Kina och Sverige - Svenskt Näringsliv

svensktnaringsliv.se

Kina och Sverige - Svenskt Näringsliv

INNEHÅLL

Kina är det största landet i Östasien och har världens största befolkning –

1,3 miljarder människor. Landet har en rik och brokig historia; här fanns

en av världens första civilisationer med ett utvecklat samhällssystem redan

för 4 000 år sedan. Kulturen var högtstående och många stora uppfinningar

såg dagens ljus här.

Från mitten av 1900-talet rådde planekonomi i landet och fattigdomen var

utbredd. Idag är Kina en av världens snabbast växande ekonomier och världens

tredje största efter USA och Japan. Samtidigt är landet fortfarande en

diktatur. Att lära känna detta stora komplexa land är en omfattande uppgift.

Säkert är att vi alla på något sätt kommer att behöva förhålla oss till Kina.

Hösten 2008 besökte 100 gymnasielärare närmare 60 svenska företag som

har affärer med Kina. I det här magasinet möter du några av dem, indelade

i fem olika kategorier beroende på vilken typ av verksamhet de har.

OUTSOURCING OCH PRODUKTION

6 Glädje i en påse

För sju år sen startade Baglady smycketillverkning

i Kina. Idéerna och uttrycken kommer från Malmö.

9 På allas frukostbord

Tetra Paks största marknad är Kina. En femtedel av

omsättningen kommer därifrån.

FORSKNING OCH UTVECKLING

10 Rädsla begränsar framgången

Det finns ingen anledning att avstå från att tjäna

pengar för att man är rädd att bli kopierad,

konstaterar Mattias Bergman, regionchef Asien

på Exportrådet.

11 Välisolerat patent

Genom att ständigt utveckla sin produkt och arbeta

nära kinesiska tillverkare av höghastighetståg ökar

Isoflex sina chanser att behålla försprånget till sina

konkurrenter.

MILJÖ

12 Stark sug efter smarta miljölösningar

Kinas sopberg växer och behovet av miljövänliga

lösningar av hushållens avfall är stort. Envacs system

med vakuumsugar i rörsystem möter efterfrågan.

14 Vatten, vatten, bara vanligt vatten!

Den tilltagande bristen på dricksvatten gör det

nödvändigt att lösa frågan om vattenrening. Purac

har en stor del av sin marknad i Kina.

TJÄNSTEFÖRETAG

17 Strategi för lönsam logistik

Behovet av tjänster för att hantera flödet av

råvaror till färdiga produkter växer då företag vill

nå sina kunder på många olika marknader samtidigt.

Establish tillför även kunnande inom produktutveckling

och marknadsföring.

19 Med svenska förtecken i Kina

Som ett satellitsamhälle utanför Shanghai har det

byggts en kopia av svenska Sigtuna. Staden har

ritats av arkitekföretaget Sweco med målet att

skapa en hållbar stadsstruktur.

IMPORT/EXPORT

22 Made in China

Mer än hälften av Stadiums sortiment är tillverkat

i Kina. Förmånliga priser är ett starkt skäl och framgången

bygger på långvariga affärsrelationer

25 Nordic Sport ger Sverige medaljglans

Tillverkning av stavar och spjut är ett riktigt hantverk.

Nordic Sport har inga konkurrenter i Sverige

och få i världen.

MAGASINET “KINA OCH

SVERIGE” är en del i ett inspirationsmaterial

om globaliseringen

som också inkluderar lärarhandledning

och övningsuppgifter.

Materialet kan beställas på

www.svensktnaringsliv.se/skola/

verktyg

ANSVARIG UTGIVARE:

Göran Norén, Svenskt Näringsliv.

OM INNEHÅLLET: Samtliga

reportage bygger på material

som cirka 100 gymnasielärare

inhämtade under studiebesök

hösten 2008. Texterna på sidan

3 och 4 – 5 har skrivits av

Springtime.

KONCEPT: Springtime

DESIGN: Irons Design

ILLUSTRATION: Tobias Flygar

OMSLAGSFOTO: Karl Nordlund

TRYCK: Åtta45, Solna 2009


När

världen

blir mindre

För dig som går på gymnasiet idag är det naturligt att kunna resa, plugga och jobba

över hela världen. Det är en konsekvens av globaliseringen. Likheten mellan dig och

dina jämnåriga i andra länder känns större än skillnaderna. Det är ett ganska nytt

fenomen.

UNDER DEN STÖRSTA DELEN av mänsklighetens

historia har förhållandena för

vanliga människor varit konstanta eller

förändrats extremt långsamt. Närmare

vår egen tid har det funnits perioder som

inneburit genomgripande förändringar

för en mycket stor del av jordens befolkning.

En sådan omvälvande period var

den första industriella revolutionen i

Västeuropa under 1800-talet, som innebar

att vanliga människor kunde förbättra

sin levnadsstandard märkbart.

Under 1900-talet gjordes många uppfinningar

som revolutionerade ekonomin,

bland annat telefonen, flygplanet, bilen

TV:n och datorn, och fenomenet ”ekonomisk

tillväxt” nådde världens alla regioner.

Världens BNP per capita fem dubb -

lades.

Tillväxten saktade ned under oljekrisen

1973, men tog fart igen under slutet av

1900-talet tack vare ny teknik och globalisering.

Då inleddes också en snabb utveckling

i landet med världens största

befolkning, Kina.

Den ekonomiska utvecklingen som

skett i Kina hade varit omöjlig utan globaliseringen,

som har förändrat förutsättningarna

för handel mellan länder. 2009

finns det över 550 svenska företag i Kina,

varav några har varit aktiva i över hundra

år. Men globaliseringen innebär mer än

ett handelsutbyte.

SVENSKA FÖRETAG BIDRAR aktivt till den

ekonomiska utvecklingen i Kina genom

jobbtillfällen och teknikkunnande liksom

forskning och utveckling. Det senare behövs,

särskilt på miljöområdet, eftersom

Kina idag är världens största bidragare till

utsläpp av koldioxid och koloxid. Och

miljöproblemen blir allt värre för varje år.

Här kan omvärlden tillföra kunskap och

erfarenhet.

Magasinet ”Kina och Sverige” är en

del av Svenskt Näringslivs globaliseringsprojekt

i gymnasieskolan. Syftet är att inspirera

lärare och gymnasieelever till

bredare kunskap och ökat intresse för

globaliseringsfrågor. Till magasinet hör

ett arbetshäfte med förslag på uppgifter

att lösa i klassrummet. Materialet har tagits

fram gemensamt av 100 lärare. De har

besökt företagen, som sedan gestaltats i

artiklar i magasinet, och tillsammans funderat

över spännande och intressanta övningar

att genomföra. Under arbetet

växte intresset för Kina och de utmaningar

och möjligheter landet står inför.

Det är ett ämne och ett land som engagerar.

DEN FÖRE DETTA amerikanske centralbankschefen

Alan Greenspan förutspår i

sin bok, ”The age of turbulence: adventures

in a new world”, att det som världsekonomins

framtid främst kommer att

påverkas av är Kina och dess ekonomiska

utveckling. Han menar att "hur världen

kommer att se ut 2030 kommer att påverkas

av det resultat Kina visar".

Välkommen att få en inblick i svenska

företags relationer med Kina och trevlig

läsning! •

KINA OCH SVERIGE 3


Drake

KINA HAR GENOMGÅTT en enastående

förändring de senaste åren. Den ekonomiska

tillväxten har exploderat. Många

människor har fått det mycket bättre,

men det finns fortfarande en väldigt utbredd

fattigdom. Landet är en enpartistat

utan fria val och tydliga tecken på

en demokratiseringsprocess saknas. Miljöproblemen

är enorma och det är tydligt

att den kinesiska ekonomin inte är

immun mot starka nedgångar i världsekonomin.

Det här gör det mycket viktigt

att diskutera och försöka förstå vart

Kina är på väg. Kinas utveckling kommer

att påverka oss alla.

Kina beskrivs ofta som en uppvaknande

drake, ett land som håller på att

ta tillbaka sin plats som ekonomisk och

politisk stormakt efter många år i dvala.

Man skulle också kunna kalla Kina för

en magnet som dragit till sig pengar, företag,

jobb, trender och människor från

världens alla länder. Dragningskraften

uppstod 1978, då landets dåvarande ledare

Deng Xiaoping inledde den reformpolitik

som lett till en enorm ekonomisk

tillväxt. Grunden var etableringen av

ekonomiska frizoner med extremt låga

skatter för bolag som startade verksamhet

där. I kombination med billig arbetskraft

blev Kina världens fabrik.

Några av företagen som etablerat

verksamhet i Kina har valt att bygga upp

egna fabriker medan andra, speciellt

mindre företag, flyttat sin produktion

genom att samarbeta med kinesiska

bolag. Det har till och med hänt att man

flyttat hela fabriker. Företag har alltså

monterat ner en fabrik bit för bit,

skickat delarna till Kina och byggt upp

den igen. Och det här handlar inte om

enkla linjalfabriker eller moderna, mobila

och små kretskortstillverkare, utan om gigantiska

och komplexa industrier. I början

4 KINA OCH SVERIGE


n har vaknat

Kina har på trettio år utvecklats till en av världens största ekonomier. 2008 blev landets

export större än USA:s och Kina är på god väg att gå om Tyskland som världens största

exportnation. Sedan liberaliseringen inleddes 1978 har Kina varit en stark magnet för

kapital, kunskap och utveckling av teknologi. Baksidan är miljöproblem och brister i

mänskliga rättigheter.

av 2000-talet köpte till exempel ett kinesiskt

bolag ett tyskt stålverk, packade ihop

det och skickade det till Kina. Dortmund

blev ett stålverk och 10 000 jobb fattigare.

Så stark och effektiv har den kinesiska

magneten varit.

TROTS SKATTELÄTTNADER OCH låga

personalkostnader har det inte varit gratis

att etablera sig i Kina. Företag har fått

betala med annat än pengar. I utbyte för

en smidig etablering har Kina fått teknologi

och kunnande. Härigenom har

man som utländskt bolag på sätt och vis

sponsrat och byggt upp sina egna konkurrenter.

Det finns många exempel på

samarbeten mellan utländska och kinesiska

företag (joint venture) som avslutats

när den kinesiska parten fullärd har

startat sin egen verksamhet. Plötsligt

kan det dyka upp exakt likadana produkter

som de man själv tillverkar på

marknaden, men till halva priset eller

med andra mindre förändringar. Letar

man sedan upp tillverkaren kan det visa

sig att det är ens kinesiske partner som

byggt upp en egen fabrik en bit ifrån

originalfabriken.

Det här händer naturligtvis inte alltid

i samarbeten mellan utländska företag

eller investerare och kinesiska motparter.

Viktigare är att teknik- och kunskapsutbytet

lett till ett gediget

kunnande i Kina. Under de senaste åren

har många stora internationella företag

valt att lägga mer än bara sin produktion

i Kina. Man flyttar numera även

forskning och utveckling dit. Det är inte

bara för att en kinesisk forskare skulle

vara billigare än en från ett annat land.

Idag finns flera kinesiska universitet

högt upp på internationella rankinglistor,

så att rekrytera kvalificerad personal

i Kina blir allt lättare. Dessutom utbildar

sig ett stort antal unga kineser på välmeriterade

universitet utomlands. När de

är klara med sin utbildning återvänder

de hem. Så Kina är inte längre bara en

stor fabrik, det är även ett land fyllt av

kunskap och en stark vilja att lära sig.

En annan trend som blivit tydlig de

senare åren är att fler och fler utländska

tjänsteföretag tar sig in på den kinesiska

marknaden. Många av de här företagen

följer sina kunder till Kina. Ofta har de

länge jobbat med Ericsson, Atlas Copco,

Volvo eller Saab i Sverige och ser nu att

de måste komma närmare sina kunder

för att inte riskera att kinesiska konkurrenter

ska ta deras plats. För kundföretaget

kan det också vara en fördel att

anlita företag som har kunskap om förhållandena

både i Kina och i Sverige, där

man har sitt huvudkontor.

PENGAR, KUNNANDE, TEKNOLOGI och

en och annan fabrik har alltså kommit

in i Kina och ut har kommit mobiltelefoner,

kläder, datorer, MP3-spelare och

mycket, mycket annat. Men all den här

produktionen har också ställt till det för

miljön i Kina. Nästan alla vattendrag är

förorenade och luftkvaliteten i de stora

städerna är sämre än på de flesta ställena

i världen. Det här är förstås problem som

inte stannar i Kina. Vatten rinner över

nationsgränser och ännu lättare är det för

luft. Man har till exempel, på ungefär

samma sätt som man studerar flyttfåglar,

kunnat spåra kinesiska föroreningar hela

vägen till USA.

