Spets 1-2005 - Medicinsk fakultet - UmeÃ¥ universitet

More documents

Recommendations

Info

Söker markörer som ska avslöja cancer i prostata SPJUTSPETSFORSKNING PSA-provet är en bra men inte perfekt metod för att avslöja prostatacancer. Därför försöker forskare i Umeå hitta andra markörer som kan avslöja förändringar i ett tidigare skede av tumörutvecklingen. – Vi behöver bra diagnostik tidigare i sjukdomsförloppet, säger Pär Stattin som är docent i urologi vid Umeå universitet. Johan Falk Prostatacancer står för en tredjedel av alla cancerfall hos svenska män och är den i särklass vanligaste manliga cancern. De flesta som drabbas är över 70 år, medelåldern vid diagnos är cirka 72 år. Många har blivit upptäckta för att deras blodprover visat ett förhöjt PSA-värde. Beteckningen står för prostata-specifikt antigen som är ett äggviteämne i blodet. Värdet är ofta förhöjt vid prostatacancer och kan avslöja en tumör innan den ger symtom. Samtidigt finns det ingen klar koppling mellan ett måttligt 10 Spets 1/05
Pär Stattin och Pernilla Wikström, t v, söker i sitt projekt efter mer träffsäkra metoder att diagnostisera prostatacancer. Det gäller att hitta mönster som skiljer sjuka proteiner från friska. Vid roboten pipetterar Åsa Skytt buffert och prov för applicering på chip. Nästa arbetsmoment är att köra chipen i en masspectrometer, där proteinerna sorteras efter storlek. I ”detektorn” kan man sedan avläsa proteinernas storlek och egenskaper. förhöjt PSA-värde och en allvarlig cancer. Dessutom kan också en godartad förstoring av prostata få PSA-värdet att öka. Proteinets ”fingeravtryck” Målet för Pär Stattin och hans forskarkolleger är att hitta mer träffsäkra prognosmetoder. Med hjälp av den relativt nya tekniken proteomik hoppas de kunna identifiera de proteiner som är aktiva i cancerceller. Mycket tyder på att sammansättningen är annorlunda i just dem, vilket också speglas i proteinmönstret i blodet. Den nya metoden går ut på att analysera blodproverna utifrån ”chips” med speciella kemiska ytor. På vissa fastnar vattenlösliga proteiner, på andra fettlösliga. Proteinerna ”skjuts” sedan med laserljus till en detektor. Tiden det tar att ”flyga” dit är ett mått på hur stort proteinet är. Det är utseendet på det spektrum av proteiner som detektorn ger som är intressant. – Det blir ett ”fingeravtryck” av vilka proteiner provet innehåller, säger Pernilla Wikström, molekylärbiolog vid institutionen för medicinsk biovetenskap och ansvarig för analyserna. Proteomik är en mycket sofistikerad analysmetod. Forskarna behöver inte veta exakt vilka proteiner de letar efter. Utifrån storleken på proteinet, den chip och den buffert provet späddes ut i kan man dela in proteinerna i grupper. Sedan kan forskarna gå ”bakvägen” och kanske identifiera vilka proteiner som är inblandade vid en viss typ av sjukdomstillstånd. – När vi vet vilka det rör sig om kan vi ta reda på varför just dessa proteiner finns i andra proportioner hos män med prostatacancer. På så vis kan vi hitta grundläggande orsaker till cancern, säger Pär Stattin. Skillnad mellan friska och sjuka I nästa steg i spetsprojektet gör forskarna en jämförelse av prover från män som senare drabbats av prostatacancer med prover från friska män. Det krävs en mycket avancerad dataanalys Spets 1/05 och specialister i statistik för att hitta gemensamma nämnare för dem som har fått cancer. – Det här är ingen metod som lämpar sig för användning på klinik, säger Pernilla Wikström. Men vi hoppas kunna hitta proteiner som skiljer sig mellan friska och sjuka, så att vi kan ta fram specifika tester för att mäta bara dem. I studien används prover från Medicinska biobanken i Umeå. Där finns blodprover som drygt 75 000 västerbottningar har lämnat i samband med hälsoundersökningar vid 40, 50 och 60 års ålder. Det gör att forskarna kan jämföra blodprover från samma person både före