ÃRSRAPPORT FÃR ÃR 2011

Utfärdare 

...................................... 

Mats Strand 

ÅRSRAPPORT 

FÖR ÅR 2011 

KARLSKRONA VATTENVERK 

KARLSKRONA KOMMUN

Årsrapport för år: 2011 

Vattenverk / Karlskrona kommun 

Karlskrona vattenverk 

A ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 

Huvudman 

Namn: 

Adress: 

Karlskrona kommun. 

Tekniska förvaltningen 

371 83 Karlskrona 

Telefonnummer: 0455-303000 

Organisationsnummer: 212000-0829 

Kontaktpersoner 

VA-chef: 

Driftingenjör 

Driftstekniker: 

Kvalitets- och analysfrågor: 

Distributionsnät: 

Kenneth Johansson 

Ola Gren 

Viktor Kronström 

Mikael Nordström 

Christian Trulsson 

Mats Strand 

Peter Håkansson 

Plats 

Platsnamn: 


Besöksadress: 

Vattenverket 

(och alt. utdelningsadress) Riksvägen 48 

371 62 Lyckeby 

Telefon: 0455-303313 

Fastighetsbeteckning: Lyckeby 4:3, 4:103 och 27:1 

B VERKSAMHETSBESKRIVNING 

Tillsynsmyndighet 

Miljö- och byggnadsnämnden i Karlskrona kommun. Alla löpande kontakter sker i praktiken 

med Miljö- och Stadsbyggnadsavdelningen inom Samhällsbyggnadsförvaltningen 

liksom all kommunikation enligt nedan. 

Kontrollprogram 

Gällande kontrollprogram dok.nr. 2003.1653.349 förelagt av miljönämnden 2003-12-19. 

1(9)




Försörjningsområde och skyddsåtgärder 

Karlskrona vattenverk försörjer Karlskrona tätort samt samhällena / områdena Rödeby, 

Nättraby, Hasslö, större delen av norra Sturkö, Torhamn, östra Aspö, Allatorp, Lösen, 

Fäjö, östra Hästholmen, Torsnäs samt delar av Trummenäs. Dessutom försörjs 

kustartilleriets anläggning på Kungsholmen, ett tappställe vid Tjukö g:a ARV, ett 

tappställe vid färjeläget Ytterön, Uttorps camping på Sturkö, Ekenabbens fiskhamn samt 

med sommarvatten ett tappställe vid Tjurkö brofäste. Översiktskarta, se Årsrapport 2004 

eller kontrollprogram. 

Blekingesjukhuset (centrallasarettet) försörjs normalt delvis från Karlskrona VV, delvis 

från Afvelsgärde VV. 

Detaljerade kartor över distributionsområdet finns tillgängliga på VA-avdelningen. 

Skyddsområdet för råvattentäkten Lyckebyån är en 200 m bred zon kring huvudfåran och 

dess sjöar längs hela åns sträckning. Uppdaterat skyddsområde med föreskrifter är under 

framtagande. 

Samtliga övriga vattenverk i kommunen kan vid haveri och dylikt försörjas med 

vattentankar med vatten från Karlskrona VV. 

Vid haveri eller dylikt på Afvelsgärde VV försörjs hela Blekingesjukhuset från Karlskrona 

VV (distributionsområdet kan kopplas ihop). 

Verket försörjs fullt ut med reservkraft vid strömavbrott. 

Karlskrona vattenverk har ingen reservvattentäkt. 

Blekingesjukhuset (centrallasarettet) kan försörjas fullt ut med reservvatten från 

Afvelsgärde VV. 

Dricksvattenförsörjning, vid förorening i Lyckebyån, haveri i VV etc., görs med vattentankar 

där i första hand Jämjö VV kan fungera som dricksvattenreserv. 

Plan för nödförsörjning finns upprättad. 

Antal anslutna personer 

45 667 personer är anslutna till Karlskrona vattenverk (498 nya personer anslutna 2011 

samt de 1055 som tidigare försörjdes från Afvelsgärde VV). 

Dessutom försörjs delar av Blekingesjukhuset, militära anläggningar samt flera industrier 

med stor vattenförbrukning, av vilka särskilt märks ABB HVC AB och Simonsen AB 

(tvätten). 

2(9)




Teknisk beskrivning 

Se även processchema, nästa sida. 

Råvatten från Lyckebyån grov- och finsilas, innan det rinner till alkaliseringsbassäng, där 

krita, alternativt lut, och kolsyra doseras för att uppnå rätt fällnings-pH och -alkalinitet. 

Till vattnet doseras polyaluminiumklorid (PAC) på de 5 DynaSandlinjerna om totalt 40 

filter. Här avskiljs utfällt organiskt material, järn och mangan i de kontinuerliga filtren. 

Fällningen över DynaSandfiltren är också den första mikrobiologiska barriären. 

Alternativt, vid dålig råvattenkvalitet och/eller kallt vatten doseras PAC i gemensam 

doseringspunkt i pumpstation före DynaSandfiltren. Polymer doseras då som 

hjälpkoagulant på de 5 DynaSandlinjerna. 

Efter filtrering tillsätts krita, kolsyra för mellanalkalisering samt natriumhypoklorit för att 

oxidera resterande mangan. Doserad natriumhypoklorit fungerar också som den andra 

mikrobiologiska barriären. Avskiljningen sker dels i oxidationsbassäng, dels i efterföljande 

sandfilter. Dosering av lut kan göras i oxidering för att förbättra oxidationen. 

Vattnet filtreras sedan genom 5 st. sandfilter för att ta bort ev restflock samt ev. 

kvarvarande mangan i partikelform. 

Vattnet filtreras efter detta genom 6 st. filter med aktivt kol för att ta bort smak- och 

luktämnen. 

Före nedtappning av renvattnet till lågreservoar, doseras lut och kolsyra till önskat pH och 

alkalinitet samt färdigberedd monokloramin för att uppnå långtidsverkande bakterieskydd 

på distributionsnätet. 

Som tredje mikrobiologisk barriär passerar dricksvattnet ett UV-aggregat. 

Dricksvattnet pumpas ut på nätet med 3 st. renvattenpumpar. Dricksvattenflödet mäts på de 

tre utgående tryckledningarna. Trycket upprätthålls med flera högreservoarer i centrala 

försörjningsområdet samt med tryckstegringar för de yttre områdena, till vilka 

överföringsledningar distribuerar vattnet. 

Tvättvattnet från DynaSandfiltren sedimenterar i två lamellseparatorer. Det förtjockade 

slammet pumpas till Koholmen ARV, dekantatet går i retur till Lyckebyån. Polymer 

doseras för förtjockning. 

Vattenverkets maximala produktionskapacitet är ca 900 m 3 /h. Aktuell produktion är 522 

m 3 /h (2011). 

3(9)




Processchema 

Grovfiltrering 

av råvattnet 

vid intag i 

Lyckebyån. 

Finfiltrering 

av råvattnet i 

roterande 

trumfilter. 

Alk.bassäng för 

inblandning av 

alk.kemikalier. 

Dosering av CO 2, 

krita alternativt lut. 

Linjepumpstation 

(5 pumpar, 1 till 

respektive linje). 

Dosering av PAC / polymer 

Alt dosp. Ord dosp (5 st). 

Filtrering av bildad flock i 

40 filter. (5 linjer à 8 filter). 

Dosering av krita, CO 2, Nahypoklorit. 

Ev dos av lut. 

1 bassäng. 

(totalt 700 m 3 ). 

Trumfilter 

Alk.- 

bassäng 

Pumpstation 

Intagssilar 

DynaSandfilter 

Blandn.- 

kammare 

Oxidations 

-bassäng 

Flödes-, pH-, UV-, temp.- och 

konduktivitetsmätning 

Flödes- och 

pH-mätning 

Tvättvatten DynaSand. 

1 st pH-mätare 

och 5 st turb.- 

mätare 

pH- och 

redoxmätning 

pHmätning 

Flödes- och suspmätning 

Dosering 

av polymer. 

Dosering av monokloramin, lut och CO 2. 

pH-mätning 

Föravvattnat slam 

pumpas till 

Koholmen ARV. 

Lamellseparator 

Sandfilter 

(5 st) 

Lågres. 

1 (400 m 3 ) 

Kolfilter 

(6 st) 

Lågres. 

2 (400 m 3 ) 

3 Dricksv.- 

pumpar 

Flödesmätning 

Karlskrona 

tätort 

Rejektvatten till 

Lyckebyån. 

Föravvattning i 2 

separatorer av 

tvättvatten från 

DynaSandfiltren. 

Spolvatten till 

Lyckebyån. 

Spolning av sand- och kolfilter. 

Sandfilter för 

avskiljning av 

oxiderat mangan 

Kolfiltrering för 

reduktion av 

lukt- och 

smakämnen. 

Slutjustering av pH 

och alkalinitet. Dos 

av monokloramin 

som bakt skydd på 

nätet. 

Vattentorn och två reservoarer 

(total volym 9050 m 3 ) 

UVljus 

UV-ljus 

som mikrobiologisk 

barriär. 

Flödes-, 

tryck-, 

pH-, 

turbiditetsoch 

klormätning 

Lösen och 

Fäjö 

Torsnäs och 

Trummenäs 

Tryckstegring 

Hasslö 

Tryckstegring 

Aspö 

Tryckstegring 

Dalby 

Tryckstegring 

Åvägen 

Tryckstegring 

Allatorp 

Tryckstegring Rödeby 

ek med UV-ljus 

Tryckstegring 

Johannes 

-berg 

Vattentorn. 

(600 m 3 ) 

Tryckstegr. 

Håkantorpet 

Hasslö. 

Aspö. 

Nättraby samhälle. 

Allatorp. 

Rödeby samhälle. 

Kungsholmen 

och Tjurkö g:a 

ARV 

Tryckstegring 

Sanda 

Tryckstegring 

Kullen 

Tryckstegring 

Hästholmen 

Tryckstegring 

Torhamn 

Torhamn 

samhälle 

Sanda 

samhälle 

Ekenabben 

fiskhamn 

Tjurkö 

sommarvatten 

Norra Sturkö 

Uttorp 

camping 

Ytterön 

Hästholmen 

Östra 

skärgården 

4(9)




Kemikaliehantering 

Lut (33 %-ig natriumhydroxidlösning) används efter utspädning till ca 8 % som pHhöjande 

kemikalie. 

Krita samt kolsyra används som alkalinitetshöjande kemikalier. 

Krita fungerar också som hårdhetshöjande och pH-höjande kemikalie. 

Kritapulver i bulk bereds till en lågkoncentrerad slurry före dosering. 

Kolsyra doseras med hjälp av bärvatten. 

Polyaluminiumklorid (PAC) används normalt som fällningskemikalie. 

Dricksvattengodkänd polymer används vid behov som hjälpkoagulant. 

Klor, vilken doseras som natriumhypoklorit, används som oxidationsmedel. 

Monokloramin doseras som färdigberedd lösning (bereds av natriumhypoklorit och 

ammoniumsulfat) används som långtidsverkande bakterieskydd på distributionsnätet. 

Polymer används på lamellseparatorerna. 

Distributionsnät 

Detaljerad karta över distributionsområdet finns på VA-avdelningen. Översiktskarta finns i 

Årsrapport 2004 samt i kontrollprogram för Karlskrona VV. 

C DRIFTFÖRHÅLLANDEN OCH KONTROLLRESULTAT UNDER ÅRET 

Driftstatistik inklusive nyckeltal bifogas i bilaga 1. 

Kontrollresultat 

Kontrollresultat på rå- och renvatten återfinns i bilaga 2. Utökad analys av råvatten och 

vatten hos användare bifogas i bilaga 3. 

Karlskrona vattenverk är behäftat med en rad kvalitetsproblem. 

Råvattnet från Lyckebyån är av dålig och dessutom mycket varierande kvalitet. Sålunda 

har under 2011 till exempel färgtalet varierat mellan 140 och 375 mg Pt/l (hösta färgvärdet 

någonsin), COD Mn mellan 28 och 41 mg/l och temperaturen mellan 0,3 och 22 o C. 

Dricksvattnet från VV och / eller hos användare klarar tidvis inte gränsvärden för 

temperatur, aluminium, mangan, lukt och COD Mn . På grund av problem i processen vintern 

2010-2011 var resultatet sämre än normalt under våren 2011, speciellt avseende lukt- och 

smakanmärkningar. 

5(9)




Under en period sommaren 2011 var dricksvattenkvaliteten åter dålig. Detta sammanföll 

med kapacitetsbegränsning i kolfilteranläggningen vid filterombyggnad. 

Från och med september 2011 har förbättringar i vattenverkets process inneburit betydligt 

bättre och stabilare dricksvattenkvalitet ut från vattenverket. Se även bilaga 7 för 

sammanställning av de senaste årens driftproblem. 

På grund av att en del material deponerats i ledningsnätet under perioder med sämre 

dricksvattenkvalitet har tidvis problem uppstått hos användare även under resterande del 

av året. 

Egenkontrollens resultat: 

Av 18 kemiska prov ut från VV bedömdes 16 som tjänligt med anmärkning (89 %). 

Av 149 kemiska prov hos användare bedömdes 85 som tjänligt med anmärkning (57 %). 

Av 51 mikrobiologiska prov ut från VV bedömdes 6 som tjänliga med anmärkning (12 %). 

Av 149 mikrobiologiska prov hos användare bedömdes 22 som tjänligt med anmärkning (15 %). 

Av 5 kemiskt utökade prover hos användare bedömdes 4 som tjänligt med anmärkning (80 %). 

Hantering av kemikalier 

239 ton 100 % natriumhydroxid förbrukades på Karlskrona VV 2011 (0,052 kg/m 3 

producerat vatten). 

462 ton PAC förbrukades på Karlskrona VV 2011 (0,133 kg/m 3 producerat vatten). 

Under perioden jan-april doserades fällningskemikalien ALS (aluminiumsulfat), 

404 ton ALS förbrukades (ca 0,366 kg/m 3 producerat vatten). Produktdatablad för ALS 

bifogas i bilaga 8. 

112 ton krita förbrukades på Karlskrona VV 2011 (0,025 kg/m 3 producerat vatten). 

173 ton kolsyra förbrukades på Karlskrona VV 2011 (0,038 kg/m 3 producerat vatten). 

16,9 ton natriumhypoklorit förbrukades på Karlskrona VV 2011 (0,0037 kg/m 3 producerat 

vatten). Aktiv mängd klor garanteras till 15 %, vilket motsvarar 2,6 ton klorgas 

(0,0006 kg/m 3 producerat vatten). 

0,68 ton ammoniumsulfat förbrukades på Karlskrona VV 2011 (0,00015 kg/m 3 producerat 

vatten). 

0,3 ton polymer förbrukades i processen (stödkoagulent) på Karlskrona VV 2011 (0,00007 

kg/m 3 producerat vatten). 

2,0 ton polymer förbrukades i slamhanteringen på Karlskrona VV 2011 (0,0004 kg/m 3 

producerat vatten). 

6(9)




Skyddsåtgärder och försiktighetsmått 

Karlskronas vattenförsörjning är under omfattande förändring. Projektet beräknas vara 

genomfört under de närmaste åren och består i ombyggnad av Karlskrona VV samt 

anläggningar för överföring av vatten samt konstgjord infiltration i Johannishusåsen. 

Den nya vattenförsörjningen kommer att medföra avsevärda förbättringar både avseende 

dricksvattnets kvalitet som distributionens säkerhet. 

