Genusperspektiv! - Nationella sekretariatet för genusforskning

genus.se

Genusperspektiv! - Nationella sekretariatet för genusforskning

Genus

perspektiv

Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning

3-4

11

Framgångsrik satsning

på excellenta genusmiljöer

Vetenskapsrådet har nu utvärderat sin

satsning på tre så kallade Centres of

Gender Excellence. Finansieringen, 27

miljoner vardera på fem år, har möjliggjort

en kraftsamling som annars

inte kunnat komma till. Professor Dan

Brändström har lett utvärderingen.

– Om man vill medverka till att etablera

ett forskningsområde snabbare,

vittnar det här om att det är möjligt. Då

krävs det den här typen av storsatsning.

Sidan 2

Foto: MARIE SWARTZ

Genusforskarförbundet arrangerade ett panelsamtal om autonomireformen mellan Högskoleverkets Lars Haikola, tidigare rektor Agneta Stark, genusforskaren

Lisbeth Larsson, Vetenskapsrådets Mille Millnert och Wallenbergsstiftelsens Göran Sandberg. Moderator var förbundsordförande Malin Rönnblom. SIDAN 8

NCK BLIR REGERINGSUPPDRAG

TILL UPPSALA UNIVERSITET

Nationellt centrum för kvinnofrid,

NCK, upphör som särskild inrättning

och bygger istället på ett regeringsuppdrag

till Uppsala universitet.

Föreståndare Gun Heimer välkomnar

denna förändring.

Sidan 3

Nätverk viktigt för mäns och

kvinnors villkor SOM FORSKARE

I rapporten Forskarkarriär för både

kvinnor och män? har Högskoleverket

sammanställt statistik över jämställdheten

i sektorn. Utredarna menar att lärosätena

bör se över mäns och kvinnors

olika tillgång till forskargemenskapen.

Sidan 4

SKILDA FÖRUTSÄTTNINGAR

FÖR LANDETS GENUSMILJÖER

Genusvetenskaplig forskning och utbildning

bedrivs vid praktiskt taget samtliga

svenska lärosäten. Men det finns

stora lokala variationer i såväl villkor

som profilering. Göteborg, Lund och

Stockholm är tre exempel.

Sidan 5


g e n u s p e r s p e k t i v 3 - 4 • 2 0 1 1

ledare

Kerstin Alnebratt

Föreståndare

Ord som krånglar till,

ord som öppnar upp?

Relationen mellan forskning och

praktik är inte alltid lätt. Inte sällan

ställer det akademiska språket

till det. Inom genusforskningen talar

man till exempel om intersektionalitet.

Ett osedvanligt krångligt

ord som, när det användas i politiska

och mediala sammanhang,

ibland blir en tulipanaros. Inom

forskningen har det dock blivit ett

framgångsrikt sätt att beskriva det

faktum att män och kvinnor inte är

två stabila grupper.

Män misshandlas på gatan,

kvinnor i hemmen. Pojkar presterar

inte lika bra i skolan som

flickor men flickorna mår sämre.

Löneskillnaderna kvarstår och har

till och med ökat under senare år.

Listan på skillnader mellan könen

kan göras lång. Bakom döljer sig

dock skillnader inom grupperna.

Allt flickor lyckas inte i skolan och

alla pojkar mår inte bra. Beskriver

man kvinnors ekonomi generellt

riskerar man att inte se att gruppen

ensamstående mammor skiljer ut sig

genom att just denna grupp kvinnor

fått det väsentligt kärvare ända sedan

nittiotalet.

När vi talar i termer av två stabila

grupper riskerar de män och kvinnor

som inte stämmer med mönstret att

glömmas bort. Börjar man dela upp

grupperna kvinnor och män efter

etnisk bakgrund eller socioekonomiskt

ursprung uppkommer andra

intressanta mönster som komplicerar

bilden av skillnaderna mellan

könen. Vill man göra något åt orättvisor

vare sig det handlar om kön eller

något annat eller kombinationer

av flera faktorer är intersektionella

studier nödvändiga. Även om ordet

är nog så krångligt!

Centres of Gender

Excellence stärkta av

VR:s storsatsning

Vetenskapsrådet har nu utvärderat

sin satsning på tre så kallade Centres

of Gender Excellence. Finansieringen,

27 miljoner vardera under fem år,

har möjliggjort en kraftsamling som

annars inte kunnat komma till.

Vetenskapsrådets femåriga satsning på

excellent genusforskning under åren

2007-2011 omfattar forskningsprogram

vid Umeå, Uppsala och Linköping/

Örebro universitet. Satsningen, som har

givit de tre miljöerna fyra miljoner vardera

årligen, har under våren utvärderats av

en oberoende internationell expertpanel.

Professor Dan Brändström har varit

panelens ordförande.

– De tre miljöerna

har med satsningen

blivit mycket mer

konkurrenskraftiga.

Vetenskapsrådet

ville göra genusforskningen

bättre

rustad, och det har

DAN BRÄNDSTRÖM

lyckats väldigt bra.

Utvärderingen pekar på att finansieringen

använts för att höja kvaliteten på

forskningen till en nivå som inte varit

möjlig utan satsningen. De tre miljöerna

kommer inte att få fortsatt stöd från

Vetenskapsråden i den här formen. Det

är därför positivt att satsningen också

lett till att miljöerna fått mycket mer stöd

lokalt än tidigare, menar Brändström.

– Man kan se satsningen som ett bidrag

till genusforskningens institutionalisering.

Om man vill medverka till att

etablera ett forskningsområde snabbare,

vittnar det här om att det är möjligt.

Då krävs den här typen av storsatsning.

Försprång för Linköping

Bland rekommendationerna från utvärderingen

finns bland annat vikten av att

ha en forskningsledare som ägnar minst

75 procent av sin arbetstid till ledning

av centrat. Så var inte fallet i vare sig

Umeå eller Uppsala, men båda universiteten

håller på att tillsätta varsin full

professur i genusvetenskap.

– Mer tid måste avsättas som forskningledare.

Risken är annars att verksamheten

blir lidande, säger Brändström.

Miljöerna har gjort en framgångrik

internationalisering genom kontakt med

gästforskare. Publiceringarna finns på en

skala från ”mycket bra” till ”enastående”.

Linköping/Örebro har dessutom

lyckats väl med att dra till sig utländska

forskningsmedel.

– Linköping har lyckats väldigt

bra med att bygga upp ett kraftfullt

forskarnätverk. Det finns en speciell

spirit som är enastående. Men så har

man haft ett visst försprång genom att

universitetet redan tidigare satsat på

Tema Genus, säger Brändström.

