PDF 2 MB - Byggnadsarbetaren
PDF 2 MB - Byggnadsarbetaren
PDF 2 MB - Byggnadsarbetaren
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
NUMMER 15/18 OKTOBER 2007 / WWW.BYGGNADSARBETAREN.SE<br />
Dold ASBEST<br />
chockade<br />
golvläggare<br />
Styv isoleringskniv bäst i test<br />
15 arbetare<br />
bodde på bygget<br />
Arbetskamrat kan<br />
dömas för dödsolycka<br />
ULF 67 ÅTER<br />
PÅ BYGGET<br />
Byggboom i norr gör<br />
pensionärer eftertraktade<br />
Arbetare i centrum i ny bokvåg
NR 15 2007 ÅRGÅNG 59 18 OKTOBER 2007<br />
Kenneth Petterson<br />
chefredaktör,<br />
ansvarig utgivare<br />
08–728 49 70<br />
070–607 56 97<br />
k.p@byggnadsarbetaren.se<br />
Jenny Berggren<br />
reportageansvarig<br />
08–728 49 77<br />
070–664 49 00<br />
j.b@byggnadsarbetaren.se<br />
Katarina Connheim<br />
allmänreporter<br />
08–728 49 87<br />
070–627 60 84<br />
k.c@byggnadsarbetaren.se<br />
Nina Christensen<br />
allmänreporter<br />
webbansvarig<br />
08–728 49 79<br />
070–246 87 06<br />
n.c@byggnadsarbetaren.se<br />
Ingemar Dahlkvist<br />
arbetsrätt, löner<br />
08–728 49 72<br />
070–607 56 91<br />
i.d@byggnadsarbetaren.se<br />
Margite Fransson<br />
arbetsmiljö, hälsa<br />
08–728 49 74<br />
070–607 56 89<br />
m.f@byggnadsarbetaren.se<br />
Cenneth Niklasson<br />
allmänreporter<br />
08–728 49 76<br />
070–607 56 92<br />
c.n@byggnadsarbetaren.se<br />
Magnus Bergström<br />
allmänreporter<br />
08–728 49 96<br />
070–280 25 35<br />
m.b@byggnadsarbetaren.se<br />
Omslagsfoto: Marie Birkl<br />
Korrektur: Michelle Bergman<br />
TS-kontrollerad<br />
upplaga 2006: 130 700<br />
Postadress: 106 32 Stockholm<br />
Besöksadress: Hagag. 2, 4 tr, Sthlm<br />
Adressändring, medlem i Byggnads:<br />
Kontakta din lokala avdelning<br />
Prenumeration: edb, telefon 010-588<br />
48 08 E-post: prenumeration@edb.<br />
com Pris, helår: 297 kr<br />
Annons: Swartling & Wranding Media,<br />
telefon 08–545 160 67<br />
Repro: Grafit<br />
Tryck: Sörmlands grafiska, Quebecor<br />
DEBATT SID 7<br />
”Varför ska jag betala?”<br />
”Tycker du att en arbetslös, med konstlad anställning,<br />
ska betala mätningsavgift?”, skriver<br />
Tommy Carlsson.<br />
GREJER & GREPP SID 38<br />
Tvätta basken på platta<br />
Så underlättas rengöring av betongbasken.<br />
BYGGFOLK SID 42<br />
De slår varandra<br />
på lunchrasten<br />
ARBETSFARA<br />
HÄR FINNS<br />
ASBEST<br />
PÅ BYGGET<br />
En dag skickade Leif Wåhlin in ett<br />
prov och fick veta att limmet under<br />
mattorna han river innehåller asbest.<br />
Många byggnadsarbetare känner inte<br />
till var de farliga fibrerna är vanligast<br />
förekommande – här är hela listan.<br />
SID 18–21<br />
BRIST PÅ BYGGFOLK<br />
PENSIONÄRER LOCKAS<br />
TILLBAKA TILL JOBBET<br />
SID 10–14<br />
NY TREND: ARBETARBÖCKER BLIR STORSÄLJARE<br />
ISOLERINGSKNIVAR<br />
STADIGT BLAD<br />
BÄST I TEST SID 35–37<br />
DE RIVER<br />
100-ÅRIG<br />
KYRKA<br />
SID 16–17<br />
SID 24–26<br />
DÖDSOLYCKOR<br />
TRE KAN DÖMAS FÖR MIKAELS DÖD<br />
SID 22–23<br />
Vvs-företag sparkar trotjänare<br />
BYGGNYTT/ NVS Installation i Uppsala kringgår turordningsreglerna och sparkar<br />
fyra rörmontörer som alla arbetat minst 20 år i företaget. SID 32<br />
BYGGFOLK SID 40–41<br />
Andreas buggade<br />
sig till VM<br />
Snickaren Andreas Larsson tillhör<br />
Sverigeeliten. Han och hans<br />
partner var ett av sju par som<br />
försvarade de blågula färgerna i<br />
bugg-VM.<br />
5 HARRY<br />
& 5 HULDA SID 8<br />
Han firade frun<br />
med torgplatta<br />
RECEPT SID 42 SISTA ORDET SID 46 BILDKRYSSET SID 47<br />
NR 15 OKTOBER 2007 BYGGNADSARBETAREN 5
DEBATT<br />
FRÅGAN<br />
Har du smeknamn<br />
på din partner?<br />
Ida Nyberg, 24,<br />
murarlärling,<br />
Helsingborg:<br />
– Ja. Det är<br />
många olika<br />
som älskling<br />
och hjärtat. Jag<br />
kallar honom<br />
också för pärlemo (det är en<br />
intern grej mellan oss) och för<br />
bäjby, eftersom det är en annorlunda<br />
stavning. Vi har varit<br />
ihop några månader, men jag<br />
tror att de här smeknamnen<br />
kommer att hänga med länge.<br />
Nicklas Lillman,<br />
37, snickare,<br />
Trångsund:<br />
– Ja. Jag brukar<br />
kalla henne för<br />
hustrun, fastän<br />
vi inte är<br />
gifta.<br />
Veronica<br />
Matsson, 42,<br />
markanläggare,<br />
Örebro:<br />
– Nej. Min man<br />
heter Urban,<br />
men kallas för<br />
Ubbe. Smeknamnen<br />
är förbehållna djuren<br />
på vår gård. De får heta både<br />
Hulda och Tekla. När känslorna<br />
är upprörda, så kommer dessa<br />
namn fram. Exempelvis när<br />
hunden är på rymmen och har<br />
jagat rådjur, då kallas han för<br />
Tekla.<br />
Tänk på arbetsmiljön, kamrater!<br />
● Aldrig någonsin har det varit<br />
så viktigt med arbetsmiljöarbete<br />
som nu. Det har ju alltid varit<br />
viktigt att som byggjobbare värna<br />
om en bra arbetsmiljö, men i<br />
verkligheten har det funnits ett<br />
machotänk i branschen.<br />
Det har inte passat in att kräva<br />
en sund arbetsmiljö befriad från<br />
damm, buller, tunga lyft och dålig<br />
belysning.<br />
Vi har plågat våra kroppar på<br />
vårt karga, tuffa, manliga sätt.<br />
Inget gnäll för lite buller, damm<br />
och vrånga arbetsställningar och<br />
tunga lyft. Sen att väldigt få nått<br />
pensionsåldern, det har bara varit<br />
en parentes i vårt tänkande<br />
på arbetsplatserna. Bara tidplanerna<br />
hålls och chefen är om inte<br />
helnöjd, så i varje fall inte sur.<br />
De som inte orkade fram hade<br />
tidigare chansen till sjukpension<br />
och även ersättning från för-<br />
● I <strong>Byggnadsarbetaren</strong> nr<br />
14/2007 skriver signaturen<br />
”Jimpa”: ”Hade alla vi som är arbetare<br />
varit sossar så hade väl vi<br />
inte haft en borgerlig regering,<br />
eller?”<br />
Hade alla arbetare sett lite<br />
längre än till tusen kronor i plånboken<br />
hade det heller inte blivit<br />
en borgerlig regering.<br />
Hur mycket har det blivit kvar<br />
av tusenlappen detta första år<br />
och vi har tre år kvar?<br />
Men det verkar som att alla är<br />
nöjda med att det är arbetslösa<br />
och sjuka som får stå för fiolerna,<br />
Blanda inte in politik i facket<br />
jag har inte hört ett enda fackförbund<br />
som gått ut och protesterat<br />
mot alla förändringar i<br />
det svenska trygghetssystemet,<br />
förändringar som faktiskt startades<br />
av den socialdemokratiska<br />
regeringen.<br />
Vi är alla byggnadsarbetare<br />
som är med i Byggnads, det är<br />
som sådana vi ska stå enade oavsett<br />
vilken politisk färg man röstar<br />
på. Man ska inte blanda in<br />
politik i facket om vi vill ha ett<br />
starkt och enat fack som arbetar<br />
för medlemmarnas bästa.<br />
BÖRJE LILLSJÖ<br />
Facket och politiken hör ihop<br />
● En del tycker att LO ska sluta<br />
samarbeta med sossarna. Men<br />
då är det ju tvunget att välja<br />
något annat politiskt parti. Det<br />
måste finnas ett samarbete för<br />
att LO och Byggnads ska kunna<br />
vara med och försöka påverka<br />
den politiska inriktningen inom<br />
byggsektorn. Vad för bostadspolitik<br />
hade det varit i historien om<br />
facken inte hade haft inverkan<br />
inom politiken?<br />
Ja, visserligen kunde det varit<br />
bättre, men jag tror att om<br />
inte samarbetet hade funnits så<br />
hade det nog varit dåligt. Svaret<br />
på allt detta är inte att kasta allt<br />
från historien och börja om på<br />
säkringen. I dag finns det inte<br />
en chans att efter 50 få en förslitningsskada<br />
godkänd. Sjukersättning<br />
får man inte under<br />
någon längre tid utan har man<br />
restarbetsförmåga hänvisas<br />
man till arbetsmarknaden (till<br />
vad och med vilken lön?).<br />
Man måste numera veta villkoren<br />
för att arbeta i branschen<br />
och veta vad som händer de flesta<br />
efter 55. Att råda någon ung<br />
person att börja i byggbranschen<br />
vill man inte. I så fall måste man<br />
göra klart vilka framtidsutsikter<br />
som väntar. För dem som redan<br />
befinner sig i denna utslagningsbransch<br />
vilar ansvaret tungt att<br />
se till att vi inte utsätter oss för<br />
fler risker.<br />
Satsa på skyddsronder, se till<br />
att arbetsgivarna sköter sig enligt<br />
lagar och föreskrifter.<br />
Se till att ni får en ordentlig företagsvård,<br />
och vägra acceptera<br />
att stå i damm och rök.<br />
Arbetsgivare! Se till att bygga<br />
upp omställningssystem och<br />
rehabiliteringsorganisationer<br />
för dem som trots allt inte orkar<br />
ända fram. De som inte kan vara<br />
kvar är värda en riktig chans till<br />
ett annat yrke.<br />
I dag satsas det nästan ingenting.<br />
Parterna måste dessutom<br />
se till att vi får en försäkring som<br />
betalas ut när den behövs utan<br />
att vi byggjobbare måste vara läkare<br />
och jurist i samma person.<br />
Fler debattinlägg på webben<br />
www.byggnadsarbetaren.se<br />
KBJ<br />
Lönsam sosse<br />
● Vad kul, Göran Persson, att<br />
du har lyckats se till att hatet<br />
till politiker har ökat.<br />
Först en härlig pension<br />
från den tunga tiden som politiker.<br />
Sedan tar han ett jobb<br />
som föreläsare, som han för<br />
övrigt inte tyckte om att andra<br />
ex-politiker skulle tjäna<br />
pengar på. Så i sann sosseanda<br />
gör han det själv. Göran<br />
Persson fick 100 000 kronor<br />
för att i en timme prata om<br />
härskartekniken, så han lär<br />
vara värd pengarna.<br />
Så jag vill tacka Göran för<br />
att du har gjort det lite lätttare<br />
för mig att gå till jobbet,<br />
det lönar ju sig att vara sosse,<br />
eller?<br />
NCC-KILLEN<br />
nytt, för det hade ju blivit som<br />
att kasta allt och uppfinna hjulet<br />
på nytt. Och det undrar jag om<br />
någon är kapabel att göra.<br />
Upp till kamp mot borgarna,<br />
kämpa för nyval. Fortsätt att<br />
vara stolta, starka och tryggare<br />
byggare.<br />
H.A<br />
TYCK TILL DIREKT PÅ NÄTET!<br />
På vår hemsida kan du publicera insändare direkt.<br />
Gå in på www.byggnadsarbetaren.se.<br />
E-post: redaktionen@byggnadsarbetaren.se<br />
Faxa: 08-728 49 80<br />
Ring: 08-728 49 00<br />
Glöm inte uppge namn och<br />
telefonnr (som hemlighålls mellan<br />
dig och redaktionen om du<br />
använder signatur).<br />
6 BYGGNADSARBETAREN NR 15 OKTOBER 2007
LEDARE<br />
Varför ska arbetslös<br />
betala mätningsavgift?<br />
● Jag har varit byggnadsarbetare<br />
sedan 1963. De sista 20 åren i<br />
byggbranschen arbetade jag som<br />
ställningsbyggare. Ställningsbyggeriet<br />
tog min hälsa.<br />
Efter att ha langat plank och<br />
rör i 20 år är jag så full av värk att<br />
jag inte längre kan ta ett fysiskt<br />
ansträngande arbete.<br />
Nu har jag varit långtidsarbetslös<br />
och långtidssjukskriven<br />
sedan 16 år tillbaka. Under tiden<br />
som arbetslös – utöver kassastämpling<br />
– har jag deltagit i<br />
en massa olika arbetsmarknadspolitiska<br />
åtgärder. Jag har även<br />
läst in gymnasiekompetens på<br />
komvux.<br />
São Paulo<br />
vid Stureplan<br />
I São Paulo byggs det<br />
höga hus<br />
mitt i storstadens sus<br />
där bor i källar’n<br />
som i en avdelad stia<br />
trettio man från Bahia<br />
Att sockerrörsbönder<br />
tar jobb för en tia<br />
är inte så märkligt<br />
men logera på bygget<br />
och ej i barack<br />
är ganska overkligt<br />
I Stockholms mitt<br />
händer nu samma sak<br />
vid gyllene Stureplan<br />
byggs om i höst<br />
ett pampigt hotell<br />
med folk ifrån Öst<br />
Polacker och vitryssar<br />
trängs i plywoodbåsen<br />
Stureplan Bygg<br />
heter firman som tänker<br />
i banor som gällde<br />
för tvåhundra år sen<br />
Ska folkhemmets tanke<br />
på detta vis<br />
kvävas i strävan<br />
att göra sig rik<br />
på arbete funnen<br />
till underpris?<br />
MATS HAMMARLUND<br />
Sedan oktober 2006 deltar<br />
jag i ett arbetsmarknadspolitiskt<br />
projekt som heter Öppen<br />
kyrka. Själv fick jag praktikplats<br />
på Heliga Trefaldighetskyrkan<br />
i Malmö. Sedan mars 2007 har<br />
jag varit med om att starta och<br />
driva kaféverksamhet i församlingen.<br />
Den gamle byggnadsarbetaren<br />
fixar nu olika smörgåsar, gör<br />
sallader och tillreder soppor dagarna<br />
i ända.<br />
Från och med juni i år är jag<br />
anställd av Furuboda folkhögskola<br />
för att driva kaféverksamhet<br />
i kyrkan. De kunde anställa<br />
mig endast därför att de får<br />
särskilt anställningsstöd (SAS).<br />
Anställningen upphör den 31 oktober,<br />
då även projektet upphör.<br />
Lönen är 16 000 kronor i månaden.<br />
Det positiva med lönen är<br />
att den ger ungefär en tusenlapp<br />
mer i månaden än a-kassan. Arbetslösa<br />
är minsann inte bortskämda<br />
med höga bygglöner.<br />
Det negativa är att Byggnads<br />
ska ha cirka hälften av denna tusenlapp<br />
i medlemsavgift.<br />
Medlemsavgiften till Byggnads<br />
är 336 kr/mån om man är<br />
arbetslös hela månaden.<br />
Har man en anställning – även<br />
om anställningen är konstgjord<br />
med SAS – så är medlemsavgiften<br />
781 kr/mån. Av dessa pengar<br />
ska ”Littorin” ha 250 kronor i a-<br />
kasseavgift, eftersom jag då inte<br />
räknas som arbetslös.<br />
Av samma anledning ska Byggnads<br />
ha 195 kronor i mätningsavgift<br />
och slopad reducering för<br />
arbetslösa.<br />
Skillnaden mellan den borgerliga<br />
regeringen och Byggnads –<br />
när det gäller att expropriera de<br />
sämst ställdas pengar – är alltså<br />
55 kronor.<br />
Tycker du som byggnadsarbetare<br />
att en arbetslös – som<br />
nu har en konstlad anställning<br />
för att bedriva kaféverksamhet<br />
med 16 000 kr/mån – ska betala<br />
155 kronor i mätningsavgift till<br />
Byggnads?<br />
TOMMY CARLSSON<br />
MALMÖ<br />
Asbest spökar<br />
fortfarande<br />
D<br />
det svävar ett spöke över bygget. Det syns inte,<br />
det luktar inte och man vet aldrig riktigt säkert<br />
