Alla abstracts (PDF) - Södertörns högskola

SMDI 25‐26 november 2010 Södertörns högskola
Abstracts
Språket, kroppen och rummet
Multimodala och digitala perspektiv på lärande
Åttonde konferensen i svenska med didaktisk inriktning.
Södertörns högskola, 25-26 november 2010.
Katharina Andersson, adjunkt på Högskolan i Gävle, forskarstuderande vid Åbo Akademis
pedagogiska fakultet i Vasa i Finland.
Återberättande i elevtexter
Mitt avhandlingsarbete behandlar pojkars skrivande (Molloy 2007). Elevsvar från nationella
provet i svenska, årskurs tre i Sverige 2009 är empirin. 240 pojkars insända texter speglar här
kursplanemålets begrepp återberättande(Lpo94, kursplanen svenska åk 3). Mitt syfte är att
undersöka vad pojkarna gör med texten och vad texten gör med pojkarna.
I nationella provet i svenska skriver elever fyra texter som bedömer både läs- och skrivmål.
Elever skriver två återberättande, en narrativ och en deskriptiv, text samt ytterligare två texter, en
narrativ och en deskriptiv.
Återberättandet skrivs på en blankett med en skrivinstruktion, ett tiotal linjer och en ruta nederst.
Få elever skriver utanför de tryckta linjerna. Lika få skriver i rutan, några skriver intraikoniska ord
(Nikolajeva 2004) till bilden i rutan. Elever skriver vid sidan av, under och på papprets baksida,
men inte i rutan.
Instruktionen uppmanar eleven att använda egna ord dvs. eleverna utmanas inte att utöka sin
språkliga repertoar (Liberg 2006) eller att låta provtillfället stå för utmaningar och
kunskapsinhämtande (Dysthe mfl 2002). Återberättande är modalitetsswitch (Kress 2010) och ett
retextualiserande av muntlig eller skriftlig instruktion, en reproduktion av ett givet innehåll.
I den här presentationen fokuserar jag på återberättande texter som genre. Jag problematiserar
och diskuterar begreppet för att utveckla mitt analysinstrument.
Referens:
Dystehe, Hertzberg, Hoel (2002) Skriva för att lära Lund: Studentlitteratur
Kress G (2010) Multiodality A sociasemiotic approach to contemporary communication Routledge:London
Liberg C (2006) Hur barn lär sig läsa och skriva Lund: Studentlitteratur
Läroplan för grundskolan (1994) Stockholm: Skolverket
Molloy G (2007)När pojkar läser och skriver Lund: Studentlitteratur
Nikolajeva M (2004) Barnbokens byggklossar Lund: Studentlitteratur
Märtha Andersson, Institutionen för språk och kultur, Luleå tekniska universitet
Kreativt berättande - Berättelser som meningsskapande
I mitt avhandlingsarbete har jag undersökt fyra olika berättelseprojekt som bedrivits i samarbete
mellan kommunens grundskolor och kulturskolan. De olika projekten har vänt sig dels till år 2-3
och dels år 4-5. Jag har följt de olika projekten under sammanlagt två terminer där jag studerar
huruvida berättande kan vara ett verktyg i elevens meningsskapande och därigenom skapa
motivation och underlätta fortsatt läs- och skrivutveckling. Framförallt studerar jag hur elevers
upplevelser av berättande kommer till uttryck genom såväl det muntliga och skriftliga som genom
de estetiska språken i form av dans, bild, musik och rörelse. Slutligen vill jag med den här studien
undersöka hur berättandets potential kan utvecklas i klassrummet med fokus på de yngre åren.
En fråga som jag intresserat mig för är hur elevers upplevelser av berättande och berättelser
1 (17)

SMDI 25‐26 november 2010 Södertörns högskola
Abstracts
kommer till uttryck. i form av bilder, musik, dans och rörelse och digitalt berättande samt vilka
eventuella synergieffekter det kan ha gett, likaså hur pedagoger i grundskola, kulturskola och
universitet ser på "Det vidgade text- och språkbegreppet" och hur detta kommer till uttryck i
praxis, eftersom det kan ha betydelse för elevernas fortsatta läs- och skrivutveckling.
Referenser
Bruner, J. (2002). Kulturens väv. Göteborg: Daidalos AB
Postman, N. (1997). När skolans klocka klämtar. Göteborg: Daidalos AB
Svensklärarföreningens årsskrift 2006. Svensklärarserien 229. Ord och bild ger mening
Wiklund, U. (2009). När kulturen knackar på skolans dörr. Klippan: Sveriges
Utbildningsradio AB
Peter Andersson, Högskolan i Skövde
Nätbaserad argumentation i mellanåren
Argumenterande skrivande har i den svenska skolkontexten haft relativt svårt att hävda sin plats i
relation till narrativt skrivande, trots ökad fokus i nationella styrdokument och skrivpedagogisk
diskurs (se t.ex. Nyström 2000, Brorsson 2007, jfr Berge et. al. 2005). Elever i alla åldrar tycks
kämpa med att argumentera i skrift. Bristen på stoff och logisk struktur och en till synes alltför
expressiv och personligt präglad stil anges vanligen som överordnade problem (se översikten i
Igeland 2007). Att elever behöver mer erfarenhet av att läsa och studera goda förebilder framhålls
ofta som en viktig förutsättning för att förbättra elevprestationerna. Ett resultat som delvis pekar
i en annan riktning är Igeland (2007), som visar hur svårt elever i slutet av norsk grundskola har
att – efter given lärarrespons – förbättra sina texter. I synnerhet gäller detta deras förmåga att
utveckla och reflektera över sina egna och andras ståndpunkter, något som Igeland tolkar som ett
tecken på att eleverna saknar det kognitiva arbetet, snarare än förståelse för genrestruktur. Med
utgångspunkt i Igeland (2007) har jag tillsammans med lärare i åk 5 och 6 låtit en grupp elever
genomföra en uppgift som innebär nätbaserat meningsutbyte. Dessa elevers behandling av
respons och deras slutgiltiga texter jämförs med en kontrollgrupp som har genomfört en mer
traditionell skoluppgift med sedvanlig lärarrespons. De preliminära resultaten visar på några
intressanta skillnader med hänsyn till den roll som medium och plats spelar för behandling av
egna och andras argument i den skriftliga argumentationen.
Referenser
Berge, K. L. (2005). Tekstkulturer og tekstkvaliteter. I: K. L. Berge m.fl. (red.) Ungdommers skrivekompetanse. Bind
II. Norskeksamen som tekst. Oslo: Universitetsförlaget, s. 11–190.
Brorsson, B.N. (2007). Man liksom bara skriver. Skrivande och skrivkontexter i grundskolans år 7 och 8. Örebro.
Igeland, M. A. (2007). ”Svinaktig vanskelig”? Skriftlig argumentasjon på ungdomssteget. I: Matre, S. og T.
Løkensgard Hoel (red.), Å skrive for nåtid og framtid, bind 1. Skriving i arbeidsliv og skole. Trondheim.
Nyström, C. (2000). Gymnasisters skrivande. En studie av genre, textstruktur och sammanhang. Uppsala.
Pia Anderson, Forskarskolan i Läs- och Skrivutveckling, USOS, Stockholms Universitet
Textuell makt – fem gymnasieelever läser och skriver i svenska och
samhällskunskap
Skolans verksamhet orienteras mot skriven text. Läsning och skrivande på alltmer avancerade
nivåer förutsätter förståelse för meningsskapande (Säljö. 2000) och innebär maktaspekter. Olika
positioner i spänningsfältet mellan makt och vanmakt inför textarbetet skapar olika
2 (17)

