Ladda ner kostnadsfritt som pdf (326 kB) - Skogforsk

Nr 12 1993
Stoppa rotrötan med urea
Sten Frohm och Magnus Thor
Inom skogsbruket har man på senare tid allt mer fått upp ögonen för rotrötan. En av
anledningarna är att massaindustrin har övergått från klorblekning till andra
blekningsmetoder, som ställer högre krav på råvaran. Vid många industrier måste den
rensorterade granmassaveden vara helt fri från röta.
Ureabehandling av färska stubbar i samband med avverkning är en metod att förebygga
rotröteangrepp. Metoden är ny i Sverige men har praktiserats under många år i bl.a.
Storbritannien och Danmark. Idag finns teknik som möjliggör både manuell och
maskinell stubbehandling med ett bra resultat. Kostnaden för maskinell behandling
ligger enligt våra kalkyler mellan 3 kr och 10,50 kr per m 3 fub.

Stubbehandling ett
alternativ till avverkning på
vintern
Rotrötan, som är ett allvarligt ekonomiskt
problem för skogsbruket, orsakas
av infektioner av rotticka (Heterobasidion
annosum). Färska stubbar är
den främsta infektionsvägen för rottickan
i tidigare oskadade bestånd. Rottickan
koloniserar den färska stubben
och kan sedan sprida sig till intillstående
friska träd genom rotkontakter.
Ureabehandling av stubbar i samband
med avverkning är ett sätt att förebygga
rotröteangrepp och har praktiserats
under många år i Storbritannien
och Danmark med bra resultat. Effekten
av en stubbehandling är lika bra
som avverkning under vintern, vilket
innebär att antalet infektioner av rotticka
via stubbytor minskar med 90 -
95 %. Urean kan appliceras på stubbarna
på olika sätt, men det är viktigt
att behandlingen sker i direkt anslutning
till fällningen och att stubbarna är
fullständigt täckta med urealösning.
Utrustning och metoder
Manuell behandling
Urealösningen penslas eller sprejas på
stubbarna. Ett examensarbete som utfördes
på Södra Skogsinstitutet visade
att sprejning gav det bästa sammanlagda
resultatet med tanke på spridning,
funktion, användbarhet, hållbarhet
och ergonomi.
Tabell 1.
Utrustningar för ureaspridning. Prisuppgifterna gäller för hösten 1992.
Spridnings- Tank för urea Pris, kr
anordning
FMG svärd plast, 95 I 25 500 - 33 000
S P
maskiner svärd plast, 95 I 26 500 - 34 000
Silvatec svärd ingår ej 26 500
Ponsse svärd rostfritt, 150 I 25000 FIM
Grangärde dysa ingår ej 17 500
AFM Lako dysa rostfritt, 200 I 30 000
Valmet dysa plast, 60 I 28 500
tanken ut genom en spridningsanordning
i skördaraggregatet. Spridningsanordningen
består antingen av ett
specialsvärd för ureaspridning, där
urean sprutas ut på stubben genom kanaler
och hål i svärdet, eller av ett eller
flera sprejmunstycken, s. k. dysor, som
fördelar lösningen över stubbytan.
De flesta maskintillverkare kan leverera
utrustning för ureabehandling
som tillbehör till sina avverkningsmaskiner.
I tabell 1 ges en översikt av
utbudet. Priset för en utrustning varierade
hösten 1992 mellan 17 500 och
34 000 kr.
Specialsvärd
Det finns både homogena svärd och
laminatsvärd för ureaspridning på
marknaden. Homogena svärd tillverkas
av Iggesund skogstjänst i samarbete
med danska Silvatec. Ett matningsrör
för urealösningen ligger försänkt i
svärdet och hål i röret mynnar i urfrästa
spår. Svärdet kostar ca 700 kr.
I laminatsvärden leds urean genom
kanaler i mittplåten och appliceras på
stubben via hål som borrats i sido-
plåten. Flera kanaler kan fräsas i mittplåten,
varför det är möjligt att göra
svärden vändbara. Sandvik Windsor
och Oregon tillverkar laminatsvärden.
Priset är 680 och 505 kr för respektive
tillverkare.
SkogForsk genomförde under hösten
1992 en studie av ett tjugotal olika
svärdprototyper för ureaspridning. Studien
visade att det gick att uppnå ett
bra spridningsresultat med olika utformning
av specialsvärd. Med flera av
prototyperna kunde ureaförbrukningen
och spillet minskas radikalt, vilket sänker
kostnaden för behandlingen. Svärdtillverkarna
fortsätter utvecklingen av
specialsvärden.
Dysa
Dysan eller dysorna monteras på
skördaraggregatets nedre del. Urealösningen
sprutas ut över stubben antingen
när svärdet är längst ut efter att
ha avskilt trädet, eller när svärdet gått
tillbaka efter avslutad kaprörelse. I det
senare fallet måste trädet hållas stilla
över stubben en kort stund efter avskiljningen.
Figur 1.