när det kan dyka upp.<br />
Asbest.<br />
Äldre byggnadsarbetare minns säkert vilken<br />
enorm uppmärksamhet asbest fick under 1970-talet.<br />
Det har gått över 30 år sedan asbest slutligen förbjöds i<br />
Sverige. Riskerna borde vara väl kända – både för dem som<br />
utför jobben och för dem som beställer dem. Men så tycks<br />
inte vara fallet.<br />
’’Efter mycket<br />
lång tid, upp till<br />
30 år, kan fibrerna<br />
orsaka cellförändringar<br />
som<br />
leder till cancer<br />
och andra allvarliga<br />
sjukdomar.’’<br />
Fler debattinlägg på webben<br />
www.byggnadsarbetaren.se<br />
Nu kommer en ny generation ungdomar ut på byggena. De<br />
vet ofta inte något om att asbest kan finnas i till exempel<br />
kakelfix, kakelfog, rörisolering och eternitskivor. Till och<br />
med fönsterkitt kan innehålla<br />
asbest. Asbestfibrer kan finnas<br />
kvar i kroppen i flera decennier.<br />
Fibrerna är mikroskopiskt<br />
små och syns inte för<br />
blotta ögat. När man andas in<br />
dem dras de ner i lungorna<br />
där de blir kvar utan att brytas<br />
ner. Efter mycket lång tid,<br />
upp till 30 år, kan fibrerna orsaka<br />
cancer och andra allvarliga<br />
sjukdomar. Kanada och<br />
Ryssland är stora asbestproducenter.<br />
Där<br />
finns starka krafter som arbetar för att det<br />
hälsofarliga materialet ska komma tillbaka.<br />
I Ryssland har till och med byggfacket<br />
gjort gemensam sak med industrin för att<br />
asbest åter ska få användas.<br />
I den här tidningen möter ni golvläggaren<br />
Leif Wåhlin i Halmstad. Han<br />
överraskades av att det fanns asbest<br />
i det golvlim som han rivit i flera år.<br />
Utan att veta om det.<br />
– Jag såg mig själv bli sittande i en<br />
rullstol med en syrgastub, berättar han i<br />
reportaget på sidorna 18-19.<br />
Misstänker du asbest på jobbet?<br />
Skicka in prover till oss så lämnar vi<br />
det till analys.<br />
Nästa tidning kommer den 1 november.<br />
KENNETH PETTERSON<br />
CHEFREDAKTÖR<br />
NR 15 OKTOBER 2007 BYGGNADSARBETAREN 7
5 HARRY ● 5 HULDA<br />
TILL VEM: HÄRJE LING, 51 år, byggnadsarbetare från Uppsala.<br />
VARFÖR: Han ville uppvakta hustrun Veronica på deras 25-åriga bröllopsdag, och<br />
LADE NER EN BETONGPLATTA MED TEXTEN “HÄR TRÄFFADES HARRY OCH<br />
HULDA KADUNKA” på Fyristorget i Uppsala.<br />
” EN 25-ÅRIG BRÖLLOPSDAG<br />
MÅSTE MAN TOPPA”<br />
1<br />
Varför kallas du Harry<br />
Kadunka på bygget?<br />
– Det är en jävla lång historia,<br />
på gränsen till tryckbar.<br />
2Det låter som det är<br />
något snuskigt?<br />
– Nej då. Men det blir lite<br />
mystik kring det, eftersom alla<br />
undrar. På byggarbetsplatserna<br />
känner alla mig som Harry.<br />
3<br />
Var det Harry som<br />
kom på den här galna<br />
idén??<br />
– Ja. En 25-årig bröllopsdag<br />
måste man toppa på något sätt.<br />
Jag fick kanske inspiration när<br />
jag såg ett tv-inslag om en kille<br />
på Söder som hackade in något i<br />
en platta. Chansen att den ska få<br />
ligga kvar där är ju stor.<br />
4<br />
Det var dyr gravyr, du<br />
fick smyga på natten<br />
och var nervös för vad<br />
kommunen skulle tycka. Hade<br />
det inte räckt med att uppvakta<br />
hustrun med ett fång röda<br />
rosor?<br />
– Jo, men det gör jag väldigt ofta.<br />
Jag uppvaktar henne alltid på<br />
vår bröllopsdag med blommor,<br />
kläder, parfymer, resor och middagar.<br />
5<br />
Ni träffades för 25 år<br />
sedan på ett raggarställe<br />
i Uppsala, som i<br />
dag heter Hambergs fisk. Hur<br />
mycket raggare var Harry?<br />
– Jag var inte raggare då, men<br />
hade varit det några år tidigare.<br />
Vi åkte amerikanska bilar och<br />
hängde på olika ställen.<br />
Härje och Veronica Ling, alias Harry och Hulda, vid den stenplatta<br />
som Härje lät gravera för att fira deras bröllopsdag.<br />
FRÄCKISEN<br />
Lille Olle är på nudistläger med sina föräldrar och<br />
ser att männen är olika utrustade av naturen och<br />
frågar pappa om orsaken. Pappa som själv är rikligt försedd<br />
svarar:<br />
– De som har stora är intelligenta, de som har små är dumma.<br />
Några timmar senare frågar pappan sin son var mamma är.<br />
– Jo, säger Olle, hon stod och pratade med en dum farbror,men<br />
så blev farbrorn jättesmart och då gick de upp i skogen.<br />
STAFFAN CLAESSON<br />
1<br />
Vad är det för romantiskt<br />
med att ge sin fru<br />
Veronica smeknamnet<br />
Hulda? ?<br />
– Det passar bra ihop med Harry<br />
som i filmen När Harry mötte<br />
Sally, men jag inte fått inspiration<br />
av den. Hon har många<br />
smeknamn, även Vera.<br />
2<br />
Nämn tre goda egenskaper<br />
som Hulda<br />
har.<br />
– Hon är en god mor, kärleksfull<br />
fru och en kär vän.<br />
3<br />
Nämn tre dåliga egenskaper.<br />
–Det går inte. Inget som<br />
jag kan komma på.<br />
4<br />
Ni har varit gifta i 25<br />
år och har fyra döttrar.<br />
Vad har ni haft för<br />
kriser i äktenskapet?<br />
– Nej, det har inte varit några<br />
större grejor.<br />
5<br />
Din fru tycker att det<br />
här är den finaste present<br />
som hon har fått.<br />
Hur kan man bli så glad för en<br />
betongplatta?<br />
– Det var väl inte plattan i sig,<br />
utan att jag ville manifestera vår<br />
25-årsdag och att den låg där den<br />
låg. Om jag hade kommit in med<br />
kaffe och plattan på morgonen<br />
hade hon inte tyckt att det var<br />
lika fint.<br />
KATARINA CONNHEIM<br />
8 BYGGNADSARBETAREN NR 15 OKTOBER 2007
2007 tillbaka<br />
på bygget<br />
BYGGHETSEN STAL<br />
ULFS PENSIONÄRSL<br />
Ulf Tjärnberg gick i pension och drömde om en tillvaro med jakt och dans. Men<br />
den allt starkare byggkonjunkturen kom i vägen. Han blev headhuntad och<br />
svingar nu åter sin hammare på bygget. Och han är inte unik. Antalet arbetslösa<br />
i Norrlandslänen har mer än halverats under de senaste två åren. Nu jagar<br />
byggbolagen både arbetsskadade och ålderspensionärer.<br />
TEXT CENNETH NIKLASSON FOTO MARIE BIRKL<br />
10 BYGGNADSARBETAREN NR 15 OKTOBER 2007
BYGGBOOM<br />
2005 pensionären<br />
Ulf Tjärnberg<br />
IV<br />
NR 15 OKTOBER 2007 BYGGNADSARBETAREN 11
BYGGBOOM<br />
Den 9 september 2005 var det fin<br />
middag på Blåhusets Pizzeria &<br />
Restaurang. Matstället ligger på<br />
Storgatan i Hammerdal, utanför<br />
Östersund i Jämtland. I centrum<br />
för firandet stod snickaren Ulf Tjärnberg,<br />
då 65 år, från byn Sikås en bit utanför Hammerdal.<br />
Han var på restaurangen tillsammans<br />
med sina sista arbetsgivare – två bröder från<br />
trakten som driver en liten<br />
byggfirma. De var där för<br />
att fira att Ulf Tjärnberg<br />
jobbade sin sista dag på<br />
bygget. Dagen efter skulle<br />
det nya livet – som glad<br />
pensionär – börja.<br />
– De bjöd på middag, på<br />
Ulf Tjärnberg<br />
kvällen alltså. Det var väldigt<br />
skönt att gå i pension.<br />
Jag har jobbat på byggen sedan 1975. Dessutom<br />
passade det perfekt i tiden, för älgjakten<br />
drog i gång samma dag som min första<br />
pensionsdag.<br />
Ulf Tjärnberg har två huvudintressen som<br />
han hade tänkt ägna sig åt på ålderns höst;<br />
jakt och dans.<br />
– Dansat har jag och frugan alltid gjort. I<br />
tio år i rad åkte vi till dansveckan i Malung<br />
och vi åker ibland de sju milen in till Folkets<br />
hus i Östersund.<br />
Det andra intresset – jakten – såg Ulf fram<br />
emot att få ägna ännu mer tid åt. Han är en<br />
storjägare av rang och har hittills fällt upp<br />
emot 50 älgar.<br />
Lägg till lite arbete med att renovera föräldrahemmet<br />
och umgänge med familjen så<br />
har ni Ulfs tänkta pensionärsliv på ett silverfat.<br />
Men så började sågverket i Sikås brinna i<br />
somras. Ett stort såghus och ett kontor gick<br />
upp i rök. Snabbt togs beslut om en återuppbyggnad.<br />
Jobbet gick till Trångsvikens Bygg.<br />
Gävleborg<br />
Jämtland<br />
Västerbotten<br />
Norrbotten<br />
Under Ulfs nästan två år långa tid som<br />
pensionär hände det en hel del i byggbranschen.<br />
Arbetslösheten i närområdet har mer<br />
än halverats och ligger nu på rekordlåg nivå.<br />
Byggbolagen har börjat dammsuga bygden<br />
på folk som kan hålla i en hammare. Och<br />
en dag ringde telefonen hemma hos familjen<br />
Tjärnberg.<br />
Det var chefen på sågverket.<br />
– Jag sa nej på en gång. Inte hade jag tänkt<br />
mig att bli byggnadsarbetare igen. Jag var<br />
helt bestämd på den punkten.<br />
Dagen efter ringde<br />
verkmästaren<br />
på Trångsvikens<br />
Bygg.<br />
– Han lyckades<br />
få mig att säga ja, så<br />
nu är jag byggnadsarbetare<br />
igen.<br />
Ulf är snart 67<br />
år och alltså tillbaka<br />
på bygget. Han jobbar tillsammans med<br />
ett par killar med bjälklaget i den nya såghallen.<br />
De vet att om två dagar kommer installatörer<br />
för att montera maskiner till den nya<br />
såglinjen. Då måste golvet ligga på plats.<br />
– Jag tror vi hinner, det går rätt fort när vi<br />
väl kommer i gång, säger Ulf.<br />
Han har ingen aning om hur mycket han<br />
tjänar på jobbet, men han har hört att jobbet<br />
– som drivs på ackord – går bra.<br />
– Egentligen är det rena rama förlusten att<br />
jobba. Jag kommer att få lägga lönen ovanpå<br />
pensionen, vilket gör att skatten blir hög.<br />
Men han är mer bekymrad över att det inte<br />
finns några ungdomar som vill in på bygget.<br />
Han är medveten om att de ringt till honom<br />
för att det inte finns andra att tillgå.<br />
– Jag tror att det handlar om att det är för<br />
få som vill ha kroppsarbete. Det är för tungt.<br />
I stället är det datorn som lockar.<br />
Ulf haltar lite när han bär fram de tunga<br />
reglarna och lutar dem mot en byggställning.<br />
Men det är inte på grund av bygget, utan den<br />
senaste dansturen till Östersund.<br />
Valsen och hambon gick bra, men när det<br />
blev dags för schottisen sträckte han ena<br />
ljumsken.<br />
Nu när Ulf gjort comeback på bygget har<br />
han infört lite nya rutiner. Han byter om<br />
hemma och cyklar hem varje gång det är dags<br />
att äta. Han tycker helt enkelt att det är lätttare<br />
– och möjligen är det ett försök att inte<br />
bli byggnadsarbetare till ett hundra procent.<br />
Han är ju ändå pensionär.<br />
Under den tillfälliga frånvaron tycks han<br />
ha upprätthållit byggarbetarformen. Han får<br />
mer än godkänt av kollegerna; ”jobbar på bra<br />
och har massor av rutin”.<br />
Med det betyget finns det en uppenbar risk<br />
eller möjlighet för att Ulf blir kvar i svängen<br />
längre än tänkt. Själv räknar han kallt med<br />
att inom kort gå i pension för andra gången<br />
på två år.<br />
– Den här gången blir det väl ingen middag<br />
på Blåhuset antar jag, men jag är precis lika<br />
övertygad som<br />
förra gången<br />
om att det är<br />
slut med byggandet<br />
2004 2005 2006 2007<br />
nu.<br />
ARBETSLÖSHET 2004–2007<br />
12,1<br />
8,8<br />
7,8<br />
11,7<br />
’’<br />
Jag sa nej på en<br />
gång. Inte hade<br />
jag tänkt mig<br />
att bli byggnadsarbetare<br />
igen.<br />
’’<br />
10,8<br />
9,1<br />
8,0<br />
8,3<br />
6,0<br />
5,0<br />
5,8<br />
4,7<br />
4,5<br />
3,6<br />
3,9<br />
3,6<br />
Precis som<br />
förra gången<br />
är det dags för<br />
ännu en älgjakt<br />
på första pen-<br />
Ulf Tjärnberg har nära till jobbet. Varje arbetsdag<br />
börjar han med en cykeltur på 400 meter .<br />
”Det är skönt att ha nära till bygget. Nu kan jag<br />
cykla hem och äta lunch varje dag.”<br />
12 BYGGNADSARBETAREN NR 15 OKTOBER 2007
ARBETSLÖSHET<br />
PÅ HISTORISKT<br />
LÅGA NIVÅER<br />
● Under de senaste två åren har<br />
arbetslösheten rasat dramatiskt i<br />
Norrlandslänen. ”Jag trodde inte att den<br />
här snabba minskningen var möjlig. Den<br />
här nedgången kunde ingen förutspå”,<br />
säger Roger Hedblom, ordförande för<br />
Byggnads i Gästrikland.<br />
Sedan arbetslöshetstoppen i början av 1990-<br />
talet har arbetslösheten minskat med nästan<br />
90 procent. När nedgången tog fart var det<br />
framför allt i storstäderna och i tillväxtregionerna.<br />
Arbetslösheten i övriga delar av landet<br />
gick också ned, men inte med samma kraft.<br />
I tillväxtregionerna nåddes så småningom<br />
en nivå under fem procent, medan arbetslösheten<br />
i Norrlandslänen fastnade på en nivå<br />
strax över tio procent. Men för två år sedan<br />
började något hända och på kort tid har siffrorna<br />
halverats där.<br />
I till exempel Norrbotten låg arbetslösheten<br />
på omkring tio procent sommaren 2005<br />
och nu är den nere på 3,6 procent. För att<br />
hitta lika låga siffror måste man gå tillbaka<br />
till den överhettade byggmarknaden för 18<br />
år sedan.<br />
Den starka nedgången har lett till att arbetslösheten<br />
nu är låg över hela landet, vilket<br />
gör att byggföretagen söker nya vägar för att<br />
få tag på personal. Bland annat har ålderspensionärer<br />
och arbetsskadade fått plocka<br />
fram verktygslådorna igen.<br />
Anders Pekkari jobbar som prognosmakare<br />
på länsarbetsnämnden i Luleå.<br />
– Den öppna arbetslösheten bland byggnadsarbetarna<br />
i Norrbotten ligger nu på historiskt<br />
låga nivåer.<br />
I Norrbotten har det under de senaste åren<br />
dragit i gång flera riktigt stora projekt, inte<br />
minst inom gruvnäringen.<br />
– Det är en mycket bra konjunktur och det<br />
finns pengar i företagen som nu investeras.<br />
Men byggandet stiger inom alla sektorer. Det<br />
byggs bostäder och nya butiker.<br />
Anders Pekkari tror inte att arbetslösheten<br />
kan bli lägre nu. Han tror att byggverksamheten<br />
kommer att plana ut på den här höga<br />
nivån och ligga kvar där ett par år till.<br />
– Vi har väldigt få arbetslösa nu och ytterligare<br />
behov måste täckas av folk som kommer<br />
utifrån, säger han.<br />
▲<br />
%<br />
35<br />
30<br />
BYGGARBETSLÖSHETEN I HELA SVERIGE<br />
I AUGUSTI 1994–2007.<br />
(PROCENT AV MEDLEMMARNA I BYGGNADS<br />
