KALL START PÅ HETASTE BYGGET - Byggnadsarbetaren

Han jagar fuskbyggare 

med blåslampa 

byggnytt Åtta dödades 

i byggolyckor 2009 

VINNARE 

TIDSKRIFTSPRISET 2009 

test Rätt handske 

för vargavintern 

KOLMONOXID 

– SÅ SKYDDAR 

DU DIG BÄST 

Hasse: 

”Det är bra 

med tjäle, det 

var gegga hela 

hösten.” 

OS! 

Dags för vinterns stora 

tv-fest. Vi ger dig starttiderna 

för de största 

svenska guldhoppen. 

KALL START PÅ 

HETASTE BYGGET 

Läs allt om blågults nya hemmaarena 

NUMMER 2 | 11 FEBRUARI 2010 | www.byggnadsarbetaren.se 

1_omslag_02.indd 1 10-02-02 16.29.08

BYGG1002s02 GT_Fristads_60%_484_220x280_se.indd 2 1 

11.11.2009 10-02-02 16:45:19 12.55.52 Uhr

NUMMER 2 FEBRUARI 2010 ÅRGÅNG 61 

Välkommen! 

REPORTAGE 

BYGGER FÖR BLÅGULT 

16–23 Just nu pågår monsterprojektet att bygga Sveriges 

nya nationalarena för fotboll med plats för 55 000 

åskådare. Förutom landskamper ska här hållas konserter 

med världsartister och en ny stadsdel ska byggas 

runt stadion. Vi besökte gubbarna som gör verklighet 

av planerna och hamnade i ett riktigt köldhål. 

28–29 STOR GUIDE 

Så bekämpar 

du giftgasen 

Kolmonoxid sprider skräck 

– vi listar skyddsmetoderna. 

36–41 GRANSKNING 

”Man känner sig jävligt 

ensam även om man 

vet att man har 1 100 

rörgubbar i ryggen.” 

Anders Forsström, 

facklig förtroendeman på Bravida. 

24–27 AVTAL 2010 

Tajt tidsplan för 

superavtalet 

4 BODSNACK ”Rösta rött i september.” 

9 BILDEN Snötungt på balkongen. 

42–45 TEST 

Billigt = bäst 

i handsktest 

8 SJU FRÅGOR 

Grattis alla 

byggskojare 

– nu åker ni dit 

11 BYGGNYTT Åtta dog på bygget förra året. 

30–35 REPORTAGE 

Vem tar ansvar 

för Petras vård? 

Gästarbetare lämnas 

skyddslösa efter olyckor. 

14 BYGGNYTT 

Striden med 

Peab är över 

+ 

4 6 GREJER & GREPP Flexiblare rörmontering. 

50 FREDAGSKÄK Testa Strömbergs pesto. 

51 BILDKRYSSET Alltid i Byggnadsarbetaren. 

REDAKTIONEN: 

16–23 

Om Zlatan väljer att spela för blågult i framtiden, kan han tacka bland 

annat grävmaskinist Alf Mickelsson för den nya, fina hemmaarenan. 

28–29 30–35 

Varning, livsfara. 

MISSA INTE! 

Vår stora tv-guide till OS 

på sidorna 48-49 

KRISTINA WIREN 

Petras Bagocius med söner. 

ANDERS G WARNE EVALDAS SEMIOTAS 

KATARINA CONNHEIM 

reporter 

08-728 49 87 ● 070-627 60 84 

k.c@byggnadsarbetaren.se 

KENNETH PETTERSON 

chefredaktör, ansv. utgivare 

08-728 49 70 ● 070-607 56 97 

k.p@byggnadsarbetaren.se 

JOHAN SJÖHOLM 

redaktionssekreterare 

08-728 49 79 ● 070-651 62 59 

j.s@byggnadsarbetaren.se 

PETER ÖNNESTAM 

layoutansvarig 

08-728 49 77 ● 070-280 25 35 

p.o@byggnadsarbetaren.se 

CENNETH NIKLASSON 

reporter 

08-728 49 76 ● 070-607 56 92 

c.n@byggnadsarbetaren.se 

JENNY BERGGREN 

reporter, arbetsrätt 

Föräldraledig. 

NINA CHRISTENSEN 

reporter, webbansvarig 

08-728 49 69 ● 070-246 87 06 

n.c@byggnadsarbetaren.se 

MARGITE FRANSSON 

reporter, arbetsmiljö 

08-728 49 74 ● 070-607 56 89 

m.f@byggnadsarbetaren.se 

MIKAEL FÄRNBO 

reporter, vik. 

08-728 49 98 

070-245 04 30 

POSTADRESS 106 32 Stockholm BESÖKSADRESS Liljeholmsv 32, Stockholm PRENUMERATION edb, 010-588 93 73, prenumeration@edb.com ANNONS Swartling & Bergström Media, 08-545 160 66 

REPRO Done Production AB TRYCK Sörmlands Grafiska, Katrineholm TS-KONTROLLERAD UPPLAGA 2008 119 500 KORREKTUR Michelle Bergman OMSLAG Anders G Warne 

NR 2 FEBRUARI 2010 BYGGNADSARBETAREN 3 

3_innehall_02.indd 3 10-02-04 10.14.38

Bodsnack 

E-POST redaktionen@byggnadsarbetaren.se FAX 08-728 49 80 TEL 08-728 48 00 WEBB www.byggnadsarbetaren.se 

FRÅGAN 

Vad är den viktigaste frågan i avtalsförhandlingen? 

Gunnar Nystrand, 44 år, 

rörmontör, Västerås 

Svårt att säga, 

men löneökning 

ska vi definitivt ha, 

även om vi inte kan förvänta 

oss för mycket. 

Efter finanskrisen har ju 

arbetsgivaren en trumf på 

hand. Men nollbud är helt oacceptabelt. 

Emil Swetzén, 30 år, 

betongarbetare, Varberg 

Rädda ackordslönerna! 

Vi måste 

kunna fortsätta att jobba 

på ackord. Det andra 

viktiga är bemanningen. 

Företagen ska inte kunna 

säga upp och sen hyra in. 

Återanställningsskyddet måste stärkas. 

John Maalsnes, 23 år, 

Snickare, Väse 

Arbetsmiljön är alltid 

viktig. Sen tror 

jag det är bra om man 

får ihop de olika avtalen 

till ett. Det skulle underlätta 

samarbetet på 

byggena. Dessutom vill vi 

ha en löneökning. 

Politiken behövs 

som styrmedel! 

■ På 70-talet stiftades ett antal 

lagar i syfte att stärka den vanlige 

löntagaren, och för att skapa balans i 

samhället. Genom att genomföra las 

och mbl ville den politiska majoriteten 

öka inflytandet för den stora 

löntagargruppen. 

Detta skedde efter många års 

försök att få arbetsgivarna att via kollektivavtal 

öppna för större medinflytande 

och delaktighet 

i företagen. 

Löntagarna 

menade via fackföreningarna 

att en 

större demokrati och 

delaktighet skulle 

ge långsiktigt starka 

företag kombinerat 

med ett samhälle i balans. 

Grunden för näringslivet är egentligen 

ganska enkel. Man tar inte mer 

socialt ansvar än man är tvingad till 

av lagar, regler, avtal, upphandlingskrav 

och den allmänna opinionen. 

Det är ett rent kliniskt ekonomiskt 

tänkande utan emotionella perspektiv. 

Det är det som är kapitalism. 

För att nå dit tar man till de medel 

som man kan och de opinionsaktiviteter 

som man genomför är följden av 

en ekonomisk analys där vinsten är 

målet. Där ingår talet om att företagen 

bara har råd med ”högproducerande 

arbetskraft”, ”individens eget 

ansvar”, ”förbud mot strejker och 

blockader”. 

Det finns otaliga exempel på hur 

”Svenskt Näringsliv 

tar initiativ för att 

underminera lagarnas 

och kollektivavtalens 

ursprungliga syften” 

Svenskt Näringsliv tar initiativ för att 

underminera balanslagarnas och kollektivavtalens 

ursprungliga syften. 

Några exempel är att försämra 

välfärden och där har man med god 

hjälp av Alliansen (styrs av Svenskt 

Näringsliv, vad de än säger) lyckats 

sabba a-kassan, sjukförsäkringen och 

utan att ändra las slagit ut allt vad 

anställningsskydd heter. 

Det är i dag 

hur lätt som helst 

att runda denna 

lag. I vår bransch, 

byggbranschen, ser 

vi hur man gått till 

väga. När Vaxholms 

kommun utnyttjar 

lettiska arbetare och 

betalar pisslöner, och när Byggnads 

reagerar och agerar, ställer Svenskt 

Näringsliv upp och drar frågan vidare 

till EU-domstolen. Givetvis bara för 

att i slutändan tjäna pengar. 

Svenskt Näringsliv är en extrem 

spelare i demokratispelet och egentligen 

har man inte utgett sig för något 

annat. 

Och det finns bara ett sätt att 

bromsa obalansen som är anständigt 

och det är att rösta fram politiker som 

kan ge samhället den balans som 

det behöver långsiktigt. Ett samhälle 

i kraftig obalans ger tyvärr för stort 

utrymme för extremister av olika slag. 

Låt oss inte komma dit. Rösta rött i 

september och rösta för ett samhälle 

i balans! 

KBJ 

SAXAT 

FRÅN 

WEBBEN 

”Nu när det inte 

är någon ljus 

tid på arbetsmarknaden, 

så 

tycker jag att 

man som lärling 

ska kunna ta ett 

jobb hos en firma 

utan hängavtal, 

för att få ihop 

alla timmar och 

sedan kunna få 

ett yrkesbevis.” 

JIMMY 

”Tänk längre 

fram än en månad 

i taget och 

ta emot lärlingar, 

annars finns det 

inga som kan ta 

över när 40-talisterna 

lämnat in.” 

EN SOM SÖKT 

LÄRLINGSPLATS 

SNART ETT ÅR … 

”Sveket inom arbetarrörelsen 

kan 

jämföras med 

sveket under 

spanska inbördeskriget. 

Svensk 

arbetarrörelse 

översvämmas nu 

av femtekolonnare.” 

TOMMY, MALMÖ 

Alla handledare 

ska ha yrkesbevis 

■ Hur ska alla byggelever få lärlingsplatser 

när såväl stora som små byggföretag 

anlitar bemanningsföretag i 

första hand vid personalbrist? Vanliga 

bemanningsföretag, 

farmartjänster, 

utländsk arbetskraft 

– de 

flesta är utan 

yrkesbevis. 

När en byggelev får en lärlingsplats, 

vem bevakar att eleven får jobba med 

en handledare som har yrkesbevis? 

Lärlingars arbetskort skrivs alltför 

ofta under av personer som inte har 

yrkesbevis. Ingen lärling ska jobba 

med någon som saknar detta. 

EN ANONYM BYGGNADSARBETARE 

Fackföreträdare 

sviker rörelsen 

■ Vi ser till att utbilda och anställa 

dem som har fått vårt förtroende. 

Vi avstår en del av vår lön för att de 

ska hjälpa oss att upprätthålla ”det 

skrivna löftet”. 

Kunskap förs ner till dem från generationer 

av fackligt arbete och kamp. 

Då har några av dem mage att skaffa 

sig den kunskapen och sen gå över till 

motparten, för att ge bort det som vi 

har gett dem i förtroende för att de ska 

kunna försvara oss. 

De är värre än gulingar och svartfötter, 

de sviker oss. 

MAGNUS EKSTRÖM, STOCKHOLM 

RICHARD TORELL 

4 BYGGNADSARBETAREN NR 2 FEBRUARI 2010 

BYGG1002s04 4 10-02-02 16.48.28

TYCK TILL Uppge namn och telefonnummer, som hemlighålls 

mellan dig och redaktionen om du använder signatur. 

LEDARE 

TYCK 

TILL PÅ 

NÄTET! 

GÅR 

RICHARD TORELL 

Töväder kring Peab 

I SLUTET AV JANUARI GJORDE BYGGNADS OCH PEAB upp om 

gamla oförrätter och surdegar. Det är ett flera år gammalt ställningskrig 

som nu blåses av. Peab, Bröderna Paulssons Entreprenad 

AB från skånska Förslöv, växte sig stora under byggkrisen i 

början av 1990-talet och tog då bland annat över byggdelen av 

BPA, delägt av Byggnads. I gengäld fick Byggnads och de andra i 

LO-sfären ett stort antal fastigheter. 

Det borde ha varit upplagt för ett lyckosamt samarbete. 

Men under de senaste åren har det gnisslat ordentligt i 

umgänget mellan Peab och Byggnads. Fackliga företrädare har 

trakasserats och flera ärenden har hamnat i Arbetsdomstolen. 

I den pågående 

avtalsrörelsen 

är tonläget vänligare, 

det bådar gott. 

Under avtalsrörelsen våren 

2007 togs drygt 800 anställda i 

Peab ut i strejk, medan de andra 

storbolagen undkom strejken. 

Troligen var det startskottet till 

konflikten. Ett halvår senare 

strandade en lokalförhandling i 

Lund. Det handlade bland annat om nedlåtande uttalanden om 

mb-gruppen och om fackligt arbete. 

Så fortsatte det och listan kan göras mycket längre. 

VÅREN 2008 SPARKADES TVÅ SNICKARE vid Peab i Kalmar 

från sina jobb. Motivet var arbetsvägran sedan de nekat att ta 

jobb i Malmö. Detta trots att de inte fått någon ny arbetsorder, 

en viktig detalj som skulle avgöras i Arbetsdomstolen. 

De båda snickarna får nu tillbaka sina jobb. Läs mer på 

Byggnytt, sidan 14. 

Fortfarande kyligt är det i Bravida, det som 

tidigare var installationsdelen av BPA. Där 

pågår en liknande konflikt sedan flera år. 

Också den fick avgöras av Arbetsdomstolen, 

där Byggnads förlorade. 

På sidan 36 berättar Anders Forsström, 

facklig förtroendeman i Bravida, om 

trakasserier, gliringar och hot. Hans 

berättelse är bara toppen på ett isberg 

när det gäller motstånd mot 

fackligt arbete inom företaget. 

Tövädret har inte nått 

överallt. Men i den pågående 

avtalsrörelsen är 

tonläget vänligare, det 

bådar gott. 

BARA 

ATT 

GÖRA 

MED 

ARDEX! 

Stamrenovera på fem 

dagar! 

fler 

exempel 

ardex.se/unik 

Kenneth Petterson, chefredaktör 

08-556 315 50 

BYGG1002s05 5 10-02-03 15.19.39

Bodsnack 

2 TUM 

För fransmannen 

Descroisilles 

som år 

1802 uppfann kaffebryggaren. 

208 

år senare puttrar 

de för högtryck 

under sena OStimmar. 

För centerpartisten 

Jonas 

Petterssons 

pinsamma 

angrepp på byggnadsarbetare. 

Finns det inte en 

lärlingsplats åt 

den pojken så att 

han kan lära sig 

något om verkligheten 

innan 

han försöker leka 

politiker. (Se klippet 

här nedan.) 

Med rödsprängda ögon 

följer jag OS-festen 

NU ÄR DET DAGS, VI KAN SLUTA att räkna ned. Äntligen 

börjar OS-festen! Men frågan är: Har du vad som 

krävs för att följa den? 

Som vår OS-guide på sidorna 48–49 visar innebär 

det stora prövningar för oss som vill följa tävlingarna 

i Vancouver, med nio timmars tidsskillnad. För det är 

live som OS ska ses, inte i trötta nyhetsinslag eller sena 

sammandrag. 

Så när mina rödsprängda 

ögon ser Henrik Sedin 

avgöra Sveriges premiärmatch 

mot Tyskland 

klockan 03.47 den 18 

februari ska jag skrika 

ut min glädje, med en 

kudde framför munnen 

för att inte väcka fru och 

Automaten 

med den 

svarta beska 

drycken kommer 

att vara min 

bästa vän. 

barn. Jag ska sedan kämpa mig igenom arbetsdagen. 

Automaten med den svarta beska drycken kommer 

att vara min bästa vän. Kommer somna när jag läser 

kvällssagan för barnen. En halvtimmes-lur som gör att 

jag orkar igen. Vara uppe ännu en natt. 

ÄR DET VÄRT DET, vad är det jag vill se? Svenska 

medaljer, javisst, men egentligen något annat, något 

mer. Små, korta stunder av magi. Det är dem jag kommer 

att leta efter där i soffan, ensam i mörkret. Som 

Björn Linds ansiktsuttryck i sprintstafetten två meter 

före mållinjen i Turin-OS. 

Han har precis exploderat i 

en känguruliknande hoppspurt 

och just nu vet han. Han 

vet att han kommer att göra det. 

Han kommer att vinna. Han har fått ut all 

sin kraft och potential under precis rätt dag, rätt timme, 

rätt minut. Det är hans tid. Att hyllas. Att synas. 

Ett leende sprider sig i ansiktet, armarna mot himlen, 

ena skidan upp i luften när han korsar mållinjen. 

DET ÄR DÄR MAGIN FINNS. Och så 

svår att finna i våra vanliga yrkesliv, 

där vi ofta har så förtvivlat svårt 

för att uppskatta våra bedrifter. Vi 

går bara vidare, till nästa uppdrag. 

Borde vi inte låta OS inspirera oss? 

Varför vara tyst nästa gång du gör 

något riktigt vasst? Kasta dig ned 

på knäskydden som Daniel Alfredsson 

efter en dragare i krysset. Eller 

gör en Anja Pärson-glidning rätt 

igenom högen med spillbetong. 

För att sedan ta emot kollegernas 

hyllningar. Kan ju vara värt att 

testa. Vad är det värsta som kan 

hända? Bortsett från hånskratt, 

eller pinsam tystnad. 

PETER ÖNNESTAM – layoutansvarig 

TIPSA 

OM KLIPP! 

p.o@byggnads 

arbetaren.se 

YOUTUBE-KLIPPET 

Lågt Jonas, 

FALLOLYCKA En lärling fördes till sjukhus er ett fall 

på åtta meter, den 16 juni. Han föll från en ställning 

ner i en container. Olyckan inträffade på NCC:s 

riktigt arbetsplats vid lågt! regementet i Strängnäs. Polisen 

■ uppger Centerpartisten att olyckan inträffade Jonas i samband Pettersson 

med att en 

byggnadsställning smygfilmar 

revs. byggnadsarbetare 

och dömer ut en hel yrkes- 

Enligt Arbetsmiljöverket 

tog lärlingen bort skydds räcket när han skulle kasta 

skräp i containern. 

kår på youtube. Man kan tro 

att det är ”Hey Baberiba” 

i TV4, men skrämmande 

nog är det på fullt 

allvar. 

FÖR ATT SE KLIPPET: 

Gå in på www.byggnadsarbetaren.se 

skriv in din 

INSÄNDARE 

direkt på 

NÄTET 

www.byggnadsarbetaren.se 

Klicka på Tyck till 


BYGG1002s06 6 10-02-02 16.51.49

MASSCREATION 

Låt telefonkatalogen vila i frid 

Annonsera där folk är idag. 

