Kursbeskrivning med litteraturlista HT-13 - Institutionen för franska ...

Kursbeskrivning med litteraturlista HT-13
Franska: tematiska litterära studier:
Framställning av brott i fransk litteratur 1860-1960, 7,5 hp
Delkurs inom Franska III, FR311Z, 30 hp.
Kan även läsas fristående.
Undervisning
8 x 2 timmar
Undervisande lärare
Hans-Roland Johnsson, E774, hans-roland.johnsson@fraitaklass.su.se
Schema
Se hemsidan www.fraitaklass.su.se.
Förkunskapskrav
Se kursplan för Franska III, FR311Z.
Förväntade studieresultat
Se även kursplanen för Franska III, FR311Z.
Efter avslutad kurs i Franska: tematiska litterära studier (Framställning av brott i
fransk litteratur 1860-1960) förväntas studenten på talad och skriven franska:
- kunna analysera litterära texter som framställer brott i fransk litteratur 1860-
1960
- ha förvärvat ökad kunskap om hur temat behandlas i fransk litteratur
- ha förvärvat viss kunskap om olika litterära och icke-litterära
förklaringsmodeller med tillämpning på kursens texter
- kunna tillämpa relevant terminologi för det studerade temat
- kunna värdera tolkningar av litterära verk som behandlar det valda temat utifrån
olika litteraturkritiska, psykologiska och moraliska perspektiv
Innehåll
Olika typer av brott (mot lagen, den rådande moralen etc) är – vid sidan av olika
typer av kärleksberättelser – ett av de viktigaste temata i den västerländska
litteraturen, alltifrån de antika tragedierna till dagens kriminalromaner. Eftersom
brott alltid innebär konflikt mellan olika värdesystem, individer eller mellan
1 (5)

individ och samhälle, är detta tema i hög grad lämpligt för att skapa dramatiska
litterära situationer och därigenom spännande berättelser. Behandlingen av brott
väcker långtgående frågor om rätt och moral. Författaren kan genom sin
framställning ta avstånd från en viss typ av brott eller, eventuellt (som t.ex. är
fallet med de Sade) förespråka det. I andra fall (Hugos ”Les Misérables”, t.ex.)
kan brott relativiseras eller ursäktas. Roman- eller teaterformen gör det möjligt för
författaren att beskriva olika uppfattningar om brott och dess konsekvenser för
individ (skuldkänslor, befrielse t.ex.) och samhälle (hot mot den rådande
ordningen t.ex.).
Kursens syfte är att visa på olika framställningar i fransk litteratur av brott
samt hur brottet blir ett produktivt tema i litteraturen. Innehållet i fyra romaner
och en teaterpjäs skrivna under perioden 1860-1960 studeras genom nogsam
läsning. Skildringar av brott relateras under kursens gång till relevanta teorier och
förklaringsmodeller inom de kriminologiska vetenskaperna.
Under kursens gång diskuteras framställning av brott ur ett litterärt,
moraliskt, politiskt, religiöst och kriminologiskt perspektiv. Därvid
uppmärksammas:
• Vad ”brottet” tillför som dramatisk komponent till den litterära texten
• Typ av brott (mord, överfall, äktenskapsbrott, bedrägeri etc.)
• Brottslingens syfte (vinna företräde, göra sig ekonomisk vinst, göra
revolution, ”manifestera sig” etc.) eller brottets orsaksgrund (feghet,
hybris etc)
• Resultat (lyckas, misslyckas)
• Reaktioner på brottet och betydelse för romanens dramatiska framställning
(konsekvenser för gestalterna i texterna)
• Författarens inställning och syfte (gillar, ogillar, problematiserar, är
neutral etc)
• Attityder som direkt eller indirekt kommer till uttryck i romantexterna (är
alla brott förkastliga?, kan brott motiveras?, hur är förhållandet mellan
individens och samhällets rätt/”rätt”?, måste man hålla sig till lagen?).
Examination
Sammanfattningsbetyg om 7,5 hp ges för hela kursen utifrån en samlad
bedömning av studentens muntliga och skriftliga prestationer (se vidare
Betygskriterier).
Kursen har följande examinationsformer:
Aktiv närvaro
Kursen examineras delvis genom aktiv närvaro. Denna inbegriper all aktivitet på
lektionerna (t.ex. delta i diskussioner, hålla föredrag, ställa och svara på frågor,
lyssna aktivt). Undervisningen är obligatorisk; dock kan frånvaro upp till
motsvarande 20 % kompenseras med uppgift/er som meddelas av läraren.
Inlämningsuppgifter
På kursen görs individuella, skriftliga uppgifter på franska (se vidare i
studiehandledningen om specifika anvisningar för uppgifterna). Godkända
skriftliga uppgifter krävs för att få godkänt på kursen. Underkänd uppgift kan
kompletteras enligt lärarens anvisningar. För komplettering, se också
bestämmelser i kursplanen.
2 (5)