A-KASSA SOM SAKNAT JOBB.)<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07<br />
NR 15 OKTOBER 2007 BYGGNADSARBETAREN 13
BYGGBOOM<br />
’’<br />
Jag har på sistone<br />
träffat flera byggnadsarbetare<br />
som<br />
egentligen gått i<br />
ålderspension.<br />
Men de är ute och<br />
jobbar.<br />
’’<br />
På Byggnads avdelning<br />
i Kiruna har man även<br />
noterat att byggnadsarbetare<br />
som är mer eller<br />
mindre arbetsskadade<br />
uppvaktas av byggföretagen.<br />
– Vi vet en del som har<br />
kommit ut igen och det är<br />
mycket bra, säger Joakim<br />
Säve, på Byggnads i Kiruna.<br />
I ett annat av Norrlandslänen<br />
– Gävleborg – såg det mörkt ut<br />
för två år sedan. Arbetslösheten pendlade<br />
mellan 11 och 14 procent och framtiden för<br />
de arbetslösa byggnadsarbetarna var oviss.<br />
Nu är bilden en helt annan, arbetslösheten<br />
är nere på 4,5 procent.<br />
– Vi hade styrelsemöte för ett tag sen och<br />
försökte analysera vad som gjort att arbetslösheten<br />
brakat ner så pass snabbt. Det finns<br />
flera förklaringar men de viktigaste är att<br />
det byggs mycket mer i Gävle. Där var byggandet<br />
dött för två år sedan, berättar Roger<br />
Hedblom, ordförande för Byggnads i Gästrikland.<br />
Andra förklaringar till nedgången är att<br />
Stockholmsregionen – framför allt Uppsalatrakten<br />
– suger allt<br />
fler byggnadsarbetare<br />
och att det även startat<br />
projekt i länet utanför<br />
Gävle, i exempelvis<br />
Sandviken.<br />
I dag finns det 190<br />
arbetslösa personer inskrivna<br />
hos arbetsförmedlingen<br />
i länet, men<br />
långt ifrån alla kan ta<br />
ett jobb.<br />
– Många av de här är<br />
mellan 60 och 65 år. Jag uppskattar att cirka<br />
90 personer av de här 190 kan ta ett byggjobb<br />
omgående, säger Roger Hedblom.<br />
Ytterligare ett län som varit hårt drabbat<br />
genom åren är Jämtland. Under krisåren<br />
1993–94 var långt över hälften av byggnadsarbetarna<br />
utan jobb. Sedan dess har andelen<br />
minskat, inte minst beroende på möjligheten<br />
att ta byggjobb i Norge. Men det är först nu<br />
som arbetslösheten börjat närma sig rikssnittet.<br />
I dag är 3,6 procent utan jobb. På mindre<br />
än två år har antalet arbetslösa personer<br />
minskat med 64 procent.<br />
Nedgången påverkar strömmen av byggnadsarbetare<br />
som åker till Norge. På Byggnads<br />
avdelning har man en känsla av att tåget<br />
är på väg tillbaka, utan att kunna redovisa det<br />
i faktiska siffror.<br />
– Jag träffar på allt fler som jag inte sett på<br />
några år och då tänker jag alltid att de kommit<br />
tillbaka från Norge, säger Kjell Karlsson,<br />
ombudsman på Byggnads i Östersund.<br />
Det är framför allt turistbyggandet i fjällen<br />
och nya bostäder som ökat under den senaste<br />
tiden.<br />
– Vi är i en högkonjunktur och det märks.<br />
Jag har på sistone träffat flera byggnadsarbetare<br />
som egentligen gått i ålderspension.<br />
Men de är ute och jobbar, både på tidlön och<br />
ackord, säger Kjell Karlsson. ●<br />
Garo<br />
14 BYGGNADSARBETAREN NR 15 OKTOBER 2007
Efter att ha lyft ner den 15 ton tunga spiran på marken handriver Daniel Andersson och Magnus Hansson-Nilsson kyrkan på 28 meters höjd.<br />
Kyrktornet plockas<br />
Efter att stått öde i 30 år rivs Maglarps nya kyrka. Den 100 år gamla tegelkyrkan<br />
vid Skåre fiskeläge väster om Trelleborg är en av mycket få kyrkor som rivits i<br />
modern tid i Sverige - men efter protester.<br />
TEXT MAGNUS BERGSTRÖM FOTO MARTIN PALVÉN<br />
Den 11 september lyftes den 15 ton tunga takspiran,<br />
bestående av massiva ekstockar och skifferplattor, av<br />
från tornet och står nu uppställd likt ett fornnordiskt<br />
minitempel bredvid den stora tegelkyrkan. Trellegräv<br />
AB som genomför rivningen har i väntan på en försenad 300-<br />
tons höjdrivningsmaskin påbörjat rivningen för hand.<br />
Uppe vid kyrktornet i en skyliftkorg på 28 meters höjd står sanerarna<br />
Magnus Hansson-Nilsson och Daniel Andersson. Med<br />
var sin slagborrmaskin luckrar de upp de löst liggande tegelstenarna<br />
och kastar dem mot stenbeläggningen nedanför. De tycker<br />
båda att det är roligt att riva en kyrka.<br />
– Det är rätt häftigt att vara med om ett sånt här jobb. Det<br />
känns som om det är både första<br />
och sista gången man river<br />
en kyrka, säger Magnus.<br />
Daniel håller med om att det<br />
är en intressant upplevelse. Rivningen<br />
har fått uppmärksamhet<br />
i medierna eftersom det är<br />
den första av Svenska Kyrkans<br />
kyrkor som rivs i modern tid.<br />
Daniel Andersson<br />
Magnus Hansson-Nilsson<br />
Annars är det, enligt grabbarna, inget särskilt med att riva en<br />
kyrka. Ingen av dem är heller särskilt religiös och även om de vore<br />
det så avkristnades kyrkan i maj förra året.<br />
16 BYGGNADSARBETAREN NR 15 OKTOBER 2007
Rivningsjobbet har nyligen påbörjats och kyrkan beräknas vara jämnad<br />
med marken innan jul.<br />
På golvet i den utrensade kyrkan ligger resterna av predikostolen,<br />
det enda församlingen inte kunde frakta bort<br />
ned sten för sten<br />
Magnus och Daniel ska för hand riva ner tornet från 28 till 22<br />
meter. Detta för att underlätta för den tunga rivningsmaskinen<br />
som ska vara på plats om två veckor. Förutom cirka 200 ton tegelstenar<br />
ska flera ton fina och värdefulla skifferplattor plockas ner<br />
från taket. Det ska göras försiktigt, en kund väntar på plattorna.<br />
Jonas Jönsson, delägare i Trellegräv AB, tvekade aldrig att<br />
göra rivningsjobbet. Precis som Magnus och Daniel tycker han<br />
att det är ett spännande jobb.<br />
– Det vi gör är ju något helt unikt som ingen annan någonsin<br />
gjort, säger han.<br />
Säkerhetsarbetet har varit lite speciellt. Extra noggrannhet<br />
krävs för att skydda kyrkogården som fortfarande används. Den<br />
är väl avspärrad med höga stängsel för att förhindra att tegelstenar<br />
och takplattor träffar gravstenarna.<br />
Enligt Jonas var kyrkobygget från början ett skrytbygge som<br />
församlingen uppförde för att visa hur rika de var. Dessvärre var<br />
det sämre kvalitet på konstruktionen. Tegelstenarna blev tidigt<br />
köldslagna, kanske för att havsvatten använts i bruket.<br />
Om allt går väl är kyrkan helt jämnad med marken före jul i år.<br />
Konturerna av byggnaden kommer att stenläggas och eventuellt<br />
reser församlingen ett kors som minne.<br />
Hammarlövs församling kommer inte att stå utan kyrka.<br />
Maglarps gamla kyrka, från 1100-talet, ligger bara två kilometer<br />
från den nya. Och vid behov har de fem andra närliggande kyrkor<br />
att välja på. ●<br />
FAKTA MAGLARPS NYA KYRKA<br />
Maglarps nya kyrka stod klar 1908 och var tidsenligt<br />
och modernt byggd i maskinslaget tegel.<br />
Det utsatta läget vid Skånekusten gjorde att fuktig<br />
luft och salta vindar gick hårt åt byggnaden och<br />
teglet började sakta men säkert att vittra sönder.<br />
Tidigt upptäcktes också sprickor i innertaket och i de<br />
metertjocka ytterväggarna.<br />
●<br />
I mitten av sjuttiotalet upphörde kyrkan att användas<br />
på grund av för dyra reparations- och uppvärmningskostnader.<br />
Nästan lika länge har Hammarlövs församling velat riva den, men<br />
länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet sa nej, för kulturvärdets<br />
skull, ända fram till 2005 då ett beslut om rivning slutligen togs.<br />
NR 15 OKTOBER 2007 BYGGNADSARBETAREN 17
18 BYGGNADSARBETAREN NR 13 SEPTE<strong>MB</strong>ER 2005
ASBEST SOPAS<br />
UNDER MATTAN<br />
Leif känner sig lurad efter år med tjärlim<br />
Asbetslarmen har sjunkit i glömska. Trots att 200 människor dör i sjukdomar<br />
orsakade av asbest varje år, vet många byggnadsarbetare inte var de farliga<br />
fibrerna finns. Leif Wåhlin rev asbest utan skydd i många år. Nu slår han larm.<br />
TEXT MARGITE FRANSSON FOTO MARTINA THALWITZER<br />
NR 13 SEPTE<strong>MB</strong>ER 2005 BYGGNADSARBETAREN 19
D<br />
et är asbest i golvlimmet! När<br />
golvläggaren Leif Wåhlin fick<br />
provsvaret kände han sig lurad.<br />
I alla år hade han misstänkt att<br />
dammet från tjärlimmet var farligt.<br />
Men alla sa att det<br />
inte var någon risk.<br />
– Jag fick verkligen<br />
en tankeställare. Hur<br />
mycket asbest har jag<br />
och andra blivit utsatta<br />
för genom åren? Jag såg<br />
mig själv bli sittande i en<br />
rullstol, med en syrgastub,<br />
säger han.<br />
Leif har i många år<br />
Leif Wåhlin<br />
funderat över tjärlimmen, men har alltid fått<br />
höra att de inte är farliga. Så kom han till en<br />
idrottshall i Steninge, utanför Halmstad, där<br />
han och en kollega rev i golvplattor. Mellan<br />
plattorna och den underliggande masoniten<br />
fanns ett svart tjärlim.<br />
Leif var misstänksam, men rev och slipade<br />
ändå de 110 kvadratmeterna. Bitvis dammade<br />
det ordentligt.<br />
Han bestämde sig för att ta prov på plattor<br />
och lim, prov som han skickade in först flera<br />
månader senare, när han skulle in i en annan<br />
misstänkt lägenhet.<br />
– Jag blev rätt chockad när jag insåg att<br />
det verkligen var asbest. Jag har jobbat med<br />
hundratals sådana golv genom åren, berättar<br />
han.<br />
Leif blev också förbannad över att ha utsatts<br />
för fibrer som är så skadliga att de är<br />
cancerklassade och kan ta liv.<br />
Han slog larm direkt bland sina kolleger<br />
på Sandå Golv i Halmstad. Sedan spred det<br />
sig vidare.<br />
– Det är ingen tvekan om att detta har<br />
väckt upp oss alla, säger parkettläggaren och<br />
egna företagaren Stefan Hård.<br />
Numera gör Leif inte ett handtag i en lägenhet<br />
med asbest, utan agerar precis som<br />
reglerna säger; låter dem som har speciell<br />
utbildning ta hand om materialet.<br />
Men ändå hände det nyligen att han blev<br />
uppringd av ett fastighetsbolag som ville att<br />
han skulle komma till en adress och riva.<br />
– Det var ett känt asbesttillhåll och när jag<br />
kom dit såg jag att en byggnadsarbetare skrivit<br />
”Asbest” med svart tuschpenna på golvet.<br />
Leif tycker att det behövs en skärpning och<br />
ett ansvarstagande bland beställare – och<br />
asbestkurser för alla byggnadsarbetare – så<br />
att alla får lära sig var farorna finns. Redan<br />
i yrkesskolan borde ungdomar få lära sig att<br />
spåra asbest, menar han.<br />
– Ett problem är att de unga inte kan något<br />
alls om detta. Efter asbestlarmen har farorna<br />
glömts bort.<br />
Han ser också en ökad tendens bland byggherrarna<br />
till att bara lägga över gamla asbestmattor<br />
med nya, ofarliga. Men, menar<br />
han, då lämpar man bara över problemet på<br />
’’<br />
Jag blev rätt<br />
chockad när jag<br />
insåg att det verkligen<br />
var asbest.<br />
Jag har jobbat<br />
med hundratals<br />
sådana golv<br />
genom åren.<br />
’’<br />
framtiden och ungdomarna, som dessutom<br />
kommer att riva i tron att det är riskfritt.<br />
Men också bland de garvade byggnadsarbetarna<br />
är okunskapen stor om var asbest<br />
FAKTA SJUK AV ASBEST<br />
Asbestfibrer kan orsaka flera dödliga sjukdomar.<br />
De farligaste är cancerformerna<br />
lungcancer och mesoteliom. Mesoteliom<br />
är en sällsynt cancerform i lungsäck eller<br />
bukhinna, som i stort sett alltid beror<br />
på asbest. Det tar ofta 30–40 år efter<br />
exponering innan man insjuknar. Asbestos<br />
är en dammlungsjukdom som leder till att<br />
det bildas sjuklig bindväv i lungorna och<br />
som gör det svårare att andas. Asbestdamm<br />
kan även ge lungsjukdomen kol.<br />
finns, trots att 200 personer i arbetslivet dör<br />
varje år i sjukdomar som orsakats av fibrerna.<br />
På grund av riskerna är asbest förbjudet att<br />
hantera om man inte har ett särskilt tillstånd,<br />
skydd och utbildning.<br />
Risken för asbest finns hela tiden närvarande<br />
vid renoveringar av äldre fastigheter. Som<br />
golvläggare har Leif mycket jobb i lägenheter<br />
från tider när asbest var tillåtet i byggmaterial.<br />
Det gäller framförallt i hus från 1960-<br />
och 1970-talen.<br />
De farliga fibrerna finns bland annat i<br />
golvplattor, kakelfog, fix, mattor, lim och<br />
spackel.<br />
Jag åker med Leif Wåhlin på en improviserad,<br />
guidad tur, genom Halmstad. Han berättar<br />
om bostadsområden där han har jobbat<br />
med golvläggning.<br />
20 BYGGNADSARBETAREN NR 15 OKTOBER 2007
VANLIGA ASBESTFÄLLOR<br />
– VI HAR HELA LISTAN<br />
”Vi hittar asbest överallt.” Leif Wåhlin visar<br />
hur tjärlim med asbest ser ut i en lägenhet.<br />
I samma bostadsområde slipade han golv.<br />
Först efteråt fick han veta att han utsatts för<br />
asbestdamm.<br />
Kakelfog<br />
STÄLL KRAV!<br />
Lim<br />
Rörisolering<br />
Begär alltid<br />
asbestinventering<br />
vid jobb i hus<br />
som byggts eller<br />
renoverats under<br />
1960- och 1970-<br />
talen.<br />
I hus byggda eller renoverade före 1980, framför<br />
allt under 1960- och 1970-talen, finns ofta<br />
asbesthaltiga byggmaterial. Vanligast är:<br />
■ Kakelfix och kakelfog.<br />
■ Lim till golvmattor och golvplattor, så kallat<br />
svartlim.<br />
■ I golvplattor som magnesitgolv och i<br />
golvmattor, oftast i kraftigt mönstrade<br />
tidstypiska plastmattor.<br />
■ I rörisolering, framför allt i rörkrökar i form av<br />
gurmassa, en isolering som bestod av ett pulver<br />
blandat i vatten som ströks på. Ytskiktet är ofta<br />
en binda.<br />
Andra asbesthaltiga byggmaterial:<br />
■ Korrugerade skivor av asbestcement (eternit),<br />
framför allt på tak.<br />
■ Plattor av asbestcement (eternit), vägg- och<br />
takbeklädnader. Vanliga vid balkongdörrar m.m.<br />
■ Akustikplattor, perforerade plattor som kan<br />
ha olika ytmaterial.<br />
■ Porösa skivor för ljuddämpning eller som<br />
värme- och kondensisolering t ex vid luftintag.<br />
