Kundorientering och verksamhetsstyrning i staten - Fallstudier inom ...
Kundorientering och verksamhetsstyrning i staten - Fallstudier inom ...
Kundorientering och verksamhetsstyrning i staten - Fallstudier inom ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ökad kunskap om kundernas behov ska leda till att dessa problem minskar. Samtidigt<br />
finns det också mål i kundperspektiv för vilka det anses relativt lätt att fastställa grad<br />
av måluppfyllelse t.ex. ”avgångspunktlighet <strong>och</strong> ankomstpunktlighet ska förbättras”<br />
samt ”andelen nöjda kunder ska öka år 2007 jämfört med år 2006”. 22 Dessa mål har<br />
gemensamt att graden av måluppfyllelse fastställs genom kvantitativa mätningar, vilket<br />
också är något som Banverket trycker på för de mål som finns i styrkortets olika<br />
perspektiv.<br />
Ytterligare en aspekt som har förts fram som ett problem med styrkortsmodellen är<br />
särskiljandet mellan vilka mål som ska läggas i kundperspektivet <strong>och</strong> vilka mål som<br />
ska läggas i uppdragsgivarperspektivet. Exempelvis utgör punktlighet såväl ett<br />
uppdragsgivarkrav som ett kundbehov. Det har som ett resultat av denna gränsdragningsproblematik<br />
förekommit diskussioner om att slå ihop de två perspektiven. I<br />
dagsläget har man löst problemet genom att dela upp målen utifrån uppkomst. De mål<br />
som hämtats från regleringsbrevet läggs i uppdragsgivarperspektivet medan de mål<br />
som initierats av kunderna läggs i kundperspektivet.<br />
För Banverkets resultatenheter är det frivilligt om man vill använda sig av det balanserade<br />
styrkortet i sin <strong>verksamhetsstyrning</strong>, men en majoritet av resultatenheterna<br />
använder sig av styrkortsmodellen. Mål för kund som återfinns i enheternas styrkort är<br />
bl.a. en viss NKI-nivå.<br />
Den individuella/gruppnivån<br />
I samband med Banverkets kundundersökning framkom kritik om att Banverket<br />
snarare arbetar med ett ”inifrån-<strong>och</strong>-ut” -perspektiv än ett ”utifrån- <strong>och</strong>-in” -perspektiv<br />
på verksamheten. Enligt intervjuerna finns det också traditionellt en låg kunskap kring<br />
<strong>och</strong> låg status för mjuka frågor <strong>inom</strong> myndigheten. Kulturen ses som tekniskt orienterad<br />
vilket gör att kundorienteringen tar tid.<br />
”...det är ju svårare att liksom få de breda lagren att anamma såna här saker. Det tar ju tid<br />
när man är en stor organisation med tekniker som är inställda, inriktade på spår <strong>och</strong> så.”<br />
(BV25, 050610)<br />
Planeringstiden för projekt tror man också kan kortas. Det händer enligt intervjuerna<br />
att frågor dras i långbänk i onödan, <strong>och</strong> det finns ett behov av att arbeta med att förändra<br />
attityder <strong>och</strong> beteenden i myndigheten. Samtidigt finns en vilja hos flertalet av<br />
Banverkets anställda att arbeta mer kundorienterat. Man menar att den anläggning som<br />
myndigheten tillhandahåller är till för trafiken <strong>och</strong> kunderna <strong>och</strong> att Banverket måste<br />
möjliggöra en hög grad av utnyttjande av banan för att järnvägen ska vara ett<br />
konkurrenskraftigt transportalternativ även i framtiden.<br />
Enligt intervjuerna efterfrågar också de anställda gemensamma metoder <strong>och</strong> verktyg<br />
för att möjliggöra en ökad kundorientering av myndigheten. Viljan att samla in <strong>och</strong> ta<br />
22 Kundperspektivet i Banverkets övergripande styrkort för perioden 2006-2008 finns som bilaga till rapporten,<br />
se bilaga 2<br />
53