varje - Kumla kommun
varje - Kumla kommun
varje - Kumla kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Kumla</strong> bibliotek<br />
Effekt 89<br />
Av <strong>kommun</strong>afr&deI Sven-Ove Ceders/rand<br />
Oppettlder:<br />
HUVUDBIBLIOTEK<br />
Folkets hus, Skolvägen 12, <strong>Kumla</strong><br />
lel86190<br />
Mind-fred 12-20<br />
lOrd 11-14, sond 16-18<br />
FiliaJ~<br />
HÄLLABROTTET<br />
Tallångens skola, lel72413<br />
TISd 10-14<br />
onsdochtorsd 10-14, 17-19<br />
KUMLABY<br />
<strong>Kumla</strong>by centrum, Högstac:beskoWt<br />
Korstagatan. tel 88 196<br />
'-tänd 10-17, lJsd 17-19<br />
onsd 10-19, lorsd 10-17<br />
SANNAHED<br />
C&ntrumhuset, lel 78630<br />
Mind 17-19<br />
IISd och fred 10-'3<br />
ÅBYTORP<br />
Posthuset, tel 732 41<br />
Tisd 17-20<br />
fred 10-13<br />
HUVUDBIBLIOTEKET HALLER STANGT<br />
långfredagen, påskafton, påskdagen, annandag påsk. 1 maj, Kristi himmelsfärdsdag<br />
och pingsthelgen. SkArlorsdagen 16 april och torsdagen 30 april stänger huvudbibliotekel<br />
kl 17 och filialen I Hållabrottet kl 14.<br />
Onsdagen 27 maj stänger huvudbiblioleket och filialen i <strong>Kumla</strong>by k117, filialen i Hällabrottet<br />
kl 14.<br />
KUMLAN<br />
Informationsblad fOr <strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong><br />
Ansvarig utgivare:<br />
Kommunalrådet Sven-Ove Cederstrand<br />
RedaktiOn:<br />
Kommundirektör Thage Arvidsson<br />
Assistent Slgbrit H!tgghult<br />
Postadress:<br />
Bo~ 17, 69201 KUMLA<br />
2<br />
-Besöksadress:<br />
Stadshuset, <strong>Kumla</strong> torg<br />
Telefon:<br />
019188 100 (v!t~el)<br />
Nästa nr utkommer<br />
mitten av maj 1987<br />
Under senare år har det i tidningar, på<br />
radio och inre minst inom näringslivet<br />
förts en ibland hetsig debatt om den<br />
offentliga sektorns utveckling. Man<br />
har sagt att den offentliga sektorn blivit<br />
en alltför tung och kostsam<br />
"klump" för Sverige,<br />
Givetvis får en sådan deball många<br />
övertoner. Uttalanden. all Sverige<br />
kommer alt utarmas och vår höga<br />
standard undergrävas på grund av<br />
skattetryck och den offentliga sektorns<br />
storlek. är starkt överdrivna och<br />
felaktiga. Tack vare den offentliga<br />
sektorn så har vi svenskar så hög standard<br />
som vi har idag.<br />
Debatten är emellertid inte oviktig<br />
och saknar inte helt grund för sina påståenden.<br />
Tvärtom finns det i långa<br />
stycken mycket att ta fasta på.<br />
Den offentliga sektorn kan inte. med<br />
nuvarande arbetsuppgifter, få växa<br />
hur mycket som helst i förhållande till<br />
andra sektorer i det svenska samhället.<br />
Inom näringslivet är frågor som<br />
god service, hög effektivitet och kvalitet<br />
vardagliga frågor. I de flesta fall är<br />
dessa lätt mätbara i fonn av kostnad<br />
för produktion aven vara eller en<br />
tjänst och dess förhållande till möjligt<br />
försäljningspris på marknaden.<br />
Inom den offentliga sektorn har inte<br />
samma enkla krav på ekonomisk beräkning<br />
varit ett måste vid "prissättning"'<br />
av de tjänster som erbjuds.<br />
För många verksamheter inom den<br />
offentliga sektorn blir problemställningen<br />
inte lättare av aU det kan uppstå<br />
etiska problem j frågor vad gäller<br />
effektivitet. rationellt arbete och antal<br />
producerade uppdrag eller tJanster<br />
per tidsenhet. Dessa problem märks<br />
tydligt när man pratar om vård av<br />
människor på sjukhus, vårdhem. servicehus,<br />
barnstugor etc.<br />
Hur berör denna diskussion oss i<br />
<strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong>? På vilket sätt kan vi<br />
tillgodogöra oss den debatt som förs?<br />
För det första kommer vi. liksom<br />
flertalet av landets övriga <strong>kommun</strong>er.<br />
att drabbas av statens besparingar.<br />
Dessutom måste förutsättningarna rör<br />
ytterligare ökning av den <strong>kommun</strong>ala<br />
skatten betraktas som begränsade och<br />
i längden felaktiga gentemot den<br />
enskilde <strong>kommun</strong>invånaren. Med<br />
andra ord så måste det bli en knapp<br />
ekonomi som styr vårt handlande i<br />
framtiden på ett helt annat säll än under<br />
1960- och 1970-talet, då det fortfarande<br />
fanns utrymme för att höja skatter<br />
och avgiher.<br />
För det andra har vi av tradition inte<br />
ställt samma krav på den offentliga<br />
sektorns effektivitet och rationalisering<br />
som för näringslivet. Det har inte<br />
funnits samma krav au verksamheten<br />
ekonomiskt måste bära sig, ge vinst<br />
etc.<br />
Idag är läget annorlunda. I <strong>Kumla</strong><br />
<strong>kommun</strong> måste vi med samma ekonomiska<br />
resurser - eller något minskade<br />
ekonomiska ramar - ge en effektivare<br />
och bättre men ändå lika god och generös<br />
service till våra uppdragsgivare<br />
korn mun invånarna som tidigare.<br />
Låter detta orimligt?<br />
Nej, jag tror inte det. Genom det positiva<br />
politiska klimat som råder i<br />
3
<strong>Kumla</strong> och genom den engagerade<br />
och välutbildade personal som idag<br />
finns i <strong>kommun</strong>en har vi grundförulsällningarna<br />
för nyskapande och vidareutveckling<br />
av den <strong>kommun</strong>ala verksamheten.<br />
Under temat Effekt -89 skall vi under<br />
åren 1987 och 1988 genom rationalise·<br />
ringar och ökad effektivitet ta bort<br />
onödiga och byråkratiska arbeLSuppgifter<br />
och spara 4 % av den totala<br />
budgetomslutningen för <strong>varje</strong> förvaltning.<br />
Genom besparingar kan "i<br />
ge möjlighet till fortsatt utbyggnad av<br />
de sektorer som måste utvecklas även<br />
i framliden. I första hand gäller detta<br />
barn- och äldreomsorgen, som behöver<br />
nya resurser.<br />
Egentligen är det konstigt att det inte<br />
var inom den offentliga seklOrn som<br />
frågorna om service, positivt tänkande,<br />
kunden i cetllrum etc började diskuteras.<br />
Istället var det Janne Carlsson<br />
med SAS som fick hela Sverige att<br />
prata om serviceanda. Den offentliga<br />
sektorn är ju annars den sektor som<br />
ägnar mest tid åt att ge service; till pa-<br />
Lokala ska"emyndigheten, Östra Storgatan 13, HaJlsberg har<br />
ÖPPET HUS<br />
lördagen den 28 februari klockan 10.00-13.00<br />
med information om den<br />
Förenklade deklarationen m m<br />
Skatteförvaltningen<br />
4<br />
tienter på sjukhus och vårdhem, till<br />
barn på dagis och i skolor etc. Egentligen<br />
borde det varit vi som tagit del<br />
stora servicegreppet genom positivt<br />
tänkande, snabbhet, effektivitet, lagmoral<br />
etc.<br />
Det är aldrig för senl att börja. Jag<br />
tror att vi har fina förutsättningar au<br />
lyckas att fortsätta utveckla <strong>Kumla</strong>s<br />
goda rykte som en blomstrande och<br />
trivsam <strong>kommun</strong>. Delta förutsätter givetvis<br />
att vi alla drar dt ramma hdll.<br />
Vi kommer att IJckas!<br />
Egentligen skulle ledaren kunna avslutas<br />
här. Men det skulle kännas helt<br />
fel, att inte få nämna och ge ett hedersbevis<br />
till årets nyårsrevy "1 väntan<br />
på vadå ...". Årets revy har liksom sina<br />
föregångare verkligen svetsat samman<br />
<strong>Kumla</strong> ti11 en glad och trevlig<br />
<strong>kommun</strong>. Lennart Wilsons förnämliga<br />
tolkning av vår kultursekreterare är i<br />
mitt tycke en av revyns höjdpunkter.<br />
Sångerna, musiken och danserna får<br />
inte heller förglömmas.<br />
D<br />
Vi informerar även vid föreningars sammankomster. årsmöten octl medlemsmöten<br />