■ Sprutisolering, oftast som brandisolering i hus<br />
med stålstomme eller som värmeisolering t ex<br />
vid pannor.<br />
■ Asbestpapp, oftast en gråvit papp som<br />
isolering vid värmekällor som skorsten,<br />
varmvattenberedare m.m.<br />
■ Fönsterbänkar, fönsterkitt, brandskyddsmedel,<br />
färger, fasadputs, ventilationskanaler<br />
är exempel på andra ställen där det kan finnas<br />
asbest i produkter tillverkade före 1980.<br />
Risken att drabbas av asbestrelaterade<br />
sjukdomar ökar ju större mängd fibrer man<br />
exponeras för. Rivning, kapning, slipning och<br />
borrning är exempel på arbetsmoment där<br />
fibrer frigörs.<br />
Källor: Asbest i byggnader (Arbetsmiljöfonden/Byggforskningsrådet)<br />
samt Roger Flodin,<br />
arbetsmiljöingenjör Previa.<br />
– I det huset fanns asbest. Där misstänkte<br />
vi asbest, men fick aldrig veta, säger han och<br />
pekar.<br />
I ett bostadsområde togs asbestprover i<br />
badrum, men det fanns inget. Men när man<br />
tog prover på ett annat ställe i rummen, fanns<br />
där ändå asbest.<br />
Det visar hur förrädiskt det kan vara. Men<br />
i många fall tas inga prover alls.<br />
Ofta finns också en mycket nonchalant<br />
inställning bland dem som vill ha jobben<br />
gjorda. Leif har direkt uppmanats att riva i<br />
det farliga materialet med motiveringen att<br />
”det är ju bara ett snabbjobb”. ●<br />
MISSTÄNKER DU ASBEST<br />
PÅ DITT JOBB? VI TESTAR!<br />
Skicka ett prov till oss så lämnar vi in det för analys. En lämplig<br />
provbit är fem gånger fem centimeter om det gäller mattor, kakel och<br />
liknande. Vid rörisolering och pulver en till två matskedar.<br />
Lägg detta först i ett kraftigt kuvert eller plastpåse och sedan i en<br />
vadderad påse. Uppge också namn och telefonnummer, helst mobil,<br />
så att vi kan nå dig och få mer information om bygget.<br />
Skicka till: Margite Fransson, <strong>Byggnadsarbetaren</strong>, 106 32 Stockholm.<br />
NR 15 OKTOBER 2007 BYGGNADSARBETAREN 21
Arbetskamrat<br />
kan dömas för<br />
Michaels död<br />
Michael Röing var 34 år när han omkom efter att ha fått en last ställningsplank<br />
över sig. Olyckan som krävde hans liv är en av få som har nått rätten. I Malmö<br />
följer hans familj nu rättegången mot arbetsgivaren och en kollega. ”När Michaels<br />
namn nämns känns det i hela hjärtat”, säger hans syster Therése Löfgren.<br />
TEXT MARGITE FRANSSON FOTO PRIVAT<br />
Då: fredagen<br />
den 28 maj<br />
2004. Michael<br />
Röing,<br />
ny som ställningsbyggare,<br />
håller på<br />
att riva en ställning tillsammans<br />
med en arbetskamrat.<br />
Han arbetar på<br />
marken, när han träffas av<br />
en last med plank och skadas<br />
så allvarligt att han senare<br />
avlider.<br />
Nu: september 2007,<br />
tingsrätten i Malmö. Michaels<br />
arbetskamrat och två chefer, en arbetsledare<br />
och en före detta depåchef på Heab<br />
Byggställningar, är åtalade för arbetsmiljöbrott.<br />
Dessutom krävs företaget på en miljon<br />
kronor i företagsbot.<br />
Kontrasten är total mellan verkligheten på<br />
bygget och Malmö tingshus rättssal. Gammelrosa<br />
väggar, stora bokskåp och guldinramade<br />
målningar, mot byggets ständiga förändring<br />
och snärj i ur och skur. Hittills har<br />
det varit ovanligt att dessa verkligheter möts.<br />
Få allvarliga olyckor leder till rättegång.<br />
Förutom de inblandade är det få åhörare i<br />
salen. Kammaråklagare Lotten Loberg ska<br />
försöka bevisa att de åtalade har orsakat Michaels<br />
död, genom oaktsamhet.<br />
Hon har tio års erfarenhet av arbetsmiljöbrott<br />
och tycker att dessa rättegångar skiljer<br />
sig från andra brottmål.<br />
I förra numret av <strong>Byggnadsarbetaren</strong><br />
kunde vi avslöja att två av<br />
tre dödsolyckor som skedde under<br />
åren 2003–2005 inte lett till åtal.<br />
– Vanliga traditionella brott är ofta begränsade<br />
i tid och rum. Du kan greppa det, medan<br />
arbetsmiljöbrott ofta handlar om organisatoriska<br />
brister och det gör att utredningarna<br />
sväller, säger hon.<br />
De som åtalas för de här brotten är normalt<br />
sett vanligt folk och inte traditionellt kriminella.<br />
Det kan påverka rättens inställning.<br />
En annan skillnad är att vittnen efter en<br />
olycka ofta är anställda av det företag de ska<br />
vittna emot, något som leder till en lojalitetskonflikt.<br />
Rättegången i Malmö tar flera dagar och<br />
<strong>Byggnadsarbetaren</strong> är med under de två första.<br />
Många säkerhetsdetaljer gås igenom liksom<br />
vad som hände på olycksdagen.<br />
Samtidigt som många praktiska frågor avhandlas,<br />
finns den enorma saknaden efter<br />
’’<br />
Det är viktigt att<br />
företaget får stå<br />
till svars och att<br />
man lär sig något<br />
så att detta aldrig<br />
upprepas igen.<br />
’’<br />
en familjemedlem<br />
ständigt närvarande.<br />
Bredvid åklagaren<br />
sitter Michaels<br />
mamma och pappa<br />
tillsammans med<br />
familjens målsägarbiträde.<br />
I salen<br />
finns också hans<br />
yngre syster.<br />
Genom olyckan<br />
har deras liv för alltid<br />
förändrats. En<br />
rättegång kan aldrig<br />
ge dem Michael<br />
tillbaka, men de tycker att det är bra att man<br />
försöker reda ut vad som hänt.<br />
– Det är viktigt att företaget får stå till<br />
svars och att man lär sig något så att detta<br />
aldrig upprepas igen, säger mamma Lena<br />
Röing.<br />
Det är viktigt för familjen att få höra alla<br />
inblandade, för att få veta och förstå vad<br />
som hände vid olyckan. Men de känner inget<br />
hämndbegär mot de enskilda personer som<br />
är åtalade.<br />
Familjen visste att Michael var rädd, för<br />
att han tyckte att säkerheten på företagets<br />
arbetsplatser var dålig.<br />
Utredningsarbetet har varit komplicerat<br />
och därför dragit ut på tiden Det finns en sak<br />
som de har gemensam, de anhöriga och de<br />
åtalade som sitter i rätten med sina advokater.<br />
Den långa väntan på rättegång och oviss-<br />
22 BYGGNADSARBETAREN NR 15 OKTOBER 2007
Î<br />
Î<br />
Michael tillsammans med sin syster Therése Löfgren. Hon tycker att det är dubbelt att sitta<br />
i rättssalen. Fruktansvärt för att det är uppslitande, men bra för att olyckan tas på allvar av<br />
samhället.<br />
Î<br />
heten om det skulle bli åtal har tärt på dem.<br />
En människas liv har släckts. Det innebär att<br />
det är en svår situation för alla.<br />
Samtidigt ska åklagaren leta efter ansvariga,<br />
för att företag ska följa lagen och ytterst för<br />
att hindra att människor dör på sina jobb.<br />
De tre åtalade personerna, liksom företaget,<br />
förnekar alla brott. Men åklagaren anser<br />
att depåchefen och arbetsledaren har gjort<br />
allvarliga fel. De har inte skött arbetsmiljöarbetet<br />
som man ska. Skriftliga riskanalyser<br />
och instruktioner för jobbet saknades, menar<br />
hon.<br />
Vidare hävdar hon att de inte försäkrat sig<br />
om att de som monterade ner ställningen hade<br />
tillräckliga kunskaper och handledning.<br />
I rättssalen krockar bilderna om hur företaget<br />
skötte arbetsmiljön. Cheferna och deras<br />
advokater bemöter påståendena om brister.<br />
Den åtalade arbetskamraten är pressad av<br />
stundens allvar. Olyckan hände när han och<br />
Michael skulle hissa ner ställningsplank från<br />
15 meters höjd med hjälp av nockspel.<br />
Arbetskamraten var uppe och kopplade<br />
ihop planken innan han började föra ut dem<br />
över kanten, i tron att det var okej. Han vände<br />
sig om och gick tre, fyra meter innan han<br />
hörde att det rasslade till och såg Michael<br />
ligga på marken.<br />
– Jag har funderat och funderat, men jag<br />
vet inte vad som hänt, säger han. Inget vittne<br />
såg olyckan.<br />
Åklagaren menar att arbetskamraten inte<br />
tillräckligt bedömt riskerna när han hissade<br />
ner brädorna och att han borde sett till att hans<br />
kollega inte arbetade under hängande last.<br />
Åklagaren yrkar förutom företagsbot på<br />
villkorlig dom och böter för alla de åtalade.<br />
Domen kommer den första november.<br />
Michael Röing var i grunden tekniker<br />
och mycket skyddsmedveten.<br />
Då olyckan hände hade han<br />
varit anställd som ställningsbyggare<br />
i 36 dagar.
Ny Susanna<br />
Alakoski<br />
Ny Lo<br />
Kauppi<br />
Ny Lena<br />
Andersson<br />
Ny Lena<br />
Kallenberg<br />
Ny Marjaneh<br />
Bakhtiari<br />
Ny Åsa<br />
Linderborg<br />
Ny Jennie<br />
Dielemans<br />
Majgull<br />
Axelsson<br />
Sara<br />
Lidman<br />
Mary<br />
Andersson<br />
Ann-Charlotte<br />
Alvefors<br />
Maja<br />
Ekelöf<br />
Inga-Lena<br />
Larsson<br />
Mona<br />
Kalin<br />
Aino<br />
Trosell<br />
Elsie<br />
Johansson<br />
Lars-Åke<br />
Augustsson<br />
Per-Anders<br />
Fogelström<br />
Hans<br />
Lagerberg<br />
Elsa<br />
Appelquist<br />
Helga<br />
Bergwall<br />
Artur<br />
Lundkvist<br />
Harry<br />
Martinsson<br />
Moa<br />
Martinsson<br />
Jan<br />
Fridegård<br />
Wilhelm<br />
Moberg<br />
Bernhard<br />
Nordh<br />
Herta<br />
Wirén<br />
Maj<br />
Hirdman<br />
Ny Jonas<br />
Hassen<br />
Khemiri<br />
Svante<br />
Foerster<br />
Mauritz<br />
Ekström<br />
Gustav<br />
Hedenvind-<br />
Eriksson<br />
Maria<br />
Sandell<br />
Bunny<br />
Ragnerstam<br />
Ivan<br />
Oljelund<br />
Albert<br />
Viksten<br />
Martin<br />
Koch<br />
Karl<br />
Östman<br />
August<br />
Strindberg<br />
Göran<br />
Palm<br />
Jan<br />
Fogelbäck<br />
Gustav<br />
Sandgren<br />
Alfred<br />
Kämpe<br />
Leon<br />
Larsson<br />
Rudolf<br />
Värnlund<br />
Ragnar<br />
Casparsson<br />
Kjell<br />
Johansson<br />
Mats<br />
Berggr<br />
Erik<br />
Johansson<br />
Ivar<br />
Lo-Johansson<br />
Eyvind<br />
Johnsson<br />
Folke<br />
Fridell<br />
Dan<br />
Andersson<br />
Vilhelm<br />
Ragnar<br />
Ove<br />
Alla<br />
Émile Zola, Martin Andersen Nexö, Maksim Gorkij, Upton Sinclair, Ja<br />
Bi<br />
No<br />
S<br />
D<br />
Åsa Linderborg, kritiker och författare<br />
Är arbetarromanen på g?<br />
– Ja, det finns ett sug att läsa om vanliga<br />
människor.<br />
Vad är arbetarlitteratur?<br />
– Det är ett svårt begrepp. Men det handlar<br />
om människor som tillhör arbetarklassen,<br />
sedan tror jag också att det är litteratur som<br />
medvetandegör och tydliggör.<br />
Är det meningsfullt att sätta etiketter, som<br />
’’Etiketten<br />
arbetarlitteratur?<br />
– Ja, merparten av det som ges ut utgår från arbetarlitteratur<br />
medelklassen. Så etiketten behövs.<br />
Är du själv en arbetarförfattare?<br />
– Absolut! Mig äger ingen handlar om min behövs’’<br />
pappa – en stolt och klassmedveten metallarbetare.<br />
Boktips!<br />
– Allt av Elsie Johansson. Hon ser sammanhanget klass och kön.<br />
ULLA MONTAN<br />
Susanna Mehmedi, dramatiker, aktuell med pjäsen<br />
My nation på Pusterviksteatern i Göteborg.<br />
Är arbetarberättelser på g?<br />
– Jag tycker mig se ett intresse för nya berättelser. Det<br />
finns ett sug efter nya pjäser om dagens Sverige.<br />
Vad är arbetarlitteratur?<br />
– Berättelser som beskriver olika slags utanförskap.<br />
Jag tycker att det är synd att man delar upp mellan<br />
etnicitet och klass. Det där sammanfaller men den diskussionen<br />
ser man inte. I det som berättas om invandrare,<br />
som Jonas Hassen Khemiris Ett öga rött, beskrivs<br />
invandraridentiteten som hindret medan det i verkligheten<br />
mycket handlar om klass.<br />
Är etiketten relevant?<br />
– Ja, som ett sätt att beskriva ett underifrånperspektiv.<br />
Vad sätter du för etikett på dig själv?<br />
’’Synd man<br />
delar upp<br />
etnicitet<br />
och klass’’<br />
– Jag är en klassresenär från Sverige som har kosovoalbanska föräldrar.<br />
Boktips!<br />
– Underdog av Torbjörn Flygt, för att jag tyckte om den.<br />
24 BYGGNADSARBETAREN NR 15 OKTOBER 2007
Torbjörn<br />
Flygt<br />
Hetaste<br />
Jonas Hassen Khemiri får sällan etiketten proletärförfattare och<br />
det är osäkert om han vill ha den (han ger inga intervjuer för tillfälen<br />
Kurt<br />
Salomonsson<br />
Bertil<br />
Johansson<br />
nsson<br />
Stig<br />
Sjödin<br />
rger<br />
rman<br />
tig<br />
agerman<br />
Kjell<br />
Ericsson<br />
Reidar<br />
Jönsson<br />
Josef<br />
Kjellgren<br />
Göran<br />
Greider<br />
Torgny<br />
Karnstedt<br />
Walter<br />
Nilsson<br />
Ny David<br />
Ericsson<br />
Bengt<br />
Cidden<br />
Andersson<br />
ck London, B Traven<br />
Gunnar<br />
Adolfsson<br />
Ny Bob<br />
Hansson<br />
Kvinnor<br />
Män<br />
Skriver<br />
om bygget<br />
Så läser<br />
du ”släktträdet”<br />
Arbetarromanens<br />
rötter<br />
David Ericsson, arbetarförfattare.<br />
Är arbetarlitteraturen på g?<br />
– Lite grand kanske. Men det handlar nog trots<br />
allt mer om chic lit just nu.<br />
Vad är arbetarlitteratur?<br />
– Klassperspektivet är det viktigaste. Jag är väl<br />
själv arbetarförfattare enligt den snäva definitionen,<br />
jag arbetar som chaffis och skriver om chaffisjobb.<br />
Är det viktigt med etikett?<br />
– Egentligen är det skönheten i berättelsen som ’’Klassskillnader<br />
är avgörande. Men klasskillnader tillför mer spänning.<br />
Du arbetar med vägbiblioteken, fackets satsning tillför mer<br />
på ljudböcker. Är distribution och pris viktiga<br />
faktorer för arbetarlitteraturens genomslag? spänning’’<br />
– Ja. Tyvärr finns inga arbetsplatsbibliotek längre,<br />
det finns det inte pengar till. Men vägbiblioteken är en succé.<br />
Boktips!<br />
– Italienaren av Sven-Ove Karlsson. Den är vacker och jordnära.<br />
böckerna<br />
handlar om<br />
arbetare<br />
KÄLLA: SVENSK ARBETARLITTERATUR<br />
HANNA GREDMARK<br />
”Det finns ett sug efter<br />
att känna igen sig”<br />
Snickare, bergsprängare och härdare<br />
är huvudpersoner i storsäljande<br />
romaner med tydlig klassprägel. Är en<br />
ny våg av arbetarlitteratur på gång?<br />
Nja, säger förlag och kritiker. Ja, säger<br />
Åsa Linderborg, en av 2000-talets<br />