Entreprenaden för etapp 3 ”Ny dricksvattenhantering” gällande ombyggnad innefattande 

bland annat ny luthantering, ny monokloraminberedning, UV-behandling och nya 

dricksvattenpumpar slutbesiktigades våren 2011. Problem med såväl UV-dos som 

monokloraminens stabilitet i ledningsnätet redovisas i bilaga 6. 

Entreprenaden för etapp 4 ”Filterombyggnad” slutfördes under tidig vår 2012. Under 

hösten 2011 togs ny kolfilteranläggning i drift. 

Projektering för etapp 5 ”Anslutning av Johannishusåsen” slutfördes under 2011. 

Entreprenaden kommer att påbörjas 2012. 

På grund av de svåra kvalitetsproblemen de senaste åren kommer det att byggas upp en ny 

pilotlina. Denna ingår i etapp 5. 

Beslut från miljödomstolen gällande tillstånd för permanent infiltrationsanläggning i 

Johannishus har lämnats under 2011. 

Därmed har projektering av överföringsledningar, servicebyggnader samt slutlig 

utformning av infiltrationsanläggningen i Johannishus genomförts. Samtliga entreprenader 

kommer att påbörjas under 2012. 

Flera områden har exploaterats eller tillkommit i samband med sanering under året, bl.a. 

Nättraby, Torsnäs och Sturkö. 

2011 har 1553 nya personer anslutits till Karlskrona VV, varav 1055 som tidigare försörjdes 

från Afvelsgärde VV och 498 nyanslutna. 

I bilaga 7 redovisas en sammanställning över driftproblemen de senaste åren samt en 

bedömning av nuvarande samt framtida status. 

Stora problemen med processen, lika vintern 2008-2009, uppträdde åter vintern 2010- 

2011. Insatser gjordes efter vintern 2008-2009 för att optimera processen för att klara 

fällning under vinterperioden men trots detta kunde inte acceptabel dricksvattenkvalitet 

uppnås denna vinter. 

Under januari till och med april 2011 byttes därför fällningskemikalie temporärt. PAC har 

under vinterperioden ersatts med ALS, en flytande aluminiumsulfat. Se även bilaga 8. 

Under hela 2011 försörjdes distributionsområdet för Afvelsgärde VV, inklusive 

Blekingesjukhuset, från Karlskrona VV. Detta efter ett större haveri efter översvämning på 

Afvelsgärde VV november 2010. Se även årsrapportering för 2010 (Afvelsgärde och 

Karlskrona VV). 

Beslut har tagits att Afvelsgärde i fortsättningen endast skall försörja Blekingesjukhuset. 

Ingen årsrapport lämnas därför för Afvelsgärde VV 2011. 

7(9)




Händelser av betydelse 

Driftstörning Datum Sammanlagd 

tid 

Ombyggnad Karlskrona VV. 110101- Hela året 

111231 

Problem i lameller. Dålig 110101- 

slamavskiljning. Lamellerna 110225 

rengjorda i slutet av feb. 

PAC funkat dåligt. Successivt 

försämrat resultat under 

senhösten, vintern 2010-2011. 

110101- 

110112 

Påverkad 

volym 

Konsekvens 

Provisorisk drift, bl.a. flera av 

kolfiltren ur drift. 

2 mån Mycket slam till Lyckebyån. 

Ingen positiv effekt av slam på 

Koholmen ARV. 

12 dygn Ca 18 000 

m 3 

Tjänligt med anmärkning på 

utgående dricksvatten. Under 

perioden försämrades utgående 

dricksvatten. Sämsta resultat; turb 

3,77 FNU, färg 36 mg pt/l, TOC 

9,2 mg/l och Al 1,25 mg/l. 

PAC ersatt med ALS (ALG i 

lösning) som fällningskemikalie. 

Kompletterat med 

polymerdosering. Se även bilaga 

8 för produktblad och kort 

redovisning av bytet. 

110112 – 

110430 

109 dygn 1 103 000 

m 3 

Acceptabelt resultat, dock 

flertalet prover bedömda som 

tjänligt med anmärkning. 

Kortvarig dålig kvalitet vid 

återgång till EF70 i början av 

maj. 

Test med Ekoflock 41 i fällning 110222 6 h Ca 3000 m 3 Ekoflock 41 bedöms likvärdig 

Dosering av monokloramin i 

drift, vissa problem efter 

uppstart. 

Test att köra med ALS utan 

polymer. 

Död ko hittad i ån, strax norr om 

råvattenintaget 

Översvämning i VV’s källare och 

rörgalleri p.g.a. felaktigt 

utformad brädd från lågreservoar. 

Problem med avdödning i UV. 

UV visar sig vara 

underdimensionerat. 

Bägge UV körs parallellt för att 

få tillräcklig effekt 

Ny doseringsstrategi. PAC 

doseras i linjepumpgrop och 

polymer doseras på varje linje 

Nya kolfilter i drift 

Filter 8-11 

6-7 under ombyggnad 

f.o.m. 

110322 

Ca 9 mån 

Ca 

3 300 000 

m 3 

ALS. 

Förbättrad mikrobiologisk 

säkerhet på ledningsnätet. Se 

rapport, bilaga 6. 

110406 2 h Ca 1000 m 3 Vattnet efter fällning genast 

dåligt. Fällning med ALS kräver 

polymer för att fungera. 

110429 Kon hade legat länge i ån. 

Bärgades omgående med stor 

försiktighet. 

110928 En del elutrustning översvämmad 

och skadad. Handkörning av 

kolfilter. 

110101 - 

111118 

111118- 

111231 

111005 - 

111231 

110511 - 

110913 

Samtliga nya kolfilter i drift 110913 - 

111231 

Haveri på spridararmar hos 

många DynaSandfilter. 

110101- 

111231 

Ca 10,5 mån Ca 

4 000 000 

m 3 

Ca 1,5 mån Ca 570 000 

m 3 

Ca 3 mån 

Ca 4 mån 

Ca 3,5 mån 

Hela året 

Ca 

1 115 000 

m 3 

Ca 

1 525 000 

m 3 

Ca 

1 330 000 

m 3 

Logavdödning bara ca 1,4. Se 

rapport, bilaga 6. 

Tillräcklig avdödning vid normal 

produktion. Inga bakterier resten 

av året. 

Reservdelslager läggs upp för 

snabba återstarter 

Direkt bättre resultat då 

uppehållstid fås från dosering av 

fällningskemikalie till dosering 

av polymer. Se även bilaga 7. 

Delvis bättre funktion, de få 

filtren dock hårt belastade. 

Driftproblem under sensommar. 

Bättre reningsgrad på vattnet pga 

ökad kontakttid. 

Försämrad spridning av vatten i 

DynaSandfilter och därmed 

sämre funktion. 

8(9)




Driftstörning Datum Sammanlagd 

tid 

Renovering av DynaSandfilter. 110901- 

12 st renoverade under 2011. 111231 

Större vattenläckor; 

Borgmästargatan 11 jan (100 pe) 

AWA-vägen 21 jan (100 pe) 

Spandelstorp 5 sep (120 pe) 

Rödeby 9 sep (45 pe) 

Påverkad 

volym 

Konsekvens 

Bättre resultat allteftersom 

renoveringen fortskrider. 

Reservvattenförsörjning med 

tank. 

Läckor och övrigt arbete på distributionsnätet redovisas också i bilaga 4. 

Övrigt 

Uppskattad elförbrukning i bilaga 1 på övriga objekt (vattentorn, tryckstegringar, etc.) inom 

Karlskrona VV:s distributionsområde. 

Redovisad arbetstid på övriga objekt (vattentorn, tryckstegringar, distributionsledningar, etc.) 

redovisas separat i bilaga 1, sidan 1. 

I bilaga 1 redovisas också arbetstid för Afvelsgärde VV eftersom detta varit avställt hela 2011 

och försörjts från Karlskrona VV. Ingen årsrapportering lämnas för Afvelsgärde VV 2011. 

D BILAGEFÖRTECKNING 

Bilaga 1 

Bilaga 2 

Bilaga 3 

Bilaga 4 

Bilaga 5 

Bilaga 6 

Bilaga 7 

Bilaga 8 

Driftstatistik och nyckeltal för 2011, 3 sidor. 

Kontrollresultat, egenkontroll 2011, 7 sidor. 

Kontrollresultat utökad kemisk egenkontroll 2011, 7 sidor. 

Arbeten på distributionsnätet 2011, 1 sida 

Metodförteckning för använda analysmetoder, 2 sidor. 

Resultat vid driftstart av UV och monokloramindosering, 6 sidor. 

Driftproblem 2008 - 2011, Karlskrona VV, 12 sidor. 

Produktdatablad för ALS-50 samt redovisning av driftstart, 2 +1sida. 

9(9)

KARLSKRONA VATTENVERK KEMIKALIEFÖRBRUKNING OCH VATTENPRODUKTION ÅR 2011 Bilaga 1 1(3) 

Månad Krita PAC Natrium Na-klorit Amm- Kolsyra Polymer Polymer Lut Tvätt- Rå- Drickshypokl. 

sulfat Process lamell 100% vatten vatten vatten 

kg kg kg kg kg kg kg kg kg m 3 m 3 m 3 

Januari 10393 78387 2884 175 15690 50 125 26664 99282 491329 392047 

Februari 9356 114616 1674 50 14367 50 150 29964 120698 460950 340252 

Mars 10281 108870 1786 50 14722 25 300 32076 94860 477720 382860 

April 9257 138718 946 0 14111 25 200 21384 91290 458240 366950 

Maj 10054 42941 872 0 12834 100 17028 94860 476160 381300 

Juni 8903 43231 1044 0 13377 200 15312 91800 468760 380790 

Juli 8891 38923 1028 0 13818 200 13156 93848 453659 359811 

Augusti 9929 46859 1183 0 15699 150 13552 92542 500691 408149 

September 9088 63790 1383 0 16468 50 150 18788 89094 524310 435216 

Oktober 9366 75708 1339 100 14869 25 125 17072 82080 471970 389890 

November 8373 56994 1478 100 13534 50 150 16599 70054 428767 358713 

December 8370 56815 1333 200 13525 25 175 17037 48241 426200 377959 

Summa 112261 865852 16950 0 675 173014 300 2025 238632 1068649 5638756 4573937 

g/m 3 Dricksv. 25 189 3,71 0,000 0,148 38 0,066 0,443 52 

Dricksvatten prod.medel 522 m 3 /h * 14 jan - ca halva april doserades ALS istället för PAC. 

El köpt K-a VV (kWh/år) 1732022 0,38 kWh/m 3 dricksv Totalt 404 ton (jan 58, feb 115, mars 109 och april 122 ton ) 

El förbr. K-a VV (kWh/år) 1732022 0,38 kWh/m 3 dricksv Na-hypoklorit avser lösning (motsvarar 2690 kg klor). 

El Distrib.anl. (kWh/år) 401364 0,09 kWh/m 3 dricksv 

Arbete på Afvelsgärde VV (ej i produktion) 

K-a VV timmar h/v h/1000m 3 dricksvatten Alla tryckstegrings/timmar timmar h/v 

drift 5357 103 1,17 drift 766,5 drift 360,5 6,93 

avhjälpande 737 14,2 0,161 avhjälp underhåll 48 avhjälpand 109,5 2,11 

förebyggande 799 15,4 0,175 förebygg underhåll 33,5 förebyggan 20 0,38 

förnyelse 601,5 11,6 0,132 förnyelse 99,5 förnyelse 80 1,54 

nyanläggning 255,5 4,9 0,056 Fastighetsunderhåll 27 nyanläggn 162 3,12 

fastighetsunderh 87,5 1,7 0,019 nyanläggning 196 fastighetsu 6,5 0,13 

plan/utredn 0 0,0 0,000 övertid 58 plan/utred 0 0,00 

övertid 590,4 11,4 0,129 övertid 8,5 0,16


Månad Medel Max. Min. Slam- Fjärrvärme Vattenmängd Vattenmängd Vattenmängd Klordosering Vattenmängd Vattenmängd 

förbr. förbr. förbr. produktion drift Sanda Kullen Hasslö Hasslö Nättraby Dalby Aspö 

m 3 /d m 3 /d m 3 /d ton TS kWh m 3 m 3 m 3 kg m 3 m 3 

Januari 181120 953 2140 7220 2401 

Februari 175650 991 1700 5630 1648 

Mars 168940 977 1530 6100 4183 

April 103310 936 1090 7234 1162 

Maj 61360 1047 1255 8079 1533 

Juni 24500 1082 1596 8789 1959 

Juli 15980 1208 1249 9120 2210 

Augusti 19860 1514 1250 8079 3018 

September 40670 841 1035 6920 850 

Oktober 95740 866 1090 6554 1559 

November 118030 697 955 5618 1600 

December 139540 790 1040 6443 1374 

Summa 0 1144700 11902 15930 85786 0 0 23497 

g/m 3 Dricksv. 

Månad Elförbrukning (kWh) Distributionsanläggningar 1 

TBB Torsk. torn Röde. torn Stålv. Rödeb. Ek. Röd. Håk. Röd. Joh. Nättr. Åv. Nättr. Dal. Torhamn Ö Hästh. 

Januari 13311 8814 1104 1095 1601 952 2910 530 

Februari 13311 6325 1140 939 1352 784 2580 540 

Mars 13312 7627 1280 1102 1509 779 2360 510 

April 13312 7627 978 693 1366 566 1870 220 

Maj 13312 4594 741 405 1406 478 1400 195 

Juni 13312 6043 801 255 1279 338 590 230 

Juli 13312 6210 643 147 1228 276 1630 120 

Augusti 13312 6210 605 155 1244 273 1530 60 

September 13312 6218 823 328 1474 343 1280 160 

Oktober 13312 5680 712 542 1377 505 1730 200 

November 13312 8647 1026 629 1385 558 2270 345 

December 13311 4274 1003 771 1482 728 1420 305 

Hela Året 159741 78269 0 0 0 10856 7061 16703 6580 21570 3415 

Rödeby Ek gemensam med Rödeby Ek pst.


Månad Vattenmängd Vattenmängd Vattenmängd Vattenmängd Elförbrukning, Karlskrona VV 

Torhamn Hästholmen Rödeby Ö Skärg Köpt Turbin Summa 

m 3 m 3 m 3 m 3 kWh kWh kWh 

Januari 2930 1435 18366 181 208080 208080 Registrering av produktion i turbin 

Februari 2775 814 16273 129 245880 245880 ur funktion. 

Mars 2675 268 19890 222 127806 127806 

April 3295 325 16208 259 127806 127806 

Maj 3600 440 20144 295 127806 127806 

Juni 3939 624 16262 291 127806 127806 

Juli 4535 490 16713 283 127806 127806 

Augusti 4040 297 16087 295 127806 127806 

September 3300 123 14462 207 127806 127806 

Oktober 3185 248 16765 177 127806 127806 

November 3660 172 16024 197 127807 127807 

December 2945 185 18678 189 127807 127807 

Summa 40879 5421 205872 2725 1732022 0 1732022 

g/m 3 Dricksv. 

Månad Elförbrukning (kWh) Distributionsanläggningar 2 

Hasslö Kullen Sanda Aspö Törndamm G-Landsv Allatorp 

Januari 5092 890 1450 3947 547 538 

Februari 4783 750 1350 3594 466 510 

Mars 4595 810 1280 3844 437 494 

April 4625 490 850 2255 329 337 

Maj 3345 430 740 1950 361 261 

Juni 3520 505 534 2214 336 181 

Juli 2854 361 471 1778 333 178 

Augusti 2761 279 647 1348 308 179 

September 2908 275 630 1011 289 201 

Oktober 3539 400 650 1060 293 305 

November 3397 460 690 1498 267 369 

December 4800 480 750 1769 531 460 

Hela Året 46219 6130 10042 26268 0 4497 4013 

Hasslö trst gemensam med Kompassvägen pst Aspö trst gemensam med Maden pst

EGENKONTROLL RÅVATTEN Bilaga 2 1(7) 

Blåa siffror större än-värden. 

