Info nr 14/2012 - IF Metall

ifmetall.se

Info nr 14/2012 - IF Metall

FÖR FÖRTROENDEVALDA I IF METALL 14 2012

Framgångar i arbetsmiljöarbete

gör Lars och Kristofer stolta SIDORNA 6–7

Olycksfritt

Ansvar skapar effektivitet och konkurrenskraft SIDORNA 8–9

Ideologin gör avtryck i nytt studiesystem SIDAN 10


Avtalskraven

växer fram

Illustration: Johanna Wallin

Facken inom

industrin (FI)

Industrins

ekonomiska råd

(IER)

Fristående

ekonomer som

ger utlåtanden,

rekommendationer

och ekonomiska

bedömningar.

Kongress

IF Metalls kongress

kan besluta om

avtalskrav eller

skicka motioner till

avtalsrådet.

IF Metallträffar

Synpunkter från

medlemmar och

förtroendevalda är

ett viktigt underlag

inför prioriteringen

av förbundets

avtalskrav.

Motioner

Avtalsmotioner

från medlemmar i

IF Metall.

Landsorganisationen

(LO)

LO:s avtalsråd

Avtalsrådet är ett

rådgivande organ

till LO:s styrelse i

avtalsfrågor.

FI-rådet

Facken inom

industrins högsta

beslutande organ,

FI-rådet, består

av ledande

företrädare för

varje förbund.

I FI-rådet ingår

förbundens

ordförande och

avtalssekreterare/

förhandlingschefer.

Avtalsråd

Avtalsrådet är ett rådgivande

organ till förbundsstyrelsen

i avtalsfrågor och består av

valda ombud och ledamöter i

förhandlingdelegationerna.

LO:s styrelse

Diskuterar och

föreslår vilka

löneökningar

förbunden bör

kräva. IF Metall

är representerat i

styrelsen.

Avtalsplattform

LO-förbundens

gemensamma

prioriteringar.

Avtalsplattform

Facken inom

industrins gemensamma

prioriteringar.

Förbundsstyrelse

Leder förbundets

verksamhet mellan

kongresserna och fattar

beslut om avtalskraven.

Förhandlingsdelegationer

Fastställer kraven för

respektive bransch.

Avtalskraven överlämnas till

arbetsgivarorganisationerna

senast den 31 december 2012.

Arbetsgivarnas krav överlämnas till

förhandlingsdelegationerna senast

den 31 december 2012.

2 | 14 2012


126 IF Metallträffar

har lagt grunden

På 126 IF Metallträffar under

september diskuterade

deltagarna jobb, framtid,

organisation, politik och den

kommande avtalsrörelsen.

– Synpunkterna från träffarna

ger ett bra underlag

både för IF Metall som organisation

och inför avtalsrörelsen

som nu har startat,

säger Veli-Pekka Säikkälä,

IF Metalls avtalssekreterare.

Övertid är fortfarande ett

problem på arbetsplatserna

och inflytande över både

arbetstid och fritid är efterfrågat.

Då avtalsrörelsen låg

i startgroparna när träffarna

genomfördes var diskussionerna

kring de viktigaste

kraven många.

– Den mest prioriterade

frågan utöver reallöneökningar

var återigen arbetstidsförkortning,

precis som

förra året. Nu är det även

läge att lyfta frågan i årets

avtalsrörelse, vilket vi gör

i den gemensamma avtalsplattformen

tillsammans med

Facken inom industrin, säger

Veli-Pekka Säikkälä.

Enkätsvaren och diskussionerna

på träffarna visar

att det är få klubbar som jobbar

aktivt med att få kvinnor

representerade i beslutande

organ.

– Även om det är få kvinnor

på arbetsplatsen, vilket

kan göra det svårt, måste man

vara mer aktiv i det arbetet.

Vårt kongressbeslut om att på

förbunds- och avdelningsnivå

nå 30 procent kvinnor representerade

i beslutande organ

kan vara ett mål även på lokal

nivå, avslutar Veli-Pekka

Säikkälä.

kristoffer.sydlen@ifmetall.se

Vilka krav (förutom reallöneökningar) tycker du att

IF Metall ska driva i den kommande avtalsrörelsen?

