Forsknings - Södertörns högskola
Forsknings - Södertörns högskola
Forsknings - Södertörns högskola
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Ansökan från Södertörns högskola om examensrätt på forskarnivå för området<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
Södertörns högskola startades 1996 och har nu ca 12 000 studenter per år. Högskolan bedriver utbildning och forskning<br />
inom humaniora, samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap. Här finns också en lärarutbildning med interkulturell profil.<br />
År 2009 hade högskolan 55 professorer och runt 100 doktorander. Under 2009 var Södertörns högskolas totala omslutning<br />
613 miljoner kronor och forskningsvolymen uppgick till ca 290 miljoner kronor.<br />
Ett mångvetenskapligt arbetssätt är utmärkande för högskolan. Samverkan över ämnesgränserna betonas för att nå<br />
nyanserad kunskap om komplexa samhälleliga fenomen. Verksamheten vid Södertörns högskola genomsyras av ledorden<br />
mångvetenskap, mångkulturalitet och medborgerlig bildning. En viktig profil är Östersjö- och Östeuropaforskning.
Dnr 352/40/2010<br />
Förord<br />
I Södertörns högskolas utbildnings- och forskningsstrategi betonas<br />
ambitionen att erhålla examensrätter på forskarnivå för högskolans starka<br />
forskningsprofiler. Strategin ligger väl i linje med den strävan som har funnits<br />
sedan högskolans start om att bygga upp en universitetskultur.<br />
Södertörns högskola ansöker nu om rätt att utfärda generell examen på<br />
forskarnivå inom fyra områden:<br />
- historiska studier<br />
- kritisk kulturteori<br />
- miljövetenskapliga studier<br />
- politik, ekonomi och samhällets organisering<br />
Inom dessa områden finns en omfattande forskning av hög kvalitet, goda<br />
handledarresurser, många doktorander och en väl fungerande infrastruktur.<br />
Det finns en stabil och långsiktig finansiering av forskning och<br />
forskarutbildning.<br />
Södertörns högskola står väl rustad att på egen hand bedriva<br />
forskarutbildning. Verksamheten har en sådan kvalitet och omfattning att<br />
utbildning på forskarnivå kommer att kunna bedrivas på hög vetenskaplig<br />
nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar.<br />
Ingela Josefson<br />
Rektor
INNEHÅLLSFÖRTECKNING<br />
1. Område och forskarutbildningsämne ....................................................................... 3<br />
2. Område för examensrätt ......................................................................................... 3<br />
Områdets omfattning och avgränsning ........................................................................... 3<br />
Områdets utvecklingsmöjligheter .................................................................................. 3<br />
Forskning inom området vid Södertörns högskola ............................................................ 5<br />
Området och högskolans utbildningar ............................................................................ 6<br />
Anknytning till Södertörns högskolas Östersjö- och Östeuropaprofil ................................... 7<br />
Samverkan med det omgivande samhället ...................................................................... 8<br />
3. Högskolans kvalitetsarbete ................................................................................... 10<br />
Tidigare erfarenheter .................................................................................................. 11<br />
Organisation för kvalitet .............................................................................................. 11<br />
Anordnande och avveckling av forskarutbildningar .......................................................... 13<br />
Allmän studieplan och individuella studieplaner .............................................................. 14<br />
Sammanfattning av kvalitetsarbetet ............................................................................. 15<br />
4. Forskarutbildningsmiljö ......................................................................................... 16<br />
Handledarresurser ...................................................................................................... 16<br />
Miljövetenskapens forskningsinriktning och vetenskapliga bredd ...................................... 17<br />
<strong>Forsknings</strong>produktion .................................................................................................. 19<br />
Kreativ miljö .............................................................................................................. 20<br />
Kvalitetsdrivande forskarutbildning ............................................................................... 21<br />
Den tänkta uppläggningen av utbildningen .................................................................... 23<br />
Planerad doktorandrekrytering ..................................................................................... 24<br />
Anknytning till yrkesliv och omgivande samhälle ............................................................ 25<br />
Samarbete med andra lärosäten .................................................................................. 26<br />
Internationalisering .................................................................................................... 27<br />
5. Handledarresurser ................................................................................................. 29<br />
6. Ekonomi ................................................................................................................ 31<br />
Bakgrund .................................................................................................................. 31<br />
Områdesspecifika ekonomiska förutsättningar ................................................................ 33<br />
Prognos av intäkter och utgifter inom miljövetenskaplig forskarutbildning ......................... 35<br />
7. Infrastruktur ......................................................................................................... 38<br />
Bevakning av forskningsfronten ................................................................................... 38<br />
Informationsresurser för Miljövetenskapliga studier ........................................................ 39<br />
Spridning och synliggörande av forskningsresultat .......................................................... 40<br />
Exemplet CBEES ........................................................................................................ 41<br />
Arbetsplatser, laboratorier, kommunikation och IT-infrastruktur ....................................... 42<br />
8. Tabeller ................................................................................................................. 45<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
1
BILAGOR<br />
A – Strategi<br />
B – Förslag riktlinjer<br />
C – Allmän studieplan inklusive kursplaner<br />
D – Avtal med universitet<br />
E – CV för möjliga handledare<br />
F – Publikationsförteckningar möjliga handledare<br />
G – CV övriga disputerade lärare<br />
H – Publikationsförteckningar övriga lärare<br />
I – Förteckning över doktorsavhandlingar<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
2
1. OMRÅDE OCH FORSKARUTBILDNINGSÄMNE<br />
Södertörns högskola ansöker om rätten att utfärda examen på forskarnivå inom<br />
området Miljövetenskapliga studier. Ämnet där utbildning på forskarnivå kommer<br />
att anordnas är Miljövetenskap.<br />
2. OMRÅDE FÖR EXAMENSRÄTT<br />
Områdets omfattning och avgränsning<br />
Vi definierar området miljövetenskapliga studier som forskning om hur ekologiska och<br />
samhälleliga system och processer interagerar med varandra i frågor som rör miljö,<br />
naturresurser och hållbar utveckling. Miljövetenskap är en ung disciplin som har<br />
etablerats under 1900-talets andra hälft då medvetenheten om nya typer av miljöoch<br />
naturresursproblem som kräver mångvetenskapliga ansatser har ökat. Många<br />
specifika forskningsområden som ingår i miljövetenskap har dock en lång tradition<br />
och finns inom flera andra discipliner, vilket innebär att miljövetenskap på många sätt<br />
är bredare än traditionella akademiska ämnen. Samtidigt är miljövetenskapen under<br />
snabb utveckling och ligger i framkant vad gäller utveckling av tvär- och<br />
mångvetenskapliga ansatser 1 . Miljövetenskap kan därmed definieras som en<br />
problemorienterad och pluralistisk vetenskap som grundar sig i teorier och<br />
metodologier från flera andra discipliner som sträcker sig från naturvetenskap till<br />
samhällsvetenskap och humaniora. Denna definition av miljövetenskap återspeglar<br />
inte bara en huvudsaklig inriktning och utveckling av forskningen inom området utan<br />
också i hög grad en huvudsaklig inriktning och utveckling av miljövetenskaplig<br />
utbildning på universitetsnivå i Sverige och många andra länder.<br />
Områdets utvecklingsmöjligheter<br />
Miljövetenskap kommer att vara av central betydelse som ett eget forskningsområde<br />
i framtiden. Med växande befolkningstryck, klimatförändringar och ökat nyttjande av<br />
jordens ekosystem och naturresurser utgör miljö- och naturresursfrågor stora<br />
utmaningar för ett framtida hållbart samhälle vars lösningar kräver stora satsningar<br />
inom forskning. Forskningen bidrar även på ett viktigt sätt till samhällsdebatten och<br />
forskningsfinansieringens utsikter är goda. Inom akademisk forskning har<br />
miljövetenskap potential att medverka i bredare teoretisk utveckling genom<br />
kombinationer av olika ansatser som krävs för att studera interaktioner av sociala och<br />
ekologiska system och processer. Miljövetenskap är i Södertörns högskolas<br />
forskningsstrategi 2008-2011 (bilaga a) identifierat som ett av högskolans starka<br />
forskningsområden och är dessutom ledande i skapandet av kontakter över<br />
disciplingränser. Högskolan har också via Östersjöstiftelsen sedan 2007 beviljat det<br />
miljövetenskapliga ämnet resurser att utveckla och stärka den miljövetenskapliga<br />
forsknings- och forskarutbildningsmiljön (först i form av ett planeringsanslag á 1<br />
miljon kr och sedan i form av ett årligt basanslag á 2,2 miljoner kr), samt<br />
tillsättandet av en ny professor i miljövetenskap (Kari Lehtilä tillrädde denna tjänst<br />
1 Våra definitioner av mång- och tvärvetenskap följer de som anges av HSV (2007). Som<br />
mångvetenskap avses ett forskningssamarbete mellan olika ämnen och kunskapsområden runt ett<br />
gemensamt problemområde, men där respektive forskare stannar inom ramen för sitt eget område.<br />
Tvärvetenskaplig innebär att forskarna rör sig i gränsområdena mellan de olika ämnesområdena och<br />
gemensamt skapar ett nytt område. Till skillnad från inom mångvetenskap bidrar då deltagarna till<br />
något nytt, utöver sina ursprungliga discipliner. Målsättningen inom området är således att bedriva<br />
internationellt stark forskning och forskarutbildning med både mång- och tvärvetenskaplig inriktning.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
3
2009). Miljövetenskapliga studier på Södertörns högskola har ambitionen att bli ett<br />
internationellt framstående centrum inom området.<br />
En särskild styrka i Södertörns högskolas miljövetenskap är dess nära samarbete<br />
över natur och samhällsvetenskapliga disciplingränser som till stor del möjliggörs<br />
genom kollegiets ämnesbredd. Kärnmiljön befinner sig på Institutionen för<br />
livsvetenskaper. Institutionens föregångare, avdelningen för naturvetenskap,<br />
grundades 1997. I början var biologi, molekylärbiologi och kemi huvudinriktningar<br />
där vissa forskningsprojekt hade en miljövetenskaplig profil. Det första utpräglat<br />
miljövetenskapliga utbildningsprogrammet, Miljö och utveckling, startades 2001 som<br />
ett samarbete mellan de naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga<br />
utbildningsnämnderna. En huvudprincip var att natur- och samhällsvetenskap skulle<br />
ges samma vikt i programmet. Denna tvär- och mångvetenskapliga profil behölls när<br />
programmet senare flyttades till avdelningen för naturvetenskap, dels genom ett<br />
fortsatt samarbete över fakultetsgränserna, dels genom att avdelningen och senare<br />
Institutionen för livsvetenskaper anställde miljövetenskapligt inriktade lärare/forskare<br />
med samhällsvetenskaplig bakgrund. Denna tvär- och mångvetenskapliga profil som<br />
kombinerar samhälleliga och naturvetenskapliga perspektiv på frågor om miljö och<br />
utveckling har bidragit till en stabil och framgångsrik studentrekrytering. År 2007 fick<br />
miljövetenskap som första ämne vid högskolan även mastersrättigheter<br />
(Högskoleverkets Rapport 2007:46). Samarbetet inom högskolans miljövetenskapliga<br />
forskning fördjupas då området delas in i teman, för närvarande tre;<br />
miljöförändringar och ekologiska processer, miljö och utveckling samt environmental<br />
governance, som beskrivs i nästa kapitel.<br />
En viktig princip i miljövetenskapens utveckling på Södertörns högskola är att<br />
forskning och forskarutbildning är knutna till stabila utbildningsprogram på grundoch<br />
masternivå. Undervisningens forskningsanknytning kräver att lärare är aktiva<br />
forskare. Länken mellan undervisning och forskning möjliggör också en större<br />
personalstyrka och jämnar även ut effekter av variation i forskningsfinansieringen<br />
över tiden. Rekrytering av ny personal är viktig för inrättandet av nya<br />
forskarutbildningsämnen på längre sikt. <strong>Forsknings</strong>profilen på Södertörns högskola<br />
aktualiserar för närvarande enbart forskarutbildning i ämnet miljövetenskap inom<br />
området miljövetenskapliga studier. Det miljövetenskapliga området, så som det<br />
definieras här, är något bredare jämfört med det miljövetenskapliga ämnet. Det<br />
innebär att det finns möjligheter framöver att inrätta nya ämnen inom det<br />
övergripande området miljövetenskapliga studier, givet att förutsättningar i fråga om<br />
forskarmiljö etc. är uppfyllda (avsnitt 3. Högskolans kvalitetsarbete). Med hänsyn till<br />
nuvarande forsknings- och utbildningsverksamhet inom området finns det<br />
utvecklingsmöjligheter främst i två riktningar som ännu inte har tillräcklig tyngd för<br />
att forma egna ämnen. Vi har forskning och utbildningsprogram i riktning mot miljö<br />
och hälsa (environmental health). På grundutbildningsnivå finns den relativt<br />
nyinrättade inriktningen internationell hälsa i programmet Utveckling och<br />
internationellt samarbete. På masternivå finns det ettåriga masterprogrammet<br />
Infectious disease control, som nära knyter an till inriktningen miljö och hälsa. En<br />
andra inriktning inom det miljövetenskapliga området med utvecklingsmöjligheter<br />
utgörs av miljöpedagogik. Utbildning för hållbar utveckling är ett viktigt mål för hela<br />
utbildningssystemet i Sverige och internationellt. Särskilda satsningar inom<br />
inriktningen har inte skett än, men det finns goda möjligheter i framtiden då naturoch<br />
miljövetenskap har en stark ställning på högskolans lärarutbildningar jämfört<br />
med hur det ser ut på andra lärosäten i landet. Från och med år 2010 är den snabbt<br />
växande lärarutbildningen placerad på Institutionen för livsvetenskaper, vilket skapar<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
4
naturliga dagliga kontakter för att vidareutveckla samarbetet i såväl undervisning<br />
som forskning.<br />
Forskning inom området vid Södertörns högskola<br />
Miljövetenskaplig forskning vid Södertörns högskola bedrivs inom mångvetenskapliga<br />
forskargrupper bestående av seniora forskare/handledare, forskarstuderande och<br />
masterstudenter. Denna forskning syftar till att kombinera samhällvetenskapliga och<br />
naturvetenskapliga angreppssätt och metoder för att nå en fördjupad empirisk<br />
kunskap och teoretisk förståelse om miljö- och naturresursproblems orsaker, omfång<br />
och hantering. <strong>Forsknings</strong>miljön består av en bred kärnmiljö vid Institutionen för<br />
livsvetenskaper samt ett nätverk av forskare och experter vid högskolans andra<br />
institutioner, andra lärosäten och myndigheter/organisationer. Forskningen är<br />
strukturerad i tre angränsande och samverkande teman: Miljöförändringar och<br />
ekologiska processer, Miljö och utveckling samt Environmental governance.<br />
Handledarresurserna inom miljövetenskap vid Institutionen för livsvetenskaper består<br />
av fyra professorer, elva docenter och sex lektorer (tabell 1) med ämnesmässig<br />
bakgrund inom bland annat naturresurshushållning, naturgeografi, ekologi, biologi,<br />
statsvetenskap, sociologi, kulturgeografi och ekonomisk historia och i de flesta fall<br />
med gedigen erfarenhet från mång- och tvärvetenskapliga projekt. Geografiskt<br />
sträcker sig intresseområdet från Sverige till internationell forskning inom<br />
Östersjöområdet men även till ett flertal projekt i framförallt Afrika och Sydamerika.<br />
Forskningen är nära kopplad till tvärvetenskapliga utbildningsprogram med stabilt<br />
söktryck på grund- och masternivå.<br />
Inom temat Miljöförändringar och ekologiska processer studeras hur biologiska<br />
och geovetenskapliga processer relaterar till ekosystemförändringar och<br />
miljöproblem. Vi vill förstå hur mänsklig påverkan förändrar ekosystemens funktion<br />
och biologiska mångfald. Kunskap om ekosystempåverkan är viktig för att bedöma<br />
vilka mänskliga aktiviteter som ger godtagbara förändringar i ekosystemfunktioner<br />
med avseende på hälsoeffekter och ett långsiktigt hållbart nyttjande av naturresurser<br />
och ekosystemtjänster. Basen i temats forskning ligger i naturvetenskapliga<br />
frågeställningar samtidigt som miljöfrågornas övergripande natur ger ett tydligt<br />
mång- och tvärvetenskapligt perspektiv. Vi har stark kompetens i geovetenskaper<br />
och biologiska ämnen som ekologi, molekylärbiologi och mikrobiologi. Aktuell<br />
forskning handlar bland annat om ekosystems känslighet och återhämtningsförmåga,<br />
mark- och vattenanvändningens effekter på ekosystem, biologisk mångfald,<br />
klimathistoria, ekotoxikologi samt relationer mellan miljö och hälsa.<br />
Miljö och utveckling studerar förutsättningar för en ekologiskt hållbar social och<br />
ekonomisk utveckling, med betoning på relationerna mellan ekosystems dynamik,<br />
förändring samt bakomliggande sociala och ekonomiska processer. Inom temat<br />
studeras tillgång och fördelning av naturresurser och ekosystemtjänster samt dess<br />
koppling till en ekologiskt hållbar samhällsutveckling. En viktig forskningsfråga inom<br />
temat är potentiella synergier eller motsättningar mellan olika aspekter av hållbar<br />
utveckling. Exempelvis kan en naturresursförvaltning som maximerar ekologisk<br />
hållbarhet ha ogynnsamma sociala och ekonomiska effekter för vissa grupper i<br />
samhället. Miljöfrågor och hållbar utveckling analyseras därmed även ur ett<br />
fördelnings-, makt- och genusperspektiv. En huvudinriktning inom miljö och<br />
utvecklingsforskningen är att kritiskt undersöka viktiga trender inom utvecklingsteori<br />
och praktik. Här ingår forskning om hur ”utveckling” formuleras, och av vem,<br />
följderna av ojämnlik maktfördelning, samt vilka roller som ges näringsliv, stater och<br />
civilsamhälle. En viktig uppgift i detta är att granska det till synes enkla och opolitiska<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
5
sätt som alternativa utvecklingsmål, såsom ökad självbestämmande på gräsrotsnivå,<br />
deltagande och företagande, har absorberats i förhärskande utvecklingsagendor. En<br />
målsättning med forskningen är att föreslå lösningar som kan användas i hållbar<br />
samhällsplanering.<br />
Södertörns högskola har en speciell satsning på forskning om miljövetenskapliga<br />
förvaltningsfrågor inom temat Environmental governance. Här studeras hur olika<br />
processer, strukturer och aktörer inom offentlig sektor, marknader och civilsamhälle<br />
samverkar och påverkar hur miljö- och naturresursfrågor beskrivs, kommuniceras<br />
och hanteras. Miljö- och naturresursfrågors komplexa, osäkra, gränsöverskridande<br />
och föränderliga karaktär skapar stora utmaningar. Traditionella styr- och<br />
organisationsformer är ofta dåligt anpassade till ekologiska systems gränser och<br />
dynamik liksom till miljöproblemens karaktär. Utvecklingen av så kallad ”multi-level<br />
governance” sker parallellt med att staters traditionella och självständiga<br />
förvaltningsförmåga alltmer ifrågasätts, vilket i synnerhet gäller inom miljöområdet.<br />
Utvecklingen av nya former av styrning och förvaltning innefattar en ökad betydelse<br />
av att olika typer av kunskaper (vetenskaplig såväl som lokal) sammanförs. Likaså<br />
fästs vikt vid kommunikation och samarbete mellan olika aktörer på lokal, regional<br />
och internationell nivå.<br />
Enskilda projekt vid högskolan är ofta kopplade till flera teman. Vi har till exempel<br />
projekt med detaljerade fallstudier av olika betydande miljöproblem som<br />
kemikalierisker, förlust av biologisk mångfald, övergödning och globaliseringen av<br />
livsmedelsproduktion. Inom dessa projekt används mång- och tvärvetenskapliga<br />
ansatser för att studera relationer och (brist på) samspel mellan ekosystem och<br />
samhällets organisering, samt mellan vetenskap och beslutsfattande.<br />
Miljövetenskap är nytt som ett självständigt område och dess mång- och<br />
tvärvetenskapliga ansatser är under snabb utveckling. Traditionellt har<br />
miljövetenskaplig forskning starkt dominerats av naturvetenskapliga forskningsfrågor.<br />
Södertörns högskola har tagit utmaningen att integrera naturvetenskapliga och<br />
samhällsvetenskapliga ansatser för att skapa ett modernt, tvär- och<br />
mångvetenskapligt område. Utvecklingen inom området drivs framåt både av<br />
inomvetenskapliga forskningsfrågor och av samhällsdebatten. Till stor del på grund<br />
av miljöfrågornas ökade betydelse i samhället har de miljörelaterade utbildningarna<br />
vid Södertörns högskola ett bra söktryck och tillgång till externa forskningsmedel får<br />
anses som god.<br />
Området och högskolans utbildningar<br />
Inom det miljövetenskapliga området finns flera starka utbildningar på kandidatnivå:<br />
miljö och utveckling, utveckling och internationellt samarbete, journalistik, människa<br />
och miljö, samt utbildningar baserade på fristående kurser i geografi, biologi och<br />
måltidskunskap.<br />
Miljö- och utvecklingsprogrammet med drygt 120 helårsstudenter startade 2001 och<br />
har haft en stabil studentrekrytering. Programmets tvärvetenskapliga profil är nära<br />
kopplad till högskolans miljövetenskapliga forskningsprofil. Det kombinerar förståelse<br />
och tillämpning av naturvetenskapliga (bl.a. ekologiska och naturgeografiska)<br />
kunskaper om jordens ekosystem och miljöförhållanden med kunskaper om hållbar<br />
samhällsutveckling innefattande bland annat statsvetenskapliga, kulturgeografiska<br />
och ekonomiska aspekter. Programmet är utformat för att ge en bred kompetens för<br />
miljö- och utvecklingsarbete i offentlig och privat sektor såväl i Sverige som i EU och<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
6
utvecklingsländer. Flera miljövetarstudenter från Södertörns högskola har även gått<br />
vidare till forskarutbildning både inom och utanför Sverige.<br />
Utveckling och internationellt samarbete har en starkare samhällsvetenskaplig och<br />
utvecklingsorienterad profil i nära samarbete med statsvetenskap och<br />
nationalekonomi vid högskolan. Programmet Journalistik, människa och miljö<br />
kombinerar en gedigen naturvetenskaplig grund med journalistik. Högskolan har även<br />
utbildning i miljövetenskap på magisternivå och from HT 2008 finns ett tvåårigt<br />
mastersprogram i miljövetenskap med namnet Environmental science,<br />
communication and decision making i samarbete med statsvetenskap och medie- och<br />
kommunikationsvetenskap. Dessutom ges enstaka kurser på avancerad nivå,<br />
Ecosystem management och Biodiversity and conservation, vilka för närvarande är<br />
under utveckling mot ytterligare masterprogram inom miljövetenskap för att bredda<br />
utbudet på masternivån.<br />
Anknytning till Södertörns högskolas Östersjö- och Östeuropaprofil<br />
Även om den miljövetenskapliga forskningen vid Södertörns högskola inte är (eller<br />
kommer att vara) begränsad till något geografiskt område har ett flertal<br />
forskningsprojekt en tydlig inriktning mot Östersjöregionen och Östersjön. Tillgången<br />
till möjlig forskningsfinansiering från Östersjöstiftelsen är en betydande drivkraft<br />
bakom denna geografiska tyngdpunkt. Betydelsefullt är också att en stor del av de<br />
anställda forskarna har en klar fokusering på miljöfrågor i Östersjöregionen i sin<br />
vetenskapliga kompetens och meritering. Östersjön och Östersjöregionen erbjuder<br />
mycket goda förutsättningar att studera och jämföra principiellt viktiga miljö- och<br />
utvecklingsfrågor och deras hantering på en internationell (Östersjö) nivå såväl som<br />
lokalt och regionalt i länder med olika förutsättningar, ambitioner och historia.<br />
Sedan 2005 har docent Michael Gilek arbetat 50 % med forskningssamordning vid<br />
CBEES (Centre for Baltic and East European Studies), ett center inom högskolan.<br />
Inom detta uppdrag har han utveckla forskningstemat Kunskap och hållbarhet<br />
(KnowSus). De övergripande målsättningarna har varit att (i) initiera och utveckla ny<br />
forskning, (ii) stärka samarbetet mellan forskare och doktorander verksamma på<br />
Södertörns högskola, samt (iii) stärka nationella och internationella forskningsnätverk<br />
kopplade till temat. KnowSus söker belysa den komplexa dynamiken mellan olika<br />
hållbarhetsaspekter (t.ex. miljö, hälsa, välfärd), samhällig förändring och kunskapsoch<br />
teknologiutveckling i Östersjöområdet. Det innebär att en betydande del av den<br />
forskning som ingår i det här beskrivna miljövetenskapliga området också ingår i<br />
temat Kunskap och hållbarhet. Ett av de mest betydelsefulla bidragen för<br />
miljövetenskap har varit temats förmåga att initiera och utveckla samarbete mellan<br />
olika starka forskargrupper över traditionella disciplinära gränser. En utvärdering som<br />
genomfördes under 2009 (Jönsson, C. 2009: Utvärdering av forskningsledarskapet<br />
vid CBEES, Södertörns högskola) visar också att temat genom olika aktiviteter<br />
(seminarier, workshops, konferenser, gästforskare/gästprofessorer, post-docs etc.)<br />
har resulterat i ett betydande antal nya forskningsprojekt och vetenskapliga<br />
publikationer, inte minst inom miljövetenskap. Till exempel, har flertalet av de<br />
externfinansierade projekt med Östersjöinriktning som erhållit finansiering 2008 och<br />
2009 (tabell 5) initierats och utvecklats inom ramen för KnowSus kollegiala<br />
workshops.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
7
Samverkan med det omgivande samhället<br />
Forskning och forskarutbildning inom området miljövetenskapliga studier är (som<br />
beskrivs ovan) inriktade mot att beskriva och förstå hur ekologiska och samhälleliga<br />
system och processer interagerar med varandra i frågor som rör miljö, naturresurser<br />
och hållbar utveckling. Inte minst handlar det om att förstå hur olika aktörer med<br />
olika intressen påverkar samhällets hantering av miljö och natur. Det innebär att en<br />
välutvecklad samverkan med omgivande samhälle inom forskarutbildning och<br />
forskning är en naturlig och viktig del i kvalitetssäkringen av verksamheten. I detta<br />
avsnitt beskriver vi hur Södertörns högskola arbetar för att stärka samverkan med<br />
omgivande samhället samt vilka viktiga samverkanskompetenser och aktiviteter som<br />
finns inom området miljövetenskapliga studier.<br />
Högskolan har som målsättning att vara ett internationellt erkänt kunskapscentrum<br />
med stark regional närvaro som är väl förankrat i samtiden. I syfte att stärka<br />
kunskapsutbytet mellan högskolans verksamheter och aktörer utanför akademin,<br />
medverkar vi aktivt i olika typer av nätverk. Vi samverkar vidare med myndigheter,<br />
organisationer och företag såväl regionalt, nationellt som internationellt. Vårt<br />
förhållningssätt är att samverkansuppgiften utgör en integrerad del av vår utbildning<br />
och forskning.<br />
Högskolans ledord mångvetenskap, mångkulturalitet och medborgerlig bildning är<br />
ledande även i vårt samverkansarbete. Vi menar att medborgerlig bildning är<br />
betydelsefull för alla människor, och försöker därför förena akademisk tradition med<br />
aktuella frågor i människors vardag och lokal kunskap. Vårt mångvetenskapliga<br />
arbetssätt innebär att komplexa frågor studeras utifrån olika ämnens erfarenhet och<br />
tradition. Att använda sig av mångkulturella perspektiv såsom t.ex. etnicitet, genus<br />
och socioekonomiska aspekter bidrar till en bredare analys, vilket ger ny och viktig<br />
samhällsrelevant kunskap. Ett dubbelriktat kunskapsutbyte med omgivningen bidrar<br />
till forskningsbaserad kunskapsutveckling, tillväxt och förnyelse i samhället.<br />
Målsättningen är att utveckla vår existerande samverkan och öka kunskapsutbytet<br />
med privata, offentliga och ideella aktörer.<br />
För att stimulera intresset för detta, har högskolans ledning under senare år bidragit<br />
med finansiellt stöd för ett drygt 20-tal forskningssamverkansprojekt. Några av dessa<br />
finns inom området miljövetenskapliga studier. Här kan nämnas till exempel<br />
projekten Kemikalier i textilier: hantering av miljö- och hälsorisker hos varor med<br />
komplicerade produktkedjor och Wrångebäck Sweden – en fallstudie för att samla<br />
know-how och stärka konkurrenskraften för producenter av traditionell ost. I det<br />
förstnämnda projektet sker en samverkan mellan Stockholms läns landsting,<br />
Naturskyddsföreningen och IKEA kring hur hantering och kommunikation av<br />
kemikalierisker kan underlättas för varor med komplicerade produktkedjor. I det<br />
senare projektet (Wrångebäck Sweden) sker samproduktion kunskap mellan<br />
Södertörns högskola, Hushållningssällskapet och Almnäs Bruk AB för att stärka<br />
konkurrenskraften för producenter av traditionell ost. Båda dessa projekt har efter<br />
det ursprungliga etableringsstödet från Södertörns högskola erhållit längre<br />
projektfinansiering via Östersjöstiftelsen (Kemikalier i textilier) och KK-stiftelsen<br />
(Wrångebäck Sweden).<br />
Flera andra pågående och avslutade forskningsprojekt inom området har en utpräglad<br />
inriktning mot samverkan med aktörer i det omgivande samhället. Projektet<br />
Environmental risk governance of the Baltic Sea (RISKGOV) är till stor del inriktat<br />
mot hur den praktiska hanteringen av miljörisker i regionen kan förbättras. Inom<br />
projektets ramar arrangeras under perioden 2009 till 2011 vidare en rad så kallade<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
8
undabordsamtal med viktiga nationella och internationella aktörer för att skapa<br />
förståelse kring problem och möjligheter till hantering av miljörisker i<br />
Östersjöregionen. Bland andra projekt med denna samverkansinriktning kan nämnas:<br />
Cholera outbreak and control – Ecological-sociological study of Vibrio cholerae in the<br />
WIO Region; Landsbygdsutveckling, traditionella varor, territorier och lokala<br />
produktionssystem på den svenska landsbygden; Environmental risks from ionising<br />
contaminants: assessment and management (ERICA) (se vidare tabell 5 för pågående<br />
projekt och bilaga e för avslutade projekt).<br />
En viktig del av högskolans samverkansuppdrag är att synliggöra den forskning som<br />
bedrivs och att på olika sätt nyttiggöra forskningens resultat. Forskarna och<br />
handledare inom området miljövetenskapliga studier deltar därför aktivt i<br />
samhällsdebatten genom artiklar i dagspress, medverkar regelbundet som<br />
experter/kommentatorer i tidningar, tv och radio, håller föreläsningar och/eller<br />
föredrag för en rad olika myndigheter, organisationer och företag, t.ex. prof. Kari<br />
Lehtilä, doc. Elinor Andrén, Michael Gilek, doc. Magnus Bostrom, fil. dr. Mona<br />
Petersson, fil. dr. Mikael Karlsson m.fl. Områdets forskare och handledare anlitas<br />
också kontinuerligt som lärare i skräddarsydda uppdragsutbildningar och kompetensutvecklingsaktiviteter<br />
för redan yrkesverksamma, liksom för olika utredningsuppdrag.<br />
Under höstterminen 2009 genomfördes en uppdragsutbildning i miljövetenskap för 14<br />
av Sveriges Radios journalister från bland andra Vetenskapsradion och Ekot. Tidigare<br />
utbildningar och expertföreläsningar har vänt sig mot konsultfirmor, myndigheter<br />
som Naturvårdsverket och intresseorganisationer som Naturskyddsföreningen och<br />
Svenska läkaresällskapet.<br />
Området miljövetenskapliga studier arbetar också aktivt med att stärka samverkan<br />
genom att arrangera rundabordsamtal, workshops och konferenser som syftar till att<br />
skapa kunskapsutbyte mellan olika aktörer inom akademi, intresseorganisationer<br />
samt privat och offentlig verksamhet. Framgångsrika exempel på sådana<br />
samverkansinriktade aktiviteter är de internationella konferenserna Change and<br />
sustainability in the Baltic Sea area (2006); Regulating chemical risks: science,<br />
politics and the media (2007) och Coping with uncertainty: a multidisciplinary<br />
research conference on risk governance in the Baltic Sea region. Dessa konferenser<br />
med finansiering från Östersjöstiftelsen, CBEES och Formas attraherade var och en<br />
cirka 80 internationella experter från akademi, offentlig och privat verksamhet samt<br />
intresseorganisationer för att diskutera frågor av relevans för forskning och<br />
forskarutbildning inom det miljövetenskapliga området.<br />
Ytterligare exempel på hur området bidrar till kunskapsutbyte med det omgivande<br />
samhället rör forskarnas medverkan som ledamöter och/eller experter i offentliga<br />
utredningar och andra former av nationella och internationella expertuppdrag. Under<br />
perioden 1997 till 2007 var docent Monica Hammer ledamot av Vetenskapliga rådet<br />
för biologisk mångfald och var en av 15 internationella experter som formulerade<br />
principerna för ekosystemansatsen inom ramen för konventionen för biologisk<br />
mångfald. Docent Björn Hassler har på konsultbasis deltagit i arbetet kring En<br />
utvecklad havsmiljöförvaltning (SOU 2008:48). Avslutningsvis kan nämnas att prof.<br />
Per Wramner och fil. dr Mikael Karlsson har haft en lång rad expert- och<br />
utredningsuppdrag. Mikael Karlsson har till exempel varit representant vid ett antal<br />
WTO, UNEP and EU ministermöten, samt fungerat som expert inom ett antal<br />
kommittéer inom Sverige och EU kopplade till kemikaliepolitik, miljö och<br />
klimatförändring, energi och miljö samt de svenska miljömålen. Professor Per<br />
Wramner har å sin sida deltagit som ordförande, särskild utredare eller ledamot i en<br />
lång rad statliga utredningar inom areella näringar, miljö och energi. Likaså har Per<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
9
Wramner utfört ett flertal utredningsuppdrag åt FAO, UNEP, UNIDO med flera FNorgan.<br />
För närvarande är Per Wramner också ordförande i Vetenskapliga rådet för<br />
biologisk mångfald, som är en direkt länk mellan forskningsvärlden och<br />
beslutsfattare.<br />
Inom grund- och masterutbildningen inbjuds återkommande gästföreläsare från<br />
näringsliv, myndigheter och intresseorganisationer, även innefattande alumni från<br />
högskolans egen miljövetenskapliga utbildningar. Det är troligt att detta kommer att<br />
gälla även för kommande kurser inom forskarutbildningen. Dessutom görs ett flertal<br />
examensarbeten i samverkan med myndigheter, företag och andra organisationer.<br />
För närvarande planerar vi för att inrätta praktikperioder inom våra<br />
utbildningsprogram på såväl grund- som masternivå. Högskolan samverkar med två<br />
gymnasieskolor i deras gymnasiala spetsutbildningar, Globala gymnasiet (Stockholm)<br />
samt Europaskolan (Strängnäs). Bland annat innebär samarbetet att högskolan<br />
erbjuder gymnasieeleverna att läsa kurser inom hållbar utveckling, utvecklings- och<br />
miljöfrågor. Forskare och handledare föreläser även ofta på andra gymnasieskolor i<br />
Stockholmsregionen och Mälardalen samt bidrar med presentationer till högskolans<br />
serie av öppna föreläsningar.<br />
Området miljövetenskapliga studier bidrar således till att stärka högskolans<br />
samverkansuppdrag, vilket kommer vara till nytta för doktorandernas<br />
omvärldskontakter och arbetslivsanknytning under sina studier på forskarnivå vid<br />
Södertörns högskola.<br />
3. HÖGSKOLANS KVALITETSARBETE<br />
Syftet med högskolans kvalitetsarbete är att säkerställa forskarutbildningens kvalitet<br />
och doktorandernas rättssäkerhet. Kvalitet för doktoranderna handlar framförallt om<br />
att det finns en levande akademisk miljö inom området med kompetenta forskare,<br />
seminarieverksamhet, möjligheter att delta i konferenser, internationellt utbyte,<br />
närhet till undervisning och samspel med det omgivande samhället. Allra viktigast för<br />
doktoranderna är relationerna till de egna handledarna, övriga doktorander inom<br />
området och delaktighet i en kvalificerad akademisk miljö. Därutöver är det<br />
nödvändigt med en god infrastruktur i form av arbetsplatser, datorer,<br />
biblioteksresurser etc.<br />
För varje enskild doktorand betyder det verksamhetsnära mest: handledare, seniora<br />
forskare, doktorandkollegor, seminarier etc. Att ta ansvar för forskarutbildningen<br />
innebär att högskolan skapar så goda institutionella förutsättningar som möjligt för<br />
denna verksamhet. I det ingår en stabil långsiktig finansiering, administrativa rutiner<br />
som är avpassade för verksamheten, en ändamålsenlig organisering, en<br />
forskningsmässigt högklassig infrastruktur samt att det finns ett regelverk som<br />
garanterar doktorandernas rättssäkerhet också vid sådana tillfällen när allt inte går<br />
som förväntat, exempelvis när en doktorand behöver byta handledare.<br />
Kvaliteten på en forskarutbildning handlar i hög grad om den forskarutbildningsmiljö<br />
som finns i ämnen och områden, handledarresurser, ekonomi och infrastruktur (vilket<br />
kommer att redovisas senare i ansökan). Syftet med detta avsnitt är att redovisa hur<br />
högskolan på ett systematiskt sätt säkerställer såväl kvaliteten i utbildningen som att<br />
doktoranderna behandlas rättssäkert. Det handlar om att utforma system som är<br />
ändamålsenliga och verksamhetsnära. Kvalitetsarbetet ska vara en integrerad del av<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
10
verksamheten och de dokument som tas fram, exempelvis individuella studieplaner,<br />
ska användas aktivt för att se att allt löper som det ska (eller inte gör det, och i så<br />
fall behöver åtgärdas).<br />
Tidigare erfarenheter<br />
Det finns vid högskolan omfattande erfarenheter av att bedriva forskarutbildning.<br />
Högskolan har under de senaste 7-8 åren haft ett hundratal doktorander, framförallt<br />
(men inte enbart) vid forskarskolan Baltic and East European Graduate School<br />
(BEEGS). Verksamheten vid BEEGS har hållit hög akademisk kvalitet, samtidigt som<br />
mycket har gjorts för att skapa en gynnsam studiesocial miljö. Detta har varit särskilt<br />
viktigt eftersom cirka hälften av doktoranderna vid forskarskolan har rekryterats från<br />
utlandet. Doktorander inom miljövetenskap har sedan 2006 organiserats inom den<br />
miljövetenskapliga forskarskolan Environmental Science and Development Graduate<br />
School (ESDGS). För närvarande är 18 doktorander kopplade till ESDGS (tabell 4).<br />
ESDGS har skött kontakterna med de antagande lärosätena, ansvarat för den<br />
vetenskapliga miljön genom att säkerställa god handledning och uppföljning för<br />
doktorander med arbetsplats på Södertörns högskola samt arrangerat ett högre<br />
seminarium, doktoranddagar och ett antal doktorandkurser. Högskolan har också<br />
andra erfarenheter bl.a. genom medverkan som partner i den Nationella<br />
forskarskolan i historia. Även om den nya situationen att självt ta ett samlat ansvar<br />
för forskarutbildningen ställer högskolan inför nya utmaningar, bär högskolan med sig<br />
och kommer att ha nytta av erfarenheterna av att under en följd av år ha härbärgerat<br />
en högkvalitativ akademisk miljö med ett stort antal doktorander.<br />
Högskolan har också stor generell erfarenhet av att arbeta med kvalitetsfrågor. Som i<br />
allt kvalitetsarbete krävs ett brett engagemang från alla inblandade: doktoranden<br />
(som har ett ansvar för sin egen utbildning), den enskilde handledaren,<br />
handledarkollektivet i ämnet och området, ämnes- och områdesstyrelser,<br />
fakultetsnämnden samt högskolans ledning. Kvalitetssäkring krävs också i alla delar<br />
av utbildningsprocessen: utlysning, antagning, kursverksamhet, löpande uppföljning<br />
av doktorandens framsteg, rutiner inför disputation, fortlöpande kvalitetsarbete i form<br />
av utvärderingar av kurser, tillsyn att det finns seminarieserier av hög kvalitet etc.<br />
Vi ska i det som följer redogöra för högskolans systematiska kvalitetsarbete när det<br />
gäller utbildningar på forskarnivå.<br />
Organisation för kvalitet<br />
Möjligheten att examinera egna doktorer har länge varit en högt prioriterad fråga för<br />
Södertörns högskola. Högskolan har sedan tidigare inrättat ett kvalitetsråd för att<br />
kontinuerligt arbeta med kvalitetssäkring av högskolans olika verksamhetsområden:<br />
forskning, utbildning och samverkan. Högskolestyrelsen beslutade i februari 2010 att<br />
inrätta en fakultetsnämnd vid högskolan, som en konsekvens av möjligheterna att<br />
inom områden erhålla examensrätt för doktorer. Syftet med fakultetsnämnden är att<br />
skapa bättre organisatoriska förutsättningar för att stärka verksamhet som skär över<br />
ämnesgränser, samt att utveckla ett långsiktigt hållbart kvalitetssäkringssystem för<br />
forskarutbildningen.<br />
Fakultetsnämnden kommer i händelse av att högskolan tilldelas examensrättigheter<br />
för forskarnivå att förvalta det författningsreglerade ansvaret för<br />
forskarutbildningsfrågor. Den organisatoriska ramen för kvalitetsarbetet kommer<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
11
således redan att vara på plats när verksamheten inom områdena initieras, vilket<br />
enligt plan sker under hösten 2010. Den delegationsordning som högskolan har valt<br />
utgår ifrån ett tydligt processperspektiv. Rektor ansvarar för att fastställa visioner,<br />
mål och övergripande strategier. Utifrån dessa ställningstaganden utformar<br />
fakultetsnämnden sina uppgifter.<br />
Fakultetsnämnden ska enligt plan tilldelas följande delegation av rektor i händelse av<br />
beviljade examinationsrättigheter:<br />
Ansvara för de frågor som särskilt angivits i författning<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Utifrån högskoleövergripande mål utveckla visioner, mål och strategier för<br />
forskarutbildning<br />
Utarbeta strategier för hur högskolans forskarutbildning ska bedrivas<br />
Kontinuerligt genomföra uppföljning, utvärdering och kvalitetsprövning av<br />
forskarutbildning utifrån gällande styrdokument<br />
Utifrån högskolans vision och mål om resursfördelning fördela medel för<br />
forskarutbildning<br />
Bereda ansökan om examensrättigheter utifrån förslag från institution<br />
Inom ramen för existerande avtal om forskarutbildning ansvara för frågor om<br />
utbildnings‐ och kursplaner<br />
Lämna förslag till examensregler.<br />
Den nyinrättade fakultetsnämnden får en nyckelroll när det gäller frågor om<br />
uppföljning och utvärdering, medan det innehållsmässiga ansvaret för<br />
forskarutbildningen kommer att finnas inom forskarutbildningsämnen och områden.<br />
Fakultetsnämndens proaktiva kvalitetsarbete handlar om att bedöma förutsättningarna<br />
för ett ämne att bedriva forskarutbildning som håller god kvalitet, men det<br />
handlar också om att säkerställa vilka grundläggande och gemensamma krav på hur<br />
forskarutbildning faktiskt ska bedrivas som ska finnas: från utlysning och antagning<br />
av doktorand till disputation. I Förslag till riktlinjer för forskarutbildning vid<br />
Södertörns högskola (bilaga b) finns ett förslag om hur ett sådant regelsystem<br />
kommer att se ut. Förslaget bygger i hög grad på erfarenheter från regleringen av<br />
andra forskarutbildningar som högskolan har varit inblandad i under de senaste åren.<br />
Det aktiva kvalitetssäkringsarbetet ska ske löpande inom ramen för ett treårigt<br />
uppföljningsprogram som årsvis fastställer vilka delar av fakultetsnämndens<br />
verksamhet inom utbildning, forskning och forskarutbildning som ska bli föremål för<br />
särskild granskning. Granskningen av forskarutbildningen kommer att omfatta hela<br />
utbildningsprocessen: såväl resultat, till exempel genomströmning och avhandlingars<br />
kvalitet, som områdenas tillämpning av lokala föreskrifter för utbildningen.<br />
Uppföljningen omfattar också de rapporteringar som löpande kommer att ske<br />
exempelvis av individuella studieplaner. Resultaten av dessa uppföljningar av<br />
verksamheten inom områdena ska årligen rapporteras till rektor.<br />
Det kommer att behövas en formell organisation knutet till de områden där<br />
examensrättigheter finns. Högskolan har i nuläget valt att inte standardisera hur<br />
arbetet ska fördelas mellan exempelvis de befintliga ämnesstyrelserna/ämneskollegierna,<br />
och de kommande områdesstyrelserna/områdeskollegierna.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
12
Verksamheterna inom områdena bör kunna organiseras på olika sätt efter områdets<br />
egna förutsättningar. Gemensamt är att det ska finnas en områdesstyrelse, dvs. ett<br />
ansvarigt organ med beslutsrätt i vissa frågor och med representanter för<br />
doktoranderna. Rektor kommer att fastställa en arbetsordning för styrelsen och dess<br />
ordförande (en studierektor). Fakultetsnämnden ansvarar sedan för att granska<br />
verksamhetens kvalitet.<br />
För den enskilde doktoranden utgör fakultetsnämnden, genom sitt ansvar för<br />
uppföljning och utvärdering, en garant för en forskarutbildning med hög kvalitet. Om<br />
problem uppstår, exempelvis med handledare, finns det också reglerande system<br />
som skapar goda förutsättningar att uppmärksamma och åtgärda problemen (se<br />
nedan). En stor del av arbetet när de gäller antagning, frågor om handledare,<br />
studieplaner, finansieringsplaner och kursplaner kommer i praktiken att hanteras på<br />
områdes- och ämnesnivå. Fakultetsnämnden ska skapa rutiner för att detta arbete<br />
sker på ett sätt som garanterar både kvalitet och rättssäkerhet.<br />
Det är inte möjligt att exakt förutsäga hur fakultetsnämnden kommer att organisera<br />
sitt arbete, exempelvis vilka frågor som kan komma att delegeras. Nämnden, och de<br />
organ som nämnden kommer att delegera uppgifter till, kommer att ha ett kansli<br />
(utbildnings- och forskningskansliet) till sitt förfogande med uppgift att se till att<br />
rutiner gällande antagning, studietid, studiefinansiering, tillgodoräknanden etc.<br />
upprätthålls. Det är utomordentligt viktigt att det finns en kvalificerad<br />
tjänstemannastab som ser till att utlysningar, antagningar liksom den löpande<br />
hanteringen av forskarutbildningen sker på ett öppet och kompetent sätt.<br />
Vi övergår nu till att redogöra för hur högskolan kommer att hantera vissa specifika<br />
frågor som är kopplade till forskarutbildningens kvalitet.<br />
Anordnande och avveckling av forskarutbildningar<br />
Inom det område där rättigheter beviljas kommer högskolan att kunna bestämma om<br />
ändringar gällande en forskarutbildnings uppläggning och innehåll. Högskolan<br />
kommer också att kunna besluta om att inrätta nya forskarutbildningsämnen, inom<br />
ett beviljat område. Det förutsätter ett fungerande kvalitetsarbete. Villkoren för att<br />
inrätta nya forskarutbildningsämnen inom ett beviljat område är att utbildningen kan<br />
bedrivas på en hög vetenskaplig nivå, och att doktorandernas krav kommer att kunna<br />
tillgodoses.<br />
Enligt de förslag till riktlinjer som har diskuterats och förankrats i högskoleledning,<br />
kvalitetsråd och andra akademiska organ ska vissa förutsättningar vara uppfyllda för<br />
att utbildning på forskarnivå ska kunna anordnas inom ett ämne. Det ska finnas:<br />
rättigheter att utfärda examen på avancerad nivå; minst fyra disputerade lärare<br />
varav minst en professor och två docenter; en aktiv forskarmiljö med ett etablerat<br />
högre seminarium; erfarenhet av att handleda uppsatser på avancerad nivå; och det<br />
ska finnas doktorander i miljön.<br />
Detta är de minimikrav som ett forskarutbildningsämne ska leva upp till. Till detta<br />
kommer också en bedömning av att forskarutbildningsämnet i fråga tillsammans med<br />
andra ämnen kan bidra till att utveckla kunskapsfältet, och att det finns<br />
synergieffekter inom området. Forskarutbildningsämnet ska tillsammans med de<br />
andra ämnena utgöra en trovärdig vetenskaplig helhet där delarna stödjer helheten<br />
och varandra. I princip kommer samma kriterier som Högskoleverket har formulerat<br />
att användas i bedömningen när det gäller inrättandet av nya<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
13
forskarutbildningsämnen. Beslut om inrättande av forskarutbildningsämne inom<br />
område som har rätt att utfärda doktorsexamen fattas av fakultetsnämnden.<br />
Löpande kommer högskolan också att se till att de kvalitetskrav som vi nu initialt<br />
anser vara tillgodosedda, också kommer att upprätthållas i framtiden. Högskolan<br />
garanterar att det kommer att finnas förutsättningar att skapa en levande akademisk<br />
miljö inom områden där rättigheter finns, bl.a. med tillräckligt antal handledare och<br />
doktorander. Man kan tänka sig situationer där enskilda forskarutbildningsämnen av<br />
olika skäl inte förmår leva upp till de krav som finns antingen i högskoleverkets<br />
anvisningar eller i högskolans riktlinjer. Att områdena (enligt den modell som<br />
redovisades ovan) varje år återrapporterar till nämnden om verksamheten gör det<br />
möjligt att fånga upp och åtgärda sådana situationer. Fakultetsnämnden kommer i<br />
förekommande fall att besluta om att avveckla forskarutbildningar.<br />
Allmän studieplan och individuella studieplaner<br />
Den allmänna studieplanen är ett kontrakt mellan myndigheten och den antagna<br />
doktoranden som formellt träder i kraft vid antagningstillfället. Studieplanen, som<br />
fastställs av fakultetsnämnden för varje enskilt forskarutbildningsämne, reglerar de<br />
övergripande målen för den aktuella utbildningen, vilka behörighetsvillkor och<br />
förkunskapskrav som krävs för antagning, hur antagning och urval av sökande<br />
genomförs i praktiken, utbildningens huvudsakliga innehåll och uppläggning, principer<br />
för tilldelning av handledarresurser samt regler för examination.<br />
Högskolan betraktar den allmänna studieplanen som ett centralt verktyg i<br />
kvalitetssäkringsarbetet. Den tillhandahåller väsentlig information om vilka krav den<br />
studerande har rätt att ställa på ett forskarutbildningsämne och på högskolan centralt<br />
samt hur frågor om utlysning, urval och antagning genomförs för att garantera den<br />
sökandes rättssäkerhet. Den ger respektive forskarutbildningsämne stöd för att<br />
internt upprätthålla god kvalitet beträffande till exempel handledarkompetens,<br />
genomströmningsgrad och kursplanearbete. För såväl fakultetsnämnden som berörda<br />
institutioner ger den allmänna studieplanen reella förutsättningar för en kontinuerlig<br />
uppföljning av att mål och regler tillämpas fullt ut, dels för att examensmålen de<br />
facto nås i samtliga utbildningar, dels för att värna rättssäkerheten för den enskilde<br />
doktoranden i olika faser av utbildningen.<br />
Också den individuella studieplanen är ett viktigt dokument i kvalitetssäkringen. En<br />
sådan ska upprättas för varje enskild doktorand i samband med antagningen och<br />
fastställas av fakultetsnämnden senast tre månader därefter. Den individuella<br />
studieplanen är en formellt bindande överenskommelse mellan handledare och<br />
doktorand om hur studietiden ska disponeras för olika typer av aktiviteter:<br />
kursläsning, materialinsamling, avhandlingsförfattande, konferensdeltagande med<br />
mera. Den följs upp en gång per termin genom att doktorand och handledare<br />
gemensamt informerar fakultetsnämnden om hur utbildningen framskrider genom att<br />
lämna in en redovisning för avslutad termin och detaljplan för den kommande.<br />
Huvudhandledaren har ansvar för detta. Reviderade individuella studieplaner<br />
godkänns och fastställs av fakultetsnämnden.<br />
Upprättandet av den individuella studieplanen och, i synnerhet, den terminsvisa<br />
uppföljningen är ett viktigt inslag i kvalitetssäkringen av forskarutbildningen. Här ges<br />
fortlöpande tillfälle för både doktorand och handledare att överväga hur arbetet<br />
fortskrider och i vilken grad planerade delmål har uppnåtts. Det kan finnas många<br />
skäl som gör att planer inte kan följas. Det viktiga är att på ett regelbundet och<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
14
systematiskt sätt resonera om vilka konsekvenser som detta kan komma att få, och<br />
att genomföra åtgärder för att komma tillrätta med problemen. En revidering kan ge<br />
en viktig signal om att det behövs stödjande åtgärder för att ett avhandlingsprojekt<br />
ska kunna slutföras på tillfredsställande sätt.<br />
Sammanfattning av kvalitetsarbetet<br />
Vi vet att de flesta doktorander är nöjda med sin forskarutbildning. De problem som<br />
generellt har uppmärksammats om brister gällande doktorandernas introduktion,<br />
information, tillgång till arbetsplatser etc. har vi inte haft vid högskolan. Alla doktorander<br />
vid forskarskolorna BEEGS och ESDGS har exempelvis en god studiesocial miljö<br />
(inklusive en arbetsplats) och får en omfattande introduktion med information om<br />
vilka rättigheter och skyldigheter som föreligger. Vi kommer i framtiden att bygga<br />
vidare på de erfarenheter som har gjorts vid högskolan. En stor andel av expansionen<br />
av antalet doktorander kommer att ske genom att forskarskolan BEEGS växer från 40<br />
till 56 doktorander. Här kommer även de omfattande erfarenheterna av högkvalitativ<br />
forskarutbildning från den miljövetenskapliga forskarskolan ESDGS att tas till vara.<br />
Därmed ökar dessutom möjligheten att skapa synergier över traditionella<br />
ämnesgränser, både inom och mellan de planerade forskarutbildningsområdena.<br />
En annan faktor som är betydelsefull för doktoranden – och en viktig kvalitetsaspekt -<br />
är medinflytandet över utbildningen. I alla beslutande organ vid högskolan finns<br />
doktorander representerade: högskolestyrelse, fakultetsnämnd, institutions-, ämnessamt<br />
områdesstyrelser. Bruket av doktorandkollegier inom områdena kommer också<br />
att kunna bidra till att öka det kollektiva ansvaret för utbildningen hos doktoranderna.<br />
Centralt för en framgångsrik forskarutbildning är relationen till handledarna. För de<br />
flesta doktorander har handledningen fungerat bra, och vi tror att bruket av<br />
handledarkollegier inom områdena ytterligare kan bidra positivt. Möjligheter öppnas<br />
för att fler ska känna ett ökat ansvar för enskilda doktorander, vilket dels kan öka<br />
kvaliteten i verksamheten (mångfacetterade synpunkter och infallsvinklar på<br />
doktorandens arbete), dels kan öppna för att det blir enklare (mindre dramatiskt) att<br />
byta handledare i de fall där det visar sig nödvändigt. Ytterligare ett sätt att öka<br />
kvaliteten i handledningen är de obligatoriska krav som finns när det gäller<br />
handledarutbildning.<br />
Det är viktigt att tillförsäkra den enskilde doktoranden de rättigheter som han eller<br />
hon har, men det är också viktigt att ställa krav på doktoranden. Den som har blivit<br />
antagen till en finansierad forskarutbildning är skyldig dels att genomföra den egna<br />
utbildningen på ett så bra sätt som möjligt, dels att bidra till att förbättra kvaliteten<br />
på utbildningen också till fromma för andra. Genom kollegierna (bl.a. samtalen<br />
mellan handledare) skapar områdesmiljöerna goda förutsättningar att rikta tydliga<br />
och realistiska krav mot doktoranderna, vilket gör att doktoranderna ges möjligheter<br />
att ta ett ökat ansvar för sin egen utbildning.<br />
För en enskild doktorand är det viktiga dels den nära verksamheten i form av<br />
doktorandkollegor, handledare, aktiva seminarier och seniora kollegor, dels att det<br />
finns en infrastruktur (inklusive arbetsplats) och en studiesocial miljö som befrämjar<br />
utbildningen. Runt detta finns ett institutionellt ramverk: en stabil och långsiktig<br />
finansiering; en ändamålsenlig organisering; och regler som garanterar rättssäkerhet<br />
och likabehandling. På detta sätt byggs högskolans system för att säkra kvaliteten.<br />
Mål, riktlinjer och delegationsordningar fyller viktiga funktioner, men avgörande är att<br />
det finns en akademisk kultur som gagnar kritiskt och kreativt tänkande. Södertörns<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
15
högskola har byggt en sådan miljö och står väl rustad att på egen hand bedriva<br />
forskarutbildning.<br />
4. FORSKARUTBILDNINGSMILJÖ<br />
Vi redogör här för den forskningsverksamhet som finns inom miljövetenskap på<br />
Södertörns högskola. Vi börjar med att sammanfatta de handledarresurser som finns.<br />
Vi beskriver den pågående forskningens vetenskapliga inriktning, bredd och kvalitet.<br />
Vidare redogör vi för den tänkta uppläggningen av utbildningen, doktorandrekrytering<br />
och doktorandens möjlighet att bedriva forskarstudier i en kreativ miljö. Vi avslutar<br />
med att beskriva forskarutbildningen inom miljövetenskap, anknytning till yrkesliv<br />
och omgivande samhälle, samt internationalisering.<br />
Handledarresurser<br />
<strong>Forsknings</strong>miljön inom miljövetenskapliga studier, en av högskolans starka<br />
forskningsmiljöer, har en bred akademisk sammansättning av lärare och forskare.<br />
Inom forskningsmiljön finns ett handledarkollegium bestående av 21 seniora forskare,<br />
varav sju är kvinnor (tabell 1), med ämnesmässig bakgrund inom bland annat<br />
naturresurshushållning, naturgeografi, ekologi, biologi, statsvetenskap, sociologi,<br />
kulturgeografi och ekonomisk historia. Flertalet har gedigen erfarenhet från mångoch<br />
tvärvetenskapliga projekt. Denna bas i handledarresursen består av fyra<br />
professorer och elva docenter med omfattande erfarenhet av handledning inom<br />
forskarutbildning samt därutöver sex lektorer (bilaga e). Ytterligare forskare och<br />
lärare kopplade till forskningsmiljön utgörs av tio disputerade forskare (många med<br />
betydande erfarenhet av handledning och forskarutbildning) med tidsbegränsad<br />
anställning inom till exempel forskningsprojekt (tabell 2, bilaga g). Det planeras<br />
ytterligare rekryteringar av forskande lärare inom området under 2010. Alla<br />
handledare har genomgått handledarutbildning eller bedöms inneha motsvarande<br />
kompetens.<br />
På Institutionen för livsvetenskaper finns en tradition där de flesta seniora forskare<br />
inom kollegiet har en forskargrupp som kan inkludera doktorander, post-docs,<br />
masterstuderande och gästforskare. Handledare, doktorander samt masterstudenter<br />
finner en gemensam plattform för samarbete i forskarskolan Environmental Sciences<br />
and Development Graduate School, ESDGS där för närvarande 18 doktorander är<br />
inskrivna (tabell 4). Forskarstuderande kommer att tilldelas en huvudhandledare<br />
samt en eller flera biträdande handledare för att säkerställa handledningskompetens<br />
inom både det specifika avhandlingsområdet samt inom den vidare<br />
miljövetenskapliga kontexten. Detta är inte minst viktigt i de relativt vanliga fall när<br />
avhandlingsarbetet ingår i ett externfinansierat forskningsprojekt (se avsnitt 6).<br />
Huvudhandledaren ska vara professor eller en docentkompetent forskare samt ha<br />
genomgått relevant handledarutbildning och de biträdande handledarna ska vara<br />
disputerade forskare. Minst en av handledarna, i normalfallet huvudhandledaren, bör<br />
vara anställd vid Södertörns högskola. De handledare som är verksamma vid<br />
samverkande lärosäte kommer att erbjudas tillträde till det miljövetenskapliga<br />
områdets handledarkollegium. Huvudhandledare och biträdande handledare utses av<br />
fakultetsnämnden efter förslag från styrelsen för det miljövetenskapliga området.<br />
Det bör nämnas att handledarkollegiet, som anges i tabell 1, är avgränsad till<br />
Institutionen för livsvetenskaper, som främst organiserar högskolans<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
16
miljövetenskapliga forskning och undervisning. Miljövetenskaplig forskning bedrivs<br />
dock i forskargrupper med samarbete över ämnes- och områdesgränser. Flera<br />
samarbetspartners med professors- och docentkompetens vid högskolan är även<br />
aktiva i andra områden som ansöker om rätten att utfärda examen på forskarnivå, till<br />
exempel i ämnena statsvetenskap, företagsekonomi samt medie- och<br />
kommunikationsvetenskap. Det är troligt att denna vidare handledarresurs kommer<br />
att delta i handledningen av kommande doktorander inom det miljövetenskapliga<br />
området (t.ex. som biträdande handledare).<br />
Miljövetenskapens forskningsinriktning och vetenskapliga bredd<br />
Miljövetenskaplig forskning fokuserar i första hand olika former av interaktion mellan<br />
samhälleliga och ekologiska system och processer, inklusive geokemiska<br />
förutsättningar och förhållanden. Primära syften är att öka vår kunskap om dessa<br />
olika slag av interaktion, men även att öka förståelsen av förutsättningar för<br />
ekologisk, ekonomisk och social hållbar utveckling. Eftersom studier av interaktion<br />
mellan sociala och ekologiska system och processer, exempelvis nyttjandet av<br />
naturresurser och ekosystemtjänster, är ämnesövergripande, krävs ofta en bred och<br />
mångvetenskaplig ansats. Det bör samtidigt betonas att i takt med att den<br />
miljövetenskapliga forskningen utvecklas, antar forskningsfältet allt mer formen av<br />
ett eget ämne. De metoder och metodologier som hämtats från andra ämnen, och<br />
funnits vara mest användbara för att öka förståelsen av centrala miljöproblem och<br />
förhållanden, integreras och ett miljövetenskapligt akademiskt ämne etableras<br />
därmed.<br />
Den miljövetenskapliga verksamheten på Södertörns högskola ger starka<br />
förutsättningar för en avancerad miljövetenskaplig forskning av hög kvalitet.<br />
Södertörns högskola har en stor potential att erbjuda en unik miljövetenskaplig<br />
forskarutbildning som vilar på redan etablerad forskning och doktorandutbildning<br />
kring miljöförvaltning och miljöpolitik (tema Environmental governance), om<br />
ekologiska processer i ekosystem och deras förändringar knutna till miljö- eller<br />
hälsoproblem (tema Miljöförändringar och ekologiska processer) och om den hållbara<br />
utvecklingens olika dimensioner (tema Miljö och utveckling). Det mångvetenskapliga,<br />
fakultetsöverskridande masterprogrammet Environmental science, communication<br />
and decision making knyter an direkt till pågående forskning inom Institutionen för<br />
livsvetenskaper, Institutionen för samhällsvetenskaper och Institutionen för media<br />
och kommunikation.<br />
Forskningen inom Miljö och utveckling kan ha ett lokalt, regionalt och globalt<br />
perspektiv. Den inkluderar studier kring nyttjandet av naturresurser och hur därtill<br />
relaterade konflikter uppstår, eller undviks beroende på olika formella och informella<br />
institutionella arrangemang. Pågående forskning undersöker bland annat olika former<br />
av lokalt baserad naturresursförvaltning, såsom skogsbevarande interventioner i<br />
utvecklingsländer, för att bättre förstå hur de olika projekten blir till, designas och<br />
implementeras. Relevanta teoretiska perspektiv och praktiska erfarenheter runt lokalt<br />
baserad naturresursförvaltning används för att undersöka hur specifika projekt i<br />
praktiken formas och påverkas under det att olika aktörer och intressegrupper<br />
kommer in i bilden. Särskilt fokus ges hållbarheten av standardiserade former av<br />
bevarande interventioner, speciellt då de stöds av förenklade antaganden av vad som<br />
i praktiken är mer komplexa relationer mellan samhälle och miljö (Studies of CBNRM<br />
interventions of forest based conservation on Zanzibar; Co-management challenges<br />
in the Lake Victoria fisheries). Andra mångvetenskapliga internationella<br />
forskningssamarbeten som inbegriper akademi, offentlig sektor samt lokalt samhälle<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
17
och som är både miljö- och samhällsorienterade har ett starkt miljö-hälso- och<br />
utvecklingsperspektiv (Cholera outbreak and control – Ecological-sociological study of<br />
Vibrio cholerae in the WIO Region) eller historiskt utvecklingsperspektiv<br />
(Landsbygdsutveckling, traditionella varor, territorier och lokala produktionssystem<br />
på den svenska landsbygden; Bland getter och kor. Lokala produktionssystem<br />
mervärdeostar i Europa).<br />
Det mycket väletablerade forskningssamarbetet inom miljö och utveckling med<br />
forskare i Tanzania inkluderar ett antal Sida-finansierade projekt som till viss del<br />
även finansierat Södertörndoktorander. En av de större forskningssatsningarna från<br />
Sida är det bilaterala programmet i marinvetenskap för att förstärka marin<br />
forskningskapacitet i Tanzania och Östafrika. Målet är en strategisk forskning av<br />
kvalitet om hållbar naturresurshushållning samt förbättrad miljö och hälsa inom<br />
ramen för nationell fattigdomsminskning. Från 2010 är Institutionen för<br />
livsvetenskaper en av de tre svenska samarbetspartners (tillsammans med Botaniska<br />
institutionen vid Stockholms universitet och Centre for Image Analysis vid Uppsala<br />
universitet) som samarbetar med Institute of Marine Sciences (IMS) och Faculty of<br />
Aquatic Sciences and Technology på University of Dar es Salaam i Tanzania i det<br />
Sida-bilaterala programmet Consolidation of marine science and technology research<br />
capacity for improving resilience to global climate change, aquaculture for poverty<br />
reduction and resource management.<br />
Inom temat ryms även andra forskningsprojekt med svenskt fokus. Exempelvis finns<br />
det projekt med frågeställningar kring olika aspekter av samhällsplaneringsprocesser<br />
i urban miljö, med utgångspunkt i ekologisk, social, kulturell och ekonomisk hållbar<br />
utveckling (Funktionsomvandling av hamnområden och kustnära industriområden i<br />
Sverige ur ett hållbarhetsperspektiv). Inom detta projekt studeras hur<br />
naturgeografiska processer beaktas inom samhällsplanering och förvaltning på olika<br />
skalnivåer.<br />
Det mer nystartade temat Environmental governance innefattar forskningsprojekt<br />
inriktade mot hur centrala frågeställningar kring miljö, risker och hållbarhet<br />
samhälleligt hanteras. Från att tidigare ha varit präglad av ett top-down-perspektiv<br />
och command and control, kännetecknas den moderna hanteringen i hög<br />
utsträckning av komplexa horisontella strukturer på olika skalnivåer som inbegriper<br />
såväl offentliga aktörer som företrädare för det civila samhället (exempelvis projektet<br />
Den försummade dimensionen). <strong>Forsknings</strong>programmet RISKGOV - Environmental<br />
risk governance of the Baltic Sea utgör en betydande del av detta tema och<br />
inbegriper nära samarbete med partners i Finland, Tyskland och Polen. Den<br />
övergripande målsättningen inom RISKGOV är att beskriva hur betydande miljörisker<br />
för Östersjöns ekosystem som kemikalier, övergödning med mera bedöms, hanteras<br />
och kommuniceras i Östersjöregionen samt med denna beskrivning som bas ta fram<br />
rekommendationer möjliga förbättringar. Ett annat projekt inom detta tema studerar<br />
utmaningar vid hantering av miljö- och hälsorisker som uppstår som en följd av<br />
globala och komplexa produktkedjor (Chemicals in textiles. Managing environmental<br />
and health risks from products with complex product chains). Inom projektet<br />
Ecosystems as common pool resources – implications for building sustainable water<br />
management institutions in the Baltic Sea Region med expertis inom bl.a.<br />
miljöekonomi, mark och vattenplanering, geografi och naturresurshushållning,<br />
analyseras vattenförvaltning utifrån ett integrerat ecosystem management perspektiv<br />
där den pågående implementeringen av EUs ramdirektiv för vatten (WFD) utgör en<br />
central fallstudie. Inom projektet the The missing pillar: Incorporating the social<br />
dimension in transnational sustainability projects studerars hur sociala och ekologiska<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
18
hållbarhetsaspekter integreras. Vikten av mångvetenskaplig ansats i forskning om<br />
miljöförvaltning och regionalt miljösamarbete är även tydligt i projekten<br />
Environmental governance och Ecosystems as common pool resources.<br />
Den biologiska mångfaldens betydelse för ekosystems funktioner och dess ekologiska<br />
anpassning till Miljöförändringar och ekologiska processer är en av Södertörns<br />
högskolas starka forskningsinriktningar. Här ingår forskning om hur<br />
ekosystemförändringar, exempelvis förorening och eutrofiering av Östersjön,<br />
påverkar olika ekosystemtjänster (Ecological effects of hydrophobic organic<br />
compounds; Anaerobic ammonia oxidation (anammox): a proposed missing piece in<br />
the Baltic Sea nitrogen cycle) och hur föroreningar påverkar fiskars reproduktion<br />
(Impact of pesticides on Baltic Salmon). Forskning för en hållbar restaurering av<br />
förorenad miljö innefattar flera samarbetsprojekt (EU-projektet Metaexplore, ett<br />
internationellt konsortium av ledande forskare i mikrobiell ekologi och småföretag).<br />
Inom en del av de ekologiska tillämpningarna betonas betydelsen av att studera<br />
pågående evolutionära processer och organismsamhällets möjligheter till anpassning<br />
och förändring i naturen med hjälp av molekylär ekologi. Molekylära metoder<br />
används i biodiversitetsforskning bland annat i projekt som studerar TBE-virusets<br />
genetiska mångfald i Östersjöområdet, för att utveckla ett effektivt vaccin, eller<br />
utröner fiskars och korallers genetisk populationsstruktur i marina reservat längs<br />
Östafrikakusten (Genetic connectivity of fish populations). Ytterligare forskning om<br />
biologisk mångfald behandlar landskapsstrukturens påverkan på mångfalden och<br />
användning av bevarandebiologiska forskningsresultat och metoder i<br />
bevarandeförvaltning samt hur skogsbrukets båda mål om biologisk mångfald och<br />
virkesproduktion kan kombineras. Geovetenskaplig forskning använder<br />
biostratigrafiska och geokemiska metoder för att studera sedimentarkiv med syfte att<br />
tolka ett områdes klimat och miljöhistoria. För att kunna förutse framtida respons på<br />
klimatförändringar i Östersjöns ekosystem är det angeläget att förstå hur systemen<br />
fungerat och anpassat sig till historiska förändringar innan människan påverkade.<br />
Aktuella forskningsfrågeställningar är hur Östersjöns syrefria bottnar tidigare<br />
återhämtat sig, att särskilja effekterna av klimat kontra antropogen påverkan samt<br />
att rekonstruera och kvantifiera bakgrundsvärden för näringsämnen i Östersjöns<br />
kustzon.<br />
Inom Institutionen för livsvetenskaper finns även ett samarbetsorgan, Coastal<br />
Management Research Centre (Comrec), för forskning och utbildning som rör<br />
integrerad kustförvaltning i framförallt utvecklingsländer finansierat av Sida och i<br />
samarbete med Wiomsa (Western Indian Ocean Marine Science Association baserad i<br />
Tanzania) och Institutionen för systemekologi vid Stockholms universitet.<br />
Miljövetenskap har alltså ett antal pågående forskningsprojekt varav ett flertal har ett<br />
brett mång- och tvärvetenskapligt fokus medan andra projekt angriper viktiga mer<br />
specialiserade frågeställningar inom det miljövetenskapliga området. Det innebär att<br />
den planerade forskarutbildningen kommer att etableras i en kreativ och produktiv<br />
forskningsmiljö som erbjuder goda möjligheter för de forskarstuderande att bygga<br />
både en bred och fördjupad förståelse av centrala frågeställningar inom<br />
miljövetenskap samt miljövetenskaplig forskningsmetodik.<br />
<strong>Forsknings</strong>produktion<br />
<strong>Forsknings</strong>produktionens kvalitet är viktig för att lyckas generera nya<br />
forskningsanslag inom miljövetenskap, disseminera forskningsresultaten<br />
internationellt, samt för att bygga en kunskapsplattform för blivande doktorander.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
19
Som beskrivs i föregående stycke, finns det ett stort antal pågående<br />
forskningsprojekt inom det miljövetenskapliga området (se även tabell 5). Dessa<br />
projekt har alla erhållit extern finansiering från Östersjöstiftelsen, forskningsråd, EU<br />
mm via konkurrensutsatta öppna utlysningar. Antalet externa forskningsprojekt har<br />
också ökat under perioden 2005 till 2010. Vidare är produktionen av vetenskapliga<br />
publikationer omfångsrik och högkvalitativ vilket framgår av den samlade<br />
publikationslistan för handledare/forskare inom miljövetenskap under de senaste 10<br />
åren (bilaga f och h). Här framgår det att ett stort antal vetenskapliga artiklar och<br />
vetenskapliga böcker har publicerats (inte sällan i tidskrifter och av förlag med hög<br />
vetenskaplig renommé). Sammantaget menar vi att den befintliga<br />
forskarkompetensen, forskningen, samt forskningsproduktionen inom miljövetenskap<br />
innebär att forskningen inom området bedrivs på en internationellt hög vetenskaplig<br />
nivå. Det innebär att den planerade forskarutbildningen har en mycket god<br />
forskningsbas och forskningskompetens att utgå från i sin vidare utveckling.<br />
Kreativ miljö<br />
Miljövetenskapliga studier på Södertörns högskola har redan idag en internationellt<br />
aktiv och nytänkande akademisk miljö med en stor bredd av forskningsinriktningar.<br />
Under det att ämnet miljövetenskap byggts upp har särskilt fokus lagts på att främja<br />
utvecklingen av ett nära kollegialt nätverk med lärarlag. Närheten i nätverket innebär<br />
spännande möjligheter att utveckla ett gemensamt forskarspråk för att formulera och<br />
klargöra intressanta och angelägna problemställningar, att bedriva gemensamma<br />
forskningsprojekt, samt att vidareutveckla mångvetenskapliga grund- och<br />
masterutbildningar inom det miljövetenskapliga området. Dessutom är<br />
forskargrupperna placerade utan ämnesuppdelning. Sammantaget främjar dessa<br />
faktorer nätverkande och skapar en kreativ miljö för alla forskarstuderande.<br />
Inom det miljövetenskapliga området på Södertörns högskola finns ett brett<br />
samarbete med nationella och internationella forskargrupper och ett antal<br />
forskningsprojekt med internationella finansiärer, där nuvarande och blivande<br />
doktorander har en möjlighet att samverka (se avsnitten om samarbete och<br />
internationalisering nedan). Forskarskolan Environmental Sciences and Development<br />
Graduate School (ESDGS) har, i samarbete med forskningscentrumet Centre for<br />
Baltic and East European Studies (CBEES), varit drivande i att anordna ett flertal<br />
konferenser och symposier där nuvarande doktorander aktivt deltagit i<br />
forskningsdiskussioner med nationellt och internationellt etablerade forskare.<br />
Framtida doktorander kommer att få samma möjlighet.<br />
Doktorandernas forskningsarbete är inom området organiserat i forskningsgrupper.<br />
Vanligen ingår doktorandprojektet i ett större projekt där seniora forskare och<br />
doktorander samarbetar (där även post-docs och masterstudenter kan ingå).<br />
Doktorandhandledningen ingår då i ett större sammanhang där doktorander på ett<br />
naturligt sätt får tillgång till forskarnas kompetens i ämneskunskaper, metodologi,<br />
praktiskt forskningsarbete och nätverk. Doktoranderna är alltså direkt integrerade i<br />
forskarområdet miljövetenskap. Merparten av avhandlingarna inom området är<br />
sammanläggningsavhandlingar med flera originalartiklar och en kappa. Det är vanligt<br />
att några av artiklarna skrivs i samarbete med handledare och andra seniora<br />
forskare, vilket ger doktoranderna goda möjligheter till inlärning av forskningsarbete.<br />
Den miljövetenskapligt inriktade forskarskolan (ESDGS), som har funnits sedan 2006,<br />
är en av de viktiga plattformarna för samspel mellan doktorander inom<br />
miljövetenskap, övriga doktorander inom Institutionen för livsvetenskaper, samt<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
20
handledare. Det finns alltså en stark organisatorisk bas för<br />
forskarutbildningsverksamhet inom miljövetenskap. Det innebär att även om<br />
inrättandet av en övergripande fakultetsnämnd (avsnitt 3 och bilaga b) vid högskolan<br />
kan komma att leda till en viss omorganisation av det miljövetenskapliga områdets<br />
styrfunktioner finns både organisatorisk och praktisk erfarenhet av att driva<br />
högkvalitativ forskarutbildning inom miljövetenskap. Exempel på kvalitetsdrivande<br />
aktiviteter som forskarskolan anordnar är seminarieserier, diskussionsluncher,<br />
litteraturstudier, konferenser, doktoranddagar och forskarutbildningskurser.<br />
Seminarieserien på ESDGS, som samordnas tillsammans med CBEES tema om<br />
Kunskap och hållbarhet, gör det möjligt för doktorander att samverka med övriga<br />
forskare på högskolan, internationella forskare, representanter från näringsliv, samt<br />
statliga och civila organisationer. Seminarieserien ger forskarstuderanden tillfälle att<br />
träna sig i att dela med sig, eller ta till sig, vetenskaplig information och att medverka<br />
i vetenskapliga diskussioner på forskningsnivå. Doktorander deltar även i<br />
internationella konferenser och workshops som en del av doktorandutbildningen, med<br />
egna aktiva bidrag i form av presentationer och postrar, och får på så sätt tillgång till<br />
relevanta vetenskapliga kontakter.<br />
Kvinnliga doktorander inom marin forskning har tillgång till det nationella nätverket<br />
Havsfruarna, som har målet att ge kvinnliga forskare, forskarstuderande och andra<br />
marint verksamma kvinnor ett stöd i sin yrkesroll. Idag inkluderar nätverket över 150<br />
kvinnor från högskolor och universitet, olika organisationer och näringsliv.<br />
Havsfruarna träffas en gång per år under mycket sociala förhållanden för att lyssna<br />
på inbjudna föredragshållare, diskutera forsknings- och marinmiljöpolitik med<br />
politiker samt utveckla sin personliga kompetens. Docent Monica Hammer på<br />
Institutionen för livsvetenskaper ordnade exempelvis ett möte på Södertörns<br />
högskola med dåvarande miljöminister Lena Sommerstad som talade både om sina<br />
erfarenheter som kvinna i forskningen och politiken, och diskuterade Östersjöns<br />
miljöpolitik med Havsfruarna.<br />
En kreativ miljö för doktoranderna kräver även att den studiesociala miljön är bra.<br />
Visserligen finns många informella sociala arrangemang som organiseras inom<br />
institutionen (oftast genom doktoranderna) (pubar, sommarlunch, jullunch,<br />
pepparkaksbak, vinprovning med lärare från vinkursen) men det årliga<br />
utvecklingssamtalet är det mer formella tillfälle som ska ge doktoranden utrymme att<br />
ta upp ärenden med handledare och handledarkollegiet som inte bara rör forskningen<br />
utan även den studiesociala miljön. ESDGS anordnar även inspirationsdagar för<br />
doktoranderna, eller både forskare och doktorander. Här har doktoranderna tid och<br />
möjlighet att lära känna varandra bättre, att diskutera doktorandaktuella<br />
angelägenheter, men även vid behov finna stöd av varandra. Avsikten är också att<br />
införa ett system av mentorskap där äldre doktorander fungerar som mentorer till<br />
nya doktorander och därigenom underlätta nya doktoranders introduktion till<br />
forskarutbildningen i miljövetenskap samt arbetsplatsen. På så sätt ska<br />
doktoranderna kunna finna stöd från handledare, handledarkollegium och andra<br />
doktorander, särskilt från sin mentor.<br />
Kvalitetsdrivande forskarutbildning<br />
Som redan beskrivits i avsnitt 3 om högskolans kvalitetsarbete kommer<br />
fakultetsnämnden att ansvara för uppföljningen och säkerställandet av<br />
forskarutbildningens kvalitet. Det är inte möjligt att exakt förutsäga hur<br />
fakultetsnämnden kommer att organisera sitt arbete, exempelvis vilka frågor som<br />
kan komma att delegeras områdesstyrelser/handledarkollegium. Ett framtid<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
21
kvalitetsarbete inom det miljövetenskapliga området kommer att utformas utifrån de<br />
riktlinjer för högskolans kvalitetsarbete som beskrivs i avsnitt 3 samt bygga på det<br />
kvalitetsarbete som sedan 2006 bedrivits inom forskarskolan för miljövetenskap<br />
(ESDGS) vid Institutionen för livsvetenskaper.<br />
Kvalitetsarbetet inom miljövetenskapliga studier kommer att fokuseras på att<br />
säkerställa att de forskarstuderande får möjlighet att utveckla den bredd och djup av<br />
kunskap, färdigheter och värderingsförmågor inom det miljövetenskapliga området<br />
som preciseras genom allmänna och ämnesspecifika lärandemål i den allmänna<br />
studieplanen (bilaga c). Kvalitetssäkringsarbetet kommer dels att genomföras genom<br />
att områdesstyrelsen kontinuerligt utvärderar forskarutbildningen utifrån högskolans<br />
riktlinjer för forskarutbildning (bilaga b) och kvalitetsarbete (avsnitt 3), liksom den<br />
allmänna studieplanen i miljövetenskap (bilaga c) och dels genom terminsvisa<br />
uppföljningar av doktorandernas individuella studieplaner.<br />
Områdesstyrelsens kontinuerliga uppföljning och utvärdering syftar till att säkerställa<br />
forskarutbildningen kvalitet utifrån gällande styrdokument och rapporteras till<br />
fakultetsnämnden inom ramen för högskolans kvalitetsarbete. Studerandeinflytande<br />
kommer att säkerställas i denna process. Viktiga aspekter som kommer att beaktas<br />
är: antagning och urval, utbildningens innehåll och uppläggning, handledarresurser, -<br />
kompetens och -utbildning, infrastruktur, ekonomiska resurser, uppföljning av system<br />
för kvalitetssäkring av examina, uppföljningar av individuella studieplaner,<br />
forskningsproduktion och -kvalitet, samverkan och alumni, seminarieverksamhet,<br />
internationalisering, studiesocial miljö, jämställdhet/mångfald och<br />
studerandeinflytande. Förutom sammanställning och analys av dokument och den<br />
vetenskapliga produktionen kommer årliga enkätundersökningar att genomföras<br />
bland forskarstuderande, forskare, handlare och alumninätverket. Vidare kommer<br />
forskarutbildningens kvalitet att följas upp och diskuteras vid årliga interna<br />
konferenser i det miljövetenskapliga kollegiet.<br />
I linje med det som beskrivits tidigare i avsnitt 3 så kommer styrelsen för det<br />
miljövetenskapliga området att arbeta aktivt med en terminsvis uppföljning av<br />
individuella studieplaner. Den individuella studieplanen används således som ett<br />
verktyg för att säkerställa doktorandens möjligheter till ett framgångsrikt<br />
avhandlingsarbete vad gäller bland annat hur studietiden ska disponeras för olika<br />
typer av aktiviteter: kurser, materialinsamling, avhandlingsförfattande,<br />
konferensdeltagande med mera. Områdesstyrelsen, handledarkollegiet och<br />
fakultetsnämnd får genom de terminsvisa uppföljningarna av doktorandens<br />
studieplan inblick i hur avhandlingsarbetet fortskrider och kan därigenom säkerställa<br />
att utbildningen håller god akademisk standard, bedrivs i en akademisk miljö och att<br />
doktoranden efter avslutad utbildning kan ha fått tillräcklig bredd och djup inom<br />
forskningsfältet. Denna terminsvis uppföljning av individuella studieplaner stärker<br />
också möjligheten för områdesstyrelsen/handledarkollegiet att hantera och lösa<br />
eventuella problem inom forskarutbildningen och skapar ett naturligt forum för<br />
erfarenhetsutbyte och diskussion kring forskning och forskarutbildningsfrågor inom<br />
det miljövetenskapliga området.<br />
Södertörns högskola eftersträvar att tillvarata de kvaliteter som en jämn<br />
könsfördelning, etnisk och kulturell mångfald tillför verksamheten. Styrelsen för<br />
området miljövetenskapliga studier kommer att arbeta aktivt utifrån de styrdokument<br />
och den organisation som finns på högskolan för att främja jämställdhet- och<br />
mångfaldsarbete kopplat till den miljövetenskapliga forskningen och<br />
forskarutbildningen. Dessa frågor kommer att bevakas och utvärderas inom ramen<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
22
för det kontinuerliga kvalitetsarbetet, som beskrivs ovan, med målet att främja<br />
jämställdhet och mångfald inom verksamheten (t.ex. med avseende på kompetens<br />
hos forskare/handledare, rekrytering av forskare/handledare och doktorander samt<br />
utbildningens utformning).<br />
Södertörns högskola har dessutom klara mål och riktlinjer (liksom en organisation för<br />
dessa frågor genom personalavdelning och arbetsmiljökommittén) för att uppnå ett<br />
gott arbetsklimat och en god studiesocial miljö. Det handlar till exempel om att både<br />
forskning och utbildning sker i en öppen och välkomnande miljö. Bland<br />
policydokumenten kan till exempel nämnas handlingsplan för tillgänglighet, policy<br />
avseende funktionshinder, riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete, alkohol- och<br />
drogpolicy, mål och riktlinjer för handläggning av diskriminerings- och<br />
trakasseriärenden etc. Här finns väl fungerande rutiner för kontakter mellan prefekter<br />
och personalavdelningen för hantering av ärenden. Det finns även rutiner för att<br />
kommunicera uppdateringar och förändringar av dokumenten inom organisationen.<br />
Den kontinuerliga uppföljning och utvärdering som kommer att ske inom området<br />
miljövetenskapliga studier genom till exempel enkäter, uppföljningssamtal och<br />
interna möten/konferenser kommer därför att ingå som en naturlig del i högskolans<br />
arbetsmiljöarbete (som t.ex. innehåller en årlig medarbetarundersökning). Vidare<br />
erbjuds alla nyanställda två introduktionsdagar. Då presenteras högskolan, dess mål,<br />
organisation, ledning och olika aspekter av att arbeta på Södertörns högskola.<br />
Den tänkta uppläggningen av utbildningen<br />
Den allmänna studieplanen för utbildning på forskarnivå i miljövetenskap (bilaga c)<br />
och individuella studieplaner styr doktorandutbildningens uppläggning.<br />
Doktorsavhandlingens omfattning i områdets doktorandutbildning planeras omfatta<br />
180 högskolepoäng och ska utformas som en monografi eller som en<br />
sammanläggningsavhandling. Doktorsavhandlingen ska hålla en kvalitet som<br />
motsvarar kraven för att antas till publicering i erkänd vetenskaplig publikation med<br />
granskningsförfarande. De vetenskapliga artiklarna i en sammanläggningsavhandling<br />
får ha författats i samarbete med andra och doktorandens individuella bidrag ska då<br />
klargöras i kappan. Doktorsexamen består även av en kursdel av valbara och<br />
obligatoriska doktorandkurser som omfattar 60 högskolepoäng. Obligatoriska kurser<br />
utgörs av två kurser som behandlar miljövetenskapliga metodologier och<br />
vetenskapsfilosofi (7.5 + 7.5 hp) och en avhandlingsuppsatskurs (15 hp; bilaga c för<br />
kursplaner), samt för doktorander som undervisar en högskolepedagogiskkurs om<br />
högst 7,5 högskolepoäng. För forskarstuderande antagna vid BEEGS ingår dessutom<br />
en obligatorisk introduktionskurs om 7.5 hp med inriktning mot området (bilaga c).<br />
Ytterligare kurser kommer att erbjudas på Institutionen för livsvetenskaper och andra<br />
institutioner och centra vid Södertörns högskola (t.ex. CBEES), men de<br />
forskarstuderande uppmuntras också att söka sig till andra lärosäten i Sverige och<br />
utomlands för att utveckla nätverk och söka nya perspektiv. Högskolan garanterar<br />
minst 120 timmar handledningstid per år och doktorandstuderande som fördelas<br />
mellan huvud- och biträdande handledare. Handledningens organisering, bland annat<br />
omfattningen och ansvarsfördelningen mellan de olika handledarna, ska klargöras i<br />
den individuella studieplanen.<br />
Vid Institutionen för livsvetenskaper finns en handledarkollegium bestående av alla<br />
aktiva och potentiella handledare inom det miljövetenskapliga området (se tabell 1).<br />
Även biträdande handledare från samverkande lärosäten inbjuds att medverka i<br />
handledarkollegiet. För att vara kvalificerad som handledare ska man ha disputerat<br />
och genomgått en handledarutbildning. Enbart docenter och professorer kan vara<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
23
huvudhandledare. Handledarkollegiet leds av studierektorn för forskarutbildningen,<br />
som också är sammankallande. Handledarkollegiet har regelbundna kortare möten<br />
cirka tre gånger per termin och ett heldagsmöte per år.<br />
I uppföljningen av doktoranderna ingår inskrivnings-, halvtids- och predisputationsseminarier<br />
tillsammans med terminsvisa uppföljningar av den individuella<br />
studieplanen och protokollförda utvecklingssamtal med huvudhandledaren där även<br />
studierektorn för miljövetenskap inbjuds att medverka. Den individuella studieplanen<br />
följs upp en gång per termin genom att doktorand och handledare gemensamt<br />
sammanträder med en av fakultetsnämnden utsedd uppföljningsgrupp bestående av<br />
två ämneskompetenta erfarna handledare (docent eller professor) om hur<br />
utbildningen framskrider och lämnar in en signerad redovisning för avslutad termin<br />
och detaljplan för den fortsatta forskarutbildningen till forskningskansliet.<br />
Fakultetsnämnden godkänner redovisningen och fastställer planen för nästkommande<br />
termin. Redogörelse för publikationer, avklarade kurser, undervisning, konferenser,<br />
uppfyllda och icke uppfyllda mål samt eventuellt övriga problem utgör en del av det<br />
uppföljningssystem som för närvarande finns för doktorander och deras handledare<br />
vid Institutionen för livsvetenskaper. Doktoranden har rätt att avlägga<br />
licentiatexamen som en del av sin forskarutbildning, men antagning till<br />
forskarutbildning med licentiatexamen som slutmål ska ses som ett undantag från<br />
den normala ordningen. För de doktorander som inte avlägger licentiatexamen ingår<br />
att genomföra ett offentligt halvtidsseminarium för handledarkollegiet. Inför tryckning<br />
och försvar av doktorsavhandlingen kommer avhandlingsmanuset att<br />
förhandsgranskas inom handledarkollegiet i samband med ett<br />
predisputationsseminarium samt senare även inom den av fakultetsnämnden utsedda<br />
betygsnämnden. Aktivt deltagande i nationella och internationella<br />
forskningskonferenser kommer att krävas som en naturlig del av forskarstudierna.<br />
Planerad doktorandrekrytering<br />
Forskarutbildningen inom det miljövetenskapliga området vid Södertörns högskola<br />
förväntas inom den överblickbara framtiden att bestå av 20 doktorander, vilket<br />
motsvarar en förväntad rekrytering av cirka fem doktorander per år (se avsnitt 6 för<br />
en redovisning av de förväntade ekonomiska förutsättningarna).<br />
Kandidater till forskarutbildning i miljövetenskap vid Södertörns högskola förväntas<br />
vara personer med bakgrund i miljövetenskapligt inriktad utbildning, eller studenter<br />
som på annat sätt breddat sina ämnesstudier i rikting mot miljöområdet (se allmän<br />
studieplan, bilaga c). Det kan vara personer med genomförd masterutbildning på<br />
programmet inom miljövetenskap, Environmental science communication and<br />
decision making, eller personer från andra svenska och internationella lärosäten. För<br />
att bli antagen till forskarutbildningen i miljövetenskap krävs att den sökande<br />
uppfyller villkor för både grundläggande och särskild behörighet och därmed ha den<br />
förmåga som krävs för att tillgodogöra sig forskarutbildningen. Grundläggande<br />
behörighet att antas till forskarutbildningen har den som har avlagt en examen på<br />
avancerad nivå, fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60<br />
högskolepoäng på avancerad nivå, eller på något annat sätt inom eller utom landet<br />
förvärvat i huvudsak liknande kunskaper. Fakultetsnämnden får för enskild sökande<br />
medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda<br />
skäl. Särskild behörighet att antas uppfyller den student som har godkänt resultat på<br />
kurser om minst 90 högskolepoäng inom ämnet miljövetenskap eller något<br />
angränsande ämne av central betydelse för forskarutbildning i miljövetenskap,<br />
inklusive ett självständigt arbete om minst 15 högskolepoäng på avancerad nivå.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
24
Doktorandtjänster utlyses nationellt och internationellt vid fasta tillfällen under året<br />
och behandlas i normalfallet av fakultetsnämnden, och en ny doktorand rekryteras<br />
utifrån mest lämplig kompetens. I samband med antagningen ska fakultetsnämnden<br />
ges möjlighet att ta ställning till studentens meriter, kompetens och ambition, det<br />
samlade handledarkollegiets erfarenhet och kompetens, det individuella<br />
forskningsprojektets kvalitet och lämplighet som doktorandprojekt, tidsplanering och<br />
finansiering. Antagning till doktorandplats bereds av området miljövetenskapliga<br />
studier som utifrån lokala urvalskriterier rangordnar de sökande. Vid<br />
kvalitetsbedömningen av behöriga sökanden kommer följande lokala urvalskriterier<br />
att tillämpas, där störst vikt läggs vid bedömningsgrunden självständighet:<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
självständighet och originalitet i problemformulering, analys och upplägg i tidigare<br />
arbeten<br />
teoretisk och metodologisk stringens i tidigare arbeten och forskningsplan<br />
vetenskaplig mognad<br />
mång- eller tvärvetenskaplig bakgrund med miljövetenskaplig inriktning<br />