Risk för ”brain drain”?

Utvärderarnas rapport nämner, men går

inte djupare in på, den eventuella risken

för att sasningarna har dränerat andra

miljöer på forskare genom att de sökt

sig till excellensmiljöerna.

– Det har varit en så kraftfull satsning.

Risken är att en del forskare måste

ägna sig åt annat om man inte finner

finansiering i fortsatt samma utsträckning,

menar Brändström.

Text: JIMMY SAND

läs mer . Vetenskapsrådets utvärdering av

Centres of Gender Excellence finns att ladda

ner på http://korta.nu/genderexcellence

CENTRES OF GENDER EXCELLENCE

Utvärderingen av Vetenskapsrådets satsning

pekar på att den givit de tre miljöerna större

möjlighet bland annat till finansiering och

rekrytering av doktorander och postdocs,

mottagande och samarbete med gästforskare

samt spridning av forskningsresultat

nationellt och internationellt.

Panelen betonar vikten av att ha en forskningsledare

på minst 75 procent, av att ha

med en senior forskare som talar engelska

flytande, samt av att fortsätta med denna

bidragsform för att finansiera dessa centra.


g e n u s p e r s p e k t i v 3 - 4 • 2 0 1 1

3

Nationellt centrum för kvinnofrid

knyts närmare Uppsala universitet

Som följd av reformen för universitetens

ökade autonomi blir nu

Nationellt centrum för kvinnofrid

en del av Uppsala universitet.

Föreståndaren Gun Heimer, överläkare

och professor i kvinnomedicin,

välkomnar förändringen som hon

menar kan stärka organisationen.

– Det innebär ingen skillnad för vår

verksamhet och budget. Men det finns

fördelar med att ha ett insynsråd som

utses av Uppsala universitet istället för

en styrelse tillsatt av regeringen, säger

föreståndaren Gun Heimer.

Med propositionen En akademi i tiden

(prop. 2009/10:149) föreslog regeringen

att universitet och högskolor ska

ha beslutsrätt över sin egen interna organisation.

Som följd av detta upphörde

högskoleförordningens paragraf om särskilda

inrättningar den 1 januari 2011.

Nu upphör också den förordning som

reglerat verksamheten vid Nationellt

centrum för kvinnofrid, men regeringen

skriver i sitt beslut

att verksamheten

är betydelsefull och

bör finnas kvar. Men

den utgår nu från ett

regeringsuppdrag till

Uppsala universitet.

– Det är riktigt att

GUN HEIMER

det blir den här utvecklingen.

Vi har ett nationellt uppdrag, men

det här innebär närmare kontakter med

universitetet. Där har vi redan ett starkt

stöd, säger Gun Heimer.

Klinik, forskning och utbildning

Nationellt centrum för kvinnofrid startade

1994 som Rikskvinnocentrum,

med verksamhet för kvinnor som

våldtagits och misshandlats. Efter att

under tio års tid fungerat som klinik

vid Akademiska sjukhuset i Uppsala,

i nära samarbete med Uppsala universitet,

ombildades det den 1 oktober

2006 till ett nationellt kunskapscentrum

om mäns våld mot kvinnor. Den

kliniska verksamheten förblev under

landstinget, men centret tillkom som

Foto: NATIONELLT CENTRUM FÖR KVINNOFRID

Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet arbetar med metodutveckling, information,

utbildning, kunskapssammanställning och forskning. Den kliniska enheten vid Akademiska sjukhuset

driver kvinnofridsmottagningen och den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen.

särskild inrättning – en så kallad

”bubbla” – vid lärosätet.

Bildandet av Nationellt centrum

för kvinnofrid, NCK, som forskningsoch

utbildningsverksamhet utöver den

kliniska verksamhet som redan fanns,

genomfördes efter utredningen Nytt

nationellt kunskapscentrum – ombildning

av RKC (SOU 2004:117).

Utredningen gjordes av Ingegerd

Sahlström som bland annat varit statssekreterare

i tidigare socialdemokratiska

regeringar.

– Så långt som jag

kunnat följa NCK:s

verksamhet har utvecklingen

varit positiv.

Regeringen vill

inte ändra inriktning

på verksamheten, och

det är huvudsaken. Jag

känner ingen större oro över det här beslutet,

säger Ingegerd Sahlström.

Det faktum att regeringen inte längre

kommer att utse en styrelse, utan att

INGEGERD SAHLSTRÖM

NCK ligger under Uppsala universitet,

ser inte Ingegerd Sahlström som något

hot mot att verksamheten förblir fortsatt

rikstäckande.

– Universiteten har sedan några år tillbaka

utsett styrelser själva, och de brukar

kunna se till att få god representation.

Det kan bli bra eller dåligt oavsett.

Även andra ”bubblor” har upphört

Den 1 januari 2010 upphörde Nationella

sekretariatet för genusforskning som

särskild inrättning enligt högskoleförordningen,

med en styrelse som utsågs

av regeringen. Sekretariatets verksamhet

utgår nu från ett nationellt regeringsuppdrag

till Göteborgs universitet.

Istället för styrelse finns ett insynsråd

bestående av genusforskare från såväl

olika områden inom fältet som olika

lärosäten. Dess uppgift är bland annat

att fungera rådgivande för sekretariatet

i strategiskt viktiga frågor.

Text: JIMMY SAND


4 g e n u s p e r s p e k t i v 3 - 4 • 2 0 1 1

Nätverk viktigt för mäns och

kvinnors villkor i forskarkarriären

Pam Fredman, ordförande för Sveriges

universitets- och högskoleförbund, vill

sätta fokus på vilka som har forskningsledningsfunktionerna

och vilka

som uppmärksammas som goda forskare.

Detta apropå en rapport som

Högskoleverket gjort om mäns och

kvinnors villkor i forskarkarriären.

Foto: OLIVIER MORIN / SCANPIX

I rapporten Forskarkarriär för både

kvinnor och män? – Statistisk uppföljning

och kunskapsöversikt (HSV

2011:6 R) presenterar Högskoleverket

statistik över i vilken utsträckning

kvinnliga respektive manliga doktorer

får anställning som forskarassistent

eller biträdande lektor och professor.

Männen har i nästan samtliga doktorskullar

som studerats blivit professorer

i större utsträckning än kvinnorna.

Därtill finns det en tydlig könsskillnad

som hänger samman med disputationsålder.

Män som har disputerat före 35

års ålder har blivit professorer i klart

större utsträckning än kvinnorna. I de

äldre åldersgrupperna är könsskillnaderna

mindre eller också har de utjämnats.

