Entreprenör nr 10 2006 - Svenskt Näringsliv

svensktnaringsliv.se

Entreprenör nr 10 2006 - Svenskt Näringsliv

15 DECEMBER - 1 FEBRUARI #10 2006

Ann Ringstrand och

Stefan Söderberg:

Från H&M till Hope

HOPPA!

STORT TEMA OM AVHOPPARNA

DE LÄMNADE JÄTTARNA FÖR ATT BYGGA EGET

FÄRGBLANDAREN SOM NOBBADE MONTE CARLO

KRISEN KICKADE IGÅNG BAGLADY

ELCHOCK FÖR SMÅFÖRETAGEN

EXTRA: FÖRETAGARSPECIAL

THOMAS KLIER ÄR SVERIGES BÄSTE ENTREPRENÖR

I VÅR TÄVLAR VÄRMLÄNNINGEN OM VM-TITELN I MONACO


INNEHÅLL #10 2006

Glamouren varar väldigt korta

stunder. Det mesta är hårt arbete.

//Ann Ringstrand 36

DEBATT/INSÄNT

8 “Trygghet genom risktagande”

NYKLÄCKT

9 Avinode lyfter på kort tid

Avinode startade med högtflygande planer, men

företaget landade en bättre lösning.

NYHETER

10 Elchock för småföretagen

Det är inte bara basindustrin som har problem

när elnotan skjuter i höjden. Flera småföretag

har redan gått i konkurs och Per Eriksson, vd på

Kläppen Ski Resort, bävar. ”Vill det sig illa går

kostnaderna upp från 3,5 miljoner till närmare 7

miljoner kronor”, säger han.

10 Regeringen lär av dansk globaliseringsiver

12 Företag röjer vägen för kineser

12 Maud Olofsson lovar färre regler

13 Industrifixerad lönerörelse slår mot Hägges

14 Vårdföretag räknar med kaos i schemat

15 Globaliseringen märks mest i Stockholm

16 Här flockas de privata vårdspecialisterna

16 Egenföretagare mer poppis än bartender

NYTT FRÅN SVENSKT NÄRINGSLIV

43 Vd har ordet

På jakt efter 500 000 nya jobb.

44 Det våras för hushållsnära tjänster

En stor majoritet av svenskarna kan tänka sig

att köpa hushållsnära tjänster bara priset är det

rätta. Det visar en undersökning från Svenskt

Näringsliv.

45 ”Kina lika nära som Norge”

45 Majoritet av företagen stannar i växten

45 Få sjukskrev sig inför välmatat seminarium

46 Intensiv trafik kräver miljardinvesteringar

46 Renässans för 80-talets lönespiral

47 Ny bok: Det svenska undret kan upprepas

47 Olöst energifråga trots energisk näringsminister

48 ”Tjänstedirektivet en stor besvikelse”

50 Opinion

Jobben ryker med höjda lägstalöner, anser

representanter från flera tunga arbetsgivarförbund.

52 Kalendarium

54 Håll koll på

Elevorganisationen ömsar skinn

En kalender för alla företagare

56 Utsikt

Lars Beckman berättar vad som händer när

man får oväntat besök.

I PRAKTIKEN

72 Säljer grönsaker på e-faktura

Att fakturera elektroniskt gav Grönsakshuset i

Skövde bättre koll på inköpen.

ENTREPRENEUR OF THE YEAR

74 Snabbväxaren

Värmländskt metallpulver når nya höjder och

vinner Sverige-finalen i årets tävling.

EXPERTERNA

68 Har du en fråga, fixar vi ett svar

SMARTA TIPS

70 Månadens nya vintips

TEMA:

Avhopparna

22

Bakom många av de mest spännande

entreprenörsföretagen står avhoppare

från storföretag eller offentliga

sektorn. Glöm myten om entreprenören

som en ”self made man”. Det är

avhopparna som bygger landet.

PRISCHOCK. Per Eriksson,

vd på Kläppen Ski Resort,

befarar att elkostnaderna

ska skjuta i höjden ytterligare.

32

Hur kul som

helst hos baglady

Monica Berg och Sofie Selander har roligt på jobbet.

Men det var en kris som kickade igång deras

smyckesföretag Baglady.

4

Entreprenör nr 10 2006


36

Sådan far, sådan dotter

Elin och Egil Norheim har företaget Perma

Press, som fixar tröjtrycket åt både H & M och

Adidas.

60

Stor Företagarspecial

Möt företagarna som trotsar motståndet. Trots

tvivelaktigt företagsklimat och snåriga regler

bygger de sina företag. Läs deras budskap till

den nya regeringen.

‚‚

Talang steker

inga sparvar

SMAKA PÅ ORDET talang. Det

finns något lockande i det. Att vara

talangfull är fint, det innebär

att man har bättre förutsättningar än många

andra inom ett visst område. Har man talang

har man anledning att vara hoppfull inför

framtiden.

Alltfler tidningar, sajter och människor

diskuterar problemet med att det finns för få

talangfulla människor i världen. De har helt

fel. Dessutom talar de i egen sak. Journalister

är ofta väldigt övertygade om sin talang, liksom

många välutbildade. Att de nappar på

ordet talang är inte så konstigt.

Det är förvisso ett problem att företagare

i Sverige har svårt att hitta människor med

rätt kompetens, men det är inte sällan så att

företagare inte bara söker folk med rätt kompetens

utan folk med rätt inställning och attityd.

Därför blir det ett problem när dagens

unga inpräntas att det är talang, bloggar på

Nätet och kändisskap som är vägen till framgång.

För dem är det en tuff sanning jag har

att berätta: det räcker inte med talang. Hårt

arbete är enda genvägen till framgång. Jag

skriver genväg, eftersom det faktiskt är en

genväg. Alldeles för många skjuter upp det

hårda arbetet i väntan på något obestämbart,

som ofta hänförs till talang. Talang är

nämligen bara en latent fördel, som om man

själv tror på den kan leda till slumrande förhoppningar

och missade tåg. Att tro är en

helt annan sak än att göra.

Min farsa el-entreprenören brukade säga

att jag aldrig skulle förvänta mig att någon

slog upp telefonkatalogen och på måfå valde

ut mig för framtida framgångar. Han hade

rätt. Det har aldrig hänt.

Du kan läsa artiklar om talangens betydelse

för världen idag som ren underhållning,

men tro inte att talang steker sparvar

som sedan flyger in i käften. Det hårda jobbet

på vägen till framgång återstår alltid för

alla, oavsett talang. Fråga bara Henke Larsson

eller Charlotte Perelli. Eller vilken framgångsrik

företagare som

helst.

NICKLAS MATTSSON, chefredaktör

och ansvarig utgivare

nicklas.mattsson@entreprenor.se

Entreprenör nr 10 2006

5


15 DECEMBER - 1 FEBRUARI #10 2006

omslag.indd 1 2006-12-06 13:39:40

FÖR FÖRETAGSAMT FOLK

entreprenör

www.entreprenor.se

Chefredaktör & ansvarig utgivare

NM Nicklas Mattsson, 08-553 430 90

nicklas.mattsson@entreprenor.se

Adress

Tidningen Entreprenör,

114 82 Stockholm

Besöksadress: Storgatan 19, 7 tr

Reportageredaktör

MS Mats Samuelsson, 08-762 61 44

mats.samuelsson@entreprenor.se

Nyhetsredaktör

HS Henrik Svidén, 08-762 61 90

henrik.sviden@entreprenor.se

Reportrar

PB Patrick Baltatzis, 08-553 430 86

patrick.baltatzis@entreprenor.se

PC Peter Ceder, 08-762 61 39

peter.ceder@entreprenor.se

MA Maja Svenonius, 08-762 61 42

maja.svenonius@entreprenor.se

Administration

AnnaKarin Franzén, 08-762 61 33

annakarin.franzen@entreprenor.se

Annonser

Provisa Information AB,

Gustav Thuman, 08-555 400 22

gustav.thuman@provisa.se

Prenumeration

08-762 61 33

Pris helår, 10 nummer, 520 kr + moms

(551 kr inkl moms), ISSN 1104-8891

Grafisk form

Peter Jidesten, peter@3-b.nu

Tryckeri

Sörmlands Grafiska Quebecor AB,

Katrineholm, 2006

Omslagsfoto

Foto: Daniel Roos

THOMAS KLIER ÄR SVERIGES BÄSTE ENTREPRENÖR

I VÅR TÄVLAR VÄRMLÄNNINGEN OM VM-TITELN I MONACO

Ann Ringstrand och

Stefan Söderberg:

Från H&M till Hope

HOPPA!

STORT TEMA OM AVHOPPARNA

DE LÄMNADE JÄTTARNA FÖR ATT BYGGA EGET

FÄRGBLANDAREN SOM NOBBADE MONTE CARLO

KRISEN KICKADE IGÅNG BAGLADY

ELCHOCK FÖR SMÅFÖRETAGEN

EXTRA: FÖRETAGARSPECIAL

Tidningen Entreprenör ägs och utges

av Svenskt Näringsliv. Tidningen ges

ut som månadsmagasin. Svenskt

Näringsliv företräder cirka 55 000

små och stora medlemsföretag som

är organiserade i 50 bransch- och

arbetsgivarförbund.

DEBATT: INSÄNT

Trygghet genom risktagande

IDAG VERKAR ALLA vara överens

om att välfärden har sitt ursprung

i framgångsrikt företagande och

att nyckeln till framgång ligger

i förmågan att kommersialisera

innovationer. USA tas ofta upp

som ett dåligt exempel när det gäller

trygghet, men det har trots allt

skapats betydligt fler nya innovativa

företag och därmed nya jobb

i USA än i Sverige. Skulle ett ökat

personligt risktagande vara en väg

till fler arbetstillfällen i Sverige?

Handelshögskolans MBA-program,

som utgjordes av 36 studenter

av 18 olika nationaliteter, genomförde

en jämförande fallstudie

mellan biotech-klustret i Uppsala/Sverige

och San Diego/USA.

Under en tremånadersperiod besökte

vi bland annat entreprenörer,

storföretag, universitet och finansiärer

på de båda platserna.

Den huvudsakliga frågeställningen

var: Varför är det högre arbetslöshet

i Uppsala än i San Diego?

Den största skillnaden mellan San

Diego och Uppsala återfanns inte

i innovationssystemet som sådant,

utan i hur befolkningen såg på begrepp

som risk och trygghet.

I Sverige betyder ett misslyckande

ofta att du är bränd och inte

får fler chanser, vilket skapar

en motvilja till att ta risker. Dessutom

är det väldigt få personer

som vågar lämna en fast tjänst i

ett ”tryggt” storföretag eller universitet

för att pröva en entreprenöriell

idé. I San Diego fann vi att

misslyckande i stället ses som en

erfarenhet som uppskattas. Dessutom

verkar flexibiliteten på arbetsmarknaden

vara så hög att det

TIO-i-TOPP 3/11-6/12

MEST LÄSTA NYHETER PÅ WWW.SVENSKTNARINGSLIV.SE

1 Jobbsökande efterlyses

2 Tjänstedirektivet en stor besvikelse

3 Pensionsförhandlingar med LO avbrutna

4 EU fortfarande oense om arbetstiden

5 Kritik satte stopp för kommunala nöjesresor

6 Sverige har blivit rikare och klättrar i välståndsligan

7 Arbetslinjen måste bli utgångspunkt i sjukförsäkringen

8 Mångfald beror på vardagliga beslut

9 LO gör trippelfel i lönerörelsen

10 Fackliga lönekrav svårsmälta för arbetsgivaren

TRYGGA. Therese Landin och Rickard Brorsson, båda MBA från Handelshögskolan

i Stockholm, menar att risktagande kan skapa trygghet efter

att ha jämfört biotech-klustren i San Diego och Uppsala. Rickard är även

för ordförande SSE-MBA Entrepreneurship Forum.

inte är svårt att återfå sin tjänst

och karriär om man vill återgå. I

San Diego återfanns också en öppenhet

mot människor med annorlunda

bakgrund som saknas

i Sverige. Sverige är ett utpräglat

nätverkssamhälle, men de olika

nätverken möts sällan. Storföretagaren

vågar inte ”ta risken” att

möta småföretagaren, IT-ingenjören

möter inte designern eller

säljaren. Denna silomentalitet

och rädslan för det som är annorlunda

hindrar innovation.

Att ändra denna kultur låter

sig emellertid inte göras i en

handvändning. Som i alla förändringsprocesser

handlar det

om att skapa en krismedvetenhet

för att sedan försöka ändra incitamentsstrukturen.

Att införa en

flexibel arbetsmarknad genom att

anamma amerikansk arbetsrättslagstiftning

skulle inte vara önskvärt.

En framkomlig väg skulle

däremot kunna vara att öka anställningstryggheten

för personer

som är beredda att ta risker. Idag

ger lagen om anställningsskydd

ett mycket bra skydd för personer

som gör karriär hos en och samma

arbetsgivare. Genom att också

införa anställningstrygghet


Har du också en åsikt?

Dela med dig av dina tankar. Mejla direkt till

chefredaktören: nicklas.mattsson@entreprenor.se

för personer som är beredda att

ta risker skulle forskare och anställda

inom storföretagen erbjudas

möjligheter att prova på att

starta eget. Om det inte fungerar

skulle personen erbjudas möjlighet

att återgå till företaget med bibehållen

plats i ”LAS-kön”. Detta

skapar också nya kontaktytor för

korsdisciplinära idéer som i sin

tur skapar innovation.

Genom att ändra strukturer

och belöningssystem ändrar vi

på sikt attityder och beteende.

Kan det vara så att vårt befintliga

”trygghetssystem” förstärker attityder

och beteenden som motverkar

entreprenörskap, och därmed

undergräver förutsättningarna

för framgång på sikt? Med andra

ord, det svenska ”välfärdssystemet”

premierar trygghet för individen,

givet att man går i de uppgrävda

fårorna här och nu framför

att säkra en långsiktig trygghet

för landet på sikt. Hur skulle

det se ut om man vände på steken

och skapade trygghet genom risktagande?

THERESE LANDIN OCH RICKARD

BRORSSON, båda MBA från Handelshögskolan

i Stockholm

Öka kvinnors

företagande

I DEN BORGERLIGA regeringsförklaringen

utlovas att kvinnors

möjligheter att starta och driva

företag ska förbättras och ett

program för att öka kvinnors företagande

ska genomföras. Det

är bra det. Av kvinnor i arbetskraften

är knappt 5 % företagare

(och av männen är det 13 procent).

(Källa: Regeringens proposition2005/06:155.)

En oerhört låg

siffra.

Ansvariga politiker kan bidra

på minst tre sätt:

1. Gör det möjligt att till rimliga

kostnader och anställningsvillkor

anställa en barnflicka/pojke.

Som det är idag när man får

barn måste man vänta i tolv, kanske

femton månader, på barnom-

HAR SVARET. Ann Falkinger tror

sig veta hur vi får fler kvinnliga företagarsorgsplats.

Men egenföretagaren

kan inte vänta så länge.

2. Kvinnors företagande skulle

underlättas om vi till rimliga

kostnader kunde köpa hemnära

tjänster. Och då både så kallade

ROT- och RUT jobb. När arbetsbelastningen

i företaget är hög reduceras

stressen avsevärt om vi

hemma kan låta proffs hjälpa oss.

3. Öka möjligheterna att starta

egen verksamhet inom kvinnodominerade

områden som hittills

enbart drivits som offentlig

verksamhet.

Sist men inte minst, det måste

löna sig mer att våga kasta loss

från en förhållandevis trygg anställningen

och starta eget företag.

Ge oss rimliga och realistiska

förutsättningar att verka, växa

och anställa. Det handlar om vilja.

Politik är att vilja.

ANN FALKINGER,

företagare, utbildare, författare

Interkommunala

avtal hindrar fri

konkurrens

DET FINNS FÖR närvarande femton

interkommunalt ägda avfallsbolag.

98 av landets kommuner är

delägare i ett sådant bolag. Bolagen

styrs till största delen av ägar-

HÖRT & LÄST

”Jag vet flera som säger att de får lära sig hur

man fyller i bidragsblanketter men inte hur man

startar företag.”

KULTURMINISTER LENA ADELSOHN LILJEROTH

EFTERLYSER FLER KULTURFÖRETAGARE (DI WEEKEND NR 36)

”Vi är väldigt ängsliga i Sverige, vi stickar en

grå jumper, ingen kommer att klaga på det.

I stället för att göra en bananas-tröja med

legobitar och drakar.”

KREATÖREN OCH REKLAMFILMSREGISSÖREN JOHAN RENCK I ATTENTION NR 10.

”Att tvinga kreativa företagare att sitta och

fylla i blanketter i stället för att utveckla varor

och tjänster och ta hand om kunder är helt

värdelöst.”

SVD:S POLITISKE CHEFRED. PJ ANDERS LINDER PÅ SIN BLOGG 20 NOV

avtalen. Vissa av bolagen har inga

andra styrdokument än ägaravtalet.

I ägaravtalen förbinder sig

samtliga 98 ägarkommuner att

anlita bolagen.

Samtliga avtal bryter därmed

mot Lagen om offentlig upphandling

(LOU). I vissa fall förbinder

sig kommunerna att anlita bolagen

för allt från insamling till behandling

och återvinning av allt

avfall som uppstår inom kommunerna.

Ägarkommunerna i elva av

femton bolag har dessutom lämnat

över rätten till prissättning till

bolagen. I de flesta fallen betyder

det att bolagen stort sett kan sätta

vilka priser de vill, utan risk att

bli utkonkurrerade. Kommuninvånarna

sitter med Svarte Petter.

I en tidigare studie framgår det

att kommunernas kostnader för

att få sitt avfall omhändertaget

kunde sänkas med uppemot 30 %

bara om LOU följdes. Nuvarande

ägaravtal hindrar denna kostnadssänkning.

Ägaravtalen gäller ofta 25–30

år framåt i tiden. De flesta förlängs

automatiskt, alternativt revideras

vid avtalstidens utgång

eller när nya kommuner träder

in som delägare. Revideringarna

är som regel mycket måttliga.

Det förekommer även avtal som

gäller tills vidare, där en uppsägning

kräver enighet mellan parterna.

Som exempel kan nämnas

SÖRAB. I ett avtal från 1977 som

gäller tills vidare, förbinder sig de

elva ägarkommunerna att anlita

bolaget på obestämd tid. Bolaget

styr prissättningen. För att avtalet

ska upphöra krävs det att samtliga

elva ägarkommuner blir eniga

därom.

Den enskilda kommunen har

ofta väldigt lite kontroll över bolaget.

Den är bunden av ägaravtalet

och har ofta en liten andel i bolaget,

även om bolaget har monopol

på att ta hand om kommunens

avfall. Kommunen väljer själv att

köpa grisen i säcken. Trots det har

ägarkommunerna i tolv av de femton

bolagen gått med på att förnya

eller förlänga ägaravtalen efter införandet

av LOU.

STEFAN PERSSON,

verksamhetsansvarig, Rhetikfabriken,

Entreprenör nr 10 2006

7


I varje nummer berättar vi om nya entreprenörer och nya företagsstarter.

Har du tips på spännande färskingar, mejla till redaktionen@

entreprenor.se

NYKLÄCKT

RISK PÅ LÅG HÖJD Niclas

Wennerholm är entreprenör

i flyg- och it-branschen.

Avinode lyfter på kort tid

AVINODE

GRUNDARE OCH ÄGARE: Niclas

Wennerholm, Niklas Berg, Per Martinsson

och Max Liebermann Flera

anställda är också mindre ägare.

OMSÄTTNING: 13, 5miljoner kronor

ANTAL ANSTÄLLDA: 13

DÄRFÖR LYCKAS VI:

1. Vi är marknadsledare i vår nisch.

2. Tjänsten går snabbt att expandera

med lönsamhet.

3. Kunderna styr produktutvecklingen.

STARTEN FÖR AVINODES internetbaserade

bokningssystem blev en intensiv jakt på användare.

Ägarna flög kors och tvärs över Europa

insikten att nådde de en kritisk massa

skulle resten gå av sig självt.

Grundarna till Avinode hade en affärsidé

som kan te sig smått vansinnig med tanke på

it-kraschen och terrorattentaten den 9/11; de

ville starta en global flygtaxi.

Nu blev det inte så. Prislappen för flygplanen

var för hög, men det hindrade inte entreprenörerna

från att ge sig in i en ”krisbransch”.

ISTÄLLET FÖR EN flygtaxirörelse utvecklade de

tre grundarna ett bokningssystem, en mötesplats

för flygbolag och mäklare. I systemet ser

mäklarna snabbt och enkelt var det finns lediga

plan.

– Förut tvingades mäklarna ofta ringa runt till respektive

flygbolag för att se om det fanns ett ledigt plan på en rutt

och sedan sitta och vänta på offerten, säger Niclas Wennerholm

som tillsammans med Niklas Berg, Per Martinsson

och Max Liebermann startade Avinode.

Men trots de uppenbara fördelarna med det internetbaserade

systemet var det till en början svårt att få riskkapitalbolagen

intresserade av ett koncept vars två huvudkomponenter

– it och flyg – förde tankarna till kris och bristande lönsamhet.

– DET TOG ETT HALVÅR för oss att jaga in två miljoner kronor i

finansiering, säger Niclas Wennerholm.

För många internetföretag är ett stort antal användare liktydigt

med succé och i Avinodes fall handlade det om att så

fort som möjligt få mäklarna att inse att det fanns tillräckligt

många flygbolag i bokningssystemet och vice versa.

Med resväskan i handen reste de tre grundarna runt i världen

och uppvaktade mäklare och flygbolag. Flera av de potentiella

kunderna skrev direkt på en intresseförsäkran.

– Vi ville se om flygbolagen nappade på idén och passerade

vi någon mäklare på vägen tog vi dem också. Vi sköt på allt

som rörde sig, säger Niclas Wennerholm.

Har ni kommit över puckeln nu?

– Ja, absolut i Europa, där vi har 75-80 procent av planen på

denna marknad. I USA jobbar vi fortfarande med att etablera

varumärket. Där har vi nu 20-25 procent.

I dag har bolaget en omsättning på 13,5 miljoner kronor

och 13 anställda.

HENRIK SVIDÉN

Entreprenör nr 10 2006 9


NYHETER SVERIGE

FACKLIGT ANSLUTNA

SUKTAR EFTER A-KASSAN

ORGANISERING A-kassan är den

främsta orsaken till medlemskap i

facket. Det svarar sju av tio tillfrågade

medlemmar i en undersökning som

tankesmedjan Timbro genomfört.

65 procent lockas av att någon tar

till vara deras intressen. Samtidigt är

missnöjet med stödet till det socialdemokratiska

partiet relativt starkt.

63 procent av de tillfrågade instämmer

i påståendet att facket

borde ägna sig mer åt frågor som

rör arbetsplatsen och mindre åt den

politiska debatten. 43 procent i gruppen

från de tre stora fackliga organisationerna

anser att facket har för

nära relation till socialdemokraterna.

Bland LO-medlemmarna är siffran

ännu högre, 48 procent. Även bland

tjänstemannaorganisationerna TCO

och Saco florerar missnöjet. Tre av tio

TCO-medlemmar och två av tio Sacomedlemmar

tror att deras fackliga

organisation stöttar socialdemokraterna

i någon form. Av dem som tror

att stöd utgår är 77 procent av TCOanhängarna

missnöjda.

ENTREPRENÖRER

FOSTRAS I VÄSTERVIK

UTBILDNING Från och med 2008 går

det att utbilda sig till entreprenör i

Västervik. En examensgivande utbildning

på högskolenivå dras i gång.

Totalt finns 30 platser.

– De flesta entreprenörsutbildningar

som finns i dag är förklädda företagsekonomiska

kurser. Det här är

något helt annat, där vi ska utbilda

världens nya entreprenörer, säger

Jerry Engström, verksamhetsansvarig

på Högskolecentrum, till Västervikstidningen.

Bakom satsningen står Högskolecentrum,

Västerviks kommun och

näringslivet på orten.

FOTO: JONAS EKSTRÖMER/ SCANPIX

ELCHOCK FÖR SM

ELPRISERNA Debatten om de höga

elpriserna har länge handlat om storföretagens

missnöje. Men de skenande energikostnaderna

slår hårt, kanske än

hårdare, mot landets små och medelstora

företag.

PROTEST. Anställda vid Utansjö

Bruk marscherade nyligen i protest

mot elpriserna. De hade med sig

drygt 12 000 namnunderskrifter

till regeringen.

– RING VILKET FÖRETAG som helst,

alla har drabbats, inte bara de elintensiva

branscherna som vi läser

om i tidningen. Och nu börjar

konkurserna komma.

Det säger Carl Ström, Svenskt

Näringslivs regionchef i Falun.

Nästan dagligen möter han småföretag

som ser de ekonomiska

ramarna krympa när energikostnaderna

ökar med 50-75-125 procent

på bara något år.

– Förut gick det att hålla emot

mot när lönekostnader, råvarupriser

och andra utgifter ökade,

fortsätter han. Men för många företag

har den likvida bufferten

försvunnit i väg till elräkningar.

I DEN LILLA BYN INGELS, ett par mil

från Rättvik i Dalarna, gick nyligen

det anrika bageriet Ingels Bageri

& Konditori i konkurs. Elkostnaderna

mer än fördubblades,

från 6 000 kronor till 15 000

kronor per månad och därmed

fanns inga pengar kvar till nödvändiga

investeringar i en ny ventilationsanläggning.

Träskivetillverkaren Karlit i

Karlholmsbruk förbrukar cirka

75 000 megawattimmar per år. I

våras slog de höga elpriserna igenom

med full kraft. Vd:n Peter

Hillbom har suttit med räknaren

framme sedan dess.

– Ett öre mer för kilowatten låter

inte mycket, men för oss betyder

det 650 000 kronor extra per

år. På 18 månader har våra kost-

Regeringen lär av dansk globaliseringsiver

POLITIK Utbildningsminister Lars

Leijonborg har fått till en bred

sammanslutning av representanter

från näringsliv, de fackliga organisationerna

och forskarvärlden

till sitt nya globaliseringsråd.

Ericssons koncernchef Carl-Henrik

Svanberg är med, liksom LOs

ordförande Wanja Lundby-Wedin

och Svenskt Näringslivs vd

Urban Bäckström. Förhoppningen

är att representanterna ska

lämna vardagens bjäbb bakom sig

och tänka i vidare banor.

– Jag blir glad när jag pratar

med dessa makthavare. De vill

ha en arena där de träffas regelbundet

och pratar med ett annat

perspektiv för ögonen, säger Lars

Leijonborg.

Han är mycket förtegen om

vad rådet ska syssla med, men

nämner ändå frågor som forskning

och ökad integration på arbetsmarknaden.

– Ericsson är med, Astrazeneca

är med. Det är två stora dominerande

forskningsföretag i Sverige.

Ett skräckscenarium vore

att de kommer fram till att de inte

vill fortsätta att forska i Sverige,

säger Lars Leijonborg.

I Danmark finns redan ett liknande

globaliseringsråd sedan

ett år tillbaka. Många har förvånats

av att det på så kort tid lyckats

föreslå så många åtgärder; totalt

350 slutsatser utan att en enda

ledamot reserverat sig.

HS

10

Entreprenör nr 10 2006


ÅFÖRETAGEN

PRISKÄNSLIG VERKSAMHET.

Per Eriksson driver Kläppen

Ski Resort i Sälen. Han följer

väder- och nederbördsprognoser

noggrant för att veta

när det är dags att skriva på

nytt avtal.

FOTO: SCANPIX

DÄRFÖR ÄR DET SÅ DYRT

Det grundläggande problemet är att den

inhemska, svenska, elproduktionen inte

räcker till. Importberoende kompenseras

med köp av energi från i första hand Danmark

och Tyskland. Den elen produceras i

kolkraftverk och är, bland annat tack vare

systemet med utsläppsrätter, betydligt dyrare

än svensk vatten- eller kärnkraft.

Priseffekten uppstår när efterfrågan och

utbud matchas mot varandra på den nordiska

elbörsen Nordpool. Prisnivån styrs av

de sist köpta kilowattimmarna, i Sveriges

fall den importerade kolkraften, och ger

kostnaden för hela inköpet. Att den svenska

elen är billigare spelar ingen roll, vi måste

ju importera. Det är bland annat detta

som ger de stora svenska elbolagen så höga

vinster. De levererar en billig vara som,

tack vare importen, får ett betydligt högre

pris. Övervinsten hamnar i kassakistan.

– Det här är resultatet av en serie politiska

beslut, säger Per Möller, vd på Dalakraft.

–Ingen har sett vilken helhet de skapat i

den komplexa näring som elbranschen är.

Därför är vi nu mitt inne i det experiment

som avregleringen är och som påverkar

hela samhället. Men politikerna kan inte

svära sig fria från sitt ansvar med att marknaden

inte fungerar.

nader ökat med 35 procent och i år

betalar vi 25 miljoner för elen.

Peter Hillbom strukturerar nu

om verksamheten totalt. Han lägger

ner den egna tillverkningen,

varslar 42 anställda om uppsägning

och satsar istället på förädling

av importerade produkter.

PER ERIKSSON driver Kläppen Ski

Resort i Sälen. Även han kämpar

med höga elkostnader men tänker

inte ge sig i första taget. Vid årsskiftet

går gällande avtal ut och

just nu ligger han i förhandlingar

med tre olika elleverantörer.

– Vill det sig illa går kostnaderna

upp från 3,5 miljoner till närmare

7 miljoner kronor. Det måste

jag stoppa. Så jag följer väderoch

nederbördsprognoser noggrant

för att veta när det är dags

att skriva på nytt avtal. Det gäller

att ha is i magen.

Per Eriksson ser elpriserna

som ett hot mot tusentals svenska

småföretag. Särskilt de som inte

tecknat årsavtal kan råka illa ut

om det blir en kall vinter.

– Då kan det bli tal om elransonering

och företag som tvingas

permittera personal. Alltså är de

höga elpriserna en samhällseko-

nomisk fråga och det måste Alliansen

göra något åt. De gick till

val med att framtidens jobb finns

bland småföretagen men då kan

man inte samtidigt bara se på när

dessa går omkull tack vare att elpriserna

galopperar.

– Man kan inte göra en total

avreglering utan att ge oss småföretagare

en omställningstid.

Då blir det inte rent spel.

AC

SVERIGE I SIFFROR

990

Så många internationella patent

har svenska företag sökt

2005. Det är en liten ökning

jämfört med 2004. Telekomjätten

Ericsson, som är det flitigaste

svenska bolaget, har klättrat

från 22:a till 13:e plats. Totalt

kom det in 125 314 patentansökningar

till den internationella

patentbyrån Wipo under 2005.

VÄRLDSTOPPEN

De främsta företagen på Wipos lista över patentansökningar

2005 (2004 års placering inom parentes).

Företag

Patentans.

1. (1) Philips, Nederländerna 2 492

2. (2) Matsushita, Japan 2 022

3. (3) Siemens, Tyskland 1 399

4. (7) Nokia, Finland 898

5. (5) Bosch, Tyskland 843

6. (14) Intel, USA, 691

7. (9) BASF, Tyskland 656

8 (11) 3M, USA 605

9 (8) Motorola, USA 580

10 (12) Daimler Chrysler, Tyskland 572

SVERIGETOPPEN

Så placerade sig de svenska företagen på

Wipos lista över patentansökningar 2005.

Företag

Patentans.

13. (22) Ericsson 511

42. (31) Astrazeneca 216

88. (69) Sonyericsson 131

171. (155) Autoliv 73

221. (-) SCA 59

Entreprenör nr 10 2006

11


NYHETER SVERIGE

BYGGKOSTNADER

20 PROCENT FÖR HÖGA

KONKURRENS Det är dyrt att bygga

i Sverige och en anledning till det är

den bristande konkurrensen. Enligt

en studie som konkurrensverket

låtit göra är kostnaden för att bygga

bostäder klart högre om det sker i

byggherrens egen regi jämfört med

om det läggs ut på anbud. Runt 20

procent mer i kostnader får man

räkna med på grund av den bristande

konkurrensen.

Därför vill konkurrensverket anordna

markanvisningstävlingar när kommuner

säljer eller upplåter mark

för byggande och att de offentliga

byggherrarna anpassar sina upphandlingar

för att öka konkurrensen.

Dessutom bör regeringen komplettera

plan- och bygglagen för att

öka fastighetsägarens möjlighet att

ansöka om planändring.

OPTIMISMEN FLÖDAR

UNDER JULHANDELN

Yvonne Ingman

räknar

med fler anställda.

