Besöksnäringen i Sverige 2010 som pdf - Visita

Besöksnäringen
i Sverige
Kommunindex 2010
Topp 100
Trendrapport:
Business as (un)usual

Besöksnäringen i Sverige
Här är Besöksnäringen i Sverige!..........................................................................sid 3
Inledning...........................................................................................................sid 4
Business as (un)usual - trendrapport svensk besöksnäring......................................sid 5
Hur vi gör Besöksnäringen i Sverige....................................................................sid 11
Metod och källkritik...........................................................................................sid 12
Källor...............................................................................................................sid 12
Den svenska besöksnäringen.............................................................................sid 14
Den svenska detaljhandeln och shoppingturismen................................................sid 17
Den svenska hotell- och restaurangnäringen........................................................sid 18
Sveriges 10 högst rankade kommuner.................................................................sid 19
Topp 100 Sveriges kommuner.............................................................................sid 32
Ranking av samtliga län.....................................................................................sid 34
10-i-topp inom varje delbransch.........................................................................sid 35
Kontaktinformation............................................................................................sid 38

Besöksnäringen i Sverige –
nu med trendspaning!
Sveriges besöksnäring har genomgått en dramatisk
förändring under de senaste åren. Trots en av de djupaste
finanskriserna någonsin har näringen slagit alla rekord
och trotsat alla experters förväntningar.
Det är således med stor glädje som SHR och
Svensk Handel kan presentera 2010 års version av
Besöksnäringen i Sverige - Kommunindex Topp 100.
Nytt för i år är att rapporten nu kompletterats med en
trendspaning som bygger på intervjuer av nyckelpersoner
inom besöksnäringen. På så vis kan vi få en bild av vad
framtiden har att bjuda på och samtidigt kittla fantasin för
att nå ännu längre. Givetvis finns kommunindexet kvar
som ger dig en unik bild av hur besöksnäringen i Sverige
har utvecklats i de hundra främsta turismkommunerna
under det senaste året. Sammanställningen tydliggör
olika kommuners relativa styrka inom turismområdet
och turismens inverkan på den lokala ekonomin
synliggörs. Med hjälp av indexeringen och rankinglistan
kan kommuner av olika storlek dessutom jämföras med
varandra.
Besöksnäringen har blivit allt mer betydelsefull för
Sverige och för att kunna driva utvecklingen vidare
är det viktigt att öka kunskapen om turismens roll
och hur denna viktiga näringsgren påverkar regioners
ekonomiska förutsättningar. Besöksnäringen i Sverige
ger en god inblick i dessa och kompletterar den
traditionella turismstatistiken.
Trevlig läsning!
Dag Klackenberg
Vd Svensk Handel
Eva Östling Ollén
Vd Sveriges Hotell- & Restaurangföretagare
3

Inledning
Turismen och besöksnäringen påverkar stora delar av
ekonomin och många olika branscher i det svenska
näringslivet. De ekonomiska effekterna av turistiska
flöden berör områden som transporter, boende- och
restaurangverksamhet, båtliv, kultur, attraktioner,
evenemang och varuhandel som exempelvis livsmedelsoch
bensinförsäljning. Statistiken som visar dessa
ekonomiska flöden är spridd över en stor mängd olika
källor och indikatorer.
Den här rapporten utgör ett alternativt sätt att studera
besöksnäringens utveckling, ett sätt som kompletterar
den traditionella besöksstatistiken. Genom att kombinera
flera olika turismindikatorer och göra dem jämförbara
mellan kommuner och län skapas en möjlighet till
benchmarking som kan starta en dialog om turismens
utveckling i just din kommun. Ibland bekräftar resultaten
mönster vi känner till, och ibland framträder mönster
som tidigare inte har synliggjorts, som är oväntade och
överraskar. Sammanställningen utgör ett gott underlag
för kommuner, företag och institutioner som bättre
vill kunna urskilja och/eller kunna utnyttja kunskapen
om besöksnäringens utveckling i sina strategier och
utvecklingsplaner.
andra ord en överskådlighet av turismekonomiska flöden
som är talande för läsaren.
Statistik i olika former skapar en bas för en breddad
kunskapsbildning kring turism och besöksnäring. Den
ger underlag för prioriteringar av utvecklingsbehov
och för analyser av utvecklings- och affärsmöjligheter
i turistnäringen. Den bidrar till att ge en så korrekt bild
som möjligt av näringens struktur och dess utveckling.
Information som denna är viktig för politiker,
myndigheter och näringsliv samt för utrednings- och
forskningsverksamhet.
Observera att det i årets rapport har genomförts
förändringar i det underliggande statistiska materialet
som medför att tidigare års rankinglistor revideras.
Dessa förändringar förklaras längre fram i rapporten.
Rapporten är sammanställd och författad av Fredrik
Kolterjahn och Niklas Gustafsson, analytiker på
Handelns Utredningsinstitut (HUI). Rapporten är
framtagen på uppdrag av SHR och Svensk Handel, i
samarbete med American Express.
I Besöksnäringen i Sverige aggregeras nio viktiga
statistiska variabler, som alla på ett eller annat sätt utgör
indikatorer på de ekonomiska flöden som blir effekten
av turism och resande. Ur den befintliga statistiken från
dessa nio variabler har vi räknat om utvecklingen så
att ett resultat kan utläsas kommun för kommun i hela
Sverige. Via en indexering och en ranking tar vi därefter
fram de 100 största turismkommunerna i Sverige –
rankat efter den effekt olika ekonomiska och personella
flöden har på den lokala ekonomin.
Genom indexeringen går det enkelt att jämföra
olika kommuner med varandra och därigenom få en
uppfattning om den turismekonomiska utvecklingen
i en kommun jämfört med en annan. Indexeringen
gör det alltså möjligt att jämföra Sälen-Malungs
turismekonomiska utveckling med Åres eller att jämföra
Malmö med Göteborg. Sammanställningen ger med
4

Business as (un)usual
Vad är en trend? En trend är en synlig förändring som
har en riktning (till exempel ökar/minskar). Denna
kan vara konkret (antalet flygpassagerare) eller abstrakt
(förändrade värderingar). En trend är en rörelse som
är långsiktig och övergripande. Det finns olika sätt att
studera och kategorisera trender. I denna rapport har vi
scannat av nyhetsflöden och rapporter samt intervjuat
ett 10-tal olika turistaktörer om deras syn på framtiden
(se lista nedan). De flesta, dock inte alla, är överens om
att den svenska turismen kommer att öka under de
närmaste åren.
Vi har valt ett relativt öppet förhållningssätt där
vi har spanat utifrån tre nivåer: makrotrender,
konsumenttrender och industritrender. Självklart
sammanfaller dessa tre nivåer och påverkar varandra
och sammantaget har vi sedan fått fram våra trender
och tendenser för de kommande åren. Strömningar som
pekar åt samma håll har vi nedan sammanfattat under
fem olika rubriker:
Fem trender inom turismen:
* Business as (un)usual
* Investera mera
* Nätverk, nätverk, nätverk
* Brandomania
* Den sociala (r)evolutionen
1. Business as (un)usual!
”Vilka omvärldsfaktorer bör vi hålla ögonen på och
varför? Utan tvekan utvecklingen av ekonomin i
världen och i vissa europeiska länders statsfinanser.
Ett antal beslut har fattats både i USA och i Europa
som vi ännu inte har sett effekterna av”.
[Lars Ahlm, omvärldsanalytiker/strateg, LFV]
Alla vi talat med tar upp effekterna av den ekonomiska
utvecklingen. Den internationella rese- och turismindustrin
har på en aggregerad nivå drabbats hårt
av den kollaps vi sett under de senaste åren på
kredit- och husmarknaderna runt om i världen. De
hårdast drabbade i kreditkrisens spår är de etablerade
ekonomierna i väst och detta drabbar självklart
även konsumenternas plånböcker och resemönster.
Sammantaget står dessa länders medborgare för en
betydande del av det totala resandet i världen och
resmönstren har förändrats. Lägg dessutom till olika
larm om terrorhot, svininfluensa och pandemi, vilket
också har påverkat människors resande.
Det internationella affärsresandet reducerades
betydligt under 2009. Dessutom prioriterade många
hushåll bort dyrare resor och långväga semestrar.
Istället genomfördes fler lågpris- och kortsemestrar.
Konsekvensen för branschen av sådana beteendemässiga
skift blir stora strukturella omdaningar. Den spanska
tidningen Expansions rapporterade exempelvis nyligen
(med hänvisning till den statligt ägda flygplatsoperatören
Aena) att Ryanair nu har gått förbi konkurrenten Iberia
och att Ryanair nu är det största flygbolaget i Spanien mätt
i antal passagerare 1 . Antalet inrikes privata semestrar
ökade dock i många länder, så även i Sverige, vilket tyder
på att inhemsk turism står sig bättre i tider av kris än den
internationella. Är denna ”turn to leisure” en varaktig
förändring? Trenden pekar i alla fall mot fler kortare och
mer fritidsinriktade resor.
Som en konsekvens av allt detta minskade den globala
turismindustrin med cirka 4,8 procent under 2009 och
denna tillbakagång resulterade i förlusten av nästan 5
miljoner arbetstillfällen inom industrin världen över,
enligt WTTC. Alla regioner upplevde tillbakagång. Det
totala internationella resandet mätt i antalet ankomster
backade med cirka 5,1 procent. Det ekonomiska utfallet
visade på en ännu sämre utveckling och människors
totala utgifter för resande landade på minus 8,5 procent.
Endast utgifter för inhemskt resande ökade, men endast
med 0,7 procent.
1 Se även Bloomberg News och Dagens Industri 2010-09-01
5