arbetarförfattare.<br />
TEXT INGEMAR DAHLKVIST FOTO SCANPIX<br />
Det går en röd tråd från Jonas i Jonas Hassen Khemiris<br />
roman Montecore till Martin i Rudolf Värnlunds Upproret.<br />
Trots att det skiljer 80 år mellan Jonas utbrott på<br />
basketplanen och Martins roll i en hyresstrejk i arbetarstadsdelen.<br />
Jonas i Montecore förvandlas till klassmedveten agitator när hans<br />
kompisar Melinda och Imran inte förmår hejda en lek med förolämpningar<br />
i tid för att undvika slagsmål. ”Men skärp er, vi är brushor<br />
för fan!” skriker Jonas och förortens basketplan förvandlas till en<br />
politiskt laddad mötesplats. Martin i Upproret är en sjöman som<br />
mönstrat av och flyttar in i sin barndoms söderkåk. Hans ingrepp<br />
i vardagen tänder en upprorsgnista. En hyresstrejk växer fram när<br />
hyresgästerna möts i Bloms skjutbanetält på granntomten.<br />
FLER TIPS PÅ NYA ARBETARROMANER<br />
▲<br />
NR 15 OKTOBER 2007 BYGGNADSARBETAREN 25
▲<br />
let enligt förlaget). Men han berättar nu de vanmäktigas berättelser,<br />
precis som Rudolf Värnlund gjorde på sin tid. Och Khemiri är inte<br />
ensam. Det vimlar av arbetare i det senaste årets bokflod, det senaste<br />
exemplet är snickaren Gunnars berättelse, förmedlad av Bob Hansson.<br />
2000-talets arbetarlitteratur har presenterat sig.<br />
Värnlund var en av många författare i arbetarlitteraturens barndom.<br />
Moa Martinson, Eyvind Johnsson och Ivar Lo Johansson är andra<br />
klassiker. De var storsäljande berättare med förmåga att skildra<br />
vardagen ur ett perspektiv som medel- och överklass i bästa fall inte<br />
förstod och i värsta fall föraktade eller stod skräckslagna inför.<br />
En vanlig myt är att klassikerna hade kroppsarbeten samtidigt som<br />
de satte sina mästerverk på pränt. Men i verkligheten hade de flesta<br />
lämnat sina arbetaryrken när de skrev sina arbetarskildringar. De var<br />
klassresenärer, ofta journalister, precis som dagens vardagsskildrare.<br />
BOKTIPS NYA BÖCKER MED KLASSPERSPEKTIV<br />
■ Kalla det vad fan du vill<br />
av Marjaneh Bakhtiari. Om<br />
förortens maktlösa.<br />
■ Bergssprängardottern som<br />
exploderade av Lo Kauppi.<br />
Pappa super och spränger berg.<br />
■ Svinalängorna av<br />
Susanna Alakoski.<br />
Misär i skånsk förort.<br />
■ Coola krogen av<br />
Lena Kallenberg.<br />
Första steget ut i<br />
arbetslivet.<br />
■ Du är alltså<br />
svensk? av Lena<br />
Andersson. Städerska<br />
i regeringskansliet.<br />
■ Tackar som frågar<br />
av Jennie Dielemans.<br />
Förortsbilder.<br />
■ Flickan som inte fick finnas av<br />
Ethel G Ericsson. Oönskat barn.<br />
■ Skammens boning av Doris<br />
Dahlin. Kämpande mamma.<br />
Pappa är arbetare och alkis.<br />
■ Montecore av<br />
Jonas Hassen<br />
Khemiri. Den som<br />
byter land byter<br />
klass.<br />
■ Gunnar av Bob<br />
Hansson. Snickare<br />
med nytt hjärta<br />
och gammal moral.<br />
■ Mig äger ingen av<br />
Åsa Linderborg. Pappa<br />
härdarmästaren som är det han<br />
gör.<br />
■ Taxfree av David Ericsson.<br />
Globaliserad arbetsmarknad.<br />
Historikern och skribenten Åsa Linderborg, som skildrar sin uppväxt<br />
tillsammans med pappa härdarmästaren i Mig äger ingen, är<br />
typisk på det sättet. Nytt är det däremot att de kvinnliga författarna<br />
nu dominerar stort.<br />
Trots att det i dag saknas bokombud på arbetsplatserna och stöd<br />
från arbetarrörelsen har Khemiris debutroman Ett öga rött sålt<br />
200 000 exemplar i pocket och Linderborgs Mig äger ingen på ett<br />
halvår sålt 20 000 inbundna. Normalt trycker man 3 000 exemplar<br />
av en debutant.<br />
Förlagen bakom de nya succéerna vill inte kalla det någon ny trend.<br />
Kritiker på tunga kultursidor säger sig inte heller de ha sett något<br />
mönster. De sätter i stället etiketter som har med kön eller etnicitet<br />
att göra.<br />
Åsa Linderborg, själv kritiker på Aftonbladet, suckar lite bedrövat<br />
åt debatten om hennes porträtt av pappan. Hon har fått mycket<br />
e-post från läsare som känner igen sig i klassperspektivet, men den<br />
offentliga debatten har inte handlat om klass, mer om missbruk och<br />
om mammor som överger sina barn.<br />
– Många har hört av sig om just det. Klyftorna i samhället växer nu<br />
och man känner inte igen sig i det där som vi hört i 20 år nu, att klass<br />
inte finns, säger Åsa Linderborg.<br />
– Det finns ett sug efter berättelser med ett klassperspektiv som<br />
man känner igen sig i. ●<br />
annons Fristads<br />
annons Nordea<br />
26 BYGGNADSARBETAREN NR 15 OKTOBER 2007
BYGGNYTT<br />
18 OKTOBER 2007<br />
”Synd att det skulle gå till<br />
Anställda vid skandalbygge besvikna på Arbetsmiljöverket och Byggnads<br />
Arbetsmiljö/<br />
Anställda hos de svenska underentreprenörerna<br />
på<br />
Brunnsåkerskolan i Halmstad<br />
är besvikna på Arbetsmiljöverket<br />
och Byggnads.<br />
De tycker att mer kunde har<br />
gjorts för att få bukt med problemen<br />
på deras arbetsplats.<br />
– Det är synd att det skulle gå<br />
så långt som till en käftsmäll, säger<br />
Sebastian Håkansson.<br />
Polska byggnadsarbetare som<br />
bär tunga järnbalkar uppför<br />
trapporna, en icke-besiktigad<br />
bygghiss (som används ändå),<br />
massor av damm, icke-godkända<br />
ställningar, rivning av asbest<br />
utan skyddsutrustning, obefintlig<br />
belysning och stora hål som<br />
inte är avspärrade. Listan kan<br />
lätt göras ännu längre.<br />
KULTURKROCKAR<br />
Dessutom har det varit massor<br />
av missförstånd, kulturkrockar<br />
och språkproblem på bygget.<br />
– Vid ett tillfälle hade jag<br />
märkt hålen för att dra rör, då<br />
spacklade tyskarna över dem.<br />
Sedan märkte vi hålen igen, då<br />
målade polackerna över dem.<br />
Efter det gjorde en håltagningsfirma<br />
hål som polackerna murade<br />
igen, suckar rörlärlingen<br />
Per-Ola Strand, som arbetar på<br />
AB Rörläggaren, en av underentreprenörerna.<br />
– De polska byggnadsarbetarna<br />
är inte självgående på samma<br />
sätt som vi är. De vågar inte ifrågasätta<br />
besluten, tillägger han.<br />
Arbetsmiljöbristerna på<br />
Brunnsåkerskolan har varit omfattande<br />
och mycket allvarliga<br />
under mer än ett års tid. Det tyska<br />
byggföretaget BWE har inte<br />
klarat av att sköta arbetsmiljön<br />
på arbetsplatsen. Ventilationsmontörer,<br />
elektriker och rörläggare,<br />
som arbetar för svenska<br />
underentreprenörer, är mycket<br />
Renoveringsarbetet på Brunnnsåkerskolan i Halmstad har omgetts av språkproblem och<br />
kulturkrockar, eftersom det saknats samordning på arbetsplatsen. Den 20 september blev<br />
rörlärlingen Per-Ola Strand nerslagen av en tysk platschef. (<strong>Byggnadsarbetaren</strong> nr 14/07)<br />
besvikna över att Arbetsmiljöverket<br />
i ett tidigare skede inte<br />
har agerat mer kraftfullt.<br />
– Fast de har varit här sex till<br />
åtta gånger har<br />
det inte hänt<br />
ett dugg. Arbetsmiljöverket<br />
borde ha pressat<br />
dem för att<br />
få ordning på<br />
arbetsmiljön,<br />
säger ventilationsmontören Sebastian<br />
Håkansson (bilden) på<br />
Inventor Ventilations AB.<br />
När Arbetsmiljöverket gjorde<br />
en inspektion på en byggarbetsplats<br />
förra året saknade Sebastian<br />
fallskydd när han arbetade på<br />
ett tak. Företaget hotades med<br />
böter om det skulle hända igen.<br />
– Då skällde arbetsmiljöinspektören<br />
ut mig efter noter,<br />
men här händer ingenting. Det<br />
är katastrof att det inte är på lika<br />
villkor. Att de utländska företagen<br />
får göra som de vill, säger<br />
Sebastian Håkansson.<br />
SLOGS NER AV PLATSCHEF<br />
Det var först när Per-Ola Strand<br />
blev nerslagen av en tysk platschef<br />
som arbetsmiljön blev<br />
bättre. Efter händelsen stängde<br />
Byggnads bygget några timmar<br />
och platschefen plockades bort.<br />
– Han hatade mig för att jag<br />
är lärling och för att jag ställde<br />
krav på arbetsmiljön, säger Per-<br />
Ola Strand.<br />
Byggnadsarbetarna tycker<br />
även att Byggnads kunde ha<br />
gjort mer. Trots att regionala<br />
skyddsombudet har varit på arbetsplatsen<br />
flera gånger har det<br />
inte hänt något.<br />
– Vi är i minoritet på bygget<br />
och det är ett tungt lass för oss<br />
att dra, säger Jocke Cederlund,<br />
ventilationsmontör på Inventor<br />
Ventilations AB.<br />
Nu fungerar arbetsplatsen<br />
bättre, med en ny platschef. Arbetsmiljön<br />
har förbättrats. Städningen<br />
är bättre och avspärrningar<br />
har satts ut runt hålen.<br />
KATARINA CONNHEIM<br />
28 BYGGNADSARBETAREN NR 15 OKTOBER 2007
NÄTFRÅGAN<br />
Vi frågade: Är du rädd<br />
för chefen?<br />
NEJ<br />
83%<br />
17%<br />
JA<br />
en käftsmäll”<br />
ANDERS ANDERSSON<br />
”Vi kunde kanske<br />
ha jobbat snabbare”<br />
Brunnsåkerskolan/<br />
Arbetsmiljöverket och Byggnads<br />
får stark kritik för hur de<br />
har hanterat arbetsmiljöproblemen<br />
på Brunnsåkerskolan.<br />
Här svarar de på kritiken.<br />
Varför har ni inte agerat tidigare,<br />
trots att arbetsmiljön varit<br />
dålig under en längre tid?<br />
– När man fattar beslut om<br />
tvångsåtgärder, (läs: flytta<br />
samordningsansvaret) så är det<br />
viktigt att hitta rätt bland formaliabiten,<br />
så att inte beslutet<br />
överklagas, säger Roger Simu,<br />
tillsynsdirektör på Göteborgs<br />
distrikt vid Arbetsmiljöverket.<br />
De svenska byggnadsarbetarna<br />
tycker att ni har varit för<br />
passiva. Kommentar?<br />
– I efterhand skulle vi kanske<br />
ha jobbat snabbare. Men det har<br />
tagit den här tiden, förklarar Roger<br />
Simu.<br />
FAKTA/ DETTA HAR HÄNT<br />
Varför har ni inte hotat med<br />
böter eller stängt arbetsplatsen?<br />
– Bristerna har inte varit av<br />
den karaktären att vi kunde fatta<br />
beslut om förbud med vite. Och<br />
det är bara om det är uppenbar<br />
fara för liv och hälsa som arbetsplatsen<br />
stängs. Vi ville fokusera<br />
på samordningsansvaret och få<br />
ordning på arbetsplatsen, säger<br />
Roger Simu.<br />
BENGT SLÄTTSJÖ, regionalt<br />
skyddsombud på Byggnads i<br />
Halmstad, är tveksam till om<br />
facket hade kunnat göra mer.<br />
– Vi lämnade över det till Arbetsmiljöverket,<br />
eftersom de har<br />
större makt. Det är möjligt att vi<br />
kunde ha lagt ett stopp tidigare,<br />
men det är frågan om det hade<br />
kunnat göra någon nytta.<br />
KATARINA CONNHEIM<br />
● Halmstad kommun gav det tyska företaget BWE i uppdrag<br />
att sköta en omfattande renovering av Brunnsåkerskolan.<br />
● BWE tar i sin tur in bland annat polska, ryska och kurdiska<br />
byggnadsarbetare. Det finns också flera svenska entreprenörer<br />
inom vvs, ventilation och el.<br />
● Renoveringen, som börjar i augusti 2006, har kantats av stora<br />
och allvarliga arbetsmiljö- och samordningsproblem. Projektet är<br />
också två månader försenat.<br />
● Den dåliga arbetsmiljön kulminerar när rörlärlingen Per-<br />
Ola Strand får en smäll på käften av en tysk platschef den 20<br />
september.<br />
● Eftersom arbetsmiljön är så dålig beslutar Arbetsmiljöverket<br />
att samordningsansvaret ska gå över från det tyska företaget<br />
BWE till kommunen från och med den 8 oktober. Det är en<br />
mycket ovanlig åtgärd av Arbetsmiljöverket.<br />
I KORTHET<br />
Klämdes till döds<br />
under trappa<br />
Dödsolycka/ En 38-årig man<br />
klämdes till döds när en flera<br />
ton tung trappa föll i samband<br />
med ett lyft.<br />
– De uppgifter vi fått från polisen<br />
tyder på att något brustit<br />
i lyftanordningen, säger Mats<br />
Ryderheim, tillsynsdirektör på<br />
Arbetsmiljöverket i Malmö.<br />
Olyckan skedde den 4 oktober<br />
i Oxie, Malmö, vid ett företag<br />
som tillverkar betongtrappor.<br />
Klämdes svårt<br />
på bygge<br />
Byggolycka/ En man fick ett<br />
800 kilo tungt ventilationsaggregat<br />
över sig på en byggarbetsplats<br />
i Hammarbyhamnen i<br />
Stockholm den 2 oktober.<br />
Mannen arbetade tillsammans<br />
med fem andra på ett tak<br />
och höll på att föra ett ventilationsaggregat<br />
på plats med<br />
hjälp av en lång pallyftare.<br />
Plötsligt började aggregatet,<br />
som var cirka 30 centimeter<br />
upphöjt över marken, att luta.<br />
Slutligen tippade det tunga aggregatet<br />
och föll över benen<br />
på en av männen som klämdes<br />
fast mot taket. Han ådrog sig<br />
allvarliga klämskador.<br />
Fallande tak<br />
skadade arbetare<br />
Byggolycka / Vid en olycka på<br />
ett villabygge i Förslöv söder<br />
om Båstad den 19 september<br />
skadades en byggnadsarbetare,<br />
när en taksektion lossnade<br />
från taket och föll över honom.<br />
Han stod på en stege och<br />
monterade en taksektion när<br />
taksektionen släppte från taket<br />
och föll över honom.<br />
Enligt tidigare uppgifter<br />
lossnade taksektionen från<br />
en lyftkran. Men detta är felaktigt.<br />
Kranföraren Leif Lindh<br />
hade just släppt av taksektionen<br />
och var på väg att hämta<br />
en ny.<br />
– Kranen var inte i närheten<br />
när det hände. Jag var på väg<br />
bort och skulle hämta en ny<br />
sektion när jag hörde ett brak.<br />
Och det var taksektionen som<br />
föll ned från taket, säger han.<br />
Enligt Skånepolisen bär varken<br />
kranföraren eller någon annan<br />
arbetare på platsen skulden<br />
till olyckan.<br />
<strong>Byggnadsarbetaren</strong> ådrog<br />
sig svåra ansiktsskador.<br />
Antalet olyckor<br />
ökar i Skåne<br />
Byggolyckor/ Under årets nio<br />
första månader inträffade 118<br />
byggrelaterade olyckor i Skåne.<br />
Det är 41 fler än under samma<br />
period förra året.<br />
Mats Ryderheim, tillsynsdirektör<br />
på Arbetsmiljöverket, är<br />
orolig.<br />
– Vi ser både statistiskt och<br />
i vardagen att det har ökat<br />
högst väsentligt och de allvarligaste<br />
anmälningarna, som vi<br />
får in dagligen, har ökat med<br />
