Test av Allan eC och MMX med punktskriftsdisplay

Test av Allan eC
och MMX med
punktskriftsdisplay

Test av Allan eC
och MMX med
punktskriftsdisplay
Andreas Richter och Jane Eriksen

© Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2011
Författare: Andreas Richter och Jane Eriksen
Ansvarig informatör: Anna Karbin-Lund
Ansvarig handläggare: Andreas Richter
URN:NBN:se:hi-2011-11355 (pdf)
Artikelnummer: 11355-pdf
Publikationen kan hämtas i pdf-format på www.hi.se/11355.
Den kan också beställas i alternativa format från HI, tfn 08-620 17 00.

Förord
Rapporten är en sammanfattning av de erfarenheter som Andreas Richter
och Jane Eriksen gjorde under ett antal användartester av hur totalkonversationsprogrammen
Allan eC och MMX fungerar i kombination med
skärmläsare och punktskriftsdisplay. Leverantörer och tillverkare av
program, liksom den som förskriver eller anpassar program, kan ha nytta av
rapporten.
Testerna ger en bild av hur Jane, som har dövblindhet, använder och
hanterar text- och bildtelefonprogrammen Allan eC och MMX. Andreas
och Jane ger exempel på möjliga förändringar i programmen som skulle
förenkla användningen. Förhoppningen är att tillverkarna kan förbättra
programmen i kommande versioner.
Erfarenheterna baseras på Janes preferenser, de kan inte väntas vara
representativa för alla personer med dövblindhet. Bland personer med
dövblindhet finns olika preferenser och behov, bl.a. beroende på graden
av hörsel- och synnedsättning, datorvana m.m.
Författarna har inte haft kontakt med personer med olika ”grader” av
dövblindhet – alltså kan det finnas fler åtgärder som kan behövas för att
förändra och förbättra Allan eC och MMX för personer med dövblindhet.
T.ex. är programmens grafiska gränssnitt inte utvärderat, vilket är
avgörande för en person med nedsatt syn.
1

Innehåll
Förord ......................................................................................................... 1
Bakgrund .................................................................................................... 3
Om användning av dator ............................................................................ 3
Om behovet av utbildning .......................................................................... 4
Hjälpmedel som använts i testerna ............................................................. 4
Skärmläsare ................................................................................................ 5
Navigering med skärmläsaren SuperNova ............................................. 5
Allan eC ...................................................................................................... 5
Kortkommandon och Allan eC ............................................................... 6
Allan eC med JAWS ............................................................................... 6
Allan eC med SuperNova ....................................................................... 7
MMX .......................................................................................................... 7
Grundförutsättningar för att använda MMX ........................................... 8
Navigering generellt i MMX .................................................................. 8
Textkommunikation i samtal .................................................................. 9
Att hitta inkommande och utgående text .............................................. 10
MMX med JAWS ................................................................................. 10
MMX med SuperNova.......................................................................... 10
Att använda bildtelefoniförmedlingen Bildtelefoni.net ............................ 11
Ej förbokat samtal med endast teckenspråkstolk .................................. 11
Förbokat samtal med skriv- och teckenspråkstolk ................................ 11
Om förmedlingstjänsterna och hjälpmedlen ............................................. 13
Förmedlingstjänsterna Bildtelefoni.net och Texttelefoni.se ................. 13
Hjälpmedel ............................................................................................ 14
2

