Verksamhetsberättelse med årsredovisning - RBU

rbu.se

Verksamhetsberättelse med årsredovisning - RBU

Full fart med

Verksamhetsberättelse

med årsredovisning

RBU

2009


Jag vill (kryssa för lämpligt alternativ)

■ anmäla följande familjemedlemmar

Namn/födelsedatum ..............................................

.........................................................................

e-postadress ........................................................

Namn/födelsedatum ..............................................

.........................................................................

e-postadress ........................................................

Namn/födelsedatum ..............................................

.........................................................................

e-postadress ........................................................

■ ge bort medlemskap

Namn .................................................................

.........................................................................

Adress ................................................................

Postnummer och postadress....................................

.........................................................................

RBU svarsnummer XXXXX

Box 8026

104 20 Stockholm

RBU betalar

porto


FOTO: CARINA HEDLUND

Riksförbundet för

Rörelsehindrade

Barn och Ungdomar

Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) är ett svenskt nationellt förbund av medlemsföreningar

med det gemensamma syftet att verka för att barn och unga med rörelsehinder får ett fullvärdigt

liv, individuellt anpassat stöd, delaktighet och jämlikhet på samma villkor som barn utan rörelsehinder.

RBU:s vision är ett rättvist samhälle och ett utvecklande liv för barn och unga med rörelsehinder.

Gemensamt för alla i RBU, oavsett diagnos, är vår gemensamma vision om ett rättvist samhälle och ett

utvecklande liv för barn och unga med rörelsehinder. Visionen är vår ledstjärna i all verksamhet. Det låter

kanske självklart. Det borde det också göra. Att skapa förutsättningar för ett rättvist liv åt barn och unga

med rörelsehinder, på lika villkor som alla andra, är att ge barnen livets möjligheter. Men för barn med

rörelsehinder är samhället inte alltid rättvist. Även om Barnkonventionen talar om att barnets bästa alltid

ska komma i första rummet, så stämmer det inte alltid med verkligheten. Därför finns RBU.

RBU grundades 1955

Medlemsantal 2009: 11916

Antal föreningar: 38

Ungdomspartaj i Umeå maj 2009.

Redaktör: Johan Alexander Lindman

Grafisk form: Ingrid Sillén, Migra Grafiska AB, Stockholm

Omslag: Foto: Carina Hedlund

Fotografer: Karin Björk, Gunilla Boëthius, Carina Hedlund, Renée Höglin, Meg Klingberg,

Johan Alex Lindman, Jane Morén, Mathias Roth, Ingrid Sillén, Julia Sjöberg, Håkan Sjöström,

RBU:s bildarkiv.

Tryck: Grafiska Punkten, Växjö 2010

Adress: Box 8026, 104 20 Stockholm

Besöksadress: Sankt Eriksgatan 44, 3 tr

Tel: 08-677 73 00 • Fax: 08-677 73 09 • E-post: info@riks.rbu.se

Webbplats: www.rbu.se • Gåvoplusgiro: 90 00 71 - 2


Innehåll

Förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2

Påverkan och opinion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .5

Föreningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .11

Diagnoser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .16

Stabil ekonomi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22

Övrigt i förbundet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .26

Årsredovisning och koncernredovisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .29

Förvaltningsberättelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .30

Tilläggsupplysningar: Noter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .39

Revisionsberättelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .47

Bilaga: Kodrapport . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .48

Organisationsskiss . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .52

Förbundsfakta: projekt, uppdrag och medlemskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .54

Information på andra språk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .57

RBU:s historia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .59

RBU-kontakt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .omslag 3

Välkommen till RBU! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .omslag 4

1


Förord

RBU på väg mot en ny position

2009 var ett spännande år för RBU. Avstamp gjordes för att göra RBU synligare och mer känt, ett arbete

som i förlängningen ska leda till att organisationen blir en starkare påverkansaktör, lättare attraherar

nya medlemmar och blir intressant som samarbetspartner för företagsstöd. Till detta ska läggas

årskampanjen med ett alltid lika aktuellt ämne, nämligen sysselsättning och jobb för unga vuxna med

funktionsnedsättning.

Vision och mål

RBU har en tydlig vision om ett rättvist

samhälle och ett utvecklande liv för

barn och unga med rörelsehinder. Självklarheter,

kan det tyckas. Men vissa medborgare

i Sverige förnekas dessa självklarheter.

En grupp som ofta sätts på undantag

är barn och unga med olika rörelsehinder.

Barnen får höra att de skapar merkostnader

för kommunen, att de är den

dyraste invånaren där, att de måste förstå

att de inte kan förvänta sig detsamma av

livet som alla andra, utan att de istället

ska vara tacksamma för att de »fått det så

bra«. Den unge »handikappanpassas« på

så vis redan tidigt genom dessa attityder

hos en oförstående omvärld. Visionen

anger alltså något som inte är uppfyllt och

inte finns – ännu. För att verka i enlighet

med visionen har RBU årliga delmål som

alla ska leda fram till det läge där RBU

ska befinna sig 2012, vi kallar det »Position

2012«.

Målen för påverkan, föreningsstöd, diagnoser,

insamling och ekonomi har varit

högt ställda under 2009, och har till stor

del, men inte helt och fullt, uppnåtts.

Formerna för genomförande av arbetet

för uppnående av målen har däremot slipats

och blivit allt bättre. Metodiken med

ett årligt påverkans- och opinionstema

har visat sig ge ett bra resultat, och utökat

medlemsstöd i form av konferensarrangemang

och initiativ till nordiskt samarbete

skapar mervärde.

En medlemsvärvningskampanj har

genomförts och varit bidragande till att

antalet medlemmar i princip har kunnat

hållas intakt. Den medlemsökning på två

procent som var målet har däremot inte

kunnat uppnås. I syfte att stärka den viktiga

ekonomiska basen genomfördes en

fortsatt strategisk satsning på insamling

genom så kallat CSR, eller corporate social

responsibility (sponsring i dagligt tal).

Ett antal företag har därför påbörjat samarbete

med och stöd till RBU. RBU har

haft positiva verksamhetsresultat, men har

samtidigt bibehållit en stabil ekonomi,

och kan också visa upp ett litet överskott i

resultaträkningen. Men för att åstadkomma

mer och samtidigt synas bättre, behöver

vi en bättre ekonomisk bas att stå

på.

RBU är ännu som organisation alldeles

för okänd utanför den egna medlemskåren

och den närmaste intresse- och samarbetssfären.

Även kunskapen om levnadsförhållandena

för barn och unga med rörelsehinder

och deras familjer är ganska

låg i det svenska samhället. Målet är förstås

att förändra detta, och komma till det

önskade läge vi kallar »Position 2012«. Ett

omfattande arbete för synliggörande av

RBU ska genomföras, och de första förberedande

stegen mot en nationell kampanj

under 2010 har tagits.

Denna verksamhetsberättelse med årsredovisning

vill visa hur förbundet RBU

arbetat under 2009 med att steg för steg

förbättra och förmera sin verksamhet. Vi

redogör för målen för 2009 och för utfallet.

Samtidigt vill vi visa på de svagheter

som finns i organisationen och vad som

gjorts för att ändra detta.

RBU:s fyra målområden och delmål under 2009 har varit:

Påverkan och opinionsbildning

• Ge ut en årsrapport och använd i

påverkansarbetet

• Genomför aktioner för den nationella

handlingsplanen

• Synliggöra RBU i medier, myndigheter

och organisationer

Stabil ekonomi

• Fortsatt intäktsökning av egna

intäkter

• Stärk RBU som varumärke

Föreningsverksamhet

• Utveckling gentemot habiliteringarna

• Nationell medlemsvärvningskampanj

• Utveckla RBU-Dagarna

• Utveckla medlemsnyttan

Diagnosverksamhet

• Utveckla diagnosprojekten

• Utveckla temanumret forskning

• Utveckla projekt- och diagnossamordning

»Position 2012« –

där ska vi vara 2012!

Den målstrategiska planen antogs redan

2005 och gäller fram till och med 2011,

RBU:s alla kortsiktiga mål, till exempel

under 2009, ska mynna ut i ett tänkt läge

år 2012, »Position 2012«. År 2012 ska därför:

RBU vara en tydlig aktör inom minst två

påverkansområden

RBU verkar inom minst två påverkansområden,

företrädesvis socialrätt och socialförsäkringar,

skola eller habilitering

och hjälpmedel.

2


Position 2012 ligger bara två verksamhetsår

bort. I somliga verksamhetsdelar har redan

målen överträffats, annat ligger efter.

Än finns alltså tid att agera. För de strategiska

målen ligger fast och ska uppnås.

Utmaningarna är väl kända. RBU ska vara

det självklara valet av organisation för familjer

med barn och unga med rörelsehinder

och alla som vill stödja verksamheten.

Ett medlemskap i RBU ska skapa ett tydligt

mervärde. Dessutom ska RBU som

organisation vara bekant för allmänheten,

beslutsfattare och media. Förbundet ska

därför ha en målinriktad och drivande roll

inom påverkan och opinionsbildning, diagnosinriktade

aktiviteter, insamling och

marknadsföring samt föreningsstöd. För

att uppnå detta har RBU en strategi, med

årliga aktiviteter och delmål.

RBU ha en aktiv föreningsverksamhet

som arbetar med gemensamt påverkansarbete,

medlemsrekrytering och social gemenskap

Samtliga föreningar deltar lokalt i den årliga

temakampanjen. Samtliga föreningar

genomför årligen insatser för medlemsrekrytering,

bland annat vid habiliteringarna.

RBU har en omfattande diagnosverksamhet

som ger stor medlemsnytta

Minst två årliga arrangemang kring diagnoser

arrangeras.

RBU har en ändamålsenlig organisation

med god ekonomi som bygger på intäkter

genererade av egen verksamhet

Intäkterna är större än utgifterna och

minst hälften av intäkterna ska komma

från egen verksamhet.

Inför 2010

Sammantaget var 2009 ett bra år för

RBU, ett år då flera stora satsningar påbörjades

eller planlades, men utförandet

och resultatet är att vänta under de kommande

åren. Parallellt med detta förstärkte

vi det som vi redan sett ge effekt och resultat

och är i linje med målinriktningen.

Det framstår samtidigt som allt tydligare

var förbundet har sina styrkor och sina

svagheter. En svaghet är vår relativa resursbrist.

Förbundet är i mycket sina resurser

– ideella krafter, anställd personal och

pengar – och vi måste därför ibland avstå

sådant som vi gärna skulle vilja göra.

En styrka har samtidigt varit att vi kunnat

hålla en stabil ekonomi. RBU har sedan

2005 varit ytterst försiktig med sitt

kapital och vart år också kunnat redovisa

en ekonomi i balans. Om vi däremot inte

satsar så riskerar vi att inte heller kunna

växa verksamhetsmässigt, och därmed

missa våra långsiktiga mål. Förbundet har

därför beslutat att använda upp till en

miljon kronor av sparat kapital för att

genom satsade resurser bli en känd påverkansfaktor

och samtidigt också få tillbaka

genom nya resurser, framför allt genom

företagssamarbeten. Detta synsätt ingår i

den nationella marknadsförings- och insamlingskampanj

som började planläggas

2009 och som kommer att blomma ut

under 2010.

Intäktsökning är ofta beroende av

marknadsföring, och bägge dessa arbetsfält

måste visa tydliga resultat, för att befrukta

varandra. Syftet med arbetet med

insamling, sponsorer/CSR-samarbetspartners

och all annan intäktsökning är dock

först och främst att stärka vårt viktiga påverkansarbete.

Kärnan här är påverkan

3


4

RBU:s mål 2010

1. Årsrapport 09

2. Aktioner för genomförande av nationella

handlingsplanen

3. Aktivitet i anledning av 20 år av Barnkonventionen

4. Synliggöra RBU i medier, myndigheter och

organisationer

5. Utveckling gentemot habiliteringarna

6. Nationell medlemsvärvningskampanj

7. Utveckling av RBU-Dagarna

8. Utveckla medlemsnyttan

9. Utveckla diagnosprojekten

10. Utveckla temanumret forskning

11. Utveckla projekt- och diagnossamordning

12. Fortsatt intäktsökning av egna intäkter

13. Stärk RBU som varumärke

genom RBU:s årliga temarapporter, och

det direkta medlemsstödet. Förbundet har

under flera år påtalat att påverkansarbete

via förbundet inte är tillräckligt. För att

åstadkomma förändring behövs också

uppslutning kring årsrapporten, med lokala

aktiviteter runt hela landet. Det ger

god marknadsföring. Detta förstärker

RBU som känd påverkansaktör. Detta i

sin tur skapar attraktion på företag för

samarbeten. Etc.

RBU, liksom flertalet andra ideella organisationer

i Sverige, är väl medvetet om

att organisationers medlemsminskning

skvallrar om ett samhälle där organisering

via föreningar inte längre är självklart för

många. Dagens svensk har större valmöjligheter

än förut, och det finns mycket att

välja av när man ska fylla sin tid. Samtidigt

består RBU till största delen av medlemmar

som själva är barn med egen funktionsnedsättning

och deras föräldrar och

syskon. Att ha ett rörelsehinder påverkar

hela familjen, och är något som finns där

hela tiden, även utanför ordinarie skoloch

arbetstid. Hela familjen blir ett arbetslag

kring den unge, och tiden att dessutom

lägga på utåtriktade aktiviteter som lokala

påverkanskampanjer finns i många

fall helt enkelt inte. Kongressen har bestämt

att detta är vägen

att gå, ett tätt samarbete

förbund och föreningar

emellan i årliga temakampanjer,

men detta

har vi inte lyckats med.

Målet i »Position 2012«,

att alla föreningar deltar

aktivt i den årliga kampanjen,

har förbundet

därför valt att frångå

som ett verktyg för att

nå vår vision. Istället

får vi slå in på andra

vägar.

Under 2010 ska RBU

öka sina egna intäkter

till tre miljoner

kronor, vår organisations

hittills högsta

målsättningen inom

insamling. Marknadsföring ska genomföras

parallellt med insamlingen, och därmed

också på längre sikt säkra de intäkter

som är nödvändiga för fortsatt utveckling

av verksamheten. Insamling och marknadsföring

under de två senaste åren har

ju visat sig inte fullt ut ge de intäkter som

varit vår förhoppning. Ett färre antal väl

valda insamlingsaktiviteter kommer därför

att genomföras under 2010, en prioritering

som bygger på våra vunna erfarenheter.

Omsorg om de resurser RBU faktiskt har,

är ledord. Det betyder att förbundet räknar

med fortsatt snäva ekonomiska ramar

och att de målstrategiska aktiviteterna har

förtur till resurserna. Samtidigt gör vår

vetskap om hindren och vår hänsyn till

dem, att verksamheten kommer att bedrivas

med en fortsatt stabil ekonomi.

I år redovisar RBU för första

gången en rapport över hur vår organisation

arbetar med så kallade

kvalitetskoden, den kodex som alla

medlemsorganisationer i Frivilligorganisationernas

Insamlingsråd

(FRII) ska upprätta. Genom att

agera efter kodens principer och

krav på öppenhet, kvalitet och etisk

insamling ska förtroendet för RBU

som organisation växa, och i förlängningen

öka tilltron till RBUs

förmåga att uträtta vad den enskilde

inte själv förmår. Koden kräver

också att vi tydligt visar på måluppfyllelse,

effektiv resursanvändning, öppenhet samt

god styrning, kontroll och utvärdering.

Kodrapporten hittar du som bilaga till årsredovisningen

i denna verksamhetsberättelse.

Vi ska vara stolta och glada för allt det

som fungerar bra, samtidigt som vi måste

jobba extra med det som kan bli bättre. Vi

har två verksamhetsår på oss fram till det

att »Position 2012« ska vara uppnådd, och

det blir två år fyllda av målinriktade aktiviteter,

men också av nya grepp och idéer

för att flytta fram RBU:s positioner, inte

minst genom »Kampanj 2010«, RBU:s

största marknadssatsning sedan Radiohjälpskampanjen

i början på 1990-talet.

En del kanske måste göras på nya sätt.

Men gemensamt för allt det vi gör är att vi

vill se ett samhälle där även våra barn och

unga, och deras familjer, har samma möjligheter

och förutsättningar som alla andra

medborgare, ett rättvist och utvecklande

liv.

Tack alla ni som varit med och drivit

RBU framåt under 2009. Vi kommer att

fortsätta agera för att göra vårt bästa för

att uppnå målen på väg mot »Position

2012«. Var med du också! Och som alltid,

kom ihåg: det tar tid att förändra – men

det går!

För förbundsstyrelsen:

Agnetha Mbuyamba

Förbundsordförande

För förbundskansliet:

Johan Alexander Lindman

Generalsekreterare

Agnetha Mbuyamba och Johan Alex Lindman bjuder på

tårta på Öppet hus.


Påverkan och opinion

Årsrapport 2009:

Vem bryr sig!?

Årsrapporten med den retoriska titelfrågan »Vem bryr sig!?« vill visa på det tomrum som möter många

unga med rörelsehinder, och därmed även deras familjer, när den unge gått ut skolan och söker sig en

sysselsättning, ett jobb, en framtid.

Mål 2009: Det övergripande målet

för RBU:s påverkans- och opinionsarbete

är att skapa ett samhälle i enlighet

med RBU:s vision om ett rättvist

samhälle och ett utvecklande liv för

barn och unga med rörelsehinder. Dessutom

var målen 2009:

✓ Ge ut och använd årsrapport 2009

✓ Aktioner för genomförande av nationella

handlingsplanen

✓ Aktivitet i anledning av 20 år av

Barnkonventionen

✓ Synliggöra RBU i medier, myndigheter

och organisationer

FOTO: CARINA HEDLUND

Ungdomsseminariet i maj. Ungdomar lyssnar på Sosso Hietanen.

Vem bryr sig?

Årsrapport 2009 | RBU, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar

I rapporten fastslogs de krav på förbättringar

som RBU vill få genomförda:

1. Alla unga med funktionsnedsättning

ska ha rätt till en meningsfull sysselsättning

2. Varje kommun ska ha en handlingsplan

för att ge unga med funktionsnedsättning

arbete eller annan meningsfull sysselsättning

3. Mer resurser och kompetens till Arbetsförmedlingen

för individuellt stöd till

unga med funktionsnedsättning

Kampanjen, med årsrapporten som

grund, presenterades internt i organisationen

i samband med RBU:s förbundsmöte

under våren, och snart därefter för en insatt

rekordstor publik vid RBU:s seminarium

under Politikerveckan på Gotland.

Inbjudna företrädare för flera riksdagspartier

deltog i seminariet, och i den efterföljande

debatten ledd av moderatorn Bengt

Westerberg, diskuterades rapporten med

utgångspunkt från RBU:s krav på förbättringar.

»Jag är väl inte född för att

bara sitta av min tid«

Medlem i RBU

Kampanjen landet runt

RBU har alltsedan starten med de årliga

rapporterna 2006 som mål att den årliga

temakampanjen inte enbart ska drivas

gentemot de nationella myndigheterna

och organen via förbundet, utan också att

allt fler föreningar ska genomföra lokala

kampanjaktiviteter med årsrapporten som

grund. Självklart är det bra om fler får ta

del av årsrapporten, ju fler desto större

chans att påverka. Förbundet har därför

årligen tagit fram ett kampanjpaket med

insändare, debattinlägg och förslag på hur

temat kan lyftas fram av föreningar och

medlemmar inom RBU. Varje år har också

några föreningar eller enskilda medlemmar

skickat in insändare till lokala eller regionala

tidningar. Dessa gemensamma

kampanjinriktade aktiviteter mellan nationell

och lokal nivå har varit positiva och

skapat såväl påverkan som marknadsföring.

I andra fall kommer den lokala aktiviteten

lite senare, och RBU Västernorrlands

kampanjande under flera år med årsrap-

5


Hembesök i Östergötland, bland annat vid kampanjen »RBU bjuder hem riksdagen«.

porten 2006 i handen gav resultat. Bästa

lekparken i Sverige ska byggas i Sundsvall.

Längre söderut tog RBU Östergötland

upp tråden från 2008 års rapport och bjöd

hem riksdagsledamöter från östgötabygd

för att visa hur en RBU-familjs vardag ter

sig, och levnadsförhållandena för familjer

med barn och unga med rörelsehinder belysas.

Detta grepp var lyckat och gav riksdagsmännen

och -kvinnorna en djupare

förståelse genom att få samtal om den

självupplevda berättelsen i hemmiljö. Medial

bevakning ingick också i den lokala

kampanjen »RBU bjuder hem riksdagen«.

Effekten som skulle uppnås är en större

förståelse och insikt, och därmed förändringsbenägenhet

hos allt fler riksdagspolitiker.

»Alla är förstående

men ingen gör något«

Ur RBU:s årsrapport

»Jag vill öppna restaurang. Den ska heta CP-krogen och ha låg

bardisk. Det ska inte finnas några stolar vid borden, men de gäster

som kommer dit utan rullstol får hyra en. Kan man ta femton

kronor för det? Det ska vara bra mat till justa priser och coverband

på lördagarna. Det ska vara människor med funktionsnedsättning

som jobbar där och jag vill vara ansvarig för underhållningen.«

Johan Lystad, 23 år, i RBU:s årsrapport.

Att uppnå målet inom »Position 2012«,

det vill säga att alla föreningar 2012 aktivt

deltar i årskampanjen, har omvärderats av

förbundsstyrelsen. Över åren har en tydlig

tendens visat att allt färre föreningar och

medlemmar deltar inom just årsrapportens

tema och med lokala aktiviteter. Målet

är visserligen vältänkt men det fungerar

inte att tro på ett brett nationellt genomförande

genom att förlita sig på det ideella

engagemanget hos redan tidspressade

medlemsfamiljer. Förbundsstyrelsen beslutade

därför att det långsiktiga målet upphör

att gälla som riktmärke. Målet är, som

det visat sig, i praktiken omöjligt att uppnå.

Alla medlemmar och föreningar ska

istället från och med 2010 erbjudas att delta

lokalt utifrån årsrapportens tema, men

målet tas bort. Under 2009 genomfördes

därför inte heller en satsning på lokal uppföljning

av årsrapporten.

Det är däremot tydligt att RBU:s föreningar

agerar inom de fält som föreningarnas

medlemmar upplever problem

6


SOM MEDLEM eller föreningsrepresentant

i RBU har du möjlighet att få

gratis rådgivning

om bostadsanpassning

och annan

tillgänglighet

och användbarhet,

eftersom

RBU deltar i

samarbetet Bygg

Klokt. Kontakta

Bygg Klokt på

telefon 08-677 70 58 / 08-677 70 30

Läs mer på byggklokt.se

med. Så har exempelvis RBU Stockholm

och RBU Västmanland agerat kraftfullt

gentemot brister inom habiliteringsverksamheten.

Nedräkning för tillgänglighet

Ett av målen med den av riksdagen antagna

nationella handlingsplanen »Från patient

till medborgare« är att Sverige ska vara

tillgängligt till 2010. Som vi alla vet så ser

det inte ut så när det gäller enkelt avhjälpta

hinder, en tillgänglig kollektivtrafik och

en tillgänglig statsförvaltning. Genom

Bygg Klokt, ett permanent samarbete

mellan sex handikapporganisationer arbetar

vi tillsammans med frågor som berör

den fysiska miljön, dvs den byggda miljön,

med stöd av handlingsplanen, lagstiftningen

och våra egna erfarenheter och kunskaper.

Man brukar även använda ordet tillgänglighet.

Plan- och bygglagen har förstärkts för

undanröjande av enkelt avhjälpta hinder i

lokaler och på platser dit allmänheten har

tillträde. I korthet innebär det att markoch

fastighetsägare är skyldiga att ta bort

enkelt avhjälpta hinder. Detta är unikt på

så sätt att det aldrig tidigare har funnits

lagstiftning som kräver retroaktiva förändringar

av befintliga byggnader, lokaler

och platser. Exempel på sådana hinder är

dörrar utan dörröppnare, för höga trösklar,

nivåskillnader som inte överbryggts

med ramp och lekplatser som barn i rullstol

inte ens kan komma in på. Denna allmänna

miljö ska dock kunna användas av

alla. Mer omfattande och kostsamma åtgärder

kan endast krävas vid ny-, om- och

tillbyggnad.

Den nationella handlingsplanen ska

RBU:s påverkansområden

RBU arbetar med många påverkansområden

förutom temat för den årliga

rapporten. Exempel på frågor som

RBU engagerat sig i 2009 genom besök,

uppvaktningar eller skrivelser:

• Remiss: Möjlighet att leva som andra

(SOU 2008:77)

• Remiss: Föräldrastöd – en vinst för

alla (SOU 2008:131)

• Remiss: Brist på brådska – en översyn

av aktivitetsersättningen (SOU

2008:102)

• Remiss: En hållbar lärarutbildning

(SOU 2008:109)

• Remiss: Den nya skollagen (Ds

2009:25)

Några RBU-toppmöten 2009

Lars Ohly (v), partiordförande, och

pressekreterare Kristoffer Housett

Hans Ytterberg, utredare om funktionsnedsättning

som diskrimineringsgrund,

på uppdrag av integrations- och

jämställdhetsdepartementet

Kenneth Johansson, ordförande i

riksdagens socialutskott om LSS-förändringar

Jeppe Samuelsson och Johannes

Carlsson, politiska sekreterare (m),

om koordinator till familjerna, daglig

sysselsättning, restriktiva tolkningar

av LSS, samt parkeringstillstånd.

alltså inom mindre än ett år vara uppfylld,

men än är det långt kvar till ett tillgängligt

Sverige. För att samordna påtryckningar

för att detta politiska åtagande genomförs

har, genom Bygg Klokt, bedrivits lobbyarbete,

rådgivning vid projektering, utvärdering

och inventering och förslag lämnats.

