Satsningar pÃ¥ utbildning - Global Reporting

# 2/2010 

ett magasin från 

kungliga tekniska 

högskolan 

Matchmaking 

mellan KTH 

och näringslivet 

Teknikskifte 

i halvledarindustrin 

Nytt karriärsystem 

för forskare 

Satsningar 

på utbildning 

inom elektronik, 

energi och miljö

ledare 

Nya möjligheter i Kina 

Man läser ofta om den snabba ekonomiska utvecklingen i Kina. 

Informationen flyter ofta förbi utan någon närmare eftertanke. 

När man är där blir det dock uppenbart vilken förändring 

som är på gång. I månadsskiftet april/maj var jag med om 

invigningen av världsutställningen i Shanghai och deltog dessutom 

i ”4th Chinese-Foreign University Presidents Forum” i 

Nanjing. 

Sverige är litet i dessa sammanhang. Bara i Shanghai bor 

det dubbelt så många människor som i Sverige. Ekonomin 

växer med omkring 10 procent per år och ambitionen i Kina är 

att andelen av BNP som satsas på högre utbildning och forskning 

ska öka. Det innebär att universiteten växer med mer än 

10 procent varje år. Man ser i detta sammanhang stora förändringar 

jämfört med hur det var bara ett par år tillbaka i tiden. 

Hur ska Sverige kunna konkurrera med denna stormakt? 

Man måste här komma ihåg att vi inte tävlar om kvantitet utan 

kvalitet på vissa nischmarknader. Att Kina växer betyder också 

att lönerna för kvalificerad arbetskraft stiger snabbt. Detta har 

man även insett i Kina. Man talar nu om att i framtiden konkurrera 

med kvalitet och tekniknivå i stället för med billig 

arbetskraft. 

Inom universitetsvärlden i Kina sker en snabb kvalitetsförbättring. 

Jag anser att vi i Sverige fortfarande ligger steget 

före främst genom att våra studenter har ett försprång vad 

beträffar kreativitet, systemtänkande och förmåga att lösa 

öppna problem. Det gäller dock att fortsätta att utveckla 

våra konkurrensfördelar annars är vi snart förbisprungna. 

De pedagogiska utvecklingsprojekt som vi nu driver på KTH 

är ett viktigt led i detta arbete. 

Med anledning av utvecklingen i Kina är jag optimistisk 

när det gäller konsekvenserna för Sverige. Genom den snabba 

förbättringen av ekonomin öppnas nya affärsmöjligheter för 

svenska företag och även universitet. Det finns redan i dag en 

jättemarknad i form av en växande medelklass. Dessa fördelar 

tror jag överväger de konsekvenser som en ökad konkurrens 

kan ha. 

Det är också roligt att se vilken ställning KTH har i Kina. 

Vi rektorsmötet i Nanjing deltog jag som talare tillsammans 

med företrädare för sex andra ledande universitet i England, 

Frankrike, Tyskland och USA. Under resan skrev jag också 

under ett samarbetsavtal med Southeast University i Nanjing, 

ett av de bättre universiteten i Kina. Vi diskuterade då i positiv 

anda olika sätt att få studenter från detta universitet att mot 

betalning av avgifter studera ett eller 

två år på KTH. Sådana exempel i 

kombination med den ekonomiska 

utvecklingen i Kina gör att jag känner 

viss optimism i samband med införandet 

av studieavgifter för ickeeuropeiska 

studenter 2011. 

SÅ FÅR DU KONTAKT MED KTH: 

kth företagssamverkan 

www.kth.se/bli 

kundtjänst för företag 

Mats Wager 

Tel: 08-790 99 99 

samverkan@kth.se 

alumnifrågor 

Helena Berg 

Tel: 08-790 87 74 

alumni@kth.se 

rekryteringsfrågor 

Sanna Selvehed 

Tel: 08-790 87 75 

karriar@kth.se 

Peter Gudmundson 

Rektor KTH 

2 KTH&CO · 2 · 2010

Generationsskiftet slår hårt mot 

elektrobranschen. Det råder akut 

brist på yngre ingenjörer med 

elektroteknisk kompetens. För att 

säkra företagens framtida behov 

av kompetenta medarbetare inom 

elektroteknik startar en ny högskoleingenjörsutbildning 

på KTH 

i höst. 

Thomas Lindh, KTH och Laurence Howard, Bravida, 

är två av arkitekterna bakom den nya treåriga elektroteknikutbildningen. 

Sidan 4 

Porträttet sidan 14 Replisaurus sidan 22 

FOTO: JANN LIPKA 

innehåll 2.10 

Ny treårig ingenjörsutbildning i 

elektroteknik sidan 4 

Civilingenjörer med inriktning 

energi och miljö sidan 8 

Exjobb standardiserar vindkraftsinformation 

sidan 10 

KTH vidareutbildar yrkesverksamma 

sidan 11 

Notiser sidan 12 

Porträttet: Erik Odén sidan 14 

Tenure track införs på KTH 

sidan 17 

Årets kvinnliga teknolog sidan 19 

Matchmaking mellan KTH och 

näringslivet sidan 20 

Replisaurus går från forskning 

till försäljning sidan 22 

Uppgraderat sidan 25 

Nya doktorer sidan 26 

Tillbaka till framtiden sidan 28 

KTH&Co är KTH:s externa verksamhetstidning. Tidningens syfte 

är att lyfta fram utbildning, forskning och entreprenörskap på KTH. 

Fokus ligger på samverkan mellan KTH, industrin och andra 

organisationer. KTH&Co distribueras kostnadsfritt till näringslivsrepresentanter 

och till KTH:s alumner. 

redaktör 

bildrepro 

håkan soold 

tel 08-790 78 09 

soold@kth.se 

turbin 

tryck 

intellecta tryckindustri 

ansvarig utgivare 

papper 

FOTO: BENGT ALM 

FOTO: HÅKAN LINDGREN 

kjell carli 

bitr. informationschef 

tel 08 - 790 82 13 

carli@kth.se 

adressärenden 

alumni@kth.se 

layout 

global reporting 

omslag 

arctic volume 

kth&co 

kth informationsenheten 

100 44 stockholm 

besöksadress 

valhallavägen 79 

internet 

www.kth.se 

jann lipka 

KTH&CO · 2 · 2010 3

NY TREÅRIG 

INGENJÖRSUTBILDNING 

I ELEKTROTEKNIK 

Branschen 

efterfrågar, 

KTH 

levererar 

4 KTH&CO · 2 · 2010

utbildning 

De högskoleingenjörer som om 

tre år tar examen från den nya 

utbildningen inom elektroteknik 

på KTH kommer att vara mycket 

efterlängtade. En av dem som med 

ljus och lykta söker efter unga duktiga 

elektroingenjörer är Laurence 

Howard, personalchef på Bravida 

Sverige AB:s stockholmsdivision. 

text susanna rosén foto jann lipka 

Laurence Howard, Bravida och Thomas Lindh, KTH. 

FÖRETAG SOM WSP OCH BRAVIDA låter i dag sina nyanställda inom 

elektroområdet gå någon form av inskolningsprogram för att komplettera 

sin kunskap. KTH:s nya högskoleingenjörsutbildning i 

elektroteknik gör att ingenjörerna nu kommer bättre förberedda. 

Tack vare dialogen med KTH, företagens medverkan i kurser och 

genom att erbjuda praktikplatser, projektoch examensarbeten kan 

ingenjörerna i stället få delar av denna kunskap inom ramen för 

utbildningen på KTH. 

– Vi har många elmontörer och hög praktisk kunskap i bolaget 

och behöver framförallt komplettera med mer teoretisk kompetens. 

Den nya högskoleingenjörsutbildningen på KTH passar våra behov 

perfekt, säger Laurence Howard på Bravida. 

Bravida är Skandinaviens främsta totalleverantör av tekniska 

installations- och servicetjänster för fastigheter. Bolaget söker 

ingenjörer som kan arbeta inom vvs, el, säkerhet och fastighetsdrift. 

Branschens brist på högskoleingenjörer är som störst inom elkraftsområdet. 

Så ser det ut även för Bravida, och Laurence Howard hoppas 

att många studenter kommer att välja just den inriktningen det 

sista året. 

Initiativet till att starta ett högskoleingenjörsprogram inom elektroteknik 

på KTH kom från branschen. KTH lyssnade och en arbetsgrupp 

formades med företrädare från tio företag och branschorganisationerna 

Elektriska Installatörsorganisationen, Järnvägsbranschen, 

Svensk Energi samt Svenska Teknik & Designföretagen. 

Tillsammans med kursansvariga på KTH har gruppen under ett 

års tid diskuterat näringslivets behov, utbildningens innehåll och 

samverkansmöjligheter. Även lärare, studenter och PR-folk från 

KTH har medverkat i samtalen. 

För Bravida handlar samarbetet om att påverka och attrahera 

studenter redan från start. 

– För att bygga förtroendekapital måste vi jobba tillsammans 

under hela utbildningen. Det här är en ypperlig möjlighet för oss 

att kunna stödja eleverna i sin utbildning, och samtidigt skapa en 

utbildning som främjar vår verksamhet, säger Laurence Howard. 

KTH&CO · 2 · 2010 5


Thomas Lindh, KTH och Laurence Howard, Bravida, i ett bergrum i 

Stockholm. Där pågår ett energiförsörjningsprojekt där Bravida tar 

hand om både stark- och svagström för en kommande serverhall. 

Projektledarkompetens, allmän 

behörighet inom elinstallation, 

men även praktisk utbildning, är 

vad branschföretagen efterfrågar. 

Enligt Laurence Howard är trenden 

i branschen att allt fler affärer 

skapas i nära relation med kunden 

och i tidiga skeden av projekten. 

Ingenjörerna behöver både teknisk 

kompetens och ekonomikunskaper 

för att kunna föreslå och leverera 

ekonomiskt och miljömässigt fördelaktiga 

lösningar. 

En högskoleingenjör kommer att 

arbeta med tillämpad modern teknik. 

Därför är laborationer, projekt 

och självständiga uppgifter, tillsammans 

med en gedigen teoretisk 

grund, viktigt i utbildningen, konstaterar 

Thomas Lindh, universitetslektor 

på KTH och programansvarig 

för Elektroteknik 180 hp. 

– Vi är glada för det stora 

engagemanget från elektro- och 

it-branschen och är övertygade 

om att det stärker utbildningen 

och underlättar för studenterna 

när de börjar arbeta som ingenjörer, 

säger han. 

Stefan Östlund är dekan på 

Skolan för elektro- och systemteknik 

och huvudman för programmet. 

– Bristen på ingenjörer med 

installationskompetens har varit 

stor under en längre tid. Det är därför 

glädjande att vi på KTH i samverkan 

med branschen kan utforma 

en utbildning som leder till ett yrke 

med mycket goda framtidsutsikter, 

säger han. 

De första två åren läses på KTH:s 

campus i Haninge då programmet 

genomförs tillsammans med Skolan 

för teknik och hälsa, som har en lång 

tradition av högskoleingenjörsutbildning. 

Initialt antas 45 studenter. 

Prodekan Lars Källander konstaterar 

krasst att det i princip inte 

funnits någon utbildning inom 

elektroteknik i Sverige de senaste 

tio åren. De företag som arbetar 

med infrastrukturfrågor befinner 

sig i ett mycket prekärt läge. Det är 

oerhört angeläget att KTH startar 

den här utbildningen för att kompetensförsörja 

system som är strategiskt 

viktiga för Sverige, menar 

han. 

– Högskoleingenjörsutbildningen 

ersatte i början på 90-talet den 

gamla fyraåriga tekniska gymnasieutbildningen 

med syfte att ge ingenjörerna 

en bättre teoretisk grund 

och ökad möjlighet till internationell 

rörlighet. De motsvarar därför 

väl kompetensen hos dem som nu 

pensioneras inom branschen, säger 

Lars Källander. 

Birger Sundström är regionchef i 

Stockholm på konsultbolaget WSP, 

inom affärsområdet WSP Systems. 

Han vill att den nya utbildningen 

mer än tidigare utbildningar ska 

anpassas för verkligheten som teknisk 

konsult. 

– Vi har ett skriande behov ingenjörer 

med elektroteknisk kompetens 

och är mycket positiva till satsningen 

på KTH. Branschen har generellt 

sett varit dålig på att påverka 

utbildningen inom området. Samarbetet 

kring den nya högskoleingenjörsutbildningen 

är en god start. 

Vi har haft en bra dialog i arbetsgruppen 

och KTH har varit mycket 

lyhörda för våra behov, säger han. 

WSP har verksamhet i 35 länder 

och erbjuder teknik- och analystjänster 

för hållbar samhällsutveckling 

inom en rad sektorer: fastigheter, 

industri, transporter och 

infrastruktur samt miljö och energi. 

De konsulter Birger Sundström 

basar för arbetar inom bland annat 

el, data, säkerhet, vvs och automation. 

Han önskar att fler ungdomar 

ska få upp ögonen för hur roligt 

yrket är. Elektrobranschen har 

länge haft ett oförtjänt dåligt rykte, 

vilket i sin tur har påverkat söktrycket 

till utbildningarna, menar 

han. Det är något han och de övriga 

i branschgruppen vill ändra på. 

– En elkonsult kan arbeta med 

många varierande, intressanta och 

utvecklande uppgifter. Vi är ju inte 

enbart tekniknördar, det finns så 

mycket annat man kan göra i det 

här yrket. Exempelvis att som uppdragsledare 

driva spännande projekt 

med allt vad det innebär, arbeta 

med att utveckla nya tjänster eller 

inom försäljning, säger han. 

Att försöka få in fler tjejer i yrket 

är också en viktig utmaning, enligt 

Birger Sundström. 

– Där har vi mycket att hämta. 

Det finns egentligen inget i yrket 

som gör det specifikt manligt. Förhoppningsvis 

kan vi med bättre 

marknadsföring av yrket locka fler 

tjejer att bli högskoleingenjörer på 

KTH, resonerar han. 

