Utvecklingsplan 2000+ - Landskrona kommun

Utvecklingsplan 2000+ 

På rätt kurs för hållbar utveckling 

December 2004

Innehåll 

UTVECKLINGSPLAN 2000+ 

Inledning SID 4 

Landskrona 2000+ SID 6 

Hur ska vi arbeta för 

en hållbar utveckling? SID 8 

Landskrona i Öresundsregionen, 

Sverige och 

Europa SID 11 

Inledning, 8 

Målstyrning, 8 

Övergripande mål, 8 

Inriktningsmål och delmål, 8 

Uppföljning och utvärdering, 8 

Planerings- och uppföljningsprocessen, 

9 

Organisation för samordnad 

planeringsprocess, 9 

Europeiskt perspektiv, 11 

Nationellt perspektiv, 11 

Regionalt perspektiv, 12 

Tillväxt God livsmiljö Miljö, teknik och säkerhet 

2 Utvecklingsplan 2000+

Miljö, teknik och 

säkerhet SID 29 

Landskrona idag 

– Planeringsförutsättningar 

SID 13 

Inledning, 30 

Miljörisker, 30 

Energi, 30 

VA, 31 

Avfall, 31 

Naturresurser, 32 

Naturmiljöer, 33 

Kulturmiljöer, 34 

Miljöanpassat stadsbyggande, 34 

Trafik, 35 

Kommunens mål 

för hållbar 

utveckling SID 14 

Mål för hållbar utveckling, 14 

God livsmiljö SID 24 

Inledning, 25 

Barnomsorg och utbildning, 25 

Vård, omsorg och service, 26 

Boende och boendemiljöer, 27 

Kultur, fritid och rekreation, 27 

Strategiska styrdokument 

SID 16 

Mål för en god 

ekonomisk hushållning, 15 

Demokrati, jämlikhet och 

inflytande, 15 

Mångfald och integration, 15 

Folkhälsa, 16 

Trygghet, 16 

Ekologisk hållbarhet, 17 

Tillväxt SID 18 

Inledning, 19 

Näringsliv, handel och sysselsättning, 

19 

Regionalt attraktivt boende, 19 

Högre utbildning, 20 

Turism, 21 

Kommunikationer, 22 

IT, 23 

Utvecklingsplan 2000+ 

är den fortsatta resan på 

projektet ”På rätt kurs” 

som bedrivits inom 

Landskrona kommun 

sedan 2003. 

Projektledning: 

kommundirektör Leif Borg 

och stadsbyggnadschef 

Jörgen Bergvall. 

Projektsamordning: 

utredningssekreterare/ 

EU-samordnare Gunnel 

Dymling, Kommunstyrelsekontoret 

och 

planchef Mattias Bjellvi, 

Stadsbyggnadskontoret. 

I en bilaga till 

Utvecklingsplanen, 

benämnd 

”Utvecklingsplan 2000+ 

– planeringförutsättningar” 

redovisas en SWOT-analys 

för Landskrona kommun 

samt gemensamma 

planeringsförutsättningar 

i form av ett urval av de 

indikatorer som återfinns i 

utvecklingsplanen. 

Grafisk form: Kaliber 

kommunikation. 

Copyright 2004, 

Landskrona kommun. 

www.landskrona.se 

Tfn: 0418-47 00 00 

Utvecklingsplan 2000+ 3

Varför en utvecklingsplan? 

Internationella, nationella och regionala 

visioner och mål är styrande i nästan all 

kommunal planering och de betonar 

alla behovet av samsyn och samverkan 

för att nå en hållbar utveckling. Bl a 

finns övergripande mål och intentioner 

som ställts upp på global-, riksoch 

regional nivå i t.ex. Agenda 21, 

Barnkonventionen, de av riksdagen 

antagna miljömålen etc. 

Antalet kommunala mål och 

målbeskrivningar har ökat kraftigt de 

senaste åren. Då gäller det att vara tydlig 

och klar över vad man vill och vart 

man är på väg. Vilka mål har vi? Har vi 

samma mål eller drar de åt olika håll? 

Hur mäter vi och följer upp våra mål? 

Att arbeta för en gemensam färdriktning 

mot hållbar samhällsutveckling i social, 

ekonomisk och ekologisk balans är 

viktigt. Gemensamma mål och strategier, 

handlingsplaner och uppföljning är 

viktiga styrinstrument för att kunna 

koppla rätt personella och ekonomiska 

resurser till rätt åtgärder. 

Projektet “På Rätt Kurs” har bl.a. 

syftat till att med kommunens 

vision som vägvisare presentera, 

strukturera och samordna strategiskt 

viktiga kommunala mål, planer och 

program i en utvecklingsplan som 

innefattar kommunens samtliga 

verksamhetsområden. Utvecklingsplanen 

är ett sätt att samla viktig information 

och ge ett helhetsperspektiv 

på kommunens uppdrag i 

kommunutvecklingsfrågor. Planen ska 

kunna utgöra ett kraftfullt instrument 

för förverkligandet av ökad helhetssyn 

i samhällsplaneringen. Arbetet har 

bedrivits som ett projekt i samarbete 

med samtliga kommunala förvaltningar 

och bolag i Landskrona kommun under 

2003 och 2004. 

Syftet med utvecklingsplanen är att 

skapa förutsättningar för en kontinuerlig 

dialog i kommunala utvecklingsfrågor 

och i planen redovisas också hur en 

samordnad planeringsprocess för detta 

kan utformas. 

Uppdraget omfattar även att ta fram 

metoder för systematisk uppföljning 

samt ett samlat ekonomiskt-, välfärdsoch 

miljöbokslut för gemensam årlig 


uppföljning. Projektet “På rätt kurs” är 

en utveckling av Landskrona kommuns 

visions- och profileringsarbete samt den 

kommunomfattande översiktsplanen, 

Översiktsplan 2000+. 

Arbetet med utvecklingsplanen är 

ett sätt för Landskrona kommun att 

möta den utvecklingsplanering som 

bedrivs bl.a. genom Region Skånes 

utvecklingsprogram och Regeringens 

strategi för hållbar utveckling. 

Utvecklingsplanen inleds med en 

sammanfattning av den politiska 

viljeinriktningen Landskrona 2000+ 

(antagen av k.f. 2004-11-29) för 

perioden 2004-2015. Därefter 

presenteras en målstruktur och 

en arbetsmodell för att skapa ett 

fortlöpande arbete i en samordnad 

planerings- och uppföljningsprocess. 

De därefter kommande kapitlen 

redovisar mål, strategier och förslag 

till uppföljning för kommunens 

samtliga verksamhetsområden. Planens 

struktur följer Landskrona kommuns 

övergripande mål för en ekonomiskt, 

social och ekologiskt hållbar utveckling 

och återspeglas i de tre rubrikerna 

Tillväxt, God livsmiljö samt Miljö, teknik 

och säkerhet. 

De mål som redovisas i planen, bygger 

i sin tur på de planer, program och 

handlingsplaner som redovisas på 

baksidan av detta dokument. 

Landskrona kommuns vision 

I Landskrona ska det vara bra att bo och verka 

Vi ska vara: 

• Ett naturligt val för människor som värderar hav, grönska, sport och kultur. 

• En plats förknippad med närhet och hög livskvalitet och som samtidigt har Öresundsregionens 

stora utbud runt hörnet. 

• Välkända för vårt näringsliv som är präglat av såväl tradition och långsiktighet som ett kreativt 

entreprenörsklimat. 


Landskrona 2000+ 

Kommunfullmäktige beslutade den 29 november 2004, att anta Landskrona 

2000+, ett gemensamt politiskt program om grundläggande värden och mål 

för kommunens fortsatta utveckling. Nedan presenteras ett sammandrag av 

Landskrona 2000+. 

Landskrona ligger i centrum av 

en expansiv region och har stora 

möjligheter att utvecklas i positiv 

riktning. Landskrona har den lilla stadens 

kvalitéer av närhet och överblick, stora 

naturvärden och närhet till havet. 

Kommunens goda kommunikationer 

ger möjlighet att nå storstaden och 

dess utbud på kort tid. Av tradition har 

kommunen ett stimulerande kulturutbud 

och en livaktig och mångfacetterad 

idrottsverksamhet. 

För den fortsatta utvecklingen av 

Landskrona kommun i positiv riktning 

har kommunfullmäktige antagit ett 

politiskt program, Landskrona 2000+ 

som visar kommunens framtida 

inriktning och prioriteringar. 

Viktiga grundvärden ska genomsyra 

politiken 

Förändringsarbetet ska präglas av 

följande grundvärden; 

• Barnens situation och deras möjlighet 

att utvecklas till harmoniska, 

självständiga och ansvarskännande 

individer är avgörande för vårt 

samhälles utveckling. 

• Alla människor ska ha rätt att känna 

trygghet till liv, hälsa och försörjning. 

• En framgångsrik integration i vårt 

samhälle är en viktig del av våra 

möjligheter till en positiv utveckling. 

Behovsanalys och målsättningar 

En behovsanalys utifrån dagens 

situation visar att kommunen behöver 

växa befolkningsmässigt, skapa nya 

arbetstillfällen, stärka centrum, utveckla 

vården och etablera fler eftergymnasiala 

utbildningar. 


Följande målsättningar har fastställt i 

utvecklingsprogrammet; 

• Fram till 2015 behöver Landskrona 

öka med 4000 invånare i arbetsför 

ålder eller yngre. 

• Landskrona behöver ett 

befolkningstillskott i kommunen som 

helhet och särskilt i centrum. 

• Kommunen ska föra en 

näringslivspolitik som till 2015 kan 

skapa 1500 nya arbetsplatser. 

• Kommunens ska verka för att fler 

högre utbildningar lokaliseras till 

kommunen. 

• De äldres omsorgsbehov måste lösas 

med en verksamhetsutveckling. 

Bostadsförhållanden, kommersiell 

service och den direkta vården måste 

utvecklas på ett sätt som gör att 

ekvationen går ihop. 

Målinriktade åtgärder 

För att nå målen krävs bestämda och 

målinriktade åtgärder inom en rad 

områden; 

• Nya bostäder, bl a i centrumnära 

områden. 

• Fler högre utbildningar 

lokaliserade till kommunen - 

målmedveten satsning för att 

hitta samarbetsmöjligheter med 

andra aktörer som kan resultera i 

etableringar av fler högre utbildningar 

i Landskrona. 

