Lunchen viktig för Fredrik - Umeå kommun

Foto: Mikael Lundgren
jag och mitt jobb
Fakta
Arbetsmiljö är ett samlingsbegrepp för
förhållandena för arbetstagare på en
arbetsplats. Den omfattar både den fysiska
arbetsmiljön, som handlar om hur arbetsplatser
är utformade och att förebygga risk
för skador, men också arbetstagarnas
psykiska hälsa och välmående, den så
kallade psykosociala arbetsmiljön.
– Det känns betydelsefullt att jobba för hälsa och bra arbetsförhållanden,
säger Fredrik Åberg, arbetsmiljöutvecklare.
– Som arbetsmiljöutvecklare finns jag på stadsledningskontorets
personalavdelning, men jobbar med arbetsmiljöfrågor
för hela kommunens räkning. Det är viktigt att vi har
arbetsplatser där våra medarbetare trivs, tar ansvar och vill
utvecklas.
Samarbetar med många
– Jag deltar i många nätverk, framför allt inom kommunen,
men samarbetar också med företagshälsovården och andra
aktörer. Jag har även kontakt med andra arbetsgivare och
organisationer för att utbyta erfarenheter.
Medverkar på universitet
– Ibland föreläser jag på Umeå universitet om kommunens
arbete för ökad hälsa. Det ger studenterna en uppfattning
om hur vi prioriterar och jag får också värdefulla synpunkter
från dem.
Satsningar ger resultat
– Arbetet är en ständig utmaning och väldigt intressant.
Särskilt roligt är det att våra gemensamma satsningar verkar
ge resultat. Vi ser till exempel att sjukfrånvaron minskar,
Namn: Fredrik Åberg
Utbildning:
personalvetare
Arbetar som:
arbetsmiljöutvecklare
Bor: Umeå, på
Mariehem
Familj: sambo och tre
barn, 11–15 år
Intressen: motion,
musik och båtliv
– En välbehövlig paus
under lunchen behövs
för att vi ska orka
och hålla oss friska,
säger Fredrik Åberg.
Fredriks mål är bra arbetsvillkor
samtidigt som medarbetarenkäten hittills pekar på allt
bättre resultat.
Utvecklingssamtal viktiga
– Ett väl fungerande ”grundspel” skapar goda förutsättningar
för hälsa och välbefinnande. Med det menar jag
bland annat regelbundna och meningsfulla utvecklingssamtal
och arbetsplatsträffar. I det sammanhanget har vi
fortfarande mer att göra.
Förändringar tar tid
– Arbetsmiljöförbättringar handlar många gånger om
beteendeförändringar, som kan ta tid och vara tålamodskrävande.
Då gäller det att hålla fast vid ”det vi har sagt” och
samtidigt utvärdera insatserna för att skapa nya möjligheter.
Många hjälps åt
– Vi är många som hjälps åt för att förbättra arbetsmiljön.
De mest betydelsefulla insatserna gör medarbetare och
arbetsledare ute på arbetsplatserna. De fackliga företrädarnas
bidrag är också mycket viktigt för att vi ska lyckas.
nytt i korthet
Nytt mentorsprogram för lärare
Det tidigare mentorsprogrammet för nya lärare och pedagoger
ersätts med det så kallade ”inductionsprogrammet”.
Programmet ska leda lärare in i yrkesrollen genom ökat
utbyte av erfarenheter och pedagogisk kunskap med en
mentor, och genom fortlöpande utbildning.
Läs mer på www.umea.se/induction.
Hittade du rätt i handboken?
I förra Insidan kunde du svara på tipsfrågor om den nya kommunikationshandboken
(www.umea.se/kommunikation).
Många svarade rätt och tio av dem belönas med varsin
trisslott. På intranätet, Insidan – personaltidningen, kan du
se om du har vunnit och läsa de rätta svaren.
Vuxenstudier utvecklas
I oktober började EU-projektet ”Back to School – a chance
for better life”, som drivs av VIVA Komvux tillsammans med
vuxenutbildare från sex andra europeiska länder. Projektet
ska utveckla vuxenutbildningen och hjälpa vuxna att återvända
till utbildning av hög kvalitet.