Bravida Region El i Stockholm 

kommer att erbjuda fyra studenter 

från utbildningen praktik varje 

sommar. Till att börja med, säger 

Laurence Howard, det kan bli fler. 

– Det är ett bra sätt för dem att 

lära känna branschen och förstå vad 

vi gör, och för oss att lära känna dem 

för framtiden. Vi kommer även 

hålla föreläsningar och fortsätta att 

finnas med på andra studentaktiviteter 

som nollning, Lava och Byggdagen 

för att knyta kontakter, säger 

han. 

6 KTH&CO · 2 · 2010

Kunskaper i 

elektroteknik 

krävs i de 

flesta tekniska 

branscher 

FRÅGA 3 

Vad är det för ingenjörskompetens 

branschen behöver och hur matchar 

KTH:s nya utbildning behoven? 

Högskoleingenjörens profil är att kunna arbeta 

med modern tillämpad teknik. Den nya utbildningen 

ger en bred teoretisk och praktisk kunskapsbas 

med möjlighet till specialisering under 

det tredje året mot elkraftteknik, telekommunikation 

och datornätverk, samt inbyggda 

system. 

Kurserna under de två första åren ger grunderna 

inom ellära, elektronik, telekommunikation 

och nätverk. Programmering och matematik, 

som är viktiga verktyg för en ingenjör, ingår 

även i de två första åren. Programmet innehåller 

dessutom kurser som förbereder studenterna 

för sin yrkesroll som ingenjör, till exempel 

ekonomi och organisation, miljö- och arbetsvetenskap 

och ingenjörsmetodik. 

Järnvägsbranschen, teknikkonsulterna och 

järnvägsentreprenörerna som utvecklar och 

tillverkar framtidens system för spårburen 

trafik och tågoperatörerna, har ett stort behov 

av högskoleingenjörer. För att tillgodose det 

behovet kommer det även ges valbara kurser 

inom järnvägsteknik under sista utbildningsåret 

på den nya utbildningen i samarbete med 

branschföretag. Kurserna ska förbereda för 

arbete inom planering och projektering av 

bland annat signalsystem, el/tele- och elkraftsystem 

inom järnvägsområdet. Studenterna 

kan efter examen arbeta som signalingenjör, 

elingenjör, spåringenjör, projektör, konstruktör 

med mera. 

Pia Bergqvist är enhetschef inom Personal 

på Trafikverket och företrädde järnvägsbranschen 

i arbetsgruppen för den nya utbildningen 

på KTH. 

– Järnvägen har en lång tradition i Sverige 

och det görs stora satsningar inom sektorn för 

att utveckla det framtida järnvägssystemet. 

Att utbildningsväsendet och branschen samarbetar 

kring elektroteknikutbildningen är 

fantastiskt. På det här sättet får vi en utbildning 

med ett innehåll som ger precis den kompetens 

som näringslivet behöver, säger hon. 

Text: Susanne Rosén 

foto jann lipka 

ULF PETTERSSON, 

UTBILDNINGSANSVARIG, ELEKTRISKA 

INSTALLATÖRSORGANISATIONEN, EIO 

– Egentligen handlar det om ersättning 

för de gamla gymnasieingenjörerna 

som nu går i pension. Våra medlemsföretag 

behöver fylla på med högre 

kompetens 

inom projektoch 

arbetsledning 

och konstruktion. 

Den 

kunskapen får 

eleverna inte 

på dagens 

tekniska gymnasieutbildningar. 

Högskoleingenjörerna 

behövs främst inom 

traditionell elkraft, för att konstruera 

elanläggningar, men även inom svagströmsområdet 

som berör larmövervakning 

och IT-system, den sektor som 

expanderar mest. 

– Vi är mycket nöjda med det här 

samarbetet med KTH. I våra stora rikstäckande 

koncernföretag med egna 

konstruktionsavdelningar är behovet 

av denna typ av högskoleingenjörer 

mycket stort. I dag löser man det genom 

konsulter, men även där är det 

svårt eftersom elkraftutbildningarna 

har försvunnit. 

GUNILLA HARRYSSON-NELLEVAD, 

ANSVARIG FÖR SKOL- OCH REKRYTERINGS- 

FRÅGOR, SVENSK ENERGI. 

– Vi behöver högskoleingenjörer med 

kompetens inom elkraftteknik för att 

kunna jobba 

med både produktion 

av el 

och elnätsfrågor. 

Detta 

för att få in ny 

kunskap och 

nytänkande 

i branschen 

men också för 

att många medarbetare går i pension. 

Energiområdet står i dag i händelsernas 

centrum och vi söker personer som har 

fräscha idéer och vill hjälpa oss att föra 

utvecklingen framåt. 

– Det här är ett jättebra samarbete. 

Vi har fått gehör för flera av våra förslag 

och tankar, bland annat avseende kurser 

inom elkraft i den valbara inriktningen 

det tredje året. Vi håller tummarna för 

att ungdomarna förstår att det här är 

rätt väg att gå, en bra utbildning som 

leder till spännande arbeten. 

SAGA HELLBERG, 

PROJEKTLEDARE, KOMMUNIKATION OCH 

KOMPETENSFÖRSÖRJNING, SVENSKA 

TEKNIK&DESIGNFÖRETAGEN 

– Våra medlemsföretag erbjuder 

kunskapsintensiva tjänster och behöver 

installationskonsulter för arbete inom 

bygg- och industri. Det handlar om 

ersättning av dem som går i pension, 

men också 

om ett behov 

av mer kompetent 

personal 

rent generellt. 

Installation har 

blivit en allt 

större och mer 

komplicerad 

del i konstruktionsarbetet, 

med ökat fokus på el och energieffektivisering. 

– Vi har haft en lång och givande 

diskussion med KTH. Det är inte så ofta 

skolorna går ut och frågar vad branschen 

vill ha. Som branschorganisation kan vi 

under utbildningens gång hjälpa till att 

förmedla kontakter mellan näringslivet 

och KTH, trycka på så att företagen 

öppnar sina dörrar för studenterna. 

KTH&CO · 2 · 2010 7


Energi och miljö är viktiga framtidsområden för ingenjörer. Till hösten 

startar ett nytt civilingenjörsprogram vid KTH med inriktning mot dessa 

områden. Den nya utbildningen är precis mitt i prick för energi- och miljöteknikkoncernen 

Opcon, enligt bolagets teknikdirektör Henrik Öhman. 

text susanne rosén foto jann lipka 

Civilingenjörer 

med inriktning 

energi och miljö 

Henrik Öhman, 

teknisk direktör på Opcom 

EFTER EXAMEN FRÅN det nya civilingenjörsprogrammet 

i energi och miljö väntar ett 

brett utbud av arbetsgivare; inom allt från 

teknikkonsultbranschen, energiföretagen, 

offentlig sektor till cleantech-industrin. 

Henrik Öhman är teknisk direktör inom 

energi- och miljöteknikkoncernen Opcons 

affärsområde Renewable Energy. Den nya 

civilingenjörsutbildningen är precis mitt i 

prick för Opcon, anser han. 

– Vi växer kraftigt och behöver anställa 

många civilingenjörer framöver. Begränsningen 

för hur mycket vi kan växa är hur 

mycket bra folk vi kan få tag på, säger han. 

Opcon utvecklar och säljer utrustning för 

bland annat energieffektivisering och småskalig 

elproduktion. Koncernen har verksamhet 

i Kina och i ett flertal europeiska 

länder. Utvecklingsarbetet bedrivs i Sverige. 

Företaget har i dag cirka 380 anställda, men 

sysselsätter även många konsulter och 

underleverantörer. 

Energieffektivisering är en komplicerad verklighet 

som handlar om att analysera och optimera tusentals 

processer, konstaterar Henrik Öhman. Opcons ingenjörer 

arbetar framförallt med utveckling och applikationsanalys. 

– Oftast är de civilingenjörer vi anställer maskinare 

i botten och har 5–10 års tuff ”värnplikt” i näringslivet 

med sig i bagaget. De måste vara duktiga på att räkna 

och måste kunna sin materiallära och mekaniken för 

att kunna hålla på med rökgasströmmar, samt vara bra 

på termodynamik – basen i allt som har med energieffektivisering 

att göra, säger han. 

Opcon har sina rötter i en lång tradition av svensk 

ingenjörskonst och nära samarbete med KTH. Inom 

Opcon finns dotterbolaget Svenska Rotor Maskiner 

(SRM) som nyligen firade hundraårsjubileum. SRM 

har utvecklat ett stort antal unika produkter för världsmarknaden, 

som den dubbelroterande ångturbinen 

och kompressortekniken. Den senaste produkten, 

Opcon Powerbox, återvinner el ur spillvärme vid låga 

temperaturer och kan minska bränsleförbrukning i 

bland annat fartyg och i pappersbruk. 

Civilingenjörsprogrammet i energi och miljö är ett 

unikt samarbete mellan fyra skolor på KTH. Studenterna 

kommer att få en gedigen naturvetenskaplig och 

teknisk bas samt ett systemtänkande kring teknik, ekologi 

och samhälle. Inledningsvis antas 40 studenter till 

det nya programmet. 

KTH-studenternas intresse för kurser och inriktningar 

som rör energi- och miljöfrågor har ökat kraftigt 

under senare år. Det är en bra barometer för hur behovet 

på arbetsmarknaden ser ut, menar Per Lundqvist, professor 

i energiteknik. Han är ansvarig för det nya civilingenjörsprogrammet 

som organisatoriskt kommer att 

ligga under Skolan för industriell teknik och management. 

Energi- och miljöfrågor är ofta oerhört komplexa, 

menar Per Lundqvist. 

– Företagen efterfrågar ingenjörer med en förståelse 

för helheten. Det här programmet bygger vidare på den 

långa tradition av utbildning inom energi- och miljöområdet 

som redan finns här på KTH, säger han. 

En industriell samverkansgrupp håller på att sättas 

ihop. Syftet är att få löpande återkoppling från näringslivet 

och kontaktytor för examensarbeten och studentprojekt, 

berättar Per Lundqvist. 

På hans önskelista står folk med inflytande högt upp 

i organisationerna. 

8 KTH&CO · 2 · 2010

– De signaler vi har fått hittills har varit extremt positiva. 

Industrigruppen och den fakultet som bildas kring 

programmet är också en del i arbetet med KTH:s långsiktiga 

forskningssamarbete på energi och miljöområdet, 

säger han. 

Samarbetet mellan Opcon och KTH sträcker sig tack 

vare bolaget SRM ett helt sekel bakåt i tiden. Henrik 

Öhman var tidigare vd för SRM. 

– Vi sätter väldigt stort värde på relationerna med 

KTH och samarbetar gärna kring den nya utbildningen 

och berättar vilka behov vi står inför. På KTH finns 

också en bra internationell inställning och ett nätverk 

som är viktigt för oss, säger han. 

Till syvende och sist är det baskunskaperna som är 

viktiga och KTH har alltid varit duktiga på matematik 

och övriga basämnen, konstaterar Henrik Öhman som 

själv har civilingenjörsexamen från KTH i maskinteknik. 

– KTH är även duktiga på att koppla ihop olika discipliner 

och samarbeta över gränserna, vilket är nödvändigt 

just inom energi och miljö. Jag tror att det blir 

mycket bättre forskning på området med en sådan här 

inriktning, säger Henrik Öhman. 

Enligt projektledaren för programmet, Jon-Erik 

Dahlin, kommer hållbarhetstänkandet att vara starkt 

integrerat i utbildningens alla delar. Han hjälper till 

att sy ihop programmet tillsammans med skolorna. 

– Vi har här en chans att integrera nya pedagogiska 

metoder som projektoch problembaserat lärande 

redan från start. Även helt nya kurser tas fram, till 

exempel öppningskursen som handlar om energi, 

klimat och miljö, säger Jon-Erik Dahlin. 

Han är egen företagare, men var tidigare lärare och 

forskare inom energiteknik på KTH och har även arbetat 

på Energimyndigheten. Energi och miljö är oerhört 

viktiga och aktuella frågor, vilket kan vara en förklaring 

till intresset för området, tror Jon-Erik Dahlin. 

– Det går verkligen att göra skillnad i den här branschen 

och känna att man gjort världen lite bättre efter 

en dags arbete. Det är också en sektor som trots lågkonjunkturen 

expanderar och anställer mycket folk, 

säger han. 

Att ha ett brinnande intresse och vilja vara bäst på 

det man gör, är egenskaper som värderas högt när 

Opcon anställer nya civilingenjörer. 

– Men har de klarat av utbildningen på KTH med allt 

vad det kräver kan de klara vad som helst, säger Henrik 

Öhman. 

KTH&CO · 2 · 2010 9


Exjobb standardiserar 

vindkraftsinformation 

David Erol har gjort ett spännande examensarbete på Vattenfall. Han har 

utvecklat en modell för hur vindkraftsinformation kan presenteras på ett 

standardiserat sätt. 

text susanna rosén foto jann lipka 

Vindkraftsleverantörerna använder i dag olika sätt att namge, 

strukturera och överföra information från vindkraftsparkerna. 

Att översätta denna information innebär en merkostnad för 

vindkraftsproducenterna. David Erol har i sitt examensarbete 

på Vattenfall testat en modell som kan översätta leverantörernas 

olika lösningar till en internationell standard. 

VALET ATT GÖRA SITT EXAMENSARBETE på ett företag i energibranschen 

var en medveten strategi från David Erol som är intresserad av energifrågor. 

– Vattenfall var ett företag som jag kunde tänka mig att arbeta inom 

efter examen. Examensarbete ute i näringslivet är en bra möjlighet att 

lära känna företaget och visa vad man går för, och så är det nyttigt att 

smaka på fasta arbetstider och 40-timmarsveckor, säger han. 