• Ett levande centrum - en kommersiell 

sektor med ett brett utbud och en 

stabil verksamhet. 

• En fortsatt uppfräschning av det 

offentliga rummet i centrum. 

• Stor uppmärksamhet på 

trygghetsfrågorna – förebyggande 

arbete, stadsplanering och riktade 

stödåtgärder, bl. a. inom skolan. 

• En tryggad vård, omsorg och service 

- till en allt äldre och vitalare 

befolkning. 

• En aktiv näringlivspolitik med 

markplanering, etableringsservice, 

utbildningar och marknadsföring. 

En mindre strukturfond behöver 

avsättas för extraordinära åtgärder som 

anses erforderliga för förverkligandet 

av utvecklingsprogrammet. 

Utvecklingsprogrammet ska genomföras 

i samverkan med partier, folkrörelser, 

näringsliv och medborgare. 

För kommunstyrelsen 

Niklas Karlsson Marita Larsson Tutti Johansson Falk 

Kommunstyrelsens ordf.(s) Kommunalråd (s) Kommunalråd (m) 


Hur ska vi arbeta för 

en hållbar utveckling? 

Det är i en organisations processer som arbete utförs och resultat skapas. Genom att se organisationen som 

ett system av processer kan dialogen mellan förvaltningar, enheter och individer utvecklas. En process för 

att utveckla samordningen i kommunen kan vara att gemensamt arbeta mot uppställda mål och strategier, 

analysera kritiska framgångsfaktorer, fastställa indikatorer, ta fram mål och program för genomförande. 

En samordnad planeringsprocess där alla bidrar, optimerar resurser och skapar en ökad helhetssyn i 

samhällsplaneringen. 

Målstyrning 

Den strategiska planen bygger på målstyrning. 

Målstyrning bygger på styrdokument. Planens syfte är 

bl. a. att samordna information utifrån de viktigaste 

mål- och styrdokumenten och att skapa en gemensam 

plattform för det kommunala utvecklingsarbetet. 

Övergripande mål 

Den övergripande och viktigaste utgångspunkten för 

de mål och riktlinjer som redovisas i föreliggande 

utvecklingsplan är att Landskrona på sikt ska kunna 

utgöra ett långsiktigt hållbart samhälle. Detta innebär 

att kommunen skall visa uthållighet ur såväl ekonomisk, 

social som ekologisk synvinkel. Dessa målsättningar 

återspeglas också i de tre områdena tillväxt, god livsmiljö 

och miljö, teknik och säkerhet. 

Det är viktigt att försöka beskriva helhetsperspektivet. De 

olika verksamhetsområdenas mål och åtgärder har därför 

delats upp utifrån de övergripande målen och återfinns 

där de har störst betydelse. 

Inriktningsmål och delmål 

De övergripande målen för hållbar utveckling har 

konkretiserats i ett antal inriktningsmål och delmål. 

Vissa av dessa mål är tvärsektoriella (bl. a. mål för god 

ekonomisk hushållning, mångfald och integration, 

folkhälsa, ekologisk hållbarhet m.m.), vilka ska beaktas 

av alla nämnder, styrelser och förvaltningar och så långt 

som möjligt återfinnas i nämndernas verksamhetsplaner 

och projekt etc. 

Kommunfullmäktige och kommunstyrelsenivå 

Inriktningsmål – 10-15- årsperspektiv, mål som anger 

viljeinriktning, behöver ej vara tidsbestämt eller mätbart. 

Delmål (resultatmål) – 3-5 års-perspektiv, mål som 

är mätbara och möjliga att utvärdera. Tidsbestämda 

– kan även handla om strategiska projekt och åtgärder 

som kan bli aktuella. Resultatmål är delmål för att nå 

inriktningsmålen. 

Nämndsnivå 

Samtliga ovanstående nämnda mål är styrande för 

nämnder och styrelser. Utifrån bl.a. övergripande mål, 

inriktningsmål och delmål formulerar resp. nämnd sina 

verksamhetsmål. 

Uppföljning och utvärdering 

De delmål som sätts upp för det kommunala 

utvecklingsarbetet ska följas upp, mätas och utvärderas. 

Det finns parametrar som är svåra att få precisa mått på 

och som därmed inte kan följas med samma lätthet som 

till exempel den ekonomiska utvecklingen. De indikatorer 

som redovisas i utvecklingsplanen är ett urval av de 

viktigaste uppföljningsvariablerna och syftet är att dessa 

ska kunna utgöra ett viktigt styrinstrument i det fortsatta 

arbetet med kommunens utveckling. Uppföljning och 

utvärdering sker utifrån den strategiska utvecklingsplanen 

och redovisas i bokslut och särskilda utvärderingar. 

Prioriterade mål och genomförande av åtgärder redovisas i 

budget, handlingsplaner, program och projektuppdrag. 


Mål 

Inriktningsmål 

och 

delmål 

Planeringsunderlag 

Mål för hållbar utveckling 

God ekonomisk hushållning, demokrati, jämlikhet, inflytande, 

mångfald, integration, folkhälsa, trygghet, ekologisk hållbarhet 

Tillväxt 

Näringsliv, handel 

och sysselsättning 

Regionalt attraktivt 

boende 

Högre utbildning 

Turism 

Kommunikationer 

IT 

God 

livsmiljö 

Målstruktur 

Barnomsorg och 

utbildning 

Vård, omsorg och 

service 

Boende och 

boendemiljöer 

Kultur 

Fritid och rekreation 

Måluppfyllelse, omvärldsbevakning, 

indikatorer och prognoser 

Miljö, teknik 

och säkerhet 

Miljörisker 

Energi 

VA och Avfall 

Naturresurser 

Naturmiljöer 

Kulturmiljöer 

Miljöanpassat 

stadsbyggande 

Trafik 

Kommunens 

interna 

arbetssätt: 

Organisation 

Budget 

Policies och 

riktlinjer 

Planerings– och uppföljningsprocessen 

Ambitionen är att den strategiska planen på sikt ska 

redovisa både en långsiktig inriktning och mål på kort 

sikt. En årlig uppföljning och översyn av den strategiska 

planens aktualitet, bör dock genomföras varje år i 

anslutning till budgetprocessen 

Den årliga processen för planering och uppföljning 

inleds med en uppföljning av utvecklingsplanen; 

• Analys av måluppfyllelse – årets utvecklingsplan följs 

upp i bokslut m.m. 

• Övrig planeringsinformation, planeringsförutsättning 

ar, befolkningsprognos m.m., tas fram. 

• Omvärldsanalyser genomförs – seminarier, 

scenariobeskrivningar etc. 

• Vision, mål och prioriteringar ses över – underlag 

hämtas från måluppfyllelse, planeringsinformation 

och omvärldsanalyser. Prioriteringar fastställs. 

Strategiska projekt, åtgärder, handlingsprogram etc. 

formuleras. Strategisk utvecklingsplan revideras. 

• Planen kopplas tillårlig budgetprocess - arbetet 

inleds med en genomgång av den strategiska planens 

inriktningsmål och delmål och förekommande 

underdokument av strategisk betydelse för 

kommunens utveckling. Detta innebär att i planen 

redovisade mål och åtaganden således måste 

inrymmas inom ramen för de prioriteringar som 

kommunen gör i sin budgettilldelning varje år. 

• Resp nämnd/styrelse redovisar i budgeten de viktigaste 

åtgärderna (målkonkretiseringar/verksamhetsmål) 

i syfte att styra verksamheten i riktning mot 

utvecklingsplanens och mål och strategier. 

Organisation för samordnad 

planeringsprocess 

Som stöd för den årliga revideringen och uppföljningen 

och i syfte att skapa förutsättningar för en samordnad 


planeringsprocess inrättas en berednings- och 

beslutsprocess enligt nedanstående modell. 

Kommunstyrelsens arbetsutskott med adjungerade 

nämndledamöter utgör politisk styrgrupp för 

planeringsarbetet. Styrgruppen ansvarar för koordinering och 

planering av genomförande, uppföljning och revidering av 

den strategiska utvecklingsplanen. Under kommunstyrelsens 

arbetsutskott inrättas en planeringsgrupp bestående av förv 

altningschefsgruppen. Planeringsgruppens uppgift är att på 

förvaltningsnivå ansvara för koordinering, genomförande, 

uppföljning och revidering av planen, samt i övrigt 

bereda ärenden, enligt styrgruppens uppdrag. 

Exempel på frågor för styr- och planeringsgruppen kan 

vara lägesrapporter avseende större byggprojekt, bostadsförsörjningsprogram, 

integrations-och mångfaldarbete, 

folkhälsofrågor, ”Öresundsfrågor”, NOSAM, 

förvaltningsövergripande EU-projekt, omvärldsanalyser, 

uppföljningar och analyser etc. 

Kommunfullmäktige 

à 

à 

Nämnd, styrelse och förvaltning 

Bereder ärenden och redovisningar enl. 

styr- och beredningsgruppens uppdrag 

Kommunstyrelsen 

à 

à 

Planeringsgrupp 

Förvaltningschefsgruppen är beredningsgrupp för 

strategisk planering. Sekretariat är stadsbyggnadskontoret 

/ kommunstyrelsekontoret 

à 

Kommunstyrelsens arbetsutskott 

Politisk styrgrupp för strategisk planering 


Landskrona i Öresunds– 

regionen, Sverige och Europa 

Europeiskt perspektiv 

Europa har som världsdel genomgått åtskilliga stora 

förändringar – både på det politiska planet och på det 

geografiska. EU:s gränser har utvidgats. Detta har lett 

till en internationalisering och en skärpt konkurrens 

mellan stadsregionerna inom EU:s inre marknad. 

Gränserna i Europa suddas ut och det bildas nya nät och 

pärlband av städer i samverkan utan hänsyn till tidigare 

gränsdragningar. 

På strategiska platser i Europa börjar nya starka 

regioner ta form ofta bestående av ett flertal städer som 

kompletterar varandra på flera sätt. De nya regionernas 

avgränsningar varierar beroende på sammanhanget. 

Öresundsregionen bör komma att bli en av dessa 

starka och nya strategiskt placerade regioner i Europa. 

Landskrona kommun ingår i Öresundsregionen och det 

är därför viktigt att planera med utgångspunkt från de 

övergripande förutsättningar det för med sig. 

Nationellt perspektiv 

I den svenska visionen ”Sverige 2009” konstaterar 

Boverket att det största framtida problemet i Sverige blir 

landets avlånga och glest befolkade karaktär. 