SMDI 25‐26 november 2010 Södertörns högskola
Abstracts
förutsättningar för lärande. Undersökningens teoretiska ramverk utgår från begreppen
envisionment building (Langer. 1995), appraisal (Martin & White. 2005) och
kontexter/dialogicitet (Linell. 2009) och till viss del literacy (Barton. 2007. Street. 1993, 2003). Ur
begreppen ”textual authority,” McCormick (1994), och ”reading authority,” Pradl (1996), härleder
jag begreppet textuell makt, vilket här innebär förmåga och möjlighet att:
− Positionera sig i relation till texten
− Läsa/tolka kritiskt
− Kunna läsa och skriva inom genren
Material från fem gymnasieelevers skrivande och samtal om texter i samhällskunskap och svenska
under första året på samhällsprogrammet har undersökts utifrån frågeställningarna:
− Hur uttrycker eleverna språkligt textuell makt och/eller textuell vanmakt, i skrivande och
samtal om textläsning?
− Vilka möjligheter har eleverna att läsa och skriva med textuell makt?
Resultaten tyder på att eleverna positionerar sig associativt i relation till texterna, inte läser kritiskt
och har osäker genrebehandling. De löser uppgifterna genom att orientera sig mot aspekter som
gjorts kommunikativt relevanta. Uppgiftskonstruktion och undervisning ger förutsättningar för
elevernas möjligheter att språkligt uttrycka textuell makt.
Referenser:
Barton, David. 2007. Literacy. An Introduction to the Ecology of Written Language. Blackwell Publishing.
Langer, Judith A. 1995. Envisioning Literature. Literary Understanding and Literature Instruction. Teachers
Collage, Columbia University.
Linell, Per. 2009. Rethinking Language, Mind, and World Dialogically. Interactional and Contextual Theories of
Human Sense-making. Charlotte: Information Age Publishing
Martin. J.R. & P.R.R White. 2005. The language of Evaluation. Appraisal in English. New York: Palgrave
MacMillan
McCormick, Kathleen. 1994. The Culture of reading and the teaching of English. Manchester: University Press.
Pradl, Gordon, M. 1996. Literature for democracy. Reading as a Social Act. Portsmouth, NH: Boynton/Cook
Publishers, HEINEMANN.
Street, Brian. 1993. Cross-cultural approaches to literacy. Cambridge Studies in Oral and Literate Culture.
Street, Brian. 2003. “What’s “new” in New Literacy Studies? Critical approaches to literacy in theory and
practice.” Current Issues in Comparative Education, Vol.5 (2) Teachers College, Columbia University
Säljö, Roger. 2000. Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma
Aurelio Berardi, Aarhus Universitet
Kropsprog hos Rousseau, Amiel, Ramuz, Cendrars
Svejtsisk litteratur bliver sjældent undersøgt i lyset af temaerne kropskultur, idræt og sport.
Kropsprog spiller en vigtig rolle hos Rousseau, Amiel, Ramuz og Cendrars. Én ting, der gør disse
forfattere spændende at læse i dag er nemlig deres hemmelige forhold til kroppen og deres
sportslige stil, en stil der giver ”kroppen” til sprog og identitet, en sportslige stil der ændrer ved
vores måde at forstå deres liv og skrifter. Forfattere opfattes gerne som sygelige og skrøbelige
personer: de har alt i hovedet og intet i musklerne. Atleter derimod opfattes som sunde og
sprudlende af liv: de har alt i musklerne og intet i hovedet. Denne fordom bør nuanceres, mener
Rousseau, Amiel, Ramuz og Cendrars, hvis sport og kreative skrifter ikke nødvendigvis er
ukompatible. Det mener også det ny fransk litterære kritik, som beviser at det eksisterer et
forhold mellem krop og sprog, en litterære kritik der forklarer nemlig teksten i lyset af
”gymnastik”, ”atletik”, ”kropskultur”, ”sport”, ”olympik”, ”alpinism”, ”svømmning”, ”fodbold”,
”fetning”, ”bil racing” og ”tennis”.
3 (17)

SMDI 25‐26 november 2010 Södertörns högskola
Abstracts
Lo Betjemann, Magisterprogram Medier, estetik och pedagogik – Södertörns högskola i
samarbete med Dramatiska institutet
Ett visuellt språk i lärande sammanhang
Skoldokument och allmänna råd framhåller att språk, lärande och identitetsutveckling är nära
förknippade samt att genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva får varje elev utveckla
sina möjligheter att kommunicera. Det antas att den språkliga förmågan är bunden till verbal
kommunikation eller skrivna texter. Visuella kulturer berörs nästan aldrig. Det är en skillnad
mellan att beskriva (ord) och att ge uttryck för någonting (bild). Bildspråket, precis som ett
litterärt språk, kan man arbeta med och lära sig, eftersom både innehåll och uttryck i varje språk
är ett organiserat system av strukturrelationer. Att kommunicera med bilder innebär att förstå det
visuella, förmedla egna tankar genom att gestalta dem i bild, ljud och text samt tänka visuellt.
Skolelever borde arbeta med bilder på samma strukturerade sätt som med det litterära språket, d
v s utveckla förmågan att läsa av andras meddelanden utformade i bilder och förmågan att bygga
upp egna bildberättelser. Möjligheten att använda digitala verktyg och nya medier i arbete med
små barn (sju år) utvecklar barnens visuella kulturer. De lär sig att uttrycka sina tankar eller
känslor med och i bilder. Vi behöver skapande pedagogik där fysiska medieverktyg används i
praktiskt arbete med barn för att intellektuella verktyg skall utvecklas och för att barnen skall lära
sig att strukturera tankar kring visuell narrativitet.
Vibeke Bjarnø & Eva Michaelsen, Høgskolen i Oslo (HiO), Avdeling for lærerutdanning og
internasjonale studier
Blogg og wiki som læringsarena i grunnskolelærerutdanning.
Et pågående utviklingsarbeid på grunnskolelærerutdanningen ved HiO som viser hvordan
web2.01 kan støtte et fagdidaktisk arbeid med litteratur blir presentert. Vi diskuterer muligheter
og utfordringer når Internett tas i bruk som læringsarena. Digitale medier gir nye muligheter for
kommunikasjon og dialog. Samtidig er kildekritikk, opphavsrett og personvern sentrale områder
som lærere må være oppdatert på, slik at de kan legge til rette for elevenes tilegnelse av
grunnleggende ferdigheter i å bruke digitale verktøy og en kunnskapsbasert kritisk holdning til
bruk av Internett. Resultatene fra et avsluttet fou-prosjekt på et videreutdanningskurs i lesing for
grunnskolelærere, der studentene brukte blogg og wiki i arbeidet med barnelitteratur, viste at et
flertall av studentene så nytten av og var positive til bruk av web2.0 i eget studiearbeid og
undervisningspraksis. Praktiske hindringer og mangel på kunnskap gjorde imidlertid
implementeringen i egne klasser vanskelig for flere. Senere tids forskning peker på mange
utfordringer med hensyn til integrering av IKT i grunnskolen2. Med erfaringene fra
utviklingsprosjektet som bakgrunn, implementeres nå prosjektet i den nye
grunnskolelærerutdanningen.
Ann Boglind & Anna Nordenstam, Göteborgs universitet, Institutionen för litteratur,
idéhistoria och religion
4 (17)

