10.10.2014 Views

PDF 2 MB - Byggnadsarbetaren

PDF 2 MB - Byggnadsarbetaren

PDF 2 MB - Byggnadsarbetaren

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

NUMMER 15/18 OKTOBER 2007 / WWW.BYGGNADSARBETAREN.SE<br />

Dold ASBEST<br />

chockade<br />

golvläggare<br />

Styv isoleringskniv bäst i test<br />

15 arbetare<br />

bodde på bygget<br />

Arbetskamrat kan<br />

dömas för dödsolycka<br />

ULF 67 ÅTER<br />

PÅ BYGGET<br />

Byggboom i norr gör<br />

pensionärer eftertraktade<br />

Arbetare i centrum i ny bokvåg


NR 15 2007 ÅRGÅNG 59 18 OKTOBER 2007<br />

Kenneth Petterson<br />

chefredaktör,<br />

ansvarig utgivare<br />

08–728 49 70<br />

070–607 56 97<br />

k.p@byggnadsarbetaren.se<br />

Jenny Berggren<br />

reportageansvarig<br />

08–728 49 77<br />

070–664 49 00<br />

j.b@byggnadsarbetaren.se<br />

Katarina Connheim<br />

allmänreporter<br />

08–728 49 87<br />

070–627 60 84<br />

k.c@byggnadsarbetaren.se<br />

Nina Christensen<br />

allmänreporter<br />

webbansvarig<br />

08–728 49 79<br />

070–246 87 06<br />

n.c@byggnadsarbetaren.se<br />

Ingemar Dahlkvist<br />

arbetsrätt, löner<br />

08–728 49 72<br />

070–607 56 91<br />

i.d@byggnadsarbetaren.se<br />

Margite Fransson<br />

arbetsmiljö, hälsa<br />

08–728 49 74<br />

070–607 56 89<br />

m.f@byggnadsarbetaren.se<br />

Cenneth Niklasson<br />

allmänreporter<br />

08–728 49 76<br />

070–607 56 92<br />

c.n@byggnadsarbetaren.se<br />

Magnus Bergström<br />

allmänreporter<br />

08–728 49 96<br />

070–280 25 35<br />

m.b@byggnadsarbetaren.se<br />

Omslagsfoto: Marie Birkl<br />

Korrektur: Michelle Bergman<br />

TS-kontrollerad<br />

upplaga 2006: 130 700<br />

Postadress: 106 32 Stockholm<br />

Besöksadress: Hagag. 2, 4 tr, Sthlm<br />

Adressändring, medlem i Byggnads:<br />

Kontakta din lokala avdelning<br />

Prenumeration: edb, telefon 010-588<br />

48 08 E-post: prenumeration@edb.<br />

com Pris, helår: 297 kr<br />

Annons: Swartling & Wranding Media,<br />

telefon 08–545 160 67<br />

Repro: Grafit<br />

Tryck: Sörmlands grafiska, Quebecor<br />

DEBATT SID 7<br />

”Varför ska jag betala?”<br />

”Tycker du att en arbetslös, med konstlad anställning,<br />

ska betala mätningsavgift?”, skriver<br />

Tommy Carlsson.<br />

GREJER & GREPP SID 38<br />

Tvätta basken på platta<br />

Så underlättas rengöring av betongbasken.<br />

BYGGFOLK SID 42<br />

De slår varandra<br />

på lunchrasten<br />

ARBETSFARA<br />

HÄR FINNS<br />

ASBEST<br />

PÅ BYGGET<br />

En dag skickade Leif Wåhlin in ett<br />

prov och fick veta att limmet under<br />

mattorna han river innehåller asbest.<br />

Många byggnadsarbetare känner inte<br />

till var de farliga fibrerna är vanligast<br />

förekommande – här är hela listan.<br />

SID 18–21<br />

BRIST PÅ BYGGFOLK<br />

PENSIONÄRER LOCKAS<br />

TILLBAKA TILL JOBBET<br />

SID 10–14<br />

NY TREND: ARBETARBÖCKER BLIR STORSÄLJARE<br />

ISOLERINGSKNIVAR<br />

STADIGT BLAD<br />

BÄST I TEST SID 35–37<br />

DE RIVER<br />

100-ÅRIG<br />

KYRKA<br />

SID 16–17<br />

SID 24–26<br />

DÖDSOLYCKOR<br />

TRE KAN DÖMAS FÖR MIKAELS DÖD<br />

SID 22–23<br />

Vvs-företag sparkar trotjänare<br />

BYGGNYTT/ NVS Installation i Uppsala kringgår turordningsreglerna och sparkar<br />

