fritidshem – fritidsklubb Dahlgårdens förskola År 2005 - Buf

buf.kristianstad.se

fritidshem – fritidsklubb Dahlgårdens förskola År 2005 - Buf

Barn- och utbildningsförvaltningen

Skolområde Härlöv

060215

Kvalitetsredovisning

Köpingedahl

Köpinge skola – fritidshemfritidsklubb

Dahlgårdens förskola

År 2005

Lena Ohlsson


Rektor

Innehåll

Köpinge skola-fritidshem/fritidsklubb 3

Inledning - verksamhet – organisation

Mål – åtgärder – resultat och måluppfyllelse – åtgärder för utveckling.

Elevinflytande 4

Föräldrainflytande 5

Elever i behov av särskilt stöd 6

Språkutveckling 7

Nationella prov åk 5 7

Kommunala prov åk 3 8

Enkätundersökning:

”Elevers upplevelse av trivsel, trygghet och inflytande”

Skolår 5 8

Kristianstads kommuns mobbingenkät

åk. 3 – 5. 8

Dahlgårdens förskola

Inledning - verksamhet – organisation 9

Mål – åtgärder – resultat och måluppfyllelse – åtgärder för utveckling.

Barninflytande 10

Föräldrainflytande 11

Elever i behov av särskilt stöd 12

Språkutveckling 13

Flickor och pojkars lika möjlighet. 14

Enkät undersökning:

”Föräldrars upplevelse av trygghet och trivsel i förskola” 14

Sammanfattning Köpingedahl 14

2


Kvalitetsredovisning

Köpinge skola/fritidshem

År 2005

Inledning

Köpinge skola och fritidshem/klubb ligger i samhället Gärds Köpinge, 1 mil söder om

Kristianstad.

Köpinge skola

135 elever indelade i följande klasser:

F – 2 A 27 elever

F – 2 B 26 elever

Åk. 3 21 elever

Åk. 4 26 elever

Åk. 5 24 elever

Skolbarnsomsorg

61 barn indelande i följande grupper

Fritidshemmet ålder 6 – 8 år 37 barn

Fritidsklubben ålder 9 – 12 år 24 barn

Stödteam

Regelbundna träffar dit personalen anmäler ärende.

Rektor

Specialpedagog

Elevassistent

Kurator

Skolsköterska

Talpedagog

Den pedagogiska personalen uppgår till 17 st.

3


Elevinflytande

1. Mål

Eleven skall känna delaktighet i de beslut som fattas och se ett resultat i

handling.

Eleven skall invänjas i den befintliga demokratin och öka motivationen och

förståelsen för skolans/fritidshemmets arbete.

2. Åtgärd år 2005

Barnen väljer två klassrepresentanter som håller i klassråden. Dessa barn träffas i

elevrådet sex gånger per år för att diskutera tillsammans med rektor skolans

gemensamma förändring

Kamratstödjare från åk. 2 – 5 är valda i klassen. Dessa har möte tillsammans med

rektor, specialpedagog och fritidspedagog sex gånger per år. Möten med

kamratstödjarna innebär en utbildning av social kompetens. Hur de kan i sin tur lära

andra barn social kompetens.

Eleverna skriver varje vecka i veckoplaneringen. Lärare och föräldrar kommenterar

och skriver eget.

3. Resultat och måluppfyllelse

Efter samtal med eleverna i olika konstellationer upplever vi att barnen har ett

inflytande över dag på skolan och fritidshemmet/klubben

Enkätundersökning i arbetslagen

”Personalen uppmuntrar barns/elevers delaktighet och inflytande. Synpunkter

och önskemål tas på allvar”

100% tycker att denna egenskap kännetecknar skolan.

”Barn/elever och personal planerar tillsammans”

25% tycker att arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns.

50% tycker att skolan kännetecknas till stor del av detta.

25% tycker att denna egenskap kännetecknar skolan.

”När personalen utvärderar är barn/elevers synpunkter en grund för förändring

och utveckling”

25% tycker att skolan kännetecknas till stor del av detta.

75% tycker att denna egenskap kännetecknar skolan.

4. Åtgärder för utveckling år 2006

4


Vi kommer att utveckla elevrådet med andra grupper. Mat råd, utemiljö råd, biblioteks

råd och it råd.

Detta för att öka elevernas inflytande på ett mer konkret sätt.

Föräldrainflytande

1. MÅL.

Föräldrarna skall känna en delaktighet och ett inflytande.

Att delta aktivt i verksamheten.

Att föräldrarna skall känna att elevens utveckling påverkas av ett bra

samarbete mellan oss och hemmet.

Att föräldrarna känner att pedagogerna är lyhörda för föräldrarnas förslag och

idéer.

Att öka föräldrarnas förståelse för verksamheten.

2. Åtgärd år 2005

Föräldraråd med en ordinarie och en suppleant, som kallas in vid behov, träffas

tillsammans med rektor och personal representanter från förskola och skolan.

Föräldramöten, ett gemensamt på skolan och ett i respektive klass.

Utvecklingssamtal två gånger per år, där verksamheten och elevens individuella

utveckling diskuteras. Föräldrarna erbjuds en skriftlig dokumentation ang. elevens

individuella utvecklingsplan.

Verksamheten visas på hemsidan och med digitala bilder i klassrummen.

Föräldrarna är inbjudna till olika aktiviteter och till spontana samtal.

3. Resultat och måluppfyllelse

Vi har genomfört de planerade mötena. Vi har byggt om vår hemsida och gjort den

mer attraktiv. Föräldrarådet har varit aktivt och vi har haft bra uppslutning.

Föräldrarnas närvaro i skolan under lektionstid är oförändrad från år 2004 och vi ser

gärna att fler kommer till oss.

Enkätundersökning i arbetslagen.

”Föräldrarna är med och påverkar arbetet i skolan”

25% tycker att personalen har enats om hur man skall arbeta för att nå detta.

50% tycker att skolan kännetecknas till stor del av detta.

25% tycker att denna egenskap kännetecknar skolan.

”Föräldrarna och personalen för en öppen dialog om olika vägar att samverka

kring barn/elevers lärande och utveckling i skolan”

25% tycker att skolan kännetecknas till stor del av detta.

75% tycker att denna egenskap kännetecknar skolan.

”Föräldrarna ges möjlighet till inflytande genom föräldraråd eller förening”

100% tycker att denna egenskap kännetecknar skolan.

5


4. Åtgärder år 2006

Vi fortsätter med antal planerade möten och utökar med fler aktiviteter på skolan som

föräldrarna blir inbjudna till. Vi inbjuder föräldrarna till föräldrar utbildning både för

hela området och i respektive klass.

Barn i behov av särskilt stöd

1. Mål

Att känna en glädje och motivation att komma till skolan/fritidshemmet.

Att varje barn får den hjälp den behöver både kunskapsmässigt och socialt.

2. Åtgärd år 2005

Vi arbetar efter elevvårdstrappan som innebär att vi har en arbetsgång i 6 steg. Där

första steget är lärare – elev, åtgärder och uppföljning. Därefter fortsätter stegen med

elev/förälder/arbetslaget/specialinsatser, elevvårdskonferenser och avslutas med

övriga samhällsinsatser. Vi har kontinuerliga möte med föräldrarna för att diskutera

hur stödet till eleven bäst skall utformas.

3. Resultat och måluppfyllelse

Vi har bra och inarbetade rutiner för att synliggöra barn i behov av särskilt stöd.

Enkätundersökning i arbetslagen

”Väl utarbetade rutiner finns för att kontinuerligt följa barnen/eleverna och

upptäcka barn/elever i behov av särskilt stöd”

25% tycker att skolan kännetecknas till stor del av detta.

75% tycker att denna egenskap kännetecknar skolan.

”Åtgärdsprogram upprättas alltid för barn/elever i behov av särskilt stöd”

100% tycker att denna egenskap kännetecknar skolan.

Utarbetandet och uppföljning av åtgärdsprogram sker i samverkan med

barn/elever och föräldrar”

100% tycker att denna egenskap kännetecknar skolan.

4. Åtgärder år 2006

Vi kommer att fortsätta arbeta efter elevvårdstrappan.

Kamratstödjare från varje klass som får utbildning av specialpedagog och

elevassistent. I utbildningen ingår forum teater, samtalsgrupper och information

6


Språkutveckling

1. Mål

Öka intresset för läsning, läsförståelse och flyt i läsningen.