Bakgrund
Personer med dövblindhet som inte har möjlighet att använda taltelefon för
att ringa samtal kan kommunicera på distans på andra sätt. För indirekt
kommunikation kan sms och e-post fungera bra. För direktkommunikation
behövs hjälpmedel som gör det möjligt att kommunicera direkt via text eller
rörlig bild. Det lämpligaste sättet att kommunicera kan bero på graden av
hörsel- och synnedsättning och om personen använder teckenspråk eller
inte. Hjälpmedlen som vanligtvis används är dator med utrustning och
program för alternativ telefoni (text- och bildtelefoni), skärmläsarprogram
och punktskriftsdisplay. Det möjliggör direktkommunikation med en annan
person som använder alternativ telefoni. Telefonsamtal till och från hörande
personer som använder taltelefon görs via någon av
Kommunikationsmyndigheten PTS tjänster texttelefoniförmedling eller
bildtelefoniförmedling.
På sidan 13 börjar ett avsnitt som förklarar förmedlingstjänsterna och
hjälpmedlen.
Om användning av dator
Under testerna stötte vi på många små hinder som inte varit relaterade
enbart till de program vi testade. Jane har i testerna använt Windows 7 som
skiljer sig till viss del Windows XP, den version Jane var van vid.
När man navigerar och läser via punktskriftsdisplay är det svårare att veta
vad som är relevant av all text som finns i en dator. Mycket information
som visas på datorskärmen har underförstådda budskap i grafiken, som inte
kan uttydas när man enbart får information via punktskriftsdisplayen.
Exempel på information som är störande och svår att avgöra relevans för är
meddelanden som visas i Windows aktivitetsfält. Dessa kan dyka upp under
ett par sekunder på skärmen och visas också i punktdisplayen. Det är svårt
att avgöra vilket program som är avsändare för meddelandet och att hinna
läsa det innan meddelandet försvinner. Då är det viktigt att veta vilka
program som finns i datorn, vilka som är igång, och ungefär vad
programmen används till, för att snabbt kunna bedöma om ett meddelande
eller en dialogruta kräver åtgärd.
3

Om behovet av utbildning
En av våra viktigaste erfarenheter var att det krävs mycket tid för att lära
sig behärska dator med skärmläsare och punktskriftsdisplay. Varje nytt
Windows-program som ska användas har sin struktur och sitt sätt att
navigera och det är mycket tids- och tålamodskrävande att utforska
programmen helt på egen hand.
För en person som är beroende av att surfa på webben för att komma åt
information och av att använda alternativ telefoni för kommunikation med
släkt, vänner, myndigheter m.fl. får datorn inte fallera. Nästan alla moderna
datorprogram uppdateras regelbundet och det medför ibland förändringar i
användargränssnitt. Detta kräver att man på nytt behöver lära sig hur man
ska navigera i det. En person med dövblindhet som behöver sin dator för
att kommunicera med andra riskerar att begränsa sitt datoranvändande till
enbart direktkommunikation/alternativ telefoni av rädsla för att annan
användning ska ställa till med tekniska problem som gör att datorn inte
längre kan användas för direktkommunikation.
För dem med en sådan grad av dövblindhet att datoranvändning kräver
hjälpmedel behövs därför utbildning i ”vanlig” datoranvändning, som t.ex.
att surfa och använda e-post.
Hjälpmedel som använts i testerna
Under testerna fick vi låna programmen Allan eC och MMX av tillverkarna
Omnitor respektive nWise. Det fanns vid testernas genomförande ytterligare
en totalkonversationsenhet på den svenska marknaden, TM-9000. Den har
inte testats då den enligt tillverkaren inte stöder navigering och läsning med
punktskriftsdisplay.
Följande programvara har använts i testerna:
� Totalkonversation Allan eC version 4.30.23. Samtal med en Allan eC
4.20.0
� Totalkonversation MMX version 5.0.10.6650. Ett snabbt test med
nWises prototyp särskilt framtaget för personer med dövblindhet gjordes
också, men inga skillnader i navigering med skärmläsare/punktskriftsdisplay
upptäcktes
� Skärmläsare JAWS version 11.0.1476
� Skärmläsare SuperNova version 12.0.2
4