fyra rörmontörer som alla arbetat minst 20 år i företaget. SID 32<br />

BYGGFOLK SID 40–41<br />

Andreas buggade<br />

sig till VM<br />

Snickaren Andreas Larsson tillhör<br />

Sverigeeliten. Han och hans<br />

partner var ett av sju par som<br />

försvarade de blågula färgerna i<br />

bugg-VM.<br />

5 HARRY<br />

& 5 HULDA SID 8<br />

Han firade frun<br />

med torgplatta<br />

RECEPT SID 42 SISTA ORDET SID 46 BILDKRYSSET SID 47<br />

NR 15 OKTOBER 2007 BYGGNADSARBETAREN 5


DEBATT<br />

FRÅGAN<br />

Har du smeknamn<br />

på din partner?<br />

Ida Nyberg, 24,<br />

murarlärling,<br />

Helsingborg:<br />

– Ja. Det är<br />

många olika<br />

som älskling<br />

och hjärtat. Jag<br />

kallar honom<br />

också för pärlemo (det är en<br />

intern grej mellan oss) och för<br />

bäjby, eftersom det är en annorlunda<br />

stavning. Vi har varit<br />

ihop några månader, men jag<br />

tror att de här smeknamnen<br />

kommer att hänga med länge.<br />

Nicklas Lillman,<br />

37, snickare,<br />

Trångsund:<br />

– Ja. Jag brukar<br />

kalla henne för<br />

hustrun, fastän<br />

vi inte är<br />

gifta.<br />

Veronica<br />

Matsson, 42,<br />

markanläggare,<br />

Örebro:<br />

– Nej. Min man<br />

heter Urban,<br />

men kallas för<br />

Ubbe. Smeknamnen<br />

är förbehållna djuren<br />

på vår gård. De får heta både<br />

Hulda och Tekla. När känslorna<br />

är upprörda, så kommer dessa<br />

namn fram. Exempelvis när<br />

hunden är på rymmen och har<br />

jagat rådjur, då kallas han för<br />

Tekla.<br />

Tänk på arbetsmiljön, kamrater!<br />

● Aldrig någonsin har det varit<br />

så viktigt med arbetsmiljöarbete<br />

som nu. Det har ju alltid varit<br />

viktigt att som byggjobbare värna<br />

om en bra arbetsmiljö, men i<br />

verkligheten har det funnits ett<br />

machotänk i branschen.<br />

Det har inte passat in att kräva<br />

en sund arbetsmiljö befriad från<br />

damm, buller, tunga lyft och dålig<br />

belysning.<br />

Vi har plågat våra kroppar på<br />

vårt karga, tuffa, manliga sätt.<br />

Inget gnäll för lite buller, damm<br />

och vrånga arbetsställningar och<br />

tunga lyft. Sen att väldigt få nått<br />

pensionsåldern, det har bara varit<br />

en parentes i vårt tänkande<br />

på arbetsplatserna. Bara tidplanerna<br />

hålls och chefen är om inte<br />

helnöjd, så i varje fall inte sur.<br />

De som inte orkade fram hade<br />

tidigare chansen till sjukpension<br />

och även ersättning från för-<br />

● I <strong>Byggnadsarbetaren</strong> nr<br />

14/2007 skriver signaturen<br />

”Jimpa”: ”Hade alla vi som är arbetare<br />

varit sossar så hade väl vi<br />

inte haft en borgerlig regering,<br />

eller?”<br />

Hade alla arbetare sett lite<br />

längre än till tusen kronor i plånboken<br />

hade det heller inte blivit<br />

en borgerlig regering.<br />

Hur mycket har det blivit kvar<br />

av tusenlappen detta första år<br />

och vi har tre år kvar?<br />

Men det verkar som att alla är<br />

nöjda med att det är arbetslösa<br />

och sjuka som får stå för fiolerna,<br />

Blanda inte in politik i facket<br />

jag har inte hört ett enda fackförbund<br />

som gått ut och protesterat<br />

mot alla förändringar i<br />

det svenska trygghetssystemet,<br />

förändringar som faktiskt startades<br />

av den socialdemokratiska<br />

regeringen.<br />

Vi är alla byggnadsarbetare<br />

som är med i Byggnads, det är<br />

som sådana vi ska stå enade oavsett<br />

vilken politisk färg man röstar<br />

på. Man ska inte blanda in<br />

politik i facket om vi vill ha ett<br />

starkt och enat fack som arbetar<br />

för medlemmarnas bästa.<br />

BÖRJE LILLSJÖ<br />

Facket och politiken hör ihop<br />

● En del tycker att LO ska sluta<br />

samarbeta med sossarna. Men<br />

då är det ju tvunget att välja<br />

något annat politiskt parti. Det<br />

måste finnas ett samarbete för<br />

att LO och Byggnads ska kunna<br />

vara med och försöka påverka<br />

den politiska inriktningen inom<br />

byggsektorn. Vad för bostadspolitik<br />

hade det varit i historien om<br />

facken inte hade haft inverkan<br />

inom politiken?<br />

Ja, visserligen kunde det varit<br />

bättre, men jag tror att om<br />

inte samarbetet hade funnits så<br />

hade det nog varit dåligt. Svaret<br />

på allt detta är inte att kasta allt<br />

från historien och börja om på<br />

säkringen. I dag finns det inte<br />

en chans att efter 50 få en förslitningsskada<br />

godkänd. Sjukersättning<br />

får man inte under<br />

någon längre tid utan har man<br />

restarbetsförmåga hänvisas<br />

man till arbetsmarknaden (till<br />

vad och med vilken lön?).<br />

Man måste numera veta villkoren<br />

för att arbeta i branschen<br />

och veta vad som händer de flesta<br />

efter 55. Att råda någon ung<br />

person att börja i byggbranschen<br />

vill man inte. I så fall måste man<br />

göra klart vilka framtidsutsikter<br />

som väntar. För dem som redan<br />

befinner sig i denna utslagningsbransch<br />

vilar ansvaret tungt att<br />

se till att vi inte utsätter oss för<br />

fler risker.<br />

Satsa på skyddsronder, se till<br />

att arbetsgivarna sköter sig enligt<br />

lagar och föreskrifter.<br />

Se till att ni får en ordentlig företagsvård,<br />

och vägra acceptera<br />

att stå i damm och rök.<br />

Arbetsgivare! Se till att bygga<br />

upp omställningssystem och<br />

rehabiliteringsorganisationer<br />

för dem som trots allt inte orkar<br />

ända fram. De som inte kan vara<br />

kvar är värda en riktig chans till<br />

ett annat yrke.<br />

I dag satsas det nästan ingenting.<br />

Parterna måste dessutom<br />

se till att vi får en försäkring som<br />

betalas ut när den behövs utan<br />

att vi byggjobbare måste vara läkare<br />

och jurist i samma person.<br />

Fler debattinlägg på webben<br />

www.byggnadsarbetaren.se<br />

KBJ<br />

Lönsam sosse<br />

● Vad kul, Göran Persson, att<br />

du har lyckats se till att hatet<br />

till politiker har ökat.<br />

Först en härlig pension<br />

från den tunga tiden som politiker.<br />

Sedan tar han ett jobb<br />

som föreläsare, som han för<br />

övrigt inte tyckte om att andra<br />

ex-politiker skulle tjäna<br />

pengar på. Så i sann sosseanda<br />

gör han det själv. Göran<br />

Persson fick 100 000 kronor<br />

för att i en timme prata om<br />

härskartekniken, så han lär<br />

vara värd pengarna.<br />

Så jag vill tacka Göran för<br />

att du har gjort det lite lätttare<br />

för mig att gå till jobbet,<br />

det lönar ju sig att vara sosse,<br />

eller?<br />

NCC-KILLEN<br />

nytt, för det hade ju blivit som<br />

att kasta allt och uppfinna hjulet<br />

på nytt. Och det undrar jag om<br />

någon är kapabel att göra.<br />

Upp till kamp mot borgarna,<br />

kämpa för nyval. Fortsätt att<br />

vara stolta, starka och tryggare<br />

byggare.<br />

H.A<br />

TYCK TILL DIREKT PÅ NÄTET!<br />

På vår hemsida kan du publicera insändare direkt.<br />

Gå in på www.byggnadsarbetaren.se.<br />

E-post: redaktionen@byggnadsarbetaren.se<br />

Faxa: 08-728 49 80<br />

Ring: 08-728 49 00<br />

Glöm inte uppge namn och<br />

telefonnr (som hemlighålls mellan<br />

dig och redaktionen om du<br />

använder signatur).<br />

6 BYGGNADSARBETAREN NR 15 OKTOBER 2007


LEDARE<br />

Varför ska arbetslös<br />

betala mätningsavgift?<br />

● Jag har varit byggnadsarbetare<br />

sedan 1963. De sista 20 åren i<br />

byggbranschen arbetade jag som<br />

ställningsbyggare. Ställningsbyggeriet<br />

tog min hälsa.<br />

Efter att ha langat plank och<br />

rör i 20 år är jag så full av värk att<br />

jag inte längre kan ta ett fysiskt<br />

ansträngande arbete.<br />

Nu har jag varit långtidsarbetslös<br />

och långtidssjukskriven<br />

sedan 16 år tillbaka. Under tiden<br />

som arbetslös – utöver kassastämpling<br />

– har jag deltagit i<br />

en massa olika arbetsmarknadspolitiska<br />

åtgärder. Jag har även<br />

läst in gymnasiekompetens på<br />

komvux.<br />

São Paulo<br />

vid Stureplan<br />

I São Paulo byggs det<br />

höga hus<br />

mitt i storstadens sus<br />

där bor i källar’n<br />

som i en avdelad stia<br />

trettio man från Bahia<br />

Att sockerrörsbönder<br />

tar jobb för en tia<br />

är inte så märkligt<br />

men logera på bygget<br />

och ej i barack<br />

är ganska overkligt<br />

I Stockholms mitt<br />

händer nu samma sak<br />

vid gyllene Stureplan<br />

byggs om i höst<br />

ett pampigt hotell<br />

med folk ifrån Öst<br />

Polacker och vitryssar<br />

trängs i plywoodbåsen<br />

Stureplan Bygg<br />

heter firman som tänker<br />

i banor som gällde<br />

för tvåhundra år sen<br />

Ska folkhemmets tanke<br />

på detta vis<br />

kvävas i strävan<br />

att göra sig rik<br />

på arbete funnen<br />

till underpris?<br />

MATS HAMMARLUND<br />

Sedan oktober 2006 deltar<br />

jag i ett arbetsmarknadspolitiskt<br />

projekt som heter Öppen<br />

kyrka. Själv fick jag praktikplats<br />

på Heliga Trefaldighetskyrkan<br />

i Malmö. Sedan mars 2007 har<br />

jag varit med om att starta och<br />

driva kaféverksamhet i församlingen.<br />

Den gamle byggnadsarbetaren<br />

fixar nu olika smörgåsar, gör<br />

sallader och tillreder soppor dagarna<br />

i ända.<br />

Från och med juni i år är jag<br />

anställd av Furuboda folkhögskola<br />

för att driva kaféverksamhet<br />

i kyrkan. De kunde anställa<br />

mig endast därför att de får<br />

särskilt anställningsstöd (SAS).<br />

Anställningen upphör den 31 oktober,<br />

då även projektet upphör.<br />

Lönen är 16 000 kronor i månaden.<br />

Det positiva med lönen är<br />

att den ger ungefär en tusenlapp<br />

mer i månaden än a-kassan. Arbetslösa<br />

är minsann inte bortskämda<br />

med höga bygglöner.<br />

Det negativa är att Byggnads<br />

ska ha cirka hälften av denna tusenlapp<br />

i medlemsavgift.<br />

Medlemsavgiften till Byggnads<br />

är 336 kr/mån om man är<br />

arbetslös hela månaden.<br />

Har man en anställning – även<br />

om anställningen är konstgjord<br />

med SAS – så är medlemsavgiften<br />

781 kr/mån. Av dessa pengar<br />

ska ”Littorin” ha 250 kronor i a-<br />

kasseavgift, eftersom jag då inte<br />

räknas som arbetslös.<br />

Av samma anledning ska Byggnads<br />

ha 195 kronor i mätningsavgift<br />

och slopad reducering för<br />

arbetslösa.<br />

Skillnaden mellan den borgerliga<br />

regeringen och Byggnads –<br />

när det gäller att expropriera de<br />

sämst ställdas pengar – är alltså<br />

55 kronor.<br />

Tycker du som byggnadsarbetare<br />

att en arbetslös – som<br />

nu har en konstlad anställning<br />

för att bedriva kaféverksamhet<br />

med 16 000 kr/mån – ska betala<br />

155 kronor i mätningsavgift till<br />

Byggnads?<br />

TOMMY CARLSSON<br />

MALMÖ<br />

Asbest spökar<br />

fortfarande<br />

D<br />

det svävar ett spöke över bygget. Det syns inte,<br />

det luktar inte och man vet aldrig riktigt säkert<br />

när det kan dyka upp.<br />

Asbest.<br />

Äldre byggnadsarbetare minns säkert vilken<br />

enorm uppmärksamhet asbest fick under 1970-talet.<br />

Det har gått över 30 år sedan asbest slutligen förbjöds i<br />

Sverige. Riskerna borde vara väl kända – både för dem som<br />

utför jobben och för dem som beställer dem. Men så tycks<br />

inte vara fallet.<br />

’’Efter mycket<br />

lång tid, upp till<br />

30 år, kan fibrerna<br />

orsaka cellförändringar<br />

som<br />

leder till cancer<br />

och andra allvarliga<br />

sjukdomar.’’<br />

Fler debattinlägg på webben<br />

www.byggnadsarbetaren.se<br />

Nu kommer en ny generation ungdomar ut på byggena. De<br />

vet ofta inte något om att asbest kan finnas i till exempel<br />

kakelfix, kakelfog, rörisolering och eternitskivor. Till och<br />

med fönsterkitt kan innehålla<br />

asbest. Asbestfibrer kan finnas<br />

kvar i kroppen i flera decennier.<br />

Fibrerna är mikroskopiskt<br />

små och syns inte för<br />

blotta ögat. När man andas in<br />

dem dras de ner i lungorna<br />

där de blir kvar utan att brytas<br />

ner. Efter mycket lång tid,<br />

upp till 30 år, kan fibrerna orsaka<br />

cancer och andra allvarliga<br />

sjukdomar. Kanada och<br />

Ryssland är stora asbestproducenter.<br />

Där<br />

finns starka krafter som arbetar för att det<br />

hälsofarliga materialet ska komma tillbaka.<br />

I Ryssland har till och med byggfacket<br />

gjort gemensam sak med industrin för att<br />

asbest åter ska få användas.<br />

I den här tidningen möter ni golvläggaren<br />

Leif Wåhlin i Halmstad. Han<br />

överraskades av att det fanns asbest<br />

i det golvlim som han rivit i flera år.<br />

Utan att veta om det.<br />

– Jag såg mig själv bli sittande i en<br />

rullstol med en syrgastub, berättar han i<br />

reportaget på sidorna 18-19.<br />

Misstänker du asbest på jobbet?<br />

Skicka in prover till oss så lämnar vi<br />

det till analys.<br />

Nästa tidning kommer den 1 november.<br />

KENNETH PETTERSON<br />

CHEFREDAKTÖR<br />

NR 15 OKTOBER 2007 BYGGNADSARBETAREN 7


5 HARRY ● 5 HULDA<br />

TILL VEM: HÄRJE LING, 51 år, byggnadsarbetare från Uppsala.<br />

VARFÖR: Han ville uppvakta hustrun Veronica på deras 25-åriga bröllopsdag, och<br />

LADE NER EN BETONGPLATTA MED TEXTEN “HÄR TRÄFFADES HARRY OCH<br />

HULDA KADUNKA” på Fyristorget i Uppsala.<br />

” EN 25-ÅRIG BRÖLLOPSDAG<br />

MÅSTE MAN TOPPA”<br />

1<br />

Varför kallas du Harry<br />

Kadunka på bygget?<br />

– Det är en jävla lång historia,<br />

på gränsen till tryckbar.<br />

2Det låter som det är<br />

något snuskigt?<br />

– Nej då. Men det blir lite<br />

mystik kring det, eftersom alla<br />

undrar. På byggarbetsplatserna<br />

känner alla mig som Harry.<br />

3<br />

Var det Harry som<br />

kom på den här galna<br />

idén??<br />

– Ja. En 25-årig bröllopsdag<br />

måste man toppa på något sätt.<br />

Jag fick kanske inspiration när<br />

jag såg ett tv-inslag om en kille<br />

på Söder som hackade in något i<br />

en platta. Chansen att den ska få<br />

ligga kvar där är ju stor.<br />

4<br />

Det var dyr gravyr, du<br />

fick smyga på natten<br />

och var nervös för vad<br />

kommunen skulle tycka. Hade<br />

det inte räckt med att uppvakta<br />

hustrun med ett fång röda<br />

rosor?<br />

– Jo, men det gör jag väldigt ofta.<br />

Jag uppvaktar henne alltid på<br />

vår bröllopsdag med blommor,<br />

kläder, parfymer, resor och middagar.<br />

5<br />

Ni träffades för 25 år<br />

sedan på ett raggarställe<br />

i Uppsala, som i<br />

dag heter Hambergs fisk. Hur<br />

mycket raggare var Harry?<br />

– Jag var inte raggare då, men<br />

hade varit det några år tidigare.<br />

Vi åkte amerikanska bilar och<br />

hängde på olika ställen.<br />

Härje och Veronica Ling, alias Harry och Hulda, vid den stenplatta<br />

som Härje lät gravera för att fira deras bröllopsdag.<br />

FRÄCKISEN<br />

Lille Olle är på nudistläger med sina föräldrar och<br />

ser att männen är olika utrustade av naturen och<br />

frågar pappa om orsaken. Pappa som själv är rikligt försedd<br />

svarar:<br />

– De som har stora är intelligenta, de som har små är dumma.<br />

Några timmar senare frågar pappan sin son var mamma är.<br />

– Jo, säger Olle, hon stod och pratade med en dum farbror,men<br />

så blev farbrorn jättesmart och då gick de upp i skogen.<br />

STAFFAN CLAESSON<br />

1<br />

Vad är det för romantiskt<br />

med att ge sin fru<br />

Veronica smeknamnet<br />

Hulda? ?<br />

– Det passar bra ihop med Harry<br />

som i filmen När Harry mötte<br />

Sally, men jag inte fått inspiration<br />

av den. Hon har många<br />

smeknamn, även Vera.<br />

2<br />

Nämn tre goda egenskaper<br />

som Hulda<br />

har.<br />

– Hon är en god mor, kärleksfull<br />

fru och en kär vän.<br />

3<br />

Nämn tre dåliga egenskaper.<br />

–Det går inte. Inget som<br />

jag kan komma på.<br />

4<br />

Ni har varit gifta i 25<br />

år och har fyra döttrar.<br />

Vad har ni haft för<br />

kriser i äktenskapet?<br />

– Nej, det har inte varit några<br />

större grejor.<br />

5<br />

Din fru tycker att det<br />

här är den finaste present<br />

som hon har fått.<br />

Hur kan man bli så glad för en<br />

betongplatta?<br />

– Det var väl inte plattan i sig,<br />

utan att jag ville manifestera vår<br />

25-årsdag och att den låg där den<br />

låg. Om jag hade kommit in med<br />

kaffe och plattan på morgonen<br />

hade hon inte tyckt att det var<br />

lika fint.<br />

KATARINA CONNHEIM<br />

8 BYGGNADSARBETAREN NR 15 OKTOBER 2007


2007 tillbaka<br />

på bygget<br />

BYGGHETSEN STAL<br />

ULFS PENSIONÄRSL<br />

Ulf Tjärnberg gick i pension och drömde om en tillvaro med jakt och dans. Men<br />

den allt starkare byggkonjunkturen kom i vägen. Han blev headhuntad och<br />

svingar nu åter sin hammare på bygget. Och han är inte unik. Antalet arbetslösa<br />

