Söndag - Kumla kommun

•
Val-98
Upptäck Kumla bibliotek!
HUVUDBIBLIOTEK
Folkets hus, Skolvägen 12, Kumla
Vuxenavd. 2 tr, tel. 019-58 8190
Bamavd. bv tel. 019-58 81 89
Utställningshan bv
Oppettider.
Månd-to~ag 12-20
Fredag 12-18
lördag 11-14
Söndag 16-18
Bibliotekets öppettider i samband med helger
Fred. 30 okt. kl. 12-17
A1lhelgonahelgen stängt
Onsd. 23 dec. kl. 12-17
Julafton, juldagen samt annandagen stängt
BOKMAGASINET
Hagendalsvägen 26, tel. 019-58 81 80
Öppetl~:r~agl6-18
Utlåning av äldre böcker och tidskrifter samt försäljning av Kumlakrukor, haradskanor,
vykort m.m.
Kurnla kommuns bokbuss tel. 07Q...658 45 52.
Selr.tunistor se sid. 13 och 25.
Skoindustrimuseet
Sveavägen 19, KumIa
Öppettider: Månd~fredag kl. 13-17, lördag och söndag kl. 13-16
För grupptlesOk ring 019-58 81 87
SkoindustJimuseet ar stängt under a1lhe1gonahelgen 31/10-1/11
Evenemang under hösten:
Frimärkets Dag lördagen dan 3 oktober
Skons Dag lördagen den 24 oktober
Ny utställning: Ortopediska skor
KUMLAN
Informationsblad för Kumla kommun
Ansvarig utgivare:
Kommunalrådet Dan-Åke Moberg
Redaktion:
Kulturinlendenl Mats Runering
Postadress:
69280 KUMLA
2
Besöksadress:
Stadshuset, Kumla torg
Telefon:
019/588000 (växel)
Nästa nummer av Kumlan utkommer I
december
Av kommu.nalrådet Dan-Åke Moberg
Så närmar vi oss seklets sista allmänna
val till riksdag. landsting och kommu·
ner. Möjligen skulle ett snabbt påkommet
nyval till följd aven regeringskris
ellerdylikt kunna ändra delta påstående.
Eli stabilt tips är nog ändå att de
ledamöter som tillträder olika poster
som förtroendemän efter höstens val
får vara med över tusenårsskiftet.
Del kännsspännandeoch inspirerande
aU finnas med bland de kandidater
som får möjlighet att vara med om
detta historiska skeende. Vi är nog
många som tänker -tusenårsskifte eller
inte - egentligen förändras väl ingenting.
Möjligen om vårt datoriserade
samhälle ställer till lite problem här
och var, men i det stora hela så är nog
inte förändringarna särskilt påtagliga.
Kanske det är rätt i det korta perspektivet.
Men samtidigt vet vi att det planeras
otroligt mycket i vårt samhälle i
dag som troligen blir verklighet några
få år in på det nya årtusendet.
I första hand tänkerjag på de förändrade
strukturer som pågår inom industrin.
Det som har varit basen för vår
arbetsmarknad och välståndsutveckling
har under en lång följd av decennier
varit just den industriella utvecklingen.
Antalet anställda inom industrin
har varit måltet iUle bara på det
enskilda företagets ekonomiska ställning
utan även grunden för landets finanser
och kommunernas intäkter.
Samtidigt som behovet av arbetskraft
till industrin trots goda konjunkturer
relativt sett minskar, andelen företag
ägda utanför landets gränserökar, den
industriella verksamheten bedrivs för
en betydligt slörre marknad än endast
det egna landets behov - de internationella
kontakterna ökar alltmer såväl
vad avser export som import, så är det
en verklighet som vi som politiker
både på riksnivå och lokal nivå har att
hantera utifrån våra respektive uppdrag
och förutsättningar.
Den oinvigde kan undra vad politiker
i en kommun som Kumla har med
dessa frågor att göra.
Det första är givetvis - inom vilka
områden skapas morgondagens arbetstillfällen
och hur medverkar vi
inom den kommunala sektorn så att
förutsättningar skapas för en fortsatt
arbetsmarknad för de som bor och lever
i Kumla med omnejd.
En större internationell marknad förutsätter
en än bättre infrastruktur i allt
ifrån hur vi utformar ett industriområde
till väg-o järnvägs- och flygförbindelser
till och från vår region.
En förändrad arbetsmarknad förutsätter
nya kunskaper. Det ärsannolikt
så att utbildning i företagens regi eller
genom samhällets försorg måste organiseras
som ett kontinuerligt tillskott
under hela den aktiva arbetstiden.
Det är några av de frågor som kommer
att beröra det nya årtusendet. Det
är frågor bland andra vardagsnära frågor
om exempelvis omsorgom barnoch
gamla, grundutbildning, kultur och fritid
som vi som politiker har att hantera.
Du som har rätt och möjlighet att
rösta bör därför göra din röst hörd dels
genom att rösta på valdagen den 20
seplemberdels också om intresse finns
genom att engagera dig i något av de
politiska partier som är verksamma i
Kumla.
O
3

Valet 1998 - några lokala upplysningar
A v kanslichef Torild Hilmersson
Socialdemokraterna
Röstning i vallokal
Val till riksdag, landstings- och kommunfullmäktige
hålls söndagen den 20
september 1998. Vallokalerna är öppna
för rästmotlagning mellan kL 08.00
och 20.00. OBS! Åsens valdistrikt har
nya vallokaler i Kumla Skofabrik.
S. Kungsvägen 1.
Förtidsröstning på postkontor
Från och med den 2 september kan
förtidsröstning ske på postkontor.
Röstkortet måste då medtagas.
Röstkort
Du som är röstberättigad får ett röstkort
med posten. På röstkortet finns
uppgift om vilka val Du har rätt att
delta i och vilken vallokal Du skall
rösta i. Röstkorten delas ut i vecka 36.
Ta med röstkortet till vallokalen när
Du går och rästar.
Om Du har förlorat ditt röstkort kan
Du få ett dupletlröstkort utfärdat.
Ring till Skalteförvaltningen i Hallsberg
0582-456 00. Duplettröstkort utfärdas
även lördagen den 19 september
kl. 09.00-12.00 och valdagen kl.
09.00-12.00 tel. 019-674 50 21.
Rättelse av fel i röstlängden
De uppgifter som finns på röstkortet
är samma uppgifter som finns i röstlängden.
En nyhet för årets val är aU
4
rättelse av röstlängden kan ske ända
till och med den 14 september.
Om Du anser att uppgifterna på röstkortet
är fel eller att Du är röstberättigad
men inte fåll något röstkort så
meddela rättelsen till Skatteförvaltningen
i Hallsberg tel. 0582-456 00.
Valskjuts
Röstberättigade som bor i kommunens
ytterområden och har lång väg till
vallokalen kan beställa valskjuts genom
kommunledningskontoret tel.
019-58 81 26 under kontorstid till och
med fredagen den 18 september samt
valdagen. Valskjutsen är kostnadsfri.
Preliminär sammanräkning
När röstningen i vallokalen är avslutad
valdagen kl. 20.00 vidtar preliminär
sammanräkning i vallokalen. Förrättningen
är offentlig.
Onsdagen den 23 september sker
sammanräkning av poströster som inkommit
efter valdagen. Förrättningen
som är offentlig äger rum kl. 09.00 i
Stadshuset, Kumla.
Information om personval
Den stora nyheten vid årets val är
möjligheten till personval. Skatteförvallningen
sänder i början av september
ut en särskild informationsbroschyr
till alla om hur detta går till. O
De är gula de är blå, de är röda likaså!
Stugorna på Kumla torg är alltså på plats som brukligt är i valtider. Innehållande tjänstvilliga
~valarbetare" beredda all ge svar på Dina frågor. I dessa datoriserade lidertroligen rustade
med e-mailadresser, hemsidor, fax och givetvis även med direkltelfoner.
Vi socialdemokrater har under den senaste
valperioden haft egen majoritet i
fullmäktige vilket betyder aU vi haft
ert fulla förtroende att tillsammans
med flera andra partier ta ansvaret för
kommunens ekonomi och därtill hörande
besparingar.
