse Lika stor betydelse Mindre betydelse Vet ej/ej svar

16


Företagens syn högre utbildninG

Del 4 – Företagens kontakter

med högskolan

Som nämnts ovan framhåller många aktörer – företag, fackförbund, studenter, myndigheter,

partier m.fl. – värdet av en väl fungerande samverkan mellan akademi och

arbets- och näringsliv. I den föreliggande undersökningen har frågan ställts bredare

till företag.

27 procent av samtliga företag har haft någon typ av kontakt med universitet eller

högskolor. Det är betydligt vanligare bland större företag och inom branscherna tillverkning

och uppdragsverksamhet.

Tabell 7

% 100

Har ditt företag haft kontakt med universitet eller högskolor?

80

60

40

20

0

73

53

47

39

49 46

27

27 27 28

19

22

17 19

21

14

23 26

Samtliga 0-9 10-49 50-199 200- Anställt Endast Byggnad/ Skog/ Tillverkning Kom-

Uppdragsverksamhet

tjänster

Götaland

Andra Övrigt Stockholm Västra Skåne Norrland

anställda anställda anställda anställda personal anställt Fastighetekation/

Papper

muni-

med hög-

personal

skoleut-

bildning skoleut-

utan hög-

Transport

bildning

30

Övriga

landet

Bas: Samtliga, 1146 intervjuer

Av de företag som inte har haft kontakter med universitet och högskolor skulle vart

femte vilja ha sådan kontakt. Även i detta skiljer större företag ut sig – bland dessa

är andelen 65 procent. Större företag brukar också ta initiativ till kontakter i större

utsträckning än mindre företag. Av samtliga företag som har haft kontakt/samverkan

med lärosäten är det i 44 procent av fallen företaget som tog initiativet, i 56 procent

lärosätet, men bland större företag var det i 59 procent av fallen företaget. Sett utifrån

bransch är det vanligast för företag inom uppdragsverksamhet att initiera kontakten;

i 68 procent av fallen, jämfört med 35-50 procent i övriga branscher.

Nästan två tredjedelar av företagen som har haft samverkanskontakt anger att den

var givande; bland större företag (200+ anställda) är det hela åtta av tio. Företag i

Stockholm anser i något högre utsträckning att kontakten var givande än i övriga

landet.

17


Företagens syn högre utbildninG

I de fall där det var företaget som tog kontakten med lärosätet ansåg 78 procent

av företagen att det var lätt att få kontakt. Av företag som ansåg att kontakten

hade varit givande angav 87 procent att det hade varit lätt att få kontakt, medan bara

61 procent angav det bland företag som inte ansåg att kontakten hade varit givande.

Sannolikt verkar lättheten i att få kontakt med lärosätet hur givande företaget uppfattar

att kontakten var. Ett liknande samband kan ses vad gäller hur lätt företaget

anser att det var att samarbeta med lärosätet: 85 procent av samtliga anser att det var

mycket eller ganska lätt; 95 procent av dem som angett att samarbetet var givande,

67 procent av dem som inte såg det som givande.

Nästan åtta av tio företag som har haft kontakt anser att lärosätet visade stort

intresse för samverkan. Det är förstås ett mycket positivt resultat.

Tabell 8

Hur uppfattade ni lärosätets intresse för samverkan med er?

Samtliga

0-9 anställda

22

26

57

53

19

20

1

10

10-49 anställda 15

62

21 10

50-199 anställda

200- anställda

Praktik/Projektarbete

Utveckling av företagets verksamhet

29

27

25

21

56

57

58

60

13

14

15

18

02

20

1

01

Annan kontakt 18

55

25 20

Byggnad/Fastigheter 10

68

15 4 3

Skog/Papper

46

27

27

0

Tillverkning 22

60

15 21

Kommunikation/Transport

34

40

20 0 6

Uppdragsverksamhet 8

60

32

0

Andra tjänster

Övrigt

28

23

50

60

21

18

10

0

Givande samarbete

29

63

7 01

Inte givande samarbete 9

48

41

20

Stockholm 26

62

12

0

Västra Götaland 21

62

14 03

Skåne 13

68

19

0

Norrland

Övriga landet

23

24

50

47

21

27

3 3

20

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Mycket stort intresse Ganska stort intresse Inte särskilt stort intresse Inte alls intresserad Vet ej/ej svar

Bas: Haft kontakt, 364 intervjuer

Kontakt för samverkan togs oftast institutions- eller fakultetsnivå (51 procent av

fallen), och i mindre utsträckning lärosätesnivå (41 procent) eller med enskilda lärare

(25 procent). Det vanligaste är att kontakten varar kortare än ett år. Ett intressant

samband som kan observeras i tabell 9 nedan är att företag som ansåg att kontakten

var givande i högre utsträckning hade kontakt under längre tid. Sannolikt avslutar

företag som inte anser samverkanskontakten vara givande kontakten snabbare.

