Efter intesiven - Svenskt Näringsliv

svensktnaringsliv.se

Efter intesiven - Svenskt Näringsliv

Efter intensiven

- det ekonomiska läget

December 2009


Efter intensiven 1

_______________________________________________________________________________________________________

Efter intensiven

Tack vare massiva stimulanser och låga räntor konsumerar sig många länder ur krisen. I Sverige

väntas konsumenterna nästa år köpa mer än innan krisen slog till. Även den offentliga konsumtionen,

som kommuner och landsting tillhandahåller, går oskadd genom krisen. Exportindustrin

däremot drar ner på sina investeringar och sysselsättning ytterligare under 2010. Exportökningen

sker från en mycket låg nivå. Den svenska ekonomin går därmed i spagat på ett sätt som inte

skett sedan 1970-talet. I en särskild strukturdel undersöks på vilket sätt och hur snabbt svenska

företag kan återställa lönsamheten. Den tyder på att fem år av omfattande strukturomvandling

väntar med såväl outsourcing och nedläggning som nyinvesteringar.

Många länder har klarat finanskrisen med mindre

BNP-fall och snabbare återhämtning än Sverige.

Därför börjar också världsekonomin ta fart lite

snabbare än vi bedömde tidigare. Åtskilliga svenska

exportföretag har lyckats bättre än i någon tidigare

lågkonjunktur att snabbt kapa kostnader. Ändå

krymper näringslivet med 70 000 anställda under

2010 och med 150 000 under hela krisen.

Många länder bygger upp en betydande statsskuld.

Den kommer gradvis att pressa upp räntor och

tvinga fram offentliga nedskärningar.

Vad sade vi tidigare?

I vår förra prognos Hägringar skattades BNPtillväxten

år 2009 till -5,0 procent och 1,0 procent

2010. Under det tredje kvartalet återhämtades

världskonjunkturen aningens bättre än vi

spådde och regeringen presenterade ett stort

stimulanspaket för 2010. Innevarande BNPprognos

har därför justerats till -4,4 procent i

år och 1,7 procent 2010. Därefter återhämtar

sig världsekonomin och BNP i Sverige växer

med 2,8 procent 2011.

I Sverige drivs återhämtningen av konsumtionsstimulanser

till hushåll, kommuner och landsting.

Många företag däremot bromsas av en fortsatt svag internationell konjunktur, en gradvis stärkt krona,

högre arbetskraftskostnader och mindre utrymme för framtida skattesänkningar. Intensivvården har

också försvårat näringslivets långsiktiga utveckling i Sverige. Därför kommer många svenska företag att

kraftfullt driva på rationaliseringar och omstruktureringar.

Världens ekonomier är på väg att återhämta sig efter den värsta krisen sedan 1930-talet. Återhämtningen

sker tack vare den intensivvård som genomförs i form av mycket expansiv penning- och finanspolitik.

Ännu är det för tidigt att avbryta intensivvården, men så småningom måste behandlingen dras tillbaka.

Den besvärliga frågan politiker och centralbanker världen över brottas med just nu är när och hur behandlingen

skall avbrytas.

En minst lika viktig fråga är ”hur ser behandlingen ut efter intensiven”. Detta kan inte vänta till 2011när

de penning- och finanspolitiska stimulanserna dragits tillbaka.

I en särskild strukturdel analyseras företagens strategier framöver. En tredjedel av börsföretagen går med

förlust. Att återställa normala vinstnivåer kommer att ta flera år och kräva utomordentliga insatser hos

många. Det kan ta mer än fem år att komma tillbaka till Sveriges potentiella produktion. Det kan emellertid

gå fortare visar en nyligen publicerad studie. Politiken har därför möjlighet att göra skillnad.

Svenskt Näringsliv


Innehåll 2

_______________________________________________________________________________________________________

Innehåll

Efter intensiven 1

Det internationella läget 3

Stimulanser driver utvecklingen… 3

… men räkningen kommer – med ränta 3

USA leder uppgången i västvärlden 4

Trögt i euroområdet men bättring i sikte 4

Ljuset kommer från öst 5

Svenska framtidsutsikter 6

Strukturomvandling och expansiv politik 6

Företagen allt mer optimistiska 8

Investeringsbotten inte nådd 9

Exportsektorn reser sig 10

Hushållen stimuleras de närmaste åren 12

Kommuner och landsting hålls under armarna 13

Inflationen vänder uppåt 14

Arbetsmarknaden stöps om 16

Utförskanan planar ut 17

Hur snabbt återställs lönsamhet och investeringar? 20

Åtgärder i pipeline 22

Diagrambilaga 25

Kontaktuppgifter 33

Svenskt Näringsliv


Det internationella läget 3

_______________________________________________________________________________________________________

Det internationella läget

De globala konjunkturutsikterna ljusnar allt mer, understödda av nollränta i många västländer och kraftiga finanspolitiska

stimulanser världen över. Den ekonomiska politiken har inte blivit mer expansiv under det senaste

halvåret men dess genomslag ökar i takt med att förhållandena på de finansiella marknaderna blivit väsentligt

mer gynnsamma och oron för att ekonomin skulle försämras ytterligare har avtagit.

STIMULANSER DRIVER UTVECKLINGEN…

Några stimulanser som rabatter till bilinköp och köp av sitt första hus i USA har gett tydliga avtryck i försäljningssiffrorna.

Här finns dock en risk för att stimulanserna bara omfördelat köpen över tiden och att volymerna

kommer att minska när stimulanserna väl avslutats. Mer långvariga effekter nås emellertid av den låga

räntan som väntas bestå under ganska lång tid även om den börjar höjas i mitten av nästa år i många viktiga

länder. Det finns ganska tydliga indikationer på att hushållen i flera länder nu ökar sin konsumtion, därtill sporrade

av den låga räntan. Även nedgången i huspriser, som var på väg att intensifierats, har stoppats upp och

vänts till en uppgång på vissa håll.

På sikt måste ekonomierna växa utan stimulanser. I takt med att den oro som uppstod till följd av den finansiella

kraschen avtar så genomförs affärer som tidigare ställts in. Hushållen ökar sin konsumtion och företagen

ökar sin produktion och genomför en del av de investeringar som de lagt på hyllan. Denna process pågår för

närvarande och medför att tillväxten under nästa år blir hygglig, om än under trendnivå. Svag eller sjunkande

sysselsättning och avtagande löneökningstakt hämmar inkomstutvecklingen och därigenom den privata konsumtionen.

I viss mån påverkas också tillväxten av att kredittillgängligheten blir betydligt lägre än under åren

före krisen. Under 2011 förstärks den underliggande utvecklingen i den globala ekonomin främst tack vare att

sysselsättningen återhämtas och att investeringarna åter växer och tillväxttakten blir relativt god.

… MEN RÄKNINGEN KOMMER – MED RÄNTA

På längre sikt måste emellertid kostnaderna för de ekonomiska stimulanserna betalas. Räntesänkningarna stimulerar

en fortsatt uppbyggnad av skuldnivåer i ett läge när mycket talar för att en neddragning av desamma

stod inför dörren innan penningpolitiken lades om i expansiv riktning. Sannolikt kommer framför allt hushållen

i många länder att se över sin skuldsättning när räntenivån normaliseras. Vidare har den offentliga sektorn

ökat sin skuldsättning mycket markant under krisen och uppgången fortsätter under prognosperioden. I länder

som Storbritannien och Spanien förväntas statsskulden som andel av BNP att fördubblas mellan 2007 och

2011. För Irland, som är extremt utsatt, handlar det om en fyrdubbling. Med en försiktig start 2011 och mer

tydligt från och med 2012 förväntas finanspolitiken bli åtstramande.

Kombinationen av normalt ränteläge, en skuldsaneringsprocess hos hushållen – om än sannolikt ganska försiktig

och långsam – samt en åtstramande finanspolitik hämmar tillväxtutsikterna bortom prognosperioden.

Det finns en tydlig risk att priset för krisen blir en låg tillväxt i västvärlden under en utdragen period.

BNP I ETT URVAL LÄNDER OCH REGIONER

Årlig procentuell förändring

Årlig procentuell förändring

2008 2009 2010 2011

USA 0,4 -2,5 2,5 2,8

Storbritannien 0,6 -4,3 1,3 2,5

Euroområdet 0,6 -3,8 1,4 2,3

Japan -0,7 -5,4 1,2 1,8

Kina 9,1 8,2 9,5 9,0

OECD 0,6 -3,4 1,8 2,6

Sverige -0,2 -4,4 1,7 2,8

Källa: Ecowin och Svenskt Näringsliv

En risk, som inte är obetydlig, är att den extremt expansiva penningpolitiken bygger på en del obalanser. Investerare

flyr en lågavkastande räntemarknad in i råvaror och börser. Ju längre detta pågår desto större blir risken

för nya konvulsioner på de finansiella marknaderna när penningpolitiken så småningom läggs om i mer restrik-

Svenskt Näringsliv


Det internationella läget 4

_______________________________________________________________________________________________________

tiv riktning. Detta är en anledning till att låta utvecklingen på de finansiella marknaderna, inte minst kreditutveckling

och tillgångspriser, väga tyngre i de penningpolitiska besluten.

