04.11.2014 Views

varje - Kumla kommun

varje - Kumla kommun

varje - Kumla kommun

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Kumla</strong> bibliotek<br />

Effekt 89<br />

Av <strong>kommun</strong>afr&deI Sven-Ove Ceders/rand<br />

Oppettlder:<br />

HUVUDBIBLIOTEK<br />

Folkets hus, Skolvägen 12, <strong>Kumla</strong><br />

lel86190<br />

Mind-fred 12-20<br />

lOrd 11-14, sond 16-18<br />

FiliaJ~<br />

HÄLLABROTTET<br />

Tallångens skola, lel72413<br />

TISd 10-14<br />

onsdochtorsd 10-14, 17-19<br />

KUMLABY<br />

<strong>Kumla</strong>by centrum, Högstac:beskoWt<br />

Korstagatan. tel 88 196<br />

'-tänd 10-17, lJsd 17-19<br />

onsd 10-19, lorsd 10-17<br />

SANNAHED<br />

C&ntrumhuset, lel 78630<br />

Mind 17-19<br />

IISd och fred 10-'3<br />

ÅBYTORP<br />

Posthuset, tel 732 41<br />

Tisd 17-20<br />

fred 10-13<br />

HUVUDBIBLIOTEKET HALLER STANGT<br />

långfredagen, påskafton, påskdagen, annandag påsk. 1 maj, Kristi himmelsfärdsdag<br />

och pingsthelgen. SkArlorsdagen 16 april och torsdagen 30 april stänger huvudbibliotekel<br />

kl 17 och filialen I Hållabrottet kl 14.<br />

Onsdagen 27 maj stänger huvudbiblioleket och filialen i <strong>Kumla</strong>by k117, filialen i Hällabrottet<br />

kl 14.<br />

KUMLAN<br />

Informationsblad fOr <strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong><br />

Ansvarig utgivare:<br />

Kommunalrådet Sven-Ove Cederstrand<br />

RedaktiOn:<br />

Kommundirektör Thage Arvidsson<br />

Assistent Slgbrit H!tgghult<br />

Postadress:<br />

Bo~ 17, 69201 KUMLA<br />

2<br />

-Besöksadress:<br />

Stadshuset, <strong>Kumla</strong> torg<br />

Telefon:<br />

019188 100 (v!t~el)<br />

Nästa nr utkommer<br />

mitten av maj 1987<br />

Under senare år har det i tidningar, på<br />

radio och inre minst inom näringslivet<br />

förts en ibland hetsig debatt om den<br />

offentliga sektorns utveckling. Man<br />

har sagt att den offentliga sektorn blivit<br />

en alltför tung och kostsam<br />

"klump" för Sverige,<br />

Givetvis får en sådan deball många<br />

övertoner. Uttalanden. all Sverige<br />

kommer alt utarmas och vår höga<br />

standard undergrävas på grund av<br />

skattetryck och den offentliga sektorns<br />

storlek. är starkt överdrivna och<br />

felaktiga. Tack vare den offentliga<br />

sektorn så har vi svenskar så hög standard<br />

som vi har idag.<br />

Debatten är emellertid inte oviktig<br />

och saknar inte helt grund för sina påståenden.<br />

Tvärtom finns det i långa<br />

stycken mycket att ta fasta på.<br />

Den offentliga sektorn kan inte. med<br />

nuvarande arbetsuppgifter, få växa<br />

hur mycket som helst i förhållande till<br />

andra sektorer i det svenska samhället.<br />

Inom näringslivet är frågor som<br />

god service, hög effektivitet och kvalitet<br />

vardagliga frågor. I de flesta fall är<br />

dessa lätt mätbara i fonn av kostnad<br />

för produktion aven vara eller en<br />

tjänst och dess förhållande till möjligt<br />

försäljningspris på marknaden.<br />

Inom den offentliga sektorn har inte<br />

samma enkla krav på ekonomisk beräkning<br />

varit ett måste vid "prissättning"'<br />

av de tjänster som erbjuds.<br />

För många verksamheter inom den<br />

offentliga sektorn blir problemställningen<br />

inte lättare av aU det kan uppstå<br />

etiska problem j frågor vad gäller<br />

effektivitet. rationellt arbete och antal<br />

producerade uppdrag eller tJanster<br />

per tidsenhet. Dessa problem märks<br />

tydligt när man pratar om vård av<br />

människor på sjukhus, vårdhem. servicehus,<br />

barnstugor etc.<br />

Hur berör denna diskussion oss i<br />

<strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong>? På vilket sätt kan vi<br />

tillgodogöra oss den debatt som förs?<br />

För det första kommer vi. liksom<br />

flertalet av landets övriga <strong>kommun</strong>er.<br />

att drabbas av statens besparingar.<br />

Dessutom måste förutsättningarna rör<br />

ytterligare ökning av den <strong>kommun</strong>ala<br />

skatten betraktas som begränsade och<br />

i längden felaktiga gentemot den<br />

enskilde <strong>kommun</strong>invånaren. Med<br />

andra ord så måste det bli en knapp<br />

ekonomi som styr vårt handlande i<br />

framtiden på ett helt annat säll än under<br />

1960- och 1970-talet, då det fortfarande<br />

fanns utrymme för att höja skatter<br />

och avgiher.<br />

För det andra har vi av tradition inte<br />

ställt samma krav på den offentliga<br />

sektorns effektivitet och rationalisering<br />

som för näringslivet. Det har inte<br />

funnits samma krav au verksamheten<br />

ekonomiskt måste bära sig, ge vinst<br />

etc.<br />

Idag är läget annorlunda. I <strong>Kumla</strong><br />

<strong>kommun</strong> måste vi med samma ekonomiska<br />

resurser - eller något minskade<br />

ekonomiska ramar - ge en effektivare<br />

och bättre men ändå lika god och generös<br />

service till våra uppdragsgivare<br />

korn mun invånarna som tidigare.<br />

Låter detta orimligt?<br />

Nej, jag tror inte det. Genom det positiva<br />

politiska klimat som råder i<br />

3


<strong>Kumla</strong> och genom den engagerade<br />

och välutbildade personal som idag<br />

finns i <strong>kommun</strong>en har vi grundförulsällningarna<br />

för nyskapande och vidareutveckling<br />

av den <strong>kommun</strong>ala verksamheten.<br />

Under temat Effekt -89 skall vi under<br />

åren 1987 och 1988 genom rationalise·<br />

ringar och ökad effektivitet ta bort<br />

onödiga och byråkratiska arbeLSuppgifter<br />

och spara 4 % av den totala<br />

budgetomslutningen för <strong>varje</strong> förvaltning.<br />

Genom besparingar kan "i<br />

ge möjlighet till fortsatt utbyggnad av<br />

de sektorer som måste utvecklas även<br />

i framliden. I första hand gäller detta<br />

barn- och äldreomsorgen, som behöver<br />

nya resurser.<br />

Egentligen är det konstigt att det inte<br />

var inom den offentliga seklOrn som<br />

frågorna om service, positivt tänkande,<br />

kunden i cetllrum etc började diskuteras.<br />

Istället var det Janne Carlsson<br />

med SAS som fick hela Sverige att<br />

prata om serviceanda. Den offentliga<br />

sektorn är ju annars den sektor som<br />

ägnar mest tid åt att ge service; till pa-<br />

Lokala ska"emyndigheten, Östra Storgatan 13, HaJlsberg har<br />

ÖPPET HUS<br />

lördagen den 28 februari klockan 10.00-13.00<br />

med information om den<br />

Förenklade deklarationen m m<br />

Skatteförvaltningen<br />

4<br />

tienter på sjukhus och vårdhem, till<br />

barn på dagis och i skolor etc. Egentligen<br />

borde det varit vi som tagit del<br />

stora servicegreppet genom positivt<br />

tänkande, snabbhet, effektivitet, lagmoral<br />

etc.<br />

Det är aldrig för senl att börja. Jag<br />

tror att vi har fina förutsättningar au<br />

lyckas att fortsätta utveckla <strong>Kumla</strong>s<br />

goda rykte som en blomstrande och<br />

trivsam <strong>kommun</strong>. Delta förutsätter givetvis<br />

att vi alla drar dt ramma hdll.<br />

Vi kommer att IJckas!<br />

Egentligen skulle ledaren kunna avslutas<br />

här. Men det skulle kännas helt<br />

fel, att inte få nämna och ge ett hedersbevis<br />

till årets nyårsrevy "1 väntan<br />

på vadå ...". Årets revy har liksom sina<br />

föregångare verkligen svetsat samman<br />

<strong>Kumla</strong> ti11 en glad och trevlig<br />

<strong>kommun</strong>. Lennart Wilsons förnämliga<br />

tolkning av vår kultursekreterare är i<br />

mitt tycke en av revyns höjdpunkter.<br />

Sångerna, musiken och danserna får<br />

inte heller förglömmas.<br />

D<br />

Vi informerar även vid föreningars sammankomster. årsmöten octl medlemsmöten<br />