Svarsfrekvens i procent

0 50

Arbetstidsförkortning

Större trygghet vid arbetsbrist

Bättre pensionsvillkor

Höjning av avtalens minimilöner

Bättre rehabilitering av långtidssjuka

och arbetsskadade

Möjlighet till kompetensutveckling

Bättre ob-ersättning

Bättre övertidsersättning

Ökat inflytande över arbetstidens förläggning

Avtal om hållbart arbete

Rätt till tjänstledighet för att prova annat jobb

Starkare arbetsmiljöavtal

Förbättrade avtalsförsäkringar

Att alla medlemmar får tillgång till

företagshälsovård

Öka jämställdhet mellan kvinnor och män

avseende utvecklingsmöjligheter och löner

Utökad omställningsförsäkring

Annat krav

Ur enkätsvaren från IF Metallträffarna 2012.

Resultatet bygger på svaren från 1 634 deltagare från 14 avtalsområden.

Vi håller ihop

och tar ansvar

Efter ett enigt beslut i IF Metalls

avtalsråd och förbundsstyrelse om

huvudkraven för avtal 2013 är nu

förhandlingsdelegationerna i full

gång och diskuterar övriga krav.

De har ett tufft jobb framför sig –

förhandla under lågkonjunktur med

tusentals arbetskamrater drabbade

av varsel, samtidigt som arbetsgivarna

ropar efter krisavtal.

Då är sammanhållning extra viktigt

och det har vi. Även om det just nu

blåser motvind håller vi ihop inom

LO-förbunden och Facken inom

industrin. Det är vår styrka.

Anders Ferbe

Förbundsordförande

i IF Metall

Vi har väl avvägda krav som ska ge

reallöneökningar. Vi prioriterar det

som medlemmarna tycker är viktigast;

satsning på lägsta löner och

arbetstidsförkortning.

Ansvar fortsätter vi att ta, både i

rimligt ställda avtalskrav och andra

åtgärder. Men nu är det verkligen

dags att den borgerliga regeringen

också tar sitt ansvar. Vi föreslår

följande:

- Ge 100 kronor per anställd och

timme till kompetensutveckling

till företag som vill utbilda

i stället för att varsla.

- Låt arbetsförmedlarna hjälpa

direkt i varselsituationen i stället

för efter 100 dagar i arbetslöshet.

- Höj taket i a-kassan så att

människor kan få ett drägligt liv.

Den borgerliga regeringen verkar

inte ha dragit några lärdomar av

finanskrisen 2008–2009. De är lika

tysta nu som då.

Men vi fortsätter upprepa att de ska

agera och agera nu!

14 2012 | 3


100 timmar arbetstidsförkortning

är målet

Metall tog ett kongressbeslut 1995 om 100 timmar arbetstidsförkortning per år,

ett beslut som även Industrifacket senare tog.

– Sedan dess har vi använt en del av löneutrymmet till arbetstidsförkortning

där modellerna ser olika ut beroende på avtalsområde, säger Tomas With,

IF Metalls förhandlingsenhet.

Foto: Mira/Jean Hermansson

Senast frågan om arbetstidsförkortning

lyftes i avtalsförhandlingarna var 2007,

vilket beror på att den kräver väldigt

mycket förarbete och interna

diskussioner.

– Det här är en komplicerad fråga

och man måste komma ihåg att

arbetsgivarna inte ger bort någonting

gratis. Men målet om att till slut nå 100

timmar arbetstidsförkortning kvarstår,

säger Veli-Pekka Säikkälä.

Målet om 100 timmar arbetstidsförkortning

finns fortfarande kvar i IF Metall,

men det skiljer sig åt mellan de olika

avtalsområdena på hur man får ut och

tjänar in sin arbetstidsförkortning.

– Man kan säga att det finns fyra

större modeller, där vissa avtalsområden

har nått upp till 74 timmar,

säger Tomas With.

Tidbank

Den vanligaste modellen för arbetstidsförkortning

är den som används på

bland annat Teknikavtalet. Tiden hamnar

i en personlig tidbank och ledigheten

tas ut efter överenskommelse. Fack

och arbetsgivare kan komma överens

om att arbetstidsförkortningen schemaläggs

i stället för att föras in i tidbank,

till exempel för kortare arbetsveckor

eller vid klämdagar, som förekommer på

vissa arbetsplatser.