50 procent jämfört med förra<br />
året, säger han till Sveriges Radio<br />
Malmö.<br />
Han tror att ökningen delvis<br />
beror på att byggföretagen har<br />
mycket att göra och att det används<br />
mer outbildad arbetskraft.<br />
Farligt bygge<br />
stoppades<br />
Fallskydd/ Ett bygge i Mönsterås<br />
stoppades den 3 oktober<br />
av Arbetsmiljöverket.<br />
– Det saknades både byggnadsställningar<br />
och skyddsräcken<br />
och det kan vi inte<br />
acceptera, säger arbetsmiljöinspektör<br />
Håkan Lindström till<br />
tidningen Barometern.<br />
Hustillverkaren S:t Anna hus,<br />
tillsammans med två inhyrda<br />
företag, sätter upp ett monteringshus.<br />
Många arbetsmoment<br />
utförs på hög höjd och<br />
företaget var senast i våras inblandat<br />
i en fallolycka på en<br />
byggarbetsplats. Men trots<br />
verkets information och krav<br />
har företaget struntat i att följa<br />
säkerhetsbestämmelserna.<br />
NR 15 OKTOBER 2007 BYGGNADSARBETAREN 29
BYGGNYTT OKT 2007<br />
15 gästarbetare<br />
bodde på jobbet<br />
BIG gruppen<br />
Kollektivavtal/<br />
Minst 15 östeuropeiska byggnadsarbetare<br />
har en längre tid<br />
bott på en byggarbetsplats<br />
vid Stureplan i Stockholm.<br />
Det upptäckte Krister Strömberg<br />
på Byggettan när han, efter<br />
ett tips, besökte arbetsplatsen.<br />
Stureplan Bygg AB bygger<br />
om Hotell Stureplan i centrala<br />
Stockholm.<br />
När han kom till platsen jobbade,<br />
enligt den norske platschefen,<br />
22 östeuropeiska arbetare<br />
på bygget.<br />
Minst 15 av dem bodde i<br />
samma lokaler de arbetade i. I<br />
skrymslen utan dörrar har de sovit<br />
på madrasser och tältsängar<br />
med personliga tillhörigheter,<br />
kläder och matförpackningar<br />
utspritt runt omkring.<br />
ARBETARNA SJÄLVA uppgav att<br />
de tjänade 75 kronor i timmen<br />
efter skatt och att de varit på<br />
bygget i en vecka och snart skulle<br />
flyttas till ett bättre boende.<br />
– Jag har sett många byggen<br />
och dessvärre sådana här omständigheter<br />
förut. Bygget har<br />
pågått betydligt längre, kanske<br />
en månad. Jag har inte sett några<br />
lönespecifikationer och i nuläget<br />
vet jag nästan inget om företaget,<br />
säger Krister Strömberg.<br />
Efter att Byggettan övervägt<br />
att polisanmäla företaget för arbetsmiljöbrott<br />
skrev Stureplan<br />
Bygg AB den 2 oktober på ett<br />
kollektivavtal med Byggnads.<br />
Under förhandlingarna framkom<br />
att de som bott på byggarbetsplatsen<br />
flyttats till bättre<br />
boende och att 18 av de sammanlagt<br />
22 östeuropéerna har<br />
svenska personnummer och därmed<br />
arbetstillstånd. De övriga<br />
fyra har lämnat Sverige.<br />
AVTALET INNEBÄR EN minimilön<br />
på 138 kronor före skatt<br />
samt tillgång till hälso- och<br />
friskvård.<br />
– Firmatecknaren var tillmötesgående<br />
och stämningen var<br />
god. Det enda jag undrar över nu<br />
efteråt är varför han inte ordnade<br />
allt det här från början. Då<br />
hade han ju sluppit all negativ<br />
publicitet, säger Krister Strömberg.<br />
MAGNUS BERGSTRÖM<br />
Kostnader delas efter tvist<br />
Arbetsdomstolen/<br />
Byggnads får själva stå för<br />
sina rättegångskostnader<br />
efter tvisten om avtal med<br />
Linköpingsföretaget HGS.<br />
I juni 2006 inledde Byggnads en<br />
blockad mot Linköpingsföretaget<br />
HGS. Orsaken var att företaget<br />
inte ville teckna kollektivavtal.<br />
Blockaden avbröts först i<br />
juni 2007, sedan HGS tecknat<br />
ett hängavtal med Byggnads.<br />
I och med att HGS tecknade<br />
avtal återkallade företaget en<br />
rättslig tvist i Arbetsdomstolen<br />
(AD). Normalt innebär det att<br />
den som återkallar, får stå både<br />
för sina egna och för motpartens<br />
rättegångskostnader.<br />
AD konstaterar i sitt beslut att<br />
överenskommelsen som avslutade<br />
konflikten till stor del bygger<br />
på att granskningssystemet avskaffats<br />
under den tid konflikten<br />
pågått.<br />
Just granskningen har under<br />
hela konflikten uppgivits som<br />
av företagets viktigaste skäl för<br />
att inte teckna avtal. AD:s beslut<br />
blev därför att parterna ska stå<br />
för sina egna kostnader.<br />
HGS ombud i tvisten, Centrum<br />
för rättvisa, tolkar AD:s beslut<br />
om rättegångskostnaderna<br />
som ett tecken på att företaget<br />
haft rätt i sak i tvisten. HGS har,<br />
sedan kollektivavtalet tecknades,<br />
försatts i konkurs.<br />
INGEMAR DAHLKVIST<br />
30 BYGGNADSARBETAREN NR 15 OKTOBER 2007
I KORTHET<br />
Lärling bröt<br />
båda armarna<br />
Fallolycka/ En 16-årig lärling<br />
föll 3,5 meter och bröt bägge armarna.<br />
Olyckan inträffade den 3<br />
oktober vid Center Syd i Löddeköpinge<br />
utanför Lund.<br />
Lärlingen arbetade med att<br />
städa uppe på ett tak på byggarbetsplatsen.<br />
Till sin hjälp hade han en skylift<br />
som han använde för att lasta på<br />
saker och byggmaterial. I samband<br />
med pålastning tappade<br />
han balansen.<br />
– Han hade tur för det kunde<br />
gått mycket illa. Lyckligtvis hade<br />
han hjälm på sig. Dessvärre saknades<br />
skyddsräckena som vanligtvis<br />
var monterade på skyliften,<br />
säger Helen Magnusson på<br />
Arbetsmiljöverket.<br />
Riksbyggen<br />
bygger utan avtal<br />
Kollektivavtal/ Två bostadsrättsföreningar<br />
i Riksbyggen i<br />
Göteborg anlitar en byggfirma<br />
utan kollektivavtal.<br />
Det polska byggföretaget<br />
Bygg-Mirex har fått flera uppdrag<br />
åt bostadsrättsföreningar i<br />
Riksbyggen i Göteborg, trots att<br />
bolaget inte har kollektivavtal,<br />
uppger Göteborgs-Posten.<br />
Mats Arnsmar, ombudsman på<br />
Byggnads i Göteborg och ordförande<br />
i Riksbyggen i Göteborg,<br />
beklagar att de två bostadsrättsföreningarna<br />
handlat upp entreprenader<br />
på ett sätt som strider<br />
mot Riksbyggens idéer.<br />
Enligt Göteborgs-Posten debiterar<br />
Bygg-Mirex 150 kronor per<br />
arbetad timme. Samtidigt uppger<br />
företaget att man betalar<br />
högre lön än de 120 kronor per<br />
timme som är den lägsta tillåtna<br />
lönen enligt avtal.<br />
Fler medlemmar<br />
lämnar Byggnads<br />
Statistik/ Byggnads fortsätter<br />
att tappa medlemmar. Samtidigt<br />
tillkommer nya medlemmar,<br />
både till förbundet och till<br />
a-kassan.<br />
Byggnads hade i september<br />
119 822 medlemmar. Det är 7 616<br />
färre jämfört med samma period<br />
förra året. Under september<br />
minskade antalet medlemmar<br />
med 1 530. Av dessa gick 349 till<br />
andra förbund och 124 avled.<br />
Samtidigt tillkom 524 nya<br />
medlemmar vilket innebär att<br />
nettominskningen blev 1 006<br />
medlemmar under perioden.<br />
Skadades av<br />
betongblock<br />
Byggolycka / En byggnadsarbetare<br />
fick ett betongblock över<br />
sig på en byggarbetsplats i Visby.<br />
Olyckan inträffade den 4 oktober<br />
vid ombyggnaden av Åhléns<br />
i Visby. Vid olyckstillfället stod<br />
mannen på en låg bock och arbetade<br />
med att såga ut en dörrkarm<br />
ur ett väggblock av betong.<br />
Av någon anledning tappade<br />
han balansen och föll baklänges<br />
med betongblocket över sig.<br />
Mannen klarade sig med endast<br />
några skråmor och fick sy ett<br />
jack i pannan.<br />
Essve<br />
Casco<br />
Lernia<br />
NR 15 OKTOBER 2007 BYGGNADSARBETAREN 31
BYGGNYTT OKTOBER 2007<br />
NVS Installation sparkar trotjänare<br />
Struntar i turordningslistor trots protester<br />
Turordning/<br />
Trots förhandlingar och protester<br />
från Byggnads frångår<br />
NVS i Uppsala turordningslistorna<br />
och säger upp företagets<br />
trotjänare.<br />
I våras meddelade företaget<br />
NVS Installation i Uppsala att<br />
de skulle sluta med entreprenad<br />
och gå över till serviceverksamhet.<br />
De behövde göra sig av med<br />
folk men struntade i turordningen<br />
och meddelade fyra rörmontörer,<br />
som jobbat i företaget<br />
mer än 20 år, att de inte längre<br />
var önskade.<br />
Rörmontören Hans-Ragnar<br />
Jansson, 58 år, har arbetat 22 år<br />
i företaget. Fredagen den 5 oktober<br />
fick han och arbetskompisen<br />
Dick Lindström lämna företaget.<br />
– Jag känner mig fullkomligt<br />
överkörd och mycket illa behandlad.<br />
Det är helt vansinnigt<br />
att det får gå till så här, säger<br />
Hans-Ragnar.<br />
Trots protester från Byggnads<br />
har företaget envist hållit fast vid<br />
sina egna listor. Men efter flera<br />
långa förhandlingar blev två av<br />
de från början fyra som skulle<br />
sägas upp erbjudna jobb.<br />
Den ene har accepterat och<br />
den andre, som med sina 39 år<br />
varit längst i företaget, överväger<br />
att tacka nej på grund av den<br />
dåliga stämningen på företaget.<br />
Sedan i våras har även flera lämnat<br />
NVS frivilligt.<br />
OLA MÅNSSON, regionchef<br />
på NVS region öst, tycker hela<br />
historien är tråkig. Han menar<br />
att det var ett måste att minska<br />
verksamheten i Uppsala för att<br />
få lönsamhet och det har aldrig<br />
varit meningen att göra livet jobbigt<br />
för någon enskild. Dessutom<br />
har Hans-Ragnar blivit erbjuden<br />
Dick Lindström och Hans-Ragnar<br />
Jansson tvingas gå från NVS.<br />
jobb bland annat i Gävle.<br />
Men för Hans-Ragnar kändes<br />
erbjudandet mest som ett hån.<br />
– Det de föreslog var att jag<br />
skulle flyttas och därför behöva<br />
köra 30 mil om dagen för att<br />
komma till min arbetsplats. Det<br />
var kränkande rent ut sagt.<br />
Sedan i våras har han varit<br />
sjukskriven på grund av psykiska<br />
problem och han känner<br />
sig misshandlad av företaget och<br />
personligt angripen av platschefen<br />
för servicegruppen.<br />
DET HAR TOMMY Karlsson i <strong>MB</strong>gruppen<br />
på NVS full förståelse<br />
för. Han tycker att företaget uppträtt<br />
mycket illa.<br />
– Det har inte spelat någon roll<br />
vad vi eller någon annan sagt.<br />
De har uteslutande hållit fast<br />
vid sina egna turordningslistor<br />
och fullkomligt struntat i hur de<br />
drabbade mår, säger han.<br />
Enligt Tommy Karlsson slutade<br />
de centrala förhandlingarna<br />
mellan NVS och Byggnads med<br />
att parterna var oense och det är<br />
troligt att ärendet går vidare till<br />
Arbetsdomstolen.<br />
MAGNUS BERGSTRÖM<br />
Var finns värsta<br />
arbetsmiljön?<br />
Tipsa om årets sämsta bygge.<br />
Kontakta <strong>Byggnadsarbetaren</strong>s<br />
arbetsmiljöreporter Margite Fransson<br />
tel 08-728 49 70, 070-607 56 89<br />
E-post: m.f@byggnadsarbetaren.se<br />
Byggen dyrare än beräknat<br />
Byggkostnader/<br />
Nio av tio byggprojekt blir i<br />
genomsnitt 30 procent dyrare<br />
än beräknat.<br />
Okända markförhållanden,<br />
oprövad teknik och nya beställarkrav<br />
är bara några orsaker.<br />
Skenande kostnader är heller<br />
inte något typiskt svenskt problem,<br />
det förekommer över<br />
hela världen. I Sverige har Hallandsåstunneln<br />
hittills kostat<br />
900 procent mer än beräknat.<br />
Citytunneln i Malmö har överskridit<br />
budgeten med 100 procent<br />
och Södra Länken i Stockholm<br />
har kostat 25 procent mer,<br />
enligt tidningen Ny Teknik.<br />
MAGNUS BERGSTRÖM<br />
Lernia<br />
32 BYGGNADSARBETAREN NR 15 OKTOBER 2007
I KORTHET<br />
Vibrationsgräns<br />
krav vid fasadjobb<br />
Arbetsmiljö/ Skriftliga instruktioner<br />
för användning av vibrerande<br />
maskiner vid tegelfasader.<br />
Det kräver Byggnads i Göteborg<br />
som anser att kunskapen om vibrationsrisker<br />
är för dålig.<br />
När murfogarna i tegelfasader<br />
ska renoveras blir det många arbetstimmar<br />
med handhållna vibrerande<br />
maskiner. Byggnads i<br />
Göteborg har nu begärt att Arbetsmiljöverket<br />
hjälper till att ta<br />
fram skriftliga instruktioner för<br />
ett fasadjobb.<br />
– Vi har träffat så många som<br />
är förstörda så vi måste se till att<br />
kunskapen om den här risken blir<br />
bättre, säger Jan Thell, arbetsmiljöombudsman<br />
på Byggnads i<br />
Göteborg.<br />
Det jobb som Arbetsmiljöverket<br />
nu ska titta närmare på är en<br />
fasadrenovering på Skolgatan i<br />
Göteborg. Där ska murfogarna<br />
knackas ur fyra till fem centimeter.<br />
Vid arbetet används bilmaskin,<br />
humla och vinkelslip omväxlande.<br />
LO utreder<br />
ny a-kassa<br />
Arbetslöshet/ Den borgerliga<br />
regeringen har gjort a-kassan<br />
dyrare, sämre och mer orättvis.<br />
Det anser Representantskapet,<br />
LO:s högsta beslutande organ,<br />
som nu utreder om en gemensam<br />
a-kassa för alla LO-förbund<br />
är möjlig.<br />
En stor a-kassa för alla förbunden,<br />
i likhet med Saco, skulle<br />
underlätta, enligt LO. Just nu<br />
lämnar många a-kassorna och<br />
kostnaden ökar för varje försäkrad<br />
medlem. Därför bör LO och<br />
förbunden agera nu för att skydda<br />
medlemmarnas intressen i<br />
stället för att vänta på regeringens<br />
fortsatta beslut och förslag.<br />
Kvinnors löner<br />
ökade mest<br />
LO-rapport/ Kvinnornas löner<br />
ökade förra året mer än männens<br />
och håller sakta på att komma<br />
ikapp. Men bara för tjänstemännen.<br />
Samtidigt blir lönegapet<br />
mellan arbetare och tjänstemän<br />
bara större.<br />
Förra året var den genomsnittliga<br />
månadslönen 19 600 kronor<br />
för arbetare och 28 200 kronor<br />
för tjänstemän.<br />
För både arbetare och tjänstemän<br />
ökade lönerna med 2,8<br />
procent. Samtidigt ökade konsumentpriserna<br />
med blygsamma<br />
1,4 procent vilket innebär att<br />
lönerna de senaste tio åren ökat<br />
mer än priserna.<br />
I genomsnitt ökade kvinnors<br />
löner med 3 procent och männens<br />
med 2,5 procent. Det är<br />
främst bland tjänstemännen som<br />
löneskillnaderna mellan könen<br />
minskar. Bland arbetarna är skillnaderna<br />
lika stora i dag som de<br />
var för tio år sedan.<br />
Genomsnittslönen för byggnadsarbetare<br />