forskningserfarenhet eller praktisk yrkesverksamhet inom det miljövetenskapliga<br />
fältet<br />
dokumenterad förmåga att hålla givna tidsramar<br />
kommunikations- och samarbetsförmåga<br />
jämställdhet (företräde ges till det underrepresenterade könet vid lika meriter)<br />
Även specifika kunskaper eller färdigheter som anses vara relevanta för den<br />
planerade forskningsuppgiften inom det miljövetenskapliga fältet är meriterande,<br />
exempelvis goda språkkunskaper i engelska och andra språk av betydelse för<br />
forskningsuppgiften. Sökande som är väl lämpade bör genomgå en intervju med den<br />
tilltänkta handledaren och styrelsen för området miljövetenskapliga studier innan<br />
beslut fattas. Fakultetsnämnden beslutar om antagning eller avslag baserat på<br />
styrelsens samlade bedömning av ansökan, samt vad som framkommit i samband<br />
med referenstagning och intervjuer av de sökande.<br />
Anknytning till yrkesliv och omgivande samhälle<br />
Forskarutbildningen inom miljövetenskap är avsedd att förbereda doktoranden inför<br />
ett fortsatt yrkesliv inom både forskning och yrkesutövning inom privat och offentlig<br />
sektor i miljövetenskapsområdet. Detta mål kommer kontinuerligt följas upp och<br />
utvärderas inom ramen för det kvalitetsarbete som beskrivs i avsnittet om<br />
kvalitetsdrivande forskarutbildning genom till exempel en kontinuerlig<br />
omvärldsbevakning och alumniundersökningar.<br />
En viktig utgångspunkt i detta arbete är att en god anknytning till yrkesliv och<br />
interaktion med omgivande samhälle är en förutsättning för att säkerställa både<br />
forskningens och forskarutbildningens kvalitet inom det miljövetenskapliga området.<br />
Förutom kravet på hög anställningsbarhet efter genomförd forskarutbildning är<br />
nämligen en övergripande målsättning i den forskning och forskarutbildning som<br />
bedrivs inom området miljövetenskapliga studier att skapa förståelse kring hur<br />
ekologiska och samhälleliga system och processer interagerar.<br />
Ett antal viktiga kompetenser och aktiviteter med anknytning till yrkesliv och<br />
omgivande samhälle har nämnts i områdesbeskrivningen av den miljövetenskapliga<br />
forskarutbildningsmiljön. Framför allt finns bland forskare och handledare bred<br />
erfarenhet från arbete i intresseorganisationer, liksom statliga och internationella<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
25
organ (bilaga e och g). Vidare genomförs flera av de pågående forskningsprojekten<br />
(t.ex. projekten Kemikalier i textilier och Wrångebäck Sweden) i direkt samverkan<br />
med intresseorganisationer, näringsliv och offentlig sektor (se avsnitt 1- Samverkan<br />
samt tabell 5). Dessutom finns ett miljövetenskaplig alumninätverk på högskolan där<br />
tidigare studenter och doktorander ingår. Alumninätverket utnyttjas till exempel inom<br />
undervisning och seminarieverksamhet liksom i de arbetsmarknadsdagar som<br />
studentföreningen SMUF (Södertörns Miljö och Utvecklingsförening) arrangerar med<br />
stöd från Institutionen för livsvetenskaper. I arbetet med att öka kontakten med<br />
omgivande samhälle finns också en referensgrupp för verksamheten inrättad av den<br />
naturvetenskapliga forsknings- och utbildningsnämnden. Gruppen som består av<br />
företrädare för bland annat näringsliv och myndigheter ska även stärka dialogen med<br />
studenter och doktoranders potentiella arbetsgivare. Referensgruppen har som<br />
uppdrag att ge råd och idéer till den strategiska utvecklingen av miljövetenskaplig<br />
och naturvetenskaplig utbildning och forskning för att förbättra studenters och<br />
doktoranders anställningsbarhet.<br />
Samarbete med andra lärosäten<br />
Doktorander kopplade till den miljövetenskapliga forskarskolan ESDGS vid Södertörns<br />
högskola (tabell 4) är för närvarande antagna vid ett antal olika svenska lärosäten<br />
(t.ex. Stockholms universitet, Linköpings universitet och KTH). Specifika avtal (bilaga<br />
d) finns med alla lärosäten där våra doktorander är antagna och Södertörns högskola<br />
har för avsikt att fullfölja dessa avtal för redan antagna doktorander.<br />
Den planerade forskarutbildningen i miljövetenskap implementeras följaktligen i och<br />
med att nya doktorander antas till utbildningen. Ett godkännande av rätten att<br />
utfärda examen på forskarnivå inom området miljövetenskapliga studier kommer<br />
innebära att Södertörns högskola erhåller eget ansvar för drift, kvalitet och<br />
uppföljning av samtliga delar av de antagna doktorandernas forskarutbildning. Det är<br />
dock viktigt att poängtera att det redan välutvecklade forsknings- och<br />
forskarutbildningssamarbetet med andra lärosäten kommer att utnyttjas som en<br />
resurs i forskarutbildningens utveckling och kvalitetssäkring. Vi kommer, till exempel,<br />
arbeta aktivt med att utveckla och driva doktorandkurser (företrädesvis ickeobligatoriska)<br />
i samarbete med andra lärosäten inom och utom landet. Exempelvis<br />
har diskussioner förts med Tema vatten i natur och samhälle (Linköpings universitet)<br />
om att organisera gemensamma forskarutbildningskurser. Ur ett mer internationellt<br />
perspektiv kan nämnas att vi genom ett planerat nätverk finansierat av NordForsk<br />
avser att arrangera en sommarkurs med inriktning mot energi, miljö och klimat i<br />
samarbete med Aleksanteri institutet (Finland) och NUPI (Norge). Vidare kommer<br />
forskarskolan ESDGS, med hjälp av finansiering från forskningsprojektet RISKGOV,<br />
arrangera doktorandkursen Environmental risk governance of the Baltic Sea under<br />
sommaren 2010. Kursen kommer att drivas i samarbete med forskare från Finland,<br />
Tyskland, Polen och Sverige. Det så kallade BONUS-programmet (ett samarbete<br />
mellan forskningsfinansiärer i Östersjöregionen), som finansierar RISKGOV,<br />
prioriterar som en del i sin verksamhet regionalt Östersjösamarbete kring<br />
forskarutbildning inriktad mot hållbar förvaltning av Östersjöns miljö. Det innebär att<br />
vi avser att söka medel för att ge ytterligare kurser med denna inriktning tillsammans<br />
med det redan etablerade kontaktnätet av forskare och universitet i<br />
Östersjöregionen.<br />
Ytterligare planer finns att formalisera en gemensam forskarskola (och forskarutbyte)<br />
kring marin förvaltning med ett antal starka forskarmiljöer i Europa och<br />
Östersjöregionen. Medel kommer att sökas via ett så kallat Marie Curie-nätverk.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
26
Inledande diskussioner har redan förts med Wageningen universitet i Holland samt de<br />
lärosäten från Finland, Tyskland och Polen som samarbetar kring forskning och<br />
forskarutbildning i RISKGOV-projektet.<br />
Internationalisering<br />
Två av de tre begrepp som Södertörns högskola har valt som karaktäriserande,<br />
mångkulturell och mångvetenskaplig bildning, inbegriper internationaliseringsarbete.<br />
Högskolan har arbetat med internationalisering ur olika aspekter sedan 1997, då en<br />
styrgrupp för internationella frågor bildades och idag är högskolan ett internationellt<br />
lärosäte. För organisering och uppbyggnad av verksamheten bildades ett<br />
internationaliseringsråd, med lärar- och studentrepresentanter från de olika<br />
institutionerna och nämnderna, som ett rådgivande organ till rektor. Måldokument<br />
och handlingsplaner för internationalisering utvecklades. Idag finns ett antal student-,<br />
lärarutbytes- och samarbetsavtal, vilket bidrar till ett vidgat internationellt perspektiv<br />
för både studenter och anställda (avtal relevanta för området miljövetenskap har<br />
slutits med bl.a. Université Francois Rabelais, Frankrike; Panepistimio Kritis,<br />
Grekland; University of Iceland, Island; Universidad de Leon, Spanien; University of<br />
KwaZulu-Natal, Sydafrika; Ernst-Moritz-Arndt Universität, Tyskland). Det finns bland<br />
annat ett utbytesprogram för lärare och administrativ personal på högskolan för<br />
fortbildning vid utländska universitet några veckor.<br />
Internationaliseringsinsatser inom profilområdet miljövetenskap bedrivs inom både<br />
forskning och masterutbildning, och kommer att även att prioriteras inom den<br />
föreslagna forskarutbildningen. Internationaliseringsarbetet har också drivits aktivt<br />
både av institutionen och av den hittillsvarande nämnden. I följande text diskuteras<br />
aktuell information om internationalisering och utveckling av, samt strategier kring,<br />
internationaliseringsarbetet.<br />
Vi anser att blivande doktorander inom miljövetenskap inte bara behöver en<br />
ämnesövergripande utan även en kulturellt och geografiskt övergripande ansats i sina<br />
studier, dvs. ett internationellt perspektiv. Detta inte minst för att miljövetenskap är<br />
ett internationellt forskningsområde, men även för att internationalisering är viktigt<br />
för kvalitet och utveckling av doktorandutbildningen i allmänhet. Globala<br />
miljöförändringar och relaterade problem, inte minst klimatförändringar,<br />
internationella lagstiftningar och interventioner, kräver att studierna görs ur ett<br />
internationellt perspektiv. Inte minst gäller detta forskningen med Östersjöprofil (se<br />
forskningsområdets relevans till Östersjöregionen).<br />
Nuvarande doktorander inom forskarskolan ESDGS får goda möjligheter att träffa<br />
internationellt erkända forskare, dels på internationella konferenser och kurser, dels<br />
genom forskarskolans seminarieserie, som ges på engelska. Liksom alla kurser inom<br />
masterutbildningen, kommer den förslagna doktorandutbildningens kurser ges<br />
företrädesvis på engelska. Vi rekommenderar att vetenskapliga artiklar och<br />
avhandlingskappan skrivs på engelska om det är en sammanslagsavhandling, för att<br />
nå ut internationellt och för att det är utvecklande både för en fortsatt karriär inom<br />
forskning men även för ökad anställningsbarhet för doktoranden. Engelska är<br />
förstahandsspråk i flera forskargrupper, då det finns icke-svenskspråkiga doktorander<br />
och forskare, och därför kommer doktoranddagar och workshops som anordnas inom<br />
forskarutbildningen även i fortsättningen genomföras på engelska. En utbildning på<br />
engelska bidrar även till internationalisering på hemmaplan genom att vi får möjlighet<br />
att rekrytera doktorander internationellt, bland annat från masterprogrammet<br />
Environmental science, communication and decision making, där en stor andel av<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
27
studenterna har kommit från andra länder. Dessa studenter har förövrigt varit aktivt<br />
pådrivande till att förbättringar gjorts på högskolan för att underlätta användandet av<br />
en kursweb för engelskspråkiga studenter.<br />
Nuvarande och blivande doktorander har, och kommer att få, mycket goda<br />
möjligheter att knyta internationella kontakter genom forskningen. Ett flertal<br />
forskningsprojekt på Institutionen för livsvetenskaper har internationell profil<br />
och/eller internationella samarbetspartners. En undersökning som gjordes av<br />
högskolans internationella forskningsmiljö visade att Institutionen för livsvetenskaper<br />
hade överlägset flest etablerade internationella forskningssamarbeten, bland annat<br />
med forskare i länder från Asien, Afrika, Europa, Syd- och Nordamerika och att<br />
många institutionens handledare/forskare själva har forskat vid utländska lärosäten.<br />
Vissa projekt är finansierade av internationella organ såsom EU och Sida (EU-<br />
Metaexplore, BONUS-RISKGOV, m.fl.), se tabell 5.<br />
Flera lärare inom miljövetenskap på Södertörns högskola har en stark och lång<br />
anknytning till forskare och forskning i låginkomstländer (s.k. utvecklingsländer),<br />
särskilt Kenya, Tanzania, Sydafrika och Chile, speciellt inom miljö och utveckling,<br />
samt miljöförändringar och ekologiska processer. Sida har varit, och är,<br />
huvudfinansiär av merparten av dessa projekt. Det kan antingen vara direkt, genom<br />
doktorandtjänstfinansiering (för närvarande finns tre tjänster där doktoranderna gör<br />
sitt fältarbete utomlands), regionala projekt, bilaterala nationella projekt (Sida<br />
Bilateral in Marine Sciences), Linneus-Palme (University of KwaZulu-Natal, School of<br />
Life and Environmental Sciences; Syd Afrika; Assiut University, Department of<br />
Botany, Egypten), eller indirekt, genom regionala organisationer såsom the Western<br />
Indian Ocean Marine Science Association and MASMA (för närvarande två projekt).<br />
Dessutom tar Södertörns högskola emot finansiering från Sida för att utlysa 6-12st<br />
stipendier för grundutbildningsstudenter per år för tre månaders fältstudier i<br />
låginkomstländer. Inom grundutbildningsprogrammet miljö och utveckling gör<br />
uppskattningsvis två till fem studenter per år en MFS (Minor Field Studies) som oftast<br />
sammanställs som en C-uppsats, eller examensarbete. Denna möjlighet kan vara<br />
särskilt lockande för de studenter som varit på den exkursionsresa som går till<br />
Tanzania under tredje året i grundutbildningsprogrammen Global utveckling och<br />
internationellt samarbete, samt Miljö och utveckling. Vi har funnit att genomförandet<br />
och utfallet av MFS studien är mycket beroende av våra forskares väletablerade<br />
kontakter med värdinstitutionen. Doktorander har en viktig roll som biträdande<br />
handledare till dessa studenter.<br />
Som nämnts, deltar många forskare och doktorander dessutom aktivt och<br />
regelbundet vid internationella konferenser, (bilaga e och g). Flera lärare har även<br />
erfarenheter av, eller är aktiva i, andra internationella sammanhang. Det kan vara<br />
expertuppdrag för OECD, EU, FN och Konventionen för biologisk mångfald, eller<br />
diplomatiska uppdrag (miljökonventionsarbete), förutom de granskningsuppdrag åt<br />
utländska finansiärer av forskningsansökningar och internationell forskningslitteratur<br />
som görs.<br />
Många internationella kontakter som finns inom miljövetenskap på Södertörns<br />
högskola bygger på etablerade kontakter genom individuella projekt eller individuella<br />
forskare. ScanBalt är däremot ett av de internationella nätverk där Södertörns<br />
högskola är medlem, genom Institutionen för livsvetenskaper. Nätverket består av<br />
universitet, företag, statliga organisationer inom livsvetenskaper i Östersjöregionen<br />
och utgör ett paraplyforum för utveckling av olika typer av projekt, forskningsprojekt,<br />
företagsverksamhet runt regionala miljö- och samhällsfrågor.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
28
De olika insatserna som görs inom internationaliseringsarbetet kommer sålunda<br />
nuvarande och framtida doktorander inom miljövetenskap till del, direkt eller indirekt.<br />
Sammanfattningsvis får den blivande doktoranden inom miljövetenskap därmed flera<br />
olika möjligheter att knyta egna internationella kontakter, på hemmaplan och med<br />
omvärlden. Han eller hon handleds av forskare som har internationella samarbeten<br />
och erfarenheter och genomför sina forskarstudier i en internationellt aktiv<br />
forskningsmiljö.<br />
5. HANDLEDARRESURSER<br />
Grunden till säkerställande av handledarresurser ligger i att högskolan alltid<br />
eftersträvat en stor andel disputerade lärare samt arbetat för att skapa goda<br />
förutsättningar för externa projekt innehållande doktorander. Detta har högskolan<br />
gjort genom att i möjligaste mån finansiera fjärde året för doktorander samt<br />
medverka till med- och samfinansiering där så varit ett krav. Området<br />
miljövetenskapliga studier kan här fungera som ett gott exempel på detta arbete.<br />
Handledarresursen inom miljövetenskapliga studier utgörs av ett handledarkollegium<br />
bestående av 21 seniora forskare, varav fyra professorer och elva docenter med<br />
omfattande erfarenhet av handledning inom forskarutbildning samt ytterligare sex<br />
lektorer (tabell 1, bilaga e). Dessutom finns ytterligare 10 disputerade lärare och<br />
forskare med tidsbegränsad anställning inom till exempel externa forskningsprojekt<br />
kopplade till det miljövetenskapliga området (tabell 2, bilaga g). Det planeras<br />
ytterligare rekryteringar av disputerade forskande lärare inom området under 2010.<br />
Vad gäller extern finansiering av forskning och forskarutbildning kan nämnas att<br />
handledarkollegiet inom miljövetenskapliga studier liksom övriga disputerade lärare<br />
och forskare genomgående har visat god förmåga att generera externa anslag för<br />
finansiering av forskning, forskningstid för seniora forskare samt för finansiering av<br />
doktorander. Som framgår av tabell 5 uppgick den totala externa<br />
forskningsfinansieringen till drygt 20 miljoner kronor 2009 och externfinansiering har<br />
visat en uppåtgående trend de senaste 5 åren. Vidare framgår det av tabell 6 att den<br />
externa finansieringen av forskningstid för forskare och handledare har varit god<br />
under perioden 2006 till 2009.<br />
En ytterligare central åtgärd från högskolan är de professorsprogram som sjösattes<br />
2008 och där en professor i miljövetenskap ingår (Kari Lehtilä tillträdde denna tjänst<br />
2009). Här finns tid för forskning i tjänsten och ambitionen är att flertalet av dem ska<br />
rekryteras utifrån för att på så sätt både bredda och fördjupa den vetenskapliga<br />
kompetensen på högskolan. En viktig uppgift för dessa professorer är naturligtvis att<br />
verka inom forskarutbildningen.<br />
I det förslag till riktlinjer för forskarutbildning vid Södertörns högskola (bilaga b, kap<br />
4.) redogör högskolan detaljerat för hur den kommer att arbeta för att uppfylla de<br />
krav som kan ställas på god handledning. Innehållsmässigt beskrivs handledningen<br />
enligt följande:<br />
”Handledning vid Södertörns högskola ska präglas av hög kvalitet och syfta till<br />
att ge doktorander en god utbildning.<br />
I handledning ingår t.ex. diskussion av arbete och manus, inläsning och<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
29
diskussion av arbetstexter, textgranskning, diskussion av experiment,<br />
planering av seminarier och disputation/licentiatseminarium. I handledning<br />
ingår även upprättande och uppföljning av individuell studieplan.<br />
Handledning ska ges kontinuerligt och vara behovsanpassad. Minst en gång<br />
per termin ska handledare och doktorand tillsammans följa upp och planera<br />
utbildningen.”<br />
Vidare anges att handledning ska preciseras, både vad gäller innehåll och tid, och<br />
följs upp i den individuella studieplanen som en gång per termin ska redovisas för<br />
fakultetsnämnden. Riktlinjerna fastslår även att:<br />
”Vid Södertörns högskola ersätts handledning i normalfallet med maximalt<br />
480 klocktimmar för hela studieperioden (320 klocktimmar/doktorand för<br />
huvudhandledaren och 160 klocktimmar/doktorand för den biträdande<br />
handledaren.”<br />
I riktlinjerna fastslås även att alla ämnen med doktorander ska ha<br />
handledarkollegium och i enlighet med HF ska högskolan naturligtvis<br />
”…anordna utbildning av handledare. Minst en av handledarna för en<br />
doktorand skall ha genomgått en sådan utbildning eller av fakultetsnämnden<br />
bedömts ha motsvarande kompetens.”<br />
Handledarutbildning sker vid högskolepedagogiska utvecklingsenheten (HPU) som har<br />
det övergripande syftet att utveckla undervisningen på högskolan i anslutning till de<br />
fastställda målen om mångvetenskap, mångkulturalitet och medborgerlig bildning.<br />
Enheten genomför redan idag en handledarutbildning vars syfte är att bredda och<br />
fördjupa deltagarnas kunskap om forskarutbildning samt öka deras kompetens som<br />
handledare. Kursen bygger på kollegial samverkan och erfarenhetsutbyte där<br />
deltagarna lär av varandra och sina olika ämnesmässiga erfarenheter. Kursen svarar<br />
mot högskoleförordningens krav på att en handledare ska ha genomgått erforderlig<br />
utbildning och att lärosäten med forskarutbildning ska ordna en sådan utbildning.<br />
Kursen vänder sig till såväl nya som erfarna doktorandhandledare.<br />
Forskarutbildningen inom området miljövetenskapliga studier är utformad helt i linje<br />
med dessa riktlinjer och det kontinuerliga kvalitetsarbetet inom högskolan, liksom<br />
inom området för miljövetenskapliga studier, är utformat för att säkerställa långsiktig<br />
handledarförsörjning liksom de krav som kan ställas på god handledning (se avsnitt 3<br />
liksom avsnitt 4 – kvalitetsdrivande forskarutbildning). Kollegiet har en omfattande<br />
erfarenhet av doktorandhandledning både vid högskolan och vid andra lärosäten.<br />
Därtill har alla handledare genomgått handledarutbildning eller bedöms inneha<br />
motsvarande kompetens. Som exempel på handledarkollegiets omfattande erfarenhet<br />
av handledning kan nämnas att 18 doktorander för närvarande är kopplade till<br />
området miljövetenskapliga studier (tabell 4) samt att 16 doktorander anställd vid<br />
Södertörns högskola har examinerats i forskarutbildningsämnen med relevans för<br />
området miljövetenskapliga studier sedan 2004 (tabell 3 samt bilaga i).<br />
Handledarkollegiets samlade erfarenhet av doktorandhandledning uppgår till betydligt<br />
fler än dessa 18 befintliga doktorander och 16 godkända doktorsexamina om även<br />
handledning av doktorander utan finansiering från Södertörns högskola räknas med<br />
(t.ex. handledning innan anställningen på Södertörns högskola påbörjades) (bilaga<br />
e).<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
30
6. EKONOMI<br />
Bakgrund<br />
Södertörns högskola har en stark finansiell bas för sin forskning. Den sammanlagda<br />
forskningsvolymen uppgick 2009 till cirka 290 miljoner kronor, fördelat på externa<br />
bidrag och fakultetsmedel. Den största delen av de externa medlen kommer från<br />
Östersjöstiftelsen, som alltsedan sin tillkomst har finansierat forskning,<br />
forskarutbildning och bidragit till uppbyggnaden av en akademisk infrastruktur vid<br />
högskolan. Östersjöstiftelsen har enligt sina stadgar till uppgift att stödja forskning<br />
och forskarutbildning vid Södertörns högskola. Vid årsskiftet 2009/2010 uppgick<br />
värdet av stiftelsens kapital till cirka 4,3 miljarder kronor. Enligt stadgarna får<br />
kapitalet inte förbrukas. Endast den direkta avkastningen kan användas för stiftelsens<br />
ändamål. Stiftelsens finansiella bas är viktig för högskolan eftersom den säkerställer<br />
en långsiktig finansiering av forskarutbildningen.<br />
Östersjöstiftelsen tillkom i samband med att högskolan startade. Den främsta<br />
stödformen har hela tiden varit forskningsprojekt som, liksom hos andra finansiärer,<br />
är ett arrangemang mellan den enskilde forskaren och ÖSS – d.v.s. högskolan har<br />
ingen möjlighet att påverka vem medlen tillfaller. Östersjöstiftelsen fungerar när det<br />
gäller projektfinansiering som ett vanligt forskningsråd (med traditionellt reviewförfarande),<br />
med undantaget att medlen som beviljas måste förvaltas av Södertörns<br />
högskola. Beviljandegraden för ansökningarna har under senare år legat på ca. 20<br />
procent. Utöver projektanslagen har stiftelsen kontinuerligt beviljat medel för<br />
planeringsbidrag, publikationsverksamhet samt resor och konferenser. År 2000<br />
startade högskolan med stöd från stiftelsen forskarskolan BEEGS (The Baltic and East<br />
European Graduate School) och år 2005 forskningscentrumet CBEES (Centre for<br />
Baltic and East European Studies) som BEEGS sedan dess sorterar under. Sedan<br />
starten år 2000 har BEEGS antagit 59 doktorander, varav 34 har examinerats som<br />
doktorer i samarbete med olika lärosäten, framförallt Stockholms Universitet.<br />
Östersjöstiftelsens medel har använts för att bygga upp en exceptionellt stark<br />
forskning med Östersjö- och Östeuropainriktning. Stödet från ÖSS har under åren<br />
2004 till 2009 vuxit och stiftelsens stöd till pågående forskning uppgick 2009 till 205<br />
miljoner kronor. Under 2010 finansierar stiftelsen 50 treåriga forskningsprojekt vid<br />
högskolan. Under senare år har ÖSS dessutom tillskjutit medel för infrastrukturella<br />
satsningar till det som högskolan pekat ut som varande starka forskningsprofiler,<br />
men som inte direkt har Östersjö- och Östeuropainriktning. Ofta är det profiler där<br />
det finns en generell tematisk och teoretisk ambition och kompetens, som indirekt<br />
bidrar till att utveckla Östersjö- och Östeuropaforskningen.<br />
Externa forskningsmedel uppgår år 2009 till 56 miljoner kronor. Stödet från de<br />
statliga forskningsfinansiärerna (VR, RJ, FAS etc.) under senare år legat mellan 12<br />
och 13 miljoner kr per år. Denna summa kommer under de närmaste åren att öka,<br />
bland annat eftersom forskargruppen under Hans Ruins ledning (kopplad till området<br />
Kritisk kulturteori) av Riksbankens Jubileumsfond beviljades ett stort programanslag<br />
om totalt 35 miljoner kronor från och med 2010. Högskolan har också över åren haft<br />
ett betydande stöd från Stockholms Läns Landsting. Detta stöd har minskat i<br />
omfattning i och med att delar av den naturvetenskapliga forskningen håller på att<br />
fasas ut. Högskolans strategi är att öka andelen forskningsanslag från externa<br />
finansiärer. Medlen för att åstadkomma detta är bl.a. utlysningar av planeringsbidrag<br />
men också strategiska satsningar på att låta kvalificerade miljöer utveckla idéer som<br />
kan omsättas i konkurrenskraftiga forskningsprogram.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
31
Fakultetsmedlen har från 2004 till 2009 stigit från 19 till 28 miljoner kronor. Dessa<br />
medel har fördelats av forsknings- och utbildningsnämnderna för humaniora,<br />
samhällsvetenskap och teknik respektive naturvetenskap samt<br />
lärarutbildningsnämnden. Nämnderna i sin tur har dels fördelat vidare pengarna till<br />
institutioner och ämnen och dels gjort egna strategiska satsningar i form av utlysta<br />
medel för meritering. Inom ämnen och institutioner har medlen använts bland annat<br />
för högre seminarier, konferensresor samt forskningstid för lärare.<br />
Tack vare stiftelsens medel – men också genom finansiering via externa anslag och<br />
fakultetsmedel – har högskolan inom de områden där vi nu söker examensrättigheter<br />
på forskarnivå, byggt upp en omfattande kapacitet när det gäller forskning och<br />
forskarutbildning. Bland annat har ett tjugotal professorstjänster utlysts under de<br />
senaste 2-3 åren, och det är tjänster som ger mycket goda möjligheter till såväl<br />
handledning som uppbyggnad av forskning inom olika områden. Inom det<br />
miljövetenskapliga området har till exempel en professorstjänst tillsats 2009 (Kari<br />
Lehtilä) med finansiering från Östersjöstiftelsen<br />
Också på andra sätt bidrar finansieringen via stiftelsen till uppbyggnad och<br />
förstärkning av de områden för vilka vi nu söker examensrättigheter. Högskolan har<br />
kunnat avsätta särskilda medel för att stärka den akademiska basen och för att<br />
vidareutveckla det gemensamma inom de olika kunskapsfälten: gemensamma<br />
kollegier, kurser, handledning, seminarier, konferenser, planeringsanslag, stöd till<br />
gemensamma projektansökningar etc. Omfattningen av detta komplementära stöd<br />
varierar mellan olika områden. Inom området miljövetenskapliga studier har<br />
högskolan beviljat det miljövetenskapliga ämnet resurser att utveckla och stärka den<br />
miljövetenskapliga forsknings- och forskarutbildningsmiljön genom ett<br />
planeringsanslag på 1 miljon kr (2007-2008) och sedan i form av ett årligt<br />
’basanslag’ på 2 miljoner kr med start 2010. Det miljövetenskapliga området ingår<br />
också som en stark inriktning inom CBEES forskningstema Kunskap och hållbarhet<br />
och har därmed också tagit del av satsningar finansierade av Östersjöstiftelsen på<br />
post-doc forskare (fil. dr Katarzyna Smolarz), gästprofessorer (t.ex. Kristine Kern),<br />
samt medel för att arrangera workshops och konferenser (ca 100-200 tusen kr per år<br />
sedan 2006).<br />
Vi redogjorde ovan under avsnittet om forskarutbildningen för omfattningen av<br />
handledarresurser, övriga lärare och doktorander inom området. Såväl när det gäller<br />
handledarresurser som doktorander når området idag upp till de riktmärken som<br />
finns angivna i anvisningarna från Högskoleverket. Redan idag finns den kreativa<br />
miljö i form av handledarkapacitet, doktorander och akademisk infrastruktur som är<br />
nödvändig för att kunna erbjuda en kvalificerad forskarutbildning. Därutöver avser<br />
högskolan att skapa finansiella förutsättningar för att ytterligare säkra kvaliteten<br />
inom de olika områdena.<br />
Ett första sätt att göra detta på är att öka intaget av doktorander till forskarskolan<br />
BEEGS med ytterligare en doktorand per område och år inom de områden där<br />
rättigheter erhålls. Dessa doktorander får en Östersjö- och Östeuropainriktning, och i<br />
praktiken innebär detta att intaget till BEEGS kommer att öka från 40 till 56<br />
doktorander (om högskolan erhåller examensrättigheter för fyra områden). Varje<br />
område får på detta sätt ett långsiktigt tillskott av fyra doktorander utöver den<br />
mängd doktorander som finns idag. Högskolan har i detta fört ingående diskussioner<br />
med stiftelsens ledning (ordförande och verkställande direktör), och i dessa samtal<br />
har stiftelsen både uttryckt ett mycket starkt intresse av att högskolan erhåller<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
32
examensrättigheter och givit sitt stöd för en framtida satsning i enlighet med<br />
ovanstående.<br />
Ett ytterligare intag av doktorander av detta slag medför en långsiktig<br />
resursförstärkning av forskarskolan. Södertörns högskola kommer att äska medel för<br />
detta från stiftelsen, och stiftelsens ledning har som sagt ställt sig positiv till en sådan<br />
satsning för att stärka Östersjö- och Östeuropainriktningen. Antingen kommer denna<br />
satsning att kunna finansieras av en expanderande finansiell ram eller så kommer<br />
omprioriteringar att ske inom ramen för den tilldelning som ges redan idag. Den<br />
totala satsningen (dvs. en expansion med maximalt 16 doktorander) kommer att<br />
utgöra knappt 5% av det totala årliga bidraget från stiftelsen till högskolan.<br />
Det finns goda både akademiska och professionella förutsättningar för att bygga ut<br />
forskarskolan på detta sätt. Sedan CBEES skapades har forskarmiljön påtagligt<br />
förstärkts och utvecklats. Idag finns en mycket aktiv och levande miljö med<br />
kvalificerade forskare (Sh-forskare och gästforskare), post-docs, seminarier och<br />
konferenser, en välrenommerad tidskrift av högsta kvalitet (Baltic Worlds) samt en<br />
mycket väl fungerande administration. Forskarskolan har nyligen utvärderats (av<br />
företaget Technopolis/Lars Geschwind) och utvärderingen visar på hög kvalitet i<br />
verksamheten. BEEGS kan på ett professionellt sätt härbärgera ytterligare<br />
doktorander. Med egna examensrättigheter kommer dessutom samarbete mellan<br />
områden och ämnen vid högskolan, å ena sidan, och CBEES/BEEGS, å andra sidan,<br />
väsentligt att underlättas.<br />
Ett andra sätt att ytterligare säkra kvaliteten är att en viss andel av högskolans<br />
fakultetsanslag, dvs. det anslag som högskolan självt disponerar över, kommer att<br />
specialdestineras för rekrytering av doktorander inom de områden där rättigheter<br />
erhålls. Analogt med det ökade intaget till forskarskolan kommer årligen inom varje<br />
område en doktorand att rekryteras, och detta med stöd av högskolans<br />
fakultetsanslag. Detta gör att varje område efter fyra år kommer att få ett tillskott på<br />
ytterligare fyra doktorander.<br />
På detta sätt kommer varje område att tillförsäkras ett tillskott av åtta doktorander,<br />
utöver de (minst) 15 som finns där idag. En stabil forskarutbildning förutsätter en<br />
finansiering som är tryggad över en längre period, inte enbart när det gäller<br />
studiefinansiering utan också när det gäller handledning, kurser etc. Genom dessa<br />
båda satsningar kan högskolan säkerställa att den i varje läge kommer att kunna se<br />
till att såväl mängden kvalificerade handledare som mängden doktorander vid<br />
högskolan uppfyller de riktmärken som finns för att skapa en kreativ<br />
forskarutbildningsmiljö.<br />
Områdesspecifika ekonomiska förutsättningar<br />
Historiskt sett har den forskarutbildning som bedrivits vid Institutionen för<br />
livsvetenskaper vid Södertörns högskola huvudsakligen finansierats genom externa<br />
medel. De primära externa finansiärerna har varit Östersjöstiftelsen, Stockholms läns<br />
landsting samt relevanta vetenskapsråd och forskningsstiftelser. Tack vare dessa<br />
externa medel, tillsammans med mindre tillskott från central högskolehåll, har vi<br />
upprätthållit en aktiv forskarutbildningsmiljö inom området miljövetenskapliga studier<br />
(tabell 6.1).<br />
Tabell 6.1 ger en ögonblicksbild av gruppen doktorander inom det miljövetenskapliga<br />
området som var verksamma vid Institutionen för livsvetenskaper under början av år<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
33
2010. Tabellen visar att antalet nyantagna doktorander inom området<br />
miljövetenskapliga studier ökat under de senaste åren, trots att vi under denna<br />
period enbart kunnat förlita oss på externfinansiering av olika slag.<br />
Vi konstaterar att ögonblicksbilden i tabell 6.1 ger vid handen att vi i februari 2010<br />
hade en total kostnad för löner (inkl LKP och OH), handledning och expenser på cirka<br />
9.7 miljoner kronor för de 18 doktorander som då var verksamma vid institutionen.<br />
Av dessa kostnader täcktes drygt 95 procent av externa medel.<br />
Tabell 6.1. Sammanställning av lönekostnader (inkl. LKP), handledningskostnad och<br />
expenser för doktorander verksamma vid Institutionen för livsvetenskaper i februari,<br />
2010. Alla kostnader i tkr.<br />
Anta<br />
gen<br />
Namn<br />
Antagan<br />
de<br />
universit<br />
et<br />
Finansieri<br />
ng<br />
Aktiv<br />
itetsgrad<br />
3<br />
Lönekostn<br />
ad 5<br />
Hand<br />
ledn.<br />
Kostn<br />
ad 6<br />
Exp<br />
ens<br />
er 7<br />
2010 Reyhanian, Örebro Extern, 100 90 % 364 23,4 27<br />
Nasim<br />
%<br />
2009 Söderström, Linköping Extern, 100 80 % 330 20,8 24<br />
Sara<br />
%<br />
2009 Udovyk, Linköping Extern, 100 80 % 330 20,8 24<br />
Oksana<br />
%<br />
2009 Börjeson, Linköping Extern, 100 80 % 330 20,8 24<br />
Natasja<br />
%<br />
2009 Franzén, Frida KTH Extern, 50 80 % 115 10,4 12<br />
% 1<br />
2009 Vinter,<br />
Stockholm Extern, 100 60 % 248 15,6 18<br />
Tiina<br />
%<br />
2008 Andersson, Stockholm Lärarlyftet 2 , 80 % 338 20,8 24<br />
Ingela<br />
100 %<br />
2008 Thureborn, Stockholm Extern, 100 80 % 338 20,8 24<br />
Petter<br />
%<br />
2008 Warghagen, Stockholm Lärarlyftet 2 , 80 % 338 20,8 24<br />
Dan<br />
100 %<br />
2007<br />
2006 Eriksson, Stockholm Extern, 100 80 % 345 20,8 24<br />
Sofia<br />
%<br />
2006 Henriksson, Stockholm Extern, 100 80 % 345 20,8 24<br />
Oskar<br />
%<br />
2006 Saunders, Stockholm Intern, 100 80 % 345 20,8 24<br />
Fred<br />
%<br />
2006 Schenk, Linda KTH Extern, 100 80% 345 20,8 24<br />
%<br />
2005<br />
2004 Forss, Åsa Stockholm Extern, 100 80 % 353 20,8 24<br />
%<br />
2004 Jaensson, Alia Uppsala Extern, 100 80 % 353 20,8 24<br />
%<br />
2004 Lättman,<br />
Håkan<br />
Linköping Extern, 100<br />
%<br />
5 % 4 22 1,3 1,5<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
34
2003 Lind, Emma Stockholm Extern, 100 80 % 360 20,8 24<br />
%<br />
2002 Jonsson, Stockholm Extern, 100 100 450 23,4 30<br />
Magnus<br />
%<br />
%<br />
Summa extern finansiering, inkl Lärarlyftet 6 002 345 401<br />
Summa intern finansiering 345 35 45<br />
Overhead (35%) 2 221 133 156<br />
Totalt 8 568 513 602<br />
Totalt finansieringsbehov 9 683<br />
1. 30 % av forskningstiden garanteras av annan arbetsgivare.<br />
2. Lärarlyftet: forskarskola i geografi, naturkunskap fysik och kemi, samarbete mellan<br />
Stockholms universitet och Södertörns högskola. Yrkesverksamma lärare går<br />
forskarutbildning till licenciatnivå. Lönerna betalas genom skolan där lärarna är<br />
anställda. Tabellens forskarstuderande är placerade på Södertörns högskola som också<br />
administrerar forskningskostnaderna. Handledningen: 5 % handledningstid, varav 3 %<br />
vid SH och 2 % vid SU.<br />
3. I normalfallet arbetar våra doktorander 20 % med undervisning/assistenttjänstgöring,<br />
vilket innebär att aktivitetsgraden därmed blir 80 %. Emellertid kan detta variera från<br />
fall till fall, beroende på specifika omständigheter.<br />
4. Forskarutbildningen nästan färdig, disputerar under våren 2010.<br />
5. Finansieringsbehovet är beräknat på nuvarande lönestege för doktorander (22 000 –<br />
24 500 SEK/månad), multiplicerat med finansieringsgrad, aktivitetsgrad, LKP (53 %)<br />
samt OH (35 %).<br />
6. Beräknad på schablon, 40 timmar handledning (i normalfallet biträdande handledare,<br />
då huvudhandledare varit vid antagande universitet) gånger timkostnad (650 kr)<br />
gånger aktivitetsgrad gånger finansieringsgrad.<br />
7. Schablon på expenser 30 000 kr/år vid 100 % aktivitetsgrad och 100 %<br />
externfinansiering.<br />
Prognos av intäkter och utgifter inom miljövetenskaplig forskarutbildning<br />
Utgångspunkten vid vår planering för ett etablerande av en forskarutbildning vid<br />
Institutionen för livsvetenskaper har varit att vi ska ha en stabil finansiering av<br />
åtminstone 20 doktorander, vid en fullt utbyggd forskarutbildning inom det<br />
miljövetenskapliga området. I tabell 6.2 visar vi en sammanställning av uppskattade<br />
totala kostnader, där löner, OH, handledning, obligatoriska kurser, expenser och<br />
administration ingår.<br />
Som framgått av tabell 6.1 har vi i praktiken, om än inte formellt, bedrivit<br />
forskarutbildning vid Institutionen för livsvetenskaper under ett antal år. Emellertid<br />
skulle en övergång till att också formellt kunna skriva in doktorander hos oss medföra<br />
en delvis ny finansieringssituation. Den stora kostnaden – lönekostnader – kommer<br />
inte att förändras, eftersom vi redan nu har fullt ansvar för anställningar av studenter<br />
på forskarutbildningsnivå. Däremot tillkommer, som framgår av tabell 6.2, ett antal<br />
poster, såsom större ansvar för handledning, kostnader i samband med<br />
kursverksamhet och administration. Värt att notera är vidare att vi i vår prognos<br />
utgår från det nya OH-påslaget på 75 procent, vilket innebär en betydande<br />
kostnadsökning jämfört med det tidigare 35-procentiga påslaget.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
35
Tabell 6.2. Kostnadsbudget för miljövetenskaplig forskarutbildning vid Institutionen<br />
för livsvetenskaper, Södertörns högskola (per år, räknat för 20 doktorander, 2010 års<br />
kostnader, kr).<br />
Aktivitet<br />
Doktorandlö<br />
ner<br />
Handledning<br />
Kurs<br />
Kurs<br />
Kurs<br />
Seminariese<br />
rie<br />
Beskrivning<br />
Handlednin<br />
g<br />
Undervisning Övrigt<br />
Summa<br />
6 820 000 6<br />
5 115 000 7<br />
600 000 8<br />
120 h*20<br />
1.<br />
doktorander= 20*20*650<br />
- - 1 156 000<br />
1 800<br />
=<br />
klocktimmar 1 1 560 000 2<br />
Mångvetenskaplig<br />
fallstudiekurs inom<br />
det<br />
miljövetenskapliga<br />
forskningsfältet,<br />
7.5 ECTS Credits<br />
<strong>Forsknings</strong>design,<br />
metodik och<br />
vetenskapshistoria<br />
7.5 ECTS Credits<br />
Avhandlingsuppsat<br />
s i miljövetenskap,<br />
15 ECTS Credits<br />
Högre seminarium - -<br />
-<br />
-<br />
-<br />
100<br />
h*650+50h*<br />
200=<br />
- 75 000<br />
75 000 3<br />
100<br />
h*650+50h*<br />
200=<br />
- 75 000<br />
75 000 3<br />
200<br />
h*650+100h<br />
*200=<br />
- 150 000<br />
150 000 4<br />
50h*650<br />
+500*2<br />
0+<br />
52 500<br />
10 000<br />
= 52<br />
500 5<br />
Studierektor 200 h*650= 200 h 130 000<br />
Overheadkostnader<br />
<strong>Forsknings</strong>kostnader<br />
Handledarkollegium,<br />
övriga<br />
kostnader<br />
300 000 9<br />
Totalt 13 473 500<br />
1) Schablon om 120 klocktimmar per år och doktorand. Enligt vårt förslag beräknas 20<br />
doktorander finnas inom systemet vid varje tidpunkt. Beräknad timkostnad, 650 SEK,<br />
för professor/docent inkl. LKP och OH.<br />
2) Beräknad timkostnad, 650 SEK, för professor/docent inkl. LKP och OH.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
36
3) Schablon tidsåtgång för kurs på D-nivå (7.5 ECTS), 100 klocktimmar inkl. administration.<br />
Lokalkostnad 50 klocktimmar à 200 SEK. Lärarkostnad schablon 650 SEK/h.<br />
4) Schablon tidsåtgång för kurs på D-nivå (15 ECTS), 200 klocktimmar inkl. administration.<br />
Lokalkostnad 100 klocktimmar à 200 SEK. Lärarkostnad schablon 650 SEK/h.<br />
5) 50 klocktimmar à 650 SEK i administration, 20 timmar lokalkostnad à 500 SEK, 10 000<br />
SEK ersättning för resor (externa seminarieledare) etc.<br />
6) Doktorandstege 2010 (22000-24500 / månad, LKP 1.53, 5 år, 80 % forskning + 20 %<br />
undervisning) ger genomsnittkostnad 341 000 SEK / doktorand / år.<br />
7) Overheadkostnader, 75 % av lönekostnader.<br />
8) Genomsnittliga expenskostnader 30 000 SEK / doktorand / år.<br />
9) Beräknad arbetsinsats per handledare: 1 % av årsarbetstid i snitt, med total<br />
lönekostnad/timme 650 kr.<br />
Som framgått av tabell 6.2, utgår vi från att 20 forskarstuderande i miljövetenskap<br />
kommer att finnas i systemet vid varje tidpunkt, när det är fullt utbyggt. Detta<br />
innebär en mindre ökning jämfört med de nuvarande 18 doktoranderna. Emellertid<br />
räknar vi med att nära hälften doktoranderna i det nya systemet kommer att<br />
finansieras av garanterade medel från fakulteten samt från Östersjöstiftelsen. I<br />
enlighet med texten ovan (avsnitt 6. Ekonomi/Bakgrund) kommer fakultetsmedel att<br />
utgår till varje forskarutbildningsområde med examensrätt motsvarande kostnaderna<br />
för en ny doktorand per år. Vidare kommer ett utökat intag till forskarskolan BEEGS<br />
att innebära en ny doktorand per år inom området miljövetenskap (avsnitt 6.<br />
Ekonomi/Bakgrund). Slutligen har forskargruppen inom miljövetenskap erhållit<br />
miljöstöd om 2,2 miljoner årligen från Östersjöstiftelsen. Enligt planering kommer en<br />
miljon kronor av detta bidrag att användas för forskarutbildning.<br />
Sammantaget innebär detta att vi räknar med att forskarutbildningen inom det<br />
miljövetenskapliga området vid Södertörns högskola inom den överblickbara<br />
framtiden kommer att bestå av 20 doktorander, varav tolv är finansierade av externa<br />
projekt och resterande åtta av stabila strukturer inom högskolan och<br />
Östersjöstiftelsen.<br />
Även om vi räknar med att den positiva utvecklingen vad gäller vår förmåga att<br />
erhålla externfinansiering för forskarstuderande fortsätter, väljer vi att göra en<br />
relativt försiktig prognos. Som framgår av tabell 6.3 i relation till tabell 6.1, har vi<br />
budgeterat med nära 10 % lägre externfinansiering för kommande år, jämfört med<br />
hur det såg ut i början av 2010. Tack vare fakultetsmedel, bidrag via BEEGS och<br />
bidrag till forskningsområdet miljövetenskap från Östersjöstiftelsen uppnår vi enligt<br />
våra planer en situation där vi har en intern och stabil finansieringsgrad på cirka 35<br />
procent. Detta är en avsevärd skillnad från nuvarande situation, då vi närmast helt är<br />
beroende av externa medel. Vi menar att detta borgar för en stabil finansiering av<br />
forskarutbildning inom det miljövetenskapliga området.<br />
Sammanfattningsvis konstaterar vi att de ekonomiska förutsättningarna för att<br />
långsiktigt bedriva en stabil forskarutbildning inom det miljövetenskapliga området<br />
vid Södertörns högskola är goda. Trots att vi snarast räknat något i underkant vad<br />
gäller förväntad tillgång till extern projektfinansiering (i relation till hur det sett ut de<br />
senaste åren) landar vår prognos på 20 forskarstuderande vid en fullt utbyggd<br />
verksamhet inom miljövetenskap på Institutionen för livsvetenskaper. Därmed har<br />
den kritiska massa som utgör en av förutsättningarna för en stark<br />
forskarutbildningsmiljö med råge uppnåtts.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
37
Tabell 6.3. Finansiering av forskartbildning vid Institutionen för livsvetenskaper på<br />
årlig basis, givet en grupp av 20 doktorander vid fullt utbyggd verksamhet.<br />
Post<br />
Belopp<br />
Total kostnad 1 -13 474<br />
Fakultetsmedel 2 1 937<br />
Medel via BEEGS 3<br />
1 937<br />
Medel via miljöstöd 4 1 000<br />
Extern<br />
projektfinansiering 5 8 600<br />
0<br />
1. Hämtad från tabell 6.2.<br />
2. Beloppet motsvarar kostnaden för en enskild doktorand enligt tabell 6.2 gånger fyra<br />
(enligt texten ovan kommer fakultetsbidrag att utgå till varje forskarutbildningsområde<br />
motsvarande en ny doktorand/år).<br />
3. Genom tillgång till utlysning av doktorandtjänster inom forskarskolan Baltic and<br />
Eastern Europe Graduate School (BEEGS) motsvarande en ny doktorand/år, så som<br />
beskrivits i texten ovan.<br />
4. Årligt bidrag från Östersjöstiftelsen, så som beskrivits i texten ovan, på 2,2 miljoner<br />
kronor. Enligt planering kommer en miljon kronor av detta bidrag att användas för<br />
forskarutbildning i miljövetenskap.<br />
5. Uppskattat belopp på basis av externfinansieringen sett ut under de senaste åren<br />
(tabell 6.1).<br />
7. INFRASTRUKTUR<br />
För att forskning och forskarutbildning skall kunna hålla en hög vetenskaplig nivå<br />
samt genomföras effektivt krävs ett väl uppbyggt infrastrukturellt stöd, dels i form av<br />
friktionsfri tillgång till informationsresurser och dels i form av webbaserade och<br />
personliga tjänster. Doktorander och forskare vid Södertörns högskola har i dag<br />
tillgång till detta och det finns goda förutsättningar för att utveckla det vidare för en<br />
större grupp doktorander, vilket redogörs för nedan. Dessutom arbetar Södertörns<br />
högskola kontinuerligt med att både säkerställa den höga kvalitet som råder inom det<br />
infrastrukturella området, och för att denna kvalitet i förlängningen också skall kunna<br />
bibehållas.<br />
Bevakning av forskningsfronten<br />
Södertörns högskola har genom avtal tillgång till ett stort antal högkvalitativa,<br />
bibliografiska, internationella databaser inom flera ämnesområden som ger möjlighet<br />
för forskare/doktorander att hålla sig uppdaterade om den senaste forskningen inom<br />
respektive område. Materialet som indexeras i dessa databaser är utvalda av<br />
experter inom varje berört ämnesområde. Utöver detta finns också andra sökverktyg<br />
samt möjligheten att söka elektroniska tidskrifter och böcker i fulltext. Bibliotekets<br />
webbplats erbjuder en strukturerad ingång till dessa utvalda sökverktyg och<br />
informationsresurser uppdelade på ämnesområden. Den direkta tillgången till<br />
original- och översiktsartiklar i internationella tidskrifter säkras genom prenumeration<br />
på ett stort antal elektroniska tidskrifter, totalt nästan 10 000 titlar. Ett fåtal stora<br />
förlag dominerar utgivningen och genom att Södertörns högskola deltar i Kungliga<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
38
ibliotekets centrala avtal direkt med dessa förlag kan en stor ämnesbredd och god<br />
kvalitet erbjudas i form av vetenskapliga tidskrifter. Utöver det har högskolan flera<br />
egna prenumerationer med fokus på högskolans profil och på forskarnas och lärarnas<br />
behov. Genom att upphandla tidskriftssamlingar i elektronisk form inom specifika<br />
ämnesområden och tillgodose individuella önskemål, i form av enstaka artiklar eller<br />
som prenumerationer, kompletteras utbudet kontinuerligt.<br />
Tillgången till monografier är viktig. Bibliotekets samlingar har både byggts upp med<br />
hjälp av donationer och genom en pågående dialog mellan forskare och<br />
forskarbibliotekarier. Donationerna har säkrat ett basutbud inom flera viktiga<br />
ämnesområden, inte minst inom högskolans profilområde Östersjö- och<br />
Östeuropaforskning där vi har en stor samling. Utgivningen på sistnämnda område<br />
bevakas dessutom aktivt av ett par forskarbibliotekarier med relevanta<br />
språkkunskaper. Det som inte kan köpas in lånas in från andra bibliotek i Sverige<br />
eller utlandet. Under senare år har högskolebiblioteket lånat ut fler böcker till andra<br />
bibliotek än vad som lånas in, något som tydligt visar att våra samlingar är väl<br />
uppdaterade och av god kvalitet.<br />
Bibliotekets har en webbplats som möjliggör referenssökningar i databaser och<br />
tillgång till efterfrågat material direkt på webben. Beställt icke-elektroniskt material<br />
skickas ut till forskarna omgående och kan dessutom lånas ut som forskarlån vilket<br />
innebär att lånetiden inte är begränsad. Biblioteket erbjuder även introduktionskurser<br />
och kontinuerlig support i referenshanteringsprogram som EndNote och Refworks.<br />
Informationsresurser för Miljövetenskapliga studier<br />
Nedan följer exempel på bibliografiska databaser, fulltextdatabaser och elektroniska<br />
uppslagsverk inom ämnet miljövetenskap som är tillgängliga för forskare och<br />
studenter vid Södertörns högskola genom avtal. Miljövetenskaplig forskning vid<br />
Södertörns högskola bedrivs inom mångvetenskapliga forskargrupper, som syftar till<br />
att kombinera samhällvetenskapliga och naturvetenskapliga angreppssätt. Därför har<br />
forskarna användning även av bredare databaser och e-resurser inom flera olika<br />
ämnen. Södertörns högskolas tidskriftslista innehåller tusentals e-tidskrifter samt<br />
några tryckta tidskrifter inom miljövetenskap, naturvetenskap i stort och<br />
samhällsvetenskap. Utöver detta köper biblioteket in material på inköpsförslag från<br />
forskare, lärare och studenter som kan fungera som forskningsreferens litteratur.<br />
Biblioteket överväger alltid eget inköp framför inlån via fjärrlåneverksamheten.<br />
GreenFILE<br />
Fokus på förhållandet mellan människan och dess omgivning och kombinerar ämnen<br />
som jordbruk, utbildning, juridik, hälsa och teknologi ur ett miljövetenskapligt<br />
perspektiv.<br />
Digitala Kartbiblioteket<br />
Innehåller ett antal rasterkartor, flygbilder, vektorkartor och höjddata. Levereras av<br />
Lantmäteriet<br />
Environmental Science E-book Collection<br />
Environmental Encyclopedia, Endangered Species, Pollution A-Z, Water: Science and<br />
issues, Gale Encyclopedia of Science<br />
Encyclopedia of Life Sciences<br />
Omfattande uppslagsverk med artiklar riktade både till studenter och forskare.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
39
Landguiden<br />
Tidigare kallad ”Länder i fickformat”, produceras av Utrikespolitiska institutet<br />
PubMed<br />
Förtecknar litteratur inom medicin, omvårdnad, odontologi, hälso- o sjukvård<br />
CSA bibliografiska ämnesspecifika databaser<br />
Aqualine: Water resources, water and wastewater treatment, water pollution<br />
1960-<br />
ASFA: Aquatic Sciences and Fisheries Abstracts Aquatic science, aquatic<br />
organisms, fisheries, oceanography 1971-<br />
Environmental Sciences and Pollution Management: miljöfrågor och naturskydd<br />
Biological Sciences Biomedicine, biotechnology, zoology and ecology 1982-<br />
Environmental Sciences and Pollution Management Environmental biotechnology,<br />
engineering, pollution 1967-<br />
Oceanic Abstracts Oceanography, marine and brackish-water environment 1981-<br />
Social Services Abstracts Social work, human services, social welfare, social policy<br />
1979-<br />
Riskline: bibliografisk toxikologisk databas.<br />
Sociological Abstracts Social structure, inequality, social change, social problems<br />
1952-<br />
TOXLINE: toxikologi<br />
ISI (Web of Science)<br />
Science Citation Index Expanded (SCI-EXPANDED) 1975-<br />
Social Sciences Citation Index (SSCI) 1975-<br />
Stor naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig databas. Förtecknar innehållet i<br />
drygt 1700 samhällsvetenskapliga tidskrifter samt relevant material ur en stor mängd<br />
naturvetenskapliga och tekniska tidskrifter.<br />
Journal Citation Reports (JCR)<br />
Innehåller data för jämförelse och utvärdering av vetenskapliga tidskrifter, t.ex.<br />
citatinformation och "impact factor" som talar om hur ofta en tidskrift blivit citerad.<br />
Ämnesspecifika databaser från First Search OCLC<br />
AGRICOLA jordbruk och skogsbruk 1970-<br />
GEOBASE geografi, geologi och ekologi 1980-<br />
Spridning och synliggörande av forskningsresultat<br />
Resultaten av forskningen inom det miljövetenskapliga området kommer i första hand<br />
publiceras i peer-review granskade internationella tidskrifter och i böcker och<br />
antologier utgivna av bokförlag med internationell spridning.<br />
Södertörns högskola har även en väl etablerad publiceringsverksamhet,<br />
organisatoriskt placerad inom biblioteket. En anställd disputerad forskningsredaktör<br />
samordnar arbetet, främst med utgivningen i högskolans egna serier. De fyra största<br />
ämnesövergripande serierna är Södertörn Academic Studies, Södertörn Doctoral<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
40
Dissertations, Research Reports och Working Papers. En publiceringskommitté med<br />
aktiva forskare från högskolan avgör med hjälp av ett peer review-system med<br />
oberoende lektörer vad som bör ingå i respektive serie. Biblioteket ombesörjer även<br />
textredigering och tryckning och böckerna säljs sedan via gängse<br />
bokförsäljningskanaler. I princip allt material publiceras dessutom även i elektroniskt<br />
i publiceringsdatabasen (DiVA), något som visat sig vara positivt för spridningen då<br />
dokument i elektronisk form laddas ner i stor utsträckning. Detta system är även<br />
knutet till Kungliga biblioteket och sökbart såväl i Libris som i sökmotorer på Internet.<br />
De anställda på högskolan kan också parallellpublicera artiklar, där<br />
upphovsrättsregleringen så medger, eller annat material i fulltext i DiVA. Allt<br />
elektroniskt publicerat material blir tillgängligt Open Access, det vill säga fritt på<br />
nätet.<br />
Utöver ovan nämnda publikationsserier finns tolv serier knutna till ämnen eller<br />
centrumbildningar. Dessa har lokala redaktionskommittéer som bedömer inkomna<br />
manus och övervakar seriernas kvalitet. Ibland sker parallellpublicering i dessa serier<br />
och i Södertörn Academic Studies eller Research Reports.<br />
Ett ytterligare stöd till forskarna kopplat till spridning av forskningsresultat är<br />
språkgranskning. Publikationskommittén ger här såväl ekonomiskt stöd som hjälp<br />
med att finna renommerade och kompetenta språkgranskare för dem som vill<br />
publicera sig på språk som inte är ens modersmål (i de flesta fall engelska).<br />
Forskare kan i dag presentera sig själva och sin forskning på högskolans webbplats.<br />
En publikationsdatabas där all högskolans forskning samlas är också under<br />
uppbyggnad. Forskningen inom denna databas kommer också att få stor spridning<br />
eftersom den ingår i det system som är sökbart via Libris nya nationella SwePubtjänst<br />
för svenska lärosätens forskning. På Miljövetenskapens hemsida<br />
(http://www.sh.se/esdgs) finns information om master-, forskarutbildning och<br />
forskningsverksamhet.<br />
Under 2008 gavs kursen "Hur man blir publicerad" under tre halvdagar och vände sig<br />
till högskolans personal. Bland föreläsarna fanns svenska och internationella<br />
förläggare och editors som diskuterade urval av manus, bearbetning av manus, Open<br />
Access-frågor och vad man som forskare kan göra för att öka sina möjligheter att bli<br />
publicerad i önskad skrift. Det finns ett stort intresse för dessa frågor bland<br />
doktoranderna och forskarna och kursen kommer att utvecklas vidare och<br />
genomföras igen. I dag sköter respektive huvudlärosäte doktorsavhandlingarnas<br />
elektroniska publicering. Detta är en tjänst som också vi på Södertörns högskola kan<br />
erbjuda de doktorander som är knutna till oss eftersom vi redan nu har full kapacitet<br />
och systemstöd för att publicera samtliga doktoranders avhandlingar samt att<br />
genomföra elektronisk spikning. Vi har en väl utarbetad form för spikning eftersom<br />
doktorander vid högskolan redan i dagsläget har möjlighet att genomföra en informell<br />
spikningsceremoni vid högskolan efter den formella spikningen vid huvudlärosätet.<br />
Vid detta tillfälle i biblioteket har doktoranden även en chans att hålla en<br />
populärvetenskaplig föreläsning om sitt avhandlingsarbete. Dessa sammankomster är<br />
öppna för alla intresserade och har visat sig vara mycket populära och kan<br />
naturligtvis utvecklas till en formell spikningsceremoni.<br />
Exemplet CBEES<br />
Ett gott samarbete finns redan mellan bibliotekarier och lärare inom de olika<br />
områdena rörande studenters kritiska sökning av litteratur och information - en väl<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
41
inarbetad modell som kan utvecklas ytterligare och appliceras på<br />
avhandlingsskrivandet. På doktorandnivå finns i dag också möjlighet att få individuell<br />
handledning av specialiserade bibliotekarier genom tjänsten ”Boka handledning i<br />
informationssökning”. Denna tjänst erbjuder doktoranden vägledning att välja ut<br />
informationsresurser, att formulera sökstrategier och sätta upp automatisk bevakning<br />
av relevant litteratur.<br />
Inom bibliotekets verksamhet finns idag fem forskarbibliotekarier som är inriktade på<br />
högskolans olika forskningsprojekt och forskarskolor. Två av dessa, varav en<br />
disputerad, är knutna till CBEES och forskarskolan BEEGS med inriktning mot slaviska<br />
och baltiska länder kring Östersjön. Eftersom högskolan i en tioårsperiod haft flertalet<br />
doktorander på plats (t ex genom Baltic and East European Graduate School och<br />
sedan 2006 även inom den miljövetenskapliga forskarskolan – Environmental Science<br />
and Development Graduate School), har forskarbibliotekarierna redan hunnit bli väl<br />
etablerade med högskolans doktorander som sitt speciella ansvarsområde inom<br />
handledningstjänsten. Dessa forskarbibliotekarier är väl insatta i såväl<br />
doktorandernas villkor och förväntningar som de informationsresurser som kan vara<br />
relevanta, nationellt såväl som internationellt. Även om miljövetenskapliga<br />
doktorander inom den miljövetenskapliga forskarskolan ESDGS formellt sett inte har<br />
varit en del av BEEGS, har flertalet ESDGS doktorander drivit doktorandprojekt<br />
inriktade mot Östersjön och Östersjöregionen. Som beskrivits i kapitel sex ovan,<br />
planerar vidare högskolan för att alla forskarutbildningsområden, inklusive<br />
miljövetenskapliga studier, ska ges möjlighet att anta minst en doktorand per år inom<br />
sitt huvudområde. Det innebär att även den miljövetenskapliga forskarutbildningen<br />
har haft (och kommer framöver att ha) stor nytta av den kompetens som har byggts<br />
upp kopplat till CBEES och BEEGS. För att upprätta kontakter mellan<br />
forskarbibliotekarier och doktorander deltar dessa årligen i en internkonferens där<br />
bland annat information ges om bibliotekets forskarservice. Doktoranderna erbjuds<br />
även alltid att kontakta dessa forskarbibliotekarier för att få en skräddarsydd<br />
handledning i kritisk litteratur- och informationssökning, inköp av forskningslitteratur<br />
och referenshantering.<br />
Arbetsplatser, laboratorier, kommunikation och IT-infrastruktur<br />
Varje doktorand på Institutionen för livsvetenskaper har sin egen skrivplats med<br />
dator och sitt eget personliga IT konto, som är uppkopplat till högskolans intranät.<br />
Doktoranderna har tillgång till de programvaror som de behöver för sin utbildning<br />
samt programvaror och webbaserade tjänster som högskolan centralt eller via<br />
biblioteket upphandlat. Skrivrummen, som ofta delas med en till tre andra<br />
doktorander eller post-docs, är placerade nära laboratorielokaler och handledares<br />
skrivrum. Om doktorandantalet i framtiden skulle öka på institutionen finns det plats<br />
även för dessa. Det finns även datorsalar som både doktorander och studenterna har<br />
tillträde till och vissa av dessa kan bokas för undervisning, t.ex. inom Geografiska<br />
Informationssystem (GIS). Dessutom finns möjligheten att använda speciella<br />
forskarplatser i den inspirerande miljö som tysta läsesalen utgör i det prisbelönta<br />
biblioteket. Biblioteket inrymmer även ett utrustat medierum för lån av<br />
forskningsmaterial såsom tv, radio och video från Kungliga biblioteket, som numera<br />
även är Sveriges nationalarkiv för audiovisuella medier. Den högskolepedagogiska<br />
utbildningsenheten (HPU) erbjuder tillsammans med biblioteket kursen "IKT,<br />
informationssökning och lärande" inom kompetensutvecklingsområdet "digital<br />
kompetens" som en möjlig kurs för doktorander att välja.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
42
Södertörns högskola är, som övriga universitet och högskolor i Sverige, anslutna till<br />
Internet via Swedish University Network (SUNET). För att effektivt kunna utnyttja<br />
den bandbredd och övriga fördelar som det nationella universitetsdatanätet erbjuder<br />
använder högskolan höghastighetsnät även internt. Högskolans välutbyggda nät kan<br />
transportera mycket stora mängder data och video på extremt kort tid under stabila<br />
former, såväl till omvärlden som internt inom högskolan. Ett MedieCenter ger ITsupport<br />
och fungerar också som AV-central. Institutionen för livsvetenskaper har<br />
även egna datorer och datorprojektorer vilka kan bokas via internet för utlåning till<br />
personalen. Om doktoranden har behov av nya IT produkter eller programvaror kan<br />
prefekten godkänna inköp som görs via högskolans inköpsportal.<br />
Ett webbaserat kursverktyg med en mängd olika funktioner för information,<br />
kommunikation och samarbete används inom såväl campusbaserade utbildningar<br />
som nätbaserade distansutbildningar på högskolan. Detta verktyg kan även användas<br />
av forskarutbildningens kurser och som stöd i handledningen av doktorander.<br />
Exempelvis kommer dessa resurser att tas i anspråk i augusti, 2010, då en<br />
internationell doktorandkurs kring hantering av miljörisker arrangeras genom<br />
Institutionen för livsvetenskaper. Enheten för interaktivt lärande, organisatoriskt<br />
placerad inom biblioteket, erbjuder stöd till lärare som arbetar med nätbaserad<br />
utbildning. Enheten ansvarar även för ett e-mötesverktyg som gör det enkelt att<br />
samarbeta, kommunicera och dela gemensamma dokument via webben. Detta<br />
verktyg kan användas som ett komplement till fysiska möten och lämpar sig väl för<br />
olika nätverk, nationella och internationella samarbeten som doktorander medverkar<br />
i. Högskolan är även representerat i Nätverket för IT i högre utbildning (ITHU).<br />
Nätverkets främsta syfte att främja och stimulera undervisning och lärande genom<br />
användning av IT. Men också att utgöra ett forum för erfarenhets- och<br />
kunskapsutbyte inom praktik, utvecklingsarbete och forskning.<br />
På Institutionen för livsvetenskaper finns mycket goda laborativa resurser. De<br />
moderna forskningslaboratorierna är välutrustade och varje laborationsaktiv<br />
forskargrupp har tillgång till dessa. Grupper som har liknande laboratoriebehov,<br />
exempelvis använder liknade apparatur eller utrustning, delar på större laboratorier<br />
där det även finns utrymme att husera laborativa moment inom framtida<br />
doktorandkurser. Det finns även kurslaboratorier för grundutbildning och<br />
masterutbildning på institutionen. I dagsläget finns det fler laboratorielokaler än vad<br />
som används, på grund av omstruktureringen inom Institutionen för livsvetenskaper<br />
(där biovetenskaplig forskning med inriktning mot modellorganismer kommer att<br />
avvecklas). Det kommer dock trots denna omorganisation även i fortsättningen finnas<br />
god tillgång till nödvändig vetenskaplig utrustning och laborativa lokaler för att<br />
bedriva den planerade miljövetenskapliga forskningen. Till exempel finns all<br />
nödvändig utrustning för att genomföra molekylärekologiska studier<br />
(populationsgenetik, mikrobiell ekologi, systematik, virologi, endokrin toxikologi,<br />
fysiologi). Förutom basutrustning för både nukleinsyra och proteinanalyser, såsom<br />
PCR maskiner, spektrofotometerar och gelelektrofores, finns pulsfält gelelektrofores,<br />
sekvenseringsmaskin, Nano-drop för nukleinsyra bestämning, epifluorescencemikroskop,<br />
konfokalmikroskop och pre-PCR rum. Inom molekylärekologisk<br />
spetsforskning krävs tillgång till massekvens- och genexpressionsanalyser. Centrum<br />
för Metagenomic Sequencing på KTH, som från och med mars 2009 flyttar in i det<br />
nya nationella Centre of Excellence, Science Life Laboratory, i Stockholm, utför Roche<br />
454 Titanium sekvensering (i samarbete med docent Sara Sjölings forskargrupp) och<br />
Affymetrix på KI utför microarray analyser (i samarbete med docent Mats Grahn).<br />
Odlingsrum, histologiprepareringsrum, kylrum och centrifugrum, växthus med<br />
datorstyrd klimatanläggning och odlingskamrar för kontrollerade experiment är andra<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
43
faciliteter som finns på institutionen. Särskilda rum med ventilerade skåp finns för<br />
förvaring eller hantering av toxiska ämnen och radioaktivitet. Det finns även tillgång<br />
till Fermentas produkter i en frys stående på institutionen där forskare snabbt kan<br />
hämta de vanligast molekylärbiologiska enzym och reagens. Arbetsmiljöansvarig på<br />
institutionen ansvarar för en databas på intranet som utgör ett gemensamt<br />
kemikaliekartotek över de kemikalier som finns på de olika laboratorierna och alla<br />
laborativt aktiva forskningshandledare ska ha genomgått en arbetsmiljöutbildning.<br />
För doktorander och forskare som använder GIS har Institutionen för livsvetenskaper<br />
site-licenser för de vanligaste programvarorna, MapInfo och ArcGIS, samt tillgång till<br />
den senaste versionen av IDRISI (IDRISI Andes) i ett GIS-laboratorium bestående av<br />
20 datorer med egen separat server. Södertörns högskolebibliotek samarbetar med<br />
bibliotek vid andra lärosäten via BIBSAM vilket möjliggör nedladdning av kartmaterial<br />
från det Digitala kartbiblioteket som ger studenter och personal på högskolan tillgång<br />
till Sveriges allmänna kartor, från Lantmäteriet, trots att högskolan själv inte har ett<br />
eget kartarkiv.<br />
För många doktorander inom miljövetenskap är olika former av fältstudier en mycket<br />
viktig del av forskningen. Fältstudier utförs både på liten och stor skala, inom landet<br />
och internationellt. Ett flertal doktorander och forskare inom miljövetenskap bedriver<br />
idag fältverksamhet vid Askölaboratoriet som drivs av Stockholms universitet Marina<br />
<strong>Forsknings</strong>center (SMF) (http://www.smf.su.se/havet/forskningasko.html).<br />
Askölaboratoriet har goda faciliteter och bra utrustning för fältforskning och<br />
experimentell verksamhet inriktad mot miljövetenskaplig Östersjöforskning, liksom<br />
för undervisning och vetenskapliga möten. Askölaboratoriet utnyttjas därför inom<br />
forskning, forskarutbildning och grundutbildning med miljövetenskaplig inriktning.<br />
Genom SMF bokas även utsjöfartyg, exempelvis Fyrbyggaren som normalt utför<br />
rutinmiljöövervakning av Östersjöns ekosystem för Naturvårdsverket. Flera projekt<br />
inom miljövetenskap bedriver också forskning kring landekosystem (t.ex. Landscape<br />
structure, patterns of biodiversity and conservation strategies in the Baltic Sea<br />
region). För fältstudier inom Sverige finns ett stort antal fältstationer att nyttja. Våra<br />
forskare har ofta använt den ekologiska fältstationen på Öland. Det finns också goda<br />
möjlighet att i samarbete med forskare på Stockholms universitet bedriva<br />
fältverksamhet på Stockholms universitets forskningsstation Tovetorp i<br />
Södermanland. Noters bör dock att den terrestra forskningen inte är i särskilt stort<br />
behov av fasta forskningsstationer. Mycket av forskningen sker istället med lätt<br />
utrustning på ett stort antal platser spridda i landskapet. Institutionen för<br />
livsvetenskaper har goda faciliteter att sortera, identifiera, kvantifiera och förvara<br />
provtaget biologiskt och geologiskt (jord/sediment) material från fältstudier och<br />
experiment.<br />
Sammanfattningsvis konstaterar vi att det infrastrukturella stöd som finns att tillgå<br />
för miljövetenskapliga forskarstuderande vid Södertörns högskola måste anses vara<br />
mycket gott. Tack vare att så mycket av verksamheten byggts upp under senare år –<br />
inte bara laboratorier och fältutrustning, utan även bibliotek och elektroniska tjänster<br />
– är dessutom detta stöd som regel av mycket modernt snitt och bör kunna fortsätta<br />
att vara så under den närmaste framtiden.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
44
8. TABELLER<br />
Tabell 1. Handledarresurser inom området innevarande läsår.<br />
Namn Anställning Akademisk titel<br />
(och inriktning)<br />
Anställningens<br />
omfattning<br />
(%) vid den<br />
sökande<br />
högskolan<br />
Planerad<br />
tjänstgöring av<br />
heltid (%) inom<br />
forskarutbildning<br />
inom området 1<br />
Forskarutbildningsämne<br />
Lehtilä, Kari Professor Professor (miljövetenskap) 100 40 Miljövetenskap<br />
Olsén, Håkan Professor Professor (zoologi) 100 10 Miljövetenskap<br />
Porsch-Hällström, Inger Professor Professor (molekylär toxikologi) 100 15 Miljövetenskap<br />
Wramner, Per Professor Professor (tillämpad<br />
49 10 Miljövetenskap<br />
miljövetenskap)<br />
Andrén, Elinor Högskolelektor Docent (naturgeografi) 100 9 Miljövetenskap<br />
Boström, Magnus Högskolelektor Docent (sociologi) 100 9 Miljövetenskap<br />
Gilek, Michael Högskolelektor Docent (ekologi) 100 15 Miljövetenskap<br />
Grahn, Mats Högskolelektor Docent (zooekologi) 100 15 Miljövetenskap<br />
Hammer, Monica Högskolelektor Docent<br />
100 15 Miljövetenskap<br />
(naturresurshushållning)<br />
Hassler, Björn Högskolelektor Docent (miljövetenskap) 100 9 Miljövetenskap<br />
Härlin, Mikael Högskolelektor Docent (systematik) 100 9 Miljövetenskap<br />
Johansson, Magnus Högskolelektor Docent (biokemi) 100 9 Miljövetenskap<br />
Lönn, Mikael Högskolelektor Docent (växtekologi) 100 9 Miljövetenskap<br />
Mattsson, Jan-Eric Högskolelektor Docent (systematisk botanik) 100 9 Miljövetenskap<br />
Sjöling, Sara Högskolelektor Docent (mikrobiologi) 100 15 Miljövetenskap<br />
Bergman, Maria Högskolelektor Fil dr (kulturgeografi) 100 3 Miljövetenskap<br />
Bollner, Tomas Högskolelektor Fil dr (zoologi) 100 3 Miljövetenskap<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
45
Dinnétz, Patrik Högskolelektor Fil dr (ekologisk botanik) 100 3 Miljövetenskap<br />
Loiske, Vesa-Matti Högskolelektor Fil dr (kulturgeografi) 100 3 Miljövetenskap<br />
Petersson, Mona Högskolelektor Fil dr (naturgeografi) 100 6 Miljövetenskap<br />
Rytkönen, Paulina Högskolelektor Fil dr (ekonomisk historia) 100 3 Miljövetenskap<br />
1<br />
Den planerade tjänstgörningen har uppskattats baserat på nuvarande handledning samt kommande uppdrag inom<br />
forskarutbildningen så som studierektor (prof Kari Lehtilä), seminarieverksamhet och undervisning inom obligatorisk<br />
forskarutbildningskurser. Vidare har alla potentiella handledare beräknats utnyttja 1% arbetstid för deltagande i möten inom<br />
handledarkollegiet. Den uppskattade tjänstgörningen skall alltså ses som ett försök till fördelning av tjänstgörningen utifrån de<br />
ekonomiska kalkyler som finns beskrivna i avsnitt 6. Denna fördelning kommer dock att modifieras allt eftersom nya doktorander och<br />
handledningstid delas ut.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
46
Tabell 2. Övriga disputerade lärare och forskare inom området.<br />
Namn Anställning Akademisk titel (och<br />
inriktning)<br />
Anställningens omfattning<br />
(%) vid den sökande<br />
högskolan<br />
Kern, Kristine Gästprofessor Fil.dr. (statsvetenskap) 17 17<br />
Thorborg, Marina 1 Professor, gäst Professor, emeritus<br />
20 20<br />
(ekonomisk historia)<br />
Andrén, Thomas Högskolelektor Docent (marin kvartärgeologi) 100 100<br />
Balfors, Berit Högskolelektor Docent (mark- och<br />
vattenteknik)<br />
Mörtberg, Ulla Högskolelektor Forskarassistent (mark- och<br />
vattenresurslära)<br />
20 20<br />
25 25<br />
Hallgren, Stefan Post-doc Fil dr (funktionell<br />
100 100<br />
Zoomorfologi)<br />
Hjort, Karin Högskolelektor Fil dr (mikrobiologi) 100 100<br />
Karlsson, Mikael Högskolelektor Fil dr (miljö- och<br />
20 20<br />
energisystem)<br />
Lindberg, Clas Högskolelektor Fil dr (kulturgeografi) 100 100<br />
Smolarz, Katarzyna Post-doc Fil dr (naturvetenskap) 100 100<br />
Planerad tjänstgöring<br />
av heltid (%) inom<br />
området<br />
1<br />
Uppdaterat CV och publikationslista saknas på grund av längre forskningsvistelse i Kina.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
47
Tabell 3. Examina på forskarnivå i för ansökan relevanta forskarutbildningsämnen avlagda av doktorander som finansierats av<br />
högskolan.<br />
Licentiatexamina inom<br />
Miljövetenskap*<br />
Doktorsexamina inom<br />
Miljövetenskap*<br />
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
5 2 2 2 2 1<br />
2 1 2 4 5 1 1<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
48
Tabell 4. Antal doktorander i relevanta forskarutbildningsämnen som innevarande läsår finansieras av högskolan.<br />
Namn Forskarutbildningsämne Högskola där<br />
doktorand är<br />
antagen<br />
Försörjningsform*<br />
samt omfattning<br />
vid den sökande<br />
högskolan (%)<br />
Aktivitetsgrad i<br />
forskarutbildningen<br />
(%)<br />
År för<br />
antagning<br />
Andersson, Ingela Geografi Stockholms Lärarlyftet 1 80 % 2008<br />
universitet<br />
Börjeson, Natasja Tema vatten i natur och Linköpings Doktorandanställning, 80 % 2009<br />
samhälle<br />
universitet 100 %<br />
Eriksson, Sofia Geografi Stockholms Doktorandanställning, 80 % 2006<br />
universitet 100 %<br />
Forss, Åsa Kulturgeografi Stockholms Doktorandanställning, 80 % 2004<br />
universitet 100 %<br />
Franzén, Frida Mark- och vattenteknik KTH Doktorandanställning, 80 % 2 2009<br />
50 %<br />
Henriksson, Oskar Zoologisk ekologi Stockholms Doktorandanställning, 80 % 2006<br />
universitet 100 %<br />
Jaensson, Alia<br />
Biologi med inriktning mot Uppsala<br />
Doktorandanställning, 80 % 2004<br />
ekotoxikologi<br />
universitet 100 %<br />
Jonsson, Magnus Växtekologi Stockholms Doktorandanställning, 100 % 2002<br />
universitet 100 %<br />
Lind, Emma<br />
Zoologi, funktionell<br />
Stockholms Doktorandanställning, 80 % 2003<br />
morfologi<br />
universitet 100 %<br />
Lättman, Håkan Biologi Linköpings Doktorandanställning, 5 % 3 2004<br />
universitet 100 %<br />
Reyhanian, Nasim Molekylärbiologi Örebro<br />
Doktorandanställning, 80-100 % 2010<br />
universitet 100 %<br />
Saunders, Fred Kulturgeografi Stockholms Doktorandanställning, 80 % 2006<br />
universitet 100 %<br />
Schenk, Linda Infrastruktur KTH Doktorandanställning, 80 % 2006<br />
100 %<br />
Söderström, Sara Tema vatten i natur och Linköpings Doktorandanställning, 80 % 2009<br />
samhälle<br />
universitet 100 %<br />
Thureborn, Petter Molekylärbiologi Stockholms<br />
universitet<br />
Doktorandanställning,<br />
100 %<br />
80 % 2008<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
49
Udovyk, Oksana<br />
Tema vatten i natur och<br />
samhälle<br />
Linköpings<br />
universitet<br />
Warghagen, Dan Geografi Stockholms<br />
universitet<br />
Vinter, Tiina Växtekologi Stockholms<br />
universitet<br />
Doktorandanställning, 80 % 2009<br />
100 %<br />
Lärarlyftet 1 80 % 2008<br />
Doktorandanställning,<br />
100 %<br />
60 % 2009<br />
*Med försörjningsform avses dels olika former av anställningar, dels utbildningsbidrag och stipendier<br />
1 Lärarlyftet: forskarskola i geografi, naturkunskap fysik och kemi, samarbete mellan Stockholms universitet och Södertörns högskola.<br />
Yrkesverksamma lärare går forskarutbildning till licentiatnivå. Lönerna betalas genom skolan där lärarna är anställda. Tabellens<br />
forskarstuderande är placerade på Södertörns högskola som också administrerar forskningskostnaderna. Handledningen: 5%<br />
handledningstid, varav 3 % vid SH och 2 % vid SU.<br />
2<br />
30 % av forskningstiden garanteras av annan arbetsgivare.<br />
3 Forskarutbildningen nästan färdig, disputerar under våren 2010.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
50
Tabell 5. Externa projekt vid Södertörns högskola 2008-2009.<br />
Namn<br />
Boström ,<br />
Magnus<br />
Bradshaw,<br />
Clare<br />
Gilek,<br />
Michael<br />
Gilek,<br />
Michael<br />
Hammer,<br />
Monica<br />
Johansson,<br />
Magnus<br />
Lehtilä,<br />
Kari<br />
Lönn,<br />
Mikael<br />
Olsen,<br />
Håkan<br />
Porsch<br />
Hällström,<br />
Inger<br />
Porsch<br />
Hällström,<br />
Inger<br />
Rytkönen,<br />
Paulina<br />
Sjöling,<br />
Sara<br />
Wright,<br />
Anthony<br />
Projekttitel<br />
Kemikalier och textilier:<br />
hantering av miljö- och<br />
hälsorisker från produkter med<br />
komplexa produktkedjor<br />
(CHEMTEX)<br />
Ecological effects of hydrophobic<br />
organic contaminants on coastal<br />
Baltic Sea ecosystems<br />
Regulating chemicals in the Baltic<br />
Sea area<br />
Environmental risk governance of<br />
the Baltic Sea (RISKGOV)<br />
Ecosystems as common-pool<br />
resources – Implications for<br />
building sustainable water<br />
management institutions in the<br />
Baltic Sea Region<br />
Diversitet, spridning och<br />
prevention av TBE …<br />
Landscape structrue, patterns of<br />
biodiversity and conservation<br />
strategies in the Baltic Sea region<br />
Fina<br />
nsiä<br />
r<br />
Belopp<br />
2008<br />
Belopp<br />
2009<br />
ÖSS 1 687 000<br />
ÖSS 1 251 000 1 287 000<br />
ÖSS 1 432 000<br />
ÖSS 2 295 000<br />
ÖSS 1 755 000 1 807 000<br />
ÖSS 1 178 000<br />
ÖSS 1 148 000 1 182 000<br />
Kransalger - Planeringsbidrag ÖSS 100 000<br />
Impact of pesticides on Baltic<br />
salmon and brown trout<br />
reproductive success<br />
Dealing with risks -<br />
Planeringsbidrag<br />
(Fortsättning nästa sida)<br />
Endocrine disruption in fish: Risk<br />
identification, development of<br />
biomarkers and assessment of<br />
risk levels in the Baltic sea<br />
Samverkan kring<br />
kvalitetscert……Planeringsbidrag<br />
Anaerobic ammonia oxidation<br />
(anammox): a proposed missing<br />
piece in the Baltic Sea nitrogen<br />
cycle<br />
Molecular mechanisms for recent<br />
acquisition of alternative<br />
wintermigration behavior in<br />
songbirds of the Baltic Sea<br />
Region<br />
ÖSS 1 002 000 1 031 000<br />
ÖSS 100 000<br />
ÖSS 1 890 000<br />
ÖSS 270 000<br />
ÖSS 967 000 973 000<br />
ÖSS 1 755 000<br />
Summa ÖSS 8 833 000 14 277 000<br />
51(53)
Tabell 5. (Fortsättning)<br />
Namn<br />
Andrén,<br />
Elinor<br />
Bergman,<br />
Maria<br />
Boström,<br />
Magnus<br />
Boström,<br />
Magnus<br />
Boström,<br />
Magnus<br />
Gilek,<br />
Michael<br />
Gilek,<br />
Michael<br />
Grahn,<br />
Mats<br />
Grahn,<br />
Mats<br />
Hassler,<br />
Björn<br />
Jaensson,<br />
Alia<br />
Johansson,<br />
Magnus<br />
Olsen,<br />
Håkan<br />
Petersson,<br />
Mona<br />
Rytkönen,<br />
Paulina<br />
Rytkönen,<br />
Paulina<br />
Rytkönen,<br />
Paulina<br />
Rytkönen,<br />
Paulina<br />
Sjöling,<br />
Sara<br />
Projekttitel<br />
Senkvartära miljöförändringar på<br />
Kamtjatkahalvön<br />
Funktionsomvandling av<br />
hamnområden<br />
Den försummade dimensionen.<br />
Att inkludera sociala aspekter i<br />
transnationella hållbarhetsprojekt<br />
Kemikalier i textilier<br />
Fina<br />
nsiä<br />
r<br />
Belopp<br />
2008<br />
Belopp<br />
2009<br />
VR 157 000<br />
Form<br />
as<br />
Form<br />
as<br />
KKstifte<br />
lsen<br />
760 000<br />
Standardiseringens dolda maktk… EFI 130 000<br />
BONUS RISKGOV: Environmental<br />
risk gov…..<br />
BONUS RISKGOV: Environmental<br />
risk gov…..<br />
Genetic connectivity of fish<br />
populations<br />
Wiomsa - Genetic connectivity<br />
Att hantera osäkerhet -<br />
Konferensbidrag<br />
Effekter av bekämpningsmedel på<br />
laxars...<br />
Identifiering och molekylär<br />
karaktärisering …<br />
Effekter av bekämpningsmedel på<br />
laxars och öringars reproduktion<br />
Natu<br />
rvår<br />
dsve<br />
rket<br />
660 000 675 000<br />
200 000 83 000<br />
426 122 557 089<br />
EU 255 117 425 195<br />
SIDA 600 000 600 000<br />
WIO<br />
MSA<br />
Form<br />
as<br />
Form<br />
as<br />
120 000<br />
260 000<br />
160 785<br />
CTS 222 000<br />
FOR<br />
MAS<br />
260 000<br />
Forskarskola för gymnasielärare SU 162 000<br />
From local Champions to global<br />
players: The dairy sector in the<br />
global market - a comparative<br />
study of Denmark, France, New<br />
Zealand, Urguay and Chile<br />
Sojakedjan i globaliseringen av<br />
livsmedelssystemet: Utmaningar<br />
för ett hållbart livsmedelssystem<br />
Landsbygdsutveckling,<br />
traditionella varor, territorier och<br />
lokala produktionssystem på den<br />
svenska landsbygden<br />
Bland getter och kor. Lokala<br />
produktionssystem mervärdeostar<br />
i Europa<br />
SU<br />
(från<br />
VR<br />
proj<br />
ekt)<br />
SU<br />
(från<br />
Form<br />
as<br />
proj<br />
ekt)<br />
FOR<br />
MAS<br />
310 079<br />
45 954 186 495<br />
690 000 690 000<br />
VR 1 215 000<br />
Metaexplore EU 1 278 903<br />
52(53)
Wramner,<br />
Per<br />
Wramner,<br />
Per<br />
The village and the centre.<br />
Managing change in the Lake<br />
Victoria fishery from a multispecies<br />
to a single species<br />
fishery.<br />
How can Zanzibar benefit more<br />
from seaweed - a global value<br />
chain approach<br />
Summa andra finansiärer än<br />
ÖSS<br />
SIDA 599 000<br />
SIDA 450 000<br />
5 928 272 6 250 467<br />
2008 2009 m<br />
Miljövetenskapliga studier, totalsumma 14 761 272 20 527 467<br />
Tabell 6. Andel externfinansierad forskningstid (%) för handledare och forskare<br />
inom området miljövetenskapliga studier år 2006-2009.<br />
Namn<br />
Anställningens<br />
omfattning<br />
(%) 2006 2007 2008 2009<br />
Elinor Andrén 100 50 10<br />
Maria Bergman 100 100 80 7<br />
Tomas Bollner 100 25<br />
Magnus Boström 100 50 80<br />
Patrik Dinnétz 100 50 45<br />
Michael Gilek 100 90 90 90 85<br />
Mats Grahn 100 50 30 30 55<br />
Stefan Hallgren 100 100<br />
Monica Hammer 100 50 75 75 48<br />
Mikael Härlin 100 50 30<br />
Björn Hassler 100 50 74 30 50<br />
Karin Hjort 100 100<br />
Magnus Johansson 100 50 50 50 30<br />
Mikael Karlsson 20 20<br />
Kari Lehtilä 100 50 30 80 100<br />
Vesa-Matti Loiske 100 50 20 20 20<br />
Mikael Lönn 100 50 25 30 30<br />
Jan-Eric Mattsson 100 25 75 30 30<br />
Ulla Mörtberg 50 50<br />
Håkan Olsén 100 50 50 50 50<br />
Mona Petersson 100 50 20 40 50<br />
Inger Porsch-<br />
Hällström 100 50 50 50 50<br />
Paulina Rytkönen 100 75 50 75<br />
Sara Sjöling 100 50 30 30 40<br />
Katarzyna Smolarz 100 100<br />
Marina Thorborg 100 30 30<br />
Per Wramner 49 49 25 25 25<br />
53(53)
Bilagor<br />
A – Strategi<br />
B – Förslag riktlinjer<br />
C – Allmän studieplan inklusive kursplaner<br />
D – Avtal med universitet<br />
E – CV för möjliga handledare<br />
F – Publikationsförteckningar möjliga<br />
handledare<br />
G – CV övriga disputerade lärare<br />
H – Publikationsförteckningar övriga lärare<br />
I – Förteckning över doktorsavhandlingar<br />
Miljövetenskapliga studier
www.sh.se<br />
Södertörns högskola<br />
141 89 Huddinge<br />
<strong>Forsknings</strong>och<br />
utbildningsstrategi<br />
för Södertörns högskola
Förord<br />
Inför regeringens kommande forskningsproposition fick alla<br />
universitet och högskolor i uppdrag att lämna underlag i form<br />
av strategiska överväganden inför de närmaste åren. Här är<br />
strategin för Södertörns högskola. Den lämnades till regeringen<br />
den 21 december 2007.<br />
Eftersom vår ambition är att högskolan hela tiden ska utvecklas<br />
kommer vi under de närmaste åren att hålla dokumentet<br />
”levande”. Det ska vara ett dokument att återvända till, diskutera<br />
kring och utvärdera våra beslut mot.<br />
Vi vill arbeta för att Södertörns högskola ska fortsätta vara en<br />
dynamisk arbetsplats där både människor, kunskap och idéer<br />
kan mötas och utvecklas.<br />
Huddinge, februari 2008<br />
Ingela Josefson<br />
Rektor
5<br />
De första dryga tio åren vid Södertörns högskola har kännetecknats<br />
av en stark expansion. Vi har utvecklat närmare<br />
30 utbildningsprogram och bedriver omfattande forskning<br />
och forskarutbildning. Ambitionen att bli universitet med<br />
generell rätt att utfärda doktorsexamen har genomsyrat<br />
verksamheten. Detta har manifesterats i en första universitetsansökan<br />
år 2002 och en uppdaterad ansökan fyra år senare.<br />
Ambitionen ligger fast. Vi har såväl de ekonomiska som<br />
kvalitetsmässiga förutsättningarna att axla uppgiften som<br />
ett universitet i södra Stockholmsregionen.<br />
<strong>Forsknings</strong>- och utbildningsstrategin är disponerad på följande sätt:<br />
Inledningsvis resonerar vi kortfattat om visioner och strategier, delvis i relation till Resursutredningens<br />
betänkande (Resurser för kvalitet, SOU 2007:81). Vi beskriver de tre ledord som har varit och är vägledande<br />
för högskolan – mångvetenskap, mångkulturalitet och medborgerlig bildning – och lyfter särskilt fram några<br />
viktiga framtidsfrågor. Vi redogör sedan för utvecklingsmöjligheter inom forskningen och de starka forskningsprofiler<br />
som finns, och därefter för de satsningar och profileringar som görs på olika nivåer inom<br />
utbildningen. Frågor om samarbeten med andra lärosäten, samverkan med det omgivande samhället och<br />
internationalisering behandlas integrerat i avsnitten om forskning och utbildning.<br />
Visioner och strategier<br />
Mångvetenskap, mångkulturalitet och<br />
medborgerlig bildning utgör tre centrala<br />
begrepp för verksamheten. Ett mångvetenskapligt<br />
arbetssätt har sedan starten<br />
varit utmärkande för högskolan. Samverkan<br />
över ämnesgränserna är viktig för<br />
att nå en mer nyanserad kunskap om<br />
komplexa samhälleliga fenomen, som<br />
också kan leda fram till nya perspektiv och<br />
problemformuleringar. Betoningen av det<br />
mångkulturella bottnar i en övertygelse<br />
om att mångkulturell förståelse ger en bredare<br />
och intressantare kunskap, som aktivt<br />
kan befrämja integrationen i samhället.<br />
Kulturmöten, kommunikation och olika<br />
interkulturella processer är därför centrala<br />
fält för oss. Att vi har landets högsta andel<br />
nya studenter med utländsk bakgrund<br />
(33%) innebär självfallet stora möjligheter<br />
i detta avseende. Ambitionen att förena<br />
en akademisk tradition av kritisk reflektion<br />
med människors aktuella frågor och erfarenhet<br />
står för en strävan efter medborgerlig<br />
bildning. Det övergripande målet är att<br />
ge studenterna goda förutsättningar att bli<br />
självständiga och ansvarstagande medborgare.<br />
Vi vill fortsatt värna den relativa småskaligheten,<br />
med närhet mellan studenter<br />
och lärare, för att utveckla dessa inslag i<br />
verksamheten.<br />
<strong>Forsknings</strong>anknuten grundutbildning<br />
Verksamheten vid Södertörns högskola<br />
står på en stabil vetenskaplig grund. Vi har<br />
från början byggt upp en universitetskultur<br />
med en hög andel disputerade lärare och<br />
en stark koppling mellan grundutbildning<br />
och forskning. Alltsedan starten har forskningens<br />
betydelse för grundutbildning och<br />
kunskapsutveckling betonats. Samtliga av<br />
våra utbildningsprogram ska vara forskningsmässigt<br />
väl förankrade. Det har bland<br />
annat inneburit en medveten prioritering<br />
att anställa lärare med doktorsexamen, och<br />
andelen forskarutbildade lärare vid Södertörns<br />
högskola är därför också hög: 61%. 1<br />
<strong>Forsknings</strong>volymen har ökat kraftigt<br />
under den drygt tioåriga uppbyggnadsfasen.<br />
Forskning och forskarutbildning utgör<br />
för närvarande cirka hälften av högskolans<br />
totala omslutning, och andelen förväntas<br />
växa. År 2008 kommer resurserna för<br />
forskning och forskarutbildning att uppgå<br />
till sammanlagt 325 miljoner kronor.<br />
Ett professorsprogram stärker ytterligare<br />
den akademiska kvaliteten. Satsningen<br />
omfattar ett tjugotal professorstjänster riktade<br />
mot det som är våra profilerade<br />
områden i undervisning och forskning.<br />
Anställningarna ger generöst utrymme för<br />
egen forskning, handledning av doktoran-<br />
1 Detta är i paritet med de äldre universiteten.<br />
Som jämförelse kan sägas att andelen vid de senast<br />
inrättade universiteten är 40% (Karlstad och Mittuniversitetet),<br />
41% (Växjö) och 49% (Örebro).<br />
Allt enligt Högskoleverkets årsrapport 2007:33 R.
6 7<br />
der och stärkande av forskningsprofilen.<br />
Genom dessa satsningar kommer vi såväl<br />
att kunna förstärka forskningsanknytningen<br />
i våra utbildningsprogram som att ytterligare<br />
konsolidera de starka forskningsområdena.<br />
Vi räknar med att dessa nya satsningar<br />
kommer att bära frukt i verksamheten<br />
från början av 2009. 2<br />
Kvalitet i centrum<br />
Vi välkomnar många av grundtankarna<br />
i förslaget till det nya resursfördelningssystem<br />
som lanseras i Resursutredningens<br />
betänkande, och vi ser positivt på ledorden<br />
om koncentration och profilering.<br />
Södertörns högskolas huvudstrategi är att<br />
vara ett universitet med kvalificerad forskning<br />
inom ett antal profilområden med en<br />
relativt omfattande grundutbildning.<br />
Volymmässigt planerar högskolan en försiktig<br />
expansion av utbildning på grundnivå<br />
och avancerad nivå under åren<br />
2009–2012; från dagens cirka 6 000 helårsstudenter<br />
till cirka 7 500. En tredjedel<br />
av nytillskottet förväntas inom lärarutbildningen.<br />
2 Utlysning av tolv professorstjänster har under<br />
december 2007 skett i företagsekonomi (två), nationalekonomi,<br />
statsvetenskap, historia, journalistik, pedagogik,<br />
medieteknik, medie- och kommunikationsvetenskap,<br />
etnologi, retorik och miljövetenskap. Under<br />
februari 2008 avses utlysning av sju professorstjänster<br />
att ske i Östersjö- och Östeuropaforskning (två),<br />
samtidshistoria, religionsvetenskap, genusvetenskap,<br />
filosofi och sociologi.<br />
Södertörns högskola är inne i en process<br />
där verksamheten koncentreras och<br />
profileras. Från att ha arbetat vid tre olika<br />
campus, koncentreras verksamheten nu<br />
till Flemingsberg. Fem språk har avvecklats<br />
som enskilda ämnen, och i utbildningsprogram<br />
som innehåller dessa språk har<br />
samarbete med Stockholms universitet<br />
etablerats. Det pågår en diskussion om<br />
koncentration och profilering av naturvetenskapen,<br />
bland annat mot bakgrund av<br />
det svaga studentunderlaget. Förändringar<br />
som dessa är nödvändiga ifall högskolan<br />
ska kunna utnyttja sina resurser på ett<br />
ändamålsenligt sätt. Vi vill erbjuda breda<br />
utbildningar på alla nivåer inom de områden<br />
där vi forskningsmässigt står starka.<br />
Det är också mot denna bakgrund som<br />
man ska se högskolans arbete med att<br />
utveckla distinkta forskningsprofiler.<br />
Vi ser också positivt på utredningens<br />
förslag om att kvalitetsfrågor i vid mening<br />
ska få större genomslag i fördelningen av<br />
medel till lärosätena. Högskolan har under<br />
de senaste åren intensifierat arbetet med<br />
att utveckla former för kvalitetssäkring av<br />
alla relevanta processer i organisationen.<br />
Under 2008 medverkar vi i den första<br />
omgången av Högskoleverkets nya<br />
granskningsomgång rörande systematisk<br />
kvalitetssäkring.<br />
Forskarutbildning och examinationsrätt<br />
Den enskilt viktigaste frågan för högskolans<br />
framtida utveckling gäller examina-<br />
tionsrätten i forskarutbildningen. Den målmedvetna<br />
strävan att koppla forskning och<br />
utbildning till varandra gäller också här. Vi<br />
har i samverkan med andra lärosäten<br />
(framförallt Stockholms Universitet och<br />
Karolinska Institutet) byggt upp en forskarutbildning<br />
inom det som är våra starka<br />
forskningsområden. Även om det inte<br />
märks i den officiella statistiken (eftersom<br />
doktoranderna är inskrivna vid andra lärosäten)<br />
finns vid högskolan ett 60-tal doktorander<br />
inom humaniora och samhällsvetenskap,<br />
och cirka 40 inom de naturvetenskapliga<br />
ämnena. Doktoranderna vid<br />
högskolan är en integrerad och mycket<br />
viktig del av forskarmiljöerna.<br />
Vi tvingas dock konstatera att det har<br />
blivit allt svårare att ha doktorander i våra<br />
forskarmiljöer. Om såväl antagning, kursutformning,<br />
huvudhandledarskap och<br />
disputationer måste genomföras vid<br />
lärosätet med examinationsrätt blir<br />
konsekvenserna stora för oss. I praktiken<br />
innebär det en risk att vi inte längre kan<br />
ha doktorander. 3 Vår huvudstrategi i denna<br />
3 Det är inte möjligt för Östersjöstiftelsen att finansiera<br />
doktorander vid andra lärosäten, vilket i praktiken skulle<br />
bli fallet om såväl rekrytering, huvudhandledning som<br />
kvalitetsgranskning (inkl. disputation) måste ske vid<br />
andra lärosäten.<br />
fråga är ändå att så långt möjligt söka hitta<br />
praktiska lösningar i samverkan med<br />
andra lärosäten. Som ett led i internationaliseringen<br />
ser vi en möjlighet att i ökad<br />
utsträckning samverka med systermiljöer<br />
vid andra utländska universitet. Inom alla<br />
våra profilområden finns sådana täta samarbeten<br />
som också skulle kunna rymma<br />
doktorander.<br />
Vi kommer självfallet, när det blir möjligt,<br />
att ansöka om rättigheter att utfärda<br />
examina på forskarnivå inom de ämnen<br />
där vi har sådana förutsättningar. Vi kommer<br />
också, när sådana möjligheter yppas,<br />
att ansöka om flera forskningsprofiler. Vi<br />
ser framför oss att perioden 2009–2012,<br />
som denna strategi gäller, kommer att<br />
utgöra en ”överbryggningsperiod”, där vi<br />
kommer att arbeta för och invänta långsiktiga<br />
besked om examinationsrätt och universitetsstatus.<br />
Ifall det inte är möjligt att<br />
under denna period på ett rimligt sätt lösa<br />
frågan om forskarutbildningen enligt ovan,<br />
kan vi komma att satsa mer på forskarassistenttjänster<br />
och post doc-anställningar.
