10.10.2014 Views

Nr 5 2009 (PDF 9,1 MB) - Byggnadsarbetaren

Nr 5 2009 (PDF 9,1 MB) - Byggnadsarbetaren

Nr 5 2009 (PDF 9,1 MB) - Byggnadsarbetaren

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

test: Gersågen som<br />

ingen kunde motså<br />

Vi utser tidernas<br />

viktigaste byggmaskin<br />

60 år <strong>2009</strong><br />

Supersaneraren<br />

- så skyddas han<br />

BYGGNADS<br />

STYCKAR<br />

SITT EGET<br />

BYGGE<br />

Deklarationsstress?<br />

Lugn,<br />

vi hjälper dig<br />

NY!<br />

Nu byter vi blåställ på<br />

<strong>Byggnadsarbetaren</strong>. Vi<br />

bjuder på nytt, fräscht<br />

utseende och flera nya<br />

avdelningar.<br />

Trevlig läsning!<br />

HAR DU<br />

RÄTT LÖN?<br />

Unika lönelistor:<br />

✔<br />

✔<br />

Stora gap mellan<br />

avdelningar<br />

Ackorden släpar<br />

efter i väst<br />

Företagen som betalar bäst – där du bor<br />

NUMMER 5 | 9 APRIL <strong>2009</strong> | www.byggnadsarbetaren.se<br />

1_omslag_0509.indd 1 09-04-02 10.51.49


BYG 0509_s02 2 09-03-31 13.28.27


NUMMER 5 APRIL <strong>2009</strong> ÅRGÅNG 60<br />

Välkommen!<br />

LÖNESPECIAL<br />

TJÄNAR DU TILLRÄCKLIGT?<br />

18–23 Lika lön för lika arbete. Klassiska slagord i<br />

arbetarrörelsen. Men hur väl stämmer de i praktiken?<br />

Vi har kartlagt byggnadsarbetarnas löner, region för<br />

region. Kolla in hur du själv ligger till och jämför med<br />

de bäst betalda i din del av landet.<br />

16–17 GRANSKNING<br />

Byggnads styckar<br />

sitt eget bygge<br />

Minst 25 företag är inblandade<br />

i Byggnads renovering av<br />

huvudkontoret. Trots Arbetsmiljöverkets<br />

varningar.<br />

24–27 PORTRÄTT<br />

Sjuksyrran som<br />

blev rörmokare<br />

43–45 TEST<br />

”Alla fem sågarna<br />

är bättre än de<br />

vi har.”<br />

– Jan Eriksson, som testat de<br />

modernaste gersågar som<br />

pengar kan köpa.<br />

30–35 BYGGMASKINER<br />

En hyllning till<br />

våra maskiner<br />

38–41 GUIDE<br />

Vi hjälper dig<br />

i deklarationsdjungeln<br />

6 BODSNACK Premiär för krönikan och<br />

8 SJU FRÅGOR Jaime Sanchez om en annorlunda påsk.<br />

9 BILDEN Läsarnas egna bilder i tidningen.<br />

klippet.+<br />

10 BYGGNYTT Ackordslöner under press<br />

47 GREJER & GREPP Smart fäste för krångliga dörrar.<br />

48 EFTER JOBBET Det våras för hockey-VM.<br />

50 FREDAGSKÄK Gästkock ger dig nya idéer.<br />

55 BILDKRYSSET Alltid i <strong>Byggnadsarbetaren</strong>.<br />

REDAKTIONEN:<br />

Vi har utsett de mäktigaste<br />

maskinerna. Vad tycker du?<br />

Tyck till på nätet.<br />

28–29 YRKET<br />

Möte med<br />

supersaneraren<br />

Jimmy Sundberg har ett av<br />

byggbranschens tuffaste<br />

jobb: asbestsanerare.<br />

43–45<br />

Johan Ekendahl och hans kolleger i <strong>Byggnadsarbetaren</strong>s<br />

testpanel utser gersågarnas Rolls Royce.<br />

30–35 24–27<br />

Betongpumpen – en av byggets<br />

mäktiga maskiner.<br />

FOTOLIA<br />

Linda Sjöstrand bytte sjukhusrock<br />

mot blåställ.<br />

MISSA INTE!<br />

Vår nya gästkock Rune Kalf-<br />

Hansen, som fixar maten efter<br />

årstiderna.<br />

ANDERS LINDH HENRIK WITT<br />

KATARINA CONNHEIM<br />

reporter<br />

08-728 49 87 ● 070-627 60 84<br />

k.c@byggnadsarbetaren.se<br />

KENNETH PETTERSON<br />

chefredaktör, ansv. utgivare<br />

08-728 4970 ● 070-607 56 97<br />

k.p@byggnadsarbetaren.se<br />

JOHAN SJÖHOLM<br />

redaktionssekreterare<br />

08-728 49 79 ● 070-651 62 59<br />

j.s@byggnadsarbetaren.se<br />

PETER ÖNNESTAM<br />

layoutansvarig<br />

08-728 49 77 ● 070-280 25 35<br />

p.o@byggnadsarbetaren.se<br />

CENNETH NICKLASSON<br />

reporter<br />

08-728 49 76 ● 070-607 56 92<br />

c.n@byggnadsarbetaren.se<br />

PETER LEANDER<br />

reporter, arbetsrätt<br />

08-728 49 98 ● 070-245 04 30<br />

p.l@byggnadsarbetaren.se<br />

NINA CHRISTENSEN<br />

reporter, webadmin.<br />

08-728 49 69 ● 070-246 87 06<br />

n.c@byggnadsarbetaren.se<br />

MARGITE FRANSSON<br />

reporter, arbetsmiljö<br />

08-728 49 74 ● 070-607 56 89<br />

m.f@byggnadsarbetaren.se<br />

POSTADRESS 106 32 Stockholm BESÖKSADRESS Liljeholmsv 32, Stockholm PRENUMERATION edb, 010-588 48 08, prenumeration@edb.com ANNONS Swartling & Bergström Media, 08-5545 160 66<br />

REPRO Done Production AB TRYCK Sörmlands Grafiska, Katrineholm TS-KONTROLLERAD UPPLAGA 2008 119 500 KORREKTUR Michelle Bergman OMSLAG Hans Alm<br />

NR 5 APRIL <strong>2009</strong> BYGGNADSARBETAREN 3<br />

BYG 0509_s03 3 09-04-01 14.49.55


Bodsnack<br />

E-POST redaktionen@byggnadsarbetaren.se TEL 08-728 48 00<br />

FAX 08-728 49 80 WEBB www.byggnadsarbetaren.se<br />

FRÅGAN<br />

Är det rätt av Byggnads att ha styckad entreprenad?<br />

Byggnads sparar pengar genom att anlita minst 25 företag vid renoveringen av sitt huvudkontor. Se nyhetsuppslaget på s.16–17.<br />

Martin Lundin, 38 år,<br />

snickare, Göteborg<br />

Spontant nej.<br />

Det kanske ser<br />

ut att bli billigare, men<br />

jag vet att det kan bli<br />

en hel del problem, så<br />

frågan är om det inte blir<br />

dyrare i slutändan.<br />

Patrik Pettersson, 37<br />

år, industrirörmontör,<br />

Filipstad<br />

Det tycker jag<br />

är helt okej. Blir<br />

det en lika bra produkt<br />

till ett lägre pris så är<br />

det bra. Det här är det nya<br />

Sverige och det gäller bara att<br />

se till att arbetsmiljön inte blir sämre.<br />

Jörgen Andersson, 34<br />

år, medlemsvärvare<br />

på Byggnads, Bollnäs<br />

Enligt min erfarenhet<br />

så är det<br />

inte bra med styckad<br />

entreprenad. Arbetsmiljön<br />

blir sämre. Men det är<br />

svårt att säga om det är rätt,<br />

det handlar om medlemmarnas pengar.<br />

Rätt att åtala<br />

skyddsombudet<br />

■ Det är rätt att ett skyddsombud ska<br />

riskera åtal om han inte tar ansvar<br />

för skyddet. I det här fallet, i Umeå,<br />

(<strong>Byggnadsarbetaren</strong> nr 3/09) råkade<br />

skyddsombudet ut för olyckan själv.<br />

Kanske är det en förmildrande omständighet,<br />

kanske en förvärrande.<br />

Men han sätter även sitt eget liv i<br />

fara för att han struntar i säkerhetsreglerna.<br />

Jag jobbar på en arbetsplats där vi<br />

har två skyddsombud. Det ene känns<br />

som att han accepterar att bli överkörd<br />

i säkerhetsfrågor.<br />

Den andre har i vart fall sagt ifrån<br />

klart en gång. Han kastade hjälmen<br />

(den gröna skyddsombudshjälmen)<br />

och tog på sig sin vanliga hjälm. Efter<br />

vad jag förstått tog han tillbaka hjälmen<br />

efter påtryckningar från arbetsledningen.<br />

Om vi inte har en sådan lagstiftning<br />

att skyddsombudet kan bli<br />

juridiskt ansvarig för att han eller hon<br />

Gör som Ikea – sänk priset<br />

■ Moderaterna går framåt med<br />

stormsteg. Det känns aktuellt att<br />

stärka den fackliga verksamheten.<br />

Av olika orsaker anser jag mig inte<br />

kunna betala 750 kronor per månad<br />

i fackavgift. Jag tycker att man bör<br />

sänka fackavgiften kraftigt, till 459<br />

kronor, och då ska a-kassan ingå. Det<br />

kanske är dags att ta reda på vad<br />

låter sig bli överkörd av arbetsledningen<br />

så är mycket av meningen med att<br />

ha ett skyddsombud borta.<br />

Jag förstår att många kanske skulle<br />

vägra att vara skyddsombud, men jag<br />

slipper hellre skyddsombud än har<br />

några ”grönhjälmar” som går runt och<br />

inget får göra och är tvungna att bära<br />

sina gröna hjälmar eftersom firman<br />

tvingar dem.<br />

Det ser ju inte bra ut för de större<br />

företagen att ha arbetsplatser utan<br />

skyddsombud. När alla skyddsombud<br />

vet att det är ett riktigt laga ansvar<br />

de har så förstår nog arbetsledningen<br />

bättre deras situation. Och de kommer<br />

att kasta hjälmen när de inte får gehör.<br />

Om ett skyddsombud inte kan<br />

åtalas för slarv med skyddet så är<br />

han bara en marionett utan annan<br />

funktion än att ge företaget ett<br />

vackert ansikte utåt. På en sådan<br />

firma vill inte jag jobba.<br />

TÄNK TILL<br />

medlemmarna är beredda att betala<br />

för. Jag tycker att man ska tänka som<br />

Ikea. De säljer hellre två korvar i stället<br />

för en, de sänker priset så att fler<br />

kan handla mer. Den fackliga anslutningen<br />

skulle öka markant. Alla ska<br />

med – var det inte det vi sa?<br />

TORE DOLFF<br />

f d aktiv i Byggnads<br />

SAXAT<br />

FRÅN<br />

WEBBEN<br />

”Vi byggnadsarbetare<br />

får inte<br />

ett starkare fack<br />

än vi förtjänar.<br />

Vill inte sossarna<br />

tillsätta arbetare<br />

i toppen får vi<br />

vända oss till<br />

något annat<br />

parti.”<br />

UFFE<br />

GÖTENE<br />

”Wanja Lundby-<br />

Wedin är så rökt<br />

hon kan bli. Överlever<br />

hon dessa<br />

bonusar så är<br />

hela rörelsen<br />

rutten.”<br />

TOMMY<br />

CARLSSON,<br />

MALMÖ<br />

”Tydligen är de<br />

flesta missnöjda<br />

med sin lön trots<br />

att den ligger<br />

kring 185 kronor<br />

i timmen. På en<br />

heltid motsvarar<br />

det ungefär<br />

29 000–30 000<br />

kronor, det är<br />

mycket pengar.<br />

Alldeles för mycket<br />

kan jag tycka. ”<br />

SON TILL<br />

SNICKARE<br />

Wanja, det<br />

är ju oss du<br />

ska företräda<br />

■ Man blir upprörd när<br />

man ser turerna<br />

kring dessa<br />

miljonbonusar.<br />

Att vår Wanja<br />

Lundby-Wedin<br />

inte verkar<br />

förstå att hon<br />

företräder oss<br />

och inte vd:ar i<br />

våra AMF och AFA.<br />

De har redan tillräckligt med stöd<br />

från alliansregeringens skattesänkningar<br />

som inte vi pensionärer kan ta<br />

del av. Det visar ju helt klart att hon<br />

sätter dessa personer långt före oss<br />

som hon är utsedd att företräda.<br />

Vad jag förstått så ska våra företrädare<br />

arbeta för och dela arbetarrörelsens<br />

värderingar. Att dela ut<br />

miljonbonusar och löner på hundra<br />

miljoner kan knappast rymmas i<br />

detta.<br />

Vi får inte förlora valet 2010, och<br />

då måste Wanja och hennes kolleger<br />

förstå att det enda som sådana<br />

handlingar gör är att spä på politikerföraktet.<br />

Den röda adeln håller varandra om<br />

ryggen. Att börja snacka om avgång är<br />

nog bara löjligt, för efter sådana här<br />

klavertramp så kan hon inte begripa<br />

att hon hamnat på helt fel plats.<br />

LENNART LARSSON<br />

högtaxerad pansjo<br />

4 BYGGNADSARBETAREN NR 5 APRIL <strong>2009</strong><br />

BYG 0509_s04 4 09-04-02 10.23.56


Nu byter vi blåstä l på<br />

T r e v l i g l ä s n i n g !<br />

Våren –<br />

fågelkvitter,<br />

solsken<br />

och ljusare<br />

morgnar på bygget.<br />

Försämringar<br />

i<br />

a-kassan.<br />

E t välfärdsland<br />

som Sverige har<br />

råd med en bra<br />

arbetslöshetsförsäkring.<br />

6<br />

YOUTUBE-KLIPPET<br />

9<br />

porträtt<br />

a t hon bara har arbetat en vecka på NVS Insta lation<br />

A B i N o r k ö p i n g . T i d i g a r e a r b e t a d e L i n d a S j ö s t r a n d<br />

på Bravida under två år, men sa upp sig i mitten ten av<br />

– Jag trivdes bra, men ville le komma vidare i yrkes­<br />

Linda har ti l ski lnad från många andra bygg­<br />

nadsarbetare en helt annan yrkesutbildning a t falla la<br />

Hon började utbilda sig ti l sjuksköterska när hon<br />

v a r 1 9 o c h fi c k s e d a n j o b b p å V r i n n e v i s j u k h u s e t i<br />

No rköping. Men jobbet var stressigt. sigt. Helt plötsligt<br />

kunde en läkare ringa från intensiven och säga a t<br />

en nyopererad patient sku le komma ner ti l avdel­<br />

– Det var kanske en patient som behövde övervak­<br />

ning var femte minut. Vi hade redan patienter som<br />

februari.<br />

l i v e t . J a g v i l e h a n y a u t m a n i g a r .<br />

ti lbaka på.<br />

intryck, trots<br />

ningen.<br />

behövde mycket vård, säger Linda.<br />

stopp. Hon<br />

24<br />

intervjuade jag tre bygg-<br />

nadsarbetare med utländsk bakgrund. De hade gått<br />

t<br />

en byggutbildning och sedan få t jobb på en byggarbetsplats<br />

i Göteborg. Jag kommer särskilt ihåg en av<br />

byggnadsarbetarna, Malic. Det var hans första jobb<br />

efter a t ha bo t å ta år i Sverige.<br />

Under intervjun var<br />

Malic hel tyst. Det var<br />

inte förrän på slutet som<br />

han sken upp och berättade<br />

a t hans granne,<br />

som tidigare blängt<br />

sne t på honom, numera<br />

hälsade på honom. Helt<br />

enkelt för a t han hade<br />

få t e t jobb.<br />

Nu när många, i synnerhet<br />

byggnadsarbetare,<br />

förlorar jobbet har<br />

plötsligt hans ord dykt<br />

upp hos mig igen. Etsat sig fast.<br />

innebär inte bara en kraftig<br />

inkomstförsämring och a lt det kan föra med sig. Den<br />

svenska identiteten är, vare sig man gillar det e ler inte,<br />

djupt förankrad i arbetet. Genom e t arbete ingår du<br />

också i e t socialt sammanhang. Du får arbetskompisar<br />

a t fika med, skämta och snacka både skit och allvar<br />

lvar<br />

Gå in på www.youtube.com<br />

FIRST DAY AS A CRANE OPERATOR<br />

Med krisen som vapen om a t byggföretagen ska kräva<br />

försöker arbetsgivare över sänkta löner.<br />

hela Sverige att sänka<br />

– Det är strid vid varje ackordslöneförhandling.<br />

Jag har<br />

byggnadsarbetares löner.<br />

sagt ti l våra medlemmar att vi<br />

Det visar <strong>Byggnadsarbetaren</strong>s<br />

kartläggning.<br />

aldrig kommer gå med på lönesänkningar.<br />

Det har varit mycket prat om Lars Forsgren säger att han<br />

lönesänkningar inom industrin nyligen fick e t telefonsamtal<br />

sedan fackförbundet IF-Meta l från BI:s chef i Umeå, Johan<br />

gick med på arbetstidsförkortning<br />

i e t försök a t rädda job-<br />

Peab, Skanska, de lokala bygg-<br />

Ha lberg, som vi le a t NCC,<br />

företagen och facket sku le träffas<br />

för a t lösa lönetvisterna.<br />

Byggnads ledning var kritisk<br />

ti l IF-Meta ls avtal och menade<br />

a t lönepress inte räddar några<br />

nar a t det inte är en fråga om<br />

Samtidigt är arbetarna i byggbranschen<br />

nu sa ta under hård under fjolåret har varit stor och<br />

lönesänkningar. Löneökningen<br />

lönepress, av precis samma skäl. måste planas ut.<br />

Vi har frågat samtliga mätningsföreståndare<br />

i landet om betsgivarna inte är överens om<br />

Eftersom Byggnads och ar-<br />

de upplevt a t arbetsgivarna lönenivåerna har BI utnyttjat<br />

försökt pressa ned bygglönerna den så ka lade stupstocksregeln<br />

i och med krisen. Byggnads i (miniminivån) på den fasta delen<br />

av ackordet, som ligger på 89<br />

Stockholm, Norrköping, Uppsala,<br />

Malmö, Växjö och Göteborg kronor. Byggnads vi l i stä let a t<br />

svarade a t arbetarnas löner är den rörliga delen av ackordet ska<br />

under hårt tryck. Byggföretagen<br />

vill få sina anstä lda att gå påverka lönerna uppåt.<br />

bli större, för a t på så sätt kunna<br />

med på lägre löner.<br />

– Vi måste reda ut det här<br />

Den återkommande motiveringen<br />

är, enligt mätningsföre-<br />

a t vi gör upp det lokalt än cen-<br />

parterna eme lan. Det är bä tre<br />

ståndarna: ”Vi l ni ha jobben tralt, säger Johan Hallberg.<br />

kvar måste ni gå med på sänkta<br />

unik. Tim Gustavsson, på Byggnads<br />

i Norrköping, säger a t arbetsgivarna<br />

sa t riktpunkten på 177 kronor. BI:s krav har le ti l<br />

terna direkt efter semestrarna i<br />

max 75 kronor, vilket innebär att flera lokala förhandlingar har<br />

Lars Forsgren, mätningsföreståndare<br />

på Byggnads i Umeå, betalda arbetarna, med 10 kro-<br />

I Stockholm är tidlönerna un-<br />

en lönesänkning för de högst<br />

menar a t det är arbetsgivarorganisationen<br />

Sveriges Bygg-<br />

I praktiken innebär det en lö-<br />

Jonte Söderström säger a t han<br />

nor i timmen eller ibland mer. der tryck. Mätningsföreståndare<br />

industrier (BI) som givit order nesänkning från ungefär 187 till får ett samtal i veckan från bygg-<br />

ben.<br />

jobb.<br />

löner.”<br />

fjol.<br />

och doldes av mineralu l.<br />

10<br />

Att inte<br />

värdelös.<br />

LINDA SJÖSTRAND<br />

personlig tränare, men fick inte något jobb.<br />

arbeta som rörmokare.<br />

Bravida.<br />

med. Många byggnadsarbetare som jag har trä fat<br />

genom åren trivs på jobbet. I si t bygglag och i den<br />

gemenskap som finns på e t bygge. Många har en stark<br />

yrke stolthet.<br />

var jag arbetslös<br />

några månader. Jag hade avslutat e t vikariat på Aftonbladet<br />

och inte få t förlängning. A t journalister, precis<br />

som byggnadsarbetare, har perioder av arbetslöshet<br />

under si t yrkesliv är inte ovanligt. De sutom var jag<br />

ganska ung, hade ingen familj a t försörja och inte heller<br />

några boräntor a t betala.<br />

Ändå var det oerhört läskigt. Att inte<br />

kunna göra upp planer för framtiden.<br />

A t ha taskigt med pengar. Och a t<br />

känna sig utanför och ibland totalt<br />

värdelös.<br />

Därför kan den som har kvar<br />

si t jobb bidra med något.<br />

A t exempelvis ringa sin sagda arbetskompis är inte så<br />

ansträngande. Att fråga hur han<br />

upp-<br />

eller ler hon mår, peppa och kanske<br />

tipsa om jobb. Eller ler bjuda in ti l en<br />

fikastund på jobbet.<br />

Jag säger inte a t det löser<br />

problemet. Men det kan göra<br />

ski lnad.<br />

– reporter<br />

Skriv din insändare direkt på nätet:<br />

www.byggnadsarbetaren.se.<br />

Klicka på Tyck ti l.<br />

Vad hade du för bild av byggyrket innan du började<br />

som vvs-montör?<br />

det jargong, men det låter vä re än det är.<br />

a t jag vi le lära mig jobbet.<br />

Så hur tycker du a t det blev?<br />

strandat.<br />

rörföretag och<br />

högre.<br />

det nedsläpp i Post<br />

Världsmästerskapen i ishockey.<br />

svenska folket a t bänka sig i sofforna.<br />

i å r .<br />

gillar si t hockey-VM.<br />

m a t c h i h o c k e y - V M .<br />

Skåne.<br />

k a n v a r a s å<br />

Kronor a t göra.<br />

den intre serade publiken.<br />

a t t v a r a m e d i O S .<br />

7 3 : e i o r d n i n g e n . I f j o l<br />

kan stä la på banan, säger Magnus Nyström.<br />

guldet.<br />

B ä d d a t f ö r d r a m a t i k m e d a n d r a o r d .<br />

till texten.<br />

TYCK TILL Uppge namn och telefonnummer, som hemlighålls<br />

mellan dig och redaktionen om du använder signatur.<br />

LEDARE<br />

Nu byter vi<br />

blåställ – igen<br />

TYCK<br />

TILL PÅ<br />

NÄTET!<br />

DET BRUKAR HETA ATT FÖRBUNDSTIDNINGAR ska vara en dubbelriktad<br />

kommunikationslänk mellan fackets ledare och dess<br />

medlemmar. Ledarna behöver tidningarna för att ”informera<br />

medlemmarna”. Även om den nya tekniken har gjort det möjligt att<br />

hålla kontakten via internet, sms och e-post så når man inte alla den<br />

vägen. För det stora flertalet, gissningsvis över 90 procent av medlemmarna,<br />

är det fortfarande papperstidningen som gäller och som<br />

utgör kontakten med deras förbund.<br />

<strong>Byggnadsarbetaren</strong><br />

ska granska,<br />

roa och vara lite<br />

av folkbildare. Men<br />

framför allt ska den<br />

lyfta fram byggnadsarbetarnas<br />

villkor.<br />

Lika självklart är det omvända.<br />

Medlemmarna behöver då och då<br />

sin tidning för att påminna sina<br />

ledare om vems intressen de ska<br />

företräda. De senaste veckornas<br />

turbulens i härvan kring direktörsbonusarna<br />

i försäkringsbolaget<br />

AMF-pension, delägt av LO, är det<br />

senaste exemplet. Arga medlemmar<br />

i Byggnads som med all rätt<br />

uttrycker sin ilska och frustration<br />

över att de fått sin pension sänkt samtidigt som direktörerna fått<br />

ersättningar med fantasibelopp av LO-medlemmars pengar.<br />

Det var länge sedan vi hade så många dagliga inlägg på vår insändarsida<br />

på nätet. En del av dem hittar ni på sidan här intill.<br />

I ÅR FYLLER BYGGNADSARBETAREN 60 ÅR. Tid-<br />

ningen startades 1949 när byggnadsträarbetarna<br />

och murarna gick samman och bildade Byggnads.<br />

Tidningen blev kittet som skulle hålla ihop<br />

förbundet. Att även förbundstidningar måste<br />

förnya då och sig är inget nytt. Redan 1939<br />

underströk en LO-redaktör att tidningarna<br />

måste hålla samma höga klass som konkurrenterna<br />

för att bli lästa. Och redan då<br />

var det tummen ner för ”långa och föga<br />

intressanta årsmötesreferat”.<br />

<strong>Byggnadsarbetaren</strong> ska granska,<br />

roa och vara lite av folkbildare.<br />

Men framför allt ska den lyfta<br />

fram byggnadsarbetarnas<br />

villkor.<br />

Det lovar vi att fortsätta<br />

med – även om vi byter<br />

kostymen.<br />

Kenneth Petterson, chefredaktör<br />

DETTA HAR HÄNT MED<br />

BYGGNADSARBETAREN:<br />

✔ NY KOSTYM<br />

● Med uppdaterad typografi, färg och form<br />

gör vi tidningen tuffare och modernare.<br />

BYGGNADS<br />

S T Y C K A R<br />

S I T T E G E T<br />

B Y G G E<br />

NY!<br />

<strong>Byggnadsarbetaren</strong>. Vi<br />

bjuder på ny t, fräscht<br />

utseende och flera nya<br />

avdelningar.<br />

test: Gersågen som<br />

ingen kunde motså<br />

Deklarationsstress?<br />

Lugn,<br />

v i h j ä l p e r d i g<br />

✔<br />

Att ha dubbel yrkesbakgrund ger perspektiv. 32-åriga Linda Sjöstrand har<br />

stor nytta av sin erfarenhet som sjuksköterska i sitt nuvarande jobb som<br />

vvs-montör. Men hon avslöjar också vad vården kan lära av byggbranschen.<br />

L in da s v al<br />

historien om sjuksyrran som blev rörmokare<br />

trodde a t hon fick maginfluensa, men när hon sökte<br />

ti l vårdcentralen visade det sig att t hon hade magka­<br />

ta r. Hon förstod a t hon hade varit stre sad en längre<br />

tid, men hade förträngt det. Linda blev sjukskriven<br />

för utma tningsdepression under e t år. Hon genomgick<br />

e t rehabiliteringsprogram och utbildade sig till<br />

Hennes pappa kläckte idén a t hon sku le börja<br />

– Han sa: Ti ta på vår granne. Han är rörmokare.<br />

Det är fri t och han åker runt och hjälper folk.<br />

fick ti l slut napp hos Bravida, där hon praktiserade.<br />

Därefter gick hon en vvs­u t b i l d n i g i a r b e t s f ö r m ­e d<br />

lingens regi och fick sedan en lärlingsanstä lning hos<br />

– Jag hade förbere t mig på a t det skulle vara en<br />

tu f jargong. Men jag blev positivt överraskad. Vi st är<br />

– A la var väldigt positiva och tyckte att det var kul<br />

– Eftersom jag är uppfödd på en bondgård är jag<br />

van vid a t hugga i och slita. Jag orkar bära en toale t<br />

24 25<br />

NYA AVDELNINGAR<br />

● Krönikor, roliga webbtips, läsarbilder och mer<br />

fritidsläsning är en del av nyheterna.<br />

✔<br />

Vi utser tidernas<br />

viktigaste byggmaskin<br />

60 år <strong>2009</strong><br />

HAR DU<br />

R ÄT T L Ö N ?<br />

Supersaneraren<br />

- så skyddas han<br />

Unika lönelistor:<br />

Stora gap mellan<br />

avdelningar<br />

Ackorden släpar<br />

efter i väst<br />

Företagen som betalar bäst – där du bor<br />

Vad skulle Arbetsmiljöverket säga om det här?<br />

nJimmy sörenssen, arbetsledare på NCC Region<br />

Väst, kunde inte låta bli att ta den här bilden från e t b y g g e<br />

i Khao Lak under sin Thailandssemester. ”Det var långa<br />

SKICKA<br />

BILDEN!<br />

| |www.byggnadsarbetaren.se<br />

E f ter jobbet<br />

48 49<br />

BÄTTRE LÄSRYTM<br />

● Byggnytt flyttas<br />

fram i tidningen,<br />

så att du snabbt<br />

ska få en uppdatering<br />

innan de<br />

längre reportagen<br />

tar vid. Som<br />

tidigare avslutar vi<br />

med instruktion,<br />

fritid och sist men<br />

inte minst bildkrysset.<br />

✔<br />

✔<br />

Bodsnack<br />

2 TU M<br />

arbetsdagar för de thailändska byggnadsarbetarna,<br />

23–23:30 gick de hem, sen var de ti lbaka klockan 06:00<br />

igen nästa dag, sju dagar i veckan”, berä tar Jimmy.<br />

Har du en bra byggbild? Avslöjande, humoristisk e ler kanske bara vacker. Skicka den<br />

ihop med en kort beskrivning ti l: p.o@byggnadsarbetaren.se Vi behöver bilden i så<br />

hög upplösning som möjligt. Publicerade bidrag belönas med en trisslo t.<br />

Bilden<br />

TIPSA<br />

OM KLIPP!<br />

Arbetslös – så mycket<br />

mer än att förlora lönen<br />

En dålig dag på jobbet?<br />

kunna göra<br />

upp planer för<br />

framtiden. Att<br />

ha taskigt med<br />

pengar. Och att<br />

känna sig utanför<br />

och ibland totalt<br />

Trodde du att du var den ende som fortfarande kollar<br />

på ishockey-VM? Glöm det. Om två veckor drar VMupplaga<br />

nummer 73 i gång och vi svenskar kommer<br />

som vanligt att följa våra blågula hjältar.<br />

R e s e r v l a g s f e s t e n<br />

DÄRFÖR KAN V INTE SLUTA ÄLSKA ISHOCKEY-VM<br />

a t det har mycket med folkets urgamla kärlek till Tre<br />

Finance Arena i Bern. Tre Kronor möter Österrike<br />

i världens kanske populäraste reservlagsturnering: – D e t ä r k l a r t a t T r e K r o n o r ä r e t j ä k l a s t a r k t v a r u -<br />

märke. Historia, tradition. Sen tror jag a t det är lättare<br />

för folk som inte är jätteintre serade av sport att<br />

Och trots a t återbuden från speltrö ta, utslagna<br />

NHL-proffs i vanlig ordning riskerar a t hagla över tycka det är roligt med hockey. Där finns en inbyggd<br />

förbundskapten Bengt-Åke Gustaf son, kommer dramatik och man är garanterad mål, säger han.<br />