BYGG1002s07 7 10-02-02 12.55.53

Sju frågor 

VEM: 

ÅLDER: 

YRKE: 

LENNART EKDAL 

56 

AKTUELL: 

JOURNALIST, PROGRAMLEDARE 

LEDER PROGRAMMET ”FUSKBYGGARNA” 

TILLSAMMANS MED MARTIN TIMELL 

TV4 

Skjutjärnsjournalisten Lennart Ekdal konfronterar fuskande hantverkare medan kollegan Martin Timell hjälper de drabbade familjerna. 

Fuskbyggarnas fiender 

1. Vad handlar programmet om? 

– Programmet är en korsning mellan ”Äntligen 

hemma” och ”Kalla fakta”. Vi har följt 10 fall av 

fuskbyggen och gjort grundlig research. Martin 

(Timell) sköter familjerna och hjälper till där 

det har gått snett. Jag går på hantverkarna. 

2. Du konfronterar alltså de fuskande 

hant verkarna. Hur reagerar de? 

– Väldigt olika. Nån är cool och kommer fram 

och snackar, en annan lägger bena på ryggen. 

Det är ju en rätt brysk konfrontation det 

handlar om. Vi springer oförhappandes på 

dem. Allt för att de inte ska kunna gömma sig 

bakom telefoner och annat. 

3. Vad säger de? 

– Det är undanflykter rakt av. Jag tror det var 

en som sa att han kanske blivit lite försenad 

med ett jobb. Och då skulle han varit klar ett 

halvår tidigare. Men det är aldrig någon som 

säger: det där var svagt av mig, det ska jag 

rätta till. Allting beror alltid på någon annan. 

4. Vad är det värsta ni stött på? 

– Det finns mycket. Allt från förskottsbetalning 

och sedan strunta i att göra klart. Till 

långa förseningar och bestämda tider och 

ingen som dyker upp. 

5. Beror fusket på slarv, okunskap eller 

är det rent lurendrejeri? 

– Det är ett systemfel och ett kulturellt fel i 

branschen. Det finns en stor brist på disciplin. 

Om jag, till exempel, skulle bestämma tider 

med folk och sedan skita i att dyka upp. Då 

skulle jag vara rökt ganska snabbt. 

6. Hur utbrett är fuskbyggandet? 

– Ingen aning. Men alla villaägare känner ju igen 

sig när de hör om problemen. Så det är utbrett. 

Självsaneringen borde vara större i branschen. 

Sen får man ju inte glömma bort att det finns 

många hantverkare som gör ett fantastiskt 

jobb. De borde ha en större fördel av det. 

7. Vad har du för erfarenhet av hantverkare? 

– Jag har bott i villa i 20 år och känner igen 

det mesta. Även om jag kanske inte blivit lika 

hårt drabbad. Man kan säga så här: jag blir 

snarare överraskad om jobbet skulle bli klart 

när det är sagt än tvärtom. 



BYGG1002s08 8 10-02-01 16.26.08

SKICKA 

BILDEN! 

Har du en bra byggbild? Avslöjande, humoristisk eller kanske bara vacker. 

Skicka den ihop med en kort beskrivning till: p.o@byggnadsarbetaren.se 

Bilden 

Snacka om ”vinterbygge” 

n Bidragen till vår fototävling ”Mitt vinterbygge” 

strömmar in. Som en aptitretare inför nästa nummer 

då vinnaren utses publicerar vi Christian NorstedtS 

härliga bild. Hans kollega Lars Inge håller på 

att montera prefabricerade balkonger till en bostadsrättsförening 

i Lörenskog nära Oslo. Taken har dock 

inte hunnit sättas på plats än. Fast det kanske du 

redan sett ... (Och Christian, du är fortfarande med i 

tävlingen med din andra bild) 

TAR DU BÄSTA BILDEN? 

TÄVLA! 

n Var med i Byggnadsarbetarens fototävling 

”Mitt vinter bygge”. Ta en bild av din arbetsplats 

i vinterskrud. Vinnaren får förutom äran att få sin bild 

publicerad även två dubbeltrisslotter samt en t-shirt. 

Skicka din bild till p.o@byggnadsarbetaren.se. Märk mejlet 

”Mitt vinterbygge”. Skriv också några rader om vad du 

jobbar med och vad bilden föreställer. Vinnaren utses av 

redaktionen och kommer att publiceras i nummer 3. Senast 

den 15 februari vill vi ha din bild. 

nr 2 februari 2010 byggnadsarbetaren 9 

BYGG1002s09 9 10-02-01 16.25.57

Värmeisolerande 0,033 W(m•k) 

Snabb, enkel och effektiv drevning 

av fönster & dörrar! 

För prover, ring 0346-587 

54 eller besök vår nya site, 

www.3c.nu för mer info! 

CC-Fönsterdrev består av finporig skumplast som 

pressats samman till en tjocklek av 2 mm. Remsan 

klipps av i lagom längd och träs in i spalten mellan 

karm och sidostycke. På 1-3 timmar expanderar remsan 

till sin fulla tjocklek på 30 mm. Remsan förblir elastisk och 

fönstret kan efterjusteras utan problem. 

CC-Fönsterdrev är helt miljöanpassat och innehåller inte isocyanat* . 

Totalt sett får man en betydande tidsvinst jämfört med konventionella drev och fogskum. 

All dokumentation finns att hämta på www.3c.nu 

*Isocyanat klassificeras som gift enligt AFS 1996:4 och föreskrifterna för att använda produkten är stränga. Det finns i bl. a. 

tätningsmaterial, lacker, lim och stoppningsmaterial. 

Finns i järn- bygghandeln. 

Kvalitetssäkrad 

Ljudegenskaper över 50dB 

En svensk innovation 

3-C Production AB • Porsevägen 27-29 • 311 32 Falkenberg • Tel: 0346-587 54 • Fax: 0346-587 84 • info@3c.nu • www.3c.nu 

BYGG1002s10 10 10-02-02 12.55.55

Senaste nytt alltid på www.byggnadsarbetaren.se 

Byggnytt 

Åtta omkom förra året 

Antalet döda i Byggolyckor minskade under 2009 

Förra året kom åtta personer 

aldrig hem från jobbet, 

visar Byggnadsarbetarens 

årliga sammanställning 

över dödsolyckorna i byggbranschen. 

Det är färre än 

året innan, då 15 personer 

dog. 

Yngsta dödsoffret bara 23 år 

n 22 januari: 61-årige chauffören 

Sven-Olof Jacobsson 

dog efter att en takstol fallit 

över honom på en arbetsplats 

i Halmstad. 

n 11 juli: 27-årige saneringsarbetaren 

Daniel Bergholm 

dog efter ett fall på sex meter 

genom ett eternittak på en 

arbetsplats i Hudiksvall. 

Tre av dem som förlorade livet 

förra året gjorde det i fallolyckor. 

Två dog i samband med gas. 

23-årige Jesper Ovemyr avled efter 

att ha utsatts för höga halter 

av den livsfarliga gasen kolmonoxid 

i samband med luftning av 

fjärrvärmerör. 

Också tidigare incidenter med 

samma gas uppmärksammades 

under hösten, vilket gjorde att 

Arbetsmiljöverket slog larm och 

inledde en utredning. I en annan 

gasolycka, där orsaken var 

argongas, avled svetsaren Andrej 

Jakovlev, som hittades död i ett 

rör på Borealis. 

Det är oklart vad minskningen 

av dödsolyckor under 

2009 beror på, anser Jan Swedberg, 

branschansvarig för byggtillsyn 

på Arbetsmiljöverket. 

Han är försiktig med att dra 

alltför säkra slutsatser. 

– Jag hoppas det beror på ett 

säkrare arbete. Men det kan 

också vara tillfälligheter. Lågkonjunkturen 

kan mycket väl 

ha inverkat men vi har inte sett 

någon så stor minskning i sysselsättningen. 

Det är heller inte 

självklart att en lågkonjunktur 

med färre anställda leder till färre 

olyckor. Det kan tvärtom göra 

att man pressar byggtider och 

n 5 februari: 26-årige snickaren 

Sonny Levén dog efter att 

ha träffats av en 1,9 ton tung 

betongpelare på en arbetsplats 

i Västerås. 

n 2 mars: 63-årige arbetsledaren 

Bernt Karlsson dog av 

skadorna efter ett sexmetersfall 

vid en förflyttning mellan 

en saxlift och en balkong på 

en arbetsplats i Uddevalla. 

n 16 maj: 37-årige svetsaren 

Andrej Jakovlev dog på 

Borealis i Stenungsund. Han 

kvävdes ihjäl av argongas, 

enligt obduktionsrapporten. 

n 7 juli: 47-årige stålbyggnadsmontören 

Manfred 

Kubitscheck dog efter ett fall 

på tio meter från ett tak vid ett 

arbete utanför Stockholm. 

ekonomi och tar mer genvägar. 

Preliminärt skedde en nedgång 

i sysselsättning på cirka fyra 

procent mellan 2008 och 2009, 

enligt de siffror som Arbetsmiljöverket 

utgår ifrån i sin statistik. 

Också Björn Samuelson, arbetsmiljöexpert 

på Sveriges 

Byggindustrier, ser flera möjliga 

orsaker, men tycker det är 

svårt att dra några långtgående 

slutsatser av förändringarna. 

– Det kan vara slumpen, att 

företagen har skärpt sina rutiner 

och att det har varit en konjunkturnedgång 

som gjort att färre 

varit i sysselsatta i branschen, 

säger han. 

Från Byggnads håll är man 

kluven till nedgången. Så länge 

människor över huvud taget dör 

n 6 oktober: 53-årige anläggningsarbetaren 

Sven 

Johansson dog efter att ha 

fått jordmassor över sig i ett 

ledningsdike. 

n 29 oktober: 23-årige licenssvetsaren 

Jesper Ovemyr dog 

efter en olycka i samband 

med luftning av rör, då han 

utsatts för mycket höga halter 

av gasen kolmonoxid. 

Dödsolyckor: 

2005: 9 

2006: 10 

2007: 13 

2008: 

15 

2009: 8 

på sina arbeten finns det ingen 

anledning att jubla: 

– Det är bra att det skett en 

minskning av dödsolyckor, men 

de är absolut för många i alla fall. 

Jag tycker det behövs en skärpning 

av det systematiska arbetsmiljöarbetet, 

säger Jörgen Eriksson, 

arbetsmiljöombudsman på 

Byggnads. 

Margite Fransson 

Håll ut ungdomar, ni får jobb på sikt 

n De elever som går på byggprogrammet på gymnasiet är bäst på att gå 

klart skolan. 82,5 procent av byggeleverna som började skolan 2006 fick 

sitt slutbetyg inom tre år. Det visar en genomgång av tidningen Dagens 

Nyheter. Sett över lång sikt ligger byggeleverna högt även när det gäller 

möjligheten att få arbete efter utbildningen. Av de elever som gick ut 

byggprogrammet 1997 så hade 90,7 procent byggjobb år 2007 och av 

dem som gick ut 2002 så hade 91,6 procent arbete år 2007. 

Optimismen spirar i byggbranschen 

n Byggbranschen räknar inte med några nämnvärda förändringar 

under första kvartalet i år. Men på ett års sikt är optimismen växande. 

Närmare 40 procent av företagen räknar med att byggmarknaden 

blir bättre det närmaste året. Det redovisar Konjunkturinstitutet i sin 

senaste barometer. Fortfarande är dock orderläget svagt och närmare 

60 procent av företagen uppger att orderstocken är för liten. Konjunkturinstitutets 

bedömning är dock att byggbranschen är på uppgång. 


BYGG1002s11 11 10-02-03 12.28.57

Byggnytt 

En av fyra fällda 

efter Kistaraset 

15 000 kronor i böter och 

villkorlig dom. Det blir 

straffet för den ansvariga 

konstruktören i det uppmärksammade 

målet efter 

Kistaraset, där en montör 

dog. 

KISTAOLYCKAN 

■ Olyckan inträffade 

i juli 2008. 

■ Arbeten pågick 

på åtta meters höjd. 

Med hjälp av mobilkran 

las betongplattor 

på ett bjälklag 

som plötsligt rasade. 

■ I raset omkom 

montören Arbnor 

Dacic. Två andra 

skadades. 

Tingsrätten anser att konstruktören 

av oaktsamhet inte levt 

upp till det hon skulle enligt arbetsmiljölagen. 

Därför döms hon 

för arbetsmiljöbrott, för att ha 

orsakat dödsfallet. 

Orsaken till raset var att livstycket 

på en balk gjorts alldeles 

för tunn. En felaktig siffra gick 

igenom hela produktionsprocessen, 

ut i tillverkningen av den aktuella 

balken. 

Tingsrätten anser att konstruktören 

har brustit i ansvar 

och uppföljning, vilket 

i slutändan ledde till att 

balken kom ut på arbetsplatsen. 

Tingsrätten anser inte att brottet 

är grovt och dömer till villkorlig 

dom och böter, 15 000 kronor. 

Hon ska också betala 46 200 kronor 

till den omkomnes familj. 

Bolaget där konstruktören är 

anställd, Cremona, döms till en 

företagsbot på 1,5 miljon kronor. 

Tre andra personer stod åtalade 

för arbetsmiljöbrott. Det 

gäller en avdelningschef på byggkonsultföretaget 

Cremona, en 

arbetsledare på Ruukki Sverige 

AB, som var ansvarig för monteringen 

och en person som var 

ansvarig för samordning och trafik 

vid bygget. Samtliga frikänns. 


”Min klient är lättad” 

■ – Min klient känner en lättnad över att 

tingsrätten valt att lägga ansvaret för 

olyckan någonstans, det vill säga hos den 

ansvariga konstruktören. Men hon tycker 

att skadeståndet är för lågt, säger Anton 

Strand, målsägarbiträde för änkan till montören 

Arbnor Dacic som dog i Kistaraset. 

Anton Strand anser att domen är viktig 

genom att den lägger fast ett ansvar för 

olyckan. Men han anser att fler skulle ha 

fällts. 

– Det gäller framför allt arbetsledaren på 

plats, säger han. 

NÄTFRÅGAN 

Tänker du börja 

träna 2010? 

RÖSTA PÅ WWW.BYGGNADSARBETAREN.SE 

Många brister på elektriska 

handverktyg 

944 

Simma 9% 

Aerobics 3% 

Löpa 

23% 

NEJ 

34% 

Styrka 

31% 

■ Hälften av alla europeiska elektriska 

handverktyg har tekniska brister. Det visar 

en europeisk kampanj i 16 länder, där 

mer än 400 elverktyg har kontrollerats. 

Verktygen hade tekniska 

brister enligt EU-direktivet om 

elektromagnetisk kompabilitet 

(EMC-direktivet). Det innebär att verktygen skickar ut 

störningar som påverkar annan elektrisk apparatur. I många fall 

saknar verktygen även teknisk dokumentation och de har heller 

inte testats tillräckligt. 

Resultatet från EU:s rapport visar också att importörer och 

tillverkare till viss del varit okunniga om de krav som ställs inom 

EU för att få marknadsföra apparater. Det handlar bland annat 

om borrmaskiner, elektriska sågar, slipmaskiner, lödverktyg och 

limpistoler. 

■ Så många byggbolag fick lägga ner verksamheten 

under 2009. Det är en uppgång 

med 16 procent jämfört med 2008. Det visar 

siffror från Upplysningscentralen (UC). Det 

är den finansiella krisen som har satt tydliga 

avtryck i statistiken över antalet konkurser. 

UC spår att konkurserna kommer att fortsätta 

öka med 5 procent i år. 

Mobila stoftavskiljare • Luftrenare • Sugkåpor 

Vi har allt du behöver för en bättre och renare arbetsmiljö! www.dustcontrol.se • Tfn. 08-531 940 00 


BYGG1002s12 12 10-02-03 12.29.00

TIPSA 

OSS! 

Fortsatt lång väntan på a-kassa 

Väntetiderna har kortats 

något i Byggnads a-kassa. 

Men fortfarande får de 

flesta vänta nästan två 

månader på pengarna. 

– Det börjar bli desperat här. 

Räkningarna ska ju betalas, säger 

arbetslöse takmontören Roger 

Brännvall i Luleå. 

Han skickade in sina papper i 

början av januari. När han ringde 

den 26 januari till sitt lokala 

a-kassekontor visade det sig att 

de inte hunnit titta på handlingarna 

än. 

Roger Brännvall 

tel: 08-728 49 79 l e-post: j.s@byggnadsarbetaren.se 

privat 

– Jag tycker att det är oacceptabelt 

att papperna bara kan 

ligga där i tjugo dagar utan att 

någon ens tittar på dem. Tänk 

om jag måste komplettera. Då 

kommer det att dröja ännu längre 

tid, säger han. 

Väntetiden i Byggnads a-kassa 

minskade något i december 

jämfört med månaden innan. 

Statistik från Inspektionen för 

arbetslöshetsförsäkringen (IAF) 

visar att Byggnads a-kassa nu 

gått från jumbo till en mittenplacering 

bland LO-kollektivets 

kassor. Kassan är till och med 

snäppet mer effektiv än snittet 

för samtliga kassor. 

– Det är glädjande. Vi har 

kompletterat med personal och 

lyckats få ner tiderna, säger 

Gunnar Dahlberg, ordförande i 

Byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa. 

Mikael Färnbo 

Väntetider för a-kassepengarna 

n Sifforna anger hur många veckor det tar för 

50 % av medlemmarna att få sina pengar. 

Byggnads a-kassa, juni 2009 

Byggnads a-kassa, december 2009 

Snitt samtliga kassor, december 2009 

7 

8 

8 

Källa: IAF 

Spelande lagledare 

tar över biståndet 

n Christer 

Wälivaara, 

internationell 

sekreterare 

på Byggnads, 

ska bli ny 

kanslichef 

på LO-TCO:s 

Biståndsnämnd. 

Christer Wälivaara har varit 

på förbundet sedan 2002. 

Tidigare arbetade han 

med internationella frågor på 

Industrifacket. Han har under 

tiden på Byggnads varit en av 

de drivande bakom den globala 

kampanjen Decent Work for 

All, om bättre arbetsvillkor för 

dem som bygger arenor till VM 

och EM i fotboll. 

– Jag vill vara en spelande 

lagledare som inte bara utvecklar 

verksamheten mot målen 

utan också leder ett lag som är 

välkänt och uppskattat. 

EgoCut 

R 

skärbord 

gör isolerjobbet snabbt, lätt och tätt 

– steglös inställning 

– vinkelskärning 

– hopfällbart 

– bärbart 

Tillverkning av knivar för 

alla isoleringsändamål 

Kan beställas hos din leverantör 

av isolering eller Ego Industri 

Ego Industri AB 

Adress: Hassle-Säby, 542 92 Mariestad, 

Tel: 0501-20407, Fax 0501- 20650 • E-post: egocut@telia.com • Hemsida: www.egoindustri.nu 


BYGG1002s13 13 10-02-03 12.29.05

Byggnytt 

HALLÅ DÄR! 

PATRIK EVERGREN 

■ Svårt skadad 

byggnadsarbetare 

och 

en av cirka 

50 000 som 

utförsäkras från 

sjukförsäkringen 

i år. För att få ersättning 

måste han, trots sin svåra 

skada, gå en arbetslivsintroduktion 

som han tycker 

är helt onödig, eftersom han 

inte kan jobba. 

Hur har det gått? 