8 9<br />
Högskolans forskning<br />
Högskolan arbetar medvetet och framtidsinriktat<br />
för att stärka profileringen av forskningen.<br />
Den ovan nämnda professorssatsningen<br />
är ett exempel. Ett annat är skapandet<br />
av ett Centrum för Östersjö- och<br />
Östeuropaforskning (CBEES) som ett sätt<br />
att stärka den forskningsinriktningen.<br />
Ytterligare ett är tilldelning av så kallade<br />
MOA-medel som har gjort att fyra forskargrupperingar<br />
under en treårsperiod har<br />
fått möjlighet att utveckla sina områden. 4<br />
Högskolan delar varje år ut cirka 15 planeringsbidrag<br />
som ska ge möjlighet för forskare<br />
att arbeta fram konkurrenskraftiga<br />
ansökningar. Dessutom har tre lovande<br />
forskargrupperingar tilldelats större planeringsanslag<br />
som ska göra det möjligt att<br />
arbeta fram ansökningar om forskningsprogram.<br />
Högskolan ser det som utomordentligt<br />
viktigt att dessa satsningar inte<br />
enbart ska bidra till att stärka redan etablerade<br />
inriktningar, utan att de också ska<br />
ge möjlighet att utveckla nya spännande<br />
forskningsområden.<br />
4 Sexton forskargrupper vid högskolan ansökte om<br />
ett sådant MOA-stöd. Externa granskare användes i<br />
bedömningen av vilka fyra grupper som till slut skulle<br />
få medel. Omfattningen av MOA-stödet var i tre fall<br />
2 miljoner kronor per år, och i ett fall 1 miljon kronor<br />
per år. En liknande MOA-utlysning planeras för 2009.<br />
Åtta områden<br />
Efter en inventering och en intern diskussion<br />
har åtta olika områden listats där vi<br />
bedriver forskning av hög klass. De kriterier<br />
som har använts för detta har varit:<br />
a) att det finns ett distinkt tema som förenar<br />
forskarna; b) att området har sådan<br />
stadga att det inte kan betraktas som ett<br />
tidsbegränsat forskningsprogram; c) att<br />
en större grupp av erfarna seniora och<br />
yngre forskare arbetar tillsammans (10<br />
forskare är ett minimum) inom området;<br />
d) att temat rymmer flera forskningsprogram<br />
och forskningsprojekt som har genererats<br />
i konkurrens; e) att det finns en<br />
omfattande vetenskaplig publicering; och<br />
f) att ambitionen är att forskningsprofilen<br />
ska utgöra en integrerad del av högskolans<br />
utbildning på grundnivå, avancerad<br />
nivå och forskarnivå.<br />
Vi ska kort beskriva högskolans starka<br />
forskningsområden:<br />
Östersjö- och Östeuropaforskning<br />
Inom Östersjö- och Östeuropaforskning<br />
samlas olika discipliner och olika perspektiv<br />
i syfte att nå en djupare förståelse av<br />
omvandlingsprocesser inom detta geografiska<br />
område. Här härbärgeras en betydande<br />
del av forskningen på Södertörn i<br />
form av såväl enskilda projekt som större<br />
forskningsprogram. Som en samordnande<br />
kraft finns CBEES, innefattande forskarskolan<br />
Baltic and East European Graduate<br />
School (BEEGS). Vid CBEES finns bland<br />
andra fem professorer, sex forskningsledare<br />
(seniora forskare), ett 40-tal doktorander.<br />
Åtta post-doc befattningar och ett<br />
antal gästprofessorer tillkommer inom den<br />
närmaste tvåårsperioden. Två ytterligare<br />
professorstjänster kommer att utlysas<br />
under början av 2008. En betydande del<br />
av CBEES verksamhet har organiserats<br />
kring ett antal breda teman. CBEES har<br />
täta relationer med flera andra välrenommerade<br />
centrumbildningar i Östersjö- och<br />
Östeuropaområdet.<br />
Samtidshistoria<br />
Samtidshistoria är ett andra starkt forskningsområde.<br />
Fältet domineras av<br />
Samtidshistoriska Institutet med sin<br />
inriktning mot modern politisk historia.<br />
Institutet främjar och bedriver forskning,<br />
dokumentation och undervisning i samtidens<br />
historia och är den ledande svenska<br />
institutionen inom detta område. Ett 30-<br />
tal forskare och doktorander är för närvarande<br />
knutna till verksamheten (fem professorer;<br />
ett 20-tal seniora forskare och<br />
sju doktorander). En professorstjänst i<br />
samtidshistoria kommer att utlysas under<br />
början av 2008. Forskargruppen består i<br />
första hand av historiker men anknyter<br />
också till samtidsperspektiv i andra<br />
discipliner, t.ex. statsvetenskap, sociologi<br />
och ekonomiämnena. Institutet ingår<br />
i ett europeiskt nätverk tillsammans med<br />
andra ledande samtidshistoriska forskningsinstitut.<br />
Institutionell förändring<br />
i det moderna samhället<br />
Ett tredje starkt forskningsområde handlar<br />
om institutionell förändring i det moderna<br />
samhället. Här finns ett stort antal projekt<br />
och program inom sociologi, statsvetenskap,<br />
företagsekonomi, nationalekonomi,<br />
med ett gemensamt intresse för att studera<br />
organisatoriska aspekter av det moderna<br />
samhället. Här inbegrips projekt om<br />
politikens spänningar i det moderna<br />
Sverige (som sker i samarbete med samtidshistorikerna),<br />
storstadsforskningen,<br />
forskning om familjepolitik, populism, staters<br />
förändring och regeringskansliets roll.<br />
Här finns sex professorer, 33 seniora forskare<br />
och 25 doktorander. Under perioden<br />
kommer, som nämnts ovan, ytterligare<br />
fem–sex professorstjänster att tillkomma<br />
inom detta område.<br />
Interreligiösa relationer<br />
Ett fjärde starkt forskningsområde handlar<br />
om interreligiösa relationer. Fältet är i<br />
högsta grad samtidsangeläget då människor<br />
av olika religiös tillhörighet idag lever<br />
allt mer tätt inpå varandra samtidigt som<br />
den globala politiska utvecklingen sedan<br />
millennieskiftet pekar på en ökad polarisering<br />
mellan olika religiösa grupper. Vid<br />
Södertörns högskola finns den huvudsakliga<br />
kompetensen inom religionerna islam<br />
och kristendom. <strong>Forsknings</strong>fältet profilerar<br />
forskning om modern utveckling inom<br />
islam och kristendom med särskilt fokus
10 11<br />
på religio-politiska väckelserörelser samt<br />
relationer religionerna emellan. Forskarna<br />
vid Södertörn spelar en betydelsefull roll<br />
både nationellt och internationellt; bland<br />
annat arrangerade högskolan i april 2007<br />
en stor internationell religionsvetenskaplig<br />
konferens: Religion on the Borders. Inom<br />
profilområdet kommer det under 2008<br />
att finnas två professorer, tio seniora forskare<br />
och sex doktorander. En professorstjänst<br />
i religionsvetenskap kommer att<br />
utlysas under början av 2008.<br />
Genusstudier<br />
Ett femte starkt forskningsområde är<br />
genusstudier. Genomgående tema är<br />
könens villkor och hur kvinnligt och manligt<br />
skapas i dåtid och nutid. Högskolan<br />
har ett stort antal välmeriterade genusforskare<br />
inte bara i ämnet genusvetenskap<br />
utan också i till exempel historia, idéhistoria,<br />
statsvetenskap, religionsvetenskap,<br />
sociologi, litteraturvetenskap,<br />
svenska och etnologi. Ett stort antal forskningsprojekt<br />
finns inom området: till<br />
exempel. genuspolitik, genusvetenskapens<br />
framväxt i Sverige; kvinnorörelsens framväxt<br />
sam feministisk teoriutveckling. Inom<br />
profilområdet finns tre ämnesinriktade<br />
professorer, ett tjugotal seniora forskare<br />
och cirka tjugo doktorander med genusvetenskaplig<br />
inriktning.<br />
I ämnet genusvetenskap finns idag<br />
ingen professor, men väl två docenter och<br />
en doktorand. En professorstjänst i genusvetenskap<br />
kommer att utlysas under början<br />
av 2008.<br />
Kritisk kulturteori och estetik<br />
Ett sjätte starkt forskningsområde är kritisk<br />
kulturteori och estetik. Forskningen inom<br />
detta fält befinner sig i skärningspunkten<br />
mellan en historiskt inriktad reflekterande<br />
teoretisk analys och studier av det samtida.<br />
I en tät integration av forskning och<br />
undervisning studeras estetiska, kulturella<br />
och mediala uttryck ur kontinentalfilosofiska,<br />
samtidsarkeologiska och samtidsestetiska<br />
perspektiv. Som en röd tråd löper<br />
reflektionen över relationen mellan teoretisk<br />
medvetenhet och estetisk, kulturell<br />
och social praxis. <strong>Forsknings</strong>området samlar<br />
några av landets ledande yngre forskare<br />
och har vid sidan av finansiering från<br />
Östersjöstiftelsen även haft en mycket stor<br />
andel externfinansierade projekt. Inom<br />
profilområdet finns för närvarande sex<br />
professorer, 30 seniora forskare och 16<br />
doktorander. En professorstjänst i filosofi<br />
kommer att utlysas under början av 2008.<br />
Miljövetenskap<br />
Ett sjunde forskningsområde som är fakultetsövergripande<br />
är miljövetenskap. Här<br />
studeras interaktionen mellan människan<br />
och naturen i syfte att skapa förståelse<br />
och förutsättningar för en ekologiskt hållbar<br />
social och ekonomisk utveckling.<br />
Forskningen kombinerar samhällvetenskapliga<br />
och naturvetenskapliga angrepps-<br />
sätt och metoder för att nå en fördjupad<br />
empirisk kunskap och teoretisk förståelse<br />
om miljöproblemens orsaker, omfång och<br />
hantering. Inom profilområdet finns en<br />
professor, 18 seniora forskare och 15<br />
doktorander. En professorstjänst i miljövetenskap<br />
har utlysts i december 2007.<br />
Här finns också forskarskolan Environmental<br />
Sciences and Development<br />
Graduate School.<br />
Biovetenskap<br />
Ett åttonde starkt forskningsområde är biovetenskap.<br />
Här finns överlappande tematiska<br />
forskningsinriktningar som tillsammans<br />
överbryggar gränserna, dels mellan<br />
kemi och biologi, dels mellan de laborativa<br />
disciplinerna inom biologi och biologins<br />
mer fältorienterade discipliner. Ett<br />
forskningsprogram i funktionsgenomik studerar<br />
hur informationen i arvsmassan<br />
översätts till biologisk funktion med hjälp<br />
av ett antal modellorganismer (samarbete<br />
med Karolinska Institutet). Molekylär ekologi<br />
utgör ett annat starkt forskningsprogram<br />
som dels använder molekylärbiologiska<br />
metoder för att kartlägga förändringar<br />
i naturliga populationer och dels studerar<br />
de molekylära mekanismerna som<br />
leder till utvecklingen av biologiskt diversitet<br />
i naturen. Inom profilområdet finns nio<br />
professorer, 16 seniora forskare och 38<br />
doktorander. Här finns också en forskarskola<br />
Molecular and Biological Sciences<br />
Graduate School.<br />
Forskning och kvalitet<br />
Dessa forskningsprofiler utgör avgränsbara,<br />
sammanhållna forskarmiljöer där det<br />
finns ett bärande gemensamt forskningsintresse.<br />
Samtidigt är de tillräckligt vida för<br />
att det ska vara möjliga att göra kontinuerliga<br />
anpassningar inom de olika miljöerna.<br />
Det måste också finnas en dynamik som<br />
gör det möjligt att ”öppna” gränserna och<br />
vidga perspektiven. Som vi ser det måste<br />
de starka forskningsområdena kunna förändras,<br />
bland annat beroende av hur<br />
framgångsrika forskarna är i att etablera<br />
nya grupperingar och konkurrera om<br />
externa medel. Vissa profiler kan försvinna<br />
och andra komma till. Profileringen måste<br />
kombineras med procedurer som stimulerar<br />
en dynamisk utveckling av forskningen.<br />
Det finns också exempel på utomordentligt<br />
kvalificerad forskning vid högskolan<br />
som ligger utanför de utpekade fälten;<br />
antingen för att de utgör relativa smala<br />
områden eller för att det inte finns en tillräckligt<br />
stor grupp forskare.<br />
Kvaliteten i forskningen säkras på sedvanligt<br />
vis i och med att grupperna är<br />
med och konkurrerar om externa forskningsmedel<br />
och publicerar sig nationellt<br />
och internationellt. Inom ovan angivna<br />
starka forskningsområden finns omfattande<br />
internationella forskarkontakter. Högskolan<br />
har t.ex. genom CBEES omfattande<br />
samarbete med flera andra framstående<br />
forskarcentra i Östersjö- och Östeuropaområdet<br />
och ett flertal samarbeten med
12 13<br />
gripande program som beställer kurser<br />
och undervisning av institutionerna. Det<br />
innebär dels att alla kurser utvecklas över<br />
traditionella ämnesgränser, dels att studenterna<br />
genom hela utbildningen möter<br />
disputerade och ämneskompetenta lärare.<br />
Högskolan utfärdar för närvarande<br />
endast en yrkesexamen – efter genomgången<br />
lärarutbildning. En grundtanke<br />
med övriga utbildningsprogram är dock att<br />
de också ska ha en tydlig arbetslivsorientering.<br />
De har samtliga en uttalad inriktning<br />
mot nischer i en samtida och framtida<br />
arbetsmarknad, där vi har anledning att<br />
förutsätta att det finns behov av akademiskt<br />
utbildade medarbetare. Senare års<br />
studier på nationell nivå av studenters faktiska<br />
etablering på arbetsmarknaden visar<br />
att Södertörns högskola lyckats förhållandevis<br />
bra med denna strategi, inte minst<br />
med tanke på att vi är ett av landets yngsta<br />
lärosäten med ett tämligen okänt varumärke<br />
hos både presumtiva studenter<br />
och arbetsgivare. 5<br />
Våra egna uppföljningar (Resultat från<br />
studerandeenkäten 2006. Södertörns<br />
högskola, 2007) redovisar samma genelärosäten<br />
i Sydafrika finansierade via<br />
STINT och Sida. Omfattande samverkan<br />
sker mellan forskarmiljöer vid högskolan<br />
och miljöer vid andra lärosäten. Ett exempel<br />
på detta är samarbetet med SLU inom<br />
det Mistra-finansierade forskningsprogrammet<br />
PlantComMistra, för vilket högskolan<br />
är programvärd. Kontakterna med KI och<br />
KTH är nära och ett nytt samarbete håller<br />
på att byggas upp i Centrum för teknik,<br />
medicin och hälsa (CTMH), där Södertörns<br />
högskola avser att samverka med KI,<br />
KTH och Stockholms läns landsting. Det<br />
kan ses som ett exempel på att högskolan<br />
är en viktig medaktör i ett regionalt, nationellt<br />
och internationellt kunskaps- och<br />
innovationssystem.<br />
För närvarande genomförs också en<br />
särskild satsning för att stimulera forskningssamverkan<br />
med externa aktörer. Vi<br />
kommer under en treårsperiod att utlysa<br />
planerings- och utvecklingsbidrag som syftar<br />
till en ökad samverkan mellan forskare<br />
inom högskolan och organisationer, myndigheter<br />
eller företag i vår omvärld. Bidraget<br />
kan användas till att utveckla en<br />
redan befintlig idé kring forskningssamverkan,<br />
alternativt till att planera för ett framtida<br />
samarbete. Det finns också möjlighet<br />
att erhålla stöd i form av ”matchning”, som<br />
innebär att viss forskarkompetens paras<br />
ihop med lämpliga aktörer i omvärlden.<br />
Det kommer framöver att ställas stora<br />
krav på högskolan (liksom på alla lärosäten)<br />
i forskningsstrategiska frågor, t.ex. när<br />
det gäller att överväga på vilka sätt som<br />
utvecklingen av starka forskarmiljöer främjas<br />
bäst. Vi ser framför oss att mer än<br />
hälften av högskolans omsättning kommer<br />
att gälla forskning. De ökande kraven från<br />
forskningsråd och andra på strategiska<br />
överväganden, medfinansiering etc. aktualiserar<br />
behovet av en ökad strategisk<br />
kapacitet. Också de ökade kraven från<br />
forskarna avseende information och stöd<br />
i olika forskningsfrågor (utlysningar, EUfrågor,<br />
samverkan etc.) verkar i samma<br />
riktning. Under den period som kommer<br />
avser högskolan att bygga upp både sin<br />
strategiska och sin administrativa kapacitet<br />
i dessa avseenden.<br />
Högskolans utbildning<br />
Högskolan bedriver utbildning på tre<br />
nivåer: grundnivå, avancerad nivå och<br />
forskarnivå. På grundnivå har vi i dagsläget<br />
närmare 30 program inom humaniora,<br />
samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap<br />
som leder fram till filosofie eller ekonomie<br />
kandidatexamen. Därutöver har vi<br />
ett mindre antal program som ger lärarexamen.<br />
Karaktäristiskt för programmen<br />
på grundnivå är att de inrymmer såväl<br />
ämnes- som fakultetsövergripande perspektiv.<br />
Många program har även, vid<br />
sidan av ingående ämnen, kurser om<br />
minst 30 högskolepoäng som är specialdesignade<br />
så att aktuella samhällsfrågor<br />
och vetenskapliga problem belyses utifrån<br />
olika disciplinära perspektiv. Två nyckelord<br />
är ämnesdjup och ämnesbredd. Programmen<br />
ska ge gedigna ämneskunskaper,<br />
med obligatoriska B- och C-uppsatser,<br />
men även bredare samhällsrelevanta<br />
insikter (till exempel om genusfrågor)<br />
som gör ämneskunskaperna tillämpbara<br />
i större sammanhang.<br />
Utbildning för arbetsliv<br />
Vår lärarutbildning med interkulturell profil<br />
är ett belysande exempel på ämnesintegrationen<br />
vid högskolan. Vi har ingen särskild<br />
institution för anställda vid lärarutbildningen<br />
och inga anställda som enbart<br />
arbetar där. Organiseringen av verksamheten<br />
sker inom några högskoleöver-<br />
5 I en studie gjord av Svenskt Näringsliv visades exempelvis<br />
att våra ekonomistuderande inom tre månader<br />
efter avslutade studier har en högre grad av etablering<br />
på arbetsmarknaden än motsvarande studenter vid<br />
Stockholms universitet. Andelen med kvalificerat och<br />
relevant arbete är också högre (Akademi eller verklighet?<br />
Svenskt Näringsliv, mars 2007).
14 15<br />
rella tendens. Samtidigt efterlyser många<br />
studenter en starkare och tydligare koppling<br />
mellan studierna och ett framtida<br />
yrkesliv. De vill, enkelt uttryck, under studietiden<br />
få fler konkreta intryck av tänkbara<br />
och realistiska arbetsområden. Det<br />
enda tydliga undantaget är lärarutbildningen,<br />
som innehåller ett mer omfattande<br />
inslag av verksamhetsförlagda studier.<br />
Humaniora och samhällsvetenskap är<br />
dominerande områden vid högskolan, och<br />
här har arbetslivskontakter generellt haft<br />
en undanskymd position i kurser och program.<br />
Vi ser därför en konkret utmaning i<br />
att under perioden 2009–2012 verka för<br />
betydande förändring i det avseendet.<br />
Praktik i utbildningen<br />
Den process som inletts under den<br />
senaste treårsperioden, med ett ökat<br />
inslag av praktikkurser i programutbildningarna,<br />
kommer att intensifieras. Målet<br />
är att högskolan 2012 kan erbjuda praktikinslag<br />
i samtliga utbildningsprogram. Vårt<br />
mål är också att samtliga ämnen och program<br />
under perioden utvecklar andra<br />
arbetslivsrelaterade inslag i det ordinarie<br />
kursutbudet. Det kan gälla till exempel<br />
längre eller kortare inslag av arbetsförlagd<br />
utbildning, i form av examensarbeten eller<br />
studiebesök, gästföreläsningar av företrädare<br />
för företag, myndigheter och organisationer<br />
där det finns en potentiell efterfrågan<br />
av medarbetare med akademisk<br />
utbildning eller gästföreläsningar av<br />
tidigare Södertörnsstudenter som hunnit<br />
etablera sig på arbetsmarknaden. Sådana<br />
aktiviteter förekommer förvisso, men<br />
målet är nu att de ska bli ett genomgående<br />
och frekvent inslag i all utbildning.<br />
Initiativ i denna riktning är resurskrävande,<br />
särskilt i en uppbyggnadsfas. Högskolan<br />
kommer därför att understödja processen<br />
centralt genom att i anslutning till<br />
samverkanskansliet satsa administrativa<br />
resurser med särskild uppgift att samordna<br />
och underlätta konkret utbildningssamverkan<br />
mellan ämnes- och programansvariga<br />
och olika externa aktörer. I anslutning<br />
till EU:s nya program för livslångt lärande<br />
ska också ges ökat stöd för studenter att<br />
beredas praktikplatser utomlands. För att<br />
ytterligare stärka utbildningarnas konkurrenskraft<br />
på arbetsmarknaden kommer<br />
vi att genomföra satsningar för ett ökat<br />
externt engagemang i framför allt programmens<br />
styrelser.<br />
Studentinflytande<br />
En framtidsfråga som sannolikt särskilt<br />
berör utbildningen på grundnivå gäller<br />
effekterna av ett eventuellt slopande av<br />
kårobligatoriet. Studentmedverkan och<br />
studentinflytande är en av hörnstenarna<br />
i kvalitetsutvecklingen av verksamheten,<br />
och vi befarar att den planerade reformen<br />
kommer att försämra möjligheterna för en<br />
aktiv samverkan med studenterna. Utan<br />
att invänta ett formellt beslut i frågan inleder<br />
vi därför under 2008 en mer ingåen-<br />
de dialog med studentkåren om hur vi<br />
som lärosäte – efter ett slopat kårobligatorium<br />
– kan vidmakthålla nära samarbetsformer<br />
med våra studenter.<br />
Magisterexamen<br />
Näst intill samtliga ämnen som är huvudområde<br />
på kandidatnivå har också rätt att<br />
utfärda magisterexamen. Införandet av<br />
den första ettåriga cykeln på avancerad<br />
nivå har därför inte medfört några större<br />
omställningsproblem för högskolan. De<br />
större ämnena hade redan ersatt sina<br />
gamla D-kurser om en termin med<br />
magisterprogram om två terminer – och<br />
övriga ämnen kunde utan vidare utveckla<br />
ettåriga magisterprogram anpassade till<br />
den nya avancerade nivån. Bland de ettåriga<br />
magisterprogrammen finns två skilda<br />
huvudinriktningar. De flesta har en tydlig<br />
och klar ambition att garantera studenterna<br />
behörighet till utbildning på forskarnivå<br />
– men de har samtidigt betydande inslag<br />
som utvecklar generiska kompetenser och<br />
som därmed skapar goda möjligheter för<br />
en övergång till kvalificerade arbetsuppgifter<br />
i samhällssektorn. Ett färre antal<br />
fokuserar i än högre grad arbetslivsrelaterad<br />
kompetens, och de garanterar därför<br />
inte möjlighet att söka forskarutbildning.<br />
Högskolan kommer fortlöpande att<br />
bevaka kvaliteten i utbildningarna, men vi<br />
ser i dagsläget inte behov av några betydande<br />
förändringar av magisterutbildningarna.<br />
Frågan om anställningsbarhet har till<br />
exempel redan fått ett tydligt genomslag<br />
på grund av arbetet med nya utbildningsplaner<br />
i samband med Bologna-processen.<br />
Vi kommer dock att aktivt stödja det<br />
fortlöpande arbetet med en uppgradering<br />
av det fåtal kandidatämnen som ännu<br />
inte har magisterexamensrätt.<br />
Masterexamen<br />
Det andra året inom avancerad nivå,<br />
som leder fram till masterexamen, kräver<br />
däremot konkreta insatser från högskolans<br />
sida eftersom varje enskilt ämne måste<br />
prövas för examensrätt. Givet vårt särskilda<br />
rekryteringsuppdrag, att aktivt verka för<br />
en ökad övergång till högre studier i södra<br />
Stockholmsregionen, har vi under hela<br />
verksamhetsperioden ställt kvalitetsfrågorna<br />
i förgrunden. Hög akademisk kompetens<br />
samt forskningsförankrad och<br />
arbetslivsorienterad utbildning har blivit<br />
sammanlänkade begrepp för att göra<br />
Södertörns högskola till ett attraktivt val för<br />
studiemotiverade ungdomar i närregionen.<br />
För att med trovärdighet också kunna<br />
marknadsföra denna reella kvalitetsdimension<br />
– och uppfylla vårt uppdrag – är det<br />
viktigt att vi har möjlighet bedriva utbildning<br />
och examinera studenter på samtliga<br />
akademiska nivåer.<br />
I dagsläget har vi rätt att utfärda masterexamen<br />
i ett område – miljövetenskap.<br />
Målsättningen för perioden 2009–2012<br />
är klar och tydlig. Åtta masteransökningar<br />
har redan lämnats in för bedömning
16<br />
17<br />
under 2008 och under den efterföljande<br />
treårsperioden ska samtliga nuvarande<br />
magisterämnen genomgå prövning för rätt<br />
att utfärda masterexamen.<br />
Forskarutbildning<br />
Rätten att bedriva utbildning på forskarnivå<br />
och examinera doktorer är, som redan<br />
behandlats inledningsvis, den strategiskt<br />
viktigaste frågan för högskolans framtida<br />
utveckling. Vår huvudstrategi är att så<br />
snart tillfälle ges ansöka om rätt att utfärda<br />
doktorsexamen i samtliga ämnen som<br />
beviljats masterexamen. Efter en sådan<br />
prövning bör det finns förutsättningar för<br />
Högskoleverket att göra en positiv<br />
bedömning av vår universitetsansökan.<br />
Ett internationellt erkänt kunskapscentrum<br />
med stark förankring i Södertörn<br />
Södertörns högskola strävar efter att vara<br />
ett internationellt erkänt kunskapscentrum<br />
med stark regional förankring. Det regionala<br />
perspektivet är betydelsefullt. Att ungdomarna<br />
i närkommunerna (främst Botkyrka<br />
och Huddinge) är påtagligt medvetna<br />
om vår existens råder inget tvivel om.<br />
Rekryteringsstatistiken talar här sitt tydliga<br />
språk. Vi tar vårt uppdrag att bredda rekryteringen<br />
till högre utbildning på stort allvar.<br />
Vi strävar också efter att öka samverkan<br />
med organisationerna i den omedelbara<br />
omgivning: t.ex. Karolinska Universitetssjukhuset,<br />
rättsvårdande myndigheter<br />
(polis, åklagarmyndighet, tingsrätt etc.),<br />
stora och små företag i regionen, skolor<br />
och andra offentliga verksamheter.<br />
Det nybyggda (och prisbelönade)<br />
biblioteket blir en naturlig samlings- och<br />
utgångspunkt för aktiviteter som skapar<br />
starkare sådana band. Biblioteket, som är<br />
strategiskt beläget i gångstråket mellan<br />
Flemingsbergs station och Karolinska<br />
Universitetssjukhuset, är en mötesplats<br />
inte bara för studenter och forskare. Här<br />
får högskolan också en plattform för kontakter<br />
med en bredare allmänhet med<br />
intresse för forskning och samhällsfrågor,<br />
bland annat i form av populärvetenskapliga<br />
föreläsningar, presentation av aktuell<br />
forskning, debatter och utställningar.<br />
Vi är alltmer synliga på den nationella<br />
arenan. Våra medarbetare finns ofta med<br />
i mediernas rapportering om aktuella<br />
samhällsfrågor. Vi vill också i den utåtriktade<br />
verksamheten betona högskolans<br />
mycket starka inriktning mot forskning om<br />
Östersjöregionen. CBEES är ett ledande<br />
forskningsinstitut för studier av utvecklingen<br />
inom regionen, och vid högskolan<br />
finns en bred uppsättning av forskare och<br />
forskningsprojekt med denna inriktning.<br />
Framtiden<br />
Vi ser vissa tydliga utvecklingslinjer för de<br />
närmaste åren. Forskningens andel av<br />
verksamheten kommer att öka. Det är<br />
viktigt att i detta sammanhang betona den<br />
resurs som Östersjöstiftelsen utgör och<br />
det ömsesidiga beroende som finns mellan<br />
högskolan och stiftelsen. 6 Det beror<br />
dels på en förmodad ökad utdelningskapacitet<br />
från Östersjöstiftelsen, dels på<br />
att forskarna vid högskolan i ökad utsträck-<br />
6 Östersjöstiftelsen har till uppgift att stödja forskning<br />
och utbildning vid Södertörns högskola. Stiftelsen har<br />
sedan tillkomsten finansierat forskning, forskarutbildning<br />
och bidragit till uppbyggnaden av en akademisk infrastruktur<br />
vid högskolan.<br />
7 Högskolan fick exempelvis under hösten 2007 medel<br />
beviljade för tio nya projekt (eller forskaranställningar)<br />
av Vetenskapsrådet inom humaniora, samhällsvetenskap<br />
och utbildningsvetenskap, vilket jämfört med de nya<br />
universiteten är anmärkningsvärt bra.
18<br />
19<br />
ning förväntas generera forskningsmedel<br />
från andra finansiärer. 7 Därför kan vi också<br />
räkna med att flera av våra starka forskningsmiljöer<br />
kommer att ha goda förutsättningar<br />
att etablera sig såväl nationellt<br />
som internationellt. Forskningen kommer<br />
härigenom att utvecklas positivt, såväl<br />
kvalitets- som konkurrensmässigt. Detta<br />
kommer att stärka högskolans roll som<br />
erkänt regionalt, nationellt och internationellt<br />
kunskapscentrum.<br />
Utbildningsprogrammen kommer att<br />
ges en tydligare framtoning, där anställningsbarhet<br />
och forskningsförankring blir<br />
ett sammanhållande kriterium. Vi räknar<br />
med en fortsatt försiktig expansion av<br />
framförallt utbildning på grundnivå, och<br />
expansionen kommer huvudsakligen att<br />
ske inom områden med stark forskningspotential<br />
som står i samklang med högskolans<br />
grundläggande profil. För närvarande<br />
finns till exempel långt framskridna<br />
planer på att starta ett program i socialt<br />
arbete med inriktning mot integrationsfrågor<br />
i storstadsmiljön. Merparten av<br />
utbildningen kommer att ske på grundnivå<br />
och avancerad nivå (framförallt magisternivå),<br />
men frågan om examinationsrätt för<br />
master- och forskarnivå är helt central för<br />
högskolans möjligheter att kunna fullgöra<br />
sitt uppdrag.<br />
Avsikten med Södertörns högskola var<br />
att bygga upp ett lärosäte med stark forskningsprofil<br />
och förmåga att verka positivt<br />
för akademisk utbildning i södra Stockholmsregionen.<br />
Vi har kommit långt i<br />
detta arbete. I dag finns både den kvalitet<br />
och den långsiktiga ekonomiska bas som<br />
är nödvändig för att vara ett profilerat universitet.<br />
Vi har således både ekonomiska<br />
och kvalitetsmässiga förutsättningar för att<br />
vara ett universitet – även utan den ekonomiska<br />
utbyggnad som tidigare har varit<br />
förenad med denna status. 8 Vi ser således<br />
framför oss att det under perioden<br />
2009–2012 ska bli möjligt för högskolan<br />
att få sin universitetsansökan prövad.<br />
8 I samband med den uppdaterade universitetsansökan<br />
från 2006 anlitade rektor en extern granskningsgrupp<br />
för att göra en oberoende lägesbedömning<br />
om högskolan håller universitetskvalitet. Granskningsgruppen<br />
har bestått av Madeleine Leijonhufvud (ordf.),<br />
Sven-Eric Liedman, Christer Jönsson, Ingemar Lind,<br />
Annmari Jansson och Inge Jonsson. Slutsatsen från<br />
gruppen var att Södertörns högskola ”... väl uppfyller<br />
kraven på universitetsstatus, såväl vid en absolut<br />
bedömning som vid en jämförelse med det läge som<br />
rådde vid Karlstad- Örebro- och Växjö-institutionerna<br />
då de blev universitet”.<br />
Summary – Research and Education Strategy<br />
for Södertörns högskola<br />
Södertörns högskola (Södertörn University<br />
College) submitted its research and education<br />
strategy document to the Swedish<br />
Government Offices on Friday 21<br />
December. This document provides<br />
information required for the government’s<br />
research bill, which is expected in the<br />
autumn of 2008.<br />
Södertörn högskola’s ambition is to<br />
be granted full university status, with the<br />
ability to offer a comprehensive range of<br />
undergraduate courses and programmes,<br />
and qualified research in a number of<br />
specialised areas. Our aim is to be granted<br />
the right to award doctorates.<br />
The university college is striving to be<br />
an internationally recognised knowledge<br />
centre with strong regional links. The<br />
concepts of multidisciplinary education,<br />
multiculturalism and active citizenship are<br />
integral to all our activities.<br />
Our undergraduate courses and programmes<br />
offer both depth and breadth,<br />
and we aim to create strong links between<br />
studies and future professional careers.<br />
Student influence is one of the cornerstones<br />
of quality development in this<br />
area.<br />
Södertörns högskola’s eight strong<br />
research fields form the hub of the<br />
strategy and constitute cohesive research<br />
environments.<br />
These research fields are:<br />
• Baltic and East European Studies<br />
• Contemporary History<br />
• Institutional Change in Modern<br />
Society<br />
• Inter-religious Relations<br />
• Gender Studies<br />
• Critical Cultural Theory and<br />
Aesthetics<br />
• Environmental Sciences<br />
• Life Sciences<br />
Other prioritised strategic areas include:<br />
• Concentration and specialisation of<br />
research activities<br />
• Development of quality assurance<br />
systems<br />
• Encouragement of research collaboration<br />
with external players<br />
• Appointment of approximately<br />
twenty new professors.
Bilaga B<br />
FÖRSLAG TILL RIKTLINJER FÖR FORSKARUTBILDNING<br />
VID SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA<br />
1. Inrättande av forskarutbildningsämne<br />
Förslag till beslut<br />
Beslut om inrättande av forskarutbildningsämne inom område som har rätt att utfärda<br />
doktorsexamen fattas av fakultetsnämnd. Ansökan inlämnas av berörd institution. För att<br />
inlämna ansökan krävs att ämnet har<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
rätt att utfärda examen på avancerad nivå<br />
minst fyra disputerade lärare, varav minst en professor och två docenter<br />
en aktiv forskningsmiljö och etablerat högre seminarium<br />
gedigen erfarenhet av att handleda uppsatser på avancerad nivå (inklusive före<br />
detta D‐uppsatser)<br />
doktorander med anknytning till forskningsmiljön<br />
Till detta kommer också en bedömning av att forskarutbildningsämnet i fråga tillsammans<br />
med andra ämnen kan bidra till att utveckla kunskapsfältet, och att det finns synergieffekter<br />
inom området. Forskarutbildningsämnet ska tillsammans med de andra ämnena utgöra en<br />
trovärdig vetenskaplig helhet där delarna stödjer helheten och varandra.<br />
En ansökan om inrättande av forskarutbildningsämne ska behandla ämnets<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
relation till och samarbetsaktiviteter med andra forskarutbildningsämnen i området<br />
samt positiva synergieffekter som förväntas av ett samgående med området<br />
tillsvidareanställda personal som kan utses som handledare<br />
forskning av betydelse för forskarutbildning<br />
former för doktoranders medinflytande<br />
internationell orientering i utbildning och forskning<br />
samverkansaktiviteter av betydelse för forskarutbildning<br />
förslag till obligatoriska kurser inom forskarutbildning<br />
kvalitetssäkring av forskarutbildning<br />
1 (19)
Bilaga B<br />
2. Tillträde till utbildning på forskarnivå<br />
2.1. INFORMATION OM UTBILDNINGSPLATSER<br />
Författningsföreskrift<br />
HF 6 kap<br />
3 § Studenter skall ges tillgång till studievägledning och yrkesorientering. Högskolan<br />
skall se till att den som avser att påbörja en utbildning har tillgång till den<br />
information om utbildningen som behövs.<br />
Särskilt skall högskolans antagningsordning finnas tillgänglig. Med<br />
antagningsordning avses de regler för utbildning som högskolan tillämpar i fråga om<br />
dels ansökan, behörighet och undantag från behörighetsvillkor samt urval, dels hur<br />
beslut om antagning och undantag från behörighetsvillkor fattas. När det gäller<br />
utbildning på grundnivå och avancerad nivå avses även regler om hur beslut om<br />
behörighet överklagas. Förordning (2006:1053).<br />
HF 7 kap<br />
37 § Frågor om antagning avgörs av högskolan. Den som vill antas till utbildning på<br />
forskarnivå skall anmäla det inom den tid och i den ordning som högskolan<br />
bestämmer.<br />
När en högskola avser att anta en eller flera doktorander skall högskolan genom<br />
annonsering eller ett därmed likvärdigt förfarande informera om detta. Någon<br />
information behöver dock inte lämnas<br />
1. vid antagning av en doktorand som skall genomgå utbildningen inom ramen för<br />
en anställning hos en annan arbetsgivare än högskolan,<br />
2. vid antagning av en doktorand som tidigare har påbörjat sin utbildning på<br />
forskarnivå vid ett annat lärosäte, eller<br />
3. om det finns liknande särskilda skäl.<br />
Förordning (2006:1053).<br />
Förslag till lokal tillämpningsföreskrift<br />
Att beslutas i fakultetsnämnden<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Antagning till utbildning på forskarnivå bör i normalfallet ske samlat efter<br />
information om tillgängliga platser. Detta gäller inte bara doktorandanställningar<br />
utan också andra former av doktorandplatser.<br />
Doktorandplatser ska utlysas på respektive områdes webbplats, på lärosätets<br />
centrala webbplats, på anslagstavlor och, i de fall det befinns vara lämpligt, i<br />
dagspress. Utlysning av doktorandplatser ska i normalfallet ske även internationellt.<br />
Utlysning av doktorandplatser ska företrädelsevis ske vid fasta tillfällen under året.<br />
Samtliga utlysningar ska i normalfallet behandlas av fakultetsnämnden.<br />
Utlysningarna kvalitetssäkras av handläggare vid högskolans centrala förvaltning<br />
som kontrollerar att gällande föreskrifter tillämpas.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
2 (19)
Bilaga B<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Annonsering av ledig utbildningsplats ska ske senast tre (3) veckor innan sista<br />
ansökningsdag.<br />
Om högskolan annonserar en utbildningsplats, och doktorandanställning eller<br />
utbildningsbidrag vid högskolan är kopplat till utbildningsplatsen, skall även<br />
anställningen respektive bidraget utlysas i annonsen.<br />
Anmälan om antagning till utbildning gäller som ansökan om doktorandanställning<br />
respektive utbildningsbidrag, om det framgår av annonsen.<br />
Exempel på tillfällen då utlysning på grund av särskilda skäl ej behöver ske är att<br />
den sökande har ett eget stipendium, utbildningsbidrag från en annan högskola<br />
eller annan egen studiefinansiering.<br />
Om en person i andra fall än enligt ovan lämnar in anmälan till utbildningen skall<br />
prefekten utan dröjsmål besluta antingen att sökanden inte antas eller att den<br />
sökta utbildningsplatsen skall annonseras ut så att också andra personer kan vara<br />
med och konkurrera om platsen.<br />
2.2. ANTAGNINGSFÖRFARANDE<br />
Författningsbestämmelser<br />
HF 7 kap.<br />
35 § För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs det att sökanden<br />
1. har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som<br />
fakultetsnämnden kan ha föreskrivit, och<br />
2. bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig<br />
utbildningen. Förordning (2006:1053).<br />
Förslag till lokal tillämpningsföreskrift<br />
Att beslutas i fakultetsnämnden<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
En ansökan om antagning till forskarutbildning ska ställas till högskolan.<br />
Antagning till doktorandplats ska beredas inom området som utifrån de<br />
urvalskriterier som framgår i den allmänna studieplanen och antagningsordningen<br />
rangordnar de sökande.<br />
De som deltar i antagningsförfarandet ska vara väl förtrogna med gällande<br />
regelverk.<br />
Doktorander ska vara representerade i beredningsprocessen.<br />
Beslut om antagning sker i normalfallet i fakultetsnämnden .<br />
<br />
Handläggare inom central förvaltning ska kontrollera de sökandes behörighet. Såväl<br />
antagnings‐ som avslagsbeslut ska dokumenteras skriftligt av fakultetsnämnden för<br />
att säkerställa doktorandernas rättssäkerhet i antagningsförfarandet. Området ska<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
3 (19)
Bilaga B<br />
skriftligen redovisa vem eller vilka som berett ansökningarna samt av vilken instans<br />
dessa personer utsetts.<br />
<br />
<br />
<br />
Forskarutbildningsämnen som inte följer de regler för forskarutbildning som gäller<br />
vid Södertörns högskola kan bli föremål för inskränkningar i rätten att anta<br />
respektive handleda doktorander.<br />
Fakultetsnämnden beslutar om antagning eller avslag baserat på områdets samlade<br />
bedömning av ansökan samt vad som framkommit i samband med intervjuer av de<br />
sökande och referenstagning.<br />
Högskoleförordningens krav på att en doktorand bara får antas om det finns goda<br />
förutsättningar för en forskarutbildning kan endast uppfyllas om man i samband<br />
med antagningar har möjlighet att ta ställning till kombinationen av:<br />
1. studentens meriter, kompetens och ambition<br />
2. det samlade handledarkollegiets erfarenhet och kompetens<br />
3. det individuella forskningsprojektets kvalitet och lämplighet som<br />
doktorandprojekt, tidsplanering och finansiering<br />
<br />
Beslut om antagning till forskarutbildning sker vid fakultetsnämnden, som inför<br />
förslaget till beslut om antagning ska bedöma:<br />
1. kvaliteten och genomförbarheten av det planerade forskningsprojektet<br />
2. att frågor om forskningsetik har beaktats<br />
3. att föreslagna forskarutbildningskurser, kunskapsmål eller forskarutbildningsprogram<br />
är relevanta och av en omfattning motsvarande kraven i den<br />
allmänna studieplanen<br />
4. tids‐ och finansieringsplan<br />
5. om den samlade handledarkompetensen kan tillräckligt för att bistå med<br />
god och professionell handledning samt relevant expertis<br />
2.3. STUDIEFINANSIERING<br />
Författningsföreskrifter<br />
HF 7 kap.<br />
36 § Fakultetsnämnden får till utbildning på forskarnivå anta bara sökande som<br />
anställs som doktorand eller som beviljas utbildningsbidrag för doktorander.<br />
Fakultetsnämnden får dock anta sökande som har någon annan form av<br />
studiefinansiering, om nämnden bedömer att finansieringen kan säkras under hela<br />
utbildningen och att sökanden kan ägna så stor del av sin tid åt utbildningen att den<br />
kan slutföras inom fyra år när det gäller licentiatexamen eller konstnärlig<br />
licentiatexamen och åtta år när det gäller doktorsexamen eller konstnärlig<br />
doktorsexamen. Förordning (2009:933).<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
4 (19)
Bilaga B<br />
Förslag till lokal tillämpningsföreskrift<br />
Att beslutas i fakultetsnämnden<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Som regel ska forskarstuderande som genomgår sin utbildning vid Södertörns<br />
högskola erbjudas anställning som doktorand för att finansiera sina studier.<br />
Finansiering sker i normalfallet med fakultetsmedel eller genom externa<br />
forskningsanslag.<br />
Prefekt vid aktuell institution ska ombesörja att det upprättas en finansieringsplan<br />
som täcker hela utbildningstiden innan slutligt beslut om antagning fattas.<br />
Finansieringsplanen ska därefter finnas med som en bilaga till den individuella<br />
studieplanen under hela utbildningstiden. I bilagan beskrivs forskarutbildningens<br />
finansiering, termin för termin.<br />
Finansieringsplanen jämte den individuella studieplanen följs upp av<br />
fakultetsnämnden minst en gång per år.<br />
För studerande med annan finansiering ska som regel ett avtal tecknas med en<br />
finansierande part (företag, myndighet, annan högskola etc.). I de fall där<br />
finansieringen ska ske inom ramen för en anställning hos annan arbetsgivare ska<br />
chef för verksamheten tillstyrka hela studieplanen, för att därmed intyga att<br />
utbildningen kan ske så som den beskrivs.<br />
Enbart i undantagsfall kan doktorander med stipendier antas, dock endast under<br />
förutsättning att dessa kan erbjudas liknande villkor vad gäller försäkringsskydd etc.<br />
som doktorander med doktorandtjänst.<br />
Beslut om antagning som innebär att den sökande har någon annan form av<br />
studiefinansiering än doktorandtjänst eller utbildningsbidrag ska prövas med<br />
särskild noggrannhet för att säkerställa doktorandernas rättssäkerhet De sökande<br />
som inte kan få doktorandanställning eller utbildningsbidrag och inte heller har<br />
annan godtagbar studiefinansiering kan inte antas till forskarutbildning.<br />
2.4. ANTAGNING TILL FORSKARUTBILDNING MED LICENTIATEXAMEN SOM MÅL<br />
Antagning till utbildning på forskarnivå kan ske antingen med doktorsexamen eller med<br />
licentiatexamen som slutmål.<br />
Förslag till lokal tillämpningsföreskrift<br />
Att beslutas i fakultetsnämnden<br />
<br />
<br />
Antagning till forskarutbildning med licentiatexamen som slutmål ska ses som ett<br />
undantag från den normala ordningen.<br />
Ansökan från en doktorand som antagits till licentiatstudier att fortsätta till<br />
doktorsexamen ska prövas i konkurrens med andra sökanden.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
5 (19)
Bilaga B<br />
2.5. MÖJLIGHETEN TILL TILLGODORÄKNANDE VID URVAL<br />
Författningsföreskrifter<br />
HF 6 kap.<br />
6 § Om en student vid en högskola i Sverige har gått igenom viss högskoleutbildning<br />
med godkänt resultat, har studenten rätt att tillgodoräkna sig detta för<br />
högskoleutbildning vid en annan högskola. Detta gäller dock inte, om det finns en<br />
väsentlig skillnad mellan utbildningarna.<br />
Detsamma gäller studenter som har gått igenom en viss utbildning med godkänt<br />
resultat<br />
1. vid universitet eller annan läroanstalt för högre utbildning i Danmark, Finland,<br />
Island eller Norge eller hos den som är part i Europarådets konvention av den 11<br />
april 1997 om erkännande av bevis avseende högre utbildning i Europaregionen (SÖ<br />
2001:46), eller<br />
2. vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap. Förordning (2006:1053).<br />
7 § En student har rätt att tillgodoräkna sig annan utbildning än den som avses i 6 §,<br />
om de kunskaper och färdigheter som studenten åberopar är av en sådan<br />
beskaffenhet och har en sådan omfattning att de i huvudsak svarar mot den<br />
utbildning för vilken de är avsedda att tillgodoräknas. En student får även<br />
tillgodoräknas motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i<br />
yrkesverksamhet. Förordning (2006:1053).<br />
8 § Högskolan ska pröva om tidigare utbildning eller verksamhet kan godtas för<br />
tillgodoräknande.<br />
Den som är student kan komma i fråga för tillgodoräknande. Även den som har<br />
gått igenom en sådan uppdragsutbildning som avses i 6 och 7 §§ förordningen<br />
(2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor kan komma i fråga<br />
för tillgodoräknande för utbildning på grundnivå eller avancerad nivå.<br />
HF 7 kap<br />
41 § Urval bland sökande som uppfyller kraven enligt 35 och 36 §§ skall göras med<br />
hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen.<br />
Fakultetsnämnden bestämmer vilka bedömningsgrunder som skall tillämpas vid<br />
prövningen av förmågan att tillgodogöra sig utbildningen.<br />
Enbart det förhållandet att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller<br />
yrkesverksamhet tillgodoräknad för utbildningen får dock inte vid urval ge sökanden<br />
företräde framför andra sökande. Förordning (2006:1053).<br />
Förslag till lokal tillämpningsföreskrift<br />
Att beslutas i fakultetsnämnden<br />
<br />
Ett schablonmässigt tillgodoräknande av andra året i en masterexamen är inte<br />
tillåtet. Fakultetsnämnden ansvarar för att förhindra att systematisk förtur ges till<br />
sökande med masterexamen i syfte att förkorta utbildningen till mindre än fyra år.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
6 (19)
Bilaga B<br />
<br />
<br />
<br />
Tillgodoräknande av tidigare utbildning får inte ske i samband med antagningen, för<br />
att detta inte ska påverka urvalet.<br />
Ett eventuellt tillgodoräknande ska alltid ske på studentens initiativ och prövas i<br />
varje enskilt fall för varje enskild kurs i förhållande till examensfordringarna för<br />
utbildning på forskarnivå.<br />
Fakultetsnämnden godkänner förslag om tillgodoräknanden.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
7 (19)
Bilaga B<br />
3. Allmän studieplan<br />
Författningsföreskrifter<br />
HF 6 kap.<br />
34 § För varje ämne inom vilket utbildning på forskarnivå anordnas skall det finnas<br />
en allmän studieplan, som fakultetsnämnden fastställer. Förordning (2006:1053).<br />
35 § /Träder i kraft I:2010‐01‐01/ I varje allmän studieplan för utbildning på<br />
forskarnivå inom ett ämne ska följande anges:<br />
1. det huvudsakliga innehållet i utbildningen och i förekommande fall den litteratur<br />
som är obligatorisk inom ämnet,<br />
2. den huvudsakliga uppläggningen av utbildningen,<br />
3. de krav på förkunskaper och andra villkor utöver grundläggande behörighet som<br />
gäller för att bli antagen till utbildningen (särskild behörighet),<br />
4. vad som vid antagning till utbildningen gäller om urval i fråga om de<br />
bedömningsgrunder som ska tillämpas vid prövningen av sökandenas förmåga att<br />
tillgodogöra sig utbildningen,<br />
5. de prov som ingår i utbildningen, och<br />
6. i förekommande fall möjligheten att avsluta en del av utbildningen med<br />
licentiatexamen eller konstnärlig licentiatexamen. Förordning (2009:933).<br />
HF 7 kap.<br />
35 § För att bli antagen till utbildning på forskarnivå krävs det att sökanden<br />
1. har grundläggande behörighet och den särskilda behörighet som<br />
fakultetsnämnden kan ha föreskrivit, och<br />
2. bedöms ha sådan förmåga i övrigt som behövs för att tillgodogöra sig<br />
utbildningen. Förordning (2006:1053).<br />
40 § De krav på särskild behörighet som ställs skall vara helt nödvändiga för att<br />
studenten skall kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse<br />
1. kunskaper från högskoleutbildning eller motsvarande utbildning,<br />
2. särskild yrkeserfarenhet, och<br />
3. nödvändiga språkkunskaper eller andra villkor som betingas av utbildningen.<br />
41 § Urval bland sökande som uppfyller kraven enligt 35 och 36 §§ skall göras med<br />
hänsyn till deras förmåga att tillgodogöra sig utbildningen.<br />
Fakultetsnämnden bestämmer vilka bedömningsgrunder som skall tillämpas vid<br />
prövningen av förmågan att tillgodogöra sig utbildningen.<br />
Enbart det förhållandet att en sökande bedöms kunna få tidigare utbildning eller<br />
yrkesverksamhet tillgodoräknad för utbildningen får dock inte vid urval ge sökanden<br />
företräde framför andra sökande. Förordning (2006:1053).<br />
Förslag till lokal tillämpningsföreskrift<br />
Att beslutas i fakultetsnämnden<br />
Krav på särskild behörighet<br />
De särskilda behörighetskraven ska vara preciserade och relevanta. Särskild<br />
behörighet är inte en utökad allmän behörighet, utan ett krav på för<br />
forskarutbildningen nödvändig kunskapsbas.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
8 (19)
Bilaga B<br />
<br />
Kraven på särskild behörighet ska noggrant granskas, diskuteras och fastställas i<br />
fakultetsnämnden. De förkunskapskrav som anges för särskild behörighet ska vara<br />
helt nödvändiga för att doktoranden ska kunna tillgodogöra sig utbildningen.<br />
Bedömningsgrunder för urval<br />
<br />
<br />
Urvalskriterierna för att bli antagen till forskarutbildning ska vara listade i<br />
respektive forskarutbildningsämnes allmänna studieplan och antagningsordning.<br />
Förslag till lokala urvalskriterier att tillämpa för att sålla bland behöriga sökanden<br />
1. självständighet i analys och upplägg i tidigare arbeten,<br />
2. problemformulering och stringens i tidigare arbeten och forskningsplan,<br />
3. vetenskaplig mognad,<br />
4. förmåga att hålla givna tidsramar,<br />
5. kommunikations‐ och samarbetsförmåga samt<br />
6. jämställdhet (företräde för det underrepresenterade könet vid lika meriter).<br />
<br />
<br />
Vid sammanvägning av bedömningsgrunderna läggs störst vikt vid<br />
bedömningsgrunden självständighet.<br />
Urvalsprocessen ska ske med noggrannhet och förfarandet ska kännetecknas av<br />
förutsägbarhet och genomskinlighet avseende de bedömningsgrunder som<br />
tillämpas.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
9 (19)
Bilaga B<br />
4. Individuell studieplan<br />
Författningsföreskrifter<br />
HF 6 kap.<br />
36 § För varje doktorand skall det upprättas en individuell studieplan. Den skall<br />
beslutas av fakultetsnämnden efter samråd med doktoranden och hans eller hennes<br />
handledare.<br />
Den individuella studieplanen skall innehålla<br />
1. en tidsplan för doktorandens utbildning,<br />
2. uppgifter om hur doktorandens handledning är organiserad,<br />
3. en beskrivning av de åtaganden i övrigt som doktoranden och fakultetsnämnden<br />
har under utbildningstiden, och<br />
4. vad som i övrigt behövs för att utbildningen hela tiden skall kunna bedrivas på ett<br />
effektivt sätt.<br />
Den individuella studieplanen skall följas upp av fakultetsnämnden minst en gång<br />
varje år. Vid uppföljningen skall doktoranden och huvudhandledaren informera<br />
fakultetsnämnden om hur utbildningen framskrider. Fakultetsnämnden kan då eller<br />
vid något annat tillfälle när det är motiverat göra de ändringar i den individuella<br />
studieplanen som behövs. Utbildningstiden får förlängas bara om det finns särskilda<br />
skäl för det. Sådana skäl kan vara ledighet på grund av sjukdom, ledighet för<br />
tjänstgöring inom totalförsvaret eller för förtroendeuppdrag inom fackliga<br />
organisationer och studentorganisationer eller föräldraledighet. Innan en ändring<br />
görs skall doktoranden och handledarna ges möjlighet att yttra sig.<br />
Doktoranden och huvudhandledaren skall skriftligen intyga att de har tagit del av<br />
den individuella studieplanen och de ändringar som görs i den. Förordning<br />
(2006:1053).<br />
Förslag till lokal tillämpningsföreskrift<br />
Att beslutas i fakultetsnämnden<br />
Upprättande av individuell studieplan<br />
<br />
Individuell studieplan ska upprättas i samband med antagning av doktorand och<br />
vara godkänd av fakultetsnämnden senast 3 månader efter antagningsdatum.<br />
<br />
Individuell studieplan utformas gemensamt av doktorand och huvudhandledare.<br />
Uppföljning och revidering av individuell studieplan<br />
<br />
Individuell studieplan ska följas upp en gång per termin genom att doktoranden och<br />
huvudhandledaren informerar fakultetsnämnden om hur utbildningen framskrider<br />
genom inlämnande av ifylld individuell studieplan för avslutad (ska vara signerad)<br />
och kommande termin.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
10 (19)
Bilaga B<br />
<br />
<br />
<br />
Fakultetsnämnden godkänner redovisningen och fastställer planen för<br />
nästkommande termin. Revidering av individuell studieplan sker enligt samma<br />
förfarande. Om dessa uppgifter delegeras ska de meddelas fakultetsnämnden i<br />
form av protokoll<br />
Fastställda, uppföljda och reviderade individuella studieplaner ska arkiveras och<br />
avklarade poäng ska dokumenteras centralt.<br />
Efter revidering av individuell studieplan ska doktorand och huvudhandledare<br />
skriftligen intyga att de har tagit del av gjorda ändringar genom att signera den nya<br />
versionen<br />
Avvikelser<br />
<br />
Väsentliga avvikelser från individuell studieplan kan medföra att doktoranden<br />
avskiljs från tillgången till högskolans resurser (se vidare kap.5 indragande av<br />
resurser).<br />
Individuell studieplan ‐ innehåll<br />
Se mall (bilaga 1)<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
11 (19)
Bilaga B<br />
5. Handledning<br />
Författningsföreskrifter<br />
HF 6 kap.<br />
30 § Fakultetsnämnden skall ha det övergripande ansvaret för utbildningens<br />
kvalitet, effektivitet, uppläggning, studieplaner och handledning samt för<br />
samordning av kurser och utbildning av handledare. Fakultetsnämnden skall också<br />
ha allmän tillsyn över utbildningen på forskarnivå.<br />
31 § För varje doktorand skall fakultetsnämnden utse minst två handledare. En av<br />
dem skall utses till huvudhandledare. Doktoranden har rätt till handledning under<br />
utbildningen, så länge inte fakultetsnämnden med stöd av 37 § beslutar något<br />
annat.<br />
En doktorand som begär det skall få byta handledare. Förordning (2006:1053).<br />
32 § Ett universitet eller en högskola som anordnar utbildning på forskarnivå skall<br />
anordna utbildning av handledare.<br />
Minst en av handledarna för en doktorand skall ha genomgått en sådan utbildning<br />
eller av fakultetsnämnden bedömts ha motsvarande kompetens.<br />
Förslag till lokal tillämpningsföreskrift<br />
Att beslutas vid fakultetsnämnden<br />
Handledning vid Södertörns högskola<br />
<br />
<br />
Handledning vid Södertörns högskola ska präglas av hög kvalitet och syfta till att ge<br />
doktorander en god utbildning.<br />
I handledning ingår t.ex. diskussion av arbete och manus, inläsning och diskussion<br />
av arbetstexter, textgranskning, diskussion av experiment, planering av seminarier<br />
och disputation/licentiatseminarium. I handledning ingår även upprättande och<br />
uppföljning av individuell studieplan.<br />
Handledning ska ges kontinuerligt och vara behovsanpassad. Minst en gång per<br />
termin ska handledare och doktorand tillsammans följa upp och planera<br />
utbildningen.<br />
Handledare<br />
<br />
<br />
<br />
Handledare, huvudhandledare och en biträdande handledare, utses av<br />
fakultetsnämnden, efter förslag från området.<br />
Handledare utses i normalfallet i samband med antagningstillfället.<br />
Huvudhandledaren ska vara professor eller en docentkompetent forskare. De<br />
biträdande handledarna ska vara disputerade forskare.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
12 (19)
Bilaga B<br />
<br />
<br />
<br />
Såväl huvudhandledare som biträdande handledare ska ha genomgått<br />
handledarutbildning eller bedömts ha motsvarande kompetens.<br />
Minst en av handledarna bör vara anställd vid Södertörns högskola (i normalfallet<br />
huvudhandledaren), men i de fall då forskarutbildningen arrangeras i samarbete<br />
med annat lärosäte kan huvudhandledaren ha sin anställning vid det samverkande<br />
lärosätet. I dessa fall ska den biträdande handledaren ha sin huvudsakliga<br />
tjänstgöring vid högskolan.<br />
Handledare verksam vid ett samverkande lärosäte ska erbjudas tillträde till<br />
handledarkollegier och motsvarande organ vid Södertörns högskola.<br />
Handledningens omfattning<br />
Vid Södertörns högskola ersätts handledning i normalfallet med maximalt 480<br />
klocktimmar för hela studieperioden (320 klocktimmar/doktorand för<br />
huvudhandledaren och 160 klocktimmar/doktorand för den biträdande<br />
handledaren. Finns ytterligare handledare görs en omfördelning inom det<br />
totala antalet handledartimmar). Mer detaljerade villkor kring handledning ska<br />
anges i doktorandens individuella studieplan. Läs mer under kapitel 4.<br />
Individuell studieplan.<br />
Byte av handledare<br />
<br />
En begäran om byte av handledare, inklusive motivering, ställs till<br />
fakultetsnämnden. Efter utredning utses en ny handledare.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
13 (19)
Bilaga B<br />
6. Indragande av resurser<br />
Författningsföreskrifter<br />
HF 6 kap.<br />
37 § Om en doktorand i väsentlig utsträckning åsidosätter sina åtaganden enligt den<br />
individuella studieplanen, skall fakultetsnämnden besluta att doktoranden inte<br />
längre skall ha rätt till handledning och andra resurser för utbildningen. Innan ett<br />
sådant beslut fattas skall doktoranden och handledarna ges möjlighet att yttra sig.<br />
Prövningen skall göras på grundval av deras redogörelser och annan utredning som<br />
är tillgänglig för fakultetsnämnden. Vid bedömningen skall det vägas in om<br />
fakultetsnämnden har fullgjort sina egna åtaganden enligt den individuella<br />
studieplanen. Beslutet skall vara skriftligt och motiverat.<br />
Resurserna får inte dras in för tid då doktoranden är anställd som doktorand eller<br />
får utbildningsbidrag för doktorander. Förordning (2006:1053).<br />
38 § Om resurserna för utbildningen har dragits in enligt 37 §, kan doktoranden<br />
efter ansökan hos fakultetsnämnden få tillbaka sin rätt till handledning och andra<br />
resurser. Doktoranden måste då, genom att visa upp ett tillkommande<br />
studieresultat av beaktansvärd kvalitet och omfattning eller på något annat sätt,<br />
göra sannolikt att han eller hon kan fullgöra sina återstående åtaganden enligt den<br />
individuella studieplanen. Förordning (2006:1053).<br />
HF 12 kap.<br />
2 § Till Överklagandenämnden för högskolan får följande beslut av en högskola<br />
överklagas, nämligen<br />
…<br />
8. beslut att dra in resurser för en doktorands utbildning enligt 6 kap. 37 § och<br />
beslut att en doktorand inte skall få tillbaka resurserna enligt 6 kap. 38 §,<br />
Förslag till lokal tillämpningsföreskrift<br />
Att beslutas i fakultetsnämnden<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Väsentliga avvikelser från individuell studieplan kan medföra att doktoranden<br />
avskiljs från tillgången till högskolans resurser. Väsentlig avvikelse innebär mer än<br />
25 % avvikelse från individuell studieplan per termin.<br />
Huvudhandledare ska, i samband med att individuell studieplan följs upp av<br />
fakultetsnämnden, bedöma om doktoranden följer den individuella studieplanen.<br />
Eventuella avvikelser meddelas skriftligen och ska utan dröjsmål utredas.<br />
Doktoranden ska erinras om att väsentliga avvikelser från studieplanen kan<br />
medföra att doktoranden avskiljs från tillgång till högskolans resurser.<br />
Om avvikelsen är väsentlig och fortsätter under loppet av påföljande termin, ska<br />
den anmälas till prefekten och studierektor i form av en skriftlig redogörelse<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
14 (19)
Bilaga B<br />
(inklusive kopior av individuell studieplan). Prefekten ska ge doktoranden möjlighet<br />
att skriftligen yttra sig över handledarens redogörelse samt ska därefter fatta beslut<br />
om huruvida förslag om indragning av resurser skall inges till fakultetsnämnden. Till<br />
förslag om indragning av resurser, vilket skall vara motiverat, ska fogas<br />
handledarens skrivelse samt doktorandens yttrande över denna.<br />
<br />
<br />
Fakultetsnämnden har skyldighet att själv fatta beslut om indragande av resurser<br />
och ge doktoranden en hänvisning om hur han eller hon kan överklaga beslutet till<br />
Överklagandenämnden för högskolan.<br />
Ansökan om att återfå rätten till handledning och övriga resurser ska inges till<br />
prefekten som har att med eget yttrande överlämna ärendet till fakultetsnämnden<br />
för avgörande.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
15 (19)
Bilaga B<br />
7. Betyg på prov, samt regler kring disputation och betyg på<br />
avhandling.<br />
7.1. BETYG PÅ PROV<br />
Författningsföreskrift<br />
HF 6 kap.<br />
39 § Prov som ingår i utbildning på forskarnivå skall bedömas enligt det<br />
betygssystem som högskolan föreskriver.<br />
Betyget skall bestämmas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator).<br />
Förordning (2006:1053).<br />
Förslag till lokal tillämpningsföreskrift<br />
Att beslutas av fakultetsnämnden<br />
<br />
Prov som ingår i forskarutbildning vid Södertörns högskola ska betygsättas enligt<br />
högskolans betygsystem: godkänd eller underkänd.<br />
7.2. DISPUTATION OCH BETYG PÅ AVHANDLING<br />
Författningsföreskrifter<br />
HF 6 kap.<br />
40 § Av examensbeskrivningen för doktorsexamen och konstnärlig doktorsexamen<br />
framgår att det för dessa examina krävs bl.a. en godkänd doktorsavhandling.<br />
Doktorsavhandlingen ska ha försvarats muntligen vid en offentlig disputation.<br />
Förordning (2009:933).<br />
41 § Rektor skall bestämma tid och plats för disputationen. Disputationen skall<br />
tillkännages i god tid. Vid tillkännagivandet skall doktorsavhandlingen finnas<br />
tillgänglig vid högskolan i ett tillräckligt antal exemplar för att det skall vara möjligt<br />
att göra en tillfredsställande granskning av avhandlingen vid disputationen.<br />
Fakultetsnämnden skall besluta om minsta antal exemplar inför disputationen och<br />
om ersättning för kostnaderna för framställning av denna upplaga. Förordning<br />
(2006:1053).<br />
42 § Disputationen skall ledas av en ordförande. Vid disputationen skall det finnas<br />
en opponent. Ordföranden och opponenten skall utses av fakultetsnämnden.<br />
Förordning (2006:1053).<br />
43 § En doktorsavhandling skall bedömas med något av betygen underkänd eller<br />
godkänd, om inte högskolan föreskriver ett annat betygssystem. Vid<br />
betygssättningen skall hänsyn tas till innehållet i avhandlingen och försvaret av<br />
avhandlingen.<br />
44 § Betyg för en doktorsavhandling skall beslutas av en betygsnämnd, som utses<br />
särskilt för varje avhandling.<br />
45 § En betygsnämnd skall bestå av tre eller fem ledamöter. Fakultetsnämnden skall<br />
bestämma antalet ledamöter och utse dessa. Minst en av ledamöterna i<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
16 (19)
Bilaga B<br />
betygsnämnden skall utses bland lärarna inom en annan fakultetsnämnds<br />
ansvarsområde eller vid en annan högskola. Den som har varit handledare för<br />
doktoranden får inte ingå i nämnden annat än om det finns synnerliga skäl.<br />
Nämnden skall utse ordförande inom sig.<br />
46 § Opponenten har rätt att vara närvarande vid sammanträden med<br />
betygsnämnden och delta i överläggningarna men inte i besluten. Detsamma gäller<br />
huvudhandledaren, om han eller hon inte är ledamot.<br />
47 § Betygsnämnden är beslutför när alla ledamöter är närvarande. Som nämndens<br />
beslut skall den mening gälla som de flesta enar sig om. Nämnden skall avgöra om<br />
beslutet skall motiveras och om reservation skall redovisas, om inte högskolan har<br />
meddelat särskilda föreskrifter om detta<br />
Förslag till lokal tillämpningsföreskrift<br />
Att beslutas av fakultetsnämnden<br />
<br />
<br />
Datum för disputation ska vara bestämt senast tre månader före disputation.<br />
Två disputationer får inte ske vid samma tid på Södertörns högskola.<br />
Tillkännagivande:<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Avhandlingen tillkännages genom s.k. spikning senast tre terminsveckor före<br />
disputation.<br />
Före spikning ska avhandlingen godkännas av fakultetsnämnden.<br />
Spikning sker i Södertörns högskolas bibliotek<br />
Elektronisk spikning ska ske i Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA, i samband med<br />
spikningen i högskolebiblioteket.<br />
Vid spikning ska aktuell doktorsavhandling finnas tillgänglig i högskolans bibliotek i<br />
30 exemplar för att intresserade ska kunna granska avhandlingen.<br />
Doktoranden ansvarar för att avhandlingen sprids enligt Södertörns högskolas<br />
spridningslista.<br />
Opponent, betygsnämnd och ordförande för disputationsakt<br />
<br />
<br />
<br />
Området i aktuellt forskarutbildningsområde föreslår ledamöter till betygsnämnd,<br />
samt förslag på opponent till fakultetsnämnden.<br />
Senast fem veckor före disputation ska förslag till opponent, betygsnämnd och<br />
ordförande för disputationsakten vara fakultetsnämnden tillhanda.<br />
Betygsnämnden ska bestå av 3 eller 5 ledamöter. Flertalet av ledamöterna i<br />
betygsnämnden ska hämtas utanför den institution som respondenten tillhör.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
17 (19)
Bilaga B<br />
Minst en av ledamöterna i betygsnämnden ska utses från ett annat lärosäte.<br />
<br />
<br />
<br />
Betygsnämndens ledamöter ska ha lägst docentkompetens eller motsvarande<br />
kompetens. Undantag kan, om särskilda skäl föreligger, medges för en av<br />
ledamöterna. Sådana skäl skall anges i förslaget.<br />
Vid tillsättning av betygsnämndsledamöter samt opponent ska jämn könsfördelning<br />
beaktas och eftersträvas.<br />
En ersättare ska alltid utses.<br />
Betygssammanträde och betygsättning<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Efter genomförd disputationsakt betygsätts avhandlingen som godkänd eller<br />
underkänd av betygsnämnden.<br />
En ledamot i betygsnämnden som vill reservera sig mot majoritetens beslut kan i<br />
protokollet eller annan beslutshandling, dock ej i examensbeviset, låta anteckna<br />
avvikande mening.<br />
Opponenten, huvudhandledare och biträdande handledare har rätt att närvara vid<br />
betygsnämndens sammanträde och att delta i överläggningarna, men deltar inte i<br />
beslutet.<br />
Betygsnämndsprotokollet (originalet) ska sändas in till fakultetsnämnden efter<br />
genomfört betygssammanträde.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
18 (19)
Bilaga B<br />
8. Uppföljning av beslut<br />
Förslag på uppföljningsrutiner för delegerade beslut<br />
<br />
<br />
<br />
Rutiner kring antagning, studiefinansiering, tillgodoräknanden m.m. följs upp<br />
kontinuerligt av central förvaltning.<br />
Några gånger per termin anordnar central förvaltning möten där kvalitets‐ och<br />
forskningshandläggare träffar alla studierektorer för utbildning på forskarnivå.<br />
Under dessa möten kan frågor rörande utbildningen följas upp.<br />
I samband med att verksamhetsberättelser och verksamhetsplaneringen begärs in<br />
från institutionerna begärs också uppgifter om forskarutbildningen in. Dessa gås<br />
igenom och framförallt följs frågor om studiefinansiering, eventuell förekomst av<br />
skuggdoktorander och avvikelser från individuella studieplaner upp.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
19 (19)
BM<br />
20100209<br />
Mall för individuell studie och finansieringsplan med<br />
uppföljning<br />
Målet med mallen är att samla den individuella studieplanen, finansieringsplanen och<br />
uppföljningen av studieplanen i ett dokument vilket ska utgöra ett viktigt stöd för<br />
doktorand och handledare tillsammans under hela forskarutbildningen.<br />
Studieplanen syftar bland annat till att tydliggöra vilka rättigheter, skyldigheter och<br />
förväntningar som finns mellan handledaren och doktoranden.<br />
Mer information om individuell studieplan finns i Riktlinjer för forskarutbildning vid<br />
Södertörns högskola, 2. Individuell studieplan.<br />
Mallen är utarbetad för att kunna användas av samtliga forskarutbildningsområden vid<br />
Södertörns högskola men kan vid behov förändras så att den passar det egna<br />
området. Den ska används löpande under hela doktorandperioden för att dokumentera<br />
vad doktorand och handledare har planerat och genomfört. Planen är ett levande<br />
dokument ska ändras så att den speglar faktiska förhållanden. Planen revideras och<br />
skrivs ut en gång per termin och godkänns av fakultetsnämnden.<br />
Södertörns högskola Tel: +46 (0)8-608 40 00 E-post: registrator@sh.se Org nr: 202100-4896<br />
141 89 Huddinge Fax: +46 (0)8-608 40 10 Webb: www.sh.se
Individuell studieplan<br />
Södertörns högskola<br />
Personuppgifter<br />
Personnummer<br />
Antagen till forskarutbildning<br />
Namn<br />
Område<br />
Adress<br />
Forskarutbildningsämne<br />
Handledare<br />
Tel hem Tel arb. Bitr. handledare<br />
Avhandling<br />
Avhandlingsämne<br />
Tidpunkt för disputation Studietakt %<br />
Planerat studieuppehåll<br />
Preliminär titel<br />
Sammanfattning av det planerade forskningsprojektet (t. ex. syfte, frågeställningar hypoteser, innehåll, artiklar,<br />
inriktning)<br />
Finansieringsplan, rörliga och fasta resurser<br />
År 1 År 2 År 3 År 4 (År 5)<br />
Typ av finansiering 1<br />
Finansiering 2<br />
Finansieringens<br />
storlek, %<br />
Rörliga resurser 3<br />
Fasta resurser 4<br />
1. Typ av finansiering är t. ex. doktorandtjänst, stipendium, utbildningsbidrag<br />
2. Finansiär är t. ex. fakultet, forskningsråd, företag<br />
3. Rörliga resurser utgörs av de ekonomiska medel som är knutna till doktoranden, utanför dennes försörjning och som används för<br />
att täcka kostnader för t. ex. litteratur och konferensdeltagande, inköp av specifik utrustning om sådan inte kan tillhandahållas av<br />
institutionen, t. ex. bandspelare etc. Ibland förväntas att doktoranden söker egna medel diskutera detta och bestäm i så fall i vilken<br />
omfattning.<br />
4. Fasta resurser är t. ex. rum/skrivbord, dator. Fyll i typ av resurs och om det är möjligt även belopp.<br />
2(3)
Individuell studieplan<br />
Södertörns högskola<br />
Handledningens organisering – preciseringar om handledningstillfällen, handledningens<br />
omfattning, ansvarsfördelningen mellan handledarna och så vidare (se även Riktlinjer för<br />
forskarutbildning vid Södertörns högskola, Handledning).<br />
Fakultetsnämndens åtaganden och ansvar beskrivs i Riktlinjer för forskarutbildning vid Södertörns<br />
högskola (kap ? delegering?).<br />
3(3)
Tidplan<br />
namn efternamn<br />
Tidsplanen är till för att ge en överskådlig bild av den planerade forskarutbildningen. Här anges, så långt det<br />
är möjligt, alla planerade aktiviteter per år (t. ex. artiklar, avhandlingspartier, institutionstjänstgöring,<br />
undervisning, fältarbete, arkivarbete, kurser, konferenser) under rubrikerna. Uppge även planerad<br />
aktivitetsgrad för varje aktivitet.<br />
Aktivitet Arb.tid i %<br />
År 1<br />
Avhandlingsarbete 1<br />
Arb.tid i<br />
% År 2<br />
Arb.tid i<br />
% År 3<br />
Arb.tid i<br />
% År 4<br />
Arb.tid i<br />
% År 5<br />
Kurser 2<br />
Konferensdeltagande 3<br />
Seminarier<br />
Övrigt 4<br />
Summa arbetstid med forskarutbildning i %<br />
= aktivitetsgrad forskarutbildning 5<br />
Annan tjänstgöring 6<br />
Summa total arbetstid i % 7<br />
Förklaringar<br />
1. Avhandlingsarbete. Till exempel avsnitt i monografi, artiklar, presentationer, datainsamling, arkivarbete, fältarbete, handledningstid.<br />
2. Kurser. Namn, innehåll och högskolepoäng (ange alla kurser).<br />
3. Konferensdeltagande. Namn, innehåll och ev. högskolepoäng.<br />
4. Övrigt. Workshops, paneldebatter etc.<br />
5. Aktivitetsgrad i forskarutbildningen. Den angivna aktivitetsgraden ska ta hänsyn till t. ex. institutionstjänstgöring, undervisning och uppdrag varvid<br />
aktivitetsgraden sätts ned i motsvarande omfattning (om doktoranden har t. ex. 20 % undervisning så blir aktivitetsgraden 80 %).<br />
6. Annan tjänstgöring än forskarutbildning. Kan vara t. ex. institutionstjänstgöring, undervisning, studerandefackligt arbete, externa och interna<br />
uppdrag/bisysslor. Ange omfattning och ersättning i förekommande fall.<br />
7. Total arbetstid. Här summeras aktivitetsgraden av forskarutbildning och övrig tjänstgöring. Årsarbetstiden är reglerad i kollektivavtal och uppgår<br />
till: 1 756 timmar till och med det år man fyller 29 (då man har 28 semesterdagar), 1 732 timmar från och med det år man fyller 30 (då man har 31<br />
semesterdagar), 1 700 timmar från och med 40 års ålder (då man har 35 semesterdagar).<br />
Individuell studieplan<br />
Södertörns högskola sid. 4
Plan och rapportering termin X<br />
Arbetstid i<br />
% Innehåll/namn/beskrivning<br />
Ev.<br />
poäng<br />
namn efternamn<br />
Aktiviteter inför närmast kommande termin ska redovisas vid fakultetsnämndens uppföljning. Blanketten signeras<br />
efterhand och redovisas på nästkommande uppföljningsmöte.<br />
Avhandlingsarbete 1<br />
Sign.<br />
handledare<br />
Sign.<br />
doktorand<br />
Kurser 2<br />
Seminarier<br />
Konferensdeltagande 3<br />
Övrigt 4<br />
Summa arbetstid med<br />
forskarutbildning i % =<br />
aktivitetsgrad forskarutbildning 5<br />
Annan tjänstgöring 6<br />
Summa total arbetstid i<br />
% 7<br />
Handledning (redovisas i<br />
h.)<br />
Förklaringar<br />
1. Avhandlingsarbete. Till exempel avsnitt i monografi, artiklar, presentationer, datainsamling, arkivarbete, fältarbete, handledningstid.<br />
2. Kurser. Namn, innehåll och högskolepoäng (ange alla kurser).<br />
3. Konferensdeltagande. Namn, innehåll och ev. högskolepoäng.<br />
4. Övrigt. Workshops, paneldebatter etc.<br />
5. Aktivitetsgrad i forskarutbildningen. Den angivna aktivitetsgraden ska ta hänsyn till t. ex. institutionstjänstgöring, undervisning och uppdrag varvid<br />
aktivitetsgraden sätts ned i motsvarande omfattning (om doktoranden har t. ex. 20 % undervisning så blir aktivitetsgraden 80 %).<br />
6. Annan tjänstgöring än forskarutbildning. Kan vara t. ex. institutionstjänstgöring, undervisning, studerandefackligt arbete, externa och interna<br />
uppdrag/bisysslor. Ange omfattning och ersättning i förekommande fall.<br />
7. Total arbetstid. Här summeras aktivitetsgraden av forskarutbildning och övrig tjänstgöring. Årsarbetstiden är reglerad i kollektivavtal och uppgår till:<br />
1 756 timmar till och med det år man fyller 29 (då man har 28 semesterdagar), 1 732 timmar från och med det år man fyller 30 (då man har 31<br />
semesterdagar), 1 700 timmar från och med 40 års ålder (då man har 35 semesterdagar).<br />
Individuell studieplan<br />
Södertörns högskola sid. 5
Bilaga C<br />
ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I<br />
MILJÖVETENSKAP<br />
Ikraftträdande<br />
Denna studieplan träder i kraft när Södertörn högskola erhållit<br />
rätten att examinera på forskarnivå. Datum för ikraftträdande<br />
bestäms av högskolan utsett organ.<br />
1. Ämnesbeskrivning<br />
Miljövetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne med stor vetenskaplig bredd där<br />
kännedom om naturens grundläggande processer och samhällens funktion samt<br />
förståelse för miljöproblem och deras praktiska lösning innefattar både<br />
naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig kunskap. Miljövetenskap inbegriper<br />
studiet av naturliga processer som på olika skalor inverkar på jordens fysiska<br />
miljö samt de förändringar och miljöproblem som kan uppstå till följd av<br />
antropogen påverkan.<br />
Den miljövetenskapliga forskningen på Södertörns högskola bedrivs i en<br />
mångvetenskaplig miljö. Tyngdpunkten ligger inom tre samverkande och<br />
angränsande teman där miljöförändringar och ekologiska processer studerar<br />
biologiska och geovetenskapliga processer och drivkrafter kopplade till<br />
miljöproblem, miljö och utveckling studerar förutsättningar för hållbar utveckling<br />
och environmental governance studerar bland annat hur olika aktörer på olika<br />
nivåer identifierar och hanterar komplexa och osäkra risker i miljön.<br />
Den forskning inom miljövetenskap som bedrivs vid Södertörns högskola består<br />
av såväl förutsättningslös kunskapsuppbyggnad som mer tillämpade perspektiv.<br />
Utgångspunkten är att båda är lika viktiga när det gäller att långsiktigt öka vår<br />
förståelse av förutsättningarna för hållbar utveckling.<br />
2. Mål för utbildningen på forskarnivå<br />
Forskarutbildningen ska ge beprövad kunskap och praktisk erfarenhet genom<br />
egen forskning inom miljövetenskap och syftar till att utbilda självständiga och<br />
kritiska forskare med förmåga att bidra till kunskapsutvecklingen inom ämnet. En<br />
doktorsexamen i miljövetenskap från Södertörns högskola ska ge förutsättningar<br />
för vidare forskning av hög kvalité och kvalificerat yrkesarbete inom högskola,<br />
näringsliv och samhälle.<br />
Målen med utbildningen i enighet med Examensordningen, bilaga 2<br />
Högskoleförordningen (1993:100) är följande:
Bilaga C<br />
Licentiatexamen<br />
För licentiatexamen skall doktoranden<br />
Kunskap och förståelse<br />
- visa kunskap och förståelse inom det miljövetenskapliga forskningsområdet,<br />
inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt<br />
fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika<br />
forskningsområdets metoder i synnerhet.<br />
Färdighet och förmåga<br />
- visa förmåga att inom det miljövetenskapliga forskningsområdet kritiskt,<br />
självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och<br />
formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett<br />
begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna<br />
tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta<br />
arbete,<br />
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och<br />
skriftligt klart presentera och diskutera miljövetenskaplig forskning och<br />
forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, och<br />
- visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och<br />
utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.<br />
Värderingsförmåga och förhållningssätt<br />
- visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning,<br />
- visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället<br />
och människors ansvar för hur den används, och<br />
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar<br />
för sin kunskapsutveckling inom det miljövetenskapliga forskningsområdet.<br />
Vetenskaplig avhandling<br />
– För licexamen skall doktoranden ha fått en vetenskaplig uppsats i<br />
miljövetenskap (licavhandling) om minst 60 högskolepoäng<br />
godkänd.<br />
Doktorsexamen<br />
För doktorsexamen ska doktoranden<br />
Kunskap och förståelse<br />
- visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av det<br />
miljövetenskapliga forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap<br />
inom en avgränsad del av forskningsområdet, och<br />
- visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det<br />
miljövetenskapliga forskningsområdets metoder i synnerhet.<br />
Färdighet och förmåga<br />
- visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk<br />
granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och<br />
situationer inom det miljövetenskapliga forskningsområdet<br />
- visa förmåga att inom det miljövetenskapliga forskningsområdet kritiskt,<br />
självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och<br />
formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva<br />
forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska<br />
och värdera sådant arbete,<br />
- med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra<br />
till kunskapsutvecklingen inom det miljövetenskapliga forskningsområdet<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
2(21)
Bilaga C<br />
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och<br />
skriftligt med auktoritet presentera och diskutera miljövetenskaplig forskning och<br />
forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt,<br />
- visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap inom det<br />
miljövetenskapliga forskningsområdet<br />
- visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra<br />
kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och<br />
stödja andras lärande.<br />
Värderingsförmåga och förhållningssätt<br />
- visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att<br />
göra forskningsetiska bedömningar, och<br />
- visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i<br />
samhället och människors ansvar för hur den används.<br />
Vetenskaplig avhandling<br />
– För doktorsexamen skall doktoranden ha fått en vetenskaplig<br />
avhandling i miljövetenskap (doktorsavhandling) om minst 120<br />
högskolepoäng godkänd.<br />
Lokala lärandemål<br />
Doktoranden ska efter genomgången utbildning (licentiat/doktor) ha förvärvat<br />
följande färdigheter och kunskaper:<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Fördjupad kunskap om den miljövetenskapliga forskningsdisciplinen i<br />
Sverige såväl som internationellt för att utveckla förmåga att<br />
självständigt identifiera och formulera relevanta frågeställningar inom<br />
ämnet.<br />
Förmåga att tillämpa ett tvärvetenskapligt synsätt vid<br />
problemidentifiering och analys av miljövetenskapliga<br />
forskningsfrågeställningar.<br />
Förmåga att med miljövetenskaplig relevant teori och metod utföra en<br />
betydande forskningsinsats för att analysera och förstå naturresurs- och<br />
miljöproblem inom ett för ämnet relevant forskningsområde.<br />
Förmåga att arbeta självständigt såväl som i mång- och<br />
tvärvetenskapliga projektgrupper samt att tillämpa ett etiskt<br />
förhållningssätt i forskningsarbetet.<br />
Förmåga att genom självständig forskning bidra till ämnets<br />
kunskapsutveckling och identifiera behov av ytterligare forskning både<br />
för miljövetenskapens utveckling och ur ett praktiskt samhällsperspektiv<br />
relevant för hållbar utveckling.<br />
3. Antagning till utbildningen<br />
3.1 Allmänt<br />
Antagning sker till utbildning på forskarnivå som bedrivs som heltidsstudier i fyra<br />
år och avslutas med doktorsexamen. Antagning kan, om särskilda skäl föreligger,<br />
ske till endast två års heltidsstudier vilka avslutas med licentiatexamen.<br />
Antagning till forskarutbildning med licentiatexamen som slutmål ska ses som ett<br />
undantag från den normala ordningen. Ansökan från en doktorand som antagits<br />
till licentiatstudier att fortsätta till doktorsexamen ska prövas i konkurrens med<br />
andra sökanden.<br />
Utlysning av doktorandplatser sker nationellt och internationellt vid fasta tillfällen<br />
under året och behandlas i normalfallet av fakultetsnämnden. Utlysningen<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
3(21)
Bilaga C<br />
publiceras på miljövetenskapsområdets webbplats på Södertörns högskola,<br />
centralt på Södertörns högskolas hemsida, högskolans anslagstavlor, adekvata<br />
internationella forum och, i de fall det befinns vara lämpligt, i svensk dagspress.<br />
Annonsering av ledig utbildningsplats ska ske senast tre (3) veckor innan sista<br />
ansökningsdag. Antagning till doktorandplats bereds av området<br />
miljövetenskapliga studier som utifrån de urvalskriterier som framgår i den<br />
allmänna studieplanen rangordnar de sökande. Fakultetsnämnden beslutar om<br />
antagning eller avslag baserat på styrelsen för området miljövetenskapliga studier<br />
samlade bedömning av ansökan samt vad som framkommit i samband med<br />
intervjuer av de sökande och referenstagning. Beslut om antagning till<br />
forskarutbildning sker i normalfallet i fakultetsnämnden, som inför förslaget till<br />
beslut om antagning ska bedöma:<br />
1. kvaliteten och genomförbarheten av det planerade forskningsprojektet<br />
2. att frågor om forskningsetik har beaktats<br />
3. att föreslagna forskarutbildningskurser, kunskapsmål eller<br />
forskarutbildningsprogram är relevanta och av en omfattning motsvarande<br />
kraven i den allmänna studieplanen<br />
4. tids- och finansieringsplan<br />
5. om den samlade handledarkompetensen är tillräcklig för att bistå med god<br />
och professionell handledning samt relevant expertis<br />
3.2 Behörighetsvillkor<br />
För att bli antagen till forskarutbildningen i miljövetenskap krävs att den sökande<br />
uppfyller villkor för både grundläggande och särskild behörighet och därmed ha<br />
den förmåga som krävs för att tillgodogöra sig forskarutbildningen.<br />
Grundläggande behörighet<br />
Grundläggande behörighet 1 att antas till forskarutbildningen har den som har<br />
1. avlagt en examen på avancerad nivå<br />
2. fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60<br />
högskolepoäng på avancerad nivå, eller<br />
3. på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak liknande<br />
kunskaper.<br />
Fakultetsnämnden får för enskild sökande medge undantag från kravet på<br />
grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl.<br />
Övergångsbestämmelser: Den som före den 1 juli 2007 uppfyller kraven på<br />
grundläggande behörighet för tillträde till forskarutbildning, skall även därefter<br />
anses ha grundläggande behörighet för tillträde till utbildning på forskarnivå, dock<br />
längst till utgången av juni 2015.<br />
Särskild behörighet<br />
Särskild behörighet att antas uppfyller den student som har godkänt resultat på<br />
kurser om minst 90 högskolepoäng inom ämnet miljövetenskap eller något<br />
angränsande ämne av central betydelse för forskarutbildning i miljövetenskap,<br />
inklusive ett självständigt arbete om minst 15 högskolepoäng på avancerad nivå.<br />
3.3 Urval<br />
Antagningen till forskarutbildningen sker öppet och i konkurrens. Urval till<br />
sökande som uppfyller behörighetskraven ska göras med hänsyn till studentens<br />
förmåga att tillgodogöra sig forskarutbildningen samt områdets möjlighet att ge<br />
kvalificerad handledning. Till ansökan ska meritförteckning bifogas, de skrifter och<br />
övriga handlingar som den sökande vill åberopa samt en forskningsplan för den<br />
tänkta avhandlingen. Vid kvalitetsbedömningen av behöriga sökanden kommer<br />
följande lokala urvalskriterier att tillämpas:<br />
1 Högskoleförordningen 7 kap 39 § (2006:1053).<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
4(21)
Bilaga C<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
självständighet och originalitet i problemformulering, analys och upplägg i<br />
tidigare arbeten<br />
teoretisk och metodologisk stringens i tidigare arbeten och forskningsplan<br />
vetenskaplig mognad<br />
mång- eller tvärvetenskaplig bakgrund med miljövetenskaplig inriktning<br />
forskningserfarenhet eller praktisk yrkesverksamhet inom det<br />
miljövetenskapliga fältet<br />
dokumenterad förmåga att hålla givna tidsramar<br />
kommunikations- och samarbetsförmåga<br />
jämställdhet (företräde för det underrepresenterade könet vid lika meriter)<br />
i samband med antagning till forskarskolan BEEGS bedöms forskningsplanen<br />
efter dess förankring i forskarskolans specifika geografiska område;<br />
orientering mot Östersjöländerna eller Östeuropa<br />
Vid sammanvägning av bedömningsgrunderna läggs störst vikt vid<br />
bedömningsgrunden självständighet. Specifika kunskaper eller färdigheter som<br />
anses vara relevanta för den planerade forskningsuppgiften inom det<br />
miljövetenskapliga fältet är meriterande (t.ex. goda språkkunskaper i engelska<br />
och andra språk av betydelse för forskningsuppgiften). Sökande som är väl<br />
lämpade bör, om möjligt, genomgå en intervju med den tilltänkta handledaren<br />
och styrelsen för området miljövetenskapliga studier innan beslut fattas.<br />
Tillgodoräknande av tidigare utbildning får inte ske i samband med antagningen,<br />
för att detta inte ska påverka urvalet. Ett eventuellt tillgodoräknande ska alltid ske<br />
på studentens initiativ och prövas i varje enskilt fall för varje enskild kurs i<br />
förhållande till examensfordringarna för utbildning på forskarnivå.<br />
Fakultetsnämnden godkänner förslag om tillgodoräknanden.<br />
3.4 Handledning<br />
Handledning vid Södertörns högskola ska präglas av hög kvalitet och syfta till att<br />
ge doktorander en god utbildning. I handledning ingår till exempel diskussion av<br />
arbete och manus, inläsning och diskussion av arbetstexter, textgranskning,<br />
diskussion av experiment, planering av seminarier och<br />
disputation/licentiatseminarium. I handledning ingår även upprättande och<br />
uppföljning av individuell studieplan. Handledning ska ges kontinuerligt och vara<br />
behovsanpassad. Minst en gång per termin ska handledare och doktorand<br />
tillsammans följa upp och planera utbildningen.<br />
Doktoranden har normalt sin arbetsplats vid Institutionen för livsvetenskaper där<br />
en huvudhandledare och en biträdande handledare utses i samband med<br />
antagningstillfället av fakultetsnämnden efter förslag från området<br />
miljövetenskapliga studier. Ämnet miljövetenskaps tvärvetenskapliga karaktär kan<br />
leda till att doktoranden gagnas av att ha ytterligare biträdande handledare.<br />
Huvudhandledaren ska vara professor eller en docentkompetent forskare. De<br />
biträdande handledarna ska vara disputerade forskare. Såväl huvudhandledare<br />
som biträdande handledare ska ha genomgått handledarutbildning eller bedömts<br />
ha motsvarande kompetens och minst en av handledarna bör vara anställd vid<br />
Södertörns högskola.<br />
Doktoranden har rätt till handledning under den föreskrivna utbildningen om 240<br />
högskolepoäng. Vid Södertörns högskola ersätts handledning i normalfallet med<br />
maximalt 480 klocktimmar för hela studieperioden som fördelas mellan<br />
huvudhandledare och biträdande handledare. Mer detaljerade villkor kring<br />
handledning och den enskilde handledarens arbetsuppgifter anges i doktorandens<br />
individuella studieplan. En begäran om byte av handledare, inklusive motivering,<br />
ställs till fakultetsnämnden. Efter utredning utses en ny handledare.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
5(21)
Bilaga C<br />
4. Utbildningens uppläggning<br />
4.1 Allmänt<br />
Utbildning för doktorsexamen omfattar fyra års heltidsstudier, sammanlagt 240<br />
högskolepoäng. Doktorsexamen består av en kursdel som omfattar 60<br />
högskolepoäng och en avhandlingsdel på 180 högskolepoäng. Doktoranden har<br />
även rätt att avlägga licentiatexamen (120 högskolepoäng, fördelat på 30<br />
högskolepoäng kurser och 90 högskolepoäng uppsats) som en del i<br />
forskarutbildningen. I de fall licentiatexamen ej genomförs ska doktoranden hålla<br />
ett halvtidsseminarium. Innan doktorandens forskarutbildning avslutas med en<br />
offentlig disputation genomförs ett predisputationsseminarium då<br />
handledarkollegiet ges möjlighet att förhandsgranska avhandlingen. När<br />
antagning sker till licentiatutbildning avlägges licentiatexamen.<br />
Utbildningstiden får förlängas om särskilda skäl föreligger. Särskilda skäl kan vara<br />
sjukskrivning, tjänstgöring inom totalförsvaret, förtroendeuppdrag inom fackliga<br />
organisationer samt föräldraledighet. Doktoranden kan delta i institutionsarbete<br />
inom en ram av högst 20 % av den totala studietiden och kompenseras med<br />
motsvarande förlängning av studietiden.<br />
4.2 Individuell studieplan och finansieringsplan<br />
En individuell studieplan som anger hur utbildningen ska läggas upp upprättas i<br />
samband med antagningen och ska vara godkänd av fakultetsnämnden senast 3<br />
månader efter antagningsdatum. Den individuella studieplanen utformas<br />
gemensamt av doktoranden och dennes huvudhandledare och ska klargöra alla<br />
parternas åtaganden, såväl specifika målsättningar för doktoranden som<br />
handledningens omfattning.<br />
Den individuella studieplanen ska:<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
namnge huvudhandledare och biträdande handledare<br />
innehålla en forskningsplan för doktorandens forskarutbildning<br />
inklusive en preliminär titel på avhandlingen och en utförlig<br />
beskrivning av forskningsuppgiften<br />
innehålla en tidsplan för forskarutbildningen och avhandlingsarbetet,<br />
t.ex. inskrivnings-, halvtids- och predisputationsseminarier<br />
specificera handledningens organisering, t.ex. omfattning och<br />
ansvarsfördelning mellan olika handledare<br />
innehålla en plan över doktorandkurser som ska ingå<br />
ge en beskrivning av vetenskaplig aktivitet så som aktivt deltagande i<br />
seminarier, konferenser, litteraturstudier och författandet av artiklar<br />
Som en bilaga till den individuella studieplanen ska det finnas en finansieringsplan<br />
som ska klargöra det ekonomiska ansvaret för doktorandens hela<br />
forskarutbildningstid. Prefekten vid Institutionen för livsvetenskaper ombesörjer<br />
att det upprättas en finansieringsplan som täcker hela utbildningstiden innan<br />
beslut om antagning fattas. I finansieringsplanen beskrivs forskarutbildningens<br />
finansiering, både rörliga och fasta resurser, termin för termin. För studerande<br />
med annan finansiering än Södertörns högskola ska som regel ett avtal tecknas<br />
med en finansierande part (företag, myndighet, annan högskola etc.). I de fall där<br />
finansieringen ska ske inom ramen för en anställning hos annan arbetsgivare ska<br />
chef för verksamheten tillstyrka hela studieplanen, för att därmed intyga att<br />
utbildningen kan ske så som den beskrivs.<br />
Den individuella studieplanen följs upp en gång per termin genom att doktorand<br />
och handledare gemensamt sammanträder med en av fakultetsnämnden utsedd<br />
uppföljningsgrupp bestående av två ämneskompetenta erfarna handledare<br />
(docent eller professor) om hur utbildningen framskrider och lämnar in en<br />
signerad redovisning för avslutad termin och detaljplan för den fortsatta<br />
forskarutbildningen till forskningskansliet. Fakultetsnämnden godkänner<br />
redovisningen och fastställer planen för nästkommande termin. Revidering av<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
6(21)
Bilaga C<br />
individuell studieplan sker enligt samma förfarande. Om dessa uppgifter delegeras<br />
ska de meddelas fakultetsnämnden i form av protokoll. Fastställda, uppföljda och<br />
reviderade individuella studieplaner ska arkiveras och avklarade poäng ska<br />
dokumenteras centralt. Efter revidering av individuell studieplan ska doktorand<br />
och huvudhandledare skriftligen intyga att de tagit del av gjorda ändringar genom<br />
att signera den nya versionen.<br />
Väsentliga avvikelser från individuell studieplan kan medföra att doktoranden<br />
avskiljs från tillgången till högskolans resurser. Huvudhandledare ska, i samband<br />
med att individuell studieplan följs upp av fakultetsnämnden, bedöma om<br />
doktoranden följer den individuella studieplanen. Eventuella avvikelser meddelas<br />
skriftligen och ska utan dröjsmål utredas. Om avvikelsen är väsentlig och<br />
fortsätter under loppet av påföljande termin, ska den anmälas till prefekten och<br />
studierektorn i form av en skriftlig redogörelse (inklusive kopior av individuell<br />
studieplan). Prefekten ska ge doktoranden möjlighet att skriftligen yttra sig över<br />
handledarens redogörelse samt ska därefter fatta beslut om huruvida förslag om<br />
indragning av resurser skall inges till fakultetsnämnden. Till förslag om indragning<br />
av resurser, vilket skall vara motiverat, ska fogas handledarens skrivelse samt<br />
doktorandens yttrande över denna. Fakultetsnämnden har skyldighet att själv<br />
fatta beslut om indragande av resurser och ge doktoranden en hänvisning om hur<br />
han eller hon kan överklaga beslutet till Överklagandenämnden för högskolan.<br />
Ansökan om att återfå rätten till handledning och övriga resurser ska inges till<br />
prefekten som har att med eget yttrande överlämna ärendet till fakultetsnämnden<br />
för avgörande.<br />
4.3 Avhandling/uppsats<br />
Inom ramen för forskarutbildningen ska studenten författa ett vetenskapligt<br />
arbete som publiceras i form av en doktorsavhandling eller licentiatuppsats.<br />
Denna publikation ska redovisa doktorandens förmåga att på en tillfredställande<br />
vetenskaplig nivå och ett självständigt sätt lösa den föreskrivna<br />
forskningsuppgiften. Doktorsavhandlingen/licentiatuppsatsen ska hålla en kvalité<br />
som motsvarar kraven för att antas till publicering i erkänd vetenskaplig<br />
publikation med granskningsförfarande.<br />
Doktorsavhandling<br />
Avhandlingen omfattar 180 högskolepoäng.<br />
Doktorsavhandlingen ska utformas som ett enhetligt sammanhängande<br />
vetenskapligt verk (monografi) eller som en sammanfattning, en så kallad kappa,<br />
i kombination med ett antal vetenskapliga artiklar (sammanläggningsavhandling).<br />
Det är den vetenskapliga kvaliteten och doktorandens självständiga bidrag till<br />
kunskapsutvecklingen som bedöms, inte antalet artiklar i avhandlingen. De<br />
vetenskapliga artiklarna får ha författats i samarbete med andra, men<br />
doktorandens individuella insats ska då klargöras i kappan.<br />
Licentiatuppsats<br />
Uppsatsen omfattar 90 högskolepoäng.<br />
Licentiatuppsatsen ska utformas som en monografi eller som en sammanfattning<br />
av en till två vetenskapliga artiklar. Om de vetenskapliga artiklarna har författats i<br />
samarbete med andra måste studentens individuella insats beskrivas i<br />
sammanfattningen.<br />
4.4 Kurser<br />
Kurser ges av Institutionen för livsvetenskaper eller vid andra institutioner eller<br />
lärosäten. Det bör finnas en skriftlig kursplan där kursmål, innehåll och poängtal<br />
framgår. För kurser som läses vid andra lärosäten bestämmer studierektorn för<br />
forskarutbildningen i miljövetenskap poängtalet som ska tillgodoräknas<br />
doktoranden. Kurserna är uppdelade i obligatoriska och valbara kurser.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
7(21)
Bilaga C<br />
Doktorsexamen<br />
Doktorsexamen består av en kursdel som omfattar 60 högskolepoäng. Som<br />
obligatoriska kurser i miljövetenskap räknas:<br />
Mångvetenskaplig metodologi, design och analys 7,5 högskolepoäng<br />
<strong>Forsknings</strong>design, metodik och vetenskapshistoria 7,5 högskolepoäng<br />
<br />
<br />
<br />
Avhandlingsuppsats i miljövetenskap 15 högskolepoäng<br />
För doktorander som undervisar och inte tidigare inhämtat likvärdiga<br />
pedagogiska kunskaper ingår en pedagogisk grundkurs om högst 7,5<br />
högskolepoäng som ges i samarbete med Högskolepedagogiska<br />
utvecklingsenheten vid Södertörns högskola.<br />
Introduktionskurs: Contemporary Research into the Baltic Sea Region and<br />
Eastern Europe, 7,5 högskolepoäng (obligatorisk kurs enbart för<br />
doktorander inom forskarskolan BEEGS)<br />
Kurser som ingår i doktorandens utbildning ska specificeras i den individuella<br />
studieplanen.<br />
Licentiatexamen<br />
Licentiatexamen består av en kursdel som omfattar 30 högskolepoäng. Som<br />
obligatoriska kurser i miljövetenskap räknas:<br />
Mångvetenskaplig metodologi, design och analys 7,5 högskolepoäng<br />
<br />
<br />
<strong>Forsknings</strong>design, metodik och vetenskapshistoria 7,5 högskolepoäng<br />
Introduktionskurs: Contemporary Research into the Baltic Sea Region and<br />
Eastern Europe, 7,5 högskolepoäng (obligatorisk kurs enbart för<br />
doktorander inom forskarskolan BEEGS)<br />
Kurser som ingår i licentiandens utbildning ska specificeras i den individuella<br />
studieplanen.<br />
5. Examenskrav<br />
För examen krävs att den forskarstuderande får betyget godkänd på dels de<br />
kurser som ingår och dels på doktorsavhandlingen/licentiatuppsatsen.<br />
Studierektorn för forskarutbildningen i miljövetenskap, med hjälp av<br />
huvudhandledaren, kontrollerar och godkänner att alla formella krav för<br />
avläggande av doktorsexamen respektive licentiatexamen är uppfyllda.<br />
Doktorsexamen<br />
Datum för disputation beslutas av fakultetsnämnden efter förslag från området<br />
miljövetenskapliga studier. Datum ska vara bestämt senast tre månader för<br />
disputation. Två disputationer får ej ske vid samma tid på Södertörns högskola.<br />
Avhandlingen tillkännages genom så kallad spikning senast tre terminsveckor före<br />
disputation. Före spikning ska avhandlingen godkännas av fakultetsnämnden,<br />
efter utlåtande av handledarkollegiet och förhandsgranskning av betygsnämnden.<br />
Spikning sker i Södertörns högskolas bibliotek samt elektroniskt i Digitala<br />
Vetenskapliga Arkivet (DiVA). Vid spikning ska aktuell doktorsavhandling finnas<br />
tillgänglig i högskolans bibliotek i 30 exemplar för att intresserade ska kunna<br />
granska avhandlingen. Doktoranden ansvarar för att avhandlingen sprids enligt<br />
Södertörns högskolas spridningslista.<br />
Doktorsavhandlingen ska försvaras muntligen vid en offentlig disputation som leds<br />
av en ordförande. Avhandlingens vetenskapliga kvalitet granskas både av en<br />
extern opponent som ansvarar för en utförlig muntlig utfrågning och av en<br />
betygsnämnd, som består av tre eller fem ledamöter med lägst docentkompetens<br />
eller motsvarande kompetens. Undantag kan, om särskilda skäl föreligger,<br />
medges för en av ledamöterna. Disputationens ordförande, opponent samt<br />
betygsnämnd utses av fakultetsnämnden efter förslag från området<br />
miljövetenskapliga studier. Senast fem veckor före disputation ska förslag till<br />
opponent, betygsnämnd och ordförande för disputationsakten vara<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
8(21)
Bilaga C<br />
fakultetsnämnden tillhanda. Flertalet av ledamöterna i betygsnämnden ska<br />
hämtas utanför den institution som respondenten tillhör. Minst en av ledamöterna<br />
i betygsnämnden ska utses från ett annat lärosäte. En jämn könsfördelning vid<br />
tillsättning av betygsnämndsledamöter samt opponent ska beaktas och<br />
eftersträvas och en ersättare i betygsnämnden ska alltid utses. Betygsnämnden<br />
ska ges möjlighet att förhandsgranska doktorsavhandlingen och ge sitt<br />
godkännande innan avhandlingen trycks. Betygsnämnden ska utse en ordförande<br />
inom sig. En doktorsavhandling bedöms med något av betygen underkänd eller<br />
godkänd vilket beslutas av betygsnämnden vid det sammanträde som följer direkt<br />
efter genomförd disputationsakt och hänsyn tas till såväl innehållet som det<br />
muntliga försvaret av avhandlingen. När opponentens utfrågning av respondenten<br />
är genomförd ger disputationens ordförande betygsnämnden och slutligen<br />
auditoriet möjligheten att ställa ytterligare frågor. Opponenten, huvudhandledare<br />
och biträdande handledare har rätt att vara närvarande vid sammanträdet med<br />
betygsnämnden och delta i överläggningarna men inte i beslutet. Betygsnämnden<br />
är beslutför när alla ledamöter är närvarande. En ledamot i betygsnämnden som<br />
vill reservera sig mot majoritetens beslut kan i protokollet eller annan<br />
beslutshandling, dock ej examensbeviset, låta anteckna avvikande mening.<br />
Betygsnämndsprotokollet (originalet) ska sändas in till fakultetsnämnden efter<br />
genomfört betygssammanträde.<br />
Licentiatexamen<br />
Licentiatuppsatsen presenteras muntligt vid ett offentligt seminarium som leds av<br />
en examinator. Styrelsen för det miljövetenskapliga området utser en<br />
professorskompetent examinator från ämnet samt en diskutantpanel bestående<br />
av en extern seminarieledare samt två diskutanter från ämnet. Diskutantpanelens<br />
uppgift består i att granska den framlagda licentiatuppsatsen och leda en<br />
konstruktiv diskussion under seminariet. Licentiatuppsatsen bedöms med betyget<br />
godkänd eller underkänd vilket beslutas av examinatorn.<br />
6. Övriga anvisningar<br />
För mer detaljerad information om t.ex. behörighet hänvisas till studierektorn för<br />
forskarutbildningen i miljövetenskap vid Södertörns högskola.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
9(21)
Bilaga C<br />
Kursplan<br />
Mångvetenskaplig metodologi, design och analys<br />
7.5 ECTS CREDITS<br />
Huvudområde/ämne:<br />
Ansvarig institution:<br />
Betygsalternativ på hel kurs:<br />
Utbildningsnivå:<br />
Kursnivå:<br />
Giltig fr.o.m:<br />
Miljövetenskap<br />
Institutionen för livsvetenskaper<br />
Underkänd/Godkänd<br />
Forskarutbildning<br />
1. Fastställande<br />
Kursplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Södertörns högskola<br />
xxxx-xx-xx enligt bestämmelserna i högskoleförordningen.<br />
2. Behörighetskrav<br />
Antagen till forskarutbildningsstudier.<br />
3. Lärandemål<br />
Studenten ska efter genomgången kurs kunna:<br />
Kunskap och förståelse.<br />
Lägga upp och genomföra ett mångdisciplinärt<br />
forskningsprojekt i enlighet med relevant, vetenskaplig<br />
metodik<br />
Självständigt söka efter den kunskap som krävs för att kunna<br />
genomföra ett mångvetenskapligt forskningsprojekt inom<br />
miljövetenskap.<br />
Färdighet och förmåga<br />
Producera en rapport tillsammans med de andra<br />
gruppmedlemmarna i enlighet med relevanta, vetenskapliga<br />
kriterier.<br />
Presentera rapportens innehåll muntligen enligt de krav som<br />
ställs vid vetenskapliga konferenser.<br />
Värderingsförmåga och förhållningssätt<br />
Reflektera över etiska aspekter i relation till det<br />
forskningsprojekt som bedrivits.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
10(21)
Bilaga C<br />
<br />
<br />
Strukturera ett forskningsprojekt på ett sådant sätt att alla<br />
gruppmedlemmar ges möjlighet att effektivt bidra till<br />
gemensamma resultat.<br />
Reflektera över vilka kunskapsbehov som uppenbarats såväl<br />
för individen som för projektgruppen etiska aspekter i relation<br />
till det forskningsprojekt som bedrivits.<br />
4. Innehåll, delkurser och examinationsmoment<br />
De flesta moderna miljöproblemen är mångfacetterade till sin natur.<br />
Ekologiska och samhälleliga system är som regel sammanbundna och<br />
interagerar med varandra på ofta komplicerade sätt. Därför utgår<br />
denna kurs från ett mångvetenskapligt perspektiv, och drar nytta av<br />
metodik och metod från såväl naturvetenskapliga traditioner som från<br />
motsvarande inom samhällsvetenskap och humaniora. Den<br />
gemensamma nämnaren är att de alla behövs för att skapa en bred<br />
förståelse för det specifika miljöproblemet. Frågor rörande skalnivå<br />
kommer vidare att diskuteras på ett inträngande sätt. Även om<br />
effekter ofta är lokala, mekanismerna som ger dessa effekter kan<br />
finnas på olika nivåer. På motsvarande sätt måste inte sällan<br />
regulativa åtgärder utgå från olika och interagerande skalnivåer.<br />
<br />
Mångvetenskaplig metodologi, design och analys, 7.5 ECTS<br />
Credits<br />
Betygsalternativ: Underkänd/Godkänd<br />
5. Undervisningens uppläggning<br />
Efter ett antal inledande föreläsningar och seminarier över hur<br />
skillnader mellan olika ämnesperspektiv kan överbryggas och därmed<br />
bidra till en rikare och bredare förståelse av de stora miljöfrågorna av<br />
idag, delas studentgruppen upp i mindre grupper bestående av 2-3<br />
personer. Varje sådan mindre grupp tilldelas en handledare från det<br />
lärarkollegium som ansvarar för kursen. Varje grupp väljer sedan, i<br />
samråd med handledaren, ut en specifik miljöfråga som ska studeras<br />
utifrån ett mångdisciplinärt, miljövetenskapligt perspektiv.<br />
Gruppmedlemmarna tar själva huvudansvaret för att arbetet – design,<br />
insamlande av data och analys - läggs upp och genomförs utifrån<br />
vedertagna vetenskapliga kriterier. Varje grupp ska sedan författa en<br />
gemensam rapport rörande den valda miljöfrågan som följer de<br />
kriterier och formalia som är gängse inom vetenskaplig publicering.<br />
Rapporten ska vara skriven på engelska, om det inte finns särskilda<br />
skäl som talar emot detta.<br />
Frånsett de inledande föreläsningarna, bedrivs all undervisning i<br />
projektform. Åtminstone ett möte mellan gruppmedlemmar och<br />
handledare ska hållas per vecka. En ordförande väljs vid dessa möten,<br />
och protokoll ska föras. Det justerade protokollet ska lämnas in till<br />
handledaren före nästföljande möte. Ytterligare möten, om gruppen<br />
anser att de behövs, planeras och genomförs av gruppen själv.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
11(21)
Bilaga C<br />
6. Examination<br />
Kursen examineras genom den skriftliga rapporten i kombination med<br />
den muntliga presentationen. Båda dessa delar tillmäts lika stor<br />
betydelse i betygssättningen.<br />
7. Litteratur<br />
Beslutas vid ämnet enligt där gällande ordning<br />
8. Begränsningar i rätten att tillgodoräkna kursen i examen<br />
Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med inom eller utom<br />
landet genomgången kurs, vars innehåll helt eller delvis<br />
överensstämmer med innehållet i kursen.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
12(21)
Bilaga C<br />
Kursplan<br />
<strong>Forsknings</strong>design, metodik och vetenskapshistoria<br />
7.5 ECTS Credits<br />
Huvudområde/ämne:<br />
Ansvarig institution:<br />
Betygsalternativ på hel kurs:<br />
Utbildningsnivå:<br />
Kursnivå:<br />
Giltig fr.o.m:<br />
Miljövetenskap<br />
Institutionen för livsvetenskaper<br />
Underkänd/Godkänd<br />
Forskarutbildning<br />
1. Fastställande<br />
Kursplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Södertörns högskola<br />
xxxx-xx-xx enligt bestämmelserna i högskoleförordningen.<br />
2. Behörighetskrav<br />
Antagen till forskarutbildningsstudier.<br />
3. Lärandemål<br />
Studenten ska efter genomgången kurs kunna:<br />
Kunskap och förståelse<br />
Redogöra för viktiga skillnader och likheter mellan centrala<br />
forskningsmetodologier.<br />
Redogöra för hur grundläggande antaganden inom<br />
dominerande vetenskapliga metodologier påverkar den typ av<br />
kunskap som kan erhållas inom respektive metodologi.<br />
Färdighet och förmåga<br />
Jämföra hur forskningsdesign lags upp i urval av vetenskapliga<br />
artiklar inom det miljövetenskapliga fältet.<br />
Analysera hur val av forskningsmetodologi kan ha påverkat de<br />
resultat som presenteras i urval av vetenskapliga texter.<br />
Värderingsförmåga och förhållningssätt<br />
Reflektera over hur olika metodologier innebär ett sökande<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
13(21)
Bilaga C<br />
efter olika slag av kunskap, och hur dessa olika kunskapstyper<br />
kan påverka centrala samhälleliga värden såsom demokrati,<br />
deliberation och hållbar utveckling.<br />
4. Innehåll, delkurser och examinationsmoment<br />
I den här kursen studeras dominerande forskningsmetodologier och<br />
hur de förhåller sig till exempelvis evidensbaserade studier,<br />
konstruktivism, hermeneutik och kritisk realism. Fokus läggs vid<br />
metodologi – olika syn på vilken typ av kunskap som är möjlig att<br />
uppnå och är användbar – snarare än på specifika forskningsmetoder.<br />
Det kommer att visas att det finns en utvecklingslinje från klassisk<br />
vetenskaplig metodologi till modern miljövetenskap, där rationalitet,<br />
logik och deduktiva resonemang står i förgrunden. Men det kommer<br />
också att visas att det även finns andra vägar till ökad kunskap, vägar<br />
som exempelvis kan bygga på hermeneutiska perspektiv där tolkning<br />
och förståelse utgör kärnan av analysen.<br />
<br />
<strong>Forsknings</strong>design, metodik och vetenskapshistoria, 7.5 ECTS<br />
Credits<br />
Betygsalternativ: Underkänd/Godkänd<br />
5. Undervisningens uppläggning<br />
Kursen bygger på diskussionsseminarier snarare än traditionella<br />
föreläsningar. Efter en eller ett mindre antal inledande föreläsningar<br />
om forskningsmetodologiska perspektiv, följer seminarier där<br />
klassiska verk lika väl som moderna texter och relevanta<br />
vetenskapliga artiklar diskuteras. Dessa seminarier hålls två gånger i<br />
veckan. Studenterna behöver förbereda skriftliga eller muntliga<br />
presentationer inför ett av dessa seminarier i veckan.<br />
6. Examination<br />
Kursen examineras genom hemuppgifter som görs inför kursens<br />
seminarier, I kombination med aktiv medverkan i dessa seminarier.<br />
7. Litteratur<br />
Beslutas vid ämnet enligt där gällande ordning<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
14(21)
Bilaga C<br />
8. Begränsningar i rätten att tillgodoräkna kursen i examen<br />
Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med inom eller utom<br />
landet genomgången kurs, vars innehåll helt eller delvis<br />
överensstämmer med innehållet i kursen.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
15(21)
Bilaga C<br />
Kursplan<br />
Avhandlingsuppsats i miljövetenskap<br />
15 ECTS CREDITS<br />
Huvudområde/ämne:<br />
Ansvarig institution:<br />
Betygsalternativ på hel kurs:<br />
Utbildningsnivå:<br />
Kursnivå:<br />
Giltig fr.o.m:<br />
Miljövetenskap<br />
Institutionen för livsvetenskaper<br />
Underkänd/Godkänd<br />
Forskarutbildning<br />
1. Fastställande<br />
Kursplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Södertörns högskola<br />
xxxx-xx-xx enligt bestämmelserna i högskoleförordningen.<br />
2. Behörighetskrav<br />
Antagen till forskarutbildningsstudier.<br />
3. Lärandemål<br />
Studenten ska efter genomgången kurs kunna:<br />
Kunskap och förståelse<br />
Ge en god överblick över forskningsläget inom det fält som<br />
valts ut för avhandlingsstudier<br />
Relatera det egna avhandlingsområdet till relevant<br />
forskningskontext, såväl empiriskt som teoretiskt och<br />
metodologiskt<br />
Färdighet och förmåga<br />
Självständigt designa och genomföra ett projekt som syftar till<br />
att beskriva centrala delar av det kommande<br />
avhandlingsarbetet<br />
Visa att det beskrivna avhandlingsarbetet är realistiskt och<br />
genomförbart<br />
Kritiskt granska de metodologiska och analytiska perspektiv<br />
som förväntas bli centrala i det kommande avhandlingsarbetet<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
16(21)
Bilaga C<br />
Värderingsförmåga och förhållningssätt<br />
Reflektera över potentiella etiska överväganden av relevans i<br />
det beskrivna projektet<br />
Reflektera över hur det valda ämnesområdet och de<br />
förväntade resultaten förhåller sig till en hållbar<br />
samhällsutveckling<br />
4. Innehåll, delkurser och examinationsmoment<br />
I denna kurs utarbetas en detaljerad synopsis över den<br />
forskarstuderandes avhandlingsprojekt. Stor vikt läggs vid<br />
identifiering av forskningsproblem, val av teori och metod samt design<br />
av analys. Inom ramarna för denna synopsis över avhandlingsarbetet<br />
ska en djupare genomgång av tidigare forskning inom det<br />
forskningsområde som avhandlingen skrivs genomföras. Vidare<br />
poängteras att avhandlingsprojektet måste designas på ett sådant sätt<br />
att det förefaller vara genomförbart inom givna ekonomiska och<br />
tidsmässiga ramar. I samråd med handledaren utformas denna<br />
synopsis på ett sådant sätt att den uppfyller relevanta vetenskapliga<br />
metodologiska kriterier och förväntas bidra till kunskapsutvecklingen<br />
inom området på ett betydande sätt.<br />
Arbetet ska utföras individuellt.<br />
<br />
Avhandlingsuppsats i miljövetenskap, 15 ECTS Credits<br />
Betygsalternativ: Underkänd/Godkänd<br />
5.<br />
Undervisningens uppläggning<br />
Undervisningen sker i form av individuell handledning, av den för<br />
doktoranden utsedde handledaren. Under kursens gång hålls ett<br />
halvtidsseminarium där doktoranderna redovisar sitt arbete för<br />
doktorandgruppen. Till detta seminarium ska opponent utses från de<br />
övriga kursdeltagarna. Kursen avslutas med muntlig och skriftlig<br />
presentation av genomförd synopsis. Även här ska opponent utses<br />
från den övriga studentgruppen.<br />
6. Examination<br />
Kursen examineras genom aktivt deltagande i de ingående<br />
seminarierna, samt genom den skriftliga och muntliga redovisningen<br />
vid kursens slut.<br />
7. Litteratur<br />
Beslutas vid ämnet enligt där gällande ordning<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
17(21)
Bilaga C<br />
8. Begränsningar i rätten att tillgodoräkna kursen i examen<br />
Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med inom eller utom<br />
landet genomgången kurs, vars innehåll helt eller delvis<br />
överensstämmer med innehållet i kursen.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
18(21)
Bilaga C<br />
Kursplan<br />
Contemporary Research into the Baltic Sea Region and Eastern<br />
Europe<br />
7,5 HP/ECTS credits<br />
Course code:<br />
Subject:<br />
Social sciences and humanities<br />
Academic school:<br />
CBEES/BEEGS<br />
Specific to the Programme: BEEGS<br />
Academic discipline:<br />
Social science and humanities<br />
Grades permitted:<br />
G (pass)<br />
Education cycle:<br />
PhD studies<br />
Course level:<br />
Introductory<br />
Valid from: Spring term 2009<br />
1. Validation<br />
2.<br />
Entry requirements<br />
Accepted to doctoral studies within the social sciences or humanities<br />
3. Learning outcomes<br />
On completion of the course, students have:<br />
Knowledge and understanding of the studies of the Baltic Sea Region<br />
and Eastern Europe in the field of social science and humanities, and<br />
certain insights in the habit of writing a doctoral thesis in this field.<br />
Skills and abilities to find relevant literature and to relate to the canon<br />
of the discipline.<br />
Ability to evaluate and critically reflect upon relevant scholarly<br />
research in the field of Baltic and East European studies.<br />
4. Course contents and examinations<br />
The course includes reading PhD theses and articles related to the<br />
course objective and discussing and evaluating them during seminars.<br />
Participants will write commentaries on each seminar/lecture and<br />
present them as a final document at the end of the course. Active<br />
participation in seminar discussions is required.<br />
5. Course design<br />
The course consists of a series of seminars/lectures, in which senior<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
19(21)
Bilaga C<br />
researchers present a dissertation or article. Students are to read and<br />
be prepared to discuss the reading; one student will function as<br />
discussant. The final seminar consists of an evaluation of the course’s<br />
contents, both in terms of scientific content and of the learning<br />
process.<br />
6. Course assessment/Student assessment<br />
Students actively participate in seminars, write course papers, keep a<br />
log-book of their learning process and critically analyse other students’<br />
theses.<br />
7. Course literature<br />
Bonnell, Victoria E. and Breslauer, George: Soviet and Post Soviet<br />
area studies. UCIAS Edited volume 3: The Politics of Knowledge: Area<br />
studies and the disciplines. Year 2003, article 4.<br />
31 p.<br />
Comissio, Ellen and Gutierres, Brad: Eastern Europe or Central<br />
Europe? Exploring a distinct regional identity. UCIAS Edited volume 3:<br />
The Politics of Knowledge: Area studies and the disciplines. Year 2002,<br />
article 7. 34 p.<br />
Readings for seminars<br />
Note: *available in Diva portal as Pdf.<br />
Gradskova, Yulia; Soviet people with female bodies. Doctoral thesis<br />
Stockholm University., 2007, particularly chap 1, chap,5, ch 7.1-2 and<br />
ch.8.<br />
Hillderdal, Charlotta: People in between. Ethnbicilty and material<br />
identity – a new approach to deconstructed concepts. Uppsal<br />
universitet, PhD thesis, 2009<br />
Höjdestrand, Tova, 2005. Needed by nobody: homelessness,<br />
humiliation, and humanness in post-socialist Russia. Stockholm:<br />
Department of Social Anthropology, Stockholm University (Stockholm:<br />
Akademitryck), 240 s.<br />
Needed by Nobody: Homelessness and Humanness in Post-socialist<br />
Russia. Paperback. Cornell University Press ISBN: 9780801475931<br />
ISBN-10: 0801475937<br />
Kõll. Anu-Mai: t.b.a<br />
Lindelöf. Karin S.: Om vi nu skall bli som Europa. Könsskapande och<br />
normalitet bland unga kvinnor i transitionens Polen. Makadam förlag,<br />
Stockholm 2006. English language article t.b.a.<br />
Lindvall, Daniel: The limits of the European vision in Bosnia and<br />
Herzegovina. PhD thesis , Stockholm university, 2009<br />
(Lundén, Thomas, 2004. On the boundary: about humans at the end<br />
of territory. Huddinge: Södertörns högskola, 232 s. (Swedish version:<br />
Över gränsen, Studentlitteratur, 2002. Partularly ch. 1,2 5.)<br />
Lundén. Thomas, The search for order in terrestrial space 7p. Draft<br />
2010<br />
Lundén, Thomas: Valga-Valka, Narva-Ivangorod.Estonia’s Divided<br />
Border Cities – Co-operation and Conflict Within and beyond the EU, in<br />
Janczak, J, forthcoming, 133-149<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
20(21)
Bilaga C<br />
Nordström, Anders: The interactive dynamics of regulation. Exploring<br />
the Council of Europe’s monitoring of Ukraine. Stockholm studies in<br />
politics, 125, Stockholm 2008. Particularly chapters 1 and 4<br />
Sandomirskaia, Irina”One Sixth of the World: Avant-garde Film, the<br />
Revolution of Vision, and the Colonization of the USSR Periphery<br />
during the 1920s (Towards a Postcolonial Deconstruction of the Soviet<br />
Hegemony”, In Kerstin OLOFSSON (ED)From Orientalism to<br />
Postcoloniality, Södertörn Research reports 2008:1, pp 8-31<br />
Sövik Margrete B.; Support, resistance and pragmatism. En<br />
examination of motivation in language policy in Kharkiv, Ukraine.<br />
Doctoral thesis , Stockholm University, 2007)<br />
Svensson, Jenny: The regulation of rule-following. Imitation and soft<br />
regulation in the European Union. Doctoral thesis in Business<br />
administration at Stockholm Univerity, 2009Södertörn doctoral<br />
dissertation 30 ISBN 978-91-89319, 978-91-7155-840-4, ISSN 1652-<br />
7399<br />
8. Restrictions on accreditation<br />
The course may not be accredited as part of a degree, if the contents<br />
are partly or wholly the same as a course previously taken in Sweden<br />
or elsewhere.<br />
9. Övrigt/Other stipulations<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
21(21)
Bilaga D<br />
Avtal
Bilaga E<br />
CV FÖR MÖJLIGA HANDLEDARE (ANGIVNA I TABELL 1)<br />
KARI LEHTILÄ (PROFESSOR)<br />
Födelsedatum: 610906<br />
Contact information<br />
Kari Lehtilä<br />
Dept. of Life Sciences, Södertörn University<br />
S-141 89 Huddinge, Sweden<br />
Tel. +46-8-608 4861<br />
E-mail kari.lehtila@sh.se<br />
Titles<br />
Professor in Ecology, Faculty of Natural Sciences, Södertörn University,<br />
19/6/2008.<br />
Docent in Plant Ecology, Faculty of Natural Sciences, Stockholm University,<br />
4/9/2002.<br />
Docent in Plant Ecology, specifically in plant population biology, Faculty of Natural<br />
Sciences, University of Oulu, Finland, 1/6/1999.<br />
Ph.D., University of Turku, Department of Biology, 26/5/1994.<br />
Current positions<br />
Professor of environmental sciences at Södertörn University from 1/10/2009.<br />
Previous positions<br />
Research assistant in the Department of Biology, University of Turku 1/5 -<br />
31/7/1983.<br />
Computer programmer in Turku University Central Hospital, several periods in<br />
1985-1987.<br />
Assistant in Department of Biology, University of Turku 1/7/1987 - 31/12/1987.<br />
Researcher in Developing project of the archipelago in University of Turku<br />
1/1/1988 - 31/1/1989 and 18/9 - 31/12/1989.<br />
Maj and Tor Nessling foundation, grant for the project ‘Carrying capacity of the<br />
archipelago’ 1/2 - 8/9/1989, and 6 months in 1990.<br />
Researcher in the study ‘Environmental Impact Assessment of bridge connection<br />
to archipelago’, 6 months in 1990.<br />
Researcher in the project funded by the Academy of Finland ‘Plant responses to<br />
herbivory’ 1/1/1991 - 31/10/1992.<br />
Researcher of the Archipelago Sea Biosphere Reserve of Man and Biosphere<br />
Program of UNESCO, funded by the Academy of Finland, 1/11/1992 - 31/12/1994.<br />
Researcher in the study ‘Decreasing pollution of fish culture in the Archipelago<br />
Sea’, 1/1 - 20/5/1995.
