Entreprenör nr 2 2009 - Svenskt Näringsliv

svensktnaringsliv.se

Entreprenör nr 2 2009 - Svenskt Näringsliv

HAN TOG STRID MOT REGELKRÅNGLET HJÄLP! HAN SÄLJER BRUTALA BLOMMOR LAS GÖR ATT DE TAPPAR NYCKELPERSONERNA

#2 2009 6 MARS - 2 APRIL / 59 kr inkl moms

TIDNINGEN FÖR FÖRETAGSAMT FOLK

Från kommunisthoj till kapitalistglidare Kent Farman importerar hojar från

SIBIRIEN

UPPDRAG: Generationsskifte

HURRA, DET ÄR KRIS!

Så blir du en vinnare i kärva tider

JOHANNA KLEVMARK tar över sin fars företag


www.eurosecure.com


InneHÅll #2 2009

28

Marknaden i Storbritannien är

dubbelt så stor som alla våra

andra marknader tillsammans,

så potentialen är stor.

Klas Balkow, vd på Clas Ohlson.

kommentar

7 Chockerande fördomsfullt

7 En friare arbetsmarknad

7 Små företag stora för EU

Debatt/Insänt

8 Öppet brev till regeringen

nykläckt

10 Blommor med bett

12 Ödmjukt företagande vägen till framgång

12 Virusjägaren med siktet inställt på börsen

nyHeter

14-15 Lex Günther – regeln som försvann

Konditorn Günther Koerffer fick till slut nog av all

administration. Han bestämde sig för att ta upp

kampen mot regelkrånglet och politikerna. Och

han lyckades. Genom ett intensivt lobbyarbete, via

brev, telefonsamtal och mejl, fick han bort en regel

som idag går under namnet Lex Günther.

mÅnaDen som GIck

44-45 Näringslivet jublar efter energiöverenskommelsen

Det svenska näringslivet drog en suck av lättnad

när regeringen i februari presenterade energiöverenskommelsen

som ska ge industrin

konkurrenskraftiga energipriser på lång sikt.

44 ”Energiuppgörelsen en dörröppnare”

46 Företagsamhet lockar unga till kommuner

47 Handbok vill avdramatisera utmanings-

rätten

48 Många företag fast i gammalt lönetänk

48 Allt fler väljer friskola

50 Succé för miljöbok för skolan

50 Arbetsgivare berättar hur du får jobb

52 Opinion

52 Kommentarer i korthet

54 Kalendarium

34

Uppdrag

generationsskifte

Hon bodde med man och tre barn utanför

Oslo och var etablerad skivartist i Norge.

Som låtskrivare har hon sålt två miljoner

plattor i Frankrike. Då började pappa Stig,

vd och ägare på familjeföretaget Sasco,

fundera på att trappa ner.

I dag är Johanna Demker Klevmark nykläckt

vd på Sasco i Uppsala.

14 På väg mot ett enklare företagande

16 Krav på kassaapparat kasst för affärerna

16 Tvärstopp för företagslån

17 Tuff kontroll väntar företag i kontantbranscher

18 Direktlaminat tappar nyckelpersoner på

grund av las

18 Hon tvingas ut i arbetslöshet

20 Uppsägningen gav kicken att starta eget

20 Omstridda regler kastar grus i maskineriet

nytt FrÅn sVenskt närInGslIV

43 Vd har ordet

Energiöverenskommelsen är viktig för företagens

konkurrenskraft, skriver Urban Bäckström, vd för

Svenskt Näringsliv.

I praktIken

56 Så lockar du kidsen

Ett företag som vill överleva långsiktigt måste

veta hur man lockar till sig de svårflörtade

80-talisterna. HiQ har lyckats med konsten. Så här

gick de till väga.

58 Rutiner skapar trygghet mitt i allt elände

Att behöva säga upp medarbetare och vänner

är inte lätt för någon vd. Det finns dock sätt som

gör det enklare. Så här gjorde Forbo Parquet som

tvingades slå igen sin fabrik i Tibro i höstas.

smarta tIps

64 Goda råd är inte dyra

64 Högtflygande vårplaner

28

Hurra, det är

lågkonjunktur!

Nattsvart. Käpprätt åt skogen. Det blir ett skitår.

De svarta katastrofrubrikerna har avlöst varandra

4

Entreprenör nr 2 2009


i skuggan av finanskrisen. Men bistra

tider bjuder också på nya möjligheter.

Häng på och ta vara på dem! Gör som

Clas Ohlsson och Boomerang –

satsa dig genom krisen.

22

Den ryska giganten dundrar fram

Kent Farman startade Norrvalla MC med en solklar vision – att sälja ryska Uralmotorcyklar

till motortokiga svenskar.

– Det går väldigt bra. Men jag säljer aldrig till någon som inte kan hantera hojen, säger han.

Entreprenör nr 2 2009

5


PLÖTSLIGT KOSTAR ETT

KONTOR INTE MER ÄN

NÅGRA DAGARS TEAM

BUILDING I NORRLAND.

Tack vare IKEA Business kan du få din frisersalong,

advokatbyrå eller rörfirma precis så personlig, snygg och

funktionell som du vill, utan att det kostar skjortan.

Men inte bara det. IKEA Business innehåller också

ett servicepaket som ger dig all möjlig hjälp på vägen

mot din drömarbetsplats. Vill du veta mer kan du gå in

på IKEA.se/BUSINESS. Där hittar du massor av tips,

idéer, bilder och filmer som visar hur småföretagare

från hela världen har gjort om sina arbetsplatser med

hjälp av IKEA Business.

1.295:–/st

PATRIK besöksstol

© Inter IKEA Systems B. V. 2009.

KULLA golvlampa, höjd 150 cm 899:– GRIMLE bord, 180×100 cm 1.795:–


KOMMENTAR

ChoCkerande fördomsfullt

God berättelse. Men företagare skildras antingen som sadister eller

nazister i filmatiseringen av ”Män som hatar kvinnor”.

nyligen gick filmatiseringen av Stieg Larssons roman Män som hatar kvinnor

upp på biograferna. Och svenskarna flockas förutsägbart nog till biljettkassorna,

precis som de tidigare gjorde till bokdiskarna. Det är kanske inte

särskilt märkligt – det här är trots allt en god berättelse. Men låt oss hoppas

att publiken inte också köper de skildringar av företagare som filmen innehåller.

Det är chockerande fördomsfullt.

I Stieg Larssons Sverige är snart sagt alla framstående företagsledare antingen

sadister som sätter människor på undantag eller uttalade nazister –

eller både och. Stefan Sauk och Peter Andersson sticker särskilt ut som den

kylige finansmannen Wennerström (symptomatiskt nog döpt efter landsförrädaren)

respektive advokaten och våldtäktsmannen Bjurman. Jönssonligans

storbrottsling Wall Enberg bleknar i jämförelse.

Män som hatar kvinnor är dessvärre inget undantag i svensk film. Tvärt

om beskrivs företagare och entreprenörer igen och igen som osympatiska

och ljusskygga individer. Vem minns till exempel inte kapitalisterna i Äppelkriget

som ville göra om natursköna ”Änglamark” till ett jättelikt ”Deutschneyland”

och Hans Alfredsons kallhamrade industrialist i Den enfaldige

mördaren?

detta är stötande, för att inte säga rent obehagligt. De kritiska rösterna

inte skulle låta vänta på sig om skildringarna i stället hade gällt någon annan

samhällsgrupp. Men när företagare ska hängas ut applåderas det.

Den svenska filmens bild av företagare är förstås ett symtom på ett större

fenomen. Det var inte länge sedan Pär Nuder påpekade att arbetarrörelsen

måste göra upp med synen på entreprenören som en fabrikör i cylinderhatt.

Men det gäller nog inte bara socialdemokratin. I samhällsdebatten hörs ständigt

påståendena om att företagandets historia präglas av förtryck, missunnsamhet

och själviskhet. Men utan landets företagare skulle berättelsen om

Sverige vara otrevlig, brutal och kort.

kommentar@entreprenor.se

JOhan WennsTröm

FOTO: xxxxxxxxx

en friare arbetsMarknad

recessionen gav lägre orderingång på företaget Direktlaminat

så personalstyrkan behövde minska. På monteringen fanns

den främsta övertaligheten, men efter nej från facket fick fyra nyckelpersoner

sluta istället.

Tyvärr är många företag i samma situation. Den ekonomiska

utvecklingen är sannolikt den svagaste på många decennier och

många varslar personal. men det är facket som har sista ordet om

vilka som får sluta.

när vi borde göra allt för att komma starkare ur krisen gör las

motsatsen. extra hårt slår effekten mot mindre och medelstora företag.

när las kom till på 1970-talet förändrades en väl fungerande

svensk arbetsmarknad. Då var stämningarna närmast revolutionära

mot företagsamheten. stat och fack skulle ta över. Det blev ett

galet kvartssekel.

Det finns ett samband mellan las och trygghet – fast omvänt.

OecD har visat att människor känner sig otryggare i länder med

strikta arbetsmarknadsregleringar. kanske är det för att det generellt

skapas färre nya jobb i sådana länder? i synnerhet drabbas

ungdomar och invandrare hårt av lagar som las.

mobbingen på arbetsplatser ökar med strikta regleringar mot

uppsägning. miljön för dem som inte kan sägas upp försämras så

att de till slut säger upp sig själva. Det är inte rimligt mot vare sig arbetsgivare

eller arbetstagare att staten skapar sådana drivkrafter.

Blir jobben fler för att det blir lättare att säga upp folk? Ja. Då vågar

fler företag, särskilt de mindre, anställa. Och framför allt kommer

företagen att gå starkare ur krisen och kunna anställa fler, om

de idag kan behålla nyckelpersonal.

högt på listan över välbehövliga reformer bör stå ”moderniserad

las” för en friare arbetsmarknad.

JOhnny munkhammar

SmŒ fš retag stora fš r EU

europaparlamentets industriutskott enades nyligen om

Small Business Act, som riktar sig mot de š ver 20 miljoner

småföretag som finns i EU. Det är förvisso ett övergripande

ramverk med ganska luftiga pastejer om tillgΠng

till riskkapital och att det ska vara lättare för små företag

att delta i offentliga upphandlingar.

Men. Det innehåller också flera bra och viktiga policybeslut,

som att myndigheter måste samordna sin informationsinsamling

frŒ n fš retag (principen Ó once onlyÓ ,

att företag inte ska behöva lämna samma uppgifter flera

gΠnger till olika myndigheter), en upprepning av det viktiga

ropet att EU:s stater måste implementera tjänstedirektivet

samt att pengar som beviljats ur EU-fonder ska

betalas ut inom 30 dagar. Centerns Lena Ek säger sig ha

varit en av de drivande bakom några av de mer pragmatiska

formuleringarna och borde få uppskattning från

svenska företagare för det slit det säkert inneburit.

Samtidigt är det intressant att notera att USA röstade

igenom sitt policydokument med samma namn redan

1953. Under Eisenhower.

nicklas maTTssOn

Entreprenör nr 2 2009

7


TIDNINGEN FÖR FÖRETAGSAMT FOLK

#2 2009 6 MARS - 2 APRIL / 59 kr inkl moms

Omslagnr2_2009.indd 1 25/02/2009 16:18

TIDNINGEN FÖR

FÖRETAGSAMT FOLK

entreprenör

www.entreprenor.se

DEBATT: INSÄNT

Har du också en åsikt?

Dela med dig av dina tankar. Mejla direkt till: nicklas.mattsson@entreprenor.se

Chefredaktör & ansvarig utgivare

NM Nicklas Mattsson, 08-553 430 90

nicklas.mattsson@entreprenor.se

Adress

Tidningen Entreprenör, 114 82 Stockholm

Nyhetsredaktörer

HS Henrik Svidén, 08-762 61 91

henrik.sviden@entreprenor.se

AD Anna Dalqvist, 08-762 61 90

anna.dalqvist@entreprenor.se

Reportageredaktör

MS Mats Samuelsson, 08-762 61 44

mats.samuelsson@entreprenor.se

Reportrar

AC Anders Carlsson, 08-553 431 38

anders.carlsson@entreprenor.se

PC Peter Ceder, 08-762 61 39

peter.ceder@entreprenor.se

SJ Sara Johansson, 08-553 432 46

sara.johansson@entreprenor.se

SN Suzanna Nilson, 08-553 432 45

suzanna.nilson@entreprenor.se

Pernilla Nordström, f-ledig

Administration

AnnaKarin Franzén, 08-762 61 33

annakarin.franzen@entreprenor.se

Traffic

Mia Saarela

mia.saarela@newmarketmedia.se

Annonser

New Market Media AB,

Nicklas Jakobsson, 08-562 01 604

nicklas.jakobsson@newmarketmedia.se

Prenumeration

www.prenservice.se

08-762 61 40

ISSN 1104-8891

Grafisk form

Convolver AB

www.convolver.se

Tryckeri

Sormlands Grafiska AB,

Katrineholm, 2008.

Omslagsbild: Joi Grinde

HAN TOG STRID MOT REGELKRÅNGLET HJÄLP! HAN SÄLJER BRUTALA BLOMMOR LAS GÖR ATT DE TAPPAR NYCKELPERSONERNA

SIBIRIEN

Från kommunisthoj till kapitalistglidare Kent Farman importerar hojar från

HURRA, DET ÄR KRIS!

Så blir du en vinnare i kärva tider

UPPDRAG: Generationsskifte

JOHANNA KLEVMARK tar över sin fars företag

Entreprenör utges av Svenskt Näringsliv,

som företräder 54 000 små och stora

medlemsföretag, organiserade i 50 bransch- och

Öppet brev till regeringen

Viljan att sänka de administrativa

kostnaderna för företag är

bra. Visst förekommer det administrativt

arbete som känns

överdrivet, men den största

kostnaden för oss företagare är

arbetsgivaravgiften. Det mest

effektiva sättet att göra det lätttare

att driva företag är att sänka

den rejält. Det skulle skapa fler

arbetstillfällen och således inte

minska inkomsten för staten.

Törs man satsa på produktion

i Sverige egentligen? Mitt mål är

att skapa arbetstillfällen, men

det måste till åtgärder som gör

att det blir billigare. Kommer

det att bli lägre arbetsgivaravgifter

så att vi kan driva företag

på samma villkor som i andra

länder?

Visst underlättar det något

med den sänkta arbetsgivaravgiften

för vissa grupper, men

jag tycker fortfarande att en

generell sänkning är mycket

bättre. Tänk om man inte har

någon anställd med lägre avgift.

Det är väl inte en lägre avgift

som ska avgöra vem som ska få

ett arbete? I mina ögon är det

kompetens och personkemi som

är de avgörande faktorerna.

En tung kostnad för oss är

den första sjuklöneperioden på

två veckor. När till exempel två

personer av fyra är sjuka blir det

svårt att få ihop produktionen.

Det går inte ihop ekonomiskt

att ta in extra personal eftersom

sjuklönekostnaden också finns

där. Kommer det åtgärder som

löser detta problem?

Varför ska det vara olika

momssatser (12 resp 25 procent)

på livsmedel som kunder köper

med sig hem från exempelvis

ett konditori respektive det de

förtär på plats? Man har tillverkat

produkterna i båda fallen,

serveringen borde inte påverka

VÄNTAR. Företagaren Helén

Karlsson skriver öppet brev till

regeringen, som hon förväntar

sig mer av.

momsen. Finns någon ändring

i sikte av denna krångliga tilllämpning?

Ytterligare ett problem jag

vill belysa är lönerna. Just nu

är det avtal mellan arbetsgivare

och fack som styr lönesättningen

och så ska det kunna vara.

Men som det ser ut just nu har

ingångslönen rusat i höjden och

är nästintill lika hög som lönen

för dem som arbetat ett tag. Det

tycker jag är fel. Har man från

regeringens sida tänkt sig några

förändringar i framtiden?

Eftersom ni talade så varmt

om oss företagare i valrörelsen

hade vi höga förväntningar när ni

tillträdde. Summan hittills är en

höjning av arbetsgivaravgiften på

4 procent i och med att ni tog bort

reduktionen som fanns tidigare.

Vi väntar oss nu fler åtgärder

i positiv riktning!

HELÉN KARLSSON,

Heléns Glutenfria i Örebro AB

Agda PS – det rollbaserade personalsystemet

www.agda.se


HÖRT & LÄST

”Friskvård, hälsa,

entreprenörskap är sådant

som jag brinner för.”

Daniel Westling.

Foto: Hovet

”Sverige är det land

där det är billigast

att säga upp folk. Så

länge ett företag verkar

på en ort kräver

man skattemedel för

infrastruktur och liknande,

men när man lägger ner kostar

det inget”.

Lars Ohly. Corren.se

Foto: Malin Hoelstad/SvD/Scanpix

”Trots att smör- och sockerberg liksom

vinsjöarna växer, går 70 procent av EU:s

budget till fördelningspolitiska åtgärder,

istället för att man lägger mer på FoU och

tillväxtorienterade insatser”.

Göran Norén, Svenskt Näringsliv, om EU:s budgetstruktur.

www.svensktnaringsliv.se

”Han själv personifierar

begreppet it-entreprenör.”

Delar av juryns motivering till varför

Bert-Inge Hogsved, Hogia AB,

fick priset Guldmusen som årets itentreprenör.

Foto: Adam Ihse/Exponera/Scanpix

”Vi har verkligen gett oss in i världens

mest konservativa bransch.”

Douglas Roos som startat kvällstidning på Nätet,

www.nyheter24.se. Dagensjuridik.se

GLÖM INTE......att hjälpa Entreprenör att uppdatera det stora uppslagsverket

på Internet, www.wikipedia.se med näringslivsinformation.

SVERIGES

ABSOLUT LÄTTASTE

BOKFÖRINGSPROGRAM

Bokföring • Fakturering

Artiklar • Kunder

Leverantörer • Inventarier

- Allt i samma program -

Tennisvägen 37

269 33 Båstad

Mail: uni@unicell.se

Tel 0431 - 730 30

Windows

& Macintosh

Debet eller kredit? - Bekymra Dig inte - programmet kan bokföring

- enkelt för Dig - och ändå märker revisorn ingen skillnad!

Pris 1.250:-

ex moms (OBS! - INTE per år - engångspris!)

6 års succé med UNI_BAS bara fortsätter!

1.000-tals nya nöjda kunder varje år

Utbyggbart med offerthantering, orderhantering,

valutahantering, lagerredovisning, strukturlager,

avtalsfakturering, strökundshantering etc. etc. etc..

Fšr eget aktiebolag

För enskild firma

Fšr fšr eningar

Inga begränsningar:

UNI_BAS - Du vŠl jer sjŠl v fšr etagsform: Aktiebolag,

R

enskild firma, handelsbolag, förening, kommanditbolag etc

R UNI_BAS - inga begrŠn sningar gŠ llande omsŠ ttning

R UNI_BAS - inga begrŠn sningar fšr utlandsaffŠ rer

R

R

R

R

R

R

R

UNI_BAS - kontantmetoden/bokslutsmetoden/fakturametoden

- vŠl j sjŠl v bokfšr ingsmetod

UNI_BAS - inga begrŠn sningar vid momsredovisning

- mΠnadsvis/kvartalsvis/Πrsvis redovisning

UNI_BAS - inga begrŠn sningar fšr kontoplan. AnvŠ nd

standardkontoplan, skapa egna konton vid behov.

UNI_BAS - Du slipper Debet och Kredit, men kommer

revisorn på besök - tryck på Expertknappen och Du kan tala

med revisorn på hans språk med Debet och Kredit.

UNI_BAS - inga begrŠn sningar fšr rŠ kenskapsŒ r -

kalenderŒ r - brutet rŠ kenskapsŒ r - fšr lŠ ngt rŠ kenskapsŒ r

UNI_BAS - inga begrŠn sningar fšr antal bankkonton

eller antal girokonton

UNI_BAS - inga begrŠn sningar fšr antal anstŠ llda

Hämta gratis demo från vår hemsida

http://www.unicell.se


NYKLÄCKT

I varje nummer berättar vi om entreprenörer med nya företag och affärsidéer. Har du tips på spännande färskingar, mejla till redaktionen@entreprenor.se

FOTO: JOI gRINDe

Blommor med bett

Köttätande växter gick inte att få tag i hos den traditionella blomsterhandeln.

Då startade Dick Oskarsson Sveriges första blomsterbutik – Brutala blommor –

med inriktning på växter med extra stor aptit.

att det är svårt att hitta köttätande

växter i vanliga blomsterbutiker

är lätt att förklara, menar

Dick Oskarsson.

– Dels är det svårt att tjäna riktigt

stora pengar på dem, åtminstone

svårare än de mer lättsålda

perennerna och rosorna. Dels är

de fortfarande lite kontroversiella.

Växter har ju alltid setts som något

dekorativt och vackert i första

hand, inte som något som själv

kan äta djur, säger han.

Dick Oskarsson har varit fascinerad

av köttätande växter i hela

sitt vuxna liv och bestämde sig en

dag för fem år sedan för att börja

importera, odla och sälja dem. För

en person som har dykt efter Loch

Ness-odjuret och utforskat grottor

under vatten, ter det sig som ett

jämförelsevis behagligt projekt.

Den stora utmaningen för Dick

har varit att få tag i kunskap.

– Eftersom det forskas väldigt

lite kring köttätande växter är de

okända och jag har inte kunnat

fråga någon. Istället har jag bott

på Borneo och i Thailand för att

studera dem, och experimenterat

själv hemma i lägenheten. Som

mest hade jag sju terrarier och en

herrans massa amplar i taket. En

gång fyllde jag hela badkaret med

vitmossa för att få fram rätt mossarter

att odla i. Hela hemmet var

en djungel, säger Dick Oskarsson.

brutala blommor är idag den

enda blomsteraffären i landet som

är specialiserad på köttätande

växter. Försäljningen sker genom

flera kanaler, från butik, webbshop,

mässor och marknader, samt ”Brutala

blommor turné”, som genomförs

några gånger per år.

– Rent kortsiktigt säljer jag

bäst på mässorna. Det är ju extremt

tacksamt att visa upp de

här växterna. Folk brukar undra

vad som händer när man stoppar

ner fingret i dem, om växterna är

giftiga och om de äter upp katten,

säger Dick.

– Kanske är det lika bra att

jag svarar direkt. De är inte giftiga,

bits inte och äter inte upp

katten. Även om det finns arter

på Borneo som kan äta råttor

och ödlor.

miljöinSatS på köpet. Dick oskarsson jobbar inte bara med sin största

passion, köttätande växter. genom sin verksamhet brutala blommor

sprider han även kunskap om de utrotningshotade växterna.

Den typen av monsterväxter

säljer dock inte Dick. Han säljer

växter som är upp till 15 meter

långa och som mest tar små

grodor. En av de mest populära

brutala blommor

växterna är den klassiska Venus

flugfälla.

– Den gillar barnen eftersom

den slår igen ”gapet” och är dramatisk.

Kvinnor brukar tycka om

tätörten Pinguicula, eftersom den

blommar vackert under en lång

period. Men den absoluta storsäljaren

är flugtrumpeten. Den är

faktiskt inte bara snygg utan praktisk,

för den tar getingar, säger han

Det är också just på sommaren

som Dick har sina försäljningstoppar,

och förklarar

det med att det är då som blommorna

gör störst nytta. Förutom

getingar slukar de vanliga flugor,

mygg och blomsterflugor, men

också en hel del andra insekter

som vi människor gärna slipper.

Och att Dick Oskarsson säljer

och marknadsför de ovanliga

växterna beror inte bara på företagandet

i sig.

– Det är en passion. Eftersom

många av de här växterna är utrotningshotade

känner jag att jag gör

en meningsfull insats. Den som

köper en växt är ju faktiskt med

och räddar den från utrotning.

Och eftersom det ofta är barn som

vill ha växterna är de ett fint sätt att

lära dem att vara rädda om jorden

och dess resurser, säger han. u

JACOB HÄRNQVIST

affärsidé: Att sälja köttätande växter och på så vis även rädda dem från utrotning.

Verksamhet: Försäljning och spridning av kunskap kring köttätande växter och

utrotningshotade växtarter.

Ägare: Dick Oskarsson.

Startår: 2003.

omsättning: ”Fortfarande inga rekordsummor men det fungerar.”

DÄrför kommer jag att lyckaS:

• Jag har den nödvändiga kunskapen och erfarenheten.

• Jag har en passion för det här som inte så många andra har.

• Jag är den ende i branschen.

10

Entreprenör nr 2 2009


2008

2008

Nu Nu är är det det lättare lättare

att att skilja skilja på på

firmans firmans pengar pengar

och och dina dina privata. privata.

Nu kan du som har enskild firma prova Enkla firman kostnadsfritt

under hela 2009, värde 600 kr. I Enkla firman ingår vårt internetkontor,

Nu företagskonto kan du som med har bankgiro, enskild firma Bankkort prova företag Enkla firman och ett kostnadsfritt förmånligt

under sparkonto hela 2009, med fria värde uttag. 600 Vill kr. du I Enkla veta firman mer? Ring ingår 0771-62 vårt internetkontor, 53 53 för

företagskonto personlig service med dygnet bankgiro, runt, alla Bankkort dagar eller företag besök och seb.se/enklafirman

ett förmånligt

sparkonto med fria uttag. Vill du veta mer? Ring 0771-62 53 53 för

personlig service dygnet runt, alla dagar eller besök seb.se/enklafirman


NYKLÄCKT

Ödmjukt företagande vägen till framgång

självsäkra, kaxiga och samtidigt ödmjuka

kvinnliga företagare, som gör bättre affärer.

Det vill Linda Moberg och Mia Collin skapa

med hjälp av sitt nystartade företag Business In

Heart. Men fokus ligger inte på ”kvinnliga företagare”,

utan vad som gör lyckade företagare.

– Bara för att andra företag går i graven,

betyder inte det att ens eget går bättre, säger

Linda Moberg och sammanfattar filosofin

bakom Business In Heart.

– Livet som konkurrensutsatt företagare

är ibland hårt, och risken finns att man driver

upp ett framgångsrikt företag på andras

bekostnad. Jag är övertygad om att det går

att skapa goda affärer med hjärta. Bästa sättet

att göra det är att möta andra företag och

bygga nätverk.

Den inställningen blev en affärsidé i samma

ögonblick som Linda Moberg och Mia

Collin träffades i ett nätverk för kvinnliga företagare

i Åkersberga utanför Stockholm. Det

var i mars förra året och redan två månader

senare var deras företag igång.

– Vi brukar säga att vi startade företaget

på tre minuter. Mer tid behövdes inte eftersom

vi såg att det fanns ett behov vi kunde

fylla, säger Mia Collin.

resultatet är business in heart, ett företag som driver företagarmässor,

bygger kvinnliga nätverk, genomför utbildningar och seminarier,

allt med målsättningen att skapa ”kaxiga men ödmjuka”

kvinnliga företagare.

Foto: BUsIness In Heart

hjärtliga företagare. linda Moberg

och Mia Collin vill få fram fler nyanser i

företagandet.

Därför kommer vi att lyckas:

– Fast vi betonar inte ”kvinnligt företagande”,

säger Linda Moberg. Det är lätt att tala om det,

alla gör det, men i grunden är det ointressant.

Vår målgrupp är kvinnor men vårt recept för att

bygga god företagsamhet gäller oavsett kön.