Sveriges bebyggelsestruktur kan liknas vid en arkipelag 

av välbefolkade öar med välutrustade servicecentra, 

högre utbildning och en god lokal arbetsmarknad. 

Arkipelagen består av 24 regioner, varav 6 har 

universitet och resterande 18 har högskolor. 

I ett framtida perspektiv är det viktigt för svensk 

konkurrenskraft och ekonomi att Sveriges glesa och 

sårbara lokala arbetsmarknadsområden knyts samman, 

utökas och förvandlas till ett nätverk av måttfullt 

Öresundsregionen är på väg att bli en stark och strategiskt 

placerad region i Europa och Landskrona är en del av den. 


stora och fattbara orter med egen identitet och med 

hög tillgänglighet. Öarna i arkipelagen kommer i 

den framtida svenska visionen bindas samman av 

”nätverkslänkar” i ett snabbspårsystem. Landskrona 

kommun ligger strategiskt utmed Västkustbanan. 

Regionalt perspektiv 

Köpenhamnsområdet, Malmöområdet och andra 

städer, däribland Landskrona, nära Öresund bildar 

en stor stadsregion. Den är av europeisk betydelse 

både befolkningsmässigt, kulturellt och för 

näringslivsutveckling. 

Den fasta förbindelsen över Öresund kommer att stärka 

Öresundsregionen som en europeisk storstadsregion 

vilket kommer att ha betydelse för bl.a. stadsbyggande, 

utbildningssamarbete m.m. Landskrona ska vara en 

attraktiv kommun i regionen och dra nytta av närheten 

till större städer och närheten till kontinenten. I 

dessa faktorer ligger Landskronas attraktivitet och 

konkurrenskraft. Landskrona kommun ska bidra till 

den positiva regionala utvecklingen i Skåne, Sydoch 

Nordvästskåne samt Öresundsregionen genom 

samarbete med berörda kommuner och regionala organ 

rörande frågor av gemensamt intresse. 

Landskrona kommun ska eftersträva att delta i 

debatt och arbete kring en gemensam grundsyn 

kring utvecklingsfrågor i Öresundsregionen, t.ex. 

kring bl.a. planering av: turistnäring, sociala frågor, 

handelsetableringar etc. 

Kommunen deltar i ett flertal regionala samarbeten och 

EU-projekt med inriktning på en integrerad region. 


Landskrona idag 

– planeringsförutsättningar 

Landskrona kommun har en hel del stora utmaningar att arbeta med: att minska arbetslösheten och öka 

sysselsättningen, utveckla goda boendemöjligheter, öka skattekraften, minska brottsligheten, förbättra 

folkhälsan, arbeta för ökad integration och mångfald i samhället m.m. SWOT-analysen nedan visar 

Landskrona kommuns styrkor, möjligheter, svagheter och hot. Den gör inte anspråk på att vara heltäckande, 

men visar på viktiga tendenser. SWOT-analysen är hämtad från Översiktsplan 2000+ och kommunens 

visions- och profileringsarbete 2000-2001. Mer information om Landskrona, bl.a. i statistikform 

återfinns i bilagan “Planeringsförutsättningar”; 

Styrkor och möjligheter 

• Fördelaktigt geografiskt läge i Öresundsregionen 

• Goda kommunikationer och bra infrastruktur 

• Attraktivt företagsklimat 

• Attraktiva boendemiljöer – närhet till havet 

• God tillgång på mark 

• Goda förutsättningar för turism och besöksnäring 

• Måttfull stad – ”nära till allt” 

• Historisk stadskärna 

• Aktivt och offensivt kulturliv och kulturutbud 

• Stora möjligheter till rekreation och friluftsliv 

• Väl utbyggd kommunal service 

• Turistnäringen kan utvecklas vidare som viktig 

inkomstkälla 

• Miljöprofil 

• Landskrona kan utnyttja sina styrkor för ökad 

profilering i regionen, förstärka sin attraktionskraft 

och öka inflyttningen till kommunen 

• En måttfull stad har goda förutsättningar att uppnå/ 

utveckla livsmiljöer som upplevs trygga och säkra för 

befolkningen 

• “Skånes mest strandnära stad”? 

• Omvärldens intresse för Landskrona har börjat vakna, 

både som etableringsort och bostadsort 

Svagheter och hot 

• Risk för intressekonflikter avseende markutnyttjande 

• Kommunens invånare har generellt låg utbildningsnivå 

• Låg skattekraft 

• Viss obalans i befolkningssammansättning och 

åldersstruktur 

• Svag centralort och stadskärna 

• Ej varierat näringsliv 

• Brist på villor och radhus i attraktiva områden 

• Hög arbetslöshet, lågt löneläge 

• Främlingsfientlighet 

• Relativt hög brottslighet inom vissa brottskategorier 

• Högt ohälsotal 

• Störningar p.g.a. trafiken – buller, luftföroreningar 

m.m. 

• Låg andel allemansrättsligt tillgänglig mark 

• Betydande markföroreningar 

• Hård konkurrens om arbetstillfällen, 

utbildningsmöjligheter, boende och rekreation i 

regionen 


Kommunens mål för hållbar 

utveckling - styrande för all 

kommunal verksamhet 

Ett bärkraftigt samhälle skulle kunna definieras som ett samhälle i balans som bygger på ekologisk, 

social och ekonomisk uthållighet. Varje kommun får formulera sina egna mål och strategier utifrån de 

övergripande mål och strategier som ställts upp på global, riksoch regional nivå för att åstadkomma 

ett bärkraftigt samhälle samt omsätta detta i praktiken. Som utgångspunkt ligger bl.a. Agenda 21 som 

innebär helhetssyn på samhällsutveckling. Bland andra strategiskt viktiga dokument/mål kommunen som 

kommunen måste förhålla sig till är bl.a. Barnkonventionen, folkhälsomålen och miljömålen. 

Mål för hållbar utveckling 

I regeringens strategi för hållbar utveckling (2003/ 

04:129) framhålls vikten av att ”alla politiska beslut 

ska utformas på ett sätt som beaktar de ekonomiska, 

sociala och miljömässiga konsekvenserna i ett längre 

tidsperspektiv”. Hållbar utveckling handlar om att värna 

och nyttja givna resurser på ett hållbart sätt. Det handlar 

också om resurseffektivisering och om att långsiktigt 

förvalta och investera i mänskliga, sociala och fysiska 

resurser”. 

Landskrona kommunens övergripande mål för en 

hållbar utveckling, enligt den kommunomfattande översiktsplanen, 

översiktsplan 2000+, kan sammanfattas enligt följande; 

Landskrona kommun ska verka för; 

• En god ekonomisk tillväxt och ett konkurrenskraftigt 

varierat näringsliv 

• En positiv utveckling av skattekraften 

• En positiv utveckling av handel, turism och 

besöksnäring 

• God tillgång på högre utbildning och lokala 

arbetstillfällen 

• Ett brett och varierat utbud av attraktiva bostäder 

• En god hälsa på lika villkor för befolkningen 

• Lika villkor för medborgare oavsett kön, 

socioekonomisk tillhörighet och etnisk eller kulturell 

tillhörighet. 

• Att demokratiska och humanistiska värderingar 

genomsyrar samhället, att medborgarna tar eget 

ansvar, känner trygghet och delaktighet och har 

möjlighet att påverka samhällsutvecklingen. 

• Att miljö-och naturresurser, kulturvärden och andra 

tillgångar bevaras inför framtiden 


Strategiska styrdokument 

Kommunens arbete med demokratifrågor, folkhälsofrågor, mångfalds-och integrationsfrågor, det 

brottsförebyggande arbetet, miljöarbetet etc samt övrig samhällsplanering är ett exempel på nödvändigheten 

av tvärsektoriellt arbete. De tvärsektoriella målen för hållbar utveckling, har konkretiserats i ett antal 

strategiska mål-och styrdokument som ska beaktas av alla nämnder, styrelser och förvaltningar och 

så långt som möjligt återfinnas i nämndmål, verksamhetsplaner, projekt etc. Målen i de strategiska 

styrdokumenten har sammanfattats enligt följande; 

Mål för en god ekonomisk hushållning 


En god ekonomisk hushållning är en förutsättning för en 

gynnsam utveckling av kommunen. Landskrona kommuns 

mål för en god ekonomisk hushållning innebär att; 

• Ekonomin ska vara i balans och resultatet på en 

sådan nivå att utrymme kan skapas för nödvändiga 

investeringar genom egen finansiering. 

• En ekonomi i balans innebär att kommunens eget 

kapital får ett realt skydd genom ett resultat som 

motsvaras av inflationen. 

• En god ekonomisk hushållning innebär också att en 

hög produktivitet och effektivitet eftersträvas, genom 

att ekonomiska rationaliseringar och effektiviseringar 

genomförs i verksamheten. 

Delmål 

• Bibehålla oförändrat skatteuttag. 

• Verka för en ökad skattekraft. 

• Effektivt användande av skattemedel. 

• Att det lagstadgade balanskravet minst ska uppnås. 

Uppföljning 

• Skattekraft. 

• Utdebiteringsnivå. 

• Skattekraft. 

• Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och 

generella bidrag. 

• Soliditet. 

• Eget kapital. 

• Övriga variabler enligt svensk Kommunrating AB. 

Demokrati, jämlikhet och inflytande 


• Kommunen ska värna grundläggande demokratiska 

och humanistiska värden och verka för kvinnors och 

mäns lika rättigheter och möjligheter. 

• Landskrona kommun ska verka för att skapa 

förutsättningar för individens egen försörjning och 

delaktighet i samhället. 

• Kommunen ska verka för att öka barns delaktighet 

i samhällsplaneringen i enligt med FN:s 

barnkonvention. 

Mångfald och integration 


• Landskrona kommun ska präglas av en allomfattande 

respekt för de mänskliga rättigheterna och vara fri från 

fördomar och diskriminering. 

• I Landskrona ska alla oavsett kulturell och etnisk 

bakgrund ha samma reella möjligheter och rättigheter 

och dela makt och ansvar. 

• Kommunen ska på olika sätt förebygga och motverka 

diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. 

Planer, program och projekt 

• Integrations-och mångfaldsplan 

Uppföljning 

• Nyckeltal för mångfald och integrationsarbete. 