För oss förtroendevalda har det varit
en svår tid. Alla beslut om besparingar
har stötts och blötts och naturligtvis
har vi lidit med de kommunala verksamhetsgrenarna
i samband med besluten.
Det finns många åsikter om
dessa besparingar men de har varit
nödvändiga när statsbidragen minskade
och när vi bestämde att vi inte ville
skjuta skulderna framför oss till våra
barn.
Det här är nu en gången tid. Vi ser
med glädje framåt och hoppas att Du
vill (äsa några rader om vad vi vill med
allas vår framtid.
Vi socialdemokrater ska även i fortsättningen
verka för att budgeten i
hela Sverige är i balans. Det här kanske
Du tycker är en mening som har
sagts många gånger under de senaste
åren. Vad berör det mig och Kumla
kommun, kanske Du tänker.
Vi tänker försöka förklara detta för
Dig.
Om vi socialdemokrater får fortsatt
förtroende att sitta i regeringsställning
betyder det all vi kan fortsätta att driva
en politik som inte bygger på lånade
pengar och atl vi även i fortsättningen
kan betala på våra skulder. Det betyder
att vi i kommunerna kommer att få
del av någonting som kallas "Perssonpengarna"
och för Kumlas vidkommande
betyder det att vi inte kommer
att sänka vår redan låga kommunala
Dan-Åke Moberg
skatt. Men vi kommer alt med försiktig
optimism fortsätta en politik där vi
återigen kan stärka upp verksamhetsgrenarna.
Men vi vill även utveckla
den kommunala verksamheten och på
så sätt ge fler möjligheter till bra vård
och omsorg och en bra skola.
Vår förhoppning är också att vi ska
kunna utveckla kulturlivet i kommunen
och ge alla föreningar ett så stort
stöd som möjligt. Vid sidan av vården,
omsorgen och skolan ser vi detta som
en viktig del för alt varje människa ska
få en så bra fritid som möjligt.
Detta är det enda och verkliga löfte vi
vill ge Dig inför framtiden - att vi ska
bedriva och utveckla skola, vård och
omsorg med egna pengar. Pengar som
vi alla i Sverige hjälps åt att betala in
via skatter, så att alla. oavsett inkomster,
ska kunna få ta del av vård, omsorg
och skola.
Det här, alla Ni som bor i Kumla
kommun, går endast med ett socialdemokratiskt
styre tillsammans med några
andra partier för att besluten ska
hålla över tiden.
Till sist vill vi påminna om en sak: Du
bor i en kommun som har bland de
lägsta taxorna i Sverige vad det gäller
till exempel vatten, avlopp och renhållning.
Kumla har alltid styrts av socialdemokrater.
Det här kan Du tänka
på när Du går och röstar den 20 september.
O
5

Moderaterna
Centerpartiet
Vi har insikten att folkhemmet en
gång utgjorde bron mellan bondesamhället
och industrisamhället. Detta
hjälper oss att bygga den bro som vi nu
på nytt behöver mellan tradition och
förnyelse. Att kritisera den svenska
välfärdspolitiken som vi upplever den
i dag, är därför inte detsamma som att
säga att allt alltid varit fel. Vår slutsats
är dock tydlig: Eftersom vi människor
i dag är annorlunda än tidigare, har
andra föreställningar om våra rättigheter
Q.S.V. måste även välfärdspolitiken
förändras.
Inflytande - Demokrati
De enskilda medborgarnas makt och
inflytande måste stärkas. Därför vill vi
ge Kumlaborna större möjligheter att
bestämma vilken kommunal service
de vill ha. Skapa möjligheter för medborgarinflytancte
i lokalsamhället.
Ekonomi - Näringsliv
Vi har alla ett behov av ett näringsklimat
som ger förutsättningar till utveckling
av närlingsliv och arbetsmarknad.
Tillsammans bör vi skapa en
stark organisation till stöd för befintliga
och nya företag.
Skolan
En trygg skola där alla, elever och personal,
känner stimulans och motivation
för sitt arbete. Skolan skall ge
eleverna kunskap och bildning med
stora möjligheter för utveckling av individuella
mål och talanger. Möjligheter
för personalen till en fortlöpande
kompetenshöjning. Vi skall verka för
alt Musikskolan får behålla sin nuvarande
form och status som rektorsskola.
Barnomsorg
Barnomsorgen skall vara anpassad till
LarS-Åke Kjellman
barnens behov och verksamheten ska
bedrivas på deras och föräldrarnas villkor.
Vi vill stödja och stimulera en
utveckling av alternativa lösningar.
T.ex. kooperativt eller enskilt drivna
daghem, möjligheter till alt personalen
själva tar över. Kostnaderna för
barnomsorgsalternativen skall avspegla
sig i avgifterna.
AJdreomsorg
Att kunna själv bestämma om sin egen
ålderdom, ären rättighet som egentligen
borde vara självskriven. Vi vill skapa
f~rutsättningarför att alternativ skapas,
till nuvarande service, som erbjudes i
fonner som barnomsorgen.
Kullur - Fritid
Vi är alla beroende av ett rikt kulturliv
och bra möjligheter till fritidsliv. Teater
och musik, sport och annan rekreation
har en positiv inverkan på bilden
av kommunens al1raktion. Att stödja
denna verksamhet är därför av stor
vikt.
Miljön
Kommunen bör fortsätta miljöarbetet
g.enom ett projekt för miljöcertifienng.
Jämställdhet
Vi har inställningen atl alla, oavsett kön,
skall ges samma möjligheter och villkor
i arbetsliv och andra områden. D
Utveckla Kumla-andan!
Kumla-andan är ett begrepp som står
för något mycket fint:
• samarbete över parti- och blockgränser
för invånarnas bästa
• samarbete mellan kommunen och
näringslivet för jobbens skull.
Vi måste utveckla denna anda vidare
för att ordna arbete och välstånd åt
kumlaborna inför 200u-talet.
Mer småröretag rör nya jobb
En sak som är helt säker är al1 Kumla
behöver ännu ner småföretag. Det är
den typen av företag som genom att
etableras och växa kan ordna de arbeten
som behövs under åren framöver.
Nya jobb är ofta gröna jobb
Många av framtidens jobb är gröna
jobb, dvs. jobb inom kretsloppssektorn.
Därför är det angeläget al1 Kumla
arbetar vidare med planerna på
Kvarntorps kretsloppspark med inriktni?g
på återvinning och förnybar
energI.
Till det gröna näringslivet hör lantbruket,som
vi måste slå vakt om. Lantbruket
skapar jobb åt många - Lex. i
förädlingsledet. Trakten kring Kumla
ären fin kulturbygd, som bäst förvaltas
av ett livskraftigt lantbruk.
Smörgåsbordet i Kumla
Centerpartiet anser al1 det ska erbjudas
ett "smörgåsbord" av möjligheter
till byggande och boende. I centrum
eller i lantlig kulturmiljö som i Hardemo.
De små tätorterna måste få växa.
Ekeby är ett "mjukt sovstadsalternativ"
för dem som arbetar i Örebro.
Hyresrätter, bostadsräl1er och eget
ägande ska komplettera varandra i det
Torbjörn Ahlin
möjligheternas Kumla som Centerpartiet
förordar.
För att Kumla ska förbli attraktivt är
det viktigt att satsa på Kumla centrum
som ett nav för handel och service,
Skola och vuxenomsorg
Skola och vuxenomsorg är två av kommunens
viktigaste verksamheter.
Båda kostar pengar, stora pengar,
trots de senaste årens besp

Vänsterpartiet
Folkpartiet
Folkpartiet Liberalernas uppgift är a\1
stärka den enskilda människan. Vår
grundsyn är att samhället ska byggas
av aktiva medborgare som kan och vill
ta ansvar för sig sjiilva, sin närmaste
omgivning och bidra till samhällsutvecklingen.
Kent Sundström
Dags för rättvisa - vrid politiken i
Kumla åt vänster!