� Punktskriftsdisplay Baum SuperVario2 - 40 (med 40 celler/tecken)
� Dator Dell Latitude E6510 med operativsystemet Windows 7
Skärmläsare
På den Svenska marknaden dominerar två skärmläsarprogram, JAWS och
SuperNova. Inledningsvis använde vi skärmläsarprogrammet JAWS
tillsammans med Allan eC och MMX. Under testernas gång valde vi att
byta till skärmläsaren SuperNova då det visade sig att Allan eC inte är gjort
för att fungera tillsammans med JAWS.
Navigering med skärmläsaren SuperNova
Vid navigering med skärmläsarprogrammet SuperNova är det möjligt att
välja mellan två lägen, ”fysiskt” och ”logiskt”. I logiskt läge visas enbart ett
objekt i taget på punktskriftsdisplayen. Det fysiska läget visar flera objekt
samtidigt. Nedan ges ett exempel.
SuperNova i logiskt läge: När markören står på skrivbordet visar
punktskriftsdisplayen ”Dator”.
SuperNova i fysiskt läge: Punktskriftsdisplayen visar flera av de objekt som
finns på skrivbordet, ”Dator Allan eC iTunes” visas. Det objekt som
markören står på är understruket.
Allan eC
Vid läsning av inkommande text i Allan eC kan markören flyttas fritt. Det
går att följa och läsa texten i den takt man själv önskar, det görs t.ex. med
datorns piltangenter. Genom att klicka på upp/ner-tangenterna kan vi stega
igenom rad för rad i texten. Beroende på hur många tecken/punktskriftsceller
som kan visas på punktskriftsdisplayen kan man behöva ”byta rad”.
Ett bättre sätt att göra det är att ställa in textstorleken i Allan eC så att lagom
antal tecken visas för varje rad på punktskriftsdisplayen. Om t.ex.
punktskriftsdisplayen har 40 tecken blir det enklare att navigera om texten i
Allan eC förstoras så att ca 40 tecken visas per rad. Denna inställning kan
behöva göras av en seende person, eftersom man måste titta på skärmen för
att uppskatta hur många tecken som visas per rad.
I övrigt tycker vi att det är mycket bra att man bläddrar fritt i texten och
läser i den takt som passar.
5

När vi använt Allan eC har vi blivit förbryllade av att saker beter sig olika
vid olika tillfällen. Vi har inte hittat någon förklaring till detta, och kan inte
utesluta att det beror på hur Allan eC samverkar med skärmläsarprogrammet.
Kortkommandon och Allan eC
Alt+h: I den version av Allan eC som testats användes kommandot Alt+h
för att få helskärmsläge. I helskärmsläget verkar det inte gå att läsa
inkommande text. Om man av misstag tryckt på Alt+h blir det lätt
förvirrande att texten försvunnit. Det skulle underlätta om texten gick att
läsa även i helskärmsläget.
Alt: Vid ett tillfälle upptäckte vi att det gick att trycka på Alt för att växla
mellan inkommande och utgående textrutor. Annars användes Alt+i
respektive Alt+u för att växla till respektive textruta. Vid nästa tillfälle då vi
testade att använda Alt för att växla mellan inkommande och utgående text
fungerade det inte på samma sätt, då flyttade markören till Arkiv-menyn.
Det är svårt att lära sig navigera i program om de inte fungerar likadant från
gång till gång.
Allan eC med JAWS
Omnitor, tillverkare av Allan eC, rekommenderade oss att använda
SuperNova som skärmläsningsprogram istället för JAWS. Allan eC var inte
utvecklat för JAWS och Omnitor kunde därför inte garantera att
6