– Det har varit total ovisshet. 

Jag blev utförsäkrad vid årsskiftet. 

Först i slutet av januari 

började arbetslivsintroduktionen 

på arbetsförmedlingen. 

Men de tyckte, precis som jag 

själv, att jag inte hade där att 

göra. Under det en och en halv 

timme långa mötet kunde jag 

över huvud taget inte sitta på 

grund av värken. 

Så vad händer nu? 

– Jag ska på nytt bli utredd av 

en arbetsterapeut. Jag hoppas 

de inser att jag inte kan arbeta 

innan jag är färdigbehandlad. 

Jag är ju stelopererad efter 

ett diskbråck och har ständig 

värk. Men jag fortsätter vara 

inskriven på arbetslivsintroduktionen. 

Du är ju utförsäkrad, hur klarar 

du dig ekonomiskt? 

– I slutet av januari fick jag 

2 700 kronor, den lägsta 

ersättningen. Men nu har jag 

kvalificerat mig för en ersättning 

motsvarande a-kassan. 

Jag har klarat mig tack vare 

att jag haft lite undanstoppat. 

Hur känns det i dag? 

– Det är jobbigt med alla 

oklarheter, och slöseri med tid 

och pengar att jag måste gå 

på introduktionen. Allt jag vill 

är att få hjälp av doktorerna, 

bli botad och kunna komma 

ut och jobba igen. 


Förlikning med Peab klar 

Två snickare får tillbaka 

sina anställningar och en 

viss kompensation – mot 

att Byggnads lägger ner 

flera anklagelser om trakasserier 

och kränkningar. 

Det är centrala delar i en 

superförlikning mellan 

Byggnads och Peab. 

Den jättekonflikt mellan Peab 

och Byggnads som beskrivits som 

ett skyttegravskrig, är över. 

I januari förlikades parterna 

vilket innebar ett givande och 

tagande. Snickarna Lars Fredricson 

och Björn Peterson fick 

tillbaka sina anställningar (se 

artikel nedan) och gavs också en 

viss kompensation från företaget. 

Hur mycket är dock hemligt. 

Byggnads fick å sin sida släppa 

kravet på högt skadestånd 

samt full lön för hela arbetslöshetsperioden. 

Dessutom lägger 

Byggnads även ner ytterligare ett 

knappt tiotal ärenden gällande 

kränkningar och trakasserier, erfar 

Byggnadsarbetaren. 

INGEN AV PARTERNA vill dock 

kommentera detaljerna i uppgörelsen. 

– Det här är känsliga frågor för 

Peab och i viss mån för oss också, 

säger Torbjörn Johansson, av- 

talssekreterare på Bygg- 

nads. 

– Jag konstaterar att 

vi undanröjt de här 

tvisterna och vill nu se 

framåt, säger Mats Johansson, 

vice vd Peab. 

Både Torbjörn Johansson 

och Mats 

”En oerhörd lättnad” 

Johansson säger sig vara nöjda 

med förlikningen. Men båda understryker 

att det är en kompromiss. 

– Jag kan ju inte säga att vi fick 

precis vad vi önskade oss. Det är 

en kompromisslösning, men alla 

andra alternativ var sämre, säger 

Torbjörn Johansson. 

– Både vi och de har gjort sina 

misstag. Nu har vi lagt det bakom 

oss och det känns jätteskönt, 

säger Mats Johansson. 


Lars Fredricson och Björn Peterson har gått arbetslösa i 17 månader. Nu får de tillbaka sina anställningar. 

Snickarna Lars Fredricson 

och Björn Peterson 

får tillbaka sina anställningar 

på Peab i Kalmar 

efter superförlikningen. 

– Det är en oerhörd lättnad. 

Det har varit sjutton månader 

av oro och stress, säger Lars 

Fredricson. 

De båda snickarna hade 

förberett sig för ett par intensiva 

dagar i Arbetsdomstolen 

(AD), och sedan en oviss väntan 

på domstolens avgörande. 

I stället kunde de gå tillbaka 

till jobbet den första februari. 

– Vi är väldigt glada, säger 

Björn Peterson. 

Det var på våren 2008 som 

de båda snickarna, efter flera 

turer, fick sparken för arbetsvägran. 

Lokala och centrala 

förhandlingar strandade och 

Byggnads stämde till slut Peab 

i Arbetsdomstolen. 

Under tiden har snickarna 

gått arbetslösa i sjutton månader. 

– Det är inte lätt att få nytt 

jobb när man fått sparken. 

Därför är vi väldigt glada att ha 

fått tillbaka våra anställningar. 

Vi har aldrig gjort något fel, 

säger Lars Fredricson. 




BYGG1002s14 14 10-02-03 12.29.13

Stor förödelse 

när container 

exploderade 

■ Containerdörrar flög ett femtiotal meter. 

Tryckvågen splittrade en glasfasad. Närliggande 

byggbaracker skadades och började brinna. 

Förödelsen var stor efter att en container 

exploderat på en arbetsplats i Jordbro söder om 

Stockholm där ett värmeverk byggs. Polisen 

utreder nu orsaken till olyckan. 

Delar från containern flög iväg och en brand 

startade i närliggande containrar och byggbaracker. 

En glasfasad på värmeverket 25 meter 

bort splittrades av tryckvågen. 

Den hände natten till fredagen den 22 januari 

i en container som tillhör huvudentreprenören 

MW Power. 

– Vi vet inte vad som är orsaken. Polisen 

har tillsatt en teknisk utredning, säger Thèrese 

Sandström, medieansvarig hos beställaren 

Vattenfall Heat Nordic. 

I stället för 

produktiv 

verksamhet, 

används 

tiden för 

att dricka 

kaffe 

och röka 

cigaretter. 

JONAS PETTERSSON – 

centerpartist, sluggar hårt 

mot Sveriges byggnadsarbetare 

i hemmaproducerad 

video. Länk till filmen finns 

på www.byggnadsarbetaren.se. 


BYGG1002s15 15 10-02-03 12.29.17

KALLSTART 

FÖR SVERIGES HETASTE BYGGE 

MÖT ARBETARNA SOM BYGGER SVERIGES NYA NATIONALARENA 

Betongpålar dunkas genom tjälen, ånga från färsk betong, grävmaskiner 

på tomgång. Näsor rinner, stelfrusna fingrar. Mitt i köldknäppen 

har fotbollslandslagets nya hemmaarena börjat stiga 

mot skyn. Ett monsterprojekt där Solna får en helt ny stadsdel. Men 

just nu handlar allt om frost och snö på landets hetaste bygge. 

TEXT: CENNETH NIKLASSON FOTO: ANDERS G WARNE 


16-23_arena_02.indd 16 10-02-02 09.36.58

Anläggaren Antal Horvath från Sala håller 

på med formsättning. Han trivs i kylan. ”I dag 

är det skönt, men det börjar bita rejält när 

temperaturen närmar sig 20 minus.” 


BYGG1002s17 17 10-02-01 16.32.58

”De grå betongpålarna står sida vid sida, 

som granar i en tätvuxen skog. Och fler blir 

det. Dunkandet från pålmaskinerna tycks 

aldrig tystna. Skogen växer och kommer att 

sprida sig ut över hela det område som så 

småningom ska bli Arenastaden.” 

NÄSTA UPPSLAG 

Så ser det 

ut när allt 

är klart 

kronPrinssessan Victoria tog första spadtaget. 

Betongpålkapare Tommy Nordvall sågade av 

den första betongpålen. För honom, liksom för hela 

av arbetslöshet drabbade Byggsverige, är projekt 

Arenastaden ett av de större och viktigare just nu. 

Prinssessan har lämnat tillbaka den blanka spaden 

och lämnat Solna, en av Stockholms kranskommuner. 

Tommy Nordvall är kvar. 

– Jag ska såga av ungefär 7 000 betongpålar. Vissa 

måste jag såga av två gånger, så det blir en hel del. 

Han har kuskat runt i landet i över 20 år och kapat 

betongpålar. Dag efter dag. Han gör det med en vattenkyld 

såg. Nu är jobbet lite jävligt. Det är kallt och 

slangarna vill gärna frysa. 

– Jag skulle hellre vilja ha några värmegrader. Det 

blir väldigt blött och lerigt då och mycket vatten i 

hålen när jag ska såga, men det är ändå bättre än det 

här. 

Tommy Nordvall tittar sig omkring. De grå betongpålarna 

står sida vid sida, som granar i en tätvuxen 

skog. Och fler blir det. Dunkandet från pålmaskinerna 

tycks aldrig tystna. Skogen växer och kommer att 

sprida sig ut över hela det område som så småningom 

ska bli Arenastaden. 

idén till Arenastaden väcktes 2003. Det var 

då Svenska Fotbollsförbundet kastade upp bollen 

i luften när de konstaterade att Råsunda behövde 

renoveras. Eller snarare så sparkade de både hårt och 

högt för när bollen till slut kom ner hade renoveringen 

av Råsunda förvandlats till en helt ny stadsdel till en 

kostnad på 17 miljarder kronor. Då ingår även en del 

infrastrukturjobb som förbättrad järnväg och en ny 

anslutning till E 18. 

De tågpassagerare som åker förbi kommer att 

kunna se hur arbetet fortskrider. Grundarbetet till 

områdets juvel, den nya nationalarenan för fotboll, 

Swedbank Arena, är redan i gång. I det syd östra 

hörnet börjar grundelementen skjuta upp och när 

trälagbasen Rolf Snäckes pekar och förklarar går det 

med lite fantasi att förstå hur anläggningen kommer 

att se ut. Den blir inte stor. Den blir gigantisk, 

och kommer att få 55 000 sittplatser, fler än antalet 

Östen Pettersson arbetar med pålningen på bygget. Han sitter 

invånare i Solna. I februari kommer de första stora 

pelarna som ska stå som stöd under läktarsektionerna. 

Crescendot för arenabygget nås när de enorma – 

över 150 meter långa – takstolarna ska lyftas på 

plats. 

Ett annat bygglag från Peab påbörjar i 

sommar arbetet med Skandinaviens största shoppingcenter 

som ska ligga intill arenan. Sedan rullar 

det på – det ska byggas bostäder, ett hotell och kontor. 

Projektet ger ungefär 1 800 årsarbeten för byggnadsarbetare. 

Swedbank Arena ska vara klart redan 2012, 

för d 

18 byggnadsarbetaren nr 2 februari 2010 

BYGG1002s18 18 10-02-01 16.33.06

itter 

för det mesta i pålningsmaskinen, men det händer att han och kollegan Hasse Karlsson byter plats. Allt för att jobbet ska bli lite mer varierat. 

(till vänster): Gjutningen 

av fundamenten som 

ska bära de höga pelarna 

som läktaren ska 

vila på är i full gång. De 

första pelarna monteras 

i februari. 

(till höger): Östen Pettersson 

håller koll så att 

ingen kommer för nära 

den dunkande pålmaskinen. 


16-23_arena_02.indd 19 10-02-02 09.39.36

Trots att Tommy Nordvall fäller betongpålar som värsta skogshuggaren ökar de hela tiden i antal. Men till slut – när 

pålningen är avslutad – så kommer betongskogen så småningom att minska i storlek, för att till slut försvinna helt. 

NÄTFRÅGAN 

Behöver 

Zlatan en 

ny arena? 

www.byggnads 

arbetaren.se 

”Jag ska såga 

av ungefär 

7 000 betongpålar 

... så det 

blir en hel del.” 

Tommy Nordvall 

resten ett par år senare. Kanske är det därför Peab 

redan nu kastat in så mycket folk. 

– Vi brukar nästan alltid vara ensamma, men här 

är det lite mer folk. Jag tycker det är kul för då har 

man någon att snacka med. Men det är kallt och jobbet 

är ändå långtråkigt. Det blir en hel del väntan, 

säger Hasse Karlsson, som arbetar med pålningen. 

I snitt hinner han och parhästen, Östen Pettersson, 

med 10–30 pålar per dag. På det här bygget bankas de 

ner mellan 8 och 23 meter. Trots att fyra maskiner nu 

går för högtryck så räcker det inte. Ytterligare två ska 

sättas in. 

– Nästan alla betongpålar ställer vi på berget, så 

det blir en bra grund för hela bygget. 

Tätast står pålarna i det område där Swedbank 

Arena ska byggas. På vissa delar av området är 

berget uppe i dagen, men just där arenan ska stå är 

det en svacka. I stället ligger det där ett tjockt lager av 

lera. För att anläggningen inte ska komma i gungning 

när publiken står och hoppar på läktarna krävs det att 

pålarna sitter tätt. På flera plaster sitter de med bara 

en halvmeters mellanrum. 

Rolf Snäckes tycker att arbetet hittills gått hyfsat 

med tanke på kylan. 

– Vi kommer att få mer flyt när vi på allvar kommer 

i gång med den östra läktaren. Det blir även lättare 

när pålningen kommer i väg en bit. 

Utan tvekan krävs det planering och hårt 

jobb för att lönemålet på runt 200 kronor i timmen 

ska uppnås. Den nya stadsdelen i Solna byggs på ett 

område som ingen egentligen visste fanns. Här låg 

tidigare ett skrotupplag och det fanns en del baracker. 

Det såg ut ungefär som Lugnet i Sickla där Hammarby 

sjöstad växt upp. De som passerat med tåg 

har kunnat blicka ut över korrugerat plåt och diverse 

bodar och oljefat. Allt det är borta nu, i stället kan 

passagerarna se hur fyra pålmaskiner med taktfasta 

slag slår ner betongpåle efter betongpåle, grävmaskiner 

gör piruetter i sin strävan att så snabbt som möjlig 

gräva fram utrymmen för formsättning av grundfun- 


16-23_arena_02.indd 20 10-02-04 10.18.52

SÅ HÄR KOMMER ARENASTADEN ATT SE UT 

Swedbank Arena 

■ Swedbank Arena är en 

jättebyggnad. Här kommer 

det bland annat att spelas 

landskamper i fotboll, köras 

speedway och hållas konserter 

med världsartister. 

■ Inne i byggnaden kommer 

det gå att växla underlag 

mellan gräs, grus och is. 

■ Arenan, som får ett öppningsbart 

tak, kommer att ta 

55 000 åskådare vid idrottsevenemang 

och 65 000 om 

även innerplanen används. 

■ Byggnaden ska vara levande 

även när det inte pågår 

något evenemang genom 

att barer och restauranger 

är öppna. 

Fotbollsintresserade 

ska 

erbjudas guidade 

turer och bland annat 

få besöka landslagets omklädningsrum. 

■ Kostnaden för kalaset beräknas 

till 1,9 miljarder kronor. 

ILLUSTRATIONER: ARKITEKTERNA KROOK & TJÄDER, BERG ARKITEKTKONTOR, POPULOUS 

Shoppingcenter 

■ En byggnad i flera våningar kommer att byggas 

precis invid Swedbank Arena. De som är 

köpsugna kommer att kunna välja på utbudet 

i ungefär 230 butiker. Därmed blir gallerian den 

största i hela Norden. Byggstart nu i sommar. 

90 meter högt hotell 

■ De som tar plats i Skybaren högst 

upp kommer ha utsikt över stora delar 

av Stockholm. 400 rum och en stor 

bankettsal för över 2 000 gäster. 

Bostäder 

och kontor 

■ Cirka 2 000 bostäder 

ska ge omkring 5 000 

personer möjlighet att 

bo i Arenastaden. 

■ Kontorsytor på 

260 000 kvadratmeter 

kommer att ge över 

100 företag och 15 000 

personer möjlighet att 

jobba i Arenastaden. 

NÄSTA SIDA 

AIK-are 

splittrade 

om bygget 


BYGG1002s21 21 10-02-01 17.01.56

Det är trångt på bygget av Arenastaden. Alla är på samma plats, vilket innebär att maskinförarna måste ha ögon i nacken. 

Här är det maskinförarna Alf Mickelsson och Östen Petterson som rattar sina fordon. 

WEBBTIPS! 

Följ bygget 

på nätet 

www.arena 

staden.se 

dament. Runt omkring springer påpälsade byggnadsarbetare 

omkring. 

Det är snålt med utrymmet. 

Om hela projektets byggyta vore en fotbollsplan 

så befinner sig i princip allt och alla just nu 

i mittcirkeln. Där finns pålmaskinerna, grävmaskinerna 

och dessutom lastbilar, anläggare, husbyggare 

och med en vattenkyld såg i handen – pålkapare 

Tommy Nordvall. Därför ställs det extra höga krav 

på säkerheten. Det finns dessutom säkerhetsavstånd 

från pålkranarna som alla måste ta hänsyn till. I 

detta virrvarr ska maskinförarna hantera sina tunga 

maskiner. 

– Vi måste alltid ha koll på läget, men här springer 

det omkring mer folk än vanligt. Vi står nästan på 

varandra och det gäller att inte göra en rörelse med 

grävmaskinen utan att ha full koll. Visserligen är det 

allas ansvar att se vad som händer runtomkring, men 

jag har ändå det yttersta ansvaret, säger maskinförare 

Alf Mickelsson. 

Han är glad över att det är kallt. Marken har frusit 

och tjälen är nu 40 centimeter tjock. 

– En lagom tjock tjäle är bra. Nu är det enkelt att 

gräva igenom samtidigt som man slipper lervällingen. 

Det är dags för fika. De flesta rör sig mot bodarna. 

De maskiner som finns kvar står på tomgång. 

Vem vill frysa efter rasten? 

En person står kvar i en grop. Pålkapare Nordvall. 

Klingan skär enkelt genom betongen. Vattnet sprutar. 

Nordvall blir blöt, istäcke på byxorna. Han stänger av 

sågen, sträcker på ryggen. Tittar över skogen av pålar, 

den fortsätter att växa. Önskar sig nog en fika, en 

varm bod och torra kläder. Vem vet? 

Det enda som är säkert är att en avsågad betongpåle 

är en avsågad betongpåle. Nu återstår något färre 

än 7 000 pålar. 

AIK-aren: ”Känns inte bra att jobba här” 

Träarbetare Stefan Lindroos bygger 

Swedbank Arena under protest. Han 

är AIK-are och tycker att laget hör 

hemma på Råsunda. Kollega Rolf 

Snäckes, också han gnagare, är däremot 

positiv. 

Stefan Lindroos missar sällan en match när 

AIK spelar. Han tillhör kategorin som är mer 

fanatiskt intresserad och åker därför även på 

de flesta bortamatcherna. Just nu jobbar han 

med formsättning på den nya fotbollsarenan, 

vilket innebär att han själv medverkar till 

att bygga en anläggning där AIK i framtiden 


troligen kommer att spela sina matcher. En 

förändring som Stefan Lindroos inte tycker om. 

Han vill inte att AIK ska lämna den gamla 

nationalarenan Råsunda. 

– Det är inte klart ännu, vi får se 

vad som händer. Jag hoppas att 

vi blir kvar. I den här nya arenan 

blir det bara ett enda stort eko på 

matcherna. 

Stefan har svårt att tro att AIK 

kommer att fylla hela arenan och 

dessutom gillar han Råsunda. Han är även 

besviken på Solna kommun som han tycker 

inte gjort tillräckligt för AIK. 