SMDI 25‐26 november 2010 Södertörns högskola
Abstracts
Går det att slå flera flugor i samma smäll? Att skriva
barnlitteraturhistoria med både litteraturvetenskapliga och
didaktiska perspektiv.
Vårt samarbetsprojekt på lärarkurserna i barn- och ungdomslitteratur har nu utmynnat i en bok
med titeln Från fabler till manga –litteraturvetenskapliga och didaktiska perspektiv på barn- och
ungdomslitteratur (utkommer i oktober 2010). Häri finns översikter, genrebeskrivningar och
exempel från såväl äldre barnlitteratur som den allra senaste ungdomslitteraturen, didaktisk
orientering samt undervisningsuppslag. Den bärande idén med boken och projektet var att
förena de båda perspektiven. Vilka historiografiska och didaktiska frågeställningar har varit
viktiga och avgörande för framställningen? Hur har de två perspektiven balanserats med sina
olika ämnestraditioner? Har de båda perspektiven inte bara kompletterat varandra utan också
berikat varandra?
I detta föredrag diskuterar vi det dubbla perspektivet med inriktning på didaktiska, litterära och
historiografiska frågor.
Maria Brännström, licentiand i svenska med didaktisk inriktning vid Malmö högskola/Lunds
universitet inom ramen för Lärarlyftet
-Ska jag motivera nå´t? -Nej, du ska inte motivera nå´t . Det är jag
som ska motivera nå´t. Du ska bara sitta här och ta det lugnt! eller
Hur förstår lärare och elever bedömning och betygsättning av
muntlighet?
Elever som läser svenska B i gymnasieskolan testas i ett nationellt prov på sin muntliga förmåga.
Lärarnas uppdrag är att bedöma elevernas muntliga anförande och även att sätta ett betyg. Att
bedöma och betygsätta muntlighet är ett komplext uppdrag som läraren i min pågående studie
genomför med stor säkerhet. Hur resonerar läraren när hon genomför sin bedömning och
betygsätter elevernas muntliga anföranden? Hur förstår eleverna hennes bedömning och
betygsättning? I sektionsföredraget presenteras begreppen formativ och summativ bedömning
tillsammans med en tankemodell som kan stödja lärare och elever i bedömning och betygsättning
av det muntliga delprovet.
Carina Fast, SEC, Institutionen för utbildning, kultur och medier, Uppsala universitet
Serier - den multimodala texten
Serieläsande har länge haft låg status, särskilt bland pedagoger, men också hos vissa föräldrar. För
många barn och unga har emellertid serier en speciell dragningskraft. Kombinationen av bild och
text, och hur de är inflätade i varandra, är antagligen orsaken till att de blir så framgångsrika för
många barn och unga i deras läsutveckling. Att läsa serier kräver dock en speciell färdighet.
Under en nyss avslutad treårig studie Barns textvärldar – multimodala texters betydelse för barns
läs- och skrivutveckling var det tydligt att många förskolebarn hade en stor kunskap om
serieläsande. De utvecklade speciella strategier i mötet med bilderna i serierutorna. De skapade en
berättelse av bilderna de såg genom att tolka färger och karaktärernas kroppshållning och
ansiktsuttryck. De kunde förutse följder och drog slutsatser. De fyllde gapet, mellan sig själva och
5 (17)

SMDI 25‐26 november 2010 Södertörns högskola
Abstracts
bilden, med sin egen fantasi. När de sedan gick över till att också läsa texten tog de hjälp av
illustrationerna, som understryker dialogen i texten. I serier kan man visuellt avläsa vad den ena
eller andra personen säger, men också tänker. Många av barnen kunde reglerna för hur detta
uttrycks. Barnen kunde också en rad onomatopoetiska uttryck.
Serier finns ofta i såväl förskola som skola men gömda i bänken eller i skolväskan. Tillsammans
med andra populärkulturella texter förser de barnen med ett slags ”lingua franca” (Seiter, 1993).
Åsa af Geijerstam, Institutionen för didaktik, Uppsala universitet
Kritisk kausalitet?
Med denna presentation vill jag närmare diskutera olika sätt att definiera och resonera kring
kausalitet i texter.
Tidigare analyser av expansionsrelationer i det internationella läsförståelseprovet PIRLS 2006 (ges
för 10‐åringar) har visat att uttryckta kausala relationer inte är särskilt vanliga i testets informativa
texter.
Med exempel ur frågor och bedömningsguide för PIRLS 2006 diskuteras nu till vilken grad
frågorna uppmuntrar till kausala resonemang hos eleverna, och till vilken grad dessa frågor
hänvisar till delar av texten där uttryckt kausalitet finns. En vidare diskussion blir sedan vilken roll
förklaringar och kausala relationer spelar i läromedel och uppgifter i grundskolans mellanår.
Christina Halvarsson, Institutionen för Individ och Samhälle, Högskolan Väst
Miljöns betydelse för barns literacyutveckling
För att fungera i samhället idag behöver man kunna läsa och skriva. Grunden för att bli en
läsande och skrivande människa läggs tidigt, långt före skolstarten. Vad som gör att denna
utveckling blir gynnsam eller inte beror på en rad faktorer. Enligt Vygotskij (1999)sker
meningsskapande i en social och meningsfull omgivning. Det är också viktigt att vi försöker
förstå barnens aktiviteter på allvar, vad gäller läsning, skrivning men också vad gäller tolkning av
bilder menar Kress (1997). Han anser vidare att barn tolkar sin omvärld och ger den en mening
som är hållbar för dem. Det är nödvändigt att vi vuxna att se bort från den bild vi har av literacy
och istället se hur barnets tolkning ser ut. Genom bildtolkning kan barnens läs- och
skrivutveckling stärkas anser Kress (1997).
Syftet med studien är att undersöka miljöns betydelse för barns literacyutveckling och belysa och
diskutera några faktorer. Undersökningen är studie med exempel från en svensk förskoleklass och
en engelsk förskoleklass. Studierna är gjorda med ett etnografiskt förhållningssätt.
Referenser:
Kress, Gunther. (1997). Before writing. Rethinking to the paths of literacy. London: Routledge.
Vygotskij, Lev. S. (1999) Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Ria Heilä-Ylikallio & Johanna Häggblom, Åbo Akademis pedagogiska fakultet i Vasa,
Finland
6 (17)

