Bursjöliden vindkraftpark - E-on

Bursjöliden <strong>vindkraftpark</strong>
Miljökonsekvensbeskrivning för tillståndsansökan
2011-12-07

2(112)

INNEHÅLL
ADMINISTRATIVA UPPGIFTER......................................................................................................... 7
ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING ................................................................................................. 8
1 INLEDNING ..................................................................................................................... 10
1.1 Bakgrund .................................................................................................................... 10
1.2 Tillståndsprocessen ..................................................................................................... 11
1.3 Omfattning .................................................................................................................. 11
1.4 Nationella och regionala mål kring vindkraften ......................................................... 12
1.5 Samråd ........................................................................................................................ 13
2 OMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR .................................................................................... 16
2.1 Allmän beskrivning av området ................................................................................. 16
2.2 Vindförhållanden ........................................................................................................ 17
2.3 Planer och program ..................................................................................................... 17
2.4 Naturmiljö................................................................................................................... 28
2.5 Fauna .......................................................................................................................... 33
2.6 Kulturmiljö ................................................................................................................. 36
2.7 Landskapsbild ............................................................................................................. 37
2.8 Rekreation och friluftsliv ............................................................................................ 39
2.9 Rennäring ................................................................................................................... 40
2.10 Övriga intressen .......................................................................................................... 42
2.11 Areella näringar .......................................................................................................... 44
3 VERKSAMHETSBESKRIVNING ........................................................................................ 46
3.1 Lokalisering ................................................................................................................ 46
3.2 Upprättande av parklayout.......................................................................................... 46
3.3 Exemplifierad huvudlayout ........................................................................................ 48
3.4 Slutlig layout .............................................................................................................. 49
3.5 Beräknad produktion .................................................................................................. 49
3.6 Torn och fundament ................................................................................................... 50
3.7 Elanslutning ................................................................................................................ 51
3.8 Väganslutningar och montageytor .............................................................................. 51
3.9 Materialförsörjning ..................................................................................................... 53
3.10 Kemikalier och avfall ................................................................................................. 54
3(112)

3.11 Tidplan ........................................................................................................................ 55
4 ALTERNATIV .................................................................................................................. 56
4.1 Alternativ lokalisering ................................................................................................ 56
4.2 Huvudalternativet ....................................................................................................... 58
4.3 Nollalternativet ........................................................................................................... 58
4.4 Alternativa utformningar inom området ..................................................................... 59
5 MILJÖKONSEKVENSER .................................................................................................. 61
5.1 Mark och vatten .......................................................................................................... 61
5.2 Planer och program ..................................................................................................... 63
5.3 Naturmiljö................................................................................................................... 65
5.4 Fauna .......................................................................................................................... 66
5.5 Kulturmiljö ................................................................................................................. 69
5.6 Landskapsbild ............................................................................................................. 70
5.7 Rekreation och friluftsliv ............................................................................................ 74
5.8 Rennäring ................................................................................................................... 75
5.9 Övriga intressen .......................................................................................................... 82
5.10 Areella näringar .......................................................................................................... 83
5.11 Hälsa och säkerhet ...................................................................................................... 84
5.12 Kumulativa effekter .................................................................................................... 97
5.13 Påverkan under byggskedet ........................................................................................ 98
5.14 Avveckling efter drifttiden ....................................................................................... 100
6 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL ................................................................ 101
6.1 Miljökvalitetsnormerna ............................................................................................. 101
6.2 Nationella miljömål ................................................................................................... 102
6.3 Regionala miljömål .................................................................................................. 103
6.4 Lokala miljömål ........................................................................................................ 104
7 UPPFÖLJNING OCH KONTROLL .................................................................................... 106
8 SAMLAD BEDÖMNING ................................................................................................... 107
9 REFERENSER ................................................................................................................ 110
4(112)

Bilagor till MKB:
Bilaga 1: Samrådsredogörelse
Bilaga 2a: Exemplifierad huvudlayout, A3
Bilaga 2b: Exemplifierad alternativ layout, A3
Bilaga 3: Naturvärdesinventering, Pelagia Miljökonsult AB
Bilaga 4: Fågelutredning, Enetjärn Natur AB
Bilaga 5: Småloms- och pilgrimsfalksinventering, Enetjärn Natur AB
Bilaga 6a: Inventering av kungsörn vid Åliden, Brattmyrliden och Bursjöliden,
Davroc konsult
Bilaga 6b: Kompletterande inventering av kungsörn
Bilaga 7: Fladdermusbedömning, Pelagia Miljökonsult AB
Bilaga 8: Kulturmiljöanalys, steg 1, Eldrun – arkeologi och landskap
Bilaga 19: Rennäringsutredning, Enetjärn Natur AB
Bilaga 10: Fotomontage, WSP
Bilaga 11a:
Bilaga 11b:
Ljudberäkning exemplifierad huvudparklayout
Ljudberäkning exemplifierad alternativ parklayout
Bilaga 12a:
Bilaga 12b:
Skuggberäkning exemplifierad huvudparklayout
Skuggberäkning exemplifierad alternativ parklayout
Figurförteckning
Figur 1. Översiktskarta med projektområdet. ...................................................................................... 17
Figur 2: Markanvändning i Örnsköldsviks kommun. Aktuellt projektområde ligger inom röd
markering. ...................................................................................................... 18
Figur 3:Av Örnsköldsviks kommun utpekade ekologiskt känsliga områden, kulturobjekt samt områden
av allmänt intresse kring föreslaget projektområdet. ........................................................................... 20
Figur 4: Utpekat vindkraftsområde 8 Bursjöliden i Örnsköldsviks kommun tillägg till översiktsplan
2007 gällande vindkraft med markerade skyddsvärden. Aktuellt projektområde sammanfaller i stora
delar med vindkraftområde nr 8, men har större utbredning i nordväst. ............................................. 23
Figur 5: Kartan visar naturvårdsobjekt enligt länsstyrelsens naturvårdsprogram, våtmarksområde
enligt länsstyrelsens våtmarksinventering samt projektområdet. ......................................................... 25
Figur 6: Utdrag ur Förslag till översiktsplan för strandskydd i Örnsköldsviks kommun 2011. Kartan
visar närmaste delarna av LIS-område 5 Långviksmon till aktuellt projektområde. ........................... 27
Figur 7: Utdrag ur Förslag till översiktsplan för strandskydd i Örnsköldsviks kommun 2011. Kartan
visar närmaste delarna av LIS-område 9 Björna till aktuellt projektområde....................................... 28
Figur 8. Områden av riksintresse för naturvården, naturreservat och Natura 2000-områden samt
aktuellt projektområde. ...................................................................................................... 29
Figur 9: Områden med höga naturvärden enligt genomförd naturvärdesinventering (Enetjärn Natur
AB 2011). ...................................................................................................... 32
Figur 10: Strandskyddade områden i projektområdets direkta närhet. Strandskydd vid de sjöar som ej
är projektets direkta närhet visas ej (även om sjöarna visas i kartan). ................................................ 33
Figur 11: Områden/objekt med kulturhistoriskt värde enligt genomförd kutlurmiljöanalys, steg 1 .... 37
Figur 12: Översiktskarta med markanvändning (skogsmarker, åkrar, sjöar, samhällen). Inritat
landskapsrum (röd streckad linjer) och utblickar (stjärna). ................................................................. 38
Figur 13: Skoterled kring projektområdet (lila). Projektområdet i rött. .............................................. 40
Figur 14: Område av intresse för rennäringen. I västra delen av kartan syns järnvägen som beskrivs i
ovan textstycke. ...................................................................................................... 42
Figur 15: Sjöar och våtmarker som ingår i länsstyrelsens kalkningsplan som kalkas med hjälp av
helikopter ...................................................................................................... 43
Figur 16: Avsättningsområde i projektområdets närområde. .............................................................. 44
Figur 17: Karta med områden som undantas enligt definierade parkutformningskrav och
exemplifierad huvudlayout. Kartan redovisas i A3, tillsammans med vägsträckning i bilaga 2a. ....... 49
5(112)

Figur 18. Färdiggjutet fundament (Källa: E.ON Vind). ....................................................................... 50
Figur 19. Transport av torn (Källa: E.ON Vind).................................................................................. 52
Figur 20. Förslag på tillfartsvägar, olika färger på nyetablering och breddning och förstärkning av
befintlig väg. ...................................................................................................... 53
Figur 21: Närliggande bergtäkter (rosa triangel). Projektområdet markeras i rött. Naturgrustäkter
(gröna cirklar) redovisas också. Källa: SGU karttjänst. ...................................................................... 54
Figur 22: Alternativ utformning. ...................................................................................................... 60
Figur 23: Fotopunkter där fotomontage har utförts. ............................................................................ 72
Figur 24: Fotomontage från fotopunkt 1, vid Innerlidsberget ca 3 km SV om projektområdet. Obs
fotomontaget är beskuret. ...................................................................................................... 73
Figur 25: Fotomontage från fotopunkt 4, vid vägkorsning ca 1,5 km N om projektområdet. Obs
fotomontaget är beskuret. ...................................................................................................... 73
Figur 26: Ljud från vindkraftverk (Källa: ÅF-Ingemansson AB) ......................................................... 84
Figur 27: Ljudnivån från några vanligt förekommande ljudkällor ...................................................... 86
Figur 28. Beräknad ljudspridning (Källa: E.ON Vind) ........................................................................ 87
Figur 29: Skiss som visar skuggförhållanden under olika årstider. ..................................................... 89
Figur 30: Beräknad sannolik skuggtid utifrån exemplifierad huvudlayout (Källa: E.ON Vind).
Projektområdet markeras med rosa. .................................................................................................... 91
Figur 31: Fotomontage över hinderbelysning från fotopunkt 1. .......................................................... 93
Tabellförteckning
Tabell 1: Styrande faktorer vid lämplighetsbedömning av vindkraftsområden .................................... 46
Tabell 2: Styrande faktorer vid lokalisering av vindkraftverken inom projektområdet. ....................... 47
Tabell 3: Parkutformningskrav ...................................................................................................... 47
Tabell 4: Jämförelse alternativa lokaliseringar. .................................................................................. 57
Tabell 5: Schablonberäkning använd yta inom projektområdet. .......................................................... 62
Tabell 6: Sammanställning av bedömda konsekvenser och risker...................................................... 107
6(112)

ADMINISTRATIVA UPPGIFTER
E.ON Vind Sverige AB (”E.ON Vind”) samarbetar med Holmen AB (”Holmen”) kring
utvecklandet av vindkraftsprojekten Åliden, Brattmyrliden och Bursjöliden i
Örnsköldsviks kommun. Ett projektbolag har bildats för respektive projekt (Åliden Vind
AB, Brattmyrliden Vind AB och Bursjöliden Vind AB), i vars namn tillstånd enligt
miljöbalken kommer att sökas.
E.ON Vind är en del i E.ON-koncernen som i sig är ett av Europas största energibolag.
Bolaget besitter lång erfarenhet av att projektera, etablera och driva vindkraft såväl på
land som till havs. I november 2011 har bolaget 257 MW installerad vindkraft i Norden.
Skogsindustrikoncernen Holmen tillverkar och säljer tryckpapper, kartong och trävaror.
Holmen är även en av Sveriges största markägare och man besitter också stora
krafttillgångar.
Kontaktuppgifter:
Bursjöliden Vind AB E.ON Vind Sverige AB Holmen AB
205 09 Malmö 205 09 Malmö Box 5407
Org.nr. 556856-7571 Org. Nr: 556294-9817 114 84 Stockholm
Org.nr. 556001-3301
Projektledare:
Tobias Karmstig
E.ON Vind Sverige AB
Tfn: 0706-95 11 55
Fax: 040-97 45 30
E-post: tobias.karmstig@eon.com
MKB:
WSP Environmental
Ola Trulsson
Tfn: 040 35 43 38
Fax: 040 35 43 99
E-post: ola.trulsson@wspgroup.se
Elin Börjesson
Tfn: 031-727 27 90
E-post: elin.borjesson@wspgroup.se
Foton, illustrationer, kartor och fotomontage samt ljud- och skuggberäkningar har, om
inte annat anges, tagits fram av E.ON Vind Sverige AB och WSP Environmental.
Följande material har använts med tillstånd från Lantmäteriet:
Översiktskartan och terrängkartan
© Lantmäteriet MS 2006/02876.
7(112)

ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING
Vindkraften är en ren och förnybar energikälla som inte ger några utsläpp av gaser
eller miljöfarliga ämnen, och den kräver heller inte någon tillförsel av bränslen annat
än under byggnationsfasen. Fördelen jämfört med andra elproducerande enheter,
exempelvis kärnkraft eller kol-kondensanläggningar, är också att ett vindkraftverk
kan demonteras i det fall framtida generationer finner nya bättre sätt att producera el.
Under de senaste åren har planeringsmålen för den möjliga vindkraftproduktionen i
Sverige höjts avsevärt. Genom de nya större och effektiva verken har intresset för
landbaserad vindkraft inom områden som tidigare varit otänkbara också tagit fart.
Bland intressenterna finns E.ON Vind Sverige AB och Holmen AB som genomför en
stor satsning på vindkraft. Inom ramen för Bursjöliden <strong>vindkraftpark</strong> planeras en
grupp om maximalt 22 vindkraftverk i Örnsköldsviks kommun. Ett projektbolag
benämnt Bursjöliden Vind AB har bildats i vars namn tillstånd kommer sökas.
Projektområdet för <strong>vindkraftpark</strong>en ligger norr om Gideälven, ca 5,5 km nordost om
Björna och ca 5 km sydost om Långviksmon i Örnsköldsviks kommun,
Västernorrlands län. Inom området bedrivs idag ett aktivt skogsbruk.
De föreslagna vindkraftverken kommer att ha en effekt på 2,0-5,0 MW. Totalhöjden
(tornhöjd + rotor) kommer inte att överstiga 205 m. Avståndet till närmaste
bostadsbebyggelse är ca 800 m. Vindförhållandena inom projektområdet bedöms
utifrån preliminära vindmätningar som goda och den årliga produktionen beräknas
till ca 132 GWh.
I dagsläget är den slutliga placeringen av vindkraftverken inte bestämd utan
beskrivningen i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) utgår från ramvärden för
placering av vindkraftverk och byggnation av väg mm. Dessa ramvärden definieras
som parkutformningskrav vilket innebär restriktioner i placering av vindkraftverk,
byggnation av väg mm utifrån vilka värden som projektområdet innefattar.
Parkutformningskraven har grundat sig på flertalet studier och inventeringar såsom
naturvärdesinventering, fågelinventeringar och kulturmiljöutredning. Vid utformning
av slutlig parklayout och vägdragning m.m. kommer samråd att hållas med
Vilhelmina norra sameby.
Utifrån definierade parkutformningskrav har en exemplifierad huvudlayout tagits
fram som representerar ett maximalt nyttjande av projektområdet. Den
exemplifierade huvudlayouten har legat till grund för miljökonsekvensbedömningen.
Miljökonsekvenserna bedöms och beskrivs således utifrån ett värsta fall scenario.
Även genomförda ljud- och skuggberäkningar samt fotomontage grundar sig på
denna layout.
Projektets största konsekvenser hör ihop med påverkan på landskapsbilden (inklusive
påverkan från hinderbelysningen), påverkan under byggskede och avvecklingsskede
samt påverkan på rennäringen. En påverkan på landskapsbilden är svår att undvika
vid en etablering av vindkraft. Områdets karaktär är av stor skala med låg
komplexitet vilket medför att vindkraftverken på ett bättre sätt harmoniserar med
landskapsbilden än om landskapet vore av liten skala och hög komplexitet. Därav
utgör vindkraftverken ingen skalkontrast på en övergripande nivå. Det landskaps
8(112)

med mindre skala och högre komplexitet som återfinns vid de mer öppna markerna
längs Gideälven påverkas i liten grad eftersom planerad etablering bedöms vara
synlig från få ställen härifrån. Den sammantagna bedömningen av konsekvensen på
landskapsbilden har bedömts som måttlig. Antalet boende i närområdet är relativt få.
Vidare kan ljud- och vibrationseffekter inte uteslutas från själva anläggningsarbetet.
Det ska dock tilläggas att området utgörs av skogsmark med ett rationellt skött
skogsbruk, vilket påverkar områdets befintliga värden i form av naturmiljö,
kulturmiljö och landskapsbild. Detta har även bekräftats i de underlagsstudier som
genomförts inom ramen för föreliggande ansökan. Vidare medför detta att området
redan idag periodvis är påverkat av maskinell aktivitet och buller.
Konsekvenserna för rennäringen bedöms till följd av föreliggande enskilt projekt i
och med de förebyggande åtgärder som vidtas, samt med hänseende till
projektområdets status för rennäringen, bli måttliga.
Vid en eventuell utbyggnad av de tre vindkraftprojekt som bedrivs i EON Vind och
Holmens regi inom den berörda samebyns marker kan kumulativa effekter väntas
uppstå för rennäringen. Konsekvenserna av dessa bedöms som stora om inte
föreslagen kompensationsåtgärden avseende stängsling längs järnvägen genomförs.
Samtidigt bedöms aktuella områden Åliden, Brattmyrliden och Bursjöliden vara väl
lämpade för vindkraft, vilket även bekräftas i den kommunala översiktsplaneringen.
Det av vikt att de områden som väl tas i anspråk för vindkraft är de mest lämpade för
ändamålet och att dessa nyttjas på bästa sätt ur energisynpunkt. Bolaget anser att
stora konsekvenser på rennäringen kan motiveras med den mängd förnybar
elproduktion som de tre projekten medför tillsammans och de positiva konsekvenser
detta medför miljön i övrigt.
Om kompensationsåtgärden däremot vidtas bedöms de kumulativa konsekvenserna
av aktuella projekt som ringa. Detta innebär i sig inte att kumulativa effekter på
rennäringen uteblir, men att den kompensationsåtgärd som vidtas är av sådan art att
en hållbar rennäring kommer kunna fortsätta att bedrivas inom området även då
tillgängligheten till ett större antal områden försvåras.
Den sammanvägda bedömningen av planerad etablering är att utifrån de
förebyggande åtgärder som planeras är projektets negativa konsekvenser acceptabla i
förhållande till den mängd förnybar energiproduktion en etablering av föreliggande
omfattning innebär och de positiva konsekvenser detta medför för klimat och miljön
i övrigt.
9(112)

1 INLEDNING
1.1 Bakgrund
Vindkraft är en ren och förnybar energikälla som inte ger några utsläpp av gaser eller
miljöfarliga ämnen, och den kräver heller inte någon tillförsel av bränslen annat än
under byggnationsfasen. Fördelen jämfört med andra elproducerande enheter,
exempelvis kärnkraft eller kol-kondensanläggningar, är också att ett vindkraftverk
kan demonteras i det fall framtida generationer finner nya bättre sätt att producera el.
Området kan på så sätt i princip helt återställas efter att en anläggning tagits ur bruk.
Under de senaste åren har planeringsmålen för den möjliga vindkraftproduktionen i
Sverige höjts avsevärt. Genom de nya större och effektiva verken har intresset för
landbaserad vindkraft inom områden som tidigare varit otänkbara också tagit fart.
Bland intressenterna finns E.ON Vind Sverige AB (E.ON Vind) och Holmen AB
(Holmen) som aviserat en stor satsning på vindkraft. Inom ramen för Bursjöliden
<strong>vindkraftpark</strong> planeras en grupp maximalt 22 vindkraftverk med totalhöjden 205
meter på fastigheterna Gideå 1:49, Getingstabodum 1:10, 1:32, 1:86, 1:88, 1:99,
2:43, 2:44 och 2:66 samt Västergissjö 1:24, 3:2, 3:38, 3:39, 3:40 och 5:12 i
Örnsköldsviks kommun. Ett projektbolag benämnt Bursjöliden Vind AB har bildats i
vars namn tillstånd kommer sökas.
Syftet med föreliggande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att redovisa den
miljöpåverkan som kan förväntas till följd av vindkraftsetableringen. MKB: n
omfattar effekter och konsekvenser under såväl bygg-, drift- som avvecklingsskedet.
Beskrivningen utgår utifrån en exemplifierad huvudlayout som visar ett sannolikt
nyttjande av området mot bakgrund av områdets förutsättningar och i dag rådande
teknik.
Bursjöliden Vind har som målsättning att vid tiden för etableringen tillämpa bästa
möjliga teknik. Mot bakgrund av att teknikutveckling inom vindkraftsområdet
ständigt fortgår kan andra modeller, med annan omgivningspåverkan i form av ljud
och skuggor samt annan vindoptimering, än de som idag finns på marknaden, bli
aktuella.
Ett angivande i nuläget av exakta placeringar med fasta koordinater skulle kunna
motverka en optimal lösning med användande av bästa möjliga teknik där områdets
vindresurser nyttjas på bästa sätt, samtidigt som inverkan på miljön är så liten som
möjligt. Då några fasta koordinater inte anges idag kommer bolaget att säkerställa att
etableringen av vindkraft inte kommer i konflikt med områdets natur- och
kulturmiljövärden, att ljud- och skuggeffekter hamnar inom tillämpliga riktvärden
och rekommendationer samt att säkerställa att etableringens miljöpåverkan blir
begränsad genom att definiera specifika så kallade parkutformningskrav. Dessa krav
kommer att ligga till grund för den slutliga placeringen av vindkraftverk, vägar,
montageplatser, uppställningsplatser m.m., se vidare avsnitt 3. Vid beskrivning av
miljökonsekvenserna i avsnitt 5 har utgångspunkten varit att beskriva
konsekvenserna utifrån ett värsta fall, vilket innebär att konsekvenserna bedömts
utifrån ett maximalt antal vindkraftverk med en maximal totalhöjd.
10(112)

1.2 Tillståndsprocessen
Av bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH)
framgår prövningsnivåerna för etablering av vindkraftverk. För 7 vindkraftverk eller
fler som är högre än 120 m, eller två eller fler vindkraftverk högre än 150 m, ska
tillstånd sökas hos länsstyrelsen. Vid tillstånd från länsstyrelsen krävs inget bygglov
från kommunen, men en anmälan skall lämnas in och ett startbesked krävs innan
byggande av vindkraftverk får ske. För att tillstånd skall kunna meddelas krävs dock
att kommunen tillstyrker etableringen.
Den som avser att uppföra en tillståndspliktig vindkraftanläggning skall till en
ansökan om tillstånd bifoga en MKB. I MKB: n skall beskrivas syftet med
etableringen och de effekter och konsekvenser som etableringen av anläggningen
innebär under såväl bygg-, drift- som avvecklingsskede. Det gäller påverkan på bland
annat landskap, naturmiljön, kulturmiljön och markutnyttjandet.
MKB: n skall också innehålla uppgifter som gör att det går att bedöma vilka effekter
och konsekvenser som den innebär för människors hälsa och välbefinnande, t.ex.
störningar till följd av ljud- eller skuggeffekter.
Då den planerade verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan skall
samråd genomföras med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten, statliga myndigheter
samt de kommuner, den allmänhet och de organisationer samt enskilda som kan
anses bli berörda av verksamheten. Samrådsprocessen för aktuellt projekt redovisas i
avsnitt 1.5.
1.3 Omfattning
Det i MKB: n studerade området omfattar det direkt berörda området i anslutning till
vindkraftverken, samt övriga intressen i närområdet.
Effekter som uppkommer av ljud och rörliga skuggor utreds inom ett område som
omfattas av en radie om ca två km från gruppstationens vindkraftverk. Den visuella
påverkan är mer diffus och kommer således att beröra ett större område vilket
innebär att ett större påverkansområde beaktas i detta avseende. Beskrivningen av
natur- och kulturvärden avgränsas till ett område på 5 km från projektområdet.
Följande frågeställningar bedöms som relevanta:
• Naturmiljö (påverkan på naturskyddade områden så som riksintresseområden,
Natura 2000- områden osv., områden med höga naturvärden så som
sumpskogsområden, naturvärdesobjekt, nyckelbiotoper samt påverkan på
fladdermöss och fågelliv)
• Landskapsbild (påverkan på den visuella miljön kring närliggande bostäder samt
landskapet i stort. Illustreras med fotomontage)
• Rekreationsintressen (visuell påverkan på omgivande områden)
• Hälsa och säkerhet (ljudstörningar, skuggor och reflexer)
• Naturresurser (påverkan på mark- och vatten, arealåtgång)
• Risker och sabotage (tillgänglighet för räddningstjänsten, säkerhet vid arbete,
brandrisker)
• Påverkan under byggskedet (omgivningspåverkan genom byggnationsarbete,
monteringsplatser, upplag samt bilvägar).
11(112)

• Kulturmiljö (påverkan på skyddade områden så som riksintresseområden och
kulturmiljöreservat samt fornlämningar)
• Påverkan på rennäringens intressen
I övrigt kommer att redovisas hur uppfyllelsen sker av de nationella, regionala och
lokala miljömålen samt miljökvalitetsnormer.
1.4 Nationella och regionala mål kring vindkraften
Grundat på Sveriges medlemskap i Europeiska unionen och de mål angående
förnybara energikällor som uppställts inom gemenskapen föreligger ett på
regeringsnivå uttalat mål om att en stor del av Sveriges totala energiproduktion ska
komma från förnybara energikällor.
I februari 2009 föreslogs att 50 procent av den totala energianvändningen i Sverige
ska komma från förnybara energikällor och målsättningen avseende produktion från
förnybara energikällor sattes till 25 TWh till år 2020. Vidare antogs regeringens
proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik av riksdagen i juni 2009,
vilket innebar en ny planeringsram på 30 TWh för vindkraft i Sverige till år 2020,
varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Syftet med planeringsramen är att
synliggöra vindkraftsintresset i den fysiska planeringen. Ramen anger således de
nationella anspråk som vindintresset har på tillgång till mark- och vattenområden.
I juli 2009 fick Energimyndigheten i uppdrag av regeringen att föreslå nya kvoter i
elcertifikatsystemet för att nå regeringens uppsatta mål i nivå med 25 TWh förnybar
el till år 2020. Uppdraget består av fyra deluppdrag och i oktober 2009 redovisade
Energimyndigheten deluppdrag 1 ”ökad ambitionsnivå”. Förutom att föreslå nya
kvoter i elcertifikatsystemet skulle Energimyndigheten enligt deluppdraget bl.a.
också översiktligt bedöma de olika energislagens potentiella bidrag till
måluppfyllelsen på 25 TWh förnybar el till år 2020. Ur rapporten för deluppdrag 1
kan utläsas att landbaserad vindkraft kan komma att bidra med en stor andel för att
nå målet till år 2020. År 2010 producerade vindkraften ca 3,5 TWh medan
produktionen år 2020 enligt Energimyndighetens beräkningar kan komma att bidra
med uppemot 12 TWh.
Resultatet av Energimyndighetens utredning innebär att det i dagsläget finns faktiska
förutsättningar för en utbyggnad av vindkraft med en produktion på upp till 12 TWh
till år 2020.
Länsstyrelsen i Västernorrlands län har ej några specifika utbyggnadsmål avseende
vindkraft. Dock finns generella mål om att andelen energi från förnybara källor ska
öka i länet inom ramen för det regionala miljömålet God bebyggd miljö.
Länsstyrelsen har även antagit en vindkraftpolicy för länet som uttrycker
länsstyrelsens positiva inställning till förnybara icke förorenande energikällor såsom
12(112)

vindkraft. Länsstyrelsen vill medverka till att minska utsläppen av koldioxid från
fossila bränslen. 1
1.5 Samråd
1.5.1 Allmänt om samrådsprocessen
Den planerade vindkraftsanläggningen kräver tillstånd enligt 9 kap MB. Då den
planerade verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan skall samråd
ske med en utökad krets utöver länsstyrelsen, kommunen och de som kan antas vara
särskilt berörda. Nedan ges en översiktlig beskrivning över genomförda samråd
avseende Bursjöliden <strong>vindkraftpark</strong>. En fullständig samrådsredogörelse återfinns i
bilaga 1.
1.5.2 Myndighetssamråd
Ett samrådsmöte med länsstyrelsen i Västernorrlands län samt Örnsköldsviks
kommun genomfördes den 22 mars 2011. Vid samrådet deltog från kommunen
miljöinspektör, biolog och byggnadsinspektör. Från länsstyrelsen deltog
kulturmiljöhandläggare, miljöhandläggare och handläggare för rennäring.
Under samrådet upplyste kommunen att projektområdets utsträckning inte är
definitiv utan en utökning är möjlig om en acceptabel påverkan på människa och
miljö kan påvisas. Vidare påpekades att stora projekt är att föredra för att optimera
utnyttjandet av mark- och vindresurser.
De synpunkter som länsstyrelsen och kommunen framförde under mötet som de
viktigaste att belysa i denna MKB är att den ska innehålla en redovisning av hur det
kommunala tematiska tillägget till ÖP gällande vindkraft uppfylls på både ett
generellt och områdesspecifikt plan. Dessutom ska en redovisning av möjlig
anslutningspunkt till elnätet göras, vilka åtaganden bolaget gör samt hur inkomna
synpunkter under samrådsprocessen beaktats i projektet.
I övrigt lämnades krav om inventering av naturvärden och rovfågel, bedömning av
förekomst av fladdermöss, arkeologisk utredning (steg 1) samt en analys av
projektets påverkan på rennäringen inklusive samråd med Vilhelmina Norras sameby
och sametinget.
1.5.3 Samrådsmöte med närboende, allmänheten och övriga intressenter
Ett samrådsmöte ägde rum tisdagen den 28 juni 2011 på i Svedje IF:s klubblokal i
Svedje. Till samrådet hade samtliga närboende inom ca 1 500 m från den planerade
anläggningen inbjudits via personliga brev som skickades ut den 13 juni 2011. En
inbjudan till samrådet publicerades även i de lokala tidningarna Örnsköldsviks
Allehanda och Tidningen Sju, samt annonserades på anslagstavlor i Svedje och
Västergissjö.
1 Västernorrlands läns vindkraftspolicy – Lokalisering, utformning, utvecklingsmöjligheter och
vindkartering, Länsstyrelsen Västernorrlands län, 2001
13(112)

