BERGSLAGSBYN - Borlänge kommun
BERGSLAGSBYN - Borlänge kommun
BERGSLAGSBYN - Borlänge kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>BERGSLAGSBYN</strong><br />
ETT KULTURHISTORISKT OCH RIKSINTRESSANT<br />
BOSTADSOMRÅDE I BORLÄNGE
<strong>BERGSLAGSBYN</strong><br />
<strong>BERGSLAGSBYN</strong> är ett bostadsområde med mycket stort kulturhistoriskt och miljömässigt värde. Förutom det kulturhistoriska<br />
värdet, har området dels en föredömlig bebyggelseplanering och dels en god arkitektonisk husutformning<br />
som gestaltats av arkitekten Osvald Almqvist. Området är unikt i sitt slag i Sverige. Professor Björn Linn har i sin bok<br />
"En arkitekt och hans arbete" om Osvald Almqvist skrivit; "Almqvist åstadkom ett av tiotalets - man kan t o m säga<br />
1900-talets - förebildliga bostadsområden i Sverige. Med fin personlig nyansering är lärdomarna från Bergslagstraditionen<br />
tillämpade. Planens höga kvalitet är påfallande och gör Bergslagsbyn fri från tidsbundna synpunkter.”<br />
Planmässigt har Bergslagsbyn trädgårdsstadskaraktär och rumsgestaltningen var en central uppgift vid planeringen av<br />
området. Formen, skalan och placeringen av husen och uthusen, i samverkan med vegetationen, har skapat vackra uterum<br />
och trivsam atmosfär i såväl gatumiljöerna som inom tomterna. De fyra hustyperna samt de tillhörande uthusen i<br />
Bergslagsbyn hade ursprungligen genomgående en enkel och enhetlig form i skala, material och färg. Detta tillsammans<br />
med detaljutformningen av förstukvistar och fönster ger området dess kvalitéer.<br />
Arkitekten OSVALD ALMQVIST<br />
utformade Bergslagsbyn med tanke<br />
på god helhetsverkan. Omsorg lades<br />
på dispositionen av området med<br />
vägar, trädplanteringar och byggnaders<br />
placering liksom även den<br />
enskilda byggnaden och trädgården.<br />
Kartan visar det förslag till plan för<br />
området mellan Dalälven och järnvägen<br />
som Almqvist upprättade.<br />
Avsikten var att bygga småhus för<br />
arbetare och tjänstemän vid<br />
Domnarvets jernverk. Någon formell<br />
stadsplan blev aldrig upprättad.<br />
- 2 -
HISTORIK OCH OMRÅDETS STRUKTUR<br />
Lindesnäsgatan, 1924-1930<br />
Foto: Okänd<br />
Ännu på 1870-TALET var Borlänge och Forssa två<br />
jordbruksbyar. År 1875 hade järnvägen mellan Ludvika<br />
och Falun öppnats med en station i Borlänge.<br />
Under 1870-talet, genomfördes den dramatiska koncentrationen<br />
av järnproduktionen inom regionen genom<br />
tillkomsten av Domnarvets jernverk.<br />
Borlänge blev ett av de nya industrisamhällena i<br />
Sverige med rötter i den äldre tidens jordbrukssamhälle<br />
och i svensk brukstradition.<br />
UNDER FÖRSTA VÄRLDSKRIGET rådde stor<br />
bostadsbrist för Domnarvsanställda. Bergslagets bostadsbolag<br />
beslöt då att bebygga ett stort egnahemsområde<br />
på Forssa bys dåvarande åkermark.<br />
1916 anställdes Osvald Almqvist vid Stora Kopparbergs<br />
Bergslags AB i Domnarvet som arkitekt. Hans första<br />
huvuduppgift blev att planlägga det nya området, den<br />
sk Bergslagsbyn<br />
Foto:Viggo Nielsen<br />
ARKITEKTEN OSVALD ALMQVIST (1884-1950) tillhörde samma generation arkitekter som Gunnar<br />
Asplund och Le Corbusier. Han kom att lägga grundstenarna till många av arkitekturens viktigaste områden<br />
på 1900-talet: såsom samhälls- och bostadsplanering, parkplanering och industriarkitektur. Han blev med<br />
tiden något av en förgrundsgestalt bland Sveriges arkitekter och den nya arkitekturstilen, funktionalismen,<br />
som inträdde omkring 1930.<br />
Almqvists stadsplan innehåller ett omväxlande gatusystem med smala lite slingrande gator och öppna<br />
torgliknande platser.<br />
De krökningar som finns i gatusystemet har gjort det möjligt uppnå lämpliga mått på kvarteren, undvika<br />
alltför snedvinkliga korsningar samt ger ett omväxlande intryck när man förflyttar sig inom området.<br />
Bergslagsbyn är inte så tätbebyggd, men byggnaderna står ändå i organisk förbindelse med varandra genom<br />
sina placeringar.<br />
Området bebyggdes med fristående hus och uthus. Husen låg längs gatorna med stora trädgårdar bakom<br />
sig. Kvarter blev omgärdade av husen med häck, trädrad eller staket som bildade gräns mot gatan.<br />
Växtligheten bidrar med stor nyansrikedom till en omväxlingsrik miljö. Inramning av träd vid gator och<br />
öppna platser förstärker rumskänslan.<br />
- 3 -
PLAN OCH BYGGNADER<br />
Av de ursprungliga byggnader som uppfördes helt<br />
enligt planen, återstår idag endast 131 huvudbyggnader<br />
inom området väster om Kvarnsvedsvägen. Bergslagsbyn<br />
har förblivit ett attraktivt och levande bostadsområde.<br />
Det är för övrigt första gången en så konsekvent standardisering<br />
genomförs i ett större område i Sverige.<br />