SMDI 25‐26 november 2010 Södertörns högskola
Abstracts
Intelligent på tangent - erfarenheter från ett utvecklingsprojekt
Ett treårigt utvecklingsprojekt 2006-2009 vid en svenskspråkig skola i Finland har gett oss
möjlighet att på nära håll följa elevers textproduktion med hjälp av dator. Syftet med projektet
har bland annat varit att utveckla modersmålsdidaktiken (motsv. svenskämnets didaktik) så att
undervisningen svarar mot det vidgade textbegreppet som läroplansgrunderna från 2004 talar om.
Vidare har syftet varit att se vad som händer när en stor del av handskriftträningen ersätts med
datorskrivning.
Genom att analysera det material som samlats in söker vi nu svar på följande frågor: Hur arbetar
eleverna vid datorerna? Hur ser projektelevernas skrivutveckling ut för hand och på dator? Hur
ser elevtexter ut då de kommit till på dator? Hur kan man läsa hela texten dvs. alfabetiskt och
multimodalt?
I presentationen ger vi exempel på den forskning som gjorts inom projektet bland annat genom
att elevernas fingrar vid tangentbordet och kroppsställning har videofilmats och analyserats.
Utvecklingsprojektet Intelligent på tangent rapporteras i en handbok för lärare och projektet som
finansieras av Svenska kulturfonden i Finland har nu utvidgats till fyra kommuner.
Carina Hermansson, Nationella forskarskolan i Barndom, Lärande och Ämnesdidaktik (FoBa),
Karlstad Universitet
Images of writing and the writing child
Writing is viewed as an important competence in contemporary debates of what competences
individuals are needed to make sense of and function well in a world of multimodal
communication; however, there is a scarcity of studies about the transformation of writing. The
aim of this article is to problematize different images of writing and the writing child.
This presentation uses a historical lens to illuminate different attitudes and ideas of writing and
the writing child as it is constructed in different texts since the nineteenth century. The concept
‘image’ is used as an analytical tool to get perspective on contemporary ideas about young writers
and their educational writing practices. These images are produced in educational practices,
theories of writing, societal conceptions and didactic models, which together are referred to as a
formation. The historical analyze reveals that it is not unequivocal how children learn to write.
Neither is it unequivocal what writing, or text making, is. The presentation ends by reflecting on
what consequences may be seen if taking a critical child perspective when viewing the
formations. The article provides an analysis of the field of early childhood writing against which
educators can get a perspective on contemporary ideas about children as writers and their
educational writing practices.
Heidi Höglund, Pedagogiska fakulteten, Åbo Akademi, Vasa Finland
Elevers multimodala representationer av skönlitteratur
Syftet med presentationen är att diskutera metodiska aspekter utgående från mitt pågående
avhandlingsprojekt kring elevers tolkningar och representationer av skönlitteratur.
Avhandlingen skrivs i en tid då den teknologiska utvecklingen möjliggör ett stort utbud av texter i
ett utvidgat textrum som inbegriper många olika kommunikationsformer. Utvecklingen har även
bidragit till att öka möjligheten för allt fler att uttrycka sig genom ett flertal uttrycksformer, till
exempel fotografisk bild och rörlig bild, och även genom kombinationer av olika uttryckssätt.
7 (17)

SMDI 25‐26 november 2010 Södertörns högskola
Abstracts
Empirisk forskning kring elevers läsning av skönlitteratur har hittills till stor del byggts på elevers
verbala eller skriftliga utsagor medan områden där tolkningen representeras på annat sätt än
muntligt eller skriftligt inte är utforskat i samma utsträckning.
Mitt forskningsintresse riktas mot elevers tolkningar och representationer av poesi. Avhandlingen
har en hermeneutisk forskningsansats och utgår från föreställningen att tolkningen är existentiellt
grundläggande för oss människor, vi är teckentolkande och teckenskapande individer. Samtidigt
behöver vår förståelse och tolkning även ett uttryck, en form, en gestalt. Representation i denna
mening handlar inte om en direkt avbildning av världen, utan en avbildning av hur vi förstår och
tolkar världen (Selander 2009, 215–217).
Den teoretiska referensramen för min avhandling bildas av läsarorienterad tolkningsteori (Fish
1980; Iser 1978, 1985; Rosenblatt 2002; Sørensen 2001) och multimodal socialsemiotisk teori
(Jewitt 2009; Kress 2003, 2010). Det empiriska materialet består av elevernas stillbildsfilmer och
videoinspelningar av arbetsprocessen under stillbildsfilmsskapandet. Representationerna är gjorda
som stillbildsfilmer, en representationsform (medium) som erbjuder ett flertal
kommunikationsformer (mode) och semiotiska resurser för meningsskapandet. Analyserna av
elevernas representationer utgår från ett multimodalt socialsemiotiskt perspektiv där alla
kommunikationsformer och semiotiska resurser erbjuder meningspotential. En avgränsning av
det rikliga materialet sker genom att fokusera på stilbildsfilmerna medan de videoinspelade
arbetsprocesserna i analysskedet fungerar som stöd för tolkningen av elevernas stillbildsfilmer.
Carin Jonsson, Språkstudier, Umeå School of Education Umeå Universitet
Närhet, anpassning och rörlighet − sammansatt text i läs- och
skrivkontext
Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling (NCS) påbörjade hösten 2009 en
seminarieserie för att erbjuda kompetensutveckling inom språk- läs- och skrivområdet.
Seminarieseriens centrala begrepp; elevnära, anpassning och textrörlighet behandlas här mer
specifikt med hänvisning till ett sammansatt språk- och textbegrepp. Elevnära avser med detta
det innehåll och de aktiviteter som inbegriper elevers multimodala erfarenheter. Begreppet
anpassning används här både som motiv för undervisningshandling och som innehåll i syfte att
skapa ”rum för lärande”. Begreppet textrörlighet används här i betydelsen av multimodal
rörlighet och dialogicitet. Begreppet omfattar text som handling och text som estetisk erfarenhet,
där erfarenheten i själva verket omfattar relationen mellan språkliga uttryck, tanke och kontext.
Samtliga begrepp kan relateras till ett ämnesdidaktiskt undervisnings- och lärandeinnehåll och
väcker frågor. Vilka erfarenheter har eleven? På vilka sätt föredrar hon/han att uttrycka dessa?
Hur tillvaratas elevens erfarenheter? Skolutvecklarna i NCS projekt använder inte sällan
metaforer när de redovisar sina idéer. De använder rumsliga uttryck som ”rum för berättande”,
”det gränslösa språkrummet” och ”barns och ungas textvärldar”. Även om det tycks vara svårt att
värja sig mot ”invandheter” och iförvägvetanden finns exempel på att en annorlunda eller mer
eller mindre obekant begreppssanvändning, i sin tillämpning, verkligen kan leda till en förändring
och utveckling av det redan kända och invanda.
Lisa Källström, KSM / Malmö högskola
8 (17)