och efter diagnosen för att avslöja skillnader i proteinmönstret. – Vi har två mål med vårt projekt. Vi försöker Beställ boken! hitta ledtrådar som kan hjälpa oss att förstå varför vissa män får prostatacancer och andra inte. Vi försöker också hitta metoder att identifiera de farliga typerna av tumörer med hjälp av markörer som vi tror finns i blodet, säger Pär Stattin. Markörerna skulle kunna avslöja prostatacancern på ett mycket tidigt stadium. Samband med omvandlingsprodukt En av de grundläggande frågorna har varit om det manliga könshormonet testosteron spelar samma roll för prostatacancer som östrogen gör för bröstcancer. I det senare fallet finns en klar koppling mellan en förhöjd nivå av hormonet och en ökad cancerrisk. – För testosteron är det snarare tvärtom att en hög nivå av testosteron minskar risken för prostatacancer, säger Pär Stattin. Det kan dock finnas ett samband mellan en omvandlingsprodukt till testosteron och prostatacancer. En stor läkemedelsstudie visade att förekomsten av prostatacancer minskade om omvandlingen av testosteron till dihydrotestosteron blockerades. Närmast kommer forskarna att undersöka om halten av dihydrotestosteron var hög redan innan männen fick cancern diagnostiserad. Sammanlagt rör det sig om blodprover från 824 män, varav hälften fått cancer. – Det är en ganska stor grupp för den här typen av studier, säger Pär Stattin. Om det finns ett samband så kommer vi rimligen att hitta det. Skulle vi kunna slå fast att halten av dihydrotestosteron är kopplad till risken att få prostatacancer, så är det ytterligare en viktig bit i ett stort pussel. Prostatacancer är den överlägset vanligaste cancersjukdomen bland män. Således är forskning i ämnet högintressant också för en bred allmänhet. Till Forskningens dag i våras i Umeå och Sundsvall kom närmare 1 000 mycket nyfikna åhörare. De fick ta del av det senaste i forskningen kring behandling, diagnostik och lindring. Allt populärvetenskapligt presenterat av forskare från Norrlands universitetssjukhus. Pär Stattin, docent i urologi och andrologi, berättade t ex om symtomen på prostatacancer. Kollegan Henrik Grönberg, professor i onkologi, tog vid med ett föredrag om riskfaktorer och om arvets betydelse. Anders Bergh, professor, och Pernilla Wikström, medicine doktor och forskarassistent vid enheten för patologi, berättade om tekniker för att ställa diagnosen prostatacancer och om olika tumörtyper. Om strategierna för behandlingsval vid både lokal och spridd cancer pratade Pär Stattin tillsammans med Anders Widmark, professor i onkologi. Oliver Hedestig, universitetsadjunkt och doktorand vid institutionen för omvårdnad, berättade om de studier han gjort kring hur det är att leva med prostatacancer. I Sundsvall pratade också Lena Carlsson föreståndare för onkologkliniken i Sundsvall och Lars Franzén, professor i onkologi, om samarbetet över landstingsgränserna. Evenemanget avslutades med frågestund och paneldebatt under ledning av Sverker Olofsson, Sveriges Television. Samme man som nu utsetts till fakultetens hedersdoktor 2005. Som alltid sammanfattas Forskningens dag i bokform. Boken – Prostatacancer – mannens gissel – är gratis och kan beställas från hans.fallman@adm.umu.se, 090-786 64 65. 11
Page 1 and 2: Spets 1/05 Om forskning och utveckl
Page 3 and 4: Sun Nyunt Wai har särskilt intress
Page 5 and 6: Ökad konkurrens välkommen nyhet D
Page 7 and 8: Nya spjutspetsprojekten håller hö
Page 9: Bananflugan är högst central för
Page 13 and 14: - Med radioimmunoterapi kan vi få
Page 15 and 16: Inkubatorn har allt som krävs Ume
Page 17 and 18: I projektet ingår Gösta Bucht och
Page 19 and 20: Färre vårdplatser, kortare vårdt
Page 21 and 22: Tekniskt innebär projektet dels en
Page 23 and 24: Dubbelt kikarsikte ger optimal skru

Spets 1-2005 - Medicinsk fakultet - UmeÃ¥ universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?