• Budget och flerårsplan 

• Pågående besparingsprogram för perioden 2003-2006 


Folkhälsa 


• Kommunen ska verka för att utjämna skillnader i 

hälsa dels mellan män och kvinnor, dels mellan olika 

befolkningsgrupper samt förbättra folkhälsan hos mest 

utsatta grupperna. 


• Folkhälsopolitiskt handlingsprogram 

• Drogpolitiskt handlingsprogram 

Uppföljning 

• Kommunala basfakta för hälsoplanering; Bl.a. 

uppgifter om förvärvsarbete, arbetslöshet, inkomst 

och utbildning, brott, valdeltagande, deltagande i 

kultur- och föreningsverksamhet, behörighet till 

gymnasieskolan, kommunala resurser för barn, 

förtidspensionärer, sjukskrivningar, uppgifter om 

skador och förgiftningar, levnadsvanor m.m. 

Trygghet 


• Landskrona kommun ska verka för att skapa ett tryggt 

samhälle. 

• Kommunen ska ha beredskap för att möta 

krissituationer. 

Delmål 

• Kommunen ska verka för att minska brottsligheten 

i kommunen på såväl kort som lång sikt samt öka 

tryggheten i kommunen. 

• Barn och ungdomar är en prioriterad målgrupp i det 

brottsförebyggande arbetet. 

• Det brottsförebyggande arbetet ska ske i nära 

samverkan med externa aktörer och vara väl förankrad 

hos all anställd personal. 


• Brottsförebyggande handlingsprogram 

• Riskanalys 

• Handlingsplan mot olyckor 

• Handlingsplan mot extraordinära händelser 

Uppföljning 

• Antal anmälda brott. 

Projekt BARNENS RÄTT TILL INFLYTANDE 

Projektets syfte är att utveckla 

en metod för att föra in barns 

kunskap om sitt närområde 

i planeringsfrågor, samtidigt 

som detta gagnar skolan i 

samhällsundervisningen. Ytterst 

handlar det om att öka barns 

möjligheter till inflytande 

över politiska beslut samt att 

öka politikernas förståelse 

för barns- och ungdomars 

synpunkter. Bakgrunden är 

att Rädda Barnen anser att det 

händer för lite när det gäller 

att föra in barnkonventionen 

som ett led i kommunernas 

arbete. Ett nationellt projekt 

”Artikel 12 i teori och praktik” 

har därför startats. Landskrona 

är en av två pilotkommuner. 

Projektledning sker via Arbetsoch 

socialförvaltningen. 

Tekniska verken, Barn- och 

utbildningsförvaltningen och 

Stadsbyggnadskontoret medverkar 

i projektet. Projektet pågår under 

2004 och 2005. Bl.a. har barn 

i årskurserna 5 och 8 arbetat 

med konkreta planeringsfall och 

utbildning i barnkonventionen 

för politier. 


Ekologisk hållbarhet 


• Kommunen ska verka för ett uthålligt och bärkraftigt 

samhälle. 

• Kommunen ska verka för en miljö som är hälsosam 

för alla. 

Delmål 

• Vid utbyte av teknik ska lösningar sökas som leder till 

en hållbar utveckling. Sämre teknik byts ut efterhand 

mot bättre teknik enligt utbytesprincipen. 

• Principen förorenaren ska betala (PPP) ska tillämpas i 

kommunens verksamhet. 

• Användandet av ändliga resurser ska minska. 

• Miljötänkande i samhällsplaneringen ska tillämpas. 

• Försiktighetsprincipen ska användas i kommunens 

verksamheter. 

• Vid utvärdering av alternativ ska åtgärder som är 

utvecklingsbara i riktning mot kretsloppssamhället ges 

företräde. Miljöstörningar ska i första hand förebyggas. 

• Att genom miljöinformation påverka 

kommunmedborgarnas attityder och 

konsumtionsmönster. 


• Miljöhandlingsprogram 

• Naturvårdsprogram 

• Kulturmiljöplan 


• Översiktsplan 

• Avfallsplaner 

• Energiplan 

• VA-plan 

• Utbildningsplan 

• Miljöbokslut 

Uppföljning 

• Gröna nyckeltal och annan miljöstatistik som bygger 

på lokal, regional och nationell miljöövervakning. 

Projekt LEVANDE CENTRUM 

Målet är att göra Landskrona centrum mer attraktivt, bland 

annat genom att utveckla sysselsättning, service, handel och 

boende ska Landskrona centrum bli mer attraktivt. 

Ett utvecklat samarbete mellan olika aktörer i samhället 

och den kommunala förvaltningen är grunden för arbetet. 

Arbetet ska ses i ett långsiktigt perspektiv men med tydligt 

angivna etappmål. 

I arbetsgrupper med fokus på prioriterade områden kommer 

under innevarande år en tidsplan kopplat till delmål att tas 

fram. 

De prioriterade områdena är; 

• boende 

• kommersiell service 

• köpkraft 

• utbildning 

• kultur/turism 

• trygghet 

Ledningsgruppen för arbetet består av kommunala 

företrädare samt representanter från näringslivet. 


Tillväxt 

REDOVISNING AV 

Näringsliv, 

handel och sysselsättning 

Regionalt attraktivt boende 


Turism 


IT 

Tillväxt innebär positiv ekonomisk utveckling och ökad sysselsättning. 

Resultatet är ökad lönsamhet, fler arbetstillfällen och högre skatteintäkter 

som ger resurser till skola, vård, omsorg och service. Företag behöver goda 

kommunikationer och tillgång till välutbildad arbetskraft, vilket i sin 

tur ställer krav på utbildningsinstitutioner och boendemiljöer som får 

människor att vilja bo och verka i Landskrona kommun. Landskrona som 

attraktivt turist- och besöksmål stärker tillväxten. 

Näringsliv, handel och sysselsättning 


• Förutsättningar ska skapas för ett differentierat och väl 

utvecklat näringsliv. 

• Kommunens näringslivsprofil bör inriktas på 

forsknings-och utvecklingsföretag, kunskapsintensiva 

företag, mindre och medelstora tjänsteföretag, 

transport/logistik, samt varierad industri i större eller 

mindre skala. 

• Kommunen ska ha ett brett och varierat handelsoch 

serviceutbud som är attraktivt och har god 

tillgänglighet för boende, verkande och besökande i 

Landskrona. 

• Kommunen ska verka för en hög sysselsättningsnivå. 

Delmål 

• Kommunen ska verka för ett gott företagsklimat, så att 

befintliga företag utvecklas och nya företag etablerar 

sig. 

• Stadskärnan ska ha hög attraktivitet för handel. 

Närservice ska finnas inom stadens övriga stadsdelar 

och tätorter. 

• Kommunen ska verka för att fram till år 2015 tillskapa 

1.500 nya arbetstillfällen. 

• Kommunen ska tillsammans med samverkansparter 

verka för att höja sysselsätttningsnivån i 


Strategier 

• Ökad samverkan mellan kommun – näringsliv. 

• Kommunen ska satsa på insatser som bidrar till att 

utveckla handeln så att köptroheten stärks. 

• Kommunen ska underlätta för företag att bygga samt 

bedriva verksamhet på ett miljömässigt bra sätt. 


• Verksamhetsplan för Invest AB i Landskrona 

• Strategisk plan – Landskrona hamn 

• Lokal arbetsmarknadsplan 

• Översiktsplaner och detaljplaner, däribland fördjupad 

översiktsplan för Västra och östra industriområdet 

(omvandling av gamla bangårdsområdet samt projekt 

nytt varuhus inom kv. Gräset ”Åhlénstomten”) 

Uppföljning 

• Antal nya företag. 

• Sysselsatta efter näringsgren, ålder och kön. 

• Andel arbetslösa samt personer i 

arbetsmarknadsprogram. 

• Företagsklimat. 

• Näringslivsindex. 

• Pendling. 

Regionalt attraktivt boende 


• Kommunen ska skapa förutsättningar för ett allsidigt 

byggande av ett varierat bostadsbestånd med hög 

regional attraktivitet. och god kvalitet arkitektoniskt 

– estetiskt och funktionellt. 

• Kommunen ska verka för att utveckla och bevara 

befintligt byggnadsbestånd. 

Delmål 

• Planering ska ske för en bostadsproduktion – varierat 

boende om totalt 200 lgh/ år i kommunen. 

• Utbyggnadsmöjligheter ska erbjudas i samtliga större 

tätorter i kommunen. 

• Kommunen ska verka för att befintligt byggnadsbestånd 

utvecklas och hålls i gott skick. 


Strategier 

• Bostadsproduktionen ska så långt möjligt omfatta olika 

slags bostäder och upplåtelseformer. 

• Särskilda ”spetsobjekt” på bostadsmarknaden ska 

erbjudas. 

• Befintliga bostadsområden omvandlas genom 

medveten stadsförnyelse. 


• Översiktsplaner 

• Bostadsförsörjningsprogram 

• Detaljplaner 

Planerat regionalt attraktivt bostadsbyggande de 

kommande fem åren: 

• Nyhamn – c:a 200 lgh (flerfamiljshus, hyresrätt och 

bostadsrätt). 

• Västra Fäladen-Säbyholm-Husarspetsen, Landskrona 

stad – 300-350 lgh (radhus och villor, övervägande 

äganderätt och bostadsrätt). 

• Albano och Smeden – 80 lgh (radhus, övervägande 

bostadsrätt och äganderätt). 

• Hällstorp, Glumslöv - 125 lgh (radhus, villor, 

övervägande bostadsrätt och äganderätt). 

• Projekt ”Levande centrum”- stadsförnyelse öster. 

Uppföljning 

• Antal inflyttade/utflyttade. 

• Antal nybyggda lägenheter 

• Antal tomma lägenheter/bostadskö. 

• Statistik äganderätt/hyresrätt/bostadsrätt. 

• Marknadsundersökningar. 



• Kunskap och lärande ska sättas i centrum och 

utbildningsnivån i Landskrona kommun ska höjas. 

• Kommunen ska verka för att den högre utbildningen 

inriktas på mångfald och valfrihet avseende former, 

pedagogisk inriktning och arbetssätt. 

• Kommunen ska verka för fortsatt nyetablering och 

utbyggnad av högre utbildning i Landskrona. 

• Kommunen ska samverka med universitet, högskolor 

och näringsliv i utbildningsfrågor. 

Delmål 

• Kommunen ska verka för att skapa 

utbildningsstrukturer som gör att individen kan sätta 

långsiktiga utbildningsmål med tydlig koppling till 

eftergymnasiala studier eller arbete. 