Uppenbarligen fungerade strategin. David Erol blev erbjuden anställning 

direkt efter examensarbetet och arbetar nu på Vattenfall 

Research & Development i Råcksta utanför Stockholm, för närvarande 

inom olika vindkraftsprojekt. 

I examensarbetet, som har titeln ”Reference architecture for wind 

power integration – information mapping”, utvecklade han en modell 

där vindkraftsrelaterad information, viktig för de inblandade affärsprocesserna, 

kan identifieras och associeras till olika internationella 

standarder. Dagens vindkraftssystem består av många komponenter 

från olika tillverkare, alla med sitt sätt att namnge och strukturera 

informationen. 

Vattenfall har system från bland andra tillverkarna Bonus, Vestas 

och Siemens. För att få tillgång till vindkraftsinformationen krävs 

integrationslösningar med många olika gränssnitt som tolkar leverantörernas 

olika ”språk”. Med ökat antal vindkraftverk installerade blir 

förvaltningen av sådana system alltmer kostsamma och resurskrävande 

för vindkraftsproducenterna. Det bästa vore om leverantörerna valde 

att följa de internationella standarder som finns. 

– I modellen som tagits fram med hjälp av modelleringsspråket 

ArchiMate, kan man titta närmare på de processer som berör vindkraftproduktion, 

identifiera data och associera till internationella 

standarder för informationsmodeller, säger David Erol. 

Han har fokuserat på den felhjälpande underhållsprocessen inom 

Vattenfall Vindkraft i sin modell. 

Nyttan med en sådan här informationsmodell är att öka valmöjligheterna 

för köparna, som i dagsläget blir tvungna att köpa hela systemlösningar 

av samma leverantör på grund av svårigheter med olika 

standarder, enligt David Erol. 

– En gemensam standard skulle underlätta för kunden att ställa 

krav och köpa systemen i form av funktionella block, från olika leverantörer, 

säger han. 

Det är emellertid för tidigt att säga om metoden som presenteras i 

examensarbetet kommer att tillämpas på flera affärsprocesser inom 

Vattenfall, enligt David Erol. 

Sex års arbete som elektriker, mestadels inom pappersmassaindustrin, 

innan KTH är en bra merit om man som David Erol vill arbeta 

med energi- och miljöfrågor. På KTH läste han civilingenjörsprogrammet 

Datateknik med inriktningen Industrial Information and Control 

Systems (ICS) på Skolan för elektro- och systemteknik. 

– Grundutbildningen på Datateknik handlar mycket om programmering 

och jag ville inrikta mig mer mot kravställning och optimering 

av organisations- och affärsprocesser. ICS är en inriktning som jag 

verkligen kan rekommendera. Vi fick arbeta i projektform i nära samarbete 

med näringslivet, vilket var mycket givande, säger han. 

Den största utmaningen under examensarbetet var att veta vilken 

abstraktionsnivå han skulle lägga arbetet på, och att göra avgränsningar 

så att projektet inte blev för omfattande. 

– Jag hade en handledare på Vattenfall och en på KTH och det 

fungerade jättebra. Det gällde att balansera de olika önskemålen. 

Vattenfall är mer inriktade på slutresultatet och KTH mer för den 

akademiska metodik som användes i arbetet, säger David Erol. 

10 KTH&CO · 2 · 2010

KTH vidareutbildar 

yrkesverksamma 

text susanne rosén foto håkan lindgren 

Nu expanderar KTH verksamheten inom vidareutbildningen för 

yrkesverksamma. Syftet är att alumner och andra ska kunna behålla 

sin attraktivitet på arbetsmarknaden under hela yrkeslivet. 

I KTH:S UTVECKLINGSPLAN för 2009–2012 anges ambitiösa mål för 

anslagsfinansierad vidareutbildning av yrkesverksamma. 

– Det här är en tydlig satsning från KTH:s sida att i ännu större 

utsträckning vara en partner inom kompetensutveckling på olika 

nivåer, säger Harald Sammer, chef för Marknad & Kommunikation 

på KTH Education, som tillhör KTH Företagssamverkan. 

Bakgrunden är det växande behovet av livslångt lärande; halveringstiden 

på kunskap minskar i takt med att samhället utvecklas. 

Sedan tidigare har KTH en stark verksamhet inom uppdragsutbildningar; 

det vill säga både skräddarsydda och öppna utbildningar och 

kurser som företagen köper. Dessa speglar 

KTH:s kunnande samtidigt som de 

möter behoven inom näringsliv och 

organisationer. Dessutom finns KTH 

Executive School som erbjuder management- 

och ledarutbildningar. 

Redan i dag finns ett stort antal, fler 

än 100, fristående kurser på KTH som är 

helt eller delvis riktade gentemot yrkesverksamma. 

Ansökan till kurserna sker 

via webbplatsen Studera.nu och kostar 

inte studenterna något att läsa. 

Nu är avsikten att göra en mer målmedveten 

satsning på fristående kurser 

som är särskilt riktade gentemot yrkesverksamma 

ingenjörer och arkitekter 

samt andra viktiga yrkesgrupper, till 

exempel gymnasielärare. 

– Vi lägger extra krut på 35 utvalda 

kurser inom 10 olika ämnesområden. 

KTH Education har i uppdrag att 

utveckla, paketera och marknadsföra dessa kurser tillsammans med 

kursansvariga och lärare på KTH:s skolor, säger Harald Sammer. 

Det kan handla om att anpassa innehållet men även att förlägga 

kursen under eftermiddagar och kvällar, eller att anpassa examinationen 

genom att ha flera deltentor i stället för en stor sluttenta. Allt för 

att underlätta deltagande för yrkesverksamma. 

Ett exempel på framgångsrik vidareutbildning för yrkesverksamma 

är tre fristående kurser inom järnvägssignaleringsteknik som sedan 

tre år tillbaka erbjuds vid avdelningen för Trafik och logistik. 

Kurserna har utvecklats i nära samverkan med flera av branschens 

ledande företag och vänder sig både till yrkesverksamma och till 

KTH:s programstudenter. Ett halvdussin ingenjörer inom enheten 

Rail Control Solution på Bombardier Transportation läste kurserna 

under 2009. Jan Söderström var en av dem, han gick kursen Signalsystem 

i höstas för att få lite bredare kunskap. Han rekommenderar 

kursen, framförallt för dem som bara har arbetat ett par år i branschen. 

– Men även för mig som har arbetat inom 

området i över tio år var det lärorikt och 

givande att diskutera frågorna ur lite andra 

synvinklar och perspektiv med andra i 

branschen. Det är rätt tufft med två heldagar 

i veckan, det krävs lite planering från 

företaget för att man ska hinna med detta 

samt självstudier och plugga till tentan, 

säger han. 

Arkitektur erbjuder ett tiotal anslagsfinansierade 

kurser per termin, de flesta 

på 7,5 högskolepoäng, som yrkesarbetande 

kan läsa vid sidan om sitt arbete. Ett exempel 

är kursen i internationell samtidsarkitektur 

som är mycket populär och hade 

cirka 40 deltagare i höstas. 

Victor Edman är studierektor för vidareutbildning 

på Arkitektur och håller själv 

kurser för yrkesverksamma inom området 

restaurering. Dessa lockar inte bara arkitekter 

utan även till exempel antikvarier. Just 

mixen av människor från olika håll i arbetslivet och även åldersmässigt 

brukar uppskattas av de som läser kurserna, menar han. 

– De tycker att det är viktigt kunskapsmässigt och för att det ger dem 

en möjlighet att utvidga sitt nätverk. En ytterligare aspekt är att det 

går att föra diskussioner på ett friare sätt utanför sin vanliga arbetssituation, 

säger Victor Edman. 

KTH&CO · 2 · 2010 11

NOTISER 

FOTO: INVESTOR 

Näringslivet präglar KTH:s nya 

styrelse 

Investors vd Börje Ekholm blir ny styrelseordförande för KTH. Han kommer 

bland andra att flankeras av de nya ledamöterna Helene Biström, 

vice vd på Vattenfall och Johan Wibergh, vice vd på Ericsson. Därmed 

blir KTH:s koppling till näringslivet 

än starkare. 

– Grunden för KTH måste vara 

som forskningledande och att erbjuda 

en utbildning i världsklass. 

Jag tror att det är viktigt att vi 

funderar på hur vi kan definiera 

framgång bättre. En annan fråga 

jag tror är viktig för framtiden är 

varumärket KTH – hur stärker vi 

det? 

Så kommenterar Börje Ekholm 

sitt nya uppdrag som styrelseordförande 

för KTH. 

Han tycker att det är för tidigt 

att ge en större programförklaring, 

men säger samtidigt att en 

viktig fråga kommer att bli bostäder för studenter. 

Förbättrad kommersialisering av teknologier och att stärka finansieringen 

genom utökade donationer är andra viktiga frågor, enligt Börje 

Ekholm. 

Bilbromsar ett lika stort 

miljöproblem som dubbdäck 

Forskning från KTH visar att de partiklar som bilens bromsar alstrar 

är så små att de riskerar orsaka samma luftvägssjukdomar som dubbdäck. 

Därtill bidrar bromsarna med lika stora mängder partiklar som 

de dubbdäcken river upp och bilen släpper ut som avgaser. 

– Vi har tittat på utsläpp från bilar, hur de alstras, vilka ämnen det 

handlar om och hur stora partiklar är. Vi har via tester kommit fram till 

att partiklar från bilens skivbromsar är mindre än tio mikrometer och 

går ner till nanostorlek, vilket gör att de kommer djupt in i människokroppen 

när vi andas, säger Ulf Olofsson, professor och prefekt vid 

institutionen för maskinkonstruktion på KTH. 

Partiklar mindre än 10 mikrometer hålls svävande i flera timmar. 

Partiklar som närmar sig nanostorlek är så lätta att de kan hållas 

svävande i veckor. När partiklarna väl är på plats i lungorna fastnar de 

och kan skapa inflammationer och andra luftvägssjukdomar, men också 

hjärt-/kärlsjukdomar och cancer. Det visar flera studier från bland 

andra Världshälsoorganisationen, WHO. 

Nästa generations livräddare 

är pyttesmå 

Nanopartiklar är morgondagens hjältar i sjukvården. KTH-forskare 

jobbar frenetiskt med nya sätt att använda dem, och det allra senaste 

handlar om att göra nanopartiklarna magnetiska. Diabetes, artros, 

hjärtinfarkter och benbrott är bara några områden där nanopartiklar 

kan användas. Effektivare behandling och färre biverkningar är två av 

fördelarna. 

– Det finns studier på hundar som visar att en benfraktur kan behandlas 

med hjälp av medicinering via nanopartiklar och läka på en 

fjärdedel av tiden det normalt tar, säger Mamoun Muhammed, professor 

i materialkemi vid KTH. 

Inom tre till fem år kommer flera av de nya nanopartikelbaserade 

medicinerna ut på marknaden, förutspår han. 

KTH-professorer 

får Sveriges finaste 

forskarpris 

Göran Gustafssonprisen – de största nationella prisen 

för naturvetenskaplig forskning – anses vara de mest 

eftertraktade och prestigefyllda bland yngre svenska 

forskare. I år tilldelas KTH-forskare två av de fem prisen. 

Årets pristagare forskar på regnmoln, genreglering, 

tarmens immunförsvar, kvantkaos och molekylär elektronik. 

Det är inom de två sistnämnda områdena, som 

därtill motsvarar ämnena matematik och kemi, som 

KTH-professorerna briljerar. 

Belöningen är stor och fin. Varje pristagare får 4,5 

miljoner kronor i forskningsanslag, fördelat på tre år, 

samt ett personligt pris på 100 000 kronor. 

Motiveringen för Pär Kurlberg, professor i matematik 

vid KTH, lyder: 

”För sina insatser 

i gränsområdet 

mellan dynamiska 

system och 

talteori. Speciellt 

har han framgångsrikt 

använt 

sig av talteoretiska 

metoder för att nå 

intressanta resultat 

inom kvantkaos. 

Dessa tekniker 

har även lett 

till nya framsteg 

inom den klassiska 

teorin för likformig 

fördelning i 

FOTO: ANN-BRITT ÖHMAN 

talteorin”. 

Yi Luo, professor i teoretisk kemi vid KTH, får ta emot 

sitt pris med följande motivering: 

”För hans internationellt ledande, teoretiska arbeten 

i områdena molekylär elektronik (enstaka molekyler), 

synkrotronstrålning för röntgenspridningsstudier och 

icke-linjär optik, vilket ökat förståelsen för och banat 

väg för förbättrade eller 

nya tillämpningar inom 

dessa tre områden”. 

Priserna utdelas årligen 

sedan 1991 inom 

områdena matematik, 

fysik, kemi, molekylärbiologi 

och medicin 

av Göran Gustafssons 

stiftelse för naturvetenskaplig 

och medicinsk 

forskning. Prisnomineringar 

kommer från landets 

universitet och 

högskolor och bereds 

av Kungl. Vetenskapsakademien. 

FOTO: ANTON MARTIN 

12 KTH&CO · 2 · 2010

FOTO: RICKARD OLSSON 

KTH fixar snabbare internet 

Nu ska data- och telefonväxlar bli ännu snabbare. Det 

säger Nils Nordell, föreståndare för KTH:s Electrumlab. 

Anledningen är 8,3 miljoner kronor som Vetenskapsrådet 

precis tilldelat KTH för att köpa in forskningsutrustning 

som möjliggör mindre och energisnålare komponenter i 

växlarna. 

– Vi har fått pengarna till att köpa in ny avancerad etsutrustning, 

så kallad Ion beam etching system. Den används 

bland annat för att etsa hål i halvledarmaterial och till att 

göra komponenter med fotoniska kristaller, säger Nils 

Nordell. 

Den nya utrustningen möjliggör forskning kring dessa 

optiska komponenter, forskning som i längden ska resultera 

i både helt nya men också mindre komponenter. 

– Det är i växlarna och inte i ledningar och kablar som 

den stora ljusförlusten uppstår. Framtida komponenter 

kommer att vara mer effektiva och inte ge lika stor ljusförlust. 