Ring Perarne 800, tel 0582-152 20<br />
Informationen är kostnadsfri.<br />
Ungdomsvåld och vandalisering <br />
i <strong>Kumla</strong>?<br />
KumJan fungerar ror det mesta som infonnationsskrift med em'igs<strong>kommun</strong>ikation, Ibland<br />
hinder det emellertid att läsare tal" kontakt för att komma till tals i liktiga frågor. En friga<br />
som tringel" allt mer näTa är frigan om det ökande våldet. Reagerar li, eDer "I)1',-r" li oss in,<br />
le?<br />
Lillian \VKllund och Gunnd Helander är bland dem som reagerar och som delar med sig av<br />
sina tankar till <strong>Kumla</strong>ns låsart'.<br />
Våld - symptom på vad?<br />
A v Lillian Widlund<br />
Vid två tillfällen under de senaste månaderna<br />
har jag deltagit i samlingar vid<br />
vilka våldet i <strong>Kumla</strong> varit samtalsämnet.<br />
Nu senast i Ordenshusct i Hardemo,<br />
där föreningar, representanter från<br />
de politiska partierna, polisen m fl samlats.<br />
Komminister Andreas Danielson<br />
inledde samtalet genom att ge sin syn på<br />
våldet. Han ansåg att den främsta orsaken<br />
till våldet i dagens samhälle är<br />
otryggheten.<br />
Efter kaffedriekning och samtal i<br />
grupp vid borden släpptes debatten<br />
loss. Vana talare tog till orda. Av deras<br />
tal att döma hade en del kommit till<br />
samlingen i första hand som representanter<br />
för sitt parti. i andra hand som<br />
medmänniskor.<br />
Själv är jag ingen van talare, möjligen<br />
van alt "tänka högt", och del fanns det<br />
ingen möjlighet alt göra. Därför åkte<br />
jag hem med en massa osorterade tankar-osagda.<br />
Jag upplever också våldet som symptom<br />
på otrygghet. Vad gör vi? Vad kan<br />
vi göra?<br />
Ge föräldrarna mer tid! Stötta dem till<br />
exempel när de vill arbeta 75 % för all<br />
bättre hinna ställa upp för familjen. Höj<br />
föräldrarnas status. Gör klart för dem<br />
vilken makt de har i egenskap av just<br />
föräldrar.<br />
Polisen. skolan, bampsykologen och<br />
samhället kan ingenting göra, om de inte<br />
har föräldrarna med sig. Barnen är<br />
en spegelbild av oss vuxna. Ljuger vi för<br />
barnen, gör vi saker bakom deras rygg.<br />
kommer de givetvis att göra likadant.<br />
Den allra viktigaste spegelbilden är barnens<br />
föräldrar. Allt för få föräldrar förstår<br />
sin betydelse som föräldrar. De tror<br />
att det är proffsen - pedagoger av olika<br />
slag - som bäst kan fostra deras barn.<br />
Andra föräldrar klarar inte aven eller<br />
annan anledning av att vara vad de borde<br />
vara för sina barn.<br />
Tänk om vi kunde hjälpa föräldrarna<br />
alt stötta barnen. Ett avsevärt bättre alternativ<br />
än au anlita polisen, som någon<br />
föreslog i debatten.<br />
Det finns lre K, som är oerhört viktiga<br />
i barnuppfostran. Det är Kärlek, Konsekvensens<br />
och Krav. De som i första<br />
hand vill "sätta åt"' och "skicka polis" på<br />
barnen sätter krav och konsekvens först<br />
och kärleken sist. Jag vill rekommendera<br />
dig som tycker att straff är det bästa<br />
sättet att stoppa våldet att läsa Kärlekens<br />
lov i Bibeln. l Korinthierbrevets<br />
13 kapitel.<br />
Vad kan vi göra för att hjälpa dem,<br />
som står för våldet i vår tätort, i vår<br />
<strong>kommun</strong>?<br />
Varför inte upplåta en lokal i ccntrum,<br />
en lokal som föräldrar tar ansvar för, en<br />
lokal dit ungdomar kan gå för att träffa<br />
varandra vid en enkel fika till självkostnadspris,<br />
en lokal som blir ett mål och<br />
5
den "orsak att finnas på stan" som polis<br />
och sociala myndigheter efterlyser.<br />
Ansvar för fikat? Varför inte politiska<br />
partier? Inom dessa finns alla kategorier<br />
av människor. Ett enkelt ansvarstagande<br />
med stora kontaktytor och möjlighel<br />
att väcka ungdomars intresse för<br />
samhällsfrågor. ansvarstagande - och<br />
medmänsklighet.<br />
Brottsling eller vanlig<br />
ungdom?<br />
A v Gunnel Helander<br />
Efter att ha deltagit i debatten i<br />
Ordenshuset, Hardemo en novemberkväll<br />
1986 säller jag mig ned vid skrivmaskinen<br />
och tänker till.<br />
Tidigare har jag vid en snabbkoll under<br />
mina steg till bilen noterat, att fler<br />
med mig uppfattat att ämnet för kvällen<br />
var något helt annat än vad det<br />
blev. Inte var det tänkt att vi skulle<br />
diskutera en samling professionella<br />
brottslingar, angivna till tio stycken,<br />
vilka enligt uppgift har förmågan att<br />
hålla en hel <strong>kommun</strong> i ett skrämmande<br />
och till synes opåverkbart grepp.<br />
Ingen kan emellertid övcrtyga mig<br />
om att dct är dessa tio "etablerade<br />
brottslingar" som finner ett nöje i<br />
- att krossa <strong>varje</strong> ruta i Alvbro f d<br />
skofabriks källar- och bottenvåning en<br />
smällkall vinternatt,<br />
- att bryta av <strong>varje</strong> nyplanterat träd efter<br />
Hagendalsvägens gågatedel,<br />
- eller att minutiöst täcka tre fjärdedelar<br />
av parkeringsrutorna mellan hotcl<br />
N.~rke och järnvägen med glaskross.<br />
An mindre kall någon få mig att tro<br />
att orsaken till valdet och skadegörelsen<br />
i <strong>Kumla</strong> är dess geografiska närhet<br />
till Hallsberg.<br />
Tyvärr var kvällen alltför sen innan<br />
jag kom underfund med au ingen lalade<br />
om det som vi egemligen var samla-<br />
6<br />
de för att diskutera, det vill säga hur vi<br />
når alla dessa "småbroltslingar" - vanliga<br />
ungdomar, som trakasserar oss<br />
<strong>varje</strong> veckoslut.<br />
Ett ord som jag uppskattade under<br />
kvällen nämndes aven kvinna. Hon<br />
sa: "Vi måste sluta att vara flata". Inbegriper<br />
det ordet att vi inte skall vända<br />
blicken åt annat håll när vi ser våld<br />
på gatan, inte slinka runt hörnet när<br />
någon krossar en ruta eller kastar en<br />
flaska från en förbipasserande bil,<br />
över huvud taget inte hålla tyst när någon<br />
gör något dumt, då håller jag helt<br />
med hcnne,<br />
Vår rcsurs är den goda vilja som finns<br />
hos politiker, kyrkfolk och vanliga förcningsmänniskor.<br />
Au diskutera inom<br />
föreningarna vad vi kan göra för insatser<br />
mot våld och skadegörelse är nog<br />
bra, men jag föreslår att <strong>varje</strong> politisk<br />
sammanslutning. <strong>varje</strong> kyrka, <strong>varje</strong><br />
förening gör en konkret insats för att<br />
bekämpa våldet och våldsverkarna.<br />
Som exempel kan nämnas hur <strong>Kumla</strong><br />
husmodersförening förra våren startade<br />
en kampanj mot glaskrossning. Ett<br />
tag tycktes kampanjen ge resultat,<br />
men idag är situationen åter deprimerande.<br />
Vi tar alltså nya tag. Hittills har<br />
<strong>varje</strong> föreningsmedlem delat ut tio<br />
kampanjblad samt plockat glas. Kommunens<br />
konsumentråd har sänt ut<br />
kampanjblad till alla 16-25-åringar i<br />
<strong>Kumla</strong>. Vialundskolan har haft en<br />
halvdag, då det plockats glas och arbetats<br />
i grupper. Lärare på mellanstadiet<br />
har ordnat teckningstävling och delat<br />
ut kampanjblad. En av husmodersföreningens<br />
medlemmar har pratat glaskrossning<br />
i Hagaskolans klasser.<br />
En tanke som framförts är den, att<br />
det efter klockan 18.00 inte får finnas<br />
bara tonåringar "på stan", Aktivera<br />
<strong>Kumla</strong> under fyra~fem veckoslut, då<br />
alla - gamla som unga - rör sig på<br />
stan. Centrum sjuder av aktivitet.<br />
Musikskolan - behövs den?<br />
A v musikledare Stig-Erik Nerman<br />
Är musikskolan bara en kul grej eller är<br />
den en viktig verksamhet? Ar det värt<br />