Mäns stora försprång bland de

yngre kan endast till viss del förklaras

av att kvinnor och män delvis avlägger

doktorsexamen inom olika ämnen och

vid olika lärosäten. Helen Dryler är utredare

på Högskoleverket:

– Att vi kunnat visa så stora fördelar

till männens fördel bland dem som

disputerat i unga år kan hjälpa lärosätena

i deras arbete för mer jämställda

karriärvägar.

Betonar nätverkens betydelse

Vad beror dessa skillnader mellan

kvinnor och män på? För att möta den

frågan finns i rapporten en kunskapsöversikt,

utifrån studier som gjorts såväl

i Sverige som internationellt. Bland annat

har det diskuterats hur föräldraskap

inverkar på kvinnors och mäns karriärmöjligheter,

men svaren är inte entydiga.

Helen Dryler vill sätta större fokus på

villkoren inom forskargemenskapen.

– Resultaten är mer tydliga där än vad

gäller föräldraskapets betydelse. Kvinnor

Vilka som blir uppmärksammade som goda forskare är minst lika betydelsefullt som frågan om vilka

som blir professorer, menar SUHF:s ordförande Pam Fredman. Här 2008 års Nobelprisutdelning.

forskar mer ensamma och det leder till

färre publiceringar. Det finns utrymme

för lärosätena att göra någonting åt kvinnors

integrering i forskningsmiljöerna.

Pam Fredman, rektor för Göteborgs

universitet och ordförande för Sveriges

universitets- och högskoleförbund,

SUHF, håller med om nätverkens betydelse.

Hon menar att

det finns mycket som

lärosätena kan göra.

– Det är viktigt

att tidigt i karriären

komma ut och träffa

seniora forskare. Vi

PAM FREDMAN behöver också titta

på vem som har

forskningsledningsfunktionerna, i synnerhet

i ljuset av de stora satsningar

som gjorts på till exempel excellens.

Vi kan göra mer från lärosätenas sida,

men det handlar mycket om bedömargrupper

och kriterier.

En aspekt av den vetenskapliga bedömningen

handlar om nätverk.

– En forskare kan ingå i många nätverk

men bidra med ganska lite, och vice

versa. Det påverkar mängden publiceringar,

och vi skulle istället lägga större

fokus på kvaliteten.

Pam Fredman poängterar att det är

en mycket bra och användbar rapport

som Högskoleverket släppt, men hon

vill framhålla betydelsen av vilka som

uppmärksammas som goda forskare.

– Det betyder minst lika mycket som

vilka som blir professorer. Vi har ett system

som premierar olika personlighetsdrag.

Det finns manliga miljöer och det

finns kvinnliga. Särskilt i yngre åldrar ser

vi extremer i synen på forskning som ett

slags självuppoffring.

Alltför kortsiktig finansiering

Forskningspolitiken är central för att

komma till rätta med jämställdheten i

akademin, menar Pam Fredman.

– Vi har byggt in någonting kvartalsrapportsmässigt

som är så drivande

att vi nästan glömt bort vad

som är grunden. En alltför kortsiktig

finansiering leder bara till mer av

samma. Forskningen i dag är driven

på ett helt annat sätt än tidigare. Men

god forskning kräver också socialt liv

och tid för reflektion.

Text: JIMMY SAND

läs mer . Högskoleverkets rapport

Forskarkarriär för både kvinnor och män? finns

att ladda ner på http://korta.nu/forskarkarriar


g e n u s p e r s p e k t i v 3 - 4 • 2 0 1 1

5

Skilda förutsättningar

för landets genusmiljöer

Genusvetenskaplig forskning och

utbildning bedrivs vid praktiskt taget

samtliga svenska lärosäten. Men det

finns stora lokala variationer när det

gäller såväl villkor som profilering.

Till och med mellan tre av de äldsta

genusvetenskapliga institutionerna:

Göteborg, Lund och Stockholm.

Centrum för genusvetenskap vid Lunds

universitet är i dag en institution på

samhällsvetenskaplig fakultet. Med tre

professurer, ett antal forskningsprojekt

med såväl internationell anknytning som

externa medel, samt populära utbildningar

från grund- till doktorandnivå är

institutionen väl etablerad på lärosätet.

Kerstin Sandell är docent och institutionens

prefekt. Hon berättar att även

om det inte finns något universitetsövergripande

samarbete mellan genusforskare

i Lund, så har institutionen en

stark närvaro på sin fakultet.

– Kontakterna har utvecklats de

senaste två åren, sedan vi flyttade till

samma område som andra på fakulteten.

Geografi har betydelse och det här

har fungerat extremt bra.

Förutom att ansvara

för ett av de

tre fakultetsövergripande

masterprogram

som fakulteten håller

inom ramen för sin

Graduate School, och

KERSTIN SANDELL att vara involverad i

de övriga, servar institutionen

studenter på hela universitetet

med mindre kurser som de vill ha

i sin utbildning. Hösten 2011 startar

ett kandidatprogrammet Equality and

Diversity Management i samarbete mellan

Centrum för genusvetenskap och

Institutionen för service management.

Centrum för genusvetenskap i Lund

är den äldsta genusforskningsmiljön

i landet, bildad 1977 som föreningen

Forum för kvinnoforskning och kvinnliga

forskare. Tillsammans med fyra

motsvarande föreningar – vid universiteten

i Göteborg, Stockholm, Umeå och

Uppsala – fick föreningen året därpå

stöd från Universitets- och högskoleämbetet

med det dubbla syftet att främja

kvinnoforskning, det som i dag kallas

genusforskning, och arbetet för jämställdhet

i högskolesektorn. Dessa första

fem så kallade Centra/Fora blev snart

fler och med tiden har de ombildats till

institutioner för genusforskning.

EVA-MARIA SVENSSON

Forskarnätverk på gång

1984 blev Göteborgs universitet först

i Sverige först med att etablera en institution

för kvinnovetenskap. Efter en

serie namnbyten och omorganiseringar

finns ämnet genusvetenskap i dag på institutionen

för kulturvetenskaper, under

humanistisk fakultet. I dag erbjuds genusvetenskapliga

kurser på grundnivå,

avancerad nivå med såväl magister som

masterutbildning, samt

forskarutbildning.

Men den institutionsoch

fakultetsövergripande

funktion som

var viktig från början

har med tiden hamnat

allt mer i bakgrunden.

För att samla genusforskare

på hela lärosätet

har en arbetsgrupp ledd av Eva-Maria

Svensson, professor i rättsvetenskap,

och Lena Martinsson, docent vid institutionen

för kulturvetenskaper, ansökt

hos rektor om finansiering för ett forskarnätverk.

