Nummer 7-06 Julhälsning. - Lärarnas Riksförbund

Julhälsning.
Ännu en termin är till ända. Vi i Linköpings arbetsutskott av LR ber
att få tillönska alla läsare av Facket och Skolan vilsamma och avkopplande
helger.
Nummer 7-06
11 december
Information till
Lärarnas Riksförbunds
medlemmar i Linköping
Förbundskansliets medlemsjour.
Öppettider mån-fre, kl. 8.00-17.00 Telefonnummer: 0771-613 613.
E-post: medlemsjour@lr.se.
Regionala ombudsmän ger dig auktoritativa svar i fackliga frågor.
Kommunombud: Åke Nilsson 16 32 70 akenil@linkoping.se Bitr. KO: Anders Larsson 10 18 30 anders.larsson@linkoping.se,
Timo Järvinen 27 38 91 timjar@linkoping.se, Lars Åke Karlsson 33 01 02 karlar@linkoping.se,
Elisabeth Israelsson 12 73 47 eliisr@linkoping.se HSO: Karin Bäckstedt 704 52 karbac@linkoping.se
http://www.lr.se/linkoping
LÅK söndag den 10 december

Facket och Skolan nr 7 -06
2
Ordföranden har ordet
Larsson-dagarna.
Snart är det dags för julklappar. Apropå det får jag inte så sällan frågan vad
Larsson-dagarna är för något, hur de kom till och vem denne Larsson är. Är
det Henke eller Allan eller kanske en eufemism för självaste jultomten?
Många äldre medlemmar har nog glömt och alla ni relativt nyanställda var inte
med när Larsson-dagarna kom till. Det kan finnas skäl för en kort repetition i
ämnet.
Vem är Larsson? Larsson är vår egen Larsson, biträdande kommunombudet Anders Larsson.
Det var han som s a s uppfann dagarna och som senare av tacksamma medlemmar belönades
med namngivningen Larsson-dagarna, dagar som utgör något för riket unikt.
Hur kom Larsson-dagarna till? Vi får gå tillbaka ett antal år i tiden. Dagarna har funnits fr o m
läsåret 2002-03. Dessförinnan skedde hårda, i tiden långa och mycket segslitna förhandlingar
med kommunen. Dessa fördes i två omgångar.
I den första omgången bestämdes det att de tillsvidareförordnade lärare, som jobbade på en skola
skulle tillerkännas mellanskillnaden mellan en frånvarande kollegas lön och vikariens. Detta som
en liten ersättning för att lärarna alltid gör allt för hjälpa vikarierna tillrätta på skolan. Det bestämdes
också att arbetslagen skulle få bestämma över hur pengarna användes. Initiativet och alla
uträkningar som behövdes i sammanhanget stod Anders för och dåvarande chefen för skolan i
Linköping – Birgitta Karlsson – såg efter en tid det rättvisa och framsynta i idéen. (Vi i LR hade i
början inte bara arbetsgivaren mot oss utan även den dåvarande lärarförbundsledningen. Anders
pedagogiska talang förnekade sig dock inte – efter ett antal månader hade han övertygat båda
motparterna om det rimliga i arrangemanget.)
Tyvärr blev det, som det ofta blir med avtal i Linköping, så att kommunen obstruerade utbetalningen
av dessa mellanskillnadspengar. LR kunde inte acceptera detta och så drogs akt nr 2
igång. Denna slutade efter en mycket utdragen historia med att parterna överenskom att tillsvidareförordnade
lärare bakåt i tiden skulle erkännas schabloniserade engångspengar. För de flesta
handlade det om 3 900 kr. För tiden framåt kom parterna överens om att med bakgrund i det
snabbt växande sjukskrivningstalet göra en arbetsmiljösatsning. Pengarna avlöstes i de två dagarna,
som senare kom att kallas Larsson-dagarna. I denna omgång nr 2 var Lärarförbundet med
på noterna från början.