18


Företagens syn högre utbildninG

Tabell 9

I samband med samverkan, hur länge varade den senaste kontakten/har den senaste kontakten varat?

Samtliga

0-9 anställda

10-49 anställda

50-199 anställda

200- anställda

Praktik/Projektarbete

Utveckling av företagets verksamhet

Annan kontakt

Byggnad/Fastigheter

Skog/Papper

Tillverkning

Kommunikation/Transport

Uppdragsverksamhet

Andra tjänster

Övrigt

Givande samarbete

Inte givande samarbete

Stockholm

Västra Götaland

Skåne

Norrland

Övriga landet

5

4

9

8

8

10

8

16

10

5

16

18

0

9

17

11

13

7

7

7

8

5

4

10

5

5

6

3 8

13 10

12

19

7 6

15 10

9 5

10 6

6 9

Bas: Haft kontakt, 364 intervjuer

24

29

33

29

16

30

34

24

13

47

33

23

20

32

30

34

30

38

32

24

27

27

53

49

60

54

39

53

55

52

53

47

51

57

59

49

55

42

75

56

45

45

49

58

2

2

3

0

2

2

2

2

10

0

0

0

0

0

4

1

2

1

2

2

3

3

0% 20% 40% 60% 80% 100%

Mer än 6 år 4-6 år 1-3 år Mindre än ett år Vet ej/ej svar

I hälften av fallen handlade kontakten om att företaget tog emot praktikanter eller

projektarbetsstudenter. Andra samverkansformer (utveckling av företagets verksamhet,

uppdragsutbildning/-forskning, gästföreläsningar, fördjupning i lärosätets

forskning, deltagande vid arbetsmarknadsdagar, studiebesök m.m.) är alla mindre

vanligt förekommande. Läget ser ungefär likadant ut oavsett företagens storlek,

geografiska läge och bransch.

Av företag som har angett att samverkanskontakten var givande ansåg störst andel

att det viktigaste med kontakten var att få kontakt med potentiella nya medarbetare.

Detta torde också hänga ihop med att praktik är den vanligaste samverkansformen.

Särskilt bland större företag är kontakten med potentiella medarbetare viktigt,

och bland företag i Stockholm. Andra aspekter av samverkan som har ansetts vara

givande för företagets verksamhet är att kunna ta del av aktuell forskning, få insyn

i och verkan utbildningars innehåll och möjlighet att utveckla vidare gemensamma

projekt.

19


Företagens syn högre utbildninG

Avslutande diskussion

Denna rapport har sökt visa att högre utbildning, när det handlar om en situation

där en arbetsgivare ska rekrytera, består av flera olika komponenter. Vilket ämne personen

har läst, var det skedde, arbetserfarenhet, om personen har slutfört studierna

och tagit ut examensbeviset, och vad han eller hon har gjort vid sidan av studierna

är alla faktorer som har olika grad av betydelse när en arbetsgivare ska bedöma en

sökande till en anställning.

Det framgår tydligt att företagen ser praktik och liknande relevanta arbetslivsrelaterade

inslag i utbildning som den viktigaste meriten hos en sökande. Att det är så

framstår som logiskt, med tanke den tydliga vikt som företag lägger vid högskolans

uppdrag att förbereda studenter för arbetsmarknaden och bidra till företagens

kompetensförsörjning.

Därför är det högst bekymmersamt att företagen i så stor utsträckning uppger att

högskolan i dag misslyckas med dessa uppdrag. 65 procent anser i stor eller mycket

stor utsträckning att det är högskolans uppgift att förbereda studenter inför arbetsmarknaden,

men bara 28 procent anser att högskolan lyckas med det större utsträckning.

Samtidigt uppger en övervägande del av de företag som har någon form av samverkanskontakt

med universitet eller högskolor att praktik och liknande aktiviteter är

den huvudsakliga typen av sådan kontakt.

Av företag som har angett att samverkanskontakten var givande ansåg störst andel

att det viktigaste med kontakten var att få kontakt med potentiella nya medarbetare.

Mellan 80 och 90 procent av studenter uppger att förbättrade chanser arbetsmarknaden

är ett viktigt skäl till att de valde att gå vidare till högre studier. Flera

undersökningar har också visat att praktik och annan typ av arbetslivssamverkan i

utbildningar är gynnsamt för etableringen efter examen. 14 Samtidigt uppger en stor

andel av företagen att praktik är en tungt vägande faktor vid rekrytering, och att

praktik och liknande är den vanligaste formen av samverkan med lärosäten.

