à rsboken för 2002 som pdf - neij.se
à rsboken för 2002 som pdf - neij.se
à rsboken för 2002 som pdf - neij.se
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Alla statsråd deltar i besluten<br />
Den svenska regeringen fattar kollektiva och enhälliga<br />
beslut. Alla statsråd måste därför ges möjlighet att<br />
påverka de beslut <strong>som</strong> regeringen tar. Även om verksamheten<br />
i Regeringskansliet är indelad i departement,<br />
så måste departementen bereda ärenden utifrån perspektivet<br />
att det är hela regeringen <strong>som</strong> ska besluta,<br />
inte den enskilde ministern.<br />
Detta perspektiv präglade förändringen den 1 januari<br />
1997, då Statsrådsberedningen, departementen och<br />
dåvarande förvaltningskontoret lades samman i den<br />
gemensamma myndigheten Regeringskansliet. Departementen<br />
har dock <strong>se</strong>dan länge utvecklat arbetsformer<br />
för att gemensamt kunna bereda regeringsärenden på<br />
ett sätt <strong>som</strong> motsvarar det kollektiva beslutsfattandet.<br />
Även om bildandet av den gemensamma myndigheten<br />
var ett viktigt steg i att öka samordningen och flexibiliteten<br />
i verksamheten, så ändrades inte den grundläggande<br />
förutsättningen för departementens verksamhet,<br />
nämligen att de tillsammans utgör ett stöd för<br />
hela regeringen. Snarare var sammanläggningen till en<br />
myndighet en anpassning till denna förutsättning.<br />
Myndighet med särställning<br />
Regeringskansliets uppdrag är att stödja regeringen i<br />
dess uppgift att styra riket och förverkliga sin politik.<br />
Regeringskansliet leds av regeringen, men bistår också<br />
regeringen i styrningen av andra myndigheter. Detta är<br />
ett av Regeringskansliets särdrag i förhållande till<br />
andra myndigheter. Enligt den svenska förvaltningsmodellen<br />
är myndigheterna i flera av<strong>se</strong>enden relativt självständiga<br />
från regeringen. Undantaget är Regeringskansliet,<br />
<strong>som</strong> till stora delar fungerar <strong>som</strong> en stab åt<br />
regeringen.<br />
Annorlunda ledarskap<br />
En vä<strong>se</strong>ntlig skillnad mellan Regeringskansliet och<br />
andra myndigheter ligger i ledningsformerna. Medan<br />
andra myndigheter vanligtvis leds av en generaldirektör,<br />
<strong>som</strong> ut<strong>se</strong>s av regeringen, så är det i Regeringskansliet<br />
statsministern <strong>som</strong> är chef för myndigheten. Inte<br />
bara statsministern har på detta sätt dubbla roller.<br />
Många statsråd är, förutom att vara ledamöter i regeringen,<br />
också departementschefer.<br />
Närmast under departementschefen finns i regel tre<br />
typer av chefstjänstemän: stats<strong>se</strong>kreterare, expeditionschef<br />
och rättschef. Stats<strong>se</strong>kreteraren är politiskt anställd<br />
och leder arbetet närmast under departementschefen<br />
eller annat statsråd. Expeditionschefen svarar<br />
för att förvaltningsärenden bereds lagenligt och kon<strong>se</strong>kvent.<br />
Rättschefen svarar för att förslag till lagar och<br />
andra författningar bereds lagenligt och kon<strong>se</strong>kvent.<br />
Det finns dessutom en departementsövergripande<br />
förvaltningschef <strong>som</strong> har sitt kansli på Statsrådsberedningen<br />
och är myndighetens styrande person i förvaltningsfrågor.<br />
Förvaltningschefen ansvarar för administrativa<br />
frågor i Regeringskansliet <strong>som</strong> rör flera departement.<br />
Liten skillnad vid regeringsskifte<br />
I likhet med anställda vid andra myndigheter är de<br />
flesta tjänstemän i Regeringskansliet inte politiskt tillsatta.<br />
Av cirka 4 500 anställda är bara omkring 150<br />
REGERINGSKANSLIETS ÅRSBOK <strong>2002</strong> KAPITEL ETT. PRESENTATION AV REGERINGSKANSLIET • 8
Change language