#1/2013 - Teknikföretagen

teknikforetagen.se

#1/2013 - Teknikföretagen

#1/2013

mästerkockens

rostfria

hjälpredor

lunds

nyttiga

neutroner


2 | innehåll

ledare | 3

4

Mångfacetterad

entusiast med

blick för bygden

Företagsledaren

Malin Alfredsson

anser att allt är

möjligt bara den

röda tråden stavas

glädje.

20

Lunds nyttiga

neutroner

Med ljusets

hastighet ska

partiklar rusa fram

i den 600 meter

långa tunneln,

mitt i den skånska

myllan.

29

senaste

plocket

Hasselblad

och Ferrari

i stilsäkert

samarbete.

nyheter 30

notiser 38

12

Mästerkockens

rostfria hjälpredor

På Mathias

Dahlgrens

restauranger är

utrustningen en

stor del av den

kreativa processen

bakom menyerna.

36

En talande

tillvaro

Den som spelar

dataspel eller

surfar på internet

använder matte

för det mesta utan

att veta om det.

medarbetAre

Chefredaktör:

Karin Fjell

Redaktion:

Johan Grauers,

Dan Nyman,

Peder Lingdén

Skribenter:

Ulrika Mann,

Anna Henning Moberg,

Annika Hansson

Grafisk form:

Katy Kimbell och

Li Söderberg

Koncept och projektledning:

Sudda kommunikation

Ansvarig utgivare:

Jonas Cohen

I en globaliserad värld

är kreativiteten Sveriges styrka

Teknikföretagen är

arbetsgivarorganisationen

som ger kreativiteten

utrymme. Vi finns över

hela Sverige och bistår 3500

teknikföretag i arbetsrätt och

branschfrågor, så att de kan

fokusera på att utveckla varor

och tjänster i världsklass.

Teknikföretag formar

framtiden, och vi hjälper

dem att lyckas.

hej och välkommen till t: som ersätter

papperstidningen Teknikföretagen! Vi har

behållit alfabetets vackraste bokstav – t som

i tesla, teknik, temperatur och typografi – och

sedan lagt till ett uppfordrande kolon. Vi vill

visa att det alltid finns nya intressanta t-ord

och nya intressanta t-perspektiv. Med nya

digitala och lättdelade t: vill vi alltså inspirera,

engagera och nyansera de invanda bilderna

av teknik och industri.

Vi vill visa på den innovationsförmåga som

finns i branschen. Visste du till exempel att

världens mest kraftfulla anläggning för neutronforskning

växer fram på en åker utanför

Lund? Den kommer att bli en samlingsplats för

tusentals forskare från hela Europa. Resultatet

av deras forskning kommer att få stor betydelse

för svensk teknikindustri och för världen.

Vi vill även uppmärksamma den kreativitet

som finns i företagen och i förlängningen

också hos deras kunder. Som till exempel i

Mathias Dahlgrens restauranger. I ett elitkök

finns det inte bara kreativa mattalanger utan

också teknikutrustning som underlättar och

föder kreativiteten.

Vi vill också lyfta fram människorna bakom

företagen. Som Malin Alfredsson. Hon

är inte bara en engagerad företagsledare utan

också lagledare i fotboll, bokhandlare och

styrelseledamot i Teknikföretagen. Ett brett

engagemang föder goda idéer och berikar

yrkeslivet, resonerar hon.

Trevlig läsning!

Karin Fjell


Maskintillverkaren Söderhamn

Eriksson är Cellwoodgruppens

största enhet med

230 anställda. Utmärkande

för produkterna är att de gör

att det blir så högt utbyte

som möjligt vid sågningen.

Ansvarig i en verkstadskoncern, lagledare för ett lokalt

fotbollslag och bokhandelsägarinna – en omöjlig ekvation?

Inte för Malin Alfredsson, vd och hälftenägare i

Cellwoodgruppen, som tycker att ett brett engagemang

föder goda idéer och berikar yrkeslivet. Delaktighet och

variation är bästa sporrarna – och allt är möjligt bara

den röda tråden stavas glädje.


6 | feature

feature | 7

Jag skulle

aldrig vilja

byta ut min

tillvaro,

även om det

utåt sett kanske

finns fräckare

arbeten.

ag kan ibland läsa om framgångsrika

före detta kollegor i

Dagens Industri och tänka att:

»Ja, där kunde jag nog också

ha varit.« Men jag skulle aldrig

vilja byta ut min tillvaro,

även om det utåt sett kanske

finns fräckare arbeten, säger

Malin Alfredsson.

Hon har nämligen det hela

mycket klart för sig: hon vill

arbeta i ett tillverkande företag

som gör reell nytta, skapar bra arbetstillfällen

och bidrar positivt till samhället. Att kika ut

genom fönstret från Söderhamn Erikssons

kontor i Mariannelund, se en lastbil köra

iväg med en ny maskin och veta att den ska

användas ute i världen och på så sätt bidra

till Sveriges välstånd och utveckling, är en

av Malins absolut viktigaste drivkrafter. Då

omkring 75 procent av Cellwoodgruppens

produktion går på export, bland annat till

Kina, är det inte undra på att hon tycker det

är genuint roligt att gå till jobbet.

Det kan verka som om Malins väg

varit spikrak, men valet att börja

i familjeföretaget var verkligen

ingen självklarhet. Född och uppvuxen i

Mariannelund med omkring 1 500 invånare,

var det först större vyer som lockade. Efter

gymnasiet i närliggande Eksjö och Handels i

Göteborg, blev hon färdig civilekonom mitt

i en sprakande högkonjunktur. 23 år gammal

fick Malin drömjobbet som kapitalförvaltare

»Vi verkar i en basnäring

och därför har

jag en långsiktig tilltro

på koncernen.«


8 | feature feature | 9

»Det är berikande

att få träffa så

många människor

som är olika mig.«

i ett dotterbolag till SEB. Därifrån var steget

inte långt till positionen som ekonomi- och

finanschef i ett fastighetsbolag, en tjänst hon

tillträdde just innan den svenska fastighetskrisen

i början av 1990-talet.

– Västsverige drabbades hårt, och det var

en oerhört spännande tid. Vad jag lärde mig?

Att det går åt skogen om man gör dumma

affärer.

Tankarna på en annan yrkesroll – i

en konkretare verksamhet – började

gro. Efter sju år i yrkeslivet lockades

Malin tillbaka till Mariannelund för ett projektuppdrag

på Söderhamn Eriksson, eller

snarare gick rakt i en fälla som hennes pappas

närmaste kollega gillrat. När dåvarande

ekonomichefen sa upp sig 1995 klev Malin

in. Från att tidigare inte ens ha velat sommarjobba

inom koncernen, tog hon nu steget fullt

ut och pusselbitarna föll på plats.

– Nyckeln var att jag inte såg det som om

jag började i familjeföretaget, utan att det faktiskt

var arbetssysslorna i sig som lockade.

Efter generationsskiftet några år senare,

då Malin och hennes syster Eva tog över en

delvis spretig verksamhet, valde de att renodla

och se till helheten. Fokus lades på fyra

av Cellwoodgruppens dotterbolag: Söderhamn

Eriksson och Cellwood Machinery,

som tillverkar maskiner till sågverksindustrin

respektive pappers- och massaindustrin, samt

Sveriges äldsta järngjuteri Bruzaholms Bruk

och domkraftstillverkaren Simson Power

Tools.

Idag har gruppen 330 anställda, och industrierna

finns i Mariannelund, Bruzaholm,

Nässjö, Hofors och Söderhamn. Dessutom

har koncernen marknadsbolag spridda över

världen.