Gunden till Business In Heart hämtar Linda

Moberg och Mia Collin från tidigare jobberfarenheter

inom sälj och marknadsföring, hälsa,

personlig utveckling och coaching. Det har – tillsammans

med ambitionen att hjälpa kunderna

att våga prova nya vägar, öka deras självförtroende

och göra bättre affärer – visat sig vara ett

framgångsrikt koncept. Den andra mässan som

anordnades i oktober lockade 50 utställare, dubbelt

så många som vid premiären. I slutet av mars

i år genomförs en ny mässa med förhoppningsvis

ännu fler deltagande företag som får chansen att

presentera sig och knyta värdefulla kontakter.

– Nätverksbygge är absolut inget föråldrat, säger

Mia Collin. Det är grunden för allt företagande

och blir allt viktigare i bistra tider som dessa.

Och de framgångar som Business In Heart

rönt hittills, har stimulerat de två ägarna att redan

nu staka ut en framtid med målet att finnas

representerat i tio länder år 2014.

Vi har egna starka målbilder som driver oss framåt.

att känna samhörighet med andra är viktigt för att bygga starka företagare.

Vi skapar mötesplatserna där sådan samhörighet odlas.

Vi arbetar med kvinnliga företagare på ett okvinnligt sätt.

anders carlsson

Vad hände sen?

Virusjägaren med siktet inställt på börsen

när entreprenör i oktober 2005 träffar virusforskaren Mohammed

Homman står han i en liten monter på en mässa för nyföretagare

och försöker sälja in sin nyutvecklade metod för att räkna och

identifiera virus. Företaget, Intelligent Virus Imaging, driver han på

kvällstid hemifrån köksbordet vid sidan av sin tjänst som doktorand

på Karolinska Institutet.

– Företaget är än så länge på hobbynivå. Det finns inga anställda,

ingen som tar ut någon lön och allt arbete sker i princip på fritiden. Det

viktigaste just nu är att sälja och få in kunder som gör att vi kan ägna oss

åt företaget på heltid, sade Mohammed Homman 2005 till Entreprenör.

Men sedan dess har mycket hänt. Företaget har döpts om till Vironova

och verksamheten har flyttat in i nya lokaler i Sickla i Nacka utanför

Stockholm. Antalet anställda är uppe i 19 personer och Vironova

har tecknat ett licensavtal med kamera- och mikroskoptillverkaren

Olympus om marknadsföring och försäljning av Vironovas program

för ”virusdetektion”. Nu söker företaget finansiering för att kunna

bygga ett eget labb och utveckla egna läkemedel mot olika virus.

– Vi vill kunna erbjuda andra företag tjänster i form av virusanalys

för att få in pengar till att utveckla nya, egna läkemedel, vilket är oerhört

kostsamt, säger Mohammed Homman, som har fem egna patent, bland

annat på en substans mot

herpesvirus.

Planen var egentligen

att genomföra en börsintroduktion

i början av

året, men finanskrisen

har satt stopp för planerna.

– Börsen får vänta tills

BörSVY. forskaren Mohammed homman

har stora planer för sitt företag som han vill

ska omsätta en miljard kronor om fem år.

konjunkturen vänder. Under tiden söker vi finansiering på annat sätt,

genom privatpersoner och olika stöd, säger Mohammed Homman.

Vironova har bland annat fått kapital från Nutek, Vinnova, Försvarsmakten

och EU. Företaget genomförde också en nyemission av

aktier i höstas som drog in tiotals miljoner kronor. Omsättningen för

2008 ligger dock på blygsamma sju-åtta miljoner kronor. Ambitionerna

är dock inte att ta miste på.

– Om fem år är vi på börsen och igång med att utveckla egna läkemedel.

Omsättningen ska ligga på över en miljard kronor. Nu gäller det

att sälja, sälja och sälja, säger Mohammed Homman.

anna dalqVIst

Foto: IntellIGent VIrUs IMaGInG

12

Entreprenör nr 2 2009


GÖR EN INSATS

FÖR MILJÖN PÅ

EKONOMIAVDELNINGEN.

LG:s ekoskärm W2242TE halverar energiförbrukningen,

från 40 W till 22 W, samtidigt som den levererar klara,

livliga färger och skarp textåtergivning. Låg responstid

optimerar rörliga bilder och DFC-tekniken (Digital Fine

Contrast) gör att mycket mörka föremål syns klart och

tydligt, även när bakgrunden är mörk. Spara energi,

utan att spara på prestanda – välj en ekoskärm från LG!

LG Business Solutions

www.lge.com

W2242TE


NYHETER

Färre nyFöretagare Förra året

nyföretagande Antalet nyregistrerade

företag sjönk under förra året med

4,6 procent jämfört med 2007. Totalt

registrerades 59 458 företag 2008 mot

62 563 under 2007. Det visar siffror från

Jobs and Society Nyföretagarcentrum.

– Vi noterade en kraftig nedgång under

september och oktober men kurvan

planade ut i december. Kortsiktigt kommer

antalet nyregistreringar säkert att

fortsätta falla. Men vi har nu en större

efterfrågan på starta-eget-rådgivning.

Landets alla varsel och uppsägningar

kommer att bidra till fler nya företag,

säger Mats Evergren, marknadschef på

Jobs and Society Nyföretagarcentrum.

Ung Forskare belönad

utmärkelse Forskaren Kristina

Nyström, vid KTH och Ratioinstitutet i

Stockholm, har belönats med 50 000

kronor av Nutek och Forum

för småföretagsforskning.

Priset, som delas ut årligen,

ska uppmuntra till mer svensk

forskning inom entreprenörskapsfältet.

Kristina Nyström får priset för

sin forskning om näringslivsdynamik.

Ett viktigt fynd i hennes forskning är

att företag startar och överlever enligt

samma grundläggande mönster i olika

delar av landet. Samtidigt går det att

skönja skillnader mellan näringslivsstrukturer

i olika regioner.

bankernas Utlåning minskar

finansiering Det har blivit betydligt

svårare för småföretagen att få lån. Fyra

av tio bankkontor uppger att utlåningen

minskade under förra årets sista kvartal.

Det visar en undersökning bland 150

bankkontorschefer från Almi Företagspartner.

Och det ser inte bättre ut under

2009. Över hälften av kontorscheferna

spår en fortsatt minskning under det

kommande året.

Undersökningen visar också att bankerna

blivit hårdare i sin kreditgivning och

stramat åt kreditvillkoren. Det uppger

fyra av tio bankkontor.

– Den vikande utlåningen kan förklaras

både med att företagen är mindre

benägna att göra nya satsningar och att

bankerna blivit mer försiktiga. Som en

följd av bankernas ökade försiktighet

har efterfrågan på krediter från Almi

ökat kraftigt, säger Almis kommunikationsdirektör

Lars Mårdbrant.

Lex Günther – regeln som

byråkrati För tre år sedan fick

konditorn günther koerffer

nog. då lade han hälften av

sina arbetstimmar i företaget,

günthers brödstuga, på administration.

– Jag orkade inte mer. antingen

tog jag upp kampen

mot regelberget och politikerna,

eller så var det lika bra

att lägga ned, säger günther

koerffer.

och han lyckades. lex

günther kallas reglen som

faktiskt försvann.

günther koerffer hade en

viktig anledning att kämpa för

minskad byråkrati; sonen, Philip

Koerffer, som nu läser till

konditor i Schweiz och som på

sikt vill ta över familjeföretaget.

– När den administrativa

bördan bara blev tyngre och

tyngre, och tog tid ifrån bakningen

som är det som genererar

pengar, då blev jag osäker på

om jag ville överföra den vardagen

på min son. Det kändes

tveksamt, säger han.

Men Günther Koerffers vilja

att påverka gav resultat. Han

byråkrati målet att minska

de administrativa företagskostnaderna

med 25 procent

fram till hösten 2010 kommer

att nås. det säger elisabeth

thand ringqvist, politiskt

sakkunnig på näringsdepartementet.

viktiga medel för att nå 25-procents

målet är regeringens nyinrättade

regelråd som ska hålla

nere regelströmmen, samt en

ny myndighet, som nu utreds av

Bolagsverket, som ska minimera

företagens uppgiftslämnande

till myndigheterna.

– För att företagen verkligen

ska uppleva en enklare vardag

UPPgiVen konditor.”numera tillbringar jag så mycket tid vid skrivbordet

istället för på bakbordet att jag har börjat tröttna på att driva eget”, säger

günther koerffer som lyckades få bort en onödig regel i mängden.

är idag en av få företagare som

lyckats med konsten att städa

bort en regel. Ett medvetet lobbyingarbete

från Günthers och

Livsmedelsföretagens sida – via

brev, telefonsamtal och mejl –

mot Livsmedelverket och regeringen

gav slutligen effekt.

Regeln som undanröjdes var

den som kräver att bröd och

bakverk som säljs styckevis

ändå måste förpackas och eti-

På väg mot ett enklare företagande

gäller det för oss att bli bättre på

att kommunicera vad vi gör och

gjort. Det gäller också att prioritera

och förenkla områden som

företagen upplever som extra

krångliga framöver, säger Elisabeth

Thand Ringqvist.

– En viktig väg vidare är att

skapa en ”filtermyndighet” som

blir såväl företagens väg in till

myndighetssverige, liksom myndigheternas

enda kanal ut mot

företagen. Så fort en myndighet

begär uppgifter från företagen

ska de vända sig till den centrala

myndigheten för att kolla att uppgiftrna

inte redan lämnats. Det

ska inte behövas göras mer än en

gång, förklarar hon.

elisabeth thand ringqvists

övertygelse, att regeringen ska

nå sitt mål, är stor. Men när det

gäller regelförenklingarna så har

regeringens reformer fått en tuff

start. Vid första uppföljningen i

juni 2008 visade det sig att kostnaderna

för regelminskningen

snarare ökat, med två miljarder,

än minskat.

– Det gäller att vi håller uppe

farten och stryper tillflödet av

nya regler via regelrådet. Dessutom

måste vi rensa effektivare

i befintlig regelflora, menar hon.

Elisabeth Thand Ringqvist

förklarar förra sommarens nettoökning

av regelbyråkratins

kostnader med att alla reformer

14

Entreprenör nr 2 2009


försvann

ketteras vid transport, om så

bara några trappsteg nedifrån

bageriet och upp till butik. Reglen

går nu under namnet Lex

Günther.

– Inte nog med att hanteringen

tog en massa onödig tid

under de mest stressiga morgontimmarna,

brödet förstördes,

säger Günther och nämner en

krispig, stenugnsbakad limpa

som exempel. Efter bara ett par

minuter i förpackning blir det

mjukt. Smaken och konkurrensfördelen

i att sälja nybakat,

oförpackat försvann, kontra

industritillverkade produkter,

säger Günther.

– Och detta är bara en nål i en

höstack. Minst en tredjedel av alla

lagar och regler som jag måste

följa är meningslösa och ologiska.

Det känns ofta som myndigheter

är osäkra, ointresserade eller

apatiska inför den ström av EUregler

och nationella komplement

som överöser dem.

- det bekräftar den tid och det

engagemang som krävdes för att få

bort aktuell regel. Det dröjde sex

månader innan vi fick respons,

säger Günther Koerffer.

Han menar att ett yrkesval som

bagare och konditor måste vara ett

kall. Speciellt om man är egenföretagare.

En konditor lägger inte

bara många timmar i köket och på

bakbordet, timmarna med bokföring,

ekonomi, egenkontroller,

miljö- och personalfrågor gör att

de flesta arbetar mer än de flesta.

Flitens lampa lyser från att väckarklockan

ringer vid tretiden på

morgon, tills skrivbordslampan

släcks på kvällen. Det är en verksamhet

med liv och rörelse nästan

dygnet runt.

– 70 procent av de knappt

600 konditorer och bagare

som är med i Sveriges bagare

& konditorer har en så liten

omsättning att det inte bär sig

att hyra in någon som gör delar

Företaget:

Günthers Brödstuga, ett mindre bageri

och konditori, i Ulricehamn, som även

levererar bröd och bakelser till två andra

butiker.

Ägare:

Günther Koerffer

Startår i Günthers regi:

1984

av administrationen. Det är för

komplext och gör det väldigt

tungt att driva ett litet bageri i

Sverige, säger Günther Koerffer.

Han berättar att Günthers

Brödstuga för femton år sedan

hade omkring 18-20 anställda,

men att den allt tyngre administrationen

och de höga personalkostnaderna

gjorde att han höll

på att gå in i väggen.

– Därför bantade jag ned

rörelsen och har nu en mindre

verksamhet. Men det hela hänger

på en rätt skör tråd. Företaget

klarar inte av färre anställda

och jag orkar inte med mer byråkrati,

säger Günther.

günthers

framgångsrecept

Omsättning:

Fem miljoner kronor

Antal anställda:

Sju personer, men när företaget var som

stört, i mitten på 90-talet, var antalet

anställda tjugo personer. Numera består

rörelsen av tre bagare och konditorer,

och fyra i butiken.

framöver till kollegor och

politiker är att alla måste engagera

sig så att inte byråkratin tar

överhanden i Sverige.

– Företagare måste tydligare

opponera sig mot regelbördan

om vi ska få livskraftiga och

tillväxtorienterade verksamheter.

Dessutom måste regeringen

och myndigheter bli bättre på

att utgå från företagens vardag

och effektivare strypa införseln

av regler. Nyttan med nya regler

måste vägas mot kostnaden för

företagen, både i tid och pengar,

säger han.

Han är väldigt tveksam till

om regeringen kommer att nå sitt

mål, att strypa regelbyråkratin

med 25 procent till år 2010.

– Då får de sätta in en högre

växel, speciellt mot regelströmmen

från EU, säger han.

SN

inte slagit igenom ännu.

– Målet med en 25 procentig

sänkning ska dock gå att nå,

hävdar hon.

Även Jens Hedström, vd på

Näringslivets regelnämnd, NNR,

är positiv till att regeringen ska nå

sitt mål till 2010. Samtidigt säger

han att departement och myndigheter

måste bli bättre på att lyssna

på företagen.

– I december när vi via vår

regelindikator summerade företagens

regelförenklingsförslag

under 2008, var 126 av dem beslutade

eller i process. Men 190

av förslagen hade ännu inte fått

någon återkoppling, säger han.

Jens Hedström ser den ”filtermyndigheten”

som nu utreds som

REGELOPTIMIST. Elisabeth

Thand Ringqvist, sakkunnig

på näringsdepartementet,

är övertygad om

att regeringen når målet

om att sänka företagens

administrativa kostnader

med 25 procent till 2010.

ett viktigt verktyg för att minska

företagens uppgiftslämnande.

Oscar Fredriksson, jurist på

regeringens nyinrättade regelrådskansli,

menar att det finns

en övertro i Sverige till att reglera

bort problem.

– Det ersätter lätt dialog eller

att det är resursbrist som är

problemet, säger han, och tror

att regelrådet kommer att bli en

viktig instans för att driva förenklingsarbetet

mot företag och

samhälle.

Dessutom tycker han det är

viktigt att vara medveten om avvägningen

att regler som är bra

för stora företag inte alltid är bra

för små.

Jens Hedström har stark tilltro

till regelrådets roll framöver.

– Dess granskning kommer

med all sannolikhet att göra det

tydligare för beslutsfattare vilken

effekt deras beslut får. Det leder

i sin tur till ändamålsenligare

regler för företagen.

SJ

SN

ARBETET MOT REGELKRÅNGLET

Sedan 1 juli 2006 mäter Nutek för

regeringens räkning kostnaden för

företagens regelbörda. I februari

2008 kom första resultatet för 2006

som visade att regelkrånglet kostade

företagen totalt 98 miljarder kronor.

När första uppföljningen, blev klar i

juni2008 framkom det att regelbördan

ökat med två miljarder kronor.

Årligen kräver 90 myndigheter in 94

miljoner blanketter från företagen,

många uppgifter överlappar varandra.

Vid årsskiftet 2008 infördes en ny förordning

som skärper kraven på att alla

regler som myndigheter och departement

instiftar med effekt på företagen

måste konsekvensutredas. Sedan november

2008 har regeringen dessutom

ett regelråd på plats som ska granska

dessa utredningar och säkerställa att

all ny lagstiftning är ändamålsenlig.

Nyttan med nya regler ska vägas mot

kostnaden för företagen.

Entreprenör nr 2 2009

15


NYHETER

HallÅ där...

ErfarEnhEt och

nytänkandE vann i väst

...henry Jarlsson, grundare av möbelföretaget

kinnarps, och vinnare i region

väst i tävlingen Ernst & young Entrepreneur

of the year.

varför tror du att juryn valde dig?

– Juryn tittade mycket efter någon som gjorde

saker annorlunda. Vi vågar vara lite nytänkande.

Vi försöker finna smartare lösningar på saker

och ting.

varför startade du företag?

– Det var via mina föräldrar. När det gäller företagande

tror jag att det handlar mycket om den

kultur man är uppväxt i.

hur gör man en bra affär?

– För att göra något bra så måste flera bitar funka

– ekonomi, kraft att genomföra och tajming. En

idé som kommer för tidigt blir aldrig bra. Jag har

haft många idéer som inte lyckats.

hur har er utveckling sett ut?

– Vi har gått från att vara en liten producent i Sverige

till att bli en av de största i Europa. Vi har fått

ställa om produktionen efter det. Våra kunder är

stora och medelstora företag och organisationer

över hela Europa.

hur ser framtiden ut för er nu när lågkonjunkturen

slagit till?

– Går det ner för våra kunder så går det ner för oss

också. Det har aldrig varit så tufft som det är just

nu, men vi har resurser så vi kommer att klara oss.

Fördelen är att vi förlorar en del konkurrenter.

vad betyder ett sådant här pris för dig?

– Det betyder inte så mycket kommersiellt. För

nya företagare betyder det nog mer.

SJ

rEgionvinnarE EntrEprEnEur of thE yEar

företag: Kinnarps AB

ägare: Familjen Jarlsson

omsättning: Fyra miljarder kronor

antal anställda: 2 200

Juryns motivering: ”Henry Jarlsson är en fantastisk

entreprenör i ordets rätta bemärkelse. Hans

förmåga att omvandla idéer och visioner till handling

är extraordinär. Henry Jarlsson är genom sin

gärning en förebild för svenskt entreprenörskap.

Hans innovationer, visioner och handling har givit

företaget en ledande ställning.”

Krav på kassaapparat kasst

byråkrati han hyr ut bilar.

kunderna betalar enbart med

kort. trots det måste företagaren

andreas gustavsson köpa

en kassaapparat för tiotusentals

kronor. det är konsekvensen

av en ny lag som börjar

gälla från och med 2010.

hos företagaren andreas Gustavsson

i Borås möts kunderna av

budskapet ”Vi tar inte emot kontanter”.

Hittills har det inte inneburit

några problem. I biluthyrningsbranschen

är det standard

att betala med kontokort eller giro.

Men den 1 januari 2010 träder en

ny lag i kraft som radikalt förändrar

kassasystemet. För Andreas

Gustavsson innebär det att han

måste köpa en kassaapparat och

knappa in alla kortförsäljningar.

– Jag tvingas skaffa en apparat

för dyra pengar, trots att jag

aldrig ser röken av några pengar.

De går direkt in på företagets

bankkonto och registreras på

kontoutdrag. Det är horribelt,

säger han.

Det som ställer till det för honom

är att kontokort räknas som

kontantbetalning, det vill säga

likställs med sedlar och mynt.

– Tanken med krav på säkra

kassaregister, är säkerligen bra

finansiering härliga tider,

strålande tider. Bemanningsföretaget

uniguide uppvisar

rekordomsättning och nyanställer.

trots det stryper banken

kreditmöjligheterna.

det nya året började som det

gamla slutade. Åtminstone för

bemanningsföretaget Uniguide

på Gotland som går som tåget.

– Under sommaren anställde

vi 30 personer och efter nyår

ytterligare nio, säger vd Anna-

Lena Bohm.

Vinstsiffrorna har resulterat i

för dem som hanterar stora volymer

av kontanter, men inte för

mig, säger Andreas Gustavsson.

Det är Skatteverkets framgångsrika

raider mot fusket

inom framför allt restaurangbranschen

de senaste tre åren

som nu spiller över på andra näringar

med kontanthandel. Näringsidkare

som har en kontantförsäljning

över 170 000 kronor,

eller fyra basbelopp per år, måste

införskaffa en kassaapparat som

är godkänd av Skatteverket.

i utredningen som föregick

riksdagens beslut för ett år sedan,

uppskattas kostnaden för

ett säkert kassaregister till 10-

15 000 kronor. Andra bedömare

tror att prislappen landar på

30 000 kronor, kanske mer.

– Det är otänkbart att jag

betalar 30 000 kronor för en kassaapparat

jag inte behöver, säger

Andreas Gustavsson.

Och han är inte ensam om sitt

huvudbry. Runt 200 000 företagare

berörs av den nya lagen,

enligt skatteverket.

Totalt räknas endast installationskostnaderna

landa på runt

två miljarder kronor. Lägg till

löpande kostnader på 1 125 kronor

per företagare och år.

Tvärstopp för företagslån

investeringar. Dels har kontoret

i Visby byggts ut, dels har en ny

it-telefonilösning installerats och

ett nytt system för växelkunder.

Men på sistone har bilden förmörkats

av att banken blivit återhållsam

med att lån. Det hjälper

föga att Anna-Lena Bohm visar

bra orderingång och nya avtal.

Svaret är nej.

– Banken verkar vara bakbunden

och kräver både hängslen

som livrem, säger Bohm.

En effekt av detta är att Uniguide

får skjuta uppdrag på

framtiden.

För att kontrollera att företagen

har ett godkänt kassaregister

och att övriga regler efterlevs,

har Skatteverket långtgående

befogenheter: oannonserade

– För

vissa projekt

har

vi tagit

pengar ur

egen kassa,

men

anna-Lena Bohm

vår likviditet blir hårt belastad

vid större investeringar.

Anna-Lena Bohm tycker det

är tråkigt att företag, som går

bra och nyanställer, inte kan få

bättre bankvillkor när många

andra företag går på knäna. I

dagsläget ser hon inga alternativa

PC

finansieringskällor.

16

Entreprenör nr 2 2009


för affärerna

Foto: ADAm IhSe

Tuff kontroll väntar

företag i kontantbranscher

byråkrati Skatteverket planerar

att genomföra en omfattande

kontroll av företagare

som säljer varor och tjänster

mot kontant betalning under

2010. Målet är att hitta

en godkänd kassaapparat.

Myndighetens hårda nypor

är ett försök att rensa upp i

svartekonomin.

det, säger Kerstin Nyquist, skatteexpert

Svenskt Näringsliv.

SHR ser det som ett bra sätt att

motverka svartekonomin.

– På sikt vill vi även se ett införande

av schablonbeskattning

inom restaurangbranschen, säger

vd Mats Hulth i en kommentar.

KASST. Andreas Gustavsson är en av 200 000

småföretagare som vid årsskiftet måste köpa

en godkänd kassaapparat.

besök, hemlig övervakning av

företagare och möjlighet att tillkalla

polishjälp för att ta sig in i

företagets lokaler och kontrollera

att kassaapparaten uppfyller

lagens krav.

men det stannar inte där. Skatteverket

kan även göra särskilda

kontrollåtgärder. Då görs bland

annat kontrollköp, kvittokontroller

och kassainventering. Företagaren

ska då tillhandahålla

en kontrollremsa, så att myndigheten

kan undersöka att all

försäljning registreras. Annars

väntar böter på 10 000 kronor.

Andreas Gustavsson hoppas

att han kan få hjälp av den internationella

biluthyrningskedja

hans företag är länkad till.

– Jag hoppas de agerar i frågan,

så att jag slipper lägga kraft och

energi på det här, säger han. PC

Den nya lagen

• Från och med 2010 krävs att nästan alla

näringsidkare inom kontanthandeln har

ett godkänt kassaregister. Det består av

två delar; en godkänd kassaapparat och

en certifierad kontrollenhet.

• Undantagna från den nya lagen är

verksamheter med en försäljning lägre än

fyra basbelopp. Dessutom bland annat

torg- och marknadshandel, distans- och

hemförsäljning samt taxirörelse.

• För att slippa kravet på kassaregister

krävs att företaget gör en ansökan hos

Skatteverket under 2009.

• Skatteverket bokför samtliga godkända

kassaregister.

• 2020-2012 genomför Skatteverket närmare

75 000 kontroller per år.

• Företagare som inte följer lagen får böta

10 000 kronor. Upprepas förseelsen inom

ett år blir avgiften 20 000 kronor.

– det blir svårare för oseriösa

företagare att undanhålla intäkter,

samtidigt som myndigheternas

kontrollmöjligheter ökar.

Den nya lagen om kassaregister

är till för att skydda laglydiga

företagare, säger Bo Arvidsson

på Skatteverket

Därför planerar verket en

kontrollinsats under 2010 för att

slå fast att näringsidkare med

kontanthandel har en godkänd

kassaapparat och uppfyller de

nya kraven.

– I dagsläget vet vi inte hur

mycket folk det går åt, men vi ska

göra många besök, säger han.

Med de nya kassaapparaterna

lagras alla transaktioner i en så

kallad kontrollenhet. Informationen

är krypterad och kan endast

tydas av Skatteverket. Därmed

blir tillsynen effektivare, konstaterar

Bo Arvidsson

Hittills har granskningen

skett på kostnadssidan, i form

av kvitton och fakturor. Nu ges

möjlighet att även undersöka intäkterna.

Dessutom går systemet

inte att manipulera eller förändra

utan att det upptäcks vid kontroll.

– Därmed hoppas vi att konkurrens

på lika villkor blir en

självklarhet, säger Bo Arvidsson.

Svenskt Näringsliv har

tillstyrkt den nya lagen sedan

branschförbund som till exempel

Svensk Handel och Sveriges Hotell-

och Restaurangföretagare,

SHR, gjort tummen upp.

– Vill branschen ta kostnader

för att stävja problemen kring

kontanthandel, så accepterar vi

Kerstin Nyquist

alla medaljer har dock en baksida.

Dels kostar det nya systemet

pengar, vilket blir kännbart för

framför allt mindre företag, dels

uppstår kniviga gränsdragningar,

anser Kerstin Nyquist.

– Det är runt 200 000 företag

som ska kontrolleras av 20-25

årsarbetskrafter. Varje kontrollant

från Skattverket får därmed

10 000 företag på sin lott. Därför

måste besiktningen vara noggrann,

så att de som fuskar verkligen

åker dit, säger hon.

Finns det då någon ljusning

för företagare som anser att de

inte har någon handel med sedlar

och mynt, och tycker att det är

orimligt att de måste skaffa en

kassaapparat?

Bo Arvidsson känner igen

problemet och utesluter inte att

en ändring kan ske i framtiden.

– Utredningen ägde rum 2004.

Sedan dess har det hänt mycket.

Vi får väl se om politikerna på

sikt vill ändra lagen, men först

krävs sannolikt en utvärdering

av systemet, säger han.

Enligt proportionen räknar regeringen

med att få in ytterligare

1,5 miljarder kronor till statskassan

per år med den nya lagen. PC

Entreprenör nr 2 2009

17


NYHETER

Therese europas bäsTa

unga enTreprenör

entreprenör Therese Albrechtson är

Europas bästa unga entreprenör. Det

står nu klart sedan alla röster räknats i

tidningen Buisness Weeks tävling.

Therese

albrechtson

– Karriärmässigt betyder

det här oerhört mycket.

Nu finns alla möjligheter

att vidareutveckla mina

tankar och idéer, säger

Therese Albrechtson.