att satsa <strong>kommun</strong>ala pengar på att elever<br />
får lektioner i att spela instrument<br />
en gång i veckan?<br />
Om musikskolans verksamhet enbart<br />
behövdes för lektioner på instrument,<br />
vore det inte så lätt att svara ja på frågan,<br />
om musikskolan behövs. Men vet<br />
man lite om verksamheten i stort blir<br />
svaret obetingat ja.<br />
Aktiv fritid<br />
Varje vecka deltar 152 elever i orkesler~<br />
och samspelsgrupper. De övar på sen<br />
eftermiddags~ samt kvällstid. Musikskolans<br />
aktiviteter är ett viktigt komplement<br />
till barnens och ungdomarnas övriga<br />
fritidsaktiviteter.<br />
Alla ungdomar "passar inte in" i de<br />
vanliga aktivileter som bjuds. Det är<br />
därför viktigt att finna fritidssysselsättningar<br />
som ger tillfälle till eget aktivt<br />
skapande. Detta är särskilt markant i<br />
dag då det översköljande kommersiella<br />
utbudet mer och mer inbjuder till passiv<br />
konsumtion.<br />
• Stadshuset har öppet för allsång,<br />
tipspromenad, konstutställning<br />
• Frälsningsarmen har öppet hus<br />
• Lediga affärslokaler hyrs ut pcr dag<br />
för loppmarknader, utställningar,<br />
föreningsaktiviteter<br />
• Hamburgerbaren ordnar aktivitete,<br />
• Videoaffären ger reklamerbjudande<br />
på annat än våldsfilmer<br />
• Affärerna ordnar tipspromenader<br />
• Privatpersoner ordnar festcr, men<br />
Att musicera tillsammans är ett bra exempel<br />
på aktivt skapande. Orkesterspel<br />
ger rika möjligheter att träna samarbetc.<br />
Orkestennedlemmar lär sig att visa<br />
hänsyn. Över huvud tagel tränas inom<br />
orkestern många sociala färdigheter<br />
som man får nytta av i livets olika sammanhang.<br />
Musikskola ror alla<br />
Låt oss titta lite närmare på musikskolan<br />
och dess verksamhet.<br />
I lågstadiet får barnen en grundläggande<br />
undervisning under de så kallade<br />
kompanjonlärartimmarna. Klassen får<br />
då besök aven extra musiklärare. Från<br />
och med fjärde klass ges eleverna möjlighet<br />
att välja olika instrument. För<br />
närvarande deltar cirka 560 elever i instrumentalundervisning.<br />
Musikskolan har totalt 240 timmar per<br />
vecka fördelade på kompanjonlärarundervisning,<br />
instrumentalundervisning<br />
och orkesterspel. Sju tillsvidareanställda<br />
och sex timlärare delar på jobbet.<br />
De flesta av lärarna besökcr mellan fcm<br />
och nio skolor <strong>varje</strong> vecka. Därmed får<br />
gästerna måste passera centrum till<br />
och från festen<br />
• Skolor, Folkets hus, Posten. Taxi,<br />
SJ, bankerna m fl ordnar aktiviteter.<br />
Låter det dumt? Enkla ideer kan engagera<br />
många. Det måste finnas massor<br />
med ideer lagrade hos oss <strong>Kumla</strong>bor.<br />
Vi behöver konkreta förslag, förslag<br />
som sätts i verket nu. Det gäller<br />
inte ett tiotal "brottslingar" - det gäller<br />
oss och våra ungdomar. D<br />
7
även skolor i ytterområdena tillgång till<br />
instrumentalundervisning.<br />
Orkesterverksamhet<br />
Grunden i musikskolans orkesterverk~<br />
samhet är stråkorkestern, storbandet,<br />
och blåsorkestern. Stråkorkestern och<br />
blåsorkestern startade höstterminen<br />
1986. Storbandet har en delvis ny besättning.<br />
Ett positivt och betydelsefullt inslag i<br />
orkestrarna är de föräldrar och amatörmusiker<br />
som spelar tillsammans med<br />
ungdomarna. Orkesterspel är ett utmärkt<br />
exempel på aktivitet, där både<br />
föräldrar och ungdomar kan delta sida<br />
vid sida. Det finns plats för fler. Tag<br />
chansen, du förälder, som kan spela litet,<br />
men kanske hållit upp några år.<br />
Hör av dig till musikskolans expedition!<br />
Yngre elever måste få möjlighet att<br />
växa in i orkesterlivel. Därför finns flera<br />
små ensembler, där mellanstadieele·<br />
ver får träna samspel. Dessa smågrupper<br />
fungerar som en "plantskola" till de<br />
stora orkestrarna. Från och med höstterminen<br />
1986 finns det två rock/popgrupper.<br />
För sångintresserade finns en<br />
kör.<br />
Nyheter i rorsöksvcrksamhct<br />
Skolstyrelsen har initierat två försöks~<br />
verksamheter under innevarande läsår,<br />
Det är dels suzukiprojektet och dels en<br />
slagverksensemble.<br />
I suzukiprojektet deltar 22 elever. Suzukimetoden<br />
går ut på an barnen lär sig<br />
spela på samma sätt som man lär sig tala<br />
- genom att lyssna och härma. Dettapius<br />
att det finns små tiolstorlekar - gör<br />
metoden mycket lämplig för barn. I vår<br />
suzukigrupp finns barn från fem till tio<br />
[ musikskolans storband formas musiken i gemenskap och samarbete<br />
Suzuki i <strong>Kumla</strong> -lyhörda barn och engagerade föriildrar<br />
8<br />
år. Suzukiundervisningen kräver stort<br />
föräldraengagemang. Vid två tillfällen i<br />
veckan följs barn och föräldrar till musikskolan.<br />
Däremellan måste speciellt<br />
de yngre barnen ha mycken hjälp hemma.<br />
I slagverksensemblen får intresserade<br />
elever prova att spela olika typer av<br />
slagverk tillsammans. Slagverksensemblen<br />
fungerar både som egen ensemble<br />
och som "färgklick" i andra<br />
orkestrar.<br />
Framtiden<br />
I framtiden hoppas vi kunna bedriva<br />
en utåtriktad verksamhet med besök<br />
på institutioner, arbetsplatser och givetvis<br />
egen fortsatt konsertverksamhet.<br />
Vi hoppas också få till stånd samarbete<br />
med andra kulturyttringar. Tag<br />
gärna kontakt med oss på musikskolan<br />
om du har förslag eller ideer.<br />
En ny musiklärartjänst kommer att<br />
inrättas höstterminen 1987. Detta ger<br />
musikskolan större möjlighet att bredda<br />
verksamheten. Gymnasieeleverna<br />
kan t ex få fortsatt undervisning på instrument<br />
och musikskolan kan mer<br />
aktivt stött
Våra grönområden<br />
Text och teckning av landskapsarkitekt Astrid Avenberg<br />
Parkprogram<br />
Under sommaren 1986 och under tre<br />
månader i vinter har vi inom park- och<br />
fritidsförvaltningen arbetat med ett<br />
parkprogram för <strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong>. Arbetet<br />
är indelat i tre steg. Först görs en<br />
inventering. Därefter sker en analys<br />
av parkmarkens kvaliteer och brister<br />
samt behovet av park i olika områden<br />
i tätorterna. Slutligen framläggs ett<br />
förslag på åtgärder för den närmaste<br />
tiden och principer för framtida planenng.<br />
Detta arbete kommer att resultera i<br />
skriften "Parkprogram för <strong>Kumla</strong><br />
<strong>kommun</strong>", vilken är beräknad att<br />
tryckas i slutet av februari 1987.<br />
Trädgårdsstad<br />
<strong>Kumla</strong>s särart som trädgårdsstad med<br />
lummig grönska ända in i centrum har<br />
gått förlorad. Avståndet är också stort<br />
till grönska i form av nalUr för rekreation<br />
utanför tätorten <strong>Kumla</strong>. <strong>Kumla</strong><br />
ligger som en ö ute på Närkeslätten.<br />
Parker och naturmark inne i själva tätorten<br />
och i dess närhet är därför särskilt<br />
viktiga att bevara.<br />
Denna artikel vill beskriva de olika<br />
parktyper som finns i <strong>Kumla</strong> samt presentera<br />
våra finaste grönområden,<br />
som är mest värda att skydda.<br />
Det är viktigt att kunna erbjuda olika<br />
parkmiljöer. Olika brukare har olika<br />
önskemål och olika behov.<br />
<strong>Kumla</strong> kyrkogård; lugn. rofylld. lummig grönska<br />
10<br />
Anlagd park<br />
Den anlagda parken har många utseenden<br />
och funktioner.<br />
I <strong>Kumla</strong> finns stadsparksmiljön i<br />
form av Djupadalsparken.<br />