Initialt väckte beslutet att ta över

Cellwoodgruppen många tankar – hur

skulle hon exempelvis hantera det faktum

att hon inte var tekniker?

– Visst fanns det vissa förväntningar i

organisationen, men så småningom insåg jag

att jag inte behövde bli en kopia av pappa.

Jag kunde bli något eget.

Det Malin istället kunde bidra med var

sina egna yrkeslivserfarenheter, genom att

ha koll på ekonomifrågorna. Hon visade sig

också ha en god förmåga att se nya möjligheter,

engagera och entusiasmera – samt

att omge sig med kloka beslutsfattare. En

av de stora förändringar Malin och systern

Eva drev igenom var nämligen att förtydliga

vd-rollerna i dotterbolagen. Idag har Malin

därför inget operativt ansvar, utan agerar

bollplank åt dotterbolagens respektive vd.

En av dessa är Lars Alfredsson, vd för

Bruzaholms Bruk, som dessutom råkar vara

Malins man. Om det blir mycket jobbprat

hemma runt köksbordet? Nej, det är förbjudet.

För att upplägget ska fungera krävs det

vattentäta skott mellan de olika rollerna.

Att inte vara involverad i det dagliga arbe-

Jag såg inte

det som om att

jag började i

familjeföretaget,

utan det var

arbetssysslorna

som lockade.


10 | feature feature | 11

tet är bara en fördel enligt Malin; det kan bli

enklare att se de större penseldragen då. Som

koncernöverhuvud är hon överlag mån om att

inte peta i för många detaljer, utan tror istället

på ett gott samspel mellan ledning och operativ

styrelse.

– Jag har inte den minsta lust att sitta och

staka ut vägen uppifrån – drivkraften måste

komma inifrån organisation.

För att skapa nyttiga externa kontakter

är hon bland annat engagerad i Centrum

för Näringslivshistoria och Teknikföretagen,

där hon sitter i styrelsen och är

ordförande i Region Öst.

– Teknikföretagen jobbar med viktiga

övergripande frågor, och som företag får vi

även bra hjälp med exempelvis personalfrågor.

Hon brinner lite extra för det långsiktiga

arbetet med att påverka barn och ungdomar

att välja tekniska utbildningar. På skrivbordet

ligger en stor hög med ansökningar till

»Årets teknikutbildning«, Teknikföretagens

utmärkelse för att uppmuntra teknikundervisning,

där grundskolor kan söka medel för

Överlag

handlar det om

att jag blir

taggad när

andra säger

att något är

omöjligt.

att låta eleverna fördjupa sig i ett tekniskt

projekt.

– Jag är väldigt förvånad över att det finns

teknikföretag som inte insett att skolan är vår

viktigaste leverantör. Det handlar om något

mer än att bygga varumärket; det handlar om

att ta ansvar för framtiden.

Malin har märkt att andra lokala näringsidkare

emellanåt har svårt att anställa. Det

problemet har inte Cellwoodgruppen, det

verkar alltså som om relationsbyggandet har

gett avkastning. Företagens helhetstänk brukar

vara en av anledningarna till att personer

söker sig till dem.

Förmodligen spelar Malins privata

engagemang i lokalsamhället också

en viss roll för verkstadskoncernens

profil. Varje år visas exempelvis det 350 år

gamla Bruzaholms Bruk och det intilliggande

museet upp för gymnasieungdomar. Den

välbevarade bruksmiljön har rustats upp och

Malin själv bor med sin familj några hundra

meter bort.

Hon är också lagledare i det ena av de två

döttrarnas fotbollslag, och hon har pushat

tjejerna att skramla ihop pengar för att åka

till Gothia cup genom julgransförsäljning och

extraknäck på karamellkokeriet i Mariannelund.

Emellanåt vänder sig också andra lokala

aktörer till Malin för att fråga om råd. Hjälper

till gör hon gärna. Som exempelvis när

det kommunala biblioteket i Bruzaholm

skulle läggas ned, då hon blev »skrikarg« och

initierade ett nytt biblioteksprojekt istället.

Samma drivkraft väcktes till liv när den

anrika bokhandeln i Eksjö hotades

av nedläggning. Malin tog över och

nu har butiken renoverats

och nysatsat på kundklubb

och populära författarkvällar.

Snart stundar butikens

170-årsfirande och Malin

ser det som om hon förvaltar

ett värdefullt arv, ett arv

som berikar både henne och

omgivningen.

– Överlag handlar det om

att jag blir taggad när andra

säger att något är omöjligt.

Det handlar också om att det

måste finnas glädje i livet,

en inställning som genomsyrar

både mitt yrkes- och

privatliv.

Malin älskar själv att läsa, även om det är

svårt att hinna hålla koll på alla nya böcker.

Hon pekar på butiksdisken där några av favoriterna

ligger – debutanten Elin Olofssons Då

tänker jag på Sigrid och Susanna Alakoskis

Oktober i Fattigsverige. Ibland står hon i

kassan på lördagarna, och just den dagen då

vi hälsar på har hon stämt träff med ena dottern

i butiken. En annan som lovat dyka upp i

butiken på sikt – om hans författarplaner blir

verklighet – är en viss Leif Östling, bekant

från styrelsearbetet i Teknikföretagen.

Efter att ha hört Malin berätta om sina

många aktiviteter, väcks frågan om

hur hon egentligen hinner med alla

åtaganden?

– Idéerna finns inte alltid vid skrivbordet,

och jag ser ingen vits med att sitta där 40 timmar

i veckan. Att jag äger min egen tid gör

också att jag sällan känner mig stressad. Jag

tycker faktiskt att jag har det väldigt lyxigt.

Malin funderar på om det faktum att hon

Malin Alfredsson

Född: 1964

Bor: Bruzaholm

Yrke: Vd Cellwoodgruppen AB

Boktips: Jonas Gardell –

Torka aldrig tårar utan

handskar

Kristian Lundberg –

Yarden

är kvinna i en mansdominerad

bransch gör att hon

lättare kan forma vd-rollen

efter eget huvud. Eller så

är tiden helt enkelt mogen

för ett bredare spektrum av

ledare, där den gemensamma

faktorn utgörs av passionen

för arbetet.

Malin menar själv

att det är hennes

bakgrund i den finansiella

världen som format

henne i hennes nuvarande

roll. Ekonomisk trygghet,

visst, men pengar i sig är inte

någon drivkraft. Naturligtvis måste privatägda

Cellwoodgruppen tjäna pengar, men

i första hand ska de vinster som genereras

användas för att utveckla företagen. Stabilitet

och långsiktighet är utmärkande för organisationen.

– Jag har själv valt det här livet och vill

kunna känna stolthet när jag är gammal.

Cellwoodgruppen känner som många

andra företag av lågkonjunkturen, men Malin

är övertygad om att produkterna kommer

att behövas även fortsättningsvis. Även om

vägen framåt för koncernen inte alltid är helt

enkel, finns inte ett uns av tvekan om att Malin

verkligen trivs med sin tillvaro. Ibland har

det, talande nog, hänt att hon håller föredrag

med rubriken: »Det är inte alltid det enkla

som är det roliga.«

text Ulrika Mann

foto Sofia Sabel


12 | feature feature | 13

Hur viktig är tekniken i ett av världens främsta elitkök och går det ens

att laga maten som serveras på en stjärnkrog i ett vanligt hem? Vi ställde

frågan till någon som borde veta – Martin Berg, kökschef hos Mathias

Dahlgren på Grand Hôtel i Stockholm.