Prov nr Prov dat AM22-J3 CBT-lert CBEC-lert CLP-MF TEMP P ALK-NG FÄRG-NKCA-NF MG-NF HÅRD-N FE-NF MN-NF NO2-NA CODMN- CORG-TKC PH-K TURBFNU NH4-NB m QV-KD 

Mikroorga Koliforma ba E. coli Cl.perfringens TemperatuAlk Färg Kalcium MagnesiumHårdhet Järn AAS Mangan AANitrit CODMn TOC pH-vär Turbiditet AmmoniumFlöde 

CFU/ml mpn/100 ml mpn/100 ml cfu/100 ml °C mg/l mg/l Pt mg/l mg/l °dH mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l pH FNU mg/l m³/s 

2011-00001-01 2011-01-03 1100 127 2 11 0,3 7,4 225 5,3 1,6 1,1 1,92 0,106 31,5 26,4 6,38 16,4 

2011-00020-01 2011-01-10 750 187 1 5 0,4 8,4 275 5,6 1,7 1,2 2,14 0,138 0,031 30,7 25,8 6,45 1,79 0,088 10,2 


2011-00196-02 2011-02-07 2700 449 6 12 0,5 7 190 5,4 1,6 1,1 1,72 0,124 0,029 26,6 22,7 6,5 2,47 0,125 18,3 

2011-00376-02 2011-03-07 850 196 2 6 0,4 7 235 5,3 1,6 1,1 2,02 0,098 0,036 32,4 27,1 6,47 1,7 0,1 14,8 


2011-00712-01 2011-04-29 350 276 1 7 14 10,1 210 0,213 27,4 23,3 6,86 6,9 

2011-00728-01 2011-05-02 640 236 11 10 12,5 10,2 210 5,5 1,4 1,1 2,13 0,256 27,3 23,2 6,84 0,059 3,3 

2011-00766-02 2011-05-09 640 248 1 15 12,7 11,7 210 6,1 1,5 1,2 2,65 0,253 0,026 27 23 6,93 3,08 0,046 3,6 

2011-01001-01 2011-06-13 620 687 30 19 18,8 15 165 7 1,7 1,4 2,1 0,367 0,023 20,5 18 6,76 2,04 0,079 1 


2011-01469-01 2011-08-15 1200 1120 17 3 18,5 13,5 225 6,2 1,5 1,2 2,12 0,163 27,2 23,1 6,9 3,83 5,2 



2011-01881-01 2011-10-10 1600 345 23 3 11,8 13,4 350 6,3 1,7 1,3 3,66 0,112 0,062 40,3 33,1 6,86 4,71 0,035 4 

2011-01916-01 2011-10-17 1400 980 9 8 8,3 13,4 375 6,2 1,7 1,3 3,87 0,138 0,057 38,4 31,7 6,89 4,8 4,6 

2011-02110-02 2011-11-14 1100 214 7 3 12,3 12,3 315 6 1,7 1,2 3,55 0,104 0,05 33,6 28 6,88 4,51 4,8 

2011-02275-02 2011-12-12 2200 308 12 15 10,5 10,5 275 5 1,5 1 3,83 0,118 0,012 28,7 24,3 6,83 5,21 5,9 

Medel 1149 548 11 8 10,4 11,0 242 5,9 1,6 1,2 2,6 0,17 0,034 29 25 6,7 3,3 0,073 7,7 

Min 210 127 1 1 0,3 6,5 155 4,4 1,2 0,9 1,36 0,075 0,012 17,1 15,4 6,38 1,7 0,029 1 

Max 2700 1733 44 19 22,2 15,3 375 7 1,7 1,4 3,87 0,367 0,062 40,3 33,1 6,96 5,21 0,128 18,3

EGENKONTROLL UTGÅENDE DRICKSVATTEN Bilaga 2 2-3(7) 

Karlskrona VV, mikrobiologiska och kemiska analyser. 

Röda kursiva siffror är mindre än-värden. 

Prov nr Prov dat AM22-J3 CBT-MF CBEC-MF CLP-MF TEMP P ALK-NG AL-AS FÄRG-NK CA-NF MG-NF HÅRD-NF FE-NF 

Mikroorga Koliforma E. coli MF Cl.perfringeTemperat Alk Aluminium Färg Kalcium AASMagnes Hårdhet somJärn AAS 

CFU/ml cfu/100 mlcfu/100 ml cfu/100 ml °C mg/l mg/l mg/l Pt mg/l mg/l °dH mg/l 

2011-00008- 2011-01-04 0 0 0 0 


2011-00024- 2011-01-10 2 74,3 0,532 30 12,8 1,7 2,2 0,118 

2011-00057- 2011-01-12 0 0 0 






2011-00197- 2011-02-07 - 68,5 0,3 10 11,6 1,6 2 0,011 





2011-00377- 2011-03-07 1,7 70,3 0,158 5 12,9 1,7 2,2 0,014 






2011-00611- 2011-04-11 9,5 62,2 0,043 5 12,2 1,1 2 0,01 


































2011-01909- 2011-10-14 610 





2011-02011- 2011-10-31 60 0 0 0 



2011-02111- 2011-11-14 6,5 67 0,1 5 13,6 1,7 2,3 0,01 










Medel 27 0 0 0 11,2 69,0 0,177 11 14,2 1,6 2,4 0,030 

Min 0 0 0 0 1,7 62,2 0,043 5 11,6 1,1 2 0,01 

Max 610 0 0 0 22 78,2 0,532 30 23,9 1,7 3,7 0,118 

Sida 1 av 2

EGENKONTROLL UTGÅENDE DRICKSVATTEN Bilaga 2 2-3(7) 

Karlskrona VV, mikrobiologiska och kemiska analyser. 

Röda kursiva siffror är mindre än-värden. 

Prov dat CL2-TAF MN-NF NO2-NA m CODMN-N CORG-TKC PH-K TEMP PH TURBFNU NH4-NB mg 

Klor total Mangan AA Nitrit CODMn TOC pH-värde Temperatur Turbiditet Ammonium 

mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l pH °C FNU mg/l 

2010-01-04 

2010-01-11 

2010-01-11 0,39 0,074 0,013 3,2 4,5 8,25 16 0,11 

2010-01-18 

2010-01-25 

2010-01-25 3,4 4,8 8,17 8 0,25 

2010-02-01 0,31 0,082 0,016 

2010-02-08 

2010-02-08 3,4 4,8 8,3 16 0,23 

2010-02-15 0,41 0,023 0,044 

2010-02-22 

2010-03-01 

2010-03-08 

2010-03-08 3,2 4,5 8,3 15 0,23 

2010-03-15 0,34 0,065 0,009 

2010-03-22 

2010-03-29 

2010-04-06 

2010-04-12 

2010-04-12 3,9 5,3 8,43 16 0,27 

2010-04-19 0,15 0,042 0,009 

2010-04-26 

2010-05-03 

2010-05-11 

2010-05-17 

2010-05-25 0,2 0,128 0,006 

2010-05-31 

2010-05-31 3,7 5,1 8,4 17 0,18 

2010-06-07 

2010-06-14 

2010-06-14 4,7 6,2 8,41 21 0,19 

2010-06-21 0,3 0,097 0,072 

2010-06-28 

2010-07-05 

2010-07-12 

2010-07-19 

2010-07-19 0,24 0,028 0,015 3,7 5,1 8,28 20 0,19 0,119 

2010-07-20 

2010-07-26 

2010-08-02 

2010-08-09 

2010-08-09 4,5 6 8,09 22 0,18 

2010-08-16 0,28 0,06 - 

2010-08-23 

2010-08-30 

2010-08-30 0,26 0,073 0,025 5,1 6,7 8,14 20 0,21 

2010-09-07 

2010-09-13 

2010-09-13 0,33 0,083 0,014 4,7 6,2 8,21 20 0,19 

2010-09-20 

2010-09-27 

2010-09-28 

2010-09-28 

2010-09-28 0,28 0,072 0,006 

2010-10-04 

2010-10-11 

2010-10-11 0,09 0,077 0,006 4,7 6,3 8,27 18 0,28 

2010-10-18 

2010-10-25 

2010-10-25 4,4 5,9 8,26 18 0,18 

2010-11-01 

2010-11-08 

2010-11-15 0,22 0,018 0,006 

2010-11-15 4,4 5,9 8,34 17 0,22 

2010-11-18 

2010-11-22 

2010-11-29 

2010-12-06 

2010-12-13 

2010-12-13 0,28 0,021 0,006 6,3 8,1 8,3 17 0,45 

2010-12-20 

2010-12-27 

Medel 0,27 0,063 0,018 4,2 5,7 8,28 17 0,22 0,119 

Min 0,09 0,018 0,006 3,2 4,5 8,09 8 0,11 0,119 

Max 0,41 0,128 0,072 6,3 8,1 8,43 22 0,45 0,119 

Sida 2 av 2

EGENKONTROLL ANVÄNDARE Bilaga 2 4-7(7) 

Medelvärde av provtagningar på ledningsnätet, Karlskrona VV (lukt- och smakresultat ej redovisade). 

Provplats Antal AM22-J3 ALV22-J7 CBT-MF CBEC-MF CLP-MF TEMP P NH4-NB mg FÄRG-NK FE-NF CL2-TAF KOND-25 MN-NF NO2-NSE NO2-NA mg CODMN-N CORG-TKC PH-K TURBFNU 

MikroorganismLångsamväx. Koliforma bakE. coli MF Cl.perfringensTemperatur Ammonium Färg Järn AAS Klor total Konduktivitet Mangan AAS Nitrit Nitrit CODMn TOC pH-värde Turbiditet 

prov cfu/ml CFU/ml cfu/100 ml cfu/100 ml cfu/100 ml °C mg/l mg/l Pt mg/l mg/l mS/m mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l pH FNU 

Medel 22 85 1 0 0 14,7 0,010 11 0,027 0,03 22,4 0,017 0,0 0,0 3,45 5 7,75 0,2175 

Östra 4 Min 8 60 0 0 0 8 0,01 5 0,01 0,03 21,6 0,005 0,006 0,006 2,5 3,7 7,7 0,09 

skärgården Max 40 100 1 0 0 18 0,01 20 0,045 0,03 23,7 0,047 0,006 0,006 5,9 7,6 7,8 0,46 

AM22-J3 ALV22-J7 CBT-MF CBEC-MF CLP-MF TEMP NH4-NB mg FÄRG-NK FE-NF CL2-TAF KOND-25 MN-NF NO2-NA mg CODMN-N CORG-TKC PH-K TEMP PH TURBFNU 

MikroorganismLångsamväx. Koliforma bakE. coli MF Cl.perfringensTemperatur Ammonium Färg Järn AAS Klor total Konduktivitet Mangan AAS Nitrit CODMn TOC pH-värde Temperatur Turbiditet 

cfu/ml CFU/ml cfu/100 ml cfu/100 ml cfu/100 ml °C mg/l mg/l Pt mg/l mg/l mS/m mg/l mg/l mg/l mg/l pH °C FNU 

Medel 8 818 0 0 0 13,3 0,046 11 0,074 0,07 25,8 0,1 0,05 4 5,60 8,1375 18 0,32125 

Vämö S 8 Min 0 1 0 0 0 4 0,01 5 0,015 0,03 21,6 0,018 0,006 2,7 4 8,02 15 0,12 

Max 20 5000 0 0 0 18 0,137 25 0,364 0,32 32,6 0,104 0,185 6,8 8,6 8,33 20 0,73 

AM22-J3 ALV22-J7 CBT-MF CBEC-MF CLP-MF TEMP NH4-NB mg FÄRG-NK FE-NF CL2-TAF KOND-25 MN-NF NO2-NA mg CODMN-N CORG-TKC PH-K TURBFNU 

MikroorganismLångsamväx. Koliforma bakE. coli MF Cl.perfringensTemperatur Ammonium Färg Järn AAS Klor total Konduktivitet Mangan AAS Nitrit CODMn TOC pH-värde Turbiditet 

cfu/ml CFU/ml cfu/100 ml cfu/100 ml cfu/100 ml °C mg/l mg/l Pt mg/l mg/l mS/m mg/l mg/l mg/l mg/l pH FNU 

Medel 65 299 0 0 0 10,9 0,049 16 0,298 0,10 25,0 0,049 0,069 4,2 5,7 8,26 1 

Vämö N 8 Min 0 6 0 0 0 5 0,01 5 0,01 0,03 21,7 0,007 0,006 3 4,3 8,1 0,13 

Max 490 2200 0 0 0 20,5 0,132 40 1,41 0,25 31,7 0,125 0,198 7,1 9 8,52 2,82 




Medel 141 258 0 0 0 12,0 0,047 15 0,055 0,12 24,1 0,057 0,059 5,5 7,2 8,18 18 0,36 

Verkö 5 Min 0 0 0 0 0 6 0,01 5 0,014 0,03 21,7 0,02 0,006 4 5,5 8,08 16 0,13 

Max 660 990 0 0 1 16 0,118 25 0,098 0,32 29,7 0,094 0,151 7,1 9 8,31 20 0,76 

AM22-J3 ALV22-J7 CBT-MF CBEC-MF CLP-MF TEMP P NH4-NB mg FÄRG-NK FE-NF CL2-TAF KOND-25 MN-NF NO2-NSE NO2-NA mg CODMN-N CORG-TKC PH-K TEMP PH TURBFNU 

MikroorganismLångsamväx. Koliforma bakE. coli MF Cl.perfringensTemperatur Ammonium Färg Järn AAS Klor total Konduktivitet Mangan AAS Nitrit Nitrit CODMn TOC pH-värde Temperatur Turbiditet 

cfu/ml CFU/ml cfu/100 ml cfu/100 ml cfu/100 ml °C mg/l mg/l Pt mg/l mg/l mS/m mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l pH °C FNU 

Medel 13 36 0 0 0 9,5 0,0 7,000 0 0,032 25,84 0,019 0,1 0,0 3,30 5 7,93 19 0,23 

Trummenäs 5 Min 4 8 0 0 0 4,5 0,01 5 0,047 0,03 22,3 0,005 0,006 0,006 2,6 3,9 7,81 18 0,16 

Max 30 70 0 0 0 15 0,015 10 0,097 0,04 31,4 0,056 0,111 0,012 4 5,5 8,06 20 0,33 




Medel 20 109 0 0 0 9,7 0,042 12 0,061 0,07 24,9 0,036 0,052 4,6 6,1 8,11 18 0,35 

Trossö Ö 7 Min 0 3 0 0 0 4 0,01 5 0,037 0,03 21,7 0,014 0,006 2,9 4,2 7,95 17 0,12 

Max 60 330 0 0 0 17 0,077 25 0,133 0,18 30 0,059 0,144 7,2 9,1 8,23 20 0,87 

AM22-J3 ALV22-J7 CBT-MF CBEC-MF CLP-MF TEMP TEMP P NH4-NB mg FÄRG-NK FE-NF CL2-TAF KOND-25 MN-NF NO2-NA mg CODMN-N CORG-TKC PH-K TEMP PH TURBFNU 

MikroorganismLångsamväx. Koliforma bakE. coli MF Cl.perfringensTemperatur Temperatur Ammonium Färg Järn AAS Klor total Konduktivitet Mangan AAS Nitrit CODMn TOC pH-värde Temperatur Turbiditet 

cfu/ml CFU/ml cfu/100 ml cfu/100 ml cfu/100 ml °C °C mg/l mg/l Pt mg/l mg/l mS/m mg/l mg/l mg/l mg/l pH °C FNU 