HANDEL Oktober

månads Handelsbarometer

visar att

detaljhandeln har

stora förväntningar

på försäljning och

sysselsättning under

slutet av året. Närmare

sju av tio bolag

tror att försäljningen

i den egna butiken ökar under årets

sista månader och närmare fyra av

tio butikschefer räknar med att antalet

medarbetare kommer att öka.

– Att förslaget om rätt till heltid

skrotas är ett steg i rätt riktning. För

en arbetsgivare är det alltid viktigt

att veta vilka regler och kostnader en

nyanställning medför, säger Yvonne

Ingman, vice vd på Svensk Handel i

en kommentar.

Företag röjer vägen för kineser

GLOBALISERINGEN Om ett par

år kommer ett 70 000 kvadratmeter

stort kinesiskt

grossistcentrum att stå färdigt

i Kalmar. Företagen på

orten är försiktigt positiva.

– Det här projektet är bra för

Sverige och det har fått alla

i Kalmar på fötter, säger Jim

Raymond på JRT Sweden.

Enligt kommunalrådet i Kalmar

Johan Persson är satsningen det

största affärsprojektet i kommunens

historia. 800 nya arbetstillfällen

räknar den kinesiska koncernen

Fanerdun Group att det

blir under byggnationen.

– Effekten av Fanerduns etablering

blir en enorm marknadsföring

av Kalmar och Kalmar

län. Den skapar ringar på vattnet

och har redan börjat ge effekt lokalt

och i vidare perspektiv, säger

Christina Fosnes, regionchef på

Svenskt Näringsliv.

FANERDUNS AFFÄRSIDÉ är att erbjuda

kinesiska entreprenörer

en språngbräda in på marknader

runt om i Östersjöområdet.

För cirka 3 miljoner kronor får

entreprenörerna en andel i handelscentrumet,

ett svenskt aktiebolag,

en bostad i Kalmar och en

bostad i Kina.

Många svenska företag har redan

visat intresse för projektet.

– Drygt 150 företag vill jobba

med projektet: hotell, arkitekter,

byggföretag, konsulter och utbildningsföretag,

säger näringslivschefen

Thomas Davidsson.

Han vill dock inte namnge några

nyetablerade företag i nuläget.

Lika förtegen är Magnus Gustafson,

investeringsfrämjare på Regionförbundet

i Kalmar och en av

nyckelpersonerna i projektet.

– Vi har fått många inspel från

en bred skara företag inför etableringen,

som visat intresse av

att bidra till projektet.

Minskad regelbörda gynnar småföretagen

BYRÅKRATI Näringsminister

Maud Olofsson tänker minska

företagens regelbörda med

25 procent till hösten 2010.

De stora vinnarna finns bland

mindre och medelstora företag.

Ända sedan valrörelsen har Maud

Olofsson lovat att regeringen ska

minska regelkrånglet för företagen.

Nu vill hon ta hjälp av alla

departementen och myndigheterna

för att göra det möjligt. De

har fram till den 19 mars på sig att

redovisa hur de ska minska antalet

regler för företagen. Sedan ska

mer detaljerade planer tas fram.

– Ofta har små och stora företag

samma regelverk. De stora företagen

tycker kanske att det är

okej, medan de små tycker att det

PÅSKRIVET. Tidigare i höstas presenterade Jonxing Luo, vd för Fanerdun,

tillsammans med kommunalrådet i Kalmar, Johan Persson, planerna på

ett kinesiskt grossistcentrum.

är kämpigt, säger Maud Olofsson.

ENLIGT HENNE är målet att minska

regelbördan med 25 procent till

2010 ambitiöst.

Varför tror du att du kommer

att lyckas när den tidigare regeringen

misslyckades?

– För att jag är mer målmedveten.

Jag tror inte att det var med så

Ett företag som redan är inne i

projektet är JRT Sweden som röjt

marken i Snurrom där centrumet

ska ligga. Företaget tillverkar i

vanliga fall hundgodis, men bedriver

även entreprenad-verksamhet.

Företaget står inte och faller

med röjningsjobbet på handelscentrat,

men Magnus Gustafson

ser ändå potentialen i projektet.

– Det här projektet är bra för

Sverige och det har fått alla i Kalmar

på fötter.

stor målmedvetenhet som den socialdemokratiska

regeringen gick

in i det här arbetet, säger hon.

Bland annat vill regeringen att

företagens informationskrav i vissa

fall ska slopas, att en del lagar

ska begränsas så att de inte omfattar

småföretag och att onödiga

blanketter avskaffas. Myndigheterna

ska också bli bättre på att

samordna sin verksamhet. HS

PB

FOTO: SCANPIX

12

Entreprenör nr 10 2006


Industrifixerad lönerörelse slår mot Hägges

AVTAL 2007 Hägges är verksamt

i en av Sveriges tuffaste

branscher, livsmedelsbranschen.

Vd:n gillar inte allt prat

om att den exportinriktade

industrin ska vara lönenormerande

under lönerörelsen.

Alla svenska företag blomstrar inte

trots att det är högkonjunktur.

Ett exempel är bageriet Hägges

som lidit svårt av de stora butikskedjornas

press på matleverantörerna

att sänka sina priser. Nyligen

var företaget tvunget att varsla

15 personer om uppsägning.

Vd:n Tord Ekegren har följt debatten

som förts på riksplan och

har ingen som helst förståelse för

LOs krav på minst 3,9 procent i

lönehöjningar.

– DET ÄR ALLDELES för högt. Industriföretagen

som har gått bra har

bättre möjligheter att klara lönehöjningar.

Men bageribranschen

går inte lika bra. Den pressas hårt

av Ica, Axfood och Coop. För oss

är de kraven på en astronomisk

nivå, säger han.

Hägges finbageri har 50 anställda.

Företaget är med i Livsmedelsföretagen,

LI, och den

fackliga motparten är Livsmedelsarbetareförbundet.

ENLIGT TORD EKEGREN är samarbetet

gott med facket, både på central

och lokal nivå. Det finns en

förståelse för de problem som

finns inom näringen. Ändå är

han orolig för årets förhandlingar.

Förutom kravet på minst 3, 9

procent i löneökningar vill LO

satsa på att få upp lägsta lönerna

och en särskild jämställdhetspott

som ska gå till kvinnodominerade

branscher.

Inom livsmedelsindustrin är

andelen kvinnor hög och lönerna

relativt sett låga, bland annat

för att arbetet ofta består av enkla

manuella uppgifter.

HÖGA KRAV. ”På Hägges skulle en jämställdhetspott och en höjning av

lägstalönerna slå hårt mot lönekostnaderna”, säger Tord Ekegren.

– På Hägges skulle en jämställdhetspott

och en höjning av

lägstalönerna slå hårt mot lönekostnaderna,

säger Tord Ekegren.

Ökade löner innebär också att

rationaliseringar snabbt lönar

sig. Många av de arbetsuppgifter

som utförs manuellt i dag kan lika

gärna utföras av en robot.

Hägges har också på senare tid

lagt ned mycket tid på att certifiera

verksamheten. Bland annat

har arbetsmiljön förbättrats, investeringar

som enligt Tord Ekegren

bidrar till de ökade kostnaderna.

DAVID BJÖRKLUND är klubbordförande

på Hägges. Han håller med

om att dialogen är bra med ledningen,

men ställer inte upp på

bilden att verksamheten inte tål

ett 3,9 procentigt lönelyft.

– Vi här på Hägges har låga

löner. Dessutom är branschen i

förändring – det krävs mer av en

livsmedelsarbetare i dag. Därför

måste löneutvecklingen följa

den tekniska utvecklingen, säger

han.

HAN TYCKER OCKSÅ att satsningen

på jämställdhetspotter är bra,

även om han förstås är medveten

om lönsamhetsproblemen som

finns i branschen.

– När vi sätter våra egna lönekrav

måste det finnas en rimlighet

i dem. Men jag är övertygad

om att det alltid finns utrymme

att höja lönerna. Och gör det inte

det, kanske det inte ska finnas en

verksamhet.

Ett annat trätoområde är de

kostnader som certifieringsarbetet

medfört. Enligt David Björklund

är det fel att hänvisa till dem

under lönerörelsen.

– Det är bara en naturlig fortsättning

på ett kontinuerligt arbete.

Kanske är utgiftshöjningen

kraftigare nu, men det är för att

arbetsmiljön tidigare varit bristfällig,

säger han.

HS

ANNONS - 94 X 60

OHEMULA LÖNEKRAV,

ENLIGT FÖRETAGARNA

ENKÄTEN Minst 3,9 procents löneökningar

och i praktiken löneökningar på upp till 5-6

procent i vissa fall. Vi frågade ett antal företagare

vad det innebär för dem?

Veronica Eriksson på Rimforsa

Strand Kurs & Konferens

– 6 procent låter otroligt

mycket för en höjning på ett

år. Jag betalar gärna dyrt för

min personal som är bra, men företag måste

ju utvecklas för att överleva – och hur ska

jag då få pengar till det? När löner höjs ökar

ju även en mängd omkostnader och det gör

att hela verksamheten blir dyrare. Vi har ju

dessutom kunder som måste vara beredda

att betala för våra tjänster.

Per Carlsson på Rimaster i

Rimforsa

– 6 procent verkar oerhört

hårt för ett år. Det blir ett ännu

större tryck på vår verksamhet

och den balans vi har nu ändras.

Frågan om utflyttning av verksamheten

till länder med lägre löner aktualiseras. Priserna

har dessutom sjunkit i samhället i övrigt

så vi människor har fått det bättre.

Alexander Andrén, Palace i Norrköping

– Om en 6-procentig löneökning

på ett år skulle genomföras

så skulle vi få öka priset

med åtminstone 15-18 procent

på våra tjänster. Att äta

på krog och restaurang är redan

dyrt och marknaden skulle inte tåla en

sådan prishöjning. Då skulle vi i princip få

klappa ihop. Sådana siffror är helt vansinniga

– ekvationen går helt enkelt inte ihop.

MALIN SAHLÉN

Entreprenör nr 9 2006

13


NYHETER SVERIGE

TIOÅRINGARNA HAR GJORT

BÄSTA LÖNERÖRELSEN

LÖNERÖRELSEN Det påstås att en av

de tuffaste avtalsrörelserna på länge

står för dörren. Då kanske landets

tioåringar kan tjäna som inspiration,

alternativt avskräckande exempel.

Deras veckopeng har nämligen ökat

med 40 procent de senaste tjugo

åren, räknat i fast penningvärde.

Det är Institutet för privatekonomi

hos Swedbank som räknat fram

siffrorna. Dagens tioåringar

får i genomsnitt 140 kronor i

månadspeng. Landets löntagare har

i stort sett fått nöja sig med cirka

10 procents påslag under samma

period. Institutet för privatekonomi

vet också besked om var

tioåringarna investerat sina slantar: i

eget sparande och godis.

GRANSKNINGSARVODEN

UNDER GRANSKNING

KOLLEKTIVAVTAL Arbetsgivare

i byggföretag måste betala ett

granskningsarvode på 1,5 procent

av byggnadsarbetarnas löner till

Byggnadsarbetareförbundet. Det

omfattar även byggnadsarbetare

som inte är medlemmar i facket.

Sedan i somras prövas om det är

tillåtet av Europadomstolen. Snart

väntas en dom i ärendet.

Enligt Europakonventionen har

varje individ rätt att vara med

i en organisation, den positiva

föreningsfriheten, men också

att stå utanför en, den negativa

föreningsfriheten. Bakgrunden

till målet är en tvist där fem

byggnadsarbetare som stod

utanför facket motsatte sig att

en del av deras löner gick till

granskningsarvodet.

läs mer på www.ekonomifakta.se

Vårdföretag räknar med kaos i schemat

NYA LAGAR Den 1 januari införs

med all sannolikhet nya

regler för arbetstidens förläggning.

Det slår särskilt

hårt mot landstingen, men

även flera företag får räkna

med höjda kostnader. Ett

av dem är Bergslagsgårdens

sjuk- och behandlingshem.

Sverige har in i det längsta försökt

stoppa EUs direktiv som innebär

att alla anställda måste ha minst

11 timmars dygnsvila och att jourtiden

räknas in i den ordinarie arbetstiden.

Skälet är att den svenska

sjukvården bygger på ett maximalt

utnyttjande av jourtid.

Det privatägda Bergslagsgårdens

sjuk- och behandlingshem i

Fagersta har 20 anställda. Dess vd

och ägare Kurt Ericsson är mycket

kritisk mot de nya reglerna som

innebär stora merkostnader.

– Det är fel att EU petar i arbetstidsplaneringen

när man kan

lösa det lokalt för allas bästa, säger

han.

DET STÖRSTA PROBLEMET är att de

nya reglerna innebär att personalen

måste ha 11 timmars sammanhängande

dygnsvila.

– Om någon har haft jour på

natten, vilket nu kommer att räknas

som arbetstid, måste han sedan

ha 11 timmars vila innan han

går på nästa pass, säger Kurt Ericsson.

STRUL. För den svenska

vården, privat som

offentlig, är de nya

reglerna ett dråpslag.

Han tvingas till stora förändringar

i schemaläggningen. Bland

annat försvinner journätterna.

– Vi måste nyanställa för att

uppfylla kravet om 11 timmars

dygnsvila, säger han.

Kurt Ericsson räknar med att

den vårdavgift som kommuner

betalar till företaget ökar med

200 kronor per dygn och boende.

Inte heller personalen är nöjd

med nyordningen.

– Ingen i personalen som är

fackligt ansluten önskar sig detta.

De vill ha kvar det gamla systemet,

säger Kurt Ericsson.

REGLERNA SOM börjar gälla från

och med årsskiftet är egentligen

inte nya. De infördes redan 2005,

men Sverige har utnyttjat ett undantag.

Den förra regeringen ansåg

att de svenska kollektivavtalen

ger ett lika bra skydd för arbetstagarna

och att det därför

inte finns ett behov att ändra arbetstidslagen.

I november hölls ett ministermöte

för att se över direktivet.

Finland som är ordförandeland

i EU, ville få till en kompromiss,

men misslyckades. Skälet är att

länder som Frankrike, Spanien

och Italien inte gillar en annan

del av förslaget, nämligen möjligheten

att göra undantag från den

föreslagna genomsnittliga veckoarbetstiden

på 48 timmar. HS

De nya reglerna

MAXIMAL ARBETSTID per vecka inklusive

övertid får högst vara 48 timmar.

MINST 11 timmars dygnsvila.

MINST 24 timmars sammanhängande

vila en gång per sjudagarsperiod.

ALL JOURTID, även sådan där den anställde

sover på arbetsplatsen, ska räknas

som arbetstid.

Nyfiken på

entreprenörskap?

Vill du veta mer om nyföretagande, generationsskiften

eller finansiering? I ESBRIs kunskapsbank på webben hittar

du artiklar, boktips, referat och andra texter med koppling

till entreprenörskap. Genom att söka i Kunskapsbanken

får du kostnadsfritt tillgång till aktuell, forskningsbaserad

kunskap om de områden som intresserar dig.

Besök: www.esbri.se/kunskapsbank.asp

ANNONS - AGDA LÖN 94 X 60

MA

14

Entreprenör nr 10 2006


Globaliseringen märks mest i Stockholm

SMÅFÖRETAGAREN De flesta

småföretagen är inte rädda

för globaliseringen. Det visar

Öhrlings Pricewaterhousecoopers

undersökning som

också pekar ut intressanta

skillnader mellan de olika länen

i landet.

I Malmö och Stockholm ser 60

procent av småföretagen möjligheter

med internationaliseringen

jämfört med 51 procent i hela

riket. Dessutom anser fyra av tio

Stockholmsföretag att internationaliseringen

ger en ökad efterfrågan

på deras produkter mot till

exempel två av tio i Halland och

en av fyra i Västmanland.

– Jag tror att det beror på att

det finns få tillverkande företag i

Stockholm. De flesta är tjänstefö-

Så tycker den den svenske svenska småföretagaren

De svenska småföretagarna har ofta en likartad syn på frågor som finansiering,

styrelse, skatter och expansion. Men det finns skillnader, vilket blir tydligt när man

nagelfar en kartläggning gjord av Öhrlings Pricewaterhousecoopers.

Norrbottens län

Företagarna i Norrbotten sover gott. De är också mest expansionsbenägna i hela

landet. En tredjedel tänker etablera sig på annan ort i landet, dubbelt så många

som landet i helhet. 40 procent arbetar redan i dag internationellt, en mycket

hög siffra.

Västerbottens län

Bara 14 procent har internationell verksamhet jämfört med en av

fyra för hela landet. Drygt hälften av företagarna hinner inte sköta

sin privatekonomi. Genomsnittet för hela landet är tre av tio.

retag, det är lättare att exportera

tjänster från storstäderna, säger

Hans Börsvik på Öhrlings Pricewaterhousecoopers.

DET FINNS DOCK län som avviker

från det mönstret. I till exempel

Norrbotten arbetar redan i dag

40 procent av företagen internationellt

mot 26 procent i hela riket.

Och även i ett län som Dalarna,

där småföretagarna är mindre

intresserade av internationaliseringen,

är egentligen det utländska

inflytandet stort på grund av

den dominerande näringen, turismen.

– De har en stark lokal marknad,

det är det man tjänar pengar

på. Varför ska man då bli internationell

och exportera? undrar

Hans Börsvik.

HS

Jämtlands län

44 procent vill inte ha ett personalansvar mot 31 procent för

hela landet. Jämtlänningarna anser också att personalen

tar ett alldeles för litet ansvar.

Dalarnas län

I Dalarna är man mindre positiv till internationaliseringen

än resten av landet.

Värmlands län

Två av tre småföretag går till banken för att söka

nytt kapital. Det är förvånansvärt få.

Västra Götalands län

Företagen litar på sin personal

i större utsträckning än företag

i övriga landet.

Jönköpings län

Företagen utmärker sig inte

i något avseende.

Kronobergs län

Kronobergare är mer positiva till

internationaliseringen än resten

av landet. De är också mest

sugna på att etablera sig i annat

land.

Hallands län

Hallänningarna känner sig mer

hotade av Baltikum än resten

av landet.

Skåne län

Relativt många tycker

att internationaliseringen

ger dem ökade

möjligheter. Bara sex

procent anser sig

behöva en aktivare

Blekinge län

Felrekryteringar kostar Blekinges

småföretagare hela 625 miljoner

kronor. Blekinges småföretagare sover

också sämre än resten av landet och

Kalmar län

Här känner sig företagarna mer hotade från andra länder

än i övriga landet. Dessutom tycker de att personalen tar

Västernorrlands län

Knappt en av tio småföretag

har internationell verksamhet

jämfört med en av fyra i hela

landet.

Gävleborgs län

Företagen är jämfört med rikssnittet mindre

oroliga för utlandsaffärer. Här vill man också helst

utveckla en idé. Pengarna kommer först i andra hand.

Västmanlands län

Fler känner sig hotade av andra länder än

riksgenomsnittet.

Uppsala län

Här är småföretagarna ute efter pengarna. De sover bäst

på natten och vill sälja bolaget om chansen uppstår.

Stockholms län

Färre företag är oroliga för utlandsaffärer än resten av

landet. De är mer inriktade på internationell expansion.

Södermanlands län

Fyra av tio av Södermanlands småföretagare vill inte ha

personalansvar.

Örebro län

I Örebro vill lika många sälja som behålla sitt företag.

De önskar sig också en mer aktiv styrelse.

Östergötlands län

Här sover företagaren lite bättre och för hälften av dem är

drivkraften att tjäna pengar. Det är mer än rikssnittet.

GRAFIK: KJELL ERIKSSON

Entreprenör nr 10 2006

15


NYHETER SVERIGE

Tuff miljö

för mindre

företagare

UNDERSÖKNINGEN De höga arbetsgivaravgifterna

och ansvaret för

medarbetarnas sjuklöner hindrar 80

procent av Sveriges småföretagare

från att driva och utveckla sina verksamheter.

En övervägande majoritet,

60 procent, av företagarna tänker

krympa eller behålla nuvarande storlek

på verksamheten de kommande

åren. Det visar en Gallupundersökning

gjord på uppdrag av Företagarförbundet.

Förutom arbetsgivaravgifter och

sjuklöneansvar kan en anledning vara

att över hälften av småföretagarna

är över 55 år, tror Camilla Littorin,

förbundssekreterare på Företagarförbundet.

– Småföretagarna är en åldrande

grupp som inte fylls på med nya förmågor.

Inte en enda svarande i vår

undersökning var under 25 år, säger

hon.

Här flockas de privata vårdspecialisterna

VÅRD OCH OMSORG I Tingsryd

växer vårdföretagen så att

det knakar. Av en ren slump,

säger företagarna själva,

medan kommunen ser vårdföretagen

som ett prioriterat

område.

FOTO: SCANPIX

STARK RÖRELSE. De starka

vårdföretagen lever och frodas

i Tingsryd oavsett vilket

parti som styr kommunen,

enligt Ann-Marie Karlsson

på Resurs Rehab.

I lilla Tingsryds kommun med

12 500 invånare är klimatet för

privata vårdföretagare ovanligt

bra.

Kommunens fyra privata vårdhem

växer stadigt och sysselsätter

idag 310 personer.

Den allmänna vården i Tingsryd

drivs av landstinget, medan

de privata vårdgivarna har specialiserat

sig inom demensvård,

missbruksbehandling och behandling

av psykiskt och fysiskt

funktionshindrade.

Ann-Marie Karlsson driver

Resurs Rehabilitering, som behandlar

patienter med alkoholdrog-

och spelmissbruk.

– Det finns mycket att kämpa

för i den privata vården, därför

är det är roligt att få vara med om

den här utvecklingen vi haft. Det

är viktigt att visa att vårdföretag

kan bli framgångsrika.

Företagsklimatet är bra i Tingsryd,

tycker Ann-Marie Karlsson.

– Tingsryd är en jättebra företagskommun!

Jag tror inte att det

beror på det politiska styret, det

har varit borgerligt länge men nu

styrs vi av socialdemokraterna

och centern och det har inte blivit

sämre för det.

TILL EKBACKA SJUKHEM, som behandlar

psykiskt funktionshindrade,

kommer patienter från stora

delar av Sydsverige. Sedan starten

1981 har företaget växt ordentligt;

man har byggt ut och startat

Egenföretagare mer

poppis än bartender

ATTITYDER Förra året var bartender

drömyrket, men i år har egenföretagare

ryckt upp i topp. Därefter

kommer fotograf/filmare/

regissör, designer, bartender och

journalist. 34 procent av ungdomarna

vill bli egenföretagare, och

intresset är i stort sett lika utbrett

bland flickor som pojkar.

De populäraste branscherna är

resor, kultur/design och medier.

terapiverksamhet. Men ägaren

Lars Johansson tror inte att vårdföretagare

har det lättare i Tingsryd

än någon annanstans:

– Vi lever vårt eget liv och har

inte så mycket kontakt med kommunen.

Men vi har ett bra utbyte

med landstinget, vi ska ju vara

ett komplement till den offentliga

vården.

Kommunen ser vårdföretagen

som en viktig del av näringslivet.

– Det har funnits ett antal starka

entreprenörer som på olika vägar

kommit in i vårdbranschen.

Det är seriösa företag och vi är

jätteglada över dem, säger näringslivschefen

Christer Rosén.

Just nu ligger det stort fokus på

vårdsektorn, berättar han.

– Vården är en av de tre branscher

vi ser som framtidsbranscher

för kommunen, utöver handel

och besöksnäring.

MA

– Tidigare var egenföretagare

förtalade och smutskastade. När

det snacket väl upphörde började

fler och fler känna att det är ett

bra sätt att arbeta på, att kunna

ägna sig åt något man brinner för

och samtidigt ha en mer flexibel

tillvaro, menar Stefan Fölster.

Listan över drömyrken har tagits

fram av facket Saco.

MS

16

Entreprenör nr 9 2006


NYHETER EUROPA

EU GLÄNTAR PÅ DÖRREN

UKRAINA Ukraina får ett mer omfattande

frihandelsavtal med EU när

landet går med i Världshandelsorganisationen

WTO. Dessutom ska samarbetet

på energiområdet fördjupas.

Det beslutades på ett toppmöte i

Helsingfors. Ukraina och president

Viktor Jusjenko vill bli medlem i

unionen, men EU anser att ett medlemskap

kräver fler reformer.

EU KRÄVER ATT

KINA BÄTTRAR SIG

EU EU-kommissionen anser att både

Europa och Kina har dragit nytta av

den starka ekonomiska utvecklingen

i Kina. Samtidigt är kommissionen

kritisk mot hur Kina hanterar sina

handelsrelationer med EU. EU-kommissionären

Peter Mandelson vill ha

bättre villkor för EUs företag i och

utanför Kina med bland annat bättre

tillgång till den kinesiska marknaden

och bättre upphovsrättsskydd.

STORBRITANNIEN

RISAS AV KOMMISSIONEN

EU Storbritannien och Irland har bestämt

sig för att vänta med att öppna

sina gränser för de två nya medlemsländerna

Bulgarien och Rumänien.

Nu får Storbritannien och Irland kritik

av EU-kommissionens talesperson i

arbetsmarknadsfrågor,

Katharina

von Schnurbein.

Statsminister

Fredrik Reinfeldt

sade nyligen att

han inte anser att

FÖRTJÄNSTFULLT DIREKTIV. Det

nya tjänstedirektivet ger mindre

krångel, enligt Cemille Üstün på Almega.

Övergångsregler

inget för

Reinfeldt.

Sverige bör införa

övergångsregler

för Rumänien och

Bulgarien.

Så funkar nya tjänstedirektivet

EU Snart börjar det nya

tjänstedirektivet att gälla.

Det innebär många förändringar

för tjänsteföretagen.

Viktigast är att den administrativa

bördan minskar.

Det har varit en lång resa för det

nya tjänstedirektivet som inom

en treårsperiod börjar gälla inom

EU.

– Det viktigaste resultatet är

att EU lättar på den administrativa

bördan. Den flyttar från företagarna

till myndigheterna, säger

Cemille Üstün som bevakar frågorna

på Almega.

I korthet innebär det att ett företag

som vill sälja sina tjänster i

ett annat europeiskt land bara behöver

vända sig till en instans för

att få tillstånd att etablera sig där.

I och med att företagaren blivit

godkänd av sitt eget lands myndigheter

blir han eller hon också

godkänd i övriga länder.

Det går heller inte att ha vilka

nationella regler som helst.

– I Tyskland finns det krav där

man som ingenjör måste vara

medlem i en ingenjörkammare.

Ett sådant krav går inte att ställa

längre. Är du en godkänd ingenjör

i ett land är du det i Tyskland

också, säger Cemille Üstün.

Det är inte tillåtet att portförbjuda

ett företag med motiveringen

att det inte finns plats på marknaden

för ännu en aktör. Likaså

är språkkrav eller andra diskriminerande

regler otillåtna.

– Om du är arkitekt i Frankrike

i måste du vara fransk medborgare,

eller så måste du som svensk

ha ett intyg som visar att du är en

hedervärd person. Man kan undra

vem som ska utfärda ett sådant

intyg och vad det har att göra

med tjänsten som ska produceras?

undrar Cemille Üstün.

ETT TRÄTOÄMNE under vår och

höst har varit ursprungslandsprincipen.

Hade den genomförts

hade integrationen på marknaden

blivit mer långt gången eftersom

det inneburit att en tjänst

som är godkänd i ett land också

i princip är det i alla andra medlemsländer.

Nu blev det inte så,

utan tjänsten måste utformas efter

de regler som finns i det land

den ska marknadsföras på.

Lika omdebatterat är det så

kallade utstationeringsdirektivet

som rör arbetskraft som utför

tillfälliga arbeten i annat land.

Det kommer dock inte att ändras

på. Med andra ord gäller även

fortsättningsvis de arbetsrättsliga

regler som finns i det land det

svenska företaget beger sig till.

En av de utsända medarbetarna

måste också vara ansvarig

för verksamheten – bland annat

ska han eller hon ha fullmakt att

teckna kollektivavtal – men företaget

behöver inte etablera ett

kontor på orten.

HS

FOTNOT: Läs också artikeln på sidan

48; Tjänstedirektivet är en

stor besvikelse.

MINDRE ADMINISTRATION

HUVUDPOÄNGEN

1. MYNDIGHETER måste godta intyg från

andra länders myndigheter som visar att ett

företag uppfyller vissa krav eller liknande

krav som gäller för tjänsteutövningen i det

egna landet. Dessutom måste länderna införa

gemensamma kontaktpunkter där företagen

kan ordna alla formaliteter och avskaffa

diskriminerande lagkrav på till exempel

medborgarskap, bosättning eller medlemskap

i en branschorganisation.

2. UNDANTAGNA SEKTORER: tjänster

av allmänt intresse, finansiella tjänster, elektroniska

kommunikationstjänster, transporttjänster,

hamntjänster, bemanningsföretag,

hälso- och sjukvårdstjänster, tv, spel,

tjänster som innebär myndighetsutövning

och privata säkerhetstjänster.

3. MEDLEMSLÄNDERNA får inte heller

ställa krav på att tjänsteföretagen är etablerade

i landet, har särskilda tillstånd eller kräver

särskild utrustning, om det inte är motiverat

av säkerheten på arbetsplatsen.

Kvalitetsstämpel räddade britternas skola

STORBRITANNIEN I Storbritannien

kvalitetsredovisas skolan.

Vart femte år görs nationella

inspektioner.

Storbritannien hade under mitten

av 1980-talet en situation liknande

den svenska. Stora summor investerades

i skolsystemet. Men

skolresultaten försämrades, vilket

tunga internationella undersökningar

visade.

– Ingen visste om pengarna

var väl använda, säger Sir Mike

Thomlinson, före detta chief inspector

för den brittiska skolinspektionen

Ofsted.

1988 infördes därför omfattande

obligatoriska nationella prov av

ämneskunskaper hos barnen. När

de är 7, 11, 14 och 16 år gamla mäts

numera deras kunskaper i engelska,

matematik och ”science”.

1992 infördes nationella inspektioner,

som genomförs vart

femte år. Det handlar om att mäta

mer än rena ämneskunskaper.

Utöver detta tas fasta på ”value

added”, till exempel kvalitet på

undervisning, hur elevers behov

tillfredsställs och kvalitet på ledning.

I ett sådant system ingår bland

annat fler nationella prov, kvalitetsutvärderingar

och oberoende

inspektioner. Skolor som visar

sig producera oacceptabla resultat

kan stängas, för att senare öppnas

igen med ny personal.

SDM

18

Entreprenör nr 10 2006


EKONOMIKOMMENTAR

För att kunden

ska kunna göra

informerade val fordras

öppna kvalitetsregister

//Anders Morin

Äldreomsorgens skillnader duger inte

Regeringen tänker införa fritt val i äldreomsorgen,

vilket är utmärkt. Men dagens

kvalitetsrapportering duger varken som

konsumentupplysning eller för att främja företag

som levererar hög kvalitet.

Många kommuner och landsting arbetar nu för

att öka konkurrensen och valfriheten inom vård,

skola och omsorg. Regeringen är pådrivande i denna

utveckling.

Denna utveckling är bra. Det driver kvalitetsutveckling,

ökar kundanpassningen och stimulerar

företagandet. Förutsättningar finns att för att få ut

mer av varje skattekrona.

Men för att kunna välja måste människor kunna

känna till vilka skillnader som finns mellan olika

utförare. Öppna, jämförande och lättillgängliga

kvalitetsredovisningar av olika utförare, inom inte

minst vård och omsorg, lyser

dock fortfarande i stort med

sin frånvaro.

SVENSKT NÄRINGSLIV har

granskat ett sådant tänkbart

kvalitetsmått som äldre och

deras anhöriga skulle kunna

vilja ta del av, nämligen det antal ”avvikelser” som

sker inom olika äldreboenden och som ska rapporteras

till den vårdansvariga i kommunen. En avvikelse

är en händelse som medfört eller skulle ha

kunnat medföra någon typ av skada för en patient,

och som inte är förväntad utifrån patientens tillstånd

eller vårdens karaktär. Vi har granskat avvikelserapporteringen

avseende läkemedelshantering

och fall i samtliga 43 stadsdelar i Stockholms stad

och övriga kommuner i Stockholms län.

Skillnaderna visar sig vara både enorma och

orimliga mellan distrikten. I Haninge som rapporterar

mest sker det 1143 avvikelser per 100 vårdtagare

och år, i Skarpnäck som rapporterar minst antal

sker 11! Så stora skillnader speglar inte befintliga

kvalitetsskillnader. Skillnaderna speglar snarare att

det finns helt olika syn på vad som är en avvikelse i

vården, i vilken utsträckning det är viktigt att detta

rapporteras och i vilken utsträckning det är viktigt

att orsaken till avvikelserna analyseras så att skador

kan förebyggas. Vad som är en avvikelse måste

standardiseras.