Förutom att fortsätta

utveckla företagen Albrechtson Holding,

GreyZone och iBoards håller Therese

Albrechtson på att skriva en bok om att

våga satsa på sig själv.

enTreprenörskapsforskare

får uTmärkelse

forskning Den amerikanske ekonomiprofessorn

Scott A Shane har tilldelas det

prestigefyllda forskningspriset Global

Award for Entrepreneurship. Shane har

influerat forskningen inom entreprenörskapsfältet

och bidragit till att förstärka

entreprenörskap som ett legitimt forskningsområde.

– Shanes forskning har bidragit till att öka

kunskapen om individens roll, affärsmöjligheteerna

och miljön där entreprenörskapet

uppstår, säger professor Magnus

Henreksson, priskommitténs ordförande.

svenska föreTag drar

ner mesT i hela världen

ekonomi Svenska företag minskar investeringarna

i nya fabriker och maskiner

mest i hela världen. Det visar en internationell

underökning från revisions- och

konsultföretaget Grant Thornton.

Även sysselsättningen minskar kraftigt

i Sverige. 41 procent av de tillfrågade

företagen räknar med att minska antalet

anställda under det kommande året.

svenskT rekord i paTenT

immaterialrätt Trots lågkonjunkturen

lämnar svenska företag in fler internationella

patentansökningar än någonsin,

samtidigt som USA och flera andra länder

backar. Svenska företag lämnade in 4 114

internationella patentstansökningar i

fjol, vilket är den kraftigaste ökningen i

världen.

Ericsson har tagit sig in på topp tio-listan

för första gången sedan 2002, vilket framgår

av siffror från World Intellectual Property

Organization.

Direktlaminat tappar nyckelpersoner

på grund av las

arbetsmarknad det var på monteringen

som övertaligheten

fanns och det var där som

nedskärningarna borde göras,

ansåg direktlaminats vd

per gunnarsson. men facket

höll inte med utan hävdade en

annan turordning, vilket innebar

att fyra nyckelpersoner

fick gå .

situationen på direktlaminat i

Hjortsberga utanför Alvesta är

densamma som på många andra

håll i landet; krisen har minskat

orderingången och tvingat fram

personalminskningar.

Vid förhandlingarna pekade

vd Per Gunnarsson på att monteringen

stod stilla och att det var

där varslen borde läggas.

Skogs- och träfacket däremot

höll sig till turordningsreglerna i

lagen om anställningsskydd, las,

vilket innebar att bland annat

fyra nyanställda cnc-operatörer

fick gå. Det minskade drastiskt

den tekniska kompetensen i

företaget, samtidigt som cncoperatörer

är en yrkeskategori

svår att rekrytera.

– Det är frustrerande

och framför

allt visar det hur

snett det blir när man

använder las utan

eftertanke, säger Per

Gunnarsson.

Han vill inte

framstå som ännu en

företagare drabbad

av svåra tider och

en oresonlig motpart. Däremot

vill han ha en konkret debatt om

vad som händer när man förlitar

sig på ett så trubbigt instrument

som las, särskilt som lagen i vissa

lägen hindrar människor från att

komma in på arbetsmarknaden.

- rent krasst hindrar det oss

företagare att visa mänsklighet

med de människor som har lite

personliga skavanker. Hur går

det för Kalle som har alkoholproblem,

Eva som har diabetes eller

Pelle som är hjärttransplanterad.

Hur ska vi våga anställa dem? Las

hjälper verkligen inte dem som

har svårigheter att ta sig in på

arbetsmarknaden, säger han.

Las är dessutom en hämmande

Hon tvingas ut i arbetslöshet

arbetsmarknad Jenny lindqvist

är en av de nyckelpersoner

som tvingats lämna direktlaminat

efter förhandlingarna

med facket. hon och tre andra

kvalificerade cnc-operatörer

står nu utan jobb eftersom de

var sist anställda i företaget.

trots att företagsledningen

protesterade och påpekade att

Jenny Lindqvist tillhörde nyckelpersonerna

på företaget fick

hon gå.

– Jag visste att jag var bland

dem som varit kortast tid på företaget.

Jag var sexa från slutet.

Samtidigt fanns ju tanken på att

kompetensen också skulle räknas,

säger Jenny

Lindqvist.

Den kompetensen,

som programmerare

och

operatör för de

Jenny datorstyrda cncborrarna,

byggde

lindqvist

Jenny Lindqvist själv upp. Efter

ett år på monteringen flyttade

hon, på eget initiativ och efter

samråd med företagsledningen,

till gruppen av cnc-operatörer.

Där vidareutbildade hon sig i

mångt och mycket själv i de nya

arbetsuppgifterna.

– Jag trivdes oerhört bra,

säger hon.

Sedan kom varslet och

besviken. per gunnarsson, vd på direktlaminat,

tvingas säga upp fyra nyckelpersoner.

faktor för dem som vill byta jobb,

anser Per Gunnarsson.

– Det blir ett stort steg att efter

15 år på en arbetsplats ta steget

och byta när man riskerar att bli

utkastad som sist anställd på det

nya jobbet. Vem gynnar det? Om

inte las funnits, hade det varit betydligt

lättare att våga prova sina

vingar med ett nytt jobb.

Han vill se ett helhetsperspektiv

i las-diskussionen och en

tydlig linje i hur lagen används.

– Det ser jag inte idag. Tvärtom

har LAS utvecklats till att bli ett

maktmedel för vissa fack och

då gagnar den varken arbetstagare,

arbetsgivare eller arbetslösa,

säger Per Gunnarsson.

AC

Skogs- och träfacket hävdade att

turordningsreglerna i las skulle

gälla utan undantag. Bland de 13

personer som fick lämna företaget

fanns Jenny Lindqvist och

ytterligare tre cnc-operatörer.

– Knappast den bästa lösningen,

varken för de anställda eller

företaget, säger hon.

Sedan den 3 februari är Jenny

Lindqvist friställd. En jobbig situation

men trots allt något som

måste hanteras.

– Jag kommer tillbaka, det vet

jag, helst till Direktlaminat. Jag

vill utvecklas i mitt yrkesliv, lära

mig mer saker och skaffa ett eget

fotfäste på arbetsmarknaden,

säger Jenny Lindqvist.

AC

FOTO: SMålANDSPOSTEN

18

Entreprenör nr 2 2009


Vi gör det enklare

för dig att vara

företagare!

Internettjänsterna som ytterligare

förenklar din verksamhet

Visma Kreditupplysning – se till att få

betalt – gör en kreditupplysning först!

Visma Sms – sms från din dator sparar dig tid!

Visma Backup – säkra dina viktiga filer

– spara en backup på vår säkra server!

9090.

Du vet väl att Visma Administration är Sveriges mest köpta ekonomiprogram.

Varje dag förenklar det verksamheten för tiotusentals småföretagare. Det finns

många förklaringar till programmets popularitet – bland annat att det är enkelt

att använda och billigt att köpa.

Visma Administration finns i fyra varianter och du väljer den som passar din

verksamhet bäst. Växer ditt företag kan programmet växa med. Dina uppgifter

flyttas nämligen automatiskt över när du skaffar en större version.

Förenkla ditt företagande du också – beställ Visma Administration idag!

Visma Administration.

Pris från

1.290:–

Frakt och moms

tillkommer.

Är du avtalskund

får du tillgång

till internettjänsterna


Visma Online.

Intresserad? Ring oss på 0470-70 61 00 eller besök oss på

www.vismaspcs.se/administration där du också hittar närmaste butik

och återförsäljare.

Visma Spcs AB, 351 94 Växjö

LEVERANTÖR AV EKONOMIPROGRAM TILL SVERIGES SMÅFÖRETAG I ÖVER 20 ÅR!


NYHETER

Uppsägningen gav kicken att starta eget företag

nyföretagare Varslet från

Volvo blev en chock för hela

Olofström. Men Petri Isenhelm,

som fick lämna Volvo

efter drygt nio år, gjorde det

med lätt hjärta; nu kunde han

äntligen göra slag i saken och

bli egen företagare.

– drabbad? inte jag inte, tvärtom.

Petri Isenhelm svarar blixtsnabbt.

Varslet och uppsägningen

från livet som processhanterare

på Volvo i Olofström gav inga

sömnlösa nätter, knappt ens

några oroliga funderingar.

– Det tog en vecka, sedan var

jag inne på min nya karriär som

egen företagare, säger han.

Och det gjorde han på eget

initiativ. Att vänta på arbetsförmedlingens

utredningar om han

skulle få utbildning i konsten

att driva eget företag, var bara

tröttande. Istället kontaktade

han Roland Aronsson på Nyföretagarcentrum

och tillsammans

hade de snart bestämt vad som

skulle göras.

– Petri Isenhelm är inte ensam

om sina tankar på att starta

eget. Men han är definitivt en

av de mer målmedvetna, säger

Roland Aronsson.

Petri Isenhelms nya liv som

företagare stavas Isenhelm Kakel

och Alltjänst. Det tack vare en

ursprunglig byggnadsutbildning

från gymnasiet och insikten om

att hushållsnära tjänster är en

växande marknad.

– Förra året var det en av få

näringar i landet som ökade i

omfattning, säger Petri Isenhelm.

Det första byggjobbet är nu

bokat; kakelsättning i ett husrenoveringsprojekt.

– De fick tio procents rabatt eftersom

de är mina första kunder,

berättar Petri glatt.

Allt talar också för att det blir

fler jobb framöver. Lokala medier

i Blekinge har fått upp ögonen för

att det händer positiva ting i Olofström

som, när varslen offentliggjordes,

i det närmaste ”gick in i

koma”, enligt Petri Isenhelm.

– Alla jag träffar tycker att det

är spännande med någon som

Omstridda regler kastar grus i maskineriet

arbetsmarknad De var ense

om hur många, men inte

vilka. Nu anklagar facket ledningen

på verkstadsföretaget

Jiwe för att ha åsidosatt

turordningsreglerna.

– Vi har beaktat reglerna men

gjort vissa avsteg för att ge

företaget en rimlig chans att

överleva, säger platschef Per

Anders Fällman.

upp som en sol, ner som en

pannkaka. Talesättet illustrerar

väl utvecklingen i verkstadsföretaget

Jiwe Varmförzinkning i

Sölvesborg. Nyanställningar och

full produktion har förbytts till

varsel och uppsägningar.

– När sedan lågkonjunkturen

var ett faktum förlorade vi 55

procent av omsättningen mellan

oktober och december, säger

platschef Per Anders Fällman.

Den dystra utvecklingen

tvingade företagsledningen att

Per Anders

Fällman

varsla om uppsägningar.

Först ut under

hösten var visstidsanställda

som

VÅRKÄNSLOR. Petri Isenhelm tänker lära sig trädbeskärning

för att ha fler ben att stå på som nyföretagare. .

följdes av 20 fasta

tjänster i december.

Nu väntar uppsägningar.

I dagsläget har 19 av de

66 anställda fått lämna Jiwe. Det

har fått facket att reagera negativt

som anser att Jiwe åsidosatt las.

– Vi har hela tiden beaktat

turordningsreglerna men gjort

vissa avsteg för att ge företaget en

rimlig chans att överleva. Hade

vi följt reglerna till punkt och

pricka hade vi inte klarat oss.

Enligt Per Anders Fällman

har företag och fack varit överens

om hur många som ska gå

men inte vilka.

Frånvaron av en lokal fackklubb

har bidragit till att förhandlingarna

kärvat. De regionala

och centrala ombuden har

avsatt alldeles för lite tid på företaget,

anser Per Anders Fällman.

– Vissa av fackombuden har

inte varit ute bland de anställda

mer än en halvtimme.

Företagets utgångspunkt har

varit att se över produktionen och

anpassa kompetensen därefter.

– Tappar man hälften av sin

produktion är läget allvarligt. Nu

tar ansvar för sitt eget liv. Och

ett möte leder alltid till något

som kan vara en möjlighet. En

av mina gamla arbetskamrater

funderade på vem som egentligen

får det bäst på sikt, de som

är kvar eller de som tvingades

att gå, säger Petri Isenhelm.

måste vi vässa företaget på alla

områden. Försvinner nyckelpersoner

är risken stor att det drar

med sig ytterligare medarbetare,

säger Per Anders Fällman.

IF Metalls Patrik Larsson

anser att Jiwe har diskriminerat

kvinnor och överväger att kräva

företaget på skadestånd.

PC

AktiebolAg, kb, Hb

köpes på dAgen!

Allt av intresse, även vilande bolag

08 - 55 11 47 85 • info@bolagskonsulten.com

www.bolagskonsulten.com

AC

FOTO: smålandspOsTen

20

Entreprenör nr 2 2009


FÖR

ETTIKETTER

I

DEN storlek DU

VILL ha DEM

Brothers professionella QL etikettskrivare underlättar

arbetet inom kontor, administration, redovisning, hotell

och evenemang – och för alla som vill organisera. De

unika etikettrullarna med fortlöpande längder gör att

du kan skriva ut etiketter i den storlek som passar dig

– från 13 mm upp till 1 meter långa. Utöver fortlöpande

etikettape finns en mängd formklippta etiketter i olika

storlekar. Skrivarna klarar alla typer av jobb som att

skriva ut knivskarp grafik, logotyper, till och med

streckkoder. Snabbt går det med upp till 68 perfekta

etiketter per minut. Maskinerna är kompatibla med både

PC* och MAC och vissa modeller har nätverksanslutning.

För mer information om våra QL etikettskrivare se

www.brother.se

*Integration med Microsoft Office® (Windows®)

BEGRÄNSA DIG INTE TILL FASTA FORMAT

Klokare konsulter.

Korrekta räkenskaper, ordning och reda… Ditt företag ska tåla att synas.

Därför är det klokt att anlita en redovisningskonsult som är auktoriserad

av SRF och därmed lite klokare än andra.

Sveriges Redovisningskonsulters Förbund är Sveriges ledande branschorganisation

för ekonomi- och redovisningskonsulter. Vi har mer än 4 500 medlemmar som

anlitas av över 200 000 företag. Hitta din konsult på www.srfkonsult.se


22

Entreprenör nr 2 2009


Snacka om att sticka ut. Kent Farman startade Norrvalla

MC med en solklar vision – att sälja ryska Uralmotorcyklar

till motortokiga svenskar. En idé som rivstartade år 2002.

– Det går väldigt bra. Men jag säljer aldrig till någon som

inte kan hantera hojen, säger han.

TEXT: Jacob Härnqvist FOTO: Joi Grinde

Entreprenör nr 2 2009

23


ASPUTINSKÄGG. SVART PÄLSMÖSSA.

Väderbitet ansikte. Där Kent går

omkring i sin kombinerade utställningslokal

och verkstad och visar sitt

Uralsortiment är det svårt att ignorera

känslan av Ryssland – Ryssland och

åter Ryssland – trots att vi befinner oss

i Skivarp på den skånska landsbygden. Och konstigt vore

det annars. Kent Farman är stor Rysslandfantasts, och om

möjligt ännu större Uralfantast.

– Jag har alltid gillat Ural, ända sedan jag var tretton år och

åkte i sidovagnen på en Ural under en mc-utställning. Den är

härlig att köra och är själva sinnebilden av rysk effektivitet och

enkelhet. För mig är det en självklarhet att sälja Ural.

I utställningslokalen finns Norrvalla MC:s samtliga sju

Uralmodeller, varav fyra är sidovagnsmodeller och tre är ”solohojar”.

Här står också ett antal motorcyklar i barnstorlek,

några fyrhjulingar och en släpvagn som är godkänd att dras

efter en Uralmotorcykel med sidovagn. Även för den som är

novis på motorcyklar är två saker uppenbara: det är stora och

rejäla maskiner. Och de ser avgjort coola ut i sin retrodesign.

– Ja, det är en stor del av charmen med Ural, att de ser

ut som de gjort sedan trettiotalet. Utseendet är i stort sett

oförändrat. Men de är självklart moderna rent tekniskt.

Lack och krom är i toppkvalitet, de har SKF-lager överallt

är ett av få motorcykelfabrikat som klarar dagens miljökrav

för avgasrening med förgasare. Det här är riktigt bra hojar.

Och Kent borde veta. Han kör Ural året om, och har tagit

sig fram i alla slags väderförhållanden på två hjul. Och på tre

hjul, när han kör med sidovagnen monterad, vilket förstås är

ännu effektivare.

– Ja, Uralen har extremt bra framkomlighet, särskilt när

man kopplar på tvåhjulsdrift med sidovagn. Jag har kört i

gyttja, lera och på motorcrossbana. När det varit mycket snö

härute har jag fått köra och handla åt grannarna, och hämta

folk inne i Skivarp som inte kunnat ta sig hit med bilen. Jag

har till och med kört till Rügen i sex minusgrader, förklarar

Kent och intygar att personalen vid färjeterminalen skakade

på huvudet när han kom mullrande på sin ryska best.

– Jag har kört i sjutton minusgrader också. Det gick hur

bra som helst. Det handlar bara om att klä sig rätt. Det är det

fina med Ural, det är mc-säsong året om.

LUGN, BARA LUGN. Om du ser

den här i trafiken, ta det lugnt.

Det är bara en attrapp.

SERVICE. Kent Farman lämnar 24 månaders

garanti på motorcyklarna.

På gården har han förstås både tillbehör

och service.

ATT SÄLJA KLASSISKA RYSKA BRUTALMOTORCYKLAR passar förstås

inte vem som helst. Det kräver både tekniskt kunnande

och viss erfarenhet av att själv sitta bakom styret. Något som

stämmer väl in på Kent. Han har varit motorintresserad

sedan barnsben och började meka med mopeder i god tid

innan han fick köra dem.

– Jag började hålla på med moppe långt innan jag fyllde

femton, mekade och trimmade och gjorde vad jag kunde

tills det inte fanns mer att göra. Sedan gick jag över till lätt

motorcykel och fortsatte där.

Mekandet hamnade i skymundan medan Kent gick kustjägarskolan,

gjorde FN-tjänst i Sinai, träffade sin fru och

ENGELSKT. Kent kan blicka tillbaka på sju lyckade

år som Uralåterförsäljare. Nu ska han påbörja nästa

utmaning: sälja engelska Royal Enfield.

24 Entreprenör nr 2 2009


GÅR SOM EN KLOCKA. Enligt Kent behöver Uralen väldigt lite

service för att fungera år ut och år in.

VÄLBEHÖVLIGT. Med varje såld Ural

följer en välfylld förstaförbandslåda.

Innehåll: Ett Kinderägg, en kondom och

en flaska rysk vodka.

började jobba med kompetensutveckling i IT-ladan på Ekerö.

Men år 2002 var barnen större och Kent hade tid till motorintresset

igen. Och upptäckte att han inte bara ville meka

och köra, utan också sälja. Han började med att kontakta

Bilregistret, Vägverket och Svensk Bilprovning för att få

koll på lagar och regler. Sedan stämde han av med tullen och

Skatteverket. Därefter var det bara att ta emot beställningar

och själv beställa via generalagenten i Österrike.

Efter en lyckad testperiod bestämde sig Kent för att satsa och

flyttade till Skåne för att få mer utrymme för verksamheten.

– Att jag ville sälja Ural berodde dels på att jag gillade dem

rent tekniskt, men jag är fascinerad av historien bakom dem

också. Få fordon är så tätt förknippade med rysk historia,

förklarar Kent och berättar om hur det gick till när den första

Uralen såg dagens ljus.

– Den började tillverkas som ordonnanshoj 1938. Ryssarna

tog en BMW R71-motorcykel, kopierade allt de tyckte

var bra med den, gjorde egna varianter på resten och satte

igång. Första fabriken var extremt enkel. Man stack helt

enkelt ut på en övergiven åker, hissade upp ett gammalt

ånglok i en kran och började tillverkningen med ångloket

som kraftkälla. Här kan vi verkligen snacka rysk enkelhet

och effektivitet, skrattar han.

RESTEN ÄR, SOM MAN SÄGER, HISTORIA. Med tiden blev Ural

ett gigantiskt motorcykelmärke i det gamla Ryssland. Fabriken

på åkern fick så småningom både väggar och tak,

och byggdes ut för att klara större tillverkningsserier. Efter

en period flyttades tillverkningen ut på ett antal fabriker.

Som mest hade fabrikerna 14 000 anställda, som tillverkade

130 000 motorcyklar årligen. Och inte bara motorcyklar och

motorcykelmotorer.

– Ingenjörerna var av absolut världsklass. De byggde inte

bara motorcykelmotorer, utan också motorer för lastbilar

och flygplan. De fixade till och med fram en Uralmotordriven

rullstol med kulsprutor i. Dock blev det bara två

Den är härlig att köra och är själva sinnebilden

av rysk effektivitet och enkelhet.

MIN FÖRSTA AFFÄR

– En Ural Tourist som jag sålde till en HD-kille. Han köpte hojen för att kunna ta med familjen

på resor utomlands.

MIN SÄMSTA AFFÄR

– Än har jag inte gjort någon dålig Uralaffär, men en gång sålde jag en fyrhjuling till ett

par föräldrar som lät barnet köra på åkrar och vägar, vilket ju är olagligt. Så det var ju ingen

direkt bra affär.

MIN BÄSTA AFFÄR

– Har jag inte gjort än!

prototyper och sedan la de ner projektet. Rullstolen hade

nämligen en tendens att köra i diket.

Idag tillverkas betydligt färre Uraler, omkring 5 000 motorcyklar

om året. Men även med lägre tillverkningssiffror är

Uralen en aktör att räkna med internationellt, menar Kent.

– Ural har vuxit stort de senaste åren, och kanske särskilt i

USA. Där är det stor kult att köra Ural. Och det finns återförsäljare

även i Japan, Tjeckien, Slovakien och flera andra gamla

östländer. Det finns också återförsäljare i Norge och Finland,

och förutom jag finns det två svenska försäljare. Själv täcker

Entreprenör nr 2 2009

25


BRA I TERRÄNG. Ural drivs av en boxermotor vilket ger låg

tyngdpunkt, kraftigt vridmoment och hög markfrigång.

Perfekt för terrängkörning i alla väder.

STILFULLT. På Norrvalla MC kan du köpa inte bara

ryska motorcyklar utan också ryska märken att

sätta i mössan – allt för den rätta touchen.

jag området från Ystad upp till Göteborg, på ett ungefär.

De Uralmodeller som säljer bäst hos Kent heter Sportsman

och Ranger, båda är sidovagnar. Kunderna är en brokig

skara motorintresserade entusiaster.

– De är allt från tonåringar som just tagit mc-körkort till

pensionärer som vill förverkliga en gammal dröm och äntligen

köra hoj. Det blir ungefär 10-20 sålda motorcyklar årligen.

den som vill köpa en ural får först kontakta Kent och

sedan ta sig ut till Norrvalla MC för att titta på motorcyklarna

och ta en provtur. Gäller det sidovagn sitter Kent i

vagnen medan spekulanten dundrar fram över det skånska

slättlandskapet på äkta ryskt manér. Är kunden nöjd efter

åkturen är det dags för nästa steg i affären: de obligatoriska

körlektionerna.

– Ja, körlektioner ingår alltid i köpet. Jag släpper aldrig

iväg någon som inte kan hantera en sådan här motorcykel.

Det är jag väldigt noga med.

Och den som vill lämna Norrvalla MC med en vrålande

Ural under rumpan gör bäst i att öva noga under Kents

ledning. Efter lektionerna väntar nämligen uppkörning –

inför Kent personligen. Och långtifrån alla blir godkända

första gången.

– Det har hänt flera gånger att folk har fått åka härifrån

utan hoj. De kan ha beställt, tagit sig hit, betalat och tackat

ödmjukast bara för att få ta bilen hem igen. Vissa har fått åka

hem tomhänta både tre och fyra gånger.

Att kunderna är så engagerade att de kan åka tillbaka

upprepade gånger för att köra upp inför Kent är inget kon-

Ural-hojar hos Norrvalla MC

Sju modeller: Solo, Retro Solo, Wolf, Tourist, Sportsman,

Ranger och Retro .

Pris från 73 600 till 109 900 kronor.

Fyra av modellerna är sidovagnsmotorcyklar, tre är solohojar.

Storsäljare är sidovagnshojarna Ranger och Sportsman.

Motorn är på 750 cc.

Rekommenderad maxhastighet: 115 km/tim.

Började tillverkas som ordonnansmotorcykel 1938 och har

behållit sitt utseende sedan dess .

Har BMW R71 som förlaga.

5 000 Uralhojar tillverkas per år.

”Körlektioner ingår alltid i köpet. Jag

släpper aldrig iväg någon som inte kan

hantera en sådan här

motorcykel. Det är jag väldigt noga med.”

26

Entreprenör nr 2 2009


KENT TIPSAR:

Så säljer du en udda produkt!

Var rak och tala noga om hur produkten fungerar.

Nöjda kunder är början på all långsiktig försäljning.

Se till att servicen fungerar bra. Ha eventuella delar och

tillbehör hemma för snabb leverans.

Visa upp produkten, exempelvis genom att annonsera

och delta på mässor.

STILFULL ELEGANS. En syn som alltid

väcker reaktioner. ”En gång när jag

parkerade utanför mataffären kom

en dam på åttio år fram och pratade i

en halvtimme. Hon och hennes man

hade kört Ural i sin ungdom.”

stigt. En Uralfantast är helt enkelt en engagerad individ.

Och engagemanget är förstås en fördel för Kent, inte minst i

marknadsföringssammanhang.

– Jag är ju på mässor och utställningar en hel del, men den

bästa marknadsföringen kommer helt klart från kunderna

själva. De är väldigt lojala och intresserade. Många som köpt

berättar vidare för vänner och bekanta som kommer och provar

och kanske köper. En av kunderna vill till och med att jag

startar en Uralklubb, så det håller jag på att ordna nu. Vi har

redan samlat ihop oss flera gånger och kört lite avrostning

inför vårsäsongen, kört Bornholm runt, ordnat korteger av

olika slag och så vidare. Men en renodlad klubb är något nytt.

Att jobba direkt mot befintliga kunder är en strategi som

Kent kommer att odla mer framöver.

– Det är helt rätt väg att gå eftersom Uralen är en så social

grej. De som inte kör den gillar att titta på den och prata om

den. Det räcker med att visa sig i trafiken så får man reaktioner.

Folk blir både glada, nostalgiska och nyfikna.

OCH IBLAND, FULLSTÄNDIGT PERPLEXA. Som den gången Kent

var på väg till en FN-träff med yngste sonen sittande i sidovagnen,

komplett med kulspruteattrapp för rätta Ural-touchen.

– Jag var på väg till skjutfältet i Halmstad för en återträff

med andra som haft FN-tjänstgöring. Plötsligt när jag skulle

köra genom en rondell märkte jag hur folk stannade inne

i rondellen för att ge mig företräde. Det var ju en lite konstig

reaktion till och med på en Uralhoj, tänkte jag, tills jag

råkade se i sidovagnen. Där satt min son och siktade med

kulspruteattrappen på bilisterna. Inte konstigt att de stannade,

säger Kent och skrattar.

Och om Kent får spännande reaktioner på sina lätt oborstade

Uralmaskiner blir det intressant att vänta till våren.

– Då ska jag börja sälja Royal Enfield, en härlig brittisk

motorcykel i retrostil. Det ska bli väldigt spännande att

komma igång med den.

Spännande, absolut. Och bäva månde Skivarp när kunderna

börjar provköra Royal Enfield. Särskilt med tanke på

tillverkarens slogan: Made Like a Gun. ◆

GÅSAPÅGEN. Kent utanför sin kombinerade utställningslokal/verkstad i

Skivarp i Skåne. Hit flyttade han med familjen 2002 för att få plats för sin

växande verksamhet.