Inventering för fler heltidsanställda
Umeå kommun och Arbetsförmedlingen startade hösten
2006 ett samarbete för att inventera deltidsarbetslösheten
bland kommunens medarbetare. Det är en grund för att
öka andelen heltidsanställningar i enlighet med de personalpolitiska
målen. I november 2006 gjordes den första
inventeringen som då framför allt gällde tillsvidareanställda.
En ny inventering sker i november 2007.
Ger funktionshindrade inflytande
Helen Andersson och Lilian Grankull, från socialpsykiatrin
vid socialtjänsten i Umeå, har utsetts till goda exempel av
KHR, det kommunala handikapprådet. De får priset för sitt
arbete att ge psykiskt funktionshindrade större inflytande
över sin tillvaro, bland annat genom brukarråd.
Sporren informerar
Mat med känsla för miljö
Matlagning i undervisningskök med kostekonom Maria
Helmersson, 31 oktober och 14 november, tema kött
och fisk.
Håll dig i form
KAF
Lunchgympa i stadshusets
(Kommunanställdas
gymnastikhall tisdagar klockan
12.00–12.45 och lite tuf-
Fritidsförbund)
fare torsdagsgympa klockan Grattis
16.00–17.00. Det kostar 100
kronor för hela hösten.
Mer information om Sporrens program får du på
www.sporren.info, eller via Birgitta Lilja, telefon 618 88.
ÅRETS UPPSTICKARE
S P O R R E N
Västerbottensmaten – ett starkt
kort inför 2014
När kungen bjuder på middag på statsbesök i USA, när Ella
Nilsson bjuder till bords på Grand Hotel i Stockholm, när en
känd gourmettidning röstar fram den godaste landskapsrätten
och när alla vi umebor ska bjuda gäster från andra
delar av Sverige och världen ... Då väljer vi holmölax och
renfilé, västerbottensost och hjortron – de mest utsökta
av våra lokala råvaror.
När Torgny Lindgren kom ut med boken ”Pölsan” blev
denna rätt för evigt förknippad med Västerbotten. Och hur
många skrönor har vi inte hört om palten …
Mat är kultur, historia, etnologi och inte minst turism. I
Umeå finns en restauranghögskola där Ella Nilsson är lektor.
Här finns också en Norrländsk gastronomisk akademi
och forskning om mat.
Matkulturen är en självklar del av kulturbegreppet för
Umeå 2014. Dessutom ska vi fundera ut något riktigt himmelskt
att bjuda juryn på när den kommer på besök.
Marianne Hård af Segerstad
www.umea2014.se
månadens goda exempel
Vuxenutbildning med kvalitet
VIVA Komvux är månadens goda exempel. Skolledningen
genom Jan Johansson, Inger Dahlgren och Arne Andersson
mottog kommunstyrelsens utmärkelse i mitten av oktober.
VIVA Komvux har som första vuxenutbildning i Sverige blivit
kvalitetscertifierad enligt Qualis, en metod att mäta kvalitet
i skolverksamhet. Skolan har aktivt arbetat med kvalitetsarbete
sedan 1999 och lyckats utveckla sin verksamhet på
ett utmärkt sätt enligt utvärderingen.
Foto: Håkan Göransson
ledare
JAN BJÖRINGE, STADSDIREKTÖR
The Culturized City
Livet är en underbar sak, som kan förbättras med politik, kärlek och ledarskap.
Jag är glad att jag får leva i Umeå och slipper leva i
Rangoon, Burma. Om man ser sig om i världen är det
häpnadsväckande vilken skillnad politiken skapar för
människans livsvillkor. Även inom samma land bidrar
den lokala politiken till olika förutsättningarna för
livskvalitet från kommun till kommun. Inom kommunen
kan olika bostadsområden och arbetsplatser
bidra mer eller mindre till trivsel, arbetstillfredsställelse
och livsglädje. Ledarskap och förhållningssätt mellan
arbetskamrater och grannar har betydelse.
Jag tror att människan utvecklas genom sina sinnen.
Ju mer vi öppnar våra sinnen för nya intryck, desto mer
vidsynta och skapande blir vi. Ju mer vi lyckas ta in,
desto mer får vi att ge till andra. Kulturen, i alla dess
former, äger förmågan att stimulera alla våra sinnen.
Därför bidrar kulturen till att människor utvecklar sina
inneboende resurser, föder nya tankar och innovationer.