Bilaga E<br />
Postdoctoral researcher in the University of California at Davis. National Science<br />
Foundation grant to prof. Sharon Strauss, the University of California, and prof.<br />
Jeff Conner, the University of Illinois and Urbana-Champaign, 21/5/1995 -<br />
31/12/1996.<br />
Assistant Professor (forskarassistent) in Stockholm University, Department of<br />
Botany 1/1/1997 – 31/10/2001.<br />
Acting lecturer in Uppsala University, Deparment of Plant Ecology, Evolutionary<br />
Biology Centre 1/3 – 31/7/2001 (60 % duty).<br />
Associate professor (lektor) of ecology at Södertörn University 1/8/2001 –<br />
30/9/2009. Promotion to professor 19/6/2008.<br />
Supervision of PhD students<br />
Main supervisor for five doctoral students<br />
Kristina Holmén Bränn, Plant Ecology, Stockholm, Elin Boalt, Södertörn University,<br />
and Satu Ramula, Södertörn University have completed their studies; Martin<br />
Cravener and Tiina Vinter, Södertörn University, are current doctoral students.<br />
Assistant supervisor for two doctoral students<br />
(Anna Jakobsson, Plant Ecology, Stockholm, Mario Pineda-Krch, Theoretical<br />
Ecology, Lund, both completed their studies).<br />
Acting main supervisor of four Master theses at University of Turku. Supervisor for<br />
three Master students at Stockholm University and six Master students at<br />
Södertörn University. Supervisor of ca 50 Bachelor theses.<br />
Professional experience, incl. popular communication (selected)<br />
REFEREEING AND EVALUATION ACTIVITIES<br />
Opponent in eight doctoral theses (Johannes Järnemo, University of Lund; Elisa<br />
Mattila and Tanja Koskela, University of Jyväskylä; Sami Aikio, University of Oulu;<br />
David Tesar, University of Helsinki; Janne Henriksson, University of Turku; Geir<br />
Løe and Anna Bergsten, Uppsala University). Examinator in eight doctoral theses<br />
and in six licenciate theses.<br />
Referee in several ecological journals, including Evolution, Ecology, Evolutionary<br />
Ecology, Ecoscience, Oecologia, Oikos, Plant Ecology, International Journal of<br />
Vegetation Science, Ecography, Journal of Ecology, Nordic Journal of Botany,<br />
Biological Control, Acta Oecologica and African Journal of Ecology.<br />
INTERNATIONAL COLLABORATION<br />
Longer-time academic collaboration, partners: Maria Begoña Garcia, Instituto<br />
Pirenaico de Ecología, Zaragoza, Spain; Jeffrey Conner, University of Illinois at<br />
Urbana-Champaign and Michigan State University, USA; Erkki Haukioja, Jari<br />
Hänninen, Pekka Kaitaniemi and Ilppo Vuorinen, University of Turku, Finland;<br />
Roosa Leimu, University of Turku and Oxford University; Mario Pineda-Krch,<br />
University of Alberta, Canada; Sharon Strauss, University of California at Davis,<br />
USA; Kimmo Syrjänen, Finnish Environment Institute, Helsinki; Juha Tuomi,<br />
University of Oulu, Finland.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
2(61)
Bilaga E<br />
ACTIVITIES OUTSIDE UNIVERSITY<br />
Interviews in newspapers and Finnish television, and Finnish and Swedish radio<br />
concerning research activities. A board member in regional association for nature<br />
conservation of SW Finland and chairperson in Turku Association for Nature<br />
Conservation.<br />
EDUCATION<br />
M. Sc., University of Turku, Department of Biology, 7/9/1987.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
3(61)
Bilaga E<br />
HÅKAN OLSÉN (PROFESSOR)<br />
Contact information<br />
Håkan Olsén<br />
Dept. of Life Sciences, Södertörn University<br />
S-141 89 Huddinge, Sweden<br />
E-mail hakan.olsen@sh.se<br />
Titles<br />
Professor i Zoologi<br />
Previous positions<br />
Uppsala universitet 1977 – 2001 (Zoofysiologiska inst., Limnologiska inst., och<br />
innan jag flyttade till SH, Ekotoxikologiska avdelningen, EBC (Ingvar Brandt)).<br />
Docent i limnologi (mars 1995)<br />
Vistelse som post.doktor vid University of British Columbia, Vancouver, Kanada<br />
(1989-1990)<br />
Supervision of PhD students<br />
Handleder för närvarande, nov.2009, en doktorand Alia Jaensson (reg. 14 oktober<br />
2004 vid Uppsala univ.). Ämne: Ekotoxikologi. Arbetstitel: ”Pesticide reproduction<br />
disturbance in fish: The effects on pheromonal mediated behaviour and endocrine<br />
response”.<br />
Stefan Hallgren (disp. 26 maj 2009 vid Stockholms univ.). Ämne: Zoologi<br />
Arbetstitel: “Brain aromatase in the guppy, Poecilia reticulata – Distribution,<br />
control and role in behaviour”.<br />
Jens Carlsson (disp. 15 september 2000. Akvakulturinst. SLU). “Population<br />
genetic structure of brown trout in boreal ecosystems”.<br />
Rickard Bjerselius (disp. 19 december 1994. Uppsala univ.). “Responses of male<br />
crucian carp (Carassius carassius) and goldfish (Carassius auratus) to waterborne<br />
hormonal sex pheromones”.<br />
Svante Winberg (disp. 7 maj 1993. Uppsala univ.). ”Roles of brain monoamine<br />
neurotransmitters in salmonid fish behaviour”.<br />
Handledning<br />
Har handlett examensarbetare (20 p., master) inom zoofysiologi och ekotoxikologi<br />
vid Uppsala universitet och Institutionen för vattenbruk, Sveriges<br />
Lantbruksuniversitet.<br />
Har handlett tre examensarbetare (20 p., master) vid SH.<br />
Hade ansvaret för doktorandseminarier och inbjudan av föredragshållare vid<br />
Ekotoxikologiska avd., Uppsala univ. HT 1998-VT 2001.<br />
Formell utbildning inom pedagogik.<br />
Har genomgått en ettårig praktisk pedagogisk utbildning vid Lärarhögskolan,<br />
Uppsala universitet (1991-1992).<br />
Insatser som föreläsare och lärare på doktorandkurs<br />
Doktorandkurs i kemisk ekologi vid Lunds universitet (1998-10-28—11-01).<br />
Christer Brönmark och Lars Anders Hansson var kursansvariga.<br />
Föreläsare vid Toxikologiskt forum, Uppsala univ. och SLU (1998-01-22).<br />
Medförfattare till en bok för doktorander. Fish Chemoreception (Toshiaki J. Hara,<br />
editor). Chapman and Hall, London.<br />
Hade ansvaret för doktorandseminarier och inbjudan av föredragshållare vid<br />
Ekotoxikologiska avd., Uppsala univ. HT 1998-VT 2001.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
4(61)
Bilaga E<br />
Professional experience, incl. popular communication (selected)<br />
Nuvarande forskning<br />
Projekt 1 –Sexualferomoner hos fisk<br />
Inom detta projekt studerar vi betydelsen av luktsignaler vid reproduktionen hos<br />
fisk.<br />
Projekt 2 – Inverkan av bekämpningsmedel på öring- och laxhanars reproduktion.<br />
I detta projekt studerar Alia Jaensson olika pesticiders effekt på hanars förmåga<br />
att detektera honors feromoner.<br />
Projekt 3 – Effekter av endokrinstörande substanser på fiskars beteende och<br />
reproduktion.<br />
I nuvarande projekt använder Stefan Hallgren guppy som försöksfisk för att<br />
studera aromatas betydelse för hanars reproduktiva beteende. Stefan disputerade<br />
maj 2009. Projektet fortsätter i samarbete med forskare vid Södertörns högskola<br />
där vi skall titta på om effekter kan föras vidare till följande generationer<br />
(epigenetiska effekter). Även zebrafisk skall studeras.<br />
Projekt 4 – ”The story of crucian carp in Baltic Sea region - History and a possible<br />
future”<br />
Detta mångvetenskapliga projekt påbörjas 2010. Vi vill bl.a. med en kombination<br />
av genetiska metoder och historiska dokument ta reda på om de fiskar som<br />
fortfarande finns i gamla dammar i närheten herresäten kan spåras till någon<br />
svensk ”urruda” eller till något bestånd längre söderut.<br />
BEDÖMNING AV ANDRAS ARBETEN<br />
Opponent på doktorsavhandling (Maria Jönsson, 2004-01-24; Ekotoxikologiska<br />
avd., Uppsala univ.)<br />
Har suttit med i ett antal betygskommitter för doktors- och licentiatsavhandlingar<br />
(7 respektive 2)<br />
Har anlitats som extern expert för granskning av och utlåtande över en ansökan<br />
om personlig professur (Tromsö univ.)<br />
Anlitas årligen av Norska Forskningrådet för expertgranskning av ansökan om<br />
forskningsanslag.<br />
Har anlitats av National Research Council of Canada, Natural Environment<br />
Research Council (NERC), UK och Skogs och Jordbrukets Forskningråd och Formas<br />
för expertgranskning av ansökan om forskningsanslag.<br />
Anlitas som “referee” för Animal Behaviour, Behavior, Behavioral Ecology and<br />
Sociobiology, General and Comparative Endocrinology, Reviews in Fish Biology<br />
and Fisheries, Aquatic Living Resources, Journal of Fish Biology, Proceedings of<br />
the Royal Society, London.<br />
SAMVERKAN MED OMGIVANDE SAMHÄLLET<br />
Är som godkänd föreståndare för fiskhållning och arbete med fisk (både forskning<br />
och undervisning) vid Södertörns högskola kontaktperson gentemot<br />
Jordbruksverket, Centrala Försöksdjursnämnden/Djurskyddsmyndigheten och<br />
Fiskeriverket.<br />
Har varit medlem i en grupp av fyra forskare som arbetat med ett utlåtande över<br />
en regeringsremiss avseende akvakulturens framtid i Sverige (november 2000).<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
5(61)
Bilaga E<br />
Föredrag vid Statens Naturvårdsverk om beteendestudiers möjlighet till och<br />
betydelse för att påvisa störningar av xenobiotika hos fisk (2002-01-25).<br />
Arbetade som forskare och lärare vid Älvdalens Utbildningscentrum finansierat av<br />
EU för utredning av Siljans möjliga framtid som sportfiskesjö och för annan turism<br />
(1 January - 9 April 2000). Vi letade fram både gamla data och data från nyligen<br />
gjorda undersökningar för att få ett någolunda grepp över Siljans historiska<br />
utveckling och nuvarande status när det gäller biologi och kemi. Detta<br />
utmynnade i en skrift med kemiska –biologiska data och presentation av åtgärder<br />
för att förbättra miljön för olika fiskarter och för Siljans storöring i synnerhet.<br />
(Bruks, A., Carlstein, M. & Olsén, H. ‘Limnologisk förstudie för Siljan’, 100 sidor).<br />
Arbetade inom ett projekt avseende toxikologiska testsystem för akvatiska<br />
organismer finansierat av Naturvårdsverket (1977-07-01 – 1982-06-30).<br />
Föredrag vid upptacktsmöte i Huddinge kommun angående Läkemedel i Miljön<br />
(2005-10-12).<br />
Intervjuer och artiklar i Mora Tidning om min forskning vid SH (juni 2004)<br />
Föredrag inom Samtidsakademien på Södertörns högskola med titeln ”Darwins<br />
fiskar”. Spelades in av Utbildningsradion (UR) (2009-12-02) för att visas i<br />
Kunskapskanalen i början av år 2010.<br />
FRAMSTÄLLNING AV LÄROMEDEL<br />
Fiskbeteendelaboration inom zoofysiologi.<br />
Fiskdissektionskompendium för grundkurser.<br />
Videolab. med guldfiskbeteende och effekter av estrogener<br />
”Measuring behaviour” Kompendium för masterstudenter.<br />
Olika protokoll för kombinationsutbildning för fågelstudier, håvning av<br />
vattenorganismer mm.<br />
”Effects of pesticides and other pollutants on olfactory mediated behaviors in fish<br />
and crustacean. Kapitel i boken “Chemical communication in Crustacean” (eds. T.<br />
Breithaupt & M. Thiel). Springer Verlag, NY. Kommer ut i början av 2010. Boken<br />
skall kunna läsas av studenter från grundnivå och uppåt.<br />
SAMARBETSPROJEKT<br />
Samarbetat i omgångar med Prof. Torbjörn Järvi, Sötvattenslaboratoriet,<br />
Fiskeriverket, Drottningholm. Nuvarande samarbetsprojekt är finansierat av<br />
Formas (Formasprojekt # 3 nedan).<br />
Har för närvarande samarbete med Prof. Norman Stacey, University of Alberta,<br />
Edmonton, Canada, inom projekt finansierat av Carl Tryggers stiftelse och Formas<br />
(Formasprojekt # 2 nedan)<br />
Samarbetar med Dr. Alex ”Sandy” Scott, CEFAS, UK, inom projekt finansierat av<br />
Formas (Formasprojekt # 2, nedan)<br />
Har i omgångar samarbetat med<br />
Dr. Philippe Saglio, Laboratorie dÈcolgie Aquatique, INRA, Rennes, France<br />
Dr. Andrew Moore, CEFAS, Lowestoft, UK.<br />
Dr. Ian Mayer, Zoologiska inst., Stockholms univ. och Bergen universitet, Norge.<br />
Prof. Hans Lundqvist och Dr. Jan Nilsson, Institutionen för Akvakultur, Sveriges<br />
Lantbruksuniversitet, Umeå.<br />
Doc. Erik Petersson, Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm, och EBC, Uppsala<br />
univ.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
6(61)
Bilaga E<br />
Prof. Ole Stabell, Tromsø university och Agder University College, Kristiansand,<br />
Norge.<br />
Dr. Jan Örberg, Ekotoxikologiska avdelningen, Uppsala universitet.<br />
ÖVRIGA VETENSKAPLIGA MERITER<br />
Deltagit i 24 internationella och fyra nationella konferenser.<br />
Inbjuden till att hålla föredrag vid NATO Workshop "Fish Pheromones: Their<br />
Origins and Modes of Action", Universidade Do Algarve, Faro, Portugal, 22-24 May<br />
1995. (B76)<br />
Inbjuden till the Department of Fisheries and Wildlife, University of Minnesota, St.<br />
Paul, Minnesota, USA, för projektsamarbete och föredrag, Prof. Peter Sorensen,<br />
19 October - 10 November 1995.<br />
Inbjuden till Laboratoire d’Écologie Aquatique, INRA, Rennes, France, för<br />
projektsamarbete, Dr. Philippe Saglio, under fyra veckor per år 1998-2000 (B77)<br />
Inbjuden till att medverka och hålla föredrag vid workshop “MHC and Behaviour”.<br />
Kiel University, Kiel, 13-14 July 1996. (B78)<br />
Inbjuden till att hålla föredrag vid Konrad Lorenz Institute of Animal Behaviour,<br />
Wien. April 2004. (B79)<br />
Medlem i organisationskommitté för ‘VIII International Symposium on Fish<br />
Physiology’ at Uppsala University, 15-18 August 1998. (B90)<br />
Inbjuden till att hålla föredrag vid Univ. of Sakatchewan, Saskatoon, Canada,<br />
Uppsala universitet, Karlstads tuniversitet, Lunds universitet, Sveriges<br />
Lantbruksuniversitet i Umeå, Fiskeriverket i Drottningholm.<br />
GRANTS<br />
Som huvudman (projektansvarig):<br />
Carl Tryggers Stiftelse: tot 300 000 kr år 2001-2002 (förlängt till och med år<br />
2007).<br />
SJFR (Skogs och Jordbrukets <strong>Forsknings</strong>råd): 643 000 kr, år 2000<br />
Formas-projekt # 1: 25 000 kr, år 2001<br />
Formas-projekt # 2: 170 000 och 189 000 kr, 2004 respektive 2005<br />
Formas-projekt # 3: 228 000 kr år 2002, 273 000 kr år 2003, 104 000 kr år<br />
2004. Förlängd disposition tom 2007-12-31.<br />
Formas-projekt #4: 2007-2009<br />
Östersjöstiftelsen projekt # 1: 540 000 kr / år, 2003-2006; 2007- 2009.<br />
Östersjöstiftelsen projekt # 2: 1 500 000 kr/år, 2010-2012.<br />
Som huvudman i tidigare projekt:<br />
Riksbankens Jubileumsfond, 1 januari 1986 - 31 januari 1991.<br />
Skogs och Jordbrukets <strong>Forsknings</strong>råd (SJFR), 1 juli 1992 - 28 februari 2001.<br />
SJFR och Carl Tryggers Stiftelse till gästforskare, 1 augusti 1996 - 31 december<br />
1997.<br />
SJFR till gästforskarvistelse vid Laboratoire d’Ecotoxicologie, INRA, Rennes,<br />
Franrike (fyra veckor per år 1998-2000).<br />
Finansiellt stöd i omgångar från Carl Tryggers Stiftelse och Magnus Bergwalls<br />
Stiftelse.<br />
Post-doktorsstipendium från SJFR för vistelse vid the Department of Zoology, The<br />
University of British Columbia, Vancouver, Canada, 27 juni 1989 - 25 juni 1990.<br />
Inom projektet "Toxicity tests with fish - Sublethal effects of heavy metals and<br />
surfactant" vid Zoofysiologiska inst., Uppsala univ. (1 juli 1977 - 30 juni1982)<br />
finansierat av Statens Naturvårdsverk (SNV). Doc. Lars B. Höglund var<br />
huvudman för projektet.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
7(61)
Bilaga E<br />
INGER PORSCH HÄLLSTRÖM (PROFESSOR)<br />
Födelsedatum: 531219<br />
Contact information<br />
Inger Elisabeth Porsch Hällström<br />
Dept. of Life Sciences, Södertörn University<br />
S-141 89 Huddinge, Sweden<br />
Tel: 46-8-585 88 702<br />
Email inger.porsch-hallstrom@sh.se<br />
Titles<br />
Professor in Molecular Toxicology, Södertörns Högskola. 2001<br />
Associate Professor (docent) in Molecular Toxicology, Karolinska Institute. 1992<br />
PhD (Fil Dr) in Toxicological Genetics, Stockholm University. Thesis: Cytochrome P-<br />
450 in Drosophila melanogaster: activity,genetic variation and<br />
regulation.(Supervisor prof C Ramel, 1984-05-29). 1984<br />
Current positions<br />
Professor, Södertörns Högskola. Position includes 50% research. 2001-present<br />
Previous positions<br />
1974-1975 Technician, Dept. of Radiation Biology, University of Stockholm.<br />
1976-1977 Lecturer, Dept. of Genetics, University of Stockholm.<br />
1978-1984 Ph. D. student, Dept. of Toxicological Genetics, University of<br />
Stockholm.<br />
1984-1985 Postdoctorial Fellow, Dept. of Toxicological Genetics, University of<br />
Stockholm.<br />
1985-1986 Postdoctorial Fellow, Dept. of Medical Nutrition, Karolinska<br />
Institute, Stockholm.<br />
1987-1991 Postdoctorial Fellow, Dept. of Toxicological Genetics, University of<br />
Stockholm,<br />
1992-1996 Associate professor, Dept. of Medical Nutrition, Karolinska<br />
Institute, Stockholm.<br />
1996-2000 Associate Professor, Södertörns Högskola<br />
Supervision of PhD students<br />
Main supervisor<br />
DeZhong Liao, Ph D Dissertation 1996<br />
Lena Ohlson, Ph D Dissertation 2004<br />
Lena Koroxenidou, Dissertation (Licentiate thesis) 2004, remained registered for Ph<br />
D and has restarted to finish her PhD thesis.<br />
Nasim Reyhanian, reg 2010-01-01<br />
Kristina Volkova, to be registered spring 2010<br />
TEACHING<br />
I have experience in teaching, and being course responsible for courses at all<br />
levels of graduate studies as well as postgraduate courses in biochemistry,<br />
toxicology, genetics, nutrition, molecular and cell biology. Main topics for courses<br />
on Master and PhD level have been carcinogenesis and genetic toxicology. I have<br />
taken part and been courseresponsible for in the education of teachers. I have<br />
lectured between 10 and 50% of my working time from 1987 to present.<br />
I have supervised several Diploma and three PhD students, and are presently<br />
main supervisor of three PhD students.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
8(61)
Bilaga E<br />
I have taken part in several pedagogic courses and seminars as well as leadership<br />
educations, including 2 years training for high academic leaders held by the<br />
Swedish Education Department. I have taken active part in the development of<br />
three Master (4 year) programs at Södertörn University, leading the groups<br />
working with the curriculum of the programs. I have developed the courses<br />
Molecular Biology of the Genome (6 weeks), Molecular biology for Chemists (10<br />
weeks), Environmental Toxicology and Chemistry (5 weeks) and Molecular<br />
Carcinogenesis (10 weeks), completely renewed the 10 weeks course in Medical<br />
Biochemistry (Nutrition program, Karolinska Institute) and developed a PhD<br />
course on carcinogenesis.<br />
Professional experience, incl. popular communication (selected)<br />
ASSIGNMENTS<br />
1987-1996 Member of the Committee for Basic Education, the Faculty Committee<br />
and the Safety Committee at the Department of Medical Nutrition, Karolinska<br />
Institute. Responsible for the safe handling of toxic and carcinogenic chemicals at<br />
the institution.<br />
1996-1999 Vice dean of the initial faculty common for humanities, social and<br />
natural sciences at Södertörns Högskola. I was, as member of the Academy Leader<br />
Committee (the Rector, the Vice Rector and the Deans). one of the main<br />
responsible persons for building up Södertörn University College. I have been vice<br />
Chairman of the board for planning and coordination of education, member of the<br />
safety committee, the committee for equal rights between men and women, the<br />
Locality planning group, the Library development group Responsible for planning and<br />
development of teaching and research in Natural Sciences, staff recruitment and<br />
locality planning.<br />
2000-2003 Dean, Faculty of Life Sciences, Södertörns högskola.<br />
1998-2009 Head of Docent- and Search Committees, Fac of Life Sciences.<br />
2009 Member of the board of the Research School in molecular biology and<br />
genetics, Fac. of Life Sciences.<br />
INTERNATIONAL RESEARCH VISITS:<br />
Department of Biochemistry, University of Leiden, 801005-801012.<br />
Department of Pathology, University of Toronto, Canada, 890401-890410<br />
Inst. f. Krebstforschnung, University of Vienna, 930511-930516<br />
ORGANISER OF INTERNATIONAL SCIENTIFIC MEETINGS:<br />
Scientific and Local Organizing Committy, 4th International Conference on<br />
Environmental Mutagens, Stockholm, Sweden, 1986.<br />
Scientific and Local Organizing Committy (main responsible), Second International<br />
Symposium on Hormonal Carcinogenesis, Stockholm, 1994.<br />
Executive Board, Scientific Organizing Committy (main responsible), Fifth<br />
European Meeting on Experimental Hepatocarcinogenesis, NOVUM, KI, Huddinge<br />
1996.<br />
SCIENTIFIC MEETINGS, INVITED LECTURE:<br />
12th Conference of the European Environmental Mutagen Society, Finland 1982<br />
4th International Conference on Environmental Mutagens, Sweden 1986.<br />
Modulating Factors in Multistage Chemical Carcinogenesis, Italy 1989<br />
Third European Meeting on Experimental Hepatocarcinogenesis, Hungary1990<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
9(61)
Bilaga E<br />
Second International Symposium on Hormonal Carcinogenesis, Sweden 1994<br />
Fifth European Meeting on Experimental Hepatocarcinogenesis, Sweden1996<br />
Sixth European Meeting on Experimental Hepatocarcinogenesis, Austria 1999<br />
SCIENTIFIC MEETINGS, POSTER PRESENTATION<br />
9th Conference of the European Environmental Mutagen Society, Ireland 1979<br />
Biochemistry, Biophysics and Regulation of Cytochrome P-450, Sweden 1980<br />
11th Conference of the European Environmental Mutagen Society, Hungary1981<br />
5th International Conference on cytochrome P-450, Finland 1982<br />
Extrahepatic Drug Metabolism and Chemical Carcinogenesis, Sweden 1983.<br />
European Meeting on Experimental Hepatocarcinogenesis, Belgium 1987<br />
First International Symposium on Hormonal Carcinogenesis, Mexico 1991<br />
Modulating Factors in Multistage Chemical Carcinogenesis, Italy 1991<br />
Eighty-third Annual Meeting of the American Association of Cancer Research, USA<br />
1992<br />
Keystone Symposium on Transcription-regulation and factors, USA 1993<br />
Fourth European Meeting on Hepatocarcinogenesis, Germany 1993<br />
7 th International Congress on Liver Development, Gene Regulation and Disease,<br />
France 1995<br />
AACR conference on Cell signalling and Cancer, Australia 1997<br />
8 th International Congress on Liver Development, Gene Regulation and Disease, Italy<br />
1999<br />
Sixth European Meeting on Hepatocarcinogenesis, Austria 2000<br />
SCIENTIFIC PUBLICATIONS<br />
Original articles, peer revieved: 39<br />
Book chapters, reviews and meeting reports: 14<br />
Manuscripts 2<br />
MEMBERSHIP:<br />
Swedish Biochemistry Society<br />
European Association for Cancer Research<br />
American Association for Cancer Research<br />
Swedish Endocrine Society<br />
SCIENTIFIC COLLABORATORS<br />
Prof A Blanck, Karolinska Institute/Huddinge University Hospital<br />
Prof Ulf Rannug, University of Stockholm<br />
Prof Ralf Morgenstern, University of Stockholm, Karolinska Institute<br />
Prof Roland Grafström, Karolinska Institute<br />
Prof Lennar Eriksson, Karolinska Institute<br />
Prof A Rane, Uppsala University<br />
Prof Jan Rydström Gothenburg University<br />
Prof Joseph DePierre, Stockholm University<br />
Ph D Christina Branting, Karolinska Institute<br />
Prof Agneta Mode, Karolinska Institute<br />
Prof Kleantis Xanthopoulos, Karolinska Institute<br />
Prof Lars Ährlund-Richter, Karolinska Institute<br />
Prof John Meerman, Leiden, The Netherlands<br />
Prof Rolf Schulte-Hermann, Vienna,Austria<br />
Prof Per-Erik Olsson, Örebro University<br />
Prof Håkan Olsén, Södertörns Högskola<br />
PhD Giselbert Hauptmann, Södertörns Högskola<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
10(61)
Bilaga E<br />
Assoc. Prof Mats Grahn, Södertörns Högskola<br />
PhD Tomas Bollner, Södertörns Högskola<br />
EDUCATION<br />
1976. Bachelor of Science (Fil kand) in Chemistry and Biology, Stockholm<br />
University<br />
Grants<br />
Awarded Research Foundings:<br />
1980-1983 National Council for Planning and Coordination of Research<br />
(<strong>Forsknings</strong>rådsnämnden): Project Cytochrome P-450 in<br />
Drosophila melanogaster (I. Hällström, C. Ramel)<br />
1985-1988 Working Protection Board (Arbetarskyddstyrelsen): Project<br />
Effects of oxidative stress on somatic and germinal mutations in<br />
Drosophila (I. Hällström, C. Ramel).<br />
1986-1990 Faculty position (research associate) in Toxicology , University of<br />
Stockholm (research performed at dept. of Medical Nutrition,<br />
Karolinska Institute)<br />
1987-1990 National Institute of Health, USA: Project Hormonal regulation of<br />
rat liver carcinogenesis (J-Å Gustafsson, A. Blanck, I. Porsch<br />
Hällström).<br />
1990-2001 Swedish Cancer Society (Cancerfonden): Project Hormone<br />
regulated rat liver cancer - a system to study molecular<br />
mechanisms involved in the carcinogenesis processen (I. Porsch<br />
Hällström, A. Blanck).<br />
1992-1996 Swedish Cancer Society: Research associate position<br />
(Cancerforskartjänst).<br />
1992-1995 National Institute of Health, USA: Project Hormonal regulation of<br />
rat liver carcinogenesis (A. Blanck, I. Porsch Hällström).<br />
2009-2011 Swedish Baltic Sea Foundation Endocrine disruption in fish Risk<br />
identification, development of biomarkers and asessment of risk<br />
levels in the Baltic sea. (I Porsch Hällström).<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
11(61)
Bilaga E<br />
PER WRAMNER (PROFESSOR)<br />
Födelsedatum: 430817<br />
Contact information<br />
Per Wramner<br />
Dept. of Life Sciences, Södertörn University<br />
S-141 89 Huddinge, Sweden<br />
Tel +46 8 608 4167<br />
Cell 0702 604708<br />
E-mail per.wramner@sh.se<br />
Titles<br />
Professor i tillämpad miljövetenskap<br />
Kompetensförklarad av sakkunniga till professur i miljöteknik vid Chalmers<br />
Tekniska Högskola 1982<br />
Fil. dr. 1973 vid Göteborgs universitet (naturgeografi)<br />
Fil. lic. 1969 vid Göteborgs universitet (geografi)<br />
Current positions<br />
Sedan 2001: Professor i tillämpad miljövetenskap vid Södertörns högskola<br />
-Ledamot i Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien sedan 1993.<br />
Previous positions<br />
1964-68: Amanuens och timlärare vid Göteborgs universitets geografiska<br />
institution<br />
1968-71: Naturvårdsintendent vid Länsstyrelsen i Skaraborgs län<br />
1971-74: Universitetslektor i miljövård vid Göteborgs universitet<br />
1974-78: Naturvårdsdirektör vid Länsstyrelsen i Skaraborgs län<br />
1978-79: Statssekreterare vid Jordbruksdepartementet<br />
1980-82: Statssekreterare vid Bostadsdepartementet<br />
1983-89: Professor i miljövetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet<br />
1989-98: Generaldirektör för Fiskeriverket<br />
1998-01: Generaldirektör i Jordbruksdepartementet<br />
Supervision of PhD students<br />
Åsa Forss, doktorand i kulturgeografi.<br />
Professional experience, incl. popular communication (selected)<br />
-Ordförande, särskild utredare, ledamot eller sakkunnig i ca 20 statliga<br />
utredningar inom områdena areella näringar, miljö och energi. De flesta har<br />
berört jordbruket.<br />
-Ett flertal utredningsuppdrag åt FAO, UNEP, UNIDO m.fl. FN-organ.<br />
-Ett flertal utredningsuppdrag åt Sida.<br />
Education<br />
Fil. kand. 1964 och fil. mag. 1967 vid Göteborgs universitet (geografi, biologi och<br />
oceanografi)<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
12(61)
Bilaga E<br />
ELINOR ANDRÉN (DOCENT)<br />
Contact information<br />
Elinor Andrén<br />
Dept. of Life Sciences, Södertörn University<br />
S-141 89 Huddinge, Sweden<br />
E-mail elinor.andren@sh.se<br />
Titles<br />
Docent i naturgeografi vid Södertörns högskola december 2008.<br />
Filosofie doktor 1999 i Allmän och historisk geologi vid Institutionen för geologi<br />
och geokemi, Stockholms universitet. Avhandlingstitel: Holocene environmental<br />
changes recorded by diatom stratigraphy in the southern Baltic Sea.<br />
Current position<br />
Lektor i naturgeografi, Institutionen för livsvetenskaper, Södertörns högskola.<br />
Tillsvidare anställning från april 2004.<br />
Programansvarig för geografi Södertörns högskola 2009-<br />
Ledamot i programstyrelsen för Miljö och utvecklingsprogrammet, Södertörns<br />
högskola, 2006-2010<br />
Previous positions<br />
Forskarassistent i Kvartärgeologi, Institutionen för geovetenskaper, Uppsala<br />
universitet, 2000-2004.<br />
Forskare, stipendium, Institutionen för geologi och geokemi, Stockholms<br />
universitet 2000.<br />
Doktorandtjänst Institutionen för geologi och geokemi, Stockholms universitet<br />
1993-1999.<br />
Supervision of PhD students<br />
Är sedan 2002 biträdande handledare för doktoranden Lina Ljungfeldt, tidigare<br />
verksam vid Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet. Hon avbröt<br />
sina doktorandstudier utan examen 2008 efter en sjukdomsdiagnos.<br />
Professional experience, incl. popular communication (selected)<br />
FÖRTROENDEUPPDRAG<br />
Suppleant i institutionsstyrelsen på Institutionen för geovetenskaper, Uppsala<br />
universitet, 2001-2004<br />
Ledamot i institutionsstyrelsen på Institutionen för livsvetenskaper, Södertörns<br />
högskola, 2004-2006<br />
Uppdrag att ansvara för studenternas skriftliga färdighetsträning på Institutionen<br />
för livsvetenskaper, Södertörns högskola 2007-2008<br />
FORSKNINGSPOLITISKT UPPDRAG<br />
Ledamot i IODP-kommittén (Integrated Ocean Drilling Program) på<br />
Vetenskapsrådet 2004-2006<br />
BETYGSNÄMNDSLEDAMOT<br />
Emma Sellén, Stockholms universitet 27 november 2009<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
13(61)
Bilaga E<br />
Christina E. Jonsson, Stockholms universitet, 2 oktober 2009<br />
Matilda Norberg, Umeå universitet, 24 april 2009<br />
Edvard Englund, Uppsala universitet, 12 juni 2008<br />
INTERNATIONELLA VETENSKAPLIGA AKTIVITETER<br />
Partner och kontraktsinnehavare i EU-projektet MOLTEN (Monitoring long-term<br />
trends in eutrophication and nutrients in the coastal zone) med deltagare från<br />
Danmark, Finland, Storbritannien och Holland, 2001-2004.<br />
Koordinerat det internationella forskningsprojektet DEFINE (Defining reference<br />
conditions for coastal areas in the Baltic Sea for the Water Framework Directive)<br />
finansierat av Nordiska ministerrådet med deltagare från Finland, Estland,<br />
Lettland, Danmark och Norge, 2004-2006.<br />
Som referee granskat 15 artiklar och ett bokkapitel mellan 2000-2009 för<br />
tidskrifterna Baltica, Boreas, Estuaries and Coasts, Hydrobiologia, Journal of<br />
Paleolimnology, The Holocene, Quaternary International, Proceedings of<br />
International symposium for Diatom Research samt ett kapitel i boken The<br />
Diatoms - Application for the Environmental and Earth Sciences.<br />
Medlem i Scientific board, Baltic Sea Science Congress, Helsingfors 2003 och<br />
Rostock 2007.<br />
Extern granskare av doktorsavhandling vid University of Turku, Finland, 2010.<br />
INBJUDEN FÖREDRAGSHÅLLARE<br />
Föredrag Institutionen för geovetenskaper, Uppsala universitet, 1999<br />
Föredrag Geologiska institutionen Lunds universitet, 1999<br />
Föredrag System ekologiska institutionen, Stockholms universitet, 2003<br />
Föredrag Geologiska institutionen Lunds universitet, 2007<br />
SAMVERKAN MED DET OMGIVANDE SAMHÄLLET<br />
Geologinsdag, poster, föreläsning och utställning för allmänheten, Institutionen för<br />
geovetenskaper, Uppsala universitet, 2002, 2003.<br />
Intervju för rekryteringsannons Uppsala universitet. Publicerad i Metro och<br />
Stockholm tunnelbana, Mars-April 2003.<br />
Folkuniversitetet, öppen föreläsning, Södertörns högskola, ”Döda bottnar inget<br />
nytt”, Oktober 2004.<br />
SVT Kunskapskanalen, Vetenskapslandet, sändes 16 Mars, 2005, ”Alger avslöjar<br />
hur Östersjön mår”, kan även ses på<br />
http://www.forskning.se/servlet/GetDoc?meta_id=86011<br />
Folkuniversitetet, öppen föreläsning, Södertörns högskola, ”Ytterligare en<br />
pusselbit i klimatfrågan – en reseberättelse från Kamtjatka”, november 2005.<br />
Naturvårdsverket Stockholm, föredrag med titeln “Defining reference conditions<br />
for coastal areas in the Baltic Sea for the Water Framework Directive”, 2005<br />
Gästföreläsning för SSAG (Svenska sällskapet för antropologi och geografi),<br />
”Kamtjatka - ett eldorado för forskning och äventyrsturism”, februari 2006.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
14(61)
Bilaga E<br />
<strong>Forsknings</strong>presentation för Unga forskare, Södertörns högskola 13 mars 2007<br />
<strong>Forsknings</strong>presentation Öppet hus, Södertörns högskola 14 mars 2007<br />
Intervju för forskningspresentation Södertörns högskolas hemsida, juni 2007<br />
Intervju för forskningspresentation i Teknik och vetenskap, augusti 2007<br />
Inbjuden till Fria gymnasieskolan i Haninge för att hålla en forskningspresentation<br />
om Östersjöns miljö, maj 2008<br />
EDUCATION<br />
Magisterexamen 1992 i Kvartärgeologi, Kvartärgeologiska institutionen,<br />
Stockholms universitet.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
15(61)
Bilaga E<br />
MAGNUS BOSTRÖM (DOCENT)<br />
Contact information<br />
Magnus Boström<br />
Dept. of Life Sciences, Södertörn University<br />
S-141 89 Huddinge, Sweden<br />
E-mail magnus.bostrom@sh.se<br />
Titles<br />
Associate Professor, Sociology, Stockholm University, 2005 06 13<br />
Ph D in Sociology, Stockholm University, 2001 04 18 (title of diss: Miljörörelsens<br />
mångfald, Supervisor: Göran Ahrne)<br />
Current position<br />
Lecturer in environmental science, School Life Sciences, Södertörn University<br />
College, From May 2007<br />
Previous positions<br />
SCORE (Stockholm Centre for Organizational Research), Stockholm<br />
University/Stockholm School of Economics, 1997 09 01 – 2007 10 31<br />
Research Assistant, 2001 01 01 – 2001 03 31<br />
Research Fellow, 2001 04 01 – 2007 10 31<br />
Research Leader, 2006 04 01 – 2007 10 31<br />
Supervision of PhD students<br />
Main supervisor<br />
Natasja Börjeson in the project Chemicals in textiles, Södertörn University and<br />
Linköping University (Tema Vatten), from April 2009<br />
Co-supervisor<br />
Lars Friberg, Research Fellow at Chair of International Politics<br />
Potsdam University, Berlin, from December 2008<br />
Professional experience, incl. popular communication (selected)<br />
FORSKNINGSPROJEKT<br />
”Kemikalier och textilier: hantering av miljö- och hälsorisker hos varor med<br />
komplicerade produktkedjor” (ÖSS 2009-2011, Magnus Boström project leader)<br />
“Environmental Risk Governance of the Baltic Sea” (Bonus and ÖSS, 2009-2011,<br />
Michael Gilek project leader)<br />
”Kemikalier i textilier: hantering av miljö- och hälsorisker hos varor med<br />
komplicerade produktkedjor” (planning grant, ÖSS, 2008)<br />
“Kemikalier i textilier” KK-stiftelsen (etableringsprojekt) 2008. (Magnus Boström<br />
project leader)<br />
”Environmental Governance in the Baltic Sea Region” planning grant, ÖSS; 2007 –<br />
2008 (with Michael Gilek).<br />
”The Missing Pillar: Incorporating the social dimension in transnational<br />
sustainability projects” funded by Formas, 2007 - 2009 (Magnus Boström project<br />
leader)<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
16(61)
Bilaga E<br />
”Hidden power struggles – organizing private authority”, funded<br />
by VR 2005 – 2008 (with Kristina Tamm Hallström)<br />
With M. Micheletti, main arranger of ”2 nd International Seminar on Political<br />
Consumerism”, Oslo, 26-29 augusti 2004, funded by the Nordic Council of<br />
Ministers and VR<br />
“Challenges to green consumerism: International comparisons of food labelling,<br />
forest certification and green mutual fonds”, funded by Formas 2003-2007 (Mikael<br />
Klintman project leader)<br />
”Green political consumerism in light of knowledge uncertainty and diversified<br />
environmental ideals” funded by VR 2003 – 2007 (with Mikael Klintman)<br />
”The new regulation” funded by RJ 2001 – 2004 (Nils Brunsson programme<br />
leader)<br />
ANDRA FORSKNINGSRELATERADE UPPDRAG<br />
Opponent vid slutseminarium på Sophie Werkös avhandlingsmanus,<br />
företagsekonomiska institutionen, Stockholms Universitet, 2006 08 31.<br />
Opponent på Cecilia Jonssons lic-avhandling, ”Frivilligorganisationer i en<br />
organisatorisk glesbygd. En studie av socialt inriktade frivillighetsorganisationers<br />
uppkomst och etablering i en kommunal kontext” Institutionen för<br />
samhällsvetenskap, Växjö Universitet, 2006 09 29.<br />
Sakkunniguppdrag RJ (1 ansökan 2007)<br />
Sakkunniguppdrag VR (1 ansökan 2008)<br />
Sakkunniguppdrag för post-doc tjänst (fo-ass 5 år) för Centrum för forskning om<br />
urbana och regionala studier (CUReS) vid Örebro Universitet<br />
Opponent vid slutseminarium på Karina Tillings avhandlingsmanus, Mälardalens<br />
Högskola, Akademin för Hållbar Samhälls- och Teknikutveckling, Västerås 2008 06<br />
18<br />
Opponent vid mittenseminarium på Joakim Sparfs avhandlingsmanus,<br />
Mittuniversitetet, Östersund 2008 10 30<br />
Opponent på doktorsavhandling, Madeleine Johanssons avhandling, ”Barriärer och<br />
Broar. Kommunikativa villkor i det Svenska miljömålsarbetet.” Tema Vatten i<br />
natur och samhälle, Linköpings Universitet, Norrköping 2008 12 19<br />
Referee för Social Movement Studies, Environmental Values, Scandinavian Political<br />
Studies, Nordiske Organisatjonsstudier, Aquatic Conservation, Geoforum, Journal<br />
of Consumer Policy, Journal of Environmental Policy and Planning, Environmental<br />
Politics, British Journal of Sociology, Acta Sociologica, Journal of Natural<br />
Resources Policy Research<br />
Huvudarrangör, med Michele Micheletti, för 2nd International Seminar on Political<br />
Consumerism, Oslo, 26-29 augusti 2004 som finansierades av Nordiska<br />
Ministerrådet och Vetenskapsrådet. Övriga medverkande arrangörer var Andreas<br />
Follesdal, Mikael Klintman och Mads Sorensen.<br />
Ledamot i betygsnämnd vid disputation, 23 maj, 2006, Företagsekonomiska<br />
institutionen, Stockholms universitet. Avhandling av Göran Beckius, Företagsetik :<br />
en studie av etiskt organiserande i några svenska företag<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
17(61)
Bilaga E<br />
Co-organizer of Subtheme 20: Organizing Accountability at 22nd EGOS<br />
Colloquium - July 6 - 8, 2006 'The Organizing Society': (with Christina Garsten,<br />
Bas Koene, Christopher Gray).<br />
Co-convenor of subtheme on “Political Consumption” at the conference “Towards a<br />
new consumer”, Helsingfors, 3-5/10 2007 (arr: Nordic Council of Ministers) (with<br />
Visa Heinonen)<br />
Co-organizer of the Nordic workshop “Can consumers save the world? Everyday<br />
food consumption and dilemmas of sustainability” in Helsinki, June 2008.<br />
Ledamot i betygsnämnd vid Anders Johanssons doktorsavhandling, ’Biopolitics &<br />
Reflexicity.. A Study of GMO Policymaking in the European Union’ Tema Teknik<br />
och social förändring, Linköpings Universitet, 2009 04 17.<br />
Framträdanden i media<br />
Föredrag i plenum om politisk konsumtion på SNFs höstkonferens ”Makten över<br />
miljömärkningen. Vem ska bestämma – konsument eller producent” 2004-11-12,<br />
Stockholm. Sändning i SVT24<br />
Intervjuad för kunskapskanalen om miljörörelsen för Temaserien eldsjälar och<br />
provokatörer, sändning i kunskapskanalen 2006 04 25.<br />
Intervjuad i Finsk (svensktalande) radio 2007 10 04 om miljömärkning.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
18(61)
Bilaga E<br />
MICHAEL GILEK (DOCENT)<br />
Contact information<br />
Michael Gilek<br />
Dept. of Life Sciences, Södertörn University<br />
S-141 89 Huddinge, Sweden<br />
E-mail michael.gilek@sh.se<br />
Titles<br />
Associate Professor (Docent) in Ecology (especially Ecotoxicology), 2004<br />
(Södertörn University)<br />
PhD in Zoology (Aquatic Ecology) received in April 1996 at the Dept of Zoology,<br />
Stockholm University, Sweden. Title: Bioaccumulation and Cycling of Hydrophobic<br />
Organic Contaminants by Baltic Sea Blue Mussels, Mytilus edulis L. (prof Nils<br />
Kautsky – supervisor)<br />
Current positions<br />
Research leader at CBEES (Center for Baltic and East European Studies). 2005-<br />
2011 (50%)<br />
Senior lecturer (Högskolelektor) in Ecology at Södertörns University College 2001-<br />
. (30% research time + possibility to expand research time with external funding)<br />
Member of the Steering Committee of the Stockholm University Marine Research<br />
Centre, 2009-2012<br />
Member on scientific reference committee on environmental issues in the Baltic<br />
Sea region appointed to help the Swedish International Development Cooperation<br />
Agency (SIDA - Baltic Sea Unit) develop their programme on the Environment in<br />
the Baltic Sea region. 2008-<br />
Director of the Environmental Science and Development Graduate School,<br />
Södertörn University College, 2006-<br />
Member of the Steering Committee of the Centre of Baltic and East European<br />
Studies. 2009-.<br />
Previous positions<br />
Postdoctoral fellow (Forskarassistent) in Marine Ecotoxicology at the Dept.<br />
Systems Ecology, Stockholm University fall 1997-2001<br />
Researcher and project leader at the Dept of Systems Ecology, Stockholm<br />
University, Sweden. 1996-1997<br />
Supervision of PhD students<br />
Main supervisor<br />
Halldora Skarphedinsdottir. PhD December 2002 Stockholm University.<br />
‘Development and field assessment of biomarkers in the dogwhelk (Nucella<br />
lapillus) and the viviparous blenny (Zoarces viviparous)’. I was main supervisor<br />
until 2001. From 2001, when I moved to Södertörn University College I became<br />
deputy supervisor.<br />
Linda Kumblad. PhD Thesis June 2004 Stockholm University. ‘Radionuclides in the<br />
Baltic Sea: Ecosystem models and experiments on transport and fate’.<br />
Maria Thorsson (2003-2008). Södertörn University College, (enrolled at Stockholm<br />
University). ‘Role of organic matter on the fate of contaminants in Baltic Sea<br />
benthic ecosystems’. Licentiate of Philosophy thesis defended 2008 (Stockholm<br />
University). (Acting main supervisor but not formally owing to rules at Stockholm<br />
University).<br />
Linda Schenk (2006- ). Södertörn University, enrolled at the Royal Technical<br />
University. ‘Regulating Chemicals in the Baltic Sea Area: Science, Politics and the<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
19(61)
Bilaga E<br />
Media’. Licentiate of Philosophy thesis defended 2009 at Royal Technical<br />
University KTH (Acting main supervisor but not formally owing to rules at Royal<br />
Technical University KTH).<br />
Oksana Udovyk (2009-). Södertörn University enrolled at Linköping University.<br />
‘Environmental Risk Governance of the Baltic Sea’. (Acting main supervisor but<br />
not formally owing to rules at Linköping University).<br />
Deputy supervisor to PhD students (biträdande handledare för forskarstuderande)<br />
Magnus Breitholz, PhD thesis 2002 Stockholm University. ‘Ecotoxicological<br />
assessment of chemicals by sub-chronic and chronic tests with copepods’.<br />
Johan Persson, PhD June 2003. Stockholm University. ‘The importance of organic<br />
carbon and soot carbon for the marine distribution of PCBs and PCDD/Fs’.<br />
Karolina Stark, Licentiate thesis May 2004 Stockholm University. ‘Accumulation of<br />
Cs-137 in a wetland ecosystem and radiation doses to frogs’.<br />
Kerstin Gustafsson, PhD June 2004 Stockholm University. ‘Uptake and toxicity of<br />
brominated flame retardants and pesticides: Studies on littoral organisms and<br />
model communities’. (acted as main supervisor 1999 to 2001, and then as deputy<br />
supervisor owing to my move to Södertörn University)<br />
Professional experience, incl. popular communication (selected)<br />
MAIN CURRENT RESEARCH INTERESTS<br />
Environmental risk governance: Specific topics – (i) regulation of chemicals, (ii)<br />
role of risk assessments in the regulation of chemicals, (iii) environmental risk<br />
governance of the Baltic Sea; (iv) managing chemical risks connected with textiles<br />
ECOtoxicology. Specific topics: (i) role of benthic organisms in the transport of<br />
pollutants, (ii) exposure, impact and risk assessment of pollutants, (iii)<br />
extrapolation and relevance of endpoints and test methods.<br />
SCIENTIFIC REVIEWER<br />
Reviewer of research proposals sent FORMAS, Netherlands Organisation for<br />
Scientific Research, International Foundation of Science<br />
Reviewer of manuscripts sent to a number of journals including: Mar. Ecol. Prog.<br />
Ser., Aquat. Toxicol., Estuarine, Coastal and Shelf Science, Oikos, Mar. Pollut.<br />
Bull., Ambio, Environ. Pollut., Chemosphere, The Western Indian Ocean Journal of<br />
Marine Sciences, J. Great Lakes Res.<br />
Scientific reviewer on a report defining reference organisms for use in assessing<br />
risks of ionising radiation to the environment. 2006. ICRP (the International<br />
Commission on Radiological Protection).<br />
Member of the Editorial Committee of the scientific journal ‘Baltic Worlds’.<br />
MEMBER OF EXTERNAL EVALUATION COMMITTEES<br />
Björne Olsson, 1998. Fil. Lic in Marine Ecotoxicology, SU.<br />
Britta Eklund, 1998. PhD in Marine Ecotoxicology, SU.<br />
Tina Elwing, 1999. Fil. Lic in Marine Ecotoxicology, SU.<br />
Lars Byrén. 2001. Fil. Lic in Marine and Brackish Water Ecology, SU.<br />
Örjan Karlsson.2001. PhD in Marine Ecology, GU.<br />
Ellen Bruno. 2002. Fil. Lic in Marine Ecotoxicology, SU.<br />
Jason Van Tassel. 2002. Fil. Lic in Marine and Brackish Water Ecology, SU.<br />
Lars Byrén. 2004. PhD in Marine and Brackish Water Ecology, SU.<br />
Björn Källström. 2006. PhD in Marine Ecology, GU<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
20(61)
Bilaga E<br />
Ulrika Dahl, 2008. PhD in applied Environmental Science, SU (committee stand-in)<br />
Bodil Widell, 2009. PhD in applied Environmental Science, SU (committee standin)<br />
Dan Wilhelmsson. 2009. PhD in Zoological Ecology. SU<br />
HOSTING OF POST DOCTORAL RESEARCHERS IN THE RESEARCH GROUP<br />
Clare Bradshaw 2005-2006 (50% part time). PhD at Edinburgh, UK. Research<br />
project ‘Biological transfer and availability of particulate organic carbon and<br />
contaminants in the coastal Baltic ecosystem’. Östersjöstiftelsen<br />
Kerstin Gustafsson 2006 (50% part time). PhD at Stockholm University. Research<br />
project ‘Biological transfer and availability of particulate organic carbon and<br />
contaminants in the coastal Baltic ecosystem’. Östersjöstiftelsen<br />
Katarzyna Smolarz 2007 (11 months full time). PhD at Gdansk Univ, Poland.<br />
Research project ‘Toxicological threat of polluted northern and southern areas of<br />
the Baltic Sea for marine bivalves’. Post-doc stipend from the Foundation for<br />
Polish Science.<br />
Simo Laakonen 2008 (2 months full time) Visiting professor from Helsinki<br />
University, Finland. Visit funded by the Centre for Baltic and East European<br />
Studies, Södertörn University.<br />
Kristine Kern 2007-2008 (10 months full time).Visiting professor previously at<br />
University of Minnesota, USA. Personal stipend to prof Kern from the Humboldt<br />
Stiftung.<br />
Johnny Rodin, (2009-2011). Two-year post-doc at the Centre for Baltic and East<br />
European Studies, Södertörn University. ‘Demographic patterns in Russia and<br />
Ukraine in an East European Context’.<br />
INTERACTION AND COOPERATION WITH EXTERNAL ACTORS<br />
Research: Several research my project as specified above have either included a<br />
reference committee including experts from NGOs, private and public organisation<br />
or have been planned and conducted in participation with Consultancy firms,<br />
NGOs or private/public organisations.<br />
Invited expert: I have on several occasions been invited to give presentations or<br />
act as expert on conferences and seminars arranged by NGOs, consultancy firms<br />
or public organisations such as the Swedish Environmental Protection Agency and<br />
the Finnish Academy of Science.<br />
Member of external steering committees and scientific reference committees as<br />
specified above.<br />
Arrangement of several international conferences, workshops and roundtables<br />
with representatives from academia, NGOS, private and public organization:<br />
Skydd av miljön från joniserande strålning. Research workshop with<br />
representatives from academia and Swedish authorities. Stockholm University,<br />
January 10, 2001. (in Swedish)<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
21(61)
Bilaga E<br />
Pharmaceuticals in the environment. Conference with representatives from<br />
Swedish academia, authorities, industry and NGOs. Södertörn University College,<br />
October 12 2005. (In Swedish).<br />
Change and Sustainability in the Baltic Sea Area. Michael Gilek organised and coordinated<br />
this international conference as well as the included workshop on ‘Large<br />
Scale Environmental Risks’. Centre for Baltic and East European Studies at<br />
Södertörn University College, November 20-21, 2006.<br />
Regulating Chemical Risks: Science, Politics and the Media. Michael Gilek<br />
organised and co-ordinated this international conference (together with Eriksson,<br />
J and C. Rudén). Arranged in Stockholm by Södertörn University College, KI and<br />
KTH, August 16-17, 2007. Ca 80 participants from academia, NGOs, private and<br />
public organisations<br />
Chemicals in textiles. Roundtable discussions with various stakeholders<br />
(researchers, industry, NGO, authorities). Södertörn University College and<br />
Naturskyddsföreningen, Stockholm January 17 and March 7 2008. (In Swedish).<br />
Coping with Uncertainty: a multidisciplinary research conference on risk<br />
governance in the Baltic Sea region. November 2009, Stockholm. Ca 80<br />
participants from academia, NGOs, private and public organisations<br />
Invited speaker and lecturer at other universities in Sweden and abroad (Poland,<br />
Latvia, Russian Federation, Costa Rica, Thailand) as well as at Swedish schools<br />
GRANTS<br />
Development of Research in Environmental Governance. 2010- .<br />
Östersjöstiftelsen. 2.2 MSkr per year. M. Gilek project leader<br />
Environmental Risk Governance of the Baltic Sea (RISKGOV). 2009-2011.<br />
BONUS+ ca 1 MSkr per year. M. Gilek project leader and coordinator of<br />
international project consisting of partners from Finland, Germany, Poland and<br />
Sweden.<br />
Environmental Risk Governance of the Baltic Sea (RISKGOV). 2009-2011.<br />
Östersjöstiftelsen. 1.7 MSkr per year. M. Gilek project leader.<br />
Chemicals in textiles: managing health and environmental risks of products with<br />
complex product chains. 2009-2012. Östersjöstiftelsen . Boström project leader.<br />
1,2 M Skr per year.<br />
Development of Environmental Governance of the Baltic Sea. 2007-2008.<br />
Planning grant from The Foundation for Baltic and East European Studies<br />
(Östersjöstiftelsen). 1 M Skr. M. Gilek together with M. Boström project leaders.<br />
Regulation of Chemicals in Europe. 2005-2007. Funded by FORMAS. 0.4 Mkr per<br />
year. M. Gilek project leader.<br />
Regulation of Chemicals in the Baltic Sea Area: Science, Politics and the Media.<br />
2006-2008. Funded by the Foundation for Baltic and East European Studies<br />
(Östersjöstiftelsen). 1.0 Mkr per year. M. Gilek project leader.<br />
Improved risk assessments of contaminated sites: ecotoxicological priorities.<br />
2004. Funded by the Swedish EPA. Celia Jones –Kemakta AB (project leader).<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
22(61)
Bilaga E<br />
0.63 M Skr. (M. Gilek head of ecotoxicological risk characterization sub-package).<br />
Phase 2 (2005-2008) is under application<br />
Environmental Risks from Ionising Contaminants: Assessment and Management<br />
(ERICA). Funded by the Sixth Framework Programme of the European Atomic<br />
Energy Community (EURATOM). 2004-2007. Södertörn University College (M.<br />
Gilek project leader) was one of approximately 15 partners and work with risk<br />
characterisation. Approx. 0.2 MSkr per year.<br />
Biological transfer and availability of particulate organic carbon and contaminants<br />
in the coastal Baltic ecosystem. 2003-2006. Funded by the Foundation for Baltic<br />
and East European Studies Östersjöstiftelsen. 0.55 Mkr per year. M. Gilek project<br />
leader.<br />
Framework for Assessment of Environmental Impact (FASSET). 2000-2003.<br />
Funded by the Fifth Framework Programme of the European Atomic Energy<br />
Community (EUROATOM). M. Gilek (subproject leader) was assistant contractor to<br />
the Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co with a budget of approx. 0.3<br />
MSkr per year.<br />
Transport and fate of radionuclides in coastal areas of the Baltic Sea: An<br />
ecosystem approach.1999-2003. Funded by Swedish Nuclear Fuel and Waste<br />
Management Co. M. 0.45 MSkr per year. Gilek (project leader).<br />
Uptake, depuration, and ecophysiological effects of hydrophobic organic<br />
contaminants in Baltic Sea blue mussels. 1995-1998. Funded by the Swedish EPA.<br />
0.2 MSkr per year. M. Gilek (project leader), M. Björk, and N. Kautsky.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
23(61)
Bilaga E<br />
MATS GRAHN (DOCENT)<br />
Contact information<br />
Mats Grahn<br />
Molecular Ecology, School of Life Sciences, Södertörn University<br />
41 89 Huddinge, Sweden.<br />
Phone: +46 (0)8 608 4729<br />
Fax: +46 (0)8 608 4510<br />
E-mail: mats.grahn@sh.se<br />
Titles<br />
Senior lecturer (docent) at the department of animal ecology at Lund University<br />
1998.<br />
Fil. dr. (PhD) in Animal Ecology at Lund University 1992 with the thesis: Intraand<br />
intersexual selection in the pheasant Phasianus colchicus under supervision<br />
by Torbjörn von Schantz.<br />
Current positions<br />
Senior lecturer in evolutionary genetics. Permanent position at School of Life<br />
Sciences, Södertörn University 1998-.<br />
Member of the board for Faculty of Natural Science Södertörn University 2003-<br />
Vice dean for faculty of natural sciences at Södertörns University 2006-.<br />
Previous positions<br />
Fellowship for post graduate studies at the department of Animal Ecology, Lund<br />
University 1987-1992.<br />
Lecturer in ecology (lektor) at the department of Animal Ecology, Lund University<br />
in 1992-1993 (temporary position for 7 months, half-time).<br />
Post doctoral fellowship from P. E. Lindahls' foundation, The Royal Swedish<br />
Academy of Science (KVA), for research in molecular population biology at the<br />
Wallenberg Laboratory, Lund University, 1993.<br />
Post doctoral fellowship from the Swedish Council for Forestry and Agricultural<br />
Research (SJFR) for research at the Center of Mammalian Genetics, Dept. of<br />
Pathology, University of Florida, Gainesville, 1993-1994.<br />
Assistant professor (forskarassistent) in the project ”Ecology of MHC variation in<br />
Arctic charr; Importance of mate choice, inbreeding and diseases” supported by<br />
SJFR, at the department of Animal Ecology, Lund University 1994-1998.<br />
Supervision of PhD students<br />
Ph D thesis (main supervisor)<br />
Lars Forsberg 2008. Genetic Aspects of Sexual Selection and Mate Choice in<br />
Salmonids. Department of Population Biology, Uppsala University<br />
Petra Souter 2007. Causes and consequences of spatial genetic variation in two<br />
species of scleractinian coral in East Africa: Levels of genetic differentiation and<br />
intraspecific diversity of Pocillopora damicornis and Platygyra daedalea.<br />
Deparment of Zoology, Stockholm University<br />
Ph D thesis (deputy supervisor)<br />
Johanna Gardeström 2008. Coping with environmental stress: from the individual<br />
and population perspective. Department of Systems Ecology, Stockholm<br />
University<br />
Robert Ekblom 2004. Immunoecology of the Great Snipe (Gallinago media):<br />
Mate Choice, MHC Variation, and Humoral Immunocompetence in a Lekking Bird.<br />
Department of Populatio Biology, Uppsala University<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
24(61)
Bilaga E<br />
Jakob Lohm 2002. MHC and genomic diversity in Atlantic salmon (Salmo salar L.).<br />
Department of Animal Ecology Lund University.<br />
Åsa Langefors 1999. Genetic variation in Mhc class II B in Atlantic salmon:<br />
evolutionary and ecological perspectives. Department of Animal Ecology Lund<br />
University.<br />
Supervision of post doc<br />
Johan Nilsson, 2006-2008, Södertörn University (in collaboration with A. Wright)<br />
COLLABORATORS<br />
Current collaborators<br />
Jacob Höglund Uppsala Univ, Staffan Bensch Lund Univ, Allan Chen Acadmica<br />
Sinica Taiwan, Sadri Said Univ Dar es Salaam, Tanzania. Shakil Visram, Cordio-<br />
EA, Mombasa Kenya<br />
Previous collaborators<br />
Wayne Potts (1992-1995; University of Florida, USA), Scott Edwards (1992-95;<br />
University of Florida, USA).<br />
GRANTS<br />
Genetic connectivity of fish and coral populations and its implications for the<br />
management and design of effective marine protected areas. Sida/SAREC for<br />
2003-2009.<br />
Molecular mechanisms for recent acquisition of alternative winter-migration<br />
behavior in songbirds of the Baltic Sea Region. ÖSS for 2009-2011, in<br />
collaboration with Anthony Wright.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
25(61)
Bilaga E<br />
MONICA HAMMER (DOCENT)<br />
CONTACT INFORMATION<br />
Monica Hammer<br />
School of Life Sciences<br />
Södertörn University<br />
S141 89 Huddinge, Sweden<br />
Monica.hammer@sh.se<br />
TITLES<br />
Associate Professor (Docent) in Natural Resources Management, January 2006<br />
(Södertörn University)<br />
PhD in Natural Resources Management. Department of Systems Ecology,<br />
Stockholm University 1994. Title: Natural and Human-made Capital<br />
Interdependencies in Fisheries-. Examples from the Baltic Sea. (Professor AnnMari<br />
Jansson, supervisor)<br />
EDUCATION<br />
Doctor of Philosophy in Natural Resources Management at the Department of<br />
Systems Ecology, Stockholm University, Stockholm Sweden. Supervisor: Prof.<br />
AnnMari Jansson. Title: Natural and Human-made Capital Interdependencies in<br />
Fisheries -Examples from the Baltic Sea. 1994.<br />
2-years in Biology, with emphasis on Ecology (80 p.) Stockholm University,<br />
Stockholm, Sweden. 1988.<br />
Bachelor in Economics and Business Administration, Economics, (civilekonom)<br />
Stockholm School of Economics, Stockholm, Sweden.1986.<br />
English 20 points Gothenburg University, Gothenburg.1978.<br />
CURRENT POSITIONS<br />
Senior lecturer (Högskolelektor) in Natural Resources Management at Södertörn<br />
University (2003-)<br />
Director of the Bachelor and “Magister” program, Environment and Development<br />
at Södertörn University (2004-)<br />
Member of the Environmental Science and Development Graduate School Board,<br />
Södertörn University (2006-)<br />
Member of the Södertörn University Board (2007-)<br />
PREVIOUS POSITIONS<br />
Stockholm University, Stockholm Sweden. Research assistant (50%, 6 months)<br />
1985.<br />
Svenska Ostkustfiskarenas Riksförbund, (Swedish East Coast Fishermen's<br />
Association). Expert Adviser, (50%, 2 months). 1986.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
26(61)
Bilaga E<br />
Stockholm University, Stockholm, Sweden. Research assistant (75%) 1985-<br />
1988.. Mainly in the research project: Ecological/Economic Models of Natural<br />
Resource Use in Systems of Varying Time and Spatial Scales. The Swedish Natural<br />
Sciences Research Council. Project leader: AnnMari Jansson.<br />
Stockholm University, Stockholm, Sweden 1988. - 1994, researcher<br />
(doktorandtjänst, projektassistent) mainly in the projects: Environmental Changes<br />
and Fisheries in the Baltic Sea from an Integrated Ecological/Economic<br />
Perspective. Principal Investigator (with AnnMari Jansson). 1988-1990. The Bank<br />
of Sweden Tercentenary Foundation.<br />
The Seas as Common Property Resources - An Ecological, Economic Analysis of<br />
the Human - Nature Relation on Different Scale Levels. Principal Investigator (with<br />
AnnMari Jansson). 1991-1995. The Swedish Council for Planning and Coordination<br />
of Research.<br />
Askö Laboratory and the Department of Systems Ecology, Stockholm University.<br />
Various comissions as a PhD student: (student representative in the Directory<br />
Board of the Department of Systems Ecology, Responsible for library (including<br />
purchases and subscriptions) at Systems Ecology. Member of the Science Faculty<br />
Library Committee.) 1988-1993.<br />
Stockholm University, Stockholm, Sweden. Research Associate (Forskarassistent)<br />
(75% funded by SJFR). 1995 -1997.<br />
Stockholm University, Department of Systems Ecology. Director of Studies 1995-<br />
2000.<br />
Director of Studies in Ecology at the Department of Basic Biology Education,<br />
2000- 2001.<br />
Faculty Committee (Handledarkommitté) at the Department of Systems Ecology,<br />
Stockholm University. 1995-2003.<br />
Teaching Committee at the Department of Basic Biology Education (BIG),<br />
Stockholm University, 1995 -2001.<br />
Program Director, Masters (1 year, magister) program in Environmental<br />
management and auditing. Centre for Research on Natural Resources and the<br />
Environment (CNM). Stockholm University 2000- 2002.<br />
Stockholm University, Stockholm, Sweden. Department of Systems Ecology.<br />
Natural Resources Management. Research Associate (Forskarassistent) 1997-<br />
2002. Funded by Formas.<br />
Stockholm University, Stockholm, Sweden. Centre for Research on Natural<br />
Resources and the Environment and Department of Systems Ecology. Project<br />
leader. 2002 - 2003.02.28.<br />
Supervision of PhD students<br />
Cecilia Holmlund. (Fil. Lic. 2003). Ecosystem Approach for an Adaptive<br />
Management of the Baltic Sea Archipelago Fisheries. Assisting supervisor: Prof.<br />
Carl Folke. From March 2003, when I started at Södertörn University, deputy<br />
supervisor.<br />
Maria Tengö. (PhD, Dec. 2004). Local agricultural systems in East Africa from an<br />
ecosystem perspective - linking ecosystem processes and human adaptiveness.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
27(61)
Bilaga E<br />
Assisting supervisor: Prof. Carl Folke. From March 2003, when I started at<br />
Södertörn University, deputy supervisor.<br />
Maria Åqvist-Almlöv. (Fil. Lic. 2005) Matching Ecosystem Processes and<br />
Management systems: Building adaptive capacity in the Baltic Sea Archipelago.<br />
Assisting supervisors; Prof. Carl Folke, Prof. Thomas Elmqvist.<br />
Sofia Eriksson. (PhD-candidate, Fil. Lic. 2008). Linking management and feedback<br />
across scales in social-ecological systems. Examples from forest ecosystems.<br />
Assisting supervisor Dr. Helle Skånes, Dep. of Geography and Quatenary Geology,<br />
Stockholm University.<br />
Frida Franzén (PhD-candidate). Acting main supervisor, but not formally due to<br />
KTH regulations, in collaboration with Ass. Prof. Berit Balfors. Land and Water<br />
Management. KTH Royal School of Technology.<br />
Dan Warghagen (Fil. Licentiate candidate). Acting main supervisor, butr not<br />
formally due to SU regulations, in collaboration with Dr. Helle Skånes, Dep. of<br />
Geography and Quatenary Geology, Stockholm University.<br />
Main supervisor for ca 40 Masters and Honors Thesis projects.<br />
Professional experience, incl. popular communication<br />
REFEREE AND EDITOR OF PERIODICALS:<br />
Referee of manuscripts in scientific journals: Ecological Economics, Elsevier<br />
Science B.V, Amsterdam, Ecology & Society; Marine and Freshwater Research<br />
CSIRO Publishing.<br />
Contributions from the Askö Laboratory, editor, 1989 - 1991.<br />
EXPERT ADVISOR<br />
The Swedish Scientific Council for Biodiversity Conservation. (Svenska<br />
Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald, Government Advisory Council on the<br />
UN Convention on Biodiversity, CBD). 1997-2006. In particular, the issue of<br />
defining and implementing an ecosystem approach for conservation of biodiversity<br />
in CBD. In this respect I was one of 15 international experts formulating the<br />
ecosystem approach principles in CBD (UNEP/CBD/COP/4/Inf.9) and follow up<br />
meetings in Oslo, Norway June 1998 (invited speaker and session chairman),<br />
Vilm, Germany, November 1998 (invited speaker) and Trondheim, Norway<br />
September 1999 (plenary session chairman). In 2000, 2001, and 2003 I was part<br />
of the Swedish delegation as expert in the SBSTTA Meeting of the Convention on<br />
Biodiversity in Montreal, Canada. In February 2004, I was part of the Swedish<br />
delegation as expert in the Conference of the Parties meeting (COP7) in Kuala<br />
Lumpur, Malyasia.<br />
WWF (World Wildlife Fund) Expert Committee on Coastal and Sea Ecosystems,<br />
Stockholm. Deputy Committee member. 2001–2002.<br />
COMREC (Centre for Research on the Coastal Zone) at Södertörn University<br />
College.Board member. This centre focuses on initiating and coordinating research<br />
and education in the Baltic Sea and the East African regions. 2002-<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
28(61)
Bilaga E<br />
Invited guest scientist: Invited by Prof. Susan Hanna to the Department of<br />
Agricultural and Resource Economics, Oregon State University, Oregon, USA. Two<br />
weeks, October, 1995.<br />
OPPONENT AND MEMBER OF EXTERNAL EVALUATION COMMITTEES<br />
Carl Rova, Licentiate Thesis in Political Science, Luleå tekniska universitet.<br />
December10, 1999. Opponent.<br />
Maricela de la Torre Castro. Licentiate thesis in Natural Resource Management.<br />
Department of Systems Ecology. Stockholm University. March 5, 2004. Opponent.<br />
Lars Vallin, Licentiate Thesis in Systems Ecology. Department of Systems Ecology,<br />
Stockholm University. June 3, 1996. Member of examination committee<br />
Åsa Jansson, Licentiate Thesis in Natural Resources Management, Department of<br />
Systems Ecology, Stockholm University. December 1997. Member of examination<br />
committee.<br />
Patrik Rönnbäck, Licentiate Thesis in Natural Resources Management. Department<br />
of Systems Ecology, Stockholm University. 1999. Member of examination<br />
committee.<br />
Patrick Fox, Licentiate Thesis in Natural Resources Management, Department of<br />
Systems Ecology, Stockholm University. April 23, 2001. Member of examination<br />
committee.<br />
Christina Halling, Licentiate Thesis in Marine Ecotoxicology, Department of<br />
Systems Ecology, Stockholm University. December 10, 2001. Member of<br />
examination committee.<br />
Fredrik Moberg, Doctoral Thesis in Natural Resources Management, Department of<br />
Systems Ecology, Stockholm University. Stockholm. June 5, 2001. Member of<br />
examination committee.<br />
Christina Halling, Doctoral Thesis in Systems Ecology, Department of Systems<br />
Ecology, Stockholm University. Stockholm. April 2, 2004. Member of examination<br />
committee.<br />
Miriam Huitric, Doctoral Thesis in Natural Resources Management, Department of<br />
Systems Ecology, Stockholm University. Stockholm. June 7, 2004. Member of<br />
examination committee.<br />
Carl Rova, Doctoral Thesis in Political Sciences. Department of Business<br />
Administration and Social Sciences, Division of Political Sciences. Luleå University<br />
of Technology. Luleå. December 10, 2004. Member of examination committee.<br />
Maria Håkansson. Doctoral Thesis in Regional Planning. KTH Architecture and the<br />
Built Environment. Department of Infrastructure, Unit of Urban Planning. KTH.<br />
Stockholm. April 29, 2005. Member of examination committee.<br />
Karin Ahrné. Doctoral Thesis in Natural Resources and Agricultural Sciences.<br />
Department of Ecology. Swedish University of Agricultural Sciences (SLU).<br />
Uppsala. May, 28, 2008. Member of examination committee.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
29(61)
Bilaga E<br />
ORGANIZATION OF SCIENTIFIC CONFERENCES AND WORKSHOPS INCLUDING:<br />
Investing in Natural Capital: A Prerequisite for Sustainability<br />
The Second Meeting of the International Society for Ecological Economics.<br />
Stockholm, August 3-6, 1992. Funded by grants from the Swedish Council for<br />
Planning and Coordination of research (FRN), The City of Stockholm, The Swedish<br />
International Development Authority (SIDA), The Swedish Council for Forestry<br />
and Agricultural Research (SJFR), The National Swedish Environmental protection<br />
Board (SNV), Stockholm University, Vattenfall-Sweden, Alba -Langenskiöld<br />
Foundation, The Copernicus Programme, The Beijer International Institute of<br />
Ecological Economics, The International Society for Ecological Economics (ISEE).<br />
With AnnMari Jansson and Carl Folke.<br />
Sustaining Our Life-Support System into the Third Millenium. The Second<br />
Wallenberg Conference on Integrating Ecology and Economics, Grand Hotel<br />
Saltsjöbaden. August 7-8, 1992. Supported by grants from the Marcus Wallenberg<br />
Foundation for International Cooperation in Science. With AnnMari Jansson and<br />
Carl Folke.<br />
Symposium for a Living Archipelago Area, Skärgårdssymposiet, Åland. August,<br />
1990. Organized by Skärgårdsstiftelsen och Nordiska Ministerrådet (The Nordic<br />
Council). Member of the Planning Committee.<br />
Integrated Baltic Archipelago Assessment (INTEBARA )- Towards Sustainability in<br />
the Archipelagoes of Stockholm, Åland, South-West Finland and Estonia.<br />
International workshop for a joint international research program on the Baltic<br />
Archipelago Sea area inviting some 25 participants. Sponsored by INTERREG II<br />
and Stockholm County. Nagu, Finland. 9-11 June, 1997. Together with AnnMari<br />
Jansson and Cecilia Holmlund. Local organizer: Martin Öhman, Skärgårdshavets<br />
biosfärsområde. Nagu. Finland.<br />
Workshop within the INTEBARA program with 12 specially invited participants<br />
from Finland, Sweden and Estonia. Askö Marine Research Centre, Askö, Trosa. 21-<br />
22 August 1997. Together with AnnMari Jansson and Cecilia Holmlund.<br />
Workshop for planning of cooperative transdisciplinary research on the Baltic<br />
Archipelago areas. Stockholm University, Stockholm 1998.09.07. Invited<br />
participants from Sweden, Finland and Åland. (Together with Cecilia Lindblad,<br />
Dep. of Botany, Stockholm University).<br />
Past & Future. Ten- Year Jubilee Conference of the Foundation for Baltic and East<br />
European Studies. Södertörn University College September 23-25, 2004.<br />
Environment stream coordinator and member of publication committee.<br />
Sustainability and Change in the Baltic Area. Discussant, plenary chair, and<br />
organizer of workshop. Södertörn University College, November 20-21, 2006.<br />
Invited speaker and lecturer at other universities in Sweden and abroad, and in<br />
popular science and policy conferences, hearings and seminars including SNF,<br />
Ministry of Environment, Sweden, Ministry of Agriculture, Sweden, UN Convention<br />
on Biodiversity, and radio and newspaper interviews.<br />
PROJECT LEADER OF EXTERNALLY FUNDED RESEARCH PROJECTS<br />
Project leader. Feedback Links Between Ecological and Socio-Economic Diversity -<br />
Barriers and Bridges for Sustainable Use of Coastal Sea Fisheries Resources.<br />
Swedish Council for Forestry and Agricultural Research (SJFR) 1995 - 1998).<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
30(61)
Bilaga E<br />
Book Project: introductory textbook in Ecological Economics coauthored with Prof.<br />
Ing-Marie Gren and Dr. Tore Söderqvist. Funding from The Swedish Council for<br />
Planning and Coordination of Research (FRN).<br />
Project leader. Aquaculture in Stockholm, Åland and SW Finland archipelagoes: A<br />
comparison of environmental effects and socio-economic consequences.<br />
Miljövårdsfonden. Stockholms läns landsting. 1998.01.01- 1998.06.30<br />
Project leader (together with Dr. Cecilia Lindblad, Department of Botany,<br />
Stockholm University). Sustainable development in a living archipelago - a<br />
transdisciplinary framework for environmental planning. Miljövårdsfonden.<br />
Stockholms Läns Landsting. (July 1998 - June 2000).<br />
Project leader. From Commercial to Recreational Fisheries - Use Transitions and<br />
Ecosystem services. An Integrated Ecological, Socio-economic Perspective of the<br />
Archipelago Sea Fishery Resources. The Swedish Council for Planning and<br />