Vem är berättigad att utfå Larsson-dagar och vilka regler gäller? Dessa frågor besvaras i
FACKtarutan allra sist i detta nummer av Facket och Skolan. Vad som här kan sägas är att de
allra flesta rektorer har hanterat Larsson-dagarna helt korrekt, men ett fåtal rektorer har under
åren försökt att hitta på egna regler. Vi har i höst tagit upp frågan med den centrala ledningen och
hoppas nu att inga obstruktioner fortsättningsvis skall ske.
Att dagarna bara gäller de tillsvidareförordnade beror på att kommunen – med viss logik – menade
att de pengar, som avlöstes genererades av just tillsvidareförordnade lärare och inga andra. Vi
hade inte kunnat få till något avtal om vi hade propsat på att även tidsbegränsat anställda skulle
ha omfattats.
Åke

Facket och Skolan nr 7 -06 3
Ny SYV-ansvarig
inom LR Linköping.
LR rekryterar ju inte bara
lärare utan även vägledarna.
Dessa har andra
villkor och problem än vad lärare har och kommunföreningen
har därför sedan lång tid tillbaka haft SYV-ansvariga.
Annelie Höglund, som senast har varit kommunföreningens
SYV-ansvarige, kan på grund av studier inte fortsätta i den
rollen. Hon efterträds nu av Viktoria Lundberg, som till
vardags jobbar på Berzeliusskolan. Vi tackar Annelie för väl utfört arbete och hälsar Viktoria
välkommen i gänget. Viktoria sitter i vår kommunföreningsstyrelse.
Viktoria, vad var det som gjorde att du åtog dig sysslan som LR:s SYV-ansvarige?
Studie- och yrkesvägledarna är en grupp inom LR som inte har samma arbetsförhållanden
och villkor som lärarna. Vi är också en ganska liten grupp som lätt kan försvinna i
mängden. Det är därför viktigt, att det finns någon som bevakar frågor som rör Studieoch
yrkesvägledare. Anledningen till att jag åtog mig uppdraget är nyfikenhet och intresse
att lära mig mer om den fackliga verksamheten och möjligheten att påverka Studie-
och yrkesvägledarnas arbetssituation.
Vilka är, som du ser det, de viktigaste frågorna inom kommunens SYV-verksamhet de
närmaste åren?
Den viktigaste frågan är att tydliggöra målen för SYV-verksamheten. I dagsläget finns
det inga gemensamma mål för denna i Linköpings kommun, vilket innebär att studieoch
yrkesvägledningen kan se väldigt olika ut på skolorna. Det får inte finnas oklarheter
om vad som ingår i studie- och yrkesvägledarens uppdrag och vägledningen måste bli
synlig och lyftas fram i skolans verksamhet.
Vilka är de viktigaste frågorna för SYV-arna?
Det är utan tvekan arbetsbelastningen och den för många SYV-are splittrade arbetssituationen.
SYV-arna har generellt sett en hög arbetsbelastning. På grundskolan har de flesta
vägledare delad tjänst mellan olika skolor med en känsla av att vara otillräcklig till
följd. Det ställer höga krav på att man är insatt i flera organisationer när man har olika
lärargrupper, elevgrupper och chefer att arbeta gentemot. Dessutom är tjänsterna snålt
utformade. Det är orimligt att utföra SYV-uppdraget, nämligen att vägleda eleverna, när
det inte finns tidsutrymme att erbjuda alla elever ett samtal med SYV. Även på Gymnasieskolan
är trycket på SYV-arna väldigt högt. En annan fråga är lönerna som behöver
ses över. Studie- och yrkesvägledarnas löner kommer lätt i skymundan och skulle behöva
lyfts fram i förhandlingarna.
Åke

Facket och Skolan nr 7 -06
4
Min trygghet
Försäkringar - en facklig angelägenhet
I sin anställning kan man råka ut för händelser, som omfattas av olika typer
av försäkringsskydd och om vissa villkor är uppfyllda, kan man ha rätt till
ersättning. Försäkringsskyddet ser olika ut vid olika händelser och hos olika
arbetsgivare.