De sutom anser Magnus Nyström a t VM är lite<br />

Inte som förr, visserligen. Hockey-VM har förlorat förtalat hos folk som inte är så insatta. Även om<br />

en del av sin publik under de senaste fem åren. 2004 m å n g a s t j ä r n o r s a k n a s ä r n i v å n h ö g o c h d e t f ö r s t å r<br />

såg 2,2 miljoner ti tare VM-finalen me lan Sverige<br />

och Kanada. En så hög siffra lär inte komma i fråga – I senaste VM hade Sverige Henrik Lundqvist,<br />

en av världens bästa målvakter. Och Kanada och<br />

Likväl visar statistiken a t svenskarna fortfarande Ry sland hade i a la fa l tio spelare som även kommer<br />

I fjol, när mediejä ten Viasat valde a t fly ta sändningarna<br />

från TV 3 till TV 6, ökade den kanalen sin<br />

publik med över 40 procent och gick nästan ikapp blev Sverige utan medalj för andra året i rad, efter<br />

TV 3 i antalet ti tare. Och så sent som 2007 dominerade<br />

hockey-VM fu lständigt ti tartoppen bland tan omöjligt a t säga, eftersom ingen vet vilket lag vi<br />

s e m ifi n a l f ö r l u s t m o t K a n a d a . H u r d e t g å r i å r ä r n ä s -<br />

reklamkanalerna, bjä sen TV 4 borträknat. Nio av de<br />

tio mest sedda programmen andra veckan i maj var en – Som det ser ut nu kan vi få Louie Erik son, en<br />

värld stjärna. Sen finns det chans på Daniel Alfredsson<br />

och Henke Lundqvist. Får vi en femma riktigt bra<br />

spelare, då är Sverige absolut med och kämpar om<br />

populär när kvaliteten på lagen är så tvivelaktig. Mag-<br />

nus Nyström, hockeykrönikör på Expre sen, anser B ä d d a t f ö r d r a m a t i k m e d a n d r a o r d .<br />

gruppspelsmatcher<br />

VM I SCHWEIZ <strong>2009</strong> VM-HJÄLTAR VI MINNS<br />

Hå l koll på Sveriges<br />

TYCK TILL!<br />

Byggnytt Senaste nytt alltid på www.byggnadsarbetaren.se<br />

Lönerna under hård press<br />

ArbetsgivAre: ”vill ni hA jobben kvAr måste ni gå med på sänktA löner”<br />

johan hallberg på BI me-<br />

SItUa t Ionen I Umeå är inte<br />

I Umeå började lönekonflik-<br />

Företag döms till böter efter fallolycka<br />

nadsarbetare som säger a t deras<br />

chefer kräver lägre timlöner.<br />

I och runtomkring Malmö<br />

försöker en del byggföretag göra<br />

om ackordslöner ti l tidlöner, eftersom<br />

ackordslöner genere lt är<br />

Krisdrabbad fastighetsägare nobbas<br />

n I januari fö ra året föll en byggnadsarbetare genom e t schakt och fick n I höstas ockuperade desperata byggnadsarbetare en fastighet i<br />

en kotkompression. Nu har tingsrätten i Uddeva la dömt byggföretaget Värtahamnen i Stockholm eftersom de inte fått betalt. Fastighetsägaren<br />

Freeharbour begärdes i konkurs. Nu avbryts arbetet med att<br />

ti l företagsbot på 50 000 kronor. Värden som hyrde ut lokalen med<br />

schaktet friades. Olyckan inträffade i en lokal som företaget SMI Bygg AB göra en rekonstruktion. Ingen köpare av fastighetsägarens bestånd<br />

hyrt som fö råd. E t schackt hade täckts underifrån med en spånskiva har hittats och flera underentreprenörer som har krav har protesterat<br />

mot rekonstruktionen. Freeharbour har skulder på 30 miljoner.<br />

VAD TYCKER DU?<br />

Snyggare – Fulare<br />

Roligare – Tråkigare<br />

Tuffare – Töntigare<br />

– Bankerna får inte mer<br />

pengar a t låna u ti l husbyggen<br />

bara för a t byggnadsarbetare<br />

tjänar mindre i lön, säger Johan<br />

Dahlberg, på Byggnads i södra<br />

Mejla eller skriv: j.s@byggnadsarbetaren.se<br />

<strong>Byggnadsarbetaren</strong> 106 32 Stockholm<br />

Många fackliga avdelningar i<br />

landet vittnar om att arbetsgivare<br />

sätter hård press för att<br />

sänka lönerna. Personerna på<br />

bilden har ingen anknytning<br />

Träffades i huvudet: ”Hade kunnat dö”<br />

n En byggnadsarbetare träffades i huvudet av en SJ-pa l som kastades<br />

ut från tredje våningen. Resultat: En kotkompression. Olyckan inträffade<br />

på e t husbygge i Strängnäs. Byggnadsarbetare sku le ta hand om överblivet<br />

byggmaterial och kastade ner en SJ-pall från cirka sex meters höjd.<br />

– Han hade en mycket stor tur. Han hade lika gärna kunnat dö, säger<br />

arbetsmiljöinspektör Jörgen Åberg.<br />

NR 5 APRIL <strong>2009</strong> BYGGNADSARBETAREN 5<br />

BYG 0509_s05 5 09-04-02 10.24.57


Bodsnack<br />

2 TUM<br />

Arbetslös – så mycket<br />

mer än att förlora lönen<br />

Våren –<br />

fågelkvitter,<br />

solsken<br />

och ljusare<br />

morgnar på bygget.<br />

Försämringar<br />

i<br />

a-kassan.<br />

Ett välfärdsland<br />

som Sverige har<br />

råd med en bra<br />

arbetslöshetsförsäkring.<br />

FÖR NÅGRA ÅR SEDAN intervjuade jag tre byggnadsarbetare<br />

med utländsk bakgrund. De hade gått<br />

en byggutbildning och sedan fått jobb på en byggarbetsplats<br />

i Göteborg. Jag kommer särskilt ihåg en av<br />

byggnadsarbetarna, Malic. Det var hans första jobb<br />

efter att ha bott åtta år i Sverige.<br />

Under intervjun var<br />

Malic helt tyst. Det var<br />

inte förrän på slutet som<br />

han sken upp och berättade<br />

att hans granne,<br />

som tidigare blängt<br />

snett på honom, numera<br />

hälsade på honom. Helt<br />

enkelt för att han hade<br />

fått ett jobb.<br />

Nu när många, i synnerhet<br />

byggnadsarbetare,<br />

förlorar jobbet har<br />

plötsligt hans ord dykt<br />

upp hos mig igen. Etsat sig fast.<br />

Att inte<br />

kunna göra<br />

upp planer för<br />

framtiden. Att<br />

ha taskigt med<br />

pengar. Och att<br />

känna sig utanför<br />

och ibland totalt<br />

värdelös.<br />

ATT VARA ARBETSLÖS innebär inte bara en kraftig<br />

inkomstförsämring och allt det kan föra med sig. Den<br />

svenska identiteten är, vare sig man gillar det eller inte,<br />

djupt förankrad i arbetet. Genom ett arbete ingår du<br />

också i ett socialt sammanhang. Du får arbetskompisar<br />

att fika med, skämta och snacka både skit och allvar<br />

med. Många byggnadsarbetare som jag har träffat<br />

genom åren trivs på jobbet. I sitt bygglag och i den<br />

gemenskap som finns på ett bygge. Många har en stark<br />

yrkesstolthet.<br />

UNDER MITTEN AV 1990-TALET var jag arbetslös<br />

några månader. Jag hade avslutat ett vikariat på Aftonbladet<br />

och inte fått förlängning. Att journalister, precis<br />

som byggnadsarbetare, har perioder av arbetslöshet<br />

under sitt yrkesliv är inte ovanligt. Dessutom var jag<br />

ganska ung, hade ingen familj att försörja och inte heller<br />

några boräntor att betala.<br />

Ändå var det oerhört läskigt. Att inte<br />

kunna göra upp planer för framtiden.<br />

Att ha taskigt med pengar. Och att<br />

känna sig utanför och ibland totalt<br />

värdelös.<br />

Därför kan den som har kvar sitt<br />

jobb bidra med något.<br />

Att exempelvis ringa sin uppsagda<br />

arbetskompis är inte så<br />

ansträngande. Att fråga hur han<br />

eller hon mår, peppa och kanske<br />

tipsa om jobb. Eller bjuda in till en<br />

fikastund på jobbet.<br />

Jag säger inte att det löser<br />

problemet. Men det kan göra<br />

skillnad.<br />

KATARINA CONNHEIM – reporter<br />

TIPSA<br />

OM KLIPP!<br />

p.o@byggnads<br />

arbetaren.se<br />

YOUTUBE-KLIPPET<br />

En dålig dag på jobbet?<br />

... då kan du trösta dig med att<br />

den sannolikt inte är i närheten av<br />

denna kranförares. Inte nog med<br />

att han förstör en bil eller två, hela<br />

världen får titta på!<br />

FÖR ATT SE KLIPPET:<br />

Gå in på www.youtube.com<br />

SÖKORD: FIRST DAY AS A CRANE OPERATOR<br />

TYCK TILL!<br />

Skriv din insändare direkt på nätet:<br />

www.byggnadsarbetaren.se.<br />

Klicka på Tyck till.<br />

Uppge namn och telefonnummer, som hemlighålls<br />

mellan dig och redaktionen om du använder signatur.<br />

6 BYGGNADSARBETAREN NR 5 APRIL <strong>2009</strong><br />

BYG 0509_s06 6 09-03-31 10.03.41


www.pangpang.nu<br />

3.796:-<br />

+ moms<br />

Duo-Fast grundades i Chicago, USA för<br />

över 70 år sedan.<br />

Duo-Fast erbjuder den professionelle<br />

byggnadsarbetaren ett brett sortiment<br />

pneumatiska verktyg och infästningar.<br />

Smidig<br />

hantverkspack<br />

– grab and go!<br />

REGELVERKSPAKET:<br />

SPIKVERKTYG NSP350F2:<br />

Duo-Fast nya och snabba tryckluftsdrivna<br />

21° spikverktyg har hög slagkraft och<br />

verktygskrok.<br />

VARMFÖRZINKAD PREMIUMSPIK:<br />

Duo-Fast hantverkspack varmförzinkad<br />

premiumspik med helt huvud.<br />

510 st 90x3,1 mm.<br />

PAKETPRIS 3.796:- + moms<br />

4.970:- inkl. moms. Gäller t.o.m. 30/4 <strong>2009</strong>.<br />

Lokala prisavvikelser kan förekomma.<br />

Många fler erbjudanden och köpställen på www.pangpang.nu<br />

Centrum för husvagnar och husbilar!<br />

Vi har det du behöver, nytt som begagnat!<br />

Helgöppet<br />

Lördagar 10-14<br />

Söndagar 11-14<br />

Vardagar 10-18<br />

-05 Dethleffs I6611<br />

Markis, cykelställ, ac, garage, solcell,<br />

TV-antenn, vattenb. Värme.<br />

-95 Polar 550 GL<br />

Vattenb. Värme, TV-ant,<br />

förtält, säkerhetsdrag, elp,<br />

kassettoa.<br />

Just nu är räntan så låg så<br />

du måste ligga ner för att<br />

skriva på kontraktet!<br />

HUSVAGNAR<br />

1985 Adria 400<br />

1986 Adria 400T<br />

2001 Adria 563 PT<br />

1991 Bjölseth 680<br />

1989 Bürstner 450<br />

1990 Bürstner 460 TN<br />

1990 Bürstner 560 TL<br />

1986 Cabby 512<br />

1987 Cabby 512<br />

1982 Cabby 532<br />

1987 Cabby 532 DLX<br />

1991 Cabby 550<br />

2003 Cabby 56<br />

2002 Cabby 58<br />

2005 Cabby 58 L<br />

1986 Cabby 582<br />

2007 Cabby 620+F3<br />

2008 Cabby 620+L<br />

<strong>2009</strong> Cabby 650+L<br />

2004 Cabby 67<br />

2008 Cabby 700+M<br />

2007 Cabby 800+LT<br />

2005 Eifelland 465 TF<br />

2006 Eifelland 520 TKM<br />

1988 Hobby 370<br />

1994 Hobby 400 T<br />

2007 Hobby 410 Sfe<br />

1982 Hobby 485<br />

1982 Hobby 530<br />

1999 Hobby 540 UL<br />

2008 Hobby 560 Ufe<br />

1996 Hobby 561 TLB<br />

2000 Hobby 610 UF<br />

2006 Hobby 610 UF Prestige<br />

1995 Kabe Briljant<br />

1994 Kabe Royal 670<br />

1990 Kabe Safir 590<br />

1997 Kabe Safir 590<br />

1976 Kabe Smaragd<br />

1990 Kabe Smaragd 540 GLB<br />

1987 Knaus Sunwind 500<br />

1987 Knaus Südwind 590<br />

1983 Polar 430<br />

1985 Polar 520<br />

1986 Polar 520 GL<br />

1987 Polar 4520<br />

1988 Polar 520<br />

1987 Polar 520 GL<br />

1989 Polar 547<br />

1983 Polar 550<br />

1985 Polar 550<br />

1986 Polar 550<br />

1999 Polar 560 CHT<br />

2004 Polar 560 CTH 2,3<br />

2007 Polar 560 LB<br />

2008 Polar 560 CTH 2,3<br />

2008 Polar 560 LB<br />

<strong>2009</strong> Polar 560 CTH 2,3<br />

2004 Polar 560 GS 2,5<br />

1987 Polar 590 GLE<br />

1998 Polar 590 Barnk.<br />

2005 Polar 590 TR<br />

<strong>2009</strong> Polar 590 BK<br />

1984 Polar 650 GLX<br />

2006 Polar 680 CTX<br />

1989 Smålandia 470<br />

1985 Smålandia 500<br />

1988 Smålandia 521<br />

1989 Smålandia 521 D<br />

1989 Smålandia 545<br />

1989 Smålandia 545<br />

1986 Solifer 450<br />

1991 Solifer 450<br />

1985 Solifer 500<br />

1987 Solifer 500<br />

1998 Solifer 530 Goldie<br />

1988 Solifer 540<br />

1988 Solifer 540 DL<br />

1990 Solifer 550 Jubilee<br />

2008 Solifer 560 TBR Finlandia<br />

1989 Solifer 5602<br />

1989 Solifer 5602i<br />

1990 Solifer 5602i<br />

2004 Solifer 570 E<br />

2006 Solifer 600 T/NS Finlandia<br />

1991 Solifer 6102i<br />

2007 Solifer 690 MHC<br />

2007 Solifer 690 LK<br />

1993 Solifer Finlandia 620<br />

<strong>2009</strong> Solifer Finlandia 560 TBR<br />

1998 Solifer G5<br />

1995 Solifer Goldie<br />

1994 Solifer Nordica 550<br />

2000 Solifer S5 T<br />

2002 Solifer S9<br />

1995 Sävsjö 5,6 SR<br />

1978 Sävsjö 542<br />

1999 Tabbert Comtesse 560 2,3<br />

2001 Tabbert Comtesse 495<br />

1982 TEC 515 E<br />

2008 Wilk 560 HTD<br />

1989 Öggestorp 520<br />

1990 Öggestorp Baron 590<br />

1989 Öggestorp Baron 590<br />

HUSBILAR<br />

2002 Bürstner A573 Barnk.<br />

1991 Bürstner A630<br />

1999 Bürstner I 575<br />

2000 Bürstner I 572<br />

2004 Bürstner T 615<br />

2006 Cabby 23 DB<br />

2006 Cabby 24 LB<br />

2004 Ci Riviera 35<br />

1993 Dethleffs 642<br />

1989 Eura 560<br />

2000 Eura 585<br />

2002 Eura Contura 706<br />

2005 Eura Contura 702 EB<br />

2008 Eura Profila 672 SB<br />

2008 Eura Quixta 580 FB<br />

2008 Eura Terrestra 700 EB<br />

2008 Eura Terrestra 670 SB<br />

<strong>2009</strong> Eura Terrestra T 670<br />

1989 Frankia 570<br />

2007 Home-Car PR 592<br />

1990 Hymer 694<br />

1994 Hymer C 594<br />

2005 Knaus Sunliner 605<br />

2004 Laika 680<br />

2001 Mobilvetta Karo S9<br />

1988 Pilote 580<br />

1990 Pilote Galaxy 25<br />

2001 Pilote Galaxy 270<br />

Vi säljer dessa märken:<br />

Hackefors • Linköping • 013-14 60 10 • www.kurtshusvagnar.se<br />

BYG 0509_s07 7 09-03-31 13.28.41


Sju frågor<br />

VEM:<br />

ÅLDER:<br />

YRKE:<br />

JAIME SANCHEZ<br />

52<br />

BYGGNADSARBETARE<br />

AKTUELL:<br />

FIRAR TRADITIONELL LATIN-<br />

AMERIKANSK PÅSK ENLIGT<br />

KATO LSK SED.<br />

”Jag älskar fanesca”<br />

KERSTIN CARLSSON<br />

1. Vad är skillnaden mellan att fira påsk i<br />

Sverige och i Ecuador som du kommer ifrån?<br />

– Det är årets största högtid och det är mycket traditionellt,<br />

med processioner och mässor i kyrkorna. I min<br />

hemstad Quito går familjerna runt mellan sju kyrkor på<br />

torsdagskvällen. På långfredagen hålls stora processioner<br />

på gatorna. Sedan går man hem till sina familjer och<br />

äter en speciell rätt, fanesca.<br />

2.Vad saknar du mest med det ecuadorianska<br />

påskfirandet?<br />

– Jag längtar efter fanesca. Det är en soppa som symboliserar<br />

den kristna påsken. Den innehåller tolv ingredienser,<br />

lika många som antalet lärljungar. Det är olika sädesslag,<br />

bönor och grönsaker och så torkad torsk. Fisken<br />

symboliserar Jesus. Det är mat som gör dig stark.<br />

3. Vem gör den bästa fanescan?<br />

– Det är svårt att säga. Alla familjer har sin speciella och<br />

min mammas är jättegod. Jag älskar fanesca. När man<br />

gör fanesca i Ecuador hjälps hela familjen åt, både män<br />

och kvinnor. Det kan ta fem eller sex timmar.<br />

4. Är det stränga regler för hur man firar långfredagen?<br />

– Man får inte lyssna på vanlig musik. Man får inte duscha<br />

för då sägs det att man kan bli en fisk, man får inte<br />

äta kött förrän på söndagen, då Jesus enligt traditionen<br />

blivit återuppstånden. Under påsken täcker man också<br />

över alla fotografier som inte är på Maria och Jesus.<br />

5. Hur firar du i Sverige?<br />

– Jag och min fru går till katedralen här vid Medborgarplatsen<br />

i Stockholm och lyssnar på mässan på spanska.<br />

Där firar man på traditionellt katolskt sätt och har till och<br />

med en procession.<br />

6. Är religionen viktig för dig?<br />

– Ja, den är mycket viktig. Vi går i kyrkan varje söndag.<br />

7. Du har även tagit med dig cumbia, merengue<br />

och bolero till Sverige. Vad är det?<br />

– Latinamerikanska sånger. Det är min passion och jag<br />

har börjat sjunga på olika tillställningar. Jag drömmer om<br />

att sjunga i Kungsträdgården eller varför inte i Globen.<br />

Och tänk om facket kunde göra en multikulturell byggarbetarfestival<br />

där folk med olika nationaliteter från olika<br />

delar av Sverige kunde uppträda.<br />

MARGITE FRANSSON<br />

8 BYGGNADSARBETAREN NR 5 APRIL <strong>2009</strong><br />

BYG 0509_s08 8 09-03-30 15.39.05


Bilden<br />

Vad skulle Arbetsmiljöverket säga om det här?<br />

n Jimmy Sörenssen, arbetsledare på NCC Region<br />

Väst, kunde inte låta bli att ta den här bilden från ett bygge<br />

i Khao Lak under sin Thailandssemester. ”Det var långa<br />

arbetsdagar för de thailändska byggnadsarbetarna,<br />

23–23:30 gick de hem, sen var de tillbaka klockan 06:00<br />

igen nästa dag, sju dagar i veckan”, berättar Jimmy.<br />

SKICKA<br />

BILDEN!<br />

Har du en bra byggbild? Avslöjande, humoristisk eller kanske bara vacker. Skicka den<br />

ihop med en kort beskrivning till: p.o@byggnadsarbetaren.se Vi behöver bilden i så<br />

hög upplösning som möjligt. Publicerade bidrag belönas med en trisslott.<br />

nr 5 april <strong>2009</strong> byggnadsarbetaren 9<br />

BYG 0509_s09 9 09-03-30 15.30.56


Byggnytt<br />

Senaste nytt alltid på www.byggnadsarbetaren.se<br />

Lönerna under hård p<br />

Arbetsgivare: ”vill ni ha jobben kvar måste ni gå med på sänkta lö<br />

Med krisen som vapen<br />

försöker arbetsgivare över<br />

hela Sverige att sänka<br />

byggnadsarbetares löner.<br />

Det visar <strong>Byggnadsarbetaren</strong>s<br />

kartläggning.<br />

Det har varit mycket prat om<br />

lönesänkningar inom industrin<br />

sedan fackförbundet IF-Metall<br />

gick med på arbetstidsförkortning<br />

i ett försök att rädda jobben.<br />

Byggnads ledning var kritisk<br />

till IF-Metalls avtal och menade<br />

att lönepress inte räddar några<br />

jobb.<br />

Samtidigt är arbetarna i byggbranschen<br />

nu satta under hård<br />

lönepress, av precis samma skäl.<br />

Vi har frågat samtliga mätningsföreståndare<br />

i landet om<br />

de upplevt att arbetsgivarna<br />

försökt pressa ned bygglönerna<br />

i och med krisen. Byggnads i<br />

Stockholm, Norrköping, Uppsala,<br />

Malmö, Växjö och Göteborg<br />

svarade att arbetarnas löner är<br />

under hårt tryck. Byggföretagen<br />

vill få sina anställda att gå<br />

med på lägre löner.<br />

Den återkommande motiveringen<br />

är, enligt mätningsföreståndarna:<br />

”Vill ni ha jobben<br />

kvar måste ni gå med på sänkta<br />

löner.”<br />

I Umeå började lönekonflikterna<br />

direkt efter semestrarna i<br />

fjol.<br />

Lars Forsgren, mätningsföreståndare<br />

på Byggnads i Umeå,<br />

menar att det är arbetsgivarorganisationen<br />

Sveriges Byggindustrier<br />

(BI) som givit order<br />

om att byggföretagen ska kräva<br />

sänkta löner.<br />

– Det är strid vid varje ackordslöneförhandling.<br />

Jag har<br />

sagt till våra medlemmar att vi<br />

aldrig kommer gå med på lönesänkningar.<br />

Lars Forsgren säger att han<br />

nyligen fick ett telefonsamtal<br />

från BI:s chef i Umeå, Johan<br />

Hallberg, som ville att NCC,<br />

Peab, Skanska, de lokala byggföretagen<br />

och facket skulle träffas<br />

för att lösa lönetvisterna.<br />

Johan Hallberg på BI menar<br />

att det inte är en fråga om<br />

lönesänkningar. Löneökningen<br />

under fjolåret har varit stor och<br />

måste planas ut.<br />

Eftersom Byggnads och arbetsgivarna<br />

inte är överens om<br />

lönenivåerna har BI utnyttjat<br />

den så kallade stupstocksregeln<br />

(miniminivån) på den fasta delen<br />

av ackordet, som ligger på 89<br />

kronor. Byggnads vill i stället att<br />

den rörliga delen av ackordet ska<br />

bli större, för att på så sätt kunna<br />

påverka lönerna uppåt.<br />

– Vi måste reda ut det här<br />

parterna emellan. Det är bättre<br />

att vi gör upp det lokalt än centralt,<br />

säger Johan Hallberg.<br />

Situationen i Umeå är inte<br />

unik. Tim Gustavsson, på Byggnads<br />

i Norrköping, säger att arbetsgivarna<br />

satt riktpunkten på<br />

max 75 kronor, vilket innebär<br />

en lönesänkning för de högst<br />

betalda arbetarna, med 10 kronor<br />

i timmen eller ibland mer.<br />

I praktiken innebär det en lönesänkning<br />

från ungefär 187 till<br />

177 kronor. BI:s krav har lett till<br />

att flera lokala förhandlingar har<br />

strandat.<br />

I Stockholm är tidlönerna under<br />

tryck. Mätningsföreståndare<br />

Jonte Söderström säger att han<br />

får ett samtal i veckan från byggnadsarbetare<br />

som säger att deras<br />

chefer kräver lägre timlöner.<br />

I och runtomkring Malmö<br />

försöker en del byggföretag göra<br />

om ackordslöner till tidlöner, eftersom<br />

ackordslöner generellt är<br />

högre.<br />

Företag döms till böter efter fallolycka<br />

n I januari förra året föll en byggnadsarbetare genom ett schakt och fick<br />

en kotkompression. Nu har tingsrätten i Uddevalla dömt byggföretaget<br />

till företagsbot på 50 000 kronor. Värden som hyrde ut lokalen med<br />

schaktet friades. Olyckan inträffade i en lokal som företaget SMI Bygg AB<br />

hyrt som förråd. Ett schackt hade täckts underifrån med en spånskiva<br />

och doldes av mineralull.<br />

Krisdrabbad fastighetsägare nobbas<br />

n I höstas ockuperade desperata byggnadsarbetare en fastighet i<br />

Värtahamnen i Stockholm eftersom de inte fått betalt. Fastighetsägaren<br />

Freeharbour begärdes i konkurs. Nu avbryts arbetet med att<br />

göra en rekonstruktion. Ingen köpare av fastighetsägarens bestånd<br />

har hittats och flera underentreprenörer som har krav har protesterat<br />

mot rekonstruktionen. Freeharbour har skulder på 30 miljoner.<br />

10 byggnadsarbetaren nr 5 april <strong>2009</strong><br />

BYG 0509_s10 10 09-04-01 13.16.34


press<br />

a löner”<br />

kerstin carlsson<br />

Konsten att vårda<br />

det kulturella arvet<br />

KANDIDATPROGRAM I KULTURVÅRD<br />

Bebyggelseantikvariskt program 180 hp<br />

Bygghantverksprogrammet 180 hp<br />

Institutionen för kulturvård www.conservation.gu.se<br />

Adrenalin för din<br />

DIESELMOTOR<br />

– Bankerna får inte mer<br />

pengar att låna ut till husbyggen<br />

bara för att byggnadsarbetare<br />

tjänar mindre i lön, säger Johan<br />

Dahlberg, på Byggnads i södra<br />

Skåne.<br />

Peter Leander<br />

Många fackliga avdelningar i<br />

landet vittnar om att arbetsgivare<br />

sätter hård press för att<br />

sänka lönerna. Personerna på<br />

bilden har ingen anknytning<br />

till texten.<br />

KCR-boxen monteras enkelt med originalkontakter och ökar effekten med<br />

ca 20%. Effektfördelarna är uppenbara, men du kan även spara bränsle, tid<br />

och miljö. Dieseloptimering – vår specialité med mer än tio års erfarenhet.<br />