Målgrupper har varit regeringen, Boverket,

Räddningsverket, Konsumentverket,

professionella inom byggsektorn, förtroendevalda

inom handikappsfären och andra

som vill medverka till den byggda miljöns

tillgänglighet.

SOM MEDLEM i RBU har du möjlighet

till gratis juridisk rådgivning. Kontakta

RBU:s förbundsjurist Henrik Petrén

på telefon 08-677 73 07 (tisdagar

kl 13-16) eller via e-post

fragajuristen@rbu.se

Juristspalten

Förbundsjurist Henrik Petrén om Barnkonventionen

Barnkonventionen 20 år

I ÅR ÄR DET 20 ÅR SEDAN FN antog

konventionen om barnets rättigheter.

Det har uppmärksammats

på olika sätt, bland annat med en

hearing i riksdagen där barn från

RBU deltog (läs mer om detta på

annan plats i tidningen). Du som

läser är förhoppningsvis väl bekant

med att det finns en barnkonvention

och kanske känner du

också till dess viktigaste principer.

Men vilken juridisk status har

barnkonventionen egentligen? Är

det en lag? Kan den åberopas i

domstol? Hur kan man använda

barnkonventionen i sin argumentation

eller i sitt påverkansarbete?

INTERNATIONELLA KONVENTIO-

NER är en del av den internationella

rätten (folkrätten). En konvention

är egentligen ett avtal

mellan de länder som har undertecknat

och ratificerat den. Att ratificera

betyder att det nationella

parlamentet godkänner ett avtal

som dess regering har ingått

genom att underteckna konventionen.

När man ratificerar en

konvention förbinder sig staten

gentemot övriga länder som har

antagit konventionen att efterleva

innehållet i densamma.

Vilken juridisk status som en

konvention får i den nationella

rätten varierar mellan olika rättssystem.

I vissa länder, exempelvis i

USA (som nu faktiskt är det enda

landet i världen som inte har ratificerat

barnkonventionen), blir en

ratificerad konvention en del av

den nationella rätten utan några

ytterligare åtgärder. Detta system

kallas för monism. I andra länder,

som i Sverige, måste en ratificerad

konvention införlivas i den nationella

rätten genom lagstiftning för

att bli direkt tillämplig i den nationella

rätten. Detta system kallas

för dualism.

BARNKONVENTIONEN HAR INTE

GJORTS TILL LAG I SVERIGE. Men

delar av barnkonventionens principer

finns inskrivna i svenska

lagar och på så sätt är deäven direkt

tillämpliga i domstol. Ett exempel

är socialtjänstlagens 2 §

som stadgar att ”när åtgärder rör

barn skall det särskilt beaktas vad

hänsynen till barnets bästa kräver”,

vilket direkt svarar mot artikel

3 i barnkonventionen.

Menbetyderdådettaattbarnkonventionen

inte gäller i Sverige

om det inte direkt framgår av en

lagtext? Nej, så är det tack och lov

inte. Sverige har förbundit sig i ett

internationellt avtal (konventionen)

att efterleva det som där

stadgas. I dedelar av barnkonventionen

som inte har gjorts till

svensk lag anser riksdagen att Sverige

redan uppfyller kraven. Det

betyder att myndigheter (både på

statlig och kommunal nivå) och

domstolar som har att tillämpa

svensk lag måste ha barnkonventionen

i åtanke när man tolkar innehållet

i lagarna. Om man tänker

sig lagarna som en karta som vi

måstefölja så skullejag vilja likna

barnkonventionen vid en kompass

som krävs för att kunna läsa

kartan rätt.

Därför kan man mycket väl

stödja sig på barnkonventionen i

en rättslig argumentation, trots

att den alltså inte gjorts till direkt

lag i Sverige. Och på samma sätt

är barnkonventionen ett mycket

viktigt verktyg i det påverkansarbete

som RBU och andra gör.

Genom att ställa uppenbara brister

i det svenska samhället mot

vad Sverige i barnkonventionen

faktiskt har lovat att efterleva gör

vi det svårare för beslutsfattare att

blunda för bristerna.

Så, gör som RBU, använd barnkonventionen

i stort och smått.

Fortsätt att påminna beslutsfattareom

deviktiga principer som

Sverige har förbundit sig vid: Att

alla barn har samma rättigheter

och lika värde, att inget barn får

diskrimineras och att barnets

bästa är överordnat

vid alla

åtgärder som

rör barnet!

HENRIK PETRÉN

Förbundsjurist

Juridisk rådgivning för RBU:s medlemmar tisdagar 13–16

Ring 08-677 73 07 eller e-posta fragajuristen@rbu.se

Juristspalten från Rörelse nr 6/09 om Barnkonventionen

20 år.

Juridiskt stöd till medlemmar

RBU:s medlemmar får gratis juridisk rådgivning

av förbundets förbundsjurist.

Medlemmarnas frågor 2009 har huvudsakligen

rört information, ansökan och process.

De rättsområden som varit efterfrågade

har framför allt rört LSS, följt av

LASS, bilstöd och vårdbidrag. Juridiskt

stöd och information har också lämnats

genom Juristspalten i varje nummer av

medlemstidningen Rörelse och genom

föreläsningar och föreningsbesök av förbundsjuristen.

21

7


RBU bland

1000 moderater

Tillsammans med tusentals moderata

kommunpolitiker inbjöds

RBU att delta vid årets

rikskonferens i Örebro. RBU:s

förbundsordförande Agnetha

Mbuyamba talade om situationen

för barn och unga med rörelsehinder

vid ett seminarium

om LSS under rubriken »Att

leva som andra«. Ett exempel

är att personer med rörelsehinder

fortfarande saknar den rätt

till meningsfull sysselsättning

som den öviga personkretsen i

LSS har. Samtidigt arbetade

socialdepartementet vidare

med att sammanställa remissvaren

till den stora LSS-utredning

som avslutades hösten

2008. RBU har riktat skarp

kritik mot att gruppen unga

med rörelsehinder ännu en

gång har lämnats utanför rätten

till en meningsfull daglig

sysselsättning.

Påverkan och synliggörande

hand i hand

Påverkansarbetet syftar till att skapa förändringar

som leder till förbättringar för

barn och unga med rörelsehinder och deras

familjer. Utöver det sprider vi kunskap

och information om livssituationen för

barn och unga med rörelsehinder och deras

familjer. Vi bjuder in folkvalda i riksdagen,

företrädare för myndigheter och

organisationer, utredare för statliga utredningar

med flera. RBU erbjuder generöst

sin hjälp och sitt stöd för att påverka

framtidens handikappolitik. Dessa möten

gör att vår kunskap förmedlas och förståelsen

för och viljan att tillmötesgå RBU

blir större. Samtidigt blir RBU en kraft att

räkna med, en part som man gärna lyssnar

på och våra åsikter efterfrågas.

Otillgänglighet =

diskrimineringsgrund?

Hans Ytterberg, utredare om otillgänglighet

som diskrimineringsgrund, fick i möte

med RBU budskapet att inte glömma

bort barnens verklighet, att alltför många

RBU:s förbundsjurist Henrik Petrén överlämnar årsrapport

till statsminister Fredrik Reinfeldt.

»Vad betyder det egentligen

att leva som andra när barn

och unga med

funktionsnedsättningar

dagligen utestängs från

det samhälle som de

flesta tar för givet«

Agnetha Mbuyamba i tal vid Moderaternas

rikskonferens, Örebro i maj 2009

barn med rörelsehinder börjar sitt utanförskap

tidigt. Lekplatser och förskolor är

exempel på miljöer där barnen tidigt riskerar

att möta otillgänglighet som utestänger.

Att skolor inte räknas som publika lokaler

i plan- och bygglagens mening och

att de därför inte omfattas av reglerna om

enkelt avhjälpta hinder, gör att tillgängliggörande

av skolor, kommunala som fristående,

går alldeles för trögt. RBU framförde

därför att tvingande lagstiftning är

nödvändig, och RBU förespråkar en lagstiftning

som tvingar skolor att göra sina

lokaler fysiskt tillgängliga. Det ska inte vara

möjligt att starta en ny skola utan lokaler

där alla elever kan röra sig fritt.

Målet är viktigare än medlen. Att samhället

ska vara tillgängligt för alla är målet,

och diskrimineringslagstiftningen kan vara

ett medel för att nå detta mål, men det får

inte bli det enda. Att koppla tillståndsgivning

till att verksamhet eller lokal är tillgänglig

kan vara ett kompletterande medel.

En lagstiftning om tillgänglighet som

diskrimineringsgrund kommer att definiera

vad som är lägsta godtagbara nivå av

tillgänglighet, men får inte bli ett tak för

samhällets ambitioner.

Barnkonventionen 20 år

På 20-årsdagen av Förenta Nationernas

generalförsamlings antagande av konventionen

om barnets rättigheter (barnkonventionen),

arrangerades den 20 november

en mycket viktig hearing som gav

barn och ungdomar möjlighet att ställa

frågor direkt till ansvariga ministrar och

andra beslutsfattare i samhället. Ett av

barnkonventionens grundläggande mål är

att göra barn delaktiga och låta dem uttrycka

sin mening. Den årliga ministerhearingen

är ensam i sitt slag i Sverige och

ett unikt tillfälle för barn och ungdomar

att göra sina åsikter om grundläggande

rättigheter offentliga.

Den årliga ministerhearingen arrangerades

av Nätverket för Barnkonventionen

och riksdagens tvärpolitiska barngrupp.

Vid hearingen deltog Maria Larsson, äldre-

och folkhälsominister, Göran Hägglund,

socialminister, Jacques Barrot, vice

ordförande i Europeiska kommissionen,

kommissioner för frihet, säkerhet och rättvisa

samt Marta Santos Pais, FN: s generalsekreterares

särskilde representant för

våld mot barn. I anslutning till inledningen

av dagen deltog Magnus G Graner,

statssekreterare hos justitieminister Beatrice

Ask.

Vid panelutfrågningen deltog Henrik

Petrén, förbundsjurist på Riksförbundet

för rörelsehindrade barn och ungdomar

(RBU) tillsammans med RBU-medlemmen

Fredrik Viklund 10 år, Elisabeth

Dahl, generalsekreterare på Rädda Bar-

8


Påverkan och opinion



Information om hearingen.

Olivia Lindqvist och Elin Blideskog på ministerhearing.

nen, Véronique Lönnerblad, generalsekreterare

på Unicef, samt representanter från

Rädda Barnens Ungdomsförbund.

Ministerhearingen avslutades med utfrågning

av representanter från den tvärpolitiska

barngruppen. Arrangörer var

Nätverket för Barnkonventionen, där

RBU ingår, och riksdagens tvärpolitiska

barngrupp, och ägde rum i riksdagshusets

förstakammarsal. Läs mer på barnkonventionen.se

RBU:s påverkansarbete ger resultat. Under

2009 kunde vi bland annat se följande

framgångar i frågor som RBU har drivit:

• Större möjlighet att fritt välja skola

även för barn med rörelsehinder

• Ett barnperspektiv kommer att föras in

i LSS

• Registerkontroll för all personal som arbetar

med unga enligt LSS

• Individuell plan ska erbjudas alla som

omfattas av LSS

• Förändrad syn på bilanpassningar så att

hela familjens behov nu beaktas

Under 2009 har Socialstyrelsen och Försäkringskassan

arbetat med att ta fram ett

RBU kraftsamlar för barnen, väckarklocka i Kulturhuset 23 april 2009. Solveig Hellquist,

riksdagens tvärpolitiska barngrupp i samtal med Agnetha Mbuyamba, RBU, se www.samba.nu

nytt behovsbedömningsintrument för personlig

assistans. Till arbetet har knutits en

referensgrupp i vilken RBU genom förbundsjuristen

Henrik Petrén har deltagit.

Dessvärre upplevde referensgruppen inte

att samarbetet var fruktbart och att man

fick gehör för sina synpunkter i processen.

Socialstyrelsens och Försäkringskassans arbete

resulterade slutligen i ett 91-sidigt dokument

där varje litet fragment av det

dagliga livet skulle granskas, flera av frågorna

var dessutom direkt integritetskränkande.

RBU valde då tillsammans med

övriga representanter från handikapp- och

brukarrörelsen att lämna samarbetet. Protesten

ledde till att Socialstyrelsen drog

tillbaka dokumentet och i skrivande stund

är det okänt vad som kommer att ske med

arbetet framöver.

9


FOTO: JANE MORÉN

Från reportage om Saga 4 år i Rörelse nr 1/2009.


Föreningar

RBU i hela landet

RBU:s konferenser har bevisat att de är

Mål 2009:

efterfrågade och av hög och jämn kvalitet.

✓ Utveckling gentemot

habiliteringarna

Årets fyra konferenser samlade såväl

✓ Nationell medlemsvärvningskampanj

rekordmånga besökare som gav prov

på fördjupade kunskaper inom

✓ Utveckla RBU-Dagarna

✓ Utveckla medlemsnyttan

diagnoser och olika teman.

Konferenserna har marknadsförts

allt bättre, vilket gav resultat med god uppslutning också av de som

arbetar professionellt med och för barn och unga med olika

rörelsehinder.

Årets medlemsvärvningskampanj avsåg att öka antalet medlemmar

med 2 procent. Riktigt så bra gick det nu inte, men de senaste årens

årliga medlemsminskning med uppåt 5 procent per år kunde hejdas

med gemensamma krafter. Medlemsminskningen stannade på 0,87

procent, ett gott resultat. Värvningskampanjen pågick genom

Rörelse och via rbu.se och sporrade medlemmarna med priser för

bästa värvare. Andra bidragande orsaker kan ha varit den satsning

på information till habiliteringar, hjälpmedelscentraler och

1,9

barnmottagningar vid sjukhus, som genomförts de tre senaste

åren. Habiliteringarna erbjöds också att bli gratismottagare av

3,4

tidningen Rörelse. Syftet är också att personal vid

habiliteringarna ska efterfråga, ja till och med eftertrakta,

9,3

RBU:s konferenser som fortbildning.

Göteborg

Föreningsstödet utvecklas vidare, och utbildning i

webbverktyget för de lokala föreningshemsidorna har utförts.

3,2

FöreningsBrevet har sänts vid fem tillfällen, och

verksamhetsutvärdering genom uppföljning av resultat sett mot mål

diskuterades vid den numera traditionsenliga

Ordförandekonferensen. Verksamhetsberättelsen med ekonomisk

redovisning och årsrapporten har också sänts ut till samtliga

medlemshushåll, vilket kraftigt förbättrar informationsflödet.

Värmland

1,9

Dalarna

Västmanland

Älvsborg

Skaraborg

Halland

2,4

3,3

2,9 2,6

Bohuslän

4,3

5,8

Jönköping

2,4

2,5

Skåne

Jämtland

2,3

1,9

4,0

Östra Skåne

Norrbotten

Södra Lappland

Västernorrland

Örebro

3,5

0,9

5,2

2,1

Gävleborg

Uppsala

4,0

Kronoberg

2,5

3,5

Umeå

Södermanland

Östergötland

Kalmar

Blekinge

2,1

Så här fördelar sig de 12016 medlemmarna

procentuellt på de 27 distriktsföreningarna.

18,4

1,5

Gotland

11

2,2

Stockholm

Skellefteå


RBU INFORMERAR OM

RBU-föreningar med

medlemsökning 2009

RBU Gävleborgs län

RBU Stockholms län

RBU Uppsala län

RBU Gotland län

RBU Blekinge län

RBU Västmanland

RBU Norrbotten

RBU Kalmar

RBU Södra Lappland

RBU Östergötlands län

RBU Skaraborg

Vid utgången av 2009 fanns det 38 RBUföreningar

fördelade på 27 distriktsföreningar

och 11 lokalföreningar, dvs samma

antal som vid årsskiftet 2008⁄09.

Medlemsvärvningskampanjen »Värva

en medlem – så blir vi dubbelt så många«

riktade sitt – något kryptiska – budskap

till alla medlemmar. RBU består idag av

omkring 12 000 medlemmar, hushåll med

flera familjemedlemmar liksom enskilda

stödjande medlemmar. Givetvis var syftet

att alla vi medlemmar skulle hitta en ny

medlem vardera.

Några som tog detta på allvar var de

värvare som kammade hem segrarna som

bästa medlemsrekryterare under första respektive

andra halvåret 2009:

RBU Bowlingsklubb, Västerås, genom

Åsa och Lars Bleckert

• Matz Wahlkvist, RBU Södermanland

• Eva Klevås, RBU Skåne

• Anna Nordh, RBU Skaraborg

• Maria Ennefors, RBU Stockholm

• Lilian Lauberg, RBU Gotland

• Malin Tjernell, RBU Stockholm

Medlemsvärvningen rullar på

Kampanjen »Värva en medlem så blir vi

dubbelt så många« pågick under hela året,

men arbetet med att göra RBU synligare

på landets habiliteringar slutar inte med

värvningskampanjen. Tillsammans med

föreningarna påbörjade förbundet i slutet

av året en omfattande informationssatsning

som kommer att fortsätta under hela

RBU-föreningarna

✓ Vill du läsa mer om föreningarna?

✓ Vill du stödja din lokala RBU-förening?

✓ Gå in på www.rbu.se och välj

»Föreningar«

✓ Du kan stödja genom medlemskap

(med eller utan tidningen Rörelse),

ideellt arbete eller gåvor

första halvåret 2010. Satsningen innebär

bland annat att omkring 150 folderställ

med RBU-information sätts upp på landets

alla habiliteringar och även andra

platser. Knappt hälften av RBU:s nya

medlemmar hittar till vår organisation via

habiliteringarna, och därför ska vi också

finnas på plats med rikhaltig information.

När »Kampanj 2010« rullar igång är det

viktigt att finnas på plats över hela landet

för nya medlemmar.

Konferenser i mål

RBU:s plan att för första året arrangera fyra

konferenser genomfördes, och efterfrå-

Värva en medlem – så blir vi dubbelt så många!

Medlemsvärvningstävlingen 2009

är nu inne på sin andra rafflande

etapp. Vi tror att många fler än ni

som redan är medlemmar skulle

vilja stödja RBU eller själva få stöd

av RBU om man bara kände till

oss. Gör en insats – värva en eller

flera medlemmar! Alla, verkligen

alla, är välkomna! Prata om oss,

sprid den kunskap du själv har!

LBli medlem

iRBU!

Mejla info@riks.rbu.se

och begär mer information!

Tävling:

Värva flest medlemmar

och vinn pris!

Nu har du ny chans att vinna fina priser i deltävling

2 i RBU:s Medlemsvärvningstävling 2009.

Använd talongen nedan och fyll i dina uppgifter

och lämna till den person som du vill värva. Be

honom eller henne att i sin tur fylla i sina uppgifter

och skicka in talongen till förbundet senast

den 31 december 2009. Alla värvade medlemmar

som också betalar medlemsavgiften räknas,

och de som värvat flest medlemmar andra halvåret

2009 kommer att få fina priser och uppmärksammas

i Rörelse och på hemsidan.

Börja värva nu!

Som medlem i RBU får du:

• Stöd och gemenskap.

• Kunskap och information.

• Tidningen Rörelse med reportage, nyheter,

forskning 6 gånger om året.

• Medlemsservice från förbundsjurist.

• Gratis material och rabatter.

• Rabatt på konferenser och seminarier.

• Rabatt på semesteranläggningen Mättinge.

• Möjlighet att ansöka till RBU:s Medlemsfond m.fl. fonder.

• Möjlighet att påverka och förändra.

• Rabatt på alla Scandic-hotell i hela Norden.

• Tillgång till din lokala förenings alla aktiviteter.


12

Talongen kan även skrivas ut från www.rbu.se Klicka på länken Värva en medlem på startsidan

Värvningssida i Rörelse nr 6/09.

I

Barn & ungdomar med

medfödd

benskörhet


Föreningar

Skola • fritid

Vad händer

efter studenten?

Umeå 15–16 maj 2009

Scandic Plaza Hotell

Konferensen vänder sig till professionella, föräldrar

och till dig med eget rörelsehinder. Syftet är att förmedla

kunskap och erfarenheter för att skapa ett

rättvist samhälle och ett utvecklande liv för barn och

unga med rörelsehinder.

Information, program

och anmälan på www.rbu.se

RBU som en kunnig och kvalitativ arrangör

av temakonferenser, såväl för medlemmar

som för de som arbetar med och för

barn och unga med olika typer av rörelsehinder.

Utöver temakonferenserna arrangerades

också en särskild ordförandekonferens

RBU:s fritidsgård Mättinge.

Folderställ med all information, flankerad av Meg Klingberg och Sewed Lövgren.

gan på denna typ av mötes- och informationsplatser

var god. Hög kvalitet och ett

brett utbud av konferenstema har gett god

medlemsnytta och bra marknadsföring av

RBU-Dagarna

RBU-Dagarna, en samlingspunkt för

medlemmar, arrangerades i form av konferensen

»Skola och fritid: vad händer efter

studenten?« tillsammans med riksförbundets

Förbundsmöte i maj. Invigningstalade

gjorde förre landshövdingen Georg

Andersson som initierat talade om utanförskap

och gemenskap. På programmet

stod sedan intressanta tema som lek för alla,

rätten till en trygg uppväxt, idrott och

hälsa, stödinsatser i grundskolan, universitetsstudier,

och att flytta hemifrån. Parallellt

hade ungdomarna seminariepass med

spännande innehåll som Kristoffer Olofsson

som lärde ut drivkraft och att sätta

mål och Carina Svensson om att vara alldeles

ovanligt vanlig. Susanna »Sosso«

Hietanen, socionom med specialisering på

sexologi och kriminologi, ledde ett spän-

Deltagarna Vicki Skure Eriksson och Ann Halldin lär sig »kärleksretorik« på RBU:s ordförandekonferens.

De ordnade en lyckad konferens: Karin Björk,

Ulrika Strömmer och Helena Magnusson.

13


Föreläsare på RBU-Dagarna i Umeå

FOTON: CARINA HEDLUND

Månadens fråga på rbu.se

Gör samhället tillräckligt

för att ge

personer med funktionsnedsättning

arbete

eller annan sysselsättning?

(149

svar)

Ja 3 st

Nej 140 st

Vet ej 6 st

Finns det en badplats

som är tillgänglig för

personer med funktionsnedsättning

där

du bor? (58 svar)

Ja 21 st

Nej 30 st

Vet inte 7 st

Har ditt barn personlig

assistans? (112

svar)

Ja 56 st

Nej 56 st

Tycker du/ditt barn

att ni får de hjälpmedel

ni behöver (91

svar)

Ja 33 st

Nej 31 st

I viss mån 27 st

Är du nöjd med hur

ditt barns transporter

till och från skolan

fungerar? (28 svar)

Ja 16 st

Nej 11 st

Vet inte än 1 st

Mottagare av Guldrullen

2002: Börje Valfridsson, Östersund, för go-kart special

2005: Kurt Johansson, Skara, för researrangemang

2006: Hans Skyllberg, Stockholm, för insatser i Rumänien

och Moldavien

2007: Kerstin Blom,Vänersborg, för mångåriga insatser

2008: Gunilla Boëthius, Stockholm, för teaterpjäser

2009: Maria Törnqvist, Uppsala, för fritidsengagemang

RBU PÅ WEBBEN

Besöken 2006–2009

rbu.se besöks allt mer – ett resultat av att RBU

syns mer i samhället

Totalt antal besök: 187 889

Genomsnitt träffar/dygn: 3722

Genomsnitt besökare/dygn: 515

Genomsnittlig besökstid: 2 min 40 sek

Maria Törnqvist fick Guldrullen, RBU:s medlemspris 2009.

14


Föreningen

Barnen besökte Älgarnas hus och sen rockade de loss på vuxenförbjudet party

FOTON: CARINA HEDLUND

Joel och Hampus på vuxenförbjudna Snödiscot.

Vuxenförbjudet!

Jenny Norberg gillade discot.

Nya och gamla medlemmar inbjuds till:

RBU-party för barn och unga!!!

Kom till en heldag med särskilt program för våra yngsta och unga vuxna

medlemmar

NÄR? 16 maj 2009 • VAR? I Umeå

VAD HÄNDER?

11.00–12.30 Föreläsningar för ungdomar på Hotel Plaza i Umeå i

anslutning till RBU-konferensen ”Skola – Fritid.

Vad händer efter studenten?”

13.30–17.00 Utflykt till Älgfarmen i Bjurholm.

18.00 Middag och underhållning på Hamnmagasinet.

20.00 Snödisco för ungdomar på Hamnmagasinet

Lisa Spets och och Elin Sjöström.

VAD KOSTAR DET? Det är gratis!

Var anmäler jag mig?:

Ring Maria Sjöström 070-6908379 eller skicka ett email till

maria.sjostrom@dalennet.se

SISTA DAG FÖR ANMÄLAN 6/5 2009. Anmälan är bindande.

Välkomna!

15


Diagnoser

Diagnosinriktade projekt

Målet med RBU:s arbete med de tio diagnoser som förbundet företräder är att alla medlemmar ska

kunna få tillgång till såväl gemenskap med andra som information och nya forskningsrön inom den eller

de diagnoser man är intresserad av. Via förbundets kunskapskoordinator har fyra arrangemang ägt

rum, kompletterat med en forskningsinriktad konferens inom den europeiska organisationen för osteogenesis

imperfecta (OIFE) och med stöd av RBU.