Det samlade försäkringsskyddet betalas i någon mening av oss själva – via
skatt, som ”avstående av lön” eller som en premie till försäkringsgivaren.
Av den anledningen vill LR ge facklig service i syfte att öka medlemmarnas
kunskap om försäkringssystemet, så att de pengar som avsatts i systemet fullt ut kommer drabbade
till godo! Många personer har uttryckt att man tycker att försäkringar är tråkigt, jobbigt osv.
Jag vill på detta sätt åter försöka göra alla uppmärksamma på, att de är viktiga frågor och det är
min förhoppning att Du tar dig tid och läser, helst innan någonting inträffar!
Ett tips: Samla all information om försäkringar i en pärm och titta igenom den årligen. Mycket
hinner förändras och man vinner mycket på att ha aktuell info samlad på ett ställe!
Trygghetspyramiden
De försäkringar, som gäller vid en viss händelse, kompletterar varandra på ett sätt som ofta illustreras
med en ”trygghetspyramid”: Basen är den lagstadgade försäkringen. Denna kompletteras
av den kollektivavtalade försäkringen etc. Ingen försäkring reparerar dock det redan inträffade.
De kan ses som en form av ”fallskärm”, en hjälp för att minimera de ekonomiska konsekvenserna.
❏ Lagstadgad försäkring - Sveriges riksdag beslutar om ett visst försäkringsskydd för medborgarna
och försäkringarna finansieras i huvudsak genom skatteintäkter. De lagstadgade försäkringarna
kring sjukdom, föräldraskap, arbetsskada, rehabilitering, dödsfall samt den allmänna
pensionen hanteras av försäkringskassan. Som enskild når man Försäkringskassan via deras
hemsida www.fk.se eller ett telefonsamtal om man behöver få ytterligare information.
❏ Kollektivavtalad försäkring - Parterna kollektivavtalar om ett visst försäkringsskydd för de
anställda och försäkringarna finansieras därmed genom att vi i utbyte mot försäkringar ”avstår
lön”. T ex. AFA-försäkringarna.
❏ Försäkring som medlemsförmån - Genom vårt medlemskap i Lärarnas Riksförbund erbjuds vi
att köpa försäkringar hos Lärarförsäkringar.
❏ Försäkring som privat åtagande - Medlemmen köper själv sina försäkringar hos banker och
försäkringsbolag.
www.mintrygghet.se
Som ett led i servicen till alla medlemmar rörande det samlade försäkringsskyddet i anställningen,
erbjuder LR det webb-baserade självverktyget www.mintrygghet.se. Det är skapat i samarbete
mellan Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och Lärarförsäkringar och kan lätt nås på egen
hand.
Man väljer själv utifrån
• Vilken händelse som har inträffat.
• Vilken ag man har, privat, statlig eller kommunal.
• Omfattning av info. Steg 1-3, där steg 1 ger den mest övergripande informationen.
Gå till www.mintrygghet.se
Karin

Facket och Skolan nr 7 -06 5
Löneförhandlingarna för år 2006.
Flera skolor har under den senaste tiden färdigförhandlats, senast Birgitta och Skäggetorp. I
skrivande stund återstår Folkunga, Nygård, Elsa Brändström och Ekholmen. Förhandlingarna
på Folkunga, Nygård och Elsa Brändström har fastnat på att arbetsgivaren – som tidigare
meddelats i Facket och Skolan – ensidigt har förändrat spelreglerna för förhandlingarna så att
LR:s medlemmar skall få en sämre utdelning än vad som skulle ha varit fallet enligt de regler,
som LR och kommunen hittills varit ense om. Det skall naturligtvis inte vara möjligt för en av
parterna att ensidigt förändra spelreglerna allra minst under pågående förhandling.