Det är mycket riskfyllt att bo på äldreboende om

distrikten med många rapporterade avvikelser är

representativa, vilket är sannolikt. En stor potential

att få ut mer av de resurser som läggs på äldreomsorgen

finns, både i form av högre kvalitet och

lägre kostnader. Ett systematiskt kvalitetsarbete när

det gäller avvikelserapporteringen leder nämligen

till en säkrare vård, färre vårdskador och därmed

lägre kostnader för sjukvården.

FÖR ATT KUNDEN SKA KUNNA göra informerade val

mellan olika utförare fordras öppna och jämförande

kvalitetsregister för välfärdstjänsterna. Regeringen

måste samtidigt med reformen om fritt val i äldreomsorgen

införa ett system med öppen kvalitetsredovisning

där fungerande mått för bl a patientsäkerhet

och avvikelser ingår. Annars finns risk att

konkurrensen bara blir på låtsas. Detta medför att

äldreboenden med låg kvalitet inte kan konkurreras

ut av enheter och företag som hade kunnat erbjuda

högre kvalitet.

ANDERS MORIN, ansvarig välfärdspolitik, Svenskt Näringsliv

SVERIGE I SIFFROR I SAMARBETE MED EKONOMIFAKTA

Nytt mått ger högre redovisad arbetslöshet

Arbetslösheten i Sverige ska kunna jämföras med arbetslösheten i andra EU-länder. Det är skälet

till att regeringen kommer att besluta om en förändring av det svenska arbetslöshetsmåttet.

Statistiska Centralbyrån, SCB, ska använda samma mått som EU:s statistikbyrå Eurostat. Där

sker redovisningen efter rekommendationer av den internationella arbetsorganisationen ILO.

Förändringen innebär att heltidsstuderande som söker arbete ska räknas till arbetskraften och

där redovisas som arbetslösa. Vid den senaste arbetskraftsundersökningen, AKU, i oktober studerade

76 000 personer som egentligen ville arbeta. Den öppna arbetslösheten i oktober var

4,6 procent av arbetskraften eller 211 000 personer. Med det måttet enligt ILO blir den öppna

arbetslösheten 6,2 procent eller 287 000 personer. Diagrammet visar att av det traditionella

måttet kan man få intrycket att arbetslösheten under våren 2006 var stadigt sjunkande. Det

internationella måttet visar dock att arbetslösheten i själva verket var stabilt hög. Skillnaden

mellan måtten är som minst, 0,6-1,0 procentenheter, under sommarmånaderna 2005 respektive

0,5-0,8 procentenheter under juli och augusti 2006. Det beror på att de heltidsstuderande är

färre under sommaren.

10

9

8

7

6

5

4

april 2005

maj 2005

juni 2005

AKU

Arbetslösheten enligt AKU respektive ILO

Procent av arbetskraften, 16-64 år

juli 2005

aug 2005

sept 2005

ILO

okt 2005

nov 2005

dec 2005

jan 2006

feb 2006

mars 2006

april 2006

maj 2006

juni 2006

juli 2006

aug 2006

sept 2006

okt 2006

KÄLLA: SCB, ARBETSKRAFTSUNDERSÖKNINGEN

20

Entreprenör nr 10 2006


22

Entreprenör nr 10 2006


Tema Avhopparna

Glöm myten om entreprenören som en ”self made man”. Det

är avhoppare från större företag som skapar många av de mest

spännande entreprenörsföretagen. Och så har det varit länge.

Möt, lär och inspireras av företagarna som vågade ta klivet.

Kickarnas

DE HOPPADE AV FÖR

skull

TEXT: MAJA SVENONIUS FOTO: LARS EKDAHL

DESIGNCHEF PÅ PEAK PERFORMANCE och jeansansvarig

på Acne jeans. Inga pjåkiga titlar för en

modedesigner. Ann Ringstrand och Stefan Söderberg

hade kommit långt i karriärerna när de

bestämde sig för att hoppa av och starta det egna

märket Hope.

De träffades på Hennes & Mauritz inköpsavdelning

i Stockholm. Ann Ringstrand designade

tjejkläder, Stefan Söderberg hade plockats in som

inköpare på jeanssidan. Det var i början av 90-talet,

H&M växte men var fortfarande litet i jämförelse

med dagens världsomspännande kedja.

– Det var en superkul tid. Stämningen var experimentell,

det var snabba beslut hela tiden. Vi

fick många värdefulla erfarenheter, säger Ann

Ringstrand.

Hon är uppvuxen i textilstaden Borås och intresset

för kläder kom tidigt. Pappa och farfar var

i branschen, men det var med mormor hon ventilerade

sitt enorma modeintresse.

– Vi pratade alltid kläder. Jag hade hela garderoben

fylld av skräddade plagg som mormor

sytt.

ATT DET SKULLE BLI en karriär inom modebranschen

var inte självklart. Men på något sätt drogs

hon alltid till att sy och designa kläder åt kompisar,

kolleger och andra som ville beställa. Så när

Ann skulle skaffa sig en utbildning blev det Tillskärarakademin

i Köpenhamn och Textilhögskolan

i Borås. Första jobbet var på Gul&Blå där hon

designade jackor och jeans. Snart blev Ann headhuntad

av H&M som behövde en designer till en

ny jeanskollektion för tjejer.

Stefan Söderbergs karriär började i Härnösand,

när H&M öppnade den första butiken i en

stad men färre än 40 000 invånare. Stefan hade

ingen formell utbildning, men jobbade sig upp

inom företaget och hamnade i Stockholm på inköpsavdelningen.

– DET VAR EN STOR FÖRDEL att komma dit utan utbildning

och få så mycket erfarenhet. Det är just

det som är bra med H&M; de rekryterar unga

människor och ger dem chansen att utvecklas,

säger Stefan Söderberg.

Men det var något som saknades. Stoltheten

och ”wow-känslan” som kommer när man skapat

något eget fanns inte riktigt där.

– Jag fick ingen kick när jag såg folk i mina

kläder. Jag minns att jag var på Roskildefestivalen

och såg hav av tjejer som hade mina blommiga,

grungeinspirerade klänningar på sig. Och det

kändes ingenting, säger Ann Ringstrand.

Som designer var man väldigt anonym på

H&M, tycker de. Det var hela tiden konceptet

Hennes & Mauritz som skulle föras fram, inte

personerna bakom designen. Både Ann Ring-

Entreprenör nr 10 2006

23


HOPE CLOTHING

STARTÅR: 2001

OMSÄTTNING: 15 miljoner (2006)

BUTIK: Norrlandsgatan 12 i Stockholm

ÅTERFÖRSÄLJARE: 90 runt om i världen

AFFÄRSIDÉ: Hope vill skapa innovativt mode

med hög kvalité i en ung modern stil för en

internationell och medveten kund.

ANTAL ANSTÄLLDA: Fem, snart blir det sju.

UTMÄRKELSER: Nordiska designpriset Ginen

2003, utsedd till Årets Nykomling 2005 av

tidningen Café.

ANN RINGSTRAND

ÅLDER: 41 FAMILJ: Maken Jörgen och barnen

Nil, 5, och Greta, 1 år. BAKGRUND: Uppväxt

i textilstaden Borås. Utbildad på Tillskärarakademin

i Köpenhamn och Borås Textilhögskola.

Har arbetat som designer på H&M

och Peak Performance. FRITID: Umgås med

barnen, läsa deckare, baka, vara på landet.

Gillar inredning och att vara ute och springa.

BOR: Odenplan i Stockholm.

STEFAN SÖDERBERG

ÅLDER: 37 FAMILJ: Fru Evelina och barnen

Ted, 7, och Eli, 3 år. BAKGRUND: Uppvuxen

i Härnösand. Självlärd designer. Har jobbat

med jeans på H&M, Levis, Boomerang och varit

inköpschef på näthandelsajten Zoovillage.

Har designat jeans åt Acne parallellt med Hope.

FRITID: Har knappt någon, men umgås

med familjen, träffar vänner, lagar god mat,

reser, åker skidor och spelar golf. BOR: S:t Eriksplan

i Stockholm.

QEYTON SYSTEMS, 42NETWORKS, Transmode

Systems, Altitun, Proximion, Bluetail, Net Insight,

Fiberson, Mideye…

Ja, den kan göras nästan hur lång som helst,

listan över avhopparföretag som spunnits ur

telekomjätten Ericsson bara under de senaste

tio åren. Ett par av företagen såldes snart vidare

till utländska storföretag för nätta summor

som sju–åtta miljarder kronor styck, andra

gick i konkurs medan några av dem lever

och växer gott än i dag. Men det är inte det

som är poängen.

Vad listan visar är vilken fin miljö för nya

entreprenörsföretag som ett framgångsrikt

storföretag kan vara.

strand och Stefan Söderberg ville jobba med ett

varumärke som hade en annan känsla.

– Det är viktigt att ett märke har en själ, att

kunden vet att det finns en person bakom kläderna.

Konsumenten är ute efter en känsla, säger

Ann Ringstrand.

Efter sex år på H&M fick Ann jobb på Peak Performance,

där hon snart blev designchef. Stefan

hamnade på Levi´s och flyttade utomlands för att

jobba med Europalanseringen av deras varumärke

Dockers. Efter några år blev han erbjuden jobb

på det svenska modeföretaget Boomerang. Han

såg en utmaning i att förändra det i hans tycke lite

trötta varumärket. Men det gick segt.

– Jag fick inget gehör för mina idéer. Jag stod

och stampade, tyckte att det inte gick att förändra

något. Det blev en besvikelse.

Så fort Stefan och Ann träffades tröttade de ut

sin omgivning genom att ständigt prata om kläder.

Ingen av dem var helt nöjd med sin jobbsituation,

och tankarna på att hoppa av och starta något

eget tillsammans växte fram.

– Jag har velat starta ett klädmärke ända sedan

designskolan. Men Stefan var den första personen

som gav mig gehör för mina idéer, säger Ann.

AVHOPPARNA SOM BYGGDE LANDET

Andra branscher visar liknande mönster.

Ta bara modebranschen med jättar som H&M

och JC. Plötsligt talas det om Sverige som ett

hett modeland, och det finns rader av nya, intressanta

klädföretag. Gemensamt för nästan

alla modeföretagarna är att de tidigare verkat

på någon av giganterna och sedan hoppat av.

– Många modeentreprenörer som idag arbetar

med egna företag och märken har en

bakgrund som H&M-anställda. H&M anses

vara en bra skola, vilket vi givetvis tycker

är väldigt positivt. De allra flesta av våra anställda

stannar länge inom H&M, men att vissa

väljer att gå vidare ser vi som något naturligt,

säger Margareta van den Bosch, kreativ

DE VAR ÖVERENS om att de skulle skapa ett varumärke

som höll en hög nivå på design och kvalité.

Kläder som de själva ville ha. Deras långa erfarenhet

i modebranschen gjorde det lättare att inte

kompromissa.

– Vi vågar säga nej till saker som inte känns

helt rätt. Det har varit viktigt för oss att ta det försiktigt

och långsamt bygga upp precis det företag

vi vill ha. Hope skulle vara på riktigt, inte en liten

syateljé i en källare, säger Stefan.

Designduon satte in en summa var på det gemensamma

kontot och rullade igång. Sedan starten

2001 har de nästan uteslutande använt eget

kapital för att bygga upp Hope. Banklån löser de

likviditetsproblem som uppstår mellan betalning

till leverantörer och inkomster från kunder.

Första kollektionen bestod av ett litet antal

ytterplagg och byxor. I kontakterna med fabriker

och textilleverantörer hade Ann Ringstrand

och Stefan Söderberg stor nytta av sina år i branschen.

– Vi hade någon form av pondus och kunde vara

väldigt proffsiga när vi kontaktade leverantörer.

Det gjorde nog att de kände att, ”det här kan

nog bli något!”, säger Ann Ringstrand.

Efter sex år har Hope cirka 90 återförsäljare

runt om i världen, sju anställda och den första egna

butiken öppnade nyligen på Norrlandsgatan i

Stockholm. Stefan och Ann ville lägga distributionsnivån

högt från början, och ett mål var att få

in Hopes kollektioner på de stora varuhusen: Selfridges

i London, Barneys i New York och Collette

i Paris. Efter två år fanns Hope på Selfridges. Med

de andra varuhusen pågår förhandlingar.

– Det känns bara: ”wow”! Det är sådan skillnad

från hur det var på mina tidigare jobb, säger

Ann Ringstrand.

Inte förrän nu har de två modeskaparna hittat

sina verkliga drömjobb. De tidigare uppdragen

går inte att jämföra med det egna företaget.

– Jag trodde aldrig att det fanns något perfekt

jobb, och har inte vågat drömma heller, säger Ann

Ringstrand.

NU ÄR DE DÄR. En ny dröm är att Hope ska bli ett

företag där människor drömmer om att få arbeta.

Redan har det faktiskt börjat hända, berättar

de. I dag har Hope fem anställda, men företaget

designchef på H&M.

Entreprenörerna bakom Hope träffades när

de jobbade på H&M, snabbväxande Gina Tricots

grundare Jörgen Appelqvist är avhoppare

från JC medan Maria Erixon, designern

bakom ultrahippa jeansmärket Nudie, har

en bakgrund som chefsdesigner på Lees högkvarter

i Amsterdam. Johan Lindeberg, som

skapat succéföretaget J Lindeberg, var en gång

exportchef på Bahco och senare USA-chef för

jeansföretaget Diesel.

Av bara farten kan vi påminna om pionjärerna

i den svenska Internetboomen, som

drogs i gång för tio år sedan. Många var avhoppare

från Stenbeckägda Kinnevik.

24

Entreprenör nr 10 2006


26

Entreprenör nr 10 2006


Tema Avhopparna

TEMA AVHOPPARNA

Avhopparbröderna

TEXT: MATS SAMUELSSON

SOM BYGGER EN KONCERN

FOTO: SCANPIX

BRÖDERNA DAHLBERG hoppade av framgångsrika

karriärer på stabila storföretag för att driva eget.

Nu bygger de upp en egen industrikoncern, alltmedan

gamla storföretagskolleger skakar på huvudet.

– Är du alldeles dum i huvudet? Hur kunde du

hoppa av din karriär? Hallå, du var ju direktör på

ABB och hade en verksamhet med 12000 man att

utveckla, hur kan du sitta här i en skrubb på en

bakgata? Frågorna kommer då och då från gamla

kolleger, berättar Ove Dahlberg, som har många

år på ABB bakom sig.

– Men då har de ju inte fattat mycket, säger

han.

– Tjusningen är att vara så här nära verksamheten.

Vinsterna skapas inte här inne på kontoret

utan där ute, vid svarven. Att motivera våra

anställda, att ge dem energi är en jäkla kick. Det

är det som är så kul! I ett storföretag måste man

tröska sig igenom en massa led innan det händer

nåt, berättar Ove Dahlberg.

Lillebror Joacim håller med:

– För mig är det otroligt lockande att jobba åt

sig själv. Och snabbheten! På stora företag kan jag

bli frustrerad över byråkratin och över ekonomiska

begränsningar. Nu tar vi investeringsbeslut per

telefon. Just att vi är bröder ger oss klara fördelar

och gör att vi kan ta ännu snabbare investeringsbeslut,

säger Joacim Dahlberg.

De båda brorsorna kommer från en småföretagarfamilj,

där pappan drev ett storkök som lagade

mat åt skolor och industrier i Västmanland. Men

själva hade de i många år verkat på stora börsföretag.

Storebror Ove hade bland annat varit vice

vd på ABB i Polen och byggt upp konsultföretaget

Cap Gemini i Polen. Joacim hade jobbat för Volvo

i Turkiet och Sydamerika och dessutom varit med

och startat Volvos riskkapitalbolag.

De kan alltså storföretag – vet hur de tänker,

kan deras språk. De kan småföretag – det är därifrån

de kommer. Lägg så till säljerfarenhet och

ledarskap.

– Vårt äventyr började en varm sommarkväll

förra året, då Joacim och jag satt och småpratade

om framtiden. Vad gör vi, vad skulle vi vilja

göra?

– Vi såg hur våra kompetenser och erfarenheter

kompletterade varann, berättar Ove Dahlberg.

Idén växte fram. Bröderna bestämde sig för att

börja jobba ihop och bygga upp en egen industrikoncern.

– Det handlar om Sveriges gamla fina verkstadstradition.

Vi får inte slarva bort den!

Hösten 2005 köpte de företaget Abak i Trollhättan,

en underleverantör med stora verkstadsföretag

som sina viktigaste kunder. Tidigare i år

köpte de även Hamek, ett Järfällaföretag med liknande

bakgrund och profil: legotillverkare, specialist

på svarvade och frästa detaljer, startat och

utvecklat av den gamle ägaren, runt 20 anställda

och med 20 miljoner kronor i omsättning.

Tanken är nu att gå vidare och köpa fler företag.

Målet är att ha ytterligare tre bolag och omsätta

uppåt 150 miljoner kronor i slutet av 2007.

– Vi letar efter företag som jobbar med unika

beställningar, små serier, snabba leveranser och

hög träffsäkerhet i leveranserna. Vi vill in just där

i leveranskedjan. Där kommer våra kunskaper väl

till pass, och där klår vi konkurrensen från Asien

och Baltikum.

MÅNGA ANDRA småföretagare gör felet att de tar

alla beslut själva. Under sina storföretagsår lärde

sig bröderna Dahlberg att delegera, att ge folk ansvar

och få dem att växa. De tog också med sig en

stark tilltro till it:

– It är en stor möjlighet även för att litet verkstadsföretag,

säger Ove Dahlberg, som omedelbart

byggde ut och uppdaterade it-systemen när

han tog över som vd på Hamek.

I dag är Hamek på god väg in i ett fullt ut integrerat

it-system.

Joacim Dahlberg menar också att storföretagskarriären

gett dem självförtroende i kundrelationerna.

– Vi är aktiva gentemot våra kunder, även om

de är stora.

Abak har växt från 22 till 27 miljoner kronor i

omsättning på ett drygt år. Planen för Hamek är

att öka försäljningen från 20 till 25 miljoner. Bröderna

har redan nyanställt på båda företagen, och

fler rekryteringar är på gång.

Även om en del av deras gamla kolleger undrar

om de mist förståndet som lämnat sina ”fina”

karriärer, finns det en annan skola. Många ute på

storföretagen drömmer om att starta eget.

– De är fascinerade över att någon vågar, säger

Ove Dahlberg. n

BRÖDERNA

DAHLBERGS BÄSTA TIPS!

Tänk på det här innan

du hoppar av och startar eget:

• Hur unik är din affärsidé? Vilka värden tillför du?

• Vilka är kunderna? Vilka frågor är viktiga för kunderna?

• Hur ska verksamheten finansieras? Tänk igenom

kassaflödet.

• Jobba upp bra relationer med banken.

• Skaffa dig rådgivare inom exempelvis arbetsmiljö,

redovisning et cetera. Gör allt enligt boken!

• Starta inte ensam – gör det ihop med någon. Då

delar du ensamheten och risken, får ett bollplank.

Det är viktigt att din parhäst är en bra lyssnare och

någon att lita på.

Entreprenör nr 10 2006

27


Christina Wahlström

startade eget mödravårdsföretag

för 16 år

sedan. I dag delar hon

gärna med sig av råd

och erfarenheter till andra

som vill hoppa av

från Landstinget.

28

Entreprenör nr 10 2006


Pionjären som

VÄGR ADE GE UPP

Tema Avhopparna

TEMA AVHOPPARNA

TEXT: MAJA SVENONIUS FOTO: DANIEL ROOS

HON VAR BLAND de första avhopparna inom mödravården

och möttes av stenhårt motstånd. Men

Christina Wahlström vägrade ge upp och idag

hjälper hon andra som vill hoppa av från Landstinget

och starta eget.

– När jag jobbade i Landstinget var jag en respekterad

barnmorska, men när jag startat eget

tyckte mina gamla kolleger plötsligt att jag inte

kunde någonting. Jag var en fiende, berättar

Christina Wahlström. Idag möter hon en helt

annan attityd. Det har gått 18 år sedan Christina

Wahlström startade sitt företag Mama Mia,

och de stora sjukhusen berömmer nu Mama Mias

personal för deras kompetens och skickar vidare

svåra fall av för tidigt födda barn till deras

barnavårdscentral.

– Vi har plöjt åkern för andra, men den var inte

utan stenar.

DET VAR 1988 SOM CHRISTINA Wahlström bestämde

sig för att starta eget tillsammans med tre kolleger

från förlossningsavdelningen på Danderyds

sjukhus i Stockholm. Under sina tolv år inom

Landstinget såg hon mycket som kunde förändras

till det bättre, men fick aldrig gehör för sina förslag.

Hon blev avsnäst av både cheferna och facket.

– Landstinget är väldigt dåligt organiserat, ingen

vet riktigt vem som bestämmer. Man vågar inte

prova nya idéer och det kväver kreativiteten. Det är

ett slags virus som smittar av sig. Trots att de flesta

gör ett bra jobb saknas den där extra entusiasmen,

säger Christina Wahlström.

Hon drömde om att skapa en mödravård där

personalen såg främst till kvinnans och familjens

behov, med en hemtrevlig och välkomnande

atmosfär. Banklån hade de aldrig kunnat få säger

hon, men branschorganisationen Praktikertjänst

gick med på att låna ut pengar. Men det var tufft

ändå. Efter något år växte skulderna till över en

halv miljon kronor, och alla utom Christina Wahlström

hoppade av projektet.

Maktskiftet 1992 blev en vändpunkt, då infördes

en mödravårdspeng som gjorde att blivande mammor

kunde välja att gå till Mama Mia utan att det

kostade något extra. Mama Mia satsade stort på

annonsering för att göra sig kända hos kundkretsen,

och det funkade. De blev nerringda av gravida

kvinnor som ville komma.

Då började nästa kamp. En gammal kollega

till Christina Wahlström påkallade i egenskap av

mödrahälsovårdsöverläkare en revision av Mama

Mia och underkände dem på i princip varenda

punkt. Dessutom gjordes en anmälan till Socialstyrelsen.

– Jag blev fullständigt knockad, men vägrade

ge upp. Jag visste ju att han hade fel. Det kan vara

så korrumperat i den här världen och det finns en

stor rädsla för konkurrens, säger Christina Wahlström.

Hon lyckades få till en ny revision med en

annan läkare, som gav Mama Mia mycket väl godkänt.

Anmälan till Socialstyrelsen avslogs. Men

det kom fler nederlad: Mödravårdspengen sänktes

efter regeringsskiftet och Mama Mia fick lägre ersättning

från Landstinget än konkurrenten. Christina

Wahlström svarade med att satsa på att bli ännu

bättre.

Idag kommer 4 500 mammor till de två mottagningarna

i Stockholm varje år, omsättningen är

nästan 50 miljoner kronor och Mama Mias barnmorskor

och läkare får stort erkännande för sin

kompetens. Kollegerna på de stora sjukhusen har

slutat lyssna på kraxande olyckskorpar. Och attityderna

till privatdriven vård har förändrats, tycker

Christina Wahlström. Alla som jobbar på Mama

Mia har en bakgrund inom Landstinget, men

inte många vill gå tillbaka dit. Det finns en enorm

arbetsglädje och stolthet hos personalen, tycker

Christina Wahlström.

HON VILL TA VARA PÅ deras initiativkraft och försöker

ge möjligheter till vidareutbildning så ofta det

går. Varje år anordnas ”Mama Mia-dagen” i Göteborg

och Stockholm, en temadag med högklassiga

föreläsare dit alla barnmorskor bjuds in.

– Det är så snålt med utbildning inom Landstinget,

därför uppskattas våra fortbildningsdagar

väldigt mycket av deras barnmorskor, säger Christina

Wahlström.

Många är sugna på att göra som hon, att hoppa

av och starta egen mottagning. De ser hur bra

det gått för Christina Wahlström. Hennes råd är

efterfrågade.

– Många kvinnor tror inte att de är starka nog

att klara av det. Jag uppmuntrar alla som kommer

till mig och försöker hitta lösningar. Vår mottagning

på Södermalm startades av sju tjejer som driver

Mama Mia Söder som dotterbolag.

Inom det närmsta året kommer fler Mama Mior

poppa upp runt om i landet som franschiseföretag,

avslöjar Christina Wahlström. Alla som franchiseföretag.

Att företaget växer till en kedja är inget

problem så länge beslutsmakten finns ute på mottagningarna,

tycker Christina Wahlström. Det är

ju just det som gått fel i Landstinget, menar hon.

Trots att det var otroligt tufft att starta Mama

Mia ångrar hon sig aldrig. Till den som står och

tvekar säger hon:

– Kör på! Och kom gärna och ta hjälp av mig. n

CHRISTINA WAHLSTRÖM

FAMILJ: Maken Berndt-Åke och döttrarna Åsa,

Eva och Stefan. Döttrarna jobbar i företaget.

BAKGRUND: Jobbade inom läkemedelsindustrin

innan hon utbildade sig till sjuksköterska och

barnmorska. Arbetade i Landstinget under 12 år

innan hon startade Mama Mia.

FRITIDSINTRESSEN: Laga mat, umgås med

barnbarnen, påta i trädgården.

BOR: Enebyberg i Danderyd.

MAMA MIA

STARTÅR: 1988 OMSÄTTNING: 47 miljoner

kronor (2005) ÄGARE: Christina Wahlström och

hennes tre barn. AFFÄRSIDÉ: Tar hand om kvinnor

i alla åldrar genom mödravård, barnavård, ultraljudsmottagning,

gynekologi och preventivmedelsrådgivning.

ANTAL ANSTÄLLDA: 60

CHRISTINA WAHLSTRÖMS

RÅD TILL DIG SOM FUNDERAR

PÅ ATT STARTA EGET INOM

VÅRDEN

• Våga ta steget. Ingen kommer att skjuta dig om

du inte lyckas!

• Kvinnliga entreprenörer, som det oftast är inom

den här branschen, måste uppmuntra varandra.

Många tror att de inte klarar av det. Ju fler som

startar eget desto bättre. Bygg upp ett nätverk

med människor som kan peppa dig och ge råd.

• Ta hjälp av någon som är erfaren och redan gjort

resan. Det är många som kommer till mig för att få

råd, och jag hjälper gärna upp andra.

Entreprenör nr 10 2006

29


Han kunde inte låta bli

TEXT: MATS SAMUELSSON FOTO: LASSE FREDRIKSSON

ATT HOPPA AV FRÅN HÄSTENS och starta ett nytt

sängföretag i lilla Köping låter snudd på dumdristigt.

Men sängutvecklaren Torbjörn Soneryd

kunde inte låta bli. Tillsammans med en kollega

såg han luckan på marknaden.

Det fanns dyra sängar, som Hästens. Det fanns

billiga sängar, som Ikeas. Men däremellan var det

tomt. Inte undra på att nya sängföretaget Lectus

växte snabbt de första åren. Uppstickaren la beslag

på mellanprisnischen och det gick i raketfart

från startåret 1997, då man sålde sängar för

tre miljoner kronor, till år 2000, då försäljningen

hade tiodubblats.

Lectus kammade hem Dagens Industris Gasellpris

för sin snabba tillväxt – och Köping hade

plötsligt blivit Sveriges sängmetropol nummer

ett.

SUGEN PÅ ATT HOPPA

AV OCH STARTA EGET?

Här är Torbjörn Soneryds tips!

• Inse vad du kan och inte kan – tveka inte att ta in

hjälp där det behövs. Vi som startade Lectus var

bra på att bygga och sälja sängar men sämre på

ekonomi. Därför tog vi snabbt in en vd som hade

rätt kunskaper.

• Undersök vilken hjälp som finns att få, till exempel

hos Almi. En starta-eget-kurs kan vara bra att

gå. Där får du testa din idé.

• Räkna med hårt jobb, inte minst i början. Samtidigt

är det ofta den roligaste tiden.

TORBJÖRN SONERYD hade varit produktionschef

med ansvar för utvecklingen på Hästens men

gick efter några år tillbaka till sitt gamla jobb –

på Volvo. Men han kunde inte släppa det här med

sängar.

– Jag hade kunskaperna och såg möjligheterna

med de nya material som kom. Så jag började experimentera

i min bod därhemma.

Ja, väl hemma från Volvojobbet gick Torbjörn

Soneryd in i sin bod och började pula. Han hade

gott om kontakter i sängbranschen. Diverse leverantörer

ställde upp och skickade tyg- och andra

materialprover gratis. I tre år höll de på, utvecklaren

Soneryd och gamle Hästens-kollegan Michael

Karlsson, som skulle bli produktionschef på det

nya företaget.

– I början var det inte så allvarligt menat, men

vi började räkna och såg att vi skulle kunna få

lönsamhet.

De fick sin första säng godkänd av Möbelfakta,

vars kvalitetskrav var hårda på den tiden. De båda

grundarna lockade till sig säljaren Mattias Nilsson,

även han med en historia på Hästens – och

som vd anlitades Mattias far Rolf Nilsson.

– Det gick snabbt väldigt bra. Ganska snart

var vi uppe på plussiffror, berättar Torbjörn Soneryd.

Han säger att Lectus haft god draghjälp av

Hästens.

– Det har alla företag i branschen. Deras marknadsföring

har etablerat sängen som en viktig

möbel, något vi alla haft nytta av.

Så ni är inte bittra fiender?

– Vi ser det inte så, i alla fall. Vi har vår nisch

UTVECKLARE. Från Hästens till Volvo och sen vidare

till egna företaget Lectus. Utvecklingschefen

Torbjörn Soneryd startade nytt sängföretag i Hästens

hemmastad Köping.

och vi sköter den. De har sin. Egentligen ser vi inte

Hästens som konkurrenter. De använder bara

naturmaterial, medan vi testar nya material och

utvecklar nya sängar hela tiden.

LECTUS HAR NYLIGEN fått en ny vd, och byggt upp

en styrelse med god extern kompetens. Styrelseordföranden

Harald Johansen har tidigare verkat

på Ericsson, Volvo och som företagsdoktor.

– Vi siktar nu på att bli ännu proffsigare, mer

marknadsinriktade, säger Soneryd.

Bolaget ska fördubblas på fem år och nå en försäljning

100 miljoner kronor. Snart når de första

Lectussängarna den kinesiska marknaden.

Vid årsskiftet startar Köpingföretaget ett par butiker

i Kina.

En spännande utveckling väntar för uppstickaren

Lectus, men frågar du Torbjörn Soneryd så

tycker han att den allra första tiden var roligast –

kvällarna i den lilla boden utan värme.

– När vi byggde en dubbelsäng fick vi såga upp

dörren för att få ut sängen! n

30

Entreprenör nr 10 2006


Tema Avhopparna

Friheten lockade dem av hoppa av

TEXT: OLOF WIGREN FOTO: PELLE NORDLANDER

LENA NORDLANDER var biträdande hälso- och sjukvårdsdirektör

på Landstinget i Västernorrland.

Ändå valde hon för ett år sedan att bli egen företagare.

– Det var inget beslut som jag fattade över en

natt, säger hon. Men jag har aldrig ångrat mitt

val. Som det känns nu ska det mycket till för att

jag ska bli anställd igen.

Efter tolv år på Landstinget, med hög lön och

stort ansvar, kände Lena att hon ville ha nya utmaningar

och en miljö där beslutsvägarna är kortare.

– Mitt sista uppdrag var som projektledare för

ett omställningsarbete där Landstinget under en

ettårsperiod skulle dra in 500 tjänster. Jag kände

att jag skulle vilja ägna mer tid åt den typen av

uppdrag och bestämde mig definitivt för att starta

eget.

– Firma Lena Nordlander har inriktningen att

vara en resurs för privata företag, statliga verk och

offentliga verksamheter i förändringsprocesser

och arbetsmiljöfrågor.

Lena samarbetar med Kristina Sundin, som

driver företaget Mittkompetens i Härnösand.

– Vi använder oss av hennes kommanditbolag

MittKompetens när vi jobbar tillsammans, säger

Lena.

KRISTINA HAR en karriär som operationssjuksköterska

bakom sig och har stor erfarenhet av arbetsmiljöfrågor.

– Hon har byggt upp arbetsmiljöutbildningar

som idag används inom Landstinget och vi kompletterar

varandra väl.

För Lena Nordlander har utvecklingen inom

det egna företaget varit mycket positiv. Rent av

bättre än hon förväntade sig.

– Jag har mycket jobb och det är stimulerande

att ingå i nätverk med andra.