RBU INFORMERAR OM

RBU-konferenser 2009

• Hela livet med ryggmärgsbråck och hydrocefalus,

Stockholm 13–14 mars

• Skola och fritid: Vad händer efter studenten? Umeå,

15–16 maj

• Hela livet med cerebral pares, Stockholm, 25–26

september

• Att utveckla och förändra beteenden, Stockholm,

11 december

Barn & ungdomar med

medfödd

benskörhet

Mål 2009:

✓ Utveckla diagnosprojekten

✓ Utveckla temanumret forskning

✓ Utveckla projekt- och diagnossamordning

Skola • fritid

Vad händer

efter studenten?

Umeå 15–16 maj2009

Scandic Plaza Hotell

Konferensen vänder sig till professionella, föräldrar

och till dig med eget rörelsehinder. Syftet är att förmedla

kunskap och erfarenheter för att skapa ett

rättvist samhälle och ett utvecklande liv för barn och

unga med rörelsehinder.

Information, program

och anmälan på www.rbu.se

Foto: Yanan Li

Konferens om

Cerebral Pares

Stockholm

25–26 september 2009

• Forskning

• Metodutveckling

• Att leva med Cerebral

Pares

www.rbu.se • www.nhr.se

Att förmedla och förmera kunskap

Fyra konferenser arrangerades under året,

vilket redan är en fördubbling av det mål

som är satt för »Position 2012«, nämligen

minst två årliga arrangemang. Främsta orsaken

till att målet redan uppnåtts och

toppats var förstärkningen 2008 genom

rekrytering av en kunskapskoordinator till

förbundskansliet. Inom diagnossatsningen

har alltså målet med minst ett visst antalet

arrangemang redan uppnåtts.

Behovet av ett bredare kontaktnät och

en fördjupad kunskapsinhämtning visade

sig dock ganska snart. Inom landets gränser

är ändå olika typer av forskning och

metodutveckling inom diagnoserna begränsad.

Kontakt togs därför med ett tjugotal

organisationer inom de diagnoser

som RBU representerar i de andra nordiska

länderna Norge, Danmark och Finland

och i de självstyrande områdena Åland,

Färöarna och Grönland. Syftet är att bredda

kontaktytorna för kunskaper, och därmed

kunna öka medlemsnyttan genom att

förmedla forskning och metodutveckling

även från våra grannländer. Initiativet togs

väl emot hos våra nordiska grannar och

planeringsträffar kunde hållas med organisationer

för såväl cerebral pares, ryggmärgsbråck

och muskelsjukdomar i både

Norge och Danmark. Ett tydligt första resultat

av detta är att RBU tillsammans

16


med Cerebral parese-foreningen i Norge

och Spastikerforbundet i Danmark arrangerar

en samnordisk konferens med tema

cp och kognition i Göteborg 2010.

Först ut på plan var »Hela livet med

ryggmärgsbråck och hydrocefalus« i mars.

Konferensen behandlade bland annat

hydrocefalus och kognitiva svårigheter, det

livslånga föräldraskapet, liksom inkontinens

och projektet »Oberoende« som

RBU deltar i via Universitetssjukhuset i

Linköping. Bland många habila föreläsare

märktes Staffan West, som själv har ryggmärgsbråck,

och som talade om erfarenheterna

i sitt liv och Urban Morén om samlevnad

och vänskap.

Medlemsantal fördelad på diagnosgrupp och övriga

Stödjande

6,7%

Plexus

0,4% CP 33,7%

OI 1%

Kortväxta

1,4%

PWS

1,5%

Muskel

6,1%

ADHD

10,1%

Ej angivit

diagnos

7,2%

Övriga 7%

RMB

11%

FFH 13,9%

»Viktigt för mig som förälder

att få information om ny forskning.

Pricken över i:et var att

lyssna på Staffan, härligt att få

höra hans inställning«

Förälder om konferensen »Hela livet med

ryggmärgsbråck och hydrocefalus«

Nättidningen Ryggrader, om ryggmärgsbråck

och hydrocefalus, utkom med ett

nummer och sändes till en bred medlemskrets

inom diagnosen. Bland annat rapporterade

tidningen från årets stora konferens

i Orlando, USA, och bland annat om

det stora forskningsprogram om orsakerna

bakom ryggmärgsbråck och hydrocefalus

som pågår där. Såväl konferensen som nättidningen

Ryggrader tillkom genom förbundets

projektgrupp för ryggmärgsbråck,

och förbundet stöttade deltagandet vid

konferensen för kunskapsspridning.

RBU:s kunskapskoordinator Eva-Lena Söderlund och Eva Buschmann, generalsekreterare i Cerebral

parese-foreningen i Norge, besöker Helene Elsass center, Danmark, där direktör Peder

Esben Bilde berättar om verksamheten.

»Jag tror inte vårt föräldraskap

med sina omsorger någonsin

upphör«

Föräldraröst vid Spina Bifida-stiftelsens

konferens i Orlando, USA.

RBU:s projektgrupp för RMB genom Eva Toft och Renée Höglin samt Eli Skattebu från den norska

Ryggmärgsbrokkforeningen och Tomi Kaasinen från CP-Liitto i Finland, samlade på konferens

om ryggmärgsbråck i Orlando, USA.

17


Diagnoser

CP hela livet! – Så tyckte vi

a) Vad tyckte du om konferensen?

b) Vad var bäst/sämst

c) Vilken typ av konferenser ska RBU arrangera?

Emma Åverling, 37 år, Vetlanda, butiksanställd

Den är väldigt intressant.

Bäst är man får veta hur det är nuförtiden och lär av varandra, och

sämst kan vara att det är svårt med parallella seminarier.

Typ dessa konferenser, och att de med cp själva deltar aktivt.

»Jonas Helgesson hade den

bästa föreläsningen jag någonsin

hört.Vilken underbar inspirationskälla!

Detta lever jag på

länge.Vilken livsglädje!«

Deltagare vid konferensen ”Hela livet

med cerebral pares”.

Michael Johansson, 22 år, Uppsala, personlig assistent/driftstekniker

Oj, det har varit helt ok.

Bäst är att unga med egen cp är med, sämst att det är lite pressat

i tid.

Mer om hur det fungerar i arbetslivet.

Lotta Appelquist, 50+, Sollefteå, egen företagare

Alltid bra med konferenser.

Bäst att mingla med andra, sämst att föräldrar eller syskon inte

finns som talare.

Anhörigkonferenser är viktigt.

Joakim Olsson, 38 år, Halmstad, kapten i militären

Jag tycker att konferensen är bra.

Bäst är att man får idéer, sämst möjligen att det är lite stressat

med frågor.

Bra med konferenser, växla mellan barn- och ungdomsinriktning

respektive vuxeninriktning.

Anders Eriksson, 22 år, Uppsala, arbetslös/journalist

Den är bra, trodde inte att det skulle komma så mycket folk. Kul

att vi med egen cp får vara aktiva.

Jag är bäst! Kanske lite kort om tid är sämst.

Bjud in lärare och andra om hur det är med funktionsnedsättning i

skolan och vilka krav man kan ställa på skolan.

Fredrik Rosengren, 33 år, hjälpmedelsrepresentant/kvalitetsansvarig,

Borås

Jag har haft bra möten jämfört med en stor mässa, och har träffat

engagerade föräldrar.

Nya och gamla kunder är bäst och att vi utställare får gå på

föreläsningarna. Sämst är maten.

Denna konferens är bra, mer av denna typ.

Jonas Helgesson underhöll.

RBU:S STÖRSTA KONFERENS hittills

var ett samarrangemang med Neurologiskt

Handikappades Riksförbund (NHR), och

hela 520 personer, företrädesvis RBUmedlemmar,

slöt upp till »Hela livet med

cerebral pares« i Stockholm i september.

Fjorton föreläsare berättade var och en ur

sitt perspektiv om allt från orsak, symptom

och behandling av cerebral pares, träning,

hjärnans förmågor, pågående forskning

om tal, energiomsättning och korsettbehandling

till hur det är att leva med

cp och vuxenlivet. Som presentatörer agerade

unga killar och tjejer med egen cpskada,

som med lätt men tydlig hand styrde

från scenen.

Höga betyg till RBU:s konferenser

Alla RBU:s konferenser utvärderas

grundligt och fick höga betyg

(av 5,0 möjliga):

• Hela livet med ryggmärgsbråck

och hydrocefalus 4,4

• Skola och fritid: vad händer efter

studenten? 4,1

• Hela livet med cerebral pares 3,7

• Att utveckla och förändra beteenden

4,1

18


att leva på.

nya krafter.

ditt barn.

både till barn generellt och till barn med

särskilda behov.

funktionsnedsättning.

för skolan.

andra inom vården.

aktuell medicin, behandling, vårdgivare och

vaccinationer.

att erbjuda barnet alternativ.

olika val och beteenden.

hemmet.

genom att visa olika lekar och

sysselsättningar.

att barnen får leka ihop.

ske under dagen.

exempel att borsta tänderna.

möjligt.

transportmedel som buss och tåg.

telefonnummer och personnummer.

ett planeringsmöte i god tid för att skolan ska

kunna matcha barnets speciella behov.

skolgång.

möjligt utan att du som förälder är med.

• Låt barnet välja hur hela, eller delar av veckoeller

månadspengen ska användas.

möjligt.

om att du finns tillgänglig om det behöver

hjälp.

stor?

funktionsnedsättning och sina speciella behov.

Förklara det som barnet inte förstår.

doktorer och andra vårdgivare.

och sex.

fritiden.

dagen.

ska tillgodoses.

du blir vuxen.

att göra och för anteckningar.

B

kunna hjälpa dig i framtiden

egen hand.

som är aktuellt.

du kan ha rätt till.

tillsammans med handläggare.

särskilt stöd för dina personliga behov, till

exempel att kunna sköta din ekonomi eller få

annan hjälp du behöver.

matcha dina fritidsintressen och fysiska

träningsbehov.

telefon och e-post och hitta på saker

tillsammans.

din tid.

du gör bankärenden.

boendestöd.

universitet? Vid universitet och högskolor

finns en särskild kontaktperson och

samordnare för studenter med

funktionsnedsättning. Ta kontakt.

förmedlingen och undersök vilka möjligheter

som finns till arbete.

börja nya relationer med vuxenorienterade

vården.

medicinska journal.

vårdgivare.

Tack till Bloorview Kids Rehab, Toronto, för all inspiration.

FOTO: JANE MORÉN

Att utvecka och förändra beteenden

Sist ut bland konferenserna var »Att utveckla

och förändra beteenden« i Stockholm

i december. Föredragshållarna Gunilla

Bromark och Terje Falck-Ytter är

bägge psykologer och samtalade med de

intresserade och vetgiriga deltagarna om

att förstå och påverka svårigheter inom

autismspektrumstörning respektive med

hjälp av tillämpad beteendeanalys.

Konferensen besöktes även av Lucia

med tärnor, som alla hade gått en RBUutbildning

och också samlat in medel till

vår organisation.

»Beteendestörningar hos

personer i mitt jobb är vanligt.

Vi skulle behöva mer av detta.

Det ger substans i vad beteendestörningar

är«

Deltagare och assistanssamordnare om

”Att utveckla och förändra beteenden”.

Projekt – Så Gör Du!

1. En god idé

2. En eller flera till projektgruppen

3. Finansiering

4. Beslut av förbundsstyrelsen

5. Kör igång

6. Rapportera resultat

Ge mig vingar som bär!

Projektet »Ge mig vingar som bär!« syftar till att samla erfarenhet och kunskap om

hur man underlättar för ungdomar med funktionsnedsättning i transitionen, dvs den

målmedvetna och planerade övergången från barn till ungdom och från ungdom till

vuxen. Projektet går in i sin slutfas och har tagit fram ett rikhaltigt utbud av material

för alla dem som vill veta mer. Beställ via rbu.se

CHECKLISTA

Jag gör så att det händer

Tidslinjen: ATT VÄXA UPP

Barnets

ålder

nga individer och deras familjer genomgår många förändrings

processer under uppväxten. För att vara väl förberedd inför fram-

behöver de unga och deras familjer känna till de nya in-

Utiden

stanser och verksamheter som erbjuder service och stöd när

skolgången är avklarad. Ungdomar behöver också utveckla nya färdigheter

och lära sig ta eget ansvar inför vuxenlivet, inte minst träna sig i

att föra sin egen talan.

Den här checklistan kan hjälpa dig som är ung att se hur pass redo

du är inför framtiden. Den hjälper dig att ringa in vad du behöver öva

dig på och du kan börja lägga upp planer för hur du ska nå mål som

du sätter upp.

Vilka unga riktar sig checklistan till?

Den vänder sig till unga människor som har utvecklat en del av de

kunskaper som behövs i vuxenvärlden men som de känner att de vill

lära sig mer om. Olika teman i checklistan kan hjälpa dig som är ung

att börja utveckla de kunskaper som behövs när man är vuxen. De kan

få dig att börja fundera över vad du vill hålla på med i vuxenlivet. Ni

som är unga och era familjer kan gå igenom och fylla i checklistan tillsammans.

Det ger också tillfälle till samtal om hur familjen kan hjälpas

åt, som ett lag, i förberedelserna för din framtid.

Information till föräldrar

Föräldrar talar ofta om att barnets kognitiva färdigheter påverkar planerna

för framtiden och i hur hög grad den unge kan eller inte kan

medverka i planeringen. Det är naturligtvis delvis så, men inte bara.

De färdigheter ditt barn behöver i vuxenlivet påverkas av vilka mål han

eller hon har. Även om ditt barn inte kommer att kunna bli oberoende,

så kommer den unga personen som vuxen ändå att flytta över till vuxenvärlden

med de verksamheter som finns där. Och en del frågor i

checklistorna berör alla, oberoende av vilka kognitiva kunskaper individerna

har.

Trots allt kan det finnas en del frågor i checklistorna som du som

förälder inte tycker berör ditt barn. Utmana dig själv och tänk kreativt

runt varje frågeställning. Fundera över hur frågorna kan uppmuntra ditt

barn att göra egna val och delta aktivt i sitt eget liv. En del frågor kan

fungera som tankeställare för dig som förälder. Har du egna undringar,

tala mednågon i habiliteringsteamet eller annan person som du har

förtroende för om hur du kan använda den här checklistan för att möta

ditt barns behov.

Vad gör jag när jag är färdig med checklistan?

Processen medatt utveckla livskunskaper och planera för framtiden slutar inte här. Fortsätt

utveckla de färdigheter du tycker är viktiga för dig och din familj. Fråga efter om det

finns material för en fortsättning som kan hjälpa dig vidare in i vuxenlivet.

Föräldraskap

Socialt

Medicinskt Utbildning

Egenvård

0 – 3

• Låt ditt barn förstå att världen är en bra plats

• Ta korta pauser från ditt barn för att samla

• Fundera över hur förskoletiden bör se ut för

• Delta med ditt barn i aktiviteter som riktar sig

• Umgås med föräldrar till barn med och utan

• Stimulera barnets vilja till ”kan själv”.

• Låt barnet gå i förskola som en förberedelse

• Etablera goda arbetsrelationer med läkare och

• För en egen journal med sammanfattning av

Till föräldrar

4 – 6

• Uppmuntra förmågan att fatta beslut genom

• Lär ditt barn vad som händer som en följd av

• Ta reda på vilket samhällsstöd du kan få i

• Låt ditt barn lära sig vad det själv tycker om

• Ta med barnet till lekplatser och parker.

• Bjud hem familjer med barn i samma ålder så

• Börja lära barnet hålla reda på sina saker.

• Gör ditt barn uppmärksamt på vad som ska

• Uppmuntra barnet att göra saker själv, till

• Ta med dig barnet när du går och handlar, om

• Res, om möjligt, med ditt barn på vanliga

• Ge barnet anpassade sysslor i hemmet.

• Lär barnet personlig information som adress,

• När ditt barn ska skrivas in i skolan, be om

• Skriv ner i en bok eller pärm om barnets

• Förklara för ditt barn vilken diagnos det har.

• Lär barnet om dess speciella behov.

7 – 11

• Låt ditt barn testa gränser och göra misstag.

• Stöd barnet i förmågan att tala för sig.

• Uppmuntra barnet att ha egna intressen.

• Hjälp ditt barn att få kamrater.

• Stötta ditt barn att delta i aktiviteter, om

• Låt barnet bjuda hem kamrater.

• Lär barnet packa sin skolväska.

• Låt barnet skriva i en egen kalender.

• Låt barnet göra hemläxor så självständigt som

• Stötta barnet med hemläxor genom att tala

• Börja fråga barnet: Vad vill du bli när du blir

• Fråga barnet vad det vet om sin

• Uppmuntra ditt barn att själv prata med

• JAG GÖR SÅ ATT DET HÄNDER •

Material i projektet

Ge mig vingar som bär.

12 – 16

• Använd dina föräldrar som en resurs.

• Sök efter äldre förebilder.

• För din egen talan.

• Prata om relationer

• Delta i gruppaktiviteter i skolan.

• Engagera dig i föreningar och aktiviteter på

• Umgås med vänner.

• Håll reda på de saker som du behöver under

• Bestäm hur dina egna personliga hjälpbehov

• Använd en kalender för planering.

• Laga mat tillsammans med andra.

• Lär dig hitta i samhället på egen hand.

• Prata med dina föräldrar om var du vill bo när

• Delta i planering som har med din utbildning

• Prata om val av yrke.

• Försök hitta volontärjobb eller andra småjobb.

• Ta reda på vilken hälso- och sjukvård som ska

• Sköt en del av dina medicinska kontakter på

• Boka tider själv och skriv ner och spara det

Till ungdomar

17 – 21

• Ta del av information om samhällsstöd som

• Upprätta en plan för din närmaste framtid

• Fundera över om du behöver ansöka om

• Bli en stödperson för yngre barn.

• Leta reda på olika grupper för vuxna som kan

• Håll kontakt med vänner från skoltiden genom

• Håll reda på dina egna saker och organisera

• Lär dig färdigheter för ett självständigt liv.

• Planera och laga måltider.

• Öva dig på att göra en budget och lär dig hur

• Titta på olika boendealternativ och

• Har du tänkt att studera vid högskola eller

• Letar du efter arbete? Kontakta arbets -

• Avsluta relationen med barnsjukvården och

• Be att få en sammanfattning av din

• Diskutera behandlingsupplägg med ny

Allt eftersom barnet utvecklas, bygg vidare på tidigare erfarenheter och lägg till nya aktiviteter och ansvarsområden som passar barnet.

Fråga

doktorn

Frågor som hjälper dig att prata

fritt med din doktor:

• Vad innebär din tystnadsplikt?

Kommer du att behålla allt jag

säger för dig själv?

• Är det OK för dig att vi träffas

utan mina föräldrar?

• Om jag behöver, kan jag få träffa

dig utan att mina föräldrar vet

om det?

Frågor om sjukdom

eller symptom:

• Vadärdetförfelpåmig?

• Kan du rita en teckning och förklara

eller visa en bild?

• Vad beror de här problemen på?

• Är det allvarligt?

• Kan jag smitta någon annan, hur

i så fall?

• Är det någon slags mat eller aktiviteter

som jag ska undvika tills

jag blir bättre?

• När kan jag börja skolan eller

jobba igen?

• Hur kan jag förhindra att det

händer igen?

Ge mig vingar som bär

– om transitionsprocessen mot vuxenlivet

Guide till föräldrar och andra betydelsefulla vuxna

Mentorskola

Mer information om hur du skapar ett

RBU-projekt hittar du på rbu.se,

under »RBU:s Föreningssidor« och

»Nationella projekt«, där även manual

och en ansökningsblankett finns.

19


Bloggar om sig och dottern Tekla.

Stacey Courson från Alabama med dottern

Sophie, 7 år.

Maria Lundqvist-Brömster var gäst

när RBU invigde sitt kansli.

Ninnie Wallenborg

d

itete t sy ys sk ko on

Christina

Renlun d

Christina Renlund

O at

vara liten

och ha en syster

el er bror med sjukdom el er

funkti ns e sättning

Om a t vara liten och ha en syster

e ler bror med sjukdom e ler

funktionsnedsä tning

Rörelse, tidningen för dig som är medlem i RBU

Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar

Nr 1•2009

Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar

Nr 2 • 2009

Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar

Nr 3•2009

Sjukgymnasten blev

förälder till ett barn

med cp sid 4

FOTO: JANE MORÉN

Saga, 4 år,

för tidigt född

och opererad

för hydrocefalus

sid 9

Towe vill göra ordet cp

vackert sid 6

FOTO:RENÉE HÖGLIN

Öppet hus i RBU:s

nya lokaler sid 9

FOTO:RENÉE HÖGLIN

RBU-projekt iTanzania

Möten med föräldrar

och barn sid 10

Johan har flyttat till eget bo:

Det känns som om man

inte får ha något hemligt

för LSS sid 12

Lena Nyberg:

Stötta barnen,

kuva dem inte! sid 10

Debatt:

Hur ska vikunna

fortsätta att röra på

oss? sid 17

Värva en

medlem så

att vi blir

dubbelt så

många!

Tävling!

sidan 22

Merja startade egen

chatsida om hydrocefalus

sid 8

Så himla annorlunda. En film om syskonrelationer sid 6

Barcelona: Världens

mest tillgängliga stad?

sid 8

Tävlingen

fortsätter!

Värva en

medlem så

att vi blir

dubbelt så

många!

sidan 17

Skolvardag med rörelsehinder:

Många känner sig

utestängda men… sid 4

Anton, 17, trivs på

Waldorfskolan sid 5

Glad vår!

Från idiot till medborgare.

Ny bok av Karl Grunewald sid 10

Anton Sjöström.

Älgutflykt och

party för unga på

RBU-Dagarna i

Umeå.

För vuxna:

Viktiga föredrag och

rapport om livet efter

studenten.

Hundarna är allt för Annie

Unga på Internet

Ninnie

startade

sajten Tobias har fått nya

funktionshinder.se

Har alla barn tillgång

vänner på nätet sid 5

till Internet och den

sid 4

nya tekniken?

sid 8

Träffa RBU:s

ambassadörer sid 16

Riksförbundetför Rörelsehindrade Barn och Ungdomar

Nr4•2009

Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar

Extra stort nummer av Rörelse om

forskning kring RBU:s alla diagnoser

Nr5 • 2009

Riksförbundetför Rörelsehindrade Barn och Ungdomar

Nr 6•2009

Åsa tog språnget sid 6

Helikoptern räddar Ida sid 8

Ida och hunden Isa har det bra påGotland, utom när något akut händer.

FOTO: REÉE HÖGLIN

Hela livet med

celebral pares

konferens med

livsperspektiv sid 8

Erik Johnsson var en av deltagarna på konferensen.

you

All

need

B

is love

Sex och samlevnad

Katrina och Sebastian

Alltid tillsammans sidan 6

Sortera inte bort

våra barn! Sid 4

Vadå osynlig? Sid 10

RBU påpolitikerveckan: Varning för »välviljans tyranni« sid 14

Sannas rapport

från leran

i Hultsfred sid 12

De ingåri ett amerikanskt

forskningsprojekt

om ryggmärgsbråck

sid 5

Läkemedel på väg mot Duchennes muskeldystrofi

Måns mårbra och tarmedicin varje dag sid 12

Ingrid ringde till sin mamma: Inte vilket mobilsamtal som helst sid 27

FOTO: JANE MORÉN

Nya böcker sidan 19

Armlös, benlös

men inte hopplös

Veronica

av Mikael Andersson

Litet syskon av

om samliv

Christina Renlund

med assistans

sidan 4

Juristspalten:

Så kan du använda Barnkonventionen sidan 21

Christina Renlu n i

Christina Renlund

L n

Litet syskon

Lite

et

Litet syskon

sy

yskon

Guldkorn till RBU

Allmänna Arvsfondens pris Guldkornet

tilldelades 2009 det nu avslutade RBUprojektet

Föräldrar ni kan!, som inriktade

sig på familjer med barn med adhd.

Agneta Lundqvist

(tidigare Sjöbeck),

projektledare, tog

emot priset i Göteborg.

–Jag kände mig

som en filmstjärna

på en Guldbaggegala,

sa Agneta.

Det satt 300 personer

i lokalen.

Guldkornet i unik design.

Ur Allmänna Arvsfondens motivering:

»Föräldrar Ni kan har på ett nyskapande

och utvecklande sätt lyft upp möjligheterna

att ha ett fungerande familjenätverk

när det finns barn med neuropsykiatriska

funktionshinder i familjen. Målet med

projektet har varit att ge föräldrar och syskon

till barn med neuropsykiatriska funktionshinder

möjligheter att vara bra föräldrar

och syskon. Att hitta enkla och ändå

metodinriktade former för ett fungerande

familjenätverk, så att familjerna får ökade

kunskaper i sitt föräldraskap och syskonskap

utifrån sina egna förutsättningar.«

Agneta Lundqvist, projektledare

»Föräldrar ni kan!«

20


Anton var med i reportage om skolan i Rörelse nr 2/2009

FOTO: RENÉE HÖGLIN


Stabil ekonomi

Stabil ekonomi

Stabil ekonomi innebär att RBU ska driva sin verksamhet med de resurser vi har och planera kommande

verksamhet utifrån de resurser vi med säkerhet kan räkna med. Målen 2009 har varit dels att

öka de egna intäkterna genom insamling och företagssamarbeten, dels att stärka RBU som varumärke.

Målstrategin fram till ”Position 2012” bygger på att vi också ökar våra egna intäkter. Utan dessa

intäkter uteblir verksamhetsökningen.