– AIK är ett starkt varumärke. Vad är Solna 

utan AIK? frågar sig Stefan Lindroos och 

fortsätter: 

– Det känns inte bra att jobba här, men 

jag måste försörja mig. Så enkelt är det, 

men jag tänker fortsätta att hoppas på 

Råsunda. Det är det bästa alternativet. 

Även trälagbasen Rolf Snäckes håller 

på AIK. Han brukar se de flesta hemmamatcherna. 

– Råsunda är väldigt slitet. Och när 

man ska gå på muggen och köpa en korv 

i halvtid så har man ju missat första kvarten 

av andra. För mig spelar det ingen roll, jag kan 

gärna se AIK på den här nya arenan. 

cenneth niklasson 

BYGG1002s22 22 10-02-01 17.02.14

Rolf Snäckes är trälagbas och AIK-are, 

som dessutom bor i Solna. Han är en 

frekvent besökare på hemmamatcherna 

på Råsunda. ”Det är väldigt slitet. 

Men jag är neutral när det gäller vilken 

arena de ska spela på.” 


BYGG1002s23 23 10-02-01 16.34.22

Nu börjar det b 

superavtal 2010 

Nya avtalet måste bli klart före månadens slut 

Byggnads och arbetsgivarna är inte överens 

om det nya superavtalet. Och nu börjar 

tiden springa ifrån förhandlarna. 

Text: cenneth niklasson foto: scanpix 

28 

februari 

– dagen då superavtalet 

måste vara i hamn för 

att inte komma i vägen 

för den ordinarie avtalsrörelsen. 

Enligt vad tidningen erfar så har förhandlingarna 

mellan Byggnads och Sveriges Byggindustrier, 

BI – som tidigare genomförts i god anda – börjat 

kärva en aning. Stämningen är inte riktigt lika god 

som vanligt. Möjligen kan det bero på att parterna 

nu arbetar med konkreta avtalstexter som ska ingå 

i superavtalet – något som gör att frågorna ställs på 

sin spets. Sedan tidigare är man punktvis överens om 

ett nytt avtal. På både Byggnads och BI är man ändå 

hoppfulla om att det till slut ska bli en överenskommelse. 

– Vi har även tidigare under förhandlingarna haft 

en del skilda uppfattningar där vi inte varit överens. 

Men jag tror att vi även denna gång kommer att ta oss 

förbi svårigheterna, säger Mats Åkerlind, förhandlingschef 

på BI. 

Men det är bråttom då Byggnads har kallat in sitt 

avtalsråd till den här veckan. I förra numret av tidningen 

uttryckte Mats Åkerlind förhoppningar om att 

ett avtal skulle vara klart till dess. 

Den tidplanen kommer nu inte att kunna hållas. 

Den arbetsgrupp på Byggnads som förhandlat med BI 

om superavtalet kommer att informera om hur läget 

ser ut. 

– Vi kommer inte ha något färdigt förslag, utan det 

kommer att handla om en del texter och om hur det 

ser ut i stort, säger Torbjörn Johansson, avtalssekreterare 

i Byggnads. 

Med största sannolikhet kommer avtalsrådet ge 

arbetsgruppen förnyat mandat att arbeta fram ett 

slutgiltigt superavtal. 

– Vi jobbar vidare och sedan kallas avtalsrådet 

in när även årets löneavtal är färdigförhandlat. Då 

ska de ha ett helt nytt avtal att ta ställning till, säger 

Torbjörn Johansson. 

Det nya superavtalet där byggavtalet och 

anläggningsavtalet ska slås samman, kan komma att 

innebära stora förändringar. På Byggnads och BI är 

man i nuläget förtegna om innehållet. Men vad som 

står klart är att allting i de två tidigare avtalen diskuteras 

och att ett syfte med det nya avtalet är att det ska 

bli betydligt enklare att förstå för samtliga parter. 

De avtal som finns i dag är krångligt skrivna och 


BYGG1002s24 24 10-02-03 09.50.51

li bråttom 

Bägge sidor 

kan bli vinnare 

har vid flera tillfällen fått tilläggsskrivningar. Många 

konflikter mellan fack- och arbetsgivarsidan handlar 

om hur de olika skrivningarna i avtalen ska tolkas. 

Detta är ett problem som både Byggnads och BI vill 

komma bort ifrån då det tar mycket kraft från de två 

organisationerna. 

När vår reporter Cenneth Niklasson 

nyligen skrev om att Byggnads och 

arbetsgivarna höll på att bli överens om ett 

nytt, stort superavtal för byggbranschen, blev 

det en stor nyhet i flera 

rikstäckande medier, med ANALYS 

nyhetsbyrån TT i spetsen. 

Det var förstås kul. 

Men det viktigaste är 

ändå vad som står i avtalet. 

Superavtalet bör nog uppfylla 

två huvudkrav om alla 

ska bli nöjda: 

Johan 

1. Det ska vara lättare att sjöholm 

förstå. 

2. Det ska vara lätt att tjäna mycket pengar 

med det. 

Det första är ett krav som vid första anblicken 

tillgodoser arbetsgivarens behov. Med 

en enklare text finns alltid risken att skyddet 

för de enskilda arbetarna blir lite sämre. Men 

faktum är att Byggnads också kan tjäna på ett 

enklare avtal. I dag går rätt mycket resurser åt 

till att agera tolkningskonsult åt småföretagare 

som vill göra rätt men saknar kompetens 

att utläsa vad som faktiskt gäller. (Vilket de 

inte ska klandras för. Det är rätt svårt.) Om 

Byggnads lokalombudsmän slipper vara tolkningskonsulter 

kan de ägna sig åt förhandling 

i stället. Det borda gynna medlemmarna. 

Krav två tillgodoser vid första anblicken 

byggnadsarbetarna. Å andra sidan: Vettiga 

ackordsuppgörelser och bra löner i övrigt ger 

nöjda anställda med stor vilja att producera 

snabbt och med hög kvalitet. 

Missgynnar det företagen? Skulle inte tro 

det. 

Både fack och arbetsgivare 

har alltså något att tjäna på 

att de här kraven uppfylls. 

Superavtalet borde 

helt enkelt kunna bli 

verklighet. 

NÄSTA SIDA 

Skillnaden 

mellan 

avtalen 


BYGG1002s25 25 10-02-03 09.50.53

superavtal 2010 

Erik: Rädda reseersä t 

Allt tyder på att byggavtalet och anläggningsavtalet slås ihop. En önskan 

som Byggnads ledning haft sedan 2008. Men vad tycker egentligen 

gubbarna? Vi for till Uppsala och träffade den 22-årige anläggningssnickaren 

Erik Broström. En av de direkt berörda. 

Text och foto: 

johan sjöholm 

Varje söndagseftermiddag sätter sig Erik 

Broström, snickare, i sin Volvo S80. Vanligtvis lägger 

han en ljudbok i bilstereon, för tillfället vampyrbästsäljaren 

”Twilight”, för att sedan köra de cirka 40 

milen mellan Ånge i Västernorrland och Uppland där 

han ställt upp sin husvagn. 

Som anställd på Veidekke är han med och bygger 

Sveriges lantbruksuniversitets nya forskningsanläggning 

i Ultuna utanför Uppsala. Den närmaste 

campingplatsen han hittat ligger åtta kilometer bort. 

Eftersom Erik Broström jobbar på anläggningsavtalet 

har han rätt till reseersättning de där kilo- 

metrarna fram och tillbaka mellan husvagnen och 

bygget. Hade han däremot varit anställd på byggavtalet, 

hade han inte fått någon reseersättning, utan fått 

nöja sig med enbart traktamente. 

Det är en av de viktigaste skillnaderna mellan 

byggoch anläggningsavtalet. Erik Broström hoppas 

verkligen att den förmånen inte försvinner när avtalen 

nu med stor sannolikhet slås ihop under våren. 

– Alltså, man vill ju ha ersättning på något sätt. 

Skulle man inte fått reseersättningen hade man ju 

velat ha tillgång till en firmabil eller liknande, säger 

Erik Broström. 

Erik Broström ingår i ett lag som leds av 

lagbasen och armeraren Martin Lindbom. Killarna 

tjänar just nu omkring 200 kronor i timmen 

på ackord. Därför är det kanske inte så konstigt att 


BYGG1002s26 26 10-02-03 09.50.58

4 

viktiga skillnader i byggoch 

anläggningsavtalen 

BILDA IDÈ 

ingen stupstock 

n På anläggningsavtalet saknas den så kallade stupstocken 

när en ackordsförhandling strandar. I stället inleds 

då en förhandling om tidlön. Problem uppstår när även den 

förhandlingen strandar. Anläggningsavtalet säger nämligen 

inte särskilt mycket om vad som ska hända då. Arbetsgivarna 

har ibland hävdat att de i dessa lägen ensidigt 

har rätt att sätta lön. Något som Byggnads givetvis inte 

accepterar. 

Arbetsgivaren stämmer av 

n På anläggningsavtalet sköter arbetsgivaren avstämningen 

tillsammans med en representant ur arbetslaget. 

På byggavtalet är Byggnads ombudsmän med och stämmer 

av. Det är väldigt snäva tidsramar för Byggnads om de 

skulle upptäcka något fel med arbetsgivarens avräkning 

på anläggningsavtalet. De har bara några dagar på sig att 

protestera. 

Reseersättning vid tillfälligt boende 

n Reseersättningen är bättre på anläggningsavtalet. Den 

som bor i till exempel husvagnsläger och har mer än 5 

kilometer till sin arbetsplats, har på anläggningsavtalet rätt 

till reseersättning utöver traktamentet. På byggavtalet har 

man ingen reseersättning alls från tillfälliga boenden. 

skiftgång 

n På anläggningsavtalet har arbetsgivaren en mer 

vidsträckt rätt att organisera arbetet i två- eller treskift 

förutsatt att regler om veckoarbetstid och dygnsvila efterlevs. 

På byggavtalet är skiftarbete i princip bara tillåtet vid 

glidformsgjutning och för att inte störa produktionen på 

industrier. All annan skiftarbetstid måste förhandlas lokalt. 

ttningen 

Martin Lindbom kommenterar förhandlingarna med 

följande raka budskap till sina fackliga företrädare. 

– De ska inte gå med på någon annan löneform än 

ackord. 

Annars erkänner de flesta gubbarna som vi pratar 

med att de inte är särskilt insatta i förhandlingarna 

som pågår mellan Byggnads och arbetsgivarna i 

Stockholm. Det mentala avståndet mellan ett Veidekkelag 

på ett snöigt anläggningsjobb på den uppländska 

slätten och förbundskontoret i huvudstaden 

känns längre än den knappa timme det tar att köra 

med bil där emellan. 

– Jag måste säga att jag är för dåligt insatt för att ha 

någon riktig uppfattning, säger Klaes-Göran Färestad, 

anläggningsarbetare. 

– Det borde vara tvångsinlärning av avtalet för oss, 

fyller Martin Lindbom i. 

Glad och stolt 

Folksam-LO Pension blev fondväljarnas 

favorit, när privatanställda arbetare skulle 

göra omval för sin avtalspension. Vi är glada 

och stolta över att de flesta valde det egna 

bolaget. 

Gör ditt val du också! Då får du dina pengar 

placerade i en generationsfond som anpassas 

efter din ålder samtidigt som avgiften 

blir lägre. Läs mer på folo.nu, där kan du 

också göra ditt val. 

✗ Folksam-LO Fondförsäkring 

www.folo.nu | 020-414 414 

Du kan när som helst göra ett ändringsval och byta till 

Folksam-LO Pension. Du kan också flytta pensionspengar du 

har i andra bolag till oss. 


Byggnads_95x255_10_02_11.indd 1 2010-01-14 13.52 

BYGG1002s27 27 10-02-03 09.51.01

AKTA DIG FÖR G 

GASDÖDSOLYCKORNA 

I oktober dog 23-årige licenssvetsaren Jesper Ovemyr i 

samband med luftning av rör. Undersökningar visade att han 

utsatts för extrema halter KOLMONOXID. 

Samma månad fick en annan svetsare allvarliga hjärnskador 

vid samma arbetsmoment i en ishall i Kumla. Också han 

förgiftades av kolmonoxid. 

Ett tredje, liknande fall, hade tidigare inträffat i Stockholm. För 

Arbetsmiljö verket och fjärrvärmebranschen är olyckorna en gåta. 

VI LISTAR FARORNA OCH TALAR OM HUR DU SKYDDAR DIG. 

SÅ GÅR DET FARLIGA ARBETET TILL 

■ De uppmärksammade fallen har inträffat 

vid fjärrvärmeinstallationer där man svetsat 

med gassvets. Det verkar som om kolmonoxid 

bildas inne i rören i samband med 

svetsningen. Sedan har luften tryckts ut i 

samband med avluftning, när rören spolats 

igenom med hett vatten. De som stått vid 

rören har andats in extremt höga doser av 

kolmonoxid. 

DÄRFÖR ÄR GASEN LIVSFARLIG 

■ Kolmonoxid är en giftig, färglös och 

luktlös gas som bildas vid förbränning 

av kolhaltiga ämnen. Den är livsfarlig 

eftersom den gör att syretillförseln till 

kroppens vävnader drastiskt försämras. 

Syret är nödvändigt för att man 

ska kunna leva. Trängs syret undan kan 

man svimma och dö. 

SÅ SNABBT SKADAS DU 

■ Vid höga halter av kolmonoxid hinner du inte reagera. 

Det räcker med ett eller ett par andetag för att du ska 

svimma och i värsta fall dö. Även om man kommer ut 

och andas frisk luft snabbt, kan hjärnan och kroppen ha 

fått skador som inte går att reparera. Gasen påverkar 

också hjärtat. Vid lägre halter kan kolmonoxidförgiftning 

märkas genom illamående eller huvudvärk, och även då 

är det farligt. Den som skadats måste snabbt få medicinsk 

behandling med syrgas. 


28-29_gasolycka_02.indd 28 10-02-01 17.09.48

GIFTGASEN! 

SÅ SKYDDAR DU DIG 

■ Led alltid bort gaser som kommer från ledningen vid avluftning, 

ut ur rummet. Gasen är farlig också i andra delar av 

rummet än vid själva röret. Inte heller utomhus ska man stå 

nära luftutsläppet. Det kan behövas en säkerhetszon på flera 

meter. Arbetsgivarna är skyldiga att hindra de anställda från 

att skadas, genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Det 

ska bland annat innefatta riskbedömningar och att jobben 

planeras så att de blir säkra. Finns ändå risk för kolmonoxid är 

andningsskydd med ren luft det enda som fungerar. 

DÄRFÖR ÄR OLYCKORNA EN GÅTA 

■ Jobbet betraktas som ren rutin i branschen. Arbeten med fjärrvärmerör har 

pågått sedan 1970-talet, men tidigare har inga liknande olyckor rapporterats. 

Det branschen och Arbetsmiljöverket nu ser som den mest troliga förklaringen 

är att rören belagts med något skikt på insidan, som gör att kolmonoxid bildas 

under svetsningen. Giftgasen stannar kvar i rören till avluftningen. Men detta 

är ännu så länge en gissning, det måste undersökas mer. Olyckorna är ingen 

tillfällighet. Mätningar som gjorts efter olyckorna på samma typ av arbetsmoment, 

har visat extremt höga halter av kolmonoxid. 

SAMMANSTÄLLNING: MARGITE FRANSSON KÄLLA: TOMMY ERIKSSON 

WIKÉN, EXPERT PÅ KEMISKA RISKER VID ARBETSMILJÖVERKET. 


BYGG1002s29 29 10-02-01 16.53.11

Försäkringsfällan 

Petras Bagocius från Litauen vårdades i flera veckor på Karolinska 

sjukhuset, efter en svår bygg olycka. Frågan är nu: Vem betalar? 

Efter olyckan upp dagades att Petras Bagocius varken tillhörde det 

svenska eller det litauiska försäkrings systemet. I Sverige tar vi fri 

vård för självklart. Men den gäller inte alla. 

Text: katarina connheim foto: evaldas semiotas 

Ingen vill 

stå FÖR DERAS 

pappas vård 

I det trånga sjukhusrummet 

ligger Petras Bagocius i en 

av de två sängarna. Hans blick är 

tom. Då och då försöker Petras säga 

något, men det är svårt att uppfatta 

vad det är. Talet är sluddrigt och 

osammanhängande. 

Efter att ha legat i koma i över 

en månad började Petras Bagocius 

nyligen att prata. Sonen Mantas Bagocius, 

som sitter vid pappans säng, 

böjer sig fram för att lyssna. 

– I början var det väldigt tyst 

och vi förstod ingenting. Nu är det 

ord som vi känner igen, men de har 

ingen mening, säger Mantas. 

Det är fortfarande oklart vad 

som exakt hände den där tisdagen 

den 3 november i Rosersberg norr 

om Stockholm. Snickaren Petras Bagocius höll på att 

bygga till en lada. Han stod på en stege för att sätta 

upp plast på en av takstolarna när han föll handlöst 

ner, mellan sex och sju meter, med huvudet mot 

betonggolvet. 

Petras fördes med ambulanshelikopter till Karolinska 

sjukhuset med mycket allvarliga hjärnskador 

Rehabiliteringssjukhuset i Palanga, 

Litauen, där Petras Bagocius vårdas. 

och vårdades flera veckor på 

neuro intensiven. Under en period 

svävade han mellan liv och död. 

– När man läser hans sjukjournal 

och de skador som han har 

haft så är det ett mirakel att han 

lever, säger sonen Marius. 

Petras rör sig i sängen. I hans 

panna syns ett tydligt märke efter 

operationen. 

Han fick inga kroppsliga skador 

vid fallet. Alla hans skador är 

koncentrerade till huvudet. 

– Hans skador var från munnen 

och uppåt, säger Marius och pekar 

på sitt eget ansikte. 

Petras fingrar på Mantas 

klocka och tittar på den som om 

den vore ny. Så är det med de flesta 

föremål som sönerna visar upp för honom. 

– Varje dag är en ny dag för honom. Fortfarande 

känner han inte igen oss och vet inte vad vi heter, 

säger Mantas. 

Innan den tragiska olyckan inträffade i Sverige 

hade 52-årige Petras Bagocius alltid varit frisk. 


BYGG1002s30 30 10-02-02 11.26.39

Sönerna Mantas (t.v) och Marius 

Bagocius besöker sin pappa Petras 

som vårdas på rehabiliteringssjukhuset 

i Palanga, i västra Litauen. 


BYGG1002s31 31 10-02-02 11.26.42


Marius Bagocius sköter om sin pappa Petras som skadades mycket svårt i en byggolycka i Sverige. Eftersom Petras är utförsäkrad från det svenska 

och litauiska försäkringssystemet är frågan vem som ska betala vården i Sverige. 

Han hade arbetat som byggnadsarbetare i Litauen 

och de senaste åtta åren i Sverige för samma arbetsgivare 

på ett stort lantbruk i Rosersberg. 

– Han tyckte att jobbet var okej. Han fick sin lön 

och bodde i ett eget hus. 

När den första chocken för familjen lagt sig 

kom nästa. Arbetsgivaren hävdade att han inte var 

anställd, utan egenföretagare och ville göra upp med 

de anhöriga vid sidan om. 

– Jag ringde för säkerhets skull de litauiska 

myndigheterna för att kolla om han var registrerad 

som egenföretagare i Litauen, men det var han inte, 

förklarar Mantas. 