Trendrapport svensk besöksnäring
Även om det ser relativt ljust ut för den svenska
besöksnäringen för tillfället och nya rekord rapporterats
för sommaren 2010, beräknas den globala
turismekonomin i stort sett ha en nolltillväxt under 2010
och återhämta sig något under 2011 2 . Förutsättningen
för detta är dock att den internationella konjunkturen
tar fart och trots att många ekonomier och branscher
ser en ljusning är osäkerheten fortfarande stor på finans
och kreditmarknader runt om i världen. Situationen
är fortfarande minst sagt instabil. USA har visat sig ha
svårt att få riktig fart på ekonomin och arbetsmarknaden
trots omfattande stimulanspaket. Tillväxttakten i Kina
väntas minska (den är dock fortfarande stark), och flera
europeiska länder är mycket skuldtyngda.
”Finanskrisen är inte över, situationen är skakigare
än många inser…och vi måste dessutom följa vad
som händer säkerhetsmässigt i världen.”
[Mats Åström, Manager, Charter Development
and Regional Cooperation, Swedavia]
Larm om terrorhot, risk för vulkanutbrott, ekonomiska
kriser och förändrade resmönster kan alla snabbt förändra
verkligheten för turismens aktörer. Dessutom finns ett
ständigt omvandlingstryck och en ökad konkurrens från
resten av världen att ta hänsyn till. Oavsett vad som
händer framöver kan vi konstatera att de kommande
åren inte bara kommer att bjuda på ”business as usual”.
Det vi har att se fram emot är sannolikt ”business as
unusual”.
”Vi känner definitivt av den ökande konkurrensen
från resten av världen...kartan håller på att ritas
om när det gäller stora evenemang.”
[Marie Lingqvist, marknadschef,
Stockholm Globe Arenas]
2 World Travel & Tourism Council, Travel & Tourism
Economic Impact 2010
6

- Business as (un)usual -
2. Investera mera
”Vår största utmaning framöver är att behålla
redan existerande attraktionskraft samt att
fortsätta skapa ny attraktionskraft. Konkurrensen
om människors intresse, tid och pengar är hård. Att
både ha attraktiv hårdvara, det vill säga olika typer
av infrastruktur med mera samt att ha attraktiv
mjukvara i form av bra medarbetare, kunskap,
expertis etcetera kommer att vara helt nödvändigt
framöver. För att detta ska vara möjligt behöver vi
investera mer både i hård- och mjukvara.”
[Magnus Nilsson, vd, Kolmårdens
Djurpark & Vildmarkshotellet AB]
Enligt Konjunkturinstitutets beräkningar 3 sjönk världens
totala bruttonationalprodukt under 2009 med -0,8 procent.
Denna siffra drogs endast upp av utvecklingen i Kina
(+8,7) och Indien (+6,8) och hade utan dessa ekonomier
varit betydligt dystrare. Sverige backade exempelvis med
hela -4,9 procent, EU-området som helhet gick bakåt med
-4,1 procent, OECD-området med -3,4 procent och USA
backade med -2,4 procent. På grund av bristen på krediter
och en allmän osäkerhet förde krisen med sig minskade
investeringar. 2009 minskade investeringarna inom
turismbranschen i världen med över 12 procent enligt
World Travel & Tourism Council (WTTC) 4 . Ett stort antal
tänkta satsningar och planer på ny turistisk infrastruktur
runt om i världen har följaktligen fått ställas in eller skjutas
på framtiden. Investeringstappet har skett även på mycket
dynamiska destinationer och marknader.
I stort sett alla vi talat med uttrycker på ett eller annat
sätt behovet av investeringar på en större skala än
tidigare för att turismen ska växa. Sammanfattningen
från rapporter, tidningar och intervjuer visar på en tydlig
trend de närmaste åren - det är tid att investera mera!
3. Nätverk, nätverk, nätverk!
Kollaboration, samarbeten, allianser, nätverk, gemensamma
satsningar, och samordnade strategier är begrepp
på allas läppar just nu.
”En jätteutmaning är hur vi ska kunna utveckla hela
destinationen, inte bara ICEHOTELS verksamhet…
vi är helt beroende av partnerföretag här uppe.
Dessutom jobbar vi tight med flygbolagen för att
kunna påverka avgångar, anslutningar, direktflyg,
tider etcetera. Det ligger i allas gemensamma
intresse att det fungerar så optimalt som möjligt.”
[Dan Björk, Director of Marketing & Sales, ICEHOTEL]
Turistisk aktivitet och erbjudanden är i stort sett alltid ett
resultat av komplexa uppsättningar av aktiviteter där olika
aktörer samarbetar, på olika tider och på olika platser,
för att producera erbjudanden för och tillsammans med
kunder. Samtliga aktörer utför de uppgifter som är de
”Vår största utmaning ligger i att bli en evenemangsoch
mötesplats av världsklass. Tack vare nya
stora infrastruktursatsningar, bland annat nya
kongressanläggningen i city (Stockholm Waterfront)
och de nya evenemangsarenorna (Stockholmsarenan
och Swedbank arena i Solna), har vi goda
förutsättningar att växa som destination.”
[Peter Lindqvist, vd, Stockholm Visitors Board]
”Min uppfattning är att en satsning på infrastruktur
är nödvändig för att i längden kunna hålla uppe ett
bra utbud och låga priser.”
[Jonas Nilsson, Chef Public Affairs, SJ]
3 Konjunkturinstitutets - Konjunkturläget mars 2010
4 World Travel & Tourism Council, Travel & Tourism
Economic Impact 2010
bästa för dem, vilket leder till värdeskapande för alla.
Värde skapas således genom olika aktörers samlade
aktiviteter samt hur dessa gemensamt uppfattas, mottags
och interageras av kunderna i deras egna värdeskapande
processer. Tillvägagångssättet vid produktion är alltså
inte alls sekventiellt. Produktionssättet inom turismen
är ickelinjärt och icke sekventiellt. De enskilda företaget
måste därför förstå, sätta sig in i och samarbeta med
7

Trendrapport svensk besöksnäring
många aktörer i systemet för att lyckas i längden. Denna
insikt håller på att få rejält genomslag i branschen i
praktiken.
Samtliga personer vi har intervjuat påpekar vikten av
samarbeten och nätverk för att driva industrin framåt
de närmast åren. På övergripande nivå manifesterar
sig detta bland annat i ambitionen att implementera
en gemensam nationell strategi för besöksnäringen.
Bakom strategin står Svensk Turism AB. Arbetet för
att ta fram strategin har skett i dialog med näringens
olika aktörer och i samarbete med SHR, VisitSweden,
Tillväxtverket, Swedavia, Stockholm Visitors Board,
Nätverket Sveriges Regionala Turistorganisationer/
Västsvenska Turistrådet, samt med finansiellt stöd från
Jordbruksverket.
4. Brandomania!
Marknadsföring och varumärkesbyggande (branding)
tycks vara ord på allas läppar och nya tekniker som
avser att stimulera konsumtion håller på att utvecklas.
Marknadsföring omfattar alla de aktiviteter ett företag
eller organisation utför för att skapa en genuin förståelse
för de behov och utmaningar som finns på marknaden.
Det handlar om vilka målgrupper av kunder företaget
väljer att rikta sig till, om att definiera och ta fram
erbjudanden och att skapa kundvärde. Det omfattar också
arbetet med att positionera produkter på marknaden
samt att kommunicera erbjudanden och konkretisera
värden för kunden.
Platser och regioner har under senare år börjat
marknadsföras på ett allt mer sofistikerat sätt. Tydliga
Strategin presenterades under Almedalsveckan 2010
och siktet är inställt på en fördubbling av svensk
besöksnäring till 2020 och en ökning av antalet
exportmogna destinationer från cirka 16 idag till 35
under samma period. Nyckel till strategi är samarbete!
”Vi måste jobba med bredd och få med olika
intresseorganisationer, bussbolag, boende, ha
regional och länsmässig förankring. Och vi måste
jobba i nätverk!”
[Robert Gustafsson, centrumledare, Bergvik Köpcenter]
Nätverkens och samarbetenas betydelse tycks få ökad
betydelse framöver och vart vi än har vänt oss hör vi:
nätverk, nätverk, nätverk!
exempel på detta är framväxten av statligt och regionalt
finansierade marknadsföringsbolag som arbetar
mot utvalda och tydligt definierade marknader 5 .
Kommunikationsbolaget VisitSweden satsar bland
annat på aktiv marknadsföring av den Svenska turismen
mot Danmark, Norge, Finland, Ryssland, Tyskland,
Nederländerna, Storbritannien, Frankrike, Spanien,
Italien, USA, Kina och Japan. Även privata aktörers
marknadsföringsansatser har ökat och kommer sannolikt
att intensifieras ytterligare framöver. Exempel på sådana
aktörer är SkiStar och ICEHOTEL.
”Vi måste ha väldigt aggressiv marknadsföring för
att 30 000 nya människor ska göra resan hit varje år”
[Dan Björk, Director of Marketing & Sales, ICEHOTEL]
8
5 Ett arbete som idag sker främst genom VisitSweden, men även
hos lokala destinationsmarknadsförarna i våra större städer.