Ring Perarne 800, tel 0582-152 20<br />

Informationen är kostnadsfri.<br />

Ungdomsvåld och vandalisering ­<br />

i <strong>Kumla</strong>?<br />

KumJan fungerar ror det mesta som infonnationsskrift med em'igs<strong>kommun</strong>ikation, Ibland<br />

hinder det emellertid att läsare tal" kontakt för att komma till tals i liktiga frågor. En friga<br />

som tringel" allt mer näTa är frigan om det ökande våldet. Reagerar li, eDer "I)1',-r" li oss in,<br />

le?<br />

Lillian \VKllund och Gunnd Helander är bland dem som reagerar och som delar med sig av<br />

sina tankar till <strong>Kumla</strong>ns låsart'.<br />

Våld - symptom på vad?<br />

A v Lillian Widlund<br />

Vid två tillfällen under de senaste månaderna<br />

har jag deltagit i samlingar vid<br />

vilka våldet i <strong>Kumla</strong> varit samtalsämnet.<br />

Nu senast i Ordenshusct i Hardemo,<br />

där föreningar, representanter från<br />

de politiska partierna, polisen m fl samlats.<br />

Komminister Andreas Danielson<br />

inledde samtalet genom att ge sin syn på<br />

våldet. Han ansåg att den främsta orsaken<br />

till våldet i dagens samhälle är<br />

otryggheten.<br />

Efter kaffedriekning och samtal i<br />

grupp vid borden släpptes debatten<br />

loss. Vana talare tog till orda. Av deras<br />

tal att döma hade en del kommit till<br />

samlingen i första hand som representanter<br />

för sitt parti. i andra hand som<br />

medmänniskor.<br />

Själv är jag ingen van talare, möjligen<br />

van alt "tänka högt", och del fanns det<br />

ingen möjlighet alt göra. Därför åkte<br />

jag hem med en massa osorterade tankar-osagda.<br />

Jag upplever också våldet som symptom<br />

på otrygghet. Vad gör vi? Vad kan<br />

vi göra?<br />

Ge föräldrarna mer tid! Stötta dem till<br />

exempel när de vill arbeta 75 % för all<br />

bättre hinna ställa upp för familjen. Höj<br />

föräldrarnas status. Gör klart för dem<br />

vilken makt de har i egenskap av just<br />

föräldrar.<br />

Polisen. skolan, bampsykologen och<br />

samhället kan ingenting göra, om de inte<br />

har föräldrarna med sig. Barnen är<br />

en spegelbild av oss vuxna. Ljuger vi för<br />

barnen, gör vi saker bakom deras rygg.<br />

kommer de givetvis att göra likadant.<br />

Den allra viktigaste spegelbilden är barnens<br />

föräldrar. Allt för få föräldrar förstår<br />

sin betydelse som föräldrar. De tror<br />

att det är proffsen - pedagoger av olika<br />

slag - som bäst kan fostra deras barn.<br />

Andra föräldrar klarar inte aven eller<br />

annan anledning av att vara vad de borde<br />

vara för sina barn.<br />

Tänk om vi kunde hjälpa föräldrarna<br />

alt stötta barnen. Ett avsevärt bättre alternativ<br />

än au anlita polisen, som någon<br />

föreslog i debatten.<br />

Det finns lre K, som är oerhört viktiga<br />

i barnuppfostran. Det är Kärlek, Konsekvensens<br />

och Krav. De som i första<br />

hand vill "sätta åt"' och "skicka polis" på<br />

barnen sätter krav och konsekvens först<br />

och kärleken sist. Jag vill rekommendera<br />

dig som tycker att straff är det bästa<br />

sättet att stoppa våldet att läsa Kärlekens<br />

lov i Bibeln. l Korinthierbrevets<br />

13 kapitel.<br />

Vad kan vi göra för att hjälpa dem,<br />

som står för våldet i vår tätort, i vår<br />

<strong>kommun</strong>?<br />

Varför inte upplåta en lokal i ccntrum,<br />

en lokal som föräldrar tar ansvar för, en<br />

lokal dit ungdomar kan gå för att träffa<br />

varandra vid en enkel fika till självkostnadspris,<br />

en lokal som blir ett mål och<br />

5


den "orsak att finnas på stan" som polis<br />

och sociala myndigheter efterlyser.<br />

Ansvar för fikat? Varför inte politiska<br />

partier? Inom dessa finns alla kategorier<br />

av människor. Ett enkelt ansvarstagande<br />

med stora kontaktytor och möjlighel<br />

att väcka ungdomars intresse för<br />

samhällsfrågor. ansvarstagande - och<br />

medmänsklighet.<br />

Brottsling eller vanlig<br />

ungdom?<br />

A v Gunnel Helander<br />

Efter att ha deltagit i debatten i<br />

Ordenshuset, Hardemo en novemberkväll<br />

1986 säller jag mig ned vid skrivmaskinen<br />

och tänker till.<br />

Tidigare har jag vid en snabbkoll under<br />

mina steg till bilen noterat, att fler<br />

med mig uppfattat att ämnet för kvällen<br />

var något helt annat än vad det<br />

blev. Inte var det tänkt att vi skulle<br />

diskutera en samling professionella<br />

brottslingar, angivna till tio stycken,<br />

vilka enligt uppgift har förmågan att<br />

hålla en hel <strong>kommun</strong> i ett skrämmande<br />

och till synes opåverkbart grepp.<br />

Ingen kan emellertid övcrtyga mig<br />

om att dct är dessa tio "etablerade<br />

brottslingar" som finner ett nöje i<br />

- att krossa <strong>varje</strong> ruta i Alvbro f d<br />

skofabriks källar- och bottenvåning en<br />

smällkall vinternatt,<br />

- att bryta av <strong>varje</strong> nyplanterat träd efter<br />

Hagendalsvägens gågatedel,<br />

- eller att minutiöst täcka tre fjärdedelar<br />

av parkeringsrutorna mellan hotcl<br />

N.~rke och järnvägen med glaskross.<br />

An mindre kall någon få mig att tro<br />

att orsaken till valdet och skadegörelsen<br />

i <strong>Kumla</strong> är dess geografiska närhet<br />

till Hallsberg.<br />

Tyvärr var kvällen alltför sen innan<br />

jag kom underfund med au ingen lalade<br />

om det som vi egemligen var samla-<br />

6<br />

de för att diskutera, det vill säga hur vi<br />

når alla dessa "småbroltslingar" - vanliga<br />

ungdomar, som trakasserar oss<br />

<strong>varje</strong> veckoslut.<br />

Ett ord som jag uppskattade under<br />

kvällen nämndes aven kvinna. Hon<br />

sa: "Vi måste sluta att vara flata". Inbegriper<br />

det ordet att vi inte skall vända<br />

blicken åt annat håll när vi ser våld<br />

på gatan, inte slinka runt hörnet när<br />

någon krossar en ruta eller kastar en<br />

flaska från en förbipasserande bil,<br />

över huvud taget inte hålla tyst när någon<br />

gör något dumt, då håller jag helt<br />

med hcnne,<br />

Vår rcsurs är den goda vilja som finns<br />

hos politiker, kyrkfolk och vanliga förcningsmänniskor.<br />

Au diskutera inom<br />

föreningarna vad vi kan göra för insatser<br />

mot våld och skadegörelse är nog<br />

bra, men jag föreslår att <strong>varje</strong> politisk<br />

sammanslutning. <strong>varje</strong> kyrka, <strong>varje</strong><br />

förening gör en konkret insats för att<br />

bekämpa våldet och våldsverkarna.<br />

Som exempel kan nämnas hur <strong>Kumla</strong><br />

husmodersförening förra våren startade<br />

en kampanj mot glaskrossning. Ett<br />

tag tycktes kampanjen ge resultat,<br />

men idag är situationen åter deprimerande.<br />

Vi tar alltså nya tag. Hittills har<br />

<strong>varje</strong> föreningsmedlem delat ut tio<br />

kampanjblad samt plockat glas. Kommunens<br />

konsumentråd har sänt ut<br />

kampanjblad till alla 16-25-åringar i<br />

