2007 Bostadens rum - rapporten screen.pdf

Bakgrund 

I mötet med platsen framkom att ett bostadsområde med egen identitet skulle etableras mellan Norra Guldheden och Landala. 

Associationer som uppstod vid mötet var gemenskap, intimitet, stadens brus och omslutande lövskog. 

PUNKTHUSEN nås via en ny 

lokalgata som rör sig upp för 

branten från Egnahemsvägen. 

Den nya lokalgatan följer de 

nivåkurvor som präglar platsen. 

Det skall vara möjligt för besökande 

att parkera längs den nya gatan. 

Parkeringarna skall tillsammans 

med gångstråken ge rörelse till den 

nya gatan. Ett parkeringshus för 

de boende anläggs under den nya 

lokalgatan. Från parkeringshuset 

skulle de boende kunna nå sina 

lägenheter via separata ingångar 

genom källarplanet, som ligger 

i nivå med parkeringshuset. 

De tre husen ligger förskjutet i 

förhållande till varandra. I den del 

av uterummet som vetter mot den 

nya gatan anläggs rumskapande 

strukturer med betong som 

sammanknytande material. Det 

bildas naturliga nivåskillnader som 

kan återkopplas till byggnadernas 

uppbrutna fasad. Mot branten 

lämnas naturen orörd och den 

blandade vegetationen med 

barrträd, lövträd och mossa lever 

tätt inpå fasaden. Stigar och 

trappor, upp till Raketgatan och 

via andra stråk genom området, 

behålls och utökas med ytterligare 

gångstigar från den vändplats som 

den nya lokalgatan mynnar ut i. De 

nya punkthusens huvudentréer 

vetter mot den nya lokalgatan 

men de ges också entréer som 

nås från Egnahemsvägen. De 

två lägenheterna på plan -1 kan 

förutom från trapphuset också nås 

från en separat trappa på utsidan 

av huset. Det ger en entréplats 

som de boende själva kan utforma 

och på så vis skapa en relation till 

de boende på Landala. 

Analys 

Idag sker snabba förändringar i familjekonstalationer, arbetslivet och i vårt samhälle. Det finns därför en efterfrågan 

av bostäder att klara av att bemöta dessa förändringar genom att själva vara flexibla. De här snabba 

förändringar medför ett ökat behov av trygghet och stabilitet hos människan att vila i. 

CTH ht -07. Grupp 1: Sanna Findahl, Björn Ehrlemark, Hanna Roos och Ellen Boyd 01:01 

B 

Situationsplan 

1:1000 

B 

VY FRÅN GULDHEDEN MOT NO 

Patricia Gibbs Canova 

AnnaKarin Stråhle 

Anna Sofia Wannerskog 

Anna Memel Törnebäck 

Grupp 1:3 

1:6 

Simon Lundholm, Therese Nyberg, Ylva Frid 

Grupp 01:04 Niosha Saadatirad, David Palmberg, Andrea Sandin 

Kurs: Bostadens rum, CTH 2007 

I centrala Göteborg finns ett behov 

av förtätning. Stadsbyggnadskontoret 

föreslår ett antal områden på 

Norra Guldheden för ny byggnation. 

Området för detta förtätningsförslag 

är beläget i den östra delen av Norra 

Guldheden, i sluttningen mot 

Landala. Stadsbyggnadskontoret 

föreslår 80-100 lägenheter i 4-5 

punkthus, cirka 5 våningar höga. 

08.01 CTH Arkitektur HT07 

Anna Larsson Catharina Dahl Martin Livian 

Stabilitet och flexibilitet 

Lägenheter som kan växa och krympa, med en varm och stabil kärna. 

FLERFAMILJSBOSTÄDER Förtätning av Norra Guldheden 

kubik 

rum i förändring 

Chalmers arkitektur 

Flexibox 

Sammanställning av kursen 

KONCEPT – Idé och bakgrund 

Projektets koncept, som handlar om flexibilitet, om öppet/slutet och om 

förhållandet mellan ute/inne, bottnar delvis i hur vi upplevde platsen och 

dess historia men kan också ses som konsekvenser dragna ur idé, de 

möjligheter vi fann när vi utforskade vår funktionskärna. Vår Flexibox. 

Vi ville skapa förutsättningar för de boende att själva strukturera sina lägenheter 

och ge dem möjlighet att släppa in naturen, utsikten och solljuset efter 

Bostadens rum 

var och ens behov. För att uppnå detta valde vi att arbeta inifrån och ut. En 

funktionskärna i varje lägenhet möjliggjorde stora öppna ytor och tillsammans 

med en schakt- och pelarstomme uppnåddes en fullständigt fri fasad. 

PLATSEN ÄR NORRA GULDHEDEN. Projektet innebär att förtäta sluttningen mellan bostadshusen på Raketgatan 

och Egnahemsvägen med nya flerbostadshus. Området ligger 70 meter över havet och lutar brant ner mot Göteborgs 

innerstad. Vi har valt att förtäta området med tre punkthus som myllrar och vrider sig fram över sluttningen. I punkthusen 

tas känslan av höjd upp rumsligt i raka axlar genom lägenheterna, i utposter som går ut i fasad, och ut över mark. 

När man närmar sig området kan man redan på håll se sin lägenhet och hur dess rum ger uttryck i fasad. Om man 

ser på lägenheterna en längre stund kan man finna att deras placering i förhållande till varandra följer ett mönster. En 

rationell stomme ger utrymme för rummens utvidgning och fasadens uttryck. 

FLERBOSTADSHUS 

01FÖRTÄTNINGSFÖRSLAG NORRA GULDHEDEN 

2007 Ola Nylander 

0 50m N 

R05:01 

U Flerbostadshus N Norra Gluldheden T O Bostadens T rum HA2 

E Jonatan HAndersen ICarolina LFredriksson LJohan SLund 

Kvarteret Fjärilslarven 

Förtätning i Norra Guldheden 

Flerfamiljsbostaden 

Förtätning -Norra Guldheden 

Ellen Oldén 

Maria Poll 

Axel Robach 

A2 Grupp 9 


20071023

Huskropparna är formade som skivor 

som skär in i berget. Detta är för att 

ta tillvara på naturen som finns i 

området och för att kunna skapa 

entréer från två håll. Området ligger 

centralt med närhet till både kommunikationer 

och service. Nedanför 

finns Landalatorg, och ovanför finns 

Guldheden. 

Hiss och trappor ligger på den norra 

sidan av huset, kommunikationen syns 

på utsidan. På den södra sidan av 

huset har alla boende möjlighet att 

komma ut på sin egen balkong. 

Den nedre entrén till huset är generöst 

utformad som en vinterträdgård, 

en naturlig plats för de boende. Där 

finns bänkar, postfack och ingången 

till tvättstugan. 

Lägenheterna är tänkta att passa 

människor i olika skeden i livet. Allt 

från äldre till barnfamiljer och studerande. 

Därför finns det möjlighet att 

slå samman lägenheterna i höjdled. 

DIG DEEP 

Situationsplan 1:1000 Nh 

Malin Stengård, Jenny Anderson, Lina Nilsson 

071023 16:1 

Lång sektion 1:1000 

Sektionen visar uppe till vänster punkthus i Norra Guldheden och nere 

till höger Landala med dess lamellhus. 

C 

M 

Y 

CM 

MY 

CY 

CMY 

K 

Tomten utgörs helt och hållet av en brant som sträcker sig mellan de två 

stadsdelarna Landala och Norra Guldheden. Trots närhet till de båda 

stadsdelarna finns det ingen naturlig koppling till någon av dessa. Användningsområdet 

i dagsläget är främst allmänutnyttjat grönområde. 

En viktig utgångspunkt var att ta tillvara på brantens möjligheter och förtydliga 

dess lutning och klättring. Kvaliteten som grönområde bevaras i mesta 

möjliga mån. Förslaget strävar även mot ökad kommunikation stadsdelarna 

emellan. 

Tre grupper loftgångsförsedda lamellhus placeras mellan öppningarna i 

stadsplanen för maximala ljusförhållanden och siktlinjer längs loftgångssystemen. 

På så sätt sparas stora bevuxna grönområden. Husen placeras i 

sluttningen och deras formspråk styrs av densamma. Klättringen i backen 

medför en trappning i såväl fasad som lägenhetsform. 

Genom utformningen av de nya bostäderna skapas passager mellan Landalas 

lamellhus och punkthusen uppe på Norra Guldheden både för befintliga 

och blivande invånare. Entréer för varje loftgångssystem placeras 

både i anslutning till Egnahemsvägen vid sluttningens fot och Raketgatan 

på toppen för att ytterligare stärka kopplingen mellan stadsdelarna. Den 

visuella sammankopplingen med förtätningen och husens vinkelräta placering 

får sin fysiska motsvarighet i diagonala promenadstråk. 

I det här projektet ligger fokus på de tre mittenhusen. Av totalt 90 lägenheter 

ligger 27 stycken i den projekterade delen. 

Den södra loftgångssamlingen är lägst och innehåller minst antal lägenheter. 

Norrut ökar sedan successivt byggnaderna i nivå och antal lägenheter. 

Detta för att skapa en stark klättrande vy när man anländer till platsen 

från Egnahemsvägen. 

inspiration inledning wee jkjk.pPage 1 2007-10-23 20:57:58 

SEKTION A-A 

TILLHÖRANDE 

BYGGNADER 

PROJEKTERADE 

BYGGNADER 

PARKERING 

OMRÅDESPLAN SKALA 1:1000 

Helena Sandberg 

Sara Smibacker 

Jens Zackrisson 

PIPPIHUS ÄR EN SLAGS 

PARPUNKTHUS 

INSPIRERAT AV TRÄDKO- 

JOR OCH FÅGELHOLKAR 

DET PLANERAS BYGGAS FLER- 

BOSTADSHUS MELLAN NORRA 

GULDHEDEN OCH LANDALA. PÅ 

PLATSEN FINNS IDAG ETT 

GRÖNOMRÅDE BESTÅENDE AV 

ORÖRD SKOG, VILKET FUNGERAR 

MESTADELS SOM RASTPLATS 

FÖR HUNDAR OCH SOM LEK- 

PLATS FÖR DET NÄRBELAGNA 

DAGISET. VI ANSER DET DÄRFÖR 

VARA EN RELATIVT BRA PLATS 

ATT BYGGA PÅ , FÖRUTSATT ATT 

MAN RESPEKTERAR BEFINTLIG 

MILJÖ OCH BEBYGGELSE SÅ 

LÅNGT DET GÅR. 

EXEMPELVIS HAR FLER- 

BOSTADSHUSEN I NORRA GULD- 

HEDEN EN FANTASTISK UTSIKT 

ÖVER STADEN, OCH SÅ VILL VI 

ÄVEN ATT DET SKA FÖRBLI. 

VI VILL LÅTA DEN ORÖRDA NA- 

TUREN TA VID TÄTT INPÅ 

HUSKROPPARNA, VARFÖR VI 

HAR VALT ATT PLACERA GE- 

MENSAMMA YTOR MELLAN HUS- 

PAREN I FORM AV EN GENERÖS 

TAKTERASS. TAKTERASSEN HAR 

EN FIN UTSIKT ÖVER LANDALA- 

HUSENS TAKÅSAR OCH PÅ SOM- 

MAREN FUNGERAR DEN SOM 

SOLPLATS. OCKSÅ TRAPPHUSET 

INUNDER BJUDER PÅ UTRYMME 

FÖR UMGÄNGE. 

PÅ GULDHEDSGATAN FINNS DET 

IDAG EN MYCKET VACKER VILD- 

VINSBEVUXEN ÖPPNING I 

MUREN. VI VILL ATT DENNA VILD- 

VINSPORT SKA FUNGERA SOM 

ENTRÉ TILL VÅRT KVARTER, 

VARFÖR VI BINDER SAMMAN DE 

TVÅ MED ETT VILDVINSKANTAT 

GÅNGSTRÅK, VIA EN NYBYGGD 

TUNNEL UNDER EGNAHEMSVÄ- 

GEN. 

VI VÄLJER ATT PLACERA VÅRA FLERBOSTADSHUS LÅNGT NED PÅ SLUTTNINGEN, MED NÄRHET TILL EGNAHEMSVÄGEN OCH 

LANDALA. DÄRMED SKYMMER DE INTE DE BAKOMLIGGANDE HUSEN I NORRA GULDHEDEN OCH EN STOR MÄNGD SKOG KAN BEV- 

ARAS PÅ DEN ÖVRE DELEN AV BRANTEN. VÅRA HUS ÄR NÄTTA TILL KARAKTÄREN OCH SEX VÅNINGAR HÖGA, DÄR VARTANNAT 

HUS HAR SOUTERRÄNGVÅNING. UNDER HUSEN PLANERAS ETT GARAGE ATT BYGGAS. SAMTLIGA HUS FÖRBINDS DIREKT MED 

DETTA GENOM HISSCHAKT. 

AV: ERIKA LUNDÉN & MARIANN GRUNDVALL , A2, HT-07, GRUPP 25, BILD 1 

Projekt: Flerbostadshus 

Punkthus intill Norra Guldheden 

Bakgrund 

Området som ska förtätas är i dagsläget en starkt kuperad 

naturtomt mellan Norra Guldheden och Landala i centrala 

ABO125 Göteborg. Vegetationen består mestadels av sly och mindre 

BOSTADENS träd av främst RUM björk och lönn. Platsen sluttar i nordöstlig 

riktning och är med sina höjdskillnader på många ställen 

svårtillgänglig. Det är ändå ett uppskattat grönområde bland 

de boende i närområdet. Det bildar en viktig gräns mellan 

Norra Guldhedens välkända grannskapsenhet från fyrtiotalet 

I det här projektet och det nedanförliggande har vi låtit två Landala huvudgrepp med dess styra rader oss. av höga 

lamellhus från sjuttiotalet. Samtidigt utgör sluttningen en viktig 

kommunikationsväg ner till Landala med dess serviceutbud. 

Det ena huvudgreppet fick vi av platsen: vildvuxen terräng i 

Norra Guldheden. Vi har i projektet Den här strävat gröna efter oasen att bevara mitt områdets i staden karaktär verkade ha 

av gränsland och kommunikationsled. En viktig utgångspunkt 

ett stort värde bland de boende i området. Med det i åtanke 

i projektet har därför varit att husen ska göra så lite anspråk 

bestämde som vi möjligt oss på för den att omgivande projektet marken skulle och infoga ha ett sig i grönt denna. tema. 

Kanske kan Detta vi har ersätta lett till avväganden gröna ytor avseende vi “tar” husens med bredd nya och ytor som 

utformning. Det har också varit viktigt att ge de nya bostäderna 

förutom grönska och tomten tillför en egen något karaktär mer och för enhetlighet. de boende i området? 

Huvudgrepp nummer två hade vi med oss från början. Vi var 

överens om att många av dagens trapphus och ytor omkring 

bostadshus upplevs som otrevliga och otrygga. Anledningen 

kan vara att trapphusen bara finns för att passeras och på så 

sätt träffar man sällan sina grannar. Vi tror att om man istället 

skulle kunna se mer av sina grannar skulle man känna sig tryggare. 

Vi ville införa fler sociala ytor i bostadshuset, både i trapphuset 

och husen emellan. 

Snok[en] 

P.L.Z. 


PÅ NORRA GULDHEDEN 

Området 

Norra Guldheden, ett område av riksintresse för sin karaktäristiska 40- och 50-tals bebyggelse, 

är beläget på en bergsplatå med branta sluttningar ned mot Annedal och Landala. 

Grundtanken med bebyggelsen på Norra Guldheden var att skapa gemenskap 

inom grannskapet genom att integrera servicebutiker och andra verksamheter i bostadsområdet. 

Man hade även trädgårdsstaden som förebild och ville ha ett samspel mellan 

bebyggelse och natur. 

Idag har Norra Guldheden en åldrande befolkning och står snart inför ett generationsskifte. 

Serviceverksamheterna på Guldhedstorget, Norra Guldhedens närcentrum har 

svårt att överleva. Genom att förtäta området vill man skapa centralt belägna bostäder 

samt ge nya möjligheter för verksamheterna att blomstra. 

Man föreslår förtätning i fyra olika områden. Det projekterade området är långsmalt 

och sluttar från Guldhedsberget i väster mot Landala i öster. Största delen av området 

består av lövskog som ofta nyttjas av de närboende. Egnahemsvägen leder in till det 

planerade bostadsområdet från Guldhedsgatan. Det nns även trappor och stigar som 

korsar området och förbinder Norra Guldheden med Landala. 

SEKTION A-A 

SKALA 1:1000 

A 

A 

D I G D E E P 

17:01 ELIN ARONSSON, DAVID BERGMAN, ELIN EKMAN 

Förslaget utgörs av fyra punkthus löst sammanhängande i en bågform 

som följer branten samt befintliga gränser i form av vägar och närliggande 

bebyggelse. 

Grupp 18 

Elina Friberg 

Ola Klåvus 

Elin Erlansson 

Thor-Oscar Fagander 18:01 

Sara Förbom Emil Lundh Milla Mon Persson 

GRUPP 20: 

SITUATIONSPLAN 

SKALA 1:1000 

Grupp 21. Livia Winkler Susanna Åkerman 

Matti Örjefelt.. Plansch 1 

bak o fram 

PÅ DJUPETBest of ‘84 

BOSTADENS RUM 

PIPPIHUSEN I NORRA GULDHEDEN 

KONCEPT 

Vårt koncept bygger runt ett ord; djup. Ett stort begrepp med många 

tolkningsmöjligheter som med lätthet kan appliceras på tankar om rumsligheter. 

Att välja att arbeta med djup handlar om att intressera sig för kontraster. 

Utan mörker - inget ljus, utan trånga ytor - mindre känsla av öppenhet. 

Det är även ett sätt för oss som grupp att ta ett helhetsgrepp på projektet, 

samla alla tankar under samma tak och skapa en känsla av sammanhang. 

N 

Förtätning 

Guldheden 

4 punkthus i en båge längs bergets kant skapar 

en linje som sammankopplar guldhedens 

punkthus med lamellhusen i Landala. 

Varje punkthus består av två huskroppar som 

hålls samman av en glasad entréhall. Huskropparna 

varierar i höjd i kontrasterarande riktning 

mot tomtens lutning. 

THE 

MERGE 


skala 1:1000 

Förslag 26 

Jenny Andersson 

Arvid Törnquist 

A2 HT-07

Detta är redovisning nummer två i en serie av kurs- och 

projektredovisningar gjorda efter genomförda projekt inom ämnet 

Bostadens arkitektur på Chalmers. Projekt 1, masterkursen Housing 

Inventions genomfördes och presenterades våren 2007. 


Chalmers arkitektur 

Abo 125, årskurs 2, läsår 2007 

Ägare: TKARK 

Betygskala: UG - underkänd, godkänd 

8,0 Poäng (ECTS 12,0) 

Institution: 55 – ARKITEKTUR 

Nivå: A 

Undervisningsspråk: Svenska 

0197Projekt, del A Lp 1, 4p 

0297 Projekt, del B Lp 2, 4p 

Layout: Karin A. Cederblad 

© Chalmers Arkitektursektion, där ej annat anges. 

Examinatorer: 

9824 Adj Professor, docent, Ola Nylander 

9165 Bitr Professor, docent, Sten Gromark

Sammanställning av kursen Bostadens rum, 2007 

Innehållsförteckning 

Kursprogram s. 5 

Schema s. 7 

Dagskisser s. 17 

Dagskiss 1 s. 19 




Övningsuppgift 1 s. 25 

Presentation av uppgiften s. 27 

Modellbilder & Planskisser s. 33 

Studieresa s. 55 

Program s. 55 

Bilder från resan s. 56 

Seminarium s. 58 

Övningsuppgift 2 s. 61 

Presentation av uppgiften s. 63 

Samtliga förslag s. 71 

modell - satdsbostaden s.267 

kritikermall s.291 

Program för kritiken s.293 

Enkät svar s.295 

Medverkande lärare, handledare och kritiker s.301 

Litteraturlista s.302 

3

Sammanställning av kursen Bostadens rum, 2007. 

Obligatorisk baskurs för årskurs 2, Chalmers Arkitektur 

4

Syfte 

Syftet för kursen Bostadens rum är att studenterna skall erhålla grundläggande baskunskaper 

om bostadens arkitektur, dess historia och utveckling, dess funktioner, 

energibalans, bostadstyper, hållbarhet och ekonomi, samt regelverk. Studenterna 

skall även erhålla förståelse för bostadens betydelse för samhället, för olika grupper 

av människor i olika kulturer och under olika historiska skeden. 

Lärandemål 

Studenterna skall efter avslutad kurs kunna: 

• Gestalta bostäder med insikt om estetiska värden i material och detaljer, i rumsgestaltning 

och upplevelserika rumssammanhang samt bostadens samverkan med 

stadsrum och samhälle. 

• Gestalta bostäder där myndigheterna krav, regelverk och gällande normer är uppfyllda. 

• Gestalta bostäder med insikt om betydelsen av livscykelkostnader, ekologisk hållbarhet, 

låg energiförbrukning och etiska ställningstaganden. 

Tillgänglighet – en viktig del av kursen Bostadens rum 

Ur GP – 2006. 

• Gestalta bostäder för olika typer av boende och på olika platser i samhället. 

• Gestalta bostäder med erforderlig generalitet och flexibilitet. Attraktiva bost äder 

för dagens och morgondagens behov. 

Innehåll 

Kursen bygger på projektstyrd undervisning. I två konkreta gestaltningsuppgifter 

- en markbostad och ett flerfamiljshus - undersöks och tränas – den teori som erhålls 

genom litteratur, föreläsningar och seminarier. Övningsuppgifterna utgår från 

aktuella platser och projekt i Göteborg med omnejd. De verktyg som studenterna 

använder är skissen och modellbyggande. Projektet har en egen kursbok. 

Följande fyra delar är centrala: 

• Kunskap om bostadsrummet med avseende på mått, funktioner, möblering, 

material, detaljer, omslutenhet, generalitet och ljussättning. 

• Kunskap om bostadens rumsorganisation med avseende på rumsekvenser, 

rörelse, flexibilitet, axialitet samt privat och offentligt. 

5

• Kunskap om olika lägenhetstyper, deras kvaliteter och möjligheter samt 

historiska utveckling. 

• Kunskap om olika hustyper, med principer för kommunikation i lamellhus, 

punkthus, loftgångshus, stadsvillor och markbostaden. 

Organisation 

Kursen omfattar: 

• Fyra dagskisser 

• Två övningsuppgifter Markbostaden och Flerfamiljshus. 

• Seminarium 

• Studieresa 

• Handledare på ritsalen c:a 2 ggr per vecka 

• Drygt 10 Föreläsnin 

Examination 

För betyget godkänd krävs inlämnade och godkända projekt, genomförda och 

godkända övningar och kritiktillfällen, 80 % närvaro vid föreläsningar samt 

deltagande i litteratur-, studieresa och seminarier 

Göteborg augusti 2007 

Ola Nylander 

Sten Gromark 

6

Schema A2 Bostadens rum 2007 

chalmers arkitektur 

Adjungerad professor Ola Nylander tel 0730-346348, epost nylander@chalmers.se 

Bitr professor Sten Gromark tel 2338, epost sgromark@chalmers.se 

Version : 8/31/2007 9:57 A2 Höstens schema v34-41 

v 36 3 – 7 september 2007 

Dag Plats Fm 9-12 Em 13-16 

Måndag 3/9 Sal A4H Introduktion av Bostadens rum. 

Kursens syfte, metod, målsättning 

Föredrag Bostaden som arkitektur 

Ola Nylander 

11.30 Information om kommande 

läsår. Matts Hejl & Ola Nylander 

Tisdag 4/9 Sal VK 09.00 Introduktion Dagskiss 1 

Bostadsrummet 

Onsdag 5/9 

Sal VK em 

Ola Nylander 

09.00 Handledarpresentaion 

Därefter i respektive ritsalsgrupp - 

träff med handledare och diskussion 

om dagskisserna. 

Ritsalsinstallation och inläsning av 

kurslitteratur. 

Dagskiss 1, Bostadsrummet 

13.00 Introduktion Dagskiss 2 

Rumsorganisation 

Ola Nylander 

A-salen 

16-18 

Gästföreläsning 

Enligt separat schema 

Torsdag 6/9 Dagskiss 2 Rumsorganisation Genomgång med handledare av 

Dagskiss 2 

Fredag 7/9 

Stadskansliets 

hörsal 

9 – 9,45 Övningsuppgift 

Markbostaden presenteras. 

Ola Nylander 

Projekttid 

(Gustaf Adolfs 

Torg) 

10 -11 Projektplatsen Solstrålegatan 

Presentation av stadsplanarkitekt 

Sophia Älfvåg 

Vi besöker tillsammans platsen 

Spårvagn 5 eller 6 mot Länsmansgården, till 

ändhållplatsen Daggdroppegatan. Därifrån är 

det 2-300m till Solstrålegatan och platsen för 

projektet.. 

7





ver : 31.08.2007 9:57 

A2 BOS 05 Schema.doc 

37 10 – 14 september 2007 


Måndag 10/9 

SAL VK 

Väg o Vatten 

till höger från 

A-husentrén. 

9-11 Radhus i Amsterdam 

Arkitekt SAR MSA Kaj Granath 

Tekn dr, Jönköpings Högskola 

Projekttid 

Tisdag 11/9 SAL VK Projekttid 13-14 Trygghet i det lilla 

grannskapet 

Onsdag 12/9 

Torsdag 13/9 

OBS tiden 

A-salen 

16.45 - 18 

Projekttid 

Gästföreläsning: Lennart 

Ljungberg Vd Hällefors bostäder 

Om konstens betydelse 

Sal VK 9-11 Hur ser husen ut år 2050 

och 2100? Passivhus i ny och 

befintlig bebyggelse. 

Arkitekt SAR MSA Hans Eek 

Sociolog Sören Olsson 

Göteborgs universitet Projekttid 

14-17 Handledare på ritsalen 

Anna Lilja, Lisa Wingård, Ola 

Nylander är extra handledare 

Handledningsinslag: Att bygga en 

enkel modell 

Genomgång av projekten 

Handledare gör genomgångar i 

grupper om tre studenter. 

2219, 2209, 2248, 2271, 2265 

Enl separat schema 

Anna Lilja, Lisa Wingård, Ola 

Nylander är extra handledare 

Projekttid 

Fredag 14/9 Projekttid Inlämning av projekten kl 18 

Förslagen placeras på angiven 

plats på A-gården. 

8







Måndag 17/9 

Sal meddelas av 

Karl Gunnar 

Olsson 

Byggnadskonstruktion 

Värme – energi i bostaden 

Karl Gunnar Olsson och 

Mihail Serkitjis 

Tisdag 18/9 Sal Byggnadskonstruktion 












Onsdag 19/9 

Torsdag 20/9 

Fredag 21/9 

A-Salen 16-18 

Årkursen delas i fyra grupper. 