- Business as (un)usual -
Marknadsföringsinsatser görs bland annat på resemässor
och via tv-program men även via personliga
möten mellan resebolag och olika destinationers
aktörer. Effekten av TV är intressant och för enskilda
destinationer och regioner kan ett enda TV-program få
omfattande effekt verksamhetsmässigt. Så har exempelvis
intresset för fenomenet norrsken väckts just nu på grund
av en dokumentär reseskildring som BBC gjort med
skådespelerskan Joanna Lumley (Absolutely fabulous),
där hon försöker förverkliga sin barndomsdröm att få se
aurora borealis på riktigt.
Ett upplevt problem hos många vi talat med i branschen
tycks vara att det råder brist på säljbara destinationer,
attraktioner och koncept inom den svenska besöksnäringen.
Detta gäller framförallt när Sverige ska marknadsföras
mot utländska marknader.
”Vi behöver fler skyltfönsterprodukter”
[Mats Åström, Manager, Charter Development
and Regional Cooperation, Swedavia]
”En av de viktigaste uppgifterna under kommande
år är att affärsutveckla genom att skapa nya
koncept, produkter och attraktioner…och skapa
fler säljbara destinationer”.
[Magnus Nilsson, vd, Kolmårdens
Djurpark & Vildmarkshotellet AB]
5. Den sociala (r)evolutionen
Denna trend är starkt sammankopplad med
Brandomania-trenden, men avser specifikt utvecklingen
av sociala media på nätet.
”Internet och social media förändrar förutsättningar
vad gäller marknadsföring och distribution.”
[Sabine Söndergaard, vd, Göteborg & Co]
Trots att en del industriella lobbyister vill få oss att tro det,
så är nätet inte en enkelriktad väg skapad av och avsedd för
företag och institutioner för att nå köpare på en marknad.
Internet är något helt annat, nämligen en sfär byggd på
kunskapsmässiga och sociala forum, byggt för utbyte av
idéer, tankar, vetande, kunnande och iakttagelser. Det är
byggt för att dela ut och hämta in datafiler med text, ljud
och bild. Och viktigast av allt – det är ett öppet system
där ingen central maskin eller kontrollorganisation kan
bestämma vad som laddas upp och ner. Slutanvändarna,
vare sig det är företag eller privatpersoner, har kontrollen
att själva lägga till vad de vill – men inte att styra och
begränsa flödet. Detta är drivkraften hos sociala medier
och deras framfart och effekter på turismen kommer
sannolikt att öka under de kommande åren.
Att förstå konsumenten lyfts också fram som helt
essentiellt i framtiden. På detta område finns mycket att
göra framöver. Besöksnäringen behöver sannolikt hitta
nya sätt att studera, mäta och analysera konsumenter,
marknader samt besöksnäringens totala utveckling.
Intresset är ”galet” stort för att skapa säljbara koncept
och varumärkesbygga svenska destinationer. Denna
brandingtrend är en inriktning som lär vara påtagbar de
närmaste åren. Vi kallar det för Brandomania!
Sociala medier utgörs av de delar av internet
som kombinerar teknologi, social interaktion och
användargenererat innehåll. Det kan exempelvis ta
sig uttryck i internetforum, bloggar, Twitter, sociala
nätverk, wikier, poddradio och artikelkommentarer. Via
dessa medier kommunicerar fler och fler människor,
unga som gamla, med varandra om de upplevelser och
erfarenheter de har av varor, tjänster och varumärken
– samt av destinationer, attraktioner, resealternativ,
bemötanden etcetera. Det kan röra sig om både positiva
och negativa upplevelser, intryck och känslor. Och andra
personer följer deras tips, råd och rekommendationer.
9

Trendrapport svensk besöksnäring
Konsumenter som interagerar med andra konsumenter
om vad som påverkar dem, om turismprodukter, om
varumärken, som ger varandra råd och tips, utbyter
erfarenheter och tankar är ett fenomen som växer
exponentiellt via webben och de sociala medierna.
En våg av sociala medier håller just nu på att transformera
bilden av resmål och destinationer runt om i Sverige och
världen. Exempel på denna utveckling är framväxten
av tjänster som YouTube, Facebook eller Resekoll.se,
Resedagboken.se och Kajak.nu, där resenärers historier
och rekommendationer sprids. ”Word of mouth”
har genom internets utveckling fått en ny arena.
Rekommendationer från vänner och bekanta slår oftast
mycket högre än vilken reklamfilm som helst. Och ett
otrevligt bemötande kan få förödande konsekvenser. Den
okände musikern Dave Carroll härsknade exempelvis
till på United Airlines när de hade sönder hans gitarr
under en flygning och vägrade ersätta den. Han skrev
en låt om historien och släppte den en kväll som on-line
video på YouTube. Inom tre dygn hade den laddats ner
mer än tre miljoner gånger och har idag setts av många
fler miljoner världen över. Flera nyhetsprogram och tvkanaler
plockade upp nyheten och flygbolagets agerande
i ett enskilt fall exponerades globalt.
De sociala medierna återfinns på alla digitala plattformar
och den mobila utvecklingen kommer att driva på denna
utveckling ytterligare de närmaste åren. Summeras alla
dessa tendenser blir det tydligt att många turismföretag
sannolikt kommer att utveckla ett nytt förhållande till
marknaden på grund av de sociala medierna. Detta nya
förhållande kräver en större flexibilitet i organisationerna.
Företag måste vara kreativa och tekniskt innovativa,
öppna samt mer villiga till dialog och till interaktion
på alla plan. Vi bevittnar en systematisk evolution som
håller på att revolutionera turismen i tysthet – en social
(r)evolution!
Intervjuer:
Intervjuer till denna trendrapport har gjorts med följande
aktörer inom svensk besöksnäring:
**
Sabine Söndergaard, vd, Göteborg & CO
**
Peter Lingqvist, vd, Stockholm Visitors Board
**
Lars Ahlm, omvärldsanalytiker/strateg, LFV
**
Mats Åström, Manager, Charter Development and
Regional Cooperation, Swedavia
**
Magnus Nilsson, vd, Kolmårdens Djurpark &
Vildmarkshotellet AB
**
Dan Björk, Director of Marketing & Sales, ICEHOTEL
**
Jonas Nilsson, Chef Public Affairs, SJ
**
Robert Gustavsson, centrumchef, Bergvik Köpcentrum
**
Marie Lindqvist, marknadschef, Stockholm Globe
Arenas
10

Hur vi gör Besöksnäringen i
Sverige
Den svenska besöksnäringen består av en mängd
olika branscher och denna skrift har som ambition att
sammanställa den mest relevanta turiststatistiken från
dessa. Genom denna sammanställning får vi också
möjlighet att göra jämförelser kommuner och regioner
emellan, något som annars inte är möjligt. Nedan beskrivs
hur vi räknat fram de 100 största turismkommunerna i
Sverige.
Steg 1 – de nio variablerna
Rankingen som ligger till grund för rapporten bygger
på en sammanvägning av varje kommuns styrkor inom
besöksnäringens olika delar. De delar som ingår i denna
sammanvägning är följande nio variabler:
• Antalet gästnätter per invånare
• Andelen utländska gästnätter
• Antalet fritidshus per invånare
• Antalet campinggästnätter per invånare
• Antalet båtnätter per invånare
• Restaurangnäringens omsättning
• Hotell- och campingnäringens omsättning
• Drivmedelsomsättningen
• Detaljhandelns omsättning
Samtliga omsättningstal har räknats om till
omsättningsindex där den enskilda kommunens
omsättning per capita jämförs med den genomsnittliga
omsättningen per capita i riket. Rikets index är 100. En
kommun som har ett omsättningsindex över 100 har
således en högre omsättning per capita än riket och en
kommun som har ett omsättningsindex under 100 har en
lägre omsättning per capita än riket. Befolkningsmängden
i varje enskild kommun ligger alltså till grund för dess
styrka i den totala rakningen.
Steg 2 - delranking
När samtliga index har räknats fram sker en delranking
för varje variabel. Den kommun som har högst antal
gästnätter per invånare rankas som nummer ett inom
denna variabel och den kommun som har lägst antal
gästnätter per invånare rankas som nummer 290
(det finns 290 kommuner i Sverige). Denna ranking
genomförs sedan för samtliga variabler. Målet för varje
kommun är således att ha så höga andelar och index som
möjligt. I vissa fall delar flera kommuner på en placering
då de har samma andelar eller index.
Steg 3 – medelvärde av delranking
När samtliga variabler har rankats från 1 till 290
beräknas medelvärdet för varje enskild kommuns alla
delrankingar. Exemplet nedan visar en hypotetisk
kommuns ranking för varje variabel:
Medelvärdet av kommunens olika delrankingar blir
66 (595, som är summan av alla delrankingar, genom
9 variabler) vilket innebär att kommunen kommer på
plats 23 i riket när samtliga kommuners medelvärden
rangordnas.
Gästnätter per capita
Omsättningsindex
Fritidshus Gästnätter Utländska Camping Båtnätter Restaurang Hotell- & Camping Drivmedel Detaljhandel
122 74 83 60 54 28 111 4 59
11