Samverkan är också viktigt för att ge de enskilda utbildningarna insyn i vad som

efterfrågas av arbetsgivare inom de fält och sektorer dit examinerade studenter ofta

går. Som undersökningen visat är exempelvis slutförda studier betydligt viktigare

för storföretag än genomsnittet. Om företag i en viss bransch uppskattar särskilda

meriter relativt sett mer är det information som studenter säkerligen uppskattar att

ta del av. Det kan även vara positivt för studievägledare och programansvariga att ha

insyn i sådana faktorer.

14

Se t.ex. Svenskt Näringslivs rapporter Högskolekvalitet 2012: Samverkan ger kvalificerade jobb och nöjdare studenter,

oktober 2012 och Högskolekvalitet 2011, april 2011.

20


Företagens syn högre utbildninG

Sedan 2007 har Svenskt Näringsliv också undersökt vilken typ av samverkan olika

utbildningsprogram innefattar, både till omfattning och karaktär. Detta har redovisats

i de årliga rapporterna Högskolekvalitet, och resultaten har även tillgängliggjorts sökbart

online. I början av 2013 presenterades de senaste uppgifterna, webbplatsen

www.samverkamera.se. Undersökningen och webbplatsen har till syfte att lyfta fram

goda exempel, men också att ge studenter och blivande studenter information om

graden av samverkan i olika utbildningar, samt att visa för lärosäten och programansvariga

värdet av att integrera samverkansmoment i utbildningar.

Samverkan har visat sig leda till goda resultat vad gäller matchning, och är uppskattat

av både studenter och arbetsgivare. Det bör finnas tydliga ekonomiska drivkrafter för

lärosäten att satsa praktik och annan typ av relevant samverkan med arbetslivet.

Systemet för tilldelning av resurser till högskolor och universitet behöver därför reformeras,

för att stärka sådana drivkrafter. Svenskt Näringsliv har nyligen lagt fram förslag

till en sådan reform. 15

15

Se angående detta Svenskt Näringslivs rapport Ett nytt finansieringssystem för högskolan – för höjd kvalitet och fler

jobb, januari 2013

21


Företagens syn högre utbildninG

Referenser

Almerud/Hjortzberg/Krassén, Högskolekvalitet 2012: Får studenter jobb efter

examen?, Svenskt Näringsliv, april 2012

Almerud/Hjortzberg/Krassén, Högskolekvalitet 2012: Samverkan ger kvalificerade

jobb och nöjdare studenter, Svenskt Näringsliv, oktober 2012

Almerud/Hjortzberg/Krassén, Högskolekvalitet 2011, Svenskt Näringsliv, april 2011

Almerud & Jonsson, Arbetsgivarens syn utlandserfarenhet, Svenskt Näringsliv/

Internationella Programkontoret, september 2010

Arrow, K.J., “Higher education as a filter”, Journal of Public Economics, 1973,

2:193-216

Eurobarometer, Employers’ perception of graduate employability, Flash EB Series

#304, november 2010

Företagarna, Småföretagen + högskolan = en outnyttjad potential?, rapport, mars

2011

HSV, Orsaker till studieavbrott, rapport 2010:23 R

Krantz & Almerud, Ett nytt finansieringssystem för högskolan – för höjd kvalitet och

fler jobb, Svenskt Näringsliv, 18 januari 2013

Proffice, ”Utbildning – arbetsgivarnas eget recept för fler ungdomsjobb”, pressmeddelande,

23 oktober 2012

SCB/HSV, Genomströmning och resultat grundnivå och avancerad nivå till och

med 2009/10, december 2011.

Sonnerby, Per, Lärda för livet?, Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO)

2012:7

SOU 2011:26, Studiemedel för gränslös kunskap

Spence, A. M., ”Job Market Signaling”, Quarterly Journal of Economics (The MIT

Press), 1973, 87 (3):355–374.

Spence, A.M., Market Signaling: Informational Transfer in Hiring and Related

Screening Processes, Harvard University Press, 1974

TCO, SFS och Lärarförbundet, Jakten anställningsbarhet, rapport, 2007-08-28

Teknikföretagen, Vilka ingenjörer behövs?, rapport, september 2012

TNS SIFO, Frågor till chefer – hösten 2012, rapport, oktober 2012

22


www.svensktnaringsliv.se

Storgatan 19, 114 82 Stockholm

Telefon 08-553 430 00

More magazines by this user
Similar magazines