Det finns även flera stora parker för<br />
idrottsaktiviteter, exempelvis Idrottsparken<br />
och <strong>Kumla</strong>byfältet.<br />
Prydnadsparken är återigen Djupadalsparken<br />
med blomrabatter, fontäner<br />
och den vackra bron över till ön i<br />
<strong>Kumla</strong>sjön.<br />
Det finns många sm& lekplatser i<br />
<strong>Kumla</strong>, flera pulkabackar och till och<br />
med en skidlift inne i centrum. Däremot<br />
fattas en bygglekplats där barnen<br />
kan få hjälp med material och plats för<br />
sin skaparlust. Djurlek saknas också.<br />
Den lugna, rofyllda parken, som behövs<br />
för promenader och utflykter och<br />
för naturstudier, saknas i <strong>Kumla</strong>. Den<br />
enda avgjort lugna och lummiga miljön<br />
med gräsmattor inbäddade av<br />
grönska är faktiskt kyrkogården vid<br />
<strong>Kumla</strong> kyrka. Den kan och får inte användas<br />
till de aktiviteter som den lugna,<br />
rofyllda parken med stora gräsmattor<br />
ger plats för.<br />
Naturpark och naturmark<br />
Naturpräglad park är mycket uppskattad<br />
som lekmiljö. De skogsdungar<br />
som sparats inne i bebyggelsen och<br />
som sköts som extensiv park eller som<br />
naturmark ger stort utbyte. De är lummiga<br />
och gröna och skyddar mot vind.<br />
Naturparken är trevlig all promenera<br />
och motionera i. Den är dessutom billig<br />
att sköta.<br />
Södra MosparkenlOppegårdsparken,<br />
Viaskogen och även skogen vid Djupadalsparken<br />
är fina exempel på denna<br />
typ av park, som vi borde ha mer av<br />
i vår <strong>kommun</strong>.<br />
Gdng- och cykelvägar mellan grönområdena<br />
är viktiga för att binda sam-<br />
11
OM KRIGET KOMMER<br />
eller om kris uppstår i fredstid <br />
vad gäller då?<br />
~ .<br />
OppegJ.rdoen) CK"h Södra Mos nalUrpark: snär CK"h oordnad växthghet är en tillgJ.ng l barnens lekar<br />
attraktioner såsom cafe, utomhusscen,<br />
blomrabauer, fontän. minigolfbana<br />
och motionsspår i skog.<br />
Södra Mosparken och Oppegårds·<br />
parken däremot är nalUrparker med<br />
helt annan karaktär. De har sparats<br />
som välbehövliga lungor i tålOrtens<br />
bostadsbebyggelse. De är sköna au<br />
cykla igenom och den lummiga skogen<br />
erbjuder rika möjligheter tilllck. Au<br />
miljön är snårig och oordnad är bara<br />
en fördel för barnens lekar.<br />
Viaskogen med mOlionsspår är väl<br />
värd att skydda. Den är en stycke<br />
sammanhängande natur i södra delen<br />
av <strong>Kumla</strong>. Den är tillräckligt stor att<br />
använda exempelvis för skolornas<br />
orienteringar.<br />
I Sannahcd finns en miljö med kultu·<br />
rella och historiska värden samt en utvecklingsbar<br />
park. Officersmässen<br />
med trädgård är en stor tillgång, likman<br />
dessa. Dessa vägar skall var bilfria<br />
och gärna kantade med allfträd eller<br />
annan vegetation.<br />
Grön gatumiljö<br />
Även gatorna blir trevligare med planteringar<br />
av olika slag. Allfträd ger<br />
ojämförligt del största utbytet. De är<br />
relativt skötscIfria. när de väl är planterade<br />
och växer bra. Träden ger karaktär<br />
åt gatan såväl vinter som sommar.<br />
Vi borde därför plantera fler ga~<br />
tuträd i <strong>Kumla</strong>. Park- oeh fritidsförvaltningen<br />
håller därför på att ularbeta<br />
en trädplan för vår <strong>kommun</strong>.<br />
Grönområden värda att skydda<br />
Bland grönområden väl värda att<br />
skydda bör först och främst Djupadalsparken<br />
med <strong>Kumla</strong>sjön nämnas.<br />
Den är en alltigenom anlagd park som<br />
idag är mycket vacker. Den har flera<br />
'-<br />
Från den 1 januari 1987<br />
ansvarar <strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong> för<br />
civilförsvaret i <strong>kommun</strong>en.<br />
-<br />
. -<br />
12<br />
Januari 1987
Vad händermig<br />
och min familj?<br />
Hur blir det<br />
med familjen?<br />
o o o skyddsrum?<br />
~ ..<br />
~r~~ ,<br />
00 o andningsskydd?<br />
o o o mat och<br />
vatten?<br />
o o o barnom-<br />
~ sorgen?<br />
~<br />
o o o skolan?<br />
Familjen bör hållas samman så långt det år möjligt. Barn bör nels!<br />
vara tillsammans med minst en av föräldrarna. Det kan dock bli svårt<br />
att hålla samman familjen därlör<br />
att män i åldern 18-47 år omfattas av värnplikt,<br />
att alla i åldern 16-70 år kan kallas till utbildning och IjlnstgOring inom<br />
civilförsvare!,<br />
att kvtnnor och mån kan vara inskrivl'la fOr fnvllligt åtagande Inom totatlör"svarel<br />
i kng, tex Inom Svenska röda korset, SV9riges lottakår.<br />
Blå stjärnan eller Hemvärnet.<br />
I <strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong> finns CIrka 12300 skyddstumsplatsef Del Innebär<br />
att VI inom <strong>Kumla</strong> tätort (skyddsnJmsort) tycks ha t1J1rAckligt antal platser.<br />
Problemet år, alt skyddsrum JlIte finns i områden där många har<br />
SIn sysseIsättrung efter där natlbefolknlOgen finns. Behovet år ytterligare<br />
5 100 skyddsrumsplatser.<br />
Skyddsrum finns i många flertamiljshus byggda efter 1940 Ett<br />
skyddsrum fungerar ofta som förråd eDe!" cy1l:eIkaIIare idag Vid beredskap<br />
måste skyddsrummet kunna iOrdnrngställas Inom 48 timmar<br />
Omflyttning av befoluling kan göras öl områden som hat Overskotl av<br />
skyddsrum, eX9mpetv1s Prastgårdsskogeo, Kvampar1l:en och Centrum<br />
Tydliga anslag satts upp, så att aOa boende kan se varde har sitt<br />
skyddsrum Bnsten på skyddsrum är störst I <strong>kommun</strong>ens småhusom-<br />
'äd""<br />
Målet år givetvis att hela befolkrnngen ska få andnlngssk)'dd<br />
finns Inle tillräckligt antal för att alla ska lå<br />
Idag<br />
Vi ska ha tillgång till såväl mat som vatten. Matprodukltonen ska lorIsätta,<br />
även om den kommer alt föråndras och lOrenkIas. livsmedelsimporten<br />
kommer troItgen att upphöra. Vatten är elt stort problem i<br />
krig. Vattentilllörseln kan störas genom att ledningar skadas samma<br />
gäller av\oppssystemet. Vi kan bli tvingade att klara oss på så pass liten<br />
mängd vatten som 10 liter per person och dygn. Kommunen har<br />
tagit lram planer tör att i krissituation Ofdna utspisning tör hemlösa,<br />
nyktlngar m fl<br />
Barnen ska så långt möjfig1 är vara kvar i sin vanliga miljö. Det är vik·<br />
tigt alt hålla samman familjen så att kontakten mellan barn och förälder<br />
bibehålls.<br />
Barnomsorgen måste utökas för alt kunna fungera under hela dygnet,<br />
men med fler barn per grupp än under fredstid. Såväl barn som anstälkta<br />
har tillgång till skyddsrum.<br />
Grur'ldskolans verksamhet skallfortsälta. Förändnngar måste ske, då<br />
en del skolor ligger ioom riskområden och saknar skyddsrum. Under·<br />
visningen 'lyttas till andra lokaler, så nära hemmiljön som möjligt.<br />
Timplanerna måste jämkas. Skoldagarna kan bli längre. Ämnesinrikt·<br />
nlngen kan förändras. Gymnasieelever kan biträda i undervisningen.<br />
I<br />
!<br />
l<br />
j<br />
000 ungdom<br />
16-18 år?<br />
o o o<br />
äldreomsorgen?<br />
'>-'....<br />
o o o flyttning?<br />
o o o<br />
våra arbeten?<br />
o o o våra djur?<br />
~<br />
Hemskyddsgrupper!<br />
Från och med 16 år gäller allmänna ljånsteplilctslagen och CivitlÖfsvarsplikten.<br />
Gymnasieundervlsolngen kan ställas in. lärarna kan behövas i grundskolan.<br />
Resor till och kån skolan kan vara omöjliga alt geoomföra. lokalerna<br />
kan behövas fOr andra ändamål<br />
GymnaseeleYema år en viktig resurs. De kan arbeta inom grundskolan<br />
och inom barn- och äldreomsorgen.<br />
Kommunens planlåggrnng omfatta1 samtliga äldre och handikappade<br />