En källa till oro är att många investerare spekulerar i sjunkande dollar. De lånar till i det närmaste nollränta i

dollar och placerar i bland annat råvaror. Så länge dollarn sjunker blir låneräntan negativ. På kort sikt driver

detta på dollarförsvagningen. Därmed skapas problem för de länder, främst i euroområdet, som får se sin valuta

stärkas. När väl dollarn ser ut att stärkas kan många investerare se sig nödgade att sälja av tillgångar och

betala av sina dollarlån med risk för instabilitet i de finansiella systemen. Utifrån detta perspektiv blir dollarprognosen

osedvanligt osäker. På kort sikt driver utvecklingen fram en svagare dollar men en större förstärkning

kan komma under prognosperioden. Vi utgår från en mer sansad utveckling där dollarn kan försvagas

mot euron det närmaste halvåret men stärks till knappt 1,35 vid utgången av prognosperioden.

USA LEDER UPPGÅNGEN I VÄSTVÄRLDEN

Det finns många tecken på att den amerikanska ekonomin håller på att resa sig ur askan. Hushållen vågar konsumera

igen och sparkvoten har minskat något efter den kraftiga uppgången förra vintern. Bostadsbyggandet

har stabiliserats, låt vara på en mycket låg nivå, efter en långvarig nedgång. Förtroendeindikatorer visar att tillväxtutsikterna

är gynnsamma på kort sikt. Arbetsmarknaden är fortfarande ett problemområde med en tvåsiffrig

arbetslöshet, den högsta nivån sedan 30-talskrisen med undantag för vintern 1982/83. 1 Till yttermera visso

har arbetslösheten stigit så kraftigt trots att en miljon personer lämnat arbetskraften. Arbetsmarknaden är emellertid

en så kallad laggad indikator och reflekterar tidigare problem snarare än framtidsutsikterna.

Ekonomin stöds för närvarande av kraftiga finanspolitiska stimulanser och nollränta. Mot mitten av nästa år

avslutas de finanspolitiska stimulanserna och räntan börjar sannolikt höjas på hösten. Företagen beräknas dock

ha återhämtat sig vid den tidpunkten vilket medför en uppgång i investeringarna. I USA har kapitalstocken

minskat vilket hör till ovanligheterna och borgar för en investeringsuppgång så snart vinstnivåerna stigit och

framtidstron återvänt lite mer generellt. Hushållen lider fortfarande av för stora skulder och så mycket som en

fjärdedel av fastighetsägarna har huslån som överstiger värdet av sina hus. Detta begränsar deras konsumtionsutrymme

under en lång period. Med ett budgetunderskott på 10 procent av BNP måste också staten föra en

ganska restriktiv ekonomisk politik framöver vilket hämmar tillväxtutsikterna.

TRÖGT I EUROOMRÅDET MEN BÄTTRING I SIKTE

Det finns tydliga tecken på en vändning i euroområdet även om det främst handlar om framåtblickande faktorer

och enkäter. Såväl företag som konsumenter ser nu betydligt mer positivt på utsikterna än i våras, låt vara

att de fortfarande är mindre optimistiska än i genomsnitt.

KONSUMENTFÖRTROENDET OCH TILLVERKNINGSINDUSTRINS FÖRTROENDE I EUROOMRÅDET

Nettotal

1 Arbetslösheten sköt i höjden i början av åttiotalet som en konsekvens av att centralbanschefen Volker bröt inflationsspiralen

genom att höja styrräntan till som mest 19 procent.

Svenskt Näringsliv


Det internationella läget 5

_______________________________________________________________________________________________________

Produktionsläget är fortfarande pressat. Industriproduktionen har under det senaste året minskat med över 20

procent och har ännu inte vänt upp. Men kombinationen av stabilare finansmarknader, låga räntor, relativt expansiv

finanspolitik och en stabilare och växande omvärld medför ljusa utsikter för en mer tydlig återhämtning.

Bilden är emellertid splittrad och länderna inom euroområdet kommer att utvecklas i olika takt. Sålunda har

bostadsbyggandet minskat med över 80 procent på Irland medan det i Tyskland är en mindre uppgång. Uppgången

i offentlig skuldsättning har också varierat kraftigt. Det medför att längre fram kommer några länder att

tvingas till en ganska restriktiv finanspolitik vilket sänker den potentiella tillväxten under en längre period.

Även i några av de mest drabbade länderna i Europa, de baltiska staterna, finns tecken på att nedgången har

nått botten. Det är dock svårt att se några drivkrafter i dessa ekonomier. Exporten hämmas av försämringen i

konkurrenskraft på grund av flera års höga löneökningar och fallande valutor i flera konkurrentländer. Den

inhemska efterfrågan lider av sviterna av den spruckna kreditbubblan och nedgången i köpkraft som interndevalveringen

medför. Tillväxten kan bli negativ även nästa år innan uppgången får ordentligt fotfäste.

L JUSET KOMMER FRÅN ÖST

Den snabbaste återhämtningen har skett i Asien. Kina tappade en tredjedel av sin export på ett halvår men har

under det påföljande halvåret återtagit ungefär hälften av tappet. Allt tyder på att processen fortsätter. Samtidigt

har de omfattande offentliga stimulanserna, framför allt vad gäller investeringar, gett ett markant tillväxtbidrag.

Tillväxten ser därför ut att hamna kring den målsatta nivån på 8 procent i år för att bli något högre

nästa år.

Några asiatiska länder som vanligtvis ligger tidigt i konjunkturcykeln visar på en mycket snabb återhämtning

inom industrin. De har naturligtvis dragit nytta av den expansiva politiken i Kina men indikerar ändå riktningen

för övriga länder. Som framgår av diagrammet nedan har orderingången i Taiwan och Sydkorea nästan nått

upp till nivån som rådde före kraschen för drygt ett år sedan.

ORDERINGÅNG I TAIWAN (EXPORTORDER) OCH SYDKOREA (INDUSTRIORDER)

Index 2004=100

Det japanska tillväxtmönstret påminner mer om det europeiska än det vi ser i övriga Asien. En ganska trög

uppgång där exportutvecklingen spelar en betydande roll. Den starka nedgången i BNP hängde samman med

en betydligt kraftigare minskning av exporten än importen. En normalisering av utrikeshandeln, även om den

tar tid, kommer därför att ge stöd till BNP siffrorna. Därmed inte sagt att Japan har starka ekonomiska drivkrafter.

Den demografiska utvecklingen och en statsskuld på 200 procent av BNP medför en mer återhållen

tillväxt i Japan än i andra utvecklade länder.

Svenskt Näringsliv


Svenska framtidsutsikter 6

________________________________________________________________________________________________________

Svenska framtidsutsikter

Långsamt återhämtar sig den svenska ekonomin från det djupaste fallet på många decennier. Botten passerades

av allt att döma under sommaren och utvecklingen drivs av den inhemska konsumtionen (privat och offentlig)

där stimulanserna från finans- och penningpolitiken biter allt mer. Investeringarna och exporten utvecklas fortfarande

svagt även om fallet bromsats upp under det andra halvåret.

Utvecklingen ser liknande ut i hela västvärlden, men fallet för exporten har varit särdeles stort i Sverige. Det

förklaras troligen av att svensk export till stor del består av investeringsvaror, för vilka återhämtningen går

mycket trögt. Sammantaget har därför BNP minskat mer i Sverige än i de flesta andra västländer.

Utvecklingen går i spagat, där konsumtionen inom landet driver utvecklingen samtidigt som efterfrågan på våra

exportvaror utvecklas svagare. Detta skiljer utvecklingen från många tidigare konjunkturuppgångar där exporten,

ofta efter en devalvering/depreciering av den svenska kronan, har varit draglok.

S TRUKTUROMVANDLING OCH EXPANSIV POLITIK

Den här gången är det inte troligt att exportindustrin får någon större hjälp av en försvagad växelkurs. Sveriges

stabila statsfinanser och stora bytesbalansöverskott talar i stället för att kronan stärks något mot dollarn och

euron. Det innebär att konkurrensen skärps och rationaliseringstrycket inom industrin ökar och strukturomvandlingen

accelererar. Ombildningar, uppköp, rekonstruktioner, nedläggning eller utflyttning av produktion

blir därför troligen ett allt vanligare fenomen inom det svenska näringslivet de kommande åren. Överlevnadskampen

i SAAB är ett talande exempel på att denna process kan bli smärtsam och att även större företag riskerar

att gå detta öde till mötes.

I detta läge, med allt tuffare konkurrens från omvärlden, gäller det att näringslivsklimatet i Sverige inte snedvrider

förutsättningarna för att producera och verka i landet. Det gäller såväl kostnader, såsom skatter och arbetskraftskostnader,

som lagar och regler etc.

Konjunkturellt utmärks de kommande två åren främst av att stimulanspolitiken via låga räntor och expansiv

finanspolitik göder både hushållens konsumtion och den offentliga konsumtionen. I vår prognos börjar Riksbanken

höja reporäntan hösten 2010 och den når tre procent till slutet av 2011. Detta är emellertid fortfarande

en expansiv penningpolitik. Finanspolitiken läggs däremot om till att vara något åtstramande från och med

2011.

INHEMSK EFTERFRÅGAN OCH NETTOEXPORT

Bidrag till BNP-tillväxten, Miljarder kr och årlig procentuell förändring

5

4

3

2

1

0

Bidrag från

inhemsk efterfrågan

-1

-2

Utrikeshandelsbidrag

-3

-4

-5

1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010

Källa: SCB och Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv


Svenska framtidsutsikter 7

________________________________________________________________________________________________________

Export och import växer visserligen procentuellt relativt mycket de kommande åren, men det är mera en teknisk

rekyl efter det mycket kraftiga fallet 2008. Nettobidraget från utrikeshandeln blir positivt men tillväxten

drivs främst av den inhemska efterfrågan och då i huvudsak av konsumtionen.