Träffades i huvudet: ”Hade kunnat dö”<br />

n En byggnadsarbetare träffades i huvudet av en SJ-pall som kastades<br />

ut från tredje våningen. Resultat: En kotkompression. Olyckan inträffade<br />

på ett husbygge i Strängnäs. Byggnadsarbetare skulle ta hand om överblivet<br />

byggmaterial och kastade ner en SJ-pall från cirka sex meters höjd.<br />

– Han hade en mycket stor tur. Han hade lika gärna kunnat dö, säger<br />

arbetsmiljöinspektör Jörgen Åberg.<br />

Våra produkter säljs av 200 återförsäljare och 800 samarbetspartners.<br />

KCR finns till personbilar, lastbilar, båtar, traktorer, skogsmaskiner etc.<br />

0515-801 50<br />

BYG 0509_s11 11 09-04-01 13.17.01


Byggnytt<br />

Byggnads<br />

varslar 3300<br />

om strejk<br />

Kan bryta ut den 15 april<br />

Byggnads varslar 3 363<br />

byggnadsarbetare på 198<br />

byggen om strejk. Det står<br />

klart sedan de sista kontakterna<br />

med arbetsgivarna<br />

brutit samman.<br />

I skrivande stund vet ingen om<br />

det blir strejk. Parterna har till<br />

den 15 april att komma överens.<br />

– Vi har haft förslag som de<br />

inte accepterar, de har haft<br />

förslag som vi inte accepterar.<br />

Vi är nu i avtalslöst tillstånd<br />

och något måste hända. Då är<br />

vår naturliga åtgärd att lägga<br />

ett varsel, säger Hans Tilly,<br />

Bygnads ordförande.<br />

Orkar ni en konflikt när krisen i<br />

byggbranschen är så djup?<br />

– Vi konfliktar inte efter<br />

konjunktur. Vi arbetar för att<br />

de som har jobb ska ha<br />

det bra.<br />

Riskerar avtalet<br />

SENASTE<br />

NYTT PÅ<br />

NÄTET!<br />

Allt om varslet på<br />

www.byggnads<br />

arbetaren.se<br />

att tappa i legitimitet,<br />

när ni<br />

måste tvinga<br />

arbetsgivarna<br />

till en uppgörelse<br />

med hot<br />

om strejk?<br />

– Det var det<br />

vi ville komma<br />

ifrån genom att sätta<br />

oss ner och få lite ordning<br />

och reda i byggbranschen. Vår<br />

avsikt var aldrig att hålla på<br />

med strejk.<br />

Byggnads sa i höstas upp<br />

avtalen för bygg- och anläggningsarbetare<br />

med ambitionen<br />

att skriva ett gemensamt<br />

avtal. Man ville ha slut på tvister<br />

kring avtalstexterna som<br />

gjorde det svårt att veta vad<br />

som egentligen gällde.<br />

Bordet skulle vara rent inför<br />

de stora avtalsförhandlingarna<br />

nästa år. Men på många<br />

sätt har det i stället blivit en<br />

upprepning av historien, snarare<br />

än en nystart inför 2010.<br />

Knäckfrågor på vägen har<br />

varit:<br />

l Hur ska lönegranskningen<br />

egentligen gå till?<br />

l När ska Byggnads avdelningar<br />

vara part i förhandlingarna?<br />

l Vilken procentsats ska<br />

ligga till grund för beräkning<br />

av utbetalningsnivån vid ackord?<br />

Ingen av frågorna är nya.<br />

Och ingen av frågorna gick<br />

att lösa nu heller, utan att nya<br />

knäckfrågor uppstod.<br />

Så här kommenterar Bo Antoni,<br />

vd på Sveriges Byggindustrier,<br />

Byggnads varsel:<br />

– Tyvärr är vi inte förvånade.<br />

Det här insåg vi nästan<br />

den 30 september, att det var<br />

hit Byggnads skulle. Frågan<br />

är vad Byggnads egentligen<br />

vill.<br />

Johan Sjöholm<br />

några varslade byggen<br />

Från Malmö<br />

till Umeå<br />

Göteborg<br />

l Sannegårdshamnen (NCC)<br />

Malmö<br />

l Glashallen Malmö C (NCC)<br />

Stockholm<br />

l Liljeholmen Centrum<br />

(Veidekke)<br />

l KV. Bylingen<br />

(Skanska/Formbetong)<br />

Umeå<br />

l DSV Terminal (Umeå Entr.)<br />

l Umeva Kontor Ön (OF Bygg)<br />

NÄTFRÅGAN<br />

Tror du att det blir byggstrejk<br />

längre fram i vår?<br />

Resultatet avläst dagen före Byggnads varsel.<br />

n Huvudavtalsförhandlingarna<br />

sprack. Enligt Svenskt Näringsliv<br />

ville inte LO och PTK gå med på<br />

krav om förändringar i strejkrätten.<br />

”Det är djupt beklagligt<br />

att facken nu har visat att de<br />

saknar kraft och förmåga till det<br />

nytänkande som krävs för att<br />

anpassa den svenska modellen<br />

till dagens och morgondagens<br />

förutsättningar”, säger Svenskt<br />

NEJ=<br />

49%<br />

JA=51%<br />

Facken sågas efter strandat avtal<br />

Näringslivs ordförande Signhild<br />

Arnegård Hansen i ett pressmeddelande.<br />

LO och PTK är av den motsatta<br />

uppfattningen. ”Det är<br />

beklagligt att Svenskt Näringsliv<br />

inte vill ta gemensamt ansvar<br />

för att säkerställa en långsiktigt<br />

stabil utveckling av den svenska<br />

arbetsmarknaden”, skriver de<br />

i ett gemensamt pressmeddelande.<br />

n Så många kvinnor var arbetslösa i<br />

byggbranschen i februari. Det betyder att<br />

nästan var femte kvinnlig byggnadsarbetare<br />

nu är utan jobb. Lite drygt var tionde<br />

manlig byggnadsarbetare är arbetslös.<br />

Det motsvarar 10 456 personer. Statistik<br />

206för mars på www.byggnadsarbetaren.se.<br />

Vägbyggande ett ljus i mörkret<br />

n Vägbyggande och anläggning<br />

är just nu de enda ljuspunkterna<br />

i svensk ekonomi. Det visar konjunkturbarometern<br />

för mars.<br />

– Förklaringar kan vara att<br />

regeringen har lagt fram stimulanspaket<br />

och att det är stora<br />

projekt som pågår, säger Roger<br />

Knudsen, som är ansvarig för<br />

konjunkturbarometern.<br />

Husbyggandet pekar fortsatt<br />

neråt.<br />

Regeringen till svars efter<br />

artikel i <strong>Byggnadsarbetaren</strong><br />

n Hur hindrar regeringen att arbete utomlands inte leder<br />

till förlorad a-kassa i Sverige? Den frågan riktar riksdagsmannen<br />

Luciano Astudillo (S) till Sven Otto Littorin<br />

efter att ha läst en artikel i <strong>Byggnadsarbetaren</strong><br />

om ställningsbyggaren Thomas Nicander.<br />

Han var i Norge och arbetade. När han blev<br />

arbetslös flyttade han hem till Sverige. Och fick<br />

sju dagars jobb på ett bygge. Efter den korta<br />

anställningen begärde han återinträde i Byggnads<br />

a-kassa, men fick nej. Reglerna säger<br />

att han måste ha arbetat i fyra veckor under<br />

en period av fem veckor och minst<br />

17 timmar i veckan.<br />

Luciano Astudillo (s)<br />

12 byggnadsarbetaren nr 5 april <strong>2009</strong><br />

BYG 0509_s12 12 09-04-02 08.34.45


TIPSA<br />

OSS!<br />

tel: 08 728 49 79 ● e-post: j.s@byggnadsarbetaren.se<br />

Fel lyftögla orsakade dödsolycka<br />

FLERA BROTT MOT ARBETSMILJÖN PÅ NCC-BYGGE I VÄSTERÅS<br />

Arbetsmiljöverket har<br />

åtals anmält NCC efter<br />

olyckan i Västerås då<br />

26-årige Sonny Levén dog.<br />

Lyftöglorna till kranen<br />

misstänks har varit av fel<br />

sort.<br />

Snickaren Sonny Levén dog den<br />

femte februari i år på ett bygge<br />

vid Centrallasarettet i Västerås.<br />

En lyftögla gick sönder vid lyft<br />

av en betongpelare. Sonny Levén<br />

avled av skadorna efter att<br />

den 1,9 ton tunga pelaren fallit<br />

och träffat honom.<br />

Arbetsmiljöverket har nu hittat<br />

så allvarliga brister att ärendet<br />

lämnas vidare till åklagare.<br />

FEL LYFTÖGLOR misstänks ha<br />

använts. Enligt monteringsanvisningar<br />

från Strängbetong skulle<br />

pelarna lyftas med en vajer som<br />

var följsam, inte stum.<br />

Men NCC använde i stället<br />

helgjutna, stumma lyftöglor.<br />

Byggnads och arbetsgivarna<br />

har enats om generell<br />

dispens för företag<br />

som vill anställa lärlingar<br />

på korta perioder.<br />

Fram till nu har det krävts att<br />

man i varje enskilt fall ansökt<br />

hos regionala yrkeskommittéer<br />

i landet för att få en kortare<br />

anställning godkänd.<br />

Men det gäller inte under<br />

resten av det här året.<br />

– I rådande konjunktur och<br />

med de enormt stora kullarna<br />

som släpps ut på byggmarknaden<br />

måste vi göra något. Om<br />

detta leder till att fler kommer<br />

ut vet vi inte i dagsläget, men<br />

något måste göras, säger Conny<br />

J Johansson på Byggnads<br />

Enligt märkningen var dessa<br />

avsedda för lyft på maximalt 1,2<br />

ton. Men det gäller bara om man<br />

lyfter rakt upp, utan brytningsvinkel.<br />

I Västerås lyftes pelarna liggande.<br />

Det innebär att vinkeln<br />

från början var 90 grader.<br />

– Ska man lyfta med öglan i<br />

den vinkeln får man inte lyfta<br />

mer än cirka 250 kilo, säger<br />

arbetsmiljöinspektör Joakim<br />

Sand.<br />

INGEN VET HUR många lyft<br />

som gjorts tidigare med den ögla<br />

som gick sönder. Men polisen lät<br />

analysera såväl den trasiga öglan<br />

som en som såg hel ut. Vid en<br />

närmare analys hade även den<br />

hela öglan sprickor.<br />

Arbetsmiljöverket pekar också<br />

på att NCC brutit mot flera<br />

andra arbetsmiljöregler:<br />

● Riskområdet spärrades inte<br />

av. Därför kunde Sonny Levén<br />

komma för nära och utsätta<br />

Kortare anställning<br />

ska hjälpa lärlingar<br />

avdelning 12 i Göteborg.<br />

I hans region är situationen<br />

mycket besvärlig.<br />

– Det släpps ut 322 lärlingar<br />

i Göteborgsregionen från<br />

byggprogrammet i vår. Idag<br />

har vi redan innan lika många<br />

lärlingar som går arbetslösa.<br />

ÅTGÄRDEN MED dispens begränsas<br />

till arbetslösa lärlingar<br />

som är inskrivna på arbetsförmedlingen.<br />

I hela landet<br />

beräknas drygt 5 000 lärlingar<br />

vara utan arbete.<br />

Lärlingar behöver cirka<br />

6 800 timmar innan de får avlägga<br />

ett yrkesteoretiskt prov.<br />

Klarar de provet får de yrkesbevis<br />

och blir fullbetalda.<br />

MARGITE FRANSSON<br />

sig för dödsfara.<br />

● Företaget hade<br />

inte valt ut arbetare<br />

för pelarmontaget<br />

som hade tillräckliga<br />

kunskaper för att bedöma<br />

lyftöglornas begränsningar.<br />

– De hade inte hållit<br />

på med den här typen<br />

av pelarmontering<br />

och lyft, säger Joakim<br />

Sand.<br />

Varken arbetarna<br />

eller kranföraren instruerades<br />

i hur arbetet<br />

skulle utföras säkert.<br />

Bo Karlsson, som är affärschef<br />

på NCC i Västerås, har när<br />

<strong>Byggnadsarbetaren</strong> kontaktar<br />

honom ännu inte hunnit läsa<br />

utredningen.<br />

<strong>Byggnadsarbetaren</strong><br />

nummer 3, mars <strong>2009</strong><br />

Mer<br />

Mer<br />

information:<br />

information:<br />

Tel Tel 0451-26 85 81<br />

26 80 54<br />

– Allt jag kan säga i dag är att<br />

det är en oerhört tragisk olycka.<br />

Nu får vi låta prövningen ha sin<br />

gång, säger han.<br />

MARGITE FRANSSON<br />

NY KARRIÄR!<br />

KARRIÄR!<br />

Yrkeshögskolan Syd® erbjuder KY-utbildningar<br />

som efter avslutad utbildning ger jobb som<br />

Funderar<br />

produktionsledare<br />

du på att<br />

inom<br />

ta<br />

bygg<br />

ett steg<br />

eller<br />

vidare<br />

anläggning.<br />

i Din<br />

karriär? - Anläggningsingenjör Yrkeshögskolan 80 KY-poäng Syd ® utbildar<br />

arbets - Byggnadsingenjör ledare inom 80 Byggproduktion KY-poäng och<br />

Byggsamordning, hel- eller deltid.<br />

- Byggsamordnare 40 KY-poäng deltid/distans<br />

KY-utbildningar i samverkan med byggbranschen.<br />

- El-konstruktör 80 KY-poäng<br />

www.yhsyd.org<br />

www.yhsyd.se<br />

NR 5 APRIL <strong>2009</strong> BYGGNADSARBETAREN 13<br />

BYG 0509_s13 13<br />

YHS texkorrat.indd 34<br />

09-04-02<br />

09-02-26<br />

10.25.44<br />

10.28.21


Byggnytt<br />

HALLÅ DÄR!<br />

Benny Forsman<br />

n Snickare från<br />

Umeå som<br />

trampade<br />

på världens<br />

giftigaste fisk<br />

när han badade på<br />

Mauritius. Giftet kan döda en<br />

människa inom två timmar.<br />

Vad hände?<br />

– Jag hade kommit midjehögt<br />

ut i vattnet när jag kände en<br />

fruktansvärd smärta i fötterna.<br />

Jag trodde att jag trampat<br />

på en trasig glasflaska. Jag<br />

ropade på hjälp men när min<br />

kompis kom bar inte benen.<br />

Jag var som förlamad i dem.<br />

Visste du att<br />

du blivit<br />

stucken av<br />

en fisk?<br />

– Nej, inte<br />

först. Och<br />

jag såg aldrig<br />

fisken som låg<br />

gömd i bottensanden. Men<br />

en pärlförsäljare på stranden<br />

förstod direkt och ropade<br />

”Stonefish”, ”Stonefish”. Han<br />

tog ut taggen ur min fot och<br />

drog åt med en läderrem för<br />

att hindra giftet från spridning.<br />

Sedan kom du till sjukhus?<br />

– Först kom de springande<br />

från hotellet med varmt<br />

vatten för att få blodet att<br />

koagulera. Sedan fick jag en<br />

spruta mot allergichocken.<br />

Därefter låg jag på sjukhus i<br />

flera dagar.<br />

Hur lång tid tog det innan du<br />

kunde gå?<br />

– Nästan 14 dagar. Jag kunde<br />

inte gå förrän jag kom hem i<br />

slutet av februari.<br />

Förstod du hur farlig fisken<br />

var?<br />

– Jag hade inte en aning.<br />

Nu har jag fått mig en rejäl<br />

tanke ställare. Jag gillar ju att<br />

snorkla, men man blir skrämd<br />

efter en sådan här händelse.<br />

Normalt ska en stenfisk inte<br />

ligga här, utan den är ute vid<br />

reven. Men man tror att ett<br />

oväder fört den så nära land.<br />

margite fransson<br />

Sex misstänkta efter<br />

dödsolyckan i Kista<br />

Minst en person åtalas för<br />

grovt vållande till annans<br />

död efter döds olyckan i<br />

Kista förra sommaren.<br />

En person dog och två skadades<br />

när en stålbalk gick av på ett<br />

bygge.<br />

Sex personer har delgivits<br />

misstanke om brott, varav en,<br />

som är anställd på ett konstruktionsföretag,<br />

kommer att åtalas<br />

för vållande till annans död. Enligt<br />

Leif H Johansson, arbetsmiljöåklagare,<br />

väntas åtal i april,<br />

skriver tidningen Byggvärlden.<br />

De tre företag som var inblandade<br />

i bygget är också misstänkta<br />

för arbetsmiljöbrott och riskerar<br />

företagsbot.<br />

Stålbalken som brast och orsakade<br />

en byggnadsarbetares<br />

död var sju millimeter tjock, men<br />

borde egentligen ha varit 24 millimeter.<br />

Den avlidne byggnadsarbetaren<br />

hade påpekat konstruktionsfelet<br />

strax före olyckan.<br />

Peter Leander<br />

Om vi inte ska ha kvar resultatlönerna kan vi<br />

inte heller ha sopåkare och byggnadsarbetare<br />

som har resultatlöner. Då måste vi skrota hela<br />

systemet. Det är ingen beredd att göra.<br />

maud olofsson på en pressträff i mars<br />

om de höga bonusarna i statliga företag.<br />

Strid om glasarbetares pappadagar<br />

En glasarbetare i Skåne har<br />

inte fått full ersättning för<br />

den tid han varit föräldraledig,<br />

anser Byggnads och<br />

stämmer arbetsgivaren för<br />

avtalsbrott.<br />

– Jag ser det som diskriminering<br />

mot män om Arbetsdomstolen<br />

går på arbetsgivarnas linje, säger<br />

Jonas Sjöberg, ombudsman på<br />

Byggnads i Malmö.<br />

Det var den 15 juli förra året som dödsolyckan i Stockholmsförorten<br />

Kista inträffade. Dagen efter undersökte polis rasmassorna.<br />

Glasarbetaren, som blev pappa<br />

i mars 2007, tog ut tio dagars<br />

föräldraledighet direkt efter att<br />

barnet fötts. För dessa dagar fick<br />

han, utöver föräldrapengen, tio<br />

procent extra. När han sedan,<br />

ett par månader senare, tog ut<br />

resten av sin föräldraledighet,<br />

föll de extra tio procenten bort.<br />

Enligt Glasbranschföreningen<br />

(GBF) gäller den extra ersättningen<br />

bara vid ledighet i samband<br />

med att barnet fötts.<br />

Byggnads anser att avtalet ska<br />

tolkas så att den föräldraledige<br />

får de extra tio procenten oavsett<br />

när ledigheten tas ut.<br />

Glasarbetaren själv säger till<br />

<strong>Byggnadsarbetaren</strong>:<br />

– Texten i avtalet är det svårt<br />

att tycka något om, den är luddigt<br />

formulerad. Men det vore<br />

kul att få lite extra pengar. Mitt<br />

barn är två år nu, jag har lämnat<br />

det här bakom mig.<br />

Peter Leander<br />

gunnar lundmark<br />

14 byggnadsarbetaren nr 5 april <strong>2009</strong><br />

BYG 0509_s14 14 09-04-01 13.17.20


Lång kö till a-kassan<br />

Lång väntan på pengar<br />

och flera timmar i telefonkö.<br />

Det är en vanlig kritik<br />

bland de medlemmar i<br />

a-kassan som ringt till<br />

tidningen i veckan.<br />

En av dem som ringt blev arbetslös<br />

i början av december.<br />

Den 20 mars hade han fortfarande<br />

inte fått någon ersättning<br />

från a-kassan. Han har<br />

klarat sig hittills tack vare en<br />

egen buffert. Men nu börjar<br />

sparkapitalet ta slut. För<br />

att snabba på processen<br />

har han under veckan<br />

ringt a-kassan vid<br />

två<br />

Där blev han<br />

tvingad att<br />

vänta i timmar<br />

i telefonkö.<br />

tillfällen.<br />

– Jag kan inte<br />

sitta och blockera<br />

min egen telefon halva<br />

dagarna. Jag söker jobb och<br />

väntar själv samtal från arbetsgivare,<br />

säger han till ningen.<br />

tid-<br />

Chef på Byggnads a-kassa<br />

är Gunnar Dahlberg. Han är<br />

medveten om problemen.<br />

- Vi kommer att jobba extra<br />

för att försöka minska antalet<br />

135,5<br />

ärenden så mycket som möjligt.<br />

Problemen för a-kassan är<br />

en följd av den snabbt ökande<br />

byggarbetslösheten.<br />

– Vi försöker hitta personal<br />

som kan jobbet, men det är en<br />

bristvara i dag. Vi gör vårt bästa<br />

för att hinna med den chockvåg<br />

av ärenden som ramlat in,<br />

säger Gunnar Dahlberg.<br />

HAN VILL PÅPEKA att a-kassan<br />

inte blir inkopplad förrän<br />

den dag då första<br />

kortet kommer<br />

till kassan. Det är<br />

då de börjar jobba<br />

med ärendet.<br />

– Det är viktigt<br />

att förstå för den som<br />

väntar länge. Det tar tid.<br />

Sedan är det ungefär fel på<br />

90 procent av alla arbetsgivarintyg.<br />

De skickas<br />

då tillbaka till medlemmen<br />

och det är<br />

inte alltid som de<br />

kommer tillbaka så<br />

snabbt. Så länge vi<br />

inte har korrekta papper<br />

kan vi inte betala ut någonting.<br />

Då fryser vi ärendet, vilket förlänger<br />

tiden fram till att ersättningen<br />

kommer.<br />

VVS-LÖNERNA STIGER (kr/tim)<br />

138,6<br />

■ Siffrorna visar<br />

snittet för prestations-<br />

och tidlöner för<br />

arbetare anslutna till<br />

VVS-avtalet.<br />

2004 2005<br />

144,6<br />

CENNETH NIKLASSON<br />

150,0<br />

157,4<br />

2006 2007 2008<br />

KÄLLA: BYGGNADS<br />

Miljonpensioner ett<br />

hån mot arbetsskadad<br />

Den förre vd:n i AFA Försäkring<br />

fick ett pensionsavtal<br />

värt 36 miljoner.<br />

– Man blir nästan stum,<br />

säger Jan Backström, byggnadsarbetare<br />

som i sex år<br />

stred mot AFA.<br />

Åren som byggnadsarbetare,<br />

bergborrare, sprängare och skogsarbetare<br />

har slitit hårt på Jan<br />

Backström. Han kan aldrig mer<br />

komma tillbaka till arbetslivet.<br />

– Det har tagit mig sex år<br />

i domstol och har kostat mig<br />

400 000 kronor i advokatkostnader<br />

för att få rätt mot AFA och<br />

få ersättning. Därför har det gått<br />

plus minus noll för mig ekonomiskt,<br />

fast jag har vunnit.<br />

Jan Backström har åtta godkända<br />

arbetsskador. Dessa har,<br />

genom en dom i hovrätten, gett<br />

honom rätt till en ersättning från<br />

AFA Försäkring, som försäkrar<br />

anställda via kollektivavtalen.<br />

När Jan Backström nu ser<br />

pensionsavtalet som förre vd:n<br />

har och läser om ytterligare omfattande<br />

avtal med vice vd:ar,<br />

blir han upprörd. Av årsredovisningar<br />

framgår att den förre<br />

vd:n Torgny Wännström fick<br />

mycket generösa pensionsvillkor.<br />

Värdet är enligt Aftonbladet<br />

minst 36 miljoner kronor fram<br />

till 80 års ålder.<br />

– Jag blir trött. Det kanske är<br />

dags att lägga ner alltihop, säger<br />

Jan Backström.<br />

– Bolagets företrädare visar<br />

en hård attityd mot oss vanliga<br />

arbetare, men det verkar som att<br />

de är bra på att sko sig själva.<br />

Afa ägs av Svenskt Näringsliv,<br />

PTK och LO. I styrelsen sitter<br />

LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin<br />

och LO:s andre vice<br />

ordförande Ulla Lindqvist.<br />

1. Fäst montagebrädan så<br />

att<br />

1.<br />

nedre<br />

Fäst montagebrädan<br />

sidans övre hörn<br />

så<br />

är<br />

att<br />

i<br />

nedre<br />

lodlinje<br />

sidans<br />

med undertakets<br />

engagemang.<br />

övre hörn<br />

motsvarande<br />

är i lodlinje med<br />

hörn<br />

undertakets<br />

motsvarande hörn<br />

2. Placera beslaget, med<br />

montageklackarna<br />

2. Placera beslaget,<br />

uppskjutna<br />

med<br />

montageklackarna<br />

emot montage<br />

uppskjutna<br />

emot montage<br />

brädan.Skruva fast.<br />

brädan.Skruva TAKFOT<br />

fast.<br />

Unik taklösning<br />

3. Lägg på en takpanna,<br />

Allt i ett, innehåller takfotsplåt, fågelband och förhöjd bärläkt. Ger utrymme för<br />

markera<br />

3. rännkrok Lägg på<br />

nästa bärläkts<br />

utan takpanna,<br />

Förenklar läge fräsarbete arbetet eller liknande. på Skapar taket en säker och tät övergång från<br />