14 | feature feature | 15

Maskintillverkaren Söderhamn

Eriksson är Cellwoodgruppens

största enhet med

230 anställda. Utmärkande

för produkterna är att de gör

att det blir så högt utbyte

som möjligt vid sågningen.

Klockan är tio på förmiddagen

i ett av Sveriges och

världens främsta elitkök

där helgen står för dörren

och doften är munvattnande

ljuvlig. Det skramlar

dovt och mullrar från

mängder av processorer som ömsom kyler

och värmer. En ihoprullad fläsksida fylld

med vitlök och färska örter grillas i ett vägghängt

rôtisserie och glada tillrop hörs när kollegor

möter varandra. Stämningen är vänlig,

öppen och nyfiken. En av dem som rör sig

smidigt mellan ugnar, rôtisserier och kyldiskar

är kökschefen Martin Berg.

– Allt är i princip Electrolux, förutom

att det är produkter av bra kvalitet så finns

det ett gemensamt ägande, säger han och

syftar på familjen Wallenbergs investmentbolag

Investor, som har ägarintressen både

i Grand Hôtel och Electrolux.

Det är fler än ett restaurangkök som servar

Mathias Dahlgrens gäster i tvåstjärniga

Matsalen och enstjärniga Matbaren. Här

finns bland annat beredningskök, renseri

och de båda serviceköken. Smala gångar där

varje meter vägg är fylld av prydliga rader av

plastlådor med världens alla kryddor i bokstavsordning,

förbinder dem. Martin förklarar

hur extremt viktiga de många ugnarna är.

I dem utvecklas olika tekniker för att laga

mat. Här torkas, ångas och bakas det svampar,

rötter och bär till perfektion. Alla kylar

och stimkittlar (stora, golvfasta kastruller) är

givetvis också viktiga men där sker inte lika

mycket innovation.

– Det är stor skillnad på arbetet i Matsalen

och Matbaren förklarar han vidare medan

han hälsar på kollegor på olika språk.

– I Matsalen har vi en förbestämd meny


16 | feature feature | 17

som bygger på lång och noggrann planering

för att det ska bli en bra dynamik i måltiden.

Det innebär en stor utmaning med logistiken

i servicen för att få allt att flyta bra. I Matbaren

är det à la carte. Där bestämmer gästen

själv rätt för rätt och hur många de vill äta.

Det är lätt att tro att det mest handlar om

precision, mätning och vägning för det 20-tal

kockar som arbetar i Mathias Dahlgrens kök

men Martin skakar på huvudet och menar att

det framförallt handlar om känsla.

– Men alla kan inte vara kreatörer. Det

skulle bli väldigt svårjobbat, vi behöver

främst duktiga hantverkare med stor yrkesstolthet,

säger han.

Martin Berg är uppvuxen i Ytterjärna

söder om Södertälje, vilket är

centrum för Sveriges anhängare av

antroposofi. Här finns det skolor i biodynamisk

odling, ett mejeri som tillverkar ost och

andra mjölkprodukter, samt många biodynamiska

odlare av spannmål och grönsaker.

– Jag känner ju många av odlarna där men

var inte en del av antroposoferna när jag

växte upp. Däremot hade jag morföräldrar

som drev lantbruk och farföräldrar som haft

konditorier. Självklart påverkade det mig och

mitt yrkesval.

Han berättar hur viktig måltiden var för

familjen Berg och beskriver de verktyg som

fanns i köket från farföräldrarnas konditori.

Han minns speciellt hur han alltid gillat

köksassistenten samt de gamla formarna som

användes till att pressa marsipangrisar. Som

tonåring gick Martin livsmedelsteknisk linje

på gymnasiet. Där fick han så småningom

praktikplats och senare anställning på restaurang

Finsmakaren i Solna.

– Största skillnaden mellan när jag började

och nu, är att ugnarna blivit så mycket mer

avancerade. Det och mixrar som både kan

värma och kyla de råvaror vi arbetar med.

För 20 år sedan var det väldigt klassiskt med

ballongvispar, vattenbad och så, men jag är

glad att jag har den grunden, säger han.

Efter Finsmakaren har Martin hela tiden

dragits till arbetsplatser som erbjudit kreativ

utveckling och utmaning. Han har lagat klassisk

mat på Paul och Norbert, ekologiskt hos

Systrarna Voltaire, trendigt på Aquavit i New

York och han har bakat på Rosendals Trädgårdscafé.

Under flera tillfällen under sin

karriär har han känt sig hämmad av bristen

på bra utrustning i köken. Framförallt för att

det har varit slitet och trasigt vilket i slutändan

bara blir dyrare för restaurangen då arbetet

blir ineffektivt. Själv har han haft koll på

ny och modern teknik för restaurangkök tack

vare att han följt med i branschtidningar och

sett vad andra har och gör.

– Historiskt sett är det Frankrike som legat

i framkant när det gäller köksutrustning men

också Spanien och Tyskland.

För drygt tio år sedan var Martin hemma

i Sverige i väntan på nytt amerikanskt

arbetstillstånd. Under tiden,

när han bakade bröd på Rosendahls Trädgårdscafé

på Djurgården i Stockholm, ringde

Mathias Dahlgren och ville ha honom till sin

hyllade restaurang Bon Lloc på Regeringsgatan.

– Jag visste inte alls om jag ville tillbaka

till ”fine dining” men så åkte jag dit och var

med i köket ett par dagar. Det var intressant

så jag tackade ja och blev kvar där som souschef

tills restaurangen stängde 2005.

Ett halvår senare ringde Mathias igen och

ville att Martin skulle vara med och öppna

Efter

Finsmakaren

har Martin hela

tiden dragits till

arbetsplatser

som erbjudit

kreativ

utveckling och

utmaning.


18 | feature feature | 19

upp på Grand Hôtel i Stockholm. Från början

var tanken en restaurang men det blev två,

vilket visat sig vara ett mycket lyckat koncept.

– Jag började sex månader innan vi öppnade

och jobbade runt i det här jättehuset för

att lära mig logistiken, säger han och sveper

med handen mot Grand Hôtels magnifika

inre.

Mathias Dahlgren i sin tur arbetade med

Electrolux köksinredare och ritade köken

tillsammans med dem. Ett grundligt genomfört

arbete där väldigt lite behövts ändras i

efterhand. I ett elitkök är mängden utrustning

viktig. Det får inte vara för lite och absolut

inte för mycket. Att inte slösa onödig energi

är en hygienfaktor 2013. Även utrymme är

en bristvara i många kök och inte minst i en

k-märkt byggnad.

Martin efterlyser ett tajtare samarbete

mellan de som för utvecklingen framåt i

köken och kreatörerna bakom modern köksutrustning.

Att lyssna på varandra och ta del

av varandras erfarenheter tror han skulle vara

ett effektivt och roligt sätt att utveckla bra

verktyg.

Jag har ofta

kreativa

människor från

andra branscher

som förebilder

när det gäller

förnyelse.

– Jag kan verkligen bli inspirerad av min

bror Jesper som är produktionsledare på

Scania. Även om han är betydligt bättre på

att laga motorer än mat och jag vice versa, så

finns det många likheter mellan våra yrkesroller,

inte minst när det kommer till teknik.

Han skrattar till när han beskriver hur Jesper

beskriver ett vin. I stället för moreller och

stall kan han känna transmissionsolja när han

analyserar doften.

När Martin är ledig lagar han gärna

mat åt familj och vänner men favoritprylarna

är inga tekniska innovationer.

Det enda han verkligen har investerat i

är en fin ugn och bra mixrar men allt annat är

väldigt enkelt.

– På landet har jag en gammal rök, den

älskar jag att laga mat i och den ger ofta idéer

som jag tar med mig till jobbet. Få saker är

godare än en bit nyrökt fisk eller kött som

tillagats länge i låg temperatur.

