Växtodlingsprogram – varför och för vem? - Svensk Raps

Växtodlingsprogram
– varför och för vem?
Text & foto: Kati Brotzen
Med hjälp av övertalningsverktygen
piskan och moroten
försöker EU få alla bönder
att upprätta växtodlingsplaner.
Piskan är den ekonomiska
förlust som lantbrukare
som misslyckas med rapporteringen
kan drabbas av.
Moroten är ett speciellt
bidrag till dem som upprättar
växtodlingsplan.
Det var en gång en norrman
(SkiftePlan), en dansk (Näsgård
MarkVägen) och en svensk
(DataVäxt)... Fullt så illa är det
inte, men den som letar efter växtodlingsprogram
konstaterar rätt
snabbt att det på den svenska
marknaden finns tre huvudaktörer
med ursprung i var sitt nordiskt
land. Därtill kommer ett antal mindre
leverantörer och leverantörer
av specialprogram för t ex karthantering
och växtskydd.
Konkurrensen på den relativt
begränsade marknaden är stenhård
och programleverantörerna
lierar sig med samarbetspartners
efter bästa förmåga. Så har t ex
DataVäxt AB ett väl etablerat samarbete
med LRF-konsult och
Metria, medan Näsgård MarkVägen
ofta används av HIR-rådgivare. Två
fristående lantbrukskonsulter har
valt SkiftePlan som sitt verktyg.
Vissa rådgivare håller fast vid
excelbaserade FarmVäxt för överskådlighetens
skull.
Teknisk revolution
På marknaden finns två generationer
av växtodlingsprogram, de
dos/excelbaserade och de som
bygger på databasprogram. Nu
knackar en tredje generationen på
dörren i och med att ett röststyrt
alternativ ska lanseras på årets
Elmia. NIB Programmering, en av
de ”mindre” leverantörerna, kan
Översikt (ej komplett)
Företagsnamn Program Typ Telefon Hemsida
AreaPlan AB Näsgård MarkVägen m fl vod/databas 040-46 27 40 www.areaplan.com
ChartWrite AB Växt&Mark GPS m fl GPS/karta 046-286 89 30 www.chartwrite.se
DataVäxt AB GårdsPlan/DataVäxt m fl vod/databas 0514-291 19 www.datavaxt.se
Farm Data Bio
Management FarmVäxt vod/excelapplikation 08-530 395 10 finns ej
FarmGuard AB FarmGuard Optima växtskyddsoptimering 0457-860 60 www.farmguard.com
Karls Kartservice Gårdskarta i din dator Windows/karta 0503-101 14 www.swipnet.se/kartservice/
gardkarta.htm
NIB Programmering Röststyrt, m fl vod/röststyrt 0346-514 94 www.nib.se
Sundblads
Lantbrukskonsult AB SkiftePlan m fl vod/databas 0652-719 99 www.sundbladlk.se
Sven Torsner SkiftePlan m fl vod/databas 0171-44 80 60 www.sundbladlk.se
källor: www.lantbruksnet.se/KB
4
SVENSK FRÖTIDNING NR 6 NOVEMBER 2002

komma att vända upp och ner på
allt vi vet om växtodlingsprogram!
De har nämligen, i samarbete
med Svenska Lantmännen, utvecklat
ett helt nytt koncept för datafångst
(insamling av data) inom
lantbruket. Konceptet bygger på
röststyrning och på att lantbrukaren
abonnerar på såväl tillämpning
som plats i en databas. Kommunikationen
kan ske via kombinationer
av vanlig telefon, mobiltelefon
och internet.
Ring, ring
NIB Programmerings VD Claes
Åkerberg förklarar:
– Tekniken för röstigenkänning
(tal till text) har blivit så säker att
det är dags för lantbruket att dra
nytta av den.
Användaren ringer alltså upp
databasen, väljer program och får
svara på frågor som t ex: Datum?
Fältnummer? Åtgärd? eller Datum?
Suggnummer? Grisningsdatum?
Antal levande födda? osv. Återrapportering
sker sedan via internet,
fax eller brevledes. På så sätt
avskaffas behovet av anteckningsböcker
och handdatorer.
– Lantbrukaren ska vare sig
behöva lära in, installera eller uppdatera
programvara. Tack vare
mobilen minskas kontorsarbetet
till ett minimum och genom att t ex
rådgivare kan få direkttillgång till
data flyter arbetet smidigare.
Genom den enkla distributionen
och uppdateringen minskas administrationskostnaderna
för tjänsten.
Pris efter tillgänglighet
Claes har stora visioner.
– De användare som väljer att
låta sina data vara tillgängliga för
t ex statistik, rådgivning och marknadsföring
får ett lägre pris på sina
abonnemang.
Man kan tänka sig följande scenario:
Vetemyggor har observerats
i ett väl avgränsat geografiskt
område och angreppet väntas bli
kraftigt. Växtskyddsrådgivaren
mejlar eller sms:ar en varning,
inklusive lämpligt preparat och
dos, till alla tillgängliga lantbrukare
i trakten. Vartefter bekämpningen
genomförs fylls kartbilden över
området i. De som inte reagerat
och behandlat kontaktas per telefon.