markera<br />

för att<br />

takbeklädnad<br />

nästa<br />

sedan,räkna<br />

bärläkts<br />

ut till hängränna. Mycket tidsbesparande (4 h normalvilla).<br />

Sparar<br />

läge<br />

läktavstånd<br />

för att sedan,räkna<br />

upp till nock.<br />

8 arbetstimmar per tak<br />

ut Artikel läktavstånd nr. 150010 upp till nock.<br />

Ger Vid Längd användning mycket 1,2 till mpannor<br />

god takekonomi<br />

med<br />

Vid Färg användning<br />

givna byggmått svart till pannor<br />

kan ev.<br />

Använd fästbrädan<br />

med givna byggmått<br />

monteras produkterna<br />

kan<br />

längre<br />

ev.<br />

ned<br />

fästbrädan<br />

för att om<br />

monteras<br />

möjligt<br />

längre<br />

anpassas<br />

ned för att<br />

till hel<br />

om<br />

pannrad.Vid<br />

möjligt anpassas<br />

1 KO<strong>MB</strong>INOCK Innovation !<br />

användning<br />

till hel<br />

till<br />

pannrad.Vid<br />

lätt undertak,<br />

Ventilerad montereras,<br />

användning till<br />

istället nockregel lätt undertak,<br />

för 22 mm med universalhöjd, inkl nocktätning.<br />

montagebräda,<br />

Passar montereras, alla istället<br />

en regel<br />

tvåkupiga för 22<br />

i<br />

mm<br />

samma takpanneprofiler.<br />

montagebräda,<br />

tjocklek<br />

en<br />

som<br />

regel i<br />

Sparar bärreglarna. 3 timmars arbete/normalvilla.<br />

samma tjocklek som<br />

bärreglarna.<br />

2 Du monterar TAKFOT nu en produkt, som du Innovation troligtvis gärna ! använder igen. Anledningen är följande:<br />

Ersätter -<br />

Du<br />

det<br />

monterar<br />

spelar takfotsplåt, ingen<br />

nu en<br />

roll<br />

produkt,<br />

i vilket fågelband som<br />

skede<br />

du<br />

rännkrok<br />

troligtvis och förhöjd och<br />

gärna<br />

ränna bärläkt. använder<br />

monteras Allt-i-ett! igen. Anledningen är följande:<br />

- 1. Fäst montagebrädan så<br />

Sparar takfotsplåt<br />

det spelar 4 timmars ingen<br />

och fågelband,<br />

roll arbete/normalvilla.<br />

i vilket<br />

nedersta<br />

skede rännkrok<br />

förhöjda<br />

och<br />

bärläkt<br />

ränna<br />

samt<br />

monteras<br />

utrymme för rännkrok utan fräsarbete<br />

att nedre sidans övre hörn<br />

eller<br />

takfotsplåt<br />

motsvarande<br />

är i lodlinje med och undertakets fågelband,<br />

ingår i samma<br />

nedersta<br />

produkt.<br />

förhöjda bärläkt samt utrymme för rännkrok utan fräsarbete<br />

-<br />

eller<br />

du slipper<br />

motsvarande motsvarande<br />

allt funderande<br />

hörn ingår<br />

på<br />

i samma<br />

överhäng,<br />

produkt.<br />

upphöjning, översköljning, kapillärverkan, synligt omålat trä osv.<br />

3<br />

- den<br />

du slipper SUPERTAK<br />

har låg<br />

allt<br />

vikt<br />

funderande<br />

och sparar<br />

på överhäng,<br />

pengar vid<br />

upphöjning,<br />

bygget<br />

YAP översköljning, 500 kapillärverkan, synligt omålat trä osv.<br />

Underlagstäckning -<br />

den<br />

snabb<br />

2. Placera har<br />

och<br />

låg<br />

enkel<br />

beslaget, vikt och<br />

montering<br />

med sparar med pengar klisterkant. vid bygget<br />

- snabb montageklackarna och enkel uppskjutna<br />

snabbare TJB emot montage Försäljning än traditionell AB takpapp.<br />

montering<br />

50%<br />

brädan.Skruva fast.<br />

TJB Elisgatan Försäljning 10 534 31 AB Vara<br />

Elisgatan<br />

tel: 0512-199<br />

10<br />

59<br />

534 31<br />

e-post:<br />

Vara<br />

info@tjb.se<br />

tel: fax: 0512-199 0512-196 59 60 e-post: hemsida: info@tjb.se www.tjb.se<br />

fax: 0512-196 60 hemsida: www.tjb.se<br />

3. Lägg på en takpanna,<br />

markera nästa bärläkts<br />

läge för att sedan,räkna<br />

ut läktavstånd upp till nock.<br />

Vid användning till pannor<br />

med givna byggmått kan ev.<br />

fästbrädan monteras längre<br />

ned för att om möjligt anpassas<br />

till hel pannrad.Vid<br />

användning till lätt undertak,<br />

montereras, istället för 22 mm<br />

montagebräda, en regel i<br />

samma tjocklek som<br />

bärreglarna.<br />

MARGITE FRANSSON<br />

Skanska köpte information om arbetare<br />

TAKFOT<br />

■ Skanska i England har köpt<br />

– I dagsläget vet vi inte hur<br />

Allt i ett, innehåller takfotsplåt, fågelband och förhöjd bärläkt. Ger utrymme för<br />

rännkrok Allt i ett, innehåller utan fräsarbete takfotsplåt, eller liknande. fågelband Skapar och förhöjd en säker bärläkt. och Ger tät övergång utrymme från för<br />

takbeklädnad rännkrok utan till fräsarbete hängränna. eller Mycket liknande. tidsbesparande Skapar en säker (4 h och normalvilla). tät övergång från<br />

takbeklädnad till hängränna. Mycket tidsbesparande (4 h normalvilla).<br />

Artikel nr. 150010<br />

Artikel Längd nr. 150010 1,2 m<br />

Längd Färg 1,2 svart m<br />

Peter Gimbe.<br />

Färg svart<br />

information om byggnadsarbetare<br />

i England. Mannen som äger<br />

registren är misstänkt för brott.<br />

År 2000 köpte Skanska det<br />

brittiska företaget Kvaerner Construction,<br />

som blev Skanska UK<br />

– ett av flera företag som köpt<br />

information av den brottsmisstänkte<br />

mannen. Enligt Skanska<br />

har informationen rört personal<br />

hos underleverantörer.<br />

mycket pengar vi har betalat den<br />

här mannen, men vi undersöker<br />

saken, säger Skanskas presschef<br />

Den brottsmisstänkte mannen<br />

har byggt upp registren<br />

under 40 års tid.<br />

Informationen rör bland annat<br />

om byggnadsarbetares alkoholproblem,<br />

lathet och fackliga<br />

TJB takkoncept<br />

- sparar tid och pengar!<br />

Produkterna säljs via bygghandeln<br />

NR 5 APRIL <strong>2009</strong> BYGGNADSARBETAREN 15<br />

2<br />

3<br />

1<br />

Du monterar nu en produkt, som du troligtvis gärna använder igen. Anledningen är följande:<br />

- det spelar ingen roll i vilket skede rännkrok och ränna monteras<br />

- takfotsplåt och fågelband, nedersta förhöjda bärläkt samt utrymme för rännkrok utan fräsarbete<br />

eller motsvarande ingår i samma produkt.<br />

BYG 0509_s15 15 09-04-01 13.17.56


Byggnads stycka<br />

Byggnads anlitar minst 25 företag när de renoverar sitt eget<br />

huvudkontor. Detta trots att Arbetsmiljöverket visat att just<br />

styckade entreprenader bäddar för en sämre arbetsmiljö och<br />

till och med dödsolyckor. Byggnads förklaring: Det blir billigare.<br />

Text: peter leander och margite fransson foto: katarina connheim och peter leander<br />