programmen fungerade tillsammans. De bistod inte heller med support till
JAWS-användare. På grund av det valde vi ganska tidigt att avsluta våra
tester av Allan eC tillsammans med JAWS.
Textkommunikationen under samtal fungerade inte bra när vi testade JAWS
i kombination med programmet Punktvisning. De inledande orden syntes i
displayen, och vissa rader syntes i texten, men merparten av texten i rutan
”inkommande text” syntes inte. Vid ett testtillfälle ”försvann” menyvalet
”Passage”. På skärmen var ”Passage” gråmarkerad, men i punktskriftsdisplayen
visades inte texten.
Allan eC med SuperNova
Inkommande och utgående text
Vid användning av SuperNovas fysiska läge syntes hela tiden texten
”inkommande text” eller ”utgående text” längst till vänster i punktskriftsdisplayen.
Om man använder en kort variant av punktskriftsdisplay som inte
har så många punktskriftsceller/tecken blir det omständligt att läsa, eftersom
endast några få tecken av den skickade/mottagna texten visas i punktskriftsdisplayen.
Inkommande och utgående text visas efter varandra i
punktskriftsdisplayen, d.v.s. inkommande text i ett stycke och utgående text
i nästa stycke (enligt turtagningen som görs under samtalet). Det upplevdes
ungefär som att texten presenterades i samma fönster.
I logiskt läge visades enbart den text som skickats eller tagits emot,
beroende på om markören var i rutan för inkommande eller utgående text.
När man under samtalet växlade från rutan för utgående text till rutan för
inkommande text hamnade markören i början av texten. Under längre
samtal blev det lite omständligt eftersom markören måste flyttas till slutet
av den inkomna texten. För att snabba på nedflyttningen kan man trycka
kortkommandot Ctrl-End.
MMX
Inför testerna hade vi kontakt med MMX:s tillverkare nWise. De berättade
att de (våren 2011) utvecklar en särskild texttelefonklient för personer med
dövblindhet, avsedd för den danska marknaden. Dövblindklienten tas fram i
samarbete med Foreningen af Danske DøvBlinde (FDDB). De synpunkter
som presenteras här kan förhoppningsvis tas tillvara av nWise och FDDB i
den fortsatta utvecklingen av texttelefonklienten. Vi har haft tillgång både
7

till den prototyp som utvecklas för den danska marknaden och den MMXversion
som används i Sverige (våren 2011). Enligt en utvecklare hos nWise
låg skillnaden mellan den danska och den svenska klienten i det grafiska
gränssnittet. Navigering med skärmläsare görs på samma sätt i de båda
klienterna.
Vi valde därför att genomföra testerna med den MMX-version som
användes i Sverige.
MMX samtalsfönster. Överst i fönstret visas bilden i videosamtalet. Nederst visas rutor för
inkommande och utgående text. Mellan videorutan och textrutorna finns ett antal knappar.
Grundförutsättningar för att använda MMX
För att navigera i MMX med punktskriftsdisplay var vi tvungna att
installera ett tillägg till programmet Java – Java Access Bridge (JAB). Om
inte JAB installeras är punktskriftsdisplayen helt tom när MMX används.
JAB installeras inte per automatik när MMX installeras. Vi hittade inte
information om att JAB behövs i MMX:s bruksanvisning. Vi tror att det
skulle underlätta för användare och tekniker i landsting om JAB
installerades automatiskt när MMX installeras på en dator. JAB kan laddas
ner kostnadsfritt från webben, och är ett relativt litet program, 1 MB.
Navigering generellt i MMX
När MMX öppnades visades ett fönster med olika flikar på skärmen, dessa
fungerade som menyer. Flikarna hette Kontaktlista, Samtalshistorik,
8