Öka ordförrådet och ordförståelsen

Att ge eleven en bättre läsförmåga som är grunden till all

inlärning.

Öka självkänslan i tala, lyssna, läsa och skriva

2. Åtgärder år 2005

Vi bygger upp vårt bibliotek med intressanta böcker och på rätt nivå för varje elev.

Trivseln på biblioteket är viktig och vi har lagt vikt på möbler och utformning.

Ett projekt som startade i slutet av höstterminen som ger barnen större inblick i

bibliotekets uppbyggnad och utvecklat elevernas förmåga att hitta rätt bok.

Eleverna läser högt för varandra och för lärarna. Det diskuterar böcker tillsammans

med kamrater i klassen och lärarna.

Språkjournalen är vårt redskap för att dokumentera elevernas språkutveckling.

Denna dokumentation är från 1 – 16 år.

Aktiviteter som ordlekar, ordsagor, rim-ramsor, sagopåsar och sagoväskor

genomsyrar verksamheten.

3. Resultat och måluppfyllelse

Barnen har en större säkerhet i biblioteket och ett större intresse för boken.

4. Åtgärder år 2006

Vidarutveckla biblioteket med ett brett utbud av litteratur för olika åldrar. Ett ökat

samarbete med bokbussen och stadsbiblioteket. Bjuda in olika författare och

genomföra ett projekt med SBC, Per Gustavsson (författare) och museet.

Nationella prov, åk.5

Ämne Deltagit G IG

Svenska

Läsa 36 32 4

Skriva 36 32 4

Kommunicera 36 36 0

Engelska

Läsa 36 7

Skriva 36 7

Kommunicera 36 0

7


Matematik

36 31 5

Antal åtgärdsprogram Svenska 5st. Engelska 7st Matematik 5st

Kommunal prov åk.3

Ämne Deltagit G IG

Svenska

Läsa 26 22 4

Skriva 26 22 4

Kommunicera 26 25 1

Matematik

26 22 4

Antal åtgärdsprogram Matematik 6st Svenska 6st

Enkätundersökning: ”Elevers upplevelse av trivsel, trygghet och inflytande”

Skolår 5

Snitt medelvärdet på område 10 är 3.79. Barnen rangordnade och om de upplevde

att det stämde. Det viktigaste var:

• att känna trygghet i skolan, medelvärdet var 4.76

• att få hjälp av en vuxen när man behöver, medelvärde 4.47

• att läraren respekterade, medelvärde 4.69

• att bli rättvist behandlad, medelvärde 4.50

Barnens rangordning och högsta medelvärde att detta stämde, var barnens

upplevelse i skolområde 10.

Kristianstads kommuns mobbingenkät åk. 3 – 5.

”Har du blivit mobbad i skolan under denna termin”

”Det har inte hänt under

denna termin”

Flickor 41,53% Pojkar 50,77% Summa 92,3%

Vi strävar efter att 100% inte skall uppleva upprepade kränkningar och

särbehandlingar. Vi har alltid två vuxna ute varje rast, kamratstödjare i varje klass,

som träffar specialpedagog, elevassistent och rektor vid inplanerade möten. Att

eleverna har möjlighet att prata med lärare, kurator och rektor. Kontinuerliga

föräldrakontakter.

8


Kvalitetsredovisning

Dahlgårdens förskola

År 2005

Inledning

Dahlgårdens förskola ligger i samhället Gärds Köpinge, 1 mil söder om Kristianstad.

Dahlgårdens förskola

80 barn är inskriva. Plats för 85st barn

Barret ålder 1 – 2,5 år

Kotten ålder 1 – 2,5 år

Stubben ålder 2,5 – 5 år

Granen ålder 2,5 – 5 år

Tallen ålder 1 – 5 år

13 barn

13 barn

19 barn

20 barn

15 barn

Stödteam

Regelbundna träffar dit personalen anmäler ärende.

Rektor

Specialpedagog

Elevassistent

Kurator

Skolsköterska

Talpedagog

Den pedagogiska personalen uppgår till 16 st.

9


Barninflytande

1. Mål

Barnet skall känna delaktighet i de beslut som fattas och se ett resultat i

handling.

2. Åtgärd år 2005

Pedagogerna pratar med barnen i olika grupper och är lyhörda för barnens

önskemål, behov och intresse. Arbetat aktivt med att barnen skall känna en trygghet

och stärka sin identitet.

3. Resultat och måluppfyllelse

Barnen har utvecklat sin förmåga att uttrycka sig och med detta kunnat påverka sin

situation.

Enkätundersökning i arbetslagen

”Personalen uppmuntrar barns delaktighet och inflytande”

25% tycker att arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns.

50% tycker att förskolan kännetecknas till stor del av detta.

25% tycker att denna egenskap kännetecknar förskolan.

”Barn/elever och personal planerar tillsammans”

50% tycker att egenskapen kännetecknar inte alls förskolan.

25% tycker att inledande diskussioner om hur man skall uppnå detta har inletts.

25% tycker att personalen har enats om hur man skall arbeta för att nå detta.

”När personalen utvärderar är barn/elevers synpunkter en grund för förändring

och utveckling”

50% tycker att förskolan kännetecknas till stor del av detta.

50% tycker att denna egenskap kännetecknar förskolan.

4. Åtgärder för utveckling år 2006

Att utveckla barnens förmåga till att förstå och ta ansvar för sitt handlande.

Att flickor och pojkar får lika stor utrymme.

Vidareutveckla barnens förmåga att uttrycka sig.

10


Föräldrainflytande

1. MÅL.

Föräldrarna skall känna en delaktighet och ett inflytande.

Att delta aktivt i verksamheten.

Att föräldrarna skall känna att barnets utveckling påverkas av ett bra

samarbete mellan oss och hemmet.

Att föräldrarna känner att pedagogerna är lyhörda för föräldrarnas förslag och

idéer.

Att öka föräldrarnas förståelse för verksamheten.

2. Åtgärd år 2005

Föräldraråd med en ordinarie och en suppleant, som kallas in vid behov, träffas

tillsammans med rektor och personal representanter från förskola och skolan.

Föräldramöten, ett gemensamt på förskolan.

Utvecklingssamtal två gånger per år, där verksamheten och barnens individuella

utveckling diskuteras. Föräldrarna erbjuds en skriftlig dokumentation av barnets

individuella utvecklingsplan.

Verksamheten visas på hemsidan och med digitala bilder i klassrummen.

Föräldrarna är inbjudna till olika aktiviteter och till spontana samtal.

3. Resultat och måluppfyllelse

Vi har genomfört de planerade mötena. Vi har byggt om vår hemsida och gjort den

mer attraktiv. Föräldrarådet har varit aktivt och vi har haft bra uppslutning.

Kontakten mellan hemmet och förskolan fungerar bra.

Enkätundersökning i arbetslagen.

”Föräldrarna är med och påverkar arbetet i skolan”

25% tycker att inledande diskussioner om hur man skall nå detta har inletts”

50% tycker att arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns.

25% tycker att förskolan kännetecknas till stor del av detta.

”Föräldrarna och personalen för en öppen dialog om olika vägar att samverka

kring barn/elevers lärande och utveckling i skolan”

25% tycker att inledande diskussioner om hur man skall nå detta har inletts”

50% tycker att arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns.

25% tycker att denna egenskap kännetecknar förskolan.

”Föräldrarna ges möjlighet till inflytande genom föräldraråd eller förening”

100% tycker att denna egenskap kännetecknar förskolan.

4. Åtgärder år 2006

11


Vi fortsätter med antal planerade möten och utökar med olika aktiviteter på förskolan

som föräldrarna blir inbjudna till. Vi inbjuder föräldrarna till föräldrar utbildning både

för hela området och på resp. förskola.

Barn i behov av särskilt stöd

1. Mål

Att varje barn får den hjälp den behöver både kunskapsmässigt och socialt.

2. Åtgärd år 2005

Vi arbetar efter elevvårdstrappan som innebär att vi har en arbetsgång i 6 steg. Där

första steget är lärare – elev, åtgärder och uppföljning. Därefter fortsätter stegen med

elev/förälder/arbetslaget/specialinsatser, elevvårdskonferenser och avslutas med

övriga samhällsinsatser. Bra samarbete med bl.a. barnhabiliteringen. Vi har en

specialpedagog knuten till förskolan som ger personalen handledning.