Något som däremot stannar i Kina är

kinesiska företag. Många har förutspått

att med allt kunnande och kapital som

byggts upp, kommer kinesiska företag

att söka sig ut i världen. Med undantag

för några få företag, till exempel Huawei

- ett stort kinesiskt telekomföretag som

lyckats och blivit en tuff konkurrent till

Ericsson på många marknader - har det

gått trögt. Somliga säger att det beror på

att kinesiska företagare helt enkelt inte

klarar av att verka på den internationella

marknaden. De kommer med en helt

annan affärskultur och kan inte tillräckligt

om de lagar och regler man måste

följa. Andra frågar sig varför kinesiska

bolag ska ge sig ut i världen. De finns ju

redan i ett land med en potentiell jättemarknad

och varför lämna det land dit

alla andra företag söker sig? Det är ju till

Kina alla vill!

2008 BLEV KINA världens största internetnation

med över 230 miljoner Internetanvändare,

och redan i början av

2009 närmade man sig 300 miljoner. Kinesiska

internetanvändare liknar på

många sätt svenska. Man bloggar, chattar,

tittar på videoklipp, spelar spel och

laddar ner musik, men man gör det såklart

på kinesiska och man gör det ofta

på kinesiska sajter. Facebook, YouTube

och Google finns till exempel alla i Kina,

men de har en mycket tuff konkurrens

från sina kinesiska motsvarigheter. Här

är det lätt att luras och börja prata om

kopior och visst är det så att det kopieras

friskt även här, men det är lika självklart

att Kina ibland springer fortare än

resten av världen. Tudou till exempel

(www.tudou.com), en kinesisk videouppladdningssajt,

drog igång strax före

YouTube. Det här behöver så klart inte

betyda att YouTube är en kopia av

Tudou, men det kan få fungera som ett

exempel på snabb utveckling och hög

teknisk och kreativ nivå.

Kina är ett land som provocerar och

inspirerar. Det överraskar, skrämmer

och intresserar. Det går inte att komma

undan. Kina är en stormakt som vi

måste förstå oss på för att effektivt

kunna arbeta tillsammans i en global

värld. •

KINA OCH SVERIGE 5


OUTSOURCING OCH PRODUKTION

I en första fas kom utländska företag till Kina för att lägga hela eller delar av sin produktion

här, där kostnaden för arbetskraft bara var en bråkdel av den i det egna landet. Detta benämns

ofta med den engelska termen outsourcing. I takt med att de kinesiska arbetarnas kunskapsnivå

och löner stiger, flyttar många företag produktionen västerut i landet, till de mindre utvecklade

regionerna. Det är också i enlighet med den kinesiska politiska viljan att minska fattigdomen

i dessa delar av det väldiga landet.

Förpackningarna är en viktig del av Bagladys profil

och ska signalera flärd och originalitet.

Glädje i en pase

Baglady säljer glädje; smycken med attityd förpackade i sidenpåsar. Lockande att köpa,

lockande att öppna och lockande att använda. Tillverkningen sker i Kina men idéerna

och uttrycken kommer från Malmö.

Hos den nuvarande leverantören är Baglady den

största beställaren, vilket är en fördel.

BAGLADY ÄR ETT eget uttryck, en egen

lekfull alternativ stil.

– Den som går i andras fotspår kan

aldrig komma först, enligt gammal kinesisk

visdom, säger Sofie Selander.

När Monica Åberg och Sofie Selander

startade Baglady för sju år sedan valde de

sin egen väg till framgång.

– Vi arbetade tillsammans på Monicas

reseföretag. I början av 2000-talet drabbades

resebranschen av flera motgångar.

Terrordåden i Madrid och London i kombination

med epidemier i Asien gjorde att

resenärerna blev oroliga. Det var mest

problem ett tag så vi letade efter ett komplement

till resandet. Det skulle vara i en

bransch med få problem och mycket

flärd, fortsätter Sofie Selander.

LITEN UPPLAGA

Idén att bli smyckedesigner började som

en tanke en kafferast. De första kollektionerna

av smycken satte de själva ihop i

begränsad upplaga, två exemplar av varje

modell för att visa upp vid homepartyförsäljning

hos vänner och bekanta.

Försäljningen gick bra. Både efterfrågan

och företaget växte. Nu sker all försäljning

via återförsäljare. I starten

produ cerades smyckena hos en tillverkare

6 KINA & SVERIGE


OUTSOURCING OCH PRODUKTION

För sju år sen startade

Sofie Selander (bilden) och

Monica Åberg Baglady.

– Nu är allt enklare. Idag

ligger Kina runt hörnet,

säger Sofie.


Våga göra

misstag och testa

dig fram.


i Kina där Baglady bara var en liten beställare.

Det gjorde att deras behov kom i

andra och tredje hand.

MILJONFÖRETAG

- Sen hittade vi en annan producent där vi är

största beställare. Det fungerar mycket bättre.

På bara några år har Baglady blivit ett

företag som omsätter miljonbelopp och

som finns i Sverige, Tyskland, Polen, Finland

och Danmark.

I Kina sköter dotterbolaget Linnea

kontakterna med tillverkaren och har ansvar

för kvalitetskontrollen.

VÅGA PROVA

Sofies recept och filosofi för att med

framgång ta sig fram i företagarvärlden

handlar om mod och att det ska vara mer

verkstad än prat:

– Våga göra misstag och testa dig

fram. Prata inte så mycket – bara gör. Då

behöver du bara stå till svars inför dig

själv om idéerna inte håller. Då är det

också enklare att gå vidare för att hitta

något annat som fungerar och som man

har läggning för att lyckas med. Och igen

– man måste inte redovisa allt man tänker

eller vill prova att förverkliga.

KAOS OCH LEK

Baglady förverkligar smycken som representerar

kreativitet på ett kaosartat och

lekfullt sätt. Smycken som sprider glädje.

När Baglady startade dotterbolaget i

Kina var frågan vad det skulle heta. Det

första namnförslaget ansågs vara för oseriöst,

eftersom det innehöll ett fruktnamn.

Nästa namn råkade låta som

”tråkig konversation” på kinesiska. Till

slut föreslog de kvinnonamnet Linnea,

vilket visade sig vara en lyckträff för ett

företag som tillverkar smycken, eftersom

det kinesiska uttalet kan associera till betydelsen

”vacker asiatisk flicka”. Liknande

lyckträffar är Ikea (”lämpligt i hemmet”)

och Coca Cola (”smakar gott i munnen”).

SLÄPADE VÄSKOR

Företagsnamnet ”Baglady” i sin tur uppstod

från det smeknamn som Monica och

Sofie tilldelats av de kostymklädda männen

som var deras grannar på kontorshotellet

där de huserade med reseföretaget.

- Vi släpade alltid med oss väskor med

projektorer och fotoalbum när vi skulle

träffa kunderna, förklarar Sofie smeknamnet.

Så föddes Baglady och vid starten för

sju år sedan var Kina fortfarande ett avlägset

land.

– Idag ligger Kina runt hörnet. När

Monica startade reseföretaget 1999 fick vi

nästan tvinga folk att resa till Kina. Vid

sidan av arbetet med Baglady håller vi

igång resebyrån också. Det gör att vi regelbundet

kommer till Kina och Asien

och hittar nya material och får inspiration

till nya smycken.

BETYDELSESKILLNAD

Via Exportrådet i Peking fick de hjälp att

hitta en lämplig lokal för etableringen av

dotterbolaget. Kontoret i Peking öppnade

2006. Våra bagladies lärde sig snabbt att

felfri engelska inte nödvändigtvis innebär

problemfri kommunikation.

När de letade kontor för sin etablering

blev de tillfrågade om de ville ha ett inrett

eller oinrett kontor. Eftersom de inte

gillade inredningen och de bruna heltäckningsmattor

som de dittills sett vid sina

besök i Peking bestämde de sig för att inreda

sitt kontor själva. Deras kinesiska

kontakt hittade fem stycken oinredda

lokaler som de skulle titta på.

INREDD ELLER OINREDD

Lagom förvirrade fann de sig snart stå i

en stor fabrikslokal med bara betonggolv

och fullt synliga vattenrör längs väggar

och golv. ”Oinredd” visade sig betyda

”utan innerväggar och golv”.

Etableringen i Peking skapade även

närkontakt med kinesisk byråkrati. Per

post kom två kilo officiella dokument

som skulle undertecknas. Bara det tog

flera dagar.

– Kulturkrockarna minskar i takt med

att vi lär oss mer om Kina och i och med

att allt fler av våra kinesiska kontakter har

studerat i Europa och lärt sig vårt sätt att

tänka.

DET SOCIALA ANSVARET

Genom att se möjligheter där det finns

problem har Baglady engagerat sig i att

med begränsade resurser stötta hjälpprojekt

i Sydafrika, Indien, Kina och Mocambique.

Det är projekt där en liten insats

gör stor skillnad: ett skolbibliotek, en utbildningsresa

för läkare, utrustning till en

klinik som arbetar med handikappade

barn.

Det senaste projektet handlar om att

köpa getter till en grupp kvinnor i Mocambique

för att de ska få möjlighet att

bygga en framtid för sig själva och sina

familjer. •

www.baglady.se

KINA OCH SVERIGE 7


OUTSOURCING OCH PRODUKTION

Svåra beslut för

överlevnad

Det finns många fördomar när det gäller produktion i

Kina: låg kvalitet, dålig arbetsmiljö och förlorade jobb i

Sverige. Konftel är företaget som på många sätt krossar

den myten. Valet att förlägga produktionen till Kina

innebar lägre kostnader men också högre kvalitet och

växande på hemmaplan.

krav på framförhållning i planeringen

och ett större lager.

Några av problemen löstes tack vare

ett engagemang för att skapa djupa personliga

relationer, bland annat lade Peter

Renkel mycket krut på att lära känna

IDTs ägare. Det har betalat sig – när något

krånglar idag är lösningen ofta bara ett

telefonsamtal bort.

ÅR 2000 STOD KONFTEL vid ett vägskäl:

att behålla produktionen i Lövånger och

med all säkerhet gå omkull inom en snar

framtid, eller att flytta och få chansen att

överleva. Många av de stora telekomaktörerna

hade sin produktion i Kina och

beslutet att etablera sig där tog form. Valet

av samarbetspartner föll på företaget IDT,

som bland annat arbetar med Ericsson.

Peter Renkel, grundare och VD på

Konftel, berättar om det första mötet med

IDTs produktionsanläggning.

– Jag hade, som säkert så många

andra, en bild av att det var sämre ställt

på kinesiska fabriker än på svenska. Men

jag slogs av den höga nivån på såväl maskiner

och teknik som på arbetsmiljön,

säger Peter Renkel.

FÖR PETER RENKEL, som är en lokalpatriot

med stark känsla för bygden, var produktionsflytten

jobbig rent personligt.

Han konstaterar dock att utan flytten

hade Konftel inte överlevt. Idag är han

stolt över att driva Europas ledande tillverkare

av konferenstelefoner och personalstyrkan

växer dessutom hemma i

Umeå.

EN POSITIV ÖVERRASKNING efter flytten

var att det visade sig att man, förutom att

sänka produktionskostnaderna drastiskt,

också kunde höja kvaliteten på varorna.

Det har bidragit till att garantitiden på

produkterna kunnat höjas från ett till två

år.

Men allt har inte gått problemfritt. Inledningsvis

var det problem med betalningsrutiner

och betalningsvillkor, vilket

ledde till likviditetsproblem. Konftel var

också ett litet företag med förhållandevis

små produktionsvolymer i IDTs verksamhet,

som i övrigt byggde på storskalighet.

Tillverkningen i Kina ställer också högre

GRUNDEN I KONFTELS strategi för distribution

är långsiktighet och varumärkesbyggande.

Som litet företag är samarbete

med andra, större företag världen över

livsviktigt. Idag gör ekonomisk nedgång,

terrorism och miljöhot att beteenden förändras

och möten kan i många fall lika

gärna ske via konferenstelefonen. Och

den kommer från Konftel. •

www.konftel.se

FAKTA OM KONFTEL

• Europas ledande tillverkare av

konferenstelefoner

• Omsätter 64 miljoner kr (2009)

• Försäljningskanaler i 49 länder

• I Kina sedan 2001

Konferens per telefon är ett starkt alternativ till

resor i en svagare ekonomi med ökade hot om

terrorism och miljöförstöring.