Metod- och källkritik
Den metod som ligger till grund för uträkningarna i
rapporten har både för- och nackdelar. En fördel är att
det är ett relativt enkelt sätt att räkna på som är lätt att
kontrollera. Den stora fördelen är dock att det inte är
någon enskild bransch som bestämmer vilken kommun
som är ”bäst”, utan en sammanvägning görs av många
olika branscher i varje kommun. Metoden lyfter också
fram kraften och betydelsen av besöksnäringen i mindre
kommuner som i absoluta tal aldrig kan nå omsättningen
i storstäderna.
Storstäder kan till viss del missgynnas när man utgår från
en indexering med befolkning som grund. Stockholm
och Göteborg har betydligt större befolkning än övriga
kommuner i landet och får således svårt att nå första plats
när det gäller (till exempel) antalet gästnätter per invånare.
Detta trots att de i absoluta tal omsättningsmässigt
vida överstiger orter som Åre och Strömstad. Eftersom
storstäderna har flera andra stora näringsgrenar som bidrar
till dess ekonomiska utveckling och innevånarnas välstånd
hamnar de ofta längre ner med detta sätt att indexera. Att
storstäderna är duktiga på turism är det dock få som tvivlar
på och det är viktigt att poängtera att detta index inte säger
någonting om omsättningen i besöksnäringen i absoluta
tal (då hade storstadsregionerna placerat sig i topp).
Syftet med denna ranking är istället att visa att det finns
många andra, mindre kommuner i landet som är mycket
duktiga på turism i förhållande till sin befolkningsstorlek.
Det är således inte storleken på kommunen som är
avgörande för framgång i denna indexering, utan
förmågan att prestera bra inom många olika segment av
besöksnäringen, givet kommunens storlek.
Ett annat problem som alltid uppstår när turiststatistik
studeras är att vissa kommuners statistik är belagd med
sekretess på grund av för få anläggningar i en viss kategori.
Finns det exempelvis för få hotell eller campingplatser i
en kommun är insamlad data sekretessbelagd för att det
inte ska gå att utläsa en enskild anläggnings utveckling.
Reviderad statistik
En annan problematik som är viktig att framhålla är att
statistik över tiden revideras. Denna problematik har blivit
extra påtaglig i årets kartläggning främst sedan Statistiska
Centralbyrån (SCB) tog över campingstatistiken från SCR
under 2009 och reviderade denna kraftigt. Utöver detta har
det även skett revideringar av detaljhandelsstatistiken. För
denna rapport har detta inneburit dels att rankinglistorna
har förändrats något samt att det inte går att jämföra
denna kartläggning med tidigare års kartläggningar då
underlagen skiljer sig åt.
Precis som i tidigare års kartläggning gäller att i de fall
flera kommuner har samma värde delar de också på
samma placering i rankingen.
Källor
12
I denna studie har en mängd olika källor använts. Det är
viktigt att vara medveten om att statistik sällan är helt
exakt samt att alla statistiska källor brottas med sina
speciella problem. Ansatsen i denna rapport är att samla
så mycket offentlig statistik som möjligt under ett och
samma tak. Nedan redovisas den statistik som använts
i rapporten.
Befolkning
Befolkningsmängd år 2009.
Källa: SCB
Inkvarteringsstatistik
Antal gästnätter samt antal anläggningar på hotell,
stugbyar och vandrarhem år 2009.
Källa: SCB och Tillväxtverket
Campingstatistik
Här redovisas antal gästnätter samt antal anläggningar
på SCR-anslutna campingplatser år 2009. Statistiska
Centralbyrån har från och med år 2009 tagit över
sammanställningen av campingstatistiken från Sveriges
Camping- och Stugföretagares Riksorganisation.

Källa: Sveriges Camping- och Stugföretagares
Riksorganisation (SCR)
Gästhamnsstatistik
Siffrorna representerar antalet båtnätter år 2009 i varje
kommun. En del gästhamnar är belägna i kanaler. Kanaler
kan sträcka sig igenom hela eller flera län. Det gör att
samma kanal kan finnas med i flera kommuner och län.
Antalet personer är i genomsnitt 3 personer per båt.
Källa: Tillväxtverket/Riksföreningen Gästhamnar
Sverige
Fritidshus
Fastighetstaxering för småhus (typkod 213, 221).
Taxeringsvärden och genomsnittliga taxeringsvärden
efter kommun och typkod år 2009.
Källa: SCB
Detaljhandeln
Omsättning inklusive moms för daglig- och
sällanköpsvaror år 2009 redovisas i miljoner kronor
inklusive moms. Försäljningsindex, försäljning per
invånare i förhållande till rikets genomsnittsförsäljning
per invånare, redovisas som en total för kommunen.
Ett index över 100 indikerar ett nettoinflöde av handel
i kommunen och ett index under 100 indikerar ett
nettoutflöde av handel.
Källa: Handelns Utredningsinstitut (HUI)
i fel bransch. Index redovisar omsättning per invånare
i förhållande till rikets genomsnittsomsättning per
invånare. Ett index över 100 indikerar ett nettoinflöde av
hotellomsättning i kommunen. Antal anställda grundas
på den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken
(RAMS) från SCB.
Källa: SCB, Momsstatistiken
Drivmedel
Omsättning inklusive moms 2009 enligt SCB:s
momsregister. Statistiken är obearbetad från HUI:s sida.
Detta gör att viss omsättning kan ha tillkommit och
viss har försvunnit, vilket beror på att företag ibland
klassificeras i fel bransch. Index redovisar omsättning per
invånare i förhållande till rikets genomsnittsomsättning
per invånare. Ett index över 100 indikerar ett
nettoinflöde av drivmedelsomsättning i kommunen.
Antal anställda baseras på den registerbaserade
arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) från SCB.
Källa: SCB, Momsstatistiken
Kommunernas hemsidor
Kommunfakta med mera är hämtat från kommunernas
olika hemsidor och från publikationen Handeln i Sverige
som ges ut av Handelns Utredningsinstitut (HUI).
Restaurangbranschen
Omsättning inklusive moms 2009 enligt SCB:s
momsregister. Statistiken används i obearbetad form
från HUI:s sida. Index redovisar omsättning per
invånare i förhållande till rikets genomsnittsomsättning
per invånare. Ett index över 100 indikerar således ett
nettoinflöde av restaurangomsättning i kommunen.
Antal anställda är grundat på den registerbaserade
arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) från SCB. Ett
problem med statistiken är att hotell ibland har en
stor restaurang vilket inte kommer med i denna
omsättningsstatistik.
Källa: SCB, Momsstatistiken
Hotell och camping
Omsättning inklusive moms 2009 enligt SCB:s
momsregister. Statistiken är obearbetad från HUI:s sida.
Detta gör att viss omsättning kan ha tillkommit och viss har
försvunnit, vilket beror på att företag ibland klassificeras
13

Den svenska besöksnäringen
”Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till
och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för
kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften”.
UNWTO (World Tourism Organizations)
Turistnäringen är komplex och består av ett antal olika
verksamhetsområden och delar av branscher. Eftersom
turistisk aktivitet inte utgör en bransch i traditionell
mening är det svårt att få fram statistik för turistnäringens
inverkan på ekonomi och sysselsättning på samma
sätt som för andra näringar. Turistnäringen kan enbart
definieras utifrån användarsidan, det vill säga genom den
konsumtion av varor och tjänster som görs av turister.
Detta sätt att mäta utgör en kontrast till traditionella sätt
att beräkna storleken på olika sektorer, näringar eller
branscher. Den traditionella definitionen av en bransch
utgår från vad aktörerna inom branschen producerar.
Så mäts exempelvis den totala utvecklingen i både
flygbranschen och restaurangbranschen, men dessa
branschers omsättning är inte direkt översättningsbara
till turismomsättning eftersom bara delar av branschens
omsättning räknas in.
Som exempel uppkommer en övervägande del av
luftfartens aktiviteter (cirka 81 procent) som ett resultat
av turism. Resterande 19 procent är ett resultat av
frakthantering, teknisk service med mera. Därför kan inte
hela flygbranschen räknas till turismen. Om vi istället tar
restaurangverksamhet som exempel visar det sig att det
bara är drygt hälften av hotell- och restaurangbranschens
aktiviteter som utgörs av turism. Resterande konsumtion,
framför allt på restauranger, görs av lokalbefolkningen
och är därmed per definition inte turism.
Satellitkontoberäkningar är alltså en metod som används
för att mäta turismens effekter på regional ekonomi och
sysselsättning. Metoden är framtagen av FN-organet
World Tourism Organization (UNWTO) i nära samarbete
med OECD och turistnäringens organisationer. Metoden
är godkänd av FN och är en etablerad standard i hela
världen för att mäta turismens effekter. Sverige är ett av
de länder i Europa (och i världen) som ligger långt fram
i utveckling och användning av TSA.
Uppgifterna i kommande avsnitt om turistnäringens
ekonomiska utveckling är alla hämtade från
Tillväxtverket/SCB, Fakta om svensk turism 2009,
om inte annat anges. Dessa siffror utgör delar av den
officiella offentliga statistiken för turismen i Sverige
Turismen effekter på ekonomin 2009
Under 2009 ökade turismens totala omsättning i Sverige
med drygt sex procent till 251,7 miljarder kronor enligt
den officiella statistiken från Tillväxtverket/SCB. Av
denna summa stod de svenska fritidsresenärerna för
cirka 45 procent, svenska affärsresenärer för cirka 17
procent och utländska besökare för cirka 37 procent.
Samtidigt som sysselsättningen inom många traditionella
basnäringar i Sverige minskar har turismen bidragit med
nästan 36 000 nya heltidsarbeten under de senaste tio
åren. Under 2009 bidrog turismen med nästan 160 000
helårsverken, vilket är mer än inom till exempel jordbruk,
skogbruk och yrkesfiske.
Turismkonsumtionens utveckling
Studeras utvecklingen över tid visar det sig att den totala
turistkonsumtionen i Sverige har ökat med nästan 68
procent i löpande priser under de senaste tio åren (2009
ökade den med drygt sex procent).
14
För att få fram turistnäringens storlek och förädlingsvärde
måste man summera alla de andelar som utgör den
turistiska konsumtionen i olika branscher till ett separat
konto utanför de normala beräkningarna i de svenska
Nationalräkenskaperna. Ett sådant konto kallas för
TSA (Tourism Satellite Account) eller satellitkonto.
TSA-beräkningarna görs sedan 2006 av Statistiska
Centralbyrån (SCB) på uppdrag av Tillväxtverket.