Livsarbetstidspremie

Livsarbetstidspremien (LP) fungerar

som en extra pensionsinbetalning. Det

handlar om att kunna

gå ner till deltid innan

du fyllt 65 år. Det ges

ingen tid till bank

eller efter ett schema,

utan det handlar mer

om en deltidspension

som du har rätt till efter Tomas With,

du fyllt 60 år eller kan ta IF Metalls

ut i pengar vid pension. förhandlingsenhet.

Dagarbetstidsmodellen

Dagarbetstidsmodellen ger en fast

mängd tid i början av året oavsett hur

mycket du jobbar. Ledighet tas sedan ut

efter överenskommelse.

Trevalet

Livsarbetstidsmodellen är för de som

på vissa avtalsområden jobbar mer än

20 procent i kontinuerlig skifttid. Där

görs en avsättning på 3,5 procent som

du får välja om det ska tas ut i ledig tid,

pengar eller läggas på pensionen.

kristoffer.sydlen@ifmetall.se

4 | 14 2012


Alla ska ta ansvar

för jobb och industri

De anställda går ner i arbetstid och utbildar sig i stället

för att varslas. Företagen behåller kompetensen och

konkurrensen. Det är kärnan i ett system med korttidsarbete

som IF Metall tillsammans med andra parter har

tagit fram. Nu har även den statliga utredningen avslutat

sin översyn av förslaget.

– Det är oerhört viktigt att vi får ett lagstadgat system

som på ett enkelt sätt kan användas vid tillfälliga svåra

kriser, säger Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls avtalssekreterare.

Viktigast i

avtalsrörelsen?

Så tycker Stig och

Hans-Åke, ombud på

IF Metalls avtalsråd.

Systemet bygger på att fack, arbetsgivare

och stat tar ett gemensamt ansvar.

Staten måste skjuta till pengar för

att lasta av lönekostnaderna för att de

anställda ska få behålla sina jobb.

Tiden då arbete inte sker bör användas

till utbildningsinsatser.

Ut på remiss

– Även om det är min uppfattning att

vårt förslag ligger till grund för utredningen

vet jag ju inte om deras förslag

innehåller just utbildning, säger Veli-

Pekka Säikkälä.

Förslaget lämnas inom den närmaste

tiden ut på remiss för synpunkter. Planen

är att ett lagförslag om korttidsarbete

ska träda i kraft från och med den

1 januari 2014.

annette.lack@ifmetall.se

Vinster med

korttidsarbete:

• Anställda behåller

sina jobb.

• Företagen behåller de

anställda och kompetensen.

• Anställda får vidareutveckla

sin kompetens.

• Snabbare ekonomisk

återhämtning

• Lägre arbetslöshet.

– Föräldralönen för mer jämställdhet, men

framför allt arbetstidsförkortningen. Men

det får inte kosta för mycket utrymme

av de 2,8 procenten som är kravet på

löneökningen.

Stig Hofvander

Klubbordförande, Nordkalk AB

IF Metalls avtalsråd anser

att regeringen måste agera

Avtalsrådet var enigt i sitt krav om att regeringen

inte kan sitta och vänta innan

åtgärder görs för de medlemmar som nu

riskerar arbetslöshet. Det får inte skötas

på samma sätt som 2009 då varslen sköt

i höjden. Att genomföra åtgärder ”i morgon”

räcker inte.

IF Metalls avtalsråd kräver:

• Inför ett utbildningsstöd, ”100-lappen”.

• Aktivera arbetsförmedlingen.

• Höj ersättningen till de arbetslösa.

IF Metalls avtalsråd

står bakom avtalskraven

Den 29 november beslöt IF Metalls avtalsråd

att ställa sig bakom de avtalskrav som

Facken inom industrin och LO presenterat.

Det betyder krav på 2,8 procent eller 700

kronor i löneökning för de som tjänar under

25 000 kronor.

– Sammanhållningen är ännu viktigare

nu i lågkonjunktur. Vi måste hålla ihop.

Att hålla ihop i en avtalsrörelse även när

det blåser motvind är vår styrka, sa Anders

Ferbe, IF Metalls förbundsordförande.

– Låglönesatsningarna är det viktigaste, att

man satsat på de lägst betalda. Det är något

som vi inom tvättindustrin längtat efter.