För Ekholmen har problemet varit av en annan art som gjort det omöjligt att enas. Även vid
förra förhandlingstillfället var Ekholmen den skola där det var svårast komma överens. Tyvärr
backas rektorernas provokationer upp helt och fullt från kommunens centrala ledning.
PS. Efter det att ovanstående hade skrivits meddelade kommunen att man frånträder förhandlingen
för Folkunga, Nygård, Elsa B och Ekholmen och ensidigt reglerar lönerna för dessa skolor.
Vi har aldrig någonsin hört talas om en dylik åtgärd och ser den som omöjlig att genomföra.
Genomförs den innebär detta att den förhandlingsrätt, som vi har garanterad i vårt avtal
HÖK i praktiken inte skulle finnas. Det är svårt att få denna handling att stämma överens med
det som skrivs i LPP om relationerna till de fackliga organisationerna där dessa skall ses som
chefens ”samverkanspartners”. DS
Åke
Löneförhandlingarna för år 2007.
Inget är ännu bestämt angående dessa. Eftersom det centrala avtalet HÖK inte anger något procenttal
för potten och eftersom vi ännu inte har förhandlat detta med kommunen kan vi ännu
inte meddela hur mycket pengar det kommer att handla om.
Vad vi dock vet är att lönehöjningen kommer att utgå per 070401 och att de tidigare kriterierna
kommer att gälla.
Åke
Löneförhandlingarna för år 2008 och framåt.
Kommunen fortsätter med kraft sina ansträngningar att minska personalorganisationernas inflytande
inför kommande förhandlingar. Kommunen har utan fackens medverkan tagit fram kommuncentrala
lönekriterier. Dessa vill arbetsgivaren komplettera med lokala kriterier. Detta har
vi skrivit om tidigare och vi lär få fortsätta med det en tid framöver. Löneavtalet ägs gemensamt
av parterna, varför kommunen inte ensidigt kan införa vare sig kommuncentrala eller lokala
lönekriterier. Sådana har ingen legitimitet i förhållande till LR.
Åke

Facket och Skolan nr 7 -06
6
Skolekonomi.
Det känns overkligt att uppleva det, men trots att kommunen går med minst två hundra miljoner
kronor i överskott för år 2006 driver man på med nedskärningarna på skolorna. Skola efter
skola förklaras ha ett ekonomiskt underskott och åläggs att upprätta en åtgärdsplan för att eliminera
detta. Vi hör talas om flera låg- och mellanstadieskolor som drabbas av att slå ihop klasser
mitt under läsåret. Ingen hänsyn tas till elevernas lärande, till de sociala aspekterna eller till
lärares arbetsmiljö. Gällande lagar om hur förändringar skall ske följs inte. Det enda som räknas
är pengar, hur det går med elevernas kunskaper beaktas överhuvudtaget inte. Solhagaskolan
är en av de drabbade skolorna. När Skolverket gjorde sin inspektion på denna skola kunde man
notera ett antal svåra brister – inte minst att måluppfyllelsen vad gäller elevernas lärande var
långt under vad den borde vara. Skolverket betonar i inspektionsrapporten att man förväntar sig
kraftfulla åtgärder av kommunen. I ett sådant läge vore det naturliga att satsa extra resurser på
Solhaga. Istället gör kommunen alltså motsatsen och det sker i ett läge när det finns mycket
stora överskott i kommunen, överskott som till stor del har genererats genom tidigare nedskärningar
inom skolans område och genom avsiktligt försämrade villkor för kommunens lärare.
Det kan vara intressant att veta att lärartätheten i Linköping alltjämt ligger lägre än vad som
gäller i jämförbara kommuner.
Naturligtvis har det i detta stycke relaterade trots rubriken inget med egentlig ekonomi att göra.
Det handlar bara om krass budgethantering – och detta är något helt annat än ekonomi.
Åke
Förändringar på chefsposterna.