Där kulturen blomstrar utvecklas samhället.
Redaktion
Bibbi Nilsson (redaktör), telefon 612 41, bibbi.nilsson@umea.se
Marit Andersson (informationschef), telefon 612 48, marit.andersson@umea.se
Håkan Göransson (skribent), telefon 612 59, hakan.goransson@umea.se
Ansvarig utgivare: Jan Björinge, telefon 611 59, jan.bjoringe@umea.se
Layout: Ps Pondus, telefon 70 09 30
Tryck och repro: Original, Umeå
Manusstopp för nästa Insidan är 5 november.
Redaktionen ansvarar bara för beställt material.
www.umea.se
Målet med kulturhuvudstadssatsningen är att kulturen
ska bli ännu mer genomsyrande och syresättande
i Umeå. Det gäller alla våra arbetsplatser, näringslivet,
föreningslivet, stadsmiljön och bostadsområden. Om
vi lyckas kanske Europa börjar tala om Umeå som ”The
Culturized City”. Kommunen som har en medborgarsyn
och en planering som utgår från ”The Culturized
Human” – människan som öppnar sina sinnen och samverkar
med andra för att skapa en god utveckling. Tänk
om Umeå som Europas Kulturhuvudstad kan ge ett eko
som fortplantar sig till en mer ”Culturized world”, så
att livet blir gott också i Rangoon!
En god lunch och en rik matkultur stimulerar syn,
lukt och smak och ger näring till en god dag så att vi
kan bygga en ännu mer kulturiserad kommun!
Foto: Mikael Lundgren
Foto: Mikael Lundgren
mat på jobbet
Insidan Umeå
Infoblad till Umeå kommuns anställda. Oktober 2007
Bry dig om vad
du äter på jobbet
Möte med matlåda
Fredriks mål
bra arbetsvillkor
Lunchen viktig
för Fredrik
2
3
6
6 7

mat på jobbet
Bry dig om
vad du äter
på jobbet!
Bra mat på jobbet betyder mycket.
Det är en förutsättning för att vi ska
må bra, trivas och göra ett bra arbete.
– Många är på jobbet det mesta av sin vakna tid,
och för att vi ska fungera och lyckas med våra
uppgifter måste vi fylla på nytt bränsle under
dagen, säger Kerstin Örn Andersson, kostekonom
på måltidsservice. Det är självklart, men vi
behöver ändå påminna oss om det.
Bra modell för mat
– Skolans matsedel är en bra modell för hur vi
bör äta. Där finns variation, mycket grönsaker,
bröd till varje måltid, fisk minst en gång i veckan
och begränsat med socker, fett och salt.
Miljö och motion viktigt
– Minst lika viktigt är att vi kan äta i lugn och ro
och koppla av från jobbet en stund, liksom att ta
en kort promenad eller på annat sätt röra på oss och få
frisk luft under lunch- eller fikapausen, tillägger Kerstin.
Det ger möjlighet till återhämtning så att vi kan jobba
vidare med nya krafter.
Behöver alla byggstenar
– Skolmaten följer också tallriksmodellen, som ger en
välbalanserad kost, säger Kerstin. Alternativa dieter, bland
andra GI, används för att åstadkomma en kortsiktig
förändring, till exempel gå ner i vikt. Sedan behöver man
gå över till en mer balanserad kost för att behålla vikten.
Kroppen behöver alla byggstenar i lagom mängd.
Varierar i kvalitet
– Många äter ute på lunchen, men alla restaurangluncher
är inte lika genomtänkta när det gäller näringsvärde, det
kan variera mycket i kvalitet, säger Lena Eliasson, företagssköterska
på Esculapen. Med egen matlåda hemifrån har
man bättre kontroll över vad lunchen innehåller, och det
blir dessutom billigare.
Kostekonom Kerstin Örn Andersson planerar inköp av
livsmedel till kommunens skolor.
Arbetstid påverkar vanor
Alla arbetar inte under kontorstid på dagen. Oregelbundna
arbetstider, nattskift med fler varianter kan påverka hur
man äter.
– Man mår bäst av att försöka hålla normala mattider
under dagen, med ett extra lättare mål för att orka med
exempelvis ett nattpass, säger Lena.