Största skillnaden mellan utrustningen i ett

hemmakök och ett proffskök är annars kvaliteten,

enligt Martin. En vanlig hemmamixer

skulle inte överleva en dag hos Mathias

Dahlgren. Men han påpekar också att många

som investerar hundratusentals kronor i

modern teknik i sitt hemmakök bara använder

en bråkdel av dess funktioner.

– Det är nästan så att det är samma här. Vi

har så många funktioner på våra grejer som

vi inte använder. Jag funderar ibland på om

det är nödvändigt, om vi betalar för sådant vi

aldrig använder. Jag skulle vilja ha mindre,

nättare proffsutrustning. En liten salamander

(en typ av ugn som snabbt hettar upp maträtten

på ytan), en liten träkolsgrill som jag kan

hänga på väggen ute i matsalen och så vidare.

En stor del av arbetsdagen i ett proffskök

består också av något som

många inte tänker på: rengöring

och underhåll av den

dyrbara utrustningen. Det är

väldigt viktigt för livslängden.

– Vi är beroende av utrustningen

då den är en stor

del av den kreativa processen

bakom våra menyer

och då måste vi underhålla

den. En stor fördel med att

ingå i ett så stort maskineri

som Grand Hôtel är att vi

har fastighetsskötare och

tekniker som alltid finns till

hands om något går sönder.

Tekniken skapar ibland

också ramarna för vad som

är möjligt att göra: På Grand

Hôtel i Stockholm är ventilationskanalerna

exempelvis inte anpassade

för tillagning med öppen låga vilket gör att

all typ av eld är utesluten. Men tekniken sätter

inte bara gränser, den ger idéer också.

– Ibland är det så. En pryl kan ge inspiration

till en hel meny. Som den här, säger

han och följer formen på en kaffekanna med

handen. Eller kaffemaskinen. Varför finns det

inte pods för exempelvis misosoppa?

Att utrustningen är nödvändig i ett elitkök

är alltså ett faktum, men den får inte ta över.

Den ska bara förstärka det kreativa, underlätta

hantverket. Det intressanta får aldrig gå

före det goda. En nyupptagen, varsamt odlad

rödbeta får inte processas sönder om den är

godast lätt kokt med smör och lite salt.

Att föra in modern teknik i matsalsarbetet

inför gästen är relativt nytt men även här

drar Martin öronen åt sig lite. Det ska bara

martin berg

Befattning: Executive Chef,

Mathias Dahlgren, Stockholm

Favoritfilm om mat: Ang Lees

film Mat, Dryck, Man, Kvinna. Det

är en trevlig feelgood-film med bra

mat och härlig måltidskänsla.

Vilka prylar bör varje

matälskare ha i sitt kök:

Keep it simple. De saker du

känner att du behöver, oftast

mindre än vad man tror.

Bästa prylarna för att lyckas

med en perfekt bearnaise:

En bra ballongvisp, övning och

tålamod.

finnas med om det förstärker

upplevelsen av den nylagade

maten för gästen.

– Tänk dig känslan när

du häller upp första kaffekoppen

på morgonen. Den

underbara doften och den

förväntan den skapar. Så

ska det vara i matsalen. Vi

använder dofter, texturer

och temperaturer för att trigga

gästens sinnen. Jag har ofta

kreativa människor från andra

branscher som förebilder när

det gäller förnyelse. Jag vill

att vi ska vara som exempelvis

modebranschen som

hela tiden utvecklar sig inom

ramarna för olika koncept.

Detta är lika viktigt för oss,

dels för att tillfredsställa

gästen men framför allt för att matlagningen

ska kännas stimulerande och utvecklande.

Tempot har ökat och ljudnivån skruvats

upp. Trots att det är fem minuter till fredagens

lunchservice råder en känsla av total kontroll

i kök och matsalar. Här arbetar 38 människor,

alla beroende av kvalificerad teknik och

utrustning för att göra sitt jobb – att driva två

av världens främsta restauranger.

text Anna Henning Moberg

foto Magnus Fond


20 | feature

feature | 21

En 600 meter lång tunnel, där partiklar

rusar fram med ljusets hastighet, mitt

i den skånska myllan. Resultatet:

forskning som kan underlätta livet för

miljontals människor.

Det låter som science fiction men är

verklighet om bara några år. 2014 tas det

första spadtaget för ESS, European

Spallation Source, om allt går som

planerat. Det blir världens mest

kraftfulla anläggning för

neutronforskning där forskare från

hela världen kommer att kunna studera

molekyler och material på en oerhört

detaljerad nivå.


22 | feature feature | 23

Det är en gnistrande vit vinterdag när

vi besöker ESS, kylan på Lundaslätten

biter i kinderna. Idag

arbetar cirka 200 personer, av 29 olika nationaliteter,

här.

Ett par kilometer ifrån den byggnad där

ESS i dag har sitt kansli ska forskningsanläggningen,

stor som en golfbana, byggas.

Kring den kommer en helt ny stadsdel att

växa upp med forskningsinstitut, laboratorier,

universitetsfilialer, forskarhotell och spårvagnsnät.

Strax intill ska också MAX IV-laboratoriet

ligga. Det är en så kallad synkrotronljusanläggning

som, precis som det låter, arbetar

med ljus.

– De här två anläggningarna är världsunika.

Mycket bättre än något annat som

finns på ett och samma ställe, säger Kjell

Möller, programdirektör på ESS sedan två

år tillbaka, när han tar emot oss i kansliets

ljusa och trivsamma lokaler.

Han berättar att ESS kan liknas vid ett

stort mikroskop. Men här använder man

neutronstrålar i stället för ljus. Neutronerna

behövs för att komma åt information

om material på atomnivå. ESS kommer att

bli 30 gånger bättre än motsvarande forskningsanläggningar

i dag, enligt deras egna

uppgifter. Fler neutroner gör ”ljusstyrkan”

i ”mikroskopet” större. Processen går till så

att väteatomkärnor, protoner, accelereras i

den långa tunneln. Längst fram träffar de

atomerna i ett hjulformat mål som består av

metallen volfram. Vid den här krocken frigörs

neutronerna. De leds därefter ut till olika

experimentstationer där forskarna kan studera

prover av material. Man kan undersöka allt

ifrån proteiner och plaster till mediciner och

molekyler. Och genom att se hur atomerna i

ett material är sammansatta kan man också

utveckla ny teknik och nya processer. ESS

kommer att få en stor betydelse för forskningen

både i Sverige och världen, konstaterar

Kjell Möller.

ESS är ett europeiskt forskningsprojekt.

Diskussioner kring detta har förts i

många år och länge var det osäkert i

vilket land anläggningen skulle byggas. 2009

blev det klart att ESS skulle placeras i Lund.

Detta sedan bland andra Tyskland, Frankrike

och Italien lade sin röst på Sverige som värdland.

Varför blev det då Sverige?

– Därför att det fanns ett fantastiskt politiskt

engagemang i Sverige. Ett team som

arbetade från år 2000 och framåt. ESS har

varit en dröm bland forskare i Europa under

många år, säger Kjell Möller.

Att skapa en sådan här forskningsanläggning

kräver stora resurser. Runt en och en

halv miljard euro räknar man med att byggkostnaden

blir. Sedan ska den drivas också

och det kommer att kosta cirka 110 miljoner

euro varje år.

Sverige drar det största lasset och finansierar

tillsammans med Danmark och Norge

hälften av byggkostnaderna. Den andra

hälften tar de övriga länderna hand om är det

tänkt. I dag är det 17 europeiska nationer som

är med i projektet. Exakt hur mycket varje

land ska betala diskuteras fortfarande.