Ett stort osäkerhetsmoment är hur hushållen reagerar på de successiva räntehöjningar som kommer under perioden.

Hushållens totala skulder har ökat påtagligt under de senaste åren och uppgår idag till 160 procent av

de disponibla inkomsterna. Samtidigt har hushållens sparande ökat kraftigt de senaste åren. Sparandet utgör

därför en buffert som kommer väl till pass när räntorna stiger. Vår bedömning är att denna buffert täcker det

bortfall från disponibelinkomsterna som räntehöjningarna genererar, vilket medför att hushållens konsumtion

inte påverkas särskilt mycket.

FÖRSÖRJNINGSBALANS, 2008 ÅRS REFERENSPRISER

Miljarder kr och årlig procentuell förändring

Mdr kr Andel Procentuell volymförändring

2008 procent 2008 2009 2010 2011

Konsumtion 2 300 73 0,3 0,0 1,5 1,7

Privat 1 467 47 -0,2 -1,0 1,9 2,2

Offentlig 833 26 1,4 1,9 0,9 0,8

Statlig 219 7 0,0 1,8 2,0 1,5

Kommunal 614 19 1,9 1,9 0,5 0,5

Investeringar 615 19 2,6 -14,0 -5,0 5,0

Lager 5 0 -0,6 -1,0 0,7 0,1

Export 1 711 54 1,8 -12,3 7,5 5,5

Import 1 477 47 3,0 -12,8 7,0 5,0

BNP 3 155 100 -0,2 -4,4 1,7 2,8

Real BNP -0,3 -3,5 1,6 2,5

Några nyckeltal*

2008 2009 2010 2011

Arbetslöshet (ILO), procent 6,2 8,3 9,6 10,2

Sparkvot, i procent av disponibel inkomst 11,6 15,2 13,4 12,6

Industriproduktion inkl energi, procentuell förändring -3,2 -14,1 2,9 7,2

Konsumentprisindex, procentuell förändring 3,4 -0,3 1,4 3,3

KPIF, procentuell förändring 2,7 1,8 1,5 1,7

Bytesbalans, andel av BNP 9,8 7,1 7,2 7,2

Vid årets slut

SEK/USD 7,8 6,8 6,7 7,0

SEK/EUR 10,9 10,3 9,5 9,3

USD/EUR 1,40 1,51 1,42 1,33

Ränta, 10-åriga statsobligationer 2,4 3,3 4,0 4,2

Ränta, 3-månaders statsskuldsväxel 1,4 0,2 1,2 3,1

* Årsgenomsnitt, där annat ej anges

Källa: SCB, Riksbanken och Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv


Svenska framtidsutsikter 8

________________________________________________________________________________________________________

FÖRETAGEN ALLT MER OPTIMISTISKA

I Svenskt Näringslivs företagarpanel bekräftas de allt mer optimistiska förväntningar om framtiden som framkommit

i många mätningar den senaste tiden. Under det fjärde kvartalet var det fem procentenheter fler företag

som uppgav att produktionen ökat det senaste halvåret än som uppgav att produktionen minskat. För de

kommande sex månaderna är det nästan 40 procentenheter fler företag som bedömer att produktionen ökar än

de som bedömer att produktionen minskar. Nettotalet för förväntningarna är därmed nästan tillbaka till samma

höga nivå som under högkonjunkturåret 2007.

Bilden är dock mycket splittrad. Nettotalen skiljer sig åt betydligt mellan branscher och storleksklasser. Högst

nettotal vad gäller produktionen det kommande halvåret noteras för företag med fler än 200 anställda där nettotalet

är 53. I denna storleksklass finns de stora exportföretagen i tillverkningsindustrin som också fick känna

av den djupaste nedgången för ett år sedan. Alltför stor vikt skall inte läggas vid dessa nettotalsmätningar i det

här läget när nedgången har varit exceptionellt djup. När botten är nådd kan utvecklingen bara gå åt ett håll, till

det bättre, och i det läget kan nettotalet uppgå till 100 även om det i själva verket är frågan om en mycket måttlig

uppgång. Nettotalet säger ingenting om storleken på uppgången utan endast att det blir en uppgång.

PRODUKTION

Nettotal

60

50

40

30

20

10

0

-10

-20

-30

-40

q3

2005

q1

2006

q3

Senaste sex månaderna

q1

2007

q3

q1

2008

q3

Kommande sex månaderna

q1

2009

q3

q1

2010

q3

Källa: Svenskt Näringslivs företagarpanel

Nedgången har varit djupast i den tunga verkstadsindustrin där huvuddelen av produktionen exporteras. Fordonsindustrin

utmärker sig med produktionsnedgångar om 60-70 procent. Maskin- och metallvaruindustrin har

också fått känna på stora nedgångar det senaste året. Andra delar av näringslivet inriktade på den inhemska

konsumtionsefterfrågan, till exempel handeln, har mött en annan efterfrågan det senaste året. Detaljhandelsförsäljningen

har ökat med två procent hittills i år jämfört med förra året.

Procentuellt sett blir uppgången störst inom industrin de kommande åren. Det är dock huvudsakligen en rekyl

på den kraftiga nedgången under innevarande år. I siffrorna döljs en turbulent utveckling med rekonstruktioner,

uppköp och ombildningar i många branscher och företag. Även om produktionsuppgången är stor procentuellt

sett i industrin så innebär vår prognos att produktionsnivån inom industrin 2011 endast når upp till

2005-års produktionsnivå.

I de privata tjänstesektorerna blir uppgången mer medioker, men å andra sidan har nedgången under 2009 inte

på långt när varit lika dramatisk som i industrin. Siffrorna döljer dock att de olika branscherna haft mycket

olika utveckling. Tjänster riktade mot industrin, till exempel transporter, noterar stora nedgångar under året

medan verksamheten inom finanssektorn och utbildning, hälso- och sjukvård samt omsorg fortsatt att öka.

Verksamheten inom de offentliga myndigheterna fortsätter att öka under hela prognosperioden om än i avtagande

takt. Finanspolitiska stimulanser underlättar väsentligt för den kommunala verksamheten där ytterligare

uppsägningar av personal annars blivit nödvändigt.

Svenskt Näringsliv


Svenska framtidsutsikter 9

________________________________________________________________________________________________________

PRODUKTIONSUTVECKLING INOM OLIKA SEKTORER, 2008-ÅRS REFERENSPRISER

Miljarder kronor och årlig procentuell förändring

Mdr kr Andel Procentuell förändring

2008 (procent) 2008 2009 2010 2011

Privat näringsliv 2167 69 -0,5 -6,6 1,9 3,5

Privat varuproduktion 816 26 -2,0 -11,8 2,4 6,0

Tillverkningsind inkl energi 632 20 -3,2 -14,1 2,9 7,2

Privat tjänsteproduktion 1 351 43 0,4 -3,2 1,6 2,0

Offentliga myndigheter 558 18 0,3 1,6 1,3 1,0

Skatter, subventioner, m.m. 429 14 - - - -

Totalt, BNP 3 155 100 -0,2 -4,4 1,7 2,8

Källa: SCB och Svenskt Näringsliv

INVESTERINGSBOTTEN INTE NÅDD

Under årets första tre kvartal har investeringarna fallit med 15 procent vilket är en konsekvens av det dramatiska

fallet i kapacitetsutnyttjandet. Fallet har visserligen stannat upp, men kapacitetsutnyttjandet ligger fortfarande

kvar på en mycket låg nivå. De lägsta utnyttjandegraderna finns i fordonsindustrin, stål- och metallverk samt i

gruvnäringen. Med mycket ledig kapacitet är behovet av investeringar begränsat.

INDUSTRINS KAPACITETSUTNYTTJANDE

Procent, säsongrensade värden

Det går att skönja en viss optimism i Svenskt Näringslivs företagarpanel, där fler företag tror på ökade investeringar

framöver. Eventuella ökningar kommer till att börja med att vara små i dessa företag och vi vet samtidigt

att de riktigt stora investeringsprojekten i näringslivet ligger på is för närvarande. Investeringsnedgången

fortsätter därför även under nästa år. Sammantaget för 2009 och 2010 minskar investeringarna med ungefär 20

procent. Det är stora tal men är ändå mindre än under 1990-talskrisen (-40 procent), oljekrisen (-31 procent)

eller 1930-talskrisen (-39 procent).

Investeringarna minskar kraftigt i bostadssektorn, tillverkningsindustrin och mineralutvinning. Särskilt maskininvesteringarna

har sett ett snabbt fall. Inom tjänstesektorn går investeringarna ned kraftigt inom företagstjänster,

handelsföretag, transporter och fastighetsförvaltning. En bransch som hållit uppe sina investeringar är energisektorn.

Offentliga investeringar bidrar till att utjämna konjunkturen och ett stort antal projekt är igång eller startas under

närmaste året. De största projekten är motorvägsbyggen i Skåne (E6:an ner till Trelleborg och E22 inåt lan-

Svenskt Näringsliv


Svenska framtidsutsikter 10

________________________________________________________________________________________________________

det) och Västra Götaland (Trollhättan – Göteborg), järnvägsutbyggnad i Stockholm (Citybanan) och Västernorrland

(Botniabanan) samt nytt sjukhus på Karolinska i Solna.

