4 Skolan sagt åt eleverna att köra teleskoplastare på förbjudet sätt. 4 ...

arbetsmiljö
18-årige Charlie föll 17 meter efter att:
4 Skolan sagt åt eleverna att köra
teleskoplastare på förbjudet sätt.
4 Ingen berättat om livsfaran med hyttkörning.
4 Skolan låtit maskinen stå på farlig mark.
Kompisarna
Pontus Schmidt
och Mattias
Bergström vid
olycksplatsen.
TEXT: MARGITE FRANSSON
FOTO: Hans Jonsson
privat
AVSLÖJAR
18-årige Charlie Storm överlevde
olyckan, trots livshotande skador.
NÄR ALLT GICK FEL
18 byggnadsarbetaren nr 2 februari 2013
nr 2 februari 2013 byggnadsarbetaren 19

arbetsmiljö
!På ett yrkesinriktat
program gäller
samma ansvarsförhållande
för
arbetsmiljön mellan
skola och elev, som
mellan arbetsgivare
och anställd i ett
företag.
Skoldagen den 10 oktober är snart slut.
Byggeleven Charlie Storm och hans två klasskamrater
Pontus Schmidt och Mattias Bergström har rivit
taktegel hela dagen på ett elevbygge i Örebro. Nu ska
de ta bilder på vad de gjort och i sin ambition att få
det bästa perspektivet vill de högt ovan mark. De använder
den teleskoplastare som de turats om att köra
under dagen. Pontus sätter sig i hytten och hissar upp
Mattias och Charlie på 17 meters höjd, förankrade
med selar i korgen.
På några sekunder vänds allt till ett kaos.
Pontus Schmidt berättar:
– Jag kör upp dem i korgen. Plötsligt hör jag två
smällar på höger sida. Jag känner att maskinen börjar
välta. Första tanken är att jag måste få ner dem. Jag
försöker sänka bommen, men vet inte om jag lyckas
alls. Det är helt overkligt.
När maskinen ligger på marken klättrar Pontus
chockad upp ur hytten och springer först fram till
Mattias, som ser ut att ha klarat sig relativt bra. Det
är värre med Charlie som är medvetslös. Pontus och
en förbipasserande slår larm till ambulans och lärare
och Pontus knäpper loss sin kamrat.
– Jag lägger honom i framstupa sidoläge och försöker
få kontakt. När ambulansen kommer går jag
därifrån. Jag klarar inte att se på.
Charlie förs i väg med livshotande skador. Han
svävar mellan liv och död i över en vecka.
Mattias har en kraftig hjärnskakning. Pontus blir
kvar med frågorna och oron:
– Jag förstår inte hur man stod ut innan man visste
hur det skulle bli med kompisen, säger han.
För eleverna var det länge obegripligt hur olyckan
kunde ske. Men Arbetsmiljöverket har i sitt inspektionsmeddelande
en klar teori. Den bygger på en
kombination av orsaker. En av de viktigaste är att
maskinen kördes från hytten i stället för från korgen.
Det är förbjudet när man lyfter personer i stället för
material. Orsaken är att vid körning från korgen
träder ytterligare säkerhetsfunktioner in. Till exempel
begränsas maskinens rörelser och det är omöjligt att
höja bommen om maskinen börjar lutar för mycket.
Vad som inte står i Arbetsmiljöverkets rapport är
hur det gick till när man beslöt att köra från hytten.
Det slutgiltiga beslutet fattades samma dag som
olyckan på arbetsplatsen. Batterierna till dosan som
används vid korgkörning fungerade inte, de var inte
tillräckligt laddade. Läraren Jesse Jansson undervisar
i maskinkunskap på Kvinnerstadsskolan i Örebro
och var ansvarig för eleverna. Han visste att körningen
var i strid med reglerna.
– Jag vet att det är de bestämmelserna, men jag
bedömde arbetet som riskfritt. Jag bedömde det som
en så ringa lyfthöjd när man skulle plocka ner det här
teglet. Det var ju bara tre, fyra, upp till maximalt sju
meters lyfthöjd, säger han.
Jesse Jansson hävdar bestämt att man inte satt
säkerhetssystemet ur funktion, att det inte var annorlunda
då man körde från hytten. Det håller inte
arbetsmiljöinspektör Marianne Tiborn med om.