• Senast 2015 ska minst hälften av befolkningen i 

Landskrona ha påbörjat studier vid universitet eller 

högskola vid 25 års ålder. 

• En ökad andel elever ska välja sin utbildning i 

Landskrona kommun eller inom Landskrona-Kävlinge- 

Svalövs gymnasieförbund. 

• Kommunen ska verka för ökade möjligheter för elever 

att välja studieform. 

Projekt NYTT VARUHUS I CENTRUM 

Ill. MagasinA Arkitektur, Landskrona 

Ett nytt varuhus kommer att uppföras på den s.k. 

Åhlénstomten i centrala Landskrona. Varuhuset med 

en butiksyta på c:a 4000 kvadratmeter beräknas 

stå färdigt under senhösten 2005. I december 2002 

brann varuhuset Åhléns/Hemköp ner till grunden. 

Ett avtal mellan kommunen och ett dotterbolag 

till Brinova AB – ett företag i Peabsfären har slutits 

kring uppförandet av ett varuhus. Därutöver planeras 

bostäder om totalt c:a 2500 kvadratmeter och 

butikskontor på sammanlagt 300 kvadratmeter. 

Projektet drivs av Stadsbyggnadskontoret i nära 

samarbete med bl.a. Tekniska verken. 


Strategier 

• Satsa på kvalitet i utbildningen utifrån individens 

önskemål och nationella mål. 

• Eftersträva flexibla studievägar genom skolformerna. 

• Skapa forum för samverkan mellan 

utbildningsanordnare och mellan näringsliv och 

utbildningsanordnare. 


• Skolplan för gymnasieskolan 

Uppföljning 

• Andel 19-åringar i kommunen som påbörjar 

högskolestudier. 

• Övergång till högskolestudier vid 25 års ålder. 

• Andel elever som väljer sin utbildning i Landskrona 

kommun eller inom Landskrona-Kävlinge-Svalövs 

gymnasieförbund. 

• Antal studerande på eftergymnasiala utbildningar i 

Landskrona kommun. 

• Andel elever som erhålligt generell 

högskolebehörighet. 

Turism 


• Landskrona kommun ska ha hög attraktivitet som 

turistkommun. En allsidig turismutveckling av hög 

kvalitet, ska främjas och säkras. Turistnäringen ska 

fortsätta utvecklas. 

Delmål 

• Turistutvecklingen i kommunen ska främst inriktas på 

fyra angivna utvecklingsområden; 

• Levande historia, Idrottsstaden, Vens historia samt Ven 

– ekoturism. 

• •Borstahusens fritidsområde ska erbjuda 3-stjärnig 

campingplats och semesterby av god kvalitet. 

• Nyttjande och omsättning inom kommunen ska öka. 

• Turistnäringen i kommunen ska utvecklas genom 

samverkan mellan marknadens aktörer. 

Strategier 

• Satsa på säsongsförlängande åtgärder. 

• Stärka marknadsprofilen genom att utveckla tydliga 

koncept. 

Projekt NYHAMN – ATTRAKTIVT BOENDE 

Nyhamnsområdet är ett av Skånes 

bästa bostadslägen, nära hav, 

stadscentrum, parker, kultur 

och kommunikationer. Här 

ska byggas ca 200 lägenheter i 

flerbostadshus. En första etapp 

om ca ett 100-tal lägenheter har 

påbörjats under våren 2004, 

innehållande både bostadsrätter 

och hyreslägenheter. 

Ill. FOJAB Arkitekter, Malmö 

Bostadsrätterna byggs av en 

privat bostadsrättsförening, 

Gustavssons Varf, respektive 

HSB i Landskrona, medan 

hyreslägenheterna uppförs av 

Nyhamnshus i Landskrona 

AB, samägt av Svenska Hus 

och Landskronahem. Både 

bostäder och offentlig miljö 

kommer att ha hög kvalitet. 

Genom exploateringen får 

Landskronaborna ett nytt 

promenadstråk längs kajen, som 

ansluter till det traditionella 

längs Citadellet och havet, 

”Linjen”. 

Projektet drivs av 

Stadsbyggnadskontoret i nära 

samarbete med Tekniska verken. 


• Utveckla turismen i samarbete med olika aktörer. 

• Utveckla en attraktiv stadsmiljö. 

• Bevara kyrkbyarnas och fiskelägenas karaktär. 

• Utveckla möjligheterna till cykling inom och mellan 

närliggande kommuner. 


• Program för utveckling av turismen i Landskrona 

• Åtgärdsprogram för utveckling av turism på ön Ven 

• Cykelplan, grönplan, naturvårdsprogram, 

kulturmiljöplan, översiktsplaner 

Uppföljning 

• Övernattningar i Landskrona (hotell, vandrarhem och 

stugby efter besökarens nationalitet (Källa; SCB/ 

Position Skåne). 

• Sysselsättning genererad av turism. 

• Omsättning genererad av turism. 

• Årliga TEM-mätningar. 



• Kommunen ska verka för goda kommunikationer 

inom kommunen och regionen. 

Delmål 

• Kollektivtrafiken ska utvecklas och persontransporter 

samordnas. 

Strategier 

• Landskrona kommun ska bidra till en integrerad 

region genom att bl.a. skapa goda förhållande 

för kollektivtrafiken genom exempelvis 

bebyggelseplanering och genom att prioritera att 

verksamheter av regional betydelse får en placering i 

lättillgängliga lägen. 

Projekt TYCHO BRAHE 

Anläggningen består idag av 

observatoriet Stjärneborg med 

multimediaföreställning, den 

rekonstruerade trädgården, 

museibutik, café och museum. 

Under 2005 invigs nytt museum 

i fd. Allhelgonnakyrkan. 

På Ven skapade Tycho Brahe 

under tiden 1576 till 1597 en 

av vetenskapshistoriens första 

forskningsinstitutioner. 

Här forskade Tycho Brahe och 

hans assistenter målmedvetet 

i ämnen som astronomi, 

meteorologi och kartografi. Det 

arbete som utfördes på Uraniborg 

kom att få en avgörande betydelse 

för skapandet av vår moderna 

världsbild och anläggningen är 

därför en av vetenskapshistoriens 

viktigaste minnesplatser. Dess 

betydelse gör att det finns ett 

stort internationellt intresse för 

anläggningen och potentialen för 

att utveckla en livskraftig turism 

är stor. 

För kommande år planeras 

skapandet av ett kursoch 

vetenskapscenter 

som ett komplement till 

nuvarande verksamhet. På 

kurscentret ska skolklasser 

och högskolestuderande 

och den fackintresserade 

allmänheten erbjudas kurser 

i ämnen som anknyter till 

trädgården, astronomi och 

vetenskapshistoria. Satsningarna 

beräknas genomföras 2004-2006 

och finansieras med EU-bidrag 

och bidrag från fristående 

stiftelse. 


• Kommunen ska verka för att näringslivets behov av 

godstransporter tillgodoses. 

• Kommunen ska verka för väl fungerande stråk för 

godstrafik. 




• Trafikplan 

• Trafiksäkerhetsprogram 

• Nytt resecentrum vid skeppsbron 

Uppföljning 

• Pendlingsstatistik. 

• Resandestatistik. 

IT 


• Landskrona kommun ska ha ett väl utbyggt IT-nät och 

hög andel IT-användare. 

• Företag och hushåll i kommunen ska ha tillgång till en 

offentligt garanterad IT-infrastruktur, som innebär att 

man når en stor majoritet av företag och hushåll, till 

på marknaden långsiktigt konkurrenskraftiga priser. 

• IT-satsningen ska bidra till att göra Landskrona till en 

attraktiv etableringsort för företag och hushåll. 

Delmål 

• Minst 50% av hushållen och 75% av företagen i 

Landskrona använder senast år 2007 bredbandstjänster 

i sin dagliga gärning. 

Strategier 

• IT-projekt på hög innovationsnivå för samhällsnyttan 

ska initieras och stödjas. 

• Erbjuda näringslivet en attraktiv, kreativ och 

efterfrågad företagsmiljö. 

• Landskronas utbildningsväsende ska ge samtliga 

studerande och allmänheten en bred grundkompetens 

på IT-området, samt ha utbildningsgrenar med stark 

IT-profil på gymnasienivå och inom valda områden på 

eftergymnasial nivå. 

• Satsa på ett väl utvecklat optobaserat stadsnät. 


• IT-plan 

Uppföljning 

• Andel av hushållen och företagen i Landskrona 

kommun som har möjlighet till fast uppkopplad 

bredbandskommunikation. 


God livsmiljö 


Barnomsorg och utbildning 

Vård, omsorg och service 

Boende och boendemiljöer 

Kultur 

Fritid och rekreation 

Det ska vara attraktivt att leva och verka i Landskrona för människor, 

företag och organisationer. Livsvillkoren skall vara lockande. Det ska finnas 

mångfald och kvalitet i allt de som Landskrona har att erbjuda av boende, 

utbildning, kultur, natur, fritid, vård och omsorg. En god livsmiljö kan 

sammanfattas som ett samhälle där människan och miljön sätts i fokus 

och där alla samhällsmedborgare har goda utvecklingsmöjligheter, känner 

delaktighet och trygghet i dagens samhälle och inför framtiden. 

Barnomsorg och utbildning 


• Det livslånga lärandet ska värdesättas och lyfta 

fram förmågan hos varje barn och varje elev i den 

pedagogiska verksamheten i kommunen. 

• Förskolan och skolan ska tidigt uppmärksamma och ge 

kvalificerad hjälp till barn i behov av särskilt stöd. 

• Basen för all elevvård, som sammanfattar alla 

insatser som görs för att eleverna ska må bra i skolan 

och ges grundläggande demokratiska värderingar, 

är att aktivt motverka alla former av kränkande 

behandling. 

• Barn, ungdomar och föräldrar ska ges inflytande och 

ha möjlighet att påverka och ta ansvar i det dagliga 

arbetet. 

• Kunskap och lärande ska sättas i centrum och 

utbildningsnivån i Landskrona kommun ska höjas. 

Delmål 

• Kommunen ska verka för att skapa 

utbildningsstrukturer som gör att individen kan sätta 

långsiktiga utbildningsmål med tydlig koppling till 

eftergymnasiala utbildningar eller arbete. 

• Alla ungdomar i kommunen ska vara behöriga att efter 

grundskolan fortsätta på gymnasieskolans nationella 

program. 