Figur 1 Utveckling av turismens totala omsättning i Sverige (miljoner kronor)
Källa: Tillväxtverket
och SCB
Samtidigt har den inhemska turistkonsumtionen i
Sverige ökat med 44,5 procent i löpande priser. Under
samma period har turismens exportvärde, det vill säga
utländska besökares konsumtion i Sverige, ökat nästan
tre gånger så mycket, det vill säga med drygt 130 procent
i löpande priser.
Figur 2 Turismkonsumtion i Sverige (löpande priser, miljoner kronor)
300 000
Total turistkonsum8on
Källa: Tillväxtverket
och SCB
250 000
200 000
Svenskars turistkonsum8on
Utländska besökares
turistkonsum8on
150 000
100 000
50 000
0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Enligt den officiella statistiken har exportvärdets andel
av den totala konsumtionen sedan år 2000 i runda tal gått
från 27 till 37 procent. Även förädlingsvärdet (företagens
bidrag till BNP; värdet av ett företags produktion minus
värdet av insatsvarorna som har använts) och antalet
sysselsatta inom turism har ökat kraftigt under de senaste
tio åren.
Under 2009 spenderade utländska besökare 93,6 miljarder
kronor och svenska fritids- och affärsresenärer 158
miljarder kronor i Sverige. Av den totala konsumtionen
svarade svenska resenärer för drygt 60 procent, varav
fritidsresenärerna spenderade merparten. Exportvärdet,
de utländska besökarnas konsumtion, utgjorde därmed
nästan 40 procent av den totala konsumtionen.
15

Figur 3 Fördelning av turismens totala konsumtion 2009 (miljarder kronor)
Källa: Tillväxtverket
och SCB
Mest pengar spenderade resenärerna på varuhandel
som till exempel shopping, livsmedel och drivmedel.
Totalt summeras denna post till 41,5 procent eller 104,5
miljarder kronor. Det är i sammanhanget intressant att
lyfta fram att utländska besökare köper varor i större
utsträckning än svenska resenärer. Varuinköp står
faktiskt för mer än hälften av de utländska besökarnas
konsumtion. Det bör dock noteras att gränshandelns
andel är betydande.
För svenska fritids- och affärsresenärer är andelen drygt
40 procent, även om svenska fritidsresenärer i kronor
har störst utgifter för varuinköp. Därefter kommer
boende och restaurang, som kunde tillgodoräkna sig
intäkter på 73,5 miljarder kronor eller nästan 30 procent.
Boende inklusive camping står för drygt 15 procent
och utemåltider för drygt 14 procent av den totala
konsumtionen. Transportsektorn, med intäkter från
exempelvis tågbiljetter, flygstolar och hyrbilar, står för
drygt 50,6 miljarder kronor eller drygt 20 procent.
Konsumtionen av kultur och rekreation är med en
omsättning på drygt 15 miljarder kronor en av de minsta
sektorerna. Samtidigt är det en av de sektorer som växer
snabbast. Som vi tidigare nämnt är det också denna
sektor som i huvudsak bidrar med den attraktionskraft
som driver resandet. Således driver kultur, rekreation,
nöjen, attraktioner med mera andra sektorer inom
turismen framåt.
16

Den svenska detaljhandeln
och shoppingturismen
Den svenska detaljhandeln visade även under 2009
att det är en bransch att räkna med. Trots den globala
finanskrisen och en, i svenska mått mätt, mycket
djup lågkonjunktur lyckades handeln överträffa
förväntningarna och växte under fjolåret med 3,6
procent i löpande priser. Totalt omsatte detaljhandeln
under året cirka 600 miljarder kronor.
En av de bidragande orsakerna till handelns tillväxt
är den allt viktigare shoppingturismen, det vill säga
den del av detaljhandelns försäljning som genereras
av turister. Shoppingturismen stod under 2009 för
cirka 13 procent av detaljhandelns totala omsättning
och 31 procent av turistkonsumtionen. Detta gör att
shoppingturismen är en nationell angelägenhet för
detaljhandeln, även om den naturligtvis är starkare i
vissa regioner. Totalt omsatte shoppingturismen nära
80 miljarder kronor under året, en omsättning som har
vuxit stadigt under de senaste femton åren.
I landets olika regioner är shoppingturismen även
fortsatt mest frekvent i gränskommunerna, främst
mot Norge och Finland, men även i viss mån mot
Danmark. Starkast tillväxt i detaljhandeln under
fjolåret uppvisar Burlövs kommun i Skåne genom en
expansiv utbyggnad av volym- och dagligvaruhandel
i området Stora Bernstorp. Totalt hade kommunen en
omsättningstillväxt om hela 26 procent.
Detaljhandelns omsättningsutveckling
1995-2009, miljoner kronor
Shoppingturismens utveckling
Index, 1995 = 100
700 000
600 000
Total detaljhandel Dagligvaruhandel Sällanköpsvaruhandel
350
300
Shoppingturism Turism Detaljhandel
500 000
250
400 000
200
300 000
150
200 000
100
100 000
0
1995
1997
1999
2001
2003
2005
2007
2009
50
0
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Shoppingturismens andel av turistkonsumtionen
35%
30%
25%
20%
23%
22%
23% 22%
21% 21%
23%
25% 26% 25%
27% 28% 28%
29%
31%
15%
10%
5%
0%
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
17

Den svenska hotell- och
restaurangnäringen
Den djupa lågkonjunktur som drabbade Sverige och
världen under 2009 påverkade den svenska hotellnäringen
negativt. Antalet belagda hotellrum på den svenska
hotellmarknaden minskade med 3 procent, motsvarande
drygt en halv miljon belagda hotellrum. Kombinationen
minskad efterfrågan och ett ökat antal disponibla
hotellrum pressade beläggningsgraden ned till 48 procent.
Det var en nedgång i efterfrågan från näringslivet som
stod för hela tappet på hotellmarknaden. Antalet belagda
hotellrum av affärsgäster sjönk med 4 procent och från
konferensgäster med hela 13 procent under 2009. Det
som gjorde att nedgången inte blev större var en ökande
efterfrågan från privatgäster, plus 4 procent. Antalet
utländska gäster på de svenska hotellen ökade kraftigt
under sommarmånaderna, vilket delvis kan förklaras av
det förbättrade svenska kostnadsläget till följd av att den
svenska kronan hade tappat ordentligt i värde mot viktiga
besökarländers valutor.
Restaurangkonsumtionen kopplad till turismen hade
till skillnad från hotellnäringen en stark utveckling
under 2009. Enligt turistsatteliträkenskaperna ökade
restaurangomsättningen kopplad till turism med 14
procent. Det stora antalet utländska turister under
framförallt sommaren innebar en mycket kraftig ökning
av den utländska restaurangkonsumtionen i landet, plus
20 procent. Restaurangkonsumtionen från inhemska
turister ökade med 10 procent. Restaurangkonsumtionen
kopplade till turism ökade snabbare än den totala
turistkonsumtionen i landet under 2009, 14 procent
jämfört med 6 procent. Restaurangkonsumtionen utgör
enligt turistsatteliträkenskaperna 13 procent av den
totala turistkonsumtionen i Sverige. När det gäller den
utländska turistkonsumtionen är andelen 16 procent
(i turistsatteliträkenskaperna för 2009 har nivån på
den utländska restaurangkonsumtionen reviderats ned
relativt kraftigt).
Hotell & restaurang som andel av turistkonsumtionen
Utveckling av turistkonsumtion på hotell/restaurang
25%
20%
20% 20%
19%
20% 20%
22%
22% 22% 22%
21% 21%
22%
23% 23% 23%
400
350
300
Turistkonsumtion Hotell Total turism Turistkonsumtion Restaurang
15%
250
200
10%
150
100
5%
50
0%
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
0
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Omsättningsutveckling hotell och restaurang
100 000
Restaurang Hotell Hotell och Restaurang
90 000
80 000
70 000
60 000
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
0
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
18

Sveriges 10 högst rankade
kommuner
I detta avsnitt presenteras de tio högst rankade
kommunerna i Sverige 2009 baserat på deras
sammanvägda framgång inom besöksnäringen alla
grenar. Det är alltså i dessa kommuner besöksnäringen
sannolikt har störst inverkan på den lokala ekonomin.
sommarhalvåret. Tanum, på tredjeplats, är ännu en
särpräglad sommarkommun med starka dragare i form
av Grebbestad och den omskrivna orten Fjällbacka.
Malung-Sälen, på fjärdeplats, är också en stark
vinterkommun med Sälen och dess skidanläggningar.
Som omnämndes i inledningen har det inför årets
kartläggning skett förändringar i den officiella statistiken
som gör att årets ranking skiljer sig från den i tidigare
rapporter. HUI:s metod är identisk med tidigare år, men
då den officiella statistiken har förändrats medför detta
förändringar även i utfallet.
Det går, precis som i tidigare kartläggningar, att
konstatera att det är en stor geografisk spridning bland
kommunerna som tar sig in på topplistan. Kommunerna
sträcker sig från Strömstad i söder till Arjeplog i norr
och det är en relativt jämn fördelning mellan klassiska
sommar- och vinterorter.
Den kommun i landet där besöksnäringen även
fortsättningsvis har störst ekonomisk inverkan är
Strömstad där gränshandeln med Norge driver upp både
omsättning och antalet gästnätter i besöksnäringens
alla delar. Därefter följer på andraplats Åre som främst
förknippas med stark vinterturism. Åre har dock under
de senare åren lyckats förlänga sin säsong avsevärt
genom att locka stora mängder besökare även under
På femteplats hittar vi Härjedalen med orter som
Vemdalen, Lofsdalen och Funäsdalen och därefter följer
Älvdalen med orter som Idre och Evertsberg som är
bekanta för alla Vasaloppsåkare. Nya i årets rankning
är Stockholm och Eda. Stockholm lyckas, trots ett stort
befolkningsunderlag, placera sig på en sjundeplats i årets
kartläggning och detta beror på att kommunen är relativt
stark inom alla olika delar inom besöksnäringen, men
främst när det gäller restaurangomsättning och andelen
utländska gästnätter.
Eda lever, precis som Strömstad, i hög utsträckning på
den omfattande gränshandeln som innebär att en mycket
stor andel norrmän åker till, handlar i och övernattar
i Charlottenberg vid den norska gränsen. Att Eda
klättrar så mycket i rankingen beror också på att antalet
gästnätter, i olika boendeformer, har ökat kraftigt under
året. Sotenäs, som är en utpräglad sommarkommun
med orter som Smögen och Kungshamn, delar slutligen
niondeplatsen med Arjeplog som kanske främst
förknippas med utländska testförare.
Kommun Ranking 2008 Ranking 2009 Förändring i placering
Strömstad 1 1 0
Åre 2 2 0
Tanum 4 3 1
Malung-Sälen 2 4 -2
Härjedalen 5 5 0
Älvdalen 6 6 0
Stockholm 7 7 0
Eda 16 8 8
Sotenäs 9 9 0
Arjeplog 10 9 1
19