Mål 2009:

✓ Fortsatt intäktsökning för egna

intäkter

✓ Fortsatt stärkning av RBU som

varumärke

I startgroparna för Kampanj 2010

Kongressen för två år sedan satte ned insamlingsmålet

för 2009, men bibehöll det

långsiktiga målet för »Position 2012«. Insamlingsresultatet

blev visserligen bättre

än 2008, men lyckades inte uppnå årsmålet

1,5 miljoner kronor. Andra intäkter har

dock sörjt för att budgeten inte sprack, inte

minst ett större statsbidrag än förväntat.

Som alltid har RBU agerat med försiktighet,

och prioriterat de aktiviteter som bedömts

kunna gynna måluppfyllelsen i

»Position 2012«, dvs att uppnå ett insamlingsresultat

2012 i paritet med statsbidragens

storlek. I klartext innebär detta 2,5

miljoner kronor.

Efter två år av försöksverksamhet har vi

fått en bättre förståelse för vad som fungerar

och vad som inte fungerar för vår organisation.

Vi har avsevärt större möjligheter

att få stöd via företag än via allmänheten.

Vi har bättre förutsättningar att föra en

dialog med företrädare för dem som känner

till RBU, än via enkelriktad information

till dem som aldrig hört talas om oss.

Vår »vänkrets« är däremot

för liten, och måste breddas.

Det är därför RBU behöver

göra sig mer känt,

men även för att skapa ett

bättre intresse från media

och allmänheten till gagn

för våra frågor.

Helt i enlighet med målstrategin

ska en nationell

insamlingskampanj hållas

2010. Syftet är att lyfta fram

våra barn och få fler att förstå

att de visst inte »fått det

så bra«. Våra barn och unga

kommer sällan till tals, syns

ofta inte, men deras röst är

viktig. Våra frågor är viktiga.

Därför genomför RBU

en kampanj 2010. Kampanjen

ska förändra attityder,

skapa förståelse och intresse,

höja våra frågors status

och skapa bättre möjligheter

för intäktsökning på flera

vis.

För att starta i tid påbörjade

RBU arbetet redan i oktober med att

lägga upp en plan för hur vi på bästa och

billigaste vis ska kunna skapa en slagkraf-

22


– Det här uppdraget ligger oss mycket

varmt om hjärtat och vi är mycket

glada över att ha fått förtroendet”, säger

Björn Schumacher, kampanjansvarig

på SWE. I förslaget som vi presenterade

tog vi verkligen ut svängarna

och det är kul att RBU har modet

att ta ett sådant grepp. Men framför

allt så tror vi att det kommer att

göra skillnad för dessa barn och unga.

Det är för deras skull vi ställer upp

med vår tid och vårt engagemang”.

Lucia 2009 med tärnor på RBU-utbildning på förbundskansliet.

tig kampanj inom en begränsad resurs.

Lösningen heter pro bono och bartring.

Pro bono betyder ”för det goda”, och betyder

gratis. Bartring står i princip för ”byteshandel”,

dvs RBU bjuder på något, och

samarbetspartnern bjuder tillbaka med något

som vi behöver, till exempel kompetens.

För att få ett genomtänkt och kreativt

förslag på hur vi ska nå ut, gick RBU

ut och sökte hjälp för att uppmärksamma

våra barns och ungdomars situation.

Många reklambyråer var intresserade, men

valet föll på SWE som har såväl resurser

som nätverk, liksom ett personligt engagemang.

Kampanjen i sig rullar igång hösten

2010 och pågår året ut.

Marknadsföring och insamling

Insamling innefattar såväl sponsring, gåvor,

testamenten, kampanjer och ansökningar

till fonder och stiftelser. Många talar

numera inte om sponsring utan hellre

om CSR, eller corporate social responsibility,

dvs företagens samhällsansvar. Ett

företagssamarbete kan se ut på många olika

vis, men genererar et bidrag till organisationen

och möjlighet för företaget att synas

genom att verka för RBU:s vision och

samtidigt få en bra marknadsföringskanal.

Förbundsstyrelsen antog en reviderad policy

för insamling/sponsring och flera företagssamarbeten

kunde därefter avtalas, varav

merparten startar 2010. Förbundet ser

detta som en mycket viktig kanal för intäktsökning

och samtidigt som ett sätt att

knyta band till både företagen och deras

anställda för långsiktiga samarbeten.

RBU mottog ett större testamente, men

fick också mindre men viktiga gåvor till

exempel via Blossom Tainton via Bingolotto,

liksom Lill Lindfors som skänkte via

samma tv-program till RBU Kronoberg.

Två hotell ur kedjan Scandic Hilton valde

att via sina gäster samla in medel till RBU,

liksom en julgåva från datafirman EPM

Data. Via högtids- och minnesgåvor har

också influtit medel.

Ett nytt grepp kring marknadsföring

togs genom att i samråd med Swedish Traditional

Events få ensamrätt på att samarbeta

med Lucia 2009, liksom med Skansen,

Stockholm, där Lucia kröntes i december.

I förarbetet från RBU:s sida låg

även casting av luciakandidaterna, utbildning

av de utvalda om RBU, pressreleaser

och genomförande av en uppsjö luciatåg

inklusive kortege genom Stockholm. Luciorna

samlade dessutom in pengar till vår

organisation genom telefonomröstning

och medverkade i TV4. RBU hade även

ett marknadsstånd på Skansen alla adventshelger.

Insamlade medel ska, förutom att täcka

kostnaderna för själva marknadsföringen,

ge möjlighet till ytterligare utveckling av

förbundets strategiska målarbete, företrädesvis

inom påverkan och opinionsbildning.

En sådan utveckling kan däremot

ske först då insamlingsresultatet skapat de

nödvändiga ekonomiska förutsättningarna.

Det långsiktiga arbetet med att stärka

RBU som varumärke går hand i hand

med insamlingsaktiviteterna. I många delar

är ett känt RBU en förutsättning för

insamling, varför stor vikt läggs vid att

RBU figurerar i medier inom hela samhället,

och gärna inom helt nya fora.

23


Vill du också bidra?

Stora som små, alla bidrag är viktiga. Du kan stödja RBU

många olika sätt.

Vi stödjer RBU:

Medlem

Ett medlemskap i RBU kostar ca 300 kr. Som medlem får du en

hel del förmåner, bl.a. tidningen Rörelse sex gånger om året.

Månadsgivande

En gåva varje månad via autogiro från ett bank- eller plusgirokonto.

Se mer på www.rbu.se

Gåva

Sätt in ett valfritt belopp på 90 00 71-2, skänk en gåva via

www.rbu.se, eller ring 08-677 73 02 så skickar vi ett inbetalningskort

till dig. Se också www.bidra.nu

Fördelning använda medel 2007, 2008 och 2009

Starta en insamling

Svårt att komma på något att ge bort på en bemärkelsedag?

Starta din egna elektroniska RBU-insamling via www.rbu.se

och klicka på ikonen ”Min insamling” och sedan sprida informationen

bland familj och släkt.

Testamente

Ett testamente kan omfatta kontanter, värdeföremål, aktier,

fondandelar, fastigheter m.m. RBU är befriad från skatt på

ränteintäkter, aktieutdelningar och kapitalvinster. Beställ vår

folder om testamentsgåvor där det står hur man upprättar ett

testamente.

Gratulationsgåva

En gratulationsgåva är ett sätt att uppvakta vid födelsedagar

eller andra högtidliga tillfällen. Ett gåvogram med givarens

personliga hälsning skickas till jubilaren.

Minnesgåva

Med en minnesgåva kan minnet av en avliden hedras i samband

med begravning. Närstående får en hälsning och RBU

ett värdefullt stöd. Se www.rbu.se och

www.frii.se/minnesgava

Spara i fonder

Fördelning insamlade medel, totalt 2,2 mkr

Bancos Humanfond stödjer RBU. En procentsats av fondförmögenheten

i Humanfonden skänks varje år till RBU.

Övriga stiftelser 3%

Stiftelsen

Aktiegåva

Sunnderdals

6%

Som privatperson och ägare av börsnoterade aktier kan skattefritt

skänka utdelningen från sina aktier till RBU. Normalt beskattas

utdelningen med 30 procent. Se www.aktiegavan.se

Radiohjälpen 9%

Handla med God Handling

Genom att handla via God Handling får RBU del av beloppet. Se

Stiftelsen Norrbacka-Eugenia

www.godhandling.se

8%

Företagsgåva

För företag finns flera engagemangsformer, bl.a. sponsring, ge en

gåva eller starta en insamling.

CSR- och företagssamarbete

Stiftelsen

SVCR 31%

Vill ditt företag också stödja vårt arbete för visionen om ett rättvist

samhälle och ett utvecklande liv för barn och unga med rörelsehinder?

Kontakta förbundskansliet och be om ett möte för

att diskutera hur ditt företag och din personal kan ingå ett företagssamarbete

med RBU.

Testamenten

32%

Utdelning

Humanfonden

3%

Barnkassen

0,4%

Minnesgåvor

3%

Insamlat

företag 2%

Insamlat allmänhet

3%

24


Erika Löfquist, Simon Löfquist och Filip Uhlin körde rullerace. Erika, som är 16 år

och har ryggmärgsbråck, bekände att hon avskyr att förlora. Hon och Simon bor i

Vänersborg, hennes stora intressen är att teckna och skriva. Erika är alltså rullstolsburen,

medan Simon och Filip tillfälligt prövade rullerace.

RBU på Lilla DN-Galan

Mitt i sommaren deltog RBU för första

gången i Lilla DN-Galan i Kungsträdgården

i centrala Stockholm. På inbjudan av

arrangörerna talade förbundsordförande

från scenen och två av RBU:s ambassadörer,

elitryttarinnan Malin Baryard Johnsson

och hennes make, forne sportkommentatorn

Henrik Johnsson, tillsammans

med sonen Alvin, berättade om sitt engagemang

för barn och idrott. RBU bjöd på

dryck och godis och passade på att berätta

om verksamheten.

På en bana arrangerade RBU rullerace,

och alla barn som ville provade på att köra

rullstol. För de vågade kördes tävling på

tid, tre samtidigt. För de som ville handledde

svenska friidrottsstjärnor prova-påövningar

i olika fridirottsaktiviteter.

”Även vi inom idrotten behöver

arbeta med att göra

idrotten mer tillgänglig för

personer med rörelsehinder”,

Malin Baryard Johnsson,

RBU-ambassadör.

RBU-ambassadörerna Malin

Baryard och Henrik Johnsson

med sonen Alvar träffade

Fredrik Mbuyamba.

25


Övrigt i förbundet

Övrigt i förbundet

Stiftelser och fonder

RBU förvaltar genom stiftelser och fonder

kapital avsett för de ändamål som gåvogivare

eller testator bestämt. Utdelningar

har skett från RBU:s Forskningsstiftelse

och Stiftelsen Ebbe och Ingrid Johannessons

Minnesfond. Dessutom disponerar

förbundet vissa andra ändamålsbestämda

medel, exempelvis RBU:s Medlemsfond,

som styrelsen beslutar om nyttjande av efter

de riktlinjer som antagits.

Utdelade medel 2009:

RBU:s Forskningsstiftelse:

10 personer, totalt 313 500 kr

Stiftelsen Ebbe och Ingrid Johannessons

Minnesfond: 10 personer,

totalt 20 000 kr

Sture Franssons Minne: 10 personer,

totalt 20 000 kr

RBU:s Medlemsfond: 63 personer,

totalt 144 000 kr

Stiftelsen CP-Barnens Hjälpfond:

Ingen utdelning

RBU Mättinge AB

Genom det helägda aktiebolaget RBU

Mättinge AB äger och driver RBU konferens-

och fritidsanläggningen Mättinge i

Södermanland. Under året arrangerade

RBU på Mättinge fem läger, fyra under

sommaren och ett höstläger. Totalt deltog

ett 38 barn och unga på årets RBU-läger.

De ändamålsbestämda medel som RBU

förfogar över för subventionering av medlemmars

vistelser på RBU-läger på Mättinge

beräknas ta slut under 2010.

Kongressen 2008 gav förbundsstyrelsen

mandatet att under den kommande kongressperioden

få pröva och besluta om

driften respektive ägandet av Mättinge

och bolaget. Under året tog förbundsstyrelsen

också ett inriktningsbeslut att Mättinge

torde komma att säljas. Mättinge har

diskuterats inom förbundsstyrelsen och

tillsammans med styrelsen för RBU Mättinge

AB löpande. Mot bakgrund av behovet

av underhåll och investeringar i anläggningen

har bolagsstyrelse och bolagets

VD ombetts inkomma med sin syn på hur

verksamheten föreslås kunna skapa ett sådant

överskott som täcker behovet av insatser

för anläggningens underhåll och

drift. Orsaken är att förbundsstyrelsen vill

göra en närmare analys av förutsättningarna

att fortsätta driften av Mättinge på

sätt som hittills, alternativt se över vilka

investeringar som krävs för att öka attraktiviteten

och därmed generera ett överskott

stort nog att återställa fastighetens

skick och därefter bibehålla detta. Dessutom

har markandsvärdering av fastigheten

skett av fyra mäklarfirmor.

Antalet gästnätter minskade något jämfört

med 2008 och var totalt 7934 (2008:

8812), varav 3060 (2008: 3226) avsåg personer

med funktionsnedsättningar, 3640

(2008: 3912) för anhöriga och assistenter

och 1234 (2008: 1674) övriga. Resultatmässigt

visade dotterbolaget RBU Mättinge

AB för räkenskapsåret 2009 ett underskott

på drygt 223 000 kr.

Internationellt

RBU arbetar med internationella utvecklingssamarbeten

och gör detta via Handikapporganisationers

Internationella Biståndsförening

(SHIA) i enlighet med den

Antal gästnätter på Mättinge

RBU:s Tanzaniaprojekt till stöd för familjer med barn med ryggmärgsbråck

och hydrocefalus.

26


policy för internationellt utvecklingssamarbete

som förbundet har. Alla internationella

utvecklingssamarbeten syftar till organisationsutveckling,

det vill säga stöd till

en organisation eller tillkomsten av en organisation,

liksom utveckling för människor

med funktionsnedsättning för självbemäktigande

och andra insatser som syftar

till att stärka mänskliga rättigheter och

minska fattigdomen. Samarbete ska ske i

de länder som valts ut vara så kallade programländer,

och ett samarbete ska ske

mellan de svenska organisationer som verkar

i samma land.

RBU har ett pågående samarbete

genom projektet för barn med ryggmärgsbråck/hydrocefalus

i Tanzania, där möjligheten

till utökning till att omfatta även

Zanzibar undersöktes. Planer på ett nytt

eventuellt samarbete, via RBU Uppsala,

med organisationer i Sri Lanka, skrinlades

efter den samlade bedömningen att ett

projekt inte var möjligt att genomföra på

ett framgångsrikt vis. Förbundsstyrelsen

beslutade istället att ställa sig positiv till

att ingå i ett tänkt nytt programlandssamarbete

i Rwanda.

Yvonne Tenninge, projektledare för Kampanj

2010.

månaders anställning. Vikariatet avbröts

dock i förtid av den anställde. Tjänsten

var därför under större delen av året obesatt.

En för »Kampanj 2010« särskilt rekryterad

projektledare påbörjade sitt 7-månadersuppdrag

i oktober.

PÅ BESLUT AV förbundsstyrelsen kommer

rollen som redaktör för Rörelse att

slås ihop med webbredaktörskapet för

rbu.se under 2010, och uppdraget utformas

som en projektanställning med arbetsplats

på förbundskansliet. Rekrytering

av redaktör/webbredaktör gjordes därför,

och denne tillträder tjänsten i april 2010.

Förbundskansliets systematiska arbetsmiljöarbete

genomförs bland annat med

genomgång av den fysiska respektive den

psykosociala arbetsmiljön, och en skriftlig

medarbetarenkät görs. En sommaravslutning

med genomgång av arbetsplanerna i

förhållande till målstrategin gav kreativa

uppslag på förbundsordförandes lantställe

Blåkulla, Stjärnhov, Dalarna, och en höstupptakt

hemma hos förbundsjuristen i

Hässelby, Stockholm, kreerade även den

nya idéer till gagn för verksamheten.

Medarbetare och kansli

Förbundet flyttade under våren från hyrda

kanslilokaler (totalt 7 rum) hos Neurologiskt

Handikappades Riksförbund (NHR)

på Sankt Eriksgatan 44, 4 tr, Stockholm,

till egna ombyggda lokaler övertagna från

Handikappombudsmannen (HO), samma

adress, en trappa ner. De nya lokalerna

motsvarar väl behovet och består av fem

kontorsrum, ett mindre sammanträdesrum,

pentry, kopieringsrum och ett anpassat

WC.

Ett välbesökt Öppet Hus hölls i de nya

lokalerna, och lockade riksdagspolitiker,

företagssamarbetspartners, och företrädare

för socialstyrelsen, hjälpmedelsinstitutet

och organisationer samt medlemmar.

Öppet hus på RBU. Förbundsstyrelsens Lena Nyberg och RBU-kansliets Tomas Marklund låter sig väl smaka.

VID ÅRETS SLUT arbetade på förbundskansliet

fem ordinarie anställda; generalsekreterare,

förbundsekonom, förbundsjurist,

kanslisekreterare och kunskapskoordinator.

Tjänsteinnehavaren på posten som

marknads-/insamlingsansvarig var föräldraledig

och vikarie rekryterades för åtta

Jessica Stjernström kanslichef

RBU Stockholm.

Roland Håkansson, ordförande

i Shia.

Maria Lundqvist-Brömster, riksdagsledamot

(FP).

27


FOTO: CARINA HEDLUND

Ungdomspartaj i Umeå maj 2009


Årsredovisning

Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU

Organisationsnummer 802002-8125

Årsredovisning för

räkenskapsåret 2009

Styrelsen och generalsekreteraren för Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU

avger härmed följande årsredovisning.

Innehåll

sid

Förvaltningsberättelse 30

Ändamål och Mål 30

Medlemmar och föreningar 30

Förvaltning 32

Förbundskansliet mm 34

Ekonomi / Budgetjämförelse 35

Resultat och ställning 35

Resultatdisposition 36

Information om 2010 36

Resultaträkning 37

Balansräkning 37

Kassaflödesanalys 38

Noter, nr 1 – 18 39

Underskrifter 47

Om inte särskilt anges, redovisas alla belopp i kronor.

Uppgifter inom parentes avser föregående år.

29


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Verksamheten: Förbundets ändamål

Förbundet, är en riksomfattande, politiskt och religiöst obunden

ideell förening, bestående av en sammanslutning av medlemsföreningar

från olika distrikt i Sverige. Förbundets ändamål är att

verka för att barn och unga med rörelsehinder får ett fullvärdigt

liv och att de ges villkor som är likvärdiga med andra barns.

Därför strävar RBU efter ett förverkligande av rätten till individuellt

anpassat stöd, delaktighet och jämlikhet samt att i övrigt förbättra

villkoren för barn och unga med rörelsehinder och deras familjer.

För att främja dessa intressen kan förbundet vara medlem i

nationella och internationella sammanslutningar.

RBU:s vision är ”Ett rättvist samhälle och ett utvecklande liv

för barn och unga med rörelsehinder”.

I samband med RBU:s 50-årsjubileum 2005 fastställde RBU:s

kongress, genom ett måldokument, organisationens mål för de

två kongressperioderna 2006-2008 och 2009-2011.

Måldokumentet syftar till att bedriva en strategisk verksamhet

som ska uppnå en viss position 2012. Måldokumentet syftar också

till att successivt bygga upp ett RBU med huvudsaklig inriktning

på påverkansarbete och samhällsutveckling men med ett bibehållet

ansvar för en aktiv lokal föreningsverksamhet. Målen är

såväl gemensamma som styrande för central verksamhet på förbundsnivå

som lokal verksamhet i distrikts- och lokalföreningar.

RBU:s mål fram till position 2012 är att:

RBU:s påverkans- och opinionsverksamheten ska öka

RBU ska vara känt externt och internt

RBU:s föreningar ska stärkas

RBU:s diagnosspecifika verksamhet ska öka

RBU:s ekonomi ska vara stabil

Medlemmar och föreningar

Under 2009 har RBU:s totala medlemsantal minskat med precis

100 medlemmar.

Detta är ett trendbrott mot senare års minskningar.

Från att ha minskat med ca 5 procent per år, stannar nu minskningen

på knappt 1 procent.

RBU ser detta som en framgång för satsningen på medlemsvärvning

under året.

För medlemsavgiften i RBU, som varierar från 300 – 350 kr

beroende på förening och är en avgift för hela familjen, ingår

bland annat följande:

✓ Möjlighet att söka bidrag ur RBU:s Medlemsfond för hjälpmedel

och rekreation m.fl. fonder

✓ Tidningen Rörelse med reportage och forskning, 6 nummer

per år

✓ Gratis juridisk rådgivning av förbundsjurist

✓ Rabatt på informationsmaterial eller gratis material

✓ Rabatt för deltagande på RBU-Dagarna

✓ Rabatt på RBU:s konferenser och seminarier

✓ Rabatt på vistelser på RBU:s fritidsanläggning Mättinge

✓ Rabatt på boende på Scandic-hotellen i Norden

✓ Medlemsförsäkring: RBU-medlemmar omfattas av RBU:s

olycksfallsförsäkring hos Folksam, gäller vid deltagande i organisationens

verksamhet

✓ Gemenskap med andra och tillgång till sin RBU-förenings alla

aktiviteter

Medlemsantal 2005 – 2009

30


Årsredovisning

Medlemmarna är fördelade på totalt 38 medlemsföreningar,

varav 27 är distriktsföreningar och 11 lokalföreningar.

Antalet medlemmar i förbundet uppgick den 31 december 2009 till 11 916

(12 016).

Distriktsförening 2009 2008 2007 2006 2005

RBU Blekinge län 239 224 222 207 192

RBU Bohuslän 219 232 237 291 444

RBU Dalarna 219 224 221 214 213

RBU Gotlands län 196 180 173 202 213

RBU Gävleborgs län 502 481 509 535 545

RBU Göteborg m omnejd 1097 1118 1 182 1 287 1 410

RBU Hallands län 338 380 411 432 503

RBU Jämtlands län 251 292 292 319 334

RBU Jönköpings län 289 290 296 314 343

RBU Kalmar län 258 253 275 299 281

RBU Kronobergs län 284 305 314 317 324

(RBU Malmö stad) - 125 201 222

RBU Norrbottens län 426 428 463 456

RBU Skaraborg 514 513 511 495 495

RBU Skellefteå m omnejd 252 265 273 258 264

RBU Skåne 681 696 615 673 669

RBU Stockholms län 2229 2208 2 264 2 347 2 402

RBU Södermanlands län 414 423 414 470 513

RBU Umeå m omnejd 266 252 421 438 465

RBU Uppsala län 500 480 506 524 519

RBU Värmlands län 333 341 360 366 370

RBU Västernorrland 273 275 273 288 295

RBU Västmanlands län 411 398 406 405 414

RBU Älvsborg 403 411 457 487 496

RBU Örebro län 317 317 347 392 431

RBU Östergötlands län 631 627 647 642 685

RBU Östra Skåne 265 307 326 361 470

Summa medlemmar 11916 12016 12 505 13 227 13 968

Lokalföreningarna ingående i följande distriktsföreningar

är:

RBU Bohuslän: RBU Uddevalla

RBU Gävleborg: RBU Norra Hälsingland, RBU

Sandviken och RBU Gävle

RBU Norrbotten: RBU Luleå, RBU Gällivare-

Malmberget

RBU Södermanland: RBU Eskilstuna

RBU Västernorrland: RBU Sundsvall/Timrå,

RBU Örnsköldsvik

RBU Västmanland: RBU Västerås

RBU Östergötland: RBU Norrköping

31


Förvaltning

RBU:s högsta beslutande organ är kongressen, där distriktsföreningarna representeras vart tredje år av sina ombud. Kongressen väljer de

som ska företräda RBU under mandatperioden de kommande tre åren. RBU:s kongress 2008 valde följande personer till ny förbundsstyrelse,

med mandatperiod fram till kongressen i maj 2011. Vid den nya förbundsstyrelsens första möte 2009, avsade sig Lars-Göran Berg

sin plats, och Pelle Löfquist utsågs till ordinarie ledamot. Förbundets styrelse höll under 2009 fem protokollförda sammanträden.

NAMN DISTRIKT HAR BARN MED DIAGNOS NÄRVARO

Agnetha Mbuyamba Stockholm Ja 4

Ordförande

Yrke: Förtroendevald förbundsordförande RBU 2000‒2011

Utbildning: Barnskötarutbildning, lärarutbildning

Arbetslivserfarenhet: Vårdlärare, 6 år i ett projekt ”De allra svårast flerfunktionshindrade och nyskadade”,

som handlade om att förbättra deras livssituation

Arbetat halvtid åt forskningsstiftelsen Sävstaholm

Övrigt: Ordinarie ledamot av Radiohjälpen och Victoriafonden.

Ordförande Östermalms handikappråd.