8 KINA OCH SVERIGE


OUTSOURCING OCH PRODUKTION

?x3

Vad är viktigast för

dig – att en produkt

är billig eller tillverkad

under etiska

förhållanden?

Malin Hansson

NV-PROGRAMMET,

RISBERGSKA SKOLAN,

ÖREBRO

Kina är idag Tetra Paks största marknad och står för en femtedel av omsättningen.

PÅ ALLAS FRUKOSTBORD

Tetra Pak, med sitt största teknikcentrum i Lund, är ett

globalt företag inom förpackningsindustrin. 1943 startade

Dr Ruben Rausing, Tetra Paks grundare, arbetet

med att utveckla en unik innovation som har förändrat

möjligheterna att distribuera livsmedel världen över.

*8 miljarder euro 2008

IDAG HAR TETRA PAK sin största marknad

i Kina och nästan en femtedel av omsättningen*

kommer därifrån. Det hela

började med Gad Rausings (son till grundaren

Ruben) kontakter med Kina

1970-talet. Hans intresse för historia och

arkeologi öppnade dörrar till kinesiska

kontakter på den högsta politiska nivån.

1978 inledde den kinesiske ledaren Deng

Xiaoping ekonomiska reformer i Kina

som gjorde det möjligt för Tetra Pak att

etablera sig. Idag har Tetra Pak fem fabriker

i landet, varav två i Peking. Under

2007 öppnade företaget en fabrik i Hohhot,

som kallas Kinas mejerihuvudstad,

något som inte bara genererar intäkter åt

Tetra Pak utan även bidrar till en positiv

utveckling för Kinas bönder.

– Vi välkomnar Tetra Paks investering

i Hohhot, sade Tang Ai Jun, borgmästare

i Hohhot då. Etableringen av en så modern

anläggning kommer att kraftigt

stärka utvecklingen av vår mejeriindustri

och hjälpa lokala bönder. •

www.tetrapak.se

Att en produkt är

billig har sina fördelar

när man inte bor

hemma. Däremot anser jag att ett

människoliv är värt mer än en billig

tröja. Därför betalar jag gärna lite

mer för saker där jag vet att arbetarna

har en god standard.

Hampus Nilsson

SP3E, KATEDRAL-

SKOLAN, LUND

Jag tror att det är en

kombination. Är priset

på en vara tillverkad

under etiska

förhållande betydligt mycket lägre

lutar det nog åt att man väljer den

billiga. Men handlar det bara om

några procent, vilket det ofta gör, väljer

jag nog den etiskt tillverkade

varan.

Emelie Björkman

TE 2A, INNOVATION

OCH DESIGN

Just nu när jag bara

har studiebidraget

så är det viktigt med

billiga produkter men jag säger definitivt

nej till barnarbete.

Flytande kristaller grunden till framgångsrikt företag

Det finns en viktig likhet mellan självbländande

svetshjälmar och mobiltelefoner

– båda innehåller flytande kristaller. I

svetshjälmen gör kristallerna att skyddsglaset

framför ögonen automatiskt bländas

ned och blir mörkt vid det starka ljus

som uppstår när svetslågan tänds. Och

mobiltelefonens skärm skulle vara svart

och innehållslös utan de flytande kristallerna

som formar text och bild. Tekniken

att använda flytande kristaller, som finns i

alla typer av bildskärmar, kallas ”LCD”

som står för Liquid Crystal Display.

För företaget LC-Tec startade allt när

grundaren Åke Hörnell på 1980-talet

uppfann den självbländande svetshjälmen

som blev en succé över hela världen. Företaget

blev experter på tillverkning av

komponenter med flytande kristaller. Idag

har antalet produkter där tekniken används

mångdubblats och LC-Tec säljer

maskiner till LCD-tillverkare runt om i

världen.

2005 öppnade deras fabrik i Kina som

ett komplement till fabriken i Borlänge. I

och med etableringen i Kina fick företaget

en del kritik för att tillverkningen flyttades

från Sverige till ett låglöneland. VD

för LC-Tec, Peter Grufman, berättar att

det var nödvändigt för att trygga ett

antal jobb i Borlänge.

– Var tillverkningen är spelar mindre

roll. Vår etablering i Kina har inneburit att

vi levererar till fler kinesiska företag än vi

gjorde tidigare. Dessutom kan vi koncentrera

oss på det vi är bäst på i Borlänge

– att rita och konstruera framtidens produkter,

säger Peter Grufman. •

www.lctecdisplays.com

KINA OCH SVERIGE 9


FORSKNING OCH UTVECKLING

Många västerländska företag har valt att hålla sin forskning och utveckling utanför Kina. Att

vara riktigt duktig på kopiering är någonting bra i Kina och det visar att man uppskattar originalet.

Kopiering är ren stöld, anser vi svenskar med vår europeiska etik. Den här kulturkrocken

kan ibland skapa misstro mellan företag och mellan arbetsgivare och medarbetare, vilket kan

påverka samarbetet.

FRÅN

KINNA TILL

KINA

– Sök själv

aktivt efter

leverantörer med

goda referenser,

råder Mattias

Bergman, Exportrådet,

svenska

företag.

Rädsla begränsar framgången

– Det finns ingen anledning att avstå från att tjäna

pengar för att man är rädd att bli kopierad, konstaterar

Mattias Bergman, regionchef Asien på Exportrådet.

– I HANDEL och kontakter med Kina liksom

med andra länder ska man vara affärsmässig

och använda de lagliga

instrument som finns för att skydda sina

produkter och vara noga med att de gäller

i Asien och inte är begränsade till Europa

och USA.

En produkt kan bli kopierad även om

man bara säljer på en närmarknad. För

den skull får man inte uppträda naivt så

att kompetens och resultaten av forskning

och utveckling vandrar iväg till konkurrenter,

utan använda de medel som finns

för att skydda sina rättigheter. Här finns

förutom att registera sina rättigheter,

även vilken etableringsform man väljer,

vilka partner man väljer samt hur man

skriver kontrakt med partner och personal.

UPPTRÄDA PROFESSIONELLT

Mattias Bergman beskriver arbetet med att

hitta en bra partner i Kina som att vaska

guld; bland tusen korn av sand finns de

gyllene kornen. Bland guldkornen finns de

företag som redan levererar till utländska

beställare och har bra referenser.

Respekten för rättigheter och patent

(intellectual property rights) ökar enligt

Mattias Bergman i takt med att ett land

utvecklar egna produkter och bygger upp

egna varumärken för exportmarknaden.

Många svenska företag använder inte

de möjligheter som finns – bland annat

genom Exportrådet – för att hitta bästa

leverantörer och partners. Nio av tio har

blivit ”hittade” av sina leverantörer

medan en av tio har gått systematiskt till

väga och letat fram leverantörer med

goda referenser och hög trovärdighet.

FORSKAR I KINA

Stora svenska företag som Ericsson och

Astra Zeneca har forskning och utveckling

i Kina. Astra Zeneca byggde för ett

par år sedan upp en forskningsenhet vid

universitetssjukhuset i Peking. Enheten

arbetade främst med klinisk analys och

säkerhetsanalyser. Det var nödvändigt för

fortsatt tillväxt i Kina. Kinesiska myndigheter

kräver att nya läkemedel för den kinesiska

marknaden ska genomgå farmakologiska

och kliniska studier på kinesiska

försökspersoner för att godkännas.

KREATIVA MILJÖER

– I Kina och övriga Asien utbildas mängder

med ingenjörer. De studerar målmedvetet

och de arbetar hårt. Självklart ger

det resultat i att de blir duktiga och uppfinningsrika,

fortsätter Mattias Bergman.

– Allt fler företag utnyttjar den kompetensen

genom att förlägga forskning

och utveckling till Kina. I synnerhet produktutveckling

för att anpassa produkterna

och göra dem mer attraktiva på den

kinesiska marknaden, men även gradvis

för den globala marknaden. •

www.swedishtrade.se

AB Ludvig Svensson i Kinna

började handla med Kina

1994 och startade egen tillverkning

där 2003. Produktionen

för den kinesiska

marknaden sker i Kina.

Produktutveckling och produktionskompetensen

finns

kvar i Sverige.

– Först importera, sen producera,

säger Anne Ludvigson, vd på AB

Ludvig Svensson i Kinna och sammanfattar

villkoren för att komma

in på den kinesiska marknaden.

När AB Ludvig Svensson började

exportera till Kina 1994 var

den lokala partnern i Kina jordbruksdepartementet

som skötte

distributionen av företagets ”gardiner”

för växthus. Skärmarna eller

takgardinerna gör att ljus och klimat

i växthusen kan regleras på ett

sätt som ger störst skörd och sparar

energi.

– Kraven på den kinesiska marknaden

är att efter ett tag måste

man tillverka produkterna på plats

för att inte belastas med höga importtullar.

Vi öppnade fabriken

2003. Men jag skulle aldrig släppa

iväg vår erfarenhet och kompetens

till Kina, fortsätter Anne Ludvigson.

– Vi sitter på en stor kunskapsmassa

och den representerar kärnan

i vår affärsverksamhet. Den vill

jag skydda. Vi har ett mycket bra

förhållande med medarbetarna i

vårt kinesiska företag. Men det

finns kulturella skillnader. Bland

annat ses kopiering som en komplimang

medan vi betraktar det som

stöld.

– Man är naiv om man inte

inser att utländska företag i Kina alltid

blir utsatt för någonting som gör

att varor, idéer och tillgångar i varierande

grad försvinner ut genom

bakdörren, säger Anne Ludvigson.

AB Ludvig Svensson har cirka

tio procent av produktionen i Kina

medan resten produceras i Kinna. •

www.ludvigsvensson.com

10 KINA OCH SVERIGE


FORSKNING OCH UTVECKLING

VÄLISOLERAT PATENT

I Gustafs i södra Dalarna ligger företaget

Isoflex. Redan på 1930-talet fick företaget

sitt första patent för det unika

isoleringsmaterialet Moniflex, som än

idag är ryggraden i verksamheten.

De främsta användningsområdena för

Moniflex är inom rälsburen persontransportindustri,

där motståndskraft mot fukt

och temperatur i kombination med låg

vikt är väsentligt.

Materialet består av transparanta ark -

till utseendet likt cellofan – som trots sin

isolerande förmåga är så tunt att det enkelt

kan skäras med kniv. Precis som för

drygt 60 år sedan tillverkas Moniflex idag

av samma naturliga och miljövänliga råvara

som papper - cellulosa. Ständig

forskning och utveckling genom åren har

förfinat och förbättrat materialet ytterligare,

bland annat vad gäller brandmotstånd.

De unika egenskaperna gör att

Moniflex fortfarande är världsledande.

Men Isoflex är mer än en leverantör till

marknaden för tågvagnar och ses idag

ALLTID STEGET FÖRE

Vid all papperstillverkning används

speciella dukar som tar bort vattnet ur

papperet under tillverkningens gång. Det

finns tre företag att räkna med i världen

som tillverkar maskiner som väver dukarna.

Två finns i Tyskland och det tredje,

Texo AB, ligger i småländska Älmhult. 90

procent av vävmaskinerna som tillverkas i

Älmhult går på export och 35 procent

av alla maskiner på världsmarknaden

kommer därifrån. Texo har erfarenhet

från Kina sedan 40 år tillbaka och har

mer än 80 procent av marknaden där.

Nya industriområden växer ständigt

upp i Kina, folk som vill arbeta flyttar in till

städerna från landsbygden och åtgången

på papper - och därmed också papperstillverkningen

- ökar. En av modellerna som

exporterades till Kina på 1980-talet är idag

kopierad av kineserna och säljs på den inhemska

marknaden till ett mycket lågt pris.

Anders Svensson, vd på Texo, bekräftar att

som isoleringsexperter, som ofta är med

från dag ett när nya vagnar konstrueras

på olika håll i världen.

Sedan 2005 gör Isoflex affärer med

kinesiska företag. Behovet av Moniflex

ökar i Kina i takt med att höghastighetstågen

blir allt fler. För att vara nummer

ett bland leverantörerna krävs att man är

nära kunderna, gör personliga besök och

har goda kontakter i branschen, men

också att man har en unik produkt. Thomas

Vissgården, vd på Isoflex, berättar att

många försökt kopiera egenskaperna hos

Moniflex utan framgång.