i Norrlandslänen har mer än halverats under de senaste två åren. Nu jagar<br />

byggbolagen både arbetsskadade och ålderspensionärer.<br />

TEXT CENNETH NIKLASSON FOTO MARIE BIRKL<br />

10 BYGGNADSARBETAREN NR 15 OKTOBER 2007


BYGGBOOM<br />

2005 pensionären<br />

Ulf Tjärnberg<br />

IV<br />

NR 15 OKTOBER 2007 BYGGNADSARBETAREN 11


BYGGBOOM<br />

Den 9 september 2005 var det fin<br />

middag på Blåhusets Pizzeria &<br />

Restaurang. Matstället ligger på<br />

Storgatan i Hammerdal, utanför<br />

Östersund i Jämtland. I centrum<br />

för firandet stod snickaren Ulf Tjärnberg,<br />

då 65 år, från byn Sikås en bit utanför Hammerdal.<br />

Han var på restaurangen tillsammans<br />

med sina sista arbetsgivare – två bröder från<br />

trakten som driver en liten<br />

byggfirma. De var där för<br />

att fira att Ulf Tjärnberg<br />

jobbade sin sista dag på<br />

bygget. Dagen efter skulle<br />

det nya livet – som glad<br />

pensionär – börja.<br />

– De bjöd på middag, på<br />

Ulf Tjärnberg<br />

kvällen alltså. Det var väldigt<br />

skönt att gå i pension.<br />

Jag har jobbat på byggen sedan 1975. Dessutom<br />

passade det perfekt i tiden, för älgjakten<br />

drog i gång samma dag som min första<br />

pensionsdag.<br />

Ulf Tjärnberg har två huvudintressen som<br />

han hade tänkt ägna sig åt på ålderns höst;<br />

jakt och dans.<br />

– Dansat har jag och frugan alltid gjort. I<br />

tio år i rad åkte vi till dansveckan i Malung<br />

och vi åker ibland de sju milen in till Folkets<br />

hus i Östersund.<br />

Det andra intresset – jakten – såg Ulf fram<br />

emot att få ägna ännu mer tid åt. Han är en<br />

storjägare av rang och har hittills fällt upp<br />

emot 50 älgar.<br />

Lägg till lite arbete med att renovera föräldrahemmet<br />

och umgänge med familjen så<br />

har ni Ulfs tänkta pensionärsliv på ett silverfat.<br />

Men så började sågverket i Sikås brinna i<br />

somras. Ett stort såghus och ett kontor gick<br />

upp i rök. Snabbt togs beslut om en återuppbyggnad.<br />

Jobbet gick till Trångsvikens Bygg.<br />

Gävleborg<br />

Jämtland<br />

Västerbotten<br />

Norrbotten<br />

Under Ulfs nästan två år långa tid som<br />

pensionär hände det en hel del i byggbranschen.<br />

Arbetslösheten i närområdet har mer<br />

än halverats och ligger nu på rekordlåg nivå.<br />

Byggbolagen har börjat dammsuga bygden<br />

på folk som kan hålla i en hammare. Och<br />

en dag ringde telefonen hemma hos familjen<br />

Tjärnberg.<br />

Det var chefen på sågverket.<br />

– Jag sa nej på en gång. Inte hade jag tänkt<br />

mig att bli byggnadsarbetare igen. Jag var<br />

helt bestämd på den punkten.<br />

Dagen efter ringde<br />

verkmästaren<br />

på Trångsvikens<br />

Bygg.<br />

– Han lyckades<br />

få mig att säga ja, så<br />

nu är jag byggnadsarbetare<br />

igen.<br />

Ulf är snart 67<br />

år och alltså tillbaka<br />

på bygget. Han jobbar tillsammans med<br />

ett par killar med bjälklaget i den nya såghallen.<br />

De vet att om två dagar kommer installatörer<br />

för att montera maskiner till den nya<br />

såglinjen. Då måste golvet ligga på plats.<br />

– Jag tror vi hinner, det går rätt fort när vi<br />

väl kommer i gång, säger Ulf.<br />

Han har ingen aning om hur mycket han<br />

tjänar på jobbet, men han har hört att jobbet<br />

– som drivs på ackord – går bra.<br />

– Egentligen är det rena rama förlusten att<br />

jobba. Jag kommer att få lägga lönen ovanpå<br />

pensionen, vilket gör att skatten blir hög.<br />

Men han är mer bekymrad över att det inte<br />

finns några ungdomar som vill in på bygget.<br />

Han är medveten om att de ringt till honom<br />

för att det inte finns andra att tillgå.<br />

– Jag tror att det handlar om att det är för<br />

få som vill ha kroppsarbete. Det är för tungt.<br />

I stället är det datorn som lockar.<br />

Ulf haltar lite när han bär fram de tunga<br />

reglarna och lutar dem mot en byggställning.<br />

Men det är inte på grund av bygget, utan den<br />

senaste dansturen till Östersund.<br />

Valsen och hambon gick bra, men när det<br />

blev dags för schottisen sträckte han ena<br />

ljumsken.<br />

Nu när Ulf gjort comeback på bygget har<br />

han infört lite nya rutiner. Han byter om<br />

hemma och cyklar hem varje gång det är dags<br />

att äta. Han tycker helt enkelt att det är lätttare<br />

– och möjligen är det ett försök att inte<br />

bli byggnadsarbetare till ett hundra procent.<br />

Han är ju ändå pensionär.<br />

Under den tillfälliga frånvaron tycks han<br />

ha upprätthållit byggarbetarformen. Han får<br />

mer än godkänt av kollegerna; ”jobbar på bra<br />

och har massor av rutin”.<br />

Med det betyget finns det en uppenbar risk<br />

eller möjlighet för att Ulf blir kvar i svängen<br />

längre än tänkt. Själv räknar han kallt med<br />

att inom kort gå i pension för andra gången<br />

på två år.<br />

– Den här gången blir det väl ingen middag<br />

på Blåhuset antar jag, men jag är precis lika<br />

övertygad som<br />

förra gången<br />

om att det är<br />

slut med byggandet<br />

2004 2005 2006 2007<br />

nu.<br />

ARBETSLÖSHET 2004–2007<br />

12,1<br />

8,8<br />

7,8<br />

11,7<br />

’’<br />

Jag sa nej på en<br />

gång. Inte hade<br />

jag tänkt mig<br />

att bli byggnadsarbetare<br />

igen.<br />

’’<br />

10,8<br />

9,1<br />

8,0<br />

8,3<br />

6,0<br />

5,0<br />

5,8<br />

4,7<br />

4,5<br />

3,6<br />

3,9<br />

3,6<br />

Precis som<br />

förra gången<br />

är det dags för<br />

ännu en älgjakt<br />

på första pen-<br />

Ulf Tjärnberg har nära till jobbet. Varje arbetsdag<br />

börjar han med en cykeltur på 400 meter .<br />

”Det är skönt att ha nära till bygget. Nu kan jag<br />

cykla hem och äta lunch varje dag.”<br />

12 BYGGNADSARBETAREN NR 15 OKTOBER 2007


ARBETSLÖSHET<br />

PÅ HISTORISKT<br />

LÅGA NIVÅER<br />

● Under de senaste två åren har<br />

arbetslösheten rasat dramatiskt i<br />

Norrlandslänen. ”Jag trodde inte att den<br />

här snabba minskningen var möjlig. Den<br />

här nedgången kunde ingen förutspå”,<br />

säger Roger Hedblom, ordförande för<br />

Byggnads i Gästrikland.<br />

Sedan arbetslöshetstoppen i början av 1990-<br />

talet har arbetslösheten minskat med nästan<br />

90 procent. När nedgången tog fart var det<br />

framför allt i storstäderna och i tillväxtregionerna.<br />

Arbetslösheten i övriga delar av landet<br />

gick också ned, men inte med samma kraft.<br />

I tillväxtregionerna nåddes så småningom<br />

en nivå under fem procent, medan arbetslösheten<br />

i Norrlandslänen fastnade på en nivå<br />

strax över tio procent. Men för två år sedan<br />

började något hända och på kort tid har siffrorna<br />

halverats där.<br />

I till exempel Norrbotten låg arbetslösheten<br />

på omkring tio procent sommaren 2005<br />

och nu är den nere på 3,6 procent. För att<br />

hitta lika låga siffror måste man gå tillbaka<br />

till den överhettade byggmarknaden för 18<br />

år sedan.<br />

Den starka nedgången har lett till att arbetslösheten<br />

nu är låg över hela landet, vilket<br />

gör att byggföretagen söker nya vägar för att<br />

få tag på personal. Bland annat har ålderspensionärer<br />

och arbetsskadade fått plocka<br />

fram verktygslådorna igen.<br />

Anders Pekkari jobbar som prognosmakare<br />

på länsarbetsnämnden i Luleå.<br />

– Den öppna arbetslösheten bland byggnadsarbetarna<br />

i Norrbotten ligger nu på historiskt<br />

låga nivåer.<br />

I Norrbotten har det under de senaste åren<br />

dragit i gång flera riktigt stora projekt, inte<br />

minst inom gruvnäringen.<br />

– Det är en mycket bra konjunktur och det<br />

finns pengar i företagen som nu investeras.<br />

Men byggandet stiger inom alla sektorer. Det<br />

byggs bostäder och nya butiker.<br />

Anders Pekkari tror inte att arbetslösheten<br />

kan bli lägre nu. Han tror att byggverksamheten<br />

kommer att plana ut på den här höga<br />

nivån och ligga kvar där ett par år till.<br />

– Vi har väldigt få arbetslösa nu och ytterligare<br />

behov måste täckas av folk som kommer<br />

utifrån, säger han.<br />

▲<br />

%<br />

35<br />

30<br />

BYGGARBETSLÖSHETEN I HELA SVERIGE<br />

I AUGUSTI 1994–2007.<br />

(PROCENT AV MEDLEMMARNA I BYGGNADS<br />

A-KASSA SOM SAKNAT JOBB.)<br />

25<br />

20<br />

15<br />

10<br />

5<br />

94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07<br />

NR 15 OKTOBER 2007 BYGGNADSARBETAREN 13


BYGGBOOM<br />

’’<br />

Jag har på sistone<br />

träffat flera byggnadsarbetare<br />

som<br />

egentligen gått i<br />

ålderspension.<br />

Men de är ute och<br />

jobbar.<br />

’’<br />

På Byggnads avdelning<br />

i Kiruna har man även<br />

noterat att byggnadsarbetare<br />

som är mer eller<br />

mindre arbetsskadade<br />

uppvaktas av byggföretagen.<br />

– Vi vet en del som har<br />

kommit ut igen och det är<br />

mycket bra, säger Joakim<br />

Säve, på Byggnads i Kiruna.<br />

I ett annat av Norrlandslänen<br />

– Gävleborg – såg det mörkt ut<br />

för två år sedan. Arbetslösheten pendlade<br />

mellan 11 och 14 procent och framtiden för<br />

de arbetslösa byggnadsarbetarna var oviss.<br />

Nu är bilden en helt annan, arbetslösheten<br />

är nere på 4,5 procent.<br />

– Vi hade styrelsemöte för ett tag sen och<br />

försökte analysera vad som gjort att arbetslösheten<br />

brakat ner så pass snabbt. Det finns<br />

flera förklaringar men de viktigaste är att<br />

det byggs mycket mer i Gävle. Där var byggandet<br />

dött för två år sedan, berättar Roger<br />

Hedblom, ordförande för Byggnads i Gästrikland.<br />

Andra förklaringar till nedgången är att<br />

Stockholmsregionen – framför allt Uppsalatrakten<br />

– suger allt<br />

fler byggnadsarbetare<br />

och att det även startat<br />

projekt i länet utanför<br />

Gävle, i exempelvis<br />

Sandviken.<br />

I dag finns det 190<br />

arbetslösa personer inskrivna<br />

hos arbetsförmedlingen<br />

i länet, men<br />

långt ifrån alla kan ta<br />

ett jobb.<br />

– Många av de här är<br />

mellan 60 och 65 år. Jag uppskattar att cirka<br />

90 personer av de här 190 kan ta ett byggjobb<br />

omgående, säger Roger Hedblom.<br />

Ytterligare ett län som varit hårt drabbat<br />

genom åren är Jämtland. Under krisåren<br />

1993–94 var långt över hälften av byggnadsarbetarna<br />

utan jobb. Sedan dess har andelen<br />

minskat, inte minst beroende på möjligheten<br />

att ta byggjobb i Norge. Men det är först nu<br />

som arbetslösheten börjat närma sig rikssnittet.<br />

I dag är 3,6 procent utan jobb. På mindre<br />

än två år har antalet arbetslösa personer<br />

minskat med 64 procent.<br />

Nedgången påverkar strömmen av byggnadsarbetare<br />

som åker till Norge. På Byggnads<br />

avdelning har man en känsla av att tåget<br />

är på väg tillbaka, utan att kunna redovisa det<br />

i faktiska siffror.<br />

– Jag träffar på allt fler som jag inte sett på<br />

några år och då tänker jag alltid att de kommit<br />

tillbaka från Norge, säger Kjell Karlsson,<br />

ombudsman på Byggnads i Östersund.<br />

Det är framför allt turistbyggandet i fjällen<br />

och nya bostäder som ökat under den senaste<br />

tiden.<br />

– Vi är i en högkonjunktur och det märks.<br />

Jag har på sistone träffat flera byggnadsarbetare<br />

som egentligen gått i ålderspension.<br />

Men de är ute och jobbar, både på tidlön och<br />

ackord, säger Kjell Karlsson. ●<br />

Garo<br />

14 BYGGNADSARBETAREN NR 15 OKTOBER 2007


Efter att ha lyft ner den 15 ton tunga spiran på marken handriver Daniel Andersson och Magnus Hansson-Nilsson kyrkan på 28 meters höjd.<br />

Kyrktornet plockas<br />

Efter att stått öde i 30 år rivs Maglarps nya kyrka. Den 100 år gamla tegelkyrkan<br />

vid Skåre fiskeläge väster om Trelleborg är en av mycket få kyrkor som rivits i<br />

modern tid i Sverige - men efter protester.<br />

TEXT MAGNUS BERGSTRÖM FOTO MARTIN PALVÉN<br />

Den 11 september lyftes den 15 ton tunga takspiran,<br />

bestående av massiva ekstockar och skifferplattor, av<br />

från tornet och står nu uppställd likt ett fornnordiskt<br />

minitempel bredvid den stora tegelkyrkan. Trellegräv<br />

AB som genomför rivningen har i väntan på en försenad 300-<br />

tons höjdrivningsmaskin påbörjat rivningen för hand.<br />

Uppe vid kyrktornet i en skyliftkorg på 28 meters höjd står sanerarna<br />

Magnus Hansson-Nilsson och Daniel Andersson. Med<br />

var sin slagborrmaskin luckrar de upp de löst liggande tegelstenarna<br />

och kastar dem mot stenbeläggningen nedanför. De tycker<br />

båda att det är roligt att riva en kyrka.<br />

– Det är rätt häftigt att vara med om ett sånt här jobb. Det<br />

känns som om det är både första<br />

och sista gången man river<br />

en kyrka, säger Magnus.<br />

Daniel håller med om att det<br />

är en intressant upplevelse. Rivningen<br />

har fått uppmärksamhet<br />

i medierna eftersom det är<br />

den första av Svenska Kyrkans<br />

kyrkor som rivs i modern tid.<br />

Daniel Andersson<br />

Magnus Hansson-Nilsson<br />

Annars är det, enligt grabbarna, inget särskilt med att riva en<br />

kyrka. Ingen av dem är heller särskilt religiös och även om de vore<br />

det så avkristnades kyrkan i maj förra året.<br />

16 BYGGNADSARBETAREN NR 15 OKTOBER 2007


Rivningsjobbet har nyligen påbörjats och kyrkan beräknas vara jämnad<br />

med marken innan jul.<br />

På golvet i den utrensade kyrkan ligger resterna av predikostolen,<br />

det enda församlingen inte kunde frakta bort<br />

ned sten för sten<br />

Magnus och Daniel ska för hand riva ner tornet från 28 till 22<br />

meter. Detta för att underlätta för den tunga rivningsmaskinen<br />

som ska vara på plats om två veckor. Förutom cirka 200 ton tegelstenar<br />

ska flera ton fina och värdefulla skifferplattor plockas ner<br />

från taket. Det ska göras försiktigt, en kund väntar på plattorna.<br />

Jonas Jönsson, delägare i Trellegräv AB, tvekade aldrig att<br />

göra rivningsjobbet. Precis som Magnus och Daniel tycker han<br />

att det är ett spännande jobb.<br />

– Det vi gör är ju något helt unikt som ingen annan någonsin<br />

gjort, säger han.<br />

Säkerhetsarbetet har varit lite speciellt. Extra noggrannhet<br />

krävs för att skydda kyrkogården som fortfarande används. Den<br />

är väl avspärrad med höga stängsel för att förhindra att tegelstenar<br />

och takplattor träffar gravstenarna.<br />

Enligt Jonas var kyrkobygget från början ett skrytbygge som<br />

församlingen uppförde för att visa hur rika de var. Dessvärre var<br />

det sämre kvalitet på konstruktionen. Tegelstenarna blev tidigt<br />

köldslagna, kanske för att havsvatten använts i bruket.<br />

Om allt går väl är kyrkan helt jämnad med marken före jul i år.<br />

Konturerna av byggnaden kommer att stenläggas och eventuellt<br />

reser församlingen ett kors som minne.<br />

Hammarlövs församling kommer inte att stå utan kyrka.<br />

Maglarps gamla kyrka, från 1100-talet, ligger bara två kilometer<br />

från den nya. Och vid behov har de fem andra närliggande kyrkor<br />

att välja på. ●<br />

FAKTA MAGLARPS NYA KYRKA<br />

Maglarps nya kyrka stod klar 1908 och var tidsenligt<br />

och modernt byggd i maskinslaget tegel.<br />

Det utsatta läget vid Skånekusten gjorde att fuktig<br />

luft och salta vindar gick hårt åt byggnaden och<br />

teglet började sakta men säkert att vittra sönder.<br />

Tidigt upptäcktes också sprickor i innertaket och i de<br />

metertjocka ytterväggarna.<br />

●<br />

I mitten av sjuttiotalet upphörde kyrkan att användas<br />

på grund av för dyra reparations- och uppvärmningskostnader.<br />

Nästan lika länge har Hammarlövs församling velat riva den, men<br />

länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet sa nej, för kulturvärdets<br />

skull, ända fram till 2005 då ett beslut om rivning slutligen togs.<br />

NR 15 OKTOBER 2007 BYGGNADSARBETAREN 17


18 BYGGNADSARBETAREN NR 13 SEPTE<strong>MB</strong>ER 2005


ASBEST SOPAS<br />

UNDER MATTAN<br />

Leif känner sig lurad efter år med tjärlim<br />

Asbetslarmen har sjunkit i glömska. Trots att 200 människor dör i sjukdomar<br />

orsakade av asbest varje år, vet många byggnadsarbetare inte var de farliga<br />

fibrerna finns. Leif Wåhlin rev asbest utan skydd i många år. Nu slår han larm.<br />

TEXT MARGITE FRANSSON FOTO MARTINA THALWITZER<br />

NR 13 SEPTE<strong>MB</strong>ER 2005 BYGGNADSARBETAREN 19


D<br />

et är asbest i golvlimmet! När<br />

golvläggaren Leif Wåhlin fick<br />

provsvaret kände han sig lurad.<br />

I alla år hade han misstänkt att<br />

dammet från tjärlimmet var farligt.<br />

Men alla sa att det<br />

inte var någon risk.<br />

– Jag fick verkligen<br />

en tankeställare. Hur<br />

mycket asbest har jag<br />

och andra blivit utsatta<br />

för genom åren? Jag såg<br />

mig själv bli sittande i en<br />

rullstol, med en syrgastub,<br />

säger han.<br />

Leif har i många år<br />

Leif Wåhlin<br />

funderat över tjärlimmen, men har alltid fått<br />

höra att de inte är farliga. Så kom han till en<br />

idrottshall i Steninge, utanför Halmstad, där<br />

han och en kollega rev i golvplattor. Mellan<br />

plattorna och den underliggande masoniten<br />

fanns ett svart tjärlim.<br />

Leif var misstänksam, men rev och slipade<br />

ändå de 110 kvadratmeterna. Bitvis dammade<br />

det ordentligt.<br />

Han bestämde sig för att ta prov på plattor<br />

och lim, prov som han skickade in först flera<br />

månader senare, när han skulle in i en annan<br />

misstänkt lägenhet.<br />

– Jag blev rätt chockad när jag insåg att<br />

det verkligen var asbest. Jag har jobbat med<br />

hundratals sådana golv genom åren, berättar<br />

han.<br />

Leif blev också förbannad över att ha utsatts<br />

för fibrer som är så skadliga att de är<br />

cancerklassade och kan ta liv.<br />

Han slog larm direkt bland sina kolleger<br />

på Sandå Golv i Halmstad. Sedan spred det<br />

sig vidare.<br />

– Det är ingen tvekan om att detta har<br />

väckt upp oss alla, säger parkettläggaren och<br />

egna företagaren Stefan Hård.<br />

Numera gör Leif inte ett handtag i en lägenhet<br />

med asbest, utan agerar precis som<br />

reglerna säger; låter dem som har speciell<br />

utbildning ta hand om materialet.<br />

Men ändå hände det nyligen att han blev<br />

uppringd av ett fastighetsbolag som ville att<br />

han skulle komma till en adress och riva.<br />

– Det var ett känt asbesttillhåll och när jag<br />

kom dit såg jag att en byggnadsarbetare skrivit<br />

”Asbest” med svart tuschpenna på golvet.<br />

Leif tycker att det behövs en skärpning och<br />

ett ansvarstagande bland beställare – och<br />

asbestkurser för alla byggnadsarbetare – så<br />

att alla får lära sig var farorna finns. Redan<br />

i yrkesskolan borde ungdomar få lära sig att<br />

spåra asbest, menar han.<br />

– Ett problem är att de unga inte kan något<br />

alls om detta. Efter asbestlarmen har farorna<br />

glömts bort.<br />

Han ser också en ökad tendens bland byggherrarna<br />

till att bara lägga över gamla asbestmattor<br />

med nya, ofarliga. Men, menar<br />

han, då lämpar man bara över problemet på<br />

’’<br />

Jag blev rätt<br />

chockad när jag<br />

insåg att det verkligen<br />

var asbest.<br />

Jag har jobbat<br />

med hundratals<br />

sådana golv<br />

genom åren.<br />

’’<br />

framtiden och ungdomarna, som dessutom<br />

kommer att riva i tron att det är riskfritt.<br />

Men också bland de garvade byggnadsarbetarna<br />

är okunskapen stor om var asbest<br />

FAKTA SJUK AV ASBEST<br />

Asbestfibrer kan orsaka flera dödliga sjukdomar.<br />

De farligaste är cancerformerna<br />

lungcancer och mesoteliom. Mesoteliom<br />

är en sällsynt cancerform i lungsäck eller<br />

bukhinna, som i stort sett alltid beror<br />

på asbest. Det tar ofta 30–40 år efter<br />

exponering innan man insjuknar. Asbestos<br />

är en dammlungsjukdom som leder till att<br />

det bildas sjuklig bindväv i lungorna och<br />

som gör det svårare att andas. Asbestdamm<br />

kan även ge lungsjukdomen kol.<br />

finns, trots att 200 personer i arbetslivet dör<br />

varje år i sjukdomar som orsakats av fibrerna.<br />

På grund av riskerna är asbest förbjudet att<br />

hantera om man inte har ett särskilt tillstånd,<br />

skydd och utbildning.<br />

Risken för asbest finns hela tiden närvarande<br />

vid renoveringar av äldre fastigheter. Som<br />

golvläggare har Leif mycket jobb i lägenheter<br />

från tider när asbest var tillåtet i byggmaterial.<br />

Det gäller framförallt i hus från 1960-<br />

och 1970-talen.<br />

De farliga fibrerna finns bland annat i<br />

golvplattor, kakelfog, fix, mattor, lim och<br />

spackel.<br />

Jag åker med Leif Wåhlin på en improviserad,<br />

guidad tur, genom Halmstad. Han berättar<br />

om bostadsområden där han har jobbat<br />

med golvläggning.<br />

20 BYGGNADSARBETAREN NR 15 OKTOBER 2007


VANLIGA ASBESTFÄLLOR<br />

– VI HAR HELA LISTAN<br />

”Vi hittar asbest överallt.” Leif Wåhlin visar<br />

hur tjärlim med asbest ser ut i en lägenhet.<br />

I samma bostadsområde slipade han golv.<br />

Först efteråt fick han veta att han utsatts för<br />

asbestdamm.<br />

Kakelfog<br />

STÄLL KRAV!<br />

Lim<br />

Rörisolering<br />

Begär alltid<br />

asbestinventering<br />

vid jobb i hus<br />

som byggts eller<br />

renoverats under<br />

1960- och 1970-<br />

talen.<br />

I hus byggda eller renoverade före 1980, framför<br />

allt under 1960- och 1970-talen, finns ofta<br />

asbesthaltiga byggmaterial. Vanligast är:<br />

■ Kakelfix och kakelfog.<br />

■ Lim till golvmattor och golvplattor, så kallat<br />

svartlim.<br />

■ I golvplattor som magnesitgolv och i<br />

golvmattor, oftast i kraftigt mönstrade<br />

tidstypiska plastmattor.<br />

■ I rörisolering, framför allt i rörkrökar i form av<br />

gurmassa, en isolering som bestod av ett pulver<br />

blandat i vatten som ströks på. Ytskiktet är ofta<br />

en binda.<br />

Andra asbesthaltiga byggmaterial:<br />

■ Korrugerade skivor av asbestcement (eternit),<br />

framför allt på tak.<br />

■ Plattor av asbestcement (eternit), vägg- och<br />

takbeklädnader. Vanliga vid balkongdörrar m.m.<br />

■ Akustikplattor, perforerade plattor som kan<br />

ha olika ytmaterial.<br />

■ Porösa skivor för ljuddämpning eller som<br />

värme- och kondensisolering t ex vid luftintag.<br />

■ Sprutisolering, oftast som brandisolering i hus<br />

med stålstomme eller som värmeisolering t ex<br />

vid pannor.<br />

■ Asbestpapp, oftast en gråvit papp som<br />

isolering vid värmekällor som skorsten,<br />

varmvattenberedare m.m.<br />

■ Fönsterbänkar, fönsterkitt, brandskyddsmedel,<br />

färger, fasadputs, ventilationskanaler<br />

är exempel på andra ställen där det kan finnas<br />

asbest i produkter tillverkade före 1980.<br />

Risken att drabbas av asbestrelaterade<br />

sjukdomar ökar ju större mängd fibrer man<br />

exponeras för. Rivning, kapning, slipning och<br />

borrning är exempel på arbetsmoment där<br />

fibrer frigörs.<br />

Källor: Asbest i byggnader (Arbetsmiljöfonden/Byggforskningsrådet)<br />

samt Roger Flodin,<br />

arbetsmiljöingenjör Previa.<br />

– I det huset fanns asbest. Där misstänkte<br />

vi asbest, men fick aldrig veta, säger han och<br />

pekar.<br />

I ett bostadsområde togs asbestprover i<br />

badrum, men det fanns inget. Men när man<br />

tog prover på ett annat ställe i rummen, fanns<br />

där ändå asbest.<br />

Det visar hur förrädiskt det kan vara. Men<br />

i många fall tas inga prover alls.<br />

Ofta finns också en mycket nonchalant<br />

inställning bland dem som vill ha jobben<br />

gjorda. Leif har direkt uppmanats att riva i<br />

det farliga materialet med motiveringen att<br />

”det är ju bara ett snabbjobb”. ●<br />

MISSTÄNKER DU ASBEST<br />

PÅ DITT JOBB? VI TESTAR!<br />

Skicka ett prov till oss så lämnar vi in det för analys. En lämplig<br />

provbit är fem gånger fem centimeter om det gäller mattor, kakel och<br />

liknande. Vid rörisolering och pulver en till två matskedar.<br />

Lägg detta först i ett kraftigt kuvert eller plastpåse och sedan i en<br />

vadderad påse. Uppge också namn och telefonnummer, helst mobil,<br />

så att vi kan nå dig och få mer information om bygget.<br />

Skicka till: Margite Fransson, <strong>Byggnadsarbetaren</strong>, 106 32 Stockholm.<br />

