Untitled - Visita

shr kollektiv kommunal 5e korr 08-03-28 11.44 Sida 1 

2007-06-01–2010-05-31 

KOLLEKTIVAVTAL 

§ 

Sveriges Hotell- och 

Restaurangföretagare, SHR 

Svenska Kommunalarbetareförbundet, 

Kommunal 

1


Innehållsförteckning 

Sid 

Avtal om allmänna anställningsvillkor 

1 Kap Avtalets giltighetsområde 4 

1 § Allmänt 4 

2 Kap Anställnings ingående och upphörande 4 

2 § Anställning tillsvidare 4 

3 § Provanställning 5 

4 § Tidsbegränsad anställning 6 

5 § Överenskommelse om turordning 7 

6 § Anställningsbevis 7 

7 § Intyg – betyg 7 

3 Kap Arbetstid 8 

8 § Arbetstid 8 

9 § Arbetstidsschema 10 

10 § Övertid 11 

11 § Mertid 11 

12 § OB-ersättning 12 

4 Kap Ledighet 12 

13 § Föräldraledighet 12 

14 § Permission 12 

15 § Semester 13 

5 Kap Kostbestämmelser 14 

16 § Kost på arbetsplatsen 14 

2


6 Kap Regler för löneberäkning 15 

17 § Lön för anställning del av avlöningsperiod 

och avdragsregler vid frånvaro 15 

18 § Sjuklön 17 

19 § Föräldralön 19 

20 § Utbetalning av lön m m 20 

7 Kap Ordningsregler 20 

21 § Skyddsutrustning 20 

22 § Frånvaro från arbetet 21 

23 § Anslagstavla och arbetsplatsbesök 21 

24 § Anställds ersättningsskyldighet 21 

25 § Försäkringar 22 

26 § Arbetsledning m m 22 

27 § Giltighetstid 22 

28 § Förhandlingsordning 23 

Bilaga 1 Avtal om löner m m 25 

Bilaga 2 Entreprenadföretag mom 1, 2 32 

Bilaga 3 Överenskommelse om riktlinjer för 

kompetensutveckling 33 

Bilaga 4 Ramavtal för årsarbetstid 34 

Bilaga 5 Adresser till SHR och Kommunal 38 

3


Avtal om allmänna anställningsvillkor 

1 Kap Avtalets giltighetsområde 

1 § Allmänt 

Detta avtal gäller inom Kommunals verksamhetsområde och medlemsföretag i 

SHR som huvudsakligen bedriver måltids- eller logiverksamhet på entreprenad 

inom kommunal eller landstingskommunalt reglerad verksamhet. 

Som förutsättning för bundenhet av avtalet gäller att medlemsföretag i SHR 

anmält tillämpning av avtalet till SHR. Vidare gäller att SHR godkänner protokoll 

efter lokal förhandling i vilket anges att avtalet tillämpas. SHR förbinder 

sig att informera Kommunal om medlemsföretag som inkopplats till 

avtalet. 

Löne- och anställningsvillkor regleras i löneavtalet, enligt bilaga 1. 

Genom bundenhet av detta avtal skall garantiregeln, enligt bilaga 2, iakttagas. 

2 Kap Anställnings ingående och upphörande 

Beträffande regler för upphörande av anställning hänvisas till lagen (1982:80) 

om anställningsskydd, LAS. För i 3–4 §§ angivna anställningsformer gäller 

utöver LAS, i förekommande fall avtalets regler. 

2 § Anställning tillsvidare 

1. Anställnings ingående 

Anställning gäller tillsvidare om ej annat avtalats. 

Provanställning som inte avslutas eller avbryts övergår i tillsvidareanställning. 

2. Anställnings upphörande 

LAS reglerar följande vad avser uppsägningstider vid arbetsgivares och 

arbetstagares uppsägning. 

För anställningsavtal som har ingåtts den 31 december 1996 eller tidigare 

gäller: 

För både arbetsgivare och arbetstagare gäller en minsta uppsägningstid av en 

månad. 

4


Om en arbetstagare vid uppsägningstillfället har varit anställd hos arbetsgivaren 

de senaste sex månaderna i följd eller sammanlagt minst tolv månader 

under de senaste två åren, har arbetstagaren rätt till en uppsägningstid av 

– två månader vid fyllda 25 år 

– tre månader vid fyllda 30 år 

– fyra månader vid fyllda 35 år 

– fem månader vid fyllda 40 år 

– sex månader vid fyllda 45 år 

För anställningsavtal som har ingåtts den 1 januari 1997 eller senare gäller: 

För både arbetsgivare och arbetstagare gäller en minsta uppsägningstid av en 

månad. 

Arbetstagaren har rätt till en uppsägningstid av 

– två månader, om den sammanlagda anställningstiden hos arbetsgivaren 

är minst två år men kortare än fyra år, 

– tre månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst fyra år 

men kortare än sex år, 

– fyra månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst sex år 

men kortare än åtta år, 

– fem månader, om den sammanlagda anställningstiden är minst åtta år 

men kortare än tio år, 

– sex månader om den sammanlagda anställningstiden är minst tio år. 

3 § Provanställning 

1. Ingående av provanställning 

Avtal om provanställning får tillämpas under högst sex månader. Vid frånvaro 

kan arbetsgivare och anställd skriftligen överenskomma om en mot frånvaroperioden 

svarande förlängning av provanställningstiden. 

2. Upphörande av provanställning 

2.1 Upphörande under pågående provanställningsperiod 

Arbetsgivare som avser att ge arbetstagare besked om att en provanställning 

ska avbrytas i förtid ska underrätta arbetstagaren om detta minst 14 dagar i 

förväg. 

Vill arbetstagaren avbryta provanställningen i förtid ska han underrätta 

arbetsgivaren minst 14 dagar i förväg. 

5


2.2 Upphörande vid provanställningsperiodens slut 

Om arbetsgivare eller anställd vill att provanställningen ska upphöra vid provanställningsperiodens 

slut utan att övergå i en tillsvidareanställning, ska han 

underrätta arbetstagaren/arbetsgivaren 14 dagar före periodens slut. 

Anmärkning: 

Är arbetstagaren fackligt organiserad ska arbetsgivaren samtidigt med 

underrättelsen varsla (meddela) den lokala arbetstagarorganisationen som 

arbetstagaren tillhör. 

4 § Tidsbegränsad anställning 

1. Ingående av tidsbegränsad anställning 

1.1 Tidsbegränsad anställning 

Avtal om tidsbegränsad anställning får fr o m den 1 juli 2007, enligt lagen 

(1982:80) om anställningsskydd, LAS, träffas i följande fall. 

För allmän visstidsanställning. 

För vikariat. 

För säsongsarbete. 

När arbetstagaren har fyllt 67 år. 

För tiden före den 1 juli 2007 tillämpas 5 § LAS i dess lydelse gällande t o m 

30 juni 2007. 

Anmärkning: 

Enligt 5 § LAS gäller att om en arbetstagare under en femårsperiod har 

varit anställd hos arbetsgivaren antingen i allmän visstidsanställning i 

sammanlagt mer än två år, eller som vikarie i sammanlagt mer än två år 

(tre år t o m den 31 december 2007), övergår anställningen till en tillsvidareanställning. 

Enligt 25 a § LAS har en deltidsanställd arbetstagare enligt vissa angivna 

förutsättningar företrädesrätt till högre sysselsättningsgrad. 

Tidsbegränsad anställning kan dessutom förekomma vid tillfälligt behov av 

arbetskraft enligt nedan. 

1.2 Extra anställning 

Avtal om extra anställning för enstaka dagar får träffas om det föranleds av 

arbetets oregelbundna beskaffenhet. Vid sådan anställning ska lägsta ersättningsgrundande 

arbetstid bestämmas. Anställningsformen får endast tillämpas 

när arbetsgivaren har tillfälligt behov av arbetskraft. 

6


Anställningsformen innebär att: 

– arbetsgivaren bara behöver erbjuda arbete när han har behov av extra 

arbetskraft, 

– den anställde kan acceptera eller avvisa erbjudet arbete, 

– lägsta ersättningsgrundande arbetstid är tre timmar per dag, 

– arbetstiden inte går att schemalägga. 

När sådan anställning omfattat i genomsnitt minst 20 timmar per vecka under 

minst en tvåmånadersperiod har arbetsgivaren därefter skyldighet att erbjuda 

extra anställning i mån av tillgång. Om det finns flera som arbetat under 

denna anställningsform ska, om någon av dem så begär, en turordningslista 

för sådan anställning upprättas. 

Om det efter överläggning och utredning klarläggs att det finns ett konstant 

arbetskraftsbehov som kan schemaläggas, ska arbetsgivaren erbjuda annan 

anställningsform än extra anställning. 