Liten förändring bättre
– Många uppfattar att de har bra matvanor, men särskilt
många kvinnor skulle behöva äta mer och bättre på lunchen,
säger Lena Eliasson. Att ändra beteende är ofta svårt.
Vill man förändra sin kost är det alltid bättre att klara av ett
litet steg än att ge sig på stora förändringar och misslyckas.
Fakta
Tallriksmodellen är ett sätt att fördela matintaget
näringsriktigt enligt Livsmedelsverkets kostråd.
Potatis, ris eller pasta ska utgöra cirka 40 procent
av portionen. Lika stor andel tar grönsaker och rotfrukter.
Återstående del är lagom för kött, fisk,
ägg eller ett vegetariskt alternativ.
Foto: Mikael Lundgren
Ann-Louise jobbar
för bra matvanor
– Jag har en fantastisk möjlighet att påverka
barn och vuxna att äta bra mat, säger Ann-
Louise Rådström, dietist på måltidsservice.
– Min uppgift är bland annat att informera elever och
vuxna om bra mat och miljö i skolan, säger Ann-Louise. Då
samarbetar jag bland annat med elevråd och arbetslag för
att sprida mitt budskap.
Utveckla mathållning
Hon arbetar också med att utveckla mathållningen i skolrestaurangerna,
där ofta personalen också äter lunch.
– Det kan vara allt från att hitta nya recept till att utbilda
köks- och restaurangpersonalen, så att de får hjälp att följa
våra riktlinjer.
Möte med matlåda
– Lunchen är viktig för avkoppling och social samvaro, säger Marja-Leena Ekoluoma,
enhetschef på Haga äldrecenter.
Det är en vanlig tisdag i oktober. Marja-Leena och kollegorna
Anette Olofsson och Gurli Sjöström äter tillsammans
i lunchrummet.
– På lunchen träffar vi många andra som arbetar i
huset, men som vi vanligen inte jobbar med, säger Marja-
Leena.
Betydelsefull samvaro
– Det är därför en bra chans att ta en paus och prata om
annat än jobbet, menar sällskapet samstämmigt. Det kan
vara något som står i tidningen, vad som hände i helgen,
senaste nytt om barn och barnbarn eller nåt annat.
– Det märks tydligt vad samvaron betyder om man
någon gång äter ensam – då blir lunchpausen kortare,
säger Marja-Leena.
Oftast egen matlåda
Ibland köper gänget en sallad på stan eller äter i restaurangen
på äldreboendet, men oftast blir det egen
matlåda hemifrån.
Arbetar i nätverk
Måltidsservice samarbetar även med andra aktörer, till exempel
skolhälsan, forskare på Umeå universitet och barnmedicin på
universitetssjukhuset.
– Jag hoppas ingå i ett nätverk där vi kan diskutera frågor
kring mat, till exempel ökad övervikt bland barn. Det är viktigt
att barn och ungdomar äter vanlig mat i rätt mängd för att må
bra.
Ny tjänst
– Min tjänst är alldeles ny, så till en början handlar det mest om
att alla ska veta att jag finns, säger Ann-Louise.
Fakta
Måltidsservice lagar, transporterar och serverar omkring 15 000
luncher varje dag till för- och grundskolor samt gymnasieskolor.
Varm mat lagas i 7 produktionskök, som levererar vidare till 27
mottagningskök. Det finns också 8 mindre kök som lagar mat till
sin skola. Måltidsservice har cirka 160 anställda och serverar också
frukost och mellanmål på många förskolor och fritidshem.
– I dag blev det wok med grönsaker och kyckling för mig, säger
Marja-Leena mellan tuggorna. Jag brukar laga stora portioner
och frysa in.
– Man måste hinna smälta maten också och koppla av, säger
Anette Olofsson. Det blir för lite tid till det om man rusar hem
på lunchen eller äter ute.
Rester blir lunch
Anette fick inga rester kvar, så hon äter färdigmat i dag, mozzarellabiffar
med potatismos och grönsaker.
– Man måste vara förutseende så att det blir mat över från
middagen. Jag gillar enkel mat med smak, till exempel enchiladas.
Tappar orken
– En del slarvar med lunchmaten, tror Gurli, som har kött och
potatis i sin låda. Kanske är det för att inte äta för mycket eller
för att hinna med ärenden på lunchen.