Det innebär snabbare data- och telefonväxlar, som 

också är billigare att producera och som drar mindre ström 

på grund av minskade effektförluster, säger Nils Nordell. 

Sparar tiotals miljarder 

euro varje år 

Det KTH-relaterade företaget Tomologic vann 

regionfinalen i affärsplanstävlingen Venture Cup 

Öst och belönades med 200 000 kronor. Juryn, 

som består av 60 affärsutvecklare och investerare, 

anser att den tidigare KTH-studenten Magnus 

Norberg Ohlssons affärsidé är fenomenal. 

Tomologic utvecklar en webbaserad tjänst som 

förser tillverkningsindustrin med väsentligt effektivare 

skärplaner och minskar materialspillet med 

upp till 50 procent. Genom optimering av de industriella 

processerna kan kunder både minska sina 

kostnader och koldioxidutsläpp. 

– Vi kommer spara tiotals miljarder euro varje år 

åt tillverkningsindustrin, säger Magnus Norberg 

Ohlsson, vd på och grundade av Tomologic. 

Han har under flera år arbetat med skärprocesser 

inom industrin, där han identifierade ett tydligt 

kundbehov. Magnus Norberg Ohlsson tillägger att 

vinsten ger företaget en tydlig kvalitetsstämpel 

och stärker varumärket mot bland annat samarbetspartners 

och potentiella kunder. 

– Pengarna kommer vi att använda till att rekrytera 

fler kvalificerade medarbetare till företaget, först 

och främst en vass teknikutvecklare, säger Magnus 

Norberg Ohlsson. 

Sverigefinalen i Venture Cup avgörs i Luleå den 

9 juni. 

Bankärenden i mobilen gav pris 

Credit Mobile, en mobilapplikation som gör det möjligt för 

miljontals fattiga människor att på ett enkelt sätt kunna utföra 

sina bankärenden direkt i mobiltelefonen. Med den lösningen 

kammade KTH-studenten Shiv Sivasankar och hans lag hem 

den svenska finalen av den världsomspännande Microsofttävlingen 

Imagine Cup. Över 500 bidrag hade skickades in till 

den åttonde upplagan av Imagine Cup, en internationell tävling 

där kreativitet och intelligens förenas för att bidra till FN:s åtta 

millenniemål. 

Huden fullspäckad med mutationer 

En studie vid KTH visar att huden sparar många av de mutationer som 

solen ger upphov till varje år. I förlängningen blir det enorma mängder, 

och det är fortfarande några år kvar tills dess att forskare kommer att 

kunna utröna exakt vilka mutationer som riskerar att omvandlas till 

hudcancer. 

– Från det att du börjar sola börjar du också dra på dig mutationer. 

Mitt råd tills vidare är att inte överdriva solandet, säger Patrik Ståhl, 

forskare på Skolan för bioteknologi på KTH. 

Storsatsning på patientsäkerhet 

Socialstyrelsen uppskattar att runt 100 000 patienter drabbas 

av en vårdskada och cirka 3 000 personer dör varje år på grund 

av felbehandling eller utebliven vård. För att komma till rätta 

med problemet satsar KTH och Karolinska institutet (KI) på ett 

nationellt centrum för patientsäkerhet på KTH Flemingsberg. 

– Sjukvården ligger ur teknisk synvinkel 30 år efter sin tid om 

man jämför med hur industrin eller flyget har utvecklats, säger 

Lars-Åke Brodin, professor i medicinsk teknik på Skolan för teknik 

och hälsa vid KTH. 

Tillsammans med Li Felländer-Tsai, professor i ortopedi på KI, 

ska han bygga vidare på det framgångsrika samarbetet inom 

forskning och utbildning kring patientsäkerhet och dra nytta av 

den unika testmiljö som Karolinska Universitetssjukhuset utgör. 

– Att träna komplicerade förlopp och operationer före ett 

ingrepp på patienten borde vara ett krav, säger Lars-Åke Brodin. 

Årets Tage Erlander-professur till KTH 

Den franske matematikern Jean-Christophe Yoccoz från Collège de 

France i Paris är årets innehavare av Tage Erlanders gästprofessur med 

placering vid KTH. Han installerades den 12 maj. 

De flesta fenomen i naturen och tekniska applikationer kan beskrivas 

med olika matematiska modeller. Jean-Christophe Yoccoz, årets Tage 

Erlanderprofessor, är världsledande inom att utveckla och förstå dessa 

så kallade dynamiska system. Man använder de matematiska modellerna 

för att beskriva hur olika värden påverkar ett system. Detta både för att 

kunna förutsäga förändringar och för att förstå hur systemet fungerar. 

Jean-Christophe Yoccoz kommer att vara verksam vid institutionen 

för matematik vid Skolan för teknikvetenskap på KTH. 

KTH&CO · 2 · 2010 13

PORTRÄTTET 

Första företaget startade han under studietiden på KTH. 

Ett par år senare hade det transformerats till teknikkonsulten 

Tritech, som hade 170 anställda som mest. I dag är Erik Odén 

vd för svenska start up-raketen, miljöteknikbolaget Mantex. 

text håkan soold foto bengt alm 

Serieentreprenören 

som ska göra 

på att mäta 

flis 

flis 

MAN TAR ETT PROV, väger det och torkar det i 24 timmar 

för att sedan väga det igen. Det är den traditionella 

metoden för att mäta fukthalten hos träflis. Erik Odéns 

företag Mantex har tagit fram en teknologi som gör 

samma mätning på bara någon minut. Träflis är en 

mycket viktig råvara, bland annat vid pappersproduktion, 

och biobränsle utgör en lika stor del av energiproduktionen 

i Sverige som vattenkraft och kärnkraft 

tillsammans. Hur stor fukthalten hos flisen är har stor 

betydelse för anläggningarnas processer. 

– I dag finns i princip inga industrier som har utrustning 

som mäter mängden av önskad och oönskad substans 

i råvaran som matas in i anläggningen. Så det 

här ger en enorm förbättringspotential i en vansinnig 

massa industrier som konsumerar väldigt stora volymer 

biomassa. Och torrhaltsbestämning av träflis för 

pappersproduktion är bara en av tusentals applikationer, 

säger Erik Odén. 

Mantex teknologi bygger på forskarna Ragnar Kullenbergs 

och Anders Ullbergs (från företaget Demetech) 

metod för att röntgenmäta bendensiteten i människokroppen. 

Erik Odén träffade dem i mitten av 1990-talet 

och blev mycket fascinerad av vad man kunde göra med 

röntgen. 

– För mig innebar röntgen kontrastmätning för att se 

var du har ben i kroppen. Jag hade ingen aning om att 

man kunde mäta andra fysikaliska storheter. 

När han tio år senare träffar en forskare vid SLU och 

får veta att det saknas bra metoder för att göra mätningar 

på skogsråvara då kommer Erik Odén att tänka på 

Ragnar Kullenbergs och Anders Ullbergs teknologi. 

– Jag kontaktade dem och frågade om de trodde att 

det gick att göra något på detta med deras metod. Och 

de sa ”För sjutton! Mänsklig vävnad, det är ju biomassa, 

precis som träflis”. 

Efter några tester med flis i Demetechs bendensitetsmätare 

följda av jämförande tester med den traditionella 

torkmetoden hade man fått fram resultat som var så 

pass bra att man valde att visa dem för Holmen Paper. 

– De blev eld och lågor och beställde en prototyp. 

De betalade i princip i förskott för att vi skulle kunna 

utveckla tekniken. 

Prototypen levererades till Holmen Paper som i sin 

tur skickade den till SLU för validering. 

– Resultatet var mycket bättre än vad vi hade vågat 

hoppas på. Vi insåg att vi satt på en jätteintressant teknologi 

och att vi kunde bygga bolag kring det här. 

Sedan gick det fort. Mantex fick pris som årets svenska 

miljöteknikföretag i slutet av 2008. Året därpå tog man 

hem förstapriset i tävlingen Innovation & Technology. 

– I år har vi gått in på 33-listan över Sveriges intressantaste 

teknikföretag. 

Serieentreprenör är ett ord Erik Odén använder för 

att beskriva sig själv. Redan under sista åren på KTH 

startade han företaget Dikeo och gjorde mindre konsultuppdrag. 

Men när företaget fick en större order från 

dåvarande Nobel Pharma (i dag Nobel Biocare) frågade 

han en kursare om han ville jobba ihop. Dikeo transformerades 

till teknikkonsultföretaget Tritech, växte och 

hade ett tag 170 anställda. 

– I början var vi några ingenjörer som alla var ute och 

hjälpte våra kunder. Ledningen av verksamheten fick vi 

sköta på fritiden. Men i takt med att företaget växte fick 

jag jobba mer med sälj och jag gick in i en ledande roll. 

14 KTH&CO · 2 · 2010

erik odén 

Yrke: Vd för miljöteknikbolaget 

matex 

Ålder: 43 år 

Bor: Stockholm 

Familj: Sambo och två barn 

från tidigare äktenskap 

Intressen: Idrott, företrädesvis 

utomhusidrotter 

Karriär: Civilingenjör i 

maskinteknik från KTH 1993. 

Startade egna företaget 

Dikeo 1991, som sedan utvecklades 

till teknikkonsultföretaget 

Tritech. Marknadschef 

och utvecklingschef på 

Novator 2003–2006. Regionchef 

Caran 2006–2007, 

Technology Transer Manager 

på KTH Innovation 

2007–2008. Var med och 

grundade Mantex 2005. 

Jag har väldigt svårt att arbeta i 

ett forum där jag sitter på läktaren, 

utan jag vill vara med bland dem 

som är med och driver saker och ting 

– för saker framåt, skapar förändring. 

KTH&CO · 2 · 2010 15

”Den energi jag la ner det halvåret var ju två tre gånger 

så hög som den jag la på studierna innan. Det var kul!” 

Till slut fick jag släppa arbetet med kunduppdrag för att 

kunna fokusera på försäljning, rekrytering och affärsstrategiska 

frågeställningar. 

Tritechs konsultuppdrag var emellertid inte de enda 

projekten Erik Odén blev involverad i. På 1990-talet 

fanns det inte lika mycket stöd att få för forskare och 

innovatörer med idéer som de ville utveckla. Då vände 

de sig ofta till konsultföretag som Tritech för att få hjälp. 

– Och jag hade svårt att inte bli entusiasmerad av de 

personerna och deras idéer. Det var ett antal projekt 

som jag blev engagerad i. 

Bland annat hjälpte han KTH-forskaren Ingvar 

Eriksson att dra i gång Novator. Ett företag som byggdes 

upp kring Ingvar Erikssons och några forskarkollegors 

nya metod för borrning, så kallad orbitalborrning. 

En metod där man använder flera rotationer och som 

är särskilt användbar inom flygindustrin. 

Efter tolv år på Tritech kände Erik Odén att det var 

dags att gå vidare och då började han på Novator. 

– Jag åkte jorden runt och sålde våra egenutvecklade 

borrmaskiner till de stora flygplanstillverkarna som 

Airbus, Boeing och Lockheed. 

På KTH läste Erik Odén maskinteknik med inriktning 

mikrodatorsystem. En inriktning som har varit 

mycket viktig för honom. 

– Mycket av det arbetssätt jag lärde mig där tog vi 

med oss när vi startade Tritech. De var lite föregångare 

där på mikrodatorsystem, våra lärare Mats Hanson 

och Jan Wikander. Vi fick jobba i ett större projekt på 

ett sätt som är ganska likt hur man jobbar ute i industrin. 

Vi fick skriva specar som skulle accepteras av en 

riktig kund och utveckla en produktprototyp som skulle 

levereras. Vi bodde mer eller mindre på institutionen i 

ett halvår. Den energi jag la ner det halvåret var ju två 

tre gånger så hög som den jag la på studierna innan. 

Det var kul! 

Innan han blev vd för Mantech var Erik Odén tillbaka 

ett tag på KTH som Technology Transfer Manager 

på KTH Innovation. 

På fritiden ägnar han sig gärna åt idrott. När han var 

yngre var han engagerad i fotboll, både som spelare och 

ledare. I dag coachar han sin sons fotbollslag. Själv ägnar 

han sig mest åt natursporter som löpning, paddling och 

skidåkning. 

– Jag har åkt ett antal Vasalopp och har sprungit olika 

långlopp. Och så trivs jag på sjön med allehanda farkoster. 

På senare år har jag börjat kite-surfa (segling på 

surfbräda med hjälp av drake, reds anm). 

Erik Odén är en person som talar mycket och gärna. 

Första gången han stannar upp och funderar lite extra 

är när han får frågan om vad det är som driver honom. 

– Någonstans är jag alltid på väg framåt och vill alltid 

vara med och påverka det som jag är inne i. Jag har väldigt 

svårt att arbeta i ett forum där jag sitter på läktaren, 

utan jag vill vara med bland dem som är med och driver 

saker och ting – för saker framåt, skapar förändring. 

Det gäller i nästan alla sammanhang. Jag vill se att 

resultatet av det jag gör blir till någonting bättre, att det 

blir en positiv förändring. Oavsett om det är att företaget 

växer, att barn utvecklas eller att laget vinner. 

16 KTH&CO · 2 · 2010

karriär 

Nytt 

karriärsystem 

för forskare på KTH 

text ursula stigzelius illustration ida björs 

En tydlig karriärväg, ett väl utvecklat karriärstöd och 

tryggare anställningar. Karriärsystemet Tenure Track 

ska skapa en attraktivare arbetsplats för unga, ambitiösa 

forskare, stärka KTH i konkurrensen om de skarpaste 

hjärnorna och säkra kompetensutvecklingen. 

VID ÅRSSKIFTET INFÖRDE KTH ett karriärsystem, Tenure 

Track, med en strukturerad karriärväg och trygga 

anställningsförhållanden för den som uppfyller kraven 

vid kontrollstationerna. 