Grupp 1 & 2 Dataundervisning 

Stefano D’Elia 

Grupp 3 & 4 förebereder sig inför 

seminarium 

Gästföreläsning – Gert Wingårdh 




Grupp 1 & 2 förebereder sig inför 

seminarium 

Kritik av MARKBOSTADEN 

I mindre grupper 

Vi är på ritsalarna plus 

2265, 2248, 2271, 2219, 2209 

Plats och grupper meddelas 

senare 




Grupp 3 seminarium med Lisa 

Wingårds i rum 2265 

Grupp 4 seminarium med Sten 

Gromark i A4H 




Grupp 1 seminarium med Claes 

Johansson i rum 2265 

Grupp 2 seminarium med Sten 

Gromark i A4H 

Kritik av MARKBOSTADEN 

I mindre grupper 

Pekka, Thomas, Anna Lilja, 

Silvia, Claes, Sten, Ola, Lisa c:a 

10 förslag vardera 

9







Måndag 24/9 A-salen 09.00 Intro Dagskiss 3 

Plantyper 

Tisdag 25/9 

Onsdag 26/9 

A-salen 

Presentation av ritsalsgrupper 

vilka ni skall arbete inom med 

Dagskisserna 3 och 4. 

Ola Nylander 

9-12 Genomgång av 

Dagskiss 3 

Vi är i rum 2209, 2219, 2248 

2265 och 2271, enligt sep 

scehma 

Respektive handledare 

presenterar Dagskiss 4. 

Dagskiss 4 Hustyper 

Gästföreläsning Kjell Forshed 

Dagskiss 3, 

Plantyper 

Dagskiss 4 Hustyper 

13-16 Genomgång av 

Dagskiss 4 

Vi är i rum 2209, 2259, 2248 

2265 och 2271, enligt sep 

scehma 

Torsdag 27/9 A-salen 09.00 Övningsuppgift 

Stadsbostaden presenteras. 

Ola Nylander 

Vi besöker platsen 

Projekttid 

10.00 – 12 Den Europeiska 

bostadsfronten 

Sten Gromark 

Fredag 28/9 

Avresa kring 

7,30, tillbalka 

kring 21 

Studieresa till Köpenhamn 

Program kommer 

Studieresa 

10





v 40 1 – 5 Oktober 2007 


Måndag 1/10 A-salen em Årkursen delas i fyra grupper. 



Grupp 3 & 4 Projekttid 

13-16 Sten Gromark Den 

Europeiska bostadsfronten, 

del 2 

Tisdag 2/10 A-salen 9 – 10,15 Housing 

Innovations? 

Onsdag 3/10 

Arkitekt SAR MSA Tekn dr 

Fredrik Nilsson 

10,45 - 12 Förtätning av 

Norra Guldheden 

Arkitekt SAR MSA Maria 

Lissvall, Stadsbyggnadskontoret 

Projekttid 




Grupp 1& 2 Projekttid 

Projekttid 

A-salen 


Torsdag 4/10 Projekttid Projekttid 

Handlledare på ritsalen 

Fredag 5/10 SAL VK Projekttid 13-14.15 Tillgänglighet i 

bostaden 

Arkitekt SAR MSA Eva Helgesson 

14,45-16 Nya svenskar – nya 

bostäder 

Arkitekt SAR MSA Behnam Sharo 

11





v 41 8 – 12 oktober 2007 


Måndag 8/10 

Stommar i Flerbostadshuset 






Tisdag 9/10 Projekttid Projekttid 

Handledare på ritsalen 

Onsdag 10/10 



Mihail Serkitjis Ritsal 1 

Projekttid övriga grupper 





A-salen 16 – 18 

Gästföreläsningd 

Tomas Wikström? 

Torsdag 11/10 





Mitt-genomgång 

Handledare gör genomgångar 

med respektive grupp. Varje 

grupp tecknar sig för en 

handledarkonsultation med valfri 

handledare. 

Vi är i 2209, 2219, 2248 och 

2271 samt 2259 

Fredag 12/10 









12





v 42 15 – 19 oktober 2007 


Måndag 15/10 Projekttid Projekttid 



Onsdag 17/10 

Projekttid 

Projekttid 

Studion 


Torsdag 18/10 Projekttid Projekttid 


Fredag 19/10 Projekttid Projekttid 

13





v 43 22 - 26 oktober 2007 


Måndag 22/10 Projekttid Projekttid 


Onsdag 24/10 Inläsning Inläsning 

Inlämning kl 18.00. 

Torsdag 25/10 A-salen 

Kritik av projekten 

9-9.40 Bostadskvalitet 

Kia Bengtsson, arkitekt SAR 

Gästkritiker 

Lärare, elever och gästkritiker 

kommenterar projekten. 

Kritik 



Fredag 26/10 A-salen Kritik av projekten 

9 – 9,40 Att bygga bostäder i 

Göteborg 

Lena Andersson, arkitekt SAR 

MSA, projektutvecklare HSB 

Göteborg 

Gästkritiker 






14





v 44 29 oktober – 2 november 2007 


Måndag 29/10 A-salen 9 – 9,40 Att bygga bostäder i 

Göteborg 

Lina Lindquist, arkitekt SAR 

MSA, projektutvecklare 

Skanska Nya Hem 




Gästkritiker 




Tisdag 30/10 A-salen 9 – 9,40 Bostadskvalitet 

Kajsa Krona, arkitekt SAR 

MSA, KUB arkitekter 

Gästkritiker 




Process och utveckling i 

projektgrupperna. 

Handledarna Claes, Anna, 

Thomas och Pekka går igenom 

projektgruppernas arbeten 

AVSLUTNING 

15

Dagskisser 

Kursen inleddes med Dagskiss 1 och 2 där grundläggande kunskaper om 

bostadens rum och bostadens rumsorganisation presenterades. Dagskiss 3, 

lägenhetstyper och Dagskiss 4 Hustyper inledde arbetet med Övningsuppgift 

Flerbostadshuset. 

Varje dagskiss inleddes med en introducerande föreläsning och följdes upp 

med ritsalsvisa genomgångar med handledare. I kursboken Bostadens rum 

fanns ytterligare information om dagskissernas problemområden.

Dagskiss 1 – Bostadens rum 

I en inledande dagskiss skall ni studera mått, ljussättning, tillgänglighet, möblerbarhet och 

inredning av bostadens rum. Syftet med Faktablock 1 är att ni skall bli medvetna om erforderliga 

mått för bostadens olika rum. Kunskapen om hur stort ett fungerande rum bör vara är 

fundamental för övriga kommande Faktablock och övningsuppgifter. 

Ni skall med stöd av den information som finns i aktuella krav, normer och föreskrifter om 

bostaden i plan gestalta följande rum: 

• Sovrum 

• Vardagsrum 

• Kök med matplats alternativt kök där matberedning och matplats är skilda åt. 

• Badrum där tvättmöjlighet ingår, antingen integrerad i badrummet eller placerad i ett separat 

rum. 

• Entré 

Följande information skall redovisas för respektive rum: 

• Måttsättning med rummets huvudmått och delmått för öppningar. 

• Möblering enligt den uppgift/funktion som rummet har. Det är en kvalitet om rummen kan 

möbleras på minst två olika sätt. 

• Area för rummet 

• Läge och storlek för öppningar i yttervägg för fönster, fönsterdörr. 

• I sovrum, kök och vardagsrum skall ni visa läge för minst två dörröppningar. 

Ni presenterar varje rum i skala 1:50 på en liggande A3. Handritat. 

Information om rumsmått och detaljer finns sammanställt i kursboken Bostadens rum – kapitel 

Bostadens rum, mått och detaljer. 

Ola Nylander 

Exempel på tidigare 

Dagskissinlämningar. 

Ovan entré, nedan sovrum. 

19

Dagskiss 2 – rumsorganisation 

I Dagskiss 2 skall ni undersöka rummens samband med varandra i en radhusbostad. 

I Form av en dagskiss skall ni arbeta med ett brett husmått på 8 meter 

och ett smalare på 5 meter. Lägenheterna ni skall skissa på skall vara omkring 

80-140kvm. 

Kunskapen om bostadsrummets mått är en viktig utgångspunkt för Faktablock 

2. 

Frågor som ni skall studera i Faktablock 2 är: 

• Vilka rum bör ha samband med varandra. 

• Entréns läge och samband med övriga rum 

• Kvaliteter såsom genomsikt och rumsfiler, olika rörelsemöjligheter mellan 

rum och delar av lägenheten - rundgång exempelvis. 

• Privata och offentliga delar av huset. 

• Relationen mellan bostadens rum och stadens rum. Utformningen och betydelsen 

av gränsrum såsom burspråket, balkongen, loggian, arkaden, terrassen 

och altanen. 

Ni redovisar med en plan – 8 meters bredden och en plan med 5 meters bredden. 

Lägenhetsdjup är i båda fallen 10meter. Skala 1:100. Era ritningar handritas. 

Information om rumsorganisation ges i den introducerande föredragningen och 

i boken Bostadens rum kapitel – Bostadens typologi, och de sex redovisade 

bostadsexemplen från samma bok, samt i Bostadens som arkitektur. 

Exempel på skisser ur tidigare 

Faktablock 2 inlämning. 

Ovan rumssamband. 

Mellersta bilden visar axialitet, 

rundgång mm. 

Nedre bild visar olika rum och 

deras placering i lägenheten. 

Ola Nylander 

20

Dagskiss 3 Bostadens plantyper 

Syftet med övningsuppgift 3 är att ni i de nya projektgrupperna förutsättningslöst skall 

studera rum och rumsorganisation för ett par olika typer av lägenheter Vilka fördelar har de, 

vilka svagheter? Bör fler lägenhetstyper läggas till listan? 

Med dagskiss 3 inleds övningsuppgift 2, Stadsbostaden. Dagskiss 3, tillsammans med dagskiss 

4 är ett sätt för er att utreda många olika möjligheter i lägenhetstyper och kommunikation/hustyp. 

Genom dagskisserna 3 och 4 kommer ni att få en repertoar av möjliga sätt att gå 

vidare i Övningsuppgift 2, Flerbostadshuset. 

I en inledande föreläsning presenterades olika lägenhetstyper: 

• Centralrumsplanen 

• Mittdelsplanen 

• Den zonerade planen 

• Den funktionsdelade planen 

• Den neutrala hallen 

Dagskissen är en renodlad planövningsstudie där ni gör en lägenhet för varje lägenhetstyp. 

3-5 rum och kök c:a 70-110 kvm. Det som ni skall undersöka är vad lägenhetstyperna innebär 

för bland annat: 

• Genomsiktsmöjligheter 

• Indelning i privat och offentligt 

• Kommunikation inom lägenheten 

• Möjliga entréförhållanden 

• Area 

• Rumssamband 

• Ljusföring 

Dagskiss 3 redovisas i A3 med en lägenhet uppritad i skala 1:100 tillsammans med en kortfattad 

analys. Dagskissen diskuteras med er handledare vid kommande träffar på ritsalen. 

Verktyg är skissen, med penna och papper. Kunskapen från tidigare dagskisser om rum och 

rumsorganisation samt föreläsningar är grundläggande information tillsammans med kapitel 

Bostadens struktur, från kursboken ”Bostadens rum”. Ytterligare information kan hämtas i 

Floor plan manual, och Singel Family Housing (se material på hemsida och litteraturlista). 

Exempel på tidigar dagskisser 3, finns på baksidan. 

Ola Nylander 

21

Dagskiss 4 Bostadshuset och kommunikation 

I dagskiss 4 skall ni utreda de olika möjligheter som erbjuds i respektive hustyper: 

Lamellhuset, Punkthuset, Stadsvillan och Loftgångshuset. Avgörande är att kommunikationen 

– entréhall, trapphus, trapphall – skiljer sig åt i respektive hustyp. För de olika 

hustyperna är det också lättare att använda vissa lägenhetstyper. 

I dagskiss 4 skall ni använda de lägenheter ni tog fram i dagskiss 3 och sätta samman 

de med hiss och trappa. Följande hustyper skall undersökas. 

• Lamellhuset, med två-, tre- fyrspännare. Lamellhuset i form av smalt eller tjockt 

hus. 

• Punkthuset 

• Stadsvillan 

• Loftgångshuset 

Följande frågeställningar skall undersökas: 

• Finns det lägenhetstyper som passar bättre eller sämre till någon av hustyperna? 

• Hur skiljer sig entréförhållandet för respektive hustyp? 

• Kommunikationsareorna storlek för respektive hustyp? 

• Dagsljusförhållande för bostadens rum i respektive hustyp? 

Dagskiss 4 redovisas i skala 1:200 i principlösningar där hustyp och kommunikation 

presenteras för respektive hustyp, tillsammans med en beskrivande analys av de olika 

förutsättningarna. Format A3. 

Dagskissen diskuteras med er handledare vid kommande träffar på ritsalen. 

Verktyg är skissen, med penna och papper. 

Kunskapen från tidigare dagskisser och markbostadsövningen är grundläggande information 

tillsammans med föreläsningen i samband med Dagskissen. Information om 

mått för hissar finns i Bostadens rum. Ytterligare information hämtas i Floor plan manual, 

och Singel Family Housing (se material på hemsida och litteraturlista). Om utvecklingen 

av byggnadsteknik och hustyper finns en utmärkt beskrivning i ”Så byggdes 

husen” av L Reppen och C Björk. 

Ola Nylander 

På sida 2 finns trappor för flerfamiljshus samt hissmått. 

Mer info om trappor finns på www.herrljungatrappan.se Utsnitt ur Bostadens rum. 

Där finns också kompletterande mått för tillgänglighet kring hiss, trappor och entréer. 

Mer info om hissar finns på tillverkaren Kones hemsida www.kone.com 

22

Övningsuppgift 1 Markbostaden 

Efter Dagskiss 1 och 2 inleddes Övningsuppgift 1 Markbostaden. Övningen 

inleddes med en föreläsning om radhus och kommande projekt. Därefter presenterade 

arkitekt Sophia Älvvåg, Göteborgs stadsbyggnadskontor det programarbete 

som nu pågår för den aktuella platsen. Efter föreläsningarna åkte 

vi gemensamt ut till Solstrålegatan i Länsmansgården, platsen för Markbostaden.

Markbostaden 

Övningsuppgift 1 – A2 höstterminen 2007 RADHUS vid Solstrålegatan, 

Göteborg 

Radhus från Bostadens rum 2006, Amanda Karlberg. Bearbetning inför utställning 19 april 2007. 

Uppgiften 

I Övningsuppgift Markbostaden skall ni med den infor-mation ni fått via dagskisser, 

föreläsningar och kurslit-teraturen gestalta en radhusbostad. 

Övningen görs individuellt. 

De verktyg ni använder är skiss och modell. Med skis-sen analyseras uppgiftens 

problem och möjligheter. Med modellen undersöks rum, rumssamband, ljus och 

volym. 

Med hjälp av de två inledande dagskisserna har ni fått kunskap om rumsmått och 

rumssamband. Huvudsyftet med övningen är att träna upp förmågan att formge 

vackra och praktiska bostäder, med inlevelse i de boen-des vardagsliv och platsens 

förutsättningar. 

Radhuset 

Radhuset kännetecknas av två parallella lägenhetsskil-jande fönsterlösa väggar. 

Radhuset är en markbostad och förutsättningarna till goda samband mellan uterum 

och innerum skall tas tillvara. Kontakten med trädgård/ uteplats och terrasser skall 

ses som en del av bostaden. Ljusinfall, sol och ljusföring skall beaktas liksom rummens 

form och rumssamband. 

Samtidigt skall de radhus ni föreslår uppfylla alla krav på tillgänglighet, funktioner 

och möblerbarhet. En rull-stolsbunden person skall kunna leva ett fullvärdigt liv i 

bostaden under längre eller kortare perioder. 

Platsen 

Ni skall ge förslag på ett radhus vid Solstrålegatan på Hisingen, Göteborg. Det är en 

del av staden som länge varit förort och nu står inför förtätning. Solstrålegatan är ett 

planområde som Stadsbyggnadskontoret i Göte-borg arbetar med. Uppgiften som 

typ är aktuell i många städer. 

27

Vi kommer fredagen 7 september gemensamt besöka platsen. Då är det viktigt 

att ni samlar in så mycket in-formation som möjligt. Nedanstående lista 

används vid inventeringen och informationen sammanställer ni i ett dokument 

som ni använder som stöd i det fortsatta ar-betet. Teckna gärna på platsen när ni 

”besvarar” inven-teringslistan. 

Från Chalmers går spårvagn 6 direkt till Daggdropp-egatan (ändhållplats). Resan 

tar 40 minuter. Sen är det en promenad på 3-400m norrut mot Solstrålegatan 

och platsen där de nya radhusen planeras att byggas. 

Villa Parhus Radhus 

Ett radhus utgörs av minst tre enheter. Radhusbostaden kännetecknas av två parallella fönsterlösa 

väggar. 

Inventering av platsen 

• Sol och ljus på olika ställen. 

• Höjder och nivåer 

• Gränser på platsen -i naturen, via trafiken, i form av intilliggande hus. 

• Trädtyper, vegetation? 

• Intilliggande bebyggelse, vilka sorter finns och hur påverkar de platsen? 

• Närhet, storlek, hushöjder. 

• Service i närheten - vad finns och vad saknas? 

• Allmänna platser i närheten? 

• Trafik och kommunikationer, med bil, gående, cykel? 

• Stråk, viktiga punkter? 

• Störningar och problem? 

Övrigt: Intentionerna i stadsplanen och platsens historia. 

Solstrålegatan ligger i Länsmansgården, Hisingen, 

Göteborg. 

Situationsplanen för de nya husen vid Solstrålegatan. 

Förutsättningar för uppgiften 

De radhus ni skall rita skall följa intentionerna i den plan som stadsbyggnadskontoret 

tagit fram. Stadsbygg-nadskontorets program finns på hemsidan/studiepor-talen. 

Arkitekt Sophia Älfvåg berättar i en föreläsning 7 sep om programmet. 

Ni väljer något av mitthusen. Husen är i planen 6x10m och två till tre våningar. 

Ni är fria att välja ett breddmått på 5-8m. Husdjupet är max 10m, ni får gärna 

göra min-dre husdjup eller ursparningar i huskroppen. 

Husen har en gårdssida för det sociala livet, med möten mellan grannarna och 

en del ut mot naturen som utgör bostadens privatare uteplats. Entrén till respektive 

rad-hus sker från gårdssidan. 

28 

Vy från stigen som leder genom området. Lummiglövskog. Föreslagen placering av radhusen är på 

ömse sidor stigen.

Viktigt är att radhusen klarar en generell användning. De skall passa exempelvis för 

en barnfamilj, ett ensam-stående par eller för kollektivt boende, kanske några studenter 

som delar på en bostad. Det är också viktig att det finns möjlighet att arbeta 

i bostaden. 

I övningsuppgiften utgår ni från den placering av rad-husen som finns i stadsyggnadskontorets 

program. Se sida 3. 

Bild nedan visar vy från busshållplatsen vid Sommarvädersgatan. 

Tekniska förutsättningar 

Radhusen byggs med betongplatta på mark. Byggnads-material i stommen är inte 

fixerat i uppgiften. Material och tekniska detaljer bearbetas i kursen Byggnadskonstruktion 

som löper parallellt med bostadskursen. I Markostadsuppgiften skall ni 

rita ytterväggarna som är 40cm djupa. Väggen mot nästa radhus är 25 cm tjock, 

(det betyder 12,5cm för ert radhus). Bjälklaget i trä är 30cm tjockt. En isolerad tak 

-konstruktion är 40cm tjock. 

Sektion genom området. Till höger, nära de befintliga flerbostadshusen, ligger de friliggande villorna, 

nästan högst upp på de brant som går genom området. Nere på lågplatån ligger radhusen kring två 

mindre gårdar. 

I övningsuppgiften ingår också att visa hur radhustomten avgränsas mot grannhusen 

och hur den kan användas. 

Parkering sker på en parkeringsplats intill radhusen, men varje hus måste kunna nås 

med biltransport. 

29

Framför husen, mot entrén, skall det finnas en förgård. I övningsuppgiften ingår 

att gestalta förgården, material på marken, samt avgränsningen mot det offentliga 

och grannhusen. 

I årskurs 1 hade ni en kurs om byggande och hållbarutveckling. Den kunskapen 

som är mest relevant att använda i den här uppgiften är varför och hur man bygger 

energieffektivt. Ni bör också fundera på hur husets utformning bidrar till ett 

gott inomhusklimat -en given kvalitet i all arkitektur. Om ni vill -motivera och 

visa användandet av solenergi. Värme och energi i era radhus kommer att tas 

upp i Byggnadskonstruktions-kursen 17 o 18 september. 

Handledning 

Övningen genomförs individuellt. För varje ritsalsgrupp finns en till två handledare 

för konsultation. 

Handledarna kommer första gången till er ritsal i vecka 36 då ni håller på med 

dagskiss 1 och 2. I vecka 37 är de är på ritsalen tisdag em. På onsdag em träffar 

ni handledarna i en genomgång därertoch två andraprojekt diskuteras tillsammans. 

En form av ”mellankritik”. Tider och organisation för detta finns på 

schemat. 

Handledarnas medverkan i undervisningen är en central del av kursen och deras 

kompetens är viktig för er och era projekts utveckling. Inför samtalen med 

handledarna skall ni vara förberedda med framtaget material i form av förslag, 

modeller eller annat som ni kommer överrens om med respektive handledare. 

Ritteknik 

Allt skissande och alla presentationer i övningsuppgiften skall handritas. Detta 

för att träna skissteknik, få en känsla för olika rum-och funktioners mått och 

proportioner men också för att få del i arkitekternas yrkeskultur. 

Skissen är tillsammans med modellbyggandet de verktyg ni använder i övningsuppgiften. 

De handritande ritningarna skall kopieras, inte skannas. Det är OK 

att hänga upp ritningen direkt. 

Vy från stigen ned mot Björlandavägen. 

30

Modellarbete 

Viktigt i övningsuppgiften är arbetet med modell för att tredimensionellt se rum, 

ljusföring och rumssamband. Modellernaskallvaraenklaarbetsmodeller.Materialärvit 

papp eller frigolit där innerväggarna är 2mm, yttervägg 10mm, lägenhetsskiljande 

vägg 5mm, bjälklag 8mm. Era handledare kommer att visa modellbyggnadstekniker. 

Modellen görs i skala 1:50. Det skall gå att studera mått, rum och rumssamband i 

både undervåningen och övervåning, därför skall modellens övervåningen kunna 

lyftas av. För att kunna studera övervåningen skall taket kunna lyftas av. Fasaden i 

denna övning redovisas enbart som en relation mellan ute och inne -murens uppgift. 

Förgårdar, uteplatser mm redovisas också i modellen. 

Inlämning 

Exempel på arbetsmodeller från kursen 2006. 

Inlämning av modell och A3:or sker fredag 14 september kl 18. De projekt som inte 

är upphängda kl 18 kommer inte att kommenteras under kritiken. De projekt som 

lämnas in efter den utsatta tiden får i efterhand besked om godkännande och eventuella 

kompletteringar. De elever som har lämnat in förslag för sent skall ändå vara 

med på kritiken. 

En A3 omgång lämnas också till Ola Nylander, rum 2256. 

Modell placeras på vit utställningskub, A3:orna hängs intill. 

Information om plats där respektive förslag skall hängas anges vid inlämningen. Det 

är viktigt att ni skriver era namn på förslagets alla handlingar och modellen. 

Följande skall lämnas in för kritikdiskussionen: 

• Modell i skala 1:50, enligt beskrivning under ”modell”. 

• Områdesplan i skala 1:1000 med hus och tomt markerat. Huvudmått anges och 

norrpil. 

• Mått satta och möblerade planer i skala 1:50. Huvudmått för bostaden samt 

boarea. Area, bredd och längdmått anges för samtliga rum. Plus den sammanlagda 

bostadsarean. 

• Sektion som visar gård – förmark – bostadshus – trädgård/uteplats. Skala 1:50. 

Höjdmått anges för respektive våning, samt takvinkel. 

Illustration ur Stadsbyggnadskontorets program. 

31

Kritik 

Kritiken är ett viktigt inslag i kursen. Vid kritiken får ni presentera ert eget 

förslag och ni får synpunkter från lärare och elever på ert eget projekt. Men 

ni får också sätta er in i ett av era kurskamraters förslag och redo-göra för 

kvaliteter och eventuella brister. Kritiken inne-bär också att få ta del av en diskussion 

om bostadens arkitektur genom att följa och vara aktiv i kritiken av de 

övriga förslagen i kritikgruppen. 

Kritik sker i kritikgrupper med elever från samtliga rit-sala, med en lärare per 

elevkritikgrupp. Varje student läser in följande students förslag enligt de listor 

över kritikgrupperna vi kommer att sammanställa. Kritik förbereds under tiden 

17-20 sep. Kritiken börjar kl 9.00 fredag 21 sep och pågår fram till 16-17- 

tiden. 

Kritik av respektive förslag inleds med att förslagsstäl-laren kort, 3-5 minuter, 

presenterar förslaget. Därefter ger medverkande lärare kritik, sen elevkritik och 

avslut-ningsvis en diskussion om förslaget. 

Lycka till 

Chalmers september 2007 Ola Nylander & Sten Gromark 

32

Modellbilder och planskisser 

Därefter med vanlig text: 

Inlämning 14 september av modeller och A3 planscher. Därefter följde en 

vecka med Konstruktions- och Datakurs. Under veckan genomfördes också 

seminarium där kurslitteraturen diskuterades. 

Projekten kritiserades i mindre grupper tillsammans med kursledning och 

handledare. 

På följande sidor ett urval av modeller och A3-planscher.

Program Studieresa A2 Bostadens rum 

Helsingborg/Malmö/Köpenhamn Fredag 28/9 2007 

 

20070926A2BOS07ProgramStudieresaA228sep070927 

StenGromark&OlaNylander+46(0)703088338&+46(0)730346348 

VLBussjour:+46(0)708415069,direkttillbuss+46(0)701871411 

Förunderlagsmaterialsekurshemsida. 

07.30AvresaChalmersArkitektur 

09.30Skifferhusen,Helsingborg,MariaPark,Senderödsv/Kullagat,Wingårdhs(2008),byggplats 

11.00KvHytten(2007)MetroArkitekter,HåkanForss,Malmö+Bo01/altpååtervägc16.30 

LunchMalmöMöllevångstorget 

KöpenhamnCopenhagenXUdstillningDAC 

13.00Tietgenkollegiet36(2005)Lundgaard&Tranberg,medNicolaifrånkontoret 

14.00Fyrtårnet24(2005)Lundgaard&Tranberg 

15.00VMhusene39(2005)PLOT+ÖrestadenARKKISF&KHRmedhyresgästfrånföreningen 

16.00Frösiloen(2005)43MVRDVNL 

Boligslangen37(2006)Domus+Arkitema 

Nordlyset(2006)26CFMöller 

Charlottehaven33(20012004)Lundgaard&Tranberg 

Sluseholmen23(2008)SoetersvanEldoncPonecNL 

Jakriborg? 

Återfärdstartc17.00återChalmersc21.00 

 

55

Seminarium – Bostadens rum 19 och 20 september 

I seminarieform samlas delar av årskurs och diskuterar frågeställning om bostadens 

arkitektur. 

Ett antal artiklar ur kurslitteraturen om bostadens utveckling är utvalda som 

underlag för seminariet. 

