Läs hela rapporten Makten över läromedlen - Lärarnas Riksförbund

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND
Makten över
läromedlen
— Lärarnas möjlighet att styra
över läromedlen i undervisningen

Makten över
läromedlen
— Lärarnas möjlighet att styra
över läromedlen i undervisningen

Förord
I en mål- och resultatstyrd skola är det lärarens uppgift att skapa reella
förutsättningar för alla elever att uppnå målen. Det innebär att läraren
måste ha kunskap om sina elevers förkunskaper, deras behov och vilka
metoder och tillvägagångssätt som bäst kan hjälpa eleverna att nå målen.
Att avgöra vilka läromedel som ska användas för att uppnå målen
blir därför centralt för lärarens arbete och utgör en hörnsten i lärarens
yrkeskunnande. Att förneka en lärare rätten att styra över sina läromedelsval,
är att förneka läraren rätten att avgöra hur dennes arbete ska
genomföras på bästa sätt.
Frågan om läromedlen i en målstyrd skola synliggör en paradox. En
grundläggande idé med en decentraliserad, målstyrd skola är att flytta
makt och inflytande över undervisningens utformning och upplägg
nedåt i systemet, ut till lärarprofessionen. Samtidigt beskärs lärarnas
möjligheter att faktiskt styra över sitt arbete genom olika beslut och
riktlinjer som kommun och skolledning sätter upp. Det handlar såväl
om hur arbetstiden disponeras, hur lärarna organiseras, vilka ekonomiska
ramar som finns och vilka satsningar kommunen väljer att göra
eller inte göra. Ett tydligt exempel på det senare är när vissa kommuner
låter i övrigt vällovliga IT-satsningar stänga dörren för satsningar
på andra läromedel som lärarna i stor grad också efterfrågar, parallellt
med IT-satsningar.
Den här undersökningen handlar om lärares möjligheter att styra över
sina läromedelsval, vad som begränsar dem och i vilken utsträckning.
Förhoppningsvis stimulerar resultaten debatten om lärarprofessionen
och dess autonomi.
Metta Fjelkner
Förbundsordförande Lärarnas Riksförbund

Innehåll
Sammanfattning och slutsatser_______________________________ 8
Resultatsammanfattning________________________________ 8
Lärarnas Riksförbunds analys____________________________ 9
Läromedlen i skolan________________________________________ 11
Stora skillnader mellan huvudmän_______________________ 11
Makten över läromedlen____________________________________ 13
Vem styr över läromedlen?_____________________________ 13
Vad styr över läromedlen?______________________________ 15
Vilka läromedelssatsningar efterfrågar lärarna?___________ 17
Metod_____________________________________________________ 19
Urval och bortfall______________________________________ 19
Statistiskt signifikanta skillnader________________________ 19
Bilaga 1 – Frågeformulär____________________________________ 20

Sammanfattning och slutsatser
Denna rapport baseras på en undersökning gjord bland 1 555 lärare
i svensk grund- och gymnasieskola samt vuxenutbildning. Undersökningen
handlar om vad som styr, påverkar och begränsar lärarnas
läromedelsval i störst utsträckning.
Resultatsammanfattning
Undersökningen visar bland annat:
• Att det finns stora skillnader i vilken utsträckning lärarna upplever
att de är autonoma i sina läromedelsval. Lärarna uppger i högre
grad att de är autonoma ju högre upp i skolsystemet de återfinns.
Endast var femte lärare i grundskolans år 4-6 uppger att läromedelsvalen
är helt upp till dem själva i jämförelse med var tredje i
gymnasieskolan och nästan varannan i vuxenutbildningen.
• Att ämneskollegiet är den instans som i störst utsträckning påverkar
läromedelsvalen. Organiseringen av lärarna i gymnasieskolan har
stor betydelse för lärarnas autonomi. Nästan hälften av de lärare
som organiseras i ämnesarbetslag uppger att kollegiet har störst
påverkan på läromedelsvalen jämfört med endast en fjärdedel av
de lärare som organiseras i programarbetslag. Dessa lärare uppger
i stället i större utsträckning att rektor påverkar läromedelsvalen.
Skillnaden i rektorers påverkan är också stor mellan fristående och
kommunala skolor där rektorers påverkan är större på de fristående
skolorna än de kommunala.
• Att de ekonomiska ramarna är det som i störst utsträckning begränsar
lärarnas läromedelsval. Störst betydelse har de ekonomiska ramarna
i grundskolan och betydelsen avtar högre upp i skolsystemet.
Detsamma gäller för tids- och kompetensmässiga faktorer.
• Att de läromedel lärarna efterfrågar i störst utsträckning är nya läroböcker
i sina ämnen, ny digital programvara samt digital hårdvara.
8