– Det var ett oerhört stort intresse

när vi bjöd in forskare, säger Eva-Maria

Svensson. Både äldre och yngre kom, och

redan på första mötet väcktes idéer till

många potentiella forskningsprojekt.

Att ett lärosäte som Göteborgs universitet

är så decentraliserat främjar

inte samverkan över fakultetsgränserna.

Även om det kanske särskilt kan missgynna

tvärvetenskapliga forskningsområden

som genusforskning är det något

som gäller generellt, menar Eva-Maria

Svensson. Samverkan bygger på individuella

kontakter och kräver stöd från

ledningshåll för att kunna fungera.

– När Institutionen för genusvetenskap

hade en sådan roll försökte man

ha lärare från olika fakulteter. Det blev

väldigt dyrt på grund av hur internfaktureringen

fungerat. Min egen fakultet,

Handelshögskolan, var bland de mer

kostsamma att fakturera.

Eva-Maria Svensson berättar att man

såg ett behov av stöd från organisationen

för att kunna arbeta övergripande.

– Problemet med samverkan över fakultetsgränserna

är att alla har fullt upp

med sina egna institutioner. Arbetstid

behöver frigöras och det kräver finansiering.

Lite småpengar går alltid att få

loss, men för en ordentlig satsning krävs

det att rektor prioriterar det med kraft.

Potentiellt styrkeområde

När Göteborgs universitetsledning tog

fram forsknings- och utbildningsstrategier

för 2009-2012, Förändring för kvalitet

och förnyelse, lyfte man fram åtta

områden som skulle prioriteras inom

forskning. Genusforskning fanns inte

med, men nämndes ändå i dokumentet

som ett potentiellt styrkeområde.

– Vi lämnade in en ansökan inför

framtagandet av styrkeområden, men

det var ingen fakultet som drev frågan,

säger Eva-Maria Svensson.

forts. nästa sida www

GENUSAVHANDLINGAR

Antal (st.) under perioden 1960-2011:

1) Stockholms universitet (240), 2) Göteborgs

universitet (225), 3) Uppsala universitet (203),

4) Lunds universitet (195), 5) Umeå universitet

(167) och 6) Linköpings universitet (67).

Antal (st) under perioden 2007-2011:

1) Stockholms universitet (16), 2) Umeå universitet

(15), 3) Göteborgs universitet (10), 4)

Lunds universitet (8), 5) Uppsala universitet

(7) och 6) Linköpings universitet (6).

Källa: databasengena.se


6 g e n u s p e r s p e k t i v 3 - 4 • 2 0 1 1

Foto: JOHAN WINGBORG

Foto: MIKAEL RISEDAL

Vasaparken, Göteborgs universitet.

Universitetshuset, Lunds universitet.

www

När ledningen sedan lät göra en extern

utvärdering av all sin forskning,

Research evaluation for development of

research (RED10), gav de internationella

utvärderarna goda omdömen åt den

genusforskning som bedrivs vid olika

institioner på lärosätet. Det finns ett tjugotal

professorer med genusinriktning i

olika ämnen på fem fakulteter. Det gör

att Göteborgs universitet redan i dag är

ett av de främsta vad gäller antalet doktorsavhandlingar

med genusinriktning.

– Antalet genusavhandlingar i Umeå

och Linköping ökade när de fick två av

Vetenskapsrådets satsningar på excellenta

genusmiljöer. Man kan anta att det

skulle ske även här. Att Vetenskapsrådet

inte längre ska göra den sortens satsningar

talar för att universiteten själva

ska tänka mer strategiskt, säger Eva-

Maria Svensson.

En akademi i akademin

Vid Stockholms universitet upprättades

1987 Centrum för kvinnoforskning vid

den humanistiska fakulteten. Fram till

den 1 januari 2011 var Centrum för genusstudier

en centrumbildning i traditionell

bemärkelse, underordnad en nämnd

med representanter från universitetets

fyra fakulteter. Genusvetenskap finns numera

som en avdelning inom ramen för

Institutionen för etnologi, religionshistoria

och genusvetenskap. Ombildningen

innebär en renodlad satsning på forskning

och utbildning.

Parallellt med ombildningen av

centrum till del av en institution formerades

nätverket

Genusakademin som

är öppet för alla institutioner

på lärosätet

som vill samarbeta

kring genusforskning.

Lena Gemzöe är docent

och ordförande i

LENA GEMZÖE

nätverkets styrgrupp.

– Det fanns flera nackdelar med centrumbildningen.

Den är förknippad med

idén att man inte kan bedriva forskarutbildning

och främjandeuppdraget stärkte

inte centrum som miljö. Nämnden som

var tänkt att styra centrumbildningen

hade heller ingen juridisk tyngd bakom

sina beslut, bland annat för att det också

fanns en institutionsstyrelse av konventionellt

slag. Samtidigt ville rektor avskaffa

alla centrumbildningar.

Fortfarande behövdes det en samordning

av genusforskningen vid Stockholms

universitet, en forskning som är stark med

flera professorer.

– Det har alltid funnits samarbete mellan

genusforskare på individnivå, men nu

skapar vi en struktur med en helt annan

tyngd, ett samarbete mellan institutioner

som tillsammans kan synliggöra genusforskningen

och även konkurrera om

tilldelning av medel inom universitetet.

För att ingå i Genusakademins styrgrupp

finns krav på medveten profil,

och egen professor med genusinriktning,

men för att delta i nätverket

räcker det med godkännande från institutionsledningen

och en tydlig vilja

till samarbete. För närvarande finns

inom Genusakademin tolv professorer

med genusinriktning. Fjorton ämnen

har under våren valt att gå med.

– Man kan säga att vi vänt på främjandeuppdraget

– istället för att försöka

främja åt alla håll och kanter går vi samman

med de som redan är starka inom

området. Det ger också genusvetenskapen

en tydligare roll i förhållande till

andra ämnen. Genusakademin ska bara

vara det som de deltagande parterna vill

och kan bära. Akademin är mycket mer


g e n u s p e r s p e k t i v 3 - 4 • 2 0 1 1

7

Foto: ALEXANDER FARNSWORTH / SCANPIX

Frescati, Stockholms universitet.

ett genuint uttryck för tanken med centrumbildning,

säger Lena Gemzöe.

I juni beviljades genusvetenskap att

bedriva forskarutbildning och kommer

att delta i fakultetens utlysning av doktorandtjänster

i mars 2012. Institutionerna

som ingår i Genusakademin försöker nu

att samordna forskarutbildning med genusinriktning,

med målet att på sikt att

bilda en tvärvetenskaplig forskarskola.

