14.11.2014 Views

BERGSLAGSBYN - Borlänge kommun

BERGSLAGSBYN - Borlänge kommun

BERGSLAGSBYN - Borlänge kommun

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>BERGSLAGSBYN</strong><br />

ETT KULTURHISTORISKT OCH RIKSINTRESSANT<br />

BOSTADSOMRÅDE I BORLÄNGE


<strong>BERGSLAGSBYN</strong><br />

<strong>BERGSLAGSBYN</strong> är ett bostadsområde med mycket stort kulturhistoriskt och miljömässigt värde. Förutom det kulturhistoriska<br />

värdet, har området dels en föredömlig bebyggelseplanering och dels en god arkitektonisk husutformning<br />

som gestaltats av arkitekten Osvald Almqvist. Området är unikt i sitt slag i Sverige. Professor Björn Linn har i sin bok<br />

"En arkitekt och hans arbete" om Osvald Almqvist skrivit; "Almqvist åstadkom ett av tiotalets - man kan t o m säga<br />

1900-talets - förebildliga bostadsområden i Sverige. Med fin personlig nyansering är lärdomarna från Bergslagstraditionen<br />

tillämpade. Planens höga kvalitet är påfallande och gör Bergslagsbyn fri från tidsbundna synpunkter.”<br />

Planmässigt har Bergslagsbyn trädgårdsstadskaraktär och rumsgestaltningen var en central uppgift vid planeringen av<br />

området. Formen, skalan och placeringen av husen och uthusen, i samverkan med vegetationen, har skapat vackra uterum<br />

och trivsam atmosfär i såväl gatumiljöerna som inom tomterna. De fyra hustyperna samt de tillhörande uthusen i<br />

Bergslagsbyn hade ursprungligen genomgående en enkel och enhetlig form i skala, material och färg. Detta tillsammans<br />

med detaljutformningen av förstukvistar och fönster ger området dess kvalitéer.<br />

Arkitekten OSVALD ALMQVIST<br />

utformade Bergslagsbyn med tanke<br />

på god helhetsverkan. Omsorg lades<br />

på dispositionen av området med<br />

vägar, trädplanteringar och byggnaders<br />

placering liksom även den<br />

enskilda byggnaden och trädgården.<br />

Kartan visar det förslag till plan för<br />

området mellan Dalälven och järnvägen<br />

som Almqvist upprättade.<br />

Avsikten var att bygga småhus för<br />

arbetare och tjänstemän vid<br />

Domnarvets jernverk. Någon formell<br />

stadsplan blev aldrig upprättad.<br />

- 2 -


HISTORIK OCH OMRÅDETS STRUKTUR<br />

Lindesnäsgatan, 1924-1930<br />

Foto: Okänd<br />

Ännu på 1870-TALET var Borlänge och Forssa två<br />

jordbruksbyar. År 1875 hade järnvägen mellan Ludvika<br />

och Falun öppnats med en station i Borlänge.<br />

Under 1870-talet, genomfördes den dramatiska koncentrationen<br />

av järnproduktionen inom regionen genom<br />

tillkomsten av Domnarvets jernverk.<br />

Borlänge blev ett av de nya industrisamhällena i<br />

Sverige med rötter i den äldre tidens jordbrukssamhälle<br />

och i svensk brukstradition.<br />

UNDER FÖRSTA VÄRLDSKRIGET rådde stor<br />

bostadsbrist för Domnarvsanställda. Bergslagets bostadsbolag<br />

beslöt då att bebygga ett stort egnahemsområde<br />

på Forssa bys dåvarande åkermark.<br />

1916 anställdes Osvald Almqvist vid Stora Kopparbergs<br />

Bergslags AB i Domnarvet som arkitekt. Hans första<br />

huvuduppgift blev att planlägga det nya området, den<br />

sk Bergslagsbyn<br />

Foto:Viggo Nielsen<br />

ARKITEKTEN OSVALD ALMQVIST (1884-1950) tillhörde samma generation arkitekter som Gunnar<br />

Asplund och Le Corbusier. Han kom att lägga grundstenarna till många av arkitekturens viktigaste områden<br />

på 1900-talet: såsom samhälls- och bostadsplanering, parkplanering och industriarkitektur. Han blev med<br />

tiden något av en förgrundsgestalt bland Sveriges arkitekter och den nya arkitekturstilen, funktionalismen,<br />

som inträdde omkring 1930.<br />

Almqvists stadsplan innehåller ett omväxlande gatusystem med smala lite slingrande gator och öppna<br />

torgliknande platser.<br />

De krökningar som finns i gatusystemet har gjort det möjligt uppnå lämpliga mått på kvarteren, undvika<br />

alltför snedvinkliga korsningar samt ger ett omväxlande intryck när man förflyttar sig inom området.<br />

Bergslagsbyn är inte så tätbebyggd, men byggnaderna står ändå i organisk förbindelse med varandra genom<br />

sina placeringar.<br />

Området bebyggdes med fristående hus och uthus. Husen låg längs gatorna med stora trädgårdar bakom<br />

sig. Kvarter blev omgärdade av husen med häck, trädrad eller staket som bildade gräns mot gatan.<br />

Växtligheten bidrar med stor nyansrikedom till en omväxlingsrik miljö. Inramning av träd vid gator och<br />