– Vi vill kunna konkurrera om de bästa, mest lovande 

forskarna genom att erbjuda dem goda framtidsutsikter, 

förklarar Gustav Amberg, vicerektor för fakultetsförnyelse 

och jämställdhet. 

Karriärsystemet innebär ett stort åtagande från universitetets 

sida. Men det är både viktigt och nödvändigt 

för att kunna kvalitetssäkra KTH:s framtida forskning 

och utbildning, menar Gustav Amberg. 

– Alla har nytta av att vi får en bättre fakultet, både de 

som har nytta av vår forskning och de som främst ser 

KTH som en utbildningsmiljö, säger han. 

Björn Bäckström, chef för industriell utveckling 

på Scania, ser positivt på att akademin skaffar sig en 

personalutvecklingsväg. Eftersom företaget anställer 

många civilingenjörer och också har ett omfattande 

forskningssamarbete med KTH har Scania goda skäl 

att intressera sig för KTH:s karriärsystem och rekryteringar. 

– Det är viktigt för oss att KTH har bra utvecklingsmöjligheter 

och kan säkra kompetensförsörjningen 

både för grundutbildningen och för forskningen. 

Han betonar samtidigt att så långsiktiga åtaganden 

som inom Tenure Track förutsätter noggranna 

rekryteringar där man också ser 

till mer än de akademiska meriterna. 

– Den som i framtiden ska bli 

professor och ledare för en 

institution behöver inte bara ha de tekniska kunskaperna 

utan också ledaregenskaper, kommunikativ förmåga 

och förmåga att entusiasmera andra. 

I korthet ser karriärsystemet Tenure Track ut så här: 

en disputerad forskare som är inställd på att göra akademisk 

karriär kan, efter en postdoktorsperiod på cirka 

två år, bli anställd som biträdande lektor. Även några års 

arbete inom industrin, exempelvis på en utvecklingsavdelning, 

kan ge behörighet till att gå in på Tenure 

Track. 

Efter cirka 4 år har den biträdande lektorn möjlighet 

att prövas för befordran till lektor. Förutsatt att forskaren 

uppfyller kraven, bland annat att ha etablerat ett 

eget forskningsområde, blir han eller hon då tillsvidareanställd 

som lektor. Efter ytterligare 4–5 år kan lektorn 

sedan ansöka om att få bli professor. 

KTH&CO · 2 · 2010 17

Tenure Track ställer alltså höga krav på långsiktig planering. 

Redan när en biträdande lektor anställs ska universitetets 

ledning i princip veta att den här personen kommer 

att behövas som professor inom 8–10 år. Men en tydligt 

utstakad karriärväg ökar också KTH:s möjligheter att attrahera 

de bästa bland de yngre forskarna, menar Gustav 

Amberg. 

– Det är ju i början av karriären som man är mest mobil. Därför bör 

det ge bäst resultat att lägga ner störst möda vid rekryteringen av yngre 

akademiker, säger han. 

Den trygga anställningen är inte heller villkorslös. Förutsättningen 

är att forskaren utvecklas enligt förväntningarna och uppfyller de krav 

som ställs för att gå vidare i karriären, påpekar Gustav Amberg. 

Tenure Track-systemet följer ett mönster som är vanligt vid amerikanska 

universitet. Det innebär bland annat att forskaren måste ha 

erfarenhet från en forskningsmiljö utanför KTH för att kunna bli 

anställd som biträdande lektor. 

– Risken är ju annars att den som fortsätter att arbeta i skuggan av 

sin gamla handledare blir en ganska osjälvständig forskare. Man 

behöver ha skaffat sig andra erfarenheter, ny input, förklarar Gustav 

Amberg. 

I USA är det ovanligt att en forskare överhuvudtaget tillåts göra 

karriär vid det universitet där han eller hon har doktorerat. Någon 

sådan regel finns emellertid inte i KTH:s system, men den som disputerat 

på KTH måste alltså därefter ha arbetat någon annanstans 

i minst två år. 

En viktig skillnad, jämfört med den amerikanska modellen, är 

också att det inte enbart är en akademisk postdoc som kan ge tillträde 

till KTH:s karriärsystem. 

– Vi har betonat att det inte bara är tjänstgöring på ett universitet 

som kan ge behörighet att söka. Meritering från industrin kan vara lika 

värdefull, säger Gustav Amberg. 

Björn Bäckström på Scania ser positivt på den öppningen. 

– Vi har ett antal anställda som har doktorerat och bland dem kan 

det ju finnas några som vill söka sig till akademin. Det blir nog inget 

större flöde, men det är en möjlighet för den som har det intresset, 

säger han. 

I och med införandet av Tenure Track försvinner de osäkra, tidsbegränsade 

anställningarna som forskar-assistent allteftersom de 

pågående avtalen löper ut. Samtidigt pågår också en översyn av 

anställningsformer och karriärmöjligheter för de forskare som inte 

kommer att omfattas av Tenure Track. 

De biträdande lektorer som redan är anställda på KTH inlemmas 

automatiskt i det nya karriärsystemet. Tack vare de extra medel som 

KTH fått i strategiska forskningsanslag kommer det också att bli möjligt 

att redan i år utannonsera flera nya tjänster. Hittills har 57 nya 

anställningar initierats inom Tenure track. 

Många av de här anställningarna ligger inom de tillämpningsnära 

områdena där man i dag har i genomsnitt färre lektorer och biträdande 

lektorer än inom grundforskningsområdena, berättar Gustav 

Amberg. 

– Så jag tror att förändringen blir störst och också kommer att bli 

till störst nytta inom de tillämpningsnära områdena. 

Partners in learning 

Att tänka nytt tillsammans. Det är målsättningen för PIL, 

Partners in learning, en del av det karriärstöd som knyts till 

Tenure Track. PIL ska uppmuntra till en kultur där seniora 

och juniora forskare ser sig som partners i ett gemensamt 

utvecklingsarbete. 

TENURE TRACK ÄR FÖRKNIPPAT med krav på att forskaren utvecklas i 

den takt och riktning som förutsågs vid anställningen. För att hjälpa 

forskaren att fullfölja sin karriärplan knyts också ett omfattande 

karriärstöd till Tenure Track. 

Karriärstödet innehåller bland annat utbildningar i ledarskap och 

pedagogik. Utbildningar som redan finns på KTH men som nu samlas 

i ett riktat utvecklingsprogram. 

– Vi vill vi skapa ett strukturerat utvecklingsprogram där de olika 

delarna relaterar till varandra på ett bra sätt. De utbildningar som 

redan finns är bra men behöver bindas ihop bättre, förklarar Gustav 

Amberg. 

Dessutom infogas en helt ny del i utvecklingsprogrammet. Partners 

in learning, PIL, syftar till att skapa ett samarbete mellan yngre och 

äldre akademiker som kan bli givande och utvecklande för bägge parter. 

Tyngdpunkten i PIL ligger alltså mer på ömsesidig utveckling än i 

ett traditionellt mentorskapsprogram. 

text ursula stigzelius 

– Erfarenheter visar att mentorskap också kan fungera konserverande, 

överföra gamla mönster och tänkesätt. Och det är något vi inte behöver 

på KTH, förklarar Marianne Ekman, gästprofessor på industriell 

arbetsvetenskap och ledare för PIL-programmet. 

PIL ska i stället uppmuntra till en kultur där seniora och juniora 

akademiker ser sig som partners som deltar i ett gemensamt utvecklingsarbete. 

– Det handlar om att tänka nytt tillsammans i lärandet, att bygga 

relationer som kan bära ett nytänkande, säger Marianne Ekman. 

Den äldre partnern ska väljas av den yngre. Men Marianne Ekman 

betonar att seniorpartnern inte får ersätta den yngre forskarens närmaste 

chef. 

– PIL ska vara ett stöd för karriärutvecklingen, men det är ju i den 

dagliga verksamheten som utvecklingen sker. Och där är självklart 

den närmaste chefen en otroligt viktig person. 

PIL inleder hela karriärutvecklingsprogrammet som startar i höst. 

Den första gruppen kommer att bestå av ett tjugotal forskare som 

redan arbetar på KTH och som är, eller är på väg att bli, biträdande 

lektorer. Efterhand ska alla forskare inom karriärsystemet, både de 

som redan arbetar på KTH och de som nyanställs, få ta del av utvecklingsprogrammet. 

18 KTH&CO · 2 · 2010

Caroline Bouzi 

är årets kvinnliga 

teknolog 

karriär 

text håkan soold foto håkan lindgren 

För sjunde året i rad delar KTH – i samarbete med AstraZeneca, 

Electrolux, Ericsson, Skanska, Scania och Sandvik, ut pris till 

KTH:s mest framstående kvinnliga teknolog. Förutom äran får 

vinnaren ett skräddarsytt traineeprogram. Årets vinnare av 

Future Female Leader Award, FFLA, är Caroline Bouzi, Design 

och Produktframtagning, KTH. 

Hur känns det att vinna FFLA och bli årets teknolog vid KTH? 

– Jag är otroligt glad och stolt. Vilken ära att få bli årets kvinnliga 

teknolog! Det ska bli roligt att dels få en inblick i de tre olika företagen 

jag får möjlighet att arbeta på och dels att få vara en förebild för 

ungdomar med intresse för problemlösning och teknik. 

I motiveringen till priset står det att ditt stora teknikintresse lyser igenom 

i dina många spännande erfarenheter. Kan du berätta lite mer 

om dig själv och de erfarenheter man syftar på? 

– På gymnasiet arbetade jag extra i en butik men när jag började 

på KTH valde jag att söka mig till ett företag där jag kunde få tillämpa 

min utbildning i Design och Produktframtagning. Jag började 

arbeta på Axlon som utvecklar och säljer slutna kontanthanteringssystem. 

Där fick jag en god inblick i hur ingenjörer med olika bakgrund 

samarbetar. Jag fick arbeta med testning och montering av 

systemen och jag fick också chansen att göra ett produktutvecklingsprojekt 

under en termin. I dag har jag på helgerna fått ansvaret för 

Axlons serviceverksamhet, vilket kräver att jag kan identifiera och 

lösa ett tekniskt problem ute hos kund. Alla dessa bitar har varit lärorika 

och stimulerande. 

I motiveringen står det också att du har en internationell bakgrund 

och tydliga mål om hur du vill utveckla sig själv och sitt ledarskap 

framåt. Kan du berätta mer om detta? 

– Eftersom pappa är från Marocko har jag tillbringat två månader i 

Marocko varje sommar, levt och umgåtts med människorna där som 

är från en annan kultur och religion. Tack vare min bakgrund började 

jag vid 8 års ålder på L’École Francaise i Stockholm som är en 

svensk skola med fransk profil. Där har jag lärt mig tala franska, 

praktiserat språket i Frankrike samt lärt känna mina närmaste vänner. 

Hur ser dina mål ut och hur vill du utvecklas framöver? 

– Efter att ha haft ett par projektledar- och chefspositioner i verksamheter 

på Maskinsektionen och Kåren valde jag att skaffa mig en 

extern mentor. Tillsammans diskuterar, utvärderar och reflekterar vi 

över mina ledarskapserfarenheter, karriär, framtid och även mjuka 

värden i livet. Jag vill fortsätta lära mig om mig själv och utvecklas 

som person, för att i framtiden kunna arbeta med teknik och leda 

människors arbeten. Till en början vill jag från grunden lära mig om 

företagens teknik och processer för att successivt axla mer ansvar och 

prova att inta en ledarposition. 

Var och när kommer du att genomföra ditt traineeprogram? 

– Jag får chansen att välja tre av följande företag: AstraZeneca, 

Electrolux, Ericsson, Sandvik, Scania och Skanska. Jag har till slutet 

av maj på mig att besluta var jag vill göra mina 3 x 6 månader som 

trainee. Jag kommer sätta mig och prata med samtliga och efter det 

bestämma mig. Jag ser fram emot att få börja i höst. 

Vad har du för förväntningar på programmet? 

– Jag är nyfiken på att se vilka olika företagskulturer och ledarskapsstilar 

som finns och förväntar mig att få bli en del i teamet och 

arbeta med ett projekt. Jag tycker att det ska bli roligt och intressant 

att få träffa kunniga människor och lära mig om företagens olika tekniker 

och processer för att se var jag skulle passa och trivas. 

Du läser design- och produktframtagning. Hur långt har du kvar av 

utbildningen? 

– Just nu arbetar jag med mitt examensarbete på Tobii Technology 

där jag och en vän designar och konstruerar karossen till ett ögonstyrt 

arkadspel. Vi blir klara i början av juni. 

Efter examen, tror du att du går direkt ut i industrin? Eller vill du 

stanna kvar på KTH och forska? 

– Jag är sugen på att gå in i industrin och ser detta skräddarsydda 

traineeprogram som en fantastisk chans att få prova på och se olika 

sidor av industrin. 

KTH&CO · 4 2 · 2010 2009 19

samverkan 

Matchmaking mellan 

KTH och näringslivet 

text susanna rosén foto bengt alm 

Studenterna på KTH är nöjda med utbildningen. Men de efterfrågar 

mer kontakt med näringslivet. Det framgår av KTH:s 

Karriärrapport 2010, som HR-ansvariga från ett trettiotal 

företag med stort intresse tog del av under två frukostmöten 

arrangerade av KTH Företagssamverkan. 

FRUKOSTSEMINARIERNA HADE TEMAT ”hur ska näringslivet 

attrahera unga ingenjörer?” och vände sig till HRansvariga 

i näringslivet. KTH Företagssamverkan tror 

att ett närmare samarbete mellan KTH och företagens 

personalenheter kan underlätta för nyutexaminerade 

och arbetsgivare att finna varandra. 

– Vi arbetar målmedvetet med att skapa fler kontaktytor 

och vägar att påverka utbildningen och studenternas 

anställningsbarhet. HR-ansvariga är en mycket viktig 

grupp att samarbeta med, säger Ulrika Ljungman, 

avdelningschef på KTH Alumni. 