– Samarbetet kring forskarutbildning

är nödvändigt för att få ett lyft och etablera

genusforskningen som ett starkt

forskningsområde, säger Lena Gemzöe.

Profilering och lokala trender

I sin ansökan till rektor om att tilldelas

medel för ett forskarnätverk pekar Eva-

Maria Svenssons arbetsgrupp på fyra

tänkbara samarbetsprojekt – områden

vid Göteborgs universitet där genusforskningen

är stark, eller där det förs

intressanta diskussioner. Det sistnämnda

kan sägas om det naturvetenskapliga

fältets genusrelevanta forskning.

– Vi ville lyfta fram exempel som visar

att Göteborgs universitet är unikt

för att vi har alla dessa genusforskare.

Konstnärlig forskning är ett spännande

område. Liksom naturvetenskap, även

Genusakademin ska bara vara det som de deltagande

parterna vill och kan bära. Akademin är mycket mer

ett genuint uttryck för tanken med centrumbildning.

om genusforskningen inte är stark där.

De många databaser som är unika för

Göteborg kan förbättra forskningen.

Centrum för genusvetenskap vid

Lunds universitet beskrivs av Kerstin

Sandell som en institution som alla andra,

med allt vad det innebär.

– Vi är lite mindre än de stora, som

till exempel sociologi, men vi lever på

ungefär samma villkor.

I juni 2009 blev det klart att den

europeiska forskningsanläggningen

European Spallation Source, ESS, baserad

på en neutronkälla, kommer att byggas

i Lund för att vara i full drift 2025.

Det är något som präglar situationen för

alla forskare i Lund, liksom det planerade

nationella laboratoriet Max IV.

– Det finns en oro bland humanister,

samhällsvetare och ekonomer kring hur

fördelningen av fakultetsmedel påverkas

av de stora satsningar på forskningsinfrastruktur

som Lunds universitet gör.

Även medicinare och naturvetare delar

denna oro. Det påverkar även dem, eftersom

pengarna måste tas någonstans

ifrån, säger Kerstin Sandell.

Tillsammans med andra forskare från

humaniora, samhällsvetenskap och ekonomi

fick Kerstin Sandell själv nyligen

finansiering från det tvärvetenskapliga

Pufendorfinstitutet för ett forskningsprojekt

kring ESS som pågår fram till

2012. Flera andra forskningsprojekt bedrivs

vid institutionen, med såväl externa

medel som fakultetsmedel.

Text: JIMMY SAND

läs mer . Annika Olsson, Genusforskning

pågår, Rapport 2/07, Nationella sekretariatet

för genusforskning, kan läsas på

http://genus.gu.se/Publikationer/rapportserien/

Mia Liinason, Genusforskningens läge och

institutionella situation våren 2010 – en

nulägesöversikt, Nationella sekretariatet för

genusforskning, kan läsas på

http://genus.gu.se/Publikationer/ovriga-skrifter/


8 g e n u s p e r s p e k t i v 3 - 4 • 2 0 1 1

FOTO: MARIE SWARTZ

I panelen på Genusforskarförbundets hearing om autonomireformen deltog (från vänster) Lars Haikola, universitetskansler och chef för Högskoleverket,

Agneta Stark, tidigare rektor vid Högskolan i Dalarna, Lisbeth Larsson, professor vid Göteborgs universitet, Mille Millnert, generaldirektör Vetenskapsrådet

och Göran Sandberg, verkställande ledamot i Wallenbergstiftelsen.

Rektorernas vilja avgör

autonomireformens följder

Mindre högskolor och humaniora

riskerar att ”svältas ut”, men genusforskningen

står fortsatt stark. Det

var den bild som framträdde vid

hearingen om autonomi som hölls

på KTH i Stockholm i juni.

Genusforskningen som fält är så pass

väl etablerat att det kan stå sig i konkurrensen

med andra discipliner. Det

konstaterade Mille Millnert, generaldirektör

för vetenskapsrådet, och fick

medhåll från övriga panelen.

– Jag tror inte att autonomireformen

kommer att påverka genusforskningen

på något speciellt sätt, åtminstone inte

så länge det finns personer med kompetens

kring genusforskning i bedömargrupperna,

sa han.

Lisbeth Larsson, professor vid

Göteborgs universitet, förklarade att

hon inte främst oroar sig för hur reformen

kommer att påverka genusforskningens

ställning utan för hur den

kommer att påverka forskning inom

humaniora.

– Humaniora har inga stora anslagsgivare

utöver staten, sa hon och tillade,

apropå genusforskningens ställning, att

det kanske inte alls hade blivit någon

genusforskning om autonomireformen

hade kommit för tjugo år sedan.

– Svensk genusforskning är internationellt

stark och teoretisk avancerad,

men den hade inte blivit så stark om vi

inte hade haft statliga system som gynnat

den, sa hon.

"Europas starkaste rektorer"

Syftet med autonomireformen var att ge

de statliga lärosäten större självständighet.

Sedan reformen trädde i kraft, den

1 januari i år, bestämmer lärosätena till

exempel själva över sina strategiska program

och vetenskapliga profiler. Med

hearingen ville Genusforskarförbundet

skapa debatt kring förändringarna av

högskolans organisering och sätta sär-


g e n u s p e r s p e k t i v 3 - 4 • 2 0 1 1

9

skilt fokus på genusforskarnas situation

vid enskildas lärosäten.

– Även om autonomireformen innebär

att många beslut flyttas till lokal

nivå så behövs det ett nationellt samtal,

sa Genusforskarförbundets ordförande

Malin Rönnblom, som ledde hearingen

tillsammans med Irene Molina, Uppsala

universitet.

I och med autonomireformen är det

rektorerna, i stället för staten, som fattar

beslut om hur lärosätena och det

kollegiala inflytandet ska organiseras.

Rektorerna utser också lärosätenas

styrelse och därmed ligger det huvudsakliga

ansvaret för utvärdering och

kvalitetskontroll på lärosätena själva.

Under hearingen konstaterade Göran

Sandberg, tidigare rektor vid Umeå

universitet och verkställande ledamot i

Wallenbergstiftelsen, att svenska lärosäten

i samband med reformen har fått

de starkaste rektorerna i hela Europa.

– Vad reformen kommer att få för

konsekvenser avgörs till stor del av vad

rektorerna vill göra, sa han.

Genusforskaren Lisbeth Larsson, professor vid

Göteborgs universitet, var en av paneldeltagarna.