oavsett om de i kedstid utnyttjar någon form av service eller ej.<br />
Betydligt stOrre resursDf An dagens kommer att behövas. PersonaJbehovet<br />
kornrnef alt öka och arbetstiden kommer att bli längre. Alla anstAllda<br />
kan komma att arbeta neltid. FOr en del A1dre och handikappade<br />
m!ste dygnet-runt-5efVlOU ordnas.<br />
I slOrsta mOjtiga utstråduung ska å1dre och handikappade bo kvar I SIn<br />
lf'IVanda mIljO. Många korrvner att bli hemskrivna från sjukvålden. Detta<br />
kommet alt stAlla stora krav på hemsjukvården.<br />
,<br />
FamiIten ska stanna kvar på SIn bostadsort. Vi ska ttylta endast om<br />
vår ort b1lf utsatt fOr -direkta" faror som mart
Oväder ...<br />
långa elavbrott med<br />
kall elspis, oanvändbar kyllfrys.<br />
Inget vatten! Ingen värme!<br />
Klarar du det?<br />
Har du tillgång till<br />
• vattendunkarlhinkar med lock?<br />
• campingkök med bränsle?<br />
• tändstickor?<br />
• stearinljus?<br />
• radio- och ficklampsbatterier?<br />
• transistorradio?<br />
• ficklampa?<br />
• mat (torra livsmedel, konserver)?<br />
• termos?<br />
När värme saknas<br />
Använd bara ett rum - helst I söderläge<br />
- för att hålla värmen. Släng till mot<br />
övriga, kalla rum. Klä dig enligt "flerskiktsprincipen".<br />
För att få extra värme kan du<br />
• bränna stearinljus eller fotogenlampa<br />
med veke<br />
• använda fotogenkamin<br />
• använda gasolvärme - om du vädrar<br />
korsdrag emellanåt.<br />
Grillen<br />
får bara användas utomhus. Inomhus är<br />
den livsfarlig på grund av risken för kolosförgiftning.<br />
Tänk på<br />
koloxidfaran! Vädra kort men rejält och<br />
ofta om du använder kok- eller värmeapparat.<br />
När vallen saknas<br />
Till ett bostadsområde, som blivit utan<br />
vatten, kan vatten köras i tankbil. Lättast<br />
hämtar man vatten i plastdunkar eller<br />
hinkar. Använd helst en dunk med skruvlock.<br />
Hushålla med vattnet; diska så litet<br />
som möjligt, använd engångsservis, tvätta<br />
sparsamt.<br />
Närelsaknas<br />
Räkna med att ett elavbrott försämrar dina<br />
möjligheter<br />
att få vatten och värme,<br />
att klara normal matlagning,<br />
att klara det sanitära.<br />
Räkna ut hur du gör med maten i en kyl<br />
eller frys som tinar, Öppna inte frysen i<br />
onödan. Den håller kylan elt par tre dagar<br />
i elt svall rum. Använd matvarorna i<br />
den ordning de riskerar att förstöras.<br />
Viktigt meddelande!<br />
O 14 O 14 O 14 O<br />
Signal under sju sekunder med fjorton<br />
sekunders paus. Pågår i två minuter.<br />
Lyssna snarast på radions program<br />
3, där viktig information lämnas.<br />
som Pukestugan och skomakarstugan<br />
med gårdstun som ger plats för fester<br />
och andra kulturevenemang. Miljön<br />
ärunikoch i högstagradvärdattskydda.<br />
Hagmarken norr om Sannaheds skola<br />
är utvecklingsbar som park. Med<br />
några gångvägar och slåner kan man<br />
få en trevlig och rofylld park att promenera<br />
i samt göra utflykter till.<br />
Cykelvägen till Sannahed är en fin<br />
länk mellan <strong>Kumla</strong> tätort och Sannahed.<br />
Den underlättar utflykten betydligt.<br />
Vägen är mjukt slingrande och utnyttjar<br />
väl vad som finns av variation i<br />
topografi och natur.<br />
Inte minst viktiga som skyddsobjekt<br />
är skogen och hagarna i Ekebyområdet<br />
norr om vägtorget. Detta område,<br />
som med ett namn från en gammal<br />
karta benämns Vargavrån, är varierat<br />
och naturskönt. Det är väl lämpat som<br />
rekreationsområde för norra <strong>Kumla</strong>.<br />
När tätorten växer norrut, kommer<br />
Vargavrån att bli särskilt intressant för<br />
dem som bor i Norra Mos och Ekeby.<br />
Vargavrån har skog av varierande<br />
trädslag och ålder, samt beteshagar<br />
med får och hästar. Området genomkorsas<br />
av ridstigar, tack vare att ryttare<br />
från ridklubben i Hagaby använder<br />
skogen som ridområde.<br />
Det finns även andra små parker och<br />
Skoindustrimuseet<br />
Hagmark i Sannahed, utvccklingsbar som park<br />
för utflykt och promenad<br />
skogsdungar som är viktiga för vår<br />
miljö i KumJa. Här har endast redovisats<br />
de större områden, som är särskilt<br />
viktiga i en ort som <strong>Kumla</strong>. Trots alt<br />
många har en egen trädgård behövs<br />
parkerna för mer ytkrävande rekreation,<br />
lek och motion.<br />
D<br />
Sveavägen 19, <strong>Kumla</strong>, har öppet dagligen mellan klockan 13.00<br />
och 16.30.<br />
För gruppbesök var god ring 019-884 93.<br />
Visste du att...<br />
en bilmotor på tomgång drar bensin för 50 öre i minuten? Om motorn är kall<br />
kan du räkna med det dubbla - en krona per minul!<br />
Undvik tomgångskörning! Det tjänar både Du och miljön på!<br />
13
Kris - beredskap i fred och krig<br />
A v IItredningssekrererare Vanja 8jörsson<br />
Dripp, dropp, dripp, dropp, dripp ...<br />
Jag vaknar av ett mycket irriterande<br />
ljud. Trycker på kontakten lill sänglampan.<br />
Ingenting händer. En blick<br />
mot den elektriska väckarklockan bekräftar<br />
misstanken - strömavbrott!<br />
På fötter, som snabbt blir iskalla, söker<br />
jag huttrande och snubblande efter<br />
en ficklampa. Jag hittar den. Ett<br />
svagt ljus lyser min väg till köket.<br />
Droppandet kommer från det avfrostade<br />
kylskåpet. Med fumliga fingrar<br />
slår jag på transistorradion, program<br />
3, för att få höra vad som hänt. Tur att<br />
jag hade batterier i radion. Jag kastar<br />
en blick ut genom fönstret mot grannarnas<br />
hus. Där flämtar små ljuslågor<br />
i fönstren. Gatubelysningen är släckt,<br />
som vore det sparbeting. Allt är<br />
mörkt, kallt och otrevligt. Något morgonkaffe<br />
får jag inte. Jag äger inte ens<br />
ett campingkök. Nu skulle jag Ulan vidare<br />
byta min kaffebryggare mot ett<br />
aldrig så litet campingkök.<br />
Vår upplevelse av kris<br />
Det jag här försökt beskriva är något<br />
som händer oss då och då. Vårt samhälle<br />
har blivit allt mer sårbart ju mer<br />
beroende vi blivit av tekniken. Det<br />
blir allt färre enheter som förser oss<br />
med bland annal elström. Det gör att<br />
de lätt kan slås ut för längre eller kortare<br />
tid. Då gäller det att vi klarar oss<br />
själva i de krissituationer som kan<br />
uppstå.<br />
Kommunens ansvar<br />
Den l januari 1987 övertog <strong>kommun</strong>en<br />
ansvaret för civilförsvaret på lokal<br />
nivå.<br />
14<br />
Det är <strong>kommun</strong>styrelsen, som under<br />
<strong>kommun</strong>fullmäktige, skall leda verksamheten<br />
under beredskap och i krig.<br />
Kommunstyrelsen skall samordna och<br />
ange inriktningen på verksamheten så<br />
att den mest angelägna verksamheten<br />
prioriteras. Det är också <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
som omfördelar de resurser<br />
som finns tillgängliga.<br />
Under två år har <strong>kommun</strong>en förberett<br />
övertagandet genom ett mycket<br />
omfattande planläggningsarbete. Om<br />
någon angriper Sverige så kommer det<br />
med stor sannolikhet alt ske mycket<br />
överraskande. Det är därför planläggningen<br />
är så viktig. Den anger ramar<br />
och förutsättningar så att beslut kan<br />
fattas och genomföras snabbt. Möjligheterna<br />
att förutse alla lägen är mycket<br />
begränsade. Därför gäller det att<br />
inte låsa verksamheterna i detaljer och<br />
fasta mönster. Man måste kunna agera<br />
utifrån rådande lägen och uppkomna<br />
situationer. Planerna skall även<br />
kunna användas vid större kriser i<br />
fredstid.<br />
Hemskydd<br />