Samrådet hölls i form av ett s.k. ”öppet hus” med utställning. Upplägget innebär att
allmänheten som inbjudits till samrådet har möjlighet att besöka det öppna huset när
det passar dem bäst mellan vissa fastställda tider. I detta fall var tiden satt till mellan
klockan 17.00 och 21.00.
I utställningen gavs besökarna information via bl.a. posters, informationsblad och
bildspel. Besökarna gavs tillfälle att gå runt och ta del av utställningen.
Representanter för sökanden tog emot besökarna och var behjälpliga med att visa
runt och svara på frågor. Målsättningen var att ha så många representanter på plats att
alla deltagare skulle få möjlighet till ett personligt bemötande samt ha möjlighet att
ställa frågor och föra eventuella diskussioner. Vid samrådet närvarade två
representanter från E.ON Vind Sverige AB (E.ON Vind), en representant från
Holmen Energi AB (Holmen) samt en representant från WSP.
Under samrådet delades även en blankett ut till besökarna där eventuella synpunkter
med anledning av föreslagen etablering kunde lämnas. Möjlighet fanns även att
lämna synpunkterna direkt på samrådet, både muntligen eller genom att lämna
blanketten. Frågor besvarades muntligen på mötet dock uppmanades besökarna att
lämna skriftliga synpunkter på det som önskades att biläggas till MKB:n. Sista dag
att inkomma med yttrande angående etableringen var den 7 augusti 2011.
Antalet besökare under kvällen var ca 20 stycken och utgjordes huvudsakligen av
närboende.
Minnesanteckningar från samrådet redovisas i bilaga 1, Samrådsredogörelse. Här
finns även de synpunkter som framkommit i samrådsprocessen samt en beskrivning
av hur dessa har tagits hänsyn till i den fortsatta planeringen av <strong>vindkraftpark</strong>en.
1.5.4 Samrådsmöte med samebyar
Projektområdet ligger inom Vilhelmina norra samebys vinterbetesmarker.
Tillsammans med Enetjärn Natur AB har därför två samrådsmöten hållits med
representanter för samebyn. Utifrån bl.a. samråden har Enetjärn Natur AB genomfört
en rennäringsutredning som utreder den planerade vindkraftsanläggningens påverkan
på rennäringen. Utredningen beskrivs i avsnitt 2.9.
Samråd med samebyarna har genomförts vid tre mötestillfället. Ett
informationsmöte, i Åsele den 22 mars 2011, ett samrådsmöte i Åsele18 maj och ett i
Dikanäs den 17 augusti. Den rennäringsanalys som presenteras i föreliggande
handlingar har tagits fram som ett resultat utifrån vad som framkom under
samrådsprocessen med samebyarna.
Samråd med samebyn har varit en viktig del i utredningen av verksamhetens
konsekvenser för rennäringen då renskötarna besitter expertis inom sin verksamhet.
Inom samebyn finns erfarenhet kring hur rennäringen tidigare påverkats av olika
verksamheter samt vilka andra planer på vindkraftanläggningar som finns inom
samebyns områden.
Under samråden framkom att det för samebyn är viktigt att markanspråk från olika
verksamheter beaktas. Det finns en rädsla hos samebyn att antal arbetstillfällen ska
minska till följd av intrång från olika verksamheter. Det är även viktigt att
betesområdena får vila mellan betesåren. En idealisk situation är att ett område betas
vart tredje år.
14(112)

Minnesanteckningar från samråden redovisas i bilaga 1, Samrådsredogörelse. Här
framgår även de synpunkter som framkommit och hur de beaktats i MKB:n och
ansökan.
15(112)

2 OMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR
2.1 Allmän beskrivning av området
Den föreslagna <strong>vindkraftpark</strong>en ligger ca 6 km nordost om Björna och 6 km söder
om Långviksmon i Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län. Parken planeras att
etableras på fastigheterna Gideå 1:49, Getingstabodum 1:10, 1:32, 1:86, 1:88, 1:99,
2:43, 2:44 och 2:66 samt Västergissjö 1:24, 3:2, 3:38, 3:39, 3:40 och 5:12.
Projektområdet ligger i ett höglänt starkt kuperat skogsområde norr om Gideälven
och är ca 16 km 2 stort. I området finns höjder om 230-380 meter över havet. Området
nyttjas för skogsbruk och skogsbeståndet utgörs av främst gran och tall i varierande
åldrar. Hyggen, ung skog samt äldre bestånd förekommer. Ett antal sjöar och tjärnar
finns inom projektområdet samt ett fåtal små områden med myrmark. Några
skogsbilvägar leder in i området främst från söder men även från norr.
Längs Gideälven, Bodumsjön och Bergvattssjön i söder finns närmaste
bostadsbebyggelse i form av små byar och enstaka hus på ett avstånd om ca 2-4 km
från projektområdet. De närmaste större byarna är ovan nämnda Björna och
Långviksmon. Ett fåtal enskilda bostäder är belägna i området runt projektområdet
med ett närmaste avstånd om ca 800 m.
I figur 1 redovisas projektområdets utbredning.
16(112)

Figur 1. Översiktskarta med projektområdet.
Inom området bedrives ett aktivt skogsbruk. Skogsbolaget Holmen äger ca 60 % av
marken inom projektområdet, medan resten ägs av ett antal privatpersoner. Aktivt
skogsbruk innebär kontinuerliga förändringar i naturmiljön och landskapsbilden
genom gallring och avverkning, vilket påverkar områdets karaktär.
2.2 Vindförhållanden
Analyser utifrån närliggande vindmätningar tyder på att området har vindresurser väl
lämpade för en vindkraftetablering. Under slutet av 2011 kommer två
vindmätningsmaster installeras inom projektområdet för att utreda vindresursen i
detalj. Kunskapen om projektområdets vindförhållanden kommer därför bli allt mer
detaljerad efterhand som vindmätningsprogrammet fortgår.
2.3 Planer och program
Översiktsplan
Gällande översiktsplan (ÖP) för Örnsköldsviks kommun antogs 2007. En ny
översiktsplan (förslag till ÖP) håller på att tas fram. En skiss till översiktsplan
ställdes ut på samråd under sommaren och hösten 2011 och utställningen avslutades
den 16 oktober. För de flesta av frågorna som behandlas i planen föreslås inte några
betydande förändringar jämfört med gällande plan från 2007.
17(112)

Figur 2: Markanvändning i Örnsköldsviks kommun. Aktuellt projektområde ligger inom röd markering.
I sin översiktsplanering har Örnsköldsviks kommun pekat ut ekologiskt känsliga
områden samt områden som är av intresse för friluftslivet, utöver de av andra
myndigheter identifierade naturvärden och kulturvärden. Inom projektområdet finns
inga av kommunen utpekade värdefulla naturområden. 2 I avsnitten nedan redovisas
de områden som är belägna inom ett avstånd av ca 5 km från föreslaget
projektområde. De områden som är belägna längre bort bedöms inte kunna påverkas
till följd av föreslagen etablering. Den interaktiva karta som redovisar
översiktsplanen är den samma för ÖP 2007 som förslag till ÖP 2011, se figur 2.
Ekologiskt känsliga områden inom påverkansområdet är Överlidberget, Holmsjön,
Holmsjöbäcken, Hemsjön-Getingstabodum, Rötjärnbäcken, Svartsjöbäcken, Övre
Mjösjöbäcken, Gide vägkanter, Getingstaliden, Mattarbodbäcken, Storsjön,
Bodumsjön samt Gissjön.
Kommunen har även pekat ut områden av allmänt intresse för friluftsliv varav tre
ligger inom 5 km från projektområdet. Närmst belägna friluftsområde är
Storlidenområdet, Flärke, Gideå, som ligger ca 3,4 km nordost om projektområdet.
2 Örnsköldsviks kommun, Översiktsplan 2007 för Örnsköldsviks kommun, Bilaga 4, 2007
18(112)

Övriga två områden ligger i anslutning till Långviksmon samt Björna samhällen ca 5
km från projektområdet.
Vidare är friluftsområden vid Björna och Långviksmon identifierade som
samrådsområden för skogsbruk. Delar av dessa två områden är också utpekade som
närnaturområden kring skolor, se figur 3. 3
3 Örnsköldsviks kommun, Översiktsplan 2007 för Örnsköldsviks kommun, Bilaga 4, 2007
19(112)

Figur 3:Av Örnsköldsviks kommun utpekade ekologiskt känsliga områden, kulturobjekt samt områden av
allmänt intresse kring föreslaget projektområdet. 4
4 Örnsköldsviks kommun, Översiktsplan 2007 för Örnsköldsviks kommun, karttjänst,
http://ornkartan.ornskoldsvik.se/karta/?Oversiktsplan, hämtad 2011-10-28
20(112)

Tematiskt tillägg för vindkraft
I detta avsnitt beskrivs de riktlinjer som gäller för vindkraftsutbyggnaden enligt ÖP
2007 och enligt kommunens tematiska tillägg för vindkraft, Vindkraft i Örnsköldsvik
som antogs som ett tillägg till ÖP 2008. Riktlinjerna i tillägget gällande vindkraft
gäller som komplement till ÖP 2007 och innehåller några avsteg från ÖP 2007.
Dessa ändringar gäller framför ÖP 2007. Inga revideringar av tillägget för vindkraft
planeras i dagsläget från kommunstyrelsens sida då planen bedöms vara aktuell.
Detta kan komma att ändras om frågor som bedöms förändra situationen uppstår
inom ramen för den pågående översynen av översiktsplanen.
I planerna framgår riktlinjer angående var och hur man i kommunen vill etablera
vindkraft. Som bakgrund finns även redovisat vilka överväganden som gjorts i
viktiga tematiska frågor vid framtagandet av planen. Frågor som behandlas är
vindförutsättningar, miljöpåverkan, friluftsliv och turism, rennäringen, areella
näringar, infrastruktur, försvaret, buller, skuggor, säkerhet, markägarfrågor, lokalt
ägande samt nationella och regionala intressen och mål. I framtagandet av planen har
även Västernorrlands läns vindkraftspolicy beaktats.
Övergripande riktlinjer som gäller all vindkraftsetablering har angivits i ÖP 2007.
Därutöver gäller generella riktlinjer från det tematiska tillägget för vindkraft som i
första hand avser utpekade vindkraftområden. Slutligen har detaljerade riktlinjer för
varje respektive utpekat vindkraftsområde specificerats i det tematiska tillägget.
De övergripande riktlinjerna innehåller främst guidning om i vilka områden
kommunen anser att vindkraft kan byggas samt generella riktlinjer för byggnation i
anslutning till områden av särskilt intresse för friluftsliv, natur- och kulturvård,
riktlinjer för buller samt avstånd till bostäder.
De generella riktlinjerna handlar främst om hur tillstånds- och bygglovshanteringen
ska skötas av verksamhetsutövaren samt riktlinjer kring utformningen av
vindkraftsparker.
Inom det tematiska tillägget för vindkraft har 12 utbyggnadsområden för vindkraft
pekats ut. Projektområdet för den aktuella etableringen sammanfaller till stor del med
vindkraftsområde 8, Bursjöliden, se figur 4, undantaget en utökning i nordväst. 5
För varje respektive utpekat område har en fördjupad analys gjorts där kommunens
identifierade ekologiskt känsliga områden, friluftsvärden m.m. tagits hänsyn till. Vid
utpekandet av vindkraftsområden har två olika nivåer av områdets avgränsning
använts, ett där gränserna är absoluta på grund av de skyddsintressen som finns i
områdets närhet samt ett där bedömningen av områdesgränserna är mer allmän. I det
senare fallet kan placeringen av verk och andra åtgärder utanför områdesgräns prövas
av plan- och miljönämnden. Nedan beskrivs specifika riktlinjer för vindkraftsområde
8 Bursjöliden:
• Påverkan på noterade naturvärden ska undvikas vid väg- och
ledningsdragningar. Speciellt får inte Holmsjön, Holmsjöbäcken och Rötjärn
påverkas negativt av förändrad hydrologi, vägdragning, slamning etc.
5 Örnsköldsviks kommun, Vindkraft i Örnsköldsvik – Tillägg till Översiktsplan 2007 för
Örnsköldsviks kommun, 15 december 2008
21(112)

• Utpekade kulturobjekt får inte påverkas av exploatering i området.
• Hänsyn ska tas till fiskesjöarna inom och i anslutning till området.
• Örnsköldsviks Airport måste kontaktas i tidigt skede för att säkerställa
flygsäkerheten.
• Försvarsmakten ska kontaktas för att utreda om eventuella restriktioner
föreligger.
• Gränserna för vindkraftsområdet är huvudsakligen flexibla.
I planen påpekas att en vindkraftsetablering i området kommer att ge påverkan på
landskapsbilden på grund av närheten till Svedje fäbodar, som återfinns ca 750 m
söder om projektområdet, och det brandbevakningstorn och stuga som finns på
Överlidbergets topp ca 1 km sydost om området. En skoterled sträcker sig genom
området mellan Holmsjön och Bursjöflaten. Inga riktlinjer ges i planen huruvida
hänsyn ska tas till leden eller ej. 6
Under samrådet med myndigheter den 22 mars påpekades att områdets gränser inte
är definitiva utan kan justeras om en acceptabel påverkan på människa och miljö kan
påvisas. Vidare påpekades att stora projekt är att föredra för att optimera utnyttjandet
av mark- och vindresurser.
6 Örnsköldsviks kommun, Vindkraft i Örnsköldsvik – Tillägg till Översiktsplan 2007 för
Örnsköldsviks kommun, 15 december 2008
22(112)

Figur 4: Utpekat vindkraftsområde 8 Bursjöliden i Örnsköldsviks kommun tillägg till översiktsplan 2007
gällande vindkraft med markerade skyddsvärden. Aktuellt projektområde sammanfaller i stora delar med
vindkraftområde nr 8, men har större utbredning i nordväst.
Vindkraftpolicy för Västernorrlands län
2001 fastställde Länsstyrelsen en vindkraftpolicy för länet. I policyn uttrycker
Länsstyrelsen att man är positiv till förnybara icke förorenande energikällor såsom
vindkraft, då Länsstyrelsen vill medverka till att minska utsläppen av koldioxid från
fossila bränslen. Viktigt är att vindkraftverken lokaliseras så att negativ påverkan på
länets långsiktiga attraktionskraft och utvecklingsmöjligheter kan undvikas. Enligt
policyn är det även viktigt att vid etablering av vindkraft anpassa formationen av
verken så att vinden kan utnyttjas på bästa sätt samt att placeringen i landskapet blir
harmonisk. 7
Detaljplan
Aktuellt projektområde omfattas inte av någon detaljplan. I det tematiska tillägget till
ÖP för vindkraft beskrivs hur frågor gällande detaljplan ska hanteras. Syftet är att
7 Västernorrlands läns vindkraftspolicy – Lokalisering, utformning, utvecklingsmöjligheter och
vindkartering, Länsstyrelsen Västernorrlands län, 2001
23(112)

förutsättningarna för utpekade vindkraftsområden ska vara klarlagda i
översiktsplanen, varför det inte ska vara nödvändigt att upprätta detaljplan för dessa. 8
Naturvårds- och kulturmiljöprogram
Naturvårdsprogram
En revidering av kommunens naturvårdsprogram pågår. I dagsläget arbetar
kommunens naturgrupp med att revidera förslag till program efter inkomna
synpunkter under samrådet som genomfördes fram till december 2010. Programmet
är ett strategiskt dokument som innehåller arbetssätt och riktlinjer för kommunens
arbete med natur gällande exempelvis områdesskydd, naturhänsyn, friluftsliv,
kulturmiljö och naturturism. Områden med naturvärden pekas i stället ut i samband
med översiktsplanen, se ovan. Naturvårdsprogrammet innehåller även ett
åtgärdsprogram för 2011-2014. Syftet med programmet är att det ska vara
vägledande för facknämndernas verksamhetsplanering och styrning. 9
Västernorrlands län har en naturvårdsplan där ett antal så kallade naturobjekt i
närheten av projektområdet ingår, se figur 5.
8 Örnsköldsviks kommun, Vindkraft i Örnsköldsvik – Tillägg till Översiktsplan 2007 för Örnsköldsviks
kommun, 15 december 2008
9 Örnsköldsvik kommun hemsida, http://www.ornskoldsvik.se/Kommunen/Samhallsutveckling-ochplanering/Pagaende-planer-och-projekt/Planer-och-program-pa-samrad/Naturvardsprogram-forslag.html
hämtad 2011-05-13
24(112)

Figur 5: Kartan visar naturvårdsobjekt enligt länsstyrelsens naturvårdsprogram, våtmarksområde enligt
länsstyrelsens våtmarksinventering samt projektområdet.
Naturvårdsobjekten har klassats enligt en tregradig skala där 1 är högsta naturvärde,
2 är mycket högt naturvärde och 3 är högt naturvärde.
Bergvattsberget är utpekat som naturvärde 3 och är ett brant sydväxtberg med arter
som blåsippa, getrams, grönkulla, gergglim, flenört och underviol. I berget finns
även en 12 m lång blockgrotta.
Bodumsjön har på grund av sina vidsträckta strandängar och grunda strandvatten,
delvis avsnörda lagunbildningar och strandängsvegetation klassats som naturvärde 3.
Sjön är även av ornitologiskt intresse.
Innerlidsberget är utpekat som naturvärde 1 med hänsyn till förekomsten av främst
gammal tallskog men även av gammal granskog som är fint skiktad.
Lidbäck är ett stort område med hög andel tekniskt impediment och hällmark varför
området pekats ut som naturvärde 3.
Mattarbodbäcken – Kallån är utpekad som naturvärde 3 på grund av att området
ingår i ett av utterns kärnområden samt hyser flodpärlmussla.
Svedje fäbodar utgör naturvärde 2 och utgörs av en liten öppen fäbodvall med
hävdgynnad flora.
Överlidberget är ett av de rikaste sydväxtbergen i Örnsköldsviks kommuns inland,
särskilt intressant då platsen är den näst nordligaste som hyser hassel. Här
25(112)

förekommer även getrams, blåsippa, trolldruva, lövbinda, stor aspticka m.m. varför
området klassats som naturvärde 2.
Delar av Gideälvåsen har skyddsvärde och har därför klassats som naturvärde 2.
Våtmarksinventering
Våtmarksområdet Nördmyran ca 1,7 km öst om projektområdet har klassats som
våtmarksobjekt med naturvärdesklass 3 enligt länsstyrelsens våtmarksinventering, se
figur 5. Klassificeringen av våtmarksobjekt delas in i fyra naturvärdesklasser där
klass 1 är den högsta. Objekt med klass 3 har vissa kända naturvärden. Inga
identifierade våtmarksområden finns i övrigt inom eller i projektområdets närhet. 10
Kulturmiljöprogram
Örnsköldsviks kulturmiljöprogram antogs 2003. I programmet finns en
sammanställning av kulturhistoriskt värdefulla miljöer och objekt. Inom
vindkraftområdets påverkansområde finns ett par utpekade områden med värdefull
kulturmiljö. 11
Svedje kvarn består av en elektrisk kvarn från 1930 samt kulturlandskap och
bebyggelse kring Svedje. Kvarnen ligger ca 3 km söder om projektområdet.
Björna järnvägsstation återfinns ca 5 km sydväst om projektområdet och är utpekat
som kulturvärde.
I programmet utpekas även översiktliga bevarandemål, häribland kan målet
”utmarkernas fäbodar och torpkolonisation och skogsbrukets lämningar” nämnas. 12
En omarbetning av det regionala kulturmiljöprogrammet Kulturarv nu för
innevarande period pågår under 2011. Det nya programmet tas fram gemensamt av
Länsstyrelsen i Västernorrland, Landstinget Västernorrland och Murberget
Länsmuseet Västernorrland. Kulturmiljöprogrammet är ett strategiskt dokument där
olika fokus för det regionala kulturmiljöarbetet under 2011-2015 pekas ut.
Kulturmiljöprogrammet innehåller inte några riktlinjer eller utpekanden av
skyddsvärda områden. 13
Översiktsplan för strandskydd
Inom Örnsköldsviks kommun pågår för närvarande ett arbete med att utarbeta ett
tematiskt tillägg till gällande översiktsplan vad gäller strandskydd . Samråd har
hållits kring förslaget till översiktsplan i två omgångar under 2010 och 2011. Ett
antal mindre ändringar och kompletteringar är föreslagna inför antagandet som ska
inarbetas i planen efter antagandet. Antagande av planen förväntades ske sommaren
2011, någon antagen plan har ännu inte publicerats. Förslaget redovisar områden där
10 Länsstyrelsens GIS-tjänst, http://gis.lst.se/lstgis/, 2011-05-17
11 Örnsköldsviks kommun, Kulturmiljöprogram, 2003, interaktiv karta,
http://ornkartan.ornskoldsvik.se/kulturobjekt/, hämtad 2011-06-01
12 Örnsköldsviks kommun, Kulturmiljöprogram, 2003
13 Länsstyrelsen Västernorrlands län, Västernorrlands läns landsting, Länsmuseet i Västernorrland,
Kulturarv i utveckling – Strategiskt kulturarvsprogram för Västernorrland 2011-2015, Remissutgåva
2011-04-27, http://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/Sv/nyheter/2011/Pages/kulturarv-i-utveckling---
strategiskt-program-for-vasternorrland-2011-15.aspx, hämtad 2011-06-01
26(112)

landsbygdsutveckling kan utgöra skäl till dispens från strandskyddet samt andra
strandskyddsfrågor, så kallade LIS-områden. 14
Det finns inga föreslagna LIS-området i direkt anslutning till det aktuella
projektområdet. Närmaste utpekade LIS-område är område 5 Långviksmon, som
består av sex delområden för både bostäder och turism. Delområde vid södra
Storsjön utgör närmaste delområde och återfinns ca 4 km nordväst från
projektområdet.
Figur 6: Utdrag ur Förslag till översiktsplan för strandskydd i Örnsköldsviks kommun 2011. Kartan
visar närmaste delarna av LIS-område 5 Långviksmon till aktuellt projektområde.
Område 9 Björna innehåller flera delområden, där det närmaste återfinns ca 5 km
sydväst om projektområdet och är ett område för turism. 15
14 Förslag till översiktsplan för strandskydd i Örnsköldsviks kommun, Kommunledningsförvaltningen,
mars 2011.
15 Örnsköldsviks kommun, Förslag till översiktsplan för strandskydd i Örnsköldsviks kommun,
Kartbilaga - Redovisning av områden för landsbygdsutveckling (LIS-områden), mars 2011
27(112)

Figur 7: Utdrag ur Förslag till översiktsplan för strandskydd i Örnsköldsviks kommun 2011. Kartan
visar närmaste delarna av LIS-område 9 Björna till aktuellt projektområde.
2.4 Naturmiljö
Riksintressen och övriga skyddade områden har studerats inom ca 5 km från aktuellt
projektområde. Inga naturreservat, Natura 2000-områden, riksintresseområden för
naturvård eller områden med landskapsbildskydd är belägna inom projektområdet.
Figur 8 redovisar naturreservat och områden utav riksintresse för naturvården inom
ett avstånd om 5 km från projektområdet. Nedan följer en beskrivning av dessa. Inga
Natura 2000-områden eller djur- och växtskyddsområden finns inom eller i
anslutning till projektområdet. 16
Därefter redovisas den naturvärdesinventering som genomförts inom ramen för
föreliggande ansökan. Här ingår studie av de nyckelbiotoper, naturvärden och
sumpskogsområden som ingår i Skogsstyrelsens material samt eventuella
identifierade värden i länsstyrelsens äng- och hagmarks- samt våtmarksinventeringar.
16 Länsstyrelsens GIS-tjänst, http://gis.lst.se/lstgis/, hämtad 2011-05-17, Länsstyrelsen
Västernorrlands län, http://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/sv/djur-och-natur/skyddadnatur/skyddsformer/Pages/default.aspx?keyword=inventering+%c3%96rnsk%c3%b6ldsvik,
hämtad
2011-05-17, Örnsköldsviks kommun, Översiktsplan 2007 för Örnsköldsviks kommun, karttjänst,
http://ornkartan.ornskoldsvik.se/karta/?Oversiktsplan, hämtad 2011-06-08
28(112)

Figur 8. Områden av riksintresse för naturvården, naturreservat och Natura 2000-områden samt
aktuellt projektområde.
Riksintresse för naturvård
Områden av riksintresse för naturvård utgör en del av miljöbalkens
hushållningsbestämmelser vilka syftar till en god hushållning med mark, vatten och
naturresurser. Enligt miljöbalken ska områden av riksintresse för naturvård skyddas
mot åtgärder som påtagligt kan skada naturmiljön. Riksintresseområdena utgör ett
urval av områden som innehar de bästa exemplen på landskapstyper, naturtyper och
andra naturvärden som är karakteristiska för landets olika naturgeografiska regioner.
Riksintressena kan också uppvisa mycket sällsynta företeelser i ett nationellt eller
internationellt perspektiv. Naturvårdsverket avgör vilka områden som de bedömer
vara av riksintresse för naturvård.
Riksintresseområdet Getingstabodum (även kallat Getingstabodarna) ligger ca 3 km
söder om projektområdet och är ett strandängsområde på 3,2 ha. Området har
inventerats i äng- och hagmarksinventeringen där den bedöms vara restaurerbar med
29(112)

estaureringsskäl vatten. 17 I Örnsköldsviks ÖP beskrivs området som en stor, öppen
strandäng där fortsatt hävd är av stor betydelse för landskapsbild, flora och fågelliv. 18
Naturreservat
Enligt miljöbalken får länsstyrelsen förklara ett mark- eller vattenområde som
naturreservat i syfte att bl.a. bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla
naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. I beslutet om att bilda
reservatet ska länsstyrelsen, förutom att ange skälen till varför området ska utgöra
naturreservat, även ange de inskränkningar i rätten att använda mark- eller
vattenområdet för att uppnå syftet med reservatet, 7 kap. 4 och 5 §§ MB. Dessa
inskränkningar formuleras som s.k. föreskrifter vilka gäller inom reservatet.
Getingstalidens naturreservat är ett 70 ha stort skogsområde beläget ca 5 km sydväst
om projektområdet. Skogen består främst av granskog som bitvis är naturskogsartad,
olikåldrig och flerskiktad. I vissa partier finns inslag av gamla träd, bland annat
förekommer granar som är upp till omkring 300 år gamla. Produktiviteten är god i
delar av området, andra områden är mer senvuxna. I området förekommer olika
hänglavar, bland annat det sällsynta långskägget. Bitvis finns rikligt med döda
liggande träd, lågor, där arter som lappticka, rosenticka med flera trivs och
förekommer. Både tretåig hackspett och spillkråka trivs i området. Även lavskrika
har observerats. 19
Naturvärdesinventering
En naturvärdesinventering genomfördes inom projektområdet i juli 2011 av Pelagia
Miljökonsult AB. Inventeringen grundar sig på fältbesök och vad som tidigare är
känt om området. Underlagsmaterial om skyddad natur, rödlistade arter,
nyckelbiotoper, Natura 2000-områden och Natura 2000-arter studerades inför
inventeringen. Vid inventering och utvärdering beaktades parametrarna
fragmentering, skyddsvärd skog samt hotade arter. Inventeringen redovisas i sin
helhet i bilaga 3.
Överlag konstateras att projektområdet är starkt påverkat av skogsbruk. Hygge,
ungskog och medelålders till avverkningsmogen skog dominerar. Området beskrivs
som ett tämligen starkt kuperat landskap. Gran och tall är de dominerande trädslagen,
i både gran- och tallskogarna finns även gott om inslag av björk. Den planterade
skogen består av gran, tall samt en mindre del contortatall. I princip all skogsmark
tillhör vegetationstypen ”granskog av blåbärsris-typ”, vilket är den vanligaste
skogstypen i den boreala regionen. Få lågor och torrakor återfinns. Några myrar finns
i området, deras areal är dock förhållandevis liten till skogsmarken. Ingen av
myrarna innehar några större naturvärden. Endast ett fåtal små bäckar avvattnar
projektområdet.
17
Jordbruksverket, Ängs- och betesmarksinventeringen 2002-2004, ÄoH 2284221, Jordbruksverkets
databas TUVA, https://etjanst.sjv.se/tuva2/site/index.htm, hämtad 2011-06-16
18 Översiktsplan 2007 för Örnsköldsviks kommun, Bilaga 1 Riksintressen för naturvård, 2007
19 Länsstyrelsen Västernorrlands län, Naturreservat i Västernorrland,
http://naturreservat.y.lst.se/ornskoldsvik/getingstaliden/vagbeskrivning.4.1424b7b10c384fad2f80002304.
html, hämtad 2011-06-13
30(112)

I samband med naturvärdesinventeringen identifierades fem områden som bedömdes
hysa naturvärden, Ytter-Dalsmyrtjärnden, Rötjärnen och Storbacktjärn
(Naturvärdestyp 1) samt Långhalstjärnen och Vitgåstjärnkullen (Naturvärdestyp 2),
se figur 9.
Ytter-Dalsmyrtjärnen är ett område i den nordvästra delen av projektområdet med
äldre granskog med några grova apar och sälgar. Här förekommer signalarten
skinnlav och den rödlistade arten lunglav. Området föreslås lämnas opåverkat då
skogen kan utgöra kolonisationsområde för rödlistade arter.
Rötjärnen är ett område beläget i mitten av projektområdet med ett flertal högresta
och delvis grova aspar. Signalarterna skinnlav och veticka förekommer och storlom
registrerades i Rötjärnen.
Storbacktjärn är av ett område beläget i den sydöstra delen av projektområdet med
äldre granar, flera aspar, sälgar och lågor samt några torrakor. Här finns signalarten
stuplav och den rödlistade arten lunglav. För att gynna arterna föreslås en kappa av
skog om ca 25-50 m kring området hållas orörd för att bibehålla en hög och jämn
fuktighet i området. En del av området sammanfaller med område utpekat av
Skogsstyrelsen som naturvärde.
Långhalstjärnen är ett relativt litet granskogsområde beläget mitt i projektområdet.
Vissa granar är grova och i området finns en liten mängt asp, sälg, lågor och torrakor.
Existerande vägar kan breddas utan att området påverkas märkbart.
Vitgåstjärnkullen utgörs av ett område, beläget i östra delen av projektområdet, med
grov asp och sälg som kan fungera som koloniseringsområde för signal- och
rödlistade arter, för att vidare fungera som spridningskälla för signal- och rödlistade
arter.
Vid inventeringen identifierades även två områden där naturvårdshänsyn föreslås på
grund av områdenas överensstämmelse med kriterier för Natura 2000-habitatet
”västlig taiga”. Områdena består av tallskogar på hällmark.
31(112)