<strong>Kumla</strong>. Vialundskolan har haft en<br />

halvdag, då det plockats glas och arbetats<br />

i grupper. Lärare på mellanstadiet<br />

har ordnat teckningstävling och delat<br />

ut kampanjblad. En av husmodersföreningens<br />

medlemmar har pratat glaskrossning<br />

i Hagaskolans klasser.<br />

En tanke som framförts är den, att<br />

det efter klockan 18.00 inte får finnas<br />

bara tonåringar "på stan", Aktivera<br />

<strong>Kumla</strong> under fyra~fem veckoslut, då<br />

alla - gamla som unga - rör sig på<br />

stan. Centrum sjuder av aktivitet.<br />

Musikskolan - behövs den?<br />

A v musikledare Stig-Erik Nerman<br />

Är musikskolan bara en kul grej eller är<br />

den en viktig verksamhet? Ar det värt<br />

att satsa <strong>kommun</strong>ala pengar på att elever<br />

får lektioner i att spela instrument<br />

en gång i veckan?<br />

Om musikskolans verksamhet enbart<br />

behövdes för lektioner på instrument,<br />

vore det inte så lätt att svara ja på frågan,<br />

om musikskolan behövs. Men vet<br />

man lite om verksamheten i stort blir<br />

svaret obetingat ja.<br />

Aktiv fritid<br />

Varje vecka deltar 152 elever i orkesler~<br />

och samspelsgrupper. De övar på sen<br />

eftermiddags~ samt kvällstid. Musikskolans<br />

aktiviteter är ett viktigt komplement<br />

till barnens och ungdomarnas övriga<br />

fritidsaktiviteter.<br />

Alla ungdomar "passar inte in" i de<br />

vanliga aktivileter som bjuds. Det är<br />

därför viktigt att finna fritidssysselsättningar<br />

som ger tillfälle till eget aktivt<br />

skapande. Detta är särskilt markant i<br />

dag då det översköljande kommersiella<br />

utbudet mer och mer inbjuder till passiv<br />

konsumtion.<br />

• Stadshuset har öppet för allsång,<br />

tipspromenad, konstutställning<br />

• Frälsningsarmen har öppet hus<br />

• Lediga affärslokaler hyrs ut pcr dag<br />

för loppmarknader, utställningar,<br />

föreningsaktiviteter<br />

• Hamburgerbaren ordnar aktivitete,<br />

• Videoaffären ger reklamerbjudande<br />

på annat än våldsfilmer<br />

• Affärerna ordnar tipspromenader<br />

• Privatpersoner ordnar festcr, men<br />

Att musicera tillsammans är ett bra exempel<br />

på aktivt skapande. Orkesterspel<br />

ger rika möjligheter att träna samarbetc.<br />

Orkestennedlemmar lär sig att visa<br />

hänsyn. Över huvud tagel tränas inom<br />

orkestern många sociala färdigheter<br />

som man får nytta av i livets olika sammanhang.<br />

Musikskola ror alla<br />

Låt oss titta lite närmare på musikskolan<br />

och dess verksamhet.<br />

I lågstadiet får barnen en grundläggande<br />

undervisning under de så kallade<br />

kompanjonlärartimmarna. Klassen får<br />

då besök aven extra musiklärare. Från<br />

och med fjärde klass ges eleverna möjlighet<br />

att välja olika instrument. För<br />

närvarande deltar cirka 560 elever i instrumentalundervisning.<br />

Musikskolan har totalt 240 timmar per<br />

vecka fördelade på kompanjonlärarundervisning,<br />

instrumentalundervisning<br />

och orkesterspel. Sju tillsvidareanställda<br />

och sex timlärare delar på jobbet.<br />

De flesta av lärarna besökcr mellan fcm<br />

och nio skolor <strong>varje</strong> vecka. Därmed får<br />

gästerna måste passera centrum till<br />

och från festen<br />

• Skolor, Folkets hus, Posten. Taxi,<br />

SJ, bankerna m fl ordnar aktiviteter.<br />

Låter det dumt? Enkla ideer kan engagera<br />

många. Det måste finnas massor<br />

med ideer lagrade hos oss <strong>Kumla</strong>bor.<br />

Vi behöver konkreta förslag, förslag<br />

som sätts i verket nu. Det gäller<br />

inte ett tiotal "brottslingar" - det gäller<br />

oss och våra ungdomar. D<br />

7


även skolor i ytterområdena tillgång till<br />

instrumentalundervisning.<br />

Orkesterverksamhet<br />

Grunden i musikskolans orkesterverk~<br />

samhet är stråkorkestern, storbandet,<br />

och blåsorkestern. Stråkorkestern och<br />

blåsorkestern startade höstterminen<br />

1986. Storbandet har en delvis ny besättning.<br />

Ett positivt och betydelsefullt inslag i<br />

orkestrarna är de föräldrar och amatörmusiker<br />

som spelar tillsammans med<br />

ungdomarna. Orkesterspel är ett utmärkt<br />

exempel på aktivitet, där både<br />

föräldrar och ungdomar kan delta sida<br />

vid sida. Det finns plats för fler. Tag<br />

chansen, du förälder, som kan spela litet,<br />

men kanske hållit upp några år.<br />

Hör av dig till musikskolans expedition!<br />

Yngre elever måste få möjlighet att<br />

växa in i orkesterlivel. Därför finns flera<br />

små ensembler, där mellanstadieele·<br />

ver får träna samspel. Dessa smågrupper<br />

fungerar som en "plantskola" till de<br />

stora orkestrarna. Från och med höstterminen<br />

1986 finns det två rock/popgrupper.<br />

För sångintresserade finns en<br />

kör.<br />

Nyheter i rorsöksvcrksamhct<br />

Skolstyrelsen har initierat två försöks~<br />

verksamheter under innevarande läsår,<br />

Det är dels suzukiprojektet och dels en<br />

slagverksensemble.<br />

I suzukiprojektet deltar 22 elever. Suzukimetoden<br />

går ut på an barnen lär sig<br />

spela på samma sätt som man lär sig tala<br />

- genom att lyssna och härma. Dettapius<br />

att det finns små tiolstorlekar - gör<br />

metoden mycket lämplig för barn. I vår<br />

suzukigrupp finns barn från fem till tio<br />

[ musikskolans storband formas musiken i gemenskap och samarbete<br />

Suzuki i <strong>Kumla</strong> -lyhörda barn och engagerade föriildrar<br />

8<br />

år. Suzukiundervisningen kräver stort<br />

föräldraengagemang. Vid två tillfällen i<br />

veckan följs barn och föräldrar till musikskolan.<br />

Däremellan måste speciellt<br />

de yngre barnen ha mycken hjälp hemma.<br />

I slagverksensemblen får intresserade<br />

elever prova att spela olika typer av<br />

slagverk tillsammans. Slagverksensemblen<br />

fungerar både som egen ensemble<br />

och som "färgklick" i andra<br />

orkestrar.<br />

Framtiden<br />

I framtiden hoppas vi kunna bedriva<br />

en utåtriktad verksamhet med besök<br />

på institutioner, arbetsplatser och givetvis<br />

egen fortsatt konsertverksamhet.<br />

Vi hoppas också få till stånd samarbete<br />

med andra kulturyttringar. Tag<br />

gärna kontakt med oss på musikskolan<br />

om du har förslag eller ideer.<br />

En ny musiklärartjänst kommer att<br />

inrättas höstterminen 1987. Detta ger<br />

musikskolan större möjlighet att bredda<br />

verksamheten. Gymnasieeleverna<br />

kan t ex få fortsatt undervisning på instrument<br />

och musikskolan kan mer<br />

aktivt stött


Våra grönområden<br />

Text och teckning av landskapsarkitekt Astrid Avenberg<br />

Parkprogram<br />

Under sommaren 1986 och under tre<br />

månader i vinter har vi inom park- och<br />

fritidsförvaltningen arbetat med ett<br />

parkprogram för <strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong>. Arbetet<br />