var förra året<br />
22 600 kronor i månaden.<br />
LÄS MER OM LÖNER:<br />
www.byggnadsarbetaren. se<br />
Hela rapporten: www.lo.se<br />
Gunnebo<br />
Vänerply<br />
Grabber<br />
NR 15 OKTOBER 2007 BYGGNADSARBETAREN 33
TEST ISOLERINGSKNIVAR<br />
Magnus Granath skär med sin favoritkniv, Mora Frosts kniv med stora tänder, på ett bostadsbygge i Hammarby sjöstad i Stockholm.<br />
STADIGA BLAD<br />
GER HÖGT BETYG<br />
En isoleringskniv ska ha ett styvt blad, ett ganska kraftigt grepp och vågigt<br />
skär. Det tycker byggnadsarbetarna som testat isoleringsknivar. Beskrivningen<br />
stämmer bäst in på en kniv från Mora Frosts.<br />
TEXT CENNETH NIKLASSON FOTO ANNA SIMONSSON<br />
På en byggarbetsplats har ett gäng<br />
byggnadsarbetare testat isoleringsknivar.<br />
Det tycks finnas lika<br />
många åsikter som personer om<br />
vilka egenskaper som är viktigast<br />
för en bra isoleringskniv.<br />
Självklart förändras valet av kniv beroende<br />
på vilken typ av isoleringsskiva som man arbetar<br />
med. I det här testet har de arbetat med<br />
vanliga mineralullsskivor.<br />
Det finns ändå några synpunkter som de<br />
flesta i testpatrullen är överens om; bladet<br />
ska vara stadigt. De knivar som har lite tunnare<br />
blad upplevs som sladdriga och är då<br />
svårare att skära rakt med. Den andra viktiga<br />
faktorn är greppet. Det får inte vara för litet,<br />
utan ska vara ganska grovt.<br />
Den tredje gemensamma åsikten handlar<br />
om hur tandningen ser ut. De flesta förespråkar<br />
en specialtandad slipning som ser ut som<br />
ett vågmönster. Med den verkar det vara lättare<br />
att såga sig igenom skivorna.<br />
När det gäller skärpan så inser de flesta att<br />
knivarna måste slipas med jämna mellanrum,<br />
eftersom isoleringen sliter hårt på eggen.<br />
Snickaren Bengt Haglund, 59 år, från<br />
Haninge, har där ett tips när det gäller just<br />
slipningen.<br />
– Ofta står man på ett betonggolv och isole-<br />
NR 15 OKTOBER 2007 BYGGNADSARBETAREN 35
TEST ISOLERINGSKNIVAR<br />
Mora Frosts (stora tänder)<br />
Lindbloms (stora tänder)<br />
Karl Jung<br />
Pris<br />
219 kr<br />
154 kr<br />
109 kr<br />
Grepp<br />
4<br />
4<br />
3<br />
Bladet/Stadigt<br />
4<br />
STADIG<br />
4<br />
3,5<br />
Bladet/Vasst<br />
4<br />
3,5<br />
4<br />
Helhetsintryck<br />
4<br />
4<br />
4<br />
DUBBLA SKÄR<br />
Kommentar<br />
Bra grepp, stadigt blad och ett<br />
trevlig skär genom ullet.<br />
Den här kniven har bästa greppet.<br />
Bra med skär på båda sidor. Kniven<br />
är lite för kort, men lätt och<br />
behändig.<br />
Slutbetyg<br />
’’<br />
Det är så mycket lättare att arbeta när<br />
bladet är stabilt. Man kanske inte tänker<br />
på det om man jobbar med en kniv<br />
med lite sladdrigare blad, men när<br />
man jämför som vi gjort märker man<br />
en tydlig skillnad.<br />
’’<br />
rar. När kniven tappar lite av skärpan är det<br />
enkelt att slipa till den mot golvet. Det går<br />
fort och kniven blir klart vassare.<br />
Det var en kniv från Mora Frosts som fick<br />
högst betyg.<br />
– Den är stabil och har ett bra handtag.<br />
Den håller sig även vass länge, säger Magnus<br />
Granath, 42 år, och snickare från Täby.<br />
Han tycker generellt att knivar med vågmönstrad<br />
tandning var bäst. Därför gillade<br />
han även kniven från Lindbloms. Däremot<br />
har han svårt för isoleringsknivar som är<br />
fintandade.<br />
– Tycker inte att de skär lika bra och så<br />
finns det en tendens att isoleringen fastnar<br />
i kniven.<br />
Bengt Haglund tyckte om den tyska kniven<br />
från Karl Jung.<br />
– Den har egg på båda sidor. Det är bra när<br />
man ska skära ut för eldosor. Man kan liksom<br />
såga åt båda hållen. Den kniven kunde också<br />
behålla skärpan länge.<br />
Men oavsett vilken tandning knivarna har<br />
så fick de med stadiga blad högst betyg.<br />
– Det är så mycket lättare att arbeta när bladet<br />
är stabilt. Man kanske inte tänker på det<br />
om man jobbar med en kniv med lite sladdrigare<br />
blad, men när man jämför märker man<br />
en tydlig skillnad, säger Bengt Haglund. ●<br />
Bengt Haglund har en annan favorit<br />
bland knivarna än den som fick<br />
högst samlat betyg. Han gillar Karl<br />
Jungs kniv för att den har egg på<br />
båda sidorna.<br />
36 BYGGNADSARBETAREN NR 15 OKTOBER 2007
Mora Frosts (slät)<br />
Mora Frosts (slät)<br />
EGO Original (små tänder)<br />
EGO Original (stora tänder)<br />
132 kr<br />
124 kr<br />
146 kr<br />
149 kr<br />
4<br />
3<br />
2,5<br />
2,5<br />
3,5<br />
3<br />
3<br />
2<br />
3<br />
3<br />
3<br />
3<br />
3,5<br />
2,5<br />
3<br />
3<br />
Bra grepp.<br />
Tandade är bättre, de håller<br />
skärpan längre. Bra längd.<br />
Det blir ludd kvar på kniven. Något<br />
instabil.<br />
Bladet är för sladdrigt.<br />
SLADDRIG<br />
SÅ GJORDE VI TESTET<br />
Vi har valt ut de knivar som är vanligast, enligt kontakter<br />
med flera byggarbetsplatser. En grupp byggnadsarbetare<br />
fick i uppgift att testa knivarna under det dagliga arbetet på<br />
bygget. De provade och betygsatte de olika kriterierna på en<br />
femgradig skala där ett är sämst och fem är bäst. Sedan har<br />
redaktionen vägt ihop ett sammantaget betyg.<br />
Dubbel egg<br />
är en fördel<br />
när man skär<br />
ut för eldosor,<br />
tycker Bengt<br />
Haglund.<br />
NR 15 OKTOBER 2007 BYGGNADSARBETAREN 37
GREJER & GREPP<br />
KENNETH PETTERSON<br />
TIPSA GREJER & GREPP!<br />
Ring 08-728 49 70<br />
GREJER & GREPP PÅ INTERNET<br />
Gå in på vår hemsida<br />
www.byggnadsarbetaren.se<br />
Amir Palm rengör betongbaskarna på en spolbrygga i stället för hängande i kranvajern. På så sätt kan byggkranen användas effektivare.<br />
Spola basken på bryggan<br />
● Ett Peablag i Huddinge<br />
söder om Stockholm har<br />
byggt en plattform som<br />
underlättar rengöring av<br />
betongbasken. Basken<br />
placeras på plattformen så att<br />
man kommer åt att spola rent<br />
den från alla håll.<br />
som rymmer 1 500 liter betong.<br />
Denna saknar strumpa.<br />
Vid gjutning hänger betongbasken<br />
i kranen och fylls med<br />
betong från en lastbil som levererar<br />
betong till bygget. Betongen<br />
har olika egenskaper beroende<br />
på vad den ska användas till,<br />
därför används flera baskar.<br />
Efter gjutning placeras basken<br />
på bryggan där den spolas<br />
ren från betongrester. Därefter<br />
sprutas formolja på ytorna. Oljan<br />
gör att betongresterna släpper<br />
lätt när basken ska rengöras<br />
efter nästa gjutning.<br />
Bryggan har tagits fram av<br />
Peablaget där Nicklas Lillman<br />
är lagbas.<br />
– Det sparar tid, man får mer<br />
krantid eftersom man slipper ha<br />
basken hängande i kranen när<br />
den ska rengöras, säger han.<br />
KENNETH PETTERSSON<br />
– Normalt får den hänga i kranen,<br />
eller så lägger man den på<br />
sidan på marken. Men då är det<br />
svårare att komma åt och rengöra<br />
den. Dessutom blockeras<br />
strumpan som hänger under<br />
basken, säger Amir Palm, betongarbetare<br />
(bilden).<br />
Plattformen har plats för två<br />
betongbaskar. Till vänster på bilden<br />
står en 750 liters bask som<br />
används vid gjutning av väggar.<br />
Den har en strumpa nedtill med<br />
vilken den våta betongen styrs<br />
ner i väggformen vid gjutning.<br />
Intill står en större bask som<br />
används vid gjutning av valv<br />
GIPSSKIVAN SITTER SOM GJUTEN<br />
● I stället för att skruva fast<br />
gipsskivan mot reglar av stål<br />
eller trä, gjuts skivan fast<br />
med klumpar av gipsspackel.<br />
Metoden är vanlig på brittiska<br />
byggen där den används på<br />
väggar av tegel och betong<br />
där man inte behöver isolera,<br />
men ändå vill ha en slät yta.<br />
Spackelklumparna placeras<br />
lodrätt på väggen där reglarna<br />
normalt placeras.Därefter<br />
pressas skivan mot plumparna.<br />
Efter drygt två timmar har<br />
spacklet stelnat och skivan<br />
sitter som gjuten.<br />
En distanslist vid taket och<br />
golvet ger rätt avstånd, cirka<br />
40 millimeter, mellan skiva och<br />
vägg.<br />
– Det går snabbare och är<br />
billigare eftersom man inte<br />
behöver använda gipsskruv,<br />
säger Tony Casey, instruktör<br />
vid British Gypsoms gipsskola<br />
utanför London (bilden).<br />
Brittisk gipsskiva<br />
gjuts fast.<br />
38 BYGGNADSARBETAREN NR 15 OKTOBER 2007
BYGGFOLK<br />
Andreas älskar<br />
showen i buggen<br />
”Det är skittråkigt att dansa utan publik”<br />
Snickaren Andreas Larsson tävlade nyligen i VM i bugg. På en och en halv minut<br />
ska dansparen visa vad de kan. Andreas liknar en danstävling vid att springa ett<br />
800-meterslopp, men samtidigt utstråla glädje och hålla takten.<br />
TEXT MARGITE FRANSSON FOTO ANDERS ANDERSSON<br />
Inget har varit sig likt sedan i våras. Då<br />
blev snickaren Andreas Larsson från<br />
Karlstad och hans danspartner Martina<br />
Nilsson uttagna till bugglandslaget som<br />
ett av sju par. De har avverkat NM och<br />
EM i rask takt – och nu senast bugg-VM i<br />
Halmstad i början av oktober.<br />
De gjorde bra ifrån sig och hade hoppats<br />
på en finalplats. Men det gick inte den här<br />
gången.<br />
– Fast vi satsar långsiktigt och målet är SM<br />
2008. Där tänker vi vara med och slåss om<br />
medaljerna, säger Andreas.<br />
SM har lika hög status som VM, eftersom<br />
de bästa buggarna i världen är från Sverige.<br />
Tv-programmen Let´s Dance och Floor<br />
filler har fyllt de svenska dansgolven. Den<br />
svenska paradgrenen bugg är populärare än<br />
någonsin.<br />
Andreas dansar för att det är så otroligt<br />
roligt. Och roligast är det att tävla.<br />
– När vi kommer in på banan vet jag inte<br />
vilken musik som ska komma. Men så fort<br />
musiken sätter igång måste jag snabbt bestämma<br />
mig och göra det som känns bäst för<br />
att spegla just den låten.<br />
Det låter otroligt nervöst, men Andreas är<br />
van att hantera pressen.<br />
Mycket hänger på killen. Det är han som<br />
lägger upp dansen och som ska visa sin partner<br />
vartåt de ska. Inom dessa givna ramar<br />
Andreas<br />
Larsson<br />
får Martina sedan lägga upp<br />
sina steg.<br />
– Musiken är vårt verktyg<br />
och det gäller att visa att<br />
det händer något. Det ska<br />
svänga.<br />
Med stränga domare och<br />
entusiastisk publik gäller<br />
det att hålla takten och showa.<br />
Att hamna i otakt är absolut förbjudet.<br />
Men Andreas älskar showen.<br />
– Det är skittråkigt att dansa utan publik,<br />
säger han.<br />
Andreas är 23 år och har hållit på med dans<br />
så länge han kan minnas, inspirerad av syskonen<br />
som tävlade i sporten. Först tävlade han<br />
med sin lillasyster, tills för drygt fyra år sedan<br />
när Martina blev danspartner och flickvän.<br />
Under flera år gick paret på ren talang, men<br />
efter att de fått tuffare motstånd kom de in i<br />
en svacka. Då började de metodiskt att satsa<br />
på träning. Något de också får när de håller<br />
kurser hos hemmaklubben Rocksulan.<br />
– Sex dagar i veckan lägger vi ner på dansen.<br />
Ibland undrar man ju hur man hinner<br />
med, säger Andreas.<br />
Då är det bra att dansfolk är så trevliga.<br />
– Folk som dansar är ofta mycket sociala.<br />
Vi i landslaget, till exempel, är både värsta<br />
konkurrenter och bästa kompisar.<br />
Alla kan dansa, mer eller mindre, säger<br />
Andreas. Och han vill slå ett slag för dans<br />
bland byggnadsarbetare.<br />
– Det är en bra motionsform, för den ger<br />
en bra kondition, samtidigt som det inte är<br />
så påfrestande för kroppen. Dessutom får du<br />
lyssna till kul musik.<br />
Vanliga motionsdansare behöver inte slita<br />
ihjäl sig för att se bra ut. Men för en tävlingsdansare<br />
är det ett måste. Snygga tävlingskläder<br />
och puder på kinderna hör till.<br />
Men hur vet man att dansen funkat? Det är<br />
svårt, tycker Andreas som dock har en värdemätare.<br />
– Om jag kommer ut från golvet och inte<br />
kommer ihåg något jag gjort eller vilken musik<br />
jag dansat till, då brukar det vara bra, för<br />
då har jag varit helt uppkopplad och bara gått<br />
in i musiken. ●<br />
FAKTA BUGG<br />
Bugg är en levande folkdans, med<br />
mycket snurrande. Den är en förenkling<br />
av jitterbuggen. Man har förenklat<br />
stegen och denna dans har ingen<br />
akrobatik, till skillnad från övriga buggoch<br />
rock´n´roll-danser. Tävlingsformen<br />
av bugg kommer från de vanliga<br />
dansbanorna, men det är mer rytmik,<br />
kroppsspråk och stegteknik. Sväng och<br />
dansanthet premieras.<br />
40 BYGGNADSARBETAREN NR 15 OKTOBER 2007
”Vi har så jäkla kul.” Snickaren<br />
Andreas Larsson och<br />
Martina Nilsson under bugg-<br />
VM i Halmstad. De är ett av<br />
30 000 par i Sverige som<br />
tävlingsdansar i bugg.<br />
NR 15 OKTOBER 2007 BYGGNADSARBETAREN 41
SCANPIX<br />
BYGGFOLK<br />
Hos de flesta<br />
människor är<br />
kooperationen en<br />
vacker tanke, men<br />
något besudlad.<br />
Grå. Mossig. Sossig.”<br />
Alice Bah Kuhnke, opinionsbildare<br />
som ska ge nytt liv i kooperationen.<br />
(Handelsnytt)<br />
Den som säger ”vi pratar<br />
så bra engelska, vi kan väl<br />
byta språk” förstår väldigt lite<br />
av hur mycket funktions- och<br />
traditionsbärare ett språk är.”<br />
Fredrik Lindström, språkexpert<br />
(Di/Weekend)<br />
Jag vet mycket lite om<br />
hur min far tänkte eller<br />
arbetade. Jag såg honom aldrig<br />
dansa i nattskjorta eller med<br />
blomsterkrans i håret.”<br />
Sven-Bertil Taube, känd musiker.<br />
(Land)<br />
Lyxigt personalrum.<br />
Skyddsombudet<br />
Per<br />
Ahlsén testar<br />
fotbollsspelet<br />
tillsammans med<br />
lagbasen Daniel<br />
Persson.<br />
Välutrustat lekrum på jobbet<br />
Vardagslyx/<br />
Väggarna skiner vita och graffiti i<br />
klara färger visar vägen till kontor,<br />