När man ser materialet är det lätt att

tro att det är en form av plast, eftersom

det är genomskinligt och tunt. Plast har

dock inte samma egenskaper som cellulosa,

som Moniflex bygger på.

– Genom att ständigt utveckla vår produkt

och arbeta nära branschen ökar vi

våra chanser att behålla försprånget vi har

framför andra, säger Thomas Vissgården. •

företaget räknar med att bli kopierade.

– När vi började göra affärer med

kineserna visste vi att man blir kopierad

på den marknaden. Därför har vi satsat

på forskning och utveckling av vår produkt

så att vi hela tiden ligger steget före

våra konkurrenter, säger Anders Svensson.

Maskinerna som Texo tillverkar är

riktiga kolosser som väger 60 – 90 ton

och kan vara upp till 32 meter långa. Och

trots att det är så utrymmeskrävande att

skeppa dem till kunder över hela världen

behålls produktionen i Sverige.

– Vi har gjort jämförelser på vad det

skulle innebära att flytta produktionen till

Kina, men har kommit fram till att det blir

billigast att behålla den i Sverige. Det är

ju också här vi har den värdefulla kompetensen

som garanterar en hög kvalitet,

avslutar Anders Svensson. •

www.texo.se

?x3

I Kina utbildas årligen

100 000 civilingen

jörer, många av

dem kan flera språk

och väljer att studera

utomlands.

Tror du att kinesiska

elever kan konkurrera

med de svenska

om de mest attraktiva

jobben?

Elin Carlsson

HANDEL- OCH

ADMINISTRATIONS-

PROGRAMMET

ÅRSKURS 3, HOLAVEDS-

GYMNASIET, TRANÅS

Jag tror att de kinesiska eleverna

konkurrerar med svenska elever

genom att de har en högre kunskapsnivå.

De kinesiska eleverna är

mer effektiva och duktiga tekniskt

Erik Brännström

TE 3A, INNOVATION

OCH DESIGN,

SKELLEFTEÅ

Kanske inte, eftersom

vi är uppfostrade på

olika sätt. Vi svenskar är mer fritänkande

och lär oss saker för att vi

själva vill, medan ungdomarna i Kina

tränas hårt från det de är små vilket

kan innebära att de tappar fokus och

intresse. Mitt mål är att bli ingenjör

för att jag vill bli det, inte för att

någon tvingar mig till det. Man måste

vilja själv och ha intresset!

Linnea Holbeck

SP3E, KATEDRAL -

SKOLAN LUND

Att svenska studenter

och ungdomar än

idag tror att vi faktiskt

kan konkurrera

på utländska marknader om jobb

känns mest som ett skämt. Vi halkar

efter i matematik redan i grundskolan.

Dessutom växer svenska barn

oftast upp i så pass ekonomiskt

trygga och stabila hem så vi inte behöver

kämpa för något. I Kina vill

ungdomarna verkligen bli något och

kämpar som tusan för att få ett bra

jobb. Det gamla tänket om att

svenska utbildningar är bäst måste

försvinna och vi måste istället internationalisera

oss för att även i framtiden

kunna konkurrera med resten

av världen.

Texos maskiner kan vara upp till 32 meter långa.

KINA OCH SVERIGE 11


MILJÖ

Miljön har utsatts för stora påfrestningar i Kina i takt med den ekonomiska utvecklingen. Det

gäller såväl föroreningar av luft och vatten som sophantering och arbetsmiljö. Det internationella

trycket är starkt för att Kina ska hantera miljöproblematiken. För svenska företag inom miljöteknik

är potentialen stor.

Starkt sug efter smarta

miljölösningar

INTRESSET INNEBÄR AFFÄRSMÖJ-

LIGHETER för svensk miljöteknik och för

Envac, som är ett systemföretag som levererar

nyckelfärdiga lösningar. Lösningen

i det här fallet är anläggningar

som suger hushållsavfall från husens sopnedkast

ner under marken till centrala

avfallsstationer. Det är som en gigantisk

fast monterad ”dammsugare” men med

grövre rördimensioner och anpassad för

avfall. Envacs kärnkompetens är systemoch

teknikutveckling som främst sker i

Sverige, och till viss del i Hong Kong.

RÖR MED VAKUUM

– Avfallet transporteras med vakuumsug

genom ett rörsystem. Det är rent, tyst och

hygieniskt och framför allt minskar det

biltrafiken i bostadsområdena. Avfallet

sugs till en central uppsamlingsplats varifrån

det transporteras till deponi eller förbränning,

fortsätter Christer Öjdemark.

Varje central uppsamlingsplats klarar att

hantera avfall från 5 000 – 10 000 hushåll.

Rören tillverkas i Kina och montaget gör

kinesiska underleverantörer. Envacs roll

är att uppfinna hur rören ska sättas ihop.

Mekaniskt är systemet relativt enkelt och

robust. Däremot är det elektroniska styrsystemet

avancerat. Det reglerar fläktarna

som skapar vakuumsuget och ser till att

avfallet hamnar på uppsamlingsplatserna.

SOPBERGET VÄXER

Sopsortering som vi känner den med

komposterbara matrester, plåt och glas

uppdelat var för sig har ännu inte slagit

igenom i Kina. Men i takt med att det kinesiska

sopberget växer och avfallet behöver

förvandlas från kostsamt problem till

lönsam råvara för energiproduktion och

återvinningsindustrin, ökar också intresset

för källsortering. När källsorteringen

slår igenom kan Envacs avfallssug i samma

rörsystem hantera tre olika fraktioner och

transportera dem till rätt slutmål.

– Källsortering är på väg. Men än så

länge är det vanligast att avfall från hushållen

är helt osorterat.

GRUNDSTRUKTUR

Envacs avfallssug är en del av den grundläggande

infrastrukturen och anläggs

främst i samband med att nya förorter

byggs runt Kinas mångmiljonstäder. Systemet

finns i förstäder till Peking, Shanghai

och Kanton.

– Envac har funnits på den kinesiska

marknaden sedan 1980-talet då vi öppnade

försäljningskontor i Hong Kong,

säger Christer Öjdemark.

KANTON FÖRST

För Envac tog utvecklingen ordentlig fart

när borgmästaren i Kanton – en stad med

närmare fyra miljoner invånare – kontaktade

företaget. Borgmästaren ville vara

först i Kina med att införa Envacs avfallssystem.

12 KINA OCH SVERIGE


MILJÖ

Det är sug på den kinesiska marknaden efter smarta

lösningar för att hantera hushållens avfall.

– Det är ett enormt politiskt intresse för avfallsfrågor

i Kina, förklarar Christer Öjdemark, vd för Envac AB.

Den stora vinsten med Envacs avfallssug

är att avfallshanteringen

blir bilfri.

Samarbetet med de styrande i Kanton

gjorde att Envacs avfallssystem användes

när en ny förort avsedd för 150 000 invånare

byggdes. Under 2005 startade också

Envac och Kanton ett samriskbolag (joint

venture) för försäljning och vidare expansion

i Kina.

– Det politiska stödet och intresset för

smarta system som sparar miljön är

mycket stora i Kina.

TÄTT OCH HÖGT

Kinesiska beslutsfattare söker lösningar

som redan idag kan tillgodose morgondagens

behov. Envacs system är mycket

användbart just i Kina där bostäderna

byggs tätt och högt - bostadshus på fyrtio

våningar är ingen ovanlighet.

Nya byggprojekt i Sverige och övriga

Europa är relativt små jämfört med Kina,

där enskilda byggprojekt kan ha en storlek

som motsvarar hela Sveriges årliga

bostadsproduktion. Totalt bygger Kina

omkring åtta miljoner lägenheter per år.

Det är hälften av den globala bostadsproduktionen.

Den höga byggtakten skapar

stora möjligheter för Envac.

– Det politiska stödet och intresset för smarta

system som sparar miljön är mycket stora i Kina.,

säger Christer Öjdemark, vd Envac.

DRIVER MARKNADEN

– Det är vi som skapar marknaden. Vi har

några smärre konkurrenter, men det stora

arbetet med att introducera tekniken och

göra lobbyarbetet för att marknaden ska

välja lösningen med vakuumsug av avfall,

det får vi driva själva.

Christer Öjdemark menar att den

största utmaningen är att övertyga beslutsfattarna

om att den stora vinsten är

att de får en bilfri avfallshantering. Koldioxidutsläppen

minskar och trafikmiljön i

bostadsområdena blir bättre.

RELATIONER – EN TILLGÅNG

Liksom många andra företag har Envac

insett det strategiskt viktiga i att skapa relationer.

Inte minst viktigt är detta på den

kinesiska marknaden där relationer beskrivs

som den i särklass viktigaste tillgången.

– Avgörande för att lyckas är förmågan

att knyta pålitliga medarbetare till företaget.

I Kina har vi enbart kinesiska medarbetare

som känner lojalitet för uppdraget

och företagets produkt. Vi har lyckats bra

med det och har ett väletablerat gott rykte

och våra system har fått stor uppmärksamhet.

• www.envac.se

KINA OCH SVERIGE 13


MILJÖ

Flaskan med

renat avlopps -

vatten är en

symbol för en

helt ny teknik

som Purac

utvecklat.

Vatten,vatten,

bara

vanligt

vatten!

Stora delar av världen lider brist på dricksvatten. Orsakerna varierar – det

kan vara torka, för stora uttag av grundvatten som orsakar inträngning av

saltvatten eller föroreningar av annat slag.

DET SVENSKA FÖRETAGET Läckeby Water

Group med sin division Purac, är världsledande

inom entreprenader för rening av

vatten både för industri och kommunal

verksamhet. De levererar, bygger och

driftsätter anläggningar för kunder i hela

världen.

FÖR KINAS DEL är det angeläget att lösa

frågan om vattenförsörjning och vattenrening,

eftersom behovet av färskvatten

ökar i takt med den snabba utvecklingen.

Mer än 300 miljoner människor beräknas

sakna tillgång till färskt vatten. De största

problemen är en sjunkande grundvattennivå

och förorenat vatten. Kineserna är

intresserade av att använda ny teknik och

Purac har en stor del av sin marknad i

Kina. De projekterar stora vattenreningsanläggningar,

som ska bidra till en bättre

miljö och större tillgång till dricksvatten.

I BRISBANE AUSTRALIEN är företaget

delaktigt i ett projekt för att rena avloppsvatten.

Projektet har blivit så framgångsrikt

att det renade vattnet blandas med

grundvatten för att sedan användas till

dricksvatten. Martin Hagbyhn, vd för

Läckeby Water AB, har själv testat att

dricka det renade avloppsvattnet.

– MED DAGENS TEKNIK är det fullt möjligt

att rena avloppsvatten så att det blir

drickbart. Det renade vattnet smakar lika

bra som det vi har i kranarna i Sverige,

säger Martin Hagbyhn.

EN AV FLERA anledningar till bristen på

vatten i Kina är ett utbrett bevattningsslöseri

inom jordbruket. Nya lösningar

och bra teknik kan bidra till bättre användande

av det vatten som finns. Om jordbruken

skulle använda gråvatten i stället

för grundvatten, skulle stora besparingar

kunna göras. För att utveckla en teknik

för att rena gråvatten ”lagom”, söker

Läckeby Water Group finansiärer för en

försöksanläggning i Tunisien. Projektet

kan leda till att ny miljövänlig teknik används,

att arbetstillfällen skapas och att

fler människor kan få mat och rent dricksvatten.

– DET ÄR SÄRSKILT VIKTIGT viktigt att

fortsätta utveckla närvaron och uppdragen

i de mest expansiva delarna av världen,

därför satsar vi mycket på tillväxt i

exempelvis Kina. Men ska vi kunna fortsätta

våra exportframgångar i Kina och i

andra delar av världen, behövs fler utbildade

ingenjörer här i Sverige, avslutar Martin

Hagbyhn.•

www.lackebywater.se

FÄRGAT VATTEN?

• Vitvatten – rent dricksvatten

• Gråvatten – mindre förorenat

avloppsvatten från till exempel

bad, disk och tvätt

• Svartvatten – smutsigt avloppsvatten

där det vi spolar ut från toaletter

finns med

14 KINA OCH SVERIGE


MILJÖ

BÄTTRE MILJÖ INOMHUS

MILJÖTEKNIKFÖRETAGET Nederman i

Helsingborg har sedan 60 år tillbaka jobbat

med att förbättra den inre miljön på

företag runt hela världen. Tillverkningsindustrier

för stål, bilar, kemi, läkemedel

och livsmedel använder deras utrustning

för utsug av damm, rök och avgaser. Idag

har Nederman försäljning i fler än 50 länder

och en av de senaste etableringarna är

i Kina.