Ledamot i styrelsen för RBU Stockholm, 1986 – 90

Ledamot i RBU:s förbundsstyrelse 1988-2000

Ordförande i f.d Familjesektionen i RBU

Ordförande RBU Mättinge AB

Stefan Gustavsson Blekinge Ja 5

Vice ordförande

Yrke: IT System Specialist, Relacom AB

Utbildning: 4-årigt tekniskt gymnasium

Arbetslivserfarenhet: Försäljning, inköp, projektledning och systemspecialist inom olika industriverksamheter

Övrigt: Vice ordförande i RBU Blekinge

Karin Björk Umeå Ja 4

Ledamot

Yrke: Miljöinspektör vid Umeå kommun, Samhällsbyggnadskontoret

Utbildning: Miljö- och hälsoskydd Umeå Universitet

Arbetslivserfarenhet: Egen företagare

Övrigt: Arbetar på uppdrag av RBU i projketgruppen för Ryggmärgsbråck

Sonja Fransson Älvsborg Ja 4

Ledamot

Yrke: Verksam som förtroendevald i flera styrelser

Utbildning: Tandsköterske-examen samt arbetsvägledarutbildning

Arbetslivserfarenhet: Tandsköterska, Utslussare på behandlingshem för missbrukare,

Arbetsvägledare (samordnare för fd Älvsborgs län med “Unga funktionshindrade”)

Övrigt: Kommun och landstingspolitiker, ledamot i Försäkringskassans styrelse,

Riksdagsledamot i 12 år. Sekr, samt senare Ordf i RBU Södra Älvsborg,

Ordf för CP gruppen i RBU samt ledamot och ordf i ett antal andra föreningar.

Ordf i Sisus (fd.statlig myndighet) och ledamot i Hjälpmedelsinstitutet

Anne-Lie Jordansson Göteborg Ja 4

Ledamot

Yrke: Administratör på ACA Assistans i Öjersjö AB

Utbildning: Undersköterska och mentalskötare

Arbetslivserfarenhet: Vård och omsorg: gruppboende för funktionshindrade, psykiatrin, HIV team

Övrigt: Ordförande för RBU Göteborg med omnejd i 8 år.

Samt ledamot i Riksförbundets förbundsstyrelse sedan 2005.

32


Årsredovisning

NAMN DISTRIKT HAR BARN MED DIAGNOS NÄRVARO

Pelle Löfquist Älvsborg Ja 3

Ledamot

Yrke: IT-chef, CIO Rexel Sweden

Utbildning: MSc Elektroteknik, Chalmers

Arbetslivserfarenhet: Inom branschen från 1988, bland annat Projektledare, VD

Övrigt: Ungdomstränare, styrelseuppdrag i Wargöns IK, kassör i RBU Älvsborg

Matz Wahlkvist Södermanland Ja 4

Ledamot

Yrke: Egen företagare inom bygg, renovering, förmedling och förvaltning av fastigheter

Utbildning: Grundskola

Arbetslivserfarenhet: Inom yrket

Övrigt: Ordförande i Södermanland, ledamot Bygg Klokt, ledamot Mättinge AB,

ledamot Byrk AB samt sitter även med i nätverks grupper

Lena Nyberg Stockholm Nej 4

Suppleant

Yrke: Vd Skärgårdsstiftelsen

Utbildning: Jurist

Arbetslivserfarenhet: Föreningsjurist, borgarråd, statssekreterare, myndighetschef

Övrigt: Tidigare Barnombudsman, barnrättsaktivist

Malin Tjernell Prioset Stockholm Ja 4

Suppleant

Yrke: Advokat på advokatbyrå i Stockholm

Utbildning: Jur kand

Arbetslivserfarenhet: Advokatbyrå, försäkringsbolag

Valberedningen:

Fram till kongressen 2011 består RBU:s valberedning av:

Marianne Ludvigsson, sammankallande, RBU Kalmar

Ulrika Strömmer, RBU Umeå

Renée Höglin, RBU Stockholm

Förbundsmöte och ordförandekonferens

Förbundsmötet hölls i Umeå den 17 maj, och föregicks av två RBU-Dagar på temat »Skola – Fritid – Vad händer efter studenten?«.

Värdar och medarrangörer för dessa dagar var RBU Umeå.

Vid förbundsmötet var 20 av 27 distriktsföreningar representerade av var sitt ombud. Genom förbundsstyrelsens åtta närvarande ledamöter

var ytterligare två distriktsföreningar representerade.

I samband med RBU-dagarna, arrangerades ett barnkalas med aktiviteter för flera åldersgrupper, närmare etthundra barn och

ungdomar deltog.

För utmärkt planering och genomförande stod medlemmar från RBU Umeå.

Kalaset bekostades helt av tacksamma bidrag på totalt 65 000 kr från:

• Åhlénsstiftelsen

• Stiftelsen Sven Jerrings Fond

• Stiftelsen Kronprinsessan

Margaretas Minnesfond

Ordförandekonferensen ägde rum 21‒22 november på Mättinge, med förutom förbundsstyrelsen, representanter från sju distriktsföreningar.

På programmet fanns en avrapportering från förbundsstyrelsen om hur förbundet arbetat efter kongressen 2008, och hur resultatet

följts upp mot målen. Dessutom erbjöds en retorikutbildning.

33


Betydande samarbetspartners

Lika Unika,

Lika Unika är en nystartad samarbetsorganisation tillsammans

med Förbundet Sveriges Dövblinda (FSDB) , Hörselskadades

Riksförbund (HRF), Neurologiskt Handikappades Riksförbund

(NHR) och Synskadades Riksförbund (SRF).

Fokus ligger på de mänskliga rättigheterna.

Bygg Klokt,

I Bygg Klokt arbetar RBU tillsammans med Neurologiskt

Handikappades Riksförbund, Hörselskadades Riksförbund,

Personskadeförbundet RTP, Synskadades Riksförbund och DHR -

Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder. Samarbetet syftar

till att på olika sätt verka för ”bättre tillgänglighet och användbarhet

i byggd miljö”

Habiliteringen i Uppsala län,

Tillsammans med habiliteringen i Uppsala län, driver RBU projektet

”Ge mig vingar som bär”. Projektet är finansierat med medel

från Allmänna arvsfonden. Syftet är inriktat på hur man kan

stödja barn och ungdomar i transitionsprocessen mot vuxenblivandet.

Inom projektet har verktyg tagits fram till personal, ungdomar

och föräldrar för detta arbete.

Förbundskansliet

Vid årets början var sex personer anställda vid RBU:s förbundskansli:

• generalsekreterare

• kanslisekreterare

• förbundsjurist

• förbundsekonom

• kunskapskoordinator

• marknads-/insamlingsansvarig

Dessutom hade RBU en anlitad projketledare för pågående arvsfondsprojekt.

Marknads-/insamlingsansvarige har varit föräldraledig

hela året, tjänsten var bemannad på halvtid under 2 månader,

maj och juni. Från och med oktober arbetar på heltid en projektledare

för Kampanj 2010, ett arbete som förväntas pågå i sex månader.

Förbundskansliet flyttade i början av året från lokaler hyrda i

andra hand av NHR, till egna lokaler på samma adress, S:t

Eriksgatan 44, från plan 4 till plan 3.

Arbetet som utförts av förbundskansliet under 2009 har skett

med de långsiktiga målen för ögonen, och med samordning av generalsekreteraren

för varje område.

RBU:s Årsrapport, ”Vem bryr sig” med seminarium under

Almedalsveckan på Gotland

• Påverkansarbete gentemot beslutsfattare

• Konferensverksamhet, 3 st diagnosspecifika konferenser för

ryggmärgsbråck, cerebral pares, autism/ADHD, samt RBU-

Dagarna i Umeå, i samarbete med RBU Umeå

• Insamlings och marknadsföringssatsningen har fortsatt under

året och RBU har varit synligt vid bl a:

✓ Lilla DN-galan

✓ EM-kvalmatcher i fotboll och arenareklam vid TV-sändningar

✓ Advents och Luciafirande samt omröstning till Lucia 2009

på Skansen

• Arbete med företagssponsring, vilket bedöms få effekt under

2010

• Kampanj 2010, en kombinerad satsning på marknadsföring

och insamling som inletts sista kvartalet 2009

• Folderställ för RBU:s informationsfoldrar har inköpts, målet är

att sprida dessa till landets alla barnhabiliteringar, detta som ett

viktigt led i medlemsvärvningen.

• Arvsfondsprojekt: Delaktighet och identitet - att vara ung,

man och rörelsehindrad i ett föränderligt samhälle. Detta projekt

kommer att avslutas 2010

Väsentliga finansieringskällor för RBU för arbetet ovan är framförallt.

Bidraget från SVCR = Stiftelsen Svenska Kommittén för

Rehabilitering, 700 tkr

Avsatta förbundsmedel till Årsrapport, 216 tkr

Allmänna arvsfonden, 178 tkr

Bidrag från Radiohjälpen/Victoriafonden till

konferenskostnader, 131 tkr

RBU vill också lyfta fram det viktiga arbete, framförallt av mer diagnosspecifik

karaktär, som utförs för riksförbundet av medlemmar

med stort engagemang.

Genom dessa är RBU representerade i:

Styrelsen för IF (The International Federation for Spina Bifida

and Hydrocephalus)

Delegat i OIFE (Osteogenesis Imperfecta Federation Europé)

Delegat i OI-Norden

Dessutom har RBU en arbetsgrupp som arbetat med ryggmärgsbråcksfrågor

både på nationell och på internationell nivå.

Utbetalda bidrag

Från RBU:s medlemsfond har under året delats ut 144 tkr, till 61

medlemmar för ändamålen hjälpmedel, habilitering och rekreation.

Bidragsgivningen har beslutats av styrelsen för CP-Barnens

Hjälpfond på uppdrag av RBU.

Från avkastningen i Sture Franssons Minnesfond har totalt 20

tkr utbetalats till 10 medlemmar för habilitering och rekreation.

Dessutom har RBU:s Forskningsstiftelse erhållit 192 tkr av minnesfondens

kapital i enlighet med fondens riktlinjer. Beslutande

för dessa medel har förbundsstyrelsens arbetsutskott varit.

34


Årsredovisning

Ekonomi

Budgetjämförelse

Budget 09 Utfall 2009

Intäkter 10 633 000 11 455 666

Kostnader -12 711 000 - 13 168 940

Direktavkastning på kapital 750 000 925 650

Återföring aktieägartillskott 70 000 70 000

Periodiseringsfond Mättinge - - 21 564

Skatt Mättinge - - 45 509

Utnyttjande Ändamålsbestämda medel 1 515 000 1 247 584

Reservering Ändamålsbestämda medel - 257 000 - 137 223

Verksamhets resultat 0 325 664

Inför 2009 hade kongressen 2008 beslutat om verksamhetsbudgeten,

vilken var byggd på farhågor, försiktighet och förhoppningar.

Verkligheten visade sig verka för RBU i många delar.

Farhågan om höga kostnader för RBU:s tjänstepensionsförpliktelse

infriades inte, detta gör att de 431 tkr som avsattes av 2008 års resultat

ej behövt ianspråktas, samt att ytterligare ca 350 tkr besparades direkt i

verksamheten.

Den försiktigt budgeterade intäkten från statsbidraget på 2,8 mkr

blev, vilket tidigt var bekant, plus 675 000 kr.

Målet om att de egna intäkterna, avseende insamlade medel, skulle

nå 1,4 miljoner kronor, nåddes ej och resultatet blev 993 tkr. Siffrorna,

ska också sägas, räddades av ett testamente som utskiftades i slutet av

året med 645 tkr. En anledning till att målet inte kunde nås var att

tjänsten för arbetet med insamling var obemannad större delen av året.

Vakansen har å andra sidan, men inte som önskat, inneburit lägre personalkostnad.

Den relativt nystartade satsningen på konferensverksamhet skulle

enligt budgeten täcka sina kostnader. Nu nåddes inte det målet utan

den verksamhetsgrenen blev underfinansierad med 103 tkr. Den planerade

halvtidsanställningen har inte räckt till, mycket beroende på

extra arbetsinsatser inför framtida nordiskt samarbete, så lönekostnaden

har därför blivit högre. Samtidigt har konferenserna i sina utvärderingar

fått mycket goda betyg från både medlemmar och professionella.

Kostnaden är därför väl motiverad utifrån medlemsnyttan.

Målet om en stabil ekonomi för RBU under året, var att verksamheten

skulle gå runt på sina intäkter och att resultatet därmed slutar på

noll. Resultatet blev att, se även not 14 Eget kapital, 461 896 kr kunnat

avsättas som Avsatta förbundsmedel. Av dessa avser 136 tkr ett

överskott från näringsfastigheten Mättinge som ej budgeterats, och avsätts

därför i resultatdispositionen.

Återstoden att disponera för framtida bruk för RBU är då 325 664

kr. För en än mer rättvisande jämförelse med budgeterad verksamhet,

bör också de kostnader för Kampanj 2010 som nedlagts 2009, 269

tkr, läggas till. Samt den outnyttjade bufferten för pensionskostnader

på 431 tkr. Sammanfattningsvis står RBU 1 025 000 kr bättre rustade

inför framtiden än vad som kunde planeras. Med detta kan konstateras

att den stabila ekonomin även för 2009 bibehållits, samt även att förutsättningarna

för framtiden förbättrats.

Resultat och ställning

(2008 års siffror inom parentes)

Förbundet

Förbundets verksamhetsresultat visar ett underskott på - 1,7 miljoner

kro nor (-2,7). Det finansiella resultatet blev positivt och uppgick till

2,8 mil joner kronor (-1,6), och anledningen är återföringen av förra

årets nedskrivning av det långfristiga värdepappersinnehavet.

Verksamhetens underskott för året täcks av den del av finansnettot

som avser direktavkastning, utnyttjande av ändamålsbestämda medel

och avsatta förbundsmedel. Den del av det finansiella resultatet som

hänförs till förändring av RBU:s kapitalplaceringar, exklusive Sture

Franssons Minnesfond (som behandlas särskilt), 1,6 miljoner kronor

avsätts till RBU:s sparkapital, i enlighet med RBU:s riktlinjer för det

egna kapitalet. Detta gör att 0,5 miljoner kronor kunnat avsättas som

förbundsmedel till grund för kommande års stabila ekonomi.

Verksamhetens intäkter uppgick till 11,5 miljo ner kronor (12,9).

Minskningen (1,4) förklaras av de lägre bidragen, i form av

Arvsfondsmedel eftersom färre projekt bedrivits (0,6), samt att RBU år

2008 erhöll en ”stötdämpare” till statsbidraget (0,8).

För bundets verksamhetskostnader, exklusive de finansiella posterna,

uppgick till 13,2 mil jo ner kronor (15,6) och minskade därmed med

2,4 miljoner kronor jämfört med föregående år. Denna förändring beror

dels på personalkostnaderna som minskade med 0,6 miljoner kronor

till 4,5 mil jo ner kronor (5,1), och att de externa kostnaderna minskade

med 1,9 miljoner kronor till 6,6 miljoner kronor (8,5).

Minskningen av personalkostnader beror dels på att en heltidstjänst

varit obemannad större delen av året, samt lägre kostnader för tjänstepensionsförpliktelsen.

Att de externa kostnaderna minskat beror främst på att 2008 dels

var ett kongressår, samt att RBU då arrangerade en stor internationell

konferensen om Cerebral pares i Göteborg.

Tidningen Rörelse hade kostnader under året på 1,0 miljoner kronor

och utkom med 6 utgåvor (1,0/6). Annons- och prenumerationsintäkter

har under året uppgått till 0,9 miljoner kronor (0,8). Därmed

har nettokostnaden minskat i jämförelse med de senaste åren.

Från och med i år upprättas inte koncernredovisning för RBU och

det helägda dotterföretaget RBU Mättinge AB, utan undantaget i enlighet

med årsredovisningslagen utnyttjas.

Resultatet i bolaget utgörs av ett underskott på –223 432 kr,

(+108452 kr). Eget kapital uppgår till 344 454 kr, vilket innebär att

aktiekapitalet på 500 000 kr till viss del är förbrukat.

Resultatförändringen har påverkats av dels lägre beläggning än 2008,

och dels att kostnaderna inte minskat i samma omfattning, bl a har

kostnaden för elförbrukningen stigit med nästan 20 %, 58 tkr.

Förmögenhet/Placeringar

Placeringarna sker efter rådgivning från SEB-kapitalförvaltning.

Förbundets nettoförmögenhet uppgick per den 31 december 2009

till 24,6 mil joner kronor (21,7). Marknadsvärdet på förbundets långfristiga

värdepappersinnehav upp gick till 24,8 miljoner kronor (23,9).

Innehavet utgjordes till 13,3% av svenska aktiefonder, 11,9% av utländska

aktiefonder, 51 % av svenska räntebärande och 23,8% av al-

35


ternativa placeringar (hedgefonder, aktieobligationer).

Samtliga värdepapper är värderade till sitt marknadsvärde, då det

totala marknadsvärdet understiger anskaffningsvärdet med 0,6 miljoner

kronor. Effekten av finansmarknadens uppåtgående rörelse 2009

blev att av förra årets nedskrivning av RBU:s placeringar på 2 411 tkr,

har 1 815 tkr (75 %) återhämtats. För de placeringar som är gjorda för

Sture Franssons Minnesfond blev återhämtningen 111 tkr av 152 tkr

(73 %).

Direktavkastningen 2009 på RBU:s placeringar har varit 3,9 % på

ett genomsnittligt bokfört värde av innehavet vid årets ingång och utgång.

Och motsvarande för placeringarna i Sture Franssons

Minnesfond 2,98 %.

Vid årets slut erhölls ett antal större aktieposter genom ett testamente,

dessa omsattes omgående. I samband med detta togs också beslut

att sälja alla övriga enskilda aktieinnehav, vilket innebar en realisationsförlust

på - 0,2 mkr.

I övrigt har kapitalplaceringarna legat kvar i enlighet med den aktuella

placeringspolicyn under året. I den mån som verksamheten finansierats

av olika ändamålsbestämda medel från tidigare år, har försäljning

i övrigt skett med undvikande av kapitalförluster.

En ny placeringspolicy togs fram och beslutades i februari 2010.

Tidigare var fördelningen mellan värdepappersslagen formulerad.

Fr.o.m 2010 är den utökad med formuleringar framförallt om etik,

syfte och mål.

RBU:s egna kapital

Tillämpningen av riktlinjerna för RBU:s egna kapital redovisas i resultatdispositionen

nedan.

Avsatta förbundsmedel

• Av tidigare års avsatta förbundsmedel från testamenten för kommande

årsrapporter återstår: 314 808 kr

• Till kommande finansieringsbehov för fastigheten Mättinge avsätts

överskottet från näringsfastigheten, ingående belopp var 95 411 kr,

tillsammans med årets överskott, 136 232 kr, uppgår det nu till:

231 643 kr

• Det outnyttjade beloppet för pensionskostnader kvarstår under

2010: 431 547 kr.

• Årets tillförda resultat, 325 664 kr, avsätts till följande poster i prioriteringsordning.

1:a hand, för kravet på buffert i KP-pensionsfond

2:a hand, till kommande Årsrapporter

Därmed är summan för Avsatta förbundsmedel: 1 303 662 kr

Sparkapital

Återstoden av balanserat kapital, vilken är lika med årets återföring av

den orealiserade nedskrivningen från tidigare år av värdepapper, samt

årets realisationsresultat, förs till det som kallas Sparkapital, vilket är

basen i RBU:s ekonomi.

Ingående Sparkapital:

Årets återförda nedskrivning av värdepapper:

Årets realisationsresultat:

Utgående Sparkapital:

14 954 602 kr

1 814 732 kr

- 204 253 kr

16 565 081 kr

Balanserat kapital

Här ackumuleras tidigare års resultat.

Efter dispositioner ovan är Balanserat kapital 0 kr

TOTALT EGET KAPITAL 2009-12-31: 17 868 743 KRONOR

(exklusive donerade ändamålsbestämda medel)

2008: 16 012 232 kr

2007: 18 615 588 kr

I övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkning samt kassaflöde

sanalys för förbundet.

Information om 2010

RBU ser återigen fram emot ett spännande år, både vad gäller verksamheten

och utvecklingen av den, och förutsättningarna för att fortsatt

bedriva verksamheten med en stabil ekonomi. Här kommenteras

de viktigaste och kända faktorerna för ekonomin och verksamheten

2010.

Statsbidraget för 2010 är större än vad som budgeterats med, ca

500 tkr plus.

Ett större testamente på närmare 860 tkr har redan influtit, dessutom

äger förbundet vetskap om ytterligare ett inkommande testamente.

RBU konstaterar med tacksamhet att dessa intäkter kommer att ligga

på en relativt hög nivå 2010.

Under 2010 måste ett kreditförsäkringsvillkor på en 20 procentig

garantibuffert till tjänstepensionsförpliktelsen uppfyllas. Osäkerhet om

storleken på kostnaden för detta råder. Det finns avsatta förbundsmedel,

samt även utrymme i budgeten för att möta detta. De senaste signalerna

om storleken på kostnaden för detta, säger att prognosen på

avkastningen i stiftelsen i det närmaste ska täcka detta.

Förutsättningarna för att kunna bedriva lägerverksamhet, kommer

att ses över. De medel, 225 tkr (Gabrielssons testamente), som är avsatta

för att täcka underskotten i lägerverksamheten, kommer att ta

slut under 2010.

Förbundsstyrelsen har gett förbundskansliet i uppdrag att arbeta

med den troliga inriktningen att fastigheten Mättinge och bolaget

RBU Mättinge AB avvecklas. Förutsättningar för att behålla fastigheten

och bolaget är att finansieringen av kommande underhåll på fastigheten

Mättinge kan lösas.

Kampanj 2010, en kombinerad satsning på marknadsföring och insamling,

inleddes sista kvartalet 2009. Kostnaden för denna del kunde

täckas av 2009 års positiva resultat, annars är det uttalat att detta får

finansieras av RBU:s sparkapital och att den ej ska påverka övrig planerad

verksamhet. Återstår gör nu en beräknad kostnad på 250 000

kr. Samtidigt har kampanjen som mål att dra in 1 miljon kronor förutom

det för året budgeterade insamlingsmålet på 2 miljoner kronor.

RBU lämnar Handikappförbundens samarbetsorgan under 2010.

En ny samarbetsform med namnet ”Lika Unika” och med fokus på

mänskliga rättigheter har bildats tillsammans med fyra andra förbund:

Förbundet Sveriges Dövblinda (FSDB)

Hörselskadades Riksförbund (HRF)

Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR)

Synskadades Riksförbund (SRF)

36


Årsredovisning

RESULTATRÄKNING

Not 2009 2008

Verksamhetens intäkter

Förbundsavgifter 731 849 738 029

Insamlade medel och gåvor 2 2 277 947 1 851 921

Försäljning m.m. 2 3 308 345 3 758 509

Bidrag 2 5 137 488 6 527 644

Övriga intäkter 37 9 535

Summa 11 455 666 12 885 638

Verksamhetens kostnader 5

Externa kostnader 3 – 6 607 499 – 8 479 899

Personalkostnader 4 – 4 534 577 – 5 074 828

Lämnade bidrag –1 797 449 –1 835 098

Avskrivningar av materiella

anläggningstillgångar 9–10 – 229 415 – 215 358

Summa –13 168 940 –15 605 183

Verksamhetens resultat – 1 713 274 – 2 719 545

Resultat från finansiella investeringar

Resultat från värdepapper

som är anläggnings tillgångar 6 2 687 072 – 1 629 776

Övriga ränteintäkter 2 487 61 061

Återföring av nedskrivning

av andelar i koncernföretag 70 000 –

Summa 2 759 559 – 1 568 715

Resultat efter finansiella poster 1 046 285 – 4 288 260

Bokslutsdispositioner 7 – 21 564 94 297

Skatt på årets resultat 7 – 45 509 – 6 759

BALANSRÄKNING

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Not 2009-12-31 2008-12-31

Byggnader och mark 9 676 089 721 569

Inventarier 10 247 081 339 028

Summa 923 170 1 060 597

Finansiella anläggningstillgångar

Andelar i koncernföretag 11 1 1

Andelar i intresseföretag 11 125 125

Andra långfristiga

värdepappersinnehav 12 24 803 878 23 855 550

Summa 24 804 004 23 855 676

Summa anläggningstillgångar 25 727 174 24 916 273

Omsättningstillgångar

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 118 050 298 260

Skattefordran 274 393 317 343

Övriga fordringar 66 488 41 215

Förutbetalda kostnader

och upplupna intäkter 13 425 813 403 823

Summa 884 744 1 060 641

Kassa och bank 1 413 114 459 601

Summa omsättningstillgångar 2 297 858 1 520 242

SUMMA TILLGÅNGAR 28 025 032 26 436 515

Årets resultat 979 212 – 4 200 722

Fördelning av årets resultat

Årets resultat enligt

resultaträkningen ovan 979 212 – 4 200 722

Utnyttjande av ändamålsbestämda

medel från tidigare år, samt av

avsatta förbundsmedel

och sparkapital 14 1 247 584 4 772 422

Reservering av ändamålsbestämda

medel som inte utnyttjats

under året, samt av avsatta förbundsmedel

och sparkapital. 14 – 2 226 796 – 571 700

Kvarstående belopp för

året/balanserat kapital 0 0

37


BALANSRÄKNING

Not 2009-12-31 2008-12-31

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital 14

Ändamålsbestämda medel 7 118 468 7 995 768

Avsatta förbundsmedel 1 303 662 1 057 629

Sparkapital 16 565 081 14 954 602

Balanserat kapital – –

Summa 24 987 211 24 007 999

Obeskattade reserver

Periodiseringsfond 8 324 393 302 829

Summa 324 393 302 829

Långfristiga skulder

Förlikningsavtal,

Håkanssons testamente – 81 429

Summa – 81 429

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 314 615 276 078

Skulder hos koncernföretag 205 572 154 613

Skuld till Allmänna arvsfonden m.fl. –

pågående projekt 15 1 009 605 568 400

Övriga skulder 476 038 390 353

Upplupna kostnader

och förutbetalda intäkter 16 707 598 654 814

Summa 2 713 428 2 044 258

SUMMA EGET KAPITAL

OCH SKULDER 28 025 032 26 436 515

KASSAFLÖDESANALYS

2009 2008

Den löpande verksamheten

Verksamhetsresultat – 1 786 132 – 2 719 545

Avskrivningar 229 415 215 358

Erhållen ränta 589 835 502 236

Erhållna utdelningar 376 997 437 767

Betald inkomstskatt – 6 759 – 42 078

Kassaflöde från den löpande

verksamheten före förändringar

av rörelsekapital – 596 644 – 1 606 262

Ökning/Minskning av fordringar (–/+) 171 053 143 221

Minskning/Ökning av skulder (–/+) 621 849 – 89 513

Kassaflöde från den löpande

verksamheten 196 258 – 1 552 554

Investeringsverksamheten

Förvärv av materiella

anläggningstillgångar – 91 988 – 123 764

Placeringar i finansiella

anläggningstillgångar – 9 771 340 – 12 794 549

Avyttring av finansiella

anläggningstillgångar 10 620 583 14 033 213

Kassaflöde från

investeringsverksamheten 757 255 1 114 900

Förändring av likvida medel 953 513 – 437 654

Likvida medel vid årets början 459 601 897 255

Likvida medel vid årets slut 1 413 114 459 601

Ställda säkerheter Inga Inga

*Ansvarsförbindelser FPG/PRI 290 117 Inga

*Ansvarsförbindelsen gäller till FPG/PRI, Försäkringsbolaget

Pensionsgaranti, och motsvarar 2 % av RBU:s pensionsförpliktelse i

enlighet med gällande Kreditförsäkringsvillkor.