byggnads kontor<br />

Kostar 200<br />

miljoner kronor<br />

l Sedan årsskiftet pågår<br />

ett renoveringsarbete av<br />

Byggnads huvudkontor<br />

på Hagagatan i Stockholm.<br />

l Kontorsbyggnaden<br />

omfattar 24 000 kvadratmeter<br />

och rymmer<br />

både Byggnads och<br />

Kommunals huvudkontor.<br />

l Kostnaden för ombyggnaden<br />

beräknas<br />

till 200–250 miljoner<br />

kronor.<br />

l Polstjärnan som ägs av<br />

Byggnads och Kommunal<br />

har anlitat projektledningsföretaget<br />

Hifab till<br />

att leda renoveringen av<br />

lokalerna.<br />

Enligt Anders Bång, på konsultföretaget Hifab,<br />

som projektleder renoveringen av Byggnads lokaler<br />

i Stockholm, kommer omkring 25 entreprenörer att<br />

kontrakteras till bygget.<br />

– Sedan tillkommer det minst lika många underentreprenörer.<br />

Totalt kommer ett hundratal personer att<br />

arbeta på bygget, säger han.<br />

I samband med de många dödsfallen i byggbranschen<br />

under första halvåret i fjol, släppte Arbetsmiljöverket<br />

en omskriven rapport. Den pekade särskilt<br />

på sambandet mellan styckade entreprenader, med<br />

många mindre byggföretag, och den branta ökningen<br />

av antalet dödsolyckor på byggarbetsplatser i Sverige.<br />

Arbetsmiljöverket är inte ensamma om kritiken<br />

mot styckade entreprenader, även Byggnads egna<br />

regionala skyddsombud är starkt kritiska till hur<br />

arbetsmiljöarbetet följs på delade entreprenader.<br />

– Risken att det händer en olycka blir större när det<br />

är delade entreprenader, säger regionala skyddsombudet<br />

Hans Stevander i Göteborg.<br />

Han får medhåll från Byggnads avdelning i södra<br />

Skåne.<br />

– Ju mer du styckar upp en byggarbetsplats desto<br />

mer skiter man i arbetsmiljön. Var och en sköter<br />

sitt. Alla kör sitt eget race, säger hans kollega Jonas<br />

Sjöberg i Malmö.<br />

Arbetsmiljöinspektör Kristian Lönnström på<br />

Arbetsmiljöverket i Stockholm som granskar bygget<br />

på Hagagatan menar att styckade entreprenader<br />

generellt medför en mer riskabel arbetsmiljö.<br />

– Ja, det är klart det gör. Vi har ingen egentlig<br />

uppfattning om entreprenadformen, det kan inte vi<br />

ha. Men generellt är vår uppfattning att på delade<br />

entreprenader måste man strama upp organisationen<br />

så att oseriösa underentreprenörer inte används.<br />

Beställare till bygget på Hagagatan är Polstjärnan,<br />

vilka ägs av fackförbunden Byggnads och Kommunal.<br />

Ekonomichef Clas Nykvist är den på Byggnads som<br />

har ansvaret för renoveringen. Han ser ingen fara i<br />

den valda entreprenadformen och menar att ett bygge<br />

Arbetsmiljöinspektörerna Kristian Lönnström och<br />

Stefan Stjernfeldt besökte arbetsplatsen efter en<br />

anmälan om felaktig asbesthantering.<br />

kan fungera bra trots en styckad entreprenad.<br />

– Hittills har det jag sett i upplägget varit bra. Jag<br />

har inte sett riskerna i förhållande till detta bygge.<br />

Han säger att andra entreprenadformer har diskuterats,<br />

men att valet av entreprenadform framför allt<br />

är en kostnadsfråga.<br />

– Det gäller att begränsa utflödet av medlemmarnas<br />

pengar.<br />

Enligt Clas Nykvist ska kontrollen över vilka<br />

som arbetar inne på bygget vara rigorös. Man använder<br />

säkerhetssystemet ID06, där alla som arbetar på<br />

arbetsplatsen måste ha en passerbricka för att komma<br />

in i lokalerna. Men när <strong>Byggnadsarbetaren</strong> besöker<br />

bygget blir bilden en annan. Enligt Hifab ska det bara<br />

finnas två rivningsföretag kontrakterade. Men representanter<br />

för det ena rivningsföretaget bekräftar att<br />

de har tagit in ytterligare en underentreprenör. När vi<br />

konfronterar Hifabs projektledare Anders Bång med<br />

uppgiften känner han inte till det tredje företaget.<br />

<strong>Byggnadsarbetaren</strong> begär att få ut listorna på de<br />

företag som arbetat med rivningsarbetet, men svaret<br />

blir nej.<br />

– Det finns bara två namn på den listan, säger<br />

Anders Bång.<br />

När <strong>Byggnadsarbetaren</strong> senare ringer upp det<br />

tredje rivföretaget bekräftar en företrädare att de<br />

varit på arbetsplatsen.<br />

16 byggnadsarbetaren nr 5 april <strong>2009</strong><br />

BYG 0509_s16 16 09-03-30 15.40.31


AR EGNA BYGGET<br />

De ansvariga företagen tillbakavisar<br />

anklagelserna om olaglig asbesthantering.<br />

Polisanmälan<br />

efter asbestlarm<br />

Byggnads bygge på Hagatan<br />

polisanmäldes för olaglig asbesthantering<br />

förra månaden.<br />

Denna anmälan, som gjordes<br />

av ett regionalt skyddsombud,<br />

har sedan tagits tillbaka.<br />

Anmälan grundades på uppgifter<br />

från en byggnadsarbetare inne<br />

på bygget. I polisanmälan fanns<br />

uppgifter om att mattlim med asbest<br />

rivits på ett felaktigt sätt.<br />

Enligt företagen på plats har<br />

mattlimmet tidigare analyserats och<br />

innehåller ingen asbest. Uppgiftslämnaren<br />

sa också att eternitplattor<br />

krossats och körts iväg med bobcat,<br />

vilket är olagligt. Också detta tillbakavisar<br />

de inblandade företagen.<br />

Efter polisanmälan har projektledningsföretaget<br />

Hifab beställt<br />

dammprover i lokalerna, resultaten<br />

visade ingen asbest. Arbetsmiljöverket<br />

utreder påståendena, men<br />

menar att proven i sig inte visar<br />

om fel begåtts. Efter ett möte på<br />

arbetsplatsen tog regionala skyddsombudet<br />

Tomas Kullberg tillbaka sin<br />

anmälan.<br />

Han ansåg att frågan var färdigutredd<br />

och att några brottsmisstankar<br />

inte längre förelåg.<br />

NR X XXXXXXXXXXXXX <strong>2009</strong> BYGGNADSARBETAREN 17<br />

BYG 0509_s17 17 09-03-30 15.40.57


LÖNETOPPEN – REGION FÖR REGION<br />

Tjänar<br />

du rätt?<br />

ALLA TOPPLISTOR – REGION FÖR REGION<br />

Du kanske tycker att du tjänar bra. Men<br />

tjänar du lika bra som kollegerna<br />

hos lokalkonkurrenten?<br />

Här får du svaren.<br />

TEXTER: CENNETH NICKLASSON<br />

FOTO: HANS ALM<br />

SID 20–23<br />

✔ Stora lönegap<br />

✔<br />

Ackorden släpar<br />

efter i väst<br />

BYG 0509_s18 18 09-03-30 15.58.24


DEN LOKALA LÖNETOPPEN (KR) P = prestationslön T = tidlön<br />

Borås<br />

SNITT: P 168:95 T 142:12<br />

1 Tage & Söner 179:62 (P)<br />

2 Hökerum Bygg 170:03 (P)<br />

3 Tommy Byggare 168:82 (P)<br />

4 Peab 166:93 (P)<br />

5 Wäst-Bygg 166:43 (P)<br />

6 Wäst-Bygg 162:27 (T)<br />

7 Borås Schakt 161:02 (T)<br />

8 Lassek Bygg 157:96 (T)<br />

9 Högsbols Montage 156:69 (T)<br />

10 Golv & Kakel i Sjuhärad 154:59 (T)<br />

11 Erik Larsson Bygg. 154:07 (T)<br />

12 Borås Rörinstall. 153:57 (P/T)<br />

Dalarna<br />

SNITT: P 167:49 T 139:80<br />

1 H<strong>MB</strong> Construction 174:12 (P)<br />

2 Grytnäs Projekt 173:64 (P)<br />

3 NCC 169:87 (P)<br />

4 ByggPartner i Dalarna 169:00 (P)<br />

5 BBM i Dalarna 167:73 (P)<br />

6 Nils Skoglund Bygg. 167:49 (P)<br />

7 Peab 167:03 (P)<br />

8 Skanska 165:36 (P)<br />

9 Kopparstaden 161:88 (T)<br />

10 Engstedts Rör 159:58 (P/T)<br />

11 M Lusth Byggarna 158:04 (T)<br />

Gästrikland<br />

SNITT: P 169:01 T 143:98<br />

1 Bertils Rörteknik 186:48 (P/T)<br />

2 Byggtec Gävleborg 171:56 (P)<br />

3 Byggspecialister. Holding 171:16 (P)<br />

4 H<strong>MB</strong> Construction 168:53 (P)<br />

5 Skanska 167:18 (P)<br />

6 Gästriklands Fasadputs 156:80 (T)<br />

7 Wirdby Bygg 154:83 (T)<br />

8 Skanska 152:14 (T)<br />

9 HSB Gävle Ek 149:62 (T)<br />

10 Pierre Entre. 148:89 (T)<br />

Göteborg<br />

SNITT: P 167:23 T 145:88<br />

1 Aderbys Rör 215:57 (P/T)<br />

2 Göteborgs. Bernander 193:36 (P)<br />

3 Gamlestadens Rör 186:65 (P/T)<br />

4 Kungälvs Rörläggeri 183:97 (P/T)<br />

5 Ge-Sprinkler i V Frölunda 183:10 (P/T)<br />

6 MVB Göteborg 182:77 (P)<br />

7 Sv Armering & Betong 181:72 (P)<br />

8 Protective System 181:66 (P)<br />

9 YIT 180:59 (P)<br />

10 Sätila Bygg 179:27 (P)<br />

11 Billström Andersson Bygg 177:85 (P)<br />

12 Teambuilder 175:34 (P)<br />

13 Jålab Bygg 174:71 (P)<br />

14 Edvardsson Bygg 174:64 (P)<br />

15 Wäst-Bygg 173:58 (P)<br />

16 Johansson & Gunverth 173:57 (P/T)<br />

17 H A Bygg Entre. 173:38 (P)<br />

18 WH Bygg 172:20 (T)<br />

19 Edvardsson Bygg 171:71 (T)<br />

20 Tage & Söner 171:22 (P)<br />

21 JM 170:80 (P)<br />

22 Veidekke 170:79 (P)<br />

23 RGG Bygg 169:01 (T)<br />

24 NCC 168:88 (P<br />

Halmstad<br />

SNITT: P 164:18 T 142:31<br />

1 Bravida Sverige 203:45 (P)<br />

2 Falkenbergs Rör 183:28 (P/T)<br />

3 Peab 169:38 (P)<br />

4 Peterson & Hansson Bygg. 165:88 (P)<br />

5 Tage & Söner Bygg 164:68 (P)<br />

6 ByggSjögren 163:37 (P)<br />

7 Peab 160:59 (T)<br />

8 NCC 160:33 (P)<br />

9 Turessons Bygg 156:80 (T)<br />

10 S K Bygg 155:05 (P)<br />

11 Frillesås Mur och Puts 154:29 (T)<br />

12 Golv & Kakelcenter Halm. 153:98 (T)<br />

13 Skanska 153:61 (P)<br />

Hälsingland<br />

SNITT: P 168:43 T 141:16<br />

1 Peab 170:18 (P)<br />

2 Byggtec i Gävleborg 165:13 (P)<br />

3 Hälsinge Rör 161:75 (P/T)<br />

4 Iggesunds Industrisol. 151:74 (P/T)<br />

5 Simek Rör 149:43 (P/T)<br />

6 H-G Söderqvist Bygg. 148:55 (T)<br />

7 Brinkab Fastighets. 148:10 (T)<br />

8 Ställningsmont. & Ind. 146:11 (T)<br />

9 Johansson & Karlsson Bygg 145:16 (T)<br />

10 Hälsingebygg i Hudik. 144:70 (T)<br />

Jämtland-Härjedalen<br />

SNITT: P 158:91 T 133:88<br />

1 Attacus Rör & Energi 166:63 (P/T)<br />

2 Treeab Bygg 163:30 (P)<br />

3 Trångsvikens Bygg 163:10 (P)<br />

4 NCC 158:93 (P)<br />

5 Heving & Hägglund 155:95 (T)<br />

6 Energisystem i Östersund 155:47 (P/T)<br />

7 Peab 153:49 (P)<br />

8 Attacus Bygg 153:01 (P)<br />

9 Olsson & Hedström 152:19 (T)<br />

10 Timmermannen i Åre 148:10 (T)<br />

så här gjorde vi<br />

l Tabellerna visar de företag på respektive<br />

avdelning i Byggnads som betalade<br />

ut de högsta snittlönerna 2008. Alla typer<br />

av löneformer är med på samma lista.<br />

l Företagen måste ha minst 15 000<br />

arbetstimmar inom avdelningen för var<br />

och en av löneformerna för att de ska<br />

kvalificera sig för listan.<br />

l De löner som visas är prestationslön<br />

(P), tidlön (T) och prestationslön/tidlön<br />

(T/P). Den sistnämnda gäller i princip<br />

uteslutande för företag i vvs-branschen.<br />

l Lönerna som redovisas är så kallad normerad<br />

lön. Det innebär även att lärlingar<br />

och andra ej fullbetalda ingår i genomsnittet.<br />

Siffrorna bygger på uppgifter från<br />

Byggnads utredningsenhet.<br />

Jönköping<br />

SNITT: P 175:10 T 145:58<br />

1 Asplunds Bygg 181:86 (P)<br />

2 Peab 176:52 (P)<br />

3 Skanska 175:08 (P)<br />

4 NCC 173:79 (P)<br />

5 Miljöhallen Golv 172:79 (P)<br />

6 Icopal 172:26 (T)<br />

7 Tage & Söner Bygg 170:42 (P)<br />

8 Techtak i Småland 167:88 (T)<br />

9 Nässjö Bygg 167:77 (P)<br />

10 Skanska 166:07 (T)<br />

11 Elmia 164:58 (T)<br />

12 J Almqvist Bygg 161:48 (P)<br />

Kalmar<br />

SNITT: P 172:51 T 141:93<br />

1 NVS 196:36 (P)<br />

2 NCC 175:91 (P)<br />

3 John Svensson Bygg. 172:44 (P)<br />

4 OG Ohlsson Bygg. 170:95 (P)<br />

5 Mörebyggen 166:24 (P)<br />

6 Peab 164:75 (P)<br />

7 Kalmar VVS & El 164:04 (P/T)<br />

8 NCC 161:90 (T)<br />

9 Karlssons Bygg Öland 158:84 (T)<br />

10 Glebe Bygg. 155:99 (T)<br />

11 Skanska 154:19 (T)<br />

12 B Petersson Bostad/Bygg 153:75 (T)<br />

13 Markbyggen i Kalmar 152:99 (T)<br />

Linköping<br />

SNITT: P 185:84 T 145:48<br />

1 Åhlin & Ekeroth 190:79 (P)<br />

2 NCC 186:05 (P)<br />

3 Skanska 185:73 (P)<br />

4 YIT 182:39 (P)<br />

nr 5 april <strong>2009</strong> byggnadsarbetaren 19<br />

BYG 0509_s19 19 09-03-30 15.58.28


LÖNETOPPEN – REGION FÖR REGION<br />

Lika lön för lika arbete är inget som gäller ackordsarbetare.<br />

Det kan skilja 55 kronor i timmen på två<br />

företag inom samma avdelning. Trots att båda är<br />

topp tio i löneligan.<br />

30<br />

KRONOR<br />

Så mycket skiljer snittet<br />

för prestationslön och tidlön<br />

i många avdelningar.<br />

DEN SOM VILL FÅ MER PENGAR i plånboken ska definitivt<br />

arbeta på ackord. I många avdelningar skiljer<br />

det 30 kronor per timme mellan snittet för prestationslön<br />

och tidlön. Det motsvarar över 5 000 kronor<br />

per månad. Det visar <strong>Byggnadsarbetaren</strong>s omfattande<br />

granskning av företagens lönenivåer över hela landet.<br />

Siffrorna visar hur mycket byggnadsarbetarna tjänar<br />

på respektive företag inom Byggnads avdelningar.<br />

Men löneskillnaderna är också gigantiska inom en<br />

och samma avdelning när det gäller gruppen som arbetar<br />

på ackord. I till exempel Byggnads avdelningar<br />

i Borås och Sydost sticker inte de högsta ackordslönerna<br />

ut nämnvärt. Även de som tjänar bäst där ligger<br />

bara några kronor ifrån avdelningens ackordssnitt.<br />

Situationen är helt annorlunda i Piteå-Skellefteå.<br />

Skillnaden mellan NCC som toppar listan och sjuan<br />

Hellströms Bygg är 55,77 i timmen. Utslaget på en<br />

årslön blir lönegapet mer än 100 000 kronor. Trots<br />

att de hade samma löneform och var aktiva inom<br />

samma avdelning.<br />

Orsaken till gapen är skillnader i vilka objekt<br />

byggbolagen haft. De som har haft turen att jobba<br />

vid ett företag som kapar till sig stora prestigeprojekt<br />

blir per automatik vinnare i löneligan. I Nordligaste<br />

Sverige handlar det ofta om projekt med kopplingar<br />

till gruvindustrin.<br />

Större spridning av ackordslönerna finns även i så<br />

kallade tillväxtområden. Det vill säga avdelningar<br />

där det finns större städer med ett mer omfattande<br />

byggande. Förra året gällde det främst bostäder. Ett<br />

exempel är Stockholm.<br />

DE OMRÅDEN SOM FÅTT UPP sin lön står genast<br />

inför en ny utmaning, att behålla lönenivån så länge<br />

att det accepteras som en normal nivå. I Malmö var<br />

facket framgångsrikt efter Öresundsbron. Under<br />

byggtiden steg lönerna i området till en ny topp och<br />

sedan dess har de fortsatt att ligga kvar på nästan<br />

samma nivå. Enligt Torbjörn Johansson, chef på<br />

Byggnads förhandlingsenhet, spelar traditionen en<br />

viss roll för lönen.<br />

– Om en lönenivå accepteras av alla parter blir det<br />

lättare att bibehålla den lönen. Alla utgår från att det<br />

är en viss lön som gäller, men det gäller ju även de som<br />

har lägre förtjänst. Men självklart påverkas lönen<br />

även av marknaden i stort och av det fackliga engagemanget.<br />

En driven lagbas eller ombudsman har alla<br />

chanser att påverka löneutvecklingen.<br />

DEN LOKALA LÖNETOPPEN (KR) P = prestationslön T = tidlön<br />

5 Egirs Bygg 175:43 (P)<br />

6 Rörtema i Linköping 171:26 (P/T)<br />

7 Calleido Byggservice 171:18 (T)<br />

8 Lindstams Bygg 170:60 (P)<br />

9 Teknikbyggarna i Link. 163:31 (T)<br />

10 Bernhardsson & Carlsson 162:00 (T)<br />

11 Kron & Karlsson Bygg 161:79 (T)<br />

12 Stångebro Bygg 160:86 (T)<br />

13 Åhlin & Ekeroth 155:96 (T)<br />

MÄLARDALEN<br />

SNITT: P 172:85 T 144:00<br />

1 Bravida Sverige 197:91 (P)<br />

2 Ångström & Mellgren 190:57 (P)<br />

3 Oppunda VVS-Service 180:52 (P)<br />

4 Berg & Grundvattenentre. 174:47 (T)<br />

5 NCC 174:17 (T)<br />

6 Mählqvist Rör 173:90 (P/T)<br />

7 H<strong>MB</strong> Construction 173:53 (P)<br />

8 Skanska 173:20 (P)<br />

9 Västerås Rörtjänst 172:90 (P/T)<br />

10 Peab 172:30 (P)<br />

11 MJP Bygg i Västerås 170:48 (P)<br />

12 NCC 170:24 (P)<br />

13 Golv & Tak 169:40 (P)<br />

14 Kihlgren & Sjödin Bygg 165:08 (P)<br />

NORRBOTTEN<br />

SNITT: P 182:86 T 151:02<br />

1 Peab 199:15 (P)<br />

2 Skanska 198:62 (P)<br />

3 Bengt Johansson Rör 194:44 (P/T)<br />

4 Nåiden Bygg 190:54 (P)<br />

5 H Ö Allbygg 181:19 (P)<br />

6 NCC 178:93 (T)<br />

7 NCC 175:43 (P)<br />

8 S A Englund Bygg. 171:30 (P)<br />

9 Haparanda Bygg & Entre. 169:60 (T)<br />

10 Brinkab Fastighets 163:55 (T)<br />

11 Byggtjänst i Haparanda 159:79 (T)<br />

PITEÅ-SKELLEFTEÅ<br />

SNITT: P 188:10 T 144:22<br />

1 NCC 227:96 (P)<br />

2 Lindbäcks Bygg 187:52 (P)<br />

3 BD Bygg 183:32 (P)<br />

4 Contractor Bygg i Skell. 175:41 (P)<br />

5 Peab 174:31 (P)<br />

6 Fjärrtek i Norr 172:40 (P/T)<br />

7 Hellströms Bygg 172:19 (P)<br />

8 Andreas Samuel. Bygg 161:47 (T)<br />

9 JS Rör 158:87 (P/T)<br />

10 Orab i Skell. 156:06 (P/T)<br />

11 Hortlax Plattsättning 155:95 (T)<br />

STOCKHOLM<br />

SNITT: P 182:51 T 145:41<br />

1 Golv 2000 215:62 (P)<br />

2 Valbo Fasad Entre 205:74 (P)<br />

3 NVS 201:60 (P)<br />

4 Stark Fasadrenovering 199:46 (P)<br />

5 Betongteknik i Nacka 197:38 (P)<br />

20 BYGGNADSARBETAREN NR 5 APRIL <strong>2009</strong><br />

BYG 0509_s20 20 09-03-30 15.58.35


PRESTATIONSLÖN<br />

JA!<br />

NEJ!<br />

Prestationslönerna<br />

håller upp lönenivån.”<br />

Den som arbetar på<br />

ackord kan påverka<br />

den egna lönen.”<br />

Ackordet håller upp<br />

löne nivån för samtliga<br />

i branschen. Även för dem<br />

som arbetar på tidlön.”<br />

BJÖRN PETTERSSON, 35 ÅR<br />

VVS-MONTÖR FRÅN NORRKÖPING<br />

PATRIK ALEXANDERSSON, 49 ÅR<br />

BYGGNADSTRÄARBETARE FRÅN ONSALA<br />

Med tidlön får man tid att<br />

stanna upp och tänka efter.<br />

Alla arbetar precis lika hårt som<br />

vid ackord, men det blir ändå<br />

annorlunda med tidlön. Kroppen<br />

sparas helt enkelt.”<br />

Det blir ingen utslagning.<br />

Alla jobbar efter bästa förmåga.<br />

Det skapar en grundtrygghet<br />

och trivsel på bygget.”<br />

”Håller upp lönenivån<br />

för samtliga i branschen”<br />

”Kroppen sparas<br />

med tidlön”<br />

Det finns tid över till att<br />

arbeta med skyddet. Och<br />

sedan städar alla efter sig. Det blir<br />

rent och snyggt på arbetsplatsen.”<br />

6 Formbetong i Katrineholm 195:05 (P)<br />

7 Interoc 193:36 (P)<br />

8 Veidekke 192:44 (P)<br />

9 JM 187:14 (P)<br />

10 Västerås Värme & Install. 185:75 (P)<br />

11 Morneon Bygg 185:71 (P)<br />

12 Österling Bygg 185:69 (P/T)<br />

13 NCC 184:95 (P)<br />

14 VST Nordic 183:79 (P)<br />

15 Peab 183:56 (P)<br />

16 Folkhem Produktion 183:25 (P)<br />

17 Waterjet Entre. 182:59 (T)<br />

18 Byggpartner i Dalarna 182:18 (p)<br />

19 LB-Hus 181:97 (P)<br />

20 Hed Fasad 181:88 (P)<br />

21 Skanska 180:80 (P)<br />

SUNDSVALL-ÅDALEN<br />

SNITT: P 170:04 T 140:61<br />

1 Skanska 174:19 (P)<br />

2 L Eriksson Bygg 170:07 (P)<br />

3 Rekab Entre. 167:75 (P)<br />

4 NCC 166:37 (P)<br />

5 Ellextre Entre. 164:86 (P)<br />

6 Peab 162:10 (P)<br />

7 Picea Bygg 162:08 (P)<br />

8 L Eriksson Bygg 152:74 (T)<br />

9 Picea Bygg 152:20 (T)<br />

10 Ellextre Entre. 150:65 (T)<br />

11 Skanska 149:86 (T)<br />

12 Björkcks Entre. Konsult 148:53 (T)<br />

SYD<br />

SNITT: P 172:53 T 142:31<br />

1 Bravida Sverige 207:70 (P)<br />

2 Veidekke 179:37 (P)<br />

3 Madsen Rederi 172:69 (T)<br />

4 Mark Väg & Bygg 172:47 (P)<br />

5 Skanska 171:87 (P)<br />

6 Bärarelaget Krancenter 169:31 (T)<br />

7 Peab 169:00 (P)<br />

8 Byggmästarn i Skåne 166:92 (P)<br />

9 NCC 166:20 (P)<br />

10 Icopal 164:55 (T)<br />

11 NCC 164:55 (T)<br />

12 Sandéns Golv i Helsing. 162:75 (T)<br />

13 MHT Takentre. i Syd 162:40 (P)<br />

14 H Andersson Bygg 160:10 (T)<br />

SYDOST<br />

SNITT: P 168:19 T 141:69<br />

1 Lagans Byggnads 170:17 (P)<br />

2 Blekinge Rot 169:39 (P)<br />

3 NCC 169:16 (P)<br />

4 John Svensson Bygg. 168:97 (P)<br />

5 Skanska 167:23 (P)<br />

6 Mörebyggen 166:24 (P)<br />

7 Peab 164:05 (P)<br />

8 Process 164:00 (P/T)<br />

9 NCC 163:98 (T)<br />

10 Skanska 157:14 (T)<br />

11 Peab 156:75 (T)<br />

NR 5 APRIL <strong>2009</strong> BYGGNADSARBETAREN 21<br />

BYG 0509_s21 21 09-03-30 15.58.43


LÖNETOPPEN – REGION FÖR REGION<br />

Väst – landets nya a<br />

En ackordsöken breder ut sig på Sveriges västsida.<br />

Från Jämtland i norr till Halland i söder halkar<br />

förtjänsten efter övriga landet.<br />

FÖR NÅGRA ÅR SEDAN LÅG ett bälte över mellersta<br />

Norrland där ackordslönerna släpade efter. Från<br />

Byggnads avdelning i Jämtland och ut till Norrlandskusten.<br />

Men sedan kom bygget av Botniabanan och<br />

då började lönerna i området att klättra. I alla fall i de<br />

avdelningar som berörs av bygget. De ligger i dag bra<br />

till i statistiken över prestationslöner.<br />

I stället har man nu tappat i lön i ett stråk från Halland<br />

i söder upp till Jämtland. I avdelningarna som<br />

ligger där har ackordet inte utvecklats lika bra som<br />

på andra områden. I till exempel Göteborg ligger ackordssnittet<br />

på 167:33 kronor per timme. Det är lågt<br />

med tanke på att Göteborg är landets näst största stad<br />

och därmed borde ha en mer gynnsam utveckling. Nu<br />

får de rejält med pisk av de tidigare bottenavdelningarna.<br />

Av till exempel Örnsköldsvik som har ett snitt<br />

på 187:26 kronor per timme och Piteå-Skellefteå med<br />

ett prestationssnitt på 188:10.<br />

Flera av avdelningarna som nu släpar efter i ackordsligan<br />

har haft konflikter med arbetsgivarna om<br />

vilket lönesystem som ska råda.<br />

– En orsak kan vara att Sveriges Byggindustrier<br />

(BI) är ovanligt starka här i området. Det leder utan<br />

tvekan till ett kärvare klimat, säger Conny Johansson,<br />

mätningsföreståndare vid Byggnads i Göteborg.<br />

Han tycker att området släpat efter under flera år<br />

och att de inte lycktas driva upp lönerna som förväntas<br />

av en storstadsregion.<br />

ANDRA FÖRKLARINGAR KAN VARA att det i området<br />

inte funnits några stora projekt där lönen tryckts<br />

upp för att sedan dra med sig de övriga. Något som<br />

tyder på det är att i Byggnads avdelning i Göteborg så<br />

finns inget av landets större byggbolag med långt upp<br />

på listan. Bäst till ligger NCC på en 24:e plats.<br />

Med 168:88 kronor per timme slår de snittet<br />

med endast 1:65 kronor per timme.<br />

– Vi har noterat detta under en<br />

längre tid. Här drar de stora rikstäckande<br />

bolagen ner lönerna, på<br />

andra områden är de lönedrivande.<br />

Och återigen, jag tror det kan bero<br />

på BI:s starka position. Här sjösätter<br />

de den ena idén efter den andra, som<br />

sedan sprider sig ut i intilliggande områden, säger<br />

Conny Johansson.<br />

DEN LOKALA LÖNETOPPEN (KR) P = prestationslön T = tidlön<br />

SÖDRA SKÅNE<br />

UMEÅ<br />

SNITT: P 173:78 T 144:62<br />

SNITT: P 183:39 T 149:67<br />

1 Holmströms Rör 229:26 (P) 1 NCC 192:32 (P)<br />

2 YIT 208:57 (P) 2 Peab 185:36 (P)<br />

3 Bravida Prenad 199:52 (P/T) 3 Skanska 180:42 (P)<br />

4 Otto Magnusson 195:30 (P) 4 OF Bygg 179:75 (P)<br />

5 Bravida Sverige 193:52 (P) 5 Rekab Entre. 177:29 (P)<br />

6 Rotab Bygg 187:03 (P) 6 Svansele Produktion 174:49 (P)<br />

7 Skånsk Bostadsproduktion 186:71 (P) 7 Takringen i Umeå 173:41 (T)<br />

8 N-E Persson Bygg. 181:93 (P) 8 Vännäsbyggarna 167:17 (T)<br />

9 Fasadex 180:47 (P) 9 C A Svetstjänst 161:84 (P/T)<br />

10 Bengt Jeppsson Bygg. 180:08 (P) 10 Kjin Schakt 161:46 (T)<br />

11 M & F Construction 179:29 (P) 11 Peab 161:39 (T)<br />

12 Allbygg i Höganäs 178:40 (P)<br />

13 Nimab Entre. 176:18 (P) UPPLAND<br />

14 Interoc 175:89 (P) SNITT: P 181:79 T 142:24<br />

15 Veidekke Entre. 174:61 (P) 1 J F Jansson Rör 207:51 (P/T)<br />

16 JM 174:07 (P) 2 Östervåla VVS-Service 199:63 (P/T)<br />

3 BBM i Uppsala 193:35 (P)<br />

4 Interoc 189:48 (P)<br />

5 Peab 188:63 (P)<br />

6 JM 181:78 (P)<br />

7 NCC 179:22 (P)<br />

8 Toteb Totalentre. 178:15 (P)<br />

9 Ångström & Mellgren 177:95 (P)<br />

10 Skanska 177:57 (P)<br />

11 H<strong>MB</strong> Construction 175:69 (P)<br />

12 S Eklunds Mobilkranar 172:22 (T)<br />

13 Österling Bygg 172:14 (P)<br />

14 M Lennestål VVS-Service 171:95 (P/T)<br />

15 Ångström & Mellgren 169:27 (T)<br />

VÄRMLAND<br />

SNITT: P 164:25 T 143:22<br />

1 NVS 209:40 (P)<br />

2 BBM i Karlstad 177:52 (P)<br />

3 Karlstads Rörmontage 170:68 (P)<br />

4 Höjdens Brunnsborrning 168:97 (T)<br />

5 Peab 164:13 (P)<br />

6 Skanska 163:47 (P)<br />

7 NCC 161:77 (P)<br />

8 Byggfolket i Värmland 158:79 (T)<br />

22 BYGGNADSARBETAREN NR 5 APRIL <strong>2009</strong><br />

BYG 0509_s22 22 09-03-30 15.58.51


ackordsöken<br />

De 5 sämsta ackordssnitten<br />

1. Jämtland-Härjedalen 158:91 kr/tim<br />

2. Halmstad 164:18 kr/tim<br />

3. Värmland 164:25 kr/tim<br />

4. Göteborg 167:23 kr/tim<br />

5. Dalarna 167:49 kr/tim<br />

peter önnestam<br />

”Flera av avdelningarna som nu<br />

släpar efter i ackordsligan har haft<br />

konflikter med arbetsgivarna om<br />

vilket löne system som ska råda.”<br />

9 Byggbolaget i Värmland 158:54 (T)<br />

10 NCC 155:93 (T)<br />

11 Karlstads Processrör 155:15 (P/T)<br />

Väst<br />

SNITT: P 171:28 T 142:09<br />

1 Abe Wiab 207:26 (P/T)<br />

2 Bröderna Persson 186:91 (P/T)<br />

3 Widells Rör & Konsult 185:63 (P)<br />

4 Asplunds Bygg 184:94 (P)<br />

5 NVS 181:19 (P)<br />

6 Västgöta Rör 178:10 (P/T)<br />

7 Veidekke 175:64 (P)<br />

8 Widells Rör & Konsult 174:86 (P/T)<br />

9 Backgårdens Bygg 172:40 (P)<br />

10 Bravida Sverige 171:81 (P)<br />

11 Skanska 171:59 (P)<br />

12 NCC 170:38 (P)<br />

13 Stenmarks Bygg 170:31 (P)<br />

14 Nyhammar Väst 170:23 (P/T)<br />

15 Rör & Värme Uddevalla 168:83 (P/T)<br />

16 Peab 168:15 (P)<br />

Örebro<br />

SNITT: P 179:28 T 136:33<br />

1 Nybyggarna i Nerike 191:56 (P)<br />

2 Asplunds Bygg 180:67 (P)<br />

3 Peab 175:41 (P)<br />

4 Oden Anläggningsentre. 174:43 (P)<br />

5 Lindesbergs VVS 173:90 (P/T)<br />

6 NCC 173:15 (P)<br />

7 NA Bygg 171:57 (P)<br />

8 Roslagens Värmemontage 167:32 (P/T)<br />

9 Skanska 166:36 (P)<br />

10 Karlskoga Betongdemo. 151:64 (T)<br />

Örnsköldsvik<br />

SNITT: P 187:26 T 142:88<br />

1 YIT 197:24 (P)<br />

2 Formbetong i Katrineholm 187:00 (P)<br />

3 NCC 183:38 (P)<br />

4 Peab 180:51 (P)<br />

5 Skanska 177:35 (P)<br />

6 Uno Westin 176:15 (T)<br />

7 Orab i Örnsköldsvik 164:55 (P/T)<br />

8 Skanska 155:98 (T)<br />

9 Nolaskogsbyggen 146:03 (T)<br />

10 Byggtjänst i Ö-vik 143:81 (T)<br />

Öst<br />

SNITT: P 179:51 T 143:70<br />

1 Teknikbyggarna i Norr. 184:92 (P)<br />

2 Skanska 183:33 (P)<br />

3 Peab 181:93 (P)<br />

4 NCC 178:84 (P)<br />

5 Sefab Entre. & Förv. 176:59 (P)<br />

6 Johansson & Almén 174:65 (P)<br />

7 Finspångs Brunnsborr. 173:00 (T)<br />

8 Golvmaterial Johansson 171:62 (P)<br />

9 Nyvest Bygg 168:02 (P)<br />

10 Nyvest Bygg 164:14 (T)<br />

11 Nilson & Son Platt. 159:19 (T)<br />

12 Rosen Bygg 156:50 (T)<br />

nr 5 april <strong>2009</strong> byggnadsarbetaren 23<br />

BYG 0509_s23 23 09-03-30 15.58.56


porträtt<br />

Att ha dubbel yrkesbakgrund ger perspektiv. 32-åriga Linda Sjöstrand har<br />

stor nytta av sin erfarenhet som sjuksköterska i sitt nuvarande jobb som<br />

vvs-montör. Men hon avslöjar också vad vården kan lära av byggbranschen.<br />

Text: katarina connheim foto: henrik witt<br />

Lindas val<br />

historien om sjuksyrran som blev rörmokare<br />

Hon ger ett lugnt och sansat intryck, trots<br />

att hon bara har arbetat en vecka på NVS Installation<br />

AB i Norrköping. Tidigare arbetade Linda Sjöstrand<br />

på Bravida under två år, men sa upp sig i mitten av<br />

februari.<br />

– Jag trivdes bra, men ville komma vidare i yrkeslivet.<br />

Jag ville ha nya utmaningar.<br />

Linda har till skillnad från många andra byggnadsarbetare<br />

en helt annan yrkesutbildning att falla<br />

tillbaka på.<br />

Hon började utbilda sig till sjuksköterska när hon<br />

var 19 och fick sedan jobb på Vrinnevisjukhuset i<br />

Norrköping. Men jobbet var stressigt. Helt plötsligt<br />

kunde en läkare ringa från intensiven och säga att<br />

en nyopererad patient skulle komma ner till avdelningen.<br />

– Det var kanske en patient som behövde övervakning<br />

var femte minut. Vi hade redan patienter som<br />

behövde mycket vård, säger Linda.<br />

I januari 2003 sa det plötsligt stopp. Hon<br />

trodde att hon fick maginfluensa, men när hon sökte<br />

till vårdcentralen visade det sig att hon hade magkatarr.<br />

Hon förstod att hon hade varit stressad en längre<br />

LINDA SJÖSTRAND<br />

Ålder: 32 år.<br />

Bor: I hus på Vikbolandet,<br />

utanför Norrköping.<br />

Familj: Gift.<br />

Fritidsintressen:<br />

Styrketräning, hundutställningar.<br />

tid, men hade förträngt det. Linda blev sjukskriven<br />

för utmattningsdepression under ett år. Hon genomgick<br />

ett rehabiliteringsprogram och utbildade sig till<br />

personlig tränare, men fick inte något jobb.<br />

Hennes pappa kläckte idén att hon skulle börja<br />

arbeta som rörmokare.<br />

– Han sa: Titta på vår granne. Han är rörmokare.<br />

Det är fritt och han åker runt och hjälper folk.<br />

Linda ringde runt till olika rörföretag och<br />

fick till slut napp hos Bravida, där hon praktiserade.<br />

Därefter gick hon en vvs-utbildning i arbetsförmedlingens<br />

regi och fick sedan en lärlingsanställning hos<br />

Bravida.<br />

Vad hade du för bild av byggyrket innan du började<br />

som vvs-montör?<br />

– Jag hade förberett mig på att det skulle vara en<br />

tuff jargong. Men jag blev positivt överraskad. Visst är<br />

det jargong, men det låter värre än det är.<br />

Så hur tycker du att det blev?<br />

– Alla var väldigt positiva och tyckte att det var kul<br />

att jag ville lära mig jobbet.<br />

– Eftersom jag är uppfödd på en bondgård är jag<br />

van vid att hugga i och slita. Jag orkar bära en toalett<br />

24 byggnadsarbetaren nr 5 april <strong>2009</strong><br />

BYG 0509_s24 24 09-03-30 15.59.59


Linda Sjöstrand gick in i väggen när hon<br />

arbetade som sjuksköterska. Då bytte hon<br />

yrke och blev vvs-montör. Nu tycker hon att<br />

det är roligt att gå till jobbet på morgonen.<br />

nr 5 april <strong>2009</strong> byggnadsarbetaren 25<br />

BYG 0509_s25 25 09-03-30 16.00.11


porträtt<br />

Linda Sjöstrand gillar att arbeta som vvs-montör. Det är fritt och jobbet handlar mycket om<br />

problemlösning. Här är hon hemma hos en privatkund i Norrköping och byter fjärrvärmeväxlar.<br />

på 25 kilo, men tycker också att det är viktigt att<br />

använda hjälpmedel.<br />

Vad har du för nytta av att du tidigare arbetade<br />

som sjuksköterska?<br />

– En sjuksköterska är ofta spindeln i nätet och<br />

man har mycket kontakt med andra yrkesgrupper,<br />

exempelvis läkare och arbetsterapeuter. Det handlar<br />

om planering, ringa och boka, vilket jag har nytta<br />

av nu. Om jag ska till en kund ringer jag alltid dagen<br />

före för att kolla om de är där nästa dag.<br />

Hur har kontakten varit med kunderna?<br />

– En del tycker att det är jättekul med en tjej som<br />

är rörmokare. Andra är lite misstänksamma. Men<br />

när jag har bevisat att jag klarar det, spelar det ingen<br />

roll.<br />

Vad är skillnaden mellan arbetet som vvs-montör<br />

och som sjuksköterska?<br />

– Som vvs-montör har jag stor frihet att själv<br />

bestämma arbetet. Jag kan lägga upp ordningen på<br />

arbetet som jag vill. Själva jobbet handlar mycket om<br />

tjänar bättre<br />

l Snittlönen för vvsmontörer<br />

(både tid- och<br />

prestationslön) ligger på<br />

157,38 kronor i timmen.<br />

l Genomsnittet för prestationslönen<br />

ligger på<br />

196,34 kronor i timmen<br />

(34 163 kronor i månaden).<br />

Siffrorna är från<br />

2008.<br />

l Medellönen för en<br />

sjuksköterska i Östergötland<br />

är i dag 24 332<br />

kronor i månaden.<br />

problemlösning. Att lista ut hur saker och ting ska<br />

vara. Som sjuksköterska var det mer inrutat vad jag<br />

skulle göra. Jag var också instängd på en och samma<br />

arbetsplats.<br />

Vad kan byggbranschen lära av vården?<br />

– Du får mycket social träning inom vården och att<br />

lära sig bemöta människor på olika sätt. Om en kund<br />

inte är av samma åsikt, så brusar jag inte upp. Jag förklarar<br />

och berättar varför man måste göra på ett visst<br />

sätt, exempelvis för att undvika vattenskador.<br />

Vad kan vården lära av byggbranschen?<br />

– En mer rak attityd och att stå upp för sin åsikt.<br />

På ett möte hade jag åsikter om att förändra saker på<br />

avdelningen, vilket mina arbetskompisar hade hållit<br />

med mig om tidigare. Men under mötet var det inte<br />

en kotte som höll med mig. Men efteråt kom de fram<br />

och klappade mig på axeln.<br />

– En annan sak är att jag aldrig blev kallad till<br />

någon hälsoundersökning när jag arbetade inom<br />

vården. På Bravida hade vi hälsoundersökningar<br />

26 byggnadsarbetaren nr 5 april <strong>2009</strong><br />

BYG 0509_s26 26 09-03-30 16.00.44


vart tredje år. Det visar att arbetsgivaren bryr sig om<br />

att man mår bra.<br />

Vad tjänar du som vvs-montör?<br />

– Jag tjänar i dag 166 kronor i timmen, (28 884<br />

kronor i månaden, reds. anmärkning). Som sjuksköterska<br />

arbetade jag dag, natt och kväll och fick ut<br />

mindre i månaden.<br />

Hur ska sjuksköterskor bli lika kaxiga som byggnadsarbetare<br />

i löneförhandlingar?<br />

– Byggnads är ett starkt fackförbund. Vårdförbundet<br />

går ut i strejk, men skriver i slutändan på ett skitavtal<br />

i alla fall. Men det är svårt att få upp lönen till<br />

en rimlig nivå i löneförhandlingar. Regeringen borde<br />

avsätta pengar till att höja lönerna för sjuksköterskor.<br />

Varför väljer inte fler tjejer att arbeta som byggnadsarbetare?<br />

– Det är mycket grupptryck. Man gör som kompisarna.<br />

Hur ser framtiden ut för vvs-montörer?<br />

– Det ser ljust ut, bara vi tar oss igenom nedgången.<br />

3<br />

LINDAS<br />

TIPS TILL KVINNOR<br />

SOM VILL JOBBA I BYGGBRANSCHEN<br />

1. VAR DIG SJÄLV.<br />

Stå för den du är.<br />

Skratta inte med om<br />

du inte tycker att det är<br />

roligt.<br />

2. SE DIG SJÄLV SOM<br />

EN MEDARBETARE.<br />

Förvänta inte att du<br />

ska behandlas speciellt<br />

bara för att du är<br />

kvinna.<br />

3. VAR TYDLIG.<br />

Sätt gränser direkt om<br />

du blir utsatt för sexuella<br />

anspelningar eller<br />

om det uppstår jargong<br />

som du inte accepterar.<br />

NR 5 APRIL <strong>2009</strong> BYGGNADSARBETAREN 27<br />

BYG 0509_s27 27 09-03-30 16.01.16


SANERAREN<br />

FRISKLUFTSMASK<br />

■ Andningsskyddet matas hela tiden med friskluft. Det är<br />

samma typ av skydd som används vid dykning. Den rena<br />

luften förs in via en slang med en kompressor i andra änden.<br />

Luften åker vidare till en regulator i masken och håller<br />

då fyra kilos tryck. Det skulle spränga lungorna och därför<br />

bromsar regulatorn ner till normalt<br />

övertryck.<br />

Det är alltid<br />

ett övertryck<br />

i masken för att den<br />

ska hålla tätt och andningen<br />

reglerar hur mycket luft som<br />

kommer in. Om elektriciteten till<br />

lufttillförseln bryts, finns ett extra<br />

skydd med p3-filter, så att man är<br />

skyddad medan man tar sig ut<br />

ur riskzonen.<br />

HANDSKAR<br />

■ Gjorda i nappaskinn. De<br />

täcker handlederna och ligger<br />

ovanpå overallen. Detta är<br />

en monteringshandske och<br />

det är viktigt att den är av<br />

god kvalitet. De får inte gå<br />

sönder.<br />

Jimmy Sundberg, huvudskyddsombud<br />

på Industri & Skadesanering<br />

AB, har ett av byggbranschens tuffaste<br />

jobb. Han är asbestsanerare<br />

och måste ha maximalt skydd.<br />

Vad är viktigast i ditt<br />

jobb?<br />

– Man får aldrig tappa<br />

respekten för materialet,<br />

för riskerna med asbest.<br />

Har man rätt skyddsutrustning<br />

och kunskap är<br />

det inte farligt. Men i dag<br />

saknas ofta respekt och<br />

kunskap.<br />

– Många vet att det är<br />

farligt men rycker på axlarna. De använder<br />

inte skydd och tar med sig fibrer ut och<br />

utsätter andra för risker. De sprider det<br />

till andra i lokalerna om de inte spärrar av.<br />

Alla fibrer är kvar i luften. Jag tycker det<br />

är idiotiskt och blir förbannad när någon<br />

nonchalerar skyddet.<br />

Varför är skyddet så viktigt?<br />

– Asbest är fibrer du ofta inte ser med<br />

blotta ögat. Skadorna av asbest är så allvarliga,<br />

ingen vill väl få cancer eller andra<br />

sjukdomar och skador av asbesten. I värsta<br />

fall kan man kvävas till döds.<br />

Du har jobbat i 24 år med asbestsanering.<br />

Hur är jobbet?<br />

– Det är ett jobb under eget ansvar, det<br />

är rätt fritt och man får ofta byta arbetsplats.<br />

Man går inte inom fyra hörn hela<br />

BYG 0509_s28 28 09-04-02 10.32.41


VÄRME-<br />

VÄXLARE<br />

■ Kopplas till bältet<br />

och kyler vid behov<br />

luften till masken.<br />

Används på varma<br />

arbetsplatser.<br />

FOTO: ELIS HOFFMAN<br />

god kvalitet. De får inte gå<br />

sönder.<br />

SANERINGSDRÄKTEN<br />

■ Reglerna säger att man ska använda<br />

en heltäckande och tättslutande<br />

saneringsoverall, som sluter<br />

tätt runt andningsskyddet. Den<br />

här overallen används flera gånger<br />

och består av polydex, 100 procent<br />

polyester. Den har en tät, slitstark<br />

väv som är smuts-, olje- och vattenavvisande.<br />

På overallen får det<br />

inte finnas några fickor som kan<br />

samla asbest. Overallen dammsugs<br />

efter varje arbetspass innan<br />

man går in i slussen. Kläderna tas<br />

av inne i den första av tre luftslussar<br />

och kapslas in i en tvättsäck i<br />

plast, innan de skickas iväg för tvätt<br />

hos ett företag. Kläderna tvättas i<br />

påsen som löses upp i vattnet. Ett<br />

vanligt alternativ vid asbestsanering<br />

är annars engångs overaller.<br />

STÖVLAR<br />

■ Skyddsstövlar i<br />

gummi med spiktrampskydd<br />

och<br />

stålhätta.<br />

ring. Hur är jobbet?<br />

– Det är ett jobb under eget ansvar, det<br />

är rätt fritt och man får ofta byta arbetsplats.<br />

Man går inte inom fyra hörn hela<br />

dagarna.<br />

Är det tufft?<br />

– Ja, det är fysiskt krävande, mycket<br />

arbete med armarna över huvudhöjd.<br />

– Till det kommer hälsoriskerna, att vi<br />

måste skydda oss från asbesten. Vi är på<br />

alla former av jobb. På Kulturhuset rev<br />

vi ett ventilationsschakt med 45 meters<br />

fallhöjd. Vi var tvungna att klättra uppe på<br />

balkar för att komma åt. Det var ganska<br />

komplicerat och då hade vi förstås fallskydd<br />

på oss samt skyddet för asbestsaneringen.<br />

Badrum är det värsta för det är så<br />

trångt.<br />

Litar du på skyddsutrustningen?<br />

– Ja. Jag litar på grejorna, eftersom jag<br />

själv ser till att utrustningen sköts och underhålls.<br />

Absolut. Annars skulle jag aldrig<br />

gå in och jobba.<br />

MARGITE FRANSSON<br />

KOMPRESSOR<br />

■ En ny lösning ska göra<br />

det enklare att ta med<br />

kompressorn som sköter<br />

lufttillförseln till masken.<br />

Lösningen är en transportpirra,<br />

samt en kompressor hämtad<br />

från medicinsk industri i Tyskland.<br />

Den väger drygt 40 kilo, vilket<br />

är lättare än vad som varit brukligt.<br />

Denna går att ansluta till hushållsel,<br />

tidigare har man behövt tre-fas. Kompressorn<br />

förses med ren luft från<br />

ett område utanför det förorenade.<br />

Luften leds, för säkerhets skull, in i<br />

en reningsanläggning med p3-filter,<br />

också den på pirran. Därefter förs<br />

luften upp till asbestsaneraren.<br />

BYG 0509_s29 29 09-04-02 10.32.57


BYGGMASKINERNAS TOPP-5<br />

En fråga har alltför länge stått obesvarad: Vilken maskin är egentligen<br />

fetast, tåligast, viktigast, hårdast, snyggast? Men nu är det avgjort.<br />

TEXT: INGEMAR DAHLKVIST<br />

5<br />

MÄKTIGA M<br />

BETONG-<br />

PUMPEN<br />

KOM TILL BYGGET: Sent 1960-tal.<br />

MOTIVERING: Den som kärrat betong uppför en<br />

tvåplanks landgång i blötsnö förstår varför betongpumpen<br />

är med på listan. För övrigt borde<br />

varje maskin som har en egen pimp-sida på<br />

internet platsa på listan. Det har betongpumpen.<br />

”Pimp my pump” låter snuskigt cool.<br />

HISTORIK: Från kärra via bask till pump,<br />

allt hände i mitten av förra århundradet<br />

och sedan har det stått still, pumpens<br />

schishande kom för att stanna. Pumpningen<br />

som metod utvecklades i USA.<br />

Två huvudsakliga modeller finns, dels<br />

stationär pump då betongtillverking sker<br />

på bygget och dels lastbilsmonterad<br />

pump. I Sverige används nästan uteslutande<br />

den senare.<br />

PROGNOS: Så länge det byggs platsbyggda<br />

betongkonstruktioner, så behövs<br />

pumpen.<br />

KOLLA!<br />

Stylade betongpumpar<br />

på nätet:<br />

www.concretepumping<br />

.com/dictionary/<br />

index.php/<br />

Pimp_my_Pump<br />

FOTOLIA<br />

30 BYGGNADSARBETAREN NR 5 APRIL <strong>2009</strong><br />

BYG 0509_s30 30 09-04-02 10.37.18


Ordning och<br />

reda var det<br />

här, tack<br />

vare en väl<br />

genomtänkt<br />

inredning.<br />

MASKINER<br />

ANDRÉ DE LOISTED<br />

SERVICE-<br />

4BILEN<br />

KOM TILL BYGGET: På 1950-talet (speci- alinredd från 1980-talet).<br />

MOTIVERING: På listans fjärde plats handlar<br />

det om mer än ett smidigt sätt att få med<br />

verktyg och reservdelar till en vattenläcka<br />

eller byte av mattor. Det handlar om ha hela<br />

verkstaden med sig. De specialinredda servicebilarna<br />

sparar tid och energi. Och de finns i<br />

nästan alla yrkesgrupper i byggbranschen.<br />

HISTORIK: Volvo Duett och VW-buss täv- lade om hantverkarnas gunst på 1950-talet.<br />