– Min uppfattning är att det hade betydelse att maskinen
kördes från hytten och att man då åsidosatte
säkerhetssystemet, säger hon.
Hon får medhåll av de besiktningsföretag, Inspecta
och Dekra, som Byggnadsarbetaren talat med:
– Det är inte samma säkerhet när man kör från
hytten som från korgen. Vissa viktiga säkerhetsfunktioner
är då inte inkopplade som du ska ha när du kör
med personlyft. Det är som två maskiner, säger Bertil
Nilsson, besiktningsman på Dekra.
Vi frågar om läraren ångrar sitt beslut i dag:
En maskin av
den här typen,
med korg,
välte på elevbygget.
”Om läraren
”Tanken var att köra från korgen, vi prövade flera
gånger, men det fungerade inte”, säger läraren
Jesse Jansson, här med Mattias Bergström och
Pontus Schmidt.
säger att man
får köra från
hytten, då tror
man att det följer
reglerna.”
Pontus Schmidt, byggelev
20 byggnadsarbetaren nr 2 februari 2013
nr 2 februari 2013 byggnadsarbetaren 21

arbetsmiljö
Olyckan förändrade i ett slag tillvaron för
Charlie Storm som skadades allvarligt.
Bilden är tagen före olyckan. Nu kämpar
han hårt för att komma tillbaka.
”Helt fel att lämna
elever ensamma
med maskinerna.
De borde vara
övervakade.”
Lars-Åke Söderholm, Byggnadsindustrins
yrkesnämnd
Mattias Bergström, en av
Charlies vänner i skolan.
– Nej, jag känner ingen ånger för det. Om dosan
fungerat tillfredsställande och alla tre har stått i korgen
och sedan fattat beslutet att ta ett kort från hög
höjd, då törs jag inte tänka på vad som kunde ha hänt.
Då kunde vi haft tre omkomna i värsta fall. Olycksrisken
var om möjligt ännu större om de tre varit i
korgen, säger han.
För eleverna kom förbudet som en fullständig nyhet,
i och med Arbetsmiljöverkets rapport. En rapport
som riktar allvarlig kritik mot Örebro kommun och
skolan för att de som hanterade maskinerna inte fått
tillräckliga kunskaper och för brister i riskbedömningen.
Ansvarsfrågan utreds av polisen.
– Jag kände inte till att det var förbjudet, säger
Pontus, som tillsammans med de båda andra eleverna
turades om att köra maskinen.
– Man tänker på att om man fått rätt information
om regler och risker så hade man kunnat göra ett
annat val. Om läraren säger att man får köra från hytten,
då tror man att det följer reglerna.
Enligt Arbetsmiljöverkets Marianne Tiborn
kan också markförhållandena har bidragit till den
svåra olyckan. Maskinen var uppställd på gräsmark
med svag lutning och stenar som kunde orsaka
sättningar. Ett ytterligare skäl kan vara att bommen
var uppe runt maxhöjd, 17 meter, vilket ökar instabiliteten.
Varken Pontus eller Mattias säger sig heller ha
fått undervisning om maskinens vältningsrisk eller
om hur man riskbedömer marken.
De tre killarna är sistaårselever på Kvinnerstaskolans
bygg och anläggningsprogram med inriktning
anläggningsfordon. De är kända som ambitiösa. Vid
olyckan jobbade de med ett projektarbete i skolans
regi, som innebar rivning och anläggningsjobb på en
fastighet.
Elevernas erfarenhet av teleskoplastaren var
mycket begränsad. De hade bara kört den i tre, fyra
dagar. Och Pontus och flera av eleverna i skolan har
tyckt att de fått för lite utbildning både på denna och
andra maskiner. Efter olyckan tog han upp det med
gymnasiechefen.
– Vi har gått igenom lite säkerhet och teori och sedan
fått pröva oss fram med körningen. Men vi vill ha
mer undervisning i säkerhet överlag och mer praktisk
träning.
Då olyckan inträffade var ingen lärare på plats.