3. Resultat och måluppfyllelse

Vi har bra och inarbetade rutiner för att synliggöra barn i behov av särskilt stöd.

Enkätundersökning i arbetslagen

”Väl utarbetade rutiner finns för att kontinuerligt följa barnen/eleverna och

upptäcka barn/elever i behov av särskilt stöd”

25% tycker att inledande diskussioner om hur man skall nå detta har inletts”

25% tycker att personalen har enats om hur man skall arbeta för att nå detta.

50% tycker att förskolan kännetecknas till stor del av detta.

”Åtgärdsprogram upprättas alltid för barn/elever i behov av särskilt stöd”

75% tycker att arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns.

25% tycker att förskolan kännetecknas till stor del av detta.

Utarbetandet och uppföljning av åtgärdsprogram sker i samverkan med

barn/elever och föräldrar”

50% tycker att förskolan kännetecknas till stor del av detta.

50% tycker att denna egenskap kännetecknar förskolan.

4. Åtgärder år 2006

Vi kommer att fortsätta arbeta efter elevvårdstrappan. Introducera pedagogerna att

skriva åtgärdsprogram. Öka kompetensen på förskolan med en specialpedagog som

kan ge handledning till pedagogerna.

12


Språkutveckling

1. Mål

Öka intresset för boken.

Öka ordförrådet och ordförståelsen

Öka självkänslan i tala och lyssna.

2. Åtgärder år 2005

Vi bygger upp vårt bibliotek med intressanta böcker och på rätt nivå för varje barn.

Trivseln på biblioteket är viktig och vi har lagt vikt på möbler och utformning.

Pedagogerna läser för barnen och barnen tittar i böcker, både på biblioteket och på

avdelningarna. ”Sagotanten” kommer till förskolan och berättar spännande böcker.

Språkjournalen är vårt redskap för att dokumentera barnens språkutveckling. Denna

dokumentation är från 1 – 16 år.

Aktiviteter som ordlekar, ordsagor, rimramsor, sagopåsar och sagoväskor

genomsyrar verksamheten.

Vi är inne på vårt första år i EU projecter ”Growing with books”. Detta gör vi

tillsammans med Irland, Spanien, Frankrike och Polen. Följande skickar vi till

varandra: presentation av vår förskola, tips och idéer på hur vi använder boken som

ett pedagogiskt redskap (drama, måla, sjunga)

De olika länderna besökte oss i november och vi delgav vår verksamhet.

3. Resultat och måluppfyllelse

Intresset för att använda boken i olika former har ökat. Att lyssna på ”Sagotanten”

och spela teater tycker barnen är kul. Barnen har också utvecklat sin förmåga att

berätta och lyssna.

Vår medverkan i EU projektet har ökat barnens förståelse för barn i andra länder. De

ha även lärt sig ord från andra länder och var dessa ligger geografiskt. De kan även

upptäcka och reflektera över skillnader mellan våra länder.

4. Åtgärder år 2006

Vidarutveckla biblioteket med ett brett utbud av litteratur för olika åldrar. Gå

regelbundet till biblioteket.

Fortsätta vårt EU projekt med att skicka översättningar på en bok var per land. Vi

skickar även högtider och seder till varandra. Det materialet vi får använder vi sen i

barngruppen.

13


Flickor och pojkars lika möjlighet.

Pedagogerna på förskolan arbetar för att barnen skall känna att de har lika möjlighet,

uppmuntra barnens förmågor och väcka deras intresse att prova på olika aktiviteter.

De verkar även för att flickor och pojkar skall få lika stort inflytande och utrymme i

barngruppen. Pedagogerna upplever att förskolan kännetecknas av detta, men vi

arbetar vidare under år 2006. Pedagogerna i skolområde 3 kommer att träffas och ge

varandra nya idéer för att leva upp till lika möjligheter mellan flickor och pojkar.

Enkät undersökning: ”Föräldrars upplevelse av trygghet och trivsel i förskola”

Snitt medelvärdet på område 10 är 4.08. Föräldrarna rangordnade och om de

upplevde att det stämde. Det viktigaste var:

• att personalen bryr sig om mitt barn, medelvärde 4.42

• att föräldrarna känner sig trygga när barnet är på förskolan, medelvärde 4.48

Föräldrarnas rangordning och högsta medelvärde att detta stämde, var deras

upplevelse på förskolan i skolområde 10.

Vi vill att:

• Att varje verksamhetsform ska ha tydliga mål för sin verksamhet

• Att varje arbetslag ska beskriva sitt arbetssätt utifrån varje barngrupps behov,

samt förankra hos föräldrarna

• Att varje arbetslag dokumenterar barnens utveckling.

• Verka för att verksamheten utvärderas av barn, föräldrar och personal

• Stimulera till nytänkande, och att se möjligheter till förbättringar

• Verka för en öppen kommunikation

• Verka för att arbetsglädje och humor präglar verksamheten

• Öka inflytande och ansvar

Jag anser att det viktigaste målet för vårt arbete i skola/barnomsorg är att våra barn

skall känna en vilja och lust att lära. Tro på sig själv om att kunna lära, övervinna

svårigheter och uppleva sig vara en tillgång i gruppen.

Jag vill tillsammans med personalen och föräldrarna ge barnen en framtidstro!

För att lyckas med detta måste allas tankar och idéer om innehåll och arbetssätt ha

betydelse, så att arbetet kan fortgå i positiv, lustfylld och kreativ anda, där varje

enskilt barn får bästa förutsättningar till lärande och utveckling.

Lena Ohlsson

rektor

14


Barn- och utbildningsförvaltningen

Skolområde Härlöv

KVALITETSREDOVISNING 2005

FÖRSKOLORNA SVALAN OCH HELGEDAL.

Skolområde Härlöv

Allmänt:

Helgedals förskola består av 2 avd.(utvidgade syskon) antal inskrivna

barn 36 fördelade på 6,3% personal + 0,5 pers ass, vilket innebär 5,7

barn/vuxen.

Personalkategorierna fördelas 2 skaf 4 lärarförbundet.

Svalans förskola består av 5 avd. 2 småbarn,1 mellanbarn, 2 storbarn,

antal inskrivna barn 82 st fördelade på 13.95% + 1.25% förskolesatsning

vilket innebär 5,3 barn/ vuxen.

Personalkategorierna fördelas 11 lärarförbundet 4 skaf.

Trots en satsning på förskolorna i området 2005 har inte detta helt slagit

igenom p.ga sviktande ekonomi.

Vi uppfyller skolplanen med 15 barn inskrivna på småbarn.

Mål

Prioriterade mål Förskolorna :

1. Utveckla barnens språkliga och kommunikativa förmåga.

2. Lägga grunden för ett demokratiskt jämställt tankesätt.

3. Utveckla barnens logiska tänkande.

Centrala mål :

4. Föräldrainflytande

5. Barns inflytande

6. Barns behov av särskilt stöd.

Åtgärder 2005

Prioriterade mål :

1. Utveckla och stimulera barnens alla språk, verbalt,kropps,bild och

musikspråk genom kreativt skapande på olika sätt och nivåer.

Språkjournalen.

2. Lyssna på barnen med respekt, och lära dem att lyssna på sina

kamrater och oss vuxna.(att vi vuxna är vuxna). Barnen tar eget

ansvar praktiskt och att komma med egna tankar som man

tillsammans utvecklar.

15


3. Utifrån disskusioner inom skolområdet kring de äldre barnens allt

sämre resultat inom matematiken, har vi bestämt att mer medvetet

arbeta och tänka på barnens matematiska och logiska utveckling.

Centrala mål:

4. Föräldraförening finns på Helgedal (aktivt). Föräldraförening finns

på Svalan (vilande). Utvecklingssamtal,dagliga samtal samt

föräldramöten av olika karaktär.

5. Se prioriterade mål.

6. Förskolesatsning med spec.ped inom förskolan. 3 förskollärare

med adekvat utb.avsätter tillsammans 3 dagar i veckan för att

handleda personal inom områdets förskolor. Åtgärdsprogram?,

per.ass.

Resultat och måluppfyllelse:

Förskolesatsningen trots att den kanske inte slog helt igenom har

upplevts som en kvalitativ förbättring,olika projekt inom förskolan är

igång för att öka måluppfyllelsen,både inom de prioriterade målen

som de centrala.