1
2
3
4
5
20

6
8
7
9
9
21

1. Strömstad
Folkmängd: 11 690
Län: Västra Götaland
Turistinfo: Strömstad Tourist
www.stromstadtourist.se
0526 - 623 30
info@stromstadtourist.se
Kommentarer om Strömstad
Inte helt oväntat har Strömstad, med sitt västliga
läge intill havet och närheten till den norska gränsen
erövrat toppositionen i rankingen även under 2009. I
kommunen bor nära 11 700 personer på en yta av 472
kvadratkilometer.
När de enskilda kategorierna i denna studie granskas
framgår att Strömstad placerar sig högt i nära nog
samtliga studerade områden. Den mycket omfattande
gränshandeln vid den norska gränsen säkrar en
förstaplats inom detaljhandeln och detta får givetvis
även överspillningseffekter i de övriga kategorierna.
Även rankat efter antalet båtnätter hamnar Strömstad i
toppen på plats nummer ett. Mätt i antalet övernattningar
på campingplatser och i andelen utländska gästnätter
placerar sig Strömstad också i det absoluta toppskiktet
med andraplaceringar i båda kategorierna. Hotellens
och restaurangernas omsättning hamnar på en tredje
plats i riket. Strömstad hamnar på sjätteplats i kategorin
drivmedel och på niondeplats vad gäller det totalt antal
gästnätter per invånare. Vad gäller andelen fritidshus per
tusen invånare hamnar Strömstad på en 24:e plats.
22
Gästnätter (antal)
Gästnätter (per
invånare)
Anläggningar
(antal)
Omsättning
(mkr)
Omsättningsindex
(riket=100)
Anställda (antal)
Hotell 176 952 15,1 10
Camping 468 468 40,1 12
347 758 315
Fritidshus 237* 2 769
Båtnätter 47 393 4 054*
Restaurang 279 315 318
Detaljhandel 5 894 855
Drivmedel 273 310 21
* Avser antalet fritidshus och båtnätter per 1 000 invånare

2. Åre
Folkmängd: 10 278
Län: Jämtland
Turistinfo: Åre Turistbyrå
www.are360.com
0647 - 177 20
info@areturistbyra.com
Kommentarer om Åre
I Åre kommun bor 10 300 invånare, spridda över 7 263
kvadratkilometer. Större delen av befolkningen bor
längs E14. Centralort i kommunen är Järpen med cirka
1 500 invånare, men Åredalen och Åre by är fortsatt den
mest expansiva delen av kommunen.
Turismen är den dominerande näringsgrenen
och har utvecklats starkt ända sedan slutet av
1800-talet. Även det övriga näringslivet är mycket
aktivt och företagandet i kommunen är omfattande.
Stora investeringar i infrastruktur, hotell, liftar,
fritidsboende med mera har under de senaste åren
förvandlat silhuetten av Åredalen.
Den totala omsättningen inom hotell och camping är
högst i landet och restaurangnäringens omsättning den
näst högsta. Mätt i antal gästnätter per invånare kommer
Åre på en tredjeplats, och mäts antal fritidshus per 1000
invånare hamnar Åre på en sjundeplats. Den växande
detaljhandeln ger en tiondeplats och något förvånade
placerar sig Åre, trots sitt nordliga läge, på 11:e plats
vad gäller antalet campingnätter.
Gästnätter (antal)
Gästnätter (per
invånare)
Anläggningar
(antal)
Omsättning
(mkr)
Omsättningsindex
(riket=100)
Anställda (antal)
Hotell 531 336 51,7 65
Camping 142 980 13,9 15
984 2 445 810
Fritidshus 460* 4 729
Båtnätter
Restaurang 275 353 303
Detaljhandel 979 161
Drivmedel 162 209 27
* Avser antalet fritidshus per 1 000 invånare
23

3. Tanum
Folkmängd: 12 253
Län: Västra Götaland
Turistinfo: Tanums Turistkontor
www.tanumturist.se
0525 - 100 80
info@tanumturist.se
Kommentarer om Tanum
Tanums kommun ligger i norra Bohuslän och breder ut
sig över 945 kvadratkilometer och är därmed till ytan den
största kommunen i Bohuslän. Kuststräckan är drygt 530
kilometer lång och här finns 350 öar varav cirka 10 är
bebodda. Tanum är en landsbygdskommun och rymmer
en mångfald av olika naturmiljöer såsom kustland och
skärgård, inland med jordbruksmark, skogsområden och
insjöar. I kommunen bor drygt 12 200 åretruntboende
invånare. Kommunens centralort är Tanumshede och andra
större orter är Grebbestad, Fjällbacka, Hamburgsund,
Rabbalshede och Östad.
Tanums tredjeplats i årets ranking av Sveriges
kommuner förtjänas genom goda placeringar i samtliga
studerade kategorier. Tanum placerar sig utifrån antalet
båtnätter på tredje plats och utifrån campingnätter på
en fjärdeplats i Sverige. Dessutom på en sjätteplats vad
gäller omsättningen inom restaurangnäringen.
Utfallet av antalet utländska gästnätter ger en tiondeplats,
andelen fritidshus per invånare en tiondeplats samt en
17:e plats mätt i hotel och campingnäringens omsättning.
24
Gästnätter (antal)
Gästnätter (per
invånare)
Anläggningar
(antal)
Omsättning
(mkr)
Omsättningsindex
(riket=100)
Anställda (antal)
Hotell 117 001 9,6 22
Camping 354 183 28,9 11
143 297 133
Fritidshus 386* 4 730
Båtnätter 25 007 2 041*
Restaurang 188 203 188
Detaljhandel 739 102
Drivmedel 187 202 27
* Avser antalet fritidshus och båtnätter per 1 000 invånare

4. Malung-
Sälen
Folkmängd: 10 408
Län: Dalarna
Turistinfo: Malungs Turistbyrå
www.malung-salen.se
0280 - 186 00
turist@malung.se, info@salen.se
Kommentarer om Malung-Sälen
Malung-Sälens kommun omfattar Transtrandsfjällen
väster om Västerdalälven fram mot norska gränsen, en
yta av ca 410 kvadratkilometer. I kommunen bor drygt
10 400 personer och även om huvudorten är Malung
är det Sälen och Sälenfjällen som står för det stora
turismtillflödet. Välkända skidområden som Kläppen,
Lindvallen, Sälenstugan, Högfjället, Tandådalen,
Hundfjället och Stöten återfinns här.
En topplacering i restaurangomsättning, en andraplats vad
gäller antalet gästnätter per invånare samt en andraplats
i andelen fritidshus per invånare gör att Sälen hamnar
mycket högt i denna ranking. Kommunen kniper dessutom
femteplatsen vad gäller hotell- och campingnäringens
omsättning samt drivmedelsförsäljning.
Andelen campinggäster ger Malung-Sälen en åttondeplats
i riket. Detaljhandelsförsäljningen ger en 24:a plats och
mätt i andelen utländska gästnätter så ligger kommunen
på en 135:e plats. Båtnattsstatistik saknas.
Gästnätter (antal)
Gästnätter (per
invånare)
Anläggningar
(antal)
Omsättning
(mkr)
Omsättningsindex
(riket=100)
Anställda (antal)
Hotell 858 204 82,5 27
Camping 95 807 9,5 13
273 670 217
Fritidshus 627* 6 522
Båtnätter
Restaurang 380 482 280
Detaljhandel 756 123
Drivmedel 266 339 50
* Avser antalet fritidshus per 1 000 invånare
25

5. Härjedalen
Folkmängd: 10 585
Län: Jämtland
Turistinfo: Härliga Härjedalen
www.herjedalen.se/turism
0680 - 161 00
kommun@herjedalen.se
Kommentarer om Härjedalen
Nummer fem på listan är Härjedalens kommun, till
ytan en av Sveriges största kommuner med sina 11 934
kvadratkilometer. Därmed har de drygt 10 600 invånarna
lite mer än en kvadratkilometer var till sitt förfogande.
Sveg är huvudorten men de flesta känner Härjedalen
genom dess vintersportorter: Vemdalen, Lofsdalen och
Funäsdalsfjällen, med Ramundberget, Bruksvallarna,
Tänndalen och Hamra.
Räknat i fritidshus per invånare är Härjedalen
placerad som nummer ett i Sverige. Summeras antalet
gästnätter per invånare hamnar Härjedalen på femte
plats och en fjärdeplats får man när omsättningstal
inom hotell- och campingnäringen summeras. Mätt
i antalet campingnätter ges en sjundeplacering,
drivmedelsförsäljning en 17:e och i omsättningen inom
restaurangsektorn en 22:a plats.
Omsättningen i detaljhandeln ger plats 29 och andelen
utländska gästnätter 129:e plats. Båtnattsstatistik saknas.
26
Gästnätter (antal)
Gästnätter (per
invånare)
Anläggningar
(antal)
Omsättning
(mkr)
Omsättningsindex
(riket=100)
Anställda (antal)
Hotell 205 221 19,4 37
Camping 218 071 20,6 19
279 673 251
Fritidshus 703* 7 438
Båtnätter
Restaurang 97 121 111
Detaljhandel 749 120
Drivmedel 195 245 43
* Avser antalet fritidshus per 1 000 invånare

