SVUs informationsblad, nr 1 2013 - Svenskt Vatten

More documents

Recommendations

Info

Projekt 12-109 Metoder för att förhindra avloppspåverkan på råvatten, Fas 1: förstudie Magnus Bäckström, Vatten & Miljöbyrån AB 12-110 Metod för att kompensera för förångning av VFA vid TS-analys Cecilia Vahlberg, Tekniska Verken i Linköping 12-111 Hållbara system för biogas från avlopp och matavfall Åsa Davidsson, Lunds tekniska högskola 12-112 Studie av organisationsformer inom VAsektorn i Sverige – Hur de används och dess effekter Anna Thomasson, Institutet för ekonomisk forskning/ KEFU, Ekonomihögskolan, Lunds universitet 12-113 Utvärdering av interferensmodulerad flödescytometri som tidigt varningssystem för mikrobiell smitta Johanna Samuelsson, Trollhättan Energi, Göteborgs stad, Norrvatten och Vivab 12-114 Avgasning av slam för ökad reningskapacitet och förbättrade slamegenskaper Marinette Hagman, NSVA 12-115 Långtidsfunktionen av dagvattenvåtmarker – Bläckaslöv våtmark och damm i Växjö Godecke Blecken, LTU, Växjö kommun 12-116 Konkret handledning för bedömning av lakvatten inom REVAQ John Sternbeck, WSP Environmental 12-117 Förstudie till projekt om bräddningars påverkan på miljö och hygieniska risker Peter Sörngård, Svenskt Vatten 12-118 Pilotstudie – ny kombination av slambehandling för hygienisering, minskad slamproduktion samt reduktion av lukt efter mesofil rötning Jesper Olsson, Uppsala Vatten och Avfall AB, Mälardalens högskola 12-119 Strategier att reducera silver och vismut i urbant avloppsvatten Bo Bergbäck, Institutionen för naturvetenskap, Linnéuniversitetet 12-120 Utveckling av verktyg för beräkning av avloppsreningsverks klimatpåverkan Susanne Tumlin, Gryaab AB 12-121 Mikrobiella biomarkörer för kvalitetssäkring av dricksvatten Peter Rådström, Teknisk mikrobiologi, LTH 12-122 Utnyttja naturligt förekommande fager för att säkerställa desinfektionseffekten Emma Forsberg, Lackarebäcks vattenverk Laboratoriet, Göteborg Vatten med stöd av SLU/SVA 12-123 VA-kluster Mälardalen 2013–2015 Bengt Carlsson, Institutionen för informationsteknologi, Uppsala universitet 12-124 Alternativa metoder och metodiker för att säkerställa tätheten och kvaliteten hos skarvar i nya markförlagda tryckvattenledningar av etenplast Gunnar Bergman, Swerea, KIMAB AB 12-125 Utvärdering och rekommendationer för reningsteknik avseende lukt vid ARV och biologisk behandling Sten-Åke Barr, ÅF 12-126 Halter av 60 spårelement i klosettvatten för fastställande av klosettvattenkvalitet-huvudstudie Sven-Erik Svensson, SLU Alnarp, Område Agrosystem Läs mer om projekten på www.svensktvatten.se 2
Högskolornas projektprogram Ramprogrammet för dricksvattenforskning vid Chalmers, DRICKS, omfattar delområdena råvattenskydd, beredning och distribution samt det integrerade området riskanalys/riskhantering. DRICKS finansieras av Svenskt Vatten Utveckling, EU, MSB, Göteborgs Stad och VIVAB. Slutdatum för nuvarande programperiod är 31 december 2014. Program för FoU inom VA i södra Sverige vid Lunds Tekniska Högskola, ska stärka VA-tekniken (speciellt inom avancerad avloppsvattenhantering) i södra Sverige. Programmet finansieras av Svenskt Vatten Utveckling och MISTRA samt av VA SYD, Hydrotech, Primozone och VA-Ingenjörerna som alla har med doktorander i programmet. Slutdatum för nuvarande programperiod är 31 augusti 2015. VA-kluster Mälardalen är ett forsknings- och utbildningskluster inom vatten och avloppsområdet. Medlemmar i klustret är lärosäten i Mälardalsregionen (Uppsala universitet, KTH, SLU, Mälardalens högskola), LTH i Lund, VA-organisationerna i Mälardalen (Stockholm Vatten, SYVAB, Käppalaförbundet, Uppsala Vatten, Mälarenergi och Eskilstuna Energi och Miljö) och IVL Svenska Miljöinstitutet. Klustret kommer i första hand arbeta för att fungera som ett stöd till verksamheten vid VA-organisationerna i Mälardalen och övriga Sverige. Målet är att bidra till en effektivisering