Medel 40 130 0 0 0 13,0 12,800 0 10,000 0,18 0,0 24,600 0,029 0,0 3,8 5,24 8 19,20 0,356 

Trossö V 6 Min 0 8 0 0 0 8 12,8 0,01 5 0,015 0,03 22,2 0,006 0,006 3,2 4,5 7,91 18 0,13 

Max 210 360 0 0 0 16 12,8 0,026 15 0,486 0,03 30,9 0,067 0,026 4,7 6,2 8,22 20 0,75 

AM22-J3 ALV22-J7 CBT-MF CBEC-MF CLP-MF FS-MF CFS MSM-MF MSJ-MF AKTINOM-MFTEMP TEMP P NH4-NB mg FÄRG-NK FE-NF CL2-TAF KOND-25 MN-NF NO2-NA mg CODMN-N 

MikroorganismLångsamväx. Koliforma bakE. coli MF Cl.perfringensEnterokocker Mikrosvampa Mikrosvampa AktinomyceteTemperatur Temperatur Ammonium Färg Järn AAS Klor total Konduktivitet Mangan AAS Nitrit CODMn 

cfu/ml CFU/ml cfu/100 ml cfu/100 ml cfu/100 ml cfu/100 ml CFU/100 ml CFU/100 ml CFU/100 ml °C °C mg/l mg/l Pt mg/l mg/l mS/m mg/l mg/l mg/l 

Medel 7 98 0 0 0 0,0 3,0 0,000 0 13,400 9,33 0,0 10,000 0,060 0,1 25,7 0,05 0 4,13 

Trossö C 9 Min 0 10 0 0 0 0 3 0 0 7,5 7 0,01 5 0,023 0,03 21,8 0,018 0,006 2,7 

Max 30 420 0 0 0 0 3 0 0 20,5 11 0,117 25 0,133 0,11 31,2 0,106 0,209 7 

CORG-TKC PH-K TEMP PH TURBFNU 

TOC pH-värde Temperatur Turbiditet 

mg/l pH °C FNU 

Medel 6 8 19 0 

Trossö C Min 4 7,73 17 0,11 

Fortsättning Max 8,9 8,21 20 0,86 

Sida1(4)


Provplats Antal AM22-J3 ALV22-J7 CBT-MF CBEC-MF CLP-MF TEMP P NH4-NB mg FÄRG-NK FE-NF CL2-TAF KOND-25 MN-NF NO2-NA mg CODMN-N CORG-TKC PH-K TEMP PH TURBFNU 


prov cfu/ml CFU/ml cfu/100 ml cfu/100 ml cfu/100 ml °C mg/l mg/l Pt mg/l mg/l mS/m mg/l mg/l mg/l mg/l pH °C FNU 

Medel 344 606 0 0 0 9,5 0,038 16 0,166 0,05 24,5 0,060 0,008 4,3 5,8 7,96 17 1,31 

Torhamn 5 Min 20 50 0 0 0 5 0,01 5 0,039 0,03 22 0,005 0,006 2,8 4,1 7,84 16 0,16 

Max 1500 2500 0 0 0 14,5 0,109 30 0,48 0,07 29,9 0,208 0,018 6,7 8,5 8,02 19 2,74 

AM22-J3 ALV22-J7 CBT-MF CBEC-MF CLP-MF TEMP P NH4-NB mg FÄRG-NK FE-NF CL2-TAF KOND-25 MN-NF NO2-NA mg CODMN-N CORG-TKC PH-K TEMP PH TURBFNU 



Medel 255 490 0 0 0 12,8 0,0 20,000 0 0,065 21,70 0,154 0,0 5,1 6,60 8 19,50 0,675 

Tjurkö 2 Min 170 480 0 0 0 9,5 0,01 10 0,032 0,03 21,5 0,071 0,006 3,2 4,5 8,03 19 0,34 

Max 340 500 0 0 0 16 0,01 30 0,111 0,1 21,9 0,237 0,011 6,9 8,7 8,04 20 1,01 




Medel 27 117 0 0 0 12,2 0,0 6,667 0 0,030 23,37 0,0 0,006 3,033 4,4 8,0 18,00 0 

Sturkö 3 Min 0 0 0 0 0 8 0,01 5 0,012 0,03 22,3 0,007 0,006 2,5 3,7 7,93 15 0,12 

Max 50 310 0 0 0 18,5 0,018 10 0,079 0,03 24,3 0,025 0,006 3,8 5,3 8,07 20 0,41 




Medel 12 29 0 0 0 11,3 8,5 0,031 14 0,082 0,05 25,0 0,030 0,014 4,4 6,0 8,13 17 0,44 

Spandelstorp 4 Min 0 5 0 0 0 4 5 0,01 5 0,057 0,03 22,2 0,007 0,006 2,9 4,2 8,04 15 0,23 

Max 40 50 0 0 0 18,5 12 0,061 30 0,153 0,07 30,7 0,053 0,027 7 8,9 8,28 20 0,86 

AM22-J3 ALV22-J7 CBT-MF CBEC-MF CLP-MF FS-MF CFS MSM-MF MSJ-MF AKTINOM-MFTEMP P NH4-NB mg FÄRG-NK FE-NF CL2-TAF KOND-25 MN-NF NO2-NA mg CODMN-N 

MikroorganismLångsamväx. Koliforma bakE. coli MF Cl.perfringensEnterokocker Mikrosvampa Mikrosvampa AktinomyceteTemperatur Ammonium Färg Järn AAS Klor total Konduktivitet Mangan AAS Nitrit CODMn 

cfu/ml CFU/ml cfu/100 ml cfu/100 ml cfu/100 ml cfu/100 ml CFU/100 ml CFU/100 ml CFU/100 ml °C mg/l mg/l Pt mg/l mg/l mS/m mg/l mg/l mg/l 

Medel 1298 1423 0 0 0 0,0 10,000 10 10,000 10,17 0,0 16,667 0,064 0,1 23,0 0,08 0 4,73 

Sanda 4 Min 3 150 0 0 0 0 10 10 10 3,5 0,01 10 0,022 0,04 22,3 0,027 0,006 2,8 

Max 5000 5000 0 0 0 0 10 10 10 16 0,115 25 0,085 0,07 23,6 0,161 0,006 7,6 




Medel 6 8 18 1 

Sanda Min 4,1 7,88 17 0,24 





Medel 348 640 0 0 0 13 14 0 12,5 0,1 0,033 23 0,018 0,01 4,3 5,825 7,948 19,0 0,37 

Saltö 4 Min 30 150 0 0 0 10 14 0,01 5 0,028 0,03 22,4 0,009 0,006 2,6 3,9 7,86 17 0,19 

Max 1300 1800 0 0 0 16 14 0,025 25 0,151 0,04 23,7 0,025 0,006 6,3 8,1 8,1 20 0,75 




Medel 5 71 0 0 0 8,9 13,000 0 12,500 0,13 0,0 24,788 0,020 0,0 4,1 5,61 8 17,25 0,48 

Rödeby 8 Min 0 20 0 0 0 6 13 0,01 5 0,049 0,03 22,5 0,005 0,006 2,6 3,9 7,91 15 0,21 

Max 10 200 0 0 0 16,5 13 0,014 25 0,188 0,05 29,3 0,049 0,054 7 8,9 8,09 20 0,97 




Medel 45 175 0 0 0 6,7 0,041 8 0,022 0,07 27,1 0,047 0,049 4,1 5,5 8,14 18 0,33 

Rosenholm 4 Min 0 40 0 0 0 4 0,01 5 0,016 0,03 23,5 0,013 0,006 4 5,4 8,02 17 0,15 

Max 150 310 0 0 0 8 0,077 10 0,026 0,15 31,1 0,062 0,092 4,1 5,6 8,27 19 0,65 

Sida2(4)


Provplats Antal AM22-J3 ALV22-J7 CBT-MF CBEC-MF CLP-MF FS-MF CFS MSM-MF MSJ-MF AKTINOM-MFTEMP P NH4-NB mg FÄRG-NK FE-NF CL2-TAF KOND-25 MN-NF NO2-NA mg CODMN-N 


prov cfu/ml CFU/ml cfu/100 ml cfu/100 ml cfu/100 ml cfu/100 ml CFU/100 ml CFU/100 ml CFU/100 ml °C mg/l mg/l Pt mg/l mg/l mS/m mg/l mg/l mg/l 

Medel 34 121 0 0 0 0,0 4,000 0 0,000 12,29 0,0 14,375 0,059 0,0 22,6 0,02 0 4,64 

Nättraby 9 Min 2 5 0 0 0 0 4 0 0 5 0,01 5 0,019 0,03 21,6 0,005 0,006 2,9 

Max 200 420 0 0 0 0 4 0 0 19,5 0,029 25 0,113 0,05 23,8 0,049 0,033 6,9 




Medel 6 8 18 0 

Nättraby Min 4,2 7,89 16 0,13 





Medel 120 257 0 0 0 11,5 0,024 12 0,068 0,07 24,1 0,045 0,053 4,3 5,8 8,14 18 0,41 

Mariedal 7 Min 0 30 0 0 0 5 0,01 5 0,037 0,03 21,7 0,006 0,006 2,8 4,1 8,05 15 0,16 

Max 740 1300 1 0 0 18 0,056 30 0,155 0,13 31 0,084 0,141 6,9 8,8 8,19 20 1,33 




Medel 13 48 0 0 0 13,0 0,010 11 0,082 0,04 24,2 0,037 0,070 3,600 5,0 8,0 19,25 0 

Lösen 4 Min 0 10 0 0 0 10 0,01 5 0,056 0,03 21,6 0,005 0,006 2,6 3,9 7,88 18 0,25 

Max 40 80 0 0 0 16 0,01 15 0,091 0,04 28,8 0,11 0,21 4,8 6,4 8,01 20 0,33 




Medel 8 108 0 0 0 11 0 9 0 0,1 25,2 0,056 0 4,100 5,60 8,2 19,25 0,228 

Långö 4 Min 0 20 0 0 0 4,5 0,01 5 0,024 0,03 22,5 0,006 0,006 3,3 4,7 7,97 18 0,16 

Max 20 240 0 0 0 18 0,096 15 0,083 0,19 31,2 0,095 0,197 5 6,6 8,37 20 0,32 

AM22-J3 ALV22-J7 CBT-MF CBEC-MF CLP-MF FS-MF CFS MSM-MF MSJ-MF AKTINOM-MFTEMP TEMP P NH4-NB mg FÄRG-NK FE-NF CL2-TAF KOND-25 MN-NF NO2-NA mg CODMN-N 

MikroorganismLångsamväx. Koliforma bakE. coli MF Cl.perfringensEnterokocker Mikrosvampa Mikrosvampa AktinomyceteTemperatur Temperatur Ammonium Färg Järn AAS Klor total Konduktivitet Mangan AAS Nitrit CODMn 

cfu/ml CFU/ml cfu/100 ml cfu/100 ml cfu/100 ml cfu/100 ml CFU/100 ml CFU/100 ml CFU/100 ml °C °C mg/l mg/l Pt mg/l mg/l mS/m mg/l mg/l mg/l 

Medel 13 122 0 0 0 0,0 0,0 0,000 3 11,000 10,50 0,0 12,143 0,107 0,1 24,9 0,05 0 4,36 

Lyckeby Ö 8 Min 0 8 0 0 0 0 0 0 3 5 5 0,01 5 0,039 0,03 21,5 0,011 0,006 3,1 

Max 80 380 1 0 0 0 0 0 3 16 17 0,051 25 0,384 0,21 31,2 0,122 0,317 7 




Medel 6 8 20 0 

Lyckeby Ö Min 4,4 7,68 18 0,18 





Medel 0 0 0 0 0 4 0 7 0 0,1 28,000 0 0,036 3,37 4,7 8,287 18,000 0,1 

Kullen 3 Min 0 0 0 0 0 2,5 0,042 5 0,01 0,03 23,7 0,02 0,016 2,7 4 8 17 0,1 

Max 0 1 0 0 0 5,5 0,209 10 0,014 0,2 31,3 0,068 0,068 4,3 5,8 8,48 19 0,22 

AM22-J3 ALV22-J7 CBT-MF CBEC-MF CLP-MF FS-MF CFS MSM-MF MSJ-MF AKTINOM-MFTEMP NH4-NB mg FÄRG-NK FE-NF CL2-TAF KOND-25 MN-NF NO2-NA mg CODMN-N 


cfu/ml CFU/ml cfu/100 ml cfu/100 ml cfu/100 ml cfu/100 ml CFU/100 ml CFU/100 ml CFU/100 ml °C mg/l mg/l Pt mg/l mg/l mS/m mg/l mg/l mg/l 

Medel 35 139 0 0 0 0,0 4,000 0 10,000 11,75 0,1 8,750 0,022 0,1 25,9 0,08 0 3,50 

Hästö 5 Min 0 2 0 0 0 0 4 0 10 5 0,03 5 0,01 0,06 21,7 0,034 0,047 2,8 

Max 160 560 0 0 0 0 4 0 10 17 0,161 10 0,049 0,31 29,7 0,124 0,293 4 




Medel 5 8 19 0 

Hästö Min 4,1 8,25 16 0,09 


Sida3(4)


Provplats Antal AM22-J3 ALV22-J7 CBT-MF CBEC-MF CLP-MF TEMP P NH4-NB mg FÄRG-NK FE-NF CL2-TAF KOND-25 MN-NF NO2-NSE NO2-NA mg CODMN-N CORG-TKC PH-K TEMP PH TURBFNU 


prov cfu/ml CFU/ml cfu/100 ml cfu/100 ml cfu/100 ml °C mg/l mg/l Pt mg/l mg/l mS/m mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l pH °C FNU 

Medel 210 370 0 0 0 12,0 0,035 10 0,042 0,04 25,4 0,116 0,006 0,0 3,7 5,10 8 16,50 0,6225 

Hästholmen 4 Min 8 10 0 0 0 9 0,01 5 0,012 0,03 23,2 0,013 0,006 0,006 3,2 4,6 7,72 16 0,22 

Max 760 1200 0 0 0 14 0,111 20 0,089 0,08 31,1 0,295 0,006 0,006 4,4 5,9 8,15 17 1,74 




Medel 28 263 0 0 0 15,0 11,3 0,022 19 0,067 0,04 23,0 0,022 0,014 5,3 6,9 7,97 19 0,36 

Hässlegården 4 Min 3 130 0 0 0 15 6 0,01 10 0,056 0,03 21,6 0,007 0,006 2,8 4,1 7,86 18 0,21 

Max 50 530 0 0 0 15 17 0,047 25 0,096 0,05 25 0,038 0,034 6,8 8,6 8,05 21 0,63 




Medel 19 75 0 0 0 9 0 14 0 0,0 25,100 0 0,011 5,05 6,7 7,935 18,750 0,4 

Hasslö 4 Min 0 8 0 0 0 4 0,01 10 0,022 0,03 22,5 0,007 0,006 3,6 5 7,85 17 0,14 

(inkl Hallarna) Max 50 120 0 0 0 14 0,073 25 0,17 0,06 31,1 0,062 0,019 7,3 9,2 8,08 20 0,71 




Medel 4,5 7,96 15 0,22 

Hasslö Min 4,5 7,96 15 0,22 





Medel 15 68 0 0 0 11 0 9 0 0,1 25,300 0 0,065 3,76 5,2 8,245 18,000 0,2 

Gullberna 9 Min 0 0 0 0 0 4,5 0,01 5 0,01 0,04 21,5 0,021 0,006 2,7 4 8,08 15 0,08 