2. Upphörande av tidsbegränsad anställning 

Om anställningen ska upphöra före den tid som från början överenskommits 

gäller en uppsägningstid om 14 dagar för både arbetsgivare och anställd. 

Vid arbetsgivarens uppsägning ska varsel (meddelande) lämnas till den lokala 

fackliga organisationen som arbetstagaren tillhör sju dagar före besked om 

uppsägning till den anställde. 

5 § Överenskommelse om turordning 

Vid uppsägning och återanställning kan lokal överenskommelse om turordning 

träffas med Kommunal. 

6 § Anställningsbevis 

I samband med att anställningsavtal träffas, ska arbetsgivaren utfärda anställningsbevis. 

Om särskilda skäl föreligger kan dock anställningsbevis utfärdas 

senast sju dagar efter det att den anställde har börjat arbeta. 

Vid överenskommelse om ändringar i anställningsförhållandet ska nytt 

anställningsbevis utfärdas. 

7 § Intyg – betyg 

1. Intyg 

När anställd slutar, eller så begär, ska arbetsgivaren utfärda tjänstgöringsintyg, 

vilket anger arbetsuppgifter och anställningstid. 

7


2. Betyg 

Om anställningen omfattat minst tre månader och den anställde inom tre 

månader efter anställningens upphörande begär det, ska arbetsgivaren inom 

14 dagar utfärda betyg. Betyget ska ange arbetsuppgifter, anställningstid och 

vitsord. 

Anmärkning: 

Enligt bestämmelser i lag ska arbetsgivare utfärda arbetsgivarintyg för 

arbetslöshetskassa enligt fastställt formulär. 

3 Kap Arbetstid 

8 § Arbetstid 

Arbetstidslagen gäller med nedan angivna tillägg och undantag. 

1. Ordinarie arbetstid 

Den ordinarie arbetstiden för heltidsanställd är – om inte annat framgår av 

följande – i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka. Det innebär att denna 

arbetstid i vecka, då helgdag infaller på någon av dagarna måndag-lördag (s k 

lätthelgdag) minskar med antalet ordinarie arbetstimmar som annars skulle 

fullgjorts sådan dag. 

När nationaldag inträffar lördag – söndag erhåller arbetstagare vars arbetstid 

är förlagd till vardagar en arbetstidsreduktion med antalet arbetstimmar som 

motsvarar en normal arbetsdag. 

När nationaldag inträffar på en söndag erhåller arbetstagare vars arbetstid är 

förlagd till vardagar samt helgdagar en arbetstidsreduktion med antalet 

arbetstimmer som motsvarar en normal arbetsdag. 

Anmärkning: 

Arbetstagare kan ej erhålla ”dubbel kompensation” för lätthelgdag enligt 

ovan. 

Innehåller en anställds schema sön- och helgarbete var 4:e sön/helgdag eller 

mindre frekvent uppgår den genomsnittliga arbetstiden till 40 timmar per 

vecka och för varje arbetad ”helg” reduceras arbetstiden nästkommande 

vecka, eller annan vecka, med 3 timmar. 

Ordinarie arbetstid som är förlagd till såväl vardag som sön- och helgdag 

utgör i genomsnitt 37 timmar per vecka. 

Genomsnittet för arbetstid enligt schema, får beräknas på högst 24 veckor. 

Ordinarie arbetstid får uppgå till högst 48 timmar per vecka i genomsnitt 

under en period av 4 veckor. 

8


Efter lokal överenskommelse med Kommunal kan längre beräkningsperioder 

än 24 veckor tillämpas för arbetstiden på arbetsplats, ort eller företag, dock 

längst ett år. Sådan överenskommelse kan göra avsteg från lag eller detta 

avtals bestämmelser avseende genomsnittlig arbetstid, övertid, mertid, 

arbetstidens förläggning samt förläggning av raster. 

Med undantag från bestämmelserna ovan kan – för att möjliggöra sommartid 

– olika lång ordinarie arbetstid fastställas under olika delar av året under förutsättning 

att ovan angivna arbetstider genomsnittligt per kalenderår behålls. 

2. Sammanlagd arbetstid 

Anmärkning: 

Enligt 10 a § Arbetstidslagen (1982:673) får den sammanlagda arbetstiden 

under varje period om sju dagar uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt 

under en beräkningsperiod om högst fyra månader. Vid beräkningen av 

den sammanlagda arbetstiden ska semester och sjukfrånvaro under tid då 

arbetstagare annars skulle ha arbetat likställas med fullgjord arbetstid. 

Efter lokal överenskommelse med Kommunal kan upp till sex månaders 

beräk- ningsperiod tillämpas. Överenskommelsen ska ange på vilket sätt kompensation 

ska ske. 

Anmärkning: 

Som arbetstid räknas all tid då arbete utförs eller då arbetstagaren står till 

arbetsgivarens förfogande på arbetsplatsen. 

3. Årsarbetstidsavtal 

Efter lokal överenskommelse genom kollektivavtal med Kommunal tillämpas 

upp till 12 månaders beräkningsperiod för arbetstiden enligt årsarbetstidsavtal, 

se bilaga 4. 

4. Uppehållsanställning 

Uppehållsanställningar kan förekomma. En förutsättning för detta är att 

parterna träffar en lokal överenskommelse genom kollektivavtal. Sådant avtal 

skall godkännas av de centrala parterna. 

5. Byte av arbetstid 

Arbetsgivare och anställd kan överenskomma om byte av arbetstid inom 

ramen för schemalagd arbetstid. Därvid ska begränsningarna i gällande 

arbetstidsbestämmelser iakttas. 

Reglering av över-/undertid ska ske inom 24 veckor. 

Vid lokal förhandling med Kommunal kan överenskommelse träffas om 

längre regleringsperiod. 

9


Anmärkning: 

När anställd slutar sin anställning och har undertid får löneavdraget 

härför inte överstiga innestående löneförmåner. 

6. Indelning i arbetspass 

Arbetstiden per dag ska normalt vara sammanhängande. 

I syfte att minska behovet av deltidsanställningar kan arbetet delas upp i högst 

två arbetspass per dag. Delade arbetspass ska normalt inte förekomma mer än 

två gånger per vecka. Uppehållet mellan arbetspassen ska vara minst tre 

timmar om inte överenskommelse om kortare tid träffas. 

Tiden mellan första passets början och andra passets slut får inte överstiga 11 

timmar. 

Efter samråd med berörda anställda eller genom överenskommelse vid lokal 

förhandling med Kommunal, kan avsteg göras från bestämmelsen i andra 

stycket andra meningen ovan. 

7. Måltidsraster och måltidsuppehåll 

På företaget kan tillämpas måltidsraster eller måltidsuppehåll. 

Schemalagda måltidsraster räknas inte som arbetstid och kan fritt disponeras 

av den anställde. 

Måltidsrast som anställd inte har givits tillfälle att ta ut ska medföra övertidskompensation. 

När arbetsförhållandena på företaget eller på viss avdelning kräver det, kan 

istället måltidsuppehåll tillämpas. Måltidsuppehåll räknas som arbetstid och 

läggs ut efter läglighet. 

Måltidsrasternas sammanlagda längd får i genomsnitt vara högst en timme 

per dag. Vid en bruttoarbetstid om högst 4,5 timmar får måltidsrasten vara 

högst 30 minuter. 

9 § Arbetstidsschema 

1. Innan arbetsgivaren fastställer arbetstidsschema ska han samråda med 

berörda anställda. Samråd ska ske senast 14 dagar innan det börjar gälla, om 

inte annat överenskommits. Om invändning framförs mot förslag till schema 

och invändningen bekräftas genom underrättelse till arbetsgivaren av behörig 

facklig företrädare, ska arbetsgivaren begära lokal förhandling med 

Kommunal. 

2. Arbetstidsschema sätts upp på lämpligt ställe på arbetsplatsen. Schemat ska 

ange tiderna för arbetets början och slut samt rasternas längd och förläggning. 

10


10 § Övertid 

1. Heltidsanställd arbetstagare, som har en enligt detta avtal fastställd 

arbetstid och utför arbete på tid överstigande den fastställda tiden, har rätt till 

kompensation för övertidsarbete under förutsättning att övertidsarbete 

beordras på förhand. Endast efter godkännande av behörig överordnad kan 

kompensation utges för övertidsarbete, som inte kunnat beordras på förhand. 

Arbetsgivare och Kommunal får träffa kollektivavtal om undantag från rätt 

till kompensation för övertidsarbete. 

Anmärkning: 

Meddelande om att utföra övertidsarbete ska såvitt möjligt lämnas senast 

4 timmar före den ordinarie arbetstidens slut. 