Orättvisorna i Sverige har ökat under
90-talet. Nedskärningarna för att rädda
statens ekonomi har drabbat sjukoch
A-kasseersättningar, avgifterna
för vård, barnomsorg och annat har
ökats. kvaliteten inom skola, sjukvård
och barnomsorg har bliviilägre. Klassklyftorna
har växt, fattigdomen har
åter visat sig hos oss.
Visst har del varit nödvändigt all sanera
statens finanser. Men sättet att
göra det på hade kunnat vara helt annorlunda.
Vänsterpartiet har konsekvent
visat på en rättvis väg ur krisen.
Den politik som förts i Kumla har
bidragit till utvecklingen. Socialdemokraterna
har troget genomfört regeringens
nedskärningspolitik. Vi i Vänsterpartiet
Kumla arbetar ständigt
med att påverka politiken från rättvisehåll
- från vänster. De två senaste
valen har Vänsterpartiet ökat ett mandat
i fullmäktige. Nu är vi beredda att
ta ett steg till och ta ansvar för utvecklingen
i Kumla in i 2000-talet. Med ett
starkt Vänsterparti kan (s) tvingas
vända sig åt vänster. .. och föra en politik
för större rättvisa!
Det goda samhället
l det goda samhället har alla rätt att
känna att de behövs. Allas insatser behövs
för att skapa ett solidariskt, rätt-
visl samhälle. Därför är arbetslöshetcn
ett fruktansvärt slöseri med män~
niskor. Arbetslösheten ökar också
klassklyftorna och kostar samhället
enorma pengar. Den främsta uppgiften
i arbetet med att skapa det goda,
rättvisa samhället är därför att kraftigt
minska arbetslösheten.
Kommunalpolitik för rättvisa
I Kumla vill Vänterpartiet använda
den förbättrade kommunala ekonomin
till att åter öka kvaliteten inom
vård, skola och omsorg. Några krav
som kan nämnas är: Max 25 elever i
varje klass, ökad personaltäthet inom
äldreomsorgen, bra färdtjänst till kollektivtrafiktaxa.
översyn av avgifterna
för bl.a. barnomsorg och äldreomsorg
samt minskade barngrupper inom
barnomsorgen.
Många partier talar om vård, skola
och omsorg. Men i riksdagen är det
bara Vänsterpartiet som har föreslagit
mer pengar än regeringen till kommunerna.
Läs mer
Detta är bara några korta utdrag ur
vårt kommunala handlingsprogram.
Ring 57 07 04, eller besök vår valstuga,
om du vill läsa mer.
D
Kultur och fritid
I en demokrati är det viktigt att alla
känner sig delaktiga. Vi vill arbeta för
att kulturutbudet kommer alla barn till
godo. precis som Bokbollen gör idag.
Vi vill satsa på störresamverkan skolakultur-fritid.
Musikskolan, studieförbunden
och föreningar blir viktiga
samarbetspartners. Ett antal fria bussresor
för barn i ytterområdena in till
Kumla. Fortsatt utveckling för biblioteket.
Satsningar på Kvarntorpshögen,
vintcr såväl som sommar. Utveckling
av URD-projektet geologiskt museum.
Vård och omsorg
Vi vill arbeta för en bra omvårdnad
inom vuxellomsorgen. Äldre som önskar
bo i eget rum skall ha rätt till det.
En kommunal äldreombudsman skulle
kunna bli det stöd många äldre, handikappade
och anhöriga behöver. Ingen
i Kumla ska behöva oroas över att
inte ha råd med den vård och omsorg
de själva eller deras anhöriga behöver
om de drabbas aven olycka eller om
hälsan sviker. Kommun och landsting
ska ägna sig åt det viktigaste. Dit hör
vård och omsorg.
Barn och utbildning
Vi vill arbeta för att barnomsorgen och
skolan
- är flexibel
- sätter barnen och eleverna cen-
trum och möter dem utifrån deras
behov
satsar på de barn och ungdomar
som behöver särskilt stöd
skall ha kunnig och engagerad personal
ger personal, föräldrar, barn och
elever möjlighet att påverka utformningen
av verksamheten på
"sin" skola/barnsorg
präglas av synsättet att olika lösningar
passar på olika skolor/barnomsorg.
Ett lugnt KlImia
Vi vill verka för ett lugnt Kumla centrum.
Invånarna i Kumla kommun
skall kunna sova på nätterna. Vi tror vi
kan få ordning på centrum med närpolis
och alt samhällstjänsl införs för
ungdomar 12-18 år.
Samhällstjänst innebär att den som
gjorl något olagligt får ersätta skada
med pengar eller jobba av skulden.
Niiringspolitik
Vi vill också verka för en aktivare näringspolitik.
Småföretagarna skall ha
möjlighet att både hyra och köpa industrifastigheter
eller tomter av Kumla
kommun.
De närmaste åren är ingen utmaning
större än kampen mot arbetslösheten.
Vår politik inriktas på att skapa förutsättningar
för jobb genom företagande.
D
8
9

Kristdemokraterna
Denna artikel ingår i en serie artiklar i Kl/mlan där den kommunala verksamheten
redovisas överskådlig/. Nl/ har turen kommit till Tekniska kontoret...
Vi Kristdcmokrater i Kumla vill verka
för en trygg, fri och vänlig kommun.
Trygghet och frihet handlar inte enbart
om ekonomiska resurser och materiella
satsningar. Människovärdet är
viktigare än penningvärdet! Vi vill verka
för ett förstärkt människovärde, en
hållbar livsmiljö samt en god samhäl [sekonomi
byggd på framgångsrikt företagande
och goda. stabila möjligheter
lill arbete för alla. Della kräver en
värdemässig förankring. Vi anser att
alla så tidigt som möjligt behöver få en
egen inre kompass. I hemmen. förskolan,
skolan och i föreningslivct finns
generellt sett de bästa förutsättningarna
för atl överföra de etiska värden
som demokratin bygger på.
DeuQ vill vi bl.a. verka för:
Skola och barnomsorg
- Mer pengar till fortbildning och
kompetenshöjning för personalen.
~ Ökat samarbete mellan kommunens
skolor och företag för att förbereda
eleverna för sina yrkesval, samt stimu~
lem elever som har intresse och fallenhet
för att bli unga uppfinnare och entreprenörer.
- Timtaxa inom barnomsorgen.
- Etablera en direktbuss från Sydnärke,
genom Kumla. till Högskolan, Örebro.
- Slå vakt om dagbarnvårdarna som är
en viktig del av barnomsorgen. De är
idag det enda alternativet till institution.
Äldreomsorgen
Slå vakt om värdighetsgarantin inom
äldreomsorgen ger10m bl.a. vårdpersonal
i stället för blöjor.
- FörbiilIra samarbetet mellan kommunen
och landstinget. Begreppet klinikfärdig
måste ersättas av behov och
värdighet.
Per l'lolm
Stoppa utflyttningen
Kumla är ell mycket gOIl val av bostadsort.
Det strategiska läget, den förhållandevis
goda arbetsmarknaden
och niirheten som kommunen kan erbjuda,
borde lala för en ökande befolkning.
Så är dock inte falle\.
- Tillsätt en "infiytlningsansvarig"
som aktivt kan jobba för all hilla lösningar
för att bygga kvar pendlarna
och öka invånarantalet.
En grön mandatperiod
- Vi är förvaltare av vår livsmiljö. För
våra barns skull måste alla beslut tas
med "gröna ögon".
- Avfallstaxa efter vikt.
- Kretsloppsparken i Kvarntorp -
framtidens företag.
- Bevara skogsmiljön vid utbyggnaden
av "Vägtorgsområdet".
Riktade föreningsbidrag
- Föreningar som tar ett större ansvar
i olika frågor ex. mot mobbning eller
droger. ska erhålla extra bidrag.
Mer information
I vår tidning, Kumla & Framliden, som
kommer i era brevlådor. informerar vi
om vad vi vill verka för. Information
kan också hämtas på Internet på föl~
jande adresser:
www.orebro.kristdemokrat.se/kumla
samt \Vww.kristdemokrat.se D
Tekniska kontoret
Av stadsbyggnadschej Bo Ortegren
Tekniska kontoret arbetar under kommunstyrelsen.