Meddelanden samt en flik med symbolen kugghjul. Flikarna syntes väl på
skärmen, men om man navigerade endast med punktskriftsdisplay behövde
man veta att flikarna fanns där, och att det gick att växla mellan dem, för att
överhuvudtaget hitta dem. Det var alltså viktigt att få en handfast instruktion
i hur man navigerade i MMX för att komma igång.
Man kunde använda tabb för att flytta markören mellan olika fält och
knappar i MMX. När markören var på en flik användes istället
piltangenterna för att växla mellan flikarna. Alla piltangenter, både
höger/vänster och upp/ner, behövdes för att komma åt alla flikar.
Om man navigerar via tangentbordet i andra program är Alt det vanligaste
sättet att flytta markören till menyn. Piltangenterna används då för att
bläddra bland menyalternativ, upp/ner för att göra menyval i en meny och
höger/vänster för att växla meny. Eftersom MMX saknar motsvarande
menyer som vanligtvis finns i Windows-program, flikarna motsvarar
menyer, tror vi att det skulle underlätta om man kunde navigera bland
MMX flikar på samma sätt som man navigerar i menyer i andra program.
Under testerna hade vi generella problem med att förstå var markören var –
på Windows skrivbord eller i ett MMX-fönster – och det var inte helt lätt att
flytta markören till önskat ställe.
Kortkommandot Ctrl-h skulle användas för att lägga på samtal, men det
fungerade inte när fokus var i textrutan. Då resulterade Ctrl-h istället i att
det senast skriva tecknet raderades från skärmen. Det var förvirrande att
kortkommandot gav olika effekt beroende på var markören stod.
Textkommunikation i samtal
När man läste inkommande text i MMX följde markören hela tiden de nya
tecknen som togs emot. Det innebar att tecknen ”åkte” eller ”rullade” från
höger till vänster på punktskriftsdisplayen. Det går att anpassa hur snabbt
tecknen ska ”åka” till den individuella lästakten i MMX:s inställningsmeny.
Om man aktiverat att texten ska ”åka” långsamt skickas även texten ”Var
snäll och skriv mycket långsamt!” till den person man kommunicerar
med.
Att texten ”åker” på punktskriftsdisplayen medför att man måste vara
mycket uppmärksam. Om man tappar uppmärksamheten ett ögonblick och
då missar viss text får man vänta tills den andra personen skrivit klart för att
läsa det man missat. Om den andra personen då börjar skriva på nytt tappar
man bort sig, texten på punktskriftsdisplayen byts då ut mot den nyare
texten.
9

Efter testernas genomförande har vi fått veta att det finns en funktion i den
dövblindklient nWise utvecklar för den danska marknaden, som gör att
texten ”fryses” efter 40 tecken. Mer text visas först när användaren trycker
på ett särskilt kortkommando. Funktionen kan underlätta problemet med att
texten ”åker” genom att låta användaren själv bestämma lästakt.
Att hitta inkommande och utgående text
Det går att välja om inkommande och utgående text ska blandas och visas i
samma ruta eller hållas isär och visas i olika textrutor. Jane föredrog att ha
inkommande och utgående text i separata rutor för att kunna särskilja vem
som skrivit vad och snabbare gå tillbaka i texten och läsa vad som skrivits.
Det är inte helt enkelt att navigera till textfönstret/-en. Det går att använda
tabb för att flytta markören mellan knappar, textrutor m.m. i MMX. Vi
tycker dock att det kan behövas ett eller flera särskilda kortkommandon för
att snabbt flytta markören till textrutorna för inkommande och utgående
text, eftersom det är stressande att tabba runt i MMX när man snabbt
behöver hitta tillbaks till textrutorna.
MMX med JAWS
Att använda skärmläsaren JAWS med MMX var inte helt oproblematiskt.
Om JAWS är i läget ”PC-markör” går det att navigera och läsa, men när
JAWS är inställt i ”JAWS-markör” fungerar det inte alls.
När JAWS är i radläge upplevdes andra problem. När vi använde MMX
hade vi ställt in så att inkommande och utgående text skulle visas i två
separata textrutor. När markören flyttades till rutan för inkommande text
visades annan text på punktskriftsdisplayen än den som visades på skärmen.
MMX med SuperNova
Även då MMX används med skärmläsaren SuperNova uppstår en del
konstigheter. När markören ställdes i logiskt läge flyttades markören från
MMX till Windows skrivbord. I praktiken kunde alltså inte logiskt läge
användas i MMX, eftersom markören inte ”hittar” MMX.
10

