april - Kumla kommun

www2.kumla.se

april - Kumla kommun

Kumla bibliotek

Öppettider:

HUVUDBIBLIOTEK

Folkets hus, Skolvägen 12, KUMLA

lel88190

Månd-fred 12-20

lärd 11-14, sönd 16-18

Filialer:

HÄLLABROTIET

Tallängens skola, tel 72413

lisd 10-14

onsdoch torsd 10-14, 17-19

KUMLABY

(Integrerat folk· och skolbibliotek

- har endast barn- och ungdomsböcker)

Kumlaby Centrum, Högstadieskolan,

Korstagatan, tel 88198

Månd 10-17, tisd 17-19

onsd 10-19, torsd 10-17

SANNAHED

Centrumhuset, tel 78630

Månd 17-19

tisd och fred 10-13

ABYTORP

Posthuset, lel73241

Månd och tisd 18-20

fred 10-12

BIBLIOTEKEN HALLER STÄNGT

långfredag, påskafton, påskdagen, annandag påsk, 1 maj och Kristi himmelfärdsdag_

Skärtorsd 19 april slänger huvudbiblioteket kl 17.00 och filialen i HallabroIlet kl 14.00.

Måndagen den 30 april stänger huvudbibliotekel kl 17. Filialerna i Sannahed och Åbytorp

håller stängt

Onsdagen den 30 maj (dag före Kristi himmelfärdsdag) stänger huvudbiblioteket kl

17.00 och filialen i Hällabroltet kl 14.00.

KUMLAN

Informationsblad för Kumla kommun

Ansvarig utgivare:

Kommunalrådet Sven-Ove Cederstrand

Redaktion:

Kanslichef Thage Arvidsson

Assistent Sigbrit Hägghult

Postadress:

Box 17, 69201 KUMLA

2

SAGOSTUNDER

Sagostunderna hålles på följande dagar

och tider:

Kumla, huvudbibliolek

Onsdagar kil Q.30

Sannahed, bibl.filial

Tisdagar kl 09.30

Äbylorp. bibUilial

Fredagar kl 09.15

Hörsta blåbandslokal

Torsdagar kl 1Q.OO

Kvarntorp. frilidslokalen Folkets hus

Torsdagar kl 14.00

Barn mellan 3-5 år är välkomna till

sagostunderna, som varar 30 min.

SATUTUOKIOT SUOMEKSI

Kumlaby Kirjastossa

torstaisin klo 12.00

Satutuokiot on tarkoitenu

lapsille 3-5 vautiaille

Besöksadress:

Stadshuset, Kumla torg

Telefon:

019/88100 (växel)

Nästa nr utkommer månadsskiftet

maj/juni

1984

Av kommunalrådet Sven-Ove Cederstrand

Det kan inte hjiilpas att man så smått

funderat, oroat sig och haft onda

aningar kring George Orwells bok

1984. På sätt och vis har de onda

aningarna slagit in, men inte på det

sätt, som George Orwcll beskrivit i

den så aktuella boken, som skildrar ett

STOREBROR-samhälle, där det inte

finns utrymme vare sig för fritt tänkande,

individualism. känsla, ömhet

eller kärlek.

Nej, de onda aningar som jag ser är i

första hand arbetslösheten och alldeles

särskilt bland de unga människor,

som knappt hunnit ut i produktionen.

De har ofta kämpat sig genom en

hård, tröttsam och kostsam utbildning,

men kan sen inte finna meningsfull

sysselsättning.

Jag fick för en tid sedan - ell bland

flera - just ett brev från en av våra

unga kommuninvånare, som tyckte aU

vi borde höja skatten för alt därigenom

skapa fler arbetstillfällen inom

kommunen. Jag förstår denne brevskrivare

och jag förstår alla de unga

människor, som känner sig besvikna

på oss kommunala förtroendemän och

på samhället i sin helhet, som inte kan

skapa meningsfulla arbeten till människor

- ungdomar- som inget hellre vill

än tjäna egna pengar och kunna klara

sig själva.

Dessutom har, som brevskrivaren

hävdar, Kumla kommun låg skatt och

borde kunna höja skattesatsen något

för att stimulera sysselsättningen

bland ungdomen.

Kanske har han rätt, han som skrev

detta brev. Jag vet dock, att Kumla

kommun är en så kallad iåginkomstkommun,

det vill säga en kommun

som har fler låginkomsttagare än

genomsnittet i riket. För dessa blir

kanske en ytterligare pålaga i form av

höjd kommunalskatt utöver ökade

matpriser. hyror och minskade reallöner

en ytterligare börda, som man helt

enkelt inte klarar av.

Jag tror därför det är viktigt, all

behålla en låg kommunal utdebitering

och satsa hårt på en näringspolitisk

verksamhet, som skapar t1er arbetstillfällen

i kommunen. Jag skulle vilja ta

tillfället i akt och vädja till företagen i

Kumla att ta sitt ansvar för att ge ungdomen

jobb på hemorten.

Det är inte bara kommunens och den

offentliga sektorns uppgift att skapa

nya arbetstillfällen. I många sammanhang

hävdas och krävs det att den

offentliga sektorn skall minska. men

då måste också företagen vara med

och ta sitt ansvar att skapa arbetstillfällen

inom industri och näringsliv i

övrigt. Tag därför kontakt med arbetsförmedlingen

och utnyttja de bidrag

och stöd m m, som är tillgängliga för

att rekrytera ungdom till företagen i

Kumla.

På lite längre sikt är det troligen

endast införandet av sex timmars

arbetsdag för alla. som kan lösa sysselsättningsproblematiken.

Detta är

dock inte en fråga för Kumla kommun

att avgöra, den får klaras ut av regering

och riksdag.

3


Rätten till arbete

A v kanslichef Thage ArvidSSOfl

Detta nummer av Kumlan kommer till

stor del att ägnas åt ungdomen. Det

handlar om skolan, fritiden, förcningslivet

etc. Vi låter olika verksamheter

komma till tals.

Ungd;!mens situation och möjligheter

ysamhällel har diskuterats under

hela industrialismens framväxt- octF

blomstringsperiod. Nu då vi närmar

oss det samhälle, där maskiner mcr

och mer lar över produktionen, och då

det fordras allt mindre personlig ar~

betsinsats för att producera vad människan

behöver, har denna fråga blivit

allt mer aktuell.

Då jag ändå har börjat årets första

ledare med problem och bekymmer,

så fortsiitter jag inom detta område

genom att visa på det minskade ekonomiska

utrymmet bland Kumlas invånare.

Trots att vi haft en positiv befolk~

ningsutveckling under många år - med

en svag nedgång 1982, men en fortsatt

ökning 1983 - så har antalet outhyrda

lägenheter i kommunen ökat markant

under senare delen av 1983. Utbyggnaden

av nya enfamiljsbostäder har

inte varit av sådan omfattning, att ett

överskott på lägenhetsmarknaden har

uppstått. Den troliga orsaken är nog

att många ungdomar, som bolt i

mindre lägenheter helt enkelt tvingats

flytta hem till sina föräldrar igen på

grund av bristande ekonomi.

Rätten till arbete har därför börjat

diskuteras som ett grundläggande krav

i vårt samhälle.

Skolans roll

Redan i skolan förbereds våra ungdomar

för yrkeslivet. Delta sker genom

en grundläggande utbildning inom

samtliga ämnesområden för att ge en

framtida bred och stabil teoretisk

grund i samhället. Skolan ger även en

direkt praktisk vägledning om arbetets

villkor. Inom den så kallade PRAOverksamheten,

uttytt praktisk arbetslivsorientering,

får skoleleven

Nog om bekymmer! Lite glädjeämnen

vill jag bidraga med och det gäller

först på energiområdet, där vi kopplat

in fjärrvärmeledningen från SAKAB.

