Byggaren 7.09

yggaren 

Nr 7 - 2009 pris 50 kr 

Lägger tak 

på norskt vis 

i paradiset 

Alla på bygget 

ska registreras! 

ROT 

pengar 

kvittas mot 

skatteskuld? 

Varning 

för hetsiga 

redaktörer! 

Tidningen för byggproffs 

byggaren nr 7 2009 1

Innehåll 

Peter Norrbohm 

LEDAREN 

Värmeisolerande 0,033 W(m•k) 

Snabb, enkel och effektiv drevning 

av fönster & dörrar! 

Expanderar från 2 till 30 mm! 

CC-Fönsterdrev består av finporig skumplast som pressats 

samman till en tjocklek av 2 mm. Remsan klipps av i lagom 

längd och träs in i spalten mellan karm och sidostycke. På 1-3 

timmar expanderar remsan till sin fulla tjocklek på 30 mm. Remsan 

förblir elastisk och fönstret kan därmed efterjusteras utan problem. 

CC-Fönsterdrev är helt miljöanpassat och all dokumentation finns att 

hämta på www.3c.nu 

För prover, ring 0346-587 54 

eller besök vår nya site, 

www.3c.nu för mer info! 

Nu även 

som återförsäljare 

4 Högtryck på Koster 

6 Hallå där Hans Tilly! 

8 ROT-avdrag mot skatteskuld 

9 Gryningsräd tillåts mot bygge 

10 Dyrköpta erfarenheter 

12 Sten Folkessons spalter 

13 Frågor & svar 

14 Opålitlig besiktning 

16 STORT & smått 

18 Träskolan för proffs 

byggaren 

nr 7 - 2009 

ansvarig utgivare och chefredaktör 

lars cyrus 0 8-5 1 4 9 3 4 2 0 

jaff@vtf.se 

redaktör 

peter norrbohm 0 7 0 8-2 9 9 7 0 2 

info@byggaren.se 

annonschef 

thomas af kleen 0 7 0 6-7 3 9 9 2 2 

thomas.afkleen@swipnet.se 

annonssäljare 

elisabeth monö persson 0 7 0 5-5 3 1 1 6 3 

elisabeth@vtf.se 

postadress 

box 2 0 8 2, 1 6 9 0 2 solna 

förlag 

förlags ab verkstadstidningen 

design 

broncoprod hb 

omslagsfoto 

peter norrbohm 

prenumeration och adressändring 

08-514 934 21 

info@byggaren.se 

prenumerationspris 

300 kr ex moms för ett år (sju nr) 

tryck, repro och annonsproduktion 

ålandstryckeriet 

medarberare i detta nummer 

lena fieber 

sten folkesson 

tore hansson 

staffan möllerberg 

mona johanson 

Alla vill krama 

småföretagen! 

Småföretagen hyllas nu över hela den politiska skalan. På S-kongressen 

lovordade Mona Sahlin entreprenörsskapet och självaste gammelkommunisten 

Lars Ohly har gjort höger om marsch och påstod inför TV-kamerorna att den 

rödgröna alliansen har ett bättre småföretagarprogram än den sittande regeringen. 

Men om vi lämnar den politiska retoriken och ser bortom slagorden skymtar en 

annan verklighet. 

En av de absolut viktigaste frågorna för småföretagarna formuleras av Sverre 

Halvorsen med byggfirma på Koster i det här numret av Byggaren. Han har fyra 

medarbetare som valts ut med omsorg. ”Att anställa är det svåraste, för alla måste 

fungera i gruppen”, säger han. 

Blir det neddragningar är det en ödesfråga för ett litet byggföretag att kunna behålla 

de bästa medarbetarna. Utan nyckelspelare riskerar ett litet företag att hamna 

på efterkälken och i sämsta fall 

tvingas kasta in handduken. 

Det har Miljöpartiet insett och 

kom därför för flera år sedan 

överens med den dåvarande 

borgerliga oppositionen att göra 

avsteg från turordningsreglerna 

för företag med högst tio anställda. 

Två personer får företagaren 

undanta från regeln ”sist in – 

Bortom slagorden 

skymtar en annan 

verklighet. 

först ut” och slippa förhandla med facket om de får vara kvar eller inte. 

Miljöpartiets blocköverskridande uppgörelse sågs naturligtvis som högförräderi 

av S och V och den samlade fackföreningsrörelsen. 

Uppgörelsen lär knappast överleva när det rödgröna regeringsalternativet ska 

jämka samman sina viljor. För S och V är undantaget från turordningsreglerna ett 

rött skynke och det ska mycket till för att de ska ge upp sin nuvarande hållning. 

Så tänk på det när de röda säger att de vill småföretagen allt gott i världen. 

2 2 2 

ROT-avdraget är en succé och man kan bara ana vad det kommer att betyda 

för att röja upp i en bransch som av tradition anses vara nedlusad av svartjobbare. 

Till och med Byggnads ordförande Hans Tilly medger att den borgerliga alliansens 

ROT-avdrag har hälsosamma effekter på branschen. Fast ROT-avdrag till 

stora byggföretag är att föredra, tycker han i det här numret av Byggaren. På frågan 

vilka de är som främst jobbar svart pekar han ut två grupper; oseriösa förmedlingsföretag 

och utländska byggföretag som inte är registrerade i Sverige. 

Att vanliga hederliga medlemmar i Byggnads också kan jobba svårt medger han 

först på en följdfråga. 

Alltid dessa otäcka utlänningar som kommer och förstör den 

svenska idyllen. Det är att spela 

Sverigedemokraterna i händerna, 

vilket Tilly borde inse. 

Kvalitetssäkrad 

Ljudegenskaper över 50dB 

En svensk innovation 

3-C Production AB • Porsevägen 27-29 • 311 32 Falkenberg • Tel: 0346-587 54 Fax: 0346-587 84 • info@3c.nu • www.3c.nu 


Sverre Halvorsen från Halden drog till Koster: 

Bygger norskt 

i svenskt paradis 

Norrmannen Sverre Halvorsen uppfyllde en dröm när han flyttade till 

Kosteröarna i Bohuslän och startade ett byggföretag. Han har ”hur 

mycket jobb som helst” och hinner inte ens bygga klart sitt eget hus 

efter 13 år. Takstolarna sätter han tätt – precis som i Norge. 

Text & bild: Peter Norrbohm 

Sedan freden i Roskilde 1658 har 

Bohuslän tillhört Sverige. Men de senaste 

decennierna håller norrmännen på att 

återta landskapet med fredliga medel. 

De köper hus, de handlar och de ”går på 

tur”. Cirka 80 procent av alla hus som 

säljs i norra Bohuslän får norska ägare. 

Särskilt Koster utanför Strömstad är 

populärt bland norrmän. De norska 

flaggorna vajar på de flesta båtarna i 

Kostersundet och det är knappast någon 

överraskning att öarnas största byggföretag 

också är norskägt – Byggfirma 

Sverre Halvorsen AB. 

- Jag kom till Koster 1993 för att köpa 

en båt och blev helt tagen av miljön. 

Hit skulle vi flytta, bestämde vi oss, 

berättar Sverre Halvorsen som då var 

delägare i ett byggföretag med 20 anställda 

i norska Halden. 

Tre år senare fick han tag på en tomt 

på Sydkoster och byggde själv huset som 

var ”hjälpligt” beboeligt när familjen 

flyttade in. Året var 1996. 

- Som du ser är det fortfarande inte 

helt klart vilket min fru ständigt påminner 

mig om, säger han leende medan 

han visar runt Byggarens utsände. 

För det har alltid kommit något annat 

emellan. Ryktet gick runt öarna att 

en snickarkunnig norrman från Halden 

hade slagit sig ner i trakten och beställningarna 

började strömma in. 