Resultaten tyder också på att de fristående skolorna har kommit
längre i utbyggnaden av sin IT-infrastruktur än de kommunala samt
att gymnasieskolan kommit längre än grundskolan.
Lärarnas Riksförbunds analys
De som har förespråkat en långtgående decentralisering av den svenska
skolan har bland annat gjort det med det uttalade målet att det stärker
lärarprofessionen i det avseendet att lärarna i en decentraliserad
och målstyrd skola är mer autonoma och fria i fråga om hur de lägger
upp sin undervisning för att nå de uppsatta målen. Forskning tyder
dock på att så inte blivit fallet i Sverige, utan snarare tycks lärarna ha
tappat makt och inflytande över i synnerhet undervisningens upplägg
och innehåll till huvudmännen. 1
En betydelsefull förändring som har skett avseende lärarkårens ställning
i den svenska skolan är synen på lärarkompetensen. I samband
med kommunaliseringen drog sig staten i princip helt och hållet
tillbaka från skolområdet och släppte många av de regleringar som
tidigare gällt inom skolan, däribland lärarbehörigheterna. Detta
resulterade snabbt i en kultur såväl bland kommunala som fristående
skolor att dels anställa personer utan lärarutbildning, dels låta lärare
undervisa i ämnen och årskurser som de inte hade adekvat utbildning
för. I takt med att betydelsen av ämnesbehörighet tonats ned har också
de tidigare ämneskollegierna brutits ned och ersatts av andra organisationsformer,
som exempelvis programarbetslagen inom gymnasieskolan
och olika former av arbetslag i grundskolan. En bakomliggande
idé för många skolors organisatoriska förändringar har varit att det är
arbetslagen som ska ansvara för att undervisningen kommer till stånd,
vilket i realiteten har inneburit att många lärare – utöver sin ordinarie
undervisning – har fått vikarierat i andra klasser och andra ämnen än
deras egna.
1
Se Stenlås, Niklas (2009), En kår i kläm – Läraryrket mellan professionella ideal och statliga reformideologier.
ESO 2009:6. Stockholm: Regeringskansliet; Ringarp, Johanna (2011), Professionens problematik: lärarkårens
kommunalisering och välfärdsstatens förvandling. Stockholm: Makadam; Larsson, Hans Albin (2012),
När medlet blev mål. Om mål- och resultatstyrningens effekt på skolan. (Kommande artikel.)
9

Ur detta perspektiv är många av resultaten i den här undersökningen
mycket intressanta. Undersökningen handlar i första hand om i vilken
utsträckning lärare bedömer att de kan styra över sina läromedelsval,
men undersökningens resultat ger också en intressant utgångspunkt för
att diskutera de förändringar av lärarkårens autonomi som har skett i
samband med kommunaliseringen och friskolereformen.
Undersökningens resultat visar att betydelsen av hur lärarna organiseras
är stor. Gymnasielärare som är organiserade i ämnesarbetslag uppger i
mycket större utsträckning än de som är organiserade i programarbetslag
att arbetslaget i mycket stor utsträckning påverkar läromedelsvalen.
Omvänt uppger lärarna i programarbetslag i mycket större utsträckning
att de inte alls kan påverka läromedelsvalen. I fristående skolor i synnerhet
är det i stället rektor som tycks inta en mer dominerande roll i
läromedelsvalen, både i grund- och gymnasieskolor.
Lärarnas Riksförbunds slutsatser av undersökningen är:
• Att ämneskollegiernas roll i skolan måste förstärkas och förtydligas
avseende ansvar för undervisningens uppläggning.
• Att ämnessamarbetet i grund- och gymnasieskolan ska ledas av antingen
en förstelärare eller lektor.
• Att själva grunden för att adekvata läromedelsval görs i den svenska
skolan ligger i att vi endast har legitimerade lärare som är behöriga i
sina ämnen och för den skolform och årskurs som de är verksamma i.
• Att det måste ske en riktad statlig läromedelssatsning till främst
grund- och gymnasieskolan med målsättningen:
– att förnya och uppdatera stora delar av såväl det analoga som digitala
läromedelsbeståndet,
– att förstärka IT-infrastrukturen i skolan samt
– att öka lärarnas möjligheter att styra över sina läromedelsval
10

Läromedlen i skolan
Det finns en rik flora av forskning kring läromedel i skolan, såväl svensk
som internationell. Forskningen handlar om allt från hur läromedel tas
fram, hur de används av lärare och elever samt olika former av granskningar
av läromedlen. 2 Intressanta resultat av forskningen handlar
bland annat om vilka effekter läromedlen har för elevernas kunskapsinhämtning,
hur olika lärare med olika ämnen och ur olika lärargenerationer
använder läromedlen och i vilken grad lärarna känner sig
antingen bundna av läromedlen eller fria i förhållande till dem. 3
Ur ett svenskt skolstyrningsperspektiv blir läromedlens roll i undervisningen
centralt. Den bärande idén med att ha en mål- och resultatstyrd
skola är att flytta beslutandemakten över hur undervisningen ska
utformas och genomföras så långt ned i systemet som möjligt, ändå ut
till lärare och elever. Ju större grad av professionell frihet som tillåts i
systemet, desto bättre anpassad kommer undervisningen att bli efter
elevernas olika förutsättningar, och desto högre måluppfyllelse kommer
att uppnås, är tanken.
Stora skillnader mellan huvudmän
Med detta följer dock vissa problem. Den största begränsningen för lärarnas
läromedelsval är de ekonomiska ramarna som satts upp av rektor
eller huvudman. Detta innebär att olika lärare redan i utgångsläget har
olika förutsättningar att styra över sina läromedelsval; vissa lärare har
knappt några begränsningar alls, medan andra knappt kan införskaffa
nya läromedel. 4 I slutändan får dessa skillnader stora konsekvenser för
eleverna. Problemet åskådliggörs i följande tabell med spridningsmått
2
Se vidare Skolverket (2006), Läromedlens roll i undervisningen. Stockholm: Skolverket.
3
Se Reichenberg, Monica (2010), Forskning om läromedel. Stockholm: Sveriges Läromedelsförfattares
förbund.
4
Se till exempel tidningen Skolvärldens granskning ”Orättvisa läromedel” (2012-08-15)
[http://www.skolvarlden.se].
11