NR 15 OKTOBER 2007 BYGGNADSARBETAREN 21


Arbetskamrat<br />

kan dömas för<br />

Michaels död<br />

Michael Röing var 34 år när han omkom efter att ha fått en last ställningsplank<br />

över sig. Olyckan som krävde hans liv är en av få som har nått rätten. I Malmö<br />

följer hans familj nu rättegången mot arbetsgivaren och en kollega. ”När Michaels<br />

namn nämns känns det i hela hjärtat”, säger hans syster Therése Löfgren.<br />

TEXT MARGITE FRANSSON FOTO PRIVAT<br />

Då: fredagen<br />

den 28 maj<br />

2004. Michael<br />

Röing,<br />

ny som ställningsbyggare,<br />

håller på<br />

att riva en ställning tillsammans<br />

med en arbetskamrat.<br />

Han arbetar på<br />

marken, när han träffas av<br />

en last med plank och skadas<br />

så allvarligt att han senare<br />

avlider.<br />

Nu: september 2007,<br />

tingsrätten i Malmö. Michaels<br />

arbetskamrat och två chefer, en arbetsledare<br />

och en före detta depåchef på Heab<br />

Byggställningar, är åtalade för arbetsmiljöbrott.<br />

Dessutom krävs företaget på en miljon<br />

kronor i företagsbot.<br />

Kontrasten är total mellan verkligheten på<br />

bygget och Malmö tingshus rättssal. Gammelrosa<br />

väggar, stora bokskåp och guldinramade<br />

målningar, mot byggets ständiga förändring<br />

och snärj i ur och skur. Hittills har<br />

det varit ovanligt att dessa verkligheter möts.<br />

Få allvarliga olyckor leder till rättegång.<br />

Förutom de inblandade är det få åhörare i<br />

salen. Kammaråklagare Lotten Loberg ska<br />

försöka bevisa att de åtalade har orsakat Michaels<br />

död, genom oaktsamhet.<br />

Hon har tio års erfarenhet av arbetsmiljöbrott<br />

och tycker att dessa rättegångar skiljer<br />

sig från andra brottmål.<br />

I förra numret av <strong>Byggnadsarbetaren</strong><br />

kunde vi avslöja att två av<br />

tre dödsolyckor som skedde under<br />

åren 2003–2005 inte lett till åtal.<br />

– Vanliga traditionella brott är ofta begränsade<br />

i tid och rum. Du kan greppa det, medan<br />

arbetsmiljöbrott ofta handlar om organisatoriska<br />

brister och det gör att utredningarna<br />

sväller, säger hon.<br />

De som åtalas för de här brotten är normalt<br />

sett vanligt folk och inte traditionellt kriminella.<br />

Det kan påverka rättens inställning.<br />

En annan skillnad är att vittnen efter en<br />

olycka ofta är anställda av det företag de ska<br />

vittna emot, något som leder till en lojalitetskonflikt.<br />

Rättegången i Malmö tar flera dagar och<br />

<strong>Byggnadsarbetaren</strong> är med under de två första.<br />

Många säkerhetsdetaljer gås igenom liksom<br />

vad som hände på olycksdagen.<br />

Samtidigt som många praktiska frågor avhandlas,<br />

finns den enorma saknaden efter<br />

’’<br />

Det är viktigt att<br />

företaget får stå<br />

till svars och att<br />

man lär sig något<br />

så att detta aldrig<br />

upprepas igen.<br />

’’<br />

en familjemedlem<br />

ständigt närvarande.<br />

Bredvid åklagaren<br />

sitter Michaels<br />

mamma och pappa<br />

tillsammans med<br />

familjens målsägarbiträde.<br />

I salen<br />

finns också hans<br />

yngre syster.<br />

Genom olyckan<br />

har deras liv för alltid<br />

förändrats. En<br />

rättegång kan aldrig<br />

ge dem Michael<br />

tillbaka, men de tycker att det är bra att man<br />

försöker reda ut vad som hänt.<br />

– Det är viktigt att företaget får stå till<br />

svars och att man lär sig något så att detta<br />

aldrig upprepas igen, säger mamma Lena<br />

Röing.<br />

Det är viktigt för familjen att få höra alla<br />

inblandade, för att få veta och förstå vad<br />

som hände vid olyckan. Men de känner inget<br />

hämndbegär mot de enskilda personer som<br />

är åtalade.<br />

Familjen visste att Michael var rädd, för<br />

att han tyckte att säkerheten på företagets<br />

arbetsplatser var dålig.<br />

Utredningsarbetet har varit komplicerat<br />

och därför dragit ut på tiden Det finns en sak<br />

som de har gemensam, de anhöriga och de<br />

åtalade som sitter i rätten med sina advokater.<br />

Den långa väntan på rättegång och oviss-<br />

22 BYGGNADSARBETAREN NR 15 OKTOBER 2007


Î<br />

Î<br />

Michael tillsammans med sin syster Therése Löfgren. Hon tycker att det är dubbelt att sitta<br />

i rättssalen. Fruktansvärt för att det är uppslitande, men bra för att olyckan tas på allvar av<br />

samhället.<br />

Î<br />

heten om det skulle bli åtal har tärt på dem.<br />

En människas liv har släckts. Det innebär att<br />

det är en svår situation för alla.<br />

Samtidigt ska åklagaren leta efter ansvariga,<br />

för att företag ska följa lagen och ytterst för<br />

att hindra att människor dör på sina jobb.<br />

De tre åtalade personerna, liksom företaget,<br />

förnekar alla brott. Men åklagaren anser<br />

att depåchefen och arbetsledaren har gjort<br />

allvarliga fel. De har inte skött arbetsmiljöarbetet<br />

som man ska. Skriftliga riskanalyser<br />

och instruktioner för jobbet saknades, menar<br />

hon.<br />

Vidare hävdar hon att de inte försäkrat sig<br />

om att de som monterade ner ställningen hade<br />

tillräckliga kunskaper och handledning.<br />

I rättssalen krockar bilderna om hur företaget<br />

skötte arbetsmiljön. Cheferna och deras<br />

advokater bemöter påståendena om brister.<br />

Den åtalade arbetskamraten är pressad av<br />

stundens allvar. Olyckan hände när han och<br />

Michael skulle hissa ner ställningsplank från<br />

15 meters höjd med hjälp av nockspel.<br />

Arbetskamraten var uppe och kopplade<br />

ihop planken innan han började föra ut dem<br />

över kanten, i tron att det var okej. Han vände<br />

sig om och gick tre, fyra meter innan han<br />

hörde att det rasslade till och såg Michael<br />

ligga på marken.<br />

– Jag har funderat och funderat, men jag<br />

vet inte vad som hänt, säger han. Inget vittne<br />

såg olyckan.<br />

Åklagaren menar att arbetskamraten inte<br />

tillräckligt bedömt riskerna när han hissade<br />

ner brädorna och att han borde sett till att hans<br />

kollega inte arbetade under hängande last.<br />

Åklagaren yrkar förutom företagsbot på<br />

villkorlig dom och böter för alla de åtalade.<br />

Domen kommer den första november.<br />

Michael Röing var i grunden tekniker<br />

och mycket skyddsmedveten.<br />

Då olyckan hände hade han<br />

varit anställd som ställningsbyggare<br />

i 36 dagar.