Idag har hans byggföretag fyra 

anställda inklusive en provanställd, och 

fler ska det bli. Nyligen annonserade 

han efter ytterligare tre medarbetare. 

Det kom in drygt 100 svar. 

- Att anställa folk är nog det svåraste. 

Förutom att du ska vara driftig och ha 

talang för yrket, måste din personkemi 

passa in i gruppen. Du ska också vara 

självgående och kunna ta egna initiativ. 

Som ordspråket säger, visa mig din 

verktygslåda och jag ser vad du kan 

prestera. 

Den glada och avspända stämningen 

i byggboden när alla är samlade är ett 

gott tecken på att Sverre Halvorsen 

lyckats anställa rätt folk. Han är också 

själv mycket nöjd. 

- Vi är ett verkligt bra gäng som trivs 

att jobba ihop. 

Det finns ett bekymmer på öarna och 

det är bristen på bostäder. Tre anställda 

– alla i 20-års åldern - kommer från 

andra delar av Sverige och bor i husvagn. 

Därför planerar Sverre Halvorsen 

att bygga två hus med fyra hyreslägenheter 

i varje. Det underlättar också för 

kommande rekryteringar. 

Var gör man som ung på Koster när 

sommargästerna försvunnit och de 350 

bofasta får rå om sina öar i ensamhet 

när mörkret och stormarna anländer? 

- Jag har väl aldrig läst så mycket som 

under den här tiden, säger Daniel Johansson, 

23-åring från Örebro som 

bott på Koster i fyra år. Men var fjortonde 

dag kan han och de övriga utsocknes 

ta långhelg genom att jobba in 

tiden och resa hem. 

Det är ytterst sällan som Sverre Halvorsen 

får in jobbansökningar från Norge. 

Den starka norska byggsektorn försörjer 

inte bara den egna arbetskraften 

utan lockar också till sig yrkesfolk från 

Sverige. Däremot går gränstrafiken inte 

i den andra riktningen, så länge det 

inte avser shopping. 

När det gäller synen på bästa 

byggnadsteknik finns det skillnader 

mellan brödrafolken. Sverre Halvorsen 

håller hårt på norska principer när han 

bland annat bygger tak. 

- I Norge sätts takstolarna på cc-avståndet 

60 centimeter mot det dubbla i 

Sverige. Materialkostnaden blir visserligen 

lite högre men totalt tjänar man 

på det. 

Fördelarna är flera, betonar han. Taket 

blir stabilare och det är enklare att 

isolera då isolermaterialet passar in perfekt 

till det norska avståndet. Dimensionen 

på råsponten kan även minskas 

från 22 till 17 millimeter. 

- Spikar du ströläkt ska de sitta med 

ett cc-mått på 60 vilket betyder att varannan 

läkt inte får det fäste som det ska 

på ett svenskt tak. Risken är att det kan 

bli läckage. 

Det är hög stämning bland medarbetarna i Kosteröarnas största byggföretag. 

Från vänster: Benny Simonsson, Oscar von Lepkowski, Daniel Johansson, Mattias 

Wallström och Sverre Halvorsen. 

Är takvinkeln mindre än 17 grader 

avslutar Sverre Halvorsen takfoten med 

ett metallbleck som går ner i hängrännan. 

Något som inte görs i Sverige, 

hävdar han. 

- En del av vattnet blir hängande på 

kanten och rinner tillbaka under takfoten 

som kan missfärgas och rötskadas. 

Här är det mycket problematik runt 

denna så kallade upptassingen av taket. 

Från tak till fönster där Norge kammar 

hem ytterligare stilpoäng, enligt 

Sverre Halvorsen. Fönsterblecken på 

svenska fönster passar som handen i 

handsken i det urfrästa spåret i ramen. 

I Norge medför det utvisning! Vattnet 

kan ju krypa in i virket. 

- Det norska spåret lämnar mycket 

I Sverre Halvorsens verktygslåda ingår en grävmaskin som rattas av Benny 

Simonsson. Den kommer väl till pass som när en ny infart ska anläggas till ett 

nedslitet sommarhus som ska renoveras. 

luft ovanför fönsterblecket, för att just 

förhindra att vatten tränger in den vägen. 

Norska dörrar och fönster har dessutom 

frästa spår på insidan för att få 

en snygg avslutning när man salar kanterna. 

- Man tjänar också arbetstid på det, 

kommenterar han. 

Full pott för Norge, alltså. Vad säger 

ni läsare om Sverre Halvorsens betygsättning? 

Är norrmännen smartare? Eller 

är det ett typiskt utslag av det klassiska 

lillebrorskomplexet? 

Varsågoda och sätt fart på debatten! 

Maila till info@byggaren.se eller ring 

0708-299 702 så lovar vi att vidarebefordra 

synpunkterna till Sverre Halvorsen. 

b 

Kort Hugget 

Byggproffs: Sverre Halvorsen 

Nationalitet: Norrman 

Företag: 

Byggfirma Sverre Halvorsen AB 

Startår: 1996 

Ort: Sydkoster utanför Strömstad 

Antal anställda: 4 som ska bli 7. 

Omsättning: 

4,5 mkr (2007) 

5,8 mkr (2008) 

7,2 mkr (2009 beräknad) 

4 byggaren nr 7 2009 


Hallå där... 

Det går inte utan oss….. 

…Hans Tilly, ordförande i Byggnads. 

Vad tycker du om ROT-avdraget? 

Hans Tilly 

-ROT-avdraget som finns i dag är ganska 

bra eftersom det motverkar svartarbeten. 

Men det är inte ett riktigt bra ROT-avdrag, 

eftersom det är bundet till egna hem 

och bostadsrättslägenheter. Felet är att det 

inte omfattar de områden där det verkligen 

behövs, nämligen vanliga hyreshus, 

och inte minst då husen inom det så kallade 

miljonprogrammet, där det på många 

håll numera har blivit en ren förslumning. 

Men vanliga hyresgäster kan ju inte få 

ROT-avdrag eftersom de inte själva kan 

investera något i sina lägenheter. 

-Det är riktigt, men man kan ge fastighetsägarna 

ROT-avdrag. Det gäller även 

ägare till bostadsrättsfastigheter. Inte någon 

fastighetsägare till flerfamiljshus kan 

få ROT-avdrag i dag, trots att det finns 

massor att göra för att förbättra många av 

dessa hus, inte minst när det gäller isolering 

och allmän upprustning. 

Men det finns väl ytterligare en fördel med 

dagens ROT-avdrag? Dina medlemmar 

har ju fått jobb, mycket jobb. Bara i byn 

jag bor uppskattar jag att det har stått 

hantverksbilar utanför var fjärde villa på 

sistone. 

-Jovisst, det är också en stor fördel. Många 

har ju faktiskt fått jobb som de inte skulle 

ha haft annars, och jobben är vita. 

Nästa år är det valår och oppositionen kan 

ta regeringsmakten. Kommer det i så fall 

att påverka ROT-avdragen? 

-Ja, då kommer även ägare till flerfamiljsfastigheter 

att omfattas. 

Du säger att dina medlemmar har jobb 

i stor utsträckning, kanske till följd av 

ROT-avdraget. Hur stor arbetslöshet har 

Byggnads? 

-Den är väldigt låg, runt 7-8 procent. Och 

det är tack vare ROT-avdraget. Normalt 

brukar vi ha minst dubbelt så stor arbetslöshet. 

Vi har för övrigt runt 85 000 

medlemmar och vi organiserar alla typer 

av byggnadsarbetare utom elektriker och 

målare, som har egna fackförbund. 

ROT-avdraget har motverkat svartjobben. 

Men ändå förekommer det fortfarande 

mycket svartjobb. Har du någon uppfattning 

om hur stort problemet är och var det 

förekommer? 

-Säkert har mycket svartjobb försvunnit 

nu, men jag kan tänka mig att det fortfarande 

görs en hel del sådana jobb i exempelvis 

villor i de finare stadsdelarna i våra 

storstäder. 