Figur 9: Områden med höga naturvärden enligt genomförd naturvärdesinventering (Enetjärn Natur AB
2011).
Områdets hydrologi
Det aktuella projektområdet är beläget i ett bergsområde norr om Gideälven. I
området förekommer höjder om 230-380 m höjd och här finns Vidablickliden som är
ett av regionens högsta berg. Området i och kring projektområdet är kuperat med
flera djupa dalar. I dalarna finns mellanstora sjöar medan höjderna är skogsklädda.
Söder om utredningsområdet mynnar Gideälven i Bodumsjön. Bodumsjön och
Gissjön något österut är två av områdets största sjöar. Norr om Gideälven finns flera
mindre skogssjöar och mindre tjärnar. Ett fåtal myrar finns i området.
Vattentäkter och dess avrinningsområde kan skyddas som vattenskyddsområden
enligt 7 kap 21 § MB. För varje vattenskyddsområde fastställs skyddsföreskrifter.
Inom 5 km från projektområdet återfinns inte några vattentäkter.
Områdets sjöar och vattendrag omfattas av strandskydd enligt 7 kap 14 § MB.
Strandskyddet omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid
normalt medelvattenstånd. 20 När det gäller frågan om strandskydd prövas den inom
ramen för tillståndsprövningen enligt 9 kap. MB. Kartan nedan visar strandskyddade
20 7 kap. 13, 14 och 15 §§ MB
32(112)

områden inom och i projektområdets närhet. Ett generellt strandskydd föreligger på
100 meter i projektområdets närområde. 21
Vattentäkter och dess avrinningsområde kan skyddas som vattenskyddsområden
enligt 7 kap 21 § MB. Inga vattentäkter finns i projektområdets närhet.
Figur 10: Strandskyddade områden i projektområdets direkta närhet. Strandskydd vid de sjöar som ej
är projektets direkta närhet visas ej (även om sjöarna visas i kartan).
2.5 Fauna
Fåglar
För att fördjupa kunskapen om fågelförekomster i projektområdet genomfördes en
fågelutredning under mars-april 2011 av Enetjärn Natur AB. Utredningen baserades
på tillgänglig kunskap om området från Artportalen, ArtDatabanken, lokal expertis,
fågelinventeringar i närliggande trakter, kart- och flygbildsstudier samt GIS-analys
med syfte att utgöra grund för bedömning av eventuell påverkan på fågellivet samt
bedömning av eventuella behov av fågelinventeringar. Utredningens fokus var de
fågelarter som framförallt riskerar att påverkas negativt av vindkraftverk, bland annat
skogshöns och rovfågel, samt fågelarter upptagna på den svenska rödlistan och i
bilaga 1 i Fågeldirektivet. Bedömningen grundas på resultat från befintlig forskning
21 Örnsköldsviks kommun, Strandskydd,
http://www.ornskoldsvik.se/download/18.554362d3120aa0e56a87ffe344/Strandskydd%2C+information.p
df, hämtad 2011-06-13
33(112)

och praktiska erfarenheter från befintliga vindkraftsanläggningar. Utredningen
redovisas i sin helhet i bilaga 4.
Utredningen visar att de livsmiljöer som berörs antingen är starkt påverkade av
skogsbruk eller är fattiga och lågproduktiva. Därmed bedömdes inga hotade arter ha
viktiga förekomster i området. Påverkan på störningskänsliga fåglar i kringliggande
naturreservat och naturskyddade områden bedömdes bli obetydlig. Dock kan
påverkan på vanligare skogslevande fågelarter eventuellt uppkomma på längre sikt,
en sådan eventuell inverkan bedöms bli begränsad och lokal. De våtmarksområden
som ligger i eller nära utredningsområdet hyser troligen inte heller några rika
fågelförekomster utifrån deras rådande naturmiljöstatus. Ansamlingar av rastande
eller övervintrande fåglar förekommer troligen inte i området.
Då det bedömdes som möjligt att smålom häckar i någon av de mindre tjärnarna i
projektområdet gjordes en närmare utredning av smålom. Riktade inventeringar för
förekomster av berguv och pilgrimsfalk föreslogs också av bergsbranter inom 3 km
från utredningsområdet, vilket senare även genomfördes. Utöver detta bedömdes det
inte finnas några förekomster av rödlistade arter eller arter upptagna i bilaga 1 till
EU:s fågeldirektiv till sådan utsträckning att häckfågelinventering krävdes.
Enetjärn Natur AB genomförde även småloms- och pilgrimsfalksinventering under
första halvan av juni 2011, se bilaga 5. Utredningen av smålom genomfördes i tre
steg. Som ett första steg genomfördes en kartstudie över utredningsområdet samt
samlades information in om fynd av smålom i området från ArtDatabanken. Som ett
andra steg besöktes potentiella häckningstjärnar i fält och de tjärnar som bedömdes
vara potentiella häckningstjärnar efter det första besöket besöktes en andra gång.
Som ett tredje steg besöktes de tjärnar där häckning med ungar konstaterats för att
studera lommarnas flygvägar.
I projektområdet besöktes totalt tjugotvå tjärnar. Inga häckningar av smålom
hittades. Vid ett första besök vid tjärnarna bedömdes fem tjärnar vara tänkbara eller
sannolika häckningstjärnar och besöktes därför en ytterligare gång. Inga lommar
observerades vid det andra inventeringstillfället. Utifrån resultatet bedömdes att det
inte häckar smålom i eller i anslutning till det aktuella projektområdet. Det är inte
troligt att någon lyckad häckning har missats i inventeringen. Tjärnarna har tidigare
inventerats under flera år, häckning av smålom har heller inte kunnat konstateras vid
dessa inventeringar i eller inom 1 km från projektområdet.
Pilgrimsfalksinventeringen inleddes med en bedömning av intressanta häckningsberg
genom kartstudier och observationer i samband med smålomsinventeringen. Fyra
berg bedömdes vara potentiella berg för häckande pilgrimsfalk. Bergen inventerades
sedan i fält. Vid inventeringen spanades även efter berguv.
Inventeringen av pilgrimsfalk visade inte på någon häckning av pilgrimsfalk eller
berguv. Två berg bedömdes dock som lämpliga häckningslokaler för berguv samt ett
som lämpligt för pilgrimsfalk. Pilgrimsfalk häckade här innan artens kraftiga
tillbakagång på 1950- och 1960-talet. Det aktuella berget för pilgrimsfalk ligger dock
mer än 2 km från projektområdet, vilket är den skyddszon som Sveriges
Ornitologiska Förening (SOF) anser är ett minsta krav. Det finns inte heller något i
landskapsbilden som tyder på att utredningsområdet är extra intressant för
födosökande pilgrimsfalk.
34(112)

Det är även troligt att berguv häckar längs Gideåns dalgång, dock över 2 km från
utredningsområdet. Även här följs SOF´s rekommendationer för skyddszon och det
finns inget i landskapsbilden som tyder på att projektområdet är extra intressant för
födosökande berguv. Troligt jaktområde för pilgrimsfalk och berguv är
omgivningarna kring Gideälven.
Inga åtgärder bedömdes vara nödvändiga med hänsyn till smålom, pilgrimsfalk och
berguv.
Under mars-april 2011 utfördes en kungsörnsinventering av Davroc konsult och foto
(Davroc) för de tre vindkraftområdena Åliden, Bursjöliden samt Brattmyrliden, se
bilaga 6. Inventeringen fokuserade på de tre vindkraftområdena samt ett utvidgat
område om 2 km kring respektive område, vilket är Örnsköldsvik kommuns
fastslagna gräns för minsta avstånd mellan vindkraftverk och örnbo. Sju
observationsplatser användes och från flera av observationsplatserna fanns god
uppsikt över ett eller flera av vindkraftsområdena. Förutsättningarna var optimala
med genomgående blåsigt och klart väder. Observationerna samordnades även med
Västernorrlands örngrupps egna inventeringar med syfte att övervaka en större areal
samtidigt. Även deras observationer redovisas i rapporten.
Resultatet från inventeringen visade att det högst troligt finns ett hittills okänt
örnrevir nordost om Björna och att revirets centrum troligen ligger norr om det
aktuella projektområdet för Bursjöliden. En kompletterande inventering genomfördes
därför under tre dagar i juni 2011, se bilaga 7. Inventeringen fokuserade på de
områden som tidigare identifierats som troliga för häckning samt branter inom 2 km
kring det aktuella projektområdet. Kikarspaning genomfördes även över området
Bursjöliden varje dag. Under inventeringen gjordes ingen örnobservation, varken av
bo eller kretsande örn. Det finns dock en viss möjlighet att boplats för kungsörn ändå
finns inom 2 km från projektområdet då det är mycket svårt att hitta dem. Ett antal
observationer av andra rovfåglar gjordes dock, bl.a. två häckande par av tornfalk,
häckande fjällvråk och duvhök. Fjällvråk och kungsörn uppträder ofta som
konkurrenter vilket ger en viss indikation på att kungsörn ej häckar i samma berg.
Då kungsörn ändå setts ett flertal gånger i området förr om åren kan skyddsåtgärder
ändå vara befogade. Som skyddsåtgärd och som kompensation för att styra kungsörn
bort från projektområdet föreslås att Holmen avsätter en del av identifierat intressant
område för kungsörn som Holmen delvis har tillgång till, och att ett konstgjort
kungsörnsbo placeras ut.
Fladdermöss
En bedömning av projektområdets lämplighet för fladdermöss har genomförts av
Pelagia Miljökonsult AB. Rapporten baseras på publicerade artiklar i ämnet och
andra relevanta källor, bl.a. Naturhistoriska Riksmuseet, projektområdets och
närområdets naturmiljö samt fladdermössens naturmiljökrav.
I jämförelse med södra Sverige är fladdermusfaunan i norra Västernorrland betydligt
artfattigare. Eventuella arter som kan beröras av den föreslagna <strong>vindkraftpark</strong>en är
Nordisk fladdermus och Brandts fladdermus. Båda dessa arter är vanliga i Sverige.
Eftersom området består till största delen av produktionsskog är det troligt att
området används i begränsad utsträckning då en sådan miljö inte är optimal för
35(112)

fladdermöss. Forskare på området förespråkar etablering av <strong>vindkraftpark</strong>er i
områden liknande aktuellt projektområde på grund av produktionsskogens ringa
värde för fladdermöss. Pelagia bedömer därför att det inte är troligt att dessa arter
skulle påverkas av planerad vindkraftetablering i någon påtaglig utsträckning.
Vilt
Inom projektområdet återfinns vilt som är vanligt förekommande i regionen såsom
älg, kronhjort, rådjur, skogshare, räv, orre, tjäder, järpe, mård och ekorre. Även björn
kan förekomma inom området. Jakt bedrivs i och omkring projektområdet, se kapitel
2.11.
2.6 Kulturmiljö
Riksintressen och övriga skyddade områden har studerats inom ca 5 km från aktuellt
projektområde. Något område av riksintresse för kulturmiljövården finns inte inom
detta område. Ett antal registrerade fornlämningar finns i projektområdets närhet.
Närområdets kulturmiljövärden inklusive registrerade kulturminnen (fasta
fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar) har beskrivits inom ramen för
den kulturmiljöanalys, steg 1 som genomförts av Eldrun – arkeologi och landskap
inom ramen för föreliggande projekt. I denna har även en inventering av
projektområdet med närområde efter eventuella ytterligare kulturminnen, ej tidigare
registrerade, genomförts. Utredningen redovisas i sin helhet i bilaga 8.
De kulturmiljömässiga värdena i området presenteras utifrån inventeringen med en
klassning av värdetyp 1 till 3 enligt följande:
• Värdeklass 1: området är direkt olämplig för en vindkraftetablering p.g.a.
objekt såsom fornlämningar och kulturlämningar eller p.g.a. ett ålderdomligt
landskap där hänsyn bör tas till orördhet och ostördhet.
• Värdeklass 2: en vindkraftetablering är möjlig i området men förebyggande
åtgärder kan krävas, såsom att lämna skyddsridåer eller särskild hänsyn till
eventuella kulturlämningar.
• Värdeklass 3: en vindkraftetablering kan ske inom området utan betydande
påverkan på kulturmiljövärden.
Större delen av projektområdet definieras som värdeklass 3. I den södra delen av
projektområdet är dock ett fäbodområde beläget med flertalet fasta fornlämningar.
Detta område definieras som värdeklass 1. Mot projektområdets östra utkant är ett
större fångstgropssystem och även bebyggelselämningar belägna. Detta område
definieras även som värdeklass 1. Två mindre områden i norra och sydöstra delen av
projektområdet är klassade med värdeklass 1. Vidare är ett mindre område klassat
inom projektområdet och ett mindre område i utkanten av projektområdet klassat
med värdetyp 2. Områdena innefattar både tidigare registrerade och nya
kulturminnen, se nedan. Vidare är en övrig kulturhistorisk lämning sedan tidigare
registrerad i norra gränsen av projektområdet, se figur 11.
36(112)

Figur 11: Områden/objekt med kulturhistoriskt värde enligt genomförd kutlurmiljöanalys, steg 1
2.7 Landskapsbild
Allmän beskrivning av området
Projektområdet utgörs av ett högt bergsområde på 245 till 375 m.ö.h. och är en del av
Västergisjömon. Området består till största delen av ungskogar. Närområdet består
av sandiga flackare tallmoar med en mosaik av myrar, bäckar och små och stora
sjöar. Söder om projektområdet sluttar landskapet ner mot Bodumsjön och
Gideälven. Längs älven är enstaka bebyggelse beläget och här övergår
skogslandskapet bitvis i åker- och betesmark.
Karaktärsbeskrivning
Länsstyrelsen i Västernorrland har genomfört en regional landskapsanalys med
fördjupning gällande landskapets tålighet för vindkraft. 22 Aktuellt projektområde
beskrivs tillhöra landskapskaraktären ”kuperat skogslandskap”. Detta landskap
karaktäriseras av mosaikartad växling mellan öppet och slutet, småskaliga
odlingsbygder och vidsträckta, i det närmaste obebyggda, skogsområden.
Skogslandskapet är starkt präglat av det industriella skogsbrukets monokulturer.
Landskapet saknar ofta tydliga riktningar och landmärken. Det är främst höjder som
22
Länsstyrelsen Västernorrland, 2010, ”Regional landskapsanalys – med fördjupning gällande
landskapets tålighet för vindkraft”, 2010:27, projektnr: 5760
37(112)

fungerar som orienteringspunkter. Landskapsrum i anslutning till sjöar erbjuder
möjlighet till längre utblickar. Modernt skogsbruk innebär ständig omvandling av det
skogliga landskapet.
Projektområdet innefattas av ett storskaligt skogslandskap. Kring åker- och
betesmarken 3 km söder om projektområdet blir landskapet mer komplext med
mindre skala. Några specifika riktningar i landskapet bedöms inte förekomma. En
utkiksplats är belägen vid Överlidberget ca 1,2 km söder om projektområdet. Vidare
ges utsikt vid höjdpartierna 3-4 km sydväst om projektområdet såsom Innerlidberget,
Gideberget och Tjärnberget. Utöver detta finns inga specifika siktlinjer eller
utkikspunkter inom närområdet. På motsatt sida Bodumsjön döljs vyn upp mot
projektområdet till stor del av mellanliggande höjder. Mellan höjderna är det dock
sannolikt att projektområdet bitvis kan skönjas.
Figur 12: Översiktskarta med markanvändning (skogsmarker, åkrar, sjöar, samhällen). Inritat
landskapsrum (röd streckad linjer) och utblickar (stjärna).
Kulturhistorisk beskrivning
Västgisjömon innehåller många delar av ett kulturhistoriskt intressant och varierat
landskap med långt tidsdjup. Fornlämningsbilden karaktäriseras i denna del av
fångstgropssystem, lämningar efter fäbodsystem, torp och annan bebyggelse. Svedje
fäbodar är belägen ca 800 m söder om projektområdet vid Fäbotjärnen. Denna typ av
lämningar gestaltar tydligt landskapets historiska bruksvärde. Häri ligger även
landskapets kunskapsvärde. Redan kända lämningar kring projektområdet tyder på
stor historisk aktivitet. Nutida bruksvärde innefattar spår från skogsbruket och jakten.
Landskapets upplevelsevärde består främst i områdets vidsträckta utmarkskaraktär.
38(112)

Värden i det regionala och kommunala planeringsunderlaget
Aktuellt projektområde anses som lämpligt för vindkraft i det kommunala
planeringsunderlaget. I planen anges att en vindkraftetablering kommer att ge
påverkan på landskapsbilden vid Svedje fäbodar. I kommunens kulturmiljöprogram
utpekas utmarkernas fäbodar och torpkolonisation samt skogsbrukets lämningar
generellt innefatta värden, men inga specifika värden peka ut inom aktuellt
projektområde. Något landskapsbildskydd finns inte i området.
2.8 Rekreation och friluftsliv
Riksintressen och övriga skyddade områden har studerats inom ca 5 km från aktuellt
projektområde. Något område av riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap. 6 § MB
och/eller rörligt friluftsliv enligt 4 kap. 2 § MB återfinns inte inom detta område.
Nedan beskrivs övriga friluftsliv-, rekreation- och turismintressen i området.
Som tidigare nämnts har kommunen i det tematiska tillägget till ÖP för vindkraft
uttryckt att hänsyn ska tas till de fiskesjöar som finns inom och i anslutning till
projektområdet vid en eventuell etablering. Projektområdet ligger inom Gideå Västra
fiskevårdsområde. I fiskevårdsområdet ingår ett flertal sjöar, två av dem ligger i
aktuellt projektområde, Rötjärn och Västergissjötjärnen. 23 I det tematiska tillägget
nämns även en skoterled som går mellan Holmsjön och Bursjöflaten och som
genomkorsar området. Figur 13 visar skoterleden. Längs leden utanför
projektområdet är ett antal vindskydd belägna. Jakt beskrivs i kapitel 2.11.
23 Örnsköldsviks kommun hemsida, Fiskeinformation och karta – Gideå Västra fiskevårdsområde,
http://www.ornskoldsvik.se/Kultur-fritid-och-turism/Friluftsliv/Fiske/Fiskeguiden/Fiskevatten---
info/Gidea-vastra.html, hämtad 2011-06-16
39(112)

Figur 13: Skoterled kring projektområdet (lila). Projektområdet i rött.
Kommunen har även i sin ÖP pekat ut områden av allmänt intresse för friluftslivet. I
projektområdets närhet återfinns tre områden av allmänt intresse för friluftslivet,
Storlidenområdet, Flärke, Gideå som ligger ca 3,4 km nordost om projektområdet
samt områden vid Långviksmon och Björna som ligger ca 5 km från projektområdet,
se även avsnitt 2.4. Vidare nyttjas närområdet för jakt och fiske, bär- och
svampplockning, skogspromenader och liknande rekreation.
2.9 Rennäring
Det föreslagna projektområdet ligger inom det svenska renskötselområdet och tillhör
Vilhelmina norra sameby. Projektområdets östra del ligger inom område av
riksintresse för rennäringen och gränsar till riksintresseområde för rennäringen i norr,
se figur 14. Området utgörs dock inte av några av rennäringens viktiga områden för
leder, trivselland, kalvningsland, brunstland eller huvudkalvningsland. Området
berörs inte heller av Vilhelmina norra samebys strategiska områden för rennäringen i
form av viktiga flyttleder, naturliga samlingsställen, rastbeten, renvaktarstugor, svåra
passager, arbetshagar eller hänglavsskog. 24
24 Karta över riksintressen, Karta över strategiska platser, Karta över renens viktiga områden, Karta över
årstidsland, Sametingets hemsida, http://www.sametinget.se/8956, hämtade 2011-05-23
40(112)

En rennäringsutredning har genomförts av Enetjärn Natur AB för att bedöma den
planerade etableringens konsekvenser för rennäringen i området. Utredningen har
följt de riktlinjer som rekommenderas av projektet VindRen. Som grund till de
beskrivningar och konsekvensbedömningar som gjorts i utredningen ligger de
samråd som hållits med den berörda samebyn, se avsnitt 1.5.4, fältbesök i området,
information på länsstyrelsen i Västerbottens hemsida, svensk och norsk forskning
kring vindkraft och rennäring samt konsultens tidigare erfarenheter.
Samebyn har sina åretruntmarker i Vilhelmina kommun och är en fjällsameby.
Området för den planerade <strong>vindkraftpark</strong>en ingår i samebyns vinter- och
vårvinterland. 25 På vinterbetesmarker får renskötsel bedrivas under oktober-april.
Vilhelmina norra samebys vinterbetesmarker nyttjas av Marsfjällsgruppen som är en
av två grupper inom samebyn. Marsfjällsgruppen har ca 7 renskötselföretag och
samebyns högsta tillåtna antal renar uppgår till 8 400 djur i vinterhjorden.
Länsstyrelsens kartering av lavrika marker inom samebyns vinterbetesmarker visar
att förutsättningarna för vinterbete (marklavar) är begränsat inom det aktuella
projektområdet. Detta konstaterades även vid det fältbesök som genomförts av
Enetjärn Natur. Sammanhängande större arealer med bra vinterbete finns dock i
anslutning till projektområdet i alla väderstreck. Bäst förutsättningar finns söder, väst
och öst om projektområdet längs Gideälvens dalgång. Förutsättningar för god markoch
trädlavtillgång finns även fläckvis inom projektområdet. Området anses av
renskötarna som ett mycket bra betesområde fram till ca mitten av januari då
snömängden ofta kan bli för stor. Bursjöliden är det av de tre vindkraftområden som
planeras av E.ON Vind och Holmen (Bursjöliden, Brattmyrliden och Åliden) som
bedömts ha bäst förutsättningar för vinterbete av samebyn och enligt lavkartan. Goda
betesförutsättnngar finns från Långviksmon till Björna och vidare österut mot Gideå.
Även norr om Bursjöflaten finns större sammanhängande lavbeten.
Ca 5 km väst om projektområdet återfinns stambanan, se figur 14. Stambanan utgör
en stark skiljelinje i samebyns vinterbetesmarker vilket har påverkat hur området
öster om stambanan, inom vilket projektområdet återfinns, har använts för vinterbete.
Historiskt har samebyn använt områdena öster om stambanan för bete, under de
senaste 20 åren har de dock endast nyttjats sporadiskt. En orsak till detta är att
stambanan skapar en barriär i landskapet. Detta i kombination med att det finns mer
bebyggelse öster om stambanan har gjort att betesområdena i öster inte använts lika
frekvent. Dessa är till viss del även utpekade som riksintresseområden för
rennäringen.
Riksintresseområdet har de senaste åren nyttjats sporadiskt för vinterbete, området
nyttjades vintern 2010/11, 2001 och 1991. Under hösten 2010 var det dåligt bete
längre västerut varför renarna vandrade mycket och således togs renarna till
riksintresseområdet vid Långviksmon under vintern 2010/11. Området
kantbevakades för att hindra renarna från att ta sig ut på järnvägen. Då lavbetet var
mycket bra i området var det lätt att hålla renarna från järnvägen.
25 Sametingets hemsida, http://www.sametinget.se/8956, hämtad 2011-05-23
41(112)

Om de risker som är förknippade med stambanan kunde lösas skulle samebyn välja
att använda området öster om järnvägen mer än idag då det medför flera fördelar för
renskötseln. Passagen över järnvägen är dock idag svår.
På grund av att intrångsbilden inom samebyn ökat kraftigt de senaste åren ser man nu
ett ökat motiv till användning av markerna öster om järnvägen framöver.
Utredningen finns i sin helhet i bilaga 9.
Figur 14: Område av intresse för rennäringen. I västra delen av kartan syns järnvägen som beskrivs i
ovan textstycke.
2.10 Övriga intressen
Övriga riksintressen
Genom Björna och Långviksmon passerar norra stambanan som är av riksintresse för
järnväg.
42(112)

Kalkning
Ingen kalkning av sjöar, vattendrag och våtmarker förekommer inom projektområdet
med helikopter. I projektområdets närhet kalkas sjöarna Bostjärnen, Stor-Orrvattnet,
Jungfrutjärnen och delar av dess anslutande våtmarksområden från helikopter. 26
Figur 15: Sjöar och våtmarker som ingår i länsstyrelsens kalkningsplan som kalkas med hjälp av
helikopter
Flygets intressen
Den närmaste flygplatsen är Örnsköldsviks flygplats som ligger ca 18 km sydöst om
projektområdet. Umeå flygplats ligger ca 77 km nordöst om projektområdet. Mindre
flygplatser är Mellansels flygplats ca 25 km sydväst om projektområdet, Kubbe
flygplats som finns ca 37 km väst om projektområdet samt Nylanda flygplats ca 62
km nordöst om området.
Totalförsvarets intressen
Cirka 20 km väster om projektområdet återfinns en av Försvarsmaktens
väderradarstationer.
26 Enligt uppgift från Länsstyrelsen Västernorrland, Åke Sidevärn, e-post 2011-05-23
43(112)

Kraftnät
I projektområdets närhet finns två stamledningar, den ena löper ca 1,5 km nordväst
om projektområdet och den andra ca 3,5 km sydost om projektområdet.
2.11 Areella näringar
Skogsbruk
Marken i projektområdet ägs till ca 60 % av Holmen, och i övrigt av privata
markägare, som bedriver produktionsskogsbruk i området. Aktivt skogsbruk innebär
kontinuerliga förändringar i naturmiljön och landskapsbilden genom gallring och
avverkning. Vidare medför ett aktivt skogsbruk perioder med buller från maskiner
och transporter.
Holmen har utsett ett avsättningsområde för brukandet av skogsmarken, se figur 16.
Dessa undantar Holmen för intrång inom ramen för skogsbruket. Syftet är att främja
ett ansvarsfullt skogsbruk.
Figur 16: Avsättningsområde i projektområdets närområde.
Jakt
Jakt bedrivs i projektområdet och närområdet däromkring utav flertalet jaktlag.
Projektområdet nyttjas aktivt för jakt av huvudsakligen älg, småvilt och fågel under
gängse jaktsäsong.
44(112)

45(112)

3 VERKSAMHETSBESKRIVNING
3.1 Lokalisering
Undersökning och utvärdering av nya områdens lämplighet sker kontinuerligt. En
stor del av de områden som undersöks förkastas i ett tidigt stadie i processen. Det
aktuella projektområdet har bedömts som lämpligt för vindkraftsetablering utifrån
följande faktorer. Även projektområdets storlek har anpassats utifrån dessa styrande
faktorer. Genom en lämplighetsbedömning utifrån detta faktorer är det bolagets
uppfattning att en etablering av vindkraft lämpar sig inom ett projektområde som
sträcker sig något längre i nordvästlig riktning än det vindkraftsområde som är
utpekat i den kommunala planeringen, se avsnitt 2.3. Detta motiveras vidare i avsnitt
5.2.
Tabell 1: Styrande faktorer vid lämplighetsbedömning av vindkraftsområden
Styrande faktorer vid bedömningen av projektområde Bursjölidens lämplighet för vindkraft
• Projektområdet är utpekat som område lämpligt för vindkraft i den kommunala planeringen
• Området innefattar god tillgång på vindenergi
• Storleken på området medför att ett flertal vindkraftverk inryms
• Avståndet till närboende är stort
• Området är ej tätbefolkat
• Området inrymmer god tillgång på bra vägar
• Bra tillgång till elanslutningsmöjligheter
• Inom området bedrivs ett aktivt skogsbruk
• Få motstående intressen som inte bedöms kunna samexistera med vindkraft
3.2 Upprättande av parklayout
Flertalet faktorer är styrande för vindkraftverkens placeringar inom projektområdet.
En etablering ska utformas för bästa hushållning med ett områdes vindresurser, i
enlighet med hushållningsprincipen i miljöbalken, samtidigt som påverkan på
människors hälsa och miljö ska minimeras.
Bursjöliden Vind har den klara ambitionen att bolaget vid etableringen ska kunna
tillämpa bästa möjliga teknik, vilket innebär att även modeller av vindkraftverk som
ej är tillgängliga på marknaden idag kan vara aktuella vid etableringstillfället.
Teknikutvecklingen inom branschen pågår ständigt och nya modeller med annan
omgivningspåverkan i form av ljud och skuggor samt annan vindoptimering tas fram.
Ett angivande av exakta placeringar med fasta koordinater samt definition av en
specifik vindkraftmodell kommer att begränsa en framtida optimal lösning, där
användandet av bästa tillgängliga teknik nyttjas. Enligt Bursjöliden Vinds
46(112)

uppfattning innefattar bästa tillgängliga teknik för föreliggande projekt att bästa
nyttjandet av områdets vindresurser säkerställs samtidigt som inverkan på miljön är
så liten som möjligt.
Tabell 2 redogör för styrande faktorer för vindkraftverkens placering inom
projektområdet.
Tabell 2: Styrande faktorer vid lokalisering av vindkraftverken inom projektområdet.
Styrande faktor
Åtgärd vid framtagande av parklayout
Tillgång på vindenergi
Inom projektområdet prioriteras platser med högt
vindenergiinnehåll.
Närmaste avstånd mellan vindkraftverken ska vara så stort att
vinden hinner återfå den energi som fångas upp vid passage
genom närliggande verks rotor.
Ljudnivå
Skuggeffekter
Områdets natur- och
kulturvärden
Vindkraftparken ska utformas så att ingen av områdets bostäder
erhåller en ljudnivå över 40 dB(A) i enlighet med
Naturvårdverkets Allmänna råd för Externt industribuller 1978:5
(nattvärdet) samt gällande rättspraxis avseende ljudemission från
vindkraftverk.
Vindkraftparken ska utformas så att ingen av områdets bostäder
erhåller en skuggtid överstigande Boverkets riktlinjer och
gällande rättspraxis avseende skuggeffekter från vindkraftverk.
Vindkraftverken placeras så att påverkan på projektområdets
kända natur- och kulturmiljövärden minimeras.
För att säkerställa att etableringen av vindkraft inte kommer i konflikt med områdets
kända natur- och kulturmiljövärden samt för att minska etableringens miljöpåverkan
kommer valet av vindkraftverkens placering samt anläggandet av vägar,
montageplatser, uppställningsplatser m.m. utgå från specifikt definierade krav på
parkutformingen. Parkutformningskraven har definierats mot bakgrund av de naturoch
kulturmiljövärden som identifierats vid genomförda inventeringar, utredningar
av rennäring och landskapsbildspåverkan samt med hänsyn till närliggande bostäder i
området. Syftet med kraven är att begränsa etableringens påverkan på omgivningen.
Tabell 3 redovisar de parkutformningskrav som Bursjöliden Vind avser att tillämpa
vid aktuell etablering.
Tabell 3: Parkutformningskrav
Parkutformningskrav
Vid placering av vindkraftverk tillämpas följande krav:
1. Inga vindkraftverk placeras inom delområden som vid genomförd naturvärdesinventering
klassats med naturvärde 1, inklusive ett buffertavstånd om 50 m, eller naturvärde 2.
2. Inga vindkraftverk placeras inom delområden som enligt genomförd kulturhistorisk inventering
utpekats som värdeklass 1 eller 2.
3. Inga vindkraftverk placeras inom område med strandskydd
Vid anläggningsarbeten som tar ny mark i anspråk (såsom anläggande av ny väg, montageytor,
47(112)

uppställningsytor mm) tillämpas följande krav:
1. Inget anläggningarbete genomförs inom delområden som enligt genomförd
naturvärdesinventering har naturvärdesklass 1, inklusive ett buffertavstånd om 50 m, eller
naturvärde 2.
2. Inget anläggningarbete genomförs inom delområden som enligt genomförd kulturhistorisk
inventering utpekats som värdeklass 1 eller 2.
3. Inget anläggningsarbete genomförs inom strandskyddade områden
Vid förstärkning och breddning av befintlig väg samt nedläggande av kabel i befintlig väg tillämpas
följande krav:
1. Eventuell förstärkning och breddning inom delområden som vid genomförd
naturvärdesinventering klassats med naturvärdesklass 1 eller 2 ska i mesta möjliga mån
undvikas och enbart utföras utifall åtgärderna inte bedöms inverka negativt på det värde
området innefattar.
2. Eventuell förstärkning och breddning av väg inom delområde som enligt genomförd
kulturhistorisk inventering utpekats som värdeklass 1 eller 2 ska i mesta möjliga mån
undvikas och enbart utföras utifall åtgärderna inte bedöms inverka negativt på det värde
området innefattar.
3. Eventuell förstärkning och breddning av väg inom strandskyddat område ska i mesta
möjligaste mån undvikas. I de fall syftet med strandskyddet inte bedöms motverkas kan
dock breddning och förstärkning samt kabeldragning inom strandskyddade områden bli
aktuell. Stor aktsamhet ska råda för att begränsa påverkan och åtgärderna ska planeras så att
förutsättningarna för goda livsvillkor för djur- och växtlivet i området inte väsentligt
förändras.
3.3 Exemplifierad huvudlayout
Figur 17 redovisar exemplifierad huvudlayout, framtagen utifrån gällande
placeringskrav, se även bilaga 2a.
Parklayouten utgör en utbyggnad enligt ett värsta fall, vilket innebär att ett maximalt
antal vindkraftverk redovisas med en maximal totalhöjd. Beskrivningen av
etableringens påverkan i följande avsnitt kommer att utgå från denna parklayout och
beskriver därför påverkan enligt ett värsta fall.
Parklayouten benämns vidare exemplifierad huvudlayout. Följande parametrar är
aktuella för exemplifierad huvudlayout.
Aggregat, typ:
Navhöjd:
Rotordiameter:
Totalhöjd:
Färg:
Inbördes avstånd:
22 st vindkraftverk (2-5 MW)
100-150 m
90-130 m
Max. 205 m
Ljust grå-vit.
ca 450 m
48(112)