Bergslagsbyn med sin enhetliga, tidstypiska bebyggelse<br />
var mer mönstergillt planlagd och byggd än dittills någon<br />
liknande anläggning i landet .<br />
ALMQVIST upprättade år 1920 ett förslag till stadsplan<br />
för Bergslagsbyn, med övervägande friliggande småhus för<br />
arbetare och tjänstemän i bolaget. Det området som<br />
avsågs bebyggas var betydligt större än nuvarande<br />
Bergslagsbyn<br />
"Vegetationen bör med hänsyn till tomtägarnas möjlighet<br />
att ekonomiskt utnyttja tomten ej planteras för tät" så skrev<br />
arkitekten i sitt förslag till planteringar i Bergslagsbyn.<br />
I trädgårdarna odlades jordbruksprodukter såsom potatis<br />
och grönsaker, som också gav, förutom ekonomiskt tillskott<br />
för familjen mer levande miljö. Det blev också<br />
naturligare att knyta sociala kontakter med grannar.<br />
Husens utformning begränsades till ett fåtal typer.<br />
A Enfamiljshus med sadeltak<br />
B Enfamiljshus med valmade gavelspetsar<br />
C Tvåfamiljshus med 2-plan och valmat sadeltak<br />
eller bara valmade gavelspetsar<br />
D Flerfamiljshus med 2-plan och brutet tak<br />
DEN VANLIGASTE HUSTYPEN är 1-plan med<br />
sadeltak. Dessa olika hustyper skiljer sig i detaljer, men<br />
har gemensam grundkaraktär av enkel, robust svensk<br />
stuga med fasader i faluröd lockpanel, tegeltak, vita fönstersnickerier<br />
samt speciellt utformade enkla förstukvistar.<br />
Samtidigt har den nationella träbyggnadstraditionen också<br />
vidareutvecklats.<br />
MÖNSTEROMRÅDE<br />
Det blev ett mönsterområde för sin tid, med trähus i<br />
grönska grupperade på lite varierande sätt, men oftast<br />
i gatulinjen med plank eller häck emellan för att få en<br />
lugn och vacker gatubild. Därigenom bildades större,<br />
sammanhållna och odlingsbara trädgårdar i kvarterens<br />
inre. Gatusystemet gjordes rikt förgrenat och varierat med<br />
ett par öppningar i form av långsmala torgbildningar.<br />
FÖR DELOMRÅDET A, öster om kraftledningen<br />
finns idag detaljplan, medan för delområdet B gäller<br />
områdesbestämmelser.<br />
- 4 -
BYGGNADSDETALJER<br />
BYGGNADERNA ligger inramade av grönska. Öppna<br />
kvartersformer och lummiga trädgårdar med plank,<br />
staket eller häck med grindar sluter rummen mellan<br />
husen och tomterna mot gatan eller granntomten.<br />
FASADENS uttrycksmedel är få men i all sin enkelhet<br />
välgestaltad. Fönstren har symmetrisk placering med<br />
noggranna och välbalanserade proportioner.<br />
FÖRSTUKVISTARNA<br />
har väl balanserade<br />
proportioner med enkla<br />
svängda konturer som<br />
harmoniserar byggnadens<br />
form och proportion.<br />
De flesta av förstukvistarna<br />
har en asymmetrisk<br />
placering, som samverkar<br />
i rumsbildningen av<br />
uteplatsen.<br />
FÖNSTERSNICKERI-<br />
ERNA är genomgående<br />
av samma typ och vitmålade,<br />
med smäckra och<br />
fint profilerade detaljer.<br />
Fönstren, som är placerade<br />
i fasadliv, saknar<br />
foder på sidorna och har<br />
enkelt profilerade foder<br />
över och under fönstren.<br />
Avsaknaden av sidofoder<br />
är ämnat att ge fönstren<br />
och fasaden resning<br />
och är ett finstämt verktyg<br />
i fasadkompositionen.<br />
SUMMARY IN ENGLISH<br />
Bergslagsbyn in Borlänge is a large residential<br />
area that was built during 1917-24 in order to<br />
make rapid provision for many needed workmen's<br />
dwellings at reasonable cost and high<br />
quality.The area which has a plan adapted to a<br />
GardenCity concept, was planned and designed<br />
by Osvald Almqvist, one of the most famous<br />
and leading modernistic (functionalistic) architects<br />
in Sweden.Almqvist was inspired by similar<br />
plans in other European countries specially<br />
England. His urban design of Bergslagsbyn is<br />
regarded as a masterpiece, not only in Borlänge<br />
but throughout Sweden.This residential area<br />
is characterized by lowrise wooden houses<br />
painted in the wellknown "Falu red color".<br />
The architect designed a few simple and stylistic<br />
types of buildings with several characteristic<br />
details.The houses and outbuildings are<br />
placed alongside the streets and are specially<br />
planned to provide considerable open space<br />
that is well planted with trees and shrubs creating<br />
relatively secluded estates.The narrow<br />
road, which still allow driving, attempt to create<br />
individually shaped street spaces and a<br />
human scale. Bergslagbyn today is a pleasant,<br />
charming living area which carries national<br />
interest status.<br />
- 5 -
STADSBYGGNADSKONTORET<br />
Postadress:Borlänge Kommun 781 81 Borlänge<br />
Besöksadress:Stadshuset, Röda vägen 50<br />
Telfon vxl:0243-740 00<br />
Foto & Akvarell: Hossein Manafi-Rasi, Flygfoto: Viggo Nielsen