Jesse Jansson hade lämnat arbetsplatsen en kvart
före, efter att ha gjort besök vid några tillfällen under
dagen. Att eleverna lämnas ensamma står både skolan
och kommunen bakom. Enligt gymnasieenhetschefen
Anders Larsson handlar det dels om resurser,
men också om att eleverna ska jobba självständigt. (Se
separat intervju.)
Men Lars-Åke Söderholm, ordförande i Byggnadsindustrins
yrkesnämnd, BYN, i Örebro län, är mycket
kritisk.
– Det är helt fel att man lämnar elever ensamma
med maskinerna under skoldagen. De är ju där för att
lära sig och borde vara övervakade med tanke på de
olycksrisker som finns, säger han.
För 18-årige Charlie StorM förändrades livet
totalt. Han är en kille som älskar motorsport och när
olyckan hände var livet på topp. Han hade körkort för
både bil och lastbil och stortrivdes. Själv har han inget
minne av olyckan eller månaden efter. Av tiden då
hans familj kastades mellan hopp och förtvivlan.
– Charlie hade skallskador som bara fem procent
överlever, berättar hans pappa Roger Storm.
Han får berätta eftersom Charlie fortfarande inte
är tillräckligt frisk. Först efter mellan två och tre
veckor fick Charlie lämna respiratorn. Och han var illa
tilltygad. Förutom skallskadorna var det värsta krossskador
på käken och båda lårbenen hade brutits. Nu
är han på väg tillbaka och tillvaron består av mängder
med rehabilitering och sjukhusbesök. Det kan ta runt
ett år innan man vet vilka skador som blir bestående,
men han kommer alltid att ha vissa men.
– Men det har gått förvånansvärt fort. Charlie är
positiv och hoppas kunna börja skolan i augusti, säger
Roger Storm.
Det är en lång och omtumlande resa för
Charlie och hela familjen. Kontakten med de två skolkamraterna
är viktig. De hörs av nästan dagligen.
– Det är klart att man undrar hur olyckan kunde
ske, men vi avvaktar polisrapporten och lägger inte
något fokus på det i dag, utan hundra procent på att
stötta Charlie, säger Roger Storm.
Det är en kall vinterdag vid Gottsäter, när vi
tillsammans med Pontus och Mattias återvänder till
platsen där olyckan hände. Här finns i dag ett nytt hus
och projektarbetet är nästan klart.
I början tyckte Pontus och Mattias att det var
obehagligt att komma hit. På grund av minnena och
att det var en olycksplats. Men de bestämde sig för att
sätta sig över känslan.
– Vi har gjort projektarbetet klart också för Charlies
skull, säger Mattias.
NÄSTA SIDA
Så förklarar
skolchefen
olyckan
22 byggnadsarbetaren nr 2 februari 2013
nr 2 februari 2013 byggnadsarbetaren 23

arbetsmiljö
nerikes allehanda
Nordea Bank AB (publ)
Känner du igen
ett bra lån?
Så här såg det ut efter olyckan vid skolbygget.
”Det värsta var oron för vår kamrat”, säger Mattias Bergström och Pontus Schmidt på olycksplatsen. De återvände för att göra klart projektarbetet.
”Kopplar inte felet till olyckan”
Gymnasieenhetschef Anders Larsson,
Örebro kommun, svarar på kritiken
om att skolan inte gjort tillräckligt:
Hur ser du på att maskinen körts på ett
förbjudet sätt, trots att läraren kände till
det?
– Det är ett fel. Det är bara att konstatera
att det är ett fel som är begånget. Däremot
så kopplar inte vi samman det med olyckan,
men det är ett fel. De är bara att konstatera
rakt upp och ner.
Ni kopplar inte ihop hyttkörningen med
olyckan?
– Nej, det gör väl inte Arbetsmiljöverket
heller? De säger väl inte att olyckan skulle
bero på det? Så står det ju inte.
Jo, de har sagt att de såg tre faktorer
som kan ha påverkat; en var hyttkörning,
en var markförhållanden och en var att
man var uppe på hög höjd …
– Ja. Det kan man antagligen hålla med
om alltihopa. Men att det skulle bero på att
vi själva skulle kört den i från hytten …
Vad är skolans teori om hur olyckan
kunde hända?