Enligt den senaste karriärrapporten från KTH, 

som visar hur det gått för ingenjörer och arkitekter 

som examinerades 2006 och 2007, har 98 procent av 

de nyutexaminerade fått arbete. Av dem arbetar över 

60 procent inom forsknings- och teknikintensiv industri 

eller inom konsultföretag. Lika många anser att 

utbildningen från KTH har stor eller ganska stor relevans 

för deras dagliga arbete. Den siffran visar en 

ökning med tio procent jämfört med dem som examinerades 

två år tidigare, konstaterar Ulrika Ljungman. 

– Det är positivt. Men resultaten från enkäten visar 

också att merparten av studenterna inte tycker att kopplingen 

till näringslivet i undervisningen är tillräckligt 

stor. Det försöker vi ändra på, säger hon. 

Som vd för konsultföretaget HiQ:s stockholmskontor 

är Bo Ringdahl van att anställa unga civilingenjörer. 

Under frukostmötena berättade han om HiQ:s arbete 

med så kallad Employer branding, som i korthet kan 

beskrivas som företagets varumärkesprofilering gentemot 

både sina anställda och utåt mot potentiella medarbetare. 

Att associeras med rätt varumärke är en viktig 

livsstilsmarkör för den yngre generationen, menar Bo 

Ringdahl. 

– Drivkrafterna för vilken utbildning och vilka jobb ungdomar 

väljer har förändrats. Dagens unga, 80-talisterna, 

väljer inte med vad utan var de vill arbeta. Det är en stor 

utmaning för KTH, som kanske i större utsträckning än 

tidigare bör lyfta fram vilka framtida arbetsplatser en 

ingenjörsexamen kan leda fram till, exempelvis Spotify, 

Google och HiQ, säger han. 

Det gäller för företagen att vara tydliga i sin kommunikation 

till framtida medarbetare, poängterar Bo 

Ringdahl. Bilden av företaget i rekryteringsannonser 

och övrig marknadsföring bör stämma överens med 

hur medarbetarna och kunderna upplever det. 

– I dag kan alla på ett enkelt sätt skaffa sig en uppfattning 

av vad ett företags varumärke representerar. 

Mitt råd är att inte försöka nå ut till ”alla” i sina rekryteringskampanjer, 

utan att våga rekrytera smalare. 

Försöka attrahera just de personer som passar in i den 

unika företagskulturen, säger han. 

Inom HiQ är ungefär 85 procent av personalen civilingenjörer. 

– De vi söker och anställer är ingenjörer med god 

social förmåga snarare än akademiska genier. Vi har 

genom vår tydlighet utåt blivit duktiga på att hitta rätt 

personer och har en ganska låg personalomsättning, 

säger Bo Ringdahl. 

Den generation som studerar på KTH i dag är nätverksindivider 

som förstår betydelsen av att välja ett 

attraktivt kollektiv, menar han. För att de ska trivas och 

stanna kvar i en organisation krävs att de kan integrera 

företagets varumärke till sitt eget. Det är en balansgång 

för arbetsgivaren mellan att peka ut tydliga karriärvägar 

och att inte vara för färdigdefinierad och förutsägbar, 

enligt Bo Ringdahl. 

– Man får inte låta sig provoceras av den typiska 

20 KTH&CO · 2 · 2010

Bo Ringdahl, VD på HiQ i Stockholm. 

”De vi söker och anställer är 

ingenjörer med god social förmåga 

snarare än akademiska genier.” 

80-talistfrågan ”what´s in it for me?” De vill helt enkelt 

veta varför de ska välja just oss. Här finns en irriterande 

resurs att tillgå, konstaterar han. 

Uppslutningen var god runt frukostborden på hotell 

Clarion i centrala Stockholm respektive Kista Science 

Tower. Totalt kom HR-ansvariga från ett trettiotal olika 

företag på seminarierna som hölls två fredagsmorgnar i 

slutet av mars. 

KTH:s satsning på ökat samarbete med HR-enheterna 

är ett bra initiativ, anser Birgitta Mortensen som kom 

till mötet i Kista Science Tower. Hon är chef för Employer 

branding på TeliaSonera och koordinerar koncernens 

aktiviteter inom detta område. 

– TeliaSonera deltar ofta i olika studentaktiviteter på 

KTH, men det är även viktigt att tillsammans skapa en 

mer långsiktig relation mellan våra organisationer. 

Vårt mål är att även fortsättningsvis kunna vara ett 

attraktivt val för studenterna och KTH kan vara den 

bestående, sammansvetsande länken mellan oss, säger 

Birgitta Mortensen. 

Liknande tankar har Charlotte Eriksson och Gustaf 

Geterud som arbetar med Employer branding och studentrelationer 

på Ericsson i Kista. De såg frukostmötet 

som ett tillfälle att utforska möjliga samarbeten med 

KTH och lära sig mer om hur andra företag arbetar med 

rekrytering. 

– Karriärrapporten var intressant att ta del av, den ger 

oss nyttig information om studenternas drömjobb och 

hur de ser på utbildningen, säger Charlotte Eriksson 

och Gustaf Geterud. 

Att studenterna vill ha mer kontakt med näringslivet 

i sin utbildning, och att de nyutexaminerade ingenjörerna 

söker sig till FoU- eller konsultbranschen tycker 

de är glädjande. 

– Ericsson består ju av båda delarna. Vi står nu inför 

ett stort skifte i företaget där vi går från utveckling av 

hårdvara till mer mjukvara, och mot att bli ett mer 

utpräglat tjänsteföretag. KTH är en av våra viktigaste 

rekryteringsbaser och duktiga inom båda dessa områden. 

Vi vill väldigt gärna samarbeta mer kring både 

utbildning och rekryteringsfrågor, säger Charlotte 

Eriksson. 

KTH&CO · 2 · 2010 21

Åtta år och närmare en kvarts miljard har det 

tagit för Replisaurus Technologies att göra resan 

från forskning till försäljning. Patrik Möller är en 

av grundarna och visar oss kärnan i företaget vars 

teknologi kan komma att förändra en hel industri. 

Replisaurus grundare Patrik Möller tar oss med in i hjärtat av Electrumlaboratoriet i Kista. 

22 KTH&CO · 2 · 2010

Replisaurus vill få 

till ett teknikskifte i 

halvledarindustrin 

text magnus trogen foto håkan lindgren 

ÄNNU ÅTERSTÅR NÅGRA TIMMAR till veckans deadline 

och koncentrationen är intensiv i Electrumlaboratoriet 

i Kista. Målet är att lyckas med ett komplett processteg 

i den ECPR-maskin som ska levereras inom bara någon 

månad. Väl på plats hos franska forskningsinstitutet 

CEA-Leti kan den stå som modell för en uppskalad försäljning 

under kommande år. 

– Har ni lyckats ännu? Inte? Vad var det som krånglade, 

ropar Patrik Möller högt när han leder vägen in i 

laboratoriet. 

Runt ECPR-maskinen trängs integrationsingenjörer 

och processtekniker med ett virrvarr av slangar, ledningar, 

gummibussningar och tryckluftsreglage. En 

läckande ledning har blött ned golvet. 

– Nej, vi är visst inte riktigt där ännu, men det finns 

några timmar kvar till midnatt. 

Utvecklingsteamet i Replisaurus har stått inför många 

liknande situationer tidigare, och alltid tagit sig vidare. 

Även om det blivit många sena kvällar i Electrumlabbets 

renrumsoveraller. 

Att kliva över tröskeln och in i Electrumlaboratoriets 

renrum är en omständlig process eftersom det kräver 

heltäckande överdragskläder, munskydd och särskilda 

skor. Dessutom måste man ha på sig ett täckande hårnät 

med tillhörande huva och plasthandskar över händerna. 

Väl påklädd rinner svetten och glasögonen har 

immat igen. 

– Visst har jag ifrågasatt om det är rimligt att arbeta 

så här mycket och så här länge, med ett enskilt projekt. 

Du tvingas ju välja bort en hel del annat. Men att det 

är också ett fåtal personer som får chansen att ta en idé 

från en skiss på ett papper till att förändra en hel industri. 

Och där hittar du också drivkraften att fortsätta, 

säger Patrik Möller. 

Idén till att ersätta dagens optiska litografi, vid tillverkningen 

av det ledande lagret på integrerade kretsar, 

med en elektrokemisk mönsterkopiering föddes 

under studier vid Berkely University i Kalifornien. Väl 

hemma igen vidareutvecklades tekniken i ett examensarbete 

vid Lunds tekniska högskola. Tillsammans med 

studiekamraterna Mikael Fredenborg och Peter Wiwen- 

Nilsson grundade Patrik Möller 

företaget Replisaurus Technologies 

2002. 

– Vi har fortfarande samma 

tekniska försprång som då. Fast 

halvledarindustrin är väldigt trögrörlig 

och svår att förändra. Men 

det är vad vi ska göra, introducera 

ett helt nytt generationsskifte, 

säger han. 

Teknikskiftet kan ge både kostnadsbesparingar 

och en mer tillförlitlig 

tillverkning, bland annat 

av kretsarna till trådlös radioutrustning. 

Dagens metoder är i 

grunden desamma som när industrin 

föddes under mitten av förra 

århundradet. Även om de i dag har pressats till det 

yttersta för vad som är möjligt. 

Hans Buhre, pensionerad teknikchef från Micronic, 

är i dag en del av Replisaurus tekniska rådgivarteam. 

– Visst har det länge spekulerats om hur detta kunde 

göras på bättre sätt, men ingen har kunnat presentera 

en lika elegant lösning som Replisaurus. Tekniskt sett 

är de så gott som i mål i dag. De har mer än en gång 

bevisat att tekniken fungerar och chanserna är mycket 

goda för att de ska lyckas, säger han. 

Han talar utifrån den egna erfarenheten av att ha 

tagit en teknisk idé i ett litet startup-företag (Micronic) 

från Täby utanför Stockholm till något som liknar en 

internationell tillverkningsstandard för dagens platta 

bildskärmar. 

– Vad de gör tekniskt, att positionera två kiselskivor 

på en bråkdel av en sekund, är inte enkelt. Där har jag 

en del erfarenhet som jag försöker dela med mig av. 

Dessutom känner jag en hel del personer med kompetens 

inom en rad mer ovanliga tekniska områden, 

säger Hans Buhre. 

I rådgivarteamet finns en rad internationellt välkända 

industrinamn. Var och en med sin specialistkompetens 

och sitt kontaktnät. Att förändra en industri som 

Efter åtta års teknikutveckling står 

Replisaurus med Patrik Möller i 

spetsen inför marknadsintroduktion. 

KTH&CO · 2 · 2010 23

Replisaurus unika teknik för 

tillverkning av integrerade 

kretsar ger exaktare och 

skarpare mönster till lägre 

pris och högre kvalitet. 

byggts upp under så lång tid och binder 

så stort kapital kräver nämligen 

mer än övertygande argument. Även 

om de tekniska fördelarna är väl så 

tydliga: exaktare och skarpare mönster 

till ett lägre pris och högre kvalitet 

och bättre tillförlitlighet i tillverkningen 

genom kortare cykeltider och 

färre processteg. 

– Men även om tekniken fungerar 

så finns det fortfarande en stor kommersiell 

risk. Och visst har vi haft 

några ”nära döden upplevelser” under 

åren. Inte minst har det under perioder 

varit svårt att hitta kapital, säger 

Patrik Möller. 

Nyligen fick bolaget dock ytterligare 

påfyllning i kassan och i dag har man 

företag som Sjätte AP-fonden, Nortzone 

Ventures, Wellington Partners 

och en brittisk investmentbank som 

ägare. Till dags datum har utvecklingen 

kostat närmare 250 miljoner kronor. 

– Det finns inga snabba klipp i denna industri. 

I stället måste du bevisa att din teknik fungerar om 

och om igen för att lyckas få 

genomslag. I början var vi väldigt 

rädda för att berätta om 

vår teknik i rädsla för att bli 

kopierade. Men efterhand 

som vi förstod komplexiteten 

så släppte det. Det krävs en 

liknande satsning som vår om 

någon ska komma i närheten 

av oss, säger Patrik Möller. 

I dag är Replisaurus den största företagshyresgästen 

i Electrumlaboratoriets renrum i Kista och de utnyttjar 

även de omgivande laboratorierna 

flitigt. Och utan tillgång till Electrumlabbet 

hade inte tekniken sett dagens 

ljus, menar Patrik Möller. 

– De första åren använde vi enbart 

KTH:s och Acreos maskiner för vår 

utveckling. Över tiden har vi utvecklat 

allt högre krav som kräver att vi 

också använder egna maskiner. Men 

KTH har varit oerhört viktig för att 

få den flexibilitet som krävs i den 

tidiga fasen då du testar olika idéer 

som kräver tillgång till en mängd 

olika maskiner, säger han. 

Att valet föll på Kista och KTH 

förklaras med Electrumlaboratoriets 

sätt att uppmuntra såväl forskning 

som företagande, menar Mikael 

Östling, professor vid KTH. 

– Vi kunde visa dem rätt attityd vad gäller omhändertagande 

av företag i en forskningsmiljö. I Electrumlaboratoriet 

finns hela kedjan från grundläggande forskning, 

tillämpad forskning till produktion. Det är unikt 

såväl i Sverige som i Europa, säger professor Mikael 

Östling. 

Replisaurus är i dag ett internationellt företag med 

totalt cirka 80 anställda. Utvecklingsteamet finns i 

Kista, med design, utprovning och testning. Tillverkning 

av maskiner sker i en egen fabrik söder om Geneve. 

Replisaurus köpte 2008 franska SET, en tidigare del av 

tyska SUSS MicroTec och sysselsätter där i dag drygt 50 

personer. Uppköpet var mycket strategiskt och innehöll 

förutom fabriken en av världens mest exakta tekniker 

för integration av olika delar på ett kiselchip. 