Båda sönerna Mantas och Marius är övertygade 

om att deras pappa blivit lurad. Petras var övertygad 

om att han arbetade vitt och hoppades till och med få 

svensk pension. 

– Arbetsgivaren sa att han hade försäkringsnummer 

och att alla papper var klara. Min pappa kollade 

inte. Han litade på honom, säger Mantas. 

Eftersom Petras Bagocius inte var socialförsäkrad 

i Sverige är frågan vem som ska betala den höga 

sjukhusräkningen på Karolinska sjukhuset. Petras 


BYGG1002s32 32 10-02-02 11.26.45

Det här gäller för utländska arbetare 

n Offentligt betald vård i Sverige är ingen självklarhet, även om du 

är EU-medborgare. Allt hänger på att du har dina papper i perfekt 

ordning. Annars kan det bli dyrt. 

Anställd/egen företagare 

n Maciej är snickare från Polen och 

anställd hos en svensk arbetsgivare. 

Han är inte bosatt i Sverige, men har 

rätt till all vård i Sverige. För att få rätt 

till vården i Sverige ska en arbetstagare 

visa upp anställningsbevis. 

Som anställd har Maciej också rätt till 

EU-kort från Sverige. 

n Maciej är, som alla personer som 

arbetar här under högst 12 månader 

och kommer från annat EU/EES-land, 

i regel registrerade hos den svenska 

försäkringskassan. 

n Om anställningstiden överskrider 12 

månader ska Maciej folkbokföra sig i 

Sverige. Därmed är han bosatt här och 

har tillgång till hälso- och sjukvården 

såsom övriga folkbokförda i landstinget. 

Han betalar samma vårdavgift 

som bosatta inom landstinget. 

n Om Maciej är egenföretagare i Sverige 

måste han visa upp en handling 

som visar att han är egenföretagare. 

Egenföretagare i Sverige har också 

rätt till EU-kort. 

Utsänd 

n Andris från Lettland är byggnadsarbetare 

och utsänd av sitt lettiska 

byggföretag. Med utsänd menas att en 

person sänds ut av sin arbetsgivare 

under en begränsad tid, vanligtvis ett 

år. Som utsänd ska han omfattas av 

lagstiftningen i det land från vilket 

han är utsänd. I detta fall Lettland. 

n Som utsänd har Andris rätt till nödvändig 

vård. Denna rätt gäller även den 

utsändes familjemedlemmar. 

n För att få rätt till nödvändig vård ska 

Andris visa upp sitt EU-kort för vårdgivaren. 

Han betalar samma vårdavgift 

som folkbokförda inom landstinget. 

Om Andris är utsänd längre tid än ett år 

ska han ha intyget E 106 som visas för 

vårdgivaren. 

Gränsarbetare 

n Peder är från Danmark och pendlar 

varje dag till Skåne, där han arbetar 

som anläggningsarbetare. Peder har 

som gränsarbetare rätt till både nödvändig 

och planerad vård till vanlig 

vårdavgift i både bosättnings- och 

arbetslandet. 

n Eftersom Peder är bosatt i ett av de 

nordiska länderna, Danmark, och arbetar 

i Sverige behöver han inte styrka 

sin rätt till vård genom att uppvisa ett 

intyg. Det är tillräckligt om han lämnar 

uppgift om namn och bostadsadress. 

n Om en gränsarbetare är bosatt utanför 

Norden, men inom EU/EES och 

arbetar i Sverige ska personen styrka 

sin rätt till vård genom att visa upp ett 

intyg, E 106 i bosättningslandet. 

n En gränsarbetare är en anställd eller 

egenföretagare som arbetar i en stat 

och bosatt i en annan, dit arbetaren 

återvänder minst en gång i veckan. 

Bagocius vistades på Karolinska sjukhuset från den 3 

november till den 21 december. 

Vårdkostnaden är 25 000 kronor per dygn 

och sammanlagt skulle det bli en kostnad på över en 

miljon kronor. Det är pengar som familjen Bagocius 

absolut inte kan betala. I Sverige har familjen Bagocius 

nu fått ett målsägarbiträde, Ingemar Folke, som 

driver deras sak. 

– Min pappa är ett offer. Vi kommer att kämpa för 

att vår pappa ska vara med i det svenska försäkringssystemet 

och vill hjälpa vår pappa så att han får sina 

Om intyg saknas 

n Om du är bosatt och folkbokförd i 

Sverige och råkar ut för en olycka har 

du rätt till sjukhusvård. Du betalar då 

för vård mot patientavgift (cirka 80 kr/ 

dygn efter andra dygnet). 

Samma sak gäller för de personer 

som kommer från andra EU/EES-länder 

och arbetar i Sverige. Men vissa kriterier 

måste vara uppfyllda. Om du exempelvis 

är anställd måste du kunna visa upp 

ett anställningsbevis eller ett EU-kort. 

– I första hand tittar landstinget 

på folkbokföringen, i andra hand om 

personen har något EU-kort eller annat 

intyg som ger rätt till vårdförmåner i 

Sverige, säger Krister Levander, chef på 

EU-vårdsenheten på försäkringskassan 

på Gotland. 

Men vad händer om personen har 

arbetat svart? Om man har halkat ur 

försäkringssystemet? Om det inte 

finns något EU-kort, arbetsgivarintyg 

eller annat intyg? 

Landstinget är enligt hälso- och 

sjukvårdslagen alltid skyldigt att 

tillhandahålla den akuta vården, om 

man kommer från ett EU/EES-land. 

Knäckfrågan blir då vem som finansierar 

sjukhusbesöket. 

– Om personen inte har några 

godkända intyg, så kommer landstinget 

att ställa ut en faktura direkt 

till kunden. Det hänger därför mycket 

på arbetsgivare som tar emot folk från 

andra länder. Att se till att sköta skatt 

och avgifter, säger Krister Levander. 


BYGG1002s33 33 10-02-02 11.26.47


Relationen mellan pappan Petras och sönerna Mantas och Marius är väldigt stark. Sönerna är övertygade om att deras pappa blev lurad av arbetsgivaren 

och kämpar nu för pappans rättigheter i Sverige. 

”Arbetsgivaren sa att alla papper var i ordning.” 

Mantas Bagocius 

Mantas Bagocius 

rättigheter efter så många år i Sverige, säger Mantas 

Bagocius. 

Relationen mellan sönerna och pappan är 

stark. Mantas beskriver pappan som omtänksam och 

som brydde sig väldigt mycket om sin familj. Att han 

arbetade i Sverige enbart för att tjäna pengar till familjen 

och bland annat för att bekosta Mantas studier 

vid universitetet. 

Sedan i mitten av januari vårdas Petras på ett rehabiliteringssjukhus 

i Palanga, en liten stad som ligger i 

västra Litauen, vid Östersjön. 

Varje dag klockan åtta kommer Marius till sin 

pappa. Han stannar hela dagen och sköter om sin 

pappa; rakar honom, pratar med honom, går upp 

och går med honom och ger honom massage. Även 

brodern Mantas försöker besöka sin pappa så mycket 

han har tid till. 

– Vi försöker att vara med honom hela tiden och 

tror att hans hälsa har förbättrats på grund av detta, 

säger Mantas. 

Petras Bagocius får stanna 50 dagar för vård på 

sjukhuset i Palanga. Familjen betalar själva vården på 

sjukhuset genom en patientfond. Men vad som händer 

sedan är oklart. Eftersom han är utförsäkrad från den 

litauiska försäkringskassan får han ingen ersättning i 

sitt hemland. 

– Pappa får inget från litauiska staten, eftersom 

han har arbetat i Sverige. Man anser att tillhör det 

svenska försäkringssystemet. 

Familjen har nu många stora problem att lösa. Men 

trots allt är stämningen ändå förhoppningsfull i sjukhusrummet. 

I början trodde läkarna inte att pappan 

skulle överleva. Nu har han vaknat upp, kan gå med 

hjälp av stöd och kan dessutom prata. 

– Det är ett mirakel att han lever, säger Marius. 


BYGG1002s34 34 10-02-02 11.26.55

”Alla skyller på 

alla – det är 

skrämmande” 

Att människor hamnar i kläm mellan olika försäkringssystem 

inom EU är ett stort problem. 

Det anser jurist Anna Cieslak, som har biträtt 

många människor från Polen som råkat ut för 

olyckor i Sverige. 

Anna Cieslak var målsägarbiträde 

i Roman Wrona-rättegången, som 

Byggnadsarbetaren tidigare har 

skrivit om. Hon biträder mestadels 

polska klienter och tycker att 

försäkringsfrågorna är ett stort 

problem. 

– Det är många som kommer 

hit och inte är försäkrade, varken 

här eller i Polen. 

Anna Cieslak är just nu 

Anna Cieslak 

målsägandebiträde för en polsk 

lastbilschaufför som råkade ut för 

en trafikolycka i Norge och förlorade båda sina ben. 

Mannen är utförsäkrad från Polen, eftersom arbetsgivaren 

har betalt för lite arbetsgivaravgifter. Den polska 

försäkringskassan anser att det är den svenska försäkringskassan 

som ska betala eftervården och livräntan, 

eftersom arbetsgivaren har sitt huvudkontor i Sverige. 

– Alla skyller på alla. Ingen vill ta det ekonomiska 

ansvaret. Det är skrämmande, säger Anna Cieslak. 

Ett problem är också att försäkringssystemen 

skiljer sig åt i de olika länderna. Anna Cieslak tycker 

därför att försäkringssystemen borde likställas inom 

EU. 

– Det är en fri marknad inom EU och arbetskraften 

rör sig mellan länderna. Jag tycker inte att reglerna är 

klara vem som ska betala. Arbetsgivarna borde också 

kunna detta bättre, så att de anställda får rätt försäkring. 

Frågan är om Petras Bagocius själv måste betala 

den höga sjukhusräkningen i Sverige. Petras Bagocius 

målsägarbiträde Ingemar Folke är förhoppningsfull 

och tror att försäkringsfrågan kommer att lösa sig. Han 

har hittat ett anställningsintyg som har lämnats in till 

Migrationsverket som visar att Petras Bagocius har 

arbetat hos arbetsgivaren sedan 2006. 

– Jag har inte fått något skriftligt beslut än, men efter 

samtal med handläggare på försäkringskassan verkar 

det vara så att han omfattas av det svenska försäkringssystemet, 

säger Ingemar Folke. 

Katarina Connheim 

margite fransson 

Nordea Bank AB (publ) 

Gör det möjligt med 

ett Medlemslån! 

Ansök idag! 

• nordea.se/medlemslan 

• 0771- 22 44 88 

• hämta låneansökan 

hos ditt fackliga ombud 

Låna till vad du vill - Räntebetalningsskydd 

och Grupplivsförsäkring ingår utan kostnad, 

och skyddar dig vid arbetslöshet, sjukdom, 

olycksfall och dödsfall. 

nordea.se 

Förmånlig ränta 

utan avgifter*, f n 

4,25 % 

* Priser per 100101. Den effektiva 

räntan är 4,33% och är beräknad 

på 100 000 kr och 5 års kredittid. 

Gör det möjligt 


BYGG1002s35 35 10-02-02 11.26.58

KONFLIKTEN MED BRAVIDA 

”MAN KÄNNER SIG 

JÄVLIGT ENSAM” 

Trakasserier, gliringar och hot. Vardag för flera fackligt aktiva 

på vvs-jätten Bravida. Förtroende mannen Anders Fors ström 

for så illa att han måste upp söka psykolog. Kolleger vittnar nu 

om liknande erfaren heter på före taget som en gång hette BPA 

och ägdes av Byggnads. 

TEXT: MIKAEL FÄRNBRO FOTO: ELIS HOFFMAN 

ANDERS FORSSTRÖM VISSTE att han behövde 

hjälp, ändå tvekade han en sekund utanför porten till 

psykologen på företagshälsovården i Göteborg. Det 

var dagsmeja; snön droppade från taken, små rännilar 

av smältvatten porlade längs gatorna. 

Det var i mars 2006 och den fyråriga konflikten 

mellan Bravida och Byggnads centrala MB-ordförande, 

Anders Forsström, hade trappats upp och blivit 

infekterad. Varje minut av hans fackliga ledighet ifrågasattes 

– ständiga förhandlingar, krav på detaljerade 

ledighetsansökningar, plötsliga order om att inställa 

sig i produktionen. Samtidigt representerade Anders 

1 100 medlemmar och hans fackliga arbete fyllde 

minst en heltid. 

– Man känner sig jävligt ensam, trots att man vet 

att man har elvahundra rörgubbar i ryggen. Om 

anställningen hotas, hotas ju också ens förmåga att 

försörja sig själv och familjen. Då kommer oron och 

till slut går det ut över sömnen. Då behöver 

man någon att snacka med, säger han. 

ANDERS FORSSTRÖM HADE 

en stark känsla av att hans 

anställning var i fara och 

oron höll honom vaken 

om nätterna. Men det 

var just bara det – en 

känsla, en aning, 

GRANSKAR 


BYGG1002s36 36 10-02-02 10.02.41

Situationen på Bravida var så pressad att den höll den 

fackliga förtroendemannen Anders Forsström vaken 

om nätterna. Till slut blev han tvungen att söka hjälp. 


BYGG1002s37 37 10-02-02 10.02.46


RÖSTER FRÅN BRAVIDA-ANSTÄLLDA 

ANDERS MÅRTENSSON, 44, VVS-MONTÖR, 

FACKLIG FÖRTROENDEMAN OCH ARBETSTAGAR- 

REPRESENTANT I STYRELSEN: 

Det känns som om arbetsgivaren inte vill ha med 

oss. Att man inte anser sig har råd med en enda 

förtroendeman på heltid är mycket konstigt. ” 

SONNY KVARNSTRÖM, 34, VVS-MONTÖR: 

Det känns som att det finns en jargong i företaget, 

ett motstånd mot facket. Det är omöjligt att 

komma med idéer. Har cheferna inte kommit på det 

själva så ska vi inte lägga oss i.” 

JÄMFÖRELSE 

Antal fackliga heltidstjänster 

per 1 000 

anställda.* 

Branschen: 

Bravida 0,9 

YIT 2 ,1 

NVS 2,0 

Industrin: 

Sandvik, Sandviken 10 

Volvo Pv, Göteborg 10 

* OBS! UNGEFÄRLIGA TAL. 

39 420 KR 

OM DAGEN 


några ord här, en formulering där. Hur skulle han 

kunna bevisa det? 

– Det var ju ord bakom stängda dörrar, gliringar, 

ständiga nålstick och ifrågasättande av hans arbete. 

Det är väldigt svårt att driva sådana fall eftersom 

bevisningen ofta saknas, ord står mot ord, säger Byggnads 

förhandlingsombudsman Leif Nyrell. 

■ Så mycket tjänade Bravidas vd Torbjörn Torell år 

2008. Samma år höjde han sin lön med 64 procent, 

eller 3,4 miljoner, till en årslön på 8 672 500 kronor. 

Samtidigt anser sig företaget inte ha råd med den 

fackliga förtroendemannen Anders Forsström – 

som i månaden tjänar ungefär vad Torell 

drar in på en förmiddag. 

I DAG, FYRA ÅR SENARE, mår Anders bättre. Men 

konflikten är fortfarande olöst. Byggnads valde 

visserligen att driva fallet i Arbetsdomstolen och 

stämma Bravida för trakasserier och brott mot förtroendemannalagen, 

FML. Domen, som kom i januari, 

var dock en besvikelse. Byggnads föll på grund av en 

förhandlingsmiss. 

– Ingenting är egentligen avgjort i och med den 

här domen. Den säger mest att vi inte drivit förhandlingen 

på rätt sätt. Där får jag vara självkritisk, säger 

Leif Nyrell. 

Bravida gick alltså fria. Men hur är det egentligen 

att jobba fackligt på företaget som en gång hette BPA 

och som fram till 90-talskrisen ägdes av Byggnads? 

Genom att tala med ett stort antal människor med 

insyn i verksamheten står det klart att Anders Forsströms 

erfarenheter bara är toppen av ett isberg av 

motstånd mot facket inom företaget. 

– Det känns som att det är en jargong som genomsyrar 

hela företaget. Även när vi kommer med 

konstruktiva förslag så känns det som att facket alltid 

uppfattas som något negativt, säger vvs-montören 

Sonny Kvarnström i Örebro. 

Sonny Kvarnström och kollegan Anders Mårtensson 

vet egentligen inte riktigt vad de ska tro. Fakta 

får tala för sig själv: Sonny och Anders jobbade båda 

fackligt på sin arbetsplats i Örebro, Sonny lokalt och 

Anders lokalt, regionalt, centralt och som arbetstagarrepresentant 

i Bravidas styrelse. Båda jobbade 

samtidigt heltid som vvs-montörer. Men mellan år 

2007 och 2008 blev det inte mycket arbete – trots 

brinnande högkonjunktur. 

Det året satt både Sonny och Anders ”på lådan” i 

cirka 700 arbetstimmar – ungefär sju gånger mer än 

någon annan kollega på arbetsplatsen. 

– Det kom in gubbar från jobb som sedan åkte ut 

igen på nya jobb samma dag. Samtidigt satt vi och 

stirrade i väggen. Chefen gav oss inga jobb, säger 

Sonny Kvarnström. 

– Det var oerhört psykiskt knäckande. Och ekonomiskt 

vansinne för företaget. Efter ett tag börjar man 

ju fundera på varför det var just vi som satt här, vi som 

jobbar fackligt, säger Anders Mårtensson. 

Att sitta på lådan var inte bara uttråkande och 

nedbrytande, det påverkade också Anders och Sonnys 

privatekonomi. Jämfört med ackordslönen förlorade 

de ungefär en hundralapp varje ”lådtimme”. 

Ärendet har förhandlats centralt, men företaget 

förnekar trakasserier. Det är ännu oklart om Byggnads 

tänker driva saken vidare. 

TVÅ ELEKTRIKER, SOM BÅDA vill vara anonyma, 

vittnar i var sitt brev om liknande erfarenheter av 

motstånd och trakasserier av fackliga företrädare på 

Bravida: 

Så här skriver en av dem: 

”Arbetsgivaren är oftast ganska smart att han 

inte hotar ff-mannen direkt inför andra vittnen. […] 

Listan kan göras lång på vad han kan säga […] Dessa 

förtäckta hot tär väldigt på människor och detta är 

mycket effektivt för arbetsgivaren och tyvärr väldigt 

vanligt förekommande […]” 

Den andra sammanfattar sina erfarenheter så här: 

”Varför slutar FFV [fackligt förtroendevalda] med 

NÄSTA UPPSLAG 

Intervju 

med 

Bravidas 

vd 

BYGG1002s38 38 10-02-02 10.02.49

Anders får stöd 

från andra fackliga 

förtroende män 

som vittnar om 

starkt motstånd, 

och äv en hot och 

trakasserier, på 

Bravida. 


BYGG1002s39 39 10-02-02 10.02.54


RÖSTER FRÅN BRAVIDA-ANSTÄLLDA 

CONNY WIDÉN, 48, ARBETSMILJÖHANDLÄGGARE 

OCH HUVUDSKYDDSOMBUD: 

Arbetsgivaren anser att förtroendemän kostar för 

mycket. På min fackliga halvtid är det svårt att 

hinna med alla ärenden. På NVS och YIT får kollegerna 

heltid för samma jobb.” 