är indelat i tre steg. Först görs en<br />

inventering. Därefter sker en analys<br />

av parkmarkens kvaliteer och brister<br />

samt behovet av park i olika områden<br />

i tätorterna. Slutligen framläggs ett<br />

förslag på åtgärder för den närmaste<br />

tiden och principer för framtida planenng.<br />

Detta arbete kommer att resultera i<br />

skriften "Parkprogram för <strong>Kumla</strong><br />

<strong>kommun</strong>", vilken är beräknad att<br />

tryckas i slutet av februari 1987.<br />

Trädgårdsstad<br />

<strong>Kumla</strong>s särart som trädgårdsstad med<br />

lummig grönska ända in i centrum har<br />

gått förlorad. Avståndet är också stort<br />

till grönska i form av nalUr för rekreation<br />

utanför tätorten <strong>Kumla</strong>. <strong>Kumla</strong><br />

ligger som en ö ute på Närkeslätten.<br />

Parker och naturmark inne i själva tätorten<br />

och i dess närhet är därför särskilt<br />

viktiga att bevara.<br />

Denna artikel vill beskriva de olika<br />

parktyper som finns i <strong>Kumla</strong> samt presentera<br />

våra finaste grönområden,<br />

som är mest värda att skydda.<br />

Det är viktigt att kunna erbjuda olika<br />

parkmiljöer. Olika brukare har olika<br />

önskemål och olika behov.<br />

<strong>Kumla</strong> kyrkogård; lugn. rofylld. lummig grönska<br />

10<br />

Anlagd park<br />

Den anlagda parken har många utseenden<br />

och funktioner.<br />

I <strong>Kumla</strong> finns stadsparksmiljön i<br />

form av Djupadalsparken.<br />

Det finns även flera stora parker för<br />

idrottsaktiviteter, exempelvis Idrottsparken<br />

och <strong>Kumla</strong>byfältet.<br />

Prydnadsparken är återigen Djupadalsparken<br />

med blomrabatter, fontäner<br />

och den vackra bron över till ön i<br />

<strong>Kumla</strong>sjön.<br />

Det finns många sm& lekplatser i<br />

<strong>Kumla</strong>, flera pulkabackar och till och<br />

med en skidlift inne i centrum. Däremot<br />

fattas en bygglekplats där barnen<br />

kan få hjälp med material och plats för<br />

sin skaparlust. Djurlek saknas också.<br />

Den lugna, rofyllda parken, som behövs<br />

för promenader och utflykter och<br />

för naturstudier, saknas i <strong>Kumla</strong>. Den<br />

enda avgjort lugna och lummiga miljön<br />

med gräsmattor inbäddade av<br />

grönska är faktiskt kyrkogården vid<br />

<strong>Kumla</strong> kyrka. Den kan och får inte användas<br />

till de aktiviteter som den lugna,<br />

rofyllda parken med stora gräsmattor<br />

ger plats för.<br />

Naturpark och naturmark<br />

Naturpräglad park är mycket uppskattad<br />

som lekmiljö. De skogsdungar<br />

som sparats inne i bebyggelsen och<br />

som sköts som extensiv park eller som<br />

naturmark ger stort utbyte. De är lummiga<br />

och gröna och skyddar mot vind.<br />

Naturparken är trevlig all promenera<br />

och motionera i. Den är dessutom billig<br />

att sköta.<br />

Södra MosparkenlOppegårdsparken,<br />

Viaskogen och även skogen vid Djupadalsparken<br />

är fina exempel på denna<br />

typ av park, som vi borde ha mer av<br />

i vår <strong>kommun</strong>.<br />

Gdng- och cykelvägar mellan grönområdena<br />

är viktiga för att binda sam-<br />

11


OM KRIGET KOMMER<br />

eller om kris uppstår i fredstid ­<br />

vad gäller då?<br />

~ .<br />

OppegJ.rdoen) CK"h Södra Mos nalUrpark: snär CK"h oordnad växthghet är en tillgJ.ng l barnens lekar<br />

attraktioner såsom cafe, utomhusscen,<br />

blomrabauer, fontän. minigolfbana<br />

och motionsspår i skog.<br />

Södra Mosparken och Oppegårds·<br />

parken däremot är nalUrparker med<br />

helt annan karaktär. De har sparats<br />

som välbehövliga lungor i tålOrtens<br />

bostadsbebyggelse. De är sköna au<br />

cykla igenom och den lummiga skogen<br />

erbjuder rika möjligheter tilllck. Au<br />

miljön är snårig och oordnad är bara<br />

en fördel för barnens lekar.<br />

Viaskogen med mOlionsspår är väl<br />

värd att skydda. Den är en stycke<br />

sammanhängande natur i södra delen<br />

av <strong>Kumla</strong>. Den är tillräckligt stor att<br />

använda exempelvis för skolornas<br />

orienteringar.<br />

I Sannahcd finns en miljö med kultu·<br />

rella och historiska värden samt en utvecklingsbar<br />

park. Officersmässen<br />

med trädgård är en stor tillgång, likman<br />

dessa. Dessa vägar skall var bilfria<br />

och gärna kantade med allfträd eller<br />

annan vegetation.<br />

Grön gatumiljö<br />

Även gatorna blir trevligare med planteringar<br />

av olika slag. Allfträd ger<br />

ojämförligt del största utbytet. De är<br />

relativt skötscIfria. när de väl är planterade<br />

och växer bra. Träden ger karaktär<br />

åt gatan såväl vinter som sommar.<br />

Vi borde därför plantera fler ga~<br />

tuträd i <strong>Kumla</strong>. Park- oeh fritidsförvaltningen<br />

håller därför på att ularbeta<br />

en trädplan för vår <strong>kommun</strong>.<br />

Grönområden värda att skydda<br />

Bland grönområden väl värda att<br />

skydda bör först och främst Djupadalsparken<br />

med <strong>Kumla</strong>sjön nämnas.<br />

Den är en alltigenom anlagd park som<br />

idag är mycket vacker. Den har flera<br />

'-<br />

Från den 1 januari 1987<br />

ansvarar <strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong> för<br />

civilförsvaret i <strong>kommun</strong>en.<br />

-<br />

.­ -<br />

12<br />

Januari 1987


Vad händermig<br />

och min familj?<br />

Hur blir det<br />

med familjen?<br />

o o o skyddsrum?<br />

~ ..<br />

~r~~ ,<br />

00 o andningsskydd?<br />

o o o mat och<br />

vatten?<br />

o o o barnom-<br />

~ sorgen?<br />

~<br />

o o o skolan?<br />

Familjen bör hållas samman så långt det år möjligt. Barn bör nels!<br />

vara tillsammans med minst en av föräldrarna. Det kan dock bli svårt<br />

att hålla samman familjen därlör<br />

att män i åldern 18-47 år omfattas av värnplikt,<br />

att alla i åldern 16-70 år kan kallas till utbildning och IjlnstgOring inom<br />

civilförsvare!,<br />

att kvtnnor och mån kan vara inskrivl'la fOr fnvllligt åtagande Inom totatlör"svarel<br />

i kng, tex Inom Svenska röda korset, SV9riges lottakår.<br />

Blå stjärnan eller Hemvärnet.<br />

I <strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong> finns CIrka 12300 skyddstumsplatsef Del Innebär<br />

att VI inom <strong>Kumla</strong> tätort (skyddsnJmsort) tycks ha t1J1rAckligt antal platser.<br />

Problemet år, alt skyddsrum JlIte finns i områden där många har<br />

SIn sysseIsättrung efter där natlbefolknlOgen finns. Behovet år ytterligare<br />

5 100 skyddsrumsplatser.<br />

Skyddsrum finns i många flertamiljshus byggda efter 1940 Ett<br />

skyddsrum fungerar ofta som förråd eDe!" cy1l:eIkaIIare idag Vid beredskap<br />

måste skyddsrummet kunna iOrdnrngställas Inom 48 timmar<br />

Omflyttning av befoluling kan göras öl områden som hat Overskotl av<br />

skyddsrum, eX9mpetv1s Prastgårdsskogeo, Kvampar1l:en och Centrum<br />

Tydliga anslag satts upp, så att aOa boende kan se varde har sitt<br />

skyddsrum Bnsten på skyddsrum är störst I <strong>kommun</strong>ens småhusom-<br />

'äd""<br />

Målet år givetvis att hela befolkrnngen ska få andnlngssk)'dd<br />

finns Inle tillräckligt antal för att alla ska lå<br />

Idag<br />

Vi ska ha tillgång till såväl mat som vatten. Matprodukltonen ska lorIsätta,<br />

även om den kommer alt föråndras och lOrenkIas. livsmedelsimporten<br />

kommer troItgen att upphöra. Vatten är elt stort problem i<br />

krig. Vattentilllörseln kan störas genom att ledningar skadas samma<br />

gäller av\oppssystemet. Vi kan bli tvingade att klara oss på så pass liten<br />

mängd vatten som 10 liter per person och dygn. Kommunen har<br />

tagit lram planer tör att i krissituation Ofdna utspisning tör hemlösa,<br />

nyktlngar m fl<br />

Barnen ska så långt möjfig1 är vara kvar i sin vanliga miljö. Det är vik·<br />

tigt alt hålla samman familjen så att kontakten mellan barn och förälder<br />

bibehålls.<br />

Barnomsorgen måste utökas för alt kunna fungera under hela dygnet,<br />

men med fler barn per grupp än under fredstid. Såväl barn som anstälkta<br />

har tillgång till skyddsrum.<br />

Grur'ldskolans verksamhet skallfortsälta. Förändnngar måste ske, då<br />

en del skolor ligger ioom riskområden och saknar skyddsrum. Under·<br />

visningen 'lyttas till andra lokaler, så nära hemmiljön som möjligt.<br />

Timplanerna måste jämkas. Skoldagarna kan bli längre. Ämnesinrikt·<br />

nlngen kan förändras. Gymnasieelever kan biträda i undervisningen.<br />

I<br />

!<br />

l<br />

j<br />

000 ungdom<br />

16-18 år?<br />

o o o<br />

äldreomsorgen?<br />

'>-'....<br />

o o o flyttning?<br />

o o o<br />

våra arbeten?<br />

o o o våra djur?<br />

~<br />

Hemskyddsgrupper!<br />

Från och med 16 år gäller allmänna ljånsteplilctslagen och CivitlÖfsvarsplikten.<br />