Att skapa

en sådan här

forskningsanläggning

kräver stora

resurser.

Runt en och

en halv miljard

euro räknar

man med att

byggkostnaden

blir.

ESS drivs nu som ett aktiebolag under

ledning av en vd, en bolagsstyrelse och en

internationell styrkommitté där alla deltagande

länder är representerade. I framtiden är

det tänkt att driften ska föras över till en internationell

typ av bolagsform eller stiftelse.

– Under 2013 ska vi ha bilaterala förhandlingar

för att få godkännanden från de 17

länderna.

Tidsplanen är utstakad. 2019 ska de första

neutronerna börja produceras, 2025 ska

anläggningen vara i full drift. Den ska

sedan fungera i minst 40 år. 2070 kan här

vara åkermark igen, säger Kjell Möller.

Att redan nu, före starten, planera för

nedläggning är inte konstigt, menar han.

– 40 år är en ganska lång tid. Det är den

tid man anser att den är modern. Den har helt

enkelt ett slags bäst-före-datum.

Kjell Möller har tidigare arbetat i flygbranschen,

på Saab i Gripen-projektet, och

även där pratar man om liknande driftstider,

berättar han.

Även om ESS-projektet rymmer en

mängd möjligheter finns det även de

som är kritiska. Naturskyddsföreningen

i Lund har till exempel kritiserat ESS

på flera punkter. Det handlar om den stora

energianvändningen, om att det finns radioaktiva

delar i anläggningen och att den byggs

på den allra finaste åkermarken. Under året

som kommer väntas både Miljödomstolen

och Strålsäkerhetsmyndigheten komma med

besked när det gäller tillstånd för att få starta

verksamheten. Kjell Möller känner till farhågorna

och pekar på det faktum att ESS ska

bli världens första klimatneutrala forskningsstation

och att miljöfrågorna står

i centrum.

– Det här är inget vi duckar för. Vi har haft

en väldigt öppen dialog kring de här frågorna.

Att ESS kommer att förbruka mycket

energi är helt klart. Det är dock bestämt att all

el ska komma från förnyelsebara energikällor

som till exempel vindkraft, säger han.

Överskottsvärmen från anläggningen ska

sedan återanvändas i Lunds fjärrvärmenät

och beräknas kunna värma cirka 10 000 villor.

Man tittar också på andra sätt att använda

varmvattnet för industriellt bruk.

När det gäller den radioaktiva strålningen

så är den mängd som tillförs omgivningen i


24 | feature feature | 25

+

Nyttan med neutroner

► Med hjälp av den här anläggningen hoppas

man kunna göra kemiska processer mer effektiva

och mindre miljöfarliga. Det skulle kunna

handla om att rena förorenat dricksvatten,

som är ett mycket stort problem i den fattiga

delen av världen.

► Med neutronernas hjälp kan man

undersöka egenskaper hos förpackningsmaterial

och ta fram biologiskt nedbrytbara förpackningar.

► Man kan studera hur litiumjonerna rör sig

inne i batterier. Det kan ge batterier som håller

längre och tål fler uppladdningar.

► Nya läkemedel och behandlingar kan utvecklas

genom studier av de proteiner och

enzymer som orsakar sjukdomar.

► Med neutronforskning försöker man

utvinna etanol ur jordbruksavfall.

► Forskarna får med en neutronkälla som ESS

nya möjligheter att lära sig mer om processerna

i jordens inre, vilket ökar kunskapen om

bland annat vulkaner och jordbävningar.

storleksordningen en hundradel av den naturliga

bakgrundsstrålningen, enligt ESS.

Det är vid kollisionen, när neutronerna

bildas, som den radioaktiva strålningen uppkommer.

Kjell Möller säger att en stor del av kostnaden

för bygget handlar om skyddsbarriärer

för att innesluta det radioaktiva materialet.

– Materialet ska tas om hand och skyddas

i olika steg. Det här är en jätteviktig fråga.

Våra krav internt är högre än vad man externt

sätter på anläggningen.

Det är vid

kollisionen,

när neutronerna

bildas, som

den radioaktiva

strålningen

uppkommer.

När anläggningen står klar kan cirka

600 personer komma att arbeta här.

Därutöver räknar man med att

2–3 000 forskare, från hela världen, ska

besöka anläggningen varje år.

Att ESS gör skillnad för Sverige som

forskningsnation är det ingen tvekan om,

menar Kjell Möller.

– Den här anläggningen flyttar inte, som

ett företag kan göra. Den är världsunik och

finns kvar här till 2065. Här ska man kunna

driva forskning på högsta internationella

nivå. Det kommer att locka väldigt duktiga

forskare att komma hit och arbeta.

För Lunds del innebär naturligtvis ESS

stora förändringar.

– Det är ett jättelyft för Lund. Det är ett

nyckelprojekt för hela Skåne. Och det finns

ett stort engagemang lokalt, säger han.

Även Danmark får en del av kakan. I

Köpenhamn placeras ESS datacenter där ett

60-tal personer ska arbeta. Där finns superdatorer

som tar emot alla data från mätningarna.

Datacentret är kopplat till Köpenhamns

universitet och Niels Bohr Institutet.

– Tidigare fick forskarna vänta en vecka

eller så innan de, med posten, fick svaren på

sina analyser. Med det här datacentret kommer

resultaten tillbaka i realtid. Det ger möjlighet

att göra flera prover på samma gång.

Så det är en väldigt viktig del av det hela.

Resultaten blir också transparenta, man kan

alltså titta på dem globalt med en gång.


26 | feature feature | 27

Kjell Möller

ESS-anläggningen kommer att

bli stor som en golfbana.

Internationellt samarbete präglar ESS.

Den stora beräkningskapaciteten

hos datacentret gör alltså att man

under det att experimentet utförs på

ESS kan använda avancerade datormodeller

av både materialet i sig och av själva experimentuppställningen

för snabb analys av

data. Man kan därigenom fatta beslut om hur

experimentet skall fortsätta och inom vilka

områden man skall fortsätta samla data.

Att arbeta inom denna internationella

miljö tycker Kjell Möller är fascinerande.

Trots att man redan nu är 29 olika nationer

”i huset” så är det förvånansvärt lite kulturkrockar.

– Runt bordet när vi samlas talas det lite

engelska, lite tyska och en del italienska.

Det är en väldigt intressant arbetsmiljö

med en fantastisk dynamik. En global

plats, en blandning av människor, det är

jättespännande.

Den stora utmaningen är att kunna vidmakthålla

denna goda team-känsla även i framtiden

när företaget växer, menar han. En annan

utmaning är att hjälpa universiteten i Sverige

att fokusera mer än de gör i dag på vad detta

forskningscenter kommer att kunna erbjuda,

för även om första spadtaget inte tas förrän

2014 så har man redan kommit långt med förberedelserna.

Det händer saker hela tiden.

Under året som kommer väntas olika

miljöprövningar bli klara och den arkeologiska

utgrävning som påbörjades under

2012 ska fortsätta. Riksantikvarieämbetet

har redan hittat en urna i vad som sannolikt

är en gravplats från cirka 200 år efter Kr. Ett

annat fynd var en kula som arkeologerna

tror härstammar från slaget vid Lund 1676.

Den gången slogs svenskar och danskar här

i ett av de blodigaste slag som utkämpats på

nordisk mark.