38


Årsredovisning

TILLÄGGSUPPLYSNINGAR

NOT 1 REDOVISNINGS- OCH

VÄRDERINGSPRINCIPER

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen,

Bok förings nämndens all männa råd och FRII:s

mall för årsredovisning. I årsredovisningen har även vissa

upplysningar lämnats som krävs av Stiftelsen för insam lings -

kontroll. Som bilaga till årsredovisningen finns också den

Kodrapport som ska upprättas av FRII:s medlemmar.

Verksamhetsintäkter

Insamlade medel

Som insamlade medel redovisas mottagna gåvor från allmänheten,

företag, organisationer, samfund, privata och ideella

fonder och stiftelser samt sponsring. Till insamlade medel

räknas även testamentsgåvor och donationer, lotteriintäkter,

värdet av skänkta tillgångar samt intäkter från insamlade medel

med gåvobevis, t.ex. nål- och brevmärken. Även medel

från Radiohjälpen är att klassificera som insamlade medel.

Gåvor

Med gåva avses tillgång som lämnats utan krav på ekonomisk

motprestation. Gåvan utgör an lägg nings tillgång om den är

avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten.

Övriga gåvor utgör omsättningstillgångar.

Intäkter i form av gåvor intäktsförs i den period som gåvan

överlämnas på ett sak rättsligt sätt. I den mån det på balansdagen

finns av talade men ej erhållna bidrag från företag och organisatio

ner intäktsförs dessa efter individuell prövning.

Gåvor från privatpersoner redo visas enligt kontantprincipen.

Även gåvor från företag och orga nisa tioner redovisas

normalt i den period då bidraget erhålles.

Erhållna gåvor värderas till verkligt värde, dvs. försäljningsvärde

eller återanskaffnings värde. Er håll na gåvor redovisas

netto, dvs. efter avdrag för försäljnings- och hanteringskostnader

och even tuell gåvoskatt.

Bidrag

Bidrag intäktsredovisas i den period när bidraget utbetalats

till förbundet. Som bidrag räknas likvida medel som förbundet

erhåller från en bidragsgivare som är ett offent lig rättsligt

organ. Offentligrättsliga organ inkluderar bidragsgivare som

EU, Sida, Forum Syd, So cialstyrelsen, Allmänna arvsfonden

samt stat, landsting och kommuner.

Ett villkorat bidrag är ett bidrag som är förenat med villkor

som innebär återbetalnings skyl dighet om villkoret inte

uppfyllts. Intäktsredovisning sker endast när det med hög

grad av sannolikhet kan bedömas att bidraget inte kommer

att återkrävas. Villkorade bidrag skuldförs där för till dess att

de kostnader som bidraget ska täcka uppkommer.

Försäljning

Som försäljning definieras avyttring av en vara eller tjänst

med en faktisk funktion och/eller där konkurrerande kommersiella

produkter eller tjänster finns på marknaden. Hit

räknas även pre nu mera tionsintäkter. Förbundets försäljningsintäkter

har inte till någon del uppstått i för sälj -

ningsverksamhet som bedrivs inom ramen för insamling. De

redovisade försäljningsintäkterna avser avgifter och ersättningar

för att finansiera eller delfinansiera ändamåls -

kostnader.

Verksamhetskostnader

Ändamålskostnader

Ändamålskostnader är sådana kostnader som kan hänföras till

förbundets uppdrag enligt stad garna. Förbundets ändamålskost

nader omfattar personalkostnader och andra kostnader

som uppstår i påverkansarbetet, medlemsverksamheten (läger,

kurser och konferenser), projektverksamheten, råd och stöd

till med lem mar samt kost nader för information och opinionsbildning,

tidningen Rörelse och dialog med medlemmarna.

Till ändamålskostnaderna räknas även de till ändamålskostnaderna

fördelade gemensamma kostnaderna. Kostnader

för administration som uppstår som en direkt följd av en aktivitet

eller projekt inom ändamålet räknas till ändamålskostnader.

Exempel på sådana kostnader är kostna der för admi -

nistra tion och revision av förbundets externfinansierade projekt,

vilka i allmänhet finansieras med medel från Allmänna

arvsfonden, samt för administrationen av RBU:s medlemsfond

och Sture Franssons Minnesfond.

Insamlingskostnader

Med insamlingskostnader menas direkta kostnader för insamlingsarbetet.

Direkta kostnader är lönekostnader för de

medarbetare som arbetar med insamling, samt kostnader för

ansökningar till fonder och stiftelser, insamlings aktiviteter,

kampanjer, utskick och hanteringen av givar re gister. Hit hör

också de till insam lingskostnaderna fördelade gemensamma

kostnaderna.

Administrationskostnader

Administrationskostnader är sådana som behövs för att administrera

förbundets verksamhet. Exempel på sådana kostnader

är styrelsemöten (arvoden, resor och logi), revision och delar

av ad mi nistra tiva sys tem. Hit hör även till administrationskostnader

fördelade gemen sam ma kostnader, t.ex. hela el ler

delar av lönekostnader för ekonomi- och personalfunktion.

Tillgångar och skulder

Donerade tillgångar

Tillgångar som doneras till förbundet värderas till verkligt

värde vid gåvotillfället. Gåvan redovisas som en omsättningstillgång

om tillgången ska avyttras inom ett år och som an-

39


läggningstillgång om avsikten är att behålla till gången minst ett

år. Intäkten redovisas i posten insamlade medel. I den mån det

uppkommer en realisationsvinst/-förlust vid avyttringen redovisas

denna också i posten insamlade medel om tillgången avyttras kort

efter att gåvan erhållits. Om gåvan är av finansiell karaktär redovisas

realisationsresultatet som en finansiell post om förbundet har

väntat med försäljningen i avsikt att erhålla ett bättre pris.

Långfristiga värdepappersinnehav

Långfristiga innehav av aktier och andelar värderas till anskaffningsvärdet.

Om det verkliga värdet har minskat och denna värdenedgång

bedöms vara varaktig görs nedskrivning, i första hand

utifrån ett portföljperspektiv.

Obligationer förvärvade i syfte att innehas till inlösentidpunkt

värderas vid förvärvet till an skaff ningsvärde. Skillnaden mellan

anskaffningsvärde och inlösenvärde periodiseras så att den effektiva

räntan vid förvärvet är konstant över innehavstiden. Övriga

obligationer värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och

marknadsvärde.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över den

bedömda ekonomiska livs längden. Härvid tillämpas följande avskrivningstider.

Byggnader (se not 9)

33 år

Inventarier och Byggnadsinventarier

(se not 10)

5 år

Datorer (se not 10)

3 år

Lager

Lagret tillhörande dotterbolaget Mättinge AB, har värderats utifrån

först in, först ut-principen, (FIFU)

Fordringar

Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning

beräknas bli betalt.

Eget kapital

Eget kapital utgörs av Ändamålsbestämda medel och Fritt eget

kapital.

I ändamålsbestämda medel ingår avsättningar för åtaganden som

ska infrias i framtiden. När förbundet belastas med kostnader för

ändamålet redovisas dessa i resultaträkningen. Upplösning sker

därefter av för ändamålet avsatta medel under eget kapital med

motsvarande belopp. I ändamålsbestämda medel ingår donationer

och testamenten samt avsatta förbundsmedel.

Till fritt eget kapital hör sparkapital och balanserat kapital.

Sparkapitalet är det som avsätts för förbundets ekonomiska trygghet,

och värdesäkras alternativt utnyttjas efter beslut av förbundsstyrelsen.

Balanserat kapital består av det som i övrigt ackumulerats

under åren.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen upprättas enligt den indirekta metoden, dvs.

den utgår från verksamhetens resultat. Det redovisade kassaflödet

omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetal ningar.

40


Årsredovisning

NOT 2 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Insamlade medel och gåvor fördelar sig enligt följande:

2009 2008

Allmänheten 163 816 414 186

Erhållna testamenten 723 616 2 966

Företag 51 400 106 140

Externa stiftelser och fonder 1 339 115 1 328 629

Summa 2 277 947 1 851 921

Av ovanstående belopp har kronor 160 147 (435 178) erhållits via RBU:s 90-konton,

Plusgiro 90 00 71 – 2, Bankgiro 900 - 0712.

Försäljning fördelar sig enligt följande:

2009 2008

Informationsmaterial 64 838 101 373

Sålda tjänster 57 724 61 962

Annonser 816 395 754 574

Prenumerationer 57 169 60 487

Deltagaravgifter 1 712 219 2 180 113

Hyresintäkter 600 000 600 000

Summa 3 308 345 3 758 509

Bidrag fördelar sig enligt följande:

2009 2008

Staten 4 878 004 5 646 768

Allmänna arvsfonden 177 738 781 270

Övriga 81 746 99 606

Summa 5 137 488 6 527 644

NOT 3 EXTERNA KOSTNADER

2009 2008

Lokal- och fastighetskostnader 737 319 1 022 413

(Varav avseende Mättinge) (185 288) (425 585)

Hyra av kontorsutrustning 55 448 56 474

Förbrukningsinventarier och

förbrukningsmaterial 6 620 18 219

Data- och internetunderhåll 336 657 303 396

Fordonskostnader och transporter 6 092 21 936

Resor 171 081 252 307

Annonser och PR 139 366 131 974

Extern representation 13 944 18 785

Kontorsmaterial 41 848 80 383

Externtryck 345 957 408 163

Telefon och porto 272 929 288 297

Försäkringar 55 269 55 503

Revision och rådgivning 111 625 111 313

Redovisningstjänster 15 000 15 000

Övriga externa tjänster 1 219 375 1 676 056

Prenumerationer och facklitteratur 6 492 13 713

Kurser och konferenser, ej personal1 048 601 1 787 366

Läger, utflykter och material 1 688 921 1 896 369

Medlemsavgifter 333 943 312 942

Övrigt 1 012 9 290

Summa 6 607 499 8 479 899

41


NOT 4 LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR OCH SOCIALA KOSTNADER

2009 2008

Ordförande 496 123 434 668

Förbundssekreterare 480 931 464 225

Styrelse 81 528 299 797

Arvoden till övriga förtroendevalda 12 840 47 000

Övriga anställda 1 935 553 1 758 105

Totala löner och ersättningar 3 006 975 3 003 795

Sociala kostnader 1 399 703 1 960 608

varav pensionskostnader 418 963 1 132 958

Ledande befattningshavare är generalsekreteraren och förbundsordföranden.

Av förbundets pensionskostnader avser 31 027 (25 449) kronor generalsekreterare.

Förbundsordförandens arvode beslutas av RBU:s förbundsstyrelse och utifrån kongressens ramar, från februari 2009 har ordföranden

arvoderats till 90% (jan 80%) av fullt arvode. Utöver detta erhålls också samma förmåner som för tjänstemännen vad gäller

friskvård och terminalglasögon. Något pensionsavtal som förbundet bekostar finns ej.

Generalsekreterarens lön är ett rent tjänstemannaavtal, med fast månadslön och följer i övrigt kollektivavtal KFO/HTF samt lokalt

inrangeringsavtal. I lönekostnaden ovan ingår värdet av rikskuponger samt förändring av semester- och komptidsskuld. Likaså

dennes pensionsavtal är detsamma som för övriga tjänstemän.

NOT 5 VERKSAMHETSKOSTNADER FÖRDELADE PÅ FUNKTIONER

Verksamhetens kostnader fördelade på nedanstående funktioner avser dels direkta kostnader för

respektive funktion, dels fördelade gemensamma kostnader. De gemensamma kostnaderna har fördelats efter en uppskattning av lönekostnadernas

fördelning mellan ändamål, insamling och administra tion.

2009 2008

Ändamålskostnader – 8 364 727 – 8 724 160

Direkta kostnader vid försäljning av varor/tjänster – 2 889 010 – 3 758 508

Insamlingskostnader – 749 373 – 751 329

Administrationskostnader –1 165 830 – 2 371 186

Summa –13 168 940 – 15 605 183

Förbundets nyckeltal för andelen administrations- och insamlingskostnader av verksamhetsintäkter exklusive försäljning av varor och

tjänster och och inklusive ränteintäkter och utdelningar på värdepappersinnehav är 20 % (31 %).

NOT 6 RESULTAT FRÅN VÄRDEPAPPER OCH FORDRINGAR SOM ÄR ANLÄGGNINGS TILLGÅNGAR

2009 2008

Utdelningar 376 997 437 767

Räntor 582 504 488 418

Realisationsvinster vid försäljningar 105 651 7 734

Realisationsförluster vid försäljningar – 303 764 – 968

Återföring av nedskrivning 1 925 684 –

Nedskrivning – – 2 562 727

Summa 2 687 072 – 1 629 776

NOT 7 BOKSLUTSDISPOSITIONER OCH SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT

2009 2008

Bokslutsdispositioner

Avsättning till Periodiseringsfond – 62 680 –

Upplösning av Periodiseringsfond 41 116 94 297

Summa – 21 564 94 297

Aktuell skatt

Skatt avseende räkenskapsåret – 45 509 – 6 759

Summa – 45 509 – 6 759

42


Årsredovisning

NOT 8 OBESKATTADE RESERVER / AVSÄTTNINGAR

2009 2008

Obeskattade reserver

Periodiseringsfond tax 2004 – – 41 116

Periodiseringsfond tax 2005 – 74 534 – 74 534

Periodiseringsfond tax 2006 – 72 675 – 72 675

Periodiseringsfond tax 2007 – 67 382 – 67 382

Periodiseringsfond tax 2008 – 47 122 – 47 122

Periodiseringsfond tax 2010 – 62 680

Summa – 324 393 – 302 829

NOT 9 BYGGNADER OCH MARK

2009-12-31 2008-12-31

Ackumulerade anskaffningsvärden

Ingående anskaffningsvärde 19 679 498 19 679 498

Fastighetsförbättring – –

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 19 679 498 19 679 498

Ackumulerade avskrivningar

Ingående avskrivningar – 5 153 680 – 4 563 296

Årets avskrivningar – 590 384 – 590 384

Utgående ackumulerade avskrivningar – 5 744 064 – 5 153 680

Nedskrivning mot bidrag etc.

Ingående nedskrivning – 13 804 249 – 14 349 153

Årets upplösning avseende löpande avskrivningar 544 904 544 904

Utgående ackumulerade nedskrivningar – 13 259 345 – 13 804 249

Utgående planenligt restvärde 676 089 721 569

Mättinge 1:14, Trosa kommun har inte åsatts taxeringsvärde

NOT 10 INVENTARIER

2009-12-31 2008-12-31

Ackumulerade anskaffningsvärden

Ingående anskaffningsvärde 1 110 308 1 009 788

Försäljningar och utrangeringar – 8 074 – 23 244

Inköp 91 989 123 764

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 194 223 1 110 308

Ackumulerade avskrivningar enligt plan

Ingående avskrivningar enligt plan – 771 280 – 624 646

Försäljningar och utrangeringar 8 074 23 244

Årets avskrivningar enligt plan – 183 935 – 169 878

Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan – 947 141 – 771 280

Utgående planenligt restvärde 247 082 339 028

NOT 11 ANDELAR I KONCERNFÖRETAG OCH INTRESSEFÖRETAG

KONCERNFÖRETAG

2009-12-31 2008-12-31

Ackumulerade anskaffningsvärden

Ingående anskaffningsvärde 1 100 000 1 100 000

Återbetalat aktieägartillskott – 70 000 –

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 030 000 1 100 000

Ackumulerade nedskrivningar

Ingående nedskrivningar – 1 099 999 – 1 099 999

Återförd nedskrivning 70 000 –

Utgående ackumulerade nedskrivningar – 1 029 999 – 1 099 999

Utgående bokfört värde 1 1

43


INTRESSEFÖRETAG

Ackumulerade anskaffningsvärden

Ingående anskaffningsvärde 125 125

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 125 125

Specifikation andelar i koncernföretag och intresseföretag

Eget kapital Resultat Kapital- Antal andelar Bokfört värde

andelar

KONCERNFÖRETAG

RBU Mättinge AB, 556532-3671 med 344454 – 223432 100% 10 1

säte i Stockholm

Totalt 1

INTRESSEFÖRETAG

Mobilitetscenter ekonomisk förening 25 % 4 125

769613-7871, med säte i Göteborg 125

NOT 12 LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV

2009-12-31 2008-12-31

Ingående bokfört värde 23 855 550 27 663 710

Förvärv 8 823 012 12 794 549

Försäljningar – 9 800 368 – 14 039 982

Återföring av nedskrivning 1 925 684 –

Nedskrivning – 2 562 727

Utgående ackumulerat bokfört värde 24 803 878 23 855 550

Aktier Antal Marknadsvärde Anskaffningsvärde

Skandia Försäkrings AB (Under tvångsinlösen) 420 0 0

Aktiefonder

Robur Globalfond 596,9812 23 241 37 986

Robur Kapitalinvest 5 800,4974 327 322 357 926

SEB Stiftelsefond Sverige 188 811,3185 2 898 650 2 778 716

SEB Stiftelsefond Utland 382 978,0046 2 036 524 2 629 241

SHB Aktiefond Index 48,9365 243 796 235 601

Summa aktier 5 529 533 6 039 470

Räntebärande värdepapper

Marknadsvärde Anskaffningsvärde

Obligationer och förlagsbevis

SEB Bolån nominellt 4 000 000 3 937 685 3 937 685

Swedbank Hypotek AB nominellt 4 000 000 3 982 704 3 982 704

Ikano Bank SE nominellt 3 000 000 2 993 947 2 993 947

Summa nominellt 11 000 000 10 914 336 10 914 336

Antal Marknadsvärde Anskaffningsvärde

Räntefonder

Robur Sv Obligationsfond 1 772,3022 431 183 374 295

Robur Sv Likviditetsfond 45,9550 6 066 6 064

SEB Företagsobligationsfond 8 787,3286 963 944 960 084

Summa 1 401 193 1 340 443

Antal Marknadsvärde Anskaffningsvärde

Blandfonder

Robur Mixfond 139,9156 2 934 2 975

Summa räntebärande 12 318 463 12 257 754

44


Årsredovisning

Alternativa placeringar

Marknadsvärde Anskaffningsvärde

SEB Aktieobligation Global Nr 263G nominellt 1000000 1 000 000 1 005 000

SEB Asset Selection 7 468,5502 975 120 1 000 000

SEB Hedge 2 131,6764 2 202 220 2 297 838

SEB Indexbevis, 922W Sverige Lösen nominellt 370 000 413 697 370 000

SEB Multihedge 10 690,2533 962 946 1 028 170

Summa alternativa placeringar 5 553 983 5 701 008

Summa långfristiga värdepappersinnehav, RBU 23 401 979 23 998 232

PLACERINGAR FÖR STURE FRANSSONS MINNESFOND

Antal Marknadsvärde Anskaffningsvärde

SEB Stiftelsefond Sverige 13 765,0499 211 322 192 296

SEB Stiftelsefond Utland 22 509,1559 119 695 172 085

SEB Obligationsfond Flex SEK 36 275,7334 374 373 366 256

SEB Penningmarknadsfond SEK 50 414,7124 503 920 506 417

SEB Multihedge 2 138,0506 192 589 205 634

Summa placerat för Sture Franssons Minnesfond 1 401 899 1 442 688

SUMMA BOKFÖRT VÄRDE LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV 24 803 878

NOT 13 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER

2009-12-31 2008-12-31

Upplupna ränteintäkter 162 111 166 955

Förutbetald hyreskostnad 112 758 77 859

Övriga poster 150 944 159 009

Summa 425 813 403 823

NOT 14 EGET KAPITAL

RBU ÄNDAMÅLSBESTÄMDA FRITT EGET KAPITAL TOTALT

MEDEL

Donationer Avsatta Sparkapital Balanserat Totalt eget

och förbunds kapital kapital kapital

testamenten medel

Balans vid årets ingång 7 995 768 1 057 629 14 954 602 – 24 007 999

Årets resultat 979 212 979 212

Utnyttjande av ändamåls bestämda

medel från tidigare år – 1 031 721 1 031 721

Reservering av ändamålsbestämda

medel som inte utnyttjats under året 154 421 – 154 421

Utnyttjande av Avsatta förbundsmedel – 215 863 215 863

* Reservering av Avsatta förbundsmedel 461 896 – 461 896

** Omföring av Sparkapital 1 610 479 – 1 610 479

Balans vid årets utgång 7 118 468 1 303 662 16 565 081 0 24 987 211

* Se resultatdisposition

** Avser orealiserad nedskrivning av RBU:s värdepapper, exklusive nedskrivning i Sture Franssons Minnesfond.

45


Donationer och testamenten

fördelar sig enligt följande 2008-12-31 Utnyttjande Reservering 2009-12-31

Gabrielssons gåva,

Mättinge 149 842 Avskrivn Pool –74 921 74 921

Gabrielssons testamente, 812 525 Lägerverksamhet - 587 689 224 836

läger

Liljeblads donation 4 528 982 4528 982

Sture Franssons Minnesfond 1 249 697 Bidrag från avkastning – 20000 Avkastning 36337

Bidrag Forskning –191926 Reavinst 6141

Återföring 110951 1191200

Carlenruds Testamente 7093 RMB-konferens – 7093

M Johanssons Testamente 1247629 Medlemsbidrag –144000 Gåva 992 1098529

RBU:s Medlemsfond Administration – 6092

Summa 7995768 –1031721 154421 7118468

NOT 15 SKULD TILL ALLMÄNNA ARVSFONDEN M.FL. – PÅGÅENDE PROJEKT

2009-12-31 2008-12-31

Allmänna arvsfonden 353 105 530 843

Radiohjälpen 644 083 -

Caroline Montgomerys stiftelse 7 557 7 557

SHIA 4 860 30 000

Summa 1 009 605 568 400

NOT 16 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

2009-12-31 2008-12-31

Semesterlöner 422 212 347 589

Särskild löneskatt 103 045 220 528

Revisionsarvode bokslut, reservering 60 926 50 875

Övriga poster 121 415 35 822

Summa 707 598 654 814

NOT 17 MEDELANTAL ANSTÄLLDA M.M.

2009 2008

Antal Varav män Antal Varav män

anställda

anställda

6,3 3 5,5 3

Sjukfrånvaron i förbundet uppgick under perioden 1/1 2009 – 31/12 2009

till 1,6 %, (0,9 %) av den to ta la arbets tiden.

Utav den frånvaron avsåg 0 %, (0 %) långtidssjukfrånvaro (≥ 60 dgr).

Ersättningar understigande ½ prisbasbelopp har utbetalats under 2009

till ett sammanlagt belopp om 162 442 kr (72 898)

Styrelse:

2009-12-31 2008-12-31

Antal varav män Antal varav män

Styrelseledamöter 7 3 7 3

46


Årsredovisning

Stockholm 2010-04-30

Johan Alexander Lindman Agnetha Mbuyamba Stefan Gustafsson

Generalsekreterare Förbundsordförande Vice ordförande

Karin Björk Sonja Fransson Anne-Lie Jordanssont

Pelle Löfquist

Matz Wahlkvist

Revisionsberättelse

Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och generalsekreterarens

förvaltning i Riksförbundet för Rörelsehindrade barn och ungdomar, RBU för år

2009. Det är styrelsen och generalsekreteraren som har ansvaret för räkenskapshandlingarna

och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen.

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på

grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat

och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss

om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att

granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna.

I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och generalsekreterarens

tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar

som styrelsen och generalsekreteraren gjort när de upprättat årsredovisningen samt att utvärdera

den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut,

åtgärder och förhållanden i förbundet för att kunna bedöma om någon styrelseledamot

eller generalsekreteraren har handlat i strid med årsredovisningslagen eller förbundets

stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande

bild av förbundets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i

Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Styrelsens ledamöter och generalsekreteraren har enligt vår bedömning inte handlat i

strid med förbundets stadgar. Vi tillstyrker att förbundsmötet fastställer resultaträkningen

och balansräkningen för förbundet och beviljar styrelsens ledamöter och generalsekreteraren

ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Vår revisionsberättelse har avlämnats 2010-05-10

Ulrika Granholm Dahl

Auktoriserad revisor

Rolf Johannesson

Förtroendevald revisor

47


RBU:s kodrapport för

verksamhetsåret 2009

Detta är RBU:s första kodrapport i enlighet med FRII:s kvalitetskod för insamlingsorganisationer. Syftet med koden är att öka transparensen och

öppenheten inom organisationerna i insamlingsbranschen och därigenom stärka förtroendet för RBU. Syftet är också att öka professionaliteten,

förbättra styrning, ledning och kontroll samt att tillse att det finns strukturer för utvärdering av organisationens verksamhet. RBU har påbörjat

arbetet och lämnar härmed sin första kodrapport för verksamhetsåret 2009.