Manuell behandling i form av sprejning.
Maskinell behandling
Maskinell stubbehandling utförs med
en särskild utrustning på engreppsskördaren
(figur 2). Behandlingen sker
samtidigt som trädet avskiljs från stubben.
Urealösningen förvaras i en tank,
som placeras på något lämpligt ställe
på skördaren. Vätskan pumpas från
Figur 2 Spridningsutrustningen består av tank, pump och en spridningsanordning.
SkogForsk, Resultat nr 12, 1993

Svärd eller dysa?
Flera studier har visat att stubbehandlingen
inte påverkar skördarens prestation
då ureaspridning sker genom svädet.
Vid spridning med dysa har dock
en studie visat på 10 % ökning av tidsåtgången
vid avverkning. Innan det går
att säga om detta fortfarande gäller
måste emellertid de mer utvecklade dysor
som finns på marknaden idag utvärderas
när det gäller prestationspåverkan,
spridningsresultat och spill.
Praktiska erfarenheter tyder dock på att
prestationsförlusten sannolikt är mindre
med de senaste dysorna.
En viss prestationssänkning kan accepteras
om man använder dysa, eftersom
man slipper merkostnaden för
specialsvärd. Förutsättningen är naturligtvis
att övrig spridningsutrustning,
ureaförbrukning m.m. är lika i de båda
metoderna.
Vad kostar
ureabehandlingen?
SkogForsk har gjort en kostnadskalkyl
av stubbehandling med tre olika maskintyper;
beståndsgående engreppsskördare,
stickvägsgående engreppsskördare
och tvågreppsskördare. Kalkylresultaten
är givetvis känsliga för
vilka indata som använts. Kostnaderna
för en stubbehandling varierar bl. a.
beroende på spridningsutrustningens
utnyttjandegrad, ureaförbrukning,
svärdförbrukning och vilken ureaform
som används. Grundförutsättningarna
framgår av tabell 2. I kalkylen har antagits
att manuellt tillredd urealösning
används. 30 procents utnyttjande motsvarar
ca tre och en halv månad per år.
Kostnaderna har enbart fördelats på de
bestånd där ureabehandling utförts. I
praktiken kan naturligtvis andra modeller
tillämpas när det gäller
kostnadernas fördelning.
Tabell 2.
Förutsättningar för de maskiner som kalkylen avser.
Bestånds- Stickvägs- Tvågrepps
gående gående skördare
Tillgänglig tid, G 15 -h/år 2060 2060 2060
Kostnad, kr/G 15 -h 542 670 880
Prestation, m 3 fpb/G 15 -h
- klen gallring 6,0 6,5
- grov gallring 8,0 11,0
- slutavv 22,0
Ureaförbrukning, l/G 15 -h 10 10 10
Utnyttjandegrad 30%
50-60 kr per G 15 timme..
Kostnaden för maskinell stubbehandling
är enligt kalkylen 50-60 kr per
G, 5 timme, beroende på vilken maskin
som använts, se tabell 3 .
I kalkylen antas att tankning av
urealösning alltid kan ske när maskinen
är utkörd ur beståndet för förarbyte,
bränslepåfyllning, service eller reparation.
I vissa fall, t. ex. vid arbete på
stora trakter, körs inte den stickvägsgå-
ende engreppsskördaren eller tvågreppsskördaren
ut ur beståndet så
ofta. Då måste extra turer enbart för
att fylla på urealösning företas, vilket
kan innebära extra kostnader på upp
till 17-22 kr per G 15 -timme. Den
beståndsgående skördaren, som har
betydligt mindre bränsletank än de två
andra maskintyperna, måste ändå köras
ut ur beståndet så ofta att inga extra
turer behöver göras.
Tabell 3.
Sammanställning av de totala kostnaderna per G 15 -h för stubbehandling enligt
specificerade förutsättningar.
Bestånds- Stickvägs- Tvågreppsskördare,
gående, gallring gående, gallring slutavverkning
Spridnings
utrustning 11,33 11,33 11,33
Kringutrustning 6,25 6,25 6,25
Storrengöring 1,75 2,20 2,85
S:a fasta kostnader 19,33 19,78 20,43
Specialsvärd * 4,22 3,93 4,50
Urea 12,19 12,19 12,19
Tankning 7,53 9,44 12,22
Dagligt underhåll 7,53 9,44 12,22
S:a rörliga kostnader 31,46 35,00 41,13
Totalt, kr/G 15 -h h 50,79 54,78 61,56
* Svärdförbrukning enl. Trätek, Kontenta 920213.
Urea
Urea, vars kemiska benämning är karbamid, kallas också
urinämne. Enligt forskningsresultat från SLU bör urealösning
som används vid stubbehandling ha en koncentration
på åtminstone 30 viktprocent för att behandlingen ska
ge ett fullgott skydd mot rotröta. Urean tillverkas av Hydro
Supra AB i Landskrona och kan köpas i fast form eller som
industriblandad lösning. Väljer man att själv tillreda lösningen
av fast urea blir kostnaden drygt 1 kr per liter
30-procentig lösning, inklusive tillredning. Den färdigblandade
lösningen, som har koncentrationen 35 %, kostar
drygt 2 kr per liter.