Ny Susanna<br />

Alakoski<br />

Ny Lo<br />

Kauppi<br />

Ny Lena<br />

Andersson<br />

Ny Lena<br />

Kallenberg<br />

Ny Marjaneh<br />

Bakhtiari<br />

Ny Åsa<br />

Linderborg<br />

Ny Jennie<br />

Dielemans<br />

Majgull<br />

Axelsson<br />

Sara<br />

Lidman<br />

Mary<br />

Andersson<br />

Ann-Charlotte<br />

Alvefors<br />

Maja<br />

Ekelöf<br />

Inga-Lena<br />

Larsson<br />

Mona<br />

Kalin<br />

Aino<br />

Trosell<br />

Elsie<br />

Johansson<br />

Lars-Åke<br />

Augustsson<br />

Per-Anders<br />

Fogelström<br />

Hans<br />

Lagerberg<br />

Elsa<br />

Appelquist<br />

Helga<br />

Bergwall<br />

Artur<br />

Lundkvist<br />

Harry<br />

Martinsson<br />

Moa<br />

Martinsson<br />

Jan<br />

Fridegård<br />

Wilhelm<br />

Moberg<br />

Bernhard<br />

Nordh<br />

Herta<br />

Wirén<br />

Maj<br />

Hirdman<br />

Ny Jonas<br />

Hassen<br />

Khemiri<br />

Svante<br />

Foerster<br />

Mauritz<br />

Ekström<br />

Gustav<br />

Hedenvind-<br />

Eriksson<br />

Maria<br />

Sandell<br />

Bunny<br />

Ragnerstam<br />

Ivan<br />

Oljelund<br />

Albert<br />

Viksten<br />

Martin<br />

Koch<br />

Karl<br />

Östman<br />

August<br />

Strindberg<br />

Göran<br />

Palm<br />

Jan<br />

Fogelbäck<br />

Gustav<br />

Sandgren<br />

Alfred<br />

Kämpe<br />

Leon<br />

Larsson<br />

Rudolf<br />

Värnlund<br />

Ragnar<br />

Casparsson<br />

Kjell<br />

Johansson<br />

Mats<br />

Berggr<br />

Erik<br />

Johansson<br />

Ivar<br />

Lo-Johansson<br />

Eyvind<br />

Johnsson<br />

Folke<br />

Fridell<br />

Dan<br />

Andersson<br />

Vilhelm<br />

Ragnar<br />

Ove<br />

Alla<br />

Émile Zola, Martin Andersen Nexö, Maksim Gorkij, Upton Sinclair, Ja<br />

Bi<br />

No<br />

S<br />

D<br />

Åsa Linderborg, kritiker och författare<br />

Är arbetarromanen på g?<br />

– Ja, det finns ett sug att läsa om vanliga<br />

människor.<br />

Vad är arbetarlitteratur?<br />

– Det är ett svårt begrepp. Men det handlar<br />

om människor som tillhör arbetarklassen,<br />

sedan tror jag också att det är litteratur som<br />

medvetandegör och tydliggör.<br />

Är det meningsfullt att sätta etiketter, som<br />

’’Etiketten<br />

arbetarlitteratur?<br />

– Ja, merparten av det som ges ut utgår från arbetarlitteratur<br />

medelklassen. Så etiketten behövs.<br />

Är du själv en arbetarförfattare?<br />

– Absolut! Mig äger ingen handlar om min behövs’’<br />

pappa – en stolt och klassmedveten metallarbetare.<br />

Boktips!<br />

– Allt av Elsie Johansson. Hon ser sammanhanget klass och kön.<br />

ULLA MONTAN<br />

Susanna Mehmedi, dramatiker, aktuell med pjäsen<br />

My nation på Pusterviksteatern i Göteborg.<br />

Är arbetarberättelser på g?<br />

– Jag tycker mig se ett intresse för nya berättelser. Det<br />

finns ett sug efter nya pjäser om dagens Sverige.<br />

Vad är arbetarlitteratur?<br />

– Berättelser som beskriver olika slags utanförskap.<br />

Jag tycker att det är synd att man delar upp mellan<br />

etnicitet och klass. Det där sammanfaller men den diskussionen<br />

ser man inte. I det som berättas om invandrare,<br />

som Jonas Hassen Khemiris Ett öga rött, beskrivs<br />

invandraridentiteten som hindret medan det i verkligheten<br />

mycket handlar om klass.<br />

Är etiketten relevant?<br />

– Ja, som ett sätt att beskriva ett underifrånperspektiv.<br />

Vad sätter du för etikett på dig själv?<br />

’’Synd man<br />

delar upp<br />

etnicitet<br />

och klass’’<br />

– Jag är en klassresenär från Sverige som har kosovoalbanska föräldrar.<br />

Boktips!<br />

– Underdog av Torbjörn Flygt, för att jag tyckte om den.<br />

24 BYGGNADSARBETAREN NR 15 OKTOBER 2007


Torbjörn<br />

Flygt<br />

Hetaste<br />

Jonas Hassen Khemiri får sällan etiketten proletärförfattare och<br />

det är osäkert om han vill ha den (han ger inga intervjuer för tillfälen<br />

Kurt<br />

Salomonsson<br />

Bertil<br />

Johansson<br />

nsson<br />

Stig<br />

Sjödin<br />

rger<br />

rman<br />

tig<br />

agerman<br />

Kjell<br />

Ericsson<br />

Reidar<br />

Jönsson<br />

Josef<br />

Kjellgren<br />

Göran<br />

Greider<br />

Torgny<br />

Karnstedt<br />

Walter<br />

Nilsson<br />

Ny David<br />

Ericsson<br />

Bengt<br />

Cidden<br />

Andersson<br />

ck London, B Traven<br />

Gunnar<br />

Adolfsson<br />

Ny Bob<br />

Hansson<br />

Kvinnor<br />

Män<br />

Skriver<br />

om bygget<br />

Så läser<br />

du ”släktträdet”<br />

Arbetarromanens<br />

rötter<br />

David Ericsson, arbetarförfattare.<br />

Är arbetarlitteraturen på g?<br />

– Lite grand kanske. Men det handlar nog trots<br />

allt mer om chic lit just nu.<br />

Vad är arbetarlitteratur?<br />

– Klassperspektivet är det viktigaste. Jag är väl<br />

själv arbetarförfattare enligt den snäva definitionen,<br />

jag arbetar som chaffis och skriver om chaffisjobb.<br />

Är det viktigt med etikett?<br />

– Egentligen är det skönheten i berättelsen som ’’Klassskillnader<br />

är avgörande. Men klasskillnader tillför mer spänning.<br />

Du arbetar med vägbiblioteken, fackets satsning tillför mer<br />

på ljudböcker. Är distribution och pris viktiga<br />

faktorer för arbetarlitteraturens genomslag? spänning’’<br />

– Ja. Tyvärr finns inga arbetsplatsbibliotek längre,<br />

det finns det inte pengar till. Men vägbiblioteken är en succé.<br />

Boktips!<br />

– Italienaren av Sven-Ove Karlsson. Den är vacker och jordnära.<br />

böckerna<br />

handlar om<br />

arbetare<br />

KÄLLA: SVENSK ARBETARLITTERATUR<br />

HANNA GREDMARK<br />

”Det finns ett sug efter<br />

att känna igen sig”<br />

Snickare, bergsprängare och härdare<br />

är huvudpersoner i storsäljande<br />

romaner med tydlig klassprägel. Är en<br />

ny våg av arbetarlitteratur på gång?<br />

Nja, säger förlag och kritiker. Ja, säger<br />

Åsa Linderborg, en av 2000-talets<br />

arbetarförfattare.<br />

TEXT INGEMAR DAHLKVIST FOTO SCANPIX<br />

Det går en röd tråd från Jonas i Jonas Hassen Khemiris<br />

roman Montecore till Martin i Rudolf Värnlunds Upproret.<br />

Trots att det skiljer 80 år mellan Jonas utbrott på<br />

basketplanen och Martins roll i en hyresstrejk i arbetarstadsdelen.<br />

Jonas i Montecore förvandlas till klassmedveten agitator när hans<br />

kompisar Melinda och Imran inte förmår hejda en lek med förolämpningar<br />

i tid för att undvika slagsmål. ”Men skärp er, vi är brushor<br />

för fan!” skriker Jonas och förortens basketplan förvandlas till en<br />

politiskt laddad mötesplats. Martin i Upproret är en sjöman som<br />

mönstrat av och flyttar in i sin barndoms söderkåk. Hans ingrepp<br />

i vardagen tänder en upprorsgnista. En hyresstrejk växer fram när<br />

hyresgästerna möts i Bloms skjutbanetält på granntomten.<br />

FLER TIPS PÅ NYA ARBETARROMANER<br />

▲<br />

NR 15 OKTOBER 2007 BYGGNADSARBETAREN 25


▲<br />

let enligt förlaget). Men han berättar nu de vanmäktigas berättelser,<br />

precis som Rudolf Värnlund gjorde på sin tid. Och Khemiri är inte<br />

ensam. Det vimlar av arbetare i det senaste årets bokflod, det senaste<br />

exemplet är snickaren Gunnars berättelse, förmedlad av Bob Hansson.<br />

2000-talets arbetarlitteratur har presenterat sig.<br />

Värnlund var en av många författare i arbetarlitteraturens barndom.<br />

Moa Martinson, Eyvind Johnsson och Ivar Lo Johansson är andra<br />

klassiker. De var storsäljande berättare med förmåga att skildra<br />

vardagen ur ett perspektiv som medel- och överklass i bästa fall inte<br />

förstod och i värsta fall föraktade eller stod skräckslagna inför.<br />

En vanlig myt är att klassikerna hade kroppsarbeten samtidigt som<br />

de satte sina mästerverk på pränt. Men i verkligheten hade de flesta<br />

lämnat sina arbetaryrken när de skrev sina arbetarskildringar. De var<br />

klassresenärer, ofta journalister, precis som dagens vardagsskildrare.<br />

BOKTIPS NYA BÖCKER MED KLASSPERSPEKTIV<br />

■ Kalla det vad fan du vill<br />

av Marjaneh Bakhtiari. Om<br />

förortens maktlösa.<br />

■ Bergssprängardottern som<br />

exploderade av Lo Kauppi.<br />

Pappa super och spränger berg.<br />

■ Svinalängorna av<br />

Susanna Alakoski.<br />

Misär i skånsk förort.<br />

■ Coola krogen av<br />

Lena Kallenberg.<br />

Första steget ut i<br />

arbetslivet.<br />

■ Du är alltså<br />

svensk? av Lena<br />

Andersson. Städerska<br />

i regeringskansliet.<br />

■ Tackar som frågar<br />

av Jennie Dielemans.<br />

Förortsbilder.<br />

■ Flickan som inte fick finnas av<br />

Ethel G Ericsson. Oönskat barn.<br />

■ Skammens boning av Doris<br />

Dahlin. Kämpande mamma.<br />

Pappa är arbetare och alkis.<br />

■ Montecore av<br />

Jonas Hassen<br />

Khemiri. Den som<br />

byter land byter<br />

klass.<br />

■ Gunnar av Bob<br />

Hansson. Snickare<br />

med nytt hjärta<br />

och gammal moral.<br />

■ Mig äger ingen av<br />

Åsa Linderborg. Pappa<br />

härdarmästaren som är det han<br />

gör.<br />

■ Taxfree av David Ericsson.<br />

Globaliserad arbetsmarknad.<br />

Historikern och skribenten Åsa Linderborg, som skildrar sin uppväxt<br />

tillsammans med pappa härdarmästaren i Mig äger ingen, är<br />

typisk på det sättet. Nytt är det däremot att de kvinnliga författarna<br />

nu dominerar stort.<br />

Trots att det i dag saknas bokombud på arbetsplatserna och stöd<br />

från arbetarrörelsen har Khemiris debutroman Ett öga rött sålt<br />

200 000 exemplar i pocket och Linderborgs Mig äger ingen på ett<br />

halvår sålt 20 000 inbundna. Normalt trycker man 3 000 exemplar<br />

av en debutant.<br />

Förlagen bakom de nya succéerna vill inte kalla det någon ny trend.<br />

Kritiker på tunga kultursidor säger sig inte heller de ha sett något<br />

mönster. De sätter i stället etiketter som har med kön eller etnicitet<br />

att göra.<br />

Åsa Linderborg, själv kritiker på Aftonbladet, suckar lite bedrövat<br />

åt debatten om hennes porträtt av pappan. Hon har fått mycket<br />

e-post från läsare som känner igen sig i klassperspektivet, men den<br />

offentliga debatten har inte handlat om klass, mer om missbruk och<br />

om mammor som överger sina barn.<br />

– Många har hört av sig om just det. Klyftorna i samhället växer nu<br />

och man känner inte igen sig i det där som vi hört i 20 år nu, att klass<br />

inte finns, säger Åsa Linderborg.<br />

– Det finns ett sug efter berättelser med ett klassperspektiv som<br />

man känner igen sig i. ●<br />

annons Fristads<br />

annons Nordea<br />

26 BYGGNADSARBETAREN NR 15 OKTOBER 2007


BYGGNYTT<br />

18 OKTOBER 2007<br />

”Synd att det skulle gå till<br />

Anställda vid skandalbygge besvikna på Arbetsmiljöverket och Byggnads<br />

Arbetsmiljö/<br />

Anställda hos de svenska underentreprenörerna<br />

på<br />

Brunnsåkerskolan i Halmstad<br />

är besvikna på Arbetsmiljöverket<br />

och Byggnads.<br />

De tycker att mer kunde har<br />

gjorts för att få bukt med problemen<br />

på deras arbetsplats.<br />

– Det är synd att det skulle gå<br />

så långt som till en käftsmäll, säger<br />

Sebastian Håkansson.<br />

Polska byggnadsarbetare som<br />

bär tunga järnbalkar uppför<br />

trapporna, en icke-besiktigad<br />

bygghiss (som används ändå),<br />

massor av damm, icke-godkända<br />

ställningar, rivning av asbest<br />

utan skyddsutrustning, obefintlig<br />

belysning och stora hål som<br />

inte är avspärrade. Listan kan<br />

lätt göras ännu längre.<br />

KULTURKROCKAR<br />

Dessutom har det varit massor<br />

av missförstånd, kulturkrockar<br />

och språkproblem på bygget.<br />

– Vid ett tillfälle hade jag<br />

märkt hålen för att dra rör, då<br />

spacklade tyskarna över dem.<br />

Sedan märkte vi hålen igen, då<br />

målade polackerna över dem.<br />

Efter det gjorde en håltagningsfirma<br />

hål som polackerna murade<br />

igen, suckar rörlärlingen<br />

Per-Ola Strand, som arbetar på<br />

AB Rörläggaren, en av underentreprenörerna.<br />

– De polska byggnadsarbetarna<br />

är inte självgående på samma<br />

sätt som vi är. De vågar inte ifrågasätta<br />

besluten, tillägger han.<br />

Arbetsmiljöbristerna på<br />

Brunnsåkerskolan har varit omfattande<br />

och mycket allvarliga<br />

under mer än ett års tid. Det tyska<br />

byggföretaget BWE har inte<br />

klarat av att sköta arbetsmiljön<br />

på arbetsplatsen. Ventilationsmontörer,<br />

elektriker och rörläggare,<br />

som arbetar för svenska<br />

underentreprenörer, är mycket<br />

Renoveringsarbetet på Brunnnsåkerskolan i Halmstad har omgetts av språkproblem och<br />

kulturkrockar, eftersom det saknats samordning på arbetsplatsen. Den 20 september blev<br />

rörlärlingen Per-Ola Strand nerslagen av en tysk platschef. (<strong>Byggnadsarbetaren</strong> nr 14/07)<br />