Vi kan nu tillföra de boende i Kumla

energi utan atl drabbas av ständigt

ökande oljepriser.

Men jag vill också uttrycka min

beundran över den vitalitet, livsglädje

och verkligt goda skådespelarprestation,

som artisterna i årets upplaga av

Kumlarevyn bjudit oss Kumlabor på.

Nog för att jag utgjort ett tacksamt

objekt att raljera med, men det står

jag ut med. Och faktiskt - det kan ge

en liten tankeställare här och var.

Till sist och trots allt vill jag önska

alla kommuninvånare en god fortsättning

på år 1984.

O

Ungdomslagets Rose Marie Larsson fär instruk·

tion av kontorets ehef Ronny Salomonsson

möta arbetslivets villkor direkt ute på

arbetsplatsen i privat och offentlig

verksamhet. Genom personliga samtal

och diskussioner försöker yrkesvaliäraren

och SYO-konsulenten ta reda på

grundskoleelevens intressen, ge information

och sporra eleven till rätt

inriktning för framtida yrkesval.

Det finns även ett långt gående samarbete

mellan skolan och företagen i

kommunen. För Kumlas del samlas

detta kunnande och tankeutbyte i en

särskild rådsgrupp, som kallas SSArådet-

samarbete skola och arbetsliv.

Uppföljningsansvar

När ungdomarna vid 16 års ålder lämnar

den obligatoriska delen av sin

utbildning, skall de i princip själva

bestämma om de i fortsättningen

önskar studera eller om de vill försöka

hitta el1 lämpligt yrkesarbete. Det har

emellertid visat sig, att kraven på ung~

domarna i samhället ökat betydligt

och att möjligheten för en 16-l7-åring

all få arbete minskat avsevärt under

senare år.

Därför har kommunen ålagts ett uppföljningsansvar

för alla 16-17-åringar,

som gått ut grundskolan. I princip

skall del1a ansvar rikta sig till alla ungdomar.

Naturligtvis blir det så. att de

som fortsätter studera inom gymnasieskola

eller annan utbildning och de

som lyckas skaffa sig arbete, klarar sig

utan detta uppföljningsansvar. Till

övriga ungdomar skall kommunens

SYO-konsulenter - skola och yrkesorientering

- erbjuda hjälp och stöd.

SYO-konsulentens uppgift är att tillse,

atl dessa 16-17-åringar kan erbjudas

lämplig form av utbildning - teoretisk

eller direkt yrkesinriktad - för framtida

arbete.

Genom att erbjuda företagen förmånliga

ekonomiska villkor kan flera

av dessa ungdomar placeras i yrkesutbildning

direkt ute på företagen och

därigenom erhålla fullgod och kvalificerad

utbildning.

Ungdomslag

Det har dock visat sig att inte ens

dessa åtgärder räcker för att trygga

fortsatt sysselsättning för våra ungdomar.

Många ungdomar, som slutar

gymnasieskolan och kommer ut på arbetsmarknaden,

finner att trots 10­

11 upp till 12 års studier så finns det

inget arbete att få. Denna situation

har blivit allt mer märkbar under

senare delen av 1970-talet och fram till

i dag. Av arbetslöshetsstatistiken kan

man se, all den övervägande arbetslösheten

bland ungdomen finns i grupperna

under 20 år. Med detta som

bakgrund beslöt riksdagen i december

1983 al1 införa en lag, som skall ge alla

4

5


ungdomar i åldern 18-19 år rätt till

betalt arbete minst fyra timmar per

dag. Arbetet i så kallade ungdomslag

tillämpas från och med januari månad

1984. Det åligger i första hand arbetsförmedlingen

och i andra hand

kommunerna all se till att samtliga 18­

och 19-åringar erbjuds betalt arbete

under minst fyra timmar per dag.

I Kumla har arbetet med an placera

ungdomar i sysselsättning fungerat

mycket tillfredsställande och de allra

flesta ungdomar i åldern upp till 19 år

har nog en arbete de trivs med. De

har nämligen själva så långt som möjligt

fått vara med och påverka valet av

arbete. De har fått tala om vilket

arbete de tror all dc passar för eller

vilka områden de är intresserade av.

Därefter har de kommunaJa tjänstemännen

undersökt möjligheterna all

placera ungdomarna inom önskat

område. I de allra flesta fall med

lyckat resultat.

Beredskapsarbete

I några kommuner har man på försök

vidgat ansvaret alt omfatta alla ungdomar

upp till 24 år, den så kallade

Orebromodellen. För de kommuner,

som inte vall Orebromodellen, finns

möjlighcten all anordna beredskapsarbeten.

Dessa beredskapsarbeten

omfattar just ungdomar till och med

24 år. De är avsedda att under en tid

av sex månader erbjuda heltidsarbete.

Beredskapsarbetena är för samhällets

vidkommande kostsamma och det

finns en begränsning i det antal platser,

som kan erhållas och för vilka

statliga bidrag utgår. Om någon av

ungdomarna i dc så kallade ungdomslagen

eller i beredskapsarbete skulle

få erbjudande om fast anställning vid

ett företag, så avbryts pågående

arbete i ungdomslag eller beredskapsarbete

för det fasta jobbet. Insatserna

6

med olika stödformcr är endast

avsedda som beredskapsåtgärder i

avvaktan på fast anställning.

Man kan säga att tidigare upphörde

statens krav på kommunernas ansvar

för ungdomarna i och med all ungdomarna

lämnade grundskolan, det vill

säga vid 16 års ålder. Därefter har

man höjt kraven och nu är ansvaret

för våra ungdomar faststälh upp till 20

år, allt i syfte au kunna erbjuda rätt

till arbete.

Projekt Opus

Inom många kommuner bildades, tillsammans

med fackföreningsrörelsens

lokala LO·sektioner, olika sammanslutningar

för all skapa möjlighctcr till

arbete. I dessa projekt, där ungdomarna

själva har huvudansvaret och

endast får ett visst kommunalt bidrag

men givetvis mycken råd och hjälp

från LO-sektionens representanter_

skall ungdomarna själva försöka

utbilda sig eller leta fram arbetsuppgiher

etc. Dessa projekt har fått olika

namn och i Kumla kallas projektet

Opus.

Då mycket av denna verksamhet

vilar på ungdomarna själva, kan den

fungera mer eller mindre bra beroende

på hur ungdomarna lyckas skaffa

fram arbetstillfällen. För närvarande

är projekt Opus inte så aktivt, eftersom

handledare saknas. Men troligen

kommer det snart att blomstra och

finna fortsatta och nya former för sin

verksamhet.

Vad det hela handlar om ar RÄT­

TEN TILL ARBETE.

D

Apropå fotvård

så koslar det

35 kronor

an få sina fötler omskötta inte 32, som vi

angav i förra numret av Kumlan

REDAKTIONEN

Arbetets villkor i skolan

Under denna rubrik rapporterar elever

vid Vialundskolan från sin vardag

och sitt arbcte vid skolan. Vi får

inblick i arbetet vid de olika "husen"

och vi låter elcverna komma till tals i

bokstavsordning, A-. B- respektive C­

huset.

A-huset

Av AllelIe Karlsson, 8 b

A-huset är i stora drag som aila andra

hus vid Vialundskolan.

Musik

ere i källaren har vi ett ljudisolerat

musikrum för alla de grupper och

band. som övar på håltimmar och raster.

Ett 20-tal olika grupper övar och

de har tillgång till elgitarrer, trummor,

elorgel, c1piano. bas och sånganläggnmg.

Mellanmål och ele\'värdar

På försök ska man i A-huset under

våren kunna köpa mellanmålet i kapphallarna.