• En ökad andel elever ska påbörja och slutföra 

gymnasieutbildning på nationellt program med 

erhållen generell högskolebehörighet. 

• En ökad andel elever ska välja sin utbildning i 

Landskrona kommun eller inom Landskrona-Kävlinge- 

Svalövs gymnasieförbund. 

• Kommunen ska samverka med universitet, högskolor 

och näringsliv i utbildningsfrågor. 

• Ökade möjligheter för elever att välja studieform i 

kommunen ska eftersträvas. 

Strategier 

• Satsa på kvalitet i utbildningen utifrån individens 

önskemål och nationella mål. 

• Skapa flexibla studievägar genom skolformerna. 

• Skapa forum för samverkan mellan 

utbildningssanordnare. 

• Skapa forum för samverkan mellan näringsliv och 

utbildningsanordnare. 


• Utbildningsplan för grundskolan 

• Skolplan för gymnasieskolan 

Uppföljning 

• Andel elever och personal som upplever en trygg och 

stimulerande skolmiljö. 

• Studieresultat för årskurs 9. 

• Andel elever som är behöriga att efter grundskolan 

fortsätta på gymnasieskolans nationella program. 

• Andel elever som påbörjar och slutför 

gymnasieutbildning på nationellt program. 

• Andel elever som väljer sin utbildning i Landskrona 

kommun eller inom Landskrona-Kävlinge-Svalövs 

gymnasieförbund. 

• Utvärdering mot nationella kvalitetsmål enligt 

utbildningsplanen. 

• Andel elever som erhålligt generell 

gymnasiebehörighet. 


Projekt ÄLDREFRÅGOR 

Syftet med äldreprojektet är bl a att formulera mål och strategier 

för framtidens äldrefrågor, identifiera viktiga prioriteringar, 

åtgärder och aktiviteter. Styrgrupp för projektet är representanter 

för kommunstyrelsen och Vård - äldre- och omsorgsnämnden. 

För projektledning svarar kommunstyrelsekontoret tillsammans 

med vård, äldre- och omsorgsförvaltningen. Projektarbetet pågår 

under 2004 och 2005. Kommunens pensionärsorganisationer 

utgör referensgrupp för arbetet. 

Vård, omsorg och service 

Socialtjänst – Inriktningsmål 

• Försörjningsstöd - arbete istället för bidrag. 

• Arbetsmarknadsåtgärder – alla deltagare skall finna, få 

och behålla lämpligt arbete. 

• Flyktingmottagningen och integrationsarbetet - genom 

en individuellt behovsanpassad introduktion skapa 

förutsättningar för ett självständigt liv. 

• Vuxna med missbruksproblematik, psykiska eller 

psykosociala funktionshinder och deras anhöriga 

- tidigt uppmärksamma problem och genom stöd, 

behandling och vård möjliggöra rehabilitering. 

• Barn, ungdom och deras familjer - att tillgodose barn 

och ungdomars behov av skydd i utsatta situationer. 

Arbetet ska inriktas på tidig upptäckt för att nå positiv 

social utveckling. 

Uppföljning 

• Antal hushåll med försörjningsstöd. 

• Antal personer med arbete efter avslutad arbetsmarknadsutbildning. 

• Mottagna flyktingar. 

• Antal vuxna med missbrukarproblematik, psykiska 

eller psykosociala funktionshinder – föremål för 

åtgärder. 

• Barn och ungdomar – föremål för åtgärder. 

• Antal alkoholtillstånd. 

Äldre och funktionshindrade – Inriktningsmål 

• Insatserna ska anpassas efter personliga förutsättningar, 

behov och önskemål med fokus på friska. 

• Utbudet av insatser ska ge förutsättningar för att aktivt 

liv, gemenskap samt deltagande i samhällslivet. 

• Varje människa ska ha möjlighet att leva och 

verka i sin invanda miljö under så normala 

levnadsomständigheter som möjligt. 

• Insatserna ska uppmuntra till brukarmedverkan och 

kännetecknas av hög tillgänglighet och kontinuitet. 

• Närstående ska erbjudas stöd och samråd vid 

utformandet av insatserna. 

Strategier 

• Satsa på ett behovsanpassat – efter individens 

förutsättningar, attraktivt boende som understödjer 

generationsväxlingar. 

• Bostäder och utemiljöer ska utformas i enlighet med 

basanpassningsprogrammet. 

• Satsa på närhet till service, fritid, grönområden, kultur 

särskilt då det gäller äldreboende och boende för 

funktionshindrade. 


• Ett gott liv – kvalitetsplan inom äldreomsorgen 

• Mål och handlingsprogram för äldrefrågor (under 

arbete) 


• Basanpassningsprogram 


Uppföljning 

• Befolkningsstatistik. 

• Boende i särskilda boenden och servicehus för äldre 

och fysiskt funktionshindrade. 


• Boende med särskild service för psykiskt och fysiskt 

funktionshindrade. 

• Korttidsboende ÄO och HO. 

• Dagverksamhet och daglig verksamhet. 

• Hemvårdsinsatser. 

• Hjälpmedel. 

• Anhörigstöd. 

• LSS-insatser. 

• Information, säkerhet och tillgänglighet. 

Boende och boendemiljöer 


• Förutsättningar ska skapas för ett allsidigt byggande 

med ett varierat bostadsbestånd och god kvalitet 

arkitektoniskt, estetiskt och funktionellt. 

• Bostadsproduktionen ska så långt möjligt omfatta olika 

slags bostäder och upplåtelseformer. Balans ska råda 

mellan byggande i centralorten och ytterområdena. 

Delmål 

• Planering ska ske för en bostadsproduktion – varierat 

boende om totalt 200 lgh/ år i kommunen. 

• Utbyggnadsmöjligheter ska erbjudas i samtliga större 

tätorter i kommunen. 

• Kommunen ska verka för att befintligt 

byggnadsbestånd utvecklas och hålls i gott skick. 

Strategier 

• Stora ensartade områden ska undvikas och varje stadsoch 

kommundel ska ha ett varierat utbud av bostäder 

så att varje hushåll som behöver annan bostad kan 

finna sådan utan att flytta. 

• Komplettering bör ske inom befintlig stadsbebyggelse, 

ökat boende i stadskärnan. 

• Landskrona kommuns boendekvaliteter ska bibehållas 

genom att befintliga resurser i form av kulturmiljöer 

och natur- och miljöer m.m. tillvaratages och 

utvecklas i samband med ny- och ombyggnader/ 

stadsförnyelse. All förändring ska ske på stadsdelens 

eller ortens villkor. 

• Omgivningarna ska vara attraktiva, gärna 

vattenkontakt, nära till service, natur, rekreation och 

goda kollektiva kommunikationer. 





• Grönplan 

• Kulturmiljöplan/Arkitekturprogram 

• Bevarandeprogram 



• Projekt ”Levande centrum” 

Uppföljning 

• Andel specialbostäder för äldre/handikappade/ 

studenter. 

• Andel flerfamiljshus, villor, radhus. 

• Andel hyresrätt/bostadsrätt/äganderätt. 

• Uppföljning enl basanpassningsprogrammet. 

• Andel boende med närhet till kollektivtrafik. 

• Andel boende i områden där miljökvalitetsnormerna 

för luftföroreningar riskerar att överskridas. 

• Andel boende inom gatuavsnitt där riktvärden för 

buller överskrids. 

Kultur, fritid, och rekreation 

Kultur - Inriktningsmål 

• Kulturverksamheten i Landskrona kommun ska stå 

för god kvalitet och ska bidra till att Landskronas 

attraktionskraft i regionen ökar . 

• Alla Landskronabor ska kunna känna sig hemma i 

staden/bygden. 

• Alla i kommunen ska ges möjlighet att skapa och 

uttrycka sig. 

• Identitet, delaktighet/mötesplatser, mångfald och 

kreativitet ska utgöra ledord i all kulturverksamhet i 


• Kulturen i kommunen ska vara tillgänglig för alla och 

skall därför i princip vara avgiftsfri. Undantag kan 

förekomma vid skilda tillfällen. 

• Kulturinstitutioner i Landskrona kommun ska 

vara väl utformade och underhållna samt ligga väl 

belägna för att besökare lätt skall kunna ta del av 

utbudet. 

Strategier 

• Bidra till att främja kunskapen och förståelsen för det 

samhälle vi lever i, genom ett aktivt förhållningssätt 

till kulturarvet. 

• Stärka drivkrafterna och möjligheterna till människors 

aktiva delaktighet i kulturlivet. 

• Satsa på målinriktat publikarbete. 

• Medverka till att skapa ett levande centrum med nya 

och annorlunda mötesplatser och samtidigt värna 


om de lugna platserna som kan tjäna som oaser för 

eftertanke. 

• Öka tillgängligheten till olika informationskällor - i 

detta arbete är barn och ungdomar en särskilt viktig 

målgrupp. 


Diverse handlingsprogram ska utformas 

Uppföljning 

• Kommunens kulturutgifter. 

• Antal besök på museum, konsthall, teater, bibliotek, 

allm. kulturprogram och bio. 

• Antal bibliotekslån. 

• Deltagare i studiecirklar, föreningar och 

ungdomsprojekt. 

Fritid och rekreation - Inriktningsmål 

• Kommunens fritidsverksamhet ska präglas av 

mångfald, förnyelse och kvalitet och skall bidra till 

att Landskronas kommuns attraktionskraft i regionen 

ökar. 

• Fritidsverksamheten ska rikta sig till alla och attrahera 

nya grupper. 

• Landskrona kommun ska ha ett ändamålsenligt och 

tillfredsställande utbud av anläggningar för rekreation, 

sport och fritid för kommunens invånare och besökare. 

• Särskilda fritidsområden och fritidsanläggningar ska 

vara jämnt fördelade över kommunen och tillsammans 

med parker, natur- och rekreationsområden erbjuda 

ett rikt och varierat utbud av fritidsaktiviteter för 

stadens invånare. 

• Särskilda fritidsområden och fritidsanläggningar bör 

när det är möjligt utformas som en del av den gröna 

miljön och göras tillgängliga även för besökare som 

inte utövar aktiviteterna. 

• Alla kommuninvånare ska i största utsträckning få 

tillgång till natur- och grönområden för rekreation 

och avkoppling inom rimligt avstånd från bostaden. 

Delmål 

• Havsbaden är en viktig tillgång för kommunen och ska 

präglas av god tillgänglighet, service och kvalitet. 