Coordination of Research (FRN). (January, 1998 - December 2000).<br />
Project leader. Local Agricultural Systems in East Africa from an Ecosystem<br />
Perspective - Linking Ecosystem Processes and Human Adaptiveness.<br />
(SIDA/SAREC). January 2000 – September 2004.<br />
Project leader. Förvaltning av skärgårdens fiskeresurser från ett socio-ekologiskt<br />
perspektiv – ekosystemtjänster och ekologisk kunskap. Konung Carl XVI Gustafs<br />
Stiftelse för Forskning och Utbildning. 2002 -2006.<br />
Project leader. An ecosystem approach to governance of social-ecological systems<br />
in transition - Case studies from the Baltic Sea region. Östersjöstiftelsen. 2005 –<br />
2009.<br />
Project leader: Ecosystems as common pool resources – Implications for building<br />
sustainable water management institutions in the Baltic Sea Region (ECOPOOL)in<br />
collaboration with KTH, Enveco, and Nordregio. Funded by Östersjöstiftelsen<br />
2008-.<br />
INVITED PARTICIPANT IN RESEARCH PROGRAMS AND PROJECTS INCLUDING:<br />
The Ecology and Economics of Biodiversity Loss. International research program<br />
coordinated by The Beijer International Institute for Ecological Economics. The<br />
Royal Swedish Academy of Sciences. 1990-91.<br />
Property Rights and the Performance of Natural Resource Systems international<br />
research program coordinated by the Beijer International Institute of Ecological<br />
Economics. The Royal Swedish Academy of Sciences. 1993-95.<br />
Risk Governance of the Baltic Sea. International research project coordinated by<br />
Södertörn University with partners from Finland, Germany, Poland and Sweden.<br />
2009-2011<br />
.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
31(61)
Bilaga E<br />
BJÖRN HASSLER (DOCENT)<br />
Födelsedatum: 640423<br />
Contact information<br />
Björn Hassler<br />
Dept. of Life Sciences, Södertörn University<br />
S-141 89 Huddinge, Sweden<br />
Tel +46 8 608 4433<br />
Cell 070 208 56 91<br />
E-mail bjorn.hassler@sh.se<br />
Titles<br />
Associate professor (“docent”) in Environmental Science at Södertörn University,<br />
June 2009.<br />
PhD on Department of Water and Environmental Studies, Linköping University,<br />
December 2000.<br />
Current positions<br />
Senior researcher/lecturer in Environmental Science at the Department of Life<br />
Sciences, Södertörn University (2007-).<br />
Member of the Natural Science Faculty board, Södertörn University (2005-).<br />
Member of the Environmental Science and Development Research School Board<br />
(ESDGS) (2006-).<br />
Member of the board of the Program Committee of Environment and Development<br />
(2006-).<br />
Coordinator of the International Masters Program “Environmental science,<br />
communication and decision-making”(2006-).<br />
Previous positions<br />
Assistant professor in Political Science at the Department of Life Sciences,<br />
Södertörn University (2004-2009).<br />
Researcher (“Forskarassistent”) at the Baltic and East European Graduate School<br />
BEEGS), Södertörn University (2003-2004).<br />
Researcher/Lecturer at the Department of Political Science, Södertörn University<br />
(2001-2003).<br />
Supervision of PhD students<br />
Main supervisor<br />
Söderström, Sara (main supervisor): Marine transports and risk communication in<br />
a multi-actor system. PhD student in Environmental Science (enrolled September<br />
2009).<br />
Co-supervisor<br />
Saunders, Fred. The Ragged Edges of Participatory Mangrove Forest Management<br />
in Zanzibar. PhD student in Human Geography (enrolled September 2006).<br />
Professional experience, incl. popular communication (selected)<br />
Senior researcher in the project Environmental Risk Governance of the Baltic Sea,<br />
hosted by the Department of Life Sciences, Södertörn University, funded by<br />
BONUS, and coordinated by Associate Professor Michael Gilek (2009-2011).<br />
Senior researcher in the project Preventing Environmental Emergencies:<br />
Competing Regimes Controlling Marine Pollution in the Baltic Sea, hosted by the<br />
Swedish Institute of International Affairs, financed by<br />
Krisberedskapsmyndigheten, and led by Professor Olav Fagelund Knudsen, (2004-<br />
2007).<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
32(61)
Bilaga E<br />
Senior researcher in the project Local environmental administration – ecological<br />
and societal systems in interaction, hosted by Södertörn University, financed by<br />
the Baltic Sea Foundation, and led by Associate Professor Jan-Eric Mattson (2004-<br />
2007).<br />
Contracted by the Swedish Ministry of Environment on consultancy basis for<br />
commenting selected parts of the Swedish Government Official Report En<br />
Utvecklad Havsmiljöförvaltning (SOU 2008:48), Slutbetänkande av<br />
Havsmiljöutredningen. Stockholm: Regeringskansliet (spring 2008).<br />
Contracted by the Swedish Ministry of Environment for analyzing state-level<br />
environmental cooperation issues in the Baltic Sea region (November 2003-April<br />
2004).<br />
Responsible (together with Associate Professor Jan-Eric Mattsson) for developing a<br />
comprehensive Environmental Science Research Strategy at the Södertörn<br />
University College (2003).<br />
Member of the research project “Democracy and societal change in the Baltic Sea<br />
region” led by Professor Elfar Loftsson (2001-2003).<br />
EDUCATION<br />
1989-1994: Undergraduate studies in Political science (major), Economics, Peace<br />
Research, Swedish language and Journalism at Umeå University, Uppsala<br />
University, Stockholm University, Linköping University.<br />
1995-2000: Graduate studies at the Department of Water and Environmental<br />
Studies, Linköping University including courses at the University of Michigan.<br />
2000, December: PhD from the Department of Water and Environmental Studies,<br />
Linköping University.<br />
GRANTS<br />
2009: Grant for organizing the research conference Coping with Uncertainty: A<br />
multidisciplinary research conference on risk governance in the Baltic sea region<br />
from FORMAS (200 000 SEK, APP. 20 000 EURO).<br />
2009: Grant for organizing and coordinating the international PhD Course<br />
Governing Environmental Risks in the Baltic Sea – Multidisciplinary Perspectives<br />
and Approaches from BONUS-EEIG (10 000 Euro).<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
33(61)
Bilaga E<br />
MIKAEL HÄRLIN (DOCENT)<br />
Contact information<br />
Mikael Härlin<br />
Dept. of Life Sciences, Södertörn University<br />
S-141 89 Huddinge, Sweden<br />
E-mail mikael.harlin@sh.se<br />
Titles<br />
Docent i Systematik. Växjö universitet (Maj, 2000).<br />
PhD i zoomorfologi/systematik. Zoologiska institutionen, Göteborgs universitet<br />
(April, 1996)<br />
Current positions<br />
Högskolelektor i systematisk zoologi (021001-present). Tillsvidareanställning vid<br />
Institutionen för Livsvetenskaper, Södertörns högskola.<br />
Previous positions<br />
Universitetslektor i zoologi och systematik (980315-020930).<br />
Tillsvidareanställning vid Institutionen för Biovetenskaper, Växjö universitet.<br />
Postdok-stipendium (Oktober 1996-September 1997). Center for the History and<br />
Philosophy of Science, California Academy of Sciences, San Francisco, USA.<br />
Doktorandtjänst (1991-1996). Zoologiska Institutionen, Zoomorfologi, Göteborgs<br />
Universitet.<br />
Supervision of PhD students<br />
Yann Bertrand (SH/GU): Title ”Relationships between nomenclature, phylogenetics<br />
and systematics”. Defended his thesis 24th September, 2008, Zoologiska<br />
Institutionen, Göteborgs universitet (2003-2008).<br />
Professional experience<br />
REFEREE-UPPDRAG<br />
Biological Journal of the Linnean Society<br />
Cladistics<br />
Coleopterist Bulletin<br />
Hydrobiologia<br />
Integrative and Comparative Biology<br />
Memoirs of the California Academy of Sciences<br />
Proceedings of the California Academy of Sciences<br />
Proceedings of the Royal Society of London, Series B<br />
Sarsia<br />
Symbolae Botanicae Upsalienses<br />
Systematic Biology<br />
Zoologica Scripta<br />
Zootaxa<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
34(61)
Bilaga E<br />
FORSKNINGSVISTELSER UTOMLANDS<br />
Bangor, Wales (1990, 2 weeks, field work, nemerteans)<br />
Hurgadha, Egypt (1990, 2 weeks, field work, nemerteans)<br />
Svalbard, Norway (1991, 2 weeks, field work, nemerteans)<br />
Helgoland, Germany (1992, 2 weeks, field work, nemerteans)<br />
Stazione Zoologica “A. Dohrn”, Ischia, Italy (1993, 3 weeks, field work,<br />
nemerteans)<br />
Indonesia (1994, 2 months, field work, nemerteans)<br />
California Academy of Sciences, San Francisco (1 week, 1995)<br />
California Academy of Sciences, San Francisco (1 year, 1996-1997, postdoc)<br />
New England, USA (2002, 2 weeks, field work collecting beetles)<br />
BETYGSNÄMND VID DISPUTATIONER<br />
Arne Nygren:<br />
Malin Strand:<br />
Per Erixon:<br />
Cajsa Andersson:<br />
Morgan Kullberg:<br />
Erica Sjölin:<br />
Ida Envall:<br />
Helena Wiklund:<br />
”Autolytinae: molecules, morphology, and reproduction”.<br />
Tjärnö Marine Biological Laboratory, May 16, 2003.<br />
”Ribbon worm relationships (phylum Nemertea)”.<br />
Department of Zoology, Göteborg University, March 4,<br />
2005.<br />
”Phylogenetic support and chloroplast evolution in Sileneae<br />
(Caryophyllaceae)”. Department of Systematic Botany, EBC,<br />
Uppsala University, October 20, 2006.<br />
”Dating divergence times in phylogenies”. Department of<br />
Systematic Botany, EBC, Uppsala University, September 21,<br />
2007.<br />
”Molecular phylogenetics of mammals”. Department of Cell<br />
and Organism Biology, Division of Evolutionary Molecular<br />
Systematics, Lund University, November 9, 2007.<br />
”Tubificids with trifid chaetae: morphology and phylogeny of<br />
Heterodrilus (Clitellata, Annelida). Department of Zoology,<br />
Stockholm University/Natural History Museum. December<br />
14, 2007.<br />
”…”. Department of Zoology, Stockholm University/Natural<br />
History Museum, June 3, 2009.<br />
”Evolution of annelid diversity at whale-falls and other<br />
marine ephemeral habitats”. Department of Zoology,<br />
Göteborg University. September 25, 2009.<br />
BETYGSNÄMND VID LICENTIATEXAMEN<br />
Wessam Melik:<br />
”Detection strategies and molecular characterisation of tickborne<br />
encephalitis virus in Swedish Ixodes ricinus.”<br />
Department of Genetics, Microbiology and Toxicology,<br />
Stockholm University and School of Life Sciences, Södertörn<br />
University College, October 4, 2007.<br />
ORGANISATÖR AV INTERNATIONELLA KONFERENSER<br />
Thollesson M, Härlin M. 2002. Taxon names in the bioinformatic age: phylogenetic<br />
nomenclature and other alternatives. Workshop at the Sixth International<br />
Congress of Systematic and Evolutionary Biology (ICSEB-VI). University of Patras,<br />
Greece. 9-16/9, 2002.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
35(61)
Bilaga E<br />
Härlin M, Härlin C. 2000. Phylogeny of the eureptantic nemerteans revisited. 5 th<br />
International Conference on Nemertean Biology. Alcalá de Henares, Spain. 12-<br />
16/6, 2000 (talk).<br />
Härlin M. 2002. Content, ancestry, and the idea of taxon names as paradigms in<br />
phylogenetic nomenclature. Sixth International Congress of Systematic and<br />
Evolutionary Biology (ICSEB-VI). Biodiversity in the information age. Patras,<br />
Greece. 9-16/9, 2002 (talk).<br />
Härlin M. 2003. Naming clades: comparing phylogenetic approaches to biological<br />
nomenclature. AAASPD-symposium ”The future of taxonomy” organized by the<br />
California Academy of Sciences celebrating its 150’s anniversary. San Francisco<br />
State University/California Academy of Sciences, San Francisco, 18/6, 2003<br />
(invited keynote speaker, talk).<br />
Härlin M, Thollesson M. 2003. Fundamentals of phylogenetic nomenclature(s): an<br />
exchange of views. Species Plantarum 250 years, Uppsala 22-24/8, 2003 (invited<br />
keynote speakers, talk)<br />
EDUCATION<br />
BSc i Biologi. Göteborgs universitet (1991)<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
36(61)
Bilaga E<br />
MAGNUS JOHANSSON (DOCENT)<br />
Födelsedatum: 691030<br />
Contact information<br />
Magnus Johansson<br />
Dept. of Life Sciences, Södertörn University<br />
S-141 89 Huddinge, Sweden<br />
E-mail magnus.johansson@sh.se<br />
Titles<br />
Docent i Biokemi vid Södertörns Högskola 20071218<br />
Filosofie doktor, Biokemi, 19980303 vid Stockholms Universietet<br />
Avhandlingstitel: Regulation of Ammonium Assimilation and Nitrogen Fixation in<br />
Photosynthetic bacteria: Studies on the glnB gene and the P II protein in<br />
Rhodospirillum rubrum<br />
Current positions<br />
Högskolelektor i biokemi och biologisk kemi vid Södertörns Högskola sedan<br />
november 2002.<br />
Previous positions<br />
Juni 2002- oktober 2002 Forskarassistent vid genetiska institutionen, Stockholms<br />
Universitet, Chefsutredare för projektet Karaktärisering av den biologiska<br />
mångfalden inom flavivirus släktet<br />
Maj 2001- Maj 2002. Forskare vid genetiska institutionen vid Stockholms<br />
Universitet.<br />
Mars 1999- April 2001. Post-doc i Dr Subhash Vasudevans forskargrupp vid vid<br />
James Cook University, Australien. Biträdande chefsutredare för projektet<br />
“Structure and function of the dengue virus replication proteins NS3 and NS5”.<br />
Supervision of PhD students<br />
För närvarande huvudhandledare för doktorander:<br />
Michael Wigerius, planerad disputation i juni 2010<br />
Wessam Melik, planerad disputation i september 2010<br />
Huvudhandledda avhandlingar<br />
Filosofie doktor i molekylär genetik, Dr Karin Ellencrona; “Functional<br />
characterization of interactions between the flavivirus NS5 protein and PDZ<br />
proteins of the mammalian host”; disputationsdatum 20090611<br />
Filosofie licentiat i molekylär genetik, Wessam Melik; “Detection strategies and<br />
molecular characterisation of tick-borne encephalitis virus in Swedish Ixodes<br />
ricinus disputationsdatum 20071004<br />
Filosofie licentiat I genetik, Karin Werme, “Characterization of the TBEV RNA<br />
dependent RNA polymerase NS5; the interaction with a human brain cell<br />
polarization protein”; disputationsdatum 20051202<br />
Övriga handledarmeriter<br />
Huvudhandledare för ”post-doc” Dr Annelie Elväng (2006-2010)<br />
Biträdande handledare för doktoranden, Dr Andrew Brooks (1999-2001)<br />
Handledare för ca 11 15-30 hp examensarbeten (2001-2009)<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
37(61)
Bilaga E<br />
Professional experience, incl. popular communication (selected)<br />
FORSKNINGSPROJEKT OCH ANSLAG<br />
2001, Lawski, 144000 SEK<br />
2002, Magn. Bergvalls stiftelse 40000 SEK<br />
STUDIER AV DEN BIOLOGISKA MÅNGFALDEN HOS SLÄKTET FLAVIVIRUS<br />
2002-2004 Research council, Research grant 975000 SEK<br />
2002-2006 Swedish research Assistant professor position 2423200 SEK<br />
2004 Wenner Gren foundation, travel stipend 12000 SEK<br />
2004, Magn. Bergvalls stiftelse 40000 SEK<br />
2005-2006 Research council grant 810000 SEK<br />
2005, Magn. Bergvalls stiftelse 40000 SEK<br />
2005 Wenner Gren foundation, travel stipend 12000 SEK<br />
2005 Swedish chemistry society, travel stipend 8000 SEK<br />
DIVERSITET SPRIDNING OCH PREVENTION AV TBE VIRUSKOMPLEXET I<br />
ÖSTERSJÖREGIONEN<br />
2006-2008 Östersjöstiftelsen 3240000 SEK<br />
MOLECULAR BIOLOGY OF ECOLOGICAL ADAPTATION AND BIODIVERSITY<br />
2007-2009 Part of “Moa support ” Östersjöstiftelsen 600000 SEK<br />
2007 Magnus Bergvalls stiftelse 40000 SEK<br />
2008 Magn. Bergvalls stiftelse 50000 SEK<br />
2009 Carl Tryggers stiftelse för vetenskaplig forskning 220000 SEK<br />
2009 Magn. Bergvalls stiftelse 40000 SEK<br />
2010 Carl Tryggers stiftelse för vetenskaplig forskning 277000 SEK<br />
2010 Magn. Bergvalls stiftelse 40000 SEK<br />
POPULÄRVETENSKAPLIGA AKTIVITETER<br />
Naturskyddsföreningen årsmöte (Botkyrka-Salem), Fästingar och myggor är en<br />
spridningsväg för farliga virus! 20070318<br />
Aktivt deltagande för Södertörns Högskola vid Linné dagarna på Skansen två<br />
postrar och fästingsamling demonstration, 20070519-20.<br />
EDUCATION<br />
Filosofie kandidat, Kemi<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
38(61)
Bilaga E<br />
MIKAEL LÖNN (DOCENT)<br />
Födelsedatum: 560907<br />
Contact information<br />
Mikael Lönn<br />
Dept. of Life Sciences, Södertörn University<br />
SE-141 89 Huddinge, Sweden<br />
Tel +46 8 608 4727<br />
Fax +46(0)8 608 4510<br />
E-mail mikael.lonn@sh.se<br />
Titles<br />
Associate professor (Docent) in Plant Ecology, Södertörn University College 2005<br />
10-18.<br />
PhD, Uppsala University 1994-02-25. Thesis: Genetic Variation in Plant<br />
Populations and Its Relation to Environmental and Population Parameters.<br />
Supervisor: Honor C. Prentice.<br />
Current position<br />
Lecturer Södertörns University 1/6 2000- permanent position<br />
Previous positions<br />
Research fellow 50% and lecturer 50%, Department of Plant Ecology, Evolutionary<br />
Biology Centre, Uppsala University 1/7 1999 –31/5 2000.<br />
Postdoc: Department of Biological Sciences, Imperial College of Science,<br />
Technology and Medicine at Silwood Park, UK. Prof. MJ Crawley. 1/2/98 – 30/6/99<br />
Lecturer, Department of Ecological Botany, Uppsala University 70% 1/9/96-<br />
31/1/97 and 100% 1/2/97 - 30/11/97.<br />
Research fellow, Department of Ecological Botany, Uppsala University 15/8/94-<br />
15/3/95, 1/12/97 - 31/1/98.<br />
PhD support (utbildningsbidrag/ doktorandtjänst) 1988-1989 (50%), 1989-1993<br />
(80-100%). Research assistant (Forest genetics) 11/4-19/5/83, (Plant ecology)<br />
1989-1994 (20%).<br />
Supervision of PhD students<br />
Present: Supervising PhD student Magnus Jonsson at Södertörn University.<br />
2008-04-04 PhD thesis Anna-Karin Kolseth, Södertörn University College/formally<br />
Uppsala University (Acting but not formal main supervisor) Title: Euphrasia stricta<br />
on Gotland – evolutionary processes and spatial genetic variation.<br />
2007. PhD thesis Lotta Wallin at EBC, Uppsala University (Co-supervisor). Title:<br />
Plant population dynamics and conservation in wooded hay-meadows.<br />
Professional experience, incl. popular communication (selected)<br />
EDUCATION<br />
Master of Science in Scientific Subjects Education, 1985. Includes chemistry,<br />
biology, physics, earth sciences and 1 year pedagogic theory and training.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
39(61)
Bilaga E<br />
JAN-ERIC MATTSSON (DOCENT)<br />
Contact information<br />
Jan-Eric Mattsson<br />
Dept. of Life Sciences, Södertörn University<br />
S-141 89 Huddinge, Sweden<br />
E-mail jan-eric.mattsson@sh.se<br />
Titles<br />
Assoc. Professor, Docent in Systematic Botany<br />
PhD in Systematic Botany, Lund University. 1994<br />
Current positions<br />
Senior Lecturer/Associate Professor, School of Life Sciences, Södertörns högskola<br />
(Södertörn University College).<br />
Member of the Council for Equal Opportunities at Södertörn University. 2007–<br />
Member of the Faculty Board for Teacher Training and Education Studies at<br />
Södertörn University. 2004–<br />
Previous positions<br />
ACADEMIC CAREER HISTORY<br />
2003–2008 Member of the Council for Social and Cultural Diversity at<br />
Södertörn University.<br />
2001 M.Ed. in Scientific Subjects Education (Biology,<br />
Psychology).<br />
2000 Reader (Docent) in Systematic Botany Uppsala University.<br />
1997 Guest professor at Karl-Franzens-Universität, Graz,<br />
Austria.<br />
1994–1999 Researcher (Lichenologist), Botanical Museum, Uppsala<br />
University<br />
1994 Assistant curator (Lichens), Natural History Museum,<br />
Stockholm<br />
1986–2002 Senior Lecturer (650 h, Lund, Uppsala, Örebro, and<br />
Södertörns Universities)<br />
1986–1987 University post-graduate scholarship with Assistant<br />
teaching position, Lund<br />
1985–1987, 1992-1993 University Assistant teacher and Field Assistant, Lund,<br />
Sweden<br />
Supervision of PhD students<br />
Current research: Start date Anticipated completion date<br />
Håkan Lättman 2004 2009<br />
Past research:<br />
Completion date<br />
Kristina Articus 1997 2004<br />
TEACHING<br />
I have extensive experience from teaching on all academic levels and am<br />
responsible for developing the multidisciplinary programmes for teacher training<br />
programmes in natural sciences. This includes the didactics of natural sciences<br />
both for teacher training students and postgraduates.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
40(61)
Bilaga E<br />
Professional experience, incl. popular communication (selected)<br />
PREVIOUS RESEARCH<br />
My Master’s dissertation in systematic botany was based on protein studies<br />
(Mattsson & Kärnefelt 1986). The methods and results were used in my doctoral<br />
thesis (Mattsson 1991) and also in other studies (Mattsson 1990). I used different<br />
methods and techniques whilst working on my doctoral thesis in order to gain<br />
wide experience of taxonomic work (Mattsson 1993 a & b). The methodological<br />
development also resulted in reviews of protein studies of lichens (Mattsson<br />
1993c, 1994b).<br />
The standard use of thin layer chromatography (TLC) was further developed when<br />
the lichenological research group in Lund turned to high performance thin layer<br />
chromatography (HPTLC). The result (Arup et al. 1993) is still regularly cited.<br />
The ascus has been a study object within mycology, especially in search of<br />
characters usable for the delimitation of taxa. For phylogenetic analyses in the<br />
Parmeliaceae, a large sample of taxa was examined (Kärnefelt et al. 1992,<br />
Mattsson et al. 1992, Thell et al. 1992, Thell et al. 1995).<br />
During my work with the thesis, I initiated field studies to study changes in the<br />
distribution of different lichens in cooperation with other lichenologist (Arup et al.<br />
1989, Lindblom & Mattsson 1993, Kärnefelt & Mattsson 1989, Mattsson 1988a,<br />
Arup et al 1997).<br />
Later, some field studies were repeated showing a rapid change in the lichen flora<br />
of southern Sweden. Some preliminary results have been published (Lättman et al<br />
2004, Mattsson & Lättman 2004). The analyses are now finished and the results<br />
show a significant movement to the north by some lichens (Lättman et al. 2007).<br />
I have also participated in Arctic expeditions in Siberia in 1994 and Canada in<br />
1999 (Kärnefelt & Mattsson 1995, Mattsson 1996c, Mattsson et al. 2000, Eriksen<br />
et al. 2006).<br />
During the last ten years, I have used molecular methods, mainly in cooperation<br />
with different groups (Articus et al 2002, 2004, Grube et al 1999, Mattsson &<br />
Articus 2004, Mattsson & Wedin 1998, 1999, Mattsson et al. 2004, Wedin et al.<br />
1999, Arup et al. 2006, Crespo et al 2007).<br />
As a taxonomist, I have had to deal with nomenclatural problems and the<br />
methods used are similar to the methods used within history, law and linguistics<br />
resulting in publications presenting new taxa (Mattsson 1993b, Mattson & Lai<br />
1993), about typification (Mattsson 1994a), on theoretical discussions on<br />
taxonomic concepts (Mattsson 1987, Mattsson & Lumbsch 1989, Heidmarsson et<br />
al. 1997, Mattsson 1997).<br />
I have worked as curator of the Botanical Museum at Uppsala University for five<br />
years and produced an exsiccate (Mattsson 1999) at the Natural History Museum<br />
in Stockholm.<br />
I have participated in an internet project (Mattsson 1996a) and in the production<br />
of red lists of lichens. (Floravårdskommitten för lavar 1987, Aronsson et al. 1995,<br />
Mattsson 1995). Some papers have been written in a more popular form<br />
(Mattsson 1996b) or as reviews (Mattsson 1988b).<br />
RESEARCH FOCUS<br />
MAIN PROJECT: ENVIRONMENTAL DECISION MAKING AROUND THE BALTIC SEA<br />
The main scientific project that I am currently leading is attempting to identify<br />
how scientific results are used at different levels in public administration and how<br />
different actors including politicians, administrators, journalists, entrepreneurs,<br />
and representatives of NGOs experience their participation in the decision-making<br />
process with regard to environmental issues. This is a joint project and includes<br />
myself as a systematic botanist with a background in local government,<br />
counseling and teaching, and two scientists with backgrounds in ecology (Mikael<br />
Lönn) and political science (Björn Hassler). Interviews with politicians,<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
41(61)
Bilaga E<br />
administrators, representatives of NGOs, managers of companies etc. help us to<br />
identify the obstacles that hinder the spread of scientific results to the public. The<br />
project is part of the strategic development of environmental science at Södertörn<br />
University College and has funds of about SEK 1.5 million from the Baltic Sea<br />
Foundation. It is integrated into the academic programmes for biology and<br />
environmental science students and incorporates twenty field workers carrying out<br />
ecological studies, interviews, and case studies with regard to decision-making.<br />
LICHENS ON THE MOVE: VELOCITY 5 KM PER ANNUM DUE TO GLOBAL WARMING<br />
The aim of this project is the further development of methods for assessing the<br />
velocity (speed and direction) of the movement of lichens in Sweden due to the<br />
effects of global warming. It focuses on biodiversity with special emphasis on the<br />
dynamics of short-term and long-term responses of epiphytic lichens to global<br />
warming together with their interaction with substrates.<br />
THE PHYLOGENY OF THE PARMELIACEAE<br />
Finally, I am continuing a taxonomic project I started as a doctoral student with<br />
the aim of identifying the monophyletic groups within the family Parmeliaceae,<br />
solving taxonomic problems within these groups and identifying the closest<br />
relatives to the family. I am doing this in collaboration with a large number of<br />
lichenologists around the world.<br />
PARTICIPATION IN SCIENTIFIC CONGRESSES AND SYMPOSIA;<br />
1986 Lichenology in the eighties (IAL1), Münster, Germany;<br />
poster.<br />
1987 XIV International Botanical Congress, Berlin, Germany;<br />
talk.<br />
1990 4 International Mycological Congress, Regensburg,<br />
Germany; talk.<br />
1992 Lichenology in the nineties, IAL 2, Båstad, Sweden;<br />
organising committee, talk, poster,<br />
1993 XV International Botanical Congress, Yokohama, Japan;<br />
talk.<br />
1995 Plantae Europa, Hyèrés, France.<br />
1996 IAL3, Salzburg, Austria; talk, poster.<br />
1998 Taxonomy, Evolution and Classification of Lichens and<br />
Related Fungi, London; talk.<br />
1998 Progress in Molecular Studies of Lichens in Graz, Austria;<br />
talk.<br />
1999 XVI International Botanical Congress, St. Louis, USA. talk.<br />
2002 7 International Mycological Congress, Oslo, Norway.<br />
2004 IAL5, Tartu, Estonia; poster.<br />
2005 XVII International Botanical Congress, Vienna, Austria;<br />
posters.<br />
2006 8 International Mycological Congress, Cairns, Australia;<br />
posters.<br />
VISITS AT FOREIGN INSTITUTES;<br />
1986 Universities in Bayreuth, Essen, Frankfurt and Marburg;<br />
seminars, lab work, herbarium studies.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
42(61)
Bilaga E<br />
1987 Universities in Durham, North Carolina; Boulder, Colorado;<br />
Fairbanks, Alaska; Vancouver; British Columbia; London,<br />
Ontario. Smithsonian Institution Washington D.C. and<br />
National Museum, Ottawa; lab work, herbarium studies.<br />
1989 University in Helsinki; herbarium studies.<br />
1990 Universities in Essen och Düsseldorf; seminars, lab work;<br />
herbarium studies.<br />
1990, 1991 Natural History Museum and Linnean Society of London;<br />
herbarium studies.<br />
1993 Universities in Essen och Düsseldorf; seminars, lab work,<br />
herbarium studies.<br />
1994 University in Helsinki; herbarium studies.<br />
1995 Botanische Staatsamlung München; seminars, lab work,<br />
herbarium studies.<br />
1997,1997 Natural History Museum, London; DNA-studies.<br />
1998 University of Vienna; herbarium studies.<br />
2005 Field Museum, Chicago; seminars.<br />
2005 University of Tartu; seminars.<br />
2006 University of Tartu; seminars.<br />
2006 University Complutense de Madrid; seminars.<br />
FIELD WORK OUTSIDE SCANDINAVIA<br />
1987 North America<br />
1989 Finland and Estonia<br />
1990 Kola Peninsula<br />
1992 Italy and Slovenia<br />
1994 Sibiria (Tundra Ecology -94)<br />
1996 South Afrika and Venezuela<br />
1999 Canada (Tundra North West 99) and USA.<br />
2004, 2005, 2006 Estonia<br />
2006 Australia<br />
EDUCATION<br />
1985 M.Sc., Stockholm University (Biology, Chemistry)<br />
1983 B.Sc., Stockholm University (Biology, Chemistry,<br />
Mathematics, Philosophy)<br />
1976 M.A. in Social and behavioural sciences – Swedish<br />
qualification for social workers (Psychology, Counselling,<br />
Law, Sociology).<br />
GRANTS<br />
Baltic Sea Foundation: Lokal miljöförvaltning – ekologiska och samhälleliga<br />
system i interaktion. 2005–2007<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
43(61)
Bilaga E<br />
SARA SJÖLING (DOCENT)<br />
Contact information<br />
School of Life Sciences, Södertörns högskola<br />
141 89 Huddinge, Sweden<br />
Tel: +46 8 608 47 67, Fax: + 46 8 6084510<br />
E-mail: sara.sjoling@sh.se<br />
Degrees<br />
-Associate Professor (Docent) in Microbial Ecology, 2006-03-21, Södertörns<br />
högskola, Sweden<br />
-Ph. D. in 1998-02-19, Biochemistry, Dept. of Biochemistry, Stockholm<br />
University, Sweden<br />
Current Position<br />
Senior Lecturer in Microbial Ecology, Department of Life Sciences, Södertörns<br />
högskola, Feb 2006, 30 % research<br />
Previous positions<br />
Researcher, Fo.ass. (independent funding, Wenner-Gren fellow) Microbial<br />
Ecology, Södertörns högskola, Sweden 2003.04.01-2005.12.31<br />
PostDoc (Wenner-Gren fellow) Södertörns högskola, Sweden 2001-2003.03.31<br />
PostDoc (Wenner-Gren fellow) Microbial ecology, University College London,<br />
UK, 1999-2001<br />
Research Fellow, independent funding from Sida, Aquatic Ecology, Zoology<br />
Dept., Stockholm University, Sweden March 1998-Dec 1998<br />
Ph. D. student, Department of Biochemistry, Stockholm University, Sweden<br />
1992-1998<br />
Supervised and supported Ph.D. students<br />
Petter Thureborn, Life Sciences, Södertörns högskola and Stockholm Univ from<br />
March 2008 (co-superv with Prof Sjöberg, Stockholm Univ), Östersjöstiftelsen<br />
funded.<br />
Johan Näslund, PhD stud (co-supervised with Jonas Gunnarsson and Prof. Nils<br />
Kautsky , Systems Ecology, Stockholm University)<br />
Fredrik Nordkvist, M. Sc., from Oct 2008 (co-supervised in ‘Lärarlyftet’, headsupervisor<br />
Volker Brüchert, Dept. of Geology and Geochemistry, Stockholm<br />
University)<br />
Fredrik Hårdeman, Södertörns högskola and KI, Exploring the metagenome of<br />
the Baltic Sea sediments, completed PhD in May 2008. Östersjöstiftelsen<br />
funded.<br />
Anna Edlund, SLU and Södertörns högskola (co-supervised, head supervisor J.<br />
Jansson, SLU), The Microbial diversity in the Baltic Sea sediments. completed<br />
PhD in May 2007. Östersjöstiftelsen funded.<br />
Supervised and supported PostDocs<br />
Dr. Karin Hjort, from Jan 2009, EU-Metaexplore<br />
PostDoc, position available, from 2010, EU-Metaexplore<br />
Dr. Maria Bergström, Oct 2003- April 2005, EU-Metacontrol<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
44(61)
Bilaga E<br />
15 additional supervised Magister or Master students and Postdoc students at<br />
University College London, UK and Södertörns högskola.<br />
External PhD examination (including Fil. Lic):<br />
Simina Ph D in Botany, Dept. of Botany, Stockholm University, October 2009.<br />
Sware Semesi, Ph D in Botany, Dept. of Botany, Stockholm University, May<br />
2009.<br />
Petra Souter, Ph D in Ecology, Södertörns högskola and Stockholm University, June<br />
2007.<br />
Johan Eklund, Fil. Lic. Dept. of Systems Ecology, Stockholm University, 3 June,<br />
2005<br />
Karolina Bauer, Opponent, Fil. Lic. Dept. of Botany, Stockholm University, 4 June,<br />
2004<br />
Cecilia Jernberg, Halftime PhD-seminar, Microbial Ecology, KI, 2003<br />
Examination of additional 10 ( M.Sc. or Magister), mostly at Södertörns<br />
högskola in Biology and Development and international collaboration, but also<br />
University College London, UK.<br />
Professional experience, incl. popular communication (selected)<br />
CURRENT RESEARCH COLLABORATORS<br />
Prof. D. Cowan, Director of the Institute of Microbial Biotechnology and<br />
Metagenomics, Head of Dept of Biotechnology, Univ. Western Cape, Cape<br />
Town, South Africa. Sida-South Africa project, includes research and student<br />
exchange.<br />
EU-project Metacontrol: Prof. D. Van Elsas, Groningen Univ., NL; Prof. P.<br />
Simonet, Centre National de la Recherche Scientifique, Paris, FR; Prof. C.<br />
Smalla, Biologische Bundesanstalt, DE; Prof. M. Bailey, NERC, Oxford, UK;<br />
Prof. T. Vogel, Univ. Claude Bernard Lyon, Prof. J. Jansson, SLU, Swe.<br />
Deputy Director R. Johnstone, Univ. of Queensland, Australia. Marine microbial<br />
diversity and environmental sciences, collaborating Ph. D. students and visits<br />
from UQ to Sh.<br />
Dr. S. Mohammed, Inst. of Marine Sci., Univ. of Dar es Salaam, Tanzania; F.<br />
Saunders , Life sciences, Södertörns Högskola, Prof. B. Lundén, Physcical<br />
Geography/Remote sensing, Stockholm University, with Community Based<br />
Natural Resource Management analyses of mangrove use, and Dr. T. Lyimo in<br />
previously funded Sida project on Microbial dynamics of Mangroves with focus<br />
on the impact of deforestation.<br />
Prof. J. Jansson, , Lawrence Berkeley Laboratories, Univ of California, US,<br />
previously Swedish Univ. of Agricultural Sciences, Uppsala. Presently at L<br />
Berkely Labs, US. EU project-Metacontrol (metagenomics) and<br />
Östersjöstiftelsen projects, Microbial diversity of Baltic Sea sediments, two<br />
PhD students studying 1) Metagenomics 2) Effect of pollution.<br />
Dr. J. Gunnarsson, Systems Ecology, Stockholm University. Marine microbial<br />
diversity and ecotoxicology (effect of pollution; antibiotics), one shared Ph. D<br />
student (Johan Näslund).<br />
Prof. BM Sjöberg and Dr A Poole, Dept of Mol Biol and Functional genomics,<br />
Stockholm University, one shared Ph D student, from March 2008.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
45(61)
Bilaga E<br />
Prof. M. Björk, Dept of Botany, Stockholm University and University of Dar Es<br />
Salaam, Sida-Bilateral Marine Sciences Programme, Sweden-Tanzania, 5<br />
years, pending, M. Sc and Ph.D exchange.<br />
Prof. Volker Bruchert, Dept. Geology and Geochemistry, Stockholm University,<br />
1 co-supervised graduate student, M. Sc from Oct 2008.<br />
COLLABORATING ORGANIZATIONS/COMPANIES IN EU-METAEXPLORE 2009-2014:<br />
Rijksuniversiteit Groningen, Netherlands<br />
University of Copenhagen, Denmark<br />
University of Warwick, United Kingdom<br />
Wageningen Universiteit, Netherlands<br />
Ecole Centrale de Lyon, France<br />
Libragen, biotech company, France<br />
University of Bielefeld, Germany<br />
Julius Kuhn Institut, Braunschweig Germany<br />
Katholieke Universiteit Leuven, Belgium<br />
Valtion Teknillinen tutkimuskeskus, Finland<br />
Universite Catholique Louvain, Belgium<br />
University of Insubria, Italy<br />
Lawrence Berkeley Laboratories, California, US<br />
University of Ljubljana, Slovenia<br />
University of La Plata, Argentina<br />
Bio Detection Systems (SME), Netherlands<br />
Whitby Seafoods Ltd (SME), United Kingdom<br />
VISITING SCIENTIST<br />
Applied Microbiology Unit, Dept. of Botany, University of Dar Es Salaam, Oct<br />
2001, 2005, 2008, 2009, 2010.<br />
Department of Zoology, University of Dar Es Salaam, 2008, 2009, 2010.<br />
Department of Biotechnology, Advanced Centre for Applied Microbiology, Western<br />
Cape University, South Africa, Dec 2002, Dec 2006, Sept 2008<br />
Postdoc at Applied Microbiology Unit, Dept. of Biochemistry and Molecular biology,<br />
University College London, UK 1999-2001<br />
Lehrstuhl fur mikrobiologie, Technische Universität Munchen, Germany, at Prof.<br />
Michael Wagners lab., Jan 1999<br />
Department of Biochemistry, Purdue University, West Lafayette, Indiana, USA, at<br />
Professor Henry Weiners lab., Feb-Apr 1995<br />
Institute of Marine Sciences, Univ. of Dar Es Salaam, Tanzania, once or twice a<br />
year since 1992-2009.<br />
ADDITIONAL PROOF OF COMPETENCE<br />
68 International Conference presentations as oral or poster<br />
17 Talks at international meetings<br />
REVIEWING FOR INTERNATIONAL JOURNALS:<br />
Journal of Applied Microbiology, 2007, 2008, 2010<br />
Letters in Applied Microbiology, 2007, 2008<br />
FEBS Letters, 1999<br />
FEMS Microbial Ecology, 2001, 2003,<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
46(61)
Bilaga E<br />
The Western Indian Ocean Journal of Marine Sciences, 2005, 2009, 2010.<br />
Extremophiles, 2007<br />
World Journal of Microbiology and Biotechnology, 2007<br />
J. Bacteriology, 2007<br />
Estuarine Coastal Shelf Series, 2006<br />
Environmental Management, 2009<br />
Environmental Mibi, 2008.<br />
Microbial Cell Factories, 2008<br />
EXTERNAL EXAMINING APPOINTMENTS:<br />
National Science Foundation, US, Antarctic grant proposals 2005-2007<br />
Sida/SAREC, evaluation of grant proposals, 2005-2008<br />
The National Research Foundation, South Africa, rating of performance of<br />
researchers, 2003, 2007<br />
Editorial Board for The Scientific World Journal (electronic) in Marine<br />
Microbiology since April 2005<br />
ADMINISTRATIVE ASSIGNMENTS<br />
Currently member of the following Boards:<br />
-The Faculty of Natural Sciences, Södertörns högskola, since July 2004<br />
-The Internationalization council, Södertörns högskola since Jan 2004<br />
-The Board of the Graduate School of Molecular and Biological Science, Life<br />
Sciences, Södertörns högskola, since Feb 2006<br />
-The Board of Discipline, Södertörns högskola, 2005-2009<br />
-The Board of Molecular Science Programme, Life Sciences, Södertörns högskola,<br />
since Oct 2006-Oct 2009<br />
Member of the Board of Biology education at Södertörns högskola from Jan 2004-<br />
2006<br />
-External evaluator of procedures of Minor Field Study board Södertörns<br />
högskola 2004<br />
-External evaluator for OECD on consensus document involving<br />
Acidothiobacillus 2003<br />
-Writing the Annual Report 2003 of Natural Sciences together with the Dean of<br />
Faculty prof. L. Jonsson, Södertörns högskola<br />
-Risk assessment of micro-organisms and GMOs, Södertörns högskola, 2001<br />
-Involved in the development of a new M. Sc programme in Molecular Ecology and<br />
in Biosciences at Life Sciences, Södertörns högskola, 2007, 2008.<br />
Seminars for the public: Södertörns högskola: Folk Universitetet: 10th April,<br />
2003, 22 th Sept 2003, April 27, 2005, Study visits by Gymnasieskolor 1h<br />
lecture on Microbial ecology, 2006-2009.<br />
Speech Writer for the UN Working Group of Indigenous Peoples, 2000-2001<br />
Associate Member of IMBM institute, Institute of Metagenomics and<br />
Biotechnology, University of theWestern Cape, South Africa.<br />
Member of the Western Indian Ocean Marine Science Association<br />
Pedagogic qualifications available, upon request<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
47(61)
Bilaga E<br />
GRANTS<br />
RESEARCH MANAGEMENT<br />
2009-2014 PI, SWE partner in EU-project Metaexplore 222625, 17 partners,<br />
Co-ordinator Prof. D. Van Elsas, NL.<br />
2009-2011 Co-partner, MASMA Grant (Western Indian Ocean Marine Science<br />
Association), Ecological and sociological study of Cholera in the<br />
WIO region. 9 partners, co-ordinator Dr. C. Lugomela, University<br />
of Dar es Slaaam, TZ.<br />
2008-2010 co-PI of Baltic Sea Foundation project “Anaerobic ammonia<br />
oxidation (anammox): a proposed missing piece in the Baltic<br />
Sea nitrogen cycle” with Prof. BM Sjöberg and A Poole at<br />
Stockholm Univ. 1 PhD<br />
2004- 2007 PI of Sida/NRF project SRP 2003-043 “South African estuarine<br />
microbial species diversity”<br />
2002- 2007 co-PI of Östersjöstiftelsen proj. 566/42/02:7 “Microbial<br />
biodiversity in Baltic Sea sediment”<br />
2002-2007 PI of Carl Tryggers Foundation project CTS 01:305<br />
“Metagenomic cloning of novel enzyme genes from<br />
environmental bacteria”<br />
2003- 2006 co-partner in EU project Metacontrol QLK3CT200202068 “Soil<br />
metagenomics to identify novel mechanisms of antagonism and<br />
antifungal activity fro the improved control of phytopathogens”.<br />
Co-ordinator D. Van Elsas, Groningen Univ, NL.<br />
1999-2006 PI of Wenner-Gren Foundations project “ Metagenomic cloning<br />
of novel enzyme genes from marine environments”<br />
2002-2005 PI of Sida/Sarec project SWE 2001 413 “Significance of<br />
microbial diversity for mangrove nutrient cycling-impact of<br />
deforestation”<br />
1994-1996 PI of Sida/Sarec project SWE94-159 “Impact of commercial<br />
seaweed farming on microbial sediment communities”<br />
COMPETITIVE GRANTS, OTHER THAN THOSE MENTIONED ABOVE<br />
/FELLOWSHIPS/TRAVEL STIPENDS<br />
2008 Östersjöstiftelsen, travel grant<br />
2008 VR workshop in Polar Sciences<br />
2006 Östersjöstiftelsen, travel grant<br />
2002 Carl Tryggers Foundation research grant<br />
Sida-NRF planning grant for research collaboration<br />
2000 Royal Society Award UK<br />
2000 Wellcome Trust Travel Award UK<br />
2000 Grad. School Travel fellowship UK<br />
1999 Wenner-Gren Foundations long term fellowship, 5 years<br />
1999 STINT/NFR postdoctoral fellowship<br />
1999 DAAD research collaboration grant<br />
1999 FEBS-long term fellowship<br />
1998 Helge Axsons Johnsons Stiftelse<br />
1998 NFR (VR) travel stipend<br />
1997 European Science Research Foundation travel stipend<br />
1996 CF Liljevalchs J:ors resestipendie<br />
1995 Sverige-Amerika Stiftelsens kontant stipendium<br />
1995 Lawskis resestipendie<br />
1995 FEBS travelling grant<br />
1994 Wallenbergs resestipendieand<br />
1994 Ekströms donations stipendie<br />
1993 European Science Research Foundation travel stipend<br />
1993 C F Liljevalchs J:ors resestipendie<br />
1993 Helge Axsons Johnsons Stiftelse<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
48(61)
Bilaga E<br />
MARIA BERGMAN (FIL.DR)<br />
Contact information<br />
Maria Bergman<br />
Dept. of Life Sciences, Södertörn University<br />
S-141 89 Huddinge, Sweden<br />
E-mail maria.bergman@sh.se<br />
Titles<br />
Filosofie doktorsexamen inom ämnesområdet kulturgeografi 3 maj 1999,<br />
Stockholms universitet.<br />
Current positions<br />
Högskoleadjunkt i kulturgeografi, Södertörns högskola 2005-01-31-<br />
Ledamot av den naturvetenskapliga fakultetsnämnden vid institutionen för<br />
Livsvetenskaper, Södertörns högskola, 2008-01-01 –<br />
Previous positions<br />
Vikarierande lektor 70 % Södertörns högskola 2004-2005<br />
Doktorandtjänst 100 %, Stockholms universitet Kulturgeografiska institutionen<br />
1995-01-01 – 1998-12-31<br />
Amanuens 50 %, Stockholms universitet, Kulturgeografiska institutionen<br />
1993-08-01-1994-12-31<br />
Professional experience, incl. popular communication (selected)<br />
UTBILDNINGSADMINISTRATION<br />
Delat programansvarig för Utveckling och internationellt samarbete, Södertörns<br />
högskola 2006-03-01 – 2006-06-30<br />
Övergripande ansvar för distansutbildningar vid institutionen för Livsvetenskaper,<br />
Södertörns högskola 2006-01-01 – 2006-06-30<br />
Ledamot av institutionsstyrelsen vid institutionen för Livsvetenskaper, Södertörns<br />
högskola.<br />
2007-01-01 – 2007-12-31<br />
FORSKNINGSADMINISTRATION<br />
Projektledare för forskningsprojektet ”Funktionsomvandling av hamnområden och<br />
andra kustnära industriområden ur ett hållbarhetsperspektiv”, finansierat av<br />
Formas 2006-2010.<br />
SAMVERKAN MED ÖVRIGA SAMHÄLLET:<br />
Medförfattare till fyra geografiböcker för högstadiet. Se publikationsförteckning.<br />
Uppdrag att under hösten 2004 skriva en bok om sjöfartens kulturmiljöer i<br />
samband med Kulturhusens dag år 2005 som hade sjöfarten som tema detta år.<br />
Se publikationsförteckning.<br />
Bidragit med uppgifter till ett förberedande arbete för en ev.<br />
byggnadsminnesförklaring av delar av den inre hamnmiljön i Visby, våren 2007.<br />
”Holmen i Visby” Kulturhistorisk utredning 2007.<br />
http://www.lansmuseetgotland.se/1912<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
49(61)
Bilaga E<br />
Intervjuad i samband med arbetet om Sveriges kommersiella hamnar och om<br />
förbunden som arbetet med deras utveckling 1906-2006. Hammargren Risfelt,<br />
Anna (2006): Från lastageplats till logistikcentrum. Förbundet Sveriges Hamnar,<br />
Stockholm. ISBN: 91-631-9246-2, 978-91-631-9246-3<br />
Ansvarig för kurs i ekonomisk geografi vid Folkuniversitetet höstterminen 2005.<br />
RECENSIONER:<br />
Historisk kystkultur: En ressource i nutiden redigerad av Sören Möller och Mette<br />
Guldberg recenserad i Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 50, 2006.<br />
Örlogsvarvet av Urve Lepasoon. Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 53 2007<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
50(61)
Bilaga E<br />
TOMAS BOLLNER (FIL.DR)<br />
Contact information<br />
Tomas Bollner<br />
Dept. of Life Sciences, Södertörn University<br />
S-141 89 Huddinge, Sweden<br />
Tel +46 08 511 770 68<br />
E-mail tomas.bollner@sh.se<br />
Titles<br />
PhD. D. June 1993, Stockholm University<br />
Current positions<br />
Lecturer at Södertörn University College from November 1999.<br />
Previous positions<br />
Postdoctoral fellow funded by SERC Invertebrate Neuroscience Initiative at the<br />
Departments of Biology and Biochemistry Royal Holloway, University of London<br />
1992-1993<br />
Part time lecturer in zoology 1993-95 Stockholm University<br />
Post doctoral research assistant funded by the BBSRC at School of Biological<br />
Sciences Royal Holloway University of London 1995 - March 1998<br />
During 1997-1999 I have given several courses in zoology at Stockholm<br />
University.<br />
Professional experience, incl. popular communication (selected)<br />
Research assistant in the project "Oikopleura and Branchiostoma as models for<br />
nervous and endocrine regulation in vertebrates". 1986-87 Stockholm University<br />
Teaching assistant in zoology 1986-1989 (practicals and lectures). Stockholm<br />
University<br />
Education<br />
Högskole-examen in Biology (B.Sc. With Honours.) 1984, Stockholm University<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
51(61)
Bilaga E<br />
PATRIK DINNÉTZ (FIL.DR)<br />
Contact information<br />
Patrik Dinnétz<br />
Dept. of Life Sciences, Södertörn University<br />
S-141 89 Huddinge, Sweden<br />
Tel: 08 - 6084512<br />
E-mail dinnetzp@sh.se<br />
Titles<br />
Fil Dr. Stockholms Universitet 1996, Department of Botany,<br />
(Thesis title: Cytoplasmic male sterility and population dynamics in Plantago<br />
maritima.)<br />
Current positions<br />
Högskolelektor Södertörns Högskola 2008 02 –<br />
Previous positions<br />
Post - doc. Sept. 95 - Sept. 97 University of Calgary, Department of Biological<br />
sciences, Division of ecology. Host: Prof. Lawrence Harder<br />
1997 11 – 1997 12 Lektor Stockholms Universitet<br />
1998 02 – 1998 11 Lektor Stockholms Universitet<br />
1999 01 – 1999 03 Lektor Stockholms Universitet<br />
1999 05 – 1999 07 Lektor Stockholms Universitet<br />
1999 08 – 2005 03 Lektor Högskolan i Kalmar<br />
2001 07 – 2001 12 Lektor Uppsala Universitet (50% I kombination med 50% vid<br />
Högskolan i Kalmar)<br />
2005 07 – 2008 01 Lektor Högskolan I Kalmar<br />
Supervision of PhD students<br />
Biträdande handledare för:<br />
Anna Jakobsson Stockholms Universitet, Examen 20030520.<br />
Avhandlingens titel: Causes and consequences of plant distribution and<br />
abundance in fragmented habitats.<br />
Satu Ramula Södertörns Högskola, Examen 20060401<br />
Avhandlingens titel: Population viability analysis for plants: practical<br />
recommendations and applications. Licentiate 20040513. Avhandlingens<br />
titel: Population viability analysis in conservation biology for plants:<br />
optimizing work effort and costs.<br />
Martin Cravener Södertörns högskola.<br />
Tiina Vinter Södertörns högskola.<br />
Professional experience, incl. popular communication (selected)<br />
AKADEMISKA UPPDRAG<br />
Ordinarie ledamot av institutionsstyrlese och fakultetsnämd vid Stockholms<br />
Universitet<br />
Ordförande för den ekologiska ämnesgruppen vid Kalmar högskola 2003 - 2006<br />
ALLMÄNA UPPDRAG<br />
Medlem i referensgruppen för förvaltningen av Tullgarns naturreservat 1989 –<br />
1994. Gruppen bestod av Länsstyrelserna i Stockholm och Sörmlands län, Assi –<br />
Domän samt Stockholms universitet.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
52(61)
Bilaga E<br />
Refferensperson för Åtgärdsprogrammet för skaftslamkrypa (Läsntyrelsen i<br />
Kronobergs län)<br />
Utredare i Fjälmistra (Biodiversitet i fjällen)<br />
Guidningar av allmänheten i Botaniska institutionen vid Stockholms universitets<br />
växthus<br />
Ansvarig för Botaniska Institutionens vid Stockhlms universitets deltagande i<br />
vetenskapsfestivalen inom ramen för kulturhuvudstadsåret 18-26 april 1998.<br />
EDUCATION<br />
Fil. Kand. Stockholms Universitet 1991.<br />
GRANTS<br />
Populationsdynamik hos en sällsynt art; Saxifraga cotyledon: von Beskows fond<br />
1992 (8000:-), Oscar och Lili Lamms fond 1993 (11000:-), WWF 1994-1996<br />
(120000:-)<br />
Population viability analysis under time and money restraints: tillsammans med<br />
Kari Lehtilä (Södertörns Högskola, Huvudsökande), Östersjöstiftelsen 2002 01 01<br />
– 2004 12 31 (1800000:-) Högskolan i Kalmar (120000:-)<br />
The use of population viability analyses in conservation management of Baltic Sea<br />
area: tillsammans med Kari Lehtilä (Södertörns högskola, Huvudsökande) och<br />
Elfar Loftsson (Södertörns högskola) Östersjöstiftelsen 2005 01 01 – 2006 12 31<br />
(2200000:-)<br />
Landscape structure, patterns of biodiversity and conservation strategies in the<br />
Baltic Sea region: tillsammans med Kari Lehtilä (Södertörns högskola,<br />
Huvudsökande) 2008 01 01 – 2010 12 31 (250000:-)<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
53(61)
Bilaga E<br />
VESA-MATTI LOISKE (FIL.DR)<br />
Contact information<br />
Vesa-Matti Loiske<br />
Dept. of Life Sciences, Södertörn University<br />
S-141 89 Huddinge, Sweden<br />
E-mail vesa-matti.loiske@sh.se<br />
Title<br />
1995: PhD in Human Geography at Stockholm University: The Village that<br />
Vanished. The roots of erosion in a Tanzanian Village. Supervised by Ulf Sporrong.<br />
Current positions<br />
2006- Lektor (Assistant Professor) at Södertörns Högskola. 20 % research time<br />
1997- Head of the educational programme “Development and International<br />
Cooperation”<br />
2000- Director of Coastal Management Research Center<br />
Previous positions<br />
2001-2004 Head of the educational programme “Environment and Devopment”<br />
1987- 1997 <strong>Forsknings</strong>assistent (Research Assistant), Doktorand (PhDstudent),<br />
Forskare (Researcher) at the Department of Human<br />
Geography, Stockholm University<br />
1982 Parental leave<br />
Supervision of PhD students<br />
Fred Saunders, doktorand i kulturgeografi.<br />
Professional experience, incl. popular communication (selected)<br />
SPECIAL ASSIGNMENTS<br />
1998-2000 Member of the faculty board<br />
2000-2007 Boardmemeber of the grant giving Programme Committé of the<br />
“Marine Science for Management” regional programme funded by Sida/Sarec<br />
COOPERATION WITH POSTDOCS<br />
2006-2007 Lowe Börjesson<br />
EDUCATION<br />
1995-1997 Post Doc in Babati, Tanzania<br />
1985 Fil Kand (BA)<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
54(61)
Bilaga E<br />
MONA PETERSSON (FIL.DR)<br />
Contact information<br />
Mona Petersson<br />
Dept. of Life Sciences, Södertörn University<br />
S-141 89 Huddinge, Sweden<br />
E-mail mona.petersson@sh.se<br />
Title<br />
2001. Doctor of Philosophy, Physical Geography, Uppsala University<br />
Current positions<br />
2002-2010 Senior lecturer Physical Geography 100%, School of Life Sciences,<br />
Södertörn University Huddinge (October 2002 to present)<br />
2004-2010 Board member, Education and Research Faculty Board for Natural<br />
Sciences, Södertörn University (January 2004 to present)<br />
2009-2010 Deputy teacher representative, Disciplinary board at Södertörn<br />
University<br />
Previous positions<br />
2002-2010 Senior lecturer Physical Geography 100%, School of Life Sciences,<br />
Södertörn University Huddinge (October 2002 to present)<br />
2004-2010 Board member, Education and Research Faculty Board for Natural<br />
Sciences, Södertörn University (January 2004 to present)<br />
2009-2010 Deputy teacher representative, Disciplinary board at Södertörn<br />
University<br />
2005-2009 Director of the Geography education program, School of Life<br />
Sciences, Södertörn University, Huddinge (shared responsibility<br />
(50%) 2005, and 100% from April 2006 –March 2009)<br />
2008-2009 Board member, the Teacher Graduate School of Climate<br />
Development and Water Resources, Södertörn University and<br />
Stockholm University in cooperation.<br />
2003-2006 Board member, education programme in Environmental Science at<br />
Södertörn University.<br />
2001-2002 University lecturer 100%, Dept. of Physical Geography and<br />
Quaternary Geology, Stockholm (July 2001 to September 2002)<br />
2001 Temporary appointment, modifying illustrations using Adobe<br />
Illustrator, for Heikki Seppä, Quaternary Geology, Uppsala<br />
2000-2001 Temporary appointment, Teaching - Landscape development, Dalarna<br />
University, Borlänge (autumn 2000, spring 2001)<br />
1999-2001 Temporary appointment, Teaching & assistant work, Earth Sciences,<br />
Uppsala University<br />
2000 Temporary appointment, Air photo interpretation mapping soils,<br />
Geosigma AB<br />
2000 Temporary appointment, Teaching Geography A+ B, Physical<br />
Geography A; planning, and developing new courses at Dalarna<br />
University, Falun<br />
1999 Temporary appointment, wave erosion calculations for EU Project<br />
Lake Turingen, Nykvarn municipality, 37 hours<br />
1993-1998 Postgraduate student position at the Dept. of Earth Sciences,<br />
Physical Geography, Uppsala University including 20% assistant work<br />
(teaching and course administration)<br />
1994-1998 Temporary appointment, Erosion studies, 17 experiments in a water<br />
flume for the company Vattenresurs AB<br />
1994-1996 Board member (postgraduate student) in the Faculty of Science and<br />
Technology, Uppsala University<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
55(61)
Bilaga E<br />
1993 Temporary appointment, Field assistant (4 weeks) at the North Sea<br />
project Interactions between short term physical dynamics and<br />
phytoplankton dynamics in a stratified water column, a cooperation<br />
between PhD Sören Floderus and researchers at NIOZ, the<br />
Netherlands<br />
1990-1993 Temporary appointment, Assistant at the project Fine matter<br />
transport in open coasts (part of the project Large-scale<br />
Environmental Effects and Ecological Processes in Skagerrak-<br />
Kattegatt) supported by the Swedish Environmental Protection<br />
Agency.<br />
1992-1993 Temporary appointment, Assistant teaching, Dept. of Physical<br />
Geography, Uppsala University<br />
Teaching<br />
1992-2009 - Undergraduate<br />
Several years of course directorship, including course development, for various<br />
undergraduate courses (basic and advanced level), and teachers training, within<br />
geography, and physical geography at Uppsala University, Stockholm University,<br />
Södertörn University, and Dalarna University (Falun). My teaching has been<br />
focused on sediment transport, soil erosion, hydrology, oceanography,<br />
climatology, geomorphology, quaternary geology, GIS, and air photo<br />
interpretation; including lecturing, practical exercises and excursions. I have also<br />
had supervision of undergraduate student projects at various levels, as well as<br />
examination of student papers.<br />
2008-2009 – Postgraduate<br />
Assistant supervisor to PhD student Ingela Andersson at the Teacher Graduate<br />
School of Climate Development and Water Resources, Södertörn University and<br />
Stockholm University in cooperation. A graduate school where active high school<br />
teachers can enhance their competence by doing research (80%) within their<br />
subject of teaching.<br />
Professional experience, incl. popular communication (selected)<br />
OTHER ACADEMIC COMMISSIONS<br />
2010-02-05 Member of the evaluation committee for doctoral dissertation in the<br />
subject area Land and Water Resources Engineering by order of KTH<br />
Royal Institute of Technology, respondent Frank William Kizito.<br />
2009 Member of inner reference group revising new course syllabi’s of<br />
geography for compulsory school (all grades) by order of The<br />
Swedish National Agency for Education.<br />
INTERNATIONAL EXCHANGE<br />
Sept. 1997 - Mars 1998 - 6 months stay in the USA. Visiting Professor Cindy Lee,<br />
Marine Science Research Center, State University of New York at Stony<br />
Brook. Financed by scholarship from The American-Scandinavian<br />
foundation.<br />
2005-2008 Course related cooperation with Klaipeda University, Lithuania, and<br />
Kaliningrad University, Russia<br />
Manuscript submitted to the journal of Biogeochemistry, Kluwer academic<br />
publishers, May 2001 (ref: BIOG526)<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
56(61)
Bilaga E<br />
INTERACTION WITH THE SOCIETY/PUBLIC PRESENTATIONS<br />
2005: Lecture about lakes and lake restoration (in swedish) Kunskapsskolan<br />
Fruängen klass 9 och St Botvidsgymnasiet, Naturvetarprogrammet årskurs<br />
1, 2 och 3<br />
2006.03.15: Open lecture about global water resources; hydrologic cycle,<br />
distribution, and water use (in swedish) Vatten – en global resurs? Om<br />
kretslopp, fördelning och nyttjande. A cooperation between Södertörn<br />
University and BUF in Haninge.<br />
2007.05.11: Lecture about the relationship between landscape and history of<br />
Stockholm (in swedish) Stockholms landskap som historiskt dokument.<br />
Lecture at Tyresö castle the 11 th of May 2007 for teachers in history. The<br />
lecture was broadcasted in SVT2 and SVT24 the 31 st of May, and the 13 th<br />
of June 2007.<br />
2007.05.19-20: Hands on activity and presentation related to landscape<br />
dynamics, Landskap i förändring människans och naturens drivkrafter.<br />
Posters, slide show, presentation and "hands on GIS" at Forskning för<br />
folket, Skansen.<br />
2007.09.28: Hands on activity and presentation related to landscape dynamics (in<br />
swedish) / Hur såg det ut där du bor för 5000 år sedan? Posters, slide<br />
show, presentation and "hands on GIS" related to shore displacement in<br />
eastern Sweden. Forskarfredag, Kulturhuset.<br />
2010-02-19: Lecture Virtuellt vatten – vatten som inte syns (in swedish) Frans<br />
Schartaus gymnasieskola, Stockholm, Samhällsvetarprogrammet år 2<br />
CONFERENCES/SYMPOSIUMS (LAST 5 YEARS)<br />
2009 Coping with uncertainty, November 16-17, 2009, Sigtuna (presentation)<br />
2009 Sustainable Cities and Regions: Enabling Visions or Empty Talk? 11-13<br />
March 2009, Örebro University (presentation)<br />
2006 Change and Sustainability in the Baltic Sea Area November 20-21, 2006<br />
(presentation)<br />
2004 "Past & Future" Ten Year Jubilee Conference of the Foundation for BEEGS<br />
(poster)<br />
ASSOCIATION/SOCIETY COMMISSIONS<br />
2006 (spring) Secretary for the Swedish Society of Anthropology and Geography<br />
(SSAG)<br />
1999-2004 Secretary for the Swedish Society of Anthropology and Geography<br />
(SSAG)<br />
1995-1996 Secretary for the Geographical Association, Uppsala<br />
1995-1996 Vice President, Geological section of Natural Science student<br />
association, Uppsala<br />
1993-1994 President, Geological section of Natural Science student<br />
association, Uppsala<br />
EXTERNAL FUNDING AND PRESENT RESEARCH<br />
2004 to 2008<br />
Pre-Modern Coastal Environments - Natural Resources, Climate and Society in the<br />
Baltic Area before 1800 – a Study in Environmental History, financed by The<br />
Foundation for Baltic and East European Studies. An interdisciplinary cooperation<br />
between researchers within the field of human- and physical geography, history,<br />
and archaeology. My contribution to the project was to study the changing coastal<br />
environments due to shore displacement.<br />
2006 to 2010<br />
Planning for sustainable development. Urban waterfront redevelopment in<br />
Sweden, The Swedish Research Council for Environment, Agricultural Sciences<br />
and Spatial Planning An interdisciplinary cooperation between researchers within<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
57(61)
Bilaga E<br />
the field of human- and physical geography as well as ecotoxicology, Södertörn<br />
University. The project is studying the planning process, and my main focus within<br />
the project is shore protection, and flooding scenarios.<br />
2008 to 2010<br />
Ecosystems as common pool resources, The Foundation for Baltic and East<br />
European Studies. An interdisciplinary cooperation between researchers at<br />
Södertörn University and The Royal Technical University. The project is studying<br />
the implementation process of the European Water Directive, and my main focus<br />
within the project is river basin characters, and scale.<br />
EDUCATION<br />
1992 Bachelor of Science in Earth Sciences, Uppsala University<br />
1987 Technical high school, Katrinelundsgymnasiet, Gothenburg<br />
1985 Driving licence *B***<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
58(61)
Bilaga E<br />
PAULINA RYTKÖNEN (FIL.DR)<br />
Contact information<br />
Paulina Rytkönen<br />
Dept. of Life Sciences, Södertörn University<br />
S-141 89 Huddinge, Sweden<br />
E-mail paulina.rytkonen@sh.se<br />
Title<br />
Filosofie Doktor i Ekonomisk historia.<br />
Current positions<br />
Högskolelektor i Ekonomisk historia och ”Utveckling och internationellt samarbete”<br />
vid Institutionen för Livsvetenskaper på Södertörns Högskola sedan 2004<br />
(tillsvidare anställd) - tjänstledig på deltid mellan oktober 2006 och januari 2008.<br />
Programansvarig för Måltidskunskap sedan 1/1-2010.<br />
Previous positions<br />
Programansvarig för utbildningsprogrammet Utveckling och Internationellt<br />
samarbete mellan oktober 2003 och mars 2006.<br />
Utvecklingsansvarig för distanskurser på Institutionen för Livsvvetenskaper, juli<br />
2004 t o m mars 2006.<br />
Tidigare anställningar på övriga lärosäten<br />
Anställd som forskare på deltid (50%) på ekonomisk historiska institutionen vid<br />
Stockholms Universitet oktober 2006 t o m januari 2008.<br />
Timlärare på ekonomisk historiska institutionen vid Stockholms Universitet på<br />
Kurserna Vinets ekonomiska historia VT07, HT07, VT08, samt Fattiga och Rika<br />
länder, teorier om utveckling och underutveckling HT08, VT09, HT09. Ansvarade<br />
för kursutveckling samt genomförande av kurserna.<br />
Anställd som doktorand vid Ekonomisk historiska institutionen vid Lunds<br />
universitet mellan 1/1-2000 och 30/9 2004. Anställningen finansierades med<br />
externt anslag från Sida/SAREC.<br />
Timlärare i Latinamerikakunskap på Latinamerika-institutet vid Stockholms<br />
Universitet, hösten 1999.<br />
Har undervisat som gästlärare ett antal gånger vid Sveriges Lantbruksuniversitet.<br />
Supervision of PhD students<br />
Doktorander<br />
För närvarande biträdande handledare åt Ursula Hård, 630323-2904.<br />
Projekt: ”Den Nya regionalpolitiken, regionala och lokala arbetsmarknaden samt<br />
kvinnliga strategier till arbete och företagande”<br />
Övriga nivåer<br />
Har handlett ett stort antal examensarbeten, samt B-uppsatser inom varierande<br />
fält.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
59(61)
Bilaga E<br />
Undervisningserfarenhet<br />
Har undervisat mer än 1000 timmar inom ekonomisk historia, nationalekonomi,<br />
företagsekonomi, måltidskunskap, utvecklingsstudier, Latinamerikakunskap,<br />
landsbygdsutveckling, mm. på grundläggande och upp till mastersnivå.<br />
Professional experience, incl. popular communication (selected)<br />
FÖRTROENDEUPPDRAG<br />
Ledamot av SACO/S styrelse sedan 1 mars 2009.<br />
Ledamot av styrelsen för forskarskolan ESDGS (Environmental Sciences and<br />
Development Graduate School) sedan 2009.<br />
EXTERN FORSKNINGSFINANSIERING<br />
KK-stiftelsen 2009-0225: Finansiering av samproduktionsprojektet Wrångebäck<br />
Sweden – en fallstudie för att samla know-how och stärka konkurrenskraften för<br />
producenter av traditionell ost. Övriga anställda i projektet är FD Ivailo Simoff<br />
(post doc i 2 år) och professor Odd Nygård.<br />
Beviljat belopp: 2.200.000 kronor. Skall pågå 1/3-2010 t o m 31/12-2011<br />
Vetenskapsrådet Projektledare Paulina Rytkönen, Bland getter och kor i Europa<br />
– Lokala produktionssystem av mervärdesostar – en komparation. Övriga<br />
anställda i projektet: Professor Karl Gratzer.<br />
Beviljat belopp: 3.625.000 kronor. Pågår<br />
Formas 2007-2036. Projektledare Paulina Rytkönen, Landsbygdsutveckling,<br />
traditionella varor, territorier och lokala produktionssystem på den svenska<br />
landsbygden. Övriga anställda i projektet är Ursula Hård (doktorand), professor<br />
Per Wramner, 20 % finansiering under 3 år.<br />
Beviljat belopp: 2.070.000 kronor Pågår<br />
Sida/Sarec (planeringsanslag): Projektledare Paulina Rytkönen, Farming<br />
among the clouds, the dairy sector in Peru. Övriga deltagare: Örjan Bartholdson.<br />
Beviljat belopp: 75000 kronor. Avslutat<br />
Vetenskapsrådet (2005-2092). Projektledare, Ulf Jonsson.<br />
”From national champions to global leaders, Development of the global dairy<br />
sector”<br />
För egen del 50% av lönen finansiering mellan oktober 2006 och maj 2008.<br />
Avslutat.<br />
Formas (211-206-2246). Projektledare Professor Ulf Jonsson.<br />
“The Soybean chain in contemporary food and globalization”<br />
Finansieringen omfattade främst forskningsresor. Avslutat.<br />
SAREC 2000-2004 – finansiering av mitt doktorandprojekt. Avslutat.<br />
ÖVRIG FORSKNINGSFINANSIERING<br />
Planeringsanslag för samverkansprojekt genom intern utlysning från Södertörns<br />
Högskola och Östersjöstiftelsen. Projektet genererade ovanstående anslag från<br />
KK-stiftelsen.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
60(61)
Bilaga E<br />
Beviljat bidrag: 270,000 kronor. Avslutat.<br />
STIPENDIER<br />
Har under december 2009 blivit tilldelad Stiftelsen Vin och Sprithistoriska stora<br />
stipendium för forskning om svensk vinkonsumtions historia.<br />
RELEVANTA INTERNATIONELLA SAMARBETEN<br />
Medlem av forskningskonsortiet: European Research Group SYAL. Konsortiet<br />
arbetat för att utveckla och sprida teorier och kunskap om Lokalt baserade<br />
produktionssystem. http://gis-syal.agropolis.fr/ Samarbetet omfattar koordinering<br />
av forskning, gemensamma workshops, koordinering av utbildning på grund såväl<br />
som forskningsnivå.<br />
Samarbete med Universidad Autónoma Metropolitana de Mexico, Professor Luis<br />
Arturo Garcia, ansvarig för forskarutbildning i Landsbygdsutveckling. Samarbetet<br />
omfattar gemensamma publikationer (två antologier som befinner sig under<br />
utgivning) samt gemensam forskning inom mejerinäringen.<br />
SAMVERKAN MED OMGIVANDE SAMHÄLLE – URVAL<br />
Jag är projektledare för det nya samproduktionsprojektet: Wrångebäck Sweden –<br />
en fallstudie för att samla know-how och stärka konkurrenskraften för<br />
producenter av traditionell ost. Samverkansparter är Hushållningssällskapet och<br />
Almnäs Bruk AB. Projektet finansieras med medel från KK-Stiftelsen (2009-0225)<br />
och startar officiellt 1 mars 2010.<br />
I februari 2010 höll jag en föreläsning för Rönninge gymnasiums<br />
naturvetenskapliga linje, elever från åk 2 och 3. Föreläsningen handlade om<br />
matens roll i vårt dagliga liv och omgivande samhälle.<br />
I februari 2009 deltog jag som debattör i en panel om samhällsutveckling och<br />
miljöproblem organiserad av Södertörns Högskola. Debatten hölls inför cirka 600<br />
gymnasieelever.<br />
Jag har samarbetat med Kungliga Skogs och Lantbruksakademien med arbetet för<br />
översättning och utgivning av Junius Lucius Columellas antika verk De Re Rustica.<br />
Publikationen kom ut 2009 (se publikationer)<br />
Den 29 september 2008 deltog jag som debattör på ”Forskarfredag” på<br />
kulturhuset, debatten hade titeln ”Genmodifierad mat – hot eller möjlighet”<br />
Den 28 september 2007 deltog jag som debattör på ”Forskarfredag” på<br />
kulturhuset. Debatten handlade om vinets roll i svenska samhället.<br />
Jag har under HT2004, VT2005, HT2005, samt VT2006 deltagit som föreläsare<br />
och informatör på högskolans öppet hus dagar, där populärvetenskapliga<br />
föreläsningar har hållits för allmänheten och gymnasieskolans elever.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
61(61)
Bilaga F<br />
KOMPLETTA PUBLIKATIONSFÖRTECKNINGAR FÖR MÖJLIGA HANDLEDARE<br />
(ANGIVNA I TABELL 1) DE SENASTE 10 ÅREN<br />
KARI LEHTILÄ<br />
PEER-REVIEW-GRANSKADE ARTIKLAR<br />
Strauss, S. Y., Conner, J. K. & Lehtilä, K. 2001. Effects of foliar herbivory by<br />
insects on the fitness of Raphanus raphanistrum: damage can increase<br />
male fitness. American Naturalist 158: 496-504.<br />
Ehrlén, J. & Lehtilä, K. 2002. How perennial are perennial plants? Oikos 98: 308-<br />
322.<br />
Leimu, R., Syrjänen, K., Ehrlén, J. & Lehtilä, K. 2002. Pre-dispersal seed predation<br />
in Primula veris: among-population variation in damage intensity and<br />
selection on flower number. Oecologia 133: 510-516.<br />
Pineda-Krch, M. & Lehtilä, K. 2002. Cell lineage dynamics in stratified shoot apical<br />
meristems. Journal of Theoretical Biology 219: 495-505.<br />
Lehtilä, K. 2003. Precision of herbivore tolerance experiments with imposed and<br />
natural damage. Evolution 57: 677-680.<br />
Pineda-Krch, M. & Lehtilä, K. 2004. Costs and benefits of genetic heterogeneity<br />
within organisms. Journal of Evolutionary Biology 17: 1167-1177.<br />
Pineda-Krch, M. & Lehtilä, K. 2004. Challenging the genetically homogeneous<br />
individual. Journal of Evolutionary Biology 17: 1192-1194.<br />
Ehrlén, J., Syrjänen, K., Leimu, R., Begoña Garcia, M. & Lehtilä, K. 2005. Land<br />
use and population growth of Primula veris: an experimental demographic<br />
approach. Journal of Applied Ecology 42: 317-326.<br />
Ramula, S. & Lehtilä, K. 2005. Importance of correlations among matrix entries in<br />
stochastic models in relation to number of transition matrices. Oikos 111:<br />
9-18.<br />
Ramula, S. & Lehtilä, K. 2005. Matrix dimensionality in demographic analyses of<br />
plants: when to use smaller matrices? Oikos 111: 563-573.<br />
Lehtilä, K. & Ehrlén, J. 2005. Seed size as an indicator of seed quality: a case<br />
study of Primula veris. Acta Oecologica 28: 207-212.<br />
Leimu, R. & Lehtilä, K. 2006. Effects of two types of herbivores on the population<br />
dynamics of a perennial herb. Basic and Applied Ecology 7: 224-235.<br />
Lehtilä, K., Syrjänen, K., Leimu, R., Begoña Garcia, M. & Ehrlén, J. 2006. Habitat<br />
change and demography of Primula veris: identification of management<br />
targets. Conservation Biology 20: 833-843.<br />
Holmén Bränn, K. & Lehtilä, K. 2007. Maternal plant responses to high pollen<br />
loads. International Journal of Plant Sciences 168: 1013-1019.<br />
Lehtilä, K. & Holmén Bränn, K. 2007. Correlated effects of selection for flower size<br />
in Raphanus raphanistrum. Canadian Journal of Botany 85: 160-166.<br />
Boalt, E. & Lehtilä, K. 2007. Tolerance to apical and foliar damage: costs and<br />
mechanisms in Raphanus raphanistrum. Oikos 116: 2071-2081.<br />
Ramula, S., Dinnetz, P. & Lehtilä, K. 2009. Spatial data replacing temporal data in<br />
population viability analyses: an empirical investigation for plants. Basic<br />
and Applied Ecology 10: 401-410.<br />
Boalt, E., Arvanitis, L., Lehtilä, K. & Ehrlén, J. 2010. The association among<br />
herbivory tolerance, ploidy level, and herbivory pressure in Cardamine<br />
pratensis. Evolutionary Ecology (in press).