Detta har under hösten förekommit

i B- och C-huset. Elevvärdarna

står för försäljningen och för

utlåning av spel. iorna turas om alt

vara elevvärdar i A-huset och ållorna

hjälper till i matbespisningen.

Tema

Varje onsdageftermiddag står det

TEMA på vårt schema. Tema innebär

fördjupning i skolans ämnen.

I början fick vi förslag på olika fördjupningsämnen.

Sen fick vi välja ett

eller ett par av ämnena. Dessa ämnen

läser man sen i åtta veckor och därefter

gör man ett nytt val. Både lärarna

och vi elever tyckte att det var så

rörigt, så nu har man gjort så, aH varje

lärare jobbar tillsammans med sin

klass och hela klassen läser samma

ämne.

Niorna kommer t ex att i tema engelska

få arbeta med engelska tidningar

och göra ett engelskt radioprogram.

Andra klasser arbetar med Latinamerika

och naturorientering, NO. som

handlar om alternativa energikällor.

A-huset försöker lägga vissa övergripande

ämnen på onsdageftermiddagarna,

t cx ANT (alkohol, narkotika,

tobak), miljö och PRAO-förbercdelser.

B-huset

8·hushallen

A v Palle DYTI'all, 7 A

Den som besöker Vialundskolan i dag

upptäcker, att där ser annorlunda ut

nu. Det är nya fina färger på väggar

och golv_ och det är helt olikt sig i det

som förut var kapphaU.

Vi hänger nu våra ytterkläder utanför

salarna. En del skåp står på övervåningen

och resten på undervåningen. I

och med all en del elever nyttade till

Kumlaby skola förra året, blev det CH

stort utrymme. där vi nu har olika

grupper med stolar, soffor och bord.

Vid dessa bord kan vi sitta och spela

spel. som lånas ut av elevvärdarna.

7


(

Dagens skolkorridor i Vialundskolan

I

-

Data

Av Christer Eriksson, 8 F

Ett av de nya ämnena på Vialund är

data. Vi har två ABC SO. Det är datorer.

där man kan programmera in

olika saker. På datalehionerna får

man lära sig dalans egenskaper. Vi får

också programmera in spel och andra

saker. men vi får inte spela spel på lektionerna.

Det gör vi på rasterna. Jag

har t ex tid inbokad två gånger i veckan.

när jag har håltimme.

En ABC 80 kostar cirka 6000 kronor.

C-huset

Av Per Halldin, 9 F

Många av våra läsare har säkert hört

talas om "Uthuset". Från att ha gått i

två baracker på Fylsta, har vi nu avancerat

till C-huset. Vi delar del med tre

sjunde-klasser. Sammanlagt är vi sex

klasser med 162 elever och två lärarlag.

PSIprojeklstudier

Det som skiljer oss från resten av skolan

är inlärningssättet, främst när det

gäller samhällsorientering (SO) och

naturorientering ( O), samt att vi har

en egen ekonomi.

Istället för SO och O står det PS

(projektstudier) på vån schema. Det

innebär en friare och mer utåtriktad

undervisning. Varje termin har vi en

antal projekt. som är planerade av oss

elever inom vissa gränser. Har vi t ex

ett projekt som handlar om miljö, får

var och en - eller en grupp - välja ett

ämne, t ex besprutning, industriella

utsläpp m m. Efter detta val skriver vi

en planering för vad vi tänker arbeta

med. Denna planering ska vi sedan

Elevvärdarna är två elever som under

två dagar sköter verksamheten i B­

huset. Dc duschar blomgruppcrna,

som vi fick nya till höstlerminen. De

säljer också mellanmål vid en nyinslallerad

serveringsdisk.

Husn\d

Av Patrik Thell, 8 E

I B-huset finns ett husrad bestående

av tolv elever. två från varje klass. Vi

försöker Tälta till olika saker. När

matköerna t ex var så långa all vi fick

stå i kö halva rasten. då tog vi ut tva

representanter, som fick deltaga i ett

möte och komma fram med förslag.

Vi tar också upp sådana saker som

skadegörelser i husen. Det har blivit

mycket bättre nu. Vi utser husvärdar

och elever som ska arbeta i maten. Vi

diskuterar aktuella saker, som hänt i

skolan, överhuvudtaget.


Tema

Av Marietta Buske. 8 D

I B-huset har vi temadagar. då vi

ägnar en hel dag eller mera åt alt förbereda

ett speciellt ämne, som vi

sedan redovisar på olika sän. Vi skriver

till exempel stenciler. gör utställningar

och håller föredrag.

Ett tema för årskurs 8 var "Upptäckter

och uppfinningar". Det gick till så,

att vi jobbade två och två.

Långt innan vi började själva arbetet

valde vi varsitl ämne. t ex kamera,

krut, bedövningsmedel etc. Jag och

min kompis valde ämnet kamera. Vi

arbetade en hel dag med aU slå i uppslagsböcker

och andra läromedel för

att hitta så mycket fakta som möjligt

om kameran. Resultatet blev cu faklahäfte

från varje klass samt utställningsskärmar,

som vi placerade ut på

olika plalser.

Aklivitel i musikrummel

9


arbeta efter. tills det är dags alt redovisa

kunskaperna. Efter ett par veckor

ska vi hunnit bli redovisningsklara. Då

sätts vi i en grupp om 10-15 elever.

Gruppen tillsammans ska ha CH så

"brett" vetande om arbetsområdet

som möjlig!. När vi redovisar ska vi

kUrllJa det vi arbetat med. Eventuellt

kan man ha ett papper med stödord.

Samtidigt gör resten av gruppen

anteckningar och f r på så sält del av

alla redovisningar.

Nar alla har redovisat. skriver var

och en en U1värdering. Där skriver vi.

hur vi lagt upp arbetet. hur det gått

och \'ad man lycker om de andra redo­

VJsnmgarna osv.

Här några exempel på proJckt under

hösten;

I sjuorna; Apparater. Milt kvarler m m

I niorna; Vår miljö, Frammande religioner.

Världen och vi.

Huvudsyftet med projektstudier är,

att eleverna förutom goda kunskaper

ska Jära sig all ta imtiativ. ta ansvar

och kunna samarbeta med varandra.

Egen ekonomi

Tack vare att vi har egen ekonomi kan

vi lättare ka på studicbesok. Eftersom

vi inte köper nya läroböcker till

varje elev i ämnena SO och NO, blir

det en ganska bra slant till andra läro~

medel. Vi har funnit att ett studiebesök

ofta ger mer kunskaper i ett ämne

än teori ur böcker.

Miljö

Eli exempcl på ett av mina projektarbeten.

Jag och en kompis ville granska

jordbruket och dess gifter. Vårt mål

var att redovisa med hjälp av ett program,

som skulle spegla både den

alternativa och dcn konventionella

typen av jordbruk. Vi åkte tillsammans

med vår klassföreståndare och

en bandspelare till ett alternativt jord-

bruk i Södermanland. Där gjordc vi

en intervju. Vi var också hos en konventionell

lantbrukare strax utanför

Kumla och gjorde även där en intervju.

Med hjälp av intervjuerna och

egna kunskaper gjorde vi ett program.

När vi spelat upp detta program för

klassen klippte vi ner det och skickade

det till lokalradion i Örebro. som lite

senare sände det.

Egen radiostudio

Skolans stolthet är utan vidare radiostudion.

Där kan eleverna göra egna

program bade i studie- och sändnlllg5'

syfte.

Iden till denna studio föddes för

ungefär fcm år sedan. då Uthusets

Christer Axen och iokalradiochefen

Hasse Wennerlund satt och pratade

om skolan och massmedia. Då upptäckte

man alt dessa hor ihop.