INVESTERINGAR

Nettotal

35

30

25

20

15

Kommande sex månaderna

10

5

0

-5

-10

Senaste sex månaderna

-15

-20

q3

2005

q1

2006

q3

q1

2007

q3

q1

2008

q3

q1

2009

q3

q1

2010

q3

Källa: Svenskt Näringslivs företagarpanel

Först under 2011 föreligger krafter som verkar för en allmän investeringsuppgång. Kapacitetsutnyttjandet börjar

då klättra mot mer normala nivåer och eftersatta ersättningsinvesteringar måste till slut genomföras. I strukturdelen

visas också att många företag kommer att genomföra effektivitetsinvesteringar för att upprätthålla konkurrenskraften

och satsa på nya affärsområden. Till det kommer underliggande behov av bostadsinvesteringar som

kommer igång igen på allvar 2011.

INVESTERINGAR, 2008 ÅRS REFERENSPRISER

Miljarder kr och årlig procentuell förändring

Mdr kr Andel Procentuell förändring

2008 (procent) 2008 2009 2010 2011

Näringslivet, exkl bostäder 421 68 4,6 -16,5 -8,4 6,1

Industrin inkl energi 146 24 2,9 -11,2 -7,8 4,9

Tjänstesektorn 275 45 5,4 -19,3 -8,8 6,9

Bostäder 99 16 -5,2 -24,7 -4,0 5,1

Offentliga myndigheter 95 15 2,8 8,1 6,0 1,7

Totalt 615 100 2,6 -14,0 -5,0 5,0

Byggnader, inkl. bostäder 260 42 1,0 -7,5 0,0 3,5

Maskiner, inkl. transportmedel 260 42 6,0 -24,1 -11,7 8,7

Övrigt 94 15 -2,2 -4,0 -3,5 1,9

Källa: SCB och Svenskt Näringsliv

EXPORTSEKTORN RESER SIG

Den djupa nedgången i världshandeln har slagit hårt mot svensk exportindustri. Drygt en sjättedel av exportvolymen

försvann mellan andra kvartalet 2008 och motsvarande period i år. Det är en långt större nedgång än

under 1990-talskrisen då exporten bara minskade marginellt, se diagrammet längre ned. Speciellt besvärande

har det varit för bil- och stålindustrin som fått erfara en halvering av exportinkomsterna. Läkemedelsindustrin

har varit ett av få glädjeämnen under krisen med en god exporttillväxt.

Internationellt finns det tydliga tecken på en vändning av världshandeln. Problemen med handelskrediter, som

uppstod i samband med den finansiella kraschen, har överkommits. Den kraftiga lagerneddragning som inleddes

för drygt ett år sedan närmar sig sitt slut. Därmed går det inte att sälja från lagret längre. Sammantaget innebär

detta att världshandeln kommer att öka igen, även oaktat den beräknade uppgången i efterfrågan. Vissa

länder, framför allt i Asien, som traditionellt ligger tidigt i konjunkturcykeln har haft en kraftig uppgång i ex-

Svenskt Näringsliv


Svenska framtidsutsikter 11

________________________________________________________________________________________________________

portorderingången. I många andra länder är vändningen visserligen tydlig men uppgången är fortfarande ganska

begränsad.

För svensk del tillhör vi gruppen av länder som haft en mer begränsad uppgång i exportorder. Icke desto

mindre är uppgången över 10 procent sedan bottennivån tidigt i våras. Men nivån är ändå 30 procent lägre än

toppnoteringen från våren 2008. Men givet de ljusare utsikter för den globala ekonomin vi nu ser bör orderingången

fortsätta att stiga i ganska god takt under de närmaste kvartalen. Diagrammet nedan visar på relativt

stor samvariation mellan OECD:s ledande indikatorer och svensk export.

SVENSK EXPORT OCH OECD:S LEDANDE INDIKATORER

Årlig procentuell förändring

Svensk exportindustri har haft stöd av den svaga kronan under krisen. Vår bedömning är dock att det har varit

mycket svårt att ta några större marknadsandelar med hjälp av prismekanismer i den turbulenta miljö med fallande

efterfrågan som rådde förra vintern och i våras. Däremot har deprecieringen bidragit rent lönsamhetsmässigt

för företagen och till deras förmåga att hantera krisens effekter. I den växande marknad vi ser framför

oss finns det lite större möjligheter för företagen att utnyttja valutaläget till att vinna marknadsandelar. Det är

dock en tillfällig lättnad då vi räknar med att kronan stärks under loppet av nästa år. En viss påverkan på exporten

räknar vi därför med under nästa år. Exporten växer då med 7,5 procent. År 2011 får exportföretagen

däremot klara sig utan konkurrensfördelar via valutaläget och exporten växer då något långsammare. Trots en

god exporttillväxt de närmaste åren nås inte nivån från före krisen under prognosperioden.

SVENSK EXPORT OCH IMPORT AV VAROR OCH TJÄNSTER

Säsongsrensad kvartalsdata, miljarder SEK

Svenskt Näringsliv


Svenska framtidsutsikter 12

________________________________________________________________________________________________________

HUSHÅLLEN STIMULERAS DE NÄRMASTE ÅREN

Flera tecken pekar på att hushållen så sakteliga återfår förtroendet för svensk ekonomi och därför lättar något på

greppet kring plånboken framöver. Detta märktes redan under tredje kvartalet då hushållens konsumtion var i

stort sett oförändrad i årstakt. Detta är en betydligt bättre utveckling än under de fyra kvartal dessförinnan.

Andra indikatorer på att hushållen får en allt mer positiv framtidssyn är hushållens förtroendeindikator (CCI)

som har försträckts i snabb takt sedan försommaren och detaljhandelsförsäljningen som utvecklats väl under de

senaste sju månaderna.

En förklaring till att hushållen blir alltmer positiva är sannolikt att arbetsmarknaden inte har utvecklats lika svagt

som förväntat. Detta medför en något bättre inkomstutveckling men framför allt att hushållen inte upplever att

risken för arbetslöshet ökar lika snabbt. Det är emellertid fortfarande fler hushåll som upplever att risken för att

drabbas av arbetslöshet ökar än som upplever att den minskar.

INKOMSTER, KONSUMTION OCH SPARANDE

Miljarder kronor (2008 års priser) och årlig procentuell förändring, volym

Mdr kr Procentuell volymförändring

2008 2008 2009 2010 2011

Disponibel inkomst 1 555 2,7 3,4 0,2 1,3

Hushållens konsumtion 1 467 -0,2 -1,0 1,9 2,2

Sparkvot* 11,6 15,2 13,4 12,6

exklusive sparande i pensioner* 5,7 9,7 8,2 7,4

Offentlig konsumtion 833 1,4 1,9 0,9 0,8

stat 219 0,0 1,8 2,0 1,5

kommuner 614 1,9 1,9 0,5 0,5

* Sparande i procent av disponibla inkomster Källa: SCB och Svenskt Näringsliv

Om denna utveckling förstärks blir hushållens konsumtion en välbehövlig motor i den svenska ekonomin under

de kommande åren. Flera faktorer bidrar för tillfället till att hushållens konsumtionsutrymme ökat kraftigt. Under

2009 höjs lönerna samtidigt som priserna faller, således stiger hushållens reallöneinkomster, totalt med omkring

5 miljarder kr efter skatt. Sänkta inkomstskatter (jobbskatteavdrag och höjd skiktgräns för statsskatt) bidrar

med ytterligare 15 miljarder till hushållen. För ett hushåll med två inkomster på 20 000 kr i månaden innebär

tredje steget i jobbskatteavdraget att inkomsten ökar med 6 000 kr under 2009.

HUSHÅLLENS KONSUMTION

Procentuell förändring, volym

6

5

4

3

2

1

0

-1

-2

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Källa: SCB och Svenskt Näringsliv

Hushållens reala disponibla inkomster väntas totalt öka med 3,4 procent i fasta priser under året vilket motsvarar

drygt 50 miljarder kr. En faktor som stimulerar hushållens ekonomi är den kraftiga räntesänkningen som

skett i kölvattnet av finanskrisen. Sedan tredje kvartalet 2008 har hushållens årliga räntekostnad sjunkit med 32

miljarder kr efter skatteavdrag. 2 Hushållens likviditet har därmed successivt förbättrats under året. Därtill har

2 Baseras på hushållens genomsnittliga räntenivå samt totala lånestock och med 30-procentigt skatteavdrag för räntekostnader.

(Det genomsnittliga skatteavdraget är egentligen lägre eftersom räntekostnader över skiktgränsen medför en

avdragsrätt på 21 procent.) Lånestocken har under samma period ökat med 168 miljarder kr. (Källa: SCB.)

Svenskt Näringsliv


Svenska framtidsutsikter 13

________________________________________________________________________________________________________

hushållens förmögenhet växt i takt med att börsen och huspriserna har stigit. Hushållens har också stimulerats

att konsumera genom skatteavdraget för hushållstjänster.

De lägre räntorna innebär dock att även hushållens ränteinkomster sjunker. Omfattningen på detta kan bli i

samma storleksordning som nedgången i räntekostnaderna. Eftersom hushållen huvudsakligen disponerar ränteinkomsterna

först från och med årsskiftet har de inte märkt av detta ännu. Sannolikt får det en viss negativ

inverkan på hushållens konsumtion under nästa år. Omfattningen är dock svår att kvantifiera eftersom ränteinkomsterna

och ränteutgifter inte fullt ut går till samma personer.