2. För övertidsarbete enligt ovan under 2 timmar närmast före och efter ordinarie 

arbetstid – enkel övertid – utges kompensation för varje övertidstimme 

med 1,5 timmes ledighet eller med ersättning som är 155 % av ordinarie 

timlön. 

För övertidsarbete under annan tid – kvalificerad övertid – utges kompensation 

för varje övertidstimme med 2 timmars ledighet eller med ersättning som 

är 200% av ordinarie timlön. 

Om övertidsarbete utförts både före och efter ordinarie arbetstid ska den tid, 

som sammanlagt överstiger 2 timmar – inräknat eventuellt övertidsarbete på 

tid mellan ett i flera perioder uppdelat ordinarie arbetspass – vara kvalificerad 

övertid. 

Vid beräkning av övertidsarbete ska påbörjad halvtimme anses som fullgjord 

halvtimme. 

När övertidsarbete påbörjas före kl 05.00 ska – oberoende av vad som ovan 

anges – ersättning för kvalificerad övertid utges för arbete utfört under de två 

timmarna närmast före ordinarie arbetstids början. 

11 § Mertid 

1. Mertid 

Med mertid avses när deltidsanställd arbetar mer än överenskommen deltid 

upp till heltid. Arbetstiden fördelas på i genomsnitt högst fem arbetsdagar per 

vecka under gällande schemaperiod. 

2. Kompensation för mertidsarbete 

Mertid ersätts med ordinarie timlön, eller kan efter överenskommelse kompenseras 

i ledig tid timme för timme. 

11


12 § OB-ersättning 

För arbetstid förlagd: 

– måndag till fredag från kl 20.00 till kl 06.00 påföljande dag utgår OBersättning 

enligt följande: 

2007-06-01– 2008-05-31 17:50 kr 

Fr o m 2008-06-01 19:90 kr 

– lördag kl 00.00 – söndag kl 24.00 utgår OB-ersättning enligt följande: 

2007-06-01– 2008-05-31 35:00 kr 

Fr o m 2008-06-01 39:80 kr 

– helgdagar, påsk-, pingst-, midsommar-, jul- och nyårsafton från kl 00.00 

till 24.00 utgår OB-ersättning enligt följande: 

2007-06-01– 2008-05-31 75:00 kr 

Fr o m 2008-06-01 85:25 kr 

Varje påbörjad halvtimme betalas som full halvtimme. 

4 Kap Ledighet 

13 § Föräldraledighet 

Anmärkning: 

Föräldraledighet utgår enligt föräldraledighetslagen (1995:584). 

14 § Permission 

1. Med permission menas kort ledighet med bibehållen lön högst en dag. Vid 

nära anhörigs begravning kan permission dock också omfatta nödvändiga, 

högst två, resdagar. 

2. Permission kan beviljas i följande fall: 

Eget bröllop 

Egen 50-årsdag 

Förstagångsbesök hos läkare eller tandläkare vid akut sjukdom eller olycksfall 

Besök vid sjukvårdsinrättning efter remiss av företagsläkare eller annan av 

arbetsgivaren anvisad läkare 

Nära anhörigs frånfälle 

Nära anhörigs begravning även som därpå följande urnnedsättning 

Plötsligt svårt sjukdomsfall hos hemmaboende nära anhörig. 

3. Som nära anhörig räknas make/maka, registrerad partner, stadigvarande 

sambo, barn, syskon, föräldrar, svärföräldrar och far- och morföräldrar. 

12


4. Anställd som arbetat del av dag och därefter måste lämna arbetsplatsen 

under återstoden av arbetsdagen på grund av arbetsskada, ska erhålla permission 

under denna tid. 

För det fall arbetsskadan föranleder sjukskrivning för längre tid än sju dagar, 

räknat från och med insjuknandedagen enligt lagen om allmän försäkring, 

utges inte någon ersättning från arbetsgivaren för ovan erhållen permission. 

5. Ansökan om permission skall göras i så god tid som möjligt. Orsaken till 

permission ska på förhand eller – om så inte kan ske – i efterhand styrkas om 

arbetsgivaren så begär. 

15 § Semester 

1. Semester utgår enligt lag. 

Semesterlön eller semesterersättning utgår med 12,72 % av beräkningsunderlaget. 

Vid sparad semester utgår semester med 0,5 % per dag av tillämpligt 

beräkningsunderlag. 

2. På arbetsplats, där behörig facklig företrädare saknas ska samråd ske om 

förläggning av huvudsemestern direkt med berörda anställda. 

3. Om annat inte avtalas, ska semestern förläggas så, att den anställde får en 

ledighetsperiod av minst fyra veckor under perioden 15 maj–31 augusti. 

4. Semesterledighet omfattande minst 10 semesterdagar ger rätt till tjänstledighet 

såväl helgen före som helgen efter ledigheten. 

5. För anställd med färre än fem arbetsdagar i genomsnitt per vecka kan 

beräkning och förläggning av semesterdagar ske enligt nettoberäkningsmetoden. 

6. Semesterlön eller semesterersättning ska utgå utöver överenskommen timeller 

månadslön. 

7. Semesterersättning som intjänats vid extra anställning betalas ut samtidigt 

med lönen för anställningsperioden. 

8. Anställd med minst 3 månaders sammanhängande anställningstid har rätt 

till semesterlönetillägg per utlagd och betald semesterdag med lägsta belopp 

enligt nedan. 

Anställd med minst 12 månaders sammanhängande anställningstid har utöver 

semesterersättning rätt till semesterlönetillägg per betald semesterdag med 

lägsta belopp enligt följande. 

Arbetstagare som har en lägre lön än 18 337 kronor (19 135 kronor), (19 935 

kronor) år 2008, (2009), (2010) för en heltidsanställning per månad har rätt 

till semesterlönetillägg. 

13


För deltidsanställd reduceras beloppet, alternativt antal dagar vid tillämpning 

av s k nettoberäkningsmetoden, med hänsyn till anställningens omfattning. 

Semesterlönetillägget utges för varje betald semesterdag av årssemestern, dock 

högst 25 stycken/år, med ett belopp som beräknas på följande sätt. 

5,21% × (a–b), varvid, 

a = 18 337 kronor (19 135 kronor), (19 935 kronor) 

b = den överenskomna fasta lönen. 

Anmärkning: 

Vid partiell ledighet skall beloppet för semesterlönetillägg minskas med 

hänsyn till arbetstagarens arbetstid. 

9. För anställd som vid tidpunkten för övergång till kollektivavtal på arbetsplatsen 

fyllt, 40 år respektive 50 år och enligt tidigare kollektivavtal haft 31 

respektive 32 semesterdagar gäller följande: 

Sådan anställd erhåller lönehöjning med 0,5 % av tillämpligt beräkningsunderlag 

per betald semesterdag beräknat på 6 respektive 7 dagar. Härefter 

gäller 25 dagars betald semester enligt semesterlagen och bestämmelserna 

enligt 1–8 ovan. 

10. Anställd som omfattas av övergång enligt punkt 9 ovan samt fyller 40 år 

inom två (2) år från övergångsdatum, erhåller en särskild ersättning motsvarande 

2% av lönen fr o m månaden efter fyllda 40 år. 

Anmärkning: 

Vid övergång från kalenderår som både intjänande- och semesterår till 

semesterlagens regler ska lokala parter medverka till överenskommelse om 

särskilda övergångsregler. De centrala parterna förklarar sig beredda att 

medverka till att överenskommelse kan träffas. 

5 Kap Kostbestämmelser 

16 § Kost på arbetsplatsen 

1. Genom skriftlig överenskommelse med anställd eller vid lokal förhandling 

med Kommunal kan överenskommelse träffas om annan kostordning. 

2. I och med att överenskommelse om anställning träffats har även överenskommits 

om kost på arbetsplatsen. Detta gäller dock inte för anställd med 

arbetstid som är högst fyra timmar i genomsnitt per dag. 

3. Kost på arbetsplatsen omfattar normalt en måltid samt ett kaffemål. 

Anmärkning: 

Kosten bör vara varm näringsriktig och varierande. 

14


4. För kost betalar den anställde ett belopp enligt tabellen nedan per arbetsdag. 

2007-06-01 2008-06-01 2009-06-01 

2008-05-31 2009-05-31 2010-05-31 

Pris för kost på arbetstid: 32:50 kr 34:00 kr 35:50 kr 

Pris för kost på arbetstid och fritid: 1 667 kr 1 740 kr 1 810 kr 

Anmärkning: 

När anställd tillfälligtvis inte getts möjlighet till kost på arbetsplatsen ska 

kostavdrag inte ske. 