Att använda bildtelefoniförmedlingen Bildtelefoni.net
Bildtelefoniförmedlingen erbjuder personer som vill använda teckenspråk
men få skriven text tillbaka att förboka tid för samtal via Bildtelefoni.nets
kundtjänst.
Ej förbokat samtal med endast teckenspråkstolk
Jane testade att ringa samtal till Bildtelefoni.net utan att bokning gjorts i
förväg. Samtalet började med att Jane förklarade att hon har dövblindhet
och läser text på punktskriftsdisplay och att hon inte ser när tolken tecknar.
Tolken skrev några ord som svar till Jane och kopplade upp samtalet till
Andreas, som var den Jane ville ringa till, Andreas använde taltelefon.
I praktiken kunde konversationen mellan Jane och Andreas inte genomföras,
situationen blev för komplex för tolken att hantera. Till viss del kan det bero
på respektive tolks vana att skriva på tangentbord, men för att ha möjlighet
att genomföra ett samtal där parterna inte kommit överens om en strikt
turtagning ställs höga krav på att tolken fått träning i metod för dövblindtolkning
på distans och har mycket god kompetens i att skriva på
tangentbord. Spontana samtal via Bildtelefoni.net teckenspråkstolkas, och
det ingår idag inte i tjänsten att tolken förväntas skriva tillbaks till den
teckenspråkiga personen (i vårt fall Jane). Det är alltså fullt förståeligt att
samtalet mellan oss, Jane och Andreas, inte blev lyckat.
Förbokat samtal med skriv- och teckenspråkstolk
Vi genomförde samtal via bildtelefoniförmedlingen då både skriv- och
teckenspråkstolk var med. Samtal med flera typer av tolkar kräver
förbokning, och vid bokningen anger man sin SIP-adress
(bildtelefonnummer). Tolkarna ringer sedan upp den tid som är bokad.
Under samtalet uppstod vissa hinder. Dessa borde kunna överbryggas
genom en tydlig metodbeskrivning som både tolkar och användare
använder.
Hindren var:
� Otydlig turtagning. Det kan behövas en rekommendation/överenskommelse
om ett unikt tecken för överlämning av ordet, så att tolken
direkt förstår när personen med dövblindhet tecknat klart. När tolken
tolkar för en seende döv person blir överlämningen naturlig med hjälp
av b.la. ögonkontakt, och tolken kan snabbt stämma av med den döva
11

personen. I vårt fall, när tolken och Jane inte kan ha ögonkontakt,
uppstod problem. Eftersom Jane växlar mellan att läsa på punktskriftsdisplay
och att teckna (teckenspråk) tar det lite tid att växla och tydlig
överlämning skulle underlätta snabb kommunikation eftersom Jane då
vet när det är dags att teckna och när det är dags att läsa.
� För textkommunikationen kan det behövas ett tecken eller ord för
överlämning, av samma anledning som det behövs ett tecken för
överlämning från personen med dövblindhet till den hörande personen.
Att använda samma turtagningsmetod som i texttelefon, ”kom” eller ”*”
borde vara mest praktiskt. Det är en väletablerad metod och för personen
med dövblindhet som ibland ringer via texttelefonförmedlingen och
ibland via bildtelefoniförmedlingen.
� Förvirring om vem som tilltalar/skriver/tecknar till vem. Ibland vände
sig Andreas (talande) till tolkarna, ibland tecknade Jane (teckenspråkig
med dövblindhet) till tolkarna. Det är möjligt att denna typ av
kommunikation är nödvändig även om tydlig metodik finns för hur
samtalet ska genomföras i övrigt, och i så fall kan särskilda kodord eller
tecken behövas för att tydliggöra att det är tolken som tilltalas.
� I det fall kommunikation sker med en person som är helt döv och blind
går det inte att avbryta när personen med dövblindhet tecknar. Om
missförstånd uppstår och tolken behöver få något upprepat finns i
dagsläget inget snabbt och enkelt sätt att avbryta den som tecknar. En
lösning på problemet skulle kunna vara om personen med dövblindhet
tecknar med en hand och har den andra på punktskriftsdisplayen. Detta
kan däremot göra det svårare för tolken att avläsa tecknen. Ett annat
alternativ är att använda standardiserade metoder för att "knacka på", så
att den dövblinda personen får signal i sitt varseblivningssystem, som då
vibrerar. I standarden ITU T.140, som används i totalkonversationsenheter,
finns en särskild kod för att skicka varseblivningssignal mellan
texttelefoner eller totalkonversation. Om tillverkarna av totalkonversationsenheter
och bildtelefoniförmedlingen implementerade koden skulle
tolkarna kunna använda den för att påkalla uppmärksamheten från
personen med dövblindhet.
� En annan viktig aspekt som vi upptäckte var att tolken och den hörande
personen bör vara väl införstådda med hur samtalet bäst ska
genomföras. Det kräver att tolken beskriver metoden för den hörande
personen innan själva samtalet sätter igång. Olika individer med
dövblindhet kan ha olika preferenser för hur samtalet genomförs på
bästa sätt, och dessa preferenser kan bestämmas med tolken när samtalet
inleds. Däremot kan det underlätta om Bildtelefoni.net sparar
information om respektive användares personliga preferenser, så att
12