Hon har sitt kontor i en inredd före detta gäststuga

på den egna tomten i Nyadal, Höga Kusten,

men reser ofta runt och besöker olika arbetsgivare.

– Dessutom arrangerar jag och Kristina både

föreläsningar, workshops och inspirationsdagar

för företag och anställda.

Några planer på att anställa folk har Lena

Nordlander dock inte.

– En av de starkaste drivkrafterna är den frihet

jag känner. För närvarande tror jag att den skulle

kännas mer begränsad om jag hade anställda inom

företaget, säger hon. n

TEMA AVHOPPARNA

ADJÖ LANDSTINGET. Egenföretagarna

Kristina Sundin (tv) och Lena Nordlander

var tidigare Landstingsanställda,

men är i dag företagare och samarbetar

gärna.

Entreprenör nr 10 2006

31


- Det viktigaste när man jobbar är att ha roligt.

32

Entreprenör nr 10 2006


En pärla till affärsidé

När resebranschen krisade bestämde sig Monica Berg och Sofie Selander

för att ändra karriärbana och i stället designa egna smycken. Nu säljer de

halsband och armband för flera miljoner kronor om året.

AV JACOB HÄRNQVIST FOTO JOI GRINDE

BBAGLADYS

KONTOR i centrala Malmö är en skön

blandning av kaos och ordning. I butiksdelen är

allting tillrättalagt och inbjudande, medan kontoret

bakom butiken är en avslappnad röra fylld

med lagerhyllor och stora kartonger. Kontrasten

speglar de båda delägarna, Sofie Selander och

Monica Berg.

– Jag är den administrativa typen medan Monica

är den kreativa. Hon hittar på idéerna och

jag tar mig för pannan och försöker komma på

hur vi ska klara av det rent praktiskt, säger Sofie

Selander.

Och att Monica Berg är den kreativa typen

råder det ingen tvekan om. Hon har en förbluffande

förmåga att tänka fram smarta affärskoncept

och entreprenörsmässiga lösningar. Att

designa smycken är inte hennes första affärsidé.

– Jag startade en resebyrå för sju år sedan, mest

av en slump. Idén var att skräddarsy resor till folk

med lite högre krav. Jag började på egen hand

hemma i radhuset, men snart fick jag för mycket

att göra och behövde någon som kunde hjälpa

till.

Och det var så hon kom i kontakt med Sofie Selander.

Beslutet att anställa henne var inte svårt.

– En kund till mig rekommenderade henne

varmt. Vi tog en lunch ihop och sen var det klart.

Tillsammans snickrade de resor till bland annat

Kina, Thailand, Indien och Australien, både

för privatpersoner och konferensgrupper. Vid sidan

av den ordinarie verksamheten gjorde de

egendesignade smycken.

– Det var på ren hobbynivå. Vi tyckte det var

roligt att ha något annat att pyssla med, något som

rensade hjärnan emellanåt, säger Monica.

Smyckena bestod till stor del av sötvattenspärlor

som Monica och Sofie flög hem från Kina.

Namnet Baglady uppfanns av grannarna på företagshotellet

Börshuset i Malmö.

– De kallade oss Baglady för att vi alltid släpade

runt på bildlådor, världskartor och fotoalbum.

Det var ett bra namn tyckte vi, så vi tog det rakt

av. Vi namnskyddade det i sista sekunden. Tydligen

har många haft samma namn på lut precis

efteråt.

I LIKHET MED MÅNGA framgångsrika företag hade

Baglady en blygsam start.

– På vår första visning hade vi bara ett exemplar

av varje smycke. Så liten skala var det. Vi

tänkte aldrig tanken på att utvidga det hela, säger

Monica.

Entreprenör nr 10 2006

33


SADLADE OM. Hobbyn blev till affärsidé

när Monica Berg och Sofie

Selander sadlade om.

Men det ville annorlunda. Första tecknet var

när World Trade Center-skraporna rasade samman

i september 2001. Naturligtvis en katastrofal

händelse för flygbolag och researrangörer över

hela världen. Monica Travel, som Monicas resebyrå

hette, var inget undantag.

– Hela branschen började vackla. De kunde vara

fullbokat ena veckan och helt tomt den andra.

Jag undrade verkligen hur det skulle gå. Jag hade

inte ansvar bara för mig själv utan också för Sofie.

Jag hade bara haft henne anställd i två veckor

när det hände.

Terrordådet räckte dock inte för att avskräcka

Monica och Sofie. De körde på som vanligt tills

kriget i Afghanistan bröt ut, vilket ökade på deras

vaksamhet en aning. När sjukdomen Sars bröt ut

i Kina var dock måttet rågat.

– Vi var i Kina när UD avrådde folk från att resa

dit. Vi fick avbeställa en resa med cirka 100 resenärer

som skulle sitta på flyget bara tre timmar

senare, vilket var ett fruktansvärt besked även för

dem. Vi förlorade 300 000 kronor på en och samma

dag. Och då fick det räcka, tänkte vi. Vi insåg

att resebranschen var för osäker.

SAMMA DAG SOM tjejerna förlorade sina 300 000

kronor hade de ett avgörande affärsmöte tillsammans.

Mötet gick ut på att Sofie och Monica gick

ut på krogen och festade loss rejält. De pratade,

planerade, diskuterade och vred och vände på

idéer och infall. Och på morgonen när de vaknade

hade de fattat ett beslut.

– Vi bestämde oss för att satsa på Baglady. Vi

hade ingen erfarenhet av branschen, men vi gillade

ju att göra smycken båda två, så det verkade

vara det enda rätta. Jag menar, resebranschen var

inte mycket att satsa på, menar Monica.

Något av det första de gjorde var att dra upp

marknadsplan och affärsplan, för att reda ut hur

de skulle få ekonomi i företaget.

– Vi bestämde oss direkt för att välja vilka butiker

vi ville finnas i. Vi ville bara finnas i roliga butiker.

Och med olika sortiment i varje. Och inte i

34

Entreprenör nr 10 2006


för många butiker – vi ville inte överetablera oss.

Marknadsföringen var enkel och effektiv. Inte

en krona på annonser. Egna säljbesök i butikerna.

Och därefter en stor tillit till mun-mot-mun-metoden.

Vilket alltihop visade sig fungera utmärkt.

Från sommaren 2002 till sommaren 2003 växte

företaget från ren hobby till renodlad försörjning.

Sedan dess har det rullat på i allt snabbare takt.

Nu finns Baglady i inredningsbutiker, klädesbutiker

och mer exklusiva blomsterbutiker. Företaget

har femton anställda i Sverige, en årsomsättning

på över 18 miljoner per år och säljare både i

Sverige, Danmark och Norge. Förutom de femton

medarbetarna i Sverige har Baglady ett egenägt

kontor i Beijing med sju anställda, samt kontrakterad

produktion som sysselsätter cirka 40 personer.

Det har hänt mycket sedan den där dystra kvällen

i Kina när Sars bröt ut.

– Hade någon då, för fyra år sedan, berättat för

oss vad vi vet idag, hade vi trott att de var galna,

säger Sofie.

MONICA OCH SOFIE är rörande överens om vad som

ligger bakom de smått osannolika framgångarna.

– Vi har olika designstilar vilket gör att vi täcker

in kvinnor i många åldrar och med olika smaker.

Och ändå hänger det ihop. Så även om stilarna

skiljer sig åt ser man direkt att det är Baglady,

säger Sofie.

– Vi kör också med ett väldigt personligt arbetssätt.

Vi har tagit resebranschens servicenivå

med oss till butikerna. Vi ringer och frågar om

grejerna har kommit fram och om allt är okej.

Och är något trasigt får de nya grejer utan diskussioner.

Sådan service uppskattas, säger Monica

– Och så fungerar vi väldigt bra som partners.

Vi har väldigt olika erfarenheter och är duktiga

på helt olika saker, så vi känner aldrig att den

ena är inne och klampar på den andras område.

Tvärtom så säger vi ofta till varandra: ”gud, vad

duktigt du fixade det där – det hade jag aldrig rett

ut.” Dessutom kan vi täcka upp för varandra när

den ene är ute och far i världen, säger Sofie.

MED ETT SÅ FRAMGÅNGSRIKT företag på gång är naturligtvis

resebyrån skrotad sedan länge. Eller?

– Inte det minsta. Vi arrangerar fortfarande resor

till bland annat Kina, Thailand, Vietnam och

Sydafrika. Det är ett bra sätt att hämta inspiration

till nya kollektioner, skapa nya kontakter och

tvingas att tänka på något annat, säger Monica.

Som heller inte har fått slut på idéer bara för att

Baglady har blivit ett internationellt fenomen.

– Vi har pärmar fulla med idéer, både för

Baglady och för vad vi kan hitta på om vi tröttnar.

För det här gör vi bara så länge det är kul. Om

vi tröttnar gör vi något annat. Det viktigaste när

man jobbar är att ha roligt.

Eller som det står på Bagladys egna påsar:

”Happiness in a Bag”. n

SÅ LYCKAS DU – MONICAS

OCH SOFIES BÄSTA TIPS

• HA ROLIGT! Glädjen är den största drivkraften.

• GÅ PÅ MAGKÄNSLA. Då kan du alltid

rättfärdiga dina beslut inför dig själv.

• DELEGERA det du inte är intresserad av.

Fokusera på det du själv är bäst på.

• GÅ DIN EGEN VÄG. Skapa en produkt

eller tjänst som du själv har format – där ligger

din konkurrensfördel.

• HA EN TYDLIG affärs- och marknadsplan

– och följ den.

Entreprenör nr 10 2006

35


färgpytsar

Egil Norheim började i en ambulerande husvagn, men är i dag en av Adidas och

Nikes viktigaste leverantörer. Han har nobbat penningstinna erbjudanden från

Monaco för att få fortsätta med det han gillar mest. Att blanda färg.

TEXT: CHRISTIAN ALBINSSON FOTO: FREDRIK PETERSSON

med näsan över

NÄR EN BESÖKARE på det lilla familjeföretaget Perma

Press i Kungsbacka frågar efter vd-n kan svaret

bli ungefär så här:

– Han har fått en ny svarv, så vi vet inte var

han är.

Egil Norheim var en duktig reklamtecknare

och började göra skyltar och dekorera skyltfönster.

Affärsmodellen var med dagens perspektiv en

aning udda, han skötte tillverkningen i en ambulerande

husvagn och åkte Sverige runt.

Före husvagnen reste Egils säljare för att väcka

marknaden. Detta kringresande reklamkollektiv

känns ganska avlägset när man idag står och

blickar ut mot Perma Press moderna fabriks- och

kontorsanläggning nära E6:an utanför Kungsbacka.

Det har gått ganska snabbt för Egil att bygga

upp företaget men det reflekterar han inte så

mycket över. Att bygga bolag har inte varit det

viktiga för honom. Han trivs bäst med att blanda

färg i fabriken eller att stå vid svarven.

– FÖR TJUGO ÅR SEDAN gjorde vi allting i bladguld.

Numera är det folie som utgör ”strajping” på butiksrutor

och liknande. Anledningen till att jag

lyckades få uppdrag var att jag var lite innovativ

och kom på nya sätt hela tiden. Det gäller att vara

nyfiken! Och det försöker jag vara fortfarande.

Han började intressera sig för färgblandningar

och transfertryck när en person i hans närhet

frankt påstod: ”Det kommer aldrig att gå!”

Det ska man inte säga till en entreprenörssjäl.

36

Entreprenör nr 10 2006


Egil Norheim brukar säga att man ska sikta mot

stjärnorna för att kanske komma till trädtopparna,

ord som sammanfattar hans syn på entreprenörskap

ganska väl – även om stjärnorna faktiskt

är närmare än trädtopparna i Perma Press fall. Eller

vad sägs om en i det närmaste femtioprocentig

vinstmarginal, gigantiska internationella kunder

och en stabil tillväxt?

FAST NÄR EGIL SATT DÄR i husvagnen kunde han

knappast se ett världsledande företag framför sig,

Men efter otaliga experiment och en fantastisk nitiskhet

och kreativitet har han skapat ett miljövänligt

transfertryck (det tryck som man värmer

på tröjor för att exponera exempelvis logotyper)

som de stora klädföretagen nu suktar efter.

– Vi kan i princip välja våra kunder, de ringer

oss och inte tvärtom. Förr fick vi ta på oss stövlarna

och gå ut och knacka dörr, men nu kan jag

koncentrera mig på att utveckla produktionen.

Allting började när H&M ringde och ville testa

vår produkt. Efter några veckor fick vi en beställning

på 600 000 artiklar, vilket var oerhört

mycket mer än vad vi var vana vid. Efter ytterligare

två veckor ringde Nike och sen har det bara

rullat på. Vi har sluppit att sälja. Produkten har

sålt sig själv.

FÖR EN UTOMSTÅENDE kan det tyckas lite märkligt

att det är vd-n Egil Norheim som själv står och

blandar all färg som används till transferframställningen.

Han säger att han trivs mycket bättre

böjd över färgpytsarna än på kontoret med telefonen

i handen. Hur som helst är det bara han själv

och dottern som har koll på det hemliga receptet.

– Det kom en dag en kille från Monaco. Han

flög in med eget plan och bjöd hiskeliga pengar

för en del av företaget. Han ville snabbt expandera

i hela världen och göra min färg till standard i

hela branschen. Men det ville inte jag, jag mådde

dåligt hela veckan som han var här.

– Men lika dåligt som jag mådde då, lika bra

mådde jag när min dotter kom och frågade om

hon fick börja jobba här!

Det är Egils dotter Elin Norheim som snart ska

ta över skutan och ta företaget till nästa nivå. Elin

är bara 23 år gammal men tar ofta över i diskussionen

och lyser nästan mer än farsgubben, vilket

EGILS OCH ELINS BÄSTA

ENTREPRENÖRSTIPS!

• Engagemang är a och o

• Bunkra upp kapital så att du är väl rustad

för eventuella nedgångar

• Se företaget som en del av dig själv

• Även personalen måste få utlopp för sin

kreativitet

• Var alltid ödmjuk och våga fråga

• Tänk på att det bara är ungefär ett av tio

försök som lyckas

PERMA PRESS AB

Perma Press AB är ett svenskt innovationsföretag,

som har specialiserat sig på att tillverka

miljövänliga värmetransfer, som kan appliceras

på många olika tyger. Grundades 1980

av Egil Norheim. PVC förbjuds alltmer eftersom

det kan innehålla giftiga och cancerframkallande

substanser. Perma Press är ett

av de få företag i världen som använder en

vattenbaserad färg i produktionen av värmetransfer.2004

blev Egil Norheim ”Årets företagare

i Halland”, utsedd av Företagarna. 2005

vann Perma Press Adidas pris “Performance

Award Best New Apparel Materials Supplier”.

Entreprenör nr 10 2006

37


ELIN NORHEIM

FÖDD: 1983

BOR: Göteborg

INTRESSEN: Företaget och segling

EGIL NORHEIM

FÖDD: 1942

BOR: Kungsbacka

INTRESSEN: Företaget och golf

han i och för sig inte har någonting emot. Hon får

gärna vara den som frontar företaget, Egil trivs

bättre i bakgrunden.

Men det var långt ifrån självklart att Elin skulle

börja jobba i sin pappas företag. Hon hade hört

om Perma Press varje dag under sin uppväxt, till

och med så mycket att det kunde kännas jobbigt.

– Jag var lite anti, säger hon själv och skrattar.

Men efter en kort sejour som florist valde alltså

Elin att ta steget över till familjeföretaget – med

utgångspunkten att en dag ta över verksamheten.

– Pappa har sockerkakssmeten, jag har fått receptet

och nu gäller det bara att lära sig baka. Jag

bidrar med ett ungdomligare tänkande som är

mer fokuserat på marknaden och kunder, medan

pappa bryr sig mer om hur man kan utveckla produkterna.

Det är faktiskt ganska intressant och

roligt att se glöden i ögonen på honom när han exempelvis

håller ett nytt polyesterark i handen.

– Jag är miljöskadad, erkänner Egil och skrattar.

OCH VI VÅGAR nog påstå att det som han inte vet

om transfertryck, vet ingen annan i världen heller.

Ett bevis på det är självklart Perma Press

kundbas, men framförallt att företaget räknas

som en av Adidas viktigaste leverantörer i världen.

Egil berättar målande, och en smula stolt,

om när han och Elin var i USA på den stora konferens

där bland annat priser till leverantörer skulle

delas ut. Helt oväntat blev Perma Press uppropat

på scen, mitt emellan alla företag från Asien. En

högt uppsatt chef på Adidas kom fram och sa att

”ni har hjälpt oss så mycket med Milans matchtröjor,

så vi är skyldiga er ett stort tack”.

– Det är faktiskt ganska häftigt, avslutar Egil

och ler sitt bredaste leende, samtidigt som han letar

efter något av de två paren glasögon som alltid

brukar ligga i den vänstra skjortfickan. n

38

Entreprenör nr 10 2006


traditionen härskar i

läroböcker om entreprenörskap

kan man utbilda skolelever till entreprenör? knappast. däremot kan man stimulera elevernas självförtroende,

framåtanda och tro på sin egen kreativitet. tyvärr saknas den typen av stöd i gymnasieskolans

läromedel om entreprenörskap och företagande. Det visar Entreprenörs genomgång av

alla svenska läroböcker i ämnet.

TEXT: ANDERS CARLSSON

SÅ HÄR GJORDE VI URVALET

Den sammanlagda svenska utgivningen av läroböcker

om företagande hamnar på ett 25-tal

böcker, varav en del har fyra-fem år på nacken.

Ur den skörden valde vi ut åtta böcker till en ”finalomgång”

och det är bland dem som våra

pristagare är hämtade.

EN AV ALLIANSENS MÅNGA åtgärder var att dra tillbaka

den tidigare regeringens planerade nya läroplan

för gymnasieskolan, GY-07.

Det innebar samtidigt att ett antal nya läroböcker

om företagande och entreprenörskap lades

på is. Därmed skjuts också en modernisering

av den bild som dagens gymnasieelever får av företagande,

på framtiden.

– Det är synd, säger Eva-Lis Preisz, Lärarförbundets

ordförande. Skolan har svårt med uppdraget

att möta unga entreprenörstalanger.

Det är en situation som måste förändras. Enligt

en färsk undersökning från Saco, är egen företagare

ett av de fem mest populära ”yrkena” när

landets ungdomar väljer sin framtid.

I GYMNASIESKOLANS kursböcker beskrivs företagare

inledningsvis som ”driftiga”, ”målmedvetna”,

”kreativa”, ”idérika” o s v. Det är ingen hejd på alla

goda egenskaper och snart tonar bilden av en

affärernas superhjälte fram.

Men när eleverna själva, med hjälp av läroböckerna,

skall försöka sätta sig in i hur affärerna och

entreprenörskapet fungerar i praktiken, då blir

det inte riktigt lika roligt. Förebildernas verksamhet

förvandlas till teoretiska manualer för inköp,

kassaredovisning och varumärkesskydd. Nyttiga

kunskaper förvisso, men knappast lika inspirerande.

Anders Hultin, vd för Kunskapsskolan,

känner igen sin egen skolgång.

– Jag är en typisk entreprenör och var med i

Ung Företagsamhet i gymnasiet, hade kontakt

med riktiga företag och liknande. Därför valde

jag ekonomisk linje på gymnasiet men det blev

inte bra. Allt förvandlades till en kurs i bokföring

och leddes av en lärare som själv inte hade någon

erfarenhet av företagande. Inte konstigt att entusiasmen

försvann.

FORTFARANDE ÄR DET DEN traditionella läroboken

som gäller i gymnasieskolans kurser om företagande.

Så lär det nog också förbli. De lärare som

Entreprenör talat med beskriver sig själva som ett

relativt trögt släkte som gärna lutar sig mot det

välbeprövade, alltså läroböcker med tydliga övningsuppgifter.

– Läroboken är ett verktyg, säger Eva-Lis Preisz.

Frågan är vilka fler verktyg vi behöver i en föränderlig

tid? Jag skulle gärna se en kombination

av flera kunskapskällor.

Alternativa kunskaper finns redan i överflöd,

bland annat i olika dataspel som handlar om företagande.

Men även de är teoretiska och måste

kombineras med erfarenheter från verkligheten,

och vinnarna är…

”en bok som inspirerar unga människor

att förverkliga sina idéer”.

Så lyder en del av utlåtandet kring den bok som juryn enhälligt

valt som en bra bok om entreprenörskap och företagande. Juryn

fastnade framför allt för att boken, vid sidan av att vara en

lärobok, även försöker beskriva entreprenörskap som en attityd

och livsinställning: ”Boken beskriver på ett tydligt sätt kraven på

en entreprenör och entreprenörskapets utmaningar.”

ENTREPRENÖRSKAP

- PROJEKT OCH FÖRETAGANDE

TORBJÖRN STENSON/GUNNAR WIRAEUS

STUDENTLITTERATUR

Segermarginalen var dock hårfin.

Ytterligare en av böckerna i

finalomgången lyckas enligt juryn

med den viktiga uppgiften

att inspirera dagens gymnasieungdomar

att tänka sig själva i

rollen som företagare.

ENTREPRENÖRSKAP

EKSTRÖM/FAGERFJÄLL/

JANSSON

LIBER

40

Entreprenör nr 10 2006


VI LÄSTE BÖCKERNA OM ENTREPRENÖRSKAP

I tidningen Entreprenörs jury ingick följande personer:

Nicklas Mattsson,

chefredaktör

Entreprenör

Stefan Fölster,

chefekonom

Svenskt Näringsliv

Anders Hultin,

vd för Kunskapsskolan

Eva-Lis

Preisz, ordförande

i Lärarförbundet

mentorer, prao, studiebesök, samarbetsprojekt.

Annars finns risken att lärarna bara leker företagande

under lektionerna.

ENTREPRENÖRS BOKJURY är ense om att många av

läroböckerna höjer sig över det förväntade. Det

finns en ambition att försöka beskriva känslan

och själen i ett företagande. Kan framtidens läromedel

bygga vidare på det och framför allt visa på

fler goda förebilder, då ljusnar bilden.

– Det finns en kraft i att se andra lyckas, att

läsa om olika framgångsfaktorer, fortsätter Anders

Hultin.

Eva-Lis Preisz är inne på samma linje.

– Skolan skall hjälpa eleverna att skapa tilltro

till sin egna förmåga, öka framåtandan och få

dem att räta på ryggen.

– Fler inspirationsböcker, säger Stefan Fölster,

chefsekonom på Svenskt Näringsliv. I många av

läroböckerna är allt så präktigt och ordentligt

men företagande är inget linjärt system. Det är

människor som tar sig fram med den egna övertygelsen

som drivkraft. Det går upp och ner och

ofta spännande läsning.

– Lika viktigt är att läsa om dem som misslyckats

– och förstå vilka lärdomar som finns att dra

ur det.

Det främsta läromedlet är dock inget som ryms

mellan pärmarna i en bok.

– Skolan måste närma sig näringslivet, säger

Eva-Lis Preisz.

I DEN NUMERA SKROTADE GY 07 fanns inskrivet att

entreprenörskapet skulle genomsyra all undervisning

på gymnasiet. Den grundtanken lär finnas

kvar i en eller annan form också i den nya läroplanen

när den väl kommer. Men det räcker inte,

menar Eva-Lis Preisz.

– Hur skall skolan se ut för att näringslivet

skall vara intresserat? Det är en av de frågor vi

måste ha svar på.

Anders Hultin tycker sig se en ekonomisk förståelse

bland eleverna i fristående Kunskapsskolan,

konkurrensutsatt som den är och hänvisad

till att överleva av egen kraft.

– Det har skapat en medvetenhet bland ungdomarna

som de får av sin egen verklighet, av att

skolan är en del av näringslivet.

– Tänk om vi kunde få varje lärare i skolan att

se sig som en småföretagare. Skolpengen är den

intäkt de har att förvalta och elevernas lärande är

produktionen. Då skulle vi på allvar kunna tala

om entreprenörskap i skolan.

Den tredje vinnande

boken är fylld av

den typ av hårdfaktabaserade

kunskaper

som trots allt

också behövs.

SMÅFÖRETAGA-

RENS HANDBOK

STINA STENSON

LIBER

det här vill vi se mer av...

De inspirerande berättelserna, de goda exemplen och de handfasta erfarenheterna – de är minst lika viktiga som

konsten att hantera intäktsanalyser och marknadsföringslagar. Vår jury har därför, utom tävlan, plockat fram

två böcker som även de kan tjäna som läromedel för kommande entreprenörer.

En reportagebok med 20 företagarporträtt.

Var och en beskriver

historien om Christian von Koenigs-

Boken beskriver den fascinerande

verkligheten bakom sin egen

egg, som skapat en svensk sportbil

framgångssaga. Samtidigt tonar

svaret fram på den eviga frå-

blir en djupdykning i sinnet hos en

i klass med Ferrari och Porsche. Det

gan: Varför ger sig människor ut

kreatör och entreprenörssjäl som

på okänd mark, varför startar de

inte ger upp, hur stora motgångarna

än är.

egna företag?

FRAMGÅNG

ENTREPRENÖRSKAP I VÄRLDS-

MATS HOLM

KLASS. INGEMAN ARBNOR

AFFÄRSVÄRLDEN

LIBER

Entreprenör nr 10 2006

41


VD HAR ORDET

På jakt efter 500 000 nya jobb

Ekonomiska

reformer och avregleringar

måste följas

av strukturella reformer

//Urban Bäckström

Antalet nya jobb i Sverige växer just nu, kanske till och med i rekordtakt. Det är bra.

Samtidigt ökar arbetslösheten, i varje fall i statistisk bemärkelse. Även detta är bra,

därför att det visar att regeringens kommande åtgärder för att göra jobb mer attraktivt,

eller – med ett krångligare uttryckssätt – öka utbudet av arbetskraft, ger effekt. En del av

alla dem som stått utanför arbetsmarknaden är på väg tillbaka.

Det går inte, enligt min mening, att slå sig till ro med detta. En stor del av förklaringen till

den goda trenden är att ekonomin går bra. Men vi kan inte lita på att ständigt ha den draghjälpen.

Och det finns en del oroande tecken.

Ett är att en sjunkande dollarkurs håller på att skapa stora svårigheter för delar av industrin.

Ett annat är hur det kommer att gå i avtalsrörelsen.

Lagda bud skulle ge oacceptabla

löneökningar, som kan komma att slå ut företag.

Orimliga krav på höjda lägstalöner kommer,

om de skulle slå igenom, höja tröskeln in

till arbetsmarknaden för många.

Det som oroar mig är att regeringen tycks

vara helt övertygad om den ”svenska modellen”

och vårt invanda sätt att komma till rätta med problemen räcker. Någon mera ambitiös reformvilja

är svår att upptäcka.

I AUSTRALIEN ÄR MODET STÖRRE. Landet, som jag nyligen besökte, har haft en oavbruten tillväxt

under 15 år och en kraftig sysselsättningsökning under de senaste 5 åren. Ändå har Australien

inte behövt uppleva överhettning med löne- och prisstegringar som följd.

Faktum är att Australien klarat det som Sverige behöver uppnå, motsvarande (justerat för

att landet befolkningsmässigt är dubbelt så stort som Sverige) 500 000 nya jobb på 5 år.

Orsaken till att Australien har klarat detta konststycke är att den goda tillväxten också har

följts av en mycket stor ökning av jobben. De som säger att jag och Svenskt Näringslivs Krisoch

framtidskommission är orealistiska när vi menar att Sverige både måste och skulle kunna

skapa 500 000 nya jobb på fem år bör veta att det faktiskt är möjligt. Jag har sett det. Inte

minst i Australien.

De reformer som genomförts – både i Sverige och Australien – har handlat om att slå loss

”sprintar” från strukturer som behöver reformeras. I Sverige gjordes detta under perioden 1985-

1997, då vi såg många avregleringar, ett nytt skattesystem och mycket annat betydelsefullt. Sedan

blev det stopp. De senaste nio åren har det varit nästintill reformstopp i vårt land.

Australien har i mångt och mycket genomfört samma avregleringar – plus att tullar och andra

handelshinder har rivits eller sänkts.

MEN AUSTRALIEN nöjde sig inte med detta, utan såg också till att slå ut den ”sprint” som låste fast

arbetsmarknaden vid det gamla. Det är tankeväckande att det i själva verket var Labour-partiets

Paul Keating, finansminister, sedermera reformivrig premiärminister, som först lossade

på denna sprint. Med hjälp av – också det tankeväckande – den australiska fackföreningsrörelsen.

Den var, inledningsvis ska sägas, också med på noterna. Arbetsmarknaden hade blivit för

stel och behövde reformeras. Först handlade det om löneåterhållsamhet, därefter om att flytta

förhandlingsmakten från centrala aktörer till företagen. Detta gav en flexibilitet som facket

nu accepterat. Kring den allra senaste reformen – som inneburit att den arbetsrättsliga regleringen

mer eller mindre har försvunnit från företag med färre än 100 anställda – har det visserligen

blåst upp till strid.

Men det ändrar inte intrycket. I Australien finns en medvetenhet både hos politiker av olika

kulörer, hos arbetsgivare och fack, att saker och ting hänger ihop. Ekonomiska reformer och

avregleringar måste följas av strukturella reformer också på arbetsmarknaden.

Det är något som jag hoppas ska gå upp också för svenska aktörer i olika läger.

INNEHÅLL#10 2006

Hänt i Svenskt Näringsliv senaste tiden

och vad som är på gång framöver

– allt samlat i ett block.

43 VD HAR ORDET


På jakt efter 500 000 nya jobb

44 MÅNADEN SOM GICK










Svenskarna suktar efter

hushållstjänster

”Kina lika nära som Norge”

Få sjukskrev sig inför

välmatat seminarium

Majoritet av företagen

stannar i växten

Intensiv trafik kräver

miljardinvesteringar

Renässans för 80-talets lönespiral

Ny bok: Det svenska

undret kan upprepas

Olöst energifråga trots

energisk näringsminister

Tjänstedirektivet en stor besvikelse

50 OPINION

Jobben ryker med för höga lägstalöner

Gudrun Schyman har rätt

Upp till bevis, kommunpolitiker

52 KALENDARIUM


Detta händer närmaste månaden

54 HÅLL KOLL PÅ



Elevorganisationen ömsar skinn

En kalender för alla företagare

56 UTSIKT


Lars Beckman berättar vad som

händer när man får oväntat besök

URBAN BÄCKSTRÖM, vd på Svenskt Näringsliv

Entreprenör nr 10 2006

43


MÅNADEN SOM GICK

JOHAN NORBERG PRISAD

FÖR LIBERAL INSATS

SVERIGE I mitten av december delade

Svenskt Näringslivs ordförande

Michael Treschow ut priset till Curt

Nicolins minne till den liberale

idéhistorikern och författaren Johan

Norberg.

Enligt Michael Treschow har

Johan Norberg

gjort enastående

insatser för att

tydliggöra betydelsen

av frihet och

marknadsekonomi.

Det är första gången

Belönad

tänkare.

som priset delas

ut. Det ska årligen

tilldelas den eller de

personer som i samhällsdebatten

gjort framstående insatser i Curt

Nicolins anda. Curt Nicolin, som

avled i september i år, var under

lång tid ordförande för Svenska

arbetsgivareföreningen, SAF.

NYPROTEKTIONISMEN

MÅSTE STOPPAS

EU Urban Bäckström, vd för Svenskt

Näringsliv, överlämnade i mitten

av november en ny EU-agenda till

regeringen. Han vill att regeringen

ökar ansträngningarna för att skapa

ett mer handlingskraftigt och effektivt

EU.

– Sveriges och Europas välstånd är

byggt på att företag fått tillgång till

stora marknader i andra länder och

kunnat växa till globala aktörer. EU

är en livsviktig hemmamarknad för

hundratusentals småföretag. Vi måste

motverka nyprotektionismen och

arbeta för frihandel inom och utanför

Europa, säger Urban Bäckström.

Viktiga frågor är regelförenkling och

bättre kvalitet på lagstiftningen, en

mer flexibel arbetsmarknad, en gemensam

strategi för kompetensförsörjning

och tillgång till arbetskraft.

BRED FOLKBILDNING

NU PÅ SKIVA

SVERIGE Alla rapporter som skrivits

under Kris- och framtidskommissionens

drygt ettåriga verksamhet och

mängder med vittnesmål och uppfattningar

från företagare har samlats

på en cd-romskiva. Här går det att

beställa materialet: http://svenskt

naringsliv.webshop.strd.se

Svenskarna suktar efter hushållstjänster

SVERIGE Åtta av tio svenskar

kan tänka sig att köpa hushållsnära

tjänster bara priset

är det rätta. Det visar en undersökning

från Svenskt Näringsliv.