Kontoret är uppdelat på
två avdelningar, en fastighetsavdelning
och en galUavdelning.Den sistnämnda
inkluderar förutom gatu- och
vägnät även vattenförsörjning, avloppsfrågor
samt renhållning.
Bruttokostnaden för tekniska kontoret
är cirka 175 Mkr varav omkring 17
Mkr är investeringar. Det totala antalet
årsarbetare är cirka 90.
Fastigheter
Avdelningen ansvarar för skötsel och
underhåll av de hus och den mark som
kommunen äger. Avdelningen förvaltar
100 000 m 2 lokaler varav cirka 40
000 m" utgörs av skolor, 20 000 m 2 av
servicehus, 12 000 m! av barnstugor
och cirka 10 000 m 2 av lägenheter i
hyreshus och villor.
Den dagliga tillsynen och skötseln
genomförs av fastighetsskötare. Dessa
är drygt 40 till antalet och indelade i tre
distrikt. Avsikten är all alla fastigheter
skall ha tillsyn varje arbetsdag. Den
största enskilda arbetsuppgiften är
städning. För vvs-arbeten och reparationsarbeten
finns en särskild servicegrupp
som har hela kommunens fastighetsbestånd
som arbetsuppgift.
Fastighetsavdelningen ansvarar också
för kommunens innehav av råmark
för framtida bostads- och industriändamål
samt mark som inköps av kommunen
för sanering och nybebyggelse.
Målet med fastighetsinnehavet är att
ha en markreserv för att hålla en god
handlingsberedskap för framtida bebyggelse
med någorlunda låga markkostnader.
Innehavet av bebyggda saneringsfastigheter
har också en social
funktion att fylla då uthyrning ofta
måste ske till svårplacerade hyresgäster
som annars skulle ha svårt all få
passande bostad.
Avdelningen förmedlar mark för bostadsändamål,
t ex färdiga tomter för
villabebyggelse men oekså större
markområden för exploatering av flerbostadshus.
Gator
Inomkommunen finns af!mönna vägar
som sköts av staten, I ex E20 och Iv 529
mellan Kumla och Hallsberg, enskilda
vägar som sköts av de boende utmed
vägarna samt kommunala galOr som
gatuavdelningen ansvarar för.
Den sammanlagda längden av de
Totalt töms cirka 350000 sopbehållare per år
genom sopbilarna. På bilden töms innehåller
från cirka 400 sopbehållare ut vid omlastningsstationen
i Kvarnrorp.
10
11

Det tar drygt ett halvår för vårt förbrukningsvatten
att rinna från sjön Tisaren till våra valtenkranar
- sista biten med hjälp av vattentornet.
kommunala gatorna är drygt 20 mil
vartill tillkommer 3,5 mil gång- och
cykelvägar. Gatorna och vägarna
inom kommunens ansvarsområde
upplyses med cirka 5 500 ljuspunkter.
Gatuavdelningen ansvarar också för
de kommunala bidrag, som betalas ut
till de som ansvarar för enskilda
vägar,och för trafiknämndsärenden, t
ex de lokala trafikföreskrifterna för
kommunen.
Som hjälpfunktioner för skötsel av
12
vägar och ledningar finns förråd, verkstad
samt maskin- och transportenhet.
Vatten och avlopp
Vatten- och avloppsverksamheten
svarar för vattenförsörjning till hushåll
och industrier samt mottagande av
avloppsvatten.Verksamheten bedrivs
enligt självkostnadsprincipen och
kostnaden täcks via va-taxan. Va-verket
omfattar inte hela kommunens yta
utan enbart de fastigheter som är anslutna
till det kommunala ledningsnätet.
Den totala kostnaden är cirka 22
Mkr per år.
Kommunen har ett vattenverk beläget
i Blacksta vilket betjänar Kumla
tätort, Åbytorp, I-lällabrottet, Sannahed,
Kvarntorp och Ekeby. Vidare levererar
vattenverket råvallen till vissa
industrier och vallen till Hallsbergs
kommun. Den producerade vattenmängden
är cirka 3 500 000 m 3 per år.
Ett avloppsreningsverk finns inom
Kumla som betjänar Kumla tätort,
Åbytorp, Hällabrottet, Sannahed,
Kvarntorp och Ekeby. Verket är dimensionerat
för en vattenmängd på
500m 3 /tim vilket motsvarar avloppsvatten
från 21 000 personer. Dessutom
tillförs verket föroreningar från industrier
varför vissa delar i verket är dimensionerat
för motsvarande cirka 40
000 personer.
Den totala längden på kommunens
ledningsnät är cirka 340 km varav 140
km är vattenledningar och 200 km är
avloppsledningar.
Renhållning
Kommunens renhållningsverk svarar
för hämtning och deponering av avfall
från industrier och hushåll samt ombe~
sörjer lalrinhämtning. Verksamheten
bedrivs enligt självkostnadsprincipen
och kostnaderna täcks genom ren håll-
ningstaxan. Soporna transporteras till
Karlskoga för förbränning. Omlastning
av sopor från Kumla och Hallsberg
sker vi.~ omlastningsstationen i
Kvarntorp. Ovrigt ej brännbart avfall
deponeras vid sopdeponeringsanläggningen
i Kvarntorp.
Antalet tömda sopbehållare är cirka
350 000 per år. Den totala kostnaden
för renhållningsverksamheten är drygt
13 Mkr per år.
De avgifter som tas ut av vatten- och
avloppsabonnenterna och för renhållningen
är bland de lägsta i hela landet.
Inom kommunen finns ett antal insamlingsplatser
för återvinningsbart
material. Ansvaret för dessa platser
både vad gällerskölsel och ekonomi är
Bokbuss hösten 1998
Betr. utlåning på landsbygden se sid. 25.
Tel. 070 • 658 45 52
-en service för läshungriga i kommunens ytterområden
KUMLABY/SANNAHED
Onsdagarna: 9/9,23/9,7/10,21/10,4/11,
18/11,2/12 och 16/12
Kumlaby skola kl. 16.45 - 18.15
Sannahed, Tvärgatan kl. 18.30 - 20.00
ÅBYTORP vid Stene skola
Onsdagarna: 16/9, 30/9, 14/10, 28/10, 11/11,
25/11 och 9/12 kl. 17.00 -19.30
Avloppsreningsverket i Kumla är dimensionerat
för 500 m3 avloppsvatten per timme som
tillförs genom el! ledningsnät på 20 mil.
inte kommunens ulan ligger på en speciell
organisation som tillsatts av producenterna.
D
EKEBY/KVARNTORP
Torsdagarna: 10/9, 24/9,8/10,22/10,5/11,19/11,3/12 och 16/12­
Ekeby, Macken kl. 16.45 -18.15
Kvarntorp, Skiffervägen kl. 18.30 - 20.00
HÄLLABROTTET vid affären
Torsdagarna: 17/9,1/10,15/10,29/10,12/11,26/11 och 10/12
kl. 17.00 -19.30
forts. på sid 25
13

Förlängd tid fpr
utställningssuccen
~/zd~"
I skrivande stund närmar sig besöksantalet
50000, en summa som arrangörerna
inte i sina vildaste fantasier
kunde drömma om. Utställningen
skulle egentligen avslutas den 6 september.
Eftersom vi vet att många
ännu inte har sett den kommer utställningsperioden
att förlängas under
september. Se annonser i lokattidningarna
beträffande öppettider
m.m ..
Många kumlabor har sett utställningen
flera gånger och haft den som ut·
flyktsmål för besökande släktingar
och vänner. Det är första gången i
Kumlas historia som en sådan möjlighet
erbjudits. På köpet har man fått
den vidunderliga utsikten över Närkeslätten.
Missa absolut inte att besöka utställningen
på Kvarntorpshögen när du nu
på nära håll har en'll.v Sveriges finaste
skulpturutstälningar 1998.
J

Att vandra runt Nordsjön
A V Mals Rllnering
~ •
r Kumlan 1997:1-2 fick du en beskrivning
av leden runt Söderhavet i Kvarntorp.