Spec.ped inom förskolan ( barn med särskilt behov)

Ökad modersmålträning (språkutveckling)

Sagoprojekt (språkutveckling)

Föräldrarenkäten för de mindre barnen 2005 visar att våra föräldrar

har ett stort förtroende för våra förskolor

Åtgärder 2006

Fortsätta som 2005 och utveckla de olika metoderna vidare satsa

vidare på förskolan med olika projekt för att nå en högre

måluppfyllelse.

Som Rektor inom förskolan ser jag positivt på förskolans utveckling

2006 så väl kvalitativt som kvantitativt.

Thomas Thunell

Rektor

Skolområde Härlöv

16


KVALITETSREDOVISNING

FÖR 2005 Charlottesborgs förskola

INLEDNING

Charlottesborgs förskola har 5 avdelningar, varav Galaxen är en

resursavdelning för barn som nyligen kommit till Sverige. Det finns 80

barn på förskolan i ålder 1-6 år, varav 2/3 har annat modersmål än

svenska.

PRIORITERADE MÅL.

Barns inflytande.

Mål:

Vi vill att barnen utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar

och åsikter för att därmed kunna påverka sin situation.

RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE

Barnen även de tysta vågar prata och säga sina åsikter.

Barnen tar ett större ansvar.

Barnen känner sig respekterade.

ÅTGÄRD

Projekt tillsammans med didaktikerna betr. flickors och pojkars lika

möjligheter.

Vi löser konflikter genom empatisk handledning med barnen.

Samarbetsövningar, drama och rörelse med avslappning

Pedagogerna ger barnen mer ”tid”.

Kompetensutveckling.

Föräldrainflytande.

Mål:

Vi vill utveckla ett gott samarbete mellan förskolans personal och

föräldrar.

RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE

Föräldrarna ”vågar” säga vad de tycker och vad de vill.

Personal och föräldrar litar på varandra.

Föräldrar kommer gärna på de möten vi inbjuder till.

Alla föräldrar kommer till utvecklingssamtal.

17


ÅTGÄRD

Föräldramöten

Utvecklingssamtal

Grillkvällar

Pysselkvällar

Tamburkontakter

Bra inskolningsrutiner

Dokumentation

Barns i behov av särskilt stöd.

Mål:

Vi vill finna bra rutiner för att hjälpa barn med behov av särskilt

stöd, göra föräldrarna delaktiga och stödja personalen.

RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE

Personalen känner sig säkrare på hur de ska bemöta barn med

särskilda behov. Vi vet var vi ska vända oss när vi behöver stöd

och handledning.

ÅTGÄRD

Förskolorna i området startade ett utvecklingsprojekt hösten 2005.

Projektet innebar att alla förskolorna fick tillgång till specialpedagog,

Charlottesborgs och Svalans förskolor fick ökad modersmålsträning i

arabiska. Vi har ett sagoprojekt med sagotant som besöker alla

förskolorna regelbundet och vi har satsat på högre personalbemanning.

Vi har inbjudit all personal på förskolorna till temakvällar, då vi med

utgångspunkt från ”Allmänna råd” diskuterat och delat erfarenheter kring

barn i behov av särskilt stöd.

Vi samarbetar med BVC, integrationskontoret, socialförvaltningen,

habiliteringen, talpedagog och skolpsykolog.

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING

Fortsätta att utveckla barnens förmåga att ta ansvar och att de ska

förstå vad demokrati innebär.

Vi tror att den föräldrautbildning som startar våren 2006 ska stärka

föräldrarna i sin roll och att det ska leda till att föräldrarna blir mer

delaktiga i arbetet på förskolan.

Vi tror att mindre barngrupper är ett stöd till alla barn och vill satsa på

det.

Kristianstad 2006 02 20

Rektor

Lena Landström

18


KVALITETSREDOVISNING

För Helgedalskolan 2005

INLEDNING

Helgedalskolan är en F-5 skola. Skolan har i dagsläget 252 elever samt 40 personal.

Av skolans elever är ca 150 inskrivna inom vår fritidsverksamhet.

De prioriterade målen är följande:

• Elevhälsa

• Elevinflytande

• Föräldrainflytande

• Svenska språket

Mätbara resultat / enkäter

Vi har under året haft intervjuer med barn – utvärderingar med personal – Enkätfrågor till

arbetslagen angående barn med särskilt stöd, föräldrainflytande och barn /elevinflytande.

Tester av läsförståelse – kommunala och nationella prov – utvärdering i föräldrarådet, enkät om

hur föräldrarna upplever skolan. Elevers upplevelse av trivsel, trygghet och inflytande är

genomförd genom enkät till föräldrar. Mobbingenkät bland eleverna i åk 3-5 är gjord.

Nationella prov

Vi hade 44 elever 2005 som gjorde nationella proven i åk 5.

Antal elever 44 stycken

Uppnådde målen i

svenska

Uppnådde målen i

engelska

Uppnådde målen i

matematik

41 44 44

Har åtgärdsprogram 4 4 3

Kommunala prov

Kommunala proven åk 3 har genomförts av 40 elever, vi har 9 elever som behöver extra stöd för

att uppnå målen för åk 5. Vi har upprättat åtgärdsprogram för 14 elever i denna åk.

Trivselenkät åk 5

Denna visar att vårt skolområde ligger klart över kommunens snitt gällande god stämning i

klassrummet - hur vi är mot varandra – trygghet, bemötande- respekt/rättvisa/ osv. Det vi ligger

lägre än snitt är ansvaret att eleverna får vara med att bestämma läxor – medbestämmandet att

påverka raster och pauser – tid att äta i matsalen. Det visar att vi behöver ge eleverna mer

möjligheter att på verka den dagliga verksamheten i klassrummet.

Trivselenkät Helgedalskolan

Vi lämnade ut en enkät till föräldrar med barnen som går på Helgedalskolan mars 2005.

På denna svarade 232 föräldrar att barnen:

98% känner sig trygga i sin klass

97 % känner sig trygga på rasterna

95 % tycker att det är bra relation mellan elev / elev

19


100% tycker det är bra relation mellan vuxna / elever

97,5% tycker de får bra information vad som händer på skolan

98 % tycker kunskapskraven och läxor är relevanta

96,5 % tycker regler efterföljs och är bra

Mål

Elevhälsa

Att ta tillvara utvecklingsmöjligheterna hos barn med särskilt stöd, stärka deras självförtroende

för att eleverna på sikt skall kunna återgå och fungera i klassen.

Vi skall möta alla elever där de befinner sig.

Att kamratskap och respekt för varandra ska genomsyra all verksamhet på vår skola.

Under skoldagen och fritidshem/klubbtid ges många möjligheter till lek och rörelse.

Skapa en trygg och positiv miljö.

Att all personal bryr sig om samtliga skolans elever.

Resultat och måluppfyllelse

Att arbeta efter åtgärdstrappan har lett till tydlighet mellan lärare/arbetslag och

specialpedagog vem som ansvarar för eleven.

Specialpedagogernas flexibilitet minskar då ett stort antal elever tillkommer under läsåret.

Vårt hälsoprojekt bland personalen har även lett till att kost och hälsa diskuteras mycket med

eleverna.

Enkäten till föräldrarna visar att eleverna känner arbetsglädje, känner sig trygga på skolan och

att det är bra relationer mellan vuxna/elever och elev/elev.

Föräldrarna upplever också vi har bra regler för skolan.

Många elever gör att vi har svårt att uppnå att all personal bryr sig om alla barn.

Åtgärder 2005

Skapa kontinuitet för eleverna så att de får ett begränsat antal vuxna kring sig.

Att varje år skall lärare på skolan läsa läroplanen/skolplan. (augusti)

Fortsätter personal/elevprojekt om hälsa.

Arbetar med åtgärdstrappan som arbetsordning vid särskilt stöd till eleverna.

Rektor fördelar stödassistenternas tid och beslutar och ser till under pågående verksamhet att

resurserna används på bästa sätt.

Specialpedagog och eller stödassistent deltar vid "sina" barns utvecklingssamtal.

Vi har EVK 1 gång/månad, vid dessa förs protokoll. Stödteam har vi också 1 gång i månaden.

Detta möte är ett planering / arbetslagsmöte med specialpedagoger och rektor.

Specialpedagogerna ansvarar för olika klasser/årskurser, fördelning görs på EVK.

Alla elever med stödåtgärd får ett personligt åtgärdsprogram.