Det finns flera anledningar till att ledningen<br />
och ansvaret för civilförsvaret<br />
flyttats ner till <strong>kommun</strong>erna. En av de<br />
allra viktigaste är alt vi alla ska få möjlighet<br />
au aktivt delta i civilförsvaret.<br />
Det är här som hemskyddet kommer<br />
m.<br />
Den enskilda människan får under<br />
beredskap och krig information genom<br />
radio, TV och tidningar (envägs<strong>kommun</strong>ikation)<br />
och genom hemskyddet<br />
(tvåvägsinfonnation). Genom<br />
hemskyddet kan <strong>kommun</strong>ens ansvariga<br />
dels informera allmänheten, dels<br />
själva få information om allmänhetens<br />
behov. Hemskyddet är en del av den<br />
<strong>kommun</strong>ala beredskapen och en för<br />
totalförsvaret på lokal nivå gemensam<br />
resurs under kriser, beredskap och<br />
krig.<br />
Hemskyddet - en tillgång<br />
Tidigare har myndigheterna sett på<br />
den enskilda människan i första hand<br />
som ell offer för kriser och krig. Någon<br />
som samhället skall ta hand om.<br />
Nu har myndigheterna äntligen insell<br />
au de inte klarar alla problem. Det<br />
samhället kan erbjuda är hjälp till<br />
självhjälp. Yllerst beror det på den<br />
enskildes egen beredskap och initiativförmåga<br />
hur hon/han klarar en kris.<br />
Kommunernas ledningsansvar för civilförsvaret<br />
är ett led i strävan att föra<br />
frågorna närmare den enskilda människan.<br />
Samma strävan ger också direktiv<br />
att skapa förutsättningar för allmänheten<br />
att aktivt delta i civilförsvaret.<br />
Till detta får också läggas den<br />
nya utrymningsfilosofin, som går ut på<br />
att så långt det är möjligt inte utrymma<br />
alls.<br />
Den nya hemskyddsorganisationen<br />
är ett sätt för oss att aktivt delta.<br />
Uppbyggnad<br />
I den så kallade skyddsplanen har<br />
<strong>kommun</strong>en indelats i hemskyddsområden.<br />
Varje område har mellan 500<br />
och 2000 invånare. Inom <strong>varje</strong> område<br />
skall finnas en hemskyddsgrupp bestående<br />
av hemskyddschef och två ställföreträdande<br />
hemskyddschefer. Dessa<br />
rekryteras och utbildas i fred med civilförsvarsplikt<br />
och krigsplaceras i sitt<br />
hemskyddsområde, inom vilket de i<br />
regel också bor. 1 <strong>Kumla</strong> finns 15<br />
hemskyddsområden, varav elva i tätorten<br />
och fyra i ytterområdena.<br />
Varje hemskyddsgrupp behöver under<br />
beredskap och krig minst tio ombud.<br />
Dessa rekryteras på frivillig väg<br />
och skall bo inom området. Hemskyddsombuden<br />
är civilförsvarets yttersta<br />
länk till allmänheten.<br />
Uppgifter<br />
Hemskyddsorganisationen är en del<br />
av den <strong>kommun</strong>ala beredskapen. Huvuduppgiften<br />
är att under kriser, beredskap<br />
och under krig vara en informationskanal<br />
i båda riktningar mellan<br />
<strong>kommun</strong>en och allmänheten. Hemskyddsgrupperna<br />
kommer att konfronteras<br />
med alla tänkbara frågor som rör<br />
det civila, exempelvis försörjning, el,<br />
vatten, värme, barnomsorg och annan<br />
social verksamhet. De har även viktiga<br />
renodlade civilförsvarsuppgifter.<br />
Till dessa hör att hjälpa fastighetsägare<br />
att ställa i ordning skyddsrum, utbilda<br />
allmänheten i självskydd, hänvisa<br />
till skydd, medverka vid utrymning,<br />
omflyttning och inkvartering, medverka<br />
vid utdelning av andningsskydd.<br />
Vad kan du och jag göra?<br />
Du och jag kan bli en resurs i civilförsvarel.<br />
De flesta av oss kan höja den<br />
egna beredskapen genom att till exempel<br />
delta i en självskyddskurs, se till<br />
att vi klarar mindre kriser som exempelvis<br />
kortare elavbrott.<br />
Är du intresserad av mer information<br />
så hillar du i telefonkatalogen, på gula<br />
sidorna, informationen "Om kriget<br />
kommer". Du är också välkommen till<br />
<strong>kommun</strong>kansliet för att ta del av den<br />
planläggning som finns för vår <strong>kommun</strong>.<br />
På mittuppslaget har vi försökt att ge<br />
svar på de allra vanligaste frågorna<br />
som kan komma då kris uppstår. Tag<br />
ur "broschyren" och spara den! D<br />
15
Husarmuseum i <strong>Kumla</strong>?<br />
A v direktör Göte Björklund<br />
När jag ombads att skriva om ell husarmuseum<br />
i <strong>Kumla</strong> var dct för att informera<br />
<strong>kommun</strong>ens invånare om de<br />
planer. som en n)'liIlsall arbetsgrupp<br />
håller på att utforma.<br />
Arbetet och planerna med museet<br />
har siu ursprung j intresse för släktforskning.<br />
vilket så småningom ledde<br />
fram till Livregementets husarer i<br />
Skövde. Vid ett besök där visades jag<br />
runt i rcgementsmuseet av major Sven<br />
Littorin och ryttmästare Slig Aaby<br />
Eriksson. Då jag besåg alla klenoder<br />
och kunde konstatera. hur mycket av<br />
samlingarna som var knutna till regementets<br />
tid på Sanna hed. önskade jag<br />
att museet hade funnits i KumJa.<br />
Husarer pA Sanna hed<br />
Livregemcmcls husarer härstammar<br />
ursprungligen från det gamla Livregementet.<br />
som bland annat omnämns<br />
från Karl XI:s strider i slaget vid Lund<br />
år 1676.<br />
Livregemenlet delades upp i tre kårer;<br />
Livregementsbrigadens kyrassiärkär.<br />
Lälla dragonkåren och Grenadiärkåren.<br />
Kyrassiärkåren blev sedermera<br />
Livregementets dragoner, lätta<br />
dragonkåren blev Livregementets husarer<br />
och Grenadiärkåren blev Livregementets<br />
grenadjärer. Detta har<br />
bland annat Tage Tapper på eH utmärkt<br />
sält redogjort för i skriften<br />
"Den gamla officersmässen". Ryllarna<br />
i det gamla Livregementet kom<br />
från Uppland, Västmanland, Nerike<br />
och Värmland. Efter delningen till tre<br />
kårer blev Ut näs Löt, i närheten av<br />
Strömsholm i Västmanland. Livhusa-<br />
remas första mötesplats. Även slätten<br />
i Mosås användes senare som mötesplats<br />
för regementet. År 1846 förlades<br />
Livhusarerna till Sanna hed. Där<br />
fanns redan Livregementets grenadjärkår<br />
- sedennera Livregementets<br />
grenadjärer - som var förlagd till hedens<br />
norra del.<br />
Livhusarena fick sitt läger på den<br />
sydvästra delen av heden i direkt anslutning<br />
till Rala by.<br />
Flyttning - Sköl"de - Karlsborg<br />
På Sanna hcd fanns regementct under<br />
58 år. Hösten 1904 hade Livhusarerna<br />
sitt sista regementsmöte på heden. År<br />
1905 flyttade regementet in i nya stallar<br />
och kasern i SkÖvdc. Där var Livhusarena<br />
kvar till och med juni 1984.<br />
då de flyttade till sin nya förläggningsplats,<br />
fästningen i Karlsborg.<br />
Husarmuseum<br />
I samband med flynningshögtidligheterna<br />
i Skövde föddes tanken på ell<br />
eventuellt husarmuseum i <strong>Kumla</strong>.<br />
Anledningen till della var att Livhusarerna<br />
var oroliga för alt inte få rum<br />
med hela sill museum i de nya lokalerna<br />
i Karlsborg. Ell husarmuseum i<br />
<strong>Kumla</strong> borde bli ett intressanl komplement<br />
till vad som redan finns i Sannahed.<br />
Därför erbjöds Livregementets<br />
husarer att placera sill museum i<br />
den gamla förläggningsbygden. Det<br />
visade sig dock, all regementet erhållit<br />
förnämliga museiJokaler i anslutning<br />
till fästningskyrkan i Karlsborg. Stig<br />
Aaby-Eriksson, ansvarig för Husaru.husarerpi<br />
Sanna hed knng 1900<br />
museet i Karlsborg, visade emellertid<br />
stort intresse för iden att få en museifi<br />
Iial i <strong>Kumla</strong>.<br />
Lägerplatsen i Sannahed i dag<br />
Efter en antal sammanträffanden och<br />