lärare och elever. Ju större grad av professionell frihet som tillåts i systemet, desto bättre anpassad
kommer undervisningen att bli efter elevernas olika förutsättningar, och desto högre
måluppfyllelse kommer att uppnås, är tanken.
Stora skillnader mellan huvudmän
Med detta följer dock vissa problem. Den största begränsningen för lärarnas läromedelsval är
de ekonomiska ramarna som satts upp av rektor eller huvudman. Detta innebär att olika lärare
redan i utgångsläget har olika förutsättningar att styra över sina läromedelsval; vissa lärare har
knappt att några begränsningar alls medan andra knappt kan införskaffa nya läromedel. 4 I
slutändan får dessa skillnader stora konsekvenser för eleverna. Problemet åskådliggörs i följande
tabell med spridningsmått över kommunernas läromedelskostnader per elev för åren
över kommunernas läromedelskostnader per elev för åren 2006-2010
(inkl övrig utrustning och skolbibliotek):
2006-2010 (inkl övrig utrustning och skolbibliotek):
2006 2007 2008 2009 2010
Max 6315 7657 7489 8354 8487
90:e percentil 3787 4001 4130 4272 4846
Övre kvartil 3199 3249 3468 3629 3937
Medel 2732 2844 2965 3058 3337
Nedre kvartil 2109 2190 2270 2318 2504
10:e percentil 1831 1849 1899 1939 1991
Min 1066 868 0 798 962
Tabell 1: Spridningsmått över kommunernas kostnader för läromedel, utrustning
och skolbibliotek 2006-2010 (kr). Källa: Egna bearbetningar av data från SCB.
Tabell 1: Spridningsmått över kommunernas kostnader för läromedel, utrustning och
skolbibliotek per elev 2006-2010 (kr). Källa: Egna bearbetningar av data från SCB.
Detta skapar problem i den mål- och resultatstyrda skolan. Idealtillståndet för denna är att
varje lärare helt och hållet, tillsammans med sina elever och utifrån deras behov, kan och får
Detta skapar problem i den mål- och resultatstyrda skolan. Idealtillståndet
för denna är att varje lärare helt och hållet, tillsammans med sina
avgöra vilka läromedel som bäst möjliggör en hög måluppfyllelse. Men hur ser det ut med
denna sak i svensk skola, enligt lärarna själva? Vilken makt uppfattar lärarna att de har över
elever och utifrån deras behov, kan och får avgöra vilka läromedel som
bäst möjliggör en hög måluppfyllelse. Men hur ser det ut med denna
sak i svensk skola, enligt lärarna själva?
2 Se vidare Skolverket (2006), Läromedlens roll i undervisningen. Stockholm: Skolverket.
3 Se Reichenberg, Monica (2010), Forskning om läromedel. Stockholm: Sveriges Läromedelsförfattares förbund.
4 Vilken makt uppfattar lärarna att de har över läromedelsvalen? Om de
Se till exempel tidningen Skolvärldens granskning ”Orättvisa läromedel” (2012-08-15)
[http://www.skolvarlden.se].
uppfattar att någon annan har stor påverkan på deras läromedelsval,
vem eller vad är det i så fall?
6
I denna undersökning vänder vi oss därför till 1 555 lärare i det svenska
skolväsendet och låter dem svara på frågor om i vilken utsträckning
de bedömer att de själva kan styra över sina läromedelsval, vem eller
vad som eventuellt begränsar dem samt vilka typer av läromedel de
efterfrågar när de får önska fritt. 5
5
Se vidare beskrivning av undersökningens metod i metodavsnittet längst bak i rapporten.
12