NORRVALLA MC

Drivs av Kent Farman

Siktar på 2 miljoner i omsättning 2009

Säljer ryska Uralmotorcyklar, brittiska Royal Enfield, fylhjulingar, scootrar, mopeder

med mera.

Har också serviceverkstad och säljer tillbehör och reservdelar.

Kuriosa 1: Studenten snart? Möhippa eller svensexa? Då kan du hyra en mc med

sidovagn samt välklädd och skicklig chaufför från Norrvalla MC.

Kuriosa 2: Urals hojar kan beskådas i diverse Hollywood-filmer, inte minst i Indiana

Jones-äventyren.

Kuriosa 3: Saddam Hussein köpte in 400 motorcyklar från Ural till sin armé.

Entreprenör nr 2 2009

27


FOTO: COLOURBOX.COM

URR

det Š r lŒ gko

28

Entreprenör nr 2 2009


A,

Nattsvart. Käpprätt åt skogen.

Det blir ett skitår. De svarta

katastrofrubrikerna har avlöst

varandra i skuggan av finanskrisen.

Men bistra tider bjuder

också på nya möjligheter.

Häng på och ta vara på dem!

Satsa dig ur krisen.

njunktur!

TEXT: MATS SAMUELSSON

Entreprenör nr 2 2009

29


Det Š r lŠ tt att synas i mš rkret. Om allt annat Š r mš rkt

räcker det med en ficklampa.

Fakta. LŒ t oss ta fakta fš rst.

svenska företagare är deppiga. De slår världsrekord i

dystra miner. När revisions- och konsultföretaget Grant

Thornton i höstas frågade 7 200 företagsledare i privatägda

medelstora företag i 36 länder stack svenska företagare ut på

ett föga smickrande sätt.

De var uppseendeväckande negativa både när det gäller

investeringar och sysselsättning. Nästan en tredjedel svarade

att de tänkte minska investeringarna och fyra av tio

planerade att dra ner antalet anställda.

Klokt, säger kanske någon. Bra att ta ansvar och rätta

mun efter matsäck. Visst, kanske det, men låt oss nu titta på

en annan undersökning.

Nära på 500 amerikanska industriföretag undersöktes

under krisåren på 1970-talet. Resultatet visar mycket tydligt

att de företag som fortsatte att annonsera med full kraft under

lågkonjunkturen ökade sin försäljning klart snabbare än

de övriga.

Undersökningen, som gjordes av amerikanska McGraw-

Hill Publishing, upprepades under lågkonjunkturen 1981

och 1982. Hela 600 företag tillfrågades, och nu blev resultatet

ännu tydligare. De som fortsatte att satsa visade upp ett försäljningslyft

i rapidfart när konjunkturen stärktes i 80-talets

mitt. De andra företagen stod och stampade på samma fläck.

Liknande undersökningar gjordes redan under 1920-talet,

med samma resultat. De som satsar trots krisen lyckas

bäst när det vänder.

Det gör att svenska företag och andra som tycks vara pessimistiska

riskerar att drabbas extra hårt nu. Dags att tänka

om, alltså. Annars är risken stor att du halkar efter. Det finns

spännande möjligheter i krisen, och de som satsar rätt kan

vända skitåret till något bra.

Som Kelloggs under Wall Street-kraschens år 1929. Två

jämbördiga företag slogs om att ta ledningen på marknaden

för frukostflingor, Post och Kelloggs. När krisen kom drog

Post ner på annonseringen, medan Kelloggs satsade vidare.

Företaget sålde mer och mer även under lågkonjunkturen

och när högkonjunkturen väl kom var man överlägsen

marknadsledare.

ett par exempel från krisåren på 1990-talet är dataföretagen

Dell och Intel. Mitt i krisen tredubblade Dell sin

marknadsföringsbudget och la grunden till de framgångar

man nått sedan dess. Och Intel lanserade slagordet Intel Inside

och förvandlades från en anonym underleverantör till

internationellt varumärke med självklar kvalitetsstämpel.

Övertygad? Dags att tänka om?

Häng först med ner till Malmö. På sitt kontor vid Stortorget

satt tillväxtexperten Thomas Ahrens på Ahrens Rapid

Growth och retade upp sig på alla skrikande krisrubriker i

slutet av förra året.

– Jag tycker att det har varit överdrivet deppigt. Pressen

har också sitt ansvar för att skapa en balanserad bild. Med

så många svarta rubriker påverkar de faktiskt utvecklingen

till det värre.

Ahrens kände att det var dags att göra något och planerade

en seminarieserie, som han nu dragit i gång i samarbete

med Region Skåne. Fyra seminarier under januari och februari

på temat. Dra nytta av snålblåsten och väx dig stark

NU! Fyra fullbokade seminarier!

– Det vanliga är att företag skjuter fram de stora investeringarna.

Det öppnar möjligheter för de mindre leverantörerna.

Om kunderna exempelvis drar sig för att köpa in

ett nytt dyrt affärssystem kanske de i stället överväger ett

mindre och billigare system. Och om man inte köper in nya

lastbilar till sitt åkeri, föds nya möjligheter för företag som

server och underhåller.

Om någon sparar och drar i bromsen finns alltid möjligheter

för andra.

Thomas Ahrens påminner också om att vi gärna tröstäter

om vi känner oss kinkiga. Produkter och tjänster som

chips, godis, spel och sprit går ofta bra i kristider, vilket

också bekräftas av snaskjätten Karamellkungen, som mitt

i krisen nyligen lanserade ett nytt premiumsortiment med

lite lyxigare choklad.

Även företag som säljer utbildningar kan få ett lyft i lågkonjunkturen,

menar Thomas Ahrens.

Tänk också på att staten investerar mycket just nu. Infrastruktur,

utbildning och så vidare. Försäkringskassan

behöver mängder av nya coacher här finns möjligheter för

konsultföretagen. Passa på!

thomas ahrens vill gärna vända på arbetslöshetsdebatten

och i stället tala om arbetsfasthet. Om arbetslösheten

är, låt oss säga, fem procent har vi ju en arbetsfasthet på

95 procent. Dessutom har kronans försvagning gett våra

exportföretag en välkommen valutafördel, samtidigt som

oljeprisfallet sänkt kostnaderna. Prata inte bara om hot

och risker, manar han.

– Det är lätt att synas i mörkret. Om allt annat är mörkt

Thomas

ahrens

krisTips!

När vissa drar in öppnas

möjligheter för andra.

Människor tröstäter.

Vissa produkter går

bra även i kristider.

Sök dig dit!

Staten investerar

extra mycket just nu.

Där finns nya affärsmöjligheter.

Kronans försvagning,

lägre oljepris,

billigare fastigheter.

Kristider kan innebära

lägre kostnader.

Det är lätt att synas

i mörkret! Marknadsföring

kan löna sig extra

bra i en lågkonjunktur.

30

Entreprenör nr 2 2009


äcker det med en ficklampa. Men i

högkonjunkturen då alla satsar är bruset

enormt och det är svårt att tränga

igenom. Den som gör intressanta saker

i en lågkonjunktur märks, säger Thomas

Ahrens.

Han kastar ut en fråga: Funderar du

på att gå in på den tyska marknaden?

Det kanske är läge att göra det just nu,

i så fall.

Många svenska företag är redan inne

på de här tankarna. Men de behöver bli

fler, om Sverige ska bli en lågkonjunkturens

vinnare.

Gör som sågverksjätten Vida, som

nu börjar få utdelning på sin storinvestering

i finpapperstillverkningen

i Lessebo. När konkurrenter ute i Europa

bantar och faller ifrån går kunderna

till Lessebo i stället. Inspireras

av Pappman i Örebro, som kämpade

sig igenom krisen då storkunden IKEA

sa upp samarbetet. Då, för tre år sedan

stod en enda kund för hälften av

omsättningen, i dag står 40 kunder för

80 procent av omsättningen, företaget

tjänar pengar igen och har kunnat återanställa

folk.

gör som bemanningsföretaget Manpower,

som nyligen stolt förklarade

krig mot lågkonjunkturen. Man passade

också på att dra i gång sajten

www.getbackin.biz, för att hjälpa företag

att lösa rekryteringsbekymmer i

krisens spår.

Och låna idéer från Clas Ohlson och

Boomerang, två starka svenska företag

med färska satsningar mitt i värsta krisen.

Vänd blad, läs och inspireras.

Kom ihåg att dåliga tider kan vara

goda tider också, som Clas Ohlsson

ordförande Anders Moberg konstaterade

nyligen vid invigningen av den

nya butiken i London. u

Clas Ohlson trotsar krisen

Detaljhandelsföretaget Clas Ohlson gasar för fullt och

etablerar nya butiker i ett högt tempo. Expansionen

finansieras med egna medel.

TExT: pETEr cEdEr

KRISMEDVETET. Mitt i lågkonjunkturen öppnar Clas Ohlson sin första butik i Storbritannien.

hönefoss i norge i februari, Örebro och Hudiksvall

i mars och Manchester i Storbritannien

i april är bara några axplock från den långa listan

av nyetableringar på gång.

För att få grepp om företagets expansiva strategi

mitt i krisen har vi avtalat tid med vd-n Klas

Balkow. När vi väl får fatt i varandra ber han om

ursäkt för att han är försenad. Dagen har varit

hektisk. Clas Ohlsons butik nummer hundra har

just invigts, i Falun.

– Nu har vi tre butiker i Sverige, förutom Falun

även Skövde och Motala, som omfattas av det nya

butikskonceptet, säger han.

Det innebär bland annat en ny design, men

framförallt blir det lättare för kunderna att hitta i

det 15 000 artiklar breda sortimentet.

– En studie visar att våra kunder generellt är

väldigt nöjda. Vissa tycker dock att det är svårt att

hitta bland varorna. Därför har vi förenklat navigationen

och gjort det lättare att visa produkterna.

I offensiven ligger också en satsning i Storbritannien.

I slutet av november öppnades en butik i

The Whitgift Shopping Centre söder om London,

i april får Manchester sin egen Clas Ohlson-butik

i Arndale Shopping Center, båda med 25–35 miljoner

besökare varje år.

– Marknaden i Storbritannien är dubbelt så

stor som alla våra andra marknader tillsammans,

så potentialen är stor. Ambitionen är att på sikt

öppna ytterligare 4–8 butiker redan under nästa

verksamhetsår, säger Klas Balkow.

att det blev just storbritannien förklarar han

med att det finns ett gap på marknaden för Clas

Ohlsons breda produktmix. Efterfrågan på bland

annat el och elektronik, mobiltelefoni, datortillbehör,

verktyg och hushållsmaskiner till låga

priser är stor. Att sedan Woolworths, en av Englands

största detaljhandelskedjor, gick i konkurs

samma dag som butiken i Croydon invigdes får

FOTO: scanpix

Entreprenör nr 2 2009

31


Vaska fram guldkorn och ta tillfŠ llet nŠ r

det dyker upp.

FOTO: scanpix

UNIKA. Clas Ohlsons breda produktmix i centralt belägna butiker är något unikt på den brittiska marknaden.

tillskrivas slumpen.

– Vi löser små praktiska problem för våra

kunder. Dessutom har hemmet blivit viktigt för

britterna, där många av våra produkter passar in,

säger Klas Balkow, som inte utesluter ytterligare

satsningar på andra platser i Europa.

För att vara väl rustade, har Clas Ohlson studerat

brittiska konsumenter: hur de tänker, hur

de agerar. Sedan har Clas Ohlson positionerat sig.

– Lokaliseringen i stora shoppingcentrum spelar

en central roll för att lyckas. Att erbjuda vår

breda produktmix i denna typ at centrala lägen

är unikt på den brittiska marknaden.

Energi har även lagts på att plantera ”Insjöandan”

hos de nya brittiska kollegorna som har

drillats i produktkunskap, serviceanda, företagskultur

och pryat i butiker i Dalarna. På plats i

London stöttar en stab av rutinerade finländare,

svenskar och norrmän.

pengar, effektivitet som ökar produktiviteten,

konstaterar Klas Balkow.

– Precis som alla andra bolag ser vi över

verksamheten. Vi har bland annat gjort en stor

investering i vårt distributionssystem som ökar

produktiviteten och reviderat planerna på antalet

nya butiker från 20–22 till 15–20 under 2008

och 2009.

– Samtidigt öppnar sig möjligheter att ta marknadsandelar

och att etablera butiker i attraktiva

områden till lägre kostnader i lågkonjunkturens

spår. Det var vad som hände oss i Storbritannien.

Han uppmanar andra företagare att inte vara

rädda för att utveckla nya affärer, trots tuffa ekonomiska

villkor.

– Vaska fram guldkorn och ta tillfället när det

dyker upp, då har du lagt

en bra grund, säger Klas

Balkow. u

OhlssOns nya

butiker

Hönefoss i norge, februari 2009

Örebro och Hudiksvall, mars 2009

Bryne och Larvik i norge, april 2009

Manchester, april 2009

Nordby och Strömstad, juni 2009

Helsingborg, juni 2009

Frölunda och Molde i norge, oktober 2009

Värnamo och Södertälje, hösten 2009

Lillehammer i norge, hösten 2009–vintern 2010

Norrtälje, våren 2010

clas ohlson är förstås inte opåverkad av

lågkonjunkturen men strategin är klar: våga

satsa, men klokt.

En viktig del i arbetet med att behålla ett starkt

företag är effektivitet. Effektivitet som sparar

FORTSÄTTER. Vd Klas

Balkow startar 15 till 20 nya

butiker på två år.

32

Entreprenör nr 2 2009


FOTO: sCanPiX

NYSATSNING. Designern Catti Lang Unenge och vd-n Fredrik Larsson lanserar Boomerangs första juniorkollektion.

Ó Bra tajming att satsa nu!Ó

Boomerang låter sig inte nedslås av tjärsvarta rubriker om lågkonjunktur och

finanskris. Klädmärket är i full färd med att lansera sin första juniorkollektion.

i pk- huset i centrala stockholm samsas pikétröjor,

oxfordskjortor och manchesterbyxor

för småttingar i företagets första flaggskeppsbutik.

185 välfyllda kvadratmeter, 50 löpmeter

skyltfönster och en stor annonsplats för Boomerangs

filosofi ska attrahera kunder.

– Satsningen sker helt med eget kapital. Erfarenhet

från tidigare lågkonjunkturer visar att

trygga varumärken med hög kvalitet och klassisk

stil står sig även i sämre tider. Därför tror

vi stenhårt på idén, säger vd Fredrik Larsson.

Men det stannar inte där. Parallellt introduceras

även en ny affärsmodell kring återanvändning.

Tanken är att föräldrar ska kunna

lämna in urväxta barnplagg och få rabatt på

ett nytt plagg. Det gamla plagget fräschas upp

och säljs igen, till lägre pris.

– Vi kallar det för Boomerangeffekten.

Såväl kund som plagg kommer tillbaka. Och

när kläderna inte går att använda längre, återvinns

de bland annat till trasmattor.

Fredrik Larsson tror att många konsumenter

tycker att det är bra att man kan återanvända

kläder flera gånger om.

– Det här är nytt inom vårt gebit. I bilbranschen

är det accepterat att köpa begagnade

bilar flera gånger om, så varför inte kläder.

För Boomerang är barnkollektionen ett

första steg mot ett bredare livstilskoncept, där

långsiktighet och hållbarhet är viktiga inslag.

– På det här viset bidrar vi till att minska

slit- och slängmentaliteten samtidigt som det

stärker varumärket, säger Fredrik Larsson.

när företaget fattade beslut om att satsa på

juniorkläder för 1,5 år sedan, var det ekonomiska

läget annorlunda jämfört med dagens.

De flesta kurvor pekade uppåt. De sämre tiderna

har dock inte fått ledningen att ändra

planerna kring den nya kollektionen.

– Med en tillväxt på 18 till 20 procent de senaste

fem åren har det mesta gått av sig självt.

Idag är läget delvis annorlunda. Vi vakar över

kostnaderna och räknar med lägre omsättning

än tidigare. Men en bra idé är alltid värd

att satsa på!

I dag Š r

det lŠ ttare

att erš vra

marknadsandelar

och ett

gynnsamt

lŠ ge att

teckna bra

villkor med

fastighets-

Š gare om

lokalhyra.

TEXT: PETEr CEdEr

Eftersom få företag går oberörda ur krisen,

har Fredrik Larsson förståelse för om styrelser

och ledningsgrupper avvaktar och sitter stilla

i båten. Men de som vågar och har möjlighet

att gå på offensiven i en nedgång står som vinnare

när konjunkturen vänder, anser han.

– Idag är det lättare att erövra marknadsandelar

och ett gynnsamt läge att teckna bra

villkor med fastighetsägare om lokalhyra.

Därutöver har företag med några år på nacken

ofta byggt upp reserver. Nu kan det vara läge

att använda pengarna på ett förnuftigt sätt.

han råder också företagare att försöka

hitta nya affärsmöjligheter, prata med kollegor,

kunder och leverantörer. Satsa på en

bärkraftig idé och inympa framtidstro bland

konsumenterna.

– Tidigare var det ett vidlyftigt konsumerande,

ofta med belånade pengar. Det var en

osund utveckling. Nu gäller det att få fart

på ett sunt konsumerande, säger Fredrik

Larsson. u

Entreprenör nr 2 2009

33


34 Entreprenör nr 2 2009


Uppdrag

Generationsskifte

Hon bodde med man och tre barn utanför Oslo, var etablerad skivartist i Norge –

och som låtskrivare hade hon sålt två miljoner plattor i Frankrike. Då började pappa

Stig, vd och ägare på familjeföretaget Sasco, fundera på att trappa ner.

I dag är Johanna Demker Klevmark nykläckt vd på Sasco, företaget som tog Aloe

Veran till Sverige.

TEXT: MaTs saMuElsson FoTo: PETTEr Magnusson

Sascos nybyggda kontors- och lagerhus kan inte missas,

där det dyker upp vid en rondell längs vägen mot

Bälinge, strax norr om Uppsala. Stort är det, och nog

ser det ut att jobba fler än sju personer här. Men fler är det

inte i dag.

– Här har vi växtmån, säger den nyblivna vd-n Johanna D

Klevmark och slår sig ner i ett konferensrum som bara delvis

hunnit bli inrett.

– Det var inte givet alls att jag skulle ta över. Frågan har

liksom inte förts på tal, och jag har inte tänkt så mycket på

den. Men när jag såg vilka möjligheter det finns att utveckla

företaget växte beslutet fram.

I somras gick familjens flyttlass från Oslo till Johannas

gamla hemstad Uppsala, och under ett halvår tog sedan Johanna

i praktiken över den dagliga driften för att till slut, i

januari, tillträda som vd.

– Det var säkert ett slags test. Under hösten kände jag att jag

hade ögonen på mig.

Hon började med att strukturera upp arbetsfördelningen,

ge folk ansvar, delegera. I många år drev Stig Demker företaget

i källaren hemma i villan, han var entreprenören som startade

och drev upp företaget helt enligt egna idéer. Det är lätt att den

andan sätter sig i väggarna, och när Johanna började kände

hon att de anställda var lite osäkra på sina befogenheter.

– Men jag känner hur lätt det är att hamna där själv,

att ha svårt att släppa ifrån sig ansvar och uppgifter.

Man kan lätt bli överväldigad av alla uppgifter som

måste göras och känna att man måste ta tag i dem själv.

Nästa steg blir att sätta in en stöt på marknaden. Det finns

fina möjligheter att växa både på nya och gamla marknader.

Och spännande nog har den färska vd-n fått en lågkonjunktur

på halsen.

– När jag flyttade hit för ett halvår sedan var känslan att vi

skulle växa snabbt och sätta in en rejäl stöt. Nu handlar det i

stället om att växa säkert, inte för snabbt.

Bland annat har Sasco ett samarbete med Exportrådet för

att gå in på den franska apoteksmarknaden, och för Spanien

finns liknande planer. Dessutom ska sortimentet breddas

mot den så viktiga terapeutmarknaden, alltså massörer, fysioterapeuter

och andra som använder Sascos produkter i sina

behandlingar.

– Det finns hur mycket som helst att göra, säger Johanna

Klevmark.

Firman startades av en ren slump för 25 år sedan. Maiken

Entreprenör nr 2 2009

35


BEPRÖVAT. Aloe Vera odlas på stora plantager i länder som USA, Mexiko och Kina.

Växten har använts i tusentals år.

och Stig Demker bodde med sina tre barn i Minnesota,

USA, ett par år på 80-talet, då prästen

Stig tjänstgjorde i en lutheransk kyrka. Föräldrarna

till en av barnens klasskompisar sålde

något som hette Aloe Vera och stack till familjen

Demker en provtub.

När Maiken ett par veckor senare brände

sig på ugnen testade hon med Aloe Vera för att

lindra smärtan.

– Vi var förbluffade. Den svalkande känslan

lindrade svedan, och på några dagar läkte såret helt

utan infektion och utan att lämna något sår efter

sig, berättar familjen i Sascos historieskrivning.

Demkers köpte med sig ett lager hem för att

testa produkterna på den svenska marknaden.

Ganska direkt lyckades Sasco få in produkterna

i hälsofackhandeln, och

prästen Stig Demkers

sidosyssla växte snart

STJÄRNA. Stor hit i

Frankrike. Och snart

kommer tredje skivan.

Johanna D Klevmark

har dubbla karriärer.

till ett aktiebolag som

krävde sin heltid av

grundaren och entreprenören.

I början importerades

produkterna från

USA, men nu tillverkas

de i Sverige. Råvarorna

odlas fram vid stora

plantage i bland annat

Texas och Florida, och

skeppas sedan till Sverige

för tillverkning.

ALOE VERA? Ja, det

är alltså en gammal

medicinalväxt som

användes redan av de

gamla egypterna och

i Kina. Under 1930-talet upptäckte man att den

verkade lindra effekterna av för stark röntgenstrålning,

och sedan dess har den fått spridning

över snudd på hela världen.

Det är inte vetenskapligt bevisat vilka effekter

Aloe Veran har, men många människor vittnar

om goda effekter både ut- och invärtes.

Försäljningen har växt med 20–25 procent, även

om takten mattats en del i samband med att företaget

två gånger om byggt nya lokaler och flyttat.

– Nu har vi målet att fördubbla omsättningen

på tre år. Vi satsar på att vara ett företag som går

stärkt ur lågkonjunkturen.

Det roligaste med jobbet är all variation, att

det händer så mycket – och att få fatta besluta och

genomföra sina visioner.

– Det är mycket roligare än jag hade trott. Jag

har växt mycket under hösten, då jag både anställt

och sagt upp folk. Jag har legat sömnlös och gruvat

mig, men klarat av det!

Och visst finns det fördelar med att ta över efter

sin far:

– Jag kan hela bakgrunden, jag har det i blodet.

Då känner man extra mycket för jobbet. Det är också

skönt att ha min pappa där bakom, han är alltid

tillgänglig för att ge stöd, svara på frågor och sånt.

– Baksidan av myntet är att det ibland är svårt

att lägga föräldrar-barn-relationen åt sidan. Jag

tycker nog att jag verkligen får kämpa för att bevisa

att jag klarar av det här. Ofta får jag ta hjälp av

andra människor för att sälja in mina idéer. Först

då blir de accepterade.

Hon började jobba i företaget efter sin första

mammaledighet år 2000, då hon fick ansvar för

designen av alla förpackningar. Jobbet skötte hon

mycket hemifrån Oslo, dit hon flyttat redan efter

gymnasiet för att plugga musik.

HON GIFTE SIG MED KONSTNÄREN OCH MUSIKERN

Henning Klevmark och rotade sig i Norge. Fick

skivkontrakt, släppte första skivan år 2002. När

den franska sångerskan Jennifer valde att spela

in en av Johannas låtar blev hon plötsligt hitmakare

– hennes låt sålde i totalt två miljoner

exemplar. Två miljoner.

Den gick in på topplistorna samma vecka som

Johanna Klevmark fick barn nummer två och tre,

tvillingpojkarna som i dag är sju år.

– Så har det varit för mig. Antingen så händer

ingenting, eller så händer allting på en gång.

Det var inte så aktuellt för Johanna att tänka

sig att bli vd hemma i den här vevan. På plats i

Uppsala fanns dessutom lillebrorsan Olof, som

redan jobbade på företaget.

Stig Demker hade förstås tankar på att Olof

kanske kunde ta över. Men Olof är biolog och

JOHANNA D KLEVMARK

Aktuell: Nytillträdd vd på Sasco i Uppsala

Ålder: 38 år

Bor: I lägenhet i centrala Uppsala

Familj: Maken Henning, barnen Agnes, 9 år,

tvillingarna Jakob och Mathias, 7 år.

Kuriosa: Är också singer/songwriter med

tredje skivan på gång. Hade en hit som låtskrivare

i Frankrike 2002. Två miljoner sålda

skivor!

Styrkor: Kreativ, uthållig, diplomatiskt, har

lätt att ta folk.

Svagheter: För dipomatisk?

36

Entreprenör nr 2 2009


FÖRStA AFFäRen

”Egenarrangerad loppmarknad hemma på gatan

som 9-åring...”

BäStA AFFäRen

” ...är rätt runt hörnet.”

SämStA AFFäRen

”Felrekrytering av personal.”

FÖRDUBBLA. Sasco omsatte

runt tolv miljoner kronor år

2008 och satsar nu på att gå

stärkta ur lågkonjunkturen.

Jag har växt mycket under hösten,

då jag både anställt och sagt upp folk.

hade ambitioner på annat håll. Yngste brorsan Tobias bor i Kina där

han driver thairestauranger i Peking.

Stig Demker berättar sitt försök att locka hem sonen:

– När jag frågade honom om framtiden, sa han till mig: ”Ge mig

en enda anledning till att jag skulle lämna Kina och alla möjligheter

här för att åka hem.”

Stig Demker funderade också på att ta in en extern vd men kände

att företaget var för litet för det. Det har varit så personligt drivet i

alla år att det borde stanna i familjen. En utväg som han funderade

på var att sälja och få in en slant.

– Men jag kände att nu, när jag har jobbat och drivit det här i

25 år och sett till att det går bra, så finns det en fantastisk potential

inför framtiden. Varför sälja någonting för några miljoner

som kan vara värt 100 miljoner om tio år om det sköts på rätt sätt?

Det var de här planerna och den här fantastiska potentialen han

luftade inför Johanna – vilket alltså lockade hela familjen Demker

Klevmark hem från Oslo. Barnen har börjat i skolan i Uppsala,

maken jobbar som bildlärare på en

skola i stan och Johanna har tagit

över familjeklenoden.

stig ringer ofta – ja, han ringer

även mitt i pressens intervjuer med

den färska vd-n…

– Vi pratar ofta flera gånger om

dagen, säger Stig Demker, som också

berättar om sittningarna då han undan

för undan för över all sin kunskap, alla sina erfarenheter från

de gångna 25 åren.

– Om jag kan överföra det till henne, har hon vunnit många år.

Stig fyllde 70 förra året, är fortfarande 100-procentig ägare till

Sasco men försöker nu trappa ner jobbandet till en dag i veckan. Det

går ganska bra, tycker han. Stig och Maiken Demker gillar att vara

i fritidshuset i Dalarna, vilket gör att han faktiskt inte tassar runt i

Sascos korridorer var och varannan dag.

– Nu har jag fått smak på att ta det lugnt och trappa ner. Och det

är oerhört skönt!