5. Vid företag där matservering inte förekommer eller där endast enklare 

rätter tillhandahålles eller där anställd av medicinska eller etniska skäl ej 

önskar omfattas av kost på arbetsplatsen kan annan överenskommelse mellan 

arbetsgivare och anställd träffas. 

6 Kap Regler för löneberäkning 

17 § Lön för anställning del av avlöningsperiod och 

avdragsregler vid frånvaro 

1. Lön per dag och timme 

Lön per dag: 

Månadslön × 12 

365 

Lön per timme vid heltid: 

Vid genomsnitt 40 tim per vecka 

Månadslön 

173 

Vid genomsnitt 37 tim per helgfri vecka 

Månadslön 

160 

Lön per timme vid deltid: 

Månadslön 

Genomsnittlig veckoarbetstid× 4,3 

15


2. Lön för anställning del av löneperiod 

Om en anställd börjar eller slutar under en avlöningsperiod utgår lön per 

arbetad timme under perioden. 

3. Löneavdrag vid sjukfrånvaro 

Anmärkning: 

Reglerna om löneavdrag vid sjukfrånvaro utgår från gällande sjuklönelag 

respektive lag om allmän försäkring. 

3.1 Sjukfrånvaroperiod 

Med sjukfrånvaroperiod avses tid fr o m dag för sjukanmälan t o m sjukperiodens 

slut. 

3.2 Sjukfrånvaro dag 1 (karensdag) 

Den första sjukfrånvarodagen, som skulle ha varit arbetsdag, görs helt löneavdrag 

per timme som den anställde skulle ha arbetat. 

3.3 Sjukfrånvaro dag 2–14 

Avdrag görs med lön per timme som den anställde skulle ha arbetat under 

sjukfrånvaron upp till högst 14 kalenderdagar. 

3.4 Sjukfrånvaro fr o m den 15:e kalenderdagen 

Om frånvaron varar längre tid än 14 dagar görs fr o m 15:e dagen avdrag per 

dag för varje kalenderdag frånvaron omfattar. 

4. Löneavdrag vid frånvaro med tillfällig föräldrapenning 

Med frånvaro avses tid fr o m dag för anmälan om tillfällig föräldrapenning 

t o m ersättningsperiodens slut. Anställd är skyldig att på begäran uppvisa 

utbetalningsbesked. 

Avdrag görs med lön per timme för varje frånvarotimme. 

5. Löneavdrag vid semester eller annan frånvaro 

Med frånvaro avses tid fr o m första dagen som skulle ha varit arbetsdag t o m 

dag före återinträde i tjänst. 

Vid frånvaro del av dag eller hel dag för frånvaroperiod om högst 14 kalenderdagar 

görs avdrag med lön per timme för varje frånvarotimme. 

Vid frånvaro överstigande 14 kalenderdagar, görs istället dagsavdrag varje 

kalenderdag som frånvaron omfattar. 

16


Amärkning: 

1. Lönereduktion får inte överstiga den anställdes lön för frånvaroperioden. 

2. Vid frånvaro hel kalendermånad görs avdrag med hela månadslönen. 

3. Andra avdragsregler kan tillämpas efter överenskommelse vid lokal förhandling 

med Kommunal. 

18 § Sjuklön 

Anmärkning: 

Reglerna om löneavdrag vid sjukfrånvaro utgår från gällande sjuklönelag 

respektive lag om allmän försäkring. 

1. Rätt till sjuklön 

Rätten till sjuklön regleras i lagen (1991:1047) om sjuklön, SjLL. 

Anmärkning: 

Enligt SjLL gäller rätten till sjuklön fr o m den första anställningsdagen. 

Vid anställning för kortare tid än en månad utges dock sjuklön först efter tillträde 

och 14 dagars sammanhängande anställningstid. Om nyanställning 

påbörjas inom 14 dagar från föregående anställnings upphörande medräknas 

tidigare anställningstid vid beräkning av kvalifikationstiden om 14 dagar. 

2. Sjukanmälan och sjukintyg 

2.1 Anmälan om sjukdom och återgång i arbete 

Vid frånvaro på grund av sjukdom eller olycksfall ska anställd omgående göra 

anmälan till arbetsgivaren. Vidare ska den anställde så snart som möjligt 

meddela arbetsgivaren när han beräknar att kunna återgå i arbete. Sådant 

besked ska lämnas senast dagen före återgång. 

2.2 Försäkran och läkarintyg 

Skriftlig försäkran ska lämnas till arbetsgivaren om sjukdomens omfattning. 

Sjuklön utbetalas efter det att sådan försäkran lämnats. 

Vid frånvaro på grund av sjukdom som varar längre tid än sju dagar efter 

sjukanmälningsdagen är arbetstagaren skyldig, enligt SjLL, att uppvisa läkarintyg. 

Om skäl föreligger kan arbetsgivaren från tidigare dag begära läkarintyg 

utfärdat av anvisad läkare. Begäran kan ej avse förfluten tid. Läkarintyget 

bekostas då av arbetsgivaren. 

17


Anmärkning: 

Arbetsgivaren tillhandahåller formulär för försäkran. 

3. Inskränkningar i rätten till sjuklön 

Utöver vad som anges i 5 § SjLL gäller att, om den anställde har undantagits 

från sjukförmåner eller dessa har nedsatts enligt lag (1962:381) om allmän 

försäkring, arbetsgivaren inte är skyldig att utge sjuklön eller har rätt att 

nedsätta denna i motsvarande mån. 

4. Sjuklönens storlek 

Sjuklönens storlek regleras i 6 § SjLL. 

4.1 Beräkningsperiod 

Sjuklön beräknas på ordinarie lön – månadslön, timlön eller rörlig lön – för 

innevarande löneperiod eller på närmast föregående löneperiod. Beräkningsperiod 

bestäms från och med att detta avtal börjar tillämpas. 

Byte av beräkningsperiod får ske efter överenskommelse vid lokal förhandling 

med Kommunal. 

4.2 Sjukfrånvaro dag 1 (karensdag) 

Den första sjukfrånvarodag, som skulle ha varit arbetsdag, utges ingen 

sjuklön. 

Anmärkning: 

Antalet karensdagar begränsas till tio under en tolvmånadersperiod. 

4.3 Sjukfrånvaro dag 2–14 

4.3.1 Sjuklön utgår med 80 % av ordinarie månadslön dividerat med antalet 

arbetstimmar per kalendermånad för varje timme den anställde varit frånvarande 

från arbetet under dag 2 t o m 14, som skulle ha varit arbetsdagar i 

varje sjukfrånvaroperiod. Vid timlön utges 80 % av ordinarie timlön. 

4.3.2 För rörlig lön utgår sjuklön med 80 % av genomsnittlig rörlig lön 

beräknad på arbetad tid, utöver lön enligt punkt 4.3.1 för varje timme den 

anställde varit frånvarande. 

4.3.3 Till anställd som skulle ha arbetat på obekväm arbetstid utgår sjuklön 

med 80 % av den OB-ersättning den anställde gått miste om. 

4.4 Sjukfrånvaro fr o m dag 15 

Fr o m den15:e dagen tillämpas avdragsreglerna för månadslön i 17 §. 

18


5. Sjukdom under semesterledighet 

Anmäld sjukfrånvaro som infaller under semesterledighet bryter denna. 

Sjuklön beräknas på ordinarie lön. 

Anmärkningar: 

1. Återinsjuknande inom fem kalenderdagar räknas som fortsättning av 

samma sjukperiod vad avser karensdag, ersättningens storlek och 

sjuklöneperiodens längd. 

2. Sjuklön beräknas ej på övertidsersättning eller mertidsersättning. 

19 § Föräldralön 

1. Anställd som är tjänstledig på grund av graviditet eller i samband med 

barns födelse har rätt till föräldralön från arbetsgivaren om 

– anställningen har varat under minst ett år i följd, samt 

– anställningen fortsätter under minst tre månader efter tjänstledigheten. 

2. Föräldralön utges 

– under en månad om anställningen varat i ett men ej två år i följd och 

– under två månader om anställningen varat i två år i följd eller mer. 

Om tjänstledigheten skulle bli kortare än en respektive två månader, utges föräldralön 

inte för längre tid än ledigheten omfattar. 

3. Föräldralön utges och beräknas enligt följande per månad: 

a) Till månadsavlönad utges per månad ett belopp motsvarande 10,5% 

av månadslönen. 

b) Till timavlönad utges per månad ett belopp motsvarande 10,5% av 

timlönen beräknad på arbetstiden per månad. 

c) Till anställd med rörlig lön utges per månad ett belopp motsvarande 

10,5% av den genomsnittliga timinkomsten av rörlig lön för arbetad 

tid. 