Nu 337 år senare samarbetar de båda

länderna, på samma plats, om ett gemensamt

unikt projekt.

text Annika Hansson

foto ESS

illustration Lasse Skarbøvik


28 | notiser

Välkomna

till val- och

medlemsmöten i

Region Mitt den 12 mars

Region Norr den 26 februari

Region Syd den 28 februari

Region Väst den 7 mars

Region Öst den 4 mars

samt till Teknikföretagens

stämma

den 16 maj på Tekniska

museet i Stockholm.

HUVUDET PÅ SPIKEN

Ett stort grattis till SNA Europe AB

som fått den prestigefyllda designutmärkelsen

Red Dot Award för sin

Bahco ERGO Claw Hammer!

INNOVATION FRÅN INSIDAN

Den amerikanska bilkanalen DRIVE på

YouTube lanserar en serie i nio delar

där man får följa innovationsprocessen

i Koenigsegg Automotive AB. Det handlar

om material, produktutveckling, design

och kanske ett och annat världsrekord.

Foto koenigsegg

Foto bahco

teknikplock | 29

teknikplock

Foto thule

TOPPRODUKTER

Thule Motion 800 och Thule Excellence XT från

Thule hamnar i topp när den tyska tidningen

Auto Zeitung testar takboxar.

Mer information på

www.teknikforetagen.

se/kalender

HÅLLBART I TOPPEN

Atlas Copco har utsetts till ett

av världens mest hållbara

företag vid World Economic

Forum. På den årliga listan

Global 100 rankas Atlas

Copco på 18:e plats. Övriga

svenska företag på listan

är Electrolux AB, Hennes &

Mauritz AB, Scania AB samt

Telefonaktiebolaget L.M.

Ericsson.

Foto nasa

SNABB slutare

Ferrari H4D-40 är ett

stilsäkert samarbete

mellan svenska Hasselblad

och italienska

Ferrari. Kameran har en

sensor på 40 megapixlar,

kommer med ett 80

mm-objektiv och finns i

en begränsad upplaga av

499 exemplar.

EN SVENSK I RYMDEN

RUAG Space ska förse

NASA:s nya jordövervakningssystem

ICESat-2 med

elektronik. ICESat-2 (Ice,

Cloud and Elevation Satellite)

används vid forskning

om förändringar av land- och

havsis, vegetation och moln

och för att analysera vilken

klimatpåverkan dessa har.

Foto hasselblad


30 | nyheter nyheter | 31

nyheter

I väntan på nya avtal har vi frågat förhandlingscheferna på

Teknikavtalets område hur de ser på kollektivavtalen och avtalsrätten

i ett längre perspektiv.

► hur vill du att

kollektivavtalen ser

ut om tio år?

Det är viktigt att kollektivavtalen

reglerar en minsta nivå

på ersättningar och villkor,

så kallade stupstockar. Jag

tror också vi har ett utbyggt

arbetstidssystem som både

tar hänsyn till medlemmarnas

trygghet och variationer av

efterfrågan. Kollektivavtalen

ska innehålla så bra villkor

att de står sig väl i konkurrensen

om arbetskraften.

Kollektivavtalen bör också

reglera möjligheten att ta ut

sparad tid innan ordinarie

pension så att vi underlätta

generationsväxlingen.

Jag ser också fram emot en

reglering av rätt till kompetensutveckling.

Det är också

nödvändigt att kvinnor och

män får samma utveckling i

arbetet och därmed i lön.

Foto Gustav Gräll

hur mycket statlig inblandning

bör det finnas i

arbetsrätten?

Jag föredrar avtal framför

lagstiftning. Men det måste

ju finnas en lagstiftning som

också skyddar de på arbetsplatser

där arbetsgivaren inte

tecknat kollektivavtal med en

facklig organisation. Lagstiftningen

ska vara dispositiv så

parterna kan finna branschspecifika

lösningar i kollektivavtal.

hur ser eu:s inflytande ut

framöver när det gäller

arbetsrätten?

EU:s inflytande kommer nog

att öka med de möjligheter

och risker det medför. Det är

därför viktigt att vi är aktiva

och på ett tidigt skede påverkar

processen i EU. Vi ska

även framöver reglera våra

villkor på arbetsplatserna via

kollektivavtal.

vilken kollektivavtalsrelaterad

fråga är den

viktigaste för er i dagsläget?

Det är givetvis att våra medlemmar

får reallöneförbättringar.

Därmed behöver vi i

det centrala avtalet reglera

löneökningens storlek och

dess fördelning. ■

Veli-Pekka Säikkälä

avtalssekreterare IF Metall

Foto karin fjell

► hur vill du att kollektivavtalen

ser ut om tio

år?

Den globala konkurrensen

är mycket hård och innebär

en stark kostnadspress – den

måste företagen kunna klara

av annars slås de ut. Avtalen

om tio år måste vara dispositiva

och anpassade till vad

som gäller hos företagens

konkurrenter.

hur mycket statlig

inblandning bör det

finnas i arbetsrätten?

Den här frågan är svår att

svara på. En fungerande

självreglering av arbetsmarknaden

genom kollektivavtal

kräver att lagstiftarens inblandning

i arbetsmarknadsfrågor

i princip upphör. I och

med att arbetsmarknadsreglering

av de politiska partierna

uppfattas som ett politiskt

Anders Weihe

förhandlingschef

Teknikföretagen

värdefullt instrument att

påverka opinioner torde det

vara mycket svårt för kollektivavtalsparterna

att övertyga

partierna om att sluta använda

det vapnet.

Slutligen finns redan

mycket lagstiftning som

måste förändras om kollektivavtalens

ställning som regleringsinstrument

ska förstärkas.

Det gäller t ex LAS.

hur ser eu:s inflytande

ut framöver när det

gäller arbetsrätten?

EU-kommissionen och

EU-politiker i parlamentet

har för länge sedan insett

att arbetsmarknadsreglering

är politiskt värdefull, vilket

innebär att regleringsivern

är stor. Svenska kollektivavtalsparters

uppfattningar

väger i det sammanhanget

förhållandevis lätt. Jag tror

alltså inte att EU:s inflytande

kommer att minska, tvärtom.

Det enda sättet att befästa

tanken att regleringen av

arbetsmarknaden ska ske av

parterna genom kollektivavtal

är att införa ett system med allmängiltigförklaring

av sådana

avtal. Det finns dock uppenbara

problem med allmängiltigförklaring

och varken arbetsgivare

eller arbetstagare i Sverige vill

ha ett system med allmängiltigförklaring.

En allmängiltigförklaring

innebär att avtalet upphöjs

till norm motsvarande lag.

Det begränsar avtalsfriheten

för oorganiserade arbetsgivare

och arbetstagare. Det andra är

att fråga uppkommer om vilka

kollektivavtal som ska allmängiltigförklaras

och inom vilket

tillämpningsområde allmängiltigförklaringen

ska gälla.

vilken kollektivavtalsrelaterad

fråga är

den viktigaste för er

i dagsläget?

Det ekonomiska läget är

mycket dåligt och kommer att

vara det under lång tid. Parterna

är i princip överens om vad

vi tror om framtiden när det

gäller ekonomin. Därför borde

vi kunna träffa att treårigt

avtal som skapar bra förutsättningar

för konkurrenskraft och

anpassningsförmåga. Det är

det viktigaste just nu. ■


32 | nyheter nyheter | 33

FOTO SUNE FRIDELL

Camilla Frankelius

förhandlingschef för industrisektorn

Sveriges Ingenjörer

Niklas Hjert

förhandlingschef

Unionen

► hur vill du att kollektivavtalen

ser ut om tio

år?