Foto: marie Swartz

Svensk genusforskning är stark och teoretiskt

avancerad, men den hade inte blivit så stark om vi

inte haft statliga system som gynnat den.

Mer specialiserad forskning

Mot bakgrund av att lärosätena har fått

större utrymme att fatta beslut kring vilken

forskning man ska satsa på lyfte

flera av paneldeltagarna risken att lärosätena

väljer att gagna forskningsområden

som redan är etablerade.

– Alla kommer att slimmas in i ett

system där man jagar samma pengar.

Frihet är ett positivt laddat ord, men

det man har frigjorts till är en ständig

konkurrens om forskningsmedel, sa

Lisbeth Larsson.

Hon nämnde forskning kring klimat

och globalisering som exempel på ämnen

som ligger i tiden och varnade för

att konkurrensen kan försvåra etableringen

för forskningsfällt som ännu inte

är lika erkända.

Göran Sandberg menade att den ökade

konkurrensen riskerar att slå särskilt

hårt mot mindre ämnen och mot flerdisciplinär

forskning.

– Jag tror att vi kommer att få se

mer specialiserad forskning framöver,

sa han.

Autonomireformen kommer dock

inte att få samma konsekvenser på alla

lärosäten. Det poängterade Agneta

Stark, tidigare rektor vid Högskolan i

Dalarna. Hon konstaterade att lärosätena

redan i dag är väldigt olika och

uttryckte en oro för att konkurrensen

ska ”svälta ut” mindre högskolor. I det

fick hon medhåll från Görans Sandberg.

– Jag skulle inte bli förvånad om de

små högskolorna är borta om fem år.

Främjar jämställdheten

Flera av paneldeltagarna betonade att

det inte bara är autonomireformen som

rör om i akademins strukturer. Det är

flera olika styrsystem som genomgår

förändringar, vilket Göran Sandberg

illustrerade när han beskrev situationen

som ”hela havet stormar”. Lisbeth

Larsson tog uttrycket ett steg längre när

hon drog en parallell från leken, som

går ut på att snabbt skaffa sig själv en

stol, till den ökade konkurrensen om

forskningsmedel.

– Det behövs konkurrens inom universitetets

system, men den ska vara

genomtänkt och rättvis, sa hon.

– Fast att det stormar behöver inte

nödvändigtvis vara negativt. Det kan

kanske också innebära möjligheter, inflikade

Malin Rönnblom.

Mille Millnert uttryckte till exempel

förhoppningar om att reformen kan

komma att främja jämställdheten inom

akademin. Genom att det nu är lärosätena

som ansvarar för anställningsformer

och karriärsystem hoppas han att

man ska kunna komma till bukt med

de tillfälliga tjänsterna.

– Ur jämställdhetssynpunkt är det

oerhört viktigt med karriärsystem som

gör det attraktivt för unga människor

att söka sig till akademin, sa han.

TEXT: CHARLIE OLOFSSON

AUTONOMIREFORMEN

Med propositionen En akademi i tiden –

ökad frihet för universitet och högskolor

(prop. 2009/10:149) inledde regeringen

den så kallade autonomireformen.

Reformen innebär bland annat att lärosätena

själva utser sin styrelse och beslutar om hur

det kollegiala inflytandet ska organiseras.

Exempelvis finns det inte längre något krav

på att fakultetsnämnder ska göra bedömningarna

i utbildnings- och forskningsfrågor.

Lärosätena har också själva det huvudsakliga

ansvaret för utvärdering och kvalitetskontroll.

Självutvärderingen av utbildningar

ligger till grund för den kvalitetsbedömning

som Högskoleverket sedan gör.

Även ansvaret för anställningsformer och

karriärsystem har lagts över på lärosätena.

Endast vid professorers tjänstetillsättning

kommer sakkunniggranskning vara ett

krav. Tidsbegränsade tjänster avregleras

genom att kollektivavtal ersätter högskoleförordningens

regelverk.


10

10 g e n u s p e r s p e k t i v 3 - 4 • 2 0 1 1

42 miljoner till ökad

kunskap om våld

Brottsoffermyndigheten har utlyst

sammanlagt 42 miljoner kronor

för att öka kunskapen om mäns

våld mot kvinnor, inklusive sexuellt

våld och andra sexuella övergrepp.

Uppdraget kommer från regeringen

och pengarna ska användas till

forskning, metodutveckling och andra

liknande insatser som syftar till

att förebygga bekämpa mäns våld

mot kvinnor, hedersrelaterat våld

och förtryck, våld i samkönade

relationer, prostitution samt människohandel

för sexuella ändamål.

Ulf Mellström ny professor

vid Karlstads universitet

Genus- och maskulinitetsforskaren

Ulf Mellström har blivit ny professor

vid Centrum för genusvetenskap,

Karlstads universitet. Mellström

har tidigare varit

professor i Genus

och teknik, Luleå

universitet, samt

g ä s t p r o f e s s o r

vid Tema Genus,

Linköpings universitet.

Han är

ULF MELLSTRÖM

socialantropolog

och har ägnat merparten av sin karriär

åt forskning om olika tekniska

yrken från ett kulturellt jämförande

perspektiv. Han har även bland annat

varit ordförande för Nationella

sekretariatet för genusforskning

samt ledamot av regeringens delegation

för jämställdhet i högskolan.

Genus om innovation och skola

Genus, populärvetenskapligt magasin

från Nationella sekretariatet för

genusforskning, har sedan ett år tillbaka

olika tematiska inriktningar

för varje nummer. Höstens första

nummer har tema skola, med lärarrollen

och elevernas skolprestationer

i fokus. Vårens nummer tog sig

an temat innovation. Ny forskning

om innovation och genus visar vad

en bredare syn på innovation kan

innebära, vad genusperspektiv på

innovation kan betyda och förutsättningar

för innovativa miljöer.

Läs mer på genus.se/meromgenus

Uppsala universitet

lanserar indikatorer

för jämställdhet

Som första universitet lanserar nu

Uppsala universitet egna jämställdhetsindikatorer.

Indikatorerna är ett

självvärderingsverktyg som ska underlätta

jämställdhetsarbetet, men

också ge lättillgänglig information

till alla anställda och studenter.

Jämställdhetsindikatorerna är webbbaserade

och finns tillgängliga sedan

den första september.

Indikatorerna är främst tänkta att användas

som ett självvärderingsverktyg

inom verksamheten.

– Eftersom man

med hjälp av indikatorerna

snabbt kan hitta

en stor mängd information

om könsfördelningen

inom olika områden

tror vi att detta

ANNIKA LINDÉ

kommer att underlätta

arbetet med att till exempel skriva jämställdhetsplaner,

säger Annika Lindé

som är chef för Enheten för lika villkor.