Det finns en del i den svenska

ekonomin som är särskilt eftersatt

på grund av föråldrade lagar

och höga skatter, den så kallade

hushållsnära tjänstesektorn. Det

handlar både om okvalificerade

tjänster som fönsterputsning

och barnpassning och kvalificerade

tjänster som elinstallation

och rörmokeri.

I RAPPORTEN ”I tjänstesektorn

finns stor potential till nya jobb”

har 1 027 svenskar intervjuats och

fått svara på frågor om sin inställning

till hushållsnära tjänster. Ett

av resultaten är att väldigt få köper

dem idag, i synnerhet okvalificerade

tjänster. Endast tio procent

i undersökningen köper dessa

tjänster.

– Tvätta och stryka kläder kan

vi göra själva. Samtidigt visar undersökningen

att om det är något

svenskarna önskar sig så är det att

priserna på dessa tjänster sänks,

säger Malin Blank, rapportförfattare

och forskare på Handelns

Utredningsinstitut, Hui.

SVERIGE Svenskt Näringslivs förbund

har beslutat att pensionsförhandlingarna

med LO ska avbrytas.

Beslutet föranleds av de

avtalskrav som LO:s styrelse presenterat

inför avtalsrörelsen nästa

år.

– Arbetsgivareförbundens

mycket tydliga signal är att de

måste kunna väga in alla kostnadspåverkande

faktorer när de

förhandlar om löner och allmänna

avtalsvillkor, säger Jan-Peter

Duker på Svenskt Näringsliv.

STORSTÄDARE. Åsa Keller, vd på

Homemaid, vill städa bort svartjobben

inom tjänstesektorn.

Undersökningen visar att 80

procent av svenskarna vill köpa

personliga och hushållsnära

tjänster förutsatt att priset är

rimligt. Framför allt vill de att

städning, tvätt och fönsterputsning

ska bli billigare, liksom

trädgårds- och hantverkartjänster

av olika slag.

RAPPORTFÖRFATTARNA har också

jämfört de svenska priserna med

priserna i Riga, Estlands huvudstad.

Skillnaderna är förstås stora

LO har i de krav de presenterat

inte på något sätt förklarat att

de accepterar att eventuella förbättringar

i pensionsavtalet också

ska avräknas från de löneökningar

som arbetsgivar- och arbetstagarförbunden

enas om, enligt

Jan Peter Duker

– Även sådana kostnader måste

hanteras i förbundens avtalsförhandlingar.

– De mycket höga kraven på löneökningar

i avtal som dessutom

endast skulle omfatta ett år gör

– genomsnittet ligger på 66 procent

av de svenska priserna – men

mest intressant är att så stor andel

av priset går till olika skatter

i Sverige. Här tvingas en målare

enligt ett räkneexempel betala 71

procent i moms, egenavgifter och

inkomstskatt jämfört med en estländsk

målare som kommer undan

med 42 procent.

Det är också främst skattekilarna

som måste bort för att få

fart på marknaden för hushållsnära

tjänster, enligt Malin Blank.

Därmed kan priserna sänkas och

efterfrågan öka. Till exempel

skulle en 10-procentig prissänkning

på städtjänster göra att efterfrågan

ökade med 60 procent.

Ett annat stort problem är

svartjobben.

– 60 procent av personerna i

undersökningen säger att man

kan tänka sig köpa svart och då

gäller det främst okvalificerade

tjänster, säger Malin Blank.

Åsa Keller är vd på Homemaid

som säljer hushållsnära tjänster.

Hon känner delvis igen sig i rapportens

slutsatser.

– Det finns en otroligt stor

svart marknad inom den hushållsnära

tjänstesektorn. Därför

är det viktigt att få ned priserna,

säger hon.

Pensionsförhandlingar med LO avbrutna

FOTO: MAJA SVENONIUS

det omöjligt att nu fortsätta förhandlingarna

om pensionsavtalet

Avtalspen sion SAF-LO, säger

Jan-Peter Duker.

Det var LO som begärde förhandlingar

om förbättringar i

Avtalspension SAF-LO efter det

att Svenskt Näringsliv och PTK i

april i år träffat överenskommelse

om en ny ITP-plan. Kraven från

LO innebär kostnadshöjningar

som för vissa branscher motsvarar

ända upp till 6 procent i löneökning.

LJ

HS

44 Entreprenör nr 10 2006


LÄS FLER NYHETER! www.svensktnaringsliv.se

”Kina lika nära som Norge”

STOCKHOLM Inför en månghövdad

publik avhölls Sällskapet

Politik & Näringslivs

årsmöte i november. SPN är

en förening som verkar för att

skapa förståelse för näringslivet

bland politiker och förståelse

för politikens villkor hos

företagare.

Avgående ordföranden, Pär Rosengren

(v), räckte över stafettpinnen

till Liselott Hagberg (fp)

och det raska årsmötet avslutades

med en utfrågning kring globalisering,

där Michael Treschow och

Signhild Arnegård Hansen medverkade.

De fick bland annat frågan

om vad Sverige egentligen är

bra på i ett internationellt perspektiv?

– Vi i Sverige är duktiga på att

förstå kundens behov! Samt att

lösa komplexa problem med stort

kunskapsinnehåll, som logistiska

kedjor.

GLOBETROTTERS. Michael Treschow och Signhild Arnegård Hansen, ordförande

respektive vice ordförande för Svenskt Näringsliv, utfrågades i

samband med SPN:s årsmöte i november.

SIGNHILD ARNEGÅRD Hansen berättade

om sina äventyr med

etableringar i USA och Belgien.

Bland annat förklarade hon att

utländska banker generellt är

misstänksamma mot att svenska

företags balansräkningar ser

så svaga ut:

– Men det beror ju på det svenska

skattesystemet och är svårt att

förklara.

Att globaliseringen betyder

ändrade mönster, ändrade förutsättningar

och ändrade vanor för

företag, framhöll båda två. Michael

Treschow poängterade:

– Idag är Kina lika nära som

Norge.

NM

FOTO: NICKLAS MATTSSON

Få sjukskrev sig inför välmatat seminarium

MALMÖ Våga ifrågasätta sjukskrivningar.

Det var budskapet

till företagarna på ett välbesökt

seminarium i Malmö.

Majoriteten av företagen stannar i växten

LINDESBERG – Åtta av tio företag

säger sig ha affärsmässiga skäl att

växa, men gör det ändå inte. Snåriga

regelverk och ett hårt skattetryck

gör att företagen i stället avstår

från en expansion.

Det sade Signhild Arnegård

Hansen, vice ordförande

i Svenskt Näringsliv och vd för

Svenska Lantchips då hon träffade

ett 70-tal företagare på avslutningsdagen

av Företagens dagar i

Lindesberg.

– Det är entreprenörernas förmåga

som skapar välstånd. Vi

måste ha ett samhällsklimat som

uppmuntrar entreprenörskap

Svenskt Näringsliv vill bidra till

ett mer aktivt samarbete mellan

arbetsgivare, försäkringskassa,

läkare och arbetsförmedling så

att fler kan vara kvar i eller återgå

i arbete. Därför arrangerades

under hösten ett antal seminarier.

Intresset var stort och mötet

i Malmö fick dubbleras, totalt

kom cirka 400 arbetsgivare.

Deltagarna fick ta del av kommande

nyheter inom socialförsäkringen

och tips om hur de kan

bli mer aktiva under sjuklöneperioden

genom att våga ifrågasätta

sjukskrivningar.

Företagarna uppmanades att ta

kontakt med läkaren för att diskutera

arbetsförmågan.

Alltför ofta väljs sjukskrivning

i stället för arbetsanpassning som

lösning. I Skåne är det fler än 64

800 människor som har sjuk- eller

aktivitetsersättning och cirka

25 000 som har sjukpenning på

hel- eller deltid med stora kostnader

för samhället, företagen och

individen som följd.

Många av de sjukskrivna har

en viss arbetsförmåga som inte

tas tillvara idag.

och som underlättar för företagen

att växa. Vi har 600 000 företag

i Sverige och nio av tio tillhör

de små och medelstora företagen,

sade hon.

– Vi kommer att kunna skapa

nya stora företag om bara klimatet

är det rätta. Men det är svårt

att sia om vilket av dagens småföretag

som blir morgondagens

Ikea.

Det bildas lika många småföretag

i EU-området som i USA,

men de amerikanska småföretagen

växer sex gånger fortare än de

europeiska.

– Av tradition har vi här i Eu-

SATSA

SMÅTT! Vi

måste satsa

på småföretagen.

Annars blir

det inga

nya storföretag

i Sverige,

anser

Signhild

Arnegård

Hansen.

ropa, och inte minst i Sverige, lagt

vikten vid de stora företagen. Vi

har inte tagit entreprenörskapet

på allvar, men det är där som tillväxten

finns, sade Signhild Arnegård

Hansen.

Under seminariet redogjorde

försäkringskassan för den modell

myndigheten tillämpar för att bedöma

rätten till sjukpenning och

uppmanade arbetsgivarna att

anamma det synsättet.

Länsarbetsnämnden informerade

också om att de numera

kan gå in och ge aktivt stöd

till en sjukskriven medarbetare

som riskerar uppsägning.

EVA FRISK

Ett bra exempel på hur ett litet

företag och en god idé kan utvecklas

till något större är hennes

eget företag, Svenska Lantchips,

som började sin verksamhet

i Dalsland 1992 i mycket liten

skala.

I dag finns huvudkontoret utanför

Södertälje och Svenska

Lantchips producerar över 1 000

ton chips per år.

– Det är sällan drömmen om

rikedom som styr en entreprenör

utan mer önskan att förbättra den

egna livskvaliteten, sade Signhild

Arnegård Hansen.

MARIE SVENSK

Entreprenör nr 10 2006

45


MÅNADEN SOM GICK

UPPLÄNDSK DUVNING

I FÖRETAGANDE

UPPSALA Den 1 november 2006

arrangerades företagardagarna i

Uppsala. Det är ett samarrangemang

mellan Uppsala kommun, Svenskt

Näringsliv, Svensk Handel och Sveriges

Byggindustrier. På höstmötet i år

besöktes Ångströmslaboratoriet.

Företagare, politiker och kommuntjänstemän

samlades på Ångströmlaboratoriet

i Uppsala för en

gemensam eftermiddag där temat

var att visa upp nytänkande företag

i Uppsala. Eftermiddagen startades

med att representanter från Uppsala

Universitet berättade om hur universitetet

och företagen i staden ska dra

nytta av varandra. Efter rundturen

begav sig deltagarna till Sience Park.

Där besöktes företag som Linear som

utvecklat en hästsadel, Exos som

kommit på ett spännande sätt att

bena ur fisk, och rymdbolaget Ångström

Aerospace Corporation.

KORSNÄS ÅRETS

ALNA-FÖRETAG 2006

SVERIGE Juryn för Årets Alna-företag

har i år beslutat att ge priset till

Korsnäs som har lyckats sänka antalet

sjukdagar genom sitt hälsofrämjande

arbete. Det är trettonde året i rad

som Alna utser Årets Alna-företag.

För att få priset måste företaget arbeta

förebyggande med alkohol- och

drogfrågor, göra tidiga insatser och

satsa på rehabilitering. Juryn består

av ledamöter från LO, TCO, Svenskt

Näringsliv och Alnas ledning.

170 EKERÖFÖRETAGARE

MÖTTE BÄCKSTRÖM

EKERÖ På Sånga-Säbys kurs- och

konferensanläggning på Ekerö samlades

170 företagare för att delta i årets

företagarträff. Svenskt Näringslivs

vd Urban Bäckström talade på temat

Sverige efter valet varpå den stundande

avtalsrörelsen och vikten av

företagares engagemang i samhällsdebatten

diskuterades livligt.

Årets Ekeröföretagare, Rolf och

Marianne Gustavsson på Gustavhill

handelsträdgård, prisades också för

deras verksamhet och kommunstyrelsens

ordförande, Peter Carpelan,

berättade om utvecklingspotentialen

på Ekerö i samband med den förväntade

förbifarten.

Intensiv trafik kräver miljardinvesteringar

SVERIGE Det satsas för lite

pengar på våra vägar. Investeringarna

måste öka med

tre-fyra miljarder kronor årligen

för att klara framtida

transportbehov. Med privata

finansiärer sparas minst en

halv miljard kronor.

Väginvesteringarna har varit ett

sorgebarn under lång tid. På 60-

talet utgjorde de 1,2 procent av

BNP, idag 0,5 procent. När det

gäller de statliga investeringarna

är siffran ännu lägre, 0,3 procent

av BNP. Det vill Svenskt Näringsliv

råda bot på

– Trots att vägarna svarar för

tre fjärdedelar av alla transporter

så får man bara en mindre del av

den statliga investeringskakan,

säger Jonas Frycklund, en av författarna

till rapporten ”Öka farten

på väginvesteringarna” där

Svenskt Näringsliv skärskådar

behovet av investeringar i vägnätet.

– Idag sker 90 procent av persontrafiken

på vägar. Motsvarande

siffra för godstrafiken är 64

procent. Det visar på vägarnas

stora betydelse.

UTAN UNDERHÅLL. 0,5 procent av

BNP går i dag till att förbättra det

svenska vägnätet. Det är för lite.

UNDER SENARE ÅR HAR flera offentliga

vägsatsningar varit mindre

lyckade, pengar har runnit ut

i sanden.

Men med hjälp av privat finansiering

är möjligheterna att få det

hela att gå runt mycket goda, enligt

Jonas Frycklund.

– PPP-projekt, Public Private

Partnership, är ett sätt att bygga

vägar mer effektivt. Privata finansiärer

får helhetsansvaret att

bygga och driva vägsträckor på

ett kostnadseffektivt sätt.

Utvärderingar visar att det går

att åstadkomma kostnadsbesparingar

på runt 20 procent eftersom

privata finansiärer bland annat

är bättre på att hålla tids- och

Renässans för 80-talets lönespiral

Jämn ökningstakt

Avtalade löneökningar, 2004-2006, Industriarbetare (procent)

2004 2005 2006 TOTALT

LÖN 2,4 2,3 2,2 6,9

ARBETSTID - 0,04 0,46 0,5

TOTALT 2,4 2,34 2,66 7,4

KÄLLA: MEDLINGSINSTITUTETS ÅRSRAPPORT, 2004

budgetramar än offentliga, hävdas

i rapporten.

Samverkansformen mellan offentligt

och privat tog fart i mitten

på 90-talet, framför allt i Storbritannien.

Orsaken var en eftersatt

infrastruktur och urholkade

statsfinanser. Idag används modellen

med framgång även i Spanien

och Italien. I Norden är Norge

och Finland mest aktiva.

– PPP-projekt är dock fortfarande

sällsynta i Sverige, konstaterar

Jonas Frycklund.

PC

SVERIGE I slutet av oktober presenterade

LO sina gemensamma

krav inför de kommande lönerörelserna.

Enligt beräkningar från

Ekonomifakta är det de högsta

kraven sedan 1980-talet, då Sverige

fortfarande hade hög inflation.

De viktigaste tre kraven LO

förde fram i höstas var en minsta

löneökning på 825 kronor, en

höjning av lägsta lönerna i avtalen

med 910 kronor och en jämställdhetspott

på 205 kronor per

anställd. Den tillfaller i huvudsak

kvinnor i låglönebranscher.

Enligt Ekonomifakta leder dessa

krav till kostnadsökningar på

upp till sex procent för företagen.

I slutet av 1980-talet hade Sverige

stigande inflation och en löneökningstakt

på drygt 8 procent om

HS

året.

Läs mer på Ekonomifakta.se

46 Entreprenör nr 10 2006


LÄS FLER NYHETER! www.svensktnaringsliv.se

Ny bok: Det svenska undret kan upprepas

SVERIGE Det är dags för förändringar.

Globaliseringen,

utanförskapet på arbetsmarknaden

och den demografiska

utvecklingen kräver

nya tag. Det framgår av Urban

Bäckströms nya bok.

För 150 år sedan påbörjade Sverige

omvandlingen från jordbrukssamhälle

till modern industrination.

En av centralgestalterna under

perioden var Johan August

Gripenstedt.

Inspirerad av honom hävdar

Urban Bäckström, vd för Svenskt

Näringsliv, att det nu åter är dags

SVERIGE Industrin hade laddat

upp ordentligt inför Industridagen

på Nalen i centrala Stockholm.

Kraven och önskemålen

till näringsminister Maud Olofsson

var många.

Mycket handlade om hur

forskningen och utbildningen

ska förbättras. Men det riktigt

brännheta ämnet var energifrågan.

SÄRSKILT BASINDUSTRIN ÄR beroende

av lägre priser på energi för

att behålla sin konkurrenskraft.

för en period av förändring.

I sin tredje bok ”Åter tid för reformer”

skriver han att det krävs politiska

reformer som stimulerar

till arbete och företagande för att

klara globaliseringen, utanförskapet

på arbetsmarknaden och

den demografiska utvecklingen.

– NU MÅSTE DEN skaparkraft som

byggt vårt moderna samhälle åter

tas i bruk, säger han.

Världen har blivit mindre och

mer sammanflätad, hävdar han.

Det skapar oanade möjligheter

till fortsatt utveckling av välståndet

i hela världen, även Sverige.

Budskapet från branschföreträdarna

är att elmarknaden

fungerar dåligt idag och att vattenkraften

och kärnkraften måste

byggas ut.

– Det finns de som säger att de

europeiska energipriserna fortfarande

ligger lägre i Sverige jämfört

med övriga Europa. Men

verkligheten ser annorlunda ut,

bland annat för att man i många

länder ger vissa sektorer särskilda

lösningar för att inte urholka

konkurrenskraften, sade Elisabet

Nilsson, vd för Jernkontoret.

– Det stora misslyckandet är

den höga arbetslösheten. Idag

försvinner fler jobb än vad som

skapas.

Det är en viktig krissignal. Ungdomsarbetslösheten

är nu så hög

att det pressar fram förändringar.

URBAN BÄCKSTRÖM menar att det

stora utanförskapet på arbetsmarkanden

är kopplad till bristen

på företag, framför allt i glesbygden.

Därför vill han bland annat se

en uppluckrad arbetsmarknadspolitik

och större lönespridning.

Olöst energifråga trots energisk näringsminister

Men Maud Olofsson har inga

klara besked att ge.

Under Industridagen talade

hon i stället mycket om sparande.

Industrin är duktig på att

spara energi, tycker hon, men det

krävs mer.

– Ingen ska tro att jag inte försöker

hitta lösningar i denna fråga.

Och jag tycker att jag åtminstone

har lyckats avdramatisera

frågan.

– Även om ni inte gillar allt jag

säger så har vi ett bättre diskussionsklimat

i denna fråga i dag.

Fantasy Interactive växer snabbast i Sverige

STOCKHOLM För sju år sedan startade

David Martin och Camilla

Östblom sitt företag Fantasy Interactive

i ett garage i norra Uppland.

Nu har de 42 anställda på kontoren

och blivit utsedda till Sveriges

Supergasell.

Det är tidningen Dagens Industri

som delar ut priset i samarbete

med bland andra Svenskt

Näringsliv. Bland vinnarna i landets

21 län korades it-företaget

Fantasy Interactive till årets Supergasell.

Näringsminister Maud

ÖVERLYCKLIGA. Fantasy Interactive blev årets Supergasell.

Olofsson var prisutdelare när galan

hölls på konserthuset i Stockholm.

PC

FOTO: SCANPIX

URBANS LILLA RÖDA. Boken ”Åter

tid för reformer” är utgiven på

Ekerlids förlag och kostar 259 kronor.

Och då är det lättare att gå vidare,

sade hon.

ANDRA ANGELÄGNA frågor för industrin

är forskningen och utbildningen.

Anders Narvinger,

vd för Teknikföretagen, hade flera

förslag på vad som måste göra

för att öka industriforskningsinstitutens

konkurrenskraft, öka

rörligheten mellan forskarvärlden

och industrin, underlätta för

mindre företag att satsa på nya

innovationer och förbättra ingenjörsutbildningen.

HS

David Martin och Camilla Östblom

startade Fantasy Interactive

1999. Det började som ett Internetcafé

i Tierp, men företaget expanderade

snabbt till Stockholm

och vidare till New York, skriver

Dagens Industris nätupplaga.

FANTASY INTERACTIVE designar

och utvecklar webbplatser

och anlitas av flera stora underhållningsföretag,

bland andra

Time Warner och MTV.

De senaste fyra åren har tillväxten

i företaget legat på 2 508 procent

och lönsamheten är hög. Det

senaste året har antalet anställda

mer än fördubblats.

MA

Entreprenör nr 10 2006

47


MÅNADEN SOM GICK

”Tjänstedirektivet en stor besvikelse”

EU Nyligen godkände EU-parlamentet

kommissionens nya

förslag till tjänstedirektiv.

Svenskt Näringslivs vd Urban

Bäckström anser att det inte

gynnar de svenska små och

medelstora tjänsteföretagen.

KRITISK. Urban

Bäckström spår

att tjänstedirektivet

i sin nuvarande

form går

ett dystert öde till

mötes. Antagligen

ändras det om

fem år.

Tjänstedirektivet har under lång

tid varit föremål för vilda diskussioner

och långdragna kompromisser.

Enligt Svenskt Näringsliv

är det nu ett fullständigt urvattnat

direktiv som röstats igenom.

Kommissionens ursprungliga

förslag skulle ha lett till en mycket

bättre fungerande inre marknad

för tjänster.

– Sveriges välstånd är byggt på

en framgångsrik export av varor

och tjänster. Vi vet att handel förutsätter

ömsesidighet och Sverige

är därför ett relativt öppet land

för import av tjänster. Svenska

tjänsteföretag är inte rädda för

utländska tjänsteföretag och har

en fullt rimlig önskan om att själva

enkelt och utan krångel kunna

exportera tjänster. Detta blir inte

förverkligat med tjänstedirektivet,

säger Urban Bäckström.

SVERIGE 500 000 nya jobb behövs

om Sverige ska klara

framtidens sysselsättning

och välfärd, visar en rapport

från McKinsey & Company.

– En rimlig slutsats. Men vi

klarar det inte under mandatperioden,

säger arbetsmarknadsminister

Sven-Otto Littorin.

Sverige har misslyckats med att

skapa nya arbetstillfällen de senaste

tio åren, hävdar konsultföretaget

McKinsey & Company.

I rapporten ”Sveriges

ekonomiska välstånd” analyseras

den ekonomiska utvecklingen

i landet sedan 1995.

Under den politiska processen

som ägt rum har flera medlemsstater

visat en rädsla för att de egna

tjänsteföretagen inte ska klara

konkurrensen. Flera EU-länder

vill helt enkelt inte ta bort sina

hinder för tjänstehandel.

– DET FINNS POSITIVA inslag i

tjänstedirektivet som till exempel

administrativ förenkling, informationsförmedling,

samarbete

mellan länderna och rapporteringsskyldighet

för EU:s medlemstater

när man inför eller

behåller tjänstehandelshinder.

Men det räcker inte, säger Urban

Bäckström.

Många typer av tjänsteföretag

omfattas inte av det nya direktivet,

möjligheterna till undantag

är många och direktivet är i stora

delar mycket oklart. Det gör

att de länder inom EU som även i

fortsättningen vill stänga ute utländska

tjänsteföretag kommer

att kunna göra det.

– Genomförandet av direktivet

i de olika medlemsländerna

blir helt avgörande för om det ska

Mellan 1992 och 2003 minskade

sysselsättningen bland svenskar

mellan 15 och 64 år med 3,1 procent.

I Storbritannien, Frankrike

och Norge blev antalet sysselsatta

fyra procent fler under samma

period. Hade Sverige hängt med

i samma takt skulle vi haft mellan

400 000 till 500 000 fler jobb

idag.

– I den privata tjänstesektorn

har Sverige varit sämst på att skapa

jobb bland de elva länder vi

jämfört. Sedan 1992 har det bara

blivit 4,0 procent fler tjänstejobb,

säger Claes Ekström på McKinsey

& Company.

EN SPÄNNANDE RAPPORT, hävdar

arbetsmarknadsminister Sven-

Otto Littorin som anser att de

nya jobben till största delen måste

komma i tjänstebranscherna.

– Vi kommer att genomföra

de åtgärder vi har sagt att vi ska.

Räcker inte det, ja då får vi göra

mer, fortsatte han.

bli något positivt resultat. Sverige

måste se till att kommissionen

under genomförandeperioden

jagar de medlemsländer som

vill utnyttja tjänstedirektivets

brister för att stänga ute utländska

tjänsteföretag, säger Urban

Bäckström.

Han spår att man vid utvärderingen

om fem år kommer att

konstatera att tjänstedirektivet

måste ändras för att EU ska få

en väl fungerande marknad för

tjänster.

SVERKER RUDEBERG

Många problem återstår på arbetsmarknaden

OPTIMIST.

Arbetsmarknadsminister

Sven-Otto

Littorin

hoppas på

tjänstesektorn.

FOTO: SCANPIX

Det är inte gott nog, hävdar

Svenskt Näringslivs chefekonom

Stefan Fölster. Det är riskabelt

att ha en försiktig reformstrategi,

menar han.

– Om konjunkturen utvecklas

sämre än man trott har man mindre

råd att införa förändringar.

MA

Då kan det vara för sent.

Tre åtgärder att ta på allvar

• Barriärer som hindrar konkurrens och produktivitetsutveckling

i näringslivet måste

bort.

• Produktiviteten i den offentliga sektorn

måste öka snabbt.

• Det måste skapas fler jobb, särskilt inom

tjänstesektorn. Det innebär bland annat

sänkt skatt på arbete och att regler som

hindrar tillkomsten av nya jobb ses över.

48 Entreprenör nr 10 2006


OPINION

Jobben ryker med höjda lägstalöner

Sju tunga företrädare för arbetsgivarna

skriver att Konjunkturinstitutets

slutsats –

marknadens parter kan själva

påverka arbetslösheten – borde

få LO att tänka om. Kravet

på höjda minimilöner slår mot

dem som har svårast att komma

in på arbetsmarknaden.

Statliga Konjunkturinstitutet, KI,

kom nyligen med sin lönebildningsrapport

2006. Där är budskapet

torrt, men tydligt: Parterna

kan själva påverka hur låg arbetslösheten

kan bli.

KI för ett resonemang om vad

som har gjort att arbetslösheten

har ökat i Sverige. Det är samhällsekonomiskt

angeläget med

en hög sysselsättning och låg arbetslöshet

även för grupper och

individer som har en svag anknytning

till arbetsmarknaden,

ansåg KI. De i en internationell

jämförelse höga minimi- eller lägstalönerna

i Sverige verkar i motsatt

riktning.

Tyvärr tycks LO ta mycket lätt

på KIs slutsatser. LO:s styrelse har

just beslutat om ett krav i avtalsrörelsen

2007 på att kraftigt höja de

lägsta lönerna i kollektivavtalen.

Agerandet visar att LO värnar

mer om dem som redan har jobb

RESER MURAR. LO vill få upp lägsta lönerna. Det visar att den fackliga sidan

bara värnar om dem som redan har jobb, anser representanter för sju

arbetsgivarförbund.

än om dem som inte har det. Att

höja de lägsta lönerna är detsamma

som att ytterligare höja tröskeln

till arbetsmarknaden för

dem som har svårast att få arbete.

Det är ungdomar, långtidsarbetslösa,

människor med låga kvalifikationer

och de som är nya i Sverige.

Forskning och statistik ger flera

klara besked om minimilöner.

DET FÖRSTA ÄR ATT en höjning av

minimilönerna ökar arbetslösheten

hos dem med de lägsta kvalifikationerna,

alltså dem som

är svagast på arbetsmarknaden.

Det konstaterar Handelns Utredningsinstitut,

Hui, i en forskningsgenomgång.

De som är lägst

kvalificerade arbetar ofta i starkt

konkurrensutsatta verksamheter

med små marginaler. Ökade

lönekostnader med åtföljande

prisökningar leder till sämre försäljning

och uppsägning av arbetskraft.

Kraftigt höjda lägstalöner

får därför särskilt negativa effekter

för dem som de är tänkta

att skydda.

Det andra är att det är mycket

få personer som under en längre

tid har den lägsta lönen. Svenskt

Näringsliv har undersökt löneutvecklingen

för den tiondel av de

anställda i näringslivet med lägst

lön. Efter sex år var det bara åtta

procent som fortfarande var lågavlönade

– eller en procent av alla

anställda i näringslivet. Den läg-

FOTO: SCANPIX

sta lönen har alltså karaktär av ingångslön.

Det finns också skäl att ifrågasätta

LOs krav på kraftiga höjningar

av de lägsta lönerna eftersom

sådana höjningar griper in

i och förstör de lokala parternas

möjligheter att låta lönebildningen

spegla de anställdas kompetens,

ansvar och prestationer. Ju

fler möjligheter det finns till individuella

lönehöjningar, desto tydligare

blir kopplingen mellan lönesättning,

produktivitet, resultat

och företagets lönebetalningsförmåga.

TILL SIST MÅSTE det sägas att de

obalanserade svenska konfliktreglerna

ger den fackliga sidan ett

övertag i förhandlingarna som vi

som arbetsgivarparter är maktlösa

inför. Övertaget kan bara balanseras

av risken för utslagning

av mindre kvalificerade arbetsuppgifter

från den svenska arbetsmarknaden

som en höjning av de

lägsta lönerna kan leda till.

BO ANTONI, Sveriges Byggindustrier

BENGT HULDT, Metallgruppen

PETER JEPPSSON, Transportgruppen

DAG KLACKENBERG, Svensk Handel

JONAS MILTON, Almega

ANDERS NARVINGER, Teknikföretagen

KARL-OLOF STENQVIST, Tekoindustrierna

Upp till bevis, kommunpolitiker

Det var oerhört inspirerande att

ta del av alla kloka och värdefulla

åsikter om framtiden som mer

än 200 företagare uttryckte i Åre

vid Svenskt Näringslivs konferens

”Världen ligger öppen för Jämtland”

för några veckor sedan.

Vi är alla eniga om länets alltför

höga arbetslöshet. En orsak är

naturligtvis att det saknas arbetsgivare.

Företagslösheten tar sig uttryck

i att tillväxten sker i storföretag

och soloföretag medan de

som verkligen kan svara för efterfrågan

på arbetskraft, de mindre

och medelstora tillväxtföretagen,

saknar de rätta förutsättningarna.

Arbetslösheten och företagslösheten

är båda allvarliga tecken

på att vårt län inte är rustat för

den omvandling, ”globaliseringen”,

som pågår i världen.

MÅNGA AV FÖRETAGEN i Åre återkom

till hur viktigt det är att investeringarna

ökar, de anställa

blir fler och att nya företag startas.

En av de viktigaste synpunkterna

från företagarna är att det

behövs bättre attityder till företagen.

De förtroendevalda behöver

öka kunskapen om företagen

och de villkor som krävs för

en stark utveckling av näringslivet.

Företagare anser att de lokala

politikerna måste besöka sina företag

oftare. Ett första steg i den

riktningen tas när politiker gör

101 företagsbesök under Näringslivsveckan

i Östersund. Intresset

från företagen är överväldigande

vilket visar att det finns ett uppdämt

behov av att få ge synpunkter

till politikerna.

Ett bra företagsklimat som skapar

förutsättningar för alla medborgare

att få både arbete och välfärd

kräver att politiker från alla

partier lyssnar till länets jobbskapare.

Det är av största betydelse

att företagare och politiker delar

visionen av att ”Jämtland är landets

bästa län för företagande”.

LISBETH GODIN

JONSSON,

regionchef,

Svenskt Näringsliv

Östersund

50

Entreprenör nr 10 2006


LÄS FLER NYHETER! www.svensktnaringsliv.se

Gudrun Schyman har rätt

Vad var det vi sade? Det är lite

ofint att påpeka i efterhand att

man har haft rätt. Men ändå. När

Gudrun Schyman skriver att köp

av aktier i privata företag skulle

gynna jämställdheten mellan könen,

så nog känns det igen från

sådant som Svenskt Näringsliv

sagt förut.

På DN Debatt (061120) uppmanar

Gudrun Schyman kvinnor att

köpa aktier i privata företag. På

så vis ska kvinnor få inflytande

och positioner i näringslivet. Mot

det finns inget att invända. Det

är ägarna som har makten över

bolagen, och så ska det vara i en

marknadsekonomi.