• De tempererade friluftsbaden och kommunens 

inomhusbad utgör ett viktigt komplement 

till havsbaden och ska tillgodose behov av 

simundervisning, familjebad, föreningsverksamhet 

och allmänhetens motionsverksamhet. 

• Att föreningslivet ges förutsättningar att vidga och 

utveckla sina verksamhetsformer och idéer. 

• Kommunen ska i ökad utsträckning kunna 

tillhandahålla anläggningar och lokaler för 

föreningar och organisationer som bedriver barn-och 

ungdomsverksamhet samt damidrott. 

• Grönområden, parker, koloniområden m.m. 

av betydelse för hälsa, fritid och rekreation ska 

bibehållas, vidareutvecklas och skyddas. 

Strategier 

• Föreningar och organisationer ska ges möjlighet att i 

viss omfattning själva kunna påta sig vissa uppgifter 

vid kommunens anläggningar. 

• Grönområden ska i de flesta fall inte ianspråktagas för 

annat ändamål. 

• Parker och grönområden ska ha hög tillgänglighet för 

samtliga kommunens invånare, dock med hänsyn till 

det slitage det kan medföra. 


• Översiktplan 

• Grönplan 


• Cykelplan 

• Kulturmiljöprogram 

Uppföljning 

• Kommunens fritidsutgifter. 

• Antalet badplatser och fritidsanläggningar i 


• Besöksstatistik. 

• Föreningsstatistik. 

• Andel parkmark/person. 

• Avstånd mellan boende och närrekreation. 

• Uppföljning enl. basanpassningsprogrammet. 


Miljö, teknik och säkerhet 


Miljörisker 

Energi 

VA / Avfall 

Naturresurser 

Naturmiljöer / Kulturmiljöer 

Miljöanpassat stadsbyggande 

Trafik 

En god hushållning med vår miljö är en förutsättning för allt liv. Utan detta 

hänsynstagande i all planering och genomförande finns inga förutsättningar för god 

tillväxt och god livsmiljö för kommunens nutida och framtida invånare. I detta 

inbegrips ett stort spektra av aktiviteter från planering av mark och vatten på ett 

bra sätt med hänsyn till ett miljöanpassat transportsystem, bevarande av natur- och 

kulturmiljöer till hushållning med den goda åkermarken. Det innebär också att 

effektivisera och miljöanpassa olika processer, t.ex. avfallshantering och energianvändning. 

I detta inbegrips säkerheten för miljön och medborgarnas hälsa och säkerhet. 

Miljörisker 


• Kommunen ska arbeta för att integrera 

miljö- och riskfaktorerna på ett naturligt sätt i 

samhällsplaneringen. 

• Kommunen ska verka för att åstadkomma en robust 

samhällsutveckling inom Landskrona kommun och för 

att åstadkomma en hälsosam och god miljösituation i 

samhället. 

Strategier 

• En fortsatt kompakt stad med blandad 

markanvändning eftersträvas för att bibehålla 

Landskronas transportmässiga robusthet och 

hållbarhet. 

• Hänsynstagande till skyddsavstånd från vägar och 

järnvägar. Omlokalisera farligt godstrafiken från lastbil 

till järnväg. 

• Identifiering av förorenad mark, klarläggande 

av ansvar för sanering samt utarbetande av 

åtgärdsprogram. 

• Åtgärder ska sättas in för att minska övergödningen. 

• Grundvattentäkter, värdefull natur etc. som kan riskera 

att utsättas för miljörisker ska skyddas. 

• Åtgärder ska sättas in för att minska klimatpåverkan 

och spridning av giftiga ämnen. 





• Trafikplaner 

• Skyddsområde för reservvattentäkten i Tullstorp 

utarbetas 

• Beredskapsplan 

• Handlingsplan mot extraordinära händelser 

• Handlingsplan mot olyckor 

Uppföljning 

• Andel förorenad mark som bör saneras. 

• Antal A, B och C-anläggningar. 

• Antal områden där skyddsavstånd från vägarjärnvägar, 

bullerriktvärden och miljökvalitetsnormer 

(luftföroreningar) överskrids. 

• Andel farligt godstransporter järnväg - kontra 

vägtransporter. 

Energi 


• Hela energiproduktionen i kommunen ska vara 

ekologiskt ekonomiskt och socialt hållbar – 

kretsloppsanpassad. 

• Energiproduktionen i kommunen ska bygga 

på förnyelsebara energikällor. Detta innebär att 

kommunens långsiktiga mål är att helt avveckla 

användningen av fossila bränslen inom kommunen. 

Delmål 

• Landskrona kommun ska i så hög utsträckning som 

möjligt ska sträva efter att minska den specifika 

energianvändningen (kWh/m2, kWh/producerad 

enhet eller dyl.). 

Strategier 

• Miljöbelastningen vid energianvändning i 

kommunen ska i första hand minskas med minskad 

energianvändning och ökad effektivisering. 

• Kommunen ska bedriva beredskapsplanering för 

elbortfall. 






Uppföljning 

• Antal fjärrvärmekunder, st. 

• Ansluten effekt, MW. 

• Årlig värmeförsäljning, GWh. 

• Årlig minskning av CO2-emissioner, ton/år. 

VA (Vatten och avlopp) 


• Hushållning ska ske med Landskrona kommuns 

vattentillgångar så att påverkan på den naturliga 

vattenbalansen minimeras. 

• VA-verksamheten i kommunen ska vara 

kretsloppsanpassad och driftssäker och befintliga 

anläggningar skall utyttjas effektivt. 

• Viktiga grundvattentillgångar i kommunen ska skyddas 

från exploatering och förorening så att en långsiktigt 

godtagbar kvalitet kan upprätthållas. 

Strategier 

• Utveckla renvattensystemet så att vattenkvaliteten 

säkras och höjs. 

• Vidta åtgärder ur vattenbesparande syften. 

• Reservvattentäkten skyddas genom att 

vattenskyddsområde etableras i Tullstorp. 

• Utveckla dagvattensystemet mot ekologisk hantering 

av dagvattenresursen lokalt. 

• Ytterligare dagvattendammar anläggs för att på sikt 

ta hand om allt dagvatten från hårdgjorda ytor i 

tätorterna. 

• Förbättra reningen genom kompletterande rening/ 

trimning av reningsprocesserna. 

• Skapa kompletterande (alternativa) behandlingssystem 

i delar av nuvarande system och/eller under viss tid av 

driftstiden som innebär resurshushållning. 

• Utveckla system för lokalt omhändertagande 

restmaterial. 


• VA-plan 

• Grönplan 



• Skyddssområde för reservvattentäkten i Tullstorp 

utarbetas 

Uppföljning 

• VASS Svenskt vatten driftstatistik. 

Avfall 


• Avfall ska i första hand förebyggas, i andra hand 

återanvändas, i tredje hand materialåtervinnas, i fjärde 

hand energiutvinnas och deponering kan först därefter 

bli aktuellt. 

• Landskrona kommun ska aktivt arbeta för att förhindra 

uppkomsten av avfall genom att påverka kommun, 

företag och hushåll att förändra produktions- och 

konsumtionsmönster för en hållbar utveckling. 

• Avfall ska så långt möjligt omhändertas på lämpligt 

sätt i regionen. Farligt avfall ska i första hand inte 

uppstå. Det som i ett kort tidsperspektiv ändå uppstår 

ska bringas ur kretsloppet på ett varaktigt och säkert 

sätt. Avfallshanteringen ska ske med inriktning på 

återvinning och återanvändning. Ingen ny deponi ska 

anläggas. 

Delmål 

• Lundåkratippen ska år 2008 ha uppfyllt högt 

ställda miljökrav enligt EU:s beslutade direktiv om 

deponering av avfall. 

Strategier 

• Deponin ska i framtiden endast användas till de 

material som kan bringas ur kretsloppet och som inte 

kan destrueras på annat sätt. 

• Framtida planering av Lundåkradeponin ska ske så att 

deponin kan räcka under överskådlig framtid. 

• Återvinningsprocesser för att tillvarata avfall som en 

resurs ska förbättras 


• Avfallsplan 




Uppföljning 

• Andel hushållsavfall (deponerad, förbränd etc.). 

• Andel industriavfall (deponerad, förbränd etc.). 


Naturresurser 


• Landskrona kommun ska verka för att minska 

användningen av ändliga resurser i form av värdefulla 

ämnen och material. 

• Den goda jordbruksmarken i kommunen ska 

bibehållas som en viktig resurs och ska där det är 

lämpligt skyddas mot tryck från annan användning. 

Landskrona kommun ska främja omställningen mot ett 

ekologiskt anpassat jordbruk. 

• Öresund ska ha en långsiktigt hållbar 

produktionsförmåga och den biologiska mångfalden 

ska bevaras. 

• Särskilt värdefulla områden i kommunen ska skyddas 

mot ingrepp och andra störningar. 

Delmål 

• Uttaget av fisk, inklusive bifångster av ungfisk, ska 

senast år 2008 vara högst motsvarande återväxten, 

så att fiskbestånden kan fortleva och, om så är 

nödvändigt, återhämta sig. 

Strategier 

• Kommunen ska verka för att minska användningen av 

naturgrus och bergkross som är ändliga resurser. 

• Kommunen ska verka för en långsiktig hushållning 

med jordbruksmarken som produktionsresurs för 

livsmedel och bioenergi. 

• Kommunen ska stimulera lantbrukarna att övergå till 

ekologisk odling genom aktiv tillsyn och information 

samt kommunens konsekventa arrendepolicy. 


Projekt MILJÖHANDLINGSPROGRAM 

visar hur respektive kommun 

uppfyller sin del för att nå de 

nationella miljömålen. 

Enligt länsstyrelsens beslut 

om Skånes miljömål och 

miljöhandlingsprogram har 

kommunerna ett ansvar 

att till år 2006 upprätta 

miljöhandlingsprogram som 

Kommunstyrelsen har tillsatt en 

styrgrupp med representanter 

från samtliga partier att leda 

arbetet med att ta fram ett 

miljöhandlingsprogram. Under 

styrgruppen är miljöchefen 

projektledare. Referensgrupper 

och projektgrupper bildas för 

aktörer och intressenter inom 

områdena: Industri, Kommunal 

verksamhet, Lantbruk - 

Livsmedel och Handel - Boende. 

Arbetet avslutas 2005. 

• Lundåkrabukten, havsområdet runt Ven, och 

djuphålan väster om Västerflacket avsätts som marina 

reservat. 