Utformning av övriga anläggningar som tillfartsvägar, ledningar, transformatorstationer
m.m. redovisas under avsnitten 3.7 och 3.8.
Figur 17: Karta med områden som undantas enligt definierade parkutformningskrav och
exemplifierad huvudlayout. Kartan redovisas i A3, tillsammans med vägsträckning i bilaga 2a.
3.4 Slutlig layout
Även om enbart ett förslag på huvudlayout redovisas i dagsläget kommer även den
slutliga layouten att utformas i enlighet med ovan angivna parkutformningskrav. På
så sätt säkerställs att den slutliga parklayouten inte medför någon större
miljöpåverkan än den som beskrivs i föreliggande MKB. Det är således Bursjöliden
Vinds uppfattning att det får anses tillräckligt att i föreliggande MKB redovisa en
exemplifierad huvudlayout istället för att ange vindkraftverkens exakta lokalisering
med koordinater för att prövningsmyndigheten ska kunna bedöma planerad
etablerings påverkan på människa och miljö.
3.5 Beräknad produktion
Vindkraftpark Bursjöliden beräknas producera ca 132 GWh per år. 27 Det motsvarar
ca 6600 eluppvärmda villors årsförbrukning eller 26 400 villors årsförbrukning av
27 Baserat på ett vindkraftverk med en installerad effekt om 2 MW och en produktion på ca 6 000 MWh.
49(112)

hushållsel (beräknat vid en årsförbrukning på 20 000 kWh/eluppvärmd villa
respektive 5 000 kWh/villa av hushållsel).
3.6 Torn och fundament
Tornen kommer att utgörs av en cylinderformad stålkonstruktion som är ca 4–5 m i
diameter och med en godstjocklek på ca 50 mm. I det fall tornen byggs högre än 105
m kan nederdelen komma att utgöras av betong. Alternativt kan hela tornet komma
att utgöras av en betongkonstruktion.
Olika varianter på fundament för vindkraftverken används beroende på geotekniska
förutsättningar och vindkraftsleverantör.
Gravitationsfundament: En motvikt i betong gjuts på eller under mark. Gropen blir 2-
3,5 m djup med sidor på 7-20 meter.
Figur 18. Färdiggjutet fundament (Källa: E.ON Vind).
Bergfundament: När vindkraftverk installeras på berg förankras fundamentet med
bultar i berget. Man borrar hål, placeras bultarna i hålen och fyller med expanderande
betong. En sockel gjuts därefter ovanpå berget och förankras i bultarna.
Rock Adapter: Används vid placering på berg och innebär minimalt ingrepp. En yta
på ca 25 m 2 behöver plansprängas, en stålkrans förankras i berget och gjuts in i
betong. Metoden kräver god kvalitet på berget.
För Bursjöliden <strong>vindkraftpark</strong> kommer troligtvis gravitationsfundament att användas,
se figur 18.
50(112)

3.7 Elanslutning
Beroende på storlek hos vindkraftverken eller anläggningen görs anslutningen till
lokal- eller regionnät. Branschorganet Svensk Energi har tagit fram regelverk kring
hur vindkraftverk ansluts till elnätet.
Vindkraftverkets generator genererar elenergi från 690 V (matningsspänning). I
vindkraftverkens torn finns brytare och transformator som omvandlar generatorspänningen
till ca 33 kV (matningsspänning). Dessa är torrisolerade och saknar
därmed olja. Vindkraftverkets brytare och transformator placeras i vissa fall i en
fristående mindre teknikbyggnad på marken intill aktuellt vindkraftverk.
Elkablar inom anläggningen förläggs normalt under mark längs de vägar som avses
att nyttjas. Regler för hur kablarna skall läggas anges i EBR-standard KJ 41.05.
Enligt denna standard skall ledningar förläggas på ett djup som gör att kabeln är väl
skyddad för mekaniska påverkan eller direkt skaderisk. Det gör att
förläggningsdjupet anpassas till de förutsättningar som ges för varje tillfälle.
Beroende på markbeskaffenheten plöjs eller grävs kablarna ner i marken. Kablarna
samlas ihop i kopplingsstationer eller går direkt till transformatorstationer.
Den anslutningspunkt som är som mest aktuell idag är att etablera en ny
stamanslutningspunkt på den 400 kV-ledning som passerar 3,5 km sydost om
projektområdet. Därifrån ansluts <strong>vindkraftpark</strong>en med 130 kV-ledning via först en
130/30 kV transformatorstation och slutligen via 30 kV-ledning till en eller flera
kopplingsstationer inom projektområdet. Från detta läggs normalt markförlagda
kablar fram till respektive verk som en del i det interna elnätet. Kablarna förläggs
normalt i anslutning till de tillfartsvägar som nyttjas. Detta bedöms även vara fallet i
detta projekt. Diskussioner pågår för närvarande med regionnätägaren om den
slutliga utformningen av elanslutningen. Troligen kommer det interna elnätet inom
<strong>vindkraftpark</strong>en utgöras av ett så kallat IKN-nät. Den slutliga utformningen kommer
även att bero på den slutliga parklayouten. En eventuell ansökan om koncession
enligt ellagen hanteras som ett separat ärende.
3.8 Väganslutningar och montageytor
För att transportera vindkraftverk ställs det krav på vägarna som leder fram till
platsen. Vägbredden skall vara minst 4,5 m. Vanliga mindre vägar är ofta ca 2,5 m
breda och behöver därför förstärkas och breddas. Fordonen som transporterar vindkraftverken
behöver en frigång på 5 m i både bredd och höjd. Ekipaget kan väga upp
till 165 ton och ge ett axeltryck på max 12 ton under transport.
51(112)

Figur 19. Transport av torn (Källa: E.ON Vind).
Transportfordonen är upp till 60 m långa, se figur 19. Svängar behöver vara fria från
hinder inom en kurvradie på ca 50 m. Konvex eller konkav längsgående radie måste
vara minst 200 m. Släpvagnarna har låg frigång över marken, som lägst 10 cm. Det
är därför viktigt att vägprofilen inte uppvisar kraftiga knyckar. Inom rimliga gränser
kan man hyvla av toppar och fylla ut sänkor. Tillfartsvägen skall inte luta mycket i
sidled, dock behövs viss lutning för att tillgodose avvattning. Krav ställs även på
vägens längslutning.
Vidare kommer eventuellt en upplagsplats på ca 15 000 m 2 inom eller i anslutning
till projektområdet med plats för fordonsparkering, arbetsbodar m.m. samt tillfälligt
upplag av vindkraftverken i väntan på montage, tillfälligt att behöva anläggas.
I mesta möjliga mån kommer befintliga vägar inom projektområdet att användas. Är
vägarna av sämre kvalitet krävs breddning och förstärkning. Dock kommer även nya
vägar att behöva anläggas.
Vidare kommer även en mindre yta intill varje vindkraftverk att hårdgöras. Denna
utnyttjas som kranplats vid montering av vindkraftverken och i samband med
underhålls- och servicearbeten. Ytans storlek och utformning varierar något beroende
på vilket verk som slutligen etableras, men är av storleksordningen 3 000 – 5 000 m 2
per montageplats.
En förstudie gällande vägdragning har genomförts av WSP. Studien visar att
befintlig skogsbilväg kan användas för att ansluta till projektområde i både norr och
söder. Breddning och förstärkning kommer att krävas här. Sammantaget kommer ca
16 km väg att kräva breddning och förstärkning och ca 13 km ny väg att krävas, se
figur 20.
52(112)

Figur 20. Förslag på tillfartsvägar, olika färger på nyetablering och breddning och förstärkning av
befintlig väg.
3.9 Materialförsörjning
Till byggnation av vägar kommer krävas material i form av t ex stenkross.
Byggnation av fundament kommer att kräva betongballast. Flertalet bergtäkter är
belägna i närområdet varför långa materialtransporter kan undvikas, se figur 21. Det
är ännu inte fastställt vilken eller vilka täkter som kommer nyttjas.
Vidare eftersträvas massbalans under byggnation för att minimera mängden tillfört
material. Försörjningen av betong kommer troligen ske genom att sätta upp mobila
betongstationer på lämpligt ställe, t.ex. vid närliggande berg- eller moräntäkt, för
användning vid byggnationstillfället.
53(112)

Figur 21: Närliggande bergtäkter (rosa triangel). Projektområdet markeras i rött. Naturgrustäkter
(gröna cirklar) redovisas också. Källa: SGU karttjänst. 28
3.10 Kemikalier och avfall
Vindkraftverkens växellåda och hydraulsystem innehåller olja och kylsystemet innehåller
glykol. Oljorna analyseras med jämna mellanrum och byts ut då de är uttjänta.
Bytesintervallet varierar naturligtvis med driftförhållanden men normalt brukar oljan
bytas med ca 3–5 års intervall. Vid valet av oljor ska det alternativ som är minst farligt
för människors hälsa och miljön väljas, om så är möjligt.
Risken för att olja från hydraulik eller växellåda läcker ut är liten. Vid ett oljeläckage
stoppas verket omedelbart och servicepersonal tar hand om den olja som läckt ut. Det
är emellertid mycket osannolikt att olja skulle läcka ut från vindkraftverkets maskinhus
och torn. Eventuellt läckage av olja samlas upp i botten på maskinhuset samt i
individuella behållare vid de enskilda komponenterna i maskinhuset.
Det avfall som genereras är främst sådant som uppkommer vid service och underhåll
som t.ex. filter, smörjoljor och avfettningsmedel. Förbrukad olja och annat farligt
28 SGU:s karttjänst, ”Kartvisare berg”, http://www.sgu.se/sgu/sv/produkter-tjanster/kartvisare_berg.html
54(112)

avfall tas om hand enligt gällande regler. Övrig förvaring av farliga ämnen kommer
att ske i ett servicekontor.
3.11 Tidplan
Anläggningsarbetena bedöms kunna påbörjas under år 2013 och att driftsättning av
vindkraftverken ska kunna ske år 2014.
55(112)

4 ALTERNATIV
4.1 Alternativ lokalisering
Om en planerad verksamhet medför betydande miljöpåverkan ska MKB:n även
innehålla en lokaliseringsutredning som redovisar alternativa lokaliseringar och
utformningar.
Att tala om alternativa lokaliseringar när det gäller vindkraft skiljer sig från
exempelvis vid lokalisering av en fabrik eller motsvarande anläggning där
exploatören sällan eller aldrig är intresserad av mer än en etablering. Man vill helt
enkelt hitta den bästa platsen för en tänkt anläggning. De flesta vindkraftprojektörer,
däremot, har som affärsidé att hitta intressanta lokaliseringar, inte för att kunna ställa
dem som alternativ mot varandra utan med en målsättning att realisera dem alla.
Vidare görs i ett tidigt skede en bedömning av ett områdes lämplighet för en
vindkraftsetablering, i enlighet med beskrivningen i avsnitt 3.1, varför en stor del av
områdena förkastas. På så sätt ingår en kontinuerlig alternativutredning i E.ON Vinds
och Holmens arbetsmetodik. För de projekt som ej förkastas görs normalt ingen
avvägning av lämpligheten områdena emellan utan E.ON Vind och Holmen har för
avsikt att söka miljötillstånd för samtliga dessa, i regi av för ändamålet bildade
projektbolag.
Miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt har i dom 2008-11-10 (M 1363-08)
konstaterat att en särskild tillämpning av lokaliseringsregeln i miljöbalkens
hänsynsregler är bruklig för vindkraft med hänsyn till samhällets strävan mot en
hållbar utveckling vilken inkluderar storskalig vindkraftsutbyggnad.
”Innebörden av det sagda är att ett vindkraftverks lokalisering inte behöver vara
optimal för att kunna godtas och att motstående enskilda intressen och allmänna
intressen bör vara av viss tyngd för att en etablering på en viss plats ska kunna
nekas”.
I det aktuella fallet konstaterades att sökt lokalisering inte stred mot natur- eller
kulturintressen samt att villkoren för ljud och skuggor kunde innehållas. Trots att
sökanden inte gjort någon ”klassisk” lokaliseringsutredning fann miljödomstolen att
platsen var lämplig och att någon ytterligare lokaliseringsutredning inte behövde
göras.
Trots detta resonemang fyller en utredning av alternativa lokaliseringar en funktion
genom att se till att de bästa platserna exploateras. För att Sverige ska uppfylla de
nationella och regionala utbyggnadsmålen för vindkraft måste flera bra lägen nyttjas.
Varje område måste i sin tur sedan utnyttjas optimalt.
E.ON Vind och Holmen har genomfört ett flertal förstudier för vindkraft, förutom
Bursjöliden. I tabell 4 redovisas alternativa lokaliseringar i form av projekt
Gastensbo, Brattmyrliden och Bursjöliden och en jämförelse med aktuell
lokalisering.
56(112)

Tabell 4: Jämförelse alternativa lokaliseringar.
Bursjöliden Gastensbo Åliden Brattmyrliden
Kommun Örnsköldsviks
kommun
Halmstad (Halland) Örnsköldsviks
kommun
Örnsköldsviks
kommun
Vindtillgång Vindmätning
indikerar goda
vindar.
Vindmätning
indikerar mindre
gynnsamma vindar.
Vindmätning
indikerar goda
vindar.
Vindanalys indikerar
goda vindar.
Vindmätning
kommer ske via
mätmast.
Områdets Skogsbruk Skogsbruk Skogsbruk Skogsbruk
användning
idag
Möjligt antal Ca 22 Ca 13 Ca 15 Ca 33
vindkraftverk
Landskapsbild
Kulturmiljö
Naturmiljö
Buller och
skuggning samt
respektavstånd
till bostäder
Övriga
intressen
Skog begränsar
synligheten i
närområdet.
Vindkraftverken
kommer att vara
synliga främst där
sjöar och åkermark
gör att vyerna
öppnas upp.
Två delområden
inom
projektområdet
innefattar höra
kulturmiljövärden i
form av
fornlämningsmiljö.
Hänsyn bör tas till
dessa.
Enstaka känsliga
naturmiljöer finns
inom området och
hänsyn behöver tas
till dessa.
Ljud- och
skuggkrav kan
innehållas. Närmast
belägna bostäder ca
800 m bort.
Området är utpekat
som lämplig i den
kommunala
planeringen. Jakt
och rennäring
bedrivs inom
området. I öster är
en mindre del av
projektområdet av
riksintresse för
Skogens och
terrängens
avskärmande effekt
begränsar synligheten
i närområdet.
Inga fornlämningar
eller kulturmiljöer
berörs.
Känsliga naturmiljöer
finns inom
området och hänsyn
behöver tas till
dessa.
Ljud- och
skuggkrav kan
innehållas. Närmast
belägna bostäder ca
700 m bort.
Försvarsmakten
säger nej till ett
antal positioner.
Mkt våta områden
och för låga höjder i
terrängen i relation
till omgivningen.
Projektområdet
utgörs av två
höjdområden. Skog
begränsar synligheten
i närområdet.
Vindkraftverken
synliga främst invid
sjöar i närområdet.
Inga fornlämningar
har registrerats, men
hänsyn bör tas till
områden av
kulturmiljövärden.
Enstaka känsliga
naturmiljöer finns
inom området och
hänsyn behöver tas
till dessa.
Ljud- och skuggkrav
kan innehållas.
Närmast belägna
bostad ca 1 000 m
bort.
Området är utpekat
som lämplig i den
kommunala
planeringen. Jakt och
rennäring bedrivs
inom området.
Skog begränsar
synligheten i
närområdet.
Vindkraftverken väl
synliga vid
närområdets sjöar.
Området innefattar ett
fåtal kulturminnen
och områden med
kulturmiljövärden.
Hänsyn bör tas till
dessa.
Enstaka känsliga
naturmiljöer finns
inom området och
hänsyn behöver tas
till dessa. Lom häckar
i närområdet.
Ljud- och skuggkrav
kan innehållas.
Närmast belägna
bostad ca 800 m.
Delar av området är
av riksintresse för
vindbruk samt
utpekat som lämplig
för vindkraft i den
kommunala
planeringen. Jakt och
rennäring bedrivs
inom området.
57(112)

Möjlighet till
elnätsanslutning
Samlad
bedömning
Bursjöliden Gastensbo Åliden Brattmyrliden
rennäringen.
Elanslutning Det saknas Elanslutning möjligt Elanslutning möjligt
möjligt till rimlig möjlighet för till rimlig kostnad. till rimlig kostnad.
kostnad.
anslutning till en
rimlig kostnad
Goda
vindförhållande.
Anläggningen
överensstämmer
med kommunal
planering. Planering
bör ske i samråd
med rennäring.
Dyr elanslutning.
Dålig vindtillgång
Goda
vindförhållande.
Anläggningen
överensstämmer med
kommunal planering.
Planering bör ske i
samråd med
rennäring.
Goda
vindförhållande.
Anläggningen
överensstämmer med
kommunal planering.
Planering bör ske i
samråd med
rennäring.
Ovanstående alternativa lokaliseringar har alla varit aktuella att utveckla med
avseende på vindkraft. Vid en jämförelse framstår Åliden, Brattmyrliden och
Bursjöliden som de bättre alternativen med jämförbar kvalitet. Vindresurserna är
goda, vilket är grundläggande för projekten, områdena är utpekade som lämpliga
områden i den kommunala översiktsplaneringen och de inrymmer flertalet
vindkraftverk utan att ge ljud- och skuggstörningar som överskrider gällande praxis.
Vidare finns goda möjligheter för en anslutning till elnätet till rimliga kostnader.
E.ON Vind och Holmen, i regi av bildade projektbolag, har därför beslutat att satsa
på samtliga tre planerade anläggningar i Åliden, Brattmyrliden och Bursjöliden.
Valet motiveras dels av jämförelsen ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt dels av
vindtillgångarna i respektive område. Tillstånd för projekt Brattmyrliden och Åliden
kommer att sökas i för ändamålet bildade projektbolag.
Sammantaget bedömer E.ON Vind och Holmen att den valda lokaliseringen vid
Bursjöliden medför en acceptabel påverkan på motstående allmänna intressen (se
följande avsnitt). Enskilt berörda är relativt få. Därtill bedöms Bursjöliden är ett
lämpligt område för utbyggnad eftersom det kan realiseras snabbt (driftsättning
bedöms vara möjlig under 2014), vilket bidrar till att uppnå de utbyggnadsmål som
presenterats av regeringen när det gäller el producerad med vindkraft.
4.2 Huvudalternativet
Bursjöliden <strong>vindkraftpark</strong> omfattar maximalt 22 vindkraftverk på en maximal
totalhöjd på 205 m.
Vindkraftverkens slutliga placering kan vid inlämnandet av tillståndsansökan inte
preciseras, utan kommer att bestämmas utifrån angivna parkutformingskrav (se kap
3.2). Dock presenteras i föreliggande MKB ett exempel på huvudlayout, se figur 17.
Jämför även bilaga 2a där förslaget redovisas i större bildformat..
4.3 Nollalternativet
Nollalternativet ska innefatta en beskrivning av konsekvenserna av att den planerade
etableringen, huvudalternativet, inte kommer till stånd. Syftet är att i
58(112)

miljökonsekvensbeskrivningen utgöra ett jämförelsealternativ vid värderingen av
vilken förändring den föreslagna verksamheten ur miljöhänseende medför.
Vid en utebliven utbyggnad av vindkraft i området bedöms den huvudsakliga
markanvändningen i form av skogsbruk att fortgå. Aktivt skogsbruk med rationellt
skött skog innefattar periodvis gallring, avverkning, timmertransport mm. Denna
aktivitet medför förändrade livsvillkor för organismer, fågelarter samt övriga
djurarter som lever inom området samt påverkan på landskapsbilden inom områden
med hyggen. Vidare bidrar denna aktivitet periodvis till buller i samband med
skogsavverkning.
Dock uteblir, vid ett nollalternativ, den påverkan som etableringen av vindkraft
medför, vilket beskrivs i kommande avsnitt.
Under förutsättning att el producerad med vindkraft ersätter den marginalel som idag
förekommer i Sverige, d.v.s. importerad el producerad med kolkondens, medför en
utbyggnad med planerad omfattning om 132 GWh att följande undviks: 29
• Utsläpp av ca 132 000 ton koldioxid
• Utsläpp av ca 330 ton kväveoxid
• Utsläpp av ca 360 ton svaveldioxid
Vidare innebär nollalternativet att det bidrag till de planeringsmål för vindkraft som
projektet medför inte kommer till stånd eller projektets bidrag till Sveriges
miljökvalitetsmål enligt beskrivning i avsnitt 6.4.
4.4 Alternativa utformningar inom området
Enligt miljöbalken ska det, om möjligt, redovisas alternativa utformningar. I
föreliggande ansökan anges vindkraftsverkens placering inte med fasta koordinater.
Den troligaste utformningen anges istället som en exemplifierad parklayout, men
denna kan skilja sig från den slutliga. Av denna anledning är det mindre relevant att
redovisa en alternativjämförelse eftersom detta görs som en naturlig del av projektets
utveckling.
Den exemplifierade huvudlayouten omfattas av 22 verk med en totalhöjd av
maximalt 205 meter. Under det inledande samrådet med kommun och länsstyrelse
presenterades en exemplifierad huvudlayout om 14-18 vindkraftverk. Det ökade
antalet vindkraftverk härrör en utökning av projektområdet i nordväst, se avsnitt 2.3.
Denna utökning har bedömts vara relevant utifrån de styrande faktorer som
presenterats i avsnitt 3.1 samt utifrån vad som framkommit under samrådet. Detta
inkluderar samrådet med samebyn där diskussionen kring lämpliga förebyggande
åtgärder och hur genomförbara Bursjöliden Vind har bedömts dessa påverkat utfallet
av projektområdets utbredning.
29 Beräknat från Boverket 2009, ”Vindkraftshandboken, Planering och prövning av vindkraftverk på land
och i kustnära områden”, ISSN: 1400-1012
59(112)

Utifrån de kommentarer som framkommit under samrådsprocessen samt de
inventeringar som genomförts har parklayouten därefter förändrats utifrån följande
förebyggande åtgärder:
• Känsliga områden utifrån genomförd naturvärdesinventering och
kulturmiljöutredning, steg 1, undantas.
Denna process innebär att flertalet alternativa utformningar har undersökts under
projektets utveckling för att identifiera de dimensioner av vindkraftverk och dess
placering som är mest lämpliga för det aktuella området. Detta har resulterat i att det
maximala antalet vindkraftverk i ansökan satts till 22 stycken.
I jämförelse med vad som presenterats under samrådet har alltså totalhöjden höjts
med 5 meter. Detta beror på att det lanserades en ny vindkraftverksmodell som är av
intresse för Bursjöliden Vind en kort tid inför inlämnandet av ansökan. Denna har en
rotordiameter på 126 meter och en navhöjd på 140 meter, vilket innebär en totalhöjd
på 203 m. Vindkraftverket bedöms vara väl lämpade för det förhållande som råder
inom projektområdet och därför vill Bursjöliden Vind inte utesluta möjligheten för
en upphandling av detta eller andra vindkraftverk med liknande dimensioner.
Den exemplifierade huvudlayouten bygger på vindkraftverk i storleksordningen 2-3
MW, men även större vindkraftverk kan vara aktuella (dock med en maximal
totalhöjd på 205 m). I figur 22 redovisas en parklayout med en installerad effekt på
kring 3 MW. Eftersom dessa vindkraftverk i regel har en större ljudspridning samt ett
större vindfång och kräver därmed ett större internt avstånd mellan verken omfattar
denna parklayout 16 vindkraftverk. Se även bilaga 2b.
Figur 22: Alternativ utformning.
60(112)

5 MILJÖKONSEKVENSER
I en MKB ska det planerade projektets konsekvenser för människors hälsa och miljö
redovisas. Målsättningen ska vara att redovisa etableringens miljökonsekvenser
utifrån ett värsta fall av påverkan.
Detta innebär att beskrivningen utgår från det maximala antalet vindkraftverk som
ansökan avser. Vidare kommer beskrivningen utgå från den exemplifierade
vindkraftverksmodellen Vestas V90 2MW och den exemplifierade huvudlayouten
med en totalhöjd om 205 meter. De ljud- och skuggberäkningar och de fotomontage
som presenteras utgår dock från ett vindkraftverk med en totalhöjd om 200 m. Den
skillnad om 5 meter detta innebär i jämförelse med maximal angiven totalhöjd
bedöms medföra obetydlig skillnad i omgivningspåverkan avseende ljud- och
skuggspridning samt visuell påverkan. Av denna anledning görs bedömningen att
beräkningar och fotomontage representerar ett värsta fall.
Även den slutliga parklayouten samt vindkraftsmodell kommer att bestämmas utifrån
presenterade styrande faktorer och parkutformningskrav. På så sätt säkerställs att
föreliggande miljökonsekvensbedömning även är aktuell för den slutliga
parklayouten. I bilaga 2a redovisas en karta över projektområdet med definierade
parkutformningskrav och den exemplifierade huvudlayouten.
Vid bedömning av miljökonsekvenser nedan används följande fyrgradiga skala:
Positiv konsekvens
Planerad etablering medför en förbättring.
Obetydlig till ringa konsekvenser
Planerad etablering medför ingen eller mycket begränsad påverkan. Alternativt
medför planerad etablering måttlig påverkan men i förekommande fall kan åtgärder
vidtas som kommer att mildra konsekvenserna.
Måttlig konsekvens
Planerad etablering medför måttlig påverkan. Alternativt medför planerad etablering
stor påverkan men i förekommande fall kan åtgärder vidtas som kommer att mildra
konsekvenserna.
Stor konsekvens
Ansökt verksamhet medför stor påverkan och inga möjligheter finns att vidta
förebyggande åtgärder.
5.1 Mark och vatten
Förutsättningar
Aktuellt projektområde är som tidigare nämnt beläget i ett skogsområde med inslag
av hyggen, myrar och mindre skogsbilvägar. I området bedrivs aktivt skogsbruk.
61(112)