Gymnasieundervlsolngen kan ställas in. lärarna kan behövas i grundskolan.<br />

Resor till och kån skolan kan vara omöjliga alt geoomföra. lokalerna<br />

kan behövas fOr andra ändamål<br />

GymnaseeleYema år en viktig resurs. De kan arbeta inom grundskolan<br />

och inom barn- och äldreomsorgen.<br />

Kommunens planlåggrnng omfatta1 samtliga äldre och handikappade<br />

oavsett om de i kedstid utnyttjar någon form av service eller ej.<br />

Betydligt stOrre resursDf An dagens kommer att behövas. PersonaJbehovet<br />

kornrnef alt öka och arbetstiden kommer att bli längre. Alla anstAllda<br />

kan komma att arbeta neltid. FOr en del A1dre och handikappade<br />

m!ste dygnet-runt-5efVlOU ordnas.<br />

I slOrsta mOjtiga utstråduung ska å1dre och handikappade bo kvar I SIn<br />

lf'IVanda mIljO. Många korrvner att bli hemskrivna från sjukvålden. Detta<br />

kommet alt stAlla stora krav på hemsjukvården.<br />

,<br />

FamiIten ska stanna kvar på SIn bostadsort. Vi ska ttylta endast om<br />

vår ort b1lf utsatt fOr -direkta" faror som mart


Oväder ...<br />

långa elavbrott med<br />

kall elspis, oanvändbar kyllfrys.<br />

Inget vatten! Ingen värme!<br />

Klarar du det?<br />

Har du tillgång till<br />

• vattendunkarlhinkar med lock?<br />

• campingkök med bränsle?<br />

• tändstickor?<br />

• stearinljus?<br />

• radio- och ficklampsbatterier?<br />

• transistorradio?<br />

• ficklampa?<br />

• mat (torra livsmedel, konserver)?<br />

• termos?<br />

När värme saknas<br />

Använd bara ett rum - helst I söderläge<br />

- för att hålla värmen. Släng till mot<br />

övriga, kalla rum. Klä dig enligt "flerskiktsprincipen".<br />

För att få extra värme kan du<br />

• bränna stearinljus eller fotogenlampa<br />

med veke<br />

• använda fotogenkamin<br />

• använda gasolvärme - om du vädrar<br />

korsdrag emellanåt.<br />

Grillen<br />

får bara användas utomhus. Inomhus är<br />

den livsfarlig på grund av risken för kolosförgiftning.<br />

Tänk på<br />

koloxidfaran! Vädra kort men rejält och<br />

ofta om du använder kok- eller värmeapparat.<br />

När vallen saknas<br />

Till ett bostadsområde, som blivit utan<br />

vatten, kan vatten köras i tankbil. Lättast<br />

hämtar man vatten i plastdunkar eller<br />

hinkar. Använd helst en dunk med skruvlock.<br />

Hushålla med vattnet; diska så litet<br />

som möjligt, använd engångsservis, tvätta<br />

sparsamt.<br />

Närelsaknas<br />

Räkna med att ett elavbrott försämrar dina<br />

möjligheter<br />

att få vatten och värme,<br />

att klara normal matlagning,<br />

att klara det sanitära.<br />

Räkna ut hur du gör med maten i en kyl<br />

eller frys som tinar, Öppna inte frysen i<br />

onödan. Den håller kylan elt par tre dagar<br />

i elt svall rum. Använd matvarorna i<br />

den ordning de riskerar att förstöras.<br />

Viktigt meddelande!<br />

O 14 O 14 O 14 O<br />

Signal under sju sekunder med fjorton<br />

sekunders paus. Pågår i två minuter.<br />

Lyssna snarast på radions program<br />

3, där viktig information lämnas.<br />

som Pukestugan och skomakarstugan<br />

med gårdstun som ger plats för fester<br />

och andra kulturevenemang. Miljön<br />

ärunikoch i högstagradvärdattskydda.<br />

Hagmarken norr om Sannaheds skola<br />

är utvecklingsbar som park. Med<br />

några gångvägar och slåner kan man<br />

få en trevlig och rofylld park att promenera<br />

i samt göra utflykter till.<br />

Cykelvägen till Sannahed är en fin<br />

länk mellan <strong>Kumla</strong> tätort och Sannahed.<br />

Den underlättar utflykten betydligt.<br />

Vägen är mjukt slingrande och utnyttjar<br />

väl vad som finns av variation i<br />

topografi och natur.<br />

Inte minst viktiga som skyddsobjekt<br />

är skogen och hagarna i Ekebyområdet<br />

norr om vägtorget. Detta område,<br />

som med ett namn från en gammal<br />

karta benämns Vargavrån, är varierat<br />

och naturskönt. Det är väl lämpat som<br />

rekreationsområde för norra <strong>Kumla</strong>.<br />

När tätorten växer norrut, kommer<br />

Vargavrån att bli särskilt intressant för<br />

dem som bor i Norra Mos och Ekeby.<br />

Vargavrån har skog av varierande<br />

trädslag och ålder, samt beteshagar<br />

med får och hästar. Området genomkorsas<br />

av ridstigar, tack vare att ryttare<br />

från ridklubben i Hagaby använder<br />

skogen som ridområde.<br />

Det finns även andra små parker och<br />

Skoindustrimuseet<br />

Hagmark i Sannahed, utvccklingsbar som park<br />

för utflykt och promenad<br />

skogsdungar som är viktiga för vår<br />

miljö i KumJa. Här har endast redovisats<br />

de större områden, som är särskilt<br />

viktiga i en ort som <strong>Kumla</strong>. Trots alt<br />

många har en egen trädgård behövs<br />

parkerna för mer ytkrävande rekreation,<br />

lek och motion.<br />

D<br />

Sveavägen 19, <strong>Kumla</strong>, har öppet dagligen mellan klockan 13.00<br />