Nu vill du kanske fortsätta med
en vandring runt Nordsjön!
För att komma till leden kan du åka
genom Hällabrottet och följa skyltarna
"Bredsätter3INorrtorp 3" respektive
"Norrtorp 2", Efter 700 meter har
du Nordsjön på vänster sida och SÖderhavet
på höger sida.
Upplysningar till ledbeskrivningen
har lämnats av Jan Johansson vad avser
geologi HUll. och Ingalill Teljå beträffande
flora. Ungdomsbyrän utför
ett värdefullt arbete med att underhålla
vandringslederna och rastplatserna.
Den försIa delen av vandringsleden
är gemensam med Sädcrhavsleden
och går söder om bilvägen.
(1) Bilvägen är anlagd på ett obrutet
parti med fyllnadsmassor av morän.
kalksten, skifferaska och stybb längs
kanterna.
(2) På udden finns två fina grillplatser.
Växtligheten består bl a av björk. bladvass,
sälg. asp och björksly. Denna
halvö är en sparad "rygg" som byggts
på med morän och kalksten från dagbrottet.
Längst ute på udden ser du i
vallenytan alunskifferns övre gräns.
Några decimeter längre upp ligger pelturaorsten
C'kalkbollar·'). Här finns
också storkristailin orsten. s k "stinksten".
Om du slår på sådan stinksten
med ett hårt föremål kan du lätt känna
den stickande lukten av svaveldioxid.
(3) Grillplats med sittbänkar på underlag
av krossad pelturaorsten (kalksten).
Viken leder in till kulverten,
"kanalen" mellan de båda sjöarna och
medför vatlenomsätlning. Floran i
närheten av grillplatsen består av bl a
16
rödklöver, höstfibbla, kvastfibbla, getväppling,
johannesört, gråbo. humlelucern
och soldatört (rölleka).
(4) Varmvallenkulverten från Sakab
till KumJa ligger nedgrävd längs vägen
norr om denna. Du ser sträckningen
genom att täckmassorna bildar en svag
ås. Vännen avlämnas i en vänneväxlare.
(5) Följ leden. Du går nu 40 meter
ovanför sandstensgruvan, som är en av
de större gruvorna i Sverige med 3 mil
gångar.
(6) Vandringsleden svänger norrut. På
vänster sida har du nu bygdens största
med stybb återfyllda område. Stybbskiktet
är upp till 10 metertjockt. Stybben
är de minsta kornstorlekarna, 0-5
mm, av alunskiffern. När skiffern
sprängdes, transporterades och krossades
till storlekar lämpliga för de olika
ugnarna fick skifferoljebolaget cirka
30 % stybb. Om stybb upphettades
i ugnarna smälte hela innehållet lätt
ihop till stora klumparsom måste spettas
bort. Därför brydde man sig aldrig
om att försöka utnyttja det stora energiinnehållet
i stybben. Här kan du se
växter som gråfibbla, giftig angeliea,
mossa oeh lav. På vänster sida står en
planterad poppelrad. Flertalet träd du
ser är högst 25-30 år gamla. Ungbjörkar
och enstaka kraftiga klibbalar.
Späda plantor av tall, gran och ek börjar
sticka upp niir nu miljön blir bättre.
(7) På vänster sida har du ett parti
ängsbjörkskog med stor/liten blåklocka,
smällglim, johannesört, rödklint,
stenbär. gulvial, soldatört, gulmåra.
gråfibbla, daggkåpa, kråkvicker,
prästkrage, strätta och trolldruva.
(8) På höger sida ser du på avstånd det
forts på sid 18
Nordsjön lItgör ett vattenfyllt dagbrott efter utvinning (IV olja genom uppheuning
ur alunskiffern i mitten av 1950-talet. Oljan lagrades i stora cisterner vid
Högtarp före distribution över hela Sverige. Den skifferaska som återstod
efter uppheltningen har bildar Kvarntorpshögen eller har använts som fyllnadsmassor.
Nordsjön har idag en areal av 520 000 m" och en volym på 4,1
miljoner m 3 samt eU medeldjup av 8 m. Eftersom kalkstens· respektive
alunskiffer/agren sluttar svagt söderut, pga en förkastning för cirka 200
miljoner år sedan, är sjön djupare i den södra delen än i den norra.
Avrymningsmassor tippades ned i de färdigbrwna delarna av brotten För
au dessa massor ej skulle "rinna" ut åt sidorna kvarlämnades smala ryggar
av alunskiffer. Bouen är täckt med morän, alunskiffer, skifferaska och
orstellar. De tidigast brutna delarna av brotten är återfyllda med skifferaska.
Stora områden är också fyllda med stybb.
NordsjöI! har eu nästan neutralt valten, tack vare att man lagt kalkhaltig
YlOngsten här. Nordsjön står iförbindelsemed Söderhavetgenom en kulvert
eller "kanal". Vattnet tillförs genom nederbörd och genom Ulfstorpsån men
också i form av pllmpvatten från bland annat sand.stensgruvan.
Brotten i Kvarntorp iir unika. Ingenstans i Sverige finns så mycket energi i
en bergart som Mr. Alunskiffern innehåller 6-8 % olja och bildades för 500
miljonerårsedan genom avlagringarav växt- och djurdelar, lermineral o.s. v.
i de grunda havsvikar som då täckte området
17

höga lom, "Alomkyrkan", i vilket
Atomenergi AB lagrade uranskiffer.
(9) Uppfarten lill Högtorps gård - en
jordbruksfastighet som inlöstes av
Skifferoljebolagel 1941. Numera är
byggnaden klubbstuga åt Kumla golfklubb
och innehåller även en restaurang.
Moränkullen, som gärden ligger
på, kallades under SSAB-epoken för
"oljeberget". Orsaken var att det låg
cirka 25 cisterner för bensin och olja på
kullen. Vägen flankeras aven alle med
glasbjörk, alm, lönn, poppel, sälg, ek
och vårtbjörk.
Upphittade yxor tyder på en 7000­
årig stenåldersboplats. I dungen bakom
klubbhuset finns ett gravfält med
c:a 8 gravhögar frän yngre järnälder.
(lO) Du har fin utsikt från Högtorp. Åt
sydväst ser du Hallsbergen, Nordsjön
och golfbanan, där flertalet av de 18
hålen ligger på återställd mark. Öster
om golfbyggnaderna ligger 4 kvarvarande
oljecisterner. Flyget och marinen
försörjdes under 1940-talet med
drivmedel från Kvarntorp. Notera de
kraftiga och välvuxna oxlarna på gårdsområdet.
Här finns också almar, ekar,
lönnar, 9 stycken bokar på rad och
olvonbuske.
Cirka 300 meter bort ser du den höga
cementsilo där Skifferoljebolaget lagrade
bränd kalk.
(11) Följ leden ned mot den asfalterade
bilvägen och därefter parallellt med
denna. Golfbanan utbreder sig på vänster
sida. På andra sidan bilvägen ligger
järnvägsspår. Här fanns en lastplats
där oljan från cisternerna fylldes
på tankvagnar. På andra sidan bilvägen
ser du också soldattorpsområdet
Högmans Hage.
(12) När du skymtar Nordsjön mellan
träden ser du också den vackra södergående
åsen, som består av avstjälpt
morän och kalksten från dagbrottet.
18
(13) Du kan gå ned till fördämningen
där vattennivån i Nordsjön regleras.
Här finns en måttslock för vattenreferensytan.
Enligt vattendom kan nivån i
Söderhavet och Nordsjön normalt variera
mellan 51,2 och 52,6 meter över
havet. Avtappningen från Nordsjön
uppgår maximalt till 180 sekundliter.
vilket innebär att vattnet har en omloppstid
i sjöarna av cirka 1,2 år. Vattnet
går i en trumma som mynnar vid en
damm vid Kvarntorpshögen, för att
därefter gå via Frommestabäcken,
Täljeån och Kvismare kanal till Hemfjärden
i Hjälmaren och slutligen Östersjön.
Pä andra sidan bilvägen ser du
halkövningsbanan, som ligger på återfylld
mark efter stora dagbrott.