FRII:s kvalitetskod Följs Kommentar Hur informationen finns tillgänglig

1. Övergripande principer

1.1-1.5 Organisationens värdegrund Ja Vision och Måldokument 2005 Stadgar, årsberättelse och rbu.se

2. Förhållningssätt till omvärlden

2.1 Redogörelse för beroendeförhållanden Ja Huvudmän som högsta Årsredovisningen (fr.o.m. 2009)

beslutande organ (kongress)

För övrigt oberoende

2.2 Riktlinjer för val av samarbetspartners Ja/arbete Riktlinjer för CSR- Styrdokumentet policy

pågår samarbetspartners för insamling/CSR finns,

policy för leverantörer beslutas 2010

2.3 Betydande samarbetspartners Ja Övriga samarbetspartners Årsredovisningen för 2009, rbu.se

(org:er, myndigheter och företag)

2.4 Krav på samarbetspartners Ja/arbete Riktlinjer för sponsorer och Styrdokument policy för insamling/

samarbetspartners respektive CSR finns, policy för leverantörer

leverantörer beslutas 2010

2.5 Motverka oegentligheter Ja Firmateckning, attestordning, Styrdokument

revision

3. Mål och måluppfyllelse

3.1 Mål utifrån vision, värderingar och Ja Målstrategi 2005, förnyad 2008 Styrdokument, se årsberättelse och rbu.se

ändamål omsätts till aktiviteter

till och med 2011, samt

verksamhetsplan

3.2 Utvärderar målen Ja Uppföljning per år, ekonomi Styrelseprotokoll, jfr även årsberättelse

per kvartal

3.3 Redovisning av måluppfyllelse Ja Mål och utfall Årsberättelse och rbu.se, årsmötesprotokoll,

styrelseprotokoll

4. Styrning, ledning, protokoll

4.1 Stadgar och högsta beslutande organ

4.1.1 Stadgar Ja RBU:s stadgar antogs 13 mars rbu.se

1955, och har reviderats senast

2008

4.1.2 Högsta beslutande organ: kongress Ja Kongress vart tredje år, rbu.se

däremellan förbundsmöten

4.1.2.1 Kallelse till kongress och Ja Kallelse till kongress (och rbu.se samt FöreningsBrevet

förbundsmöte

förbundsmöte) sker via

FöreningsBrev samt rbu.se

4.1.2.2 Styrelsens och revisorernas närvaro Ja Närvaro av styrelseledamöter Kongress- och förbundsmötesprotokoll,

och revisorer antecknas

årsredovisning

4.1.2.3 Genomförande kongress/ Ja Styrelseordförande är aldrig Kongress- och förbundsmötesprotokoll,

förbundsmöte mötesordförande och offentliga handlingar, se även rbu.se

styrelseledamot eller anställd

aldrig justerare

4.1.2.4 Protokoll Ja Kongress- och förbundsmötes- rbu.se

protokoll

48


FRII:s kvalitetskod Följs Kommentar Hur informationen finns tillgänglig

4.2 Tillsättning av styrelse och Ja

revisorer, valberedning

4.2.1 Tillsättning av valberedning Ja Valberedning tillsätts av kongress Stadgar

4.2.2 Valberedningens uppgift Ja Valberedning föreslår styrelse och rbu.se. Arvodet beslutat av kongress 2008,

revisorer och föreslår arvodering implementeras fullt ut vid nästa kongress 2011

för ledamöter och ordförande

4.2.3 Styrdokument och kompetensbehov Ja Senast reviderat styrdokument/ rbu.se, kongressprotokoll

arbetsordning för valberedning

2008

4.2.4 Formella hinder som styrelseledamot Ja SFI:s regler beaktas, bl.a. tas eko- www.insamlingskontroll.se

nomisk personupplysning angå- utreds 2010 om även uppgift ska tas ur brotts

ende betalningsanmärkning etc registret

4.2.5 Mandatperiod och möjlighet Ja Stadgarna reglerar Stadgar, rbu.se

till omval

4.2.6 Information om valberedningen Ja Upplysning om valberedning rbu.se (även i medlemstidningen)

och kontaktuppg

4.2.7 Information om styrelsen Ja Upplysning om styrelseleda- Årsredovisningen sedan 2008, rbu.se

möternas kompetens och

mötesnärvaro

4.5 Styrelsen

4.5.1 Styrelsens arbetsordning Ja Reglerar ordförandes resp rbu.se, styrdokument

ledamöters åtaganden, personliga

ansvar, jäv, tillsättning och rekrytering

av generalsekreterare,

protokoll och utvärdering

4.5.2 Styrelsens arvodering Ja Beslutas av kongress Kongressprotokoll på rbu.se samt i årsredovis

ning på rbu.se

4.5.3 Styrelsens rapportering Ja Årliga rapporter över måluppfyllelse

och ekonomi

4.5.3.1 Redovisning av måluppfyllelse Ja Måluppfyllelse Årsberättelsen, rapport vid kongress och för

bundsmöte/protokoll, i styrelseprotokoll

4.5.3.2 Finansiell rapportering Ja Finansiell rapportering Årsredovisning, rapport vid kongress och för

bundsmöte/protokoll, rbu.se

4.5.4 Intern kontroll

4.5.4.1 Utvärdering av intern kontroll Ja/arbete Styrelsen fastställer attestordning Utvärderar den interna kontrollen 2010, policy

pågår för den interna kontrollen tas fram 2010

4.5.4.2 Rapportering om hur den Ja Den finansiella interna kontrollen Revisionsrapport, redovisas i styrelsen,

interna kontrollen är organiserad granskas årligen av revisorerna se protokoll

4.5.5 Arbete med redovisnings- och

revisionsfrågor

4.5.5.1 Säkerställande av kvaliteten i Ja Intern dokumentation av hur Årliga rapporter från revisorerna och

den finansiella rapporteringen kvaliteten säkerställs i den finan- kapitalförvaltaren, årliga möten med

siella rapporteringen och hur revisorerna, tertialuppföljning från kansliet till

styrelsen kommunicerar med styrelsen, interna rapporter/protokoll

revisorerna

4.5.6 Styrelsens övriga uppgifter

4.5.6.1 Riktlinjer för finansiering, Ja Riktlinjer hur verksamheten ska Beslutat 2010 i styrelsen, styrdokument

kapitalplacering, sparande och egna finansieras och kapitalet placeras (ersätter tidigare policy)

kapitalets storlek

4.5.6.2 Riskanalys Arbete Riskhanteringsstrategi och Beslut ska fattas 2010 av styrelsen,

pågår regelbundet utvärdera styrdokument

riskhanteringen

4.5.6.3 FRII:s kvalitetskod tillämpas Ja 2009 är första kodrapporten, Årsredovisningen och rbu.se

styrelsebeslut på att RBU ska uppfylla

samtliga krav, klart 2010

4.6 Ledande befattningshavare /

generalsekreterare

49


FRII:s kvalitetskod Följs Kommentar Hur informationen finns tillgänglig

4.6.1 Instruktion till högsta tjänsteman Ja Delegationsordning mellan Arbetsordning och befattningsbeskrivning

styrelse och generalsekreterare som styrdokument

(GS), befattningsbeskrivning

för GS, delegationsbeslut för

arbetsmiljöarbete från styrelse

till GS

4.6.2 Ersättning till ledande befattnings- Arbete Policy för ersättning till ledande Styrdokument, kommer att läggas ut på rbu.se.

havare pågår befattningshavare tas fram 2010. Lönekostnad med förmåner redovisas i

Löneförhandling för GS behand- årsredovisningen

las i arbetsordning för styrelsen,

lönen med förmåner offentlig

5. Insamling

5.1 90-konto Ja Innehar ett s.k. 90-konto, Årsredovisningen, rbu.se

följer SFI:s regler

5.2 – 5.15

- Policy/riktlinjer för insamling Ja Insamlings-/CSR-policy, Styrdokument på rbu.se, i årsredovisningen

- Förtroende varav insamlingens ändamål, specificering av insamlingens kostnader,

- Organisationens ansvar återrapportering och kostnader är återrapportering och kostnaderna

- Insamlingens ändamål offentligt tillgänglig information

- Återrapportering

- Kostnader

- Respekt för givaren

- Gåvor till särskilda ändamål

- Återbetalning av gåva

- Att tacka nej till gåva

- Bild och text i insamlingsarbetet

- Minderåriga i insamlingsarbetet

- Marknadsföring

- Hantering och avyttring av gåvor i

form av fast egendom

6. Medarbetare

6.1 – 6.4 Riktlinjer för anställda, Ja/arbete - Anställningskontrakt Styrdokument och avtal

uppföranderegler, frivilliga, respekt för pågår - Kollektivavtal med lokalt Jävs- och ersättningspolicy tas fram och

medarbetarnas rättigheter inrangeringsprotokoll inkl policy beslutas 2010, inklusive beslut om ev

för lönesättning

provisionsbaserad ersättning,

- Policy för hemarbete uppföranderegler samt regler för frivilliga

- Systematiskt arbetsmiljöarbete

med medarbetarsamtal, uppföljning,

utvärdering samt

psykosocial och fysisk

- Företagshälsovård

6.5 Kompetens-utveckling Ja Ingår i utvecklingssamtalet, Styrdokument arbetsmiljöpolicy

medel avsatta i budget

6.6 Utvärdering/utvecklingssamtal Ja Utvärdering årligen mot vision, Styrdokument, arbetsmiljöpolicy

ändamål och mål

7. Kodrapport

7.1 Kodrapport / alternativ Ja Denna genomgång utgör RBU:s Årsredovisningen (som bilaga), rbu.se

första kodrapport, för verksamhetsåret

2009

7.2 Finansiell rapportering / årsredovisning Ja Årsredovisning rbu.se

7.3 Årsredovisningen eller särskild rapport Ja Ingår som bilaga i årsredo- rbu.se

visningen

7.4 Webbplatsen Ja Kodrapport i årsberättelsen rbu.se

50


FRII:s kvalitetskod Följs Kommentar Hur informationen finns tillgänglig

7.5 Information som ska finnas offentligt Ja I årsredovisning och på rbu.se, Årsberättelse, rbu.se

tillgänglig

dessutom som trycksak att

beställa (årsrapport)

7.6 Auktoriserad eller godkänd revisor Ja Auktoriserad revisor väljs vid Årsredovisningen

kongress

7.7 Revisorns utökade rapporterings- Ja Kodrapport, granskning av Enligt lagstiftning, revisionskodex samt avtal

skyldighet

organisationens ansökan om

statsbidrag

Stockholm den 5 februari 2010

Agnetha Mbuyamba Stefan Gustavsson Karin Björk

Förbundsordförande Vice förbundsordförande Ledamot

Sonja Fransson Anne-Lie Jordansson Pelle Löfquist Matz Wahlkvist

Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot

Johan Alexander Lindman

Denna kodrapport har ej granskats av auktoriserad

Generalsekreterare revisor men har förevisats för RBU:s revisor den 4 februari 2010

51


Organisation

RBU:s organisation

MEDLEMMAR

FÖRENINGAR

KONGRESS

RBUNDSSTYRELSE

GENERALSEKRETERARE

KUNSKAPSKOORDINATOR

KANSLISEKRETERARE

RBUNDSEKONOM FÖRBUNDSJURIST MARKNADSANSVARIG

52


RBU:s förbundskansli

GENERALSEKRETERARE

Verksamhets-, kansli- och personalansvar

samt organisationsutveckling

Budget- och bidragsansvarig

Informationsansvarig

Centrala arrangemang; kongress, förbundsmöte m. m.

Sekreterare/föredragande i förbundsstyrelsen

KUNSKAPSKOORDINATOR

Konferens- och seminariearrangör

Kontakt inom forskning och

utveckling

Mässarrangemang

KANSLISEKRETERARE

Medlemsregistret

Redaktör rbu.se

Beställningar/utskick

Fondadministration

Arkivet

RBUNDSEKONOM

Ekonomiadministration och

-styrning

Bokslut, årsredovisning, ekonomiuppföljning

Kontakt med revisor och kapitalförvaltare

Ekonomihantering av fonder etc.

Arvodes- och löneadministration

RBUNDSJURIST

Expertområde: Socialförsäkring

och socialrätt

Påverkans- och opinionsarbete

Kontakt med nationella myndigheter

och organ

Juridisk medlemsrådgivning

Projektledare för årsrapporterna

MARKNADSANSVARIG

Insamling enligt plan med strategi

Utveckling av befintliga intäkts -

källor och finna nya

Marknadsföringsansvarig inkl.

material

Sponsringskontakt

Kampanjansvarig, t. ex. medlemsvärvning

53


Förbundet

Förbundsfakta, projekt

RBU:s pågående projekt med

stöd från Allmänna Arvsfonden

■ Att vara oberoende: viktigt för den

enskilde och samhället

Projektets syfte är att hitta behandlingsmetoder

för barn med neurogen blås- och

tarmstörning som leder till ökat oberoende

i toalettsituationen.

Projektet drivs av RBU genom projektledare

Gunilla Gladh vid IMK, avdelningen

för pediatrik, Hälsouniversitetet,

Linköpings universitet. Avslutas 2010.

Rullstolsmobility-projektet, alla samlade.

■ Delaktighet och identitet: att vara

ung, man och rörelsehindrad i ett föränderligt

samhälle

Projektets syfte är att undersöka männens

könsidentitet samt frånvaro av eller möjligheter

till delaktighet. Känner de vanmakt

eller inte och hur kan de komma

förbi hindren?

Projektet drivs av RBU genom projektledare

Karin Barron, docent vid

Sociologiska institutionen, Uppsala universitet.

Avslutades 2009.

■ Ge mig vingar som bär: om transitionsprocessen

mot vuxenlivet

Projektets mål är att utveckla och pröva en

modell som stöd för ungdomar så att de är

rustade att föra sin egen talan och är förberedda

för vuxenlivet.

Projektet är ett treårigt samarbetsprojekt

mellan RBU och Landstinget i

Uppsala län. Projektledare är Eva-Lena

Söderlund, kunskapskoordinator vid RBU

och arbetsterapeut vid habiliteringen för

barn och vuxna i Uppsala län. Avslutas

2010.

■ Nationellt kunskapscenter för bostadsanpassning

Projektets syfte är att etablera ett natio-

xx talar i samband med presentation av transitionsprojektet »Ge mig vingar som bär«.

nellt center för bostadsanpassning, där

förutom förbunden och deras medlemmar

även andra intressenter involveras, för att

uppnå en långsiktigt hållbar drift.

Projektet drivs av RBU, DHR, NHR,

Reumatikerförbundet och RTP genom

projektledare stationerad på RTP. Agnetha

Mbuyamba är RBU:s representant i styrgruppen.

Avslutas 2011.

■ Rullstolsmobility för barn och ungdomar

med rörelsehinder och synskada

Projektets syfte och mål är att ta tillvara

och vidareutveckla den kompetens som

finns regionalt och lokalt, liksom den som

finns vid Resurscenter Syn, samt att utveckla

samverkan mellan föräldrar, skola

och professionella inom kommun och

landsting, så att kunskapen kommer barnen

till del. Detta ska ske genom att organisera

och genomföra en lärprocess för

barn och ungdomar, föräldrar, lokala nätverk

och professionella.

Projektet drivs av RBU och

Synskadades Riksförbund (SRF) genom

Specialpedagogiska Institutet/Resurscenter

Syn, Örebro. Avslutas 2010.

54


Förbundsfakta:

uppdrag och medlemskap

Valberedning

Revisorer

FS red.råd

för rbu.se

Marianne Ludvigsson, sammankallande

Renée Höglin, ledamot

Ulrika Strömmer, ledamot

Catarina Andersson, suppleant

Monica Johansson Juntti, suppleant

Ulrika Granholm-Dahl, aukt. revisor

ÖPWC

Rolf Johannesson, ordinarie lekmanna -

revisor

Jonas Grahn, aukt. revisor ÖPWC,

suppleant

Per Sundmar, lekmannarevisor suppleant

Meg Klingberg, sammankallande

Maria Ennefors

Johan Alex Lindman

Förbundsstyrelsen

Från vänster: Agnetha Mbuyamba, förbundsordförande, Stefan

Gustavsson, vice förbundsord förande, Karin Björk, Sonja Fransson,

Anne-Lie Jordansson, Matz Wahlkvist, Pelle Löfquist, Lena Nyberg,

Malin Tjernell Prioset.

RBU-uppdrag:

FS, AU, valberedning, revisorer, arbetsgrupper

Förbundsstyrelsen Agnetha Mbuyamba, förbundsordförande

Stefan Gustafsson, vice förbundsord -

förande

Karin Björk, ledamot

Sonja Fransson, ledamot

Anne-Lie Jordansson, ledamot

Matz Wahlkvist, ledamot

Pelle Löfquist, suppleant

Malin Tjernell Prioset, suppleant

Lena Nyberg, suppleant

Vakant suppleant

Arbetsutskottet

Agnetha Mbuyamba, sammankallande

Stefan Gustafsson

Pelle Löfquist

Ideella sektorn/handikapporganisationer

Lika Unika

Agnetha Mbuyamba, ledamot styrelse

Johan Alex Lindman, ledamot styrelse

Handikappförbundens

Samarbetsorgan (HSO)

Nätverk inom HSO med

andra organisationer:

Soc.förs.-nätverket

Juristnätverket

Agnetha Mbuyamba, ordinarie

Renée Höglin, suppleant

Henrik Petrén

Henrik Petrén

Stiftelsen för bistånd åt Birgitta Brink (ledamot)

rörelsehindrade i Skåne (ledamot), fr. o. m. 2010 Eva Klevås

Ideella sektorn övrigt

ABF Medlem sedan 1968

Bygg Klokt

Frivilligorganisationernas RBU medlem i

Insamlingsråd (FRII)

Matz Wahlkvist,

ersatt fr. o. m. augusti av Meg Klingberg

55


Mobilitetscentrum

Nätverket för barnkonventionen

Johan Andersson, ordinarie

Eva-Lena Söderlund, suppleant

Henrik Petrén

Svenska Handikapp- RBU medlem i,

organisationernas Inter- Agnetha Mbuyamba ordinarie

nationella Bistånds- i styrelsen

förening (SHIA)

Stiftelsen för

Lotta Rapacioli

Insamlingskontroll (SFI)

Statliga, kommunala och landstingskommmunala

myndigheter

Handikappombuds- Agnetha Mbuyamba

mannens råd (HO)

fr.o.m. 23/2 2009

Stiftelsen Focus

Thomas Sejersen, ordinarie

Gunilla Gladh, ordinarie

Paul Uvebrant, ordinarie

Lars Juntti, suppleant

(samtliga på mandat av FS till den

22/2 2009)

Sven Knutsson, ordförande

Agnetha Mbuyamba, vice ordförande

Paul Uvebrant, ordinarie

Karin Barron, ordinarie

Kate Himmelman, ordinarie

Gunilla Glad Mattsson, ordinarie

Lena Jemtå, suppleant

Monica von Heijne, suppleant

(samtliga på mandat av FS till den

22/2 2011)

Agnetha Mbuyamba, ordinarie

Johan Alex Lindman, suppleant

Hjälpmedelsinstitutets

Brukarråd

Agnetha Mbuyamba

Sunnerdahls

Handikappfond

Agnetha Mbuyamba, ordinarie

Tomas Marklund, suppleant

Luftfartsstyrelsen

samverkansgrupp

»Ett flyg för alla«

Heidi Nordin, ordinarie

Charlotta Tåqvist, suppleant

Svenska Centralkommittén

för

Rehabilitering (SVCR)

Agnetha Mbuyamba, ordinarie

Tomas Marklund, suppleant

RH-nämnden

(antagningsnämnd

för riksgymnasierna)

Sten Palm

Specialpedagogiska Lars-Göran Berg t.o.m. 31/12 2010

skolmyndighetens

nationella råd (NIR)

Stiftelser, fonder, övrigt

CP-Barnens Hjälpfond Eva-Lena Söderlund, sammankallande

valda t.o.m. 22/2 2009 Kenth Ahlin, ledamot

Ulrika Strömmer, ordinarie

Ammi Sundqvist, suppleant

Matz Wahlkvist, suppleant

fr.o.m. 23/2 2009

Eva-Lena Söderlund, sammankallande

Agnetha Mbuyamba, ledamot

Pelle Löfquist, suppleant

Stefan Andersson, suppleant

Anne-Lie Jordansson, suppleant

Johannessons stiftelse RBU:s arbetsutskott

t.o.m. 16/11 2008 Agnetha Mbuyamba

Stefan Gustafsson

Pelle Löfquist

Jonssons, Svenssons Agnetha Mbuyamba, ordinarie

och Svenssons Stiftelse Tomas Marklund, suppleant

Victoriafonden

Agnetha Mbuyamba, ordinarie

Diagnoser

MEDFÖDD BENSKÖRHET (OI)

OI Norden

Carina Svenheden

representerar RBU

Osteogenesis Imperfecta RBU medlem i,

Federation Europe(OIFE) Carina Svenheden

representerar RBU

RYGGMÄRGSBRÅCK (RMB)

International Federation RBU medlem i

for Hydrocephalus and Renée Höglin ordinarie

Spina Bifida (if) i styrelsen t.o.m. 30/6 2010

Tanzania RMB/

Hydrocephalus

Projektgruppen:

Eva Toft, projektledare

Karin Berggren

Renée Höglin

Norrbacka-

Tomas Marklund, ordinarie

Eugeniastiftelsen Agnetha Mbuyamba, suppleant

(utsedda t.o.m. 30/6 2009)

därefter:

Agnetha Mbuyamba, ordinarie

Tomas Marklund, suppleant

RBU:s Forskningsstiftelse

Sven Knutsson, ordförande

Agnetha Mbuyamba, vice ordförande

Peder Esben Bilde, ordinarie

Eva Karlsson, ordinarie

56


Bilaga

Information på andra språk

Arabiska

يبرع

بابشلاو لافطألل ةيلهألا ةيعمجلا دعت

نم (RBU) ةصاخلا تاجايتحالا يووذ

ةينعملا ةيديوسلا تاسسؤملا

مهليهأت ىلإ فدهت يتلاو نيقاعملاب

‏.مهل ةبسانم ةيعامتجا ةايح ريفوتو

نم نيرخآ ءاضعأو تايعمج RBU مضت

يف تاءاقل دقعت ‏.ديوسلا ءاحنأ عيمج

بابش اهيدل يتلا رسألل ةيعمجلا

تاجايتحالا يوذ نم راغص لافطأو

نيباصملاك ةفلتخملا ةصاخلا

ةيلقعلا تابارطضالاو يخملا للشلاب

يف تاهوشتلاو ADHD ب ةفورعملا

ةيشغأل يئاملا ددمتلاو/ةيرقفلا ةدمعألا

رومضو ماظعلا ةشاشه ضرمو خملا

ضرملاب نيباصملاو تالضعلا

يليو ردارب ةمزالتمب فورعملا

فتكلا تالضع فلتو مزقتلاو

‏.تاقاعإ ةدعب نيباصملاو نيعارذلاو

يف نيكراشملا ءاضعألا لصحي

معدلاو ةقفرلا ىلع ةيعيمجلا

ىلعو ةمزاللا تامولعملاو ةحيصنلاو

ىلع كلذكو ‏(طاشنلا)‏ “Rörelse” ةلجم

تارمتؤملا ىلع ةصاخ تاموصخ

كل ةيعمجلا لخاد متت يتلا ةطشنألاو

‏.كترسألو

يف كارتشالا يف اًضيأ تنأ بغرت له

! ةيعمجلا

ءاجرلا ‏،ديزملا ىلع فرعتلا تدرأ اذإ

بيو ىلع ةيعمجلا عقوم ةعجارم

بتكملاب لاصتالا وأ www.rbu.se

‏.(هاندأ ناونعلا)‏ يسيئرلا

Engelska

English

The National Association for Disabled

Children and Adolescents (RBU) is a

Swedish organisation for disabled that

works towards a vision of a fair society

and a life of development for children

and adolescents with a disability. RBU

has associations and members all over

Sweden. In RBU families get together,

that have adolescent and young children

with different disabilities, such as cerebral

palsy (CP), ADHD, Spinal

Dysraphism/hydrocephalus, brittle bone

disease (OI), muscle diseases, Prader

Willi-syndrome, dwarfism, plexus

brachialis, and multiple disabilities.

As a member of RBU you get companionship,

support and advice, information,

the magazine “Rörelse”

(Movement), discounts on conferences

and activities in the association for you

and your family.

Become a member you too!

If you want to know more, please look

on RBU’s homepage www.rbu.se or

contact the secretariat of the association

(address below).

Finska

Suomi

Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn

och Ungdomar (RBU, Valtakunnallinen

liikuntavammaisten lasten ja nuorten

liitto, on ruotsalainen vammaisorganisaatio,

joka toimii oikeudenmukaisen

yhteiskunnan vision ja liikuntavammaisten

lasten ja nuorten kehittävän elämän

edistämiseksi. RBU:hun kuuluvat yhdistykset

ja jäsenet koko Ruotsista. RBU

kokoaa perheet, joissa on erilaisista liikuntavammoista

kärsiviä lapsia ja nuoria,

joilla on mm. celebral pares (CPvamma),

ADHD, selkäydintyrä/hydrokefalia

, Osteogenesis

Imperfecta (OI), lihassairaus, Prader

Willin oireyhtymä, lyhytkokoisuus, hartiapunos

ja monivammaisuus.