Vilka svarar då för svartjobben? 

-Det kan vara mindre seriösa 

bemanningsföretag, eller utländska företag 

som inte är registrerade här och därför 

inte betalar skatt i Sverige. 

Men hur mycket vet ni på Byggnads? Har 

ni exempelvis gjort enkäter bland era 

medlemmar? 

-Nej, det har vi inte, och frågan är vad sådana 

enkäter skulle ge. Jag tror inte att folk 

skulle svara ärligt. Vi vet alltså inte vilken 

omfattning det förekommer svartjobb, eller 

hur många av våra medlemmar som i 

så fall är inblandade. Men det är klart att 

de som verkligen vill fuska kan också fuska. 

Det är svårt att komma på det. 

Vad gör ni om ni ertappar någon av era 

arbetslösa medlemmar med svartjobbar 

vid sidan om A-kassan? 

-Då blir det ju indragning av A-kassan. 

Jobbar de under en sjukskrivning så är det 

en affär för Försäkringskassan. 

Kan det bli frågan om uteslutning från 

facket i sådana här fall? 

-I regel inte, utan det blir indragning av 

A-kassan. Men vi har haft fall där någon 

medlem har lurat A-kassan på flera hundratusen 

kronor, och då har vi även tagit till 

uteslutning. 

Utfrågare: Staffan Möllerberg 

…..det går mycket smartare med oss!!! 

elmaterial sedan 1958 

www.brennenstuhl.com 

Vi har allt 

för tillfällig el 

Tlf: 019-58 77 00 order@malmbergs.com www.malmbergs.com 



Byggare med skatteskulder: 

Skulden kan dras 

mot ROT-avdrag? 

Innan ROT-pengarna betalas ut till byggföretagen kan de 

komma att kvittas mot skatteskulder. Den diskussionen 

förs nu inom Skatteverket vilket går stick i stäv mot vad 

som sades från början. 

Text: Peter Norrbohm 

När fakturamodellen infördes 

första juli lovade Skatteverket att alla godkända 

ansökningar om ROT-avdrag skulle 

hanteras snabbt och beloppen betalas ut 

inom tio dagar till byggföretagens bankkonton. 

Hade pengarna i stället satts in på företagens 

skattekonton skulle de direkt ha kvittats 

mot eventuella skatteskulder. Detta är 

något lagstiftarna bakom det nya HUS-avdraget 

minst av allt vill. En sådan ordning 

motverkar syftet med ROT-avdraget genom 

att skrämma bort många byggföretag 

inför tanken att halva kostnaden för arbetet 

plötsligt kan kvittas mot skatteskulder när 

Skatteverket står som utbetalare och inte 

husägaren. HUS-avdraget hade riskerat att 

bli en halvmesyr. 

- Första förslaget från Finansdepartementet 

angav att begärda ROT-pengar skulle sättas 

in på företagens skattekonto. Tydligen insåg 

man konsekvenserna och drog i nödbromsen, 

berättar Jonas Grönkvist, sektionschef 

på Skatteverkets rättsavdelning. 

Men det har visat sig att reglerna i den nya 

lagen om HUS-avdrag inte överensstämmer 

med den så kallade Indrivningsförordningen. 

Där framgår det att Skatteverket 

har skyldighet att kontrollera skatteskulder 

och se till att de regleras och rapportera det 

till Kronofogden. 

- Skillnaden är att ROT-pengarna ska ses 

som en ersättning för utfört arbete och inte 

en återbetalning av skatt. 

Skatteverket diskuterar nu hur man ska 

förhålla sig till den uppkomna situationen. 

- Det är olyckligt att vi har två lagstiftningar 

som motverkar varandra. Vi kommer att 

informera Finansdepartementet om vår 

nuvarande tolkning, det vill säga att vi inte 

ska kvitta ROT-avdrag mot skatteskulder, 

säger Jonas Grönkvist. 

På Finansdepartementet är det ingen som 

vill kommentera sakfrågan utan man hänvisar 

till ett kommande möte som departementet 

ska ha med personal från Skatteverket. 

Ordföranden i skatteutskottet, Lennart 

Hedquist (M), känner inte till att frågan 

om kvittning av ROT-pengar diskuteras 

inom Skatteverket. 

- Innan jag kan alla detaljer vill jag inte 

uttala mig. Men jag kan förstå att det kan 

väcka oro hos många 

byggföretag om möjligheten 

till kvittning 

infördes. Samtidigt 

är det grundläggande 

att skatter och avgifter 

ska inbetalas i tid. 

Idag är cirka 7 000 

byggföretag restförda 

Lennart Hedqvist 

hos Kronofogden. Det betyder att cirka 

elva procent av alla företag och enskilda firmor 

som enligt SNI koden bedriver ”Byggverksamhet” 

har skulder, antingen till staten 

eller till leverantörer etc. Sammanlagda 

skulden är 1,7 miljarder kronor. 

Bransch Antal företag varav restförda Andel (i %) Total skuld (miljarder) varav skatteskulder 

Byggsektorn 63 000 7 000 11 1,7 1,0 

Hotell & restaurang 36 200 2 300 6,3 0,54 0,28 

Städ (lokalvård) 8 600 1 300 15 0,27 0,18 

Branscherna är indelade enligt SNI-koder. Skulderna omfattar A-mål (skatter och avgifter) och E-mål (leverantörsskulder och 

skulder till enskilda). 

Källa: Kronofogdemyndigheten, Skatteverket 

Utredning föreslår: 

Registertvång på 

alla små byggen 

Nästa sommar kan alla byggarbetsplatser – stora som 

små - få oväntade besök av folk från Skatteverket. Därför 

ska alla byggen ha ett register över personal på plats 

inklusive enmansföretag. Det föreslår en utredning om 

personalliggare. 

Text: Peter Norrbohm 

Sedan ett par år måste restauranger 

och frisörer ha personalliggare som 

när som helst utan förvarning kan granskas 

av personal från Skatteverket. Det 

är ett led i kampen mot svartarbete. 

Enligt Skatteverket är erfarenheterna 

av upplägget mycket goda och invändningarna 

från branschorganisationerna 

är också små. En klar majoritet av tillfrågade 

krögare och frisörer har ingenting 

emot den ökade kontrollen, enligt 

verket. 

Nu föreslår en utredning att systemet 

ska utvidgas till byggbranschen. ”Som 

är hårt anfrätt av svartjobb”, påpekade 

Suzanne Lindblom från Skatteverket, 

när Personalliggarutredningen presenterades 

i samband med ett seminarium 

om den svarta sektorn. 

Strukturen på byggarbetsplatserna 

med ofta många inblandade företag och 

underentreprenörer, gör att utredarna 

föreslår en så kallad gemensam personalliggare. 

Ansvarig blir troligen huvudentreprenören 

eller byggherren. Till 

skillnad mot liggarna i restauranger och 

frisersalonger ska också enmansföretag 

antecknas i boken. 

Det innebär att ett villabygge där 

snickare, elektriker, VVS-killar jobbar 

sida vid sida utan anställda kan komma 

att omfattas av krav på att föra ett personregister 

på arbetsplatsen. 

Det finns egentligen bara ett område 

som är helt fredat för gryningsräder och 

personanteckningar. 

”Renoveringsarbeten i privata hem 

kommer inte att omfattas av bestämmelserna 

av integritetsskäl”, påpekade 

utredningens sekreterare Per Kjellsson. 

Bo Antoni som är VD för Sveriges 

Jobbar hantverkarna i hemmiljö klarar 

de sig från gryningsräder. Däremot är 

alla utomhusjobb möjliga utflyktsmål 

för Skatteverkets personal. 