ANDERS MORIN, OMBUDSMAN BYGGNADS 

UMEÅ, FD HUVUDSKYDDSOMBUD PÅ BRAVIDA: 

Jag märkte ju hur Forsström fick ta emot gliringar 

och förtäckta hot. Vi sågs som onödiga 

kostnader. Bravida förstår inte vad de skulle vinna 

på ett samarbete med facket.” 

GÖ 

LE 

st 

tro 

FACKLIG LEDIGHET 

Så säger lagen 

■ Fackliga förtroendemän 

har rätt att 

jobba fackligt på betald 

arbetstid – det regleras i 

förtroendemannalagen, 

FML. 

■ Du har rätt till den betalda 

ledighet som krävs 

för att kunna utföra det 

uppdrag du valts till. 

■ Ledigheten måste 

dock vara proportionerlig 

och inte medföra för 

stora störningar i produktionen. 

■ Arbetsgivare som bryter 

mot FML kan dömas 

till skadestånd. 

sina uppdrag. Jo, trakasserierna […] ger dig problem 

med din ekonomi, ditt psyke, så småningom ditt 

privatliv, din egen arbetsmiljö, alltså; man får ingen 

’luft’ på jobbet och på sikt inte hemma heller.” 

FÖR ANDERS FORSSTRÖMS DEL har den åttaåriga 

konflikten mellan honom och Bravida främst handlat 

om hans fackliga ledighet. Företaget tycker att det 

räcker med tre dagar i veckan medan Byggnads kräver 

heltid. 

När Byggnadsarbetaren ringer runt och jämför 

facklig ledighet på liknande företag som YIT och 

NVS, visar sig det att Byggnads krav på Bravida är 

relativt anspråkslösa. Byggnads fackliga förtroendemän 

på både YIT och NVS har mer än dubbelt så stor 

andel facklig ledighet. Dessutom går Bravida bra. De 

senaste åren har företaget gjort rekordresultat och 

år 2008 ökade vd Torbjörn Torell sin inkomst med 

64 procent, eller 3,4 miljoner, till drygt 8,6 miljoner. 

Det var den största löneökningen av alla direktörer i 

bygg-, anläggnings- och vvs-branschen. 

– Det är konstigt att ett så stort företag som Bravida, 

med så många anställda rörmokare, inte anser 

sig ha råd med en enda gubbe som jobbar fackligt på 

heltid, säger Anders Mårtensson. 

KONFLIKTEN OM FACKLIG LEDIGHET har sin 

botten i att Byggnads under 2000-talet omstrukturerats. 

Sämre ekonomi ledde till färre ombudsmän 

och därmed fler arbetsuppgifter för de fackliga 

förtroende männen ute på arbetsplatserna. 

– Byggnads försöker med hjälp av förtroendemannalagen 

att flytta arbetsuppgifter från ombudsmän 

till förtroendemän ute på arbetsplatserna. Större 

mandat lokalt är också något motparten efterlyst. 

Men hos vissa arbetsgivare möter vi hårt motstånd, 

säger Leif Nyrell. 

Anders Forsström är en av dem som fått känna av 

det motståndet in på bara skinnet. 

– Som facklig förtroendeman kan du hamna i en 

väldigt utsatt position, klämd mellan Byggnads och 

din anställning. Då är det av yttersta vikt att man 

inte bara får uppbackning lokalt och centralt, utan 

att Byggnads även driver mål som håller rättsligt, 

säger han. 

Bravidas vd slår tillbaka: ”Vi kanske ä 

Torbjörn Torell, vd Bravida. 

BINGO RIMÉR 

■ Varför vittnar fackliga företrädare om hot och 

trakasserier på Bravida? 

– För mig är det en fullständig nyhet. Jag har aldrig hört 

det. Tvärtom tycker jag att vi har väldigt bra relationer. Vi 

var ju ett fackligt ägt företag, glöm inte det. Det finns en 

djup kultur i Bravida att jobba tillsammans med facket. 

■ Flera har berättat om starkt ifrågasättande av 

den fackliga ledigheten. 

– Jag tror inte det är sant. I så fall få du fråga dem vad 

de menar. Vi är väldigt måna om att de fackliga företrädarna 

får den lediga tid de behöver. 

■ Era konkurrenter, NVS och YIT, tillåter två– 

tre gånger mer facklig ledighet. Varför är ni så 

restriktiva? 

– Jag har inga sådana siffror. 

■ Men jag har de siffrorna. Jag säger att det är så. 

– Visa dem. 

■ YIT har 2,5 fackliga heltidstjänster på 1 200 

kollektivare. NVS har 3 på 1 500. Ni har 1 på 1 100. 

Hur förklarar du det? 

– Det är ingenting jag ska förklara. Du kommer med 

odokumenterade lösryckta påståenden. 

■ Det jag säger är fakta. Varför ser det ut så här? 

– Vi satsar tvåsiffriga miljonbelopp på utveckling av 

våra fackliga relationer varje år. Och förtroendemannalagen 

följer vi, med råge visar ju den här senaste domen. 

Vi kanske till och med varit lite för generösa. 

■ Tycker du att domen visar det? 

– Det tycker jag. Vi har sagt att man får ledigt för behövlig 

tid, men det är inte givet att all tid är behövlig. Vi har betalat 

full lön till Anders Forsström trots att vi inte varit så 

hårda på att efterkräva redovisning. Det agerandet kommenterar 

domstolen. Dessutom är det en rättvisefråga. 

■ Vad menar du med det? 


BYGG1002s40 40 10-02-02 10.02.55

GÖRAN MÅNSSON, 48, SERVICEMONTÖR, MED- 

LEM I CENTRALA MB-GRUPPEN: 

Det finns chefer på Bravida som verkligen 

inte vill ha med facket att göra. Jag har haft 

stora problem tidigare. Men Anders är duktig, jag 

tror arbetsgivaren är lite rädd för honom.” 

Den 

smarta 

hjälmen 

I dag mår Anders Forsström bättre. Men trots att ärendet 

behandlats i Arbetsdomstolen är konflikten om hans fackliga 

tid fortfarande olöst. 

är för generösa” 

– Alla våra medarbetare får skriva ner den tid de jobbar. 

Det kan ju fackliga företrädare göra också. Det är inte 

märkvärdigare än så. 

■ Du tror inte att kraven på detaljredovisning kan 

upplevas som trakasserier? 

– Vi kan ju inte bara lämna carte blanche! Eller hur. Det 

vore oprofessionellt och orättvist mot alla andra medarbetare 

som skriver sin tid. 

■ Du är en av branschens högst avlönade. År 

2008 ökade du din inkomst med 64 procent till 

drygt 8,6 miljoner. 

– Just det året ja. Men tittar du på andra år så ser det 

helt annorlunda ut. Det kan variera över hundra procent. 

■ Chefer har sagt till Anders Forsström att hans 

fackliga heltid kostar för mycket. Och här ökar du 

din inkomst med 64 procent. 

– Det kan du inte lasta mig för. Styrelsen sätter min lön. 

NYHET! 

NYHET! 

Bara Peltor skyddshjälmar från 3M har 

Uvicator - den patenterade röda skivan 

som tydligt visar när UV-strålning från solen 

gjort plasten spröd och hjälmen inte längre 

skyddar ditt huvud. 

Hjälmarna har en enastående komfort! Med 

det nya, smarta inredet med rattjustering 

anpassas din hjälm så den passar just dig. 

Det gör att hjälmen sitter bekvämt och 

stabilt under hela arbetsdagen. 

Naturligtvis passar hjälmarna perfekt 

tillsammans med Peltors förstklassiga 

hörselskydd. Hjälmarna kan dessutom 

utrustas med integrerade skyddsglasögon. 

Vill du veta mer? 

Din lokala 3M representant 

når du på 08-92 21 00. 


BYGG1002s41 41 10-02-02 12.19.17

Test arbetshandskar 

Flest ställningsbyggare 

gillade handsken 

Guide, till höger, bäst. 

Swehand Kung, till 

vänster, kom sist. 

Håkan Lidström och 

Tommy Steen testade 

i värsta vinterkylan. 


BYGG1002s42 42 10-02-04 10.17.34

TEST 

HANDSLAGET 

De är inte dyrast och inte allra varmast, men de har något annat: 

Greppet. Handskarna Guide från Skydda bärgade segern 

i Byggnads arbetarens test av handskar för ställningsbyggare. 

TEXT OCH FOTO: MARGITE FRANSSON 


BYGG1002s43 43 10-02-02 12.33.05

Test TESTARBETSHANDSKAR 

BETYG 

Betygen på res pektive 

test faktor är ett medelvärde 

av test piloternas 

betyg. Slut betyget är en 

hel hets bedömning som 

sätts av redak tionen. 

Där vägs kommentarer 

och pris in. 

Ca-pris (inkl.moms) 

Skyddar 

Passform 

Hållbarhet 

Grepp 

”Det är alltid problem med att hitta bra handskar”, säger Håkan Lidström, längst till höger. De 

övriga i testpanelen från Plusmontage är Andreas Blomdin, Joakim Svennberg och Tommy Steen. 

Kommentarer 

SÅ TESTADE VI 

URVAL: 

En grupp om åtta 

ställningsbyggare 

testade handskarna, 

som redaktionen 

köpt in. 

METOD: 

Ställningsbyggarna 

använde dem under 

sitt vanliga arbete 

och satte sedan 

betyg. Slutbetyget 

sätts av redaktionen. 

Handsken Gasa fick bra 

betyg, trots att flera 

av dem sprack under 

testet. 

– DET VAR ABSOLUT överlägsna. 

De har det bästa greppet oavsett vilket 

väder det är, också när det är blött 

och halkigt, säger ställningsmontören 

Håkan Lidström. Tillsammans med 

sju kolleger har han testat handskar 

för ställningsbyggare. Att hitta bra 

handskar är ett enormt problem för 

dem. Ofta är detaljerna viktiga. På 

handsken Soft Touch gillade många 

kardborrbandet som gjorde att handsken 

slöt åt om handleden. 

Hemligheten bakom vinnaren 

Guide stavas minisugproppar. Handsken 

består av ett tätstickat material 

och innerhanden och fingertopparna 

är sedan doppade i naturgummi i två 

omgångar. I det yttersta skiktet har 

porer gjorts på ytan, som fungerar 

som just sugproppar. 

– Tack vare beläggningen blir du 

heller aldrig blöt när du tar i blöta grejer, 

även om handsken som helhet inte 

är vattentät. Den har en bra passform 

och saknar sömmar, där handskarna 

annars lätt spricker, säger Håkan Lidström. 

Han och kollegerna på Plusmontage 

och Thyssen Krupp Xervon har testat 

mitt i vinterns köldrekord. Temperaturerna 

har varit under minus 

20 som värst. Men då fungerar inte 

Guide-handskarna, menar han. Han 

har dem helst inte i lägre temperaturer 

än max minus fem och då med en innerhandske. 

Under de kallaste dagarna kan det 

krävas en ordentligt fodrad handske. 

Men samtidigt kom Swehand Kung, 

med varmt teddyfoder, sist i testet. 

Den fungerade i torrt väder, men var 

mycket svårjobbad när det blev blött. 

Ytan av nitril, ett syntetiskt gummi, 

blev mycket hal. 

– Handsken fungerar inte att arbeta 

med. Grejerna bara halkar iväg, säger 

Håkan Lidström. 

EN FODRAD HANDSKE som klarade 

testet bättre var Gasa från Protec, 

som kom tvåa. Och det trots att flera 

av handskarna sprack i sömmen mellan 

tummen och pekfingret och trots 

att ställningsbyggarna säger att alla 

skinnhandskar blir lite hala om det 

är blött. 

– De var en klar favorit för mig, 

grymt varma, säger ställningsbyggaren 

Daniel Kuusk. Samma uppfattning 

hade Andreas Blomdin. 

– De var de enda som funkade när 

det var riktigt kallt, säger han. 

Ställningsbyggare förbrukar handskar 

på löpande band. Vid rivning kan 

det gå ett par per dag, vid andra arbetsmoment 

kan de hålla i en vecka. 

Därför köper arbetsgivarna ofta in 

stora partier av billiga handskar. Samtidigt 

som yrkeskåren skulle behöva 

slitstarka handskar med bra grepp, 

som tål väta, är smidiga och lätta att 

jobba med, samt är varma på vintern. 

– Ofta köper företagen in det billigaste, 

men man får trycka på lite själv 

också för att få bättre grejer, säger Håkan 

Lidström. 

TOTALBETYG 

Ca-pris (inkl.moms) 

Skyddar 

Passform 

Hållbarhet 

Grepp 

Kommentarer 

TOTALBETYG 


BYGG1002s44 44 10-02-02 12.33.09

FLER 

TESTER PÅ 

NÄTET 

www.byggnadsarbetaren.se ● pepparkakor ● snickarbälten ● gipsknivar ● deodoranter ● knäskydd ● gersågar ● murarhammare 

GUIDE 

GASA 

SOFT TOUCH 

TEGERA PRO 

72 kr 

54 kr 

119 kr 

306 kr 

4 

4 

3,5 

3,5 

4,5 

4 

3,5 

3 

3,5 

3 

3 

3 

5 

4 

3,5 

4 

Klart bästa handsken. Bra grepp 

och väldigt sköna. Håller tätt vid 

handleden. Ger bra grepp även 

när materialet är kallt. Behövs en 

innervante på vintern. 

Grymt varma, plus i kanten för 

höga muddar, klar favorit. Bra 

grepp, aningen hala när de blir 

blöta. Minus för att de sprack. 

Smidiga. Mycket bra grepp, man 

kan skruva muttrar med handsken 

på. Bra att man kan stänga med 

kardborr vid handleden. Skyddar 

dåligt mot väta, kan då bli hala. 

Mycket bra handskar, man får bra 

grepp även om det är kallt. Man 

håller sig torr. Passform okej, men 

innerfoder följer med när man tar 

av dem. Hala när de blir blöta. 

HESTRA JOB (FERMIUM CZONE) 

TEGERA 295 

PROFA 

SWEHAND KUNG 

367 kr 

144 kr 

40 kr 

69 kr 

3,5 

3,5 

3 

4 

3,5 

3,5 

3 

3 

3 

3 

3,5 

3 

3 

3 

3 

2,5 

Blir snabbt kalla då man arbetar 

med kallt stål. Tunt foder mot 

handflatan ger bra grepp. Bra mot 

väta. Minus att fodret åker med 

när man tar av sig handsken. 

Smidig. Minus för löst sittande 

foder. Skyddar bra mot väta. 

Passform mycket bra. Bra grepp 

men inte när de blir blöta och man 

tog i stål, de fastnade då. 

Kalla vid minusgrader. Dåligt 

grepp vid väta, kyla och snö. Grus 

kommer in. Ganska slitstarka. 

Speciellt när de är nya eller när de 

torkat är de mycket stela. 

Väldigt hala när man får snö på 

handskarna. De glider hela tiden 

när det är blött. Varma. Ganska 

otympliga. Gick sönder i fogningen 

ganska omgående. 


BYGG1002s45 45 10-02-02 12.33.22

TEST Grejer&grepp 

Ledat rör klarar vinklarna 

Det här nya röret kan justeras i 

önskad vinkel och ersätter 

flera fasta rörböjar. Det finns i 

två varianter, ett grenrör och 

en böj. 

Uppfinningen kallas Atlokopplingen 

och är avsedd för avlopp inomhus. Den 

består av två delar som hänger ihop via 

en kulled. 

– Grenröret i kombination med vinkeln 

täcker upp alla tänkbara vinklar 

som finns i den dimensionen, lovar 

dess uppfinnare, Tommy Claesson, 

innovatör från Gånghester utanför 

Borås. 

Den fungerar på samma sätt som 

pivåhängt fönster där gångjärnen sitter 

på vardera sidan i karmen. På leden 

sitter två stift som fungerar som styrpinnar 

för kulan. 

Kopplingen finns ännu bara som 

prototyp. När den når ut på marknaden 

kommer den att finnas i alla 

standardstorlekar; 50, 75 och 110 mm 

diameter, samt för markrör som är 

större. 

– De klarar hela vägen mellan 15 och 

90 grader, även halvgrader, fortsätter 

Tommy Claesson. 

I dag finns det fyra fasta böjar med 

vinklarna 15–90 grader för varje rörstorlek. 

För att ansluta till exempel ett 

tvättställ eller en diskbänk med vattenlås, 

måste oftast flera böjar kombineras. 

Nu räcker det med två; ett t-rör och 

en böj för att ersätta alla rören. 

ENLIGT EN UNDERSÖKNING som gjordes 

av dåvarande Bygghälsan i slutet 

av 1980-talet använder en rörarbetare 

bara halva sin arbetstid till direkt 

monteringsjobb. Resten används till 

att hämta material – allt från skruvar 

och nipplar till badkar och toastolar. 

Tommy Claessons avloppsrör har kulkoppling som kan justeras i valfri vinkel mellan 15 och 90 grader. 

Och nära en tredjedel var ren spilltid. 

När det här röret kommer ut på 

marknaden blir det något färre rör 

att hålla reda på. 

Det nya röret 

finns i två utföranden: 

grenrör 

och böj. De ersätter 

alla fasta rör, 

vinklar och böjar. 

I cirka 30 år arbetade Tommy 

Claesson på ett företag som tillverkade 

plastdetaljer. Det var då han fick 

idén till röret. I dag arbetar han som 

tekniker på Borås Lokaltrafik. Han 

har nyligen startat eget företag och 

räknar med att han på heltid ska ägna 

sig åt att marknadsföra och sälja sin 

egen rörinnovation. 

Han har mönsterskyddat och patentskyddat 

sin uppfinning. Hos Almi 

Företagspartner fick han kontakt med 

en patentbyrå som han samarbetar 

med. Från Almi fick han också startbidrag 

på 30 000 kronor. Men för att 

få i gång tillverkning och försäljning 

krävs det minst en miljon kronor. 

KENNETH PETTERSON 

KENNETH PETTERSSON 

PETTERSONS 

PRYLAR 

Tipsa mig! 

08-728 49 70 

k.p@byggnadsarbetaren.se 

Grejer&grepp på nätet: 

www.byggnadsarbetaren.se 

SLIPA YTAN – INTE DAMMET 

■ Den här klossen ligger bra i handen 

och snålar med slipbandet. Den rundade 

formen gör att den skjuter slipdammet 

bort från slipytan – utan att det 

fastnar mellan kornen – och slipar lätt 

runda, ojämna och konkava ytor och 

andra svåråtkomliga ställen. Klossen 

består av fyra skikt limmad skum- 

plast. I stället för ett slippapper på 

ark används ett ändlöst slipband. När 

bandet blivit slitet roteras det genom 

att klossen pressas mot underlaget. 

Uppfinnare är Stefan Kalmar, 

tidigare forskningsingenjör vid KTH 

i Stockholm, nu med företaget IVEK 

Invest AB. 


BYGG1002s46 46 10-02-02 12.36.12

varje behov. 

www.ejendals.com 

Allt du behöver se. 

Alla du vill träffa. 