Anmärkning: 

Under tjänstledigheten görs avdrag enligt bestämmelserna i 17 §. Detta 

gäller både när den anställde har rätt till föräldralön enligt ovan och när 

denne saknar sådan rätt. 

4. Föräldralönen utbetalas med halva beloppet när tjänstledigheten börjar och 

resterande hälft efter det att den anställde återgått i arbete under minst i tre 

månader efter tjänstledigheten. 

5. Föräldralön utges inte om den anställde undantas från föräldrapenning 

enligt lagen om allmän försäkring. Om denna förmån har nedsatts ska föräldralönen 

reduceras i motsvarande grad. 

19


20 § Utbetalning av lön m m 

1. Lönen beräknas månadsvis. På bestämd dag senast den 25:e i månaden, ska 

lönen för närmast föregående månad utbetalas. 

Efter lokal förhandling med Kommunals lokalavdelning kan överenskommelse 

om andra beräkningsperioder och utbetalningsdagar träffas. 

Anmärkning: 

Vid övergång från förskotts- till efterskottslön ska lokala parter medverka 

till överenskommelse om särskilda övergångsregler. De centrala parterna 

har förklarat sig beredda att medverka till att överenskommelse kan 

träffas. 

2. Då den anställde slutar sin anställning ska slutlön om möjligt betalas ut 

senast vid ordinarie löneutbetalningstillfälle. 

3. Semesterersättning utbetalas enligt lag. 

4. Arbetsgivaren utfärdar skriftligt lönebesked där tidsperiod, arbetstid, lön 

och övriga ersättningar samt avdrag särskilt framgår. 

5. Avdrag för medlemsavgift till Kommunal och inbetalning av avgiften ombesörjes 

av företaget. 

7 Kap Ordningsregler 

21 § Skyddsutrustning 

Skyddsutrustning 

Om arbetet så påfordrar tillhandahåller arbetsgivaren lämplig skyddsutrustning 

i den omfattning som följer av arbetsmiljölagen (1977:1160), Arbetsmiljöverkets 

författningssamling (AFS 1982:20) och livsmedelslagen (1971:511). 

Anställd har rätt till fria skyddskläder och skyddshandskar i den utsträckning 

som krävs för arbetet. 

Anmärkning: 

Behovet av halksäker fotbeklädnad ska utredas av företagets skyddsorganisation 

eller om sådan saknas av de lokala parterna. 

20


22 § Frånvaro från arbetet 

Anställd får inte utebli från arbetet utan att ha arbetsgivarens tillstånd eller att 

ha anmält förhinder, som av arbetsgivaren eller dennes ställföreträdare godkännes. 

Regler om frånvaro på grund av sjukdom finns i 18 §. 

23 § Anslagstavla och arbetsplatsbesök 

Arbetsgivaren tillhandahåller anslagstavla avsedd för personalmeddelanden 

och facklig information. 

Facklig företrädare har rätt att, i samråd med arbetsgivaren om tid och plats, 

göra arbetsplatsbesök samt på uppdrag av anställd ta del av dennes löneredovisning. 

Anmärkning: 

Skyddsombuds verksamhet regleras i arbetsmiljölagen (1977:1160). 

24 § Anställds ersättningsskyldighet 

1. Skadeståndsskyldighet m m 

De fall då anställd kan bli skyldig att ersätta arbetsgivaren för skada regleras i 

skadeståndslagen (1972:207). 

Vid arbetsgivarens anspråk om skadestånd gäller att om det genom anställds 

medgivande, överenskommelse vid förhandling eller genom dom konstateras 

att ersättningsskyldighet föreligger, har arbetsgivaren rätt att göra motsvarande 

avdrag på lönen. 

2. Brott mot uppsägningstid 

Anställd som inte iakttar uppsägningstid, förlorar innestående löneförmåner 

motsvarande lönen för de dagar av uppsägningstiden som den anställde uteblivit, 

dock högst 14 dagars lön. 

Anmärkning: 

Lag 1970:215 om arbetsgivares kvittningsrätt föreskriver att arbetsgivare 

som innehåller lön ofördröjligen måste begära kronofogdemyndighetens 

besked om hur stort belopp som får kvittas. 

21


25 § Försäkringar 

Arbetsgivaren ska teckna och vidmakthålla mellan SAF/Föreningen Svenskt 

Näringsliv och LO överenskomna försäkringar, d v s 

AGB, försäkring om avgångsbidrag 

AGS, avtalsgruppsjukförsäkring 

Avtalspension SAF-LO 

TFA, trygghetsförsäkring vid arbetsskada 

TGL, tjänstegrupplivförsäkring 

Avtal om omställningsförsäkring 

Arbetstagare får inte föra talan mot arbetsgivare eller anställd om skadestånd 

i anledning av personskada som utgör arbetsskada. 

26 § Arbetsledning m m 

1. Allmänt 

1.1 Med iakttagande av gällande lagar och detta avtal har arbetsgivaren rätt 

att leda och fördela arbetet. 

1.2 Föreningsrätten ska på ömse sidor lämnas okränkt. Arbetsgivaren får 

anställa personal oavsett om denna är organiserad eller inte. 

1.3 Hänvisningar till lagbestämmelser i avtalet är enbart avsedda som förtydliganden. 

De ger inte avtalspart någon skadeståndsrätt eller annan rätt utöver 

vad som följer av vederbörande lagbestämmelse. 

Detta avser dock inte den i 15 § inskrivna bestämmelsen att semester utgår 

enligt lag. 

27 § Giltighetstid 

1 Detta avtal gäller från och med den 1 juni 2007 till och med den 31 maj 

2010. 

Avtalet gäller därefter för ett år i sänder såvida inte någon av parterna säger 

upp avtalet senast den 31 mars 2010. 

2 Om någon av parterna begär förhandling, ska förslag till ändringar i avtalet 

lämnas den andra parten snarast möjligt före giltighetstidens slut. 

3 Om begäran om förhandling framställs och avtalsförslag lämnas enligt 

punkt 2, gäller avtal för tiden efter den 31 maj 2010 med sju dagars uppsägningstid. 

22


28 § Förhandlingsordning 

I sådana fall, som inte är förutsedda i detta avtal, förklarar sig parterna 

beredda att uppta förhandlingar. 

Det förutsätts, att en arbetsgivare och en anställd bör genom ömsesidigt hänsynstagande 

söka ordna sina gemensamma angelägenheter i samförstånd. 

Uppstår rättstvist, ska densamma göras till föremål för förhandling i den 

ordning som anges nedan. Berörda parter ska undvika varje åtgärd som kan 

vara ägnad att försvåra eller försena tvistens lösning. 

Förhandlingspreskription 

Om en part vill yrka skadestånd eller annan fullgörelse enligt lag, kollektivavtal 

eller enskilt avtal ska parten, om inte annan ordning anges i lokalt kollektivavtal, 

påkalla förhandling inom fyra månader från den dag parten fått 

kännedom om den omständighet som kravet grundas på och senast inom två 

år från den dag omständigheten inträffade. Om part inte begär förhandling 

inom föreskriven tid förlorar parten rätten till förhandling. 

Lokal förhandling 

Förhandling ska i första hand genomföras mellan arbetsgivaren och den 

lokala arbetstagarorganisationen den anställde tillhör. 

Med lokal organisation avses lokalavdelning. 

En lokal förhandling ska påbörjas så snart som möjligt och senast inom 3 

veckor från den dag motparten fick del av förhandlingsframställningen, om 

inte parterna inte kommer överens om annat. 

Central förhandling 

Kan parterna inte enas vid den lokala förhandlingen får part som vill fullfölja 

ärendet hänskjuta frågan hos motparten genom att påkalla central förhandling. 

Central förhandling ska påkallas skriftligen hos den centrala avtalsslutande 

motparten inom två månader från den dag den lokala förhandlingen avslutades. 

Försummas detta har rätten till förhandling gått förlorad. 

Central förhandling skall påbörjas snarast möjligt och senast inom 30 dagar 

från dagen när förhandlingen begärdes, om parterna inte kommer överens om 

annat. 

23


Rättsligt avgörande 

Om en rättstvist varit föremål för central förhandling utan att kunna lösas, får 

part väcka talan i domstol. Talan ska i sådant fall väckas inom tre månader 

från den dag centrala förhandlingen avslutades. Försummas detta förlorar 

part rätten till talan. 

Anmärkning 

Om en tvistefråga grundar sig på anställningsskyddslagen ska lagens tidsfrister 

gälla istället för tidsfristerna i denna förhandlingsordning. Denna förhandlingsordning 

påverkar inte heller reglerna om frister och skyldighet för 

arbetsgivaren att påkalla förhandling enligt 34, 35 och 37 §§ medbestämmandelagen. 