Följande frågeställningar kommer att diskuteras under seminariet och är vägledning 

i läsandet. Förbered er gärna genom att i mindre grupper diskutera 

frågorna. 

Ur Bostaden och Kunskapen 

De svenska bostäderna och hushållen: Igår och idag sida 12 

Tommy Berger 

Vilka bostäder – typer – behöver byggas i Sverige framgent? 

Den svenska bostaden i ett europeiskt perspektiv? 

Nyproduktion och flyttkedjor? Sid 24 

Roger Bernow och Maria Pleiborn 

Vad är en flyttkedja och vad innebär den för bostadsmarknaden? Sida 52 

Diskutera de värderingar som har präglat svenskt bostadsbyggande 

under efterkrigstiden. Förändringar? 

Livscykel och livsstil, sida 62 

Inga Britt Werner 

Vilka värderingar växer sig starka 2007 och kommande år? 

Vad betyder dessa för bostaden och efterfrågan? 

Småhuset en individ i kollektivet? sid 108 

Thomas Hellquist 

Diskutera tendenser och utveckling. 

Bostaden och kommunikationsmedia sida 122 

Tomas Wikström 

58 

Diskutera hur bostaden har påverkats av nya tekniker och ny media 

såsom radio, TV, data? 

Har livet i bostaden förändrats? 

Har bostadens form påverkats?

Ur Bostadens rum 

Bostadens typologi 

Ola Nylander 

Vilka utvecklingsmönster kan diskuteras för olika bostadstyper? 

La Cité Manifeste 

Sten Gromark 

Vad innebär begrepp som ”raw space” för bostadens utveckling. Diskutera 

olika utvecklingsmöjligheter. 

Innovativt bostadsbyggande 

Fredrik Nilsson 

Diskutera begrepp som kombinatorik och raw space. Vilka skillnader (och 

likheter) finns mellan den internationella bostadsutvecklingen och situationen 

i Sverige? 

Tradition och förnyelse 

Kaj Granath 

Vilka möjligheter finns att bygga radhus i Sverige liknande de som Kaj 

Granath beskriver i artikeln. Exempelvis i form av ökad täthet och exploatering. 

Byggd miljö som förutsättning för socialt liv 

Sören Olsson 

Diskutera relationen mellan den byggda miljön och det sociala livet. 

Bostadens estetik 

Christina Redvall 

Material, revir, minnen är delar av upplevelsen av bostaden. Hur påverkar 

vi som arkitekter de aspekter som Christina Redvall beskriver i sin artikel? 

Ola Nylander 

59

Övningsuppgift 2, Stadsbostaden – 

flerfamiljshuset. 

Dagskiss 3 och 4 inledde Övningsuppgift 3 Flerfamiljshuset. Övningen inleddes 

med en föreläsning om platsen och det kommande projekt. Efter föreläsningen 

besökte vi gemensamt projektplatsen, som ligger på gångavstånd 

från Chalmers. Efter ett par dagars projektarbete presenterade arkitekt Maria 

Lissvall, Göteborgs stadsbyggnadskontor det programarbete som nu pågår 

för den aktuella platsen.

Stadsbostaden - flerfamiljshuset 

Övningsuppgift 2 A2 höstterminen 2007 

FLERFAMILJSBOSTÄDER 

Förtätning Norra Guldheden 

63

Projekt förtätning i Norra Guldheden 

Platsen för övningsuppgiften Stadsbostaden HT 2007 är Norra Guldheden. 

Det är ett av Göteborgs mest omtalade Grannskapsenheter, en stadsbyggnadsprincip 

som lanserades i Sverige under 1940-talet. Delar av Norra Guldheden 

visades 1945 i bostadsutställningen Bo Bättre. Stadsdelen byggdes färdig under 

1940-talet. Arkitekter bakom både stadsplan och bostadshus var Gunnar Wejke 

och Kjell Ödéen. Grannskapsenhetens idé var att bygga en mer komplett 

stadsdel än 1930-talets lamellhusstäder som nästan enbart innehöll bostäder. 

I grannskapsenheten skulle förutom bostäder också finnas affärer, service och 

nöjen. Mer om Norra Guldhedens tillkomst och idéerna bakom grannskapsenheten 

finns att läsa i det ”Planprogram” som Göteborgs Stadsbyggnadskontor 

har tagit fram. Ni finner det på Studieportalen. 

Förutsättningar 

Stadsbyggnadskontoret föreslår ett antal platser på Norra Guldheden för förtätning. 

Se illustration ovan. Vi har valt ut en av platserna , Område 3, i östsluttningen 

ned mot Landala. Enligt Stadsbyggnadskontorets förslag skall där 

byggas 80-100 lägenheter i 4-5 punkthus, 5 våningar höga. 

Er uppgift blir att gestalta ett av punkthusen. Ni skall respektera Stadsbyggnadskontorets 

förslag med punkthus. Stadsbyggnadskontorets förslag visar principiell 

form för punkthusen. Ni får föreslå den form ni tycker är bra, och den 

kan då sträcka sig utanför de former som är angivna på planfiguren. Utrymmet 

mellan husen begränsar självfallet respektive punkthus bredd, men ni får gärna 

föreslå lägre eller högre hus och självfallet den form och struktur ni anser att ett 

punkthus i detta läge bör ha för att få bra dagsljus, utblickar mm. 

I uppgiften ingår att visa hur huset möter platsen. Relationen med de befintliga 

husen både i Landala och Norra Guldheden är viktig. Mötet med naturen, 

angörningsvägar, den befintliga Egnahemsvägen är också betydelsefull. 

Parkeringen föreslås av Stadsbyggnadskontoret att ske under husen, i en 

samlad parkeringsanläggning. Ni behöver inte visa hur parkeringsgaraget 

är utformat. 

Perspektivbild över Norra Guldheden som togs 

fram i samband med utbyggnaden i början av 

1940-talet. Den nya stadsdelen utformades som en 

Grannskapsenhet, en stadsbyggnadsidé inspirerad 

av ”New Towns” som utvecklats av engelska stadsplanerare. 

I New Towns fanns Trädgårdsstadens 

visioner om en ny sundare stad samverkande med 

funktionalismens idéer om öppna stadsstrukturer, 

zonering och effektiv trafikapparat. Bilderna hämtade 

ur Stadsbyggnadskontorets program. 

Bild från torget, 1940-tal. 

64 

Illustration ur Stadsbyggnadskontorets program. Programmet i sin helhet finns på Studieprotalen.

Förutom bostäder skall i ert hus ingå följande rum: 

• Apparatrum 3 kvm, för fjärrvärmeanslutning etc, i källarplan/markplan. 

• Fläktrum 6kvm, i källarplan/markplan alternativt på taket/vinden. 

• Elcentral 2kvm. källarplan/markplan. 

• Tvättstugor, storlek beroende på antal lägenhe- ter. Mått och innehåll kan hämtas 

från exempelvis Electrolux/Wascators produktkataloger i A-biblioteket 

• Soprum, storlek beroende på antal lägenheter. 

• Installationsschakt. för varje lägenhet behövs ett installationsschakt på sammanlagd 

yta (utvändigt mått) 60x60cm. 

Om ni väljer att dela upp schaktet till ett i köket och ett i badrummet blir de schakten 

30x60cm. I schaktet samlas alla vattenrör, rör för värme, avlopp och ventilation. 

Lägenhetstyper - bakgrund 

Frågor som ni skall reflektera över är krav och önskemål för stadsbostaden. Norra 

Guldheden är en attraktiv stads-del där många olika familjekonstellationer kommer 

att vilja bo. Det är nära Göteborgs centrum med arbetsplatser mm. Det är samtidigt 

nära till många högskolor och där-med en attraktiv stadsdel även för studenter. 

Det är realistiskt att tro på en blandad sammansättning av lägenhetsstorlekar i kompletteringsbebyggelsen 

på Norra Guldheden. 

Av pedagogiska skäl, vill vi inte att ni ritar små minimilä-genheter, typ studentlägenheter, 

då det är viktigt att ni i övningsuppgiften funderar över rumssamband, 

rörelser, genomsiktsmöjligheter och rumsorganisation. 

Mot denna bakgrund ingår det i uppgiften att ge förslag på relativt stora lägenheter 

som passar de ovan beskrivna grupperna. Barnfamiljen, ett par studenter som vill 

dela bostad, äldre par som ibland behöver ha plats att ta emot barn och vänner – en 

lägenhet för 3-5 personer. Samtidigt är det bra om det på samma våningsplan finns 

en blandning av lägenhetsstorlekar. 

Viktigt är också att reflektera över hur lägenheterna kan förändras. Dels inuti respektive 

lägenhet - att ha möjlighet att dela av för ett extra rum då familjen växer, och 

dels att ha möjligheter att låta lägenheten expandera genom att exempelvis låta två 

lägenheter samverka horisontellt eller vertikalt i huset - för generationsboende, eller 

storfamilj. 

65

Ni behöver bara visa lägenheter på ett våningsplan. Det är bra och enkelt om ni 

förutsätter att lägenheterna ovan-för markplan återkommer på samtliga våningsplan. 

Om ni ändå väljer att föreslå många olika lägenhetstyper och va-rianter 

har ni frihet att redovisa dessa i skala 1:200. Detta redovisningskrav gäller 

också för eventuella takvåningar. Ni behöver inte rita parkeringsgarage eller 

liknande i era hus. Ni behöver inte detaljstudera eventuella affärer, ca-féer eller 

verksamheter i era hus. 

De lägenheter ni ritar skall uppfylla de krav och normer som myndigheterna har 

på bostaden. Det gäller tillgäng-lighet, utrustning, brand, möblering förvaring 

med mera. Samtidigt skall bostaden också ha alla de formmässiga för-utsättningarna 

för att de boende skall trivas såsom vackra material, genomtänkta detaljer, 

ljus, medvetna rumssam-band, utblickar och genomsikt. Ni bör också reflektera 

över begrepp som generalitet och flexibilitet. Ni kan läsa mer om detta i kurslitteraturen. 

Ni skall visa hur huset möter gata, gård och uteplatser. 

Husets mått 

Husens höjd, bredd och djup är inte i detalj fixerat, det ingår i övningen att sätta 

dessa gränser. Vi förutsätter att stommen är av betong vilket ger bjälklag på 25 

cm. Lä-genhetsskiljande väggar är 25cm. Ytterväggar 40cm tjocka Bärande innerväggar 

15cm. Övriga mellanväggar 10cm. 

Handledning 

Övningen genomförs som grupparbete i grupper om 2-4 personer. Grupperna 

formades under de inledande Dag-skisserna 3 och 4. Ni kan byta grupp, men 

helst då så att ni är kvar i samma ritsal. Ni har kvar samma handledare. Handledarna 

är i princip på ritsalen tisdag och torsdag ef-termiddag, om ej annat meddelas. 

Ritsalskulturen kom-mer att prägla projektarbetet. Handledarnas medverkan 

i undervisningen är viktig och att ta del av deras kompetens är viktig för 

era projekt utveckling. 

Inför samtalen med handledarna skall ni vara förberedda med framtaget material 

i form av förslag, modeller eller annat som ni kommer överrens om med 

respektive hand-ledare. Ni förväntas redovisa och diskutera olika typer av uppgifter 

vid handledarsamtalen. 

Berlin, 1957. Interiör från Alvar Aaltos utställningslägenhet. 

Bild från föredrag Dagskiss 3. 

Punkthus längs Raketgatan, Norra Guldheden 

Exempel på trapphus. Kv Julius i Västerås, 

entréplan. Trapphus med hiss och trappa. Intill 

entrén ligger husets gemensamma tvättstuga, 

soprum, ett städförråd, ett maskinrum för 

hissen och ett förråd. 

Stadsvilla, 

Nybodahöjden, 

Stockholm. 

Sektion som 

visar stommen i 

huset. På taket 

en indragen 

våning. 

66

Ritteknik 

Allt skissande och alla presentationer sker med valfri tek-nik i denna övning. På 

varje ritsal finns datorer. 

Planera utskrifterna för inlämningen. Ni måste ha bra framförhållning för att undvika 

långa utskriftstider och kö, strax innan inlämningen. 

Skissen är tillsammans med modellbyggandet de verktyg ni använder i övningsuppgiften. 

Modellarbete 

Liksom Markbostaden är det också i denna övning viktigt att arbeta med modell för 

att tredimensionellt se rum, ljusföring och rumssamband i den huvudidé för lägenheten 

ni arbetar med. 

Inlämning 

Förslagen skall hängas upp på Ljusgården tisdag 23 okto-ber kl 18. Plats där respektive 

förslag skall hängas anges senare. Under kritiken kommer vi att visa förslagen 

digi-talt. Därför ingår också en digital inlämning i redovisning. Information om hur 

projektet skall sparas i Pdf ges till res-pektive projektgrupp. 

Fasad med varierbar fasad. Baumschlager & Eberle, 

Innsbruck, Österrike, 2000. Bild från föredraget i samband 

med Dagskiss 4. 

Följande ingår i redovisningen: 

• Områdesplan i skala 1:1000 där era hus är markerade. Huvudmått för huset anges 

och norrpil 

• Planer, fasader och sektioner i skala 1:100. Entré-plan och huvudplan med husets 

huvudmått redovi-sas. Sektionen skall visa relationen till intilliggande hus, terrängen, 

gaturummet och eventuella gårds-rum I sektionen anges rumshöjder. Lägenheters 

area anges. Om samma lägenheter återkommer i flera våningar behöver ni bara 

redovisa dom på ett våningsplan - huvudplanen. 

Stadsrum, Norra Guldheden. 

Ni inte behöver alltså inte rita alla våningsplan och alla eventuella varianter av era 

lägenheter. Om ni av särskild anledning ändå vill visa några lägenhetsvari-anter så 

skall det ske i skala 1:200. Koncentrera er på ett våningsplan! Bättre med kvalitet 

är kvantitet. 

67

Eventuella butiker, caféer och verksamheter i era hus anges enbart som ytor och 

skall inte detaljstuderas. 

Plan över ett av punkthusen vid Raketgatan. 

Fyra lägenheter per våingsplan. Skrafferad 

yta räknas ej in i Boarean. 

• En typlägenhet visas möblerad i skala 1:50 för två valfria familjesituationer. 

I den möblerade planen anges lägenhetsarea, rumsareor, måttsättning av rumsbredder, 

dörr- och fönsteröppningar. 

• Perspektiv som visar en för förslaget betydelsefull interiör. 

• Perspektiv som visar en för förslaget betydelsefull exteriör. 

• Enkel arbetsmodell över huvudlägenheten (den som ni möblerar) i skala 

1:100 eller 1:50. 

• Till ritningarna skall en beskrivning av förslaget gö-ras. En analys – reflektion 

– över förslagets kvalite-ter. Där skall idé och bakgrund till projektet 

framgå. I beskrivningen skall de val och antaganden ni gjort med avseende på 

lägenhetsstorlekar, lägenhetstyper, konstruktion, funktioner och material redovisas. 

Ni skall även beskriva de arkitektoniska kvaliteter ni an-ser vara viktiga 

för ert förslag. 

Bedre biligere boliger, 

projekt i Köge, Danmark 

2005. Bild från föredraget 

Dagskiss 4. 

• Nyckeltal, dvs BOA/BTA, relationen mellan yta som man kan hyra ut och 

den totala ytan då väggar, trapphus, schakt, elcentral mm etc är inräknat. Ni 

räknar ut nyckeltalet för ett våningsplan där er typ-lägenhet finns. Med hjälp 

av nyckeltalet kan husets ekonomi beskrivas. 

Era förslaget sparas i PDF format och läggs i mappen Stadsbostadsförslag 

\\Idefix\modernark07/A2/A2_Bostad. Det gruppnummer ni har skall användas 

vid den digitala inlämningen så att vi lättare kan hålla ordning på projekten 

under kritiken. 

Förslaget redovisas i liggande A1, dvs det format ni job-bar digitalt med. Max 

8 A1:or. För en smidig hantering vid kritiktillfället, redovisas en fil på 10- 

15MB. 

Liksom i radhusövningen skall era flerbostadshusförslag uppfylla gällande 

krav för tillgänglighet, möblerbarhet och övriga bostadsfunktioner.. 

Bostaden är också viktig att i relation till hållbar utveckling. Hans Eeks föreläsning 

tog upp byggnaders miljöbelastning och det är en given och central fråga 

Punkthus i Järnbrott 

från 1950-talet, Jan 

Wallinder t v. Punkthus 

Sydney, Australien. 

Bild från föredrag 

Dagskiss 4. 

68

för arkitekter, och en fråga som går att påverka. Från ettan har ni lärt att frå-gorna är 

viktiga och att de berör alla projekt -att skapa goda förutsättningar för energihushållning. 

Kritik 

Kritik sker inför en samlad årsurs i A-salen. Varje projekt-grupp läser in följande 

projektgrupps förslag enligt de listor över kritikgrupperna vi kommer att sammanställa. 

Ni har onsdagen 24 oktober på er att läsa in förslag och förbere-da kritiken. 

Kritiken genomförs under, vecka 43 och 44, då vi lärare tillsammans med inbjudna 

gästkritiker går igenom samtliga förslag. Mer information om kritiken kommer. 

Vardagsrum och kök i KUB.:s Bostadsprisvinnare 2005. 

Kritiken är ett viktigt inslag i kursen. Dels att få synpunkter från lärare och elever på 

era projekt, men också att få ta del av en diskussion om bostadens arkitektur genom 

att följa och vara aktiv i kritiken av de övriga förslagen i tvär-gruppen. 

För att vi lärare och gästkritiker m fl skall veta vem som står bakom förslagen är det 

viktigt att ni tydligt skriver era namn på ritningarna. 

Vid kritiktillfället inleder förslagsställarna med en kort pre-sentation av förslagen. 

Därefter går lärare, gästkritiker och elevkritiker igenom förslaget. Vi kommer att använda 

den kritikmall som Lisa Wingård presenterade i Markbostads- kritiken. Mer 

information om kritiken kommer. 

Göteborg september 2007 Ola Nylander och Sten Gromark 

69

Inventering av platsen 

• Sol och ljus på olika ställen. 

• Höjder och nivåer 

• Gränser på platsen - i naturen, via trafiken, i form av intilliggande hus. 

• Trädtyper, vegetation? 

• Intilliggande bebyggelse, vilka sorter finns och hur påverkar de platsen? 

Närhet, storlek, hushöjder. 

• Service i närheten - vad finns och vad saknas? 

• Allmänna platser i närheten? 

• Trafik och kommunikationer, med bil, gående, cykel? 

• Stråk, viktiga punkter? 

• Störningar och problem? 

Övrigt: Intentionerna i stadsplanen och platsens historia. 

Punkthus Dr Liborius gata, Södra Guldheden, Jan 

Wallinder 

70

Övningsuppgift 2 – samtliga förslag 

Årskursens 83 studenter delades in i 28 stycken 3-4 personers grupper. 

Samtliga 28 projekt redovisas på följande sidor

Stabilitet och flexibilitet 

Lägenheter som kan växa och krympa, med en varm och stabil kärna. 

Bakgrund 

I mötet med platsen framkom att ett bostadsområde med egen identitet skulle etableras mellan Norra Guldheden och Landala. 

Associationer som uppstod vid mötet var gemenskap, intimitet, stadens brus och omslutande lövskog. 

Analys 

Idag sker snabba förändringar i familjekonstalationer, arbetslivet och i vårt samhälle. Det finns därför en efterfrågan 

av bostäder att klara av att bemöta dessa förändringar genom att själva vara flexibla. De här snabba 

förändringar medför ett ökat behov av trygghet och stabilitet hos människan att vila i. 

FLERFAMILJSBOSTÄDER Förtätning av Norra Guldheden 

CTH ht -07. Grupp 1: Sanna Findahl, Björn Ehrlemark, Hanna Roos och Ellen Boyd 01:01 

73

Situationsplan och sektion i skala 1:1000 

Grönska som gränsbildande element, där träden 

behåller en krans kring Guldheden. 

Ny dragning av Egnahemsvägen där granitmuren 

upprätthålls med sitt estiska värde samt 

som stöttande funktion. Mer grönyta frigörs mot 

husen vid Landala. 

Befintlig bebyggelse 

Ny bebyggelse med egen zon, som varken ansluter 

sig till Guldheden eller Landala. Området 

förhåller sig trots det på ett värdig sätt till båda 

stadsdelarna. Beståndet i spänner mellan 78 - 

88 lägenheter. 

Gårdsrum i sydvästläge, som definieras av två 

huskroppar samt kringliggande skogspartier. 

Gårdsrummet med grus kontraserar även mot 

det hårda gaturummet. 

CTH ht -07. Grupp1: Sanna Findahl, Björn Ehrlemark, Hanna Roos och Ellen Boyd 01:02 

74

Entréplan och Sektion A-A i skala 1: 100 

A 

Två huskroppar utgör en enhet. Uppdelningen sänker skalan, skapar 

gårdsrum samt ger bättre ljusförhållanden. Samtliga lägenheter har 

balkong mot gården.Vindsutrymmet ger plats för lägenheter med sovloft. 

Det mindre huset rymmer 4 -6 lägenheter. 

A 

En tydlig gräns mellan gata och gård finns i form av mur, trappa och ramp. Den hårda gatans möte 

med gårdens mjuka grus skapar genom ljud och tempoväxling en hemkänsla och betonar gården och 

husens gemensamma rum. 

Entré och trapphus 

Tvättstuga 

Cykel och barnvagnsförråd 

Städskrubb 

CTH ht -07. Grupp1: Sanna Findahl, Björn Ehrlemark, Hanna Roos och Ellen Boyd 

75 

01:03

Normalplan och Sektion B-B i skala1:100 

24 300 

16kvm 

12kvm 

16kvm 11kvm 12kvm 

7kvm 

27kvm 

10kvm 

14 200 

19 000 

17kvm 

5kvm 

4kvm 

6kvm 

2 

5kvm 

25kvm 

31kvm 

18kvm 

11kvm 

16kvm 

12kvm 

En enkel och billig konstruktionsprincip möjliggör en fri väggplacering, där rum kan bytas 

mellan lägenheter. 

Ett normalplan är 294kvm, där 80% är uthyrningsbar yta. 

Sluttningen utnyttjas till garage, förråd och soprum i suterräng. 

Lägenheterna kan variera rums och storleksmässigt i plan genom generella och 

flexibla rumsindelningar. 

Kök som varm social kärna. 

Mellan 3 - 4a,75-86kvm 

Liten 2 -1a, 49 -26kvm 

Stor 4 - 6a, 112-124kvm 

Generella rum som de boende disponerar efter behov. 

Flexibla rum som kan växla mellan lägenheter. 

Garage 

76 


01:04

Möblerade plan i skala 1:50 

Lägenhet med 4 rok på 112 kvm, för två personer. 

Lägenhet med 6 rok på 124 kvm för en stor familj eller kollektiv. 

Materialen i interiören präglas av omsorgsfulla möten i form av 

hantverksmässiga listverk samt trägolv som höjer känslan av dignitiet, 

stabilitet och värme. 


77 

01:05

kubik 

rum i förändring 

Grupp 1:3 

1:6 


85

situationen 

Projektet tar sin utgånngspunkt i stadsbyggnadskontorets plan om att förtäta Norra Guldheden. 

Historiskt sett uppfördes Norra Guldheden under 1940-talet som en så kallad Gransskapsenhet 

och är idag ett av de mest välbevarade svenska exemplen på denna stadsbyggnadsprincip. 

Idén var en stadsdel med bostäder som kompletteras med service och affärer. Detta för att 

för ge livligare områden än 1930-talets lamellhusstäder. 

Grannskapsstaden skulle fungera som en sluten enhet. I detta fall markerar punkthusen på 

raketgatan gränsen mellan Guldheden och Landala. 

En annan viktig tanke i spåren av andra världskriget var att gemenskap kring skötsel av 

gårdar och hus skulle stärka demokratin och motverka samhällets mörka krafter. 

Geografiskt ligger området på en höjd där en trädbevuxen sluttning bildar en tydlig gräns 

mot Landala. I denna sluttning planeras nu en förtätning med nya flerbostadshus. 

Platsen har väl utbyggd kollektivtrafik och har ett mycket attraktivt läge i centrala Göteborg 

Förslaget “kubik” består av fyra punkthus med vardera 22 lägenheter. Husen ligger glest 

placerade för att behålla utblickarna från Raketgatan och samtidigt lämna branten i nordväst 

orörd. 

vy över landala 

utsikt 

raketgatan 

wavrinskys plats 

plats för ny bebyggelse 

86 

SEKTION 

SKALA 1:1000 

miljöbild 

Grupp 1:3 

2:6 

Simon Lundholm, Therese Nyberg, Ylva Frid

huset 

Huvudkonceptet i förslaget är att jobba med fritt inställda volymer i råa lägenheter. 

Huset har utformats som ett skal kring föränderliga bostäder. Huvudprinciperna 

för detta skal är ett passivt uppvärmningssystem, att lämna tillbaka 

den exploaterade grönytan och att skapa möte mellan kontrasterande material. 

Att minimera energianvändningen i bostäder är en viktig del i en hållbar 

utveckling. Därför har huset extra välisolerade väggar och fönster kombinerat 

med ett värmeväxlingssystem vilket gör att ingen uppvärmning behövs. 

De tjocka väggarna har utnyttjats för att skapa vackra fönsternischer på insidan. 

Där kan man sitta i gränslandet mellan ute och inne. 

Tak på hus och balkonger är klädda i sedum. Här uppstår en ny livsmiljö för 

fåglar och insekter och luftkvaliteten i staden förbättras. 

På fasaden växer vildvin som skiftar färg med årstiderna. 

Träet i balkongerna möter den råa betongen .... 

Marken omkring husen har lämnats orörd i största möjliga mån. Istället för 

en gård framför huset finns ett generöst gemensamt rum i sutterängplan. 

Där blandas olika aktiviteter och utomhus möter inomhus. 

Rummet förbinder ett gångstråk nerifrån stan med huvudentrén. Därigenom 

skapas en rörelse genom rummet. 

Detta är ett sätt att ta idén om grannskapet vidare. Här möts man för att 

tvätta, hålla koll på lekande barn, ta en kopp kaffe, vattna sina tomatplantor 

eller spela biljard. Förhoppningen är att skapa en naturlig mötesplats för de 

boende - ett grannskap. 

EXTERIÖR NORDOST 

sedum 

slipad betong 

vildvin 

oljad ek 

FASAD SYDOST 

SKALA 1:100 

FASAD SYDVÄST 

SKALA 1:100 

Grupp 1:3 

3:6 


87

2 

1 

ENTRÉPLAN -1 

SKALA 1:100 

3 

NORMALPLAN 

SKALA 1:100 

ENTRÉPLAN 

SKALA 1:100 

SEKTION B-B 

SKALA 1:100 

88 

SEKTION A-A 

SKALA 1:100 

Grupp 1:3 

4:6 


lägenheten 

Utgångspunkten för lägenhetsgestaltningen har varit att arbeta med stora råa 

volymer med hög takhöjd som sedan “möblerats” med rumskuber. Dessa kan 

antingen stå på golvet eller hänga från taket. Dessa inställda volymer rymmer 

funktioner som kräver slutenhet. De skapar rum både inuti sig själva och runtom 

genom att man röra sig in i dem, upp på dem och under dem. 