Bilaga F<br />
BOKKAPITEL<br />
Lehtilä, K. & Boalt, E. 2004. The use and usefulness of artificial herbivory in plantherbivore<br />
studies. Weisser, W. W. & Siemann, E. (eds.), Insects and<br />
Ecosystem Function, pp. 257-275. Springer Verlag, Heidelberg.<br />
Lehtilä, K. & Sundås Larsson, A. 2005. Meristem allocation as a means of<br />
assessing reproductive allocation. Reekie, E. & Bazzaz, F. (eds.),<br />
Reproductive Allocation in Plants. Physiological Ecology Series, Elsevier-<br />
Academic Press, New York.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
2(52)
Bilaga F<br />
HÅKAN OLSÉN<br />
PEER-REVIEW-GRANSKADE ARTIKLAR<br />
Olsén, K.H. 1985*. Chemoattraction between fry of Arctic charr (Salvelinus<br />
alpinus (L.)) studied in a Y-maze fluviarium. Journal of Chemical Ecology<br />
11: 1009-1017. (B25). No. of ref. 14.<br />
Olsén, K.H. & Höglund, L.B. 1985*. Reduction by a surfactant of olfactory<br />
mediated attraction between juveniles of Arctic charr (Salvelinus alpinus<br />
(L.)). Aquatic Toxicology 6: 57-69. (B26.). No. of ref. 23.<br />
Olsén, K.H. 1986a*. Chemoattraction between juveniles of two sympatric stocks<br />
of Arctic charr (Salvelinus alpinus (L.)) and their gene frequency of serum<br />
esterases. Journal of Fish Biology 28: 221-231. (B27). No. of ref. 32.<br />
Olsén, K.H. 1986b*. Emission rate of amino acids and ammonia and their role in<br />
olfactory preference behaviour of juvenile Arctic charr, Salvelinus alpinus<br />
(L.). Journal of Fish Biology 28: 255-265. (B28). No. of ref. 11.<br />
Olsén, K.H. 1986c*. Modification of conspecific chemoattraction in Arctic charr<br />
(Salvelinus alpinus (L.)), by nitrogenous excretory products. Comparative<br />
Biochemistry & Physiology 85A: 77-81. (B29). No. of ref. 9.<br />
Olsén, K.H., Karlsson, L. & Helander, A. 1986*. Food search behaviour in Arctic<br />
charr (Salvelinus alpinus (L.)) induced by food extract and amino acids.<br />
Journal of Chemical Ecology 12: 1987-1998. (B30). No. of ref. 16.<br />
Olsén, K.H. 1987. Chemoattraction of juvenile Arctic charr, Salvelinus alpinus (L.),<br />
to water scented by conspecific intestinal content and urine. Comparative<br />
Biochemistry & Physiology 87A: 641-643. (B31). No. of ref. 21.<br />
Olsén, K.H. 1989. Sibling recognition in juvenile Arctic charr (Salvelinus alpinus<br />
(L.)). Journal of Fish Biology 34: 571-581. (B32). No. of ref. 55<br />
Olsén, H. 1990. Further studies concerning chemoattraction among fry of Arctic<br />
charr (Salvelinus alpinus (L.)) to water conditioned by conspecifics. Journal<br />
of Chemical Ecology 16: 2081-2090. (B33)<br />
Olsén, K.H. & Karlsson, L. 1991. Variation in agonistic behaviour in juveniles of<br />
two Arctic charr, Salvelinus alpinus (L.), populations. Animal Behaviour 41:<br />
171-174. (B34). Ref.<br />
Winberg, S., Nilsson, G. E. & Olsén, K. H. 1991 Social rank and brain levels of<br />
monoamines and monoamine metabolites in arctic charr (Salvelinus<br />
alpinus (L.)). Journal of Comparative Physiology A 168: 241-246. (B35).<br />
No. ref. 76<br />
Winberg, S., Nilsson, G. E. & Olsén, K. H. 1992. Changes in brain serotonergic<br />
activity during hierachic behaviour in Arctic Charr (Salvelinus alpinus) are<br />
socially induced. Journal of Comparative Physiology A 170: 93-99. (B36).<br />
No. ref. 78<br />
Winberg, S., Nilsson, G. E. & Olsén, K. H. 1992. The effect of stress and starvation<br />
on brain serotonin utilization in Arctic charr (Salvelinus alpinus L.). Journal<br />
of Experimental Biology 165: 229-239. (B37). No. of ref. 29.<br />
Winberg, S. & Olsén, K.H. 1992. The influence of rearing conditions on the sibling<br />
odour preference of juvenile Arctic charr (Salvelinus alpinus (L)). Animal<br />
Behaviour 44: 157-164. (B38). No. of. ref. 41.<br />
Folke, C., Olsén, K. H., Winberg, S., Bjerselius, R. & Karlsson, L. 1992.<br />
Differences in rheotactic response and attraction to population-specific<br />
odors in Baltic salmon (Salmo salar L.) parr. Nordic Journal of Freshwater<br />
Research 67:45-51. (B39)<br />
Olsén, K.H. & Liley, N.R. 1993. The significance of olfaction and social cues in milt<br />
availability, sexual hormone status and spawning behaviour of male<br />
rainbow trout (Oncorhynchus mykiss). General and Comparative Endocrinology<br />
89: 107-118. (B40). No. of ref. 61.<br />
Bjerselius, R. & Olsén, K.H. 1993. A study of the olfactory sensitivity of crucian<br />
carp (Carassius carassius) and goldfish (Carassius auratus) to 17 20ß-<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
3(52)
Bilaga F<br />
dihydroxy-4-pregnen-3-one and prostaglandin F 2 . Chemical Senses 18:<br />
427-436. (B41). No. of ref. 30.<br />
Liley, N.R., Olsén, K.H., Foote, C.J. & Van Der Kraak, G.J. 1993. Endocrine<br />
changes associated with spawning behavior in male kokanee salmon<br />
(Oncorhynchus nerka) and the effects of anosmia. Hormones & Behavior<br />
27: 470-487. (B42). No. of ref. 23.<br />
Olsén, K.H. 1993. The development of the olfactory organ of the Arctic charr<br />
Salvelinus alpinus (L.) (Teleostei, Salmonidae). Canadian Journal of<br />
Zoology 71: 1973-1984. (B43). No. of ref. 11<br />
Bjerselius, R., Olsén, K.H. & Zheng, W.B. 1995. Behavioral and endocrinological<br />
response of mature male goldfish to the sex hormone 17 20ß-dihydroxy-4-<br />
pregnen-3-one in the water. Journal of Experimental Biology 198: 747-<br />
754. (B44). No. of ref. 32.<br />
Bjerselius, R., Olsén, K.H. & Zheng, W.B. 1995. Endocrine, gonadal and<br />
behavioral responses of male crucian carp to the hormonal pheromone 17<br />
20ß-dihydroxy-4-pregnen-3-one. Chemical Senses 20: 221-230. (B45).<br />
No. of ref. 23.<br />
Olsén, K.H. & Winberg, S. 1996. Learning and sibling odour preference in juvenile<br />
Arctic char, Salvelinus alpinus. Journal of Chemical Ecology 22: 773-786.<br />
(B46)<br />
Olsén, K.H., Järvi, T. & Löf, A.-C. 1996. Aggressiveness and kinship in brown trout<br />
(Salmo trutta) parr. Behavioral Ecology. 7: 445-450. (B47)<br />
Olsén, K.H. & Järvi, T. 1997. Effects of kinship on aggressiveness and RNA<br />
content in juvenile Arctic charr, Salvelinus alpinus (L.). Journal of Fish<br />
Biology. 51: 422-435. (B48)<br />
Åbjörnsson, K., Wagner, B., Axelsson, A., Bjerselius, R. & Olsén, K. H. 1997.<br />
Responses of Acilius sulcatus (Coleoptera: Dytiscidae) to chemical cues<br />
from perch (Perca fluviatilis) and white aspe (Leucaspius delineatus).<br />
Oecologia. 111: 166-171. (B49)<br />
Olsén, K.H., Järvi, T., Mayer, I. Petterson, E. & Kroon, F. 1998. Spawning<br />
behaviour and sex hormone levels in adult and precocious brown trout<br />
(Salmo trutta L.) males and the effect of anosmia. Chemoecology. 8: 9-<br />
17. (B50)<br />
Olsén, K.H., Lohm, J., Grahn, M. & Langefors, Å. 1998. MHC and kin<br />
discrimination in juvenile Arctic charr, Salvelinus alpinus (L.). Animal<br />
Behaviour. 56: 319-327. (B51)<br />
Olsén, K.H. & Bjerselius, R. 1999. Behaviour and sex hormone levels in brook<br />
charr (Salvelinus fontinalis, Mitchill) males paired with females. Nordic<br />
Journal of Freshwater Research. 74: 121-126. (B52)<br />
Petersson, E., Järvi, T., Olsén, K.H., Mayer, I. & Hedenskog, M. 1999. Male-male<br />
competition and female choice in brown trout (Salmo trutta). Animal<br />
Behaviour. 57: 777-783. (B53)<br />
Olsén, K.H., Bjerselius, R., Petersson, E., Järvi, T., Mayer, I. & Hedenskog, M.<br />
2000. Lack of species specific primer effects of odours from female<br />
Atlantic salmon (Salmo salar L.) and brown trout (Salmo trutta). Oikos.<br />
88: 213-220. (B54)<br />
Carlsson, J., Olsén, K.H., Nilsson, J., Øverli, Ø. & Stabell, O.B. 1999.<br />
Microsatellites reveal fine-scale genetic differentiation in stream living<br />
Brown trout (Salmo trutta L.). Journal of Fish Biology. 55: 1290-1303.<br />
(B55)<br />
Bjerselius, R., Lundstedt-Enkel, K., Mayer, I. & Olsén, K.H. 2001. Male goldfish<br />
reproductive behaviour and physiology are severely affected by exogenous<br />
exposure to 17-estradiol. Aquatic Toxicology. 53: 139-152. (B56)<br />
Andersson, P.L., Berg, A.H., Bjerselius, R., Norrgren, L., Olsén, H., Olsson, P.E.,<br />
Örn, S. & Tysklind, M. 2001. Bioaccumulation of selected PCBs in zebra<br />
fish, three-spined stickleback and Arctic char after three different routes of<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
4(52)
Bilaga F<br />
exposure. Archives of Environmental Contamination and Toxicology. 40:<br />
519-530. (B57)<br />
Saglio, P., Olsén, H. & Bretaud, S. 2001. Behavioral and olfactory responses to<br />
prochloraz, bentazone and nicosulfuron-contaminated flows in goldfish.<br />
Archives of Environmental Contamination and Toxicology. 41: 192-200.<br />
(B58)<br />
Olsén, K.H., Bjerselius, R., Mayer, I. & Kindahl, H. 2001. Both ovarian fluid and<br />
urine have priming effects in mature Atlantic salmon male parr. Journal of<br />
Chemical Ecology. 27 (11): 2337- 2349 (B59)<br />
Olsén, K.H., Johansson, A.-K., Bjerselius, R., Mayer, I. & Kindahl, H. 2002. Mature<br />
Atlantic salmon (Salmo salar) male parr are attracted to ovulated female<br />
urine but not to ovarian fluid. Journal of Chemical Ecology 28 (1): 29 - 40.<br />
(B60)<br />
Olsén, K.H., Grahn, M. & Lohm, J. 2002. Influence of MHC on sibling<br />
discrimination in Arctic charr, Salvelinus alpinus (L.). Journal of Chemical<br />
Ecology 28 (4), 783 - 795. (B61)<br />
Moore, A., Olsén, K. H., Lower, N. & Kindahl, H. 2002. The role of F-series<br />
prostaglandins as reproductive priming pheromones in the brown trout<br />
(Salmo trutta L.). Journal of Fish Biology 60(3), 613-624. (B62)<br />
Greenberg, L.A., Hernnäs, B., Brönmark, C., Dahl, J., Eklöv, A. & Olsén, K.H.<br />
2002. Effects of kinship on growth and movements of brown trout in field<br />
enclosures. Ecology of Freshwater Fish 11, 251-259. (B63)<br />
Saglio, P., Bretaud, S., Rivot, E. & Olsén, K.H. 2003. Chemobehavioral changes<br />
induced by short-term exposures to prochloraz, nicosulfuron and<br />
carbofuran in goldfish. Archive of Environmental Contamination and<br />
Toxicology, 45, 515-524. (B64)<br />
Olsén, K.H., Grahn, M. & Lohm, J. 2003. The influence of dominance and diet on<br />
individual odours in MHC identical juvenile Arctic charr siblings. Journal of<br />
Fish Biology, 63, 855-862. (B65)<br />
Carlsson, J., Carlsson, J.E.L., Olsén, K.H., Hansen, M., Eriksson, & T., Nilsson.<br />
2004. Kin-biased distribution in brown trout: an effect of redd location or<br />
kin recognition? Heredity, 92, 53-60. (B66)<br />
Olsén, K.H., Petersson, E., Ragnarsson, B., Lundqvist, H. & Järvi, T. 2004. Down<br />
stream migration in Salmo salar smolt sibling groups. Canadian Journal of<br />
Fisheries and Aquatic Sciences, 61, 328-331. (B67)<br />
Hallgren, S., Linderoth, M. & Olsén, K.H. 2006. Aromatase and reproductive<br />
behaviour in guppy males. General and Comparative Endocrinology, 147,<br />
323-328.<br />
Olsén, K.H., Sawisky, G.R. & Stacey, N. 2006. Endocrine and milt responses of<br />
male crucian carp (Carassius carassius L.) to periovulatory females under<br />
field conditions. General and Comparative Endocrinology, 149, 294-302.<br />
Jaensson, A., Scott, A.P., Moore, A., Kylin, H & Olsén, K.H. 2007. Effects of<br />
pyrethroid pesticide on endocrine responses to female odours and<br />
reproductive behavioiur in male parr brown trout (Salmo trutta L.). Aquatic<br />
Toxicology, 81, 1-9.<br />
Hallgren, S.L.E. & Olsén, K.H. 2009. Effects on guppy brain aromatase activity<br />
following short-term steroid and 4-nonyl phenol exposures. Environmental<br />
Toxicology, in press.<br />
Jaensson, A. & Olsén, K.H. 2009. Effects of copper on olfactory mediated<br />
endocrine responses and reproductive behaviour in mature male brown<br />
trout (Salmo trutta Linneaus) parr to conspecific females. Journal of Fish<br />
Biology. Accepted for publ.<br />
Palm., S., Dannewitz, J. Järvi, T., Koljonen, M.-L., Prestegaard, T. & Olsén, K.H.<br />
2008. No indication of shoaling with kin at sea in Baltic salmon (Salmo<br />
salar L.). Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences, 65, 1738-<br />
1748.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
5(52)
Bilaga F<br />
ÖVERSIKTSARTIKLAR OCH BOKKAPITEL<br />
Olsén, H. 1992. Kin recognition in fish mediated by chemical cues. pp 229-248 in<br />
Fish Chemoreception (Toshiaki J. Hara, editor). Chapman and Hall,<br />
London. (B68)<br />
Olsén, K.H. 1999. Present knowledge of kin discrimination in salmonids. Genetics.<br />
473: 1-5 (B69)<br />
Olsén, K.H. 2010. Effects of pesticides and other pollutants on olfactory mediated<br />
behaviors in fish and crustaceans. In Chemical Communication in<br />
Crustaceans. (Thomas Breithaupt & Martin Thiel, eds.) Springer Verlag,<br />
New york. In press.<br />
ÖVRIGA PUBLIKATIONER<br />
Bjerselius, R., Olsén, K.H., Mayer, I. & Sorensen, P.W. Rapid increased olfactory<br />
responsiveness of male crucian carp (Carassius carassius) to the<br />
postovulatory pheromone prostaglandin F2": possible effects of sex<br />
steroids. (B70) (manuscript)<br />
Grahn, M, Lohm, J., Langefors, Å., Olsén, H., Skarstein, F., Bjerselius, R. & Järvi,<br />
T. 2005. Mhc class II diversity in isolated Arctic charr populations.<br />
Submitted manuscript. (B71)<br />
Bretaud, S., Olsén, K.H. & Saglio, P. Olfactory sensitivity to five pesticides in<br />
goldfish. (B72) (manuscript)<br />
Engström, H. & Olsén, K.H. Roach, Rutilus rutilus, responses to chemicallymediated<br />
risk of predation of great cormorant, Phalacrocorax carbo<br />
sinensis. (B73). (manuscript)<br />
Hallgren, S. & Olsén, K.H. Impact of synthetic oestrogen treatments on courtship<br />
and mating behaviours in male guppies (Poecilia reticulata). (manuscript)<br />
Bjerselius, R., Sandbaum, K., Olsén, K.H., Mayer, I. & Van Der Kraak, G. Estrogen<br />
exposure has adverse effects on sperm production, abundance of spawning<br />
tubercles, sexual activity and androgen concentration in mature male<br />
goldfish. (manuscript)<br />
Stacey, N. & Olsén, K.H. Wild crucian carp (Carassius carassius) male response to<br />
mature females in the field. (Poster ECRO-möte Dijon 2004, B91)<br />
Olsén et al.. Release of steroids into the ambient water and the olfactory<br />
sensitivity of four sympatric species of cyprinids. (manuscript)<br />
Olsén, K.H., Bjerselius, R. & Sorensen, P. W. Olfactory sensitivity of male<br />
salmonids to sex hormonal pheromones after female urine exposure.<br />
(manuscript)<br />
Archer, A., Katimba, S.S., Hallgren, S.L.., Damdimopoulos, A. Olsén, K.H.,<br />
Gustavsson, J.-Å. & Mode, A. 2009. The liver X receptor (lxr) is required<br />
for normal development of the zebrafish. (Submitted manuscript)<br />
Chemoreceptive behaviour in Arctic charr, Salvelinus alpinus (L.). Response to<br />
conspecific scent and nitrogenous metabolites. Acta Universitatis<br />
Upsaliensis 9. Department of Zoophysiology, Uppsala University 1985.<br />
(B24)<br />
Liley, N.R., Olsén, K.H. & Foote, C. J. 1991. Hormones, pheromones and<br />
reproductive behaviour in fish. In "Proceedings of the Fourth International<br />
Symposium on the Reproductive Physiology of Fish (A.P. Scott, J.P.<br />
Sumpter, Kime, E.D. & Rolfe, M.S., eds.), pp. 188-190. University of East<br />
Anglia, Norwich, UK, FishSymp 91, Sheffield.<br />
Bjerselius, R. & Olsén, K.H. 1991. Olfactory sensitivity to sexual hormones in<br />
crucian carp (Carassius carassius). In "Proceedings of the Fourth<br />
International Symposium on the Reproductive Physiology of Fish (A.P.<br />
Scott, J.P. Sumpter, Kime, E.D. & Rolfe, M.S., eds.). University of East<br />
Anglia, Norwich, UK, FishSymp 91, Sheffield.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
6(52)
Bilaga F<br />
Axelsson, A., Åbjörnsson, K., Wagner, B.M.A., Bjerselius, R. & Olsén, H. 1994. The<br />
behavior of the dytiscid Acilius sulcatus to odours from hungry and<br />
satiated fish at day and night conditions. Bulletin of the North American<br />
Benthological Society 11: 147 (Abs. 221).<br />
Olsén, K.H., Järvi, T., Mayer, I., Persson, E. & Kroon, F. 1996. Behaviour and<br />
endocrine responses of intact and anosmic precocious brown trout (Salmo<br />
trutta) parr in spawning groups of anadromous adult individuals. In<br />
"Proceedings of the NATO Workshop on Fish Sex Pheromones: Their<br />
Origins and Modes of Action" , pp. 9-14. University of Algarve, Faro,<br />
Portugal, 22-24 May, 1995.<br />
Olsén, K.H., Bjerselius, R., Petersson, E., Järvi, T., Mayer, I. & Hedenskog, M.<br />
1999. Lack of species specific primer effects of odours from female Atlantic<br />
salmon (Salmo salar L.) and brown trout (Salmo trutta L.). In "Proceedings<br />
of the 6 th International Symposium on the Reproductive Physiology of Fish"<br />
(eds. Norberg, B. et al.), p. 143 . Inst. Marine Res. and Univ. Bergen, 4-9<br />
July, 1999.<br />
Bjerselius, R., Lundstedt-Enkel, Olsén, K.H. & Mayer, I. 1999. Estrogen in food or<br />
water effect the male goldfish (Carassius auratus) sexual behaviour. In<br />
"Proceedings of the 6 th International Symposium on the Reproductive<br />
Physiology of Fish" (eds. Norberg, B. et al.), p. 388. Inst. Marine Res. and<br />
Univ. Bergen, 4-9 July, 1999.<br />
Lunstedt-Enkel, K., Olsén, K.H. & Bjerselius, R. 1999. Effects of oestrogen on<br />
male goldfish (Carassius auratus); multivariate modelling to evaluate<br />
changes in ‘physiological-behavioural pattern..). In "Proceedings of the 6 th<br />
International Symposium on the Reproductive Physiology of Fish" (eds.<br />
Norberg et al.), p. 390. Inst. Marine Res. and Univ. Bergen, 4-9 July,<br />
1999.<br />
Höglund, L.B. & Olsén, K.H. 1978. Inverkan av miljöfrämmande substanser på<br />
luktattraktion hos röding. Beteendetest för bedömning av xenobiotikas<br />
interferens med fiskars kemiska signalsystem. Toxicitetstester. Fjortonde<br />
Nordiska Symposiet om Vattenforskning. Ålborg, 25-27 april 1978.<br />
Nordforsk. Miljövårdssekretariatet Publ. no. 2: 289-301 (in Swedish)<br />
Höglund L.B. & Olsén, K.H. 1978-1982. <strong>Forsknings</strong>redogörelser till Statens<br />
Naturvårdsverk inom projektet " Toxicitetstester med fisk. Subletal verkan<br />
av tungmetall och tensid" (in Swedish).<br />
Karlsson, L. & Olsén, K.H. 1984. Effects of magnets and olfactory extirpation on<br />
migration of Baltic silver eels (Anguilla anguilla). Acta Universitatis<br />
Upsaliensis 745. Manuscript included in Dr. Lars Karlsson's Ph.D. thesis.<br />
Karlsson, L., Olsén, K.H. & Pärt, P. 1986. Användning av visuella och magnetiska<br />
stimuli samt lukter för blankålens orientering under vandring i Östersjön.<br />
16 sidor. Ingår som bilga 2 i Håkan Westerbergs Fiskeriutredning -<br />
Nymölla AB, Mörrumsbruk - Etapp I (in Swedish).<br />
Folke, C., Olsén, H., Winberg, S. & Karlsson, L. 1989. Reaktioner av Östersjölax<br />
på fiskdofter från sin egen och en annan laxstam. Laxforskningsinstitutet<br />
Information 1: 1-13 (in Swedish).<br />
Olsén, K.H. 1994. The effects of anosmia on the endocrine status and<br />
reproductive behaviour of salmonid males. In "Program for the<br />
Symposium: Chemoreception in Aquatic Vertebrates", pp. 24-25.<br />
Noresund, Norway, 9-13 July, 1994.<br />
Olsén, H. & Bjerselius, R. 1995. Projects concerned with chemical communication<br />
in fish. Presentation of projects running at the Department of Limnology,<br />
Uppsala university, presented at the 60th anniversary of the Institute of<br />
Freshwater Res., Drottningholm. Sötvattenslaboratoriet Drottningholm<br />
Information 1: 48-49. (in Swedish with English summary).<br />
Olsén, K.H., Grahn, M., Lohm, J. & Langefors, Å. 1997. Kin discrimination in<br />
juvenile Arctic charr, Salvelinus alpinus (L.), influenced by MHC. In<br />
"Scientific Program and Abstracts. International Society of Chemical<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
7(52)
Bilaga F<br />
Ecology. 14th Annual Meeting" , Abstract C-10-7. University of British<br />
Columbia, Vancouver, Canada, July 12-16, 1997.<br />
Bjerselius, R. & Olsén, K.H. 1998. In vivo studies of effects of environmental<br />
oestrogens in fish. In "Scientific Program and Abstracts. Society of<br />
Environmental Toxicology and Chemistry. 8th Annual Meeting of SETAC-<br />
Europe". Bordeaux, France, April 14-18, 1998.<br />
Olsén, K.H., Grahn, M., Lohm, J. & Langefors, Å. 1998. MHC and kin<br />
discrimination in juvenile Arctic charr, Salvelinus alpinus (L.)(Telostei,<br />
Salmonidae). "Scientific Program and Abstracts. XIII Congress of<br />
European Chemoreception Research Organization (ECRO)", Siena, Italy,<br />
September 8-12, 1998.<br />
Bruks, A., Carlstein, M. & Olsén, H. 2001. ”Limnologisk förstudie för Siljan”<br />
Landstinget i Dalarna. 100 sidor. (B88)<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
8(52)
Bilaga F<br />
INGER PORSCH HÄLLSTRÖM<br />
PEER-REVIEW-GRANSKADE ARTIKLAR<br />
S. Osterman-Golkar, L. Ehrenberg, D. Svensson and I. Hällström: Evaluation of genetic<br />
risks of alkylating agents II: Haemoglobin as a dose monitor. Mutat. Res., 34,<br />
1-10, 1976.<br />
J. Magnusson, I. Hällström and C. Ramel: Studies on the metabolic activation of vinyl<br />
chloride in Drosophila melanogaster after pretreatment with phenobarbital and<br />
polychlorinated biphenyls. Chem.Biol. Interactions, 24, 287-298, 1977.<br />
I. Hällström, A. Sundvall, U. Rannug, R. Grafström and C. Ramel: The metabolism of<br />
drugs and carcinogens in Drosophila melanogaster I: Activation of vinyl<br />
chloride, 2-aminoanthracene and benzo(a)pyrene as measured by mutagenic<br />
effects in Salmonella typhimurium. Chem.-Biol. Interactions, 34, 129-144,<br />
1981.<br />
I. Hällström and R. Grafström: The metabolism of drugs and carcinogens in isolated<br />
subcellular fractions from Drosophila melanogaster II: Enzyme induction and<br />
the metabolism of benzo(a)pyrene. Chem.-Biol. Interactions, 34, 145-159,<br />
1981.<br />
I. Hällström, J. Magnusson and C. Ramel: Relation between somatic toxicity of<br />
dimethylnitrosamine and a genetically determined variation in the level and<br />
induction of cytochrome P-450 in Drosophila melanogaster. Mutat. Res. 92,<br />
161-168, 1982.<br />
I. Hällström, A. Blanck and S. Atuma: Comparision of cytochrome P-450-dependent<br />
metabolism in different developmental stages of Drosophila melanogaster.<br />
Chem.-Biol. Interactions, 46, 39-54, 1983.<br />
I. Hällström, A. Blanck and and S. Atuma: Genetic variation in cytochrome P-450 and<br />
xenobiotic metabolism in Drosophila melanogaster. Biochem. Pharmacol., 33,<br />
13-20, 1984.<br />
I. Hällström and A. Blanck: Genetic regulation of the cytochrome P-450 system in<br />
Drosophila I: Chromosomal determination of some cytochrome P-450-<br />
dependent reactions. Chem.-Biol. Interactions 56, 157-171, 1985.<br />
I. Hällström: Genetic regulation of the cytochrome P-450 system in Drosophila II:<br />
Localization of some genes regulating cytochrome P-450 activity. Chem.-Biol.<br />
Interactions, 56, 173-184, 1985.<br />
I. Hällström: Efects of pretreatment with 2,3,7,8-tetrachlorodibenzofuran on<br />
microsomal monooxygenase activity in Drosophila melanogaster. Mutat. Res.,<br />
174, 93-97, 1986.<br />
I. Hällström: Genetic variation in cytochrome P-450-dependent demethylation in<br />
Drosophila melanogaster. Biochem. Pharmacol., 36, 2279-2282, 1987.<br />
I. Porsch Hällström, A. Blanck, L.C. Eriksson and J.-Å. Gustafsson: Expression of the c-<br />
myc, c-fos and c-ras Ha protooncogenes during sex-differentiated rat liver<br />
carcinogenesis in the resistant hepatocyte model. Carcinogenesis, 10, 1793-<br />
1800, 1989.<br />
I. Porsch Hällström, J.-Å. Gustafsson and A. Blanck: Effects of growth hormone on the<br />
expression of c-myc and c-fos during early stages of sex-differentiated rat liver<br />
carcinogenesis in the resistant hepatocyte model. Carcinogenesis, 10, 2339-<br />
2343, 1989.<br />
B. Lindhe, I. Porsch Hällström, J.-Å. Gustafsson and A. Blanck: Effects of neonatal and<br />
adult castration and of testosterone substitution on growth of enzyme-altered<br />
foci in the resistant hepatocyte model. Cancer Res., 50, 2679-2682, 1990.<br />
A. Blanck, I. Porsch Hällström and L.C. Eriksson: Loss of sexual differentiation of<br />
metabolism of steroids and xenobiotics in nodular hepatic tissue from male and<br />
female Wistar rats treated according to the resistant hepatocyte model.<br />
Carcinogenesis, 11, 1067-1073, 1990.<br />
I. Porsch Hällström, J.-Å. Gustafsson and A. Blanck: Hypothalamo-pituitary regulation<br />
of the c-myc gene in rat liver. J. Mol. Endocrinol., 5, 267-274, 1990.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
9(52)
Bilaga F<br />
I. Porsch Hällström, J.-Å. Gustafsson and A. Blanck: Role of growth hormone in the<br />
regulation of the c-myc gene during progression of sex-differentiated rat liver<br />
carcinogenesis in the resistant hepatocyte model. Mol. Carcinogenesis, 4, 376-<br />
381, 1991.<br />
A. Blanck, L.C. Eriksson, J.-Å. Gustafsson and I. Porsch Hällström: Sex differentiated<br />
and growth hormone regulated mitoinhibition in rat liver during treatment with<br />
2-acetylaminofluorene and partial hepatectomy in the resistant hepatocyte<br />
model. Carcinogenesis, 12, 1259-1264, 1991.<br />
I. Porsch Hällström, D. Svensson, and A. Blanck: Sex differentiated deoxycholic acid<br />
promotion of rat liver carcinogenesis is under pituitary control. Carcinogenesis,<br />
12,2035-2040, 1991.<br />
A. Blanck, B. Lindhe, I. Porsch Hällström and J.-Å. Gustafsson: Influence of different<br />
levels of dietary casein on initiation of male rat liver with a single dose of<br />
aflatoxin B 1 . Carcinogenesis, 13, 171-176, 1992.<br />
L. Staffas, L. Mankowitz, M. Söderström, A. Blanck, I. Porsch Hällström, C. Sundberg,<br />
B. Mannervik, B. Ohlin, J. Rydström and J.W. DePierre: Further characterization<br />
of hormonal regulation of glutathione transferase in rat liver and adrenal: Sex<br />
differences and demonstration that growth hormone regulates the hepatic<br />
levels. Biochem. J., 286, 65-72, 1992.<br />
I. Porsch Hällström, A. Blanck, D. Svensson, A. Mode, L.C. Eriksson and J.-Å.<br />
Gustafsson. Increased expression of the female-predominant cytochrome<br />
P4502C12 in liver nodules from male Wistar rats. Carcinogenesis, 14, 755-759,<br />
1993.<br />
D.Z. Liao, A. Blanck, J.-Å. Gustafsson and I. Porsch Hällström: Sex differentiated<br />
initiation of rat liver carcinogenesis-influence of growth hormone.<br />
Carcinogenesis, 14, 2045-2049, 1993.<br />
P. Floby, A. Blanck, I. Porsch Hällström and K. Xanthopoulos: Expression of liverspecific<br />
transcription factors after partial hepatectomy in the rat. Exp. Cell Res.,<br />
208, 248-256, 1993.<br />
M. Kleman, E. Övervik, I. Porsch Hällström, A. Blanck and J.-C. Gustafsson: The<br />
heterocyclic amines IQ and meIQx show no promotive effect in a short-term in<br />
vivo liver carcinogenesis assay. Carcinogenesis, 14, 2123-2125, 1993.<br />
I. Porsch Hällström, D.-Z. Liao, J.-Å. Gustafsson and A. Blanck: Ectopic pituitary grafts<br />
modify the response of male rats to sex differentiated promotion of<br />
diethylnitrosamine-initiated hepatic lesions with a choline-deficient diet.<br />
Carcinogenesis, 15, 921-925, 1994.<br />
A. Blanck, Y. Assefaw-Redda, L.C. Eriksson, J.-Å. Gustafsson, S. Ekvärn and I. Porsch<br />
Hällström: Growth hormone administration after treatment in the resistant<br />
hepatocyte model does not affect progression of rat liver carcinogenesis.<br />
Cancer Letters, 79, 193-198, 1994.<br />
A. Rane, C. Bjelfman, C Thyr and I. Porsch-Hällström: Opiate-specific effects on mRNA<br />
and catalytic activity of a hepatic cytochrome P450 isozyme. Regulatory<br />
Peptides, Suppl 1, S273-S278, 1994.<br />
P. Floby, D.Z. Liao, A. Blanck, K. Xanthopoulos and I. Porsch Hällström: Regulation of<br />
liver-specific transcription factors in preneoplastic nodules and hepatocellular<br />
carcinoma in rat liver. Mol. Carcinogenesis, 12, 103-109, 1995.<br />
A. Blanck, D.Z. Liao, J.-Å. Gustafsson and I. Porsch Hällström: Hormonal regulation of<br />
sex differentiated parameters in liver nodules from rats treated in the resistant<br />
hepatocyte nodules. Carcinogenesis, 16, 231-235, 1995.<br />
C. Branting, R. Toftgård, I. Porsch Hällström and J. Rafter, Role of protein kinase C in<br />
growth stimulation of primary mouse colonic epithelial cells. In Vitro Cell. Dev.<br />
Biol., 31, 790-795, 1995.<br />
D.Z. Liao, J.-Å. Gustafsson and I. Porsch Hällström. Expression of the c-jun, jun-B,<br />
LRF-1 and ets-2 genes during sex differentiated rat liver carcinogenesis in the<br />
resistant hepatocyte model. Cancer Letters, 100, 215-221, 1996.<br />
D.Z Liao, I. Porsch Hällström, J.-Å. Gustafsson and A. Blanck: Persistent sex<br />
differences in growth control in early rat liver lesions are programmed during<br />
promotion in the resistant hepatocyte model. Hepatology, 23, 835-839, 1996.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
10(52)
Bilaga F<br />
I. Porsch Hällström, D.Z. Liao, Y. Assefaw-Redda, L.C.E. Ohlson, L. Sahlin, P. Eneroth,<br />
L.C. Eriksson, J.-Å. Gustafsson and A. Blanck. Role of the pituitary in tumor<br />
promotion with estradiol in rat liver. Hepatology, 24, 849-854, 1996.<br />
L.C.E. Ohlson, L. Koroxenidou and I. Porsch Hällström. Inhibition of in vivo rat liver<br />
regeneration by 2-acetylaminofluorene affects the regulation of cell cyclerelated<br />
proteins. Hepatology, 27, 691-696, 1998.<br />
H.E. van Gijssel, L. Ohlson, U-B. Thorndahl, G.J. Mulder, L.C. Eriksson, I. Porsch<br />
Hällström and J.H.N. Meerman. Loss of nuclear p53 protein in preneoplastic rat<br />
hepatocytes is accompanied by Mdm2 and Bcl-2 overexpression and by<br />
defective response to DNA damage in vivo. Hepatology 32, 701-710, 2000.<br />
D.Z. Liao, A. Blanck, P. Eneroth, J.-Å. Gustafsson and I. Porsch Hällström.<br />
Diethylnitrosamine causes pituitary damage, disturbs serum hormone levels<br />
and attenuates sex differentiation of rat liver metabolism. Environmental Health<br />
Perspectives, 109, 943-947, 2001.<br />
L.C.E. Ohlson, L. Koroxenidou and I. Porsch Hällström. Mitoinhibitory effects of the<br />
tumor promoter 2-acetylaminofluorene in rat liver: loss of E2F-1 and E2F-3<br />
expression and cdk 2 kinase activity in late G1. J. Hepatology 40, 957-962,<br />
2004.<br />
L. Koroxenidou, L.C.E. Ohlson and I. Porsch Hällström. Long-term 17-ethinyl estradiol<br />
treatment decreases cyclin E and cdk2 expression, reduces cdk2 kinase activity<br />
and inhibit S phase entry in regenerating rat liver. J. Hepatology 43, 478-484,<br />
2005.<br />
ÖVRIGA PUBLIKATIONER<br />
Cytochrome P-450 in Drosophila melanogaster: activity,genetic variation and<br />
regulation. University of Stockholm, Stockholm, Sweden, 1984. (avhandling)<br />
I. Hällström, A. Blanck, R. Grafström, U. Rannug and A. Sundvall: Cytochrome P-450<br />
and xenobiotic metabolism in Drosophila melanogaster. In: Biochemistry,<br />
Biophysics and Regulation of cytochrome P-450 (eds. J.-C. Gustafsson et al.).<br />
Elsevier/North Holland Biomedical Press, Amsterdam, pp. 109-112, 1980.<br />
I. Hällström and A. Blanck: Genetic variation and regulation of the cytochrome P-450<br />
system in the fruit fly, Drosophila melanogaster. In: Extrahepatic Drug<br />
Metabolism and Chemical Carcinogenesis (eds. J. Rydström et. al.). Elsevier<br />
Science Publ., B.V., pp. 249-250, 1983.<br />
I. Hällström: Genetic regulation of the cytochrome P-450 system in Drosophila<br />
melanogaster. In: Genetic toxicology of environmental chemicals, part B (eds.<br />
C. Ramel and J. Magnusson). Alan Liss Inc., N.Y., pp.419-425, 1989.<br />
J. Magnusson, I. Porsch Hällström and C. Ramel: Test for chromosome loss in ring-X<br />
males. In: Evaluation of short term tests for carcinogens (eds. F.J. de Serres,<br />
M.D. Shelby, B.H. Margolin, M.J. Shidate and G.C. Berkind) Cambridge<br />
University Press, pp. 316-320, 1989.<br />
I. Porsch Hällström and A. Blanck: Growth hormone-regulated expression of the c-myc<br />
gene during sex-differentiated promotion of rat liver carcinogenesis. In:<br />
Chemical carcinogenesis II: Modulating Factors (Eds. A. Columbano, F. Feo, R.<br />
Pascale and P. Pani). Plenum Press, N.Y., pp. 99-110, 1991.<br />
A. Blanck, L.C. Eriksson, Y. Assefaw-Redda, D. Svensson and I. Porsch Hällström: The<br />
role of hepatic metabolism in sex differentiation of chemical<br />
hepatocarcinogenesis in the rat. In: Chemical carcinogenesis II: Modulating<br />
Factors (Eds. A. Columbano, F. Feo, R. Pascale and P. Pani). Plenum Press, N.Y.<br />
pp. 357-366, 1991.<br />
I. Porsch Hällström, J.-C. Gustafsson and A. Blanck: Growth hormone regulation of the<br />
c-myc gene during sex differentiated rat liver carcinogenesis. In: Hormonal<br />
Carcinogenesis (eds. J. Li, S. Li and S. Nandi), Springer Verlag, N.Y., pp. 288-<br />
291, 1992.<br />
A. Blanck, J.-C. Gustafsson and I. Porsch Hällström: Pituitary regulation of sex<br />
differentiated promotion of rat liver carcinogenesis. In: Hormonal<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
11(52)
Bilaga F<br />
Carcinogenesis (eds. J. Li, S. Li and S. Nandi), Springer Verlag, N.Y., pp. 251-<br />
253, 1992.<br />
C. Liddle, C. Legravend, A. Blanck, I. Porsch Hällström, A. Mode and J.-C. Gustafsson:<br />
Sexual dimorphism of hepatic steroid metabolism and its significance for<br />
chemical hepatocarcinogenesis. In: Hormonal Carcinogenesis (eds. J. Li, S. Li<br />
and S. Nandi), Springer Verlag, N.Y., pp. 124-129, 1992.<br />
I. Porsch Hällström and D.-Z. Liao: Regulation of growth-related transcription factors<br />
during rat liver carcinogenesis. J. Biol. Chem. suppl. 17A, 200, 1993.<br />
I. Porsch Hällström, D.Z. Liao, L. Ohlson and A. Blanck: Regulation of growthassociated<br />
nuclear transcription factors during growth hormone-regulated, sex<br />
differentiated rat liver carcinogenesis. In: Hormonal Carcinogenesis II (eds. J.<br />
Li, S. Li and S. Nandi), Springer Verlag, N.Y., 240-249, 1996.<br />
D.Z. Liao, P. Flodby, A. Blanck, K. Xanthopoulos and I. Porsch Hällström: Expression of<br />
liver-enriched transcription factors during progression in the resistant<br />
hepatocyte model. In: Hormonal Carcinogenesis II (eds. J. Li, S. Li and S.<br />
Nandi), Springer Verlag, N.Y., pp 434-437, 1996.<br />
L.C.E. Ohlson and I. Porsch Hällström: Nuclear protein binding to the AP-1 and CRE<br />
sites during sex differentiated promotion of rat liver carcinogenesis. In:<br />
Hormonal Carcinogenesis II (eds. J. Li, S. Li and S. Nandi), Springer Verlag,<br />
N.Y., 438-441, 1996.<br />
L.C.E. Ohlson, L. Koroxenidou and I. Porsch Hällström. Tumor promotion in rat liver<br />
increases the levels of p53 and p21 protein in hepatocytes surrounding the<br />
preneoplastic lesions. (manuscript)<br />
A. Rane, I. Porsch Hällström and A. Blanck: N- and O-dealkylation of ethyl-morphine<br />
in relation to gonadal function and growth hormone in the rat. (manuscript)<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
12(52)
Bilaga F<br />
PER WRAMNER<br />
Cirka 170 vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar, inventerings- och<br />
konsultrapporter, statliga utredningar etc. Bland de senaste ingår:<br />
Wramner, P., Levande kulturlandskap – en halvtidsutvärdering av Miljö- och<br />
landsbygdsprogrammet. SOU 2003:105.<br />
Wramner, P., Jordbruk, handel och utveckling – mot ökad samstämmighet.<br />
Antologi utgiven av KSLA 2006 (medlem i redaktionskommittén och<br />
delförfattare till slutsatskapitlet). Boken kom i en reviderad engelsk<br />
upplaga 2008.<br />
Wramner, P., Fisheries, sustainability and development. Antologi utgiven av KSLA<br />
2009 (ordförande i redaktionskommittén och delförfattare till<br />
slutsatskapitlet).<br />
Wramner, P., Integrated dynamic aquaculture and wastewater treatment<br />
modeling for recirculating aquaculture systems. Tillsammans med T. Wik<br />
och B. Lindén. Aquaculture 287:361-370, 2009.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
13(52)
Bilaga F<br />
ELINOR ANDRÉN<br />
PEER-REVIEW-GRANSKADE ARTIKLAR<br />
Andrén, E., Andrén, T. & Kunzendorf, H. (2000). Holocene history of the Baltic<br />
Sea as a background for assessing records of human impact in the<br />
sediments of the Gotland Basin. The Holocene 10, 687-702.<br />
Andrén, E., Andrén, T. & Sohlenius, G. (2000). The Holocene history of the<br />
southwestern Baltic Sea as reflected in a sediment core from the Bornholm<br />
Basin. Boreas 29, 233-250.<br />
Andrén, T. & Andrén, E. (2001). Did the Second Storegga slide affect the Baltic<br />
Sea? Baltica 14, 115-121.<br />
Sohlenius, G., Emeis, K.-C., Andrén, E., Andrén, T. & Kohly, A. (2001).<br />
Development of anoxia during the fresh – brackish water transition in the<br />
Baltic Sea. Marine Geology 177, 221-242.<br />
Andrén, T., Lindeberg, G. & Andrén, E. (2002). Evidence of the final drainage of<br />
the Baltic Ice Lake and the brackish phase of the Yoldia Sea in glacial<br />
varves from the Baltic Sea. Boreas 31, 226-238.<br />
Yu, S., Andrén, E., Barnekow, L., Berglund, B. & Sandgren, P. (2003). Holocene<br />
palaeoecology and shoreline displacement on the Biskopsmåla Peninsula,<br />
southeastern Sweden. Boreas 32, 578-589.<br />
Yu, S., Berglund, B., Andrén, E. & Sandgren, P. (2004). Mid-Holocene Baltic Sea<br />
transgression along the coast of Blekinge, SE Sweden – ancient lagoons<br />
correlated with beach ridges. GFF 126, 257-272.<br />
Clarke A. L., K. Weckström, D. J. Conley, N. J. Anderson, F. Adser, E. Andrén, V.<br />
N. de Jonge, M. Ellegaard, S. Juggins, P. Kauppila, A. Korhola, N. Reuss, R.<br />
J. Telford & S. Vaalgamaa. (2006). Long-term trends in eutrophication and<br />
nutrients in the coastal zone. Limnology & Oceanography 51, 385-397<br />
Andrén T., Andrén E. Berglund B.E. & Yu S. (2007). New insights on the Yoldia<br />
Sea lowstand in the Blekinge archipelago, southern Baltic Sea. GFF 129,<br />
273-281.<br />
Andrén, E., Clarke, A., Telford, R., Weckström, K., Vilbaste, S., Aigars, J., Conley,<br />
D., Johnsen, T. Juggins, S. & Korhola, A. (2007). Defining reference<br />
conditions for coastal areas in the Baltic Sea. TemaNord 2007:583, 81 pp.<br />
Zillén, L., Conley, D.J., Andrén, T., Andrén, E. & Björck, S. (2008). Past<br />
occurrences of hypoxia in the Baltic Sea and the role of climate variability,<br />
environmental change and human impact. Earth Science Reviews 91, 77-<br />
92.<br />
Andrén, E., Telford, R. & Jonsson, P. Reconstructing the history of coastal<br />
eutrophication and total nitrogen background conditions in Gårdsfjärden,<br />
Bothnian Sea (Baltic Sea). Submitted to Marine Pollution Bulletin.<br />
Andrén, T., Björck, S., Andrén, E., Conley, D.J., Lambeck, K. & Zillén, L. The<br />
development of the Baltic Sea basin during the last 130 000 years. In The<br />
Baltic Sea Basin. Eds J. Harff, S. Björck, P. Hoth. Springer. Submitted.<br />
Weckström, K., Lewis, J.P., Andrén, E., Ellegaard, M., Rasmussen, P., Ryves, D.B.,<br />
Telford, R. Paleoenvironmental history of the Baltic Sea – one of the<br />
largest brackish-water ecosystems in the world. In Applications of<br />
paleoenvironmental techniques to estuarine systems. Eds J.A.E. Gibson,<br />
P.A. Gell, J. Tibby, K.M. Saunders. Springer. Submitted.<br />
POPULÄRVETENSKAP<br />
Andrén, E. (2005). Naturliga halter – vad är det? Historiska arkiv ger<br />
referensvärden. Miljötillståndet i Egentliga Östersjön Rapport 2005,<br />
Stockholms marina forskningscentrum, 59-62.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
14(52)
Bilaga F<br />
Andrén, E. (2008). Reflektioner från BERINGIA 2005 – en svensk<br />
polarforskningsexpedition till Kamtjatka. i: T Borén & P Schlyter (red.)<br />
Kring Beringia. Ymer 127. Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi,<br />
Stockholm, 113-136.<br />
ÖVRIGA PUBLIKATIONER<br />
Andrén, T., Andrén E., Nordberg, K. & Omstedt, A. Östersjön förändras ständigt.<br />
Uppsala Nya Tidning, 8 Juni 2005 http://www2.unt.se/avd/1,,MC=2-<br />
AV_ID=409187,00.html<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
15(52)
Bilaga F<br />
MAGNUS BOSTRÖM<br />
PEER-REVIEW-GRANSKADE ARTIKLAR<br />
Boström, M. (2001) En social rörelses mångfald och interna relationer. Den<br />
svenska miljörörelsen. Arkiv Nr. 82-83 s.21-46.<br />
Boström, M. (2002) Frivilligorganisation och frivillig reglering. Miljöorganisationer i<br />
standardiseringsprocesser. Nordiske Organisatjonsstudier 4:4-25.<br />
Boström, M. (2003) Environmental Organizations in New Forms of Political<br />
Participation. Ecological Modernization and the Making of Voluntary Rules.<br />
Environmental Values 12:175-93.<br />
Boström, M. (2003) How State-Dependent is a Non-State-Driven Rule-Making<br />
project?: the Case of Forest Certification in Sweden. Journal of<br />
Environmental Policy & Planning 5:165-180.<br />
Boström, M. (2004) Cognitive Practices and Collective Identities within a<br />
Heterogeneous Social Movement: the Swedish Environmental Movement.<br />
Social Movement Studies 3:73-88.<br />
Klintman, M. & Boström, M. (2004) Framings of Science and Ideology: Organic<br />
Food Labelling in the U.S. and Sweden. Environmental Politics. 13:612-<br />
634.<br />
Boström, M. (2006) Regulatory Credibility and Authority through Inclusiveness.<br />
Standardization Organizations in Cases of Eco-labelling. Organization.<br />
13(3):345-367.<br />
Boström, M. & Klintman, M. (2006) State-Centred versus Non-State-Driven<br />
Organic Food Standardization: A comparison of the U.S. and Sweden.<br />
Agriculture and Human Values 23(2):163-180.<br />
Boström, M. (2006) Establishing credibility: Practising standard-setting ideals in a<br />
Swedish seafood-labelling case. Journal of Environmental Policy & Planning<br />
8(2):135-158.<br />
Boström, M. & Klintman, M. (2009) The green political consumer of food: a critical<br />
analysis of the research and policies. Anthropology of food. September<br />
issue, 2009 http://aof.revues.org/index6394.html, 2009-12-25<br />
Boström, M. & Tamm Hallström, K. (2010) NGO power in global social and<br />
environmental standard setting. Forthcoming in Global Environmental<br />
Politics<br />
Volume 10, Issue 2<br />
Söderström, S., Kern, K., Boström, M. & Gilek, M.; ’Environmental Governance’<br />
and ’Ecosystem Management’: Avenues for synergies between two<br />
separate approaches. To be re-submitted to Global Environmental Change.<br />
BÖCKER OCH BOKKAPITEL<br />
Boström, M. (2001) Miljörörelsens mångfald. (dissertation) Lund: Arkiv förlag.<br />
Boström, M.; Forssell, A.; Jacobsson, K. and Tamm Hallström, K. (eds) (2004)<br />
Den organiserade frivilligheten. Malmö: Liber.<br />
Boström, M. & Sandstedt E. (eds) (2004) Är vi på rätt väg? – studier om<br />
miljöfrågans lösning. Stockholm: Formas.<br />
Boström, M.; Follesdal, A.; Klintman, M.; Micheletti, M. and Sorensen, M. (eds)<br />
(2005) Political Consumerism: Its Motivations, Power, and Conditions in<br />
the Nordic Countries and Elsewhere. Proceedings from the 2nd<br />
International Seminar on Political Consumerism, Oslo August 26-29,<br />
2004,. Theme Nordic 2005:517 Copenhagen: Nordic Council of Ministers.<br />
Electronically available at<br />
http://www.norden.org/pub/velfaerd/konsument/sk/TN2005517.asp<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
16(52)
Bilaga F<br />
Klintman, M.; Boström, M.; Ekelund, L. and Lindén, Anna-Lisa (2008) Maten<br />
Märks. Förutsättningar för Konsumentmakt. Lund: Sociologiska<br />
institutionen, Lunds universitet.<br />
Boström, M. & Garsten, C. (eds) (2008) Organizing Transnational Accountability.<br />
Cheltenham: Edward Elgar.<br />
Boström, M. & Klintman, M. (2008) Eco-standards, Product Labelling, and Green<br />
Consumerism Palgrave Macmillan.<br />
Tamm Hallström, K. & Boström, M. (2010) Transnational Multi-stakeholder<br />
Standardization. Organizing Fragile Non-State Authoriy. Cheltenham:<br />
Edward Elgar.<br />
Boström, M. (2004) En mångfald av parter: Nya regler i skogen, in<br />
Regelexplosionen, G. Ahrne and N. Brunsson (eds). Stockholm: EFI.<br />
Boström, M.; Forssell, A.; Jacobsson, K. and Tamm Hallström, K. (2004)<br />
Organiserad frivillighet, in Boström, M.; Forssell, A.; Jacobsson, K. and<br />
Tamm Hallström, K. (eds) Den organiserade frivilligheten. Malmö: Liber.<br />
Boström, M.; Forssell, A.; Jacobsson, K. and Tamm Hallström, K. (2004) Den<br />
dubbelbottnade frivilligheten., in Boström, M.; Forssell, A.; Jacobsson, K.<br />
and Tamm Hallström, K. (eds) Den organiserade frivilligheten. Malmö:<br />
Liber.<br />
Ahrne, G.; Boström; M. and Forssell, A. (2004) Meningen med föreningen. Vad är<br />
frivilligt med frivilligorganisationer? in Boström, M.; Forssell, A.;<br />
Jacobsson, K. and Tamm Hallström, K. (eds) Den organiserade<br />
frivilligheten. Malmö: Liber.<br />
Ahrne, G. and Boström, M. (2004) Pendelrörelser mellan frivillighet och tvång.<br />
Organisationers kamp om regleringsstrategier. in Boström, M.; Forssell,<br />
A.; Jacobsson, K. and Tamm Hallström, K. (eds) Den organiserade<br />
frivilligheten. Malmö: Liber.<br />
Boström, M. and Sandstedt (2004) Är vi på rätt väg?, in Boström, M. & Sandsted<br />
(eds) Är vi på rätt väg? Studier om miljöfrågans lösning. Stockholm:<br />
Formas.<br />
Sandstedt, E. and Boström, M. (2004) Perspektiv på miljöfrågan – teoretiska<br />
utgångspunkter, in Boström, M. & Sandsted (eds) Är vi på rätt väg?<br />
Studier om miljöfrågans lösning. Stockholm: Formas.<br />
Klintman, M. and Boström, M. (2004) Skogs- och genmatsmärkning –<br />
kunskapsöverföring och politisk process, in Boström, M. & Sandsted (eds)<br />
Är vi på rätt väg? Studier om miljöfrågans lösning. Stockholm: Formas.<br />
Boström, M. and Sandstedt, E. (2004) Är vi på rätt väg? – tendenser, möjligheter<br />
och problem. in Boström, M. & Sandsted (eds) Är vi på rätt väg? Studier<br />
om miljöfrågans lösning. Stockholm: Formas.<br />
Boström, M.; Follesdal, A.; Klintman, M.; Micheletti, M. and Sorensen, M (2005)<br />
Studying political consumerism, in Boström, M.; Follesdal, A.; Klintman,<br />
M.; Micheletti, M. and Sorensen, M. (eds) Political Consumerism: Its<br />
Motivations, Power, and Conditions in the Nordic Countries and Elsewhere.<br />
Proceedings from the 2nd International Seminar on Political Consumerism,<br />
Oslo August 26-29, 2004,. Theme Nordic 2005:517 Copenhagen: Nordic<br />
Council of Ministers.<br />
Boström, M. (2005) Eco-labelling of Seafood. Toward a credible tool for consumerbased<br />
environmental improvement? in Boström, M.; Follesdal, A.;<br />
Klintman, M.; Micheletti, M. and Sorensen, M. (eds) Political Consumerism:<br />
Its Motivations, Power, and Conditions in the Nordic Countries and<br />
Elsewhere. Proceedings from the 2nd International Seminar on Political<br />
Consumerism, Oslo August 26-29, 2004,. Theme Nordic 2005:517<br />
Copenhagen: Nordic Council of Ministers.<br />
Boström, M. and Klintman, M. (2006) Hur översätts och förhandlas komplex<br />
kunskap till ett kategoriskt miljömärke, in C-F. Helgesson and K. Fernler<br />
(eds). Kloka regler? Kunskap i regelsamhället, Lund: Studentlitteratur<br />
Boström, M. (2007) The Historical and Contemporary Roles of Nature Protection<br />
Organisations in Sweden, in K. van Koppen and W. Markham. (eds)<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
17(52)
Bilaga F<br />
Protecting Nature: Organizations and Networks in Europe and the U.S .<br />
Cheltenham: Edward Elgar.<br />
Klintman, M. and Boström, M. (2008) Transparency through labelling? Layers of<br />
visibility in environmental risk management, in Garsten, C. and Lindh de<br />
Montoya, M. (eds) Transparency in a New Global Order: Unveiling<br />
Organizational Visions. Cheltenham: Edward Elgar.<br />
Boström, M. and Garsten, C. (2008) Organizing for accountability, pp. 1-26 in<br />
Boström, M. & Garsten, C. (eds) Organizing Transnational Accountability.<br />
Cheltenham: Edward Elgar.<br />
Boström, M. and Garsten, C. (2008) The treadmill of accountability, pp. 231-249<br />
in Boström, M. & Garsten, C. (eds) Organizing Transnational<br />
Accountability. Cheltenham: Edward Elgar<br />
Boström, M. (2009) Hybridorganisationer, pp. 170-189 in Roman, Christine &<br />
Udéhn, Lars Från klass till organisation – en resa genom det sociala<br />
landskapet. Malmö: Liber.<br />
RAPPORTER<br />
Boström, M. (1999) Den organiserade miljörörelsen. Fallstudier av Svenska<br />
Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden WWF, Miljöförbundet Jordens<br />
Vänner, Greenpeace och Det Naturliga Steget Score working report series<br />
1999:9<br />
Boström, M. (2000) Om relationen mellan stat och civilsamhälle –<br />
Miljöorganisationers interaktion med statliga och politiska organisationer<br />
Score working report series 2000:10<br />
Boström, M. (2001) Voluntary rulemaking in the environmental field. New<br />
alliances between the state, enterprises and environmental organizations<br />
Score working report series 2001:10<br />
Boström, M. (2002) Skogen Märks - Hur svensk skogscertifiering kom till och dess<br />
konsekvenser Score working report series 2002:3<br />
Boström, M. and Klintman, M. (2003) Framing, debating, and standardising<br />
“Natural Food” in two different political contexts: Sweden and the USA.<br />
Score working report series 2003:3<br />
Boström, M. (2004) Fina Fisken – En studie av bakgrunden, organiseringen och<br />
debatten kring introduktionen av miljömärkt vildfångad fisk i Sverige.<br />
Score working report series 2004:9.<br />
POPULÄRVETENSKAP<br />
Boström, M. (2001) Miljörörelsens mångfald – en styrka eller en svaghet? in<br />
Forskardagarna, konferensservice, Stockholms universitet<br />
Boström, M.; Holm, F.; Klintman, M. and Micheletti, M. Kannibaler utan<br />
bordsskick, in Nya Wermlands Tidning 2005 03 02<br />
ÖVRIGA PUBLIKATIONER<br />
Klintman, M. & Boström, M. (2006) “Editorial” Guest editor for a special issue on<br />
”Political and Ethical Consumerism Around the World” in International<br />
Journal of Consumer Studies 30(5):401-404<br />
Laura Terragni, Magnus Boström, Bente Halkier and Johanna Mäkelä (2009) “Can<br />
consumers save the world? Everyday food consumption and dilemmas of<br />
sustainability”, editorial for special issue in Anthropology of food<br />
September issue, 2009. http://aof.revues.org/index6379.html, 2009-12-<br />
25.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
18(52)
Bilaga F<br />
Ellen Ruppel Shell (2009) The High Cost of Discount Culture, New York: The<br />
Penguin Press. Book review forthcoming in Journal of Industrial Ecology,<br />
Volume 14, Issue 1. (Book review)<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
19(52)
Bilaga F<br />
MICHAEL GILEK<br />
PEER-REVIEW-GRANSKADE ARTIKLAR<br />
Littorin, B. & Gilek, M. (1999). A photographic study of the recolonisation of<br />
cleared patches in a dense population of Mytilus edulis in the northern<br />
Baltic proper. Hydrobiologia 393: 211-219.<br />
Littorin, B. & Gilek, M. (1999). Vertical patterns in biomass, size structure, growth<br />
and recruitment of Mytilus edulis in an archipelago area in the northern<br />
Baltic Sea proper. Ophelia 50 (2): 93-112.<br />
Björk, M. & Gilek, M. (1999). Efficiencies of PCB assimilation from water and algal<br />
food by the blue mussel, Mytilus edulis: Environ. Toxicol. Chem.18(4):<br />
765-771.<br />
Gustafsson, K., Björk, M., Burreau, S. & Gilek, M. (1999). Bioaccumulation kinetics<br />
of brominated flame retardants (polybrominated diphenyl ethers) in blue<br />
mussels, Mytilus edulis. Environ. Toxicol. Chem. 18(6): 1218-1224.<br />
Björk, M., Gilek, M., Kautsky, N. & Näf, C. (2000). In situ determination of PCB<br />
biodeposition by Mytilus edulis in a Baltic coastal ecosystem. Mar. Ecol.<br />
Prog. Ser. 194: 193-201.<br />
Gunnarsson, J., Björk, M., Gilek, M., Granberg, M. & Rosenberg, R. (2000). Effects<br />
of eutrophication on contaminant cycling in marine benthic systems. Ambio<br />
29: 252-259.<br />
Gilek, M., Littorin, B. & Saetre, P. (2001). Spatial patterns of abundance and<br />
growth of Mytilus edulis on boulders in the northern Baltic Sea proper.<br />
Hydrobiologia 452: 59-68.<br />
Skarphedinsdottir, H., Ericson, G., Dalla Zuanna, L. & Gilek, M. (2003). Tissue<br />
differences, dose-response relationship and persistence of DNA adducts in<br />
blue mussels (Mytilus edulis L.) exposed to benzo[a]pyrene. Aquat.<br />
Toxicol. 62:165-177.<br />
Kumblad, L. Gilek, M., Næslund, B. & Kautsky, U. (2003). An ecosystem model of<br />
the environmental transport and fate of carbon–14 in a bay of the Baltic<br />
Sea, Sweden. Ecological Modelling 166:193-210<br />
Olsson, B., Bradley, B.P., Gilek, M., Reimer, O., Shepard, J.L. and Tedengren, M.<br />
(2004). Physiological and proteomic responses in Mytilus edulis exposed to<br />
PCBs and PAHs extracted from Baltic Sea sediments. Hydrobiologia<br />
514:15-27<br />
Kumblad, L., Bradshaw, C. and M. Gilek. (2004) Bioaccumulation of Ni-63, Cr-51<br />
and C-14 in Baltic Sea benthos. Environmental Pollution 134:45-56<br />
Garnier-Laplace, J., Gilek, M., Sundell-Bergman, S. and Larsson, C-M. 2004.<br />
Assessing ecological risks of radionuclides: data gaps and extrapolation<br />
issues. J. Radiol. Prot. 24: A139-A155.<br />
Jones, C. and Gilek, M. 2004. Overview of programmes for the assessment of risks<br />
to the environment from ionising radiation and hazardous chemicals. J.<br />
Radiol. Prot. 24: A157-A177<br />
Castillo, L.E., Martinez, E., Ruepert, C., Savage, C., Gilek, M., Pinnok, M, & E.<br />
Solis. 2006. Water quality and macroinvertebrate community response<br />
following pesticide applications in a banana plantation, Limón, Costa Rica.<br />
Sci. Total Envir. 367 (1): 418-432.<br />
Johanna Gardeström, Elena Gorokhova, Michael Gilek, Mats Grahn, Bengt-Erik<br />
Bengtsson and Magnus Breitholtz. 2006. A multi-level approach to predict<br />
toxicity in copepod populations: Assessment of growth, genetics and<br />
population structure. Aquat. Tox. 79: 41-48.<br />
Thorsson, M.H., Hedman, J.E., Bradshaw C., Gunnarsson, J.S. and Gilek, M.<br />
(2008). Effects of settling organic matter on the bioaccumulation of<br />
cadmium and bde-99 by Baltic Sea benthic invertebrates. Mar. Environ.<br />
Res. 65: 264-281.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
20(52)
Bilaga F<br />
Hedman, J.E., Bradshaw, C., Thorsson, M.H., Gilek, M. and Gunnarsson, J.S.<br />
(2008). Fate of contaminants in Baltic Sea sediments: the role of<br />
bioturbation and settling organic matter. Mar. Ecol. Prog. Ser. 356: 25-38.<br />
Alonzo, F., Hertel-Aas, T., Gilek, M., Gilbin, R., Oughton, D.H. and Garnier-oral<br />
presentationsLaplace, J. (2008). Modelling the propagation of effects of<br />
chronic exposure to ionizing radiation from individuals to populations. J.<br />
Environ. Rad. 99:1464-1473<br />
Garnier-Laplace, J., Copplestone, D., Gilbin, R., Alonzo, F., Ciffroy, P., Gilek, M.,<br />
Agüero, A., Bjork, M., Oughton, D.H., Jaworska, A., Larsson, C.M. &<br />
Hingston, J. (2008). Issues and practices in the use of effects data from<br />
FREDERICA in the ERICA tiered approach. J. Environ. Rad. 1474-1483.<br />
Oughton, D.H., Agüero, A., Avila, R., Brown, J.E. & Gilek, M. (2008). Addressing<br />
uncertainties in the ERICA integrated approach. J. Environ. Rad. 99:1384-<br />
1392<br />
Schenk, L., Hansson, S.O., Rudén, C. and Gilek, M. (2008). Occupational Exposure<br />
Limits: A Comparative Study. Regulatory Toxicology and Pharmacology<br />
50(2):261-270.<br />
Schenk, L., Hansson, S.O., Rudén, C. and Gilek, M. (2008). Are occupational<br />
exposure limits becoming more alike within the European Union? Journal of<br />
Applied Toxicology. 28: 858-866.<br />
BÖCKER OCH BOKKAPITEL<br />
Eriksson, J., Gilek, M. and Rudén C. (eds). (Forthcoming 2010). Regulating<br />
Chemical Risks: Multidisciplinary Perspectives on European and Global<br />
Challenges.<br />
Breitholtz, M., Nfon, E., Ricklund, N., Gilek, M., Cousins, I. and B-E. Bengtsson.<br />
2006. The use of chemical properties in aquatic ecotoxicological testing<br />
using small invertebrates. In C. Rudén and S.O. Hansson (eds), Using<br />
Chemistry in Environmental and Health Risk Assessment,<br />
Universitetsservice AB, pp 145-166.<br />
Eriksson, J., Gilek, M. and Rudén C. (eds). (Forthcoming 2010). Regulating<br />
Chemical Risks: Multidisciplinary Perspectives on European and Global<br />
Challenges. Springer.<br />
Gilek, M, Eriksson, J. and Rudén, C. (Forthcoming 2010). Introduction to chemical<br />
risk. In J. Eriksson, Gilek M and Rudén C (eds) Regulating Chemical Risks:<br />
Multidisciplinary Perspectives on European and Global Challenges.<br />
Springer.<br />
Rudén, C. Gilek, M. Forthcoming 2010. Scientific uncertainty and science-policy<br />
interactions in the risk assessment process. In J. Eriksson, Gilek M and<br />
Rudén C (eds) Regulating Chemical Risks: Multidisciplinary Perspectives on<br />
European and Global Challenges. Springer.<br />
RAPPORTER<br />
Kautsky, U., Johansson, L. & Gilek, M. 1999. An ecosystem model approach to<br />
estimate exposure to radionuclides and other environmental hazards.<br />
Paper presented at the 2nd International Symposium on Ionising<br />
Radiation, Ottawa, Canada. 8 pp.<br />
Strand, P. et al. (including M. Gilek). 2001. Identification of candidate reference<br />
organisms from a radiation exposure pathway perspective. Deliverable 1<br />
within the EC 5 th FP financed project FASSET.<br />
Larsson, CM et al. (including M. Gilek). 2002. Overview of programmes for the<br />
assessment of risks to the environment from ionising radiation and<br />
hazardous chemicals. Deliverable 2 within the EC 5 th FP financed project<br />
FASSET.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
21(52)
Bilaga F<br />
Woodhead, D., Zinger, I., et al. (including M. Gilek as a main contributor of<br />
chapter 4 ‘Extrapolation issues’). Radiation effects in plants and animals.<br />
2003. Deliverable 4 within the EC 5 th FP financed project FASSET<br />
Larsson, CM et al. (including M. Gilek). 2004. Framework for assessment of<br />
environmental impact of ionising radiation in major European ecosystems.<br />
Deliverable 6 within the EC 5 th FP financed project FASSET.<br />
Björk, M. Gilek, M (eds). 2005. Overview of risk characterisation methodologies.<br />
Deliverable 4b within EC 6 th FP financed project ERICA.<br />
Copplestone, D., Björk, M., Gilek, M. 2005. Ecological risk characterisation: An<br />
interim method for the ERICA integrated approach. Deliverable 4a within<br />
EC 6 th FP financed project ERICA.<br />
Jones, C., Allard, A-S., Bengtsson, B-E., Gilek, M. and Gunnarsson, J. 2006.<br />
Förbättrade miljöriskbedömningar. (In Swedish). Swedish Environmental<br />
Protection Agency Report 5538<br />
Jones, C., Allard, A-S., Gilek, M., Gunnarsson, J. Lenoir, L., Persson, T., Taylor, A.<br />
and Yesilova, H. 2009. Tillämpning av metodik för miljöriskbedömning på<br />
utvalda förorenade områden (In Swedish). Swedish Environmental<br />
Protection Agency Report 5983.<br />
Gilek, M., Jones, C., Allard, A-S., Gunnarsson, J. Lenoir, L., Persson, T., Taylor, A.<br />
and Yesilova, H. 2009. Metodik för miljöriskibedömning av förorenade<br />
områden. (In Swedish). Swedish Environmental Protection Agency Report<br />
5928.<br />
KONFERENSBIDRAG<br />
International Conference ‘Ecohazard’, Aachen, Germany 2003. Poster<br />
presentation. Can genetic techniques improve the sensitivity and accuracy<br />
of regular ecotoxicity tests? Breitholtz, M., Ehn, E., Gorikhova, E., Gilek,<br />
M., Grahn, M., and Bengtsson BE.<br />
International Conference on the ‘Protection of the environment from the effects of<br />
ionizing radiation’, Stockholm, October 2003. ‘Assessing ecological effects<br />
of ionizing radiation’. Skarphédinsdóttir, H, Gilek, M., Kautsky, U.<br />
SETAC-Europe, Lille, France. 2005. ‘Effects of organic matter quality on the<br />
distribution of BDE-99 and cadmium in Baltic Sea sediment: Part I –<br />
Bioturbation’. Jenny Hedman, Clare Bradshaw, Maria Thorsson, Michael<br />
Gilek, Jonas Gunnarsson.<br />
SETAC-Europe, Lille, France. 2005. ‘Effects of organic matter quality on the<br />
distribution of BDE-99 and cadmium in Baltic Sea sediment: Part II –<br />
Bioaccumulation, Maria Thorsson, Jenny Hedman, Clare Bradshaw, Michael<br />
Gilek, Jonas Gunnarsson.<br />
SETAC-Europe, The Hague, the Netherlands. 2006. Regulation of chemicals<br />
around the Baltic Sea: differences and similarities among countries and<br />
areas of regulation. Linda Schenk, Michael Gilek, Johan Eriksson, Camilla<br />
Hermansson, Sven-Ove Hansson, Marta Reuter, Christina Rudén<br />
Eurotox, Amsterdam, the Netherlands 2007. Congress of the European Societies<br />
of Toxicology. ‘Occupational Exposure Limits: A Comparative Study Of The<br />
Levels Today And Development During The Ten Past Years’. Linda Schenk,<br />
Sven Ove Hansson, Christina Rudén, and Michael Gilek.<br />
POPULÄRVETENSKAP<br />
2008. Östersjöns miljörisker under lupp (In Swedish). Tidningen Forskning.<br />
<strong>Forsknings</strong>Förlaget AB.<br />
2009. Jönsson, AM, Gilek, M and Hassler, B. Miljörisker i Östersjön och möjlighet<br />
till hållbar förvaltning av naturresurser. (In Swedish). Miljöforskning,<br />
Formas.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
22(52)
Bilaga F<br />
MATS GRAHN<br />
PEER-REVIEW-GRANSKADE ARTIKLAR<br />
Visram S, Yang MC, Moothien Pillay R, Said S, Henriksson O, Grahn M, Allen C.<br />
Effect of Pleistocene Sea Level Fluctuations on Historical Demography of<br />
High Gene Flow and High Genetic Diversity of the Blue Barred Parrotfish<br />
(Scarus ghobban) in the Western Indian Ocean. Marine Biology (in press).<br />
Souter P, Henriksson O, Olsson N, Grahn M. 2009. Patterns of genetic structuring<br />
in the coral Pocillopora damicornis on reefs in East Africa. BMC Ecology<br />
9:19.<br />
Bensch S, Grahn M, Müller N, Gay L, Åkesson S. 2009. Genetic, morphological,<br />
and feather isotope variation of migratory willow warblers show gradual<br />
divergence in a ring. Molecular Ecology. 18: 3087-3096.<br />
Souter P, Grahn M. 2008. Spatial genetic patterns in lagoonal, reef-slope and<br />
island populations of the coral Platygyra daedalea in Kenya and Tanzania.<br />
Coral Reefs. 27: 433–439.<br />
Gardeström J, Dahl U, Kotsalainen O, Maxson A, Elfwing T, Grahn M, Bengtsson<br />
BE, Breitholtz M. 2008. Evidence of population genetic effects of long-term<br />
exposure to contaminated sediments – A multi-endpoint study with<br />
copepods. Aquatic Toxicology. 86: 426-436.<br />
Mangubhai S, Souter P, Grahn M. 2007. Phenotypic variation in the coral Platygyra<br />
daedalea in Kenya: morphometry and genetics. Marine Ecology-Progress<br />
Series. 345: 105–115.<br />
Forsberg L, Dannewitz J, Petersson E, Grahn M. 2007. Influence of genetic<br />
dissimilarity in the reproductive success and mate choice of brown trout -<br />
females fishing for optimal Mhc dissimilarity. Journal of Evolutionary Biology.<br />
20: 1859-69.<br />
Ekblom R, Saether SA, Jacobsson P, Fiske P, Sahlman T, Grahn M, Kalas JA,<br />
Höglund J. 2007. Spatial pattern of MHC class II variation in the great snipe<br />
(Gallinago media). Molecular Ecology. 16: 1439-1451.<br />
Gardeström J, Gorokhova E, Gilek M, Grahn M, Bengtsson BE, Breitholtz M. 2006.<br />
A multilevel approach to predict toxicity in copepod populations: Assessment<br />
of growth, genetics, and population structure. Aquatic Toxicology. 79: 41-<br />
48.<br />
Skarstein F, Folstad I, Liljedal S, Grahn M. 2005. MHC and fertilization success in<br />
the Arctic charr (Salvelinus alpinus). Behavioral Ecology and Sociobiology.<br />
574: 374-380.<br />
Ekblom R, Saether SA, Grahn M, Fiske P, Kalas JA, Höglund J. 2004. Major<br />
histocompatibility complex variation and mate choice in a lekking bird, the<br />
great snipe (Gallinago media). Molecular Ecology. 13: 3821-3828.<br />
Olsén KH, Grahn M, Lohm J. 2003. The influence of dominance and diet on<br />
individual odours in MHC identical juvenile arctic charr, Salvelinus alpinus,<br />
siblings. Journal of Fish Biology. 63: 855-862.<br />
Ekblom R, Grahn M, Höglund J. 2003. Patterns of polymorphism in the MHC class<br />
II of a non-passerine bird, the great snipe (Gallinago media).<br />
Immunogenetics. 54: 734-741.<br />
Olsén KH, Grahn M, Lohm J. 2002. Influence of MHC on sibling discrimination in<br />
Arctic charr, Salvelinus alpinus (L.). Journal of Chemical Ecology. 28: 783-<br />
795.<br />
Lohm J, Grahn M, Langefors Å, Andersen O, Storset A, von Schantz T. 2002.<br />
Experimental evidence for major histocompatibility complex-allele-specific<br />
resistance to a bacterial infection. Proceedings of the Royal Society London<br />
B. 269: 2029-2033.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
23(52)
Bilaga F<br />
Langefors Å, Lohm J, Grahn M, Andersen O, von Schantz T. 2001. Association<br />
between Mhc class II B alleles and resistance to Aeromonas salmonicida in<br />
Atlantic salmon. Proceedings of the Royal Society London B. 268: 479-485.<br />
Langefors Å, Lohm J, von Schantz T, Grahn M. 2000. Screening of Mhc variation in<br />
Atlantic salmon (Salmo salar): a comparison of RFLP, DGGE and sequencing.<br />
Molecular Ecology. 9: 215-219.<br />
BOKKAPITEL<br />
Grahn, M. 2000. MHC genotype and ornamentation. In: Animal signals: signalling<br />
and signal design in animal communication (ed. Y. Espmark, T. Amundsen &<br />
G. Rosenqvist), pp. 421-436. Trondheim, Norway: Tapir Academic.<br />
KONFERENSBIDRAG<br />
von Schantz T, Bensch S, Grahn M, Hasselquist D, Wittzell H. 1999. Good genes,<br />
oxidative stress and condition-dependent sexual signals. Proceedings of the<br />
Royal Society London B. 266: 1-12.<br />
POPULÄRVETENSKAP<br />
Grahn, M. 2004. Ny mat och gamla gener. In: Formas fokuserar 4: Forskare<br />
klargör Myter om maten. (ed by B. Johansson). Formas. Stockholm.<br />
Grahn, M. 2001. Varför evolutionär medicin? En förklaringsmodell för sjukdom.<br />
Medikament. 5:28-32.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
24(52)
Bilaga F<br />
MONICA HAMMER<br />
PEER-REVIEW-GRANSKADE ARTIKLAR<br />
Hammer, M. Marine Ecosystem Support to Fisheries and Fish Trade. In: Folke and<br />
Kåberger (eds.). Linking the Natural Environment and the Economy; Essays<br />
from the Eco - Eco Group. Kluwer Academic Publishers, Dortrecht, 1991. pp.<br />
189-209.<br />
Folke, C., M. Hammer and AM Jansson.1991. The Life Support Value of<br />
Ecosystems; A Case Study of the Baltic Sea Region. Ecological Economics<br />
vol. 3:123-138.<br />
Hammer, M., AM Jansson and BO Jansson.1993. Diversity Change and<br />
Sustainability - Implications for Fisheries. Ambio, 22:97-105.<br />
Folke, C., Hammer, M., Costanza, R., and AM Jansson. 1994. Investing in Natural<br />
Capital: Why, What, and How. in: Jansson, AM., Hammer, M., Folke, C., and<br />
Costanza, R. (eds.) Investing in Natural Capital: The Ecological Economic<br />
Approach to Sustainabiliy. Island Press, Covelo, Ca., and Island Press. pp.<br />
1-20.<br />
Hammer, M. 1994. Natural and Human-made Capital Interdependencies.<br />
Examples from the Baltic Sea. Doctoral dissertation. Department of Systems<br />
Ecology, Stockholm University, Stockholm, Sweden.<br />
Hammer, M. Diversity Conservation in Relation to Fisheries in the Baltic Sea.<br />
1995. in: Perrings, C., Mäler, K.-G., Folke, C. and B.-O. Jansson. (eds).<br />
Biodiversity Conservation: Problems and Policies. Dordrecht. Kluwer<br />
Academic Press. pp.52-61.<br />
Hammer, M. 1995. Integrating Ecological and Economic Feedbacks for Sustainable<br />
Fisheries. In: (eds.) Hanna, S. and Munasinghe, M. Property Rights in a<br />
Social Context. Case Studies and Applications. The Beijer International<br />
Institute of Ecological Economics and the World Bank. pp. 141- 152.<br />
Jansson, AM and Hammer M. 1999. Patches and Pulses as Fundamental<br />
Characteristics For Matching Ecological and Cultural Diversity: The Baltic<br />
Sea Archipelago. Biodiversity and Conservation 8:71-84.<br />
Holmlund, C. M. and M. Hammer. 1999. Ecosystem Services Generated by Fish<br />
Populations. Ecological Economics 29:253-268.<br />
Hammer, M and Söderqvist, T. 2001. Enhancing the Transdisciplinary Dialogue in<br />
Curricula Development. Ecological Economics 38:1-5.<br />
Tengö, M. and Hammer, M. 2003. Management Practices for Building Adaptive<br />
Capacity. A Case from Northern Tanzania. 2003. in: Berkes, F. Colding, J.,<br />
and Folke C. (eds.) Navigating Social-Ecological Systems: Building<br />
Resilience for Complexity and Change. Cambridge University Press. pp.132-<br />
162.<br />
Hammer, M., Holmlund, C.M., Åqvist Almlöv, M. 2003. Social-Ecological Feedback<br />
Links for Ecosystem Management: A Case Study of the Central Baltic Sea<br />
Archipelago. Ocean & Coastal Management. 46:527-545.<br />
Holmlund C. and Hammer, M. 2004. Effects of Fish stocking on Ecosystem<br />
Services: An Overview and Case Study Using the Stockholm Archipelago.<br />
Environmental Management. 33: 799-820.<br />
Åqvist Almlöv, M. & Hammer, M. 2006. Changing Use Patterns, Changing<br />
Feedback Links: Implications for Reorganization of Coastal Fisheries<br />
Management in the Stockholm Archipelago, Sweden. Ecology & Society.<br />
11(2): 3. [online] URL: http://www.ecologyandsociety.org/vol11/iss2/art3/.<br />
Eriksson, S., Hammer, M. 2006. The challenge of combining timber production<br />
and biodiversity conservation for long-term ecosystem functioning - a case<br />
study from Swedish boreal forestry. Forest Ecology and Management,<br />
237:208-217.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
25(52)
Bilaga F<br />
Hammer, M. 2009. Whose fish? Managing salmonidae and humans in complex<br />
social-ecological systems – Examples from the Baltic Sea Region. 2009. In:<br />
Haro, A.J., K.L., Smith, R.A. Rulifson, c.M. Moffitt, R.J. Klauda, M.J.<br />
Dadswell, R.A. Cunjak, J.E. Cooper, K.L. Beal, and T.S. Avery, (eds.)<br />
Challenges for Diadromous Fishes in a Dynamic Global Environment.<br />
American Fisheries Society, Symposium 69, Betsheda, Maryland. pp. 663-<br />
676.<br />
Hammer, M., Eriksson, S., and Kulyasova, A. 2009. Challenges in combining<br />
forestry intensification and long-term adaptive capacity – examples from<br />
Swedish and Karelian boreal forest management. (Manuscript in revision)<br />
Eriksson, S., Skånes, H, and Hammer, M. User patterns, management institutions<br />
and forest landscape composition in Sweden in a long-term perspective.<br />
(Submitted manuscript).<br />
BÖCKER<br />
Jansson, AM., Hammer, M., Folke, C., and Costanza, R. (eds.)1994. Investing in<br />
Natural Capital: The Ecological Economic Approach to Sustainability. Island<br />
Press, Covelo, Ca. and ISEE Press. 504 pp.<br />
Söderqvist, T., Hammer, M. & Green, I.-M. 2004. Samverkan för människa och<br />
natur. En introduktion till ekologisk ekonomi. Textbook in Ecological<br />
Economics for the university level. In Swedish. Studentlitteratur. Lund. 293<br />
pp.<br />
Bohlin, G., Hammer M., Kirsch, F.M., and W. Szrubka. (eds.) 2005.The Challenge<br />
of the Baltic Sea Region. Culture, Ecosystems, Democracy. Södertörn<br />
Academic Studies 29. Elanders. Stockholm. 350 pp.<br />
KONFERENSBIDRAG<br />
Hammer, M., A. Pagano, C. Folke and AM Jansson. 1988. Socio - Economic and<br />
Environmental Changes Affecting Baltic Fisheries - Implications for<br />
Management. Presented at the American Fisheries Society, Toronto, 1988.<br />
Abstract.<br />
Hammer, M. 1991 Ecological Support and Socio-Economic Trends in Fisheries –<br />
Matches and Mismatches for Ecological -Economic Sustainability. Paper<br />
presented at the Conference of Human Ecology, Gothenburg, June 9 - 14,<br />
1991. Abstract.<br />
Hammer, M.1991. Ecological Support and Socio-economic Regulation in Fisheries -<br />
A Case Study of Sweden's Baltic Fisheries. Paper presented at the Second<br />
Annual Meeting of the International Association for the Study of Common<br />
Property. University of Manitoba, Winnipeg, Canada, September 26-<br />
29,1991. Abstract.<br />
Hammer, M. 1992. Sustainable Use of Natural Capital in Fisheries: Ecosystem<br />
Support and Environmental Perceptions. paper presented at the Second<br />
Meeting of the International Society for Ecological Economics, Stockholm<br />
University. August 3-6, 1992. Abstract.<br />
Hammer, M. 1994. Linking Ecological and Socio-Economic Systems for<br />
Sustainability - the Case of Sweden's Baltic Sea Fisheries. Paper presented<br />
at the The Third Biennial Meeting of the International Society for Ecological<br />
Economics. Down to Earth Practical Applications of Ecological Economics.<br />
San José, Costa Rica October 24 - 28, 1994. Abstract.<br />
Hammer, M. 1995. Resource Management and Ecosystem Resilience: A Case<br />
Study of the Baltic Sea Fisheries. Prepared for the Fifth Conference on<br />
Common Property Resources. Reinventing the Commons, Bodo, Norway,<br />
May 24-28, 1995. Abstract.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
26(52)
Bilaga F<br />
Hammer, M., Olsson, P. & Holmlund, C. 1996. Identifying Barriers and Bridges for<br />
Sustainable management of Coastal Seas Fish Resources - Ecosystem<br />
Support, Resource Demand, and Biodiversity Changes. Presentation at the<br />
Fourth Biennial Meeting of the International Society for Ecological<br />
Economics. designing Sustainability Building partnerships among Society,<br />
Business, and the Environment. Boston University. August 4-7, 1996.<br />
Boston, Ma. Abstract.<br />
Hammer, M. 1997. Mangrove Forest Deforestation, Shrimp Farming and Fisheries<br />
Development in the Gulf of Thailand. Paper presented at the 7th Stockholm<br />
Water Symposium. 3rd International Conference on the Environmental<br />
Management of Enclosed Coastal Seas (EMECS). 10 -15 August, 1997.<br />
Abstract.<br />
Hammer, M. 1998. Shifting Fishing Patterns in Archipelago Communities - Impacts<br />
on Ecosystem services and Ecological Knowledge in the Baltic Archipelago<br />
Sea Region. Paper presented at the 7th Conference of the International<br />
Association for the Study of Common Property: Crossing Boundaries.<br />
Vancouver, Canada 10-14 June 1998. Abstract.<br />
Hammer, M. 1998. Linking Human Use and Ecosystem Resilience - User Shifts and<br />
Ecosystem Services in the Baltic Sea Archipelagoes. Beyond Growth: Policies<br />
and Institutions for Sustainability.The Fifth Biennial Meeting of the<br />
International Society for Ecological Economics. Santiago, Chile. November<br />
15-19, 1998. Abstract.<br />
Hammer, M. and Holmlund, C. 1999. Ecosystem services generated by fish<br />
populations - Implications for management. ICES SCOR meeting on<br />
Ecosystem Effects of Fishing. Montpellier, France 15 - 19 March 1999.<br />
Abstract.<br />
Hammer, M and Åqvist Almlöv. 2000. Changing Resource Management<br />
Institutions - Changing Feedback Links: Barriers and Bridges to Resilient<br />
Coastal Fisheries Systems. Constituting the Commons: Crafting Sustainable<br />
Commons in the New Millenium. The 8th Biennial Conference of the<br />
International Association for the Study of Common Property Resources.<br />
(IASCP). Bloomington, Indiana 31 May - 4 June, 2000. Abstract.<br />
Holmlund, C. and Hammer, M. 2001. Resource User Shift and Local Ecological<br />
Knowledge – A Case study of Fisheries in Stockholm Archipelago. Building<br />
Bridges with Traditional Knowledge. The Society for Economic Botany, 42 nd<br />
Annual Meeting & The International Society for Ethnopharmacology.<br />
Honolulu, Hawaii. May 28 – June 2, 2001.<br />
Tengö, M. and Hammer, M. 2001. Local Knowledge on Ecosystem Processes –<br />
Nutrient Management Among the Iraqw of Northern Tanzania. Building<br />
Bridges with Traditional Knowledge. The Society for Economic Botany, 42nd<br />
Annual Meeting & The International Society for Ethno pharmacology.<br />
Honolulu, Hawaii. May 28 – June 2, 2001.<br />
Hammer, M. 2004. Changing user group patterns in archipelago areas –<br />
Implications for ecosystem services and local ecological knowledge. Paper<br />
presentation at the Tenth Biannual Meeting of the International Association<br />
for the Study of Common Property Resources. (IASCP). Mexico.Hammer, M.,<br />
Åqvist-Almlöv, M., and S. Eriksson. 2006. An Ecosystem Approach to the<br />
Governance of Local Common Pool Resources Examples From Coastal and<br />
Forest Systems in Sweden 11th Biannual IASCP conference, Bali June 19-<br />
23, 2006Hammer, M. 2007. Whose fish? Managing salmonidae and humans<br />
in complex social-ecological systems - Examples from the Baltic Sea<br />
Region. Paper presentation at the 2 nd Diadromous Fish Symposium:<br />
Challenges for Diadromous Fishes in a Dynamic Global Environment.<br />
American Fisheries Society. 18-21 June 2007. Halifax, Canada. Hammer, M.<br />
2007. Changing property rights and user patterns in the Central Baltic<br />
archipelago: Implications for sustainable governance. The fourth biennial<br />
conference of the US Society for Ecological Economics: Creating<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
27(52)
Bilaga F<br />
Sustainability within our Midst: Challenges for the 21st Century. New York<br />
City. 23 – 27 June, 2007.<br />
Hammer, M. 2007. Changing property rights and user patterns in the Central<br />
Baltic archipelago: Implications for sustainable governance MARE conference<br />
people and the Sea IV: Who owns the coast? July 5-7, 2007. Amsterdam,<br />
Netherlands.<br />
Hammer, M., Balfors, B., Mörtberg, U., Petersson, M., Söderqvist, T., Franzén, F.,<br />
Andersson, I., Warghagen, D. 2009. Implementing the EU Water Framework<br />
Directive (WFD) – opportunities and challenges for ecosystem<br />
managementVienna, Austria July, 2009.Hammer, M., Andrén, E., Boström,<br />
M., Gilek, M., Hassler, B., Jönsson, AM., Karlsson, M., Lönn, M., and S.<br />
Söderström. 2009. Governance of environmental risks in the Baltic sea from<br />
an ecosystem management perspective – a framework for analysisTallin,<br />
August, 2009Hammer, M., Balfors, B., Mörtberg, U., Petersson, M.,<br />
Söderqvist, T., Franzén, F., Andersson, I., Warghagen, D. 2009. Governance<br />
of water resources in the phase of change – A case study on the<br />
implementation of the EU Water Framework Directive in the Baltic Region.<br />
International Conference on Risk and Uncertainty. Sigtuna November 2009.<br />
POPULÄRVETENSKAP<br />
Hammer, M., AM Jansson och C. Folke. 1986. Förädla fisket i Östersjön.<br />
Askölaboratoriet, Stockholms Universitet och Svenska Ostkustfiskarenas<br />
Centralförbund.15 pp. (in Swedish).<br />
Hammer, M. 1991. Ecological Economics "Atelier" Charts Course in New Baltic<br />
Political Climate. Article for the International Society for Ecological<br />
Economics (ISEE) Newsletter Vol.2 nr.3. p. 1, 4-5.<br />
Hammer, M. 1991. När ekonomisk teori inte räcker som vägledning. Paper<br />
presented at the Svenska Naturskyddsföreningens Höstkongress, Natur och<br />
Miljö. Stockholm 15 November 1991. SNF report. pp. 18-21.<br />
Hammer, M. 2000. Fiske och fiskodling i skärgården från ett ekosystemperspektiv.<br />
In: ed.: M. Numers. Skärgårdsmiljöer - nuläge, problem och möjligheter.<br />
Nordiska Ministerrådets Skärgårdssamarbete. Europeiska regionala<br />
utvecklingsfonden. Åbo. pp. 33 - 40.<br />
Hammer, M. 2003. Ekosystemen tjänar oss. Vetenskap och Teknik. April 2003.<br />
ÖVRIGA PUBLIKATIONER<br />
Hammer, M. och I. Lindkvist. 1984. Virkesmarknaden - En intervjuundersökning.<br />
Stockholm School of Economics, Stockholm (mimeo., in Swedish)<br />
Jansson, AM, C. Folke and M. Hammer. 1987. Economic Uses of Renewable Marine<br />
Resources; Man as a Waste Producing Top Consumer in the Baltic Sea.<br />
Paper presented at the Vienna Center Conference on Ecology and<br />
Economics; "Social and Economic Indicators for Ecological Questions,<br />
Directions for Environmental and Economic Policies", 26 - 29 September,<br />
1987, Barcelona, Spanien.<br />
Hammer, M. 1988. Sweden's Fisheries and Foreign Trade in Fish Products – An<br />
Ecological, Economic Analysis. Askö Laboratory and Dept. of Zoology,<br />
Stockholm University.<br />
Hammer, M. 1989. Methods for Natural Resource Evaluation- Matches and<br />
Mismatches. Paper presented in the post-graduate course "Natural Resource<br />
Futures: An inventory of Problems and methods". Askö Laboratory. Division<br />
of Natural Resources Management, Stockholm University.<br />
Hammer, M. 1990. Miljöförändringar och fiskeproblem i Östersjön. En<br />
enkätundersökning med ostkustens fiskare. Institutionen för Systemekologi.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
28(52)
Bilaga F<br />
Stockholms Universitet. Technical Report no. 6. Department of Systems<br />
Ecology, Stockholm University, Stockholm.(in Swedish)<br />
Hammer, M. 1991. Sweden's Herring Fisheries - A Comparison between Coastal,<br />
Offshore and Industrial Fisheries. Paper presented at the Seminar on Energy<br />
and Emergy Analysis. Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry.<br />
Stockholm. June 6, 1991. In: (eds.) S.J. Doherty, and P.O. Nilsson.Emergy<br />
Analysis: A Biophysical Bridging Between the Economies of Humanity and<br />
Nature. Sveriges Lantbruksuniversitet.Uppsala.<br />
Hammer, M. 1993. Svenska fiskeresurser - ett ekologiskt, ekonomiskt<br />
bärkraftsperspektiv. Report for the Governmental Investigation on Swedish<br />
Fisheries Development Possibilities. Utredningen om fiskerinäringens<br />
utvecklingsmöjligheter, (Jo 1992:03). Technical Report no 12. Department<br />
of Systems Ecology, Stockholm University, Stockholm, Sweden. 10 pp.<br />
Jansson, AM, Hammer, M and Folke C. 1993. The Seas as Common Property<br />
Resources An Ecological Economic Analysis of the Human - Ecosystem<br />
relation on Different Scale Levels. Project report to the Swedish Council for<br />
Planning and Coordination of Research. (in Swedish).<br />
Hammer, M. 1994. Resource Demands and Management Approaches for Multiscale<br />
Fisheries. in: Hammer, M. Natural and Human-made Capital<br />
Interdependencies. Examples from the Baltic Sea. Doctoral dissertation.<br />
Department of Systems Ecology, Stockholm University, Stockholm, Sweden.<br />
19 pp.<br />
Hammer, M. 1994. Fishermen's Perspectives on Environmental Change and<br />
Fishery Management. A Survey of Swedish Baltic Fishermen. in: Hammer,<br />
M. Natural and Human-made Capital Interdependencies. Examples from the<br />
Baltic Sea. Doctoral dissertation. Department of Systems Ecology,<br />
Stockholm University, Stockholm, Sweden. 21pp.<br />
Hammer, M. and Åhman, U. 1994. (eds.) Ecological Economic Aspects on Nature<br />
and Society. Course papers from the ecological economics post graduate<br />
course. Technical Report No. 17. Department of Systems Ecology,<br />
Stockholm University. 31 pp.<br />
Hammer, M. and AM Jansson. 1995. Feedback Links Between Ecological and<br />
Socio-economic Diversity - Barriers and Bridges for Sustainable Use of<br />
Coastal Seas. Project proposal report to the Swedish Council for Forestry<br />
and Agricultural Research. (in Swedish).<br />
Hammer, M and Dahlberg, K.(eds.)1995. Identification, Perception, and Valuation<br />
of Ecosystem Support to Human Society - Course papers from the Ecological<br />
Economics post graduate course, spring 1995. department of Systems<br />
Ecology, Stockholm University. Technical Report No 19. 108 pp.<br />
Hammer, M. Holmlund, C. and AM Jansson. 1998. From Commercial to<br />
recreational fisheries - Use Transitions and ecosystem Services. An<br />
integrated ecological, socio-economic perspective of the archipelago seas<br />
fishery resources. Project proposal report to the Swedish Council for<br />
Planning and Coordination of Research. (In Swedish). 4 pp.<br />
Hammer M. and Wikström, M. 1998. Aquaculture in the Archipelagoes of<br />
Stockholm,Sweden, Åland and Åboland, Finland: A Comparison of<br />
Environmental Effects and Socio-Economic Consequences. Report to the<br />
Environmental Fund. Stockholms läns landsting. (In Swedish) 2 pp.<br />
Hammer, M. and Lindblad, C. 1998. Sustainable Development in a Living<br />
Archipelago – A Transdisciplinary Framework for Environmental Planning.<br />
Report to the Environmental Fund, Stockholms läns landsting. (in Swedish)<br />
14 pp.<br />
Hammer, M. 1998. The Adapation of an Ecosystem Approach to the Conservation<br />
and Sustainable Use of Biological Diversity - the Malawi Principles. in:<br />
Workshop on the Ecosystem Approach to the Management and Protection of<br />
the North Sea, Oslo, Norway. June 15 - 17 1998. Nordic Council of<br />
Ministers. Fisheries/Environment. Tema Nord.1988:579. pp. 51-53.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
29(52)
Bilaga F<br />
Hammer, M., Åqvist - Almlöv, M., and AM Jansson. 1999. Fisheries as tourism in<br />
Stockholm archipelago - institutional feedback links and ecological<br />
implications. In: Stålvant C.E. and Jansson, B.-O. Baltic Basin Case Study<br />
Towards a Sustainable Baltic Europe Actions Concerted by Sweden, Finland<br />
Poland, Germany, and the Netherlands. BBCS 1996 - 1999. Department of<br />
Systems Ecology, Stockholm University, Stockholm. pp 9 - 13.<br />
Hammer M., and Åqvist Almlöv, M. 1999. An Ecosystem approach for a<br />
Sustainable Management of The Baltic Sea Archipelago. In: Sustainable<br />
Development in the Central Baltic Sea Region Archipelagos and Coastal<br />
Zones. Project Report of the Baltic Palette Project. 16 pp.<br />
Hammer, M. 2004. Towards implementation of the CBD ecosystem approach -<br />
Examples from Sweden. In: (eds.) Korn, H., Scliep, R., & Stadler, J. Report<br />
of the International Workshop on “Ways to promote the ideas behind the<br />
CBD’s Ecosystem Approach in Central and Eastern Europe”. Federal Agency<br />
for Nature Conservation. Germany. BfN – Skripten 120/2004. pp.11-<br />
16.Hammer, M. 2009. Hållbar utveckling – från vision till praktiskt<br />
handlande. Key note.Dialog Forum. Samarbetsforum för Södertörns<br />
högskola och kommunen Huddinge 7 maj 2009.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
30(52)
Bilaga F<br />
BJÖRN HASSLER<br />
PEER-REVIEWED-GRANSKADE ARTIKLAR<br />
Knudsen O. F. and B. Hassler (forthcoming 2010). “Regulatory Interaction,<br />
System Capacity, and Actor Constraints”. Global Governance, 16(2).<br />
Hassler, B (2008). “Individual incentives, collective action, and institutional<br />
cooperation – Sweden and the case of Baltic Sea oil transports”. Journal of<br />
Environmental Policy and Planning, 10(4): 339-358.<br />
Hassler, B. (2005). “The Myth of Sustainable Development – Environmental<br />
Policy, Practice and Incentives in the Baltic Sea Region”, in Bolin, G.,<br />
Hammer, M. Kirsch, F-M. and Szrubka, W. The Challenge of the Baltic Sea<br />
Region – Culture, Ecosystems, Democracy. Huddinge: Södertörn University<br />
College<br />
Hassler, B. (2003). Science and Politics of Foreign Aid – Swedish Environmental<br />
Support to the Baltic States. Dordrecht, Kluwer Academic Publishers.<br />
Hassler, B. (2003). ’Protecting the Baltic Sea – The Helsinki Convention and<br />
national interests’. In Yearbook of International Co-operation on<br />
Environment and Development, 2003. London: Earthscan.<br />
Hassler, B. (2002). ’Foreign assistance as policy instrument - The influence on<br />
Baltic environmental investment exerted by Swedish aid’. Cooperation and<br />
Conflict, 37(1): 25-45.<br />
POPULÄRVETENSKAPLIGT<br />
Hassler, B. (2007). “Swedish environmental support to the Baltic Sea countries –<br />
collective goods, national interests, and altruism.” Working Paper, Södertörn<br />
University.<br />
Jönsson A. M., M. Gilek and B. Hassler (2009). “Får Östersjön en Hållbar<br />
Förvaltning?”. Miljöforskning, 3-4: 30-31.<br />
Hassler, B (2006). “Miljösamarbete i Östersjöregionen”. In Birgitta Johansson<br />
(Ed.) FORMAS fokuserar – Östersjön. Stockholm: Formas.<br />
Hassler, B. (2004). Miljösamarbete mellan Östersjöländerna – En analys av<br />
organisationer och strukturer i närområdet. Stockholm: Miljödepartementet.<br />
ÖVRIGA PUBLIKATIONER<br />
Hassler, B. (2000). The strategy of assistance – Swedish environmental<br />
cooperation with the Baltic States 1991-1996. Avhandling Nr. 219. Choe, Y.,<br />
Hassler, B. & Zyborowicz, S. (red.) (2003). Sweden and Poland in a European<br />
Perspective - Some Aspects on the Integration Process. Huddinge:<br />
Södertörns högskola.<br />
Hassler, B. (2003). “Postmaterialistic environmental attitudes: a theoretical<br />
elaboration”. Paper presented on the ECPR Conference in Pilzen, 2003,<br />
Södertörn University College Academic Papers.<br />
Hassler, B. (2009). ”Bokanmälan: Internasjonal Miljøpolitikk”. Tidsskrift for<br />
Samfunnsforskning. 2(50): 242-245.<br />
Linköping, Tema Vatten i Natur och Samhälle, Linköpings Universitet.<br />
Hassler, B (Submitted manuscript). “Global Regimes and Regional Adaptation -<br />
Environmental Safety in Baltic Sea Oil Transportation”. Submitted to Marine<br />
Policy and Management, February 2010.<br />
Hassler, B (Submitted manuscript). “Book review: Transboundary Risk<br />
Governance.” Submitted to Regulation & Governance, February 2010.<br />
Hassler, B (red) (submitted). “Lokalt kontra europeiskt naturskydd - En jämförelse<br />
mellan kommunala reservat och Natura 2000-områden”. Submitted to<br />
Södertörn Publication Series, November 2009.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
31(52)
Bilaga F<br />
MIKAEL HÄRLIN<br />
PEER-REVIEW-GRANSKADE ARTIKLAR<br />
Härlin M. 1999. The logical priority of the tree over characters and some of its<br />
consequences for taxonomy. Biological Journal of the Linnean Society 68:<br />
497-503.<br />
Härlin M. 1999. Phylogenetic approaches to nomenclature: a comparison based on<br />
a nemertean case study. Proceedings of the Royal Society of London, B.<br />
266: 2201-2207.<br />
Härlin M. 2001. Towards a new biological taxonomy – let us give up the Linnean<br />
hierachy! Zoologica Scripta 30: 337-339.<br />
Härlin M, Härlin C. 2001. Phylogeny of the eureptantic nemerteans revisited.<br />
Zoologica Scripta 30: 49-58.<br />
Härlin C, Härlin M. 2003. Towards a historization of aposematism. Evolutionary<br />
Ecology 17: 197-212 (13).<br />
Härlin M. 2003. Taxon names as paradigms: the structure of nomenclatural<br />
revolutions. Cladistics 19: 138-143.<br />
Härlin M. 2003. On the relationship between content, ancestor, and ancestry in<br />
phylogenetic nomenclature. Cladistics 19: 144-147.<br />
Pleijel F, Härlin M. 2004. Phylogenetic nomenclature is compatible with diverse<br />
philosophical perspectives. Zoologica Scripta 33: 587-591.<br />
Härlin M. 2004. Classification nomenclature. In McGraw-Hill Yearbook 2004 of<br />
Science and Technology, pp. 52-54. McGraw-Hill, Inc., New York.<br />
Härlin M. 2005. Definitions and phylogenetic nomenclature. Proceedings of the<br />
California Academy of Sciences 56: 216-224.<br />
Härlin M, Thollesson M. 2005. Fundamentals of phylogenetic (and other)<br />
nomenclatures: an exchange of views. Symbolae Botanicae Upsalienses 33:<br />
141-151.<br />
Bertrand Y, Härlin M. 2006. Stability and universality in the application of taxon<br />
names in phylogenetic nomenclature. Systematic Biology 55: 848-858.<br />
Bertrand Y, Härlin M. 2008. Phylogenetic hypotheses, taxonomic sameness, and<br />
the reference of taxon names. Zoologica Scripta 37: 337-347.<br />
Härlin M, Bertrand Y. 2008. Historicism and essentialism in phylogenetic biology.<br />
Ms, published in Yann Bertrand’s doctoral thesis.<br />
ÖVRIGA PUBLIKATIONER<br />
Härlin M. 2000. Namn på djur och växter: hur handskas vi med vårt Linneanska<br />
arv på 2000-talet. Teknik & Vetenskap 16(5): 43.<br />
Härlin M. 2001. Linnés familj på väg ut ur forskningen. Smålandsposten (20/10-<br />
2001; Lördagsbilagan, s. 18-19.<br />
Härlin M. 2004. Vetenskapliga namn från ett mångvetenskapligt perspektiv.<br />
Teknik & Vetenskap 20(1): 48.<br />
Härlin C, Härlin M. 2003. Phylogenetic inference using absence/presence coded<br />
morphological characters: A phylogenetic hypothesis of Gyrinus (Gyrinidae,<br />
Coleoptera). Manuscript in Carina Härlin’s dissertation.<br />
Härlin M. 2007. ”Tappar vi namnen bort, även kunskap om tingen vi mister”.<br />
Tvärsnitt 2: 20-24.<br />
Bertrand Y, Elväng A, Melik W, Härlin M, Johansson M. 2009. Extensive<br />
phylogenetic network analysis reveals evidence of recombination and brings<br />
new insights into amino-acid signatures in Tick-borne encephalitis virus<br />
species. Ms.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
32(52)
Bilaga F<br />
KONFERENSBIDRAG<br />
Härlin C, Härlin M. 2002. Towards a phylogenetic ecology in whirligig beetles.<br />
International Society for Behavioural Ecology (ISBE2002). Montréal,<br />
Canada. 7-12/7, 2002.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
33(52)
Bilaga F<br />
MAGNUS JOHANSSON<br />
PEER-REVIEW-GRANSKADE ARTIKLAR<br />
Ellencrona K., Syed A. and Johansson M. Flavivirus NS5 Associates with Host-Cell<br />
Proteins Zonula Occludens-1 and the Regulating Synaptic Membrane<br />
Exocytosis-2 Via an Internal PDZ Binding Mechanism, Biological Chemistry.<br />
(2009) 390; 319-323. Impact Factor: 3.000<br />
Werme K., Wigerius M., and Johansson M. Tick-Borne Encephalitis Virus NS5<br />
associates with membrane protein Scribble and impairs interferon<br />
stimulated JAK-STAT signaling, Cellular microbiology (2008) 10(3), 696-<br />
712. Impact Factor: 5.312 Citations: 7<br />
Melik W., Nilsson A. and Johansson M. Detection strategies of tick-borne<br />
encephalitis virus in Swedish Ixodes ricinus reveal evolutionary<br />
characteristics of emerging tick-borne flaviviruses. Archives of Virology<br />
(2007) 152; 1027-1034. Impact Factor: 1.987 Citations: 4<br />
Brooks, A. J., Johansson, M., Criswell E., Jans, D.A. and Vasudevan, S. G “The<br />
interdomain region of Dengue NS5 protein interacts with NS3 and host<br />
proteins.” Dengue Bulletin (2002), 26, 155-161<br />
Brooks, A. J., Johansson, M., John A.,V., Xu, Y., Jans, D. A. and Vasudevan, S. G.<br />
“The importin- binding region of dengue virus NS5 protein is a functional<br />
nuclear localisation signal (NLS) that is coupled to other NLS sequences in<br />
the interdomain region.” Journal of Biological Chemistry (2002), 277,<br />
36399-36407 Impact Factor: 5.854; Citations: 26<br />
Vasudevan, S.G., Johansson, M., Brooks, A.J., Llewellyn, L.E., Jans, D.A.<br />
"Characterisation of inter- and intra- molecular interactions of the dengue<br />
virus RNA dependent RNA polymerase as potential drug targets" Il<br />
Farmaco (2001) 33-36. Citations: 5<br />
Johansson, M., Brooks, A.J., Jans, D.A. and Vasudevan, S.G. "A small region of<br />
the dengue virus-endcoded RNA-dependent RNA polymerase, NS5, confers<br />
interaction with both the nuclear transport receptor importin- and the<br />
viral helicase, NS3", Journal of General Virology (2001), 82, 735-745.<br />
Impact Factor: 3.120; Citations: 41.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
34(52)
Bilaga F<br />
MIKAEL LÖNN<br />
PEER-REVIEW-GRANSKADE ARTIKLAR<br />
Lönn M, Prentice HC. 2002. Gene diversity and demographic turnover in central<br />
and peripheral populations of the perennial herb, Gypsophila fastigiata.<br />
Oikos 99: 489-498.<br />
Grandin U, Lönn M, Rydin H. 2002. Allozyme variation at a PGI locus in differently<br />
aged populations of Moehringia trinervia (Caryophyllaceae) in a<br />
successional area. Nordic Journal of Botany 22: 303-311.<br />
Gustafsson S, Lönn M. 2003. Genetic differentiation and habitat preference of<br />
flowering-time variants within Gymnadenia conopsea. Heredity 91: 284-<br />
292.<br />
Kolseth A, Lönn M. 2005. Genetic structure of Euphrasia stricta on the Baltic<br />
island of Gotland, Sweden. Ecography 28: 443-452.<br />
Kolseth A, Lönn M, Svensson BM. 2005. Genetic structure in two meadow varieties<br />
of Euphrasia stricta on the Baltic island of Gotland (Sweden) and<br />
implications for conservation. Folia Geobotanica 40: 163-176.<br />
Prentice HC, Lönn M, Rosquist G, Ihse M, Kindström M. 2006. Gene diversity in a<br />
fragmented population of Briza media: grassland continuity in a landscape<br />
context. Journal of Ecology 94: 87-97.<br />
Lönn M, Alexandersson R, Gustafsson S. 2006. Hybrids and fruit set in a mixed<br />
flowering-time population of Gymnadenia conopsea (Orchidaceae).<br />
Hereditas 143: 222-228.<br />
Gunnarsson U, Shaw JA, Lönn M. 2007. Local-scale genetic structure in the<br />
peatmoss Sphagnum fuscum. Molecular Ecology 16: 305–312.<br />
Jonsson M, Bertilsson M, Ehrlén J, Lönn M. 2008. . Genetic divergence of<br />
climatically marginal populations of Vicia pisiformis on the Scandinavian<br />
Peninsula. Hereditas 145: 1-8.<br />
Reitalu T, Prentice HC, Sykes MT, Lönn M, Jönsson L, Hall K. 2008. Plant speciessegregation<br />
on different spatial scales in dry, semi-natural grasslands.<br />
Journal of Vegetation Science 19:407-416.<br />
Wallin L, Svensson BM, Lönn M. 2009. Dispersal as a restoration tool in meadows:<br />
sowing or planting? Restoration Ecology 17: 270–279.<br />
Reitalu T, Sykes MT, Johansson LJ, Lönn M, Hall K, Vanderwalle M, Prentice HC.<br />
2009. Small-scale plant species richness and evenness in semi-natural<br />
grasslands respond differently to habitat fragmentation. Biological<br />
conservation 142: 899-908.<br />
Bommarco R, Lönn M, Danzer U, Pålsson, K-J, Redbo-Torstensson, P. 2010.<br />
Genetic and phenotypic differences between thistle populations in response<br />
to habitat and weed management practices. Biological Journal of the<br />
Linnean Society. (Accepted for publication)<br />
ÖVRIGA PUBLIKATIONER<br />
Andersson A-C, Andersson S, Lönn M. 2007. Genetisk variation hos vilda växter<br />
och djur i Sverige. (In Swedish with English summary). Naturvårdsverkets<br />
rapport 5712.<br />
Lundqvist A-C, Andersson S, Lönn M. 2008. Genetic variation in wild plants and<br />
animals in Sweden - A review of case studies from the perspective of<br />
conservation genetics. Naturvårdsverkets rapport 5786.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
35(52)
Bilaga F<br />
JAN-ERIC MATTSSON<br />
PEER-REVIEW-GRANSKADE ARTIKLAR<br />
Mattsson, J.-E. & Kärnefelt, I. 1986: Protein banding patterns in the Ramalina<br />
siliquosa group. – Lichenologist 18: 231–240.<br />
Mattsson, J.-E. & Lumbsch, T. 1989: The use of the species pair concept in lichen<br />
taxonomy. – Taxon 38: 238–241.<br />
Kärnefelt, I. & Mattsson, J.-E. 1989: Cetraria cucullata and C. nivalis, two<br />
vanishing lichens from southernmost Sweden. – Int. J. Mycol. Lichenol. 4:<br />
299–305.<br />
Arup, U., Ekman, S., Fröberg, L., Knutsson, T. & Mattsson, J.-E. 1989: Changes in<br />
the lichen Flora on Romeleklint, S. Sweden, over a 50-year period. –<br />
Graphis Scripta 2: 148–155.<br />
Mattsson, J.-E. 1991: Protein banding patterns in some American and European<br />
species of Cetraria. – Bryologist 94: 261– 269.<br />
Kärnefelt, I., Mattsson, J.-E. & Thell, A. 1992: Evolution and phylogeny of<br />
cetrarioid lichens. – Plant Syst. Evol. 183: 113–160.<br />
Arup, U., Ekman, S. Lindblom, L. & Mattsson J.-E. 1993: High performance thin<br />
layer chromatography (HPTLC), an improved technique for screening<br />
lichen substances. – Lichenologist 25: 61–71.<br />
Mattsson, J.-E. & Lai, M.-J. 1993: Vulpicida, a new genus in Parmeliaceae<br />
(Lichenized Ascomycetes). – Mycotaxon 46: 425– 428.<br />
Mattsson, J.-E. 1993a: A monograph of the genus Vulpicida (Parmeliaceae,<br />
Ascomycetes). – Opera Botanica 119: 1–61.<br />
Kärnefelt, I., Mattsson J.-E. & Thell A. 1993: The lichen genera Arctocetraria,<br />
Cetraria, and Cetrariella (Parmeliaceae) and their presumed evolutionary<br />
affinities. – Bryologist 96: 394–404.<br />
Mattsson, J.-E. 1994b: Lichen proteins, secondary products and morphology: A<br />
review of protein studies in lichens with special emphasis on taxonomy. –<br />
J. Hattori Bot. Lab. 76: 235– 248.<br />
Mattsson, J.-E. 1994: (1138) Proposal to conserve Lichen juniperinus L. with a<br />
conserved type (Fungi). – Taxon 43: 655– 656.<br />
Heidmarsson, S., Mattsson J.-E., Moberg, R., Nordin, A., Santesson, R., & Tibell,<br />
L. 1997: Classification of lichen photomorphs. – Taxon 46: 519–520.<br />
Mattsson, J.-E. & Wedin, M. 1998: Phylogeny of the Parmeliaceae–DNA data<br />
versus morphological data. – Lichenologist 30: 463–472.<br />
Wedin, M., Döring, H., & Mattsson, J.-E. 1999: A multi-gene study of the<br />
phylogenetic relationships of the Parmeliaceae (Lecanorales, lichenized<br />
Ascomycota) – Mycological Research 103: 1185–1192.<br />
Lorentsson, S. & Mattsson, J.-E. 1999: New reports of soredia dispersed by ants,<br />
Formica cunicularia – Lichenologist 31: 204–207.<br />
Grube, M., Gutmann, B., Arup, U., Rios, A. de los, Mattsson, J.-E., & Wedin, M.<br />
1999: An exceptional group I intron-like insertion in SSU rDNA of lichen<br />
mycobionts. – Current Genetics 35: 536–541.<br />
Mattsson, J.-E. & Wedin, M. 1999: A re-assessment of the Alectoriaceae. –<br />
Lichenologist 31: 431–440.<br />
Mattsson, J.-E. 1999. Lichenes Austroamericani ex Herbario Regnelliano, Fasc.<br />
20–22. Stockholm.<br />
Nordin, A. & Mattsson J.-E. 2001: Phylogenetic reconstruction of character<br />
development in Physciaceae – Lichenologist 33: 3–23.<br />
Articus, K., Mattsson, J.-E., Tibell, L. Grube, M., & Wedin, M. 2002: Ribosomal<br />
DNA and -tubulin data do not support the separation of the lichens<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
36(52)
Bilaga F<br />
Usnea florida and U. subfloridana as distinct species. – Mycological<br />
Research 106: 412–418.<br />
Palmqvist, K., Dahlman, L., Valladares, F., Tehler, A., Sancho, L.G., & Mattsson,<br />
J.-E. 2002: CO2 exchange and thallus nitrogen across 75 contrasting<br />
lichen associations from different climate zones. – Oecologia 133: 295–<br />
306.<br />
Mattsson, J.-E. & Articus, K. 2004. The monophyletic groups of cetrarioid lichens.<br />
– Acta Univ. Ups. Symb. Bot. Ups. 34:1, 237–244. Uppsala.<br />
Mattsson, J.-E. & Lättman, H. 2004. Chaos and order in teaching and research. –<br />
Acta Univ. Ups. Symb. Bot. Ups. 34:1, 245–255. Uppsala.<br />
Mattsson, J.-E., Lättman, H., & Milberg, P. 2006. Rapid changes in the epiphytic<br />
macrolichen flora on sites in southern Sweden – The Lichenologist 38(4):<br />
323–329.<br />
Eriksen, B., Bölter, M., Breen, K., Henry, G., Lévesque, E., Mattsson, J.-E., Parker,<br />
C.L. & Rayback, S. 2006. Environment and site descriptions of an<br />
ecological baseline study in the Canadian Arctic: The Tundra Northwest<br />
Expedition 1999 (Nunavut and Northwest Territories Canada. –<br />
Polarforschung 73(2/3): 77–88, 2003 (2006).<br />
Arup, U., Ekman, S.,Grube, M., Mattsson, J.-E., & Wedin, M. 2007. The sister<br />
group relation of Parmeliaceae (Lecanorales, Ascomycota) – Mycologia. 99:<br />
42–49.<br />
Crespo, A., Lumbsch, H.T., Mattsson, J.-E., Blanco, O., Divakar, P.K., Articus, K.,<br />
Wiklund, E., Bawingan, P.A. & Wedin, M. 2007. Testing morphology-based<br />
hypotheses of phylogenetic relationships in Parmeliaceae (Ascomycota)<br />
using three ribosomal markers and the nuclear RPB-1 gene. – Molecular<br />
Phylogeny and Evolution. 44 (2): 812–824<br />
Lättman, H., Lindblom, L., Mattsson, J.-E., Milberg, P., Skage, M., & Ekman, S.<br />
2009. Habitat Availability is Likely to Limit the Occurrence of the Rare<br />
Lichen Cliostomum corrugatum. – MS submitted to Biological<br />
Conservation.<br />
Lättman, H., Milberg, P., Palmer, M., & Mattsson, J.-E. 2009. Movement in time<br />
and space of epiphytic lichen centroids in southern Sweden. MS intended<br />
for Global Change Biology.<br />
BÖCKER OCH BOKKAPITEL<br />
Mattsson, J.-E. 1987: Zeorin in Cetraria pinastri from an unusual habitat. In,<br />
Peveling, E. (ed.), Progress and Problems in Lichenology in the Eighties. –<br />
Bibl. Lichenol. 25: 207–208.<br />
Kärnefelt, I. & Mattsson, J.-E. 1987: Morphological characteristics and affinities of<br />
the genus Cornicularia. In, Peveling, E. (ed.), Progress and Problems in<br />
Lichenology in the Eighties. – Bibl. Lichenol. 25: 171–184.<br />
Thell, A., Mattsson, J.-E. & Kärnefelt, I. 1995: Lecanoralean ascus types in the<br />
lichenized families Alectoriaceae and Parmeliaceae. In, Tibell, L., DePriest,<br />
P., Leuckert, C., Ott, S. & Tehler, A. (eds.), Progress and Problems in<br />
Lichenology in the Nineties. – Cryptogamic Botany 5: 120–127.<br />
Mattsson, J.-E. 1996: A key to the species of Vulpicida. In: LIAS - a DELTA-based<br />
determination and data storage system for lichenized and lichenicolous<br />
Ascomycetes. - Key modules to download. “http://www.botanik.<br />
biologie.uni-muenchen.de/botsamml/lias/modules/vulpicid@.exe”<br />
Mattsson, J.-E., Wedin, M., & Hedberg, I. (Eds.) 1999: Swedish Lichenology<br />
dedicated to Roland Moberg. – Symbolae Botanicae Upsalienses 32: 2.<br />
Mattsson, J.-E. & Wedin, M. 1999: Roland Moberg 60 years. In, Mattsson, J.-E.,<br />
Wedin, M., & Hedberg, I. (eds.), Swedish Lichenology dedicated to Roland<br />
Moberg. – Symbolae Botanicae Upsalienses 32: 2: 7–9.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
37(52)
Bilaga F<br />
Mattsson, J.-E., Westberg, M. & Palmqvist, K. 2000: Lichens in an Arctic<br />
environment. In, Grönlund, E. (ed.) Polarforskningssekretariatet, årsbok<br />
1999: 115–116.<br />
Articus, K. Mattsson, J.-E., Wedin, M., & Tibell, L. 2004. Morphology and sequence data –<br />
conflict and concordance in a phylogeny of some European Usnea species. – In:<br />
Articus, K. Phylogenetic studies in Usnea (Parmeliaceae) and allied genera. Acta<br />
Universitatis Upsaliensis.<br />
Mattsson, J.-E., Articus, K., Wiklund, E., & Wedin, M. 2004. The monophyletic groups in<br />
the Parmeliaceae. – In: Articus, K. Phylogenetic studies in Usnea (Parmeliaceae)<br />
and allied genera. Acta Universitatis Upsaliensis.<br />
KONFERENSBIDRAG<br />
Mattsson, J.-E. 1986: The vulpinic acid containing species within the genus<br />
Cetraria. – Abstract of poster presented at the international symposium<br />
”Progress and Problems in Lichenology in the Eighties” in Münster,<br />
Germany.<br />
Mattsson, J.-E. 1987: The species pair concept and the vulpinic acid containing<br />
species within the genus Cetraria. – Abstract of oral presentation at the<br />
XIV International Botanical Congress in Berlin. 5–04–5, p. 254.<br />
Mattsson, J.-E. 1990: The combination of protein characters and secondary<br />
product biogenesis as a taxonomic tool in lichen systematics. – Abstract of<br />
oral presentation at the Fourth International Mycological Congress in<br />
Regensburg. IG–332/3, p. 332.<br />
Thell, A., Mattsson, J.-E. & Kärnefelt I. 1992: The different ascus types in the<br />
Parmeliacae and their taxonomic significance. – Abstract of oral<br />
presentation at the Second International Lichenological Symposium in<br />
Båstad. p. 7.<br />
Mattsson, J.-E., Thell, A. & Kärnefelt I. 1992: A proposed segregation of the genus<br />
Cetraria sensu lat. into presumed monophyletic groups based on strict<br />
mycological characters. – Abstract of poster presented at the Second<br />
International Lichenological Symposium in Båstad. p. 16.<br />
Mattsson, J.-E. 1993c: Correlation between protein data, secondary products and<br />
morphology in different lichenological studies. – Abstract of oral<br />
presentation at the XV International Botanical Congress in Yokohama.<br />
4.1.2–5, p. 99.<br />
Mattsson, J.-E. 1996: Lichens at high altitudes: Refugees, colonisators or original<br />
inhabitants. – Abstract of oral presentation at IAL 3 in Salzburg.<br />
Mattsson, J.-E. 1996: Lichens in an Arctic environment. – Abstract of poster at IAL<br />
3 in Salzburg.<br />
Mattsson, J-E. 1998: Phylogeny of the Parmeliaceae – DNA data vs. morphological<br />
data. Abstract of oral presentation at symposium of 'Taxonomy, Evolution<br />
and classification of Lichens and Related Fungi in London.<br />
Mattsson, J.-E.& Wedin, M. 1998: Molecular phylogenies: Exploration of the<br />
phylogeny of the Parmeliaceae as an example. – Abstract of oral<br />
presentation at symposium of 'Progress in Molecular Studies of Lichens' in<br />
Graz, Institut für Botanik, Karl-Franzens-Universität, Graz, p. 20–21.<br />
Nordin, A. & Mattsson, J.-E. 1999: Physciaceae - a phylogenetic approach. –<br />
Abstract of oral presentation at the XVI International Botanical Congress in<br />
Saint Louis. 7.6.2.<br />
Dahlman, L., Mattsson, J.-E., Westberg, M., & Palmqvist, K. (2000). Choice of<br />
photobiont is more important than geographical origin or morphology in<br />
determining resource levels and metabolic capacity of lichens. – Poster<br />
Abstract IAL 4, Barcelona (in press).<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
38(52)
Bilaga F<br />
Articus, K., Wedin, M,. Mattsson, J.-E., Tibell, L., & Grube, M. (2000).<br />
Phylogenetic studies in Usnea. – Poster Abstract IAL 4, Barcelona.<br />
Lättman, H., Mattsson, J.-E., & Milberg P. 2004: Rapid changes in the epiphytic<br />
macrolichen flora in southern Sweden. – Poster Abstract IAL 5, Tartu.<br />
Nordström, S. & Mattsson, J.-E. 2005: Important factors for the creation of nature<br />
reserves – Abstract of at the XVII International Botanical Congress in<br />
Vienna.<br />
Svensson, L. & Mattsson, J.-E. 2005: Cooperation between botanical societies and<br />
academic institutions – Abstract of at the XVII International Botanical<br />
Congress in Vienna.<br />
Lättman, H., Mattsson, J.-E. & Milberg, P. 2006. The rare lichen Cliostomum<br />
corrugatum seems limited by the availability of large oaks.<br />
Lättman, H, Mattsson, J.-E. & Ekman, S. 2006: Genetic variation in the SSU intron<br />
and the dispersal and migration history in Sweden of Cliostomum<br />
corrugatum. - Abstract of the 8th International Mycological Congress,<br />
Cairns.<br />
Mattsson, J-E, Hansson, A-C & Lindblom L. 2006: Genetic diversity and substrate<br />
preferences in Hypogymnia physodes in northern Europe. - Abstract of the<br />