Massmedia - ett lilh'alsamne

I LGR 80 (läroplan för grundskola)

står det att skolorna själva ska skapa

tillvalsämnen. Tack vare det Så tillkom

ämnet RAlT RATf står för radio!

TV/tidningar. Nu kunde man utveckla

skola/massmedia till fullo. Vi ar I dag

50 elever uppdelade i fyra grupper.

Amnet RATIs största ambition är

att vi elever ska bli medvetna Olll au

man kan spegla en sak ur olika synvinklar.

Ett bra exempel är ledarsidorna

i Nerikes Allehanda och Orcbro

Kuriren.

En annan ambition är att clcverna

ska upptäcka att man inle behöver

vara proffs för att göra en bra artikel

eller eH bra radioprogram. Man blir

också mer självkritisk ju fler produk­

{er man gör.

Som ung är man mycket påverkbar.

Genom aU jobba med massmedia så

förstår man vad påverkan kan bero

på.

I radIOStudion Vialund

Man får också lära sig aU ta ansvar.

Det är ingen billig apparatur man

handskas med. när man gör radioprogram.

så därför har man certifikat

efter kunskaper. Det finns två graderingar

av certifikat. Ett så kallat journalist-

och ell handledarcertifikat.

Med det förstnämnda ska man kunna

klippa och redigera. veta hur man slår

på och av utrustningen och veta hur

studion ska se ut när man lämnar den.

Handledareertifikat innebär att man

har kunskaper att lära ut till andra, att

kunna göra en bra inspelning och att

även kunna laga småfel. Är det så att

man på något sätt missbrukar ansvaret,

kan certifikatet dras in en tid eller

för alltid. Detta innebär att man sporras

till att kunna ta ansvar.

När man visat att man kan ta ansvar

och har kunskaper. kan man låna

nyckel till studion under kvällar, helgcr

och under skoltid.

RATf innebär också TV. I framtiden

kanske en videoutTUstning kommer

alt finnas tillgänglig. Men detta är

bara en önskan, för det är inte ekonomiskt

genomförbart nu. Till dess får vi

nöja oss med studiebesök och teorier.

Jag tycker all man blir mer självsäker

och mer öppen. när man sysslar med

massmedia. Och roligt är det. för det

är många som sitter i studion många

timmar på kvällar och helger.

Internradio

Vi har även internradio på skolan. Vi

har sändningar varje fredag under 20

minuter. då hela skolan har rast. Var

tredje fredag får ett hus ha ansvar för

sändningarna. Detta ger bra träning,

därför atl programmet ska vara direktsänt.

Det blir som Vialunds allemansradio.

Radiorörening i Kumla?

Vi har i en liten grupp träffats två

gånger. Samtalsämnet har varit en

radioföreninE i Kumla. Det skulle bli

svaret på Örebro kommundelssändningar.

Den skulle vara öppen för alla.

så att alla skulle få chansen all göra ett

radioprogram. Om Ni är intresserade

kan Ni skriva en rad. Har Ni synpunktcr

på detta, så hör av Er. Era synpunkter

är värdefulla för oss. Skriv till

Vialundskolan, att: Christer Axen,

Box 17,69201 KUMLA.

10

11


Ungdomslag i funktion

Al' j"genjör GörGlI Fagerslröl1I

Organisation

Från det all beslutet om ungdomslag

fattades i riksdagen dcn 19 december

1983 har kommunen arbetat intensivt

för att omsalla beslulet i praktiken.

Som ansvarig administratör fungerar

Göran Fagerstrom på halvtid. Tillsammans

med Carl-Eric Åberg på personalkontoret

samordnar administratören

en arbetsgrupps verksamhet och

en referensgrupps arbete.

Till arbetsgruppen har knutits "idesprutorna"

Ingemar "Kvisten" Johansson

och Alf Lund samt Rune Ericsson.

som sköter uppföljningsans\'arct för

kommunens 16-I7-åringar.

Dessutom är fackel (SKAF) genom

Hans Sjöqvist knutet lill arbetsgruppen.

så all förhandlingar om respektive

arbetsställen kan fungera smidigl.

I referensgruppen siner även rcprcsenlanter

från respektive förvaltningar

inom kommuncn.

Arbetets art

Under intcnsiva förhandlingar med

förvahningarna undcr mcllandagarna

har 160 arbelstillfällcn skakats fram.

De flesta jobben för ungdomarna

finns inom äldrcomsorg, barnomsorg,

skola, fastighctsförvaltning och fritidsverksamhct.

Ungdomarna kOllllllcr i första hand

att bilräda arbetsgivaren med sådana

sysslor, som annars intc skulle ha blivit

utförda.

12

M nga arbetsuppgifter är rclativt

kvalificerade och kräver. att personen

ifråga kan arbeta självständigt.

Samtliga föreningar i kommunen har

fått en förfrågan. om de är intresserade

av hjälp med administrativa sysslor

på kansli eller med tränarjobb

m m. Här har dock vissa restriktioner

framkommit under arbetets gång.

Föreningen måste ha en fast anställd

person, för att få ta emot en anställd i

ungdomslag.

Vid årsskiftet fanns i Kumla kommun

ett 4O-tal arbetslösa ungdomar i åldern

18-19 år. vilka omfattades av den nya

ungdomslagen. Målet var, alt under

januari 1984 få samtliga dessa ungdomar

placerade i arbete. Eli mål, som

nåns med marginal!

Två informationsmöten hölls, då

ungdomarna fick fylla i personuppgifter

samt redovisa intresscn, utbildning

m m. Därefter togs personlig kontakt

med var och en, innan utplacering på

arbetsställe gjordes.

Redan den 17 januari anställdes

IngMarie Schöld att sköta administrativa

sysslor på dct speciella kansli, som

upprättats för arbetel med ungdomslag.

Efter ungdomarnas utplacering startade

ett andra steg i planeringen, nämligcn

cn ytterligare information till

handledarna.

Den 31 januari slutar ett 20-tal 18­

19-åringar sina beredskapsarbetcn.

Ar!>emillfällcn for ungdom ska ge rrkeskunnandc. Aneltc Lindgren arbclar på offSClll)"t'"kcn

Dessa ungdomar skall då beredas

arbete i ungdomslag. Vi räknar därför

med att cirka 60~70 ungdomar skall

ha kommunala arbeten i början av

februari månad.

Under april upphör dessutom

enskilda beredskapsarbetcn och i majl

juni slutar många skolor. Detta gör att

vi totalt sell räknar med att vi fram i

juni månad har cirka 100-talet ungdomar

sysselsatta i ungdomslag.

Under våren kommer vi även att se

över utbildningsbehovet och eventuellt

förlänga fyratimmarsdagen med

två timmars studier. Här måste dock

en undersökning göras bland ungdomarna,

innan studieplan tas fram.

Sammanrattning

Arbetet med de så kallade ungdomslagen

har hela tiden upplevts positivt av

oss. som direkt arbetar med uppgif~

tcn. Dessutom ställer förvaltningarna

upp till 100 procent och bemödar sig

verkligen att ta fram meningsfulla

arbeten. Ungdomarnas reaktion i stort

är. all det är mycket bättre att ha ett

arbete än att bara gå och dra. I största

möjliga mån försöker vi tillgodose

ungdomarnas önskemål om arbetets

art, för att så långt det är möjligt få

dem att trivas och känna, alt arbetet i

ungdomslag är mer än en hållplats i

viintan på livets fortsatta utveckling.

D

13


Ung och

yrkesarbetande

A v Annika Ljungkvist, 21 år

Jag har varit anSlälld på BOB industrier

AB sedan den 26 september

1983. Jag får jobba på olika linjer

inom fabriken. Man jobbar i lag för

det mesta och träffar därför många

olika människor, både äldre och yngre.