Schakt för bad och kök placerades i bärande innerväggar och har varit styrande 

i planlösningen. 

Passivhusets tjocka väggar ger djupa fönsternischer på insidan. 

Tanken är att de inställda volymerna ska vara generella i sin användningsmöjlighet 

och skapa en ganska abstrakt bostad som de boende själv kan göra till 

sin egen. Golv och väggar har lämnats som råa ytor i slipad betong som de 

boende sedan själva kan förändra. 

A 

A 

arbetskök 8,1 kvm 

rum 17 kvm 


wc 3 kvm 

bad 4,6 kvm 

golvyta totalt 110 kvm 

Bakgrunden till denna idé var att inom gruppen ville ha ett strikt gemensamt 

koncept för lägenheterna som sedan kunde användas för att låta varje 

gruppmedlem göra en egen variation på. På så sätt har alla varit delaktiga i 

alla delar av processen. (planlösning, fasad, gestaltning etc) 

Lägenheterna har utformats utifrån det fasta yttre skalet. 

Den höga takhöjden ger rymd, ljus och luft. Samtidigt kan öppenheten skapa 

problem med ljud och svårigheten att avskärma sig. Konceptet bygger på att 

de boende lever sina liv tillsammans och inte var för sig i egna rum. Sovplatserna 

har koncentrerats till små låga rum vilket frigör mer ytor runtomkring. 

Ursprungligen byggde konceptet på en standardiserad storlek på de inställda 

volymerna, men i det förslag som presenteras här har vi frångått denna idé för 

att nå en bättre ytanvändning. 

Detta upplägg skulle antagligen ha sin optimala tillämpning i ett projekt där tex 

en industrilokal byggs om till bostäder. 

Lägenheterna föränderlighet bekväm storlek. 

PLAN 1 

SKALA 1:50 

PLAN 2 

SKALA 1:50 

TYPLÄGENHET 1 

Möblerad för 2 vuxna + 2 vuxna 

Grundupplägget för denna lägenhet är tre volymer där två rymmer 

rum och en rymmer kök/bad. Samtidigt skapas rum under 

och över dessa volymer. 

I denna möblering delar två par en lägenhet. Lägenheten används 

både som bostad och gemensam studio/ateljé. 

INTERIÖR 

SEKTION A-A 

SKALA 1:50 

Grupp 1:3 

5:6 

89 


Typlägenhet 2 

Möblerad för 1 par + 1 litet barn 

arbetskök 8,1 kvm 

rum 8,3 kvm 

rum 8,3 kvm 


wc 3 kvm 

bad 4,6 kvm + fristående badkar 

Lägenheten inrymmer en stor funktions 

volym där badrum, klädkammare 

och kök är placerade. 

Det finns även två mindre rumsvolymer 

med plats för säng till en person 

samt en större volym med plats 

för en dubbelsäng. 

I lägenheten skapas fria ytor ovanpå 

och under volymerna som kan 

nyttjas efter behov. I detta fall sover 

föräldrarna ovanpå funktionsvolymen 

medan deras barn sover i ett 

separat rum. 

golvyta 110 kvm 

PLAN 1 

SKALA 1:50 

TYPLÄGENHET 1 

Möblerad för 2 vuxna + 3 barn 

PLAN 2 

SKALA 1:50 

Typlägenhet 3 

Möblerad för 1 par + 2 barn 

Lägenheten har ett separat 

badrum, ett kök som hänger samman 

med en volym som kan nyttjas 

som sovplats. I den tredje volymen 

finns en klädkammare och 

ett mindre rum som i detta fall används 

som sovplats. 

Ytan ovanpå volymerna disponeras 

som arbetsplats, vardagsrum, 

tv-hörna och sovplats. 

Lägenhetens ursprungliga volymer har kompletterats med en vägg under den 

hängande kuben som ger ytterligare ett sovrum. 

Detta ger en rymlig familjebostad med plats för övernattande gäster. 

Familjen valde att flytta från ett hus till denna lägenhet för att ha närmare till skolor och 

arbetsplatser. Här fanns samma frihet i att kunna bygga om och ändra trots att 

upplåtelseformen är hyresrätt. 

90 

INTERIÖR 

Grupp 1:3 

6:6 


Flexibox 

KONCEPT – Idé och bakgrund 

Projektets koncept, som handlar om flexibilitet, om öppet/slutet och om 

förhållandet mellan ute/inne, bottnar delvis i hur vi upplevde platsen och 

dess historia men kan också ses som konsekvenser dragna ur idé, de 

möjligheter vi fann när vi utforskade vår funktionskärna. Vår Flexibox. 

Vi ville skapa förutsättningar för de boende att själva strukturera sina lägenheter 

och ge dem möjlighet att släppa in naturen, utsikten och solljuset efter 

var och ens behov. För att uppnå detta valde vi att arbeta inifrån och ut. En 

funktionskärna i varje lägenhet möjliggjorde stora öppna ytor och tillsammans 

med en schakt- och pelarstomme uppnåddes en fullständigt fri fasad. 



91

BOXEN – Hur mycket får plats? 

Alla lägenheter i huset har en funktionskärna, en box, som går att öppna och sluta helt. 

Boxen utgörs av tre sammanhängande enheter; kök, badrum och klädkammare, men 

rymmer utöver dessa även förvaring, skrivbord, hatt- och skohylla samt väggar och dörrar. 

Allt får plats i boxen! 

En planlösning med funktionskärna valdes först för att rummen omkring den skulle kunna 

fördelas fritt. Därför fylldes boxen med så mycket funktion som det var möjligt och gick 

ifrån att bara vara en samling nödvändigheter till att bli något av en produkt. Dess standardiserade 

mått innebär inte bara att var och en kan förändra sin box genom att byta ut 

garderober, hyllor, vitvaror och köksinredning e.t.c. utan möjliggör också på bästa sätt att 

prefabriceras. Då alla boxar står vertikalt över varandra i huset blir deras utformning identisk 

och dessutom kan vattenledningar samordnas och göras på ekonomiskt effektivaste 

sätt. 



92

LÄGENHETEN – Föränderlig över tid. 

Byggnaden har 3 olika lägenhetstyper men då varje lägenhet går att modifiera så är 

förstås variationen betydligt större. Vår typlägenhet är 1-5 r.o.k. och 106,4 m2 

Lägenhetens grundprincip är att vara så flexibel som möjligt. En plan som inte behöver 

styras av några avgränsande väggar utan istället upplevas som en stor och öppen enhet 

för generell användning. Därför erbjuds möjligheten att man själv skall kunna modifiera 

dessa ytor och tillsluta mellan olika zoner efter behov. För att göra det finns i boxen 4 

skjutbara väggar tänkta för avskärmning. De är konstruerade så att man skarvar dem vidare 

genom att dra en vägg ur en annan. Detta innebär att den sista utdragbara sträckan 

är den tunnaste och därför också fungerar ungefär som en skjutdörr. 

Plan våning 2,4 1:200 

Plan våning 1, 3, 5 1:100 



93

41,1 kvm 

11,5 kvm 

18,4 kvm 

5,1 kvm 

4,4 kvm 

4,6 kvm 

10,6 kvm 

Exempel 1 1:50 

5,1 kvm 

52,6 kvm 

TYPLÄGENHET 

Rummens funktioner är förstås inte givna men vi har här valt att arrangera det så att sovrummen är de rum man kan åstadkomma i 

kontakt med klädkammaren och den övriga ytan är sedan tillgänglig för allrum, matsal, arbetsrum e.t.c. Kommunikationen mellan rummen 

sker dels genom skjutväggarnas yttersta del, dels genom boxens kök och klädkammare. 

Varje lägenhet har även en smal balkong som löper längs hela lägenhetens yttervägg. Flexibiliteten återkommer där i form av skivor 

som möjliggör att helt öppna eller sluta för utsikt, omgivning, sol, insyn e.t.c. 

4,4 kvm 

4,6 kvm 

18,4 kvm 

Exempel 1 – 4 r. o. k. - Familj bestående av 2 vuxna och 2 barn 

10,6 kvm 

Exempel 2 – 3 r. o. k. - Par med verksamhet hemma. 

Exempel 2 1:50 

94 


Kurs: Bostadens rum, CTH 2007

ENTRÉ OCH TAK 

Takterrassen är ca 500 m² och är en plats för grannarna att träffas och umgås på. Takterrassen 

består av två zoner, en aktivitetszon, där det exempelvis kan finnas en basketplan, och en grön 

zon, där växtligheten är i fokus i form av stora krukor med växter samt en spaljé. En box är även 

utplacerad på taket och rymmer förråd, WC och ett växthus för odlingar. 

På entréplan finns tvättstuga, förråd, soprum, cykelrum och rum för elcentral. Parkeringen ligger 

under mark. 



95

Fasad mot Guldheden 

1:100 

Husbredd 25350 

Fasad mot Landala 

1:100 

BYGGNAD - Fasad, material och konstruktion 

Flexibiliteten märks även av i fasad då reglerbara plattor går att vinkla och dra ihop för 

att justera ljusintag i lägenheterna. Fasaden går alltså, precis som boxen, att öppna 

och sluta helt. Genom att öppna upp helt skapas ett möte mellan bostad och natur, 

något som vi tycker är en stor kvalité i projektet. 

De material vi har valt i fasad är isolerglasrutor samt formplywood. I de fyra byggnaderna 

finns totalt 84 lägenheter. 

Konstruktionen är en pelarstomme. Bjälklagen av betong vilar på primärbalkar som är 

fördelade på samma sätt som lägenheterna mellan 12 pelare (4 längs varje sida) och 

det centrala schaktet som även är stabiliserarande. Det översta bjälklaget är förstärkt 

med ett terassbjälklag samt en springa för vattenavrinning. På den nedersta våningen 

finns även utrymme för parkering. 

96 



OMRÅDE 

Norra Guldheden har ett mycket eftertraktat läge, platsen har goda förutsättningar 

då det är nära till bl.a. affärer, skola och kollektivtrafik. En ny väg 

för garageinfarter har dragits mot Landala samt en mindre väg till entréer 

mot väst. Bergskanten blir en naturlig avgränsning för platsen mot Landala, 

liksom skogen mot Raketgatan. 

Eftersom man vid Norra Guldhedens tillkomst hade idéer om trädgårdar 

och natursköna områden, har vi i projektet försökt bevara så mycket naturmark 

som möjligt. Vi har därför även valt att skapa mindre gårdar med träd 

och buskar mellan husen. 

Situationsplan 1: 1000 



97

SLUT 

98 



PLATSEN ÄR NORRA GULDHEDEN. Projektet innebär att förtäta sluttningen mellan bostadshusen på Raketgatan 

och Egnahemsvägen med nya flerbostadshus. Området ligger 70 meter över havet och lutar brant ner mot Göteborgs 

innerstad. Vi har valt att förtäta området med tre punkthus som myllrar och vrider sig fram över sluttningen. I punkthusen 

tas känslan av höjd upp rumsligt i raka axlar genom lägenheterna, i utposter som går ut i fasad, och ut över mark. 

När man närmar sig området kan man redan på håll se sin lägenhet och hur dess rum ger uttryck i fasad. Om man 

ser på lägenheterna en längre stund kan man finna att deras placering i förhållande till varandra följer ett mönster. En 

rationell stomme ger utrymme för rummens utvidgning och fasadens uttryck. 

PUNKTHUSEN nås via en ny 

lokalgata som rör sig upp för 

branten från Egnahemsvägen. 

Den nya lokalgatan följer de 

nivåkurvor som präglar platsen. 

Det skall vara möjligt för besökande 

att parkera längs den nya gatan. 

Parkeringarna skall tillsammans 

med gångstråken ge rörelse till den 

nya gatan. Ett parkeringshus för 

de boende anläggs under den nya 

lokalgatan. Från parkeringshuset 

skulle de boende kunna nå sina 

lägenheter via separata ingångar 

genom källarplanet, som ligger 

i nivå med parkeringshuset. 

De tre husen ligger förskjutet i 

förhållande till varandra. I den del 

av uterummet som vetter mot den 

nya gatan anläggs rumskapande 

strukturer med betong som 

sammanknytande material. Det 

bildas naturliga nivåskillnader som 

kan återkopplas till byggnadernas 

uppbrutna fasad. Mot branten 

lämnas naturen orörd och den 

blandade vegetationen med 

barrträd, lövträd och mossa lever 

tätt inpå fasaden. Stigar och 

trappor, upp till Raketgatan och 

via andra stråk genom området, 

behålls och utökas med ytterligare 

gångstigar från den vändplats som 

den nya lokalgatan mynnar ut i. De 

nya punkthusens huvudentréer 

vetter mot den nya lokalgatan 

men de ges också entréer som 

nås från Egnahemsvägen. De 

två lägenheterna på plan -1 kan 

förutom från trapphuset också nås 

från en separat trappa på utsidan 

av huset. Det ger en entréplats 

som de boende själva kan utforma 

och på så vis skapa en relation till 

de boende på Landala. 

B 


1:1000 

0 50m 

N 

VY FRÅN GULDHEDEN MOT NO 

B 

R U N T O T H E H I L L S 

Jonatan Andersen Carolina Fredriksson Johan Lund 

05:01 

Flerbostadshus Norra Gluldheden 

Bostadens rum A2 

99

STOMMEN utgörs av fyra 

definierade fasta punkter, vilka ger 

en kvadrat. I kvadratens mitt löper 

ett symetriskt trapphus upp genom 

byggnaden. Trapphuset och 

hörnen är grunden för den vertikala 

bärningen i konstruktionen. 

Våningsplanet följer de definierade 

punkterna och kan roteras och 

spegelvändas till olika positioner 

kring trapphuset. 

I våningsplanet löses 

ytterväggarna upp av de rum som 

bygger upp lägenheterna inifrån. 

När våningsplanet spegelvänds 

och roteras, för att läggas 

lagervis i det gemensamma 

rummet, förflyttas och förskjuts 

lägenheterna i förhållande till 

varandra och fasaden bryts upp. 

Den uppbrutna fasaden skapar 

både rumsligheter inomhus 

och terrassytor. Indragen och 

utskjutningarna är begränsade 

till ett antal lägen för längd och 

bredd. Eftersom våningsplanets 

utformning är konstant genom 

byggnaden finns det eventuellt 

utrymme att förproducera moduler 

och effektivisera byggnationen. 

UTSKJUTNINGARNA, och 

känslan av en utpost med fönster 

i två riktningar, utgör grunden för 

lägenhetslösningarnas axiallitet. 

Den uppbrutna fasaden ger 

möjlighet att hitta egna vrår i de 

öppna planlösningarna. Axlarnas 

riktning förstärks med en lägre 

takhöjd i entréerna och samspelar 

med en parallell golvläggning i 

sten. Entréerna ges på så sätt ett 

mörkare uttryck i kontrast till de 

ljusa utskjutningarna med stora 

fönsterytor. Kring trapphuset ligger 

förutom entrérummen toaletterna, 

för en effektiv organisering av 

installationer. 

SYMMETRIAXLAR 

I TRAPPHUS 

1 2 3 4 

MÖJLIGA LÄGENHETSPOSITIONER 

RUNT TRAPPHUSET 

v 

SIKTLINJER GENOM LÄGENHETERNA 

Plan -2. Förråd och 

intallationsutrymmen. 

1:200 

Plan -1. Lägenheter 

och förråd. 

1:200 

Entréplan. Lägenheter 

och förråd. 

1:200 

Takplan. Terrasser 

och partybox. 

1:200 

INTERIÖRPERSPEKTIV FRÅN 

TYPLÄGENHETEN 



05:02 

100 


Bostadens rum A2

A 

Sektion. 

A 

Plan 1-7 

1:100 

0 5m 

Huvudplan. 

Sektion A-A 1:100 

0 5m 

Alternativ möblering 

0 5m 



05:03 

Sektion B-B 1:500 



101

Fasad mot SO 

1:100 

Fasad mot NV 

1:200 

Fasad mot SV 

1:200 

Det har varit viktigt att ge varje 

lägenhet en egen IDENTITET, att 

redan när man närmar sig platsen 

kunna identifiera sin bostad och 

ana rummen bakom fasaden. 

För att särskilja lägenheterna är 

betongen infärgad i olika nyanser. 

Terrasserna har anpassats till 

varje våningsplan beroende på 

vilka ytor våningsplanet under 

har givit. När terrasserna inreds 

förstärks det brokiga intrycket, 

tillsammans med de inblickar 

som de stora glaspartierna ger 

till olika ljussättningar, gardiner 

och växter. När de boende byter 

lampor i sina upplysta tränischer 

kanske det också där blir en 

varierad ljussättning som bidrar 

till det eftersträvade uttrycket. 

För att skapa FLEXIBILITET är 

förslaget att utvidga lägenheterna 

vertikalt, på vilket sätt man i en 

lägenhet skulle kunna få axlar 

och fönster i fyra vädersträck. 

Trappstudien visar var i 

planlösningarna det skulle vara 

lämpligt att lägga in trappor för 

en sådan utvidgning. Till exempel 

skulle man kunna utvidga fyran 

med en spiraltrappa ner till ettan, 

ett utrymme som skulle kunna 

fungera som ett generöst kontor 

med egen entré. 

TAKTERRASSEN har sin största 

kvalité i sin utsikt. Byggnadens 

uppbrutna fasad fortsätter upp 

på takterrassen där den skapar 

terrasser och rumsligheter i olika 

nivåer, och ger förhöjd takhöjd till 

lägenheterna på plan 7. Utrymmet 

är gemensamt och hyser en 

också lokal som de boende kan 

använda för olika ändamål, en 

”partybox” med uppglasad fasad, 

tydlig riktning ut över branten och 

utsikt över Göteborgs innerstad. 

Intill partyboxen finns en yta 

som förlänger rummet och kan 

användas till dansbana eller 

möbleras. 

PERSPEKTIV FRÅN LANDALA 

FÄRG- OCH MATERIALSCHEMA 

MÖJLIG PLACERING AV TRAPPOR 

Fasad mot NO 

1:200 



05:04 

102 


Bostadens rum A2

4 rok 1:50 

0 5m 

Typlägenhet. 

4 rok 1:50 Alternativ möblering 

0 5m 



05:05 



103

104

105

106

107

108

109

110

111

112

113

114

115

116

117

118

01FÖRTÄTNINGSFÖRSLAG 


NORRA GULDHEDEN 

I centrala Göteborg finns ett behov 

av förtätning. Stadsbyggnadskontoret 

föreslår ett antal områden på 

Norra Guldheden för ny byggnation. 

Området för detta förtätningsförslag 

är beläget i den östra delen av Norra 

Guldheden, i sluttningen mot 

Landala. Stadsbyggnadskontoret 

föreslår 80-100 lägenheter i 4-5 

punkthus, cirka 5 våningar höga. 


119 

Anna Larsson Catharina Dahl Martin Livian

02PLATSANALYS 

Platsen för ny bebyggelse ligger på Norra Guldheden 

med utsikt över centrala Göteborg. Befintliga 

punkthus i den västra delen av området utgör en 

känd siluett med sina röda puts och tegelfasader 

som sträcker sig i åtta våningar. 

I öster finns sju våningar höga lamellhus i tegel. 

Själva planområdet är ett kuperat grönområde i anknytning 

till punkthusen, placerade enligt tanken 

”hus i park”. Grönområdet kännetecknas av berghällar 

och tät blandad lövskog. 

Terrängen har en höjdskillnad på 35 meter. Planområdet 

lutar i två riktningar, dels i syd/nordlig och i väst/ 

östlig riktning. Detta i kombination med de befintliga 

punkthusens skuggor gör att tomten inte har ett optimalt 

solläge. Däremot finns potential till utsiktsmöjligheter 

i nord/östlig och syd/östlig riktning. 

Grönområdet används mer passivt än aktivt och 

fungerar som visuell kontakt med naturen och en 

tydlig gräns till övrig bebyggelse. I viss mån används 

platsen för lek och rastning av hundar. Planområdet 

ligger i nära anslutning till buss- och spårvagnskommunikation. 

Genom området löper ett promenadstråk 

via Oscar Hanssons trappor som fungerar som 

en förbindelse mellan Norra Guldheden och Landala. 

Förbi planområdet i öster finns en vältrafikerad 

cykelväg mot centrum. 

120 



03KONCEPT&SITUATIONSPLAN 

Sektion Skala 1:1000 

Befintliga punkthus på Raketgatan utgör en markerad siluett. Ny bebyggelse bör därför underordna sig denna. 

För att ny bebyggelse ska smälta in i omgivningen och bibehålla en grön utsikt täcks tak och fasader av vegetation.. Lutningen ger huset en 

mer följsam karaktär samt ökar det gröna intrycket. 

Sol 

Utsikt 

Våningsplanen förskjuts i väst östlig riktning som skapar gröna terrasser. Fasaden mot Landala anpassas till befintligt stadsrum och en extra sockelvåning 

tar upp tomtens lutning och skapar balans i byggnaden. Detta ger en mångfald av lägenhetstyper och kvaliteér. 

Husen placeras med tanke på att bevara befintliga siktlijner. Parkkänslan och närheten till naturen behålls. 

Remsor av natur sparas mellan husen. Parkering sker under husen och på motsatt sida vägen. Längs husen finns en gångbana och en trädrad 

som avskiljare mot vägen. 

Situationsplan Skala 1:1000 Huvudmått hus 20x30 m väg 7 m gångbana 3 m förgårdsmark 2 m 


Anna Larsson Catharina Dahl 

121Martin 

Livian

04FASADER 

Huset har fått sin karaktär genom att våningsplanen förskjutits i öst-västlig riktning. I denna riktning löper en bärande vägg längs med 

vilken köken för samtliga lägenheter är placerade. Detta gör att en tydlig grundstruktur återkommer på alla plan, men ingen lägenhet 

blir den andra lik. De fyra husen har sammanlagt cirka 80 lägenheter. Storlekarna varierar mellan cirka 60 m2 och 120 m2. 

Lägenheterna mot väst har sedumbeklädda terrasser och klättrande vegetation ligger som ett täcke över fasaden. Detta för att bibehålla 

det gröna intrycket som finns i området idag. Sedumtaket bidrar även till dagvattenhantering, bättre isolering och luftkvalitet. 

Övriga fasader är klädda med en liggande mörk, blank träpanel. Den skiftar uttryck i förhållande till ljuset från mörk, nästan svart till 

glödande röd. Fasaderna mot nord och syd har utskjutande rumselement vilka skapar en variation samtidigt som de ger extra ytor och 

kvaliteter i rummen. Fasaden mot Landala har i vissa plan fått uteplatser ovanpå underliggande utskjutande plan. I andra plan finns 

franska balkonger för att skapa en mer stadsmässig karaktär. 

Fasad väster Skala 1:100 

Fasad söder Skala 1:100 

Fasad nord Skala 1:100 Fasad öster Skala 1:100 

122 



G 

G 

G 

G 

TT 

TM 

G 

K/F 

G 

G 

TT 

TM 

G 

G 

G 

G 

TT 

TT 

TM 

TM 

K/F 

K/F 

K/F 

K/F 

TT TM 

TT 

G 

G 

G 

G 

G 

G 

G 

TT 

TM 

TT 

K/F 

05PLANER&SEKTIONER 

27,5 

22,5 

20,8 

soprum 32,0 m 2 

förråd 72 m 2 

cykel/rullstol/barnvagnsförråd tvättstuga 32,0 m 2 

38,4 m 2 

sovrum 12,6 


m 2 kök/vardagsrum 46,5 

m 2 

bad 5,1 

m 2 

G G 

G G 

bad 5,1 

m 2 

el/fläkt/apparatrum 

19,2 m 2 m 

kök/vardagsrum 46,5 

2 

m 2 sovrum 16,0 

G G G G 

G G 

21,8 


m 2 sovrum 12,6 


m 2 m 2 



m 2 m 2 

bad 5,1 

bad 5,1 

m 2 

m 2 

G G 

G G 

G G G G 

bad 5,1 

m 2 


m 2 bad 4,8 

m 2 

TM 

G G G G G 

sovrum 

18,0 m 2 

G G G G G 

TM 

sovrum 14,0 m 2 

K/F 


m 2 


m 2 

m 2 


m 2 


m 2 

Entréplan Skala 1:100 

Våning 2 Skala 1:100 Nyckeltal 0,83 

G G G G G 

2,7 m 

Vinkel 9,5 ° 

Takvåning Skala 1:200 

2,7 m 

2,7 m 

G G G G 

18,3 m 

2,7 m 

Sockelvåning Skala 1:200 

2,7 m 

2,7 m 

Konstruktionsprincip 

Sektion Skala 1:100 


Anna Larsson Catharina Dahl 

123Martin 

Livian

06TYPLÄGENHET 

Lägenheten är belägen på våning 2 av 4. 3 rum och kök på 87 m 2 . Lägenhetens entré är placerad i mötet mellan den öppna och 

den slutna delen av lägenheten. Ett fönster i den öppna delen leder blicken mot kök och vardagsrum vilka är belägna utmed fasaden 

i sydväst. Vardagsrummet har fönster över hörn för att maximera ljus och utsiktsmöjligheterna. Detta ökar även det öppna 

intrycket. De gröna terrasserna på sydvästra fasaden förlänger rummet ut i naturen, eller det omvända. De mer slutna rummen är 

placerade i husets mitt. En fritt liggande modul innehållande badrum skapar rundgång och delar på ett naturligt sätt lägenheten 

i två zoner. Vid behov kan nya väggar enkelt resas runt modulen för att skapa nya rum. Lägenheten har generellt användbara 

rum vilket gör att den lämpar sig för många olika boendesituationer. 

TT TM 

1,5 

Utsikt från ett utskjutande element 

G G 

K/F 

0,9 

1,0 

2,0 

3,0 

2,9 

4,1 

2,0 2,0 

4,0 

9,4 

0,9 

4,3 

1,3 1,2 

1,7 

3,0 

0,9 

G G G G 

G 

1,0 

Typlägenhet Skala 1:50 

Badrumsmodul i trä 

G 

G 

TT TM 

G G G G G 

K/F 

G 

G 

124 

Typlägenhet Skala 1:50 

Vardagsrum med putsat betonggolv och vita väggar 



Kvarteret Fjärilslarven 

Förtätning i Norra Guldheden 

Ellen Oldén 

Maria Poll 

Axel Robach 

A2 Grupp 9 


20071023 

125

Snapshots från arbetet med projektet. 

09:01 

Ellen Oldén 

Maria Poll 

Axel Robach 

126

Mellan husen bildas stora uterum där naturen lämnas i stort sett orörd, endast 

genomkorsad av gångstigar och en liten bilväg. Marken uppe på taket görs istället 

en aning mer tillgänglig och “bekväm” för en picknick, fest, grillkväll eller bara en 

stund ute i det fria. 

Kommunikationsytorna i huset har en sammanhållande färgsättning. Loftgångarnas räcken består av grönt halvtransparent 

glas, vilket även återkommer i balkongräckena på motstående fasad. 