Effekter och konsekvenser
Etablering av vindkraft innebär att vissa delar av det aktuella markområdet tas i
anspråk. Mark tas i anspråk för fundament, montageytor, upplagsplats, vägar,
transformatorstation, kopplingsstation samt vindmätningsmast, se avsnitt 3.7 och 3.8.
För dessa ytor kommer avverkning att krävas och att marken hårdgörs med ett
grusslitlager. Dock är detta en mycket liten andel av projektområdets totala yta.
Vägar, fundament, montageytor och uppställningsytor kommer att uppta enbart ca 2
procent, se nedan schablonberäkning.
Tabell 5: Schablonberäkning använd yta inom projektområdet.
Ny väg (5 m
bredd)
7 km 7 km
Förstärkning
av väg (5 m
bredd)
Fundament och
montageytor (22
vindkraftverk)
Uppställningsyta Projektområde
0,04 km 2 0,04 km 2 0,11 km 2 0,015 km 2 Ca 16 km 2
Mot bakgrund av de förebyggande åtgärder som planeras undviks påverkan på
områdets hydrologi. Ej heller avrinningsförhållanden eller vattenföring bedöms
påverkas negativt. Förstärkning av väg vid övergång av Gideälven inför transport
bedöms i dagsläget inte vara aktuellt. Det kan dock bli aktuellt att dränera direkt
invid respektive fundament. Detta område är begränsat i yta och med hänsyn till
förhållandena i övrigt bedöms påverkan på hydrologin i och med denna dränering bli
begränsad.
Delar av befintlig väg som går genom strandskyddade områden kan eventuellt
behöva förstärkas och breddas samt kommer eventuellt kabelförläggning att ske i
vägbanken, se bilaga 2a. Som framgår av miljöbalkens 7 kapitel är syftet med
strandskyddet att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten
samt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden.
Åtgärder som väsentligt försämrar livsvillkoren för djur eller växtarter inom ett
strandskyddat område är förbjudet och då måste dispens sökas. Vid behov av
förstärkning och breddning av väg samt kabeldragning inom strandskyddat område
kommer åtgärder att vidtas för att livsvillkor för djur- och växtlivet inte ska påverkas
enligt de parkutformningskrav som satts upp, se avsnitt 3. Vad gäller den
allemansrättsliga tillgången till strandområdena bedöms denna inte påverkas till följd
av aktuella åtgärder. Därav görs bedömningen att breddning och förstärkning inte
väsentligt försämrar livsvillkoren för djur och växtarter och därav bedöms dispens
för strandskyddet ej vara aktuellt. Vidare handlar detta om ett område som redan är
ianspråktaget och därför är livsmiljö och tillgången av området redan påverkad.
Sammantaget görs bedömningen att utifrån beskrivna förebyggande åtgärder medför
projektet ringa konsekvens för områdets mark och vatten. För det fall det vid den
slutliga parklayouten blir aktuellt med någon form av vattenverksamhet t.ex. att
korsa vattendrag, förstärka/anlägga ny väg i anslutning till något vattendrag
alternativt någon form av markavvattning kommer kontakt tas med länsstyrelsens
vattenvårdsenhet.
62(112)

Förebyggande åtgärder
Följande förebyggande åtgärder kommer att vidtas för att inte påverka områdets
mark och vatten:
• Mark med naturvärdesklass 1 och 2 enligt genomförd naturinventering samt
områden ej lämpliga för en etablering med avseende på kulturmiljön och
strandskydd undviks i enlighet med givna parkutformningskrav. Våtmarker
undviks i största möjliga mån för att underlätta grundläggning.
• Om väg ändå behöver förläggas över våtmarker kommer vägbanken under mark
byggas upp av en grov genomsläpplig sprängsten alternativt ett
materialavskiljande lager av geotextil mellan våtmark och vägkropp för att inte
stoppa det naturliga flödet i marken.
• Vid eventuell nybyggnation av väg över vattendrag, dike eller naturlig lågpunkt i
terrängen kommer en naturlig avrinning skapas genom att förlägga en trumma av
erforderlig storlek, som minst 300 mm för att erhålla god självrensningseffekt.
• Vid eventuell ersättning av redan befintlig trumma t ex vid breddning och
förstärkning av väg, används en trumma minst utav samma trumarea och om
nödvändigt större.
• El- och eventuell optokabel (för kommunikation) förläggs så att ingreppen i
naturmiljön blir små. Anslutningen kommer att genomföras med markförlagda
kablar. Dessa kommer i första hand att förläggas i marken i samband med
anläggande av vägarna.
• Eventuell förstärkning och breddning av väg inom strandskyddat område ska i
mesta möjligaste mån undvikas. Stor aktsamhet ska råda för att begränsa påverkan
och åtgärderna ska planeras så att förutsättningarna för goda livsvillkor för djuroch
växtlivet i området inte väsentligt förändras.
5.2 Planer och program
Förutsättningar
Aktuellt projektområde är till stor del utpekat som vindkraftområde i kommunens
tematiska tillägg till ÖP 2007 för vindkraft. Inga övriga riktlinjer finns för
markanvändningen i projektområdet. Enligt kommunens ÖP finns dock flertalet
områden utpekade som ekologiskt känsliga områden, områden av intresse för
friluftslivet, närnaturområden för skolor samt samrådsområden för skogsbruket inom
5 km från aktuellt projektområde. Inga områden återfinns inom projektområdet.
Västernorrlands län har antagit en vindkraftpolicy som uttrycker en positiv
inställning till vindkraft. Länsstyrelsen har även tagit fram en naturvårdsplan där ett
antal naturvårdsobjekt finns utpekade i närheten av projektområdet.
Förutsättningarna beskrivs närmare i avsnitt 2.4.
Effekter och konsekvenser
Det föreslagna projektområdet är till övervägande del översiktsplanerat som område
för vindkraft. I nordväst sträcker sig planerat projektområde utanför utpekat område
för vindkraft. Enligt det tematiska tillägget ska utpekat områdes gränser dock
63(112)

användas som riktlinjer, de är ej fasta. Med anledning av att gällande riktlinjer för
ljud- och skuggbildning innehålls gör bolaget bedömningen att området kan utökas.
En utökning av projektområdet i nordväst motiveras även av den ökade miljönyttan
som följer av att områdets fulla potential för vindenergiutvinning nyttjas, då här är
goda vindförhållanden. I det utökade området finns inga specifika riktlinjer för
markanvändning i gällande ÖP.
Hänsyn tas till de värden som är av vikt inom området enligt det tematiska tillägget
för vindkraft. Samråd har skett med de parter som anges vara berörda i det tematiska
tillägget.
Den kuperade terrängen och vegetation mellan projektområdet och Svedje fäbodar
bedöms begränsa den visuella påverkan vid Svedje fäbodar. Visuell påverkan kan
dock förväntas vid utsiktsplatsen på Överlidberget och på höga utsiktspunkter i
omgivningarna, se vidare bedömning av påverkan på landskapsbilden i avsnitt 5.6.
Påverkan på av kommunen utpekade ekologiskt känsliga områden, naturvårdsobjekt
enligt länsstyrelsens naturvårdsplan samt våtmarksområden enligt länsstyrelsens
inventering bedöms som liten till följd av aktuell etablering. Bedömningen görs med
hänsyn till de förebyggande åtgärder som planeras avseende mark och vatten, se
avsnitt 5.1, att inga direkta ingrepp kommer att ske i dessa områden då de ligger
utanför projektområdet samt med hänsyn till arten av de värden som förekommer. Se
djupare bedömning av påverkan på naturmiljö i avsnitt 5.3.
I det tematiska tillägget för vindkraft uttrycks även att hänsyn ska tas till de
fiskesjöar som finns inom området. Då berörda sjöar är skyddade av strandskydd
samt med de förebyggande åtgärder som vidtas för påverkan på mark och vatten
enligt avsnitt 5.1 kommer etableringen inte att påverka sjöarnas värden i form av
fiskeliv. Upplevelsevärdet vid fiske i sjöarna kan dock komma att påverkas av ljud
och skuggor från vindkraftverken. Gällande strandskydd kommer att beaktas vid
dessa sjöar precis som för övriga vattenförekomster med strandskydd.
Inom 5 km från projektområdet finns tre områden som utpekats som område av
allmänt intresse för friluftsliv, varav det närmaste är Storlidenområdet i Flärke som
ligger ca 3,4 km nordost från projektområdet. Övriga två områden ligger ca 5 km
från projektområdet vid Björna och Långviksmon, dessa är även utpekade som
samrådsområden för skogsbruk och närnaturområden till skolor. Inga direkta ingrepp
kommer att göras i dessa områden varför påverkan på dessa områden bedöms bli
liten, se vidare avsnitt 5.7.
De två kulturhistoriskt värdefulla miljöer och objekt som pekats ut i kommunens ÖP
bedöms inte påverkas av aktuell etablering med hänsyn till deras art och läge i
landskapet. Områdena ligger 3 respektive 5 km från projektområdet. Båda värdena
ligger i lägre belägna områden där vyn mot aktuell etablering begränsas av
omkringliggande terräng.
Aktuell etablering bedöms bidra till att uppfylla de intressen som uttrycks i
Örnsköldsviks tematiska tillägg till ÖP för vindkraft samt de intressen som uttrycks i
Västernorrlands länsstyrelses vindkraftspolicy. Etableringen kommer även att verka
för att underlätta och uppnå EU:s mål för förnybar energi. Etableringen skulle även
bidra till att öka andelen förnybar energi i kommunen.
64(112)

Sammantaget bedöms planerad etablering över lag verka för att de riktlinjer för
vindkraft som kommunen tagit fram följs samt ligga i linje med den kommunala
översiktsplaneringen.
Påverkan i övrigt på naturmiljö-, kulturmiljö- och friluftslivsvärden samt
landskapsbild bedöms i avsnitten 5.3, 5.5 , 5.6 samt 5.7.
Förebyggande åtgärder
De förebyggande åtgärder som vidtas för naturmiljö, kulturmiljö,
landskapsbildspåverkan och friluftsliv beskrivs i avsnitten 5.3, 5.5, 5.6 samt 5.7.
Strandskyddade områden undantas från etablering, se avsnitt 5.1.
I övrigt bedöms inga förebyggande åtgärder behöva vidtas.
5.3 Naturmiljö
I detta avsnitt redovisas och behandlas enbart det naturintressen som ligger inom en
radie av ca 5 km från aktuellt projektområde. Förutsättningarna beskrivs mer
utförligt i avsnitt 2.4.
Riksintresse för naturvård, naturreservat och Natura 2000
Förutsättningar
Inom en radie av 5 km från aktuellt projektområde finns ett riksintresseområde för
naturvård, Getingstabodum, samt ett naturreservat, Getingstalidens naturreservat.
Getingstabodum är ett strandängsområde med värden för landskapsbild, flora och
fågelliv. Getingstalidens naturreservat är ett naturskogsartat område främst bestående
av granskog. Båda områdena är också av visst värde för fågellivet. Förutsättningarna
beskrivs mer utförligt i avsnitt 2.4.
Effekter och konsekvenser
De biologiska naturvärdena inom dessa områden bedöms inte påverkas fysiskt
eftersom ingen mark kommer att tas i anspråk i dem. Påverkan på hydrologiska
värden undviks naturligt då projektområdet ligger på ett relativt stort avstånd från
dessa områden. Dessutom begränsas påverkan på områdenas hydrologi tack vare de
förebyggande åtgärder som presenterats i avsnitt 5.1. Påverkan på fågellivet redogörs
i avsnitt 5.4.
Som tidigare nämnts medför en vindkraftsetablering minskade emissioner av
föroreningar till luften jämfört med fossila energikällor. Därmed minskar också
tillförseln av gödslings- och försurningseffekter till mark och vatten vilket innebär en
positiv påverkan på de båda områdena.
Sammantaget bedöms aktuell anläggning inte negativt påverka de områden av
riksintresse för naturvård och naturreservat som föreligger i projektområdets närhet.
Konsekvenserna på berörda riksintressen för naturvård bedöms vara ringa. Det är
inte fråga om någon påtaglig skada på riksintressena.
65(112)

Förebyggande åtgärder
Med tanke på avståndet mellan projektområdet och områden av riksintresse för
naturvården och naturreservat, samt med hänseende till arten av de värden som
skyddas, bedöms specifika förebyggande åtgärder för dessa områden utöver de
åtgärder som specificerats i avsnitt 5.1, ej vara aktuella.
Övriga naturvärden enligt genomförd naturvärdesinventering
Förutsättningar
Projektområdet utgörs nästan uteslutande av skog som brukas för skogsproduktion,
vilket påverkar områdets naturmiljövärde. Ett antal områden med höga naturvärden
har identifierats utifrån den naturvärdesinventering som genomförts inom ramen för
föreliggande ansökan. Förutsättningarna beskrivs mer utförligt under avsnitt 2.4.
Effekter och konsekvenser
Utifrån de förebyggande åtgärder som kommer vidtas, se nedan, kommer inget
intrång att ske i områden med höga naturvärden.
Sammantaget görs därav bedömningen att, utifrån beskrivna förebyggande åtgärder,
medför projektet ringa konsekvens för områden som klassificerats att ha höga
naturvärden och naturvärden.
Förebyggande åtgärder
Områden med höga naturvärden undantas från etablering utifrån de identifierade
parkutformningskraven. Till områden klassade med värdeklass 1 används en
buffertzon på 50 m. I övrigt motsvarar de förebyggande åtgärderna dem som planeras
för att minimera påverkan på mark och vatten, se avsnitt 5.1.
5.4 Fauna
Fåglar
Förutsättningar
Fågelutredning, småloms-, pilgrims- och berguvsinventering samt
kungsörnsinventering har genomförts inom projektområdet. Den inledande
fågelutredningen visade att de skogsmiljöer som berörs antingen är starkt påverkade
av skogsbruk eller är fattiga och lågproduktiva, därmed bedömdes inga hotade arter
ha viktiga förekomster i området. Smålomsinventeringen identifierade inga
häckningar i området och ej heller häckningar av pilgrimsfalk och berguv. Området
bedömdes inte heller som särskilt intressant som jaktområde för pilgrimsfalk och
berguv, mer troligt utgörs jaktområdet av området kring Gideån.
Kungsörnsinventeringen visade att det med stor sannolikhet inte finns några örnrevir
eller bon inom 2 km från projektområdet.
Effekter och konsekvenser
De negativa effekter som kan uppstå på fågellivet om vindkraft etableras är risk för
att fåglar kolliderar med vindkraftverk, risk för barriäreffekter och risk för
66(112)

habitatstörning/förlust. Även utebliven hävd och betestryck kan tänkas medföra en
negativ påverkan på fåglarnas livsmiljö.
Inom ramen för kunskapsprogrammet Vindval pågår forskningsprojekt för att ta fram
och sprida fakta om vindkraftens effekter på människor, natur och miljö. Programmet
pågår till år 2012, men vissa projekt är redan avslutade. En sammanställning av
forskning från åren 2005-2009 har gjorts. Vad gäller studier på fåglars påverkan av
vindkraftverk dras följande sammanställda slutsatser:
• Fåglar väjer för vindkraftverken, även på natten. De ändrar flygriktning när de
närmar sig verken. Vindkraft utgör idag inte något problem för någon
fågelpopulation. Vindkraft kan möjligen orsaka lokala problem. 30
• Fåglar har sannolikt mycket lättare att se vindkraftverk än vad människor har,
framförallt då det är ljust ute eftersom de har ett mer utvecklat färgsinne än
människan.
• Den färgsättning som verken har idag verkar vara den bästa för såväl fåglar
som människor. 31
• Vindkraftverk ger små effekter för häckande fåglar vad gäller habitatförlust
och störning. Många arter häckar mycket nära vindkraftverk.
• Studier gällande barriäreffekter visar att huvuddelen av de studerade arterna till
viss del påverkas av dessa effekter. 32
De tre grupper som har störst risk för störning från vindkraft är:
• Goda flygare med bra syn som är vana att väja i sista sekund (t.ex. rovfåglar)
• Dåliga flygare (t.ex. hönsfåglar)
• Fåglar som jagar insekter i luften (seglare och svalor)
Utifrån den forskning som idag är aktuell finns skäl att vidta åtgärder för att undvika
allt för stora störningar för fågellivet vid en vindkraftetablering.
De sammanfattande bedömningarna i den utredning och de inventeringar som
genomförts av Enetjärn Natur AB och Davroc är att projektområdet hyser få
vindkraftskänsliga fågelarter. I området bedrivs ett rationellt skogsbruk och enligt de
identifierade parkutformningskraven kommer etableringen av verk, montageytor,
vägar och kablar att lokaliseras till produktionsskog eller på hyggen med få värden
för fågellivet. Inga förebyggande åtgärder har föreslagits med hänsyn till smålom,
30
Green M., Vindkraft, fåglar (och fladdermöss), Zoologiska avdelningen Lunds Universitet,
Presentation, 2010,
http://cvi.se/uploads/pdf/Temaseminarium%20Visby2010/Martin%20Green%2020101013%20[Compatib
ility%20Mode].pdf, hämtad 2011-07-20
31 Ödeen A. & Håstad O., Havsbaserad vindenergi ur ett fågelperspektiv-kraftverkens synlighet för
fågelögat, Naturvårdsverkets rapport 5746 från Vindval, 2007
32 Green M, Vindkraft, fåglar (och fladdermöss), Zoologiska avdelningen Lunds Universitet, Presentation,
2010,
http://cvi.se/uploads/pdf/Temaseminarium%20Visby2010/Martin%20Green%2020101013%20[Compatib
ility%20Mode].pdf, hämtad 2011-07-20
67(112)

pilgrimsfalk eller berguv då inga av dessa arter förekommer i eller inom 2 km från
projektområdet.
Påverkan på kungsörn bedöms bli liten med hänseende till att projektområdet inte
hyser några bon för kungsörn samt att det inte förekommer några bon inom 2 km från
projektområdet. Inga skyddsåtgärder har därför föreslagits för kungsörn.
Överlag bedöms störningar från en planerad etablering på lång sikt få liten inverkan
på fågellivet i området. Den påverkan som kan uppkomma innefattar viss
biotopförlust för skogslevande fåglar i och med att mark tas i anspråk samt, på en
längre sikt, risk för kollision framförallt för någon av de vanligare rovfågelsarterna.
Ökad aktivitet inom projektområdet vid byggnationsskedet kan också medföra att
skogslevande fåglar till viss del undviker projektområdet under anläggningstiden,
men detta är sannolikt en kortvarig effekt.
Med hänsyn till att vindkraftområdet innehåller få vindkraftkänsliga fågelarter
bedöms den sammantagna påverkan på fågellivet lokalt och regionalt som ringa.
Vidare är projektområdet redan idag påverkat av aktivt skogsbruk.
Förebyggande åtgärder
Utifrån den utredning, de inventeringar och de bedömningar som genomförts av
Enetjärn Natur AB och Davroc har inga förebyggande åtgärder föreslagits. Endast en
kompensationsåtgärd har föreslagits för eventuell framtida häckning av kungsörn i
området. Skogen kring ett identifierat möjligt häckningsberg kommer avsättas och ett
konstgjort kungsörnsbo kommer att placeras ut. Placeringen av boet planeras att
bestämmas utifrån med sakkunniga inom området.
Fladdermöss
Förutsättningar
Inom ramen för den fladdermusbedömning som genomförts av Pelagia Miljökonsult
AB görs bedömningen att projektområdet med närområde inte är särskilt
betydelsefullt för fladdermöss. Eventuella arter som kan beröras av den föreslagna
<strong>vindkraftpark</strong>en är Nordisk fladdermus och Brandts fladdermus. Båda dessa arter är
vanliga i Sverige.
Effekter och konsekvenser
Fladdermöss har, precis som fåglar, påträffats omkomna kring vindkraftverk vid ett
antal platser i Sverige. Fladdermöss har noterats jaga kring vindkraftverk där insekter
ansamlats kring vindkraftverkens övre delar. Fladdermöss har då omkommit främst
på grund av de tryckförändringar som orsakats av rotorbladens passage genom
luften. Undersökningar visar att så mycket som en tredjedel av de fladdermöss som
förolyckas utgörs av, i området, stationära arter. Detta går emot ett tidigare antagande
att främst långflyttande fladdermöss förolyckas. Med anledning härav är det av vikt
att hänsyn tas i områden där särskilt sällsynt eller rik fladdermusfauna förekommer.
Sammantaget bedöms konsekvenserna på fladdermusfauna, regionalt och lokalt, bli
ringa med hänseende till att området inte är särskilt betydelsefullt för fladdermöss.
Då skogsbruk bedrivs inom området och då inga planer på förändrad
markanvändning finns kommer den biologiska sammansättningen i området inte att
68(112)

ändras avsevärt, områdets betydelse för fladdermöss bedöms därför inte heller öka i
framtiden.
Förebyggande åtgärder
Några förebyggande åtgärder för fladdermöss bedöms inte behöva vidtas för den
planerade vindkraftsetableringen.
Vilt
Förutsättningar
Inom projektområdet förekommer vilt såsom älg, kronhjort, rådjur, skogshare, räv,
mård, orre, tjäder, järpe, ekorre och björn. I aktuellt projektområde pågår skogsbruk
varför viltet i området idag periodvis påverkas av störande verksamheter.
Effekter och konsekvenser
Djur bedöms generellt inte skrämmas av vindkraftverk. De undviker ofta platsen
under byggtiden, men återvänder när denna är över. 33 De arter som finns inom
området är vanligt förekommande i landskapet och lever redan idag i av människan
påverkade miljöer.
Sammantaget bedöms konsekvenserna för vilt i området vara ringa.
Förebyggande åtgärder
Några speciella förebyggande åtgärder bedöms inte behöva vidtas med tanke på vilt i
projektområdet.
5.5 Kulturmiljö
Förutsättningar
Som framgår ur avsnitt 2.6 finns ej något område av riksintresse för
kulturmiljövården inom 5 km från aktuellt projektområde. I den
kulturmiljöutredning, steg 1, som genomförts inom ramen för föreliggande projekt
pekades fem områden intressanta för kulturmiljövården ut. Tre av dessa bedöms vara
av värdeklass 1 och två av värdeklass 2.
Effekter och konsekvenser
Risken att lämningar i området, både tidigare registrerade och tidigare ej
registrerade, ska skadas bedöms som liten utifrån nedan beskrivna förebyggande
åtgärder. Det vetenskapliga värdet i de områden som har ett utpekat kulturmiljövärde
bedöms därmed ej riskera att påverkas. Påverkan på närområdets kulturmiljö blir
alltså främst visuell och avser därmed upplevelsemässiga och pedagogiska värden.
Mark kommer inte tas i anspråk varken för vindkraftverk eller för ny väg inom
områdena av kulturmiljöintresse. Dock kan det bli aktuellt att förstärka och bredda
den befintliga väg som löper genom det fäbodsområde som är beläget i
projektområdets södra del, se exempel på vägsträckning i t.ex. bilaga 2b. Blir detta
33 Boverket, Vindkraften och landskapet – att analysera förutsättningar och utforma anläggningar, 2009
69(112)

slutligen aktuellt kommer specifika skyddsåtgärder vidtas vid breddnings- och
förstärkningstillfället, se nedan. Breddning och förstärkning av redan befintlig väg
inom detta område bedöms inte påverka kulturmiljöns upplevelsemässiga och
pedagogiska värden mer än marginellt. Samtidigt ska utnyttjande av befintlig väg
inom ett område med kulturmiljövärde i detta fall jämföras med att ta i anspråk ny
mark för ny väg utanför. Det är också viktigt att poängtera att kulturmiljöområdets
utpekande arealmässigt har varit i överkant, se rapport i bilaga 8, vilket främst
grundar sig i att skydda upplevelsemässiga och pedagogiska värden vid placering av
vindkraftverk.
Sammantaget mot bakgrund av de förebyggande åtgärder som kommer att vidtas
bedöms därför påverkan på områdets kulturmiljö inklusive lämningar som ringa. De
konsekvenser som bedöms kunna uppkomma berör främst områdets upplevelsevärde.
Om ingrepp mot förmodan skulle behöva företas i någon fornlämning skall ansökan
om tillstånd för detta först göras hos länsstyrelsen enligt 2 kap. Kulturminneslagen.
En arkeologisk utredning/undersökning kan då behöva genomföras.
Förebyggande åtgärder
• Samtliga områden med kulturmiljövärden enligt genomförd
kulturmiljöutredning, steg 1, undviks.
• För att undvika skador på lämningar utifall markarbete är nödvändigt i
närheten av sådana kommer lämningen och området kring lämningen att
snitslas före ingrepp. Detta gäller t.ex. vid förstärkning och breddning av väg
inom område av intresse för kulturmiljön utpekat i genomförd
kulturmiljöutredning, steg 1.
• Smala vägkorridorer kommer att eftersträvas för att generellt minska ingreppen
i kulturmiljön. Vägar kommer att utformas så att fornminnen inte skadas. Eloch
optokabel förläggs längs planerad vägsträckning i mark.
5.6 Landskapsbild
Förutsättningar
Påverkan på landskapsbilden vid en vindkraftsetablering är oundviklig. Hur stor
påverkan blir beror på den landskapsbild som råder och dess tålighet för etablering
av objekt såsom vindkraftverk.
Ett landskaps tålighet beror på flertalet faktorer såsom dess skala och komplexitet.
Ett landskap som är stort och vidsträckt kan upplevas som mindre omväxlande än ett
landskap med småskalig struktur. Dess komplexitet beror på variationen av befintliga
element. Exempel på landskap med låg komplexitet är stora jordbruksområden eller
stora skogar. Exempel på landskap med hög komplexitet är områden med kraftigt
varierande topografi eller områden med varierande öppen och sluten landskapsbild
såsom småbrukslandskap.
I den regionala landskapsanalysen som är genomförd av länsstyrelsen i
Västernorrland, se avsnitt 2.7, tillhör aktuellt projektområde landskapskaraktären
70(112)

”kuperat skogslandskap” vars skogsområden i stor utsträckning är tåliga för
vindkraftetableringar. 34 Dock kommer tåligheten att bero på placeringen eftersom de
uppodlade och befolkade dalarna kan ge vida utblickar över bergen och medföra att
många boende påverkas.
Fotomontage från ett flertal platser i området, föreställande den exemplifierade
huvudlayout som är aktuell i dagsläget, har tagits fram av WSP. Valet av fotopunkter
har skett utifrån en analys av landskapet samt utifrån synpunkter som framkommit
under samrådsprocessen. Figur 23 redovisar fotopunkternas lokalisering. Samtliga
fotomontage redovisas i bilaga 10.
Planerad etablerings påverkan på landskapsbilden med avseende på vindkraftverkens
hinderbelysning beskrivs under avsnitt 5.11.4. Fotomontage med hinderbelysning
presenteras i bilaga 6.
34
Länsstyrelsen Västernorrland, 2010, ”Regional landskapsanalys – med fördjupning gällande
landskapets tålighet för vindkraft”, 2010:27, projektnr: 5760
71(112)

Figur 23: Fotopunkter där fotomontage har utförts.
Effekter och konsekvenser
Generellt sett medför skog kring projektområdet att sikten, och därmed den visuella
påverkan från <strong>vindkraftpark</strong>en, är begränsad. Planerad etablerings synlighet norrifrån
kommer av denna anledning att begränsas. Enbart enstaka hyggen kommer bitvis ge
etableringen synlighet, se fotomontage från fotopunkt 3 och 4. I områden där
landskapet öppnar upp sig såsom kring närområdets sjöar kommer dock
vindkraftverken att vara synliga i enlighet med vyn från fotopunkt 5. Motsvarande vy
kan förväntas i vid närliggande sjöarna Hemsjön och Homsjön i söder. Flest
människor bor ytterligare söder om projektområdet, längs norra sidan av Gideälven.
Vyn härifrån norrut mot projektområdet begränsas avsevärt av de höjdpartier som
belägna emellan, motsvarande vyn som visas från fotopunkt 2.
72(112)

Landskapet kring projektområdet utgörs i huvudsak av skogsmarker med storskalig
karaktär och låg komplexitet. Därav utgör vindkraftverken ingen skalkontrast på en
övergripande nivå. Det landskap med mindre skala och högre komplexitet som
återfinns vid de mer öppna markerna längs Gideälven påverkas i liten grad eftersom
planerad etablering bedöms vara synlig från få ställen härifrån.
Beroende på betraktarens avstånd till vindkraftverken kommer de att få olika stor
dominans i landskapsbilden, jämför t.ex. fotomontage i figur 24 med fotomontage i
figur 25.
Figur 24: Fotomontage från fotopunkt 1, vid Innerlidsberget ca 3 km SV om projektområdet. Obs
fotomontaget är beskuret.
Figur 25: Fotomontage från fotopunkt 4, vid vägkorsning ca 1,5 km N om projektområdet. Obs
fotomontaget är beskuret.
Planerad <strong>vindkraftpark</strong> bedöms inte vara i konflikt med specifika landskapsrum eller
specifika riktningar i landskapet. Ingen konflikt i skala eller komplexitet bedöms
heller föreligga.
73(112)

Sammantaget, med beaktande av landskapets storskaliga karaktär samt den
begränsade sikten ut över projektområdet från befolkade områden i söder, görs
bedömningen att planerad etablering medför måttliga konsekvenser på
landskapsbilden.
Förebyggande åtgärder
Vindkraftparken hålls i en sammanhållen gruppering.
5.7 Rekreation och friluftsliv
Riksintresse för friluftsliv
Förutsättningar
Inga riksintresseområden för friluftsliv eller rörligt friluftsliv återfinns inom 5 km
från projektområdet. I projektområdet finns ett par sjöar som används för sportfiske
och genom området går en skoterled. Området nyttjas även för svamp- och
bärplockning och liknande kreation. I övrigt finns inga friluftslivsintressen inom
projektområdet. Närmast belägna friluftsområde enligt kommunens ÖP är
Storlidenområdet som ligger ca 3,4 km nordöst om projektområdet.
Friluftslivsområden återfinns även vid Björna och Långviksmon. Förutsättningarna
beskrivs mer utförligt i avsnitt 2.8.
Effekter och konsekvenser
Friluftslivet kommer att kunna fortgå i området även om vindkraftverk etableras i
planerat projektområde. När vindkraftverken är drift kommer de ej att vara
instängslade och området kommer att vara tillgängligt såsom tidigare. Därav kommer
tillgängligheten till området vara oförändrad och kunna utnyttjas för friluftsliv för
såväl turister som kommuninvånare. Till viss del kommer de skogsbilvägar som
planeras till och med att öka tillgängligheten. Detta måste dock samplaneras med
rennäringen då rennäringens värden tvärt om påverkas negativt av ökad närvaro av
allmänheten.
En påverkan på upplevelsen av friluftslivet kan uppkomma på grund av ljud- och
skuggning från vindkraftverken, samt det visuella intrycket. Detta gäller framförallt
för bedrivande av fiske. Då berörda sjöar är skyddade av strandskydd samt med
hänseende till att sjöarna ligger i de lägre belägna delarna av området är det dock inte
troligt att vindkraftverk placeras i sjöarnas direkta närhet, vilket minskar påverkan. I
den exemplifierade huvudlayouten är närmaste vindkraftverk till sjö/tjärn 250 meter
(till Långhalstjärnen).
Upplevelsen av området kommer även att påverkas vid användande av skoterleden,
främst genom det visuella intrycket då skoterverksamheten i sig är en bullrande
verksamhet. Påverkan av ljud- och skuggor kan dock upplevas vid pauser i
skoterkörandet inom projektområdet. Risker förknippade med iskast bedöms som
små.
Inga direkta ingrepp kommer att göras i de av kommunen utpekade friluftsområdena.
Påverkan i form av ljud och skuggor kommer inte att uppstå för något av dessa
områden på grund av avståndet mellan aktuella friluftsområden och projektområdet.
74(112)