Byggindustrier stödde helhjärtat utredningens 

förslag. Och Lennart Hedquist 

(M), ordförande i skatteutskottet, 

lovade att utredningen ska behandlas 

”skyndsamt” så att det kan komma ett 

lagförslag under våren 2010. 

Det kan i sin tur betyda att en ny lag 

kan träda i kraft från första juli nästa år. 

Lennart Hedquist tror inte att landets 

små byggföretag kommer att protestera 

mot systemet att få oanmälda besök och 

krav på att visa upp korrekt ifyllda personalliggare. 

- Alla seriösa byggföretag bör acceptera 

åtgärder som slår vakt om den sunda 

konkurrensen så att denn kan upprätthållas, 

säger han när Byggaren ringer 

upp. 

Enligt Lennart Hedquist finns det en 

bred politisk uppslutning bakom utredningens 

förslag till åtgärder. 

Bäst i test! 

Se varför på 

www.leksandsdorren.se 

RÖNNÄS PK14-G 

Nya dörrar! Ny katalog! 

Beställ katalogen via vår hemsida 

eller ring 0247-79 61 50. 

GRANBERG K52-G 

Enkeldörr med pardörrskänsla! 

GT7 löser rost, smörjer, 

förbättrar kontakt, skyddar 

och rengör 

– allt i en och samma 

burk. 

Tlf 031-135490 

www.novatech.nu 

Jackon Super EPS 

Den nya generationens 

isoleringsmaterial! 

20 % 

BÄTTRE ISOLERING 

Jackon Super EPS 

Jackon Super EPS isolerar 20% bättre än traditionella isoleringsmaterial. 

Valet är ditt: 

• Bättre isolering med ”vanlig” isoleringsmängd 

• Eller samma isoleringsvärde som tidigare men 

med 20% mindre materialåtgång 

Det är inte för inte som Jackon Super EPS är grå. ”Hemligheten” ligger 

i den gråa färgen. EPS råstoffet är nämligen tillsatt det strålningsreducerande 

materialet grafit. Därmed reduceras värmeöverföringen 

och isoleringsvärdet ökar. 

Läs mer på www.jackon.se 

– tungviktare på lätta lösningar! 



Granskningen 

Varning för snabbfotade redaktörer som tar betalt! 

”En intervju!? Vad kostar det?” Eller. 

”Skriva om oss? Nej, tack vi vill inte betala för någon annons.” 

Flera gånger har Byggaren fått nobben när vi försökt boka möten 

med byggföretagare för att skriva en artikel. Misstänksamheten 

har varit stor, trots att vi förklarat att vi aldrig kopplar ihop redaktionellt 

utrymme med krav på köp av annonser. 

Tydligen är många byggare brända av egna dyrköpta erfarenheter. 

Som det dussintals byggföretagare som tagit emot Näringslivsspegeln 

för en intervju. Byggarens Mona Johanson har 

pratat med dem alla. De flesta känner sig lurade. Och de flesta 

skäms… 

15 intervjuade byggare: 

Alla känner sig 

förda bakom ljuset 

- 35 000 spänn! Det klarar jag a-l-d-r-i-g av! Så reagerade 

en byggare som erbjöds ett reportage av tidningen Näringslivsspegeln 

och sedan fick en saltad faktura. 

- Nu har jag det på avbetalning med 3 000 i månaden i 

drygt ett år. Det är en dyr läxa! 

Enmansföretagaren i Värmland 

vill vara anonym men vill ändå berätta 

sin historia för att varna andra. En dag 

blev han uppringd av en reporter från 

Näringslivsspegeln som ville ställa frågor 

och ta bilder. Det skulle bli presentation 

i papperstidningen och på nätet. 

- Först vid besöket framkom att det var 

artikel plus en ”stor, väl synlig och bra” 

annons. Det var snabba ryck, jag skulle 

skriva under och godkänna innan han 

lämnade mig… 

Någon timme senare hade företagaren 

tid att lusläsa pappret som han skrivit 

på: 

- Jag hade alltså godkänt en faktura på 

35 000 kronor inklusive moms! Jag blev 

helt paff. Jag var grundlurad! 

Han ringde och klagade över 

Mona Johanson 

vilseledande information men det enda 

han lyckades åstadkomma var att få 

möjlighet att dela upp betalningen. Nu 

har han lärt sig läxan - att aldrig ta emot 

okända aktörer som inte berättar hela 

sanningen: 

- När de vill ”skriva om ditt företag för 

du är gynnad och utvald” – då undrar 

jag numera, säger han. 

Fredrik Bertilsson med firman Fiddes 

Bygg i Herrljunga har också erfarenhet 

av Näringslivsspegelns affärsmetoder. 

Två personer besökte honom och efter 

att ha tagit bilder och ställt frågor om 

företaget ville de ha hans namnteckning 

på ett papper för godkännande. 

- Det kostade mig 9 000 kronor att få 

text, några bilder och en liten annons. 

Allt till ingen nytta… 

Många som köpt text och annonser av Näringslivsspegeln skäms över att de inte bjöd bättre 

motstånd utan accepterade villkoren. Bilden är arrangerad. 

Foto: Anders Modig 

När fakturan kom kontaktade han Näringslivsspegeln. 

- Jag påtalade vilseledande information 

och väntade 90 dagar med att betala. Då 

hade jag flera påminnelser; man hotade 

mig med inkasso. Då betalade jag. 

Anders Blomdahl på ABK Tekniska i 

Trensum blev också uppvaktad av samma 

tidning. 

- En säljare ville ”kränga ett reportage”. 

Jag skrev på ett papper. Nu såg jag: 

7 000 spänn. 

Dagen efter ringde han och ville backa: 

- Då var de oförskämda mot mig. Så 

jag orkade inte tjata längre utan betalade. 

Jag ser det som att man ”lurar” på 

oss reportage som kostar pengar. 

På frågan varför han inte bestred fakturan 

svarar han: 

- Man orkar inte. Kanske är man för 

stolt, man är ju lurad och det är riktigt 

pinsamt… 

En byggmästare i södra Sverige, som 

vill vara anonym, berättar: 

- Två medarbetare skulle skriva och ta 

bilder. De var jäktade. Några dagar senare 

kom räkningen: 13 500 kronor. Jag 

hade gått på en nit. Kollegor i byn berättar 

samma sak. Mig veterligt har jag 

inte fått en enda kund efter reportaget i 

tidningen eller det på nätet. 

När Byggaren ringer runt till företagare 

som besökts av Näringslivsspegeln, 

är det ungefär samma historia som berättas. 

Ofta tycks de ha betalat mellan 

7 000 och 17 000 kronor för artikelpaketet. 

Flera känner sig vilseförda och talar 

om oseriösa affärsmetoder. Många är 

Lurad? 

Påskrivet avtal 

kan rivas upp 

Som näringsidkare är det svårt att 

slingra sig ur greppet efter att avtalet 

är underskrivet. Men inte omöjligt, 

betonar Dick Malmlund, säkerhetschef 

på Svensk Handel och ansvarig 

för Varningslistan. Han känner väl till 

Näringslivsspegelns försåtliga arbetsmetoder. 

- Men vi har inte fått in tillräckligt 

många klagomål för att sätta upp det på 

Varningslistan, säger han och uppmanar 

alla som skrivit på avtal om annonser 

i Näringslivsspegeln att bestrida det. 

- På det sätt som Näringslivsspegeln arbetar 

bör det gå att hävda att man blivit 

vilseförd, även om avtalet är undertecknat, 

säger han. Returnera avtalet och 

skriv ”bestrides, vilseledande” på det. 

Och anmäl det till Varningslistan. 

Men Dick Malmlunds absolut bästa råd 

är enkelt; skriv aldrig under ett kontrakt 

eller avtal utan att noga har läst igenom 

det. Var alltid misstänksam om besökaren 

både är stressad och otydlig om vad 

det hela handlar. Särskilt om samtalet 

avslutas med ett framkastat avtal ”som 

snabbt ska skrivas under”. 