tolken direkt när samtalet påbörjas får upp skriftlig information om
individens preferenser. Det förutsätter dock att informationen får lagras
och kan lagras så att obehöriga personer inte kan få tillgång till den,
samt att användaren är införstådd och godkänner att uppgifterna lagras.
Möjligen kan FSDB och Bildtelefoni.net komma överens om hur
metoden kan utvecklas för att fungera på bästa sätt för personer med
dövblindhet.
Om förmedlingstjänsterna och hjälpmedlen
Det här avsnittet ger förklaringar och beskrivningar av vissa tjänster och
hjälpmedel som har varit med i de tester som genomförts och som rapporten
beskriver.
Förmedlingstjänsterna Bildtelefoni.net och Texttelefoni.se
Samtal via förmedlingstjänsten görs genom att man ringer Texttelefoni.ses
eller Bildtelefoni.ses särskilda telefonnummer eller SIP-adress (används för
samtal till/från bildtelefon eller totalkonversation). Då svarar en
tolk/förmedlare, som frågar vilket telefonnummer man vill ringa.
Tolken/förmedlaren kopplar sedan upp samtalet mellan
texttelefonen/bildtelefonen och taltelefonen.
Hos Bildtelefoni.net är det en teckenspråkstolk som svarar och kopplar upp
samtalet mellan bildtelefon och taltelefon och sedan tolkar mellan svenska
och teckenspråk.
I Texttelefoni.se svarar en snabbskrivande telefonist/förmedlare som sedan
kopplar upp samtalet mellan texttelefonen och taltelefonen. Förmedlaren
läser upp det som texttelefonanvändaren skriver för den hörande personen.
Förmedlaren skriver ner vad den hörande personen säger så att
texttelefonanvändaren kan läsa det i sin texttelefon. Samtal via
Texttelefoni.se kräver turtagning, d.v.s. att texttelefonanvändaren och
taltelefonanvändaren turas om att skriva/prata och avslutar med att
säga/skriva ”kom”.
13

Hjälpmedel
Texttelefon
Texttelefon används för att skriva och ta emot text och ha en direkt dialog, i
realtid, ett alternativ till vanlig taltelefon. Under texttelefonsamtal turas de
som ringer om att skriva till varandra, de lämnar över ordet till den andre
genom att skriva ”kom” eller ”*”, så kallad turtagning.
Traditionella texttelefoner använder modem för kommunikation över det
vanliga analoga telefonnätet. Det finns även texttelefoner som använder
bredband istället för telefonnätet. Det går då att ringa till traditionella
texttelefoner via särskilda gateways (omkopplingspunkter).
Bildtelefon
Bildtelefon är ett vanligt hjälpmedel för personer, som använder
teckenspråk. Bildtelefonen har kamera och skärm och kopplas till Internet.
Bildtelefoner använder alltså inte det traditionella telefonnätet. För bra
kvalitet på bilden behövs relativt snabbt Internet, ca 350-500 kB/sekund
både uppströms och nedströms, d.v.s. att det går att både skicka och ta emot
data med tillräcklig hastighet. Med bildtelefon kan man ringa till andra
bildtelefoner som förskrivits i Sverige och till bildtelefoniförmedlingen.
Totalkonversation
Totalkonversation är en kombination av bildtelefon och texttelefon.
Vanligast är att utrustningen består av kamera, skärm, tangentbord och dator
som kopplas till Internet samt av ett speciellt program för totalkonversation
t.ex. Allan eC eller MMX. En annan variant är utrustning med pekskärm
och inbyggd kamera och mjukvara. För att bildkvaliteten ska vara bra
behövs även här tillgång till relativt snabbt Internet. Om bägge personer
som kommunicerar har rätt utrustning kan kommunikation ske med rörlig
bild, ljud och text i realtid. En person som har utrustning för totalkonversation
kan även ringa till personer som har utrustning för endast bildtelefoni
eller endast texttelefoni.
Skärmläsare
Skärmläsare är ett hjälpmedel i form av ett program till dator eller
mobiltelefon som gör att personer som inte ser eller har nedsatt syn kan
14