överläggningar samlades representanter<br />
för <strong>Kumla</strong> <strong>kommun</strong> och Livhusarerna<br />
i Sannahed maj 1985. Besök<br />
gjordes vid några fortfarande använda<br />
husartorp i Ekebyoch Åbytorp. samt<br />
vid de små före detta husarstugorna<br />
vid Stene brunn. Dessa stugor var ursprungligen<br />
officersbostäder på lägerplatsen<br />
på Sanna hed.<br />
Rundturen avslutades vid den gamla<br />
lägerplatsen belägen omedelbart bakom<br />
Motorstadion. Området är kraftigt<br />
gräsbeväxt, men här finns ännu kvar<br />
en del träd samt den trädalle som<br />
planterades omkring år 1850. Här<br />
finns mer än lOO-åriga lindar och lönnar.<br />
Var själva lägerplatsen fanns,<br />
visste vi tidigare. Vid detta besök upptäckte<br />
vi emellertid runda upphöjningar<br />
i marken cirka sex meter i diameter<br />
och cirka 30-40 cm höga. På grund av<br />
det kraftiga gräset kunde vi inte helt<br />
avgöra vad vi hade upptäckt.<br />
En dag i april 1986 var några av oss<br />
tillbaka på lägerplatsen. Det sista av<br />
snösmältningen återstod, varför stora<br />
delar av den gamla lägerplatsen stod<br />
under vatten. Vi fick en realistisk bild<br />
av hur lägret sen ut vid sekelskiftet.<br />
Platserna för de fem stallarna, cirka 85<br />
meter långa, framträdde klart, liksom<br />
de två gator som gick genom lägret i<br />
nord-sydlig riktning. Ett flertal av de<br />
gamla tältbottnarna framträdde tydligt.<br />
Förläggning i tält<br />
Från år 1846, då regementet kom till<br />
heden. fram till omkring 1870 låg officerare<br />
och manskap i tält. Omkring<br />
år 1870 började officerarna att bygga<br />
sig små sommarhus - de ovan angivna<br />
husarstugorna i Stene brunn. Manskapet<br />
bodde i tält under hela tiden på<br />
Sanna hed fram till Oytten 1905.<br />
16<br />
17
B}ggda taltbotlnar för au klara sankmark(Ons Ö\'eT!ivamningar ger oss Idag möjlighet att kanligga<br />
husarregementets förlaggnlngsplats<br />
Sanna hed var dåligt dränerad. Vid<br />
regnigt väder ställdes ofta hela lägerplatsen<br />
under vallen. Därför byggde<br />
man upp fasta tähboltnar av jord och<br />
sten cirka 40-50 cm höga och med<br />
samma diameter som tälten. På bounarna<br />
placerades sedan ett trägolv.<br />
Det var dcssa tähbottnar vi upptäckte<br />
i maj 1985,<br />
Regementet bestod av fem skvadroner<br />
med cirka 100 husarer och hästar i<br />
<strong>varje</strong> skvadron, Till <strong>varje</strong> skvadron<br />
hörde åtta tält för manskap och underbefäl,<br />
vilket gör sammanlagt 40 tält.<br />
Dessa var placerade med fyra täh på<br />
vardera sida av skvadronstallen. Därutöver<br />
hade <strong>varje</strong> offieer ell eget täh,<br />
vilket sedermera byttcs ut mot ett litet<br />
hus. Tällbottnarna för officerstähen<br />
låg omedelbart väster om skvadronstalIen<br />
.<br />
Chefen för <strong>kommun</strong>ens mätningskontor<br />
Bo Carlsson har på sin fritid<br />
hjälpt oss all mäta in och märka ut<br />
platserna för samtliga manskapstält<br />
och större delen av officerstälten.<br />
Mätningskotltoret har också med nygbilder<br />
som underlag färdigställt en ny<br />
karta över området i Sanna hed. Planerna<br />
är att våren 1987 platsbestämma<br />
samtliga tältbottnar m m.<br />
"<br />
Ett unikt lägeromride<br />
Enligt expertis är området i Sannahed<br />
unikt i Sverige. Det har funnits många<br />
liknande lägerplatser i slutet av 1800<br />
talet, men vad vi förstår är Sanna hed<br />
den enda som i stort sett är helt intakt<br />
från den tiden.<br />
Ett område an vara rädd om! Var·<br />
för? Sanna hed var inte bara lägerplats<br />
för Livregementets husarer utan även<br />
samlingsplats för ett stort antal indelta<br />
husarer och soldater. Många husarer<br />
var bosatta på torp i <strong>Kumla</strong> och Har·<br />
demo socknar. närmare bestämt 48<br />
husarer - 33 i <strong>Kumla</strong> och 15 i Hardemo,<br />
Husarena var välsedda och re·<br />
spekterade. De var som regel bättre<br />
på att läsa och skriva än övriga soc·<br />
kenbor. beroende på de militära skolor<br />
de fick genomgå. De gjorde rege·<br />
mentsmöten på hösten och skölle sen<br />
sill husanorp jämsides med arbete för<br />
daglig försörjning, De nesta <strong>Kumla</strong>husarena<br />
var utbildade skomakare,<br />
många var skomakarmästare eller gesäller.<br />
Många av dagens <strong>Kumla</strong>bor härstammar<br />
från dess
UPPSLAGET<br />
- ett par sidor åt konsumenterna<br />
"Hur mycket bensin drar<br />
bilen?"<br />
Konsumentverkets sammanställning<br />
över 1987 års bilmodellers bränsleförbrukning<br />
är klar. Bränsldoldcm firar i<br />
och med årets utgåva sitt 100årsjubileum.<br />
Den slora nyheten 1987 är att många<br />
bilar - hela 93 modeller - kan levereras<br />
med katalytisk avgasrening. Årets<br />
"snålaste" bensillmodell är Suzuki 1,3<br />
med 0,50 liter per mil. Absolut "snålast"<br />
är dieselmodellen Peuget 205<br />
GRD med 0,48 liter per mil.<br />
Bränslefolderna har sammanställts<br />
från och med 1978 års modeller.<br />
Bränslekriserna på 1970-lalel ställde<br />
krav på bättre information om olika<br />
bilars bränsleförbrukning. Konsumentverket<br />
fick regeringens uppdrag<br />
att fastställa riktlinjer för information<br />
om nya bilars bränsleförbrukning. Utöver<br />
kravet att marknadsföringen av<br />
nya personbilar skall innehålla uppgift<br />
20<br />
om bränsleförbrukning ålades bran·<br />
schen att tillhandahålla Konsument·<br />
verkets bränslefolder.<br />
Sedan 1978 har bilarna blivit betydligt<br />
bränslesnålare - från 1.01 till 0.90<br />
liter per mil. Bränslepriset har dock<br />
fördubblats. även om bensinpriset uno<br />
der senaste året har sjunkit. Bränslekostnaden<br />
för Vol\'o GLE med en årlig<br />
körsträcka om 1 500 mil är 5 510 kronor.<br />
Jämfört med förra årets priser är<br />
årets kostnad 1 256 kronor lägre.<br />
Trots delta är bränslet fortfarande den<br />
största utgiftsposten i en normal bilbudget.<br />
I 1987 års folder presenteras 387 bilmodeller<br />
fördelade på 28 märken. Av<br />
dessa är 46 modeller dieseldrivna, vilket<br />
bekräftar de senaste årens nedgående<br />
trend. AJ 1985 var antalet dieselmodeIler<br />
61 medan antalet år 1986 var<br />
51 i Konsumentverkets sammanställ·<br />
ning.<br />
För första året säljs nu bilar utrustade<br />
med katalysator på den svenska mark·<br />
naden. Drygt en fjärdedel bensin·<br />
drivna bilar av 1987 års modell har<br />
denna avgasrenande utrustning. Hälf·<br />
ten av alla förekommande märken har<br />
katalysatorbilar på programmet.<br />
Under en övergångsperiod har staten<br />
sänkt accisen på katalysatorbilar med<br />
upp till 6 400 kronor för aU kompensera<br />
tillverkningskostnaderna pch där·<br />
med göra valet av katalysatorutrustade<br />
bilar attraktivt för konsumenten.<br />
Från och med 1989 års modeller blir<br />
katalysatisk avgasrening obligatorisk<br />
för samtliga nya bilar.<br />
Mikrovågsugn värmer<br />
ojämnt<br />
Mikrovågsugnen är snabb för små<br />
mängder mat, men den ger sällan et~<br />
perfekt resultat, skriver Råd & Rön l<br />
sitt decembemummer 1986. I Konsu·<br />
mentverkets test av sexton mikrovågsugnar<br />
får nästan samtliga endast bety·<br />
get "tillfredsställande".<br />
Endast en ugn fick omdömet "bra"<br />
för matlagning. Ingen av ugnarna bedömdes<br />
som "mycket bra".<br />
Maträttens form, vattenhalt och<br />
struktur påverkar upptagningen av<br />
Vill du veta mer om<br />
MIKROVAGSUGNAR?<br />
mikrovågorna och ger oväntade resultat<br />