Sammantaget betyder detta att ökningen i detaljhandelsförsäljningen ska tolkas med viss försiktighet eftersom

hushållens konsumtionsutrymme successivt kommer att stramas åt i takt med att riksbanken höjer räntan. Det

dröjer dock till slutet av prognosperioden innan detta får betydande inverkan på hushållens konsumtion.

Till följd av det svaga första halvåret minskar hushållens konsumtion ändå med en procent i år. Under de två

kommande åren vänder konsumtionen upp igen och ökar med omkring två procents per år. Detta är en något

svagare tillväxt i konsumtionen än vad som rådde under perioden 2002 till 2007.

Hushållens inkomster utvecklas samtidigt relativt väl under denna lågkonjunktur. En viktig orsak till detta är

naturligtvis de skattesänkningar som nämns ovan. En fortsatt stigande arbetslöshet och upprätthållande av marginaler

i budgeten för framtida högre räntekostnader påverkar hushållen under de kommande åren. Under 2009

väntas sparkvoten exklusive pensionssparande att uppgå till nästan tio procent. Sparkvoten sjunker emellertid

successivt när hushållen får ett allt starkare förtroende för den ekonomiska återhämtningen och när ränteutgifterna

stiger. Detta till trots uppgår sparandet till över sju procent 2011. Dessa marginaler i hushållens ekonomi

är emellertid nödvändiga när ytterligare räntehöjningarna medför fortsatt stigande lånekostnader för hushållen

bortom prognosperioden.

HUSHÅLLENS SPARKVOT

Procent av disponibel inkomst

16

14

12

10

8

6

4

2

0

-2

Sparkvot

Sparkvot exkl sparande i pensioner

16

14

12

10

8

6

4

2

0

-2

-4

1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011

-4

Källa: SCB och Svenskt Näringsliv

KOMMUNER OCH LANDSTING HÅLLS UNDER ARMARNA

Den ekonomiska krisen sätter djupa spår i kommunsektorns (kommunerna och landstingen) skatteintäkter under

de kommande åren. Kommunernas skatteunderlag väntas öka med endast 0,8 procent i år och 0,4 procent

under 2010. Därefter ökar skatteunderlaget med 2,5 procent under 2011. 3 De förbättrade utsikterna för arbetsmarknaden

tillsammans med de utlovade tillfälliga statsbidragen har skjutit fram de mest akuta sparbehoven. De

rationaliseringar som behöver vidtas i kommunsektorn kan därför göras i en något lugnare takt. Det är ändå

omfattande åtgärder som måste vidtas och perioden med personalneddragningar kommer därför att fortsätta.

Från 2010 blir vissa delar i Lagen om valfrihetssystem obligatorisk. 4 Detta kan stimulera till en mer övergripande

omvärdering avseende driftsformer inom framför allt landstingen men i viss utsträckning även i kommu-

3 Källa: SKL.

4 Lagen om valfrihetssystem trädde i kraft från och med 2009 och blir i vissa delar (primärvård) obligatorisk från och

med 2010. Lagen är avsedd att fungera som ett frivilligt verktyg för de kommuner och landsting som vill konkurrenspröva

verksamhet genom att överlåta valet av utförare till brukaren/invånaren.

Svenskt Näringsliv


Svenska framtidsutsikter 14

________________________________________________________________________________________________________

nerna. I kombination med de rationaliseringsbehov som många kommuner och landsting möter är detta ett

viktigt instrument som komplement till traditionell upphandling.

Under 2010 ökar statsbidragen till kommunsektorn med 17 miljarder kr, varav 12 miljarder kr är tillfälliga bidrag.

De höjda statsbidragen till trots kommer kommunalskatten att höjas i 18 kommuner och endast tre kommuner

sänker kommunalskatten. 5 Höjningarna ligger på mellan 10 och 90 öre. Därtill väntas två landsting höja

skatten. För 2011 kommer ytterligare skattehöjningar vara nödvändiga för att upprätthålla budgetbalans.

Ytterligare åtgärder som förstärker kommunsektorns ekonomi kan komma från regeringen framöver. Dessa

åtgärder behöver dock inte vara direkt riktade mot kommuner och landsting. Ett alternativ är sänkta arbetsgivaravgifter

som bidrar till att hålla nere arbetskraftskostnaderna. I andra vågskålen ligger dock risken för höga

lönelyft i den kommande avtalsrörelsen vilket skulle driva upp kommunsektorns kostnader och förstärka behovet

av rationaliseringar.

Statens finanser är, trots de omfattande underskotten de närmaste åren, i ett längre perspektiv inte lika ansträngda

som kommunsektorns. Den offentliga sektorns konsumtion kommer under de kommande åren därför

att öka. Under innevarande år ökar den offentliga konsumtionen med knappt två procent för att därefter öka

med knappt en procent per år. I kommunsektorn, som står för drygt 70 procent av den offentliga konsumtionen,

ökar konsumtionen med en halv procent 2010 respektive 2011.

INFLATIONEN VÄNDER UPPÅT

Det branta nedgången i inflationstakten (KPI) har fortsatt och sedan sommaren sjunker priserna. Inflationsfallet

är främst orsakat av sjunkande bolåneräntor, men även av en nedgång i energipriserna. Fallet

antas nu ha upphört då bolåneräntorna inte kan sjunka mycket mer. Den underliggande inflationen, mätt

via KPI med fast bostadsränta (KPIF), fortsätter att indikera måttliga prisökningar.

Den kraftiga förstärkningen av den svenska kronan till följd av ökad riskaptit tycks för tillfället ha upphört.

Kronan fortsätter dock att vara känslig för förnyad oro kring utvecklingen i Baltikum. Dollarn har emellertid

fortsatt att vara under viss press till följd av oro kring USA:s skenande statsskuld och dollarns roll

som världens ledande reservvaluta. Dollarförsvagningen är även orsakad av så kallad carryhandel, vilket innebär

att placerare lånar i dollar till låg ränta och placerar pengarna i länder med högre ränta, exempelvis

Australien. Detta har medfört att kronan stärkts mer mot dollarn än mot till exempel euron.

DEN SVENSKA KRONANS VÄXELKURS

Dagsnoteringar respektive ultimokurser för prognos

Den amerikanska ekonomin utvecklas starkare än den europeiska de kommande åren. Detta kombinerat

med större räntehöjningar i USA än i Europa talar för att kronan kommer att stärkas mer mot euron än

mot dollarn. Dollarn fortsätter att vara mycket volatil då den påverkas av flera olika starka krafter. Den

5 Källa: Dagens Samhälle.

Svenskt Näringsliv


Svenska framtidsutsikter 15

________________________________________________________________________________________________________

trendmässiga förstärkningen av kronan pågår en bit in på nästa år, då värderingen ligger kring de nivåer

som gällde före krisen, och ligger kvar kring dessa nivåer prognosperioden ut.

En fortsatt god riskaptit bland investerare, en successivt allt starkare efterfrågan på svenska exportvaror i

kombination med relativt kraftigare räntehöjningar från Riksbanken jämfört med ECB stärker den svenska

kronan.

INFLATIONSTAKTEN I SVERIGE

Årlig procentuell förändring

Kronförstärkningen verkar dämpande på den inhemska prisbildningen. Därutöver bidrar det låga kapacitetsutnyttjandet

i den svenska ekonomin till att hålla kostnadstrycket nere. Vidare dämpar stigande arbetslöshet

och räntor till viss del den inhemska efterfrågan under de närmaste två åren. Merparten av företagen

inom handeln räknar också med oförändrade försäljningspriser det närmaste kvartalet. 6 Även dessa effekter

dämpar inflationstrycket.

Kronans försvagning under slutet av 2008 och början av 2009 ledde inte till några kraftiga prishöjningar.

Rådande konjunkturläge har troligtvis inneburit att det varit svårt för företagen att höja sina priser. Detta

har lett till att företagens vinstandelar generellt sjunkit det senaste året. Det är därför troligt att de kommer

att kompensera för detta framöver, vilket gör att prisökningstakten ändå hålls uppe.

Stigande bostadsräntor, då reporäntan börjar höjas igen från och med nästa höst, kommer att få ett stort

genomslag på inflationstakten under prognosperioden. Även hyror för hyres- och bostadsrättslägenheter

kommer att stiga på grund av räntehöjningarna. Hyreseffekterna kan dock dröja då exempelvis många bostadsbolag

har en räntebindningstid som överstiger ett år. Stigande världsmarknadspriser på råvaror, såsom

exempelvis energiråvaror, ökar inflationstrycket något under prognosperioden.

Den kommande avtalsrörelsen kan få en betydande effekt på inflationen och utgör därför ett stort osäkerhetsmoment.

Höga löneökningar slår igen på högre priser vilket direkt höjer inflationstakten. Därtill kan

Riksbanken tvingas att höja reporäntan mer än förväntat.

Sammantaget stiger inflationen successivt från dagens mycket låga nivåer. I synnerhet Riksbankens räntehöjningar

under de kommande två åren driver upp inflationen kraftigt. Inflationstakten når sin topp kring

fyra procent under våren 2011. Den underliggande inflationen (KPIF) ligger dock kvar på en måttlig nivå.

Riksbankens reporänta stannar på rekordlåga 0,25 procent en bra bit in på nästa år och den första höjningen

sker först under hösten 2010. Därefter höjs räntan i en relativt snabb takt för att inte riskera kraftigt

stigande inflation på längre sikt. Trots detta kan penningpolitiken ändå karakteriseras som fortsatt synnerligen

expansiv under merparten av prognosperioden.