Johanna Klevmark har desto mer att stå i. Allting händer på

en gång…

I vår kommer hennes tredje skiva ut i Norge.

Semestern lär tillbringas på turné mellan norska musikfestivaler.

Just nu letar Johanna musiker till sitt kompband. u

Entreprenör nr 2 2009

37


PÅ GOTT OCH ONT. Johanna Klevmark har hela

företagets historia och själ i blodet och kan när

som helst söka stöd i pappa Stigs erfarenhet som

grundare och entreprenör…

…men känner att hon får kämpa extra hårt för att bevisa att

hon klarar av jobbet.

Forskaren:

”Fallgroparna är många!”

Ett generationsskifte ordnas knappast på en kafferast.

– Man kan räkna med att det tar tio år, men egentligen ska det ständigt pågå,

menar Christine Tidåsen vid Växjö Universitet, som forskat i ämnet.

TEXT: HEnrik EkbErg

familjeföretagen spelar en stor och viktig roll i sverige.

Förutom att runt hälften av landets arbetskraft jobbar på familjeföretag

så står man ofta för en hängivenhet och långsiktighet

samt ett kvalitetstänkande som sticker ut i näringslivet.

Men när det är dags för generationsskiftet så kan det gedigna bygget

börja svaja. Tidigare forskning har visat att skiftet utgör ett stort

orosmoment.

– Det är mycket att tänka på eftersom det handlar om både familj

och företag. Om till exempel den äldre generationen motarbetar ett

skifte så sker det ofta omedvetet, på ett psykologiskt plan. Det är svårt

att lämna över något som nästan har fungerat som en älskarinna.

Christine Tidåsens doktorsavhandling ”Att ta över pappas bolag, en

studie av affärsförbindelser som triadtransformationer under generationsskiften

i familjeföretag” bygger på intervjuer från fyra medelstora

familjeföretag i Småland samt med deras affärspartners.

Arbetet med avhandlingen gjordes i samband med att fäderna lämnade

över chefskapet till sonen eller dottern. Ett grundläggande resultat

visar på hur viktigt det är att företagen förändras under generationsskiftet:

Arvtagaren måste få sätta sin prägel på företaget samtidigt

som överlåtaren backar tillbaka och ser på när livsverket förändras.

En transformation av företaget krävs alltså. Men det är lättare sagt

än gjort eftersom det för arvtagarens del även gäller att behålla traditionen.

Sonen eller dottern måste alltså bryta ny mark samtidigt som

företagstraditionen lever vidare. Detta för att skaffa pondus bland de

anställda och presentera sig som den nya ledaren ute på marknaden.

christine tidåsen nämner i studien att det ibland kan vara svårt att

förändra något internt, eftersom detta sedan gammalt är förälderns

marker. Det är därför ofta bättre att ge sig ut på den externa

marknaden.

– Det är svårt för arvtagare att få förtroende internt i bolaget innan

de har visat att de är duktiga externt, säger hon.

En viktig sak, enligt forskaren, är att bli medveten om att ett generationsskifte

är en långvarig process som kan ta många år. Samtidigt

måste man ha beredskap för att sjukdomar och dödsfall kan inträffa

plötsligt, och därför bör förberedelserna för ett skifte ständigt pågå.

Ett sätt att underlätta arbetet kan vara att ta hjälp av en mentor utanför

familjen.

– Man måste involvera andra i processen, inte bara familjen. En av

döttrarna som jag intervjuade berättade att när en extern ledamot kom

med i styrelsen började det hända saker. En annan sa att det var en

konsult som fick igång skiftesprocessen.

38

Entreprenör nr 2 2009


Det är svårt för arvtagare

att få förtroende internt i

bolaget innan de har visat

att de är duktiga externt.

Christine Tidåsens forskning är unik genom att hon låter även en

tredje part komma till tals. Tidigare forskning har riktat in sig enbart på

överlåtaren och arvtagaren, men Tidåsen har även intervjuat anställda

som inte hör till familjen samt externa kontakter som kunder och andra

affärskontakter.

Hennes studie visar att personer utanför familjen ibland kan bli ofrivilliga

bromsklossar eftersom de inte har tillräcklig information för att

kunna agera på bästa sätt för företaget.

Det som Christine Tidåsen tycker är mest anmärkningsvärt är att det

krävs en ”identitetsutveckling” av de båda huvudpersonerna vid ett generationsskifte.

Plötsligt måste sonen eller dottern börja ta för sig och erövra

respekt och få förtroende hos medarbetare och affärskontakter. Men inte

nog med det. De måste också erövra sig själva för att kunna se sig som

företagsledare. Samtidigt blir överlåtaren tvungen att tona ner sin roll som

ledare och måste därmed också förändra sig själv.

– Detta var ingenting som jag frågade specifikt om vid intervjuerna,

utan det blev tydligt när jag gick igenom materialet. Ett sätt att hantera

detta kan vara att prata med personer på andra företag som är eller har

varit i samma situation.

I avhandlingen har hon inte gått in närmare på de tekniska detaljerna

vid ett generationsskifte, som till exempel ägarfrågor, eftersom detta inte

tycks vara ett så stort problem i familjeföretagen. Åtminstone om företaget

har tillräcklig framförhållning. Men hon vill ändå nämna att den person

som ska ta över ledarrollen bör få ägarmajoritet i företaget, detta för att

minska risken för konflikter med andra arvtagare eller medarbetare.

i studiens slutsats betonar hon fyra förutsättningar för ett lyckat

generationsskifte. Den första är att arvtagaren, både som affärsman och

privatperson, får förtroende hos kunderna samt att han eller hon måste

lära sig de oskrivna kontraktens betydelse, någon man kan göra genom

att ha kontinuerlig kontakt med sina affärspartners.

För överlåtaren är det viktigt att acceptera att ens företag och nätverk

förändras under ett skifte. Det fjärde exemplet handlar om kommunikation.

– Kommunikationen mellan familjemedlemmar, medarbetare och

även externa kontakter är otroligt viktig. Det är lätt att det blir ryktesspridningar

vid ett skifte, men ser man till att informera alla så minskar

osäkerheten bland affärsrelationerna, och medarbetarna känner sig mer

involverade. u

Vad den äldre bör tänka

på vid ett generationsskifte

Se till att backa undan för arvtagaren.

Vad den yngre bör tänka

på vid ett generationsskifte

Jobba med projekt, gärna externa.

Letar du efter ett

komplett personalsystem?

Nu behöver du inte leta längre! Vi har lång erfarenhet av

att utveckla system för tid, reseräkning och lön och har

nu integrerat dessa till ett enhetligt personalsystem.

Integrationen ger en bättre överblick med gemensamt personalregister

där alla uppgifter om medarbetarna finns samlade. Hanteringen

blir också smidigare när all överföring av data mellan delsystemen

sker direkt utan filöverföringar.

Systemets moduler kan dessutom användas var för sig. Det ger er

friheten att börja med valfri modul och därefter komplettera med

andra allt eftersom nya behov uppstår. FLEX Personalsystem blir

på så sätt ett system som kan växa med ditt företag.

I FLEX Personalsystem ingår:

Lön

Tidredovisning

Reseräkning

Schemaläggning/bemanning

I det webbaserade FLEX Portal registrerar de anställda sina tidrapporter

och reseräkningar, gör frånvaroansökningar, tar ut lönespecifikationer,

läser personliga påminnelser, får information från

chefer m.m.

Våga se på arvtagaren som ny vd

eller chef.

Låt arvtagaren göra misstag.

Hitta något annat att göra, både på

företaget och på fritiden.

Tänk på att kommunicera och informera.

Tillför företaget något nytt.

Våga gå utanför familjen.

Tänk på att kommunicera och informera.

Utveckla dig själv.

www.flexdatasystem.se

Telefon 08-410 174 47

Entreprenör nr 2 2009

39


KOM

UT!

www.friforetagsamhet.se

Du bär på en unik kreativ kraft. Något som

kan förändra och förbättra. Våga stiga fram.

Kom ut ur det mentala mörkret och berätta

om dina idéer. Våga synas med ditt företagande.

Idag är det viktigare än någonsin.

Alla människor bär på en fantastisk kraft.

Den kraften har vi sammanfattat i symbolen

för fri företagsamhet. Använd kraften och

visa att du vill förändra världen. Din egen

och andras.


Johan Staël von Holstein VD, Iqube och Hidayet Tercan Affärsutvecklare, entreprenör.

Ambassadörer för Fri företagsamhet.


Vi behöver dig!

Gå med i vår läsarpanel och

hjälp oss utveckla Entreprenör.

vi vill ge dig som företagare och entreprenör en tidning som är ännu mer

angelägen och matnyttig. Därför startar vi nu ett intensivt arbete för att

utveckla Entreprenör ytterligare, både när det gäller innehåll och grafisk

form.

för att lyckas behöver vi din hjälp. Vi vill ha dina synpunkter på tidningens

innehåll. Vilka artiklar i senaste numret var läsvärda? Vilka var det inte?

Vad saknar du i tidningen och vilken typ av annonsörer

och produkter vill du se mer eller mindre av?

detta och mycket annat kan du tycka till om när du blir

medlem i vår internetbaserade läsarpanel. Det är

enkelt och effektivt, du bidrar med dina åsikter

via mail. Du kan svara när du har tid eller helt

avstå från vissa undersökningar. Och du kan

när som helst gå ur panelen.

Anmäl

dig nu!

Samla poäng och byt

mot något av detta:

1. Entreprenörs egen kulspetspenna

av hög kvalitet

2. Ge bort tre ex av

Entreprenör till en vän

läsarpanelen är ett samarbete mellan Entreprenör

och Research and Analysis of Media. Du

kan läsa mer om vår läsarpanel eller anmäla

dig på www.entreprenor.se/lasarpanel

Med vänlig hälsning

3. Biobiljetter för

dig och en vän

Nicklas Mattsson

Chefredaktör


Ett viktigt beslut för

företagens konkurrenskraft

Vd har ordet

nder mina resor runt om i landet får jag ibland frågan om det arbete som läggs ner på

att åstadkomma politiska förändringar för att förbättra för företagen verkligen leder någon

vart. Jag är fullt övertygad om att utan våra gemensamma opinionsbildande insatser hade

Sverige idag varit ett mycket sämre land att driva företag i. På senare tid kan bland annat förmögenhetsskattens

och arvs- och gåvoskattens avskaffande nämnas. Den möjlighet som idag finns

att driva företag inom offentligt finansierad verksamhet, som inom vård, skola och omsorg, hade

inte funnits utan det arbete som vi och andra gjort. Olika undersökningar visar dessutom att unga

människor idag värdesätter möjligheten att bli företagare högre än någonsin tidigare.

Den senaste raden av framgångar är utan tvekan Alliansregeringens klimat- och energi-överenskommelse.

Ett 30-årigt trauma i svensk energipolitik har kunnat lösas mycket tack vare en uthållig

och på senare tid intensifierad opinionsbildning från näringslivets sida. Våra ståndpunkter

har i debatten många gånger uppfattats som politiskt omöjliga. Men inte minst klimatfrågan och

insikten om en mer rationell energipolitik för att klara den allt tuffare internationella konkurrensen

har löst upp knutar och gjort det omöjliga möjligt. Och tack vare mycket bra ledarskap,

inte minst från näringsminister Maud Olofssons sida, finns nu en samsyn inom borgerligheten

om att Sverige behöver en klimat- och energipolitik som vilar på tre ben; förnyelsebar energi,

vatten- och kärnkraft. Överenskommelsen ger, inte minst i dagens svåra krissituation, en mycket

viktig signal till företagen.

Ett 30-årigt trauma i svensk energipolitik har

kunnat lösas, mycket tack vara uthållig opinionsbildning.

//Urban Bäckström

Samtidigt finns ännu en osäkerhet kring hur socialdemokratin med Mona Sahlin i spetsen

kommer att ställa sig till kärnkraftens framtid. Vi kan inte ha en energipolitik som byter inriktning

vid ett eventuellt maktskifte. Inte minst för svensk basindustri är långsiktighet avgörande

för framtida investeringsbeslut. Det politiska spelet i energifrågan borde få ett slut och Mona

Sahlin hörsamma huvuddelen av den socialdemokratiska väljarkåren och delar av fackföreningsrörelsen

genom att ställa sig bakom Alliansens överenskommelse.

energifrågan har länge varit i fokus. Men den upptrappning som skett på senare tid där även

andra aktörer, som enskilda fackförbund och politiker, slutit upp visar dock hur viktigt ett brett

engagemang och kraftsamling är för att åstadkomma politiska förändringar.

Låt oss dra lärdomar av detta när vi jobbar vidare med att förbättra andra för företagen centrala

områden. Just nu har vi en akut krissituation att hantera där det idag främst handlar om att

få kreditförsörjningssystemet att börja fungera igen och få fart på investeringar. Men det handlar

även om att se till de, liksom energifrågan, långsiktigt viktiga reformerna som gör att företagen

står väl rustade när konjunkturen vänder och den internationella konkurrensen tar fart på allvar

igen. Främst behöver vi modernisera arbetsmarknaden så att företagen ges möjlighet att snabbare

kunna ställa om vid goda respektive sämre tider. Och skatterna måste reformeras för att stärka

företags och individers konkurrenskraft. Med en rejäl kraftsamling och ett brett engagemang i

företagarsverige är jag övertygad om att vi kommer att lyckas även på dessa områden.

innehåll#2 2009

Läs vad som hänt i Svenskt Näringsliv

den senaste tiden och vad som är på

gång framöver.

43 Vd har ordet

u

Energiuppgörelsen är viktig för

företagens konkurrenskraft, skriver

Urban Bäckström, vd för Svenskt

Näringsliv.

44-50 Månaden soM gick

u

u

u

u

u

u

u

u

u

u

Näringslivet jublar efter

energiöverenskommelsen

“Energiuppgörelsen en

dörröppnare”

Företagsamhet lockar unga till

kommuner

Handbok vill avdramatisera

utmaningsrätten

Många företag fast i gammalt

lönetänk

Allt fler väljer friskola

Dags att lämna medlemsuppgifter

på nätet

Succé för miljöbok för skolan

Läs entreprenörernas egna

berättelser om avgörande möten

Arbetsgivare berättar hur du får jobb

52-53 opinion

u

Är det ökade vårdbehovet ett hot

eller en möjlighet? På den frågan

svarar Robert Thorburn, regionchef i

Stockholm.

54 kalendariuM

URBAN BÄckSTRöM, vd på Svenskt Näringsliv

Entreprenör nr 2 2009

43


ÖVERRASKANDE OMSVÄNGNING

OM KOLDIOXIDLAGRING

SVERIGE Svenskt Näringsliv har kämpat

för att få en pilotanläggning för

koldioxidlagring, CCS, Carbon Capture

and Storage, till Sverige. Nu tänker

regeringen driva frågan på EU-nivå.

Koldioxidlagring lyfts allt oftare fram

som en möjlighet att minska utsläppen

från fossila bränslen. Genom att separera

koldioxid från kraftverk eller industrier

och göra om gasen till vätska för att sedan

lagra den kan utsläppen till atmosfären

minskas.

En rad företag har engagerat sig i utvecklingen

av tekniken, men det finns många

utmaningar kvar – inte minst när det gäller

att göra CCS kostnadseffektivt.

Sverige kan bidra till forskningen genom

att få en CCS-anläggning som drar nytta

av Sveriges speciella förutsättningar.

Med andra ord ska inte vi lagra koldioxid

från kolkraftverk utan från industriföretag

inom näringar som stål, cement, kemi

och raffinaderier.

– Här kan Sverige vara ett föregångsland.

Det är också möjligt att det kan bli

en exportteknik framöver. Ska vi minska

utsläppen radikalt till 2050 måste vi också

få med industrin, säger Birgitta Resvik,

klimat- och energiexpert på

Svenskt Näringsliv.

I diskussionen inför energipropositionen

var intresset att få en pilotanläggning till

Sverige svagt från regeringens sida. Därför

var beskedet en positiv överraskning

för Resvik. I uppgörelsen står det att Sverige

bör verka för att en av de planerade

EU-finansierade pilotanläggningarna ska

kopplas till svensk basindustri.

– Det är bra att vi bygger upp en kunskap

på området. Chalmers ligger långt framme

i CSS-forskningen. Förhoppningsvis

kan forskningen leda till flera spinoff-företag,

säger Birgitta Resvik.

HS

MÅNADEN SOM GICK

Näringslivet jublar efter energiöverens

SVERIGE När regeringen presenterade

den historiska

energiuppgörelsen i februari

drog näringslivet en lättnadens

suck; politikerna hade

lyssnat till kravet på en politik

som kan ge svenska företag

konkurrenskraftiga energipriser

på lång sikt.

ENERGIFRÅGAN ÄR GLÖDHET I VÅR.

Inför energipropositionen som

presenteras tillsammans med

klimatpropositionen i mars

har Svenskt Näringsliv velat ha

en så bred politisk uppgörelse

som möjligt. Redan i början av

februari kom beskedet; de fyra

regeringspartierna gör det möjligt

att ersätta de gamla uttjänta kärnkraftsverken

med nya och satsar

samtidigt hårt på förnybar energi.

– Vi påverkas fortfarande av

det internationella kostnadsläget,

Viktigaste åtgärderna i

klimat-och energipaketet

Sveriges klimatmål. 40 procent minskade

utsläpp av växthusgaser 2020

jämfört med 1990.

Målet för elcertifikatsystemet, ett

system som syftar till att öka den

årliga elproduktionen från förnybara

men med uppgörelsen finns det

goda förutsättningar att behålla

konkurrenskraftiga priser långsiktigt.

Priserna kan fortfarande

öka, men vi bör ligga bra till när

vi har en så bred energimix och

kan bygga ut ny elproduktion.

Det ger oss en prisfördel, säger

Birgitta Resvik, klimat- och energiexpert

Svenskt Näringsliv.

Regeringens klimatmål är

att utsläppen av växthusgaser

ska vara 40 procent lägre 2020

jämfört med 1990. 50 procent av

“Energiuppgörelsen en dörröppnare”

GNOSJÖ Regeringens energiuppgörelse

är ett första steg

för att få ned energipriserna

för industrin. Stefan Jonsson,

vd på Garo i Gnosjö, är nöjd.

Men det gäller att öka kapaciteten

ytterligare, anser han.

I BÖRJAN AV FEBRUARI presenterade

regeringen klimat- och energiuppgörelsen.

För den tunga

basindustrin, där energikostnaderna

är helt avgörande för

företagens överlevnad, är uppgörelsen

välkommen. Men även

I BLICKFÅNGET. När regeringen presenterade energi- och klimatöverenskommelsen

i februari hamnade centerns omsvängning i

kärnkraftsfrågan i fokus. Maud Olofsson har slutit upp bakom sina

regeringskollegor Fredrik Reinfeldt och Jan Björklund.

energikällor, höjs från 17 TWh till

25 TWh. Kan dock leda till onödigt

hög prislapp för näringslivet. Ska

analyseras.

Tillståndet att ersätta gamla

kärnreaktorer.

Energieffektiviseringen stimuleras

med ytterligare 300 miljoner kronor.

BELÅTEN.

Stefan Jonsson,

vd på Garo i Gnosjö,

vill öka kapaciteten

ytterligare.

många mindre industriföretag är

beroende av låga energipriser.

Enligt Stefan Jonsson har

industrins energipriser fyrdubblats

jämfört med 2000. Det beror

inte bara på att energibolagen

har höjt priserna. Elcertifikaten,

som syftar till att öka den årliga

En pilotanläggning för CCS i Sverige.

Det är en framtidsteknik som gör det

möjligt att separera koldioxid från

kraftverk eller industrier och göra om

gasen till vätska för att sedan lagra den

kan utsläppen till atmosfären minskas.

En infrastruktur för naturgas kan

utvecklas på kommersiella

grunder.

elproduktionen från förnybara

energikällor, är en annan bov

i dramat, liksom den ökade

beskattningen.

– Regeringens uppgörelse är

väldigt bra. Den banar väg för en

fortsatt diskussion i energifrågan.

Energiuppgörelsen är en dörröppnare

i en fråga med många låsningar

och en politisk retorik som

gjort att man inte kommit framåt,

säger Stefan Jonsson.

REGERINGENS BESLUT INNEBÄR

bland annat att det nu blir möjligt

FOTO: SCANPIX

44 Entreprenör nr 2 2009


kommelsen

energin ska vara förnybar.

Men energiuppgörelsen blir

inte helt gratis för företagen.

Dels införs en koldioxidskatt

som kommer att öka kostnaderna

för transportnäringen, dels

kommer satsningen på förnybar

energi leda till en något högre

energinota för näringslivet som

helhet. Den energiintensiva industrin

är undantagen.

Svenskt Näringsliv har räknat

med att det räcker med ett

svenskt mål på 22 TWh förnybar

elproduktion jämfört med regeringens

föreslagna 25 TWh för

att nå EU:s klimatmål.

– Problemet är att det leder till

kostnadsökningar för näringslivet.

Målet måste vi analysera

noga för att se vad det får för konsekvenser,

säger Birgitta Resvik.

De ökade kostnaderna för

transportsektorn ska också

analyseras.

näringslivets

påtryckningar

har varit svåra att undgå för

politikerna. Redan i somras

debatterades frågan under politikerveckan

i Almedalen och

under hösten gjorde fack och

arbetsgivare gemensam sak för

att få besked i kärnkraftsfrågan.

Men den främsta orsaken till

nöjd. regeringens

energioch

klimatöverenskommelse

håller i längden,

anser

Birgitta resvik,

energiexpert

Svenskt

näringsliv.

den historiska

uppgörelsen

är trots allt att

klimathotet

kräver ett nytänkande.

– Klimatfrågan

har

gjort det

möjligt att se

kärnkraften

som en del av

lösningen. Vi

kan nu också

se en liknande

diskussion i övriga Europa, säger

Birgitta Resvik.

I överenskommelsen viker

även regeringen 300 miljoner

kronor åt energieffektiviseringsåtgärder.

Det är positivt tycker

Birgitta Resvik eftersom bättre

och mer information kommer att

medföra att nya energisparande

tekniker introduceras snabbare.

Men trots att regeringen har

hörsammat många av näringslivets

krav vilar inte Birgitta

Resvik på lagrarna. Förutom att

analysera de ökade kostnaderna

för näringslivet vill hon att uppgörelsen

ska breddas ytterligare.

Helst ska alla riksdagspartier

hoppa på tåget.

Det gäller också att få politi-

Vad tycker SVenSkt näringSliV om…

…EU:s klimatmål

– Bra att EU visar ledarskap. Nu gäller det att få med övriga regioner i världen.

…Vindkraft

– En bra energikälla, men det gäller att få ned produktionskostnaderna

så att man kan bygga ut utan subventioner.

…Energikostnader för företagen

– De är höga. Det gäller att arbeta mot målet att ha konkurrenskraftiga priser.

Flera lyckade kampanjer

Svenskt Näringsliv har tillsammans med andra organisationer stridit för en ny

energipolitik. Så här gick det till:

1. Krafttag.nu, en webbplats och kampanj med målet att få en bred

blocköverskridande energiöverenskommelse.

2. Rundabordssamtal, företrädare för näringslivet, kommunpolitiken,

fackförbund, forskare och opinionsbildare bjöds in till samtal om energin.

3. Intervjuer med industriföreträdare.

4. Nätverket för framtidens energi , ett gemensamt initiativ från fack och

arbetsgivare om kärnkraften. Läs mer på www.framtidsenergi.nu

och www.karnkraftsinformation.

5. Flera rapporter (ladda ned på www.svensktnaringsliv.se):

Möjligheter och kostnader för att reducera växthusgasutsläpp i Sverige

Så går vi före – globala resultat av svensk klimatpolitik

kerna att inse att energieffektiviseringar

inte är samma sak som

energibesparingar.

– När en företagare gör en investering

för att minska energianvändandet

görs det ofta i samband

med en större investering i

produktionen. För att räkna hem

den ökar man ofta produktionen.

Med andra ord kan effekten bli

att energiåtgången ligger kvar på

samma nivå som tidigare trots att

det skett en energieffektivisering,

säger hon.

HS

Foto: ScaNpIx

UtByggnad. regeringens överenskommelse

innebär att dagens gamla kärnkraftsverk kan

ersättas med nya.

Värmekälla. regeringens energiuppgörelse är ett första steg mot

sänkta energipriser för industrin, som välkomnar överenskommelsen.

att ersätta gamla kärnkraftverk

med nya och att man bygger ut

den förnybara energin. Tanken

är att det ska öka kapaciteten,

men Stefan Jonsson tror att det

krävs ännu mer för att hålla energipriserna

nere.

– Regeringen har sagt att

man ska ersätta de befintliga

kärnkraftverken med nya. Det

är väldigt positivt. Satsningen

på förnybar energi är också

positiv. Men jag tror inte att det

kommer att gå tillräckligt fort,

säger han.

– Jag tror att vi måste titta på

andra möjligheter också för att

hålla prisbilden på en bra nivå.

Jag tycker till och med att man ska

bygga några nya kärnkraftverk.

Regeringens uppgörelse

innebär att industrin som helhet

måste acceptera något högre

energipriser för att satsningen

på förnybar energi ska kunna

finansieras. Stefan Jonsson är

inte säker på att det behövs.

– Det vore olyckligt om konsekvensen

av uppgörelsen blir

ytterligare pålagor, säger han.

Stefan Jonsson tycker att

satsningen på energieffektiviseringar

är bra. Totalt viker

regeringen 300 miljoner kronor

för ändamålet.

– Det arbetet har pågått länge

inom industrin. Men vi är dåliga

som privatpersoner på att

spara energi. Jag ser med stor

tillfredställelse på att man sätter

fokus på den

HS

frågan.

Entreprenör nr 2 2009

45


MÅNADEN SOM GICK

DAGS ATT LÄMNA

MEDLEMSUPPGIFTER

PÅ NÄTET

SVERIGE Nu är det dags igen för

alla 55 000 medlemsföretag i

Svenskt Näringsliv att skicka in

de uppgifter som ska ligga till

grund för medlemsavgiften.

Enklast görs detta via webben.

GLÖM ALLA BLANKETTER. Från och

med 2008 går det att skicka in medlemsuppgifterna

till Svenskt Näringsliv

på nätet. Förra året utnyttjade 83

procent av företagen den möjligheten

och i år hoppas Peringvar Östblom,

ansvarig för medlemsenheten

vid Svenskt Näringsliv, att

det ska bli ännu fler.

– Vårt mål är att 90 procent av

företagen ska rapportera in

via webben, säger han.

Peringvar

Fördelen är att administrationen

blir enklare både för

Östblom

företagen och för Svenskt Näringsliv.

– Medlemsföretagen slipper pappersarbetet.

Hemsidan upptäcker

dessutom uppenbara fel och företagen

får på så sätt hjälp att lämna

in alla uppgifter korrekt, säger

Peringvar Östblom.

Inloggningsuppgifter till tjänsten

kommer att skickas ut med post i april.

Sedan har företagen nästan en månad

på sig att rapportera in uppgifterna.

Sista datum framgår av brevet med

inloggnningsuppgifterna och adressen

till webbtjänsten är:

www.medlemsuppgift.se.

Medlemsföretag som inte skickar in

sina medlemsuppgifter i tid får en

schablonhöjning med 20 procent av

medlemsavgiften.

De företag som inte kan eller vill

använda den nya webbtjänsten har

fortfarande möjlighet att beställa

blanketter.