På taket finns en tillgänglig naturyta med fantastisk utsikt och plats för många 

olika aktiviteter. Här kan man läsa i skuggan av ett träd, spela boule, grilla och 

umgås med vänner och grannar. 

De olika lägenhetstypernas placering i huset visas i fasaden med olika material. “Radhusen“ bildar till synes egna små enheter 

i stående träpanel. Lamellhusdelen med smålägenheter är till stor del uppglasad mot söder med spalter av korrugerad plåt. 

Längst ut på gaveln är de större lägenheterna täckta med rött tegel. 

128 

09:03 

Ellen Oldén 

Maria Poll 

Axel Robach

skala 1:1000 

Våra intentioner med projektet 

• Att stolt förhålla sig till ett känsligt kulturområde. 

• Att skapa uterum och närhet till vackert naturområde. 

• Att skapa mötesplatser och varierade boendeformer. 

Landala 

• Att utnyttja den sluttande terrängen. 

Egnahemsvägen 


Raketgatan 

Raketgatan 

Norra Guldheden 

entré 

Vi har skapat en hustyp som kan infogas med variation i en serie längs 

den aktuella sluttningen. Husen följer terrängens former och placeras i 

naturliga nedsänkningar på branta ställen i berget. 

Platsens naturmark lyfts upp och görs tillgänglig på hustaken där den 

bildar gröna takterrasser med storslagen utsikt. 

Uppifrån berget syns husen nästan inte alls. Sedda nedifrån skjuter 

de i höjden med närmare 25 meter. 

De nya husen nås med bil via en smal väg som följer berget genom 

huskropparna. Detta för att inte behöva bredda och öka trafiken på 

smågatorna runtomkring eller inkräkta på de nedanförliggande husen. 

Inunder husen finns garage för de boende och gästparkeringar. 

Huskropparna är placerade så att den visuella kontakten mellan 

Norra Guldheden och Landala bevaras. Avståndet mellan husen 

gör att de inte skymmer solen för varandra. 

09:02 

Ellen Oldén 

Maria Poll 

Axel 127 Robach

våning 1 

skala 1:200 

takterrass 

skala 1:200 

våning 4 

skala 1:200 

entrévåning 

skala 1:200 

återvinning 

cykel- och 

rullstolsrum 

entré 

våning 3 

skala 1:200 

apparatrum 

våning -1 

skala 1:200 

förråd 

förråd 

Alla lägenheter är genomgående med ingång från loftgångar 

på norrsidan. Detta gör att inga bostäder får enbart ogynnsamt 

norrläge, och alla får en sydlig utsikt. De indragna balkongerna 

ger solavskärmning på södersidan. 

Planen innehåller en variation av lägenhetstyper, från 

enkla ettor till radhusliknande etagelägenheter med 

egen uteplats. 

antal rum storlek (kvm) antal 

Entrén är rymlig, med plats för rullstolar, barnvagnar, postfack 

och en liten sittplats. Strax intill finns ett cykelförråd/verkstad 

där det finns gott om utrymme för att pumpa, byta däck och 

diverse annat. 

Endast en entré med trapphus behövs per hus. Utan flera 

angöringsvägar kan man på så sätt spara så mycket som 

möjligt av naturmarken runtomkring husen. 

förråd 

förråd 

tvättstuga 

källarvåning 

skala 1:200 

möteslokal 

1 rum m. balkong 50 4 

1 rum 50 3 



etagelgh. 4 rum, uteplats 120 4 

Det stora öppna mötesrummet längst ner på gaveln bildar en 

trevlig gemensam plats och visar husets aktivitet utåt med 

utsikt nedåt Landala. 

09:04 

Ellen Oldén 

Maria Poll 

Axel Robach 

129

sektion 2 

skala 1:100 

sektion 1 

skala 1:100 

Husets bärande stomme byggs i betong. 

takhöjd 2.60 m 

totalhöjd 21 m 

sektion 1 

längd 60 m 

våning 2 

skala 1:100 

09:05 

Ellen Oldén 

Maria Poll 

Axel Robach 

Nyckeltalet BOA/BTA för denna våning är 0,75, 

vårt loftgångshus ger alltså god ekonomi i byggandet. 

130

skala 1: 50, 

Tvårumslägenhet 61 kvm 

En mycket efterfrågad lägenhet på bostadsmarknaden är 

tvårummaren. Den passar små hushåll i många olika 

livssituationer. 

Mot söder öppnar sig bostaden med generösa fönster 

och balkong. Mot norr och loftgång ligger neutrala rum 

med mindre öppningar. 

Med den stora skjutdörren kan sov-och vardagsrum 

öppnas upp och användas som en enda stor yta. 

Mellan hall och sovrum finns en skjutvägg som kan 

skapa rundgånsmöjlighet. 

Det gröna glaset går igen på såväl husets utsida som 

insida. Här skärmar det av köket från matplats och 

vardagsrum. 

möbleringslternativ 

09:06 

Ellen Oldén 

Maria Poll 

Axel Robach 

131

132

Flerfamiljsbostaden 

Förtätning -Norra Guldheden 





133

Process… 

Separata volymer. Volymer på varandra. 

Klossar i trä. 

Rum mellan rummen –Mellanrum. 

Hål, luft mellan volymer. 

Förskjutningar… 

Något trycker på. 

En kloss trycks in. Hål mellan rum uppstår. 

En annan kloss sticker ut. 

Framhäver rörelsen, förskjutningen. 

Utrymmet mellan rummen. 

Mellanrummen. 





134

B 

A 

Platsen har en brant sluttning mot nordost, och är därför 

relativt mörk. Husens placering är bestämd med utgångspunkt 

i de ljusförhållanden som finns på platsen. Vi har således 

valt en placering högt upp på sluttningen, och intill husen på 

Raketgatan. Detta för att ta tillvara på det ljus som kommer 

in i området från syd och väst mellan de befintliga husen. 

Vi har lämnat en ‘grön ring’ kring stjärnhusen och dess närområde, 

och samtidigt givit den nya bebyggelsen ett eget grönt 

rum. 

A 


1:1000 

N 

För att få en självklar rörelse och kontakt ner mot City har 

vi lagt två nya gångvägar -en länk- som på ett naturligt sätt 

knyter samman områdena. 

Husen nås från en ny lokalgata på vilken det även finns plats 

för besöksparkering. Parkering för de boende ordnas med ett 

parkeringsplan under det första av husen på längan. 

B 

Sektion AA 

1:1000 

Sektion BB 

1:1000 





135

14 308 

Cykelförråd 

42 kvm 

Elcentral 

Apparatrum 

Fläktrum 

12 kvm 

6 171 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

Förråd 

15 st 

Soprum 

12 kvm 

22 612 

9 

8 

5 100 

13 

12 

1 

10 

19 

18 

17 

16 

15 

14 

Städ 

6 kvm 

Tvättstuga 

24,5 kvm 

T T T 

Torkrum 

10 kvm 

F 

F 

Rum 

16 kvm 

Kök 

13 kvm 

Vardagsrum 

46 kvm 

Bad 

7 kvm 

8300 

910 

G 

Rum 

12 kvm 

Entré/Ha l 

18 kvm 

G 

F 

G 

F 

F 

K/F 

F 

F 

KLK 

G 

Planer 

Utgångspunkter för planlösningen är: 

-Flexibilitet i planlösningen får vi genom att använda skjutväggar. Denna kvalité 

ger i sin tur möjlighet till föränderliga rum med varierande siktlinjer, och därigenom 

en föränderlig lägenhet, för olika bostads- och familjesituationer. 

-En fast ‘box’ som central punkt i lägenheten kring vilken funktioner som kök, bad 

och förvaring samlas. Samlandet av dessa funktioner ger möjlighet till rundgång i 

varje lägenhet. 

G 

G 

G 

G 

-Dynamik. Genom att vrida kropparna runt trapphuset och husets bärande centrala del 

blir ingen lägenhet den andra lik. De sinsemellan förskjutna planerna skapar olika 

rumsliga samband och balkonglösningar. 

G 

G G 

G 

G 

G 

-Föränderlig fasad och 

personliga önskan. 

innerväggar öppnar och sluter byggnaden efter de boendes 

G G G 

Nyckeltal: BOA/ BTA= 323 m2/ 367 m2= 88% 

1 000 

F F 

14610 

Lägenhetsarea 

112 m2 


56 m2 


119 m2 





136

F F 

G 

1 0 0 0 

Typlägenhet 

-3 rok Möblerad för två familjesituationer. 

Situation 1: Barnfamilj med yngre barn som delar rum. 

Situation 2: Kollektivt boende för tre personer. 

Rum 

12 kvm 

Rum 

16 kvm 

Rum 

12 kvm 

Rum 

16 kvm 

G 

G 

1 000 

910 

910 

Entré/Hall 

18 kvm 

Entré/Hall 

18 kvm 

Bad 

7 kvm 

F F 

Bad 

7 kvm 

G 

14610 

14610 

Kök 

13 kvm 

Kök 

13 kvm 

G 


46 kvm 


46 kvm 

8300 

8300 






112 kvm 

137

Fasader 

-Liksom insidan av husen är föränderlig är även fasaden det. Fasaden består 

av skjutbara element i trä. Träslag -ljusa och mörka- varierar mellan 

husen. 

-Innanför träfasaden finns skjutbara glasväggar. Tillsammans ger dessa 

husen en variationsrikedom. 

Slutet, öppet, ljust, mörkt, luftigt, föränderligt. 

-Trapphuset kring vilket volymerna vrider sig är ett fristående element i 

glas. På dagen fungerar det som ett ljusschakt och på kvällen är det 

upplyst och skapar trygga rum mellan husen. 

-Från trapphuset går det loftgångar i gallerdurk till lägenheterna. Ljus 

tillåts komma in. 

Fasad nord/ost 

Fasad söder 





138





2600 

300 

24500 

19500 

Sektion CC 

139

140

141

142

143

144

145

146

147

148

5:an 

Alternativ 1 

Unga arbetande och studerande som 

trivs med att bo kollektivt och dela varandras 

erfarenheter 

Alternativ 2 

Familjen med plats för både 

farfar och mormorsmor. 

GRUPP 11 A2 

Anna Berencreutz 

Cornelia Edblad 

Karin Berggren 

149

150

151

152

153

154

155

156

157

158

159

160

161

162

163

164

165

166

167

168

169

170

Huskropparna är formade som skivor 

som skär in i berget. Detta är för att 

ta tillvara på naturen som finns i 

området och för att kunna skapa 

entréer från två håll. Området ligger 

centralt med närhet till både kommunikationer 

och service. Nedanför 

finns Landalatorg, och ovanför finns 

Guldheden. 

Hiss och trappor ligger på den norra 

sidan av huset, kommunikationen syns 

på utsidan. På den södra sidan av 

huset har alla boende möjlighet att 

komma ut på sin egen balkong. 

Den nedre entrén till huset är generöst 

utformad som en vinterträdgård, 

en naturlig plats för de boende. Där 

finns bänkar, postfack och ingången 

till tvättstugan. 

Lägenheterna är tänkta att passa 

människor i olika skeden i livet. Allt 

från äldre till barnfamiljer och studerande. 

Därför finns det möjlighet att 

slå samman lägenheterna i höjdled. 

Situationsplan 1:1000 Nh 

D I G D E E P 

DIG DEEP 


071023 16:1 

171

FASADER PÅ HUSET I MITTEN 

brännt trä, rödskiffer, färgat glas 

Fasad Söder 1:100 Fasad Väster 1:100 

DIG DEEP 


071023 16:2 

172

Fasad Norr 1:100 Fasad Öster 1:100 

DIG DEEP 


071023 16:3 

173

MÖJLIGHET ATT UTNYTTJA TAKET 

Taken bildar tre bryggor ut i landskapet. De ger en 

plats att umgås både för de boende i huset och i 

området. 

Vi tänker oss taket som ett böljande trädäck som 

ger mycket sittplatser och mysiga vrår, här kan 

man att läsa en bok, sola eller ha picknick. 

Naturen är bevarad så mycket som möjligt och vi 

har givit något extra till alla boende i området. 

Guldheden 

11 

22.65 

2,75 2,75 2,75 2,75 2, 

.75 2,75 

Landala 

Sektion 1:200 

DIG DEEP 


071023 16: 

174

LÄGENHETEN 

Huset består i grunden av två stycken lägenheter 

som återkommer, både som spegelvända och som 

en variant där de är sammanslagna. I lägenheterna 

finns trappor som man kan öppna upp eller stänga 

av för att kunna sammankoppla två eller flera 

lägenheter med varandra. 

74 kvm 41 kvm 41 kvm 74 kvm 

120 kvm 41 kvm 74 kvm 

DIG DEEP 


071023 16:5 

175

FÖRSLAG PÅ SAMBAND MELLAN LÄGENHETERNA 

A 

A 

B 

B 

11 m 

45,6 m 

11 m 

57,1 m 

Nyckeltal för huvudplan: BOA /BTA 465/641 kvm =0,73 

176 

DIG DEEP 


071023 16:6

L I V E T S A L L A S K E D E N 

DIG DEEP 


071023 16:7 

177

E N T R É 

178 

DIG DEEP 


071023 16:

ABO125 

BOSTADENS RUM 

I det här projektet har vi låtit två huvudgrepp styra oss. 

Det ena huvudgreppet fick vi av platsen: vildvuxen terräng i 

Norra Guldheden. Den här gröna oasen mitt i staden verkade ha 

ett stort värde bland de boende i området. Med det i åtanke 

bestämde vi oss för att projektet skulle ha ett grönt tema. 

Kanske kan vi ersätta de gröna ytor vi “tar” med nya ytor som 

förutom grönska tillför något mer för de boende i området? 

Huvudgrepp nummer två hade vi med oss från början. Vi var 

överens om att många av dagens trapphus och ytor omkring 

bostadshus upplevs som otrevliga och otrygga. Anledningen 

kan vara att trapphusen bara finns för att passeras och på så 

sätt träffar man sällan sina grannar. Vi tror att om man istället 

skulle kunna se mer av sina grannar skulle man känna sig tryggare. 

Vi ville införa fler sociala ytor i bostadshuset, både i trapphuset 

och husen emellan. 

17:01 ELIN ARONSSON, DAVID BERGMAN, ELIN EKMAN 

179

KONCEPT 

grönt socialt 

PROCESS 

1. 2. 3. 

1-3 1-5 

Två lägenhetsvolymer 

En husvolym dras isär och blir två. Formerna 

passar visuellt ihop som två pusselbitar 

+ = 

I glappet mellan volymerna placeras ett 

grönt trapphus. 

= 

+ 

Grönt stråk tangerar grönt tak. 

180 

17:02 ELIN ARONSSON, DAVID BERGMAN, ELIN EKMAN

SITUATIONSPLAN 1:1000 

A 

Flerbostadshuset är en kvartscirkelform som letar 

sig upp i terrängen. Den rundade formen gör att lägenheternas 

ena sida riktar sig mot varandra. Den 

sidan blir den sociala och öppna sidan av huset. 

Den motstående sidan, där lägenheterna riktar sig 

från varandra, blir den privata och slutna sidan. 

B 

B 

A 

17:03 ELIN ARONSSON, DAVID BERGMAN, ELIN 181 EKMAN

SEKTIONER 1:200 

Sektion A:A 

Sektion B:B 17:04 ELIN ARONSSON, DAVID BERGMAN, ELIN EKMAN 

182

HUVUD- OCH ENTRÉPLAN 1:100 

Nyckeltal: 0,79 

Våning 3, 4 (7, 8) 

Våning 1 (2,5,6) 

Interiör 


PLANER 1:50 

zonerade planer 

privat åt nordost 

offentligt åt sydväst 

FRD 

KLK 

KLK 

84,5 kvm möblerad för barnfamilj. 104 kvm möblerad för tonårsfamilj. 

Planen är uppdelad på 

samma sätt som hela 

huskroppen; den sociala 

och den privata zonen är 

tydlig. Den sociala delen 

är en öppen umgängesdel 

med kök, matplats och 

vardagsrum. Rum för 

arbete eller sömn, badrum 

och klädkammare/förråd 

finns i den privata och 

slutna delen. 

Vi har gjort två olika lägenhetsstorlekar; 

för upptill 3 

pers och upptill 5 pers. Eftersom 

planerna är generella 

finns en stor flexibilitet 

i lägenheterna. 

sov 

FRD 

KLK 

offentlig 

hygien 

KLK 

förvaring 

9,700 

10,525 

125 500 3,200 1,408 101 1,200 100 1,408 4 1,300 780 400 

Allrum 

26,2 kvm 

Rum 

14 kvm 

Bad 

4 kvm 

Klädkammare 

2,8 kvm 

Kök 

15,9 kvm 

Hall 

6,1 kvm 

Rum 

14 kvm 

84,5 kvm möblerad för ett par. 

K 

F 

4,600 900 4,600 

10,100 

184 


FASADER OCH TRAPPHUS 

skjutpartier 

öppningar skapas 

De två dominerande fasaderna har olika karaktär för att understryka 

deras olika funktioner. 

Den konkava fasaden har fått en öppen karaktär för att visa på 

den sociala kopplingen lägenheterna emellan. Den öppna karaktären 

har vi skapat genom stora glasade ytor och loggior. 

Den konvexa fasaden har fått en sluten karaktär för att den 

delen av huset ska kännas mer privat. Det har vi gjort genom få 

ljusinsläpp med metallraster som skapar en skimrande effekt. 

Resten av fasaden täcks av ett svart blankt skivmaterial. 

Trapphusen har utformats så att man 

kan ha visuell kontakt med sina närmsta 

grannar från sin entré. I trapphusen har 

vi tagit in det gröna temat i golvmaterial. 

Fri sikt genom trapphusen skapar samband 

med terrängen utanför. 


DET GRÖNA STRÅKET 

Ovanpå och mellan taken har vi planerat ett grönt stråk, 

eller park om man så vill. Det är där vi tänker att man ger 

tillbaka de gröna ytor som offrats där huset står. Tanken 

är att det gröna stråket ska vara en offentlig upplevelse 

med olika händelser. Det gröna stråket börjar längst upp i 

backen och följer sedan huskropparnas form. På mitten 

grenar det sig så att man kan välja att gå nerför längs den 

konvexa fasaden. Man ska även kunna ta sig till och från 

det gröna stråket genom trapphusen. 

186 


Projekt: Flerbostadshus 

Punkthus intill Norra Guldheden 

Bakgrund 

Området som ska förtätas är i dagsläget en starkt kuperad 

naturtomt mellan Norra Guldheden och Landala i centrala 

Göteborg. Vegetationen består mestadels av sly och mindre 

träd av främst björk och lönn. Platsen sluttar i nordöstlig 

riktning och är med sina höjdskillnader på många ställen 

svårtillgänglig. Det är ändå ett uppskattat grönområde bland 

de boende i närområdet. Det bildar en viktig gräns mellan 

Norra Guldhedens välkända grannskapsenhet från fyrtiotalet 

och det nedanförliggande Landala med dess rader av höga 

lamellhus från sjuttiotalet. Samtidigt utgör sluttningen en viktig 

kommunikationsväg ner till Landala med dess serviceutbud. 

Vi har i projektet strävat efter att bevara områdets karaktär 

av gränsland och kommunikationsled. En viktig utgångspunkt 

i projektet har därför varit att husen ska göra så lite anspråk 

som möjligt på den omgivande marken och infoga sig i denna. 

Detta har lett till avväganden avseende husens bredd och 

utformning. Det har också varit viktigt att ge de nya bostäderna 

och tomten en egen karaktär och enhetlighet. 

Lång sektion 1:1000 

Sektionen visar uppe till vänster punkthus i Norra Guldheden och nere 

till höger Landala med dess lamellhus. 

Förslaget utgörs av fyra punkthus löst sammanhängande i en bågform 

som följer branten samt befintliga gränser i form av vägar och närliggande 

bebyggelse. 

Grupp 18 

Elina Friberg 

Ola Klåvus 


18:01 

187

Husen har en vinklad form med två armar som öppnar sig nedåt mot Egnahemsvägen och har 

emellan sig den upplysta entrén och trapphuset – husets kärna. Mellan de båda armarna skapas en 

mer privat förgård samtidigt som de offentliga stråken mellan husen förblir orörda. De gemensamma 

utrymmena har placerats på taken i form av takterrasser för att ytterligare förstärka punkthuset som 

en privat zon och lämna markområdet offentligt. Takterrasserna tar genom sina höga lägen även 

tillvara de sparsamma ljusförhållandena i området. 

2600 

Vy från Landala 

Sektion 1:100 @ A1 

För att utnyttja höjdskillnaderna i området är husens främre del mot 

gatan en våning nedsänkt i marken. Detta källarplan innehåller 

cykelförråd, apparatrum och tvättstuga. I entrén en våning upp 

utnyttjas den bakre delen till förrådsutrymmen då även denna del, 

till följd av markens lutning, huvudsakligen är belägen under jord. 

Grupp 18 

Elina Friberg 

Ola Klåvus 


18:02 

188

Fasad 

De yttersta fasaddelarna utgörs av strukturerad mörkgrå högglansig betong och de mer urgröpta partierna 

av en ljusare nyans. Fönster har i utvalda lägen sammanbundits verikalt med mellanliggande mässingskivor 

vilket skapar smala reflekterande fönsterband längsmed hela husets höjd. Detta för att återspegla trapphusets 

egenskap som ljusschakt runt hela huset, samt att förstärka husets vertikalitet för att skapa ett nättare intryck. 

Fasad åt väster 1:100 @ A1 

Husen har en vinklad form med två armar som öppnar sig nedåt mot Egnahemsvägen och har emellan sig den 

upplysta entrén och trapphuset – husets kärna. Mellan de båda armarna skapas en mer privat förgård samtidigt 

som de offentliga stråken mellan husen förblir orörda. De gemensamma utrymmena har placerats på taken i 

form av takterrasser för att ytterligare förstärka punkthuset som en privat zon och lämna markområdet offentligt. 

Takterrasserna tar genom sina höga lägen även tillvara de sparsamma ljusförhållandena i området. 

Fasad åt söder 1:100 @ A1 

Grupp 18 

Elina Friberg 

Ola Klåvus 


18:03 

189

F K SK 

G 

G 

G 

G 

G 

F 

K 

SK 

G 

G 

G 

G 

G 

SK 

G 

G 

G 

G 

G 

G 

G 

K 

F 

SK 

S-01 

23 098 

4 086 

4 416 

6 100 

4 076 

353 

4 

067 

353 

2 032 4 806 6 250 9 550 2 589 

3 046 5 738 6 350 4 772 2 031 

3 rok 

A90,3 m2 

H2,60 m 

2 rok 

A80,8 m2 

H2,60 m 

4 529 

8 220 

4 rok 

A114,0 m2 

H2,60 m 

7 819 

K 

F 

4 rok 

A116,3 m2 

H2,60 m 

3 046 

18 890 

F K SK 

2 rok 

A89,9 m2 

H2,60 m 

G 

G 

G 

G 

Förråd 

A214,1 m2 

H2,60 m 

G 

G 

G 

K F SK 

4 rok 

A117,9 m2 

H2,60 m 

22 638 

2 529 

7 930 

G 

G 

2 589 

2 529 

7 928 

5 941 

4 518 

S-01 

Entréplan 1:100 @ A1 

5 941 

4 518 

Huvudplan 1:100 @ A1 

S-01 

S- 01 

Punkthusen uppförs i sju våningar inklusive källaren och den delvis indragna takvåningen. Varje hus får 21 

lägenheter på mellan två och fyra rum och kök om 81 m 2 till 116 m 2 , samtliga med generösa sällskapsytor 

som efter behov kan delas av för att få fler sovrum. Området har vi bedömt som attraktivt för olika typer av 

människor. Med olika lägenhetstyper finns möjlighet för olika familjekonstellationer att bo i husen, såsom det 

äldre paret, familjen med två barn eller familjen med ett barn. Även studenter kan här dela på exempelvis 

en trea med separata sovrum. 

Alla lägenheter har hallar med förvaring, från vilka man direkt kan nå badrum och sovrum. Rakt fram öppnar 

hallen upp sig mot köket som har kontakt med vardagsrum och balkong. I denna rörelse passerar man relativt 

obemärkt sovrum och toalett bakom sig. Lägenheternas olika vinklar kommer sig av den yttre formen och 

har sin mötespunkt i köket. 

8 784 3 556 

SOPRUM 

TORKRUM 

FLÄKTRUM 

APPARATRUM 

EL / 

MASKIN 

HISS 

KÄLLARPLAN 

A286,8 m2 

H2,60 m 

TVÄTTSTUGA 

TORKRUM 

CYKELFÖRRÅD 

NYCKELTAL: 

Våningsplan med typlägenhet, trapphus+schakt : 0,87 

BOA genom total icke uthyrbar yta: 0,72 

10 

459 

786 

8 220 

1 358 

10 

471 

S-01 

Källarplan 1:100 @ A1 

190 

Grupp 18 

Elina Friberg 

Ola Klåvus 


18:04

300 

400 

2000 

200 

1220 

100 800 

200 

1 500 

1000 

4310 

4000 

G 

1480 

900 

2780 

800 

800 500 

200 

2000 

7 190 

3 690 

800 500 

3100 

900 800 1400 

G 

G 

400 

1800 

600 

G 

G 

1680 

200 

3030 

800 680 

530 2000 500 

900 

13,6 m 2 

6,3 m 2 

14,6 m 2 10,4 m 2 

F K SK 

23,3 m 2 

G 

900 

1000 

1700 

1300 

3100 

G 

G 

13,6 m 2 

14,6 m 2 F 

37 m 2 10,4 m 2 6,3 m 2 

K SK 

13,9 m 2 

900 

3200 

4100 

600 

3 000 

800 

500 400 

2000 2110 

3 rok 

Lägenhetsarea: 89,9 m 2 

2 rok 

Två varianter för typlägenhet 

Interiörbild typlägenhet 

Grupp 18 

Elina Friberg 

Ola Klåvus 


191 

18:05

192

Snok[en] 

193 

Thor-Oscar Fagander Sara Förbom Emil Lundh Milla Mon Persson

Uppdrag 

Guldheden Fler- 

x 80-100 

familjs- 

bostadshus 

Parametrar 

+ + + + 

tomt sluttning omkringliggande 

bebyggelse 

grönska 

ljus 

Projktet skall 

+ + = 

behålla fria 

siktlinjer 

uttrycka natur 

och stad 

förmedla två 

olika möten 

natur ovan 

stad nedan 

194

Byggnaden 

Sluttningen 

öppnas och 

lyfts 

En byggnad 

skjuts in! 

Platsanalys 

Brant sluttning i 

norrläge med dåliga 

ljusförhållanden. 

Ingen kontakt mellan 

de två bostadsområdena 

Siktlinjer... 

... ger byggnaden dess 

yttre form 

195

En smalare byggnadskropp 

ger samtliga lägenheter 

bra ljusförhållanden. 

Lägenheterna löper tvärs 

huskroppen och får en 

nord-sydlig orientering. 

Genom uppluckring av 

formen skapas rymd såväl 

som visuell och fysisk 

kontakt mellan den övre 

och nedre stadsdelen. 

Formen smalnas av. 

Huskroppar och passager. 

Loftgångar placeras på 

norrsidan och i deras 

skärningspunkter skapas 

stora sociala ytor. 