24


Bilaga 1 

Avtal om löner m m 

Innehållsförteckning 

Sid 

1 § Grundläggande principer för lönesättningen 26 

2 § Löneformer m m 27 

3 § Löneöversyn 27 

1. Utrymme 27 

2. Undantag 27 

3. Anställda som slutat sin anställning 27 

4. Anställningsavtal den 31 maj 2004 eller senare… 27 

5. Fördelning m m 28 

6. Utrymme vid löneöversyn 28 

7. Lokal överenskommelse 28 

8. Engångsbelopp 28 

4 § Minimilöner 28 

1. Kvalificerat yrkesarbete 28 

2. Yrkesarbete 29 

3. Ungdomslöner för yrkesarbete 29 

5 § Förhandlingar m m 30 

6 § Löneberäkning för deltids- och uppehållsanställd 31 

25


Avtal om löner m m 

1 § Grundläggande principer för lönesättningen 

Arbetsgivarna har enligt detta avtal fortsatt stort ansvar för lönebildningen. 

Lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren når målen för 

verksamheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, 

produktivitet och kvalitet. Lönen skall därför vara individuell och differentierad 

och avspegla uppnådda mål och resultat. Även förutsättningarna för 

att rekrytera och behålla personal påverkar löne- och anställningsvillkoren. I 

lönesättning vid nyanställning beaktas erfarenheter som är direkt kopplade till 

yrkesrollen. Deltids- eller visstidsanställda får ej missgynnas i lönesättningen. 

Syftet är att skapa en process där arbetstagarens resultat och löneutveckling 

knyts samman så att det positiva sambandet mellan lön, motivation och 

resultat uppnås. Det är därför av stor vikt att dialog förs mellan chef och 

medarbetare om mål, förväntningar, krav, uppnådda resultat och lön. 

Lönesättningen kan sammanfattas enligt följande: 

• Lönepolitiken har lagts fast av arbetsgivaren. 

• Kartläggning och analys av löner har gjorts av arbetsgivaren. 

•Önskvärda/tillåtna lönerelationer och lönespännvidder har fastställts av 

arbetsgivaren. 

• Handlingsplan har, med hänsyn till bland annat ovanstående punkter, 

upprättats av arbetsgivaren. 

• Arbetsgivaren tydliggör krav, förväntningar, uppsatta mål och följer upp 

resultatet. 

Oavsett om lön på individnivå avgörs genom traditionella förhandlingar 

eller på annat sätt är det viktigt att ovanstående punkter klargjorts. 

Om lönerna ska vara individuellt differentierade med hänsyn till åstadkomna 

arbetsresultat gäller att: 

• Kriterier för sådan differentiering tydliggörs i de olika verksamheterna 

• Lönen på individnivå avgörs på den nivå i organisationen där den 

enskildes arbetsresultat kan bedömas. 

• Individuella samtal förs med arbetstagare om uppställda mål, resultat 

och med koppling till lön. 

26


2 § Löneformer m m 

Lön kan utges antingen med månadslön eller med timlön. 

Timlön för heltidsanställd är månadslönen dividerad med 173. 

För anställd som stadigvarande arbetar helgdag och/eller söndag och har en 

genomsnittlig ordinarie arbetstid om 37 timmar per vecka, är timlönen 

månadslönen dividerad med 160. 

3 § Löneöversyn 

1. Utrymme 

För lokala löneöversynsförhandlingar beräknas ett utrymme om minst 825 

kronor 2007, 825 kronor 2008 och 825 kronor 2009 för varje heltidsanställd 

enligt nedan per den 1 juni 2007, per den 1 juni 2008 och per den 1 juni 

2009. De deltidsanställdas bidrag till potten bestäms i proportion till 

arbetstidsmåttet. 

2. Undantag 

Anställd som den 1 juni 2007, 31 maj 2008 respektive 31 maj 2009 är tjänstledig 

för minst tre månader framåt i tiden av annat skäl än sjukdom eller föräldraledighet 

är undantagen från detta löneavtal, om ej överenskommelse 

träffas om annat. När den anställde återgår i tjänst skall lönen bestämmas 

efter samma normer som gällt för övriga anställda vid företaget enligt detta 

avtal. 

3. Anställda som slutat sin anställning 

Om en anställd har slutat sin anställning den 1 juni 2007 eller senare, 1 juni 

2008 eller senare respektive 1 juni 2009 och ej har fått lönehöjning skall han 

till företaget anmäla sitt krav härpå senast en månad efter det att den anställde 

vid företaget har underrättats om att lönerevisionen har genomförts. Försummar 

den f d anställde detta har han förlorat sin rätt att omfattas av revisionen. 

4. Anställningsavtal den 31 maj 2007 eller senare, 

den 15 februari 2008 respektive 2009 eller senare 

Har avtal om anställning träffats den 31 maj 2007 eller senare, den 15 

februari 2008 respektive 2009 eller senare och därvid även avtal om lön 

träffats och det vidare uttryckligen överenskommits om att den avtalade lönen 

skall gälla oberoende lönerevisionen respektive år skall vederbörande ej 

omfattas av detta löneavtals lönerevision den 1 juni 2007, den 1 juni 2008 

respektive 2009. 

27


5. Fördelning m m 

Utrymmet enligt ovan fördelas i förhandlingar med Kommunal med beaktande 

av bl a de grundläggande principerna för lönesättningen. 

Löneförändringarna skall gälla fr o m den 1 juni 2007, 1 juni 2008 respektive 

1 juni 2009, såvida inte annat överenskommes. 

6. Utrymme vid löneöversyn 

Till förfogande vid lokala löneöversynsförhandlingar finns följande utrymme. 

Utrymmet utgörs av lägst 825 kronor 2007, 825 kronor 2008 och 825 kronor 

2009. 

Anmärkning: 

Löneutrymmet för ungdomar utgör 50% av löneutrymmet för vuxna. 

7. Lokal överenskommelse 

Lokala parter kan träffa överenskommelse om att hantera lönesättningsfrågorna 

på annat sätt än som beskrivs i 1 §. 

4 § Minimilöner 

Vid fastställande av minimilöner har beaktats utbildning, yrkesvana och 

arbetets svårighetsgrad. 

Alla anställda ska lönesättas enligt avtalets intentioner. 

Nedan angivna löner är endast att betrakta som lägsta garanterade minimilöner. 

1. Kvalificerat yrkesarbete 

Arbete som förutsätter gymnasial yrkesutbildning eller därmed jämförbar 

utbildning eller långvarig praktisk erfarenhet av kvalificerat yrkesarbete inom 

arbetsområdet. 

2007-06-01– 2008-06-01– 2009-06-01– 

Minimilöner 2008-05-31 2009-05-31 2010-05-31 

Kronor/månad 15 876 16 701 17 754 

Kronor/timme 91:76 96:53 102:62 – vid 173 

99:22 104:38 110:96 – vid 160 

Lön per timme anges vid en genomsnittlig arbetstid om 173 timmar respektive 

160 timmar per kalendermånad. 

28


2. Yrkesarbete 

Härmed avses arbete där förkunskaper inte är något krav och introduktion 

och utbildning normalt sker på arbetsplatsen. 

Någon formell utbildning är i sig inte en förutsättning för att klara arbetsuppgifterna. 

2007-06-01– 2008-06-01– 2009-06-01– 

Minimilöner 2008-05-31 2009-05-31 2010-05-31 

Kronor/månad 15 375 16 200 17 253 

Kronor/timmar 88:87 93:64 99:72 – vid 173 

96:09 101:25 107:83 – vid 160 



3. Ungdomslöner för yrkesarbete 

Ungdomslön kan tillämpas under högst tre år. 

Minimilön från och med månadsskiftet efter det att nedan angiven ålder 

uppnåtts. 

Minimilöner 

Kr/mån 2007-06-01– 2008-06-01– 2009-06-01– 

Kr/tim 2008-05-31 2009-05-31 2010-05-31 

Fr o m 19 år 13 768 14 181 14 594 

79:58 81:97 84:35 – vid 173 

86:05 88:63 91:21 – vid 160 

Fr o m 18 år 12 418 12 831 13 244 

71:78 74:16 76:55 – vid 173 

77:61 80:19 82:77 – vid 160 

Fr o m 17 år 11 743 12 156 12 569 

67:87 70:26 72:65 – vid 173 

73:39 75:97 78:55 – vid 160 

Under 17 år 10 392 10 805 11 218 

60:06 62:45 64:84 – vid 173 

64:95 67:53 70:11 – vid 160 



29


5 § Förhandlingar m m 

Utrymmet skall fördelas individuellt i lokal förhandling och ske på arbetsplatsnivå, 

ort eller i företaget. 

Överenskommelse om lön får träffas med enskilda arbetstagare. 