PS. Skicka anmälan till info@byggaren.se så 

vidarebefordrar vi det till Varningslistan. 

generade och mycket skamsna. 

- Man berättar inte från början att det 

handlar om ett reklampaket som kostar 

skjortan…, som en säger. 

- Vid första telefonsamtalet var det inte 

tal om att det skulle bli några kostnader 

för mig, säger en annan. 

Detta sammanfattar vad alla intervjuade 

byggföretagare gett uttryck för: Inför 

besöket har de inte fått veta att de även 

skulle annonsera! 

- De jobbar ojust, riktar sig mot fel 

kunder eller grupper och – ja, det är 

svinpriser för inget… 

Men ingen ”vågade” säga nej efter intervjun 

och dra sig ur utan att annonsera. 

- Vi är nog för snälla och för jäktade 

och har inte mod att säga nej. b 

”Allt är ett 

missförstånd” 

- Redan vid första telefonkontakten med 

kunden presenterar vi hela upplägget! Vi 

talar om att det gäller reportage, bilder 

och annons. Hela säljkåren jobbar så. 

- Allt annat är missförstånd! Jag har 

inte fått klagomål på detta tidigare… 

Astesana ifrågasätter resultatet av Byggarens 

undersökning om det utbredda 

missnöjet bland byggare och tror att vi 

”blandar ihop hans tidning med en snarlik 

- med nästan samma namn.” 

Till saken hör att Byggaren använt 

informationen på Näringslivsspegelns 

egen hemsida för att hitta de byggföretag 

vi intervjuat. 

Enligt Stefan Astesana utlovas ingen 

publicering om kunden bara vill ha text/ 

bilder och ingen annons. Då kommer 

artikeln, i pappersutgåvan, med i mån 

av plats. I detta skede ”brukar” kunden 

köpa en annons, hävdar Astesana. 

Att säljarna är stressade och pressar 

kunden, ser han som felaktigt: besöken 

får ta 1,5 timme. 

- Men kunden får se ordern vid genomgången 

samt har rätt att ångra sig. 

Vidare får de korrektur. Då och även 

senare har de rätt att dra sig ur fram till 

pressläggning – så är det. 

- Det här är första gången någon ifrågasätter 

våra affärsmetoder och produkter, 

hävdar han. 

Näringslivsspegeln ingår i Apeiron 

Förlags AB i Göteborg, som också ger ut 

Företagsrespons. 

Kolla alltid 

varningslistan! 

Var alltid misstänksam om du blir uppringd 

av en tidning eller ett företag som 

du inte känner till och som vill sälja på 

dig annonser eller boka besök. Kolla 

alltid Varningslistan som rymmer de 

värsta syndarna, de som har flest anmärkningar. 

Det är organisationen 

Svensk Handel som ansvarar för Varningslistan. 

Listan hittar du på: 

www.svenskhandel.se 



Krönika 

Sten Folkesson 

Hantverkarna tiger: 

Sticker huvudet i sanden 

Hantverkarna som grupp har gjort ett kunskapslyft. Kvaliteten på jobben har 

blivit mycket bättre, tycker Sten Folkesson i den här betraktelsen. Däremot 

är det långt kvar innan företagarna får beröm för att de håller kunderna informerade 

hela vägen fram till slutfakturan. Våga prata, även om det är dåliga 

nyheter, uppmanar han och ger ett hårresande exempel på motsatsen. 

Ingen byggare eller hantverkare är 

så fullkomlig att denne klarar av 

att fullfölja ett jobb så att privatkunden 

blir nöjd till 100 procent. 

Det ligger lite i sakens natur. Men man 

kan ju sträva mot det målet, en strävan 

jag tidigare inte tyckte var särskilt påfallande 

bland näringsidkare i byggbranschen. 

Den synen grundade sig på den bild 

jag efter flera år fått av branschen: 

1. Alldeles för mörk marknad. 

2. Alldeles för mycket ”monkey 

business”. 

3. Alldeles för stor brist på erfarenhet, 

kompetens och kunskap. 

4. Alldeles för dålig affärsdialog mellan 

säljare och kund. 

5. Alldeles för låg avtalslojalitet. 

Så här står det i konsumenttjänstlagen 

(KtjL) § 4 

”Näringsidkaren skall utföra tjänsten 

fackmässigt. Han skall vidare med tillbörlig 

omsorg ta till vara konsumentens intressen 

och samråda med denne i den utsträckning 

som det behövs och är möjligt.” 

Den första meningen som rör 

Vi levererar 

fackmässighet talar om kompetens, 

kunnande och erfarenhet. Sista meningen 

beskriver den affärsmässiga dialogen 

med kunden. Det är också en rekommendationslag 

som är till för att rekommendera 

en slags hållning mellan hantverkaren 

och konsumenten. 

Om jag idag ska säga något om hur 

ROT uppdragen utförs har min mörka 

skeptisism beträffande erfarenhet, kunskap 

och kompetens (fackmässigheten) 

tonats ned betydligt. Jag ser mer och 

mer sällan uppenbart hantverkarfusk 

ute hos kunder. Det är bra, det betyder 

att hantverkarbranschen börjar klarna i 

det avseendet att det finns pålitliga, duktiga 

hantverkare som gör ett bra jobb. 

Men hur är det med andra delen av 

fjärde paragrafen i Konsumenttjänstlagen? 

”Han skall med tillbörlig omsorg ta till 

vara konsumentens intressen och samråda 

med denne i den utsträckning som det behövs 

och är möjligt”. 

Nästan dagligen får jag höra konstiga 

antydningar om hur snett den affärsmässiga 

dialogen fungerar, alltså den 

delen som talar om omsorg och att ta 

tillvara konsumentens intressen. Har vi 

något att lära av det här? 

På ett av mina seminarier i Stockholm 

kom en byggare fram till mig och sa: 

”Sten, jag förstår inte riktigt de problem 

du talar om. Jag är från Åland och 

jag har ett eget företag här i Stockholm 

med åtta hantverkare, vi har varit aktiva 

i många år och vi har alltid fått betalt.” 

”Jaha”, sa jag, ”hur gör du då?” 

”Jag pratar hela tiden med kunden och 

tycker han att vi gjort fel, då gör vi om 

det. Tycker kunden att vi gjort fel på 

något som jag inte håller med om, då 

säger jag det och så får kunden nöja sig 

med det.” 

Vad jag vill säga med detta är att det 

inte alltid är en fråga om lagar och paragrafer, 

rätt eller fel utan om en gråskala. 

Lösningen på många problem är att vi 

som företagare måste förhålla oss rätt till 

kunden. Jag vill därför att ni alla tänker 

på den affärsmässiga delen. 

Medan jag skrev den här artikeln 

ringde en person som hade fått ett fast 

pris enligt offert på 85 000 kronor för 

trä-, parkett- & laminatgolv skivmaterial limträ / LVL-balk 

vi dimensionerar 

även 

grävning och schaktning. När fakturan 

kom var den på 233 000 kronor. Han 

sprängde sin husbyggnadsbudget på 

första uppdraget. Det kan hända att 

233 000 kronor var det korrekta priset, 

men var tog den affärsmässiga dialogen, 

omsorgen och tillvaratagandet av konsumentens 

intressen vägen, under tiden 

arbetet pågick? Byggföretaget och kunden 

hade inte haft någon kontakt alls 

och fakturan kom som en total överraskning 

för mottagaren. 

”Pacta sunt servanda” är latin och betyder 

att”ett avtal skall hållas”. Det är själva 

grundpricipen för överenskommelser 

och avtal. Hur viktigt tyckte den ovan 

beskrivna byggaren det var att hålla sig 

till avtalet, när han debiterar nästan tre 

gånger så mycket som de avtalat om? 