– Etableringen i Kina var ett naturligt

steg då flera av våra kunder redan lockats

dit. De europeiska företagen har oftast ett

egenintresse i att deras fabriker ska ha acceptabla

arbetsförhållanden. Inte minst

för att marknaden och opinionen kräver

detta, säger Sven Kristensson, vd på Nederman.

Nederman har inte bara delar av sin

produktion och försäljning av miljöteknik

i Kina, utan har även varit behjälpliga med

information och råd till myndigheter.

Enligt Sven Kristensson har Kina ännu

inte kommit så långt när det gäller den

inre miljön, men intresset är mycket stort.

Det gäller inte minst inhemska kinesiska

företag som börjat se att den totala kostnaden

för att avstå från bra arbetsmiljö

i längden är högre än vad satsningen

kostar. • www.nederman.se

– Vi har följt våra kunder och etablerat oss i Kina, säger Sven Kristensson, vd Nederman.

Globalt konkurrensmedel

– I framtiden kommer miljöaspekten

att spela en allt större roll som globalt

konkurrensmedel.

Det menar Stefan Jonsson, vd för företaget

Garo AB i Gnosjö. De tillverkar,

utvecklar och marknadsför elektriskt

installationsmaterial, som till exempel

elcentraler, proppskåp och bilmotor -

värmare.

Garo köper bland annat vissa detaljer

till sin produktion från Kina. För att få

veta hur det ser ut hos leverantörerna

på plats i Kina gör företaget egna inspektioner,

men låter även genomföra ytterligare

oberoende kontroll på att det till

exempel inte förekommer barnarbete i

fabrikerna.

Stefan Jonsson är övertygad om att

energi- och klimatfrågan kommer att

fortsätta spela en stor roll i framtiden

och Garo satsar därför på att utveckla

nya miljövänliga produkter. Den senaste

produkten i raden är en uttagsstolpe avsedd

för laddhybridbilar. En laddhybridbil

kan bara köras 13 –14 mil innan den behöver

laddas, men det ses inte som ett

problem.

Garo har utvecklat en uttagsstolpe för laddhybridbilar.

Dessa minskar utsläpp och behöver laddas

efter 13 –14 mils körning.

– 70 procent av alla transporter är

under sju mil. Att satsa på laddhybridbilar

är en möjlighet att få ner koldioxidutsläppen.

Därför tror vi att det finns en stor

marknad för produkterna både på den

europeiska och den asiatiska marknaden,

säger Stefan Jonsson. • www.garo.se

Fotograf: Curt Ekblom

?x3

Vad kan vi i Sverige,

och svenska företag

i Kina, göra för miljösituationen

i Kina?

Marcus Sundström

TE 3 A, INNOVATION

OCH DESIGN,

KAPLANSKOLAN,

SKELLEFTEÅ

Att svenska företag

som har sin produktion i Kina föregår

med gott exempel genom att producera

miljövänliga produkter.

Sara Sundberg

SAMSPRINT 3,

RUDBECKSSKOLAN,

ÖREBRO

Jag tror att det viktigaste

är att uppmuntra

företag i Kina att

vilja förändra sig själva. Svenska företag

måste klargöra att de inte accepterar

en undermålig miljöpolicy och

visa fördelarna med att vara ett miljövänligt

företag. Givetvis måste man

också öka påtryckningarna på Kinas

regering och uppmuntra till att belöna

gott miljötänkande.

Magdalena

Wågstedt

TE 2A, INNOVATION

OCH DESIGN,

KAPLANSKOLAN,

SKELLEFTEÅ

Svenska företag kan ställa större krav

i sin egen fabrik gällande arbetsmiljö,

utsläpp och åtgärder som befrämjar

hälsan för arbetarna. Då följer andra

industrier efter så småningom när

det sprider sig att miljön är bra.

KINA OCH SVERIGE 15


MILJÖ

Platta paket

från Kina

Ikea har sedan mitten av 1970-talet

köpt produkter från Kina och år 2001

blev Kina det största inköpslandet.

ÅR 2000 SAMLADE Ikea kraven på sina

leverantörer och sin uppförandekod, i ett

dokument, ”The Ikea way of purchasing

Home Furnishing Products”. Det innebär

högt ställda krav på leverantörerna

gällande arbetsförhållanden, förhindrande

av barnarbete, miljö, ansvarsfullt

skogsbruk och socialt ansvar. Företaget

satsar och tror på långsiktiga relationer

med sina leverantörer och avser därför

arbeta med dem som delar Ikeas värderingar

och synsätt. För en del leverantörer

och underleverantörer kan det till en

början uppstå svårigheter att leva upp till

kraven. Kraven ställs via ”Trading Offices”,

som arbetar nära leverantörerna

och som följer upp hur leverantörerna

lever upp till kraven.

Detta kan till exempel ske

genom oanmälda besök på

fabrikerna. Om inga förbättringar

sker inom avtalad tid så avbryts

samarbetet.

NÄR MAN HANDLAR med kinesiska leverantörer

är det viktigt att utveckla goda

relationer med ägarna. När de förstår och

blir övertygade om att kraven är bra för

deras företag och medarbetare, ser de

detta i ett längre perspektiv. Det är viktigt

att ägarna tar sitt ansvar vad gäller arbetsmiljö

och produktion, säger Lars-

Göran Peterson, som arbetar med inköpsutveckling

på Ikea.

IKEA ÄR EN BETYDANDE handelspartner

för Kina och myndigheterna där visar

stort intresse för den svenska företagsmodellen

som värnar om de anställda, ett

hållbart tänkande på miljöområdet och

social hänsyn. Ytterligare svenska etableringar

på den kinesiska marknaden kommer

att bidra till att förbättra miljön för

arbetstagarna i Kina. Och Ikea är stolta

över att dra sitt strå till stacken. •

www.ikea.se

Resurssparande system på export

Det är inte många som förknippar sopor och avfall med framgångsrika affärer.

Foto: Nina Lundqvist

Mat som slängs blir bland annat drivmedel

till bilar.

För Vafab Miljö, Mälarenergi, ett

antal lantbrukare och Lantmännen i Västerås

är det precis tvärtom. Deras gemensamma

satsning, företaget Svensk

Växtkraft, tar nämligen hand om, och

återvinner, matavfall. Slutprodukterna är

biogödsel – som ersätter konstgödsel –

till spannmålsodling och biogas som används

till drivmedel för bilar.

Kina står inför ett gigantiskt miljöproblem

och visar stort intresse för hur miljöfrågorna

kan lösas. Flera representanter

från Kina har därför besökt biogasanläggningen

i Västerås för att dra erfarenheter

och lära mer om hur de kan lösa sin avfallshantering

på ett miljöanpassat sätt.

FAKTA

Biogas utvinns ur organiskt avfall, till

exempel gödsel och matavfall, som bryts

ner av mikroorganismer i en syrefri

miljö. Efter rötning bildas biogas och

näringsrik biogödsel. Biogas är förnybar

och kan användas för produktion av el,

värme och bränsle i bilar samt gödsel på

åkrarna och släpper inte ut någon koldioxid

i atmosfären. Sverige är, enligt

Svenska Gasföreningen, världsledande

på biogasteknik och har flest så kallade

uppgraderingsanläggningar i världen.

16 KINA OCH SVERIGE


TJÄNSTEFÖRETAG

Det är inte bara varor som handlas mellan Sverige och Kina.

Tjänster inom en rad olika områden efterfrågas också, både av svenska

företag på plats i Kina och kinesiska företag och myndigheter.

–Vi ser till att det

blir ett effektivt flöde

av varor, tjänster och

information, säger

Katarina Sandén,

marknadschef

på UnitedLog

Consulting.

Strategi för lönsam logistik

I takt med att Kina har utvecklats till världens fabrik har behovet vuxit av tjänster för att

på ett smart sätt hantera råvaror och färdiga produkter mellan tillverkare och kunder.

– ETT PROBLEM FÖR företag att starta

och driva företag i Kina i dag är att logistik

i stort fortfarande är ett ostrukturerat

område, säger Katarina Sandén, marknadschef

UnitedLog Consulting. Vi hjälper

till att förbättra företagets försörj -

ningskedja – det handlar om att identifiera

vad företagets slutkunder sätter

högst vär de på, mest vill ha och är i störst

behov av.

Med globaliseringen blir konkurrensen

mellan företagen allt hårdare. Att vara

flexibel och lyhörd är viktigare än någonsin.

Vi hjälper företagen på den kinesiska

marknaden att skapa flexibla logistiksystem

på en strategisk, taktisk och operativ nivå.

BRETT PERSPEKTIV

Logistik täcker allt från omfattande globala

strategier till mindre, praktiska frågor

på lokal nivå. Det är viktigt att se

saker ur ett brett perspektiv, men ändå

behålla ett öga för detaljer.

UnitedLog Consulting har varit verksamma

som tjänsteleverantör inom

Supply Chain Management på den kinesiska

marknaden sedan början av 2004 och

ser behovet av den här typen av tjänster växa.

– Dels expanderar våra västerländska

kunder sin verksamhet i Kina, dels växer

de lokala kinesiska företagens behov,

säger Katarina Sandén.

HÖGA LOGISTIKKOSTNADER

– Infrastrukturen är inte utvecklad

utanför de stora städerna. Byråkratin i till

exempel tullen är komplicerad och i förhållande

till västvärlden är logistikkostnader

mycket höga.

Eftersom det inte finns några totala

transportleverantörer, är det inte lätt att

transportera varor mellan olika regioner

i landet. Men eftersom vi arbetar med den

lokala befolkningen och har goda kunskaper

om den kinesiska marknaden, kan vi

hjälpa företagen att hitta rätt logistik och

minska kostnaderna.

FRAMTIDENS MARKNAD

– För att nå framgång i Kina krävs förutom

lokal närvaro även förståelse för den

lokala företagskulturen, säger Katarina

Sandén.

UnitedLog Consultings kontor är strategiskt

placerat i Shanghai.

– Shanghai är motorn i Kinas näringsliv

och har stor dragningskraft på de producerande

företagen och därmed även på

oss. Vi måste vara närvarande där våra

kunder finns. Att arbeta på distans fungerar

inte, fortsätter Katarina Sandén och

påpekar att en stor del av världens tillväxt,

produktion, utveckling och framtida konsumtion

förmodligen kommer att ske i

Kina. •

www.unitedlog.se

KINA OCH SVERIGE 17


TJÄNSTEFÖRETAG

Med kinesiska

förtecken

i Sverige

Vackert beläget strax utanför Sigtuna ligger Sigtunahöjden hotell och konferens – en

anläggning som från utsidan ser ut som ett vanligt hotell. Men besökaren möter något

helt annat innanför dörrarna.

På konferenshotellet Sigtunahöjden känner sig gästen förflyttad till Kina – inredning, växter, musik och mat påverkar alla sinnen.

Snart hoppas vd Mats Liljefors kunna resa det Gyllene Templet från 1700-talet.


SIGTUNAHÖJDEN

ERBJUDS gästerna rum

inredda i kinesisk stil,

hög- klassig mat från det

kinesiska köket och möjligheten

att prova på det kinesiska favoritnöjet:

att sjunga i en karaokebar. Onekligen

en ovanlig syn, i den annars ganska traditionella

konferens- och hotellbranschen.

Hur kommer det sig då att ett vanligt

svenskt konferenshotell valt att hämta inspiration

från Kina?

Mats Liljefors, som är vd på Sigtunahöjden,

berättar att konkurrensen inom

hotellbranschen är knivskarp och en egen

nisch för att locka kunder är avgörande

om man ska överleva. För Mats, som tog

över verksamheten 2004, blev det solklart

att ge Sigtunahöjden en kinesisk profil

efter att ha besökt Kina samma år.

– När jag kom hem från resan var jag

inspirerad både av kulturen och möjligheterna

som spirade där. Det skrevs dessutom

mycket om Kina i media, OS 2008

var på tapeten och ett par hundra svenska

företag hade redan verksamhet där. Jag

såg helt enkelt möjligheten att vara först

med Kinatemat, säger Mats Liljefors.

KINAFESTIVAL

Undan för undan, efter en genomgående

renovering av hotellet, har en kinesisk

miljö växt fram på Sigtunahöjden. Det

som började 2004 med en och annan röd

lykta har idag växt till en miljö där besökarna

förflyttas till en annan världsdel.