Jag är glad, att jag har ett jobb att

gå till varje dag.

Jag kom in på CH beredskapsjobb och

efter någon månad så fick jag fast

anställning på BOB. Jag tycker det är

väldigt positivt att förcIagen ställer

upp med beredskapsarbeten så att vi

ungdomar får en chans att visa att vi

vill ha ett jobb och framför allt att vi

kall arbeta.

~~& Y@

TIll.. DIG SOM Vill..

~ ODLA UTAN GIFTE

TipS och Information från Mllj6-och hilsoskyddsnimnden, Kumla kommun

VET DU ATT VI ANVÄNDER 6 GGR

sA MYa


LUCKRA I STÄLlET

FÖR ATT VÄNDA JORDEN

Om Du gödslar jorden, lägg det ovanpå och

luckra försi kligt upp jordytan

PERSILJA - OHYRANS FIENDE

På persilja och tagetes trivs Ingen ohyra. Och inte bara

det - ohyran skyr också de växter som finns i närheten.

Mänga gånger går det diuför att hälla t ex rosenrabatten

ohyresfri genom att här och dar i rabatten plantera

lageles eller persilja

SJurroN~

NU IJ'R r>:>'1n9 D 1


Fritid i Kumlaby

Av fritidspedagog Kerstin Cederström

V"lSSilI växler mår lxa ihop, andra mindre bra. Här är~exempel.

GJÖid* Trivs med V...t:rivs med

"""'" fankAl

graslok

gurka

potat ,gurka, blomk31 ~ Il(' kryddvaxter, artor,bo

marouer

bOno' ma,s, artOf. jordartskockor

jordgubbar banor, spenal.lok

k;Jllamlljen alla kryddvaxter och aromatiska orter, tomater. lok,

(utom rödkAll rÖdbetor, sellen, bönor, ringblomma

rödkAl alla kryddvaxter och aromatiska orte,

lök morotter. jordgubbar. sallat tomater, rad,sor, kAI, se ~n,

rodbetOf

morolter

oers>lja

POtal'S

purjOlok

rad.sor

rodbetor

sallat

selleri

sojabonor

sparriS

",,""

tomater

artor

lok av alta slag. nor, kryddvaKter tomater, rad,sor, sallad d Il

sparns lomate-

1XiMg ata sarlad 5On'l ad als for nara en hin lrat,kerad vag i" Ingen

akut ha SOfist Men man bor Inle gera de: regelbundet

Var det ar l3mPhgt eller o a"'plogt all odla f nI\S det ,nget exakt war pi. Men l,\I'Sfl'l('

delsw'ket rekommenderar de ~r grova tumreglerna

- Odla mte storbladiga gronsaker narmare an 25 meter IrAn vagar som trafikeras av mer

an 3 000 b,lar om dY!1"et tkommunens gatukontor kan svara P


till en eabaret. En landbandyförening

har startat. Den håller till i Norrgårdens

gymnastikhall. Till denna aktivitet

efterlyser vi vuxna all dellaga.

Denna verksamhet är också ett led i

samarbetet mellan hyresgästerna på

Kjellingatan, genom en kontaktkomrnine

med fritidsgården. Våra lokaler

utnYlljas också i samband med de miljöförbiittrande

åtgärder, som påbörjats

på Kjellingatan. En julgransplundring

har också genomförts.

Utvidgade kontakter

Vi vill gärna ha kontakt med föräldrar

till de barn och ungdomar som kommer

till gården. Men även andra i när~

heten boende är välkomna. Lokalerna

kan utnyttjas på olika sätt. Kom gärna

ner till oss, drick en kopp kaffe. ge

synpunkter på hur vi tillsammans ska

Kerstin Cederström och Morgan Skeppner i

"snickarboa"

'6

få det så trivsamt som möjligt. Cafeterian

öppnar klockan 17.00 och den

sköts av ungdomar. Dc bakar vårt

eget bröd, de serverar och de bokar

beställningar av lokaler, som kan

hyras hos oss för olika sammankomster.

Vi har nu expedition för badmintonklubben

Carlton. handbollsföreningen

och Kumlaby socialdemokratiska

förening, alla är föreningar som lar

hand om våra barn på ell fint sätL

Andra föreningar, som vi hoppas ska

komma igång är Unga örnar samt

10GT-NTO genom start aven scoutgrupp.

För det mesta är det ledarfrågan

det hakar upp sig på. Som ni förstår

finns det här möjlighet att berika

fritiden genom all göra en insats.

Vi är öppna för förslag och vi vill

gärna ha kontakt med många fler av er

som bor i grannskapet. Tillsammans

kan vi göra Kumlaby fritidsgård till en

knutpunkt, där alla kan känna samhörighet.

ha ett gemensamt ansvar.

göra gårdens verksamhet till en

levande verksamhet för skapande och

för trivsel.

Sommarverksamhet

Det finns ytterligare en del, som är

värd att nämna, nämligen sommarverksamheten.

Vi har ju bara varit

igång en sommar och det var ett spännande

försök. Vi hade öppet under två

perioder - tre veckor i juni och tre

veckor i juli. Utgångspunkt för all

verksamhet var fritidsgården.

Vi prövade olika saker och vi försökte

lägga aktiviteterna ute i naturen.

En dag var vi och paddlade kanot på

Svartån. Att styra en kanot är inte det

lättaste och att laga mat på ett trangiakök,

när det ösregnar, tar också på

humöret - men det gick.

Lars Göran Karlsson lär Kerr}'-Ann Lunde den ralla svmgen I golf

Fler spännande saker fanns att pröva

som brädsegling, långgolf. fiske (ädelfisk)

även om det inte nappar. 6åtutfärd

till en ö i Tisaren, sola, äta. bada

vid Talludden. Studiebesök i Örebro

och få se hur en ambulans fungerar

eller gå på biologiska museet på Karolinska

skolan. Men även blåbärsskogen

fick besök liksom vårt förnämliga

bad och brukshundsklubbens gröna

ytor. Där spelade vi boccia. krocket

och grillade korv. Vi cyklade i grannskapet

och vi umgicks på ett mycket

trivsamt sätt med de barn, som följde

med Lars-Göran oeh mig under dc

härliga dagar, som var sommaren

1983.

Detta var några delar av den kaka,

som är Kumlaby fritidsgård, Jag hoppas

Du blir nyfiken på oss och gör ett

besök. Du är välkommen!

Öppettider

Måndag-torsdag

Fredag

Lågstadiet

Mellanstadiet

Högstadiet

Cafeterian är öppen

15,00-21.30

15.00-18.30

15.00-19.00

15.00-20.00

15.00-21.30

17.00-21.30

Fritidsgårdens målsättning

Vi på Kumlaby fritidsgård vill arbeta

för att tillgodose barnens behov av

omsorg, vuxenkontakter. aktiviteter,

lugn och ro, intressefördjupning

(inom områden där skolan ger impulser)

samt stimulera till deltagande i

klubbar och föreningsledda aktiviteter.

Vi vill tillsammans med barnen

forma en miljö, som svarar mot deras

behov. vi vill föräldrasamarbete och vi

vill skapa kontakt skola-samhälle. O

17


Kumla volleybollklubb öppnar dörren

mot samhället

A v konsu/ellt Lisa Rydell

Kumla volleybollklubb är ingen stor

förening. Gammal är den inte heller.

Men den är aktiv, mycket aktiv. Den

satsar på ungdomsverksamhet och den

har fler öppna aktiviteter riktade ulål

- mot samhället utanför idrottens

värld - än vad som är vanligt.