– De riskerar inte bara att tappa orken, utan missar kanske
också poängen med trivsel under lunchen, säger hon.
Som dietist samarbetar Ann-Louise Rådström
(närmast i bild) med personalen på skolrestaurangerna,
här i samtal med restaurangföreståndare
Anna-Lena Sjödin på Hagaskolan.
Samla tankar
– Ibland blir det stojigt i lunchrummet, och då kan det vara
skönt att äta utomhus om årstid och väder tillåter, eller ta en
promenad efteråt för att samla tankarna, säger Marja-Leena.
Foto: Håkan Göransson
Rätt för lunchlådan
Redaktionen tipsar:
Fiskgryta med saffran
– både lördagslyx och lunchmat
Till fyra portioner:
400 g fisk, ex. sej eller hoki
300 g laxfilé
1⁄2 purjolök
1⁄2 gul lök
1 msk smör
1 vitlöksklyfta
1 tsk salt
1 tsk timjan
1 tsk basilika
21⁄2 dl vitt matlagningsvin
1 fiskbuljongtärning
2 dl matlagningsgrädde
1 dl crème fraiche
2 dl vatten
1 pkt (0,5 g) saffran
300 g räkor med skal
11⁄2 tsk tomatpuré
Anette Olofsson, Gurli Sjöström och Marja-
Leena Ekoluoma på Haga äldrecenter tycker att
det är bäst med egen matlåda till lunch.
Foto: Mikael Lundgren
Gör så här:
1. Tina eventuellt fisken. Skölj och strimla
purjon. Skala och hacka löken.
2. Smält smöret i en stor gryta. Fräs löken
tills den blivit genomskinlig. Pressa i vitlök.
Rör ner tomatpuré, salt, timjan och
basilika. Låt detta fräsa en kort stund.
3. Tillsätt matlagningsvin och buljongtärning.
Koka ett par minuter. Rör ner
grädde, crème fraiche, vatten och saffran.
Sjud i 15 minuter.
4. Skär fisken i munsbitar, lägg i grytan
och sjud i ytterligare 7 minuter.
5. Skala och tillsätt räkorna. Hetta upp och
servera genast, gärna med ett varmt bröd.
Tips!
Det är också gott med potatis eller ris till.
Rätt kost
till äldre
i Holmsund
Fakta
– Vi vill erbjuda bättre, godare och trevligare
mat som fyller alla behov, säger Thomas Olsson,
kock i köket på Holmsunds äldrecenter.
Äldrevården i Holmsund-Obbola har sedan två år individanpassad
kost på menyn för boende på servicehusen, och för
dem som via hemtjänsten får maten hemskickad.
– Vi lägger stor vikt vid att alla ska få den näring de
behöver, säger kostchef Malin Sundbom. Det finns också
mat med olika konsistenser, till exempel lättuggad och flytande
kost, för personer som har svårt att tugga och svälja.
Verktyg hjälper till
– Nytt är också MNA (Mini Nutritional Assessment), ett verktyg
vi använder för att bedöma risken för undernäring på
ett bra sätt. Det gör det lättare att ta hänsyn till vad och hur
mycket en person kan äta och anpassa kosten till individens
behov.
Kostvarianter på Holmsunds äldrecenter:
• energi- och proteinrik kost
• minuskost för allergiker
• allmän kost för sjuka
• skonsam kost
• kost för personer med gallproblem
• konsistensanpassad kost
Inom äldreomsorgen i Holmsund-Obbola bidrar
kostchef Malin Sundbom och kock Thomas
Olsson till att äldre får den mat de behöver.
Nära samarbete
– Vår dietist hjälper till att bedöma näringsbehovet och står
också för fortlöpande utbildning av personalen, berättar
Malin vidare. Köket och boendeavdelningarna har regelbundet
kostträffar, där alla behov och önskemål lyfts fram. Vi har
ett nära samarbete som fungerar bra.
Värt allt extra jobb
– Vi lagar 150 lunchportioner själva varje dag säger produktionsledare
Carina Wikner. Individanpassad kost kräver mer
arbete, men det är det värt när vi får bra respons från boende
som är nöjda med maten. Att äta gott och må bra är viktigt
även på äldre dagar.
Foto: Mikael Lundgren
2 3 4 5