SMDI 25‐26 november 2010 Södertörns högskola
Abstracts
Röda stugor och älgar: Myter och klichéer om Sverige i Tyskland
ur ett främmandespråkdidaktiskt perspektiv.
Varför uppfattar vi vissa berättelser som trovärdiga och andra inte? Det är en fråga som jag
diskuterar i mitt föredrag och i en licentiavhandling som beräknas bli klar i dagarna. Jag gör det
genom att undersöka hur femtiofyra studenter som studerar svenska som främmande språk i
Tyskland förstår svensk kultur genom de berättelser om Sverige som de möter i undervisningen
och i det omgivande medielandskapet. En av dessa texter är den tyskproducerade Inga
Lindström-filmen Im Sommerhaus. Filmen är inspelad i Sverige med tyska skådespelare som talar
tyska men hälsar varandra med ett hej, firar svenska högtider, äter kanelbullar och prinsesstårta,
läser svenska dagstidningar och har svenskklingande namn. De rör sig bland röda trähus i ett
grönskande svenskt sommarlandskap. ”Det är alltid sommar, solen skiner och alla är lyckliga“,
sammanfattar en student i Kiel filmens handling. Inga Lindström-serien beskrivs vara ett tecken
på det som av Språkrådet har kallats Bullerbüsyndromet. Organisationen förklarar att det är en
idyllisk föreställning om Sverige som härrör ur en tolkning av Astrid Lindgrens författarskap.
Utifrån studenternas tolkning av filmen diskuterar jag begreppen trovärdighet och främlingskap.
Nils Larsson, Forskarskolan för läs- och skrivutveckling, Institutionen för nordiska språk,
Stockholms universitet
Ett möte mellan två skrivkulturer? Några flerspråkiga
högstadieungdomars syn på och bruk av skrift vid skol- respektive
privatskrivande
Denna studie, utförd i en högstadieskola i Stockholm under 2009 och 2010, undersöker med
hjälp av fyra olika metoder ett antal högstadieungdomars skrivande i skolan och på fritiden. Först
genomfördes en enkätundersökning med 199 medverkande ungdomar. Svaren analyserades
statistiskt och gav upphov till frågor att försöka besvara med mer kvalitativa metoder. Därefter
utfördes klassrumsobservationer, gruppintervjuer och skuggningar av en elev.
Enkätresultaten visade att långt ifrån alla elever antecknar under lektionerna. När det däremot
gäller skrivande av privat karaktär, svarar de flesta att de skriver mycket. Ett genomsnitt av antalet
SMS som ungdomarna uppgav att de skickar varje dag överstiger 100 stycken. De äldre pojkar
som hävdade att de skrev minimalt i skolan, hävdade samtidigt att de skrev ett stort antal SMS
per dag.
Resultaten av klassrumsobservationerna och gruppintervjuerna bekräftade och fördjupade
enkätsvaren och visade på ett skrivande under lektionstid där eleverna ofta inte skrev mer än det
som läraren sa till dem att skriva. Under gruppintervjuerna framkom däremot att ungdomarnas
privata skrivande både var aktivt och fullt av egna initiativ.
Skulle dessa ungdomars privata skrivande kunna inspirera till ett mer aktivt och initiativrikt
skrivande i skolan?
Berit Lundgren, Umeå universitet
Elever utvecklar sina språk
Det börjar mullra i jordens inre, lavan väller fram och rinner ut över vulkanen åt olika håll för att
sedan sammanstråla vid marknivå. Dessa ord får symbolisera den här artikeln som utgår från en
9 (17)

SMDI 25‐26 november 2010 Södertörns högskola
Abstracts
studie över elevers läs-, skriv- och språkutveckling samt lärares undervisning. Studien
genomfördes i några klasser i en norrlandskommun under 2010. Syftet med artikeln är att
beskriva och problematisera lärarnas undervisning och elevernas språkanvändning. Data består av
undervisningssituationer och elevprestationer avseende språkanvändning på mellanstadiet.
Lärarna har arbetat med olika teman exempelvis vatten och vulkaner och
undervisningssituationer har dokumenterats. Resultatet visar att lärarna anpassar sin undervisning
över tid till ett elevnära innehåll. Vidare framträder lärares och elevers textrörlighet medierat via
olika uttrycksformer. Tydligt framträder i det skapande arbetet språkutveckling, lust och
engagemang hos eleverna. Resultatet visar även att eleverna använder ett flertal uttryckssätt för
att skapa förståelse av begrepp inom olika teman.
Marita Lundström, Institutionen för Individ och Samhälle, Högskolan Väst
Att förstå och göra sig förstådd…
Utifrån Vygotskijs (2007) tankar om att begrepp hjälper oss att hålla ordning på vår vardag socialt
och materiellt och att begreppsutveckling sker genom kommunikation, förståelse och
problemlösning avser jag att diskutera hur barn i förskoleåldrar skapar en förståelse för olika
begrepp i sin kommunikation med varandra. Fast (2007) pekar på betydelsen av barns interaktion
med olika föremål, vardagshändelser och dialog för att kunna förstå och bilda begrepp. Enligt
Svensson (1998) behöver barn ha ett rikt ordförråd för att förstå vad de läser. Frågor som bland
annat kommer att belysas är: hur begreppsutveckling sker i dialog och sampel mellan barnen?
Hur barnen använder sig av symbolspråk och hur de utvecklar egna symbolsystem? Jag kommer
även att belysa hur barn använder sig av matematiska begrepp och hur det matematiska språket
ingår i barns kommunikation. I min presentation hämtar jag empiri från en etnografisk studie
kring barns begreppsbildning i förskolan våren 2010.
Referenser
Fast, Carina. (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva. Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola.
Uppsala: Acta Universitatis.Upsaliensis. Uppsala Studies in Education.
Svensson, Ann-Katrin. (1998). Barnet språket och miljön. Lund: Studentlitteratur.
Vygotskij, Lev. (2007). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Lärare från Frilleskolan i Halland & forskare från Högskolan i Borås, kontaktperson: Anita
Varga
Läsa för livet
Forskning visar att den svenska skolan redan idag stödjer elever i utvecklandet av en
grundläggande läsförmåga. Det finns en god kunskapsbas för den tidiga läs- och skrivinlärningen
som har omsatts väl i skolans undervisning. Däremot stöds inte elever tillräckligt i den fortsatta
läsutvecklingen mot en mer avancerad läsförmåga. Under de sista tjugo åren har forskningen,
framför allt i internationellt hänseende, riktat in sig på utvecklandet av metoder som kan stödja
elevers läs- och skrivutveckling, men Sverige ligger långt efter när det gäller att förankra en sådan
läs- och skrivundervisning på bred front i skolans undervisning (Liberg, 2010).
Föreliggande projekt sker i nära samarbetare mellan grundskola och högskola och är tänkt att
förankra, utveckla och utvärdera undervisningsmetoder. Studien är longitudinell och sträcker sig
från åk 6-9. Syftet är att erbjuda lärare redskap att arrangera språkutvecklande, kreativa och
10 (17)

SMDI 25‐26 november 2010 Södertörns högskola
Abstracts
utmanande lärandemiljöer som skapar förutsättningar för elever att utveckla litteracitet och öka
måluppfyllelsen.
I denna presentation kommer lärare från Frillesåsskolan i Halland och forskare från Högskolan i
Borås gemensamt att presentera riktlinjerna för detta projekt.
Petra Magnusson, Licforskarskolan Smdi, Malmö högskola, Lunds universitet
Pappersburen skrift – en av många texter
En pågående undersökning av läsningens möjligheter utförd inom ramen för Lärarlyftets
licentiatforskarskola vid Mah och Lu.
Min undersökning utgår från frågor och problem i undervisningspraktiken genom en grupp
lärares försök att förhålla sig till rapporter om försämrade studieresultat och försämrad
läsförmåga hos dagens ungdomar. Undersökningens lärare uttrycker en positiv inställning till
undervisningens möjligheter och ungdomars (läs)förmåga och menar att det är nödvändigt att
bejaka ett utvidgat textbegrepp och teknikens möjligheter. Jag vill undersöka hur arbetet med
läsning av traditionell pappersburen skrift kan ses i relation till arbetet med andra texter och nya
medier.
Med utgångspunkt sociokulturell teori använder jag teorier om multimodalitet och multimedialitet
när jag undersöker undervisningen i so-ämnen i en samhällsvetenskaplig klass i gymnasiets
årskurs 1. Syftet är att belysa villkoren och möjligheterna för att arbeta med läsning och
läsutveckling. Empirin består i huvudsak av elevernas arbete med pappersburen sakprosa som
bearbetas i textsamtal med hjälp av lärarnas ”allmänna textfrågor” och ”textspecifika frågor”,
men även av lärarnas uttalanden om arbetet med läsning och synen på andra kunskapskällor än
den pappersburna skriften. Presentationen ger också exempel på hur jag försöker använda
designteori som metod i analysen av textsamtalen.
Ulrika Németh, Forskarskolan i Läs och skrivutveckling vid Nordiska språk, Stockholms
universitet.
Informationssökning, läsning eller design på nätet? – Läspraktiker
på gymnasieskolan
Många av gymnasieelevernas möten med skrift och bilder i skolan sker numera genom
bildskärmar och internetförbindelser. Dessa möten äger ofta rum utan att läraren finns till hands
och kanske utan att läraren har haft möjlighet att förbereda eleverna för själva textmötet. Syftet
med min studie är att kartlägga de läspraktiker som skapas i elevers möte med internetsidor och
lärarnas anvisningar. Studien utgår från ett sociosemiotiskt/multimodalt perspektiv där
analysredskapen har hämtats från SFG (Halliday & Matthiessen 2004, Holmberg och Karlsson
2006) och New Literacy Studies (Street 2008).
Observationer har gjorts dels av situationer där enskilda gymnasieelever har hänvisats till särskilda
internetsidor av sina lärare, dels av situationer där eleverna har haft möjlighet att själva hitta
passande internetsidor. Elevernas aktiviteter i samband med arbetet vid datorn har kartlagts och
analyserats, liksom internettexterna.
Resultaten pekar bl.a. på betydelsen av internetsidors design och språkliga utformning för
elevernas val av internetsidor. Lärares och andra elevers muntliga utsagor kring internetsidor
verkar också spela stor roll för dessa val.
11 (17)