8th International Mycological Congress, Cairns.<br />
Mattsson, J-E, Vinter, T & Lönn, M. 2006: Macrolichen diversity in relation to<br />
diversity of woody plants. - Abstract of the 8th International Mycological<br />
Congress, Cairns.<br />
Robeck, A, Mattsson, J-E & Lindblom, L. 2006: Patterns of genetic diversity of<br />
Pseudevernia furfuracea compared to chemistry, morphology and<br />
substrate ecology. - Abstract of the 8th International Mycological<br />
Congress, Cairns.<br />
Lättman, H. Hedlund, J., Krikorev, M., Olsson, N., Rönnmark, F. & Mattsson, J.-E.<br />
2006: At what age becomes Cliostomum corrugatum adult? - Abstract of<br />
the 8th International Mycological Congress, Cairns.<br />
ÖVRIGA PUBLIKATIONER<br />
Arup, U., Ekman, S., Fröberg,L., Frödén, P., Knutsson, T., Lättman, H., Lindblom, L.,<br />
Mattsson, J.E., Thell A., & Westberg, M. 2009: Professor Ingvar Kärnefelt – a<br />
birthday tribute. The Lichenologist, 41(05). 453–456.<br />
Mattsson, J.-E. 1993b: The genus Vulpicida. (The formal Ph. D. thesis which<br />
summarizes the accompanying papers.) – Department of Systematic<br />
Botany, Lund University.<br />
Kärnefelt, E.I. & Mattsson, J.-E. 1995: Dispersal of plants and morphological<br />
adaptations in lichens to Arctic environment. In, Grönlund, E. & Melander,<br />
O. (eds.), Swedish-Russian Tundra-Ecology-Expedition -94. – Stockholm:<br />
77–84.<br />
Mattsson, J.-E. 1997: IAL3 - The largest assembly of lichenlologists so far: – IAL<br />
newsletter 29:52–56<br />
Mattsson, J.-E. 1997: Genus concept in lichenology – IAL newsletter 30:18, 20<br />
Mattsson, J.-E., Wedin, M., & Hedberg, I. (Eds.) 1999: Swedish Lichenology<br />
dedicated to Roland Moberg. – Symbolae Botanicae Upsalienses 32: 2.<br />
Mattsson, J.-E. & Wedin, M. 1999: Roland Moberg 60 years. In, Mattsson, J.-E.,<br />
Wedin, M., & Hedberg, I. (eds.), Swedish Lichenology dedicated to Roland<br />
Moberg. – Symbolae Botanicae Upsalienses 32: 2: 7–9.<br />
Mattsson, J.-E., Westberg, M. & Palmqvist, K. 2000: Lichens in an Arctic<br />
environment. In, Grönlund, E. (ed.) Polarforskningssekretariatet, årsbok<br />
1999: 115–116.<br />
Articus, K. Mattsson, J.-E., Wedin, M., & Tibell, L. 2004. Morphology and sequence<br />
data – conflict and concordance in a phylogeny of some European Usnea<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
39(52)
Bilaga F<br />
species. – In: Articus, K. Phylogenetic studies in Usnea (Parmeliaceae) and<br />
allied genera. Acta Universitatis Upsaliensis.<br />
Mattsson, J.-E., Articus, K., Wiklund, E., & Wedin, M. 2004. The monophyletic<br />
groups in the Parmeliaceae. – In: Articus, K. Phylogenetic studies in Usnea<br />
(Parmeliaceae) and allied genera. Acta Universitatis Upsaliensis.<br />
Mattsson, J.-E. 2007. Promoting interest in lichenology – a responsibility for all of<br />
us. IAL Newsletter 39(2): 15–17.<br />
Floravårdskommitten för lavar 1987: Preliminär lista över hotade lavar i Sverige.<br />
– Svensk Bot. Tidskr. 81: 237–256.<br />
Mattsson, J.-E. 1988: Några Cetraria-arters tillbakagång i södra Sverige. – Svensk<br />
Bot. Tidskr. 82: 27–31.<br />
Mattsson, J.-E. 1988: Lavarnas ekofysiologi – en nyckel till deras uppträdande i<br />
naturen. – Svensk Bot. Tidskr. 82: 239–256.<br />
Mattsson, J.-E. 1989: Lavar, mossor och luftföroreningar. Review of: Nash III,<br />
T.H. & Wirth, V. (eds.) 1988: Lichens, Bryophytes and Air Quality. –<br />
Svensk Bot. Tidskr. 83: 45+50.<br />
Floravårdskommittén för lavar 1991: Lavar. In, Databanken för hotade växter och<br />
Naturvårdsverket: Hotade växter i Sverige. – SBT-förlaget, Lund: 25–28.<br />
Lindblom, L. & Mattsson, J.-E. 1993: Några hotade lavar i Småland. – Graphis<br />
Scripta. 5: 53–59.<br />
Mattsson, J.-E. 1993: Där är lugnt bland enarna. Review of: Arnborg, G. 1992:<br />
Eneboken. – Svensk Bot. Tidskr. 87: 96.<br />
Aronsson, M., Hallingbäck, T. & Mattsson, J.-E. (eds.) 1995: Rödlistade växter i<br />
Sverige. – ArtDatabanken, Uppsala.<br />
Mattsson, J.-E. 1995: Lavar. I, Aronsson, M., Hallingbäck, T. & Mattsson, J.-E.<br />
(red.) 1995: Rödlistade växter i Sverige. – ArtDatabanken, Uppsala. 141-<br />
143.<br />
Mattsson, J.-E. 1996: Lavfloran i sydligaste Sverige. In, Gustafsson, L. & Ahlén, I.<br />
(eds.), Växter och djur. – Sveriges nationalatlas. Höganäs: 98–99.<br />
Mattsson, J.-E. 1997: Lavbiologi. In: Arup, U., Ekman, S., Kärnefelt, I. &<br />
Mattsson, J.-E. (eds.), Skyddsvärda lavar i sydvästra Sverige. – SBTförlaget,<br />
Lund: 13–18.<br />
Mattsson, J.-E. 1997: Rödlistade arter och miljöförändringar. In: Arup, U., Ekman,<br />
S., Kärnefelt, I. & Mattsson, J.-E. (eds.), Skyddsvärda lavar i sydvästra<br />
Sverige. – SBT-förlaget, Lund: 19–20.<br />
Mattsson, J.-E. 1997: Undersökningsområdet. In: Arup, U., Ekman, S., Kärnefelt,<br />
I. & Mattsson, J.-E. (eds.), Skyddsvärda lavar i sydvästra Sverige. – SBTförlaget,<br />
Lund: 21–31.<br />
Arup, U., Ekman, S., Kärnefelt, I. & Mattsson J.-E. (eds.) 1997: Skyddsvärda<br />
lavar i sydvästra Sverige. – SBT-förlaget, Lund.<br />
Grönlund, W., Löfgren, L., Markstedt, C.-J., Mattsson, J.-E., & Skjerdahl, M. 2002:<br />
Kulturmöte. En studie av kommunikationen mellan svenska och indiska<br />
kulturbärare i Tamil Nadu. In Molin. L. & Månsson, N. (eds.) Solidaritet,<br />
bistånd och utveckling. – Rapporter från institutionen för lärarutbildning no<br />
20, Uppsala universitet.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
40(52)
Bilaga F<br />
SARA SJÖLING<br />
PEER-REVIEW-GRANSKADE ARTIKLAR<br />
Tanudji, M., Sjöling, S., Glaser, E. and Whelan, J. (1999) Signals required for<br />
import and processing of the alternative oxidase into mitochondria. J. Biol.<br />
Chem., 274, 1286-1293.<br />
Sjöling, S and D. A. Cowan (2000). Detection of human bacterial contamination of<br />
Antarctic soils. Polar Biology, 23, 644-650.<br />
Zhang, X-P., Sjöling, S., Tanudji, M., Sómogyi, L., Andreu, D., Eriksson, L.E.G.,<br />
Gräslund, A., Whelan, J. and Glaser E. (2001) Mutagenesis and computer<br />
modelling approach to study determinants for recognition of signal<br />
peptides by the mitochondrial processing peptidase. Plant J., 27, 427-438.<br />
Sjöling, S. and D. A. Cowan. (2003) High 16S rDNA bacterial diversity in maritime<br />
lake sediment, Bratina Island, Antarctica. Extremophiles 7, 275-282.<br />
Sjöling, S, Mohammed, S., Lyimo, T. and Kyaruzi, J. (2005). Benthic microbial<br />
diversity and nutrient processes in mangroves; impact of deforestation.<br />
Estuarine Coastal and Shelf Science, 63, 397-406.<br />
Edlund, A., Soule, T., Sjöling, S. and Jansson, J.K. (2006) Microbial community<br />
structure in Baltic Sea sediments along a pollution gradient. Environmental<br />
Microbiology, 8, 223-232.<br />
Hårdeman, F, and Sjöling, S. (2007) Metagenomic approach for the isolation of a<br />
novel low-temperature-active lipase from uncultured bacteria of marine<br />
sediment. FEMS Microbial Ecology, 59, 524-534.<br />
Saunders, F., Mohammed, S., Jiddawi, N. and Sjöling, S. (2008) An examination<br />
of governance arrangements at Kisakasaka mangrove reserve in Zanzibar.<br />
Environmental Management, 41, 633-673.<br />
Edlund, A., Hårdeman, F., Jansson, J., Sjöling, S. (2008) Active bacterial<br />
community structure along vertical redox gradients in Baltic Sea sediment.<br />
Environmental Microbiology, 2, 39-50.<br />
van Elsas, JD., Jansson, J., Sjöling S., Bailey M., Nalin R., Vogel, TM., Costa, R.,<br />
and van Overbeek, L. (2008) The metagenomics of disease-suppressive<br />
soils - Experiences from the METACONTROL project, Tibtech Sep 26, 591-<br />
601 (PMID: 18774191)<br />
Hjort, K., Bergström, M., Adesina, M.F., Jansson, J.K., Smalla, K., and Sjöling, S.<br />
(2010) Chitinases revealed and compared in bacterial isolates, DNA<br />
extracts and a metagenomic library from a phytopathogen-suppressive<br />
soil. FEMS Microbiology Ecology 71, 197–207.<br />
Saunders, F, Mohammed, SM., Jiddawi, N., Nordin, K., Lunden, B., Sjöling, S.<br />
(2010). The changing social relations of a CBNRM mangrove forest project<br />
in Zanzibar. Ocean and Coastal Management, Available online 1 February<br />
2010, in press.<br />
BOKKAPITEL<br />
Sjöling, S. and Cowan DA., (2008) Metagenomics: microbial community genomes<br />
revealed. In Psychrophiles: from biodiversity to biotechnology (Eds R.<br />
Margesin., Schinner, F., Marx, JC., Gerday, G.) Springer Verlag, Berlin<br />
Heidelberg, pp 313-330.<br />
Sjöling, S., Stafford, W. and Cowan, DA. (2006) Soil Metagenomics: Exploring and<br />
exploiting the microbial gene pool. In Modern Soil Microbiology (eds<br />
VanElsas, Jansson and Trevors) Taylor and Francis, CRC Press, pp 409-<br />
434.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
41(52)
Bilaga F<br />
Sjöling, S. (2001) Identifying the benthic microbial community structure using<br />
molecular techniques. Marine Science Development in Tanzania and<br />
Eastern Africa. (Eds., Richmond, M and Francis, J.) Regal Press Kenya Ltd,<br />
pp 233-238.<br />
KONFERENSBIDRAG<br />
Glaser, E., and Sjöling, S. (1999) Determinants for processing by the<br />
mitochondrial processing peptidase (MPP) intergrated into the bc1 complex<br />
in plants. In Plant mitochondria: from gene to function, (eds. Möller, I. M.,<br />
Gardeström, P., Glimelius, K., and Glaser, E.) Backhuys Publisher,<br />
Netherlands.<br />
Cowan, DA, Sjöling, S, Stafford, WHL, Rohr, LM, Heath, C. Metagenomics in<br />
Agribiotechnology. In Proc., APaCPA, Kuala Lumpur, Aug. 2007.<br />
Sjöling, S. “Identifying the benthic microbial community structure using molecular<br />
techniques”. International conference on Advances on Marine Science in<br />
Tanzania. 28th June-1st July 1999, Zanzibar, Tanzania.<br />
Sjöling, S “Use of fluorescently labeled nucleic acid probes to identify marine sulfate<br />
reducing bacteria” UKEN `99 (United Kindom Extremophile Network) 15-17th<br />
September, 1999, University of Exeter, UK.<br />
Sjöling, S. and Cowan, D. A. “Microbial diversity and novel enzyme genes from Antarctic<br />
aquatic environment”, EU-workshop on Microbial Diversity in Aquatic Systems,<br />
25-27th June, 2000, Roscoff, France.<br />
Sjöling, S. and Cowan, D. A. “Exploring and exploiting psychrophiles ”Extremophiles<br />
2000, 3rd-7th Sept, 2000, Hamburg, Germany.<br />
Zhang, X-P., Sjöling, S., Elofsson, A., and Glaser, E., “Mitochondrial signal peptides –<br />
determinants for processing and interaction with molecular chaperones”. EBEC<br />
2000, Sept., Sussex, UK.<br />
Sjöling, S. and Cowan, D. A. “Diversity of prokaryotes and direct cloning of novel<br />
enzyme genes from Antarctic marine environment”. International Marine<br />
Biotechnology Conference, 29th Sept-4th Oct, 2000, Townsville, Australia.<br />
Sjöling, S. and Cowan, D. A. “The diversity of bacteria and direct cloning of novel<br />
enzyme genes from Antarctic environment”. Nov2k1, Novum Symposium,<br />
Huddinge 4th May 2001. Oral presentation.<br />
Sjöling, S. Multi-genomic cloning and diversity analysis of environmental microbial DNA.<br />
20th<br />
of Sept., 2001, San Sebastian, Spain. Oral presentation.<br />
Sjöling, S. Exploring and exploiting aquatic microbial diversity in Tanzania. Western<br />
Indian Ocean Marine Sciences Association international meeting, 22nd Oct 2001,<br />
Dar Es Salaam, Tanzania. speaker.<br />
Sjöling, S. Prokaryotic diversity and Multi-genomic cloning of environmental DNA from<br />
Antarctic and Alkaline sediments. International conference BAGECO-7, Bacterial<br />
genetics and ecology. June 16th, 2002, Bergen, Norway. Oral presentation.<br />
Cowan, DA, Burton, S., Sjöling, S., Cary, C., Whiting, S., and Russell, N. The<br />
Microbiology of Antarctic Deserts. Extremophiles-02. Sept 22-26th, 2002, Naples,<br />
Italy. Cowan presented orally.<br />
Hårdeman, F, Cowan, DA and Sjöling, S. Microbial diversity of Baltic Sea sediments.<br />
Nov2k, May 2003, Novum, Huddinge, Sweden.<br />
Hårdeman, F, Cowan, DA and Sjöling, S. Diversity and multigenomic cloning of<br />
prokaryotes in the Baltic Sea sediment and Antarctic Dry Valley soil.<br />
Metagenomics 2003, June 12-13th , Darmstadt, Germany.<br />
Hårdeman, F and Sjöling, S. Assessing and accessing the hidden prokaryotic diversity of<br />
the Baltic Sea sediments. Havsforsknings dagar, Oct 5-7th, 2003, Kalmar,<br />
Sweden.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
42(52)
Bilaga F<br />
Sjöling, S, S.M. Mohammed and Lyimo, TJ. Significance of microbial diversity for<br />
mangrove nutrient cycling: Impact of deforestation. Western Indian Ocean<br />
Marine Sciences Association international meeting, 15-18th, Oct 2003,<br />
Mozambique-oral presentation.<br />
Hårdeman, F., D.A. Cowan, and Sjöling, S. Prokaryotic diversity and metagenomic<br />
cloning, McMurdo Dry Valleys, Antarctica. International conference on Arctic<br />
Microbiology, 22-25 March, 2003, Rovaniemi, Finland.<br />
Cowan D, Burton S, Sjoling S, Cary C, Whiting S and Russell N. The Microbiology of<br />
Antarctic Deserts. Biotrans 2003, Olomuc, , 2003.<br />
Hårdeman, F, Cowan, DA and Sjöling, S. Bacterial diversity and metagenomic cloning,<br />
Dry Valleys, Antarctica. Nov2k, 23 April 2004, Novum, Huddinge, Sweden.<br />
Bergström, M., Hjort, K., Jansson, J. and Sjöling, S. Metagenome cloning analyses of a<br />
Plasmodiophora suppressive soil. Nov2k, 23 April 2004, Novum, Huddinge,<br />
Sweden.<br />
Hårdeman, F and Sjöling, S. 10 th Prokaryotes of Baltic Sea sediments, diversity analysis<br />
and cloning of the metagenome. International Symposium on Microbial Ecology,<br />
ISME 2004, 22-27 August, Cancun, Mexico<br />
Hjort, K., Sjögren, Å., Bergström, M., Sjöling, S., Jansson, S. Metagenome cloning and<br />
T-RFLP analysis of a Plasmodiophora suppressive soil10 th International<br />
Symposium on Microbial Ecology, ISME 2004, 22-27 August, Cancun, Mexico<br />
Hårdeman, F and Sjöling, S. Environmental genomics and environmental metagenomics,<br />
2004, Grenada, Spain<br />
Sjöling, S, Hårdeman, F and Bergström, M. BioMicroWorld, International Conference on<br />
Environmental, Industrial and Applied microbiology, 15-18 March 2005, Badajoz,<br />
Spain. Oral<br />
Hårdeman, F, and Sjöling, S. Metagenomic isolation of a novel lipase of Baltic Sea<br />
sediments. Nov2k, 13 May 2005, Novum, Huddinge, Sweden.<br />
Näslund, J., Gunnarsson, JS., Gräslund, S., Hedman, J and Sjöling, S. Effects of the<br />
fluoroquinolone norfloxacin on marine benthic microorganisms: A microcosm<br />
experiment. SAME-9, 21-26 August, 2005, Helsinki, Finland<br />
Hårdeman, F and Sjöling, S. A novel lipase from uncultured bacteria of Baltic Sea<br />
sediment by metagenomic fosmid cloning. SAME-9, 21-26 August, 2005,<br />
Helsinki, Finland<br />
Sjöling, S and F. Hårdeman. Metagenomic cloning of uncultured bacteria of marine<br />
sediment for enzyme mining: a novel lipase. Int. Conf on Alpine and Polar<br />
Microbiology, 29 th March, 2006, Innsbruck, Austria<br />
Hårdeman, F and Sjöling, S. A novel lipase from uncultured bacteria of Baltic Sea<br />
sediment by metagenomic fosmid cloning. ISME-11, 20-25 August, 2006,<br />
Wienna, Austria<br />
Sjöling, S, Mohammed, S., Lyimo, T. Benthic microbial diversity and nutrient processes<br />
in mangroves; impact of deforestation. ISME-11, 20-25 August, 2006, Wienna,<br />
Austria<br />
Karin Hjort, Maria Bergström, Sara Sjöling, Modupe Adesina, Janet K. Jansson, Kornelia<br />
Smalla. Metagenomic analysis of antifungal activity in a suppressive soil. ISME-<br />
11, 20-25 August, 2006, Wienna, Austria<br />
Hårdeman, F., Perez-Bercoff, Å., Sjöling, S. A novel low temperature active lipase from<br />
uncultured bacteria by metagenomics. 11 th International Symposium of<br />
Microbial Ecology, Wienna Austria, 25 th Aug, 2006. Awarded.<br />
Hårdeman, F., Perrez-Bercoff, Å., and Sjöling, S. Metagenomic discovery of novel lowtemperature<br />
active enzymes; a lipase from uncultured marine sediment bacteria.<br />
17 th Sept 2006., Extremophiles, Brest, France<br />
Hårdeman, F., Perrez-Bercoff, Å., and Sjöling, S. Metagenomic cloning approach for the<br />
discovery of novel low-temperature active enzymes; a lipase from uncultured<br />
marine Baltic Sea sediment bacteria. SFBM, Uppsala, Sweden, 19 th Oct 2006.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
43(52)
Bilaga F<br />
Sjöling, S. Hårdeman, F. Accessing novel enzymes of uncultured bacteria by<br />
metagenomics, Nov2k, Huddinge, Sweden.. 27 th Oct, 2006. Invited speaker.<br />
Saunders, F., Mohammed, S.M., Jiddawi, N., Sjöling, S. A Cursory Examination of<br />
Community-Based Natural Resource Management at Kisakasaka Mangrove<br />
Forest in Zanzibar. International Conference on Ecosystem changes and<br />
implications of livelihoods of rural communities, Dar es Salaam, Tanzania 17 th<br />
Oct, 2006.<br />
Saunders, F., Mohammed, SM., Jiddawi, N., Lunden, B., Sjöling, S. The pilot that<br />
crashed: An investigation of a Community Based Natural Resource Management<br />
project in Kisakasaka, Zanzibar. WIOMSA, Durban, South Africa, Oct 2007.<br />
Oral.<br />
Sjöling, S., Hårdeman, F., and Perez-Bercoff, Å. Functional metagenomics for the<br />
mining of novel low-temperature active lipases of marine sediment bacteria.<br />
International meeting on Metagenomics 2007, California Institute for<br />
Telecommunications and Information Technology (Calit2), University of<br />
California, San Diego, US, July 11-13, 2007.<br />
Ron Johnstone, Mark Davey, Anna Edlund, Sara Sjöling. Changes in coral-surface<br />
bacterial communities following bleaching induced coral mortality and their<br />
implications for ecosystem function, 11 th International Coral Reef Symposium,<br />
Fort Lauderdale, Florida, US, 9 July, 2008.<br />
Thureborn, P., Hårdeman, F., Perez-Bercoff, Å., Larson, D., Sjöling, S. Functional<br />
metagenomics-mining and mutagenesis of low temperature lipolytically active<br />
enzymes. 12 th International Symposium of Microbial Ecology, Cairns, Australia,<br />
15th Aug, 2008.<br />
Thureborn, P., Hårdeman, F., Perez-Bercoff, Å., Larson, D., Sjöling, S. Functional<br />
metagenomics-mining and mutagenesis of low temperature lipolytically active<br />
enzymes. Nov2K, Huddinge, Sweden, 2008.<br />
Thureborn, P., Hårdeman, F., Perez-Bercoff, Å., Larson, D., Sjöling, S. Functional<br />
metagenomics-mining and mutagenesis of low temperature lipolytically active<br />
enzymes. Extremophiles, Cape Town, South Africa, 7-11 Sept, 2008. Oral.<br />
Sjöling, S. Döda bottnar-bakteriers roll i sediment. Östersjön -bro eller barriär,<br />
möjligheter eller problem (national), Feb, 2009. Vårseminarium, Center för<br />
Miljöforskning, Umeå Universitet. Invited speaker.<br />
Thureborn, P., Hjort, K., Jansson, J.K., and Sjöling, S., TerraGenome Workshop,<br />
Swedish Agricultural University, Uppsala, June 14-15, 2009.<br />
Sjöling, S., Thureborn, P., Hårdeman, F., Perez-Bercoff, Å., and Edlund A., 10 th<br />
Bageco, International Meeting on Genetics of Bacterial genomes- Uppsala, June<br />
15-19, 2009. Oral.<br />
Workshop organizer, Metaexplore, Scandic Hotel, Uppsala, 20th June, 2009.<br />
Thureborn, P., and Sjöling, S., ISMB ECCB, SIG M3 Stockholm, June 27th-July 2nd,<br />
2009.<br />
Hjort, K., Jansson, J.K., and Sjöling, S. Screening for Chitinases, Metaexplore<br />
workshop, Wageningen, 15-16 th Dec, 2009.<br />
Lugomela, C., Namkinga, L. and Sjöling, S. Ecological and Social studies of Cholera<br />
impact in the WIO region, Western Indian Ocean Marine Science Association,<br />
MASMA Grantee workshop, Dar es Salaam, Tanzania, 27 th October, 2009.<br />
Thureborn, P., Sjöberg, B-M., and Sjöling, S. Anaerobic ammonia oxidation in Baltic<br />
Sea sediments, Havsforskningsdagarna, i Luleå (national), Svenska<br />
Havsforskningsföreningen , 18-19 Nov, 2009.<br />
POPULÄRVETENSKAP<br />
Sjöling, S. and Thureborn, P. (2009) Den gömda och okända rikedomen.<br />
HavsUtsikt, 3, 8-9.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
44(52)
Bilaga F<br />
Sjöling, S. and Edlund, A. (2008) Östersjöns döda bottnar fulla med liv.<br />
HavsUtsikt, 1, 12-13.<br />
Jansson, J., and Sjöling, S. (2002). Biomarkörer och extremofiler, Teknik och<br />
Vetenskap, Sept.<br />
Sjöling, S and Ole Moono, R. R. (2002) Land rights. In Maasai. (Ed. Van Den<br />
Steppen, X.) Cultures and Communication, Brussels. (translated into<br />
French and in CD-ROM in French, Dutch and English)<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
45(52)
Bilaga F<br />
MARIA BERGMAN<br />
BÖCKER<br />
Bergman, Maria, 2005: Sjöfartsmiljöer. Riksantikvarieämbetet och<br />
Statens maritima museer. Stockholm. ISBN 91-7209-379-X.<br />
PEDAGOGISK LITTERATUR<br />
Kinlund, Peter, & Bergman, Maria 2009: Impuls: för grundskolans senare del.<br />
Geografi. 1-3, Stadiebok. Natur & Kultur, Stockholm.<br />
Kinlund, Peter, & Bergman, Maria 2009: Impuls: för grundskolans senare del.<br />
Geografi. 1. Natur & Kultur, Stockholm.<br />
Kinlund, Peter, & Bergman, Maria 2009: Impuls: för grundskolans senare del.<br />
Geografi. 2. Natur & Kultur, Stockholm.<br />
Kinlund, Peter, & Bergman, Maria 2009: Impuls: för grundskolans senare del.<br />
Geografi. 3. Natur & Kultur, Stockholm.<br />
Kinlund, Peter, & Bergman, Maria 2003: PULS Grundbok - Geografi för<br />
grundskolans senare del. Natur & Kultur, Stockholm.<br />
ÖVRIGA PUBLIKATIONER<br />
Bergman, Maria, 2001: Hamnen, hamnstaden och den inrikes sjöfarten<br />
under 1900-talet. Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 41, Sjöfart och<br />
bebyggelse red. Nordin, U., s.43-51.<br />
Bergman, Maria, 1999: Hamnen och godset. En studie av hamnens roll<br />
och rumsliga kopplingar i Sverige under 1900-talet. Meddelande nr<br />
106, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
46(52)
Bilaga F<br />
TOMAS BOLLNER<br />
PEER-REVIEW-GRANSKADE ARTIKLAR<br />
Nassel, D.R., Mentlein, R., Bollner, T., Karlsson, A., 2000. Proline-specific<br />
dipeptidyl peptidase activity in the cockroach brain and intestine: Partial<br />
characterization, distribution, and inactivation of tachykinin-related<br />
peptides. Journal of Comparative Neurology 418, 81-92.<br />
Prevodnik, A., Lilja, K., Bollner, T., 2006. Effects of copper and cadmium on<br />
protein expression in Baltic sea blue mussels (Mytilus edulis sp.). Marine<br />
Environmental Research 62, S90-S91.<br />
Prevodnik, A., Gardestrom, J., Lilja, K., Elfwing, T., McDonagh, B., Petrovic, N.,<br />
Tedengren, M., Sheehan, D., Bollner, T., 2007a. Oxidative stress in<br />
response to xenobiotics in the blue mussel Mytilus edulis L.: Evidence for<br />
variation along a natural salinity gradient of the Baltic Sea. Aquatic<br />
Toxicology 82, 63-71.<br />
Prevodnik, A., Lija, K., Bollner, T., 2007b. Benzo[a]pyrene up-regulates the<br />
expression of the proliferating cell nuclear antigen (PCNA) and<br />
multixenobiotic resistance polyglycoprotein (P-gp) in Baltic Sea blue<br />
mussels (Mytilus edulis L.). Comparative Biochemistry And Physiology C-<br />
Toxicology & Pharmacology 145, 265-274.<br />
Lija, K., Prevodnik, A., Gardestrom, J., Elfwing, T., Tedengren, M., Bollner, T.,<br />
2007b. Regional differences in mRNA responses in blue mussels within the<br />
Baltic proper. Comparative Biochemistry And Physiology C-Toxicology &<br />
Pharmacology 148, 101-106.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
47(52)
Bilaga F<br />
PATRIK DINNETZ<br />
PEER-REVIEWED-GRANSKADE ARTIKLAR<br />
Dinnétz, P. and Nilsson, T. 2002. Population viability analysis of Saxifraga<br />
cotyledon, a perennial plant, with semelparous rosettes. Plant Ecology<br />
159: 61 – 71.<br />
Jacobsson A. and Dinnetz P. 2005 Assessing local adaptation in reciprocal<br />
transplantation experiments - the semelparous perennial Carlina vulgaris<br />
as a study case. Evolutionary Ecology. 19: 449–466.<br />
Betzholtz P.-E., Ehrig A., Lindeborg M. and Dinnétz P. 2007. Food plant density,<br />
patch isolation and vegetation height determine occurrence in a Swedish<br />
metapopulation of the marsh fritillary Euphydryas aurinia (Rottemburg,<br />
1775) (Lepidoptera, Nymphalidae). Journal of Insect Conservation.<br />
11:343-350.<br />
Ramula S. Dinnetz P. and Lehtilä K. 2009 Spatial data replacing temporal data in<br />
population viability analyses: An empirical investigation for plants. Basic<br />
and applied ecology, 10: 401-410.<br />
RAPPORTER<br />
Moen J., Angerbjörn A., Dinnétz P. och Eriksson O. 2001. Biodiversitet i fjällen<br />
ovan trädgränsen: Bakgrund och kunskapsläge. (Fjällmistra) Växtekologi<br />
2001:7.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
48(52)
Bilaga F<br />
VESA-MATTI LOISKE<br />
PEER-REVIEW-GRANSKADE ARTIKLAR<br />
Institutionalized Exchange as a Driving Force in Intensive Agriculture, An Iraqw<br />
Case Study”, in Sutton, J. & Widgren, M., 2004, Islands of Intensive<br />
Agriculture in Easernt African Rift and Highlands, pp. 105 – 114, James<br />
Curry, Oxford, ISBN 0-85255-428-1.<br />
Sustainability Indicators for Coastal Sensitivity Mapping, Södertörns högskola<br />
(University College), Forthcoming (Together with Per Wramner)<br />
ÖVRIGA PUBLIKATIONER<br />
Loiske, VM (1995). The Village that Vanished. The roots of erosion in a Tanzanian<br />
Village. Doctoral dissertation, Department of Human Geography,<br />
University of Stockholm. lSBN 91-7153-365-6<br />
KONFERENSBIDRAG<br />
Environmental Research for Coastal Management: Concepts and Strategies, Paper<br />
presented at the Second Scientific Symposium and Assembly 22 nd – 26 th<br />
October 2001, Karimjee Hall, Dar es Salaam, Tanzania (Together with Elfar<br />
Loftsson and Nils Kautsky)<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
49(52)
Bilaga F<br />
MONA PETERSSON<br />
PEER-REVIEW-GRANSKADE ARTIKLAR<br />
Lund-Hansen, L.C., M. Petersson and W. Nurjaya, 1999: Vertical sediment fluxes<br />
and wave induced sediment resuspension in a shallow water coastal lagoon.<br />
Estuaries, p. 39-46.<br />
Petersson, M. and S. Floderus, 2001: Use of amino acid composition to investigate<br />
settling and resuspension of a spring bloom in the southern Skagerrak.<br />
Limnol. Oceanogr. 46(5): 1111-1120.<br />
KONFERENSBIDRAG<br />
Petersson, M. and S. Floderus, 1998: Changes in amino acid composition during<br />
settling and resuspension of a spring bloom in the southern Skagerrak. 1998<br />
Ocean Sciences Meeting. EOS, Transactions, American Geophysical Union,<br />
Vol. 79, No. 1, January 6, 1998.<br />
Petersson, M., M. Bergman & J. Bylund. 2009. Living close to shoreline –<br />
accepting calculated risks of the dynamic environment. Coping with<br />
uncertainty, 2009 Sigtuna.<br />
ÖVRIGA PUBLIKATIONER<br />
Floderus, S. and Petersson, M., 1992: Passive mud transport indicated by<br />
sedimentation and current measurements in the SE Skagerrak. Geol.<br />
Föreningens i Stockholm Förhandlingar (GFF), Vol. 114: 240-242.<br />
Petersson, M., 1991: Källor till sedimentation av finmaterial i Århusbukten.<br />
Danmark, C-uppsats Naturgeografiska institutionen, Uppsala universitet, 40<br />
sid.<br />
Petersson, M. 2001: Compositional variability of settling organic particles in nontidal<br />
coastal and shelf environments. Comprehensive Summaries of Uppsala<br />
Dissertations from the Faculty of Science and Technology 617, 35pp.<br />
Uppsala.<br />
Petersson, M. 2006: Strandförskjutningen i Södermanland. In "Människan<br />
anpassaren – människan överskridaren. Natur, bebyggelse och<br />
resursutnyttjande från sen järnålder till 1700-tal med särskild hänsyn till<br />
östra Mellansverige och Södermanlands kust." (ed. S. Lilja). Södertörns<br />
University, Research Reports 2006:4, p. 33-46 (in swedish)<br />
Petersson, M. 2008. Kustlandskapets förändring och nyttjande i Estland under<br />
förhistorisk tid. In ”Leva vid Östersjöns kust. En antologi om<br />
naturförutsättningar och resursutnyttjande på båda sidor av Östersjön ca<br />
800 – 1800.” (ed. Lilja, S.), Eng. subtitle: Living by the sea. Södertörns<br />
University, Research Reports 2008:3, p. 15-22 (in swedish)<br />
Petersson, M., 1993: Biomarkers as tracers in a shelf transport study. In "21st<br />
Nordic Sediment Symposium" (eds. K. Pettersson and L. Forsell), LIU 1993<br />
B:7, Department of Limnology, Uppsala University, p. 119-132.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
50(52)
Bilaga F<br />
PAULINA RYTKÖNEN<br />
PEER-REVIEW-GRANSKADE ARTIKLAR<br />
Rytkönen, P & Jonsson, U. Wine in the New Global Food Order, perspectives from<br />
the Southern Cone. Territorios del Vino, 2008:2 pp 108-130.<br />
Morel, P. The Chilean Wine Industry, Its Technological Transformation and New<br />
Export Orientation, Nordic Journal of Latin American and Caribbean<br />
Studies, Vol 31, No. 02, 2001, p. 85-102.<br />
BOKKAPITEL<br />
Rytkönen, P., Vinet i det Romerska Imperiet, In Hedberg (red) Columella, Tolv<br />
böcker om lantbruk, Kungliga Skogs och Lantbruksakademien 2009.<br />
Rytkönen Paulina, Vinmarknadens utveckling under olika livsmedelsregimer, i<br />
Lönnborg och Rytkönen (red) ”Business History Research in Sweden”,<br />
Södertörns högskola 2010 (under utgivning)<br />
Gratzer Karl, Rytkönen Paulina och Wramner Per, Landsbygdsutveckling,<br />
Entreprenörer och Varumärkesstrategier, i Lönnborg och Rytkönen (red)<br />
”Business History Research in Sweden”, Södertörns Högskola 2010 (under<br />
utgivning)<br />
Rytkönen, P., La Producción Lechera en Suecia, i Lerdón, et al, Nuevas Empresas<br />
Rurales i Desarrollo Agrícola, Una contribución al desarrollo de las<br />
capacidades de gestión, Documento de Trabajo No 1. ALFA Nº II-0439-A<br />
(Report to the European Union), UACH 2005<br />
Rytkönen, P., El sector Lechero Sueco, evoluciones del Mercado, i Lerdón et al,<br />
Nuevas empresas rurales y desarrollo Agrícola, una contribución al<br />
desarrollo de las capacidades de Gestión, Documento de trabajo No 2,<br />
ALFA Nº II-0439-A (Report to the European Union), UACH 2006.<br />
Rytkönen Paulina (1) och Jonsson Ulf (2), The global dairy sector – some<br />
reflections about Latin America in the new Global division of Labour”, Final<br />
Report Nuevas Empresas Rurales y Desarrollo Agrícola, Una contribución al<br />
desarrollo de las capacidades de Gestión, in Lerdon (red) ALFA Nº II-0439-<br />
A, UACH 2007.<br />
Israelsson Carin and Rytkönen Paulina, Swedish Dairy Production – Intereviews in<br />
Kronoberg County Sweden, Rapport från fältarbete för projektet ALFA Nº<br />
II-0439-A, 2006.<br />
KONFERENSBIDRAG<br />
Liberalization revisited – The development of trade with dairy products in<br />
Argentina and Chile – causes and effects, i Meeting Global Challenges in<br />
Research Cooperation, Utsikt mot Utveckling 12, SIDA 2009.<br />
Swedish consumption and imports of wines from the Southern Cone of Latin<br />
America during the 20th century - a first inquiry, Tercer Congreso de<br />
Historia Vitivinícola, Centro de Estudios Interdisciplinarios<br />
Latinoamericanos, UDELAR 2009.<br />
POPULÄRVETENSKAP<br />
Rytkönen, P., Gudadryck och baslivsmedel, Om vinet i antikens Grekland och<br />
Rom, Medusa 2009:1.<br />
Rytkönen Paulina and Lundström Markus, Den Globala Maten, Posterutställning på<br />
Kulturhuset i Stockholm, Forskarfredag 2008.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
51(52)
Bilaga F<br />
Rytkönen Paulina, Tillväxtens Tal och Verklighet – erfarenheter från Latinamerika,<br />
i Påhlman (ed) Världens Eko, CTM 2005.<br />
ÖVRIGA PUBLIKATIONER<br />
Rytkönen, P., Fruits of Capitalism – Modernisation of Chilean Agriculture 1950-<br />
2000, Almqvist & Wiksell 2004. (doktorsavhandling)<br />
Rytkönen, P., Patterns of Entrepreneurship, Lund Papers in Economic History 74,<br />
2002.<br />
Lönnborg Mikael och Rytkönen Paulina (red) Business History Research in<br />
Sweden, Södertörns Högskola 2010 (antologi under utgivning)<br />
Rytkönen, P., From import dependency to export orientation – the case of Chilean<br />
dairy, Iberoamericana – Nordic Journal of Latin American and Caribbean Studies.<br />
(accepterad för publikation)<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
52(52)
Bilaga G<br />
CV FÖR ÖVRIGA DISPUTERADE LÄRARE OCH FORSKARE (TABELL 2)<br />
KRISTINE KERN (GÄSTPROFESSOR)<br />
Contact information<br />
Kristine Kern<br />
Wageningen University. Department of Social Sciences<br />
Hollandseweg 1, 6706 KN Wageningen, The Netherlands<br />
Phone: +31-317-483917<br />
Fax: +31-317-483990<br />
E-mail: kristine.kern@wur.nl<br />
Current positions<br />
Universitair Docent, Wageningen University, Environmental Policy Group,<br />
Wageningen (The Netherlands) Since Oct 2008.<br />
Previous positions<br />
Oct 2007-Oct 2008: Visiting Professor, Södertörn University (Södertörns<br />
högskola), School of Life Sciences and Centre for Baltic and East European<br />
Studies, Stockholm (Sweden)<br />
Sep 2005 - Aug 2007: Visiting Professor (DAAD), University of Minnesota,<br />
Department of Political Science, Center for German and European Studies,<br />
Minneapolis (USA)<br />
Apr 1999 to Aug 2005: Senior Research Associate and Project Manager, Social<br />
Science Research Center Berlin (Wissenschaftszentrum Berlin für<br />
Sozialforschung), Berlin (Germany)<br />
Oct 1997 to Sep 1999: Post-doctoral Fellow, Graduate Program<br />
(Graduiertenkolleg) ‘Democracy in the USA’, Freie Universität Berlin, John F.<br />
Kennedy Institute for North America Studies, Berlin (Germany)<br />
Dez 1991 to July 1997: Research Associate and Lecturer, Freie Universität Berlin,<br />
Central Institute for Social Science Research (Zentralinstitut für Sozialwissenschaftliche<br />
Forschung) and Environmental Policy Research Centre (Forschungsstelle<br />
für Umweltpolitik), Berlin (Germany)<br />
Sep 1990 to June 1992: Research Associate, Institute for Urban Research and<br />
Structural Policy (Institut für Stadtforschung und Strukturpolitik GmbH), Berlin<br />
(Germany)<br />
Supervision of PhD students<br />
CONTRIBUTION TO TRAINING<br />
2008/2009: External reviewer and opponent for the PhD thesis of L. Kröger on<br />
‘Policy change and learning: agri-environmental policy development in Finland’<br />
(University of Tampere, Finland)<br />
2008: External reviewer for the PhD thesis of W. Szrubka on ‘Empowering the<br />
state’ (Linköping University/Södertörn University, Sweden)<br />
2005 to 2007: Supervision of various bachelor theses and an honors thesis (G.<br />
Vayghan) in the area of European Studies, University of Minnesota (USA)<br />
2003 to 2006: Researcher training funded by the Finnish Academy of Science,<br />
research project ‘Governing a Common Sea (GOVCOM) – Changing modes of
Bilaga G<br />
governance in the Baltic Sea region’, co-supervision of several Finnish PhD<br />
students (B. Grönholm, T. Nõmmann)<br />
2001 to 2007: Co-supervision of S. Niederhafner’s PhD thesis on ‘Städte als<br />
politische Akteure im Mehrebenensystem der EU’ (Cities as political actors in the<br />
EU multi-level system); defended in 2007<br />
1999 to 2005: Supervision of postgraduate and postdoctoral researchers leading<br />
to various single-authored WZB Discussion Papers (A. Pettenkofer, M. Schophaus,<br />
P. Dorsch, J. Behringer, S. Rechlin)<br />
1999 to 2005: Integration of undergraduate and graduate students in research<br />
projects; resulted in various co-authored publications (e.g. with T. Löffelsend,<br />
S. Niederhafner, S. Rechlin, M. Schophaus, and J. Wagner)<br />
Professional experience, incl. popular communication (selected)<br />
PROFESSIONAL MEMBERSHIP<br />
International Studies Association, American Political Science Association,<br />
International Political Science Association, European Union Studies Association,<br />
German Political Science Association (Deutsche Vereinigung für<br />
Politikwissenschaft)<br />
REVIEWER AND CONSULTANT FOR:<br />
PS Political Science and Politics; Environmental Politics; Government & Policy C:<br />
Environment & Planning; Local Environment; Climatic Change; Forest Policy &<br />
Economics; Urban Studies; Socio-Economic Review; Routledge; Manchester<br />
University Press;<br />
Politische Vierteljahresschrift; Schweizerische Zeitschrift für Politikwissenschaft.<br />
International Human Dimensions Programme on Global Environmental Change<br />
(IHDP); U.S. Fulbright Program; Research Council of Norway; Hans Böckler<br />
Foundation (Germany); Ministry for Education, Research, and Culture (Austria).<br />
Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD), European<br />
Union (Committee of the Regions), German Advisory Council on the Environment<br />
(Sachverständigenrat für Umweltfragen), German Council for Sustainable<br />
Development (Rat für Nachhaltige Entwicklung), Union of the Baltic Cities, Climate<br />
Alliance of European Cities, Energie-CiteÏs, etc.<br />
RESEARCH PROJECTS<br />
‘Adaptive Capacities, New Technologies, and the Governance of Climate Change in<br />
Metro-regions’, funded by the Wageningen Institute for Environment and Climate<br />
Research (WIMEK), co-applicant (2010-2014).<br />
‘Governing Europe’s Marine Environment’ international conference, funded by the<br />
Centre for Baltic and East European Studies (CBEES), cooperation with Södertörn<br />
University (Stockholm, Sweden), co-applicant (planned for 2010)<br />
‘Allocating Canadian Greenhouse Gas Emissions Reductions amongst Sources and<br />
Provinces: Learning from Germany and the EU’, funded by the Social Sciences and<br />
Humanities Research Council of Canada, international collaborative research<br />
project with the University of Toronto, Canada (Douglas Macdonald, main<br />
applicant and coordinator) and the TU Darmstadt, Germany (Jochen Monstadt),<br />
co-applicant (2009-2012)<br />
‘Environmental Risk Governance of the Baltic Sea (RISKGOV), funded by the<br />
BONUS Program and national research organizations, international research<br />
project with partners from Sweden, Finland, Germany, and Poland, coordinated by<br />
Michael Gilek, Södertörn University (Sweden) (2009-2011)<br />
‘Transnational Climate Change Governance’, funded by the Leverhulme Trust<br />
(UK), international network of 16 universities and research institutions (from the<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
2(29)
Bilaga G<br />
United Kingdom, USA, Canada, the Netherlands, Sweden, and France),<br />
coordinated by Harriet Bulkeley, University of Durham (UK), co-applicant (2008-<br />
2010)<br />
‘Governing climate change in cities: modes of urban climate governance in multilevel<br />
systems’, funded by the Organisation for Economic Co-operation and<br />
Development (OECD), background paper for the international conference on<br />
‘Competitive cities and climate change’, Milan (Italy), with Gotelind Alber,<br />
principal scientist an project coordinator (July to October 2008)<br />
‘Governing a Common Sea (GOVCOM) — Changing Modes of Governance in the<br />
Baltic Sea Region’, funded by the Finnish Academy of Science, joint research<br />
project of three Finnish and two German universities and research institutes,<br />
coordinated by Marko Joas, Åbo Akademi University (Finland), co-applicant (2003-<br />
2006)<br />
‘Governing Climate Change in the UK and Germany: Local Governments and<br />
Transnational Networks’, funded by the Anglo-German Foundation and the WZB,<br />
cooperation with Harriet Bulkeley, University of Cambridge / University of Durham<br />
(UK), principal scientist (2003-2005)<br />
‘Lokale Klimapolitik in Deutschland’ (Local climate policy in Germany), funded by<br />
the Social Science Research Center Berlin (WZB), Berlin (Germany), principal<br />
scientist and project coordinator (2003-2005)<br />
‘Transnationale Städtenetzwerke in Europa’ (Transnational city networks in<br />
Europe), funded by the Social Science Research Center Berlin (WZB), Berlin<br />
(Germany), principal scientist and project coordinator (2001-2005)<br />
‘Policy Convergence and Policy Diffusion by Governmental and Non-Governmental<br />
Institutions. An International Comparison of Eco-labeling Systems’, in cooperation<br />
with Ingrid Kissling-Näf, Swiss Federal Institute of Technology Zurich (ETH<br />
Zürich), Zürich (Switzerland), funded by ETH and WZB, principal scientist and<br />
project coordinator (2000-2002).<br />
‘Lokale Agenda 21 in Deutschland’ (Local Agenda 21 in Germany), funded by the<br />
Social Science Research Center Berlin (WZB), Berlin (Germany), principal scientist<br />
and project coordinator (2000-2001)<br />
‘The Diffusion of Environmental Policy Innovations’, international conference,<br />
funded by the Volkswagen Foundation, cooperation with the Environmental Policy<br />
Research Centre (Forschungsstelle für Umweltpolitik, FU Berlin) (2000)<br />
‘Die Diffusion umweltpolitischer Innovationen’ (The Diffusion of environmental<br />
policy innovations), funded by the Volkswagen Foundation, cooperation with the<br />
Environmental Policy Research Centre (Forschungsstelle für Umweltpolitik, FU<br />
Berlin), co-applicant (1999-2002)<br />
‘Gewerkschaften und Nachhaltigkeit’ (Trade unions and sustainable development),<br />
funded by the Hans Böckler Foundation and the WZB (1999/2000)<br />
‘Politikintegration und -innovation in der US-amerikanischen Umweltpolitik’ (Policy<br />
integration and innovation in US environmental policy), funded by German<br />
Marshall Fund of the United States, research scholarship (1995-1996)<br />
‘Umweltpolitik im internationalen Vergleich. Untersuchungen zu strukturellen<br />
Erfolgsbedingungen’ (International comparison of environmental policy. Studies<br />
on structural success factors), funded by the German Research Foundation<br />
(Deutsche Forschungsgemeinschaft) (1993-1994), principal scientist: Martin<br />
Jänicke (FU Berlin)<br />
‘Consumer-oriented Action in the Public Services’, funded by the European<br />
Foundation for the Improvement of Living and Working Conditions (1992-1993),<br />
principal scientist: Hellmut Wollmann (FU Berlin / HU Berlin)<br />
‘Internationaler Vergleich von Verfahren zur Festlegung von Umweltstandards’<br />
(International comparison of environmental standard-setting procedures), funded<br />
by the German Federal Environmental Agency (Umweltbundesamt) (1990-1993),<br />
principal scientist: Hellmut Wollmann (FU Berlin / HU Berlin)<br />
‘Kommunale Aktionsverwaltung in Stadterneuerung und Umweltschutz’ (Municipal<br />
action administration in urban renewal and environmental policy), funded by the<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
3(29)
Bilaga G<br />
Hans Böckler Foundation (1988-1990), principal scientist: Hellmut Wollmann (FU<br />
Berlin)<br />
MANAGEMENT AND ADMINISTRATION (SINCE 2002)<br />
Since 2009 Organization of the Environmental Governance Seminar Series,<br />
Environmental Policy Group (ENP), member of the organizing<br />
team, Wageningen University, Wageningen (Netherlands)<br />
2009 Organization of the international SENSE symposium ‘Climate<br />
Proofing Cities’, member of the organizing committee and chair<br />
of a track on ‘Balancing adaptation and mitigation’, 100<br />
participants, Amsterdam-Volendam (Netherlands)<br />
2009 Organization of an international conference on ‘Coping with<br />
Uncertainty’, chair of a track on ‘Climate change and climate<br />
policy in the Baltic Sea region’, 80 participants, Södertörn<br />
University, Stockholm (Sweden)<br />
2009 Organization of a panel on ‘International, transnational, and<br />
European energy and environmental governance in the Baltic<br />
Sea region’ at the 2009 International Studies Association<br />
Convention, New York (USA)<br />
2007 Organization of a panel on ‘Cities in the European Union’ at the<br />
2007 Biennial Conference of the European Union Studies<br />
Association (EUSA), Montreal (Canada)<br />
2005-2007 DAAD visiting professor at the University of Minnesota,<br />
Minneapolis (USA), organization of various events for<br />
prospective exchange students at undergraduate and graduate<br />
level, individual advise and counseling of students interested in<br />
study and research stays in Germany, promoted by the DAAD<br />
(German Academic Exchange Service)<br />
2005 Organization of a conference on the perspectives of Posdocs in<br />
Germany (‘Nach der Promotion? – Perspektiven für Postdocs’),<br />
member of the organizing committee, Social Science Research<br />
Center Berlin (WZB), Berlin (Germany)<br />
2004/2005 Member of a peer mentoring group for researchers working at<br />
social science research institutes, funded by the German<br />
Ministry for Education and Research (BMBF), integrated<br />
training program for the development of competences and<br />
skills needed for leading positions in academic institutions<br />
(leadership competencies, team development, research<br />
acquisition, coaching, mentoring, etc.)<br />
2004/2005 Member of an institution-wide working group on the<br />
coordination of research on ‘Governance’ (Querschnittsgruppe<br />
Governance) in the Social Science Research Center Berlin<br />
(WZB), Berlin (Germany)<br />
2003-2005 Member of several committees (at the level of the entire<br />
institute) on human resources development<br />
(Personalentwicklung), the advancement of young researchers<br />
(Nachwuchsförderung), and the perspectives of Postdocs,<br />
member of various working groups for the elaboration of<br />
general guidelines and recommendations in these areas, Social<br />
Science Research Center Berlin (WZB), Berlin (Germany)<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
4(29)
Bilaga G<br />
2002 Member of a committee (at the level of the entire institute) on<br />
the advancement of PhD students, elaboration of general<br />
guidelines and recommendations, Social Science Research<br />
Center Berlin (WZB), Berlin (Germany)<br />
2002 Organization of a track on ‘Soziales Kapital: Garant für<br />
Demokratie oder Ursache politischer Exklusion?’ (Social capital:<br />
guarantor for democracy or cause of political exclusion?), panel<br />
chair and discussant, German Political Science Association,<br />
Social Science Research Center Berlin (WZB), Berlin (Germany)<br />
EDUCATION<br />
Feb 1998: Ph.D. (Dr. rer. pol.), Freie Universität Berlin, Department of Political<br />
Science, summa cum laude, Berlin (Germany)<br />
June 1994 to Nov 1996: Visiting researcher, University of California Davis (UCD)<br />
and University of California San Diego (UCSD), field work in Washington D.C.,<br />
California, and Oregon (USA)<br />
June 1990: M.A. in Economics (Dipl.-Volkswirtin), Freie Universität Berlin, Department<br />
of Economics, Berlin (Germany)<br />
1983/1984: Consultant, Fa. Heyder und Zöllner, Büro für kommunale Aufgaben,<br />
Tübingen (Germany)<br />
Nov 1982: B.A. in Public Administration (Dipl.-Verwaltungswirtin), University of<br />
Applied Sciences in Public Administration (Fachhochschule für öffentliche<br />
Verwaltung), Stuttgart (Germany)<br />
GRANTS<br />
SCHOLARSHIPS, AWARDS, AND VISITING PROFESSORSHIPS<br />
Centre for Baltic and East European Studies (CBEES), Visiting Research Professor,<br />
Södertörn University, Stockholm (Sweden), approved and planned for August to<br />
October 2010<br />
Research Award, Bank of Sweden Tercentenary Foundation (Riksbankens<br />
Jubileumsfond)<br />
(in cooperation with Alexander von Humboldt Foundation), Swedish-German<br />
Program for Scientific Cooperation, 16 th Swedish Prize for the year 2007<br />
German Academic Exchange Service (Deutscher Akademischer Austauschdienst,<br />
DAAD), Visiting Professor, University of Minnesota, Department of Political<br />
Science, Minneapolis (USA) (2005-2007)<br />
Joachim Tiburtius Award of the Federal State of Berlin (dissertation award) (1999)<br />
German Research Foundation (DFG), post-doctoral scholarship (1997-1999)<br />
German Marshall Fund of the United States, research fellowship (1995/1996)<br />
Hans Böckler Foundation, dissertation scholarship (1992-1994)<br />
Hans Böckler Foundation, continuous student scholarship, (1984-1990)<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
5(29)
Bilaga G<br />
MARINA THORBORG (PROFESSOR)<br />
Födelsedatum: 420921<br />
Contact information<br />
Marina Thorborg<br />
Dept. of Life Sciences, Södertörn University<br />
S-141 89 Huddinge, Sweden<br />
Email marina.thorborg@sh.se<br />
Titles<br />
Professor i ekonomisk historia<br />
Current position<br />
Gästprofessor i ekonomisk historia på Södertörns Högskola.<br />
Previous positions<br />
Köpenhamns Universitet, Docent, lektor SAMKVIND<br />
Lunds universitet, Prefekt, Föreståndare och Styrelseordföreande vid<br />
Kvinnovetenskapligt Forum.<br />
1991 Aarhus universitet, lektorvikarie, vid Institut for Statskundskab, med<br />
meritvärdering.<br />
1981 Docent i ekonomisk historia vid Uppsala Universitet<br />
1980 Doktorsexamen i ekonomisk historia vid Uppsala Universitet. Titel: Women<br />
in Non-Agricultural Production in Post- Revolutionary China.<br />
Centralinstitut for Nordisk Asienforskning CINA/NIAS, 8 års heltidstjänst som<br />
permanentanställd forskare<br />
Professional experience, incl. popular communication (selected)<br />
AKADEMISKA TJÄNSTER OCH UPPDRAG<br />
Censor i kultursociologi, Köpenhamns Universitet<br />
Kommittemedlem i Östasiatisk områdestudieutvalg, Köpenhamns Universitet<br />
Styrelsemedlem i Center for öst- og Sydöstasien, Köpenhamns Universitet<br />
Sakkunnig i ”Bedömmelseudvald vedr. Ansögere till kandidat- og<br />
seniorstipendier…”, Köpenhamns Universitet<br />
Extern lektor vid Institut for Samfundsfag og Forvaltning, med meritvärdering,<br />
Köpenhamns Universitet<br />
FORSKNINGSPROJEKT<br />
HSFR Humanistisk- Samhällsvetenskapliga <strong>Forsknings</strong>rådet godkännande av min<br />
vetenskapliga slutrapport<br />
SAREC, Styrelsen för U-landsforskning kontraktanslag<br />
Stiftelsen Futura, Sverige<br />
NATIONELLA UPPDRAG<br />
HSFR Humanistisk- Samhällsvetenskapliga <strong>Forsknings</strong>rådet programkommitte för<br />
forskning, Stockholm<br />
SIDA, Swedish International Development Authority, Stockholm<br />
SAREC, Swedish Authority for Research Cooperation with Developing countries,<br />
kommentarer till min forskningsöversikt I 2 band över 19 länder i Asien och Stilla<br />
Havet, utarbetad för SAREC.<br />
INTERNATIONELLA UPPDRAG<br />
Congress of the United States, Joint Economic Committee, internationell expert<br />
med vetenskaplig rapport till den amerikanska kongressens vitbok om Kina.<br />
United Nations Industrial Development Organization UNIDO, Wien internationell<br />
konsult i projektet ”Human Resources in Sri Lanka´s Industrial Development”<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
6(29)
Bilaga G<br />
Medorganisatör av Världskongressen I Ekonomisk Historia<br />
United Nations Industrial Development Organization UNIDO, Wien internationell<br />
konsult i projektet “Industrial Sector Review Mission to the Republic of Korea”<br />
Medlem av Internationell Planeringskommitte<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
7(29)
Bilaga G<br />
THOMAS ANDRÉN (DOCENT)<br />
Contact information<br />
Ulf Thomas Andrén<br />
Dept. of Life Sciences, Södertörn University<br />
S-141 89 Huddinge, Sweden<br />
E-mail Thomas.andren@sh.se<br />
Titles<br />
Docent (Associated Professor) in Marine Quaternary Geology, 2003<br />
Doctor of Philosophy, Stockholm University 910111. Title of the thesis: Till<br />
stratigraphy and ice recession in the Bothnian Bay. Supervisor. Jan Lundqvist.<br />
1991<br />
Current positions<br />
Lecturer at School of Life Sciences, Södertörn University. 2006/2010<br />
Previous positions<br />
Lecturer at Department of Geology and Geochemistry, Stockholm University. 2005<br />
Project coordinator. Position financed by The Swedish Research Council<br />
(Vetenskapsrådet).2005<br />
Junior Researcher (Forskarassistent) at the Department of Geology and<br />
Geochemistry, Stockholm University. Stockholm Marine Research Centre financed<br />
the position. 1999/2004<br />
Primary investigator in sub-group 7 within The BASYS (Baltic Sea System Study)<br />
project financed by the European Union through the MAST-III program (contract<br />
no. MAS3-CT96-0058). 1996/99<br />
Project leader for “Reactivating of the Geochronological Institute in Stockholm and<br />
the set-up of the Swedish Time Scale clay-varve database”. The Bank of Sweden<br />
Tercentenary Foundation (grant no. 94-0467:01) financed this project. 1994/96<br />
Full time teacher for 6 months at the Department of Quaternary Research,<br />
Stockholm University (DQRSU). 1993<br />
Project leader (50%) for the NFR financed project “Late Quaternary development<br />
of north-western Baltic proper” (grant no. G-GU 3463-317) at the DQRSU.<br />
1992/94<br />
PhD position (50%) at the DQRSU. 1988/91<br />
A total employment of 45 months within the NFR financed project "Till<br />
stratigraphy and ice recession in the Bothnian Bay" at the DQRSU. 1984/91<br />
Employed as Assistant Secretary (25%) at the DQRSU, responsible for the<br />
economy and financial planning. 1982/92<br />
Supervisor of the fieldwork within the IGCP-project "Quaternary glaciations in the<br />
Northern Hemisphere" and other projects at the Department of Quaternary<br />
Research Stockholm University (DQRSU). 1979/80<br />
Supervision of PhD students<br />
PHD DEGREES:<br />
Sohlenius, Gustav:<br />
Westman, Per:<br />
Title of thesis: History of the Baltic Proper<br />
since the last deglaciation as recorded in<br />
the sediments. 1996.<br />
Title of thesis: Salinity and trophic<br />
changes in the north-western Baltic Sea<br />
during the last 8500 years as indicated<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
8(29)
Bilaga G<br />
Lindeberg, Greger:<br />
by microfossils and chemical parameters<br />
in the sediment. 1998.<br />
Licentiate thesis: Digital image analysis<br />
applied to Quaternary sediments from<br />
different environments. A methodological<br />
study. 2000.<br />
Title of PhD thesis: The Swedish varve<br />
chronology revisited: Spectral- and image<br />
analysis of different varve series from the<br />
Baltic Basin. 2002.<br />
Professional experience, incl. popular communication (selected)<br />
COMMISSIONS OF TRUST<br />
Member of the Board at the Department of Quaternary Research, Stockholm<br />
University several periods during the period 1984-1996 both as representative for<br />
PhD student and for researchers and teachers. Last period of appointment: 1993-<br />
1996<br />
Member of the Board at the Department of Geology and Geochemistry, Stockholm<br />
University, as representative for researchers. Period of appointment: 2000-2002<br />
Secretary of the Swedish INQUA committee, 1999-present<br />
Former chairman of the steering committee for BAMS (Baltic Association for<br />
Marine Science), 1999-1998.<br />
Former member of the Swedish PAGES committee, 1996-1998.<br />
Former treasurer in the Geological Society of Sweden, 2000.<br />
First chairman of Baltic Sea Geologists, 2001-2003.<br />
Chairman for the steering committee for the Baltic Sea Drilling Project, 2001-<br />
present.<br />
Member of the International Scientific Committee for the 9 th Marine Geological<br />
Conference "The Baltic Sea geology - 9" held in Riga, Latvia, August 2006.<br />
Member of the International Scientific Committee for the Baltic Sea Science<br />
Congress 2007 in Rostock, Germany, March 19-23, 2007.<br />
Member of the International Scientific Committee for the Baltic Sea Science<br />
Congress 2009 in Tallinn, Estonia, August 17-21, 2009.<br />
Member of the International Scientific Committee for the 10 th Marine Geological<br />
Conference "The Baltic Sea geology - 10" to be held in St Petersburg, Russia,<br />
August 2010.<br />
ORGANISATION OF MEETINGS AND WORKSHOPS:<br />
Chairman and organiser for the symposium "Baltic Ice Lake - Yoldia Sea,<br />
deglaciation, drainage, transition, extension" held at the Wenner Gren Centre in<br />
Stockholm March 15 - 17, 1993.<br />
Chairman and organiser for the symposium "The Baltic - past, present and future"<br />
held at the Royal Swedish Academy of Sciences in Stockholm, March 14 - 16,<br />
1994.<br />
Member of the scientific and organising committee for the 4th Marine Geological<br />
Meeting, The Baltic, held in Uppsala October 24-27, 1995.<br />
Workshop on “Prediction of the future development of the Baltic Sea based on our<br />
present knowledge of its past history” held at the DQRSU. January 1996.<br />
Workshop on “Structure of the clay-varve database” held at the DQRSU. March<br />
1996.<br />
The first sub-group 7 workshop within the BASYS project. Stockholm, January<br />
1997.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
9(29)
Bilaga G<br />
Chairman of the committee that arranged the Geo-departments farewell party to<br />
the localities in city of Stockholm and hosted the consecration party in the new<br />
Geoscience building, Frescati.<br />
Sub-group 7 workshop held during the second annual BASYS meeting in<br />
Stockholm. September 1998.<br />
Representative of the Swedish INQUA committee in the organising group for the<br />
symposium “Origin of human kind” held in Stockholm May 12 to 14, 2000.<br />
Organiser of the annual meeting of the Geological Society of Sweden held in<br />
Stockholm May 20 th , 2000.<br />
Member of the organising committee for the Baltic Sea Science Congress 2001<br />
(BSSC 2001) held in Stockholm in November 2001. Chairman for the geological<br />
part of the congress.<br />
The first chairman of the network “Baltic Sea Geologists” founded in Stockholm<br />
during the Baltic Sea Science Congress 2001 (BSSC 2001).<br />
Chairman and organiser of the first IODP Baltic Sea workshop held in Stockholm<br />
April 28 to 29, 2003.<br />
Chairman at the second IODP Baltic Sea workshop held in held in Helsinki during<br />
the Baltic Sea Science Congress 2003 (BSSC 2003), August 24 to 28.<br />
Chairman during the third IODP Baltic Sea workshop held in Tartu, Estonia, during<br />
the geological meeting “Baltic 8”, September 23 to 26, 2004.<br />
Chairman during the forth IODP Baltic Sea workshop held in Sopot, Poland, during<br />
the Baltic Sea Science Congress 2005 (BSSC 2005), June 19 to 23, 2005.<br />
Organised in cooperation with the Swedish Research Council (VR) the first<br />
workshop for researchers from the Baltic countries on the possibility for their<br />
countries to join the ECORD/IODP. My network of Baltic researcher and research<br />
institutes was used for the invitations and I also partly chaired the workshop,<br />
December 2005.<br />
Chairman during the ninth IODP Baltic Sea workshop held in Rostock, Germany,<br />
during the Baltic Sea Science Congress 2007 (BSSC 2007), March 19 to 23, 2007.<br />
Chairman at the Magellan WS “Baltic IODP” at GEUS Copenhagen, Denmark,<br />
March 14 to 15, 2009<br />
COMMITTEE APPOINTMENTS<br />
Member of the evaluation board at Aivo Leplands Doctoral dissertation.<br />
Gothenburg, April 1998.<br />
Member of the evaluation board at Tiit Hangs Licentiate dissertation, Stockholm,<br />
November 1998.<br />
Member of the evaluation board at Christian Schonings Licentiate dissertation,<br />
Stockholm, April 1999.<br />
Member of the evaluation board at Yohanna W. Shaghudes Doctoral dissertation,<br />
Stockholm, May 2001.<br />
Member of the evaluation board at Richard Gyllencreutz Doctoral dissertation,<br />
Stockholm, April 2005.<br />
Member of the evaluation board at Guangyu Sun´s Doctoral dissertation,<br />
Stockholm, June 2005.<br />
Reviewer of Joonas Virtasalos Doctoral thesis "Late-Weichselian - Flandrian<br />
Depositional History of the Archipelago Sea, northern Baltic Sea", Turku, Finland,<br />
October 2006.’<br />
Member of the evaluation board at Marloes Kortekaas Doctoral dissertation, Lund,<br />
March 2007.<br />
Member of the evaluation board at Teodora Blaj´s Doctoral dissertation,<br />
Stockholm, June 2009.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
10(29)
Bilaga G<br />
REFEREE COMMITMENTS<br />
Ambio, Baltica, Boreas, Climate Research, GFF, Journal of Marine Systems,<br />
Palaeogeography-Palaeoclimatology-Palaeoecology, Quaternaria, Quaternary<br />
International, Quaternary Research, the Holocene<br />
SCIENCE PROPOSAL EVALUATION COMMITMENTS<br />
Evaluator of research proposals to Swedish Agency for Research Cooperation with<br />
Developing Countries (SAREC)/SIDA<br />
Evaluator of science proposals for the Estonian Science Foundation<br />
INVITED SPEAKER AND KEYNOTE PRESENTATIONS<br />
Laminated Baltic Sea sediments - possibilities and limitations. Geological Survey<br />
of Sweden, Uppsala, Sweden, 1996.<br />
The Younger Dryas – Preboreal transition as recorded in varved glacial clays from<br />
the Baltic Sea. Department of Geology, Quaternary Geology, Lund University,<br />
Sweden, 1999.<br />
The Swedish varve chronology- a review. Department of Earth Sciences, Uppsala<br />
University, Sweden, 2000.<br />
The final drainage of the Baltic Ice Lake and the possible consequences for the<br />
North Atlantic thermohaline circulation. American /German/Scandinavian<br />
Workshop, Sediments from the Baltic Sea and the North Atlantic as Indicators of<br />
the Late Quaternary Climate Change. Baltic Sea Research Institute Warnemünde,<br />
Germany, 2003.<br />
The Yoldia Sea - an important parenthesis in the Holocene history of the Baltic<br />
Sea. Invited keynote presentation at Svenska Havsforskarföreningens yearly<br />
meeting 2003, Kalmar, Sweden, 2003.<br />
The final drainage of the Baltic Ice Lake – just a drop in the ocean? Selected<br />
keynote presentation at the Baltic Sea Science Congress 2003, Helsinki, Finland,<br />
2003.<br />
The Baltic Sea Drilling Project (BSDP)– an effort to make an application the<br />
Integrated Ocean Drilling Program (IODP). Invited presentation during the plenum<br />
session “Research” at the Baltic Sea Science Congress 2003, Helsinki, Finland,<br />
2003.<br />
The Baltic Sea during the Last Glacial Cycle. Invited plenary presentation at the<br />
Baltic Sea Science Congress 2005, Sopot, Poland, 2005.<br />
The Baltic Sea during the last 2000 years – what are the forcing mechanisms<br />
behind today’s situation in the Baltic? Department of Geology, Quaternary<br />
Sciences, Lund University, Sweden, 2005.<br />
Invited to present the Baltic Sea IODP proposal, rationales and status, during the<br />
session “Continental Scientific Drilling in the Nordic countries” at the Nordic<br />
Geological Winter Meeting 2010, Oslo, Norway.<br />
OUTREACH<br />
Interview in the television program “Vetenskapens Värld” on the possibilities to<br />
find signs of human activities in the bottom sediments close to the Birka Viking<br />
settlement on the island Björkö in Lake Mälaren.<br />
Interviewed by Hudiksvallsposten in connection with refraction seismic fieldwork<br />
in the Dellen area, northern Sweden.<br />
Feature article on the development of the Baltic Sea in the newspaper Land as a<br />
kick off for the first BASYS cruise, 1997.<br />
Radio interview for Radio Gotland on the outcome of the first BASYS cruise, 1997.<br />
Interview in SU-Nytt on the experiences from the first BASYS cruise, 1997.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
11(29)
Bilaga G<br />
Contribution to the poster exhibition during the Stockholm Scientific Week held at<br />
the campus area in Frescati. The poster "Östersjön förr och nu" (The Baltic Sea in<br />
the past and present) is now on permanent display at Naturum, Stendörren<br />
national park. In connection with the exhibition interviewed by Radio Stockholm<br />
on the history of the Baltic Sea, 1998.<br />
The series of articles on the Baltic Sea history published in HavsUtsikt was<br />
republished in the journal Yrkesfiskaren, a journal published by Sveriges Fiskares<br />
Riksförbund (http://www.fiskaresservice.se/), a lobbying and interest organisation<br />
for Swedish fishermen, 2004.<br />
Department of Educational Measurement, Umeå University<br />
(http://www.umu.se/edmeas/index_eng.html), selected the article “Yoldiahavet –<br />
en viktig parentes” to be a part of the reading comprehension test in April 2004<br />
The Swedish Scholastic Assessment Test, SweSAT, (“Högskoleprovet”). During the<br />
last ten years, the number of test takers has varied between approximately<br />
75,000 and 145,000 per year.<br />
Presentation to the public" Tappningen av den Baltiska Issjön - en naturkatastrof<br />
för 11,500 år sedan " (The drainage of the Baltic Ice Lake - a natural catastrophe<br />
11,500 years ago) given outdoors at Kungsträdgården and Hötorget, Stockholm,<br />
from the ProfMobil during the EuroScience Open Forum conference 2004. The event<br />
is pictured in Science, vol. 305, p. 1387, 2004.<br />
Presentation on "Östersjön geologiska historia" (The geological history of the<br />
Baltic Sea) at "Senioruniversitet i Stockholm", February 2005.<br />
Took part in the public debate on the causes for the present situation for the<br />
Baltic Sea with the newspaper article “Östersjön förändras ständigt” (The Baltic<br />
Sea is constantly changing) published in Uppsala Nya Tidning under the heading<br />
“Debate”, 2005.<br />
Invited to write one chapter on the geological history of the Baltic Sea in Formas<br />
(Swedish Research Council for Environment, Agricultural Sciences and Spatial<br />
Planning) popular science pocketbook series “Formas focuserar” published in May<br />
2006. Invited and took part in the official press lunch when the book was publicly<br />
released.<br />
Invited to take part in the forthcoming movie project Baltic Sea 2020<br />
administrated and financed by the Björn Carlson Baltic Sea foundation. The<br />
documentary is being directed by the filmmaker Mattias Klum and the journalist<br />
Folke Ryden and will focus on people’s relation to the Baltic Sea from a scientific,<br />
historical and political perspective. In steady contact with the film team regarding<br />
the status of the Baltic Sea Drilling Project which is going to be a part of the<br />
documentary if successful.<br />
Published short status-updates articles in the European Consortium for Ocean<br />
Drilling Research (ECORD) Newsletter 12 and 13 (2009) on the progress of the<br />
Baltic Sea Integrated Ocean Drilling Program (IODP) drilling proposal.<br />
Present main research effort<br />
Primary investigator and main proponent of the Baltic Sea IODP proposal which<br />
presently includes 16 co-proponents. The proposal has been forwarded to IODP´s<br />
Science Planning Committee (SPC) for scheduling the drilling led before the end of<br />
2012. If successful is this a gigantic step forward for the geological Baltic Sea<br />
research. The progress of the proposal, 672-full3, can be followed at<br />
http://www.iodp.org/active-proposals.<br />
EDUCATION<br />
Candidate of Philosophy, Stockholm University. 1984<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
12(29)
Bilaga G<br />
BERIT BALFORS (DOCENT)<br />
Contact information<br />
Berit Balfors<br />
Institute of Land and Water Engineering, Royal Institute of Technology,<br />
Stockholm, Sweden.<br />
Telephone: +46 8 790 63 52<br />
Fax: +46 8 411 07 75<br />
E-mail: balfors@kth.se<br />
Titles<br />
Associate Professor, January 2007, Royal Institute of Technology, Stockholm,<br />
Sweden<br />
Doctoral exam in November 1994; Subject area: Land and Water Resources;<br />
Supervisor:Hans-Georg Wallentinus. Title: Thinking in advance. Studies on the<br />
application of Environmental Impact Assessment in projects and plans with special<br />
reference to Drainage Basins.<br />
Current positions<br />
2007- Head of the Dept of Land and Water Resources Engineering, KTH<br />
2002 - Head of the Division of Environmental Management and<br />
Assessment (EMA) at the Dept of Land and Water Resources Engineering, KTH<br />
2002- Senior lecturer Environmental Impact Analysis (Miljökonsekvensanalys),<br />
2002-09-01, Dept of Land and Water Resources Engineering, KTH.<br />
Appointment: Permanent post, Time for research in the employment: 50 %<br />
Previous positions<br />
2005 - 2007 Vice head of the Dept of Land and Water Resources Engineering,<br />
KTH<br />
1997 – 2002 Assistant Professor, Inst. Land and Water Resources, KTH.<br />
1994 – 1997 Research scientist, Inst. Land and Water Resources, KTH.<br />
1989 – 1994 PhD-student, Div. of Land- and Water Resources, KTH.<br />
Parental leave<br />
1999 – 2000 Maternity leave<br />
1997 – 1998 Maternity leave<br />
Supervision of PhD students<br />
Awarded doctorate (Main supervisor)<br />
Mikael Gontier, 2008<br />
Awarded Licentiate (Main supervisor)<br />
Annika Varnäs, 2008<br />
Andreas Zetterberg, 2009<br />
Current supervision (Main supervisor)<br />
Andreas Zetterberg<br />
Frida Franzén<br />
Kedar Uttam<br />
Current supervision (Deputy supervisor)<br />
Emma Engdal<br />
Zairis Coello Midence<br />
Awarded doctorate (Deputy supervisor)<br />
Ulla Mörtberg, 2004<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
13(29)
Bilaga G<br />
Charlotta Faith-Ell, 2005<br />
Kristina Lundberg, 2009<br />
Professional experience, incl. popular communication (selected)<br />
ACADEMIC ASSIGNMENTS<br />
Evaluating Committee<br />
2005-04-29 – Maria Håkansson. KTH. Doctoral thesis<br />
2007-12-14 – Kristina Rundcrantz, SLU, Doctoral thesis<br />
2007-06-07 – Christian Baresel, KTH, Doctoral thesis<br />
2007-09-21 – Erik Andersson, SU, Doctoral thesis<br />
2008-04-07 – Fredrik Hannertz, SU, Doctoral thesis<br />
2008-05-09 – Elisabeth Hochschorner, KTH, Doctoral Thesis<br />
2008-05-28 – Karin Ahrné, SLU, Doctoral Thesis<br />
2008-06-11- Amir Houshang Ehsani, KTH, Doctoral Thesis<br />
2008-12-04 – Gull Olli, SU, Doctoral Thesis<br />
Opponent<br />
2008-02-01- Sara Borgström, SU, Licentiate thesis<br />
Evaluator (sakkunnig)<br />
2005 Evaluator for a professorship and for a position as Senior Lecturer at the<br />
Swedish University of Agricultural Sciences (SLU) EIA-Centre.<br />
2009 Referee at Östersjöstiftelsen<br />
OTHER ASSIGNMENTS<br />
Member of an expert panel at FORMAS.<br />
Expert (consultant) at KASAM (Swedish National Council for Nuclear)<br />
Member of the Board of the School of Architecture and Built Environment, KTH<br />
Member of the scientific board for Lissheden Foundation (SEB Bank)<br />
Member of the board of the Centre of Sustainable Development (CHU), KTH<br />
Member of the board of KTH Building.<br />
Member of the board of Mistra Pharma.<br />
<br />
Reviewer for the international scientific journals:<br />
- European Environment<br />
- Environment, Development and Sustainability<br />
- Journal of Environmental Management<br />
- Environmental Modelling & Assessment<br />
Active participation in national and international conferences as special invited<br />
speaker or chairman<br />
-European Workshop on Habitats Assessment, 2007. Natura 2000 sites –Invited<br />
speaker on the subject Practical Experience of Appropriate Assessment in Swedish<br />
road planning. 29 th -30 th of March, 2007, Department of Landscape Planning and<br />
Environmental Impact Assessment, University of Technology (TU Berlin), Berlin<br />
- Balfors, B. and Mörtberg, U. 2006. Landscape Ecological Assessment: A tool for<br />
prediction and assessment of impacts on biodiversity. Ecological Impact<br />
Assessments: Science and Best Practice Bath Spa University: 11-12th July 2006.<br />
British Ecological Society. (Invited speaker)<br />
- The Antarctic Treaty Consultative Meeting (ATCM), 2005, Stockholm. Committee<br />
for Environmental Protection (CEP) to advise the ATCM on the state of the<br />
Antarctic environment. Invited speaker on the subject ‘A strategic discussion on<br />
future environmental challenges in Antarctica and its dependent and associated<br />
ecosystems’, CEP VIII June 6-10 2005, Stockholm.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
14(29)
Bilaga G<br />
-Stockholm Water. 2003. Seminar title: Environmental Impact Assessment.<br />
Invited speaker on the subject ‘Environmental Impact Assessment in Water<br />
Related Projects’, March 22, 2003.<br />
- The Nordic EIA Conference 2001, Helsinki, September 6-7, 2001. Theme:<br />
Environmental Assessment and links to decision making. Invited chairman to the<br />
session ‘Environmental Assessment and Land Use Planning’<br />
- The Nordic Nuclear Safety Research, Åbo, August 22-24, 2001. Seminar title:<br />
Nordic Seminar on Environmental Impact Assessment and Strategic<br />
Environmental Assessment. Invited speaker on the subject ‘Environmental Impact<br />
Assessment for Decommissioning on Nuclear Facilities’. Further, participation in<br />
the organisational activities, for example, suggested speakers from different<br />
Nordic countries.<br />
- Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Company (SKB) Conference on<br />
Environmental Impact Assessment, May 30, 2001. Invited speaker on the subject<br />
‘Environmental Impact Assessment - What do we gain?’ Also invited plenary<br />
speaker.<br />
Pedagogic education<br />
The course on Research Supervision, Learning Lab, KTH. The course was<br />
completed in 2008.<br />
‘Lärande och undervisning’ (LU1) 7,5 ECTS, Learning Lab, KTH. The course<br />
was completed spring 2006.<br />
’Kunskapsbildning i lärarens praktik’, (LU2) 7,5 ECTS, Learning Lab, KTH.<br />
The course was completed spring 2006.<br />
‘Högskolepedagogik’, 3 ECTS, KTH. The course was completed 2001<br />
Pedagogic experience<br />
Member of the Drafting Committee for the new civil engineering program Built<br />
Environment at KTH as well as the Chairman of the Working Team for pedagogic<br />
enhancement in the new program.<br />
Since 1997: head teacher and examiner for ‘Miljökonsekvensbeskrivning i<br />
teori och praktik’ 4 credits / 6 ECTS (advanced course).<br />
Since 1997: head teacher and examiner for ‘Environmental Impact<br />
Assessment’, 5 credits / 7,5 ECTS (within the Masters Program Environmental<br />
Engineering & Sustainable Infrastructure).<br />
Since 2006: head teacher and examiner for ‘Miljösystemanalys’ (within the<br />
undergraduate program Civil Engineering and Urban Management), 5 credits/ 7,5<br />
ECTS.<br />
Since 2008: head teacher and examiner for ‘Water Governance’ (within the<br />
Masters Program Water System Technology).<br />
2006 head teacher and examiner for the course in ‘Miljökonsekvensbeskrivning’<br />
(Environmental Impact Assessment), 10 credits, at Södertörn<br />
University College.<br />
Since 2003: EIA lecturer in the undergraduate course in Planning and Building<br />
Process (Samhällsbyggnad), within the undergraduate program Civil Engineering<br />
and Urban Management KTH, about 150 students every year.<br />
Since 2005: lecturer on EIA and the EU Water Framework Directive in the<br />
course EU Water Framework Directive (advanced course), about 10 students<br />
Since 2005: I am regularly giving lectures on EIA and SEA at the course<br />
Miljökonsekvensbeskrivning Stockholm University, Department of Physical<br />
Geography. I have also given lectures on EIA at the University of Umeå, Mid<br />
Sweden University and Chalmers.<br />
I am regularly giving lectures on EIA and SEA at the course<br />
Miljökonsekvensbeskrivning Stockholm University, Department of Physical<br />
Geography. I have also given lectures on EIA at the University of Umeå, Mid<br />
Sweden University and Chalmers.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
15(29)
Bilaga G<br />
Selection of Supervised master theses work<br />
Number of<br />
credits<br />
Svante Skeppström MKB effektivitet I detaljplaner; report<br />
1998:17<br />
20<br />
Jan Schmidtbauer Strategisk Miljöbedömning och EU:s Interreg<br />
II Skärgårdsprogram- En behovsanalys och<br />
ett förslag på tillvägagångssätt; report 1998:4<br />
Sofie Hellsten Värderingsmodell för miljöåtgärder till<br />
vägverkets behandling av investeringsobjekt,<br />
report 2000:11<br />
Chidochiri Odunze Policy and Implementation in the Petrolium<br />
Industry – Case Study of Shell Petroleum<br />
Development Company, Nigeria; report<br />
1999:25<br />
Jacques Steyn Scoping on Waste Disposal by Landfill within<br />
Madikwe Game Reserve – South Africa, report<br />
2002:27<br />
Belindo C. Manhica Environmental Impact Assessment –<br />
Sustainable Household Waste Management in<br />
Maputo – Mozambique, report 2002:33<br />
Silja Einberg Environmental Impact Assessment and Life<br />
Cycle Assessment – Integration for Better<br />
Decision Making. Based on examples from<br />
Estonia, report 2004:6<br />
Taddele Debela Erosion Due to Discharges from Highway<br />
Culverts in Ethiopia: an EIA perspective,<br />
report 2004:5<br />
Kim Andersson<br />
Juan Azcárate<br />
Widad Osman<br />
Divine Appiah<br />
Sonam Choki<br />
Faisal Aslam<br />
Alice Rivière<br />
Francois Beauchain<br />
Strategic Environmental Assessment Pre-<br />
Study of Sonso Lagoon, Colombia, report<br />
2005:11<br />
Environmental Impact Assessment in Sudan<br />
Regulation and procedural – The case Study<br />
of Khartoum Refinery Company KRC, report<br />
2006:5<br />
Environmental Impact Assessment<br />
Regulations; the Level of Compiliance by<br />
Mining Companies in Western Mining Enclave,<br />
Ghana, report 2006:11<br />
Environmental Impact Assessment as a<br />
Sustainable Tool, Based on Environmental<br />
Impact Assessment of Roads in Bhutan, report<br />
2006:03<br />
Environmental Impact Assessment in Pakistan<br />
- Overview, Implementation and<br />
Effectiveness, report 2006<br />
Impact Assessment of the Mg-I<br />
Thermochemical Cycle for Mass-Production of<br />
Hydrogen, report 2007.<br />
Challenges for an improvement of the practice<br />
of compensation in France through the<br />
creation of an operator. Report, 2008.<br />
20<br />
20<br />
20<br />
20<br />
20<br />
20<br />
20<br />
20<br />
20<br />
20<br />
20<br />
20<br />
20<br />
20<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
16(29)
Bilaga G<br />
Rikard Sjöholm<br />
Jean-Charles<br />
Manceau<br />
Managing climate change in regional planning<br />
– current potential of strategic environmental<br />
assessment in a Swedish perspective. Report,<br />
2009<br />
How can an industry contribute to the<br />
sustainable development of rural areas?<br />
Example of hydropower in France. Report,<br />
2009<br />
20<br />
20<br />
LARGER (> 1 MSEK) RESEARCH GRANTS SINCE 2000 AS PROJECT LEADER<br />
2000 - 2003 Project Leader for the project Landscape ecological assessment in<br />
an urbanizing environment. The Project was financed by Formas, (1,5 MSEK).<br />
2005 – 2010 Project leader for the project Impacts of region-wide urban<br />
development on biodiversity in strategic environmental assessment. The project is<br />
financed by Formas, (3,2 MSEK).<br />
2002 - 2007 Project leader for the project Prediction tools for biodiversity in<br />
physical planning and EIA. The project was financed by the Swedish<br />
Environmental Protection Agency, (2,6 MSEK).<br />
2005 – 2007 Project leader for the project Contamination of water resources in<br />
the Tarkwa mining area of Ghana: Linking technical, socio-economic and gender<br />
dimensions. The project was funded by SAREC, (1,1 MSEK)<br />
2008 – 2011 Project leader for the project Improving the environmental<br />
performance of the construction sector through harmonizing green procurement<br />
and environmental impact assessment. The project is financed by Formas, (2<br />
MSEK)<br />
EXAMPLES OF ONGOING COLLABORATION- RESEARCH PROJECTS<br />
2008- 2010 Collaboration with Associate professor Monica Hammer, Södertörn<br />
University College. Title of the project: Ecosystems as a common-pool resources –<br />
Implications for building sustainable management institutions in the Baltic Sea<br />
Region. The project is founded by Östersjöstiftelsen, (4,1 MSEK).<br />
2003 – 2009 Collaboration with Guest professor Lennart Folkeson, Swedish<br />
National Road and Transport Research Institute (VTI).Title of the project<br />
Environmental Management of Rail Operation and maintenance. The project is<br />
financed by the Swedish National Rail Administration, (2,3 MSEK)<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
17(29)
Bilaga G<br />
ULLA MÖRTBERG (FORSKARASSISTENT)<br />
Contact information<br />
Ulla Mörtberg<br />
Dept. of Life Sciences, Södertörn University<br />
S-141 89 Huddinge, Sweden<br />
Cell +46 70 412 13 27<br />
E-mail ulla.mortberg@sh.se<br />
Titles<br />
Assistant professor, Dept of Land and Water Resources Engineering, Royal<br />
Institute of Technology, Stockholm.<br />
Ph.D. June 30, 2004, Dept of Land and Water Resources Engineering, Royal<br />
Institute of Technology, on the subject land and water resources. Title of<br />
dissertation: “Landscape ecological analysis and assessment in an urbanising<br />
environment – using forest birds as biodiversity indicators”.<br />
Ph.Lic. 1998. Div of Land and Water Resources Engineering, Royal Institute of<br />
Technology.<br />
Current positions<br />
Assistant professor, Dept of Land and Water Resources Engineering, Royal<br />
Institute of Technology, Stockholm, 50%. 2009-<br />
Senior lecturer, Dept of Environmental Science, Södertörn University College,<br />
50%<br />
Total research activity 75% of time. 2009-<br />
Previous positions<br />
Assistant professor, Dept. of Land and Water Resources Engineering, Royal<br />
Institute of Technology, Stockholm. 2006-2009<br />
Researcher, Dept. of Land and Water Resources Engineering, Royal Institute of<br />
Technology, Stockholm, 50% activity. 2004-2005.<br />
Ph.D.-student and research engineer, Dept. of Land and Water Resources<br />
Engineering, Royal Institute of Technology, Stockholm. PhD project financed and<br />
started 1994, with 50% activity. 1992-2004.<br />
Research Engineer, Dept. of Land and Water Resources Engineering, Royal<br />
Institute of Technology, Stockholm. 1988-2004.<br />
VBB Konsult AB. 1989.<br />
CONEC (consulting ecologists). Biological field surveys, nature conservation<br />
management plans. 1987-1989.<br />
Supervision of PhD students<br />
Deputy supervisor<br />
At present, I am deputy supervisor for PhD student Dorothy Furberg: Landscape<br />
fragmentation and urbanization, and also for PhD student Selome Tessema:<br />
Application of SWAT model for flood analysis in Awash River Basin.<br />
Deputy supervisor for Mikael Gontier, PhD 2008: Prediction tools for biodiversity<br />
in environmental assessment.<br />
Deputy supervisor for Andreas Zetterberg, Licentiate April 2009: Impacts of<br />
region-wide urban development on biodiversity in strategic environmental<br />
assessment.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
18(29)
Bilaga G<br />
Professional experience, incl. popular communication (selected)<br />
Since 1988 active in several research projects as research engineer, mainly on the<br />
programme ”Fauna management in built-up environments” at the Department<br />
(former division) of Land and Water Resources Engineering, Royal Institute of<br />
Technology, which was funded by the Swedish Environmental Protection Agency,<br />
the Swedish Council for Forestry and Agricultural Research (SJFR) and the Office<br />
of Regional Planning and Urban Transportation. PhD-student at the same<br />
department 1992, on the subject ”Landscape ecological considerations in<br />
planning”. Research project ”Landscape ecological analysis and assessment in an<br />
urbanising environment”, funded by Swedish Council for Building Research and<br />
Swedish Research Council for Environment, Agricultural Sciences and Spatial<br />
Planning (FORMAS). Also worked with the project ”Fauna management in built-up<br />
environments – wetlands and small waters”, funded by SJFR and FORMAS.<br />
Earlier research project ”Methods for biodiversity in strategic environmental<br />
assessment”, a synthesis project within the research programme ”the<br />
Conservation Chain”, coordinated by the Swedish Biodiversity Centre (CBM),<br />
Swedish University of Agricultural Sciences, and funded by the Swedish<br />
Environmental Protection Agency. Also conducted research in another project<br />
within the Conservation Chain; ”Prediction tools for biodiversity in environmental<br />
impact assessement”. Within this project, different GIS-based models were<br />
reviewed and tested for performance and user needs. Further, I am working with<br />
the research project “Impacts of region-wide urban development on biodiversity in<br />
strategic environmental assessment”. Within this project, GIS-based expert<br />
models are developed and evaluated concerning performance and uncertainty.<br />
Currently conducting research in the project “Conflicts in user-intensive forests”<br />
together with researchers from the Swedish University of Agricultural Sciences in<br />
Alnarp and Umeå, working with GIS-based habitat models for predicting future<br />
development of forest bird species under different forest development scenarios,<br />
funded by Skogssällskapet. Currently also active in research project “Ecosystems<br />
as common-pool resources”, concerning GIS-based habitat models related to<br />
hydrological parameters, funded by Östersjöstiftelsen.<br />
In May 12, 2008, I was awarded a research grant by Stiftelsen Konung Carl XVI<br />
Gustaf 50-årsfond for research concerning GIS-based models for biodiversity in<br />
urban, forest and agricultural landscapes.<br />
KTH GEOGRAPHIC INFORMATION NETWORK<br />
I am responsible for the KTH Geographic Information Network,<br />
http://www.lwr.kth.se/forskargrupper/EMA/KTH-GIN/GISgrupp/index.htm, which<br />
aims to promote the use of GIS as a communicative tool between natural science<br />
modeling and scientific communication, spatial planning and environmental<br />
management. The purpose is to stimulate interdisciplinary communication<br />
between KTH (and other) scientists and students.<br />
COLLABORATION WITH NON-ACADEMIC PARTNERS<br />
Within several research projects I have collaborated with authorities,<br />
municipalities and firms, especially concerning application of own developed<br />
methods for landscape ecological analysis and assessment. These partners include<br />
e.g. Stockholm county administrative board, Office of Regional Planning and<br />
Urban Transportation, Municipalities of Stockholm, Huddinge, Haninge, Botkyrka,<br />
Sollentuna, Vallentuna, Sigtuna, Upplands-Väsby and Täby and consultants such<br />
as WSP.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
19(29)
Bilaga G<br />
TEACHING<br />
I am currently examinator and responsible of the graduate courses “Natural<br />
resources management”, 7,5 credits, “Water Systems and Geographic<br />
Information”, 7,5 credits, and “Environmental GIS”, with the main focus on GISbased<br />
environmental modeling. I have also been teaching at the (former) division<br />
of Land and Water Resources, Royal Institute of Technology, on the courses<br />
Natural Resources I and II, Ecology, Natural resources in municipal planning,<br />
Nature and landscape planning, “Miljökonsekvensbeskrivning - teori och praktik”,<br />
Environmental Systems Analysis and Environmental Impact Assessment, the latter<br />
on the international masters programme Environmental Engineering and<br />
Sustainable Infrastructure. I have also regularly been teaching at Architecture,<br />
KTH (course Stadsbyggnad), and also at the department of Regional Planning,<br />
KTH on the course Urban Ecology and Environmental Impact Assessment, and at<br />
Infrastructure, KTH, on the courses Spatial planning with GIS, Spatial Analysis<br />
and A GIS Project. Further, I have been providing the courses GIS and<br />
Biodiversity I and II, and GIS and landscape ecological planning on the master<br />
programme Management of Biological Diversity for the Swedish Biodiversity<br />
Centre, Swedish University of Agricultural Sciences and Uppsala University.<br />
Regularly teaching at courses “Environmental Impact Assessment” and<br />
“Naturresurshushållning” at Södertörn University College. Teaching at PhD course<br />
Systems Analysis, Division of Transport and Location Analysis, KTH.<br />
EDUCATION<br />
M.Sc. 1991. Physical Geography and Biology, University of Stockholm.<br />
M.Sc. thesis 10p with the title ”Översiktlig naturinventering av Upplands-Bro<br />
kommun”.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
20(29)
Bilaga G<br />
STEFAN HALLGREN (FIL.DR)<br />
Contact information<br />
Stefan Hallgren<br />
Dept. of Life Sciences, Södertörn University<br />
S-141 89 Huddinge, Sweden<br />
Tel 08-7749247<br />
Cell: 0709-943758<br />
E-mail Stefan.hallgren@sh.se<br />
Titles<br />
Ph.D - Dept. of Zoology, Stockholm University Stockholm, Sweden. 2003 - 2009<br />
Current positions<br />
Postdoc, Södertörn University.<br />
Previous positions<br />
2003 - 2009 School of Life Sciences, Södertörn University Huddinge, Sweden.<br />
Junior Researcher – Ph.D. – candidate. Research in Zoology involving<br />
endocrinology, behaviour research, anatomy, ecotoxicology and<br />
neuroendocrinology. The work also included some teaching of undergraduate<br />
students in the laboratory and during seminars and lectures.<br />
2002 – 2003. School of Life Sciences, Södertörn University Huddinge, Sweden<br />
Assistant Researcher. The job included setting up the new research laboratory of<br />
Professor Olsén at the new facilities of the School of Life Sciences.<br />
Professional experience, incl. popular communication (selected)<br />
2002 - 2009 School of Life Sciences, Södertörn University Huddinge,<br />
Sweden<br />
Assistant Researcher / Junior Researcher – Ph. D. - candidate<br />
Behaviour Analyses<br />
Radioactive biochemical analyses of enzymatic conversion activities of brain<br />
aromatase in teleost fishes<br />
Bradford protein concentration analysis<br />
cDNA-cloning by reverse transcription of mRNA<br />
Sequencing of cloned genes<br />
Gene expression using qRT-PCR<br />
Riboprobe synthesis<br />
Gene expression using Northern Blot<br />
Experimental designs<br />
Writing research articles and manuscripts<br />
Presenting research at conferences and symposia,<br />
Representing the research of the university at public events and in local schools<br />
Supervising undergraduate students in research projects<br />
Lecturing<br />
Responsible for storage and inventory of chemicals in research laboratory using<br />
the national KLARA-database<br />
Diploma in Laboratory Animal welfare Module 1-3<br />
Education<br />
1998 – 2002 M. Sc - Södertörn University, Huddinge Sweden<br />
1994 – 1997 High School Diploma. - Sjödalsgymnasiet Huddinge, Sweden<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
21(29)
Bilaga G<br />
KARIN HJORT (FIL.DR)<br />
Contact information<br />
Annie Karin Stigsdotter Hjort<br />
Dept. of Life Sciences, Södertörn University<br />
S-141 89 Huddinge, Sweden<br />
E-mail karin.hjort@sh.se<br />
Title<br />
Doktor i Biologi (Mikrobiologi) vid institutionen för Cell och molekylärbiologi,<br />
Uppsala universitet. Dec 6, 2002<br />
Current positions<br />
Högskolelektor, Livsvetenskaper, Södertörns Högskola. 090119-. Jag är anställd<br />
som Högskolelektor och jobbar som post doc i ett EU finansierat projekt,<br />
Metaexplore. Jag har projektanställning som just nu är till den sista April 2010.<br />
Jag jobbar enbart med forskning och har ingen undervisning.<br />
Previous positions<br />
Post doc.<br />
Jan 2007 - Jan 2009. Post Doctoral Research Associate, Institute for Cell and<br />
Molecular Biosciences, Newcastle University, Newcastle upon Tyne, UK<br />
Sep 2005 - Dec 2006. Forskare vid institutionen för Mikrobiologi, Sveriges<br />
lantbruks universitet, Uppsala<br />
Jan 2004 -Sep 2005. Post doc. vid institutionen för Mikrobiologi, Sveriges<br />
lantbruks universitet, Uppsala<br />
Jan 20 -Dec 2003. Post doc. vid institutionen för Livsvetenskaper, Södertörn<br />
högskola, Huddinge<br />
Dec 2002 - Jan 2003. Forskare vid institutionen för Molekylär evolution, Uppsala<br />
University<br />
Aug 1997 - Dec 2002. Doktorand vid Inst. för Cell and molekylärbiologi, Uppsala<br />
universitet<br />
Feb 1989 - Nov 1993. Laboratorieassistent vid Inst. för Veterinärvirologi, SVA,<br />
Uppsala<br />
Okt 1987 - Mar 1988. Laboratorieassistent (60%) vid Immunsystem AB, Uppsala<br />
Okt 1986 - Feb1989. Laboratorieassistent vid Inst. för Medicinsk och fysiologisk<br />
kemi, Uppsala universitet<br />
Undervisningserfarenhet/Handledning<br />
Sveriges lantbruksuniversitet<br />
Ansvarig för kurslaborationer (5 poäng) metagenomik (2006)<br />
Föreläsning i DNA och DNA metoder för analys av mikrobiell diversitet<br />
(2005, 2006)<br />
Doktorandkurs i flödescytometri, (2004)<br />
Handledare för sommarjobbare (1) och examensarbetare (2)<br />
Uppsala Universitet<br />
Ansvarig för kurslaborationer (5 poäng) i mikrobiologi (1998, 1999, 2000),<br />
Ansvarig för kurslaborationer 5 poäng funktionsgenomik (2000, 2001).<br />
Föreläsning i DNA, RNA struktur och dess funktion (2001) och Arkéer(2002).<br />
Handledare för sommarjobbare (1) och examensarbetare (2)<br />
Professional experience, incl. popular communication (selected)<br />
ADMINISTRATIVA UPPDRAG<br />
Referee-uppdrag för Microbial Ecology<br />
Medlem av halvtidskommittén för Fredrik Hårdeman, Södertörns Högskola<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
22(29)
Bilaga G<br />
Ordförande för examination av licentiats examen (Lotta Mårtensson) vid Inst. för<br />
Botanik, Stockholms universitet.<br />
Doktorandrepresentant i styrelsen för biologisk grundutbildning, Uppsala<br />
universitet (2000-2001).<br />
EDUCATION<br />
Sep 2000 - Jan 2001. Bioinformatik (5 poäng), Uppsala universitet<br />
Mar 1998. 2 veckors kurs i pedagogiska ämnen, Uppsala universitet<br />
Jan 1994 - Mars 1998. Magisterexamen i biologi, Uppsala universitet<br />
Jan - Jun 1997. Examensarbete vid Department of Cell and Molecular Biology, UC<br />
Berkeley, US, för magisterexamen, Uppsala universitet<br />
Okt 1986. Laboratorieassistentutbildning, vårdhögskolan, Uppsala<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
23(29)
Bilaga G<br />
MIKAEL KARLSSON (FIL.DR)<br />
Agronomist and MSc Agricultural Sciences (1998)<br />
PhD Environmental and Energy Systems (2005)<br />
Senior Lecturer Environmental Sciences, Karlstad University and Södertörn<br />
University College<br />
Dr. Mikael Karlsson is agronomist and holds a PhD in Environmental and Energy<br />
Systems. His scientific work focuses on environmental policy and risk governance<br />
concerning e.g. chemicals and energy issues. Dr. Karlsson is employed at<br />
Södertörn University College and Karlstad University in Sweden.<br />
Dr. Karlsson has written several scientific articles and numerous popular texts in<br />
journals, books and newspapers. Today he participates in the research projects<br />
‘Environmental Risk Governance of the Baltic Sea’, and ‘Chemicals in Textiles’<br />
both having a multidisciplinary character. He is also conducting separate studies<br />
on local energy systems, risk and nanotechnology, and risk management of<br />
nuclear waste.<br />
Dr. Mikael Karlsson is elected President of the European Environmental Bureau,<br />
and President of the Swedish Society for Nature Conservation, the largest<br />
environmental organisations of Europe and Sweden respectively.<br />
Dr. Karlsson is senior lecturer in environmental sciences, which he has taught<br />
since 15 years. His teaching concerns on environmental policy, risk management<br />
and natural resources management, with a focus on politics, economics and<br />
legislation.<br />
Dr. Karlsson has worked with international development co-operation in both the<br />
academic and civil society sectors, and has given courses on sustainable<br />
development, rural development and natural resources conflict resolution in East<br />
Africa, South East Asia and Eastern Europe. He has been a guest lecturer at<br />
numerous universities in Sweden and elsewhere.<br />
Dr. Karlsson has been representative to WTO, UNEP and EU ministerial meetings<br />
and has served and serves as expert in a number of European Union and Swedish<br />
public committees and agencies etc. on environmental and related issues, for<br />
instance at the European Commission in two High Level Groups on Energy and<br />
Chemicals respectively, and in the Advisory Committee on EU Environmental<br />
Research.<br />
Dr. Karlsson is 40 years old and lives in Stockholm with his wife and two children.<br />
Further information on posts and assignments can be found in the list below. A<br />
separate list of scientific and other publications is attached.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
24(29)
Bilaga G<br />
Current and previous posts and assignments<br />
2009- Senior Lecturer Environmental Sciences, School of Life Sciences, Södertörn<br />
University College, Sweden<br />
2008- Member, Environment and Climate Change Advisory Group, 7 th Research<br />
Framework Programme, European Commission<br />
2008-2009 Expert in the Swedish Governmental Committee on Environmental<br />
Quality Objectives<br />
2008- Member of the Board of the Swedish Chemicals Agency<br />
(Kemikalieinspektionens insynsråd)<br />
2008- Member of the Board of the Swedish Species Information Centre<br />
(ArtDatabanken), Swedish University of Agricultural Sciences<br />
2007-2009: Member of the European Commissions’ High Level Group on the<br />
Competitiveness of the European Chemicals Industry<br />
2007-2008 Expert in the Swedish Governmental Committee on REACH<br />
implementation<br />
2005-2007: Member of the European Commissions’ High Level Group on<br />
Competitiveness, Energy and the Environment<br />
2005- President of the European Environmental Bureau, Brussels<br />
2005- Expert in the Swedish Environmental Objectives Council (Miljömålsrådet)<br />
2003- Member of the Advisory Board, Centre for Risk Management, King’s<br />
College, London University<br />
2002- President, Swedish Society for Nature Conservation (Svenska<br />
Naturskyddsföreningen)<br />
1999-2000: Expert in the Swedish Governmental Committee on Chemicals<br />
1998-2000: Head of unit, Unit for Environmental Sciences, Karlstad University<br />
1997-1998: Expert in the Governmental Committee on the Environmental Code<br />
1995- Lecturer and Senior Lecturer in Environmental Sciences, Karlstad<br />
University, Sweden<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
25(29)
Bilaga G<br />
CLAS LINDBERG (FIL.DR)<br />
Födelsedatum: 591027<br />
Contact information<br />
Clas Lindberg<br />
Dept. of Life Sciences, Södertörn University<br />
S-141 89 Huddinge, Sweden<br />
Tel: 608 41 12<br />
Mobil: 070-5901242<br />
E-mail clas.lindberg@sh.se<br />
Title<br />
FD i Kulturgeograti (avhandling 1996).<br />
Current positions<br />
Högskolelektor i kulturgeografi på Södertörns högskola<br />
Previous positions<br />
2002.09.01 Course director, Development Studies Unit, Uppsala university.<br />
-2003.02.28<br />
Professional experience, incl. popular communication (selected)<br />
1989/90 Minor Field Study i Babati District, Tanzania.<br />
1990-92 SIDA finansierad studie i Babati District. Tanzania. "The Importance of<br />
Local Tenure and Production Systems in Modern Soil Conservation Work".<br />
Publikationer inom EDSU Working Paper series. Arbetet skedde inom "Man-Land<br />
Interrelations in Semi-Arid Tanzania", ett samarbete mellan<br />
geografiinstitutionerna vid Stockholms universitet och Institute of Resource<br />
Assessment (IRA), University of Dar es Salaam.<br />
1993 Enkätundersökning och sammanställning "Third World related research in<br />
Uppsala<br />
1996 Konsultarbete for Orgut Consulting AB. Organisera, analysera och utvärdera<br />
enkätdata.<br />
1996-98 Projekt; "Is it possible to use local census data to predict land<br />
degradation risks? –A study of demography and settlement development in Babati<br />
district, Tanzania." Finansierat av Tore Browaldhs <strong>Forsknings</strong>stiftelse & Jan och<br />
Tom Hedelius <strong>Forsknings</strong>stiftelse.<br />
1998/99 Evaluating "Kulturåret 98" for Norrtälje kommun.<br />
Co-ordinating a research and education co-operation between the Geography<br />
department at the University of Sri Jayawardenepura, Colombo, and the<br />
Department of Social and Economic Geography, Uppsala University.<br />
2003/04 Nätkurs.<br />
MFS - Minor Field Studies<br />
I am also contact person for MFS (Minor Field Study) funds at the Department.<br />
The MFS grant is a Sida grant administered by the department, with the objective<br />
of supporting students with the ambition to work in a Third World country.<br />
RESEARCH<br />
Regional development & Poverty alleviation in Sri Lanka<br />
This is a Sida funded co-operation with the Department of Geography, University<br />
of Sri Jayawardenapura, Colombo, Sri Lanka. In two regions, Central and North-<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
26(29)
Bilaga G<br />
Central research is carried out by a multidisciplinary group with a strong basis in<br />
geography. The topics range from child labour, schooling and health, to micro<br />
enterprises, displaced persons in the conflict areas and landlessness.<br />
WORD – Working group on Regional Research and Development<br />
A co-operation between researchers and planners in Sri Lanka, Thailand,<br />
Tanzania, Guatemala and Sweden. aiming at improving professionals’ ability to<br />
meet people and planners on equal terms. We are hoping to give academics a<br />
chance to practise, and to exchange views on a problemoriented, participatory<br />
approach, emanating from needs as they are perceived by local people.<br />
Furthermore, the third part, planners – especially those who work at local and<br />
regional levels – are essential to implement action based on the integration of<br />
local and academic knowledge. The co-operation has taken a more formal<br />
appearance during the spring of 2001, after a long time of numerous personal<br />
contacts and e-mail communication. The intention for the future is to take this a<br />
step further, in accordance with a planning meeting held in Kandy, Sri Lanka in<br />
March 2001<br />
Reflections in the landscape- Future and past in the cultural landscape of Northwestern<br />
Estonia<br />
Rural areas in Estonia are presently going through rapid changes from economical<br />
as well as biological and cultural perspectives. In this process there is an apparent<br />
danger to lose important values, as part of a changing cultural landscape. The<br />
project will focus on North-western Estonia where we intend to describe and<br />
analyse representations from different historical phases in the present landscape.<br />
In this context also the elements in the landscape that create or express cultural<br />
identity will be illuminated.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
27(29)
Bilaga G<br />
KATARZYNA SMOLARZ (FIL.DR)<br />
Födelsedatum:15.05.1974<br />
Contact information:<br />
Katarzyna Smolarz<br />
Dept. of Life Sciences, Södertörn University<br />
S-141 89 Huddinge, Sweden<br />
Tel 0046 08-608 45 71<br />
E-mail katarzyna.smolarz@sh.se<br />
Titles:<br />
2005, PhD in Natural Sciences from the Gdańsk University, Ph. D. thesis<br />
“Neoplastic changes in the Macoma balthica (L.) (Bivalvia) population from the<br />
Gulf of Gdańsk”<br />
1998, M. Sc. degree in Biology from the Gdańsk University M. Sc. thesis “Benthic<br />
fauna and diatomaceous flora in the vicinity of the purification plant in Swarzewo,<br />
the Gulf of Gdańsk”<br />
Current positions:<br />
2009 – 2011, post doc position at Centre of Baltic and East European Studies,<br />
Sweden<br />
Previous positions:<br />
2008 – 2009, researcher and lecturer at the University of Gdańsk, Poland<br />
2007, postdoc, Life Sciences Department at Södertörns University College,<br />
Huddinge, Sweden<br />
2005 – 2007, Scientific Assistant at the University of Gdansk, Poland, full time<br />
employment<br />
2005, Senior Technician at the University of Gdansk, Poland, full time employment<br />
2004 – 2005, Contractor at the Gdansk University, academic lecturer and work<br />
within the EU financed project BIOCOMBE (The impact of biodiversity changes<br />
in coastal marine benthic ecosystems)<br />
1999 – 2003, Teaching assistant at the Gdansk University, Poland.<br />
Supervision of M. Sc. Students:<br />
Marta Tomaszkiewicz ”Cytogenetic characteristics of Saduria entomon (L.)<br />
(Crustacea: Isopoda: Valvifera) from the Gulf of Gdańsk”, 2008, University of<br />
Gdańsk, Poland<br />
Katarzyna Nadolna ”Comparative study of karyotypes and nucleolar organizer<br />
regions in Atlantic and Baltic populations of Macoma balthica and Mya<br />
arenaria”, 2008, University of Gdańsk, Poland<br />
Reviewer of Master Thesis at the University of Gdańsk, Poland: 5 theses since 2005<br />
Assigned reviewer for the journal: Diseases of Aquatic Organisms, Inter Research<br />
Professional experience, incl. popular communication (selected):<br />
2009-2011, Risk Governance of the Baltic Sea, RISKGOV, an EU project financed<br />
by the ERA NET BONUS PLUS<br />
2008 – 2010, consulting for local business and local governance (Pomerian<br />
Region, Poland), project coordinator “The impact of the sewage system on<br />
the ecosystem of the Gulf of Gdansk”<br />
2007 – 2009, Coordinator of the project “Pathological changes and chromosomal<br />
aberrations leading to cancerogenesis in marine bivalves from polluted Gulf<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
28(29)
Bilaga G<br />
of Gdansk, Poland”, Grant from the Ministry of Science and Higher<br />
Education, Poland<br />
2007, Coordinator of the project “Toxicological threat of polluted northern and<br />
southern areas of the Baltic sea for marine bivalves”, Grant from the<br />
Foundation for Polish Science for a stay at Södertörn Högskola in Sweden<br />
2003 - 2006, Marine Biodiversity and Ecosystem Functioning (MARBEF), EU<br />
Network of Excellence 6FP at Gdansk University, Institute of Oceanography<br />
2002 – 2005, Centre of Excellence for BaLTic Development, Education and<br />
Research (BALTDER, 5 FP EU) at the University of Gdansk<br />
2002, Grant from European Commission (Marie Curie Fellowship, 5 FP UE) for a<br />
stay at the Laboratory of Genetic and Pathology at IFREMER station, La<br />
Tremblade, France<br />
MEMBERSHIP:<br />
INTECOL (The International Association for Ecology) since 2008<br />
ICES WPGDMO (Working Group on Pathology and Diseases of Marine Organisms)<br />
since 2003<br />
NMA (Nordic Marine Academy) since 2007<br />
EDUCATION:<br />
2007, “Receptor Mediated Toxicity”, Department of Biosciences, Karolinska<br />
Institute, Stockholm, Sweden<br />
2000 – 2004, PhD candidate at Gdańsk University<br />
2004, course „The Role of Flow Cytometry in Marine Biodiversity and Ecosystem<br />
Functioning”, Zoological Station “Anton Dohrn”, Naples, Italy (6FP UE,<br />
MARBEF)<br />
1993 – 1998, Marine biology and oceanography student at the University of Gdańsk, Poland<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
29(29)
Bilaga H<br />
KOMPLETTA PUBLIKATIONSFÖRTECKNINGAR FÖR ÖVRIGA LÄRARE OCH<br />
FORSKARE (ANGIVNA I TABELL 2) DE SENASTE 10 ÅREN.<br />
KRISTINE KERN<br />
PEER-REVIEW-GRANSKADE ARTIKLAR<br />
‘Cities, Europeanization and Multi-level Governance: Governing Climate Change<br />
through Transnational Municipal Networks’, with Harriet Bulkeley, JCMS-<br />
Journal of Common Market Studies 47(1): 309-332 (2009).<br />
‘The Diffusion of Local Agenda 21 in Germany: Comparing the German Federal<br />
States’, with Claudia Koll and Malte Schophaus, Environmental Politics<br />
16(4): 604-624 (2007).<br />
‘Actors and Arenas in Hybrid Networks: Implications for Environmental Policymaking<br />
in the Baltic Sea Region’, with Marko Joas and Siv Sandberg,<br />
Ambio 35(3): 237-242 (2007).<br />
‘Local Government and the Governing of Climate Change in Germany and the UK’,<br />
with Harriet Bulkeley, Urban Studies 43(12): 2237-2259 (2006).<br />
‘Sustainable Development in the Baltic Sea Region. Governance beyond the Nation<br />
State’, with Tina Löffelsend, Local Environment 9(5): 451-467 (2004).<br />
‘Environmental Governance and Transnational Municipal Networks in Europe’, with<br />
Harriet Bulkeley, Anna Davies, Bob Evans, David Gibbs, and Kate<br />
Theobald, Journal of Environmental Policy & Planning 5(3): 235-254<br />
(2003).<br />
‘Die Lokale Agenda 21. Ein innerdeutscher und internationaler Vergleich’ (Local<br />
Agenda 21. An intranational and an international comparison), with<br />
Claudia Koll and Malte Schophaus, Forschungsjournal Neue Soziale<br />
Bewegungen 15: 40-48 (2002).<br />
‘Politiques Publiques’, with Frank Bönker, Politix. Revue des Sciences Sociales du<br />
Politique 15, No. 59: 116-121 (2002).<br />
‘Good Governance für eine zukunftsfähige und innovative Umwelt- und<br />
Ressourcenpolitik’ (Good governance for a sustainable and innovative<br />
environmental and resources policy), with Ingrid Kissling-Näf, GAIA 11:<br />
62-64 (2002).<br />
‘Politische Kultur und Umweltpolitik. Die amerikanischen Einzelstaaten im<br />
Vergleich’ (Political Culture and environmental policy. A comparison of the<br />
American states), Zeitschrift für Umweltpolitik und Umweltrecht 23: 223-<br />
251 (2000).<br />
‘Die Diffusion umweltpolitischer Innovationen. Ein Beitrag zur Globalisierung der<br />
Umweltpolitik’ (The diffusion of environmental policy innovations. A<br />
contribution to the globalization of environmental policy), with Helge<br />
Jörgens and Martin Jänicke, Zeitschrift für Umweltpolitik und Umweltrecht<br />
23: 507-546 (2000).<br />
‘Die Entwicklung des Föderalismus in den USA: Zentralisierung und Devolution in<br />
einem Mehrebenensystem’ (The development of federalism in the USA.<br />
Centralization and devolution in a multi-level system), Swiss Political<br />
Science Review 3: 171-196 (1997).<br />
‘Umweltpolitischer Erfolg im internationalen Vergleich’ (Environmental policy<br />
success from an international comparative perspective), with Stefan<br />
Bratzel, Zeitschrift für Umweltpolitik und Umweltrecht 19: 277-312 (1996).