Makten över läromedlen
Makten över läromedlen
Vem styr över läromedlen?
Vem styr Undersökningen över läromedlen? visar att en betydande majoritet av lärarna bedömer
Undersökningen att i stor visar utsträckning att en betydande själva styr majoritet över sina av lärarna läromedelsval. bedömer På att en de femgradig
över skala sina läromedelsval. svarar 65 procent På en av lärarna femgradig antingen skala svarar (5), ”Det 65 är procent helt och av lärarna anting-
i stor utsträckning
själva styr
en (5), ”Det hållet är helt upp upp till mig”, till mig”, eller eller (4): (4):
45
I vilken utsträckning uppfattar du att du kan styra över
vilka läromedel som ska användas i din undervisning?
Andel svarande (%)
40
35
30
25
20
15
10
29
36
22
10
5
3
0
Det är helt
och hållet upp
till mig (5)
(4) (3) (2) Det är inte alls
upp till mig (1)
Det finns Det dock finns anmärkningsvärda dock anmärkningsvärda skillnader skillnader mellan mellan olika lärarkategorier. olika lärarkategorier.
andel Det lärare exempelvis i gymnasieskolan en större (32,6 andel procent) lärare i och gymnasieskolan i vuxenutbildningen (32,6 (43,9 procent)
Det är exempelvis
en större
än i grundskolans procent) och år 1-3 i vuxenutbildningen (26,6 procent) och (43,9 4-6 (21,9 procent) procent) än i grundskolans som svarar att det är helt upp
till dem själva år 1-3 (5) (26,6 att procent) styra över och läromedelsvalen. 4-6 (21,9 procent) Det som finns svarar dessutom att det signifikanta är helt skillnader i
samma svarsalternativ upp till dem själva mellan (5) lärarna att styra i över vuxenutbildningen läromedelsvalen. och Det lärarna finns dessutom
signifikanta Det tycks alltså skillnader av undersökningens i samma svarsalternativ resultat mellan som om lärarna lärares i autonomi i läro-
i grundskolans år 7-9
(25,3 procent).
medelsvalen
vuxenutbildningen
ökar ju högre upp
och
i skolsystemet
lärarna i grundskolans
man kommer.
år 7-9 (25,3 procent).
Det tycks alltså av undersökningens resultat som om lärares autonomi i
Det finns också skillnader mellan olika ämnesföreträdare. Lärare i samhällskunskap, historia
läromedelsvalen ökar ju högre upp i skolsystemet man kommer.
och yrkesämnen svarar i större utsträckning än lärare i exempelvis moderna språk, kemi och
matematik att det är helt och hållet upp till dem själva. Gymnasieskolans yrkeslärare tycks av
undersökningen vara mest autonoma i sina läromedelsval. Nästan varannan yrkeslärare svarar
att det är helt upp till dem själva (5) till skillnad från exempelvis var femte fysiklärare.
Den instans som i störst utsträckning påverkar läromedelsvalen är ämneskollegierna. Av
grundskollärarna svarar 42 procent att ämneskollegiet i mycket stor utsträckning påverkar
läromedelsvalen.
13

Det finns också skillnader mellan olika ämnesföreträdare. Lärare i
samhällskunskap, historia och yrkesämnen svarar i större utsträckning
än lärare i exempelvis moderna språk, kemi och matematik att det är
helt och hållet upp till dem själva. Gymnasieskolans yrkeslärare tycks
av undersökningen vara mest autonoma i sina läromedelsval. Nästan
varannan yrkeslärare svarar att det är helt upp till dem själva (5) till
skillnad från exempelvis var femte fysiklärare.
Lokala
skolpolitiker
Utb.förv. i
kommunen
Den instans som i störst utsträckning påverkar läromedelsvalen är
ämneskollegierna. Av grundskollärarna svarar 42 procent att ämneskollegiet
i mycket stor utsträckning påverkar läromedelsvalen.
Mycket stor
utsträckning (5) (4)
Grund-
Gym-
Grund-
Gymskollärarlärarrarnasieskollänasielärare
I ganska stor
utsträckning (3) (2) Inte alls (1)
Grund-
Gym-
Grund-
Gym-
Grund-
Gymskollärarlärarrarlärarrarnasieskollänasieskollänasielärare
7 6 4 3 5 5 13 11 71 75
6 5 4 4 6 5 16 13 68 74
Rektor 5 5 10 9 17 16 31 33 37 37
Lärarlaget*
21 26,2 22 18,1 20 15,2 17 17,5 21 23
Ämneskollegiet
42 45,6 30 26,3 16 17,5 7 7 5 3,5
Eleverna 7 6 12 10 22 24 33 37 25 23
Annan 13 21 4 15 3 7 6 5 74 52
* Lärarlaget i gymnasieskolan representerar de som är organiserade i programarbetslag
* Lärarlaget i gymnasieskolan representerar de som är organiserade i programarbetslag 6
I gymnasieskolan slår organiseringen av lärarna tydligt igenom i resultaten. De lärare som
uppger att de är organiserade
I gymnasieskolan
i ämnesarbetslag
slår organiseringen
svarar i större
av
utsträckning
lärarna tydligt
(45,6
igenom
procent)
i
att
ämneskollegiet har mycket resultaten. stor inverkan De lärare på läromedelsvalen som uppger att de än är de organiserade som är organiserade i ämnesarbetslag
svarar %). i Gymnasielärare större utsträckning i programarbetslag (45,6 procent) att uppger ämneskollegiet i större omfatt-
har
i programarbetslag
(26,2 procent).
ning (23,0 %) att arbetslaget inte alls påverkar läromedelsvalen än lärare i ämnesarbetslag (3,5
6
%). Det finns inga signifikanta Notera att skillnader basen är olika för grupperna respektive grupp i mellan av respondenter. i vilken De som utsträckning svarat att läromedelsvalet de anser helt är att
de själva styr läromedelsvalen. upp till dem 5 själva (se tidigare diagram) har inte besvarat den fråga som ligger till grund för sammanställningen
i denna tabell. Resultaten i tabellen baseras på svar från 642 grundskollärare (76 procent av samtliga
grundskollärare i undersökningen) och 368 gymnasielärare (61,7 procent).
Även skillnaden mellan olika huvudmän är iögonfallande. Lärare i fristående skolor svarar i
större utsträckning (89,5 procent) än lärare i kommunala skolor (68,9 procent) att lokala skolpolitiker
inte har någon påverkan på deras läromedelsval. Detsamma gäller utbildningsförvaltningen
14 i kommunen. Däremot svarar nästan var fjärde lärare i fristående skolor att rektor
har mycket stor påverkan på läromedelsvalen, till skillnad mot inte ens var tionde lärare i
kommunala skolor. Sett till gymnasieskolan så svarar 42,5 procent av lärarna i kommunala