Det är det jag menar med avtalslojalitet. 

Min far sa alltid till mig ”säg alltid 

vad du tycker och tänker men skriv det 

aldrig”. Han tyckte att man måste stå 

för allt man skriver, även om det inte 

var avtal. 

Det var viktigt för honom, så hade han 

lärt. Jag menar att ett bra avtal och en 

bra avtalsuppföljning det är att man gör 

så som det står i konsumenttjänstlagen 

”med tillbörlig omsorg ”, ”ta till vara”, 

konsuments intressen”och ”samråda” . 

Hur lyckas man infria vad som står i 

Konsumenttjänstlagens fjärde paragraf 

om man inte är affärsman och saknar en 

bra affärsmässig dialog med sin kund? 

Det är lite som min far sa, det som 

skrivs i avtal är bara en liten, liten del 

av ett komplett avtal och det är genom 

dialogen du fritt och obundet kan göra 

affären 100-procentig. 

Är du både hantverkare och affärsman? 

Eller antingen eller? 

Frågor & Svar 

Fråga: 

En gammal kund till mig har köpt en lägenhet i Frankrike, som behöver renoveras. 

Han vill att jag ska göra jobbet och påstår att han kan få ROT-avdrag för det. Men 

avdraget gäller väl bara för hus och lägenheter i Sverige? 

Svar: 

Axels Bygg i Blekinge 

Din kund har helt rätt. ROT-avdraget gäller även hus och lägenheter inom hela EUområdet 

inklusive Norge och Island, under förutsättning att ägarna är obegränsat 

skattskyldiga i Sverige. Det innebär att svenskar som flyttat från Sverige inte kan 

få något avdrag om de vill renovera sina bostäder. Om man anlitar en utländsk 

företagare för att utföra jobb på fastigheten i utlandet ska den utländska företagaren 

visa att han inte har skatteskulder i sitt hemland för att skattereduktion ska kunna 

medges. Från och med den 1 januari 2010 måste även utländska företagare tillämpa 

fakturamodellen för att skattereduktion ska kunna medges. 

Fråga: 

Pia Blank Thörnroos, Skatteverket 

Jag har läst i Byggaren att hus som är yngre än fem år inte omfattas av ROT-avdraget. 

Men om husägaren påstår att huset är sju år gammalt och det sen visar sig 

inte stämma, vad händer då? Är jag skyldig att kolla upp fakta innan jag skickar in 

betalningskravet till Skatteverket? Vad händer om jag inte gör det? 

Undrande i Falkenberg 

Svar: 

Om du har utfört om- eller tillbyggnad på ett hus som är fem år eller yngre får du 

inte någon utbetalning från Skatteverket. I detta fall måste du kontakta kunden 

och begära resterande del av arbetskostnaden från honom. Detta gäller oavsett om 

kunden har ljugit för dig eller inte. 

Fråga: 


Min granne vill att jag ska måla om och tapetsera några rum i radhuset och samtidigt 

kakla om i köket då han inte gillar färgen. Kruxet är att huset byggdes för tre 

år sedan. Och då får man inget skatteavdrag, eller hur? Huset måste väl vara äldre 

än fem år? 

Svar: 

Byggare i Luleå 

Femårsregeln har politikerna bestämt så att nybyggda hus inte står halvfärdiga för 

att ägarna kan bygga klart kök och annat och utnyttja skatterabatten maximalt under 

flera år. Däremot är det okey att reparera ett hus som är fem år eller yngre. Så 

om du gör det får ägaren skattereduktion på arbetet för det kan räknas som underhållsarbete. 

Om du får en skada på kaklet i badrummet kan du reparera den skadan 

och få skattereduktion. Att byta kakel i badrummet är dock mer tveksamt. 

Vittsjö Stockholm 

0451 - 235 00 08 - 694 0470 

www.wiwood.se 

Sten Folkesson Förbundsjurist 

Bygg- & Järn handlarförbundet 

Frågvis? Skicka in din fråga till: info@byggaren.se 




Kräv certifiering av alla besiktningsmän: 

Opålitliga amatörer 

förstör marknaden 

ska ha den erfarenhet och kunskap som 

krävs samt utföra sitt uppdrag opartiskt 

och självständigt. En frivillig certifiering 

görs av SP Sitac i samarbete med Svenska 

byggingenjörers riksförbund SBR 

som står för utbildningen. Hittills har 

ett par hundra besiktningsmän certifierats 

av SP Sitac. 

Kravet för certifiering är att man 

har ingenjörsexamen, minst fem års arbetslivserfarenhet 

från byggverksamhet 

plus 300 timmars besiktningsverksamhet 

de senaste två åren, kunskaper om 

entreprenadbesiktning, bygglagstiftning 

och kvalitetssäkring. 

- Besiktningsmännen ska rapportera 

till oss varje år och göra ett nytt prov vart 

femte år för att få behålla certifieringen. 

Det händer att vi drar in certifieringar 

om besiktningsmännen inte sköter sig, 

säger Ulf Petersson som är ansvarig för 

personcertifieringar vid SP Sitac. 

Utbildningen är på tre dagar. Det finns 

även en utbildning för ”av SBR godkänd 

besiktningman”. Här krävs ingen 

dokumenterad erfarenhet av tidigare besiktningar. 

Tomas Thulin är besiktningsman och 

ordförande för entreprenadbesiktningsgruppen 

inom SBR. Han tycker inte 

att det är något större problem med att 

besiktningsmän har olika uppfattningar 

om vad som är fel i entreprenaden. 

- Däremot kan det förekomma lite olika 

uppfattning om vad som är fackmässig 

nivå på arbetsutförandet, eftersom 

regelverken inte tydligt anger detta. 

Kurserna innehåller lagar och regler, 

men inget om de tekniska kunskaper 

som krävs. 

- Det är svårt att lägga in teknisk utbildning, 

eftersom besiktningsmännen 

kommer från olika typer av fackområden. 

Deras kunskaper styrks med referenser 

som certifieringsorganet kan kontrollera. 

Men SBR och försäkringsbolaget Garbo 

AB håller nu på att tillsammans ta 

fram en besiktningshandbok med checklista 

för småhus. Den beräknas vara klar 

om ett halvår, enligt Tomas Thulin. b 

Kontakta 

Byggaren! 

Har du själv erfarenheter av besiktningsmän 

som inte kan sin sak? Eller tycker du 

att kritikerna har fel? Vi vill gärna höra dina 

åsikter och synpunkter. Maila Byggaren 

på info@byggaren.se eller skriv till Byggaren, 

Box 2082, 169 02 Solna. Eller ring på 

0708-299 702. 

Gör en enkel 

kontroll! 

Är besiktningsmannen certifierad? Kolla på 

www.sitac.se Klicka på Utfärdade certifikat 

och Sök personcertifikat. Skriv in namnet. 

Gör så här om 

du är missnöjd! 

Det är köparen som utser besiktningsman. 

Du som utfört byggjobbet har rätt att göra 

en överbesiktning om du inte håller med 

om besiktningsutlåtandet. Det innebär att 

du själv anlitar en besiktningsman som går 

igenom besiktningsprotokollet. 

Källa: Sten Folkesson 

Vem som helst kan kalla sig besiktningsman och det finns inga krav på 

certifiering. Resultatet blir dåliga och godtyckliga besiktningar, menar kritikerna. 

Och det skadar relationen till kunderna, som en byggare säger. 

Text: Lena Fieber 

- Kvaliteten på besiktningsmännen 

är ojämn och går inte att lita på. Om jag 

bygger tio hus kan jag räkna med tio helt 

olika utlåtanden, säger en byggare som 

vill vara anonym. 