Bilaga H<br />
BÖCKER OCH BOKKAPITEL<br />
‘Governing a Common Sea: Environmental Policies in the Baltic Sea Region’, coedited<br />
with Marko Joas and Detlef Jahn, London: Earthscan (2008).<br />
‘Zivilgesellschaft und Sozialkapital. Herausforderungen politischer und sozialer<br />
Integration’ (Civil society and social capital. Challenges of political and<br />
social integration), co-edited with Ansgar Klein, Brigitte, Geißel, and Maria<br />
Berger, Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften (2004).<br />
‘Die Diffusion von Politikinnovationen. Umweltpolitische Innovationen im<br />
Mehrebenensystem der USA’ (The diffusion of policy innovations.<br />
Environmental policy innovations in the U.S. multi-level system), Opladen:<br />
Leske + Budrich (2000).<br />
‘Internationaler Vergleich von Verfahren zur Festlegung von Umweltstandards’<br />
(International comparison of environmental standard-setting procedures),<br />
co-authored with Wolfgang Jaedicke and Hellmut Wollmann, Berlin: Erich<br />
Schmidt Verlag (1993).<br />
‘Kommunale Aktionsverwaltung in Stadterneuerung und Umweltschutz’ (Municipal<br />
action administration in urban renewal and environmental policy), coauthored<br />
with Wolfgang Jaedicke and Hellmut Wollmann, Köln: Bund-<br />
Verlag (1990).<br />
‘Three Types of Knowledge Transfer and Learning: Best Practice Transfer,<br />
Benchmarking, and Certification’, in: Yvonne Rydin and Helena Valve<br />
(eds.), Knowledge and Learning for Sustainability (in preparation).<br />
‘Climate Governance in the EU Multi-level System: The Role of Cities’, in: James<br />
Meadowcroft and Inger Weibust (eds.), Whose Job Is It Anyway? Solving<br />
Environmental Problems under Multi-level Governance: Lessons for/from<br />
the EU (in preparation).<br />
‘Elder Care Systems: Policy Transfer and Europeanization’, with Hildegard<br />
Theobald, in: Alfio Cerami and Pieter Vanhuysse (eds.), Post-Communist<br />
Welfare Pathways: Theorizing Social Policy Transformations in Central and<br />
Eastern Europe, Basingstoke: Palgrave Macmillan, pp. 148-163 (2009).<br />
‘Governing Climate Change in Cities: Modes of Urban Climate Governance in Multilevel<br />
Systems’, with Gotelind Alber, in: Competitive Cities and Climate<br />
Change, OECD Conference Proceedings, Milan, Italy, 9-10 October 2008,<br />
Chapter 8, Paris: OECD, pp. 171-196 (2009).<br />
‘Introduction – Governing a Common Sea’, with Marko Joas and Detlef Jahn, in:<br />
Marko Joas, Detlef Jahn, and Kristine Kern (eds.), Governing a Common<br />
Sea: Environmental Policies in the Baltic Sea Region, London: Earthscan,<br />
pp. 3-15 (2008).<br />
‘Governing a Common Sea – Comparative Patterns for Sustainable Development’,<br />
with Marko Joas and Detlef Jahn, in: Marko Joas, Detlef Jahn, and Kristine<br />
Kern (eds.), Governing a Common Sea: Environmental Policies in the Baltic<br />
Sea Region, London: Earthscan, pp. 215-230 (2008).<br />
‘Governance beyond the Nation State. Transnationalization and Europeanization of<br />
the Baltic Sea Region’, with Tina Löffelsend, in: Marko Joas, Detlef Jahn,<br />
and Kristine Kern (eds.), Governing a Common Sea: Environmental Policies<br />
in the Baltic Sea Region, London: Earthscan, pp. 115-141 (2008).<br />
‘Sustainable Development Initiatives in Federal States in Germany’, in: Susan<br />
Baker and Katarina Eckerberg (eds.), In Pursuit of Sustainable<br />
Development: New Governance Practices at the Sub-National Level in<br />
Europe, London and New York: Routledge, pp. 122-144 (2008).<br />
‘Comments on Environmental Diplomacy’, in: Ursula Lehmkuhl and Hermann<br />
Wellenreuter (eds.), Historians and Nature. Comparative Approaches to<br />
Environmental History, Oxford and New York: Berg, pp. 319-324 (2007).<br />
‘Politikkonvergenz und Politikdiffusion durch Regierungs- und<br />
Nichtregierungsorganisationen: Ein internationaler Vergleich von<br />
Umweltzeichen’ (Policy convergence and policy diffusion by governmental<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
2(26)
Bilaga H<br />
and non-governmental organizations. An international comparison of ecolabeling),<br />
with Ingrid Kissling-Näf, in: Kerstin Tews and Martin Jänicke<br />
(eds.), Die Diffusion umweltpolitischer Innovationen im internationalen<br />
System, Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, pp. 301-351<br />
(2005).<br />
‘Konvergenz der Sozialpolitik in Europa? Transnationalisierung der<br />
Rentenversicherung und der Altenbetreuung’ (Convergence of social policy<br />
in Europe? Transnationalization of pensions and elderly care), with<br />
Hildegard Theobald, in: Hartmut Kaelble and Günther Schmid (eds.), Das<br />
europäische Sozialmodell. Auf dem Weg zum transnationalen Sozialstaat,<br />
WZB-Jahrbuch 2004, Berlin: edition sigma, pp. 289-315 (2004).<br />
‘Sozialkapital, Netzwerke und Demokratie’ (Social capital, networks, and<br />
democracy), in: Ansgar Klein, Kristine Kern, Brigitte Geißel, and Maria<br />
Berger (eds.), Zivilgesellschaft und Sozialkapital. Herausforderungen<br />
politischer und sozialer Integration, Wiesbaden: VS Verlag für<br />
Sozialwissenschaften, pp. 109-129 (2004).<br />
‘Einleitung: Integration, Zivilgesellschaft und Sozialkapital’ (Introduction:<br />
integration, civil society, and social capital), with Brigitte Geißel, Ansgar<br />
Klein, and Maria Berger, in: Ansgar Klein, Kristine Kern, Brigitte Geißel,<br />
and Maria Berger (eds.), Zivilgesellschaft und Sozialkapital.<br />
Herausforderungen politischer und sozialer Integration, Wiesbaden: VS<br />
Verlag für Sozialwissenschaften, pp. 7-15 (2004).<br />
‘Red-Green Environmental Policy in Germany. Strategies and Performance<br />
Patterns’, with Stephanie Koenen and Tina Löffelsend, in: Werner Reutter<br />
(ed.), Germany on the Road to “Normalcy”. Policies and Politics of the First<br />
Red-Green Government (1998-2002), New York: Palgrave Macmillan, pp.<br />
183-206 (2004).<br />
‘Globale Governance durch transnationale Netzwerkorganisationen. Möglichkeiten<br />
und Grenzen zivilgesellschaftlicher Selbstorganisation’ (Global Governance<br />
through transnational network organizations. The scope and limitations of<br />
civil society self-organization), in: Dieter Gosewinkel, Dieter Rucht,<br />
Wolfgang van den Daele, and Jürgen Kocka (eds.), Zivilgesellschaft –<br />
national und transnational, WZB-Jahrbuch 2003, Berlin: edition sigma, pp.<br />
285-307 (2003).<br />
‘Diffusion nachhaltiger Politikmuster, transnationale Netzwerke und „glokale“<br />
Governance’ (Diffusion of sustainable policy patterns, transnational<br />
networks, and „glocal“ governance), in: Karl-Werner Brand (ed.), Politik<br />
der Nachhaltigkeit. Voraussetzungen, Probleme und Chancen – eine<br />
kritische Diskussion, Berlin: edition sigma, pp. 193-210 (2002).<br />
‘Institutionelle Innovationen deutscher Kommunen zwischen lokaler und<br />
europäischer Governance’ (Institutional innovations of German<br />
municipalities between local and European governance), with Alexander<br />
Wegener, in: Jens Libbe, Stephan Tomerius, and Jan Trapp (eds.),<br />
Liberalisierung und Privatisierung kommunaler Aufgabenerfüllung, Berlin:<br />
Deutsches Institut für Urbanistik (Difu-Beiträge zur Stadtforschung 37),<br />
pp. 221-238 (2002).<br />
‘Konvergenz umweltpolitischer Regulierungsmuster durch Globalisierung?<br />
Ursachen und Gegentendenzen’ (Convergence of regulatory patterns in<br />
environmental policy. Causes and counteracting tendencies), in: Lars-<br />
Hendrik Röller and Christian Wey (eds.), Die Soziale Marktwirtschaft in der<br />
neuen Weltwirtschaft, WZB-Jahrbuch 2001, Berlin: edition sigma, pp. 327-<br />
350 (2001).<br />
‘Transnationale Städtenetzwerke in Europa’ (Transnational city networks in<br />
Europe), in: Eckhard Schröter (ed.), Empirische Policy- und<br />
Verwaltungsforschung. Lokale, nationale und internationale Perspektiven,<br />
Opladen: Leske + Budrich, pp. 95-116 (2001).<br />
‘Institutionelle Arrangements und Formen der Handlungskoordination im<br />
Mehrebenensystem der USA’ (Institutional arrangements and forms of<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
3(26)
Bilaga H<br />
coordination in the US multi-level system), in: Volker von Prittwitz (ed.),<br />
Institutionelle Arrangements in der Umweltpolitik, Opladen: Leske +<br />
Budrich, pp. 41-64 (2000).<br />
‘Politische Institutionen und umweltpolitische Innovationen in der Schweiz –<br />
Luftreinhalte- und Bodenschutzpolitik aus der international vergleichenden<br />
Perspektive’ (Political institutions and environmental policy innovations in<br />
Switzerland – air pollution and soil protection policy from an international<br />
comparative perspective), in: Ingrid Kissling-Näf and Frédéric Varone<br />
(eds.), Institutionen für eine nachhaltige Ressourcennutzung, Chur and<br />
Zürich: Rüegger, pp. 129-152 (2000).<br />
‘Soziales Kapital und Lokale Agenda 21. Lokale umweltpolitische Initiativen in den<br />
USA’ (Social capital and Local Agenda 21. Local environmental policy<br />
initiatives in the USA), with Brigitte Geißel, in: Hubert Heinelt and<br />
Eberhard Mühlich (eds.), Lokale Agenda 21-Prozesse. Erklärungsansätze,<br />
Konzepte und Ergebnisse, Opladen: Leske+Budrich, pp. 257-276 (2000).<br />
‘Politische Kultur und Umweltpolitik. Amerikanische Erfahrungen und europäische<br />
Perspektiven’ (Political culture and environmental politics. American<br />
experiences and European perspectives), in: Mainauer Gespräche 1998,<br />
Europas Kulturen und ihr Umgang mit der Natur, Vol. 14 of the „Mainauer<br />
Gesprächsbeiträge zu gesellschaftspolitischen Fragen unserer Zeit“,<br />
Lennart-Bernadotte-Stiftung, pp. 29-62 (1999).<br />
‘Politikkonvergenz durch Politikdiffusion – Überlegungen zu einer vernachlässigten<br />
Dimension der vergleichenden Politikanalyse’ (Policy convergence and<br />
policy diffusion – considerations on a neglected dimension of comparative<br />
policy analysis), in: Lutz Mez and Helmut Weidner (eds.), Umweltpolitik<br />
und Staatsversagen. Perspektiven und Grenzen der Umweltpolitikanalyse,<br />
Berlin: edition sigma, pp. 270-279 (1997).<br />
‘Ansätze einer innovativen und integrativen Mobilitätspolitik in den USA’<br />
(Approaches of an innovative and integrative transport policy in the USA),<br />
in: Lutz Mez and Martin Jänicke (eds.), Sektorale Umweltpolitik. Analysen<br />
im Industrieländervergleich, Berlin: edition sigma, pp. 133-164 (1997).<br />
‘Umweltpolitischer Erfolg im internationalen Vergleich: Zum Stand der Forschung’<br />
(Environmental policy success from an international comparative<br />
perspective: the state of the art), with Stefan Bratzel, in: Martin Jänicke<br />
(ed.), Umweltpolitik der Industrieländer. Entwicklung – Bilanz –<br />
Erfolgsbedingungen, Berlin: edition sigma, pp. 29-58 (1996).<br />
‘Verfahren zur Festlegung von Umweltstandards in den Niederlanden, der Schweiz<br />
und den USA – Schlussfolgerungen für die deutsche Standardsetzung’<br />
(Environmental standard-setting procedures in the Netherlands,<br />
Switzerland, and the USA – Conclusions for German standard-setting),<br />
with Wolfgang Jaedicke and Hellmut Wollmann, in: Umweltbundesamt<br />
(ed.), Verfahren zur Festsetzung von Umweltstandards (UBA-Texte 55/93),<br />
pp. 11-32 (1993).<br />
ÖVRIGA PUBLIKATIONER<br />
‘Voller Dynamik: der Ostseeraum. Governance jenseits des Nationalstaats’ (Full of<br />
dynamics: the Baltic Sea Region. Governance beyond the nation-state),<br />
WZB-Mitteilungen 106, pp. 45-47 (2004).<br />
‘GOVCOM within BIREME: An International Approach to Researcher Training’,<br />
Finnish Academy of Science, with Marko Joas, BIREME Newsletter 1/2004:<br />
9-10 (2004).<br />
‘Politische und soziale Integration. Zivilgesellschaft – Problemlöser oder<br />
Problemverursacher?’ (Political and social integration. Civil society –<br />
solving the problem or causing the problem?), with Brigitte Geißel, WZB-<br />
Mitteilungen 103, pp. 19-22 (2004).<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
4(26)
Bilaga H<br />
‘Eine Erfolgsgeschichte von Rot-Grün. Umweltpolitik: nationale Pfadabhängigkeit<br />
und globale Politik’ (A success story of red-green. Environmental policy:<br />
national path dependence and global politics), WZB-Mitteilungen 101, pp.<br />
25-27 (2003).<br />
‘Umweltpolitik als rot-grüne Erfolgsgeschichte’ (Environmental policy as red-green<br />
success story), Deutschland-Rundbrief 9/2003 (herausgegeben vom<br />
Deutschen Naturschutzring), pp. 18-20 (2003).<br />
‘Vereint macht stark. Noch ist der Einfluss der Städte und Gemeinden im EU-<br />
System nicht groß. Aber kommunale Kooperationen über die Grenzen<br />
hinweg sind die Basis für Veränderungen’, in: PRO POLIS 21, p. 11 (May<br />
2003).<br />
‘Aktionsverwaltung im Umweltschutz – Entwicklungsperspektiven der<br />
Kommunalverwaltung und gewerkschaftliche Interessenvertretung’ (Action<br />
administration in environmental policy – future perspectives of municipal<br />
administration and trade union interest representation), with Wolfgang<br />
Jaedicke and Hellmut Wollmann, Die Mitbestimmung 36: 12-14 (1990).<br />
‘Globale Governance durch transnationale Netzwerkorganisationen: Möglichkeiten<br />
und Grenzen zivilgesellschaftlicher Selbstorganisation’ (Global Governance<br />
through transnational network organizations. The scope and limitations of<br />
civil society self-organization), in: Wolfgang van den Daele (Hrsg.),<br />
Diskurs und Governance, Wissenschaftszentrum Berlin, DP SP IV 2005-<br />
103, pp. 44-58 (2005); .<br />
‘Kommunaler Klimaschutz in Deutschland – Handlungsmöglichkeiten, Entwicklung<br />
und Perspektiven’ (Local climate protection policy in Germany –<br />
Possibilities, development, and perspectives), with Stefan Niederhafner,<br />
Sandra Rechlin, and Jost Wagner, Wissenschaftszentrum Berlin, DP SP IV<br />
2005-101 (2005);<br />
.<br />
‘Governance beyond the Nation State. Transnationalization and Europeanization of<br />
the Baltic Sea Region’, with Tina Löffelsend, Wissenschaftszentrum Berlin,<br />
DP SP IV 2004-105 (2004); .<br />
‘Local Agenda 21 in Germany from a Comparative Perspective – An Inter- and<br />
Intranational Comparison’, with Claudia Koll and Malte Schophaus,<br />
Wissenschaftszentrum Berlin, DP SP IV 2004-104 (2004);<br />
.<br />
‘Local Climate Change Policy in the United Kingdom and Germany’, with Harriet<br />
Bulkeley, Wissenschaftszentrum Berlin, DP SP IV 2004-103 (2004);<br />
.<br />
‘Global Governance through Transnational Network Organizations. The Scope and<br />
Limitations of Civil Society Self-organization’, Wissenschaftszentrum<br />
Berlin, DP SP IV 2004-102 (2004); .<br />
‘Die Umweltpolitik der rot-grünen Koalition. Strategien zwischen nationaler<br />
Pfadabhängigkeit und globaler Politikkonvergenz’ (The environmental<br />
policy of the red-green coalition. Strategies between national path<br />
dependence and global policy convergence), with Stephanie Koenen and<br />
Tina Löffelsend, Wissenschaftszentrum Berlin, DP SP IV 2003-103 (2003);<br />
.<br />
‘Politikkonvergenz und Politikdiffusion durch Regierungs- und<br />
Nichtregierungsorganisationen. Ein internationaler Vergleich von<br />
Umweltzeichen’ (Policy convergence and policy diffusion by governmental<br />
and non-governmental organizations. An international comparison of ecolabeling<br />
systems), with Ingrid Kissling-Näf, Berlin: Wissenschaftszentrum<br />
Berlin, DP FS II 02-302 (2002); .<br />
‘Policy Convergence and Policy Diffusion by Governmental and Non-Governmental<br />
Institutions. An International Comparison of Eco-labeling Systems’, with<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
5(26)
Bilaga H<br />
Ingrid Kissling-Näf, Ute Landmann, and Corine Mauch, Berlin:<br />
Wissenschaftszentrum Berlin, DP FS II 01-305 (2001); .<br />
‘The Diffusion of Environmental Policy Innovations. A Contribution Towards<br />
Globalising Environmental Policy’, with Helge Jörgens and Martin Jänicke,<br />
Wissenschaftszentrum Berlin, DP FS II 01-302 (2001); .<br />
‘Institutionelle Arrangements und Formen der Handlungskoordination im<br />
Mehrebenensystem der USA’ (Institutional arrangements and forms of<br />
coordination in the US multi-level system), Wissenschaftszentrum Berlin,<br />
DP FS II 00-301 (2000);<br />
.<br />
‘Politische Kultur und Umweltpolitik. Die amerikanischen Einzelstaaten im<br />
Vergleich’ (Political culture and environmental policy. The American states<br />
from an international comparative perspective), Freie Universität Berlin,<br />
Forschungsstelle für Umweltpolitik (FFU-Report 99-8) (1999);<br />
.<br />
‘Die Diffusion umweltpolitischer Innovationen. Ein Beitrag zur Globalisierung von<br />
Umweltpolitik (The diffusion of environmental policy innovations. A<br />
contribution to the globalization of environmental policy), with Helge<br />
Jörgens and Martin Jänicke, Freie Universität Berlin, Forschungsstelle für<br />
Umweltpolitik (FFU-Report 99-11) (1999).<br />
‘Horizontale und vertikale Politikdiffusion in Mehrebenensystemen’ (Horizontal and<br />
vertical policy diffusion in multi-level systems), Freie Universität Berlin,<br />
Forschungsstelle für Umweltpolitik (FFU-Report 98-6) (1998);<br />
.<br />
‘Die Diffusion von Politikinnovationen in Mehrebenensystemen. Politikintegration<br />
und -innovation in der US-amerikanischen Umweltpolitik’ (The diffusion of<br />
policy innovations in multi-level systems. Policy integration and innovation<br />
in US environmental policy), Fachbereich Politische Wissenschaft der<br />
Freien Universität Berlin, Dissertation (1997).<br />
‘Umweltpolitik im internationalen Vergleich. Untersuchungen zu strukturellen<br />
Erfolgsbedingungen’ (International comparison of environmental policy.<br />
Studies on structural success factors), with Manfred Binder, Stefan Bratzel,<br />
Alexander Carius, Helge Jörgens, and Harald Mönch, Freie Universität<br />
Berlin, Forschungsstelle für Umweltpolitik (FFU-Report 95-4) (1995).<br />
‘Erfolgskriterien und Erfolgsbedingungen von (Umwelt-)Politik im internationalen<br />
Vergleich: Eine Literaturstudie’ (Success criteria and success conditions of<br />
(environmental) policy from an international comparative perspective),<br />
with Stefan Bratzel, Freie Universität Berlin, Forschungsstelle für<br />
Umweltpolitik (FFU-Report 94-3) (1994);<br />
.<br />
‘Klientenorientierung sozialer Dienstleistungen in der Bundesrepublik Deutschland’<br />
(Consumer-orientation of social services in the Federal Republic of<br />
Germany), with Andrea Lang, Kai Wegrich, and Hellmut Wollmann, Freie<br />
Universität Berlin, Zentralinstitut für sozialwissenschaftliche Forschung<br />
(Berliner Arbeitshefte und Berichte zur sozialwissenschaftlichen Forschung<br />
Nr. 85) (1993).<br />
‘Consumer-oriented Action in the Public Services. German Case Studies’, with<br />
Andrea Lang, Kai Wegrich, and Hellmut Wollmann, Discussion Paper,<br />
Dublin: European Foundation for the Improvement of Living and Working<br />
Conditions (1993).<br />
‘Absprachen als umweltpolitisches Instrument – Regulative Politik und<br />
Selbstregulierung im Umweltschutz in der Bundesrepublik Deutschland’<br />
(Voluntary agreements as environmental policy instrument – regulative<br />
politics and self-regulation in environmental protection in the Federal<br />
Republic of Germany), Diplomarbeit, Fachbereich Wirtschaftswissenschaft<br />
der Freien Universität Berlin (1990).<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
6(26)
Bilaga H<br />
‘Environmental Governance and Ecosystem Management: Avenues for Synergies<br />
of Two Separated Approaches’, with Sara Söderström, Magnus Boström,<br />
and Michael Gilek. (manuscript)<br />
‘Three Types of Voluntary Governance: Best Practice Transfer, Benchmarking, and<br />
Certification’. (manuscript)<br />
‘When Europe Hits City Hall: Europeanization of Cities in the EU Multi-level<br />
System’. (manuscript)<br />
‘Climate Governance in Multi-level-Systems: the Role of Cities’, with Gotelind<br />
Alber. (manuscript)<br />
‘International, European, and Transnational Governance for Sustainable<br />
Development in the Baltic Sea Region’. (manuscript)<br />
‘Climate Change Policy in Multi-level Systems: Sub-federal Initiatives in the<br />
European Union and the United States’. (manuscript)<br />
‘Re-scaling Climate and Energy Policy in Europe’, with Jochen Monstadt.<br />
‘The Introduction of Long-term Care Policy Schemes: Policy Development, Policy<br />
Transfer and Policy Change’, with Hildegard Theobald. (manuscript)<br />
‘Europeanization, Policy Transfer, and Policy Change of Elder Care Systems’, with<br />
Hildegard Theobald. (manuscript)<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
7(26)
Bilaga H<br />
THOMAS ANDRÉN<br />
PEER-REVIEW-GRANSKADE ARTIKLAR<br />
Andrén, T., 2005: The Baltic Sea Science Congress 2001 – Preface. In (ed): T.<br />
Andrén Proceedings from The Baltic Sea Science Congress 2001.<br />
Quaternary International 103, p. 1.<br />
Andrén, T., & Sohlenius, G., 1995: Late Quaternary development in the northwestern<br />
Baltic Proper - result from the clay-varve investigation. Quaternary<br />
International 27. 5-10.<br />
Andrén, T., 1996: the Younger Dryas - Pre-boreal transition as recorded in varved<br />
glacial clay sequences in the north-western Baltic Proper. GFF 118, A79.<br />
Andrén, T., Björck, J. & Johnsen, S. 1999: Correlation of Swedish glacial varves<br />
with the Greenland (GRIP) oxygen isotope record. Journal of Quaternary<br />
Science 14, 361-371.<br />
Andrén, T. & Andrén, E., 2001: Did the second Storegga tsunami affect the Baltic<br />
Sea? Baltica 14, 115-123<br />
Andrén, T., Lindeberg, G. & Andrén, E., 2002: Evidence of the final drainage of<br />
the Baltic Ice Lake and the brackish phase of the Yoldia Sea in glacial<br />
varves from the Baltic Sea. Boreas 31, 226-238.<br />
Andrén, T., Andrén, E, Berglund, B.E. & Yu, S.-Y., 2007: An Early Holocene<br />
offshore lake at the Blekinge coast, SE Sweden. GFF (in press).<br />
Wastegård, S., Andrén, T., Sohlenius, G., & Sandgren, P., 1995: Different phases<br />
of the Yoldia Sea in the north-western Baltic Proper. Quaternary<br />
International, 27. 121-129.<br />
Robertsson, A.-M., Sundh, M., Andrén, T., & Svedlund, J.-0., 1997: Pleistocene<br />
stratigraphy in the Dellen region, central Sweden. Boreas 25, 237-260.<br />
Andrén, E., Andrén, T. and Kunzendorf, H., 2000: Holocene history of the Baltic<br />
Sea as a background for assessing records of human impact in the<br />
sediments of the Gotland Basin. The Holocene 10(5): 621-636.<br />
Andrén, E., Andrén, T. and Sohlenius, G., 2000: The Holocene history of the<br />
southwestern Baltic Sea as reflected in a sediment core from the Bornholm<br />
Basin. Boreas 29, 233-250.<br />
Bianchi, T. S., Westman, P., Rolff, C., Engelhaupt, E., Andrén, T. & Elmgren, R.,<br />
2000: 8000 Years of Cyanobacterial Blooms in the Baltic Sea: Natural<br />
versus Human Impact. Limnology and Oceanography 45 (3), 716-726.<br />
Björck, S., Andrén, T., & Jensen, J. B., 2007: An attempt to resolve the partly<br />
conflicting data and ideas on the Ancylus-Littorina transition. Proceedings<br />
from the workshop “Relative sea level changes – from subsiding to uplifting<br />
coasts”, Polish Geological Institute Special Papers, (in press).<br />
Kunzendorf, H., Voss, M., Brenner, W., Andrén, T. & Vallius, H., 2001:<br />
Molybedeneum in sediemnts of central Baltic Sea as an indicator for algal<br />
blooms. Baltica 14, 123-130.<br />
Sohlenius, G., Emei, K.-C., Andrén, E., Andrén, T. & Kohly, A., 2001:<br />
Development of anoxia during the Holocene fresh-brackish water transition<br />
in the Baltic Sea. Marine Geology 177, 221-242.<br />
Björck, J., Andrén, T., Wastegård, S., Possnert, G. & Schoning, K., 2002: An<br />
event stratigraphy for the Last Glacial-Holocene transition in eastern middle<br />
Sweden: results from investigations of varved clay and terrestrial<br />
sequences. Quaternary Science Reviews 2, 1489-1501<br />
Wastegård, S. & Andrén, T., 2005. Salinity changes in the central Baltic Sea (NW<br />
Europe) over the last 10 000 years: a comment on Emeis et al. The<br />
Holocene 15, 472-475.<br />
Jakobsson, M., Björck, S., Alm, G., Andrén, T., Lindeberg, G., & Svensson, N.,<br />
2007: Reconstructing the Younger Dryas ice dammed lake in the Baltic<br />
Basin: Bathymetry, area and volume. Global and Planetary Change 57,<br />
355–370.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
8(26)
Bilaga H<br />
Zillén, L., Conley, D. J., Andrén, T., Andrén, E. & Björck, S. 2008: Past<br />
occurrences of hypoxia in the Baltic Sea and the role of climate variability,<br />
environmental change and human impact. Earth Science Reviews 91, 77-<br />
92.<br />
Bindler, R, Renberg, I, Rydberg, J, & Andrén, T, 2009: Widespread waterborne<br />
pollution in central Swedish lakes and the Baltic Sea from pre-industrial<br />
mining and metallurgy. Environmental Pollution 157, 2132–2141<br />
BÖCKER<br />
Andrén, T., 1990: Till stratigraphy and ice recession in the Bothnian Bay.<br />
University of Stockholm, Department of Quaternary Research, Report 18.<br />
59 pp. Thesis.<br />
Andrén, T., & Risberg, J., 1995: Late Quaternary development of the northwestern<br />
Baltic Proper. An introduction. PACT 41. 35-43.<br />
Andrén, T., Brunnberg, L., & Ringberg, B., 1995: The reactivated<br />
Geochronological Museum in Stockholm - the first clay-varve database.<br />
PACT 50. 213-218.<br />
Andrén, T., & Lindeberg, G., 1997: A shallow refraction seismic survey at Björkö,<br />
eastern Sweden - a pilot study. Environment and Vikings, Birka studies, 4,<br />
175-188.<br />
KONFERENSBIDRAG<br />
Andrén, T., & Wannäs, K., 1988: Late Quaternary development of the Bornholm<br />
Gatt. Geological Survey of Finland. Special Paper 6, 23-29.<br />
Andrén, T., & Sohlenius G., 1995: Clay-varve chronology and magnetic<br />
stratigraphy in the north-western Baltic proper. Proceedings of the Third<br />
Marine Geological Conference - 'The Baltic". 78-83.<br />
Andrén, T., Endler, R., Flodén, T., Grigelis, A., Harff, J., Kask, J., Kunzendorf, H.,<br />
Larsen, B., Lemke W., Repecka, M., Winterhalter, B., 1996: In: J. Harff & B.<br />
Winterhalter (Eds) Research for BASYS-Baltic Sea System Studies. Cruise<br />
Report R/V PETR KOTTSOV. Warnemünde 1996, 63 pp.<br />
Andrén, T., Bjerkeus, M., Flodén, T., Harff, J., Heiser, U., Kunzendorf, H., Larsen,<br />
B., Neumann, T., Nytoft, P., Kotilainen, A., Olea, R., Repecka, M., Struck,<br />
U., Vallius, B.H., Voss, M. & Winterhalter, B., 1997: In: J. Harff & B.<br />
Winterhalter (Eds) Research for BASYS-Baltic Sea System Studies. Cruise<br />
Report R/V PETR KOTTSOV. Warnemünde 1998, 90 pp.<br />
Sohlenius, G. & Andrén, T., 1995: Development of the north western Baltic Proper<br />
after the Weichselian deglaciation. Proceedings of the Third Marine<br />
Geological Conference - The Baltic. 71-77.<br />
Björck, S., Andrén, T., & Jensen, J. B., 2008: An attempt to resolve the partly<br />
conflicting data and ideas on the Ancylus - Littorina transition. Proceedings<br />
from the workshop “Relative sea level changes – from subsiding to uplifting<br />
coasts”, Polish Geological Institute Special Papers 23, 21-26.<br />
POPULÄRVETENSKAP<br />
Andrén, T., 2003: Baltiska Issjön – eller hur det hela började. Östersjöns historia<br />
del 1, HavsUtsikt 1/2003, 4-5.<br />
Andrén, T., 2003: Yoldiahavet – en viktig parentes. Östersjöns historia del 2,<br />
HavsUtsikt 2/2003, 2-3.<br />
Andrén, T., 2003: Ancylussjön – fortfarande ett mysterium. Östersjöns historia del<br />
3, HavsUtsikt 3/2003, 8-9.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
9(26)
Bilaga H<br />
Andrén, T., 2004: Littorinahavet – en salt historia. Östersjöns historia del 4,<br />
HavsUtsikt 1/2004, 8-9.<br />
Andrén, T., Andrén, E., Omstedt, A., & Nordberg, K., 2005: Östersjön förändras<br />
ständigt. Uppsala Nya Tidning, June 8, 2005. p. 3.<br />
ÖVRIGA PUBLIKATIONER<br />
Andrén, T, Björck, S, Andrén, E, Conley, D, Lambeck K & Zillén, L, The<br />
development of the Baltic Sea basin during the last 130 000 years.<br />
Submitted to Springer Press. 20 pp. (manuscript)<br />
1993 "Baltic Ice Lake - Yoldia Sea, deglaciation, drainage, transition, extension"<br />
Abstract volume. (redaktör)<br />
1994 "The Baltic - past, present and future" Abstract volume. (redaktör)<br />
1995 Guest editor for the proceedings volume from the symposium "Baltic Ice<br />
Lake - Yoldia Sea". Quaternary International, Volume 27.<br />
1995 The Fourth Marine Geological Conference ”The Baltic”, Uppsala. Abstract<br />
volume. (redaktör)<br />
1999 Proceedings from the conference “The Baltic – past, present and future”<br />
Stockholm, March 14-16 th , 1994. Quaternaria Ser. A no. 7, 100 pp.<br />
(redaktör)<br />
2005 Guest editor for the proceedings volume from the geological session of<br />
"Baltic Sea Science Congress 2001". Quaternary International, Volume<br />
130.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
10(26)
Bilaga H<br />
BERIT BALFORS<br />
PEER-REVIEW-GRANSKADE ARTIKLAR<br />
Azcárate, J. and Balfors, B. Participative Approaches for Formulating Objectives in<br />
Strategic Environmental Assessment. In Journal of Environmental<br />
Assessment Policy and Managemen, 2, 189-211 (2009).<br />
Balfors, B and Schmidtbauer, J. 2002. Swedish Guidelines for Strategic<br />
Environmental Assessment for EU Structural Funds. In European<br />
Environment, 12, 35-48 (2002).<br />
Balfors, B., Mörtberg, U., Brokking, P. and Gontier, M. 2005. Impacts of regionwide<br />
urban development on biodiversity in strategic environmental<br />
assessment. In Journal of Environmental Assessment Policy and<br />
Management, 7, 229-246 (2005).<br />
Brokking, P., Schmidtbauer Crona, J., Eriksson, I-M. and Balfors, B. 2004. SEA in<br />
Swedish transportation policy-making and planning – political ambitions<br />
and practice. In European Environment, 14, 94-104 (2004).<br />
Faith-Ell, C., Balfors, B. and Folkeson, L., 2006. The application of environmental<br />
requirements in Swedish road maintenance contracts. In Journal of<br />
Cleaner Production,14, 163-17(2006).<br />
Gontier, M., Balfors, B. and Mörtberg, U. 2006. Biodiversity in environmental<br />
assessment - current practice and tools for prediction. Environmental<br />
Impact Assessment Review 26: 268–286.<br />
Gontier, M., Mörtberg, U. & Balfors, B. 2009. Comparing GIS-based habitat<br />
models for applications in EIA and SEA. Environmental Impact Assessment<br />
Review, available online (http://dx.doi.org/10.1016/j.eiar.2009.05.003),<br />
30:.8-18, 2010.<br />
Lundberg, S., Balfors, B and Folkeson, L. 2007. Identification of Environmental<br />
aspects in an EMS context: A methodological framework for the Swedish<br />
National Rail Administration. In Journal of Cleaner Production. In Journal of<br />
Cleaner Production 15 (5), pp. 385-394<br />
Lundberg, S., Balfors, B. and Folkeson, L. 2005. Environmental Management<br />
Systems in Rail Operation Maintenance: Current practice and potential<br />
improvements. In Journal of Environmental Assessment Policy and<br />
Management, 7, (3) 433-456 (2005).<br />
Lundberg, K, Balfors, B. and Folkeson, L. 2009. Framework for environmental<br />
performance measurement in a Swedish public sector organization. Journal<br />
of Cleaner Production, 17 (11), pp. 1017-1024<br />
Lundberg, K., Balfors, B., Folkeson, L. and Nilsson, M. (2009). SEA monitoring in<br />
Swedish regional transport infrastructure plans – Improvement<br />
opportunities identified in practical experience. Accepted for publication in<br />
Environmental Impact Assessment Review.<br />
Mörtberg, U.M., Balfors, B. & Knol, W.C. 2007. Landscape ecological assessment:<br />
a tool for integrating biodiversity issues in strategic environmental<br />
assessment and planning. Journal of Environmental Management 82: 457-<br />
470.<br />
Singh, N, Koku, J.E. and Balfors, B. 2007. Resolving water conflicts in mining<br />
areas of Ghana through public participation. In Journal of Creative<br />
Communications, Sage publications 2, 361-382.<br />
Varnäs, A., Faith-Ell, C and Balfors, B. 2009. Linking EIA, EMS and Green<br />
Procurement in Construction projects. Lessons from the City Tunnel project<br />
in Malmö, Sweden. In Impact Assessment and project appraisal 27 (1)<br />
69:76.<br />
Varnäs, A., Balfors, B. and Faith-Ell, C. 2009. Environmental Consideration in<br />
Procurement of Construction Contracts. Current practice, problems and<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
11(26)
Bilaga H<br />
opportunities in green procurement in the Swedish construction industry.<br />
Journal of Cleaner Production 17 (13) 1214-1222.<br />
KONFERENSBIDRAG<br />
Balfors, B., Andersson, K. and Azcárate. J. 2005. SEA and Ramsar Convention in a<br />
Developing Nation Context: A Case Study in Colombia. The 25 th Annual<br />
Conference of the International Association for Impact Assessment,<br />
Theme: Ethics & Quality in Impact Assessment, May 31- June 3 2005,<br />
Boston, Massachusetts, USA.<br />
Balfors, B. and Azcárate, J. 2006. Strategy for Sustainable Environmental<br />
Management of Antarctica. The 26 th Annual Conference of the International<br />
Association for Impact Assessment, Theme: Power, poverty and<br />
sustainability, 23-26 May 2006, Stavanger, Norway.<br />
Balfors, B., Faith-Ell, C and Varnäs, A. 2007. Bridging the Gap between EIA and<br />
Green Procurement. The 27th Annual Conference of the International<br />
Association of Impact Assessment, Theme: Growth, Conservation and<br />
Responsibility: Promoting Good Governance and Corporative Stewardship<br />
through Impact Assessment, June 3-9 2007, Seoul, Korea.<br />
Balfors, B. and Mörtberg, U. 2001. Landscape Ecological Assessment: using<br />
indicators in a scenario approach. Contribution to the Nordic EIA<br />
Conference in Helsingfors, 6-7 September 2001. Nordregio.<br />
Balfors, B. and Mörtberg, U. 2002. Evaluating Ecolocial effects of Urbanisation<br />
Scenarios. The 22 th Annual Conference of the International Association of<br />
Impact Assessment. Theme: Assessing the Impacts of Impact Assessment.<br />
Impact Assessment for Informed Decision Making, June 15-21 The Hague,<br />
The Netherlands.<br />
Gontier, M., Balfors, B. and Mörtberg, U. 2004. Biodiversity and EIA for roads and<br />
railway projects, a review in European Union (Abstract). The 24 th Annual<br />
Conference of the International Association for Impact Assessment,<br />
Theme: Whose business is it? Impact assessment for industrial<br />
development, 24-30 April 2004, Vancouver, Canada.<br />
Gontier, M., Mörtberg, U. and Balfors, B. 2003. Prediction Tools for Biodiversity In<br />
EIA (Abstract).The 23 th Annual Conference of the International<br />
Association for Impact Assessment Theme: Impact Asessment & Capacity<br />
Building. Building Capacity for Impact Assessment. 17-20 June 2003,<br />
Marrakech, Morocco.<br />
Larsson, M., Hammer, M. And Balfors, B. 2008. The Application of SEA in a Water<br />
Framework Directive. The 28 th Annual Conference of the International<br />
Association of Impact Assessment, Theme: The Art and Science of Impact<br />
Assessment, May 4-10 2008, Perth, Western Australia.<br />
Lundberg, K., Balfors, B. and Folkeson, L. 2006. Integration of Environmental<br />
Management System and EIA in the Swedish National Rail Administration.<br />
The 26 th Annual Conference of the International Association for Impact<br />
Assessment, Theme: Power, poverty and sustainability, 23-26 May 2006,<br />
Stavanger, Norway.<br />
Mörtberg, U. and Balfors, B. 2005. Urbanizing landscapes and impacts on<br />
biodiversity in strategic planning. (Abstract). The International Conference<br />
for Integrating Urban Knowledge & Practice, Gothenburg, May 30 – June 4,<br />
2005.<br />
Mörtberg, U. and Balfors. B. 2000. Landscape ecological assessment in an<br />
urbanising environment. In How to integrate environmental aspects into<br />
spatial planning, Papers and SAMS Case Study Summaries, May 4-5, 2000<br />
Stockholm, Sweden, National Board of Housing, Building and Planning and<br />
Swedish Environmental Protection Agency. pp 66-73.<br />
Zetterberg, A., Mörtberg, U., Gontier, M. and Balfors, B. 2006. Impacts of Region-<br />
Wide Urban Development on Biodiversity in Strategic Environmental<br />
Assessment. The 26 th Annual Conference of the International Association<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
12(26)
Bilaga H<br />
for Impact Assessment, Theme: Power, poverty and sustainability, 23-26<br />
May 2006, Stavanger, Norway.<br />
RAPPORTER<br />
Andersson, K., Balfors, B., Schmidtbauer, J. and Sundqvist, G. 1999.<br />
Transparency and public participation in Complex Decision Processes.<br />
Research Report. Div. of Land and Water Resources, Royal Institute of<br />
Technology.<br />
Balfors, B. 1990. Hydrologisk och kemisk studie I Angarnområdet. Underlag för<br />
miljökonsekvensbeskrivning. Inst för Mark- och vattenresurser, KTH,<br />
rapportkod Trita-kut 90:1057. Licentiat dissertation.<br />
Balfors, B. 1992. Miljökonsekvensbeskrivning i Nederländerna. Statens råd för<br />
Byggforskning, R19:1992.<br />
Balfors, B. 1994. Thinking in Advance. Studies on the Application of Environmental<br />
Impact Assessment in Projects and Plans with Special Reference to<br />
Drainage Basins. Trita-Kut Report 1994:5. Div. Of Land and Water<br />
Resources, Royal Institute of Technology. Dissertation.<br />
Balfors, B. Miljökonsekvensbeskrivning i arbetet med fördjupad översiktsplan.<br />
Exemplet Karlstorp i Norrköping. Statens råd för Byggforskning. R4:1994.<br />
Balfors, B. 1995. Nuclear Waste and Environment. Proceedings from an<br />
International seminar on nuclear waste 1995. B. Balfors (Ed.), Luleå,<br />
Sweden, 24-26 October, 1994. SOU:1995:90.<br />
Balfors, B. 1997. Strategisk miljöbedömning. Praktiska tillämpningsexempel<br />
(Strategic Environmental Assessment in practice). Rapport 4832, The<br />
Swedish Environmental Protection Agency.<br />
Balfors, B and Faith-Ell, C. 1997 Utvärdering av MKB-forums planeringsarbete<br />
inför MKB för inkapslingsanläggning. Trita-Amin report 3053,Avd för Markoch<br />
Vatten Resurser, Kungl Tekniska Högskolan.<br />
Balfors. B. and J. Schmidtbauer. 1999. In Nordisk prosjekt om strategiske<br />
miljövurderinger (SEA) for planer og programmer. Nordic Council of<br />
Ministers. TemaNord 1999:539.<br />
Balfors, B., Jacks, G., Singh, N., Koku, J.E. and Brattachary, P. 2007.<br />
Contamination of Water Resources in Tarkwa Ming Area of Ghana: Linking<br />
Technical, Social-Economic and Gender Dimension. Trita-Lwr.report 3016.<br />
Balfors, B. Tools for reliable and transparent predictions in Environmental<br />
Assessment. In: Brainerd, S.M., Seiler A. & Kastdalen, L. (eds.) 2007<br />
Habitat modelling - A tool for managing landscapes? Report from a<br />
workshop held in Sunnersta, Sweden, 14-17 February 2006. NINA Report<br />
195, pp 22-26.<br />
Hildén, M., Valve, H., Jónsdottir, S., Balfors, B., Faith-Ell, C., Moen, B., Peuhkuri,<br />
T., Schmidtbauer, J., Swensen, I. and Tesli, A. 1998. EIA and its<br />
application for policies, plans and programmes in Sweden, Finland, Iceland<br />
and Norway. Nordic Council of Ministers. TemaNord 1998:567.<br />
Mörtberg, U., Zetterberg, A & Balfors, B. 2007. Landskapsekologisk analys:<br />
Underlag för regionala landskapsstrategier. Bilaga 1. Det storstadsnära<br />
landskapet. Regional landskapsstrategi – en pilotstudie. Länsstyrelsen i<br />
Stockholms län, Rapport 2007:34,<br />
http://www.ab.lst.se/upload/dokument/publikationer/M/Rapportserien/200<br />
7/R2007_34_Bilaga_1_Landskapsekologisk_analys.pdf<br />
Mörtberg, U. & Balfors, B. 2007. Biodiversity in urban areas and applications in<br />
strategic planning. In: Wlodarczyk, D. (ed.), Green Structures in the<br />
Sustainable City. Baltic University Urban Forum, Urban Management<br />
Guidebook V, pp 33-38.<br />
Mörtberg, U., Zetterberg, A. & Balfors, B. 2006. Landskapsekologisk analys för<br />
miljöbedömning: Metodutveckling med groddjur som exempel.<br />
Miljöförvaltningen, Stockholms stad. Dnr: 2008-011175-216.<br />
http://www.insyn.stockholm.se/miljo/document/2008-10-<br />
21/Dagordning/11/11%20bilaga2.pdf<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
13(26)
Bilaga H<br />
Mörtberg, U. och Balfors, B. 2004. Projekt 2001-0316: Landskapsekologisk analys<br />
och konsekvensbedömning i tätortsnära miljö. In: G. Frunk (ed.). Den<br />
uthålliga staden som livsmiljö III. Slutkonferens för Staden som livsmiljö &<br />
Den uthålliga staden, 3-4 dec 2003, Geovetarna, Frescati, Stockholm,<br />
Sweden, p 140.<br />
Mörtberg, U. och Balfors, B. 2003. Landskapsekologisk planering i och kring<br />
tätorter. I: Carlestål, B. (red.), Vilda djur i stadsmiljö – Tillgång eller<br />
problem? Redovisning av konferens den 25 oktober 2001. Kungliga Skogsoch<br />
Lantbruksakademiens Tidskrift 142, pp 13-17.<br />
Schmidtbauer Crona, J., Antonson, H., Folkeson, L., Blomqvist, G. and Balfors, B.<br />
2003. Blev det som det var tänkt? En internationell kunskapsöversikt om<br />
miljöuppföljning av väg- och järnvägsprojekt. VTI meddelande 942-2003.<br />
Schmidtbauer Crona, J., Brokking, P. and Balfors, B. 2005. Integrerad<br />
miljöhänsyn i planeringen av regionala transportsystem. Trita-infra 05-<br />
005, Samhällsplanering, Infrastruktur, KTH Arkitektur och<br />
samhällsbyggnad, KTH Stockholm.<br />
Skeppström, S. Brokking, P. and Balfors, B. 1999. Strategiska val i<br />
vägplaneringen - en utvärdering av 16 förstudiearbeten i Sverige.<br />
<strong>Forsknings</strong>rapport. Avdelningen för Mark- och vattenresurser, Kungliga<br />
Tekniska Högskolan. Trita-Ami report 3067.<br />
Stille, H., Balfors, B. and Bergh, H. 2006. Dams for power generations –<br />
technology and environmental considerations. In Dams under Debate, B<br />
Johansson and B. Sellberg (eds.), Swedish Research Council Formas.<br />
ÖVRIGA PUBLIKATIONER<br />
Balfors, B. 1989. Miljökonsekvensbeskrivning i kommunal planering. I Miljö och<br />
hälsa 1:1989.<br />
Balfors, B. 1991. Miljökonsekvensbeskrivning – så gör holländarna. I<br />
Byggforskning, 6:1991.<br />
Balfors, B. 1992. Environmental Impact Assessment in the Netherlands: What can<br />
Sweden learn from Dutch EIA? In Scandinavian Housing and Planning<br />
Research, 9:237-242.<br />
Balfors, B., Dovlén, S. And Olsson. S. 1994. Ekologi i storstaden – för en<br />
bärkraftig utveckling. Statens råd för Byggforskning.<br />
Balfors, B. 1995. Intergratie van waterbeleid en bodemgebruik door een<br />
strategisch milieeubeleid. In Water 81:44-45 WEL, Wijnegem, Belgium.<br />
Mörtberg, U. and Balfors, B. 2003. Landskapsekologisk planering i och kring<br />
tätorter. I: Carlestål, B. (red). Vilda djur i stadsmiljö – Tillgång eller<br />
problem? Redovisning av konferens den 25 oktober 2001. Kungl Skogsoch<br />
Lantbruksakademins Tidskrift 142:13-17.<br />
Mörtberg, U., Zetterberg, A. and Balfors, B. 2006. Landskapsekologisk analys för<br />
miljöbedömning – metodutveckling med groddjur som exempel. En rapport<br />
inom ramen för Stockholms miljöprogram. Mål 4 – Ekologisk planering och<br />
skötsel. Miljöförvaltningen.<br />
Wallentinus, H-G. and Balfors, B. 2008. I rapporten Fyrtio år med Angarngruppen<br />
1968-2008. Miljön hotar sjöaängen – om vatten och vattenkvalitet, s.41-<br />
52. Meddelande från Angarngruppen, nr. 28.<br />
Singh, N., Balfors, B., Koku, J. and Appiah, D. Gender and Community Water<br />
Supply: Policy Paradoxes in Mining Areas of Ghana. Submitted to Water<br />
Policy.<br />
Zetterberg, A., Mörtberg, U. and Balfors, B. 2009.Ecological Network<br />
Graphs:Linking Graph Theory to Operational Maps in Ecological<br />
Assessments, planning, and Design. Submitted to Landscape and Urban<br />
Planning.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
14(26)
Bilaga H<br />
ULLA MÖRTBERG<br />
PEER-REVIEW-GRANSKADE ARTIKLAR<br />
Renman, G. & Mörtberg, U. 1994. Avifauna - relation to size, configuration and<br />
habitat conditions of green urban areas in Stockholm. Memorabilia<br />
Zoologica 49: 245-255.<br />
Mörtberg, U.M. & Wallentinus, H.-G. 2000. Red-listed forest bird species in an<br />
urban environment - assessment of green space corridors. Landscape and<br />
Urban Planning 50: 215-226.<br />
Mörtberg, U.M. 2001. Resident bird species in urban forest remnants: landscape<br />
and habitat perspectives. Landscape Ecology 16: 193-203.<br />
Mörtberg, U. & Karlström, A. 2005. Predicting forest grouse distribution taking<br />
account of spatial autocorrelation. Journal for Nature Conservation 13:<br />
147-159.<br />
Balfors, B., Mörtberg, U., Gontier, M. & Brokking, P. 2005. Impacts of region-wide<br />
urban development on biodiversity in strategic environmental assessment.<br />
Journal of Environmental Assessment Policy and Management 7: 229-246.<br />
Gontier, M., Balfors, B. & Mörtberg, U. 2006. Biodiversity in environmental<br />
assessment – current practice and tools for prediction. Environmental<br />
Impact Assessment Review 26: 268-286.<br />
Mörtberg, U.M., Balfors, B. & Knol, W.C. 2007. Landscape ecological assessment:<br />
a tool for integrating biodiversity issues in strategic environmental<br />
assessment and planning. Journal of Environmental Management 82: 457-<br />
470.<br />
Zetterberg, A., Mörtberg, U. & Balfors, B. 2009. Ecological Network Graphs:<br />
Linking Graph Theory to Operational Maps in Ecological Assessments,<br />
Planning and Design. Landscape and Urban Planning (in press).<br />
Gontier, M., Mörtberg, U. & Balfors, B. 2010. Comparing GIS-based habitat<br />
models for applications in EIA and SEA. Environmental Impact Assessment<br />
Review 30: 8-18.<br />
BÖCKER OCH BOKKAPITEL<br />
Florgård, C., Mörtberg, U. & Wallsten, M. 1994. Växter och djur i stadsnatur.<br />
Skydd, skötsel och utveckling av tätortsbiotoper. Byggforskningsrådet,<br />
Stockholm. [In Swedish].<br />
Mörtberg, U. & Balfors, B. 2007. Biodiversity in urban areas and applications in<br />
strategic planning. In: Wlodarczyk, D. (ed.), Green Structures in the<br />
Sustainable City. Baltic University Urban Forum, Urban Management<br />
Guidebook V, pp 33-38.<br />
Mörtberg, U. 2004. Landscape Ecological Analysis and Assessment in an<br />
Urbanising Environment – Forest Birds as Biodiversity Indicators.<br />
Dissertation, Royal Institute of Technology, Dept of Land and Water<br />
Resources Engineering, Stockholm. 50 pp.<br />
Mörtberg, U. 2009. Landscape ecological analysis and assessment in an urbanizing<br />
environment. Chapter 25 in: McDonnell, M.J., Breuste, J. and Hahs, A.K.<br />
Ecology of Cities and Towns: A Comparative Approach. Cambridge<br />
University Press, pp 439-455.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
15(26)
Bilaga H<br />
RAPPORTER<br />
Mörtberg, U. & Ihse, M. 2006. Landskapsekologisk analys av Nationalstadsparken.<br />
Underlag till Länsstyrelsens program för Nationalstadsparken.<br />
Länsstyrelsen in Stockholms län, Rapport 2006:13.<br />
Mörtberg, U. 2007. GIS-based habitat models in spatial planning. In: Brainerd,<br />
S.M., Seiler A. & Kastdalen, L. (eds.) 2007 Habitat modelling - A tool for<br />
managing landscapes? Report from a workshop held in Sunnersta,<br />
Sweden, 14-17 February 2006. NINA Report 195, pp 22-26.<br />
Mörtberg, U., Zetterberg, A & Balfors, B. 2007. Landskapsekologisk analys:<br />
Underlag för regionala landskapsstrategier. Bilaga 1. Det storstadsnära<br />
landskapet. Regional landskapsstrategi – en pilotstudie. Länsstyrelsen i<br />
Stockholms län, Rapport 2007:34,<br />
(http://www.ab.lst.se/upload/dokument/publikationer/M/Rapportserien/20<br />
07/R2007_34_Bilaga_1_Landskapsekologisk_analys.pdf )<br />
Mörtberg, U., Zetterberg, A. & Balfors, B. 2006. Landskapsekologisk analys för<br />
miljöbedömning: Metodutveckling med groddjur som exempel.<br />
Miljöförvaltningen, Stockholms stad. Dnr: 2008-011175-216.<br />
(http://www.insyn.stockholm.se/miljo/document/2008-10-<br />
21/Dagordning/11/11%20bilaga2.pdf)<br />
Mörtberg, U., Zetterberg, A. & Gontier, M. 2007. Landskapsekologisk analys i<br />
Stockholms stad: Habitatnätverk för eklevande arter och barrskogsarter.<br />
Miljöförvaltningen, Stockholms stad. Dnr: 2008-011175-216.<br />
(http://www.insyn.stockholm.se/miljo/document/2008-10-<br />
21/Dagordning/11/11%20bilaga1.pdf)<br />
KONFERENSBIDRAG<br />
Balfors, B. & Mörtberg, U. 2001. Landscape Ecological Assessment: using<br />
indicators in a scenario approach. Nordic EIA Conference in Helsingfors, 6-<br />
7 September 2001. Nordregio. (referee-granskad)<br />
Balfors, B. & Mörtberg, U. 2006. Landscape Ecological Assessment: A tool for<br />
prediction and assessment of impacts on biodiversity. Ecological Impact<br />
Assessments: Science and Best Practice Bath Spa University: 11-12th July<br />
2006. British Ecological Society. (referee-granskad)<br />
Mörtberg, U. & Balfors, B. 2000. Landscape ecological assessment in an<br />
urbanising environment. In: Papers and SAMS Case Study Summaries,<br />
How to integrate environmental aspects into spatial planning, May 4-5,<br />
2000, Stockholm, Sweden. National Board of Housing, Building and<br />
Planning and Swedish Environmental Protection Agency, pp 66-73.<br />
(referee-granskad)<br />
Mörtberg, U. & Balfors, B. 2002. Evaluating Ecological effects of Urbanisation<br />
Scenarios. The 22th Annual Conference of the International Association of<br />
Impact Assessment. Theme: Assessing the Impacts of Impact Assessment.<br />
Impact Assessment for Informed Decision Making, June 15-21 The Hague,<br />
The Netherlands. (referee-granskad)<br />
Mörtberg, U. & Balfors, B. 2003. Landskapsekologisk planering i och kring<br />
tätorter. I: Carlestål, B. (red.), Vilda djur i stadsmiljö – Tillgång eller<br />
problem? Redovisning av konferens den 25 oktober 2001. Kungliga Skogsoch<br />
Lantbruksakademiens Tidskrift 142: 13-17. [In Swedish]. (refereegranskad)<br />
Mörtberg, U. & Wallentinus, H.-G. 2004. Waterbirds and dragonflies in an urbanrural<br />
gradient. In: The 18th Annual Meeting, Conservation in an Urbanizing<br />
World, Society for Conservation Biology, July 30th to August 2nd, 2004,<br />
New York, USA. (referee-granskad)<br />
Mörtberg, U. 2001. Forest birds in an urbanising environment. In: Ü. Mander, A.<br />
Printsmann & H. Palang (eds). Development of European Landscapes.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
16(26)
Bilaga H<br />
Proceedings of the IALE European Conference 30th June-6th July 2001,<br />
Publicationes Instituti Geographici Universitatis Tartuensis 92, Volume II:<br />
612-617. (referee-granskad)<br />
Mörtberg, U. M. 1998. Bird species diversity in urban forest remnants: landscape<br />
pattern and habitat quality. In: R.W. Dover & R.G.H. Bunce (eds). Key<br />
concepts in landscape ecology. Proceedings of the 1998 European<br />
Congress of the International Association for Landscape Ecology, 3rd-5th<br />
September 1998: 239-244. (referee-granskad)<br />
Mörtberg, U. M. 2007. The response of species to urban landscape patterns. In:<br />
R.G.H. Bunce, R.H.G. Jongman, L. Hojas & S. Weel (eds.) 25 years of<br />
Landscape Ecology: Scientific Principles in Practice. Proceedings of the 7th<br />
IALE World Congress, Wageningen, The Netherlands, July 2007: 195-196.<br />
(referee-granskad)<br />
Mörtberg, U., Zetterberg, A. & Balfors, B. 2009. Regional landscape strategies –<br />
integrating biodiversity, recreation and cultural history in an urbanising<br />
area. In: J. Breuste, M. Kozová & M. Finka. European Landscapes in<br />
Transformation. Challenges for Landscape Ecology and Management.<br />
Proceedings of the European IALE Conference 2009, 70 Years of Landscape<br />
Ecology in Europe, 12th-16th July 2009 in Salzburg, Austria, pp 66-70.<br />
(referee-granskad)<br />
Gontier, M., Balfors, B. & Mörtberg, U. 2004. Biodiversity and EIA for roads and<br />
railway projects, a review in European Union. The 24th Annual Conference<br />
of the International Association for Impact Assessment, Theme: Whose<br />
business is it? Impact assessment for industrial development, 24-30 April<br />
2004, Vancouver, Canada.<br />
Gontier, M., Mörtberg, U. & Balfors, B. 2003. Prediction Tools for Biodiversity In<br />
EIA. The 23th Annual Conference of the International Association for<br />
Impact Assessment Theme: Impact Asessment & Capacity Building.<br />
Building Capacity for Impact Assessment. 17-20 June 2003, Marrakech,<br />
Morocco.<br />
Hammer, M., Balfors, B., Franzén, F., Galera, P., Mörtberg, U., Peterson, M.,<br />
Söderqvist, T., Andersson, I. & Warghagen, D. 2009. Implementing the EU<br />
Water Framework Directive - opportunities and challenges for sustainable<br />
ecosystem management in the Baltic Sea region. Oral presentation at the<br />
15th International Symposium on Society and Resource Management:<br />
Meet old and new worlds in research, planning, and management. Vienna,<br />
Austria, 5-8 July 2009.<br />
Hammer, M., Balfors, B., Franzén, F., Mörtberg, U., Peterson, M., Söderqvist, T.,<br />
Andersson, I. & Warghagen, D. 2009. Governance of water resources in<br />
the phase of change – a case study on the implementation of the EU Water<br />
Framework Directive in the Baltic Sea Region. Oral presentation at Coping<br />
with Uncertainty – A Multidisciplinary Research Conference on Risk<br />
Governance in the Baltic Sea Region. Stockholm, 15-17 November 2009.<br />
Mörtberg, U. & Balfors, B. 2003. Landscape Ecological Assessment: A tool for<br />
strategic planning in urbanising areas. Poster presented at the<br />
International Association for Landscape Ecology (IALE) World Congress 13-<br />
17 July, Darwin, Australia.<br />
Mörtberg, U. & Balfors, B. 2004. Projekt 2001-0316: Landskapsekologisk analys<br />
och konsekvensbedömning i tätortsnära miljö. In: G. Frunk (ed.). Den<br />
uthålliga staden som livsmiljö III. Slutkonferens för Staden som livsmiljö &<br />
Den uthålliga staden, 3-4 dec 2003, Geovetarna, Frescati, Stockholm,<br />
Sweden, p 140.<br />
Mörtberg, U. & Balfors, B. 2005. Urbanizing landscapes and impacts on<br />
biodiversity in strategic planning. The International Conference for<br />
Integrating Urban Knowledge & Practice, Gothenburg, May 30 – June 4,<br />
2005.<br />
Mörtberg, U. & Zetterberg, A. 2007. Planera för groddjur i staden. Nätverk av<br />
livsmiljöer och möjliga spridningsvägar. Vattendagarna 20-22 november<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
17(26)
Bilaga H<br />
2007, Svenska Föreningen för Limnologi, ArtDatabanken & Naturhistoriska<br />
riksmuseet, Stockholm. (Invited speaker).<br />
Mörtberg, U. & Zetterberg, A. 2008. Landskapsekologisk analys för RUFS 2010.<br />
Storstadsnatur – Konferens om framtidens grönstruktur och landskap i<br />
Stockholmsregionen, 5 november 2008, Regionplane- och trafikkontoret &<br />
Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholm. (Invited speaker).<br />
Mörtberg, U. 2004. Landskapsekologisk analys och konsekvensbedömning i<br />
tätortsnära miljö. Nordisk GIS-konferens 18-20 oktober 2004,<br />
Utvecklingsrådet för landskapsinformation (ULI), Göteborg, Sweden.<br />
Mörtberg, U. 2009. Small waters in urban areas – keys to ecosystem services and<br />
biodiversity. Abstract and oral presentation at the workshop Green<br />
infrastructure design by management of urban natural and semi-natural<br />
vegetation. European IALE Conference 2009 12 th -16 th July 2009 in<br />
Salzburg, Austria.<br />
Mörtberg, U., Balfors, B., Gontiër, M. & Zetterberg, A. 2008. Landskapsekologisk<br />
analys i miljöbedömning. Transportforum 9-10 January 2008, VTI,<br />
Linköping, Sweden.<br />
Mörtberg, U., Balfors, B., Zetterberg, A. & Gontier, M. 2009. Att tillämpa<br />
landskapsekologiska metoder i stadsplanering. Abstract and oral<br />
presentation at “Det urbana landskapets gröna delar – historia, värde,<br />
planering, skötsel och restaurering“, IALE Sweden Conference 17 -18<br />
September 2009 in Stockholm, Sweden.<br />
Mörtberg, U., Gontiër, M., Eggers, S., Zetterberg, A. & Balfors, B. 2008.<br />
Coniferous forest in a suburban and peri-urban landscape as habitat for<br />
forest birds. Urban Biodiversity & Design, Implementing the Convention on<br />
Biological Diversity in towns and cities. International Conference Erfurt,<br />
Germany, 21-24 May 2008.<br />
Zetterberg, A., Mörtberg, U., Gonthier, M. & Balfors, B. 2006. Impacts of Region-<br />
Wide Urban Development on Biodiversity in Strategic Environmental<br />
Assessment. The 26th Annual Conference of the International Association<br />
for Impact Assessment, Theme: Power, poverty and sustainability, 23-26<br />
May 2006, Stavanger, Norway.<br />
POPULÄRVETENSKAP<br />
Florgård, C. & Mörtberg, U. 2002. Increased development density in Stockholm -<br />
enhanced or threatened quality of life? Swedish research for sustainability<br />
1/2002, FORMAS.<br />
Florgård, C. & Mörtberg, U. 2002. Förtätning av Stockholm - hotad livskvalitet?<br />
Miljöforskning 1/2002, FORMAS.<br />
ÖVRIGA PUBLIKATIONER<br />
Mörtberg, U.M. 1996. Biologisk mångfald i Stockholms grönstruktur - fåglar.<br />
Inledande landskapsekologisk studie. [Biological diversity in the green<br />
structure of Stockholm. Initial landscape ecological study]. Licentiate<br />
thesis. Div. of Land and Water Resources, Royal Institute of Technology,<br />
Stockholm. Trita-AMI LIC 2017. [In Swedish].<br />
Gontier, M., Eggers, S., Mörtberg, U. & Lindström, Å. 2009. Modelling habitat<br />
preferences and differences in two Parus species in an urbanizing region.<br />
Conservation Biology (submitted manuscript).<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
18(26)
Bilaga H<br />
STEFAN HALLGREN<br />
PEER-REVIEW-GRANSKADE ARTIKLAR<br />
Hallgren, S. & Olsén, K.H. (2009) “Effects on Guppy brain aromatase activity<br />
following short-term steroid and 4-Nonylphenol exposures.” In press,<br />
Environmental Toxicology (Wiley-Blackwell).<br />
Hallgren, S., Linderoth, M. & Olsén, K.H. (2006) ”Inhibition of cytochrome p450<br />
brain aromatase reduces two male specific sexual behavoiurs in the male<br />
Endler guppy (Poecilia reticulata).” General and Comparative<br />
Endocrinology, 147 (Elsevier).<br />
KONFERENSBIDRAG<br />
Hallgren S. & Olsén, K.H. (2009) “Guppy Brain Aromatase Activity as a<br />
Bioindicator of Endocrine Disruptors.” Poster. SETAC Europe 19th Annual<br />
Meeting, Göteborg, Sweden. May 31-June 4<br />
Hallgren S., Kitambi S.S. (2009) “Anatomical Distribution of Brain Aromatase<br />
(CYP19B) Expression in the Guppy, Poecilia reticulata.” Poster. 5th<br />
International Meeting Steroids and nervous system, Torino, Italy. February<br />
13-18<br />
Hallgren S. (2008) “Brain Aromatase in the Guppy (Poecilia reticulata) –<br />
Behaviour, Regulation and Spatial distribution.” Oral presentation. 24th<br />
Conference of European Comparative Endocrinologists 2008 (CECE),<br />
Genoa, Italy September 2-6<br />
Hallgren, S, Olsén, K.H. (2006) “Reduction of brain aromatase activity reduces<br />
two courtship behaviours in the male Endler guppy (Poecilia reticulata).”<br />
Poster. 23rd Conference of European Comparative Endocrinologists 2006<br />
(CECE), Manchester, UK. August 29- September 2<br />
Hallgren S. (2005) “Effects of brain aromatase inhibition on male guppy<br />
reproductive behaviour.” Poster, Nov2k symposium. Karolinska<br />
Institutet/Södertörns högskola, Huddinge.<br />
ÖVRIGA PUBLIKATIONER<br />
Hallgren, S., Doctoral Thesis in Functional Zoomophology (2009) “Brain<br />
Aromatase in the guppy, Poecilia reticulata – Distribution, control and role<br />
in behaviour.” Södertörn Doctoral Dissertations series (ISSN 1652-7399;<br />
ISBN 978-91-86069-03-2 & ISBN 978-91-7155-870-1)<br />
Hallgren, S., Half Time Thesis in Functional Zoomorphology (2006)<br />
“Neuroestrogen and male reproductive behaviour in the guppy.” Dept. of<br />
Zoology, Stockholm University (ISSN 1403-5227)<br />
Hallgren, S., Master Thesis in Biology (2003) “Effects of estrogenic chemicals on<br />
the reproductive behaviour and physiology in male guppy (Poecilia<br />
reticulata).” Södertörn University<br />
Hallgren, S. & Olsén, K.H. – “Impacts of synthetic oestrogen and antioestrogen<br />
treatments on courtship and mating behaviours in male guppies (Poecilia<br />
reticulata).<br />
Hallgren, S. & Kitambi, S.S. – “Cloning sequencing and In situ localisation of<br />
guppy brain aromatasem cyp19b.<br />
Kitambi, S.S., Archer, A., Hallgren, S., Gabbi, C., Warner, M., Olsén, K.H.,<br />
Gustafsson, J-Å & Mode, A. – “The role of liver X receptor (lxr) in the<br />
developing eye.”<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
19(26)
Bilaga H<br />
KARIN HJORT<br />
PEER-REVIEW-GRANSKADE ARTIKLAR<br />
Hjort, K., and Bernander, R. (1999) Changes in cell size and DNA content in<br />
Sulfolobus cultures during dilution and temperature shift experiments. J.<br />
Bacteriol. 181:5669-5675.<br />
Hjort, K., and Bernander, R. (2001) Cell cycle regulation in the hyperthermophilic<br />
crenarchaeon Sulfolobus acidocaldarius. Mol. Microbiol. 40:225-234.<br />
Olsson, J. A., Nordström, K., Hjort, K., and Dasgupta, S. (2003) Eclipse-synchrony<br />
relationship in Escherichia coli strains with mutations affecting<br />
sequestration, initiation of replication and superhelicity of the bacterial<br />
chromosome. J Mol Biol. 334:919-931.<br />
Hjort, K., Lembke, A., Speksnijder, A., Smalla, K., and Jansson, J. K. (2007)<br />
Community structure of actively growing bacterial populations in plant<br />
pathogen suppressive soil. Microb. Ecol. 53:399-413.<br />
Muleta, D., Assefa1, F., Hjort, K., Roos, S., and Granhall, U. (2009)<br />
Characterization of rhizobacteria isolated from wild Coffea arabica L. Eng.<br />
Life. Sci. 9:1-9.<br />
Hjort, K., Bergström, M., Adesina, M., Smalla, K., Jansson, J.K., and Sjöling, S.<br />
(2010) Comparison of chitinase and 16S rRNA gene diversity in<br />
Plasmodiophora suppressive soil isolates, DNA extracts and a metagenomic<br />
library. FEMS Microb Ecol. 71:197-207.<br />
ÖVRIGA PUBLIKATIONER<br />
Hjort, K., Goldberg, A. V., Tsaousis, A. D., Hirt, R. P., and Embley, T. M. (2010)<br />
Diversity and reductive evolution of mitochondria among microbial eukaryotes<br />
Phil. Trans. R. Soc. B doi:10.1098/rstb.2009.0224. (Översiktsartikel)<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
20(26)
Bilaga H<br />
MIKAEL KARLSSON<br />
PEER-REVIEW-GRANSKADE ARTIKLAR<br />
Eriksson, J., Karlsson, M. and Reuter, M. (2010) Technocracy, politicization, and<br />
non-involvement: politics of expertise in the European regulation of<br />
chemicals. Forthcoming in Review of Policy Research 27-2.<br />
Karlsson, M. (2006) Science and norms in policies for sustainable development:<br />
Assessing and managing risks of chemical substances and genetically<br />
modified organisms in the European Union. Regulatory Toxicology and<br />
Pharmacology 44, 49-56.<br />
Karlsson, M. (2006) The Precautionary Principle, Swedish Chemicals Policy and<br />
Sustainable Development. Journal of Risk Research 9, 337-360.<br />
Karlsson, M. (2003) Ethics of Sustainable Development – a Study of Swedish<br />
Regulations for Genetically Modified Organisms. Journal of Agricultural and<br />
Environmental Ethics 16, 51-62.<br />
Karlsson, M. (2003) Biosafety Principles for GMOs in the Context of Sustainable<br />
Development. International Journal of Sustainable Development and World<br />
Ecology 10, 15-27.<br />
BÖCKER OCH BOKKAPITEL<br />
Karlsson, M. (2010) The Precautionary Principle in EU and U.S. Chemicals Policy:<br />
a Comparison of Industrial Chemicals Legislation. Forthcoming book<br />
chapter. Springer Verlag.<br />
Eriksson, J., Karlsson, M. and Reuter, M. (2010) Scientific Committees and EU<br />
Policy: The Case of SCHER. Forthcoming book chapter. Springer Verlag.<br />
Karlsson, M. (2004) Genmodifiering av skogsträd i perspektivet hållbar utveckling.<br />
In: Olsson, G. A., Bladh, G., Månsson, B. and Nyberg, L. Inte bara träd.<br />
Hållbart mångbruk av skogslandskapet. Stockholm: Carlssons.<br />
Wikström, F. and Karlsson. M. (2004) Hållbar utveckling i skogslandskapet – med<br />
energi i fokus. In: Olsson, G. A., Bladh, G., Månsson, B. and Nyberg, L.<br />
(red.) Inte bara träd. Hållbart mångbruk av skogslandskapet. Stockholm:<br />
Carlssons.<br />
Karlsson, M. (2004) Konflikthantering för hållbar utveckling – om människor och<br />
skyddade skogar i Tanzania. I: Olsson, G. A., Bladh, G., Månsson, B. and<br />
Nyberg, L. (red.) Inte bara träd. Hållbart mångbruk av skogslandskapet.<br />
Stockholm: Carlssons.<br />
KONFERENSBIDRAG<br />
Karlsson, M. and Swahn, J. (2006) Nuclear Waste, Risks and Sustainable<br />
Development. In: Andersson, K (ed.) Proceedings from the Values in<br />
Decisions on Risk Conference, Stockholm, 14-18 May, 2006.<br />
Karlsson, M. and Karlsson, H. (2005) Beyond the limits: On Violated<br />
Environmental Quality Standards and Health Effects from Particles in<br />
Sweden. In: Frostell, B. (ed.) Science for sustainable development:<br />
starting points and critical reflections. Proceedings of the 1st VHU<br />
Conference on Science for Sustainable Development, Västerås, Sweden,<br />
14-16 April, 2005.<br />
Karlsson, M. and Ljung, M. (2001) Understanding Sustainable Development: A<br />
Systemic View for Successful Realisation. In: ERP Environment.<br />
Proceedings from the 2001 International Sustainable Development<br />
Research Conference, 5-6th April 2001 at University of Manchester, UK.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
21(26)
Bilaga H<br />
Karlsson, M. (2000) Regulatory frameworks for sustainable control of genetically<br />
modified organisms. In: Proceedings from Transitions Towards a<br />
Sustainable Europe. Ecology–Economy–Policy, 3rd Biennial Conference of<br />
the European Society for Ecological Economics, 3-6 May 2000, Vienna.<br />
ÖVRIGA PUBLIKATIONER<br />
Karlsson, M. (2005) Managing Complex Environmental Risks for Sustainable<br />
Development: Policies for Hazardous Chemicals and Genetically Modified<br />
Organisms. Doctoral Thesis. Karlstad University Studies 2005:34. Karlstad:<br />
Karlstad University.<br />
Wikström, F. and Karlsson, M. (2002) Hållbar utveckling i Värmland - Strategier<br />
för lokal och regional hållbar utveckling av energisystem i ett<br />
femtioårsperspektiv. Karlstad University Studies 2002:13. Karlstad:<br />
Karlstad University.<br />
Karlsson, M. and Swahn, J. Societal Goals and Criteria for Final Disposal of Spent<br />
Nuclear Fuel. Draft presented at the conference Managing Radioactive<br />
Waste Problems and Challenges in a Globalizing World, December 15-17<br />
2009, Gothenburg. (manuscript)<br />
Gilek, M., Karlsson, M. Udovyk, O. Improving assessment and management of<br />
hazardous chemicals in the Baltic Sea: towards an ecosystem-based<br />
approach. Draft presented at the conference Coping with uncertainty,<br />
Stockholm, 16-17 November 2009. (manuscript)<br />
Karlsson, M. and Wikström, F. Local climate change mitigation and public policies<br />
– the case of Sweden. Final manuscript presented at the conference<br />
Coping with uncertainty, Stockholm, 16-17 November 2009. (manuscript)<br />
Karlsson, M. and Karlsson, H. Novel nanoparticles in consumer products – risk<br />
management that separate the wheat from the chaff. Draft presented at<br />
the Annual Conference of the European Society for Risk Analysis, June 28-<br />
July 1 2009, Karlstad, Sweden. (manuscript)<br />
Dr. Karlsson has published several hundred popular articles and similar texts in<br />
newspapers and magazines, and has also written a number of educational texts.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
22(26)
Bilaga H<br />
CLAS LINDBERG<br />
PEER-REVIEWED-GRANSKADE ARTIKLAR<br />
The extended baseline perspective -utilising landscape information to analyse and<br />
predict environmental change. A Tanzanian example. in Ambio, Vol. 28. No<br />
5.1999, with P. Msembwa, L. Simonsson-Forsberg,L. Stromqvist & P.<br />
Yanda.<br />
ÖVRIGA PUBLIKATIONER<br />
Vattenbruk -En framtidsbranch for Västervik?" I "Perspektiv på Västervik".<br />
Fältkursrapport. Geografiska Institutionema. Uppsala. 1985.<br />
The Marketing of Agropastoral Production in Babati District, Arusha Region,<br />
Tanzania. IRDC Working Paper 153, Uppsala 1990.<br />
...It is The Tradition of The Area -on placebound conditions of land use. EDSU<br />
Working Paper No. 13. Stockholm University, School of Geography.<br />
Stockholm 1991.<br />
Tillväxtpolteorin och Tredje Världens stadstillväxt. In "Urbana samhällen och<br />
processer". Sid 123-132. Ohman, Jan (red.). Graphic Systems. Stockholm<br />
1992.<br />
History, Society and Local Production Systems. Crucial variables in Modern Soil<br />
Conservation Work. 7th ISCO Conference proceedings. pp. 384- 390.<br />
Sydney: International Soil Conservation Organisation. 1992. With<br />
Christiansson,Carl, Ostberg, Wilhelm and Loiske, Vesa-Matti.<br />
Poverty and Land Degradation. EDSU Working Paper No 22, Stockholm University,<br />
School ofGeography. Stockholm 1993.<br />
Handle with care! -rapid studies and the poor. EDSU Working Paper No 24. With<br />
Loiske, Vesa-Matti, Mung'ong'o, Claude and Ostberg, Wilhelm. Stockholm<br />
University, School of Geography. Stockholm 1994.<br />
Third World Related Research in Uppsala. A survey of researchers, supervisors<br />
and teaching in the field of developmentstudies. 1994. U-Forum Series 7.<br />
Uppsala.<br />
Utafiti wa binadamu na mazingira mikoa ya kati Tanzania Umaskini na uharibifu<br />
wa ardhi Imetolewa na EDSU na IRA, 1994, Stockholm University,<br />
University of Dar es Salaam.<br />
Society and Environment Eroded. A Study on Household Poverty and Natural<br />
Resource Use in Two Tanzanian Villages. Geografiska Regionstudier 29.<br />
Uppsala.1996.<br />
Opinions; Estimates and Facts. An evaluation of the Land Management Baseline<br />
Information Collection, and a discussion on alternative methods for<br />
monitoring of LAMP activities. Orgut Consulting AB. Stockholm, May 1996.<br />
KULTURÅRET 98. En utvärdering av hur Kulturåret 98 emottogs av invånare i<br />
Norrtälje Kommun. 1999. Report to Norrtälje Kommun<br />
Changing local structures for planning and decision making -<br />
some observations from Tanzania. Paper presented at the "Workshop on<br />
Poverty alleviation and regional development in Sri Lanka." Colombo, 8-<br />
9/2 1999.<br />
Afrika leder vägen mot nya former av lokal demokrati. In "Det Nya Samhällets<br />
Geografi". Uppsala 2000 Uppsala Publishing House.<br />
Geografisk Metodologi -finns det en sådan? Paper presented at Kulturgeografiska<br />
institutionens minisymposium, 12th-13th january, Gävle, Sweden. In<br />
"Kulturgeografisk forskning 2000+" Eds. Anders Malmberg & Ho<br />
Malmberg.<br />
Limits to Planning or New Roles for Planners? Paper presented at the "RegionaL<br />
Workshop on Poverty Alleviation and Regional Development in Sri Lanka.<br />
The Experience of the North Central Province. Anuradhapura, Sri Lanka<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
23(26)
Bilaga H<br />
27-28/4,2000. Arranged by the University of Sri Jayawardenepura,<br />
Colombo, Sri Lanka.<br />
The Poor and the Planning, Paper presented at the International Conference on<br />
Evaluation, Good Governance and Development, Colombo 22/6-24/6,<br />
2001. (SLEV A) Sri Lanka Evaluation Association.<br />
Dambulla Dedicated Economic Centre -A new initiative in Food Marketing in Sri<br />
Lanka". With R.M.K.Ratnayake and Y .A.D.S. Wanasinghe. Paper presented<br />
at the International Conference on Communication and Regional<br />
Development, 17-19/9, 2001. Karlstad<br />
Spatial and seasonal variations of labour utilisation in paddy cultivation in the dry<br />
zone of Sri Lanka. A study of selected rural settlements in the North<br />
Central Province." With R.M.K.Ratnayake and Y .A.D.S. Wanasinghe. In<br />
Proceedings of the Third Research Sessions 200 I, Faculty of Graduate<br />
Studies, University of Sri Jayawardenepura, Nugegoda, Sri Lanka.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
24(26)
Bilaga H<br />
KATARZYNA SMOLARZ<br />
PEER-REVIEW-GRANSKADE ARTIKLAR<br />
Smolarz K., Berger A., 2009, ” Long-term toxicity of hexabromocyclododecane<br />
(HBCDD) to the benthic clam Macoma balthica from the Baltic Sea” Aquatic<br />
toxicology, 95:239-47<br />
Smolarz K., Renault T., Wołowicz M., 2006, “Ultrastructural study of neoplastic<br />
cells in Macoma balthica (Bivalvia) from the Gulf of Gdansk (Poland)”,<br />
Journal of Invertebrate Pathology, 92:79-84<br />
Smolarz K., Wołowicz M., 2006, “First record of the occurrence of ”Gill disease” in<br />
Mytilus edulis trossulus from the Gulf of Gdansk, Poland”, Journal of<br />
Invertebrate Pathology, 93:207-209<br />
Smolarz K., Renault T., Soletchnik P., Wołowicz M., 2005, Survey for neoplasia in<br />
M. balthica from the Gulf of Gdansk using flow cytometry. Diseases of<br />
Aquatic Organisms, 66:41-46<br />
Smolarz K., Renault T., Soletchnik P., Wołowicz M., 2005, Neoplasia detection in<br />
Macoma balthica (Bivalvia) from the Gulf of Gdansk (Baltic Sea, Poland) —<br />
comparison of flow cytometry, histology and chromosome analysis.<br />
Diseases of Aquatic Organisms, 65:187-195<br />
Smolarz K., Renault T., Wołowicz M., 2005, “Histology, cytogenetics and<br />
cytofluorymetry in diagnosis of neoplasia in the Baltic clam Macoma<br />
balthica (Bivalvia, L.) from the Gulf of Gdansk (Baltic Sea)”. Caryologia<br />
58(3): 212-219<br />
Wołowicz M., Smolarz K., Sokołowski A., 2005, Neoplasia in estuarine bivalves:<br />
effect of feeding behaviour and pollution in the Gulf of Gdansk (Baltic Sea,<br />
Poland). NATO Science Series IV: Earth and Environmental Sciences, NATO<br />
Special Edition, Dame D. F. and Olenin S. (editors), Springer, 165-182<br />
Smolarz K., Thiriot-Quiévreux C., Wołowicz M., 2005, Recent trends in prevalence<br />
of neoplasia in the Baltic clam Macoma balthica (L.) from the Gulf of<br />
Gdansk (Baltic Sea), Oceanologia, 47(1): 61-74<br />
Wołowicz M., Hummel H., Smolarz K., Fichet D., Radenac G., Thiriot-Quievréux C.,<br />
Namieśnik J., 2004, Abnormal features of M. balthica (Bivalvia) in the<br />
Baltic Sea: alerting symptom of environmental changes? Marine Pollution<br />
Bulletin, 49:17-22<br />
Smolarz K., Thiriot-Quiévreux C., Wołowicz M. 2003, Argyrophilic nucleolar<br />
organizer regions (AgNORs) in interphases and metaphases of normal and<br />
neoplastic gill cells of Macoma balthica (Bivalvia: Tellinidae) from the Gulf<br />
of Gdansk, Baltic Sea, Diseases of Aquatic Organisms, 56:269-274<br />
Tomaszkiewicz M., Smolarz K., Wołowicz M., 2010, Heterogamety in the baltic<br />
glacial relict Saduria entomon (Isopoda, Valvifera), Journal of Crustacean<br />
Biology, after review.<br />
BOKKAPITEL<br />
Smolarz K., Wołowicz M., Patologie a osady: diagnostyka zmian patologicznych u<br />
organizmów morskich, in: Fizyczne, chemiczne i biologiczne badanie<br />
osadów morskich, under redaction: Bolałek J. and Piłkarek-Jankowska H.<br />
Wydawnictwo Uniwersytetu Gdańskiego.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
25(26)
Bilaga H<br />
RAPPORTER<br />
Smolarz K., 2008, Macrozoobenthic comunities of the Puck Bay, Poland, In: The<br />
impact of the sewage system on the ecosystem of the Gulf of Gdansk”,<br />
Editor: Bolałek J., report for the local companies in the Pomeranian<br />
Region, Poland.<br />
Wołowicz M., Smolarz K., 2004, Neoplastic disease in Bivalvia from the Gulf of<br />
Gdańsk (Baltic Sea, Poland), Working Group of Pathology and Diseases of<br />
Marine Organisms (WPGDMO), ICES CM 2004/F:01.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
26(26)
Bilaga I<br />
FÖRTECKNINGAR ÖVER DOKTORSAVHANDLINGAR OCH<br />
LICENTIATAVHANDLINGAR FRAMLAGDA I RELEVANT<br />
FORSKARUTBILDNINGSÄMNE DE SENASTE FEM ÅREN AV DOKTORANDER<br />
ANKNUTNA TILL HÖGSKOLAN<br />
Artursson, V. (2005) Bacterial-fungal interactions highlighted using microbiomics:<br />
potential application for plant growth enhancement. PhD thesis, Department of<br />
Microbiology, Swedish University of Agricultural Sciences.<br />
Souter, P. (2005) Do marine protected areas have an impact on the genetic<br />
diversity and gene flow of Pocillopora damicornis in East Africa? Lic thesis,<br />
Department of Zoology, Stockholm University.<br />
Werme, K. (2005) Characterization of the TBEV RNA dependent RNA polymerase<br />
NS5: the interaction with a human brain cell polarization protein. Lic thesis,<br />
Department of Genetics, Microbiology and Toxicology, Stockholm University.<br />
Hallgren, S. (2006) Neuroestrogen and male reproductive behaviour in the guppy.<br />
Lic thesis, Department of Zoology, Stockholm University.<br />
Jernberg, C. (2006) Use of microbiomics to study human impacts on complex<br />
microbial communities. PhD thesis, Department of Laboratory Medicine,<br />
Karolinska institutet.<br />
Ramula, S. (2006) Population viability analysis of plants: practical<br />
recommendations and applications. PhD thesis, Department of Botany,<br />
Stockholm University.<br />
Prevodnik, A. (2006) The use of protein biomarkers in ecotoxicology: studies of<br />
oxidative and genotoxic stress in the Baltic Sea blue mussel (Mytilus edulis).<br />
Lic thesis, Department of Systems Ecology, Stockholm University.<br />
Edlund, A. (2007) Microbial diversity in Baltic Sea sediments. PhD thesis,<br />
Department of Microbiology, Swedish University of Agricultural Sciences.<br />
Lilja, K. (2007) Regional differences in biomarker responses in Baltic Sea blue<br />
mussels (Mytilus sp.). Lic thesis, Department of Systems Ecology, Stockholm<br />
University.<br />
Maraha, N. (2007) Physiological status of bacteria used for environmental<br />
applications. PhD thesis, Department of Laboratory Medicine, Karolinska<br />
institutet.<br />
Melik, W. (2007) Detection strategies and molecular characterisation of tick-borne<br />
encephalitis virus in Swedish Ixodes ricinus. Lic thesis, Department of<br />
Genetics, Microbiology and Toxicology, Stockholm University.<br />
Prevodnik, A. (2007) The use of protein biomarkers in ecotoxicology: studies of<br />
oxidative and genotoxic stress in the blue mussel (Mytilus edulis). PhD thesis,<br />
Department of Systems Ecology, Stockholm University.<br />
Souter, P. (2007) Causes and consequences of spatial genetic variation in two<br />
species of scleractinian coral in East Africa: levels of genetic differentiation and<br />
intraspecific diversity of Pocillopora damicornis and Platygyna daedalea. PhD<br />
thesis, Department of Zoology, Stockholm University.<br />
Bertrand, Y. (2008) Relationships between nomenclature, phylogenetics and<br />
systematics. PhD thesis, Department of Zoology, Göteborg University.<br />
Boalt, E. (2008) Ecology and evolution of tolerance in two cruciferous species.<br />
PhD thesis, Department of Botany, Stockholm University.<br />
Eriksson, S. (2008) Cross-scale monitoring, landscape trajectories, and feedback<br />
in forest management: examples from southern and middle boreal ecosystems<br />
in Sweden. Lic thesis, Department of Physical Geography and Quaternary<br />
Geology, Stockholm University.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
1(2)
Bilaga I<br />
Forsberg, L. (2008) Genetic aspects of sexual selection and mate choice in<br />
salmonids. PhD thesis, Department of Ecology and Evolution, Uppsala<br />
University.<br />
Hårdeman, F. (2008) Exploring the metagenome of the Baltic Sea sediment. PhD<br />
thesis, Department of Laboratory Medicine, Karolinska institutet.<br />
Kolseth, A.-K. (2008) Evolutionary processes and spatial genetic variation in<br />
Euphrasia stricta on the Baltic Island of Gotland. PhD thesis, Department of<br />
Plant Ecology, Uppsala University.<br />
Thorsson, M. (2008) Role of organic matter on the fate of contaminants in the<br />
Baltic Sea benthic ecosystems. Lic thesis, Department of Systems Ecology,<br />
Stockholm University.<br />
Hallgren, S. (2009) Brain aromatase in the guppy, Poecilia reticulata: distribution,<br />
control and role in behaviour. PhD thesis, Department of Zoology, Stockholm<br />
University.<br />
Schenk, L. (2009) Managing chemical risk through occupational exposure limits.<br />
Lic thesis, Division of Philosophy, Royal Institute of Technology.<br />
Kateka, A. (2010) Co-management challenges in the Lake Victoria fisheries: a<br />
context approach. PhD thesis, Department of human geography, Stockholm<br />
University.<br />
Miljövetenskapliga studier<br />
2(2)