6 Se Konjunkturinstitutets (KI) Konjunkturbarometer, november 2009.

Svenskt Näringsliv


Svenska framtidsutsikter 16

________________________________________________________________________________________________________

Dessa höjningar och förbättrade konjunkturutsikter medför att den långa räntan stiger försiktigt under

prognosperioden.

KORT OCH LÅNG RÄNTA I SVERIGE

Dagsnoteringar respektive ultimovärden för prognos

ARBETSMARKNADEN STÖPS OM

Under hösten har indikatorer och statistik glädjande nog gett positiva signaler för arbetsmarknadens utveckling.

Bland annat har antal personer som fått arbete ökat något från de exceptionellt låga nivåer som uppmättes under

första delen av året. Varselutvecklingen ser inte heller lika dramatisk ut som under förra hösten och vintern.

Antalet varsel tycks nu ha minskat till omkring 5 000-6 000 varsel per månad, vilket är i nivå med en normal

konjunkturnedgång.

I företagarpanelen framkommer att det inte längre är en lika stor nettoandel företag som drar ned på personal.

Det senaste kvartalet har nettotalet ökat med sex enheter -7. För det kommande halvåret blir företagen allt mer

positiva. Nettotalet har ökat från 5 till 11, vilket betyder att andelen företag som planerar att öka personalstyrkan

är 11 procentenheter högre än andelen företag som planerar att dra ned på personal. Som framkommer i diagrammet

tenderar företagen att vara något för optimistiska i sina framtidsplaner jämfört med det utfall de senare

redovisar. Det är emellertid en viktig signal att den positiva framtidssynen trendmässigt förstärks.

ANTAL ANSTÄLLDA

Nettotal

25

20

Kommande sex månaderna

15

10

5

0

-5

Senaste sex månaderna

-10

-15

q3

2005

q1

2006

q3

q1

2007

q3

q1

2008

q3

q1

2009

q3

q1

2010

q3

Källa: Svenskt Näringslivs företagarpanel

En intressant förändring i företagarpanelen är att sedan finanskrisen inleddes har de största företagen (mer än

200 anställda) haft en betydligt mer negativ framtidssyn än övriga företag. I detta kvartals panel är det istället de

minsta företagen (med högst 9 anställda) som är minst positiva. De större företagens relativa förbättring beror

sannolikt på att försäljningsfallet har bromsat upp och de ser framför sig att försäljning och produktion kan öka

Svenskt Näringsliv


Svenska framtidsutsikter 17

________________________________________________________________________________________________________

inom en inte allt för fjärran framtid. Detta framkommer bland annat i konjunkturbarometern och inköpschefsindex.

De minsta företagen har sedan företagarpanelen introducerades normalt redovisat lägre nettotal än andra

grupper vilket indikerar att det sker en normalisering.

Ännu har inte den mycket svaga utvecklingen inom varubranscherna spillt över på flera av tjänstebranscherna.

Det är dock för tidigt att fastslå att denna ”decoupling” mellan varuproducenter och tjänsteproducenter är ett

bestående fenomen. Vårt huvudscenario är att det snarare är en tidsförskjutning mellan dessa sektorer till följd

av kontraktstider och att många företag hade en stor orderstock med fastställda tidsramar. När dessa kontrakt

löper ut och orderstockarna betats av kommer även företagstjänstebranscherna att successivt dra ned på personal.

Även personliga tjänster riktade till hushållen har utvecklats bra under året. Detta är lättare att förstå eftersom

hushållens inkomster ökar och att allt fler hushåll nu ser möjligheten att köpa tjänster till en lägre kostnad med

hjälp av skatteavdrag.

Några faktorer är särdeles viktiga för arbetsmarknadens utveckling under de kommande åren. För det första är

vinterns avtalsförhandlingar viktiga för företagens lönsamhet. I företagarpanelen redovisar två av tre företag att

resultatet är lägre än normalt, var femte företag att resultatet till och med är negativt. Behovet av effektiviseringar

är därmed redan ganska stort och om arbetskraftskostnaderna skulle stiga snabbare än i omvärlden accentueras

detta ytterligare.

För det andra planerar många företag åtgärder för att parera den utveckling som världsekonomin går igenom. I

företagarpanelen har företagen fått uppge de tre viktigaste åtgärderna de planerar under det kommande året. 10

procent av företagen planerar att säga upp personal för att förbättra lönsamheten och 8 procent planerar att

minska personalen via naturlig avgång. Det är emellertid stora skillnader beroende på företagets storlek. Bland

de största företagen (>200 anställda) är det 25 procent av företagen som överväger uppsägningar och nästan 30

procent som överväger att minska personalstyrkan via naturlig avgång. För företag med 50-199 anställda är motsvarande

uppgifter 18 respektive 24 procent.

Ett annat alternativ som företagen ser är att lägga ned verksamheten. Sex procent av företagen överväger nedläggning.

Detta är vanligare bland de minsta företagen. Två procent av företagen överväger att flytta verksamhet

utomlands. Denna åtgärd är vanligare bland de största företagen (8 procent) och företagen med 50-199 anställda

(5 procent).

Vår bedömning är att det kommer att ske en strukturell omdaning av näringslivet under de kommande åren.

Inriktningen på näringspolitiken och utfallet i vinterns löneavtalsförhandlingar är viktiga delkomponenter i de

underlag som dessa beslut grundas på.

UTFÖRSKANAN PLANAR UT

De senaste fem månaderna har utvecklingen på arbetsmarknaden varit dramatisk. I genomsnitt har sysselsättningen

under denna period minskat med 2,6 procent jämfört med föregående år. Bakom detta döljer sig emellertid

en mycket heterogen bild. Tillverkningsindustrin har dragit ned på antalet sysselsatta med över 14 procent.

Inom byggsektorn minskar sysselsättningen med nästan fem procent. Totalt i de varuproducerande branscherna

uppgår sysselsättningsminskningen till drygt 8 procent.

I tjänstesektorerna är utvecklingen inte alls lika dramatisk för denna period. Anmärkningsvärt är ändå att sysselsättningen

i transportsektorn ökar med över två procent och personliga tjänster ökar med hela 3,6 procent.

Även i den offentliga sektorn är bilden splittrad. Kommuner och landsting drar ned på personal medan den

offentliga administrationen i staten expanderar med närmare tre procent.

Samtidigt som delar av näringslivet är inne i en period då antalet jobb minskar som snabbast under denna lågkonjunktur

förstärks hushållens framtidstro. Vår bedömning är att hushållen har rätt så till vida att det värsta

snart är över och att sysselsättningsnedgången avtar. Detta förhindrar emellertid inte att sysselsättningen faller

med ungefär 90 000 personer under 2010. Den enskilt största minskningen sker inom industrin där drygt 20 000

jobb försvinner.

Nästa år kommer också en allt större del av näringslivet att känna av den fortsatta svaga industrikonjunkturen.

Någon fullständig ”decoupling” mellan industri och tjänster är således inte att vänta. Nästa år förstärks därför

nedgången inom tjänstesektorn, tjänster riktat såväl till näringslivet som till hushållen.

Svenskt Näringsliv


Svenska framtidsutsikter 18

________________________________________________________________________________________________________

Sammantaget innebär detta att sysselsättningen i näringslivet minskar med drygt 80 000 personer under innevarande

år och med ytterligare 70 000 personer under 2010. Under 2011 kommer antalet sysselsatta i näringslivet

att vända uppåt igen. Detta sker dock inte förrän under sommaren vilket medför att för helåret kommer sysselsättningen

att vara i stort sett oförändrad.

I den offentliga sektorn väntas både kommunsektorn och staten behöva dra ned på personal under 2010. För

kommunsektorn fortsätter denna utveckling under 2011 då det finns ett stort behov att balansera kostnaderna

mot intäkterna. Denna process kommer sannolikt att dra ut på tiden vilken medför en svag utveckling i kommunsektorns

sysselsättning under en period framöver.

ARBETSMARKNADENS UTVECKLING

Nivå, tusental och årlig procentuell förändring

Antal 2008 Andel

tusental (procent) 2008 2009 2010 2011

Privat näringsliv 3 123 68 2,3 -2,6 -2,3 0,0

Privat varuproduktion 1 075 23 1,2 -6,8 -3,3 0,0

Tillverkningsindustri 671 15 -8,8 -3,5 0,0

Privat tjänsteproduktion 2 048 45 2,9 -0,5 -1,8 0,0

Tjänster till hushåll 925 20 -0,7 -1,6 0,2

Tjänster till näringslivet 1 123 24 -0,3 -1,9 -0,2

Offentliga sektor 1 464 32 -0,8 -1,3 -1,4 -0,3

Stat 262 6 2,0 -0,6 0,3

Kommun 1 202 26 -2,0 -1,6 -0,4

Totalt 4 594 100 1,2 -2,2 -2,0 -0,1

Arbetskraft 4 897 1,2 0,1 -0,6 0,5

Arbetslöshet (ILO), tusental 303 407 470 497

Arbetslöshet (ILO), nivå (1) 6,2 8,3 9,6 10,2

Konjunkturåtgärder, tusental (2) 101 143 200 210

Konjunkturåtgärder, nivå (1) 2,1 2,9 4,1 4,3

(1) Procent av arbetskraften

(2) Inklusive nystartsjobb och jobb- och utvecklingsgarantin.