Hotellrummen ligger i tolv olika rumskorridorer,

som var och en är inredd efter

de tolv djuren i den kinesiska kalendern.

Det som förut var en ganska trist innergård

har förvandlats till en kinesisk trädgård

med en så kallad månport – en rund

öppning i en mur eller vägg – pagoder,

broar och typiskt kinesiska växter som

bambu och ginkoträd. Sedan 2006 arrangerar

också Sigtunahöjden, tillsammans

med Sigtuna kommun, varje år en Kinafestival.

Festivalen, som pågår under en

sommarvecka, är ett utbyte med vänkommunen

i Kina och besökarna på Sigtunahöjden

kan möta kinesiska konsthantverkare,

vara med om en traditionell

kinesisk teceremoni, och prova på kalligrafi

eller tai chi.

Men även om det kinesiska präglar Sigtunahöjden

finns det rum för en skandinavisk

tolkning av såväl design som mat.

18 KINA OCH SVERIGE


TJÄNSTEFÖRETAG

Foto: Sweco architects

?x3

Vad tror du är den

största utmaningen

med att driva ett

företag som svensk

i ett land som Kina?

Fredrik Sundberg

SP 3 E, KATEDRAL-

SKOLAN, LUND

Med Sigtuna som förebild fick det svenska arkitektföretaget Sweco uppdraget att planera och rita

Luodian Town, ett satellitsamhälle till Shanghai med 30 000 invånare..

MED SVENSKA FÖRTECKEN I KINA

Shanghai är Kinas största stad, med över 18 miljoner invånare. 30 kilometer

utanför jättestadens buller finns lilla ”Luodian New Town”, byggd med Sigtuna

som förebild. Några kinesiska politiker och affärsmän på besök i Sverige blev

nämligen så förtjusta i Sigtuna att man beslöt sig för att bygga en kopia av staden

i Kina. Shanghais egna Sigtuna står klart sedan 2004 och mycket är sig likt mellan

de båda städerna. Staden har ritats av svenska Sweco med målet att skapa en

hållbar stadsstruktur. Flera av bostadshusen är i stort sett exakta kopior av de

gamla trähusen i Sigtuna och det finns till och med en konstgjord sjö – ”lake Meilan”,

som Mälaren får heta på kinesiska.

Till skillnad från många andra kinesiska städer har Luodian New Town flera

grönytor och parker. Dock skiljer sig de båda städerna åt på en punkt: Sigtuna har

6 000 invånare och i Luodian New Town samsas 30 000 personer. I samband

med att staden byggdes lärde sig kineserna mycket av svenskarna inom hållbar

utveckling. En väl utbyggd busstrafik och cykelbanor är en del i planeringen för ett

grönare och mer miljövänligt samhälle. •

Att utveckla goda relationer

över andra

kulturella gränser och

landsgränser är en utmaning som jag

tror att man ständigt hade behövt

bearbeta om man valt att driva företag

i Kina. Många uppfattar svenskar

som lite tillbakadragna, tysta och försiktiga,

en generalisering som känns

väldigt hård men inte helt dum.

Tobias Ekdahl

SP 3 E, KATEDRAL-

SKOLAN, LUND

Jag tror att man hela

tiden måste ha översikt

kring alla delar av

företaget. I ett låglöneland som Kina

är det lätt att arbetsförhållandena

längst nere i "hierarkin" blir dåliga.

Om det skulle nå svenska konsumenter

att förhållandena i produktionen

för ett svenskt bolag är dåliga skulle

givetvis kunderna säga sitt och många

skulle sluta köpa produkten, oavsett

om företaget varit medvetna om

problemen eller ej.

Isak Arvidsson

TE 3A, INNOVATION

OCH DESIGN,

KAPLANSKOLAN,

SKELLEFTEÅ

– Det kinesiska tar självklart stor plats och

vi hämtar mycket inspiration från Kina,

bland annat genom resor dit för hela personalen.

Men det är också viktigt att gifta

ihop det med vårt skandinaviska ursprung

och våra egna krav på hur vi

tycker det ska vara när det är snyggt och

gott, säger Mats Liljefors.

TEMPEL MED HISTORIA

Nästa projekt för Mats Liljefors är att resa

det ”Gyllene Templet” i närheten av Sigtunahöjden.

Templet är en exakt kopia av

det som kejsar Qianlong lät bygga 1771 för

att fira sin 60-årsdag tillika sina 36 år på

tronen. 1929 hittade Sven Hedin, Sveriges

mest kände upptäcktsresande, det vackra

templet och en kopia tillverkades på uppdrag

av en rik svensk-amerikan vid namn

Vincent Bendix. Han lät resa templet,

först på världsutställningen i Chicago 1933

och återigen på världsutställningen i New

York 1939. 1985 fann svensken Max Woeler

det nedmonterade templet och lät

flytta det till Sverige. Det Gyllene Templet,

som fortfarande är nedmonterat,

är idag ett välbevarat exempel på traditionell

kinesisk-tibetansk arkitektur och

kinesisk hantverksskicklighet. Förhoppningarna

är att resa templet i en modernare

form som klarar både det svenska

klimatet och kraven angående utrymning

och handikappanpassning. Mats Liljefors

har redan sett ut en lämplig plats för

templet och målet är att det ska stå klart

till världsutställningen i Shanghai 2010. •

www.sigtunahojden.se

Det är alltid svårt

att komma till ett

nytt land och starta upp ett företag

eftersom det är en helt annan värld

gällande kultur, språk och sociala

mönster.

KINA OCH SVERIGE 19


TJÄNSTEFÖRETAG

Utbildning

nyckeln till framgång

Utbildning i företagets reparationssystem för krockskadade bilar är ett sätt för

Car-o-Liner att knyta kunderna till sig. Omsorg om medarbetarna stärker lojaliteten

mot arbetsgivaren.

Hans-Jörge Opperud har varit med från starten

i Kina 1998.

SVENSKA CAR-O-LINER i Kungsör, med

verksamhet i mer än 60 länder, är världens

ledande leverantör av reparationssystem

för krockskadade bilar. Men för ett

lyckat resultat behövs mer än bra

reparationsutrustning. Tekniker och servicepersonal

måste vara uppdaterade

på nya material, produkter och metoder

och ha en förståelse för reparationsprocessen.

Därför har Car-o-Liner drygt 50 så

kallade ”Training Centres” runt om i

världen. Ett av dem finns i Peking i Kina

där de utbildar sina kunder i företagets

produkter för att öka kunskapen, effektiviteten

och tryggheten. Hans-Jörgen Opperud

på Car-o-liner har varit med från

starten i Kina 1998.

– UTAN LOKAL FÖRANKRING är det

mycket svårt att komma in på en marknad

som domineras av lokala intressen

med starka band till parti och myndigheter.

De produkter och tjänster man vill

sälja måste ha hög kvalitet och innehålla

teknik och kunskap som kineserna själva

saknar, säger Hans-Jörgen.

FÖRETAGSKULTUREN SKILJER SIG

mellan Kina och Sverige, bland annat

genom det stora avståndet mellan chefer

och andra medarbetare. Det försöker

Car-o-liner påverka genom att skapa ett

tillåtande klimat på arbetsplatsen.

DET KAN TA lång tid att få personalen

att känna sig så trygg att de kan samarbeta

på ett öppet och prestigelöst sätt.

I kinesiska företag är var och en sig själv

närmast, säger Hans-Jörgen.

FÖR ETT TJÄNSTEFÖRETAG som Caro-liner

i Kina, kan hög personalomsättning

vara ett problem. Ett bonussystem

som sträcker sig över flera år och omsorg

om medarbetarna bidrar till att många

väljer att stanna kvar på företaget. •

www.car-o-liner.se

SVENSKT INTRESSE FÖR KINA LYFTER VINGE

I stort sett varje vecka startar ett

svenskt företag verksamhet i Kina. Det

handlar både om att flytta produktion

och tillverkning från Sverige och om att

starta försäljning av varor och tjänster.

Karin Grauers på Advokatfirman Vinge i

Shanghai berättar om den enorma utveckling

Kinas marknad genomgått

sedan början av 1980-talet. Då var det

aktuellt med samriskföretag, så kallade

Joint Ventures, där Kina tillförde mark

och människor, medan länderna i väs

bidrog med kapital och teknologi. Idag

är det annorlunda och möjligheterna

till goda affärer och den snabba utvecklingen

lockar många till landet i öster.

Advokatfirman Vinge öppnade

kontor i Hong Kong redan 1985. Från

och med 1999 blev det tillåtet för utländska

advokatbyråer att ansöka om licens

för att verka också på det

kinesiska fastlandet. Vinge var en av 13

byråer, av totalt 400 sökande, som tilldelades

licens och öppnade kontor i

Shanghai. Den främsta anledningen till

Vinges etablering i Kina var att kunna

följa sina klienter in på en marknad

som är mycket annorlunda.

Karin Grauers berättar om några

av fördelarna för ett svenskt företag att

välja en svensk advokatbyrå i affärer

med Kina. Vinge har funnits länge i Kina

och de har erfarenheter av att hjälpa

just svenska klienter med deras affärer i

Kina. Slutligen är det så att en kinesisk

advokat kan mycket om kinesisk rätt,

men saknar nödvändig förståelse för –

och kunskap om – svenska lagar och

svensk affärskultur. • www.vinge.se

– Vinge var en av de allra första advokatbyråerna

som fick tillstånd att öppna kontor i Kina, berättar

Karin Grauers, som arbetar på kontoret i

Shanghai.

20 KINA OCH SVERIGE


IMPORT/EXPORT

Historiskt har Kina tidvis slutit sig mot omvärlden; emellanåt har handeln med omvärlden

blomstrat. 1700-talets intensiva export till Europa avlöstes av en mörk hundraårig period i

Kinas historia från 1800-talets mitt. För att mota den stora fattigdomen i landet inleddes 1978

en ny politik, ledd av Deng Xiaoping, som åter öppnade landet för utbyte med andra länder.

Trettio år senare har Kina nått positionen som världens näst största exportland.

2005 startade Götheborg sin resa mot

Kina. Den varade nära två år och många

av världens städer angjordes på resan.

Foto: Dick Gillberg

Svenska Ostindiska kompaniet

Åtråvärda varor som te, porslin, kryddor och siden gav

på 1700-talet upphov till handelskompanier i Europas

sjöfarande länder. En kopia av handelsfartyget Götheborg,

som förliste 1745, byggdes 1995 – 2005.

I SVERIGE VÄCKTES intresset för Kina

under 1700-talet, då många ville ha de

vackra föremålen som inte fanns här.

Lackarbeten, serviser i porslin, kryddor

och sidentyger stod på svenskarnas

önskelista.

Ostindiska kompaniet fick sitt namn

efter Ostindien – det samlade namnet på

länderna öster om Afrika – och grundades

1731. Kompaniet fick av staten ensamrätt

att bedriva handel med Kina, med

skepp som avseglade från Göteborg.

För Göteborg blev handeln med Kina

en källa till rik och hastig blomstring och

siden, te, kryddor och porslin spreds över

landet. Sjömännen som seglade ut från

Göteborg var borta omkring 550 dagar

innan de såg hemmahamnen igen. Det

var långa seglingstider och ofta mycket

svåra förhållanden för skeppens besättning,

som led av ömsom kyla och ömsom

stekande sol, sjukdomar och hårt jobb.

Ostindiska Kompaniet upplöstes 1813. Då

hade 132 expeditioner genomförts, med 37

olika skepp. Av de 37 skeppen förliste åtta.

Ett av dem var Götheborg som sjönk

strax före ankomsten till hamnen, vid

Älvsborgs Fästning 1745.

DAGENS HANDEL MED KINA

På 1900-talet präglades Kina länge av

starka kommunistiska ledare och stängda

gränser, men 1978 inleddes en reformpolitik

som blev starten på landets ekonomiska

omvandling. Idag är Kina integrerat

med världsekonomin, som en följd

av reformerna och medlemskapet i världshandelsorganisationen

WTO.

Sedan 2003 är Kina Sveriges största

asiatiska handelspartner. Många svenska

företag har etablerat sig i Kina och de blir

fler varje vecka. Sveriges relationer med

Kina är många och goda. •

www.soic.se

OM GÖTHEBORG

När skeppet Götheborg sjönk, den 12

september 1745, var hon fullastad med

porslin, siden och kryddor. 1984 fann två

dykare att det inte fanns mycket kvar av

skeppet, men en marinarkeologisk utgrävning

1986-1992 visade att det fanns en hel

del att återupptäcka och drömmen om att

återskapa Götheborg föddes.