Sammanfattande bedömning

Vårt arbete med kamratskap är viktigt för eleverna.

Vi måste vara öppna för alla barns olikheter, anpassa undervisningen efter olika förutsättningar,

vi ser att detta kan vara svårt i situationer med en lärare och 25 elever.

Arbetet med springtime och andra avbrott av lektioner för att röra sig är viktigt.

Det är oroligt och högt ljud i matsalen.

Åtgärdstrappan fungerar bra. En del uppföljningar av elever på Evk är inte bra,

utvecklingssamtal mellan lärare och Föräldrar/elev skulle till viss del kunna ersätta dessa.

Det är positivt att skolsköterskan på skolan har mer tid.

20


Mål

Elevinflytande

Eleverna skall ges möjlighet att utifrån sin mognad delta i olika beslut som rör deras vardag.

Vi vuxna skall förklara hur demokrati fungerar och visa olika vägar som finns att påverka beslut.

Att förklara för eleverna att de har ett eget ansvar för skolan och varandra.

Att vi skall lyssna på eleverna och deras önskemål.

Resultat och måluppfyllelse

Elevdemokrati är en värdegrundsfråga. Det är mycket viktigt att eleverna blir sedda och

uppmärksammade.

Att skolan organiserar fungerande arbetslag är en förutsättning för att eleverna skall möta

färre vuxna.

Mindre klasser leder till att eleverna har färre kontaktytor. Vi upplever det positivt att en klass

har max 4 olika lärare. Det är lättare att följa upp elevernas planering och åsikter.

Vi upplever att i de yngre åldrarna och på fritidshemmen kan man ta tillvara elevernas åsikter

bättre. Elevernas påverkan och egen planering i det dagliga skolarbetet är ganska skiftande i

olika klasser.

Åtgärder 2005

Övergripande elevrådsmöte en gång /månad. Här är eleverna själv ordförande och sekreterare.

Rektor och en personalrepresentant deltar på elevrådens möte.

Äldre eleverna planerar och genomför aktiviteter för hela skolan

Varje klass har ett klassråd, i dessa är det också viktigt att man får kunskap om hur man kan

påverka. Fritidsråd finns i klubbverksamhet och fritidshem

Skapa ett arbetssätt med mycket vardagsdemokrati där eleverna kan påverka.

Nytt tema planeras tillsammans med lärare - elever.

Att elevens val i åk 3 -5 bygger på elevens egna önskemål och förslag.

I vår organisation har vi försökt att dela in klasserna med så få elever som möjligt.

I elevrådet har arbetsgrupper inom elevrådet bildats, matråd –kompisgrupp –bussgrupp –

utegrupp – bokgrupp.

Sammanfattande bedömning

Arbetet fungerar bra i våra klasser och fritidshem när det gäller delaktighet i de flesta beslut

som gäller gruppens regler mm.

Men vi måste fortsätta arbetet med att eleverna skall förstå hur demokrati fungerar i elevråd

och klassråd. Den del där eleverna är representanter i våra olika arbetsgrupper har endast

fungerat i de grupper där den ansvariga vuxna kallar och låter barnen medverka.

I alla klasser måste eleverna få en möjlighet att påverka utifrån den mognad eleverna har när

det gäller undervisningsmetoder och arbetsområden. Eleverna i de yngre åldrarna har ofta

större påverkansmöjlighet över sitt dagliga skolarbete.

Mål

Föräldrainflytande

Vi skall ha en rak och ärlig kommunikation mellan hem och skola.

Föräldrarna skall känna sig välkomna till skolan.

Vi skall visa respekt för föräldrars kunskap om sitt eget barn.

Vi skall uppmuntra föräldrar till att besöka och delta i skolans verksamhet.

Föräldrarna skall kunna vara ett stöd i våra beslut gällande skolan.

21


Resultat och måluppfyllelse

Samarbetet mellan lärarna och föräldrar fungerar ofta bra.

I samband med lokalförändringar i skolområdet har föräldrarna blivit betydligt aktivare i

diskussionerna i föräldrarådet. Vi har haft extra föräldrarådsmöten. Det har också varit god

representation på övergripande möten inom skolområdet.

I den utvärdering som gjordes i föräldrarådet upplever föräldrarna:

Att man känner sig välkommen till skolan. Vidare känner föräldrarna att de påverkar genom

föräldraråd – föräldramöte.

När det gäller det egna barnet känner föräldrarna att de har bra möjligheter att påverka.

Utvecklingssamtal ger föräldrarna en bra möjlighet till dialog – Det känns som skolans personal

lyssnar på föräldrarna.

IUP och språkjournalen är ett bra underlag för diskussion.

I personalens utvärdering visar det sig att man tycker föräldrakontakten fungerar bra, men att i

det dagliga arbetet upplever inte personalen att föräldrarna på verkar mycket.

Personalen anser också att de underlag som finns inför utvecklingssamtalen är bra.

Barnskolorna och fritidsklubben har en naturlig kontakt med föräldrarna.

Åtgärder 2005

Har föräldraråd två gånger / termin.

Föräldramöten i alla klasser där man utser representanter till föräldrarådet.

Skriftlig information vid läsårsstart om vikten av kontakt skola - föräldrar.

Arbetar med att förstå barns och föräldrars situation, bl.a. genom diskussioner om barnens

livsvillkor.

Få föräldrar delaktiga genom att vi har veckoinformation, alternativt månadsinformation från

lärarna.

Föräldrar ges möjlighet att delta i lägerskolor, studiebesök, skolidrottsföreningen mm.

Sammanfattande bedömning

Vi ser att föräldrar idag är osäkra, många har liten kunskap om hur skolan fungerar. Detta gör

att vi framöver kommer att försöka arrangera ett antal föräldraträffar till de nya

sexårsföräldrarna under första året.

För att arbetet kring barnet skall fungera så bra som möjligt behövs en bra kontakt mellan

föräldrar och skola.

I utvärderingen med föräldrarådet upplever föräldrarna att de är välkomna till skolan, detta är

viktigt för att få ett positivt samarbete med föräldrarna, Vi har många föräldrar som har sina

barn på fritidshem/klubb detta gör att vi har bra daglig kontakt med en stor del av föräldrarna

till de yngre barnen. Men vi upplever att det är färre föräldrar som besöker skola / fritidshem

under dagtid (kontaktdagar). Detta är en tråkig utveckling som vi måste vända.

Arbetet i föräldrarådet har blivit positivt när det finns engagerande frågor att arbeta kring.

Information till föräldrar genom en hemsida hade gjort informationen mer lättåtkomlig.

Mål

Svenska språket

Skapa ett läsintresse hos barnen.

Stödja eleverna som har det svårt med läsningen.

Utveckla förmågan att reflektera kring texter.

Göra föräldrarna medvetna om vikten av att deras barn läser och att man läser för sitt barn.

22


Resultat och måluppfyllelse

När det gäller elever med annat modersmål ser vi en positiv utveckling hos dessa elever, vi

genomför test varje vårtermin av dessa elever.

Svenska finns med i kommunala prov åk 3 och nationella prov åk 5.

Åtgärder 2005

I läsinlärning använder vi bl.a. ett mtrl Kiwiböcker från Nya Zeeland.

Åk 3 prioriterar läsning under höstterminen. Läsgrupper bildas och eleverna ges möjlighet att

läsa enskilt för lärare.

Viktigt att vi organisatoriskt skapar ansvarsbarn, delningar av klass för att underlätta

uppföljning av respektive barn.

Skolbiblioteket har prioriterat inköp av skönlitteratur.

Vi har infört individuella planer för eleverna i svenska från 0-16 år.

En lärare arbetar med ett projekt kring elevers läsförståelse. Detta skall leda till att vi har en

plan för hur vi bedriver läsprojekt - erfarenhetsutbyte mm.

Sammanfattande bedömning

Införandet av individuella planer för eleverna i svenska gör att vi fokuserar mer på ämnet.

Det fungerar bra att vi bedriver ett läsprojekt i åk 3. Det är viktigt att föräldrar är involverade

i detta.

Vi prioriterar svenska-läsning och tillser att detta får en framskjuten roll i alla tema-arbeten.

Att vi fått en lärare som arbetar med läsförståelseprojekt innebär att vi pratar och diskuterar

mer kring ämnet.

Viss fortbildning har varit kring svenska.