Fusk och plagiat
Hemuppgifter (d.v.s. uppsatser, kortare självständiga arbeten och
inlämningsuppgifter i övrigt) ska skrivas med egna ord och bygga på egna
reflektioner kring ämnet. Alla citat måste anges på korrekt sätt med citattecken
och angivande av källa. En text får inte till större delen bestå av citat. Använda
källor skall anges. Upptäcker läraren plagiat kan det leda till en anmälan till
rektor.
Se också: http://www.fraitaklass.su.se A till Ö om studierna, "Fusk".
Betygskriterier
A
Studenten kan både muntligen och skriftligen på ett utmärkt sätt analysera olika
framställningar av brott i kursens litterära texter samt på ett utmärkt sätt beskriva
hur temat har behandlats i den franska litteraturen mera allmänt sett.
Studenten kan också på ett utmärkt sätt redogöra för, jämföra och värdera
användningen av olika litteraturvetenskapliga perspektiv på kursens texter.
I den skriftliga analysuppgiften har studenten visat prov på vetenskaplig
akribi, stor självständighet samt analytisk och kritisk förmåga.
Studenten har, både muntligt och skriftligt, använt för nivån nyanserad och
stilsäker franska.
B
Studenten kan både muntligen och skriftligen mycket bra analysera olika
framställningar av brott i kursens litterära texter samt mycket bra beskriva hur
temat har behandlats i den franska litteraturen mera allmänt sett.
Studenten kan också mycket bra redogöra för, jämföra och värdera
användningen av olika litteraturvetenskapliga perspektiv på kursens texter.
I den skriftliga analysuppgiften har studenten mycket noga följt regler för
akademiskt skrivande enligt institutionens anvisningar och visat god analytisk och
kritisk förmåga.
Både muntligt och skriftligt har studenten använt för nivån mycket god
franska.
C
Studenten kan både muntligen och skriftligen på ett bra sätt analysera olika
framställningar av brott i kursens litterära texter samt på ett bra sätt beskriva hur
temat har behandlats i den franska litteraturen mera allmänt sett.
Studenten kan också på ett bra sätt redogöra för, jämföra och värdera
användningen av olika litteraturvetenskapliga perspektiv på kursens texter.
I den skriftliga analysuppgiften har studenten noga följt grundläggande
regler för akademiskt skrivande enligt institutionens anvisningar.
Både muntligt och skriftligt har studenten använt för nivån god franska.
D
Studenten kan både muntligen och skriftligen på ett tillfredställande sätt analysera
olika framställningar av brott i kursens litterära texter samt på ett tillfredställande
sätt beskriva hur temat har behandlats i den franska litteraturen mera allmänt sett.
Studenten kan också på ett tillfredställande sätt redogöra för, jämföra och
värdera användningen av olika litteraturvetenskapliga perspektiv på kursens
3 (5)

texter.
I den skriftliga analysuppgiften har studenten följt grundläggande regler för
akademiskt skrivande enligt institutionens anvisningar.
Muntligt och skriftligt har studenten oftast använt korrekt franska.
E
Studenten kan både muntligen och skriftligen på ett tillräckligt sätt analysera olika
framställningar av brott i kursens litterära texter samt på ett tillräckligt sätt
beskriva hur temat har behandlats i den franska litteraturen mera allmänt sett.
Studenten kan också på ett tillräckligt sätt redogöra för, jämföra och värdera
användningen av olika litteraturvetenskapliga perspektiv på kursens texter.
I den skriftliga analysuppgiften har studenten i huvudsak följt institutionens
anvisningar beträffande struktur och formalia.
Studenten har använt i huvudsak korrekt franska i såväl skriftliga som
muntliga prestationer
Fx
Studenten kan muntligen och skriftligen endast på ett otillräckligt sätt analysera
olika framställningar av brott i kursens litterära texter samt på ett otillräckligt sett
beskriva hur temat har behandlats i den franska litteraturen mera allmänt sett.
Studenten kan på ett otillräckligt sätt redogöra för, jämföra och värdera
användningen av olika litteraturvetenskapliga perspektiv på kursens texter.
I den skriftliga analysuppgiften har studenten inte tillräckligt följt
grundläggande regler för akademiskt skrivande.
Studenten har inte använt i stort sett begriplig franska i sina skriftliga eller
muntliga prestationer.
F
Studenten kan muntligen och skriftligen på ett helt otillräckligt sätt analysera
olika framställningar av brott i kursens litterära texter samt på ett helt otillräckligt
sätt beskriva hur temat har behandlats i den franska litteraturen mera allmänt sett.
Studenten kan på ett helt otillräckligt sätt redogöra för, jämföra och värdera
användningen av olika litteraturvetenskapliga perspektiv på kursens texter.
I den skriftliga analysuppgiften har studenten inte respekterat grundläggande
regler för akademiskt skrivande.
Studenten har inte kunnat göra sig förstådd på begriplig franska.
Kurslitteratur
Institutionen beställer inte kurslitteratur. Studenten införskaffar kurslitteraturen på
egen hand (se tips om bokhandlare och internetbokhandlare på
www.fraitaklass.su.se / Kurser franska resp. italienska / A-Ö om studierna /
Kurslitteratur).
Obligatorisk
Émile Zola : Thérèse Raquin, 1867
GF Flammarion (2008), eller annan utgåva
Jean-Paul Sartre : Les Mains sales, 1948
Folio, Gallimard (1972), eller annan utgåva
4 (5)

Robbe-Grillet : Le Voyeur, 1955
Édition de Minuit
Albert Camus : La Chute, 1956
Folioplus Classiques / Gallimard (2008), eller annan utgåva
Simenon : Maigret et le clochard, 1963
Le Livre de Poche (2002), eller annan utgåva
Kompendium med urval av litterära, litteraturvetenskapliga och kriminologiska
texter, läggs ut på Mondo
5 (5)