Indikatorerna mäter könsfördelningen

inom tio områden på universitetet,

både för anställda och för studenter. Det

möjliggör jämförelse mellan olika institutioner,

fakulteter och vetenskapsområden

med varandra och man kan också

se hur könsfördelningen har förändrats

över tid. Indikatorerna baseras på redan

tillgänglig information från universitetets

databaser vilket gör att ingen ytterligare

datainsamling blir nödvändig. Från

och med den första september finns indikatorerna

tillgängliga via det generella

ledningsinformationssystemet, Glis.

– Det här är ett viktigt led i vårt jämställdhetsarbete.

Indikatorerna ger oss

mycket bättre möjlighet att följa upp

vårt arbete och de olika åtgärder vi

vidtagit. De kan också visa på viktiga

områden för vårt fortsatta arbete med

jämställdhetsfrågor, säger Uppsala universitets

prorektor Kerstin Sahlin.

Liknande projekt i Lund

Sedan 2007 bedrivs vid Lunds universitet

ett arbete med så kallad genuscertifiering,

vilket bland annat syftar

till att relevanta genusperspektiv och

könsmedveten pedagogik integreras i

all utbildning vid lärosätet. En av universitetsstyrelsen

utsedd projektgrupp

ledd av professor Tiina Rosenberg utarbetade

förslag att utgå från, och för

närvarande genomförs pilotprojekt vid

några institutioner som anmält intresse.

Metoden är avsedd som självvald kvalitetssäkring.

Ett reportage om arbetet

finns i Genusperspektiv nr 3-4/2010.

Nya ledamöter i regeringens forskningsberedning

Regeringen har genom utbildningsminister

och vice statsminister Jan

Björklund (FP) utsett nya ledamöter i

Forskningsberedningen, en instans som

sedan 1962 fungerar som rådgivare till

regeringen i forskningspolitiska frågor.

Den består av företrädare från olika delar

av forskarvärlden och näringslivet.

Bland beredningens tjugo ledamöter

förutom ordföranden Jan Björklund

finns Charlotte Brogren, generaldirektör

för Vinnova, Pam Fredman, rektor

för Göteborgs universitet, Anders

läs mer . På Uppsala universitets webbplats

http://korta.nu/jamstalldhetsindikatorer

Hallberg, rektor för Uppsala universitet,

Leif Johansson, tidigare koncernchef för

Volvo, Mille Millnert, generaldirektör

för Vetenskapsrådet, Bo Rothstein, professor

i statsvetenskap, Göran Sandberg,

verkställande ledamot i Knut och Alice

Wallenbergs stiftelse, samt Moira von

Wright, rektor för Södertörns högskola

och professor i pedagogik.

Forskningsberedningens diskussionerna

kommer att fokuseras kring den

forskningsproposition som regeringen

ska lägga hösten 2012.


g e n u s p e r s p e k t i v 3 - 4 • 2 0 1 1 11

Foto: göran olofsson /GU

Forskare i debatt om

betydelsen av ökad rörlighet

mellan olika lärosäten

På DN Debatt har det förts en diskussion

om betydelsen av ökad rörlighet

för forskare mellan olika lärosäten.

Mats Alvestam och Bo Rothstein,

professor i företagsekonomi respektive

statsvetenskap, menar (DN Debatt

28/8) att det rörlighet är avgörande för

forskningens kvalitet. De pekar i sin debattartikel

ut två åtgärder som de menar

skulle höja svensk forskning till en nivå

bland de främsta internationellt.

”Det första är att sätta stopp för den

systematiska intellektuella inavel som dominerar

systemet. Men detta menar vi att

svenska universitet som regel anställer de

forskare som de själva har utbildat. Det

är vanligt att svenska forskare tillbringar

hela sitt yrkesliv på samma institution,

det gäller särskilt de äldre och tyngre

universiteten, som står för huvuddelen

av den inflytelserika kunskapsproduktionen.

I de ledande forskningsnationerna

i världen tas det för givet att man inte

skall anställa sina egna doktorer utan

att mobilitet är värdefullt. Man värnar

om meritokrati, öppen konkurrens och

betydelsen av nya impulser.”

Debattörerna vill också koncentrera

forskarutbildningen till några få lärosäten

för varje disciplin.

”Vi kan ta statsvetenskap som exempel.

Uppdraget är att utbilda omkring

trettio doktorer per år i landet.

I dag är forskarutbildningen i ämnet i

realiteten utspridd på fjorton lärosäten

Foto: JOHAN WINGBORG

Bo Rothstein (till

vänster) och Birgitta

Jordansson (till höger)

är två av forskarna

som på DN Debatt

diskuterat betydelsen

av forskarmobilitet.

vilket innebär att man har i genomsnitt

två tre doktorander i varje årskull. Det

säger sig självt att det inte går att bedriva

en vettig forskarutbildning med

så få doktorander.”

Louise Bringselius och Birgitta

Jordansson, forskare vid Lunds respektive

Göteborgs universitet, lämnade en

replik (DN Debatt 6/9). De invänder

mot tesen att forskares rörlighet skulle

ha någon avgörande betydelse.

”Att skylla brister i det akademiska

systemet för rekrytering på bristande

rörlighet är att göra det lätt för sig.

Problemet med nepotism i forskarvärlden

är betydligt allvarligare och det

finns ingenting som säger att en ökad

rörlighet skulle förändra det sätt som

meritokrati används (eller inte används)

inom akademin.”

Debattörerna vill hellre sätta fokus på

akademin som arbetsplats, och menar att

det är kontraproduktivt att kräva för

stora uppoffringar för forskare.

”Det är fel att göra rörlighet till en

merit i sig. Forskarmeriter ska mätas i

form av forskningspublikationer och rekryteringen

utgå från dessa. Vi behöver

också arbeta för att göra akademin till

en human, modern och jämställd arbetsplats

och då behöver vi synliggöra kulturen

och vilja arbeta för att förändra

densamma. Förslaget om att premiera

forskares rörlighet riskerar att verka i

direkt motsatt riktning.”

läs mer . http://www.dn.se/debatt/

Genusskolan.se ny portal

om genus för skolpersonal

Nationella sekretariatet för genusforskning

lanserar en kunskapsbank

för yrkesverksamma inom

förskola, grundskola och gymnasieskola.