RBU:n jäsenenä saat mm. yhteenkuuluvuutta,

tukea ja neuvoja, tietoa,

’Rörelse’-lehden, alennuksia konferensseihin

sekä yhdistystoimintaa sinulle ja

perheellesi. Liity sinäkin jäseneksi!

Lisätietoja saat käymällä RBU:n kotisivuilla

www.rbu.se tai ottamalla yhteyttä

liiton toimistoon (katso alempana oleva

osoite).

Franska

Francaise

La fédération Nationale des Enfants et

Jeunes A Mobilité Reduite (RBU) est

une organisation suédoise des handicapés,

luttant pour une société équitable

et une vie évoulutive des enfants et jeunes

à mobilité réduite. RBU a des associations

et des membres dans la Suède

entière. Au sein du RBU sont réunis des

familles avec des enfants et jeunes ayant

des différentes types de handicaps moteur,

tels l’infirmité motrice cérébrale

(IMC), le TDAH, le myéloméningocèle/

hydrocéphalie, l’ostéogenèse imparfaite

(OI), les maladies musculaires, le syndrome

de Prader Willi, la petite taille, le

plexus brachial et des des handicaps

multiples.

En tant que membre dans le RBU tu

bénéficie entre autre de convivialité,

soutien et conseil, connaissance, le magazine

Rörelse (Mouvement), des réductions

pour des conférences ainsi que des

activités des associations pour toi et ta

famille. Deviens membre toi aussi!

Si tu souhaite en savoir plus, regardes

sur le site du RBU www.rbu.se ou contactes

le secrétariat de la fédération

(adresse ci-dessous).

57


Portugisiska

Portugues

A Associação Nacional para Crianças e

Adolescentes Deficientes (RBU) é uma

organização sueca para deficientes que,

na perspectiva de uma sociedade mais

justa procura proporcionar uma melhoria

de vida a crianças e adolescentes com deficiências.

A RBU tem associações e membros

por toda a Suécia. Na RBU reúnem-se famílias

que têm adolescentes e crianças

pequenas com diferentes deficiências como

paralisia cerebral (PC), ADHD, disrafismo

espinhal / hidrocefalia, osteogénese

imperfeita (OI), doenças musculares,

sindroma Prader Willi, nanismo, lesão do

plexo braquial e muitas outras.

Como membro da RBU dispõe de

acompanhamento, de apoio e aconselhamento,

de informação, da revista

“Rörelse” (Movimento) e de desconto em

conferências e actividades na associação

para si e familiares.

Torne-se sócio também!

Se precisar de mais informação, por favor,

veja a página da RBU na Internet

www.rbu.se ou contacte a nossa sede

(morada abaixo indicada)

Ryska

Pусский язык

Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn

och Ungdomar (RBU)(Всешведское

Общество инвалидов детского и

юношеского возраста с

двигательными нарушениями) - это

шведская организация инвалидов,

заботящаяся о создании справедливых

общественных условий и

благоприятных условий для развития

детей и подростков с нарушениями

опорно-двигательного аппарата. RBU

имеет местные отделения и членов по

всей Швеции. RBU объединяет семьи

детей и подростков с различными

недугами опорно-двигательного

аппарата, такими как детский

церебральный паралич, ADHD

(синдром дефицита внимания и

гиперактивности), спиномозговые

грыжи/гидроцефалия, синдром

Прадера-Вилли, задержки роста,

врожденная хрупкость костей,

болезни мышечной системы,

акушерские парезы плечевого

сплетения и различные

множественные пороки развития.

Благодаря членству в RBU ты

ощутишь сообщность и

сопричастность, получишь поддержку

и добрый совет, знания, подписку на

журнал «Движение», скидки на

участие в конференциях и

разнообразные общественные

мероприятия для тебя и всей твоей

семьи. Присоединяйся к нам!

Подробнее о нашем объединении

можно прочитать на интернет-узле

www.rbu.se или узнать при

обращении в канцелярию Общества

(адрес приводится ниже).

Serbokroatiska

Srpski

Nacionalno Udruženje za Hendikepiranu

Decu i Adolescente (RBU) predstavlja

švedsku organizaciju za hendikepirane

koja radi na viziji pravednog društva i

život razvoja za decu i adolescente sa

hendikepom. RBU ima udruženja i članove

širom Švedske. U RBU-u, okupljaju

se porodice koje imaju adolescente i

malu decu sa različitim oštećenjima, kao

što su cerebralna paraliza (CP), ADHD,

spinalni disrafizam/hidrocefalus, osteogenesis

imperfecta (OI), mišićne bolesti,

sindrom Prader-Willi, patuljast rast, paraliza

pleksusa brahijalisa i multipla

oštećenja.

Kao član RBU-a, dobijate društvo,

podršku i savet, informacije, časopis

„Rörelse” (Pokret), popust na konferencije

i aktivnosti unutar udruženja za vas i

vašu porodicu.

Postanite i vi član!

Ako želite da saznate nešto više, pogledajte

Web stranicu RBU-a

www.rbu.se ili kontaktirajte sedište

udruženja (dole navedena adresa).

Spanska

Español

La Asociación Nacional para Niños y

Adolescentes Minusválidos (RBU) es

una organización sueca para discapacitados

que trabaja hacia una visión de una

sociedad justa y de una vida de desarrollo

para niños y adolescentes minusválidos.

La RBU tiene conexiones y socios en toda

Suecia. En la RBU se juntan familias

con niños y adolescentes que sufren minusvalías

diversas, como parálisis cerebral

(PC), déficit de atención e hiperactividad

(ADHD), disrafismo espinal/hidrocéfalo,

osteogénesis imperfecta

(OI), enfermedades musculares, síndrome

de Prader Willi, enanismo, problemas

del plexo braquial y múltiples discapacidades.

Como socio de la RBU, recibe compañerismo,

apoyo y consejo, informaciones,

la revista “Rörelse” (Movimiento), descuentos

en conferencias y actividades en

el seno de la asociación para usted y su familia.

¡Hágase socio también!

Si quiere saber más, visite la página de

la RBU, www.rbu.se, o póngase en contacto

con nuestra oficina central (dirección

más abajo).

Turkiska

Türkçe

Uluslararası Özürlü çocuklar ve yetişkinler

birliği (RBU) özürlü çocuklar

ve yetişkinler için adil bir toplum ve gelişme

hayatı vizyonuna yönelik çalışan

bir İsveç özürlüler organizasyonudur.

RBU’nun İsveç genelinde birlikleri ve

üyeleri vardır. RBU’da beyin felci (CP),

ADHD, Spinal Disrafi/Hidrosefali, cam

kemik hastalığı (OI), kas hastalıkları,

Prader Willi sendromu, cücelik, plexus

brachialis gibi çeşitli özürleri bulunan

yetişkin ve genç çocukların aileleri bir

araya gelir.

RBU’nun bir üyesi olarak dostluk,

destek ve tavsiye, bilgi, “Rörelse”

(Hareket) dergisi, sizin ve aileniz için

birlikteki konferanslar ve etkinliklerle ilgili

indirimler alabilirsiniz.

Siz de üye olun!

Daha fazla bilgi almak istiyorsunuz

RBU’nun ana sayfasına (www.rbu.se)

veya genel merkezimizle (adres aşağıda)

temas kurun.

58


Bilaga

RBU:s historia

Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) har funnits till sedan den 13 mars 1955,

då Centralstyrelsen för Sveriges föräldraföreningar för CMR-(spastiska) barn, som förbundet då hette,

bildades av fem RBU-föreningar. CMR stod för centralmotoriska rubbningar, numera säger vi cerebral

pares. Fyra namnändringar senare fastställdes förbundets namn 1972 till RBU, som står för

Rörelsehindrade Barn och Ungdomar. Efter 53 år av hårt arbete, diskussioner, information, påverkan

och utveckling har livet för barn och unga med rörelsehinder och deras familjer förbättrats. Det har

varit år fyllda av engagemang som burits av medlemmar med över tygelse och kraft. Idag består RBU

av 38 föreningar över hela landet och drygt 12 000 medlemmar.

Tittar man tillbaka på orsaken till förbundets

bildande och de behov som fanns då,

1955, så är det som att läsa stadgarna eller

en verksamhetsberättelse i RBU i dag.

Verksamheten då – liksom till stor del ännu

i dag – syftar till:

• samordning av verksamheten inom

förbundet och dess föreningar

• bättre vård-, behandlings- och

utbildningsmöjligheter

• verka för ett tillgodoseende av barnens

behov bland statliga och kommunala

myndigheter

• arbeta för upplysning och främja

forskning

• i övrigt arbeta för en förbättring av

barnens levnadsförhållanden.

Så formulerades ändamålet i RBU:s första

stadgar och principerna gäller faktiskt än

idag. Det som tillkommit inom RBU sedan

dess är ett tydligare familjeperspektiv

och – förutom ursprunget i cerebral pares

(CP) – även diagnoserna adhd, flerfunktionshinder,

hydrocefalus, kortväxthet,

medfödd benskörhet (Osteogenesis imperfecta,

OI), muskelsjukdomar, Plexus brachialis-skada,

Prader Willis syndrom och

ryggmärgsbråck. Inalles tio diagnoser representeras

alltså numera av RBU, och

den senaste är hydrocefalus, som upptogs

som egen diagnos 2008. Gemensamt för

diagnoserna är att de är livslånga, men i

övrigt inte homogena. Var och en med

funktionsnedsättning är också en enskild

individ med speciella möjligheter, behov

och intressen. Två personer med samma

medicinska diagnos behöver inte ha samma

upplevelse av dess konsekvenser.

Samtidigt har många mer än en typ av

funktionsnedsättning. Graden av funktionsnedsättning

varierar också. RBU

rymmer därför ett brett spann av såväl diagnosspecifika

som dia gnosövergripande

intressen, vilket ställer höga krav på hur

RBU organiserar sin verksamhet. Den nya

ändamålsparagrafen 2008 hjälper däremot

förbundet att arbeta tydligt och med utvalt

fokus.

Fortfarande, trots Barnkonventionen

och en förbättrad lagstiftning, har barn

och unga med rörelsehinder, och därmed

deras familjer, inte samma möjligheter

som andra medborgare. En del av detta

beror på ren okunskap, ibland parad med

ekonomiska sparbeting. Mycket finns alltså

att göra. RBU:s långa tradition i kombination

med medlemmarnas engagemang

ger oss förmågan att fortsätta att driva det

förändringsarbete som demokratin och våra

barn och unga kräver.

hört & hänt

RBU Stockholms län nr 5 special • december 2004

1 9 5 4




50 år med RBUs eldsjälar

50 år med RBU, RBU Stockholms

jubileumsnummer 2004.

2 0 0 4

Från invalid till person

med funktionsnedsättning

På 1950-talet började ordet handikappad

användas som synonym till tidigare begrepp

som vanför eller invalidiserad.

Handikappet avsåg då en egenskap hos

personen, till exempel ett rörelsehinder.

Ordet handikapp har alltmer gått från att

vara individrelaterat till miljörelaterat, det

vill säga att ett handikapp uppkommer i

mötet mellan en person och en brist i miljön

eller verksamheten.

Utvecklingen har gått från vanför till

59


handikappad och vidare till rörelsehindrad

och funktionshindrad, och slutligen funktionsnedsatt.

Socialstyrelsens terminologiråd

har beslutat att revidera termerna

funktionsnedsättning och handikapp.

Funktionsnedsättning och funktionshinder

är inte längre synonymer, funktionshinder

blir en egen term och handikapp

utgår. I och med detta definieras begreppet

funktionsnedsättning som nedsättning

av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga.

Begreppet funktionshinder

definieras som en begränsning som en

funktionsnedsättning innebär för en person

i relation till omgivningen. För båda

termerna avråds handikapp som synonym.

Konsekvensen är att funktionshinder inte

är något som en person har utan det är

miljön som är funktionshindrande.

Statistik: barn med rörelsehinder

RBU får ofta frågan hur många familjer

som har barn och unga med rörelsehinder.

I Sverige finns tyvärr ingen exakt statistik

över antalet barn och unga med olika

funktionsnedsättningar. Följande fakta

har vi dock kunnat samla. Av landets hela

folkmängd är gruppen 2‒17 år cirka 20%

av befolkningen. Av dessa beräknas

225000 barn och unga i åldern 2‒17 år ha

en långvarig sjukdom eller ett lindrigt till

svårt funktionshinder, dvs 13% i åldersgruppen.

Av dessa i sin tur bedöms omkring

7000 barn och unga ha måttliga till

svåra besvär (inte lindriga) av ett specifikt

rörelsehinder (vilket är fler än de med autism,

synskada, diabetes, barncancer och

talfel, men färre än barn med hörselskada,

epilepsi, mag- och tarmbesvär, astma och

skriv- och lässvårigheter). Detta överensstämmer

väl med RBU:s egna beräkningar

där gruppen 0‒20 år med något rörelsehinder,

även lindriga, uppskattas till

12000 ‒ 13000. En slutsats av dessa siffror

skulle därför bli att det föds 600‒650 barn

med olika rörelsehinder varje år i Sverige.

Se Barn med rörelsehinder – en statistisk

beskrivning från 1997 av Karin

Paulsson (opublicerad).

60


RBU-kontakt

Förbundskansliet

Postadress: RBU

Box 8026, 104 20 Stockholm

Besök: Sankt Eriksg 44, 3 tr.

Telefon: 08-677 73 00 (växel),

säkrast må-fre 10.00–12.00 och

14.00–16.00

fax 08-677 73 09, e-post:

info@riks.rbu.se

internet: www.rbu.se

Generalsekreterare

Johan Alex Lindman,

08-6777304

johan.lindman@riks.rbu.se

Förbundsekonom

Tomas Marklund, 08-6777305

tomas.marklund@riks.rbu.se

Förbundsjurist

Henrik Petrén, 08-677 7307

henrik.petren@riks.rbu.se

Kunskapskoordinator

Eva-Lena Söderlund,

08-677 73 08

eva.lena.soderlund@riks.rbu.se

Kanslisekreterare

Meg Klingberg, 08-677 73 02

meg.klingberg@riks.rbu.se

Marknads-/insamlingsansvarig

Lotta Rapacioli, 08-6777303

lotta.rapacioli@riks.rbu.se

Redaktör/webbredaktör

Mathias Roth

mathias.roth@riks.rbu.se

Besök vår hemsida www.rbu.se

Plusgirokonton RBU:s gåvokonto 90 00 71-2

Förbundsstyrelsen 2008–2011

Förbundsordförande

Agnetha Mbuyamba

08-6777301

070-664 46 85

agnetha.mbuyamba@riks.rbu.se

Vice ordförande

Stefan Gustavsson

0455-170 64 (hem)

070-9651111 (mobil)

stefan.gustavsson@riks.rbu.se

Ordinarie

Pelle Löfquist

0521-22 31 48 (hem)

0705-27 52 08 (mob)

pelle.lofquist@telia.com

Karin Björk

090-695 36 04 (hem)

070-653 16 88 (mobil)

karin.bjork@live.se

RBU:s valberedning och revisorer 2008–2011

Sammankallande

Marianne Ludvigsson

0495-504 57 (hem)

0495-497 20 (arb)

070-570 03 56 (mobil)

marianne.ludvigsson@

riks.rbu.se

Ordinarie

Renée Höglin

renee.hoglin@riks.rbu.se

Ulrika Strömmer

ulrika.strommer@riks.rbu.se

Suppleant

Catarina Andersson

catarina.andersson@riks.rbu.se

Sonja Fransson

0325-331 38 (hem)

070-530 42 17 (mobil)

sonjafransson@telia.com

Anne-Lie Jordansson

031-92 53 34 (hem)

070-731 22 77 (mobil)

annelie.jordansson@riks.rbu.se

Matz Wahlkvist

016-51 54 73 (hem)

070-172 96 61 (mobil)

matz.wahlkvist@riks.rbu.se

Suppleanter

Malin Tjernell Prioset

08-411 79 02 (hem)

0733-50 32 00 (mob)

malin.tjernell@nbw.se

Lena Nyberg

08-30 75 03 (hem)

Monica Johansson Juntti

assteamet.lulea.mjuntti@

telia.com

Ordinarie auktoriserad

revisor:

Ulrika Granholm Dahl

ÖPWC:s tel: 08-555 330 00

(vxl)

Ordinarie lekmannarevisor:

Rolf Johannesson

rolf.johannesson@telia.com

rolf.johannesson@telia.com

RBU:s distrikts- och lokalföreningar

RBU Blekinge

c/o Yvonne Forssell

Apollovägen 3

374 41 Karlshamn

Tel 0454-199 09

0708-68 63 33

yvonneforssell@telia.com

RBU Bohuslän

Göteborgsvägen 25A

451 43 Uddevalla

Tel 0522-311 49

rbubohuslan@telia.com

Lokalförening RBU

Uddevalla

Göteborgsvägen 25 A

451 43 Uddevalla

Tel 0522-311 49

RBU Dalarna

Klöverstigen 10C

784 51 Borlänge

Tel 076-809 94 94

rbu.dalarna@spray.se

RBU Gotland

c/o Anna-Lena Pettersson,

Fole Stentollby 611, 621

75 Visby, tel 0498-360 23

fole.gotland@telia.com

RBU Gävleborg

Fack FH 29, 801 30 Gävle

Tel 026-68 27 55

landen.liss@comhem.se

Lokalförening RBU Norra

Hälsingland

c/o Staffan Södermark,

Bäck 2106, 820 65 Forsa,

staffan.sodermark

@tele2.se

Lokalförening RBU Gävle

Åsa-Lena Äng,

Kokstensvägen 54

804 33 Gävle

asa.ang@comhem.se

Lokalförening RBU

Sandviken

c/o Åsa Granquist

Sörbyvägen 19

810 22 Årsunda

Tel. 026-29 03 03

asa.granquist1@telia.com

RBU Göteborg

Lillatorpsgatan 10,

416 55 Göteborg

Tel 031-338 99 50/51

info@rbu.nu

RBU Halland

Sperlingsgatan 5

302 48 Halmstad

rbuhalland@rbuhalland.se

Tel 035-15 22 83

RBU Jämtland

c/o Ann-Britt Widegren-

Jonsson

Näslägden 115

836 93 Häggenäs

Tel 0642-220 35

070-523 69 73

abwj@live.se

RBU Jönköping

Barnarpsgatan 33

553 16 Jönköping

Tel 036-15 28 85

0708-77 97 67

rbu.jonkoping@telia.com

RBU Kalmar

c/o Lars Johansson

Sunnanängsgatan 6

598 32 Vimmerby

Tel 0492-156 24

larspetrus@telia.com

RBU Kronoberg

c/o Peter Holmquist

Hägnen Tolg, 360 40

Rottne

Tel 0470-966 92

holmquist@g.lrf.se

RBU Norrbotten

Kronan H 4, 974 42 Luleå

monica.karlsson59

@telia.com

Lokalförening RBU Luleå

Kronan H 4, 974 42 Luleå

0920-977 60

monica@lyckass.se

RBU Skaraborg

Skaraborgsgatan 29 A

532 30 Skara

Tel 0511-103 86

rbuskaraborg@gmail.com

RBU Skellefteå

Elevhemsgatan 7

931 56 Skellefteå

Tel 0910-372 37

skelleftea.rbu@swipnet.se

RBU Skåne

Annegården, 226 47 Lund

Tel 0706-142525

rbu.skane@telia.com

RBU Stockholm

S:t Göransgatan 84, 3 tr,

112 38 Stockholm

Tel 08-650 58 12, mån–tor

8.30–16, fre 8.30–12.30

kontakt@stockholm.rbu.se

RBU Södermanland

Eleonoragatan 18

633 43 Eskilstuna

Tel 016-51 71 10

Fax 016-13 87 91

rbu@hsod.se

Lokalförening RBU

Eskilstuna c/o RBU

Eleonoragatan 18

633 43 Eskilstuna

Tel 016-51 71 10

rbu@hsod.se

RBU Södra Lappland

c/o Thomas Ekbäck

Parkgatan 12

923 41 Stensele

Tel 070- 323 78 79

thomasekback@it4unet.se

RBU Umeå

c/o Ulrika Strömmer

Kälkvägen 3

903 54 Umeå

090-13 40 16

070-584 75 34

ulrika@strommer.se

RBU Uppsala

Kungsgatan 64

753 18 Uppsala

Tel 018-32 13 83

rbu.lan@c.hso.se

RBU Värmland

c/o Leif Johansson

Körsvik Vassängen

66040 Segmon

Tel 0555-32061

leif.drutten@tele2.se

RBU Västmanland

c/o HSO

Hörntorpsvägen 4, ing 25

724 71 Västerås

Tel 021-35 57 54

rbu.vastmanland

@vasteras.cc

Lokalförening RBU

Västerås

c/o Susanne Kankaanpää

Gräset, Svanå

730 50 Skultuna

Tel 021-730 07

RBU Västernorrland

c/o Ann-Louise

Magnusson

S:t Olofsvägen 1

864 33 Matfors

Tel 060-225 17

ann-louise.m@telia.com

Lokalförening RBU

Sundsvall/Timrå

c/o Ann-Louise

Magnusson

S:t Olofsvägen 1

864 33 Matfors

Tel 060-225 17

Lokalförening RBU

Örnsköldsvik

c/o Peter Westin

Vegagatan 23 A, 4 tr

891 33 Örnsköldsvik

Tel 070-649 35 73

wheelies21@hotmail.com

RBU Älvsborg

c/o Thomas Arvidsson,

Hallebergsgatan 10,

461 39 Trollhättan,

Tel 0520-48 08 21

ka.marie@telia.com

RBU Örebro

Mellringevägen 120

703 53 ÖREBRO

Tel 019-13 22 04

tore.hagman@telia.com

RBU Östergötland

Västra vägen 32

582 28 Linköping

Tel 013-10 10 13

rbu-e@telia.com

Lokalförening RBU

Norrköping

Sandbyhovsgatan 19

602 14 Norrköping

Tel 011-39 25 28

070-552 05 00

ulrika.hofstedt

@comhem.se

RBU Östra Skåne

c/o Handi-Campen

Lasarettsboulevarden 33B

291 33 Kristianstad

Tel 044-10 32 40


BLI MEDLEM I RBU!

Var vänlig texta!

■ Vill bli medlem

■ Är medlem och vill anmäla familjemedlemmar

(se omstående sida)

■ Är medlem och vill ge bort ett medlemskap

(se omstående sida)

Medlemsnummer..................................................

Förnamn .............................................................

Efternamn ..........................................................

Adress ................................................................

Postnummer och postadress....................................

.........................................................................

Telefon bostad......................................................

e-post.................................................................

Födelsedatum år månad dag ...................................

Namnteckning

.........................................................................

Önskemål om RBU ................................................

.........................................................................

.........................................................................

.........................................................................

.........................................................................

www.rbu.se

08-6777300


Välkommen till RBU!

Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) arbetar för ett rättvist samhälle och ett

utvecklande liv för barn och unga med rörelsehinder.

I RBU samlas barn och unga med rörelsehinder och deras föräldrar, syskon och alla andra som vill vara medlemmar.

RBU företräder familjer som har barn och unga med olika typer av rörelsehinder, bland annat

cerebral pares (cp), adhd, ryggmärgsbråck, hydrocefalus, medfödd benskörhet (oi), muskelsjukdomar, Prader-

Willis syndrom, kortväxthet, plexus brachialis-skada och flerfunktionshinder.

RBU arbetar aktivt för att förändra attityderna i samhället och skapa bättre förutsättningar för barn och

unga med rörelsehinder och deras familjer. Vi uppvaktar politiker, driver kampanjer, ger ut rapporter och informationsmaterial,

arrangerar kurser och konferenser.

RBU startade 1955 och har medlemmar i distrikts- och lokalföreningar runt om i hela landet.

När du blir medlem går du med i en av RBU:s föreningar. Du kan även vara medlem i flera RBU-föreningar.

Aktiviteterna i RBU-föreningarna kan omfatta allt från att medlemmar tillsammans påverkar makthavare till

att träffas för spännande och roliga fritidsaktiviteter.

Som medlem i RBU får du:

Stöd och gemenskap från andra i samma situation

Kunskap och information

Möjlighet att påverka och förändra livssituationen

Tidningen Rörelse 6 gånger om året med reportage, forskning och nyheter

Tillgång till förbundsjurist för råd och stöd

Rabatt på informationsmaterial och gratis material

Rabatt på deltagande i de årliga RBU-Dagarna

Rabatt på RBU:s konferenser och seminarier

Rabatt på vistelser på RBU:s fritidsanläggning Mättinge

Möjlighet att ansöka ur RBU:s Medlemsfond m.fl. fonder

Företagsrabatter

Tillgång till din RBU-förenings alla aktiviteter

Gratis rådgivning om den byggda miljön/tillgängligheten via Bygg Klokt

Besöksadress: S:t Eriksgatan 44, 3 tr, Stockholm • Postadress: Box 8026, 104 20 Stockholm

Telefon (växel): 08-677 73 00 • Telefax: 08-677 73 09 • E-post: info@riks.rbu.se • Hemsida: www.rbu.se

Gåvokonto/Plusgiro: 90 00 71-2

Bankgiro: 735-4343 • Plusgiro: 47 83 03-1

More magazines by this user
Similar magazines