- Ibland får jag anmärkningar på ett 

och samma byggsätt, ibland inte. Jag har 

varit med om att en besiktningsman har 

gjort en noll-besiktning på ett hus där 

den kvalitetsansvarige efteråt har hittat 

över hundra punkter. Eller tvärtom, 

att besiktningsmannen har anmärkt på 

småsaker men förbigått annat som är 

viktigare, som lutningen av fönsterbeklädnader 

eller höjdskillnaden mellan 

klinker- och parkettgolv, tillägger han 

och fortsätter sin kritik: 

- Har jag tillsammans med kunden 

kommit överens om att göra vissa avsteg 

från HusAMA så bryr sig besiktningsmannen 

inte om hur jag har gjort i stället. 

Han anser att dåliga besiktningsmän 

skadar hans relationer till kunderna. 

- När besiktningsmannen går runt med 

ett ojojoj, så undrar naturligtvis kunden 

vad jag har gjort. Om det som besiktningsmannen 

slår ned på saknar relevans, 

spelar ingen roll, skadan är redan 

skedd. 

- Att inte veta vad besiktningsmannen 

ska säga från gång till gång skapar en 

osäkerhet, särskilt som besiktningen ju 

ofta är kopplad till slutbetalningen. Jag 

vet många byggare som lägger på extra 

på fakturan för att gardera sig mot denna 

osäkerhet. 

Sten Folkesson, förbundsjurist vid 

Bygg- och järnhandlareförbundet, anser 

att besiktningsverksamheten har utvecklats 

till ett Klondyke för lycksökare. I 

stället för vad tanken en gång var, nämligen 

en teknisk översyn av byggnation. 

- När reglerna om besiktning vid bostadsköp 

ändrades från upplysningsplikt 

till undersökningsplikt utbröt rena guldrushen. 

Många besiktningsmän arbetar 

bakom kulisser av företag med namn 

som ska få en att tro att de är objektiva 

och godkända, närmast som statliga institut. 

- Jag har märkt att privata köpare har 

anlitat besiktningsmän för att få fram så 

många anmärkningar att de kan hålla 

inne fakturan, få ned priset eller på annat 

sätt tjäna pengar. Det anmärks på 

sådant som inte ska bedömas, till exempel 

estetiska småmärken eller obetydliga 

nyansskillnader i färgen. Jag har flera 

exempel på byggare som har drabbats 

av konsekvenserna av en besiktning, till 

och med så illa att de har tvingats gå i 

konkurs. 

Det enda krav som ställs i konsumenttjänstlagen 

är att besiktningsmannen 

Isoleringen som även skyddar mot 

brand och fukt 

Stenull – isolering med inbyggt 

skydd mot brand och fukt 

Paroc Protection är vårt koncept för svensktillverkad stenull, 

ett material som har överlägsna egenskaper när det gäller 

brand- och fuktskydd. Så när du tänker isolering tänk Paroc 

Protection där brand- och fuktsäkerhet är inbyggd. 

Läs mer om inbyggt brand– och fuktskydd 

på paroc.se/protection 

Underhåll och reparation 

med fokus på ekonomi, 

kvalitet och miljö. 

Tlf 031-135490 

www.novatech.nu 

Kvartside_halvbredde_samlebilde_SE_2009.indd 1 03.09.2009 16:10:38 



smått 

StortHuvudprydnad för byggare 

Bekvämligheten har uppgraderats på Peltors skyddshjälmar 

G2000 och G3000. Den synliga skillnaden är ratten med 

vars hjälp inredningen justeras till ”perfekt form” som 3M 

beskriver det. ”Utmaningen med skyddshjälmar är att få 

dem så pass bekväma att användarna inte ens funderar 

på att ta av sig dem”, säger produktchefen 

Jan Folkesson i ett pressmeddelande. 

Vi representerar 

MORSE i Sverige 

Ett av världens ledande tillverkare av: 

Bandsågblad , sågklingor för trä och 

metall, tiger,sticksågblad och hålsågar. 

Vi är FEMI i Sverige 

Femi tillverkar metallbandsågar 

av proffskvalité. Framförallt har 

Femi utvecklat en ny kapteknik på 

bandsågarna som innebär att man sparar 

mellan 40-60% tidsmässigt /kap. 

KAP I ÖSTERSUND AB Tel 063-12 70 90 

Fax 063-512 513 • www.kapab.se 

Kap i Östersund är 

grossist inom 

sågande verktyg. 

FRÄCK, FUNKIS, STILIG ELLER 

STANDARD? 

Vi har marknadens bredaste sortiment av ytterdörrar och snabbaste 

leveranstiden på just din kulör! 

För mer information och produktkatalog, se www.polardorren.se 

eller kontakta oss på info@polardorren.se, tel 0911-667 00 eller 

fax 0911-668 35. 

Kabelgatan 9, 943 31 Öjebyn 

Nya gulsvarta proffsborrar 

Ännu en serie sladdlösa borrmaskiner 

för proffsen har kommit ut 

på marknaden. Det är DeWalt som 

står bakom de nya XRP-modellerna. 

Tillverkaren vill särskilt framhålla att XRP har okapslad 

motor, treväxlad kraftöverföring, växellåda i stål och självspännande 

chuck. Och naturligtvis LED belysning. 

Klädsam goretexjacka för hus 

Friluftsfolket har under årtionden uppskattat kläder 

i materialet goretex. Fukten passerar ut genom tyget 

som inte släpper igenom vatten. Exakt så fungerar 

Moniers nya underlagstak, enligt tillverkaren. Divoroll 

Top RU heter den nya produkten som sägs klara 

Boverkets Byggregler. Takets egenskaper gör att det 

inte krävs någon luftspalt. I stället kan man fylla ut 

med extra isolering. 

Gäller t.o.m. 

28/2 2010 eller så 

långt lagret räcker. 

Lokala prisavvikelser 

kan förekomma. 

Paketpris 7.695:- + moms 

ISKALLA 

PAKET priser 

Alla erbjudanden och köpställen på pangpang.nu 

Klarar 

–15° 

IM90i 

KOMBIPACK 

1.250 SPIK 

1 GASPATRON 

LIMITED EDITION 

Made in Vara 

Kapar kakel utan vatten 

Det behövs inget vatten men väl en dammsugare när Clippers nya ramsåg 

kapar kakelplattor och klinkers. Det som gör det möjligt att kapa 

torrt är den patenterade konstruktionen av kåpa och skärbord. TR 250 

HDF The Phenomenon är den något högtidliga beteckningen på ramsågen 

som kopplas till dammutsuget CV 401, speciellt framtagen för 

just den nya modellen. Sågens effekt är 1 300 watt och högsta skärlängden 

är 0,9 meter. 



Byggarens 

Träskola 

Gran är det typiska byggvirket 

i stommen. Granen är 

lite billigare än furan men 

har också den stora fördelen 

att den inte tar upp vatten lika begärligt 

och heller inte angrips lika lätt av blånad. 

Gran är därför det träslag som ska användas 

i utvändig beklädnad. 

Furu är det typiska snickerivirket för 

inomhusbruk. Den är lättare att hyvla 

till släta ytor och därför tillverkas paneler, 

lister, golv och smygbräder av furu. Furu 

kan också fås kvistfri, som i socklar och 

foder. 

Trots de stora variationerna har branschintressena 

genom åren lyckats enas 

om ett heltäckande system för kvalitet. I 

botten ligger ”Gröna Boken” med kvaliteterna 

O/S, kvinta och utskott. För byggaren 

är kvinta eller V som den betecknas 

den vanligaste kvaliteten, men ibland används 

O/S och ibland utskott. 

”Gröna boken” som var en pursvensk 

Kan du fackorden? Tävla och vinn! 

Vad kan du om olika kvalitetsbegrepp? Tore Hansson bollar med olika fackuttryck 

som den träkunnige bör behärska. Så vad betyder följande ord? 