Så småningom kan resultatet
av åtgärden utvärderas.
– På så sätt byggs en kunskapsbas
upp och växtodlingen kan bli ännu
effektivare, avslutar Claes Åkerberg.
Försäljningen beräknas komma
igång efter nyår.
Växtodlingsprogram - för vem?
Men vilka är då motiven för en vanlig
lantbrukare att skaffa sig ett
växtodlingsprogram? Och vem lyckas
med sin investering? Vi har talat
med tre brukare som använder
sinsemellan olika programvaror.
Anledningen till att det bara blivit
skåningar som fått besök är tidsramen
och undertecknads geografiska
räckvidd. Efter att ha besökt de
tre kan vissa gemensamma drag
skönjas: det är ordning och reda,
husen är välskötta och alla tre har
kamrater/familjemedlemmar som är
riktigt datorintresserade.
Växtodlingsprogrammet gör det lätt för
Anders Månsson att arbeta som en företagsledare
och simulera det ekonomiska utfallet
vid olika insats- och prisnivåer.
Ett tips till den som inte kommer
igång med att använda sitt
program, eller som snabbt vill lära
sig att utnyttja det bättre, är att gå
på leverantörens skräddarsydda
utbildningar. De som har tagit sig
tid och råd att göra det är ofta väldigt
nöjda.
Växtodlare uti fingerspetsarna
Lantmästare Anders Månsson, i
Norra Knästorp strax utanför Lund,
är växtodlare. På gårdens 115 hektar
odlar han bland annat 500 ton
industrikål. För kålen gäller IPodling.
En del av arealen är
omställd och Anders har i år fem
hektar Krav-sockerbetor.
SVENSK FRÖTIDNING NR 6 NOVEMBER 2002 5

– Jag är ingen idealist utan ser
Kravodlingen som en utmaning
och källa till kunskap. Den passade
väl in eftersom jag tidigare haft
monokultur med spenat och hade
lågt ogrästryck. En del erfarenheter
har gått att överföra till den konventionella
odlingen.
Under 1997 kom Anders i kontakt
med MarkVägen:
– Kartdelen var bra, men jag
uppfattade själva växtodlingsdelen
mindre positivt. Samtidigt hade jag
växt ur Excel och sökte ett program
med lika bra kartfunktion som
MarkVägens plus en växtodlingsfunktion
som passade mig bättre.
DataVäxt
På en mässa i Malmö vintern -97
presenterade Torbjörn Djupmarker
DataVäxt och Anders beslöt sig.
– Torbjörn övertygade mig om
att han var en aktör som skulle bli
kvar på marknaden, åtminstone
under de närmaste fem åren.
Programmet hade de ekonomiska
funktioner jag ville ha och kartfunktionen
var bra.
Det faktum att DataVäxt var
utvecklat i Sverige för svenska förhållanden
gjorde sitt till.
– Programmet ger mig underlag
för att arbeta mer som en företagsledare
jämfört med att bara vara
producent. Det är enkelt att göra
olika simuleringar när man räknar
på investeringar och olika insatsmedel.
Man kan lätt bli gårdsblind om
man inte har något verktyg för att
hålla koll på verksamheten med.
En annan sak som Anders uppskattar
är att efter några år genererar
programmet statistik som ger
möjlighet att jämföra årsmåner och
analysera resultat.
– Dessutom kan man bli en bättre
inköpare eftersom man alltid
har aktuella prislistor.
Handdatorer i lantbruket
I december 2001 köpte Anders en
handdator i julklapp till sig själv.
– Jag tyckte den var spännande,
lite småtuff och trevlig. En kombinerad
kalender och anteckningsbok.
Det är smidigt att kunna föra
in åtgärder i fält, innan man har
hunnit glömma.
Men allt har inte varit frid och
fröjd. Anders har redan hunnit till
sitt tredje exemplar.
– Den första tappade jag när det
var mörkt och råkade sedan köra
över. Ersättaren fungerade aldrig
riktigt och blev snabbt sämre, varför
den byttes på garantin, avslutar
Anders Månsson.
Handdatorerna är utvecklade för
att användas i kontorsmiljö och
det kan därför vara klokt att ta en
drulleförsäkring.
Nu sitter Eskil Yngwe sällan särskilt långa
stunder framför sin dator, men en mer
ergonomiskt utformad arbetsplats vore att
föredra. För att undvika belastningsskador
är det bra att använda tangentbordets
kortkommandon så mycket som möjligt.
Animalieproducenten
Lantmästare Eskil Yngwe, på
Lönebostället i den vackra byn
Kärrstorp belägen mellan Hörby
och Sjöbo, var tidigt inne på det
här med datorer - mycket tack vare
Arne Johannisson, Lund.
Lönebostället omfattar 70 hektar
och har 90 suggor i produktion.