Källa: SCB, Arbetsförmedlingen och Svenskt Näringsliv

Sysselsättningen kommer fram till och med 2011 att minska med omkring 200 000 personer från toppen 2008.

Det innebär att i stort sett lika många jobb försvinner som tillkom under den senaste uppgångsperioden. Samtidigt

ökar den arbetsföra befolkningen med drygt 150 000 personer. Sysselsättningsgraden sjunker därför i snabb

takt och kommer 2011 att vara nere under 63 procent.

Samtidigt som antalet jobb minskar kraftigt sker en (marginell) ökning av arbetskraften under innevarande år,

vilket i stor utsträckning är en följd av att den arbetsföra befolkningen ökar. Andelen av den arbetsföra befolkningen

som ingår i arbetskraften minskar därför med ungefär en procentenhet. Även de kommande åren ökar

den arbetsföra befolkningen men då i en något lägre takt. Trots detta minskar arbetskraften under 2010 till följd

av att jobbutsikterna försämras och den utbyggnad av utbildningssystemet som regeringen slagit fast i höstpropositionen.

När arbetsmarknaden lättar något under 2011 och stora grupper genomgått utbildningsinsatser växer

arbetskraften igen.

Den svaga utvecklingen på arbetsmarknaden leder under 2010 till att arbetslösheten ökar med drygt 100 000

personer. Inkluderas utbyggnaden av konjunkturåtgärder uppgår ökningen till närmare 150 000 personer. Regeringen

och Arbetsförmedlingen bygger nu i snabb takt ut såväl antalet program som antalet personer i de olika

programmen. I höstpropositionen avsattes medel för ytterligare 54 000 personer i åtgärder. Ett nytt program

kallat Lyft introduceras under 2010. Totalt ska detta program omfatta 40 000 personer, vilket kan sättas i relation

till att det var 100 000 personer totalt sett i åtgärder under 2008.

Svenskt Näringsliv


Svenska framtidsutsikter 19

________________________________________________________________________________________________________

SYSSELSÄTTNING 15 – 74 ÅR

Nivå tusental (stapel, vs) och andel av befolkningen 15 – 74 år (linje, hs)

4 650

68%

4 600

4 550

4 500

4 450

4 400

4 350

67%

66%

65%

64%

63%

4 300

2006 2007 2008 2009 2010 2011

Trots att även utbildningssystemet byggs ut så kommer antalet personer som är öppet arbetslösa eller i åtgärder

öka snabbt även under de kommande åren. Vår bedömning är att under 2011 kommer en halv miljon svenskar

att vara öppet arbetslösa och ytterligare drygt 200 000 personer att vara i konjunkturåtgärder.

62%

Källa: SCB och Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv


Hur snabbt återställs lönsamhet och investeringar?

20

________________________________________________________________________________________________________

Hur snabbt återställs lönsamhet och investeringar?

Under krisen har Sveriges BNP minskat med närmare fem procent, vinsterna i näringslivet har sjunkit

dramatiskt och den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande har gått från rekordöverskott

om 3,8 procent 2007 till ett beräknat underskott 7 på 3,4 procent 2011. En avgörande fråga för den ekonomiska

tillväxten, sysselsättningen och den offentliga sektorns ekonomiska balans är hur snabbt det

svenska näringslivets produktion återgår till den potentiella, eller långsiktigt möjliga nivån.

En undersökning av Reinhart och Rogoff målade upp en mycket dyster bild av den genomsnittliga återhämtningen

efter bankkriser. 8 I en senare studie av Cecchetti, Kohler och Upper är dock slutsatserna väsentligt annorlunda.

9 Där visas att de allvarligare och långvariga konsekvenserna efter en bankkris i första hand uppstår i

länder som samtidigt haft låg tillväxt av andra skäl (få tillväxtreformer eller lågkonjunktur), växelkurskris eller

statsskuldkris. Utan dessa omständigheter kan länder komma betydligt lindrigare undan. En utveckling i Sverige

i linje med denna senare analys illustreras i diagrammet nedan. Enligt den skulle Sveriges potentiella BNP fortsätta

att växa med 2,3 procent per år.

TILLVÄXTSCENARIO FÖR SVENSK EKONOMI

1 000 mdr SEK, 2000-års priser

Efter fallet under 2008 och 2009 växer Sveriges BNP så småningom snabbare än den långsiktiga tillväxten för

att efter 5,5 år, som är slutsatsen i den senare studien, komma ikapp potentiell BNP. Det innebär en lång period

av produktion under full kapacitet. Diagrammet illustrerar också att det långsiktigt viktiga är hur snabbt den

potentiella tillväxten utvecklas.

Lägre vinster innebär normalt att investeringar utvecklas svagare vilket är ett skäl till att återhämtningen tar lång

tid. Det historiska mönstret syns i figuren nedan. När vinstandelen har utvecklats positivt har investeringarna

ökat och vise versa. Vinstandelen i ekonomin förefaller alltså vara korrelerad med förändringen i investeringsnivån.

7 Enligt Budgetpropositionen för 2010.

8 Reinhart, C och K. Rogoff (2008) Banking crises: An equal opportunity menace. NBER Working paper, no. 14587.

9 Cecchetti, Kohler och Upper (2009) Financial crises and economic activity. Papper vid Federal Reserves konferens i

Jackson Hole, Wyoming.

Svenskt Näringsliv


Hur snabbt återställs lönsamhet och investeringar?

21

________________________________________________________________________________________________________

VINSTANDEL OCH INVESTERINGSUTVECKLING I NÄRINGSLIVET

Procent av förädlingsvärdet och årlig procentuell förändring

48

Vinstandel, vänster

46

Investeringar, höger

44

42

40

38

36

34

32

15

10

5

0

-5

-10

-15

-20

30

1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011

-25

Källa: SCB, Svenskt Näringsliv

Det är för närvarande många företag som har problem med lönsamheten. I bolag noterade på Stockholmsbörsen

var det en tredjedel som gick med förlust under första halvåret 2009. Samtidigt har investeringarna i industrin

skurits ned med en fjärdedel under 2009. Nästa år väntar en minskning med ytterligare 9 procent enligt

SCB:s investeringsenkät. Enligt vår bedömning blir utfallet inte fullt så dyster, men vi väntar oss ändå en nettominskning

även nästa år.

ANDEL FÖRETAG SOM GICK MED FÖRLUST FÖRSTA HALVÅRET 2006-2009

Procent av antalet börsbolag

35

30

25

20

15

10

5

0

2006 2007 2008 2009

Källa: Malmqvist EQR

Jämfört med 1990-talets lågkonjunktur finns denna gång ingen växelkurskris eller statsskuldproblematik med i

bilden. Det talar för att återhämtningen ska kunna ske snabbare och att vinster och investeringar hämtar sig

relativt snabbt i takt med konjunkturförbättringen. Det finns dock tre bromsar denna gång jämfört med tidigare

konjunkturåterhämtningar.

Den första bromsen är att konjunkturimpulserna är mindre än tidigare. Efter 1990-talskrisen föll kronan kraftigt

och världskonjunkturen var förhållandevis stark vilket medförde en exportledd återhämtning. Även denna

gång har kronan initialt fallit men därefter återhämtat sig något. Under de kommande åren sker en ytterligare

förstärkning av kronan. Världskonjunkturen är därtill i betydligt sämre skick än vid 1990-talskrisen vilket hindrar

en växande exportefterfrågan. I synnerhet gäller detta för investeringsvaror vilket utgör en stor del av

svensk export.

Den andra bromsen är att arbetskraftskostnaderna väntas stiga. Om man utgår från LO:s lönekrav samt räknar

in en normal löneglidning på en procent samt kostnader för övriga krav (rätt till heltid m.m.) så hamnar arbetskraftskostnadsökningen

på nära 5 procent. Den faktiska löneökningstakten blir sannolikt lägre än så men blir

Svenskt Näringsliv


Hur snabbt återställs lönsamhet och investeringar?

22

________________________________________________________________________________________________________

ändå en påtaglig belastning. Inom euroområdet väntas arbetskraftskostnaderna öka med drygt en procent

2010. 10

Den tredje bromsen är att produktivitetsökningen har varit låg och till och med negativ i Sverige under några

år, även innan krisen slog till. Detta kan ha varit resultatet av tillfälliga faktorer. I så fall kanske industrin kan

återställa lönsamhet genom ökad produktivitet. En konsekvens blir dock att sysselsättningen inom industrin

fortsätter att minska snabbt. Alternativt kan det finnas hittills okända skäl till en sämre svensk produktivitetsutveckling.

I så fall inverkar det negativt på företags benägenhet att investera i Sverige.

PRODUKTIVITET PER ARBETAD TIMME

Genomsnittlig årlig procentuell tillväxt

2,5

2

1,5

1

EU 12

USA

Sverige

0,5

0

1985-1993 1994-2001 2001-2008 2006-2008

Källa: OECD

Dessa tre bromsar talar sammantaget för att återhämtningen inom exportindustrin kommer att kräva en hel del

strukturomvandling. Normalt innebär det att åtskilliga produktionslinjer läggs ner, delvis outsourcas eller flyttar.

Samtidigt kan andra verksamheter växa och nya komma till.