Folkabussen vann. Efter hand började rörmokarna<br />

kasta lystna blickar på utslängda<br />

köksinredningar att ställa in i firmabilen. Det<br />

gick halvbra. Bilbesiktningen gillade inte lösa<br />

inredningar. På 1980-talet startades flera<br />

firmor för fasta specialinredningar för olika<br />

yrkesgrupper.<br />

PROGNOS: Lättare material i hurtsar och<br />

bänkar var i ropet ett tag, för att minska<br />

bränsleåtgången. Annars går utvecklingen<br />

långsamt och förändras mest på grund av<br />

utveckling av material och metoder i de olika<br />

hantverksyrkena. Folkabussen står sig, i alla<br />

fall som prototyp.<br />

NR 5 APRIL <strong>2009</strong> BYGGNADSARBETAREN 31<br />

BYG 0509_s31 31 09-04-02 10.37.50


BYGGMASKINERNAS TOPP-5<br />

MIKRO-<br />

VÅGS-<br />

3UGNEN<br />

KOM TILL BYGGET: I slutet av 1960-talet.<br />

MOTIVERING: Från svettiga mackor i<br />

plastburk till mikrovärmda gourmeträtter.<br />

<strong>Byggnadsarbetaren</strong> har inte hittat någon vetenskaplig<br />

bedömning när det gäller produktivitetsvinst,<br />

men den bör vara enorm. Mikron<br />

har i alla fall, tillsammans med parhästen<br />

kaffebryggaren, gjort humöret i boden bättre.<br />

Enligt Strålskyddsmyndigheten är mikrovågorna<br />

ofarliga om ugnen är hel. De är helt<br />

enkelt borta när luckan öppnas.<br />

HISTORIA: Skolbarnen i Huskvarna var i<br />

teknikutvecklingens framkant när de 1959 fick<br />

varmkorv från ugnar där mikrovågor värmt vattenmolekylerna<br />

i korven. Men företaget Husqvarna<br />

var några år före sin tid. Andra fabrikat<br />

utvecklade idén och tog ugnarna in i bodarna.<br />

PROGNOS: Billig och funktionell men innehåller<br />

en del miljögifter. Torde stå sig tills vi går<br />

över till piller.<br />

Leonardo Da Vinci –<br />

gräv maskinens fader.<br />

2GRÄVMASKINEN<br />

KOM TILL BYGGET: På 1920-talet.<br />

MOTIVERING: 1929 grävde tvillingbröderna<br />

Knut och Henry Bellman<br />

kanal i Trollhättan med en 220 tons<br />

Menck-grävare. De fick två kronor i<br />

timmen medan hantlangarna, som<br />

kallade grävmaskinen för ”brödtjuven”,<br />

fick 1,45 kronor.<br />

Numera vill ingen ta ett spadtag.<br />

Grävmaskinen flyttar massor snabbt<br />

och effektivt. Den har, särskilt<br />

sedan hytterna på senare år gjorts<br />

bekvämare, minskat antalet utslitna<br />

ryggar. Och den är snygg, på ett<br />

manligt sätt.<br />

HISTORIA: Leonardo Da Vinci<br />

konstruerade på 1400-talet världens<br />

första grävmaskin, med fyra skovlar<br />

på ett hjul fäst på en axel mellan två<br />

pontoner. Konstruktionen användes<br />

för att muddra kanaler. Världens nu<br />

största grävare är en tiotusentals<br />

ton tung koloss som skovlar kol i<br />

ett dagbrott i Tyskland. Den<br />

fungerar i princip som Da<br />

Vincis prototyp.<br />

De första grävarna<br />

på svenska byggen<br />

var lingrävare, med<br />

linspel som styrde<br />

skopa och grävarm.<br />

På 1960-talet slog hydraulteknik ut<br />

linorna.<br />

PROGNOS: Står sig nog. Blir inom<br />

kort förarlösa, styrda av satellitsända<br />

koordinater.<br />

FOTOLIA<br />

32 BYGGNADSARBETAREN NR 5 APRIL <strong>2009</strong><br />

BYG 0509_s32 32 09-04-02 10.38.27


”Världens nu största<br />

grävare är en tiotusentals<br />

ton tung koloss som<br />

skovlar kol i ett dagbrott<br />

i Tyskland. Den fungerar<br />

i princip som Da Vincis<br />

prototyp.”<br />

NR 5 APRIL <strong>2009</strong> BYGGNADSARBETAREN 33<br />

BYG 0509_s33 33 09-04-02 10.38.56


BYGGMASKINERNAS TOPP-5<br />

”Till slut står ändå byggkranen där<br />

som segrare, helt enkelt för att byggkranar<br />

gör det omöjliga möjligt.”<br />

1BYGGKRANEN<br />

KOM TILL BYGGET: Cirka 400 år före vår tideräkning.<br />

MOTIVERING: Block, taljor och vajrar. Teknik som poesi,<br />

Meccano för barn instängda i vuxna mäns kroppar<br />

– hur häftigt som helst. Och nog för att konkurrensen<br />

på den här listan är stenhård. Men till slut står ändå<br />

byggkranen där som segrare, helt enkelt för att byggkranar<br />

gör det omöjliga möjligt. Som att resa ett mer<br />

än 800 meter högt torn i Dubai, eller bygga en miljon<br />

bostäder på tio år. De har dessutom gjort byggjobbet<br />

lättare, effektivare och mindre skadligt. Gammal är<br />

äldst. Basta.<br />

HISTORIK: De gamla grekerna byggde ett A av timmer,<br />

lutade det framåt och förankrade det bakåt. Ett vajerspel<br />

med vev på den horisontella stocken var navet i<br />

lyftanordningen. Tekniken utvecklades under medeltiden,<br />

framför allt i form av hamnkranar. Sedan dess har<br />

olika konstruktionstyper utvecklats och placerats på<br />

räls, på båtar, på hjul och klättrande i torn.<br />

PROGNOS: Så länge det byggs hus behövs kranar. De<br />

blir mer ”intelligenta” med kameror och datorer. På<br />

mindre byggen ersätter maskiner som både flyttar och<br />

lyfter, typ teleskoptruckar, de renodlade lyfthjälpmedlen.<br />

Kranhytterna stod länge vid sidan av utvecklingen.<br />

Men för dem som fortfarande kör från hytt har möjligheten<br />

till bekvämlighet ökat.<br />

34 BYGGNADSARBETAREN NR 5 APRIL <strong>2009</strong><br />

BYG 0509_s34 34 09-04-02 10.39.20


HAR VI FEL?<br />

Rösta på din favorit på<br />

www.byggnads<br />

arbetaren.se<br />

fotolia<br />

nr 5 april <strong>2009</strong> byggnadsarbetaren 35<br />

BYG 0509_s35 35 09-04-02 10.39.33


EHRENSTRÅHLE BBDO<br />

Nu fi nns det ett bygg<br />

för alla som är på väg<br />

BYG 0509_s36 36 09-03-31 13.29.06


www.svevia.se<br />

Arbetar man med infrastruktur, som vi gör, arbetar man för alla som är<br />

på väg – för barn som behöver en säker gångväg för promenaden till<br />

skolan, för pendlare som behöver en väl underhållen väg och för alla<br />

som deltar i samhällsbygget.<br />

På väg mot framtidens bostadsområden.<br />

Det behöver byggas nya hus där befolkningen växer. Och då måste<br />

någon förbereda marken, dra fram vatten- och avloppsledningar och<br />

anlägga bil- och gångvägar. Det gör vi.<br />

På väg mot framtidens energilösningar.<br />

För att öka mängden förnybar energi i Sverige ska det byggas 10 000<br />

vindkraftverk. Någon måste lägga grunden för dem så att de står stadigt,<br />

årtionde efter årtionde. Det gör vi.<br />

På väg mot framtidens vägskötsel.<br />

Ett land med 30 000 mil väg och tufft vinterklimat behöver en specialist<br />

på halkbekämpning och plogning. Det är vad vi är. Vi fi nns på 130 ställen<br />

för att alltid kunna rycka ut med kort varsel och med rätt utrustning för<br />

alla lokala förhållanden. Vi utvecklar alltid våra metoder för att göra ett<br />

bättre jobb, för våra uppdragsgivare och för miljön.<br />

På väg mot bättre kommunekonomi.<br />

Vi fi nns över hela Sverige för att bekämpa halka och att ploga, men<br />

också för att anlägga och sköta parker, gångbanor och andra offentliga<br />

platser. Vårt mål är att göra det bättre och billigare så att våra uppdragsgivare,<br />

kommunerna, sparar skattebetalarnas pengar.<br />

gbolag<br />

g.<br />

På väg mot framtidens resande.<br />

Just nu utreds det om Sverige ska bygga helt nya snabbtåg för att öka<br />

mängden klimatvänligt resande. På de tågen kan du komma att resa<br />

i 350 km/h i en triangel mellan Göteborg, Malmö och Stockholm, med<br />

en förlängning norrut till Sundsvall. För sådana tåg behövs helt nya<br />

banvallar som klarar framtidens prestanda. Sådana bygger vi.<br />

På väg mot högt ställda mål.<br />

Svevia bygger och sköter om Sveriges vägar och infrastruktur. Vi är statligt<br />