besvikna över att Arbetsmiljöverket<br />

i ett tidigare skede inte<br />

har agerat mer kraftfullt.<br />

– Fast de har varit här sex till<br />

åtta gånger har<br />

det inte hänt<br />

ett dugg. Arbetsmiljöverket<br />

borde ha pressat<br />

dem för att<br />

få ordning på<br />

arbetsmiljön,<br />

säger ventilationsmontören Sebastian<br />

Håkansson (bilden) på<br />

Inventor Ventilations AB.<br />

När Arbetsmiljöverket gjorde<br />

en inspektion på en byggarbetsplats<br />

förra året saknade Sebastian<br />

fallskydd när han arbetade på<br />

ett tak. Företaget hotades med<br />

böter om det skulle hända igen.<br />

– Då skällde arbetsmiljöinspektören<br />

ut mig efter noter,<br />

men här händer ingenting. Det<br />

är katastrof att det inte är på lika<br />

villkor. Att de utländska företagen<br />

får göra som de vill, säger<br />

Sebastian Håkansson.<br />

SLOGS NER AV PLATSCHEF<br />

Det var först när Per-Ola Strand<br />

blev nerslagen av en tysk platschef<br />

som arbetsmiljön blev<br />

bättre. Efter händelsen stängde<br />

Byggnads bygget några timmar<br />

och platschefen plockades bort.<br />

– Han hatade mig för att jag<br />

är lärling och för att jag ställde<br />

krav på arbetsmiljön, säger Per-<br />

Ola Strand.<br />

Byggnadsarbetarna tycker<br />

även att Byggnads kunde ha<br />

gjort mer. Trots att regionala<br />

skyddsombudet har varit på arbetsplatsen<br />

flera gånger har det<br />

inte hänt något.<br />

– Vi är i minoritet på bygget<br />

och det är ett tungt lass för oss<br />

att dra, säger Jocke Cederlund,<br />

ventilationsmontör på Inventor<br />

Ventilations AB.<br />

Nu fungerar arbetsplatsen<br />

bättre, med en ny platschef. Arbetsmiljön<br />

har förbättrats. Städningen<br />

är bättre och avspärrningar<br />

har satts ut runt hålen.<br />

KATARINA CONNHEIM<br />

28 BYGGNADSARBETAREN NR 15 OKTOBER 2007


NÄTFRÅGAN<br />

Vi frågade: Är du rädd<br />

för chefen?<br />

NEJ<br />

83%<br />

17%<br />

JA<br />

en käftsmäll”<br />

ANDERS ANDERSSON<br />

”Vi kunde kanske<br />

ha jobbat snabbare”<br />

Brunnsåkerskolan/<br />

Arbetsmiljöverket och Byggnads<br />

får stark kritik för hur de<br />

har hanterat arbetsmiljöproblemen<br />

på Brunnsåkerskolan.<br />

Här svarar de på kritiken.<br />

Varför har ni inte agerat tidigare,<br />

trots att arbetsmiljön varit<br />

dålig under en längre tid?<br />

– När man fattar beslut om<br />

tvångsåtgärder, (läs: flytta<br />

samordningsansvaret) så är det<br />

viktigt att hitta rätt bland formaliabiten,<br />

så att inte beslutet<br />

överklagas, säger Roger Simu,<br />

tillsynsdirektör på Göteborgs<br />

distrikt vid Arbetsmiljöverket.<br />

De svenska byggnadsarbetarna<br />

tycker att ni har varit för<br />

passiva. Kommentar?<br />

– I efterhand skulle vi kanske<br />

ha jobbat snabbare. Men det har<br />

tagit den här tiden, förklarar Roger<br />

Simu.<br />

FAKTA/ DETTA HAR HÄNT<br />

Varför har ni inte hotat med<br />

böter eller stängt arbetsplatsen?<br />

– Bristerna har inte varit av<br />

den karaktären att vi kunde fatta<br />

beslut om förbud med vite. Och<br />

det är bara om det är uppenbar<br />

fara för liv och hälsa som arbetsplatsen<br />

stängs. Vi ville fokusera<br />

på samordningsansvaret och få<br />

ordning på arbetsplatsen, säger<br />

Roger Simu.<br />

BENGT SLÄTTSJÖ, regionalt<br />

skyddsombud på Byggnads i<br />

Halmstad, är tveksam till om<br />

facket hade kunnat göra mer.<br />

– Vi lämnade över det till Arbetsmiljöverket,<br />

eftersom de har<br />

större makt. Det är möjligt att vi<br />

kunde ha lagt ett stopp tidigare,<br />

men det är frågan om det hade<br />

kunnat göra någon nytta.<br />

KATARINA CONNHEIM<br />

● Halmstad kommun gav det tyska företaget BWE i uppdrag<br />

att sköta en omfattande renovering av Brunnsåkerskolan.<br />

● BWE tar i sin tur in bland annat polska, ryska och kurdiska<br />

byggnadsarbetare. Det finns också flera svenska entreprenörer<br />

inom vvs, ventilation och el.<br />

● Renoveringen, som börjar i augusti 2006, har kantats av stora<br />

och allvarliga arbetsmiljö- och samordningsproblem. Projektet är<br />

också två månader försenat.<br />

● Den dåliga arbetsmiljön kulminerar när rörlärlingen Per-<br />

Ola Strand får en smäll på käften av en tysk platschef den 20<br />

september.<br />

● Eftersom arbetsmiljön är så dålig beslutar Arbetsmiljöverket<br />

att samordningsansvaret ska gå över från det tyska företaget<br />

BWE till kommunen från och med den 8 oktober. Det är en<br />

mycket ovanlig åtgärd av Arbetsmiljöverket.<br />

I KORTHET<br />

Klämdes till döds<br />

under trappa<br />

Dödsolycka/ En 38-årig man<br />

klämdes till döds när en flera<br />

ton tung trappa föll i samband<br />

med ett lyft.<br />

– De uppgifter vi fått från polisen<br />

tyder på att något brustit<br />

i lyftanordningen, säger Mats<br />

Ryderheim, tillsynsdirektör på<br />

Arbetsmiljöverket i Malmö.<br />

Olyckan skedde den 4 oktober<br />

i Oxie, Malmö, vid ett företag<br />

som tillverkar betongtrappor.<br />

Klämdes svårt<br />

på bygge<br />

Byggolycka/ En man fick ett<br />

800 kilo tungt ventilationsaggregat<br />

över sig på en byggarbetsplats<br />

i Hammarbyhamnen i<br />

Stockholm den 2 oktober.<br />

Mannen arbetade tillsammans<br />

med fem andra på ett tak<br />

och höll på att föra ett ventilationsaggregat<br />

på plats med<br />

hjälp av en lång pallyftare.<br />

Plötsligt började aggregatet,<br />

som var cirka 30 centimeter<br />

upphöjt över marken, att luta.<br />

Slutligen tippade det tunga aggregatet<br />

och föll över benen<br />

på en av männen som klämdes<br />

fast mot taket. Han ådrog sig<br />

allvarliga klämskador.<br />

Fallande tak<br />

skadade arbetare<br />

Byggolycka / Vid en olycka på<br />

ett villabygge i Förslöv söder<br />

om Båstad den 19 september<br />

skadades en byggnadsarbetare,<br />

när en taksektion lossnade<br />

från taket och föll över honom.<br />

Han stod på en stege och<br />

monterade en taksektion när<br />

taksektionen släppte från taket<br />

och föll över honom.<br />

Enligt tidigare uppgifter<br />

lossnade taksektionen från<br />

en lyftkran. Men detta är felaktigt.<br />

Kranföraren Leif Lindh<br />

hade just släppt av taksektionen<br />

och var på väg att hämta<br />

en ny.<br />

– Kranen var inte i närheten<br />

när det hände. Jag var på väg<br />

bort och skulle hämta en ny<br />

sektion när jag hörde ett brak.<br />

Och det var taksektionen som<br />

föll ned från taket, säger han.<br />

Enligt Skånepolisen bär varken<br />

kranföraren eller någon annan<br />

arbetare på platsen skulden<br />

till olyckan.<br />

<strong>Byggnadsarbetaren</strong> ådrog<br />

sig svåra ansiktsskador.<br />

Antalet olyckor<br />

ökar i Skåne<br />

Byggolyckor/ Under årets nio<br />

första månader inträffade 118<br />

byggrelaterade olyckor i Skåne.<br />

Det är 41 fler än under samma<br />

period förra året.<br />

Mats Ryderheim, tillsynsdirektör<br />

på Arbetsmiljöverket, är<br />

orolig.<br />

– Vi ser både statistiskt och<br />

i vardagen att det har ökat<br />

högst väsentligt och de allvarligaste<br />

anmälningarna, som vi<br />

får in dagligen, har ökat med<br />

50 procent jämfört med förra<br />

året, säger han till Sveriges Radio<br />

Malmö.<br />

Han tror att ökningen delvis<br />

beror på att byggföretagen har<br />

mycket att göra och att det används<br />

mer outbildad arbetskraft.<br />

Farligt bygge<br />

stoppades<br />

Fallskydd/ Ett bygge i Mönsterås<br />

stoppades den 3 oktober<br />

av Arbetsmiljöverket.<br />

– Det saknades både byggnadsställningar<br />

och skyddsräcken<br />

och det kan vi inte<br />

acceptera, säger arbetsmiljöinspektör<br />

Håkan Lindström till<br />

tidningen Barometern.<br />

Hustillverkaren S:t Anna hus,<br />

tillsammans med två inhyrda<br />

företag, sätter upp ett monteringshus.<br />

Många arbetsmoment<br />

utförs på hög höjd och<br />

företaget var senast i våras inblandat<br />

i en fallolycka på en<br />

byggarbetsplats. Men trots<br />

verkets information och krav<br />

har företaget struntat i att följa<br />

säkerhetsbestämmelserna.<br />

NR 15 OKTOBER 2007 BYGGNADSARBETAREN 29


BYGGNYTT OKT 2007<br />

15 gästarbetare<br />

bodde på jobbet<br />

BIG gruppen<br />

Kollektivavtal/<br />

Minst 15 östeuropeiska byggnadsarbetare<br />

har en längre tid<br />

bott på en byggarbetsplats<br />

vid Stureplan i Stockholm.<br />

Det upptäckte Krister Strömberg<br />

på Byggettan när han, efter<br />

ett tips, besökte arbetsplatsen.<br />

Stureplan Bygg AB bygger<br />

om Hotell Stureplan i centrala<br />

Stockholm.<br />

När han kom till platsen jobbade,<br />

enligt den norske platschefen,<br />

22 östeuropeiska arbetare<br />

på bygget.<br />

Minst 15 av dem bodde i<br />

samma lokaler de arbetade i. I<br />

skrymslen utan dörrar har de sovit<br />

på madrasser och tältsängar<br />

med personliga tillhörigheter,<br />

kläder och matförpackningar<br />

utspritt runt omkring.<br />

ARBETARNA SJÄLVA uppgav att<br />

de tjänade 75 kronor i timmen<br />

efter skatt och att de varit på<br />

bygget i en vecka och snart skulle<br />

flyttas till ett bättre boende.<br />

– Jag har sett många byggen<br />

och dessvärre sådana här omständigheter<br />

förut. Bygget har<br />

pågått betydligt längre, kanske<br />

en månad. Jag har inte sett några<br />

lönespecifikationer och i nuläget<br />

vet jag nästan inget om företaget,<br />

säger Krister Strömberg.<br />

Efter att Byggettan övervägt<br />

att polisanmäla företaget för arbetsmiljöbrott<br />

skrev Stureplan<br />

Bygg AB den 2 oktober på ett<br />

kollektivavtal med Byggnads.<br />

Under förhandlingarna framkom<br />

att de som bott på byggarbetsplatsen<br />

flyttats till bättre<br />

boende och att 18 av de sammanlagt<br />

22 östeuropéerna har<br />

svenska personnummer och därmed<br />

arbetstillstånd. De övriga<br />

fyra har lämnat Sverige.<br />

AVTALET INNEBÄR EN minimilön<br />

på 138 kronor före skatt<br />

samt tillgång till hälso- och<br />

friskvård.<br />

– Firmatecknaren var tillmötesgående<br />

och stämningen var<br />

god. Det enda jag undrar över nu<br />

efteråt är varför han inte ordnade<br />

allt det här från början. Då<br />

hade han ju sluppit all negativ<br />

publicitet, säger Krister Strömberg.<br />

MAGNUS BERGSTRÖM<br />

Kostnader delas efter tvist<br />

Arbetsdomstolen/<br />

Byggnads får själva stå för<br />

sina rättegångskostnader<br />

efter tvisten om avtal med<br />

Linköpingsföretaget HGS.<br />

I juni 2006 inledde Byggnads en<br />

blockad mot Linköpingsföretaget<br />

HGS. Orsaken var att företaget<br />

inte ville teckna kollektivavtal.<br />

Blockaden avbröts först i<br />

juni 2007, sedan HGS tecknat<br />

ett hängavtal med Byggnads.<br />

I och med att HGS tecknade<br />

avtal återkallade företaget en<br />

rättslig tvist i Arbetsdomstolen<br />

(AD). Normalt innebär det att<br />

den som återkallar, får stå både<br />

för sina egna och för motpartens<br />

rättegångskostnader.<br />

AD konstaterar i sitt beslut att<br />

överenskommelsen som avslutade<br />

konflikten till stor del bygger<br />

på att granskningssystemet avskaffats<br />

under den tid konflikten<br />

pågått.<br />

Just granskningen har under<br />

hela konflikten uppgivits som<br />

av företagets viktigaste skäl för<br />

att inte teckna avtal. AD:s beslut<br />

blev därför att parterna ska stå<br />

för sina egna kostnader.<br />

HGS ombud i tvisten, Centrum<br />

för rättvisa, tolkar AD:s beslut<br />

om rättegångskostnaderna<br />

som ett tecken på att företaget<br />

haft rätt i sak i tvisten. HGS har,<br />

sedan kollektivavtalet tecknades,<br />

försatts i konkurs.<br />

INGEMAR DAHLKVIST<br />

30 BYGGNADSARBETAREN NR 15 OKTOBER 2007


I KORTHET<br />

Lärling bröt<br />

båda armarna<br />

Fallolycka/ En 16-årig lärling<br />

föll 3,5 meter och bröt bägge armarna.<br />

Olyckan inträffade den 3<br />

oktober vid Center Syd i Löddeköpinge<br />

utanför Lund.<br />

Lärlingen arbetade med att<br />

städa uppe på ett tak på byggarbetsplatsen.<br />

Till sin hjälp hade han en skylift<br />

som han använde för att lasta på<br />

saker och byggmaterial. I samband<br />

med pålastning tappade<br />

han balansen.<br />

– Han hade tur för det kunde<br />

gått mycket illa. Lyckligtvis hade<br />

han hjälm på sig. Dessvärre saknades<br />

skyddsräckena som vanligtvis<br />

var monterade på skyliften,<br />

säger Helen Magnusson på<br />

Arbetsmiljöverket.<br />

Riksbyggen<br />

bygger utan avtal<br />

Kollektivavtal/ Två bostadsrättsföreningar<br />

i Riksbyggen i<br />

Göteborg anlitar en byggfirma<br />

utan kollektivavtal.<br />

Det polska byggföretaget<br />

Bygg-Mirex har fått flera uppdrag<br />

åt bostadsrättsföreningar i<br />

Riksbyggen i Göteborg, trots att<br />

bolaget inte har kollektivavtal,<br />

uppger Göteborgs-Posten.<br />

Mats Arnsmar, ombudsman på<br />

Byggnads i Göteborg och ordförande<br />

i Riksbyggen i Göteborg,<br />

beklagar att de två bostadsrättsföreningarna<br />

handlat upp entreprenader<br />

på ett sätt som strider<br />

mot Riksbyggens idéer.<br />

Enligt Göteborgs-Posten debiterar<br />

Bygg-Mirex 150 kronor per<br />

arbetad timme. Samtidigt uppger<br />

företaget att man betalar<br />

högre lön än de 120 kronor per<br />

timme som är den lägsta tillåtna<br />

lönen enligt avtal.<br />

Fler medlemmar<br />

lämnar Byggnads<br />

Statistik/ Byggnads fortsätter<br />

att tappa medlemmar. Samtidigt<br />

tillkommer nya medlemmar,<br />

både till förbundet och till<br />

a-kassan.<br />

Byggnads hade i september<br />

119 822 medlemmar. Det är 7 616<br />

färre jämfört med samma period<br />

förra året. Under september<br />

minskade antalet medlemmar<br />

med 1 530. Av dessa gick 349 till<br />

andra förbund och 124 avled.<br />

Samtidigt tillkom 524 nya<br />

medlemmar vilket innebär att<br />

nettominskningen blev 1 006<br />

medlemmar under perioden.<br />

Skadades av<br />

betongblock<br />

Byggolycka / En byggnadsarbetare<br />

fick ett betongblock över<br />

sig på en byggarbetsplats i Visby.<br />

Olyckan inträffade den 4 oktober<br />

vid ombyggnaden av Åhléns<br />

i Visby. Vid olyckstillfället stod<br />

mannen på en låg bock och arbetade<br />

med att såga ut en dörrkarm<br />

ur ett väggblock av betong.<br />

Av någon anledning tappade<br />

han balansen och föll baklänges<br />

med betongblocket över sig.<br />

Mannen klarade sig med endast<br />

några skråmor och fick sy ett<br />

jack i pannan.<br />

Essve<br />

Casco<br />

Lernia<br />

NR 15 OKTOBER 2007 BYGGNADSARBETAREN 31


BYGGNYTT OKTOBER 2007<br />

NVS Installation sparkar trotjänare<br />

Struntar i turordningslistor trots protester<br />

Turordning/<br />

Trots förhandlingar och protester<br />

från Byggnads frångår<br />

NVS i Uppsala turordningslistorna<br />

och säger upp företagets<br />

trotjänare.<br />

I våras meddelade företaget<br />

NVS Installation i Uppsala att<br />

de skulle sluta med entreprenad<br />

och gå över till serviceverksamhet.<br />

De behövde göra sig av med<br />

folk men struntade i turordningen<br />

och meddelade fyra rörmontörer,<br />

som jobbat i företaget<br />

mer än 20 år, att de inte längre<br />

var önskade.<br />

Rörmontören Hans-Ragnar<br />

Jansson, 58 år, har arbetat 22 år<br />

i företaget. Fredagen den 5 oktober<br />

fick han och arbetskompisen<br />

Dick Lindström lämna företaget.<br />

– Jag känner mig fullkomligt<br />

överkörd och mycket illa behandlad.<br />

Det är helt vansinnigt<br />

att det får gå till så här, säger<br />

Hans-Ragnar.<br />

Trots protester från Byggnads<br />

har företaget envist hållit fast vid<br />

sina egna listor. Men efter flera<br />

långa förhandlingar blev två av<br />

de från början fyra som skulle<br />

sägas upp erbjudna jobb.<br />

Den ene har accepterat och<br />

den andre, som med sina 39 år<br />

varit längst i företaget, överväger<br />

att tacka nej på grund av den<br />

dåliga stämningen på företaget.<br />

Sedan i våras har även flera lämnat<br />

NVS frivilligt.<br />

OLA MÅNSSON, regionchef<br />

på NVS region öst, tycker hela<br />

historien är tråkig. Han menar<br />

att det var ett måste att minska<br />

verksamheten i Uppsala för att<br />

få lönsamhet och det har aldrig<br />

varit meningen att göra livet jobbigt<br />

för någon enskild. Dessutom<br />

har Hans-Ragnar blivit erbjuden<br />

Dick Lindström och Hans-Ragnar<br />

Jansson tvingas gå från NVS.<br />

jobb bland annat i Gävle.<br />

Men för Hans-Ragnar kändes<br />

erbjudandet mest som ett hån.<br />

– Det de föreslog var att jag<br />

skulle flyttas och därför behöva<br />

köra 30 mil om dagen för att<br />

komma till min arbetsplats. Det<br />

var kränkande rent ut sagt.<br />

Sedan i våras har han varit<br />

sjukskriven på grund av psykiska<br />

problem och han känner<br />

sig misshandlad av företaget och<br />

personligt angripen av platschefen<br />

för servicegruppen.<br />

DET HAR TOMMY Karlsson i <strong>MB</strong>gruppen<br />

på NVS full förståelse<br />

för. Han tycker att företaget uppträtt<br />

mycket illa.<br />

– Det har inte spelat någon roll<br />

vad vi eller någon annan sagt.<br />

De har uteslutande hållit fast<br />

vid sina egna turordningslistor<br />

och fullkomligt struntat i hur de<br />

drabbade mår, säger han.<br />

Enligt Tommy Karlsson slutade<br />

de centrala förhandlingarna<br />

mellan NVS och Byggnads med<br />

att parterna var oense och det är<br />

troligt att ärendet går vidare till<br />

Arbetsdomstolen.<br />

MAGNUS BERGSTRÖM<br />

Var finns värsta<br />

arbetsmiljön?<br />

Tipsa om årets sämsta bygge.<br />

Kontakta <strong>Byggnadsarbetaren</strong>s<br />

arbetsmiljöreporter Margite Fransson<br />

tel 08-728 49 70, 070-607 56 89<br />

E-post: m.f@byggnadsarbetaren.se<br />

Byggen dyrare än beräknat<br />

Byggkostnader/<br />

Nio av tio byggprojekt blir i<br />

genomsnitt 30 procent dyrare<br />

än beräknat.<br />

Okända markförhållanden,<br />

oprövad teknik och nya beställarkrav<br />

är bara några orsaker.<br />

Skenande kostnader är heller<br />

inte något typiskt svenskt problem,<br />

det förekommer över<br />

hela världen. I Sverige har Hallandsåstunneln<br />

hittills kostat<br />

900 procent mer än beräknat.<br />

Citytunneln i Malmö har överskridit<br />

budgeten med 100 procent<br />

och Södra Länken i Stockholm<br />

har kostat 25 procent mer,<br />

enligt tidningen Ny Teknik.<br />

MAGNUS BERGSTRÖM<br />

Lernia<br />

32 BYGGNADSARBETAREN NR 15 OKTOBER 2007


I KORTHET<br />

Vibrationsgräns<br />

krav vid fasadjobb<br />

Arbetsmiljö/ Skriftliga instruktioner<br />

för användning av vibrerande<br />

maskiner vid tegelfasader.<br />

Det kräver Byggnads i Göteborg<br />

som anser att kunskapen om vibrationsrisker<br />

är för dålig.<br />

När murfogarna i tegelfasader<br />

ska renoveras blir det många arbetstimmar<br />

med handhållna vibrerande<br />

maskiner. Byggnads i<br />

Göteborg har nu begärt att Arbetsmiljöverket<br />

hjälper till att ta<br />

fram skriftliga instruktioner för<br />

ett fasadjobb.<br />

– Vi har träffat så många som<br />

är förstörda så vi måste se till att<br />

kunskapen om den här risken blir<br />

bättre, säger Jan Thell, arbetsmiljöombudsman<br />

på Byggnads i<br />

Göteborg.<br />

Det jobb som Arbetsmiljöverket<br />

nu ska titta närmare på är en<br />

fasadrenovering på Skolgatan i<br />

Göteborg. Där ska murfogarna<br />

knackas ur fyra till fem centimeter.<br />

Vid arbetet används bilmaskin,<br />

humla och vinkelslip omväxlande.<br />

LO utreder<br />

ny a-kassa<br />

Arbetslöshet/ Den borgerliga<br />

regeringen har gjort a-kassan<br />

dyrare, sämre och mer orättvis.<br />

Det anser Representantskapet,<br />

LO:s högsta beslutande organ,<br />

som nu utreder om en gemensam<br />

a-kassa för alla LO-förbund<br />

är möjlig.<br />

En stor a-kassa för alla förbunden,<br />

i likhet med Saco, skulle<br />

underlätta, enligt LO. Just nu<br />

lämnar många a-kassorna och<br />

kostnaden ökar för varje försäkrad<br />

medlem. Därför bör LO och<br />

förbunden agera nu för att skydda<br />

medlemmarnas intressen i<br />

stället för att vänta på regeringens<br />

fortsatta beslut och förslag.<br />

Kvinnors löner<br />

ökade mest<br />

LO-rapport/ Kvinnornas löner<br />

ökade förra året mer än männens<br />

och håller sakta på att komma<br />

ikapp. Men bara för tjänstemännen.<br />

Samtidigt blir lönegapet<br />

mellan arbetare och tjänstemän<br />

bara större.<br />

Förra året var den genomsnittliga<br />

månadslönen 19 600 kronor<br />

för arbetare och 28 200 kronor<br />

för tjänstemän.<br />

För både arbetare och tjänstemän<br />

ökade lönerna med 2,8<br />

procent. Samtidigt ökade konsumentpriserna<br />

med blygsamma<br />

1,4 procent vilket innebär att<br />

lönerna de senaste tio åren ökat<br />

mer än priserna.<br />

I genomsnitt ökade kvinnors<br />

löner med 3 procent och männens<br />

med 2,5 procent. Det är<br />

främst bland tjänstemännen som<br />

löneskillnaderna mellan könen<br />

minskar. Bland arbetarna är skillnaderna<br />

lika stora i dag som de<br />

var för tio år sedan.<br />

Genomsnittslönen för byggnadsarbetare<br />

var förra året<br />

22 600 kronor i månaden.<br />

LÄS MER OM LÖNER:<br />

www.byggnadsarbetaren. se<br />

Hela rapporten: www.lo.se<br />

Gunnebo<br />

Vänerply<br />

Grabber<br />

NR 15 OKTOBER 2007 BYGGNADSARBETAREN 33


TEST ISOLERINGSKNIVAR<br />

Magnus Granath skär med sin favoritkniv, Mora Frosts kniv med stora tänder, på ett bostadsbygge i Hammarby sjöstad i Stockholm.<br />