Hans-Åke Mårtensson,

Klubbordförande, Berendsen

Textil Service AB

14 2012 | 5


Enkelt skyddsarbete minskar riske

Av de som arbetar med

kemikalier saknar 40 procent

relevant utbildning,

något som kan vara livsfarligt.

På International

Färg i Göteborg vet de hur

hanteringen ska gå till.

Kristofer Bergman och Lars Pettersson

är huvudskyddsombud på International

Färg. Här tillverkas färg av det mer

hälsofarliga slaget, största produkten är

rostskyddsfärg. Öresundsbron är bara

ett av många byggnadsprojekt som är

täckt av färg som har tillverkats här.

– Tillverkar du så många miljoner

liter färg som vi gör måste du ha ett säkerhetstänk,

annars kommer människor

bli skadade, säger Kristofer Bergman.

Den första dagen som nyanställd på

International Färg innebär en guidad

tur i fabriken och sedan är det utbildning

som gäller. Två dagar viks åt att

lära sig korrekt hantering och vilken

skyddsutrustning som ska användas vid

de olika tillverkningsmomenten.

Hur allt fungerar

Redan innan den första utbildningen

tar facket vid och den nyanställda får en

tur genom produktionen av någon från

facket.

– Det blir en bra kombination av

praktik och teori. Du får se hur allt

6 | 14 2012

Inte en olycka på ett helt år.

Något som har blivit möjligt tack

vare ett gott arbetsmiljöarbete.


erna för olyckor

fungerar och sedan får du lära dig

hantera det också, säger Kristofer

Bergman.

Utbildningens upplägg handlar om

vad som gäller vid tillverkningen av

olika produkter.

– Efter de första dagarna har du en

grundläggande kunskap om riskerna

vid kemikaliehanteringen, säger Lars

Pettersson.

Väl ute i produktionen sker all

tillverkning med ett recept som skrivs

ut vid varje ny order. I receptet står

vilka ingredienser färgen ska innehålla

och vilken skyddsutrustning som ska

användas. På fabriken finns laminerade

lappar uppsatta där de anställda kan se

bilder på vilken typ av utrustning som

krävs för de olika färgerna, graderat

från V1 som är minst farligt till V5 som

är mest farligt.

Svåra konsekvenser

– Det handlar om att göra det enkelt. Är

något svårt kan till och med den mest

luttrade av oss slarva med väldigt svåra

konsekvenser till följd, fortsätter

Kristofer Bergman.

Även den yttre miljön är viktig att ta

hänsyn till. Med hjälp av förbränning

minskas utsläppen avsevärt.

– Vi släpper inte ut mer i luften än en

medelstor bensinstation och vi har inte

haft en olycka på 365 dagar. Med det i

ryggen kan vi känna oss ganska tillfreds

med arbetet, men aldrig klara, avslutar

Lars Pettersson.

peter.froven@ifmetall.se

Foto detta uppslag: Marie Ullnert

Med hjälp av en ”sniffer” kan farliga ämnen i luften upptäckas omedelbart.

14 2012 | 7


Eget ansvar ökade

effektiviteten

De anställdas utvärdering tydliggjorde att arbetsorganisationen

behövde ses över. Ett delmål var att prova

stämpelfria grupper, vilket visade sig öka effektiviteten

med hela 6 procent.

– Det bekräftar vad vi hela tiden hävdat. När våra

medlemmar själva får ta ansvar för sina arbetsprocesser

ökar också företagets konkurrenskraft, säger Martin

Berglund, klubbordförande på GE Healthcare i Umeå.

Kommer du ihåg leksakstillverkningen

vid det löpande bandet i tomtens verkstad

på julafton? En tomtenisse har som

sin enda uppgift att dra i snöret till sågklingan.

En annan målar bara prickar.

En tredje borrar hål och så vidare. Om

och om och om igen. Att tomtenissarna

trots detta ser ganska välmående ut beror

kanske på att de får vila årets övriga

364 dagar. För industriarbetare av kött

och blod däremot, leder företagens rationaliseringsiver

ofta till skador i både

kropp och själ. Det hade till exempel de

anställda på GE Healthcare i Umeå riskerat

att drabbas av – om det inte vore

för klubbens ihärdiga fackliga arbete.