– Det är att på så hög höjd som man var
uppe, så är inte maskintypen tillräckligt bra,
där finns det för stor risk. Det saknas, som vi
ser det, en teknisk lösning. Det handlar om
en pendlande bakaxel som inte går att låsa.
Med facit i hand, vad tycker du att ni har
gjort för fel från skolans sida?
– Vi kan inte se vad vi gjorde för fel, men
vi gjorde uppenbarligen fel. Självklart. Så vi
är beroende av de tekniska utredningar som
ska titta på det här och som är beställda av
myndigheterna. Vi behöver det för att få veta
hur vi ska göra framgent.
Eleverna var ensamma vid olyckan.
Borde det inte finnas en lärare på plats
när eleverna hanterar motorfordon?
– Nej, den diskussionen kan vi avsluta på
en gång, för att det är liksom absolut tekniskt
omöjligt. Det går inte till så i undervisning.
Det är ju så att man har en grupp på kanske
10–15 elever, som kanske är på 10–15 platser
och jobbar man med maskiner är det ju stora
avstånd.
Är det en ekonomisk fråga?
– Ja, då måste man ju ha en lärare per elev,
i så fall.
Men hade inte olyckan kunnat hindras
om man hade haft läraren på plats?
– Nej, det tror jag inte. Det tror jag inte alls.
Men tror du läraren hade tillåtit att man
hade kört upp så högt om han varit på
plats?
– Det är klart att det är möjligt att en lärare,
om det stått någon på backen där, hade
skrikit att sluta nu och kom ner eller något
sådant, möjligtvis kunde det varit så. Men
det är inte en relevant diskussion att diskutera
att man ska ha en lärare per elev.
Tycker du att eleverna har fått tillräckligt
med utbildning på de här maskinerna
innan de kör?
– Ja. Det är vår bild. Samtidigt så kan man
väl säga att när detta hänt så har de inte det.
Men vad gör ni då för att säkerställa att
det inte ska hända några olyckor med
eleverna?
– Det är det som är en del av kritiken från
Arbetsmiljöverket som vi ska svara på till
den 31:a mars. Det är det vi håller på och jobbar
med. Vi ser över hela arbetsorganisationen
och en av de delar vi diskuterar är: Ska
man ha den här maskintypen kvar? I dag
använder vi den inte.
olycksmaskinen
vägde sju ton
Maskin: Teleskoplastare, Merlo P 40.17
Tillverkningsår: 2006.
Vikt: runt sju ton beroende på utrustning.
Användning:
Fungerar som två olika maskiner:
1. Som materiallyft, körs då som truck eller
lyftkran. Har en godkänd maxlast på cirka fyra
ton. Vid körning av material är maskinen starkare
och snabbare.
2. Som personlyft, är då godkänd som mobil
arbetsplattform. Har en godkänd maxlast på
300 kilo och maxantalet personer i korgen är
tre.
Säkerhetssystem: Vid körning från hytten
finns ett grundsäkerhetssystem med
bland annat överlastskydd och tippskydd.
Från korgen finns ett utökat system med
bland annat:
n Tiltningsfunktionen avstängd.
n Överlastsystemet bryter tidigare.
n Större säkerhetsmarginaler mot tippning.
n Maskinens rörelser begränsas.
Hyttkörning är endast godkänt vid materialtransporter,
vid personlyft måste maskinen
köras från korgen.
Allt detta får du med Nordeas Medlemslån.
Förutom en förmånlig ränta på 5,95 % ingår
två försäkringar som skyddar dig vid arbets -
löshet, sjukdom, olycksfall och dödsfall,
helt utan kostnad.
Ansök idag på:
nordea.se/medlemslan
eller ring 0771-22 44 88
För en kredit med rak amortering om 100 000 kronor med en rörlig
räntesats på 5,95% och en löptid av 5 år uppgår den effektiva
räntan, beräknad per den 30 januari 2013 enligt Konsumentverkets
riktlinjer och inklusive eventuella avgifter och kostnader enligt vad
som angivits ovan, till 6,11 %. Det totala beloppet att betala blir,
baserad på aktuell räntesats, 115 123 kronor och storleken på första
avbetalningen 2 163 kronor.
Gör det möjligt
24 byggnadsarbetaren nr 2 februari 2013
nr 2 februari 2013 byggnadsarbetaren 25