STADIGA BLAD<br />

GER HÖGT BETYG<br />

En isoleringskniv ska ha ett styvt blad, ett ganska kraftigt grepp och vågigt<br />

skär. Det tycker byggnadsarbetarna som testat isoleringsknivar. Beskrivningen<br />

stämmer bäst in på en kniv från Mora Frosts.<br />

TEXT CENNETH NIKLASSON FOTO ANNA SIMONSSON<br />

På en byggarbetsplats har ett gäng<br />

byggnadsarbetare testat isoleringsknivar.<br />

Det tycks finnas lika<br />

många åsikter som personer om<br />

vilka egenskaper som är viktigast<br />

för en bra isoleringskniv.<br />

Självklart förändras valet av kniv beroende<br />

på vilken typ av isoleringsskiva som man arbetar<br />

med. I det här testet har de arbetat med<br />

vanliga mineralullsskivor.<br />

Det finns ändå några synpunkter som de<br />

flesta i testpatrullen är överens om; bladet<br />

ska vara stadigt. De knivar som har lite tunnare<br />

blad upplevs som sladdriga och är då<br />

svårare att skära rakt med. Den andra viktiga<br />

faktorn är greppet. Det får inte vara för litet,<br />

utan ska vara ganska grovt.<br />

Den tredje gemensamma åsikten handlar<br />

om hur tandningen ser ut. De flesta förespråkar<br />

en specialtandad slipning som ser ut som<br />

ett vågmönster. Med den verkar det vara lättare<br />

att såga sig igenom skivorna.<br />

När det gäller skärpan så inser de flesta att<br />

knivarna måste slipas med jämna mellanrum,<br />

eftersom isoleringen sliter hårt på eggen.<br />

Snickaren Bengt Haglund, 59 år, från<br />

Haninge, har där ett tips när det gäller just<br />

slipningen.<br />

– Ofta står man på ett betonggolv och isole-<br />

NR 15 OKTOBER 2007 BYGGNADSARBETAREN 35


TEST ISOLERINGSKNIVAR<br />

Mora Frosts (stora tänder)<br />

Lindbloms (stora tänder)<br />

Karl Jung<br />

Pris<br />

219 kr<br />

154 kr<br />

109 kr<br />

Grepp<br />

4<br />

4<br />

3<br />

Bladet/Stadigt<br />

4<br />

STADIG<br />

4<br />

3,5<br />

Bladet/Vasst<br />

4<br />

3,5<br />

4<br />

Helhetsintryck<br />

4<br />

4<br />

4<br />

DUBBLA SKÄR<br />

Kommentar<br />

Bra grepp, stadigt blad och ett<br />

trevlig skär genom ullet.<br />

Den här kniven har bästa greppet.<br />

Bra med skär på båda sidor. Kniven<br />

är lite för kort, men lätt och<br />

behändig.<br />

Slutbetyg<br />

’’<br />

Det är så mycket lättare att arbeta när<br />

bladet är stabilt. Man kanske inte tänker<br />

på det om man jobbar med en kniv<br />

med lite sladdrigare blad, men när<br />

man jämför som vi gjort märker man<br />

en tydlig skillnad.<br />

’’<br />

rar. När kniven tappar lite av skärpan är det<br />

enkelt att slipa till den mot golvet. Det går<br />

fort och kniven blir klart vassare.<br />

Det var en kniv från Mora Frosts som fick<br />

högst betyg.<br />

– Den är stabil och har ett bra handtag.<br />

Den håller sig även vass länge, säger Magnus<br />

Granath, 42 år, och snickare från Täby.<br />

Han tycker generellt att knivar med vågmönstrad<br />

tandning var bäst. Därför gillade<br />

han även kniven från Lindbloms. Däremot<br />

har han svårt för isoleringsknivar som är<br />

fintandade.<br />

– Tycker inte att de skär lika bra och så<br />

finns det en tendens att isoleringen fastnar<br />

i kniven.<br />

Bengt Haglund tyckte om den tyska kniven<br />

från Karl Jung.<br />

– Den har egg på båda sidor. Det är bra när<br />

man ska skära ut för eldosor. Man kan liksom<br />

såga åt båda hållen. Den kniven kunde också<br />

behålla skärpan länge.<br />

Men oavsett vilken tandning knivarna har<br />

så fick de med stadiga blad högst betyg.<br />

– Det är så mycket lättare att arbeta när bladet<br />

är stabilt. Man kanske inte tänker på det<br />

om man jobbar med en kniv med lite sladdrigare<br />

blad, men när man jämför märker man<br />

en tydlig skillnad, säger Bengt Haglund. ●<br />

Bengt Haglund har en annan favorit<br />

bland knivarna än den som fick<br />

högst samlat betyg. Han gillar Karl<br />

Jungs kniv för att den har egg på<br />

båda sidorna.<br />

36 BYGGNADSARBETAREN NR 15 OKTOBER 2007


Mora Frosts (slät)<br />

Mora Frosts (slät)<br />

EGO Original (små tänder)<br />

EGO Original (stora tänder)<br />

132 kr<br />

124 kr<br />

146 kr<br />

149 kr<br />

4<br />

3<br />

2,5<br />

2,5<br />

3,5<br />

3<br />

3<br />

2<br />

3<br />

3<br />

3<br />

3<br />

3,5<br />

2,5<br />

3<br />

3<br />

Bra grepp.<br />

Tandade är bättre, de håller<br />

skärpan längre. Bra längd.<br />

Det blir ludd kvar på kniven. Något<br />

instabil.<br />

Bladet är för sladdrigt.<br />

SLADDRIG<br />

SÅ GJORDE VI TESTET<br />

Vi har valt ut de knivar som är vanligast, enligt kontakter<br />

med flera byggarbetsplatser. En grupp byggnadsarbetare<br />

fick i uppgift att testa knivarna under det dagliga arbetet på<br />

bygget. De provade och betygsatte de olika kriterierna på en<br />

femgradig skala där ett är sämst och fem är bäst. Sedan har<br />

redaktionen vägt ihop ett sammantaget betyg.<br />

Dubbel egg<br />

är en fördel<br />

när man skär<br />

ut för eldosor,<br />

tycker Bengt<br />

Haglund.<br />

NR 15 OKTOBER 2007 BYGGNADSARBETAREN 37


GREJER & GREPP<br />

KENNETH PETTERSON<br />

TIPSA GREJER & GREPP!<br />

Ring 08-728 49 70<br />

GREJER & GREPP PÅ INTERNET<br />

Gå in på vår hemsida<br />

www.byggnadsarbetaren.se<br />

Amir Palm rengör betongbaskarna på en spolbrygga i stället för hängande i kranvajern. På så sätt kan byggkranen användas effektivare.<br />

Spola basken på bryggan<br />

● Ett Peablag i Huddinge<br />

söder om Stockholm har<br />

byggt en plattform som<br />

underlättar rengöring av<br />

betongbasken. Basken<br />

placeras på plattformen så att<br />

man kommer åt att spola rent<br />

den från alla håll.<br />

som rymmer 1 500 liter betong.<br />

Denna saknar strumpa.<br />

Vid gjutning hänger betongbasken<br />

i kranen och fylls med<br />

betong från en lastbil som levererar<br />

betong till bygget. Betongen<br />

har olika egenskaper beroende<br />

på vad den ska användas till,<br />

därför används flera baskar.<br />

Efter gjutning placeras basken<br />

på bryggan där den spolas<br />

ren från betongrester. Därefter<br />

sprutas formolja på ytorna. Oljan<br />

gör att betongresterna släpper<br />

lätt när basken ska rengöras<br />

efter nästa gjutning.<br />

Bryggan har tagits fram av<br />

Peablaget där Nicklas Lillman<br />

är lagbas.<br />

– Det sparar tid, man får mer<br />

krantid eftersom man slipper ha<br />

basken hängande i kranen när<br />

den ska rengöras, säger han.<br />

KENNETH PETTERSSON<br />

– Normalt får den hänga i kranen,<br />

eller så lägger man den på<br />

sidan på marken. Men då är det<br />

svårare att komma åt och rengöra<br />

den. Dessutom blockeras<br />

strumpan som hänger under<br />

basken, säger Amir Palm, betongarbetare<br />

(bilden).<br />

Plattformen har plats för två<br />

betongbaskar. Till vänster på bilden<br />

står en 750 liters bask som<br />

används vid gjutning av väggar.<br />

Den har en strumpa nedtill med<br />

vilken den våta betongen styrs<br />

ner i väggformen vid gjutning.<br />

Intill står en större bask som<br />

används vid gjutning av valv<br />

GIPSSKIVAN SITTER SOM GJUTEN<br />

● I stället för att skruva fast<br />

gipsskivan mot reglar av stål<br />

eller trä, gjuts skivan fast<br />

med klumpar av gipsspackel.<br />

Metoden är vanlig på brittiska<br />

byggen där den används på<br />

väggar av tegel och betong<br />

där man inte behöver isolera,<br />

men ändå vill ha en slät yta.<br />

Spackelklumparna placeras<br />

lodrätt på väggen där reglarna<br />

normalt placeras.Därefter<br />

pressas skivan mot plumparna.<br />

Efter drygt två timmar har<br />

spacklet stelnat och skivan<br />

sitter som gjuten.<br />

En distanslist vid taket och<br />

golvet ger rätt avstånd, cirka<br />

40 millimeter, mellan skiva och<br />

vägg.<br />

– Det går snabbare och är<br />

billigare eftersom man inte<br />

behöver använda gipsskruv,<br />

säger Tony Casey, instruktör<br />

vid British Gypsoms gipsskola<br />

utanför London (bilden).<br />

Brittisk gipsskiva<br />

gjuts fast.<br />

38 BYGGNADSARBETAREN NR 15 OKTOBER 2007


BYGGFOLK<br />

Andreas älskar<br />

showen i buggen<br />

”Det är skittråkigt att dansa utan publik”<br />

Snickaren Andreas Larsson tävlade nyligen i VM i bugg. På en och en halv minut<br />

ska dansparen visa vad de kan. Andreas liknar en danstävling vid att springa ett<br />