– Den tekniken är visserligen en nischprodukt som 

fortfarande kräver utveckling. Men samtidigt kommer 

dessa två tekniker att så småningom bli till efterföljande 

steg i tillverkningen. 

Den tredje platsen för Replisaurus är det franska 

forskningsinstitutet CEA-Leti i Grenoble där cirka 

4–5 ingenjörer arbetar med tillverkningen av själva 

mastern i den elektrokemiska kopieringsprocessen. 

Grenoble blir också platsen för den första fristående 

pilotmaskinen. 

– Från början hade vi inte en tanke på att utveckla 

hela maskinen själva. Men det visade sig svårt att kunna 

övertyga någon att göra det åt oss. Och i efterhand blev 

det också bättre att vi gjorde det själva. Nu kan sälja vår 

”Det är ett fåtal personer som får chansen 

att ta en idé från en skiss på ett papper till 

att förändra en hel industri. Och där hittar 

du också drivkraften att fortsätta.” 

modul till flera olika maskintillverkare och vi har fortfarande 

kontroll på grundtekniken, säger Patrik Möller. 

Målet är att när andra maskintillverkare sett tekniken 

i drift ska Replisaurus bli hjärtat även i deras maskiner. 

Patrik Möller kallar det skämtsamt ”Replisaurus Inside” 

och menar att det är den mest attraktiva lösningen. 

– Att få ut vår teknik är det första och viktigaste steget. 

Därefter kan vi tillverka och sälja all den förbrukningsvara 

som krävs för att driva den. Att sälja förbrukningsvara 

är mer attraktivt eftersom det är en mindre cyklisk 

värld. Så snart marknaden viker något slutar de flesta 

att köpa maskiner. Men förbrukningsvara finns det ett 

ständigt behov av, säger han. 

Fredagseftermiddagen skenar vidare och Patrik Möller 

väljer att avsluta veckan i Electrumlabbets skyddsoverall. 

I dag spenderar han annars närmare 80 procent av tiden 

på resa eller i den franska fabriken. Att smälta samman 

ett 30-årigt franskt ingenjörsföretag med ett svenskt 

startup-bolag har varit en utmaning som tagit både tid 

och energi, menar han. Men även om det i dag finns fler 

anställda i Frankrike, poängterar han att kärnan i teknikutveckling 

och integration finns i Kista. 

– Vi är i grunden ett teknikföretag och därför är kärnan 

här i Kista. 

24 KTH&CO · 2 · 2010

Färgbilderna avslöjar 

bröstcancern 

En ny mammografiteknik som använder färg i stället för gråskalebilder 

kan innebära att 50 procent av den cancer som i dag missas 

vid mammografi kan upptäckas. Med kontrastmedel kan tekniken 

dessutom visa hur aggressiv cancern är och om den behandling 

som sätts in verkligen fungerar. 

– Just nu jobbar vi med kliniska prövningar för att verifiera nyttan, 

säger Mats Danielsson, professor i medicinsk bildteknik vid KTH, 

som är involverad i utvecklingen av den nya mammografiktekniken. 

Behovet är stort. Varje år kallas 700 000 svenskar till mammografi. 

Anledningen är att bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen 

hos kvinnor, var tionde drabbas vilket innebär 7000 nya 

fall årligen. Av dem dör 1500 kvinnor varje år. 

Photon Counting Spectral Imaging heter den nya lösning som 

ska upptäcka fler fall av bröstcancer, och tekniken utvärderas för 

fullt på universitetssjukhuset Charité i Berlin. 

– Vi är först i världen med detta. Visst finns det konkurrenter, 

men vi håller distansen. Om ett år ska lösningen finnas ute på 

marknaden, säger Mats Danielsson. 

Färgbilderna gör inte bara att tumörerna blir lättare att upptäcka, 

ibland är färg istället för gråskala en förutsättning för att 

cancern överhuvudtaget ska kunna urskiljas. Med kontrastmedel 

kan mammografitekniken dessutom visa blodflödet som ger cancern 

näring, vilket är kopplat till hur aggressiv cancern är och hur 

fort den riskerar att spridas i kroppen. Blodflödet visar också om 

behandlingen fungerar tillfredsställande. 

Spela med miljön som insats 

Precis när du trodde att du hade 

läst och hört allt släpper KTH 

energispelet Carbonopoly. 

Utformat som ett klassiskt brädspel 

ska Carbonopoly förmedla 

kunskap inom energi och teknik 

till ungdomar och skolelever på 

ett roligt sätt. 

Spelet har utvecklats under 

2009 av studenten Patrik Larsson, 

som läser inriktning Energisystem på civilingenjörprogrammet Industriell 

ekonomi vid KTH. Han ville skapa ett nytt och kul sätt att 

lära sig om energi, miljöfrågor och hållbar utveckling. 

Läs mer om spelet på www.carbonopoly.se 

uppgraderat 

KTH-alumn Stockholms 

första kvinnliga stadsarkitekt 

Karolina Keyzer, 44 år och arkitekt från KTH, har anställts som ny stadsarkitekt 

i Stockholms stad. Därmed blir hon den första kvinnan på denna post. 

Hon kommer närmast från Wingårdh Arkitektkontor där hon har arbetat 

sedan 1997. Tidigare har hon arbetat hos Ove Hidermark Arkitektkontor 

och Rosenbergs Arkitektkontor. Hon tillträder tjänsten den 23 augusti. 

– Som stadsarkitekt kommer Karolina Keyzer att ha en nyckelroll i utformandet 

av framtidens Stockholm. Stadsarkitektens roll blir allt viktigare 

och jag ser fram emot att arbeta 

med Karolina Keyzer i hennes 

viktiga arbete som bland annat 

kommer att inbegripa en ny 

arkitekturstrategi för Stockholm, 

säger stadsbyggnads- och 

fastighetsborgarrådet Kristina 

Alvendal (M). 

– Det är med stor glädje jag 

efter sommaren tar mig an det 

viktiga uppdraget som stadsarkitekt 

i Stockholms stad. Just 

nu är många processer igång 

där Stockholms unika karaktär 

kommer att tillföras nya lager. 

Det är en fantastisk uppgift att 

få delta i arbetet där staden behåller 

och utvecklar en stadsbild i världsklass, säger Karolina Keyzer. 

Karolina Keyzer efterträder Per Kallstenius, som också han är arkitekt 

från KTH. Stockholms förste stadsarkitekt var Nicodemus Tessin d. ä. som 

tillträdde år 1661. 

KTH-bil prisas för 

tekniska framsteg 

Studenterna från Maskinkonstruktion på KTH fick priset ”Shell Technical 

Innovation Award” i årets Shell Eco Marathon för HCCI-motorn 

i bilen Agilis. De vann utmärkelsen i konkurrens med 221 lag från 24 

länder. 

HCCI-motorn, som 

utvecklats på KTH 

under de senaste fyra 

åren, fungerade i år 

precis enligt plan. Den 

visade prov på riktigt 

snål bränsleförbrukning, 

närmare bestämt 

125 milliliter på körd 

sträcka. Det betyder 

cirka 1 liter 95-oktanig 

bensin per 20 mil. 

Juryns motivering 

för KTH-lagets vinst 

lyder som följer: 

”... for its compact HCCI internal-combustion engine with variable 

ratio to control the operation modes. This concept solves the problem 

of wide load range optimisation common to internal combustion 

engines.” 

KTH&CO · 2 · 2010 25

nya doktorer 

Robert Lagerström, 28 år, 

Skolan för elektro- och systemteknik, 

avdelningen för industriella informations- 

och styrsystem, har disputerat 

med avhandlingen Enterprise Systems 

Modifiability Analysis – An Enterprise 

Architecture Modeling Approach for 

Decision Making. 

Han är civilingenjör i datateknik 

(KTH) och 

startade som 

doktorand på 

Industriella 

informationsoch 

styrsystem 

(ICS) 2006. 

På ICS finns en 

forskargrupp 

som fokuserar 

på Enterprise 

Architecture 

(EA). EA är en 

modelleringsdisciplin 

som 

fokuserar på hur ett företags IT-system 

och affärsverksamhet hänger ihop. 

Speciellt fokus har KTH:s forskargrupp 

lagt på hur EA-modeller kan hjälpa till 

vid olika typer av analyser, exempelvis 

med avseende på säkerhet, prestanda, 

nyttor och kostnader, och hur beslutsfattare 

ska kunna fatta bra beslut kring 

hanteringen av deras IT-miljö. 

Under sina fyra år som doktorand 

har Robert Lagerström forskat på hur 

modifierbarhet, förändringskostnader, 

kan estimeras med hjälp av EA-modeller. 

Han har bland annat testat sin metod 

på fyra företag i sammanlagt 21 

IT-förändringsprojekt och resultaten 

ser mycket lovande ut. Han hoppas att 

modellerna som tagits fram ska kunna 

användas i EA-modelleringsverktyg och 

förutom att estimera kostnader även 

visa vilka risker ett projekt har. 

Hur känns det att vara klar? 

– Det känns så klart mycket bra. 

Speciellt med tanke på att min opponent, 

två i betygsnämnden och min 

huvudhandledare satt fast på flygplatser 

runt om i Europa på grund av askmolnet. 

Vad gör du nu? 

– Nu vill jag fortsätta forska kring 

hantering av komplexa IT-miljöer samt 

fortsätta att utbilda framtidens ingenjörer. 

text håkan soold 

Anders Selander, 31 år, 

Avdelningen för brobyggnad, institutionen 

för byggvetenskap, industridoktorand 

från CBI Betonginstitutet, 

disputerade nyligen med avhandlingen 

Hydrophobic Impregnation of Concrete 

Structures – Effects on Concrete Properties. 

Han har studerat mekanismer som 

bryter ner betongkonstruktioner. Dessa 

mekanismer är nästan alla beroende 

av fuktnivån i betongen. Genom att 

impregnera betongkonstruktionen 

skapas ett vattenavstötande ytskikt 

vilket påverkar transporten av fukt 

och skadliga ämnen lösta i vatten. 

Fokus i arbetet har legat på vilka faktorer 

som är viktigast för att uppnå 

en god effekt samt hur transporten 

genom betongens ytskikt påverkas 

av impregneringen. 

Arbetet har gett större kunskap 

om i vilka situationer en impregnering 

kan förväntas ge en god effekt samt 

hur fukttransporten påverkas av en 

impregnering. Det senare kan förklara 

många positiva sekundära effekter 

som observerats, 

till 

exempel 

reducerad 

jontransport 

och 

minskad 

armeringskorrosion. 

Ett optimalt 

utnyttjande 

av dessa 

impregneringsmedel 

leder till ett 

bättre hushållande med naturresurser 

och därmed både ekonomiska och miljömässiga 

besparingar för samhället. 

Hur känns det att vara klar? 

– Det är alltid skönt att avsluta saker 

samtidigt är det svårt att fokusera på 

något nytt direkt efter så det känns lite 

tomt. 

Vad gör du nu? 

– Jag jobbar vidare som forskare på 

CBI, till viss del med samma saker som 

tidigare men även med några nya projekt 

rörande beständighet. 

avhandlingar 

2009 

11 december 

High Performance Fiber Lasers by 

Spectral, Thermal and Life Time 

Control 

fysik 

Respondent: Pär Jelger 

Opponent: Johan Nilsson, professor, 

University of Southampton, 

Southampton, Storbritannien 

A Molecular view of inital Atmospheric 

Corrosion – In situ surface 

studies of zinc based on vibrational 

spectroscopy 

korrosionslära 

Respondent: Jonas Hedberg 

Opponent: Franz Geiger, professor, 

Department of Chemistry, Northwestern 

University, Illinois, USA 

Size matters: Ostensive and performative 

dimensions of organizational 

size 

industriell ekonomi och 

organization 

Respondent: Anette Hallin 

Opponent: Martha Feldman, 

professor, USA 

Understanding Bank-SME Relationships 

– the Influence of Adaptation 

and Fairness on Customer 

Satisfaction 

fastighetsekonomi 

Respondent: Fatima Vegholm 

Opponent: Ivo Zander, professor, 

Företagsekonomiska institutionen, 

Uppsala universitet 

On wear transitions in the wheelrail 

contact 

maskinkonstruktion 

Respondent: Jon Sundh 

Opponent: Staffan Jacobson, 

professor, Ångströmlaboratoriet, 


Intermodulation in Microresonators 

fysik 

Respondent: Erik Thalén 

Opponent: Egal Buks, Technion, 

Haifa, Israel 

Input Estimation for Teleoperation 

datalogi 

Respondent: Christian Smith 

Opponent: Professor Herman 

Bruynicks, professor, Department 

of Mechanical Engineering, 

Katholieke Universiteit, Leuven, 

Belgien 

14 december 

Metal particles – Hazard or risk? 