Klubben är annorlunda även på

andra sätt. ästan varenda spelare i

shäl A- som B-lagen har en uppgift

vid sidan om spelplanen. Kumla volleybollklubb

är en rök- och drogfri klubb.

Och så har man "volleyärtorna" och

vilken annan klubb har det?

Starta på nytt

Det är nu ungefär tre år sedan Kumla

volleyboUklubb. efter några års slumrande

tillvaro. startade om. Nu är

"treåringen"' piggare än någonsin - del

är full rulle för jämnan.

Kumla volleybollklubb satsar sjalvklart

uppåt spelmässigt. Herr·A-lagct

gör sin första säsong i division IL dam-

,

Entusiaster måste finnas och dom

finns ävcn i Kumla volleybollklubb.

Med hjälp av utbildning och genom

föredömlig arbetsfördelning behöver

de inle dra så tunga lass, som många

andra s k enlusiaster gör. De flesta av

klubbens medlemmar ar med l cn

kommitte eller fungerar som tränare.

A-laget ligger i division HI. Mcn vi vill

också att våra medlemmar utvecklas

genom olika utbildningar - ba,rn- .och

ungdomspsykologi , tränarutblldntng,

domarutbildning och idrottsskadekurs.

Speciellt för ,-år klubb

är att vi spolar kröken och röken i all

vår verksamhet och all vi har regel·

bundna drogmformationer, ibland

med inbjudna föreläsare som Ulf i1sson,

Malmberget och författaren

Lasse Strömstedt. Stockholm.

Sedan en säsong tillbaka går tjejerna

inom klubben på verklig offenSI\.

Under parollen "'Nytt liv" försöker

"\olleyärtorna" bredda och utveckla

dcn redan befintliga verksamhcten.

Läs hiir ncdan om

"Volleyiirrornas" defmål

• Rekrytera ncr ungdomar till föreningen

• Föräldraengagemang

• Skapa en bättrc gemenskap i föreningen

• Marknadsföra klubben

• Ge information och skapa dcbatt

kring alkohol, narkotika och tobak

• Skapa fritidsaktiviteter för alla åld-

'" • Få Ocr tJcjer atl ställa upp som

ledare

• Få flcr delaktiga i föreningens

arbete

Resultatet av '\..ollcyärtomas" arbete

har redan visat sig. Klubben har fått

bra PR, fler tjejer har blivit engagerade

l klubbens arbete. Vi upplever

ocks.ä en ökad sammanhållning och ett

socialt intresse.

Kumla volleybollklubb siktar p.ä lOppen

- både idrottsligt och socialt - vi

tror oss vara en av morgondagens

föremngar.

O

Mer än en idrottsförening - Kumla volleybollklubb med "voUeyäTtoTna Eva Törner, Mona Erlks.-.oll,

Birgilla Eng, Lisa Rydtn. Marie Embcrg och Johanna Pettersson

"Kumla VBK är en ung förening

med många unga människor och

en positiv livssyn. Vi satsar mål·

medvetet framåt och jobbar även

med den sociala bilen."

Bo Jansson

ordförande I VBK

"Med snurr på bollen i volleybollen

är Kumla VBK med NYTT LIV och

en drogfri linje. en av morgondagens

föreningar."

Jane Karlsson

Örebro läns idrottsförbund

,.

18


Dags att deklarera

Nu är det åter dags alt deklarera för

inkomsterna under det gångna årel.

Till Din hjälp får Du med posten deklarationsblanketter

och broschyren

"Dags all deklarera", som ger alla

upplysningar som behövs för en normal

inkomstrleklaralion. För den. som

behöver en mer utförlig deklarationshandledning.

finns riksskalleverkets

"Deldaralionsupplysningar för löntagare"

att hämta på bank· och postkontor.

Lokala skattemyndigheten och länsstyrelsen

besvarar även frågor om

skatter och deklarationer. Boende i

Kumla tillhör lokala skattemyndigheten

i Hallsberg. lel 05821120 15.

Deklarationshjiilp

Den. som känner sig osäker på hur

man deklarerar, kan erhålla sakkunnig

hjälp genom bankernas deklaralionsbyråer.

Vid samtliga byrll.cr ultages

avgift, som varierar med tidåtgång

och deklarationens omfattning (antal

bilagor etc).

För sin planering kräver bankerna.

att tidbeställning görs några dagar

innan deklarationen önskas utförd.

Örebro läns sparbank,

Hagendalsvägen 8

Tidbeställning görs på telefon 0191

75430 måndag-fredag klockan 09.30~

16.30 samt torsdag iiven klockan

16.30-18.00.

Föreningsbanken, Köpmangatall 26

Tidbeställning görs på telefon 0191

81430 måndag-fredag klockan 09.30­

15.00 samt måndag och torsdag även

klockan 15.00-17.30.

20

Skandinaviska enskilda banken,

Hagendalsvägen 12

Tidbeställning görs i bankens växel.

telefon 019/81030, måndag-fredag

klockan 09.30-16.30 samt måndag

och torsdag även klockan 16.30­

17.30.

Handelsbanken, Köpmangatan 10 •

TidbestäIlning gärs måndag-fredag

klockan 09.30-15.00 samt måndag

och torsdag även klockan 15.00­

17.30.

Tolkhjälp till im'andrare

Invandrare som behöver tolkhjälp för

upprättande av deklaration. kan

vända sig till studieförbundet Vuxenskolans

invandrarbyrå. Stationsgatan

22. telefon 019n8690. Invandrarbyrån

har öppet torsdagar klockan 08.00­

11.00 och 15.00-18.00 samt fredagar

klockan 13.30-16.30. Kostnaden för

tolkservice betalas av Kumla kom·

mun.

Var och när lämnas deklarationen?

Deklarationen skall lämnas til1 lokala

skattemyndigheten senast den 15 februari

1984 klockan 24.00. Den kan

sändas med posten men detta måste

då göras i god tid så att skattemyndigheten

får deklarationen senast den 15

februari.

I Kumla kommun kan deklarationer

även lämnas i brevlådan intill Stadshusets

entre fram till och med den 15 februari

1984 klockan 24.00. KOmmunen

vidarebefordrar sedan deklarationcrna

till lokala skattemyndighetcn i

Hallsbcrg.

O

Resultat av vårstädmng-Iåloss hJalpas åt med lasset

Den stora vårstädningen 1984

När våren äntligen kommer. får tussilagon

ofta kämpa med papper och

annat skräp om en plats i solen.

I år ska dock skräpet försvinna under

första veckan i maj, det vill säga 2-5

maj. SJ snyggar upp banvallar och stationsområden

och vägverkCl städar

vägkanter. På fredagen ger sig skolbarnen

ut och städar och under lördag-söndag

tar olika föreningar itu

med det kvarvarande skräpet.

Givetvis vill vi, att även DU gör en

insats för en renare och trevligare

miljö i Kumla.

Från och med onsdag den 2 till och

med fredag den 4 maj kan extra sopsäckar

hämtas under dagtid vid kOmmunens

centralförråd. GRATIS! Följ

Östra Drottninggatan österut, så hittar

Du dit.

Kvarntorpstippen kommer att vara

öppen både lördag och söndag mellan

klockan 09.00 och 15.00.

Från och med onsdag till och med

söndag kan Du GRATIS lämna trädgårdsavfall

och andra hushållssopor på

tippen. Ja till och med skrotbilar kom·

mer att kunna lämnas GRA115 denna

vecka.

Detta om den stora vårstädningen

1984! Till dess vill Du naturligtvis göra

Din insats för ett rent Kumla gcnom

att se till att allt skräp hamnar i papperskorg

eller soptunna. För det som

göms i snö. . .