Max 110 220 1 0 0 19,5 0,22 25 0,067 0,36 29,8 0,08 0,28 6,9 8,8 8,43 21 0,31 

AM22-J3 ALV22-J7 CBT-MF CBEC-MF CLP-MF TEMP P NH4-NB mg FÄRG-NK FE-NF CL2-TAF KOND-25 MN-NF NO2-NSE NO2-NA mg CODMN-N CORG-TKC PH-K TEMP PH TURBFNU 


cfu/ml CFU/ml cfu/100 ml cfu/100 ml cfu/100 ml °C mg/l mg/l Pt mg/l mg/l mS/m mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l pH °C FNU 

Medel 8 45 0 0 0 8,9 0,022 5 0,021 0,03 26,1 0,009 0,016 0,028 3,5 4,9 7,96 18 0,18 

Aspö 5 Min 0 1 0 0 0 2 0,01 5 0,011 0,03 22,4 0,005 0,006 0,028 2,7 4 7,86 15 0,1 

Max 20 170 0 0 0 19 0,068 5 0,029 0,04 31,4 0,025 0,047 0,028 4,6 6,1 8,15 21,5 0,27 

AM22-J3 ALV22-J7 CBT-MF CBEC-MF CBT-lert CBEC-lert TEMP P ALK-NG NH4-NB mg FÄRG-NK FE-NF CA-NF MG-NF HÅRD-NF CL2-TAF KOND-25 MN-NF NO2-NA mg CODMN-N 

MikroorganismLångsamväx. Koliforma bakE. coli MF Koliforma bakE. coli Temperatur Alkalinitet Ammonium Färg Järn AAS Kalcium AAS Magnesium AHårdhet som Klor total Konduktivitet Mangan AAS Nitrit CODMn 

cfu/ml CFU/ml cfu/100 ml cfu/100 ml mpn/100 ml mpn/100 ml °C mg/l mg/l mg/l Pt mg/l mg/l mg/l °dH mg/l mS/m mg/l mg/l mg/l 

Medel 35 128 0 0 0 0 7,0 68,300 0,013 5 0,040 13,5 1,6 2,3 0,06 23,9 0,009 0,006 3,7 

Nät drfit 1-25 Min 0 3 0 0 0 0 7 68,3 0,01 5 0,033 13,5 1,6 2,3 0,03 23,8 0,007 0,006 3,4 

Max 120 410 2 0 0 0 7 68,3 0,015 5 0,047 13,5 1,6 2,3 0,13 23,9 0,011 0,006 3,9 

CORG-TKC PH-K TEMP PH TURBFNU CL-DJ SO4-DJ 

TOC pH-värde Temperatur Turbiditet Klorid Sulfat 

mg/l pH °C FNU mg/l mg/l 

Medel 5,1 8,0 17,50 0,15 34,7 4,0 

Nät drfit Min 4,8 8,02 17 0,14 34,7 4 

Fortsättning Max 5,3 8,06 18 0,15 34,7 4 

Sida4(4)




Bilaga 3 

Utökad egenkontroll 

Kontrollresultat för utökad kemisk egenkontroll 2011 på råvatten (4 sidor) samt på 

dricksvatten hos användare (3 sidor).

11350330 11246344 11175586 11111271 11028696 

Prov 

Status Reported Reported Reported Reported Reported 

Provinformation 

Kundnummer Karlskrona Kommun Vattenverket V Lyckeby (44839) 

Provpunkt (rad 1) Karlskrona VV, hos Anv. 

Provpunkt (rad 2) - - - - - 

Provpunkt (rad 3) Utökad kemisk kontroll 

Provets märkning Vämö Hästö Ö Lyckeby Sturkö Nättraby 

Provtyp Dricksvatten för allmän förbrukning 

Provtagningsuppgifter 

Provtagningsdag 2011-11-16 2011-08-31 2011-06-15 2011-04-20 2011-02-09 

Provtagare Mira M. Mira M. Mira M. Mats OlaussoLinus Svensson 

Ankomstuppgifter 

Ankomstdag 2011-11-16 2011-08-31 2011-06-15 2011-04-20 2011-02-09 

Resultat 

Provfakta 

Ankomstdatum 2011-11-16 - - - - 

Ankomsttidpunkt 1940 1940 1910 1940 1930 

Temperatur vid ankomst °C 7 7 8 10 8 


Provtagningstidpunkt 830 750 815 855 940 

Temperatur vid provtagning °C 14 17 - 7 5 

Klor, total aktiv mg/l - - - - - 

Provtagningsplats 

Apoteket KronHästö Dagis Östra Torpsko Svärmhallsv. OK/Q8 

Provets märkning - - - - - 

Provtagare Mira M. - - - - 

Fakturareferens 40003 Va-verken 40Va-verken 400Va-verken 40 Va-verken 40003 

Fysikaliska/kemiska egenskaper 

Turbiditet FNU FNU 0,19 0,31 0,20 0,22 0,29 

Lukt ingen ingen ingen ingen ingen 

Lukt, art - - - - - 

pH 25°C 8,0 8,0 8,1 8,0 8,1 

Alkalinitet, HCO3 mg/l 65 70 77 63 66 

Konduktivitet 25°C mS/m 23,6 21,5 23,0 21,1 29,9 

Färg vid 405 nm mg/l Pt 5 15 10 10 10 

Hårdhet tyska grader °dH 2,5 2,6 2,5 2,3 2,2 

Anjoner 

Fluorid, F mg/l 0,13 0,15 0,12





Resultat 

Metaller i vatten bestämda med ICP/AES 

Kalcium, Ca mg/l 15 16 15 14 13 

Magnesium, Mg mg/l 1,7 1,7 1,8 1,4 1,7 

Natrium, Na mg/l 27 26 28 25 45 

Järn, Fe mg/l





Resultat 

Klorsulfuron µg/l

Årsrapport för 2011 Bilaga 4 

Distributionssystem / Karlskrona kommun 


VA-ARBETEN 

Sträcka/Tryckstegring Åtgärd Regi Längd Orsak Anmärkning/antal abon. 

egen/entr. meter 

Munspelet, Spandelstorp Förstärkning vatten Entr. 311 Dåligt tryck PEM 90 

Idrottsvägen, Nättraby VA-sanering Entr. 277 2 fastigheter 

Knösövägen, Knösö VA-sanering Entr. 85 1 fastighet 

Gullberna park Nytt t-rör Egen Ny sjöledning till Sturkö 

Norra Lösen VA-sanering Entr. 15 fastigheter 

Tennvägen, Torskors VA i ny industrigata Entr. 8 fastigheter 

Orredalsvägen, Nättraby VA-sanering Entr. 16 fastigheter 

Entitevägen, Nättraby Försärkning av vattenl. Egen Dåligt tryck 

Hasslövägen, Saltö Renovering av VA Egen Dålig kondition 

Nabba-Barnens gård VA-sanering Entr. 7 fastigheter 

Hallarnavägen, Hasslö VA-sanering Entr. 1 fastighet 

Sven Petters v., Hasslö VA-sanering Entr. 1 fastighet 

Svärmahallsvägen, Sturkö VA-sanering Entr. 3 fastigheter 

Johannishus Borttagning av ventilpaket Egen Pga avslutad provdrift 

Norra Saltö Renovering av VA Entr. 

Gnöstahallav., Torhamn VA-sanering Entr. 5 fastigheter 

Gullberna park-Kullen Ny vattenledning (sjöledn.) Egen 

Lyckebyvägen (vid Dynapac) Byte vattenledning Entr. Fjärrvärme 

Handelshamnen, Trossö Ny servis och sprinkler Entr. Ny kontorsbyggn. (Länstyrelsen) 

Vattenläckor 

Sträcka/Tryckstegring Upptäckt / Lagad Åtgärd Längd Utläckage Anmärkning/antal abon. 

datum meter m 3 

Bruksvägen, Nättraby 2011-01-03/2011-01-04 Oml. PEM32 (Materialfel) 

Skeppsbrokajen, Trossö 2011-01-05/2011-01-07 Oml. GALV50 (Rörbrott) 

Ekebacksvägen, Nättraby 2011-01-10/2011-01-13 Rörsvep GJJ100 (Rörbrott) 

Idrottsvägen, Bergåsa 2011-01-10/2011-01-13 Rörsvep GJJ150 (Rörbrott) 2 läckor! 

Borgmästareg., Trossö 2011-01-11/2011-01-11 Rörsvep GJJ150 (Rörbrott) 

Gullbernavägen, Torskors 2011-01-11/2011-01-11 Rörsvep GJJ150 (Rörbrott) 

Kilströmskaj (Hasslöledn.) 2011-01-15 Rörsvep PEH110 (rörbrott i skarv) 

Coldinuvägen, Hästö 2011-01-20/2011-01-21 Oml. GALV40 (korrosion) 

AWA-vägen, Lyckeby 2011-01-20/2011-01-21 Bortproppad GALV40 (korrosion) 

Österleden, Marieberg 2011-01-28/2011-01-28 Rörsvep SEG400 (korrosion) 

Pettersviksv., Torhamn 2011-02-06/2011-02-07 Rörsvep GJJ100 (Korrosion anborrningsbygel) 

Blåmesvägen, Mariedal 2011-02-07/2011-02-07 Rörsvep GJJ150 (Rörbrott) 

Oskarsvärn 2011-02-10/2011-03-02 Rörsvep (2 st.) SEG100 (Korrosion) 

Utövägen, Saltö (Hasslöl.) 2011-02-13/2011-02-15 Oml. PEH110 (Korrosion i vagahus) 

Ekviksvägen, Hästö 2011-02-25/2011-03-04 Rörsvep GALV32 (Korrosion) 

Författarev., Spandelstorp 2011-04-18/2011-04-19 Rörsvep SEG200 (Korrosion) 

Bofinksvägen, Ekeberg 2011-04-28/2011-04-29 Rörsvep GJJ100 (Korrosion) 

Lemchens väg, Arnö 2011-07-08/2011-01-08 Oml. GJJ200 (Rörbrott) 

Kilströmskaj (Hasslöledn.) 2011-08-10 Ny svets PEH110 (Dåligt utförd svets) 

Fagottgatan, Spandelstorp 2011-09-02/2011-09-05 Oml. 3 m SEG400 (Korrosion) 

Hökvägen, Rödeby 2011-09-09/2011-09-09 Oml. PVC110 (Limmad muff) 

Lövgrens väg, Hasslö 2011-09-12/2011-09-15 Oml. 2 m PEM40 (Skavd mot brunnskant) 

Arnö-Långö (sjöledning) 2011-09-30 Oml. 22 m PEH160 (Längsgående spricka) 

Fiskarevägen, Torhamn 2011-11-21/2011-11-24 Oml. 2 m GALV32 (Korrosion) 

Korpralsgatan. Bergåsa 2011-12-22/2011-12-23 Oml. 4 m GALV40 (korrosion) 

Luft-vattenspolning 

Sträcka/Tryckstegring Orsak Längd Anmärkning/antal abon. 

meter 

Rödeby Förbättrad vattenkvallité ca 3000 pe berörda 

Polly-piggning 

Sträcka/Pumpstation Orsak Längd Anmärkning/antal abon. 

meter 

karlskrona vattenÅrsrapport

ANVÄNDA METODER av Karlskrona kommuns laboratorium, ackrediteringsnummer 1042. 

Mikrobiologi 

Analyskod Analysvariabel Metod (referens) Enhet 

AM22-J3 Odlingsbara mikroorganismer 22 o C 3 dygn SS-EN ISO 6222, utg 1 CFU/ ml 

ALV22-J7 Långsamväxande bakterier 22 o C 7 dygn SS-EN ISO 6222, utg 1 CFU/ ml 

CBT-MF Koliforma bakterier SS 02 81 67, utg 2 CFU/100 ml 

CBEC-MF E. coli SS 02 81 67, utg 2 CFU/100 ml 

CLP-MF Presumtiva Clostridium perfringens ISO CD 6461-2, utg 081220 CFU/100 ml 

FS-MF CFS Intestinala enterokocker SS-EN ISO 7899-2, utg 1 CFU/100 ml 

MSM-MF Mikrosvampar, mögel SS 02 81 92, utg 1 CFU/100 ml 

MSJ-MF Mikrosvampar, jäst SS 02 81 92, utg 1 CFU/100 ml 

AKTINOM-MF Aktinomyceter SS 02 82 12, utg 1 CFU/100 ml

ANVÄNDA METODER av Karlskrona kommuns laboratorium, ackrediteringsnummer 1042. 

Kemi 

Analyskod Analysvariabel Metod (referens) Enhet Mätområde 1 

TEMP P Temperatur mätt av utomstående provtagare* º C 

TEMP Temperatur SLV metodanvisning 900101 º C 

ALK-NG Alkalinitet SS-EN ISO 9963-2 mg/l HCO 3 1-240 

AL-AS Aluminium, syralösligt SS 02 82 10 mg/l Al 0,01-0,4 

NH4-NB mg Ammonium Beräkning från ammoniumkväve nedan mg/l NH 4 

Ammoniumkväve SS-EN ISO 11732:2005 mg/l N 0,006-4,0 

F-NP Fluorid SIS 02 81 35 mg/l F 0,1-5 

F-DJ Fluorid SS-EN ISO 10304:2009 mg/l F 0,1-5 

FÄRG-NK Färg SS-EN ISO 7887, del 4 mg/l Pt 5-70 

CA-NF Kalcium SS 02 81 61-2 mg/l Ca 0,1-4 

MG-NF Magnesium SS 02 81 61-2 mg/l Mg 0,01-1,0 

HÅRD-NF Hårdhet, total Beräkning från kalcium och magnesium ovan °dH 

FE-NF Järn SS 02 81 52-2 mg/l Fe 0,01-3,0 

CL2-TAF Klor, total aktiv f.d. SS 02 81 72-2 mg/l Cl 2 0,03-1 

CL-NM Klorid SIS 02 81 20 mg/l Cl 5-100 

CL-DJ Klorid SS-EN ISO 10304:2009 mg/l Cl 1-50 

KOND-25 Konduktivitet vid 25 ºC SS-EN 27 888 mS/m 1-1300 

LUKT Lukt SLV metodanvisning 900101 

MN-NF Mangan SS 02 81 52-2 mg/l Mn 0,005-0,60 

NO2-NSE Nitrit Beräkning från nitritkväve enl SS-EN 26777 mg/l NO 2 

Nitritkväve SS-EN 26 777 mg/l N 0,002-0,18 

NO2-NA mg Nitrit Beräkning från nitritkväve enl SS-EN ISO 13395 mg/l NO 2 

Nitritkväve SS-EN ISO 13395-1 mg/l N 0,002-0,10 

CODMN-NT COD Mn , Kemisk syreförbrukning f.d. SS 02 81 18 mg/l O 2 1-10 

CODMN-N COD Mn , Kemisk syreförbrukning beräknad* Beräkning från TOC nedan mg/l O 2 

CORG-TKC TOC (totalt organiskt kol) SS-EN 1484-1 mg/l C 0,5-500 

PH-K pH SS 02 81 22-2 modifierad temp.kompensation pH-enheter 3-11 

TEMP PH Temperatur vid pH-bestämning* º C 

SMAK Smak SLV metodanvisning 900101 

TURBFNU Turbiditet SS-EN ISO 7027 FNU 0,05-1000 

RADON Radon analyserat av Gammadata i Uppsala* Gammaspektroskopi Bq/l 

1 Analyserbart haltområde utan spädning av provet. 

* Ingår ej i ackrediteringen




Bilaga 6 

Resultat vid driftstart av UV och monokloramindosering 

Bifogar rapport med uppföljning av resultat från uppstart av drift av UV-aggregat samt 

dosering av monokloramin, 2011-05-31, 6 sidor.