mycket stor inverkan på läromedelsvalen än de som är organiserade i
programarbetslag (26,2 procent). Gymnasielärare i programarbetslag
uppger i större omfattning (23,0 procent) att arbetslaget inte alls påverkar
läromedelsvalen än lärare i ämnesarbetslag (3,5 procent). Det
finns inga signifikanta skillnader grupperna emellan i vilken utsträckning
de anser att de själva styr läromedelsvalen. 7
Även skillnaden mellan olika huvudmän är iögonfallande. Lärare i
fristående skolor svarar i större utsträckning (89,5 procent) än lärare
i kommunala skolor (68,9 procent) att lokala skolpolitiker inte har
någon påverkan på deras läromedelsval. Detsamma gäller utbildningsförvaltningen
i kommunen. Däremot svarar nästan var fjärde lärare i
fristående skolor att rektor har mycket stor påverkan på läromedelsvalen,
till skillnad mot inte ens var tionde lärare i kommunala skolor. Sett
till gymnasieskolan så svarar 42,5 procent av lärarna i kommunala skolor
att rektor inte har någon påverkan alls på deras läromedelsval till
skillnad från endast 14,1 procent i fristående skolor. Störst påverkan på
läromedelsvalen i de kommunala skolorna har lärararbetslaget.
Vad styr över läromedlen?
Det som enligt lärarna i störst utsträckning styr över läromedlen är de
ekonomiska ramarna. De ekonomiska ramarnas betydelse tycks vara
något större i kommunala skolor än i fristående skolor då 58,6 procent
av lärarna i kommunala skolor svarar att ekonomin styr i mycket stor
utsträckning (5) jämfört med 46 procent av lärarna i fristående skolor.
Dessutom tycks de ekonomiska ramarna ha större betydelse i grundskolan
än i gymnasieskolan; 47,1 procent av gymnasielärarna svarar
att de ekonomiska ramarna styr i mycket stor utsträckning (5) jämfört
med 63,7 procent i grundskolans år 1-3, 71,8 procent i år 4-6 samt 65,6
procent i år 7-9. De ekonomiska ramarna tycks ha minst betydelse för
lärarna i vuxenutbildningen, 32 procent av dessa svarar mycket stor
utsträckning (5).
7
Fråga 1, se frågeformulär i bilaga 1.
15

Det som enligt lärarna i störst utsträckning styr över läromedlen är de ekonomiska ramarna.
De ekonomiska ramarnas betydelse tycks vara något större i kommunala skolor än i fristående
skolor då 58,6 procent av lärarna i kommunala skolor svarar att ekonomin styr i mycket stor
utsträckning (5) jämfört med 46 procent av lärarna i fristående skolor. Dessutom tycks de
ekonomiska ramarna ha större betydelse i grundskolan än i gymnasieskolan; 47,1 procent av
gymnasielärarna svarar att de ekonomiska ramarna styr i mycket stor utsträckning (5) jämfört
med 63,7 procent i grundskolans år 1-3, 71,8 procent i år 4-6 samt 65,6 procent i år 7-9. De
ekonomiska ramarna tycks ha minst betydelse för lärarna i vuxenutbildningen, 32 procent av
dessa svarar mycket stor utsträckning (5).
60
57
Vilka faktorer påverkar läromedelsvalen mest?
50
Mycket stor utsträckning (5)
Andel svrande (%)
40
30
20
10
17
14
8
4
25
21
18 19
17
37
3132
26
20
17
12 12
8
5
(4)
I ganska stor utsträckning
(3)
(2)
Inte alls (1)
0
Ekonomiska
ramar
Tidsmässiga
ramar
Lokalpolitiska
ramar*
Egna ramar**
*Med ”lokalpolitiska ramar” avses uttryckta målsättningar för skolan eller undervisningen, riktade
* Med ”lokalpolitiska ramar” avses uttryckta målsättningar för skolan eller undervisningen,
riktade satsningar mot exempelvis IT och liknande.
satsningar mot exempelvis IT och liknande.
** Med ”egna ramar” avses kompetensmässiga faktorer som påverkar läromedelsvalen.
** Med ”egna ramar” avses kompetensmässiga faktorer som påverkar läromedelsvalen.
Vad det gäller betydelsen av tidsmässiga ramar så finns det inga signifikanta skillnader mellan
Vad det gäller betydelsen av tidsmässiga ramar så finns det inga signifikanta
skillnader mellan huvudmän. Den enda signifikanta skillnaden
huvudmän. Den enda signifikanta skillnaden som finns, finns mellan lärarna i grundskolans år
1-3 där 27 procent svarar att de tidsmässiga ramarna påverkar läromedelsvalen i stor utsträckning
(5) jämfört med 14,8 procent av gymnasielärarna.
som finns, är mellan lärarna i grundskolans år 1-3 där 27 procent svarar
att de tidsmässiga ramarna påverkar läromedelsvalen i stor utsträckning
tycks (5) föga jämfört förvånande med 14,8 ha procent något större av gymnasielärarna.
betydelse vid kommunala skolor
Lokalpolitiska ramar
än vid fristående, men skillnaderna är små. Lärare i fristående skolor svarar i större utsträckning
(48 procent) att Lokalpolitiska de lokalpolitiska ramar ramarna tycks föga inte förvånande alls påverkar ha något deras läromedelsval större betydelse (1) än
lärare i kommunala skolor vid kommunala (35,3 procent). skolor Likt än vid mönstret fristående, i tidigare men skillnaderna resultat så avtar är små. även betydelsen
av de lokalpolitiska Lärare ramarna i fristående ju högre skolor upp svarar i skolsystemet i större utsträckning som man (48 kommer. procent) Exempelvis
så anger varannan de lärare lokalpolitiska i vuxenutbildningen ramarna inte att alls de påverkar lokalpolitiska deras läromedelsval ramarna inte alls (1) påver-
att
kar deras läromedelsval än lärare jämfört i kommunala med endast skolor var fjärde (35,3 lärare procent). i grundskolans Likt mönstret år 4-6. i tidigare
resultat så avtar även betydelsen av de lokalpolitiska ramarna ju högre
Mönstret återkommer upp också i skolsystemet avseende de som egna man ramarna. kommer. Lärare Exempelvis i vuxenutbildningen så anger varannan (38,2 %)
och gymnasieskolan lärare (32,4 i %) vuxenutbildningen är de som i störst att utsträckning de lokalpolitiska svarar ramarna att egna inte ramar alls påverkar
deras läromedelsval jämfört med endast var fjärde lärare i grund-
9
inte alls
skolans år 4-6.
16