Anmärkning: 

Möjligheter till en överenskommelse om lön mellan arbetsgivare och 

arbetstagare, vid andra tillfällen än nyanställningar, förutsätter att de 

lokala parterna enats om principer för detta. 

En överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare skall ingå i det 

kollektivavtal som upprättats mellan parterna i nästkommande löneöversynsförhandlingar. 

Part skall ha begärt förhandling senast den 15 juli 2007, den 15 maj 2008 

respektive den 15 maj 2009. Förhandling skall genomföras om part så begär 

och skall vara slutförd senast den 15 augusti 2007, 15 juni 2008 respektive 

15 juni 2009. 

Arbetsgivaren skall ställa förhandlingsframställan till den lokala avdelningen. 

Den lokala avdelningen kan utse lokal facklig förtroendeman som behörig att 

i förhandlingar företräda medlemmarna i den lokala lönerevisionen. 

Skulle Kommunal inte besvara en förhandlingsframställan inom två veckor 

från det att begäran om förhandling framställts har arbetsgivare rätt att 

fördela det lokala utrymmet i enlighet med eget förslag, vilket insändes till 

Kommunals lokalavdelning. 

I de fall de lokala parterna inte kan träffa en överenskommelse om fördelning, 

har lokal part rätt att föra frågan till central förhandling. 

Central förhandling skall påkallas inom en månad från det att den lokala förhandlingen 

avslutades. 

Om de centrala parterna inte kan enas utlägges det lokala utrymmet generellt. 

Parterna kan gemensamt skriftligen överlämna frågans avgörande till ett 

särskilt utsett avtalsråd. Sådan begäran skall göras senast 14 dagar från att 

den centrala förhandlingen anses avslutad. Parterna utser gemensamt avtalsrådet 

och dess sammansättning. 

De centrala parterna åtar sig att gemensamt, eller var för sig, utbilda och 

informera de lokala parterna hur lokal löneförhandlingen skall gå tillväga. 

30


6 § Löneberäkning för deltids- och uppehållsanställd 

Vid lönesättning enligt centralt eller lokalt kollektivavtal skall – såvida inte 

annat uttryckligen avtalats – beloppet för deltidsanställd arbetstagare nedräknas 

i proportion till förhållandet mellan arbetstiden för deltidsanställningen 

och arbetstiden för motsvarande heltidsanställning samt för uppehållsanställd 

nedräknas med utifrån arbetsårets omfattning angiven uppehållslönefaktor. 

31


Bilaga 2 

Entreprenadföretag mom 1, 2 

Mom 1 

Då entreprenadföretag övertar arbete eller verksamhet från annat företag 

enligt mom 2 nedan ska i första hand deltidsanställda, med minst sex 

månaders sammanhängande anställningstid, i det övertagande företaget, 

erbjudas utökad arbetstid. 

Krävs härutöver nyanställning ska i första hand anställning erbjudas de 

anställda arbetstagare, som har minst sex månaders sammanhängande anställningstid 

på arbetsplatsen. Provanställning får ej förekomma i sådana fall. Vid 

nyanställning enligt detta stycke ska arbetstagare erhålla bibehållen lön förutsatt 

att samma arbetsuppgifter erhålles hos den nya arbetsgivaren. 

Mom 2 

Garantireglerna gäller i följande fall: 

1. Då entreprenadföretag övertar arbete eller verksamhet vid företag där 

löner och allmänna anställningsvillkor regleras av annat kollektivavtal. 

2. Då entreprenadföretag övertar arbete eller verksamhet från annat entreprenadföretag, 

för det fall att kundföretaget och lokalerna är desamma. 

Anmärkning: 

Parterna är ense om att ovanstående garantiregler ej gäller för såvida 

LAS § 6b är tillämplig. 

32


Bilaga 3 

Överenskommelse om riktlinjer för 

kompetensutveckling 

Inriktning 

Konkurrensförmågan hos företagen blir allt mer beroende av kvalificerade 

arbetstagare. För att verksamheten ska utvecklas är det även viktigt med en 

kontinuerlig och planerad kompetensutveckling av arbetstagarna. 

Utvecklingen kan i hög grad ske direkt på arbetsplatsen genom en flexibel och 

stimulerande arbetsorganisation där teori och praktik blandas. 

En fortlöpande utveckling av företag och arbetstagare skapar förutsättningar 

för lönsamhet och tryggare anställning. 

Rätt och ansvar 

Alla arbetstagare har såväl rätt till som eget ansvar för att kontinuerligt 

utvecklas i arbetet. Kvinnor och män ska ges samma möjlighet till kompetensutveckling. 

Utforma i samverkan 

Utformningen av kompetensutvecklingen är en ledningsuppgift. 

Kompetensutveckling utgår från en långsiktig verksamhetsanalys, genomförd 

av företaget efter samråd med den lokala fackliga organisationen/fackligt 

ombud i företaget. I analysen förutsätts varje arbetstagares medverkan och 

engagemang. Vid analysen fastställs planer för kompetensutveckling, vilka 

utformas och följs upp kontinuerligt med hänsyn till konkurrens- och 

omvärldssituationen. 

Kartläggningen av den enskilde arbetstagarens utvecklingsbehov och planeringen 

av de åtgärder som är lämpliga sker i samverkan med arbetstagaren. 

Utvecklingssamtal och arbetsplatsträffar rekommenderas som grund för planering 

av kompetensutvecklingen. 

Kostnader 

Den kompetensutveckling som behövs för att klara nuvarande och kommande 

arbetsuppgifter i företaget ska ske på betald arbetstid. 

Stimulera och premiera 

Kompetensutveckling måste uppmärksammas, stimuleras och premieras. 

Vid lönesättningen bör det vara naturligt att koppling sker till resultat och 

kompetens. 

33


Bilaga 4 

Ramavtal för årsarbetstid 

mellan 

Företagets namn 

och 

Svenska Kommunalarbetareförbundet, Kommunal 

Parterna förklarar sig positiva till att branschens företag inom ramen för 

gällande lagar och avtal får möjlighet att reglera arbetstidsfrågor så att 

respektive företags särskilda förutsättningar beaktas. Parterna bedömer att 

sådana lösningar är till gagn både för anställda och företag. Syftet med längre 

beräkningsperioder är dels att skapa fler heltidstjänster och därmed minska 

behovet av deltidsanställningar, dels ge förutsättningar för ökad kontinuitet 

och kvalitet i företagens verksamhet. SHRs medlemsföretag som tecknar årsarbetstidsavtal 

åtar sig att vid lågsäsong verka för att deltidsanställda arbetstagare 

under detta avtal erbjuds arbetsmöjlighet vid andra av arbetsgivaren 

drivna enheter på orten. 

1. De lokala parterna äger rätt att träffa kollektivavtal om avsteg från 

Arbetstidslagen och kollektivavtalet kap 3, §§ 8–11. 

2. Beräkningsperioden omfattar ....... månader i följd och påbörjas 

den ……..………………... 

Avstämning sker vid beräkningsperiodens slut. I underlaget för faktiskt 

arbetad tid ingår semester, annan beviljad ledighet och sjukfrånvaro. 

Kommentar: 

Beräkningsperioden omfattar 12 månader eller kortare period. Det är 

viktigt att välja en avstämningstidpunkt som passar verksamheten. 

Avstämning bör lämpligen ske efter en period av låg beläggning så att 

eventuellt överskott av timmar som uppkommit under en tidigare period 

med hög beläggning hinner regleras tillbaka genom ett mindre utlägg av 

arbetstid. 

34


3. Anställda som omfattas av detta avtal har månadslön. Månadslönen 

beräknas för genomsnittlig ordinarie arbetstid. 

Kommentar: 

Lön beräknad för den genomsnittliga ordinarie arbetstiden under 

beräkningsperioden, dvs normalt 12 månader, utbetalas månadsvis. 

Arbetar den anställde 40 timmar i snitt per vecka utbetalas lön för heltid 

oavsett hur mycket eller litet tid som varit schemalagd under respektive 

löneperiod. Årsarbetstiden gäller med avräkning för helgdagar som infaller 

på vardagar. 

4. Årsarbetstiden, ordinarie arbetstid, vid heltidsanställning är 2080 timmar 

(52×40), med avräkning för helgdagar som infaller på vardagar, för 

arbetstagare med arbetstid förlagd på vardagar. 

Årsarbetstiden, ordinarie arbetstid, är 1924 timmar (52×37) för arbetstagare 

med arbetstid förlagd vardagar samt helgdagar. 

För arbetstagare som innehaft uppehållsanställning och går över till årsarbetstid 

är ordinarie årsarbetstid vid heltidsanställning 1924 timmar 

(52×37) med avräkning för helgdagar som infaller på vardagar. 