Påverkan på landskapsbilden kommer troligen att uppstå i viss mån framförallt från
högre belägna punkter i landskapet, se vidare bedömning av påverkan på
landskapsbilden i avsnitt 5.6. Med hänsyn till det stora avståndet mellan utpekade
områden och det aktuella projektområdet samt på grund av det mellanliggande
landskapets karaktär bedöms dock påverkan på upplevelsevärdet för friluftslivet bli
begränsad.
Sammantaget bedöms konsekvenserna för friluftslivet som ringa då friluftslivet kan
fortgå i området.
Förebyggande åtgärder
Några speciella förebyggande åtgärder bedöms inte behöva vidtas. Vindkraftparken
kommer inte att vara inhägnad. Anpassningar av områdets tillgänglighet för
allmänheten kommer dock att övervägas i samråd med Vilhelmina norra sameby för
att förebygga eventuella negativa konsekvenser av friluftslivet för rennäringen.
5.8 Rennäring
Bedömningen av konsekvenserna för rennäringen utgår ifrån den
rennäringsutredning som genomförts av Enetjärn Natur AB. Dock skiljer sig
konsekvensbedömningen något från den bedömning som gjorts av Enetjärn Natur.
Detta beror på att bedömningen i rennäringsutredningen gjorts med utgångspunkt i
att alla de tre projekt som planeras kring Långviksmon och Trehörningsjö av E.ON
Vind och Holmen (Åliden, Brattmyrliden och Bursjöliden) realiseras.
Konsekvensbedömningen i detta avsnitt delas således upp i effekter och
konsekvenser för det fall då det enskilda projektet vid Bursjöliden genomförs samt
en bedömning av de kumulativa effekter som kan komma att uppstå till följd av att
flera <strong>vindkraftpark</strong>er realiseras inom Vilhelmina norra samebys marker.
Förutsättningar
Det föreslagna projektområdet ligger inom det svenska renskötselområdet och tillhör
Vilhelmina norra samebys vinter- och vårvinterland. Vilhelmina norra samebys
vinterbetesmarker nyttjas av Marsfjällsgruppen. Projektområdets östra del ligger
inom område av riksintresse för rennäringen. Detta riksintresseområde breder vidare
ut sig norr om projektområdet. Projektområdet berörs dock inte av några för
rennäringen viktiga flyttleder, naturliga samlingsställen, rastbeten, renvaktarstugor,
arbetshagar eller hänglavsskog. Inom projektområdet förekommer inga stora
områden med lavrika marker. Sammanhängande större arealer med bra vinterbete
finns dock i anslutning till projektområdet. Historiskt har projektområdet till viss del
använts för bete i samband med nyttjande av riksintresseområdet. Det har dock varit
riksintresseområdet som varit huvudområde vid bete i denna del av vinterbeteslandet.
De senaste 20 åren har riksintresseområdet endast nyttjats sporadiskt p.g.a. att
området ligger öst om järnvägen. De ökande intrången i samebyns marker medför ett
ökat behov av nyttjande av de marker som finns öst om järnvägen. Förutsättningarna
beskrivs vidare i avsnitt 2.9.
75(112)

Effekter och konsekvenser
Inom kunskapsprogrammet VindRen sammanställs vindkraftens konsekvenser för
rennäringen. 35 Påverkan hör ihop med habitatsförluster, begränsningar i
tillgänglighet, ökad störning av renens betesro, mindre möjlighet att kontrollera
renarnas rörelsemönster m.m. I stort medför detta socioekonomiska konsekvenser för
samebyarna om allt större marker exploateras.
I den rennäringsutredning som genomförts inom ramen för föreliggande ansökan
utav Enetjärn Natur konstateras att en vindkraftanläggning inom rennäringens
vinterland kan påverka följande företeelser inom rendriften:
• tillgång till vinterbete
• tillgänglighet till vinterbete
• renens betesro
• flyttleder med rastbeten
• svåra passager och anläggningar
• flexibiliteten i rendriften
• helikopteranvändning och annan driftanpassning
Även en bedömning av eventuell påverkan på riksintresseområden för rennäringen är
av vikt. Utifrån rennäringsutredning görs dock bedömningen att den planerade
vindkraftanläggningen både enskilt och sammantaget med övriga <strong>vindkraftpark</strong>er ger
liten påverkan på riksintresseområdet. Detta på grund av att det är en liten andel av
riksintresset som tas i anspråk för anläggningen. Eventuella undvikelseeffekter
bedöms av Enetjärn endast komma att beröra en mindre del av riksintresseområdet
och vindkraftanläggningen kommer inte att bryta några samband mellan olika delar
av rennäringens riksintressen från Långviksmon i öster till andra områden längre
västerut. Därav bedöms ej anläggningen medföra allvarliga skada på
riksintresseområdets värden.
Nedan beskrivs påverkan på ovan företeelser till följd av planerad etablering.
Tillgången till vinterbete kan minska till följd av en vindkraftutbyggnad tar mark i
anspråk. Tillgången till lavbete är begränsad i projektområdet. Större
sammanhängande arealer med bra vinterbete finns dock i anslutning till
projektområdet.
Tillgängligheten till vinterbete kan påverka rennäringen genom att renarna kan
komma att undvika områden med vindkraft. Enligt genomförd rennäringsutredning
är detta den företeelse vars konsekvenser är svårast att förutsäga. Det finns få
erfarenheter och vetenskapliga studier kring detta fenomen. I aktuellt fall är det dock
rimligt att undvikelsebeteende uppstår framförallt de första åren efter drifttagande av
<strong>vindkraftpark</strong>en, se rennäringsutredningen. Järnvägen som skiljer samebyns områden
i öst från övriga marker medför dock att tillgängligheten till vinterbete inom
projektområdet idag är dålig, och medför att projektområdet är relativt oattraktivt för
rennäringen idag.
35 Information om VindRen ges t.ex. under http://www.vindkraftsbranschen.se/rapporter/vindren/, hämtad
2011-11-11
76(112)

Hur nya vägar, mänsklig aktivitet och ljud och rörelser från vindkraftverk påverkar
renens betesro är idag osäkert. Dessa faktorer kan leda till att renarna inte får samma
betesro som tidigare och lättare sprids till oönskade områden. Inom projektområdet
finns idag till viss del redan ett befintligt vägsystem som kan nyttjas som
tillfartsvägar för vindkraftanläggningen. Inom projektområdet bedöms ca 16 km ny
väg behöva anläggas. Rötjärn och Västergissjötjärnen i projektområdet nyttjas för
sportfiske, och en skoterled som går mellan Holmsjön och Bursjöflaten genomkorsar
området, se avsnitt 2.8. Längs skoterleden utanför projektområdet är ett antal
vindskydd belägna. Detta medför i sig en viss del mänsklig aktivitet inom det
aktuella området. I området bedrivs även ett rationellt skogsbruk.
Det finns inte några flyttleder med rastbeten i och inom projektområdets närhet.
Samebyn ser en risk i att den planerade vindkraftanläggningen bidrar till att något av
en svår passage uppstår mellan riksintresseområdet för rennäring vid Långviksmon
och möjliga betesmarker i söder. Detta beror på att passagen mellan
vindkraftanläggningen och järnvägen blir trång.
Flexibiliteten i rendriften hör huvudsakligen ihop med de kumulativa effekter som
kan uppstå i samband med planerad etablering, vilket behandlas i separata avsnitt
nedan. Om intrång i form av ett stort antal <strong>vindkraftpark</strong>er och andra samhällsprojekt
sker inom samebyns marker, samtidigt som klimatet förändras och skogsbruket
rationaliseras, kan negativ påverkan av flexibiliteten i rendriften uppstå. Samebyarna
kan då tvingas att ta mindre gynnsamma betesmarker i anspråk inom deras marker.
Helikopteranvänding och annan driftanpassning kan komma att påverkas till följd av
en vindkraftetablering i området.
För att begränsa planerad etablerings påverkan har Enetjärn Natur,
rennäringsutredningen, föreslagit ett flertal så kallade anpassningsåtgärder.
BursjölidenVind planerar att vidta samtliga dessa åtgärder. Dock med vissa
justeringar utefter vad som inom ramen för vad som ansetts som rimligt i arbetet med
föreliggande MKB med en avvägning av rennäringens och samebyns intressen,
bolagets intressen, utbyggnad av förnybar energiproduktion samt utefter bolagets
möjligheter att ensamt genomföra åtgärden (se beskrivning nedan av
kompensationsåtgärder). Justeringarna handlar om tydliggörande av bolagets
åtaganden för att undvika missförstånd i framtida uppkomna situationer, vilket i de
flesta fall innefattar att ta fram ett avtal med samebyn om vad som ska gälla. Vidare
föreslår Bursjöliden Vind att föreslagna åtgärder ska utföras under en prövotid.
Omfattningen av åtgärderna kan på så sätt följas upp och deras art och omfattning
kan anpassas utifrån vad som kan anses vara rimligt och efter samebyns behov.
Aktuella anpassningsåtgärder beskrivs under avsnittet Förebyggande åtgärder
nedan. Justeringarna bedöms inte medföra någon ändrad betydelse av åtgärderna och
åtgärderna bedöms således ge samma effekt som de av Enetjärn Natur föreslagna
anpassningsåtgärderna.
En av de anpassningsåtgärder som Enetjärn Natur föreslår har bedömts vara en
kompensationsåtgärd av vikt främst om E.ON Vinds och Holmens samtliga tre
planerade vindkraftprojekt (Åliden, Brattmyrliden och Bursjöliden) inom Vilhelmina
samebys marker kommer att realiseras. Denna kompesationsåtgärd innefattar
instängsling av delar av järnvägen som löper 5 km väst om projektområdet och
beskrivs närmare under kapitel Kompensationsåtgärder.
77(112)

För att undvika att passagen över järnvägen försvåras föreslås i
rennäringsutredningen ett alternativ till den föreslagna kompensationsåtgärden. Om
projektområdets utbredning minskas i nordväst, till ett projektområde som omfattar
utbredningen av utpekat vindkraftsområde i den kommunala översiktsplaneringen, se
avsnitt 2.3, skulle även påverkan på tillgången till bete till viss del minska. Enetjärn
Natur bedömer dock att åtgärden med ett minskat projektområde inte innebär någon
större påverkan på tillgången till bete. Avgörande för spridnings- och barriäreffekter
bedöms istället bero på järnvägen och inte på den planerade vindkraftanläggningen i
sig. Med anledning av detta är det Bursjöliden Vinds uppfattning att en åtgärd i form
av en minskning av projektområdet inte medför så pass stora positiva effekter att det
går att motivera den mindre andel förnybar el som i så fall skulle produceras.
Området som skiljer föreliggande projektområde och det utpekade vindkraftsområde
i den kommunala översiktsplaneringen inrymmer sex vindkraftverk enligt den
exemplifierade huvudlayouten, vilka tillsammans bedöms producera ca 36 GWh per
år d.v.s. en tredjedel av aktuell vindkraftsparks totala produktion. Det är av vikt att
de områden som väl tas i anspråk för vindkraft nyttjas på ett så optimalt sätt som
möjligt och det är bolagets uppfattning att en föreliggande projektområde innebär ett
optimalt nyttjande. Därav har denna föreslagna anpassningsåtgärd inte vidtagits.
I och med de förebyggande åtgärder som kommer att vidtas, samt med hänseende till
att projektområdet i sig inte utgör ett fullgott område för renbete bedöms de
företeelser som beskrivs ovan inte att påverkas i stor omfattning av det enskilda
vindkraftsprojektet. I förhållande till hela det vinterbetesområde som projektområdet
ligger inom blir den direkta markförlusten liten till följd av att mark tas i anspråk för
verk och vägar. Dock går det inte att undvika att planerad etablering medför att
flyttningen av renar över järnvägen från väst till öst försvåras. Sammantaget bedöms
därför, med hänsyn till de förebyggande åtgärder som vidtas, att en etablering av
vindkraft i aktuellt projektområde medföra måttliga konsekvenser för samebyn och
rennäringen i området.
Kumulativa effekter
Som framgår av rennäringsutredningen och de samråd som hållits med Vilhelmina
norra sameby är de mest oroande konsekvenserna till följd av vindkraftetableringar
inom samebyns markområde av kumulativ karaktär. Rennäringen i samebyn
konkurrerar med flera andra markanvändningsintressen, framförallt skogsbruk,
rovdjursskydd, turism, jakt, vattenkraft, vindkraft, gruvor och täktverksamhet,
jordbruk, vägar, järnvägar och övrig samhällsutbyggnad. Dessa försvårar rennäringen
genom ökade barriärer, förluster av betesmark, större risker vid förflyttningar och
problem vid flyttningar m.m. Därför tros området öster om järnvägen bli viktigare
för samebyn i framtiden. Järnvägen ses av samebyn som det enskilt största hindret
för att kunna anpassa sig till ett ökat intrång då den utgör en stor barriär för nyttjande
av markerna belägna öster om järnvägen.
Vid fall då flera anläggningar inom samebyns marker ges tillstånd, både av E.ON
Vind och Holmen planerade anläggningar och anläggningar som planeras av andra
bolag samt andra samhällsprojekt, bedömer Enetjärn Natur samt Vilhelmina sameby
att de kumulativa effekterna bidrar till att en hållbar rennäring försvåras.
För att begränsa de kumulativa effekterna föreslår Enetjärn Natur en
kompensationsåtgärd som innebär att delar av järnvägen väster om projektområdet
78(112)

stängslas in (beskriven som en anpassningsåtgärd i rennäringsutredningen), se nedan.
Utifall denna genomförs görs bedömningen av Enetjärn Natur att de positiva
konsekvenser som kompensationsåtgärden för rennäringen medför överskuggar de
negativa.
Av denna anledning avser E.ON Vind och Holmen att utreda möjligheterna till denna
kompensationsåtgärd vidare om tillstånd erhålls för de tre <strong>vindkraftpark</strong>er som är
aktuella inom Vilhelmina Norra samebys marker och är i bolagens regi (Åliden,
Brattmyrliden och Bursjöliden). Bolagen bedömer att stängsling av järnvägen inte
kan anses rimlig i det enskilda fall då enbart ett eller två av projekten genomförs utan
åtgärden kommer att utredas vidare som en kompensationsåtgärd i det fall alla tre
projekt byggs.
Därtill bör kompensationsåtgärden utredas vidare och E.ON Vind och Holmen, eller
projektbolaget Bursjöliden Vind, kan inte garantera dess genomförande på grund av
följande anledningar:
För det första kan det inte anses som rimligt att E.ON Vind och Holmens tre
vindkraftprojekt inom rennäringsområdet ensamt bekostar en kompensationsåtgärd
som vidtas för att begränsa påverkan som uppkommer tillsammans med ett stort antal
andra projekt inom renbetesområdet. För det andra har E.ON Vind och Holmen inte
fullständig rådighet i att genomföra föreslagen kompensationsåtgärd. Trafikverket
skulle sannolikt vara huvudman i ett genomförande och det är än så länge oklart
huruvida en instängsling kommer att kräva tillstånd. Slutligen är det även av stor vikt
att åtgärdens utformning och omfattning utreds noggrant då den kan skapa negativa
effekter för andra värden, såsom friluftsliv, naturvärden och vilt m.m. Dessa
konsekvenser måste bedömas och övervägas inför ett eventuellt genomförande. En
instängsling kan behöva kombineras med t.ex. viltbroar och vilttunnlar.
Alltså måste föreslagen kompensationsåtgärd utredas vidare framförallt tillsammans
med Trafikverket, men även andra verksamhetsutövare som planerar projekt inom
närområdet bör involveras och vara ansvariga till viss del för genomförandet. E.ON
Vind och Holmen har inlett diskussion kring en stängsling av järnvägen med
Trafikverket och kan åta sig att ta på sig en del av Trafikverkets kostnader för
genomförandet beroende av hur stor del som kan kopplas till de nu aktuella
projekten.
Sammantaget bedöms konsekvenserna av de kumulativa effekterna på rennäringen
av aktuella projekt som stora om inga kompensationsåtgärder vidtas gemensamt för
ett flertal projekt. Samtidigt bedöms aktuella områden Åliden, Brattmyrliden och
Bursjöliden vara väl lämpade för vindkraft, vilket även bekräftas i den kommunala
översiktsplaneringen. Det är av vikt att de områden som väl tas i anspråk för
vindkraft är de mest lämpade för ändamålet och att dessa nyttjas på bästa sätt ur
energisynpunkt. Bolaget anser att stora konsekvenser på rennäringen kan motiveras
med den mängd förnybar elproduktion som de tre projekten medför tillsammans och
de positiva konsekvenser detta medför miljön i övrigt.
Därtill har Bursjöliden Vind möjligheten att anpassa omfattningen av de
förebyggande åtgärder som beskrivs nedan om det i efterhand skulle visa sig att
kompensationsåtgärden inte rimligen kan genomföras. Omfattningen av den
beredskap och det stöd som Bursjöliden Vind erbjuder samebyn kan utökas utifall
kompensationsåtgärden inte blir möjlig, se avsnitt förebyggande åtgärder.
79(112)

Om kompensationsåtgärder däremot vidtas bedöms de kumulativa konsekvenserna
av aktuella projekt som ringa. Detta innebär i sig inte att kumulativa effekter på
rennäringen uteblir, men att den kompensationsåtgärd som vidtas är av sådan art att
en hållbar rennäring kommer kunna fortsätta att bedrivas inom området även då
tillgängligheten till ett större antal områden försvåras.
Förebyggande åtgärder
Ett flertal förebyggande åtgärder har föreslagits av Enetjärn Natur i den
rennäringsutredning som genomförts. Föreslagna förebyggande åtgärder har
analyserats och anpassats utefter vad som kan anses rimligt med en avvägning av
rennäringens intressen respektive verksamhetsutövarens- och vindkraftsintresset.
Alla föreslagna åtgärder enligt Enetjärn Natur kommer att vidtas, de flesta åtgärderna
har dock anpassats med mindre justeringar och specificeringar.
Eftersom det idag föreligger en allmän osäkerhet kring vindkraftens påverkan på
rennäringen avser Bursjöliden Vind att genomföra dessa förebyggande åtgärder
under en prövotid. Under denna prövotid kommer åtgärdernas effekt och nytta för
rennäringen att utredas. Omfattningen och arten av åtgärderna kan på så sätt anpassas
efterhand utifrån vad som anses rimligt och efter samebyns behov. I utredningen
ligger även möjligheten att anpassa åtgärderna utifrån föreslagen
kompensationsåtgärds praktiska genomförbarhet.
Av Enetjärn Natur föreslagna åtgärder som vidtas utan justering:
• Slutlig placering av vindkraftverk inom anläggningen liksom utformning av
vägnätet sker i samråd med samebyn.
• Kraftledningarna mellan vindkraftverken förläggs i rör på marken eller som
kabel i väguppbyggnaden i stället för som luftledningar.
• Vintertid - i det fall samebyn befinner sig i området - undvika saltning av
vägarna inom vindkraftsparkerna i syfte att renarna inte ska dras till och
spridas längs vägarna i oönskade riktningar.
• Vintertid under både bygg- och drifttid - i det fall samebyn befinner sig i
området - upprätthålla en löpande kommunikation mellan anläggningsägaren
och samebyn i syfte att informera om varandras planer och minska störning
på renarna från anläggnings-, drift- och servicearbeten (plogning,
underhållsteam mm) liksom för att uppmärksamma renskötarna när risk för
nedisning föreligger.
Av Enetjärn Natur föreslagna åtgärder som vidtas med mindre
justering/specificering:
• Eventuella anläggningsarbeten under vintern kommer att föregås av samråd
med samebyn. Anläggningsarbeten under vinterbetessäsong, för det fall
samebyn nyttjar det aktuella projektområdet den aktuella säsongen, skall så
långt det är möjligt undvikas.
• Under anläggningsarbetet vid behov vattna och/eller salta vägar i områden med
renlav för att undvika att lavarnas tillväxt hämmas till följd av damm.
• Under både anläggningstiden och drifttiden upprätthålla en beredskap att
erbjuda samebyn stöd att flytta runt eller från Bursjöliden-området (m.h.a.
80(112)

helikopter, utökad arbetskraft eller tillfälliga uppsamlingshagar) om sådana
svåra situationer för renskötseln uppstår till följd av
vindkraftsanläggningarna. Olika typer av beredskap kan bli aktuella vid olika
situationer. Omfattningen och arten av detta stöd och denna beredskap kan
anpassas efterhand beroende på vad som framkommer under projektets
uppföljning. Beredskapens omfattning och art kommer att fastställas genom
ett avtal med samebyn.
• Anpassning av vilka eventuella grus- eller bergtäkter som nyttjas, i syfte att så
långt det är möjligt undvika att ta i anspråk områden där
betesförutsättningarna är goda eller där störningarna från brytning och/eller
trafik kan bli stora.
• Sökanden följer vindkraftleverantörernas arbete med att utveckla
avisningssytem noggrant och den självklara ambitionen är att alla nya verk
skall förses med sådan utrustning så snart denna finns att tillgå på den
kommersiella marknaden.
• Anläggningsägaren medger tillfällig stängning av enskilda eller flera
vindkraftverk för att möjliggöra helikopterflygning inom anläggningarna.
Åtgärdens omfattning och art kommer att fastställas genom ett avtal med
samebyn.
• Uppställningsytor kring vindkraftverken som inte är nödvändiga för
kontinuerligt drift och underhållsarbete kommer att återställas/återsås. Hur
detta skall ske kommer fastställas i samråd med den aktuella markägaren
samt samebyn.
• Ny anslutningsväg till projektområdet Bursjöliden anpassas till rennäringens
intressen genom att den i möjligaste dras söderifrån. På så sätt kan renarnas
strövning från de fina betesmarkerna i norr in mot anläggningen reduceras.
Samråd kommer ske med samebyn kring vägnätets slutliga utformning.
Utöver de åtgärder som föreslagits av Enetjärn Natur kommer även följande
åtgärd att vidtas:
• Vid behov kan åtgärder vidtas för att begränsa framkomligheten till och inom
projektområdet, såsom att ej ploga tillfartsvägarna, under de specifika
perioder som området nyttjas för bete, för det fall detta inte påtagligt
försvårar eller fördyrar drift och underhåll.
Kompensationsåtgärder
En av anpassningsåtgärderna som föreslås av Enetjärn Natur bedöms vara en
kompensationsåtgärd som kan vidtas för att kompensera för det intrång som en
vindkraftetablering i aktuellt projektområde medför tillsammans med andra intrång
och de kumulativa effekter som uppstår till följd av dessa. E.ON Vind och Holmen
bedömer att, för det fall vindkraftsprojekten Åliden, Brattmyrliden och Bursjöliden
realiseras i sin helhet, är det rimligt att utreda den aktuella kompensationsåtgärden
vidare.
• Stängsel uppförs utmed stambanan på en sträcka ungefär mellan
Björna/Pålsjön och Trehörningsjö åt båda håll från Långviksmon. Vem som
81(112)

lir huvudman för åtgärden måste avgöras i förhandling med Trafikverket.
Åtgärden omfattar även att en uppsamlingshage uppförs väster om stambanan
(som komplement till befintlig anläggning öster om stambanan) för att
säkerställa en säker flyttning över järnvägen. Kostnadsfördelning för
genomförandet föreslås fastställas genom avtal med Trafikverket och andra
berörda.
Det är inte klarlagt huruvida något särskilt tillstånd för uppförande av stängslet krävs
samt hur åtgärden kan påverka exempelvis vilt, naturmiljö och friluftsliv i området.
Bursjöliden Vind kan därför inte garantera genomförande av åtgärden i dagsläget.
5.9 Övriga intressen
Förutsättningar
Genom Björna och Långviksmon ca 5 km från projektområdet passerar norra
stambanan som är av riksintresse för järnväg. Närmaste större flygplats är
Örnsköldsviks flygplats som ligger ca 18 km sydöst om projektområdet.
Totalförsvaret har en väderradaranläggning ca 20 km väster om projektområdet. Två
stamledningar återfinns i projektområdets närhet. I projektområdets närhet kalkas
några sjöar med helikopter, se avsnitt 2.10.
Effekter och konsekvenser
Samråd har genomförts med Försvarsmakten, Trafikverket, LFV, närliggande
flygplatser, telekombolag m.fl., se Samrådsredogörelse i bilaga 1. Inga befintliga
kraftledningar återfinns inom ett sådant avstånd från planerade vindkraftverk att de
kan ta skada vid vindkraftverksamhet i aktuellt projektområde.
LFV konstaterar i samrådsprocessen att Bursjöliden berör Örnsköldsviks Airport och
att vindkraftanläggningen påverkan luftrum och in- och utflygningsprocedurer vd
flygplatsen. Flygplatsen skall höras för att de skall ge sin bedömning av påverkans
art, omfattning etc. Samråd pågår för närvarande med flygplatsen för att kartlägga
dessa faktorer, samt även behovet och möjligheterna att genomföra eventuella
avhjälpande åtgärder. Dessa kommer att beaktas vid den fortsatta projekteringen
samt vid fastställandet av den slutliga parkutformningen.
Försvarsmakten har i samrådsprocessen att etablering av vindkraftverk i
projektområdets västra delar kan påverka funktionaliteten i myndighetens
väderradarstation. Vid en detaljerad förfrågan på en exemplifierad parklayout har
dock Försvarsmakten meddelat att denna inte kommer påverka väderradarstationen.
Under samrådsprocessen har Teracom påtalat att det förekommer länkstråk för
radiokommunikation inom projektområdet. Detta kommer beaktas vid utformningen
av den slutliga parklayouten.
En <strong>vindkraftpark</strong> i området kan medföra att kalkning av sjöar inte kan genomföras
med helikopter. Åtgärder kan dock vidtas som medger att kalkning av berörda sjöar
kan fortgå.
Sammantaget bedöms konsekvenserna för dessa intressen bli ringa.
82(112)

Förebyggande åtgärder
Vindkraftverken kommer att förses med hinderbelysning enligt Transportstyrelsens
föreskrifter, se avsnitt 5.11.4.
Synpunkter från Försvarsmakten, LFV, Örnsköldsviks Airport och Teracom från
samrådsprocessen kommer att beaktas i den fortsatta planeringen och projekteringen
samt vid fastställande av slutlig parklayout.
Inga vindkraftverk planeras inom rekommenderade skyddsavstånd från närbelägna
vägar och kraftledningar.
Om den slutliga placeringen kommer i konflikt med kalkning kommer diskussion att
genomföras med Länsstyrelsen och kommunen. Om slutsatsen blir att kalkning av
närliggande sjöar och vattendrag inte kan genomföras på annat sätt till rimliga
kostnader kan det vara aktuellt att stänga av verken vid kalkning.
5.10 Areella näringar
Förutsättningar
Markens används för skogsbruk och jakt, se avsnitt 2.11.
Effekter och konsekvenser
Skogsbruk innebär att skog planteras, röjs, gallras och avverkas. Detta bidrar till att
naturmiljön kontinuerligt förändras. Även buller kan uppstå vid skogsbruk då
skogsmaskiner krävs för brukandet.
I samband med anläggningsarbetena kommer viss areal skogsmark att tas i anspråk.
Detta redovisas mer ingående under avsnitt 5.13, Påverkan under byggskedet.
Preliminärt bedöms enbart ett fåtal procent av områdets totala yta behöva tas i
anspråk för anläggning av tillfartsvägar, fundament, kranmonteringsytor mm.
Skogsbruk kommer att kunna bedrivas även efter en etablering av vindkraft. De
vägar som anläggs och förstärks kommer att kunna användas även för skogsbruket.
Sammantaget bedöms därför planerad vindkraftetablering medföra ringa
konsekvenser för skogsbruket.
Föreliggande projekt kommer inte medföra någon begränsning i möjligheten att
bedriva jakt på älg, småvilt och toppfågel inom området.
Efter driftstart finns normalt inga behov att begränsa den allmänna tillgängligheten
inom området. Några generella skyddsavstånd mellan vindkraftverk och där jakt får
bedrivas finns inte. Däremot kan tillgängligheten inom projektområdet begränsas
under tiden för byggnation då området kring respektive vindkraftverk räknas som en
byggarbetsplats. Dock finns det inte heller några generella skyddsavstånd mellan
byggarbetsplats och område där jakt kan bedrivas. Normal hänsyn och generell
försiktighet vad gäller kulfång gäller. Detta avser även toppfågeljakt. Denna tid är
begränsad, i regel tar byggnationen för ett projekt i föreliggande storlek mellan 12 –
15 månader. Under denna tid kan aktiviteten i området medföra att djur håller sig
undan vilket på så sätt skulle påverka jakten.
83(112)