Kristianstad 2006 02 10

Pelle Berg

Rektor

23


Vilans skola 2006-02-07

KVALITETSREDOVISNING VILANS SKOLA 2005

INLEDNING

Vilans skola har under året haft ca. 105 elever i snitt fördelade på

fem klasser och en förskoleklass. Utöver dessa klasser har vi också

en förberedelseklass.

98 % av eleverna är två eller flerspråkiga och har ett annat

modersmål än svenska. Våra elever är nyfikna, spontana och orädda.

Däremot har de ett otroligt behov av vuxenkontakt och att bli

bekräftade. Eftersom det är så få elever med svenska som

modersmål blir språkstimulansen från andra elever inte den bästa

utan det blir de vuxna som blir de språkliga förebilderna. Den

satsning vi gjorde förra året på små klasser har vi inte kunnat gör i

år på grund av sämre ekonomi. De små klasserna har vi behållit på

grund av bristande elevunderlag men med 2,5 lärartjänster färre.

1. PRIORITERADE MÅL

Hälsofrämjande skolutveckling

FYSISK HÄLSA

Goda mat- och frukostvanor genom att.

Lära sig vikten av att äta näringsriktig mat för att bättre orka med

skoldagen.

Meningsfulla rast- och friluftsaktiviteter genom att:

Röra sig mera

Förbättra det fysiska välbefinnandet

Göra lustfyllda aktiviteter där man även tränar sociala färdigheter

SOCIAL HÄLSA

Att fungera i samspelet med andra människor, både stora och små.

24


PSYKISK HÄLSA

Sätta tydliga gränser och stärka självkänslan genom att:

Ingen kränkande särbehandling får förekomma

Barnen ska bli mer positiva, trygga och motiverade.

Föräldrainflytande

Göra föräldrarna delaktiga i barnens skolarbete och i den psykiska och

sociala miljön.

Få föräldrarna att känna sig välkomna och betydelsefulla för skolan.

Elevinflytande

Eleverna ska uppleva och veta att deras åsikter tas på allvar

Eleverna ska vara med och fatta beslut som rör eller berör dem

Eleverna ska känna sig delaktiga i verksamheten

Eleverna ska förstå att demokrati är ett ansvarstagande som kräver

kunskap om vad man tar ansvar för

Eleverna ska veta målen för verksamheten och vad som förväntas av

dem

Tala – läsa – skriva

Att förstå vikten av och glädjen i att kunna uttrycka sig i tal och

skrift, samt kunna förstå och tolka det man läser.

Andra uttrycksmedel än språket

Eftersom de flesta elever på skolan har ett annat modersmål är det

ibland svårt att uttrycka si på svenska. Vi vill med detta projekt, som

startade under hösten 2005, att eleverna ska få prova på andra

uttrycksmedel som samtidigt också utvecklar deras kreativa förmågor,

t.ex. bild, musik och drama. Projektet finansieras av utvecklingspengar.

Läsprojekt

En lärare i barnskolan har under hösten startat upp ett läsprojekt i sin

barnskoleklass. Detta har varit möjligt tack vare generationsväxlingspengar.

2. RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE

25


Hälsofrämjande skolutveckling

Vi har genomfört en hälsovecka under hösten där alla rubrikerna

finns med. Arbetslagen arbetar kontinuerligt med kost och hälsa

under hela året.

Så mycket som möjligt görs i samarbete med föräldrarna. Vid ett

tillfälle under hösten har vi bytt ut lunchen mot en näringsriktig

frukost med gröt, fil, bröd, pålägg och grönsaker för att visa

eleverna hur en frukost kan se ut.

Vi har deltagit i skoljoggen och vi sprang tillsammans 35 km.

Tre lärare ansvarar för att 1 gemensam utfärd görs per termin.

Leksaker till rasterna är inköpta både till klassrummen och till det

gemensamma förrådet för att stimulera mer till lek än till bråk. Det

gemensamma förrådet är numera också öppet på förmiddagsrasterna.

Eleverna i årskurs 4 ansvarar för öppethållandet.

Spontana raster ” Take a brake” har genomförts utifrån elevernas

behov.

Tyvärr har vi varit tvungna att avsluta ART på grund av

personalminskningen. Förutsättningen för att kunna arbeta med ART

är att man arbetar i små grupper.

Föräldrainflytande

Föräldraråd har bildats på Vilans skola. Vi har hittat formerna för

detta nu och intresset hos föräldrarna har ökat.

Många fler föräldrar har också i år deltagit i vår gemensam

heldagsutflykt till Haväng. Det visade sig att många av föräldrarna

aldrig varit vid havet förut.

För att få föräldrarna engagerade i skolan ska de bjudas in till

positiva möten där eleverna uppträder.

Elevinflytande

Vi har klassråd och elevråd på traditionellt sätt. Elevrådet ska tillika

vara matråd som rektor ansvarar för.

För att visa att vi tar eleverna och deras åsikter på allvar och att de

känner sig bekräftade har vi särskilt arbetat med:

Alla ska lyssna och titta på eleverna.

26


Poängtera att man tagit del av de sagt och eventuellt utveckla

åsikten. De ska också känna att de blir tagna på allvar.

Barnen ska vara med och fatta beslut på deras nivå när det rör dem

och inte fatta beslut för sakens skull.

De ska känna sig behövda och kan t.ex. hjälpa vaktmästare eller

annan personal. Vi ska också besöka samhälleliga ställen såsom t.ex.

bibliotek och museum.

Personalen ska hjälpa eleverna att hitta situationer där de får

bestämma något som de sedan kan ta ansvar för. Situationen i

matsalen är ett bra exempel där man kan se konsekvenserna av vad

demokrati innebär t.ex. att själv bestämma var man ska sittea.

Ge eleverna individuella små delmål som tydliggörs ordentligt.

Utvärdering av detta ska ske i slutet av vårterminen 2006.

Tala – läsa – skriva

Tala – läsa – skriva är ett prioriterat mål på Vilans skola eftersom vi

har så många elever med ett annat modersmål. Det är många elever

som inte når upp i till målen i åk. 5 varken i svenska, matematik eller

engelska. Alla ämnena är ju beroende av att man kan svenska. Vi har

praktiskt taget bytt ut svenskämnet mot Svenska som andraspråk

för nästan alla elever och bedömningen görs naturligtvis utifrån

detta.

Förutom den insatsen har vi arbetat mycket med att använda

mentorsgrupperna som verbalt forum eftersom man där arbetar i

små grupper.

I skolområdet har vi också tagit beslut om att använda

Språkjournalen från och med v.t. 2005. Det är ett dokument om

barnens/elevernas språkutveckling från förskola till och med åk. 9.

Det är ett dokument som också ska underlätta för personalen att

individuellt planera för varje barn/elev. Språkjournalen blir också en

bilaga till IUP.

Andra uttrycksmedel än språket

Thomas Thunell ska under hösten 2005 och våren 2006 arbeta

0,25 tjänst på Vilans skola för att inspirera personalen att arbeta

med andra uttrycksmedel så som t.ex. bild. Arbetet startade med

en upptaktsdag för personalen under v.44.

Projektet ska skapa:

o Gemenskap (barn – barn, vuxna – vuxna och barn – vuxna.

27


o Gemensamt förhållningssätt och bemötande

o Få positiva sidoeffekter

o Ökad språkutveckling och matematiskt och logiskt

tänkande.

Eftersom vi precis har kommit igång kan något resultat inte

presenteras ännu utan vi gör en utvärdering i slutet av läsåret.

Läsprojekt

Under hösten har en lärare i en av barnskolorna startat ett

läsprojekt i sin klass finansierat av generationsväxlingspengar.

Hon arbetar med små grupper av barn och de läser tillsammans en

gång i veckan. Utvärdering sker i slutet av läsåret.

Resultat av nationella prov i åk. 5 2005.

Ämne Godkänd Icke

godkänd

% Godkänd % Icke

godkänd

Sv/SvA 16 5 76 24

Eng 15 6 71 29

Ma 11 10 52 48

Som en jämförelse redovisas här resultaten för proven i åk. 5 2004.

Ämne Godkänd Icke

godkänd

% Godkänd % Icke

godkänd

Sv/SvA 15 4 79 21

Eng 16 3 84 16

Ma 13 7 65 35

Vad vi nu kan notera är att resultaten på proven blivit sämre igen. Resultaten

från 2004 var otroligt mycket bättre än året innan. Vi tror att det beror på att

vi då arbetade i mindre grupper där eleverna fick otroligt mycket stöd. Arbetet

med ART gav också mycket goda resultat.