(14) Där du går har alunskiffern inte
brutits. Nordsjön breder ut sig i hela sin
längd. Det finns en sittplats placerad på
skifferaska. 20 meter längre bort ser du
alunskiffern i originalposition. Utefter
norra kanten av Nordsjön finns ingen
kalksten ovanför alunskiffern. Detta
beror på att lagren av alunskiffer och
kalksten lutar söderut på grund av de
förkastningar som inträffade för cirka
200 miljoner år sedan i samband med
att Afrika och Europa gled isär. På
brottkanten tvärs över vattenytan ser
du tydligt hur skifferskikten lutar.
(15) Det gula du ser i brottkanten på
andra sidan "viken" är uran eller svavel.
Det bruna är järn i orstenarna.
(16) Här ligger eH pumphus, som förser
halkbanan med vatten. Du kan studera
gränsen mellan de stora tidsperioderna
Kambrium och Ordovicium.
Alunskiffern är kambrisk medan kalken
är ordovisisk. Denna gräns ser du
bl a 10 meter söder om pumphuset.
Observera att brottkanten är lodrät här
och aU staket saknas. Gå inte nära kanten,
som kan brista. Runda därför viken,
nr 16, på behörigt avstånd.
Kalkugnarna iHällabrottet
I "år serie om minnesmärken i Kumla är turen nu kommen till de
imponerande resterna liV kalk ugnarna iHällabrottet.
A v Mats R/lnering
I Hällabrottet ligger kalkstenen ytligt
och lättbruten i en mäktigt skikt på
cirka 15-20 meter. Den bildades för
450 miljoner är sedan (se Kumlan
1996: I). Under medeltiden uppfördes
många kyrkor av huggen kalksten från
Hällabrotlet.
Framställning av bränd kalk
Vid byggnationen användes murbruk,
som är en "gröt" av släckt kalk, sand
och vatten och som hårdnar när koldioxid
tas upp ur luften. Genom att hetta
upp (bränna) kalksten/kalciumkarbonat
till 1000°C utdrives kolsyra och
bränd (osläckt) kalk (kalciumoxid)
bildas. Vid bränningen förlorar kalkstenen
nästan hälften av sin vikt. Dess
volym minskar däremot ej. När den
brända kalken begjuts med vatten
(släcks) sönderfaller kalken till pulver
(släckt kalk, kalciumhydroxid) under
stark värmeutveckling.
(17) Efter drygt 200 meter kommer du
till cn halvö. Följ vänstra strandk

Brind kalldyr I genomsUrmng. Arbetarna I kalkbruken kallades gru..arbetare. Kalkf} rama och
kalkugnarna uppfördes orta under hösten mcdan bränning. nvnmg och utlastnmg skedde under
\åren. Arbetsstyrkan per fyr var ca lO på l880-talet. Dagsförtjänsten uppgick liII cirka 1 krona OI;h
80 öre. Kalken sAldes fOr CIrka 50 Ore per heklohter.
nen. Expansionen i Hällabrottet sammanfaller
med den stora byggruschen i
Stockholm på I870-och 1880-talen. En
betydelsefull faktor var tillkomsten av
Yxhult-Kumla Järnväg 1883 varigenom
transporterna underlättades avsevärt.
Nu uppstod överallt iHällabrottet
enkla ·'kalkfyrar". koner som byggdes
upp med ett lager alunskifferstycken i
botten och sedan ett antal lager med
omväxlande kalkstensslycken och
alunskifferstycken. När fyren var klar
täcktes den med skifferaska och antändes
därefter. Efter några veckor hade
fyren brunnit ul. Eftersom kvaliten på
den brända kalken försämrades av lagring
byggdes fyrarna upp men antändes
inte förriin lagom lilJ en leverans.
Släckningen, dvs. vattenbegjutningen.
av kalken skedde av praktiska skäl oftast
hos kunden. oavsett om denne var
en bonde i Askersund eller en storbyggmästare
i Stockholm. Den släckta
kalken dammar nämligen mycket.
En vidareutveckling av den primitiva
kalkfyren var att bygga permanenta
"ugnar" av huggen kalksten. invändigt
fodrade med skifferplattor. som stod
kvar som isolering i fortsällningen.
Produktionen ökade kraftigt. Kalkbränningen
erfordrade många arbetare
för att manuellt skilja kalken (rån
skifferaskan. Askan lades nu upp i stora
högar i stället för att som under
kalkfyrarnas tid bara rakas ut för att
bilda ny bollen till nästa fyr.
Kalkfyrarna och kalkugnarna i I-Iällabrottet
hade sin storhetstid under
första världskriget och mellankrigstiden
för att sedan försvinna när andra
världskriget medförde brist på arbetskraft.
Nedanstående fyra stora kalktillverkare
i Hällabrottet producerade som
mest cirka 320 000 hektoliter briind
kalk omkring år 1920. Volymmässigt
motsvarar detta drygt 200 klassrum
årligen. Det sammanlagda värdet var
drygt 750 000 kronor. En mycket stor
andel av den svenska kalkproduktionen
skedde i Hällabrottel. De fyra
kalkgruvorna hade tillsammans cirka
135 anställda.
Norra Mossby Kalkbruk
Hemmansägaren Adolf Jonsson i Norra
Mossby var pionjär inom kalk·
bränningen och drev från slutet av
1860-talet utvinning tillsammans med
brodern Jonas.
Norra Mossby Kalkbruk blev 1915
ABMossby Kalkbrott med Paul Jonasson
som huvudägare. Produktionen
ökade något under de följande åren
och var 72 000 hektoliter 1920 med 40
arbetare och med en försäljningsvärde
på 192 000 kronor. Som mest \ar 40
arbetare sysselsatta \'id företaget. 80-
laget brände kalken i sex kalkugnar.
Företaget uppgick i början av 1960­
talet i Yxhult AB.
Bröderna Jonassons Kalkbruk
Sönerna till Jonas Jonsson fortsalte
faderns kalkbränneri från 1886 under
namnet Bröderna Jonassons Kalkbruk.
Efter generationsskifte övergick företaget
till bröderna Arnold och Ivar
Jonasson, medan den tredje brodern,
Paul, köpte och under många år från
1915 drev Mossby Kalkbrott (se ovan).
Kalken brändes i sju kalkugnar, som
fonfarande finns kvar 300 meter söder
om Mossby Kalkbrotts kalkugnar.
Kalkstenen hämtades från ett bron
ungefär mitt för Mellangården. som
ägdes av Ivar Jonasson. Arnold Jonasson
ägde Norrgården. Alunskiffern
Ugnsruinerna idag. Norra Mossby Kalkbruk med de sex kalkugnarna på rad. Framför ugnarna
ligger en 13!itkaj nedanför vilken det förr fanns enJlm\lgsspår. 50 meter österut ligger kalkbroltet
(\ id Lugnet). \arifrin I:.alkslenen kOrdes ull ugnarna på trallor. som passerade under landsvägen i
en kul\crI. Kuherlen finns fortfarande bar. Bränslet. alunskIffern. hämlades med rälsbundna
traUor frin norra delen av det skifferbrott som ligger HM) meler sydvllsl om ugnarna.
20

Kontaktfamilj - kontaktperson
Vill du göra en insats?
Många barn. ungdomar och vuxna behöver idag av oliKa anledningar. personligt stöd aller
byta miljö för en kortare eller längre tid.
Orsaken kan vara svårigheter av olika slag i familjen. dåliga kamratkontakter, missbruksproblem
eller skolproblem.
Det är här du kommer in i bilden. Genom att hjälpas ål kan vi ge ett barn. en tonåring eller
en familj en ny chans.
Du kan ställa upp som kontaktperson eller kontaktfamilj.
En kontaktperson kan tillsättas när någon har behov av stöd, råd eller hjälp.
Kontaktfamilj innebär att man som familj ställer upp för antingen barnen eller förälder med
barn exempelvis var tredje eller varannan helg. Det kan också innebära kortare vistelser
med övernattningar.
Har jag möjlighet att fä någon hjälp?