AD

Företagsamhet lockar unga till kommuner

SVERIGE Ett livskraftigt företagsklimat

är receptet för att

behålla och attrahera unga

yrkesverksamma. Det visar en

ny rapport från Svenskt Näringsliv.

Satsningar på kultur,

fritid, natur, skola och barnomsorg

kan vara viktiga, men

dessa har i slutändan ingen effekt

på var yngre bosätter sig.

– DE SLUTSATSERNA ÄR AVGÖRANDE

för dagens kommunpolitiker att

ha i minnet när de avväger var de

ska investera kommunens pengar.

Utan företagsamhet, ingen

befolkningstillväxt, säger Johan

Kreicbergs, nationalekonom och

den som genomfört studien ”Faktorer

som påverkar befolkningstillväxten

i olika kommuntyper”.

Unga människor vill generellt

bo där andra unga bor. Oberoende

av den offentliga servicen och

företagsklimatet har stora städer

en bättre befolkningsutveckling

än mindre. Att marknadsföra

mindre orter med hjälp av närhet

till naturen och kultursatsningar,

ökar inte tillströmningen av

unga. Det är tillgången på jobb

som är avgörande.

– Lokala politiker har ingen

möjlighet att påverka var deras

kommun ligger, men vad politikerna

väljer att satsa på påverkar

befolkningsutvecklingen, säger

Johan Kreicbergs.

– Ju högre ranking kommunen

har i Svenskt Näringslivs undersökning

av företagsklimatet,

desto bättre befolkningsutsikter.

JOBBSÖKARE. Det är tillgången på

jobb som lockar unga till en stad.

EN LITEN KOMMUN SOM TROTSAR

de dystra utsikterna och både

lyckats etablera ett ovanligt gott

företagsklimat och under senare

år ökat antalet unga yrkesverksamma

är Vårgårda utanför

Göteborg. Kommunen har en

lång tradition av tillverkande

företag, och sedan Svenskt Näringsliv

började med sin årliga

ranking har orten stadigt hamnat

bland de tjugo starkaste näringslivskommunerna.

I år nådde de

sitt mål, tio- i topp.

– Vi har utgått från den lilla

kommunens fördelar, och jobbat

målmedvetet med att öka närheten

mellan politiker, tjänstemän

och företagare, säger Kjell Karlsson,

kommunchef i Vårgårda.

– Företagens vardag ska vara

i fokus för den offentliga verksamheten.

De är ortens livsnerv

och tillväxtmotor, och får inte

hämmas av konkurrens

från det

o ff e n t l i g a .

En viktig

funktion för den

positiva kommunutvecklingen

har

näringslivsutvecklaren

Ulf Lofterud

haft, både som

företagens väg in i

kommunhuset och

politikernas gränssnitt

mot företagen.

Dessutom har

fokuseringen på att

öka kontaktytorna

mellan näringsliv

och skola på senare

år gjort sitt.

Satsningar på Ung

företagsamhet

motiverar, företagsfaddrar från

lågstadium upp till gymnasienivå

inspirerar och näringslivsdagar

där företagare, politiker och

lärare möts, entusiasmerar. Dessa

insatser har skapat glöd i bygden.

– Framför allt har vi på senare

år fått en relativt stor inflyttning

av förhållandevis unga barnfamiljer

och det känns ju väldigt

positivt för framtiden, säger

Ulf Lofterud.

SN

TIO-i-TOPP

25 JAN – 26 FEB 2009

MEST LÄSTA nyheter på

www.svensktnaringsliv.se

1. Arbetsgivaravgifter 2009

2. Så funkar de nya sjukreglerna

3. Las är en vacker tanke som blivit ett

maktredskap

4. Ny Entreprenör – en svensk exportsuccé

5. Förslag från LO och PTK en besvikelse

6. Lärarfortbildningsdagar våren 2009

7. Las är varken bra för företaget eller

de anställda

8. Många företagare fast i gammalt lönetänk

9. Vårens hetaste frågor enligt experterna

10. Arbetsgivare berättar hur du får jobb

FOTO: COLOURBOX.COM

46 Entreprenör nr 2 2009


Handbok vill avdramatisera utmaningsrätten

sverige Ökad konkurrensutsättning

är ett sätt för kommuner

och landsting att få

mer utvecklingskraft och

en effektivare användning

av skattepengar. Men var

ska man börja? Som en hjälp

ger Svenskt Näringsliv ut en

handbok för utmanare.

hittills har endast ett 15-tal

kommuner och ett landsting infört

utmaningsrätten. Behovet

av att sprida lärdomar och erfarenheter

till fler är stort. Därför

ger Svenskt Näringsliv ut skriften

”Handbok för utmanare”.

Anders Morin,

ansvarig för

välfärdspolitiska

frågor på Svenskt

Näringsliv har

tillsammans med

Anders Morin ekonomijournalisten

och konsulten

Monica Renstig skrivit

boken. Målgruppen är

såväl kommunpolitiker

och tjänstemän som företagarna

själva.

– Det är viktigt att

samtliga tre grupper har

en positiv bild av utmaningsrätt

för att det ska

fungera, säger Anders

Morin.

Utmaningsrätt innebär

alltså att vem som

helst kan utmana i princip

vilken kommunal eller

landstingskommunal

verksamhet som helst

genom att påstå att ”det

här kan jag/vi göra bättre eller

effektivare”.

Det är därefter upp till politikerna

att bestämma om de tycker

att den utmanande verksamheten

lämpar sig för upphandling eller

avknoppning. Den som utmanar

är inte på något sätt garanterad att

vinna upphandlingen.

KRAFTMÄTNING. Nu finns en handbok för alla företagare som vill

utmana sin kommun eller sitt landsting.

– En hel del kommuner har

infört utmaningsrätt men det

har genomförts relativt få utmaningar,

säger Anders Morin, som

tror att ett av problemen är att

kommunerna inte vet hur de ska

kommunicera med företagen om

rätten, vilket gör att företagen

inte heller vet hur de ska agera.

– Vi vill avdramatisera utmaningsrätten.

Den bör ses som

en möjlighet för kommunerna

att utveckla sina verksamheter,

men de har fortfarande kvar

handlingsfriheten att säga nej,

säger Anders Morin.

SJ

Foto: colourbox.com

Swiss Post innebär

kunskap. För din

framgång vid

postförsändelser

världen över.

Swiss Post erbjuder flera alternativ som

både förenklar och effektiviserar din

postdistri bution till utlandet. Vi hanterar

såväl daglig post och varuförsändelser

som direktreklam, tidningar och tidskrifter.

Med vår flexibilitet, innovationskraft

och tillförlitlighet är vi din partner vid

alla internationella försändelser. Läs

mer på www.swisspost.se eller ring

020-190 25 00 så berättar vi mer.

Excellence delivered.


ENTREPRENÖRER

BERÄTTAR

MÅNADEN SOM GICK

VEM FICK DIG

ATT BLI ENTREPRENÖR?

I november förra året startade

kampanjen ”Entreprenörer

berättar”, ett initiativ

av Fri Företagsamhet och

företaget Betydelsefulla

möten. Under åtta månaderna ges landets

entreprenörer chans att berätta

om möten som gjort skillnad för deras

företagande. Här kan du läsa om äventyrerskan

Renata Chlumskas möte med

Göran Kropp.

ETT ÄVENTYR ATT LEVA PÅ

Redan innan jag träffade Göran Kropp var

jag en äventyrare som ville resa, sporta

och leva friluftsliv. Men då såg jag det som

en hobby.

Så föll sig slumpen att jag fick boka in

Göran Kropp som föreläsare för idrottsförbundets

räkning. Då visste jag inget

särskilt om honom, men när han dök upp

och höll sitt föredrag blev jag alldeles paff.

Där stod han, en man som hade samma

passion för äventyr som jag, men som

verkligen gjorde någonting åt det.

Först verkade han lite galen med sin starka

utstrålning och entusiasm. Han gjorde ett

särskilt stort intryck när han berättade om

en period då han var officer i Eksjö. Istället

för att hyra en bostad på orten valde han

att tälta i ett grustag, för att spara pengar

till sina äventyrsexpeditioner. Det kunde

ha låtit som en främmande tanke men när

Göran sa det lät det så rätt. Han visste, in

i minsta detalj, hur han skulle paketera,

leverera och förvalta sin idé som entreprenör

i äventyrsbranschen.

Tack vare Göran förstod jag att jag också

kunde genomföra de mest otänkbara strapatser.

Det var en livsviktig insikt för mig.

Men precis lika viktigt var det att han fick

mig att förstå att jag kunde försörja mig på

min passion. Jag behövde inte bli anställd

på en resebyrå för att nå äventyren. Jag

kunde bli en äventyrande entreprenör.

Renata Chlumska är 35 år och äventyrare.

Hon är bosatt i Jönköping.

Berättat för: Catherina Ronsten,

vd Betydelsefulla möten.

Många företagare fast i gammalt lönetänk

STOCKHOLM Allt fler arbetsgivare

efterfrågar individuell

lönesättning. Samtidigt vågar

få företag gå i bräschen.

– I Sverige är vi rädda för ordet

prestation, inte bara facken,

utan även i företagsledningar,

säger Anna-Lena Strid,

vd på Drive Management.

ALLT FLERA UNGA VILL HA EN individuell

lönesättning. Enligt en

undersökning från Cint vill 63

procent av drygt 1 000 tillfrågade

personer i åldrarna 25-36 år att

lönen sätts individuellt i samtal

mellan den anställde och chef.

Men så ser inte den svenska arbetsmarknaden

ut idag. Alltjämt

dikteras villkoren i stor utsträckning

i centrala förhandlingar

mellan fack och arbetsgivare.

Ändå finns mycket företagen kan

göra, bara viljan finns.

Anna-Lena Strids företag sysslar

med något som kallas Performance

Management. Det betyder

att hon hjälper företag att sätta

lönen i relation till företagets och

medarbetarnas prestation. Gör

den anställde rätt saker ska det

INGEN PARADGREN. Svenska företag är

rädda för att sätta lön efter prestation.

märkas i lönekuvertet.

Hon tycker att svenska företag

har mycket att lära på området.

– Vi måste få företag att strukturera

upp vad de egentligen

menar med en prestation. Då

blir det enklare att prata lön och

belöning, sade hon under löneseminariet

”Dags att prata lön”

arrangerat av Svenskt Näringsliv.

Annika Elias, ordförande för

fackförbundet Ledarna, håller

med om att företagen kan göra

mer.

– Vi har en avtalsmodell som

gör att företagen kan ta hänsyn

till de parametrarna. Men vi har

inte fått det gensvar som vi hoppats

på, sade hon.

MÅNADENS SIFFRA I SAMARBETE MED EKONOMIFAKTA.SE

ALLT FLER VÄLJER FRISKOLA

Friskolorna växer i antal runt om i Sverige, och är tillgängliga för elever i två tredjedelar av landets

kommuner. 1993 fanns drygt 150 friskolor på grundskolenivå, att jämföra med 635 stycken år 2007.

Parallellt med detta ökar också

andelen elever som väljer friskola.

I grundskolan går en elev

20

av tio i friskola, på gymnasiet

närmare en av fem. Ökningen är 16

kraftig sedan friskolereformen

infördes 1992.

12

Detta och mycket annat kan

du hitta på Ekonomifaktas nya

8

sidor om företag i välfärdssektorn.

Dessutom går det att

göra jämförelser mellan olika

4

län och kommuner. Visste du till

exempel att andelen gymnasieelever

som går i friskola är fem

0

gånger så stor på Gotland som i

Norrbotten?

Gymnasiet Grundskolan

Malin Sahlén

1992

1994

1996

1998

Men även om de

yngre medarbetarna

pressar på för en individualiserad

lönesättning

finns det krafter

som strävar i motsatt

riktning. Många fackförbund

varnar för

farorna med ökad lönespridning.

Dessutom

slår krisen nu till med

full kraft, vilket kan

leda till en backlash.

Christer Ågren, vice vd på

Svenskt Näringsliv, passade på

att inympa lite krismedvetenhet

inför avtalsrörelsen 2010.

– Vi befinner oss i en krissituation

då vi

måste lyfta oss

från tron att alla

företag har råd

att ta ökade kostnader.

Låt oss nu

Christer Ågren

vara lite smarta

här i Sverige så att vi åtminstone

inte anlägger en isbana i nedförsbacken.

Annars finns en risk att

många företag slås ut 2009-2010,

sade han.

HS

2000

2002

2004

2006

48 Entreprenör nr 2 2009


Fler än 400 000 kunder förenklar vardagen med Mamut

Komplett ekonomisystem

för mindre företag

Mamut CRM & Sales

Mamut Office

Fakturering med säljstöd

Mamut CRM & Sales Start är ett användarvänligt system för

fakturering och effektiv kunduppföljning.

• Offert/Order/Faktura

• Säljstöd (CRM)

• Kalender och aktivitetsstyrning

• Dokumenthantering

• Hemsida med webbutik

Endast

1 890:-

890:-

Komplett ekonomisystem

Mamut Office Start är ett komplett ekonomisystem för

mindre företag. Systemet är enkelt att använda, ger dig

mest för pengarna och innehåller allt du behöver till

företagets administration.

• Bokföring

• Offert/Order/Faktura

• Kundregister

• Produktregister

• Hemsida med webbutik

Endast

Serviceavtal på 79: - per månad

tillkommer. Alla priser är ex. moms..

Serviceavtal på 99: - per månad

tillkommer. Alla priser är ex. moms..

Prova gratis på www.mamut.se/45dagar

Ring 0200-92 01 01 för mer information


MÅNADEN SOM GICK

SÄKERHETSSTIPENDIUM

TILL ENGAGERAD ÖSTGÖTE

SVERIGE Torbjörn Pettersson, säkerhetsansvarig

för Landstinget i Östergötland, får

Svenskt Näringslivs säkerhetsstipendium.

Priset är på 25 000 kronor.

Han belönas för sitt mångåriga och framgångsrika

arbete med utveckling av riskhanteringsarbete

i landsting och kommuner i nära

samverkan med näringslivet.

– Torbjörn Pettersson har förstått det stora

värde som ligger i samverkan mellan den offentliga

sektorn och det privata näringslivet.

Han har med stort engagemang fångat upp

kunskap och erfarenhet från näringslivets

säkerhetsarbete och med samma entusiasm

till näringslivet fört över insikterna från sitt

eget verksamhetsområde, säger Joakim Säll,

ordförande för Näringslivets Säkerhetsdelegation

(NSD).

Svenskt Näringslivs säkerhetsstipendium är ett

rese- och utbildningsstipendium på 25 000 kronor.

Det utdelas till en person, verksam inom

säkerhetsområdet, som utfört framstående

insatser för förbättrad säkerhet och därmed

högre effektivitet.

NU KAN DU KOMMENTERA

I REFORMBANKEN

SVERIGE Reformbanken är Svenskt Näringslivs

fönster mot omvärlden. Där berättar

vi om goda exempel på företagande och

tillväxt från världens alla hörn. Att se och

inspireras av andra är ett bra sätt att komma

vidare med egna planer.

Nu finns en kommentarsfunktion kopplad till

Reformbanken med möjlighet att ge egna synpunkter

på de olika artiklarna. Dessutom går

det bra att dela med sig av texter och inlägg till

webbsajterna Facebook, Del.icio.us, Digg och

Twitter. Som tidigare går det också att prenumerera

på Reformbanken.

Allt detta inte längre bort än tangentbordet:

www.svensktnaringsliv.se/reformbanken

Succé för miljöbok för skolan

SVERIGE Svenskt Näringslivs

skolmaterial ”Miljö – så funkar

det” har strykande åtgång.

Första dagen beställdes

16 650 exemplar via Svenskt

Näringslivs hemsida.

– Det är otroligt roligt att

materialet är så efterfrågat,

säger Johan Olsson, projektledare

Svenskt Näringsliv.

NYLIGEN VAR DET PREMIÄR FÖR

Svenskt Näringslivs skolmaterial

”Miljö – så funkar det” som

behandlar såväl klimat- och

energifrågor som vatten- och

transportfrågor. Boken riktar sig

till 9-12-åringar.

Redan första

dagen hade 16

650 exemplar beställts.

– Vi skickar ut

Johan Olsson så fort vi hinner

med. Med tanke

på den efterfrågan som finns på

denna bok och erfarenheter vi

har från övrigt skolmaterial så är

det inte orimligt att tro att det totala

antalet når upp mot 100 000

exemplar, säger Johan Olsson.

– Det är otroligt roligt att

boken är efterfrågad. Det visar

också att det finns

ett stort behov av

skolmaterial,

och

att näringslivet kan

bidra med viktig

kunskap,

fortsät-

ter han.

Miljöfrågan

är

het idag, men det

är inte det enda orsaken

till den strykande

åtgången.

Enligt Johan Olsson

är utbudet av

skolmaterial som

tar upp miljöfrågor

relativt begränsat,

särskilt

för de yngre

eleverna.

– Sen kom-

mer många att SUCCÉBOK. Svenskt Näringslivs skolmaterial

märka att det är en

mycket användbar

”Miljö - så funkar det” har blivit mycket populärt

redan från start. Projektledaren Johan Olsson

hoppas att 100 000 exemplar ska beställas av landets

skolor.

bok för ökad kunskap

om miljöfrågor,

lägger han till.

Boken förklarar de viktigaste

miljöproblemen och vad som görs

och kan göras för att lösa dem.

– Allt är inte nattsvart. Svenska

företag är bland de bästa i världen

ken visar också på att det inte är

något nytt med miljöproblem och

att vi med hjälp av kunskap och

idéer har lyckats lösa många av

dem, säger Johan Olsson.

HS

på att ta tag i miljöproblem. Bo-

Arbetsgivare berättar hur du får jobb

SVERIGE I en ny bok från

Svenskt Näringsliv berättar

arbetsgivare hur de resonerar

när de ska anställa personal.

Tio personer med stor vana

av rekrytering listar de bästa

tipsen för den som vill ha jobb.

Marknaden för arbetssökande

är tuff just nu. I en lågkonjunktur

med stenhård konkurrens om

varje utannonserat jobb gäller

det att veta hur man ska fånga

arbetsgivarens intresse. I boken,

”Jobb! Tips från dem som anställer”,

delar tio arbetsgivare inom

olika branscher med sig av sina

tips och berättar vad de tittar på

Farbod

Rezania

när de anställer nya medarbetare.

Boken riktar sig till dem som

ännu inte tagit sig in på arbetsmarknaden,

främst ungdomar

och invandrare. Därför kommer

boken att distribueras till skolor

och invandrarorganisationer.

– Det är vanligt att

det finns en negativ

bild av arbetsgivaren

som någon som diskriminerar.

Med boken

vill vi skapa förståelse

för båda sidor,

säger Farbod Rezania, ansvarig

för integrationsfrågor.

Trots att boken är fylld av tips

på vad man kan göra för att öka

Miljö

– så funkar det

Jobb!

Tips från

dem som

anställer

sina

chanser

till anställning

poängteras det

redan i förordet

att personligheten

kan vara nog

så viktig som

kvalifikatio-

nerna. Att boken

kommer just nu i lågkonjunkturen

är heller ingen slump.

– Det är ännu viktigare för

de arbetssökande nu när det

inte finns så många jobb. Å andra

sidan letar företagen alltid

efter kompetens, säger Farbod

Rezania.

SJ

50 Entreprenör nr 2 2009


ANNONS Detta är en annons från CONNECT ANNONS

CONNECT VISAR VÄGEN TILL KOMPETENS, KAPITAL OCH NYA MARKNADER

Skräddarsytt

försäkringsskydd

för

entreprenörer

Trygg-Hansa har valt att engagera sig för

företagande och tillväxt i Sverige genom

att vara en partner till CONNECT och aktivt

delta i CONNECTs aktiviteter och processer

för att stödja entreprenörer. Trygg-Hansa

bidrar bland annat med skadeförebyggande

råd och information kring hur man som

företagare ser till att vara rätt försäkrad.

”Enligt en undersökning vi genomfört

saknar 44 procent av alla småföretag

försäkring och många av de företag som

faktiskt är försäkrade har inte en försäkring

anpassad efter just sina behov”, berättar Per-

Anders Johanson, Trygg-Hansa. ”Rätt försäkring

kan vara skillnaden mellan överlevnad

och konkurs vid oväntade händelser och

olyckor såsom inbrott, plötsligt sjukdomsfall,

bränder eller vattenskador”, fortsätter

Per-Anders. För att du som företagare på ett

lätt sätt ska kunna avgöra vilken försäkring

som passar ditt företag bäst har Trygg-Hansa

tagit fram en behovsguide som finns på

företagets hemsida. I samarbete med

CONNECT har Trygg-Hansa även tagit fram

ett förmånligt försäkringsskydd speciellt

anpassat för småföretagares behov.

Läs mer om Trygg-Hansas behovsguide och

försäkringserbjudande för entreprenörer på

www.connectsverige.se

AKTUELLT

090323 PUB om incitamentprogram

– CONNECT Norr

090401 Seminarium om ägarskiften

– CONNECT Uppsala

090402 10-årsjubileum

– CONNECT Väst

Läs mer om våra evenemang på

www.connectsverige.se

VÄSTRA GÖTALANDS ÅTERVINNING AB

tar på ett kostnadseffektivt

sätt hand om volymavfall från

industrier och kommuner och

använder detta i konstruktioner.

Bolaget startades 2005 av

Stephan Schrewelius och Lennart

Sjöström. Stephan, som då arbetade

på Holmen Paper och ansvarade

för alla restprodukter på bruket

och för att minimera uppkomsten

av och kostnaderna för avfall,

träffade Lennart, som arbetade

på T-Last, genom Munkgruppen

- en grupp privata och offentliga

aktörer som tillsammans försökte

komma fram till en lösning på

olika avfallsproblem. Det visade

sig att man kunde minimera kostnader

avsevärt genom att använda

avfall som konstruktionsmaterial,

men det krävdes en juridisk person

som kunde skriva avtal mellan de

olika aktörerna i Munkgruppen

och VG Återvinning föddes.

ATT MILJÖMEDVETANDET har ökat gör

att det blir viktigare för producenter

att minimera sitt avfall och där det

uppstår, hitta miljövänliga, kostnadseffektiva

och tekniskt långsiktiga lösningar.

Att använda restprodukter

som fibersediment, askor, avloppsslam

och slagg i konstruktioner som

vägbyggen, jordblandningar mm är

Stipendiet delas ut i samarbete

med CONNECT och Venture Cup

och syftar till att öka kommersialiseringen

inom svensk forskning.

Håkan är docent i träteknik vid

Sveriges Lantbruksuniversitet i

Uppsala och grundare till A-sort,

vars affärsidé är att utveckla,

tillverka och sälja utrustning för

att sortera timmer.

– Håkan, som rekommenderats

till stipendiet av CONNECT och

VG Återvinning –

från avfall till produkt

ett utmärkt sätt att spara på naturresurser.

”Det är spännande att vara

med i förändringsprocessen inom

avfallsproblematiken”, berättar Lennart.

Han menar vidare att fokus bör ligga

på den totala miljönyttan.

LENNART kom i kontakt med CON-

NECT genom ett frukostmöte

CONNECT Väst arrangerade

våren 2008. Antonio Morveto,

projektledare på CONNECT Väst,

presenterade CONNECTs FöretagsAccelerator®

och Lennart och

Stephan bestämde sig för att gå in i

processen. Genom FöretagsAcceleratorn®

har de fått bra nuläges – och

behovsanalyser, kommit i kontakt

med en mentor som de kommer att

bolla viktiga frågor med och arbetar

nu vidare med en kompetent advisory

board samt ett forsknings- och utvecklingsråd.

”Stephan och Lennart

har på kort tid byggt upp ett företag

som ligger helt rätt i tiden. Lennart

och Stephan har stor kunskap om

sin bransch och viljan att växa och

därför tror jag att Västra Götalands

återvinning går en ljus framtid till

mötes”, säger Antonio Morveto.

Läs mer på www.vgatervinning.se

samt www.connectsverige.se/vast

Håkan Lindström fick Kami Forskningsstiftelses

forskarstipendium 2008.

Venture Cup, är en utmärkt mottagare

av vårt forskarstipendium till

entreprenörer i år. Han är en kvalificerad

forskare och hans område är

materialteknik i bred bemärkelse.

Han har kommersialiserat sina

forskningsresultat i A-Sort men det

är ändå viktigt att hans forskning

kan fortsätta. Stipendiet, som uppgår

till 240 tkr, utbetalas med 20

tkr per månad och är skattefritt för

Håkan, berättar Krister Källström,

Kami Forskningsstiftelse.

– Vi behöver bygga ett första

kommersiellt system och i och

med det behöver vi också anställa

fler personer. Stipendiet från Kami

forskningsstiftelse betyder mycket

för oss då det innebär att vi kan

lägga ännu mer tid och kraft på

detta, berättar Håkan.

Läs mer på www.connectsverige.se

CONNECT är Sveriges största nätverk för dig som vill utveckla och ta ditt företag ett steg vidare. Med nära 10 års rikstäckande erfarenhet och ett unikt kompetensnätverk har vi hjälpt

tusentals entreprenörer att nå framgång. Hos oss får du träffa experter från näringslivet som genom kostnadsfria insatser hjälper dig att hitta rätt fokus och paketera dina idéer.

Målet är att du på ett snabbt och genomtänkt sätt ska öka din tillväxt och hitta nya marknader, en utmaning du inte ska behöva anta ensam.


FOTO: COLOURBOX.COM

OPINION

LÄS MER! www.svensktnaringsliv.se

Tidigare har befolkningen helt

enkelt inte levt tillräckligt länge

för att till exempel demens ska

vara ett stort problem.

KOMMENTARER

I KORTHET

Varje vecka publiceras aktuella åsikter i

lika aktuella frågor på Svenskt Näringslivs

hemsida. Här är de senaste i korthet.

Läs hela texterna på

www.svensktnaringsliv.se/kommentaren

Borg, vi törs inte

ringa banken

Småföretagens

finansiering är lamslagen.

Kreditåtstramningen

slår blint. Den här frågan borde

finansminister Anders Borg ta tag i.

Jonas Frycklund &

Stefan Fölster

Historiskt låg

sjukfrånvaro

Ökad vårdefterfrågan

- hot eller möjlighet!

HÄR I SVERIGE HAR VI EN AV världens

äldsta befolkningar. Även

Italien och Japan har tuffa demografiska

problem att ta tag i –

precis som Tyskland. Det föds för

få barn och de äldre utgör en allt

större del av befolkningen

Ryssland är ett av få länder där

man har en sjunkande genomsnittlig

livslängd och i USA räknar

man med att inom kort få se

de verkliga hälsokonsekvenserna

av fetmaepidemin.

I flera länder i Asien ser man

hur ökad medellivslängd leder

till både välfärds- och åldersrelaterade

sjukdomar. Tidigare har

befolkningen helt enkelt inte levt

tillräckligt länge för att till exempel

demens ska vara ett problem.

I takt med ökat välstånd kommer

krav på ökad livskvalitet,

även i Sverige. En läkare jag träffade

beskrev det så här: ”För tjugo

år sedan var en sjuttioåring nöjd

om han eller hon kunde klara av

att bo hemma. Dagens sjuttioåringar

kommer till mig för att de

har problem att se golfbollen.”