SMDI 25‐26 november 2010 Södertörns högskola
Abstracts
Referens
HALLIDAY, M.A.K. and MATTHIESSEN, C.M.I.M., 2004. An introduction to functional grammar. 3 edn.
London: Arnold.
HOLMBERG, P. och KARLSSON, A-M., 2004. Grammatik med betydelse. En introduktion till funktionell
grammatik. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
STREET, B.V., 2008. New literacies, new times: Developments in literacy studies. Encyclopedia of language and
education. Street, Brian V.; Hornberger, Nancy H. edn. New York: Springer.
Cecilia Nielsen, Institutionen för Individ och Samhälle, Högskolan Väst
Ett filosofiskt strövtåg i läsningens och skrivningens tid och rum
Med utgångspunkt i Martin Heideggers (1993) och Maurice Merleau-Pontys (1962, 1999) filosofi
om existentiell tid och levt rum kommer jag att resonera om hur läsande och skrivande
människor förhåller sig till rummet och vilken betydelse tiden har för dem. Frågor som kommer
att belysas är bland annat: Hur skapas ett läsandets rum? Hur går man in i och ut ur bokens
speciella värld? Behövs olika rum för olika sorters texter? Hur förhåller sig läsning och skrivning
till människors olika behov av svängrum eller integritet? Läsningens och skrivningens tid, och
berättelsens tid. Ålder, erfarenhet, levd tid och förståelse. I presentationen hämtar jag empiri från
två olika studier, en intervjustudie med fokus på läsoch skriverfarenheter hos människor med läsoch
skrivsvårigheter/dyslexi, och en etnografiskt inspirerad studie som avser hur lärare skapar
och använder tid och rum i literacyundervisningen.
Referenser:
Heidegger, M. (1993). Varat och tiden. Göteborg: Daidalos.
Merleau-Ponty, M. (1962). Phenomenology of Perception. London och New York: Routledge
Merleau-Ponty, M. (1999). Kroppens fenomenologi. Göteborg: Daidalos.
Anita Norlund, Högskolan i Borås
Läroböckernas bilder och svenskämnets identitet
Visuella inslag tar enligt tradition olika form i olika skolämnen. Exempelvis betraktar vi grafiska
översikter och kartor som tillhörande det naturvetenskapliga ämnesområdet. Men vad
kännetecknar då svenskämnets bilder? I min presentation kommer jag att behandla de bilder som
ingår i svenskämnets läromedel för årskurs 8. Urvalet består av fyra olika läromedel och
representerar både ’det mycket använda’ och ’det nydanande’. Mitt urval inkluderar såväl
huvudböcker som arbetsböcker.
Jag kommer att presentera vilka bilder som är vanligt och mindre vanligt förekommande i de
aktuella läromedlen. I min analys utgår jag från begreppen klassifikation och formalitet. Denna
indelning följer delvis Basil Bernsteins teoretiska ramverk och kan kopplas till företeelsen
rekontextualisering. Jag kommer att dra slutsatser om vilken identitet svenskämnet implicit och
explicit ges via de olika läroboksversionerna.
Christina Olin-Scheller, Karlstads universitet
12 (17)

SMDI 25‐26 november 2010 Södertörns högskola
Abstracts
“Jag vill ha så mycket Twilight-information i mitt huvud som
möjligt!” Lärande och identitetsskapande utifrån Twilight-sagans
textuniversum
I detta paper vill jag utifrån ett specifikt textuniversum, Stephanie Meyers The Twilight Saga, lyfta
fram och diskutera hur fansens aktiviteter, attityder och värderingar förhåller sig till
identitetsskapande, utveckling och lärande. I det mediala landskapet utgör idag många
nätbaserade gemenskaper starka informella lärmiljöer för unga människor. Dessa gemenskaper
kan beskrivas som praxisgemenskaper där lärandet − till skillnad från formella lärmiljöer som
exempelvis svenskundervisningen − präglas av kollektiva processer. De informella lärmiljöernas
så kallade ”affinity spaces” (Gee 2005), erbjuder såväl en stark känsla av samhörighet som starka
upplevelser av lärande. Enligt Jenkins (2008) skapar dessa utrymmen ett slags kollektiv intelligens
som är baserad på principen att ingen vet allting, men alla vet något. I skolan däremot, inte minst
när det handlar om betygssättning, övervakas aktiviteter som att dela, kopiera och samarbeta
noga, och betraktas ofta som att plagiera. Det mediala medielandskapet karaktäriseras också av en
konvergenskultur där berättelser går över mediegränser och fansen producerar ”fan works”
(historier, bilder, filmer) baserade på redan publicerat material. I detta paper utforskar jag fansens
värderingar av och meningsskapande med hjälp av olika medier inom konvergenskulturen och
hur fansens attityder och handlingar innebär nya villkor för undervisning om läsande och
skrivande. En central fråga är hur skolan förhåller sig till olika aspekter av informellt lärande hur
undervisningen förbereder eleverna för livet där ”digital wisdom” (Prensky 2010) spelar en allt
större roll.
Suzanne Parmenius Swärd, Institutionen för kultur och kommunikation/IKK, Linköpings
Universitet
Välj ämne själv! – om valfrihet i svenskämnets skrivande på
gymnasiet
Min framläggning handlar om synen på vad text är i gymnasiets skrivande och förhållandet
mellan ämnesinnehåll och form när det gäller ”uppsatsskrivande”. Vilken frihet har en elev
egentligen när den får välja ämne själv? Handlar friheten enbart om att välja ämnesinnehåll
medan kravet på form och formalia är styrd? Kan andra presentationsformer än den traditionella
papper/penna texten utnyttjas? Hur bedöms elevers multimodala texter jämfört med traditionella
uppsatser?
Jag ser min framläggning som en möjlighet att diskutera ett kommande projekt som ska handla
om hur textarbete i ett vidgat perspektiv kan utveckla ungdomars språk och kreativitet.
I samband med detta vill jag också ta upp och diskutera en alternativ modell för bedömning av
elevers textarbeten.
Magnus Persson, Lärarutbildningen, Malmö högskola
Multimodalitet i monomodalitetens tjänst. Ett exempel och några
teoretiska och didaktiska implikationer
Kress & Van Leeuwen (2001) påpekade för snart tio år sedan att monomodalitetens dominans är
under uppluckring. Den tidigare privilegieringen av skriften hade börjat ifrågasättas; teknologiskt
13 (17)