Vi samarbetar med Dig hela tiden och ger Dig stöd och hjälp i arbetet
Kalkugn Yxhult ca 1905. Om vi idag skulle kunna vrida liden tillbaka skulle vi se hur några arbetare
fyller en ugn med varvad alunskiffer och kalk>ten på det säll som lång erfarenhet föreskrev. Några
andra arbetare tömmer en färdigbränd ugn genom att kärra UI skifferaska och tömma den på en
askhög i närheten. Andra arbetare lastar den brända kalken på kärror som töms i en järnvägsvagn
eller på en OOndkärra. Vid dagbrotten är ylterligare många arbdare sysselsana med brytning av
kalksten oeh alunskiffer. Andra är sysselsatta med att laga ugnar och lastkaj. Hela bygden är insvept
i län rök oeh svavellukt eftersom alunskiffern innehåller 7 % svavel.
Får jag något betalt?
Ja, en fast månatlig ersättning lika med omkostnadsdel som skall täcka t.ex. mat. telefon
m.m. plus en arvodesdel för nedlagt arbete.
För kontaktfamiljer tillkommer ersättning för övernattningar. resor m.m.
Om du är intresserad kan du kontakta Kumla kommun, Socialförvaltningen. telefon 019­
5883 36, el. 588342.
Välkommen att höra av dig!
hämtades från södra delen av det skifferbrott
som nämnts ovan under Norra
Mossby Kalkbruk. Tillverkningen
upphörde i början av 1950-talet.
Yxhult AB
Alla spår av kalkutvinningen på det
s.k. norra industriområdet är numera
borta. Produktionen var som störst
1918 med 134 000 hektoliter och med
eli försäljningsvärde på 288 ()()() kronor.
Kumla Kalkgruva AB
Företaget startades 1903 av stenhuggarna
Hedin och Molander. Efter 1911
ersattes kalkfyrarna av kalkugnar.
Produktionen kulminerade 1918 med
62000 hektoliter kalk. Så småningom
övertog Adler gruvan och sålde den
22
1923 till Berga Mekaniska Stenhuggeri.
Kalkgruvan lades ned i samband
med att Berga Stenhuggeri köptes upp
av Yxhult AB i början av 1960-talet.
Kalkfyrarna låg söder om järnvägen
(söder om Norrbacka och Bäcktorp).
Den nuvarande Gruvgatan har fått sitt
namn av att den gick till Kumla Kalkgruva.
Här bröts den alunskiffer som
företaget använde i sina kalkfyrar och
kalkugnar. Kalkstenen däremot transporterades
på "smalspårig järnväg"
från kalkstensbrottet i Hynneberg
("Bergabrottet"). Vagnarna drogs den
900 meter länga sträckan av ett motorlok
med bensindriven motor från en
T-Ford. Alla ugnar är numera borta,
skifferbrottet är igenfyllt men högarna
av skifferaska finns kvar. D
Utdelning av fondmedel till enskilda personer
Socialnämnden i Kumla förvaltar ett antal samfonder vars avkastning utdelas i December
varje år. Samfondema är knutna till olika delar av Kumla kommun (Ekeby, Hardemo OCh
centrala Kumla) och i huvudsak gäller att sjukdom. handikapp och små ekonomiska
omständigheter skall föreligga för al1 man skall komma i åtnjutande av fondmedlen.
Dessutom finns fonden "Stig Johanssons minne" vars avkastning skall gå till unga handikappade
i Kumla. Observera att organisationer typ föreningar ej är berättigade att söka till
ovans~ående fonder.
Stiftelsen Ingeborg och Frideborg Erikssons fond är avsedd för blinda och gravt synskadade
inom Kumla och Hardemo församlingar.
"Aina och Paul Johanssons donationsfond" är ytterligare en fond, vars avkastning skan
användas till humanitär verksamhet i Kumla kommun.
För samtliga fonder gäller att den SÖkande skall vara bosatt inom Kumla kommun.
Ansökan om medel med angivande av de skäl som åberopas skall ställas till: Socialförvaltningen,
692 80 Kumla och vara oss tillhanda senast19110 1998.
Upplysningar om samfonderna och fonden "Stig Johanssons minne" lämnas av hemtjänstassistent
Birgit Häggblad, tel. 019-58 83 79. UpplYSningar om övriga fonder lämnas av
socialchef Håkan Hjelm, tel. 019-58 8355, och vårdcentralehef Lennart Svärd tel. 019-5891 65.
23

UPPSLAGET
- ett par sidor för konsumenterna
Test inlines/rullskridskor
DYRKÖPT ÅKGLÄDJE
Ett par in lines kostar mer än tusenlappen.
De billiga. märkeslösa inlinessom
24
varuhus och leksaksaffärer säljer är
oftast av dålig kvalitet. De är hopplösa
alt åka på och bromssträckan kan vara
lång visar testet i Råd & Rön nummer
6-7/98.
En speciellt lättmanövrerad allroundmodell
för åkning i staden är K"
Reflex. Den kostar 1.500 kronor, men
är ändå ett av de billigaste paren i testet
av 13 allround- eller fitncssrullskridskor.
De allra bästa åkegenskaperna har
Rollerbladc e4,2 för 2.000 kronor. De
är skönast al1 ha på sig. Rossignol DeseendeT
är snabbast och dyrast, 4.000
kronor. De är dock inte lämpliga för
nybörjare med sin stötdämpande skena
som kräver invänjning
Sämst i testet är Crazy Creek CC 770
för 600 kronor. Lite bättre, men bara
med betyget tillfredsställande, klarar
sig Roces Tokyo NRF för 1.500 kronor.
Det är storskillnad på kvalitet mellan
bromsarna. Den kortaste bromssträckan
- knappt tre meter - Rollerblade
e 4,2 med så kallade ABT-bromsar.
Bromsklossarna ska vara av gummi.
På billiga modeller är de ofta av
syntetmaterial som kan smälta ner vid
en kraftig inbromsning, Det bästa är
om man själv kan ställa in bromsklossarnas
höjd över marken.
Skyddsutrustning man bör ha för alt
inte skada sig vid en vurpa är hjälm,
handleds-, armbågs~ och knäskydd
Råd & Rön 6-7/98
SMÅ FRYSAR TESTADE
Fyra små frysar är testade i Råd &
Rön. En av dem, Vpo FBI 10, drar be-
tydligt mer el än vad som utlovas i
energidek1arationen.
De flesta av oss har alldeles för stor
frys mot vad vi behöver. Nästan 40
procent av hushållen består av bara en
person och ungefär 30 procent av två
personer. En stor frys tar plats, men
drar framför allt onödigt mycket el.
l det här testet ingår tre mindre frysskåp
och två små frysboxar. Boxarna
anges båda av sina tillverkare som energisnåla
och är placerade i energiklass
B, näst energisnålaste klassen.
Vpo-boxen drar dock betydligt mer el
enligt testet och bör placeras i energiklass
D.Skåpen och boxarna klarar
alla atl hålla kylan bra. Däremot är det
mycket stora skillnader mellan de olika
frysarna när det gäller hur lång tid
det tar innan matvarorna börjar tina
vid eventuellt strömavbrott. l frysskåpet
Hoover R V 12 tar det bara 9 112
Vill du veta mer?
timme. Frysboxarna håller betydligt
längre, Gram FBL ]50-0] E i hela 50
timmar.
Hoovers frysskåp får kritik för sin
inredning: handtaget är svån att få
grepp om, förvaringskorgarna är ostadiga
och konstruktionen för smältvatten
är opraktisk.
BOKBUSSENS LANDSBYGDSTURER HÖSTEN 1998
Betr. utlåning i tätorterna se sid. 13
Nynäs
7/9, 5110, 2/11, 30/11
Örsta'
14/9,12/10,2/11.30/11
Brånsla
1419, 12/10,9/11,7112
Byrsta
2119.19/10,16111,14/12
Eneby
28/9, 26110, 23/11, 21/12
Hjor1sberga
8/9,13/10,17111,22112
Vallersta
15/9, 20/10, 24/11
Rala
22/9,27/10,1/12
Serga
29/9, 3/11, 8/12
Öja
6/10.10/11,15/12
Srändåsen'
16/9,14/10,11/11,9/12
Fromme51a
1719,15/10,12/11,10/12
Ekeby by
1019, 8110, 5/11, 3/12
Björka
2419,22/10,19/11,17112
• Förmiddagstur
Råd & Rön 6-7/98
Ring kommunens konsumentvägledning 019-5882 13.