av våra avloppsoch slamhanteringssystem med hänsyn tagen till energi- och resursutnyttjande. Slutdatum för nuvarande programperiod är 31 december 2015. Dag&Nät vid Luleå Tekniska Universitet, har beviljats stöd för projektprogram med inriktning mot dagvatten- och ledningsnätsfrågor. Slutdatum för nuvarande programperiod är 31 augusti 2013. Teknikprogrammet ”Tillväxt och hållbarhet i lokalsamhällets infrasystem” bedrivs vid Ekonomihögskolan, Lunds universitet och har under 2012 finansieras av Svenskt Vatten Utveckling, Avfall Sverige och PricewaterhouseCooper samt forskargruppen i Lund som genomför forskningen. Teknikprogrammet är ett forskningsprogram som startade 1991 för att etablera en forskningsmiljö med inriktning mot de kommunala tekniska kontorens ekonomi, organisation och administration. Forskningen koncentreras på följande områden: Strategi och branschstruktur inom tekniska försörjningssystem, Tekniska kontorens organisationsutveckling, Tekniska kontorens styrsystem och lärande samt Kalkyler för tekniska försörjningssystem. Information från högskolornas projektprogram DRICKS Pågående projekt Inom EU-projektet VISK (www.visk.nu), som koordineras av Göteborg Stad, har DRICKS ansvarat för fältmätningar i Göta älv under perioden juni 2011– juni 2012, där Norovirus och indikatororganismer i orenat och renat avloppsvatten, råvatten och biflöden har kartlagts. Provtagare har varit installerade och tagit flödesproportionella dygnsprover på inkommande och utgående avloppsvatten i tre större avloppsreningsverk. Månadsvisa råvattenprover har tagits som stickprover vid fem råvattenintag i Göta älv samt i tre biflöden. Resultaten från dessa prover kommer att utvärderas och sammanställas under vårvintern och presenteras vid VISK slutkonferens i Oslo 19–20 mars 2013. Intressanta resultat visar på varierande avskiljningseffektivitet för de tre reningsverken, där preliminära resultat visar på variationer mellan 1–3 log10-enheter under året. Vidare ser man som väntat en tydlig säsongsvariation på Norovirus förekomst i både avloppsvatten och råvatten under året. Samtliga resultat kommer att publiceras i en VISK-rapport som är fritt tillgänglig för alla intresserade under första halvåret 2013. Inom DRICKS har man länge arbetat med att ta fram tillämpade metoder för riskanalys, och i många sammanhang framhålls enklare riskranking som en användbar metod för att rangordna risker och identifiera de mest kritiska. Detta genomförs genom att bedöma sannolikheten och konsekvensen på t.ex. en 4- eller 5-gradig skala som bl.a. WHO framhåller som lämplig i arbetet med Water Safety Plans (WSP), som ingår i Livsmedelsverkets handbok för risk- och sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. I en nyligen accepterad vetenskaplig artikel presenterar Lindhe m.fl. (2013) en ny metod för hur resultaten från en riskrankning kan användas som utgångspunk då riskreducerande åtgärder utvärderas och jämförs. Metoden bygger på s.k. multikriterieanalys vilket gör det möjligt att ta hänsyn till exempelvis både den möjliga riskreduktionen, kostnaden för åtgärderna och eventuellt andra viktiga aspekter. En viktig funktion med metoden är också möjligheten att ta hänsyn till osäkerheter i de bedömningar av t.ex. sannolikhet och konsekvens som görs. Metoden möjliggör således en vidare användning av resultat från en riskrankning i arbetet med att utvärdera och identifiera de mest lämpliga åtgärderna för att reducera risken. Inom DRICKS har nyligen ett arbete med att ta fram nyckeltal för vattenverk, VASS Dricksvatten, slutförts. 3
Page 1: Projekt & rapporter Projekt inom Sv
Page 5 and 6: Högskolornas projektprogram • Li
Page 7 and 8: Högskolornas projektprogram • I
Page 9 and 10: Publicerade rapporter under 2012 Ma
Page 11 and 12: Konferenser och seminarium För mer

SVUs informationsblad, nr 1 2013 - Svenskt Vatten

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?