SMDI 25‐26 november 2010 Södertörns högskola
Abstracts
av nya medier, och teoretiskt genom ett ökat intresse från forskare för fenomen som internet och
multimedia. Men övergången från en skriftkultur till en skärmkultur välkomnas inte av alla.
Skolans skrivpedagogik domineras fortfarande i långa stycken av det Elmfeldt & Erixon (2007)
kallar ”panlingvicism”, en låsning till verbalspråkliga normer.
I detta föredrag kommer jag att analysera ett exempel på en sådan låsning. Exemplet är en annons
från en av Läsrörelsens kampanjer och är paradoxalt i det att en kraftfull argumentation för
skriftens överlägsenhet gentemot bildmedier artikuleras på ett sätt som för att bli framgångsrikt
tvingas ta hjälp av just de modaliteter som kritiseras. Annonsens bruk av olika modaliteter
realiserar alltså en mediekritisk diskurs som samtidigt riskerar att underminera sig själv. Detta är
inget unikt exempel utan kan ses som en instans av vad man i analogi med Jamesons (1993)
begrepp ”det politiska omedvetna” kanske skulle kunna benämna ”det medialt omedvetna” – en
symbolisk/semiotisk lösning på en reell social motsättning. Jag kommer avslutningsvis att lyfta
fram några av de teoretiska och didaktiska implikationer som analysen aktualiserar.
Referenser:
Elmfeldt, Johan & Erixon, Per-Olof (2007). Skrift i rörelse. Om genrer och kommunikativ förmåga i skola och
medielandskap. Stockholm/Stehag: Symposion.
Jameson, Fredric (1993). Det politiska omedvetna. Berättelsen som social symbolhandling. Stockholm/Stehag:
Symposion.
Kress, Gunther & Van Leeuwen, Theo (2001). Multimodal Discourse. The Modes and Media of Contemporary
Communication. London & New York: Arnold.
Sylvana Sofkova Hashemi, Institutionen för individ och samhälle, Högskolan Väst
Wiki som verktyg för reflektion och skrivutveckling -­ autentiskt
skrivande, kommentering och versionshantering i skolår 4 & 6
Wiki är webmiljöer som inbjuder till kollektiv kunskapskonstruktion antingen som informationsoch
kunskapskälla eller som ett verktyg för kollaborativt skrivande. Studier av skrivuppgifter i
wiki poängterar fördelen med reflektion, granskning, publicering och observation av kumulativa
skrivresultat (Fountain, 2005; Ferris&Wilder, 2006, Mak&Coniam, 2008; Warschauer, 2010).
Denna studie analyserar fyra skrivprojekt i wiki‐miljö i grundskolan och undersöker dekumulativa
och revisionsprocesser i texterna utifrån de funktionaliteter som wiki‐verktygen erbjuder. Särskilt
fokus ägnas åt lärarens instruktioner, lärar‐ och kamratrespons, mediala inslag,
redigeringsmönster samt betydelsen för andraspråksinlärning. Resultaten visar på kumulativa
aktiviteter i textproduktionen medspråkligredigering främst utifrån lärarens instruktioner,
varierande grad av respons och en strategi baserat på elevens skrivförmåga, mer varierande
mediala inslag med ålder, språkutveckling, etc. Studien diskuterar vidare implikationer för
språktillägnande och wiki som digital portfolio, reflektionsverktyg och lärarverktyg för
observation av språk‐ och skrivutveckling.
Referenser:
Ferris, S., and Wilder, H. (2006) Uses and Potentials of Wikis in the Classroom. Innovate 2 (5), Fischler School of
Education and Human Services, Nova Southeastern University.
Fountain, R. (2005) Wiki Pedagogy Dissiers technopédagogiques. Retrieved February 2010 from
http://www.profetic.org/dossiers/
Mak, B., and Coniam, D. (2008). Using wikis to enhance and develop writing skills among secondary school students
in Honk Kong. System, 36(3), 437--‐455.
Warschauer, M. (2010) Invited commentary: new tools for teaching writing. Language Learning & Technology.
February 2010, Volume 14, Number 1, pp. 3–8.
14 (17)

SMDI 25‐26 november 2010 Södertörns högskola
Abstracts
Susanne Staf, Forskarskolan i läs ‐ och skrivutveckling vid Stockholms universitet
Digerdöden och det vidgade textbegreppet
Bilden är en självklar del av mellanstadiets textvärld och att arbeta med ett vidgat textbegrepp kan
i viss mån sägas höra till vardagen i en fjärdeklass. Det syns i läromedlen där andelen bilder är
större än på högre skolstadier och i klassrummet där färgpennor och skrivpapper med plats för
bild är vardagliga företeelser. Men hur uppmuntras eleverna att använda bilder i erövrandet av ett
nytt kunskapsområde? Och vad gör de i praktiken av bildens roll i de sammansatta texter som de
skriver och illustrerar?
I detta föredrag presenteras några elevtexter hämtade ur en kommande licentiats ‐ avhandling om
textskapande i historia . Texterna är tillkomna som svar på en skoluppgift där elever i årskurs 4,
med utgångspunkt i flera lärobokskällor, berättar om digerdöden. Texterna visar att eleverna
förstår och tar sig an uppgiften på en rad olika sätt. Inte minst gäller detta bildens roll i texten.
Några elever väljer att helt utesluta bilder, andra använder de kopierade läroboksbilder som finns
tillgängliga i klassrummet medan ytterligare några nästan uteslutande berättar i bild.
Min analys inriktar sig dels på de kunskaper om digerdöden som några elever redovisar
i sina bilder, dels på relationen mellan bild och text och mellan elevtexter och lärobokstexter. Mot
denna bakgrund vill jag diskutera frågan om bildens roll i ett språkutvecklande arbetssätt i ämnet
historia.
Elżbieta Strzelecka , Institutionen för humaniora, Mittuniversitetet
Rumsrelationer i läromedel i svenska som andraspråk
Rumrelationer utgör en basal kognitiv kategori och dess språkliga uttryck är en central del av ordförrådet.
Enligt den kognitiva lingvistiken är vårt tänkande nära kopplat till den fysiska verkligheten
och beroende av människans biologiska liv. Olika språk konceptualiserar dock en spatial
situation på olika sätt och detta kan ge upphov till problem vid inlärning av andra språk, inte bara
vid ordens prototypiska rumsbetydelser utan även då dessa utvidgas till icke-spatiala domäner.
Hur presenteras rumsrelationer i läromedel i svenska som andraspråk? På vilket sätt illustrerar
man svenska prepositioner eller adverb? Är det verkligen så att en bild säger mer än tusen ord för
elever med annan språklig bakgrund? Eller måste man kunna språket för att förstå bilden? Jag har
undersökt hur rumsuttryck (prepositioner, adverb, verbpartiklar) presenteras i ett tiotal
läroböcker i svenska som andraspråk utgivna under de senaste 30 åren. Analysen har visat att
skillnaderna i sättet att beskriva, illustrera och exemplifiera rumsrelationer inte är så stora som
man skulle kunna vänta sig med tanke på det tidsspann som undersökningen omfattar. Rumsuttryck
har dock en mycket undanskymd plats i så gott som alla granskade läromedel.
Gudrun Svensson, Institutionen för Språk och litteratur, Linnéuniversitetet & Ing-Marie
Sandberg, Institutionen för pedagogik psykologi och idrottsvetenskap, Linnéuniversitetet
Människors och djurs kroppsspråk – en analys av
läsförståelseprovet i åk 3
I detta föredrag diskuterar vi bedömning av elevers läsförståelse (Bråten 2008) med utgångspunkt
från en text för årskurs 3 i NP 2009 (Skolverket 2009).
15 (17)