ÅTGÄRDER I PIPELINE

Enligt Svenskt Näringslivs företagarpanel beskriver företagen sin situation som ansträngd. 65 procent av företagen

anger att lönsamheten är lägre än normalt. Av dessa anser 41 procent att det tar till 2011 eller senare för

lönsamheten att återgå till en normal nivå. Företagen anger ett antal olika åtgärder för att nå dit. Många företag

hoppas kunna höja sina priser något.

VILKA ÅTGÄRDER ÖVERVÄGER NI UNDER DET KOMMANDE ÅRET?

Defensiva åtgärder fördelade efter företagsstorlek (anställda per företag), procent av företagen

35

30

25

20

15

10

Alla

0-9

10-49

50-199

200-

5

0

Minska

personalen via

uppsägning

Minska

personalen via

naturlig avgång

Inställda

investeringar

Flytta verksamhet

utomlands

Nedläggning

Källa: Svenskt Näringslivs Företagarpanel

10 Källa: OECD Economic outlook, våren 2009.

Svenskt Näringsliv


Hur snabbt återställs lönsamhet och investeringar?

23

________________________________________________________________________________________________________

I de specifika kommentarerna nämns ofta fler rationaliseringsåtgärder som mer ”lean production”. Påfallande

många av de större företagen anger att de överväger att minska personalen genom uppsägningar eller naturlig

avgång. Av företagen med mer än 200 anställda överväger åtta procent att flytta verksamhet utomlands. Av

företag med 0-9 anställda överväger lika många, åtta procent, att lägga ned verksamheten.

Samtidigt överväger många företag investeringar som delvis kan vara rationaliseringsinvesteringar, men delvis

investeringar i nya affärsområden. Denna process kan så småningom ge upphov till betydande produktivitetsförbättringar.

VILKA ÅTGÄRDER ÖVERVÄGER NI UNDER DET KOMMANDE ÅRET?

Offensiva åtgärder fördelade efter företagsstorlek (anställda per företag), procent av företagen

45

40

35

30

25

20

15

10

Alla

0-9

10-49

50-199

200-

5

0

Prishöjningar Nytt kapital Nya investeringar/anställningar

Svenskt Näringslivs Företagarpanel

Typiskt sker en sådan omfattande strukturomvandling inte lika snabbt som en vanlig konjunkturåterhämtning.

Det finns således inget skäl att tro att konvergensen till potentiell tillväxt sker snabbare än i scenariot ovan.

Hur kraftfull återhämtningen blir beror i hög utsträckning hur den potentiella tillväxten utvecklas. Den beror i

sin tur på förutsättningarna för investeringar och villkoren är för nya och växande företag.

Jämfört med andra europeiska länder har Sveriges investeringar aldrig riktigt kommit ikapp efter 1990-

talskrisen. Visserligen hävdas i en ny analys att Sverige investerat mycket i immateriellt kapital, men det har

andra länder också gjort. Enligt denna analys gav hänsyn till dessa immateriella investeringar visserligen ett

positivt tillskott till BNP under 1990-talet, men ett negativt tillskott under 2000-talet. 11

BRUTTOINVESTERINGAR I SVERIGE OCH EUROOMRÅDET

Andel av BNP

11 Edquist, H [2009], "How Much Does Sweden Invest in Intangible Assets", IFN Working Paper, No. 785, Research

Institute of Industrial Economics.

Svenskt Näringsliv


Hur snabbt återställs lönsamhet och investeringar?

24

________________________________________________________________________________________________________

Svensk ekonomi står således inför en omvälvande period i krisens spår. Globalieringen ställer allt högre krav

för att konkurrensen kan upprätthållas. I tidigare kriser har den konkurrensutsatta delen av näringslivet fått

hjälp av en fallande växelkurs. Detta är emellertid inte troligt denna gång. Därför är det viktigt att näringslivsklimatet

inte snedvrider förutsättningarna för att verka, producera och investera i Sverige.

I företagarpanelen rankar företagen de åtgärder som de anser viktiga och som sannolikt skulle leda till en bättre

investeringsutveckling enligt ett ganska stabilt mönster från tidigare års undersökningar. Sänkt skatt på arbete

och investering samt en uppluckring av LAS står högst på önskelistan.

ANDEL AV FÖRETAGEN SOM ANSER ATT FÖLJANDE ÅTGÄRDER ÄR MYCKET VIKTIGT ELLER GANSKA VIKTIGT

Procent

100

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

Ganska viktigt

Mycket viktigt

Källa: SvensktNäringslivs Företagarpanel

Om den potentiella tillväxten skall öka och återhämtningen gå snabbare måste investeringarna utvecklas bättre

än i vår prognos. För Sveriges del är det främst reformer som stimulerar företagande som kan åstadkomma

detta.

Svenskt Näringsliv


Diagrambilaga 25

Diagrambilaga

Sveriges BNP-utveckling

Årlig procentuell förändring

Varuproduktion

Årlig procentuell förändring

Privat tjänsteproduktion

Årlig procentuell förändring

Svenskt Näringsliv


Diagrambilaga 26

Produktion offentliga myndigheter

Årlig procentuell förändring

Export och import av varor, volym

Årlig procentuell förändring

Export och import av tjänster, volym

Årlig procentuell förändring

Svenskt Näringsliv


Diagrambilaga 27

Industriproduktionsindex, volym

Årlig procentuell förändring, utjämnad serie

Industrins orderingång, volym

Årlig procentuell förändring, utjämnad serie

Export- och importpriser

Årlig procentuell förändring

Svenskt Näringsliv


Diagrambilaga 28

Terms of Trade

Index 2000=100

Arbetskraft och sysselsättning

Miljoner

Arbetslöshet

Procent av arbetskraften

Svenskt Näringsliv


Diagrambilaga 29

Inflation och hushållens inflationsförväntningar

Årlig procentuell förändring

Kort och lång ränta i Sverige

Månadsgenomsnitt

Industriproduktion i USA, EMU och Japan

Årlig procentuell förändring

Svenskt Näringsliv


Diagrambilaga 30

Tyskland: BNP och IFO

Årlig procentuell förändring och index 2000=100

USA: BNP och ISM

Årlig procentuell förändring och index 1991=100

Råvarupriser

The Economist Commodity Price index 2000 = 100

Svenskt Näringsliv


Diagrambilaga 31

Aktieindex

Världen och Sverige, index 2000 = 100

Oljepris

Brent, USD/fat

Den svenska kronans växelkurs

Dagsnoteringar

Svenskt Näringsliv


Diagrambilaga 32

Konkurrentvägt växelkursindex

Nominellt TCW-index (1992-11-18 = 100)

Centralbankernas styrräntor

Procent

Växelkurs USD/Euro

Månadsgenomsnitt

Svenskt Näringsliv


33

Det Ekonomiska Läget är Svenskt Näringslivs konjunkturrapport. Rapporten utkommer fyra gånger om året

och innehåller en prognos för de närmaste två åren på svensk och internationell ekonomi.

I serien Det Ekonomiska Läget har följande publikationer tidigare utgivits:

Nödlandningen, aug 2001. Räddningsplankan, mars 2008.

Adrenalinkicken, dec 2001. Åderlåtningen, juni 2008.

Full gas på hal is, mars 2002. Vägen tillbaka, sep 2008.

Mjölksyra, juni 2002. Hissa stormsegel, dec 2008.

Grusväg till framtiden, aug 2002. Kreativ förstörelse, mars 2009.

Baksmällan, dec 2002. Slakmota, juni 2009.

Ökenvandringen, mars 2003. Hägringar, aug 2009.

Bantningskuren, juni 2003.

Ljusstrimman, aug 2003.

Färre gör mer, dec 2003.

Sol i Öst, mars 2004.

Nya guldgrävare, juni 2004.

Jobb-var god dröj, aug 2004.

Lokomotivet läcker, dec 2004.

Fler i och utan arbete, mars 2005.

Mindre muskler - mera fläsk, juni 2005.

Pengar söker affärsidéer, aug 2005.

Kompetensgap bromsar köpfesten, dec 2005.

Mera SLÖSA mindre SPARA, mars 2006.

Fler lösa förbindelser, juni 2006.

Broms- och gaspedalerna släpps, sep 2006.

Växthuseffekten, dec 2006.

Nu byggs landet, mars 2007.

Flaskhalsar, juni 2007.

Produktivitetsfall – ja tack, sep 2007.

Andhämtningspausen, dec 2007.

Rapporterna finns att hämta i pdf-format på Svenskt Näringslivs hemsida:

www.svensktnaringsliv.se

Kontaktuppgifter

DET EKONOMISKA LÄGET UTGES AV SVENSKT NÄRINGSLIV.

Stefan Fölster, chefekonom 08-553 431 60

stefan.folster@svensktnaringsliv.se

Jörgen Appelgren 08-553 432 42 jorgen.appelgren@svensktnaringsliv.se

Jonas Frycklund 08-553 431 62 jonas.frycklund@svensktnaringliv.se

Göran Grahn 08-553 431 03 goran.grahn@svensktnaringsliv.se

Björn Lindgren 08-553 431 23 bjorn.lindgren@svensktnaringsliv.se

Carl Oreland 08-553 431 06 carl.oreland@svensktnaringsliv.se

Malin Sahlén 08-553 430 34 malin.sahlen@svensktnaringsliv.se

Ytterligare information finns på www.svensktnaringsliv.se

Bedömningen avslutad 2009-12-07

Svenskt Näringsliv


www.svensktnaringsliv.se

storgatan 19, 114 82 stockholm, telefon 08-553 430 00

More magazines by this user
Similar magazines