Byggprojektet, för att skapa en exakt

kopia av skeppet, startade 1995. Åtta år

senare sjösattes hon och den 2 oktober

2005 startade Götheborg sin resa mot

Kina, en resa som varade till den 9 juni

2007, då hon återvände till sin hemmahamn.

Götheborg väckte stor uppmärksamhet

över hela världen och fick ett fantastiskt

mottagande i Kina. En orsak sägs vara

att det svenska Ostindiska Kompaniet

historiskt uppfattas ha agerat respektfullt

i Kina. Ostindiefararen har haft stor

betydelse för det svensk-kinesiska samarbetet

och är en stark symbol för

handeln, det kulturella utbytet och vänskapen

mellan Sverige och Kina.

KINA OCH SVERIGE 21


IMPORT/EXPORT

Mer än hälften av Stadiums

sortiment är tillverkat i Kina.

Made in China

Stadium är en av de stora mode- och sportkedjorna. Medan bandyklubborna

och boxhandskarna trängs i butikernas bakre regioner dominerar

konfektionen utbudet: jackor, skor, jeans, T-shirts, sweatshirts och träningskläder

tillverkade i funktionsmaterial.

MER ÄN HÄLFTEN AV av Stadiums sortiment

är tillverkat i Kina.

– Speciellt gäller det sportutrustning

och tyngre konfektion, berättar Göran

Larsén, inköpsansvarig på Stadium.

– Stadium drabbas så gott

som aldrig av piratkopiering,

säger inköpschef Göran

Larsén.

LIVSSTIL TILL SALU

Den moderiktiga konfektionen har förvandlat

sportaffärerna till butiker med

livsstil till salu. Och som sagt, en stor del

av den livsstilen är producerad i Kina,

oavsett om kläderna ska signalera streetsmart,

gym-spänst, yoga-insikt eller långdistanslöparens

ensamhet.

– De senaste åren är det de förmånliga

priserna som gjort

att vi importerat så

mycket från Kina, fortsätter

Göran Larsén.

Hur går det då till, hur hittar man leverantörerna?

Är det bara att ta flyget till

Kina och i taxin från flygplatsen fråga

efter adressen till någon bra leverantör?

– Inte riktigt så. Det är lite olika hur vi

hittar leverantörer; på mässor, via internet

och så på rekommendation. Ofta får

vi rekommendationer via tygleverantörerna.

De har bra överblick av marknaden

och vet vilka leverantörer som är duktiga

på en viss sorts sömnad.

TROHET

Vägen till framgång bygger på långa affärsrelationer

med leverantörerna.

– Trohet och långsiktighet ger ett bra

förhållande. Det är sällan som vi bryter

kontakten med en leverantör beroende på

priset. Däremot spelar faktorer som kvalitet,

service och leveranssäkerhet in när

vi ska förnya kontrakt.

Stadium har inga egna fabriker i Kina,

22 KINA OCH SVERIGE


IMPORT/EXPORT

Förmånliga priser gör att importen från Kina är stor.

I Stadiums butiker kan kunderna köpa det som passar deras livsstil,

vare sig de vill träna eller softa.

Stadiums kollektioner skapas i Sverige och produceras sen i Kina.

allt köps från hundratals underleverantörer

som i sin tur anlitar mängder av egna

underleverantörer. Importen från Kina

består främst av tyngre konfektion –

jackor till exempel – liksom sportutrustning.

Den lätta konfektionen baserad på

trikå finns numera i andra delar av Asien

liksom i de sydöstra delarna av Europa.

INGA KOPIOR

Stadiums kollektioner skapas i Sverige

och produceras sen i Kina. Stadium har

flera varumärken – bland annat Everest –

men det är inget varumärke som är framträdande

på lågprisbasarerna i de kinesiska

storstäderna.

– Stadium drabbas så gott som aldrig

av piratkopiering. Det som mestadels

syns i basarerna är stora globala varumärken,

säger Göran Larsén.

Därmed inte sagt att det är kopierade

produkter. Det kan var överskottsproduktion

i fabriken som gör de ”riktiga” produkterna,

det kan också vara ”riktiga”

produkter men där någon miss i produktionen

gjort att beställaren inte accepterat

kvaliteten. Och så finns varorna som

är snarlika - kopierade –men ändå försedda

med de kända varumärkena.

RÄTT ATTITYD

– ”Brand or no-brand?”, är standardfrågan

från försäljarna i basarerna som självklart

erbjuder kläder och produkter utan

varumärken till dem som anser att ”nologo”

uttrycker rätt attityd. Oavsett varumärke

eller inte är priset lika förhandlingsbart.

När Göran Larsén blickar in i framtiden

spår han att Stadiums leverantörer

flyttar längre in i landet.

– Men även att produktionen förfinas.

Förmodligen höjs också produktiviteten.

I dag är produktionen stor men produktiviteten

är låg. I framtiden blir effektiviteten

högre, i den meningen att färre

anställda producerar mer. •

www.stadium.se

KINA OCH SVERIGE 23


IMPORT/EXPORT

Säkert förankrat i Kina

Allt startade 1960 då Bertil Brandt uppfann en slitstark gummiblandning.

SOM SÅ MÅNGA andra uppfinningar

kom sedan Seaflex förankringssystem till

av en slump, när Bertil 1968 besökte en

fiskehamn i franska Cannes och såg det

kaos som uppstod då fiskebåtarna la till.

Idén om en enkel och säker förtöjningsanordning

med specialkonstruerade

gummistroppar föddes. Idag förankrar

Seaflex bryggor och bojar i alla hav, på ett

sätt som inte skadar den marina miljön.

På många ställen över världen är det förbjudet

att använda kättingar vid förtöjning

av bryggor och pontoner. Dessutom

ger kättingar problem då vattenståndet

sjunker eller höjs då de släpar på botten

respektive inte räcker till. Då är Seaflex,

som på ett mjukt sätt anpassar sig till vattenståndet

och vattnets rörelser, ett bättre

alternativ.

IDAG ÄR BETILS son, Lars Brandt, vd för

företaget. Han är glad och stolt över att

produkten hans pappa skapade blivit så

framgångsrik.

– Det geniala med Seaflex är att förankringen,

tack vare det slitstarka gummit,

alltid är sträckt. Det innebär i sin tur att

de förtöjda bryggorna ligger stadigt och

på samma ställe, oavsett vattenstånd och

vågor, säger Lars Brandt.

INFÖR OS I Beijing fick Seaflex förtroendet

att förankra alla bryggor till anläggningen

som användes i seglingstävlingarna.

Det blev den första referensen

i Kina och ett projekt som inbringade

20 miljoner kronor till det lilla företaget i

Stöcksjö, utanför Umeå.

MEN ATT ETABLERA sig på den kinesiska

marknaden är inte okomplicerat,

det tar tid att introducera en ny produkt.

Stig Valter Karlsson har 30 års erfarenhet

av den kinesiska kulturen, behärskar kinesiska

och har 80 Kinabesök i bagaget.

– För att lyckas att göra affärer måste

man ha kontakter och skapa varaktiga relationer.

Det är dessutom en enorm merit

Seaflex förankringslösningar användes vid OSseglingarna

i Qing Dao i Kina 2008.

att kunna så mycket som möjligt om den

kinesiska historien, säger Stig Valter, som

bland annat har lärarexamen i historia.

IDAG HAR SEAFLEX tre distributörer i

Kina och avser att medverka på den stora

årliga båtmässan i Shanghai. Om Lars fick

bestämma skulle fler och fler kineser byta

ut drömmen om en egen bil mot en egen

båt. Det skulle skapa en enorm efterfrågan

på Seaflex produkter på världens

största marknad. •

www.seaflex.net

kinesiskt bröd

i svenska ugnar

Bröd är kanske inte det första man

tänker på när det gäller Kina. Men faktum

är att landet under de senaste åren ökat

sin brödkonsumtion med runt 20 procent

per år. Industribagerier och kedjor

växer, framförallt i städerna, där man snabbast

anammar traditionen att äta bröd

och annat som har med den europeiska/

amerikanska matkulturen att göra.

På Sveba-Dahlen AB i Fristad utanför

Borås byggs bakugnar – stora

som små, till restauranger och fabriker

– som säljs till länder i hela världen.

Chansen är därför stor att det

nybakade brödet i affären eller bageriet

i Kina kommer från en svensk ugn.

Sveba-Dahlen startade sin verksamhet

1948 och började exportera sina produkter

ett tiotal år senare. Sedan 2005 är

de också etablerade på plats i Hong

Kong. Bengt Gabrielsson är ansvarig för

utlandskontakterna på Sveba Dahlen

Group AB: – Kineserna äter betydligt

mindre bröd per år än folk i andra delar

av världen men ökningen varje år är

enorm. Vi förväntar oss mycket av den

kinesiska marknaden de närmaste åren. •

Made in Sweden står för kvalitet

Det är lätt att se Kina enbart som

ett lågprisland och glömma bort att

det är världens största marknad, med

sina 1,3 miljarder invånare. Det snabbt

ökande antalet nyrika kineser vill konsumera

exklusivt och absolut inget

"Made in China".

Ola Olsson är vd för PG Elfström,

ett företag från Malung som etablerar

sig på den kinesiska marknaden med

sina exklusiva, handgjorda skinnplagg.

Målet är att ha två butiker i Peking respektive

Shanghai för att möta den

ökande efterfrågan.

– Design, kvalitet och service istället

för volym är det som gäller för oss,

berättar Ola. De kinesiska kunderna

vill ha unika plagg i naturliga material.

Att det syns att det är ett gediget

hantverk är viktigt, därför är också

varje jacka som lämnar fabriken signerad

av skräddaren.

Efter att tidigare ha exportat till

Norge, Danmark och Ryssland började

Ola Olsson fundera på den kinesiska

marknaden. Via en tjeckisk

affärskontakt fick han kontakt med en

kinesisk samarbetspartner som banade

väg och som första steg säljs nu plagg

in till lämpliga återförsäljare.

– Att komma ut på den kinesiska

marknaden kan bli det viktigaste som

hänt vårt företag. Samtidigt vill vi inte

bli för stora. Det är svårt att få tag på

kvalificerad arbetskraft och kvaliteten

får inte bli lidande, avslutar Ola. •

www.pg-elfstrom.se

Varje jacka från PG Elfström signeras av

skräddaren – ett tecken på exklusivitet.

24 KINA OCH SVERIGE


IMPORT/EXPORT

Nordic Sport och Magnus Arvidsson

Svensk närvaro i internationella sportsammanhang

Nordic Sport ger

Sverige medaljglans

Oavsett svenska idrottsmäns och kvinnors prestationer

vid stora mästerskap i friidrott, är Sverige nästan alltid

med på prispallen. Anledningen är företaget Nordic

Sport, som tillverkar stavar och spjut som används vid

EM, VM och OS.

?x3

Sverige handlar

mycket från Kina.

Om vi vänder på

det, tror du att man

måste anpassa

svenska produkter

för kinesiska kunder,

i så fall hur?

Sara Krenell

SP 3 E, KATEDRAL-

SKOLAN, LUND

Det beror ju på vilka

produkter som ska

säljas från Sverige till

Kina. Om det är väskor och kläder

tror jag inte man behöver ändra så

mycket, om något alls. Kina vill gärna

vara som västerländerna, och modet

inne i städerna är väldigt likt det västerländska.

Men om det är någon

annan svensk produkt kanske man får

anpassa den lite.

Tobias Andersson-

Holmström

SP 3 E, KATEDRAL-

SKOLAN, LUND

Magnus Arvidsson kastar med spjut från Nordic Sport. Magnus är Sveriges bästa spjutkastare.

KVALITETSPRODUKTER OCH NÄRA

kundrelationer är nycklar till att Nordic

Sport lyckats uppnå och behålla sin tätposition

på marknaden.

1972 GRUNDADE BÖRJE Österberg

Nordic Sport i Skellefteå, som idag levererar

sina produkter till 138 länder och finns

representerade på alla kontinenter och alla

stora friidrottsmästerskap. Sedan 2005 har

Nordic Sport både distributörer och tillverkning

i Kina, en marknad som idag står

för cirka tre procent av omsättningen.