Naturligtvis är resultaten också beroende av vilka elever som gjort proven och

hur länge de varit i Sverige. En analys måste göras av vad som skett i ämnet

matematik. Det kan bero på att vi fokuserat så mycket på ämnena Sv/Sva så att

matematiken fått stryka på foten. Vi har stora förhoppningar om att våra bägge

projekt ska bidra till bättre måluppfyllelse i alla ämnen i framtiden.

28


3. ÅTGÄRDER

Fortsätta att arbeta med ämnet Svenska som andraspråk i stället

för svenska.

Behålla mentorsgrupperna.

Arbeta vidare med åtgärdsprogrammen som vi nu känner att vi blivit

duktigare på efter utbildningen som några lärare och rektor

genomgått.

IUP är ett viktigt instrument för både planering och utvärdering och

nu finns den också översatt till elevernas modersmål vilket är mycket

positivt. Med hjälp av dessa översättningar blir det också lättare att

förklara för föräldrarna hur vi arbetar i skolan.

När det gäller matematiken får vi fundera på varför resultatet blivit

sämre jämfört med förra året.

Föräldrarådet måste vi också arbeta vidare med även fast det

fungerar mycket bättre i år än förra året. De tycker fortfarande att

det är vi som arbetar i skolan som kan verksamheten och vet deras

barns bästa (kulturkrock).

Hälsofrämjande skolutveckling är också ett område som aldrig blir

färdigt. Detta ämne är viktigt för både elever och personal och vi

har i respektive verksamhet utsett Hälsoinspiratörer som ska arbeta

vidare med detta. Hälsa är så mycket mer än idrott och vi har lagt

tankarna på nya duschar i idrottshallen eftersom skolan troligtvis

ska läggas ner.

De båda projekten som vi har startat verkar mycket positiva. Det är

bara alldeles för tidigt att dra några större slutsatser om resultatet

ännu.

4. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING

Trots ett stort engagemang från alla parter d.v.s. personal, elever

och föräldrar känns det som vi har mycket svårt att nå de för skolan

uppsatta målen. Detta kan man naturligtvis fundera mycket och länge

på, vilket vi också har gjort genom årens lopp. Vi har prövat olika

metoder och arbetssätt och vi kommer alltid fram till samma slutsats

nämligen att våra elever har ett extremt behov av att känna sig

29


sedda och bli bekräftade. Våra elever kommer också från många olika

kulturer, vilket är positivt, men inte alltid så lätt att hantera. Vi

saknar dock inslag av den svenska kulten vilket är en förutsättning

för att eleverna ska integreras i det svenska samhället så bra som

möjligt. Dessutom tar det onödigt lång tid för eleverna att lära sig

det svenska språket eftersom förebilderna saknas.

I och med att Härlövskolan ska byggas om och en ny organisation i

skolområdet ska ske, ser vi med stor förhoppning fram mot att ovan

beskrivna situation ska förändras. Vi är helt övertygade om att detta

är en positiv utveckling för hela skolområdet där även skolor med

många svenska elever blir bättre integrerade.

Kristianstad 2006-02-08

Eva Ericsson

Rektor

30


Kvalitetsredovisning

för Härlövskolan 2005

Härlövskolan är en 35 år gammal skola. Skolan har elever i skolår 6-9.

I dagsläget finns 430 elever samt ett 60- tal anställda. Härlövskolan är en

mångkulturell skola, ca 30 % av våra elever har en annan kulturell bakgrund än

den svenska.

De för området prioriterade målen:

Elevvård

Elevinflytande

Föräldrainflytande

Språket

Elevvård/Elevhälsa

Mål

Varje elev ska ha en inlärningssituation som gör det möjligt för eleven att

utvecklas både kunskapsmässigt och värdegrundsmässigt.

Eleven ska kunna uppleva att de har inflytande över sin egen skolsituation. Alla

ska uppmuntras till rörelse och motion i många sammanhang och bli

medvetandegjorda om kostens betydelse. Varje elev ska uppleva hälsa och

välbefinnande.

Åtgärder

Liksom några år tillbaka har vi valt att dela in elevstödet i tre olika

resursavdelningar. Den första med inriktning mot elever som är socialt och/eller

emotionellt utåtagerande. Dessa får stöd av en specialpedagog samt en till

resursavdelningen tillhörande elevassistent. Den andra resursavdelningen riktar

sig till elever som har behov av temporära insatser. Slutligen den tredje

resursavdelningen riktar sig till elever som behöver en mer konstant insats.

Arbetslagen arbetar ständigt på att utveckla individualiseringen för den enskilda

eleven, det kräver ett stort ansvar både av arbetslaget och både den enskilda

läraren.

Resultat och måluppfyllelse

31


Härlövskolans skolrestaurang serverar nyttig och näringsrik kost. Mottagandet

av nyanlända elever startar alltid med en inskolningskonferens. I början av dessa

elevers ankomst undervisas de större delen av skoldagen i vår Förberedelseklass

för att stegvis komma ut i klassundervisningen. Elever med annan kulturell

bakgrund får undervisning i Svenska som andra språk, likaså erbjuds eleverna

undervisning i sitt hemspråk.

Vi har Fritidsledare, Skolsköterska och Kurator till elevernas förfogande, under

året har vi också anställt fler vuxna som har till uppgift att finnas bland

eleverna på raster och luncher. Varje klass har två mentorer, det innebär att

varje mentor ansvarar för 12-15 elever.

Vårt stödteam träffas varannan vecka. Teamet består av Rektor, Skolsköterska,

Kurator, Fritidsledare, studie – och yrkesvägledare och skolpsykolog när så

behövs. Skolan följer ”elevvårdstrappan” liksom övriga verksamheter i

skolområdet, ”elevvårdstrappan” är en handlingsplan med åtgärder för elever i

behov av stöd. Medarbetarna känner sig nöjda med indelningen vi valt på våra

olika resursavdelningar. Det finns en naturlig dialog mellan lärarna och

specialpedagogerna som i sin tur gagnar våra elever som är i behov av stöd.

Specialpedagogerna handleder enskilda lärare och arbetslag samt

elevassistenterna.

Skolan har inte längre det vi tidigare kallat elevens val. Vi har istället valt att

utvidga de praktiskt estetiska ämnena. Numera har t ex alla årskurser musik.

Skolan har en skolutvecklingsgrupp, bestående av representation från våra

arbetslag samt elevrepresentation. Gruppen träffas varannan vecka.

Arbetsuppgifterna i skolutvecklingsgruppen är att fånga upp idéer och tankar

från eleverna och arbetslagen och föra in dessa idéer i gruppen för diskussion

och sedan återföra detta till respektive forum. Skolan har också ett s.k.

arbetsteam som består av personal som har till uppgift att se till att beslut som

tagits t ex i skolutvecklingsgruppen blir genomförda. Under 2005 har

Härlövskolan genomfört en rad förändringar för att främja utvecklingsarbetet.

Förändringarna består bl. a. i att vi infört s.k. lagdagar. Varje arbetslag har två

lagdagar/vecka och under dessa dagar arbetar lagen med ämnesövergripande

undervisning. Varje arbetslag utformar själva tillsammans med eleverna hur

dessa dagar ska se ut. Det kan bestå av studiebesök och olika teman mm. Vi har

också haft möjlighet genom dessa dagar, att mer kontinuerligt få in hälsa genom

rörelse, motion och matens betydelse, detta har varje klass möjlighet till fyra

dagar/vecka genom arbetslaget planering.

Vi har inlett ett samarbete med Kulturhuset Barbacka och Musikaliska Akademin

i Stockholm, SOL, av en förkortning av ”skapa och lär”. Detta innebär att vi får

kopplat en konstnär till två arbetslag som planerar tillsammans med pedagogerna

om olika inlärningsstilar med hjälp av musik i detta fall. Eleverna har genom

detta projekt getts möjlighet till att arbeta med svenska och musik. Intresset

32


land eleverna och lärarna har varit stort. Detta har genomförts på våra

lagdagar.

Åtgärder

Försök med olika lärostilar kommer att utvecklas, vi har fått ytterligare en

termin med SOL (se ovanstående) som innebär att till skolan är det nu kopplat

tre konstnärer, en dansare, en bildkonstnär samt en musiker. Alla arbetslag har

visat ett stort intresse för att finnas med i detta utvecklingsprojekt.