Kollektivavtalen behöver

utformas så att de möter ett

arbetsliv i en globaliserad

värld och stöder ett innovativt

klimat – individers drivkrafter

måste stimuleras och

goda prestationer belönas

bättre. Framtidens kollektivavtal

måste reformeras så

hur mycket statlig

»Behoven för individen skiljer sig åt

över tid…«

att individens inflytande blir

betydligt större än i dag. Behoven

för individen skiljer sig

åt över tid, beroende på livets

faser och olika krav på medarbetarnas

flexibilitet vad gäller

tillgänglighet. Jag ser helst

en modell med ett avtal som

sträcker sig över alla sektorer

och omfattar hela arbetsmarknaden

för ingenjörerna.

inblandning bör det

finnas i arbetsrätten?

Vi behöver ha en lagstadgad

anställningstrygghet som gäller

för alla anställda. Det är

ytterst en fråga om demokrati

och borde vara viktigt även

ur ett företagsekonomiskt

perspektiv. En arbetsplats där

de anställda vågar ta egna

initiativ, rapportera eventuella

fel eller oegentligheter och

ifrågasätta beslut på ett sätt

som för utvecklingen framåt

leder till en hög produktivitet

och ett gott arbetsklimat.

För detta behövs ett visst

mått av trygghet, särskilt vad

gäller skydd mot godtyckliga

eller diskriminerande uppsägningar.

De urholkningar

av anställningsskyddet

som föreslås i den statliga

utredningen om tvister vid

uppsägning är ett steg i fel

riktning.

hur ser eu:s inflytande ut

framöver när det gäller

arbetsrätten?

EU får en allt större betydelse

och ett större inflytande

över våra lagar och arbetsrätten

är inget undantag. Jag

kan inte förutse annat än att

denna utveckling kommer att

fortsätta.

vilken kollektivavtalsrelaterad

fråga är den

viktigaste för er i dagsläget?

Den viktigaste frågan för

oss på kort sikt är att få den

lokala lönebildningen att

fungera och de lönehöjningar

som krävs för att förbättra

nuvarande lönestruktur för

ingenjörerna. ■

► hur vill du att kollektivavtalen

ser ut om tio

år?

Det är fortfarande centrala

avtal med bindande innehåll

i väsentliga delar. I den praktiska

vardagen ger kollektivavtalen

tjänstemannen en reell

möjlighet att tillsammans

med sin klubb hävda sina

rättigheter vad gäller lön och

arbetstider och möjlighet till

utveckling. Samtidigt måste

kollektivavtalen svara mot

företagens behov. Det jag hör

företagen prata om framför

allt är hur man ska kunna

svara på snabba och ibland

stora svängningar i efterfrågan,

vilket inte är så konstigt

med tanke på de senaste

årens utveckling. Hur det ska

kunna kombineras med tjänstemannens

behov av att kunna

planera sitt liv och förena

arbete och livet vid sidan av

är en knäckfråga.

hur mycket statlig

inblandning bör det

finnas i arbetsrätten?

Vi vill att parterna ska ha och

ta ansvaret och utveckla förhållandena

i arbetslivet. Då

är behovet av statlig inblandning

litet och ska så vara. De

grundläggande reglerna på

arbetsmarknaden måste dock

vara lagfästa.

hur ser eu:s inflytande ut

framöver när det gäller

arbetsrätten?

Vi påverkas i ökande grad

av EU-rätten även om vår

utgångspunkt är att mycket

lämpligast hanteras av parterna.

Det kommer vara en tuff

uppgift att skapa förståelse

i övriga EU för vårt synsätt.

En förändring som försvårar

det ytterligare är att organisationsgraden

i Tyskland, som

i flera sammanhang varit en

allierad, sjunkit kraftigt.

vilken kollektivavtalsrelaterad

fråga är den

viktigaste för er i dagsläget?

I vårens branschförhandlingar

handlar det för vår

del framför allt om våra

medlemmars rätt och möjlighet

till en bra löneutveckling

»Det kommer vara en tuff uppgift

att skapa förståelse i övriga EU

för vårt synsätt.«

samt hur arbetstiderna ser

ut ur ett balans- och livsperspektiv.


34 | nyheter nyheter | 35

Man måste få parterna att se det gemensamma, det som

förenar istället för det som skiljer dem åt. Samtidigt måste man

ha respekt för att de har olika intressen. Och det måste bli oenighet

innan man blir överens. Det menar Anders Lindström, ordförande

för de Opartiska ordförandena, OpO, som står redo att ta över

förhandlingarna på Teknikavtalets område den 1 mars.

► efter månader av förberedelser

intensifieras nu OpO:s

arbete.

– När vi går in i OpO-månaden

måste vi ha bestämda

uppfattningar om hur situationen

ska hanteras. Vår roll

är att se till att avtalen träffas

i tid och att resultatet är balanserat

och förenligt med

förhandlingsavtalet. Det vill

säga, avtalen ska bidra till

att stärka industrins konkurrenskraft

och ge de anställda

en god löneutveckling, säger

Anders Lindström som har en

bakgrund som generaldirektör

för Medlingsinstitutet.

Sedan i höstas har han

och kollegan Jan-Peter Duker

kontinuerligt pratat med

parterna för att lyssna av

vilka ambitioner de har, vilka

frågor de tänker driva och hur

de ser på utvecklingen – inte

bara i branschen utan även i

industrin som helhet.

– Det gäller för oss att ta

reda på vilka frågor som kan

bli problem och hur vi Opartiska

ordförande kan påverka

detta, säger Anders Lindström.

I OpO:s uppgift ingår

även omvärldsbevakning och

de för därför diskussioner

med bland andra Industrins

Ekonomiska Råd och följer

prognoser och rapporter från

bland annat de stora bankerna

och Konjunkturinstitutet.

Dessutom bevakar de utvecklingen

i våra viktigaste konkurrentländer.

Tillsammans

med fack och arbetsgivare

har medlarna besökt arbetsmarknadens

parter i Finland

och Tyskland samt träffat

EU-kommissionen för att

få deras bedömning av den

ekonomiska utvecklingen och

arbetskraftskostnadsutvecklingen.

– Vi vill att parterna ska

ha samma information och

så långt som möjligt samma

världsbild. Då blir det lättare

att komma överens vid förhandlingsbordet.

Under mars leds förhandlingarna

alltså av de Opartiska

ordförandena, men

Anders Lindström berättar att

de försöker begränsa antalet

frågor som de tar hand om.

– Vissa frågor sköter parterna

bäst i direkta förhandlingar.

Till exempel kan parterna

förhandla själva om de allmänna

villkoren, medan OpO

håller i de svårare frågorna

som avtalsperiodens längd och

kostnaden för löneökningarna.

Flera andra kollektivavtal

löper ut samtidigt som

Teknikavtalet, vilket förstås

sätter extra press på parterna

att komma överens om nya

avtal innan de gamla gjort

sitt. Handels har till exempel

aviserat att om inte den konkurrensutsatta

industrin håller

tidplanen så är de beredda

»Det gäller för oss att ta reda på

vilka frågor som kan bli problem

och hur vi Opartiska ordförande

kan påverka detta …«

att gå in och sätta märket för

lönebildningen på svensk

arbetsmarknad.

Blir då avtalen klara i tid

till den sista mars?

– Ja!

Anders Lindströms svar

kommer snabbt och utan den

minsta tvekan. ■

+

Albin Amelins målning från

Götaverken i Göteborg skildrar

en för Anders Lindström välbekant

miljö. Som 17-åring

gick han till sjöss för att arbeta

som kock under flera år. Sedan

han steg i land har han bland

annat varit ordförande i Svenska

Sjöfolksförbundet och generaldirektör

på Sjöfartsverket.

text & foto Karin Fjell


36 | nyheter nyheter | 37

Genom att visa hur mycket i ungdomars vardag

som faktiskt bygger på matematik vill Marcus

Näslund bättra på ämnets rykte bland

svenska gymnasieelever.