Mönstret återkommer också avseende de egna ramarna. Lärare i vuxenutbildningen
(38,2 procent) och gymnasieskolan (32,4 procent) är de
som i störst utsträckning svarar att egna ramar inte alls påverkar deras
läromedelsval. Skillnaderna för både gymnasieskolan och vuxenutbildningen
är signifikanta mot grundskolans år 1-3 (18,8 procent). Skillnaden
mellan deras grundskolans läromedelsval. år 7-9 Skillnaderna (31,3 procent) för både är också gymnasieskolan signifikant mot och vuxenutbildningen
påverkar
är år signifikanta 1-3. Det finns mot inga grundskolans signifikanta år skillnader 1-3 (18,8 mellan %). Skillnaden olika ämnen. mellan grundskolans år 7-9 (31,3
%) är också signifikant mot år 1-3. Det finns inga signifikanta skillnader mellan olika ämnen.
Lärarna har också kunnat ge en kort beskrivning av hur den faktor de
Lärarna markerat har påverkar också kunnat deras ge läromedelsval. en kort beskrivning Det vanligaste av hur temat den faktor i svaren de markerat påverkar deras
läromedelsval. handlar hur Det skolans vanligaste ekonomi temat begränsar i svaren handlar läromedelsvalen hur skolans och främst ekonomi begränsar läromedelsvalen
möjligheterna och att främst köpa möjligheterna in nya läromedel. att köpa Andra in vanliga nya läromedel. teman handlar Andra vanliga teman handlar
om om hur hur lärarna lärarna inte inte har har tillräckligt tillräckligt med med tid tid för för att att kunna kunna hitta hitta bra bra saker saker att använda på exempelvis
internet eller hur skolan eller kommunen beslutat om IT-satsningar med en dator till
att använda på exempelvis internet eller hur skolan eller kommunen
varje elev vilket inneburit att inga andra läromedel längre kan komma ifråga, avsett vad lärarna
vill.
beslutat om IT-satsningar med en dator till varje elev vilket inneburit att
inga andra läromedel längre kan komma i fråga, avsett vad lärarna vill.
Vilka läromedelssatsningar efterfrågar lärarna? lärarna?
De De läromedel som som lärarna i i störst utsträckning efterfrågar är är nya nya läroböcker läroböcker
digital i programvara sitt ämne följt samt av ny ny digital programvara hårdvara: samt ny digital
i sitt ämne följt av
ny hårdvara:
Vilka läromedel efterfrågar lärarna? Två svarsalternativ kan
markeras.
Nya läroböcker i ämnet
51
Ny digital programvara
39
Olika abonnemang (tidningar, abonnemang på …
15
Nytt ämnesspecifikt material …
30
Ny digital hårdvara (datorer, iPads, …
35
Andra digitala hjälpmedel (SMART-board, …
25
Annat
6
0 10 20 30 40 50 60
Andel svarande (%)
Det finns tydliga skillnader mellan lärare i olika skolformer och med olika huvudmän. En
generell tendens som syns i resultaten är att lärare i kommunala skolor i större utsträckning
efterfrågar ny digital hårdvara och programvara, vilket tyder på att IT-infrastrukturen inte 17 är
lika välutbyggd i de kommunala skolorna som i de fristående. Det är också en större andel
grundskollärare än gymnasielärare som efterfrågar ny digital hårdvara. 6 Åt andra hållet så