TILLVERKNINGEN AV STAVAR och

spjut är ett riktigt hantverk och idrottarnas

olika teknik och fysiska förutsättningar

gör att Nordic Sport har 45 olika

modeller av spjut och minst 1600 olika

varianter av stavar. Medarbetarna på

Nordic Sport som behärskar detta har

inga kollegor inom Sveriges gränser och

endast ett fåtal kollegor i världen. Ryktet

om Nordic Sports höga kvalitet gör att de

inte behöver sponsra varken ekonomiskt

eller materiellt för få att synas på de stora

mästerskapen. I stället söker sig stjärnorna

till Nordic Sport. Såväl världsrekordhållaren

i spjut, tjecken Jan Zelezny,

och ukrainske stavhopparlegenden Sergej

Bubka har kommit till spjutfabriken i Arvidsjaur

och stavfabriken i Skellefteå för

att prova ut sina redskap.

YTTERLIGARE UPPMÄRKSAMHET FÅR

Nordic Sport vid TV-sändningarna från de

olika mästerskapen runt om i världen, då

deras logotyp syns på alltifrån häckar och

landningsbäddar till stavar och hoppställningar.

• www.nordicsport.se

Självklart behöver

man se över folkmängd,

kultur och klimatet innan man

lanserar en produkt i Kina, men jag

tror att man måste titta närmare på

de konkurrenter som finns inom landet.

Jag tvivlar på att svenska produkter

blir billigare för konsumenten. Jag

tror att de svenska företagen måste

komma med nya produkter som inte

finns på marknaden sedan tidigare.

Detta kan vi göra med hjälp av forskning.

Jag tror också att produkten bör

ha en kvalitetsstämpel.

Anton Friberg

ÅRSKURS 3, HANDEL-

OCH ADMINISTRA-

TIONSPROGRAMMET,

TRANÅS

Det är självklart. De

lever i en helt annan

kultur än vad vi gör. Vi måste anpassa

oss till deras efterfrågan och deras

stil och kultur.

KINA OCH SVERIGE 25


Krönika: Sofia Jonsson, student i Shanghai

De é bar o åk!

Jag har alltid haft ett sug efter att resa och bo i andra länder.

I gymnasiet säger alla ”jag ska ut och resa”, men tricket är att

verkligen komma iväg. Och det är så mycket enklare än man

tror. När man väl börjat har det en tendens att rulla på. Efter

min första resa var jag fast, och har sedan dess bott i Irland,

Skottland, USA och nu i Kina.

Att se andra länder genom att bo i dem är ojämförbart med

en ”vanlig” resa. Under min termin i Shanghai har jag inte

bara från första parkett sett och förundrats över Kinas kultur

och människor, utan även kunnat bli en del av detta. Det

är inte längre en dröm om vad man skulle kunna göra, det

är. Jag är nu en av dem som sicksackar mellan bilar på åttafiliga

gator i rusningstrafik utan att blinka. En av dem som

står och prutar om frukten på högljudd ilsken kinesiska i de

gamla kvarteren. En av dem på glasdansgolven på 87e våningen

i en skyskrapa med utsikt över hela Shanghai. En av

dem som knuffas på tunnelbanan på väg till skolan och en

av dem som ligger i People’s park en lördagseftermiddag och

solar. Dessutom har jag kommit in i Kinas tempo, och känner

mig i Shanghai lugnare och mer avslappnad än i norrländska

Umeå. Jag är inte längre på besök; jag bor här. Den

känslan är enorm, och speciellt i en stad som Shanghai.

Bara möjligheten att bo här är för mig fantastisk. Så till den

grad att jag bestämt mig för att stanna längre för att jobba.

Att Kina är så enormt, främmande och annorlunda gjorde

beslutet att åka dit lite läskigare. Men resan så mycket mer

givande.

Det här skulle vara en text om varför jag valde att åka till

Kina. Jag skulle vilja vända på den frågan och säga; Varför

väljer någon att inte åka till Kina? Är det en sak jag tar med

mig från mina resor är det detta; Man ångrar sig aldrig.

SOFIA JONSSON

Sofia pluggar International Business Program vid Umeå

Universitet, en civilekonomutbildning med internationell

inriktning med endast engelska som studiespråk.

– Det är så mycket enklare än man tror att bo i andra länder, säger

Sofia Jonsson, som trivs så bra i Shanghai att hon bestämt sig för att

stanna längre än den planerade terminen.

SOFIAS TIPS

Något som kan vara bra är att googla sig fram till olika stipendier

som finns, det kan vara en liten ekonomisk hjälp. Stipendier

kan betala en del av, eller hela, resan, boende och så vidare.

Ett annat tips för den som ska plugga i Shanghai är att inte

bo på campus – det är dyrt, långt bort från stan och ganska

trist. Jag bor i en lägenhet i centrum på 50 kvadrat, 19e våningen

med utsikt över hela stan för samma pris.

26 KINA OCH SVERIGE


Skola i världsklass

för global citizen

Stockholms stad har visionen om en skola i världsklass.

I samverkan med universitet, högskolor och näringsliv är

målet att skapa en ”global citizen” – en världsmedborgare

med vilja och förmåga att se möjligheter och ta

chansen oavsett var i världen de dyker upp.

Mot den bakgrunden drivs projekt Next

China. Projektet vill bland annat skapa

ökad förståelse och kunskap om globala

villkor, entreprenörskap, språk, kultur och

insikter om den internationella arbetsmarknaden.

Sju gymnasieskolor i Stockholm

ingår i Next China:

Södra Latin – erbjuder en treårig språkutbildning

i mandarin. Utbildning i mandarin

har funnits vid skolan sedan

åttiotalet. Genom ett samarbete med

Rikskonserter har ett antal elever på yrkesmusiklinjen

möjlighet att följa med på

konsertturné till Kina.

www.son.edu.stockholm.se/index.htm

Kungsholmens gymnasium – samverkar

med en gymnasieskola i Peking, skolans

elever har medverkat vid bland annat

körresor. Planering pågår för att eleverna

på omvårdnadsprogrammet ska kunna

göra en del av sin arbetsplatsförlagda

utbildning i Peking.

www.kungsholmensgymnasium.

stockholm.se/index.htm

Frans Schartaus gymnasium – är inne på

andra året med ett samhällsprogram

som ska skapa insikt och kunskap om

den dynamiska utvecklingen i Asien, ge

kultur- och språkkunskaper samt belysa

miljö- och demokratifrågor.

www.fra.edu.stockholm.se

IB-skolan Syd – skolan är inriktad på att

förbereda eleverna för internationella

universitetsstudier. Skolan samarbetar

med Beijing World Youth Academy

(BWYA), som också är en IB-skola.

www.ibsyd.edu.stockholm.se

Tensta gymnasium – kopplingen till Kina

sker i form av ettårigt projektarbete

som avslutas med en veckas praktik hos

svenska företag etablerade i Kina.

www.tea.edu.stockholm.se/index.php

?page=kinapraktik

Blackebergs gymnasium – arrangerar

ettåriga utbildningar inom affärsekonomi

med inriktning på Kina.

www.blg.edu.stockholm.se

Stipendium

ett ar i Kina

Under fyra år med start 2005

har Nordic Light i Skellefteå i delat

ut ett 1-årigt arbetsstipendium för

praktik i Kina.

Stipendiet har delats ut till avgångselever

på tekniska programmet

vid Balderskolan i Skellefteå.

– Vi har varit aktiva i Kina sedan

början av 1990-talet. Genom att via

stipendiet erbjuda en elev ett praktikår

i Kina vill vi att svenska ungdomar

ska få förståelse för utvecklingen

i Kina och så vill vi motverka

fördomar, förklarar Bengt-Olov

Lundberg, vd och ägare av Nordic

Light.

Nordic Light tillverkar och säljer

belysningsarmatur för butiksinredning

och har produktionen i Skellefteå

samt vid olika fabriker i Kina.

Kinastipendiet har gett stipendiaten

resa, uppehälle och upp till ett

års praktikarbete med lön på en

av Nordic Lights fabriker. I stipendiet

ingår även två hemresor.

– Som urvalsgrund för stipendiet

har vi sagt att det ska vara socialt

kompetenta och motiverade studenter.

De ska också ha ett uttalat

intresse för Kina, berättar Ola

Andersson, rektor på Balderskolan. •

Foto: Gary Tamin

För dem som vill studera i Kina på eftergymnasial nivå gäller de vanliga

CSN-reglerna. Grundregeln är att studenten ska vara svensk medborgare

och att utbildningen utomlands ska vara

godkänd av Högskoleverket. För gymnasiestudier

i Kina bistår CSN enbart

med studiebidraget (1 050 kr per

månad) och eventuellt ett

inackorderingstillägg om

1 190 kr per månad.

Fler tips:

www.ef.com

(EF Education First)

www.utbytesstudent.se

(Utbytesstudent)

www.valetarditt.nu/pojekt/kina.htm

(Next China)

FAKTA:

Kina är ett jätteland befolkningsmässigt

och med ökande inkomster är marknadspotentialen

på sikt enorm.

Kinaetablering är för många företag en

del i en global strategi. Företaget bara

måste finnas i Kina.

• Många av de svenska företagens kunder

finns redan i Kina och man vill ge

dem god service och göra nya affärer

med dem på plats i landet.

Källa (ITPS)

KINA OCH SVERIGE 27


Företagsamma gymnasieelever

Genom Ung Företagsamhet får gymnasieelever under

ett läsår starta, driva och avveckla ett företag.

ORGANISATIONEN FINNS I hela Sverige.

Alexander, Viktoria, Rasmus, Rebecca och

Mikael går tredje året på samhällsprogrammet

på Linnéskolan i Uppsala och

driver tillsammans TubSmart UF. Efter att

ha identifierat problemet att få ut allt innehåll

i en tub, sökte de efter en produkt

som kunde hjälpa dem. De fann den i

Kina.

TUBSMART UF importerar en tubklämmare

i plast med egendesignad logotyp.

Innan de bestämde sig för leverantören

Kingstar Gifts Limited kontaktade de flera

leverantörer via mail och live-chat. Företagen

hittade de på alibaba.com, världens

största e-handelsplats där miljontals köpare

och leverantörer möts varje dag. Det

slutliga valet av Kingstar berodde på att de

erbjöd bäst villkor avseende pris och

volym och att de dessutom kunde trycka

TubSmarts egen logotyp på tubklämman.

ALEXANDER WIMMER, VD för TubSmart

UF, berättar om importen av varorna.

– Vi fick hjälp av en bank med överföringen

av pengar, som vi skaffat genom

att sälja riskkapitalsedlar. Vi höll sedan regelbunden

kontakt med Kingstar som

skickade bilder på produkten med tryckt

logo för slutligt godkännande. Tubklämmorna

hämtade vi på Arlanda dit de levererades

med Federal Express.

IMPORTEN AV EGENDESIGNADE produkter

från Kina har gått bra, men ett par

problem uppstod under vägen. Betalningen

kom först inte fram som den

skulle och när leveransen kom var trycket

på en del klämmor av dålig kvalitet. Efter

kontakt med banken löstes problemet

med betalningen och det dåliga trycket

hoppas TubSmart kunna kompenseras

för vid nästa leverans. Men är det verkligen

så enkelt som det verkar?

– Ja, faktiskt. Det är förvånande lätt,

säger Alexander Wimmer. Till och med

kommunikationen med kineserna fungerar

bra med vardaglig engelska.

EFTER FÖRSTA SÄLJTILLFÄLLET hade

TubSmart UF sålt 300 tubklämmor. Det

Eleverna kan gärna tänka sig en fortsättning på

företagandet efter framgången med TubSmart.

har sporrat företagarna så mycket att de

kan tänka sig en fortsättning på företagandet

i någon form efter skolans och

UF-årets slut. •

SÅ TYCKER KINESISKA ELEVER

Hur är det att plugga i den kinesiska motsvarigheten

till vårt gymnasium? Vilka yrken drömmer

kinesiska ungdomar om att jobba i? Vad vet de

om Sverige?

Filmen ”En glokal generation”, som Svenskt

Näringsliv gjorde i Peking sommaren 2008, visar

kinesiska ungdomars vardag och speglar deras

funderingar om framtiden. Här möter vi bland

andra Lin och Jian från Peking, som pluggar hårt

för att klara det stora slutprovet, och Pingping

från nordöstra Kina, som inte har råd att gå på

gymnasiet De berättar om vad de gillar att göra

på fritiden, om relationen med föräldrarna och

vilka västerländska varumärken de gillar.

Dvd:n kan beställas på

www.svensktnaringsliv.se/skola/verktyg/

More magazines by this user
Similar magazines