Elaboration and implementation 

of a research strategy from a surface 

and corrosion perspective 

korrosionslära 

Respondent: Klara Midander 

Opponent: Sannakaisa Virtanen, 

professor, University of Erlangen- 

Nuremberg, Erlangen, Tyskland 

15 december 

Real Estate Development: 

A Customer Perspective 

fastighetsekonomi 

Respondent: Berndt Lundgren 

Opponent: Magnus Söderlund, 

professor, Handelshögskolan, 

Stockholm 

Integrated information management 

in complex product development 

maskinkonstruktion 

Respondent: Diana Malvius 

Opponent: Chris A McMahon, 

professor, Department of Mechanical 

Engineering, University of 

Bath, Storbritannien 

17 december 

Viana Maps and Limit Distributions 

of Sums of Point Measures 

matematik 

Respondent: Daniel Schnellmann 

Opponent: Masato Tsujii, professor, 

Kyushu University, Fukuoka, 

Japan 

Valuation of environmental impacts 

and its use in environmental 

systems analysis tools 

infrastruktur med inriktning 

mot miljöstrategisk 

analys 

Respondent: Sofia Ahlroth 

Opponent: Lars Drake, Kemikalieinspektionen, 

Sundbyberg 

18 december 

On Transcriptome Sequencing 

bioteknologi 

Respondent: Daniel Klevebring 

Opponent: Ulf Gyllensten, professor, 

Rudbecklaboratoriet, 


Spectral Mammography with 

X-Ray Optics and a Photon- 

Counting Detector 

fysik 

Respondent: Erik Fredenberg 

Opponent: H Siewerdsen, biträdande 

professor, Johns Hopkins 

University, Baltimore, USA 

Quantum Chemical Studies of 

Mechanisms and Stereoselectivities 

of Organocatalytic Reactions 

bioteknologi 

Respondent: Peter Hammar 

Opponent: Gregori Ujaque, 

Universitat Autonoma de Barcelona, 

Spanien 

Strategic and operational capabilities 

in steel production: product 

variety and performance 

industriell production 

Respondent: Joakim Storck 

26 KTH&CO · 2 · 2010

Opponent: Christer Johansson, 

professor, Tekniska högskolan, 

Jönköping 

2010 

21 januari 

Drugs and polymers in dissolving 

solid dispersions: NMR imaging 

and spectroscopy 

kemi med inriktning mot 

fysikalisk kemi 

Respondent: Carina Dahlberg 

Opponent: Lynn Gladden, professor, 

University of Cambridge, 

Storbritannien 

22 januari 

Quantification and visualization 

of cardiovascular function using 

ultrasound 

medicinsk teknik 

Respondent: Matilda Larsson 

Opponent: Hans Torp, professor, 

Medisinksk tekniskt forskninssenter, 

Trondheim. Norge 

Low-Cost Navigation Systems 

– A Study of Four Problems 

signalbehandling 

Respondent: Isaac Skog 

Opponent: Fredrik Gustafsson, 

professor, Linköpings Universitet 

New Ultrasonographic Approaches 

to Monitoring Cardiac and Vascular 

Function 

medicinsk teknik 

Respondent: Anna Bjällmark 

25 januari 

Study into the Potential and 

Feasibility of a Standalone Solar- 

Wind Hybrid Electric Energy 

Supply System – For Application 

in Ethiopia 

energiteknik 

Respondent: Getachew Bekele 

Beyene 

Opponent: Philip Eames, professor, 

Centre for Renewable Energy 

Systems Technology, Dept of 

Electronic and Electrical Engineering, 

Loughborough University, 


28 januari 

Essays on regional growth, 

comparative advantages and 

foreign direct investments 

nationalekonomi 

Respondent: Per Thulin 

Opponent: David Audretsch, 

professor, Development Strategies, 

Indiana University, USA 

29 januari 

Single-particle cryon-electron 

microscopy of macromelacular 

assemblies 

strukturell bioteknik 

Respondent: Kimberly Cheng 

Opponent: Professor Roland 

Beckmann, professor, University 

of Munich, Tyskland 

Generation, stability and migration 

of montmorillonite colloids in 

aqueous systems 

kemi med inriktning mot 

kärnkemi 

Respondent: Sandra García García 

Opponent: Tiziana Missana, 

CIEMAT, Madrid, Spanien 

On Noise Generation and Dynamic 

Transmission Error of Gears 

teknisk akustik 

Respondent: Mats Henriksson 

Opponent: Reader Andy Moorhouse, 

University of Salford, 


2 februari 

On Cross-Layer Design and 

Resource Scheduling in Wireless 

Networks 

telekommunikation 

Respondent: Pablo Soldati 

Opponent: P.R. Kumar, professor, 

University of Illinois, USA 

4 februari 

Modeling Biophysical Mechanisms 

Underlying Cellular Homeostasis 

biologisk fysik 

Respondent: Padideh Kamali-Zare 

Opponent: Charles Nicholson, 

professor, New York University 

School of Medicine, New York, USA 

5 februari 

Wafer-level heterogeneous integration 

of MEMS actuators 

elektrisk mätteknik 

Respondent: Stefan Braun 

Opponent: Martin A. Schmidt, 

professor, Massachusetts Institute 

of Technology, USA 

Water Supply Management in an 

Urban Utility: A Prototype Decision 

Support Framework 

mark- och vattenteknik 

Respondent: Frank William Kizito 

Opponent: Kalanithy Vairavamoorthy, 

professor, 

The University of Birmingham, 


12 februari 

Investigations of genes and proteins 

involved in xylan biosynthesis 

bioteknologi 

Respondent: Anders Winzell 

Opponent: Johan Edqvist, 

Division of molecular genetics, 

Linköpings universitet 

Comparative study on different 

Anammox systems 


Respondent: Grzegorz Cema 

Opponent: Karl-Heinz Rosenwinkel, 

professor, Gottfried 

Wilhelm Leibniz Universität, 

Hannover, Tyskland 

The acoustics and performance 

of DJ scratching, Analysis and 

modelling 

tal- och musikkommunikation 

med inriktning mot 

musikakustik 

Respondent: Kjetil Falkenberg 

Hansen 

Opponent: Rolf Inge Godöy, Professor 

Department of Musicology, 

University of Oslo, Norge 

Analysis and Control of Transitional 

Shear Flows Using Global 

Modes 

mekanik 

Respondent: Shervin Bagheri 

Opponent: Alessandro Bottaro, 

professor, Università di Genova, 

Italien 

18 februari 

Stochastic analysis of fluid flow 

and tracer pathways in crystalline 

fracture networks 


Respondent: Andrew Frampton 

Opponent: Allen Shapiro, professor, 

U.S. Geological Survey, USGS 

HQ, Reston, USA 

19 februari 

Can Neighborhood Design Influence 

Travel Behavior? Car Use, Child 

Leisure Activity and Trips to 

School 

infrastruktur med inriktning 

mot planering och 

plangenomförande 

Respondent: Pia Westford 

Opponent: Anders Hagson, 

professor, Arkitekthöjskolen i 

Oslo, Norge 

Hybrid Grid Generation for Viscous 

Flow Computations Around Complex 

Geometries 

strömningsmekanik 

Respondent: Lars Tysell 

Opponent: Nigel P Weatherill, 

University of Birmingham, 

Birmingham, Storbritannien 

24 februari 

Multi-conducter transmission 

line model for electrified railways: 

A method for including responses 

of lumped devices 

elektrotekniska system 

Respondent: Ziya Mazloom 

Opponent: Farhad Rachidi, 

professor, École Polytechnique 

Fédérale de Lausanne, Schweitz 

26 februari 

Thermally Expandable Microspheres 

prepared via Suspension 

polymerization. Synthesis, 

Characterization and Application 

polymerteknologi 

Respondent: Magnus Jonsson 

Opponent: Sören Hvilsted, 

professor, DTU, Chemical Engineering, 

Lyngby. Danmark 

Position-Sensitive Germanium 

Detectors for Gamma-Ray Tracking, 

Imaging and Polarimetry 

fysik 

Respondent: Anton Khaplanov 

Opponent: Araceli Lopez-Martens, 

Université Paris Sud, Orsay, 

Frankrike 

4 mars 

Investigation and modelling of 

friction stir welded copper canisters 

tillämpad materialteknologi 

Respondent: Therese Källgren 

Opponent: Hannu Hänninen, 

professor, Helsinki University 

of Technology, Department of 

Mechanical Engineering, Espoo, 

Finland 

5 mars 

Mechanical Properties of Welds 

at Creep Activation Temperatures 

tillämpad materialteknologi 

Respondent: Henrik Andersson- 

Östling 

Opponent: Kamran Nikbin, 

professor, Mechanical Engineering, 

Imperial College London, 


Theoretical Studies on Kinetics of 

Molecular Excited States 

bioteknologi 

Respondent: Feng Zhang 

Opponent: Theodore Dibble, professor, 

Department of Chemistry 

SUNY-ESF, Syracuse, USA 

Modelling Hydrological and 

Hydrodynamic Processes in Lake 

Tana Basin, Ethiopia 


Respondent: Shimelis Gebriye 

Setegn 

Opponent: Nicola Fohrer, professor, 

Ecology Centre, CAU Kiel, 

Department of Hydrology and 

Water Resources Management, 

Kiel, Tyskland 

9 mars 

Analysis and Modelling of Joint 

Channel Properties from Multisite, 

Multi-Antenna Radio 

Measurements 

telecommunications 

Respondent: Niklas Jaldén 

Opponent: Pertti Vainikainen, 

professor, Aalto University, 

Finland 

11 mars 

Bonded Particle Model for Jointed 

Rock Mass 


Respondent: Diego Mas Ivars 

Opponent: John Harrison, 

Imperial College London, Storbritannien 

12 mars 

Numerical modeling of thermohydro-mechanical 

processes in 

geological porous media 


Respondent: Fuguo Tong 

Opponent: Chin-Fu Tsang, senior 

scientist, Earth Science Division, 

Lawrence Berkeley National 

Laboratory, Kalifornien, USA 

18 mars 

Studies of Cellular Regulatory 

Mechanisms: from Genetic Switches 

to Cell Migration 

biologisk Fysik 

Respondent: Maria Werner 

Opponent: Ulrich Gerland, 

professor, Ludwig-Maximilians- 

Universität, München, Tyskland 

19 mars 

Software Solutions for Nuclear 

Imaging Systems in Cardiology, 

Small Animal Research and Education 

avedelningen för medicinsk 

teknik 

Respondent: Ivan Valastyan 

Opponent: Michael Ljungberg, 

professor, Lunds universitet 

Environment-Sensitive Multifunctional 

Drug Delivery Systems 

materialkemi 

Respondent: Jian Qin 

Opponent: Marcus Textor, professor, 

Department of Materials, 

ETH Hönggerberg, Zurich, 

Schweitz 

The ageing of fuel lines based on 

polyamide-12 

polymerteknologi 

Respondent: Kai Kallio 

Opponent: Mikael Rigdahl, professor, 

Polymera konstruktionsmaterial, 

Chalmers Tekniska 

Högskola 

Mineral Rights – Legal Systems 

Governing Exploration and Exploitation 

fastighetsteknik 

Respondent: Eva Liedholm 

Johnson 

Opponent: Kauko Viitanen, professor, 

Institute of Real Estate 

Studies, Helsinki University of 

Technology, Finland 

KTH&CO · 2 · 2010 27

Vid ändring av adress eller andra uppgifter, klipp bort den här 

delen och skicka in den tillsammans med nya adressuppgifter. 

KTH, 100 44 STOCKHOLM 

tillbaka till framtiden 

”KTH:s första nya utbildningslinje 

som teknisk högskola kom 1901 

med elektroingenjörsutbildningen, 

en dryg generation efter elektroteknikens 

genombrott under 1870- 

och 1880-talen. Inriktningen på 

teknisk fysik 1932, decennier efter 

tillkomsten av det första industriella 

forskningslaboratoriet 1901.” 

Elektrostudent gör examensarbete i slutet av 1920-talet. 

Den nya civilingenjörsutbildningen 

inom energi och miljö beskrivs i 

detta nummer av KTH&Co som en 

framtidsinriktad energiutbildning 

i utvecklingens framkant. Och det 

är nog få som i dag förnekar betydelsen 

av miljöperspektiv för civilingenjörer 

i allmänhet, och i synnerhet 

för dem inom energiområdet. 

Men kan man verkligen 

betrakta detta som en innovativ 

civilingenjörsutbildning för 2010- 

talet? Om den verkligen vore radikalt 

framtidsinriktad borde den 

snarare ha kommit på 1970-talet 

eller åtminstone på 1980-talet när 

samspelet mellan miljö och energi 

fortfarande var ett relativt nytt 

fenomen på samhällsagendan. 

Den kommer en generation för sent 

för att vara en verkligt radikal innovativ 

civilingenjörsutbildning. 

Detta innebär inte att energi och 

miljö i dag är ett föråldrat teknikområde, 

tvärtom. Snarare kan det 

kännas förvånande att det kommer 

först nu. I ett historiskt perspektiv 

är detta emellertid inget nytt, tvärtom 

är konservatism normen vad 

gäller nya civilingenjörsutbildningar. 

Till skillnad från den tekniska 

forskningen har nya civilingenjörsutbildningar 

alltid legat i 

utvecklingens bakkant och i sin 

institutionalisering legat minst en 

generation efter den industriella 

praktiken. KTH:s första nya utbildningslinje 

som teknisk högskola 

kom 1901 med elektroingenjörsutbildningen, 

en dryg generation 

efter elektroteknikens genombrott 

under 1870- och 1880-talen. 

Inriktningen på teknisk fysik 1932, 

decennier efter tillkomsten av det 

första industriella forskningslaboratoriet 

1901. Även utbildningarna 

inom datateknik 1983 och industriell 

ekonomi 1990 illustrerar denna 

relativa eftersläpning. 

Låt oss som avslutning vända 

blickarna framåt mot vad som i 

dag ligger i teknikutvecklingens 

framkant. Det hävdas att kalla krigets 

militärindustriella komplex 

efter murens fall och 11 september 

2001 håller på att ersättas av ett 

nytt säkerhetsindustriellt komplex 

kring utveckling av ny teknik som 

ska skydda oss mot terrorism och 

massförstörelsevapen. Detta nya 

säkerhetsintresse har redan haft 

sin återverkan bland annat inom 

energibranschen i form av växande 

fokus på FoU för att säkra ”kritiska 

infrastrukturer” mot fysiska attacker 

och cyberintrång. Men om vi ska 

tro på historien och ta teknisk fysik 

som exempel torde vi nog få vänta 

på de första civilingenjörerna inom 

energi och säkerhet till åtminstone 

2032. Om de kommer ens då. 

Mats Fridlund 

Lektor i säkerhetsstudier vid 

Köpenhamns universitet och 

civilingenjör i teknisk fysik och fil. 

dr. i teknikhistoria båda från KTH. 

28 KTH&CO · 2 · 2010

Satsningar pÃ¥ utbildning - Global Reporting

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?