ägda, men arbetar på samma villkor som alla andra på en marknad med<br />

hård konkurrens. Därför har vi fl era högt ställda mål. Att bli ledande<br />

inom vårt område och att bli branschens bästa arbetsgivare är två av<br />

dem. Vill du veta mer eller göra oss sällskap på resan? Du kliver enklast<br />

ombord på svevia.se<br />

Alltid på väg<br />

BYG 0509_s37 37 09-03-31 13.29.17


”Får jag dra av för d<br />

deklarationsextra<br />

här får du svar på dina frågor om deklarationen<br />

Deklarationsdags och frågorna hopar sig. Särskilt för den som är ny<br />

i det svenska samhället.<br />

– Många kan inte språket, de skriver bara på blanketten direkt och<br />

skickar i väg den, säger Krzysztof Sliwak, plåtslagare från Polen.<br />

Text och foto: kenneth petterson<br />

Krzysztof Sliwak, 26 år, kom till Sverige för<br />

2,5 år sedan tillsammans med sin polska flickvän. De<br />

bosatte sig i Nynäshamn där hans bror lever sedan<br />

åtta år.<br />

– Vi bytte lägenhet under året, från en två- till fyrrummare,<br />

och betalade dubbla hyror under en period.<br />

Räknas det som dubbelt boende?<br />

Det gör det inte. Med dubbelt boende menas att<br />

man arbetar på en annan ort än där man är bosatt.<br />

Då får man normalt göra avdrag för kostnaderna (se<br />

faktadelen på nästa uppslag).<br />

Krzysztof kommer från Brojce som ligger fyra mil<br />

söder om kurorten Kotobrzeg vid polska östersjökusten.<br />

Där utbildade han sig under fem år till verkstadstekniker<br />

och specialiserade sig på konstsmide innan<br />

han började arbeta som plåtslagare. I Polen tjänar en<br />

plåtslagare cirka 15 zloty i timmen, vilket motsvarar<br />

cirka 37 kronor före skatt. Här arbetar han hos Tore<br />

Anderssons plåtslageri i Sorunda mellan Nynäshamn<br />

och Södertälje. Han är lärling och är fortfarande inte<br />

fullbetald. De fullbetalda tjänar 154 kronor i timmen.<br />

Men även om levnadskostnaderna är högre än i<br />

Polen så har han ändå betydligt bättre standard i<br />

Sverige.<br />

– Det är också lugnare arbetstempo, man kan planera<br />

jobben bättre här. I Polen är det bråttom, där ska<br />

jobbet helst vara gjort i går.<br />

Krzysztof arbetar helst ensam och har kontroll på<br />

både huvudet och handen.<br />

– Jag är en millimeterman, inte en centimeterman.<br />

Kraven på precision gäller även skatter och<br />

kontakterna i övrigt med det svenska samhället, inte<br />

minst när det gäller deklarationen.<br />

– Jag frågade en ekonomisk rådgivare vilka avdrag<br />

jag kunde göra. Han svarade ”vilka avdrag vill du göra”?<br />

Svaret var inte till särskilt mycket hjälp för Krzysztof.<br />

Vad rådgivaren förmodligen menade var att man<br />

alltid kan göra avdrag om man kan motivera avdraget.<br />

Om man får avslag och tycker att Skatteverket gjort fel<br />

kan man överklaga. Om man fortfarande inte är nöjd<br />

kan man överklaga beslutet till länsrätten. Vilket måste<br />

betraktas som en rejäl överkurs för den som nyligen<br />

kommit till Sverige och är osäker på svenska språket.<br />

På senare år har avdragen begränsats. De flesta<br />

småavdragen har i praktiken försvunnit i och med<br />

att gränsen för småavdrag höjts till 5 000 kronor. För<br />

reseavdragen gäller att man bara får dra av den del<br />

som överstiger 8 000 kronor.<br />

Krzysztof arbetar med takläggning vid Himmerfjärdsverkets<br />

reningsverk i Grödinge söder om<br />

Stockholm. Det innebär resor med egen bil, totalt<br />

cirka tio mil dagligen. Dels fyra mil tur och retur<br />

mellan bostaden och plåtslageriet, dels cirka sex mil<br />

dubbel väg mellan plåtslageriet och arbetsplatsen.<br />

För bilresorna mellan bostaden och plåtslageriet<br />

får han göra avdrag med 18:50 kronor per mil – för<br />

den del som totalt överstiger 8 000 kronor per år.<br />

För bilresorna mellan plåtslageriet och arbetsplatsen<br />

betalar arbetsgivaren reseersättning – 31 kronor<br />

per mil. Av ersättningen är 18:50 kronor skattefritt<br />

och 12:50 är skattepliktig inkomst som arbetsgivaren<br />

ska lägga på lönen och göra skatteavdrag för.<br />

Krzysztofs sambo studerar svenska och väntar sitt<br />

andra barn nu i vår.<br />

– Hur är det med avgiften till förskolan, är den<br />

avdragsgill i deklarationen? undrar han.<br />

Nej, dagisavgifter får inte dras av.<br />

– Medlemsavgiften till facket, är den avdragsgill?<br />

Och måste man betala full medlemsavgift till facket,<br />

Byggnads, även när man inte arbetar under semestern,<br />

till exempel?<br />

Nej, varken a-kassa eller medlemavgift till facket<br />

får dras av. Och avgiften betalas hela året så länge<br />

man är medlem.<br />

– Min bil har polska skyltar. Får jag reseersättning<br />

ändå?<br />

Ja, reseersättningen ska täcka en kostnad som du<br />

har för att ta dig till och från jobbet, oavsett vilken<br />

bil du använder. Att bilen har polska skyltar saknar<br />

betydelse. Du behöver inte spara bensinkvittona.<br />

38 byggnadsarbetaren nr 5 april <strong>2009</strong><br />

BYG 0509_s38 38 09-03-31 13.16.59


dagisavgiften?”<br />

Krzysztof Sliwak<br />

har många frågor<br />

inför deklarationen.<br />

Avdrag som han får<br />

göra handlar bland<br />

annat om reseersättning.<br />

NÄSTA SIDA<br />

Stor guide<br />

inför din<br />

deklaration<br />

nr 5 april <strong>2009</strong> byggnadsarbetaren 39<br />

BYG 0509_s39 39 09-03-31 13.17.10


deklarationsextra<br />

Här är allt du behöver veta i<br />

Kontrollera uppgifterna <br />

l Kontrollera de förtryckta uppgifterna så att<br />

de stämmer med dina egna kontrolluppgifter,<br />

exempelvis lönespecifikationer. Spara dessa i<br />

minst två år. Då är deklarationen godkänd och<br />

du vet om du har fått tillbaka pengar eller ska<br />

betala kvarskatt.<br />

l Om du arbetar i en mindre firma är det<br />

extra viktigt att ha koll på lönespecifikationerna.<br />

Om företaget har gått i konkurs och<br />

inte har betalat skatt kan Skatteverket misstänka<br />

att du har arbetat svart. Det är också<br />

viktigt att ha koll på semesterersättningen.<br />

RESOR TILL OCH FRÅN JOBBET <br />

l Du kan dra av utgifterna för dina arbetsresor,<br />

det vill säga resor mellan bostad och<br />

arbetsplats. Nyhet: Avdraget för bilresor<br />

mellan bostaden och arbetsplatsen har<br />

höjts till 18,50 kronor per mil.<br />

l För att få bilavdrag ska avståndet mellan<br />

bostad och arbetsplats vara minst fem<br />

kilometer och du ska tjäna minst två timmar<br />

per arbetsdag på att använda bil i stället för<br />

allmänna transportmedel. Du får också göra<br />

bilavdrag om du uppfyller något av följande<br />

krav:<br />

l Om du behöver bilen i jobbet oavsett hur<br />

långt det är till arbetsplatsen. Avdraget får<br />

göras med vissa begränsningar, beroende<br />

på hur många dagar per år du verkligen<br />

använder den i tjänsten.<br />

l Om allmänna kommunikationsmedel<br />

saknas och avståndet till jobbet är minst<br />

två kilometer.<br />

l Om du har betalat trängselskatt i Stockholm<br />

och har rätt till bilavdrag så får du<br />

utöver schablonavdraget också avdrag<br />

för trängselskatt som du betalat vid dina<br />

arbetsresor.<br />

l Du får endast avdrag för den del av kostnaden<br />

som överstiger 8 000 kronor.<br />

l Om du åker med allmänna transportmedel<br />

är kravet att arbetsplatsen ska vara minst<br />

två kilometer från bostaden. Tänk på att det<br />

finns möjlighet att dra av resor till och från<br />

jobbet även om man får traktamente.<br />

DUBBEL BOSÄTTNING<br />

l Nyhet: Här gäller nya regler från och med<br />

inkomståret 2008. För boendet får man<br />

liksom tidigare göra avdrag för kostnaden för<br />

logi. För ensamstående gäller det under tvår<br />

år, för gifta eller sammanboende gäller det<br />

upp till fem år.<br />

l Du kan få avdrag för ökade levnadskostnader<br />

vid dubbelt boende om du tagit arbete på<br />

Högre gräns för småutgifter<br />

I årets deklaration är det tunt<br />

med nyheter. Den största<br />

förändringen är att avdraget<br />

för resor mellan bostaden och<br />

arbetet höjts från 18 till 18:50<br />

kronor per mil.<br />

De senaste åren har det skett en hel del<br />

förändringar som påverkat deklarationen<br />

för byggnadsarbetare.<br />

Avdragen för mätnings- och granskningsarvoden,<br />

som tidigare berörde de<br />

som arbetade på bygg- och anläggningsavtalen,<br />

och på vvs-området, är nu inte<br />

längre aktuella. De försvann i avtalsrörelsen<br />

för två år sedan då mätning och<br />

granskning togs bort.<br />

Redan till förra årets deklaration<br />

höjdes gränsen för vilken man får göra<br />

avdrag för småutgifter till 5 000 kronor,<br />

från tidigare 1 000 kronor. Det betyder att<br />

annan ort och behållit en bostad på den gamla<br />

arbetsorten. Övernattning måste ske på<br />

arbetsorten. Avståndet mellan bostads- och<br />

arbetsort måste vara längre än 50 kilometer.<br />

l Nytt för i år är att du bara får göra avdrag<br />

för mat och småutgifter under den första<br />

månaden. Du får dra av ett schablonbelopp<br />

63 kronor per dag, eller den faktiska utgiftsökningen.<br />

l Dubbel bosättning är ett avdrag som det<br />

ofta blir diskussion om i boden. En del försöker<br />

dra av trots att de har traktamente. Det får<br />

man inte, granskas deklarationen kan man få<br />

betala i efterhand.<br />

HUSVAGN<br />

l Nyhet: Traktamentet,<br />

som höjts till 105<br />

kronor, ska täcka<br />

de kostnader<br />

du har haft för<br />

husvagnen som<br />

värdeminskning,<br />

underhåll, eller hyra<br />

av plats.<br />

l Om dina verkliga<br />

utgifter för husvagnen<br />

överstiger traktamentet kan du få<br />

om man till exempel måste köpa hörselskydd<br />

eller arbetskläder själv, får du bara<br />

göra avdrag för det belopp som överstiger<br />

5 000 kronor.<br />

Om du trots allt har sådana utgifter<br />

så måste du själv göra avdraget. Det gör<br />

du i ruta 06 på deklarationsblankettens<br />

första sida. Du får inte heller längre<br />

skattereduktion för avgiften till facket<br />

eller till a-kassan. En förändring som den<br />

nuvarande regeringen genomförde samtidigt<br />

som inkomstskatterna sänktes, och<br />

som åtminstone till en början, orsakade<br />

upprördhet ute i ledan. Fram till och med<br />

inkomståret 2006 rapporterade arbetsgivaren<br />

detta till Skatteverket, som gjorde<br />

skattereduktionen direkt på din deklarationsblankett.<br />

Årets deklaration ska vara inne senast<br />

den 4 maj.<br />

kenneth petterson<br />

avdrag för det. Observera att vid beräkning av<br />

värdeminskningsavdraget ska hänsyn tas till<br />

privat användning av husvagnen. Beviskraven<br />

är höga gällande avdrag utöver traktamente<br />

för husvagn. (Se också punkten ”Traktamenten<br />

över schablonbelopp”.)<br />

RESOR HEM<br />

l Om du har arbetat och övernattat på annan<br />

ort än bostadsorten får du göra avdrag för<br />

resor hem en gång i veckan. Avståndet till<br />

hemmet måste vara mer än 50 kilometer.<br />

Om du åkt hem över helgen har du inte rätt till<br />

skattefritt dagtraktamente för de dagar då du<br />

vistas i hemmet. Däremot kan arbetsgivaren<br />

betala skattefritt nattraktamente även under<br />

helgen förutsatt att du har utgifter för<br />

logi på arbetsplatsen även när du<br />

är hemma. Det gäller till exempel<br />

om du har en husvagn stående<br />

på arbetsplatsen eller hyr en<br />

lägenhet på arbetsorten.<br />

l Observera att man får<br />

göra avdrag för utgifter för<br />

tåg och flyg även<br />

om det inte är<br />

det billigaste<br />

färdsättet. För<br />

40 byggnadsarbetaren nr 5 april <strong>2009</strong><br />

BYG 0509_s40 40 09-03-31 13.17.15


inför deklarationen<br />

RIV UT<br />

OCH<br />

SPARA!<br />

flygresor krävs dock att du valt det billigaste<br />

flygalternativet på den aktuella sträckan och<br />

tidpunkten.<br />

l Om det inte finns godtagbara allmänna<br />

kommunikationer och du gjort hemresorna<br />

med bil får du göra avdrag med 18,50 kronor<br />

per mil.<br />

YRKESKLÄDER & VERKTYG<br />

l Du får dra av för skyddskläder och skyddsutrustning.<br />

Kravet är att kläderna och utrustningen<br />

har varit nödvändiga i ditt arbete och<br />

att arbetsgivaren inte stått för kostnaden.<br />

Till skyddskläder räknas kläder med särskilda<br />

skyddsegenskaper mot frätande ämnen,<br />

mekaniska skador eller mot väta, värme och<br />

kyla som i huvudsak har andra orsaker än<br />

klimatet. Till skyddsutrustning räknas hjälm,<br />

hörselskydd, skyddsglasögon och skor med<br />

stålhätta.<br />

l Du får också dra av för verktyg om dessa har<br />

varit nödvändiga i jobbet. Du får göra avdrag<br />

för hela anskaffningskostnaden om den inte<br />

överstiger 5 000 kronor, eller om verktyget<br />

har en beräknad användningstid på högst<br />

tre år. I annat fall får du göra årliga avdrag för<br />

värdeminskning.<br />

l Skriv kortfattat hur du har tänkt och redovisa<br />

med siffror under övriga upplysningar.<br />

Spara kvitton och krångla inte<br />

till det.<br />

MOBILTELEFON<br />

l För mobiltelefonen gäller att<br />

samtal i tjänsten får dras av, men inte<br />

kostnaden för att köpa telefonen eller<br />

öppna abonnemanget. Kravet är förstås<br />

att arbetsgivaren inte står för kostnaden.<br />

l Det kan vara svårt att dra av för mobiltelefonen<br />

i jobbet. Du måste kunna styrka med<br />

specificerade telefonräkningar.<br />

BIL I TJÄNSTEN<br />

l Om arbetsgivaren har betalat ut milersättning<br />

upp till schablonbeloppen anges det med<br />

ett kryss på kontrolluppgiften.<br />

Utgifter för tjänsteresor<br />

med egen bil ska dras av<br />

med 18,50 kronor<br />

per mil.<br />

l Nyhet: Som<br />

tjänsteresa räknas<br />

också en resa<br />

som du gör mellan<br />

en tillfällig bostad<br />

och arbetsplatsen<br />

på den ort<br />

där du arbetar tillfälligt. Här har Skatteverket<br />

numera ändrat uppfattning, tidigare räknades<br />

inte dessa resor som tjänsteresor. Samma<br />

avdrag, 18,50 kronor per mil, gäller.<br />

l Den som använt tjänstebil för tjänste- och<br />

arbetsresorna, och som betalat drivmedel<br />

själv, får göra avdrag med 6,50 kronor per mil<br />

för diesel och med 9,50 kronor per mil för annat<br />

drivmedel.<br />

l I Stockholm får du även göra avdrag för<br />

den trängselskatt som du betalat vid dina<br />

tjänsteresor.<br />

RESOR VIA VERKSTADEN<br />

l För den som åker till arbetet via ett förråd<br />

eller en verkstad brukar förrådet eller verkstaden<br />

räknas som tjänsteställe.<br />

l Du får dra av resor mellan bostaden och<br />

tjänstestället enligt reglerna för resor till och<br />

från arbetet. Resan från tjänstestället till<br />

arbetsplatsen dras av under tjänsteresor.<br />

TRAKTAMENTEN<br />

l Du ska normalt inte ta upp traktamentsersättningen<br />

som intäkt och inte heller göra<br />

något avdrag i deklarationen. Arbetsgivaren<br />

har kryssmarkerat traktamentet upp till schablonbeloppet<br />

på din kontrolluppgift.<br />

TRAKTAMENTEN ÖVER <br />

SCHABLONBELOPP<br />

l Om du har haft kostnader som överstiger<br />

schablonbeloppen kan du göra avdrag. Då<br />

måste du redovisa alla traktamenten, också<br />

de kryssmarkerade, som inkomst och göra<br />

avdrag som styrks med kvitton.<br />

l Det krävs bra bevis för att avdrag<br />

utöver schablon ska godkännas. Du<br />

måste, förutom att precisera och visa kvitton<br />

på kostnaderna, visa att den sammanlagda<br />

kostnaden under året varit större än summan<br />

av schablonavdragen.<br />

l”Endagstraktamente” räknas som lön. Något<br />

avdrag för ökade levnadskostnader medges ej.<br />

Alla ersättningar som överstiger schablonbeloppen<br />

är lön. Det innebär att de läggs<br />

på din inkomst. Du behöver normalt<br />

inte redovisa detta själv.<br />

OM DU INTE FÅTT <br />

TRAKTAMENTE<br />

l Om du varit på tjänsteresa<br />

utanför den vanliga verksamhetsorten,<br />

men inte fått<br />

traktamente, gäller samma<br />

schablonbelopp som för<br />

traktamente (se ovan).<br />

För högre kostnader än schablonerna gäller<br />

samma hårda beviskrav som beskrivs under<br />

”Traktamenten över schablonbelopp”.<br />

FÖRDYRADE LEVNADSKOSTNADER<br />

l Den som till exempel ligger borta på jobb<br />

och har boende- eller matkostnader som<br />

överstiger traktamentet kan hävda att man<br />

har fördyrade levnadskostnader.<br />

l Det gäller förstås att kunna visa kvitton.<br />

Beviskraven är höga (se under punkten ”Traktamenten<br />

över schablonbelopp”).<br />

SEMESTERERSÄTTNING<br />

VID UTLANDSJOBB<br />

l Om du kommit hem från utlandsarbete<br />

som har varat i mer än sex månader och ska<br />

ha semesterersättning i Sverige, grundad på<br />

utlandsarbetet, ska ersättningen vara beskattad<br />

i arbetslandet. Du ska inte betala skatt i<br />

Sverige för ersättningen.<br />

l Semesterersättning som intjänats i Sverige,<br />

men betalas ut under utlandstjänstgöring,<br />

beskattas i Sverige.<br />

ARBETE I NORDEN <br />

l Inkomst av tjänst i Norden beskattas normalt<br />

i arbetslandet, även om man arbetar i mindre<br />

än sex månader. Enligt det nordiska skatteavtalet<br />

beskattar Sverige inte inkomst av tjänst<br />

om man är skattemässigt bosatt i Sverige och<br />

arbetar i andra nordiska länder.<br />

l Den som arbetar i utlandet bör anmäla sig<br />

på skattemyndighet i arbetslandet för att<br />

betala skatt.<br />

l Undantaget från bestämmelserna ovan<br />

är 183-dagarsregeln. Enligt den beskattas<br />

inkomst av tjänst i Sverige om …<br />

… man arbetat åt ett svenskt företag i ett<br />

nordiskt land.<br />

… arbetsperioden inte överstiger 183 dagar.<br />

… ersättningen betalas av den svenska arbetsgivaren<br />

som inte har hemvist eller fast<br />

driftsställe i arbetsstaten.<br />

… det inte är fråga om uthyrning av arbetskraft.<br />

l Mer information finns på www.skatteverket.<br />

se, där du kan ladda ner följande broschyrer:<br />

”Skatteregler i Norden. För dig som bor i<br />

Sverige och arbetar i ett annat nordiskt land”,<br />

RSV 377.<br />

”Skattskyldighet i Sverige vid arbete utomlands.<br />

Sexmånaders- och ettårsregeln”, RSV<br />

339.<br />

Du kan också beställa broschyrerna på skattekontoren<br />

runtom i landet eller ringa Skatteverkets<br />

servicetelefon på 020–567 000.<br />

nr 5 april <strong>2009</strong> byggnadsarbetaren 41<br />

BYG 0509_s41 41 09-03-31 13.17.24


För drevning av fönster & dörrar!<br />

Ring för Prover!<br />

SKYDDAR DIG FRÅN<br />

ATT HALKA HÄR<br />

OCH ATT TA<br />

FELSTEG HÄR<br />

Expanderar<br />

från 2 till 30 mm!<br />

B1 – DIN4102<br />

3-C Production AB • Porsevägen 27-29 • S-311 32 Falkenberg<br />

Tel: +46 (0)346-587 54 • Fax: +46 (0)346-587 84 • E-mail: info@3c.nu<br />

www.3c.nu<br />

På Altro utnyttjar vi återanvänd och överbliven<br />

PVC när vi tillverkar våra nya säkerhetsgolv.<br />

Det var vi först med, och det är därför vi är det<br />

bästa valet för dig som också bryr dig om vår<br />

miljö. Fråga oss om miljöregler för golvläggning.<br />

040-31 22 00<br />

Kreditbelopp Månadskostnad<br />

50 000 656 kr<br />

75 000 984 kr<br />

100 000 1 313 kr<br />

5,75 %<br />

Förmånlig<br />

ränta*<br />

www.altro.se<br />

BYG 0509_s42 42 09-03-31 13.29.34


TEST<br />

Test GERSÅGAR<br />

En solklar testvinnare,<br />

tyckte snickaren<br />

Anders Engström<br />

om Festool Kapex.<br />

Men han skulle gärna<br />

vrida handtaget ett<br />

kvarts varv.<br />

Drömsågarna<br />

De tvekar inte. Snickarna som testat sågtillverkarnas värstingar<br />

är helt överens. Festool är överlägsen. Men till och<br />

med den minst omtyckta sågen skulle lätt slå ut de gamla<br />

hyrmaskiner som de använder varje dag på jobbet.<br />

TEXT: INGEMAR DAHLKVIST FOTO: ANDERS LINDH<br />

NR 5 APRIL <strong>2009</strong> BYGGNADSARBETAREN 43<br />

BYG 0509_s43 43 09-03-31 13.10.21


Test TESTGERSÅGAR<br />

T<br />

BETYG<br />

Betygen på respektive<br />

test faktor<br />

är ett medel värde<br />

av test piloternas<br />

betyg. Slut betyget<br />

är en hel hetsbedömning<br />

som<br />

sätts av redaktionen.<br />

Där vägs<br />

kommentarer och<br />

pris in.<br />

FESTTOOL KAPEX KS 120<br />

DEWALT 717 XPS<br />

MAKITA 1013L<br />

Pris (inkl.moms) 10 945 kr 6 250 kr 6 200 kr<br />

Vikt 22 kg 23 kg 21 kg<br />

Klingdiameter 260 mm 250 mm 250 mm<br />

Sågkapacitet 88/305 mm 88/302 mm 95/305 mm<br />

(90x90 grader,<br />

höjd/bredd)<br />

Inställning<br />

5<br />

3,5<br />

Bord<br />

Grepp<br />

Snitt<br />

Användarvänlig<br />

5<br />

4<br />

4,5<br />

5<br />

4<br />

5<br />

4,5<br />

4,5<br />

3,5<br />

4,5<br />

2,5<br />

4,5<br />

2,5<br />

Kommentarer<br />

Lätt att byta klinga. Passar att<br />

såga med vänster och höger hand.<br />

Startknapp sitter för högt. Plus för<br />

mjukstart. Med grepp på tvären vore<br />

allt optimalt. Allting lirar!<br />

Plus för ledlampa. Svårt att byta<br />

klinga. Finns inget man retar sig på.<br />

Men inte lika lyxig känsla som ettan.<br />

Tunn, fin laser. Blir galen av klingskyddet!<br />

För mycket spärrar.<br />

Superfina snitt. Bra bortsett från ett<br />

strulande klingskydd.<br />

SLUTBETYG<br />

– ALLA FEM SÅGARNA är bättre än<br />

de vi har. Om vi fick ut den här Metabo-sågen<br />

så skulle vi vara nöjda, säger<br />

Jan Eriksson och pekar på den minst<br />

avancerade gersågen av de fem märken<br />

han varit med och testat.<br />

Jan och hans arbetskamrater på<br />

ett NCC-bygge i Stockholm är inredningssnickare.<br />

De sågar som de använder<br />

normalt är lite äldre modeller<br />

av DeWalt. Det är i princip de enda<br />

som erbjuds av uthyrningsfirmorna.<br />

Under drygt en vecka fick Jan och<br />

hans arbetskamrater testa de modernaste<br />

gersågarna som finns att köpa.<br />

<strong>Byggnadsarbetaren</strong> bad fem maskintillverkare<br />

att låna ut det bästa de har.<br />

Enda kravet var att sågarna skulle klara<br />

att kapa en 70 millimeters, stående<br />

golvlist. På startlinjen i ett lite stökigt<br />

förråd i bottenvåningen av ett kontorshus<br />

i centrala Stockholm ställde<br />

snickarna upp gersågarna på rad och<br />

började såga. Men det blev ingen riktigt<br />

spännande kamp.<br />

– Festoolen är helt enkelt överlägsen,<br />

det finns inga minus, säger Johan<br />

Ekendahl.<br />

TESTVINNAREN HAR MÅNGA fi -<br />

nesser. Men den är ändå inte svår att<br />

förstå sig på. Lätt att använda och att<br />

ställa in. De skarpt ljusgröna rattarna,<br />

knapparna och reglagen visar vägen<br />

till alla möjligheter som Festool erbjuder.<br />

Dessutom är sågen inte lika utrymmeskrävande<br />

som konkurrenterna.<br />

”Makitan<br />

är fantastisk<br />

att<br />

såga med,<br />

klingan<br />

har fler<br />

tänder än<br />

de andra.”<br />

JAN ERIKSSON<br />

De moderna gersågarna har kapacitet<br />

att kapa rejäla dimensioner tack<br />

vare stängerna som sågarmen kan<br />

glida på.<br />

På Festool-sågen glider sågarmen<br />

framåt, mot användaren. Alla de<br />

andra sågarna har glidstänger som<br />

skjuter ut bakåt och tar plats.<br />

Andra plus som testgruppen pekar<br />

på är mjukstart, dubbla laserstreck<br />

– ett för varje sida av klingan,<br />

snabbtving, sladdvinda och smidigt<br />

klingbyte.<br />

Anders Engström, som är lite kortare<br />

än Johan Ekendahl, hittar ett<br />

minus. Handtaget sitter lodrätt, det<br />

gör att han måste börja sågrörelsen<br />

med handen obekvämt högt.<br />

– Det gör att det blir lite svårt att<br />

44 BYGGNADSARBETAREN NR 5 APRIL <strong>2009</strong><br />

BYG 0509_s44 44 09-03-31 13.11.06


FLER<br />

TESTER PÅ<br />

NÄTET<br />

www.byggnadsarbetaren.se ● murarhammare ● kakeltänger ● mössor ● mobiltelefoner ● lättöl ● vibrostavar ● handkräm<br />

BOSCH GCM 10 SD PRO.<br />

METABO KGS 303 PLUS<br />

5 995 kr 5 700 kr<br />

28 kg 19 kg<br />

254 mm 250 mm<br />

85/305 mm 81/300 mm<br />

Julafton på bygget. Alla fem sågarna i testet är<br />

bättre än de Johan Ekendahl (i förgrunden) och<br />

Anders Engström använder normalt. Raimo Eronen,<br />

som sköter förrådet, gillar Makitan bäst.<br />

Bra att greppet går att ställa om.<br />

Bordet glappar något. Otymplig.<br />

Klingskyddet är förbannat jobbigt.<br />

Smarta inställningslösningar.<br />

3,5<br />

2,5<br />

4,5<br />

4<br />

2<br />

Hobbykänsla. Basic, men bättre än<br />

de sågar vi har på bygget.<br />

1<br />

1,5<br />

3,5<br />

3<br />

2,5<br />

SÅ TESTADE VI<br />

URVAL<br />

● Vi bad fem gersågsfabrikat<br />

att välja ut sin<br />

bästa proffssåg med<br />

kapacitet att klara en<br />

70 mm stående golvlist.<br />

Testet omfattar inte alla<br />

tillgängliga fabrikat på<br />

marknaden.<br />

● I prisklassen över<br />

5 000 kronor hyr <strong>Byggnadsarbetaren</strong><br />

normalt<br />

maskiner till tester. Men<br />

hyrfirmorna har ett begränsat<br />

utbud av gersågar,<br />

nästan uteslutande<br />

äldre DeWalt-maskiner.<br />

Testet avspeglar därför<br />

inte kvaliteten på de<br />

maskiner som normalt<br />

används på en byggarbetsplats.<br />

METOD<br />

● Träarbetare på en<br />

byggarbetsplats i Stockholm,<br />

som arbetar med<br />

inredningssnickerier,<br />

använde sågarna under<br />

en och en halv vecka.<br />

hålla in avtryckaren, säger Anders<br />

som dock snabbt får mothugg. Johan<br />

invänder att det lodräta handtaget gör<br />

att det blir enkelt att såga med både<br />

höger och vänster hand.<br />

BOSCH-SÅGENS HANDTAG är mest<br />

avancerat. Det går att ställa in, lodrätt<br />

eller vågrätt. Men den stora och tunga<br />

såg som Bosch valt ut förlorar ändå<br />

mot de flesta konkurrenterna.<br />

– Det sämsta är spärren som hindrar<br />

att sågarmen går ner. Den är så<br />

trög att vi tröttnade helt på sågen, säger<br />

Johan Ekendahl.<br />

Bosch hamnar på fjärde plats, strax<br />

bakom trean, Makita.<br />

– Makitan är fantastisk att såga<br />

med, klingan har fler tänder än de<br />

andra modellerna, säger Jan Eriksson.<br />

– Men också den har ett klingskydd<br />

som man blir galen på.<br />

Testpiloterna bryter mot reglerna<br />

och fäster upp spärren till klingskyddet<br />

på Makita-sågen med ett plastband.<br />

Annars blir det alldeles för<br />

många spärrar att hålla in för att man<br />

ska komma i gång, anser de.<br />

DeWalt blir tvåa i testet.<br />

– Det finns egentligen inget man<br />

retar upp sig på. Men både Makitan<br />

och Festoolen känns lyxigare, säger<br />

Jan Eriksson.<br />

Lyxkänsla kostar. Festool-sågen<br />

kostar nästan 11 000 kronor. Men det<br />

är inget som avskräcker snickarna i<br />

vår testpanel.<br />

– Hade jag haft egen firma så hade<br />

jag kört min gamla såg några veckor<br />

extra för att spara ihop de extra tusenlappar<br />

som behövs för att få råd med<br />

den, säger Johan Ekendahl bestämt.<br />

NCC-GÄNGET HADE GÄRNA behållit<br />

vilken som av de fem gersågarna.<br />

Det lär dröja innan någon av dem<br />

bjuds ut av hyrfirmorna. På Ramirent<br />

säger man att man inte hunnit köpa<br />

nytt i högkonjunktur och nu kan man<br />

inte köpa nytt eftersom det är lågkonjunktur.<br />

Men med ett hyrpris på 100 kronor<br />

per dag för en gammal skröplig<br />

DeWalt blir det rätt snabbt lönsamt<br />

för ett bygge att köpa en ny Festool<br />

i stället.<br />

NR 5 APRIL <strong>2009</strong> BYGGNADSARBETAREN 45<br />

BYG 0509_s45 45 09-03-31 13.11.43


Varsågod!<br />

Vinterns<br />

succéhandske nu<br />

i tunnare vårmodell.<br />

En nordisk<br />

lokalpatriot.<br />

BIG-GRUPPEN är nordens ledande fristående<br />

bygg- och industrikedja och är leverantör av<br />

verktyg, maskiner, skydd och förnödenheter till<br />

proffsmarknaden.<br />

Vi finns representerade från Finnmark i norra<br />

Norge till Skåne i södra Sverige.<br />

Vår styrka är lokalt engagemang och hög<br />

kompetens i kombination med BIG-gruppens<br />

stordriftfördelar med starka leverantörsavtal,<br />

koncept, IT-lösningar, logistik och import.<br />

Vi erbjuder såväl lokala företag som riks- och<br />

nordiska kunder branschens största urval av<br />

kvalitetsprodukter och olika tjänster.<br />

Gå in på www.guide.eu och ange koden 0904-001<br />

så skickar vi ett par Guide 157 till dig.<br />

GUIDE 157 är en mycket slitstark och greppvänlig arbetshandske<br />

i bomull/polyester med latexbeläggning. Används med<br />

fördel vid bygg, hantverk, entreprenad, godshantering samt inom<br />

trädgårds- och jordbruksarbete. www.guide.eu<br />

Guide marknadsförs och säljs av Skydda i Sverige AB. +46 321 67 73 00<br />

Think BIG. Hos oss hittar du Fristads egenutvecklade,<br />

högkvalitativa och funktionella yrkeskläder.<br />

Sverige<br />

Eskilstuna IP Industripartner Gislaved Emil P Gävle Afoss Göteborg/Hisings Backa<br />

Prevex Göteborg/Sisjön Prevex Halmstad IMAB Helsingborg IMAB Kalmar Lundgrens<br />

Järn Karlshamn Hjelmbergs Järn Ljungby Oskar Sohlbergs Malmö Prevex Sthlm/<br />

Bromma Flinks Järn Sthlm/Hornsberg Flinks Järn Sthlm/Solna Lundqvist Maskin<br />

& Verktyg Sthlm/Sätra Flinks Järn Sthlm/Vällingby Toolcom Uppsala Uppsala Maskin<br />

& Verktyg Vimmerby Albins Växjö Stål & Verktyg Örebro Skydd & Verktyg i Örebro<br />

Norge<br />

Albert E Olsen - Tromsø Maskinforretning - Quale - Tingstad - Industrisenteret<br />

- Kyvik Industrivarehuset<br />

www.big-gruppen.com<br />

BYG 0509_s46 46 09-03-31 13.29.41


TEST<br />

Grejer&grepp<br />

Nytt fäste klarar sned karm<br />

Peter Cernold har utvecklat ett<br />

fäste för karmskruv som gör<br />

det möjligt att justera fönster<br />

och dörrar inåt och utåt, efter<br />

montering.<br />

– Främst är det avsett för<br />

dörrar som oftast inte sluter<br />

tätt vid minsta snedmontering,<br />

säger han.<br />

Med vanliga karmskruvar kan dörroch<br />

fönsterkarmar lätt justeras i sidled.<br />

Däremot inte in- och ut, vilket<br />

ibland behövs, till exempel när hålet<br />

för en karmskruv gått snett då man<br />

skruvat i en kvist.<br />

Det nya fästet, som fälls in i karmens<br />

utsida, består av en metallkonsol i vilken<br />

det sitter en rörlig hylsa av nylon.<br />

Hylsan kan justeras cirka 5 millimeter<br />

åt varje håll vilket gör att karmen kan<br />

justeras hela 10 millimeter när man<br />

redan har dragit i karmskruven.<br />

Den som ska montera fönstret eller<br />

dörren gör precis som vid en vanlig<br />

montering med karmskruv.<br />

– Det nya är att montören, genom<br />

att öppna en låsskruv med en fyra millimeters<br />

insexnyckel, har möjlighet att<br />

justera fönstret eller dörren inåt och<br />

utåt efter monteringen.<br />

DEN ENDA synliga skillnaden från<br />

utsidan är att det nu är två hål<br />

i karmen – ett för karmskruven<br />

och ett mindre<br />

hål under för skruven.<br />

Peter Cernold arbetar<br />

med fönsterbyten hos<br />

firman Dalkarlarna Fönstermontage<br />

och monterar uppemot<br />

1 500 fönster på ett år.<br />

insex-<br />

Idén till karmskruvfästet fick han<br />

för cirka två år sedan. Efter åtskilliga<br />

prototyper fick han ett år senare<br />

Peter Cernolds justerbara fäste fälls in i karmens utsida. Karmskruven<br />

monteras på vanligt sätt med skruvdragare och sexkantshylsa.<br />

klart med patentskyddet. Tanken är<br />

att fästet ska monteras i karmen redan<br />

i fabrik. Därför vill han sälja in<br />

sin uppfinnig till fönster- och dörrtillverkare.<br />

DET HÄR ÄR inte Peter<br />

Cernolds första uppfinning.<br />

För några år sedan<br />

utvecklade han<br />

ett nytt sätt att sala<br />

fönster – montera lister<br />

runt fönstrets insida<br />

– utan att använda<br />

kilformade smygar om<br />

väggen lutar och fönstret<br />

monteras lodrätt.<br />

KENNETH PETTERSON<br />

Ett extra hål för justering är allt som syns från<br />

karmens insida.<br />

PETTERSONS<br />

PRYLAR<br />

Tipsa mig!<br />

08-728 49 70<br />

k.p@byggnadsarbetaren.se<br />

Grejer&grepp på nätet:<br />

www.byggnadsarbetaren.se<br />

SÅ LÅSER DU ÖPPEN BAKLUCKA<br />

■ Bror Berglöf, pensionerad industrimurare från<br />

Forsa i Hälsingland, har konstruerat ett låsband<br />

som gör att man kan använda bilens centrallås<br />

trots att bakluckan är öppen.<br />

När bandet sträcks belastas bagageluckans lås<br />

likadant som när luckan är stängd. Spännbandet,<br />

som han låtit mönsterskydda, är främst avsett för<br />

sedanbilar, ej kombibilar.<br />

NR 5 APRIL <strong>2009</strong> BYGGNADSARBETAREN 47<br />

BYG 0509_s47 47 09-03-30 16.34.42


Efter jobbet<br />

ANDERS WIKLUND / SCANPIX<br />

Linköpingsbacken Daniel Fernholm<br />

i aktion under en av alla<br />

miniturneringar inför VM.<br />

VM I SCHWEIZ <strong>2009</strong><br />

VM-HJÄLTAR VI MINNS<br />

● Två städer är värdar: Bern och<br />

Zürich.<br />

● 16 lag spelar totalt 56<br />

matcher.<br />

● Efter två gruppspelsomgångar<br />

går åtta lag till direktavgörande<br />

kvarts finaler.<br />

● Finalen spelas i Bern den 10<br />

maj.<br />

VIKTOR TICHONOV, SOVJET<br />

■ Östeuropeisk idrott hade<br />

många stenansikten på 1980-<br />

talet. Men stenigast av alla<br />

var ”Tickan”. Aldrig har en<br />

enda människa glatt sig<br />

så lite åt så många<br />

segrar.<br />

BENGT-ÅKE GUSTAFSSON, SVERIGE<br />

■ ”Bengt-Åke Gustafsson. Åh vad stark<br />

han är där …” Hegefors refererar VM i<br />

Wien 1987. Kung Bengan håller bort tre<br />

sovjeter i offensiv zon, spelar en omöjlig<br />

puck till Albelin som passar Loob som<br />

passar Sandström. Mål. Guld till Sverige.<br />

Kasatonov grät.<br />

SCANPIX<br />

48 BYGGNADSARBETAREN NR 5 APRIL <strong>2009</strong><br />

SCANPIX<br />

BYG 0509_s48 48 09-04-02 10.34.07


Trodde du att du var den ende som fortfarande kollar<br />

på ishockey-VM? Glöm det. Om två veckor drar VMupplaga<br />

nummer 73 i gång och vi svenskar kommer<br />

som vanligt att följa våra blågula hjältar.<br />

TEXT: JOHAN SJÖHOLM<br />

Reservlagsfesten<br />

DÄRFÖR KAN VI INTE SLUTA ÄLSKA ISHOCKEY-VM<br />

OM DRYGT TVÅ VECKOR ÄR det nedsläpp i Post<br />

Finance Arena i Bern. Tre Kronor möter Österrike<br />

i världens kanske populäraste reservlagsturnering:<br />

Världsmästerskapen i ishockey.<br />

Och trots att återbuden från speltrötta, utslagna<br />

NHL-proffs i vanlig ordning riskerar att hagla över<br />

förbundskapten Bengt-Åke Gustafsson, kommer<br />

svenska folket att bänka sig i sofforna.<br />

Inte som förr, visserligen. Hockey-VM har förlorat<br />

en del av sin publik under de senaste fem åren. 2004<br />

såg 2,2 miljoner tittare VM-finalen mellan Sverige<br />

och Kanada. En så hög siffra lär inte komma i fråga<br />

i år.<br />

Likväl visar statistiken att svenskarna fortfarande<br />

gillar sitt hockey-VM.<br />

I fjol, när mediejätten Viasat valde att flytta sändningarna<br />

från TV 3 till TV 6, ökade den kanalen sin<br />

publik med över 40 procent och gick nästan ikapp<br />

TV 3 i antalet tittare. Och så sent som 2007 dominerade<br />

hockey-VM fullständigt tittartoppen bland<br />

reklamkanalerna, bjässen TV 4 borträknat. Nio av de<br />

tio mest sedda programmen andra veckan i maj var en<br />

match i hockey-VM.<br />

FRÅGAN ÄR DÅ HUR TURNERINGEN kan vara så<br />

populär när kvaliteten på lagen är så tvivelaktig. Mag-<br />

nus Nyström, hockeykrönikör på Expressen, anser<br />

att det har mycket med folkets urgamla kärlek till Tre<br />

Kronor att göra.<br />

– Det är klart att Tre Kronor är ett jäkla starkt varumärke.<br />

Historia, tradition. Sen tror jag att det är lättare<br />

för folk som inte är jätteintresserade av sport att<br />

tycka det är roligt med hockey. Där finns en inbyggd<br />

dramatik och man är garanterad mål, säger han.<br />

Dessutom anser Magnus Nyström att VM är lite<br />

förtalat hos folk som inte är så insatta. Även om<br />

många stjärnor saknas är nivån hög och det förstår<br />

den intresserade publiken.<br />

– I senaste VM hade Sverige Henrik Lundqvist,<br />

en av världens bästa målvakter. Och Kanada och<br />

Ryssland hade i alla fall tio spelare som även kommer<br />

att vara med i OS.<br />

ÅRETS TURNERING ÄR DEN 73:e i ordningen. I fjol<br />

blev Sverige utan medalj för andra året i rad, efter<br />

semi finalförlust mot Kanada. Hur det går i år är nästan<br />

omöjligt att säga, eftersom ingen vet vilket lag vi<br />

kan ställa på banan, säger Magnus Nyström.<br />

– Som det ser ut nu kan vi få Louie Eriksson, en<br />

världsstjärna. Sen finns det chans på Daniel Alfredsson<br />

och Henke Lundqvist. Får vi en femma riktigt bra<br />

spelare, då är Sverige absolut med och kämpar om<br />

guldet.<br />

Bäddat för dramatik med andra ord.<br />

ERICH KÜHNACKL,<br />

SUPERFEMMAN, SOVJET<br />

VÄSTTYSKLAND<br />

■ Makarov, Kasatonov,<br />

■ Blytung centerforward<br />

som med<br />

Krutov. The big red mach-<br />

grickorna på mätte två<br />

ine. Vann allt. Ytterligare<br />

meter. Spelade 10 VM<br />

kommentarer överflödiga.<br />

för Västtyskland och<br />

vann skytteligan 1978<br />

med 15 gjorda mål.<br />

Larionov, Fetisov och<br />

SCANPIX<br />

Håll koll på Sveriges<br />

gruppspelsmatcher<br />

Lördag 25 april, 16.15:<br />

SVERIGE-ÖSTERRIKE<br />

Måndag 27 april, 20.15:<br />

LETTLAND-SVERIGE<br />

Onsdag 29 april, 20.15:<br />

SVERIGE-USA<br />

NR 5 APRIL <strong>2009</strong> BYGGNADSARBETAREN 49<br />

BYG 0509_s49 49 09-04-02 10.35.05


Efter jobbet<br />

Patrik Nyman ser<br />

fram emot spelningarna<br />

med Itchy Daze<br />

i vår och sommar.<br />

”Folk blir glada<br />

när de ser oss”<br />

Vad spelar Itchy Daze för slags<br />

musik?<br />

– Amerikansk rock skulle jag säga.<br />

Foo Fighters, Green Day. Många tycker<br />

att vi har skate-influenser, men vi vill<br />

gärna ta bort den stämpeln lite grann.<br />

Hur länge har ni funnits?<br />

– I tre och ett halvt år, men vi har<br />

bytt bandmedlemmar. Så den uppsättningen<br />

vi har nu har vi bara haft i<br />

fyra månader.<br />

Vad är du för sorts trummis?<br />

– Jag kör ju ganska enkelt alltså.<br />

Jag försöker att inte strula till det alltför<br />

mycket. Travis Parker, trummisen i<br />

Blink 182, tycker jag är duktig.<br />

Hur går det att leva på musiken?<br />

– Det går inte alls i dag. Det är dit<br />

man vill komma.<br />

Men det är inte självklart att kunna<br />

leva på det bara för att man har<br />

skivkontrakt?<br />

– Nej, i dag är det turnerande som<br />

håller banden flytande.<br />

MIN GREJ<br />

Mitt namn: Patrik Nyman.<br />

Mitt yrke: Betongarbetare.<br />

Min grej: Trummis i bandet Itchy<br />

Daze som nyligen släppte första<br />

plattan ”Daze of our lifes”.<br />

Här kan du se Itchy Daze<br />

● 24 april, Magasin 15, Trollhättan<br />

● 9 maj, Statt, Eksjö<br />

● 31 juli, Luleåkalaset<br />

● 1 augusti, Storsjöyran, Östersund<br />

Ni ska spela på bland annat Storsjöyran<br />

i sommar. Vilka förväntningar<br />

har du?<br />

– Ofta är det bra stämning på<br />

sådana ställen, alla är glada. Vi är ju<br />

ett sånt band live, folk blir glada när<br />

de ser oss.<br />

JOHAN SJÖHOLM<br />

SAGT<br />

& HÖRT<br />

”Barbarerna är<br />

ambitiös populärhistoria<br />

med<br />

bett i. Terry Jones<br />

tar parti för<br />

de baktalade<br />

perserna, goterna<br />

och vandalerna.”<br />

THE INDE-<br />

PENDENT<br />

Norska<br />

svartrockarna<br />

Satyricon<br />

gör fyra spelningar<br />

i Sverige<br />

mellan den 13<br />

och den 18 april.<br />

Städerna som<br />

får besök är Göteborg,<br />

Malmö,<br />

Mariestad och<br />

Sundsvall.<br />

”En rivig<br />

rock’n’rollplatta<br />

som Hoforsbandet<br />

Itchy Daze<br />

har all anledning<br />

att känna<br />

sig stolt över.”<br />

GÄVLE DAGBLAD<br />

Letar man efter<br />

en skiva att<br />

spela på festen<br />

eller en present<br />

till sin hårdrockande<br />

kompis är<br />

det här ett säkert<br />

kort.<br />

NORRBOTTENS-<br />

KURIREN OM<br />

LION´S SHARES<br />

DARK HOURS<br />

BÖCKER<br />

Barbarerna<br />

TERRY JONES, ALAN EREIRA<br />

HISTORIA Kul<br />

läsning för alla<br />

som gillade<br />

filmen Gladiator.<br />

Terry Jones från<br />

Monty Pythongänget<br />

ägnar<br />

250 sidor åt att<br />

krossa myten<br />

om Romarrikets<br />

förträfflighet.<br />

Vilka var egentligen deras motståndare<br />

– de som de romerska härskarna<br />

stämplade som ociviliserade och vilda<br />

– barbarerna?<br />

En tankeväckande bok om hur det<br />

är makten som skriver historien. Jones<br />

blir dock i längden lite tjatig i sin iver<br />

att hela tiden krossa myter.<br />

PÖ<br />

MUSIK<br />

Dark hours<br />

LION’S SHARE<br />

HEAVY METAL<br />

Alla någorlunda<br />

insatta vet att<br />

svensk metal är<br />

mycket mer än<br />

bara Hammerfall<br />

och In Flames.<br />

Veteranerna Lion’s<br />

Share är ett av de bästa bevisen. Nu<br />

släpper de sjätte plattan, men energin<br />

påminner mer om ett band som fått<br />

sina första elinstrument i julklapp.<br />

Fast med ultrarutinerade musikers<br />

exakt slipade sound och musikaliska<br />

idé. Rätt nära ett fulländat metalalbum<br />

faktiskt.<br />

Bästa spår: ”Napalm Nights” och<br />

”Heavy Cross to bear”.<br />

JS<br />

FREDAGSKÄK<br />

MED RUNE<br />

KALF-HANSEN<br />

Vitkål i ugn med ingefära och lammfärsbiffar<br />

INGREDIENSER:<br />

■ ca 800 g vitkål<br />

■ 500 g lammfärs<br />

■ 1 hackad gul lök (100 g)<br />

■ 2 msk finriven färsk ingefära<br />

■ 50 g smör<br />

■ 6 msk röd pesto<br />

■ salt och peppar<br />

GÖR SÅ HÄR:<br />

1 Skär kålen i 4 skivor och<br />

lägg dem i en lång panna.<br />

Fördela den hackade löken<br />

på kålskivorna, likaså ingefäran,<br />

smöret i klickar, salta<br />

och peppra.<br />

2 Sätt ugnen på 200 grader.<br />

Blanda färsen med peston,<br />

salt och peppar.<br />

3 Forma 4 biffar och lägg<br />

dem på kålbitarna. Tillred i<br />

ugn i ca 30 minuter tills både<br />

kålen och biffarna är klara.<br />

RUNE KALF-HANSEN är kocken som gjort till sin specialitet att laga mat efter vad årstiderna erbjuder.<br />