och 16.30.<br />

För gruppbesök var god ring 019-884 93.<br />

Visste du att...<br />

en bilmotor på tomgång drar bensin för 50 öre i minuten? Om motorn är kall<br />

kan du räkna med det dubbla - en krona per minul!<br />

Undvik tomgångskörning! Det tjänar både Du och miljön på!<br />

13


Kris - beredskap i fred och krig<br />

A v IItredningssekrererare Vanja 8jörsson<br />

Dripp, dropp, dripp, dropp, dripp ...<br />

Jag vaknar av ett mycket irriterande<br />

ljud. Trycker på kontakten lill sänglampan.<br />

Ingenting händer. En blick<br />

mot den elektriska väckarklockan bekräftar<br />

misstanken - strömavbrott!<br />

På fötter, som snabbt blir iskalla, söker<br />

jag huttrande och snubblande efter<br />

en ficklampa. Jag hittar den. Ett<br />

svagt ljus lyser min väg till köket.<br />

Droppandet kommer från det avfrostade<br />

kylskåpet. Med fumliga fingrar<br />

slår jag på transistorradion, program<br />

3, för att få höra vad som hänt. Tur att<br />

jag hade batterier i radion. Jag kastar<br />

en blick ut genom fönstret mot grannarnas<br />

hus. Där flämtar små ljuslågor<br />

i fönstren. Gatubelysningen är släckt,<br />

som vore det sparbeting. Allt är<br />

mörkt, kallt och otrevligt. Något morgonkaffe<br />

får jag inte. Jag äger inte ens<br />

ett campingkök. Nu skulle jag Ulan vidare<br />

byta min kaffebryggare mot ett<br />

aldrig så litet campingkök.<br />

Vår upplevelse av kris<br />

Det jag här försökt beskriva är något<br />

som händer oss då och då. Vårt samhälle<br />

har blivit allt mer sårbart ju mer<br />

beroende vi blivit av tekniken. Det<br />

blir allt färre enheter som förser oss<br />

med bland annal elström. Det gör att<br />

de lätt kan slås ut för längre eller kortare<br />

tid. Då gäller det att vi klarar oss<br />

själva i de krissituationer som kan<br />

uppstå.<br />

Kommunens ansvar<br />

Den l januari 1987 övertog <strong>kommun</strong>en<br />

ansvaret för civilförsvaret på lokal<br />

nivå.<br />

14<br />

Det är <strong>kommun</strong>styrelsen, som under<br />

<strong>kommun</strong>fullmäktige, skall leda verksamheten<br />

under beredskap och i krig.<br />

Kommunstyrelsen skall samordna och<br />

ange inriktningen på verksamheten så<br />

att den mest angelägna verksamheten<br />

prioriteras. Det är också <strong>kommun</strong>styrelsen<br />

som omfördelar de resurser<br />

som finns tillgängliga.<br />

Under två år har <strong>kommun</strong>en förberett<br />

övertagandet genom ett mycket<br />

omfattande planläggningsarbete. Om<br />

någon angriper Sverige så kommer det<br />

med stor sannolikhet alt ske mycket<br />

överraskande. Det är därför planläggningen<br />

är så viktig. Den anger ramar<br />

och förutsättningar så att beslut kan<br />

fattas och genomföras snabbt. Möjligheterna<br />

att förutse alla lägen är mycket<br />

begränsade. Därför gäller det att<br />

inte låsa verksamheterna i detaljer och<br />

fasta mönster. Man måste kunna agera<br />

utifrån rådande lägen och uppkomna<br />

situationer. Planerna skall även<br />

kunna användas vid större kriser i<br />

fredstid.<br />

Hemskydd<br />

Det finns flera anledningar till att ledningen<br />

och ansvaret för civilförsvaret<br />

flyttats ner till <strong>kommun</strong>erna. En av de<br />

allra viktigaste är alt vi alla ska få möjlighet<br />

au aktivt delta i civilförsvaret.<br />

Det är här som hemskyddet kommer<br />

m.<br />

Den enskilda människan får under<br />

beredskap och krig information genom<br />

radio, TV och tidningar (envägs<strong>kommun</strong>ikation)<br />

och genom hemskyddet<br />

(tvåvägsinfonnation). Genom<br />

hemskyddet kan <strong>kommun</strong>ens ansvariga<br />

dels informera allmänheten, dels<br />

själva få information om allmänhetens<br />

behov. Hemskyddet är en del av den<br />

<strong>kommun</strong>ala beredskapen och en för<br />

totalförsvaret på lokal nivå gemensam<br />

resurs under kriser, beredskap och<br />

krig.<br />

Hemskyddet - en tillgång<br />

Tidigare har myndigheterna sett på<br />

den enskilda människan i första hand<br />

som ell offer för kriser och krig. Någon<br />

som samhället skall ta hand om.<br />

Nu har myndigheterna äntligen insell<br />

au de inte klarar alla problem. Det<br />

samhället kan erbjuda är hjälp till<br />

självhjälp. Yllerst beror det på den<br />

enskildes egen beredskap och initiativförmåga<br />

hur hon/han klarar en kris.<br />

Kommunernas ledningsansvar för civilförsvaret<br />

är ett led i strävan att föra<br />

frågorna närmare den enskilda människan.<br />

Samma strävan ger också direktiv<br />

att skapa förutsättningar för allmänheten<br />

att aktivt delta i civilförsvaret.<br />

Till detta får också läggas den<br />

nya utrymningsfilosofin, som går ut på<br />

att så långt det är möjligt inte utrymma<br />

alls.<br />

Den nya hemskyddsorganisationen<br />

är ett sätt för oss att aktivt delta.<br />

Uppbyggnad<br />

I den så kallade skyddsplanen har<br />

<strong>kommun</strong>en indelats i hemskyddsområden.<br />

Varje område har mellan 500<br />

och 2000 invånare. Inom <strong>varje</strong> område<br />

skall finnas en hemskyddsgrupp bestående<br />

av hemskyddschef och två ställföreträdande<br />

hemskyddschefer. Dessa<br />

rekryteras och utbildas i fred med civilförsvarsplikt<br />

och krigsplaceras i sitt<br />

hemskyddsområde, inom vilket de i<br />

regel också bor. 1 <strong>Kumla</strong> finns 15<br />

hemskyddsområden, varav elva i tätorten<br />

och fyra i ytterområdena.<br />

Varje hemskyddsgrupp behöver under<br />

beredskap och krig minst tio ombud.<br />

Dessa rekryteras på frivillig väg<br />

och skall bo inom området. Hemskyddsombuden<br />

är civilförsvarets yttersta<br />

länk till allmänheten.<br />

Uppgifter<br />

Hemskyddsorganisationen är en del<br />

av den <strong>kommun</strong>ala beredskapen. Huvuduppgiften<br />

är att under kriser, beredskap<br />

och under krig vara en informationskanal<br />

i båda riktningar mellan<br />

<strong>kommun</strong>en och allmänheten. Hemskyddsgrupperna<br />

kommer att konfronteras<br />

med alla tänkbara frågor som rör<br />

det civila, exempelvis försörjning, el,<br />

vatten, värme, barnomsorg och annan<br />

social verksamhet. De har även viktiga<br />

renodlade civilförsvarsuppgifter.<br />

Till dessa hör att hjälpa fastighetsägare<br />

att ställa i ordning skyddsrum, utbilda<br />

allmänheten i självskydd, hänvisa<br />

till skydd, medverka vid utrymning,<br />

omflyttning och inkvartering, medverka<br />

vid utdelning av andningsskydd.<br />

Vad kan du och jag göra?<br />

Du och jag kan bli en resurs i civilförsvarel.<br />

De flesta av oss kan höja den<br />

egna beredskapen genom att till exempel<br />

delta i en självskyddskurs, se till<br />

att vi klarar mindre kriser som exempelvis<br />

kortare elavbrott.<br />

Är du intresserad av mer information<br />

så hillar du i telefonkatalogen, på gula<br />

sidorna, informationen "Om kriget<br />

kommer". Du är också välkommen till<br />

<strong>kommun</strong>kansliet för att ta del av den<br />

planläggning som finns för vår <strong>kommun</strong>.<br />

På mittuppslaget har vi försökt att ge<br />

svar på de allra vanligaste frågorna<br />

som kan komma då kris uppstår. Tag<br />

ur "broschyren" och spara den! D<br />

15


Husarmuseum i <strong>Kumla</strong>?<br />

A v direktör Göte Björklund<br />

När jag ombads att skriva om ell husarmuseum<br />

i <strong>Kumla</strong> var dct för att informera<br />

<strong>kommun</strong>ens invånare om de<br />

planer. som en n)'liIlsall arbetsgrupp<br />

håller på att utforma.<br />

Arbetet och planerna med museet<br />

har siu ursprung j intresse för släktforskning.<br />

vilket så småningom ledde<br />

fram till Livregementets husarer i<br />

Skövde. Vid ett besök där visades jag<br />

runt i rcgementsmuseet av major Sven<br />

Littorin och ryttmästare Slig Aaby­<br />

Eriksson. Då jag besåg alla klenoder<br />

och kunde konstatera. hur mycket av<br />

samlingarna som var knutna till regementets<br />

tid på Sanna hed. önskade jag<br />

att museet hade funnits i KumJa.<br />

Husarer pA Sanna hed<br />

Livregemcmcls husarer härstammar<br />

ursprungligen från det gamla Livregementet.<br />

som bland annat omnämns<br />

från Karl XI:s strider i slaget vid Lund<br />

år 1676.<br />

Livregemenlet delades upp i tre kårer;<br />

Livregementsbrigadens kyrassiärkär.<br />

Lälla dragonkåren och Grenadiärkåren.<br />

Kyrassiärkåren blev sedermera<br />

Livregementets dragoner, lätta<br />

dragonkåren blev Livregementets husarer<br />

och Grenadiärkåren blev Livregementets<br />

grenadjärer. Detta har<br />

bland annat Tage Tapper på eH utmärkt<br />

sält redogjort för i skriften<br />

"Den gamla officersmässen". Ryllarna<br />

i det gamla Livregementet kom<br />

från Uppland, Västmanland, Nerike<br />

och Värmland. Efter delningen till tre<br />

kårer blev Ut näs Löt, i närheten av<br />

Strömsholm i Västmanland. Livhusa-<br />

remas första mötesplats. Även slätten<br />

i Mosås användes senare som mötesplats<br />

för regementet. År 1846 förlades<br />

Livhusarerna till Sanna hed. Där<br />

fanns redan Livregementets grenadjärkår<br />

- sedennera Livregementets<br />

grenadjärer - som var förlagd till hedens<br />

norra del.<br />

Livhusarena fick sitt läger på den<br />

sydvästra delen av heden i direkt anslutning<br />

till Rala by.<br />

Flyttning - Sköl"de - Karlsborg<br />

På Sanna hcd fanns regementct under<br />

58 år. Hösten 1904 hade Livhusarerna<br />

sitt sista regementsmöte på heden. År<br />

1905 flyttade regementet in i nya stallar<br />

och kasern i SkÖvdc. Där var Livhusarena<br />

kvar till och med juni 1984.<br />

då de flyttade till sin nya förläggningsplats,<br />

fästningen i Karlsborg.<br />

Husarmuseum<br />

I samband med flynningshögtidligheterna<br />

i Skövde föddes tanken på ell<br />

eventuellt husarmuseum i <strong>Kumla</strong>.<br />

Anledningen till della var att Livhusarerna<br />

var oroliga för alt inte få rum<br />

med hela sill museum i de nya lokalerna<br />

i Karlsborg. Ell husarmuseum i<br />

<strong>Kumla</strong> borde bli ett intressanl komplement<br />

till vad som redan finns i Sannahed.<br />

Därför erbjöds Livregementets<br />

husarer att placera sill museum i<br />

den gamla förläggningsbygden. Det<br />

visade sig dock, all regementet erhållit<br />

förnämliga museiJokaler i anslutning<br />

till fästningskyrkan i Karlsborg. Stig<br />

Aaby-Eriksson, ansvarig för Husaru.husarerpi<br />

Sanna hed knng 1900<br />

museet i Karlsborg, visade emellertid<br />

stort intresse för iden att få en museifi­<br />

Iial i <strong>Kumla</strong>.<br />

Lägerplatsen i Sannahed i dag<br />

Efter en antal sammanträffanden och<br />

överläggningar samlades representanter<br />

för <strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong> och Livhusarerna<br />

i Sannahed maj 1985. Besök<br />

gjordes vid några fortfarande använda<br />

husartorp i Ekebyoch Åbytorp. samt<br />

vid de små före detta husarstugorna<br />

vid Stene brunn. Dessa stugor var ursprungligen<br />

officersbostäder på lägerplatsen<br />

på Sanna hed.<br />

Rundturen avslutades vid den gamla<br />

lägerplatsen belägen omedelbart bakom<br />

Motorstadion. Området är kraftigt<br />

gräsbeväxt, men här finns ännu kvar<br />

en del träd samt den trädalle som<br />

planterades omkring år 1850. Här<br />

finns mer än lOO-åriga lindar och lönnar.<br />

Var själva lägerplatsen fanns,<br />

visste vi tidigare. Vid detta besök upptäckte<br />

vi emellertid runda upphöjningar<br />

i marken cirka sex meter i diameter<br />

och cirka 30-40 cm höga. På grund av<br />

det kraftiga gräset kunde vi inte helt<br />

avgöra vad vi hade upptäckt.<br />

En dag i april 1986 var några av oss<br />

tillbaka på lägerplatsen. Det sista av<br />

snösmältningen återstod, varför stora<br />

delar av den gamla lägerplatsen stod<br />

under vatten. Vi fick en realistisk bild<br />

av hur lägret sen ut vid sekelskiftet.<br />

Platserna för de fem stallarna, cirka 85<br />

meter långa, framträdde klart, liksom<br />

de två gator som gick genom lägret i<br />

nord-sydlig riktning. Ett flertal av de<br />

gamla tältbottnarna framträdde tydligt.<br />

Förläggning i tält<br />

Från år 1846, då regementet kom till<br />

heden. fram till omkring 1870 låg officerare<br />

och manskap i tält. Omkring<br />

år 1870 började officerarna att bygga<br />

sig små sommarhus - de ovan angivna<br />

husarstugorna i Stene brunn. Manskapet<br />

bodde i tält under hela tiden på<br />

Sanna hed fram till Oytten 1905.<br />

16<br />

17


B}ggda taltbotlnar för au klara sankmark(Ons Ö\'eT!ivamningar ger oss Idag möjlighet att kanligga<br />