Synd bara att hon inte följer resonemanget

hela vägen ut. En förutsättning

för att kunna köpa stora

andelar av aktier i börsföretag

är förstås pengar. Förmögenhetsbildningen

är dock väldigt ojämnt

fördelad i Sverige. Män är betydligt

mer förmögna än kvinnor.

FÖRKLARINGEN ÄR ENTYDIG: Män

äger, driver och startar företag

i mycket större utsträckning än

kvinnor. Det är genom detta företagande

som förmögenhetsbildningen

har skett.

Slutsatsen är lika entydig den:

Kvinnors företagande måste öka

om den ekonomiska jämställdheten

mellan könen ska öka. Det

har Svenskt Näringsliv sagt förut.

Många gånger.

Eget företagande bär förstås

med sig en rad möjligheter. Du

kan förverkliga idéer som du burit

på länge, du kan få möjligheten

att göra saker på ditt eget sätt

och du kan få känna tillfredsställelsen

av att peka på ett tydligt resultat

av hårt arbete.

MEN DET FINNS JU också en chans

att du gör en hacka på ditt företagande.

För att tala med Gudrun

Schymans vokabulär är företagande

en möjlig väg till ekonomisk

styrka och makt.

Som hinder mot fler kvinnliga

företagare är den offentliga

sektorns dominans och monopol

svårt att överträffa. I de branscher

där många kvinnor är verksamma

drivs verksamheten till

största delen av kommuner och

landsting, inte minst inom hela

den stora vårdsektorn. Och det

är svårt för privata entreprenörer

att slå sig in. Självklart måste dessa

branscher öppnas upp för konkurrens

och nya

aktörer.

HÅKAN ERIKSSON,

jämställdhetsexpert,

Svenskt Näringsliv

Entreprenörer måste få en andra chans

Idag blir många konkursade företagare

i praktiken utstraffade

för resten av livet. Kunde vi

sanera skulderna för företagare

som gjort ärliga konkurser skulle

många goda entreprenörer återvinnas.

Under 1990-talskrisen gick 80

000 företag i konkurs. Det är 50

000 fler än under normala förhållanden.

Dök det helt plötsligt upp

50 000 oärliga brottslingar som

såg konkursen som en metod att

sko sig på leverantörernas och statens

pengar? Eller var det helt enkelt

så att företagarna överraskades

av den djupa lågkonjunkturen

och kronan som började flyta?

DET HÖR TILL SAKEN att konkurser

ofta ses som något fult i Sverige.

Men konkurser är till för

att kunna göra ett avslut när något

inte fungerat och för att frigöra

resurser för bättre användningsområden.

Just så fungerar

konkurserna när konkursförvaltaren

säljer ut konkursboets tillgångar

så att de kan komma till

användning någon annanstans.

Men de mänskliga resurserna

återanvänds inte lika effektivt. I

praktiken blir många konkursade

företagare utstraffade för resten

av livet. Skuldsanering tillåts

inte för skulder som uppstått i

näringsverksamhet. En företagares

konkurs blir därför ofta mer

drakonisk än för en privatperson

som gått i konkurs på grund av

överkonsumtion.

Att bedriva företaget som aktiebolag

fungerar inte heller som

en räddningsplanka. Aktiebolagets

konkurs drabbar företagaren

personligen om det finns en personlig

borgen tecknad för bolagets

lån - en verklighet som gäller

för väldigt många småföretagare.

Därutöver finns det ett personligt

betalningsansvar för skatter som

kan slå till i vissa lägen och då slår

hårt mot företagaren.

Kunde vi sanera skulderna för

företagare som gjort ärliga konkurser

skulle många goda entreprenörer

kunna återvinnas. Entreprenörer

som nu har dömts till

att på livstid inte få vara entreprenörer.

JONAS FRYCKLUND,

nationalekonom,

Svenskt Näringsliv

EU-kommissionen missgynnar Sverige

Avsikten med handeln med utsläppsrätter

är att man når

klimatmålet till lägsta möjliga

kostnad. Vi vet att det kostar

pengar att åstadkomma utsläppsminskningar.

Men just

därför är det så viktigt att dessa

minskningar genomförs på ett

kostnadseffektivt sätt.

Risken är stor att priset på utsläppsrätter

blir högt. Det drar

upp prisnivån för hela elmarknaden

och påverkar därmed

den europeiska industrins konkurrenskraft,

anser Svenskt Näringsliv.

Om alla länder ska genomföra

alla reduceringar själva

blir det ineffektivt och dyrt. Därför

har ett handelssystem etablerats

och andra flexibla mekanismer

inom Kyoto-protokollet

som ett sätt att nå målen till lägsta

möjliga kostnad.

Riksdagen beslutade i våras

om att tilldelningen i handelssystemet

för åren 2008- 2012 ska

ligga på en nivå på 25,2 miljoner

ton per år. Dessa planer måste

godkännas av EU-kommissionen

och nyligen togs beslut om

tio länders planer.

Generellt har Kommissionen

skurit cirka 7 procent på dessa

länders tilldelningar. Och för

Sverige har beslutet blivit en neddragning

med närmare 3 miljoner

ton, det vill säga en minskning

på 9 procent.

Även med den tilldelning som

Sveriges regering och riksdag

hade föreslagit är Sverige ett av

de få länder som ser ut att ha en

möjlighet att uppnå den börda

som vi har inom Kyoto-avtalet.

Därför anser vi att det är märkligt

att kommissionen justerar

den svenska planen.

VI ANSER DET än mer anmärkningsvärt

att kommissionen

ändrat möjligheten för Sverige

att handla med flexibla mekanismer

för investeringar i utvecklingsländer,

så kallade CDM. En

halvering har gjorts från 20 procent

till 10 procent. Handeln med

CDM är ett viktigt sätt att få med

utvecklingsländer i utsläppshandeln

och på så sätt involvera utvecklingsländerna

i

kommande klimatavtal.

BIRGITTA RESVIK,

klimat- och energiexpert,

Svenskt Näringsliv

Entreprenör nr 10 2006

51


PÅ GÅNG

15/12

Flexicurity, den danska arbetsmarknadsmodellen.

Hotell Skansen, Båstad, 12:00-14:00,

carina.rafstedt@svensktnaringsliv.se

Maria Ludvigsson, Sydsvenska Industri- och

Handelskammaren, författare till rapporten

Mer Dansk Design, Kristina Hermelin,

Svenskt Näringsliv, författare till rapporten

Tryggare kan ingen vara, deltar i en diskussion

om hur den flexibla danska arbetsmarknaden

gynnar hela samhället. Ungdomsarbetslösheten

är flera gånger lägre i

Danmark än i Sverige och företagen blir mer

marknadsanpassade.

15/12

Vill företagen inte anställa? Vill

arbetslösa leva på bidrag?

Villa Vega, Brunnsparken, Ronneby, 09:00-

11:00, paula.jacobsson@svensktnaringsliv.se

Seminarium om olika hinder och trösklar

för tillväxt och fler jobb. Det finns många

företag i Sverige idag som vill växa men som

tvekar på grund av de regler som finns och

de nya lagförslag som kommer till. Många

människor som står utanför arbetsmarknaden

har både bredd och djup i sin kompetens

och vill inget hellre än att arbeta.

15/12

Klarar den svenska skolan framtidens

utmaningar?

09:00-12:00, Näringslivets hus, Storgatan 19,

Stockholm, kirsten.akerman@svenskt

naringsliv.se

Kairos Future har tillsammans med bland

andra Svenskt Näringsliv låtit nära 2 500

personer i olika intressentgrupper – från

elever och föräldrar till lärare, skolledare rekryterare

och beslutsfattare inom såväl näringsliv

som offentlig sektor – ge sin syn på

skolan och skolans framtid.

18/12

Tema Dansk arbetsmarknad

Svenskt Näringslivs regionkontor, Jörgen

Kocksgatan 1, Malmö, 12:00-14:00, carina.

rafstedt@svensktnaringsliv.se

Maria Ludvigsson, Sydsvenska Industri- och

Handelskammaren, författare till rapporten

Mer Dansk Design, Kristina Hermelin,

Svenskt Näringsliv, författare till rapporten

Tryggare kan ingen vara, deltar i en diskussion

om hur den flexibla danska arbetsmarknaden

gynnar hela samhället. Ungdomsarbetslösheten

är flera gånger lägre i

Danmark än i Sverige och företagen blir mer

marknadsanpassade.

19/12

Ny Tjänstepension (ITP) för tjänstemän

Scandic Sjöfartshotellet Stockholm, 13:00-

16:30, Marie.Rohrl@svensktnaringsliv.se

Svenskt Näringsliv och PTK har träffat överenskommelse

om en ny ITP-plan för tjänstemän,

födda 1979 eller senare, att gälla från

och med 2007. Överenskommelsen innefattar

även förändringar i nuvarande ITP-plan.

Under konferensen tar vi även upp nyheter,

som exempelvis höjt tak inom sjukförsäkringen

och dess konsekvenser.

8/1

Klarar dagens skola morgondagens

utmaningar?

8:30-11:30, Pingstkyrkan, Sala,

peter.soderstedt@svensktnaringsliv.se

16/1

Företagarköparskola

17:00 ALMI Jönköping, elisabeth.nilsson@

svensktnaringsliv.se

18-19/1

Kunskapsdagar om globalisering för

läromedelsförfattare

Borås, tommy.hellstrom@svenskt

naringsliv.se

18/1

Releaseparty för vårt nya skolmaterial,

15:00-17:00, Scandinavian Eyewear, Jönköping,

elisabeth.nilsson@svensktnaringsliv.se

22/1

Planera i tid för ägarskifte i företaget

14:30-19:00, Arken, Värnamo, elisabeth.

nilsson@svensktnaringsliv.se

31/1

SPN Seminarium

Riksdagen, Stockholm, 14:00-15:00, ingela.

bendrot@svensktnaringsliv.se

Om likheter och skillnader mellan politik

och näringsliv med Ulf Adelsson, ordförande

i SHR och tidigare statsråd, och Stig-

Björn Ljunggren, statsvetare.

KALENDARIUM

2/2

Företagarmöte

Svenskt Näringslivs lokaler, Jönköping,

elisabeth.nilsson@svensktnaringsliv.se

Jan-Peter Duker, vice vd på Svenskt Näringsliv,

föreläser på tema aktuella arbetsgivarfrågor.

LÄS MER!

www.svensktnaringsliv.se/

kalendarium

52

Entreprenör nr 10 2006


HÅLL KOLL PÅ

UPPDATERAT I varje nummer presenteras

vilka nya temablad som

lanserats. Temabladen är en samling

dokument som visar vad Svenskt

Näringsliv tycker i ett stort antal viktiga

frågor. Du hittar dem på: www.

svenskt naringsliv.se/fordelsverige

26 SEPTEMBER

EN ARBETSMARKNAD

FÖR ALLA ÅLDRAR

Idag avstår arbetsgivare från att

anställa äldre personer.

– Hur kan vi få ett attraktivt arbetsliv

för alla åldrar och en arbetsmarknad

som rekryterar efter kompetens och

inte efter ålder?

22 SEPTEMBER

KLIMATEFFEKTIV

ENERGIFÖRSÖRJNING

Svensk klimatpolitik är dyr för samhället

och riskerar att hämma industriutvecklingen.

– Hur klarar vi en reell utsläppsminskning

med bibehållen tillväxt?

22 SEPTEMBER

SÄKER OCH TILLFÖRLITLIG

ENERGIFÖRSÖRJNING

Utvecklingen inom energiområdet

har under många år styrts av en rad

oförenliga politiska krav.

– Hur klarar vi en säker energiförsörjning

som ökar Sveriges konkurrenskraft

och samtidigt uppfyller högt

ställda miljökrav?

22 SEPTEMBER

FRI TJÄNSTEHANDEL GER BÄTTRE

TILLVÄXT OCH ÖKAD VÄLFÄRD

I en värld utan handelshinder finns

det stora möjligheter för svenska

tjänsteföretag.

– Hur ska vi skapa bättre förutsättningar

för svenska tjänsteföretag att

konkurrera i andra länder?

22 SEPTEMBER

SÄKERHET GER

BÄTTRE FÖRETAGANDE

Svenska företag behöver en bättre

säkerhetsmiljö.

– Hur blir säkerhet en konkurrensfaktor?

Så ska eleverna bli mer företagsamma

UTBILDNING Den politiska retoriken

är historia. Nu ligger

fokus på att uppmuntra ledarskap,

kreativitet och ambition.

Den nya elevorganisationen

är värd en närmare

titt.

Verksamhetschefen Dany Kessel

och Elevorganisationens ordförande

Eva Thalén är inte rädda

för att sticka ut hakan. De säger

att skolan ”kidnappade” elevråden

efter andra världskriget och

att de därefter ingått i ett ”rollspel

om demokrati”.

– Elevråden var en lämplig ingång

att hantera demokratiuppdraget,

säger Dany Kessel.

Eleverna blev inlemmade i en

byråkrati där alla beslut ska tas

i majoritet. Elevrådens funktion

var att verkställa besluten, menar

han. Det var en destruktiv modell.

VIKTIGA DATUM När ska decembers

arbetsgivaravgifter betalas

in? Hur lång tid har jag på

mig att betala in förra månadens

moms till Skatteverket? Svenskt

Näringsliv har samlat allt på

ett ställe för alla företagare. På

www.svensktnaringsliv.se/tips

NYTÄNKANDE. Eva Thalén och Dany

Kessel vill ha en skola som gynnar entreprenörskap.

DANY KESSEL OCH EVA THALÉN vill

att eleverna ska ha maximala

möjligheter att ta egna initiativ.

– Det mesta man vill göra, kan

man ju klara på egen hand, säger

Eva Thalén.

Visst, kör igång, är svaret till

den som till exempel vill starta en

schackklubb. Elevrådets styrelse

ska vara spindeln i nätet som kan

hjälpa till att till exempel ordna

lokal och att hantera administrationen,

förklarar Eva Thalén.

Dany Kessel gick i gymnasiet

på Katedralskolan i Uppsala.

Under hans tid fanns 70 elevföreningar

i skolan. Han är uppenbart

stolt över sin gamla skola

och citerar rektorn som sagt

att fyra nobelpristagare formats i

den miljön.

– Vi vill skapa ett liknande

klimat där alla får ta egna initiativ,

säger Eva Thalén. Där kommer

kärnvärdena ledarskap, kreativitet

och ambition in. Och de

ryms i entreprenörskapet, tillägger

hon.

En kalender för alla företagare

ELEVORGANISATIONENS nya profil

gör att den numera får finna sig

i att stämplas som blå istället för

röd.

– Vi kallas både extrema liberalister

och neoliberaler. Att tala

om resultat förknippas av någon

anledning med höger, säger Dany

Kessel, som inte verkar särskilt

bekymrad över det. Huvudsaken

är att Elevorganisationen har förankring

hos eleverna, vilket den

har, menar han och Eva Thalén.

En undersökning som genomfördes

år 2000 bekräftar den bilden.

Den visade att drygt 90 procent

av eleverna var för betyg och

att närmare 100 procent var för

friskolor.

Eva Thalén och Dany Kessel

tycker att Elevorganisationen har

mycket gemensamt med Ung Företagsamhet.

– UF har samma värden som

vi. Vi är positiva till deras verksamhet

och tror att vi kan ha utbyte

av varandra, säger Eva Thalén.

SDM

finns alla viktiga datum som en

företagare måste ta hänsyn till.

Uppgiftslämningar, skatteinbetalningar,

årsredovisningar –

allt har sina tider som måste hållas.

På sajten kan du se, vecka för

vecka, vilka datum som gäller.

Ta för vana att surfa in på sajten

som uppdateras kontinuerligt

med ny information och nya

tips. Du som är företagare hittar

en mängd information som är

viktig i din roll som arbetsgivare,

försäkringsinformation och förmåner

för dig som vill bli medlem

i Svenskt Näringsliv.

MA

54 Entreprenör nr 10 2006


UTSIKT

Om du får oväntat besök!

Om du får oväntat besök av svenska mästarna i bandy,

skulle du då bjuda dem på världens mest sålda

bil i Sveriges enda bandykyrka eller ta en tur förbi

julbocken i Gävle som är känd för att den brinner nästan

varje år?

Gävleborgs län har många starka varumärken och kännetecken.

Gevalia, Ahlgrens Bilar, Edsbyn med sin bandykyrka

och julbocken i Gävle är bara några exempel.

Gävleborgs län har många framgångsrika företag men

trots det stora bekymmer med sjukskrivningar och arbetslöshet.

I princip kan man ta vilken rankinglista man vill, tyvärr

hamnar Gävleborgs län ofta i botten på listan oavsett vilket

ämne det gäller.

Det är lättare att skilja

sig från sin partner i

Sverige än att skiljas från en

anställd. //Lars Beckman

NÄR SVENSKT NÄRINGSLIV mäter företagsklimatet så finns det

en stor förbättringspotential i de flesta kommunerna i länet.

Kombinera det med den omfattande företagslösheten

i länet så förstår

man omfattningen

av problemet.

Ockelbo,

Edsbyn,

Bollnäs och

Nordanstig

är undantagen där man upplever ett gott företagsklimat men

i de stora kommunerna i länet; Gävle, Sandviken och Hudiksvall,

ligger kommunerna på den nedre halvan i Sverige.

Det är också i dessa kommuner som bristen på företagare

per 100 invånare är som störst.

DET ÄR EN BEKYMMERSAM situation men det är inte en naturlag

att utvecklingen behöver fortsätta i en negativ riktning.

Med en ny politik för arbete och företagsamhet i regionen

kan utvecklingen brytas!

Svenskt Näringsliv i Gävle och Falun har de senaste tre

åren samlat företagsledare under ett dygn på en stor näringslivskryssning

för att diskutera regionens utveckling

och vilka konkreta åtgärder kommunpolitikerna kan vidta

för att förbättra företagsklimatet. Den senaste näringslivkryssningen

genomfördes 5-7 oktober då 500 engagerade

företagsledare tillbringade några dagar tillsammans för att

lösa regionens problem.

PÅ RESAN DISKUTERADES hundra konkreta idéer som om de

genomförs kommer att skapa nya jobb i växande företag.

Många företagare förväntar sig nu att alliansen genomför

de utlovade förslagen. Man förväntar sig också att alliansen

på allvar törs ta upp de ämnen som är känsliga för politikerna

men nog så viktiga för Sveriges företagare. Och på

skatte- och arbetsmarknadsområdet måste regeringen göra

mer än så:

– Det är lättare att skilja sig från sin partner i Sverige än

att skiljas från en anställd som inte fungerar i mitt företag.

Det kan inte vara rätt! Hur skulle det gå för Brynäs IF om inte

Leif Bork fick ta ut det bästa laget, undrade en företagare.

LÖSNINGEN FÖR ATT bryta länets negativa utveckling är att

uppmuntra fler att starta och driva företag och att befintliga

företag både vill och vågar växa. Nu gäller det att den nationella

politiken går hand i hand med den lokala för att förbättra

för företagen. Då kommer också Gävleborgs län att

ligga i toppen på rankinglistorna inom några år.

Nu måste politikerna gå från ord till handling så att företagsklimatet

förbättras regionalt.

LARS BECKMAN

regionchef, Svenskt Näringsliv Gävleborg

Snabba fakta om Gävleborgs län

GÄVLEBORGS LÄN består av två landskap, Gästrikland och

Hälsingland och tio kommuner varav sex i Hälsingland och fyra

i Gästrikland. Älvkarleby kommun som ligger i Uppland har ett

mycket nära samarbete med kommunerna som ligger norr om länsgränsen.

GÄVLEBORGS VIKTIGASTE näringsgrenar är skog och stål med

företag som Stora, Korsnäs, Iggesund Paper. Sandvik har sitt huvudkontor

i Sandviken och är därmed länets viktigaste och största företag.

Många företag är underleverantörer till de stora företagen – de

lever i ett ömsesidigt beroende av varandra. I länet anställer Sandvik

6 000 personer.

I RESIDENSSTADEN Gävle finns Högskolan i Gävle.

SVENSKT NÄRINGSLIV har cirka 2 700 medlemsföretag i alla storlekar;

från en anställd på Gävle Rörmontage till 50 000 anställda på

Sandvik.

ENERGIPRISERNA och tillgången på energi till rätt pris är en viktig

fråga för företagen i Gävleborgs län särskilt med tanke på de branscher

som finns representerade här.

56

Entreprenör nr 10 2006


HALLÅ DÄR

LÄS MER OM FÖRSÄKRINGSBRANSCHEN PÅ: www.fao.org

Hon är försäkrad mot avtalsrörelsen 2007

Hon kan se på 2007 års avtalsrörelse med lugn,

Annika Lundius. Som vd för Försäkringsbranschens

arbetsgivarorganisation, FAO,

träffade hon ett treårigt avtal redan i år.

– Vår bransch har i många fall haft förmånliga avtal

för arbetstagarna, med inflexibla arbetstider, dyr pensionsplan

och så vidare. Ett viktigt mål i förhandlingarna

var att ändra på detta, eftersom marknaden avreglerats

och kräver större flexibilitet i arbetstider och

hur dagarbetstiden ser ut, säger Annika Lundius.

I stor utsträckning fick arbetsgivarna igenom sina

krav när det gäller arbetstiden, även om det blev förhållandevis

dyrt. Men treårigt avtal ger stabilitet.

– Samtidigt lyckades vi förhandla fram ett nytt pensionsavtal,

vilket var nödvändigt eftersom det tidigare

innehållit en hel del omoderna skrivningar och villkor

som bland annat lett till att vissa inkomstdelar gav

dubbel pension. Nu har vi ett system med samma beräkningsgrunder

som andra avtal, premiebestämt och

med beloppsgränser som övriga marknaden, förklarar

Annika Lundius.

Budget och förarabete inför förhandlingarna om

pensionsavtal gjordes i flera arbetsgrupper tillsammans

med motparten FTF. När sedan avtalet med SA-

CO träffades, var det mycket som redan gjorts, diskuterats

och skärskådats.

I ÖVRIGT STÅR försäkringsbranschen mitt i en avreglering

av marknaden, vilket innebär att alltfler områden

utsätts för konkurrens. Det blir fler aktörer på marknaden,

inte minst från övriga Europa. Försäkringsbranschen

är stor, mäktig och framgångsrik. På tjänstepensionssidan

förvaltar försäkringsbolagen ett kapital

som är lika stort som Sveriges BNP. Och premieintäkterna

ökar.

– Är man samhällsintresserad är försäkringsvärlden

en spegling av samhällsutvecklingen som är väldigt

gripbar och spännande. Försäkringar finns inom

nästan all verksamhet och dessutom är försäkringsbolagen

mycket stora investerare, säger Annika Lundius.

Flera gånger i samtalet återkommer hon till ordet

öppenhet, både när det gäller förhandlingar med facken

och i försäkringsvärlden som sådan:

– Jag tycker att det är viktigt att transparensen i

branschen ökar. Försäkringsprodukter är komplexa

och för att kunderna och omvärlden ska förstå dem

krävs både transparens i produkterna och ett stort

mått av kunskaper hos kunderna.

Därför skulle hon gärna önska att man undervisar

mer i privatekonomi redan i grundskolan. Dessutom

nämner hon gärna Konsumenternas Försäkringsbyrå,

en oberoende instans som branschföreningen

Sveriges Försäkringsförbund finansierar tillsammans

med andra parter.

– Man ska uppfylla folks krav på och efterfrågan

på trygghet. Det är en viktig uppgift för försäkringsbolagen,

säger Annika Lundius.

EN FRÅGA HON tycker borde diskuteras mer i Sverige

är var gränsen går mellan det allmännas ansvar och

de privata försäkringsbolagens.

– Och sedan kan man ju fråga om vissa system

verkligen ska kallas för försäkringar, när de inte

fungerar som försäkringar. Ett exempel är socialförsäkringen.

Det är ingen försäkring eftersom premierna

inte täcker den bedömda risken.

När det händer något stort i samhället kommer

försäkringsbolagen ofelbart att bli inblandade. Annika

Lundius tycker att den expertis som finns hos

bolagen borde användas mer.

– Försäkringsbolag är duktiga på att arbeta förebyggande,

men det är även så att när olyckan är

framme är branschen mycket duktig på att se konsekvenser

samt minimera deras inverkan.

NM

FOTNOT: 8 december utnämndes Annika Lundius

till vice vd för Svenskt Näringsliv. Hon tillträder i vår.

SÄKER. Annika Lundius på FAO tycker att fler borde

intressera sig för privatekonomi och med det

även för försäkringar.

ANNIKA LUNDIUS,

VD FÖR FAO

AKTUELL: Slipper avtalsrörelsen

2007, verkar för en bransch som är

under avreglering.

BAKGRUND: Jur kand, hovrättsassessor,

15 år i regeringskansliet.

Bland annat som rättschef.

INTRESSEN: Skidor (längd såväl

som utför), sommarstället och

tennis.

DOLD TALANG: Renoverar möbler.

MINDRE BRA: Jag har lite kort stubin,

men det har blivit bättre…

Vilket enskilt politiskt beslut skulle

påverka era medlemsföretag mest

positivt?:

”Ett borttagande av avkastningsskatten

på pensionssparandet, vilket

skulle göra att vi konkurrerar på mer

lika villkor med övriga världen.”

KORT OM FAO

FAO, Försäkringsbranschens Arbetsgivareorganisation,

har omkring

115 medlemmar, som tillsammans har

cirka 15 000 anställda, www.fao.se

MOTPARTER är FTF, Jusek, Civilekonomernas

Riksförbund och Civilingenjörsförbundet.

PENSIONSPLANEN kallas FTP.

SVERIGES Försäkringsförbund hittas

på www.forsakringsforbundet.

com (Annika Lundius är vd även här)

TRAFIKFÖRSÄKRINGSFÖRE-

NINGEN (TFF), alla trafikförsäkringsbolag

verksamma i Sverige ska enligt

lag vara medlemmar i TFF, www.

tff.se

MINPENSION. SE är en internettjänst

där pensionsspararna får en

prognos av och uppgifter om sin allmänna

pension och sin kollektivavtalade

tjänstepension, ett samarbete

mellan staten och pensionsbolagen,

www.minpension.se

KONSUMENTERNAS Försäkringsbyrå

finns på www.konsumenternasforsakringsbyra.se

58

Entreprenör nr 10 2006


Entreprenörerna trotsar

MOTSTÅNDET

I den här specialavdelningen av magasinet

Entreprenör får vi möta sju sprudlande

entreprenörer. Alla är skickliga,

var och en i sin bransch. Det går bra

för dem. En sak är klar – det saknas inte

idéer, engagemang och framtidstro

bland dagens företagare. Det märkliga

är att åtskilliga företagare är framgångsrika

trots – inte tack vare – det näringspolitiska

regelverk som hittills gällt.

Många mindre

stryktåliga personer

hade säkert

valt att ge upp och

kasta in handduken inför

det omgivande samhällets

ibland avoga inställning

till företag och företagare.

Men entreprenörer låter sig lyckligtvis inte

stoppas så lätt. De kan till och med se motståndet

som en extra sporre.

Jag tänker på Shori Zand och hennes privata

barnmorskemottagning i Linköping. Politikernas

misstro gav henne en kick och fick henne

att etablera sin verksamhet på andra platser

i Sverige. På några år har omsättningen i Shoris

företagsgrupp mer än tiodubblats!

Kamran Redjamand på Lundsbrunns Kurort

påminner om att den som vinner en miljon

på lotteri mer eller mindre betraktas som en

hjälte. Han eller hon ska gratuleras och hyllas.

Den som däremot jobbar hårt som företagare

och så småningom i bästa fall blir framgångsrik

bemöts ofta med misstänksamhet. Det är –

precis som Kamran säger – en farlig attityd.

Namir Zetali på Qibbla Halal Kött pekar

på de sjuklöneregler som den gamla regeringen

införde. Två sjuka samtidigt i hans företag

innebar klara svårigheter. Med tre sjuka blev

det nästan katastrof.

Nu har det gått riktigt bra för dessa tre och

för de andra intervjuade företagarna, men låt

oss göra tankeexperimentet att de näringspolitiska

grundförutsättningarna hade varit mycket

bättre. Då är jag övertygad om att framgångarna

blivit ännu större. Det hade i sin tur varit

bra för Sverige som helhet av den enkla anledningen

att framgångsrika företagare är en

förutsättning för en stabil välfärd. Bättre företagsklimat

leder till att vi får fler företag. Det

är ett orsakssammanhang vi aldrig får bortse

ifrån.

SIGNHILD ARNEGÅRD HANSEN

VICE ORDFÖRANDE I SVENSKT NÄRINGSLIV

60

Entreprenör nr 10 2006


TEXTER: SÖREN KARLSSON

FOTO: MICAEL ENGSTRÖM

NAMIR ZETALI:

SVERIGE

HAR BLIVIT SMÅFÖRETAGSFIENTLIGT

– SVERIGE HAR BLIVIT ett småföretagsfientligt land.

Lagar och regler är anpassade efter storföretagen,

trots att det är småföretagen som svarar för de nya

jobben och skapar en bra framtid för Sverige, säger

Namir Zetali.

Han är vd för Qibbla Halal Kött AB i Slakthusområdet

i Johanneshov i Stockholm.

Namir Zetali lyfter fram sjuklönereglerna som

ett exempel på hur de mindre företagen kan drabbas.

– Om en av våra 26 anställda är borta kan vi

fortfarande hantera det. Är två sjuka samtidigt

får företaget svårigheter. Blir det tre frånvarande

är det nästan katastrof. För ett stort företaget är

det naturligtvis mycket enklare att anpassa verksamheten

vid sjukdom och annan frånvaro, menar

han.

– Du kan inte begära att en tioåring ska orka

lyfta lika mycket som en vuxen person. På samma

sätt är det med företag. Det som är enkelt för ett

stort företag kanske är omöjligt för ett litet.

Namir Zetali tycker att det måste vara roligt

och positivt för ett företag att anställa nya medarbetare.

– Ett företag som anställer är expansivt, men

jag måste tänka mig för åtminstone tio gånger

innan jag skriver under ett anställningsavtal. Det

är ett stort steg. Företaget tar ett stort ansvar. Det

gör att vi så länge som möjligt försöker klara oss

med övertid istället för nyanställningar, förklarar

han.

Enligt Namir Zetali är det en fördel för Sverige

som land om vi kan sprida riskerna och göra villkoren

gynnsamma både för stora och små företag.

Får de stora företagen svårigheter kan det delvis

kompenseras av framgångsrika småföretag.

Minskat skattetryck och sänkta arbetsgivaravgifter

är något som står på Namir Zetalis näringspolitiska

önskelista.

– Det måste förstås vara realistiska sänkningar.

Då blir det enklare för företagen att investera.

Verksamheten stimuleras och arbetslösheten

Entreprenör nr 10 2006

61


FOTO: MICAEL ENGSTRÖM

NISCHFÖRETAGARE. Namir Zetali och

hans företag Qibbla Halal Kött är specialister

på kött som slaktas enligt de islamiska

reglerna.

minskar. Det ger i sin tur mer pengar till statskassan,

inte mindre, framhåller Namir Zetali.

Qibbla Halal Kött och andra företag i livsmedelsbranschen

har att anpassa sig efter en hård livsmedelslagstiftning.

– Jag har ingenting emot det. Syftet är bra. Det

är klart att den mat vi får i oss måste vara pålitlig,

men kraven ska inte vara hårdare än i andra

länder. Då blir det en osund konkurrens, varnar

Namir Zetali.

DET VAR HANS BÅDA ÄLDRE bröder Diler och Jamil

som grundade Qibbla Halal Kött 1995. De drev en

orientalisk butik i Rinkeby och hade märkt hur

svårt det var att hitta halalslaktat kött. De startade

företaget för att klara efterfrågan i den egna

butiken, och två år senare gick Namir in som vd.

– Swedish Meat hjälpte oss igång. De trodde

från första början på vår idé med halalslaktat kött

och såg oss absolut inte som konkurrenter. Vi tillhandahåller

ett komplement, säger han.

Qibbla Halal Kött hyr idag in sig på tre olika

slakterier – ett i Uppsala, ett i Örebro och ett i Avesta.

Produktionen i resten av kedjan sker i Johanneshov.

Här styckas och sågas köttet. Här har sitt

lager och distributionen sköts härifrån.

Det unika med Qibbla Halal Kött är att deras

slakt följer halalprincipen, alltså de islamiska reglerna.

– Det handlar om att visa respekt för djuren.

Allt liv är Guds gåva, förklarar Namir Zetali.

Nöt, fågel, lamm och får är de köttslag som

Qibbla Halal Kött arbetar med. En stor del av köttet

kommer från Sverige, men man är också generalagent

för Alliance Group Ltd från Nya Zeeland.