öppna platser förstärker rumskänslan.<br />

- 3 -


PLAN OCH BYGGNADER<br />

Av de ursprungliga byggnader som uppfördes helt<br />

enligt planen, återstår idag endast 131 huvudbyggnader<br />

inom området väster om Kvarnsvedsvägen. Bergslagsbyn<br />

har förblivit ett attraktivt och levande bostadsområde.<br />

Det är för övrigt första gången en så konsekvent standardisering<br />

genomförs i ett större område i Sverige.<br />

Bergslagsbyn med sin enhetliga, tidstypiska bebyggelse<br />

var mer mönstergillt planlagd och byggd än dittills någon<br />

liknande anläggning i landet .<br />

ALMQVIST upprättade år 1920 ett förslag till stadsplan<br />

för Bergslagsbyn, med övervägande friliggande småhus för<br />

arbetare och tjänstemän i bolaget. Det området som<br />

avsågs bebyggas var betydligt större än nuvarande<br />

Bergslagsbyn<br />

"Vegetationen bör med hänsyn till tomtägarnas möjlighet<br />

att ekonomiskt utnyttja tomten ej planteras för tät" så skrev<br />

arkitekten i sitt förslag till planteringar i Bergslagsbyn.<br />

I trädgårdarna odlades jordbruksprodukter såsom potatis<br />

och grönsaker, som också gav, förutom ekonomiskt tillskott<br />

för familjen mer levande miljö. Det blev också<br />

naturligare att knyta sociala kontakter med grannar.<br />

Husens utformning begränsades till ett fåtal typer.<br />

A Enfamiljshus med sadeltak<br />

B Enfamiljshus med valmade gavelspetsar<br />

C Tvåfamiljshus med 2-plan och valmat sadeltak<br />

eller bara valmade gavelspetsar<br />

D Flerfamiljshus med 2-plan och brutet tak<br />

DEN VANLIGASTE HUSTYPEN är 1-plan med<br />

sadeltak. Dessa olika hustyper skiljer sig i detaljer, men<br />

har gemensam grundkaraktär av enkel, robust svensk<br />

stuga med fasader i faluröd lockpanel, tegeltak, vita fönstersnickerier<br />

samt speciellt utformade enkla förstukvistar.<br />

Samtidigt har den nationella träbyggnadstraditionen också<br />

vidareutvecklats.<br />

MÖNSTEROMRÅDE<br />

Det blev ett mönsterområde för sin tid, med trähus i<br />

grönska grupperade på lite varierande sätt, men oftast<br />

i gatulinjen med plank eller häck emellan för att få en<br />

lugn och vacker gatubild. Därigenom bildades större,<br />

sammanhållna och odlingsbara trädgårdar i kvarterens<br />

inre. Gatusystemet gjordes rikt förgrenat och varierat med<br />

ett par öppningar i form av långsmala torgbildningar.<br />

FÖR DELOMRÅDET A, öster om kraftledningen<br />

finns idag detaljplan, medan för delområdet B gäller<br />

områdesbestämmelser.<br />

- 4 -


BYGGNADSDETALJER<br />

BYGGNADERNA ligger inramade av grönska. Öppna<br />

kvartersformer och lummiga trädgårdar med plank,<br />

staket eller häck med grindar sluter rummen mellan<br />

husen och tomterna mot gatan eller granntomten.<br />

FASADENS uttrycksmedel är få men i all sin enkelhet<br />

välgestaltad. Fönstren har symmetrisk placering med<br />

noggranna och välbalanserade proportioner.<br />

FÖRSTUKVISTARNA<br />

har väl balanserade<br />

proportioner med enkla<br />

svängda konturer som<br />

harmoniserar byggnadens<br />

form och proportion.<br />

De flesta av förstukvistarna<br />

har en asymmetrisk<br />

placering, som samverkar<br />

i rumsbildningen av<br />

uteplatsen.<br />

FÖNSTERSNICKERI-<br />

ERNA är genomgående<br />

av samma typ och vitmålade,<br />

med smäckra och<br />

fint profilerade detaljer.<br />

Fönstren, som är placerade<br />

i fasadliv, saknar<br />

foder på sidorna och har<br />

enkelt profilerade foder<br />

över och under fönstren.<br />

Avsaknaden av sidofoder<br />

är ämnat att ge fönstren<br />

och fasaden resning<br />

och är ett finstämt verktyg<br />

i fasadkompositionen.<br />

SUMMARY IN ENGLISH<br />

Bergslagsbyn in Borlänge is a large residential<br />

area that was built during 1917-24 in order to<br />

make rapid provision for many needed workmen's<br />

dwellings at reasonable cost and high<br />

quality.The area which has a plan adapted to a<br />

GardenCity concept, was planned and designed<br />

by Osvald Almqvist, one of the most famous<br />

and leading modernistic (functionalistic) architects<br />

in Sweden.Almqvist was inspired by similar<br />

plans in other European countries specially<br />

England. His urban design of Bergslagsbyn is<br />

regarded as a masterpiece, not only in Borlänge<br />

but throughout Sweden.This residential area<br />

is characterized by lowrise wooden houses<br />

painted in the wellknown "Falu red color".<br />

The architect designed a few simple and stylistic<br />

types of buildings with several characteristic<br />

details.The houses and outbuildings are<br />

placed alongside the streets and are specially<br />

planned to provide considerable open space<br />

that is well planted with trees and shrubs creating<br />

relatively secluded estates.The narrow<br />

road, which still allow driving, attempt to create<br />

individually shaped street spaces and a<br />

human scale. Bergslagbyn today is a pleasant,<br />

charming living area which carries national<br />

interest status.<br />

- 5 -


STADSBYGGNADSKONTORET<br />

Postadress:Borlänge Kommun 781 81 Borlänge<br />

Besöksadress:Stadshuset, Röda vägen 50<br />

Telfon vxl:0243-740 00<br />

Foto & Akvarell: Hossein Manafi-Rasi, Flygfoto: Viggo Nielsen

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!