Den slutliga bedömningen är att jakten på ska kunna fortgå i normal omfattning när
vindkraftverken är i drift. Den sammantagna bedömningen är att konsekvensen på
jakten i närområdet blir ringa.
Förebyggande åtgärder
Förebyggande åtgärder bedöms inte vara nödvändiga för att minska konsekvenserna
på områdets skogsbruksnäring eller jakt.
5.11 Hälsa och säkerhet
5.11.1 Ljudutbredning
Förutsättningar
Förutsättningar
Vindkraftverk alstrar två olika typer av ljud, mekaniska och aerodynamiska.
Moderna vindkraftverk alstrar i princip inget mekaniskt ljud, men det ljud som hörs
är ett ”svischande” från rotorbladen, se figur 26.
Ljudemissionen (det ljud som vindkraftverket skickar ut) från ett vindkraftverk med
en effekt om 2-3 MW brukar normalt ligga i storleksordningen 100 till 107 dB(A)
(vindkraftverkets s.k. källjud). Det är det värde på ett vindkraftverks ljudemission
som används vid beräkningar är när det blåser 8 m/s på 10 meters höjd, hos ett verk
placerat i öppet landskap.
Figur 26: Ljud från vindkraftverk (Källa: ÅF-Ingemansson AB)
Från källan sprids sedan ljudet ut över dess omgivning. Omgivande atmosfär och
materia dämpar ljudet vilket medför att ljudets styrka minskar med avståndet till
84(112)

mottagaren. Alltså beror ljudets spridning inte bara på ljudnivån utan även på
vindriktning, markförhållande - såsom topografi och ytråhet - samt metrologiska
förhållanden, såsom temperatur och fuktighet. Ljudnivån vid två olika mottagare kan
alltså vara olika även om avståndet till källan är densamma och ljudet från en källa
kan spridas olika långt beroende på om det uppkommer i slättlandskap eller skog.
Förekommer flera ljudkällor i omgivningen uppkommer en maskeringseffekt. Detta
innebär att vissa ljud inte upplevs lika märkbara på grund av att de överröstas av
andra ljud. Ljudet från vindkraftverk kan till exempel maskeras av ljud från trafik,
industrier m.m. men även av naturliga bakgrundsljud såsom vindsus och lövprassel.
Dessa naturliga ljud ökar i ljudstyrka när vindhastigheten ökar och därmed ökar
maskeringseffekten. Generellt brukar man säga att när vindhastigheten överstiger 8
m/s på 10 meters höjd över mark maskeras ljudet från vindkraftverken av naturliga
bakgrundsljud. 36
Oönskat ljud är allmänt benämnt som buller. Buller kan vid kontinuerlig exponering
uppfattas som obehagligt för människor och i värsta fall orsaka stress och ohälsa.
Studier tyder på att den faktiska störningen från ljud från vindkraftverk är subjektiv
och kan förutom ljudnivån bero på den allmänna inställningen till
vindkraftsetableringen samt huruvida vindkraftverken syns vid mottagaren eller inte.
Överlag konstateras dock att med ökad ljudnivå ökar antalet störda personer. 37
Några särskilt fastställda riktvärden för ljud från vindkraftverk finns inte. Enligt
praxis tillämpas emellertid det av Naturvårdsverket rekommenderade riktvärdet för
externt industribuller nattetid. 38 Riktvärdet utomhus nattetid vid bostäder är 40 dB(A)
i ekvivalent ljudnivå.
Riktvärdena för vindkraft kan jämföras med vägtrafiken där riktvärdet för ekvivalent
ljudnivå utomhus vid bostäder är 55 dBA och för maximal ljudnivå vid uteplatser är
70 dBA. Detta kan även jämföras med ljudnivån från andra källor i vår vardagliga
omgivning, se figur 27.
Karakteristiskt för vindkraftverk till skillnad från en förbipasserande bil är att ljudet
pågår kontinuerligt – vilket sannolikt är ett av skälen till att man valt en hög
säkerhetsmarginal genom att rekommendera riktvärdet 40dB(A), en nivå som alltså
för annat externt industribuller endast rekommenderas nattetid. Som jämförelse kan
man lyssna på ett modernt kylskåp som ofta avger ett ljud på cirka 40 dB(A).
36 Naturvårdsverket 2009, ”Ljud från vindkraftverk – reviderad utgåva av rapp 6241, koncept 20 april 2010”, NV
dnr 382-6897-07 Rv.
37 Pedersen, Eja; 2007, ”Human response to wind turbine noise – perception, annoyance and moderating factors”
38 Naturvårdsverkets Externt Industribuller – Allmänna råd (RR 1978:5)
85(112)

Figur 27: Ljudnivån från några vanligt förekommande ljudkällor
Effekter och konsekvenser
Planerad etablerings ljudpåverkan har beräknats genom utifrån Naturvårdverkets
modell från 2001. 39 Denna modell beskriver ljudspridningen vid ett ”worst case”
förhållande då de förutsätter vindförhållanden om 8 m/s på 10 meters höjd ovan
mark. Detta är då ljudet från vindkraftverk upplevs som tydligast, i relation till
förekomsten av maskeringseffekter från naturliga bakgrundsljud. Vidare antas inga
maskeringseffekter uppkomma från artificiella ljud såsom trafik och industrier i
beräkningarna. Nedan redovisas ljudspridningkarta från ljudberäkning för aktuellt
projekt. Det fullständiga resultatet redovisas i bilaga 11a.
Som jämförelse visas i bilaga 11b ljudberäkning för den exemplifierade alternativa
parkutformningen.
39 Ljud från vindkraftverk – rapport 6241
86(112)

Figur 28. Beräknad ljudspridning (Källa: E.ON Vind)
Sammantaget, tillsammans med redovisade förebyggande åtgärder, bedöms
projektets konsekvenser på människa och miljö vara ringa då utgångspunkten är att
klara 40 dB(A) och parklayouten planeras utifrån det.
Förebyggande åtgärder
Den slutliga parklayouten kommer att planeras för att innehålla 40 dB(A) vid
samtliga närliggande bostäder. Skulle det i efterhand, dvs när <strong>vindkraftpark</strong>en är i
drift, visa sig att ljudspridningen måste reduceras finns ytterligare förebyggande
åtgärder att vidta.
87(112)

I dagens moderna vindkraftverk finns styrsystem som möjliggör en reducering av ett
vindkraftverks ljudemission i efterhand. Rotorns hastighet kan reduceras så att
mindre ljud uppkommer vid de kritiska vindhastigheterna. Dock sker detta på
bekostnad av vindkraftverkets energiproduktion då man inte låter rotorn löpa fritt
med konsekvensen att verket inte kan nyttja den maximala vindenergin vid dessa
kritiska vindhastigheter.
Varje vindkraftverksmodell kan justeras i ett antal fördefinierade reduktionslägen,
vilket leder till att varje vindkraftverksmodell har ett visst antal
standardkälljudsnivåer. Med andra ord kan vindkraftverket inte reduceras till vilket
källjud som helst utan detta är fördefinierat av respektive verks leverantör.
5.11.2 Lågfrekvent ljud
Förutsättningar
Lågfrekvent ljud är enligt Boverkets definition ljud med en frekvens mellan 20 och
200 Hz. Detta ljud är hörbart vid gällande begränsningsvärde på 40 dB(A), men
ljudet från vindkraftverk har inte större innehåll av lågfrekvent ljud än andra vanliga
bullerkällor vid deras riktvärden, till exempel ljud från vägtrafik. Enligt
Naturvårdsverkets sammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från
vindkraftanläggningar från 2011 finns inga belägg för att lågfrekvent ljud från
vindkraftverk skulle medföra risk för allvarliga hälsoeffekter. 40 Dock finns studier på
att det lågfrekventa ljudet från ett vindkraftverk ökar desto större vindkraftverket är,
om än måttligt – ca 1 dB per fördubbling av verkets effekt.
Socialstyrelsen har satt upp riktvärden för bedömning av om olägenheter för
människors hälsa kan uppstå på grund av lågfrekvent ljud inomhus. 41 Inga riktvärden
finns för lågfrekvent ljud utomhus.
Effekter och konsekvenser
Det lågfrekventa ljudet bedöms inte komma att överstiga det av Socialstyrelsen
uppsatta riktvärdet mot bakgrund till att gällande begräsningsvärde avseende
normalvägt ljud på 40 dB(A) kommer att innehållas. Sammantaget bedöms
konsekvenserna på människors hälsa på grund av lågfrekvent ljud bli ringa.
Förebyggande åtgärder
Några ytterligare förebyggande åtgärder bedöms inte vara nödvändiga för att
begränsa påverkan från vindkraftverkens lågfrekventa ljudemission.
40 Naturvårdsverket, Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från
vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter, 2011
http://www.naturvardsverket.se/upload/07_verksamheter_med_miljopaverkan/Buller/vindkraftverk/Infralagfrekvent-ljud/Kunskapssammanstalln-infra-lagfrekv-ljud-vindkraft.pdf
41 Socialstyrelsen, Buller inomhus - Allmänna råd, SOSFS 2005:6 (M)
88(112)

5.11.3 Skuggor och reflexer
Förutsättningar
Då ett vindkraftverk under soliga tillfällen är i drift, ger rotorn upphov till en rörlig
skugga, vilken under kontinuerlig exponering kan upplevas som störande. En enskild
plats kan under korta perioder av ett dygn, utsättas för dessa skuggeffekter, när
verken befinner sig i linje mellan solen och den enskilda platsen.
Varaktigheten av en sådan enskild situation, vid en fastighet, beror främst på:
• solens vinkel i förhållande till vindkraftverk och den enskilda fastigheten
• solinstrålningens styrka, d.v.s. om det är solig eller molnig väderlek
• om verken är i drift, samt
• vindriktningen.
Om det blåser parallellt med solinstrålningen, kommer skuggeffekten att få störst
utbredning och ha längst varaktighet, eftersom verket då står med ”bredsidan” mot
solen.
Tidpunkter då skugga från vindkraftverken faller på olika platser i närområdet varierar
beroende på i vilket väderstreck i förhållande till vindkraftverken som platsen
ligger och vilken tid på året det är. Generellt kan sägas att platser som ligger väster
om verken får skugga under vår- och höstmorgnar. Platser öster om verken får
skugga under våren och hösten på kvällarna, se figur 29.
Figur 29: Skiss som visar skuggförhållanden under olika årstider.
I Boverkets vindkraftshandbok anges att en teoretiskt maximal skuggtid på 30 timmar
per år (utan hänsyn till molnighet, vindriktning och om verken är i drift eller ej)
eller faktisk skuggtid (d.v.s. den skuggtid som faktiskt kommer att uppstå) på 8
timmar per år inte bör överstigas.
89(112)

Textruta 1: Kategorisering av beräknad skuggtid från ett vindkraftverk enligt ”Vindkraftshandboken
planering och prövning av vindkraft på land och i kustnära vattenområde”, Boverket 2009.
1. Teoretiskt maximala skuggeffekten: den teoretiskt beräknade tid då solen lyser från
soluppgång till solnedgång från en molnfri himmel, då rotorytan står vinkelrätt mot
solinstrålningen och då vindkraftverket alltid är i drift.
2. Sannolik skuggeffekt: beräknad skuggeffekt baserad på väderprognoser och övriga
förutsättningar.
3. Faktisk skuggeffekt: den verkliga skuggtiden.
Effekter och konsekvenser
För att utreda projektets skuggeffekter enligt den exemplifierade huvudlayout som
presenteras i föreliggande handling har beräkning av den sannolika skuggeffekten
genomförts i beräkningsprogrammet WindPRO.
Den sannolika skuggeffekten skiljer sig från den teoretiskt maximala skuggeffekten
då beräkningen tar hänsyn till sannolikheten för solsken (d.v.s. utesluter den tid då
solen statistiskt sätt kan antas vara i moln), vindriktning samt uppskattad drifttid för
vindkraftverken, se textruta 1 ovan. Därav ger det en mer realistisk bild av den
skuggspridning som kommer att uppkomma och ska därför jämföras med den
rekommendation på 8 timmar som Boverket uppger. Dock skiljer sig den sannolika
skuggtiden från den faktiska skuggtiden (d.v.s. den skuggtid som faktiskt kommer att
uppstå) i den bemärkelsen att inverkan från vegetation och andra hindrande objekt ej
tas med i beräkningen. Alltså är det rimligt att anta att den faktiska skuggtiden
kommer att vara mindre än den beräknade sannolika skuggtiden, särskilt med tanke
på att aktuellt projektområde utgörs av ett skogsområde. Figur 30 presenterar den
beräknade sannolika skuggtiden från exemplifierad huvudlayout, för den kompletta
beräkningen hänvisas till bilaga 12a. Här redovisas även beräknad sannolik
skuggeffekt från den exemplifierade alternativa parklayouten. Statistik över antalet
soltimmar som använts i beräkningen har hämtats från vädermodell i mesoskala
benämnd STRÅNG utvecklad av SMHI. Statistik över förväntad drifttid utgår från
vindmätningsmast inom projektområdet. Resultatet presenteras som en
skuggspridningskarta samt som antalet skuggtimmar per år i utvalda
beräkningspunkter. De punkter som valts representerar det bostadshus som är närmst
projektområdet i respektive väderstreck.
Som jämförelse visas i bilaga 12b skuggberäkning för den exemplifierade alternativa
parkutformningen.
90(112)

Figur 30: Beräknad sannolik skuggtid utifrån exemplifierad huvudlayout (Källa: E.ON Vind).
Projektområdet markeras med rosa.
Ur skuggspridningskartan kan konstateras att ingen närliggande bostad erhåller en
beräknad sannolik skuggtid som överskrider Boverkets rekommenderade 8 timmar
avseende faktisk skuggtid. Vidare är det rimligt att anta att eftersom närområdet
består av skog kommer en stor del av beräknad skuggtid skärmas och därmed att den
faktiska skuggtiden bli än lägre.
Sammantaget konstateras att Boverkets rekommendationer kommer att innehållas
med god marginal och därav görs bedömningen att konsekvenserna på miljö och
människors hälsa på grund av skuggeffekter blir obetydliga.
91(112)

Förebyggande åtgärder
Inga förebyggande åtgärder bedöms vara nödvändiga.
5.11.4 Hindersbelysning
Förutsättningar
Vindkraftverken kommer att förses med hindermarkering i enlighet med
Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:155). Här anges regler för
hindermarkering beroende på vilken totalhöjd vindkraftverken kommer att ha.
Vindkraftverk mellan 45 – 150 m ska markeras med blinkande rött medelintensivt
ljus under skymning, gryning och mörker medan verk över 150 m ska markeras med
vitt högintensivit fast ljus dagtid, men dimmas nattetid. Det röda ljuset kan liknas vid
den de medelintensiva hindermarkeringsljus som används för mobilmaster (dock ej
blinkande), ett vanligt förekommande inslag i landskapsbilden idag. Finns samlad
bebyggelse inom en radie på 5 km från vindkraftverket ska det högintensiva ljuset
avskärmas så att ljusstrålen inte träffar marken på ett närmare avstånd än 5 km från
föremålet.
I en <strong>vindkraftpark</strong> kan de vindkraftverk som ej utgör parkens yttre gräns istället
förses med rött lågintensivt ljus, såvida inte Transportstyrelsen beslutar om
ytterligare markering.
Ljusstyrkan minskar med avståndet och ljuset blir svagare ju längre det färdas.
Samtidigt blir ljusbilden bredare och mindre intensiv. På samma sätt ändras
uppfattningen om ljuskällan (lampan). Ju längre bort den är desto mindre ser den ut
och den upplevs svagare och mindre intensiv.
Transportstyrelsen föreskriver ljusets styrka i candela (cd) vilket är ett mått på hur
mycket ljus en ljuskälla avger i en angiven vinkel. För att beskriva hur mycket ljus
som faller på en yta kan detta översättas till storheten belysningsstyrka som anges i
lux som beror på ljusets styrka (cd) och ytans avstånd till källan (m). Detta mått
beskriver själva upplevelsen av ljus på ett bättre sätt även om upplevelsen även beror
på ljus i omgivningen, betraktarens ögas adaption till ljuset och kringliggande ytors
reflekterande egenskaper.
I jämförande syfte kan nämnas att en ljuskälla med en ljusstyrka enligt
Transportstyrelsens föreskrifter om högintensivt ljus dagtid (100 000 cd) motsvarar
ca 1 lux på 500 meters avstånd eller ca 180 lux på 20 meters avstånd. Gatubelysning
i staden ger ca 10 lux och kontorsbelysning ca 300 – 500 lux. Dagsljus en mulen dag
motsvarar ca 2 500 lux.
Den föreskrivna ljusstyrkan för högintensivt ljus nattetid är 2 000 cd vilket genom
motsvarande resonemang motsvarar ca 0,01 lux på 500 meters avstånd och 4 lux på
20 meters avstånd. Stjärnljus ger också runt 0,01 lux när det träffar jordens yta. Detta
innebär att det ljus som färdas ut från lampan på vindkraftverket inte är särskilt starkt
och att det avtar snabbt med avståndet. Ljuset orkar inte lysa upp något utom det i sin
absoluta närhet, bara någon meter bort.
Det högintensiva vita ljuset är som starkast när vi har dagsljus. Även en mulen dag är
bakgrunden så pass ljus att risken för bländning från själva lampan är minimal. På
92(112)

natten lyser det högintensiva ljuset svagt och även om vi ser själva lampan tydligt
mot natthimlen är den inte tillräckligt stark för att uppleva natthimlen som upplyst.
Möjligheten för avskärmning av ljuskällorna mot horisontalplanet minskar ytterligare
upplevelsen.
Ljusbilden inom området där <strong>vindkraftpark</strong>en planeras och i dess närhet kommer
dock att förändras till följd av hindermarkeringen. En vindkraftanläggning innebär att
det tillkommer punktvis belysning men hur många av <strong>vindkraftpark</strong>ens ljus som är
synliga beror på var i landskapet man befinner sig.
Effekter och konsekvenser
Genom markering av vindkraftverken kommer de att vara synliga för de som vistas i
omgivningen. Dagsljus har en betydligt högre belysningsstyrka än föreskriven
hinderbelysning även vid avstånd på några hundra meter varför intrycket av
hinderbelysningen ej bör vara påtagligt under dagtid.
Hinderbelysningens påtaglighet vid skymning, natt och gryning begränsas genom att
ljuset avskärmas från att träffa marken inom 5 km. Dock kommer ljuset vara mer
påtaglig dessa tider än vid dagtid. Från de platser vindkraftverken kommer att vara
synliga kommer även hinderbelysningen att vara synlig.
För att åskådliggöra detta har experter på ljusdesign och experter på visualisering på
WSP tagit fram fotomontage från ett antal platser i närområdet över
hindermarkeringen. Vidare har även en animering genomförts för att åskådliggöra
hindermarkeringen tillsammans med vindkraftverk i drift. Fotomontage presenteras i
figur 31 och bilaga 10. Animationen bifogas separat. Här åskådliggörs även
skillnaden mellan det röda blinkande och det fasta vita ljuset.
Sammantaget görs bedömningen att, likt projektets bedömda påverkan på
landskapsbilden, påverkan från vindkraftverkens hindermarkering blir måttlig.
Figur 31: Fotomontage över hinderbelysning från fotopunkt 1.
Förebyggande åtgärder
Transportstyrelsens föreskrifter kommer att följas vilket i dagsläget innebär att
följande förebyggande åtgärder iakttas:
• Hinderbelysningen kommer att avskärmas mot markytan i närområdet
• Belysningen kommer att dimmas nattetid
93(112)

• Blinkande ljus kommer att synkroniseras
• Enbart verken i <strong>vindkraftpark</strong>ens ytterkanter kommer att förses med
högintensivt ljus utifrån Transportstyrelsens beslut i detta specifika fall.
Det bör dock poängteras att Transportstyrelsen för närvarande ser över sina
föreskrifter då avskärmning av markytan inom 5 km visat sig vara en teknisk
svårighet.
5.11.5 Elektromagnetiska fält
Förutsättningar
Elektromagnetiska fält är den gemensamma benämningen för de elektriska och
magnetiska fält som bland annat uppkommer vid överföring och användning av el.
Alltså finns dessa fält överallt i samhället och vi omges av dessa både utomhus och
inomhus i t ex våra hem. Magnetfältet minskar snabbt eftersom det normalt avtar
med kvadraten av avståndet från ledningen.
Den som bedriver en verksamhet där elektromagnetisk strålning uppstår är enligt lag
skyldig att, med hänsyn till verksamhetens art och de förhållanden under vilka
verksamheten bedrivs, vidta de åtgärder som behövs för att hindra eller motverka
skada på bl.a. människor. Strålsäkerhetsmyndigheten har utarbetat allmänna råd om
begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält. Dessa ger
grundläggande begränsningar samt referensvärden för elektromagnetisk strålning.
Vidare har Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och
Strålskyddsinstitutet gemensamt tagit fram och rekommenderat en
försiktighetsprincip. 42 Dock finns i dagsläget inga fastställda riktvärden för
elektromagnetiska fält.
Örnsköldsviks kommun har i sin översiktsplanering pekat ut områden som idag anses
vara fria från elektromagnetisk strålning. 43 Aktuellt projektområde är ej beläget i
något av dessa områden.
Effekter och konsekvenser
Det bedöms inte föreligga någon risk för påverkan på människors hälsa till följd av
elektromagnetisk strålning från föreliggande etablering. Avståndet till bostäder
kommer att vara sådant att styrkan på magnetfälten, både från vindkraftverken och
från annan elektrisk utrustning, inte, enligt dagens vetskap, utgör någon hälsorisk för
människor. Någon risk bedöms inte heller föreligga på människor som vistas i
området t ex i friluftslivssyfte.
Sammantaget bedöms alltså den elektromagnetiska strålningen från planerad
etablering medföra obetydliga konsekvenser för människors hälsa.
42
Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålskyddsinstitutet,
Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält, en vägledning för
beslutsfattare.
43 Örnsköldsviks kommuns hemsida,
http://www.ornskoldsvik.se/images/18.7ea3584b1223fdf85e180007782/L%C3%A5gstr%C3%A5lande+o
mr%C3%A5den+efter+samr%C3%A5d+maj+09.jpg, hämtad 20111017.
94(112)

Förebyggande åtgärder
Vid byggnation av transformatorstationer, generatorer samt förläggning av kablar
kommer de rekommendationer och försiktighetsmått som idag finns tillgängliga att
tillämpas.
5.11.6 Risker och sabotage
Förutsättningar
De flesta olyckor som uppkommit vid en vindkraftsetablering har skett i samband
med uppförande, avveckling, service och underhåll, bland annat till följd av att
säkerhetsvajrar lossnat. Det har även förekommit klämskador och fall från
ställningar. Dessa moment innefattar arbete på hög höjd vilket innebär större risker
och därav är särskilda försiktighetsåtgärder förskrivna av bland annat
Arbetsmiljöverket. Olyckor i samband med normal drift av vindkraftverk är mycket
ovanliga. 44
Räddningsverket tar upp risker med vindkraft i sin rapport ”Nya olycksrisker i ett
framtida energisystem”. 45 I rapporten anges bland annat risken för allvarliga olyckor
relaterat till olika energiproduktionssystem under hela produktionsprocessen
(inklusive produktion och transporter). Vid elproduktion med vindkraft uppskattas
antalet omkomna per GWeyr (Gigawattår energi (=8,76 TWh)) till 0,0073 vilket är
nästintill försumbart med tanke på att det år 2009 producerades ca 2,5 TWh från
vindkraft i Sverige. Om motsvarande beräkning görs för energiproduktion av kol och
olja är siffran 0,157 respektive 0,135 omkomna per GWeyr.
Räddningsverket drar slutsatsen att vindkraftverken i sig inte kan betecknas som
riskabla undantaget för de arbetsmiljörisker som nämndes tidigare. Att
vindkraftverken skulle förstöras under storm bedöms som en mycket osannolik
händelse.
Under mycket speciella förhållanden kan risk för isbildning och iskast föreligga.
Isbildning uppkommer främst vid ca 0 o C, hög luftfuktighet och på högre höjder. För
att detta fenomen ska inträffa krävs att vindkraftverken har stått stilla en längre tid i
kallt och fuktigt klimat. Hård snö eller is kan då ha fått fäste på vindkraftverkets
vingar och riskerar då att slungas iväg när rotorn återigen börjar snurra. Företeelsen
är mycket ovanlig och problem med nedisning har uppkommit främst på högre
höjder och i samband med speciella väderförhållanden, såsom dimma följt av frost
och underkylt regn.
Vid etablering av vindkraft i ett klimat där nedisning regelbundet förekommer
föreslår därför Boverket att speciella förebyggande åtgärder vidtas såsom att förse
vindkraftverken med issensorer. 46 I övriga områden nämner Boverket normal
regelbunden service och kontroll av vindkraftverken.
44 Boverket 2009, Vindkraftshandboken, ISSN: 1400-1012
45 Räddningsverket, 2007. ”Nya olycksrisker i ett framtida energisystem - Nya olycksrisker som kan
uppstå i ett framtida diversifierat energiförsörjningssystem”
46 Boverket 2009, Vindkraftshandboken, ISSN: 1400-1012
95(112)

5.11.7 Brand
Effekter och konsekvenser
Risken för att ett vindkraftverk skall falla omkull eller haveri på grund av sabotage
måste betraktas som liten med tanke på den mycket kraftiga konstruktionen. Tornen
kommer att utgöras av en cylinderformad stålkonstruktion som är 4 m i diameter och
med en godstjocklek på ca 50 mm (kan variera beroende på vilken tornhöjd som
slutligen etableras). I varje torn finns en låst dörr med en invändig lejdare. Tornet
grundläggs på en kraftig betongkonstruktion under mark, se avsnitt 3.6.
Viss risk för nedisning och därmed iskast kommer att föreligga inom projektområdet.
Förebyggande teknik är idag installerat i vindkraftverk och system för avisning är
under utveckling, se nedan.
I och med att ett fåtal människor bor/vistas i området samt att vindkraftverken är
placerade på ett relativt långt avstånd från genomfartsvägarna i området bör riskerna
för skador till följd av nedfallande is vara små.
Sammantaget bedöms riskerna för skador till följd av haverier och iskast som ringa.
Förebyggande åtgärder
Idag utrustas vindkraftverk med sensorer som känner av väldigt små obalanser i
rotorn orsakade av t.ex. isbildning. När obalans upptäcks sker en automatisk varning
om åtgärd är nödvändig. Bursjöliden Vind följer vindkraftleverantörernas arbete med
att utveckla avisningssytem noggrant och den självklara ambitionen är att alla nya
verk skall förses med sådan utrustning så snart denna finns att tillgå på den
kommersiella marknaden. Detta kan vara i form av att installera värmeslingor i
vindkraftverkens blad (för varmluft eller el) eller i form av förebyggande
ytbeläggning på vindkraftverkens blad.
Varningsskyltar kommer om nödvändigt att sättas upp för att uppmärksamma
förbipasserande om eventuella risker.
Vindkraftverken kommer inte att placeras närmare allmän väg än totalhöjden för
vindkraftverken.
Beträffande säkerheten vid arbete i själva vindkraftverket kommer gällande regelverk
att följas vilket innefattar bland annat följande:
• Att man aldrig arbetar ensam
• Att det finns såväl hiss som stege invändigt i tornen samt
• Att det i varje verk finns nedfirningsutrusning.
• Särskilda säkerhetsåtgärder vid arbete med starkström
Förutsättningar, effekter och konsekvenser
Risken för brand i vindkraftverkets maskinhus som i sin tur skulle kunna orsaka
skogsbrand har diskuterats. Brand i vindkraftverkets rotor/maskinhus är dock mycket
ovanligt. Vidare hårdgörs en yta kring varje vindkraftverk som kranplats vilket
motverkar till att en eventuell brand sprids till kringliggande skog. I regel låter man
därför en eventuell brand i vindkraftverket att självslockna.
96(112)

Eftersom tillfartsvägarna är utformade för fordon med lång last och stort axeltryck
finns god framkomlighet för räddningstjänstens fordon så att en eventuell brand kan
övervakas. Det bedöms därför heller inte finnas någon begränsning vad gäller
framkomligheten för räddningstjänstens fordon.
Utifrån angivna förebyggande åtgärder bedöms risken som låg att brand i
vindkraftverk skulle uppkomma och därigenom är risken att en sådan skulle sprida
sig till omkringliggande skog också låg. Sammantaget bedöms riskerna för
uppkomsten av med brand som ringa.
Förebyggande åtgärder
För att undvika brand är vindkraftverken utrustade med följande skydd:
I vindkraftverken finns sensorer som mäter temperaturen i följande punkter:
• I verkets transformator (alla tre faserna)
• I generatorn (alla tre faserna)
• I generatorns lager
• I växellådans olja samt i de yttersta lagren (på 2 MW verk)
• I hydrauloljan
• I omformaren
• I maskinhuset
I maskinhuset finns även kylfläktar för att reglera temperaturen.
Generatorns varvtal kontrolleras och systemet skall förhindra att rotorn får för hög
hastighet. Om det datorbaserade systemet havererar stannas rotorn automatiskt.
Alla vindkraftverk är också utrustade med åskskydd. Det finns ”receptorer” på
strategiska punkter i vingarna som ”fångar upp” blixten och leder bort den från
vingen till vindkraftverket och vidare till tornets jordledning.
Angående risken för brand i själva maskinhuset kan följande konstateras:
Skärmen kring maskinhuset består av olika höljen. Om det mot förmodan skulle
uppstå brand i maskinhuset, så finns det ett stort antal skruvar i kanterna på varje
hölje som håller detta på plats, och som skall förhindra att de faller ner till marken.
För att förhindra brand genom kortslutning eller liknande finns det i varje rotor en
s.k. ”Arc detector” som har till funktion att slå ifrån strömmen i händelse av kortslutning.
Med andra ord finns flertalet skyddsanordningar inbyggda i ett vindkraftverk som
standard för att förhindra brand.
5.12 Kumulativa effekter
Förutsättningar, effekter och konsekvenser samt förebyggande åtgärder
Närbelägna vindkraftprojekt kan orsaka kumulativa effekter i form av ökad ljud- och
skuggpåverkan samt ökad påverkan på landskapsbilden. Ca 10 km nordväst om
aktuellt projektområde avser E.ON Vind och Holmen att ansöka om tillstånd för en
97(112)

vindkraftetablering benämnd Brattmyrliden och ca 16 km sydväst om aktuellt en
vindkraftetablering benämnd Åliden. Tillstånd för dessa kommer att sökas för
ändamålet bildade projektbolag.
Vidare drivs två projekt ca 20 km nordost om projektområdet i regi av Kraftö och
Balticgruppen. Projekten innefattar totalt ca 90 vindkraftverk. Projekten innefattar
totalt ca 90 vindkraftverk och är under utveckling, dock ej givna miljötillstånd.
Ovan beskrivna projekt får anses vara belägna på sådant avstånd från projekt
Bursjöliden att kumulativa effekter i form av ljud- och skuggeffekter inte ska kunna
uppstå. Vidare kommer den visuella kumulativa effekten vara mycket begränsad.
Sammantaget bedöms konsekvensen på grund av kumulativa effekter vara ringa.
Kumulativa effekter som kan uppstå för rennäringen beskrivs i avsnitt 5.8
5.13 Påverkan under byggskedet
Förutsättningar
I ett första moment av byggskedet i fält sker vägdragning fram till platsen. Därefter
gjuts fundamenten på plats innan tornen och turbinerna monteras. Fundamentet
utgörs av en betongkonstruktion, anpassad till de lokala
grundläggningsförhållandena. Se avsnitt 3.6. Betongkonstruktionen kommer att
förläggas under mark.
Anläggningsfasen kommer att pågå under ca 12-15 månader, vilket innebär att de
störningar som är förknippade med denna fas är begränsade i tid och kortvariga. Bl.a.
med anledning av att det inte går att förutse när miljötillstånd meddelas är det svårt
att i nuvarande skede närmare beskriva under vilken period byggnationen kommer att
ske.
Effekter och konsekvenser
Under byggnationsfasen kommer både ljudeffekter och vibrationer att uppkomma i
samband med schaktningsarbeten, eventuella sprängningar, användande av
arbetsmaskiner samt transporter. Dessa konsekvenser är svåra att undvika och det
kan inte uteslutas att dessa kan uppfattas som störande för närboende.
Det kan inte uteslutas att eventuella sprängningsarbeten under en kort tid kan ge
upphov till ljudnivåer som överstiger 40 dB(A) vid närmaste bostadshus. Innan
sprängning kan genomföras måste även borrning ske som förberedelse. Även
genomförande av borrning kan generera viss ljudstörning vilken kan uppfattas som
störande.
För att minska antalet transporter kommer massbalans eftersträvas vid anläggandet
av vägar, montageplatser och uppställningsplatser. Detta innebär att det material som
hyvlas bort från höjder under grundläggningsarbetet används vidare i
anläggningsarbetet. Alltså kan en stor del av nödvändigt material tas på plats, dock
krävs tillförsel av krossmaterial.
Det beräknas krävas ca 2 200 transporter för vägmaterial, material till montageplatser
och uppställningsplatser samt transport av betong till fundamenten. Varje
98(112)

vindkraftverk transporteras med ca 10 stycken fordon till området och de kranar som
ska resa verken med ca 30 fordon per kran för att sedan monteras på plats.
Transporterna av vindkraftverken förväntas anlända via befintliga skogsbilvägar
söder och norr om området, se avsnitt 3.8. Vindkraftverken anländer troligen via E4,
och vid höjd med Örnsköldsvik via riksväg 352 och 1080. Det slutliga valet kommer
bl.a. att bero på den slutliga layouten och aktuella vägars kvalitet och behov av
förstärkning. Transportvägen för krossmaterial till vägg m.m. kommer även att bero
på vilka bergtäkter som slutligen blir aktuella. Flertalet bergtäkter är belägna inom
någon kms avstånd från projektområdet, se figur 21. Härifrån är det troligt att samma
väg in i projektområdet används som transport av vindkraftverken. Bursjöliden Vinds
avsikt är att välja den väg där minst intrång behöver göras i form av förstärkning och
breddning samtidigt som minsta möjliga störning på närboende uppstår.
Transporter medför ett visst utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft.
Dock kommer dessa utsläpp enbart pågå under själva byggskedet och alltså under en
begränsad tidsperiod.
Sammantaget kan konstateras att byggskedet kommer att medföra vissa störningar
inom området. Det kan inte uteslutas att t.ex. boende kring väg 352 kommer att
uppleva sig störda av transporterna. Störningarna kommer dock att uppstå under en
begränsad tid och åtgärder kommer att vidtas för minimera störningarna. Med
anledning härav bedöms de störningar som kan uppkomma under byggskedet som
måttliga.
Förebyggande åtgärder
Följande förebyggande åtgärder planeras:
• Naturvårdverkets allmänna råd om buller från byggarbetsplatser (NFS
2004:14) eller enligt tiden för etablering gällande myndighetsföreskrifter eller
rekommendationer kommer att iakttas.
• Vid eventuella sprängningsarbeten kommer täckning att ske med gummimattor
för att minska risken för stenkast, buller och damm.
• Transporter av material kommer företrädesvis att ske under veckodagarna samt
under dagtid då det är troligt att många av de boende i området inte är hemma
samt då det generellt upplevs som mindre störande. Med anledning av att
transporter av vindkraftverk och annat material kan ha lång transportväg kan
det dock inte uteslutas att transporter kan anlända till projektområdet under
någon annan tid på dygnet.
• För att minska ingrepp i natur- och kulturmiljön kommer definierade
parkutformningskrav att användas, se vidare avsnitt 3.
• Utifall ytterligare fornlämningar påträffas under byggnationsfasen, utöver de
som identifierats vid genomförd och planerad arkeologisk utredning, steg 1,
kommer arbetet att avbrytas och länsstyrelsen kommer att kontaktas.
99(112)