1. Vankant 

2. Kådlåpa 

3. Vresved 

4. Tjurved 

5. Barkdrag 

Kådlåpor 

och 

barkdrag 

drar ner betygen på virket 

Var med och tävla och utmana dina kolleger. Skicka in dina svar till 

info@byggaren.se eller per post, Byggaren, Box 2082, 169 02 Solna. Senast 23 

november måste vi ha ditt svar. Ju snabbare du skickar in dem, desto bättre. De tre 

först öppnade svaren med fem rätt belönas med var sin trisslott. Vinnarna och de 

rätta svaren kommer att publiceras i Byggarens julnummer. 

Att som byggare välja rätt trä kan vara både lätt och svårt. Trä är ju 

inte ett enhetligt material utan varierar inom ganska stora intervall. 

Detta gäller alla egenskaper. Dessutom använder vi huvudsakligen 

två trädslag, furu och gran. 

sorteringsregel gäller inte längre. Den 

ersattes först av en nordisk och numera 

europeisk sortering. (Se tabellen här 

intill.) Såväl träbranschen, byggvaruhandeln 

och byggindustrin är ganska 

traditionsbundna och vill gärna ha kvar 

O/S, V, VI. Men förr eller senare måste 

vi lära oss de nya kvaliteterna G4-0, G4- 

1, G4-2, G4-3 och G4-4. Gamla kvintan 

motsvaras av G4-2 i det europeiska systemet. 

De nya beteckningarna kommer 

in i nya HusAMA och i tryckta skrifter 

från Skogsindustrierna, exempelvis ”Att 

välja trä”. 

I kvalitetssorteringen tar man hänsyn 

till 20-talet parametrar. Inte bara kvistar 

och vankant utan kådlåpor, vresved, 

svampangrepp, sprickor, barkdrag, tjurved, 

insektsskador etcetera beaktas. Sorteringen 

görs på sågverket och följer med 

genom hela kedjan fram till bygget. Den 

är generell; sorteraren använder samma 

regler oavsett om det gäller virke till 

möbler, fönster, bjälkar, reglar eller pallar. 

De kvaliteter som används på olika ställen 

i bygget kan betraktas som praxis. 

G4-2 eller V är den kvalitet som används 

i stommen, såvida det inte krävs konstruktionsvirke. 

I utvändiga paneler vill 

man ha bättre kvalitet, G4-0 till G4-1 

eller III-IV och gran. I råspont som inbrädning 

av yttertak accepteras lägre kvalitet, 

G4-3 eller VI med furu och gran 

blandat. Allt enligt HusAMA. 

Men blandningen av furu och gran i 

råspont på tak ställer ofta till problem. I 

ett tak över en carport blir vissa bräder 

”prickiga”. Mögliga säger husägaren men 

oftast är det blånad. Tittar man närmare 

så kan man hitta vankant med furubark 

på de blånade bräderna medan granbräderna 

klarar sig. Denna typskada är vanligare 

på tak med täckning av papp än 

med täckning av taktegel. Ska man önska 

sig något bör all råspont vara gran och 

ska man följa praxis så bör alla synliga 

taksprång vara av högre kvalitet, G4-1 

eller III-IV. 

För invändig panel anges inte några 

kvalitetskrav utan där får beställarens 

smak avgöra. En helt kvistfri panel verkar 

lugn, tyst och tråkig. En panel av lägre 

kvalitet upplevs som livligare och i lägsta 

kvalitet kan den vara riktigt bråkig. Är 

man osäker så gör man bäst i att gå till 

byggvaruhandeln, plocka fram tio bräder 

av varje kvalitet och lägga dem bredvid 

varandra. Det man då bestämmer behöver 

man inte bli oense om senare. 

Detsamma gäller bredden på bräderna. 

Smala bräder ger en mera linjerad panel 

och bredare bräder ger en slätare panel. 

Vill man ha en panel som ger ett helt slätt 

intryck ska man välja bräder med tre-fyra 

olika bredder och sätta upp dem ”vilt”, 

utan system eller rytm. 

Intrycket hos en panelyta kan ha stor 

betydelse i exempelvis ett tak. Även om 

taket kommer att målas eller laseras så ger 

profileringen och skarvarna mellan bräderna 

panelen dess intryck. 

När det gäller paneler så måste man 

vara klar över att 22x95 spontade bräder 

blir bara 85 millimeter breda när man 

sätter upp dem. För att trassla till detta 

ytterligare så kallas den brädan 22x95 i 

handeln men 22x85 i Svensk Standard. 

För trävirke som ingår i bärande 

Gud nåde om det ligger Vrak-klassat virke på hyllorna. 

konstruktioner anges att det ska vara 

konstruktionsvirke. Sådant virke sorteras 

fram genom att man antingen tittar på 

det eller kör det genom särskilda maskiner. 

Tittar man på virket så är det en annan 

sortering än den vanliga sorteringen. 

Man tittar bara på de parametrar som har 

betydelse för hållfastheten, främst kvistarnas 

storlek och placering. I maskinsorteringen 

tas hållfastheten fram genom att 

virket testas. 

Hållfastheten hos trä varierar. Det starkaste 

virket är mer än dubbelt så starkt 

som det svagaste klassade konstruktionsvirket. 

När man använder konstruktionsvirke 

så ska man göra som handlingarna 

och ritningarna säger. Gör man efter 

eget huvud så tar man också på sig ansvaret 

ifall det uppkommer en skada. Med 

människoliv i ena vågskålen och snålhet 

Beställ era lister hos oss! 

Er billigaste, snabbaste och mest flexibla listleverantör 

www.atmerchants.com 

© Atlas Timber Merchants AB Box 3065 SE-903 03 Umeå Sverige Tel 090 129496 Fax 090 139293 

eller dumhet i andra så borde valet vara 

självklart. 

Detsamma gäller spikförbanden som 

håller ihop till exempel delarna i takstolen. 

Står det 12 st 100x3,4 på ritningen 

så ändra inte i tron att han som räknat 

på takstolen har gjort fel. Han har tagit 

hänsyn till både snörika vintrar och jänkadans 

vid 50-års kalas. 

I nästa avsnitt av Träskolan kommer jag 

att ta upp klassificeringen av konstruktionsvirke. 

Det kommer att publiceras 

lagom till jul. b 

Tore Hansson 

Forskare, lärare och 

författare. Högskoleutbildad 

med 50 års byggerfarenhet. 

KTH, Trätek, Byggforskningsrådet 

och Träinformation 

är några av hans arbetsplatser, 

numera med egen 

verksamhet. 

Er första order 

fraktfritt!* 

*Min. ordervärde 5000kr 

Gammal O/S (osorterat inom sort I - IV) Kvinta Utskott Vrak 

Gammal I II III IV V VI VII 

Ny G4-0 G4-1 G4-2 G4-3 G4-4 

Sverige har för hög kvalitet! De två högsta kvaliteterna enligt det svenska systemet – I och II O/S – omfattas nämligen inte 

av den nya europeiska klassningen. Den svenska beteckningen ”Vrak” för den sämsta kvaliteten träffar mitt i prick. Det 

får inte ens säljas som byggmaterial. 

Annosörer i detta nummer 

3C Sid. 2 

AB Karl Hedin Sid. 20 

Abeko Sid. 7 

ABUS Office Sid. 7 

Ahlgren Sid. 17 

Amiga Sid. 17 

Atlas Timber Sid. 19 

Brennensthul Sid. 7 

ITW Sid. 17 

Jackon Sid. 9 

Leksandsdörren Sid. 8 

Malmbergs Sid. 7 

Novatech Sid. 15 

Paroc Sid. 15 

Polardörren Sid. 17 

Relekta-Import Sid. 8 

Wimmerby Fönstersnickeri Sid. 6 

Wiwood Sid. 12 



Posttidning B 

Avs: Byggaren, Box 2082, 169 02 Solna 

20 

byggaren nr 7 2009

Byggaren 7.09

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?