husarregementets förlaggnlngsplats<br />

Sanna hed var dåligt dränerad. Vid<br />

regnigt väder ställdes ofta hela lägerplatsen<br />

under vallen. Därför byggde<br />

man upp fasta tähboltnar av jord och<br />

sten cirka 40-50 cm höga och med<br />

samma diameter som tälten. På bounarna<br />

placerades sedan ett trägolv.<br />

Det var dcssa tähbottnar vi upptäckte<br />

i maj 1985,<br />

Regementet bestod av fem skvadroner<br />

med cirka 100 husarer och hästar i<br />

<strong>varje</strong> skvadron, Till <strong>varje</strong> skvadron<br />

hörde åtta tält för manskap och underbefäl,<br />

vilket gör sammanlagt 40 tält.<br />

Dessa var placerade med fyra täh på<br />

vardera sida av skvadronstallen. Därutöver<br />

hade <strong>varje</strong> offieer ell eget täh,<br />

vilket sedermera byttcs ut mot ett litet<br />

hus. Tällbottnarna för officerstähen<br />

låg omedelbart väster om skvadronstalIen<br />

.<br />

Chefen för <strong>kommun</strong>ens mätningskontor<br />

Bo Carlsson har på sin fritid<br />

hjälpt oss all mäta in och märka ut<br />

platserna för samtliga manskapstält<br />

och större delen av officerstälten.<br />

Mätningskotltoret har också med nygbilder<br />

som underlag färdigställt en ny<br />

karta över området i Sanna hed. Planerna<br />

är att våren 1987 platsbestämma<br />

samtliga tältbottnar m m.<br />

"<br />

Ett unikt lägeromride<br />

Enligt expertis är området i Sannahed<br />

unikt i Sverige. Det har funnits många<br />

liknande lägerplatser i slutet av 1800­<br />

talet, men vad vi förstår är Sanna hed<br />

den enda som i stort sett är helt intakt<br />

från den tiden.<br />

Ett område an vara rädd om! Var·<br />

för? Sanna hed var inte bara lägerplats<br />

för Livregementets husarer utan även<br />

samlingsplats för ett stort antal indelta<br />

husarer och soldater. Många husarer<br />

var bosatta på torp i <strong>Kumla</strong> och Har·<br />

demo socknar. närmare bestämt 48<br />

husarer - 33 i <strong>Kumla</strong> och 15 i Hardemo,<br />

Husarena var välsedda och re·<br />

spekterade. De var som regel bättre<br />

på att läsa och skriva än övriga soc·<br />

kenbor. beroende på de militära skolor<br />

de fick genomgå. De gjorde rege·<br />

mentsmöten på hösten och skölle sen<br />

sill husanorp jämsides med arbete för<br />

daglig försörjning, De nesta <strong>Kumla</strong>husarena<br />

var utbildade skomakare,<br />

många var skomakarmästare eller gesäller.<br />

Många av dagens <strong>Kumla</strong>bor härstammar<br />

från dess


UPPSLAGET<br />

- ett par sidor åt konsumenterna<br />

"Hur mycket bensin drar<br />

bilen?"<br />

Konsumentverkets sammanställning<br />

över 1987 års bilmodellers bränsleförbrukning<br />

är klar. Bränsldoldcm firar i<br />

och med årets utgåva sitt 100årsjubileum.<br />

Den slora nyheten 1987 är att många<br />

bilar - hela 93 modeller - kan levereras<br />

med katalytisk avgasrening. Årets<br />

"snålaste" bensillmodell är Suzuki 1,3<br />

med 0,50 liter per mil. Absolut "snålast"<br />

är dieselmodellen Peuget 205<br />

GRD med 0,48 liter per mil.<br />

Bränslefolderna har sammanställts<br />

från och med 1978 års modeller.<br />

Bränslekriserna på 1970-lalel ställde<br />

krav på bättre information om olika<br />

bilars bränsleförbrukning. Konsumentverket<br />

fick regeringens uppdrag<br />

att fastställa riktlinjer för information<br />

om nya bilars bränsleförbrukning. Utöver<br />

kravet att marknadsföringen av<br />

nya personbilar skall innehålla uppgift<br />

20<br />

om bränsleförbrukning ålades bran·<br />

schen att tillhandahålla Konsument·<br />

verkets bränslefolder.<br />

Sedan 1978 har bilarna blivit betydligt<br />

bränslesnålare - från 1.01 till 0.90<br />

liter per mil. Bränslepriset har dock<br />

fördubblats. även om bensinpriset uno<br />

der senaste året har sjunkit. Bränslekostnaden<br />

för Vol\'o GLE med en årlig<br />

körsträcka om 1 500 mil är 5 510 kronor.<br />

Jämfört med förra årets priser är<br />

årets kostnad 1 256 kronor lägre.<br />

Trots delta är bränslet fortfarande den<br />

största utgiftsposten i en normal bilbudget.<br />

I 1987 års folder presenteras 387 bilmodeller<br />

fördelade på 28 märken. Av<br />

dessa är 46 modeller dieseldrivna, vilket<br />

bekräftar de senaste årens nedgående<br />

trend. AJ 1985 var antalet dieselmodeIler<br />

61 medan antalet år 1986 var<br />

51 i Konsumentverkets sammanställ·<br />

ning.<br />

För första året säljs nu bilar utrustade<br />

med katalysator på den svenska mark·<br />

naden. Drygt en fjärdedel bensin·<br />

drivna bilar av 1987 års modell har<br />

denna avgasrenande utrustning. Hälf·<br />

ten av alla förekommande märken har<br />

katalysatorbilar på programmet.<br />

Under en övergångsperiod har staten<br />

sänkt accisen på katalysatorbilar med<br />

upp till 6 400 kronor för aU kompensera<br />

tillverkningskostnaderna pch där·<br />

med göra valet av katalysatorutrustade<br />

bilar attraktivt för konsumenten.<br />

Från och med 1989 års modeller blir<br />

katalysatisk avgasrening obligatorisk<br />

för samtliga nya bilar.<br />

Mikrovågsugn värmer<br />

ojämnt<br />

Mikrovågsugnen är snabb för små<br />

mängder mat, men den ger sällan et~<br />

perfekt resultat, skriver Råd & Rön l<br />

sitt decembemummer 1986. I Konsu·<br />

mentverkets test av sexton mikrovågsugnar<br />

får nästan samtliga endast bety·<br />

get "tillfredsställande".<br />

Endast en ugn fick omdömet "bra"<br />

för matlagning. Ingen av ugnarna bedömdes<br />

som "mycket bra".<br />

Maträttens form, vattenhalt och<br />

struktur påverkar upptagningen av<br />

Vill du veta mer om<br />

MIKROVAGSUGNAR?<br />

mikrovågorna och ger oväntade resultat<br />

jämfört med tillagning på konventionellt<br />

sätt. Vissa ugnar är bra på ut·<br />

bredda och höga maträtter som äggstanning<br />

och köufärslimpa. Andra är<br />

bra på porösa som sockerkaka. Ingen<br />

ugn är perfekt på alla dessa tre typer<br />

av rätter, varför det samlade omdömet<br />

i nästan samtliga fall är "tillfredsstäl·<br />

lande" .<br />

Både mindre och större ugnar ingick i<br />

testet samt en kombinerad mikrovågkonventionell<br />

ugn. De mindre ugnarna<br />

har samtliga mekanisk manövrering.<br />

De större sköts med mekanik eller<br />

programmerbar automatik.<br />

Tillagningstiden ökar med mängden<br />

av mat. Vid mer än fyra portioner vinner<br />

man vanligtvis varken tid eller<br />

energ!.<br />

Alla ugnar har ett mer eller mindre<br />

irriterande ljud. På grund av dålig belysning<br />

är insynen otillfredsställande i<br />

vIssa ugnar.<br />

Ugnarnas prestationer är likartade.<br />

Det är storleken och mängden finesser<br />

som utgör skillnaderna. Priset varierar<br />

från cirka I 990 till 5 500 kronor.<br />

RÅD & RÖN nr 12-1986<br />

Konsumentverkets<br />

BRÄNSLEFOLDER<br />

Kontakta<br />

finns hos <strong>kommun</strong>ens<br />

konsumentvägledningen!<br />

konsumentvägledare.<br />

Te1.019-88106 Tel. 019-88106<br />

21


Kulturnämndens program<br />

Park- och fritidskontoret informerar<br />

UTSTÄLLNINGAR<br />

Utställningshallen I <strong>Kumla</strong> bibliOtek<br />

3f j(wuari- J8 !t't)rUUTl<br />

Bara en gamrmll skofabrik som stAr och rorfat~r<br />

En ulslallning om Wilhelm CarlsS()fis skofabrik I<br />

<strong>Kumla</strong>. I samarbete med bllrlarkl\"C1 och skoindustnmuseet.<br />