O

21


UPPSLAGET

- ett par sidor åt konsumenterna

STADSHUSETS

UTSTÄLLNINGSLOKAL

I {ebruar;-29 februari

"Hushållets kostnader"

Konsumenlrådet visar Konsumentverkets

utställning om hushållsekonomi.

12 mars-4 april

"Bra-vardags-vara"

Konsumentrådet visar en utställning

om våra vardagsvaror, sammanställd

av Örebro läns hemkonsulent.

- vilka krav ställer vi på våra vardagsvaror?

- hur vill vi att våra husgeråd ska fungera?

- finns den goda vardagsvaran?

- kan konsumenten påverka utbudet

av vardagsvaror?

Ett urval av bra vardagsvaror för

matlagning. disk och städning visas.

Skidorna stulna! Gäller

försäkringen?

Skidstölderna ökar tyvärr. Tänk på

det. Du som har dyra slalomskidor.

Sådana är nämligen speciellt anrakliva

an stjäla. Ställ inte dina skidor var

som helst och lämna dem inle k'ar på

biltaket över nallen. För att få ut full

ersättning genom försäkringen. måste

Du ha varit "aktsam" om Din egendom.

påpekar Försäkringsbranschens

press- och infonnationstjänst.

Såväl hemförsäkring som separat

reseförsäkring kan ersätta stulna skidor.

(Hemförsäkring gör dock avdrag

för självrisk med 500 kronor.)

Aktsam?

ågra bestämda regler för vad som är

aktsamt finns inte. Bedömningen

påverkas av omständigheterna i det

enskilda fallet: platsen för stölden. tid

på dygnet. värdet av det stulna. förvaringsplatsen

osv.

Sunda förnuftet säger ofta vad som är

aktsamt.

Det får anses tillräckligt aktsamt alt

under ett kortare lunchuppeh Il lämna

skidorna kvar på biltaket. Däremot är

det definitivt inte aktsamt att låta dyrbara

slalomskidor ligga kvar pä bilen

under natten på en parkeringsplats

eller gata där många människor passerar.

Har fjällhotellets gäster som regel att

ställa skidorna utmed husviiggen

under natten, bryter man inte mot aktsamhetskravet,

om man följer exemp-

,

let. Men om hotellet har ett låst skidstall.

kräver aktsamhetskravet att man

placerar skidorna där.

Bor man i egen stuga. bör skidorna

placeras i farstun på kvällen.

Blir skidorna stulna utanför lunchrestaurangen

kan man nog räkna med

full ersättning. Lunchgäster kan ju

inte släpa omkring med skidor i matkön.

Däremot kan det bli avdrag om

stölden sker på kvällen utanför diskoteket.

Hyrskidor brukar vara försäkrade

mot skador. Men denna försäkring har

oftast inte något stöldskydd. Blir ski·

darna stulna kan man därför bli

tvungen ersätta uthyraren. Den egna

hem- eller reseförsäkringen kan därefter

ge ersättning, om man följt aktsamhetskraven.

Några tips

Utnyttja låsbara skidställ, om sådana

finns vid liftstation, hotell och serve·

ring. Även om det kostar någon krona

är det ett billigt stöldskydd.

Gör det svårare för tjuvcn gcnom att

illle ställa skidorna parvis. Byt gärna

en skida med kompisen och placera dc

omaka skidorna på olika håll.

Anteckna skidornas tillverkningsnummer.

Du har då större chans att få

dem tillbaka.

Märk skidorna. Hos polisen och försäkringsbolagen

kan Du få låna särskild

utrustning för att gravera in

namn eller personnummer på skidorna.

En sådan gravering är svår att

utpl


Kulturnämndens program

VUXENTEATER

ArT: Kumla teatt'r1""ortnlng

F,~dilg l man kl /9.J()

Kumla teater

Fripassageraren och

Man rir inll" tappa kontrollen

Två enaktare med Jan Jönsson

Län,teatern

Fredag 6 april kl 19.00

Hjalmar Bergman-tealern, Örebo

Cabar,,!

Musical,

UnSlc81ern

Fredag 27 apnf kl /9.J()

Kumla teater

God morgon ilskl •.

Komedneatern

Prod. Riksteatern

BARNTEATER

ArT: Kumla lealerföreninWKullurnämnden

5(jndag 12 februarr kl 16.()()

Gillesalen, Folkets huS

Virldens mus

med Garderobsteatern

Alder 4-9 är

Söndag 11 mars kl 16.00

Kvamgärden

Sagan om b,-Itl't

av MaJatealem

Ålder 5-99 är

Söndag 18 man kl /6.()()

KvarngArden

TulTa gumman

Med dockteatern Tillul

Ider 2 år och uppåt

S6ndag J april kl 16.00

Gillesalen, Folkets huS

Bambino

med Dramaleatern

Bambino är samlare - men kan man samla på

allt?

Ålder 2-6 är

Söndag 8 apnf kl i()OO

KwrngärdC'n

Sagan om någon

med clownen Vhcka

. om r..dslll, ilska och beho. av all ralmas med

Alder 5-10 är

Entre: Barn S kronor. vwma lo kronor

MUSIK

S6ndag 12 februllrl kl I().OO

Kum[a församlingshem

Örebro kammarorkr!;ter

Gästdingent E~ Pekka. Salonr:cn

Prod Rikskonsertcr

Arr: SKSJKumla församhngIKultumlimnden

Torsdag 1 mars kl 19 JO

Pingstkyrkan

Ömm kammarO"krster

So[Il;I: Bj6nl Sjögren. altfiol

Arr: KultumlimndenlFiladC'lfia

Sondllg 15 mQrs från kl HJO

Kum[ahallen

Whispning band följt av Music inn

amatörfe!itival

Arr: Kullurnämnden

Lördag Jl mars kl f7.oo

Husaren, Folkeb hus

Kumla manss:lng

Jubileumskonsert

Arr: Kum[a manssänglKulturnämnden

SOndag 8 april kl /8.00

Johannesk}'rkan

Aquarius-ensemblen

Lennart Agren. PIano. SolveIg gren. sång.

Berndt AndefW:)n. tvarflöjt. Pär Öjebo. cello

Arr: Kumla mlssionsforsamlingIKultumlimnden

UTSTÄLLNINGAR

Bibliotekets ulslilllningshall

18 januari - 16 ftbrrwri

Hjalmar Ikrl:llllln utställning

Prod_ RikSUlStiillnrngar

18 febTllfUl - 8 mars

Culli Kliog"all

Olja och ah'arell

10 -19 mars

Bengt 80Mhammllr

Akvarell och olja

JJ mars - I() aprl1

Mals Eriksson, skulplur

I.elr Ahnlund. miilnrngllr

19 maj - J4 juni

AmIItörutställning

Inom kommunen verksamma amatörer stallcr

ul ta, lor, skulplur och konSlwrk.

Föreläsningsföreningens

vårprogram

K,·arngArden. tisdagar kl 19.00

Arr: Kumla Iöf'eläsnlngsföreDing. studieorganl·

satloner och kulturniimnden

J4 f(bruan

n1and rallarros och rnannablod

Björn Eyvind Svahn

Du

som tycker om att läsa

men

2/ f~bruari

Min rt:Sll runl jorden

E5.sc: Grelffe. Kumla

18 ftbrUlUl

\'isIra Samoa

AmIns R)"man. Uppsala

6=n

Jordanien. Etupl~n, Isra~1

Arne Bergsirom. Falkenberg

13 mars

Natur i KIlsberl;Skanlen

Mats Rosenberg

2Q mars

Om Iran

ArVId Johansson. Falkenberg

17 mars

Pilssilarna I ~rings ha.