Där publiceras intervjuer

med genusforskare inriktade på

skolområdet. Portalen innehåller

även litteraturöversikter och litteratursammanställningar

samt

tips för arbetet med jämställdhet

i skolan. Genusskolan.se kommer

att arrangera föreläsningar och

seminarier bland annat i samband

med Bokmässan i Göteborg och

Skolforum i Stockholm.

Gabriele Griffin och Beverley

Skeggs nya hedersdoktorer

Gabriele Griffin har utsetts till

hedersdoktor vid Umeå universitets

humanistiska fakultet. Griffin

har bakgrund inom engelsk litteratur

och är professor i Women’s

Studies vid University of York,

Storbritannien. Sedan 2009 har

Griffin varit gästprofessor vid

Umeå centrum för genusstudier

och hon tillhör den internationella

referensgruppen för excellensprogrammet

Challenging Gender.

Beverley Skeggs, professor vid

Goldsmiths University of London,

blir hedersdoktor vid Stockholms

universitet. 2007 var hon gästprofessor

vid dåvarande Centrum för

genusstudier. Där höll Skeggs en

seminarieserie som resulterade i boken

Thinking with Beverley Skeggs.

Klimat temat för senaste

numret av Nikk magasin

Genus och klimat är temat för det senaste

numret av nordiska tidningen

Nikk magasin.

Tidningen lyfter

fram hur ett genusperspektiv

kan bidra till

lösningar som

motverkar klimatförändringarna

och dess

effekter. Artiklarna är på engelska

och Nikk magasin nr 2/2011 kan

läsas på www.nikk.no.


Posttidning B

Avs: Genusperspektiv,

Nätverkstan Ekonomitjänst,

Box 31120, 400 32 Göteborg

Forskarens villkor och ideal är centrala för att förstå hur vi ska utveckla svensk forskningsexcellens.

Det menar Helena Pettersson. Utredningen Hans Excellens, av Jordansson,

Sandström och Wold, väckte tankar och debatt om hur excellenspolitiken påverkat svenska

universitet och svenska forskningsmiljöer under de senaste åren. Men debatten måste vidare.

“Vi måste problematisera de krav

som dagens forskning ställer”

Diskussioner om vilka forskare vi vill

ha och vilken forskarkultur vi vill stödja

är inte vanligt förekommande. Tills

ganska nyligen. Två behövliga debattartiklar

under månadsskiftet augusti/

september i Dagens Nyheter artikulerar

utmaningar som den svenska forskningen

står inför. Eller rättare sagt som

den svenska forskaren står inför. Men

forskarsamhällets och politikernas

strävan efter excellens kommer också

förändrade praktiker bland forskare

och inom forskarkulturer. Med till

exempel internationalisering i form av

samarbete, mobilitet och rekrytering

och jämförande rankingsystem inom

forskningen ställs också krav på forskarna

att anpassa sig och förändras.

I MIN EGEN FORSKNING analyserar

jag bland annat vilken typ av forskningspersona

– den ideale forskaren –

som lyfts fram bland ett par naturvetenskapliga

discipliner. Bilden som tonar

fram är en ung, hungrig, mobil man

som är beredd att arbeta med forskning

den större delen av dygnet och som vill

och orkar delta i olika internationella

samarbeten. Ett ideal förvisso, men vad

säger informanterna? Att alla tycker att

svensk forskning skall vara excellent

är inte konstigt. Frågan är vilka som

vill leva upp till den forskningspersona

debat t

Helena Pettersson

fil dr i etnologi, inriktad på

studier av vetenskap och

teknik, Umeå universitet

som sammantaget tycks krävas av en

forskare. Och vilka kan?

OM DET SKER EN omorganisering

inom forskningens praktiker så påverkar

det naturligtvis också forskaren.

Tidigare studier visar till exempel att

så kallat ”dual career relationships”

är ofördelaktigt från de kvinnliga forskarnas

perspektiv. Det är mer problematiskt

för forskare som är kvinnor att

vara delaktiga i till exempel internationalisering

och forskarrörlighet än dito

män. Men självklart är det så att även

manliga forskare är obekväma med den

föreskrivna forskningspersonan. I dag

förhåller sig även yngre manliga forskare

sig kritiska och tveksamma till idealtypen

”karriärhungrig, tävlingsinriktad,

mobil, yngre framgångsrike manlig

forskare”. En mertoniansk forskningspersona

lever kvar, men ifrågasätts av

både män och kvinnor.

BETYDER DET I SÅ FALL att vi helt

bör skippa aspekter som internationalisering

och mobilitet inom forskning?

Skall vi helt och hållet totalrevidera

bilden av vem vi tror att en forskare in

i det 21:a århundradet skall vara? Att

forskning i Sverige i dag är sammanvävd

med en global kunskapsproduktion är

ett faktum. Den svenska forskningen

och forskare som arbetar i Sverige kan

inte stå utanför det internationella vetenskapliga

samtalet. Emellertid bör en

seriös debatt om excellens också synliggöra

forskaren och de värderingar som

hon/han omges av i sin forskningsmiljö.

VI MÅSTE PROBLEMATISERA forskarnas

villkor och de krav som dagens forskning

kräver. En sådan analys är central

för att inte ideologi och praktik skall gå

i klinch. Vi måste hitta alternativ till det

som anses vara absoluta villkor för till

exempel internationalisering och långvarig

utlandsvistelse. Exempelvis skulle

finansieringssystemet för utlandsvistelse

kunna förändras och tiden för utlandsvistelse

varieras. Diskussionen kräver en

bred genusanalys som inkluderar både

kvinnliga såväl som manliga forskare!

Vill du svara på inlägget ovan eller skriva

ett nytt om genusforskningens villkor?

Mejla jimmy.sand@genus.se.

Genusperspektiv är en publikation från Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet, Box 200, 405 30 Göteborg, Telefon: 031-

786 56 00, Ansvarig utgivare: Kerstin Alnebratt, Epost: kerstin.alnebratt@genus.se, Redaktör: Jimmy Sand. Epost: jimmy.sand@genus.se, Grafisk form:

Frida Lundberg och Emma Hässel, Tryckeri: Litorapid Media AB. ISSN: 1652-3768. PRENUMERation på Genusperspektiv är gratis. Publikationen

kommer ut med sex nummer om året. Teckna prenumeration på pappersutgåva eller pdf på www.genus.se.

Nationella sekretariatet för genusforskning har som uppdrag att:• Förbättra villkoren för genusforskning av hög internationell klass.

• Synliggöra svensk genusforskning och bidra till samverkan med omvärlden.• Underlätta svensk genusforsknings internationalisering.

Läs mer om sekretariatets verksamhet och om genusforskning på www.genus.se.

More magazines by this user
Similar magazines