Qibbla Halal Kött är landets klart största

importör av lamm.

STARTÅRET 1997 hade företaget 13 anställda och

omsatte 43 miljoner – nu har man 26 medarbetare

och en omsättning på 116 miljoner. Kunderna

fanns fram till förra året främst bland mindre

grossister och bland butiker med orientalisk

inriktning. Islamiska skolor och cateringfirmor

handlade också härifrån.

– Det som hänt under det här året är att tre stora

kedjorna – Axfood, Coop och ICA – har börjat

köpa från oss. Vi vet att också alltfler icke-muslimer

uppskattar den smak och det utseende halalkött

har. Det är förstås en positiv utveckling, men

all expansion har både fördelar och nackdelar. Vi

måste kanske ta det lite lugnare och istället satsa

ännu mer på service och hygien, säger Namir

Zetali. n

62

Entreprenör nr 10 2006


SHORI ZAND:

VALFRIHET ÄR EN

RÄTTIGHET

OCKSÅ I VÅRDEN

– VALFRIHET MÅSTE VARA en rättighet, också inom

vården. Det är ingenting att diskutera i ett demokratiskt

land år 2006, säger Shori Zand, vd för

mödravårdsmottagningen Storken i Linköping.

Hon har ingenting emot att lyftas fram som pionjär

eller till och med som avvikare. Storken blev

Östergötlands första privata barnmorskemottagning

vid starten år 2000 och på samma gång

först i landet med att från starten ha ett avtal med

landstinget.

Hennes mottagning utvecklades mycket snabbt

till ett attraktivt alternativ för många kvinnor.

Men att politiska beslut – åtminstone tillfälligt

– kan strypa också en framgångsrik verksamhet

har Shori Zand påtagligt fått känna på. Hon kan

ange exakt datum – den 13 december 2004 – för

den sista dialogen med den dåvarande ledningen

i landstinget i Östergötland. Och så värst mycket

av dialog var det nog inte, förmodligen mer av en

monolog från politikernas sida.

– Det som hände då gav mig en insikt i hur sårbar

en liten företagare kan vara. Ett företag bygger

ofta på företagarens visioner och nytänkande.

Utan detta åstadkommer man ingen förändring.

Dagens sjukvård behöver verkligen visioner och

nytänkande för att tillgodose medborgarnas krav

på en trygg vård, förklarar Shori Zand.

Vid träffen med landstingsledningen möttes

hon av ”politiker som pratade med pekfingret”.

– Jag fick faktiskt en kick av den behandling

man utsatte mig för. De gjorde mig en tjänst. Jag

tror jag ska skicka en bukett med blommor, skrattar

Shori segervisst.

I det här läget vände hon istället blickarna mot

Blekinge, där det just pågick en upphandling av

tjänster i landstinget. Shori Zand tvekade inte ett

ögonblick. I mars 2005 – bara tre månader senare

– kunde hon starta Gynspecialisterna AB i Karlskrona

med ett avtal på 6 500 besök per år.

– Den politiska inställningen i Blekinge var

helt annorlunda. Man såg inte privatvården som

en konkurrent till den offentliga vården utan som

ett komplement, säger Shori Zand.

Tro nu inte att hon slog sig till ro med detta.

Nya mål hägrade. Stockholm hade alltid haft en

attraktionskraft för henne. I april i år etablerade

sig Gynspecialisterna AB i Kista. Nu under 2006

gäller det 9 500 besök plus 650 operationer.

Dessutom startade Shori Flyktingmedicinskt

Centrum AB som är den första privata vårdgivaren

i Stockholms läns landsting som tar hand om

hälso- och sjukvården för asylsökande.

– Det här är en av de större vårdupphandlingarna

i landstinget i Stockholm, poängterar Shori

Zand.

FOTO: MICAEL ENGSTRÖM

Entreprenör nr 10 2006

63


FOTO: MICAEL ENGSTRÖM

PIONJÄR. Shori Zand startade Storken,

den första privata mödravårdsmottagningen

i Östergötland.

Hon är noga med att betona att hennes företag

inte är skattefinansierat.

– Det är landstinget som med skattemedel väljer

att köpa tjänster av mig. Det är en viktig skillnad.

Hela den här debatten verkar bottna i den

konstiga inställningen att alla i Sverige helst ska

ha det lika dåligt, inte lika bra, understryker Shori

Zand och påminner om att Sverige lever på de

små och medelstora företagen, som ”skapar jobb

och stannar i landet”.

MEDVINDEN FÖR HENNES företag har varit kraftig de

senaste två åren. Startpunkten blev ironiskt nog

”politikerna som pratade med pekfingret”. Då låg

hennes årsomsättning på 2,3 miljoner. Nu omsätter

hennes företagsgrupp 35 miljoner på årsbasis –

och mer ska det bli. Antalet anställda är idag 32.

– Jag ser egentligen inga begränsningar i marknaden

för att ett vårdföretag ska växa och nu hoppas

vi på bättre förutsättningar för vårdföretagen

i Östergötland. Patienterna ska ha ett fritt vårdgivarval

med mödravårdspeng, barnpeng och husläkare,

säger Shori, som räknar med ett nytt uppsving

i Östergötland och därtill nyetableringar på

ytterligare några platser under de allra närmaste

åren.

Det övergripande målet för företagsgruppen

sammanfattar Shori Zand med orden kvalitet,

kontinuitet, tillgänglighet, flexibilitet och produktivitet.

– Patienten i centrum och individrelaterad

vård genomsyrar allt vi gör. Jag tror intensivt på

mina medarbetares kompetens, vilja och förmåga

att ta ansvar. Jag är öppen för deras idéer och är

beredd att testa idéerna så länge de inte går emot

våra övergripande mål.

– Vi har en decentralisering som gör varje mottagning

självgående. Alla har ett lika stort ansvar

som jag och lever också upp till det. Duktiga, lojala

och ansvarskännande anställda är en nödvändighet.

Företagets framgångar avgörs helt och

hållet av det, säger Shori Zand. n

64

Entreprenör nr 10 2006


KAMRAN REDJAMAND:

MÅNGA HAR SYNPUNKTER PÅ

FRAMGÅNGSRIKA FÖRETAGARE

– OM DU VINNER EN MILJON på lotteri kommer folk

fram och gratulerar dig, men jobbar du hårt som

företagare och blir framgångsrik är det många

som har synpunkter på det. Det är en farlig attityd,

menar Kamran Redjamand, som är ägare

till och dessutom vd för Lundsbrunns Kurort i det

lilla samhället Lundsbrunn i hjärtat av Västgötaslätten.

Att hitta och utveckla riktigt bra idéer – idéer

som kan bli ekonomiskt bärkraftiga – ser han som

något av en ödesfråga för Sverige.

– Då kan företag, produkter och tjänster utvecklas

och vi får fart på tillväxten, säger Kamran

Redjamand.

Han är övertygad om att en jättelik satsning på

att ta hand om idéer kommer att betala sig mycket

snabbt.

– Jag tycker att den nya regeringen ska bygga

upp en myndighet med stora ekonomiska resurser

och med medarbetare som verkligen kan bidra

till att många fler än idag får tillfälle att utveckla

sina idéer. Som det är nu stoppas många

bra idéer innan de ens hunnit presenteras. Detta

Super-Almi – eller vad vi ska kalla det för – behöver

säkert 50 miljarder varje år. Det är förstås

enormt mycket, men samtidigt en fantastiskt bra

investering som kommer att betalas tillbaka med

ränta och som kommer att bidra till kraftig tillväxt

år efter år. Det blir en väldig attraktionskraft

för idéer från hela världen, understryker Kamran

Redjamand.

VAD HAN OCKSÅ EFTERLYSER är en resursstark och

övergripande organisation för att marknadsföra

Sverige. Han jämför staden Fredrikshamn i Danmark

med Sverige totalt sett.

– Fredrikshamn satsar 30 kronor per person

och år för marknadsföringen enbart mot Sverige.

Hela Sverige anslår 11 kronor per person för sin

marknadsföring mot hela världen. Statsmakterna

har inte tagit turistnäringen på allvar.

– Det finns en enorm potential i besökare från

exempelvis Ryssland, Indien, Kina och Brasilien,

men om Sverige vill hävda sig behövs en handfast

strategi och rejäla ekonomiska resurser. Det är en

mycket bra investering för landet och ger också

arbetstillfällen i den här personalintensiva branschen.

Jag tror att den nya regeringen har bättre

talang än den gamla att tackla frågan, säger Kamran

Redjamand.

Sedan 2003 driver och äger han tillsammans

med sin hustru Farzieh Khosravi Lundsbrunns

ÖDESFRÅGA. Sverige måste bli bättre

på att utveckla bra idéer, menar Kamran

Redjamand, som driver Lundsbrunns

Kurort.

Entreprenör nr 10 2006

65


- Det finns en enorm potential i besökare från exempelvis Ryssland,

Indien, Kina och Brasilien, men om Sverige vill hävda sig

behövs en handfast strategi och rejäla ekonomiska resurser.

ARBETSGIVARE. Kamran Redjamand på

Lundsbrunn har 40 fast anställda, men

ytterligare ett hundratal jobbar deltid.

Kurort. Det är en traditionsfylld kuranläggning

med en historia tillbaka åtminstone till 1724.

– Men arkeologiska utgrävningar visar att det

har bott människor i den här trakten i 2 500 år

och det kanske är lika länge sedan någon för första

gången drack av det järnhaltiga vattnet. Det

är spännande att tänka så, säger Kamran Redjamand.

KURANLÄGGNINGEN I LUNDSBRUNN omfattar drygt

20 hektar med både skog och park. Av de 14 byggnaderna

på området betecknas nio som historiska.

Här ligger bland annat ett av Sveriges allra

äldsta ännu existerande hotell. Totalt finns fyra

hotellbyggnader med sammanlagt 313 bäddar.

Lundsbrunns gäster erbjuds också 39 konferensrum

av skiftande storlek, tre matsalar och ett spa

med 40 behandlingsrum.

Lundsbrunns Kurort har 40 heltidsanställda.

– Jämför den siffran med de mellan 120 och 160

som vi varje månad skickar lönekuvert till! Vi är

helt beroende av alla dem som arbetar deltid. En

dag klarar vi oss kanske med 30 anställda. Nästa

dag behöver vi 100, berättar Kamran Redjamand.

Att han är kritisk till förre arbetslivsministern

Hans Karlssons förslag om att ge alla anställda

rätt till heltid är ganska självklart.

– Han vet inte eller vill inte veta hur företagens

verklighet ser ut. Det var ren populism av Hans

Karlsson att komma med ett sådant utspel. För

den som inte alls är insatt i frågan kan förslaget

kanske verka bra. Men om våra deltidare får heltid

kan vi naturligtvis inte överleva, menar Kamran

Redjamand.

Han kom från Iran via Sovjet till Sverige 1990.

Tre år senare köpte han sitt första företag – en

korvkiosk i Mölnlycke. Den enkla korvkiosken

kompletterades snart med en inomhusservering

och en liten butik. Kamran Redjamand fortsatte

att expandera sin verksamhet och skaffade sig

ytterligare några butiker. Så småningom föddes

tanken på att ta över en riktigt stor hotellrörelse.

Han letade och fick tips, många tips.

– I maj 2002 var vi här vid Lundsbrunn Kurort

och tittade första gången. Sedan tog det sin

lilla tid, men drygt ett år senare kunde vi komma

igång, säger Kamran Redjamand.

Det var – för att använda hans egen beteckning

– ”en oslipad diamant” som han blev ägare till.

Under de nu dryga tre år som gått sedan dess har

mycket hänt.

– DET KRÄVS STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR av hela

produkten med hårdvara, profilering och kompetens.

Den verkligt tunga och tråkiga delen av

förändringsarbetet var de personalnedskärningar

som jag tvingades göra. Inköpsrutinerna har

förbättrats. Försäljningsorganisationen har effektiviserats.

Vi har bland annat gjort miljoninvesteringar

för att fräscha upp rummen, vi har byggt

en bar och vi har genom bättre isolering kunnat

minska uppvärmningskostnaderna med nästan

400 000 per år.

Det nyckeltal som Kamran Redjamand använder

för att mäta effektiviteten i förbättringsarbetet

är omsättningen per anställd. När han tog över

Lundsbrunn var den siffran 680 000 kronor. Nu

ligger den på 850 000.

– Det krävs att vi kommer upp i en miljon i omsättning

per anställd och det tar nog mellan tre

och fem år innan vi är där, säger han. n

66

Entreprenör nr 10 2006


SAIED GHANNADAN:

LYSSNA MER PÅ OSS ÄN

GAMLA REGERINGEN GJORDE!

– LYSSNA MYCKET MER på näringslivet än vad den

gamla regeringen gjorde och tro inte att ni alltid

vet bäst! Ofta är det viktigt att vrida huvudet 45

grader. Då är i alla fall ett öra riktat framåt. Det

är min uppmaning till regeringen Reinfeldt, säger

Saied Ghannadan, som äger och är vd för UCS AB

i Mjärdevi Science Park i Linköping.

Han menar att den förra regeringen ägnade

sig alldeles för mycket åt att ösa direktiv över näringslivet

och detta utan att ha någon dialog värd

namnet.

– De första intrycken av Maud Olofsson som

näringsminister är goda. Uppfyller hon hälften av

sina löften till näringslivet har Sverige kommit en

bra bit på väg, tycker Saied Ghannadan.

HAN HÖLL SOM BÄST på och arbetade med sin doktorsexamen

i matematik vid Linköpings universitet

när idén om ett eget företag började ta form.

– Det startade som en hobby. Jag var mycket

intresserad av hårdvaran i datorn och hur man

med pc-teknik kunde ta fram olika specialanpassade

lösningar.

Så småningom märkte han att det verkligen

fanns en växande efterfrågan på detta kunnande.

– När priserna på själva hårdvaran pressades

mer och mer förstod jag att det var nödvändigt

att komplettera verksamheten med olika kringtjänster.

Det handlade om att våga ta betalt för sin

kompetens, förklarar Saied Ghannadan.

SITT FÖRSTA FÖRETAG startade Saied 1994. UCS –

United Computer Systems – blev verklighet 1998.

Det var en utveckling som passade honom utmärkt.

Saied var färdig doktor i matematik, men

kände att det inte riktigt var den framtiden han

önskade sig.

– Jag hade levt lugnt och tryggt i universitetsvärlden.

Där fanns fantastiska möjligheter, men

mitt intresse för det rent teoretiska var mycket

mindre än tidigare. Skulle jag ha fortsatt som

forskare i matematik hade jag tappat kontakten

med verkligheten, förklarar han.

Sedan dess har affärsidén förfinats steg för

steg. Dagens UCS – med 15 anställda och en omsättning

på 43 miljoner – kretsar kring fyra verksamhetsgrenar.

En är att som leverantörsoberoende

företag fungera som återförsäljare av datorer.

UCS har visserligen ett nära samarbete med

Hewlett-Packard och får använda beteckningen

HP-Center.

– Men, säger Saied Ghannadan, vi är alltid fria

att föreslå andra lösningar än HP och gör det ofta.

Skräddarsydda it-lösningar bildar det andra

UCS-benet. Här har företaget många storföretag

som kunder. Siemens, Ericsson och Saab är några

exempel.

Det tredje benet är företagsservice. Det är

främst små och medelstora företag som erbjuds

datorbaserade affärssystem. Genom sina samarbetspartner

kan man också erbjuda företag exempelvis

ekonomitjänster och administrativa tjänster.

– DET FJÄRDE BENET är den rena konsultverksamheten.

Vi kan arbeta som kundföretagets it-avdelning,

berättar Saied.

Han är noga med att betona att dessa fyra affärsområden

bildar en helhet och att en trygg och

pålitlig it-leverantör måste kunna erbjuda allt.

– Det är själva ledstjärnan för UCS. De ska

räcka med att ha oss som it-partner, understryker

Saied Ghannadan.

De eventuella fördomarna om branschen bemöter

Saied effektivt genom att påminna om att

företaget under alla år kunnat uppvisa positiva

resultat och att samtliga investeringar har gjorts

med egna och inte andras pengar.

– Så ska det vara i framtiden också. Det finns

ingen anledning att ta onödiga risker. Jag är en

människa med bägge fötterna på jorden. För mig

är it som vilken traditionell industri som helst, säger

han.

Genom sitt företagande vill Saied ge sina egna

idéer en chans.

– En del vill snabbt bygga upp ett företag för

att sälja det så fort som möjligt. Det är inte den

väg jag vill gå. Jag ser långsiktigt på företagandet.

Det handlar om vårt rykte. Det är ju det vi

lever på. n

IT-FÖRETAGARE. Saied Ghannadan, vd

för UCS AB i Linköping, jämför it med

traditionell industri.

Entreprenör nr 10 2006

67


VÄRDSHUSVÄRDEN i Vansbro. Hatice

Ayar driver Flottaren, ett populärt pausställe

för Sälenresenärer.

HATICE AYAR:

ORIMLIGT MED LÄGRE MOMS

PÅ MACKENS KORV

– KÖPER DU EN KORV på bensinmacken blir momsen

12 procent. Då är det den vanliga matmomsen

som gäller precis som i livsmedelsbutikerna. Men

äter du i restaurangen hos oss är momsen 25 procent.

Jag efterlyser konkurrens på lika villkor. De

nuvarande reglerna är alldeles orimliga.

Det menar Hatice Ayar, som tillsammans med

sin man Naci Bekdemir äger och driver Värdshuset

Flottaren i Vansbro i Dalarna.

– Vi här ute i glesbygden har för det mesta en

sämre utgångspunkt än företag i storstäderna.

Med någon form av ekonomisk lättnad för glesbygden

kan man få bättre balans mellan olika delar

av Sverige. Annars blir det snart ingen som vågar

göra några satsningar på småorterna och så

småningom dör de helt och hållet, befarar Hatice

Ayar.

ANSTÄLLNINGSREGLERNA är en annan angelägen

fråga. – Jag är rädd för att anställa. Arbetsgivaravgifterna

är en tung börda. Då försöker jag istället

jobba dubbelt så mycket själv istället för att

anställa några ytterligare, trots att jag har behov

av fler medarbetare. Dessutom är det så mycket

byråkrati vid anställningar. Det är byråkrati som

tar alldeles för mycket av vår tid och våra krafter.

Med enklare regler för anställningar skulle

många fler kunna få jobb, säger Hatice Ayar.

Det var 1995 som hon blev företagare. Då hade

Hatice arbetat sju år på en vårdcentral i Vansbro.

– Det var egentligen inget stort steg att gå från

att vara anställd undersköterska till att bli egen

företagare. Då hade jag ett ansvarsfullt jobb och

tog kanske ofta ännu mer ansvar än vad jag behövde.

Jag hade – precis som nu – en vilja att göra

mitt absolut bästa. Det som avgör hur någon är

som anställd eller företagare är hur man är som

människa, säger Hatice Ayar.

Värdshuset Flottaren – vackert beläget vid

Västerdalälven i Vansbro – är välkänt för många

bilister på väg till eller från Dalarnas fjällvärld,

främst Sälen. Det ligger mycket sanning i Hatices

påstående om att ”hela Sverige har varit här”.

Värdshusets första del stod färdig 1968 och har

därefter byggts ut i omgångar. 1995 var Flottaren

till salu. Vansbro kommun ägde fastigheten, medan

själva driften lagts ut på entreprenörer.

– När min man kom hem och berättade att

kommunen sökte en ny ägare till Flottaren var

min första reaktion ”vi köper det”. Jag menade

verkligen allvar. Tre månader senare var det verklighet,

konstaterar Hatice Ayar.

Det som sedan blev ett problem och ett ständigt

hinder för att förbättra verksamheten vid Flottaren

var att kommunen aldrig – eller åtminstone

mycket sällan – hade råd att renovera fastigheten.

Under tio år inskränktes reparationerna till det

allra mest akuta.

– Allting hade till sist blivit väldigt slitet. Det

försämrade trivseln. Man ska trivas på sin arbetsplats

och då är miljön viktig. Sak samma gäller

förstås för gästerna, fastslår Hatice.

VÄNDPUNKTEN KOM förra året. Då fattade kommunen

beslut om att avyttra fastigheten och helt dra

sig ut Värdshuset Flottaren. För Hatice var det efterlängtat.

Nu som först kunde hon få utlopp för

sina idéer utan att bromsas av den kommunala

fastighetsägaren. Affären slutfördes under våren

2005. En genomgripande renovering tog fart

omedelbart. Det mål man satte – och lyckades nå

– var att allt skulle stå klart till Vansbrosimningen

andra veckan i juli.

– Vi tog bort väggar och bytte golv. Där borta,

säger Hatice Ayar och pekar, var det väldigt mörkt

tidigare. Genom att sätta in fönster har det blivit

mycket ljusare och trevligare. Vi byggde nytt kök

och skaffade nya köksmaskiner. Det blev en stor

investering, men den var alldeles nödvändig.

Restaurangen har nu en kapacitet på upp till

250 gäster på en gång. Ingen på Flottaren drar åt

sig öronen för att en eller kanske två oanmälda

bussar stannar på parkeringen utanför.

– Det är klart att det ibland är svårt att planera

arbetet, men vi faxar det mesta och säger aldrig

nej, understryker Hatice Ayar.

Högsäsongen börjar i november och slutar i

april. De exakta tiderna avgörs givetvis av snötillgången.

Tendensen verkar vara klar – antalet gäster

ökar både under vinter- och sommarperioden.

Även konferenserna blir fler, i synnerhet de som

bara omfattar en dag. Flottaren har också en hotelldel

med 25 rum och sammanlagt 60 bäddar.

– Renoveringen betydde att vi fick 20 procent

fler gäster och jag tror på ytterligare en uppgång.

Fjällturismen ökar och det gynnar oss, säger Hatice

Ayar. n

68

Entreprenör nr 10 2006


HASSAN SALEH:

HASSAN SALEH DREV FÖRETAG

REDAN I FLYKTINGFÖRLÄGGNINGEN

HANS BANA SOM EGEN företagare startade i flyktingsförläggningen

i Markaryd tre månader efter

ankomsten till Sverige. Hassan Saleh hade med

sin handläggares goda minne en liten kioskrörelse.

Idag driver han företaget Glädje Grön i Hallarna

AB i Göteborg, har 25 anställda och omsätter

ungefär 100 miljoner.

Att vara egen företagare är någonting som nästan

är medfött hos Hassan Saleh. Som 8-åring

började han hjälpa sin pappa med frukt- och

grönsakshandel i Kuwait.

– Livsmedel och frukt och grönt är min bransch.

Det har jag vetat väldigt länge, säger han.

Efter två år i flyktingförläggningen kom Hassan

Saleh till Göteborg.

– Jag hade tur och fick en praktikplats hos en

livsmedelsgrossist och lärde mig mycket alldeles

gratis. Jag kom i kontakt med marknaden på ett

bra sätt. Då bestämde jag mig också för att starta

eget.

DET VAR 1995 SOM Hassan Saleh kom igång med

sitt företag, med starkt stöd av hustrun Ghada –

precis som idag. Det var en importfirma inriktad

på frukt och grönt från Jordanien, där tre av Hassans

bröder fungerade som hans förlängda arm.

Men företagsplanerna kunde – om inte Hassan

Saleh varit så säker på bärkraften i sin idé – ha

smulats sönder. Via Nyföretagarcentrum i Göteborg

hade han året innan kommit i kontakt med

en revisor, som detaljstuderade affärsplanen och

de ekonomiska kalkylerna och snabbt förklarade

att ”det här går inte”. Men efter ett tag lyckades

Hassan övertyga revisorn.

– Jag kände till marknaden ganska bra redan då

och visste att kunderna fanns, konstaterar han.

Hassan kunde genom Nyföretagarcentrum gå

på en intensivkurs för företagare, han fick ett litet

startbidrag och köpte – som han själv uttrycker

sig – ”en skrotbuss”. De närmaste åren skulle han

tillbringa många timmar i denna buss.

– Jag gjorde i stort sett allting. Jag lastade och

lossade varor och åkte runt till alla småbutiker

som var mina kunder. Det lilla kontoret hade vi

hemma, berättar Hassan Saleh.

Minigurkor, minizucchini, fikon och dadlar är

några exempel ur sortimentet under Glädje Gröns

första tid. Undan för undan utvecklades företaget.

Hassan lärde känna nya kunder och han kunde

klara sig bra på sitt goda rykte.

BRÖDERNA I JORDANIEN hade till att börja med köpt

färska grönsaker på de lokala marknaderna och

skickade dem med flyg till Göteborg. Men efter en

tid började bröderna arrendera mark för att istället

odla på egen hand.

– Det gjorde att vi fick ännu bättre kvalitet och

priserna kunde hållas nere, säger Hassan Saleh.

Kundkretsen utökades successivt. Han åkte

längre och längre bort med sin gamla buss för att

leverera varor. I Borås och Jönköping var Hassan

ofta. Ibland besökte han kunder i Norrköping.

– De två-tre första åren var väldigt jobbiga. Sedan

kunde jag ta in ett par praktikanter som jag

lärde upp och anställde. Det är många små steg

som har lett fram till det företag jag har idag,

framhåller Hassan Saleh.

År 2002 kunde Glädje Grön flytta in i de nuvarande

lokalerna i Partihallarna i Göteborg. Utbudet

av frukt och grönt liksom övriga livsmedel –

ibland specialmärkta med det egna företagsnamnet

– hade vuxit. Importen från Jordanien är fortfarande

viktig, men har kompletterats med inköp

från Sverige och import från en rad olika länder. I

Holland, Kina, Turkiet, Iran, Egypten och Syren

gör företaget idag stora inköp. Totalt finns ungefär

tusen olika artiklar att välja mellan.

– Ungefär 70 procent av allt vi säljer kommer

från den egna importen, förklarar Hassan.

DE FLESTA KUNDERNA finns i Göteborgsområdet.

Småbutiker och restauranger ringer hit och beställer

och får sina varor utkörda. Skrotbussen

finns inte längre. Nu sköts leveranserna istället

med tre personbilar, tre mindre lastbilar och en

stor lastbil. En del kommer själva till Partihallarna

och väljer ut vad de vill ha. Glädje Grön har

samarbete med flera av de stora transportfirmorna

när det gäller de mer avlägsna kunderna.

– Från den ena dagen till den andra får kunder

från Malmö till Luleå sina varor, säger Hassan.

En stor händelse både för honom och Ghada var

när de nyligen fick ta emot Årets Nybyggarpris i

Väst.

Någon önskan om att företaget ska växa ytterligare

har han inte.

– Det räcker som det är nu. Vi ska inte bli större,

men vi måste hela tiden förbättra vårt arbete. n

RUTINERAD. Grönsaksföretagaren Hassan

Saleh har varit i branschen sedan

han var åtta år.

Entreprenör nr 10 2006

69


NASIF FADEL:

VILJAN ATT KLARA SIG SJÄLV FICK NASIF ATT STARTA EGET

NASIF FADELS VIKTIGASTE drivkraft när han bestämde

sig för att starta eget var behovet av stå

på egna ben och att kunna försörja sig själv

och sin familj. Utan att någonsin ha satt sin

fot i Göteborg skrev han på hyreskontraktet

för sin första lokal och flyttade hit från Avesta

i Dalarna.

– Det är klart att det var ett stort steg. Jag

tog en jätterisk, men i jämförelse med livet i

BAGARE i sjätte generationen. Nasif Fadel leder

Liba Bröd i Göteborg.

krigets Libanon var det faktiskt ingenting,

tycker Nasif.

HAN HADE JOBBAT på ett snickeri i Malå i Västerbottens

inland och på ett äldreboende, också

i Malå. Men inget passade honom riktigt.

Inte heller i Avesta, där Nasif Fadel har släktingar,

hittade han något lämpligt. Det var då

tanken föddes på att fortsätta familjetraditionen

som bagare.

– Jag är bagare i sjätte generationen och det

är ett yrke jag kan, konstaterar han.

Det var 1992 som Nasif Fadel tog över sin

lokal i Göteborg och därmed började Liba

Bröd AB utvecklas. Den tidigare bilverkstaden

skulle omvandlas till bageri.

Snart var produktionen igång. Stommen i

tillverkningen var – och är fortfarande – det

orientaliska brödet.

– Vi bakar brödet enligt mycket gammal

tradition. Det görs av finaste vetemjöl och utan

att tillsätta fett eller konserveringsmedel,

berättar Nasif.

KUNDKRETSEN HAR HELA tiden vidgats. Nu

har alla de stora livsmedelskedjorna produkter

från Liba Bröd i sina butiker. Med de fem

egna bilarna når man kunder ner till Malmö,

bort till Jönköping och upp till Skövde. Ett antal

trogna köpare i Luleå, Skellefteå och Umeå

får sina beställda varor som bussgods.

Liba Bröd har dessutom grossistförsäljning

i Partihallarna i Göteborg. I Angereds centrum

finns en ganska nyöppnad butik.

År 2000 hade det blivit dags att lämna den

ursprungliga bagerilokalen. Av Göteborgs

kommun köpte Nasif Fadel en tomt i Lärjeholm.

Här finns idag ett fräscht och snyggt

bageri på 1 400 kvadratmeter och dessutom

en butik och ett café. Det rörde sig om investeringar

i byggnaden och i de nya maskinerna

på 15 miljoner.

– Men det är redan trångt. Vi behöver mer

plats och jag har sökt byggnadslov för 800

kvadrat till. n

SENASTE NYTT!

HÅLL KOLL PÅ DE VIKTIGASTE FR ÅGORNA FÖR SVERIGES FÖRETAGARE.

GÅ IN PÅ WWW.SVENSKTNARINGSLIV.SE REDAN NU.

DÄR HITTAR DU ALLTID DE SENASTE NYHETERNA OCH KOMMENTARERNA.

70

Entreprenör nr 10 2006


I PRAKTIKEN

SÄLJER GRÖNSAKER PÅ

E-FAKTURA

Att fakturera elektroniskt är ett konkurrensmedel, det menar man på Grönsakshuset i Skövde.

Företaget började fakturera digitalt för att den största kunden Karlstad kommun krävde det.

BÄTTRE FRAMFÖRHÅLLNING.

Att fakturera elektronisk har för

Marie Larsson på Grönsakshuset

i Skövde inneburit att hon kan

planera sina inköp bättre.

E-FAKTURERING betyder olika

saker på olika företag. För några

innebär e-fakturering att fakturor

skickas med e-post som ett

bifogat pdf-dokument eller som

en inskannad bild av ett utskrivet

original. För mottagaren innebär

det att fakturan måste skrivas ut

och hanteras på traditionellt sätt.

I många fall innebär det inte någon

större vinst.

För allt fler företag innebär e-

fakturering en digital integration

av en leverantörs och en kunds

affärssystem. Allt från ordrar till

fakturor och bokföring görs digitalt.

Detta kan ske på en webbsida,

eller med hjälp av digitala filer

som skickas mellan de olika affärssystemen.

Fakturan finns då enbart som

digital data och hanteras snabbt

och billigt hos både avsändaren

och mottagaren.

Besparingar inom offentlig

verksamhet, där e-fakturering

används för att skära kostnader,

påverkar företag som levererar

varor och tjänster till kommuner

och landsting. Det har påverkat

företag som Grönsakshuset

i Skövde, vars största kund är

Skövde kommun.

Möjligheten att e-fakturera är

inget skall-krav i anbudsförfrågningar

från stat, landsting och

kommun, men många anbudsgivande

företag upplever att det

kan vara en nackdel om de inte

kan fakturera elektroniskt.

- I MÅNGA anbudsförfrågningar

från flera kommuner efterfrågas

e-handelsmöjligheter, säger Marie

Larsson på Grönsakshuset i

Skövde. Företaget har 12 anställda

och en omsättning på 20 miljoner

kronor.

72

Entreprenör nr 10 2006


EXPERTENS 6 RÅD!

Det familjedrivna företaget levererar

grönsaker och blommor

till ett 100-tal kommunala verksamheter

i Karlstad och företaget

har lager och butik i Mariesjö

i utkanten av Skövde. Kommunen

som kund står för 20 till 25 procent

av företagets omsättning.

– Vi började e-fakturera för att

kommunen ville det, avslöjar Marie

som berättar att datormognaden

på företaget var låg när kommunen

presenterade sin idé om

fakturering via en webbsida.

Det finns stora pengar att spara

på att hantera fakturor digitalt.

– Kommunen tog kontakt med

oss eftersom vi skickade dem så

många fakturor. Kostnaderna för

hanteringen låg på 300 till 400

kronor per faktura för kommunen.