navigera och använda datorn eller mobiltelefonen. Skärmläsarprogram kan
läsa upp det som finns på skärmen med talsyntes, förstora delar av skärmen,
förstora text eller visa det som finns på skärmen i en punktskriftsdisplay.
JAWS och SuperNova är två av de vanligaste skärmläsarprogrammen till
datorer med Windows operativsystem. Båda har för- och nackdelar och det
kan vara relevant för personer med dövblindhet att få utbildning i båda för
att ha komplement om en av dem inte fungerar med ett visst program eller
om ett av dem slutar fungera som det ska.
Punktskriftsdisplay
Punktskriftsdisplay kopplas till dator eller mobiltelefon som har ett
skärmläsarprogram installerat. Skärmläsaren strukturerar information i
datorn och skickar den som text till punktskriftsdisplayen.
En punktskriftsdisplay kan visa åtta punkter i varje punktskriftscell. En
vanlig punktskriftscell består av sex punkter, de två extra punkterna som
finns på en punktskriftsdisplay används bl.a. för att stryka under tecken och
visa specialtecken. I en punktskriftscell visas en bokstav/tecken, ibland kan
två punktskriftsceller behövas för att visa det som i ”svartskrift” skrivs med
ett tecken. Det gör att punktskrift kräver mycket utrymme. Mer information
om punktskrift finns på Punktskriftsnämndens webbplats,
www.punktskriftsnamnden.se.
15

Test av Allan eC och MMX med
punktskriftsdisplay
Rapporten sammanfattar användartester av totalkonversationsenheterna
Allan eC och MMX vid användning med skärmläsare och
punktskriftsdisplay. Syftet är att ge en bild av hur programmen kan
användas av personer med dövblindhet som använder punktskriftsdisplay.
Rapporten visar på hinder som är angelägna att åtgärda för att underlätta
användningen. Den vänder sig till personer som arbetar med hjälpmedel för
personer med dövblindhet men naturligtvis kan du som har dövblindhet
också ha intresse av rapporten.
Hjälpmedelsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum inom området
hjälpmedel och tillgänglighet för människor med funktionsnedsättning.
Hjälpmedelsinstitutet arbetar för full delaktighet och jämlikhet genom att
medverka till bra och säkra hjälpmedel, en effektiv hjälpmedelsverksamhet
och ett tillgängligt samhälle.
Hjälpmedelsinstitutets verksamhet omfattar provning och stöd vid upp-
handling av hjälpmedel, forskning och utveckling, utredningsverksamhet,
utbildning och kompetensutveckling, internationell verksamhet samt information
och kommunikation.
Hjälpmedelsinstitutets huvudmän är staten och Sveriges Kommuner och
Landsting
Box 510, 162 15 Vällingby
Tfn 08-620 17 00
Fax 08-739 21 52
Texttfn 08-759 66 30
E-post registrator@hi.se
Webbplats www.hi.se
Artikelnummer
11355-pdf