Vid maskinell stubbehandling går det åt mellan 5 och 15
liter urealösning per timme, enligt SkogForsks studier och
danska erfarenheter från ureabehandling i praktiken. Det
som främst påverkar åtgången är stubbarnas medeldiameter,
avverkningsprestationen och doseringen.

... eller 3-10 kr per
m 3 fpb
Kostnaderna för stubbehandling räknat
per m 3 fpb är, beroende på maskintyp, 3
till drygt 10 kr (figur 3). Billigast är det
att ureabehandla i slutavverkning, eftersom
tvågreppsskördarens höga prestation
gör att det blir många kubikmeter
att slå ut kostnaderna på. Omvänt är
ureabehandlingen kostsammast i klena
gallringar.
I södra Sverige kan det säkert bli
aktuellt med ett högre utnyttjandegrad
av spridningsutrustningen än de 30 %
som antagits i kalkylen. Utnyttjas
spridningsutrustningen året om i alla
bestånd blir kostnaderna 5-6 kr/m 3 fpb
för den beståndsgående skördaren, 4-
6 kronor för den stickvägsgående och
drygt 2 kronor för tvågreppsskördaren.
SkogForsk går vidare
Vi kommer framöver att bl.a. studera
pergamentsvamp som ett alternativ
till urea
långsiktiga effekter av
stubbbehandling med urea och
pergamentsvamp
dysa jämfört med specialsvärd vid
praktisk stubbehandling.
Figur 3.
Staplarna anger kostnaden för stubbehandling uttryckt i kronor per m 3 fpb. l
kostnaden för den stickvägsgående skördaren ingår manuell stubbehandling av
motormanuellt fällda träd i mellanzonen (20% av stammarna).
Några tips
Sträva efter att utnyttja spridningsutrustningen över långa, sammanhängande
perioder.
Spridningsutrustningen måste underhållas noggrant för att inte dyrbara
driftstörningar ska uppkomma. Av samma anledning bör urealösningen
filtreras i samband med påfyllning. Det är också viktigt att genomföra en
storrengöring när utrustningen ställs av för en längre period.
Fäst stor vikt vid en effektiv organisation så att ureahanteringen blir rationell
i alla led. Annars rusar lätt kostnaderna för behandlingen iväg.
Använd en så stor ureatank som möjligt på basmaskinen för att minimera
antalet vändor ut ur beståndet enbart för ureatankning.
Stop root rot with urea
The forestry sector has been paying increasing attention
to root rot recently. One reason has been the shift in
pulp manufacture from chlorine bleaching to other
methods of bleaching, which have stricter requirements
on the quality of the raw material. Many mills today
stipulate that the sorted spruce pulpwood must be
completely rot free.
One method of preventing root rot is to treat the fresh
stumps with urea during logging. Although new to
Sweden, the method has been employed for many years
in Britain and Denmark, for instance. Both manual and
mechanized methods for effective treatment are now
available. According to our calculations, mechanized
treatment costs between SEK 3 and SEK 10,50 per cubic
metre (solid i.b.).
Key words: Root rot, stump treatment, urea
Litteratur
Ericsson, M. 1988. Stubbehandling med urea i maskinell gallring.
Forskningsstiftelsen Skogsarbeten, Stencil 1988-09-27.
Frohm, S. 1992. Rotröta kan förebyggas
Skog & Forskning nr 3, 1992.
Frykenvall, L. & Henriksson, J. 1988. Stubbehandling med urea
vid motormanuell mittzonsfällning. Examensarbete vid Södra
skogsinstitutet i ämnet skogsteknik, nr 23, 1988.
Nordmark, U. & Thor, M. 1992. Stubbehandling vid maskinell
gallring. SkogForsk, Stencil 1992-08-14.
Nordmark, U. & Thor, M. 1993. Utrustning för stubbehandling
med urea - metoder, utrustning och en kostnadskalkyl.
SkogForsk, Stencil 1993-04-01.
Persson, J., Stenlid, J. & Bendz, M. 1992. Rotröta - biologi och
förebyggande åtgärder. SkogForsk, Resultat nr 1, 1992.
Thor, M. 1993. Svärd för ureaspridning. - spill, ureaförbrukning
och biologiskt behandlingsresultat.
SkogForsk. Stencil 1993-06-12
© SkogForsk
Glunten
75183 UPPSALA
Tel: 018-18 85 00
Fax: 018-18 86 00
Ämnesord: Rotröta, stubbehandling, urea
Layout: Ewa Löfstrand
Redaktör: Gunilla Frumerie
Ansvarig utgivare: Jan Fryk
Tryck: Tryckeri Primo AB, Oskarshamn
Återgivande endast efter skriftlig överenskommelse med SkogForsk