TEKNISKA FÖRVALTNINGEN 

Handläggare Datum Sidor 

Mats Strand 2011-05-31 1(7) 

RESULTAT VID DRIFTSTART AV UV OCH MONOKLORAMINDOSERING 

Sammanfattning 

Senaste avslutade etappen i den pågående ombyggnaden av Karlskrona VV innebar bland 

annat installation av ett UV-aggregat samt att den gamla doseringen av klor och 

ammoniumsulfat ersattes med dosering av färdigberedd monokloraminlösning. 

UV installerades i mitten av februari och doseringen av monokloramin startades i mitten av 

mars 2011. 

För att utvärdera resultatet av installationen har ett stort antal extra prover tagits för analys av 

bakterier och kloröverskott. Extra prover har tagits före och efter UV-aggregatet samt i olika 

punkter på distributionsnätet. 

Proverna på kloröverskott före och efter UV-aggregatet visar att UV inte bryter ner något 

klor. Halten av totalt klor är oförändrad över UV:t. 

Stabiliteten för klor på distributionsnätet är sämre än förväntat. I alla punkter utom en, den 

närmaste, hos användare har kloröverskottet sjunkit efter starten av monokloramindosering, 

oftast innebärande ett mindre än värde. 

Resultaten avseende avdödning förbi UV-aggregatet är också sämre än förväntat. Vid nästan 

samtliga prover har bakterier (3 dy inkubationstid) påträffats på utgående dricksvatten efter 

UV. 

Avdödningen av bakterier är som medel endast ca log 1,4, detta gäller även då bakterietalen 

är mycket höga före UV:t. 

Bakterienivån hos användare har tvärtemot förhoppningen generellt ökat efter installation av 

UV och monokloramin jämfört med referensperioden före. Det är emellertid svårt att dra helt 

säkra slutsatser om påverkan av just UV och kloramin eftersom många andra faktorer 

påverkar bakterietillväxten på nätet. 

Sammanfattningsvis kan slås fast att installation av UV-aggregat och monokloramindosering 

inte tycks har inneburit den ökade tryggheten mot bakterier i dricksvattnet som var 

förhoppningen med detta projekt. 

Rapport driftstart etepp 3 

Postadress Besöksadress Telefon: 0455-303305 

Karlskrona Kommun (alt. Postadress) 

Tekniska förvaltningen Riksvägen 48 Fax: 0455-303304 

VA-avdelningen 371 62 LYCKEBY E-post: mats.strand@karlskrona.se 

371 83 KARLSKRONA

Sid 2 (7) 

Bakgrund 

Under etapp 3 vid ombyggnaden av Karlskrona VV installerades ett UV-aggregat på utgående 

vatten för att tillgodose rekommendationen att använda olika typer av barriärer genom ett 

vattenverk. De tre barriärerna på Karlskrona VV är nu kemisk fällning, klorering samt UVbehandling. 

Ombyggnaden innebar också att den tidigare doseringen av klor och ammoniumsulfat i 

vattenflödet ersattes med en färdigberedd monokloramindosering. 

Avsikten med att bereda och dosera färdigblandad kloraminlösning är att kloret initialt 

förhindras att omgående reagera med annat än ammonium. Allt bundet klor föreligger vid 

doseringstillfället som monokloramin. 

Monokloramin är jämfört med fritt klor en relativt stabil förening och får därför inte heller 

betraktas som en mikrobiologisk barriär på vattenverket. 

Tanken är däremot att den ökade stabiliteten skall ge ett förbättrat mikrobiologiskt skydd på 

distributionsnätet. Genom att den stabilare klorföreningen inte skall förbrukas så snabbt anses 

det kunna hämma bakterietillväxten långt ut på nätet. 

Förhoppningen är också att på sikt kunna minska eller helt sluta med kloranvändningen. I och 

med konstgjord infiltration genom delar av Johannishusåsen förväntas vattnet bli mycket mer 

mikrobiellt stabilt än vad som är fallet idag. 

UV installerades i mitten av februari och doseringen av monokloramin startades i mitten av 

mars 2011. 

För att utvärdera resultatet av det förmodat förbättrade skyddet mot mikroorganismer har ett 

stort antal extra prover tagits. 

Referensproverna omfattar 11 provtillfällen före installationen, dessa prov togs mellan 

2010-09-20 och 2010-12-13. 

Provtagningen efter installation av UV och kloramin omfattar hittills 15 provtillfällen från 

och med 2011-03-21. 

Prover har tagits före och efter UV-aggregatet samt i 6 punkter på nätet med varierande 

avstånd från vattenverket. Proverna har analyserats på bakterier inkuberade vid 22 o C i 3 ( 3 

dy bakt) respektive 7 dygn (7 dy bakt) samt totalt kloröverskott. 

Då dosering av monokloramin startades sänktes börvärdet för utgående kloröverskott. Detta 

eftersom barriären klor har ersatts med UV. Monokloramin räknas inte som en barriär utan 

skall ses som ett extra skydd mot tillväxt på ledningsnätet. 

Doseringen av monokloramin sker före UV:t. För att utesluta misstanken att UV-ljuset 

förbrukar klor har den extra provserien även omfattat analys av fritt kloröverskott före 

respektive efter UV-aggregatet. Resultatet av dessa analyser är mycket osäkert och redovisas 

därför inte i denna rapport.

Sid 3 (7) 

Resultat – stabilitet klor över UV-ljus 

Eftersom monokloramin doseras före UV-aggregatet misstänktes att klor kunde brytas ned av 

UV-ljuset. Därför har både totalt och fritt klor analyserats på prover före och efter UV. 

Provserien omfattar hittills 16 provtillfällen. 

Resultaten av analys av fritt klor är inte entydiga och mycket osäkra. De redovisas därför inte 

i denna rapport. 

UV-bestrålningen har ingen inverkan på den totala klorhalten i vattnet. Vid endast ett enda 

provtillfälle sjunker kloröverskottet signifikant över UV-aggregatet, se även diagram nedan. 

Börvärdet för utgående kloröverskott har höjts från ca 0,15, via ca 0,20 mg/l till ca 0,25 mg/l 

under provtiden eftersom bakterienivån både på utgående dricksvatten och på vatten hos 

användaren har stigit. 

Totalt kloröverskott 

0,35 

0,3 

Total klor (mg/l) 

0,25 

0,2 

0,15 

0,1 

0,05 

0 

2011-03-21 










Efter UV 

Före UV 

Diagram 1, totalt kloröverskott före och efter UV-aggregatet. 

Resultat – stabilitet klor på ledningsnätet 

Dosering av kloramin förväntas ge ett ökat mikrobiellt skydd på ledningsnätet i och med att 

kloramin är stabilare än fritt klor. Därför var förhoppningen att vi skulle se ett mätbart 

kloröverskott längre ut på ledningsnätet då denna dosering infördes. 

Resultatet visar emellertid att ingen ökad stabilitet uppnåtts, snarare tvärtom. Kloröverskottet 

på prover hos användare är generellt lägre än före installation av UV och kloramindosering. 

Bara för en provpunkt, den närmast vattenverket är klorhalten aningen högre efter 

installationen. 

Visserligen är kloröverskottet lägre på utgående dricksvatten men kloröverskottet sjunker 

ändå oroväckande snabbt på ledningsnätet. Det står nog nu klart att installationen av 

kloramindosering inte har inneburit någon ökad klorstabilitet.

Sid 4 (7) 

Se även diagram 2 nedan. Observera särskilt att kloröverskott 0,03 mg/l är ett mindre-än 

värde. Mindre än 0,03 mg klor/l har efter införande av kloramin uppmätts vid samtliga 16 

provtillfällen i de fyra provpunkter som ligger längst från vattenverket. 

Kloröverskott före respektive efter start av kloramindosering 

0,4 

0,35 

0,3 

Tot klor (mg/l) 

0,25 

0,2 

0,15 

0,1 

klor före 

klor efter 

0,05 

0 

Utgående VV 

Lövängsvägen 

Drottninggatan 

Persiljevägen 

Skärva by 

Rödebyskolan 

Torhamn trst 

Diagram 2, Medelvärde för totalt kloröverskott för olika provpunkter. 

Resultat – bakteriereduktion efter installation av UV-aggregat 

För att få en indikation på effektiviteten av UV som mikrobiologisk barriär har bakterienivån 

före och efter UV jämförts. 

Förväntningen var att bakterienivåerna även före UV skulle vara relativt låga samt att 

bakterienivån efter UV skulle vara i princip noll. I det fallet är det svårt att beräkna någon 

effektivitet över UV-ljuset eftersom log-värdena blir oanvändbara. 

Det har istället visat sig att bakterienivåerna före UV varit höga, normalt flera hundra 

bakterier av typerna såväl 3 dy som 7 dy. Detta kan dels bero på pågående ombyggnad i 

vattenverket, dels på det dåliga reningsresultat som den kemiska reningen i verket presterat 

under vintern. 

I detta läge har det alltså blivit meningsfullt att beräkna effektiviteten över UV som log 

avdödning, det vill säga att jämföra logaritmerna av bakterietalen före och efter UVaggregatet. 

Resultatet visar sig tyvärr vara betydligt sämre än förväntat. Vid endast ett par provtillfälle 

efter installation av UV har inga 3 dy bakt detekterats, samma gäller för 7 dy bakt. 

Bakterienivåerna på utgående vatten efter installation av UV har i själva verket ökat markant, 

se diagram 3 på nästa sida.

Sid 5 (7) 

Till viss del kan detta bero på en ökande bakteriebelastningen in på UV:t. Bakterienivåerna 

före sista barriär analyserades inte vid referensprovtagningen så någon jämförelse med 

tidigare klorering kan inte göras. 

Utgående drickvatten, 3 dygns bakterier 

Antal bakterier 

10 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

Installation av UV-ljus 

och kloramindosering 

205 

2010-09-20 

2010-10-04 

2010-10-18 

2010-11-01 

2010-11-18 

2010-11-29 

2010-12-13 









Diagram 3, Antal odlingsbara bakterier (3 dygn, 22 o C) på utgående dricksvatten. 

Effektiviteten avseende avdödning över UV-ljuset är också betydligt sämre än förväntat. 

Log-avdödningen är som medel ca 1,4 efter installationen. Detta gäller såväl när inkommande 

bakterienivå till UV-aggregatet är hög som låg samt både för 3 dy bakt och för 7 dy bakt. Se 

även diagram 4 på nästa sida. Vid ett tillfälle är till och med bakterienivån för 3 dy bakt högre 

efter UV än före. 

Avdödning av bakterier över UV 

(medelavdödning ca log 1,4) 

3 

2,5 

2 

Logreduktion 

1,5 

1 

0,5 

0 

-0,5 

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 

3 dy 

7 dy 

-1 

-1,5 

Provnr 

Diagram 4, Avdödning av bakterier över UV-ljus.

Sid 6 (7) 

Resultat – bakteriereduktion på ledningsnätet efter påbörjad dosering av monokloramin 

Förhoppningen var som nämnts ovan att dosering av färdigberedd kloraminlösning skulle 

innebära att bakterieskyddet på ledningsnätet skulle förbättras. 

Resultatet är tyvärr nedslående. Som visas ovan har kloröverskottet förbrukats i minst samma 

takt som före installationen av kloramindosering. 

Bakteriehalterna hos användare är dessutom betydligt högre vid provserien efter installationen 

är för referensproverna. Detta gäller speciellt för 3 dy bakt. Se diagram nedan. 

3 dygns bakterier före respektive efter start av kloramindosering 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

123 190 292 

3 dy före 

3 dy efter 

Utgående VV 

Lövängsvägen 

Drottninggatan 

Persiljevägen 

Skärva by 

Rödebyskolan 

Torhamn trst 

Diagram 5, Medeltal för odlingsbara bakterier (3 dygn, 22 o C) i de olika provpunkterna före 

respektive efter start av kloramindosering. 

Det är emellertid svårt att bestämt slå fast att bakterieskyddet på ledningsnätet är sämre efter 

än före installationen av kloramin. 

Bakteriebelastningen på nätet är som visas tidigare större efter installationen än under 

referensperioden i och med högre utgående bakteriehalter. 

Dessutom har driftproblem på vattenverket under vintern troligen orsakat att en större mängd 

substrat för bakterietillväxt finns tillgängligt på ledningsnätet jämfört med referensperioden.




Bilaga 7 

Driftproblem 2008 – 2011, Karlskrona VV 

Bifogar rapport med sammanställning av driftproblem under 2008 – 2011, vidtagna åtgärder 

samt utredningsresultat och framtida planer, 2012-03-26, 12 sidor.

TEKNISKA FÖRVALTNINGEN 

Handläggare Datum Sidor 

Mats Strand 2012-03-26 1(12) 

DRIFTPROBLEM 2008 - 2011, KARLSKRONA VV 

Sammanfattning 

Fällningen över DynaSandfilter på Karlskrona vattenverk har tidvis fungerat mycket dåligt de 

senaste åren. Problemen uppkom efter ombyggnaden av verkets kemikaliehantering. 

I denna rapport görs ett försök att sammanställa problemperioderna, vidtagna åtgärder samt 

utredningsresultat och framtida planer. 

Problemen har visat sig i att vattnet inte fäller ut fullständigt över DynaSandfiltren utan att 

höga resthalter av f.a. aluminium och turbiditet, men även COD Mn , tidvis går igenom filtren. 

Fenomenet har framför allt inträffat vintrarna 2008-2009 och 2010-2011 då dålig 

råvattenkvalitet sammanfallit med låga temperaturer. 

Stora utredningsinsatser och många försök att förbättra befintlig process har gjorts, även 

kompletterat med flera labförsök. 

Labförsöken har bland annat visat att problemen i fällningen sannolikt förvärras av att mycket 

små flockar bildas vid fällning med PAC utan dosering av stödkoagulent (polymer), vid 

kombinationen kallt råvatten och dålig kvalitet. 

Vintern 2010-2011 byttes fällningskemikalien. PAC ersattes tillfälligt med flytande 

aluminiumsulfat och provisorisk dosering av polymer. Problemen minskade då något. 

Under 2011 har huvudorsakerna till driftproblemen troligen identifierats. 

• Vid inspektion av DynaSandfiltren har det visat sig att spridararmarna på många filter 

havererat, vilket kraftigt försämrar filtrets effektiva yta. 

• Ingen ordnad dosering av polymer har kunnat göras under problemvintrarna. Erfarenheter 

från andra kommuner har visat att polymer som stödkoagulent i rätt dos och 

doseringspunkt ger ett avsevärt förbättrat fällningsresultat vid fällning med PAC. 

En översyn av samtliga DynaSandfilter pågår där skadade spridararmar repareras och 

förstärks. 

Hösten 2011 har en permanent polymerstation installerats och polymer doseras nu vintertid. 

Sedan hösten 2011 produceras därmed det bästa dricksvattnet på flera år trots att 

råvattenkvaliteten varit extremt dålig och trots att tidvis endast ca ¾ av DynaSandfiltren varit 

i drift. 

Rapport driftproblem Karlskrona VV 

Postadress Besöksadress Telefon: 0455-303305 

Karlskrona Kommun (alt. Postadress) 

Tekniska förvaltningen Riksvägen 48 Fax: 0455-303304 

VA-avdelningen 371 62 LYCKEBY E-post: mats.strand@karlskrona.se 

371 83 KARLSKRONA

Sid 2(12) 

Bakgrund 

Ombyggnad med ny maskinell utrustning och nya kemikalier för fällning och alkalisering 

slutfördes på Karlskrona VV våren 2008. 