Elevinflytande

Mål

Härlövskolan har ett mycket starkt elevinflytande där elever finns

representerade i de flesta sammanhang.

Inflytandet ska om möjligt bli ännu större. Det är viktigt att elevinflytandet

tydliggörs i alla sammanhang på skolan. Elever finns representerade i följande

sammanhang: Elevrådet styrelse, Elevrådets stormöten, Klassråden,

Skolutvecklingsgruppen, Idrottsrådets styrelse, Idrottsrådet, Föräldrarådet,

Varma hjärtan, Matrådet, samt Biblioteksrådet.

Åtgärder

För ca ett år sedan inrättade Härlövskolan ett café. Syftet med caféet är att

kunna servera förmiddagsfika till eleverna till ett självkostnadspris, samt att

alla vuxna ska fika i caféet tillsammans med eleverna. Detta har eleverna önskat

länge. Fikan består av nyttig mat. Det säljs inget godis på Härlövskolan. Om det

blir någon vinst från caféet går det odelat tillbaka till eleverna där de också har

inflytande över vad pengarna ska användas till. Elever har fått utbildning genom

Ungdomsrådet, vi håller på att utbilda elevskyddsombud.

Resultat och måluppfyllelse

Eleverna har, som nämns ovan, önskat att personalen ska fika tillsammans med

eleverna. Vilket nu också skett, det har inneburit att personalen har blivit mer

”tillgänglig” för eleverna. Vi har märkt att ljudnivån påverkats av detta i positiv

riktning. Skolan har också renoverat caféet så att det nu finns en ”kiosk” där

eleverna kan sälja fika, det finns också ett rum som Fritidsledaren kan t ex

begagna till olika samtal med eleverna. Eleverna har haft stort inflytande på

caféets utformning. Eleverna har önskat att det ska byggas en scen på ”Tårjet”.

33


Spindelgruppen, bestående av polis, socialförvaltning samt kultur och fritid har

informerat eleverna om vad som händer om man begår brott.

Åtgärder 2006

Skolan ska möjliggöra en temporär scen på ”Tårjet”. Syftet är att kunna ge

möjlighet till elevframträdande. Det sker för närvarande en omfattande

planering och planläggning över sådana aktiviteter, Elevrådet ansvarar

tillsammans med Musikläraren och SvA-läraren. Detta är ett bra sätt att få in

mer kultur i skolan.

Kommunfullmäktige har nu infriat ett önskemål som stått allra högst på

önskelistan hos både elever och personal, Härlövskolan ska byggas om. Man har

beviljat 30 miljoner kronor i två etapper, 2006 och 2007. Skolan har en

omfattande planering över hur vi skulle vilja att vår skola ska se ut, det har

bildats olika grupper som planerar, elevrepresentation finns naturligtvis med i

detta planeringsarbete.

Föräldrainflytande

Mål

Härlövskolan har ett föräldraråd där elever och personal finns representerade.

Rådet fungerar som rådgivande till skolan i olika sammanhang. Föräldrarådet

träffas 2-3ggr/termin. I rådet finns representation från alla 0-5 skolorna.

Åtgärder

På föräldramöten i åk 5 informeras föräldrar om skolans föräldraråd. Likaså vid

varje läsårs början inbjuder vi föräldrar till skolans föräldraråd. Föräldrarådet

är öppet för alla och det är av stor betydelse att föräldrar intresserar sig för

och är delaktiga i sina ungdomars skola. På Härlövskolans hemsida kan föräldrar

ta del av skolans dagliga verksamhet. På denna hemsida finns också olika sorters

information om vår organisation. Alla föräldrar är alltid välkomna att vara med

under skoldagarna. Skolan anordnar sedan fjärde året i rad julbord, där alla

föräldrar blir inbjudna, ett av många föräldrar välbesökt arrangemang.

Resultat och måluppfyllelse

Samtliga föräldrar har varit inbjudna till olika föreläsningar. En uppskattad

föreläsning som arrangerades av polisen, socialförvaltningen samt tre elever från

Söderportskolan, innehållande ungdomars syn på alkohol och droger.

Skolan har stora ambitioner att kunna nå alla föräldrar till våra elever. Det har

visat sig vara svårigheter med att kunna få föräldrar till elever med annan

kulturell bakgrund att närvara vid olika typer av möten, likaså är det svårt att få

med dessa föräldrar i föräldrarådet. Inför Härlövskolans ombyggnation har det

34


varit gemensamma föräldraråd som träffats från fyra olika föräldraråd vid ett

par olika tillfällen. Detta kommer att fortsätta under planeringsprocessen. Varje

skola har också haft enskilda föräldraråd när det gäller ombyggnationen och

planeringen inför detta.

”Spindelgruppen” bestående av polis, socialförvaltning, kultur och fritid har varit

med vid ett föräldramöte och informerat om sina olika verksamheter.

Åtgärder 2006

Föräldrarådet bör stärkas i sin roll och få mer inflytande i skolverksamheten.

Genom områdesövergripande råd, där det finns representation från samtliga

skolor, ges det möjlighet till större påverkan och insyn i våra olika verksamheter.

Skolan har under 2005 haft problem med vissa motsättningar mellan en liten

grupp pojkar, bestående av elever med en annan kulturell bakgrund och pojkar

med svensk bakgrund. Skolan inbjuder föräldrar till föräldramöten i varje klass

där vi har möjlighet att informera och samverka. Föreläsningar inbjuds föräldrar

till kontinuerligt.

Språket

Mål

Vi har valt att prioritera svenska språket. Målet är att förbättra samtliga

elevers kunskaper i att tala, lyssna läsa samt skriva. Språket är nyckeln till alla

ämnen.

Åtgärder

Skolans samtliga elever har något vi valt kalla ”bonustid”, då har eleverna

möjlighet genom arbetslagen att få hjälp och stöd i språket. På denna tid har de

också möjlighet att göra fördjupningar i våra kärnämnen, svenska, engelska och

matematik. Ämneslärarna har fått möjlighet att fortbilda sig i SvA. Detta

sammantaget borgar för en bredare kunskap och därmed bättre förutsättningar

att möta och hjälpa alla våra elever. Elever med annat modersmål än svenska

erbjuds undervisning i sitt hemspråk genom våra modersmålslärare, dessa lärare

fungerar också som studiehandledare. Modersmålslärarna finns med i skolan

arbetslag.

Resultat och måluppfyllelse

Eftersom många av våra elever befinner sig på olika språkliga nivåer är det

viktigt att i ett så tidigt skede som möjligt identifiera var varje enskild elev

35


efinner sig i språkutvecklingen. Detta är en förutsättning för att möjliggöra

individualiserad undervisning.

Från att ha legat underst i Kommunens betygsstatistik har Härlövskolan 2005

lyckat ta sig till en mittenplats vilket vi känner en stor lycka över.

Åtgärder

Skolområdet har infört språkjournaler, en dokumentation som följer varje elev,

denna journal beskriver elevernas språkutveckling från förskolan upp till

gymnasiet. På Härlövskolan har vi infört dessa 2005 för åk 6 för att de ska följa

med upp genom alla årskurserna. Detta ger en värdefull pedagogisk möjlighet till

att utveckla språket hos alla våra elever. Härlövskolan använder även Individuella

utvecklingsplaner för varje elev. Syftet är att vid de olika stadieövergångarna

ska finnas en röd tråd som innebär att man kan följa en elevs utveckling i alla

ämnen genom alla skolår.

Sammanfattande bedömning

Till Härlövskolan kommer elever från många olika kulturer och bakgrunder. Vi ser

det som en tillgång och utmaning att arbeta på en plats med möjligheter till att

utveckla förståelse och respekt för varandra. All personal arbetar aktivt för att

Härlövskolan ska vara en utvecklande och positiv miljö. Härlövskolan är stadd i

ständig förändring och utveckling, det gäller möjligheter i pedagogik, metodik

samt didaktik. Vi försöker hitta vägar till förnyelse som genomsyrar all vår

verksamhet för samtliga som finns på skolan, en samverkan om intentioner och

mål i läroplaner och kursplaner. Det är också en viktig uppgift att implementera

våra styrdokument så att de omfattar alla våra elever. Här finns en stor

kompetens och vilja bland personalen, en strävan om att alla elever ska lyckas.

Astrid Carlson, rektor

36

More magazines by this user
Similar magazines