Nordbygg 2010 blir en mäktig och inspirerande uppvisning. 

Bygg smartare och mer kostnadseffektivt. 

Se nyheterna, idéerna och lösningarna för framtiden. 

• Allt inom byggmaterial 

• Effektivare byggprocess 

• Handelverktyg 

• Personlig utrustning 

• Byggmaskiner & utrustning 

• Årets materialnyheter 

• Allt inom VVS 

• Energieffektivisering 

• Renovera energismart 

• Materialverkstan – framtidens byggmaterial 

• Seminarier och mycket annat 

Stort fokus 

på miljösmarta 

lösningar & 

effektivare 

byggprocess 

Ejendals AB Box 7 793 21 Leksand 

Telefon 0247-360 00 Fax 0247-360 10 

order@ejendals.se www.ejendals.com 

Återförsäljare 

Hand- & Fotskyddskatalog 2010 

På Ejendals hemsida hittar du inte bara landets största sortiment av 

handskar, skor och hudvårdsprodukter. Där får du också en direktlinje 

ti l a l information du kan behöva för att välja rätt handske e ler sko för 

Symbolförklaringar 

Finner du på baksidan av denna flik. 

Hand- & Fotskyddskatalog 2010 

Fribiljett (värde 200:-) på hemsidan. Ange kod: 0540 

www.nordbygg.se 

BYGG1002s47 47 10-02-02 12.55.56

Efter jobbet 

Curling blir under två veckor en nationell angelägenhet, liksom Anja 

Pärsons knä och Peter Forsbergs hela lekamen. Välkommen till vinterolympiaden 

i Vancouver. Vi snackar svenska medaljhopp och idrottshistoriska 

höjdpunkter med journalisten och OS-experten Åke Stolt. 

TEXT: JOHAN SJÖHOLM FOTO: SCANPIX 

LÅT JAKTEN BÖRJA 

HÄR HAR DU TV-TIDERNA FÖR SVERIGES BÄSTA GULD-CHANSER I OS 

FÖR DET FÖRSTA ETT lugnande besked: Årets spel 

blir bombastiska, fantastiska och stor tv-underhållning. 

Det är Åke Stolt säker på. Och han borde veta. Han har 

besökt nio vinter-OS och nyligen släppte han boken 

”Ringar av is” som berättar spelens 86-åriga historia. 

– Ett OS i dag är ju lite som en Andrew Lloyd 

Webber-musikal. Det måste se ut på ett visst sätt på 

scen, annars får man inte låna pjäsen av IOK. 

Däremot är han inte säker på att den svenska truppen 

återupprepar succén från Turin för fyra år sedan. 

Då tog Sverige sju guld och slutade sexa i medaljstriden. 

Rivalen Norge blev inte ens topp tio. 

I år ser det lite tunnare ut. 

– Ska jag säga tre guldhopp så blir det de två skidskyttarna, 

Helena Jonsson och Anna Carin Olofsson, 

och så skidsprinten Emil Jönsson, säger Åke Stolt. 

I övrigt får vi hoppas på att välkända namn kan 

prestera ännu en gång. Att Anjas knä håller och att 

hon kan väcka liv i sin fruktade vinnarskalle, att Tre 

kronor får ordning på klubbor och skridskor och att 

Charlotte Kalla har någon riktigt bra dag. 

ÅKE STOLT BEVAKADE SITT första vinter-OS 1976 

i Montreal. Men det var i Lake Placid fyra år senare 

som han upplevde sina två största OS-ögonblick. 

– Mitt största personliga minne är ändå Ingemar 

Stenmark, när han äntligen fick ta sina två OS-guld. 

”OS är helt 

anpassat för 

tv, det är 

egent ligen 

där det ska 

upplevas” 

ÅKE STOLT 

KENNET RUONA 

Han var redan så stor och hade berört 

så många människor. Jag tror aldrig 

jag sett en lyckligare människa än 

Ingemar, efter att han hade vunnit. 

Ingemar Stenmark floppade i 

Montreal, men hade samtidigt alltid hävdat att världscupen 

var viktigare än OS. Efter gulden i Lake Placid 

ändrade han sig, berättar Åke Stolt. 

– Då sa han att ett OS-guld är det svåraste att 

vinna. Du har en enda chans på fyra år. 

SAMMA DAG SOM INGEMAR Stenmark vann spelades 

också den hockeymatch som Åke Stolt rankar som 

det rent objektivt största vinter-OS-ögonblicket genom 

alla tider: USA:s makalösa seger mot Sovjets militäridrottare. 

Det var en politisk propagandaseger lika 

mycket som en idrottsseger, i en värld präglad av supermakternas 

kalla krig. Åke Stolt var på plats i arenan. 

– Det var helt galet. Jag stod på pressläktaren och 

såg hur amerikanska tanter grät så att mascaran 

rann. Det blev svarta streck på deras vita blusar. 

I år byter Åke Stolt pressläktare mot tv-soffa. 

– Och det ser jag fram emot. När man är på OS 

ser man inget ändå. På en skidtävling ser du hur de 

svischar förbi i två sekunder, sen står du och stirrar på 

en storbildsskärm i alla fall. OS är helt anpassat för tv, 

det är egentligen där det ska upplevas. 

MÅNGA NATTMACKOR BLIR DET 

■ Vancouver ligger nio timmar efter Sverige i 

tidzonen. Därför blir det framför allt ett OS för 

kvällspigga och nattugglor. Här är starttiderna 

för de största svenska medaljhoppen (svenska 

tider, reservationer för eventuella ändringar). 

HELENA JONSSON, ANNA CARIN 

OLOFSSON, SKIDSKYTTE 

13/2 22.00 7,5 km, sprint 

16/2 19.30 10 km, jakt 

18/2 19.00 15 km 

21/2 22.00 12,5 km 

23/2 20.30 Stafett 

EMIL JÖNSSON, SKIDSPRINT 

17/2 19.45 Klassisk stil, kval 

17/2 21.55 Klassisk stil, kvartsfinaler 

17/2 22.30 Klassisk stil, semifinaler 

17/2 22.55 Klassisk stil, final 

TRE KRONOR, ISHOCKEY 

18/2 01.30 Sverige–Tyskland 

19/2 21.00 Vitryssland–Sverige 

22/2 06.00 Sverige–Finland 

23/2 21.00 Ev. kvalmatcher till 

24/2 01.30 kvartsfinalspelet 

24/2 04.00 

24/2 06.00 

24/2 21.00 Kvartsfinaler 

25/2 01.30 

25/2 04.00 

25/2 06.00 

26/2 21.00 Semifinaler 

27/2 03.30 


BYGG1002s48 48 10-02-02 12.37.20

ÅKE STOLTS 3 STÖRSTA GULDHOPP 

■ Anna Carin Olofsson, skidskytte 

■ Helena Jonsson, skidskytte 

■ Emil Jönsson, skidsprint 

Motivering: ”OS handlar om stor publik, stor press. 

Det finns de som totalt dyker i en sån miljö och det 

finns de som blir lite bättre. Skidskyttarna har redan 

bevisat att de har rätt psyke. Jag tror att Emil Jönsson 

har det också.” 

28/2 04.00 Bronsmatch LAG ANETTE NORBERG, CURLING 25/2 18.00 Semifinaler 

28/2 21.15 Final 

16/2 23.00 Danmark–Sverige 

26/2 18.00 Bronsmatch 

17/2 18.00 Schweiz–Sverige 

27/2 00.00 Final 

ANJA PÄRSON, ALPINT 

18/2 04.00 Storbritannien–Sverige 

14/2 19.00 Störtlopp, kombination 20/2 04.00 Sverige–Kina 

CHARLOTTE KALLA, LÄNGDSKIDOR 

14/2 22.00 Slalom, kombination 20/2 23.00 Sverige Ryssland 

15/2 19.00 10 km, fri stil 

17/2 20.00 Störtlopp, kombination 22/2 04.00 USA–Sverige 

19/2 22.00 15 km, jaktstart 

20/2 19.00 Super-G 

22/2 23.00 Sverige–Kanada 

25/2 20.00 Stafett 

24/2 19.00 Storslalom, åk 1 

24/2 04.00 Sverige–Tyskland 

27/2 20.45 30 km, klassiskt 

24/2 22.15 Storslalom åk2 

24/2 18.00 Tie Breaker omg. 1 

26/2 19.00 Slalom åk 1 


26/2 22.30 Slalom åk 2 


NÄSTA SIDA 

Recension av 

”Ringar av is” 

BYGG1002s49 49 10-02-02 12.37.23

Efter jobbet 

I Åke Stolts stora OS-bok får även bortglömda hjältar 

plats, så länge de har en spännande historia. 

Åke blåser liv i OS – 

utan att rabbla siffror 

Ringar av is 

AV ÅKE STOLT 

SPORT Det här är en bok lika mycket 

för den människointresserade, som 

för den idrottsintresserade. Det står 

klart redan i kapitel 2, som till ena 

hälften handlar om de två egensinniga 

skidlöparna ”Särna” Hedlund och Sven 

Utterström och till den andra om den 

norska konståkarlegenden 

Sonja Henie. 

Åke Stolt struntar i sin 

386-sidiga krönika över de 

20 olympiska vinterspelen 

i det mesta av vad tabeller 

och tider heter. I stället är 

det just personligheterna 

som träder fram. Det är 

genom deras subjekt som 

det gigantiska objektet vinterolympiad 

studeras. Stolt väljer bland livsödena, 

helt efter egen lust. Visst finns de där, 

guldvärparna Ingemar Stenmark och 

Tomas Gustafson, men bara för att 

det finns en historia att berätta om 

dem som leder bortanför idrottsframgångarna. 

Lika stort utrymme ägnas tämligen 

bortglömda hjältar som den djupt 

religiöse skidkungen Erik Larsson och 

den för ”professionalism” diskade 

alpin åkaren Karl Schranz. 

Superstjärnor som Peter 

Forsberg och Björn Dählie är 

närmast statister. 

Helt rätt. 

Gripande livsöden 

framför stjärnstatus. Det är 

då det blir svårt att släcka 

läslampan om kvällarna. 

JOHAN SJÖHOLM 

KENNET RUONA 

SAGT 

& HÖRT 

Det är initierat, 

lättläst och 

flyhänt berättat, 

utan tvekan 

det bästa 

som skrivits om 

OS-historien på 

svenska. 

NORRKÖPINGS 

TIDNINGAR OM 

”RINGAR AV IS”. 

Thåström 

är på turné. 

12 februari 

spelar han 

i Sporthallen i 

Linköping. Dagen 

efter gästar 

han Sundsvall. 

Förband är duon 

Johnossi. 

Fyllda 69, är 

Beatles trummis 

Ringo Starr lika 

envist godmodig 

som någonsin 

förut. 

ROLLING STONE 

MAGAZINE OM 

”Y NOT”. 

Ni som 

tröttnar på 

OS kan ju 

alltid försöka 

få biljetter 

till melodifestivalen. 

13 februari 

kommer man 

till Sandviken 

och den 20 intar 

man Scandinavium 

i Göteborg. 

FILMER 

Edge of Darkness 

SKÅDESPELARE: MEL GIBSON, RAY 

WINSTONE M.FL. 

THRILLER Polisveteranen Thomas 

Craven lever sin värsta mardröm. Dottern 

Emma dör i ett misslyckat mordförsök 

på honom. Det är åtminstone 

vad alla tror. Tills Craven hittar en pistol 

i dotterns handväska. Kanske var 

det inte han som var målet i alla fall. 

Craven börjar en utredning som leder 

honom upp på en nivå där mänskligt 

liv är slit- och slängvara i jakten på 

politisk vinning och profit. Gibson är 

inte i Dödligt vapen-form, men han 

bjuder på två rätt spännande timmar. 

JS 

MUSIK 

Y not 

RINGO STARR 

VETERANPOP 

Ringo Starr 2010, 

hur kul känns 

det? Förväntningarna 

är 

måttliga när jag 

inledningsvis 

möts av hyfsat 

svängiga, Stonesdoftande (!) ”Fill in 

the blanks”. Men resten av plattan 

visar sig tyvärr vara en intetsägande 

historia. Den känns mest som ett 

försök att krama ur ytterligare några 

miljoner ur de människor som samlar 

på allt som har en koppling till Beatles. 

Och det kommer förmodligen att 

lyckas, särskilt som Paul McCartney 

medverkar på hiskeligt trista balladen 

”Walk with you”. 

JS 

FREDAGSKÄK 

MED 

GLENN 

STRÖMBERG 

Spaghetti med svart pesto 

INGREDIENSER (4 pers): 

■ 350 g spaghetti 

■ 100 g karljohansvamp eller 

portabello, finhackad 

■ 2 vitlöksklyftor, hackade 

■ 20 g pinjenötter ■ 75 g urkärnade 

svarta oliver ■ 15 g persilja 

■ 4 msk olivolja ■ salt och peppar 

■ 50 g riven parmesan 

GÖR SÅ HÄR: 

1 Stek svampen på låg 

temperatur några minuter. 

Tillsätt vitlök och pinjenötter. 

Låt svalna. 

2 Mixa svampblandningen 

med oliver, persilja och 

olja till en jämn röra. 

Smaka av med salt och 

peppar. 

3 Koka pastan enligt förpackningens 

anvisningar. 

Rör ner svamppeston i 

pastan. Späd eventuellt 

med lite varmt pastavatten 

så att peston kokar 

in. Strö över parmesan. 

GLENN STRÖMBERG tipsar om kulinariska godbitar från sin tid som fotbollsproffs i Italien. Recepten är hämtade ur 

boken ”Mitt Italien – pasta och pizza från norr till söder”. Kockar är Mats Nordström och Antonio Polzella. 

BYGG1002s50 50 10-02-03 10.03.00

I 

SKIDORT I 

COLORADO 

HAR BOLT 

PÅ 100M 

NEGATION 

ÄR NOG 

EJ KRYSS- 

LÖSAREN 

LIKVÄL 

AMFORA 

BABYLON- 

ISK GUD 

MÅNGA I 

TRANÅS 

TÅTSLUTET 

SEGER- 

GUDINNA 

BALLONG- 

KORG 

DECIBEL 

DRAR 

LASTBILAR 

JP 2010 

©PERSSON 

LIGGER 

MAN MED 

HÖG 

FEBER 

SKROV- 

LIGHET 

GLOSA 

IFALL 

HOCKEY- 

TERM 

REIDAR, 

FÖRFATT. 

HAR FIN 

UTBILDNING 

SKA VÄL 

TEET FÅ 

ÄR DE I 

LYXFÄLLAN 

MÖJA 

UPP- 

LEVELSEN 

UPP- 

RIKTIG 

LEGEN- 

DARISK 

TRIO 

PASSAGE I 

MONOPOL 

LÖGADE 

GUDSDOM 

KAN BINDA 

NÅGON VID 

BROTTET 

BRUKAR 

GRANNAR 

STATEN 

UTLOPPET 

BORT 

ALPSJÖ I 

ITALIEN 

KAN MAN 

DREJA 

GÅRDVAR 

KJUSA 

SKAPAREN 

NUDDAT 

HOCKEY- 

STAD I 

CANADA 

JAGAR PÅ 

NATTEN 

TRÖTT- 

SAM 

NÅGOT ATT 

SLICKA PÅ 

DRAKE 

VERS 

DORIS 

VI MINNS 

TOG DJUR 

MED PÅ 

FÄRDEN 

FORMAS 

PÅ SKIVA 

TUKTAN 

VATTEN- 

VÄXT 

HAMLET- 

DAM 

SYNAD 

ÄR VAN- 

LIGA I 

JANUARI 

BRUKAR SKOTSK 

GRANEN 

EFTER 

ADLIG 

HELGERNA GODSÄGARE 

BYGGDES 

VASA 

I 

BLEV 

SADAT 

KAMPSPORT 

DÄR LÅG 

DAVIDS 

BORG 

TÄVLING 

ROMERSK 

GUDINNA 

FÖR- 

DELAR 

LASTEN 

DRAR MAN 

FORDON 

PÅ 

KAN 

ODLAS 

ÄR DUBBEL- 

SKROVIG 

MUTTRAR I 

SJUMILA- 

SKOGEN 

TAR TON 

I UPP- 

SALA 

DUBLIN- 

BO 

HAR OFTA 

HISTORISK 

BAKGRUND 

GAGE FÖR 

ARTISTEN 

ROAR LAG 

I SKOGEN 

FÖRLAG 

BLAD I 

NÄRKE 

DRAR MED FJÄLLBÄCK 

NÅGOT BORICKAN 

SIG FÖR- FÅR MAN 

ATT HA LIGGER 

I 

ÖDELSE SVAR AV 

J BÖCKERNA 

DUBLIN I 

Å BRÖST- 

SOCKER 

ALLMÄNT 

KÄND N O T O R I S K 

HADE 

MÅNGA 

TÄNKARE 

G R E K E R N A 

L E K S K O L A N 

FANNS 

FÖR 

SEX- 

Vinnare i bildkryss 14 

N A T AVISA 

ÄR FURU- 

ÅRINGAR BRÄDAN 

L A N D 

KING 

ÄR 

COLE N E K VINDTÄT N SPRIDER 

VÄRME I 

BLIR 

Sune Södergren, Norrtälje, Ulla Åberg, Arlöv, 

TENNIS- 

BOLLAR 

S E R V A D E FLICKA 

OCH 

FLOD 

REKLAM 

BUKT P R 

Stig Frööjd, Skyttorp, KJ Wixtröm, Nora, Lars 

TVÅ GGR 

FEMTIO 

SOM SMÅ I N 

SMILA 

L L 

TRISTANS 

ÄLSKADE 

V I ÄR DEN I S O L D E 

LÖMSKE 

SES VID 

INGÅNGEN 

Rosö, Nordmark, Nina Lundström, Kungälv, 

BRA ATT F SPETS 

FOSTER- 

SNIDA I LÄNDSK 

U LÄKE- PRISAS 

KONSTENS BOR I 

GUDINNA VIENTIANE 

E ZLATANS 

ÄR SIST 

GAMLA 

PÅ LÅG- 

DOMÄNER 

K B 

STADIET 

T R E A N 

S A N D E L T R Ä JUDISK 

PRÄST 

GAMMAL E S R A 

Peter Ekvall, Åtvidaberg, Åke Johansson, 

GUD 

MACK HÅRDHÄNT 

R A 

SPRIDER 

VÄRME 

BLOCK & R A D I A T O R E R HELGON- 

BILD I K O N HAR 

ZLATAN 

STRECK BLÄNDANDE 

Växjö, Inger Hansson, Umeå, Hans André, 

Ö S T PIANOLARS 

LEVERBRÖD 

GER OSS 

PÅ ÄLDRE R O O S S Ä R K ENERGI M A T 

DAR 

SLANT 

SVERIGE I 

FINLAND 

T I A 

Degerfors, Lennart Springfeldt, Örebro, Annica 

STRÄVIG T R E D S K KÅSERADE 

NÅGOT ATT 

TURIST- 

RÄKNA MED 

ORT I 

I DN KROPPS- P I 

KANAL ISRAEL 

E 

ÄR EN 

R U O T S I GAS N E O N E T ROAR 

BARN 

RYSSJA 

L E K 

VISAR VÄL- 

GER UT- 

STÄNDET 

SLAG PÅ 

Jonsson, Norsjö, Jonas Westman, Umeå, John 

SKIDORT 

B N P 

HJÄRNAN 

E GUNNAR 

KOM ÖVER 

NORDAHL 

EN SKATT 

DEL TVÅ 

G N 

FLICKA 

A L A D D I N 

E R N Å A N D R A L I 

MÅNE 

REPÄNDA 

Gustavsson, Södertälje, Nicklas B. Gjerdingen. 