Lars Äb}, Kopparberg

J april

frik)"rkOT"Ön:lstns framväxt i Kumla 1850-1906

Björn Svärd

10 april

Varfiir blev Sanna hed militär ö.-ningsplalS?

Björn Gerhardsson

f7 april

Från HcrrrallsänJ: .Ia Skogaholm till Skälc klint

Tore Eriksson

bor ulanför kommunens tätorter och har långt till bibliotek

Ta din chans - utnyttja bokbussen

Ring 88 119 och be om information och turlista

Boken kommer till dig per buss!

24 25


Fritidskontoret informerar

Vintersportlovet 1984

20-26 februari

KUMLA

KUMLAHALLEN

HANDBOLL

tisdag och torsdag

kl 14.00-15.00 iik 1-6

kl 15.00-16.00 åk 7-9

Instruktörer från Kumla handbollsförening

RADl\UNTON

måndag och onsdag

kl 10.00-12.00

Medtag racket

TENNIS

tisdag och fredag

kl 10.00-12.00

Medtag rackeloch bollar

BORDTENNIS

måndag-fredag

kl 10.00-16.00

Medtag racket och bollar

LUFTGEVÄRSSKYTTE

tisdag och fredag

kl 14.00-18.00

Instruktörer från Kumla

skyueförening

SPORTDYKNING

måndag och torsdag

kl 09.00-12.00

Utrustning finns all låna

Instruktörer från Kumladykarna

BOWLING

måndag-fredag

kl 13.00-15.00

avgift 2:50 per serie

Instruktörer från BK MeTei

SIMHALLEN

Gratis bad för skolungdom

tisdag, onsdag och fredag

kl 09.00-13.00

Handduk och svamp avgiftsbelagda

ÖVRIGT

VI SAMLAR FRIMÄRKEN

Fylsta skola. biblioteket

tisdag kl 18.C~)

Ftimärksauktion, peka räll, pristävling

och annat kul.

Arrangör Kumla frimärksklubb

PONNYRIO/Ir.'lNG

Hagaby ridskola

måndag och torsdag

kl 12.00-15.00

Arrangör Hagaby ridskola

BARNENS BIO KONTRAST

visar film

i Kvarnkälluren, Folkets hus,

måndag 20 februari kl 17.00

"Niklas oeh figuren"

Ålder 7-12 är Gratis entre

Folkels hl/S bio

tisdag 21 februari kl 15.00

"Snurre Spräll och hans vilda gäng'"

torsdag 23 februari kl 15.00

'"Tanan, djungelns härskare"

Entre 10 kronor

Arrangör Folkets husföreningen

SPORTLOVSDANS

Fritidsgarden Malmen

fredag kl 19.00-23.30

Entre

PJÄXDANS

Kumlasjön onsdag kl 19.00

Servering

Vid otjänligt väder inställt

FRITIDSGÅRDEN Malmen

Öppen måndag-fredag från kl 16.00

Bordtennis, sällskapsspel m m

Kortfilmer visas torsdag k[ 18.30

FRITIDSGÅRDEN KUMLABY

Öppen måndag-fredag från kl 13.30

Bordtennis. sällskapsspel m m

Kortfilmer visas måndag kl 18.00

KVARTERSGÅRDEN FYLSTA SKOLA

Öppen måndag-onsdag från k[ 16.00

Bordtennis, biljard. sällskapsspel m m

Kortfilmer visas onsdag kl 16.30

ISBANAN IDRO'ITSPARKEN

Allmän akning under sport[ovsveekan

Måndag-torsdag kl 09.00-16.30

(kl 11.(0-13.00 klubbftill)

Söndag kl [2.00-15.30 med klubba

Fredag 24 och lördag 25 februari är isbanan upptagen

för ungdomsturnering i ishockey.

Vid tjänlig väderlek är även övriga isbanor i

kommunen uppspo[ade.

Byggtt i Äsbro

Raststugan är under spoTllovsveckan öppen

dagllgen kl 09.00-15.00

Vid snötillgång. uppmärkta skid,pår.

ELI.JUSSI'ÅREN

i Viaskogen och DJupadalsparken bjuder i mån

av snö på \äl preparerade skidspår.

MÅRKESTAGNING

pa skidor kan Du göra vid ellJussparet Djupadalsparken

mandag, onsdag och torsdag från kl 18.00

Arrangör Kumla skidforening

FLUGRlNDNING

Amatörfiskeklubbens lokal Kyrkogatan 7

lorsdag kl 18.00

Flugbindning, film In m

Arrangör Kumla amalörfiskeklubb

ABYTORP

GYMNASTIKSALEN STENE SKOLA

Tisdag kl 15.00-17.00

bandy och pingis

Torsdag kl 15.00~ 17.00

[andbandy, mnefotboll

SANNAHED

KVARTERSGÅRDEN CENTRUl\IHUSET

Öppen måndag-fredag kl 16.00-21.00

Bordtennis, sällskapsspel m m

Kortfilmer visas onsdag kl 16.30

HALLABROTTET

FRITIDSGÅRDEN TALLÄNGENS SKOLA

Öppen mandag-torsdag kl 16.00-21.30

Bordtennis, biljard. sällskapsspel.

hobby mm

Kortfilmer visas onsdag kl 18.00

KVARNTORP

KVARTERSGÅRDEN, FOLKETS HUS

Öppen tisdag och torsdag kl 17.00-21.00

Bordtennis, sällskapsspel m m

Kortfilmer visa, tisdag kl 18.00

EKEBY

KVARTERSGÅRDEN BARNSTUGAN

Öppen måndag-torsdag kl 17.00-21.00

Bordtennis, sällskapsspel ml1l

Kortfilmer visas tisdag kl 16.30

HARDEMO

lIARDEMO SKOLA

Mandag, tisdag och torsdag kl 15.00-17.00

Bordtennis, innebandy

Kortfilmer visas torsdag kl 17.00

FOLKETORP

BLÅBANDSLOKALEN

Onsdag kl 17.30-21.00

Bordtennis

Kurtfilmer visas

måndag kl 16.30

RESOR

SKIDRESOR TILL STORSTENSHÖjDEN

måndagen den 20 och torsdagen den 23 februari.

OBS! Vid tjänligt väder.

Avresa håda dagarna från Järnvägsstationen,

Kumla, kl 08 30 med återresa kl 15.00

Pris 25 kronor

Tag med matsäck samt pengar för liftkort 20

kronor.

Föranmälan till fritidskontoret. tel 88202.

s("nast fredagen den [7 februari kl 17.00

Ledare medföljer.

FISKERESA

tisdagen den 21 februati

Avresa fran Busstationen. Kumla. kl 09.00 med

återkomst till Kumla omkring kl 14.00.

Pris 15 kronor

Anmälan itU ffllidskonloret, lel 88202, senast

fredagen den 17 februari kl 17.00.

OBS! Samtliga deltagare måste ta med isdub·

bar. Har Du pimpelspö och borr, tar Du med

dessa. Begränsat antal pimpelspön finns all

låna. Tag med matsäck.

Fiskeresan anordnas endast under föTutsäuning

att isen är säker.

Arrangör Kumla amatörfiskeklubb.

26 27


Gruppkorsband

Områdesplan Centrum

Datum att minnas

4 mars

Frysaggregatet vid konstfrysta isbanan i Idrottsparken stängs av för säsongen.

30 april

skal! ansökan om lokalbidrag avseende lokalhyra för 1983 vara inlämnad till fritidskontorel.

Bidragsberättigad är ungdomsorganisation, som redovisat sammankomster

för lokalt aktivitetsbidrag under 1983.

Ansökningsblanketter kommer att utsändas till samtliga bidragsberättigade organisationer.

KB KUldl.A TflvCKEF

More magazines by this user
Similar magazines