20 frbruafl-4 man<br />

Rör inle min kompis<br />

Uppbyggd Ii\' länskonSlnall'T och Konslfrämjandel.<br />

7-26mafS<br />

0111' Mrdin<br />

Målningar<br />

Olle är Kumtabo och sJld ...l;lrd $Om konstnir.<br />

Han har målal sedan slutet av 1960-taJeI.<br />

18 man-U (Jpnl<br />

Folk!!' Skoghäll<br />

'"isar nya målningar<br />

15 april-/4 mQJ<br />

Frin ."hllill ,'ii><br />

En utstliJlnmg frlin Rlksulstlillnlngar<br />

J6'mlJ-ClUgU$li<br />

SOMMARUTSTÄLLNING<br />

MUSIK<br />

18frbrlUlri kl /6.(J{)-18.JQ, ]/J)()-OJ.OO<br />

Husaren Folkets hus<br />

STOR8A1Io'OSFESTIVAL<br />

<strong>Kumla</strong> Storband. S"ing &: Sweet Band saml<br />

ASkersunds Storband<br />

Arr; <strong>Kumla</strong> Storband. kulturnämnden m n<br />

JO mars<br />

Ekcby kyrka kl 19.00<br />

KONSERT<br />

Erich Stoffer. orgel<br />

Signc Nordcmalm. sång<br />

Arr: Ekeby församling samt kulturnämnden<br />

MUSIK I MÄSSEN<br />

- omcersmå.~stn I S~nnahtd<br />

Fredagar kl 19.00<br />

Entrl! 10:- för vuxna. Barn och ungdomar gratis.<br />

Kaffese....·ering<br />

IJ/,.bruari<br />

Tjeckisk afton<br />

med Mtkael Sandberg. cello<br />

Eva Sneberger. piano<br />

13 man<br />

LirartOl\5otrt<br />

med bl a Barbro Andersson. ~ng<br />

Slig Erik Nerman. klarinetl<br />

JO apnl<br />

Pianoaftoo<br />

med Sören Unge<br />

K"ällen lillägnas Lars Enk Larsson och hans<br />

musik<br />

8maj<br />

Mozart ffi m<br />

Bland de med"erkande finns S"en OSvartvar.<br />

Mikael Sandberg och Bemt Andersson<br />

TEATER<br />

Arr: <strong>Kumla</strong> teatrriö",ning och kullumimnd,.n<br />

Abonn"mangUUTUng"mang<br />

Frrdag 6 j"br kl 19.00<br />

<strong>Kumla</strong> teater<br />

" ..m ir ridd ror Viginia Woolf?<br />

Länsteatem<br />

Lördag d'm 18j,.br k/18.00<br />

Buss till Norrköping från <strong>Kumla</strong> tellter kl 15.45<br />

Shakespeares Rkkard III<br />

Ostgötateatern<br />

Fredag den 3 april kl J9.00<br />

<strong>Kumla</strong> teater<br />

Just rfm<br />

Sommarteatcrn<br />

Utanför obQnn,.manget<br />

5-7 mars<br />

Spelplats se annons dagspressen<br />

Kabarlf King Kong<br />

Länsteatern<br />

KUMLAHALLEN<br />

Sporthallen<br />

hilles öppen måndag-fredag kl 06.45-22.15<br />

lördag och söndag kl OS.15-15.45.<br />

Sll'-lHALLEN<br />

BadlKl.er<br />

måndag-torsdag<br />

lisdag<br />

07.00-08.15<br />

onsdag. fredag 07.00-08.15<br />

lördag<br />

söndag<br />

o..·rig tid disponeras av skolan<br />

Lörliag9maj<br />

Brunnsparksleatern<br />

Strauss<br />

Liderlappen<br />

Öre:bro musikteater<br />

BARN- OCH FAMILJETEATER<br />

Arr: <strong>Kumla</strong> teatetföRning och<br />

kullurnämnden<br />

Söndagar kf 16.00 I Folkrts hus<br />

l2 /,.bruari. GilIesal"tI<br />

Vllbiddcdedädå<br />

Fjärde teatern<br />

Alder2-4år<br />

13.00-19.30<br />

13.00-19.30<br />

13.00-20.20<br />

09.00-15.30<br />

09.00-12.30<br />

OBS. Kil5Siln stänger 30 m1l1Uler före: badtidens<br />

slut.<br />

F'RITlDS- odt KVARTERSGÅRDARNA<br />

F'ritidsgårdrtl Mallm'n (Malmrm; skola)<br />

Öppet måndag-loMag kl 16.00-22.00. fredag<br />

och lördag kl 18.00-23.30. söndag stingt.<br />

Cafeteria, bordtennis. TV. billard. sällskapsspel,<br />

hobby. diskotek och idrotl.<br />

fritidsgården <strong>Kumla</strong>b,. skola<br />

Oppel m!ndag-fredag. Betr lider. se anslag l<br />

fntidsghden. Bordlennis. bilJard. cafeteria.<br />

TV. bobbY'·erksamhet.<br />

/5 j,.bruoTl, Kum/a lealer<br />

Sagan om den vita koltrasten<br />

Teater El Grillo<br />

Ålder S-lO år<br />

Fritidsgården IIä1labrottel (Tallangens skola)<br />

Oppet mindag. onsdag och torsdag<br />

kl 17.00-21.30.<br />

Bordtennis, biljard. TV. sällskapsspel, hobby.<br />

dISko, se ....·cring m m.<br />

K~artf'r'sgArd..n Sannahf'd (C..ntrumhusd)<br />

Oppet måndag och torsdag kl 17.00-21.00.<br />

Bordtennis. sällskapsspel. disko m m.<br />

För uppl)'snmg om friuds- och kvancrsgårdar<br />

kontakta fntidsgårdsförestAndare Ingemar<br />

-Kmten- Johansson 11'1 019·88 176.88 459.<br />

ELWUSSPÅREN<br />

Bel)'snmgen l elljusspåren ..id Viaskogen och<br />

DJupadalsparken är påslagen från mörkrets 111­<br />

brolt till kl 22.00. Under snöpenoden kommer<br />

spåre:n alt ..ara uppkörda för skidikmng. Vi<br />

,ädpr till Er. som 1I1te Aker skidor: G EJ I<br />

SPAREN<br />

-BYGGEr', AsBRO<br />

SkIdspår 2.5 och SI.:m. Stugan hålles öppen lördagar<br />

och söndagar kl 10.00-16.00. Bestil.1lmng<br />

av slUgan på annan tid kan göras på tel 019·<br />

601 80 eller 722 24.<br />

I /nars. l1usar,.n<br />

MOl himien i fICkan<br />

Paraplyleatern<br />

Ider 3-7 Ar<br />

15 maTS, G/lltsa/""<br />

Th,,.lrollet<br />

Dockteater med Usbeth Hamplllg<br />

Alder från 5 år<br />

19 mars. Kli/lila t,.ater<br />

!.}'ckli!;: Tf'SIl<br />

Mnritine och unnart<br />

Passar blide små och stora<br />

J2 april, Husaren<br />

Storan, lillan och Slörsten<br />

Ung" Riks<br />

Ålder frAn 7 år<br />

26 april. (preliminärt)<br />

FöreSIäIlningen om Gud<br />

A tellerte"tern<br />

För tonånngar<br />

22 23


Gruppkorsband<br />

Inför deklarationen<br />

Förenklad självdeklaration<br />

Vid årets deklaration används för första gången blanketten<br />

~Förenklad sjätvdeklaration~. Den förenklade självdeklarationen<br />

innebär bland annat<br />

att löneuppgifterna som skattemyndigheterna redan<br />

fått inte skall fyllas i,<br />

att uppgifter om villan och fritidshuset finns förtryckta<br />

på blanketten och<br />

att de vanligaste avdragen görs aulomatiskt av skattemyndigheten.<br />

VISSa dek!aranler måste dock fortfarande använda btanketten -Allmän självdeklaration-.<br />

Vilka det är framgår av informationsbrosctlyren -Dags att deklarera".<br />

"Dags att deklarera"<br />

ger alla upplysningar som behövs för en vanlig inkomstdeklaration.lnformationen<br />

kommer i brevlådan tillsammans med deklarationsblanketten.<br />

.. Deklarationsupplysningar för löntagare"<br />

finns all hämta på bank- och postkont()(, för den som behöver en mer utförlig<br />

handledning.<br />

lol

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!