T R I N D MÅSTE 

MAN I 

VISS KAMP 

T A K 

Surahammar. I N L A G A VERK- 

TYGET D O N E T LÄGGER 

MAN UT 

JP 2009 

LÅNGREV B Å T ©PERSSON 

MED 

Å R E ÅSTAD- 

KOMMA 

SKALDEL 

KAN BÄRA 

SIN NAMNE 

SKRIVELSE 

O L L E KLOT- 

RUND 

ÄR IBLAND 

M VALMAT 

KILOBYTE 

SOVPLAGG 

KÄRVE 

Bildkryss 2 

Dragning den 16 mars. 15 med rätt lösning 

vinner var sin dubbeltriss lott. Sänd lösningen 

till Bildkryss 2, Byggnadsarbetaren, 

Box 196 15, 104 32 Stockholm. 

Namn....................................................... 

Adress...................................................... 

Postadress................................................. 

4 mars 

NÄSTA NUMMER 

KOMMER DEN... 


BYGG1002s51 51 10-02-03 10.08.12

INBLICK information från ditt fackförbund 

nr 2 redaktör: humla einarsdóttir adress: byggnads, 106 32 stockholm 

e-post humla.einarsdottir@byggnads.se tel: 08-728 48 34 www.byggnads.se 

VAL 2010: 

De rödgröna väljer 

att värna individen 

Oppositionen har nu enats om hur sjukförsäkringen 

ska utformas om de får väljarnas förtroende 

efter nästa val. Alla människor ska ha möjlighet att 

arbeta och försörja sig själva. Det är grunden för en 

förutsägbar och modern sjukförsäkring. 

Regeringens förändringar i sjukförsäkringen 

leder till att cirka 

54 000 personer blir utförsäkrade 

under år 2010. Det gäller de personer 

vars dagar med förlängd 

sjukpenning, eller tidsbegränsad 

ersättning, tar slut. Både för dem 

som har en anställning kvar och 

de som inte har det. 

Vid ett regeringsskifte lovar 

de rödgröna att avskaffa den så 

kallade ”stupstocken” som nu 

träder in vid 550 dagars sjukskrivning. 

I det nuvarande systemet 

gäller att den försäkrade får 80 

procent av den sjukpenninggrundande 

inkomsten upp till 

7,5 prisbasbelopp (318 000 kr 

år 2010) i ett år. Vid förlängd 

sjukpenning sänks ersättningen 

till 75 procent. Vid ett regeringsskifte 

kommer sjukförsäkringen 

på sikt omfatta fler än i dag och 

taket ska på sikt höjas till tio 

basbelopp. 

Ersättningen i sjukförsäkringen 

ska vara 80 procent under 

hela sjukpenningperioden. I 

dagens regelverk ska arbetsförmågan 

bedömas i förhållande till 

förvärvsarbete på den reguljära 

arbetsmarknaden från sjukskrivningsdag 

181 och framåt 

Med de rödgröna vid makten, 

kommer prövningen mot arbetsmarknaden 

efter 180 dagar 

att avskaffas. De rödgröna vill 

redan 2011 skriva om reglerna 

så att den försäkrades arbetsförmåga 

prövas ”mot en för 

individen verkligt existerande 

arbetsmarknad”. 

En bred utredning ska tillsättas. 

Samordning av insatser ska 

göras när det gäller rehabilitering 

av sjuka med syfte att bli 

friska och komma ut på arbetsmarknaden. 

De som är för sjuka 

för att arbeta ska fortsatt få sin 

försörjning via sjukförsäkringen. 

Läs mer om uppgörelsen 

på: www.rodgron.se 

Premiär för 

Byggnads nyhetsbrev 

Nu ligger vi i startgroparna 

inför första utskicket av Byggnads 

externa nyhetsbrev som 

den 10 februari skickas till 

opinionsbildare som makthavare, 

politiker, journalister, förtroendevalda 

och andra viktiga 

påverkare och beslutsfattare i 

Sverige. 

Alla som är intresserade är 

förstås välkomna att prenumerera! 

Vill du prenumerera på 

nyhetsbrevet kan du anmäla dig 

på Byggnads hemsida. 

l Hallå alla fackligt 

förtroendevalda! 

Första numret av På fackligt 

uppdrag kommer att mejlas ut 

den 10 mars. 

Därför är det jätteviktigt att 

du som är fackligt förtroendevald 

mejlar din mejladress till: 

info@byggnads.se 

52 INBLICK NR 2 FEBRUARI 2010 

BYGG1002s52 52 10-02-02 16.13.56

Snickaren Niklas Landstedt, Bygg 9: an Öst 

åker till Genèveskolan i vår 

l Grattis! 

– Tack, det ska bli jättekul! 

l Hur kom det sig att du blev 

utsedd? 

– Jag blev tillfrågad av förbundet, 

har ju länge varit intresserad 

av den här typen av frågor. 

l Vad är Genèveskolan? 

– Ett nordiskt utbildningssamarbete 

för att öka kunskapen 

om ILO och främja det nordiska 

samarbetet. Utbildningen består 

av dels en förkurs om ILO, globalisering, 

hemstudier samt en 

del där man på plats följer ILO:s 

arbetskonferens, gör fältstudier 

och besöker dom globala arbetstagarorganisationerna 

l Vad är det du ska göra? 

– Dels att på plats få en inblick 

i hur ILO arbetar. Men även 

försöka förstå vilka utmaningar 

och möjligheter en alltmer 

globaliserad värld innebär för 

arbetstagare i värden. Samt lära 

mig lite om hur arbetet med 

globala ramavtal bedrivs. 

l Hur lång är utbildningen? 

– Tre veckor plus hemstudier 

l Hur länge har du varit 

medlem i Byggnads och vilka 

uppdrag har du? 

– Jag är inne på mitt tionde år 

som medlem och är ungdomsansvarig 

i centrala ungdomsgruppen, 

sektionsstyrelseledamot, 

representantskapsledamot, 

skyddsombud, försäkringsrådgivare 

och så är jag med i 

utvecklingssrådet. 

Niklas Landstedt, internationellt intresserad snickare från Norrköping åker till 

Genèveskolan i maj. 

Foto: Privat 

FAKTA Genèveskolan 

Så bildades Genèveskolan 

l Genèveskolan hålls varje 

vår under drygt tre veckor 

och samlar deltagare från hela 

Norden. 

l Det är en utbildning 

om fackets och folkrörelsers 

möjligheter att påverka i en 

globaliserad värld. Skolan 

möter hela världens arbetsliv 

på FN-organet ILO: s konferens 

i Genève. Den vänder sig till 

aktiva i fackföreningar och folkrörelser 

i alla nordiska länder, 

för kulturellt utbyte och bättre 

språkförståelse inom Norden. 

l Nordiska folkhögskolan i 

Genève startade 1931. Skolans 

syfte är att öka gemenskap 

och förståelse för det nordiska 

samarbetet, öka kunskapen 

om ILO och ge kunskap om 

internationaliseringens effekter 

till fackföreningar och 

folkrörelser. Ända från starten 

har deltagarna följt ILO: s arbetskonferens. 

ILO är Internationella 

arbetsorganisationen 

FN: s fackorgan för sysselsättnings- 

och arbetslivsfrågor. 

Målet för kursen är: 

l att öka kunskapen om 

internationellt samarbete och 

internationellt regelverk, ILO 

och andra internationella 

organisationer 

l att öka insikten om EU: s 

roll i globaliseringsprocessen 

l att stimulera till fackliga 

aktiviteter nationellt och internationellt 

l att öka gemenskapen inom 

Norden samt den ömsesidiga 

språkförståelsen. 

l Under senare delen av 

1920-talet var opinionen och 

tidningarna i Norden både 

okunniga och negativa till internationellt 

samarbete. För akademiker 

fanns möjligheter att 

studera internationella frågor i 

Genève, men för de många utan 

akademisk examen eller kunskap 

i språk fanns ingen sådan 

möjlighet. Dessutom krävde ju 

ILO: s tillkomst 1919 att fackliga 

organisationer och deras medlemmar 

tog aktiv del i det mellanfolkliga 

samarbetet. Därför 

tog några nordiska representanter 

initiativet och kontaktade 

de nordiska folkrörelser som 

då var positiva till ett samarbete 

mellan fackföreningar 

och folkrörelser för att öka det 

internationella samarbetet. Så 

bildades Genèveskolan 

l Tanken var att åstadkomma 

ett nordiskt centrum 

för internationella studier och 

ge aktiva medlemmar inom 

de fackliga, politiska och 

kooperativa organisationerna 

en möjlighet till ett genuint 

nordiskt samarbete i en internationell 

miljö trots bristande 

språkkunskaper. Därför var 

skolans språk redan från 

början danska, norska och 

svenska. 

l ”Skolan är öppen för 

alla, men vänder sig främst 

till yngre aktiva medlemmar 

inom de fackliga, politiska och 

kooperativa folkrörelserna, 

som inom sina egna organisationer 

visat vilja till en insats i 

det internationella samarbetet 

inom och utom Norden” 

NR 2 FEBRUARI 2010 INBLICK 53 

BYGG1002s53 53 10-02-02 16.13.57

Skicka inte dina 

a-kassehandlingar 

till ALFA-kassan 

Tio procent av Byggnads 

a-kassas grundbeloppsärenden 

som utbetalades 

i oktober hade felaktigt 

först hamnat hos ALFAkassan. 

På Byggnads a-kassa är genomströmningstiden 

sju veckor 

för 50 procent av ärendena för 

inkomstrelaterad a-kassa. Övriga 

a-kassor har en genomsnittlig genomströmningstid 

på åtta veckor. 

Av de ersättningsberättigade 

har 75 procent fått a-kassa 

efter 12 veckor. Tio procent av 

Byggnads a-kassas grundbeloppsärenden 

som utbetalades 

i oktober, hade felaktigt först 

hamnat hos ALFA-kassan. 

I samband med krisen var 

det framför allt ett stort inflöde 

av dem som har rätt till grundbelopp. 

Det vill säga de som inte 

har varit medlemmar i a-kassan 

tillräckligt länge (cirka tolv 

mån) och de som inte har varit 

medlemmar i a-kassan. 

Sammanlagt handlar det om 

55 personer som har ansökt om 

grundbelopp hos Byggnads 

a-kassa. Av dessa har 25 procent, 

det vill säga 14 personer, 

väntat 31 veckor på ersättning. 

Övriga 75 procent (41 personer) 

fick grundbeloppsersättning till 

i december förra året. 

Även om det rör sig om ett litet 

antal personer så har grundbeloppsärendena 

hos Byggnads 

a-kassa för långa genomströmningstider. 

Av den anledningen 

genomförde Inspektionen för 

arbetslöshetsförsäkringen (IAF) 

en granskning. Drygt tio procent 

av Byggnads a-kassas grundbeloppsärenden 

som utbetalades i 

oktober gicks igenom. 

Man fann att dessa ärenden 

först varit hos ALFA-kassan. 

Genom att ALFA-kassan har 

lång handläggningstid så har det 

dröjt innan dessa har kommit 

till Byggnads a-kassa. 

Varför flera av Byggnads medlemmar 

felaktigt skickat sina 

handlingar till ALFA-kassan 

har man inte hittat någon förklaring 

till än. 

IAF har granskat ytterligare 

en a-kassa som har lång genomströmningstid 

och även där 

upptäckt att detta berott på att 

ärendena gått via ALFA-kassan. 

– Möjligt att det någonstans i 

Arbetsförmedlingens dokument 

finns otydlig information, men 

det är ingenting vi har fått bekräftat, 

säger Gunnar Dahlberg, föreståndare 

för Byggnads a-kassa. 

Tänk på att om du ska ansöka 

om a-kassa inte skickar dina 

handlingar till ALFA-kassan utan 

till Byggnads a-kassa! 

TACK! 

Insamling till Byggnads solidaritetsfond från de centrala 

utbildningarna på Rönneberga gav 6 920 kr! 

möten & sånt 

svenska byggnadsarbetareför bundet 106 32 stockholm 

besöksadress: liljeholmsv. 28–32, stockholm tel: 08-728 48 00 

Avd 25, Byggnads 

Uppland 

Portalgatan 32, Uppsala 

Tfn 018-19 45 00 

fax 018-19 45 01 

uppland@byggnads.se 

Hallstaviksektionen: Familjedag 

lördagen den 20 februari kl. 10.00, 

Fyrväpplingen. 

Vill du 

annonsera 

om möten eller 

andra 

aktiviteter? 

Mejla: asa.kemkes 

@byggnads.se 

Autogiro 

Betalar du medlemsavgift via autogiro måste pengar finnas 

på ditt konto senast den 25 februari. 

A-kassan 

Ersättning från A-kassan betalas ut den 11, 18 och den 25 

februari samt den 4 mars. 

54 INBLICK NR 2 FEBRUARI 2010 

Inblick_2_2010.indd 54 10-02-02 16.26.36

SISTA ORDET 

UTAN AKTIVA LÖNTAGARE FÅR 

ANDRA GRUPPER INFLYTANDE 

MARGARET THATCHER VAR Storbritanniens 

premiärminister 1979–1990. 

Det är alltså över 30 år sedan den så kallade 

järnladyn kom till makten och började driva 

sin nyliberala och antifackliga politik på de 

brittiska öarna. Många i den yngre generationen 

vet knappast vem Thatcher är och än 

mindre vilken politik hon stod för. Men det 

är viktigt att lära av historien för att förstå 

sin nutid. 

Resultatet av Thatchers politik blev 

förödande för de brittiska facken. Genom en 

hård och genomtänkt antifacklig idé genomfördes 

lagar som förbjöd sympatiåtgärder, 

införandet av möjligheten att döma ut höga 

skadestånd mot fackliga representanter och 

regler om hur facken interna val skulle ske. 

På detta sätt försvagades fackföreningarna, 

organisationsgraden sjönk och facken splittrades 

och det uppstod interna stridigheter. 

Precis vad Thatcher och arbetsgivarna ville 

uppnå. 

VARFÖR GICK DET SÅ ILLA för den 

brittiska fackföreningsrörelsen? Facken underskattade 

målmedvetenheten i Thatchers 

politiska agenda. Järnladyn hade en väl 

utarbetad politik som hon tänkte genomföra 

till varje pris. Jag tror att den viktigaste 

slutsatsen måste bli att de engelska fackföreningarna 

hade missköt sin skolning och 

folkbildning. 

Facklig verksamhet måste alltid kopplas 

”Om inte en samlad 

fackföreningsrörelse 

agerar politiskt, både 

i Europa och mot den 

svenska regeringen, 

riskerar vi att få 

försvagade fack och 

sämre villkor.” 

till politisk medvetenhet och handling. Den 

som tror att facklig och politisk verksamhet 

är två skilda saker löper en stor risk att 

hamna i samma situation som de brittiska 

facken. Politik och fackföreningar är grenar 

av samma träd; medvetna löntagare som 

ställer krav på inflytande inom samhällets 

olika områden. 

POLITISK MEDVETENHET ÄR viktigare 

än någonsin. Som de flesta känner till 

så har EG domstolen dömt till kapitalets 

fördel i Lavalmålet. Den fria rörligheten av 

varor och kapital är viktigare än de Europeiska 

löntagarnas rättigheter. Den borgerliga 

regeringen har lagt fram den så kallade Lavallagen 

som på ett allvarligt sätt inskränker 

de svenska fackens möjligheter till fackligt 

arbete. Det kommer nu att bli svårare att 

kontrollera villkoren på arbetsmarknaden 

och löntagare riskerar att bli utnyttjade. 

Om inte en samlad fackföreningsrörelse 

agerar politiskt, både i Europa och mot den 

svenska regeringen, riskerar vi att få försvagade 

fack och sämre villkor. Här blir det 

väldigt tydligt hur politik och facklig verksamhet 

hänger ihop. Det har stor betydelse 

vilken politik som förs och vilka partier som 

har makten. Detta framgår med all önskvärd 

tydlighet genom dagens försämringar i välfärdssystemen 

till exempel sjukförsäkringen 

och a-kassan. 

OM INTE LÖNTAGARNA är politiskt 

aktiva och medvetna så är det alltid andra 

grupper och krafter som får inflytande. Ingenting 

kan tas för givet. Det som vi har idag 

kan snabbt förändras med en 

annan politik. Som jag nämnde 

tidigare så är skolning och folkbildning 

väldigt viktigt. Med 

kunskaper och politisk medvetenhet 

står vi mycket 

starkare och tillsammans 

kan vi skapa det 

samhälle vi vill ha. 

hans tilly 

förbundsordförande 

telefon 08-728 48 10 

mobil 070-552 67 40 

e-post hans.tilly 

@byggnads.se 

TILLY TYCKER TILL... 

… OM APOTEKETS AVREGLERING 

Richard Bergström, vd för Läkemedelsindustriföreningen, 

sa nyligen att det är en illusion att tro att 

avregleringen skulle leda till lägre priser. Jag håller 

med. Det är det bara Fredrik och Maud som tror. 

… OM GUNDE SVAN 

När Gunde fick frågor om jordbävningen i Haiti 

svarade han. ”Va? Har det varit jordbävning?” Tur 

att inte alla är lika omedvetna. 

… OM SAAB 

Äntligen har SAAB en ny ägare och de anställda 

får nytt hopp. Det vore konstigt om inte allt det 

kunnande som finns i Trollhättan kan komma till 

användning. 

NR 2 FEBRUARI 2010 INBLICK 55 

BYGG1002s55 55 10-02-02 16.14.18

Host, host! 

Det har börjat damma ordentligt på våra byggarbetsplatser. 

Något som även Arbetsmiljöverket har konstaterat. Byggdammet 

är inte bara irriterande för ögon och luftvägar utan också 

ett problem för din hälsa på längre sikt. Lungsjukdomen stendammslunga 

(silikos) har nämligen åter börjat dyka upp som 

en olustig siffra i statistiken. 

Och det har satt sina spår även hos oss. Idag har vi utvecklat 

dammreducerade produkter för nästan alla områden. Oavsett 

om du ska handspackla, avjämna eller sätta plattor har vi 

reducerat dammet vid blandning upp till 90%. 

Fördelarna med att använda dammreducerade produkter stannar 

inte bara vid din hälsa. Vinsten kan också räknas hem i timmar 

och minuter. Tiden du spar genom att slippa täcka in angränsande 

ytor och städa efteråt. Så vad väntar du på? Visst är det 

på tiden, att vi i bryggbranschen tar vår hälsa på allvar? 

| Let´s stick together | www.schonox.se | 

www.blaklader.com 

BYGG1002s56 56 10-02-02 12.55.58 

byg0807 annonser.indd 48 07-04-30 17.31.16

KALL START PÅ HETASTE BYGGET - Byggnadsarbetaren

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template ?