Här får du hjälp med konsumentfrågor, hjälp med reklamationer om du
råkat i tvist med en butik eller företag. Information om lagar och regler.
Råd om hushållsekonomi och budgetfrågor ges också.
25

•
Kultur...
• •• och fritid
TURISTINFORMATION
Stadshuset, Torget
tel. kontorstid 019-58 8106
KUMLA UTSTÄLLNINGSHALL
Skolvägen 12, bl'
Öppettider:
M;indag -torsdag
Fredag
Lördag
Söndag
UTSTÄLLNINGAR
12 - 20
12 - 18
11 -14
16 - 18
19 september - 7ok/ober
Svenska bokband - möjligt och omöjligt
10 ok/ober· 4 november
Birgitta Walz ställer ul. ..
7 110vember - 6 december
Anna-Slina Åberg - Silver är mitt liv
/2 december - 6 janl/uri
Ivan Talt - Teckningar
Kumla bibliotek vuxcDlIvdelningen
14 november· 6 december
Staffan \Vin!n, fågelmakare
Se på konst i Folkets Hlls och Kurnla bibliotek
Söndag 15 november kl. 14-15
Visning av Folkets hus' konstsamling
Staffan Wiren, fågelmakare presenterar sitt arbetssätt
kl. 15 Anna-Stina Åberg. silversmed· Silver är
mitt liv
Kaffeservering
Föreläsningar -Kumla Bibliotek
Söndag 18 okrober
Birgilla Walz. keramiker och glasformgivare _
Färg, form och poesi
Sändag 15 november
Anna-Stina Åberg. silversmed - Silverärmilt liv
SKOINDUSTRIMUSEET
Sveavägen 19. Tel: 019 - 58 81 87
Öppettider:
Måndag - fredag
Lördag - söndag
FRITIDSGÅRDAR
Öppettider:
Kumlaby
Kvisten
Diseo Plejset
KUMLAHALLEN
Teleroner:
Driftledare
Vaktmästare
Kassa
Simhall
Maskinist
SIMHALLEN
kl. 13.00 -17.00
kl. 13.00 -16.00
Tisdag - torsdag
Måndag. Torsdag
Fredag
588671
5886 81
588675
588673
588674
8adlidcr:
Måndag och torsdag
Tisdag. onsdag och fredag
Lördag
Söndag
17.00 - 21.30
17.00-21.30
20.00 - 24.00
9.00 - 20.30
7.00 - 20.30
9,00 - 15.30
9.00 - 15.30
OBS! Kassan stänger 30 minuter före badlidens
slut. Skolbad förekommer vardagar kL 9.00­
15.00. För besked om möjlighet att bada med
icke simkunniga barn i lilJa bassängen, ring
019-5886 75. Tisdagar, lördagar och söndagar är
lilla baSSängen uppvärmd till 35 grader och lämpar
sig väl för barnbad. Av tradition används
tisdagseftermiddagarna för spädbarnsbad. Simundervisning
för barn och vuxna ordnas regelbundet.
Vid lov och studiedagar är bassängerna
disponibla i mycket större utsträckning under
dagtid. då inga skolbarn förekommer.
ISHALLEN
Allmänhetens åkning
Tisdag 15.30·16.45 utan klubba
Onsdag 15.30 - 16.45 med klubba
Torsdag 15.30 - 16.45 utan klubba
Lördag 17.00 - 18.30 utan klubba
Söndag 10.00- 11.00 med klubba
Vid lov oCh. studiedagar är ishallen öppen kL
9.30 -16.30. Akning med klubba är då tillåten kL
12.00 -14.00. Reservation för eventuella ändnngar.
ELLJUSSPÅR
Belysning i elljusspåren vid Viaskogen och. Djupadalsparken.
från mörkrets inbrott till kl.
22.00. Vid snötillgång ärspåren preparerade för
skidåkning. Du som inte åker skidor. var vänlig
gå ej i spåren.
I samarbete med Yxhultbygdens kulturoch
hembygdsförening anordnas exkursion
till kalkugnsplatser i Hällabroltet
söndagen den 13 september kl. 12-15.
Se annons i lokaltidning. Föreläsning om
Hällabrottetlstenhantering anordnas
den 26 november kl. 19 i OrdenshuseI.
BARNTEATER I KUMLA
Söndag 4 okrober kl. 15.00
I SimurilIas Land
För barn från 6 år
Folkan
Förköp från 28 seplember
Koreogrufi: Aline KiitperfflGER
Söndag 18 oktober kl. 15,00
Nissejakten
Barnteater från 3 år
Folkets Hus, Husaren
Förköp från 12 oktober
Teater Tusan
Sondag 15 november kl. 15.00
!')'ren eller Den olroligu resan
Barnteater från 4 år.
Folkets Hus. Husaren
Förköp från 9 november
Lilla Tälttealern
Sondag 6 december kl. J5,(}()
Julbaket i Pepparkakeland
Dockteater från 3 år
Folkets Hus. Husaren
Förköp från 30 november
Helene Nc\'crs' lJocktcuter
Biljeller säljes genom förköp på Kumla
bibliotek barnavdelningen samt 1 timme
innan förställningens början,
1998 års ICA/BOB stipendiater
I samband med kommunfullmäktiges sammanträde den 15 juni överlämnades för första
gången stipendier ur ICA/BOB Stipendiefond till följande välförtjänta personer med ett
"lycka till" i deras fortsatta satsningen:
Anna-Kann Andersson. 5000 kronor för konstkuitureli utveckling, Mattias Claesson, 5000
kronor för utveckling som längdskidåkare, Marie Flood, 5000 kronor för satsning på
handboll, Terese Unge, 5000 kronor för musikstudier samt Susanna Wickström, 8000
kronor för utbildning till musicalartisl.
26 27

Gruppkorsband
KONSTRUTAN
Projektör: Landskapsarkitekt
Jan Lindahl
(J&W, Örebro)
Byggherre: Kumla kommun
Objekt:
Teknik:
År:
Placering:
Ägare:
Fontän
Marmorblock med
guldplätering,
granitplattor
1989
Kumla torg
Kumla kommun
'_
Under år 1989 uppfördes på torgets södra del en fontänbassäng med sju
stycken i vattnet liggande block av Ekebergsmarmor med undervattensbelysning.
Marmor är pläterad med bladguld i borrhål och på ådringar.
Blockens sammanlagda volym är 5 kubikmeter. Förutom vattenspelet
finns i fontänen ett antal gasfacklor.
Fontänen är cirkelrund med en diameter på 10 meter. Utsidan är klädd
med grå granitplattor. Runt hela fontänen finns på utsidan en sittbänk.
Fontänen är försedd med bräddavlopp respektive bottenavlopp.
Fontänen ingick i ett större projekt för att förnya centrum. Kommunen ville
omforma torget för att göra det grönare, mjukare och mer inbjudande.
Torget delades in i tre delar med olika funktion. Den södra delen, samvarodelen,
domineras av fontänen. Tanken bakom fontänen var att den
skulle fungera som samlingsplats. En strävan var också att utnyttja
material som är karaktäristiska för bygden.
Fontänen projekterades av landskapsarkitekt Jan Lindahl på byggföretaget
J&W i Örebro. Lindahl föreslog att gasfacklor skulle användas eftersom
vattenspelet inte kan vara igång under vintern. Istället kan man då
tända facklorna, vars sken reflekteras i marmorn och snön. Lösningen
med gasfacklor är ovanlig i kommunala sammanhang.
Är fontänen ett konstverk? Många tycker inte det medan andra tycker att
fontänen är en fin utsmyckning som bidrar med det vatten kommunen
annars saknar i så stor utsträckning. Funktionen som samlingsplats fyller
dock fontänen utan tvekan.
~~diH4lä44M '"' diU.~. 7'~~