Personaldirektören Patrik Dahl slutar sin anställning i kommunen per 1 jan 2007 och ersätts då
av Maria Kreese, som till en början har ett sexmånadersförordnande. Kreese har idag en hög
chefstjänst i kommunen, dock ej inom den sfär, som berör LR. Hon är därför tidigare inte känd
av oss i LR. LR-AU har dock nyligen träffat Kreese i ett första möte. Vi mötte en mycket seriös
och på djupet kunnig kommande personalchef och hyser därför gott hopp om goda relationer
för framtiden.
Den högste skolchefen Agneta Sandén skall den 1 febr 2007 tillträda ett vikariat som chef på
Skolverkets regionkontor i Linköping. Hon är från och med detta datum tjänstledig, varför det
är oklart om hon återinträder som skolchef i Linköping eller ej.
Vi önskar såväl Sandén som Dahl lycka till på deras nya arbeten.
Åke

Facket och Skolan nr 7 -06 7
LaRssondagarna, som omnämndes ovan, är något som är specifikt för Linköping.
Enligt uppgörelse med Linköpings kommun gäller fr o m läsåret 2002-03 följande:
• Varje tillsvidareförordnad lärare har två kalenderdagars ledighet per
läsår att förfoga över utan att löneavdrag görs
• Man måste vara i tjänst som lärare för att få ut dagarna.
• Dagarna kan inte göras om till timmar utan måste utgå som hela dagar.
• Dagarna kan inte lösas in i pengar.
• Man kan inte spara dagar från ett läsår till ett annat.
• Man skall göra upp med sin rektor i god tid om när man skall ta ut sina dagar. Vi tolkar detta
som ca två veckor.
• För den som är anställd bara en av läsårets terminer utgår en dag.
Lägg märke till att
• det handlar om en oavvislig rättighet - ungefär som ledighet under lov, semester osv
• inget som helst skäl till att man tar ut sina dagar behöver anges
• även deltidsanställda alltså har rätt till två hela dagar. Ingen proportionalitet i förhållande till
tjänstgöringsgraden skall tillämpas
• den enskilde förfogar över initiativet till när dagarna skall tas ut.
• det är ”vanliga skoldagar” det handlar om
• dagarna är lediga dagar som naturligtvis inte skall ”arbetas igen”. Behöver vikarieinstruktioner
framställas avsättes tid för detta inom den enskildes tidsbudget/aktivitetsplan.
• inget förhindrar att båda dagarna tas ut under en och samma termin
• inget förhindrar att de två dagarna tas ut i följd
• inget förhindrar att dagarna tas ut i samband med ett lov
• rektor kan neka uttag vid visst tillfälle - om goda skäl finns för detta - men i så fall är det desto
mera angeläget att bevilja ledigheten vid ”näst bästa tillfälle” istället. Med en god framförhållning
bör dessa problem kunna minimeras.
• ingen kollega skall utföra gratisvikariat eller på annat sätt utan kompensation få utökade arbetsuppgifter
när någon medlem utnyttjar sina lediga dagar.
Vi vill från vårt håll se detta, som en viktig arbetsmiljösatsning och vi vill att medlemmarna
handhar denna rättighet på ett snyggt sätt. En god framförhållning är härvidlag en absolut nödvändighet.
Kan kollega vikariera mot betalning när någon utnyttjar sina lediga dagar? Inget förhindrar detta,
men lägg märke till, att idén med de lediga dagarna är att minska arbetsbelastningen för kollektivet
- och detta syfte uppnås knappast vid ett omfattande internvikarierande.
Ja, då är det bara för dig att planera in dina två lediga dagar och att i god tid göra upp med rektor
om utlägget. ”Först till kvarn …”. Idealt är om ledigheterna sprids någorlunda jämnt över läsåret.
Vi får inte hamna i det läget att massor av medlemmar tänker sig att ta ut dagarna i maj och att
detta blir svårt att effektuera.
Åke