Efter att ha kört bokföringen i
SPCS bokföringsprogram började
han 1990 med ett DOS-baserat
växtodlingsprogram.
– I och med att jag har så mycket
stallgödsel gäller det att hålla reda
på växtnäringen - det sparar pengar.
EU-medlemsskapet ledde till
ökade krav på dokumentation och
rapportering och Eskil började se
sig om efter ett modernare och
mer avancerat program.
SkiftePlan
Eskil köpte MarkVägen i samband
med en markkartering 1995 för att
klara av att lämna arealuppgifter
till EU, men på den tiden räckte
inte växtodlingsfunktionen till.
– Sven Torsner demonstrerade
SkiftePlan när jag besökte Mila
1998 och jag fastnade för programmet.
Nu utjämnas skillnaderna
mellan programmen, men då hade
SkiftePlan den bästa funktionen
för växtnäringsbalans på animalieproducerande
gårdar. Jag använder
fortfarande kartan från MarkVägen.
Som betodlare använder Eskil
slamkalk för att reglera pH. Med
mycket stallgödsel blir fosfor ett
speciellt känsligt ämne.
– Markkartorna från 1988 och 2000
visar att jag med hjälp av program-
6
SVENSK FRÖTIDNING NR 6 NOVEMBER 2002

men har hållit värdena stabila på
den önskade nivån, så jag är nöjd.
År 2001 gjorde Eskil Yngwe för
första gången EU-ansökan via
internet och det fungerade bra. I
smågrisproduktionen använder
han flera olika program, så nog kan
man säga att han vid det här laget
är en van datoranvändare.
Ingen datanörd
Jan-Erik Fridh, Tostarps gård utanför
Kävlinge, står stadigt på jorden
och datorer intresserar honom inte
om det inte finns tid och pengar
att tjäna. Hans fru och söner trivs
bättre framför skärmen.
Som växtodlare åtta kilometer
från Örtofta sockerbruk är det
självklart betorna som är kronan
på verket. Den egna gården omfattar
85 hektar och vid sidan om brukar
han ytterligare 85 hektar i samarbete
med en granne.
Daniscos framgångsrika ansträngningar
att certifiera bakåt i leden,
och därmed framstå som ett företag
som bedriver uthållig produktion,
har lett till ett särskilt miljöledningssystem
för sockerbetsodling.
Det omfattar bland annat krav
på miljöhusesyn, växtodlingsplan
inklusive dokumentation av alla
åtgärder i betfälten.
Eftersom både EU och Danisco vill att
lantbrukarna upprättar växtodlingsplaner
bestämde sig Jan-Erik Fridh för att
investera i ett växtodlingsprogram.
– Daniscos och EU:s krav på
dokumentation och behovet av ett
smidigt kartprogram fick mig att
bestämma mig för att skaffa ett
växtodlingsprogram, säger Jan-Erik
och fortsätter: Nu slipper jag lapparna
och har all information på
ett ställe. Dessutom motsvarade
bidraget för att upprätta växtodlingsplan
ungefär investeringen i
växtodlingsprogrammet.
Näsgård MarkVägen
Valet av program skedde i det närmaste
intuitivt och Jan-Erik får
tänka efter en god stund innan alla
argumenten faller på plats.
– Först och främst har jag gått på
hörsägen från andra betodlare.
AreaPlan AB finns på Alnarp och
vad jag än handlar är närservicen
viktig. Deras information och
annonsering har tilltalat mig och så
har jag stort förtroende för Per-
Göran Andersson som jag känner
sedan hans tid som HIR-rådgivare.
Nu har han haft sitt program
ungefär ett år, men utnyttjar det
ännu inte fullt ut.
– Det blir väl mest på vintern,
lite inför vårbruket, i samband
med gödsling och sprutning och
inför höstsådden, avslutar Jan-
Erik Fridh. ■
Sammanfattning
Om man punktar upp de
tillfrågade användarnas
argument för att investera i
växtodlingsprogram ser det ut
ungefär så här (utan inbördes
rangordning):
• Överblick - all information
på ett ställe
• Underlag för att arbeta som
en företagsledare
• Enkelt att göra simuleringar
när man räknar på investeringar
och insatsmedel
• EU:s krav på dokumentation,
spårbarhet och rapportering
• Minskad risk för förlust
genom missade EU-bidrag
och/eller böter
• Statistik ger möjlighet att
jämföra årsmåner och
analysera resultat
• Kartfunktionen håller reda
på arealerna när fält delas
upp på olika grödor
• När särskilda miljö- eller
produktionsledningssystem
kräver växtodlingsplan och
dokumentation av åtgärder
• Specialgrödor
• Minskar risken för
gårdsblindhet
• Aktuella prislistor mm ger
överblick
• Optimera växtnäringsbalans
på animalieproducerande
gårdar, eller på gårdar som
använder ovanliga gödselmedel
• Kostnaden för program
motsvaras i stort sett av
EU-bidraget för att upprätta
växtodlingsplan
• Brukar mer än en enhet
SVENSK FRÖTIDNING NR 6 NOVEMBER 2002 7