Taket blir en luftig 

offentlig parkyta med 

utsikt över staden. 

Huset får en stadsmässig 

karaktär mot gatusidan 

och Landala men behåller 

Guldhedens parkmiljö på 

gårdssidan. 

196

18 

1 7 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

16 

1 5 

14 

1 3 

12 

1 

10 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

18 

17 

16 

15 

14 

13 

12 

1 

10 

18 

1 7 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

16 

1 5 

14 

1 3 

12 

1 

10 

K/F 

K/F 

K/F 

K/F 

K/F 

K/F 

K/F 

Lägenheterna 

Skärningspunkterna mellan 

bjälklag och sluttning ger 

dimensionerna till lägenhetsmodulerna. 

3X5,5X11 m 

Modulerna är expanderbara 

såväl vertikalt som 

horisontellt. 

Lägenheter i etage ger 

våningsplan fria från insyn 

utifrån loftgångarna. 

Våningsplan 1:1000 

Lokal 

Förråd 


Tvättstuga 

Cykelparkering 

B 

B 

B 

plan 0 

A A A 

A 

B 

B 

plan 1 

plan 2 

A 

plan 3 

B 

A 

plan 4 

plan 5 

plan 6 

takplan 

197

12500 mm 

SOV 

10 m2 

K/F 

K/F 

46 m2 

BAD 

4 m2 

35 m2 

BAD 

4 m2 

BAD 

5 m2 

BAD 

5 m2 

SOV 

7 m2 

K/F 

45 m2 

37 m2 

K/F 

Enplanslägenheter 

råa ytor 

1:50 


möblerad 

1:50 

3000 mm 

0 mm 

Sektion A-A 

1:500 

Sektion B-B 

1:100 

198


1:1000 

199

12500 mm 

SOV 

10 m2 

K/F 

K/F 

46 m2 

BAD 

4 m2 

35 m2 

BAD 

4 m2 

BAD 

5 m2 

BAD 

5 m2 

SOV 

7 m2 

K/F 

45 m2 

37 m2 

K/F 


råa ytor 

1:50 


möblerad 

1:50 

3000 mm 

0 mm 

Sektion A-A 

1:500 

Sektion B-B 

1:100 

200

K/F 

K/F 

BAD 

5 m2 

BAD 

5 m2 

47 m2 

47 m2 

46 m2 

36 m2 

BAD 

6,5 m2 

BAD 

6,5 m2 

SOV 

9 m2 

K/F 

K/F 

Etagelägenheter 

plan 1 

råa ytor 


plan 1 

möblerad 

BAD 

2 m2 

BAD 

2 m2 

SOV 

14 m2 

48 m2 

31 m2 

SOV 

7 m2 

48 m2 

29 m2 

SOV 

11 m2 

BAD 

2 m2 

BAD 

2 m2 


plan 2 

råa ytor 


plan 2 

möblerad 

planer 1:50 

201

F K 

BAD 

6 m2 

SOV 

17 m2 

STUDIO 

28 m2 

56 m2 

Hörnlägenhet 

med studio 

1:50 

202

Fasad mot syd 

1:100 

202

204 

Fasad mot öst 

1:100

Exteriörperspektiv 


203

206 


Egnahemsvägen

Exteriört perspektiv 

Raketgatan 

205

208 


Loftgång

Interiörperspektiv 

plan 2 

209

210

K/F 

K/F 

BAD 

5 m2 

BAD 

5 m2 

47 m2 

47 m2 

46 m2 

36 m2 

BAD 

6,5 m2 

BAD 

6,5 m2 

SOV 

9 m2 

K/F 

K/F 


plan 1 

råa ytor 


plan 1 

möblerad 

BAD 

2 m2 

BAD 

2 m2 

SOV 

14 m2 

48 m2 

31 m2 

SOV 

7 m2 

48 m2 

29 m2 

SOV 

11 m2 

BAD 

2 m2 

BAD 

2 m2 


plan 2 

råa ytor 


plan 2 

möblerad 

planer 1:50 

201

F K 

BAD 

6 m2 

SOV 

17 m2 

STUDIO 

28 m2 

56 m2 

Hörnlägenhet 

med studio 

1:50 

202

Fasad mot syd 

1:100 

202

204 

Fasad mot öst 

1:100



203

206 


Egnahemsvägen


Raketgatan 

205

208 


Loftgång

Interiörperspektiv 

plan 2 

209

210

P.L.Z. 

Tomten utgörs helt och hållet av en brant som sträcker sig mellan de två 

stadsdelarna Landala och Norra Guldheden. Trots närhet till de båda 

stadsdelarna finns det ingen naturlig koppling till någon av dessa. Användningsområdet 

i dagsläget är främst allmänutnyttjat grönområde. 

En viktig utgångspunkt var att ta tillvara på brantens möjligheter och förtydliga 

dess lutning och klättring. Kvaliteten som grönområde bevaras i mesta 

möjliga mån. Förslaget strävar även mot ökad kommunikation stadsdelarna 

emellan. 

Tre grupper loftgångsförsedda lamellhus placeras mellan öppningarna i 

stadsplanen för maximala ljusförhållanden och siktlinjer längs loftgångssystemen. 

På så sätt sparas stora bevuxna grönområden. Husen placeras i 

sluttningen och deras formspråk styrs av densamma. Klättringen i backen 

medför en trappning i såväl fasad som lägenhetsform. 

Genom utformningen av de nya bostäderna skapas passager mellan Landalas 

lamellhus och punkthusen uppe på Norra Guldheden både för befintliga 

och blivande invånare. Entréer för varje loftgångssystem placeras 

både i anslutning till Egnahemsvägen vid sluttningens fot och Raketgatan 

på toppen för att ytterligare stärka kopplingen mellan stadsdelarna. Den 

visuella sammankopplingen med förtätningen och husens vinkelräta placering 

får sin fysiska motsvarighet i diagonala promenadstråk. 

I det här projektet ligger fokus på de tre mittenhusen. Av totalt 90 lägenheter 

ligger 27 stycken i den projekterade delen. 

Den södra loftgångssamlingen är lägst och innehåller minst antal lägenheter. 

Norrut ökar sedan successivt byggnaderna i nivå och antal lägenheter. 

Detta för att skapa en stark klättrande vy när man anländer till platsen 

från Egnahemsvägen. 

SEKTION A-A 

TILLHÖRANDE 

BYGGNADER 

PROJEKTERADE 

BYGGNADER 

PARKERING 

OMRÅDESPLAN SKALA 1:1000 

GRUPP 20: 




211

+2.000 

våning 9 

+8.000 

våning 8 

+5.000 

våning 7 

+2.000 

våning 6 

+9.000 

våning 5 

+6.000 

våning 4 

+3.000 

våning 3 

+0.000 

våning 2 

-3.000 

våning 

-7.500 

våning 0 

SEKTION A-A SKALA 1:200 

2 

( 80 M ) 6st 

( 97 M 2 ) 9 st 

Huset består av tre olika lägenhetsmoduler, som alla är i etage. Dels för att låta bergets lutning återkomma i 

lägenheterna men också för tillföra extra rymd och dimension. Etagen ger möjlighet till dubbel takhöjd, vilket 

är en arkitektonisk kvalitet, sällsynt i lägenheter. Etagen medför att loftgångar bara behövs på varannan 

våning, varannan våning skyddas från insyn och får bättre ljusförhållanden. 

De tre olika modultyperna har arbetats fram för att passa olika familjekonstellationer och sambosammansättningar. 

Modulerna ger en enkel konstruktion som ger möjlighet till ett flexibelt boende. Sammanslagning av lägenheter 

eller förändringar inom enskilda lägenheter möjliggörs. 

( 02 M 2 ) 2 st 

212 

GRUPP 20:2 



Jens Zackrisson

FASAD SYDÖST SKALA 1:100 

Fasaden utgörs av ett träribbsraster. Rastret varvas vertikalt och horisontellt 

för att förstärka lägenhetsformerna samt att påvisa en klättrande effekt 

i fasad. Rastret löper även över fönsteröppningarna för att ge struktur åt fasaden 

och skydda mot ljus och insyn. Det är upphängt utanpå för att kunna 

skjutas bort. 

Husen pryds av sedumtak för att ge en grönskande känsla, speciellt då flertalet 

av taken kan ses från de högre nivåerna. Trappningen i huskropparna 

tillsammans med loftgångarna utnyttjas genom en gemensam takterass. 

GRUPP 20:3 




213

16 

16 

17 

18 

15 

15 

14 

14 

13 

12 

13 

11 

12 

10 

11 

9 

10 

8 

9 

7 

8 

6 

7 

5 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

4 

3 

2 

1 

29 200 

2 300 5 500 

17 

18 

G 

K 

F 

G 

G 

G 

K 

F 

G 

G 

K/F 

10 800 

T TT T TT 

L 

G 

G 

PLAN VÅNING 6 SKALA 1:100 

ÖVRE ENTRÉPLAN MOT RAKETGATAN 

ENTRÉ FRÅN LOFTGÅNG 

Planerna här är exempel på typplaner och visar principen för hur lägenheterna är kombinerade. 

29 200 

Lägenhetstyperna är en 3:a på 79m 2 , en 3:a på 97m 2 och en 4-5:a på 102m 2 . 

Nyckeltalet för de tre projekterade husen är 81%. 

2 300 5 500 

G 

G 

G 

G 

G 

G 

G 

L 

G 

G 

G 

G 

TM 

TT 

7 800 

I anslutning till loftgångarna finns även ett förråd per lägenhet, mellan 3-4m 2 , gemensamhetslokaler, 

tvättstugor samt cykelförråd. Från Egnahemsvägen har man tillgång till P-garage 

som är nedsprängda under husen. 

PLAN VÅNING 7 SKALA 1:100 

214 

GRUPP 20:4 



Jens Zackrisson

9 500 

250 2 850 3 050 100 3 000 250 

1 500 800 800 2 000 2 100 2 000 300 

7 800 

400 3 200 100 3 700 400 

16 R. @ 188 mm 

15 T. @ 238 mm 

T 

900 

TT 

V.RUM 

21,8 M 2 

G 

450 200 

600 900 900 300 1 700 1 600 350 1 600 900 

250 1 700 100 7 200 250 

9 500 

900 

1 200 

K 

EV. RUM 

11,1 M 2 

KÖK 

15,9 M 2 

BAD 

5,4 M 2 HALL 

5,1 M 2 

F 

G 

G 

400 7 000 400 

7 800 

PLANLÖSNING FÖR FAMILJ (2+2) 102M 2 SKALA 1:50 

PLAN 1 

9 500 

250 4 400 100 4 500 250 

350 2 000 50 2 000 1 600 800 2 700 

7 800 

400 2 600 4 400 400 

G 

G 

G 

RUM 

G 

RUM 

16,3 M 2 

900 

G 

7,8 M 2 900 

BAD 

L 

900 

16 R. @ 188 mm 

15 T. @ 238 mm 

HALL 

3,5 M 2 

3,8 M 2 

ALLRUM 

14,2 M 2 

400 4 300 100 2 600 400 

7 800 

1 150 2 000 100 2 600 100 3 300 250 

250 3 000 100 2 500 3 400 250 

PLAN 2 

9 500 

GRUPP 20:5 




215

G 

9 500 

250 2 850 3 050 100 3 000 250 

1 500 800 800 2 000 2 100 2 000 300 

7 800 

400 3 200 100 3 700 400 

16 R. @ 188 mm 

15 T. @ 238 mm 

T 

900 

TT 

V.RUM 

21,8 M 2 

900 

1 200 

K 

EV. RUM 

11,1 M 2 

KÖK 

15,9 M 2 

BAD 

5,4 M 2 HALL 

5,1 M 2 

F 

G 

G 

400 7 000 400 

7 800 

600 900 450 200 900 300 1 700 1 600 350 1 600 900 

250 1 700 100 7 200 250 

9 500 

PLANLÖSNING FÖR ÄLDRE PAR 102M 2 SKALA 1:50 

PLAN 1 

9 500 

250 4 400 100 4 500 250 

350 2 000 50 2 000 1 600 800 2 700 

7 800 

400 2 600 4 400 400 

G 

G 

G 

RUM 

G 

RUM 

16,3 M 2 

900 

G 

7,8 M 2 900 

BAD 

L 

900 

16 R. @ 188 mm 

15 T. @ 238 mm 

HALL 

3,5 M 2 

ALLRUM 

14,2 M 2 

3,8 M 2 

400 4 300 100 2 600 400 

7 800 

1 150 2 000 100 2 600 100 3 300 250 

250 3 000 100 2 500 3 400 250 

PLAN 2 

216 

9 500 

GRUPP 20:6 



Jens Zackrisson

G 

9 500 

250 2 850 3 050 100 3 000 250 

1 500 800 800 2 000 2 100 2 000 300 

7 800 

400 3 200 100 3 700 400 

16 R. @ 188 mm 

15 T. @ 238 mm 

T 

900 

TT 

V.RUM 

21,8 M 2 

450 200 

600 900 900 300 1 700 1 600 350 1 600 900 

250 1 700 100 7 200 250 

9 500 

900 

1 200 

K 

EV. RUM 

11,1 M 2 

KÖK 

15,9 M 2 

BAD 

5,4 M 2 HALL 

5,1 M 2 

F 

G 

G 

400 7 000 400 

7 800 

PLANLÖSNING FÖR ÄLDRE PAR 102M 2 SKALA 1:50 

PLAN 1 

9 500 

250 4 400 100 4 500 250 

350 2 000 50 2 000 1 600 800 2 700 

7 800 

400 2 600 4 400 400 

G 

G 

G 

RUM 

RUM 

16,3 M 2 

G 

900 

G 

7,8 M 2 900 

BAD 

L 

900 

16 R. @ 188 mm 

15 T. @ 238 mm 

HALL 

3,5 M 2 

ALLRUM 

14,2 M 2 

3,8 M 2 

400 4 300 100 2 600 400 

7 800 

1 150 2 000 100 2 600 100 3 300 250 

250 3 000 100 2 500 3 400 250 

PLAN 2 

9 500 

GRUPP 20:7 




217

218


PÅ NORRA GULDHEDEN 

Området 

Norra Guldheden, ett område av riksintresse för sin karaktäristiska 40- och 50-tals bebyggelse, 

är beläget på en bergsplatå med branta sluttningar ned mot Annedal och Landala. 

Grundtanken med bebyggelsen på Norra Guldheden var att skapa gemenskap 

inom grannskapet genom att integrera servicebutiker och andra verksamheter i bostadsområdet. 

Man hade även trädgårdsstaden som förebild och ville ha ett samspel mellan 

bebyggelse och natur. 

Idag har Norra Guldheden en åldrande befolkning och står snart inför ett generationsskifte. 

Serviceverksamheterna på Guldhedstorget, Norra Guldhedens närcentrum har 

svårt att överleva. Genom att förtäta området vill man skapa centralt belägna bostäder 

samt ge nya möjligheter för verksamheterna att blomstra. 

Man föreslår förtätning i fyra olika områden. Det projekterade området är långsmalt 

och sluttar från Guldhedsberget i väster mot Landala i öster. Största delen av området 

består av lövskog som ofta nyttjas av de närboende. Egnahemsvägen leder in till det 

planerade bostadsområdet från Guldhedsgatan. Det nns även trappor och stigar som 

korsar området och förbinder Norra Guldheden med Landala. 

A 

A 

SEKTION A-A 

SKALA 1:1000 


SKALA 1:1000 



219

Koncept 

Byggnaderna är belägna längs med Egnahemsvägen och består av fem stycken fem våningar höga 

punkthus. Husen är tydligt uppdelade i en stadsmässig och en naturinspirerad sida. Tanken är att 

dels skapa ett stadsrum med anknytning till Landala, samt att skapa ett naturrum som vetter mot 

sluttningen i väster. Stadsrummet framträder genom att husen placeras i en rad längs med Egnahemsvägen 

och förstärks ytterligare med hjälp av en strikt stadsmässig fasad. Genom placeringen 

sparas samtidigt mycket av den för många värdefulla naturen i slänten. 

Motsatt sida är anknuten till naturen och har därför en friare och grönare fasad. Huset öppnar 

upp sig mot sluttningen genom att fasaden är snedställd. På så sätt får alla lägenheter bra ljusförhållanden. 

Alla lägenheter har balkonger på denna sida som vetter mot sydväst. Balkongerna är 

utformade som spaljéer med en blomlåda med klätterväxter på varje balkong. Det gör att hela fasaden 

blir grön och levande. 

220 


Matti Örjefelt.. Plansch 2

BOTTENPLAN 

PLAN 1 

pub/affär 

tvättstuga 

soprum 

PLAN 2 

PLAN 3 

PLAN 4 

PLAN 5 

Lägenhetsstorlekarna varierar från enrummare till fyrarummare. 

15 445 

15 914 

8 255 

6 759 

1 331 

BOTTENPLAN 

9,3 

5 970 

8 397 

pub/affär 

A69,4 m2 

5 976 

25 

lokal 

A66,7 m2 

PLAN 3 

F 

11,5 

K 

12,7 

150° 

4 ROK 

A110,2 m2 

G 

5 

G 

14,3 

G 

7,3 

6 305 


elcentral 

fläktrum 

omkläd. 

K 

F 

23,6 

bastu 

A21,8 m2 

F 

27 375 

5,9 

A-A A-A 

1 500 

27 374 

A-A A-A 

2 200 

4 ROK 

A101,0 m2 

22,8 

4 436 

9 575 


barnvagn/rullstolsförråd 

elcentral 

fläktrum 

cykelförråd 

förrådsutrymme 

lokal 

bastu 

barnvagn/rullstolsförråd 

förrådsutrymme 

23,6 

G 

28,2 

F 3,2 

702 

1 546 

900 

G 

7 

G 

G 

6 041 

28,7 

11,7 

F 1,8 F K 

9,9 

18,2 

A92,3 m2 

4 ROK 

A108,5 m2 

tvättstuga 

cykelförråd 

12,3 

A15,1 m2 

soprum 

A15,2 m2 

A31,5 m2 

221 



2 497 

2 569 

5 448 

4 000 

2 694 

4 580 

4 315

G 

5 

F 1,6 

14,3 

K 

F 

22,8 

40 

G 

5 

F 1,8 

14,3 

18,2 

K 

F 

22,8 

40 

SKALA 1:100 

Här visas två olika lägenhetstyper med samma yttermått. Den övre visar 2 rum och 

kök, exempelvis för ett par utan barn som uppskattar större ytor för socialt umgänge. 

Den undre visar 3 rum och kök som skulle passa en familj med barn. 



222

+15000 

Våning 5 

+12000 

Våning 4 

+9000 

Våning 3 

+6000 

Våning2 

+3000 

Våning1 

+- 0,000 

Våning 0 

-3000 

Våning -1 

Parkering 

Konstruktion 

SEKTION A-A 

SKALA 1:100 

Byggnaden har en stomme som består av bärande betongväggar. Trapphuset och hisschaktet är kärnan som stabiliserar resten av byggnaden. I bottenplan 

övergår vissa av de bärande väggarna i pelare för att göra plats åt en gemensam lokal för de boende samt yta för en affär/pub eller annan 

verksamhet. Under bottenplan nns parkeringsgarage där stommen helt är upplöst i pelare. 



223

Material 

Den västra fasaden 

består av en träpanel 

av laserat furu där 

klätterväxter får växa 

fritt. Genom att använda 

ett organiskt 

material kopplas huset 

ihop med naturen 

bakom. 

På motsatt sida, 

stadssidan, är fasaden 

putsad och 

målad. Det ger både 

ett stadsmässigt intryck 

och samverkar 

med de övriga husen 

i Landala. 



224

VY FRÅN EGNAHEMSVÄGEN 



225

VY FRÅN GULDHEDSGATAN 

226 


Matti Örjefelt.. Plansch 8

ak o fram 

227

Grupp: 22, Carl Melin _ Emelie Ljungqvist 

Projekt: Stadsbostaden 2007– Bostadens rum, AB 0125 

Område: Norra Guldheden, Göteborg. 

Situation: Förtätning, 80 lägenheter, tillhörande p-hus. 

Stadsdelen Norra Guldheden har sin bakgrund från 1945 

års bostadsutställning –”Bo Bättre”. Idéer kring trädgårdsstaden 

och grannskapstanken formade därav planområdet. 

Tomten sträcker sig mellan Landala och Norra Guldheden. 

En bergig östsluttning delvis täckt av lövskog utgör 

tydligt gränslandet mellan Raketgatan med dess karakteristiska 

punkthus och Egnahemsvägen som avgränsar 

mot lamellbebyggelsen. 

Projektet fokuserar på den visuella upplevelsen av en från underjorden belyst fortsättning av berget. I sluttningen 

görs fyra hålrum, som under mark kopplas samman av p-hus. En hålram bildas runtom husen som med belysnining 

kvällstid förstärker upplevelsen av huskroppar som växer upp ur berget. Håligheten ger också ljus ner till garaget 

dagtid. På tomten placeras sammanlagt 4 hus, omfattande 80 lägenheter. 

Områdesplan 

Husen är placerade för att bilda parkeringsytor i berget och skapa uterum ovan mark. Garaget har två infarter, en i 

början av Egnahemsvägen som nås från Wavrinskysplats. Det lämnar resten av vägen åt enbart gästparkering och 

återvändsgata. Den andra infarten sker från Holtermansgatan och nås från Landalakvarteren. 

Husen har entréer från fasader i nordöstlig och sydvästlig riktning. Dessa nås från gång- och cykelstråk som kopplar 

samman Raketgatan och Egnahemsvägen. 

Avgränsningen av de till områdets tillhörande uteplatser förtydligas av uppställda väggar och sittmurar. De är i sin tur 

en visuell fortsättning av bärandeväggar från garage, dom liksom husen är belysta kvällstid. 

228

LANDALA 


1 

9 

7 

5 

0 

HUS 

2 5 5 0 0 

Arthur Lunds Gångväg 

12:25 

Landalabergen 

Kv 12 Sothönan 

12:18 

10 

20 

30 

40 

Landalagatan 

PARKERINGSHUS 

GÅNGSTRÅK/RÖRELSER 

Kv 2 Gräsliljan 

2:3 

Raketgatan 

Kv 3 Sandliljan 

3:1 

Holtermansg 

Lr 

15:8 

709:113 

6:2 

Lr 

D Petterssons G 

Raketg 

Kv 3 Sandliljan 

4:1 

serv 

Lr 

15:8 

709:113 

Kv 15 Sångsvanen 

6:2 3:1 

Lr 

754:67 

Kv 6 Sipprankan 

Kv 7 Ädeltisteln 

5:1 

7:1 

Kv 5 Tusenskönan 

5:3 

Reutersgatan 

Guldhedstorget 

Guldhedsgatan 

29:27 

29:28 

29:15 

28:12 

28:1 

28:2 

29:26 

29:16 

28:18 

serv 

709:2 

28:3 

229

ljus nattetid 

ljus dagtid 

Bostaden 

Lägenheter som utifrån ett ogynnsamt solläge istället får ta del av det gröna naturområdet genom ett boende som 

sträcker sig från fasad till fasad, mot raketgatan i sydväst och mot staden i nordöst. Via etagévåningar skiljs den offentliga 

och privata delen tydligt åt. Lägenheterna som sträcker sig över två våningsplan kan kompletteras med en 

extra entrédörr. Lägenheten ges då möjligheten att delas av till två mindre lägenheter eller en delad. 

För att ge lägenheterna flexibilitet, öppenhet och siktlinjer är konstruktionen lagd i bärande väggar gentemot 

trapphus och fasader parallellt med dessa. Bärning kring hiss och trapphus hindrar skjuvning. Husens struktur bygger 

på ett modulsystem, var på varje lägenhetskombination har en centrerad funktionskärna. Mellanväggar med skjutdörrar 

blir en enkel avskärmning eller en tydlig avdelning av rum. Det ger generella planer för olika boendeformer. 

Loggiorna som förutom tydliggör lägenheternas två riktningar blir en förlängning av rummets volym och en inramning 

av grönskan utanför. 

En flexibel plan med möjlighet till förändring beroende på boendesituation. Siktlinjer och rörelsemönster är genomgående 

huvudtankar. 

Fönsteröppningar och loggior är anpassade efter varje lägenhet. Det ger ett slumpmässigt och varierat uttryck i den 

annars upprepade och symmetriska fasaden. 

Ett avlångt trapphus länkar samman de två på höjden kombinerade modulsamlingarna. Stort, luftigt med siktlinjer 

såväl horisontellt som vertikalt. 

230

Modul, 5x7=35m2 

2a -2 moduler =70 m2 

3a -3 moduler = 105 m2 

4a -4 moduler =140 m2 

5a -5 moduler = 175 m2 

Moduler i kombination x 2 Källarplan och entreplan Trapphus Flerbostadshus 

En diagonal rörelse 

mellan våningsplanen 

gör båda sidor av huset 

tillgängligt för samma 

lägenhet. 

231

2 r.o.k. _ etage 

70 kvm 


140 kvm 


175 kvm 

2 r.o.k. 

70 kvm 


140 kvm 

3 r.o.k. 

105 kvm 

Planer 1:200 

232

Hus på tomt 

För att betona betydelsen av flera huskroppar placerade i ett område redan präglat av 

”grannskapstanken” kan husen med sin zickzackplacering integrera med naturen. Den tar 

vara på bergssluttningens vegetation och kopplar samman Landala och Guldhedstorget. 

Sluttningen förtydligas också nere i garaget då dess parkeringsplan ligger i etagé. 

Husen underordnar sig Raketgatans punkthusbebyggelse då de två högre husen är placerade 

längre ner i sluttningen mot Egnahemsvägen. Detta tillåter fler lägenheter samtidigt 

som husen med bibehållen gemensam höjd inte tar för mycket av Raketgatans utsikt i 

anspråk. Tanken kring de uppskjutande husen - vars källarplan och halva entréplan gömmer 

sig under mark - sparar på husens höjd såväl som på Raketgatans utsikt. 

4 hus 

2 sjuvånings -18 lgh. vardera 

2 niovånigs -22 lgh. vardera 

RAKETGATAN 

EGNAHEMSVÄGEN 

29000 

35000 

2700 

7_VÅN 

9_VÅN 

Sektion 1:1000 

233

BOA: 342,8 BTA: 496 Nyckeltal: 838,8 

ALLRUM 

Typlägenhet; 4 moduler, 

två i etagé. Boa -140 

m2. 

KÖK 

Skala 1:100 

HALL 

WC 

SOV/ ARBETSRUM 

En flexibel plan med möjlighet 

till förändring beroende på 

boende 

situation. Entréplan med siktlinjer 

från hallrum, kök och 

allrum. En funktionskärna som 

ger rörelsemönster i rundgång. 

Mellanväggen med skjutdörrar 

skärmar av till extrarum, arbetplats 

eller sovrum. I trappan 

upp till etagévåningen möts 

man av fönster. Arbetsrum i 

den inre mörkare delen nås av 

ljus från de övre hallrummets 

fönster. Den övre våningen utger 

den mer privata delen av 

bostaden och delas in i sovrum 

kopplade till loggiorna. Här ett 

ex på boende för familj på två 

vuxna och två barn. 