6. Älvdalen
Folkmängd: 7 287
Län: Dalarna
Turistinfo: Destination Älvdalen
www.alvdalenturist.se
0251 - 410 10
kontakt@alvdalenturism.se
Kommentarer om Älvdalen
I Älvdalens kommun bor cirka 7 300 personer i orter som
Älvdalen, Särna och kanske mer bekanta Idre. I Älvdalen
finns 18 kvadratmil nationalparker och naturreservat och
i den norra delen av Älvdalens kommun finns Sveriges
sydligaste fjällvärld. Delar av Vasaloppet går genom
orter i Älvdalens kommun med legendariska namn som
Evertsberg och Mångsbodarna.
Älvdalens kommun placerar sig på en total sjätteplats
i årets kartläggning. Denna placering bygger på en
hedrande och mycket stark prestation i form av att
kommunen är nummer ett när totalt antal gästnätter
per invånare mäts. Vidare bidrar en fjärdeplats räknat
i antalet fritidshus per invånare, en 15:e plats i antalet
campingnätter samt en 16:e plats i fråga om omsättningen
inom hotell och camping. Restaurangernas omsättning
ger Älvdalens kommun en 21:e plats i den kategorin och
drivmedelsförsäljningen är den 18:e största av Sveriges
290 kommuner. Beräknas andelen utländska gästnätter
ges en 46:e plats och detaljhandeln i kommunen ligger
på 145:e plats i Sverige. Båtnattsstatistik saknas.
Gästnätter (antal)
Gästnätter (per
invånare)
Anläggningar
(antal)
Omsättning
(mkr)
Omsättningsindex
(riket=100)
Anställda (antal)
Hotell 711 894 97,7 19
Camping 73 187 10,0 8
85 298 56
Fritidshus 575* 4 194
Båtnätter
Restaurang 71 129 92
Detaljhandel 320 74
Drivmedel 132 241 25
* Avser antalet fritidshus per 1 000 invånare
27

7. Stockholm
Folkmängd: 829 417
Län: Stockholms län
Turistinfo: Stockholm Tourist Center
www.stockholm.se
08 - 508 28 508
touristinfo@stockholm.se
Kommentarer om Stockholm
Stockholm är med sina nära 830 000 invånare landets
befolkningsmässigt största kommun. Detta gör
placeringen på årets topplista extra imponerande då
rankingen bygger på styrkan inom besöksnäringens
olika delar per capita.
Det som gör att Stockholm kvalar in på topplistan
är relativt höga placeringar inom i stort sett samtliga
kategorier. Att Stockholm har en fördel av att vara
landets huvudstad är dock självklart. Kommunens
starkaste placering är inom restaurangomsättningen, här
intar Stockholm en fjärdeplats. Ett annat starkt kort är
andelen utländska gästnätter som ger en åttondeplats.
I övrigt placerar sig kommunen relativt jämt, exempelvis
detaljhandel på plats 34, omsättning i hotell och camping
plats 25, gästnätter på campinganläggningar plats 75,
drivmedelsförsäljning plats 21 och slutligen båtnätter
plats 81.
28
Gästnätter (antal)
Gästnätter (per
invånare)
Anläggningar
(antal)
Omsättning
(mkr)
Omsättningsindex
(riket=100)
Anställda (antal)
Hotell 6 283 058 76 156
Camping 179 138 0,2 8
7 332 226 5 075
Fritidshus 0,2* 199
Båtnätter 13 157 15,9*
Restaurang 16 859 269 18 835
Detaljhandel 56 108 115
Drivmedel 14 092 225 722
* Avser antalet fritidshus och båtnätter per 1 000 invånare

8. Eda
Folkmängd: 8 577
Län: Värmlands län
Turistinfo: Morokulien Infocenter
0571 - 283 70
moro@eda.se
Kommentarer om Eda
Eda ligger längs den norska gränsen och har under de
senaste åren gynnats främst av en stark shoppingturism
i form av norska gränshandlare. Detta har också bidragit
till starka placeringar inom många av de här studerade
kategorierna. I kommunen bor nära 8 600 personer.
Norgeturismen bidrar till att Eda har den högsta
andelen utländska gästnätter i riket under 2009 och
innebär också att kommunen tar en andra placering
inom detaljhandeln. Det är även tydligt att kommunens
restauranger gynnas av de utländska besökarna då
kommunen här tar en femteplats. Vidare tar kommunen
en 13:e plats när det gäller campingnätter, en 11:e plats
inom drivmedel och en 51:a plats i det totala antalet
gästnätter per invånare.
De sämsta placeringarna gäller andelen fritidshus, plats
100, och omsättningen inom hotell och camping 104:e
plats.
Gästnätter (antal)
Gästnätter (per
invånare)
Anläggningar
(antal)
Omsättning
(mkr)
Omsättningsindex
(riket=100)
Anställda (antal)
Hotell 36 099 4,2 7
Camping 100 012 11,7 5
27 81 19
Fritidshus 102* 873
Båtnätter
Restaurang 137 211 89
Detaljhandel 1 975 390
Drivmedel 177 274 41
* Avser antalet fritidshus per 1 000 invånare
29

9. Sotenäs
Folkmängd: 9 112
Län: Västra Götaland
Turistinfo: Sotenäs Turism
www.vastsverige.se
0523 - 66 55 30
info@sotenasturism.se
Kommentarer om Sotenäs
Sotenäs, som kallar sig havets kommun, ligger
mitt i Bohuslän mellan Göteborg och Oslo. I
kommunen bor cirka 9 100 personer men under
sommaren mångdubblas folkmängden. Orter som
Smögen, Kungshamn, Hunnebostrand, Bovallstrand
och Bohus-Malmön förknippas starkt med
sol, bad, nöjen och rekreation.
Sotenäs hamnar på en delad niondeplats 2009. När
antalet båtnätter summeras hamnar Sotenäs på en
andraplats och på en femteplats för antalet campingnätter.
Restaurangnäringen går också mycket bra
med en 14:e placering omsättningsmässigt jämfört
med Sveriges samtliga kommuner. 18:e plats ges
Sotenäs för andelen fritidshus per invånare och en
27:e plats för det totala antalet gästnätter per invånare.
I detaljhandeln syns ett litet inflöde vilket
ger en 52:a placering i den kategorin och mäts den
totala omsättningen inom hotell och camping hamnar
kommunen på en 12:e plats. Riktigt lika bra
går det inte mätt i andelen utländska gästnätter och
drivmedelsförsäljning där en 95:e respektive en
104:e placering ges.
30
Gästnätter (antal)
Gästnätter (per
invånare)
Anläggningar
(antal)
Omsättning
(mkr)
Omsättningsindex
(riket=100)
Anställda (antal)
Hotell 63 237 7,0 11
Camping 237 712 26,1 8
136 381 130
Fritidshus 272* 2 478
Båtnätter 26 710 2 931*
Restaurang 100 145 140
Detaljhandel 568 106
Drivmedel 69 101 12
* Avser antalet fritidshus och båtnätter per 1 000 invånare

9. Arjeplog
Folkmängd: 3 143
Län: Norrbotten
Turistinfo: Arjeplogs Turistbyrå
www.arjeplog.se
Tel: 0961-145 20
turist@arjeplog.se
Kommentarer om Arjeplog
Arjeplog i Norrbotten är till ytan en av landets största
kommuner med sina nära 13 000 kvadratkilometer.
Samtidigt är Arjeplog med sina drygt 3 100 invånare
en av de kommuner med lägst invånarantal i hela
Sverige. Arjeplog äntrar även i år topp-10-listan till
stor del beroende på ett mycket högt antal gästnätter
inom både hotell och camping.
Arjeplog har den nästa högsta omsättningen per
capita i riket inom hotell och camping och kan till
detta lägga en fjärdeplats inom antalet gästnätter
per invånare samt en tredjeplats i andelen utländska
gästnätter. En stor del av detta kan sannolikt förklaras
av den stora mängd utländska bilförare som
under vinterhalvåret testar nya bilmodeller på kommunens
vägar.
En tredjeplats inom campingnätter och en 14:e
placering när det gäller andelen fritidshus påverkar
också rankingen positivt. Inom detaljhandeln halkar
dock Arjeplog efter med en 85:e placering och när
det gäller omsättningen inom restaurangbranschen
hamnar man först på en 146:e plats.
Gästnätter (antal)
Gästnätter (per
invånare)
Anläggningar
(antal)
Omsättning
(mkr)
Omsättningsindex
(riket=100)
Anställda (antal)
Hotell 77 289 24,6 19
Camping 100 781 32,1 17
124 1 010 113
Fritidshus 319* 1 002
Båtnätter
Restaurang 12 50 12
Detaljhandel 167 90
Drivmedel
* Avser antalet fritidshus per 1 000 invånare
31