SMDI 25‐26 november 2010 Södertörns högskola
Abstracts
Vår undersökning ingår i en longitudinell studie om läs- och skrivutveckling inom projektet
Språk- och kunskapsutveckling hos flerspråkiga elever i olika språkstödsprogram (Svensson et al.
2010). Eleverna består av tre grupper. I två av grupperna är alla födda i Sverige och har ett annat
modersmål än svenska. Den ena gruppen har fått sin läsinlärning på förstaspråket albanska, den
andra på andraspråket svenska. Den tredje gruppen består av elever med förstaspråket svenska.
Läsförståelseprovet bestod av en 3-sidig text, Människors och djurs kroppsspråk, och
flervalsfrågor. Eleverna med svenska som förstaspråk hade i genomsnitt högst resultat tätt följda
av elever som fått sin första läsinlärning på albanska, medan de elever som fått sin läsinlärning på
andraspråket var knappt godkända.
I denna studie har vi undersökt frågornas uppbyggnad, karaktär och anknytning till texten och
relaterat dem till elevresultaten.
Referenser
Bråten, Ivar. 2008. Läsförståelse i teori och praktik. Läsförståelse – inledning och översikt. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket. 2009. Nationella provet i svenska, årskurs 3.
Svensson et al. 2010. Språk- och kunskapsutveckling hos flerspråkiga elever i olika språkstödsprogram. VR-ansökan
april 2010.
Maria Söderling, Lärarlyftets forskarskola i svenska med didaktisk inriktning på Malmö
högskola/vid Lunds universitet.
”Olika tecken system triggar olika elever”
Inom ramen för min egen svenskundervisning genomför jag ett forskningsprojekt på en skola i
södra Sverige. Projektets syfte är att undersöka hur elever i år 7 läser film samt utforska vilka
didaktiska möjligheter deras läsning bär på. Föredraget fokuserar den del av min empiri som
utgörs av elevernas arbete med att arbeta fram en filmad scen som skulle kunna fylla ett tomrum i
filmen Sjätte sinnet. Det huvudsakliga materialet utgörs av inspelade gruppsamtal i vilka eleverna
först läser varandra sskrivna texter kring vad detta tomrum skulle kunna innehålla, sedan arbetar
fram ett synopsis till sin scen och därefter arbetar fram ett bildmanus.
I det inspelade materialet sprudlar elever av idéer som när de skulle använda det skriftspråkliga
teckensystemet till egna texter sa att de inte visste vad de skulle skriva. Jag hör även elever tystna
respektive börja ta plats när arbetet skiftar från det skriftspråkliga arbetet med att ta fram ett
synopsis till de teckensystem som tas i anspråk när bildmanuset arbetas fram. Utifrån dessa
iakttagelser ställer jag frågor kring vilka didaktiska möjligheter växlingar mellan olika
teckensystem kan ha för svenskundervisning.
Anders Öhman, Luleå tekniska universitet
Intrig, perspektiv och narrativ kompetens
Flera har framhållit berättelsens centrala roll i undervisningen. Jerome Bruner har betonat
berättandets betydelse när det gäller att skapa mening åt våra vardagliga erfarenheter. Det är via
berättelserna som vi får tillträde till verkligheten, och det måste vi träna i skolan. Neil Postman
menar att utan berättelsen förlorar livet meningen, och om ”livet saknar mening har
kunskapstillägnelsen inget syfte”. Att tala om berättande riskerar emellertid lätt att bli generellt
och vagt. Jag vill fokusera på det som alltsedan Aristoteles Poetik uppfattats som kärnan i
berättelsen, intrigen. Intrigen är det som utgör berättelsens motor, men den har länge
nedvärderats av den dominerande litterära smaken. Därför har den också underskattats i skolans
16 (17)

SMDI 25‐26 november 2010 Södertörns högskola
Abstracts
litteraturundervisning. Där har man koncentrerat sig på, med Aristoteles ord, hur saker och ting
berättas, dvs. symboler, stil, karaktärsgestaltning. Genom att fokusera på intrigen är det rimligt att
anta, menar jag, att man övar eleverna på att skapa sammanhang. Intrigen förenar berättandet i
olika medier, vilket Marie‐Laure Ryan visat. En poäng är att intrigen är länken som får oss att
komma i kontakt med andra perspektiv, vilket gör dess didaktiska dimensioner angelägna i en
demokratisk mening, något Martha Nussbaum poängterat i sin senaste bok.
Eva Östlund-Stjärnegårdh, Nationella prov i svenska och svenska som andraspråk, Inst. för
nordiska språk, UPPSALA UNIVERSITET
Multimodala pappersprov
I mitt föredrag vill jag resonera om de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk ur
ett multimodalitetsperspektiv. De resultat som presenteras kommer från uppföljningsstudier
inom provkonstruktionen, och dessa diskuteras med bakgrund i forskning kring moderna medier.
Gällande kursplaner talar om ett vidgat textbegrepp som ”innefattar förutom skrivna och talade
texter även bilder”. Detta textbegrepp exemplifieras t.ex. med drama, rollspel, film, video och
bildstudium. Begreppet infördes i 1994 års kursplaner utan närmare förklaring eller redogörelse
för vetenskaplig bakgrund. Diskussion av begreppet har förekommit, se t.ex. Forstorp 2007 från
en konferens med titeln Ett vidgat textbegrepp, men här diskuteras inte själva termen. Idag
behövs en generell mediekompetens, en ”media literacy” (Kress 2003). En sådan
mediekompetens gör att användarna av de nya medierna kan förhålla sig kritiska och självständiga
till det de möter. I kursplanens mål att sträva mot ingår just detta: eleven ”fortsätter att utveckla
den egna läskunnigheten, så att förmågan att tolka, kritiskt granska och analysera olika slag av
texter, såväl skrift- som bildbaserade, svarar mot de krav som ställs i ett komplicerat och
informationsrikt samhälle”.
De prov som vi i Uppsala har Skolverkets uppdrag att konstruera ska följa kursplanerna nära och
hjälpa lärarna att bedöma om och hur väl eleverna har nått kursplanens mål. Proven trycks än så
länge på vanligt papper. Hur gör vi då med det vidgade textbegreppet i proven?
Referens
Ett vidgat textbegrepp, 2007. Red. av Britt-Louise Gunnarsson & Anna-Malin
Karlsson. (TEFA nr 46.) Uppsala universitet.
Kress, Gunther, 2003: Literacy in the New Media Age. London.
17 (17)