SOV SOV SOV 

KÖK-18.5 kvm HALL - 7.5kvm WC- 5 kvm SOVRUM1 -21.5kvm LITET SOVRUM 10.7 kvm 

234

Källarplan 1:200 Entreplan 1:200 



Cykelförråd 

Förråd 

Förråd 

Tvättstuga 

Fläktrum 

Apparatrum Elcentral 

Gäst.lgh / verksamhet / 

uthyrning 

Gäst.lgh / verksamhet / 

uthyrning 


235

Minnesmonumentet av 

förintelsen, Berlin 

Kv Nejlikan, Sthlm 

Inspiratition 

Krematorium Ruhleben, Berlin 

Fasad 1:200_ nordväst 

Fasad 1:200_ Nordöst 

236

237

Bakgrund 

Projekteringsplatsen är belägen mellan stadsdelarna Guldheden 

och Landala. De båda områdena har tydliga särskiljbara 

stadsmönster, där Guldheden å ena sidan utgörs av grannskapsenheter 

uppförda på 1940- talet medan Landala som vi känner det i 

dag å andra sidan byggdes på 1960 - och 70 - talen. Tomten är idag 

en trädbevuxen slänt som sträcker sig i nord- sydlig riktning och 

vätter mot öst. 

Analys 

En av de starkaste utgångspunkterna i analysfasen var att ge de 

nya byggnadskropparna goda ljusförhållanden, samt att ta vara 

på den sällsynt goda utsikt som fanns att ta tillvara på platsen. 

Allt detta utan att samtidigt inkräkta på den redan existerande 

bebyggelsens möjligheter till en ljus boendemiljö. 

Ett annat starkt huvudmål var att behålla den “gränsmarkskaraktär” 

vi ansåg att platsen besitter. Att forma våra byggnadsvolymer 

efter markens egna förutsättningar, samt att ge kvarteret 

sitt egna distinkta uttryck. 

Dessa två huvudparametrar lät skapa volymerna, utifrån vilka vi 

sedan kom att skapa våra punkthus. 

238 

Jesper Moe Isabella Eriksson Philip Riedl 

23 1

Skådar vi utanför det privata boendet ansåg gruppen att de 

närliggande offentliga funktionerna var av stort värde för 

grannskapskänslan. Till exempel gavs de gemensamma ytorna 

mellan husen stort utrymme så att utrymmen för lek, plats, 

för grillning eller en plats för vila kan tillgodoses. Dessutom 

behålls stor del av den grönyta som idag täcker platsen. 

Situationsplan skala 1:1000 

Sektion A -A 


239 

23 2

240 


23 3

Resultat 

De lägenhetskvalitéer vi främst ville framhålla i projektet var 

goda ljusförhållanden i kombination med den fanstastiska utsikt 

som var möjlig att ge. Att avsluta den starka rörelse och 

genomsikt vi försökt tydliggöra i planerna, i den fria volym 

ovan Landalahusens tak. 

Entréplan skala 1:100 

Vi valde att arbeta med lägenheter i spridningen 1:or till 4:or, 

samt en tydlig uppdelning mellan offentligt och privat där 

möjligheten gavs. 

Vad gäller husens halvoffentliga markplan fokuserade vi 

på ett par olika punkter: Ett samvarorum i kombination med 

tvättstugan där de boende kan samspela med övriga grannar 

eller bara vila, kanske lära en bok eller ett magasin. 

En gemensam lokal där olika föreningsaktiviteter kan ges 

utrymme eller emellanåt kunna utnyttjas till festligheter. 

Ett sop- / komposterrum där man av pedagogiska skäl behåller 

sikten till naturen utanför. 

Huvudplan skala 1:100 

BOA/BTA = 0,67 

241 


23 4

Typlägenheter skala 1:50 

244 


23 5

Sektion B- B 

skala 1:100 


23 6 

243

244 


23 7

Fasadmaterialet, färgad terazzobetong, valdes 

efter önskan att efterstäva en kroppens 

känsla av utskuren monolit. 

Fasad mot öster 


23 8 

245

246 

Jesper Moe Isabella Eriksson Philip Riedl

inspiration inledning wee jkjk.pPage 1 2007-10-23 20:57:58 

PÅ DJUPETBest of ‘84 

BOSTADENS RUM 

C 

M 

Y 

CM 

MY 

CY 

CMY 

K 

KONCEPT 

Vårt koncept bygger runt ett ord; djup. Ett stort begrepp med många 

tolkningsmöjligheter som med lätthet kan appliceras på tankar om rumsligheter. 

Att välja att arbeta med djup handlar om att intressera sig för kontraster. 

Utan mörker - inget ljus, utan trånga ytor - mindre känsla av öppenhet. 

Det är även ett sätt för oss som grupp att ta ett helhetsgrepp på projektet, 

samla alla tankar under samma tak och skapa en känsla av sammanhang. 

247

sitplan wee.pdf 2007-10-23 20:20:53 

C 

M 

Y 

CM 

MY 

CY 

Situation - omgivning 

Vi placerar en ny lokalgata med längsgående 

trottoar öster om husen. Två cykelvägar leder 

till området och de är upphöjda från marken 

likt bryggor som går genom skogen. Om man 

närmar sig byggnaderna västerifrån, genom 

skogen, finns en gångstig som förgrenar sig 

till två runt ett träd. Den norra leder fram till en 

grillplats med en halvklotformad nedsänkning 

där man lägger sina vedträn. Den södra 

stigen leder fram till en stor pampig trappa. 

Denna trappa leder upp till gården mellan de 

två mittenhusen. Materialet är stenläggning 

av antingen gnejs eller granit. På gårdarna 

och även vid den stora trappen finns stora 

blomsterfat placerade, med områdesliknande 

fauna som ormbunkar och mossa. På innergårdarna 

finns även bänkar och stenläggning 

i marken som tar upp de organiska 

formerna i byggnaderna. 

A A 

N 

CMY 

K 

Byggnaderna är 25 meter långa och 20 meter 

breda. 

SEKTION A-A 1:1000 

248

sprängd wee.pdf 2007-10-23 20:20:47 

Uppdelning/ lägenhetsvolymer 

Ur en given form skapade vi ett klossystem som vi utifrån 

formade lägenhetsvolymer, se vänstra bilden. Den mittersta 

bilden visar lägenheterna utifrån rumsantal. Den högra visar 

även slutgiltig placering. 

ORANGE: 4:or 

GUL: 3:or 

VIT: 2:or 

GRÅ: Seviceytor 

C 

M 

Y 

CM 

MY 

CY 

CMY 

K 

Presentation och arbetssätt 

Vi valde att redan från början även dela in bostadsplaneringen i nivåer - tre detaljdjup. 

1. Huset. Här fokuserar vi på volym och ljus i byggnaden som helhet. Lägenheterna, tjugo per hus till antalet, är endast uppritade som volymer, färgkodade efter antal tänkta rum. 

Vi har funnit dessa volymer genom att experimentera runt att uppnå bra och intressanta ljusinsläpp i varje lägenhet samt att kunna erbjuda en nyanserad blandning av 

lägenhetsstorlekar i varje hus. Tillgänglighet spelar en central roll, detta har bland annat påverkat vårt val av lägenheternas entrévåning. 

2. Våningsplan. Här har vi valt att fokusera på hela plan två och söka mer precisa lösningar. Vi inkluderar mellanvägggar och golvnivåer samt funderar över rörelser och utsikter. 

På denna detaljnivå hamnar även atriet med dess hiss och trapphus samt de gemensamma utrymmen som återfinns på entréplan, där ibland soprum. 

3. Lägenhet. Här jobbar vi på en hög detaljnivå med en lägenhet och visar på olika möbleringsalternativ, materialval och studerar ljusförhållanden. Vi funderar över ljudmiljö, 

tillgänglighet samt lägenhetens variationsmöjligheter. 

249

C 

VY wee.pdf 2007-10-23 20:20:45 

M 

Y 

CM 

MY 

CY 

CMY 

K 

250

SOPRUM 

FLÄKTRUM 

garage entré wee.pdf 2007-10-23 20:20:38 

Entréplan och Garage 

Skala 1:300 

10 000 

APPARATRUM 

400 7200 

5000 

FÖRRÅD 

40 000 

1680 

C 

1760 

M 

Y 

TVÄTTSTUGA 

ENTRÉ 

5070 

ELCENTRAL 

CM 

3900 

MY 

CY 

CMY 

K 

5700 

36 000 400 

251

3500 

9500 

F 

F 

våningsplanet wee.pdf 2007-10-23 20:20:44 

Våning 2 

Skala 1:120 

K 

F 

KÖK 

G 

BAD SOV 

G 

TT 

TM 

BAD 

ALLRUM 

KÖK SOV 

C 

G 

ENTRÉ 

FÖRRÅD 

ENTRÉ 

K 

G 

1800 

M 

Y 

CM 

MY 

CY 

CMY 

K 

Lägenheter 

Lägenheternas planer är främst tänka som volymer. Detta skapar personliga 

boendemiljöer med annorlunda kvalitéer som dubbla rumshöjder och flera 

golvnivåer. Lika gärna som vi rör oss uppåt i volymen söker vi oss neråt. Ljusföringen 

är ännu en gång central, lika självklart det är att söka söderljuset i sociala 

rum vill vi erbjuda rum i mörker. Atriets glasväggar skänker möjligheter till 

indirekt ljusinsläpp med ökad intensitet ju längre upp i byggnaden man befinner 

sig. Fokusen på ljusföringen innebär även att varje lägenhet, i varje byggnad, är 

individuellt planerad efter just denna lägenhets specifika placering. Vi har valt att 

planera ett jämt antal tvåor, treor, fyror. I dessa fokuserar vi på att skapa 

intressanta, stundtals oväntade bostadsytor. Vi är konsekventa med böjda 

väggar i djupled för att förhålla sig till fasaden och atriet men bryter av med 

raka, men ofta lite snedställda väggar i vinkel från atriets mittpunkt. I de raka 

väggarna har vi valt att lägga skjutdörrar för att förstärka rörelsen utåt. De böjda 

väggarna har vanliga dörrar. De personliga vinklarna på ytorna är kvalitéer då 

de skapar en känsla av något eget och unikt. Samtidigt genererar de nytänkande 

inom möblering och motsätter sig tillrättalagda och självklara rum. 

ALLRUM 

1200 150 

G 

T 

2060 400 

ENTRÉ 

500 

BAD 

2100 

10 000 

KÖK 

G 

ENTRÉ KÖK 

BAD ALLRUM 

3500 

F 

DM 

Nyckeltal: 

På plan två hamnar nyckeltalet på 75,5%. 

252

våningsplan 2 wee.pdf 2007-10-23 20:20:45 

3500 

Plan 3 

Skala 1:120 

C 

M 

Y 

CM 

MY 

CY 

CMY 

K 

Sociala situationer 

En byggnad - hundratals liv. Våra byggnader inrymmer flera 

olika lägenhetsformer och ger därav utrymme för en variation 

av familjesituationer. Här lever par, kompisar, barnfamiljer, 

pensionärer och kollektiv ihop. Kanske har även till exempel 

Chalmers tillgång till ett antal lägenheter som fungerar som 

tillfällig bostad för gästprofessorer och liknande. I ett av husen 

finns gemensamma lokaler på det översta planet, som kan 

användas för olika sorters sammankomster, allt ifrån 

gemensamma möten för de boende till fester. Här återfinns 

även en gemensam bastu. I garageplan har varje lägenhet ett 

grovförråd. 

T TT 

TVÄTT BAD ALLRUM 

BAD 

FÖRRÅD SOV 

G 

TERASS 

SOV TERASS 

SOV TERASS 

G 

Total Area: 290 m2 

BAD SOV 

T 

G 

FÖRRÅD SOV 

3500 

2000 

253

5900 

2 000 

1 200 

lägenhetsalternativ 1wee.pdf 2007-10-23 20:20:59 

5 400 

4 700 

4 400 

2 400 

F 

K 

2 100 

4 100 

20 m2 

5 600 

20 m2 

900 

4 500 

C 

M 

Y 

CM 

MY 

CY 

CMY 

K 

16 m2 

12 000 

12 600 

24 m2 

13,5 m2 

2 900 

2 200 

8500 

G 

G 

G 

5,2 m2 

1 300 

5,8 m2 

3 000 

G 

5,5 m2 

T TT 

9 

3 900 

00 

NEDRE PLAN 

Total area: 67,2 m2 

2 300 

ÖVRE PLAN 

Total area: 44,3 m2 

Skala 1:75 

254

LÄGENHETSALTERNATIV TVÅ wee.pdf 2007-10-23 20:20:48 

F 

K 

C 

M 

Y 

CM 

MY 

CY 

CMY 

K 

G 

G 

T TT 

ALTERNATIV MÖBLERING: 

SKALA 1:75 

255

atriet wee.pdf 2007-10-23 20:20:42 

C 

M 

Y 

CM 

MY 

CY 

CMY 

K 

På väg 

Djuptankarna syns i flera nivåer. Vi anknyter 

till platsen genom att lyktstolparna i 

området är i samma material som ribborna 

på byggnaden. På väg mot sin lägenhet rör 

man sig vidare via flera zoner, först genom 

en förgård med stensättning och plantering, 

sedan genom porten i ribborna och in 

på den privata gården. Man kommer in i 

byggnaden genom en något avsmalnande 

korridor och slås av en känsla av volym. 

Vårt atrium är ryggraden i vår byggnad. Vi 

håller det rent från detaljer för att ge fokus 

åt den regelbundna oregelbundheten och 

den stora höjden. Fem runda inre loftgångar, 

förskjutna 72 grader per våningsplan i 

relation till mittpunkten av atriet, skapar 

intresse. Längst upp möter blicken en 

glaskupol infattad i förskjutna cirklar som 

återknyter till loftgångarna. Hissen ligger i 

periferin för att inte bli hamna i direkt fokus 

när man går in i atriumrummet. Ljuset 

strömmar från atriets takfönster, genom 

slitsar i balkongerna för att sedan spela 

mot de frostade glasväggar som avgränsar 

lägenheterna från atriet. Väggarna kan 

liknas vid skyltfönster, bakom de 

halvgenomsiktliga glasen kan man ana 

rörelse och liv. Atriet lever och avslutar 

hemligheter som bara de boende i byggnaden 

får reda på. Vilka är hemma? Vilka 

har gäster? Vem jobbar sent? Efter en tur 

med den mot atriet uppglasade hissen eller 

genom att använda trapporna hittar man till 

sitt våningsplan. Från detta leder en liten 

bro ut till den egna lägenheten. 

Hemma. 

256

konstruktion wee.pdf 2007-10-23 20:20:21 

Material 

Den inre fasaden är i ljus betong. Utanför 

finns tre lager av granribbor. Atriets ytor är i 

vitmålad betong och väggarna in mot lägenheterna 

i frostat glas. Bärningen i byggnaden 

är en stålkonstruktion med betongpelare och 

bärande väggar i hisschaktet. Mellan pelarna 

finns krysstag i stål. 

C 

M 

Ekologi 

Genom atriets glaskupoltak förvärms luften 

innan den hittar sin väg in i lägenheterna. 

Ribborna i fasaden är av närproducerat trä. 

Det erbjuds bra möjligheter till källsortering. 

Stora cykelförråd minskar bilanvändandet. 

Y 

CM 

MY 

CY 

CMY 

K 

257

exteriört per wee.pdf 2007-10-23 20:20:39 

C 

M 

Y 

CM 

MY 

CY 

CMY 

K 

Byggnaderna knyter samman Guldhedens punkthus med Landalas lamellhus genom sin mix av de två hustyperna. Ribborna mellan våra fyra volymer ger chans till genomsikt från de bakomliggande bostadshusen 

samtidigt som de skapar en känsla av privata gårdar. Med hjälp av ribborna binds de fyra husen samman till en volym. Intrycket av denna är föränderligt under dygnet, när det är mörkt upplevs denna främst som fyra 

byggnader, i ljus mer som en. Ribborna anknyter till träden i omgivningen, växer likt dem upp från branten. Det gör även att byggnaden förändras beroende på i vilken vinkel du tittar på husen/huset - fasaden lever. 

Man kan röra sig mellan de olika lagren, de blir som en labyrint som leder mellan gårdsrummen. Det är tre lager ribbor, den första en meter ut från den innersta fasaden, den andra två meter ut och den sista tre. I den 

innersta sitter ribborna på ett avstånd av hundrafyrtio cm, nästa är tätare - sjuttio centimeter mellan varje ribba. I det yttersta lagret är avståndet bara trettiofem cm. Detta kompenseras genom att ribborna i de olika 

lagren är av olika tjocklek, den innersta är femton x femton cm, mellersta tio x tio cm och yttersta fem x fem cm. Ljusinsläppet blir av olika karaktär för varje specifikt ribblager. 

Fasadens träribbslager skapar tredimensionella skuggspel som söker sig in i lägenheterna. Dessa är ett spänningsmoment som inte backar för att få vara i fokus. När du tittar ut genom ditt fönster anknyter ribborna till 

känslan av att vara uppe bland trädkronor. På vissa platser skjuter lägenheter ut genom ribborna, ibland bara genom ett lager, men stundtals ända ut genom det yttersta lagret och skapar på detta vis helt rena utsikter. 

Utskjutningarna har gjorts för att skapa balkonger men även ge chans till bättre ljusinsläpp i mörka väderstreck. 

258

fasader wee.pdf 2007-10-23 20:20:41 

C 

M 

Y 

CM 

MY 

CY 

CMY 

K 

FASAD 

259

slut wee.pdf 2007-10-23 20:20:46 

C 

M 

Y 

CM 

MY 

CY 

CMY 

K 

Erik Jansson Caroline Jokiniemi och Julia Madås A2 

260

PIPPIHUSEN I NORRA GULDHEDEN 

PIPPIHUS ÄR EN SLAGS 

PARPUNKTHUS 

INSPIRERAT AV TRÄDKO- 

JOR OCH FÅGELHOLKAR 

DET PLANERAS BYGGAS FLER- 

BOSTADSHUS MELLAN NORRA 

GULDHEDEN OCH LANDALA. PÅ 

PLATSEN FINNS IDAG ETT 

GRÖNOMRÅDE BESTÅENDE AV 

ORÖRD SKOG, VILKET FUNGERAR 

MESTADELS SOM RASTPLATS 

FÖR HUNDAR OCH SOM LEK- 

PLATS FÖR DET NÄRBELAGNA 

DAGISET. VI ANSER DET DÄRFÖR 

VARA EN RELATIVT BRA PLATS 

ATT BYGGA PÅ , FÖRUTSATT ATT 

MAN RESPEKTERAR BEFINTLIG 

MILJÖ OCH BEBYGGELSE SÅ 

LÅNGT DET GÅR. 

EXEMPELVIS HAR FLER- 

BOSTADSHUSEN I NORRA GULD- 

HEDEN EN FANTASTISK UTSIKT 

ÖVER STADEN, OCH SÅ VILL VI 

ÄVEN ATT DET SKA FÖRBLI. 

VI VILL LÅTA DEN ORÖRDA NA- 

TUREN TA VID TÄTT INPÅ 

HUSKROPPARNA, VARFÖR VI 

HAR VALT ATT PLACERA GE- 

MENSAMMA YTOR MELLAN HUS- 

PAREN I FORM AV EN GENERÖS 

TAKTERASS. TAKTERASSEN HAR 

EN FIN UTSIKT ÖVER LANDALA- 

HUSENS TAKÅSAR OCH PÅ SOM- 

MAREN FUNGERAR DEN SOM 

SOLPLATS. OCKSÅ TRAPPHUSET 

INUNDER BJUDER PÅ UTRYMME 

FÖR UMGÄNGE. 

VI VÄLJER ATT PLACERA VÅRA FLERBOSTADSHUS LÅNGT NED PÅ SLUTTNINGEN, MED NÄRHET TILL EGNAHEMSVÄGEN OCH 

LANDALA. DÄRMED SKYMMER DE INTE DE BAKOMLIGGANDE HUSEN I NORRA GULDHEDEN OCH EN STOR MÄNGD SKOG KAN BEV- 

ARAS PÅ DEN ÖVRE DELEN AV BRANTEN. VÅRA HUS ÄR NÄTTA TILL KARAKTÄREN OCH SEX VÅNINGAR HÖGA, DÄR VARTANNAT 

HUS HAR SOUTERRÄNGVÅNING. UNDER HUSEN PLANERAS ETT GARAGE ATT BYGGAS. SAMTLIGA HUS FÖRBINDS DIREKT MED 

DETTA GENOM HISSCHAKT. 

PÅ GULDHEDSGATAN FINNS DET 

IDAG EN MYCKET VACKER VILD- 

VINSBEVUXEN ÖPPNING I 

MUREN. VI VILL ATT DENNA VILD- 

VINSPORT SKA FUNGERA SOM 

ENTRÉ TILL VÅRT KVARTER, 

VARFÖR VI BINDER SAMMAN DE 

TVÅ MED ETT VILDVINSKANTAT 

GÅNGSTRÅK, VIA EN NYBYGGD 

TUNNEL UNDER EGNAHEMSVÄ- 

GEN. 

AV: ERIKA LUNDÉN & MARIANN GRUNDVALL , A2, HT-07, GRUPP 25, BILD 1 

261

SEKTION A-A 

SKALA 1:1000 

I VÅR LÄGEHENTSSAMMANSÄTTNING 

HAR VI FÖRUTOM TRÄDKOJOR ÄVEN 

INSPIRERATS AV VM-HUSEN. MEN VI 

HAR LÅTIT INSIDANS MÅNGFALD SYNAS 

OCKSÅ I FASADEN. DE OLIKA LÄGEN- 

HETMODULERNA BETONAS GENOM 

FÖRSKJUTNINGAR AV VOLYMER, FÄRG- 

SÄTTNING OCH MATERIALVAL. FÖR- 

SKJUTNINGARNA TJÄNAR ÄVEN SOM 

EXTRA LJUSINSLÄPP OCH SOM BAL- 

KONGYTOR. SOM FASADMATERIAL HAR 

VI TÄNKT OSS GRÅBRUN STÅENDE TRÄ- 

PANEL, FÄRGAD BETONG OCH GRÅ 

NATURSTEN PÅ SOUTERRÄNGVÅNIN 

GENS FASAD. TAKET SKA ÄVEN DET 

VARA I GRÅBRUNT TRÄ, LIKSOM EN DEL 

PELARE I FASADEN FÖR ATT FÅ FRAM 

DEN RÄTTA TRÄDKOJSKÄNSLAN. 

SEKTION B-B 

SKALA 1:100 

FASAD ÖST, SEKTION C-C 

SKALA 1:100 

AV: ERIKA LUNDÉN & MARIANN GRUNDVALL, A2, HT-O7, GRUPP 25, BILD 2, 

262

ENTRÉPLAN 

PLAN 0 

SKALA 1:100 

PLAN -1 

SKALA 1:100 

AV: ERIKA LUNDÉN & MARIANN GRUNDVALL, A2, HT-07, GRUPP 25, BILD 3 

263

NORMALPLAN 

PLAN 3 PLAN 4 

PLAN 5 

SKALA 1:100 SKALA 1:100 SKALA 1:100 

264 

AV: ERIKA LUNDÈN & MARIANN GRUNDVALL, A2, HT-07, GRUPP 25, BILD 4

TYPLÄGENHET 

VI VISAR HÄR MÖBLERINGSVARIANTER FÖR OLIKA 

FAMILJEKONSTELLATIONER I TVÅ TYPLÄGENHETER SOM HAR EN LIKNANDE PLANLÖSNING. 

TILL VÄNSTER TÄNKER VI OSS ATT DET BOR TVÅ STUDENTER ELLER UNGDOMAR OCH I LÄGENHETEN 

TILL HÖGER ETT PAR. 

GENOMGÅENDE FÖR VÅRA ETAGELÄGENHETER 

ÄR TRAPPAN I MOTLJUS, BAKOM VILKEN DET GÅR 

EN FÖNSTERSLITS FRÅN GOLV TILL TAK. 

PLAN 4 

SKALA 1:50 


265

TYPLÄGENHET 

I OMRÅDET FÖRELIGGER DET ETT BEHOV AV LÄGENHETER AV VARIERANDE STORLEKAR. HÄR FINNS MYCKET 

BARNFAMILJER, OCH NÄRHETEN TILL CHALMERS EFTERFRÅGAR BOSTÄDER FÖR STUDENTER. VI HAR DÄRFÖR 

VALT ATT RITA LÄGENHETER I STORLEKEN 1-4 ROK, I ETT ELLER TVÅ PLAN. LÄGENHETERNA ÄR YTEFFEKTIVA 

LIKT TRÄDKOJOR OCH EN DEL I ETAGE FÖR ATT FÖRSTÄRKA DEN VERTIKALA KÄNSLAN. LÄGEHETERNAS MATE- 

RIALVAL PRÄGLAS OCKSÅ AV TRÄDKOJOR MED TRÄPLANK TILL GOLV, TRÄDÖRRAR OCH MED TRÄPELARE SOM 

SYNLIGA KONSTRULTIONSELEMENT I RUMMEN. 

PLAN 5 

SKALA 1:50 


266

4 punkthus i en båge längs bergets kant skapar 

en linje som sammankopplar guldhedens 

punkthus med lamellhusen i Landala. 

N 

Varje punkthus består av två huskroppar som 

hålls samman av en glasad entréhall. Huskropparna 

varierar i höjd i kontrasterarande riktning 

mot tomtens lutning. 

Förtätning 

Guldheden 


skala 1:1000 

Förslag 26 



A2 HT-07 

267

Husen är placerade längst ut på klippkanten 

mot Landala eftersom vi vill möta Landalas 

bebyggelse med en urban karaktär samtidigt 

som den gröna ringen kring Guldheden bevaras. 

+24000 

+21000 

+18000 

+15000 

+12000 

+9000 

+6000 

+3000 

+0 

Sektion 

skala 1:200 

Förslag 26 



A2 HT-07 

268

T 

F F 

G 

10 

11 

12 

13 

14 

15 

16 

17 

18 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

F 

F 

F 

F 

F 

F 

30600 

28800 

G G G G 

G G 

1 rok 

31 kvm 

G G G 

G 

G 

G 

G 

G 

9800 

13000 

4 rok 

112 kvm 

3 rok 

91 kvm 

5000 

G 

G 

G 

G 

G 

4 rok 

132 kvm 

G 

G 

2 rok 

70 kvm 

9800 

Normalplanet består av fem lägenheter med unik utformning anpassade 

för att skapa goda boendemiljöer för en bred målgrupp. 

G 

G 

G 

G 

6000 

I den högre huskroppen har vi placerat en trea med spännande 

ljusförhållanden i vardagsrum, en etta med avskiljbar sovalkov och 

balkong samt en fyra med goda ljusförhållanden och tydliga axlar. 

9000 7700 

Den lägre huskroppen har vi delat upp i en stor fyra med fint kök och 

vardagsrum och en tydlig diagonal, samt en generös tvåa med husets 

bästa ljusförhållanden. 