5.14 Avveckling efter drifttiden
Normalt dimensioneras vindkraftverken för att vara i drift under ca 25 år. Därefter
kan rörliga delar bytas ut (rotor mm) för fortsatt drift.
Efter avslutad drifttid kommer vindkraftverken (torn samt rotor) att demonteras. Till
stor del kan det material som används återvinnas efter det att anläggningen tagits ur
bruk. Stål och koppar kan säljas som skrot. Blad och annat material i glasfiber kan
idag antingen förbrännas (återvinning av energi) eller återvinnas och användas vid
exempelvis båttillverkning.
Under avvecklingsskedet kommer i likhet med byggskedet att ske en del transporter.
Dessa bedöms inte innebära några särskilda risker för vare sig hälsan eller miljön.
Efter att vindkraftverken tagits bort återställs marken på så sätt att skog kan
återetableras. Fundamentet av betong kommer att täckas över och lämnas kvar i
marken.
Sammantaget bedöms konsekvenserna från avvecklingen av vindkraftverken vara av
samma art och omfattning som de under byggskedet, d.v.s. måttliga.
100(112)

6 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL
Nedan redogörs för hur vindkraftsetableringen i Bursjöliden kan utvärderas i
förhållande till miljökvalitetsmål och miljömål:
6.1 Miljökvalitetsnormerna
Enligt 5 kap miljöbalken kan regeringen för vissa geografiska områden eller för hela
Sverige meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt
för att skydda människors hälsa eller miljön. Detta görs genom s.k.
miljökvalitetsnormer vilka anger förorenings- eller störningsnivåer som människor
eller miljön kan utsättas för utan fara för påtagliga olägenheter. Regeringen beslutar
om vilka myndigheter som är skyldiga att kontrollera att miljökvalitetsnormerna
uppfylls och det är respektive myndighet eller kommuns skyldighet att vidta de
åtgärder som behövs för att de ska uppfyllas. De normer som i dagsläget finns
utarbetade gäller miljökvalitetsnormer för utomhusluft, fisk- och musselodling,
vatten samt omgivningsbuller. Nedan anges de normer som bedöms vara relevanta
för planerad verksamhet. Miljökvalitetsnormerna för fisk- och musselvatten samt för
vatten har inte bedömts relevanta i detta sammanhang.
Miljökvalitetsnormer för utomhusluft (Luftkvalitetsförordning)
I luftkvalitetsförordningen finns fastställda miljökvalitetsnormer för kvävedioxid och
kväveoxid, svaveldioxid, kolmonoxid, ozon, bensen, partiklar (PM10 och PM2,5),
bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly i luft. Normerna anger den halt av
respektive ämne som maximalt får förekomma i utomhusluft.
Elproduktion med vindkraft bidrar inte med några emissioner till luften varför aktuell
vindkraftsetablering inte kommer att medverka till att miljökvalitetsnormerna för
utomhusluft kommer att överskridas. Under förutsättning att etablering av vindkraft
ersätter produktion av el från fossila källor innebär etablering av vindkraft istället
positiva effekter för miljön och luften. Som nämnts under avsnitt 4.3 skulle
uppförandet av aktuell <strong>vindkraftpark</strong> minska utsläpp till luften med ca 132 000 ton
koldioxid, ca 360 ton svaveldioxid och ca 330 ton kväveoxider per år.
Miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller
I förordningen om omgivningsbuller framgår att det genom kartläggning av
omgivningsbuller samt upprättande och fastställande av åtgärdsprogram ska
eftersträvas att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa
(miljökvalitetsnormer).
Förordningen föreskriver att kommuner med ett visst invånarantal (över 100 000
invånare) ska kartlägga bullret från vägar, järnvägar, flygplatser samt industriell
verksamhet inom kommunen samt upprätta och fastställa ett åtgärdsprogram. Vidare
framgår att Trafikverket och Luftfartsstyrelsen ska kartlägga buller från respektive
verksamhet som överskrider en viss trafiktäthet. Även åtgärdsprogram ska upprättas.
Vid bullerkartläggningen ska bl.a. antalet människor som bor i bostäder som utsätts
för buller inom intervaller av olika storlek redovisas.
101(112)

Några miljökvalitetsnormer i form av gränsvärden fastställs inte i förordningen.
Aktuell vindkraftetablering kommer att medföra en ökning av bullernivån inom det
aktuella området vilket framgår av genomförda ljudberäkningar i avsnitt 5.11.1 ovan.
6.2 Nationella miljömål
Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden. Miljökvalitetsmålen
beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser
som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Målen ska nås inom en generation, det vill
säga till 2020 (2050 då det gäller klimatmålet). Nedan beskrivs på vilket sätt som
Bursjölidens <strong>vindkraftpark</strong> bidrar till, eller på annat sätt påverkar möjligheten, att
uppfylla de miljömål som berörs av projektet.
Miljömålet Bara naturlig försurning
Vindkraftanläggningen kommer att bidra till måluppfyllelsen genom att utsläppen av
försurande luftföroreningar minskar då vindkraften ersätter förorenande energikällor
som exempelvis kolkraft.
Miljömålet Begränsad klimatpåverkan
Vindkraftanläggningen kommer att bidra till måluppfyllelsen genom att vindkraften
kan ersätta användningen av fossila bränslen.
Miljömålet Myllrande våtmarker
De våtmarker som förekommer inom projektområdet hyser inga höga naturvärden.
Våtmarker kommer i mesta möjliga mån att undvikas vid framtagande av den slutliga
parklayouten. Förebyggande åtgärder kommer att vidtas för minimering av påverkan
på mark och hydrologi, se avsnitt 5.1. Möjligheten att uppfylla miljömålet påverkas
därmed inte av vindkraftanläggningen.
Miljömålet Frisk luft
Vindkraften är en förnybar energikälla som bidrar till en ökad måluppfyllelse av
miljökvalitetsmålet för frisk luft genom att vindkraften ersätter andra mer
miljöskadliga energikällor.
Miljömålet Levande skogar
Risken för skadliga konsekvenser på höga naturvärden, kulturmiljövärden, sociala
värden eller friluftslivet i skogslandskapet är begränsade. Vid etableringen av
vindkraftanläggningen kommer de höga natur- och kulturmiljövärden som återfinns i
området att tas hänsyn till genom att de undantas från etablering. Ingen verksamhet
kommer att ske inom områden med höga natur- och kulturvärden. Då området i
övrigt utgörs främst av hårt brukad skog återfinns få viktiga befintliga strukturer för
den biologiska mångfalden i området. De få som finns kommer dock att bibehållas
på dagens nivå. Vid anläggande av nya strukturer som bryter mot det rationaliserade
skogsbrukets biotoper, som exempelvis nya vägar, kommer den biologiska
mångfalden även att påverkas positivt.
102(112)

Miljömålet Levande sjöar och vattendrag
De sjöar eller vattendrag med utpekade värden som finns nära det planerade
utbyggnadsområdet kommer inte att påverkas negativt av planerad etablering då
ingen etablering kommer att ske i områden med höga naturvärden. Flera
skyddsåtgärder planeras för att undvika påverkan på mark och hydrologi.
Möjligheten att uppfylla miljömålet påverkas därmed inte av vindkraftanläggningen.
Miljömålet Giftfri miljö
Vindkraftanläggningen kommer att bidra till måluppfyllelsen genom att utsläppen av
för miljön skadliga ämnen minskar då vindkraften ersätter förorenande energikällor.
Miljömålet Säker strålmiljö
Vindkraftanläggningen kommer att bidra till måluppfyllelsen genom att vindkraften
kan ersätta användningen av kärnkraft som energikälla.
Miljömålet Ingen övergödning
Vindkraftanläggningen kommer att bidra till måluppfyllelsen genom att vindkraften
kan ersätta användningen av fossila bränslen.
Miljömålet God bebyggd miljö
Lokaliseringen och utformningen av <strong>vindkraftpark</strong>en kommer att göras så att en god
hushållning med mark, vatten och andra resurser inte motverkas.
6.3 Regionala miljömål
Länsstyrelsen har antagit regionala miljömål med utgångspunkt i de nationella
miljömålen samt utformat ett antal länsegna delmål. Nedan kommenteras några av de
regionala mål och delmål som påverkas av planerad vindkraftanläggning.
Som regionala delmål för miljömålet Begränsad klimatpåverkan anges bl.a.:
• Minskade utsläpp av växthusgaser från fasta anläggningar
• Minskad användning av fossila bränslen i fasta anläggningar
• Minskad förbrukning av eldningsolja
• Minskad förbrukning av fossila drivmedel
Vindkraftanläggningen kommer att bidra till måluppfyllelsen genom att vindkraften
kan ersätta fossila bränslen.
Som regionala delmål för miljömålet Bara naturlig försurning anges bl.a.:
• Minskad markförsurning
• Inga biologiska skador på grund av försurning i sjöar och vattendrag senast
2020.
• Minskad försurning av sjöar och vattendrag
Vindkraftanläggningen kommer att bidra till måluppfyllelsen genom att utsläppen av
försurande luftföroreningar minskar då vindkraften ersätter förorenande energikällor.
103(112)

Som regionalt delmål till miljömålet Ingen övergödning anges bl.a.:
• Minskat nedfall av kväve
Vindkraftanläggningen kommer att bidra till måluppfyllelsen genom att utsläppen av
kvävenedfall minskar då vindkraften ersätter övergödande energikällor.
Som regionalt delmål för miljömålet Myllrande våtmarker anges bl.a.:
• God hänsyn i våtmarksområden
Vid etableringen av vindkraftanläggningen kommer ingrepp i våtmarker att undvikas
i möjligaste mån. Vindkraftanläggningen kommer inte att påverka miljömålet
negativt.
Som regionalt delmål för miljömålet Levande skogar anges bl.a.:
• Förstärkt biologisk mångfald
Vindkraftanläggningen kommer att bidra till måluppfyllelsen genom att nya
strukturer skapas i området som bryter det rationaliserade skogsbrukslandskapet där
småbiotoper kan bildas. Vid etableringen av vindkraftanläggningen kommer även de
höga natur- och kulturmiljövärden som återfinns i området att tas hänsyn till genom
att de undantas från etablering. Ingen verksamhet kommer att ske inom utpekade
värdeområden. Detta innebär att viktiga befintliga strukturer för den biologiska
mångfalden bibehålls på dagens nivå.
Som regionalt delmål till miljömålet God bebyggd miljö anges bl.a.:
• Hållbart samhällsbyggande
o Senast år 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande i
Västernorrlands län grundas på planer, program eller strategier för
bl.a. hur energianvändningen ska effektiviseras, hur förnybara
energiresurser ska tas till vara och hur utbyggnad av
produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och
vindkraft ska främjas.
Målet anger specifikt att vindkraftutbyggnad ska främjas, varför den planerade
etableringen bidrar till uppfyllelse av målet. 47
6.4 Lokala miljömål
Örnsköldsviks kommunfullmäktige antog i december 2010 en Miljö & Energistrategi
för Örnsköldsviks kommun – med lokala miljömål 48 som utgör kommunens samlade
miljömålsarbete och syftar till att motivera alla i kommunen att tillsammans
medverka till att skapa en hållbar framtid. Hållbar utvecklingen är basen i strategin,
som i första hand fokuserar på ekologisk hållbarhet. Som ett komplement till
47 Länsstyrelsen Västernorrlands län, Regionala miljömål,
http://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/Sv/om-lansstyrelsen/vart-uppdrag/hallbarutveckling/miljomal/mal/Pages/default.aspx,
hämtad 2011-10-25
48 Örnsköldsviks kommun, Miljö & Energistrategi för Örnsköldsviks kommun – med lokala miljömål,
december 2010
104(112)

visionen tillkommer ett åtgärdsprogram som följs upp och uppdateras årligen. Vid
sidan av detta finns även en kontinuerlig styrning av verksamheten i form av
dokumenterade rutiner, t.ex. planer, program, policys och strategier.
Kommunen har med utgångspunkt i de nationella och regionala miljökvalitetsmålen
definierat sju fokusområden för miljöarbetet i kommunen:
• Kunskap
• Energi och trafik
• Natur
• Bebyggd miljö
• Kretslopp
• Tillväxt
• Upphandling
För varje fokusområde har mål utpekats för kommunen i stort och för
kommunkoncernen. Nedan kommenteras några av de lokala mål och delmål som
berörs av planerad vindkraftanläggning.
Inom fokusområdet Energi och trafik har övergripande mål definierats:
• All energi ska användas på ett effektivt sätt. Den ska vara hållbart producerad
och klimatneutral.
• Trafikens påverkan på miljö och hälsa minskar och säkerheten ökar.
Målsättning för kommunen i stort är bl.a. att den totala förnybara elproduktionen ska
öka med 0,7 TWh jämfört med 2008 samt att de fossila koldioxidutsläppen ska
minska med 15 % jämfört med 2007, senast till år 2014. Till 2020 ska istället de
fossila koldioxidutsläppen ha minskat med 25 % jämfört med 2007 och den totala
förnybara elproduktionen ska ha ökat med 1,7 TWh jämfört med 2008.
Den planerade vindkraftanläggningen bidrar positivt till att uppfylla dessa mål.
105(112)

7 UPPFÖLJNING OCH KONTROLL
Verken kommer att besiktigas regelbundet och service kommer att ske med jämna
intervaller.
Vidare kommer vid behov en uppföljning av eventuella ljudstörningar samt skuggeffekter
att genomföras. Detta kan ske genom bl.a. mätningar eller genom en enkät
till de omkringboende vid <strong>vindkraftpark</strong>en. Även uppföljning av påverkan och
konsekvenser på rennäringen föreslås.
Ett förslag till kontrollprogram för verksamheten kommer att upprättas och lämnas
till tillsynsmyndigheten i god tid före ett byggnationsarbete påbörjas. Egenkontroll
enligt miljöbalken tillämpas.
106(112)

8 SAMLAD BEDÖMNING
Tabell 6 ger en sammanställning av bedömda konsekvenser på människors hälsa och
miljö. Bedömning tar hänsyn till de förebyggande åtgärder som planeras och angivits
under respektive avsnitt.
Tabell 6: Sammanställning av bedömda konsekvenser och risker.
Påverkansområde
Bedömd konsekvens
Mark- och vattenområden
Planer och program
Ringa konsekvenser
Etableringen bedöms verka för de riktlinjer för
vindkraft som är gällande för området.
Naturmiljö
Naturreservat, Natura 2000 och riksintresse
för naturvård
Övriga naturvärden enligt genomförd
naturvärdesinventering
Ringa konsekvenser
Ringa konsekvenser
Fauna
Fåglar
Fladdermöss
Vilt
Ringa konsekvenser
Ringa konsekvenser
Ringa konsekvenser
Kulturmiljö
Landskapsbild
Rekreation och friluftsliv
Övriga intressen
Ringa konsekvenser
Måttliga konsekvenser
Ringa konsekvenser
Ringa konsekvenser
Areella näringar
Skogsbruk och jakt
Rennäring
Ringa konsekvenser
Måttliga konsekvenser
Hälsa och säkerhet
Ljudutbredning
Lågfrekvent ljud
Skuggor och reflexer
Hinderbelysning
Elektromagnetiska fält
Risker och sabotage
Brand
Ringa konsekvenser
Ringa konsekvenser
Ringa konsekvenser
Måttliga konsekvenser
Obetydliga konsekvenser
Små risker
Liten risk
107(112)

Kumulativa effekter
Ringa konsekvenser
Påverkan under byggskedet
Måttliga konsekvenser
Avveckling efter driftstiden
Måttliga konsekvenser
Miljökvalitetsnormer och miljömål
Planerad etablering kommer inte medföra att någon
miljökvalitetsnorm överskrids. Planerad etablering
bidrar i stora delar till uppfyllelsen av miljömålen.
Utifrån tabellen kan konstateras att projektets största konsekvenser hör ihop med
påverkan på landskapsbilden (inklusive påverkan från hinderbelysningen) samt
påverkan under byggskede och avvecklingsskede. En påverkan på landskapsbilden är
svår att undvika vid en etablering av vindkraft. Områdets karaktär är av stor skala
med låg komplexitet vilket medför att vindkraftverken på ett bättre sätt harmoniserar
med landskapsbilden än om landskapet vore av liten skala och hög komplexitet.
Därav utgör vindkraftverken ingen skalkontrast på en övergripande nivå. Det
landskaps med mindre skala och högre komplexitet som återfinns vid de mer öppna
markerna längs Gideälven påverkas i liten grad eftersom planerad etablering bedöms
vara synlig från få ställen härifrån. Den sammantagna bedömningen av konsekvensen
på landskapsbilden har bedömts som måttlig. Antalet boende i närområdet är relativt
få.
Påverkan under bygg- och avvecklingsskede hör ihop med de transporter som krävs.
Vidare kan ljud- och vibrationseffekter inte uteslutas från själva anläggningsarbetet.
Det ska dock tilläggas att området utgörs av en skogsmark med ett rationellt skött
skogsbruk, vilket påverkar områdets befintliga värden i form av naturmiljö,
kulturmiljö och landskapsbild. Detta har även bekräftats i de underlagsstudier som
genomförts inom ramen för föreliggande ansökan. Vidare medför detta att området
redan idag periodvis är påverkat av maskinell aktivitet och buller.
Konsekvenserna för rennäringen bedöms till följd av föreliggande enskilt projekt i
och med de förebyggande åtgärder som vidtas, samt med hänseende till
projektområdets status för rennäringen, bli måttliga.
Vid en eventuell utbyggnad av de tre vindkraftprojekt som bedrivs i EON Vind och
Holmens regi inom den berörda samebyns marker kan kumulativa effekter väntas
uppstå för rennäringen. Konsekvenserna av dessa bedöms som stora om inte
föreslagen kompensationsåtgärden avseende stängsling längs järnvägen genomförs.
Samtidigt bedöms aktuella områden Åliden, Brattmyrliden och Bursjöliden vara väl
lämpade för vindkraft, vilket även bekräftas i den kommunala översiktsplaneringen.
Det av vikt att de områden som väl tas i anspråk för vindkraft är de mest lämpade för
ändamålet och att dessa nyttjas på bästa sätt ur energisynpunkt. Bolaget anser att
stora konsekvenser på rennäringen kan motiveras med den mängd förnybar
elproduktion som de tre projekten medför tillsammans och de positiva konsekvenser
detta medför miljön i övrigt.
Om kompensationsåtgärden däremot vidtas bedöms de kumulativa konsekvenserna
av aktuella projekt som ringa. Detta innebär i sig inte att kumulativa effekter på
108(112)

ennäringen uteblir, men att den kompensationsåtgärd som vidtas är av sådan art att
en hållbar rennäring kommer kunna fortsätta att bedrivas inom området även då
tillgängligheten till ett större antal områden försvåras.
Projektets negativa konsekvenser skall vägas mot dess positiva. Planerad anläggning
förväntas producera ca 132 GWh förnybar el. År 2010 producerades ca 3 500 GWh
el med vindkraft totalt i Sverige. Föreliggande projekt skulle alltså tillföra en
avsevärd andel ny vindkraftel i det svenska elproduktionssystemet. Elproduktion
med vindkraft medför minskade utsläpp av koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider
utifall denna el ersätter importerad el framställd genom kolkondens.
Den sammanvägda bedömningen av planerad etablering är att utifrån de
förebyggande åtgärder som planeras är projektets negativa konsekvenser acceptabla i
förhållande till den mängd förnybar energiproduktion en etablering av föreliggande
omfattning innebär och de positiva konsekvenser detta medför för klimat och miljön
i övrigt.
109(112)

9 REFERENSER
Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och
Strålskyddsinstitutet, Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska
och magnetiska fält, en vägledning för beslutsfattare
Boverket, Vindkraften och landskapet – att analysera förutsättningar och utforma
anläggningar, 2009
Boverket, Vindkraftshandboken, Planering och prövning av vindkraftverk på land
och i kustnära områden, ISSN: 1400-1012, 2009
Green M., Vindkraft, fåglar (och fladdermöss), Zoologiska avdelningen Lunds
Universitet, Presentation, 2010,
http://cvi.se/uploads/pdf/Temaseminarium%20Visby2010/Martin%20Green%20201
01013%20[Compatibility%20Mode].pdf, hämtad 2011-07-20
Jordbruksverket, Ängs- och betesmarksinventeringen 2002-2004, ÄoH 2284221,
Jordbruksverkets databas TUVA, https://etjanst.sjv.se/tuva2/site/index.htm, hämtad
2011-06-16
Ljud från vindkraftverk – rapport 6241
Länsstyrelsen Västernorrland, Åke Sidevärn, e-post 2011-05-23
Länsstyrelsen Västernorrlands län,
http://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/sv/djur-och-natur/skyddadnatur/skyddsformer/Pages/default.aspx?keyword=inventering+%c3%96rnsk%c3%b6
ldsvik, hämtad 2011-05-17
Länsstyrelsen Västernorrlands län, Naturreservat i Västernorrland,
http://naturreservat.y.lst.se/ornskoldsvik/getingstaliden/vagbeskrivning.4.1424b7b10
c384fad2f80002304.html, hämtad 2011-06-13
Länsstyrelsen Västernorrlands län, Regional landskapsanalys – med fördjupning
gällande landskapets tålighet för vindkraft, 2010:27, projektnr: 5760, 2010
Länsstyrelsen Västernorrlands län, Regionala miljömål,
http://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/Sv/om-lansstyrelsen/vartuppdrag/hallbar-utveckling/miljomal/mal/Pages/default.aspx,
hämtad 2011-10-25
Länsstyrelsen Västernorrlands län, Västernorrlands läns landsting, Länsmuseet i
Västernorrland, Kulturarv i utveckling – Strategiskt kulturarvsprogram för
Västernorrland 2011-2015, Remissutgåva 2011-04-27,
http://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/Sv/nyheter/2011/Pages/kulturarv-iutveckling---strategiskt-program-for-vasternorrland-2011-15.aspx,
hämtad 2011-06-
01
Länsstyrelsen Västernorrlands län, Västernorrlands läns vindkraftspolicy –
Lokalisering, utformning, utvecklingsmöjligheter och vindkartering, 2001
Länsstyrelsens GIS-tjänst, http://gis.lst.se/lstgis/, hämtad 2011-05-17
Länsstyrelsens GIS-tjänst, http://gis.lst.se/lstgis/, hämtad 2011-05-17
110(112)

Naturvårdsverket, Externt Industribuller – Allmänna råd (SNV RR 1978:5)
Naturvårdsverket, Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från
vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter, 2011,
http://www.naturvardsverket.se/upload/07_verksamheter_med_miljopaverkan/Buller
/vindkraftverk/Infra-lagfrekvent-ljud/Kunskapssammanstalln-infra-lagfrekv-ljudvindkraft.pdf
Naturvårdsverket, Ljud från vindkraftverk – reviderad utgåva av rapp 6241, koncept
20 april 2010, NV dnr 382-6897-07 Rv., 2009
Pedersen, Eja, Human response to wind turbine noise – perception, annoyance and
moderating factors, 2007
Räddningsverket, Nya olycksrisker i ett framtida energisystem - Nya olycksrisker
som kan uppstå i ett framtida diversifierat energiförsörjningssystem, 2007
Sametingets hemsida, http://www.sametinget.se/8956, hämtad 2011-05-23
Sametingets hemsida, Karta över riksintressen, Karta över strategiska platser, Karta
över renens viktiga områden, Karta över årstidsland, http://www.sametinget.se/8956,
hämtade 2011-05-23
SGU karttjänst, ”Kartvisare berg”, http://www.sgu.se/sgu/sv/produktertjanster/kartvisare_berg.html,
hämtad 2011- 10-27
Socialstyrelsen, Buller inomhus - Allmänna råd, SOSFS 2005:6 (M)
Ödeen A. & Håstad O., Havsbaserad vindenergi ur ett fågelperspektiv-kraftverkens
synlighet för fågelögat, Naturvårdsverkets rapport 5746 från Vindval, 2007
Örnsköldsvik kommun hemsida, Naturvårdsprogram,
http://www.ornskoldsvik.se/Kommunen/Samhallsutveckling-ochplanering/Pagaende-planer-och-projekt/Planer-och-program-pasamrad/Naturvardsprogram-forslag.html,
hämtad 2011-05-13
Örnsköldsviks kommun hemsida, Fiskeinformation och karta – Gideå Västra
fiskevårdsområde, http://www.ornskoldsvik.se/Kultur-fritid-ochturism/Friluftsliv/Fiske/Fiskeguiden/Fiskevatten---info/Gidea-vastra.html,
hämtad
2011-06-16
Örnsköldsviks kommun, Förslag till översiktsplan för strandskydd i Örnsköldsviks
kommun, Kommunledningsförvaltningen, mars 2011
Örnsköldsviks kommun, Förslag till översiktsplan för strandskydd i Örnsköldsviks
kommun, Kartbilaga - Redovisning av områden för landsbygdsutveckling (LISområden),
mars 2011
Örnsköldsviks kommun, Kulturmiljöprogram, 2003
Örnsköldsviks kommun, Kulturmiljöprogram, 2003, interaktiv karta,
http://ornkartan.ornskoldsvik.se/kulturobjekt/, hämtad 2011-06-01
Örnsköldsviks kommun, Miljö & Energistrategi för Örnsköldsviks kommun – med
lokala miljömål, december 2010
111(112)

Örnsköldsviks kommun, Strandskydd,
http://www.ornskoldsvik.se/download/18.554362d3120aa0e56a87ffe344/Strandskyd
d%2C+information.pdf, hämtad 2011-06-13
Örnsköldsviks kommun, Vindkraft i Örnsköldsvik – Tillägg till Översiktsplan 2007
för Örnsköldsviks kommun, 15 december 2008
Örnsköldsviks kommun, Översiktsplan 2007 för Örnsköldsviks kommun, karttjänst,
http://ornkartan.ornskoldsvik.se/karta/?Oversiktsplan, hämtad 2011-06-08
Örnsköldsviks kommun, Översiktsplan 2007 för Örnsköldsviks kommun, 2007
Örnsköldsviks kommun, Översiktsplan 2007 för Örnsköldsviks kommun, Bilaga 4,
2007
Örnsköldsviks kommuns hemsida, Elektromagnetisk strålning,
http://www.ornskoldsvik.se/images/18.7ea3584b1223fdf85e180007782/L%C3%A5g
str%C3%A5lande+omr%C3%A5den+efter+samr%C3%A5d+maj+09.jpg, hämtad
2011-10-17
Översiktsplan 2007 för Örnsköldsviks kommun, Bilaga 1 Riksintressen för
naturvård, 2007
112(112)