Vid semester eller annan frånvaro tillämpas för månadsavlönade löneavdrag 

efter den genomsnittliga årsarbetstiden. 

Kommentar: 

Den totala ordinarie arbetstiden som ska schemaläggas är 2080 timmar 

per år för heltidsanställda arbetstagare schemalagda på vardagar respektive 

1924 timmar för heltidsanställda arbetstagare schemalagda vardagar 

samt helgdagar. 

För arbetstagare som innehaft uppehållsanställning och går över till årsarbetstid 

är ordinarie arbetstid vid heltidsanställning 1924 timmar. 

Årsarbetstiden gäller med avräkning för helgdagar som infaller på 

vardagar. 

5. Vid avtalsperiodens startdatum ska arbetsgivaren presentera ett preliminärt 

schema för hela avtalsperioden. 

Kommentar: 

Arbetsgivaren ska vid avtalsperiodens startdatum presentera ett preliminärt 

schema för hela avtalsperioden. Detta för att arbetstagarna ska ges 

möjlighet att planera in perioder av lågsäsong. I övrigt gäller kollektivavtalets 

regler om schemaläggning. 

35


6. Heltidsanställd som utför övertid på arbetsgivarens begäran skall erhålla 

övertidsersättning härför, nästkommande löneutbetalning i enlighet med 

kollektivavtalet. 

Kommentar: 

Även verksamheter som har avtal om årsarbetstidsavtal kan ha behov av 

att personal arbetar övertid ibland. Sådan arbetstid uppkommer t ex då 

arbetsgivaren förlägger arbetstid med kortare varseltid än som anges i 

kollektivavtalet (två veckor) och denne inte överenskommit med den 

anställde om att detta är ett byte av arbetstid enligt kollektivavtalet. 

Timredovisningen enligt årsarbetstidsavtalet ska inte innefatta övertidstimmar. 

Det är därför praktiskt nödvändigt att hålla isär dessa timmar och 

att ersättning utbetalas separat för dessa. 

7. Vid semester eller annan frånvaro tillämpas för månadsavlönade löneavdrag 

efter den genomsnittliga årsarbetstiden. 

Kommentar: 

Kollektivavtalets regler för löneberäkning tillämpas. För den som är 

anställd på heltid, räknat efter den genomsnittliga arbetstiden under 

beräkningsperioden tillämpas löneavdragsreglerna för heltidare. För de 

som arbetar deltid i snitt under beräkningsperioden tillämpas avdragsreglerna 

för deltidare. 

8. Överskott/underskott av timmar redovisas skriftligt varje månad. 

Kommentar: 

Denna redovisning är viktig både för arbetsgivare och arbetstagare. För 

arbetsgivaren är den viktig för att man inte skall tappa kontrollen över 

arbetade timmar. 

Överskott/underskott redovisas i relation till sysselsättningsgraden enligt 

anställningsavtalet. Vid avstämningstidpunkten ska den anställde inte ha 

arbetat fler eller färre timmar än antalet timmar som ska utföras i snitt 

enligt anställningsavtalet. Vid en beräkningsperiod om ett år innebär detta 

att antalet arbetade timmar inte ska över- eller understiga 52×40 timmar 

för en heltidsanställd med arbetstid förlagd på vardagar respektive 52×37 

timmar för heltidsanställd med arbetstid förlagd på vardagar och helgdagar. 

Årsarbetstiden gäller med avräkning för helgdagar som infaller på 

vardagar. 

36


9. Vid anställnings upphörande läggs eventuellt över/underskott av timmar ut 

under uppsägningstiden eller dras av/utbetalas vid beräkning av slutlön. 

Vid uppsägning på grund av arbetsbrist skall dock eventuellt underskott 

av timmar vid anställningens upphörande ej dras av vid beräkning av 

slutlön. Vid uppsägning av arbetstagare på grund av personliga skäl mot 

bakgrund av medicinska skäl, samt vid avträde från tjänst enlig LAS 4§ 

3st skall inte eventuellt underskott av timmar dras av vid beräkning av 

slutlön. 

Kommentar: 

Redovisningen av överskott/underskott enligt 9. ligger till grund för denna 

beräkning av överskott/underskott vid anställnings upphörande. 

10. Detta avtal gäller… 

Kommentar: 

De lokala parterna träffar avtal om avtalets giltighet. Avtalet kan löpa tillsvidare 

med en angiven uppsägningstid. Avtalet kan också gälla för en viss 

tid. Även i detta fall kan en uppsägningstid avtalas. Vid bestämmande av 

uppsägningstid bör hänsyn tas till företagets verksamhet. Uppsägningsdatum 

bör sammanfalla med avstämningstidpunkten enligt avtalets p.9. 

Anvisningar: 

Vid schemaläggning görs på förhand en preliminär bedömning av låg- och 

högsäsonger under året. 

37


Bilaga 5 

Adressförteckning 

Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare, SHR 

SHR 

Kammakargatan 39 

Box 1158 

111 81 Stockholm 

Tel: 08-762 74 00 

Fax: 08-21 58 61 och 

08-676 07 37 

info@shr.se www.shr.se 

Regionkontor Göteborg: 

SHR 

Södra Hamngatan 53 

Box 404 

401 26 Göteborg 

Tel: 031-62 94 00 

Fax: 031-80 27 54 

Regionkontor Malmö: 

SHR 

Jörgen Kocksgatan 1 B 

Box 186 

201 21 Malmö 

Tel: 040-35 25 00 

Fax: 040-23 33 82 

38


Svenska Kommunalarbetareförbundet 

Svenska Kommunalarbetareförbundet 

Hagagatan 2 

Box 19039 


Tel: 08-728 28 00 

Fax: 08-31 87 45 

Kommunals lokalavdelningar: 

Kommunal Stockholms län 

Franzéngatan 4 

Box 30027 


Tel 08-619 22 00 

Kommunal Uppsala län 

Trädgårdsgatan 5 

Box 1308 

751 43 Uppsala 

Tel 018-16 71 00 

Kommunal Sörmland 

Violentorget 

Box 34 

642 21 Flen 

Tel 0157-660 00 

Kommunal Östergötland 

Hertig Karlsgatan 4 

Box 1838 

581 17 Linköping 

Tel 013-24 29 00 

39


Kommunal Jönköpings län 

Barnarpsgatan 47 

Box 3145 

550 03 Jönköping 

Tel 036-15 40 40 

Kommunal Kronoberg 

Pomonavägen 1 

352 61 Växjö 

Tel 0470-71 87 00 

Kommunal Kalmar Län 

Skeppsbrogatan 24 

392 31 Kalmar 

Tel 0480-610 00 

Kommunal Gotland 

Arbetarrörelsens Hus 

Stenhuggarv. 6 

621 65 Visby 

Tel 0498-20 37 80 

Kommunal Blekinge 

Torskorsvägen 3 

371 48 Karlskrona 

Tel 0455-30 27 50 

Kommunal Skåne län 

Förhandlingsvägen 2 

Box 4111 

227 22 Lund 

Tel 046-38 54 00 

40


Kommunal Halland 

Fackens Hus 

Andersbergsringen 104 

Box 4013 

300 04 Halmstad 

Tel 035-17 41 00 

Kommunal Väst 

Alströmergatan 4 

411 01 Göteborg 

Tel 031-63 64 00 

Kommunal Älvsborg 

Magasinsgatan 10 

Box 1712 

501 17 Borås 

Tel 033-21 14 00 

Kommunal Skaraborg 

Torggatan 18 

541 30 Skövde 

Tel 0500-49 97 00 

Kommunal Värmland 

Romstadsvägen 2 

Box 447 

651 10 Karlstad 

Tel 054-14 76 00 

Kommunal Örebro län 

Törngatan 6 

703 63 Örebro 

Tel 019-16 52 50 

Kommunal Norrbotten 

Rådstugatan 2 

972 38 Luleå 

Tel 0920-23 52 50 

41


Kommunal Västmanland 

Olof Palmes Torg 10 

Arosparken 

723 35 Västerås 

Tel 021-15 14 00 

Kommunal Dalarna 

Tunagatan 20 

Box 170 

781 22 Borlänge 

Tel 0243-21 70 00 

Kommunal Gävleborg 

Nygatan 41 

Box 337 

801 05 Gävle 

Tel 026-17 69 00 

Kommunal Västernorrland 

Parkgatan 17 

Box 233 

871 25 Härnösand 

Tel 0611-884 00 

Kommunal Z-Jämtlands län 

Frösövägen 90 

832 47 Frösön 

Tel 063-57 18 80 

Kommunal Västerbotten 

V Norrlandsgatan 11 B 

903 27 Umeå 

Tel 090-15 08 30 

42


43


44

Untitled - Visita

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?