Kort sagt – de globala behoven

av vård- och omsorgstjänster

kommer att öka markant i

framtiden. I skrivande stund

sitter man som bäst och funderar

över vad Trollhätteborna ska

jobba med i framtiden. Många

är, med rätta, oroliga för industrins

framtid i Sverige. Jag hade

tillfälle att lyssna på professor

Magnus Henrekson, vd på Institutet

för Näringslivsforskning,

häromdagen. Han talade om hur

lätt det är att bli kopierad idag.

Teknikförsprång kan hämtas in

på några få år. Priserna pressas

hela tiden och konkurrensen är

stenhård. Han menade att det är

svårare att organisera människor

och deras kunskap.

Att vi i Sverige tack vare vår

kultur har goda förutsättningar i

ett tjänste- och kunskapssamhälle.

Här låter vi människor bidra,

vi har ett förhållningssätt som gör

att vi är duktiga på att ta tillvara

på varandras kompetenser. Detta,

menade Magnus Henrekson, är

svårt att kopiera.

VI HAR I SVERIGE EN STOR, outnyttjad

potential i de välfärdstjänster

som både finansieras och utförs i

offentlig regi. Här finns mängder

av människor med egna idéer

om hur verksamheter kan göras

mer effektiva, om hur man kan

förändra vård- och omsorgsmetoder,

hur man kan organisera

sig annorlunda. Här i Stockholm

hade vi för någon vecka sedan

över 300 personer anmälda till

ett inspirationsseminarium för

blivande entreprenörer inom

vård och omsorg. Viljan och

framtidshoppet finns här.

I det läget är det förvånande att

det fortfarande finns ett så starkt

motstånd inom vissa grupper när

det gäller att släppa fram privata

initiativ inom vård och omsorg.

Det är en nisch där vi ser att

det finns både en stor inhemsk

och global efterfrågan. Här borde

vi ha goda möjligheter att skapa

framgångsrikt företagande och

framtida exportinkomster. Varför

är det så svårt att ge dessa

företag chansen att komma igång

på hemmaplan?

ROBERT THORBURN,

regionchef för Svenskt

Näringsliv, Stockholm

Sjukfrånvaron är nu den lägsta

på 25 år. Det visar att företagens

långsiktiga arbete med att sänka

sjukfrånvaron har gett resultat.

Sofia Bergström

Utredning utan

företagsperspektiv

Näringslivet är kritisk till

miljöprocessutredningens

betänkande. Förslagen hämmar

investeringar och försvårar för

företag att återhämta sig från

pågående kris.

Nicklas Skår

Varning:

Protektionism!

I kölvattnet av lågkonjunkturen

ökar rädslan. Röster höjs som

kräver skydd mot utländsk

konkurrens. Dessa irrationella krav

kommer, om de uppfylls, att göra

lågkonjunkturen sju resor värre.

Olof Erixon

Unga vill ha ny

lönemodell

Individuell lönesättning är

framtidens melodi bland unga

i åldrarna 25-36 år. 63 procent

av de tillfrågade förespråkar

enskild lönesättning mot färre än

tio procent som vill ha centrala

förhandlingar.

Patrik Karlsson

52

Entreprenör nr 2 2009


NYTT 2009

Direkt från tryckpressarna

Böcker för dig som arbetar med skatter, affärsrätt, HR, redovisning och revision

Nu släpper vi de första nya och uppdaterade böckerna för 2009. Här finns som vanligt

både praktiska arbetsredskap och uppdaterade ”måsten”, som t.ex. Samlingsvolymen.

Nytt för i år är en helt ny serie böcker inom HR-området.

Välkommen in på farsrsforlag.se och läs mer om våra nyheter!

Samlingsvolymen 2009 – redovisning Regelsamlingen för dig som arbetar med redovisning, nu även med bl.a.

K2-reglerna. Pris 475 kr. Redovisningens A till Ö 2009 Uppslagsboken för ekonomer, i K2-anpassad upplaga.

Pris 495 kr. BAS-boken 2009 Kontoplanen som blivit standard i Sverige. Pris 760 kr. Skattevolymen 2009:1

Regelsamlingen för skatteområdet. Pris 475 kr. Hästen & skatten 2009 Skattefrågor för all sorts hästverksamhet,

såväl hobby som näringsverksamhet. Pris 450 kr. Frågor på bolagsstämman 2009 Förbered dig inför 2009 års

bolagsstämmor. Pris 425 kr. HR-volymen 2009 Den kompletta regelsamlingen inom arbetsrätt. Pris 450 kr.

Rekrytering och anställning En praktisk handbok för hur du bäst lyckas med din rekrytering. Pris 295 kr.

Beställning

Telefon: 08-402 75 00 • E-post: order@farsrsforlag.se

www.farsrsforlag.se


PÅ GÅnG

kalendarium

ett axplock från www.svensktnaringsliv.se/kalendarium/

6 mars

Kan arbetsmarKnadspolitiKen mildra Krisen?

När varslen blir fler och arbetslösheten stiger, ökar kraven

på politikerna att satsa stora samhällsresurser på arbetsmarknadspolitiska

åtgärder. Vad fungerar? Vad fungerar

inte? Välkomna till ett seminarium där arbetsmarknadsforskare

och ekonomer ger sin syn på vilka åtgärder som är

effektiva. Lunchsmörgås serveras.

stockholm, saco, Lilla Nyg. 14, kl. 10.00–12.00.

Anmälan till pia.kaldo-yamazaki@svensktnaringsliv.se

FOTO: COLOURBOx

trendspanare på egna företaget Pattern Recognition

AB som ska prata om vilka krav som ställs på framtidens

kommuner. Björn Bergman, näringslivsdirektör i Malmö,

berättar om hur man arbetat med att öka dialogen med

näringslivet, och om hur man attraherar nationella och

internationella företagsetablerare i Malmö kommun.

Seminariet riktar sig till kommunledningar i Skåne,

Blekinge och Halland.

malmö, lokal se svensktnaringsvliv/malmö, kl. 13.00–16.00.

Anmälan görs via www.svensktnaringsliv.se/malmo

9 mars

Framtidens utmaningar För marKaryd

Utmaningen är Svenskt Näringslivs kraftsamling för att

belysa vilka förändringar i omvärlden som påverkar Sverige

och det svenska företagsklimatet. Syftet är att lyfta upp

företagsfrågorna på den politiska agendan. Hur ser företagsklimatet

i Markaryds kommun ut? Vilka förändringar

behövs lokalt, regionalt och nationellt för att det ska bli

bättre att driva företag där? Kom och ge din syn på saken.

markaryd, stora Hotellet, Kungsg. 3, kl. 11.00–12.30.

Anmälan till helen.gunnarsson@svensktnaringsliv.se.

23 mars

Hur gör man aFFärer inom det oFFentliga?

Årligen upphandlar kommuner, landsting, statliga myndigheter

och bolag varor och tjänster för omkring 500

miljarder kronor. Potentialen för privata näringslivet att

få det offentliga som kund bara växer. Magnus Josephson,

upphandlingsjurst på OPIC ger vägledning om hur privata

aktörer kan göra affärer i den offentliga sektorn. Var finns

affärerna och hur går upphandlingar till? Kostnadsbelagd.

Jönköping, Svenskt Näringsliv, Skolg. 4, kl. 09.00–16.00.

Anmälan görs via jonkoping/svensktnaringsliv.se/

11 mars

Hur sKyddar man ett Företag Från Hot

Som företagare kan du göra mycket för att förebygga och

identifiera hot. Hur ser företagets skyddsbehov ut? Vad

får man göra juridiskt? Vad måste och bör man göra? Välkommen

att lyssna till Tommy Svensson, säkerhetsexpert

Svenskt Näringsliv med 20 års erfarenhet av praktiskt

säkerhetsarbete.

Karlstad, Svenskt Näringsliv, Drottningg. 21, kl. 11.30–13.00.

Anmälan till marianne.bouvin@svensktnaringsliv.se

13 mars

Hur möter vi Framtidens arbetsKraFtsbeHov?

För att klara framtidens ökade konkurrens krävs en skola

i världsklass. Vilka krav ställer företagen på framtidens

medarbetare? Hur bemöter utbildningsväsendet dessa

krav? Seminarium riktat till näringslivschefer, skolchefer,

politiker samt studie- och yrkesvägledare.

linköping, Konsert & kongress, Operan, kl. 09.00–14.00.

Anmälan snarast till jenny.jansson@svensktnaringsliv.se.

17 mars

inFormation om avtalsFörsäKringar

Vilka försäkringar omfattas våra anställda arbetare och

tjänstemän av? Vilka skyldigheter har vi som arbetsgivare?

Grundlig genomgång av det lagstadgade och avtalsbundna

försäkringsskyddet för både arbetare och tjänstemän

på den privata arbetsmarknaden. Seminariet vänder sig till

företags försäkringshandläggare.

borlänge, Scandic Hotel, kl. 09.00–16.00.

Anmälan till annchristine.liss@svensktnaringsliv.se

17 mars

att satsa sig ur Krisen

Hur gör man för att mitt i en djup kris våga tänka nytt

och satsa? Hör Svenskt Näringslivs ordförande Signhild

Arnegård Hansen berätta om sin företagarresa. Det som

började 1993 i ett övergivet mejeri i Dalsland är idag ett

tillväxtföretag med tillverkning över hela världen. Vilket är

hennes recept för ökad företagsamhet?

göteborg, Svenskt Näringsliv, S. Hamng. 53, kl.12.00–13.30.

Anmälan till marianne.bouvin@svensktnaringsliv.se

18 mars

Hur sKa budsKapet se ut i Kristider?

En företagarlunch med Marcus Uvell, optionsanalytiker på

Svenskt Näringsliv, som berättar hur näringslivet ska få ut

sina budskap till media för att Företagarsveriges röster ska

höras. Finns företagens röster redan nu i samhällsdebatten,

eller kan megafonens förstärkas?

Jönköping, Svenskt Näringsliv, Skolg. 4, kl. 11.30–13.00.

Anmälan senast 16 mars till eva.odeen@svensktnaringsliv.se

19 mars

så attraHerar Kommuner Företag

Framtidsdialog syd, om hur man skapar ett bättre

lokalt företagsklimat. På plats finns Magnus Lindkvist

24 mars

inspirationsseminarium om lov

Lagen om valfrihet (LOV) öppnar upp traditionell

offentlig verksamhet för privata aktörer. Den innebär

bland annat att äldre har möjlighet att beställa

tjänster från andra leverantörer än kommunen. Vilka

lagar gäller? Företagare i branschen ger råd och tips.

örebro, Elite Stora hotellet, kl. 16.00–19.00.

Anmälan görs via svensktnaringsliv.se/orebro

31 mars

Hearing om Framtiden sKatter

Hur ska framtidens skatter se ut? Svenskt Näringslivs skattekommission

lyfter fram frågan om vilka principer som ska

gälla för ett skattesystem som stärker företags konkurrenskraft

och välståndet i samhället.

stockholm, Näringslivets Hus, Storg. 19, kl. 09.00–12.00.

Anmälan via www.svensktnaringsliv.se/skattekommissionen

31 mars

dags att prata lön

Nu sätter Svenskt Näringsliv framtidens lönesättning och

lönebildning i fokus. På plats finns företagare, medarbetare,

akademiker och praktiker, som alla delar med sig av

kunskaper, erfarenheter och visioner. Dagen inleds av

Christer Ågren, vice vd Svenskt Näringsliv. Seminariet förekommer

vid fler tillfällen och på fler platser.

malmö, S:t Gertrud konferens, Österg. 7, kl. 9.00–13.00.

Anmälan till Kjell.Frykhammar@svensktnaringsliv.se

54

Entreprenör nr 2 2009


BL ADMINISTRATION

– det kompletta ekonomisystemet

Bästa programmet

– för andra året i rad!

Vårt bokföringsprogram BLA Bokföring har för andra året

i följd utsetts till vinnare i Sveriges Redovisningskonsulters

Förbunds (SRF) stora undersökning ”Nöjd kund”. Programmet

har de mest nöjda användarna på samtliga punkter

– funktion, användarvänlighet och programsupport.

BLA Bokföring ingår i ekonomisystemet BL Administration

och kan byggas ut med fakturering, leverantörshantering,

lön, mm.

Du kan också bli en av våra nöjda kunder. Börja med

att beställa en demo på www.blinfo.se.

Box 84 • 820 64 Näsviken • Tel: 0650-54 14 00 • Fax: 0650-54 14 01 • info@blinfo.se

BL Administration är utvecklat av Björn Lundén Information AB, som i

tjugo år genom bl a handböcker och program försett företag och deras

rådgivare med information inom skatt, redovisning, personal och juridik.

Prova programmet gratis!

www.blinfo.se


I PRAKTIKEN

Så lockar

du kidsen

Ett företag som vill överleva långsiktigt måste

veta hur man lockar till sig ny, kompetent

arbetskraft. Och de unga, yrkesverksamma

är allt annat än lättflörtade.

den lojale arbetaren som står

med kepsen i sin famn, säger ja

tack och är glad över att ha ett

jobb finns knappast längre. Även

om tiderna är tuffa med en allt

osäkrare arbetsmarknad, betyder

inte det att unga som ska ut

i arbete bara tacksamt tar emot

vad de får. Tvärtom. Nu, mer än

någonsin tidigare, står individens

eget val i centrum. Att få något

färdigserverat är inte längre attraktivt.

Helst ska man bestämma

så mycket som möjligt själv och

bli förknippad med rätt varumärke.

Den förlösande arbetsmiljön

är social, kreativ och frihet under

arbete är vägledande.

– När 80-talisterna kommer

hit frågar de ”what’s in it for me?”,

säger Bo Ringdahl som är vd för

it-konsultföretaget HiQ i Stockholm.

Han tror att förmågan att

locka till sig den nya generationens

medarbetare är avgörande

för ett företags framgång och har

därför jobbat aktivt för att attrahera

yngre medarbetare. På HiQ

har ledningen medvetet satsat på

en miljö och ett arbetsklimat som

passar 80-talisterna och det har

gett resultat. Av de 420 anställda i

Stockholm är nu cirka 20 procent

födda 1980 eller senare.

– 80-talisterna passar in i företaget.

Vi är en väldigt platt organisation,

och de yngre accepterar

inte hierarkier på samma sätt som

när jag började jobba, säger han.

kaXig. 80-talisterna nöjer sig enligt Bo ringdahl, vd för it-konsultföretaget

hiQ i Stockholm, inte bara med ett jobb. lika självklart som att

presentera vad de kan erbjuda arbetsgivaren är det för dem att ställa

frågan: ”Vad har ni att erbjuda mig?”.

kärt barn med många namn. En

av de vanligaste beteckningarna

för 80-talisterna är generation Y –

av engelskans ”why” eftersom de

är så orädda att ifrågasätta – och

de beskrivs ofta som ”me-we”-

generationen. Det innebär att de

sätter starkt fokus på individen

samtidigt som de också vill vara

en del av ett större sammanhang.

Det är en bild som Bo Ringdahl

känner igen.

– För 80-talisterna är det viktigt

att de själva får välja sitt kollektiv,

och de väljer det lag de kan

dra nytta av, förklarar han.

– Alla företag där man premierar

ett personligt beteende drar

till sig 80-talisterna. De ser sig

inte bara som en kugge i helheten,

utan som individer. Samtidigt är

den yngre arbetskraften villig att

satsa till hundra procent för att bidra

till en sådan miljös framgång.

Många av dagens chefer är

födda på 40- och 50-talet. Utmärkande

för dessa årgångar sägs vara

att de är fostrade i en förnuftskultur

och samförståndsanda.

De tenderar att se funktionalism

i det mesta, ser arbete som en

plikt, slösar inte och strävar efter

Olika generatiOner har Olika ideal

40-talister: Ser arbete som en plikt, slösar inte och vill

vara goda samhällsmedborgare.

50-talister: Tänker förnuftigt och praktiskt, ser

funktionen i det mesta.

60-talister: Kallas ibland ”den bortglömda

generationen” eftersom de hamnat i skiftet mellan två

väldigt olika sätt att se på individ och arbete.

70-talister: Kallas också generation X. Tänker ofta på

självförverkligande, värderar både jobb och fritid, och

är lojala mot sina arbetsgivare.

80-talister: Sätter ännu större fokus på individen,

men nätverkar och vill vara en del av ett större

sammanhang. Kan ses som egoistiska, men också som

självsäkra och målinriktade. De tar ansvar och ställer

krav, men drar om de inte är nöjda. Kallas generation Y.

90-talister: Zappar genom livet i jakt på nya

upplevelser och nya identiteter. Hur deras intåg

kommer att påverka arbetsmarknaden återstår att se.

Så hanterar du generation Y enligt hiQ:

- Erbjud ett attraktivt kollektiv för individualister.

- Se 80-talistersterna som tillgångar snarare än hot.

- Var glasklar med de spelregler som gäller.

56

Entreprenör nr 2 2009


expertenS 10 råd!

FoTo: hIQ

FoTo: CoLourBox.CoM

att vara goda samhällsmedborgare. De ser

sig också ofta som rationella och vill inte

gärna erkänna sina mer emotionella sidor.

Bo Ringdahl på HiQ är själv född i slutet

av 1950-talet. Hur är det att leda ett stort

företag med så många unga anställda som

ofta har andra värderingar, och framför allt

en helt annan syn på arbete?

– Som ledare handlar det mer om att vara

entusiasmerande än att peka med hela handen.

Man ska inte vara rädd för att släppa

lös dem och utnyttja deras energi. De är

beredda att satsa men förväntar sig också

att man ser och bekräftar dem.

– Det är också viktigt att komma ihåg

att de lärt sig prata med individer och inte

med yrkesroller som vi som är lite äldre

ofta gör. Det är väldigt vitaliserande för oss

andra att uppleva det här. Nackdelen kan

vara att de är väldigt otåliga. Ibland har de

lite för bråttom.

nya generationers inträde på arbetsmarknaden

har alltid väckt känslor hos de

redan etablerade. Är verkligen 80-talisterna

så speciella? Enligt Bo Ringdahl sticker

80-talisterna ut genom att med deras yrkesintåg

sammanfaller genombrottet för en

stor beteendeförändring – människor har

blivit nätverkande individualister – med genombrottet

för ny, revolutionerande teknik.

Individualiseringen och digitaliseringen

förstärker arbetsmarknadens omdaning.

– I verksamheter som jobbar med tekniska

system och tjänster som på HiQ, Google,

Facebook med flera har 80-talisterna funnit

en självklar plats. De är uppvuxna med tekniken

och förstår de sociala drivkrafterna.

Och framtiden då? 90-talisterna som så

småningom ska göra sitt intåg på arbetsmarknaden

sägs zappa genom livet i en

ständig jakt på nya upplevelser och olika

identiteter. Hur ska företagen förhålla sig

till dem vars lojalitet inte längre mäts i antal

år på samma företag?

– Alla branscher påverkas av nya generationer.

Man måste ta till sig deras beteende

och anpassa sig. Om 90-talisterna har samma

driv som 80-talisterna så kommer de att

ha ett ännu starkare nätverkstänkande, tror

Bo Ringdahl.

– Betydelsen av varumärken ökar också.

Många unga pratar om var de ska jobba,

inte om vad de ska jobba med.

HiQ internAtionAL

Verksamhet: It- och managementkonsulter.

Sara JohanSSon

Vd: Lars Stugemo för hiQ International, Bo ringdahl för

verksamheten i Sverige.

startår: 1992.

Anställda: 1 200 varav 420 i Stockholm.

Andel anställda födda 1980 eller senare: 20 procent.

omsättning: Cirka 1,2 miljarder kronor.

Anders PArment,

anders Parment Consulting,

som bland annat har skrivit

boken ”Generation Y”.

Så fångar

och behåller

du en 80-taliSt

1 släpp taget om kommunikationen

Är vi en bra arbetsplats, kommer det att kommuniceras. Är vi

en bristfällig arbetsplats, kommer det att kommuniceras. har

vi problem med integration av olika generationer, kön, nationaliteter

etcetera kommer det att märkas.

2 Ge feedback ofta

Generation Y lever i en värld där daglig feedback är självklar.

De ger det och får det från vänner, chefer, nätkontakter etc.

3 se dem som varumärkesambassadörer –

även när de har slutat

Generation Y kommer att byta jobb mycket oftare än tidigare

generationer, men de slutar inte att ha en relation med sin

gamla arbetsplats. att nätverka med gamla kolleger, vänner

och utbildningsgivare är en naturlig del av deras tillvaro.

4 Vilka är kritiska för organisationens framgång

Generation Y ställer krav och gör anspråk på sådant som ger

dem meriter och högre lön. när medarbetare kommer viftandes

med jobberbjudanden och samtidigt menar att de

kan stanna om de får en befordran, högre lön osv., måste arbetsgivaren

snabbt avgöra om individen är ”nödvändig” att

behålla eller inte.

5 Lojalitet och auktoritet måste förtjänas

I det gamla samhället följde auktoritet med titel, yrke och position.

Idag måste en individ förtjäna lojalitet genom att vara

kompetent och uppdaterad. Man ser alltmer arbetet som

en konsumtionsarena, och lojalitet är aldrig en självklarhet.

6 självförverkligande kan gynna organisationen

Generation Y har lärt sig att hitta självförverkligande och finna

mening i många olika sammanhang. Men organisationen

måste vara uppmärksam på och försvara vad de ofta vältaliga

80-talisterna önskar, argumenterar för och kräver.

7 Var flexibel med upplägg och villkor

när arbetsmarknaden nu blir mer lik konsumentmarknaden

måste man som arbetsgivare överväga flexiblare villkor för

att behålla unga medarbetare. Det gäller frågor om semester,

arbetstider, it-lösningar, samt pensionsprogram etcetera.

8 sammanblanda inte nostalgi och erfarenhet

Generationskonflikter som inte hanteras försämrar arbetsklimat

och effektivitet och kan i sämsta fall leda till att både

äldre och yngre medarbetare vantrivs. Gör en inventering av

företagets medarbetare. Bär med dig, om äldre alltid har rätt.

9 Belöna prestation – inte antal år i tjänsten

Förr i tiden belönade man nästan alltid en medarbetare efter

hur många år han/hon hade haft i organisationen samt i sin

befattning. Men nu börjar rekryterare granska vad individen

har gjort och inte bara vilken befattning han/hon haft.

10 de vill själva bestämma när de jobbar

Individualiseringen präglar såväl jobb som fritid. att ha fritid

på arbetet – boka resor, facebooka, göra ärenden – är lika

självklart som att arbeta på fritiden.

Entreprenör nr 2 2009

57


I PRAKTIKEN

Rutiner skapar trygghet mitt i allt elände

Det var smärtsamt, men samtidigt ett nödvändigt besked. Så beskriver Nils Ringborg,

före detta vd på Forbo Parquet i Tibro, känslan när han tvingades meddela att företagets

138 anställda blivit uppsagda. Fabriken stängdes på grund av bristande lönsamhet.

FÖRRA VÅREN VARSLADES SAMTLIGA

anställda vid golvtillverkaren

Forbo Parquet i Tibro, och i slutet

av juni förlorade 138 personer

jobbet, varav 20 tjänstemän. I

september tystnade sedan maskinerna

för gott, produktionen

lades ner.

– 9 april var en jobbig dag av

flera skäl, men framför allt på

grund av att Forbo var en bra

arbetsplats. Alla trivdes, stämningen

var på topp. Det smärtar

att behöva stänga en fabrik på

en liten ort när alla får gå. Men

det var ett nödvändigt ont, säger

Nils Ringborg, före detta vd för

företaget.

Samtidigt var väldigt få av de

anställda överraskade. Företaget

hade visat stora förluster under

flera år, så förståelsen för beslutet

var stor, berättar han.

– Anställda är inte dumma,

de förstår allvaret i en sådan här

situation.

Budskapet mottogs dock inte

utan knorrande. Kritik framfördes

om brist på information i ett

tidigt skede, uteblivna investeringar

och avsaknad av framtidsplaner.

I sådana situationer är

ledningens viktigaste budskap att

företaget fortsätter produktionen

som vanligt till slutet. Rutiner

skapar trygghet mitt i allt elände,

menar Nils Ringborg.

– Det är en bekräftelse på att

organisationen är lojal och fungerar

trots ett utsatt läge.

Orsaken till det drastiska

beslutet att slå igen fabriken, var

flera års tuff konkurrens från

Östeuropa med överutbud av

parkett, stigande råvarupriser på

bland annat ek och sågade råvaror.

En situation som försämrades

drastiskt under 2006–2007.

– Alla våra fördelar försvann på

kort tid, påpekar Nils Ringborg.

MED STÖD FRÅN TRYGGHETSRÅDET,

TRR, och Trygghetsfonden, TSL,

har Forbo Parquet tillsammans

med facket arbetat med att hjälpa

de anställda att hitta ett nytt jobb.

– Av 20 anmälda tjänstemän

till Trygghetsrådet har 12 hittat

en lösning. Det betyder inte att

resterande åtta inte fått det stöd

de vill ha. Flera börjar närma sig

pensionsåldern och kan tänka

sig att sluta arbeta. Bland de

kollektivanställda har 24 av 100

medarbetare hittills fått hjälp.

Via kollektivavtalet avsattes en

del av lönesumman till en TSLförsäkring.

Vid en uppsägning

frigjordes en pott på 22 000 kronor

per arbetare som betalades

till något av omställningsföretagen

som Trygghetsfonden har avtal

med. För de kollektivanställda

omfattar försäkringen coachning

NÄR TYSTNADEN FALLER. Nils Ringborg, före detta vd på Forbo

Parquet, som efter många år fick säga upp med-arbetare och

vänner när fabriken i Tibro lades ned.

och hjälp till självhjälp men inga

direkta pengar för utbildning.

De här pengarna betyder

oerhört mycket för den enskilde

medarbetaren. Många av våra

arbetare har ingen vana att skriva

meritförteckningar, ansökningar

eller marknadsföra sig själva. För-

FOTO: MIKAEL LJUNGSTRÖM

Begreppscheck

PERMITTERING

Arbetsgivare permitterar personal på

grund av arbetsbrist. Åtgärden är kortsiktig

och görs till exempel i väntan på en ny

order. Arbetstagaren blir utan arbete en

viss tid men anställningen upphör inte.

Därmed behåller företaget kompetensen

och kan snabbt återgå till full produktion.

VARSEL

Arbetsgivaren förvarnar skriftligen arbetsförmedlingen

om uppsägningar inom

företaget.

vara om den anställde idelivgen struntar i

att följa de regler, säkerhetsföreskrifter eller

liknande som gäller på arbetsplatsen.

I alla övriga situationer är arbetsbrist skälet

till uppsätning.

ställde begått ett grovt fel eller brott.

Den som avskedas får sluta med omedelbar

verkan. Avsked kan inte användas på

grund av arbetsbrist.

UPPSÄGNING

Uppsägning kan ske på grund av arbetsbrist

eller personliga skäl. Det senare kan

AVSKED

Avsked kan bara användas om den an-

LAGAR DU BÖR KÄNNA TILL:

Lagen om anställningsskydd, las, reglerar

på vilka grunder en arbetsgivare kan säga

58

Entreprenör nr 2 2009


EXPERTENS 10 TIPS!

UTKONKURRERAT AV ÖSTEUROPA

Forbo Parquets fabrik i Tibro stängde slutligen

ned sina maskiner i september 2008, efter att

verksamheten utkonkurrerats av billigare produktion

i Östeuropa. Kvar i Sverige finns fortfarande

koncernen Forbo Floorings nordiska säljoch

marknadsbolag.

säkringen från TSL är en bra start som ger

råg i ryggen åt den enskilde. Medarbetaren

kan kartlägga sina behov och förstå vilka

krav som ställs, säger Nils Ringborg, och

menar att det i framtiden är viktigt att även

arbetarkollektivet avsätter en del av TSLförsäkringen

till utbildning och omskolning.