jämfört med tillagning på konventionellt<br />
sätt. Vissa ugnar är bra på ut·<br />
bredda och höga maträtter som äggstanning<br />
och köufärslimpa. Andra är<br />
bra på porösa som sockerkaka. Ingen<br />
ugn är perfekt på alla dessa tre typer<br />
av rätter, varför det samlade omdömet<br />
i nästan samtliga fall är "tillfredsstäl·<br />
lande" .<br />
Både mindre och större ugnar ingick i<br />
testet samt en kombinerad mikrovågkonventionell<br />
ugn. De mindre ugnarna<br />
har samtliga mekanisk manövrering.<br />
De större sköts med mekanik eller<br />
programmerbar automatik.<br />
Tillagningstiden ökar med mängden<br />
av mat. Vid mer än fyra portioner vinner<br />
man vanligtvis varken tid eller<br />
energ!.<br />
Alla ugnar har ett mer eller mindre<br />
irriterande ljud. På grund av dålig belysning<br />
är insynen otillfredsställande i<br />
vIssa ugnar.<br />
Ugnarnas prestationer är likartade.<br />
Det är storleken och mängden finesser<br />
som utgör skillnaderna. Priset varierar<br />
från cirka I 990 till 5 500 kronor.<br />
RÅD & RÖN nr 12-1986<br />
Konsumentverkets<br />
BRÄNSLEFOLDER<br />
Kontakta<br />
finns hos <strong>kommun</strong>ens<br />
konsumentvägledningen!<br />
konsumentvägledare.<br />
Te1.019-88106 Tel. 019-88106<br />
21
Kulturnämndens program<br />
Park- och fritidskontoret informerar<br />
UTSTÄLLNINGAR<br />
Utställningshallen I <strong>Kumla</strong> bibliOtek<br />
3f j(wuari- J8 !t't)rUUTl<br />
Bara en gamrmll skofabrik som stAr och rorfat~r<br />
En ulslallning om Wilhelm CarlsS()fis skofabrik I<br />
<strong>Kumla</strong>. I samarbete med bllrlarkl\"C1 och skoindustnmuseet.<br />
20 frbruafl-4 man<br />
Rör inle min kompis<br />
Uppbyggd Ii\' länskonSlnall'T och Konslfrämjandel.<br />
7-26mafS<br />
0111' Mrdin<br />
Målningar<br />
Olle är Kumtabo och sJld ...l;lrd $Om konstnir.<br />
Han har målal sedan slutet av 1960-taJeI.<br />
18 man-U (Jpnl<br />
Folk!!' Skoghäll<br />
'"isar nya målningar<br />
15 april-/4 mQJ<br />
Frin ."hllill ,'ii><br />
En utstliJlnmg frlin Rlksulstlillnlngar<br />
J6'mlJ-ClUgU$li<br />
SOMMARUTSTÄLLNING<br />
MUSIK<br />
18frbrlUlri kl /6.(J{)-18.JQ, ]/J)()-OJ.OO<br />
Husaren Folkets hus<br />
STOR8A1Io'OSFESTIVAL<br />
<strong>Kumla</strong> Storband. S"ing &: Sweet Band saml<br />
ASkersunds Storband<br />
Arr; <strong>Kumla</strong> Storband. kulturnämnden m n<br />
JO mars<br />
Ekcby kyrka kl 19.00<br />
KONSERT<br />
Erich Stoffer. orgel<br />
Signc Nordcmalm. sång<br />
Arr: Ekeby församling samt kulturnämnden<br />
MUSIK I MÄSSEN<br />
- omcersmå.~stn I S~nnahtd<br />
Fredagar kl 19.00<br />
Entrl! 10:- för vuxna. Barn och ungdomar gratis.<br />
Kaffese....·ering<br />
IJ/,.bruari<br />
Tjeckisk afton<br />
med Mtkael Sandberg. cello<br />
Eva Sneberger. piano<br />
13 man<br />
LirartOl\5otrt<br />
med bl a Barbro Andersson. ~ng<br />
Slig Erik Nerman. klarinetl<br />
JO apnl<br />
Pianoaftoo<br />
med Sören Unge<br />
K"ällen lillägnas Lars Enk Larsson och hans<br />
musik<br />
8maj<br />
Mozart ffi m<br />
Bland de med"erkande finns S"en OSvartvar.<br />
Mikael Sandberg och Bemt Andersson<br />
TEATER<br />
Arr: <strong>Kumla</strong> teatrriö",ning och kullumimnd,.n<br />
Abonn"mangUUTUng"mang<br />
Frrdag 6 j"br kl 19.00<br />
<strong>Kumla</strong> teater<br />
" ..m ir ridd ror Viginia Woolf?<br />
Länsteatem<br />
Lördag d'm 18j,.br k/18.00<br />
Buss till Norrköping från <strong>Kumla</strong> tellter kl 15.45<br />
Shakespeares Rkkard III<br />
Ostgötateatern<br />
Fredag den 3 april kl J9.00<br />
<strong>Kumla</strong> teater<br />
Just rfm<br />
Sommarteatcrn<br />
Utanför obQnn,.manget<br />
5-7 mars<br />
Spelplats se annons dagspressen<br />
Kabarlf King Kong<br />
Länsteatern<br />
KUMLAHALLEN<br />
Sporthallen<br />
hilles öppen måndag-fredag kl 06.45-22.15<br />
lördag och söndag kl OS.15-15.45.<br />
Sll'-lHALLEN<br />
BadlKl.er<br />
måndag-torsdag<br />
lisdag<br />
07.00-08.15<br />
onsdag. fredag 07.00-08.15<br />
lördag<br />
söndag<br />
o..·rig tid disponeras av skolan<br />
Lörliag9maj<br />
Brunnsparksleatern<br />
Strauss<br />
Liderlappen<br />
Öre:bro musikteater<br />
BARN- OCH FAMILJETEATER<br />
Arr: <strong>Kumla</strong> teatetföRning och<br />
kullurnämnden<br />
Söndagar kf 16.00 I Folkrts hus<br />
l2 /,.bruari. GilIesal"tI<br />
Vllbiddcdedädå<br />
Fjärde teatern<br />
Alder2-4år<br />
13.00-19.30<br />
13.00-19.30<br />
13.00-20.20<br />
09.00-15.30<br />
09.00-12.30<br />
OBS. Kil5Siln stänger 30 m1l1Uler före: badtidens<br />
slut.<br />
F'RITlDS- odt KVARTERSGÅRDARNA<br />
F'ritidsgårdrtl Mallm'n (Malmrm; skola)<br />
Öppet måndag-loMag kl 16.00-22.00. fredag<br />
och lördag kl 18.00-23.30. söndag stingt.<br />
Cafeteria, bordtennis. TV. billard. sällskapsspel,<br />
hobby. diskotek och idrotl.<br />
fritidsgården <strong>Kumla</strong>b,. skola<br />
Oppel m!ndag-fredag. Betr lider. se anslag l<br />
fntidsghden. Bordlennis. bilJard. cafeteria.<br />
TV. bobbY'·erksamhet.<br />
/5 j,.bruoTl, Kum/a lealer<br />
Sagan om den vita koltrasten<br />
Teater El Grillo<br />
Ålder S-lO år<br />
Fritidsgården IIä1labrottel (Tallangens skola)<br />
Oppet mindag. onsdag och torsdag<br />
kl 17.00-21.30.<br />
Bordtennis, biljard. TV. sällskapsspel, hobby.<br />
dISko, se ....·cring m m.<br />
K~artf'r'sgArd..n Sannahf'd (C..ntrumhusd)<br />
Oppet måndag och torsdag kl 17.00-21.00.<br />
Bordtennis. sällskapsspel. disko m m.<br />
För uppl)'snmg om friuds- och kvancrsgårdar<br />
kontakta fntidsgårdsförestAndare Ingemar<br />
-Kmten- Johansson 11'1 019·88 176.88 459.<br />
ELWUSSPÅREN<br />
Bel)'snmgen l elljusspåren ..id Viaskogen och<br />
DJupadalsparken är påslagen från mörkrets 111<br />
brolt till kl 22.00. Under snöpenoden kommer<br />
spåre:n alt ..ara uppkörda för skidikmng. Vi<br />
,ädpr till Er. som 1I1te Aker skidor: G EJ I<br />
SPAREN<br />
-BYGGEr', AsBRO<br />
SkIdspår 2.5 och SI.:m. Stugan hålles öppen lördagar<br />
och söndagar kl 10.00-16.00. Bestil.1lmng<br />
av slUgan på annan tid kan göras på tel 019·<br />
601 80 eller 722 24.<br />
I /nars. l1usar,.n<br />
MOl himien i fICkan<br />
Paraplyleatern<br />
Ider 3-7 Ar<br />
15 maTS, G/lltsa/""<br />
Th,,.lrollet<br />
Dockteater med Usbeth Hamplllg<br />
Alder från 5 år<br />
19 mars. Kli/lila t,.ater<br />
!.}'ckli!;: Tf'SIl<br />
Mnritine och unnart<br />
Passar blide små och stora<br />
J2 april, Husaren<br />
Storan, lillan och Slörsten<br />
Ung" Riks<br />
Ålder frAn 7 år<br />
26 april. (preliminärt)<br />
FöreSIäIlningen om Gud<br />
A tellerte"tern<br />
För tonånngar<br />
22 23
Gruppkorsband<br />
Inför deklarationen<br />
Förenklad självdeklaration<br />
Vid årets deklaration används för första gången blanketten<br />
~Förenklad sjätvdeklaration~. Den förenklade självdeklarationen<br />
innebär bland annat<br />
att löneuppgifterna som skattemyndigheterna redan<br />
fått inte skall fyllas i,<br />
att uppgifter om villan och fritidshuset finns förtryckta<br />
på blanketten och<br />
att de vanligaste avdragen görs aulomatiskt av skattemyndigheten.<br />
VISSa dek!aranler måste dock fortfarande använda btanketten -Allmän självdeklaration-.<br />
Vilka det är framgår av informationsbrosctlyren -Dags att deklarera".<br />
"Dags att deklarera"<br />
ger alla upplysningar som behövs för en vanlig inkomstdeklaration.lnformationen<br />
kommer i brevlådan tillsammans med deklarationsblanketten.<br />
.. Deklarationsupplysningar för löntagare"<br />
finns all hämta på bank- och postkont()(, för den som behöver en mer utförlig<br />
handledning.<br />
lol