Granulerad aluminiumsulfat (ALG) ersattes med PAC (Ekoflock 70) som fällningskemikalie 

samt kalk-kolsyra ersattes med krita-kolsyra som alkaliseringskemikalier. 

Nya kemikalier och ny kemikaliehantering är en del i den pågående ombyggnaden och 

moderniseringen av Karlskrona VV. 

Bytet föregicks av fleråriga försök i vattenverkets pilotlina. Vid dessa försök identifierades 

bl.a. de bäst fungerande fällningskemikalierna och bästa processbetingelser. Dessutom 

gjordes jämförande försök vid olika årstider, råvattentemperatur och –kvalitet. 

Pilotförsöken visade inga tecken på att driftproblem skulle kunna uppstå vid vissa 

förhållanden. Tvärtom gav försöken indikation på att en markant bättre och jämnare 

vattenkvalitet skulle gå att uppnå efter bytet. Bättre kvalitet uppnåddes utan att polymer 

användes som stödkoagulent. Därför byggdes möjlighet till polymerdosering bort vid 

ombyggnaden. 

Ombyggnaden av kemikaliehanteringen innebar också att verkets pilotlina byggdes bort. 

Möjligheten att göra försök i processkala försvann därmed. 

Bytet av fällningskemikalie från aluminiumsulfat till polyaluminiumklorid våren 2008 gav, 

efter en tids störningar vid uppstart, som väntat förbättrad fällning och dricksvattenkvalitet. 

Under sommaren och hösten 2008 reducerades halten organiskt materiel till ca 75 % av 

tidigare halter efter kemisk fällning (från tidigare 4-5 till 3-4 mg COD Mn /l). 

COD efter DynaSand januari - september 2008 

7 

Start dosering av PAC 6 maj 

6,5 

6 

5,5 

mg/l 

5 

4,5 

4 

3,5 

3 

2008-01-02 

2008-02-01 

2008-03-03 

2008-04-03 

2008-05-07 

2008-06-10 

2008-07-10 

2008-08-07 

2008-09-04 

Diagram 1. COD-halten med inlagd trendlinje efter dynaSand efter införande av PAC som 

fällningskemikalie.

Sid 3(12) 

Vintern 2008-2009 

Problemen i fällningen då temperaturen sjönk oktober 2008 var helt oväntade. Inget i de 

pilotförsök som gjordes åren före kemikaliebytet hade visat på detta. 

På några få dagar i månadsskiftet oktober-november 2008 sjönk temperaturen i råvattnet från 

ca 10 till ca 6 grader samtidigt som flödet fördubblades från 3 till 6 m 3 /s. Färgen var stigande 

under denna period och ökade från omkring 140 i början av oktober till upp till mer än 180 i 

mitten av november. 

Färg, temperatur och flöde i Lyckebyån hösten 2008 

220 

20 

Färg mg/l Pt 

200 

180 

160 

140 

120 

Färg (mg/l Pt) 

Temperatur (ºC) 

Flöde Lyckebyån (m3/s) 

18 

16 

14 

12 

10 

8 

6 

4 

Temp oC samt Flöde m3/s 

2 

100 

0 

2008-09-01 

2008-09-04 

2008-09-11 

2008-09-18 

2008-09-25 

2008-10-02 

2008-10-07 

2008-10-14 

2008-10-20 

2008-10-27 

2008-10-30 

Diagram 2. Råvattenkvalitet i Lyckebyån med inlagda trendlinjer 

2008-11-06 

2008-11-11 

2008-11-18 

Med dessa råvattenförändringar följde en plötsligt och markant försämring av 

fällningsresultatet. 

Al-resten efter DynaSand steg från ca 0,2 till ca 0,6 mg/l på bara ett par dagar (1:a veckan i 

november). En vecka senare, då temperaturen sjunkit ytterligare ett par grader gick Al-resten 

efter fällning över 1 mg/l. 

Under samma period steg turbiditen efter fällning och oxidation från ca 0,5 till 2,5 FNU. 

Trots detta så ökade inte COD Mn -halten vare sig efter fällning eller på dricksvattnet. Detta 

berodde på att de ökande problemen möttes med ökad dosering av PAC (från 70 ml/m 3 den 31 

oktober till som maximalt 110 ml/m 3 på en linje den 12 november). 

Resultatet var effektivare reduktion av organiskt material som helhet. Däremot resulterade 

ökad dosering i att DynaSandfiltren tenderade att helt slå igen. Detta på grund av att 

slambelastningen blev så hög att inte sandtvätten hann med att tvätta rent sanden. Därför 

tvingades doseringen att minskas något efterhand.

Sid 4(12) 

Anmärkningsvärt är alltså att både Al-rest och turbiditet steg kraftigt trots bra COD Mn - 

reduktion. Detta visar att sandfiltren inte kunde fånga en del av den flock som ändå bildades, 

ett resultat vilket borde ha hjälpt oss att dra de slutsatser som drogs först efter labförsök 

vintern 2010-11. 

Den höga doseringen i början av vintern 2008 bidrog troligen till ytterligare försämrade 

fällningsresultat eftersom flera DynaSandfilter sannolikt skadades. Se ”Vidare 

utredningsarbete etc…” nedan. 

Då överbelastningen av DynaSandfiltren blev kritisk i början av december sänktes PACdoseringen. 

Doser mellan 75 – 85 ml/m 3 tillämpades resten av vintern. COD Mn -halten steg då 

men Al-resten och turbiditeten minskade. 

Det dåliga resultatet över DynaSandfiltren höll i sig över hela vintern. Aluminiumrest och 

turbiditet efter fällning började sjunka till normala värden först i april. 

Aluminium och COD efter DynaSandfilter samt turbiditet i samlingsränna 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

Turb (FNU) 

Aluminium (mg/l) 

CODMn (mg/l) 

1 

0 

2008-09-01 

2008-09-15 

2008-09-30 

2008-10-14 

2008-10-28 

2008-11-11 

2008-11-25 

2008-12-09 

2008-12-23 

2009-01-14 

2009-01-28 

2009-02-12 

2009-02-26 

2009-03-12 

2009-03-26 

Diagram 3. Vattenkvalitet efter fällning vintern 2008 med inlagda trendlinjer. 

Dricksvattenkvaliteten under vintern var trots problemen hela tiden acceptabel eftersom 

kolfiltren kunde avskilja den restflock som DynaSandfiltren släppte igenom. Eftersom PACdosen 

hölls relativt hög var organiskt material (och färg) bundet i flockar som kunde 

avskiljas, om inte i DynaSand så, i kolfilter. 

Belastningen på kolfilteranläggningen innebar emellertid att kolfiltren sannolikt tog mycket 

skada. Kapaciteten för lukt- och smakreduktion försämrades säkerligen, vilket även spillt över 

på följande år med ovanligt mycket anmärkningar på lukt och smak. 

Den extra spolbehov som följde av den ökade belastningen kan ha bidragit till att ett par 

kolfilter tvingades tas ur drift i förtid då flera dysor släppt i filtrens bottnar.

Sid 5(12) 

Vintern 2009-2010 

Denna vinter var både kallare och längre än föregående. Däremot var råvattenkvaliteten i 

Lyckebyån den bästa på många år. 

Fällningen fungerade relativt bra hela vintern. Genom att fälla vid lågt pH erhölls bra CODreduktion 

och låg turbiditet. Aluminiumresten efter DynaSand var följdaktigen hög. 

Avskiljningen av aluminium i oxidation-kolfilter var emellertid bra, vilket gav ett bra 

dricksvatten. 

Några försök gjordes enligt ”Utredning fällningsproblem 2008-2010” nedan. Dessa gav 

emellertid inga svar på vad som skulle kunna göras för att möta problem motsvarande vintern 

2008-2009. 

Våren 2009 initierades ett Svenskt vatten utvecklingsprojekt, 

(SVU-projekt 29-127, ”Effektivare fällning vintertid vid vattenverk med höga humushalter”) 

avseende problem med fällning på vintervatten där Karlskrona medverkade. Praktiska försök 

genomfördes vintern 2009-2010. 

Projektet kom att fokusera på lösligheten av krita och få resultat erhölls avseende hur 

fällningen påverkades av olika temperaturer. Detta berodde säkerligen till stor del på att 

problemen i fällningen uteblev den vinter då försöken utfördes. 

Projektet har ännu inte rapporterats. 

Anmärkningsvärt är att resultaten i fällningen dramatiskt försämrades våren 2010. Detta 

sammanföll med att kritadoseringen upphörde i fällningen och ersattes med lut. 

Om förändrad kritadosering bidrog till försämringen har ännu inte följts upp. 

Utredning fällningsproblem 2008 - 2010 

En stort utredningsarbete påbörjades vintern 2008 - 2009. Representanter från 

DynaSandfiltertillverkaren, kemikalieleverantören samt projektören medverkade i arbetet. 

Diverse försök att optimera fällningen gjordes liksom ett par fällningsförsök utförda av 

kemikalieleverantören. Flera delrapporter skrevs i samband med detta. Undertecknad kan 

utförligare redovisa utredningsarbetet, (mats.strand@karlskrona.se / 0455-303305). 

I kort sammanfattning; 

• Provtagning gjordes av vatten på olika nivåer i ett DynaSandfilter för att se om det går 

att följa på vilken nivå avskiljningen sker. 

Detta initierades först vintern 2009-2010 och gav då inte några lättolkade resultat. 

• Test med grövre sandfraktion utfördes, efter positiva erfarenheter från andra 

kommuner. 

Detta testades i ett DynaSandfilter men försämrade resultatet ytterligare. 

• Initiala labförsök indikerade att reaktionstiden möjligen var för lång för att flocken 

hinner utbildas i filtren då vattnet är kallt. Alternativt behövs mer inblandningsenergi. 

Försök att öka inblandningstiden (alternativ doseringspunkt) respektive 

inblandningsenergi gjordes först vintern 2009-2010 men gav då ingen märkbar 

förbättring.

Sid 6(12) 

• Test med polymerdosering gjordes i flera omgångar. 

Ett dåligt kontrollerat försök gjordes under problemperioden 2008-2009, utan att 

någon förbättring kunde ses. Mera noggrant försök genomfördes 2009-2010 (då 

fällningen redan fungerade). Inte heller då kunde någon förbättring i fällningen ses, se 

även ”Vidare utredningsarbete etc…” nedan. 

• Försök med andra fällningskemikalier har gjorts i omgångar. 

Försök gjordes 2008-2009 med ett par andra fällningskemikalier (av PAC-typ), av 

vilka den ena gett mycket bra resultat i pilotlinje åren före. Ingen förbättring kunde ses 

jämfört med använd kemikalie. 

Försök med andra kemikalier vintern 2010-2011 redovisas nedan. 

• Diverse justeringar gjordes av inställningar avseende förändring av sandhastighet, 

tvättvattenflöde samt fördelning av sand över filter. Dessa trimningsförsök gav i bästa 

fall marginell förbättring. 

• Test har gjorts att ersätta krita i föralkalisering med lut, det även p.g.a. att det är 

problem att få krita i lösning då vattnet är så pass kallt som vid aktuell period. 

Ingen förbättring av fällningsresultat kunde märkas. Lut har ändå sedan dess använts 

för pH-höjning i föralkaliseringen för att minska mängden olöst krita som inte 

nyttiggörs då den försvinner med tvättvattnet från DynaSandfiltren. 

• En hypotes var att mikrosilningen av råvattnet försämrar fällningsegenskaperna 

genom att ta bort fockningsgroddar. 

Test att förbikoppla mikrosilen gjordes, utan att någon förbättring av 

fällningsresultatet kunde märkas. 

• Vissa DynaSandfilteranläggningar går bättre vid hög hydraulisk belastning. 

Test gjordes att öka belastningen men det visade sig att under vinterperioden går 

fällningen bättre vid lägre belastning. Vid goda driftförhållande (sommar) ger däremot 

högre belastning möjligen t.o.m. bättre resultat. 

Vintern 2010-2011 

Vintern 2010-2011 återkom problemen och förvärrades ytterligare. Nu slog det dåliga 

fällningsresultatet även igenom på dricksvattnet. Detta berodde dels på ännu sämre 

fällningsresultat än 2008-2009, dels på reducerad kapacitet på kolfilteranläggningen i och 

med pågående ombyggnad. 

Denna vinter var både kallare och längre än 2008-2009, dessutom försämrades 

råvattenkvaliteten snabbare och till ännu sämre slutvärde (från 150 i slutet av november till 

225 i början av december med toppar över 250). 

Den huvudsakliga anledningen till att det dåliga resultatet slog igenom även på 

dricksvattenkvaliteten var troligen att dosen fällningskemikalie inte höjdes i takt med den 

försämrade råvattenkvaliteten (normal dos under vintern 75 ml/m 3 och bara vid något enstaka 

tillfälle en så hög dos som 100 ml/m 3 ). 

Detta berodde på dels farhågor att DynaSandfilteranläggningen skulle slå igen, dels den 

begränsade kapaciteten över kolfiltren. Risken att de kvarvarande kolfiltren skulle slå igen om 

de belastades lika hårt som vintern 2008-2009 bedömdes vara stor. Konsekvensen om detta 

hände, kunde bli katastrofal.

Sid 7(12) 

Senare har det visat sig att flera av DynaSandfiltren var skadade under problemperioderna, 

vilket försämrade anläggningens kapacitet. Se ”Vidare utredningsarbete etc…” nedan. 

Problemen föranledde klagomål och medieuppmärksamhet angående dålig 

dricksvattenkvalitet. 

Dricksvattenkvaliteten var som sämst någon vecka in i 2011 med värden på turbiditet kring 

4 FNU, Al-rest över 1 mg/l, COD Mn över 7 mg/l och färg över 30 mg/l Pt. 

4 

3,5 

3 

2,5 

2 

Aluminium och Turbiditet, dricksvatten 

Byte från Ekoflock 

70 till ALS 12 jan. 

Aluminium (mg/l) 

Turbiditet (FNU) 

Byte tillbaks till 

Ekoflock 70 

30 april 

1,5 

1 

0,5 

0 

2010-06-01 

2010-07-15 

2010-08-26 

2010-10-12 

2010-11-23 





COD och färg, dricksvatten 

9 

8 

Byte från Ekoflock 

70 till ALS 12 jan. 

40 

35 

7 

30 

COD Mn (mg/l) 

6 

5 

4 

3 

Byte tillbaks till Ekoflock 

70 30 april 

25 

20 

15 

Färg (mg/l Pt) 

2 

10 

1 

5 

0 

0 

2010-06-01 

2010-07-15 

2010-08-26 

2010-10-12 

2010-11-23 





Diagram 4 och 5. Dricksvattenkvalitet juni 2010 – juni 2011 med inlagda trendlinjer.

Sid 8(12) 

I samband med detta (v 2) byttes fällningskemikalien PAC provisoriskt till flytande 

aluminiumsulfat (ALS). Dosering av ALS gjordes sedan i linjepumpgropen, analogt med 

tidigare driftstrategi då ALG doserades där. Återgång till PAC gjordes i slutet av april. 

Fällningen stöttades även med provisorisk dosering av polymer, med en doseringspunkt per 

linje. 

Ett acceptabelt dricksvatten avseende COD Mn och färg kunde därmed produceras resten av 

denna vinter, dock tidvis med hög turbiditet och aluminiumrest. 

Försök med en alternativ fällningskemikalie, Ekoflock 41, normalt ingen kommersiell 

produkt, testades våren 2011 i fullskala några timmar. Anledningen till testet är att produkten 

kemiskt är ett mellanting av Ekoflock 70 och ALS. Den har också driftmässigt vissa fördelar 

jämfört med ALS. 