Och kostnaden var den samma

oavsett om man fakturerar

stora eller små belopp, berättar

Marie Larsson.

ÄNDÅ VAR FÖRETAGET inledningsvis

skeptiskt till att e-fakturor.

– Ingen av oss har vuxit upp

med datorer. Vi kunde ingenting

om detta. Men vi var rädda för att

förlora kommunen som kund om

vi inte började e-fakturera, berättar

Marie Larsson.

Valet av lösning var enkelt.

Kommunen hade redan ett samarbete

med företaget Expertsystem

och kommunen förordade

företagets lösning.

– I alla möten med kommunen

var Expertsystem med. Vi hade

inte så mycket att välja på, säger

Marie.

För tjänsten betalar Grönsakshuset

idag 495 kronor i månaden.

Från början hade företaget en

modemuppkoppling. Idag använder

Grönsakshuset en bredbandsuppkoppling

och det går mycket

fortare.

– Det är så enkelt att använda

så att alla på företaget kan ta

hand om orderbiten. Men det är

bara jag som fakturerar, förklarar

Marie Larsson.

PARALLELLT MED den digitala faktureringen

skickar Grönsakshuset

fakturor till övriga kunder på

traditionellt sätt. Det finns inga

kopplingar mellan företagets normala

rutiner och det digitala systemet

som används för att skicka

fakturor till kommunen

– Det är egentligen inget merarbete.

Jag skriver ut en fakturajournal

och knappar in underlaget

i det gamla systemet, berättar

WEBBGRÄNSSNITT. Det finns

många sätt att fakturera elektroniskt

på, så kallad e-fakturering.

Via epost, via integrerade

affärssystem eller via portaler

på nätet.

Marie som idag ser klara fördelar

med det digitala systemet.

– Det har blivit lättare att planera

inköp och leveransrutter. Sedan

vinner vi mer tid eftersom vi

inte behöver prata så mycket i telefon.

Det är osäkert om Grönsakshuset

kommer att e-fakturera privata

kunder.

– Det beror ju på hur långt in

i framtiden man vill blicka. Men

jag tror inte att pizzeriorna vi levererar

till kommer att använda

sig till e-fakturering.

Fakturaruta

PATRICK BALTATZIS

Idén om papperslösa fakturarutiner har

funnits länge, men än så länge har ingen

standard etablerats. De som kan ta emot e-

fakturor använder dessutom olika system

som inte kan kommunicera med varandra.

Många systemleverantörer konkurrerar

om att etablera en standard. Det innebär

många lösningar på marknanden.

Inom staten kommer all fakturering från

och med den 1/7 2009 att ske elektroniskt

och då kommer standarden Svefaktura att

dominera där. Den snarlika standarden

SMSI spås av Nätverket för elektroniska affärer

att få en dominerande roll.

De företag som inte har möjligheter att

skicka e-fakturor kan be kunden om att

göra fakturan. Det kallas för självfakturering.

Peter Fredholm, konsult och utbildare

på nätverket för elektroniska

affärer NEA, ger sina tips på hur

du ska gå tillväga när du vill införa

e-fakturering.

SÅ LYCKAS DU MED

E-FAKTURERINGEN

TÄNK PÅ ATT BÅDE mottagaren

1

och avsändaren tjänar på att e-fakturera.

Det är inte enbart portot man sparar

på utan även tid och räntevinster. Att

fakturera elektroniskt innebär bland annat

att fakturor blir oftare blir betalda i tid.

TAR DITT FÖRETAG emot e-fakturor

bör du se över hela informa-

2

tionsflödet mellan dig och dina leverantörer

och inte enbart faktureringen. Artikeloch

prisinformation, ordrar med mera, kan

göras mera lättillgänglig om informationsflödet

är automatiserat. Ju mindre manuell

hantering desto mer finns det att tjäna.

HAR MAN LEVERANTÖRER som

3

inte kan e-fakturera bör man se över

hur man kan serva dessa leverantörer i

sitt e-faktureringssystem. Många företag

skannar in pappersfakturor men man kanske

bör överväga att själv skapa fakturor åt

leverantörerna, så kallad självfakturering.

NÄR DET GÄLLER val e-faktureringssystem

bör man välja det som

4

är praxis i branschen man verkar i. Men ibland

har man kunder i andra branscher och

då är det inte helt lätt, men det två standarder

för e-fakturering som håller på att

växa fram, SMSI och Svefaktura, är något

du bör överväga att använda.

NÄR DET GÄLLER att köpa e-faktureringssystem

så bör man kon-

5

takta sin nuvarande systemleverantör och

fråga om vilka möjligheter de har att komplettera

med e-faktureringsmöjligheter.

ATT SPRIDA e-fakturering bland

6

dina leverantörer kräver att du tar

initiativ. E-fakturering är inte en it-fråga

utan en affärsfråga. Reglera detta i de avtal

du har med dina leverantörer antingen

som ett skall-krav, ett önskemål eller som

en morot.

Entreprenör nr 10 2006

73


LÄS MER! www.eoy.nu

- Jag är bra på att tyda marknadens

signaler, säger han.

Förmågan att förnya en etablerad

bransch bidrar också starkt

till bolagets framgång.

- Vi har investerat mycket i

vår produktionsanläggning, eftersom

vi erbjuder skräddarsydda

pulver till kunderna. Något vi

Tre vinnare i årets tävling

PRISADE. Under finalen i Konserthuset i

Stockholm delades tre priser ut. Förutom

priset till året entreprenör, som vanns av

Thomas Klier från MPT, fick Peter Gerdin

från Gerdingruppen, priset för bästa internationella

tillväxt och Gunilla von Platen

från Xzakt Kundrelation, fick priset för året

stjärnskott.

är ensamma om att göra, förklarar

Thomas.

- Vi är inte de billigaste på

marknaden, men vår kännedom

om råvaror gör att vi levererar

kvalitet, som i slutändan blir kvalitet

hos våra kunders produkter

som syns på sista rader, förklarar

Thomas.

- Kunderna var inledningsvis

bara intresserade av priset, berättar

han. Vi fick sänka marginalerna

så kunderna fick känna på

vår kvalitet. Sedan har vi höjt priserna

successivt och det har kunderna

accepterat.

FÖRETAGET HAR funnits i Trollhättan

sedan 40-talet. 1997 köpte

Thomas Klier tillsammans med

sin dåvarande partner inkråmet

till i det tidigare malverket. Han

köpte ut sin partner och flyttade

1999 anläggningen till Ekshärad.

Tätorten i norra Värmland konkurrerade

med Rotterdam och

Mexico om ny lokaliseringsort

ny lokaliseringsort för MPT

- Vi tog kontakt med Ekshärad

kommun och frågade om de

vill satsa på oss. Det ville de och

byggde ett industrihotell som vi

kunde hyra in oss i. Vi hade ett

”gentleman’s agreement” om att

vi skulle köpa fastigheten när vi

vår ekonomi tillät det, vilket vi

gjorde 2004, berättar han och

menar att kommunens välvilliga

inställning beror på att han kommer

från bygden.

- Hade någon kommit från 08-

området hade det inte gått, säger

han.

Men att ligga i Ekshärad är inte

fördelaktigt när man har marknader

ner på kontinenten.

- Men det vi förlorar i transportkostnader

tar vi igen på personalomsättningen

som är obefintlig

berättar Klier.

PATRICK BALTATZIS

Entreprenör nr 10 2006

75


EXPERTERNA

Fara å färd

?

Vad är ett färdolycksfall? Vem ersätter

i så fall personskador vid färdolycksfall??

!

Med färdolycksfall menas olycksfall

som inträffar under den normala – vanliga

– direkta vägen till eller från arbetet. Regelverket

återfinns i Lagen och Arbetsskade-

Försäkring och avtalförsäkringen Trygghets-

FörsäkringArbetsskada.

Färden anses påbörjad respektive avslutad

när man passerat tröskeln till den egna bostaden.

Vid avvikelse från den vanliga vägen eller

om man fått ledigt för att uträtta egna angelägenheter,

omfattas man inte av försäkringarna.

Samma sak

gäller om

olycksfallet

sker på den

normala

färdvägen

men avvikelsen avsevärt överstiger den normala

restiden.

Till avvikelse från den normala färdvägen

räknas inte att lämna barnen på dagis eller

samåka med kollega till eller från arbetet.

Man omfattas inte av TFA vid färdolycksfall

som uppkommer vid trafik med trafikförsäkrat

fordon som till exempel vid påkörning,

FARLIG FÄRD.

Många tar bilen till

jobbet. Men vem

får betala i fall det

sker en olycka?

krock eller avkörning från väg. Sådana skador

ersätts genom fordonets trafikförsäkring.

Färd i samband med tjänsteresa, kurs eller

liknande anses som olycksfall i arbetet men

skall normalt inte anmälas och skaderegleras

av TFA utan av trafikförsäkringsbolaget. Däremot

gäller LAF-regelverket.

BENGT JOHANSSON

Språkfrågan?

Svenskundervisningen är

? en fråga som den nya regeringen

lyft fram, hur näringslivet

och företagen handskas med det

faktum att språkkunskaper hos

invandrare är i vissa fall inte tillräckliga.

Hur löser man det?

!

Sanningen är att attityderna

är ett långt större problem

än de eventuellt bristfälliga

språkkunskaperna. Alltför ofta

problematiseras hela språkfrågan.

Många uppträder som lingvistiska

perfektionister, i synnerhet på

myndighetssidan. Talar, skriver

och förstår man inte svenska perfekt

– hur många som nu verkligen

gör det – anses det vara ett

närmast oövervinneligt hinder.

Ofta blandar vi ihop språkkunskaper

med brytningen. Att

iranier, bosnier och turkar bryter

på ett visst sätt är ett faktum och

det är ingenting som kommer att

försvinna.

Samtidigt hittar vi bland dem

som har invandrat de senaste decennierna

flera forskare, universitetslärare,

journalister, debattörer,

skådespelare med flera. De

talar inte bara obehindrat svenska

utan berikar också det svenska

språket. Sverige borde se det som

en konkurrensfördel i ett globalt

perspektiv.

Segregationen är utan tvekan

ett bekymmer. Att svenskfödda

och utlandsfödda ibland lever

i helt skilda bostadsområden

och kanske med minimal kontakt

med varandra är ett nederlag för

integrationen. Vi måste emellertid

hålla i minnet att förklaringen

till den här situationen inte i någon

nämnvärd utsträckning ligger

i bristande språkkunskaper.

Alla som bor i det som brukar

benämnas invandrartäta områden

har förstås inte samma hemspråk.

I Rosengård, Rinkeby och

Hammarkullen talas minst 50 olika

språk. Det gemensamma språket

är svenska.

Sverige måste hitta mer verklighetsförankrade

former och rutiner

för svenskundervisningen.

Att flyktingar får tillfälle att lära

sig svenska är självfallet angeläget,

men det skall inte utestänga

andra kategorier från en bra undervisning.

Dagens språkutbildning

är alltför ensidigt kopplad

till flyktingmottagningen och

den första tiden i Sverige. Här behöver

de politiska beslutsfattarna

höja sina blickar för att kunna

skapa en effektivisering. Det

paradoxala är att personer som

vill förbättra sina kunskaper i exempelvis

engelska har klart större

förutsättningar att göra det än

någon som vill utveckla sina kunskaper

i svenska.

Kurser i affärsengelska, telefonengelska,

juridisk engelska eller

någon annan påbyggnadsutbildning

är det i allmänhet inga svårigheter

att hitta.

All undervisning i svenska utgår

från att eleverna är flyktingar.

Men för den som stadigvarande

eller under en kortare period bor

här - utan att vara flykting - är utbudet

av utbildning i svenska ytterst

begränsat.

Vi måste se vårt språk som en

möjlighet och inte som ett problem.

Inte någon gång i historien

har det funnits så många människor

som kan svenska som det

gör idag. Se det som en fantastisk

möjlighet! 70 000 iranier och 100

000 irakier pratar svenska, för att

ta ett par exempel. Ledande politiker

i Irak kan svenska. Redan

tanken är fascinerande.

Med förhållandevis enkla medel

är det möjligt att skapa en klart

bättre svenskundervisning till

fördel för de utlandsfödda, för de

infödda svenskarna och för Sverige

som nation. Den nuvarande

uppläggningen ger ett oacceptabelt

slöseri med både mänskliga

och ekonomiska resurser.

FARBOD REZANIA

Företagsdoktor?

Jag är på jakt efter någon

? lämplig ”företagsdoktor”

till vårt lilla företag. Har ni något

tips på vart man kan vända sig?

!

Du bör söka efter en person

som har varit eller är vd

och/eller ägare av ett mindre företag.

Personen i fråga kan följaktligen

även vara verksam som konsult

i eget företag eller som anställd

vid ett konsultföretag. Ett

annat alternativ är att personen

idag arbetar i ett större företag i

en ledande befattning men har

sin bakgrund i ett mindre företag

och vill engagera sig i ditt företag

som företagsdoktor utanför ramen

för sitt ordinarie arbete.

Erfarenheten av mindre företag

är viktig, då förstår man den

situation som både du och ditt företag

verkar i. Skall personen ha

en nischkompetens? Det kan vara

inom marknadsföring, ledarskap,

produktutveckling, internationella

affärer eller en specifik

bransch. Du bör göra en kravprofil

på den person som du söker.

Väsenligt är också att personen

76

Entreprenör nr 10 2006


FRÅGA EXPERTERNA

Skicka in din fråga till: fragor@entreprenor.se

Fråga om allt mellan himmel och jord. Vi skakar fram en expert

i ämnet och ser till att du får smarta svar.

SKATTER

Therese Erixon,

Skatteavdelningen

Svenskt Näringsliv

FÖRSÄKRINGAR

Bengt Johansson,

Försäkringsexpert,

Finfo

har ett bra nätverk bland banker

och andra finansiärer. När man

är i behov av en företagsdoktor

finns det ofta i bakgrunden finansiella

frågeställningar som måste

hanteras.

Du kan anlita denna person på

arvodesbasis, på sikt kanske även

som styrelseledamot om personkemin

och förutsättningar i övrigt

stämmer överens.

Var finner du då denna person?

Du bör höra efter inom ditt eget

nätverk: Banken, revisorn, andra

företagare, Almi. Du bör träffa

några olika kandidater innan du

slutligen bestämmer dig. Var noga

med referenser.

När du sedan börjar samarbetet

med företagsdoktorn måste du

kritiskt ifrågasätta de råd som du

erhåller. En aldrig så lämplig person

är inte någon garanti för dig

och ditt företag att du erhåller relevanta

råd och synpunkter på

ditt företag.

PETER TOVMAN

Avskaffandet

av Lex Uggla

Jag driver ett fåmansaktiebolag

och löper risk att bli

?

förmögenhetsbeskattad på grund

av Lex Uggla-reglerna. Vi har ett

stort kapital i bolaget för framtida

investeringar. Nu har jag hört

att reglerna ska avskaffas. Vad är

expert.indd 69

LEDARSKAP

Peter Tovman

Ek. Lic., Ledningskonsult

SEAB

INTEGRATION

Farbod Rezania,

Expert på

integrationsfrågor

Svenskt Näringsliv

det som gäller då? När försvinner

reglerna och vad händer med kapitalet

som finns i bolaget under

övergångstiden?

!

Finansministern bekräftade

i ett pressmeddelande

den 17 november att den så kalllade

Lex Uggla-regeln helt ska tas

bort, vilket de flesta företagare är

tacksamma över. De nya reglerna

kommer att träda i kraft under

2007 och tillämpas vid 2008

års taxering. Detta innebär att det

kapital som finns i bolaget den 31

december 2007 och taxeras 2008

inte kommer att drabbas av förmögenhetsskatt.

Frågan är då vad som händer

med de fall som löper risk att

drabbas av förmögenhetsskatt vid

2007 års taxering.

Enligt huvudregeln ska lagen

fortfarande tillämpas eftersom

den ännu inte upphört att gälla.

Detta innebär att det kapital som

finns i bolaget den 31 december

2006 kan komma att bli föremål

för Lex Uggla-reglerna.

Det är dock fullt möjligt att låta

nya generösare regler verka retroaktivt

även avseende inkomståret

2006, men det är ännu osäkert

om finansministern kommer

att utnyttja den möjligheten.

THERESE ERIXON

AKTUELL

FORSKNING

Längre versioner av texterna nedan har publicerats i ESBRI:s tidning Entré. Du

hittar dem i Kunskapsbanken på nätet: www.esbri.se/kunskapsbank.asp. Kunskapsbanken

är kostnadsfri och öppen dygnet runt. Den rymmer bland annat 450 artiklar,

180 boktips och 50 referat om entreprenörskap, innovation och småföretagande.

Företagsamhet i grundskolan saknar mål

Eva Leffler har i sin avhandling, framlagd vid Umeå universitet,

studerat entreprenörskap och företagsamhet i

skolan. Hon anser att det saknas en pedagogisk diskussion

om entreprenörskap som ämne, vad målet är och vilka

strategier man ska använda för att nå dit.

- Skolan har ju frivilligt gått in i de här projekten, men de

har inte formulerat behovet. Det saknas ett språk i skolan

Eva Leffler. för vad det är vi gör och varför, både hos lärare och hos

elever. När jag frågade vad eleverna hade lärt sig så svarade de ”ingenting” eller

”jag vet inte” – de hade inte fått öva på att formulera sig. De visste egentligen

inte vad de skulle lära sig och varför.

Eva Leffler betonar vikten av att prata med eleverna och göra dem medvetna

om dels målet med varje moment, dels det övergripande målet: att de ska bli

mer företagsamma som individer.

Entreprenörer måste hitta rätt finansiärer

8 november arrangerade ESBRI, Näringsdepartementet

och U.S. Department of Commerce det tredje årliga

Sweden–U.S. Entrepreneurial Forum. Entreprenörer,

riskkapitalister, policyfolk, forskare, politiker och studenter

bidrog till en intressant diskussion. Temat var

”Access to Capital”.

Närmare 20 svenska och amerikanska talare delade med

sig av sina erfarenheter på området. Först ut var Michael

Wood, USAs nya ambassadör i Sverige.

Micheal Wood.

- Som före detta entreprenör inom tidningsbranschen

förstår jag vilket mod som krävs för att vara företagare, och jag vet hur viktigt

det är med sociala nätverk, sa Michael Wood.

Större delen av forumet handlade om vilket riskvilligt kapital som finns tillgängligt,

och om hur man som företagare ska få tag på det. Charlotte Bohman,

vd för Fanerkompaniet, bidrog med en kontrasterande bild.

- Fanerkompaniets motto är: ”Hellre små och självfinansierade än större och

finansierade av någon annan.” När företaget finansieras med interna medel

kan man bestämma själv, fatta snabbare beslut och ta större risker, sa hon.

Dagens sista talare var Jöran Hägglund, statssekreterare i Näringsdepartementet.

- USA står för 11 procent av Sveriges totala export, och vi måste fortsätta att

samarbeta. The Sweden-U.S. Entrepreneurial Forum är en betydelsefull del i

detta samarbete, och det är högst intressant för den nya regeringen, sa Hägglund.

Komplexa startprocesser

präglar avknoppningar

Akademiska avknoppningar har ofta mer komplexa startprocesser

än företag som startas av icke-akademiker. Det

visar Sari Roininen i sin licentiatuppsats från Luleå tekniska

universitet. Hur ett företag blir till beror bland annat

på entreprenörens utbildning, erfarenheter, färdigheter

och visioner. Andra faktorer som spelar in är affärskonceptet

och hur man väljer att etablera sig på marknaden.

De icke-akademiska företag som Roininen har studerat

Sari Roininen.

kunde till stor del sköta startprocessen själva, med egna

medel och kompetenser. I de akademiska avknoppningarna blev processen

mer komplicerad. De engagerade tidigt professionella styrelseledamöter,

och var beroende av extern finansiering och kunskap för att få igång verksamheten.

Entreprenör nr 10 2006

77


SMARTA TIPS

SPRITAT VIN. För att få portvin

tillsätts druvsprit mitt under

alkoholjäsningen som avbryts

tvärt.

Portvin – mycket njutning för pengarna

DET FINNS INTE EN nyrik ryss eller amerikansk hiphopare

som skulle dricka ett glas portvin. Tacka

för det – priserna är måttliga och de starka vinerna

värmer gott under helgerna.

Portvinet uppfanns när engelsmännen på 1600-

talet blev ovänner med fransmännen och tvingades

söka sig längre bort för att släcka törsten. Portugal

blev nästa hållplats och för att vinerna skulle klara

de längre transporterna till havs spritade man upp

vinet till lagom nivå.

Förr spritade man upp vinerna efter att de jäst

klart och de var därför torra och starka och kallades

för Shipping wines. På 1800-talet började man

i stället använda det som kallas portvinsmetoden

idag: Man tillsätter druvsprit mitt under alkoholjäsningen

som avbryts tvärt. En del av sockret förblir

ojäst och portvinet blir därmed både sött och

starkt, 19-22 procent alkohol.

Ironiskt nog med tanke på ursprunget är det

fransmännen som idag köper allra mest portvin,

31 procent av produktionen. Vi svenskar drack bara

0,3 procent av portvinsförsäljningen under januari-september

i år.

Grovt räknat kan man dela in alla röda portviner

i två typer: Ruby och Tawny (de vita pratar vi

Tips.

Krister Bengtsson är Entreprenörs vinkrönikör. I varje

nummer tipsar han om härliga smaksensationer för alla

vinälskare.

Tips på röda portviner på Systembolaget.

Betyg på vinerna från 1-5, 1 är uselt och 5 är världsklass, utan hänsyn till priset.

inte om). Tawny har fatlagrats länge innan den buteljeras

och är mer oxiderad, ljusare röd och läderfärgad.

Ruby har lagrats kortare tid på fat och ser ut

och smakar mer som ett koncentrerat rödvin med

sötma.

Flaggskeppet bland portviner heter Vintage port

och är ett portvin som görs av de bästa årgångarna.

Vintage är mycket koncentrerat och kräver ett extremt

stort tålamod medan man väntar på att det

ska börja mogna.

Så medan vi väntar på att våra Vintage port börjar

mogna om några decennier kan vi vara glada

över uppfinningen LBV, som står för Late Bottled

Vintage port. Det är en slags vintage light som lagras

lite längre på fat och därmed är klar att dricka

när den börjar säljas. De är mycket billigare än riktig

Vintage och håller ofta bra kvalitet.

Tänk på att viner av ruby-typ inte är oxiderade

och därmed inte tål att stå länge i öppnade flaskor.

Har du väl öppnat en ruby – drick upp inom några

dagar. Ett bra glas portvin behöver egentligen inget

sällskap, drick det som en egen måltid. Eller njut

det tillsammans med mörka desserter med choklad,

eller smakrika ostar.

Ruby – Six Grapes, nr 8045, 98 kronor, eee

Six Grapes innehåller sex godkända portvinsdruvor och därav namnet. Fin, russinliknande ton och lite brända söta aromer.

2000 Graham’s LBV, nr 8000, 146 kr, eeee

Utbudet av LBV på bolaget är sorgligt litet men det finns ändå några stycken. Graham’s år 2000 är bra och okomplicerad, med lite rökig

stil och chokladiga toner.

Hagström har många

strängar på sin lyra

NY BOK Svensk

musik har från

tid till annan

tagit världen

med storm.

Men få känner

till att vi även

haft en betydande

tillverkning

av musikinstrument. I boken

Musik för miljoner berättar

musikern Mikael Jansson om

entreprenören Albin Hagström

och hans företag Hagström. När

dragspelsmusiken erövrade Sverige

byggde Albin Hagström först

en importorganisation och sedan

en tillverkningsindustri.

Här finns de kvinnliga

entreprenörerna

NY BOK En hel bok om kvinnliga

entreprenörer. Nu finns den. I boken

Beautiful Business, eget förlag,

presenterar de två författarna

Sofia Bergenstjerna och Frida

Haavisto en lång rad entreprenörer,

dels i korta notiser, dels

i längre artiklar. Det är som en

uppslagsbok i kvinnligt företagande.

Sofia Bergenstjerna och Frida

Haavisto har båda läst på Handelshögskolans

entreprenörsutbildning

i Göteborg. För ögonblicket

driver de ett konsultbolag

som sysslar med marknadsföring

och pr.

Inblick i handelns historia

CD-ROM Svensk handel blomstrar.

Men vilka är männen och

kvinnorna som lade grunden till

denna fantastiska utveckling? Nu

finns en ny cd-rom, Den svenska

handelns historia, som ger svar

på frågan. Dessutom kan den vetgirige

få reda på orsaken till oljekrisen

och läsa på om de handsanställdas

fackliga engagemang.

Skivan innehåller 235 artiklar,

700 bilder, filmklipp, ljudklipp,

bildspel, med mera. Författare är

bland andra Alice Bah Geer, Mats

Svegfors och Stefan Carlén.

78

Entreprenör nr 10 2006


Bankiren är en person som lånar

ut sitt paraply när solen skiner

och vill ha tillbaka det när det

börjar regna //Mark Twain

Finansfursten som räddade Enskilda Banken

NY BOK 1856 grundade AO Wallenberg Stockholms Enskilda Bank,

Sveriges första moderna affärsbank. Därmed lade han också grunden

till landets i särklass mest framgångsrika finansdynasti, som nu

är inne på sin femte generation.

Wallenbergarna har sett till att det finns vetenskapliga biografier

över familjens stora män. Nu har Ulf Olsson även utkommit

med Finansfursten – KA Wallenberg 1853-1938 (Atlantis 2006). Det

är ett gediget verk på 500 sidor om en gedigen personlighet. Knut

Agathon Wallenberg var son till AO Wallenberg och vd i Enskilda

Banken 1886-1911. Han kom in i verksamheten under den stora finanskrisen

i slutet av 1870-talet, när bankens överlevnad var allvarligt

hotad, och arbetade sedan målmedvetet med att ge banken en

stark finansiell ställning. Han engagerade sig i många industriella

projekt, bland annat exploateringen av Lapplandsmalmen.

ANDERS JOHNSON

BAKOM FÖRETAGSNAMNET

Invandrare gav namn

åt Beckers och Berns

BECKERS OCH BERNS är två företag grundade av tyska invandrare

i Stockholm, Wilhelm Becker respektive Heinrich

Robert Berns.

Många välkända svenska företag har namn efter de invandrare

som har grundat dem. Exempel på sådana invandrarentreprenörer

är danskarna Albert Bonnier och

CWK Gleerup, de schweiziska bröderna Bernhard, Chrisoffer

och Nutin Cloetta, tjecken Herbert Felix och italienaren

Carlos Zoéga.

Många välkända svenska företagsnamn rymmer en intressant historia.

Skriftställaren Anders Johnson kommer i Entreprenör att berätta om några

sådana företagsnamn – från Abba till Önos. Han arbetar för närvarande på

en näringslivshistorisk guidebok över Sverige.

Entreprenör nr 7 2005

79


NÄSTA NUMMER

Boomen som bäddar för kråssmörjare

Det råder delikatessboom i landet Sverige. Överallt dyker nya nischade

livsmedelsföretag upp. Det är choklad, knäckebröd, vin, whisky, viltkött…

I tv är kockarna våra nya idoler, och kokböcker toppar bestsellerlistorna.

Entreprenör tar pulsen på delikatessboomen.

Superentreprenören som utmanar Gates

Marc Benioffs vision om billiga datorprogram för företagare är så slagkraftig

att till och med jätten Microsoft börjat knäa. Efter sju år och en

halv miljon registrerade kunder är Benioff mer segerviss än någonsin.

Entreprenör träffade honom i London.

Svenskarna som är jättar i Ukraina

De började med en enkel gurkodling på en övergiven kolchos. Idag driver

de ett företag värt en miljard kronor med 1500 anställda och försäljning

av livsmedel över hela Östeuropa. För de svenska entreprenörerna

Johan Bodén och Carl Sturén har Ukrainas svarta jord blivit till guld.

UTE DEN

2 FEBRUARI

NAMN: Bo Beckeström

YRKE: Konsult, egenföretagare

BOR: Stockholm

FAMILJ: Sambo med två plus två vuxna barn

KARRIÄR: Civilingenjör ANNONS som även läst ekonomi på

universitetet. Jobbat länge inom industrin. Bland

annat som teknisk chef på en enhet inom Modo

samt Affärsutvecklingschef och AU chef för LIC-koncernen.

Arbetat mycket utomlands. Arbetade även

som projektledare på regeringens IT-kommission

under sex år.

Entreprenör nr 8 2005

81


GÄSTEN

Mitt liv med Bert

Bert Karlsson är omöjlig att förhålla sig neutral till. I sin nya bok ”Mitt liv som Bert” är han brutalt uppriktig kring sina

misstag, misslyckanden och framgångar. Han ger bilden av en komplex personlighet där skrytsamhet och ödmjukhet går

sida vid sida. Hämndlystnad, långsinthet och elaka tilltag varvas med klokhet, generositet och medmänsklighet.

Jag har intervjuat Bert Karlsson många

gånger. Första gången blev jag närmast

chockad över att mediebilden av honom

som burdus och bufflig inte alls verkade stämma.

Öppen och tillmötesgående är det intryck

han ger i intervjusituationen. Boken ger förklaringen.

Bert är expert på att använda sig av

medier i sin affärsverksamhet.

Hans framgångar som entreprenör och företagare

består av flera ingredienser. Mycket

fotarbete har kombinerats med en fixering

att driva varje projekt så långt det går, oavsett

priset. Det har mixats med kreativ marknadsföring,

ibland ren manipulation, ekonomiskt

mod, ibland på gränsen till vansinne, tveksam

rättskänsla, ibland rena olagligheterna

och förmåga att ge samarbetspartners förtroende,

ibland ren blåögdhet.

Grundtesen i hans marknadsföring har varit

”skit i vad som skrivs, bara det skrivs”. Det

var därför han så gärna på fotot stod på händer

framför sitt Sommarland när jag som ung

reporter mötte honom första gången. Det är

också därför han utan vidare först kan manipulera

radioprogrammet Kvällstoppen och sedan

sälja historien om fusket till pressen som

en egen story. ”Extra reklam för skivan”, förklarar

Bert stolt.

Att köpa 3000 kvällstidningar och klippa

ut alla talonger i tävlingen om Sveriges bästa

dansband, för att sedan gå runt på skolorna

och få namnunderskrifter, är vad man kan

kalla marketing-by-foot.

Boken är full av preskriberat lurande av

den typen. Åh-fan-ismen känns påträngande

när han erkänner att svarta pengar från bingoverksamhet,

enkronor i påsar, göms under

föräldrarnas badkar. Hur mycket pengar avslöjas

inte i boken, men man kan ana miljonbelopp

när han senare beskriver investeringar

i musikbranschen.

Att erkänna egna misstag och ändra sig verkar

vara en av Berts goda egenskaper. Det var

inget bra med svarta pengar, erkänner han.

Det är också biktstämningen i boken som gör

Framgångsvägen som entreprenör kantas av

misslyckanden, enligt Bert Karlssons erfarenhet.

Journalisten Tomas Carlsson har följt Bert under

många år, och har läst hans självbiografi.

det möjligt för honom att hårt och inte sällan

vulgärt kritisera hundratals personer. ”Om jag

är öppet självkritisk så kan ingen heller kritisera

min kritik”, är hans förklaring.

Bert Karlsson har missat att skriva den här

sammanfattningen: ”Sikta mot stjärnorna så

när du dit, men du slår dig alldeles för jädrig

om du är oförsiktig och ramlar ned.”

Som i en Hollywood film borstar han av sig

dammet och klättrar upp igen. Gång på gång.

Läsaren pendlar mellan att ömsom beundra

envisheten och ömsom att skratta åt dumdristigheten

hos denna Kamprad-dyrkare.

Jag borstar av mig och går vidare, gåtan

Bert Karlsson har förklarats i text och mellan

raderna.

FOTO: KARIN THÖRNBLOM

TOMAS CARLSSON

TOMAS.CARLSSONSKILDRA.NU

Bert tips till Entreprenör

Gör så här:

• Börja i liten skala och jobba uppåt. Det är hårt arbete

som räknas.

• Lyssna på andra, även de negativa kommentarerna.

• Satsa på kvalitet, försök inte sälja skit.

Undvik detta:

• Blanda inte in vänner i affärsverksamheten.

• Var inte rädd för att misslyckas, men undvik stora risker

du inte har råd med.

• Håll dig till sanningen, även om negativa saker.

Mitt liv som Bert

Självbiografi

Författare: Bert Karlsson + spökskrivare

Förlag: Sportförlaget

82

Entreprenör nr 10 2006

More magazines by this user
Similar magazines