Det finns tydliga skillnader mellan lärare i olika skolformer och med
olika huvudmän. En generell tendens som syns i resultaten är att lärare
i kommunala skolor i större utsträckning efterfrågar ny digital hårdvara
och programvara, vilket tyder på att IT-infrastrukturen inte är lika
välutbyggd i de kommunala skolorna som i de fristående. Det är också
en större andel grundskollärare än gymnasielärare som efterfrågar ny
digital hårdvara. 8 Åt andra hållet så framkommer att lärare i fristående
skolor i högre utsträckning efterfrågar olika typer av abonnemang än
lärare i kommunala skolor.
Avseende olika ämnen så är lärare i moderna språk de som i störst
utsträckning efterfrågar nya läroböcker i ämnet (63 procent) samt ny
digital programvara (50,6 procent). Dessa skillnader är signifikanta
kontra exempelvis matematik (47,5 procent respektive 35 procent).
Samhällskunskap och historia sticker ut avseende önskemål om olika
abonnemang där skillnaderna är säkerställda mot exempelvis matematik
och fysik.
8
Resultaten ligger i linje med Lärarnas Riksförbunds tidigare rapport Elever och lärare online
– var går gränsen? (2010).
18

etod
Metod
Urval och bortfall
rval och bortfall Undersökningen har skickats ut via en webbenkät till 2 504 slumpmässigt
utvalda via lärare en webbenkät ur Lärarnas till Riksförbunds 2 504 slumpmässigt medlemsregister. utvalda Av lärare dessa ur
ndersökningen har skickats
rarnas Riksförbunds har medlemsregister. 1 555 personer Av slutfört dessa enkäten har 1 555 vilket personer ger en slutfört svarsfrekvens enkäten på vilket 62
r en svarsfrekvens på procent. 62 procent. En bortfallsanalys En bortfallsanalys har genomförts har genomförts vilken vilken visar visar att bortfallet att bortfalt
inte skapat någon skevhet inte skapat i urvalet, någon varför skevhet resultaten i urvalet, inte varför har behövts resultaten viktats. inte har behövts
viktats.
rdelningen av de svarande ser ut som följer:
Kvinna Man Totalt
Grundskola 1-3 87 7 94
Grundskola 4-6 147 31 178
Grundskola 7-9 395 177 572
Gymnasieskola 343 253 596
Särskola 13 4 17
Vuxenutbildning 74 24 98
Totalt 1059 496 1555
Kommunal 913 416 1329
Fristående 133 80 213
Landsting 7 0 7
Stat 6 0 6
Totalt 1059 496 1555
atainsamlingen skedde från den 29/5 – 7/6 2012.
Datainsamlingen skedde 29/5 – 7/6 2012.
Statistiskt signifikanta skillnader
atistiskt signifikanta skillnader
mtliga skillnader mellan Samtliga olika skillnader undergrupper mellan som olika nämns undergrupper i undersökningen som nämns är statistiskt i undersökningen
är om statistiskt inget annat säkerställda anges på i texten. 95-procentsnivån, Detta innebär om att inget de annat resultat
särställda
på 95-procentsnivån,
m redovisas med 95 procents anges i texten. säkerhet Detta återfinns innebär inom att ett de visst resultat intervall som redovisas för totalpopulationen
med 95 procents
säkerhet urval återfinns ur samma inom totalpopulation. ett visst intervall De för skillnader totalpopulationen mellan olika
ler i något annat slumpmässigt
dergrupper som lyfts eller fram i i något undersökningen annat slumpmässigt ligger utanför urval ur respektive samma totalpopulation. grupps felmarginaler De
rför skillnaderna bedöms skillnader som signifikanta. mellan olika undergrupper som lyfts fram i undersökningen
ligger utanför respektive grupps felmarginaler varför skillnaderna
bedöms som signifikanta.
19

Bilaga 1 – Frågeformulär
1. Är du,
Man
Kvinna
Bilaga 1 – Frågeformulär
1. Är du,
Man
Kvinna
2. Är ni på din skola organiserade i programarbetslag eller ämnesarbetslag?
organiserade (Endast i gymnasielärare)
programarbetslag eller ämnesarbetslag? (Endast
2. Är ni på din skola
gymnasielärare) Programarbetslag
Programarbetslag Ämnesarbetslag
Ämnesarbetslag
Vet ej
Vet ej
3. I och med att den svenska skolan är målstyrd åligger det läraren ett
3. I och med att den svenska skolan är målstyrd åligger det läraren ett stort professionellt
stort professionellt ansvar och en stor frihet att välja vilka metoder
ansvar och en stor frihet att välja vilka metoder som ska användas för att eleverna ska
som ska användas för att eleverna ska nå målen. I detta ingår att i
nå målen. I detta ingår att i samråd med eleverna bestämma vilka läromedel som ska
användas. samråd med eleverna bestämma vilka läromedel som ska användas.
I vilken utsträckning I vilken uppfattar utsträckning du att du uppfattar kan styra du över att du vilka kan läromedel styra över som vilka ska läromedel
som ska användas i din undervisning?
användas
i din undervisning?
Det är helt och hållet Det upp är till helt mig och hållet (5) upp till mig (5)
(4)
(4)
(3)
(3)
(2)
(2)
Det är inte alls upp till Det mig är inte (1) alls upp till mig (1)
4. Rangordna vilka
4.
som
Rangordna
har störst
vilka
påverkan
som har
på vilka
störst
läromedel
påverkan på
du
vilka
använder
läromedel
i din
du
undervisning:
(Om 1-4 fråga 3, ej gymnasielärare)
använder i din undervisning: (Om 1-4 fråga 3, ej gymnasielärare)
Lokala skolpolitiker
Utbildningsförvaltningen
Rektor
Lärarlaget
Ämneskollegiet
Eleverna
Annat, nämligen:______
Mycket stor
utsträckning
5 4 3 2
Inte alls
1
5. Rangordna vilka som har störst påverkan på vilka läromedel du använder i din undervisning:
(Om 1-4 fråga 3, gymnasielärare)
20
Lokala skolpolitiker
Mycket stor
utsträckning
5 4 3 2
Inte alls
1