► den som spelar dataspel,

surfar på internet eller pratar i

mobilen använder matematik,

för det mesta utan att veta om

det.

Marcus Näslunds nya bok,

Verklighetens kvadratrötter,

är full av exempel.

– Jag har valt exempel som

jag tror kan intressera ungdomar.

Alla har en mobiltelefon

eller dator och de

flesta sportar eller spelar kort

någon gång, säger författaren.

– Skolans matte fokuserar

på beräkningar och inte på

användningsområden. För

många blir ämnet då bara ett

stort lidande. Ser man ingen

nytta med matten tar man helt

enkelt inte in den.

En del av exemplen i boken

är självklara för de flesta: Den

kryptering och certifiering

som gör att du kan legitimera

dig på nätet eller göra säkra

internetaffärer bygger på matte.

Liksom GPS som visar var

du är eller hjälper dig att hitta

rätt.

Men alla tänker nog inte på

att det är matte också bakom

datorspel och animerade

filmer. Eller att matematiken

är ständigt närvarande i sport

och spel. Som när det internationella

fotbollsförbundet

FIFA ska räkna ut vilket land

som är bäst genom så kallad

ranking. Med hjälp av sannolikhetsteori

ger en seger mot

ett topprankat lag fler rankingpoäng

än om man vinner

mot ett svagare lag. Liknande

uträkningar används av

sökmotorer på internet för att

bestämma vilka sidor som

är mest relevanta för just din

sökning.

Även på löparbanan finns det

matte. De yttre banorna är

längre än de inre. Eftersom

alla löpare ska nå mållinjen

efter lika lång sträcka måste

de yttre löparna börja framför

de inre. Hur mycket längre

fram de ska starta bestäms

med matematikens hjälp.

I spelsammanhang sätts

odds bland annat med utgångspunkt

i matematiken.

Och även om slumpen är

den dominerande faktorn i

kort- och casinospel som till

exempel Blackjack och Poker,

är det möjligt att genom

mattekunskaper förbättra sina

chanser att vinna.

Boken har undertiteln »Vad

den där matematiken faktiskt

används till«. Att det generellt

i samhället finns liten

insikt om att matematik är

en kreativ, reflekterande och

problemlösande aktivitet nära

kopplad till den samhälleliga,

sociala och tekniska utvecklingen,

är ett bekymmer anser

han.

– Jag menar inte att alla

måste bli matematiker. Men

med den här boken vill jag

skapa en positiv association

till matten så att fler förstår hur

viktig den är för samhället. ■

+

Marcus Näslund läser kandidatprogrammet

i matematik

på Uppsala universitet. På

fritiden är han engagerad i

Mattecentrum som också

sponsrat boken.

text Karin Fjell

illustration Katy Kimbell


38 | notiser

notiser | 39

notiser

notiser

Foto Johan Ödmann

ALLT OM AVTALSFÖRSÄKRINGAR

Svenskt Näringslivs Försäkringsinformation

finns numera på den nya webbadressen

www.finfa.se. Här kan arbetsgivare som

tecknat eller avser teckna avtalsförsäkringar

få konsultation, information och utbildning

kring dessa försäkringar.

MINISTER OCH MEDLEMMAR I MÖTE

OM MILJÖN

När miljöminister

Lena Ek nyligen

besökte Teknikföretagen

fick hon

ta del av medlemsföretagens

syn på

bl a kraven vid

miljöprövningar

och förorenad

mark. Med sig tillbaka

till departementet

fick hon en rad konkreta exempel och

förslag för att snabba på processerna. Bland

annat ett förslag om att införa nyckeltal för

att följa upp miljönytta per investerad krona

för genomförda saneringar. Tillsammans

med bidragssubventionerade innovativa

reningstekniker kan detta innebära ett rejält

steg framåt för hanteringen av förorenad

mark i Sverige.

ETT ALTERNATIV TILL UPPSÄGNING

Strax innan jul överlämnade korttidsutredningen

sitt förslag till regeringen. Det bygger

i stort på det partsgemensamma förslag

till system för korttidsarbete som bland

andra Teknikföretagen tagit fram. Utredningen

vill dock att det statliga åtagandet

blir mindre än i parternas förslag – staten

tar en tredjedel av kostnaden för den minskade

arbetstiden och står dessutom enbart

för sociala avgifter på den tredjedel av

lönen som ersätts av staten. I ett gemensamt

remissvar bedömer Teknikföretagen och

övriga parter att korttidsarbete – trots det

mer begränsade statliga åtagandet – kommer

att utgöra ett attraktivt alternativ till

uppsägningar för arbetsgivarna.

VILKA PLATSAR?

För sjätte året utser tidningarna Ny Teknik

och Affärsvärlden Sveriges 33 mest

lovande, unga teknikföretag där Teknikföretagen

är med som strategisk partner.

Vinnarna presenteras på Münchenbryggeriet

i Stockholm den 16 april, men innan

dess åker 33-listan på turné i landet: Lund

5 mars, Göteborg 6 mars, Linköping 12

mars samt Umeå 14 mars.

Foto Eva Lindblad

Långt avtal med rimliga kostnadsökningar

stärker industrin

Ett 3-årigt avtal med en höjning av arbetskraftskostnaderna

på 4,5 procent. Det är

huvuddragen i det bud som Teknikföretagen

överlämnat till IF Metall, Unionen och Sveriges

Ingenjörer.

– Teknikindustrin upplever ett fortsatt

efterfrågefall med omfattande neddragningar

i många medlemsföretag. I detta bekymmersamma

läge behövs stabila förutsättningar

genom ett längre avtal med kostnadsökningar

på en nivå som företagen kan bära, säger

Teknikföretagens vd Åke Svensson.

Teknikföretagens bud innebär en total nivåhöjning

av arbetskraftskostnaderna om 4,5

procent för treårsperioden 1 april 2013 – 31

mars 2016 enligt principen »allt ska räknas«.

DÄROM TVISTA DE LÄRDE

En statlig utredning föreslår att arbetstagare

som ogiltigförklarar en uppsägning ska få ha

kvar sin anställning i 12 månader efter uppsägningstidens

utgång. Förslaget sågas av Teknikföretagen,

som anser att anställningen ska

upphöra när uppsägningstiden är slut. Dessutom

tillgodoser detta inte huvudsyftet med

utredningen, nämligen att föreslå ändringar för

att stärka arbetsgivares vilja att anställa.

Foto Eva Lindblad

Kraftigt fall

i handeln med teknik

Exporten av teknik från Sverige föll med

53 miljarder kronor eller drygt 9 procent

under 2012. Även importen visar en stor

nedgång, bland annat för motorfordon och

maskiner. Det visar en sammanställning

över teknikhandeln från Teknikföretagen.

– Den kraftiga minskningen av teknikhandeln

är ytterligare ett bevis på hur den

exportledda nedgången i konjunkturen i

ökad omfattning påverkar Sveriges ekonomi

negativt, säger Teknikföretagens chefekonom

Anders Rune.

Den kraftiga nedgången förklaras främst

av konjunkturnedgången inom eurozonen

(Tyskland undantaget), men även exporten

till BRIC-länderna minskade stort.

Den svenska handeln med teknik sker

främst med Europa och EU och EFTA svarar

tillsammans för nästan 60 procent av

vår export. Hela 80 procent av teknikimporten

kommer från Europa.


www.teknikforetagen.se

More magazines by this user
Similar magazines