FÖR TJÄNSTEMANNAGRUPPEN har situationen

varit delvis annorlunda då de valt Trygghetsrådets

organisation för omställning.

Utbildningsinsatser baserat på individuella

behov har lett till att företagsledningen bitvis

haft svårt att få insyn i arbetet.

– Jag upplevde att det genom uppdelningen

uppstod onödig splittring på arbetsplatsen.

I grund och botten har ju alla

samma behov, säger Nils Ringborg.

Ur arbetsgivarens synvinkel vore det

bättre om Trygghetsrådet och Trygghetsfonden

kunde samarbeta genom att ett

omställningsföretag anlitades vid en och

samma arbetsplats och att på sikt försäkringarna

slås ihop, anser han.

Nils Ringborg konstaterar att samarbetet

mellan arbetsgivare och fack fungerade bra

trots ett tufft läge. I samråd beslutades att

ge omställningsföretagen Pomona Balance

och Rehabhuset uppdraget att försöka hjälpa

de kollektivanställda.

upp medarbetare. Lagen anger en miniminivå för uppsägningstid

och turordningsregler, medan kollektivavtalen

kan innebära avsteg från las.

Lagen om medbestämmanderätt, MBL, reglerar skyldigheten

för arbetsgivaren att förhandla och att informera

de fackliga organisationerna om den ekonomiska

utvecklingen i företaget.

– Vi jobbade bra ihop, både när de anställda

fick skriva på sina uppsägningar

och när fabriken stängde för gott. Det har

funnits konflikter, men det är naturligt med

olika intressen. Lösningarna har varit rimliga

för såväl arbetsgivare som medarbetare,

säger han.

Utöver omställningsstöd satsade Forbo

Parquet också 20 000 kronor per anställd

ur egen ficka, i en så kallad ”social toolbox”.

Bland de kollektivanställda avsattes medel

till bland annat buss- och lastbilskort, datakurser

och hälsoutbildning.

– Vi gjorde en individuell bedömning

och anslog pengar efter varje medarbetares

behov och önskemål. Ledningen ansåg att

det var ett bra tillfälle att låta medarbetarna

utbilda sig under den tid uppsägningslön

betaldes ut, säger Nils Ringborg.

Han fick också igenom att företaget

skulle betala en extra produktionsbonus

som kostade två–tre miljoner kronor för att

verksamheten skulle vara igång till slutet.

– På så sätt fick alla anställda 4 000

kronor varje månad från maj till september

men tyvärr har de flesta företag i en

liknande situation inte råd att satsa några

extra pengar.

Personligen har han haft stort stöd från

familjen, som gett honom energi att klara

arbetet i en svår tid.

– Jag har också haft stor hjälp av mitt

nätverk inom näringslivet samt naturligtvis

min chef. Dessutom var min produktionschef

och personalchef ett mycket stort stöd.

De fanns alltid till hands. Vi var verkligen

tajta, säger Nils Ringborg. ◆

PETER CEDER

Lagen om anställningsbefrämjande åtgärder rör

skyldigheten att varsla arbetsförmedlingen.

Arbetsmiljölagen måste följas vid en uppsägning.

Det kan innebära att man måste göra en konsekvensanalys

som visar att uppsägningen inte kommer

att leda till en orimlig arbetsbelastning på de

anställda som blir kvar i företaget.

IngMarie Bäcklin, konsult,

med närmare tre decenniers

erfarenhet av att säga upp

personal.

NÄR DET SVÅRA

MÅSTE SÄGAS

1 Varsel och uppsägning är en prioriterad fråga för företagsledningen.

Som arbetsgivare bestäm i förväg budskapet

som offentliggörs. Informera berörda chefer hur företaget

ska gå tillväga och att de måste stå fast vid beslutet.

2 Informera kortfattat samtliga anställda att varsel kommer

att läggas och när. Berätta om orsaken till beslutet, ange en

tidsplan; vad som kommer att hända och när. Mötet bör äga

rum innan varslet blir offentligt.

3 Lägg ett varsel som är i överkant i förhållande till det antal

som avses. Detta för att undvika att nya varsel måste läggas

längre fram. Meddela personligen och skriftligen vilka som

berörs av varslet.

4 Informera facket i samband med att varsel läggs och inled

snarast förhandlingar. Diskutera om det finns alternativ,

utbildning eller förtida pension, för personer som fyllt 62 år.

Den typen av åtgärder kan rädda jobbet åt några av de nyanställda

medarbetarna.

5 Håll ett högt tempo från varsel till uppsägningar. På ett litet

företag bör det inte ta mer än 14 dagar.

6 Uppsägningen levererar du skriftligen. Informera den berörde

om affärsläget och hur företaget kommit fram till beslutet.

Klargör att det inte handlar om den enskilde medarbetaren

utan om arbetsbrist. Ge beskedet i början av veckan.

7 Var öppen, rak och tydlig i din kommunikation. Leverera

fakta, visa respekt och förståelse. Räkna med reaktioner, allt

från tystnad, personliga påhopp till gråt och förtvivlan. Ge

dig inte in i diskussioner i detta läge.

8 Boka ett uppföljningsmöte. Förhoppningsvis har den uppsagde

medarbetaren sorterat sina tankar, efter den första

reaktionen av ilska och rädsla. Var öppen och lyssna, försök

upprätthålla en värdighet.

9 Tala om hur företaget vill att den uppsagde ska förhålla

sig till sin uppsägningstid, arbetsbefrielse eller arbetsplikt.

Informera om arbetsförmedling, a-kassa, företagshälsovård,

samt om företaget har avtal med Trygghetsrådet och

Trygghetsfonden. Det visar på arbetsgivaransvar. Finns sådana

stödfunktioner kan arbetsgivaren ägna sig åt företaget

i stället.

10 Ge budskapet på ett sådant sätt att du kan äta lunch med

alla som fått gå, när helst du träffar dem. En dålig uppsägning

leder ofta till att den som fått sparken inte är någon bra

ambassadör för företaget. Och se till att ha en ordentlig avtackning

för dem som lämnar företaget.

Entreprenör nr 2 2009

59


Nyfiken på

entreprenörskap?

Estradföreläsningarna

anordnas av ESBRI,

Institutet för entreprenörskaps-

och småföretagsforskning

Välkommen till Estrad, öppna och kostnadsfria föreläsningar

om entreprenörskap, innovation och småföretagande.

Estrad genomförs i Stockholm men kan även ses på webben.

Huvudfinansiärer:

• NUTEK och VINNOVA

Finansiärer:

• Blackbox och IVA

Mediepartner:

Entreprenör

„ 12 mars: Kommersialisering – så funkar det!

„ 23 april: Entreprenörskap i offentlig sektor

Läs mer och anmäl dig på: www.esbri.se

Erš vra Europa!

Kanske se– or Lopez

kan bli din stš rsta

och bŠ sta kund?

Hitta partners och kontakter som fΠr dig

att vŠ xa och utvecklas inom EU.

AnmŠ l dig pŒ

www.dalenum.se/europrenor

eller maila till

europrenor@dalenum.se

Den 12 mars arrangerar DalŽ num Development Community Ò Europrenš r 2009Ó . En dag fylld med

nyttiga fš redrag samt handfast experthjŠ lp och workshops. Fš rutom alla fakta sŒ fŒ r du ocksŒ ett

vŠ rdefullt kontaktnŠ t som hjŠ lper dig att minimera riskerna och maximera mš jligheterna.

De finns många vackra framtidshistorier inom svenskt entreprenörskap. Enkla listiga produkter,

intelligenta innovationer eller spŠ nnande tjŠ nster. Kanske Š r det ditt fš retag som kommer att bli

nŠ sta stora raket inom export eller import?

Evenemanget sponsras av Nutek och Š r dŠ rfš r kostnadsfritt (lunch ingŒ r ocksŒ ).

Fš r mer information och anmŠ lan gŒ till www.dalenum.se/europrenor

Europrenš r 2009, 12 mars. En kostnadsfri

heldag fš r fš retag som vill vidga vyerna

BŠ ttre kontakter. Vilka mš jligheter ges fš r svenska

smŒ fš retag genom EU-samarbete?

Pengar och rΠd. EU-finansiering till expansion,

nystart eller FoU. Vad kan man sš ka och vart ska man

vŠ nda sig?

Vem blir din bŠ sta affŠ rspartner? Enterprise

Europe Network berŠ ttar hur du hittar rŠ tt kontakter och

vad de kan hjŠ lpa dig med.

Bli inte lurad! Konsulter frŒ n Brann fš rklarar hur

man kan skydda design och varumŠ rken.

Hur sŠ ljer man till se– or Lopez? Hur skiljer

sig affärsumgänge och seder i Grekland, Portugal eller

Polen från det i Sverige?

Lyssna pΠdem som har lyckats. AkeBoose,

en liten och framgångsrik familjefirma på Lidingö

berŠ ttar om sina goda och dŒ liga erfarenheter.

Sverker Littorin berŠ ttar bland annat om sina

spŠ nnande satsningar i š st.

Enterprise Europe Network arbetar med information och

rådgivning om EU-regler, EU-finansiering, internationalisering,

fš rmedling av internationella affŠ rskontakter (frŠ mst inom EU)

samt service vid teknik- och forskningssamarbeten.

Sedan 2004 finns Dalénum Development Community på

AGA-området på Lidingö, i en klassisk bruksmiljö. DDC driver

Entreprenš rshus 105 och ett Utvecklingskontor inom industridesign,

utvecklar projekt och tjänster inom teknik och design

samt arbetar med med seminarier, föreläsningar och workshops

för främjande av innovation och hållbar utveckling. Det finns

plats för fler spännande företag här! GŒ till www.dalenum.se


EXPERTERNA

De kanske tar vårt koncept?

?

Vi är tre kompisar som

driver ett företag. Vår verksamhet

bygger på ett koncept vi

tagit fram gemensamt. Problemet

är att vi inte riktigt vet hur

vi ska göra för att verksamheten

skall kunna växa. Om vi börjar

anställa måste vi berätta hur konceptet

är uppbyggt. Vi är oroliga

att de sedan kan sluta och ta med

sig konceptet.

!

Tänk efter före! Många företag

bygger sina verksamheter

på olika typer av koncept.

Det kan handla om olika ”tjänstepaket”

eller bygga på användning

av vissa verktyg och mallar.

Den som gör en teknisk innovation

kan ofta få patent för den

innovationen, men den som skapar

en tjänsteinnovation har inte

den möjligheten. Det är dock inte

helt omöjligt att skydda tjänsteinnovationer

och koncept. Med lite

arbete kan ni minska riskerna för

att anställda (och affärspartners)

tar med sig ert koncept.

Det ni bör börja med är att

definiera de centrala delarna i

konceptet. Vad är det som gör ert

koncept unikt? Två frågor bör ni

fundera särskilt på. Den ena är

att utreda vad i konceptet som

är helt beroende av er personliga

kompetens, yrkeserfarenhet och

nätverk. Den andra är att utreda

vad i konceptet som ni skapat och

kan överföra till andra. När ni

skall ta in andra i verksamheten

kan detta behöva konkretiseras

i form av strukturerade mallar,

handböcker och liknande.

När ni gjort detta arbete kan ni

börja arbeta med frågor kring vad

som skall skyddas och hur. Mallar

och handböcker är ofta upphovsrättsligt

skyddade. Det kan

ni också gärna markera genom

att använda symbolen ©. Det gör

att de ni anställer blir upplysta om

att ni äger rätten till materialet.

Det kan vara så att ni kan

strukturera er verksamhet så att

all information om hela konceptet

inte behöver lämnas ut till

de ni anställer. Framförallt behöver

ni inte berätta vilka strategiska

ställningstaganden som

ligger bakom de val ni gjort vid

utformningen av konceptet. Ni

bör informera de ni tar in i verksamheten

att all information om

konceptet (inklusive information

om prisberäkning, kunder med

mera) utgör företagshemligheter.

Ni kanske till och med skall

skriva sekretessavtal.

Det finns en annan sak ni kan

göra som kan vara avgörande

för möjligheterna att skydda ert

koncept. Kring konceptet kan ni

skapa ett varumärke, som kan

fungera som en genväg i kommunikationen

med era kunder.

Om någon skulle plagiera ert

koncept kan de åtminstone inte

ta ert varumärke.

Att tänka på för framtiden:

– Gör en ordentlig genomgång

av vad som utgör ert koncept!

– Skydda rätt information på

rätt sätt!

– Bygg upp ert varumärke!

Vad är särskild

löneskatt?

?

Kristina WainiKKa

Vad är Särskild löneskatt

för något? Ska jag som arbetsgivare

betala detta?

!

Företag som har pensionskostnader

(ej för den lagstadgade

delen) för anställda ska

betala en särskild löneskatt på

sina pensionskostnader. (Särskild

löneskatt betalar också en

enskild näringsidkare eller handelsbolagsdelägare/

kommanditdelägare

på egen pensionsförsäkringspremie

eller inbetalning

hur skydda koncept? det gäller att bena ut vad i ett affärskoncept som

går att skydda mot intrång och vad som egentligen beror på företagarens

nätverk och kompetens.

till pensionssparkonto.)

Löneskatt uppgår till 24,26 %

av underlaget.

Företaget självt ansvarar för

den redovisnings- och skattemässiga

hanteringen av sina pensionskostnader.

Detta gäller både

kollektivavtalade försäkringar/

pensioner som företaget kan ha

via Fora eller Collectum, eller hos

andra bolag. Skatten ska räknas

månatligen på de faktiska premier

som har betalats in.

Särskild löneskatt på pensionskostnader

betalas på företagets

kostnader för pensionsförmåner

till de anställda, till

exempel i form av avsättningar

till pensionsstiftelse eller köp av

pensionsförsäkring. Redovisning

görs i inkomstdeklarationen och

skatten fastställs vid taxeringen.

OlOv HanssOn

FOtO: cOlOurbOx.cOm

62

Entreprenör nr 2 2009


När ska man starta

företag?

?

När man diskuterar att

starta företag talar man

ofta om att man ska göra budget,

skriva affärsplan och utarbeta affärsidén.

Dessutom talar många

om att använda sitt nätverk för

att göra hemsidan, få hjälp med

extra kunskaper och kanske andra

medhjälpare. Varför talar

man aldrig om rätta tidpunkten

för företagsstart? Är det bättre

att starta på hösten eller våren?

I en låg- eller högkonjunktur?

Hur ska man tänka vad gäller företagsstart

och tidpunkt?

!

Vi bör definiera vad som

är ”bra tider” för att veta

vad som är ”dåliga tider”. Det är

väldigt individuellt för varje företagsstart.

Och det är en mycket

intressant fråga ur många aspekter.

Dessutom finns det många

svar. Jag anser att det beror mest

på vem som ställer frågan och

vem som ska besvara frågan.

Något man ofta glömmer bort

är att i alla lågkonjunkturer finns

det ”vinnare”. Och det finns alltid

”förlorare” i högkonjunkturer.

Viktigt att tänka på är att

med rätt utveckling ska företaget,

produkten/tjänsten och

alla berörda fungera och verka

i det som kallas för Framtiden.

Det vill säga att situationen vid

företagsstarten är mer beroende

av enskilda entreprenörens kapacitet,

affärsidéns bärighet och

nätverket runt företagaren. En

bra företagsstart hänger mycket

mer på att ha rätt information

vid rätt tillfälle för att fatta rätt

beslut. Det är alltså mer en fråga

om att kunna bedöma situationen

utifrån informationen man

sitter med.

Ta det gamla klassiska exemplet

med de två handelsresande

som sålde skor och kom till landet

som enbart bestod av öken

och befolkningen gick barfota.

Den ene handelsresande telegraferade

hem chefen att ”det finns

ingen marknad, för ingen använder

skor”. Den andre telegraferade

till sin chef att ”marknaden

är oändlig, stor befolkning och

ingen har skor”.

Därför gäller det att samla in

rätt information för att kunna

ställa rätt frågor för att få rätt

svar. Det mesta hänger på hur

pass bra förberedda vi är vid

tidpunkten för företagsstarten.

Mindre hur tidpunkten ser ut.

Fördelen att starta i lågkonjunktur,

som Sverige kommer ur

för eller senare, är att alla är intresserad

av nya lösningar eftersom

de gamla lösningarna upplevs

leda till just lågkonjunktur.

Många presumtiva kunder har

därför tid att lyssna till vårt budskap

och vi får presentera oss.

Beslut om inköp kommer förmodligen

inte förrän alla börjar

tala om ”bra tider” igen. Och då

har vi redan varit ute och gjort

vår ”presentationsrunda”. De

som väntat till ”bättre tider” har

hela presentationsrundan framför

sig. Andra fördelar att starta

i lågkonjunktur är att det oftast

är billigare att skriva på för lokal.

Största problemet är att det blir

tuffare att låna pengar. Så klarar

vi en lågkonjunktur är chanserna

stora att vi även klarar efterföljande

högkonjunktur.

Vad gäller när på året som vi

startar företaget så bör vi ställa

liknande frågor utifrån entreprenörens

och affärsidéns enskilda

förutsättningar. Sommar- och

semesterperioden i Sverige påverkar

kanske inte på samma sätt

som förr då landet gick på mindre

än halvfart under tre månader.

Men viss inverkan kan det

fortfarande ha. Positivt eller negativt

– det blir en inverkan. Om

det nya företaget påverkas negativt

av perioden juni-augusti bör

vi kanske starta i september för

att få flera månaders verksamhet

FRÅGA EXPERTERNA

Skicka din fråga till:

fragor@entreprenor.se.

Fråga om allt mellan himmel och

jord. Vi fixar en expert i ämnet och

ser till att du får smarta svar. Vi låter

alltid frågeställarna vara anonyma.

JURIDIK

KRISTINA WAINIKKA

Jurist

Wainikkas

Innovationsbyrå

STARTA FÖRETAG

JAN JANSSON

Allmän rådgivare

Stockholms

NyföretagarCentrum

FÖRSÄKRING

OLOV HANSSON

Försäkringsexpert,

Svenskt Näringsliv

Försäkringsinformation

innan vi får lågsäsong. Samma

tankegång kan användas oavsett

när man har lågsäsong. Man

startar i början av den längsta

högsäsongen.

JAN JANSSON

Entreprenör nr 2 2009

63


SMARTA TIPS

bakom företagsnamnet

skultuna bruk

FOTO: ScAnPIX

Allt började 1607 när Karl IX ansåg att Sverige

behövde en mässingsindustri. Den lämpliga

platsen visade sig vara Skultuna där

Svartån gav den vattenkraft som behövdes.

Det fanns träkol och närhet till både hamnen

i Västerås och Falu Koppargruva. Sedan

dess är det i Skultuna som kittlar, ljusstakar,

skålar och krukor tillverkas. Därtill mortlar,

klockor och ljuskronor. Under 1800-talet

var bruket den största producenten i landet

av bland annnat mässingshusgeråd och

prydnadsföremål.

ÄVEntYrslYstEn. Det finns många högtflygande aktiviteter att krydda våren med för den hågade.

Idag ägs Skultuna Messingsbruk AB av

svenska Askembla Asset Management.

Produktionen, som fortfarande pågår i

liten skala, består främst av montering,

polering, stämpling, kvalitetskontrollering

och paketering av nytillverkade mässingsföremål.

Fortfarande säljs bland annat de

klassiska kontorsljusstakarna och ljuskronor

med fem och sju armar, tillsammans med

manschettknapparna med kunglig krona.

Skultuna Messingsbruk fyllde 400 år 2007,

är ett av världens äldsta, fortfarande aktiva

mässingsbruk och Västmanlands största

turistmål med ca 150 000 besökare om året.

Många välkända svenska företagsnamn

rymmer en intressant historia. Författaren

Anders Johnson kommer i Entreprenör att

berätta om några sådana företagsnamn

– från Abba till Önos. Han har dessutom utgivit

en guide över Sveriges företagsamma

historia med titeln ”Fånga platsen”.

”Jag vet vad

det betyder när man

sitter hos banken och

inte får lån.”

Anna Maria Corazza

Bildt, som kandiderar

till Europaparlamentet

med ambitionen att föra

småföretagens talan.

FOTO: ScAnPIX

I fritt fall kan ingen höra dig skrika

ett säkert vårtecken är att fåglarna börjar

kvittra, lyckliga över att solens strålar värmer igen.

Varför inte göra dem sällskap upp i det blå – och

ner igen, kan väl tilläggas. Den modige bokar ett

tandemhopp i fallskärm eller en tandemskärmflygning.

Den som vill resa lite mer ståndsmässigt gör

det i luftballong med tillhörande champagnekylare.

Alldeles oavsett är det upplevelser som garanterat

ger luft under vingarna.

Det finns gott om upplevelseföretag som ordnar

äventyr på, ovan och under marken. Och naturligtvis

är ett presentkort på valfri hårresning det perfekta

svaret på vad man kan ge till en person som redan

har allt.

Se mer på www.liveit.se eller www.upplevelsetorget.se

eller www.smartbox.com.

goda råd inte dyra

Varför beställa tid hos dyra konsulter med standardlösningar på dina problem

när det går att hitta samma lösningar på nätet – utan att det kostar en krona?

Här några nedslag bland sajter med gott om fria råd:

Mobil MarknaDsföring

Glöm att telefonen är en telefon, idag är det en multimediamaskin

för både sändning och mottagning. Det sistnämnda

faktumet har inspirerat organisationen Sveriges Annonsörer

att ge ut en handbok i konsten att marknadsföra via mobilen.

Finns att ladda ner som pdf från www.annons.se

sÄtt fart på hEMsiDan

när vi ändå är inne på trådlös kommunikation; hur står det till

med företagets hemsida? De med ambition att synas bättre på

nätet bör kunna ord som sökoptimering, nyckelordsmätning

och PPc. Det och mycket mer finns att studera på

www.seo-forum.se

kolla jobbskattEaVDragEt

Tre av fyra svenskar vet inte var gränsen för statlig skatt går. Det

visade en Sifomätning och tack vare den finns nu en sajt där det

enkelt går att räkna ut jobbskatteavdraget, kolla olika skatteregler

och överhuvudtaget lära sig mer om vårt käraste samtalsämne.

www.jobbskatteavdraget.se

riskkapital på nÄtEt

En del kallar dem affärsänglar, andra för riskkapitalister och många

av dem tillhör Svenska Riskkapitalföreningen. Det är en obunden,

ideell intresseförening som bland annat strävar efter att företag och

investerare ska mötas. Leta pengar på www.svca.se

64

Entreprenör nr 2 2009


Medlemmar i SHA kan inkomstförsäkra lön upp till 30.000:-/månad!

Blunda inte. Det kan bli ännu

tuffare tider framöver...

Småföretagare kommer att ”känna

av” lågkonjunkturen framöver

och det kan medföra att företagare

också blir arbetslösa.

Därför är a-kassan viktig!

Om du inte är med i en a-kassa (ja, visst finns det en

a-kassa för egna företagare) så saknar du det grundläggande

skyddet som de flesta vanliga anställda har vid

arbetslöshet. Ett skydd som du ändå redan betalar till via

din skattsedel, men inte kan utnyttja.

Du som är en klok och förutseende företagare bör kontakta

oss redan idag.

E-posta till: intresse@akassan.com

... så får du mer information.

Som medlem i SHA har du tillgång till andra förmånliga

erbjudanden som t.ex. möjlighet att komplettera med en

inkomstförsäkring. Den ger dig möjlighet att försäkra

inkomster upp till 30.000:- i månaden, vilket är högre

än den ordinarie nivån. Mer trygghet!

Läs mer om detta på www.gardera.nu

(Gardera TrygghetsPortal).

www.akassan.com telefon medlemsservice: 08-506 471 32

SHA a-kassa är en medlemsorganisation och vi samarbetar med ett flertal

stora företagarorganisationer som även är representerade i vår styrelse.


NÄSTA NUMMER

Starta inte ett företag, köp ett!

Bolagsplatsen.se är Sveriges största

marknadsplats för företagsöverlåtelser

och andra företagsrelaterade transaktioner.

Ett axplock från Bolagsplatsen.se

Försäljningsbolag

Lönsamt, väletablerat säljbolag inom Telecom.

Län: Örebro Omsättning: 10-20 Mkr

Möbelföretag

Bolaget driver möbelvaruhus i egna lokaler i centralort i Mellansverige.

Län: Dalarna Omsättning: 10-20 Mkr

SVENSKARNA SOM

GRÄVER GULD I USA

Silicon Valley, New York, Chicago. Amerikanska entreprenörseldoradon som lockar

hugade företagare från hela världen. Entreprenör möter svenskarna som vill gräva

guld i det stora landet västerut.

BARNDOMSKOMPISAR OCH

STJÄRNENTREPRENÖRER

Ashkan Pouya och Saied Esmaeilzadeh är barndomsvännerna som satsar på

solenergi, vindkraft, läkemedelsutveckling och robotautomation. Genom sin

företagsinkubator Serendipity Innovations har de startat sex framgångsrika

företag på fem år. Nyligen vann de pris för sin metod att kommersialisera

forskningsresultat och göra lönsamma företag av dem.

HITTA CHEFEN UTANFÖR FÖRETAGET

När jakten på en ny vd eller styrelseordförande startar stirrar sig många små

och medelstora företag blinda på de egna förmågorna. Andra, som Ninetech i

Karlstad, lyfter blicken utanför företaget för att hitta precis den kompetens

de behöver.

UTE DEN 26 MARS

E-handelsbolag

E-handelsbolag med fokus på konsumentprodukter till familjen.

Län: Stockholm Omsättning: 5-10 Mkr

Tillverkningsföretag

Mycket väl inarbetat företag i fjärde generation med egen tillverkning

och montering av väg och broräcken.

Län: Kalmar Omsättning: 20-50 Mkr

Biluthyrningsföretag

Ett fint företag med mycket lång historik och ett väl inarbetat varumärke.

Län: Stockholm Omsättning: 5-10 Mkr

Klädbolag

Klädbolag med starkt varumärke i norden och med planer

på expansion till EU samt USA.

Län: Västra Götaland Omsättning: 0-2 Mkr

Utbildningsföretag

Väletablerat lönsamt utbildningsföretag inom kött/chark

och storkök samt kockutbildning.

Län: Södermanland Omsättning: 5-10 Mkr

Besök www.bolagsplatsen.se

Nu med fler än 1000 objekt

Tel: 08-660 46 40

Våra partners:

66

Entreprenör nr 10 2008


Upptäck företagsamhetens historia

Företagsamheten.se berättar historien om människorna som vågade satsa på

sina idéer. Många lyckades och deras företag lever vidare än idag. Andra lyckades

mindre bra, men deras uppfinningar kom att spridas via andra modiga företagare.

Upptäck sekler av svensk företagshistoria på www.foretagsamheten.se. Där kan du

läsa mer om entreprenörer, företag och företagsamma regioner som på olika sätt

gjort Sveriges ekonomiska utveckling möjlig.

www.foretagsamheten.se


Excitera Enterprise Forum Event #5

Studentnätverket Excitera Enterprise Forum inbjuder studenter, entreprenörer och

näringslivet till en inspirationskväll om entreprenörskap.

När: 12 mars kl. 17:45

Var: Näringslivets Hus, Storgatan 19

Gratis inträde!

Anmäl dig på www.enterpriseforum.se

More magazines by this user
Similar magazines