Lean – i grunden en god filosofi

På GE i Umeå arbetar de 400 anställda

i en verksamhet som ständigt ska kontrolleras

och effektiviseras. Det hade

inte behövt vara något problem då

förebilden är lean, vilket i grunden är

en ganska god rationaliseringsfilosofi,

menar Martin Berglund.

– Ursprungstanken är att ett utvecklat

arbetsinnehåll ger de anställda större

kompetens och högre engagemang,

vilket ökar effektiviteten och därmed

även företagets konkurrenskraft.

styrningen var totalitär. Vi fick helt

enkelt en avart av lean.

Det som däremot ökade var övervakningen

– varje delmoment i produktionen

registreras elektroniskt för att

det ska gå att avläsa hur effektiv varje

enskild individ är.

– Det, i kombination med en amerikansk

företagskultur där individualiseringen

är påtaglig och som tror att

personalen bäst uppmuntras genom

möjligheten att tävla mot varandra,

gjorde inte arbetssituationen bättre.

IF Metall-projekt blev räddningen

Räddningen blev projektet Hållbar utveckling

och konkurrenskraft, som gav

klubben rätt verktyg för att få med ledningen

i förändringsarbetet. En gemensam

grupp analyserade en utvärdering

från de anställda. Därefter påbörjades

arbetet med att hitta lösningar som

bägge parter kunde godta. Första försöket

– de stämpelfria grupperna – visade

sig falla väl ut.

– Så länge vi kan visa att företaget

kan tjäna pengar på en utvecklad

arbetsorganisation ska vi nog klara hem

den här frågan, säger Martin Berglund.

anneli.lundberg@ifmetall.se

Kim Greve och

Rolf Olsson.

Avart gav sämre villkor

Men för de anställda på GE i Umeå gick

utvecklingen i stället åt motsatt håll.

– Arbetsinnehållet och utvecklingsmöjligheterna

minskade, inflytandet

över arbetet upplevdes obefintligt och

Projekt Hållbar utveckling och konkurrenskraft

Projektet är partsgemensamt och finansieras via stöd från EU:s socialfond.

Målet är att utveckla arbetsorganisationen så att de anställda får ett större

arbetsinnehåll samtidigt som företagens konkurrenskraft ökar.

För mer information, kontakta angelica.teiffel@ifmetall.se.

8 | 14 2012


IF Metalls klubb på GE har en

långtgående strategi att agera – inte

reagera – på sakernas tillstånd och att

i ett så tidigt skede som möjligt hitta

vägar framåt. Genom projektet Hållbar

utveckling och konkurrenskraft fick

klubben rätt verktyg för att få med

ledningen i förändringsarbetet, berättar

Martin Berglund, nr två från vänster.

Här i samspråk med Rolf Olsson, Per

Johannesson, Ian Ward och Kim Greve.

– De som bäst vet hur förbättringar kan

ske är de som faktiskt dagligen arbetar

med det man vill förbättra. När våra

medlemmar själva får ta ansvar för sina

arbetsprocesser är jag övertygad om att

vår konkurrenskraft på sikt kommer att

vara oslagbar, säger Martin Berglund,

klubbordförande GE Healthcare i Umeå.

14 2012 | 9


Foto: Marie Ullnert

Foto: Privat

– En gemensam grund för alla förtroendevalda är viktig, säger

Emma Åkesson, klubbordförande Autotube AB i Varberg.

– Vi föreslår en certifiering av kunskaper, säger Bengt Forsling,

ombudsman och handledare IF Metall Göteborg.

Kunskap ger makt att agera

Vår fackliga styrka är kunniga förtroendevalda som kan sakfrågor och känner till

fackets idé och värderingar. Då har vi makt att agera och förändra både på jobbet

och i samhället. För att nå dit föreslås ett körkort för alla handledare.

– Det är bra för både personen och organisationen, säger Bengt Forsling,

IF Metall Göteborg.

Handledarna spelar en viktig roll för att

fackets idé verkligen ska bli tydlig för de

som deltar i en facklig utbildning.

– Efter översyn av IF Metalls studier

föreslår vi en form av körkort för handledaren,

en certifiering av kunskaperna,

säger Bengt Forsling, som är handledare

i klubbstyrelseutveckling och

ledarutbildning.