Topp 100 Sveriges kommuner
På de följande sidorna redovisas placeringarna för de 100
kommuner i landet med bäst ranking 2009 samt hur denna
har förändrats från föregående år. Hur denna ranking har
genomförts beskrivs i rapportens inledande kapitel.
Kommun Ranking 2009 Ranking 2008 Förändring i placering Medelvärde 2009
Strömstad 1 1 0 6
Åre 2 2 0 15
Tanum 3 4 1 17
Malung-Sälen 4 2 -2 23
Härjedalen 5 5 0 27
Älvdalen 6 6 0 33
Stockholm 7 7 0 34
Eda 8 16 8 36
Sotenäs 9 9 0 37
Arjeplog 9 10 1 37
Mora 11 11 0 40
Storuman 11 8 -3 40
Lysekil 13 18 5 46
Borgholm 14 12 -2 47
Kiruna 15 15 0 51
Årjäng 16 18 2 52
Båstad 17 17 0 54
Torsby 17 13 -4 54
Arvidsjaur 19 13 -6 56
Falkenberg 20 18 -2 58
Haparanda 21 21 0 60
Nyköping 22 26 4 64
Solna 23 22 -1 65
Gotland 23 26 3 65
Ystad 25 23 -2 67
Simrishamn 25 50 25 67
Leksand 25 26 1 67
Jokkmokk 25 41 16 67
Orsa 29 24 -5 68
Värmdö 30 38 8 69
Luleå 30 32 2 69
Mörbylånga 32 44 12 70
Rättvik 32 24 -8 70
Östersund 32 38 6 70
Gällivare 32 26 -6 70
Uddevalla 36 48 12 71
Piteå 36 31 -5 71
Västervik 38 55 17 72
Stenungsund 38 32 -6 72
Karlstad 38 26 -12 72
Lycksele 38 35 -3 72
Kalmar 42 50 8 75
Sigtuna 43 36 -7 77
Norrtälje 44 36 -8 79
Varberg 44 43 -1 79
Orust 44 41 -3 79
Trosa 47 38 -9 80
32

Kommun Ranking 2009 Ranking 2008 Förändring i placering Medelvärde 2009
Vilhelmina 48 32 -16 82
Strömsund 49 53 4 83
Sorsele 49 60 11 83
Halmstad 51 55 4 84
Göteborg 51 47 -4 84
Ludvika 51 60 9 84
Sundsvall 51 44 -7 84
Dals-Ed 55 50 -5 85
Pajala 56 64 8 87
Norrköping 57 55 -2 89
Söderköping 57 58 1 89
Sunne 57 58 1 89
Jönköping 60 53 -7 91
Berg 61 67 6 93
Mellerud 62 67 5 94
Umeå 62 63 1 94
Ljungby 64 46 -18 95
Oskarshamn 65 90 25 96
Höör 65 79 14 96
Dorotea 65 49 -16 96
Vaxholm 68 62 -6 97
Karlskrona 68 73 5 97
Kungälv 68 73 5 97
Örnsköldsvik 68 73 5 97
Söderhamn 72 90 18 98
Kramfors 72 67 -5 98
Helsingborg 78 70 -8 100
Arvika 78 73 -5 100
Borlänge 78 73 -5 100
Vadstena 81 66 -15 101
Malmö 81 84 3 101
Tjörn 81 95 14 101
Falun 81 93 12 101
Nacka 85 84 -1 102
Laholm 86 121 35 103
Hudiksvall 86 79 -7 103
Skellefteå 86 95 9 103
Trollhättan 89 129 40 104
Södertälje 90 87 -3 105
Skövde 90 114 24 105
Vimmerby 92 108 16 106
Mariestad 92 112 20 106
Nordanstig 92 93 1 106
Karlshamn 94 82 -12 99
Kristianstad 94 73 -21 99
Säffle 94 84 -10 99
Ljusdal 94 70 -24 99
Östhammar 95 105 10 107
Övertorneå 95 121 26 107
Ronneby 97 81 -16 108
Hällefors 97 100 3 108
Nynäshamn 99 112 13 109
Ödeshög 99 100 1 109
33

Ranking av samtliga län
På samma sätt som landets olika kommuner har rankats
efter deras framgång har vi i detta avsnitt även rangordnat
landets län. Metoderna har varit identiska. En fördel
med att studera besöksnäringen på länsnivå är att all
data finns för alla län, ingen statistik är sekretessbelagd
(med viss reservation för Gotland som både är en egen
kommun och ett eget län).
Som framgår av tabellen nedan är Jämtland det län i riket
där besöksnäringen sannolikt har mest inverkan på den
regionala ekonomin. Jämtland som bland annat består
av Åre, Östersund och Härjedalens kommuner presterar
mycket bra inom samtliga delar av besöksnäringen,
möjligen med undantag för båtturismen som av naturliga
skäl är begränsad.
På andra plats kommer Dalarna med en mängd starka
turistkommuner som tillsammans bidrar till att stärka
hela regionen. Dalarna har det högsta antalet gästnätter
per invånare av landets län.
På tredje plats kommer även i år huvudstadsregionen,
Stockholms län. Stockholms styrka är återigen
restaurangutbudet som är det överlägset starkaste i
riket (omsättningsindex 160 jämfört med Jämtland län
på andra plats med index 104) samt andelen utländska
gästnätter som är högst i riket (34 procent). Även
detaljhandeln i Stockholm är mycket stark.
Ranking 2008
Län
1 Jämtlands län
2 Dalarnas län
3 Stockholms län
3 Kalmar län
3 Gotlands län
3 Norrbottens län
7 Hallands län
7 Västra Götalands län
7 Värmlands län
10 Västernorrlands län
10 Västerbottens län
12 Östergötlands län
12 Blekinge län
12 Skåne län
12 Gävleborgs län
16 Södermanlands län
16 Kronobergs län
18 Uppsala län
18 Jönköpings län
20 Örebro län
20 Västmanlands län
34

10-i-topp inom varje delbransch
Nedan redovisas 10-i-topp listor för de nio olika variabler
som ligger till grund för den totala rankingen. Som
framgår är vissa kommuner betydligt mer framgångsrika
än andra i vissa enskilda branscher. Strömstad kommun
har till exempel överlägset högst omsättningsindex inom
detaljhandeln, mer än dubbelt så högt som Eda och Årjäng
på andra och tredje plats.
Detaljhandelns omsättning
Ranking 2009 Kommun Omsättningsindex
1 Strömstad 855
2 Eda 390
3 Årjäng 330
4 Burlöv 266
5 Haparanda 255
6 Falkenberg 249
7 Åstorp 247
8 Huddinge 186
9 Järfälla 169
10 Åre 161
Restaurangernas omsättning
Ranking 2009 Kommun Omsättningsindex
1 Malung-Sälen 482
2 Åre 353
3 Strömstad 315
4 Stockholm 269
5 Eda 211
6 Tanum 203
7 Sigtuna 196
8 Borgholm 188
9 Båstad 174
10 Göteborg 167
Hotell och campinganläggningars omsättning
Ranking 2009 Kommun Omsättningsindex
1 Åre 2 445
2 Arjeplog 1 010
3 Strömstad 758
4 Härjedalen 673
5 Malung-Sälen 670
6 Borgholm 626
7 Kiruna 461
8 Båstad 439
9 Leksand 432
10 Hällefors 406
35

Drivmedelsförsäljning
Ranking 2009 Kommun Omsättningsindex
1 Ödeshög 776
2 Emmaboda 640
3 Bollebygd 382
4 Mora 380
5 Malung-Sälen 339
6 Strömstad 310
7 Dorotea 292
8 Jokkmokk 290
9 Årjäng 279
10 Storuman 276
Antalet fritidshus
Ranking 2009 Kommun Fritidshus per 1000 invånare
1 Härjedalen 703
2 Malung-Sälen 627
3 Borgholm 585
4 Älvdalen 575
5 Storuman 529
6 Berg 492
7 Åre 460
8 Norrtälje 451
9 Värmdö 387
10 Tanum 386
Antalet gästnätter (avser hotell, stugbyar och vandrarhem)
Ranking 2009 Kommun Gästnätter per invånare
1 Älvdalen 97,7
2 Malung-Sälen 82,5
3 Åre 51,7
4 Arjeplog 24,6
5 Härjedalen 24,6
6 Storuman 19,3
7 Borgholm 15,5
8 Kiruna 15,3
9 Strömstad 15,1
10 Leksand 14,7
36

Antalet utländska gästnätter (avser hotell, stugbyar och vandrarhem)
Ranking 2009 Kommun Andel utländska gästnätter
1 Eda 66%
2 Strömstad 50%
3 Arjeplog 49%
4 Gislaved 49%
5 Ydre 48%
6 Kristinehamn 48%
7 Trollhättan 44%
8 Stockholm 41%
9 Hagfors 40%
10 Tanum 39%
Antalet gästnätter vid campinganläggningar *
Ranking 2009 Kommun Gästnätter per invånare
1 Borgholm 76,1
2 Strömstad 40,1
3 Arjeplog 32,1
4 Tanum 28,9
5 Sotenäs 26,1
6 Mörbylånga 22,7
7 Härjedalen 20,6
8 Malung-Sälen 18,1
9 Rättvik 14,1
10 Årjäng 14,0
Antalet gästnätter i gästhamnar
Ranking 2009 Kommun Båtnätter per 1 000 invånare
1 Strömstad 4 054
2 Sotenäs 2 931
3 Tanum 2 040
4 Öckerö 1 738
5 Orust 1 159
6 Tjörn 1 135
7 Lysekil 899
8 Borgholm 888
9 Vaxholm 673
10 Värmdö 640
37

Kontaktinformation
Vill du ha mer information om Besöksnäringen i Sverige?
Kontakta oss på Svensk Handel eller SHR så hjälper vi
er med information rörande rapporten Besöksnäringen i
Sverige.
Svensk Handel
Regeringsgatan 60
103 29 Stockholm
Tfn. 08 - 762 77 00
Fax. 08 - 762 77 77
www.svenskhandel.se
Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare
(SHR)
Sveavägen 25
111 34 Stockholm
Tfn. 08 - 762 74 00
Fax. 08 - 411 85 06
www.shr.se
Foto
Henry Jonasson, Härjedalens kommun
Tanums Ljud & Bildarkiv, Tanums kommun
Magnus Dahlin, Åre kommun
Nisse Schmidt, Älvdalens kommun
Per Sandberg/Kläppen
Göran Assner, Strömstads kommun
Sotenäs Turism
Arjeplogs Turistbyrå
Morokulien Infocenter
Stockholm Tourist Center
Lars Hultsten, SHR
Jenny Rockström, SHR
38