Resultatet visade att Ekoflock 41 gav minst lika bra fällningsresultat som ALS, dessutom med 

något mindre lutbehov. 

Fällningsförsök 2010-2011 

För att försöka förstå orsaken till driftproblemen under vintrarna 2008-2009 och 2010-2011 

samt som underlag till förändringar i fullskala gjordes ett antal fällningsförsök i labskala. Alla 

fällningsförsök har gjorts med endast lut för pH-justering / alkalisering samt utan 

polymerdosering. 

Undertecknad kan utförligare redovisa försöken (mats.strand@karlskrona.se / 0455-303305). 

Försök 2010-12-08 

Försök med högre fällnings-pH efter indikation vid fällning på andra vatten att detta kunde ge 

bättre resultat. 

Försöket visade att lågt fällnings-pH ger bäst resultat för Karlskrona VV. 

Försök 2010-12-28 / 29 

Försök med ALS i fullskala planerades för att se om bättre fällningsresultat kunde uppnås 

med denna kemikalie vid vinterförhållanden. 

Som underlag till detta gjordes labförsök för att hitta rätt dosering, lutbehov samt vad som 

händer med flocken vid flockning följt av ny inblandning (simulering av fullskaleprocessen). 

Dessutom testades en annan PAC-kemikalie, Ekoflock 60 som är mer lik ALS är Ekoflock 70. 

Försöket visade, något oväntat, att bäst fällningsresultat uppnås med ordinarie 

fällningskemikalie Ekoflock 70. Denna kemikalie reagerar också snabbast, även i det kalla 

vattnet. De resultaten talade alltså tvärt emot det verkliga resultatet i produktion.

Sid 9(12) 

Det anmärkningsvärda med försöket var att fällning med Ekoflock 70 gav en mer svårfiltrerad 

flock. D.v.s. efter flockning i labskala tog det mycket längre tid att filtrera provet genom 

filterpapper än för fällning med ALS. 

Därmed lanserades teorin att fällning med PAC-produkter vid vissa vinterförhållanden ger en 

andel s.k. mikroflock. Denna avskiljs vid filtrering genom pappersfilter, varför 

vinterproblemen är svåra att upptäcka vid fällningsförsök i labskala. 

Däremot kan dessa mikroflockar sannolikt delvis vandra igenom ett DynaSandfilter. 

Försöket gav även ett svar på lämplig ALS-dos samt lutdos då ALS skulle testas i produktion. 

Ekoflock 60 gav inte entydiga resultat i detta labförsök. 

Försök 2011-01-19 

Försöket gjordes delvis för att testa ytterligare ett par andra alternativa fällningskemikalier 

som är mer lika ALS men ändå ger processfördelar jämfört med denna. 

Avsikten var också att testa en doseringsstrategi där ALS stöddoserades till ordinarie 

Ekoflock 70-dosering. Detta för att eventuellt kunna slippa polymerdosering vid en 

vinterprocess. 

Fällning med Ekoflock 70 testades också vid några olika temperaturer för att verifiera teorin 

om mikroflocken från föregående försök, eller åtminstone förstärka teorin. 

Försökets resultat visade att Ekoflock 41, en mellanprodukt vid tillverkning av mer 

”avancerade” Ekoflockprodukter gav resultat lika ALS, möjligen också med bättre COD Mn - 

reduktion. 

Försök med Ekoflock 70 vid olika temperaturer styrkte teorin om mikroflock vid 

vinterfällning. Då vattnet värmdes till 18 o C var det efter fällning lika lättfiltrerat som vid 

fällning med ALS. 

Resultatet av kombinationsfällning med Ekoflock 70 och ALS gav inte entydiga resultat. 

Försök 2011-02-21 

Ett försök med fällning med Ekoflock 70 vid olika temperaturer gjordes för att hitta en 

temperatur då produktionen kan gå tillbaks till ordinarie process. Några ALS-prov gjordes 

som referens. 

Försökets resultat var inte helt entydigt. Indikationen var dock att fällning med Ekoflock 70 

bör kunna fungera igen vid temperatur över 8-10 o C.

Sid 10(12) 

Vidare utredningsarbete och åtgärder 2011 – effekt av åtgärder 

Besiktning av DynaSandfiltren påbörjades våren 2011. Det visade sig då att spridningsanordningen 

i botten på filtren skadats i många av DynaSandfiltren. 

Skadorna beror troligen på hög slambelastning, då inte sanden hunnit tvättas fri från slam. Till 

slut lyfts då hela sandbädden av vattenflödet och filtret måste stängas av. Då filtret stängs 

faller sandbädden ner och kan knäcka spridararmarna. 

Skadorna innebär att vattnet inte sprids över hela sandytan utan trycks upp centralt i filtret. 

Den effektiva ytan i filtret blir då liten och kanalbildning uppkommer troligen. 

Reparation av DynaSandfilter påbörjades september 2011. 12 filter renoverades under 2011. 

Effekten efter reparation är tydlig. Kvaliteten efter fällning har förbättrats under hösten 2011, 

trots att tidvis bara ¾ av filtren varit i drift samtidigt som råvattenkvaliteten varit dålig. Detta 

visar att spridarhaveri sannolikt är en av de enskilt största anledningarna till de senaste årens 

problem i DynaSandfilteranläggningen. 

I början av 2011 presenterades erfarenheter från en annan kommun, där det framkommit att 

effekten av stöddosering med polymer visar sig bero på uppehållstiden mellan dosering av 

fällningskemikalie och polymer. För att få maximal effekt av polymerdoseringen i denna 

kommun krävdes en uppehållstid på ca 90 s från PAC-dosering till polymerdosering. 

Detta stämmer också med tidigare försök på Karlskrona VV med polymer som doserats precis 

efter PAC-dosering och där ingen tydlig förbättring av fällningsresultatet kunnat ses. 

Permanent polymerhantering med kontroll både av dosmängd och av doseringspunkt har 

installerats från och med oktober 2011. Med polymer som stödkoagulent erhölls hösten 2011 

bra fällningsresultat, trots den sämsta råvattenkvaliteten någonsin (färg maximalt 375). Detta 

visar att de senaste årens dåliga resultat till stor del även berott på att polymer inte kunnat 

doseras på ett kontrollerat sätt i fällningen. 

Resultaten hösten 2011 visar också att använd PAC-produkt fungerar som fällningskemikalie 

även under vinterdrift om polymer doseras med tillräcklig uppehållstid efter PAC-doseringen. 

Det finns alltså sannolikt inget behov av att växla fällningskemikalie mellan sommar och 

vinter eller vid avvikande råvattenkvalitet. De preliminära resultaten att ALS skulle ge bättre 

fällning på vintern grundar sig på drift utan polymer. 

En möjlig framtida driftstrategi är att fälla med PAC på respektive linje då vattnet är 

varmt/råvattenkvaliteten är normal. Ingen polymerdosering bör behövas då. 

Då råvattentemperaturen sjunker och/eller råvattenkvaliteten försämras flyttas PAC-dosen till 

pumpvolymen före DynaSandfiltren och polymer doseras istället på respektive linje. 

Detta måste utprovas. 

Under 2011 har snabbfiltren i Karlskrona VV byggts om. 11 stycken parallella kolfilter har 

byggts om till 5 sandfilter som följs av 6 kolfilter. Samtliga filter har kompletterats med s.k. 

tritonbottnar för bättre funktion och driftsäkerhet. Effekten av detta blir att ev restflock och 

olöst krita i huvudsak kommer fångas av sandfiltren. Kolfiltren avlastas och kan fungera som 

avsett med lukt- och smakreduktion. Hela anläggningen har drifttagits under tidig vår 2012. 

Avställning av filter under ombyggnad har inneburit en hel del störningar under 2011. 

Sålunda kan de dåliga resultaten under sommaren 2011 till stor del kopplas till att endast 4 

kolfilter var i drift denna tid. Samtidigt doserades inte heller polymer i fällningen samt 

renovering av havererade DynaSandfilter hade inte påbörjats.

Sid 11(12) 

Åtgärder enligt ovan under 2011-2012 har dramatiskt förbättrat dricksvattenkvaliteten. Störst 

effekt har sannolikt renovering av havererade DynaSandfilter samt införande av väl 

kontrollerad polymerdosering haft. 

COD Mn dricksvatten 

8 

7 

6 

Start av DynaSandfilter-renovering 

1:e septmeber 

Driftstart av 

sandfilter 6:e 

februari 

(mg/l) 

5 

4 

3 

2 

1 

Från drift av 4 

till 6 kolfilter 

13:e septmeber 

Start av polymerdosering 

i 

fällning 5:e 

oktober 

0 






2012-01-17 

2012-02-17 

Diagram 6. Förändring i dricksvattnets innehåll av organiska ämnen i relation till utförda 

åtgärder från och med sommaren 2011. 

Förbättringen av vattnets estetiska egenskaper, hur vattnet upplevs av kunderna, har märkts 

tydligt under vintern 2011-2012. Dessa förändringar kan kopplas till att filteranläggningen 

successivt blivit mer och mer färdigställd. 

Turbiditet (grumlighet) dricksvatten, trendkurva 

Lukt dricksvatten, trendkurva 

(FNU) 

2 

1,6 

1,2 

0,8 

0,4 

0 

11-01-03 

11-02-03 

11-03-03 

11-04-03 

11-05-03 

11-06-03 

11-07-03 

11-08-03 

11-09-03 

11-10-03 

11-11-03 

11-12-03 

12-01-03 

12-02-03 

12-03-03 

STARK 

TYDLIG 

SVAG 

OBETYDLIG 

INGEN 

11-01-03 

11-02-03 

11-03-03 

11-04-03 

11-05-03 

11-06-03 

11-07-03 

11-08-03 

11-09-03 

11-10-03 

11-11-03 

11-12-03 

12-01-03 

12-02-03 

12-03-03 

Diagram 7 och 8. Förändring i dricksvattnets estetiska kvalitet från och med januari 2011.

Sid 12(12) 

Framtida planering 

Projektering av en ny pilotlina har gjorts 2011. Pilotlinan kommer att byggas i kommande 

etapp på Karlskrona VV som påbörjas våren 2012 och blir klar under 2013. Pilotlinan 

kommer att kunna användas bland annat för framtida driftstrategier vid olika 

råvattenkvaliteter. 

Med de driftproblem som varit normalläge de senaste åren har det varit omöjligt att bedriva 

någon meningsfull optimering av driften över fällningen. 

Våren 2012 kan viss systematisk driftoptimering av fällningen äntligen påbörjas. Pågående 

renovering av DynaSandfilter och fungerande polymerdosering gör att kemikaliemixen i 

verket nu kan trimmas. 

Sålunda kommer till exempel doseringspunkter och -mängder av krita att trimmas. Bland 

annat kanske en låg kritados i föralkalisering kan förbättra fällningsresultatet (jämför det 

försämrade resultatet våren 2010 när kritadosering i föralkalisering upphörde). 

2012 - 2013 slutförs den sista ombyggnadsetappen i processen på Karlskrona VV, 

pumpstation till Johannishusåsen samt oxidationsvolymer för att kunna behandla vattnet från 

Johannishusåsen. Efter detta kan verket börja trimmas på allvar mot bästa driftsäkerhet och 

-ekonomi. 

Mats Strand, processingenjör




Bilaga 8 

Provisorisk kemisk fällning med ALS, flytande aluminiumsulfat 

Bifogar produktdatablad för ALS-50 samt redovisning av omställning i drift från PAC till 

ALS, 2 + 1 sidor.

Provkörning och fullskalig drift med ALS istället för PAC som 

fällningskemikalie. 

Förberedelser gjordes så att allt var klart för start Tisdagen den 11/1-2011 kl 07.00. 

Fulla reservoarer var önskat men eftersom ett flertal vattenläckor uppstått kunde detta inte uppfyllas. 

Innan verket stoppades på morgonen noterades alla driftdata noga så att en snabb återgång till ”normal” drift 

skulle kunna ske. Turbmätarna rengjordes. 

Försöket skedde på linje 1 och 4 enligt nedan: 

”Halv nivå” i alkbassängen vid start. 

ALS doserades i LPG i den extraledning som finns för PAC. Pumpen som användes är den lutpump som satt i 

Langs för extra lut. ALS-containrar placerades i slamhallen. Slang drogs till LPG. 

Extra lut doserades i LPG. 

Klordos i oxidation ökades för skapa extra säkerhet. 

Polymer doserades i påsticken för PAC på Dynasandlinjerna. Polymerutrustning placerades i slamhallen. Slangar 

drogs till linje 1 och 4. Utrustningen startades och trimmades in av Chemical Equipments personal. 

Doseringar meddelades av Mats Strand. 

Riktlinjer : 

Alkbassäng som vanligt med kolsyra-lut 

Ett fällningsph över Dynasand på 5,8 ska uppnås(extra lut behövs) 

Total lutdosering, alk+LPG = 22 + 75 l /h 

En ALS-dosering av 160ml/m 3 skulle uppnås 

En polymerdosering av 0,08g/m 3 skulle uppnås 

Alla doseringar startades 07.45 och pH -LPG sjönk snabbt, då ökades lutdosering LPG och minskades samtidigt 

i alkbassängen för att få en snabb förändring. Turbvärden förändrades inte nämnvärt förrän pH över dynasand 

närmade sig 5,7. Därefter rasade turbvärdena på linje 1 från 2,38 till 1,22 och linje 4 från 1,99 till 1,23 och sen 

vidare neråt under 1,0 på båda. 

Då började lutdoseringen flyttas stegvis från LPG, kl 09.55 doserades all lut i alkbassängen då detta anses vara 

normaldriftläge och ett stabilt pH i LPG och över dynasand hade uppnåtts. 

Kl 12.00 började vattennivåerna tryta så försöket avbröts. Återgång till PAC . 

Det bestämdes att snarast köra kemfällningen med ALS och polymer. Förberedelser för fullskalig drift inleddes 

omedelbart. 

Då läget var akut med nivåer och kvalitén på dricksvatten bestämdes att vi skulle ha bemanning av verket 

24h/dygn tillsvidare. Nedtömning av PAC-tank 2 för fyllning av ALS gjordes. På natten så bröt en 

förregling(trots att förreglingen var ”nollad”) dosering av PAC vilket innebar att vi under ca 45 minuter körde 

verket helt utan kemfällning. 

Fullskalig drift startades kl 20.30 den 12/1. 

Vi startade med de doseringar som vid försöket och detta visade sig fungera. Bra pH och turbvärde uppnåddes 

efter ca 2 timmars drift. 

Men ett stort problem var nivåerna i reservoarerna som inte steg samtidigt som vi inte kunde öka produktionen 

pga av begränsningar i doserpumparna av ALS och polymer. Under kvällen så kopplades ALS över till PACpumparna 

vilket gav bättre reglering och flödeskapacitet då vi låg kvar med en grunddosering från ”lutpumpen”. 

Slangpump till polymer rejektvatten dynasand kopplades in med polymer på linje 2 och linje 3 fick också en 

”egen” pump. Linje 1,4 och 5 doserades från polymerstationen. På torsdagen hade vi stabila värden i verket och 

ett bra vatten flödade nu ut i ett betydligt tätare ledningsnät vilket innebar att vi framåt kvällen började bygga 

upp nivåerna i reservoarerna. 

Dygnet runt bemanning upphörde kl 18.00 måndagen den 17 januari. 

Patrik Hellsberg

ÃRSRAPPORT FÃR ÃR 2011 - Karlskrona kommun

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Ã RSRAPPORT FÃR Ã R 2011 - Karlskrona kommun

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?

ÃRSRAPPORT FÃR ÃR 2011 - Karlskrona kommun