Vilka som håller i utbildningarna är

viktigt, men även vad utbildningarna

innehåller. Det är avgörande för att ha

kunniga och aktiva förtroendevalda som

formar en stark organisation. Utbud

saknas inte, snarare är det för stort och

svårt att hitta rätt i.

– Kunskap och kompetens kan se

väldigt olika ut. Därför är det viktigt att

bygga upp en struktur där alla förtroen-

devalda får samma grund att stå på,

säger Emma Åkesson, Autotube AB i

Varberg.

Ideologin är den röda tråden

Sedan starten av IF Metall 2006, då

den senaste översynen av studiesystem

gjordes, finns många nya utbildningar.

Men ibland har själva grundtanken om

ideologi och värderingar kommit i skymundan

– eller tagits för given. Detta ska

nu löpa som en röd tråd genom det nya

studiesystemet.

– Vår organisation är bärare av en

idé och en ideologi, det måste alltid vara

med och föras vidare till nya kursdeltagare,

säger Emma Åkesson som också

är handledare i avtalsfrågor.

annette.lack@ifmetall.se

Förslag i nytt

studiesystem:

• Tydlig struktur över

vilken utbildning som

olika uppdrag kräver.

• Körkort för handledare.

• Tydlig nyckelroll för

studieorganisatörer.

• Använda resurser som,

Runö, LO, ABF.

• Provutbildningar

under 2013.

10 | 14 2012


Som medlem i IF Metall står du aldrig ensam.

Tillsammans kan vi förbättra våra arbetsplatser

och vårt samhälle.

Vi kräver bara rättvisa!

Olof Palmes Gata 11

105 52 Stockholm

Telefon: 08-786 80 00

Telefax: 08-24 86 74

www.ifmetall.se

Medlemskalendern är producerad i samarbete med Folksam.

I KORTHET

Höjd arbetslöshetsavgift. Medlemsförmåner via app.

Nytt om arbetsmiljöarbete. Digital kalender. Rättelse.

Engagerade ungdomar.

Nu kan du få medlemsförmånerna

direkt i din hand.

Riktlinjer för

IF Metalls

arbetsmiljöarbete

Höjd arbetslöshetsavgift

den 1 januari 2013

På grund av att antalet varsel

inom industrin blir dubbelt så

många i år jämfört med förra

året tvingas IF Metalls a-kassa

att höja arbetslöshetsavgiften

från 125 kronor till 175 kronor

per månad.

– När de varslade går ut i

arbetslöshet i början av 2013

ökar kostnaderna för a-kassan,

säger Olle Åkerlund, föreståndare

IF Metalls a-kassa.

Höjningen av arbetslöshetsavgiften

är inte någon intäkt

vare sig för IF Metall eller

IF Metalls a-kassa, utan går

direkt till statskassan i enlighet

med politiska beslut.

nu kan du skriva upp dig så blir

du påmind när kalendern publiceras.

Rätt ska vara rätt

I Info nummer 13 blev det

fel namn på företaget som

Anders Ferbe besökte under

en skyddsrond. Rätt namn

ska vara Stacke Hydraulik AB i

Skillingaryd.

Ansvarig ungdom möts

I november möttes ungdomsansvariga

från olika IF Metallklubbar.

Viljan att förändra på

arbetsmarknaden och i samhället

är stor. Genomgång av

verktygslådan, hur politiska

beslut påverkar och att vi måste

påverka dem – det väcker

engagemang.

– Jag blir peppad att utveckla

vår skolinformation,

säger Emelie Zackrisson, 25 år,

IF Metall Vätterbygden.

Nya och gamla kontakter

knyts och tillfälle ges att diskutera

den egna verksamheten i

regionen.

– Detta är viktigt. Vi behöver

ju inte uppfinna hjulet igen

när det finns bra sätt att jobba

på, menar Erik Eklund, 25 år,

klubben vid Scania i Södertälje.

IF Metalls riktlinjer för

arbetsmiljöarbetet finns nu

uppdaterade. Du hittar den på

hemsidan.

Starka tillsammans

MEDLEMSKALENDER 2013

Mobilapp medlemskort

Nu kan du ta del av medlemsförmånerna

direkt i din mobil.