• Landskrona kommun ska aktivt arbeta inom 

Öresundsvattensamarbetet och i andra sammanhang 

för att det olagliga torskfisket i Öresund upphör. 





Uppföljning 

• Andel god åkermark i kommunen (t.ex. 8-10). 

• Andel utnyttjat bergkross/naturgrus. (endast 

kommunal verksamhet). 

• Andel ekologiskt odlad mark. 

Naturmiljöer 


• Landskrona kommuns ekologiskt värdefulla natur- och 

kulturlandskapsområden ska bevaras, utvecklas och 

skyddas. 

Delmål 

• Allemansrättsliga närområden har år 2008 ökat med 

minst 20 ha jämfört med 1998. 

Strategier 

• Resterande större områden med naturmark i 

Landskrona kommun (lövskogar, ängs- och 

hedmarker, våtmarker och grunda marina bottnar 

och djuphålor) ska undantas från framtida 

exploatering. 

• De värdefulla naturmiljöerna i Öresund och längs 

Öresundskusten ska bevaras och utvecklas. 

• Befintliga grönområden av betydelse för den 

biologiska mångfalden bevaras och utvecklas. Parker, 

koloniområden m.m. ska ses som en resurs att bevara 

och utveckla. 

• Detaljerade strategier för vård och skötsel av 

Landskrona kommuns natur- och kulturområden 

och för främjande av den biologiska mångfalden ska 

utarbetas. 

• Delar av Exercisfältet skyddas som kommunalt 

naturreservat, Lundåkrabukten och havsområdena 

runt Ven skyddas som marina reservat. 






• Grönplan 


Uppföljning 

• Antal lokaler för fridlysta växter och djur i 


• Andel skyddad värdefull naturmark i kommunen 

(naturreservat, strandskydd). 

• Andel skog i kommunen. 

• Andel ängs- och hagmark i kommunen. 

Kulturmiljöer 


• Landskrona kommuns unika kvaliteter i form av 

kulturvärden såsom bebyggelse m.m. ska vara kända, 

förstådda och respekterade av såväl boende och 

verksamma i kommunen, som tillfälliga besökare. 

• Vårda, bevara och utveckla kulturarvet. Den historiska 

dimensionen i kommunen ska hållas levande så att 

staden och landskapet blir intressant och bildar en god 

livsmiljö för människor. 

Strategier 

• Kommunala pedagogiska insatser, arbete 

med handlingsplaner (bevarandeprogramkulturmiljöplaner). 

• Kommunen ska föregå med gott exempel vid 

handhavandet med värdefulla kulturmiljöer 

och byggnader för att kulturmiljövården ska få 

trovärdighet bland en bredare allmänhet. 

• Värdefulla kulturmiljöer, särskilt förbisedda i 

kommunen, såsom yngre bebyggelseområden, parker, 

koloniområden, industriområden, landsbygdens 

miljöer m.m. ska dokumenteras och skyddas. 

• Landskrona stads och kommuns kulturmiljöföruts 

ättningar ska vägas in i all planering. De befintliga 

bevarandeprogrammen ska utgöra underlag för 

ställningstagande vid planering och byggande. 


• Grönplan 



• Arkitekturprogram 

Uppföljning 

• Antalet skyddade värdefulla byggnader i kommunen 

(statliga skydd), 

• Antal byggnader som skyddats genom detaljplan, 

• Antal samlade värdefulla bebyggelseområden som 

omfattas av bevarandeprogram/kulturmiljöprogram, 

• Areal ur kulturmiljömiljösynpunkt värdefullt landskap 

som är skyddat genom naturreservat eller liknande, 

Miljöanpassat stadsbyggande 


• Byggandet och stadsplaneringen i Landskrona 

kommun ska vara miljöanpassad och hälsosam. 

Strategier 

• Nybebyggelse och omvandling av bebyggelse ska ske 

efter ekologiska principer och enligt principerna för 

sunda hus. 

• Tillvarata och utveckla kulturhistoriskt värdefulla 

bostadsmiljöer. 

• Konflikter med natur- och kulturintressen ska så långt 

möjligt undvikas. 

• Miljöanpassade material ska användas vid byggande. 

• Lokalisering av bostäder och verksamheter ska i 

möjligaste mån planeras i goda kollektivtrafiklägen. 

• Lokalisering av ny bebyggelse ska ske med hänsyn till 

miljö och risker. 

• Teknisk försörjning ska i möjligaste mån vara 

miljöanpassad. 



• Arkitekturprogram 







• Grönplan 

Uppföljning 

• Andel miljöanpassade (enl. ovanstående kriterier) 

bostäder/år, 


Trafik 


• Kommunen ska bidra till att uppfylla regeringens mål 

om stabilisering av energiförbrukning, minskning av 

luftföroreningar och bullerpåverkan. 

• Trafiken i kommunen ska inte orsaka större utsläpp 

än att människors hälsa samt djur, växter och 

kulturvärden inte skadas. 

• Trafikmiljön ska utformas på ett trafiksäkert sätt. 

Delmål 

• Utsläppen av växthusgaser från trafiken som 

medelvärde för perioden 2008-2012 ska vara minst 4 

% lägre än utsläppen år 1990. 

• Antalet människor som utsätts för bullernivåer 

överskridande riktvärdena ska ha minskat med 5 % till 

2010 jämfört med 1998. 

• Antalet döda och svårt skadade i trafiken ska minska 

med 5 % årligen. 

• Antalet polisanmälda trafikolyckor ska minska med 30 

% årligen under perioden 2001-2010. 

Strategier 

• Hamnverksamheten i kommunen ska tillämpa 

hamnavgifter som premierar miljöanpassad teknik och 

miljöanpassat bränsleval. 

• Mark ska reserveras i planer för godsspår till 

industriområdena i kommunen och för nya 

verksamhetsområden planeras för järnvägsspår. 

• Planeringen i Landskrona kommun ska medverka till 

att trafikens miljöbelastning minskas. 

• Kommunen ska verka för att föra över godstransporter 

med lastbil till spårbundna transporter. 

• Bostäder, arbetsplatser, service m.m. ska i första hand 

lokaliseras så att de understödjer en god kollektivtrafik. 

• Kommunen ska arbeta för att GC-nätet byggs ut. 

• Kommunen ska arbeta för att åtgärda befintligt gatuoch 

vägnät ur miljösynpunkt och tydliggörande av 

huvudvägnätet för att avlasta lokalnätet. 

• Kommunen ska verka för att kollektivtrafiken är 

miljöanpassad och effektiv. 

• Kommunen ska upprätta ett trafikbullersaneringsprogram. 






Uppföljning 

• Km GC-väg, 

• Andel resenärer med kollektivtrafik, 

• Andel gator där miljökvalitetsnormerna för luftföroreningar 

överskrids, 

• Andel gator där gällande riktvärden för trafikbuller 

överskrids, 

• Andel boende inom gångavstånd från kollektivtrafikhållplats, 

• Antal trafikolyckor, 

• Antal döda och skadade i trafiken, 


Sammanställning 

ÖVERGRIPANDE STYRDOKUMENT 

Näringsliv och turism 

Verksamhetsplan för Invest AB i Landskrona (antagen i 

bolagsstyrelsen 2003-07-02) 

Lokal arbetsmarknadsplan (ASN-nämnden 2002-10-10, § 67) 

Strategisk plan - Landskrona hamn (antagen i bolagsstyrelsen 

2003-05-12) 

Program för utveckling av turismen i Landskrona 

(kf 1997-12-15, § 207) 

Åtgärdsprogram för utveckling av turism på ön Ven 

(ks 2000-01-19, § 17) 

Vård, omsorg, utbildning 

Utbildningsplan (lagkrav, kf 2002-06-17, § 83) 

Skolplan för gymnasieskolan (antagen i direktionen 

2002-01-29 gäller tom 2006) 

Ett gott liv – kvalitetsplan för vård, äldre och omsorg 

(kf 1997-12-15, § 199) 

Äldreplan (arbete pågår) 

Basanpassningsprogram (kf 1996-09-23, § 131) 

Trygghet, säkerhet, folkhälsa, integration 

Folkhälsopolitiskt handlingsprogram (kf 2001-06-18, § 83) 

Integrations-och mångfaldsplan(kf 2001-06-18, § 80) 

Brottsförebyggande handlingsprogram (kf 2004-11-10, § 153) 

Drogpolitiskt handlingsprogram (kf 1994-05-30, § 130) 

Beredskapsplan (ksau 1993-03-08, § 104) 

Handlingsplan för extraordinära händelser 

(lagkrav, kf 2003-06-16, § 74). Uppdrag, ej påbörjat 

Riskanalys (kf 1994-05-30, § 131, under revidering) 

Handlingsplan mot olyckor (lagkrav, pågående arbete) 

Fysisk planering, bostadsförsörjning 

Kommunomfattande översiktsplan (lagkrav, kf 2002-04-29) 

Fördjupade översiktsplaner: Västra Fäladen –Säbyholm- 

Husarspetsen (kf 2003-08-23, § 91), 

Häljarp (kf 2003-10-27), 

Asmundtorp (kf 2004-05-24), 

Annelöv-Kvärlöv (pågående arbete), 

Glumslöv (kf 2004-03-29, § 27), 

Västra och östra industriområdet (pågående arbete), 

Landskrona stad, centrumplan (uppdrag, ej påbörjat) 

Bostadsförsörjningsprogram (kf 2000-01-19, § 3) 

Miljö 

Miljöhandlingsprogram (uppdrag, arbete pågår) 

Natur- och kulturmiljöfrågor 

Grönplan (uppdrag, ej påbörjat) 

Naturvårdsprogram (pågående arbete) 

Kulturmiljöplan/Arkitekturprogram (uppdrag, ej påbörjat) 

Bevarandeprogram för Landskrona stad I och II 

(del I 1977-09-27, del II 1985-03-25) 

Trafik 

Trafikplan (uppdrag, ej påbörjat) 

Trafiksäkerhetsprogram (TN 1997-08-08) 

Cykelplan (ksau 2001-11-05, § 208) 

Teknisk infrastruktur 

IT-plan (ks 2002-03-13) 

VA-plan (lagkrav, 2002-09-23, § 99) 

Avfallsplan (lagkrav, kf 2002-06-17, § 84) 

Energiplan (lagkrav, kf 1997-10-27, § 159)

Utvecklingsplan 2000+ - Landskrona kommun

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?