Snart kommer hans bok ”Kalf-Hansens ekologiska kök”. Det här receptet är hämtat från den boken.<br />

BYG 0509_s50 50 09-04-02 10.36.07


INBLICK information från ditt fackförbund<br />

nr 4 redaktör: humla einarsdóttir adress: byggnads, 106 32 stockholm<br />

e-post humla.einarsdottir@byggnads.se tel: 08-728 48 34 www.byggnads.se<br />

Europaparlamentsvalet <strong>2009</strong><br />

Vill du påverka vilket<br />

Europa vi ska ha?<br />

Fyrtio procent av den lagstiftning som sker i EU<br />

tillämpas och påverkar oss i Sverige. Är du förbannad<br />

på EU och tänker visa det genom att inte rösta så<br />

hjälper det troligtvis bara dina meningsmotståndare<br />

ännu mer. Var med och påverka genom att använda<br />

din röst. Då kan vi förändra det vi tycker är dåligt till<br />

något mycket bättre.<br />

Byggnads ger dig tre bra<br />

huvudargument för att du<br />

ska rösta i Europaparlamentsvalet.<br />

1. Alla ska ha lika lön för<br />

lika arbete<br />

Något som starkt påverkar dig<br />

som byggnadsarbetare är de arbetsrättsliga<br />

frågorna inom EU.<br />

Tycker du alla ska ha lika lön för<br />

lika arbete? Tycker du att det är<br />

rättvist att din rumänske arbetskompis<br />

på bygget bara har en<br />

femtedel av din lön? Vilket även<br />

gör att du kan riskera att tvingas<br />

ut på EU: s fria jobbmarknad i<br />

en underbudskonkurrens, där<br />

den som tar den lägsta lönen får<br />

jobbet?<br />

Byggnads driver frågan att<br />

de fackliga rättigheterna inte<br />

ska underordnas marknadens<br />

fria rörlighet. Därför vill vi att<br />

principen lika lön för lika arbete<br />

ska råda.<br />

Byggnads välkomnar mångfald<br />

och ser gärna människor<br />

från andra länder jobba på våra<br />

arbetsplatser i Sverige. Men<br />

somliga anser att de är välkomna<br />

bara om de kan hålla lägre<br />

priser på arbete. De tycker det<br />

är helt okej att EU-domstolen,<br />

utifrån tolkningen av Lavaldomen,<br />

diskriminerar dem från<br />

rätten till samma villkor som<br />

svenska medborgare. Hur kan<br />

man tycka det? För Byggnads är<br />

det obegripligt.<br />

• Utstationeringsdirektivet<br />

Utstationeringsdirektivet slår<br />

fast att om en arbetsgivare<br />

hemmahörande i ett EU-land<br />

utstationerar arbetskraft till<br />

annat EU-land, så ska det senare<br />

landets skydds- och minimilagstiftning<br />

för arbetstagare gälla<br />

också för den utstationerade<br />

personalen.<br />

Men svenska kollektivavtal<br />

är omfattande och sträcker sig<br />

avsevärt mycket längre när det<br />

gäller att definiera rättigheter<br />

och skyldigheter för arbetsgivare<br />

och arbetstagare än vad intentionen<br />

är med utstationeringsdirektivet,<br />

som ska säkerställa<br />

att skydds- och minimiregler<br />

iakttas.<br />

Till exempel ligger de svenska<br />

kollektivavtalens minimilöner<br />

på betydligt högre nivåer än<br />

lagstadgade minimilöner i andra<br />

länder.<br />

Claes Stråths utredning om<br />

Lavaldomen visar tydligt att<br />

det behövs åtgärder på EU-nivå<br />

främst genom förändringar i det<br />

så kallade utstationeringsdirektivet.<br />

Utredningen klargör att vi<br />

bara kan kräva minimivillkor<br />

för utstationerad arbetskraft i<br />

Sverige och att det inte är tillåtet<br />

för facken att strejka för mer än<br />

dessa minimivillkor.<br />

Protestera genom att rösta!<br />

• Krav på lika behandling<br />

måste förändra utstationeringsdirektivet<br />

Detta tycker Byggnads är helt<br />

oacceptabelt. Det innebär en<br />

diskriminering av medborgare<br />

i EU som kommer från länder<br />

som har lägre lönenivåer än i<br />

Sverige.<br />

En av EU: s grundläggande<br />

principer är just likabehandling<br />

av människor och denna<br />

princip måste upprätthållas.<br />

För att garantera detta krävs<br />

det en förändring av utstationeringsdirektivet<br />

vilket förslogs<br />

av en förkrossande majoritet i<br />

Europarlamentet.<br />

• EU-kommissionen sa nej<br />

Det tycker inte den nuvarande<br />

EU-kommissionen som i vintras<br />

sa nej till Europaparlamentets<br />

förslag. Därför är det viktigt att<br />

du nu lägger din röst på en EU-<br />

Den svenska borgerliga regeringen liksom andra högerregeringar<br />

i Europa tenderar nu att öppna upp för lönedumpning<br />

och sämre arbetsvillkor. Är du är missnöjd med<br />

den regering och med den politik vi har i Sverige<br />

och med den politik som förs i Europa kan du visa det genom<br />

att rösta i Europaparlamentsvalet.<br />

52 INBLICK NR 5 APRIL <strong>2009</strong><br />

BYG 0509_s52 52 09-03-31 16.17.30


Illustration: Robert Nyberg<br />

parlamentariker som arbetar för<br />

vår sak och att den nya kommissionen<br />

säger ja.<br />

• Socialt protokoll<br />

Den europeiska fackföreningsrörelsen,<br />

Europafacket, är<br />

överens om vikten av det man<br />

kallar för ett socialt protokoll. I<br />

korthet menas att EU skall präglas<br />

av både ekonomisk och social<br />

utveckling men att de grundläggande<br />

rättigheterna alltid måste<br />

ha företräde framför ekonomiska<br />

intressen. Därför ska det<br />

sociala protokollet åtgärda den<br />

obalans som uppstått mellan fri<br />

rörlighet och grundläggande rättigheter.<br />

2. Allas lika värde<br />

Vad tycker du om ett parti som<br />

Sverigedemokraterna? Sverige<br />

är ännu förskonat från närvaron<br />

av ett stort nationalistiskt,<br />

rasistiskt eller antidemokratiskt<br />

parti på riksnivå men valresultatet<br />

2006 visar att det finns<br />

anledning ta dessa krafter på<br />

allvar. För första gången kan<br />

Sverigedemokraterna, ett nationalistiskt<br />

parti, vara på väg in<br />

i svenska riksdagen och på väg<br />

in i Europaparlamentet. De har<br />

under de två senaste valen gått<br />

kraftigt framåt. Byggnads vill<br />

göra allt som går för att förhindra<br />

Sverigedemokraternas frammarsch.<br />

Hindra dem genom att<br />

rösta!<br />

• Sverigedemokraternas<br />

propaganda<br />

Sverigedemokraterna drivs av<br />

ett politikerförakt. Deras budskap<br />

är att etablerade demokratiska<br />

partier, fackföreningar,<br />

media och legitima samhällsinstitutioner<br />

på ett eller annat sätt<br />

agerar ”landsförrädiskt”.<br />

• Sverigedemokraternas taktik<br />

Sverigedemokraterna har en<br />

mycket smart taktik. De tänker<br />

nämligen använda sig av det<br />

normalt sett låga deltagandet<br />

till Europaparlamentsvalet som<br />

ett sätt att ta sig in i Europaparlamentet.<br />

De uppsöker vanligt<br />

folk på gatan, knackar dörr och<br />

håller små torgmöten.<br />

• Invandrare ett hot i samhället<br />

De påstår att invandrare, främst<br />

utomeuropeiska invandrare, utgör<br />

en ”ockupationsmakt” som<br />

hotar fred och välfärd i samhället.<br />

Bilden av att invandrare står<br />

bakom större delen av den grova<br />

brottsligheten odlas. Teman som<br />

återkommer i skrämselpropaganda<br />

är islamofobi, kampanjer<br />

mot moskéer och myter om att<br />

”det pågår en massinvandring<br />

till Sverige”.<br />

• Främlingsfientliga partier<br />

framgångsrika i EU-valen<br />

I många av Europas länder finns<br />

i dag främlingsfientliga partier<br />

av olika slag representerade i<br />

parlamenten. Även i EU-valen<br />

har dessa partier haft framgångar.<br />

I dag har Front National i<br />

Frankrike etablerat sig som ett<br />

av landets största partier som<br />

fick över tio procent i valet 2007.<br />

För tio år sedan skrattade man<br />

åt dem och avfärdade dem som<br />

en betydelselös sekt. Det gör<br />

man inte längre. Jean-Marie Le<br />

Pen ska öppningstala i Europaparlamentet<br />

i vår.<br />

Så rösta i Europaparlamentsvalet<br />

för att förhindra rasistiska<br />

partier<br />

3. Protestera mot regeringen!<br />

Och protestera mot<br />

extremhögern!<br />

Europaparlamentsvalet används<br />

ofta som ett protestval mot sittande<br />

regering. Det finns alltid ett<br />

samband mellan förd politik i EU<br />

och förd politik på hemmaplan.<br />

Så vad tycker du om regeringen?<br />

Tycker du de håller måttet? Inte?<br />

Protestera då genom att rösta<br />

rött i Europaparlamentsvalet!<br />

• Reinfeldts och Littorins<br />

agerande försvagar den<br />

svenska modellen<br />

Fredrik Reinfeldt och Sven<br />

Otto Littorin har de senaste<br />

åren hävdat att moderaterna<br />

är det nya arbetarpartiet. Men<br />

när de sätts på prov så visar<br />

det givetvis att det inte stämmer.<br />

Arbetsmarknadsminister<br />

Littorin har konsekvent vägrat<br />

genomföra lagändringar på<br />

nationell och europeisk nivå<br />

för att EG-domstolens dom i<br />

Lavalmålet ska få genomslag på<br />

svensk arbetsmarknad. Men de<br />

moderata EU-parlamentarikerna<br />

ett strå vassare. De har konsekvent<br />

röstat emot förslag som<br />

ska stärka arbetarnas rätt på<br />

arbetsmarknaden. Istället är det<br />

frihandel och lönekonkurrens<br />

som omhuldas av de borgerliga<br />

EU-parlamentarikerna.<br />

• Kräv ett socialt protokoll<br />

Byggnads tycker att den första<br />

åtgärden den moderatstyrda<br />

regeringen måste göra när de får<br />

ordförandeskapet i EU i höst är<br />

att kräva att ett socialt protokoll<br />

skrivs under. Allt annat är oacceptabelt.<br />

Autogiro<br />

Betalar du medlemsavgift via autogiro måste pengar finnas<br />

på ditt konto senast den 26 april.<br />

A-kassan<br />

Ersättning från A-kassan betalas ut den 9, 16, 23 samt<br />

den 30 april.<br />

NR 5 APRIL <strong>2009</strong> INBLICK 53<br />

BYG 0509_s53 53 09-03-31 16.17.43


Sista ordet<br />

REGERINGEN BRYR SIG INTE<br />

Egentligen är det helt ofattbart.<br />

Valet 2006 vanns av en moderatledd<br />

allians på jobbfrågan. Man målade ut<br />

en bild av att över en miljon människor<br />

fanns i ett så kallat ”utanförskap” och att<br />

detta var socialdemokraternas fel. Bara<br />

de ”nya moderaterna” kom in i regeringskansliet<br />

skulle det bli andra bullar – jobben<br />

skulle stå som spön i backen.<br />

Men vad händer? Jo nu är vi mitt i en<br />

av de värsta kriserna sedan 90-talet, ja<br />

kanske till och med värre i vissa hänseenden.<br />

Istället för att jobben står som<br />

spön i backen så vräker det ner varsel<br />

och uppsägningar.<br />

Det ofattbara är att det är helt tyst från<br />

den borgerliga regeringen. Det är fullständigt<br />

häpnadsväckande hur en regering,<br />

som säger sig sätta jobben i främsta<br />

rummet, inte har någon politik för jobb<br />

eller vägrar att ta några som helst initiativ<br />

för att underlätta för företagen att<br />

överleva. Fredrik, Maud, Jan och Göran<br />

bryr sig inte ett dugg.<br />

För att få hjulen att rulla krävs<br />

statliga satsningar på byggandet, infrastrukturen,<br />

industrin och så vidare.<br />

Klassisk arbetsmarknadspolitik, där<br />

staten tar ett ansvar för jobben. Men<br />

högerregeringen är bara intresserad att<br />

försvara sina skattesänkningar. Skattesänkningar<br />

som har betalats av dem<br />

”För kom ihåg – det finns<br />

inga skattesänkningar<br />

som är gratis. Någon<br />

måste alltid betala. Och<br />

för mig är det helt klart<br />

– det är precis samma<br />

gamla moderatpolitik<br />

som alltid – inget nytt<br />

här inte.”<br />

som har det svårast, de sjuka och de<br />

arbetslösa.<br />

För kom ihåg – det finns inga skattesänkningar<br />

som är gratis. Någon måste<br />

alltid betala. Och för mig är det helt klart<br />

– det är precis samma gamla moderatpolitik<br />

som alltid – inget nytt här inte.<br />

Inom byggsektorn kan vi se hur<br />

konkurserna nu ökar i omfattning och<br />

alla prognoser om framtiden är väldigt<br />

dystra. Det kommer troligtvis att ta lång<br />

tid innan det vänder.<br />

De senaste arbetslöshetssiffrorna<br />

för byggbranschen är runt elva procent<br />

och kan förväntas stiga de kommande<br />

månaderna. Siffror från Byggnads<br />

a-kassa visar att runt 1 000 personer<br />

riskerar att åka ur a-kassan och in i en<br />

stenhård verklighet med väldigt låg<br />

ersättning. Det som då återstår är en<br />

arbetsmarknadspolitisk åtgärd som<br />

troligen innebär att det blir väldigt svårt<br />

att återvända till byggsektorn den dagen<br />

konjunkturen vänder.<br />

Arbetsförmedlingen har fått<br />

tydliga politiska signaler från den moderatledda<br />

regeringen att inte lägga ner<br />

någon större energi på att möta de som<br />

riskerar förlora jobben i byggsektorn.<br />

Istället för att se de speciella behov<br />

som finns erbjuder man något som kallas<br />

jobbcoacher. Det kan vara personer<br />

som själva är arbetslösa och som nu får<br />

i uppdrag att möta de andra som blivit<br />

arbetslösa.<br />

Jag läste om någon jobbcoach som<br />

skulle använda magiska kristaller för<br />

att ge de arbetslösa<br />

styrka. Man tar sig<br />

för pannan. Istället<br />

för hokus pokus behöver<br />

vi en aktiv arbetsmarknadspolitik<br />

och<br />

en regering som<br />

bryr sig.<br />

hans tilly<br />

förbundsordförande<br />

telefon 08-728 48 10<br />

mobil 070-552 67 40<br />

e-post hans.tilly@byggnads.se<br />

TILLY TYCKER TILL ...<br />

…OM IF METALL<br />

På tal om IF Metalls avtal om lönesänkning<br />

kommer jag att tänka på en rad i Ulf Lundells<br />

låt Hitza Hitz; ”ett ord är ett ord, och en pakt är<br />

en pakt, ett löfte är ett löfte”.<br />

…OM DÖDSDÖMDA<br />

Läste att finanskrisen gör att det är för dyrt med<br />

dödsstraffet i USA. En dödsdömd kostar mer än<br />

en livstidsdömd. Alltid något gott med krisen –<br />

men hur cyniskt får det bli?<br />

…OM VIKTORIA OCH DANIEL<br />

Nu ska de unga tu snart gifta sig och som<br />

bröllopsgåva vill jag ge dem ett medlemskap<br />

i Byggnads – bra om de skulle bli arbetslösa<br />

54 INBLICK NR 5 APRIL <strong>2009</strong><br />

BYG 0509_s54 54 09-03-31 16.18.08


SAGO-<br />

FÅGELBO<br />

MANS-<br />

ÖKAS BE-<br />

REDSKAP-<br />

GAMLA<br />

VOLVO-<br />

SKÅP<br />

BRUKSORT<br />

ÄR FÖRLAGT<br />

PÅ LANDS-<br />

BYGDEN<br />

SKOGS-<br />

OMRÄDET<br />

HAR BRUK<br />

FÖR BRUK<br />

DANSEN<br />

STOLLE<br />

FIA UNGE<br />

STAD<br />

SKALAN<br />

HOCKEY<br />

HAMNSTAD<br />

ARLA<br />

VATTNET<br />

SOVJETS<br />

HASSE PÅ<br />

SÖKANDE<br />

KEDJA<br />

OMRÅDEN<br />

BÅDE TILL<br />

TV-SERIE<br />

OM NÖD-<br />

STÄLLDA<br />

STARKVARA<br />

ÄR EN<br />

SPÄNNANDE<br />

STADION<br />

GULLIGT<br />

TA EN<br />

TIMMEN<br />

FULL<br />

VÅRA<br />

KYMRAD<br />

SKANDINAV-<br />

ISK DRABB-<br />

PERM OCH<br />

JURA<br />

BÄR ALLTID<br />

ÄR LITE S BE-<br />

LÄNGRE<br />

LÄRO-<br />

SATS<br />

POPPE VI<br />

STOPPNING<br />

GÖR OFTA<br />

ZLATAN<br />

FRANSK<br />

FILMARE<br />

ASPIRERAR<br />

RITADE<br />

DORIS VI<br />

PUGILIST<br />

ASTE<br />

BÄR BLÅ<br />

BÄR<br />

KURRE<br />

SOM SMÅ<br />

JP <strong>2009</strong><br />

©PERSSON<br />

MARIE-<br />

HAMNBO<br />

HAR BRAND-<br />

KÅREN<br />

PLAN-<br />

SES MED<br />

LAGD<br />

LÅNGHALM<br />

RANS MAKE<br />

LÄR UT<br />

TRAFIK-<br />

VETT<br />

PRONOMEN<br />

SIKTAR<br />

MOT<br />

STJÄRN-<br />

ORNA<br />

BÖR<br />

ARMERAS<br />

GÖR TRÄ-<br />

LEKSAKER<br />

NÖTLJUD<br />

KAJKA<br />

FÖRE-<br />

BUD<br />

DUNANT-<br />

VERK<br />

STAD I<br />

SKOTTLAND<br />

KOLASORT<br />

ÄR I<br />

SAMMA<br />

ÅLDER<br />

UNG-<br />

DOMS-<br />

FÖRBUND<br />

BE-<br />

MÄSTRAR<br />

TYSK<br />

ASTRONOM<br />

LIDMAN<br />

VI MINNS<br />

TVÄRSLÅ<br />

HORISON-<br />

TELL<br />

GILLAR<br />

FRIMÄRKEN<br />

TAS UR<br />

FLASKAN<br />

MONTERAR<br />

FINSNICK-<br />

ARE<br />

LIGGER I<br />

MELLAN-<br />

AMERIKA<br />

UTSLAG<br />

OLA<br />

TORÉN<br />

TAS I<br />

SISTA<br />

MINUTEN<br />

HANDLING<br />

FIRMA-<br />

FORM<br />

GLANS-<br />

NUMMER<br />

KÖRS-<br />

BÄRS-<br />

VIN<br />

SORGLIGT<br />

ATT<br />

SÄGA<br />

NYSILVER<br />

HJÄLPER<br />

OSS MED<br />

MATTEN<br />

LÄKARE I<br />

NAPOLEONS<br />

ARMÉ<br />

GRODDJUR<br />

LAGER-<br />

KVIST SOM<br />

PRISADES<br />

BABYLON-<br />

ISK GUD<br />

FINNS FÖR<br />

SAMVARO<br />

MÅSTE HA<br />

ORDNING<br />

PÅ LED-<br />

NINGARNA<br />

INTER-<br />

NATIONELL<br />

NÖDSIGNAL<br />

TORS<br />

HUSTRU<br />

KÅSERADE<br />

I DN<br />

LOPP<br />

FOGLIG<br />

TIGGER<br />

STAN SOM<br />

HALVAN<br />

DÅLIGT<br />

BETYG<br />

BLEV IN-<br />

LÅST MED<br />

HANS<br />

ÖVER-<br />

DÄNGARE<br />

LÖDDRAR<br />

TJUGA<br />

BILD-<br />

SKÄRMSTYP<br />

TURBO-<br />

DIESEL<br />

SPELAS<br />

SAME<br />

BARRIÄR<br />

TORK-<br />

LÅDA FÖR<br />

FRUKT<br />

EL-JÄTTE<br />

SKYDD<br />

KORAR<br />

TUGGUMMI<br />

FÖR-<br />

STÄRKT<br />

FÖRSTÄV<br />

MILLI-<br />

AMPERE<br />

PÅSTÅR<br />

HAR FOT-<br />

FÄSTE<br />

EJDER-<br />

HONA<br />

RIM-<br />

SMIDARE<br />

LEDDE<br />

SYDSIDAN<br />

VIKINGA-<br />

DRYCK<br />

VETERAN-<br />

BIL<br />

GRIPER<br />

GRAFISK<br />

FIGUR<br />

DREV MED<br />

NORRMÄN<br />

Vinnare i bildkryss 2<br />

Karl-Inge Karlsson, Nyköping, Lennart Stenberg,<br />

Hässleholm, Ivar Graw, Älvdalen, Tobias Borg,<br />

Kristinehamn, Göta Andersson, Rödeby, Runo<br />

Backjanis, Lima, Per-Erik Gustavsson, Skövde,<br />

Lennart Bengtsson, Getinge, Jan Ödling, Sundsvall,<br />

Gunilla Larsson, Hallstavik, Ingvar Andersson,<br />

Avesta, Ulla Åberg, Arlöv, John Fjälltorp, Säffle,<br />

Charles Karlsson, Linköping, Teddy Larsson,<br />

Morgongåva.<br />

M FÄLT-<br />

SKANS<br />

S FRID-<br />

FULL<br />

S K O T T Å R E N<br />

SJÖSS OCH A R E A L E R SINNES-<br />

RUBBAD<br />

L O S T BAKGRUND<br />

MINNS SAGOSLUT<br />

A L L GAMMAL<br />

GÖTISK<br />

TIDSSKRIFT<br />

G I N ASTAT<br />

PÅ PLATSEN SPORT<br />

B Å G S K Y T T E<br />

N PRICKFRITT<br />

NING<br />

U A SVENSK<br />

A<br />

MINNS<br />

G N<br />

KYLVARA<br />

J<br />

I<br />

D O M H Å L L E R S I G<br />

LUSTIG-<br />

HYVELN<br />

R U B A N K E N AVTRÄDET<br />

KRAFT-<br />

T BLÖTA<br />

NER<br />

VIMSIG<br />

VIDUNDER D R A K E JAPANSK<br />

SES M I<br />

O R R E VÄRLDS-<br />

MOTVIKT<br />

T E R ITU<br />

TREAN<br />

A V MELLAN<br />

T R<br />

NÄSTE<br />

I A S LAND-<br />

TUNGA<br />

D U E T<br />

K BARR-<br />

GEIST<br />

E<br />

D E G E R F O R S<br />

EN VID<br />

FÄRGA T O N A SAMLADE<br />

PÅ PAR<br />

HURRIL<br />

BETE<br />

SAMTYCKE<br />

Bildkryss 5<br />

Dragning den 5 maj. 15 med rätt lösning vinner var<br />

sin dubbeltriss lott. Sänd lösningen till Bildkryss 5,<br />

<strong>Byggnadsarbetaren</strong>, Box 196 15, 104 32 Stockholm.<br />

Namn.......................................................<br />

Adress......................................................<br />

Postadress.................................................<br />

nr 5 april <strong>2009</strong> byggnadsarbetaren 55<br />

BYG 0509_s55 55 09-04-01 13.22.37


Hårdtestade<br />

arbetskläder<br />

Du behöver inte slå en volt för att upptäcka exakt hur<br />

mycket våra arbetskläder inspirerats av sportens värld.<br />

Det krävs inget 100 meters lopp för att uppskatta<br />

passformen i våra arbetsbyxor. Allt du behöver göra<br />

är att arbeta precis som vanligt. Då förstår du.<br />

Worksafe är arbetskläder du kan lita på.<br />

Beställ ditt exemplar av Worksafe-katalogen<br />

via telefon eller mail.<br />

Kundservice 0200 811 000<br />

info@procurator.se • www.procurator.net<br />

www.blaklader.com<br />

BYG 0509_s56 56 09-03-31 13.29.59<br />

byg0807 annonser.indd 48 07-04-30 17.31.16

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!