Det enda du behöver göra är

att surfa in på www.ifmetall.

se/mobil/medlemskort, där

kan du direkt se och söka efter

medlemsförmånerna, precis

som du gör på webben.

Foto: Marinette Ask

Från den 1 januari 2013

kan du bära med dig

medlemskalendern i mobilen

eller använda den på datorn.

ANSVARIG UTGIVARE

Maria Bäckström, 08-786 83 73

REDAKTIONEN

Tfn: 08-786 80 00 (vx)

E-post: info@ifmetall.se

Marinette Ask, Ewa Eriksson,

Peter Frövén, Annette Lack,

Anneli Lundberg, Kristoffer Sydlén.

LAYOUT/TRYCK

Olle Sjöstedt/Sandvikens Tryckeri AB

MILJÖMÄRKT Trycksak 341881

Uppdaterad broschyr

om arbetsmiljöarbete

Nu har broschyren Riktlinjer för

IF Metalls arbetsmiljöarbete

blivit uppdaterad, både utseendemässigt

och innehållsmässigt.

Du hittar den på

ifmetall.se där du både kan

ladda ner och beställa den.

Digital medlemskalender

Den 1 januari 2013 kommer

du att kunna bära med dig

IF Metalls medlemskalender i

mobilen eller använda den via

datorn. Genom att surfa in på

medlemskalendern.lo.se redan

IF Metall söker

förhandlingsombudsman

till förbundskontoret.

Läs mer på ifmetall.se

önskar läsarna God Jul

och Gott Nytt År!

14 2012 | 11


■ 1 ■ 2 ■ 3 ■4 5 frågor till Henrik Johansson

Efter ett omfattande arbete för att bekämpa främlingsfientlighet tilldelades

Henrik Johansson från Avesta ett hederspris när årets fackliga hjältedåd utsågs

på LO:s Ungdomsforum 2012. Henrik fick priset för webbplatsen Inte rasist, men…

STÅ FÖR DIN DRÖM.

– Har du en dröm, så våga

kämpa för den. Är det en bra idé

kommer du till slut att få gehör

för den, säger Henrik Johansson.

– Jag blir tillräckligt arg för att faktiskt

vilja göra något åt alla orättvisor

1

Hur startade

din fackliga bana?

– Om jag ska vara ärlig

började allt med att jag blev

lurad. En kompis släpade

med mig på Fackets grunder

som LO höll. Det var bara

unga på kursen och i ärlighetens

namn gick jag mest

dit för att slippa jobba. Fast

sedan hände något. Kursen

var intressant och jag insåg

att vi arbetare faktiskt måste

organisera oss. Den kursen

fick mig att gå fler kurser

och efter ett tag blev jag

förtroendevald.

2

Varifrån kommer ditt

engagemang?

– Jag blir ganska lätt förbannad.

Inte helt tokigt arg,

men tillräckligt arg för att

faktiskt vilja göra något åt

alla orättvisor vi har i det här

landet. Mitt spetsintresse är

kampen mot främlingsfientlighet.

För mig är allas lika

värde inte bara fina ord – det

är en livsstil.

3

Vad är du mest nöjd med

i ditt fackliga arbete?

– Personligen är jag mest

nöjd med de föreläsningar

jag varit med och tagit fram

och byggt upp. Att stå inför

en grupp människor, förklara

för dem hur de mörka

krafterna agerar på nätet och

sedan se hur budskapet går

fram. Det är en enorm kick.

4

Vad får du

din energi ifrån?

– De som känner mig vet

att jag är en intensiv person

som engagerar mig till 110

procent i det jag gör. Den

energin får jag från min

omgivning. Oavsett om det

är när jag är hemma i Avesta

eller när jag sitter med 240

fackligt engagerade ungdomar.

5

Har du

några tips?

– Våga simma motströms.

Vi är en stor rörelse och

på grund av det fastnar vi

ibland i gamla hjulspår, det

är helt naturligt. Har du en

dröm, så våga kämpa för

den. Är det en bra idé

kommer ni till slut att få

gehör för den. Våga bryta

normer och sist, men inte

minst – var ödmjuk.

peter.froven@ifmetall.se

Foto denna sida: Linda Håkansson

12 | 14 2012

More magazines by this user
Similar magazines