dusch och relaxavdelning. Ett spa?<br />
Nej, personalutrymmena på en<br />
byggarbetsplats.<br />
Ryktet säger att Hells Angels tidigare<br />
drev en svartklubb i lokalerna i centrala<br />
Stockholm.<br />
– Akta, det är lågt i tak, säger lagbasen<br />
Daniel Persson på väg in i källarlokalen.<br />
Han och kollegerna ska bygga 38 lägenheter<br />
på det gamla sjukhusområdet,<br />
med start i november, och när det är<br />
klart tar ett nytt projekt vid. Sammanlagt<br />
kommer de att arbeta på samma<br />
plats i uppemot fyra år.<br />
Därför bestämde sig arbetsgivaren,<br />
Folkhem, för att satsa på rejäla personalutrymmen.<br />
– Jag tror att man får bättre sammanhållning<br />
när man kan sitta tillsammans<br />
och äta och stanna kvar efter jobbet om<br />
man vill, säger Daniel Persson och tilllägger:<br />
– Vi har det väldigt kul ihop.<br />
Lokalerna innehåller inte bara kontor,<br />
omklädningsrum, duschrum och lunchrum<br />
utan också ett välutrustat lekrum<br />
med darttavla, biljardbord och fotbollsspel.<br />
Och lite oväntat – en strippstång,<br />
tillverkad av en klädstång som blev över<br />
vid renoveringen. Än har ingen testat<br />
den, inte ens när det nya personalrummet<br />
firades med en champagnefest.<br />
– Nä, nä, nä! Den är ännu inte invigd,<br />
säger Daniel Persson och skrattar.<br />
ANKI SYDEGÅRD<br />
ANKI SYDEGÅRD<br />
Snickarna<br />
sexigast<br />
på bygget<br />
Kvinnotycke/<br />
Brandmän, läkare,<br />
och poliser<br />
är de enda yrken<br />
som får tidningen<br />
Taras läsare<br />
att tända mer<br />
än snickare. Det<br />
visar en omröstning<br />
om det sexigaste<br />
yrket som<br />
tidningen gjort<br />
bland 1 261 kvinnor<br />
över 40 år.<br />
Förutom snickarnas<br />
fjärdeplats<br />
kan byggbranschen<br />
glädjas åt<br />
att rörmokarna<br />
finns på plats 15.<br />
Utövare av alla<br />
andra byggyrken<br />
kan sluta hoppas<br />
på heta stunder<br />
med kvinnor<br />
över 40.<br />
FOTO ANDERS FRIMAN<br />
● 200 gram laxfilé<br />
● 200 gram torskfilé<br />
MATLÅDAN<br />
Ugnsbakad lax- & torskfilé (4 pers.)<br />
● 1 hel fänkål, grovstrimlas<br />
● 1⁄2 morot, grovstrimlas<br />
● 1⁄2 gul lök, finhackas<br />
● 1 påse saffran<br />
● Saft av en grape och en apelsin<br />
● 2 dl vitt vin<br />
● 1 dl flytande fiskfond<br />
● 4 dl vatten<br />
● 2 dl grädde, valfri typ<br />
➊ Skär fisken i kuber på 3–4 cm.<br />
Lägg i en smord form. Slå på lite<br />
vitt vin. Salta och peppra. Täck<br />
formen med folie. Ugnsbaka 20<br />
minuter i 150 grader.<br />
➋ Fräs grönsakerna i lite olja,<br />
slå i saffran, vitt vin, vatten och<br />
fiskfond, låt reducera till hälften.<br />
➌ Slå i fruktsafterna. Avsluta<br />
med grädde, salta och peppra.<br />
Småputtra fem minuter, red av<br />
med maizena. Sjud upp och slå<br />
över den ugnsbakade fisken.<br />
MICKE SELANDER<br />
SKIVOR<br />
Foo Fighters<br />
Echoes, silence,<br />
patience and grace<br />
Rock/<br />
Echoes, Silence, Patience &<br />
Grace är det sjunde albumet<br />
med gamle Nirvanatrummisen<br />
Dave Grohl och hans band. Nya<br />
skivan uppvisar musikalisk begåvning<br />
och aukustiskt finplink<br />
men till större delen blir det<br />
rätt trist. Låten Stranger things<br />
have happened är riktigt bra,<br />
men Foo Fighters är sannolikt<br />
på väg in i gubbrockens ingenmansland.<br />
<strong>MB</strong><br />
42 BYGGNADSARBETAREN NR 15 OKTOBER 2007
Underjordiskt bibliotek<br />
Arkitektur/<br />
En av Sveriges mest kända<br />
byggnader måste byggas ut. Nu<br />
har sex förslag tagits fram hur<br />
Stockholms stadsbibliotek kan<br />
bli större.<br />
Gunnar Asplunds boktempel<br />
fyller 80 år nästa år. Då ska också<br />
beslutet fattas om hur biblioteket<br />
ska byggas ut. För några veckor<br />
sedan presenterades nya versioner<br />
av de sex förslag som tävlar<br />
om att rymma den växande<br />
boksamlingen – hittills omkring<br />
700 000 böcker.<br />
Av förslagen utmärker sig särskilt<br />
Cut som innebär att utbyggnaden<br />
till stor del hamnar under<br />
mark med ett tårtbitsliknande<br />
snitt in i Observatoriekullen,<br />
Book Hill med glasade fasader<br />
och promenadstråk på taket samt<br />
Delphinium med ett höghus som<br />
skärmar av biblioteksområdet från<br />
bebyggelsen vid Odenplan.<br />
Övriga förslag heter ”Blanket”,<br />
”Dikthörnan” och ”Nosce te Ipsum”.<br />
Arkitekterna bakom samtliga<br />
förslag är ännu så länge anonyma.<br />
Cut<br />
Delphinium<br />
Book Hill<br />
Stockholms vatten<br />
Nu kan bilarna smyga förbi Uppsala<br />
Vägbygge/ Betongvägar brukar<br />
vara bullriga med dunkande fogar.<br />
Men på nya E4 förbi Uppsala<br />
har cementbetongen behandlats<br />
så att ytan blir mer ljuddämpande.<br />
Ytlagret har behandlats<br />
med en retarder, som hindrar de<br />
översta cementpartiklarna från<br />
att härda. Det lösa cementlagret<br />
spolas sedan bort och kvar blir<br />
de översta gruskornen. Eftersom<br />
de ligger nära varandra på samma<br />
nivå minskar bullret, skriver<br />
Ny Teknik.<br />
Tipsa oss. Kontakta j.b@byggnadsarbetaren.se, 08-728 48 00.<br />
BÖCKER<br />
Karlar med stil<br />
av Camilla Thulin<br />
Klädtips/<br />
Kända och mindre<br />
kända män med<br />
egen stil visar upp sig. Författaren<br />
kommenterar och kommer<br />
med tips. Obs, snobbvarning. AS<br />
Glada grodor<br />
& snurrigt sagt<br />
av Formula Fun Entertainment<br />
Humor/<br />
”Det är inte lätt att göra mål när<br />
bollen går tre meter utanför” är<br />
en av flera Glenn Hysén-grodor i<br />
boken. Den är fullproppad med<br />
nyhetsgrodor, tokiga annonser och<br />
citat av folk som inte tänkt innan<br />
de öppnat munnen. <strong>MB</strong><br />
Dött lopp<br />
av PJ Tracy<br />
Deckare/<br />
Nervgasattack på<br />
den amerikanska<br />
landsbygden – hur trovärdigt<br />
är det? Helt irrelevant när en<br />
deckare är så här spännande.<br />
En riktig sidvändare. AS<br />
NR 15 OKTOBER 2007 BYGGNADSARBETAREN 43
SISTA ORDET<br />
HOTEN MOT<br />
VÅRA RÄTTIGHETER<br />
Burma var under en tid i centrum<br />
för världens intresse. En<br />
grym diktatur blev synlig.<br />
Uppmärksamheten medverkar<br />
förhoppningsvis till regimens<br />
snara fall och till att demokratin får<br />
sitt genombrott i ännu ett land.<br />
Internationella fackliga samorganisationen<br />
IFS skriver i sin årsrapport<br />
”Det är inte bara<br />
diktaturer som<br />
ger sig på facket,<br />
detta folkliga demokratiska<br />
fundament.”<br />
om kränkningar av<br />
fackliga rättigheter: ”I<br />
Asien förekommer fler<br />
massavskedanden och<br />
gripanden som svar på<br />
kollektiva åtgärder än i<br />
någon annan del av världen.<br />
Enligt en försiktig<br />
uppskattning blev minst<br />
4 800 arbetare avskedade<br />
under året för sina fackliga aktiviteters<br />
skull och över 2 800 greps.”<br />
I Columbia, Mexico och Marocko dödades<br />
fackliga aktivister. Och i en rad andra<br />
länder, också västerländska demokratier,<br />
kränks de fackliga rättigheterna.<br />
Det är inte bara diktaturer som ger sig<br />
på facket, detta folkliga demokratiska<br />
fundament. Även nyliberala regimer anser<br />
ofta att facklig verksamhet är ett störande<br />
inslag i marknadsekonomin.<br />
Mot allt detta onda står internationell<br />
facklig solidaritet. Våra motståndare<br />
kan tyckas övermäktiga. Men tiden<br />
talar för oss.<br />
Demokrati, i betydelsen allmänna och<br />
fria val, är en grundförutsättning för god<br />
facklig verksamhet. Glädjande nog lever<br />
allt fler människor i sådana länder.<br />
Men demokrati i vid mening kan inskränkas.<br />
Det drabbar ofta fackliga organisationer.<br />
Trakasserier<br />
av fackliga förtroendemän<br />
är vanliga världen<br />
över.<br />
Också i Sverige ser<br />
vi tendenser till att<br />
snäva åt de fackliga<br />
rättigheterna.<br />
De privata arbetsgivarnas<br />
organisationer<br />
kampanjar ihärdigt för<br />
att inskränka konflikträtten och<br />
vill förbjuda ”oproportionerliga<br />
stridsåtgärder”.<br />
Men vi lever ändå i en av fackföreningsrörelsens<br />
lyckligaste delar av<br />
världen. Det ger oss ett speciellt ansvar<br />
och goda möjligheter.<br />
Det förvaltar vi bäst genom att<br />
organisera oss och samverka med<br />
byggnadsarbetare i andra länder.<br />
Tillsammans är vi starka. ●<br />
HANS TILLY<br />
förbundsordförande<br />
Telefon 08- 728 48 10<br />
Mobil 070-552 67 40<br />
E-post hans.tilly@byggnads.se<br />
TILLY TYCKER TILL…<br />
... OM BOSTÄDER<br />
● Mats Odell, bostadsministern med mycket<br />
mera, har lyckats halvera byggandet av<br />
hyresbostäder. Här har han inte behövt ta<br />
hjälp av finansrådgivare från Carnegie. Det<br />
har räckt med att kommunalpolitiker och bostadsföretagare<br />
suttit med armarna i kors.<br />
... OM LÄRLINGAR<br />
● Flera hundra bygglärlingar, som lämnade<br />
gymnasiet i somras, har ännu inte fått någon<br />
anställning. Branschen riskerar att missa ett<br />
viktigt nytillskott på arbetsmarknaden. Däremot<br />
missar aldrig byggföretagen en chans<br />
att gnälla över att de inte får tag på folk.<br />
... OM ARBETSFÖRMEDLING<br />
● AMS lovar i ett brev till Byggnads att arbetsförmedlingarna<br />
ska bli bättre på att<br />
matcha byggjobb. Kraftsamlingen på att<br />
förmedla jobb är välkommen. Liksom om<br />
sjukvården blir bättre på att vårda, skolan på<br />
att undervisa och tillverkningsindustrin på<br />
att tillverka.<br />
46 BYGGNADSARBETAREN NR 15 OKTOBER 2007
BIRGERSSON<br />
SIPPORAS<br />
I<br />
HAR TYSK-<br />
LAND<br />
STOR<br />
TROLL-<br />
KARLSORT<br />
DJURVETEN-<br />
SKAP<br />
KLAGO-<br />
SÅNG<br />
KAN<br />
VARA AV<br />
GUBBTYP<br />
FRÖ-<br />
KAPSLEN<br />
STACKVARA<br />
SKÅDISEN<br />
CLAUDE<br />
SERVERAR<br />
BL.A HAWAII<br />
TOFSDJUR<br />
BLIR<br />
MÅNGA<br />
KORSORD<br />
TITAN<br />
VECKO-<br />
TIDNING<br />
BLOMMOR<br />
LÅGLAND<br />
FRÅN<br />
VETTET<br />
FLODILLER<br />
ÖVERTAG<br />
HAND-<br />
BOLLSLAG<br />
HAR MÅNGA<br />
STÄMMOR<br />
KAN HON<br />
HETA<br />
KORT-<br />
SPEL<br />
HAVS-<br />
NYMF<br />
LYCK-<br />
TRÄFF<br />
ÄR<br />
STENRIK<br />
VARUKOD<br />
TAS I<br />
EKAN<br />
FASTNAR<br />
ÅLEN I<br />
LIMABO<br />
FÖRLAG<br />
KRONOS<br />
SON<br />
HÅLLS AV<br />
ETTAN<br />
FÅR<br />
LIFTARE<br />
GJORDE<br />
DACKE<br />
UPPROR I<br />
STATLIG<br />
AVGIFT<br />
GYLTA<br />
LETTSTAD<br />
BASTUN<br />
HAR KOLL<br />
PÅ BLADEN<br />
KAN SES<br />
PÅ DÄCK<br />
VERKAR<br />
LOCKANDE<br />
FJÄRDING<br />
GUDINNA<br />
ORAKEL<br />
ÄR<br />
GRADERAD<br />
OKÄND<br />
BÄRS PÅ<br />
BRÖSTET<br />
SAMTLIGA<br />
TETRAMAN LADE IN<br />
KAN HA<br />
SVÄNG-<br />
DÖRRAR<br />
SERVERAR<br />
BLIR<br />
FOTON<br />
KAN<br />
RINGLA<br />
SIG<br />
FUL FIRRE<br />
VIKTIGA<br />
VOKALER<br />
GÅR ÅT<br />
HÖGER<br />
KAN<br />
SNARAS<br />
ETTAN<br />
KÅRE<br />
STAD VID<br />
LOIRE<br />
MAYDAY<br />
GRIPA<br />
KORT FÖR<br />
TONGA<br />
KOPIERAR<br />
PRONOMEN<br />
FESTLIG<br />
SAMMAN-<br />
KOMST<br />
BABYLONISK<br />
VATTENGUD<br />
ÄR VARMA<br />
FORN-<br />
GEKISK<br />
FOLKSTAM<br />
TOG TILL<br />
ORDA<br />
SMYGA<br />
FRAM<br />
CONNORY<br />
OCH<br />
PENN<br />
KAN LIGGA<br />
I BOETT<br />
GER<br />
STADGA<br />
SITTER<br />
HUDNÄRA<br />
HÖJT<br />
A<br />
OVANLIG<br />
JP 2007<br />
©PERSSON<br />
VINNARE I BILDKRYSS 12<br />
Toni Arkanius, Stigtomta, Bengt Källberg,<br />
Järfälla, Bjarne Falk, Handen, Ulla Jansson,<br />
Norrtälje, Gunnar Svensson, Frösön, Gull-Britt<br />
Aaltonen, Halmstad, Gerd Carlsson, Växjö,<br />
Rune Petersson, Kolmården, Jan-Ove Lindahl,<br />
Enskede, Henry Persson, Valbo, Karl-Inge<br />
Karlsson, Nyköping, Karl Bladh, Emmaboda,<br />
Björn Roslund, Västerhaninge, Sven-E.<br />
Lundgren, Ludvika, Lennart Bohlin, Gävle.<br />
Vinnarna får var sin dubbeltrisslott.<br />
ÅRHUS AMT<br />
SCOT SOM R Y VASSBÅT<br />
SAMMAN-<br />
BINDA<br />
N<br />
F<br />
B Y<br />
NAMN<br />
G G N A D<br />
KONUNG<br />
S<br />
HOLLAND<br />
M I N N E N SKALDEL<br />
RESISTOR<br />
MODER-<br />
SKEPPET<br />
VID MÅN- C O L U M B I<br />
FÅR BROTT<br />
ATT<br />
A<br />
LÖNA SIG<br />
TOPPUNKT<br />
K R Ö N LIK-<br />
GILTIG<br />
KORT FÖR<br />
VERSUS<br />
L VRIDER<br />
E G A<br />
G E D D<br />
KAN GÅ<br />
UPP<br />
A<br />
RÖK<br />
SVENSK<br />
TENOR<br />
GAUSS<br />
FRIVILLIG<br />
NÄS<br />
RÖTT<br />
MOBERG-<br />
BÄR<br />
ROMAN<br />
G O LÄGGA<br />
KNARR MÄRKE<br />
G E M<br />
V<br />
VAR EN<br />
NYFIKEN<br />
U FILM<br />
VASA<br />
J O R D G U B B<br />
TILL<br />
E<br />
KUNG<br />
L A D U L Å<br />
JP 2007<br />
S ©PERSSON<br />
MAKE<br />
M O S E S PAPPERS-<br />
HÅLLARE<br />
ROMERSK<br />
Ä<strong>MB</strong>ETSMAN<br />
FÖR DET<br />
MESTA<br />
BLEV HÅRT N K SERVERAS<br />
SAMOVAR-<br />
ER STRAFFAD<br />
S T E N A<br />
KORT PÅ<br />
FLASKA<br />
D<br />
HÖRNPJÄS<br />
ALLTJÄMT<br />
RINGLEK Ä N STRAFF<br />
BIBLISK<br />
STOREBROR<br />
O R S A SMUTS<br />
SÄNDER<br />
FINLAND<br />
MASORT<br />
S PRO-<br />
NOMEN<br />
TYNGD<br />
L O D NAPPA-<br />
TAG<br />
D UT-<br />
STÖTT M O B B A D T BYFÅNE O K<br />
S N E A<br />
KORKAD<br />
PASSERAS<br />
MONOPOL<br />
U R D<br />
ÄR MAN<br />
U M E ORDADE LITET TEAM<br />
RITADE<br />
ROLIGT<br />
L<br />
S Å N G S V<br />
VOKALER<br />
A<br />
O<br />
N LIVLIG<br />
DANS<br />
D L<br />
KAN VARA<br />
VECKAD P L Å T SÄTTA JORDEN<br />
KOMMUN I<br />
BILDKRYSS #15<br />
Dragning den 6 november. 15 med rätt lösning vinner var sin<br />
trisslott med chans att få upp till 7,5 miljoner kronor. Sänd<br />
lösningen till Bildkryss 15, <strong>Byggnadsarbetaren</strong>, Box 196 15,<br />
104 32 Stockholm.<br />
Namn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
Adress . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
Postadress . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />
NR 15 OKTOBER 2007 BYGGNADSARBETAREN 47