Normalplan 

skala 1:100 

Förslag 26 



A2 HT-07 

269

15 150 

3 550 11 600 

9 800 

400 3 700 150 5 150 400 

400 3 700 150 539 150 900 150 3 410 400 

400 195 900 2 605 150 5 150 400 

150 1 600 150 1 650 300 2 650 150 2 675 150 1 800 150 3 325 400 

3 550 2 047 900 153 900 2 825 900 149 900 2 826 



badrum 


10,5kvm 

9kvm 

4,5kvm 

15kvm 

G G G 

hall 

klk 

112kvm 

7kvm 

G G G G G 

F F 

G 

G 

badrum 

kök 

vardagsrum 

4,5kvm 

17kvm 

22kvm 

hall 

entré 

15kvm 

1 100 100 900 100 900 100 900 1 572 900 2 828 400 

400 4 396 150 4 454 400 

9 400 400 

9 800 

Typlägenheten är en fyra 

med ljusinsläpp från tre håll 

och en svindlande utsikt 

ner mot innergården. 

Lägenheten har flera tydliga 

axlar där siktlinjen från 

entrén förbi badrum och 

kök in till vardagsrummet 

är central. 

Det finns rundgångsmöjligheter 

genom köket där 

en vägg skiljer av den offentliga 

delen mot de privata 

inre rummen. 

850 900 162 900 3 613 900 100 900 100 900 1 000 900 832 900 100 900 93 1 100 

150 14 600 400 

15 150 

15 150 

Våning 0 

Typlägenhet 

skala 1:50 

Förslag 26 



A2 HT-07 

270

G 

G 

F 

F 

Rummen storlek och form 

möjliggör alternativa 

möbleringar som lätt 

kan anpassas efter de 

boendes behov. 

Typlägenhet med 

alternativmöblering 

skala 1:50 

Förslag 26 



A2 HT-07 

271

För att förstärka kontrasten i hur 

husen möter Landala respektive 

Guldheden har vi varierat färg och 

materialval mellan huskroppararna 

Fasader 

skala 1:100 

Förslag 26 



A2 HT-07 

272

Det lägre huset mot Guldheden har 

fått ljusa putsfasader medan den 

högre huskroppen mot Landala är 

klätt i mörkgrå fibercementskivor. 

Fasader 

skala 1:100 

Förslag 26 



A2 HT-07 

273

10 

11 

12 

13 

14 

15 

16 

17 

18 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

Lägenhetsförråd 


Tvättstugor 

I källaren bär en konstruktion av 

pelare och balkar upp de bärande 

elementen i husen ovanför. 

Lägenhetsförråd 

Cykelförråd 

Tvättstugorna är öppna och 

ljusa och förrådsrummen skiljs av 

mot de gemensamma utrymmena 

för att öka på tryggheten och 

överskådligheten i källaren. 

Garage 

Under de tre första husen i vår rad 

är ett garage utsprängt med plats 

för områdets alla bilar. 

Källarplan 

skala 1:100 

Förslag 26 



A2 HT-07 

274

275

Byggnaden sluter sig mot en gemensam gård mot 

väst och skapar förutsättningar för variationsrika 

utemiljöer med de privata terrasserna, de 

gemensamma uteplatserna, både på gården och på 

olika plan i huset. 

ENMODUL 

TVÅMODUL 

CYKEL OCH GÅNGSTRÅK 

FÅR TRAFFIKERAS AV EXEMPELVIS FLYTTBILAR, AMBULANSER OCH SOPBIL 

ENTRÉ TILL TRAPP OCH HISSHUS 

I PLAN ETT FINNS ÅTERVINNINGSRUM 

OCH I DE ÖVRE FINNS TVÄTTSTUGOR 

GÅRDEN HAR LIKSOM BYGGNADSFASADEN 

OLIKA REKTANGULÄRA ELEMENT 

GRÄS 

NATURSINGEL/GÅRDSGRUS 

PLATTOR 

TRÄDÄCK 

HISS- OCH 

TRAPPHUS 

ENMODUL 

N 

GENERÖSA UTEPLATSER 

SOM DELVIS BYGGER PÅ 

TAK FRÅN VÅNINGEN 

UNDER 

ENMODUL 

ENMODUL 

TVÅMODUL 

EGNAHEMSVÄGEN 

ENTRÉ TILL TRAPP OCH HISSHUS 

I PLAN ETT FINNS ÅTERVINNINGSRUM 

OCH I DE ÖVRE PLANEN FINNS TVÄTTSTUGOR 

HISS- OCH 

TRAPPHUS 

GEMENSAM TAKTERASS 

MED VÄXTVÄGGAR 

TREMODUL PLAN 2 

ENMODUL 

LOFTGÅNGAR, PLACERADE 10 CM FRÅN 

VÄGG FÖR LJUSNEDSLÄPP, 

STRÄCKER SIG DELVIS ÖVER TAKEN 

FRÅN VÅNINGEN UNDER 

PLAN 4 SKALA 1:150 

PARKERING SKER UNDER HUSEN, I EN SAMLAD 

PARKERINGSANLÄGGNING SOM NÅS FRÅN EGNAHEMSVÄGEN 

I DETTA PLAN FINNS APPARATRUM, FLÄKTRUM 

OCH ELCENTRAL, HISS OCH TRAPPHUS NÅS 

BOSTADENS RUM 

Flerbostadshus HT-2007 

276 

Cajsa Magnusson CTH 

Sara Wernsten CTH

Enmodul 2 rok 42 kvm Tvåmodul 3 rok 84 kvm Tremodul 4 rok 126 kvm 

SOVRUM 12 KVM 

KÖK 

RUM 

KÖK 19 KVM 

FRD / KLK 

5 KVM 

RUM 12 KVM 

KLK 4 KVM 

RUM 11 KVM 

VARDAGSRUM 27 KVM 

KÖK/ALLRUM 25 KVM ENTRÉ 3 KVM BAD 4 KVM BAD 7 KVM ENTRÉ 7 KVM BAD ENTRE VARDAGSRUM RUM 

skala 1:50 skala 1:50 skala 1:50 

Entéplan 

LÄGENHETERNA 

Sammanlagt 25 bostäder och parkeringsgarage fördelade på fyra våningsplan 

och tre byggnader bildar flerbostadshuset vid Egnahemsvägen. 

Antalet enmoduler är 10 st, tvåmodulerna är 8 st och tremodulerna är 7 st. 

Nyckeltal, dvs BOA/BTA, relation mellan yta som man kan hyra ut och den totala 

ytan ligger på ca. 0,65. 

Lägenheterna är uppbyggda på grundmodulen 7*7 m och har kombinerats på olika 

sätt för optimala planlösningar. 

Siktlinjer, rundgång och generösa terrasser mot gården karaktäriserar 

samtliga lägenheter. Skjutdörrar sparar plats och gör bostaden mer 

flexibel och öppen. De har anpassats till olika familjeförhållanden, 

såsom barnfamilj, ensamstående, yngre, äldre, kompispar och par. 

I modul ETT finns ett väl fungerande kök, generöst och separat sovrum 

och en öppenhet ut mot terrassen som en förlängning av lägenheten. 

I modul TVÅ har målet varit att förstärka lägenhetens längd, men samtidigt 

ge lägenheten en tydlig uppdelning. 

Modul två och TRE har vi valt att koppla sammman planmässigt men med 

en förlängning genom etagévåning i modul tre. Övre våning fungerar som 

ett extarum som förslagsvis kan inredas som hobbyrum, uthyrningsrum, 

extra sovrum, kontor, ungdomsrum eller kanske ett lyxigt relaxrum? 

Plan två skala 1:50 

Förslag för övre plan: Kontor, hobbyrum, 

uthyrningsrum eller två mindre sovrum. 

Här möblerat för ett föräldrarsovrum och 

arbetsdel. 

BOSTADENS RUM 

Flerbostadshus HT-2007 


Sara Wernsten CTH 

277

FASAD MOT NORR 

skala 1:100 

Varje lägenhetsmodul har antingen liggande eller stående träpanel 

medan hiss och gemensamma utrymmen har vertikala växtväggar. 

Fasaden mot norr har ett system där de neutrala fasaderna har 

växtväggar eller viss växtbeklädnad. De utskjutande fasaderna har 

stående panel och de inåtgående har liggande panel. 

Loftgångarnas räcken är av glas. 

FASAD MOT NORR 

SKALA 1:100 

A A 

TRAPP TREMODUL BAD 

KLK TVÅMODUL BAD ENMODUL 

MODULHÖJD 3m exkl. bjälklag 

SEKTION A-A 

skala 1:100 

BOSTADENS RUM 

Flerbostadshus 278 HT-2007 


Sara Wernsten CTH

MERGE 

THE 

279

Merge! 

The house and the situationplan have the same concept. The feeling of something 

to connect, to belong is important. The house has two different parts 

that will belong to each other and connect trough an expanding room that 

reaches to the other house. So is this land/area for Guldheden and Landala. 

The houses will create a nice athmosphere, a good feeling of connection in the 

existing grayzone between Landala and Guldheden. They will create a natural 

block that will be this areas “bridge”. 

By this chois of place we will not take away the valuable woods just north. We 

will also give more exploitation opportunitys if needed in the future. 

With this type of house, with the more noise sensetive areas in the north, the 

existing traffic at Guldhedsgatan will not be any problem. 

280

This illustration shows how three of 

the apartments are situated in the 

building. 

There are four types of apartments 

witch gives the residents many different 

choises in area, number of rooms 

etc. 

All apartments have a so called “Representationzone” 

and a “Breedingzone”. 

These zones are different in 

many ways. 

When you enter a flat you will 

alvays come in to the Representationzone. 

It is full of light 

from the big exposed widows. In 

the Representationzone you will 

find main functions such as 

kitchen, diningarea, wc and a 

more open social feeling. Here 

you can have guests without interfere 

with the more private 

Breedingzone. 

The zones are seperate appartby 

a bridge or more like an extension 

of the room. The slimbridge, 

the feeling of open air, 

but sometimes also the social 

room, will let you know that 

youre changing zone. 

In the Breeding zone you will 

find the more enclosed rooms. 

Here you will get a more secure 

feeling whit more/total privacy. 

This area has less glass and exposure 

and are well fitted for 

bedrooms, kidsroom etc. 

281

Flatten the ground 

for easy acces from 

all directions. Make 

This livingarea 

comfotable Reduce 

cliffs and steeps. 

A-A 

GULDHEDEN? 

LANDALA? 

GOTHENBURG! 

-WHY DIVIDE? 

-MERGE! 

blow away the wall 

blow away the portal 

make Aschebergsg- 

Guldhedsgatan 

between Landala and 

Guldheden more than 

just a transportation 

and a border 

Make Guldheden 

and Landala 

come together! 

Make them Merge! 

N 

Situationplan 1:1000 

100meter 

282 

bulldoze and break down 

the wall and parts of the 

ripped granit att the north 

side of Gh.g. 

Just east of the old bridge 

Youll find a P-entrence 

to the basement to the 

two houses at SW. 

All the bedrooms are 

placed in the north 

side of the house 

partly because of 

trafficsong and 

sunconditions

[01] 

Open area 

light and high with 

glass roof 6 floor up. 

Almoste like a gardenhouse. 

Exciting 

lights and shadows 

from the bridges and 

trough the southfacade. 

CAFÉ/ 

FOR RENT 

TEC.ROOM 

LAUNDERY 

[01] 

room for needs. 

for exampel small 

apartments, 

hobbyroom etc. 

First floor 

Entrance 

REPRESENTATION 

Public 

Open 

Social 

Funktion 

24000 

18000 

6500 5000 

6th floor 

Both apartments: 150m2 

Private 

Closed 

Family 

Rest 

BREEDING 

a SIX floor house 

with 14 apatments 

283


Public 

Open 

Social 

Funktion 

2nd to 3rd and 

4th to 5th floor apartment: 75m2 

2nd and 4th floor aparmtent: 110m2 

Private 

Closed 

Family 

Rest 

BREEDING 

2&4th floor 

3rd and 5th floor apartment: 56m2 

3&5th floor 

284


BREEDING 

COMUNICATIONAREA 

INDOOR 

AREA 

w.GLASS- 

ROOFand 

-WALLS 

NATURAL 

LIGHT 

SOURCE 

FOR ALL 

APPARTMENTS 

LIMITED VISIBILITY/ 

INSIGHT 

VERTICAL 

VENETIAN BLINDS 

GLASSFACADE 

EXPOSED STEELCONSTRUCTION 

FOOD 

WC 

BATH 

TV/ WORK /HANGOUT 

BRIDGE/CAFÉ 

FAMILY/ 

REST/ 

SECURE 

AREAS 

CLOSED FACADE 

/WOOD PANEL AND WIDOWS 

sunlight 

guidlines 

285

B-B 

28000 

FASAD SOUTH 1:100 

GLASS WITH CONCRETE 

AND EXPOSED STEEL 

COSTRUCTION 

garage/storage/ 

funktions (fan etc.) 

SEKTION B-B 1:100 

Existing 

building 

286 

Gulhedsg. 

SEKTION A-A 1:200 

a small calmer street, 

isolated with benchhigh 

concreetwalls. Purpouse: 

quick-stops, 

pick up/jump off etc. 

The calmer side of the building. 

No cars, no traffic. Lots of grass 

and trees.

Modell Stadsbostaden

288

289

290

Kritikmall A2 Bostadens rum 2007 




Namn: 

Inlämning: 

Arbetsmodell av lägenhet 

Situationsplan 1:1000 inkl. huvudmått och norrpill 

Typlägenhet 1:50 

Planer 1:100 inkl. längd- och breddmått area / rum total bostadsarea 

Sektion som visar hus, gata, natur 1:100 inkl. höjdmått takvinkel 

Ritteknik –OK 

Perspektiv exteriör Interiör 

Nyckeltal 

Projektförutsättningar uppfyllda / tänkta: 

Husets huvudmått är inom ram 

Avgränsning mot grannar / intilliggande hus / gård / skog 

Platsens förutsättningar i staden + husets förutsättning på platsen 

Generell användning? Barnfamilj / äldre par / ensamboende / par / kollektiv 

Arbetsplats i bostaden? 

Hållbar-utvecklings-tanke 

Inomhusklimat (materialval i fasad bl a) 

(x =uppfyllt/utläsbart, / =ej utläsbart men möjligt, = ej uppfyllt/ej utläsbart) 

Projektet 

Uttalad projektidé 

a) presentation av idén i bild och text 

b) genomförande av idén 

c) idéns relevans för projektet 

Presentation; tydlighet, läsbarhet 

Hustyp, kommunikation 

Lägenhetstyp 

Rumssamband 

Genomsikt, rörelsemöjligheter, flexibilitet 

Kritikmallen framtagen för Bostadens rum av Lisa Wingård 2007 

291

292

Inlämning och kritik, Stadsbostaden – Bostadens rum 2007 

Inlämning sker tisdag 23 oktober kl 18. 

Inlämningsfilen skall namnges med det gruppnummer 

ni fått för respektive projektgrupp. Inlämning sker 

digitalt till nylander@chalmers.se. Lämna en fil med 

högre upplösning för tryck och en fil med lägre 

upplösning för ”skärmbruk”. Filen med lägre 

upplösning skall vara omkring 5Mb. (30MB är max för 

e-posten). 

Observera att liggande format A1 gäller och ange 

projektnummer enligt ovan samt namn tydligt i högra, 

nedre hörnet på varje plansch. Numrera planscherna 

löpande Gruppnummer + 01:01, 02. 03 osv. 

Gruppnamn och era namn på varje ritning/plansch är 

viktigt för att gästkritiker m fl skall veta vem som står 

bakom förslagen. Max 8 planscher, men försök 

koncentrera er redovisning så mycket som möjligt. 

Plats: Kritiken sker i A-salen där hela årskursen är 

samlad torsdag till tisdag. 

En A3 omgång hängs upp på väggarna runt A gården. 

Modellen placeras på vit kub intill ert förslag. 

Inläsning av förslagen sker onsdagen 24 oktober. Varje 

projektgrupp läser in det förslag som kommer efter det 

egna på program för kritikdagarna, nedan. Grupp 1 

läser in grupp 6, som läser in grupp 11 osv... 

Kritiken sker torsdag 27 till tisdag 30 oktober, mellan 

9-17. Kritikdagarna inleds med att gästkritikerna gör en 

kort inledande föredrag om hur de ser på arkitektur och 

bostadskvaliteter. Kritiken av respektive projekt inleds 

med att förslagsställarna gör en kort presentation av 

förslaget, (3-5min), därefter kommer lärarkritik av Ola 

och Sten, därpå kritik från gästkritiker samt kritik av 

berörd elevgrupp, därefter en avslutande diskussion. 

Kritiktiden för varje förslag är 35-40min. Vi kommer 

att använda den ”mall” som Lisa Wingård presenterade 

vid Markbostadskritiken, som kommer att finnas på 

studieportalen. 

Tisdagen 30 oktober på em träffar ni era respektive 

handledare och har ritsalsvis en genomgång av 

arbetsprocess, metoder och liknanden. Därefter sker i 

(A-salen) en sammanfattning av kritiken och avslutning 

av kursen. 

Kritikdag 1 Torsdag 25 okt 

Gästkritiker Kia Bengtsson, Arkitekt, MA Konsult 

Föredrag 9-9,40, Några bostadsprojekt, Kia Bengtsson 

Förslag 1 10 – 10.40 Ellen, Björn, Susanna, Hanna 

Förslag 6 10.40-11.20 Hanna, Sofie, Gottfrid 

Förslag 11 11.20-12 Anna, Karin, Cornelia 

Lunch 

Förslag 17 13-13,40 Elin, David, Elin 

Förslag 23 13.40-14.20 Philip, Isabella, Jesper 

Förslag 7 14.20-15.00 Olof, Sanna, Karin 

Paus 

Förslag 3 15.30-16.10 Ylva, Simon, Therese 

Förslag 28 16.10-16.50 Viktor 

Kritikdag 2 Fredag 26 oktober 

Gästkritiker Lena Andersson, projektutvecklare, HSB 

Föredrag 

9 - 9.40 Lena om hennes verksamhet på HSB 

Förslag 13 10 – 10.40 Maja, Sara, Johan 

Förslag 18 10.40-11.20 Elin, Elina, Ola 

Förslag 24 11.20-12 Erik, Caroline, Julia 

Lunch 

Förslag 4 13-13,40 David, Andrea, Niosha 

Förslag 8 13.40-14.20 Sanna, Catharina, Martin, Anna 

Förslag 27 14.20-15.00 Cajsa, Sara 

Paus 

Förslag 14 15.30-16.10 Marina, Frida, Anna, Neda 

Förslag 19 16.10-16.50 Sara, Emil, Camilla, Thor Oscar 

Kritikdag 3 Måndag 29 oktober 

Gästkritiker Lina Lindquist, projektutvecklare Skanska 

Föredrag 9 - 9.40 Lina om hennes verksamhet 

Förslag 25 10 – 10.40 Erika, Marianne 

Förslag 5 10.40-11.20 Johan, Jonatan, Carolina 

Förslag 22 11.20-12 Emelie, Carl 

Lunch 

Förslag15 13-13,40 Fredrik, Sofia, Therese 

Förslag 20 13.40-14.20 Helena, Sara, Jens 

Förslag 9 14.20-15.00 Ellen, Maria, Axel 

Paus 

Förslag 26 15.30-16.10 Jenny, Arvid 

Förslag 2 16.10-16.50 Lovisa, Linda, Saga, Cecilia 

Kritikdag 4 Tisdag 30 oktober 

Gästkritiker Kajsa Krona, KUB arkitekter 

Föredrag 9 -9,40 Aktuella bostadsprojekt, Kajsa Crona 

Förslag 10 10 -10.40 Patricia, Anna-Karin, Anna, Anna-Sofia 

Förslag 17 10.40-11.20 Malin, Jenny. Lina 

Förslag 21 11.20 - 12 Livia, Susanna, Matti 

Lunch 

13-14.30 Handledarkritik om processer och utveckling i 

respektive projekt 

15-17 Avslutning 

chalmers arkitektur – bostadens rum 



293

294

1. Föreläsningarna: 

Antal föreläsningar, var det lagom många? 

Mycket dåligt 

Dåligt || 

Godkänt ||| 

Bra ||||| ||||| ||||| ||||| ||||| ||||| || 

Mycket bra ||||| || 

Var föreläsningarna relevanta för kursen? 

Mycket dålig 

Dåligt | 

Godkänt ||||| | 

Bra ||||| ||||| ||||| ||||| ||||| |||| 

Mycket bra ||||| || 

2. Övningsuppgifterna 

Vad tyckte n om övningsuppgift Markbostaden? 

Omfång: 

Mycket dålig 

Dåligt ||| 

Godkänt | 

Bra ||||| ||||| ||||| |||| 

Mycket bra ||||| ||||| ||||| ||||| | 

295

Frågeställning/uppgiften, var den relevant? 

Mycket dålig 

Dåligt 

Godkänt 

Bra ||||| ||||| ||||| ||||| |||| 

Mycket bra ||||| ||||| ||||| |||| 

Inlämning/redovisnings krav för Markbostaden, 

var det relevant? 

Mycket dålig 

Dåligt | 

Godkänt ||| 

Bra ||||| ||||| ||||| ||||| ||| 

Mycket bra ||||| ||||| ||||| 

Kritiken - Markbostaden - Har ditt förslag fått 

tillräckligt med kommentarer/kritik? 

Mycket dålig | 

Dåligt || 


Bra ||||| ||||| |||| 

Mycket bra ||||| ||||| ||||| ||||| 

296

Vad tyckte ni om övningsuppgiften Stadsbostaden? 

Omfång: 

Mycket dålig 

Dåligt 

Godkänt ||| 

Bra ||||| ||||| ||||| | 

Mycket bra ||||| ||||| ||||| ||||| ||||| | 

Frågeställningen/uppgiften? 

Mycket dålig 

Dåligt 

Godkänt | 

Bra ||||| ||||| ||||| | 

Mycket bra ||||| ||||| ||||| ||||| ||||| || 

Inlämning/redovisningskrav? 

Mycket dålig 

Dåligt | 

Godkänt ||||| 

Bra ||||| ||||| ||||| ||||| ||| 

Mycket bra ||||| ||||| ||||| 

297

Kritiken - Stadsbostaden? Har ditt förslag fått 

tillräckligt med kommentarer/kritik? 


Dåligt 

Godkänt |||| 

Bra ||||| ||||| ||||| ||||| || 

Mycket bra ||||| ||||| |||| 

Bra) 

3. Vad tyckte ni om Dagskisserna? 

Mycket dålig 

Dåligt 

Godkänt ||||| ||||| 

Bra ||||| ||||| |||| 

Mycket bra ||||| ||||| ||||| ||| 

4. Vad tyckte ni om seminariet 

Mycket dålig 

Dåligt | 

Godkänt ||||| ||||| | 

Bra ||||| ||||| ||||| ||| 

Mycket bra ||||| ||||| 

298

5. Lärare och handledare. 


Dåligt ||||| 


Bra ||||| ||||| ||||| || 

Mycket bra ||||| ||||| |||| 

Kursledning; Sten Gromark och Ola Nylander 

Mycket dålig 

Dåligt 

Godkänt || 

Bra ||||| ||||| ||||| ||||| ||||| | 

Mycket bra ||||| ||||| ||||| | 

6. Information från kursledningen till årskursen, hur 

har den fungerat? 

Mycket dålig 

Dåligt 

Godkänt ||||| ||||| 

Bra ||||| ||||| ||||| ||| 

Mycket bra ||||| ||||| ||||| 

299

7 Data- kopiering- utskrifter etc - hur har det 

fungerat? 

Mycket dålig ||| 

Dåligt ||||| 

Godkänt ||||| ||||| 

Bra ||||| ||||| |||| 

Mycket bra ||||| ||||| 

8. Ritsalarna. 

Hur har ritsalsmiljön varit? 

Mycket dålig 

Dåligt |||| 

Godkänt ||||| ||||| ||||| ||| 

Bra ||||| |||| 

Mycket bra ||||| ||||| ||| 

9. Studieresan. Vad tyckte ni om studieresan - 

relevant för kursen? 

Mycket dålig 

Dåligt | 

Godkänt ||||| ||| 

Bra ||||| ||||| ||||| ||||| 

Mycket bra ||||| ||||| ||| 

300

10 Konstruktion och Datakurs var denna gång 

integrerade i kursen. Hur har det fungerat? 

Mycket dålig ||| 

Dåligt ||||| ||||| || 

Godkänt ||||| ||||| |||| 

Bra ||||| ||||| |||| 

Mycket bra 

Övrigt 

Mycket dålig 

Dåligt 

Godkänt | 

Bra ||||| ||||| ||||| ||||| || 

Mycket bra ||||| ||||| ||||| ||||| | 

3003

302

Medverkande lärare, handledare och kritiker i kursen. 

Huvudhandledare: 

Arkitekt Anna Eriksson, Krook & Tjäder arkitekter 

Arkitekt Pekka Leppänen, Sweco FFNS arkitekter 

Arkitekt Claes Johansson, Clark Studio 

Arkitekt Silvia Orrego, Göteborgs Stadsbyggnadskontor 

Arkitekt Thomas Landenberg, White arkitekter 

Handledningsstöd under Markbostaden 

Arkitekt Lisa Wingård, Kanozi arkitekter 

Arkitekt Anna Lilja, Abako Arkitekter 

Arkitekt Björn Gross, Arctic studio 

Seminarieledning 

Arkitekt Lisa Wingård, Kanozi arkitekter 

Arkitekt Claes Johansson, Clark Studio 

Kritiker Flerbostadshuset 

Arkitekt Kia Bengtsson MA Arkitekter 

Arkitekt Lina Lindqvist, Skanska Nya Hem 

Arkitekt Lena Andersson, HSB Göteborg 

Arkitekt Kajsa Krona, Kub arkitekter 

Kursledning 

Arkitekt Ola Nylander 

Arkitekt Sten Gromark 

301

Litteratur 

Obligatorisk kurslitteratur är följande två böcker: 

Bostadens rum, Ola Nylander, Sten Gromark, Fredrik Nilsson, Christina Redvall, 

Chalmers 2007, Svensk Byggtjänst, Stockholm, 2007. 

Bostaden och kunskapen, Arkus, redaktör Mikaela Eckered. 

Dessa båda böcker säljs på Cremona. Kostnad för Bostadens rum är 127:-, kostnaden 

för Bostaden och kunskapen är 240:-. 

Nedanstående två böcker delas ut under introduktionen 3 september. 

Bostaden som arkitektur, Ola Nylander, avhandling Chalmers 1998. 

Bostad 1999-2001. Om SAR:s bostadspris. 

På hemsidan finns följande artiklar/litteratur: 

Allmännyttiga bostäder, från SABO 

Artikel om hemlöshet, GP, Catharina Thörn 

Dyr bostad öppnar för billig Sydsvenskan, Ledare, 2004-04-26 

Bygga bra bostäder, Boverket 

Del ur ”Floor plan Manual” 

Del ur ”The Unprivate Home”, Terence Riley 

Vad värderar vi i vårt boende, från SABO 

Kursboken Bostadens rum 

304

2007 Bostadens rum - rapporten screen.pdf - arkitektur

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

2007 Bostadens rum - rapporten screen.pdf - arkitektur

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?