800-meterslopp, men samtidigt utstråla glädje och hålla takten.<br />

TEXT MARGITE FRANSSON FOTO ANDERS ANDERSSON<br />

Inget har varit sig likt sedan i våras. Då<br />

blev snickaren Andreas Larsson från<br />

Karlstad och hans danspartner Martina<br />

Nilsson uttagna till bugglandslaget som<br />

ett av sju par. De har avverkat NM och<br />

EM i rask takt – och nu senast bugg-VM i<br />

Halmstad i början av oktober.<br />

De gjorde bra ifrån sig och hade hoppats<br />

på en finalplats. Men det gick inte den här<br />

gången.<br />

– Fast vi satsar långsiktigt och målet är SM<br />

2008. Där tänker vi vara med och slåss om<br />

medaljerna, säger Andreas.<br />

SM har lika hög status som VM, eftersom<br />

de bästa buggarna i världen är från Sverige.<br />

Tv-programmen Let´s Dance och Floor<br />

filler har fyllt de svenska dansgolven. Den<br />

svenska paradgrenen bugg är populärare än<br />

någonsin.<br />

Andreas dansar för att det är så otroligt<br />

roligt. Och roligast är det att tävla.<br />

– När vi kommer in på banan vet jag inte<br />

vilken musik som ska komma. Men så fort<br />

musiken sätter igång måste jag snabbt bestämma<br />

mig och göra det som känns bäst för<br />

att spegla just den låten.<br />

Det låter otroligt nervöst, men Andreas är<br />

van att hantera pressen.<br />

Mycket hänger på killen. Det är han som<br />

lägger upp dansen och som ska visa sin partner<br />

vartåt de ska. Inom dessa givna ramar<br />

Andreas<br />

Larsson<br />

får Martina sedan lägga upp<br />

sina steg.<br />

– Musiken är vårt verktyg<br />

och det gäller att visa att<br />

det händer något. Det ska<br />

svänga.<br />

Med stränga domare och<br />

entusiastisk publik gäller<br />

det att hålla takten och showa.<br />

Att hamna i otakt är absolut förbjudet.<br />

Men Andreas älskar showen.<br />

– Det är skittråkigt att dansa utan publik,<br />

säger han.<br />

Andreas är 23 år och har hållit på med dans<br />

så länge han kan minnas, inspirerad av syskonen<br />

som tävlade i sporten. Först tävlade han<br />

med sin lillasyster, tills för drygt fyra år sedan<br />

när Martina blev danspartner och flickvän.<br />

Under flera år gick paret på ren talang, men<br />

efter att de fått tuffare motstånd kom de in i<br />

en svacka. Då började de metodiskt att satsa<br />

på träning. Något de också får när de håller<br />

kurser hos hemmaklubben Rocksulan.<br />

– Sex dagar i veckan lägger vi ner på dansen.<br />

Ibland undrar man ju hur man hinner<br />

med, säger Andreas.<br />

Då är det bra att dansfolk är så trevliga.<br />

– Folk som dansar är ofta mycket sociala.<br />

Vi i landslaget, till exempel, är både värsta<br />

konkurrenter och bästa kompisar.<br />

Alla kan dansa, mer eller mindre, säger<br />

Andreas. Och han vill slå ett slag för dans<br />

bland byggnadsarbetare.<br />

– Det är en bra motionsform, för den ger<br />

en bra kondition, samtidigt som det inte är<br />

så påfrestande för kroppen. Dessutom får du<br />

lyssna till kul musik.<br />

Vanliga motionsdansare behöver inte slita<br />

ihjäl sig för att se bra ut. Men för en tävlingsdansare<br />

är det ett måste. Snygga tävlingskläder<br />

och puder på kinderna hör till.<br />

Men hur vet man att dansen funkat? Det är<br />

svårt, tycker Andreas som dock har en värdemätare.<br />

– Om jag kommer ut från golvet och inte<br />

kommer ihåg något jag gjort eller vilken musik<br />

jag dansat till, då brukar det vara bra, för<br />

då har jag varit helt uppkopplad och bara gått<br />

in i musiken. ●<br />

FAKTA BUGG<br />

Bugg är en levande folkdans, med<br />

mycket snurrande. Den är en förenkling<br />

av jitterbuggen. Man har förenklat<br />

stegen och denna dans har ingen<br />

akrobatik, till skillnad från övriga buggoch<br />

rock´n´roll-danser. Tävlingsformen<br />

av bugg kommer från de vanliga<br />

dansbanorna, men det är mer rytmik,<br />

kroppsspråk och stegteknik. Sväng och<br />

dansanthet premieras.<br />

40 BYGGNADSARBETAREN NR 15 OKTOBER 2007


”Vi har så jäkla kul.” Snickaren<br />

Andreas Larsson och<br />

Martina Nilsson under bugg-<br />

VM i Halmstad. De är ett av<br />

30 000 par i Sverige som<br />

tävlingsdansar i bugg.<br />

NR 15 OKTOBER 2007 BYGGNADSARBETAREN 41


SCANPIX<br />

BYGGFOLK<br />

Hos de flesta<br />

människor är<br />

kooperationen en<br />

vacker tanke, men<br />

något besudlad.<br />

Grå. Mossig. Sossig.”<br />

Alice Bah Kuhnke, opinionsbildare<br />

som ska ge nytt liv i kooperationen.<br />

(Handelsnytt)<br />

Den som säger ”vi pratar<br />

så bra engelska, vi kan väl<br />

byta språk” förstår väldigt lite<br />

av hur mycket funktions- och<br />

traditionsbärare ett språk är.”<br />

Fredrik Lindström, språkexpert<br />

(Di/Weekend)<br />

Jag vet mycket lite om<br />

hur min far tänkte eller<br />

arbetade. Jag såg honom aldrig<br />

dansa i nattskjorta eller med<br />

blomsterkrans i håret.”<br />

Sven-Bertil Taube, känd musiker.<br />

(Land)<br />

Lyxigt personalrum.<br />

Skyddsombudet<br />

Per<br />

Ahlsén testar<br />

fotbollsspelet<br />

tillsammans med<br />

lagbasen Daniel<br />

Persson.<br />

Välutrustat lekrum på jobbet<br />

Vardagslyx/<br />

Väggarna skiner vita och graffiti i<br />

klara färger visar vägen till kontor,<br />

dusch och relaxavdelning. Ett spa?<br />

Nej, personalutrymmena på en<br />

byggarbetsplats.<br />

Ryktet säger att Hells Angels tidigare<br />

drev en svartklubb i lokalerna i centrala<br />

Stockholm.<br />

– Akta, det är lågt i tak, säger lagbasen<br />

Daniel Persson på väg in i källarlokalen.<br />

Han och kollegerna ska bygga 38 lägenheter<br />

på det gamla sjukhusområdet,<br />

med start i november, och när det är<br />

klart tar ett nytt projekt vid. Sammanlagt<br />

kommer de att arbeta på samma<br />

plats i uppemot fyra år.<br />

Därför bestämde sig arbetsgivaren,<br />

Folkhem, för att satsa på rejäla personalutrymmen.<br />

– Jag tror att man får bättre sammanhållning<br />

när man kan sitta tillsammans<br />

och äta och stanna kvar efter jobbet om<br />

man vill, säger Daniel Persson och tilllägger:<br />

– Vi har det väldigt kul ihop.<br />

Lokalerna innehåller inte bara kontor,<br />

omklädningsrum, duschrum och lunchrum<br />

utan också ett välutrustat lekrum<br />

med darttavla, biljardbord och fotbollsspel.<br />

Och lite oväntat – en strippstång,<br />

tillverkad av en klädstång som blev över<br />

vid renoveringen. Än har ingen testat<br />

den, inte ens när det nya personalrummet<br />

firades med en champagnefest.<br />

– Nä, nä, nä! Den är ännu inte invigd,<br />

säger Daniel Persson och skrattar.<br />

ANKI SYDEGÅRD<br />

ANKI SYDEGÅRD<br />

Snickarna<br />

sexigast<br />

på bygget<br />

Kvinnotycke/<br />

Brandmän, läkare,<br />

och poliser<br />

är de enda yrken<br />

som får tidningen<br />

Taras läsare<br />

att tända mer<br />

än snickare. Det<br />

visar en omröstning<br />

om det sexigaste<br />

yrket som<br />

tidningen gjort<br />

bland 1 261 kvinnor<br />

över 40 år.<br />

Förutom snickarnas<br />

fjärdeplats<br />

kan byggbranschen<br />

glädjas åt<br />

att rörmokarna<br />

finns på plats 15.<br />

Utövare av alla<br />

andra byggyrken<br />

kan sluta hoppas<br />

på heta stunder<br />

med kvinnor<br />

över 40.<br />

FOTO ANDERS FRIMAN<br />

● 200 gram laxfilé<br />

● 200 gram torskfilé<br />

MATLÅDAN<br />

Ugnsbakad lax- & torskfilé (4 pers.)<br />

● 1 hel fänkål, grovstrimlas<br />

● 1⁄2 morot, grovstrimlas<br />

● 1⁄2 gul lök, finhackas<br />

● 1 påse saffran<br />

● Saft av en grape och en apelsin<br />

● 2 dl vitt vin<br />

● 1 dl flytande fiskfond<br />

● 4 dl vatten<br />

● 2 dl grädde, valfri typ<br />

➊ Skär fisken i kuber på 3–4 cm.<br />

Lägg i en smord form. Slå på lite<br />

vitt vin. Salta och peppra. Täck<br />

formen med folie. Ugnsbaka 20<br />

minuter i 150 grader.<br />

➋ Fräs grönsakerna i lite olja,<br />

slå i saffran, vitt vin, vatten och<br />

fiskfond, låt reducera till hälften.<br />

➌ Slå i fruktsafterna. Avsluta<br />

med grädde, salta och peppra.<br />

Småputtra fem minuter, red av<br />

med maizena. Sjud upp och slå<br />

över den ugnsbakade fisken.<br />

MICKE SELANDER<br />

SKIVOR<br />

Foo Fighters<br />

Echoes, silence,<br />

patience and grace<br />

Rock/<br />

Echoes, Silence, Patience &<br />

Grace är det sjunde albumet<br />

med gamle Nirvanatrummisen<br />

Dave Grohl och hans band. Nya<br />

skivan uppvisar musikalisk begåvning<br />

och aukustiskt finplink<br />

men till större delen blir det<br />

rätt trist. Låten Stranger things<br />

have happened är riktigt bra,<br />

men Foo Fighters är sannolikt<br />

på väg in i gubbrockens ingenmansland.<br />

<strong>MB</strong><br />

42 BYGGNADSARBETAREN NR 15 OKTOBER 2007


Underjordiskt bibliotek<br />

Arkitektur/<br />

En av Sveriges mest kända<br />

byggnader måste byggas ut. Nu<br />

har sex förslag tagits fram hur<br />

Stockholms stadsbibliotek kan<br />

bli större.<br />

Gunnar Asplunds boktempel<br />

fyller 80 år nästa år. Då ska också<br />

beslutet fattas om hur biblioteket<br />

ska byggas ut. För några veckor<br />

sedan presenterades nya versioner<br />

av de sex förslag som tävlar<br />

om att rymma den växande<br />

boksamlingen – hittills omkring<br />

700 000 böcker.<br />

Av förslagen utmärker sig särskilt<br />

Cut som innebär att utbyggnaden<br />

till stor del hamnar under<br />

mark med ett tårtbitsliknande<br />

snitt in i Observatoriekullen,<br />

Book Hill med glasade fasader<br />

och promenadstråk på taket samt<br />

Delphinium med ett höghus som<br />

skärmar av biblioteksområdet från<br />

bebyggelsen vid Odenplan.<br />

Övriga förslag heter ”Blanket”,<br />

”Dikthörnan” och ”Nosce te Ipsum”.<br />

Arkitekterna bakom samtliga<br />

förslag är ännu så länge anonyma.<br />

Cut<br />

Delphinium<br />

Book Hill<br />

Stockholms vatten<br />

Nu kan bilarna smyga förbi Uppsala<br />

Vägbygge/ Betongvägar brukar<br />

vara bullriga med dunkande fogar.<br />

Men på nya E4 förbi Uppsala<br />

har cementbetongen behandlats<br />

så att ytan blir mer ljuddämpande.<br />

Ytlagret har behandlats<br />

med en retarder, som hindrar de<br />

översta cementpartiklarna från<br />

att härda. Det lösa cementlagret<br />

spolas sedan bort och kvar blir<br />

de översta gruskornen. Eftersom<br />

de ligger nära varandra på samma<br />

nivå minskar bullret, skriver<br />

Ny Teknik.<br />

Tipsa oss. Kontakta j.b@byggnadsarbetaren.se, 08-728 48 00.<br />

BÖCKER<br />

Karlar med stil<br />

av Camilla Thulin<br />

Klädtips/<br />

Kända och mindre<br />

kända män med<br />

egen stil visar upp sig. Författaren<br />

kommenterar och kommer<br />

med tips. Obs, snobbvarning. AS<br />

Glada grodor<br />

& snurrigt sagt<br />

av Formula Fun Entertainment<br />

Humor/<br />

”Det är inte lätt att göra mål när<br />

bollen går tre meter utanför” är<br />

en av flera Glenn Hysén-grodor i<br />

boken. Den är fullproppad med<br />

nyhetsgrodor, tokiga annonser och<br />

citat av folk som inte tänkt innan<br />

de öppnat munnen. <strong>MB</strong><br />

Dött lopp<br />

av PJ Tracy<br />

Deckare/<br />

Nervgasattack på<br />

den amerikanska<br />

landsbygden – hur trovärdigt<br />

är det? Helt irrelevant när en<br />

deckare är så här spännande.<br />

En riktig sidvändare. AS<br />

NR 15 OKTOBER 2007 BYGGNADSARBETAREN 43


SISTA ORDET<br />

HOTEN MOT<br />

VÅRA RÄTTIGHETER<br />

Burma var under en tid i centrum<br />

för världens intresse. En<br />

grym diktatur blev synlig.<br />

Uppmärksamheten medverkar<br />

förhoppningsvis till regimens<br />

snara fall och till att demokratin får<br />

sitt genombrott i ännu ett land.<br />

Internationella fackliga samorganisationen<br />

IFS skriver i sin årsrapport<br />

”Det är inte bara<br />

diktaturer som<br />

ger sig på facket,<br />

detta folkliga demokratiska<br />

fundament.”<br />

om kränkningar av<br />

fackliga rättigheter: ”I<br />

Asien förekommer fler<br />

massavskedanden och<br />

gripanden som svar på<br />

kollektiva åtgärder än i<br />

någon annan del av världen.<br />

Enligt en försiktig<br />

uppskattning blev minst<br />

4 800 arbetare avskedade<br />

under året för sina fackliga aktiviteters<br />

skull och över 2 800 greps.”<br />

I Columbia, Mexico och Marocko dödades<br />

fackliga aktivister. Och i en rad andra<br />

länder, också västerländska demokratier,<br />

kränks de fackliga rättigheterna.<br />

Det är inte bara diktaturer som ger sig<br />

på facket, detta folkliga demokratiska<br />

fundament. Även nyliberala regimer anser<br />

ofta att facklig verksamhet är ett störande<br />

inslag i marknadsekonomin.<br />

Mot allt detta onda står internationell<br />

facklig solidaritet. Våra motståndare<br />

kan tyckas övermäktiga. Men tiden<br />

talar för oss.<br />

Demokrati, i betydelsen allmänna och<br />

fria val, är en grundförutsättning för god<br />

facklig verksamhet. Glädjande nog lever<br />

allt fler människor i sådana länder.<br />

Men demokrati i vid mening kan inskränkas.<br />

Det drabbar ofta fackliga organisationer.<br />

Trakasserier<br />

av fackliga förtroendemän<br />

är vanliga världen<br />

över.<br />

Också i Sverige ser<br />

vi tendenser till att<br />

snäva åt de fackliga<br />

rättigheterna.<br />

De privata arbetsgivarnas<br />

organisationer<br />

kampanjar ihärdigt för<br />

att inskränka konflikträtten och<br />

vill förbjuda ”oproportionerliga<br />

stridsåtgärder”.<br />

Men vi lever ändå i en av fackföreningsrörelsens<br />

lyckligaste delar av<br />

världen. Det ger oss ett speciellt ansvar<br />

och goda möjligheter.<br />

Det förvaltar vi bäst genom att<br />

organisera oss och samverka med<br />

byggnadsarbetare i andra länder.<br />

Tillsammans är vi starka. ●<br />

HANS TILLY<br />

förbundsordförande<br />

Telefon 08- 728 48 10<br />

Mobil 070-552 67 40<br />

E-post hans.tilly@byggnads.se<br />

TILLY TYCKER TILL…<br />

... OM BOSTÄDER<br />

● Mats Odell, bostadsministern med mycket<br />

mera, har lyckats halvera byggandet av<br />

hyresbostäder. Här har han inte behövt ta<br />

hjälp av finansrådgivare från Carnegie. Det<br />

har räckt med att kommunalpolitiker och bostadsföretagare<br />

suttit med armarna i kors.<br />

... OM LÄRLINGAR<br />

● Flera hundra bygglärlingar, som lämnade<br />

gymnasiet i somras, har ännu inte fått någon<br />

anställning. Branschen riskerar att missa ett<br />

viktigt nytillskott på arbetsmarknaden. Däremot<br />

missar aldrig byggföretagen en chans<br />

att gnälla över att de inte får tag på folk.<br />

... OM ARBETSFÖRMEDLING<br />

● AMS lovar i ett brev till Byggnads att arbetsförmedlingarna<br />

ska bli bättre på att<br />

matcha byggjobb. Kraftsamlingen på att<br />

förmedla jobb är välkommen. Liksom om<br />

sjukvården blir bättre på att vårda, skolan på<br />

att undervisa och tillverkningsindustrin på<br />

att tillverka.<br />

46 BYGGNADSARBETAREN NR 15 OKTOBER 2007


BIRGERSSON<br />

SIPPORAS<br />

I<br />

HAR TYSK-<br />

LAND<br />

STOR<br />

TROLL-<br />

KARLSORT<br />

DJURVETEN-<br />

SKAP<br />

KLAGO-<br />

SÅNG<br />

KAN<br />

VARA AV<br />

GUBBTYP<br />

FRÖ-<br />

KAPSLEN<br />

STACKVARA<br />

SKÅDISEN<br />

CLAUDE<br />

SERVERAR<br />

BL.A HAWAII<br />

TOFSDJUR<br />

BLIR<br />

MÅNGA<br />

KORSORD<br />

TITAN<br />

VECKO-<br />

TIDNING<br />

BLOMMOR<br />

LÅGLAND<br />

FRÅN<br />

VETTET<br />

FLODILLER<br />

ÖVERTAG<br />

HAND-<br />

BOLLSLAG<br />

HAR MÅNGA<br />

STÄMMOR<br />

KAN HON<br />

HETA<br />

KORT-<br />

SPEL<br />

HAVS-<br />

NYMF<br />

LYCK-<br />

TRÄFF<br />

ÄR<br />

STENRIK<br />

VARUKOD<br />

TAS I<br />

EKAN<br />

FASTNAR<br />

ÅLEN I<br />

LIMABO<br />

FÖRLAG<br />

KRONOS<br />

SON<br />

HÅLLS AV<br />

ETTAN<br />

FÅR<br />

LIFTARE<br />

GJORDE<br />

DACKE<br />

UPPROR I<br />

STATLIG<br />

AVGIFT<br />

GYLTA<br />

LETTSTAD<br />

BASTUN<br />

HAR KOLL<br />

PÅ BLADEN<br />

KAN SES<br />

PÅ DÄCK<br />

VERKAR<br />

LOCKANDE<br />

FJÄRDING<br />

GUDINNA<br />

ORAKEL<br />

ÄR<br />

GRADERAD<br />

OKÄND<br />

BÄRS PÅ<br />

BRÖSTET<br />

SAMTLIGA<br />

TETRAMAN LADE IN<br />

KAN HA<br />

SVÄNG-<br />

DÖRRAR<br />

SERVERAR<br />

BLIR<br />

FOTON<br />

KAN<br />

RINGLA<br />

SIG<br />

FUL FIRRE<br />

VIKTIGA<br />

VOKALER<br />

GÅR ÅT<br />

HÖGER<br />

KAN<br />

SNARAS<br />

ETTAN<br />

KÅRE<br />

STAD VID<br />

LOIRE<br />

MAYDAY<br />

GRIPA<br />

KORT FÖR<br />

TONGA<br />

KOPIERAR<br />

PRONOMEN<br />

FESTLIG<br />

SAMMAN-<br />

KOMST<br />

BABYLONISK<br />

VATTENGUD<br />

ÄR VARMA<br />

FORN-<br />

GEKISK<br />

FOLKSTAM<br />

TOG TILL<br />

ORDA<br />

SMYGA<br />

FRAM<br />

CONNORY<br />

OCH<br />

PENN<br />

KAN LIGGA<br />

I BOETT<br />

GER<br />

STADGA<br />

SITTER<br />

HUDNÄRA<br />

HÖJT<br />

A<br />

OVANLIG<br />

JP 2007<br />

©PERSSON<br />

VINNARE I BILDKRYSS 12<br />

Toni Arkanius, Stigtomta, Bengt Källberg,<br />

Järfälla, Bjarne Falk, Handen, Ulla Jansson,<br />

Norrtälje, Gunnar Svensson, Frösön, Gull-Britt<br />

Aaltonen, Halmstad, Gerd Carlsson, Växjö,<br />

Rune Petersson, Kolmården, Jan-Ove Lindahl,<br />

Enskede, Henry Persson, Valbo, Karl-Inge<br />

Karlsson, Nyköping, Karl Bladh, Emmaboda,<br />

Björn Roslund, Västerhaninge, Sven-E.<br />

Lundgren, Ludvika, Lennart Bohlin, Gävle.<br />

Vinnarna får var sin dubbeltrisslott.<br />

ÅRHUS AMT<br />

SCOT SOM R Y VASSBÅT<br />

SAMMAN-<br />

BINDA<br />

N<br />

F<br />

B Y<br />

NAMN<br />

G G N A D<br />

KONUNG<br />

S<br />

HOLLAND<br />

M I N N E N SKALDEL<br />

RESISTOR<br />

MODER-<br />

SKEPPET<br />

VID MÅN- C O L U M B I<br />

FÅR BROTT<br />

ATT<br />

A<br />

LÖNA SIG<br />

TOPPUNKT<br />

K R Ö N LIK-<br />

GILTIG<br />

KORT FÖR<br />

VERSUS<br />

L VRIDER<br />

E G A<br />

G E D D<br />

KAN GÅ<br />

UPP<br />

A<br />

RÖK<br />

SVENSK<br />

TENOR<br />

GAUSS<br />

FRIVILLIG<br />

NÄS<br />

RÖTT<br />

MOBERG-<br />

BÄR<br />

ROMAN<br />

G O LÄGGA<br />

KNARR MÄRKE<br />

G E M<br />

V<br />

VAR EN<br />

NYFIKEN<br />

U FILM<br />

VASA<br />

J O R D G U B B<br />

TILL<br />

E<br />

KUNG<br />

L A D U L Å<br />

JP 2007<br />

S ©PERSSON<br />

MAKE<br />

M O S E S PAPPERS-<br />

HÅLLARE<br />

ROMERSK<br />

Ä<strong>MB</strong>ETSMAN<br />

FÖR DET<br />

MESTA<br />

BLEV HÅRT N K SERVERAS<br />

SAMOVAR-<br />

ER STRAFFAD<br />

S T E N A<br />

KORT PÅ<br />

FLASKA<br />

D<br />

HÖRNPJÄS<br />

ALLTJÄMT<br />

RINGLEK Ä N STRAFF<br />

BIBLISK<br />

STOREBROR<br />

O R S A SMUTS<br />

SÄNDER<br />

FINLAND<br />

MASORT<br />

S PRO-<br />

NOMEN<br />

TYNGD<br />

L O D NAPPA-<br />

TAG<br />

D UT-<br />

STÖTT M O B B A D T BYFÅNE O K<br />

S N E A<br />

KORKAD<br />

PASSERAS<br />

MONOPOL<br />

U R D<br />

ÄR MAN<br />

U M E ORDADE LITET TEAM<br />

RITADE<br />

ROLIGT<br />

L<br />

S Å N G S V<br />

VOKALER<br />

A<br />

O<br />

N LIVLIG<br />

DANS<br />

D L<br />

KAN VARA<br />

VECKAD P L Å T SÄTTA JORDEN<br />

KOMMUN I<br />

BILDKRYSS #15<br />

Dragning den 6 november. 15 med rätt lösning vinner var sin<br />

trisslott med chans att få upp till 7,5 miljoner kronor. Sänd<br />

lösningen till Bildkryss 15, <strong>Byggnadsarbetaren</strong>, Box 196 15,<br />

104 32 Stockholm.<br />

Namn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

Adress . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

Postadress . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .<br />

NR 15 OKTOBER 2007 BYGGNADSARBETAREN 47

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!