5. Rangordna 5. Rangordna vilka som vilka har som störst har påverkan störst påverkan vilka på läromedel vilka läromedel du du använder i din undervisning:
Rangordna i din (Om undervisning: vilka 1-4 som fråga har 3, (Om gymnasielärare)
störst 1-4 påverkan fråga 3, gymnasielärare)
på vilka läromedel du använder i din under-
använder 5.
visning: (Om 1-4 fråga 3, gymnasielärare)
Mycket stor
utsträckning
Mycket stor
Inte alls
5 utsträckning 4 3 2
1 Inte alls
Lokala skolpolitiker 5 4 3 2
1
Utbildningsförvaltningen
Lokala skolpolitiker
Rektor Utbildningsförvaltningen
Arbetslaget Rektor
Eleverna Arbetslaget
Annat, Eleverna nämligen:______
Annat, nämligen:______
6. Rangordna i vilken utsträckning följande faktorer begränsar din frihet att välja läromedel
i vilken din i undervisning: vilken utsträckning utsträckning (Om följande 1-4 följande fråga faktorer 3) faktorer begränsar begränsar din fri-
din frihet att välja läro-
6. Rangordna 6. Rangordna
het att medel välja läromedel i din undervisning: i din undervisning: (Om 1-4 fråga (Om 3) 1-4 fråga 3)
Mycket stor
utsträckning
Mycket stor
Inte alls
5 utsträckning 4 3 2
1 Inte alls
Ekonomiska ramar 5 4 3 2
1
(skolans Ekonomiska budget ramar etc)
Lokalpolitiska (skolans budget ramar
Lokalpolitiska (uttryckta mål-
ra-
etc)
sättningar, mar (uttryckta riktade målsättningar,
riktade etc)
IT-satsningar
Tidsmässiga IT-satsningar ramar etc)
(förberedelsetid Tidsmässiga ramar etc)
Egna (förberedelsetid ramar (kompetensmässiga,
Egna ramar (kom-
etc)
behov petensmässiga, av fortbildning
behov etc) av fortbildning
etc) nämli-
Annat,
gen:______ Annat, nämligen:______
7. Utgå från ditt svar på föregående fråga, beskriv kortfattat på vilket sätt din frihet att
7. välja Utgå läromedel från ditt svar påverkas föregående av den faktor fråga, du beskriv har angett kortfattat som den på med vilket störst sätt påverkan. din frihet att
_________________
välja läromedel påverkas av den faktor du har angett som den med störst påverkan.
_________________
8. Vad står högst på din önskelista över läromedel som du skulle vilja ha tillgång till i din
8. undervisning? Vad står högst Du på din kan önskelista högst markera över läromedel två alternativ. som du skulle vilja ha tillgång till i din
undervisning? Du kan högst markera två alternativ.
Nya läroböcker i ämnet
Nya programvara läroböcker i (läromedel, ämnet programvara)
Olika Ny programvara abonnemang (läromedel, (tidningsprenumerationer, programvara) abonnemang på tjänst (ex ne.se), etc)
Olika Nytt ämnesspecifikt abonnemang (tidningsprenumerationer, material (gymnastikredskap, abonnemang laborationsmaterial, på tjänst (ex instrument, ne.se), etc) kartor,
Nytt etc) ämnesspecifikt material (gymnastikredskap, laborationsmaterial, instrument, kartor,
digital etc) hårdvara (datorer, iPads, videokameror, DVD)
21
Ny
Andra Ny digital digitala hårdvara hjälpmedel (datorer, (SMART-board, iPads, videokameror, projektor) DVD)
Annat, Andra digitala nämligen: hjälpmedel ________________ (SMART-board, projektor)
7. Utgå från ditt svar på föregående fråga, beskriv kortfattat på vilket
sätt din frihet att välja läromedel påverkas av den faktor du har angett
som den med störst påverkan.
_________________

8. Vad står högst på din önskelista över läromedel som du skulle vilja
ha tillgång till i din undervisning? Du kan högst markera två alternativ.
Nya läroböcker i ämnet
Ny programvara (läromedel, programvara)
Olika abonnemang (tidningsprenumerationer, abonnemang på tjänst (ex
ne.se), etc)
Nytt ämnesspecifikt material (gymnastikredskap, laborationsmaterial, instrument,
kartor, etc)
Ny digital hårdvara (datorer, iPads, videokameror, DVD)
Andra digitala hjälpmedel (SMART-board, projektor)
Annat, nämligen: ________________
22

Lärarnas Riksförbund är det akademiska förbundet som enbart organiserar
behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Med snart 90 000 medlemmar
är vi ett av de största förbunden inom Saco.
lärarnas riksförbund Sveavägen 50 • Box 3529 • SE-103 69 Stockholm • Telefon 08-613 27 00 • lr@lr.se • www.lr.se
2012-10